Riksdagens skrivelse Nr 331

Riksdagsskrivelse 1930:331

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Nr 331.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1930
Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1930

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om församlingsstyrelse
m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31.)

Till Konungen.

Genom en den 31 januari 1930 dagteeknad proposition, nr 100, har Eders
Kungl. Majit, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till

1) lag örn församlingsstyrelse;

2) lag örn församlingsstyrelse i Stockholm;

3) lag örn införande av lagen örn församlingsstyrelse m. m.; samt

4) lag örn skolstyrelse i vissa kommuner.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft i
ämnet väckta motioner.

I ärendet har konstitutionsutskottet avgivit utlåtandet nr 31 och memorialet
nr 34, varav tryckta exemplar här bifogas.

Riksdagen, som endast beträffande 9 § i förslaget till lag örn församlingsstyrelse
och 6 § i förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm beslutat
ändringar i konstitutionsutskottets lagförslag, får, under åberopande av vad
konstitutionsutskottet anfört,

A) med förklarande att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke kunnat
i oförändrat skick antagas, anmäla, att riksdagen för sin del antagit följande
lagar:

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 331—332.

1226 30 1

Riksdagens skrivelse Nr SS1.

Lag

församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Varje territoriell församling äger att själv, efter vad i denna lag närmare
bestämmes, vårda sina gemensamma kyrkliga angelägenheter samt folk- och
fortsättningsskoleväsendet i församlingen, såvitt icke handhavandet därav enligt
gällande författningar tillkommer annan.

Två eller flera församlingar eller delar av skilda församlingar må för vården
örn de i denna lag avsedda angelägenheterna eller vissa av dem förenas till en
kyrklig samfällighet. Beträffande sådan samfällighet skall med avseende å
vården örn gemensamma angelägenheter, i den mån ej annat är föreskrivet, i
tillämpliga delar gälla vad i denna lag stadgas om församling. Ingår församling
i kyrklig samfällighet omfattande alla i denna lag avsedda angelägenheter,
äger vad i första stycket stadgas icke tillämpning å församlingen. Örn bildande
av kyrklig samfällighet förordnar Konungen. Dylikt förordnande må ej meddelas,
med mindre församlingarna samtyckt därtill eller åtgärden finnes vara
påkallad av betydande allmänt behov.

Där Konungen förordnat, att för vården örn folk- och fortsättningsskoleväsendet
församling skall vara delad i skilda skoldistrikt, gäller örn sådant
skoldistrikt i avseende å vården örn nämnda angelägenhet vad i denna lag är
stadgat örn församling.

Angående vården örn folk- och fortsättningsskoleväsendet i vissa kommuner
är särskilt stadgat.

2 §.

Med kyrkliga angelägenheter samt ärenden rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet
avses i denna lag frågor om:

dels

a) åtgärder till främjande av församlingsvården;

b) tillsättande och avskedande av organister, kyrkosångare, klockare och
andra kyrkobetjänte;

c) prästerskapets och kyrkobetjäntes löneförmåner;

d) kyrkomedels användande;

e) hushållning med och vård örn kyrkans egendom ävensom församlingen
tillhörig, för kyrkliga ändamål avsedd egendom;

Riksdagens skrivelse Nr 331. 3

f) byggnad och underhåll av kyrka nied vad därtill hör, församlingshus
samt boställen för prästerskap och kyrkobetjänte;

g) avgifter till kyrka jämte dithörande anstalter;

h) åtgärder till vidmakthållande av ordning under gudstjänsten;

i) fördelning av bänkrum i kyrkan; samt

j) anskaffande och ordnande av begravningsplats samt avgifter för gravplatser
och för begagnande av kyrkklockor och annan kyrkans egendom;

dels

k) folk- och forsättningsskolundervisningen samt dithörande anstalter, däri
inbegripet skolbibliotek:

l) tillsättande och avskedande av lärare vid folk- och fortsättningsskolor;

m) skollärares löneförmåner;

n) hushållning med och vård örn församlingen tillhörig, för skolväsendet avsedd
egendom;

o) byggnad och underhåll av skolhus med vad därtill hör ävensom boställen
för skollärare; samt

p) avgifter till skola jämte dithörande anstalter;

dels ock

q) upprättande och underhåll av församlingen tillhörigt folkbibliotek (församlingsbibliotek);
samt

r) lokal för och avgifter till sådant bibliotek.

3 §.

Församlings beslutanderätt utövas å kyrkostämma eller av kyrkofullmäktige.

I ärende, som är gemensamt för två eller flera församlingar, vilka icke utgöra
en kyrklig samfällighet, utövas beslutanderätten å gemensam kyrkostämma
med församlingarna.

Förvaltning och verkställighet tillkomma kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse eller de andra styrelser, nämnder eller personer,
som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr.

4 §.

I församling med mera än 5,000 invånare skall den församlingen tillkommande
beslutanderätten, med de undantag varom förmäles i 5 §, uppdragas åt
kyrkofullmäktige. Beträffande församling, som helt eller delvis ingår i kyrklig
samfällighet, må Konungen medgiva undantag från vad sålunda stadgas.

Har i församling, där enligt stadgandet i första stycket kyrkofullmäktige
finnas, invånarantalet nedgått till 5,000 eller därunder, skall beslutanderätten
fortfarande utövas av kyrkofullmäktige, därest icke kyrkostämman annorlunda
besluter.

Församling med 5,000 invånare eller därunder äger åt kyrkofullmäktige
uppdraga beslutanderätt, som avses i första stycket. Förslag örn upphävande
av sådant beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan kyrko -

Riksdagens skrivelse Nr 331.

fullmäktige trädde i verksamhet och skall, örn det godkännes, tillämpas från
utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit laga kraft.

Beslut örn införande eller avskaffande av kyrkofullmäktige skall ofördröjligen
anmälas hos länsstyrelsen och domkapitlet.

5 §.

Finnas kyrkofullmäktige, inskränkes kyrkostämmans befattning till följande
ärenden, nämligen:

a) ärenden, för vilkas avgörande gälla särskilda bestämmelser örn rösträtt;

b) ärenden, som avses i 9 och 10 §§ i lagen den 9 december 1910 örn reglering
av prästerskapets avlöning;

c) ärenden, som jämlikt 3 § andra stycket skola handläggas å gemensam
kyrkostämma med två eller flera församlingar;

d) frågor örn införande och avskaffande av kyrkofullmäktige samt örn
kyrkofullmäktiges antal;

e) frågor örn ställe för kyrkostämma och örn sättet för stämmas kungörande;
samt

f) tillsättande av lärarbefattning, med vilken är förenad organist- eller
klockarsyssla eller båda dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning, så ock tillsättande
i annat fall av organist-, kyrkosångar- eller klockarbefattning.

I församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, äger kyrkostämman utöva
församlingens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.

6 §.

Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende
å kyrklig samfällighet eller beträffande handläggning av ärenden, som äro
gemensamma för två eller flera församlingar, vilka icke utgöra dylik samfällighet,
meddelas sådana föreskrifter av Konungen.

7 §.

Vad i denna lag stadgas skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse
jämväl för icke territoriell församling, örn församlingen så besluter. I annat
fall följes den ordning, som förut varit övlig.

8 §.

Denna lag äger icke avseende å församling i Stockholm.

2 kap. Om kyrkostämma.

9 §.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut tillkommer
på landet den som äger utöva rösträtt å kommunalstämma och i stad den som
äger utöva rösträtt å allmän rådstuga.

Sådan rättighet tillkommer dock icke:

a) främmande religionsbekännare; eller

b) den som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Den som är medlem av icke territoriell församling äger ej rösträtt å kyrkostämma
i annan församling.

I ärende, som förutsätter avgifter, vilka enligt gällande författning skola
utgå endast av i mantal satt jord eller av annan fastighet, må ej andra deltaga
än de som innehava sådan jord eller fastighet.

Att den som är redovisningsskyldig till församlingen ej må deltaga i vissa
ärenden, stadgas i 61 § andra stycket.

10 §.

I avseende å utövning av rösträtt å kyrkostämma och sådan rätts överlåtande
till annan person skall vad som är stadgat för kommunalstämma på
landet och allmän rådstuga i stad äga motsvarande tillämpning.

Om upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan stadgas i
kommunala vallagen.

11 §.

Å kyrkostämma äger kyrkorådets ordförande, ändå att han icke är röstberättigad,
att yttra sig och framställa förslag men ej att deltaga i besluten.

12 §.

I församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, utser kyrkostämman bland
de röstberättigade, som äro boende inom församlingen och uppnått tjugufem
års ålder, en ordförande och en vice ordförande för fyra kalenderår. Till ordförande
må dock kunna utses kykorådets ordförande, ändå att han icke är röstberättigad.
Avgår den valde under uppdragstiden, utses i hans ställe annan för
den återstående delen av samma tid. Underrättelse örn dessa val, med angivande
av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen
för intagande i länskungörelserna och till domkapitlet.

Ordförande eller vice ordförande kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd, som
nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra sådan
påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara ordförande eller vice ordförande än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av kyrkostämman; eller

d) vid valet den som de fyra senaste åren, det år då valet skett inberäknat,
tjänstgjort såsom ordförande eller vice ordförande.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

I församling, där kyrkofullmäktige finnas, äro fullmäktiges ordförande och
vice ordförande tillika ordförande och vice ordförande i kyrkostämman.

Vid gemensam kyrkostämma med två eller flera församlingar, vilka icke
utgöra en kyrklig samfällighet, föres ordet av ordföranden i kyrkostämman

1 den till folkmängden största av församlingarna eller vid förfall för honom av
vice ordföranden i samma församlings kyrkostämma. Är även han hindrad,
äger stämman utse annan till ordförande valbar person att vid tillfället föra
ordet.

13 §.

Kyrkostämma skall hållas i sockenstuga, församlingshus eller kyrka eller å
annat ställe, som för sådant ändamål blivit av stämman särskilt bestämt.

14 §.

1 mom. I församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, skola årligen tre
ordinarie kyrkostämmor hållas:

en före utgången av maj månad för besluts fattande i anledning av berättelsen
örn föregående årets räkenskaper och förvaltning;

en under tiden från och med den 1 oktober till och med den 15 november
för fastställande av utgifts- och inkomststat för kyrka och skola samt församlingsbibliotek;
samt

en före utgången av december månad för anställande av val till de befattningar
inom församlingen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer
och revisorssuppleanter.

Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må beträffande ordinarie
kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande år besluta, å vilken dag
sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall hållas å sön- eller helgdag.

2 morn.. Extra kyrkostämma hålles, när länsstyrelsen eller domkapitlet
därom förordnar eller visitationsförrättare, magistraten eller stadsstyrelsen,
kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar, kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse sådant äskar eller ordföranden finner
det nödigt.

Envar, som är röstberättigad å kyrkostämma, äger för uppgivet ärende begära
sådan stämmas hållande. Lämnas dylik framställning av ordföranden
utan avseende, skall han, örn det begäres, meddela sitt beslut skriftligen med
skälen därtill, över sådant beslut äger sökanden på sätt i 68 § sägs anföra
besvär hos länsstyrelsen eller domkapitlet; och skall därvid besvärstiden räknas
från dagen, då sökanden erhöll del av beslutet. Mot länsstyrelsens eller domkapitlets
beslut må talan ej föras.

15 §.

I församling, där kyrkofullmäktige finnas, skall kyrkostämma hållas, när
det finnes erforderligt för behandling av ärende, i vilket beslutanderätten är
förbehållen stämman. Beträffande sådan stämma skola föreskrifterna i 14 §

2 mom. äga motsvarande tillämpning.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

16 §.

Kungörelse om kyrkostämma utfärdas av ordföranden eller, vid hinder för
honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift örn tid, ställe
och överläggningsämne för stämman.

Kungörelsen uppläses från predikstolen i kyrkan fjorton dagar eller minst
en vecka före stämman. Är kyrkostämma utsatt till dag, då gudstjänst tidigare
hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så
skyndsam handläggning, att kungörande i nu föreskriven ordning icke medhinnes,
må kyrkostämma hållas efter kortare kungörelsetid och även samma
dag den blivit pålyst; dock må ej å sådan stämma beslut fattas örn utgift eller
anskaffande av medel därtill eller avhändande av församlingen tillhörig egendom
eller efterskänkande av någon församlingens rättighet.

Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å plats eller
platser inom församlingen, som kyrkostämman för ändamålet bestämt.

Tillkännagivande örn tid och ställe för kyrkostämma bör ock, där kyrkostämman
icke med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster
annorlunda beslutit, införas i en eller flera ortstidningar, såvida ej beträffande
stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning, hinder däremot möter.
Kyrkostämman besluter, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande
skall införas, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom spridning inom
olika grupper av församlingens medlemmar bringa tillkännagivandet till de
flestas kännedom. Har vid fattandet av sistnämnda beslut förslag örn tillkännagivandets
införande i annan ortstidning än de sålunda beslutade varit
under omröstning och därvid erhållit minst en tredjedel av de i omröstningen
deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning. Tillkännagivandet
skall, såvida ej kyrkostämman annorledes beslutit, innehålla
underrättelse allenast örn de viktigare ärenden, vilka icke enligt lag skola förekomma
å kyrkostämman. Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivandet
för intagande i tidning, om möjligt minst en vecka före stämman.

På kyrkostämma ankommande beslut, som här omförmälas, skola fattas å
den tredje ordinarie kyrkostämman under året och avse nästföljande kalenderår.

Den omständigheten, att kungörelse örn stämma ej blivit anslagen eller
att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för stämmans
hållande.

17 §.

De ärenden, som företagas till avgörande å kyrkostämma, skola förut vara
vederbörligen beredda av kyrkorådet eller skolrådet eller annan styrelse, nämnd
eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller av en eller flera särskilt
för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende, som beretts annorledes
än av kyrkorådet eller skolrådet, företages till avgörande å kyrkostämma,
skall tillfälle lämnas kyrkorådet eller skolrådet att avgiva yttrande däröver.

Val må dock av kyrkostämma förrättas utan föregående beredning. Detsamma
gäller om avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande av

8 Riksdagens skrivelse Nr 331.

församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens
rättighet.

18 §.

Kan ärende, som handlägges å kyrkostämma, icke å den utsatta dagen
bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan dag. Om stämmans fortsättande
skall, därest stämman så besluter, kungörelse i vanlig ordning utfärdas.
Beslutes icke sådan kungörelse, har ordföranden att, innan stämman
upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva tid för den fortsatta
stämman.

Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,
gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å kyrkostämma bordläggning av ärendet och
förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall ärendet uppskjutas
till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i vanlig ordning
kungöra.

Bordläggning ma ej, savida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,
ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.

19 §.

Ordföranden åligger att å kyrkostämma framställa ärendena till överläggning
samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande än de som
finnas angivna i kungörelsen om stämman.

Ny fråga kan vid kyrkostämma väckas av envar röstberättigad men må icke
avgöras förrän vid annan stämma samt efter vederbörlig beredning och kungörelse.

20 §.

1 moni. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer
ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja eller nej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet
utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.

Begäres omröstning, skall den vid val ske med slutna sedlar. Annan omröstning
sker öppet, där ej sluten omröstning begäres. Vid omröstning skola
de röstande avgiva sina röster efter upprop eller, där ordföranden så bestämmer,
i den tur de anmäla sig hos honom. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna.
Falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val lotten mellan lika rösttal,
men blir i övriga fall den mening beslut, som ordföranden biträder. Vid
omröstning för tillsättande av tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.

Val av kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse och biblioteksstyrelse
samt av revisorer och revisorssuppleanter, som avses i 61 §, så ock av två eller
liera personer för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande
å kyrkostämma, skall vara proportionellt, därest det begäres av minst
sa manga väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes
antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1. Örn
förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp
av fastighet;

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men för
vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, i landsförsamling,
där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio
kronor för skattekrona, i stadsförsamling, där högsta uttaxeringen av omförmälda
skatt överstiger tio kronor för skattekrona, samt i församling bestående
av landsbygd och stad, därest högsta uttaxeringen av samma skatt i någon del
av församlingen överstiger tio kronor för skattekrona;

d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående
anslag,

i landsförsamling,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av sådan skatt överstiger tolv kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av samma skatt överstiger femton kronor för skattekrona;

i stadsförsamling,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av sådan skatt överstiger tretton kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av samma skatt överstiger sexton kronor för skattekrona;

samt i församling bestående av landsbygd och stad,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt i någon del av församlingen överstiger tio
kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av sådan skatt i någon del av församlingen överstiger tretton kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av samma skatt i någon del av församlingen överstiger sexton kronor för skattekrona,

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen,
eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller

Riksdagens skrivelse Nr 331.

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är om antagande
av ackord.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits
av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, allmän
rådstuga, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.

3 mom. Beslut örn beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras
eller upplånas.

21 §.

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må, där fråga ej är örn
antagande av ackord, av kyrkostämma beslutas allenast där, efter prövning av
varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga.

22 §.

Yad örn landskommuns eller stads rätt att besluta örn ersättning åt innehavare
av kommunalt uppdrag är stadgat skall i tillämpliga delar gälla jämväl
i fråga örn kyrkostämmas befogenhet att besluta örn ersättning åt stämmans
ordförande, örn dagtraktamente och reseersättning åt vald ledamot av kyrkoråd
eller skolråd eller annan för handhavande av församlingens angelägenheter tillsatt
styrelse, nämnd eller beredning eller åt revisor samt örn arvode åt revisor
eller åt ledamot, som utsetts till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare,
föredragande eller verkställande ledamot eller till innehavare av
annan motsvarande befattning inom rådet, styrelsen, nämnden eller beredningen.

23 §.

Ordföranden skall vid kyrkostämma föra eller på sitt ansvar låta föra
protokoll.

Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet,
med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter stämman å
tid, som ordföranden bestämmer och vid stämman tillkännagiver, av ordföranden
jämte minst två därtill för varje gång av stämman utsedda närvarande röstberättigade.
Justering må ock verkställas av stämman antingen genast eller
vid stämma senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse
meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning örn justeringen, av ordföranden
och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen verkställts av
stämman, minst två vid stämman närvarande röstberättigade.

Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen
i kyrkan nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst hålles, och bevis därom
åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras bland
kyrkans övriga handlingar.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

24 §.

Den som å kyrkostämma deltagit i avgörandet av ärende äger anföra reservation
mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas innan stämman avslutas
samt, örn den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och avgivas sist
vid justeringen av protokollet.

25 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag av kyrkostämmans justerade protokoll
tillställes kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse
eller de andra styrelser, nämnder eller personer, åt vilka verkställighet
av stämmans beslut uppdragits. För övrigt äger envar att taga avskrift av
protokollet och att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

26 §.

Kyrkostämmas förhandlingar skola vara offentliga.

Ordföranden vakar över ordningen å kyrkostämman samt kan varna och,
efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig oskickligt. Uppstår
oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa stämman.

3 kap. Om kyrkofullmäktige.

27 §.

1 mom. Kyrkofullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden
sålunda, att

församling med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20;

församling med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25;

församling med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30; samt

församling med över 10,000 invånare utser 25—40.

Kyrkostämman besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru många
kyrkofullmäktige skola utses för församlingen. Örn beslutet skall länsstyrelsen
ofördröjligen underrättas.

2 mom. Skola kyrkofullmäktige utses för kyrklig samfällighet, ankommer
på Konungen att bestämma, huru många fullmäktige skola utses för samfälligheten.

Av det för samfälligheten bestämda antalet fullmäktige skall varje i samfälligheten
ingående församling eller del av församling utse en samt därutöver
det antal, som belöper på församlingen eller församlingsdelen efter den beräkningsgrunden,
att en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande
det som erhålles, då samfällighetens hela folkmängd delas med det återstående
antalet fullmäktige för hela samfälligheten. Därest det antal fullmäktige,
som med tillämpning av nämnda regel bör utses, icke uppgår till det för
samfälligheten bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de församlingar
eller församlingsdelar, vilkas folkmängd mest överskjuter omförmälda
tal, vara berättigade att var för sig välja ytterligare en fullmäktig. Antalet
fullmäktige, som i enlighet med dessa föreskrifter skola utses av varje församling
eller del därav, bestämmes i god tid före valet av länsstyrelsen.

Riksdagens skrivelse Nr -381.

28 §.

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige tillkommer envar, som äger rösträtt å
kyrkostämma. Varje röstberättigad äger en röst.

29 §.

I avseende å valbarhet till kyrkofullmäktig, obehörighet och rätt till avsägelse
skall vad i 12 § är stadgat om ordförande i kyrkostämma äga motsvarande
tillämpning.

Följande personer må icke vara kyrkofullmäktige: landshövding, landssekreterare,
landskamrerare, länsassessor eller biskop, ej heller den som tillhör
församlingens redovisningsskyldiga och avlönade betjänte.

30 §.

Kyrkofullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skedde. I församling, där val sker första gången
och icke äger rum under år, då allmänna val av kyrkofullmäktige förrättas,
skall valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna
val nästa gång skola äga rum.

Ilar beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall församlingen
ändock intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola
förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,
och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.
Vad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av
folkmängdens ökning eller minskning.

Örn val av kyrkofullmäktige i anledning av ändring i ecklesiastik indelning
är särskilt stadgat.

31 §.

För val av kyrkofullmäktige skall församling med mera än 10,000 invånare
indelas i valkretsar. Vid val av fullmäktige för kyrklig samfällighet skall dock
varje i samfälligheten ingående församling eller del av församling utgöra en
valkrets. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst
tio, högst tjugu kyrkofullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet
inom varje krets en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande
det som erhålles, då församlingens folkmängd delas med antalet fullmäktige
för hela församlingen; att delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets skall kunna omslutas
med en sammanhängande gränslinje; att antalet fullmäktige för hela församlingen,
i den mån det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna;
samt att valkretsarna såvitt möjligt sammanfalla med valkretsarna
vid kommunal- eller stadsfullmäktigval.

Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,
efter därom av kyrkorådet uppgjort förslag, kyrkofullmäktige göra framställning
hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen för -

Riksdagens skrivelse Nr 331.

ordna om sådan indelning, sedan tillfälle beretts kyrkofullmäktige att avgiva
yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två
månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda
i tillämpning.

32 §.

Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande,
så ock örn förfarandet, när kyrkofullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, stadgas i kommunala vallagen.

33 §.

Kyrkofullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig en
ordförande och en vice ordförande. Till ordförande må dock kunna utses kyrkorådets
ordförande, ändå att han icke är fullmäktig. Underrättelse örn dessa val,
med angivande av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas
till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna och till domkapitlet.

För året näst efter det, då val av kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas av
den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

34 §.

Angående ordinarie sammanträden av kyrkofullmäktige gäller vad i 14 §
1 mom. är stadgat örn kyrkostämmor i församling, där kyrkofullmäktige icke
finnas.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige, när länsstyrelsen eller domkapitlet
därom förordnar eller visitationsförrättare, magistraten eller stadsstyrelsen,
kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar, kyrkorådet, skolrådet, fortsättni
ngsskolesty reise eller biblioteksstyrelse eller de flesta av fullmäktige sådant
äska eller ordföranden finner det nödigt.

35 §.

Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde utfärdas första gången, sedan
beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige, av kyrkostämmans ordförande och
därefter av fullmäktiges ordförande eller, vid hinder för endera av dem, av vice
ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift örn tid, ställe och överlägg -ningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses från predikstolen i kyrkan minst en vecka före sammanträdet.
Är sammanträde utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall
kungörelsen den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så skyndsam
handläggning, att kungörande i nu föreskriven ordning icke medhinnes, må
sammanträde hållas efter kortare kungörelsetid och även samma dag det blivit
pålyst; dock må ej å sådant sammanträde beslut fattas om utgift eller anskaffande
av medel därtill eller avhändande av församlingen tillhörig egendom eller
efterskänkande av någon församlingens rättighet.

