Riksdagens Skrifvelse JY:o 128

Riksdagsskrivelse 1897:128

Riksdagens Skrifvelse JY:o 128.

N:o 128.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1897.
— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående allmänna bevillningen.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 19 och memorial n:is 20, 21, 23, 24 och 29.)

Till Konungen.

Uti proposition den 26 sistlidne februari har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen närlagd! förslag till ny
förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst jemte
instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Vid behandling af denna proposition har Riksdagen icke bifallit förslaget
i hvad det afser införande af s. k. obligatorisk sjelfdeklaration och
eftertaxering.

I öfrigt har Riksdagen vid granskning af förslaget funnit skal till
följande anmärkningar och ändringar.

Det uti 4 § mom. b) af förordningen förekommande stadgandet, att
fastighetsbevillning icke erlägges af städer och andra menigheter för dem
tillhöriga allmänna platser, tomter och byggnader, hvilka icke lemna egaren
någon inkomst, har, enligt Riksdagen tillhandakomma upplysningar, tolkats
så, att stad befriats från erläggande af bevillning för byggnader, af hvilka
staden ej åtnjutit inkomst, belägna inom annan kommuns område. Då
Bill. till lliksd. Prot. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Håft. (N:o 128.) 1

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

emellertid ofta förekommer, att sådana byggnader utgöras af industriella
anläggningar, af hvilka staden väl icke hemtar direkt inkomst, men likväl
drager stor fördel, samt Riksdagen ansett, att rättvis grund saknas för att
beträffande sådana anläggningar stadga befrielse från erläggande af skattebidrag
till den kommun, inom hvilken anläggningen är belägen, har Riksdagen
beslutit den inskränkning af ifrågavarande skattefrihet, att denna
må ega rum allenast för sådana allmänna platser, tomter och byggnader,
hvilka äro belägna inom vederbörande kommuns eller menighets eget
område.

Med anledning af en vid Riksdagen väckt motion har Riksdagen
beslutit ett tillägg till 4 § i förordningen, hvarigenom bevillningsfrihet
under viss förutsättning medgifves för innehafvare af mindre lägenhet med
tillhörande åbyggnad.

Det i 11 § af nu gällande bevillningsförordning förekommande och
i Eders Kongl. Maj:ts förslag bibehållna stadgandet om befrielse för främmande
magters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande personer
jemte deras betjening att erlägga bevillning för visst slag af inkomst gäller
äfven svenska undersåtar. Riksdagen, som funnit det fullt befogadt, att
svensk medborgare, tillhörande utländsk beskickning eller konsulat, befrias
från erläggande af skatt för inkomst, härflytande af hans tjenst hos den
främmande magten, anser dock icke, att dylikt medgifvande bör sträcka
sig äfven till befrielse från skatt för inkomst af sådan person tillhörigt
kapital. Med anledning häraf har Riksdagen vidtagit en med denna åsigt
öfverensstämmande ändring af nu gällande stadgande.

Beträffande slutligen de vid Eders Kongl. Maj:ts förslag fogade formulär,
har Riksdagen såsom en följd af sitt beslut i fråga om den obligatoriska
sjelfdeklarationen beslutit, att formulären n:is 9, 10, 11 och 12
skola utgå. I det med n:o 5 betecknade formuläret till taxeringslängd
öfver inkomstbevillning har Riksdagen, enär det ofta förekommit, att inkomstbelopp
deri uppförts i orätt kolumn till följd af längdförarens bristande
kännedom om hvilka inkomster skola deltaga i skyldighet att bygga
och underhålla allmän väg, vidtagit ett förtydligande, på sätt det vid denna
skrifvelse fogade med n:o 5 betecknade formuläret utvisar. Uti formulären
n:is 1, 2, 3, 4, 6, 7 och 8 har Riksdagen deremot ej funnit anledning
göra ändring.

Riksdagen har alltså funnit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag
icke kunna oförändradt bifallas; hvaremot Riksdagen, på grund af detta
förslag och med iakttagande af sina ofvan omförmälda beslut jemte några
ytterligare, till största delen deraf föranledda mindre väsentliga ändringar
och tillägg, antagit en förordning angående bevillning af fast egendom

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

samt af inkomst jemte tillhörande instruktion för taxeringsmyndigheterna
af den lydelse, som bilagan A. till denna skrifvelse utvisar.

Med anmälan härom får Riksdagen, som för år 1898 åtagit sig en
bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af 5,600,000 kronor,
anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes Riksdagens här omförmälda beslut
till allmän efterrättelse kungöra.

Stockholm den 20 maj 1897.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Bilaga A.

Förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Bevillning af fast egendom.

1 §•

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas frälseränta,
skall, med de undantag, som i 4 § upptagas, bevillning utgöras
efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med sex öre för hvarje fulla etthundra
kronor samt

b) för all annan fastighet och frälseränta med fem öre för hvarje
fulla etthundra kronor af uppskattningsvärdet.

2 §•

Bevillning för fast egendom erlägges af egaren, utom i följande fall,
då bevillningen utgöres af innehafvaren, nemligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är af
allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande mot lifstidsstädja upplåten,
för i stad befintlig så kallad ofri tomt, hvarifrån innehafvaren ej
må skiljas, så länge han erlägger tomtören eller utan att vederbörlig
lösen gifves, samt för skogsområde, som blifvit upplåtet till bergshandte -

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

ringens understöd, till sågverk eller kanalbolag, eller ock innehafves af
stad eller annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till boställe
eller eljest på lön anslagen, så vida egaren enligt 4 § a) eller b) är
från fastighetsbevillning fri och hela fastigheten är åt endast en person
upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på lifstid
från annan egendom afsöndrad.

3 §•

1 mom. Fast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde. Detta
värde bestämmes med ledning af de om hvarje särskild egendoms storlek,
beskaffenhet och afkastning inhemtade upplysningar samt erhållna uppgifter
om areal och olika egoslag samt arrende- eller hyresafgifter, köpeafhandlingar
och värderingar för egendomens belåning eller försäkrande
mot brandskada.

2 mom. Frälseräntas kapitalvärde uppskattas till tjugu gånger det
belopp, hvartill samma ränta efter nästföregående års markegång uppgått,
så framt icke räntan, i enlighet med 14 § i kongl. kungörelsen den 11
maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hvilket fall detta senare bör
läggas till grund för beräknandet af räntans belopp. Dock iakttages, att
frälseräntas kapitalvärde alltid sättes i fulla hundratal kronor, så att möjligen
öfverskj utande belopp icke beräknas.

3 mom. Det värde, hvartill fast egendom blifvit uppskattad, skall
utan förnyad uppskattning bibehållas oförändradt under fem år, derest
icke under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar
sådana inträffade förhållanden, som i 2 § af den för taxeringsmyndigheterna
utfärdade instruktion närmare omförmälas, påkalla förändrad
värdering.

4 mom. Uppskattning af värdet å sådan fast egendom, som omförmäles
i 4 § c), eger icke rum.

4 §•

Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk
och barmhertighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser, tomter
och byggnader;

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras
eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande
under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och
bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,
byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon inkomst; börande
i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af fastighetens
taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna
bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled samt flottled:
för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för sjelfva
kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jemväl inbegripas de för anläggningens
begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra byggnader; och
of) innehafvare af lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens
hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger 500
kronor, derest lägenhetens innehafvare ej eljest erlägger bevillning af fast
egendom eller inkomst eller hans inkomster, deri inbegripet det hyresvärde,
åbyggnaden kan ega, uppgå till 500 kronor.

5 §•

\ id uppskattning af fast egendom skola särskilda värden, slutande
å fulla hundratal kronor, utsättas:

a) å jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten
består af två eller flere brukningsdelar eller afsöndring af jord derifrån
egt rum, för hvarje sådan brukningsdel eller jordafsöndring; samt

för skogsområde, som omförmäles i 2 § a);

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och dermed jemförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga
värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet, men icke afsedd för det
derå drifna jordbruk eller dit hörande näring;

för fiske, som är i jordebok särskildt upptaget; samt

för frälseränta.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

6 §•

Fast egendom taxeras inom den ort, der egendomen är belägen.

Bevillning för inkomst af kapital och arbete.

7 §•

För all behållen inkomst, vare sig af kapital eller arbete, skall, med
de undantag, som i 11 § omförmälas, bevillning erläggas med en för
hundra af inkomstbeloppet.

8 §•

1 mom. Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller
hos penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar; samt

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af
patronus ecclesi*.

2 mom. Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk och stenbrott jemte dertill hörande verk,
inrättningar och näringar; qvarnar och sågverk; fabriker, mekaniska verkstäder,
bränvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller förädling
anlagda inrättningar; mejerihandtering och andra binäringar till jordbruket,
i den mån de icke afse tillgodogörande af eget jordbruks produkter; penningerörelse,
handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart, handtverk eller annan
näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten kanal, jernväg eller annan farled
samt flottled; och

v 3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller
handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjenst eller särskildt uppdrag, såsom: aflöning,
arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest icke fastighetsbevillning
derför af löntagaren utgöres, och annan med allmän eller enskild
tjenst förenad förmån; så ock den behållna inkomst, som, enligt gällande

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla de under konsistoriernas
vård eller annan allmän förvaltning stälda kassor;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförrnån; d)

all annan i denna § ej särskild! omförmäld inkomst, som icke
är genom fastighetsbevillning beskattad.

9 §•

Skyldige att utgöra inkomst!)evillning äro:

a) svensk medborgare, som är i riket bosatt: för all den inkomst,
han åtnjuter, vare sig här eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är i riket bosatt: för den inkomst,
han härifrån åtnjuter;

c) utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig såsom
resande vare sig fortfarande under ett år eller under större delen af tre på
hvarandra följande år, eller som här idkar näring, eller härifrån uppbär
lön eller pension: för den inkomst, som af honom här förvärfvas eller
härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, här användes.

Hvad här ofvan säges om enskild person galle ock i tillämpliga
delar om menigheter, samfund, stiftelser, verk och inrättningar samt
andra juridiska personer, i den mån de icke äro i denna förordning
från inkomstbevillning frikallade, äfvensom om oskiftadt sterbhus och
bolag, derunder jemväl inbegripna sådana, som enligt särskild författning
äro skyldiga afstå sin vinst.

10 §.

Grunder för inkomsternas beräknande.

1 mom. Inkomst af kapital och arbete taxeras för det löpande året.

2 mom.

a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller
pension upptages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående
året uppgått, med iakttagande likväl dels att inkomsten första året den
åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående året, skall
upptagas med det belopp, hvartill densamma, enligt de upplysningar
taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må anses för det löpande

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

året uppgå, dels ock att, då inkomsten under det löpande året upphör,
densamma upptages med det belopp, som, med det nästföregående årets
inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande året,
för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock
pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande året
blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning
förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning och
obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under a) är föreskrifvet.

c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet
och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges
verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller
yrke, och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma icke
kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras till
bevillning det näst derpå följande året.

d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar,
upptages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt
markegångspris utgör.

3 mom. Vid beräkning af inkomst utaf kapital och arbete må afdrag
icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader
samt derfill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, jernväg och annan
farled samt flottled tillhörande, mark och byggnad, som enligt 4 § är fri
från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda
kapital;

d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning
af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

4 mom. Deremot md afdrag ske:

vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

vid beräkning af inkomst utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet motsvarande
belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som af
egaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 8 § 2 mom.

a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:
arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,

Bill. till Riksd. Prot. 1827. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Häft. 2

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden och
arbetare samt andra dermed jemförliga utgifter;

d) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap, konst
eller handaslöjd;

e) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjenster
eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsersättning,
å stat uppförd häst- och båtlega, officerares lönetillägg för tjenstehästar
samt fourageringsersättning, anslag till skrifmaterialier och andra
expenser, dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än
tjenstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,
arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station,
fältaflöning under krigstid samt arfvode eller traktamente för riksdag eller
revision å annan ort, än der arfvodes- eller traktamentstagaren är bosatt;

/) för följande med embete och tjenst förenade utgifter, nemligen:
den afgift tjensteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-, enkeoch
pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning
till vikarie eller tjenstebiträde, presternas i jordeboken upptagna utlagor,
i den mån de icke äro eftergift^, ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden
för prestgårdarne i Skåne, samt kostnader för
sådana särskildt anbefalda tjensteresor, för hvilka ersättning icke är särskildt
anvisad.

11 §•

Undantag från de i 7—10 §§ meddelade stadganden.

1 mom. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke
rum: när den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster, deri inbegripna
äfven hustruns, understiga 500 kronor.

Uppgå dessa inkomster icke till 1,200 kronor, äro 450 kronor, uppgå
de till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, äro 300 kronor af inkomsten
af kapital och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke eger rum eller som
får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å ort, der
kostnaden för bostad är synnerligen hög i jemförelse med förhållandet
inom riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, der särdeles ömmande
omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet, olyckshändelse
och dylikt) förekomma, ökas; dock så att denna ökning, vare sig den eger

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

rum på grund af hög bostadskostnad eller ömmande omständigheter eller
båda dessa skäl, icke må för någon skattskyldig öfverstiga 200 kronor.

