a-kassan

Skriftlig fråga 1997/98:965 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-07-29
Anmäld
1998-08-03
Besvarad
1998-08-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:965 av Sten Tolgfors (m) till arbetsmarknadsministern om a-kassan

den 29 juli

I Örebro har flyttfirmorna svårt att få tag på den arbetskraft de behöver, trots den fortsatt höga arbetslösheten. Företrädare för en flyttfirma menar att arbetsförmedlingen är inkompetent när den inte kan anvisa arbetssökande till dem, eller tillse att arbetssökande får den körkortsutbildning som krävs för jobbet. Chefen för arbetsförmedlingens transportavdelning säger så här: "Vi anvisar människor till alla lediga platser, men sedan gäller det ju att personerna verkligen tar kontakt med arbetsgivarna. Tendensen är tyvärr att fler och fler struntar i jobben vi anvisar dem. Många verkar anpassa sig till den ersättningsnivå som gäller när man stämplar."

Det är oroande om den bild arbetsförmedlingen ger är representativ för situationen i dag. A-kassan måste vara en omställningsförsäkring och alla som omfattas av den måste vara beredda att ta anvisat arbete. Om detta inte upprätthålls kommer a-kassan att börja betraktas som en medborgarlön, som erbjuder långsiktig försörjning utan förpliktelser. Den som bryter mot reglerna för a-kassan och inte tar anvisat arbete bör ytterst stängas av för att ersättningen inte skall verka passiviserande.

Arbetsförmedlingen måste agera på ett sådant sätt att respekten för reglerna upprätthålls. Däremot är det en politisk uppgift att se till att reglerna för a-kassan uppmuntrar till arbete och inte är passiviserande.

Vad avser arbetsmarknadsministern göra för att hindra att a-kassan missbrukas genom att vissa arbetssökande avstår från att ta anvisat arbete?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:965 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:965 om a-kassan
    Arbetsmarknadsminister Margareta Winberg

den 12 augusti

Sten Tolgfors har frågat mig om vad jag avser göra för att hindra att arbetslöshetsersättningen missbrukas genom att vissa arbetssökande avstår från att söka anvisat arbete.

Ett av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen är att den arbetssökande söker arbete aktivt. I det ingår att söka och ta av arbetsförmedlingen anvisat lämpligt arbete. I detta fall är reglerna tydliga. Arbetslöshetsförsäkringen är inte en yrkesförsäkring. Den ställer krav på den arbetslöse att söka och acceptera nytt arbete även utanför det yrkesområde där han eller hon tidigare varit verksam. Dessutom ställs krav på att godta förändrad lönenivå, flytta eller pendla till arbete, omskola sig eller delta i praktikåtgärd.

Jag kommer aldrig att acceptera att personer som är arbetslösa och har arbetslöshetsersättning tackar nej till lämpligt erbjudet arbete utan godtagbara skäl. Om en arbetslös tackar nej skall arbetsförmedlingen rapportera detta till arbetslöshetskassan som sedan fattar beslut om ersättningen skall dras in. Arbetslinjen är tydlig för arbetsförmedlarna, nu när konjunkturen förbättras skall de lediga jobben besättas.

AMS har fått klara direktiv att i den uppåtgående konjunkturen än mer prioritera matchningen av arbetslösa mot de nya jobben. AMS redovisar till Arbetsmarknadsdepartementet månadsvis utvecklingen på arbetsmarknaden med inriktning mot eventuella flaskhalsar.

AMS generaldirektör Bo Ringholm har bl.a. gått ut med ett brev till samtliga anställda inom Arbetsmarknadsverket där han betonar vikten av att arbetslösa måste finnas tillgängliga för arbete. Direktiven är tydliga. Att inte acceptera föreslaget arbete eller åtgärd måste rapporteras till berörd arbetslöshetskassa. Det är varje arbetsförmedlares ansvar att aktuella arbetssökande är tillgängliga för arbete och föreslagna åtgärder.

Arbetsmarknadspolitikens syfte är bl.a. att bidra till en flexibel arbetsmarknad som präglas av en rörlighet såväl geografiskt som yrkesmässigt. Arbetsmarknadspolitiken skall medverka till att ge de arbetslösa den kompetens som behövs för att ta de lediga jobb som finns samt att stimulera den arbetslöse att byta yrke och om det är nödvändigt att byta bostadsort. Huvuduppgiften är att snabbt tillsätta platserna och att de arbetslösa får en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Detta motverkar passivisering och utslagning av de arbetslösa samt att lediga platser är onödigt vakanta.

Jag tycker det är viktigt att poängtera i detta sammanhang att de flesta arbetslösa vill ha arbete och också tar arbete. Det framkommer dock fall i olika sammanhang, t.ex. i massmedier och det exempel som Sten Tolgfors tar upp i sin fråga där arbetslösa inte sökt anvisat arbete. Även om dessa fall tillhör undantagen så kommer jag inte att acceptera detta. Min linje och mina direktiv är tydliga: de lediga jobben skall tillsättas. Om en arbetslös tackar nej till lämpligt arbete skall arbetsförmedlingen anmäla detta till arbetslöshetskassan.

Regeringen och riksdagen har sedan budgetåret 1995/96 tilldelat AMS ökade resurser för tillsyn av arbetslöshetsförsäkringen. Inom ramen för dessa medel skall AMS verka för en likformig och rättvis tillämpning av reglerna samt för att motverka missbruk av dessa. AMS har också fått tillstånd att genomföra en samkörning med Riksskatteverkets register över redovisade inkomster. Syftet är att undersöka om personer som uppburit arbetslöshetsersättning under ett helt år samtidigt haft inkomster av tjänst eller näringsverksamhet.

Vidare har regeringen och riksdagen under det senaste året skjutit till extra pengar för tillfälliga personalförstärkningar till arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsinstituten. Syftet är att bl.a. förstärka arbetsförmedlingarnas arbete med att etablera goda kontakter med arbetsgivare och att öka kvaliteten i arbetet med de arbetssökande. Detta i kombination med minskad arbetslöshet och sänkta volymkrav bör göra det möjligt för den högt belastade men kompetenta förmedlingspersonalen att ägna mer tid till att arbeta med platsförmedling av hög kvalitet till gagn för både arbetsgivare och arbetssökande.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.