Redogörelse till riksdagen 2021/22:RS3

Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2021

Till riksdagen

I enlighet med 10 § lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen överlämnar riksdagsstyrelsen härmed Interparlamentariska unionens svenska delegations redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2021 till riksdagen.

Stockholm den 16 februari 2022

På riksdagsstyrelsens vägnar

Andreas Norlén

Ingvar Mattson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén, ordförande, Annelie Karlsson (S), Erik Ezelius (S), Lars Hjälmered (M), Rasmus Ling (MP), Anders W Jonsson (C), Maj Karlsson (V), Jessika Roswall (M) och Henrik Vinge (SD).

1

2021/22:RS3

Bakgrund

Ordförandena för den svenska delegationen till Interparlamentariska unionen (IPU) respektive till den parlamentariska församlingen för Unionen för Me- delhavet (PA-UfM) framförde i en skrivelse till riksdagsstyrelsen den 8 april 2011 (dnr 049-2548) önskemål om att den årliga redogörelsen för delegationernas verksamhet skulle lämnas till kammaren i stället för som tidigare till riksdagsstyrelsen. Syftet var att ytterligare synliggöra verksamheten.

I utredningen Riksdagens internationella verksamhet (2010/11:URF1) framfördes att det är angeläget att det internationella engagemanget i högre grad integreras med riksdagens övriga verksamhet. En debatt i kammaren ger ledamöterna möjlighet att sprida kunskap och information till varandra och till allmänheten.

Riksdagsstyrelsen beslutade 2012 att överlämna redogörelserna till riksdagen. Ärendena bereddes av utrikesutskottet, och det hölls debatt i kammaren. I översynen av riksdagsordningen (2012/13:URF3), som gjordes av en kommitté under ledning av talmannen, föreslogs att denna försöksverksamhet skulle fortsätta eftersom den kan ge underlag för fortsatta överväganden. I framställningen Översyn av riksdagsordningen (framst. 2013/14:RS3) ställde sig riksdagsstyrelsen bakom kommitténs uppfattning.

2

2021/22:RS3

Sammanfattning

Interparlamentariska unionen har numera 179 nationella parlament som medlemmar. Frågor i fokus under 2021 har bland annat varit att övervinna pandemin och bygga en bättre framtid, hantera klimatrelaterade frågor, utveckla parlamentariska strategier för att stärka fred och säkerhet mot hot och konflikter till följd av klimatrelaterade katastrofer, att ytterligare öka takten med genomförandet av digitalisering och cirkulär ekonomi för att uppnå FN:s nya hållbarhetsmål samt att främja och stärka demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer.

Några andra viktiga punkter för organisationens arbete under året blev även att ta itu med samtida utmaningar för demokratin: att övervinna splittring och arbeta för samförstånd och dialog. På grund av allmänhetens minskande förtroende för politiska system, den växande polariseringen och spridningen av desinformation via sociala medier har IPU:s medlemsländer fört diskussioner om vad parlament specifikt kan göra för att ta itu med dessa problem. Inom ramen för demokratifrågor har också diskussionerna inom IPU fortsatt om betydelsen av att få in fler kvinnor och yngre ledamöter i politiska församlingar.

Ledamöter från IPU:s medlemsparlament har därför haft möjlighet att utbyta idéer om hur man kan öka interaktionen med allmänheten, men också om hur man kan säkerställa att beslutsfattandet är så inkluderande och representativt som möjligt.

Vidare har diskussioner förts om hur man hanterar hot mot parlamentariker, oavsett om hoten är fysiska eller sker online. Dessa diskussioner ägde bland annat rum under IPU:s höstförsamling i Madrid den 26–30 november mot bakgrund av mordet på den brittiske parlamentsledamoten Sir David Amess. IPU:s utskott för parlamentarikers mänskliga rättigheter har också träffats såväl under höstförsamlingen i Madrid som under den digitala vårförsamlingen för att sätta sig in i fall av hundratals förföljda parlamentsledamöter från flera olika länder, däribland Afghanistan, Myanmar, Tunisien och Venezuela.

Slutligen har IPU under det gångna året under det verkställande utskottets översyn tagit fram en ny strategi. Denna strategi sätter upp fem mål för organisationen:

Bygga effektiva och bemyndigade parlament.

Främja inkluderande och representativa parlament.

Stödja motståndskraftiga och innovativa parlament.

Att fungera som en katalysator för kollektiva parlamentariska åtgärder.

Att stärka IPU:s ansvarsutkrävande.

De fem målen ska styra och vägleda organisationens arbete 2022–2026.

Den svenska delegationen har trots den pågående pandemin fortsatt att vara mycket aktiv inom organisationen på flera olika nivåer.