Beträffande kungörelses anslående och tillkännagivandes införande i tidning
skall vad i 16 § är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Den omständigheten, att kungörelse om sammanträde ej blivit anslagen eller
att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets
hållande.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan
sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar
förut delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.

36 §.

Kyrkofullmäktige må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke flera
än hälften av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig enligt stadgandet
i 61 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende, utgör ej den
omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande icke överstiger
hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.

Ledamot, som utan anmält, av kyrkofullmäktige godkänt hinder avhåller
sig från sammanträde, skall böta till församlingens kassa två kronor och dubbelt
så mycket, örn sammanträdet måste i anseende till de närvarandes fåtalighet
inställas eller upplösas.

37 §.

Varje kyrkofullmäktig äger en röst.

Vid kyrkofullmäktiges sammanträden äger kyrkorådets ordförande, ändå
att han icke är ordförande i eller ledamot av kyrkofullmäktige, att yttra sig
och framställa förslag men ej att deltaga i besluten. Kätt att deltaga i överläggningarna
men ej i besluten tillkommer jämväl ordförande eller vice ordförande
i annan församlingens styrelse, nämnd eller beredning vid behandling
av ärende, som beretts av styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock revisor
vid granskning av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

38 §.

Med avseende å kyrkofullmäktige och deras ordförande skall vad i 13 och
17—26 §§ är stadgat för kyrkostämma och dess ordförande äga motsvarande
tillämpning; dock skall omröstning, där sådan begäres, utom vid val och tillsättande
av tjänstebefattning alltid ske öppet. Kyrkofullmäktige må för visst
ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda dörrar. Av protokollet
vid kyrkofullmäktiges sammanträde skall framgå, vilka fullmäktige
varit närvarande.

39 §.

Yad örn landskommuns rätt att besluta örn reseersättning åt kommunalfullmäktig
är stadgat skall i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga örn församlings
befogenhet att besluta sådan ersättning åt kyrkofullmäktig.

4 kap. Om kyrkoråd och skolråd.

40 §.

I varje församling skall finnas ett kyrkoråd och ett skolråd. Två eller flera
församlingar må dock, ändå att de icke utgöra en kyrklig samfällighet, förena

Riksdagens skrivelse Nr SS1.

sig örn gemensamt kyrkoråd eller ock, med bibehållande av de särskilda kyrkoråden,
utse ett gemensamt kyrkoråd för vård om viss eller vissa angelägenheter.
Gäller beträffande folk- och fortsättningsskoleväsendet i församling vad i
lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner är stadgat, skall skolråd ej utses i
församlingen.

För förvaltningen och vården av fortsättningsskolan må, där församling
finner det vara till fördel för skolväsendet, utses särskild fortsättningsskolestyrelse.
Hava två eller flera församlingar enligt vad särskilt är stadgat
förenat sig örn gemensam fortsättningsskola, skall gemensam fortsättningsskolestyrelse
utses för församlingarna.

Där församling finner det erforderligt, må för förvaltningen och vården av
församlingsbibliotek utses särskild biblioteksstyrelse.

Beträffande fortsättningsskolestyrelse och biblioteksstyrelse skall, i den mån
ej annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående
skolråd.

41 §.

Kyrkorådet tillkommer att:

a) i avseende på religionens och sedernas vård vaka över efterlevnaden av
därom gällande författningar;

b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;

c) vaka över att kyrklig tvedräkt och söndring såvitt möjligt förhindras;

d) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare och
klockare;

e) vårda församlingens för kyrkliga ändamål avsedda egendom och handhava
de medel, som skola användas för nämnda ändamål; samt

f) även i övrigt ombesörja kyrkans angelägenheter.

Skolrådet tillhör att:

a) utöva vården av och befattningen med folk- och fortsättningsskolan samt
därmed sammanhängande angelägenheter; samt

b) handhava förvaltningen och vården av församlingsbibliotek.

Såväl kyrkorådet som skolrådet åligger, i vad på vartderas särskilda befattning
ankommer, därjämte att:

a) ombesörja verkställigheten av kyrkostämmans eller kyrkofullmäktiges beslut,
i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill utsedda
styrelser, nämnder eller personer;

b) hava överinseendet över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr
utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;

c) till kyrkostämman eller kyrkofullmäktige göra de framställningar eller
förslag, som av omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling
å kyrkostämma eller hos kyrkofullmäktige;

e) i alla frågor, som angå församlingens egendom eller eljest dess gemensamma
rätt, bevaka och utföra församlingens talan vid alla tillfällen, då icke
särskilt ombud av församlingen förordnats för sådant ändamål; samt

f) avgiva infordrade betänkanden i församlingens angelägenheter.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Finnes fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse, tillkommer det sådan
styrelse att handhava förvaltningen och vården, förstnämnda styrelse av
fortsättningsskolan och sistnämnda styrelse av församlingsbibliotek.

* 42 §.

Kyrkorådet må i frågor, som röra religionens och sedernas vård, genom allvarliga
föreställningar och varningar söka förmå den felande till bättring.
Låter sig den felande därigenom icke rättas, äger kyrkorådet att efter sakens
beskaffenhet vidtaga den ytterligare åtgärd, som överensstämmer med lag och
författningar.

43 §.

Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet väljas av kyrkostämman eller, där
kyrkofullmäktige finnas, av dem till det antal, som stämman eller fullmäktige
finna lämpligt med hänsyn till församlingens vidd och folkmängd. Antalet
ledamöter må dock, ordföranden inberäknad, icke vara under fem eller över elva.
Jämte ledamöterna må utses suppleanter till det antal, som finnes lämpligt.
Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna
skola inkallas till tjänstgöring.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd, som är gemensamt för två eller
flera församlingar, vilka icke utgöra en kyrklig samfällighet, skall förrättas av
gemensam kyrkostämma med församlingarna.

Ledamöter i fortsättningsskolestyrelse utses till det antal, som församlingen
finner lämpligt. Ledamöterna utses av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige
och skolrådet sålunda, att kyrkostämman eller kyrkofullmäktige välja det antal
ledamöter, som är närmast under hälften, och skolrådet övriga ledamöter.

Skall kyrkoråd eller skolråd utses för kyrklig samfällighet eller skall eljest
kyrkoråd utses för två eller flera församlingar gemensamt, bör tillses, att örn
möjligt envar av församlingarna blir företrädd i rådet.

44 §.

Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet må väljas endast den som är röstberättigad
å kyrkostämma samt boende inom församlingen och uppnått tjugufem
års ålder ävensom kan anses vilja, då fråga är örn ledamot i kyrkorådet,
främja församlingslivet samt, då fråga är örn ledamot av skolrådet, befordra
skolväsendet. I avseende å obehörighet att vara ledamot i kyrkorådet eller skolrådet
samt rätt till avsägelse från sådant uppdrag skall i övrigt vad i 29 § är
stadgat örn kyrkofullmäktig äga motsvarande tillämpning.

Vad örn ledamot i kyrkorådet eller skolrådet är stadgat gäller ock örn
suppleant.

Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det praktiska
arbetets intressen bliva i vederbörlig män företrädda inom styrelsen.

45 §.

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet och skolrådet väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet

Riksdagens skrivelse Nr SS1.

skall förrättas i november eller december månad året näst efter det, då allmänna
val av kyrkofullmäktige ägde rum.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom bestämda
tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt den
mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade
tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår annan vald
ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.
Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum å
tredje ordinarie kyrkostämman eller kyrkofullmäktigsammanträdet under året.

46 §.

1 mom. Ordförande i kyrkorådet är kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar
eller den präst inom församlingen, som kyrkoherden därtill förordnar.

1 annex- eller kapellförsamling med särskilt anställd präst skall denne eller
den hans tjänst förestår föra ordet i kyrkorådet, när kyrkoherden eller den hans
ämbete förvaltar ej är tillstädes.

Utgöra församlingar tillhörande olika pastorat eller delar av sådana församlingar
en kyrklig samfällighet, förordnar domkapitlet en av församlingarnas
kyrkoherdar eller annan inom någon av församlingarna tjänstgörande präst
att vara ordförande i kyrkorådet för samfälligheten och en annan sådan präst
att vid hinder för honom föra ordet. Yad sålunda stadgas skall ock gälla, där
eljest församlingar tillhörande olika pastorat hava gemensamt kyrkoråd.

Är ordföranden i kyrkorådet hindrad att inställa sig vid rådets sammanträde,
äger rådet utse en annan ledamot att för tillfället föra ordet.

2 mom. Skolrådet väljer inom sig för varje år en ordförande och en vice
ordförande. Till ordförande må dock kunna utses kyrkoherden, ändå att han
icke är ledamot av rådet. Utgöra församlingar tillhörande olika pastorat eller
delar av sådana församlingar en kyrklig samfällighet, må till ordförande i skolrådet
för samfälligheten kunna utses en av kyrkoherdarna i pastoraten, ändå
att han icke är ledamot av rådet.

Äro både ordföranden och vice ordföranden i skolrådet hindrade att inställa
sig vid rådets sammanträde, äger rådet utse en ledamot att för tillfället föra
ordet.

47 §.

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda på ordförandens kallelse så ofta haji
finner det nödigt eller minst halva antalet ledamöter för uppgivet ärende gör
framställning därom.

48 §.

Suppleanterna i kyrkorådet och skolrådet böra i den vid valet bestämda ordningen
kallas till tjänstgöring, i den mån det erfordras till följd av hinder för
ledamot eller vid uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat fyllas, efter ledamot,
som icke utsetts vid proportionellt val.

Suppleant vare obetaget att även eljest närvara vid rådets sammanträden.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 331. 122c so 2

Riksdagens skrivelse Nr 331.

49 §.

Kyrkorådet eller skolrådet må ej handlägga ärende, såvida icke flera än
hälften av ledamöterna, ordföranden inberäknad, äro tillstädes.

Ledamot i kyrkorådet eller till tjänstgöring kallad ''suppleant, som utan anmält,
av rådet godkänt hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till
kyrkokassan två kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet mäste i anseende
till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

Yad sålunda stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ledamot
eller till tjänstgöring kallad suppleant i skolrådet; dock skola böterna tillfalla
skolkassan.

50 §.

Med avseende å kyrkorådet och skolrådet skall vad i 20 § 1 mom. är stadgat
för kyrkostämma äga motsvarande tillämpning; dock skall omröstning, där
sådan begäres, utom vid val och tillsättande av tjänstebefattning alltid ske
öppet.

Vid skolrådets sammanträden äger kyrkorådets ordförande, ändå att han
icke är ledamot av skolrådet, att yttra sig och framställa förslag men ej att deltaga
i besluten.

51 §.

Vid kyrkorådets eller skolrådets sammanträde skall ordföranden föra eller
på sitt ansvar låta föra protokoll.

Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill
för varje gång av rådet utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas
av rådet antingen genast eller vid nästa sammanträde.

Envar äger att taga avskrift av kyrkorådets eller skolrådets protokoll och
att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

52 §.

Kyrkorådets ordförande åligger att ombesörja rådets skriftväxling, mottaga
alla till rådet ställda framställningar, tillse att räkenskaper föras i enlighet
med givna föreskrifter, vårda rådets handlingar och hålla register över dem.

För skolrådets ordförande gälla enahanda föreskrifter.

53 §.

Kyrkvärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för den tid de blivit
invalda i rådet.

Kyrkorådet och skolrådet utse för varje kalenderår inom eller utom sig en
kassaförvaltare.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

54 §.

Penningar eller värdehandlingar, som för församlingens räkning innehavas
av kyrkorådet eller skolrådet, skola så förvaras, att de icke sammanblandas med
andra penningar eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,
skola för församlingens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

55 §.

Envar ledamot av kyrkorådet eller skolrådet ansvarar gemensamt med de
övriga för de medel rådet har under sin förvaltning ävensom för de säkerhetshandlingar,
mot vilkas antaglighet han icke gjort anmärkning till protokollet.

56 §.

Om kyrkorådets och skolrådets befattning med uppgörande av förslag till
utgifts- och inkomststat samt örn revision och meddelande av ansvarsfrihet sägs
i 5 kap.