För inkomst, som beskattas inom annan kommun än den, der den
skattskyldige är mantalsskrifven, samt för bolags inkomst får hvarken befrielse
från eller lindring i bevillningen enligt detta moment åtnjutas.

2 movi. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiifond, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jemte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än den i
8 § 2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för sådan
inkomst, som icke härflyter af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges
städer och hypoteksföreningar;

jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lemnar utdelning åt sina delegare; samt
sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana
rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst endast
åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för
inkomst af kapital;

d) vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska magter
anstälde, jemte alla öfrige under utrikesdepartementet lydande embets- och
tjensteman samt vaktbetjente: för den del af deras aflöning eller pension,
som motsvarar norska statsverkets bidrag dertill;

é) främmande magters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande
personer jemte deras betjening:

om de icke äro svenske medborgare: för all annan inkomst än den,
som utgöres af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller
erhålles genom här idkad rörelse;

om de äro svenske medborgare: för den inkomst, de åtnjuta af sin
tjenst hos den främmande magten;

/) utländing, som här vistas för att idka studier; samt
g) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

12 §.

Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) patronus ecclesim; för inkomst af tionde eller ersättning derför:
der inkomsten utgår;

b) bank-, jernvägs- och kanalbolag: der bolagets rörelse drifves; vare
sig genom hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor eller vid större
och mindre stationer;

c) annat bolag: å den eller de orter, der bolagets rörelse eller någon
hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt sätt eller i afsevärd omfattning
drifves; men i fall sådana bestämda orter icke förefinnas: der bolaget
har sin styrelse;

d) handlande, fabriksegare samt annan yrkes- och näringsidkare; för
inkomst af rörelsen eller yrket: å den eller de orter, der rörelse eller yrke
eller någon hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt sätt eller i afsevärd
omfattning idkas; dock skola handlande i de städer, hvilka innefatta
flere församlingar, för den handelsrörelse de derstädes idka, äfvensom de
skattskyldige, hvilkas rörelse eller yrke utöfvas på flere orter, men endast
kortare tid på hvarje ort, taxeras inom den församling, der de äro mantalsskrifne; e)

egare af fartyg, hvaruti flere hafva del; för inkomst af fartyget:
der hufvud- eller korrespondentredaren är mantalsskrifven; eller om sådan
ej finnes: der fartyget har sin hemort;

/) de under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning
stälda kassor; för den i 8 § 2 mom. b) omförmälda inkomst vid lediga
ecklesiastika sysslor: i den ort, der densamma eljest bort beskattas;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven löntagare; för
lön från svenska statsverket: i Stockholms stad och S:t Nikolai församling;
samt

h) utrikes boende pensionstagare; för pension från svenska statsverket
eller allmän inrättning: der pensionen utbetalas.

För annan inkomst än den här ofvan i denna § omförmälda taxeras
skattskyldig: der han är mantalsskrifven; eller om han icke är inom riket
mantalsskrifven: der han inom riket hufvudsakligen vistas.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

13 §.

Taxering eller uppskattning af hvarje fast egendoms värde och
hvarje skattskyldigs årliga inkomst verkställes af bevillning sberedning ar
samt taxeringsnämnder och pröfning snämnder, hvilkas sammansättning och
åligganden här nedan bestämmas.

14 §.

Till ledning vid taxeringen skola följande uppgifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) af stadsdomstol samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling
för hvarje fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift sist
meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift,
hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt köpeafhandlingens
datum, anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn, om och i
så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits godtgörelse för inventarier
eller inbergad gröda, om förbehåll gjorts om s. k. undantagsförmåner
samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;

b) af direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypoteksinrättning
till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid derå, efter
det enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt låns erhållande anstäld
och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter eller
vederbörande brandstodskomité:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 § b) omförmälda hus och
byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskildt för
hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit mot
brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst föregående,
för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;

b) af statsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet eller embetsverk,
vare sig statens, stads eller menighets, äfvensom af styrelse för all -

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

män inrättning eller stiftelse, der embets- eller tjensteman, vaktbetjent
eller annan eger utbekomma aflöning eller pension:

uppgift angående hvar och en person för det löpande året tillkommande
fast lön eller pension, äfvensom under nästföregående år uppburna
särskilda belopp af tjenstgöringspenningar, dagaflöning, traktamente, arfvode,
uppmuntrings-, mil- eller felräkningspenningar, portions-, inqvarterings-
eller beklädnadsersättning, provision eller gratifikation och andra
löneförmåner, hvarjemte, då med tjenstebefattning följer fri kost, boställe,
bostad eller löningsjord eller inkomst af sportler, expeditionslösen, böteseller
beslagsandelar eller andra obestämda eller extra inkomster, sådant
bör i uppgiften särskildt antecknas;

c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:

uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500
kronor;

d) af agent för utländskt försäkringsbolag:

uppgift angående antalet försäkringar och premiebeloppet för nästföregående
år inom agenturens område, äfvensom beloppet af utbetalda
återförsäkringspremier;

e) af styrelse för verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj
försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig
kontroll:

enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas, angående lön- och arfvodestagares
samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uppgift, hvarom i 2:o) b) och e) stadgas, må icke något slag af
de vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas, äfven om enligt
denna förordning afdrag för någon del deraf må vara vid taxeringen medgifvet;
dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande 200
kronor, må från sådan uppgift uteslutas, då för den, som åtnjutit dylik
pension eller gratifikation, annan inkomst ej uppgifves.

15 §.

Verk eller bolag, som i 14 § 2:o) e) omförmäles, skall till ledning
vid taxeringen af sin inkomst hvarje år aflemna bestyrkt utdrag af verkets
eller bolagets senast afslutade räkenskaper, utvisande beloppet af hela den
under räkenskapsåret uppkomna vinst, ränta å eget kapital inräknad; skolande
vid detta utdrag fogas bestyrkt afskrift eller tryckt exemplar af
verkets eller bolagets revisionsberättelse för senaste räkenskapsår.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

16 §.

1 mom. Skattskyldig, som enligt de i denna förordning meddelade
bestämmelser icke är pligtig att afgifva uppgift till taxeringen, vare dock
skyldig att efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs, lemna uppgift å det
belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller arbete det nästföregående året
uppgått.

2 mom. En hvar skattskyldig är det i öfrigt obetaget att meddela
upplysningar, som kunna tjena till ledning vid hans taxering.

17 §.

Uppgifter beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves på
två eller flere orter, skola särskilt angifva, huru, enligt den skattskyldiges
åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på en hvar af de
orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas, och skall i fråga om inkomst
af bankrörelse skattskyldig, som drifver sådan rörelse, vid uppgifterna
foga utdrag af de särskilda kontorens månadsrapporter, upptagande
balansen å in- och utlåningsräkningarna vid hvarje månads slut.

18 §.

Skyldighet att afgifva uppgift, hvarom i denna förordning sägs,
åligge för omyndig eller sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol
förordnats, förmyndaren eller gode mannen för hvad han har under
sin förvaltning.

19 §.

För annan än enskild person åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande
styrelse, förvaltning eller ombud.

20 §.

Skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, ege att för
sådant ändamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberednings ordförande.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

21 §.

De i 14, 15, 16 och 17 §§ omförmälda uppgifter skola upprättas
särskild! för hvarje kommun på landet och hvarje territoriel församling i
stad samt före den 1 april aflemnas, antingen direkt till ordföranden i
vederbörande bevillningsberedning eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet
och i öfriga orter till Kongl. Majrts befallningshafvande i
det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen
anses skola ega rum eller den skattskyldige är bosatt. Sådana uppgifter
må kunna i betaldt bref med allmänna posten insändas.

Med aflemnande af uppgift från verk eller bolag till ledning för
dess egen taxering må dock njutas anstånd till utgången af april månad;
och derest hinder möter att, innan bevillningsberedningens sammanträde
afslutats, aflemna sådan uppgift, må densamma, efter derom hos beredningens
ordförande gjord skriftlig anmälan, i stället till kronans ombud
hos taxeringsnämnden aflemnas så fort ske kan och i hvarje händelse före
den 1 juni.

22 §.

1 mom. Derest uppgift, som i 15 eller 17 §§ omförmäles, icke
inom föreskrifven tid afgifvits eller ock afgifven sådan uppgift befinnes i
visst afseende ofullständig, må bevillningsberedningens ordförande eller
kronans ombud hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd, i händelse
sådant finnes för taxeringen erforderligt, om förhållandet göra anmälan, i
Stockholm hos öfverståthållareembetet, i öfriga städer hos magistraten samt
å landet till länsmannen i orten, hvilka myndigheter det derefter åligger
att ofördröjligen mot bevis tillställa den försumlige anmaning att inom
åtta dagar efter anmaningens mottagande afgifva fullständig uppgift vid
äfventyr, som i 24 § sägs. Sådan anmaning skall, der infordrandet föranledts
af ofullständighet i aflemnad uppgift, jemväl innehålla underrättelse,
i hvilket afseende uppgiften befunnits ofullständig.

2 mom. Upplysning, som i 16 § 1 mom. sägs, ege såväl bevillningsberedningens
ordförande som kronans ombud hos taxeringsnämnd eller hos
pröfningsnämnd att infordra i enahanda ordning, som finnes i 1 mom. af
denna § föreskrifven.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

23 §.

1 mom. Varder uppgift, som i 14 § oinförmäles, icke inom föreskrifven
tid aflemnad, ege bevillningsberedningens ordförande eller kronans
ombud hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd att densamma infordra,
.

2 mom. År den uppgiftspligtige icke offentlig myndighet eller
tjensteman, må infordrandet jemväl kunna ega rum genom Kongl. Maj:ts
befallningshafvande, hvilken eger dervid förelägga lämpligt vite.

3 mom. För taxeringen eljest erforderlig officiel uppgift skall, då
begäran derom framställes, af vederbörande embetsverk lemnas; hvarförutom
bevillningsberedningens ordförande äfvensom kronans ombud hos
taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd må ega att taga del af sådana
hos domare eller domstol förvarade handlingar, som i beskattningsafseende
kunna tjena till ledning.

4 mom. Efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs, vare ock andra
verk eller bolag samt enskilda arbetsgifvare än de i 14 § 2:o) e) nämnda
pligtige att aflemna sådan uppgift angående lön- och arfvodestagares samt
öfriga arbetares löneförmåner, som i sistnämnda författningsrum omförmäles.

24 §.

Underlåter någon att inom stadgad tid afgifva enligt 15 § eller 17
§ föreskrifven uppgift eller att inkomma med sådan särskildt infordrad
uppgift eller upplysning, som i 22 § omförmäles, hafve förlorat rätten att
fullfölja talan i fråga om taxeringsvärdet å den fastighet eller beloppet af
den inkomst, som uppgiften eller upplysningen skolat afse.

Hörsammas icke sådan anmaning, som i 22 § 1 mom. sägs, och
afser densamma uppgift, hvarom i 15 och 17 §§ stadgas, skall den försumlige
höta ett belopp, svarande mot tio procent af den bevillning, som
inom beredningsdistriktet varder den skattskyldige påförd för den inkomst,
som uppgiften skolat afse.

Gitter den uppgiftspligtige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,
ege de i denna § stadgade påföljder icke rum.

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Häft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

25 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 14 § och 23 § 4 mom.
stadgas vare den försumlige, derest han är offentlig tjensteman, underkastad
ansvar såsom för annat tjenstefel, men böte eljest 25 kronor.

26 §.

Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva, i hvad
mån afgifven uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för
taxeringen, eger bevillningsberedningen att föreslå samt taxerings- och
pröfningsnämnderna att bestämma och fastställa skattskyldigs taxering.

27 §.

Af skattskyldig till ledning för hans egen taxering meddelad uppgift,
hvars offentliggörande han förklarat sig icke medgifva, må endast inför
beredningen och, med den skattskyldiges samtycke, inför taxeringseller
pröfningsnämnden företes, men icke utan hans samtycke i nämndens
protokoll intagas; skolande, sedan frågan om samme skattskyldigs taxering
blifvit afgjord, sådan uppgift till honom återställas eller bevisligen förstöras
af den, som densamma emottagit.

Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

1 :o) Bevillning sberedning ärna.

28 §.

Hvarje kommun skall i allmänhet utgöra ett beredningsdistrikt. I
Stockholm eger öfverståthållareembetet att bestämma antalet af de bevillningsberedningar,
som der skola tillsättas, samt det distrikt, hvarje bevillningsberedning
skall omfatta. För annan stad, hvarest flera bevillningsberedningar
erfordras, eger Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, efter

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

magistratens hörande, bestämma beredningarnas antal och beredningsdistrikten.
På landet må Kongl. Maj:ts‘ befallningshafvande fördela större
kommuner i två eller flere beredningsdistrikt äfvensom förena två eller
flere mindre kommuner till ett beredningsdistrikt.

Till ordförande och föredragande i bevillningsberedning skall Kongl.
Maj:ts befallningshafvande förordna lämplig, helst inom beredningsdistriktet
bosatt person. Sådant förordnande meddelas för tiden intill det år, då
nästa allmänna fastighetstaxering eger rum, Kongl. Maj:ts befallningshafvande
dock obetaget att, derest anledning dertill förekommer, återkalla
detsamma.