3

2021/22:RS3SAMMANFATTNING

Riksdagens talman, Andreas Norlén, deltog exempelvis i IPU:s femte globala talmanskonferens som ägde rum i Wien den 7–8 september och som blev ett av de första internationella högnivåmötena som ägde rum i fysisk form sedan pandemins början i mars 2020. Den svenska delegationens ordförande, Cecilia Widegren (M), har vidare genom sitt uppdrag i IPU:s verkställande utskott (exekutivkommitté) drivit på medlemsfrågorna inom organisationen och även verkat för att det verkställande utskottet skulle få en ledande roll i att ta fram organisationens nya ovannämnda strategi. Ett resultat av dessa ansträngningar blev tillsättandet av en undersökningskommission som under augusti månad besökte Venezuela för första gången sedan 2013. IPU kom på så sätt att öppet ifrågasätta ett medlemsparlaments legitimitet som hade tillsatts genom ett val, som i mångt och mycket hade underkänts av såväl FN som EU och som inte heller skedde i enlighet med Venezuelas egen författning. Vidare var Widegren mycket aktiv i resolutionsarbetet i IPU:s första utskott för internationell fred och säkerhet under den digitala vårförsamlingen, som ägde rum under sammanlagt åtta veckor under april och maj. Tack vare ett gott samarbete inom den regionala gruppen från Västeuropa kunde IPU anta en avgörande resolution som tydligt erkänner de många kopplingarna mellan klimat och internationell fred och säkerhet. Denna resolution speglade också de texter som antagits av FN:s säkerhetsråd med hjälp av ett gott samarbete mellan bland annat de nordiska länderna och Tyskland. Widegren fick sedan ett uppdrag som rapportör (föredragande) för en resolution om parlaments och parlamentarikers roll i fredsprocesser, där hon bland annat samarbetar med Ghanas talman som medföredragande. Delegationens viceordförande, Dag Larsson (S) valdes under den digitala vårförsamlingen in i presidiet för IPU:s tredje permanenta utskott för demokrati och mänskliga rättigheter. Under IPU:s höstförsamling valdes sedan Eva Lindh (S) in som medlem i IPU:s fjärde ständiga utskott för FN-frågor. Hela den svenska delegationen deltog också aktivt under den digitala vårförsamlingen och i förberedelserna för IPU:s första fysiska församling sedan 2019, som alltså ägde rum i Madrid den 26–30 november.

Slutligen stod också den svenska delegationen till IPU värd för ett högnivåbesök på riksdagen av organisationens ordförande och generalsekreterare den 12–13 oktober. Detta besök skedde mot bakgrund av arbetet med IPU:s nya strategi och ett nära förestående beslut från Sida angående ett nytt långtidsstöd till organisationen. Besöket blev också en möjlighet att bjuda in en rad personer både internt inom riksdagen och externt, inklusive nordiska parlamentariker och representanter för olika internationella organisationer för att uppmärksamma betydelsen av IPU:s arbete internationellt.

Delegationen avser att under 2022 fortsätta att arbeta aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationell fred och säkerhet, hållbar utveckling och inte minst med samarbetet med FN, som fortsätter att stå högt på dagordningen.

I årsredogörelsen redovisas delegationens verksamhet 2021 och de aktiviteter som har genomförts under året.

4

SAMMANFATTNING2021/22:RS3

Stockholm 16 februari 2022

Cecilia Widegren (M) ordförande

Björn Sondén delegationssekreterare

5

2021/22:RS3

Innehållsförteckning

Till riksdagen .................................................................................................. 1
Bakgrund ........................................................................................................ 2
Sammanfattning.............................................................................................. 3
Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen  
och den svenska delegationens arbete under 2021.......................................... 7
Den svenska IPU-delegationens sammansättning och verksamhet  
2021.............................................................................................................. 7
Rapport från den parlamentariska FN-utfrågningen i New York den  
17–18 februari 2021 ..................................................................................... 8
Rapport från Interparlamentariska unionens 142:a digitala  
församling den 24–27 maj 2021 ................................................................... 9
Rapport från Interparlamentariska unionens verkställande utskott  
och dess underkommitté för finansfrågor ................................................... 14
Rapport från IPU:s 143:e församling den 26–30 november ....................... 17
Övriga IPU-möten ...................................................................................... 23
Nordiska möten och 12-plus-möten ......................................................... 23
Bilaterala möten ....................................................................................... 26
Interparlamentariska unionens femte globala talmansmöte ..................... 28
Besök på riksdagen av IPU:s president och generalsekreterare ............... 30
Möten med Sida ....................................................................................... 30
Ostasienseminarier................................................................................... 32
IPU:s skoldag den 28 april 2021 .............................................................. 33
Den globala parlamentariska rapporten.................................................... 33
Framåtblickande ......................................................................................... 34
Nyligen genomförda och kommande församlingsmöten............................ 35
Bilagor  
Resolution antagen i IPUs första utskott under 142a församlingen .............. 36
Resolution antagen i IPUs andra utskott under 142a församlingen .............. 42
Deklaration antagen under Interparlamentariska unionens femte  
globala talmansmöte ..................................................................................... 48
Resolution antagen i IPUs tredje utskott under 143e församlingen .............. 52
Särskilt brådskande ämne antaget under IPUs 143e församling ................... 56

6

2021/22:RS3

Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen och den svenska delegationens arbete under 2021

Interparlamentariska unionen är världens äldsta multilaterala organisation. Den grundades 1889 med syfte att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har för närvarande 179 nationella parlament som medlemmar. I unionens uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. Att hjälpa till med att bygga upp demokratiska funktioner och fungerande parlament är en ständigt växande del av unionens verksamhet.

Den svenska IPU-delegationens sammansättning och verksamhet 2021

Den svenska delegationen utses av talmannen efter samråd med gruppledarna. Delegationen har under mandatperioden 2018–2022 följande sammansättning: ordförande Cecilia Widegren (M), vice ordförande Teres Lindberg (S), Olle Thorell (S), Ulrika Heindorff (M) och Mattias Karlsson i Norrhult (SD).

Den 7 november 2019 meddelade emellertid Olle Thorell (S) att han avsade sig sitt uppdrag inom delegationen. Socialdemokraterna nominerade Dag Larsson (S) som hans ersättare. Talmannen godkände denna nominering den 28 januari 2020. Vidare avsade sig den 10 september 2020 Teres Lindberg (S) sitt uppdrag som delegationens vice ordförande och ersattes i denna roll av Dag Larsson (S). Socialdemokraterna nominerade därtill Eva Lindh (S) till att ingå i delegationen. Talmannen godkände sedan formellt delegationens nya sammansättning den 29 september 2020. Ytterligare en förändring i delegationens sammansättning skedde när Mats Sander (M) nominerades av Moderaterna för att ersätta Ulrika Heindorff (M) under hennes föräldraledighet. Ulrika Heindorff (M) återtog sedan sin riksdagsplats efter föräldraledigheten den 2 maj 2021. Talmannen fattade sedan ett formellt beslut om delegationens nya sammansättning den 11 maj. Efter denna sista förändring den 11 maj genom talmannens beslut hade delegationen därför följande sammansättning:

Cecilia Widegren (M), ordförande

Dag Larsson (S), vice ordförande

Eva Lindh (S)

Ulrika Heindorff (M)

Mattias Karlsson (SD).

