Akut stöd till Libanon

Skriftlig fråga 2019/20:1947 av Robert Halef (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-08-13
Överlämnad
2020-08-14
Anmäld
2020-08-20
Svarsdatum
2020-08-26
Besvarad
2020-08-26
Sista svarsdatum
2020-08-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

En explosion orsakad av 2 750 ton ammoniumnitrat har ödelagt hamnen i Libanons huvudstad Beirut, och ett flertal sjukhus och andra byggnader har jämnats med marken. Flera hundra är döda, över 6 000 är skadade och över 300 000 invånare har blivit hemlösa.

Efter 15 år av inbördeskrig (1975–1990) och syrisk ockupation kom fredsavtalet, Taifaavtalet, 1989 som ledde till verklig fred mellan stridande grupperingar i Libanon. Men korrumperade partier och politiker har gynnat egna intressen och gjort landet ekonomiskt beroende av arabstater och trosfränder. Detta har satt självständigheten ur spel. Libanon har hamnat under starkt inflytande av arabiska länder, såsom Syrien, Iran, Irak, Qatar och Saudiarabien, samt av den tungt beväpnade terrorgruppen Hizbullah. Terrororganisationen styr till och med landet som en del i en koalition. Man kan konstatera att Libanon styrs mer av angränsande stater, och korruptionen gör det egna landet handlingsförlamat. Libanon har förvandlats till ett av världens mest korrumperade länder som dessutom nyttjas för vapensmuggling, penningtvätt och narkotikasmuggling.

Inbördeskriget i Syrien har gjort att över 1,5 miljoner syrier är flyktingar i Libanon, ett land med ca 5 miljoner invånare. Detta har förvärrat den ekonomiska situationen och stabiliteten i landet. Libanon går igenom en stor ekonomisk kris med hög statsskuld, stor arbetslöshet, en handlingsförlamad regering och ett icke fungerande parlament. Banker har dessutom kollapsat och förvägrar spararna deras pengar, samtidigt som valutan är i fritt fall.

Mitt i denna svåra situation exploderade i Beirut över 2 700 ton ammoniumnitrat som har förvarats i hamnen sedan 2014. De efterföljande protesterna är högljudda och våldsamma. I skrivande stund har över 700 personer skadats av sammandrabbningar med polis och militär. Invånarna kräver rättigheter, ett nytt politiskt styre och att de skyldiga blir straffade.

Det libanesiska folket behöver nu FN:s, EU:s samt Arabförbundets akuta stöd samt hjälp att hitta en väg framåt för att rädda landet från kollaps. De utomstående arabländernas otillbörliga påverkan måste stoppas. Libanon behöver en oberoende och självständig regering och ett parlament som kan ta över makten och avväpna militanta grupper såsom Hizbullah. Polisen och militären behöver kunna säkra nationens gränser respektive upprätta rättsstatens principer.

Mitt i detta mörker har Frankrikes president anlänt till Beirut och lovat stöd och hopp för libaneser. Frankrikes president har dessutom tagit initiativ till en internationell givarkonferens i FN:s regi, som samlade 2,6 miljarder kronor i katastrofbistånd.

USA och Frankrike var tidiga med att flyga medicinska förnödenheter och sjukvårdspersonal till landet. Sveriges regering beslutade om ett bidrag på ynka 4,8 miljoner kronor.

Libanon befinner sig i stor ekonomisk och politisk kris och behöver nu mer än någonsin omvärldens hjälp och stöd. FN:s säkerhetsråd bör därför ta sitt ansvar och agera för att bidra till ökad säkerhet och stabilitet i Libanon. Libanons framtid och överlevnad som oberoende och självständig nation kan endast bli verklighet med hjälp av FN:s säkerhetsråd. Sverige bör därför ta initiativ till en internationell konferens där FN:s säkerhetsråd, EU och Arabförbundet samlas för en plan som säkerställer Libanons suveränitet och självständighet. Behovet av humanitärt bistånd och sjukvård är stort, och Sverige behöver därför dessutom öka det svenska humanitära biståndet till behövande libaneser. Flera hundra tusen människor har blivit hemlösa och saknar mat för dagen.

Med anledning av detta skulle jag vilja fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Hur kommer regeringen att ytterligare att bistå Libanon, på kort och lång sikt, samt verka för att landet kan återta sin suveränitet och bygga upp en hållbar demokratisk stat?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1947 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Eriksson

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1932 av Mats Nordberg (SD)
Stöd till Libanon och fråga 2019/20:1947 av Robert Halef (KD) Akut stöd till Libanon

Mats Nordberg har frågat mig vad regeringen avser att göra för att Sverige ska bidra i större utsträckning än med de 4,8 miljoner kronor som har aviserats efter explosionen i Beiruts hamn, för att stärka Libanons ekonomi och oberoende gentemot regionala stormakter både på kort och lång sikt. Robert Halef har frågat utrikesministern hur regeringen ytterligare kommer att bistå Libanon, på kort och lång sikt, samt verka för att landet kan återta sin suveränitet och bygga upp en hållbar demokratisk stat. Frågan har överlämnats till mig.

Dessa frågor har nyligen ställts av Hans Wallmark (M). Vad gäller min och regeringens inställning hänvisar jag därför till det svar på fråga 2019/20:1921 som överlämnades till riksdagen den 25 augusti.

Stockholm den 26 augusti 2020

Peter Eriksson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.