Beträffande vård av kyrka och kyrkoegendom samt av medel, som stå under
domkapitlets inseende, ävensom i fråga örn föryttring av sådan egendom gäller
vad särskilt är stadgat.

5 kap. Örn avgifter och räkenskaper.

57 §.

De avgifter, örn vilka kyrkostämma eller kyrkofullmäktige besluta, skola
utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå
på sätt örn täckande av kommuns skattebehov är stadgat i lagarna örn kommunalstyrelse
på landet och i stad.

Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt hennes
prästerskap och betjänte, som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är
särskilt stadgat.

58 §.

Utgifts- och inkomststat skall årligen upprättas för det nästföljande kalenderåret,
särskilt för kyrkan och särskilt för skolan och församlingsbibliotek. Finnes
fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse, skall utgifts- och inkomststat
upprättas särskilt för fortsättningsskolan eller särskilt för församlingsbiblioteket.

Å utgiftssidan i stat, som nu sagts, skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist:

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed församlingens skulder under det
nästföljande året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,
som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag för
oförutsedda behov.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan
grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som
ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Församling må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning
upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning enligt
avslutade räkenskaper uppgått.

59 §.

Förslag till utgifts- och inkomststater skola uppgöras för kyrkan av kyrkorådet
och för skolan och församlingsbibliotek av skolrådet. Finnes fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse, åligger det sådan styrelse att uppgöra statförslag
i vad på styrelsens befattning ankommer.

Statförslagen skola från och med dagen för kungörandet av den ordinarie
kyrkostämma eller av det ordinarie kyrkofullmäktigsammanträde, som skall
hållas under tiden från och med den 1 oktober till och med den 15 november,
vara offentligen tillgängliga på lämpligt ställe, som tillkännagives i kungörelsen.

På nämnda stämma eller sammanträde upptagas statförslagen till granskning
och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande,
samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för överläggning
och avgörande.

60 §.

Yad kyrkostämman eller kyrkofullmäktige beslutat till uttaxering skall, allt
efter ändamålets beskaffenhet, genom kyrkorådet, skolrådet eller särskild
styrelse delgivas på landet kommunalnämnden och i stad drätselkammaren,
vilka det åligger att verkställa debitering och uppbörd av dessa avgifter samt
att avlämna medlen till kyrkorådet, skolrådet eller särskild styrelse.

61 §.

Av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige skola årligen utses två eller flera
revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande årets
förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av kyrkorådet eller skolrådet eller eljest är redovisningsskyldig
till församlingen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant
för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller
deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning
eller i beslut med anledning av granskningen.

Revisorerna äga att när som helst inventera församlingens kassor och övriga
tillgångar samt taga del av räkenskaper och andra handlingar, som beröra förvaltningen.

62 §.

Det åligger kyrkorådet och skolrådet ävensom särskild styrelse att i enlighet
med givna föreskrifter föra räkenskaper över sin förvaltning och avsluta

Riksdagens skrivelse Nr 331. 21

dem för kalenderår. Räkenskaperna skola årligen senast den 1 mars kållås tillgängliga
för revisorerna.

63 §.

Revisionsberättelsen skall senast den 1 april avlämnas till kyrkostämmans
ordförande, som över framställda anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar
så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen kunna framläggas till
granskning och avgörande å ordinarie kyrkostämma eller kyrkofullmäktigsammanträde,
som hålles före utgången av maj månad.

64 §.

På beslut av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige ankommer, huruvida
framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas
eller laga åtgärd för bevarande av församlingens rätt skall vidtagas. Anställes
ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det
berättelsen framlades å kyrkostämma eller kyrkofullmäktigsammanträde, skall
så anses, som örn ansvarsfrihet blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet
beviljats må talan föras på grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten
uppenbarligen avsett även den handlingen.

65 §.

Genom bestämmelserna i 61—64 §§ göres ej ändring i föreskrifterna örn
särskild revision av kyrko- och skolräkenskaper.

6 kap. Om underställning oell besvär.

66 §.

För att vinna bindande kraft skola kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges
beslut underställas Konungens prövning och fastställelse, då de angå:

a) avhändande eller pantförskrivning av sådan församlingen tillhörig fastighet,
som utan att räknas till kyrkoegendom för något dess gemensamma
nytta avseende ändamål tillfallit församlingen genom gåva eller testamente,
ävensom överenskommelse, som medför ändring i någon församlingens rättighet
till sådan fastighet;

b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen, dock att
underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet
av församlingens utan underställning skedda upplåning överstiger hälften av
den summa, som för det sistförflutna kalenderåret beslutits skola i församlingen
anskaffas genom uttaxering; eller

c) utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till länsstyrelsen,
vilken det åligger att överlämna handlingarna jämte eget yttrande till
Konungen.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

67 §.

Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut
rörande arvode enligt 22 §, där beslutet ej allenast innefattar förnyande av
dylikt för nästföregående år fattat lagligen gällande beslut.

Samtliga av församlingen för ett och samma kalenderår fattade beslut, därå
fastställelse erfordras, skola samtidigt och senast under det år besluten avse
underställas länsstyrelsens prövning, vid äventyr att beslut, såvida ej särskilda
omständigheter anses böra föranleda undantag, icke vinner godkännande. Till
ledning vid prövningen av dessa beslut skall tillgång beredas länsstyrelsen till
tablå över församlingens ekonomiska ställning det år besluten avse.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Yägras
fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må församlingen föra klagan hos Konungen.

68 §.

Medlem av församling, som ej nöjes åt kyrkostämmans eller kyrkofullmäktiges
beslut, äger att söka rättelse däri genom besvär, örn beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider deras
befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, inom trettio dagar efter den
dag, då tillkännagivande om verkställd justering av det över beslutet förda
protokollet enligt 23 § ägde rum, dagen då det skedde likväl oräknad, ingivas,
i mål, som avses i 2 § a), b), d), h), k), 1) och q) ävensom i mål rörande val av
ledamöter och suppleanter i kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse och
biblioteksstyrelse samt mål rörande granskning av sådant råds eller sådan styrelses
räkenskaper till domkapitlet och i andra mål till länsstyrelsen. Det åligger
klaganden därjämte såväl att vid besvären foga bevis örn dagen, då sådant
tillkännagivande ägde rum, som ock att inom fjorton dagar efter det tiden för
besvärens inlämnande utgått till kyrkostämmans eller, där beslutet fattats av
kyrkofullmäktige, till dessas ordförande ingiva diariibevis över att han besvärat
sig.

Försummar klaganden något av vad sålunda föreskrivits, må beslutet gå i
verkställighet.

Länsstyrelsen och domkapitlet böra giva varandra del av besvären, när ärendet
kan anses höra till gemensam behandling.

69 §.

Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, eller att
det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, äger den prövande myndigheten, där besvären
finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet
kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för den som
klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är att det finnes strida mot allmän
lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då den prövande
myndigbeten må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.

70 §.

I avseende å tid och sätt för sökande av ändring i utslag, som meddelats av
länsstyrelsen eller domkapitlet, gäller efter varje måls beskaffenhet vad särskilt
är stadgat.

71 §.

För besvärs anförande mot beslut av kyrkoråd eller skolråd i sådana mål
och ärenden, vilka rådet på grund av föreskrifter i särskilda författningar har
att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av församling ej nöjes åt kyrkorådets eller skolrådets
beslut, som icke är av rent förberedande eller verkställande art, vad i
68—70 §§ är stadgat äga motsvarande tillämpning. Där beslutet rör uteslutande
enskild persons förhållande, skall dock tiden för talans fullföljande räknas
från den dag, då beslutet genom utdrag av protokollet delgavs klaganden.

Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den prövande
myndigheten annorledes förordnar.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Lag

örn

församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Varje territoriell församling äger att själv, efter vad i denna lag närmare
bestämmes, vårda sina gemensamma kyrkliga angelägenheter och vissa ärenden
rörande folkskoleväsendet, såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar
tillkommer annan.

Vad i denna lag stadgas skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl
för icke territoriell församling, örn församlingen så besluter. I annat fall
följes den ordning, som förut varit övlig.

2 §.

Med kyrkliga angelägenheter och ärenden rörande folkskoleväsendet avses
i denna lag frågor örn:

dels

a) åtgärder till främjande av församlingsvården;

b) tillsättande och avskedande av organister, kyrkosångare, klockare och
andra kyrkobetjänte;

c) prästerskapets och kyrkobotjäntes löneförmåner;

d) kyrkomedels användande;

e) hushållning med och vård örn kyrkans egendom ävensom församlingen
tillhörig, för kyrkliga ändamål avsedd egendom;

f) byggnad och underhåll av kyrka med vad därtill hör, församlingshus samt
boställen för prästerskap och kyrkobetjänte;

g) avgifter till kyrka jämte dithörande anstalter;

h) åtgärder till vidmakthållande av ordning under gudstjänsten;

i) fördelning av bänkrum i kyrkan; samt

j) avgifter för begagnande av kyrkklockor och annan kyrkans egendom;

dels

k) folkskoleundervisningen samt dithörande anstalter i den mån handhavandet
av dessa frågor enligt gällande författningar tillkommer huvudstadens församlingar; dels

ock

l) upprättande och underhåll av församlingen tillhörigt folkbibliotek (församlingsbibliotek);
samt

m) lokal för och avgifter till sådant bibliotek.

Örn vården av vissa kyrkogårdar är särskilt stadgat.

Riksdagens skrivelse Nr 381.

3 §.

Församlings beslutanderätt utövas i frågor om kyrkofullmäktiges antal, i
ärenden, som avses i 9 och 10 §§ i lagen den 9 december 1910 örn reglering av
prästerskapets avlöning, samt vid val av organist, kyrkosångare ock klockare
å kyrkostämma och i övrigt av kyrkofullmäktige.

I vissa fall utövas beslutanderätten genom församlingsdelegerade.

Förvaltning och verkställighet tillkomma kyrkoråd, skolråd eller biblioteksstyrelse
eller de andra styrelser, nämnder eller personer, som äro utsedda för
särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr.

4 §.

Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende
å handläggning av ärenden, som äro gemensamma för två eller flera församlingar,
meddelas sådana föreskrifter av Konungen.

2 kap. Om kyrkofullmäktige.

5 §.

Kyrkofullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden sålunda, att

församling med 10,000 invånare eller därunder utser 15—25;

församling med över 10,000 till och med 20,000 invånare utser 20—30;

församling med över 20,000 till och med 40,000 invånare utser 25—35; samt

församling med över 40,000 invånare utser 30—40.

Kyrkostämman besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru många
kyrkofullmäktige skola utses för församlingen. Om beslutet skall magistraten
ofördröjligen underrättas.

6 §.

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige tillkommer envar, som är mantalsskriven
inom församlingen och äger utöva rösträtt vid val av stadsfullmäktige.
Varje röstberättigad äger en röst.

Sådan rättighet tillkommer dock icke:

a) främmande religionsbekännare; eller

b) den som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.

Den som är medlem av icke territoriell församling äger ej rösträtt vid val
av kyrkofullmäktige i annan församling.

7 §.

Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan stadgas i
kommunala vallagen.

8 §.

Kyrkofullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom
församlingen och uppnått tjugufem års ålder.

Kyrkofullmäktig kan ej den vara, som:

Riksdagens skrivelse Nr 331.

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Följande personer må icke vara kyrkofullmäktige: överståthållaren, underståthållaren
eller polismästaren, ej heller den som tillhör församlingens redovisningsskyldiga
och avlönade betjänte.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara kyrkofullmäktig än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av flertalet bland
övriga fullmäktige; eller

d) vid valet den som de fyra senaste åren, det år då valet sker inberäknat,
tjänstgjort såsom kyrkofullmäktig.

9 §.

Kyrkofullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skedde.

Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall församlingen
ändock intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola
förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,
och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.
Yad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av folkmängdens
ökning eller minskning.

Örn val av kyrkofullmäktige i anledning av ändring i ecklesiastik indelning
är särskilt stadgat.

10 §.