Under 2021 har delegationsmöten hållits vid flera tillfällen. Mötena har till stor del ägnats åt substansfrågor som exempelvis aktuella resolutionsförslag eller ändringsförslag i deklarationer inom organisationen och förberedelser

7

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021

inför IPU:s digitala utfrågning vid FN:s högkvarter och den digitala 142:a församlingen den 24–27 maj. Vidare ägde omfattande förberedelser rum inför den 143:e församlingen i Madrid, där emellertid sedan bara delegationens ordförande deltog den 24–28 november. Delegationen har också fortsatt att arbeta på sin strategi för hela mandatperioden. Den fokuserar bland annat på att organisera kunskapsseminarier om Ostasien och även på att anordna gymnasiedagar där elever från gymnasier bjuds in till riksdagen för att sammanställa en presentation om IPU:s historia, skildra organisationens främsta framgångar samt även skildra talmannens engagemang inom IPU och den nuvarande svenska delegationen och dess arbete. Fyra Ostasienseminarier hölls digitalt under våren 2021. Dessa seminarier ägde rum den 3 februari, den 10 mars, den 5 maj och den 2 juni och väckte alla stort intresse från ledamöter och tjänstemän inom riksdagen. På grund av pandemin ägde skoldagen den 28 april rum digitalt med Olinsgymnasiet i Skara och Procivitas Privata Gymnasium i Helsingborg. En halv dags digitalt program organiserades sedan i samarbete med riksdagens enhet för besök, utbildning och evenemang, där eleverna förutom att delge den svenska IPU-delegationen sina presentationer även fick möjlighet till dialog med delegationens ledamöter om deras uppdrag inom IPU och därtill fick delta vid ett möte med riksdagens talman. Den svenska delegationen utgör också styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp som förvaltar Stiftelsen Braathens fond. Den interparlamentariska gruppen höll även den 19 maj 2021 sitt sedvanliga årsmöte under året. Även detta blev ett digitalt möte.

En stor del av arbetet inom IPU och för den svenska delegationen har följaktligen under 2021 kretsat runt det digitala deltagandet i den parlamentariska FN-utfrågningen i New York den 17–18 februari och i den nästan åtta veckor långa digitala 142:a församlingen, men även kring Cecilia Widegrens

(M)deltagande i arbetet i IPU:s verkställande utskott och dess underkommitté för finansfrågor, samt slutligen förberedelser och deltagande i den 143:e församlingen som ägde rum den 26–30 november i Madrid. Nedan följer rapporter från dessa aktiviteter.

Rapport från den parlamentariska FN-utfrågningen i New York den 17–18 februari 2021

Den 17–18 februari deltog den svenska delegationen i den digitala parlamentariska FN-utfrågningen i New York, som årligen arrangeras av IPU och FN i samarbete. 2021 års utfrågning hade temat ”Att bekämpa korruption för att återställa förtroendet för regeringar och för att förbättra förutsättningarna för utvecklingsarbete” och kom till stånd för att säkerställa ett parlamentariskt bidrag till den politiska förklaringen från FN:s generalförsamlings särskilda session mot korruption (UNGASS 2021), som sedan hölls den 2–4 juni 2021. Utfrågningen fungerade som ett utmärkt tillfälle för parlamentarikerna inom IPU att diskutera hur de skulle kunna bidra till den politiska förklaringen från denna FN:s första generalförsamling någonsin med fokus på korruption.

8

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

Utfrågningen öppnades av IPU:s president Duarte Pacheco och H.E. Volkan Bozkir, generalförsamlingens ordförande. En betydande huvudtalare under konferensen var bland annat Ferreira Rubio, ordförande i Transparency International. Ferreira Rubio är följaktligen företrädare för en organisation som bekämpat korruption i mer än 120 länder i över 25 år. Frågeställningar som lyftes fram var exempelvis betydelsen av att återupprätta förtroendet för institutioner, ledarskap, regeringar och för varandra genom att verka för att sanning och objektivitet värderas högre i samhället. Vidare betonades parlaments och parlamentarikers roll i bekämpning av korruption; parlamentarikerna spelar en central roll för att stävja korruption eftersom de kan stärka nationell och internationell lagstiftning, och vidare genom att säkerställa att denna lagstiftning sedan omsätts, finansieras och övervakas. Korruption har dessutom en särskilt negativ inverkan på kvinnors liv på flera olika nivåer: socialt, politiskt och ekonomiskt – vilket ytterligare ökar klyftan mellan könen. I denna strävan måste parlamentet prioritera en politik för jämställdhet och arbeta för att skapa en kultur som inte tolererar korruption.

Bland paneldeltagarna fanns förutom en rad högt uppsatta tjänstemän inom FN-systemet även parlamentariker från IPU:s medlemsländer och företrädare för det civila samhället och det privata näringslivet. Vid utfrågningen samlades omkring 200 parlamentsledamöter från 80 länder.

Den svenska delegationen

Den svenska IPU-delegationen som deltog vid den digitala parlamentariska FN-utfrågningen den 17–18 februari bestod av delegationens ordförande Cecilia Widegren (M), vice ordförande Dag Larsson (S), Eva Lindh (S) och Mattias Karlsson (SD).