29 §.

Bevillningsberedning utgöres af, jemte ordföranden, visst antal för
hvarje år, på sätt här nedan stadgas, utsedde ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter, till antal af tre, högst fem, väljas af
stadsfullmägtige eller, der stadsfullmägtige icke finnas, af allmän rådstuga
bland sådana inom beredningsdistriktet boende personer, hvilka under senast
förflutna år derstädes erlagt fastighets- eller inkomstbevillning. På landet
skola ledamöter i bevillningsberedning, till antal af två, högst sex, väljas
på kommunalstämma bland de i orten bosatta personer, hvilka under sist
förflutna år erlagt fastighets- eller inkomstbevillning inom distriktet. Aro
flere kommuner förenade till ett beredningsdistrikt, skola för hvarje kommun
väljas högst tre ledamöter i beredningen, med iakttagande likväl att
antalet ledamöter i beredningen icke må i något fall öfverstiga sex.

Vid samma tillfälle, som ledamöterne i bevillningsberedningen utses,
skall äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften af de
ordinarie ledamöternes antal, samt ordningen suppleanterne emellan bestämmas.
För öfrigt bör vid val af både ordinarie ledamöter och suppleanter
tillses, att, så vidt möjligt är, såväl fastighetsegare som näringsidkare
och löntagare komma att i beredningen ega säte och stämma.

30 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän kungörelse underrättar Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i början af hvart och ett år de skattskyldige om de
personer, hvilka komma att inom hvarje ort såsom ordförande leda bevillningsberedningens
arbeten för samma år, samt om de särskilda beredningsdistrikt,
deruti länet blifvit indeladt, hvarjemte Kongl. Maj:ts befallnings -

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

hafvande meddelar föreskrift om det antal beredningsledamöter, som inom
hvarje bered ningsdistrikt skall väljas, samt om hvad i öfrigt vid dessa val
bör iakttagas. Uti denna kungörelse erinras vederbörande om skyldigheten
att aflemna de uppgifter, som i afseende på den förestående bevillningstaxeringen
skola meddelas, samt om påföljden för uraktlåtenhet derutinnan,
hvarjemte underrättelse meddelas om tid och ställe för uppgifternas aflemnande
äfvensom derom, att skattskyldig, som önskar upplysning rörande
beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess
fullgörande, eger att för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande
bevillningsberednings ordförande.

2 mom. Val af ledamöter och suppleanter i bevillningsberedningen
skola förrättas före den 15 februari; börande genast efter valförrättningens
slut den, som dervid fört ordet, om valet underrätta ej mindre de valde
än ordföranden i beredningen.

31 §.

På det bevillningsberedningens ledamöter må ega tillfälle att inhemta
nödig kännedom om sina åligganden, bör erforderligt antal exemplar af
denna förordning med dertill hörande instruktion och formulär genom
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg öfverlemnas i stad till magistraten
och på landet tilll ordföranden i kommunalstämman för att genast
efter valet tillhandahållas en hvar af beredningens valde ledamöter. Sådant
exemplar skall jemväl nyutsedd ordförande i bevillningsberedning tillställas.

I Stockholm tillhandahålles nämnda författning vederbörande ordförande
och ledamöter i beredningarna omedelbart af öfverståthållareembetet.

32 §.

Bevillningsberednings ordförande åligger särskild!:

a) att samla, ordna, numrera och granska de för taxeringen aflemnade
uppgifter och anmälningar, vidtaga föreskrifna åtgärder för uteblifna
eller eljest erforderliga uppgifters införskaffande, dervid bör tillses, att
genom infordrande af sådana upplysningar, som i 16 § 1 mom. omförmälas,
ledning vinnes för taxering af jemväl sådana skattskyldige, hvilka icke äro
pligtige att utan särskild anmaning aflemna uppgifter, samt i öfrigt söka
att inhemta upplysningar till ledning för en noggrann och tillförlitlig

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

taxering äfvensom att, då anledning till tillämpning af 25 § förekommer,
derom göra anmälan hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande för den åtgärd,
som för sådant ändamål må på sagda myndighet ankomma;

b) att bestämma tid och ställe för beredningens sammanträde samt
derom ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i beredningen, utan
äfven på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldige inom beredningsdistriktet
underrättelse; börande beredningssammanträdena, hvilka på
landet alltid skola hållas inom distriktet, utsättas så tidigt, att samtliga
beredningarna senast den 31 maj må hafva afslutat sina arbeten;

c) att vid beredningens sammanträden föra ordet, tillhandahålla och
meddela ledamöterna alla i och för taxeringen erhållna uppgifter och upplysningar,
i taxeringslängden på behöriga ställen anteckna uppgifternas
nummer, uppgifna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden å fastigheter
äfvensom, derest skattskyldig gjort sig skyldig till försumlighet, hvarom
i 24 § förmäles, derom göra anteckning i längden; skolande derjemte
särskild förteckning å sådana försumlige taxeringsnämnden meddelas; samt

d) att, då inkommen uppgift å aflöning eller pension eller annan
dylik inkomst afser person, som ej är inom distriktet mantalsskrifven, till
vederbörande afsända uppgiften eller transsumt af densamma och i senare
fallet derom verkställa anteckning å uppgiften.

33 §.

Till bevillningsberedningens ordförande skall å landet häradsskrifvaren
och i stad vederbörande tjensteman senast den 20 april, vid bot af
tre kronor för hvarje Överskjutande dag, hafva aflemnat på mantalslängden
grundade, enligt faststälda formulär uppstälda längder, upptagande samtliga
inom beredningens distrikt belägna fastigheter, å hvilka jemlikt 5 §
särskilda taxeringsvärden skola sättas, äfvensom fastigheternas egare eller
i fall, som i 2 § sägs, deras innehafvare. Dessutom böra vid samma tillfälle
till beredningens ordförande aflemnas tillräckligt antal tryckta blanketter
till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen, uti hvilken enligt
faststäldt formulär uppgjorda längd beredningen införer alla de personer,
som beredningen anser skyldige att dylik bevillning inom distriktet erlägga.
I stad böra beredningarna till dessa längders upprättande och kompletterande
åtnjuta nödigt biträde af vederbörande uppbörds- eller annan dertill
utsedd Tjensteman.

A tid, som nyss är sagd, skola jemväl till beredningens ordförande
aflemnas, på landet af kommunalstämmas ordförande och i stad, utom

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Stockholm, genom magistratens försorg, så vål de i 53 § 3 mom. omförmälda
afskrifter af nästföregående års taxeringslängder som äfven de i 51
och 63 §§ omförmälda utdrag af protokollen hos det årets vederbörande
taxeringsnämnd och pröfningsnämnd.

I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade
särskilda instruktion och under tillämpning af de i denna förordning stadgade
grunder åligger det beredningen att föreslå och uti förberörda längder
införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för hvilket bevillning
skall inom beredningsdistriktet påföras hvarje skattskyldig, med iakttagande
dervid att uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller eljest, allt efter som
inkomsten deltager i vägunderhåll eller ej, införes i vederbörlig kolumn,
på sätt bilagda formulär n:o 5 utvisar; och bör beredningen dervid följa
den inom samma ort senast upprättade mantalslängd, hvilken för sådant
ändamål skall, sedan densamma blifvit i föreskrifven tid och ordning granskad,
jemte alla dertill hörande uppgifter och handlingar senast den 20
april tillställas ordföranden i ortens bevillningsberedning.

Finnes inom distriktet samhälle, för hvilket ordningsstadgan, helsovårdsstadgan,
brandstadgan eller byggnadsstadgan för rikets städer är i
tillämpliga delar gällande, skola de inom detta samhälle förekommande
fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna särskildt angifvas och
sammanföras.

34 §.

Beslut må icke kunna fattas af bevillningsberedning, som omfattar
blott en kommun eller en del deraf, derest icke ordföranden och minst
två ledamöter äro närvarande, ej heller af beredning, omfattande två eller
flere kommuner, med mindre, utom ordföranden, en ledamot från hvarje
kommun är tillstädes; börande i allt fall, då ordinarie ledamot i beredningen
är frånvarande, vederbörande suppleant ofördröjligen tillkallas.

Derest vid föreslående af fastighetsvärde eller inkomstberäkning
skiljaktighet i meningarne inom beredningen uppstår, skola beloppen upptagas
i öfverensstämmelse med den mening, som de flesta ledamöterna
yttrat, eller, om rösterna utfalla lika, med den, som ordföranden biträdt;
och åligger det ordföranden att i de fall, då hans mening icke gjort sig
gällande, uti taxeringslängdens anteckningskolumn särskildt upptaga den
taxering, han ansett böra föreslås; varande det jemväl hvar och en af de
öfriga beredningsledamöterna obetaget att få sin särskilda mening för
taxeringsnämnden anmäld, så vida densamma, skriftligen affattad, till beredningens
ordförande aflemnas.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

35 §.

Bevillningsberedningens förslag, behörigen summerade, tillika med
mantalslängden jemte de till hvardera hörande uppgifter och öfriga handlingar
skola senast den 6 juni af beredningens ordförande aflemnas i
Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga städer till magistraten;
börande, utom hvad Stockholms stad angår, vid berörda handlingar jemväl
fogas de enligt 33 § beredningens ordförande tillhandakomna afskrift^
af föregående årets taxeringslängder och protokollsutdrag. Sagda myndigheter
skola senast fjorton dagar före taxeringsnämndens sammanträde kungöra,
att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt och aflemnadt samt att
kännedom om detsammas innehåll kan på angifvet ställe inhemtas; åliggande
det i Stockholm öfverståthållareembetet och i öfriga städer magistraten
att till taxeringsnämnden öfverlemna beredningens förslag och
mantalslängden jemte alla öfriga enligt denna § till dem aflemnade handlingar.

På landet skola beredningens förslag, behörigen summerade, senast
den 6 juni af beredningens ordförande öfverlemnas till kommunalstämmans
ordförande, som det åligger ofördröjligen efter mottagandet kungöra,
att ifrågavarande förslag blifvit uppgjorda och aflemnade samt att kännedom
om deras innehåll kan på angifvet ställe inhemtas. Förslagen skola
sedermera af honom, till vederbörande kronofogde öfversändas så tidigt,
att desamma kunna komma denne till hända tio dagar före taxeringsnämndens
sammanträde. Mantalslängden med tillhörande uppgifter samt taxeringsuppgifterna
och öfriga beredningens ordförande tillhandakomna handlingar
skola af honom efter förrättningens slut tillställas vederbörande kronofogde,
hvilken det åligger till taxeringsnämnden medföra såväl samtliga
dessa handlingar som ock beredningens förslag.

36 §.

Skattskyldig, som är missnöjd med beredningens förslag, eger att
hos taxeringsnämnden uppgifva de skäl och styrka de förhållanden, på
grund hvaraf han anser detta förslag böra ändras eller ogillas.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

37 §.

Magistratsperson, kronofogde eller länsman må ej utan laga förfall
kunna afsåga sig erhållet förordnande att vara ordförande i bevillningsberedningen.

Hvarje annan inom beredningsdistriktet bosatt person vare skyldig
att, såvida han icke de fem nästföregående åren deltagit i distriktets
bevillningsberedning eller är af laga förfall hindrad, emottaga uppdrag att
vara ordförande eller ledamot i beredningen. Utom distriktet bosatt
person är icke utan sitt eget medgifvande skyldig att sådan befattning
sig åtaga.

38 §.

Der ordföranden i bevillningsberedningen, utan att af laga förfall
vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för beredningens sammanträde
eller underlåter att inom föreskrifven tid aflemna beredningens
förslag och öfriga handlingar, vare han förfallen till böter af femtio kronor.
Infinner han sig icke å den af honom för beredningens sammanträde
utsatta ort och tid, böte tjugufem kronor. Ledamot af beredningen
eller tillkallad suppleant, som utan laga förfall från sammanträdet uteblifver,
böte tio kronor.

39 §.

Ordförande i bevillningsberedning skall jemväl inställa sig hos
taxeringsnämnden för samma ort samt eger, äfven om han är vald till
ledamot af nämnden, åtnjuta traktamentsersättning under tiden för sin
närvaro vid nämnden med sex kronor om dagen och kostnadsersättning
för sin resa till och från nämndens sammanträdesort, då resan sker med
skjuts, efter tre kronor för milen, men, då resan sker på ångfartyg eller
jernväg, med ett belopp, motsvarande i förra fallet afgiften för enkel hyttplats
eller, då hytt ej förekommer, en salongsplats och i senare fallet afgiften
för plats i första klassens vagn eller, der sådan ej finnes, i andra
klassens.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

2:o) Taxeringsnämnderna.

40 §.

De på taxering beroende fastighetsvärden och inkomstbelopp bestämmas
af den för sådant ändamål utaf de skattskyldige, på sätt nedan
stadgas, utsedda taxeringsnämnd. Taxeringsdistrikts område bestämmes
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande. Det utgöres i allmänhet af hvarje
särskild stad samt på landet af två, tre eller fyra beredningsdistrikt, men,
der Kongl. Maj:ts befallningshafvande pröfvar sådant nödigt, må sistnämnda
antal ökas eller minskas äfvensom större stad fördelas i flere taxeringsdistrikt.
Hvart och ett taxeringsdistrikt har sin taxeringsnämnd, hvilken
bör hålla sina sammanträden inom staden eller distriktet; dock må för
landet utsedd taxeringsnämnd äfven sammanträda i närbelägen stad.