För val av kyrkofullmäktige skall församling, där mera än trettio fullmäktige
skola väljas, indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst
tio, högst tjugu kyrkofullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet
inom varje krets en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande
det som erhålles, då församlingens folkmängd delas med antalet fullmäktige
för hela församlingen; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela församlingen, i den
mån det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.

Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,
efter därom av kyrkorådet uppgjort förslag, kyrkofullmäktige göra framställning
hos magistraten. Utan föregående framställning må magistraten förordna

Riksdagens skrivelse Nr 331.

om sådan indelning, sedan tillfälle beretts kyrkofullmäktige att avgiva yttrande
i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader
före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.

11 §.

Val av kyrkofullmäktige skall förrättas under tiden från och med den 13
september till november månads utgång. Valdag bestämmes det år, då valet
skall äga rum, av magistraten.

Kallelse till val av kyrkofullmäktige utfärdas av magistraten samt kungöres
minst en vecka före förrättningen genom offentligt anslag å rådhuset och kallelsens
införande i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas. I kallelsen skall tiden för förrättningen noggrant angivas.

Örn valdistrikt samt vals förrättande och avslutande, så ock örn förfarandet,
när kyrkofullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen.

12 §.

För året näst efter det, då val av kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas
av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

13 §.

Kyrkofullmäktigsammanträde skall hållas i församlingssal eller kyrka eller
å annat ställe, som för sådant ändamål blivit av fullmäktige särskilt bestämt.

14 §.

Ordinarie sammanträden skola av kyrkofullmäktige hållas varje år före utgången
av maj månad för besluts fattande i anledning av berättelsen örn föregående
årets räkenskaper och förvaltning ävensom före utgången av november
månad för fastställande av församlingens utgifts- och inkomststat och för anställande
av val till de befattningar inom församlingen, vilka vid årets slut
bliva lediga, samt av revisorer och revisorssuppleanter.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige, när Överståthållarämbetet eller
konsistorium därom förordnar eller visitationsförrättare, kyrkoherden eller den
hans ämbete förvaltar, kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelse eller de flesta
av fullmäktige sådant äska eller ordföranden finner det nödigt.

15 §.

Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde utfärdas av fullmäktiges ordförande
eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdet anslås vid församlingens
pastorsexpedition. För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att anslag
i nu föreskriven ordning icke medhinnes, må sammanträde hållas efter
kortare anslagstid och även samma dag anslag skett; dock må ej å sådant sammanträde
beslut fattas örn utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande
av församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens
rättighet.

Besluta fullmäktige, att tillkännagivande örn tid och ställe för sammanträde
skall införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas,
skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.

Den omständigheten, att kungörelse örn sammanträde ej blivit anslagen eller
att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets
hållande.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan
sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar förut
delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.

16 §.

Kyrkofullmäktige må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke flera
än hälften av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig enligt stadgandet
i 65 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende, utgör ej den
omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande icke överstiger
hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.

Ledamot, som utan anmält, av kyrkofullmäktige godkänt hinder avhåller
sig från sammanträde, skall böta till kyrkokassan två kronor och dubbelt så
mycket, örn sammanträdet måste i anseende till de närvarandes fåtalighet inställas
eller upplösas.

17 §.

Varje kyrkofullmäktig äger en röst.

Vid kyrkofullmäktiges sammanträden äger kyrkorådets ordförande, ändå
att han icke är ordförande i eller ledamot av kyrkofullmäktige, att yttra sig
och framställa förslag men ej att deltaga i besluten. Rätt att deltaga i överläggningarna
men ej i besluten tillkommer jämväl ordförande eller vice ordförande
i annan församlingens styrelse, nämnd eller beredning vid behandling
av ärende, som beretts av styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock revisor
vid granskning av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

18 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av kyrkofullmäktige, skola förut
vara vederbörligen beredda av kyrkorådet eller skolrådet eller annan styrelse,
nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller av en eller
flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende, som beretts
annorledes än av kyrkorådet eller skolrådet, företages till avgörande av kyrkofullmäktige,
skall tillfälle lämnas kyrkorådet eller skolrådet att avgiva yttrande
däröver.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Val må dock av kyrkofullmäktige förrättas utan föregående beredning.
Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande
av församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens
rättighet.

19 §.

Kan ärende, som handlägges å kyrkofullmäktigsammanträde, icke å den utsatta
dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan dag. Örn
sammanträdets fortsättande skall, därest fullmäktige så besluta, kungörelse i
vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke sådan kungörelse, har ordföranden att,
innan sammanträdet upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva
tid för det fortsatta sammanträdet.

Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,
gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å kyrkofullmäktigsammanträde bordläggning
av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall
ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i
vanlig ordning kungöra.

Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,
ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.

20 §.

Ordföranden åligger att å kyrkofullmäktigsammanträde framställa ärendena
till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande
än de som finnas angivna i kungörelsen örn sammanträdet.

Ny fråga kan vid kyrkofullmäktiges sammanträde väckas av envar bland
dem men må icke avgöras förrän vid annat sammanträde samt efter vederbörlig
beredning och kungörelse.

21 §.

1 mom. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer
ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja eller nej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet
utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres med klubbslag.

Begäres omröstning, skall den verkställas efter upprop och utom vid val ske
öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda stadgas, bestämmes utgången genom
enkel pluralitet av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar,
skiljer vid val lotten mellan lika rösttal, men blir i övriga fall den mening
beslut, som ordföranden biträder. Vid omröstning för tillsättande av tjänstebefattning
skall förfaras såsom vid val.

Val av kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse samt församlingsdelegerade
ävensom av revisorer och revisorssuppleanter, som avses i 65 §, så ock av två
eller flera personer för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till
avgörande av kyrkofullmäktige, skall vara proportionellt, därest det begäres
av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, örn samtliga
väljandes antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1.
Örn förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat.

30 Riksdagens skrivelse Nr 331.

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:

a) avbändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp
av fastighet;

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men för
vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått i församling,
där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor
för skattekrona;

d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående
anslag, då höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i församling, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i församling, där högsta
uttaxeringen av sådan skatt överstiger tretton kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i församling, där högsta uttaxeringen
av samma skatt överstiger sexton kronor för skattekrona;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är örn antagande
av ackord.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits
av stadsfullmäktige eller kyrkofullmäktige.

3 moni. Beslut örn beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida anslaget
skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras
eller upplånas.

22 §.

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må, där fråga ej är örn antagande
av ackord, av kyrkofullmäktige beslutas allenast där, efter prövning
av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga.

23 §.

Kyrkofullmäktiges ordförande är icke i denna sin egenskap berättigad att
uppbära arvode eller ersättning för andra med uppdraget förenade kostnader
än för skrivhjälp, skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter, som för församlingens
räkning påkallas vid uppdragets fullgörande. Kyrkofullmäktige må
för ett år i sänder besluta, att sådan ersättning skall utgå med visst belopp, vilket
icke må överstiga vad skäligt är med hänsyn till beräkneliga utgifter av
nämnda art.

Vad örn stadsfullmäktiges rätt att besluta örn ersättning åt innehavare av
kommunalt uppdrag är stadgat skall i tillämpliga delar gälla jämväl i
fråga örn kyrkofullmäktiges befogenhet att besluta örn dagtraktamente och

Riksdagens skrivelse Nr 881.

reseersättning åt vald ledamot av kyrkoråd eller skolråd eller annan för handhavande
av församlingens angelägenheter tillsatt styrelse, nämnd eller beredning
eller åt revisor samt örn arvode åt revisor eller åt ledamot, som ntsetts till
ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande eller
verkställande ledamot eller till innehavare av annan motsvarande befattning
inom rådet, styrelsen, nämnden eller beredningen.

24 §.

Vid kyrkofullmäktiges sammanträde föres protokoll under ordförandens inseende
av kyrkonotarien eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden
utsedd person.

Protokollet, av vilket skall framgå, vilka fullmäktige varit närvarande, skall
upptaga för varje ärende överläggningsämnet och heslutet, med angivande huruvida
och i vilken ordning omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet
å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver, av ordföranden
jämte minst två därtill för varje gång av fullmäktige utsedda närvarande
ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige antingen genast
eller vid sammanträde senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse
meddelas. Protokollet underskrives av protokollföraren samt bestyrkes,
med anteckning örn justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen
eller, där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet
närvarande ledamöter.

Sedan protokollet justerats, skall en förteckning över de vid sammanträdet
fattade besluten anslås vid församlingens pastorsexpedition. Förteckningen,
vilken tillika skall innehålla uppgift å dagen, då densamma anslagits, skall
även införas i den tidning, vari överståthållarämhetets kungörelser vanligen
intagas, så ock i minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras bland
kyrkans övriga handlingar.

25 §.

Den som vid kyrkofullmäktigsammanträde deltagit i avgörandet av ärende
äger anföra reservation mot det fattade heslutet. Reservation skall anmälas
innan sammanträdet avslutas samt, örn den närmare utvecklas, avfattas skriftligen
och avgivas sist vid justeringen av protokollet,

26 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag av kyrkofullmäktiges justerade protokoll
tillställes kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse eller de andra
styrelser, nämnder eller personer, åt vilka verkställighet av fullmäktiges beslut
uppdragits. För övrigt äger envar att taga avskrift av protokollet och att utan
avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

27 §.

Kyrkofullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige
för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda
dörrar.

Ordföranden vakar över ordningen vid kyrkofullmäktigsammanträde samt
kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig
oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa
sammanträdet.

3 kap. Om kyrkostämma.

28 §.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut tillkommer
envar, som äger rösträtt vid val av kyrkofullmäktige. Varje röstberättigad äger
en röst.

29 §.

Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin
talan och rösträtt å kyrkostämma.

Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven
med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten skall tillika
vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt underskrivits av
utställaren å den dag fullmakten utvisar samt att namnet på den person, till
vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten. Är fullmakt ej så
underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogill. Fullmakt äger icke
giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen för utfärdandet.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för mera
än en röstberättigad.

30 §.

Kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande äro tillika ordförande och
vice ordförande i kyrkostämman.

31 §.

Kyrkostämma skall hållas, när det finnes erforderligt för behandling av
ärende, i vilket beslutanderätten är förbehållen stämman.

Envar, som är röstberättigad å kyrkostämma, äger för uppgivet ärende begära
sådan stämmas hållande. Lämnas dylik framställning av ordföranden utan
avseende, skall han, örn det begäres, meddela sitt beslut skriftligen med skälen
därtill, över sådant beslut äger sökanden på sätt i 71 § sägs anföra besvär hos
Överståthållarämbetet eller konsistorium; och skall därvid besvärstiden räknas
från dagen, då sökanden erhöll del av beslutet. Mot överståthållarämbetets eller
konsistoriums beslut må talan ej föras.

32 §.

Vid kyrkostämman föres protokoll under ordförandens inseende av kyrkonotarien
eller vid förfall för honom av annan därtill av ordföranden utsedd
person.

Riksdagens skrivelse Nr 331. 33

Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet
med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.

33 §.

Vad i 13 §, 15 § första och andra styckena, 17 § andra stycket, 18—20 §§,
21 § 1 och 3 morn., 24 § tredje, fjärde och femte styckena samt 25—27 §§ är
stadgat örn kyrkofullmäktige skall i tillämpliga delar gälla i fråga örn kyrkostämma,
dock att kyrkostämmans förhandlingar alltid skola vara offentliga samt
att även i annat ärende än val och tillsättande av tjänstebefattning omröstning
skall ske med slutna sedlar, därest det begäres.

4 kap. Om församlingsdelegerade.

34 §.

Kyrklig angelägenhet, som är av den allmänna beskaffenhet, att den angår
hela huvudstaden samfällt och för vars avgörande erfordras församlingarnas
gemensamma beslut, skall, sedan ärendet av Överståthållarämbetet eller konsistorium
överlämnats till församlingarna, å en och samma dag, som bestämmes
av konsistorium, behandlas å kyrkofullmäktigsammanträden i de särskilda församlingarna.
Örn de därvid fattade besluten skall konsistorium underrättas.
Hava församlingarna stannat i olika beslut, skall den fråga, i vilken skiljaktighet
förekommit, avgöras av församlingsdelegerade.