Rapport från Interparlamentariska unionens 142:a digitala församling den 24–27 maj 2021

Interparlamentariska unionen (IPU) höll sin årliga vårförsamling digitalt i maj 2021. Denna 142:a församling skilde sig från de tidigare, inte bara på grund av det digitala formatet utan också för att man valt att förlägga en stor del av arbetet till de utskottsmöten som redan från mitten av april föregick generalförsamlingen. I praktiken pågick sessionen därför under sammanlagt sex veckor och inte – som i normalfallet – under cirka fyra dagar.

För IPU-församlingen var klimatförändringarnas påverkan på internationell fred och säkerhet, digitalisering och cirkulär ekonomi, jämställdhet och terrorismbekämpning några av de många frågorna som stod på dagordningen under detta digitala möte. Huvudtemat för församlingen var ”Att övervinna pandemin i dag och bygga en bättre morgondag: parlamentens roll”. Under församlingen och dess förmöten fick den svenska delegationen stöd för flera av sina initiativ och ändringsförslag.

9

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021
  Efter en rad möten och omfattande diskussioner i IPU:s verkställande ut-
  skott fick exempelvis ett svenskt förslag stöd av utskottets ledamöter. Det
  handlade om att genomföra en undersökningskommission på plats i Venezuela
  för att säkerställa ett legitimt resultat efter valen 2020 till Venezuelas parla-
  ment och för att inleda en dialog med ledamöter vars mänskliga rättigheter har
  kränkts.
  Vidare antogs merparten av de svenska ändringsförslagen för de båda huvud-
  sakliga resolutionsutkasten som behandlades under församlingen. Slutligen val-
  des delegationens vice ordförande, Dag Larsson (S), till medlem av presidiet
  för IPU:s tredje utskott för demokrati och mänskliga rättigheter.

Deltagande vid församlingen

Samtliga ledamöter i den svenska ständiga IPU-delegationen deltog i denna första digitala församling: Cecilia Widegren (M), ordförande, Dag Larsson (S), vice ordförande, Eva Lindh (S), Ulrika Heindorff (M) och Mattias Karlsson (SD). Vid vårförsamlingen deltog förutom den ordinarie delegationen ytterligare två ledamöter, särskilt inbjudna från de berörda fackutskotten på riksdagen, för att följa IPU-arbetet kring de två resolutioner som antogs i de ständiga utskotten – en resolution om klimatförändringarnas påverkan på internationell fred och säkerhet (första utskottet) och en annan om digitalisering och cirkulär ekonomi kopplat till hållbarhetsmålen (andra utskottet). Från riksdagens miljö- och jordbruksutskott deltog Marlene Burwick (S) och från näringsutskottet/utrikesutskottet deltog Helena Antoni (M), som följde det första respektive det andra ständiga utskottets arbete. Förutom riksdagsledamöterna ovan deltog även riksdagsdirektör Ingvar Mattson i det digitala generalsekreterarmötet ASGP (The Association of Secretaries General of Parliaments) som pågick den 26–27 maj.

Vid denna första historiska och helt digitala IPU-församling deltog mer än 1 000 parlamentariker och experter från 135 länder.

Svenskt huvudanförande om vikten av dialog och samarbete

Cecilia Widegren (M) höll som delegationsledare Sveriges huvudanförande under generalförsamlingen. Talet underströk betydelsen av interparlamentariskt samarbete, multilateralism och dialog. I de osäkra tider som pandemin skapar är det viktigare än någonsin för de 46 000 parlamentarikerna inom IPU att arbeta tillsammans sida vid sida och arm i arm för att sätta interparlamentarisk dialog i centrum. Ledamöter från IPU:s medlemsparlament har unika lokala, regionala, nationella och internationella plattformar. Det är därför avgörande när dessa ledamöter nu fattar många viktiga beslut för att möta pandemins utmaningar, att de sätter samarbete och dialog i centrum för dessa beslut.

10

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

Förberedelser inför församlingen

Förberedelserna inför den 142:a församlingen inleddes redan under våren 2020, eftersom församlingen ursprungligen hade planerats att äga rum i Genève den 15–20 april 2020. I vanlig ordning efterfrågade delegationen inspel såväl internt inom riksdagen som externt från departement och myndigheter angående de båda resolutionerna som planerades att antas under församlingen. När det gäller resolutionen i det första utskottet (ständiga utskottet för fred och säkerhet) med rubriken ”Parliamentary strategies to strengthen peace and security against threats and conflicts resulting from climate-related disasters and their consequences” inhämtade delegationen inspel från Malin Mobjörk, expert från Sipri. Mobjörk är forskare och specialiserad på klimatrelaterade säkerhetsrisker och kom till riksdagen för en dragning för delegationen den 29 januari 2020. Inspelen om bland annat betydelsen av att eftersträva att i så stor utsträckning som möjligt använda begrepp som upplevs neutrala och universella för alla IPU:s medlemsländer integrerades sedan i den föreslagna resolutionstexten efter noggrant övervägande av delegationen. Resolutionsförslaget hade tagits fram i samarbete mellan föredragande från Tyskland (Claudia Roth), Senegal (Yoro Sow) och Sri Lanka (Mahinda Samarasinghe) och speglade en strävan, bland annat från tysk sida, att lyfta fram frågor om klimat och säkerhet inte bara inom IPU utan även inom FN, där Tyskland var icke ständig medlem i FN:s säkerhetsråd 2018–2020. Rapportörerna kom sedan att delvis omarbeta resolutionsutkastet under våren 2021 för att också kunna ta hänsyn till den pågående pandemin. Efter dialog med de andra nordiska IPU-delegationerna delades sedan de av delegationen omarbetade ändringsförslagen med IPU-sekretariatet den 30 mars 2021.