41 i

Efter dertill af städernas magistrater samt kronofogdarne och häradsskrifvarne
för det löpande året uppgjorda förslag, som före april månads
utgång skola till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet insändas, bestämider
Kongl. Maj:ts befallningshafvande viss tid, efter den 20 juni, samt
ställe för taxeringsnämndernas sammanträden. Dervid bör tillses, att på
landet vederbörande kronofogde och häradsskrifvare må kunna öfvervara
hvarje taxeringsnämnds sammankomst samt att de bemälda nämnder åliggande
taxeringsförrättningar senast den 20 juli kunna vara afslutade.

42 §.

•

Så fort sig göra låter utfärdar Kongl. Maj:ts befallningshafvande
allmän kungörelse angående anställande af val till ledamöter i taxeringsnämnderna
samt tid och ställe för nämndernas sammanträden. Denna
kungörelse bör jemväl innehålla bestämda föreskrifter om hvad vederbörande
tjensteman samt de skattskyldige hafva att med hänsyn till dessa
nämnder iakttaga, äfvensom angående samma nämnders och deras ledamöters
åligganden. Senast inom fjorton dagar efter den, då denna kungörelse
blifvit på värdigt sätt i församlingen offentliggjord, utlyses å
Bih. till Riksd. Prof. 181)7. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 33 Höft. 4

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

landet kommunalstämma för anställande af omförmälda val. I stad förrättas
valen inför magistraten af stadens vid allmän rådstuga eller vid
val af stadsfullmägtige röstberättigade invånare efter den vid allmänna
rådstugan eller val af stadsfullmägtige gällande röstgrund; och skall, då
stad är delad i flere taxeringsdistrikt, hvarje distrikt för sig utse sina
ledamöter i taxeringsnämnden.

43 §.

På landet bör antalet af hvarje taxeringsnämnds ledamöter vara nio,
då taxeringsdistriktet icke utgöres af mera än en kommun. Omfattar
åter taxeringsdistriktet två kommuner, skall taxeringsnämnden bestå af
tio ledamöter, bland hvilka fem utses af hvardera kommunen; och om
tre eller flere kommuner tillhöra samma taxeringsdistrikt, bör hvarje
kommun utse i förra fallet fyra och i senare tre ledamöter i detta distrikts
taxeringsnämnd.

I stad skall likaledes taxeringsnämnd bestå af nio ledamöter, då
taxeringsdistriktet omfattar blott ett beredningsdistrikt. Inbegripas åter
två beredningsdistrikt under ett taxeringsdistrikt, skola ledamöterne i
taxeringsnämnden vara tio, deraf fem utses från hvardera beredningsdistriktet;
och då taxeringsdistriktet omfattar tre eller flere beredningsdistrikt,
utses från hvarje beredningsdistrikt i förra fallet fyra och i det
senare tre ledamöter i taxeringsnämnden.

Vid samma tillfälle, som ledamöterne i taxeringsnämnden väljas,
bör äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften af de
ordinarie ledamöternes antal, samt ordningen suppleanterne emellan bestämmas.

44 §.

•

För att vara valbar till ledamot i taxeringsnämnd erfordras att inom
taxeringsdistriktet hafva under nästföregående år utgjort fastighets- eller
inkomstbevillning; börande åtminstone en af dem, som utses till ledamöter
i taxeringsnämnden, hafva deltagit i årets bevillningsberedning. Vid valet
skall först denne ledamot och sedan öfriga ledamöter i taxeringsnämnden
utses. För öfrigt bör vid ifrågavarande val tillses, att, såvidt möjligt är,
såväl fastighetsegare som näringsidkare och löntagare komma att i nämnden
ega säte och stämma.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Efter valets förrättande bör den, som dervid fört ordet, om detsammas
utgång skyndsamt underrätta, i Stockholm öfverståthållareembetet
och på landet kronofogden, samt dervid tillika meddela hvilka bland de
valde i årets bevillningsberedningar deltagit; skolande i stad magistraten
och på landet kronofogden underrätta de valde ledamöterne och suppleanterne
om det dem gifna uppdrag, hvarvid tillika till en hvar af de valde,
som icke i beredningen deltagit, skall öfverlemnas ett exemplar af denna
förordning.

Den, som valts till ledamot i taxeringsnämnden, är, så vida han
icke af laga förfall derifrån hindras, skyldig att detta uppdrag fullgöra.
Inträffadt förfall bör ofördröjligen anmälas för magistraten eller kronofogden,
så att före nämndens sammanträde suppleant hinner inkallas.
Ledamot i taxeringsnämnd eller tillkallad suppleant, som utan anmäldt
laga förfall uteblifver från nämndens sammanträde, böte fem kronor.
Taxeringsnämnds vid utlyst sammanträde närvarande ledamöter ega att,
om det för taxeringsförrättningens fortgång erfordras och utsedd suppleant
för tillfället icke finnes att tillgå, inkalla annan till ledamot valbar person
att i förrättningen deltaga.

Taxeringsnämnd får icke träda i verksamhet eller fortsätta sina
göromål, så vida icke de närvarande vederbörligen valde eller tillkallade
ledamöterne utgöra minst två tredjedelar af det antal, hvaraf nämnden
bör bestå.

45 §.

Landshöfdingen i lånet är berättigad att i taxeringsnämnds öfverläggningar,
men icke i besluten deltaga. Då landshöfdingen är närvarande,
före han ordet; egande eljest nämnden att inom sig med slutna
sedlar välja ordförande, och bör vid sådant val ordet föras af den till
lefnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

46 §.

1 mom. Under taxeringsnämnds sammanvaro bör alltid kronoombud
vara tillstädes för att efter sorgfällig granskning af bevillningsberedningens
förslag göra de anmärkningar och framställningar, hvartill
han för iakttagande af kronans rätt finner sig ega anledning. Detta
ombud, hvilket det dessutom åligger noga tillse, att anteckningarna i taxe -

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

ringslängden varda verkstälda i öfverensstämmelse med nämndens beslut,
förordnas i stad af Kongl. Maj:ts befallningshafvande; och bör företrädesvis
dertill utses den person eller någon af de personer, som enligt Kongl.
Maj:ts befallningshafvandes förordnande deltagit i samma års bevillningsberedning.
På landet är kronofogden i orten kronoombud hos taxeringsnämnden.

2 mom. Protokollet hos taxeringsnämnden föres i Stockholm af
person, som dertill af öfverståthållareembetet förordnats, och i öfriga städer
af en utaf magistraten utsedd person, så vida icke denna protokollsföring
åligger någon viss, der anstäld tjensteman. På landet skall sagda protokoll
föras af kronofogden. Af nämndens beslut föranledda anteckningar i
taxeringslängden skola under sammanträdet verkställas på landet af häradsskrifvaren
och i stad antingen af den person, magistraten förordnat att i
sådant afseende vid bevillningstaxeringen biträda, eller af den tjensteman,
hvars åliggande dessa anteckningars verkställande tillhör; och äro samtlige
desse tjensteman äfvensom vederbörande bevillningsberednings ordförande
pligtige att nämnden med upplysningar tillhandagå.

3 mom. Skulle taxeringsnämnden i ett eller annat hänseende icke
iakttaga denna förordnings föreskrifter eller icke verkställa taxeringen i
öfverensstämmelse med upplysta och bestyrkta förhållanden, åligger det
kronoombudet, häradsskrifvaren och ordföranden i vederbörande bevillningsberedning
att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning äfvensom nämndens
i anledning deraf meddelade yttrande skola i protokollet intagas.

47 §.

Har kronofogde, häradsskrifvare eller annan person, som det åligger
att enligt 46 § 1 och 2 mom. vara tillstädes och tjenstgöra vid taxeringsnämnds
sammankomst, derifrån utan laga förfall uteblifvit efter den för
nämndens sammanträde utsatta tid eller har hans dessförinnan inträffade
förfall icke blifvit vederbörligen anmäldt, böte han tjugufem kronor. Derest
ordförande i bevillningsberedning utan laga förfall från nämndens sammanträde
uteblifvit, böte tio kronor.

Kan, till följd af en eller annan anledning, taxeringsförrättningen
icke företagas eller fortgå, bör anmälan derom af nämnden göras hos
Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som då vidtager den åtgärd, förhållandet
finnes påkalla.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

48 §.

Skulle taxeringsnämnden vid granskningen af bevilluingsberedningens
förslag finna erforderligt, att från embetsverk och myndigheter, styrelser
och förvaltningar eller enskilde ytterligare uppgifter och upplysningar inhemtas,
skall sådant ske genom kronans ombud hos nämnden.

Derest uppgift eller upplysning, som, vare sig opåmint eller efter
anmaning af kronans ombud hos taxeringsnämnd, skolat afgifvas till ledning
vid taxeringen, icke meddelats, åligger det sagda ombud att derom
göra anmälan hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som om förhållandet
meddelar kronans ombud hos pröfningsnämnden underrättelse samt vidtager
den ytterligare åtgärd, hvartill anledning kan förefinnas.

49 §.

Uppstå skiljaktiga meningar bland taxeringsnämndens ledamöter och
måste omröstning för frågans afgörande anställas, skall denna vara öppen
och den mening blifva gällande, hvilken flertalet bland ledamöterne biträdt,
eller, om rösterna utfalla lika, den, som länder till den skattskyldiges
förmån. Kan denna grund ej tillämpas, galle den mening, ordföranden
biträder.

50 §.

Taxeringsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar; dock
är skattskyldig berättigad att inför nämnden företräda för att meddela
upplysningar rörande taxeringen i hvad den honom angår.

5i §;

Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång sig göra
låter, bör begärd upplysning om den af taxeringsnämnden skattskyldig
påförda taxering honom på stället meddelas.

Dessutom och på det hvar och en skattskyldig må komma i tillfälle
att erhålla kännedom om de hos taxeringsnämnden skedda ändringar i
bevillningsberedningens förslag, åligger det den, som fört nämndens protokoll,
att, senast fjorton dagar efter det taxeringsförrättningarna inom fögderi

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

eller stad blifvit afslutade, aflemna, i Stockholm till öfverståthållareembetet,
i öfriga städer till magistraten och på landet till kommunalstämmans ordförande,
för hvarje kommun på landet och hvarje beredningsdistrikt i stad
utskrifna utdrag af sagda protokoll, utvisande alla af nämnden beslutade
förändringar uti och tillägg till beredningens förslag. Dessa protokollsutdrag
skola under viss bestämd och vederbörligen kungjord tid, som icke
må understiga fjorton dagar, på lämpligt och dervid äfven tillkännagifvet
ställe hållas de skattskyldige till hända.

52 §.

Justeringen af det hos taxeringsnämnden förda protokoll skall verkställas
inför nämnden eller senast åtta dagar efter nämndens sammanträde
inför ordföranden jemte minst två af nämnden utsedde ledamöter.
Justeringen bestyrkes genom å protokollet tecknadt intyg af nämndens
ordförande och två ledamöter. Så snart de i 51 § omförmälda protokollsutdrag
äro utskrifna, bör protokollet aflemnas till den tjensteman, som det
tillhört att anteckningarna i taxeringslängden verkställa. Denna längd
underskrifves af både nyssbemälde tjensteman och kronoombudet, hvarjemte
rigtigheten af deruti skedda, på taxeringsnämndens beslut grundade
anteckningar äfven vitsordas af ordföranden och två ''ledamöter i samma
nämnd.

53 §.

1 mom. Sedan taxeringsnämndernas förrättningar inom stad eller
fögderi afslutats, skall i stad vederbörande tjensteman och på landet häradsskrifvaren
ofördröjligen uträkna samt i taxeringslängden införa de bevillningsafgifter,
som på grund af taxeringsnämndernas beslut skola påföras.

2 mom. Senast den 15 augusti skola taxeringsprotokoll och längder
med sammandrag jemte tillhörande handlingar, äfvensom afskrifterna
af föregående årets taxeringslängder till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet insändas, på landet omedelbart af vederbörande häradsskrifvare
och i stad genom magistratens försorg; varande i annat fall den tjensteman,
hvars försumlighet föranledt inträffadt dröjsmål, förfallen till böter
af tre kronor för hvarje dag, hvarmed ofvan bestämda tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjensteman, som det tillhör att anteckningarna
i taxeringslängden verkställa, inom samma tid och vid enahanda äfventyr

Riksdagens Skrifvelse N:o 128. 31

till öfverståthållareembetet inlemna taxeringsprotokoll och längder med
tillhörande handlingar.

3 mom. Afskrift af taxeringslängderna, i hvad de angå hvarje särskild
kommun på landet, skall jemväl senast den 15 augusti af häradsskrifvaren
tillställas vederbörande kommunalstämmas ordförande för att
genom hans försorg i den ordning, som i 51 § föreskrifves, hållas de
skattskyldige till hända; börande afskriften sedermera af ordföranden förvaras
för att, på sätt i 33 § stadgas, öfverlemnas till ordföranden i påföljande
årets bevillningsberedning.