35 §.

Församlingsdelegerade utses av kyrkofullmäktige i varje församling bland
fullmäktige till ett antal av en delegerad för varje församling och därutöver
ytterligare en för varje vid det näst föregående årets utgång påbörjat tiotusental
invånare i församlingen.

Suppleanter utses till lika antal som delegerade.

Val av delegerade och suppleanter sker å dag, som konsistorium bestämmer.

36 §.

Så snart ske kan efter valet skola delegerade på kallelse av ordföranden i
konsistorium sammanträda å ställe, som av denne bestämmes.

37 §.

Församlingsdelegerade må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke
flera än hälften av dem äro tillstädes. Beslut örn beviljande av nya eller ökade
avgifter eller utgörande av nya eller ökade besvär må ej fattas, utan att minst
fyra femtedelar av de delegerades hela antal äro tillstädes.

Delegerad eller suppleant, som blivit kallad till sammanträde och utan anmält,
av delegerade godkänt hinder avhåller sig från sammanträdet, skall böta
till stadens kassa två kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i
anseende till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 331.

1226 so 3

Riksdagens skrivelse Nr 331.

38 §.

Varje församlingsdelegerad äger en röst.

39 §.

Kan ärende, som handlägges å församlingsdelegerades sammanträde, icke
å den utsatta dagen Aringås till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan
dag, som delegerade bestämma. Sammanträde må ej uppskjutas längre än
fjorton dagar. Till fortsatt sammanträde erfordras icke särskild kallelse till
delegerade och suppleanter, som varit närvarande vid beslutets fattande. Däremot
skola frånvarande delegerade och suppleanter av ordföranden i konsistorium
underrättas örn sammanträdets fortsättande. Suppleant, som i delegerads
ställe deltagit i behandling av ärende, skall, där ärendets behandling uppskjutes,
örn möjligt fortfarande deltaga däri.

40 §.

Församlingsdelegerade välja inom sig ordförande.

Beslut fattas genom öppen omröstning. I fråga örn beviljande av nya eller
ökade avgifter eller besvär erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster. I annan fråga bestämmes utgången genom enkel pluralitet av
de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, blir den mening
beslut, som ordföranden biträder.

41 §.

Vid församlingsdelegerades sammanträde föres protokoll av sekreteraren hos
konsistorium.

Protokollet skall upptaga, jämte de närvarandes namn, överläggningsämnet
och beslutet.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet
å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver, av ordföranden
jämte minst två därtill för varje gång av delegerade utsedda närvarande
delegerade. Justering må ock verkställas av delegerade antingen genast
eller vid sammanträde senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse
meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning örn justeringen,
av ordföranden och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen verkställts
av delegerade, minst två vid sammanträdet närvarande delegerade.

Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande örn beslutet anslås vid
konsistoriums expedition. Tillkännagivandet, vilket tillika skall innehålla uppgift
å dagen, då detsamma anslagits, skall även dels tillställas församlingarnas
kyrkoherdar för att anslås vid pastorsexpeditionerna dels ock införas i den
tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas, så ock i
minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.

Örn beslutet skall ock myndighet, som begärt ärendets handläggning av församlingarna,
erhålla underrättelse.

Riksdagens skrivelse Nr 3S1. 35

42 §.

Med avseende å församlingsdelegerade oell deras ordförande skall vad i 25
och 27 §§ är stadgat beträffande kyrkofullmäktige och deras ordförande äga
motsvarande tillämpning.

43 §.

Angår kyrklig angelägenhet allenast några av huvudstadens församlingar,
skall, därest församlingarna vid frågans behandling å kyrkofullmäktigsammanträde
stanna i olika beslut, frågan avgöras vid sammanträde med delegerade
från dessa församlingar. Därvid skall vad i 34—42 §§ är stadgat i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.

5 kap. Om kyrkoråd och skolråd.

44 §.

I varje församling skall finnas ett kyrkoråd och ett skolråd.

Där församling finner det erforderligt, må för förvaltningen och vården av
församlingsbibliotek utses särskild biblioteksstyrelse. Beträffande sådan styrelse
skall, i den mån ej annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad i
denna lag är stadgat angående skolråd.

45 §.

Kyrkorådet tillkommer att:

a) i avseende på religionens och sedernas vård vaka över efterlevnaden av
därom gällande författningar;

b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;

c) vaka över att kyrklig tvedräkt och söndring såvitt möjligt förhindras;

d) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare och
klockare;

e) vårda församlingens för kyrkliga ändamål avsedda egendom och handhava
de medel, som skola användas för nämnda ändamål;

f) i alla frågor, som angå församlingens egendom eller eljest dess gemensamma
rätt, bevaka och utföra församlingens talan vid alla tillfällen, då icke
särskilt ombud av församlingen förordnats för sådant ändamål; samt

g) även i övrigt ombesörja kyrkans angelägenheter.

Skolrådet tillhör att:

a) utöva den vård av och befattning med folkskolan, som enligt gällande
författningar tillkommer skolrådet;

b) handhava förvaltningen och vården av församlingsbibliotek; samt

c) även i övrigt förvalta egendom och medel, som stå under skolrådets vård.

Såväl kyrkorådet som skolrådet åligger, i vad på vartderas särskilda befattning
ankommer, därjämte att:

a) ombesörja verkställigheten av kyrkofullmäktiges och församlingsdelegerades
beslut, i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill
utsedda styrelser, nämnder eller personer;

Riksdagens skrivelse Nr 331.

b) hava överinseendet över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr
utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;

c) till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman göra de framställningar eller
förslag, som av omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling
hos kyrkofullmäktige eller å kyrkostämma samt

e) avgiva infordrade betänkanden i församlingens angelägenheter.

Finnes biblioteksstyrelse, tillkommer det den att handhava förvaltningen

och vården av församlingsbibliotek.

46 §.

Kyrkorådet må i frågor, som röra religionens och sedernas vård, genom allvarliga
föreställningar och varningar söka förmå den felande till bättring. Låter
sig den felande därigenom icke rättas, äger kyrkorådet att efter sakens beskaffenhet
vidtaga den ytterligare åtgärd, som överensstämmer med lag och författningar.

47 §.

Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet väljas av kyrkofullmäktige till det
antal, som fullmäktige finna lämpligt med hänsyn till församlingens vidd och
folkmängd. Antalet ledamöter må dock, ordföranden inberäknad, icke vara
under fem eller över elva. Jämte ledamöterna må utses suppleanter till det
antal, som finnes lämpligt. Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas
den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

48 §.

Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet må väljas endast den som är röstberättigad
vid val av kyrkofullmäktige samt boende inom församlingen och
uppnått tjugufem års ålder ävensom kan anses vilja, då fråga är örn ledamot
i kyrkorådet, främja församlingslivet samt, då fråga är örn ledamot av skolrådet,
befordra skolväsendet. I avseende å obehörighet att vara ledamot i kyrkorådet
eller skolrådet samt rätt till avsägelse från sådant uppdrag skall i övrigt
vad i 8 § är stadgat örn kyrkofullmäktig äga motsvarande tillämpning.

Yad örn ledamot i kyrkorådet eller skolrådet är stadgat gäller ock örn
suppleant.

49 §.

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet och skolrådet väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet
skall förrättas före utgången av november månad året näst efter det, då allmänna
val av kyrkofullmäktige ägde rum.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt den
mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade
tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår annan vald
ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

Riksdagens skrivelse Nr 331. 37

Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum å
andra ordinarie kyrkofullmäktigsammanträdet under året.

50 §.

1 inom. Ordförande i kyrkorådet är kyrkoherden eller den hans ämbete
förvaltar eller den präst inom församlingen, som kyrkoherden därtill förordnar.

Är ordföranden i kyrkorådet hindrad att inställa sig vid rådets sammanträde,
äger rådet utse en annan ledamot att för tillfället föra ordet.

2 mom. Skolrådet väljer inom sig för varje år en ordförande och en vice ordförande.
Till ordförande må dock kunna utses kyrkoherden, ändå att han icke
är ledamot av rådet.

Äro både ordföranden och vice ordföranden i skolrådet hindrade att inställa
sig vid rådets sammanträde, äger rådet utse en ledamot att för tillfället föra
ordet.

51 §.

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda på ordförandens kallelse så ofta han
finner det nödigt eller minst halva antalet ledamöter för uppgivet ärende gör
framställning därom.

52 §.

Suppleant vare obetaget att även eljest närvara vid rådets sammanträden.

53 §.

Kyrkorådet eller skolrådet må ej handlägga ärende, såvida icke flera än
hälften av ledamöterna, ordföranden inberäknad, äro tillstädes.

Ledamot i kyrkorådet eller till tjänstgöring kallad suppleant, som utan anmält,
av rådet godkänt hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till
kyrkokassan två kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i anseende
till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

Vad sålunda stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn ledamot
eller till tjänstgöring kallad suppleant i skolrådet; dock skola böterna tillfalla
skolkassan.

54 §.

Med avseende å kyrkorådet och skolrådet skall vad i 21 § 1 mom. är stadgat
för kyrkofullmäktige äga motsvarande tillämpning; dock skall omröstning, där
sådan begäres, utom vid val och tillsättande av tjänstebefattning alltid ske öppet.

Vid skolrådets sammanträden äger kyrkorådets ordförande, ändå att han icke
är ledamot av skolrådet, att yttra sig och framställa förslag men ej att deltaga
i besluten.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

55 §.

Vid kyrkorådets sammanträde skall protokoll under ordförandens inseende
föras av kyrkonotarien eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden
utsedd person. På skolrådet ankommer att bestämma, av vem protokollföringen
vid rådets sammanträde skall besörjas.

Sedan protokollet justerats, skall en förteckning över de vid sammanträdet
fattade besluten anslås vid församlingens pastorsexpedition. Förteckningen,
vilken tillika skall innehålla uppgift å dagen, då densamma anslagits, skall
även införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas, så ock i minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.

Envar äger att taga avskrift av kyrkorådets eller skolrådets protokoll och
att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

56 §.

Kyrkorådets skriftväxling ombesörjes under ordförandens inseende av kyrkonotarien
eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden utsedd person.
Ordföranden åligger att mottaga alla till rådet ställda framställningar,
tillse att räkenskaper föras i enlighet med givna föreskrifter, vårda rådets handlingar
och låta hålla register över dem.

För skolrådets ordförande gälla enahanda föreskrifter. Dock tillkommer det
rådet att bestämma, av vem dess skriftväxling skall besörjas.

57 §.

Kyrkvärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för den tid de blivit
invalda i rådet.

58 §.

Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,
skola för församlingens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

59 §.

Envar ledamot av kyrkorådet eller skolrådet ansvarar gemensamt med de
övriga för de medel rådet har under sin förvaltning ävensom för de säkerhetsliandlingar,
mot vilkas antaglighet han icke gjort anmärkning till protokollet.

60 §.

Om kyrkorådets och skolrådets befattning med uppgörande av förslag till
utgifts- och inkomststat samt om revision och meddelande av ansvarsfrihet sägs
i 6 kap.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Beträffande vård av kyrka och kyrkoegendom samt av medel, som stå under
konsistoriums inseende, ävensom i fråga örn föryttring av sådan egendom gäller
vad särskilt är stadgat.

6 kap. Om avgifter och räkenskaper.

61 §.

De avgifter, örn vilka kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade besluta,
skola utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet,
utgå på sätt örn täckande av kommunens skattebehov är stadgat i förordningen
örn kommunalstyrelse i Stockholm.

Den som är medlem av icke territoriell församling är icke skyldig att erlägga
avgift till kyrka eller prästerskap i den territoriella församling, där han
är mantalsskriven.

Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt hennes
prästerskap och betjänte, som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är
särskilt stadgat.

62 §.

Utgifts- och inkomststat skall årligen upprättas för det nästföljande kalenderåret,
särskilt för kyrkan samt särskilt för skolan, såvitt angår församlingen enskilt,
och församlingsbibliotek. Finnes biblioteksstyrelse, skall utgifts- och
inkomststat upprättas särskilt för församlingsbiblioteket.