Inför resolutionsförslaget i det andra utskottet (ständiga utskottet för hållbar utveckling) med rubriken ”Mainstreaming digitalization and the circular economy to achieve the SDGs, particularly responsible consumption and production” som hade tagits fram av medföredragande och parlamentariker från Belgien (Andries Gryffroy), Kenya (Patrick Mariru) och Rumänien (Silvia Monica Dinica), fick delegationen digitala dragningar den 13 maj 2020 från såväl Miljödepartementet som Europeiska kommissionens Stockholmskontor. Även resolutionen i andra utskottet kom att omarbetas utifrån de nya omständigheterna som pandemin skapade. Efter noggrant övervägande av dessa ändringar i det ursprungliga utkastet och mot bakgrund av de mottagna inspelen och efter vidare dialog och inspel från den finska IPU-delegationen delade sedan de finska och svenska delegationerna sina slutliga ändringsförslag gemensamt, bland annat med referenser till EU-initiativ, med IPU-sekretariatet den 30 mars 2021. Vidare nominerades, som redan tidigare nämnts, ledamöter från såväl riksdagens miljö- och jordbruksutskott som näringsutskottet redan den

6februari 2020 för att delta i det första respektive andra utskottets arbete under den 142:a församlingen. Från miljö- och jordbruksutskottet nominerades Marlene Burwick (S) och från näringsutskottet/utrikesutskottet Helena Antoni

(M).

11

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021
  Den svenska delegationen var följaktligen sammanfattningsvis mycket
  grundlig och aktiv i dialogen såväl internt inom riksdagen som externt med
  experter och med sina nordiska och europeiska kollegor i sina förberedelser
  för den digitala 142:a församlingen.

Svenskt deltagande i utskottsarbetet inför IPU-församlingen

IPU:s 142:a församling den 24–27 maj föregicks sedan av en rad utskottsmöten redan från slutet av april. Den svenska delegationens ordförande, Cecilia Widegren (M), och Marlene Burwick (S), som alltså nominerats av miljö- och jordbruksutskottet för att ingå i delegationen under församlingen, bevakade tillsammans arbetet i första utskottet för internationell fred och säkerhet. Un- der överläggningarna i utskottet om kopplingen mellan klimatförändringar och internationell fred och säkerhet underströk man från svensk sida den mycket påtagliga betydelsen av dessa samband, detta medan andra delegationer från bl.a. Indien, Kina och Ryssland starkt ifrågasatte att det var legitimt att koppla samman klimatförändringar och internationell fred och säkerhet. Försvaret av sambanden mellan klimatförändringar och internationell fred och säkerhet i det första utskottet kom till stor del från den västeuropeiska gruppen, den så kallade 12-plus-gruppens företrädare. Delegationens ordförande, Cecilia Widegren (M), utsågs sedan till att representera denna regionala grupp på 47 länder tillsammans med en fransk ledamot, Robert del Picchia, i dessa överläggningar i ett särskilt arbetsutskott, som hade till uppgift att ta fram ett konsoliderat resolutionsutkast. Resultatet av veckors överläggningar om 130 ändringsförslag som hade delats av 60 olika medlemsparlament, blev sedan, bland annat, att merparten av de ändringsförslag som den svenska delegationen hade tagit fram i samarbete med Sipri godkändes. Flera medlemsparlament ifrågasatte emellertid under mötet i arbetsutskottet den 22 april själva kärnan av resolutionen om kopplingarna mellan internationell fred och säkerhet och klimatförändringar, framför allt delegationerna från parlamenten från Indien och Iran.

Widegren försvarade därför under mötet i arbetsutskottet denna koppling. Widegren betonade vidare att grundläggande mänskliga behov som tillgång till vatten och mat kunde hotas av klimatförändringar och försvarade därmed också resolutionens koppling mellan mänskliga rättigheter, klimatförändringar och internationell fred och säkerhet. Dessa samband kom senare att vidmakthållas i resolutionstexten, men delegationerna från Indiens och Irans parlament kom dock att reservera sig mot dessa båda artiklar som särskilt uttryckte stöd för dessa holistiska kopplingar mellan internationell fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och klimatförändringar. Resolutionen antogs således i sin helhet med bara enstaka reservationer, och Widegren fick också i uppdrag att fungera som föredragande för resolutionen i såväl utskottet som under IPU:s generalförsamling. Widegren valdes också inom ramen för första utskottet till att ta fram ett nytt resolutionsförslag om framtida konfliktlösning och fredsprocesser i en process som hon kommer att leda fram till mars 2022 och den

12

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

planerade 144:e församlingen på Bali, Indonesien, tillsammans med talman Bagbin från Ghana.

Även i det andra utskottet för hållbarhetsfrågor fick den svenska delegationen gott genomslag för sina inspel. Det andra utskottet bevakades av Eva Lindh (S) och Helena Antoni (M), som hade nominerats av näringsutskottet för att ingå i IPU-delegationen under 142:a församlingen.

I sitt anförande till det andra utskottet betonade Antoni vikten av att fokusera på hur konsumenterna kan styra produktionen i en mer hållbar riktning. Hon pekade i detta sammanhang på hur konsumenterna i dag i allt högre grad efterfrågar produkter som är tillverkade på ett hållbart sätt och dessutom är beredda att betala mer för detta. Återanvändning är en avgörande faktor inte bara för planetens överlevnad utan också för ekonomisk tillväxt. Det är i detta sammanhang parlamentarikernas roll att verka för ett nytt tänkande och ett nytt förhållningssätt till tillgång, efterfrågan och tillväxt, slog hon fast.

Det tredje utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter bevakades av Dag Larsson (S) och Ulrika Heindorff (M), och under församlingen blev även Larsson invald i detta utskotts presidium. Mattias Karlsson (SD) följde arbetet i det fjärde utskottet för FN-frågor, där ledamöterna bland annat var engagerade i en diskussion om dagordningen från FN 75 för att leverera inspel till en större rapport från FN:s generalsekreterare, som sedan publicerades under sommaren 2021. Slutligen deltog även Cecilia Widegren (M), Eva Lindh (S) och Ulrika Heindorff (M) i överläggningarna i IPU:s forum för kvinnliga parlamentariker.

