Riksdagens Skrifvelse N:o 130

Riksdagsskrivelse 1894:130

Antal sidor
2
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 130.

1

iV:o /SO.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1894.
— — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående upphäfvande af
cirkuläret den 14 juni 1820 om förhud mot skådespels
uppförande å vissa dagar.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 2) utlåtande u:o 2.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (i.:ö 4) utlåtanden n:is 6 och 27.)

Till K onungen.

I cirkuläret af den 14 juni 1820 till samtlige Eders Kongl. Mairts
befallningshafvande och konsistorierna stadgas, »att då, i afseende''på
långfredagen, påskaftonen och paskdagen skadespel på dessa dagar
icke uppfördes eller borde uppföras, detsamma dädanefter jemväl komme
att gälla för juldagen och julaftonen, pingstdagen och pingstaftonen
samt alla bönedagar och dagar före desamme».

Hos Riksdagen har i väckt motion blifvit föreslaget, det Riksdagen
måtte hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att nämnda cirkulär må
förklaras icke vidare skola vara gällande, till grund för hvilket förslå»-anförts, hurusom under en lång följd af år detta cirkulär på de flesta
ställen i landet icke tillämpats. Der åter tillämpning ifrågakomma,
hade detta oblidt upptagits af en ganska talrik allmänhet samt såväl i
pressen som eljest förebråelse rigtats mot den administrativa myndigheten
föi otillständigt tjenstenit. Häraf kunde man draga den slutsats,
att stadgandet icke ansåges tidsenligt eller svarande mot tidsandans
fordringar på frihet i det enskilda lifvet, samt att, då cirkuläret således
Bill. till Riksd. Prot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 26 Häft. (Näs 130—133.)

2 __ Riksdagens Skrifvelse N:o 130.

öfverlefvat sin tid, detsamma syntes icke vidare höra gälla. Att på
papperet ega en lag eller föreskrift, som opataldt icke tillämpades,
kunde för det allmänna rättsmedvetandet icke vara nyttigt, då derigenom
skapades missaktning för lag och gällande föreskrifter icke allenast
bland allmänheten utan ock bland de myndigheter, som det ålåge
att hvar på sin ort utföra lagstiftarens bud. Då, såsom ofvan nämnts,
cirkuläret på de flesta ställen lemnades å sido och endast på få platser
gjordes gällande, borde äfven tagas i betraktande den svara ställning,
f hvilken de verkställande myndigheterna på sistnämnda platser genom

tillämpningen komme. .

Ofvanberörda fråga är i grund och botten af religiös beskanenhet
och är såsom hvarje sådan af ytterst grannlaga natur. Dess verkliga
innebörd är, huru vida det nu gällande förbudet mot att uppföra
skådespel på vissa kyrkans högtidsdagar skall upphäfvas eller ej, eller
med andra ord, frågan berör helgden af de högtider, då kristenheten
firar sina största minnen, och af de dagar, då hela vårt folk kallas af
gjn Konung att lägga alla verldsliga bestyr a sido för att begifva sig till
templen till gemensam bot, bön och tacksägelse. Förnekas kan ej,
att förbudet på de flesta ställen ej vederbörligen, upprätthålles, men
tvifvelaktigt torde dock vara, om den allmänna meningen i landet verkligen
önskar dess fullständiga upphäfvande. Det kan nemligen med
allt skäl antagas, att många kyrkans vänner blott med smärta skulle
förnimma, att skådespel finge uppföras t. ex. på långfredagen och kyrkans
öfriga stora högtidsdagar, hvari helt visst de fleste, skulle se ett
undergräfvande af hvad de vant sig anse dyrt och heligt. Å andia
sidan kan framhållas, att flere af de i cirkulärbrefvet omnämnda dagarne
näppeligen torde vara af den betydelse, att ej uppförandet af skådespel
kunde vara tillåtet på dem lika så väl som på vanliga söndagar

och lördagar. .

Riksdagen, som sålunda anser en inskränkning af ifrågavarande
förbud vara lämplig, får i anledning häraf anhålla, att Eders Kongl.
Maj:t behagade taga i öfvervägande i hvad mån.förbudet i cirkuläret
den 14 juni 1820 mot skådespels uppförande å vissa dagar må kunna
inskränkas till kyrkans stora högtidsdagar.

Stockholm den 11 maj 1894.

Men undersåtlig vördnad.

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.