Åklagares kompetens för att stävja fusk inom åkeribranschen
Skriftlig fråga 2016/17:54 av Emma Wallrup (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-30
- Överlämnad
- 2016-09-30
- Anmäld
- 2016-10-11
- Svarsdatum
- 2016-10-12
- Sista svarsdatum
- 2016-10-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Den svenska åkerinäringen befinner sig i djup kris. Få andra branscher är så hårt utsatta när det gäller oseriösa aktörer, dumpning av sociala villkor och utnyttjande av arbetskraft från andra länder.
Fusket inom åkeribranschen tar sig olika uttryck. Förare med falska körkort, chaufförer som saknar behörighet och kunskap om att framföra tunga fordon. Undermåliga lastbilar med trasiga bromsar och bristfälliga däck. Manipulerade färdskrivare, kreativa anställningsformer och avancerat skattefusk. I de oseriösa aktörernas jakt på allt lägre kostnader överträds en mängd lagar och regler. Löner och villkor dumpas, seriösa aktörer tvingas i konkurs och trafiksäkerheten hotas.
Trots det omfattande fusket är det få som ställs inför rätta och ännu färre som döms. Detta har flera olika orsaker. En av de förklaringar som lyfts fram av branschföreträdare är åklagarnas bristande kompetens på området. Det regelverk som omgärdar tunga transporter är komplext. För att kunna göra korrekta bedömningar krävs specialistkompetens, något som få åklagare har.
För att komma till rätta med problemet bör de åklagare som hanterar trafikmål som omfattar tunga lastbilar ges möjlighet till kompetensutveckling. Det skulle exempelvis kunna ske i samarbete med den så kallade tunga gruppen inom trafikpolisen, som har god kunskap i ämnet. En höjning av åklagarnas kompetensnivå skulle, i kombination med andra åtgärder såsom en markant höjning av såväl sanktionsavgifter som bötesbelopp, kunna bidra till att denna typ av brott prioriteras högre och leda till fällande dom i större utsträckning än i dag.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att höja kompetensen hos åklagare i syfte att stävja fusket inom åkeribranschen?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:54 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Dnr Ju2016/06732 | ||
Justitiedepartementet |
Inrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:54 av Emma Wallrup (V) Åklagares kompetens för att stävja fusk inom åkeribranschen
Emma Wallrup har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att höja kompetensen hos åklagare i syfte att stävja fusket inom åkeribranschen.
Handläggningen av samtliga ärenden som rör trafikmål har sedan år 2014 koncentrerats till två åklagarkammare, Östersund och Karlskrona. Verksamheten har utvärderats och resultatet visar att koncentrationen av ärenden har medfört flera vinster i verksamheten, bland annat i form av kortare genomströmningstider, högre lagföring och en ökad enhetlighet i handläggningen. Övergången till en koncentrerad handläggning har även medfört bättre förutsättningar för specialisering och samverkan.
Efter positiva erfarenheter av en koncentrerad handläggning av trafikärenden har Åklagarmyndigheten beslutat att också mer kvalificerade ärenden som gäller brott i yrkestrafik på väg såsom ärenden som rör fusk inom åkeribranschen ska handläggas vid ovan nämnda åklagarkammare från och med år 2017. Det utvidgade ansvarsområdet innebär också att företagsbot som reaktion på brott i yrkestrafik kommer att hanteras där av kvalificerade åklagare. Med anledning av detta har Åklagarmyndigheten under året tagit fram en projektplan för utveckling av handläggningsrutiner för företagsbot i trafikärenden samt en genomförandeplan för verksamhet avseende brott i yrkestrafik.
Jag har fullt förtroende för Åklagarmyndighetens arbete med trafikmål och ser i dagsläget inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder i detta avseende.
Stockholm den 12 oktober 2016
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.