Situationen i Venezuela, Myanmar och IPU:s budget bland frågorna på dagordningen i styrande rådet

Under våren diskuterades flera svåra övervägningar inom IPU:s verkställande utskott (exekutivkommitté) om olika parlaments status och ställning i länder där deras legitimitet ifrågasätts, som exempelvis i Venezuela och Myanmar. Verkställande utskottet har det högsta ansvaret inom organisationen och består av 15 valda parlamentariker representerande 179 länder. Cecilia Widegren (M), den svenska delegationens ordförande, blev invald i verkställande utskottet under hösten 2019 och ansvarar inför den geografiska gruppen, som består av 47 länder i Norden, Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland.

Under ett sammanträde i verkställande utskottet i februari 2021 lanserade Widegren ett svenskt initiativ om att tillsätta en undersökningskommission för att säkerställa att valet 2020 hade gått rätt till i Venezuela från ett juridiskt perspektiv och för att inleda en dialog med företrädare från såväl parlamentet som valdes 2015 som parlamentet som valdes 2020. Detta svenska initiativ fick stöd av verkställande utskottet och godkändes sedan av styrande rådet den

24maj under IPU-församlingen. Undersökningskommissionen genomförde sedan sin resa till Caracas den 24–27 augusti. Kommissionen utgjordes av medlemmar från verkställande utskottet och IPU:s utskott för parlamentarikers mänskliga rättigheter (som på så sätt fick till en dialog på plats i Venezuela för

13

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021
  första gången sedan 2013). Mot bakgrund av den information som sedan in-
  hämtades under besöket och med tanke på den mycket snabbt försämrade
  humanitära situationen i landet och de många hoten mot de demokratiska in-
  stitutionerna i Venezuela, ansåg kommissionen att det var ytterst angeläget
  med ett brett nationellt ansvarstagande från de berörda parterna för att förbättra
  den svåra situationen i landet. Det var därför angeläget för samtliga aktörer i
  Venezuela att komma ur sina ideologiska skyttegravar och arbeta hand i hand
  för att bygga en ny social pakt, som bör komma till stånd genom ett brett del-
  tagande, fredliga medel, utan utländsk inblandning och i linje med landets in-
  ternationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Angående Venezuelas par-
  laments deltagande inom IPU rekommenderade undersökningskommissionen
  att varken nationalförsamlingen 2015 (dess konstitutionella mandat har löpt
  ut) eller 2020 års församling (som har valts utanför tillämplig nationell lag)
  skulle kunna erkännas som ett fullvärdigt parlament i IPU. Undersöknings-
  kommissionen rekommenderade emellertid att man tillåter Venezuelas delta-
  gande i IPU:s 143:e församling och i framtida IPU-aktiviteter och evenemang.
  Ett sådant deltagande skulle kunna ta formen av en gemensam delegation be-
  stående av lika många parlamentariker valda 2015 och 2020, som utses av tal-
  mannen för varje församling, under förutsättning att alla delegater kan resa
  fritt och återvända till Venezuela utan att drabbas av repressalier för att ha
  samarbetat med IPU. Avslutningsvis föredrog Widegren, som ordförande i
  IPU:s underkommitté för finansfrågor, organisationens budget samma dag för
  styrande rådet och kunde då bland annat rapportera att 75 procent av medlems-
  avgifterna för organisationen redan hade betalats för 2021 trots pandemins
  många utmaningar för IPU:s medlemsparlament.

Rapport från Interparlamentariska unionens verkställande utskott och dess underkommitté för finansfrågor

Introduktion

Interparlamentariska unionens verkställande utskott (exekutivkommittén) höll åtta digitala möten (den 18 och 22 januari, den 8 februari, den 22 mars, den 9 och 19 april, den 19 och 20 maj 2021) som en del av sin 285:e session och ytterligare sex såväl digitala som fysiska möten som en del av sin 286:e session. Under den 286:a sessionen ägde mötena rum digitalt den 21 juli, 2, 9 och 17 november, och i hybridform i Madrid den 24 och 25 november. Mötena behandlade en rad olika ämnen, som exempelvis strävan efter ett universellt medlemskap inom organisationen och situationen i bland annat Venezuela och Myanmar. Dessa möten blev också en möjlighet för verkställande utskottet att ha en dialog med IPU:s nyvalde ordförande, Duarte Pacheco (Portugal), om dennes målsättningar för organisationen under sin treåriga mandatperiod. Slutligen låg mycket av fokus under dessa möten på förberedelser inför den

14

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

digitala församlingen den 24–27 maj. De fyra medlemmar i 12-plus-gruppen (som företräder 47 länder) som även sitter i verkställande utskottet är

Laurence Fehlmann Rielle (Schweiz)

Mladen Grujic (Serbien)

IPU:s vice ordförande (med titeln president) David McGuinty (Kanada)

Cecilia Widegren (Sverige).

Tillsammans representerar de den västeuropeiska regionen.

Denna rapport sammanfattar diskussioner och viktiga beslut som fattades under verkställande utskottets 285:e och 286:e sessioner och i dess underkommitté för finansfrågor.

Planering av IPU:s digitala 142:a församling, IPU:s strategi för 2022–2026 och frågor om medlemskap inom IPU på verkställande utskottets dagordning under dess 285:e session

I diskussionerna om att hålla en digital församling den 24–27 maj kom ordföranden för IPU:s underkommitté för finansfrågor, Cecilia Widegren (M), att spela en aktiv roll. Widegren framhöll att det var viktigt för IPU att fortsätta vara relevant som organisation. Det rådde därför inget tvivel om att IPU:s vårförsamling skulle hållas digitalt under de rådande omständigheterna under våren 2021 med en ständigt stigande global smittspridning av coronaviruset. Widegren framhöll emellertid samtidigt att pandemin troligtvis skulle komma att fortsätta under flera år och föreslog därför att organisationen även skulle undersöka möjligheter för framtida hybridsessioner. Widegren fick också bifall från sina kolleger inom det verkställande utskottet för denna ståndpunkt att man på längre sikt även skulle undersöka möjligheter till hybridmöten.

