Riksdagens Skrifvelse N:o 125

Riksdagsskrivelse 1894:125

Antal sidor
3
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 125.

N:o 125.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1894.

— — — — Andra Kammaren — 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner
ej mindre om ändring af .dels vissa paragrafer i 17
kap. rättegångsbalken, dels 2 § i 23 kap. rättegångsbalken,
dels 2 § i 1 kap. rättegångsbalken och dels 9 §
i förordningen angående ändring i vissa fall af gällande
bestämmelser om häradsting den 17 maj 1872 än äfven
om antagande af lag om sakkunnige biträden åt domstolarne.

(Lagutskottets utlåtande n:o 71.)

Till Konungen.

Under erinran hurusom åtskilliga af de bestämmelser, hvilka funnits
upptagna i det förslag till lag om bevisning inför rätta, som vid
sistlidne riksdag förelåg till behandling, men ej tillvann sig Riksdagens
bifall, icke mött egentligt motstånd inom Riksdagen och tillika syntes
kunna utan afsevärd olägenhet inrymmas i 17 kap. rättegångsbalken,
helst man i de delar af nämnda kapitel, som ej berördes af de föreslagna
ändringarne, finge behålla den gamla välkända lagtexten, har enskild
motionär hemstält om antagande af ett förslag till ändrad lydelse
af åtskilliga paragrafer i ofvan berörda kapitel.

Riksdagens Skrifvelse N:o 125. 11

Jemväl af andra motionärer har ändring i åtskilliga af stadgandena
i 17 kap. rättegångsbalken föreslagits, dervid framhållits angelägenheten
deraf att den vigtiga lagstiftningsfråga, som var föremål för ofvan berörda
förslag till lag om bevisning inför rätta, återupptoges under en
sådan form, som kunde tillförsäkra densamma ett gynsamt mottagande.
Härjemte har ändring i 23 kap. 2 § rättegångsbalken blifvit af samme
motionärer ifrågasatt.

Vidare hafva desse motionärer hemstält om antagande af en lag om
sakkunniga biträden åt domstolarne, hufvudsakligen öfverensstämmande
med de föreskrifter, hvilka i detta ämne förekommo i ofvan omförmälda
förslag till lag om bevisning inför rätta, och hafva motionärerna till
stöd för framställningen i denna del åberopat, att dessa föreskrifter,
hvilka af Riksdagens lagutskott lemnades utan anmärkning, godkändes
af Första Kammaren och af Andra Kammaren förkastades allenast på
skäl, som icke i någon mån voro rigtade emot eller egde tillämpning å
denna del af lagförslaget, äfvensom att förevarande fråga, som sålunda
genom siu sammanbindning med andra, mera tvifvelaktiga ämnen fallit,
syntes vara i behof af en snar lösning.

Slutligen har framställning gjorts derom, att 1 kap. 2 § rättegångsbalken
och 9 § i förordningen angående ändring i vissa fall af gällande
bestämmelser om häradsting den 17 maj 1872 måtte erhålla förändrad
lydelse i syfte att nämndemännens tjenstgöringstid skulle förlängas och
äfven i domsaga, hvari sistnämnda förordning egde tillämpning, icke
flere än tolf nämndemän komma att utses.

Riksdagen delar motionärernas uppfattning derutinnan, att åtskilliga
af de utaf motionärerna anmärkta stadganden i 17 kap. rättegångsbalken
böra undergå förändring och att det är af behofvet påkalladt, att en
lagstiftning rörande sakkunniga biträden åt domstolarna kommer till
stånd, men håller tillika före, att dessa stadganden stå i den nära förbindelse
med öfriga bestämmelser i 17 kap. rättegångsbalken, att de icke
lämpligen kunna pröfvas utan i sammanhang med ett fullständigt förslag
till lag om bevisning inför rätta i dess helhet; och Riksdagen anser sig
så mycket mindre hafva skäl att frångå en sådan uppfattning, som ett
fullständigt lagförslag i ämnet sistlidet år varit af Eders Kongl. Maj:t
framlagd t.

Det väckta förslaget till ändrad lydelse af 23 kap. 2 § rättegångsbalken
i syfte att öka nämndens befogenhet angifves af motionärerna
sjelfve såsom framkalladt af ifrågasatt förändring af stadgandena angå -

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 125.

ende bevisningen, och de föreslagna ändringarna i fråga om nämndemännens
val och tjenstgöring synas jemväl lämpligast kunna tagas i öfvervägande
vid behandlingen af ett lagförslag angående bevisning inför rätta.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då det är angeläget,
att en förbättrad lagstiftning i detta ämne, länge förberedd, snart blifver
genomförd, finner Riksdagen frågan härom böra öfverlemnas till
Eders Kongl. Maj:t, som ensam torde vara i stånd att efter allsidig pröfning
af de på frågan inverkande omständigheter framlägga ett antagligt
förslag i ämnet; och Riksdagen får följaktligen anhålla, att Eders Kongl.
Maj:t ville ånyo för Riksdagen framlägga förslag till lag om bevisning
inför rätta.

Stockholm den 11 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.