diktatorers brott mot mänskligheten

den 10 mars

Utrikesminister Anna Lindh

Tomas Eneroth har frågat mig vilka initiativ regeringen avser att vidta för att öka förutsättningarna för att Augusto Pinochets och andra diktatorers brott kan prövas rättsligt i Europa.

Det är naturligtvis en besvikelse att Pinochet inte kunde ställas inför rätta i Europa. Samtidigt måste man komma ihåg att han inte släpps fri på grund av att han anses oskyldig eller på grund av att han som statschef skulle ha rätt till immunitet. Beslutet att låta honom återvända till Chile var grundat på den rättsprincip som innebär att en person måste vara tillräknelig för att kunna ställas inför rätta. Det är en av de flesta länder omfattad rättsprincip. Trots att Pinochet i egenskap av senator åtnjuter livslång immunitet i Chile vet vi att det finns krafter i Chile som arbetar för att han ska ställas inför rätta där.

Exemplet visar att det viktiga är, att en statschef eller annan ledare som begått allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och/eller humanitär rätt faktiskt ställs inför rätta. En diktator som begått sådana brott ska inte komma undan sitt ansvar. Det viktigaste är därför inte att han ställs inför rätta just i Europa, utan att han faktiskt ställs inför rätta någonstans. Kampen mot straffrihet (impunity) är en kamp som måste föras över hela världen och den får inte begränsas till Europa.

Det kan också nämnas att Europa kommer att få en central roll i samband med inrättandet av den internationella brottmålsdomstolen, vars stadga undertecknades av Sverige år 1998. Den internationella brottsmålsdomstolen kommer att bli en permanent institution med säte i Haag. Den kommer att kunna behandla brotten folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Stadgan för domstolen innehåller en mängd regler om bl.a. staters samarbete med domstolen och regler om icke-preskription för den typ av brott som kommer under domstolens jursidiktion.