Widegren förordade också, som redan tidigare nämnts, en ledande roll för verkställande utskottet i utarbetandet av en ny strategi för organisationen för perioden 2022–2026. Även detta tillvägagångsätt vann stöd från de andra medlemmarna i verkställande utskottet, som därtill uppskattade idén om att ha en inkluderande process inom IPU som skulle innefatta inspel från hela organisationen, inklusive unga parlamentariker, kvinnliga parlamentariker och parlamentariker från alla medlemsparlament. Verkställande utskottet enades sedan i en tydlig arbetsfördelning för arbetet med den nya strategin med det yttersta ansvaret hos organisationens ordförande, Duarte Pacheco, för att leda processen. Med tanke på att denna revision av organisationens strategi var en så viktig uppgift, bestämde man vidare att arbetsgruppen bör bestå av medlemmarna i verkställande utskottet, då det var själva verkställande utskottets roll och syfte att tillhandahålla politiskt ledarskap. Samtidigt öppnades det för att det kan finnas grupper som arbetar under verkställande utskottet, såsom de geopolitiska grupperna, kvinnliga parlamentarikerforumet och forumet för unga parlamentariker. Widegren informerade därtill verkställande utskottet om att IPU:s underkommitté för finansfrågor särskilt hade prioriterat den nya strategin i budgeten.

15

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021
  Vidare diskuterades under januari hur IPU skulle kunna uppnå ett univer-
  sellt medlemskap och återknyta USA till organisationen. Medlemmarna ena-
  des under mötet den 18 januari 2021 om att skicka ett gemensamt brev till
  representanthusets talman Nancy Pelosi. Detta brev följdes senare under våren
  av ett spanskt initiativ genom ett brev från samtliga talmän inom EU, som
  också skrevs under av riksdagens talman, Andreas Norlén. Vidare följde den
  svenska IPU-delegationen upp med den amerikanska ambassadören i Stock-
  holm om dessa strävanden att återknyta USA till IPU. Detta ledde till ett möte
  med Matt Easter, chefen för den politiska avdelningen på den amerikanska
  ambassaden, den 11 november. Matt Easter erbjöd sig sedan under detta möte
  att följa upp frågan med sina berörda kontaktpersoner i Washington DC och
  betonade särskilt vikten av att ha en fortsatt dialog från såväl nordiska som
  västeuropeiska parlamentariker med såväl demokrater som republikaner i den
  amerikanska kongressen.
  Den 8 februari lyfte Widegren som nämnts tidigare ett initiativ för att skicka
  en undersökningskommission till Venezuela. Bakgrunden var delvis de många
  frågetecken kring legitimiteten för valen till nationalförsamlingen i Venezuela
  den 6 december 2020 och delvis att utskottet för parlamentarikers mänskliga
  rättigheter inte hade getts tillgång att komma in i landet sedan 2013 trots upp-
  repade påtryckningar. Widegren betonade vikten av att IPU inte skulle ta ett
  förhastat beslut i frågan utan rekommenderade i stället att skicka en undersök-
  ningskommission till landet för att avgöra om det nya parlamentet mötte de tre
  lagstadgade krav som krävs för medlemskap, inklusive kravet på att vara en
  lagstiftande församling i enlighet med de rådande lagarna i en suverän stat.
  Widegren betonade också att en juridisk expert borde åtfölja arbetsgruppen för
  att säkerställa att situationen betraktades från ett juridiskt snarare än ett poli-
  tiskt perspektiv. Samma arbetsgrupp anmodades även att undersöka situatio-
  nen med tillbörlig respekt för parlamentarikers mänskliga rättigheter. Vidare
  var utgångspunkten att undersökningskommissionen skulle kunna delta såväl
  i en dialog med institutionerna som med tidigare och sittande parlamentariker.
  Efter ett sådant besök skulle verkställande utskottet sedan ha möjlighet, mot
  bakgrund av undersökningskommissionens rapport efter resan, att ge en full-
  ständigt underbyggd rekommendation till IPU:s styrande råd. Besöket skulle
  vara ett sätt att kombinera IPU:s kärnfrågor runt medlemskap med kärnfrågor
  runt mänskliga rättigheter. Arbetsgruppen skulle då också kunna lyfta en del
  av de farhågor som olika internationella observatörer som exempelvis FN, EU
  och organisationen av amerikanska stater (OAS) men även den regionala grup-
  pen för Latinamerika inom IPU, GRULAC, hade lyft i anslutning till valen
  2020. Som tidigare nämnts genomförde undersökningskommissionen sedan
  sin resa till Caracas den 24–27 augusti och presenterade sina slutsatser och
  rekommendationer för verkställande utskottet, men även sedan under IPU:s
  143:e församling i Madrid den 26–30 november, vilket ledde till att en möj-
  lighet öppnades för Venezuelas parlament att delta i IPU som observatör. Där-
  emot kan inte Venezuelas parlament delta som fullgod medlem inom

16

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

organisationen på grund av de många frågetecknen som föreligger om parlamentets legitimitet.