I stad, utom Stockholm, skall genom magistratens försorg afskrift
af taxeringslängderna för hvarje särskildt beredningsdistrikt i samma ordning
hållas de skattskyldige till hända samt påföljande år öfverlemnas till
vederbörande ordförande i det årets bevillningsberedningar.

54 §.

Innan taxeringsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina medlemmar
föreslå i Stockholm fyra, men i öfriga städer och på landet tre
personer till ledamöter i samma års pröfningsnämnd, hvarvid bör tillses,
att, såvidt möjligt är, bland de föreslagna finnas såväl fastighetsegare som
näringsidkare och löntagare.

Om de personer, som sålunda blifvit af taxeringsnämnden föreslagna
att enligt stadgandet i 57 § utse till ledamöter i pröfningsnämnden, skall
i Stockholm taxeringsnämnds ordförande, i öfriga städer magistraten och
på landet kronofogden ofördröjligen meddela Kongl. Maj:ts befallningshafvande
underrättelse.

55 §.

Skattskyldig, som icke åtnöjes med vederbörande taxeringsnämnds
beslut, i hvad honom rörer, så ock vederbörande kommun eller vägstyrelse,
som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut, må deri söka ändring hos
pröfningsnämnden genom besvär, hvilka, skriftligen affattade, skola senast
innan klockan tolf å fjortonde dagen före den, då pröfningsnämnden
sammanträder, eller, om fjortonde dagen är helgedag, å nästföljande dag
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas; dock att besvär mot beslut
af taxeringsnämnd i Stockholms stad må ingifvas senast klockan tolf å
åttonde dagen före pröfningsnämndens sammanträde eller, om åttonde
dagen är helgedag, å nästföljande dag; börande de skattskyldige genom
den i 58 § omförmälda kungörelse härom erinras.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

3:o) Pröfningsnämnderna.

56 §.

För att granska taxeringarna samt pröfva och afgöra anförda besvär
eller annars framstälda anmärkningar i anledning af taxeringsnämndernas
vidtagna åtgärder och beslut skall en pröfningsnämnd årligen under senare
hälften af september månad sammanträda för hvart och ett län i länets
residensstad och för Stockholms stad i Stockholm; egande denna nämnd
att, efter tagen erforderlig kännedom om hvad taxeringslängder samt protokoll
äfvensom aflemnade uppgifter innehålla och noggrann pröfning af
alla nämnden understälda frågor och förhållanden, meddela sådana rättelser
och ändringar i eller göra sådana tillägg till den verkstälda taxeringen,
hvilka finnas af rättvisa och billighet samt en författningsenlig och jemlik
beskattning påkallade.

57 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af tjugu, högst trettio ledamöter, hvilka
Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger utse bland de af taxeringsnämnderna
dertill föreslagna personer. Bland ledamöterne i pröfningsnämnden skall
minst hälften och i Stockholms stad minst en fjerdedel vara egare af fast
egendom; och böra nämndens ledamöter så utses, att nämnden, såvidt
förhållandena medgifva, kommer att utgöras af ett efter beskattningens
belopp och mängden af de skattskyldige skäligen lämpadt antal dels näringsidkare
och dels löntagare, samt att inom nämnden icke saknas tillförlitlig
kännedom om länets särskilda delar, dessas ekonomiska tillstånd och hufvudsakliga
näringar.

Den, som till ledamot i pröfningsnämnd blifvit utsedd, men utan
vederbörligen anmäldt, laga förfall vid nämndens sammankomst sig icke
infinner, skall höta tio kronor.

58 §.

Uti derom utfärdad kungörelse uppgifver Kongl. Maj:ts befallningshafvande
dem, som till ledamöter i pröfningsnämnden blifvit utsedde, samt
underrättar länets invånare om tid och ställe för nämndens sammanträde;
och åligger det Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i god tid låta ett
exemplar af denna kungörelse en hvar af nämndens ledamöter tillställas,

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

hvarjemte genom sagda myndighets försorg förteckning öfver de inkomna
besvärsskrifterna med kortfattad redogörelse för de i besvären gjorda yrkanden
bör, så fort ske kan, till ledamöterna öfversändas; dock att sådan
förteckning icke erfordras för ledamöterna i Stockholms stads pröfningsnämnd.

59 §.

Vid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen i länet
vara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,
men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. År landshöfdingen
hindrad att dessa sammankomster bevista, ege nämnden att sjelf genom
val med slutna sedlar bland sina ledamöter utse ordförande, och bör vid
sådant val ordet föras af den till lefnadsåren äldste bland nämndens
ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiljaktiga meningar
bland nämndens ledamöter och måste till följd deraf omröstning anställas,
skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande, hvilken
flertalet bland ledamöterne biträdt, eller, om rösterna utfalla lika, den,
som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas,
galle den mening, som biträdes af ordföranden.

60 §.

Såsom kronans ombud och för upplysningars meddelande bör landskamereraren
samt för Stockholm kamereraren vid öfverståthållareembetets
afdelning för uppbördsärenden öfvervara pröfningsnämndens sammankomster,
med skyldighet att efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar
och framställningar, hvartill han för iakttagande af kronans rätt och i öfrigt
för en behörig taxering finner sig ega anledning.

61 §.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger, der så anses erforderligt,
kalla bevillningsberednings ordförande äfvensom kronans ombud hos taxeringsnämnd
och häradsskrifvare att, för upplysningars meddelande, före
och under pröfningsnämndens sammankomst infinna sig å den ort, der
nämnden sammanträder.

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Häft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

62 §.

Protokollet vid pröfningsnämndens sammankomster föres och de af
nämndens beslut föranledda anteckningar i taxeringslängderna samt i den
uti 63 § omförmälda särskilda längd verkställas af den eller de personer,
som Kongl. Maj:ts befallningshafvande dertill förordnat. Sådant förordnande
får icke meddelas åt någon, som i annan egenskap skall hos pröfningsnämnden
vara tillstädes.

Justeringen af det hos pröfningsnämnden förda protokoll skall verkställas
inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens sista sammanträde
inför ordföranden jemte minst två af nämnden dertill utsedde
ledamöter, hvilka skola inställa sig på ordförandens kallelse. Justeringen
bestyrkes genom ett af nämndens ordförande och två ledamöter å protokollet
tecknadt intyg.

63 §.

1 mom. Alla pröfningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens
protokoll, der jemväl, i händelse skattskyldig underlåtit att afgifva honom
enligt 22 § af kronans ombud hos nämnden affordrad uppgift eller upplysning,
anteckning om sådan försumlighet bör ske. Fastighets- och inkomsttaxering,
som till följd af pröfningsnämndens beslut tillkommit eller
blifvit faststäld annorlunda än taxeringsnämnden bestämt, skall upptagas i
särskild längd, deruti de protokollsparagrafer, som innehålla dylika beslut,
böra angifvas. Kronoombudet åligger att med sin underskrift å så väl
taxeringslängderna som nyssnämnda särskilda längd vitsorda deruti, enligt
pröfningsnämndens beslut, införda förändringar eller gjorda tillägg. Den,
som fört pröfningsnämndens protokoll, åligger att i Stockholm till öfverståthållareembetet
och i länen till vederbörande magistrater eller kommunalstämmors
ordförande före oktober månads utgång, vid bot af fem kronor
för hvarje dag, hvarmed den sålunda bestämda tiden öfverskrides, aflemna
för hvarje beredningsdistrikt i stad och hvarje kommun på landet utskrifna
utdrag af nämnda protokoll, utvisande alla af pröfningsnämnden beslutade
förändringar uti och tillägg till de af taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder.
Dessa protokollsutdrag, hvilka jemväl skola innehålla underrättelse
om hvad den, som med pröfningsnämndens beslut icke åtnöjes, har
att iakttaga, skola hållas de skattskyldige till hända under viss tid af minst
fjorton dagar, hvarom kungörelse bör på vanligt sätt ofördröjligen utfärdas;
börande, utom hvad Stockholm angår, i denna kungörelse upptagas namn

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

och hemvist för de skattskyldige, i afseende å hvilkas taxering pröfningsnämnden
vidtagit ändring. På sätt i 33 § stadgas, skola nyssnämnda
protokollsutdrag påföljande år öfverlemnas till vederbörande ordförande i
det årets bevillningsberedningar.

1 Stockholm skall utdrag af pröfningsnämndens protokoll, i hvad det
innehåller beslut om ny taxering eller förhöjning i den af taxeringsnämnden
verkstälda taxering, senast den 15 december vederbörande skattskyldig
tillställas.

2 mom. Inom tre veckor efter pröfningsnämndens sista sammanträde
skola, utom hvad Stockholms stad angår, taxeringslängder jemte tillhörande
handlingar, taxeringsnämndernas protokoll samt de hos pröfningsnämnden
förda längder öfversändas till vederbörande häradsskrifvare eller
magistrat för debiteringens verkställande.

De i 53 § 3 mom. omförmälda afskrifter af föregående årets taxeringslängder
skola hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande qvarstanna för att
der förvaras.

64 §.

A pröfningsnämndens sammanträdesort icke bosatte ledamöter i denna
nämnd samt de kronans ombud hos taxeringsnämnd, häradsskrifvare och
bevillningsberedningsordförande, som på Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
kallelse från annan ort för upplysningars meddelande före eller under pröfningsnämndens
sammankomst sig infunnit, äro berättigade att åtnjuta traktamentsersättning
med sex kronor om dagen samt resekostnadsersättning,
då resan sker med skjuts, efter tre kronor för milen, men, då resan sker
på ångfartyg eller jernväg, med ett belopp, motsvarande i förra fallet afgiften
för enkel hyttplats eller, då hytt ej förekommer, en salongsplats
och i senare fallet afgiften för plats i första klassens vagn eller, der sådan
ej finnes, i andra klassens.

Enahanda''ersättning tillkommer äfven ledamot af pröfningsnämnden,
som, på annan ort bosatt, efter kallelse af ordföranden inställer sig för att
i protokollsjusteringen deltaga.

65 §.

I Stockholms stad skola de åligganden, som Kongl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvande inom öfriga delar af riket med hänsigt till
pröfningsnämnden fått sig uppdragna, tillhöra öfverståthållareembetet; kommande
äfven, hvad Stockholm beträffar och såvidt härom meddelade före -

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

skrifter äro der tillämpliga, alla andra Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
i afseende på taxeringarna och dermed sammanhängande frågor, tillhörande
bestyr att åligga öfverståthållareembetet, som alltså har att af vederbörande
tjensteman och skattskyldige emottaga enahanda förslag och uppgifter med
flere handlingar, som i landsorten skola till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
aflemnas.

Vid Stockholms stads pröfningsnämnds sammankomst må, då öfverståthållaren
icke är tillstädes, underståthållaren i hans ställe vara ordförande.

66 §.

1 mom. Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnd öfverklaga! taxeringsnämnds
beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden
åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad eller
nedsatt, må skattskyldig icke emot pröfningsnämnds beslut föra vidare
talan än angående höjning af sålunda nedsatt taxering till det af taxeringsnämnden
åsätta belopp.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,
som icke till följd af stadgandet i 24 § förlorat rätt till talan, äfvensom
af kronans ombud eller af vederbörande kommun eller vägstyrelse, och
skola besvären, stälda till kammarrätten, ingifvas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
före klockan tolf å sista helgfria dag i december månad
det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest icke varda till
pröfning upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring från vederbörande
infordrats och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarna varda
fogade så väl utdrag af taxeringslängd och beskattningsuämndernas protokoll,
i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan angå, som ock de till
bevillningsberedningen och bemälda nämnder i frågan ingifna handlingar,
insänder Kongl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten samtliga handlingarna
med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

2 mom. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, öfversänder
Kongl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten förteckning å
anförda besvär.

67 §.

Har skattskyldig blifvit för samma inkomst taxerad å mer än en
ort eller har någon taxerats för inkomst å ort, der han icke enligt bestämmelserna
i 12 § varit skattskyldig för något slag af inkomst och ej heller

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

mantalsskrifven, ege han att öfver sålunda vidtagen obehörig taxering hos
kammarrätten anföra besvär, hvilka inom natt och år, efter det att bevillning
på grund af den obehöriga taxeringen honom affordrats, skola ingifvas
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, der taxeringen egt
rum, hvarefter med ärendet förfares i enahanda ordning, som i 66 § 1 mom.
stadgas.

4:o) Allmänna föreskrifter.

68 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning samt
ledamot af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd må endast den vara, som
råder öfver sig och sitt gods samt är i besittning af medborgerligt förtroende.

2 mom. Sådan ordförande och ledamot åtnjuter i och för utöfningen
af sitt uppdrag enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar tillförsäkra
riksdagsman.