Å utgiftssidan i stat, som nu sagts, skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist;

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed församlingens skulder under det
nästföljande året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,
som beslutats i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag
för oförutsedda behov.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan
grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som ytterligare
skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

63 §.

Förslag till utgifts- och inkomststater skola uppgöras för kyrkan av kyrkorådet
samt för skolan och församlingsbibliotek av skolrådet. Finnes biblioteksstyrelse,
åligger det sådan styrelse att uppgöra statförslag i vad på styrelsens
befattning ankommer.

Statförslagen skola upptagas till granskning och fastställelse vid det ordinarie
kyrkofullmäktigsammanträde, som hålles före november månads utgång.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande, samt därmed sammanhängande
frågor särskilt bliva föremål för överläggning och avgörande.

64 §.

Yad kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade beslutat till uttaxering
skall, allt efter ändamålets beskaffenhet, genom kyrkorådet, skolrådet eller
biblioteksstyrelse delgivas Överståthållarämbetet, vilket det åligger att verkställa
debitering och uppbörd av dessa avgifter samt att avlämna medlen till
kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelsen.

Där till följd av särskilda förhållanden annan ordning för uppbördens verkställande
finnes vara lämplig eller nödig, må kyrkofullmäktige besluta därom.

Vid indrivandet av utskylder, vilka icke blivit inom föreskriven tid erlagda,
uttages därutöver en avgift av tre öre å varje full krona av de resterande utskyldernas
belopp, dock ej mindre än tjugufem öre. Denna ersättning skall, då
indrivningen sker i Stockholm, ingå till stadskassan men eljest tillfalla den som
verkställer indrivningen.

65 §.

Av kyrkofullmäktige skola årligen utses två eller flera revisorer samt lika
många suppleanter för granskning av det nästföljande årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av kyrkorådet eller skolrådet eller eljest är redovisningsskyldig
till församlingen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant
för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej
heller deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan
förvaltning eller i beslut med anledning av granskningen.

Revisorerna äga att när som helst inventera församlingens kassor och övriga
tillgångar samt taga del av räkenskaper och andra handlingar, som beröra förvaltningen.

66 §.

Det åligger kyrkorådet och skolrådet ävensom biblioteksstyrelse att i enlighet
med givna föreskrifter föra räkenskaper över sin förvaltning och avsluta
dem för kalenderår. Räkenskaperna skola årligen senast den 1 mars hållas tillgängliga
för revisorerna.

67 §.

Revisionsberättelsen skall senast den 1 april avlämnas till kyrkofullmäktiges
ordförande, som över framställda anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar
så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen kunna framläggas till
granskning och avgörande å det ordinarie kyrkofullmäktigsammanträde, som
hålles före utgången av maj månad.

68 §.

På beslut av kyrkofullmäktige ankommer, huruvida framställd anmärkning
skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas eller laga åtgärd
för bevarande av församlingens rätt skall vidtagas. Anställes ej talan å den
förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det berättelsen fram -

Riksdagens skrivelse Nr 331.

lades å kyrkofalla!äktigsammanträde, skall så anses, som om ansvarsfrihet
blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på
grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även
den handlingen.

7 kap. Om underställning och besvär.

69 §.

För att vinna bindande kraft skola kyrkofullmäktiges beslut underställas
Konungens prövning och fastställelse, då de angå:

a) avh ändande eller pantförskrivning av sådan församlingen tillhörig fastighet,
som utan att räknas till kyrkoegendom för något dess gemensamma nytta
avseende ändamål tillfallit församlingen genom gåva eller testamente, ävensom
överenskommelse, som medför ändring i någon församlingens rättighet till sådan
fastighet;

c) utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till Överståthållarämbetet,
vilket det åligger att överlämna handlingarna jämte eget
yttrande till Konungen.

70 §.

Överståthållarämbetets godkännande erfordras för att giva gällande kraft
åt beslut rörande arvode enligt 23 § andra stycket, där beslutet ej allenast innefattar
förnyande av dylikt för nästföregående år fattat, lagligen gällande beslut.

Samtliga av församlingen för ett och samma kalenderår fattade beslut, därå
fastställelse erfordras, skola samtidigt och senast under det år besluten avse
underställas överståthållarämbetets prövning, vid äventyr att beslut, såvida ej
särskilda omständigheter anses böra föranleda undantag, icke vinner godkännande.
Till ledning vid prövningen av dessa beslut skall tillgång beredas Överståthållarämbetet
till tablå över församlingens ekonomiska ställning det år besluten
avse.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Yägras
fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må församlingen föra klagan hos Konungen.

71 §.

Medlem av församling, som ej nöjes åt kyrkofullmäktiges beslut, äger att
söka rättelse däri genom besvär, om beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, före klockan tolv å fjortonde
dagen efter den, då förteckning, däri beslutet upptagits, anslogs vid pastorsexpeditionen,
dagen då det skedde likväl oräknad, ingivas i mål, som avses i
2 § a), b), d), h) oell 1), ävensom i mål rörande val av ledamöter och suppleanter
i kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse samt mål rörande granskning av sådant
råds eller sådan styrelses räkenskaper till konsistorium och i andra mål
till Överståthållarämbetet. Det åligger klaganden därjämte såväl att vid besvären
foga bevis örn dagen, då förteckningen anslogs, som ock att inom en vecka
efter det tiden för besvärens inlämnande utgått till kyrkofullmäktiges ordförande
ingiva diariibevis över att han besvärat sig.

Försummar klaganden något av vad sålunda föreskrivits, må beslutet gå i
verkställighet.

Överståthållarämbetet och konsistorium böra giva varandra del av besvären,
när ärendet kan anses höra till gemensam behandling.

72 §.

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet
kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för den som
klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är att det finnes strida, mot allmän
lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då den prövande
myndigheten må förordna om upphävande av beslutet i dess helhet.

73 §.

I avseende å tid och sätt för sökande av ändring i utslag, som meddelats av
Överståthållarämbetet eller konsistorium, gäller efter varje måls beskaffenhet
vad särskilt är stadgat.

74 §.

Yad i 69—73 §§ är stadgat örn kj^rkofullmäktiges beslut skall i tillämpliga
delar gälla beträffande beslut av kyrkostämma eller församlingsdelegerade.
Tiden för anförande av besvär över församlingsdelegerades beslut skall räknas
från dagen, då förteckning, däri beslutet upptagits, anslogs vid konsistoriums
expedition.

75 §.

I övrigt skall, där medlem av församling ej nöjes åt kyrkorådets eller skolrådets
beslut, som icke är av rent förberedande eller verkställande art, vad i
71—73 §§ är stadgat äga motsvarande tillämpning. Där beslutet rör uteslutande
enskild persons förhållande, skall dock tiden för talans fullföljande räknas
från den dag, då beslutet genom utdrag av protokollet delgavs klaganden.

Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den
prövande myndigheten annorledes förordnar.

Riksdagens skrivelse Ar 331.

örn

skolstyrelse i vissa kommuner.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

I lands- eller stadskommun, som sammanfaller med skoldistrikt, skall, där
kommunal- eller stadsfullmäktige finnas, folk- och fortsättningsskoleväsendet
utgöra en för kommunen gemensam angelägenhet, vilken kommunen såsom sådan
har att vårda.

För Stockholms stad gäller vad särskilt är stadgat.

2 §.

I kommun, som avses i 1 §, skola kommunens kostnader för folk- och fortsättningsskoleväsendet
beslutas och utgöras på sätt örn kommunalutskylder är
stadgat. Skoldistrikt äger dock enligt gällande folkskolestadga att såsom
bidrag till kostnaderna för skolväsendet upptaga särskild avgift av envar, som
erlägger mantalspenningar.

3 §.

Folkundervisningen i kommun, som avses i 1 §. orduas enligt bestämmelser,
som utfärdas av Konungen.

4 §.

I kommun, som avses i 1 §, liandhaves förvaltningen och vården av folkoch
fortsättningsskoleväsendet av en folkskolestyrelse.

För förvaltningen och vården av fortsättningsskolan må, där kommunen finner
det vara till fördel för skolväsendet, utses särskild fortsättningsskolestyrelse.

Beträffande fortsättningsskolestyrelse skall, i den mån ej annat är föreskrivet,
i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående folkskolestyrelse.

5 §.

Folkskolestyrelsen tillkommer, såvitt angår folk- och fortsättningsskoleväsendet,
att:

a) i enlighet med gällande författningar och reglementen ordna och med
uppmärksamhet följa undervisningen;

b) utöva den ekonomiska förvaltningen ävensom hava tillsyn över lokaler,
som upplåtits för undervisningen och dithörande anstalter;

c) tillsätta och avskeda lärare samt tjänstebiträden, vilka ställts till styrelsens
förfogande; dock skall i fråga om tillsättande av lärarbefattning. med
vilken är förenad organist- eller klockarsyssla eller båda dessa sysslor eller
kyrkosångarbefattning, gälla vad särskilt är stadgat ;

Riksdagens skrivelse Nr 331.

d) ombesörja verkställigheten av kommunal- eller stadsfullmäktiges beslut,
i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill utsedda styrelser,
nämnder eller personer;

e) till kommunal- eller stadsfullmäktige göra de framställningar eller förslag,
som av omständigheterna påkallas; samt

f) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling
hos kommunal- eller stadsfullmäktige.

Finnes fortsättningsskolestyrelse, tillkommer det denna att handhava förvaltningen
och vården av fortsättningsskolan.

6 §.

Det åligger folkskolestyrelsen att årligen före den 15 september till kommunal-
eller stadsfullmäktige avgiva ett förslag till utgifts- och inkomststat rörande
folk- och fortsättningsskoleväsendet för det nästföljande kalenderåret.
Finnes fortsättningsskolestyrelse, åligger det denna att uppgöra statförslag
rörande fortsättningsskoleväsendet.

I statförslaget skola upptagas de utgifter, som redan äro beslutade att utgå
under det nästföljande året, samt de, vilka folkskolestyrelsen eller fortsättningsskolestyrelsen
anser därutöver erforderliga, ävensom de inkomster, som för det
nästföljande året äro eller anses vara att påräkna.

7 §.

Ledamöter i folkskolestyrelsen väljas av kommunal- eller stadsfullmäktige
till det antal, som fullmäktige finna lämpligt med hänsyn till kommunens vidd
och folkmängd. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem eller över
tjuguen.

Ledamöter i fortsättningsskolestyrelse utses till det antal, som kommunal-
eller stadsfullmäktige finna lämpligt. Ledamöterna utses av kommunaleller
stadsfullmäktige och folkskolestyrelsen sålunda, att fullmäktige välja det
antal ledamöter, som är närmast under hälften, och folkskolestyrelsen övriga
ledamöter.

Jämte ledamöter i folkskolestyrelse och fortsättningsskolestyrelse må på
enahanda sätt utses suppleanter till det antal, som finnes lämpligt. Sker ej
valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna
skola inkallas till tjänstgöring.

8 §.

Till ledamot i folkskolestyrelsen må utses endast den som är röstberättigad
vid kommunal- eller stadsfullmäktigval och uppnått tjugufem års ålder samt
kan anses vilja befordra skolväsendet.

Ledamot i folkskolestyrelsen kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

Riksdagens skrivelse Nr 331.

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Yad örn ledamot i folkskolestyrelsen är stadgat gäller ock örn suppleant.

Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det praktiska
arbetets intressen bliva i vederbörlig mån företrädda inom styrelsen.

9 §.

Ledamöter och suppleanter i folkskolestyrelsen väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet skall
förrättas i november eller december månad året näst efter det, då allmänna val
av kommunal- och stadsfullmäktige ägde rum, och skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles,
örn samtliga väljandes antal delas med siffran för det antal personer
valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt
stadgat.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade
tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår annan
ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

10 §.

Folkskolestyrelsen väljer inom sig för varje år en ordförande och en vice
ordförande. Till ordförande må dock kunna utses den kyrkoherde, som avses
i 13 § sista stycket.

11 §.

Sammanträde med folkskolestyrelsen hålles på ordförandens kallelse så ofta
hail finner det nödigt eller minst halva antalet ledamöter för uppgivet ärende
gör framställning därom.