69 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd skall vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa
sig till ovilkorlig efterrättelse de föreskrifter, denna förordning och den
till ledning för taxeringsmyndigheterna utfärdade instruktion innehålla,
samt, efter sorgfällig granskning och samvetsgrann pröfning af meddelade
uppgifter och för öfrigt upplysta eller kända förhållanden, efter bästa förstånd
samt på heder och samvete föreslå, bestämma och fastställa taxeringen,
så att. densamma varder i möjligaste måtto jemlik och rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsnämnd samt kronans ombud hos dylik nämnd
och biträdande tjensteman får icke, utom vid beredningens och vederbörande
nämnds sammanträde, yppa innehållet af skattskyldigs meddelade
uppgift eller upplysning; och må de under öfverläggningarna inom sagda
beredning eller nämnder lemnade upplysningar och yttrade åsigter rörande
enskildes ekonomiska ställning icke på något sätt utspridas. Deri häremot
bryter vare, derest han på grund af tjenstebefattning erhållit kännedom

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

om det yppade förhållandet, underkastad ansvar såsom för tjenstefel och
straffes eljest med böter från och med 25 till och med 500 kronor.

Har genom sådant yppande af hvad hemligt hållas bort skada uppkommit,
vare den felande derjemte skyldig skadan till fullo godtgöra.

3 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd
och pröfningsriåmnd skall afträda så väl då fråga förekommer
om hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering som ock då
fråga är om taxering af bolag, hvars styrelse han tillhör, eller af skattskyldig,
af hvilken han uppbär aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och 3 mom. skola vid hvarje bevillningsberednings,
taxeringsnämnds och pröfningsnämnds första sammanträden
uppläsas.

70 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarna,
till arfvoden åt kronans ombud vid taxeringsnämnd i stad och för protokollsföringen
hos sådan nämnd samt för protokollsföringen och andra anteckningar
under pröfningsnämndens sammankomster, till kostnad för
tryckning eller utskrift af förteckningar öfver de till pröfningsnämnden
inkomna besvärsskrifter äfvensom till vedergällning för det i samband med
taxeringsförrättningarna för öfrigt lemnade biträde af städernas tjensteman
eller andra personer, som icke ega att vid samma förrättningar beräkna
rese- och traktementsersättning, må hvarje pröfningsnämnd, med undantag
af Stockholms stads, för hvilken nedanstående särskilda stadgande gäller,
använda och fördela högst ett belopp, motsvarande tre procent af de första
100,000 kronor, hvartill länets hela bevillningssumma efter denna
förordning för året uppgår, två procent af derpå följande 50,000 kronor
och en procent af allt hvad bevillningssumman öfverstiger 150,000 kronor;
dock får, om än denna bevillningssumma sedermera skulle visa sig öfverstiga
dess af pröfningsnämnden beräknade belopp, hvarken någon ytterligare
kostnadsersättning eller vedergällning än den då beviljade för samma
år utdelas, eller ett sådant öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande
af enahanda ersättning och vedergällning under ett följande år; börande
vid de särskilda ersättningarnas bestämmande afseende fästas på för uppdragets
utförande erforderlig skicklighet, tid och arbete. Landsstatstjensteman,
som i och för tj ensten är skyldig att närvara vid taxeringsförrättning,
eger icke att derför åtnjuta arfvode af bevillningen.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden
anvisade belopp och dess fördelning bör till Kongl. Maj:ts befall -

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

ningshafvande aflåtas särskilt utdrag af nämndens protokoll, hvarefter det
beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och
med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna redovisas.

3 mom. Till bestridande af kostnaderna för blanketter till taxeringslängder,
till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarna, till
arfvode åt kronans ombud och för protokollsföringen samt andra anteckningar
under taxeringsnämndernas och pröfningsnämndernas sammankomster
äfvensom till vedergällning för det i samband med taxeringsförrättningarna
för öfrigt lemnade biträde af personer, som icke eg a att vid
samma förrättningar beräkna traktamentsersättning, må af Stockholms
stads pröfningsnämnd användas och disponeras ett belopp, som svarar emot
högst en och en half procent af samma stads efter denna förordning utgående
hela bevillningssumma för året; gällande jemväl för bemälda pröfningsnämnd
det i 1 mom. af denna § gjorda förbehåll för det fall, att
bevillningssumman skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens beräkning.
Om det af pröfningsnämnden sålunda beviljade belopp och detsammas
fördelning skall underrättelse genom utdrag af nämndens protokoll
meddelas statskontoret, hvarifrån beloppet utbetalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre arket för den afskrift af taxeringslängderna,
hvilken det enligt 53 § 3 mom. åligger häradsskrifvaren att
till kommunalstämmas ordförande aflemna, samt den i 39 och 64 §§ bestämda
rese- och traktamentskostnadsersättning bör, efter granskning af
derå ingifna räkningar, utan sammanblandning med de i föregående tre
moment omförmälda taxeringskostnader och arfvoden med flere utgifter,
utbetalas för länen af vederbörande landtränteri och för hufvudstaden af
statskontoret.

5 mom. Statskontoret åligger att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länen efter reqvisition utlemna erforderligt antal exemplar af denna
förordning äfvensom blanketter till taxeringslängder, jemte sammandrag,
samt till pröfningsnämndernas längder, för att genom Kongl. Maj:ts befall
ningshafvandes försorg vederbörande tillställas. För Stockholms stad
ombesörjer öfverståthållareembetet tryckning och tillhandahållande af blanketter
till taxeringslängder.

71 §.

1 mom. Åtal för förseelse, som i 69 § 2 mom. omförmäles, anhängiggöres
vid allmän domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande af de i denna författning meddelade
föreskrifter eller af annan orsak eljest fråga uppstår om tillämp -

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

ning af deruti stadgadt bötesansvar, skall af vederbörande kronoombud,
ordförande eller ledamot i bevillningsberedning, taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd
eller annan behörig person anmälan derom göras hos Kongl.
Maj:ts befallningshafvande, som, efter pröfning af härvid förekommande
förhållanden, förordnar om uttagandet af de böter, hvartill en eller annan
finnes hafva gjort sig förfallen, samt vidtager de åtgärder, som anmäld
försummelse eller uteblifven verkställighet af hvad i denna förordning
stadgas för öfrigt kan påkalla.

Förseelse, som i 69 § 2 mom. omförmäles, må ej af allmän åklagare
åtalas, der ej målsegande densamma till åtal angifvit.

2 mom. Den, som icke nöjes åt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
beslut, hvarigenom han, på grund af ofvan åberopade stadganden, blifvit
fäld till böter, eger att, med iakttagande af hvad i allmänhet är stadgadt
angående böters nedsättning och dylika utslags Överklagande, öfver det
meddelade beslutet anföra besvär hos kammarrätten, hvilka besvär böra
vara dit inkomna innan klockan tolf å trettionde dagen efter erhållen del
af samma beslut.

3 mom. Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän
strafflag.

Af bevillningsberedning, taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd behandlad
taxeringsfråga må icke, till följd af gjord anmärkning eller anförda
besvär eller af annan anledning, återförvisas till samma berednings
eller nämnds förnyade behandling. Ej heller må någon förklaringsskyldighet
bemälda beredning eller nämnder åläggas.

73 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning
af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den
af vederbörande tjensteman för skattskyldig uträknade bevillning äfvensom
till rättelse deraf, att origtig person upptagits såsom skattskyldig för fast
egendom, men deremot icke i afseende å verkstäld taxering, i annan mån
än för så vidt den afser skattskyldig medgifven lindring i bevillningen;
egande kammarrätten i anledning af sålunda framstäld anmärkning föreskrifva
erforderlig rättelse.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

2 inom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål
finner, att taxering verkstälts å orätt ort eller underlåtits eller ej skett
till rigtigt belopp å rätt ort, eger kammarrätten, efter vederbörandes
hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort, som vederbör;
dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må höjas utöfver
hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, derest besvären icke innefatta yrkande
om sådan höjning. Jemväl må, om någon af kammarrätten befrias från
bevillning på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande af
densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.

74 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i taxeringsmål,
eger att deri hos Konungen söka ändring genom besvär, hvilka före klockan
tolf å sextionde dagen efter erhållen del af utslaget skola till finansdepartementet
ingifvas tillika med bevis om dagen, då klaganden af utslaget erhöll
del; skolande borgen för kostnad och skada icke erfordras.

75 §.

1 mom. Besvär, om hvilka i denna förordning förmäles, må jemte
tillhörande handlingar kunna, under iakttagande af stadgad tid och ordning,
på klagandens eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten insändas
till den myndighet, till hvilken besvären skola enligt förordningen
ingifvas.

2 mom. Den, som vill öfver taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds
beslut anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende anmäler
sig hos vederbörande myndighet eller tjensteman, kostnadsfritt erhålla för
dylikt besluts Överklagande erforderligt utdrag af taxeringslängden samt
af nämndens protokoll; och må ej heller lösen fordras för andra protokollsutdrag
och expeditioner, som till följd af vederbörande nämnders beslut
böra utfärdas.

76 §.

I de städer, der magistrat ej finnes, skola alla bestyr och åligganden,
nämnda myndighet enligt denna förordning fått sig uppdragna, tillhöra
stadsstyrelsen.

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 33 Häft.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

77 §.

Sedan pröfningsnämndernas förrättningar afslutats, skola de bevillningsafgifter,
som enligt föreskrifterna i denna förordning böra utgå
för de af taxerings- och pröfningsnämnderna bestämda fastighetsvärden
och inkomstbelopp, i författningsenlig ordning debiteras samt utan hinder
af anförda besvär öfver taxering eller debitering uppbäras.

78 §.

Har skattskyldigs taxering i anledning af anförda besvär öfver pröfningsnämnds
beslut blifvit upphäfd eller nedsatt, eller har eljest frihet från
eller lindring i bevillning blifvit skattskyldig medgifven, eger den skattskyldige
att hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, hvarest
taxeringen skett, på anmälan kostnadsfritt återfå den bevillning, som af
honom erlagts utöfver hvad som rätteligen skolat utgå.

79 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda bevillning skall
upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken bör upptaga:

a) taxeringsvärdet å hvarje den skattskyldiges inom samma socken
på landet eller uppbördsdistrikt i stad belägna fasta egendom samt beloppet
af den deraf utgående bevillning;

b) den skattskyldiges uppskattade inkomst af kapital eller arbete,
enligt 11 § medgifvet afdrag samt påförd bevillningsafgift.

Dessutom bör debetsedeln innehålla underrättelse om hvad skattskyldig,
som vill öfverklaga honom påförd bevillningsafgift, bär att i sådant
hänseende iakttaga.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

80 §.

Uppbörden af bevillningen verkställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna
under enahanda kontroll och ansvarighet i afseende å de influtna
medlen, som för andra årligen utgående kronoutskylders erläggande
och emottagande äro stadgade, i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar
skola tillämpas jemväl på bevillningsuppbörden och dermed förenade bestyr.

81 §.

Har skattskyldig, sedan mantalsskrifning förrättats, afstått sin egendom
till borgenärer eller efter den 1 maj det år, för hvilket bevillning
senast honom påförts, med döden afgått, bör, utan afvaktan af konkursmassans
eller sterbhusets utredning, den för honom belöpande och vederbörligen
bevakade bevillningen gäldas utaf hans afträdda eller efterlemnade
tillgångar.

82 §.

Utom den afkortning af påförd bevillning för inkomst af kapital eller
arbete, hvilken föranledes af bristande tillgång till dess gäldande, får afkortning
ega rum endast af bevillning för lön, pension eller dylik inkomst,
som genom dödsfall, afsked eller annan orsak under årets lopp upphört,
i hvilket fall sådan bevillning blott erlägges för den tid, hvarunder löneinkomsten
eller andra med tjenstebefattning förenade fördelar af den skattskyldige
eller hans rättsinnehafvare åtnjutits. Sker afkortning och nedgår
den inkomst, som varder föremål för bevillning, härigenom till sådant belopp,
att frihet från eller lindring i bevillningen enligt 11 § 1 mom. bort
åtnjutas, må dylik frihet eller lindring vid afkortningen medgifvas.

Den för fast egendom utgående bevillning får icke afkortas.

Angående sättet för afkortning stadgas i uppbördsreglementet.

83 §.

Vid bevillningens redovisande skall hvad gällande instruktioner och
författningar stadga rörande redogörelser och räkenskaper för andra till
statskontoret ingående årliga skattebidrag tjena till efterrättelse.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

84 §.

1 mom. Sammandrag af taxeringslängderna, upptagande jemväl den
påförda bevillningen och upprättadt i öfverensstämmelse med härvid fogadt
formulär, skall årligen för Stockholms stad inom årets slut och för annan
stad samt för fögderi före den 15 december insändas till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande.

2 mom. På grund af dessa sammandrag och sedan de vid deras
granskning anmärkta förhållanden blifvit förklarade eller rättade, böra inom
Stockholms stad af dervarande uppbördsverk och inom länen af landskontoren
uppgöras särskilda sammandrag öfver hvart och ett läns hela bevillning,
hvilka sistnämnda sammandrag, dei*till tryckta blanketter genom
statskontorets försorg vederbörande tjensteman tillhandahållas, skola af
Kongl. Maj:ts befallningshafvande till nämnda verk insändas före slutet af
januari månad påföljande år.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit
derstädes granskas och med enahanda sammandrag för de nästföregångna
åren jemföras, bör ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret
upprättas samt genom detta verks försorg från trycket utgifvas
och med allmänna tidningarna utdelas.

85 §.

För den händelse att restantier^ å bevillningen inom någon ort
skulle, utan att ett sådant förhållande af giltiga orsaker föranledts, uppgå
till ett anmärkningsvärdt högt belopp, åligger det statskontoret att låta
vidtaga den eller de åtgärder, som finnas vara af omständigheterna påkallade
och för restantiernas skyndsamma indrifvande erfordras.

Denna författning skall tillämpas från och med den 1 januari 1898
till slutet af det år, under hvars lopp ny bevillning af fast egendom samt
af inkomst varder af Riksdagen faststäld.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af fast egendoms värde.

1 §.

Värdet af fast egendom föreslås och bestämmes med ledning af:

l:o) jord bruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller
betesmark jemte särskilda förmåner, såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats,
fiske, som ej är i jordebok särskild! upptaget, m. m. äfvensom utsäde
och kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jemväl behörigt afseende
fästas vid egendomens läge, de särskilda egoslagens och skogens
beskaffenhet samt beloppet af de grundskatter och öfriga allmänna utskylder,
med undantag af bevillningen, hvarmed egendomen är belastad; skolande,
då frälseränta förenats med eganderätten till den jord, hvaraf sådan
ränta dittills utgått, vid bestämmandet af fastighetens värde detsamma
ökas med ett belopp, motsvarande räntans kapitalvärde beräknadt efter 5
procent;

2:o) egendomens vid verkstäld värdering för erhållande af lån från
hypoteksinrättning antagna värde, så vida sådan värdering skett under nästföregångna
fem år och det egendomen dervid åsätta värdet sedermera icke
blifvit i väsentlig mån förändradt;

3:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna fem år, försåld
egendom senast betingade köpeskilling, så vida icke derunder inbegripits
godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet afslutats mellan
nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om så kallade
undantagsförmåner, eller dervid förekommit andra särskilda omständigheter,
som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens bestämmande
utöfver eller under egendomens verkliga värde; börande vid bestämmande
af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten af sådana byggnader,
som på egendomens afkastning icke hafva något egentligt inflytande, likasom
värdet af kreatur, redskap och andra inventarier eller förlag vid jordbruksfastighet
icke heller må vid fastighetsvärdets bestämmande tagas i
beräkning;

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

4:o) årliga hyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad
egendom, så vida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit derunder
inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde
från annan egendom och skogsfång utöfver husbehof m. m., eller skyldighet
att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra andra arbeten
å den arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma afträda, eller
så vida icke, efter hvad vid jemförelse mellan denna och närbelägna egendomar
af lika storlek och beskaffenhet sig visar, hyres- eller arrendebeloppet
blifvit bestämdt med afseende å slägt- eller andra kända förhållanden
mellan egaren och hyresmannen eller arrendatorn;

5:o) hr andförsäkring svär det å de i stad och på dess område eller i
köping och dermed jemförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt å
bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å andra der uppförda
hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och dess
binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda lustställen
och dermed jemförliga mindre lägenheter, som utgör dessas egentliga
värde, så vida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga det belopp,
som på grund af andra omständigheter kan anses motsvara de brandförsäkrade
husens och byggnadernas verkliga värde;

6:o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller dermed
jemförlig ort belägen egendom med dertill hörande särskilda förmåner.

Då taxering af fast egendom ej kan verkställas enligt här ofvan
upptagna grunder, bör egendomens värde upptagas till ett belopp, som
motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jemförliga egendomar,
på hvilka dessa grunder kunnat tillämpas; åliggande det vederbörande
taxeringsman att vid taxeringen tillämpa den eller dem af här
ofvan angifna taxeringsgrunder, som anses bäst leda till egendomens uppskattning
till dess verkliga värde.

Då fast egendom, som under sistförflutna fem år blifvit såld eller
undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än den
senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman, så
ock då förändring göres i det senast faststälda taxeringsvärdet, böra de
särskilda skäl, hvilka dertill föranledt, i taxeringshandlingarna eller nämndens
protokoll antecknas. Abyggnader å stadsegendom samt öfriga i 5:te
punkten här ofvan uppräknade hus och byggnader få ej, utan på enahanda
sätt tillkännagifven särskild anledning, upptagas till lägre värde än
det, för hvilket samma byggnader äro hos allmän brandförsäkringsirirättning
emot brandskada försäkrade, ej heller till lägre värde än det, som
motsvarar den behållna hyresafkastningen, kapitaliserad efter 5 procent.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet
och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke begagnas
för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall hela
det uppskattade fastighetsvärdet fördelas, så att särskildt utsättes värdet
af sjelfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande, för jordbruket
och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader, samt
särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för hvilka bevillning
anses böra utgöras.

2 §•

Allmän uppskattning af fast egendom enligt de i bevillningsförordningen
och denna instruktion föreskrifna grunder skall verkställas år 1898
och sedermera hvart femte år, från nämnda år räknadt.

Har under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar
brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på dess område
eller å öfriga i 1 § 5 mom. af denna instruktion uppräknade hus
och byggnader blifvit ökadt eller minskadt, eller fast egendoms värde antingen
genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar eller andra
inrättningar blifvit i betydligare mån förhöjdt eller genom inträffad eldsvåda,
vattenflöde eller af annan dylik anledning märkligen förminskats i
förhållande till dess uppskattade värde, då bör detta värde jemkas efter de
förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden mellan
två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör vid först derefter
inträffande sådan taxering å nyo pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, eller öfverstiger
värdet å lägenhet med tillhörande åbyggnad, då åbyggnaden utgör lägenhetens
hufvudsakliga värde, icke 500 kronor, skall — i sistnämnda fall
derest lägenhetens innehafvare ej eljest erlägger bevillning af fast egendom
eller inkomst eller hans inkomster, deri inbegripet det hyresvärde, åbyggnaden
kan eg a, uppgå till 500 kronor — värdet införas endast i den för
anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Uppskattning af inkomst af bergsbruk och dertill hörande näringar samt
qvarnar och fabriker m. fl. verk och inrättningar.

3 §•

Vid beräkningen af den behållna årliga inkomsten utaf bruk och
fabrik samt annan dertill hänförlig inrättning jemföres värdet af der under
senast förflutna året tillverkade eller förädlade varor med värdet af härvid
använda råämnen, jemte öfriga med dessa varors tillverkning eller förädling
förenade kostnader; börande taxeringsmännen om dessa värden och
kostnader förskaffa sig tillförlitliga och fullständiga underrättelser.

4 §•

Vid beräkning af den behållna inkomsten af mjöl- och såg- samt
andra qvarnar afses ej allenast qvarnarnas storlek och stenparens, ramarnas
och sågbladens samt stamparnas och valkarnas antal, utan hufvudsakligen
mäld- och skogs- samt vattentillgången jemte tulltägtens belopp och
det tillfälle till mjöl- eller brädhandel m. m., som läget och kommunikationsmedlen
bereda.

Uppskattning af inkomst genom skeppsrederi, sjöfart, handel, bankrörelse
och handtverk samt annan jordbruket icke tillhörande näring.

5 §.

Med ledning af de i afseende på fartyg föreskrifna uppgifter angående
läste- eller tontal, byggnadsmaterial och anbringad ångmaskins drifkraft
m. m. uppskattas fartygsegarens inkomst eller fraktförtjenst efter
fartygets storlek och beskaffenhet samt de, så vidt kändt är, under nästföregångna
år verkstälda resors äfvensom besörjda varu- och persontransporters
förmånlighet.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

6 §•

Skeppare, ångfartygsbefälhafvare, styrmän, maskinister samt matroser
och andra sjömän taxeras till bevillning för sina inkomster genom arfvoden,
kaplake och så kallade hyror in. in., äfvensom för värdet af fri kost
och andra förmåner efter enahanda beräkningsgrunder, som äro stadgade
för den vid industriella företag eller i enskild tjenst anstälda personals
inkomstbevillning.

7 §•

Den inkomst, handlande, handtverkare eller annan näringsidkare eger
af sin rörelse, uppskattas, med fäst afseende å härvid förekommande allmänna
eller tillfälliga förhållanden, efter rörelsens beskaffenhet och det
belopp, hvartill den årliga varuomsättningen eller tillverkningen uppgår,
antalet af de vid rörelsen biträdande eller använda personer, dessas befattningar
och lönevilkor, afsättnings- och arbetstillfällen, handelsbodars och
verkstäders läge jemte öfriga omständigheter, som anses inverka på förmånligheten
af idkad handel eller annan näring. Skulle taxeringsmännen sakna
närmare kännedom rörande verkliga beskaffenheten af den rörelse, om
hvars beskattning fråga är, och aflemnade uppgifter icke innehålla tillfyllestgörande
upplysning derom, böra de, på sätt dem lämpligast synes,
förskaffa sig de underrättelser, som erfordras för rörelsens rättvisa beskattning.

8 §•

Med afseende å hvad i 12 § b) af förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst stadgas angående ort, der inkomst af
bankrörelse skall beskattas, iakttages, att, då rörelsen drifves vid flere kontor,
alla omkostnader och förluster under räkenskapsåret af sådan beskaffenhet,
att vid beskattning afdrag derför eger rum, påföras rörelsen i dess
helhet, hvarefter beräkningen af den del af beskattningsbara inkomsten,
som belöper å hvarje särskild! kontor, sker på följande sätt. De belopp,
som enligt kontorets månadsrapporter vid hvarje månads slut balanserats
å kontorets in- och utlåningsräkningar, sammanläggas och summan delas
med månadernas antal, hvarefter den sålunda erhållna qvoten anses utvisa
medelbeloppet af kontorets in- och utlåning för året. Efter det förhållande,
Bill. till Riksd. Vrot. 1821. 1U Sami, 1 Afd. 1 Band. 33 Häft. 7

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

hvari denna in- och utlåning står till den på enahanda sätt bestämda, sammanlagda
in- och utlåningssumman för alla kontoren, uträknas den del af
beskattningsbara inkomsten, som bör taxeras i den oi''t, der kontoret är
beläget. Utelöpande postremissvexlar och egna banksedlar inräknas icke i
in- och utlåningsrörelsen.

9 §•

Utländing, som efter dertill enligt särskild författning förvärfvad rätt
reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder ut till
försäljning eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket befintliga
varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 7—12 §§ af bevillningsförordningen
bestämda grunder; skolande hvad sålunda är vordet stadgadt
ega tillämpning äfven i det fall, att utländing medför utländska varor, som
förut blifvit under en eller annan form reqvirerade.

10 §.

Hvar och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handtverk
eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga
belopp, antingen den näring, hvarigenom inkomsten erhålles, idkas för den
skattskyldiges egen räkning eller af honom bedrifves såsom kommissionär
eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och då den vid bevillningstaxeringen
för ett eller annat yrke påförda beskattning icke medför eljest
saknad rättighet för den skattskyldige till utöfvandet af detta yrke, så äro
taxeringsmännen icke pligtige att undersöka och pröfva behörigheten till
detsammas idkande.

Uppskattning af inkomst utaf allmän eller enskild tjenst eller

särskildt uppdrag.

11 §•

I allmänhet bör vid bevillningsta så vidt den utgöres af bestämd lön eller visst antingen i penningar eller
spamnål och andra naturapersedlar utsatt belopp, upptagas på grund af
derå erhållen officiel eller behörigen styrkt uppgift, hvarvid spanmåls jemte

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

andra in natura utgående varors och persedlars värde beräknas efter ortens
senast faststälda markegångspris och sådana persedlar, som icke finnas i
markegångstaxa!! uppförda, åsättas de värden, som persedlarne inom orten
anses ega.

Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad förmån af fri bostad
beräknas till det belopp, som i årlig hyra inom samma ort vanligen
erlägges för en bostad af enahanda antal lika beskaffade rum och lägenheter.
Der tillfälle till sådan jemförelse saknas eller särskilda förhållanden
förekomma, bestämmes nyssnämnda förmåns värde efter annan, enligt taxeringsmännens
åsigt tillämplig beräkningsgrund. I de fall, då embets- och
tjensteman, såsom boställshafvare, bör erlägga fastighetsbevillning för bostället,
skall han icke taxeras till inkomstbevillning för sin förmån af fri
bostad på samma ställe.

12 §.

De med embeten och tjenster eller andra befattningar förenade obestämda
och till beloppet vexlande inkomster taxeras enligt kända eller
uppgifna förhållanden och med fäst afseende å sådana tillfälliga omständigheter,
som under senaste tiden inverkat på dessa inkomsters belopp; börande
derjemte såsom ledning för uppskattningen af dylika extra inkomster eller
så kallade sportler, vid tillämpliga fall, följas den beräkningsgrund, som
iakttagits vid bestämmandet af årlig ersättning åt innehafvare af likartad
tjenst, då sådan dermed förut förenad inkomst upphört.

13 §.

I afseende på skattskyldigs taxering för inkomst såsom fullmägtig
eller ombud för andra personer tillämpas, der sådant sig göra låter, hvad
rörande taxering af löntagares till beloppet obestämda inkomster är stadgadt.

Uppskattning af inkomst genom räntebärande kapital samt andra här
ofvan icke omförmälda tillgångar.

14 §.