12 §.

Suppleanterna i folkskolestyrelsen böra i den vid valet bestämda ordningen
kallas till tjänstgöring, i den mån det erfordras till följd av hinder för ledamot
eller vid uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat fyllas, efter ledamot, som
icke utsetts vid proportionellt val.

Suppleant vare obetaget att även eljest närvara vid styrelsens sammanträden.

13 §.

Folkskolestyrelsen må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften av
ledamöterna äro tillstädes. Dock äger styrelsen att åt särskilda inom densamma
utsedda nämnder överlämna att enligt de närmare föreskrifter, som meddelas
av styrelsen, med dess rätt och befogenhet besluta i följande ärenden, nämligen:

Riksdagens skrivelse Nr 331.

a) beviljande av tjänstledighet åt och förordnande av vikarie för lärare;

b) tillämpning på enskilda fall av bestämmelser, antagna av styrelsen;

c) åtgärder enligt gällande folkskolestadga mot vanartade skolbarn samt
tredskande föräldrar och målsmän; ävensom

d) mindre ärenden av ekonomisk natur.

Särskild nämnd skall bestå av minst fyra personer. För giltighet av nämnds
beslut fordras, att minst tre av ledamöterna deltagit i beslutet och varit ense örn
detsamma. Av sådan nämnd vidtagen åtgärd skall anmälas för folkskolestyrelsen
vid dess nästa sammanträde.

I överläggning och beslut örn ärende, som rör kristendomsundervisningen, må
icke deltaga främmande religionsbekännare eller den som anmält sig till utträde
ur svenska kyrkan.

Yid sammanträde med folkskolestyrelsen eller med nämnd, som ovan sägs,
äger kyrkoherden i det pastorat, till vilket kommunen hör, eller, där kommunen
tillhör mer än ett pastorat, den bland kyrkoherderna i pastoraten, som domkapitlet
bestämmer, ändå att han icke är ledamot av folkskolestyrelsen. att
yttra sig och framställa förslag men ej att deltaga i besluten.

14 §.

Inom folkskolestyrelsen sker omröstning öppet. Dock skall vid val omröstning
verkställas med slutna sedlar. Utgången bestämmes genom enkel pluralitet
av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val
lotten mellan lika rösttal, men blir i övriga fall den mening beslut, som ordföranden
biträder. Vid omröstning för tillsättande av tjänstebefattning skall
förfaras såsom vid val.

15 §.

Vid folkskolestyrelsens sammanträde skall ordföranden föra eller på sitt
ansvar låta föra protokoll.

Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill
för varje gång av styrelsen utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock
verkställas av styrelsen antingen genast eller vid nästa sammanträde.

Sedan protokollet justerats, skall i landskommun tillkännagivande därom ske
från predikstolen i kyrkan nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst hålles, samt
i stadshammar), en förteckning över de vid sammanträdet fattade besluten och
de beslut, som därvid anmälts enligt 13 § andra stycket, anslås hos styrelsen.

Envar äger att taga avskrift av folkskolestyrelsens protokoll och att utan
avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

16 §.

Ordföranden åligger att ombesörja folkskolestyrelsens skriftväxling, mottaga
alla till styrelsen ställda framställningar, tillse att räkenskaper förås i
enlighet med givna föreskrifter, vårda styrelsens handlingar och hålla register
över dem.

Riksdagens skrivelse Nr 331. 47

17 §.

Folkskolesty reisen utser för varje kalenderår inom eller utom sig en kassaförvaltare.

18 §.

Det åligger folkskolestyrelse i landskommun att före den 15 januari varje
år till kommunalnämnden avlämna redovisning för de medel styrelsen under
nästföregående kalenderår omhänderhaft.

I stadskommun skall folkskolestyrelse före den 1 mars varje år till drätselkammaren
avlämna redovisning, som nyss nämnts.

Lämnad redovisning skall upptagas i kommunens allmänna räkenskaper och.
granskas tillika med dem.

19 §.

Angående fullföljd av talan mot folkskolestyrelses beslut gäller vad i lag
eller författning finnes stadgat beträffande talan mot beslut av skolråd. Därvid
skall tiden för talans fullföljande räknas, där beslutet rör uteslutande enskild
persons förhållande, från den dag, då beslutet genom utdrag av protokollet
delgavs klaganden, och i annat fall i landskommun från den dag, då
tillkännagivande örn verkställd justering av det över beslutet förda protokollet
enligt 15 § ägde rum, och i stadskommun från den dag, då förteckning, däri
beslutet upptagits, anslogs hos styrelsen.

20 §.

Lagen den 25 juni 1909 (nr 81 s. 1) angående folkskoleväsendet i vissa städer
skall upphöra att gälla med utgången av år 1930.

21 §.

Beträffande kommun, för vilken lagen angående folkskoleväsendet i vissa
städer på grund av därom meddelat förordnande är gällande, skall den nya
lagen träda i kraft den 1 januari 1931.

Utgår i sådan kommun tjänstgöringstiden för ledamot eller suppleant i folkskolestyrelse
tidigare än den 31 december 1930, må ny ledamot eller suppleant
icke utses för längre tid än till utgången av nämnda år. Tjänstgöringstiden
för ledamot eller suppleant, som före den 31 december 1930 utsetts för längre
tid än till och med nämnda dag, så ock för självskriven ledamot skall utgå
sagda dag.

Val av ledamöter och suppleanter i folkskolestyreisen i kommun, som här
avses, skall förrättas i januari månad 1931. Tjänstgöringstiden för dem skall
utgå den 31 december 1935.

22 §.

Beträffande annan i 1 § avsedd kommun än i 21 § sägs skall denna lag
träda i tillämpning den 1 januari det år Konungen bestämmer.

Från och med den 1 januari det år, som sålunda bestämts, skall, såvitt
Konungen ej annorlunda förordnar, kommunen övertaga de rättigheter försam -

Riksdagens skrivelse Nr 331,

lingen eller församlingarna hava till egendom och rnpdel, som anslagits till
eller användas för folk- och fortsättningsskoleväsendet, ävensom ikläda sig
skyldighet att fullgöra de förbindelser i fråga härom, för vilka församlingen
eller församlingarna häfta.

Val av ledamöter och suppleanter i folkskolestyrelsen skola i kommun, som
här avses, med tillämpning av de nya bestämmelserna förrättas innan lagen
träder i tillämpning beträffande kommunen. Tjänstgöringstiden för dem skall
utgå den 31 december året näst efter det, då nästa gång allmänna val av kommunal-
och stadsfullmäktige äga rum.

Räkenskaperna för folk- och fortsättningsskoleväsendet för året närmast
före det, då lagen trädde i tillämpning beträffande kommunen, skola granskas
enligt dittills gällande bestämmelser.

Lärartjänst vid folkskola eller småskola, som är förklarad ledig, då lagen
träder i tillämpning beträffande kommunen, skall tillsättas i dittills stadgad
ordning.

Erfordras närmare föreskrifter med avseende å lagens ikraftträdande beträffande
kommun, som här sägs, meddelas sådana föreskrifter av Konungen.

Riksdagens skrivelse Nr 881.

Lag

Olli

införande av lagen om församlingsstyrelse ni. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Från oell med den 1 januari 1932 skola, med iakttagande av vad i denna
lag stadgas, följande nu antagna lagar lända till efterrättelse:
lagen örn församlingsstyrelse;
lagen örn församlingsstyrelse i Stockholm;
kommunala vallagen, i vad den avser val av kyrkofullmäktige;
lagen örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. m. i vad den avser val å kyrkostämma och inom kyrkofullmäktige; samt
lagen örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr
293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning,
i vad den avser ändring i 38, 40, 42, 43 och 45 §§ i sistnämnda lag.

Intill dess annorledes blivit i lag bestämt, skall vad i lagen om församlingsstyrelse
stadgas örn kyrklig samfällighet icke äga tillämpning å Göteborgs
stads territoriella församlingar och skola ej heller de i kommunala vallagen
givna föreskrifterna om val av kyrkofullmäktige tillämpas beträffande val av
kyrkofullmäktige, som avses i förordningen den 5 maj 1882 angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg.

2 §.

Genom de nya lagarna upphävas följande förordningar och stadga:
förordningen den 21 mars 1862 (nr 15) örn kyrkostämma, samt kyrkoråd
och skolråd;

förordningen den 20 november 1863 (nr 58 s. 1.) örn kyrkostämma, samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm; samt

stadgan den 13 juni 1913 (nr 79) örn proportionellt valsätt vid vissa val
inom landsting och stadsfullmäktige m. m. i vad den avser val å kyrkostämma;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring av vad
sålunda upphävda författningar innehålla eller tillägg därtill;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot de
nya lagarnas bestämmelser.

3 §.

Allmänna val av kyrkofullmäktige i enlighet med de nya bestämmelserna
skola äga rum under år 1931 och skola utan hinder av föreskrifterna i 30 § i
Bihang till riksdagens ■protokoll 1930. 14 sami. Nr 331—332

122»; 30 4

Riksdagens skrivelse Nr 331.

lagen om församlingsstyrelse och 9 § i lagen om församlingsstyrelse i Stockholm
gälla för tre år räknade från och med den 1 januari 1932.

Beslut örn valkretsindelning skall före den 1 april 1931 meddelas beträffande
församling i Stockholm av magistraten och beträffande annan församling av
länsstyrelsen. Innan sådant beslut meddelas, skall tillfälle lämnas kyrkostämman
att avgiva yttrande i ärendet.

Revisorer för granskning av församlings förvaltning under år 1932 samt
suppleanter för dem skola med tillämpning av de nya bestämmelserna utses
under år 1931.

4 §.

I församling, där val av kyrkofullmäktige äger rum under år 1931, skall,
intill dess val av ordförande i fullmäktige skett, kyrkoherden eller den hans
ämbete förvaltar utöva ordförandeskapet i fullmäktige.

I annan församling skall val av ordförande och vice ordförande i kyrkostämman
första gången äga rum i januari månad 1932. Intill dess val skett,
är kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar ordförande i stämman.

5 §.

I fråga örn offentliggörande, underställning och godkännande av beslut, som
fattats före den 1 januari 1932, så ock angående sökande av ändring i sådant
beslut skola, där ej annat följer av vad i 3 § stadgas, förut gällande föreskrifter
tillämpas.

6 §.

Utgår tjänstgöringstiden för vald ledamot eller suppleant i kyrkoråd, skolråd,
fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse tidigare än den 31 december
1932, må val av ny ledamot eller suppleant icke ske för längre tid än till
utgången av nämnda år. Tjänstgöringstiden för ledamot eller suppleant, som
före den 1 november 1932 valts för längre tid än till och med den 31 december
1932, skall utgå sistnämnda dag.

Äro i församling kyrkoråd och skolråd förenade till ett gemensamt kyrkooch
skolråd, må därvid förbliva till och med den 31 december 1932.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd och skolråd, som äga rum
under november eller december månad 1932, skola gälla för tre år räknade från
och med den 1 januari 1933.

7 §.

Gäller beträffande folk- och fortsättningsskoleväsendet i församling vad i
lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner är stadgat, må, där enligt i vederbörlig
ordning fattat beslut med lärarbefattning inom församlingen skall vara förenad
organist- eller kloekarsyssla eller båda dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning,
skolråd tills vidare finnas i församlingen med uppgift att vidtaga de
åtgärder för tillsättande av sådan befattning, som ankomma på skolråd.

Riksdagens skrivelse Nr 331.

8 §.

Närmare föreskrifter om tillämpning av denna lag med avseende å kyrkliga
samfälligheter, som avses i 1 § i lagen örn församlingsstyrelse, meddelas av
Konungen.

9 §.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till föreskrift,
som ersatts genom bestämmelse i de nya lagarna, skall denna i stället tillämpas.

B) hemställa, att Eders Kungl. Majit ville föranstalta örn skyndsam utredning
i fråga örn ersättande av förordningen den 5 maj 1882 angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg med en ny särskild lag och för nästa
års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 2 juni 1930.

Med undersåtlig vördnad.