Sedan all annan inkomst, för hvilken bevillning skall utgöras, är
beräknad, bör inkomsten af fruktbärande kapital bestämmas till hvad taxe -

Riksdagens Skrifvelse N:o 12S.

ringsmännen, på grund af egen kännedom samt alla meddelade eller eljest
tillgängliga upplysningar, anse denna inkomst verkligen utgöra. Saknas
annan tillförlitlig beräkningsgrund, då skall jemförelse anställas emellan, å
ena sidan, den skattskyldiges alla sammanlagda kända årsinkomster af fast
egendom, rörelse, yrke, tjenst, pension, lott i bolag och annan, särskild
bevillning underkastad inkomstkälla samt, å andra sidan, den skattskyldiges
alla sannolika lefnadskostnader. Skilnaden eller det belopp, hvarmed lefnadskostnaderna
kunna finnas öfverskjuta nämnda sannolika årsinkomster,
anses då utgöra den skattskyldiges inkomst af kapital.

Vid beräkning af skattskyldiges okända lefnadskostnader i stad,
köping eller dermed jemförlig ort må desamma i allmänhet icke anses vara
lägre än i nedanstående förhållande till beloppet af den årliga hyra, den
skattskyldige erlägger för de af honom och hans egen familj begagnade
rum och lägenheter, eller sålunda att, när denna hyra stiger öfver 300 till
och med 500 kronor, lefnadskostnaderna och således äfven den skattskyldiges
årsinkomster anses uppgå till minst tre gånger hyrans belopp; när
hyran är högre än 500 till och med 1,000 kronor, lefnadskostnaderna anses
vara fyra gånger hyrans belopp; när hyran är högre än 1,000 till och med

l, 500 kronor, lefnadskostnaderna anses vara fem gånger hyrans belopp,
samt, när hyran är högre än 1,500 kronor, lefnadskostnaderna anses uppgå
till minst sex gånger hyresbeloppet; ankommande det på taxeringsmyndigheterna
att bestämma, i hvad mån hyresbelopp, som icke uppgår till mer
än 300 kronor, må läggas till grund för inkomstberäkning.

I afseende å dem, som bebo egna hus, uppskattas hyresvärdet för de
rum och lägenheter, hvilka de för sig och familj begagna, genom jemförelse
med andra lika beskaffade lägenheter.

I öfrigt böra taxeringsmännen härvid taga i betraktande, huruvida
talrik familj, embetsåligganden eller annat förhållande nödsakat till begagnande
af flera ocli dyrare rum än vanligt, och om af sådan anledning kan
vara skäligt att göra nedsättning i den efter nyssnämnda grunder beräknade
inkomst, eller om underhåll af hästar och åkdon, talrik betjening

m. in., som, då sådant icke för den skattskyldiges yrke erfordras, utmärker
ett yppigare lefnadssätt, lemnar anledning till beräkning af högre
inkomst.

Förluster, af hvilka kapitalet drabbats under året näst före det,
hvarför bevillning påföres, afräknas från egarens kapitalförmögenhet, och
erlägges bevillning för den afkastning, återstående kapitalbeloppet anses
lemna.

Riksdagens Skrifvelse N:o l''2H.

Allmänna föreskrifter.

15 §.

Huruvida skattskyldig» tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,
skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas såsom
minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve taxeringsmyndigheterna
efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

16 §.

Enär vederbörande bolag eller inrättning skall erlägga bevillning
både för ränteinkomsten af hela det i bolaget eller inrättningen nedlagda
aktiekapitalet och för den vinst, som rörelsen derutöfver lemnar, så böra
de enskilde delegarne icke taxeras för inkomst från samma bolag eller
inrättning.

17 §.

Der bevil! ningsberedning föreslår eller taxerings- eller pröfningsnämnd
beslutar tillämpning af den i 11 § 1 mom. af bevillningsförordningen
stadgade bestämmelse om ökning af det belopp, för hvilket bevillning
icke eger rum eller som får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt
afdragas, skall af beredningen i taxeringslängden och af taxeringseller
pröfningsnämnd i dess protokoll noggrann redogörelse meddelas, då
ökningen är för viss ort allmän på grund af hög bostadskostnad, om de i
orten rådande förhållanden härutinnan och, då ökningen grundar sig på
ömmande omständigheter, för dessas beskaffenhet i hvarje särskildt fall.

18 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående
befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst af kapital
eller arbete, skall den behållna afkomsten så väl af skattskyldig tillhörande
fast egendom som ock af sådan särskildt beskattad rörelse, som
drifves i bolag eller idkas å annan ort än den, der den skattskyldige är

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

mantalsskrifven, tagas i beräkning vid bestämmandet af hans sammanräknade
årsinkomster, hvarvid i fråga om fast egendom iakttages, att inkomst
af jordbruksfastighet beräknas till 6 procent och inkomst af annan
fastighet till 5 procent af taxeringsvärdet. Om sålunda skattskyldig finnes
i sin mantalsskrifningsort hafva t. ex. 450 kronors inkomst af kapital
eller arbete samt tillika eger stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor och
hvilken alltså bör upptagas till 100 kronors afkomst, så att hans sammanräknade
årsinkomst uppgår till 550 kronor, får enligt föreskriften i andra
stycket af det ifrågavarande momentet, jemfördt med hvad ofvan sagts,
sådan skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet för ett belopp åt 450
kronor och kommer sålunda i det förutsatta fallet icke att erlägga någon
bevillning för inkomst, hvaremot den skattskyldige, som, jemte 450 kronors
inkomst af kapital, tillika åtnjutit exempelvis 2,000 kronors inkomst
af aktier, skolat erlägga full bevillning för de 450 kronorna. Har den
skattskyldige 1,100 kronors inkomst af kapital eller arbete, 400 kronors
inkomst af aktier samt derjemte eger jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde
af 5,000 kronor med 300 kronors deraf beräknad afkomst och således
i sammanräknade årsinkomster åtnjuter tillhopa 1,800 kronor, kommer
bevillning att, utan medgifvande af något afdrag, honom påföras för
hans först berörda inkomst af 1,100 kronor o. s. v.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Formulär N:o 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevi Ilningen

inom

och

län

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Nummer å uppgift eller annan bilaga.	Den skattsky	d i ge s	Nummer å hus, hemman eller lägenhet.			Af b	evillningsberedni	ngen
namn och titel eller yrke.	bostad.	af kapital.	af allmän tjenst eller pension.	P< g" af enskild tjenst eller pension.	äkattad inkomst af rörelse yrke, eljest	eller	Summa.	medgifvet afdrag enligt 11 § i bevillningsförord-ningen.	föreslagen beskattnings-bar inkomst.
af kanal, jernväg, annan farväg, skeppsrederi, sjö-fart eller af arren-de af staten till-hörig jordbruks-fastighet, hvilka slag af inkomst ej deltaga i väg- underhåll.	annan.
1	Brukspatronen J. E. Bergström.....	Råbelöf....................	1	1,000	—	—	—	10,000	11,000	—	11,000
	Kättaren Måns Trulsson..............	5 _____________________	—	—	—	600	—	—	600	450	150
	Mjölnaren A. Fogelberg..............	Råbelöfs qvarn...........	—	—	—	700	300	—	1,000	450	550
2	Hemmansegaren Nil9 Larsson.......	Röksta......... ...........	1	—	—	—	—	1,700	1,700	—	1,700
	F. d. Grosshandlaren E. Berg......	Ahlby......................	2	7,500	—	—	—	—	7,500	—	7,500
3	Länsmannen A. Blomberg ...........	Sanda ......................	1	—	1,000	300	400	—	1,700	—	1,700
	L. N. Cronvall.........................	För Aby stenkärl sfabrik	—	—	—	—	—	1,000	1,000	—	1,000
				_			700	_	700	600	100
	Grosshandlaren C. J. Lönn .........	Sundbyberg ...............	25	^1,000	—	—	1,000	4,000	6,000	—	6,000
	Extra Provinsialläkaren 0. Sand-	Rimbo....................	_	_	1,000	_	_	3,000	4,000	—	4,000
	berg....................................
	Sömmerskan Clara Jansson ..........	» .....................	—	—	—	—	500	—	500	450	50
	Arrendatorn A. Carlsson.............	Vellnora kungsgård.....	—	—	—	—	1,000	—	1,000	\| 300	f 786
	Densamme...............................	..............................	—	—	—	—	400	—	400	\ 314
	Kamereraren S. Wandberg...........	Hammarby................	—	1,000	—	600	—	—	1,600	300	1,300
	Skepparen L. Johansson.............	Simpnäs...................	—	—	—	600	1,000	—	1,600	—	1,600
	Densamme m. fl........................	> ...................	—	—	—	—	500	—	500	—	500
	Kommissionären N. Edlind..........	Österby....................	—	500	—	500	500	—	1,500	300	1,200
		Summa		11,000	2,000	3,300	6,300	19,700	42,300	2,850	39,450

Förrättningsstiillet N. N. den ... Maj 18...

Bevillningsberedningen
N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

Anmärkningar.

l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i tnxeringslängden införas de ändringar, som af pröfningsbeloppet.

2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjänster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt åstadkommas,
3:o. Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad icke blott för
debitering så väl inkomst- som bevillningsbeloppeu särskild! upptagas, på sätt detta formulär visar.

4:o. Då uppgift jemlikt 18 § i bevillningsförordningen affordrats skattskyldig, bör beviset derom tnxeringslängden bifogas.

5:o. I stad upptages all rörelse af inkomst i kolumnen för rörelse, yrke m. m., som ej deltager i vägunderhåll.

Riksdagens Skrifvelse N:o 128. 57

Af taxeringsnämnden						g. Cfc	05*
uppskattad inkomst		P	«r+- P	C c-r			IS 73	►B
	p •-»»	P	af rörelse, yrke eller		<275 cL OCj	e-t- P	CD	P PT			g g S. 5 fr g	O: B"
	p	CD B	eljest				CD B	Jk	P		era era			Bevillningsberedningens
P >-*»	-I.	E	_ Hb _ p			g.5-	B* c-	g^B			o* CD	O B!	n j
P? P e+- E-	CD p o 2. 2 cd’ F B ÖB CD CD -i	P Jas DO 2 ''cd’ F b CD CD H	kanal, jernväg, ,nnan farväg, eppsrederi, sjö- t eller af arren- af staten till- irig jordbruks- stighet, hvilka ag af inkomst deltaga i väg- underhåll,	annan.	a B B p	afdrag enligt llningsförord- agen.	O » B p ÖB e-t- ^ 2. B era ÖB er* P	^3 B Os CD B 09 ►Ö ►1 0 1	CD B B* era	B. B* era	mnden beslu- i de beskatt- mstbeloppen.	^ 3 B Bs CD B ÖB ►B ►1 O i	anteckningar.
															(Inkomst af Råbelöfs qvarn..... 2,000 kr.
1,000	—	600	—	10,000	11,000	450	11,000	—	no	—	—	—	12,500	20	1 » af Svanä jernbruk....... 8,000 kr. j Beredningens ordförande ansäg inkomsten af l jernbruket böra beräknas till 9,000 kr.
		600	150
—	—	. —	—	—	i	50	—	—	—	—
—	—	700	300	—	1,000	450	550	—	5	50	—	—	—	—	fEger fastighet till värde af.... 2,000 kr
_	_	_	_	1,700	1,700	_	1,700		17						1 Inkomst af Röksta såg...... 1 000 kr
7,500											I » » tegelbruk............ 7ÖÖ »
—	—	—	—	7,500	—	7,500	—	75	—	—	—	9,000	23	(Oljeslageri har ej under äret drifvits.
—	1,000	300	400	—	1,700	—	1,700	—	17	—	—	-	—	—	Innehar boställe taxeradt till 6,000 kr.
_	_	_		1,000	1,000		1,000		10						(Mantalsskrifven i N. N. kommun och
											l således ej berättigad till afdrag.
—	—	—	700	—	700	600	100	—	1	—	—	—	—	—	Har 6 barn. Hustrun sjuklig.
1,000	—	—	1,000	5,000	7,000	—	7,000	11	70	—	—	—	—	28	fl,000 kr. af skeppsrederi. Har under-< låtit aflemna enligt 18 § bevillnings-( förordningen infordrad uppgift.
—	1,000	—	—	3,000	4,000	—	4,000	12 j-20	40	—	—	—	—	—
—	—	—	1,200	—	1,200	\| 300	975	9	75	—	—	786	jöO	Inkomst af kungsgårdsarrende.. 1,000 kr.
—	—	—	400	—	400	325	3	25	—	—	314	» » qvarnarrende______ 400 »
1,000	—	600	—	—	1,600	300	1,300	—	13	—	—	—	—	—
—	—	600	1,000	—	1,600	—	1,600	—	16	—	—	—	—	—	1,000 kr. af skeppsrederi.
—	—	—	500	—	500	—	500	—	5	—	—	—	—	—	Har annan inkomst för skonerten Svalan.
500	—	500	500	—	1,500	300	1,200	—	12	—	—	—	—-	—
11,000	2,000	3,300	6,000	20,700	43,000	2,400	40,600		406	-1-	-I

Förrättningsstället N. N. den ..................... 18...

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

Pä taxeringsnämndens vägnar
N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

nämnden blifvit beslutade, sä att taxcringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehäller tillförlitlig uppgift ä det beskattningsbara inkomstunderrättelse
derom i anteckningskolumnen införas.

inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjenst, pension eller kapital, böra med afseende ä kommnnalutskylders

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Häft.