IPU:s finansiella resultat för 2020

Under sitt anförande i IPU:s styrande råd den 25 maj om IPU:s finansiella resultat för 2020 betonade ordföranden för IPU:s underkommitté för finansfrågor, Cecilia Widegren (M), att det var absolut nödvändigt under dessa oförutsägbara tider för parlamentariker att enas genom den plattform som IPU erbjuder och att använda det viktiga och effektiva verktyg för dialog som organisationen utgör för att fastställa strategiska mål för en gynnsam framtid. Widegren framhöll även att en bra ekonomi för organisationen är viktigt som ytterligare ett verktyg för att öka organisationens relevans och effektivitet under de kommande åren. I vissa fall där ekonomiska svårigheter hade förhindrat att avgifter betalades i tid under 2020, hade organisationen utverkat individuella betalningsplaner med de berörda parlamenten mot bakgrund av deras omständigheter, vilket också visar organisationens engagemang med att arbeta mot målet om universellt medlemskap.

Trots effekterna av covid-19-pandemin hade de frivilliga bidragen till organisationen inte bara legat på en stabil nivå, utan de hade även ökat tack vare nyetablerade partnerskap och särskilt stöd till IPU:s arbete med FN:s nya hållbarhetsmål, klimatförändringar och jämställdhet.

Widegren underströk även att IPU:s underkommitté för finansfrågor hade sammanträtt regelbundet och att dess representanter från alla geopolitiska grupper var engagerade i dess arbete. Widegren tackade alla sina kollegor för deras ansträngningar med att ytterligare stärka IPU:s effektivitet och organisationens arbete med inkludering och tackade även det verkställande utskottet för att det fortsatte att ge underkommittén i uppdrag att granska de finansiella och övriga frågor som hänvisats till densamma. Redovisningen av IPU:s finansiella resultat som Widegren höll i IPU:s styrande råd föregicks av ett möte i IPU:s underkommitté för finansfrågor med IPU:s externa revisorer den 12 maj.

Rapport från IPU:s 143:e församling den 26–30 november

Den 24–28 november deltog den svenska delegationens ordförande Cecilia Widegren (M) i Interparlamentariska unionens 143:e församling som, då för första gången sedan den 141:a församlingen i Belgrad under oktober 2019, hölls i fysisk form i Madrid, Spanien. Församlingen ägde rum under värdskap av Cortes Generales, Spaniens parlament.

Planer fanns självfallet för ett fullskaligt deltagande av hela den svenska delegationen under den 143:e församlingen i Madrid den 26–30 november, men på grund av den inrikespolitiska situationen med flera avgörande

17

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021

omröstningar i kammaren under denna period fick deltagandet från svensk sida begränsas till delegationens ordförande.

Vid det globala mötet valdes flera nyckelpersoner för organisationen, bland annat fick Eva Lindh (S) ett brett stöd för sin kandidatur för att ingå i presidiet för IPU:s ständiga utskott för FN-frågor. Budget för 2022 antogs, IPU:s fyra ständiga utskott sammanträdde och rapporter om bland annat kränkningar av mänskliga rättigheter för parlamentariker behandlades, och slutligen fattades beslut om framtida möten. Det var också andra gången som Cecilia Widegren

(M)som ordförande för IPU:s underkommitté för finansfrågor föredrog och lämnade förslag till budget för organisationens 179 medlemsländer. Widegren deltog även i en expertutfrågning om fredsprocesser, då hon, som redan tidigare nämnts, tillsammans med Ghanas talman valts till medföredragande för att utarbeta ett resolutionsutkast inom IPU:s första utskott för fred och säkerhet om dessa frågor.

Deltagande i IPU:s 143:e församling i Madrid

Ledamöter från 117 länder, inklusive 44 talmän, deltog i denna första fysiska IPU-församling sedan 2019. Den 143:e IPU-församlingen var rekordhöga 38,2 procent av de deltagande parlamentsledamöterna kvinnor – vilket också tydligt visar på IPU:s decennier långa engagemang för jämställdhet och på den därav resulterande starka representationen av kvinnliga parlamentsledamöter under IPU-församlingarna. Omkring 25 procent av parlamentsledamöterna som deltog var därtill under 45 år, då IPU fortsätter att aktivt stödja ungdomars deltagande i politiken.

IPU ger dessutom tydliga incitament till IPU:s medlemsparlament att inkludera fler kvinnor och unga parlamentsledamöter genom att aktivt tilldela dessa ledamöter fler befogenheter och rättigheter under medlemsförsamlingarna, såsom längre talartider under församlingens debatter.

Det övergripande temat för församlingen var att diskutera samtida utmaningar för demokratin, som exempelvis att övervinna splittring och bygga gemenskap. IPU:s medlemsparlament antog även Madriddeklarationen under församlingen i Madrid, som efterfrågar ett nytt förhållningssätt till demokrati inom IPU:s medlemsparlament med ett förnyat engagemang för grundläggande demokratiska värderingar, delaktighet och problemlösning.

Det svenska huvudanförandet

I sitt huvudanförande betonade Cecilia Widegren (M) att demokrati är det styrelsesätt som bäst främjar fred, hållbar utveckling, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter, som alla är grundpelare för ett demokratiskt samhälle. Widegren underströk vidare att demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter bidrar till att utveckla de starkaste verktygen för att bekämpa aldrig tidigare skådade hot, som den pågående pandemin eller en ökad polarisering i våra samhällen. Widegren menade att det i slutändan

18

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

handlar om att bygga förtroende bland våra medborgare för deras valda representanter. Förtroende stärker sedan själva grundvalen för stabila och demokratiska samhällen. Widegren återkom också till betydelsen av dialog och ömsesidig respekt i en fungerade demokrati, där dialogen mellan regeringssidan och oppositionen inom nationella parlament är central. Widegren betonade därtill betydelsen av att vinna kampen om demokratin dag för dag och påminde om demokratins långa tradition i Sverige och om vikten av att arbeta för att säkerställa jämställda parlament, där den svenska riksdagen är ett föredöme med 45 procent kvinnliga ledamöter. Widegren underströk vidare hur fred och demokrati är sammanvävda i Sverige, ett land där dessutom rösträttsjubileet för närvarande uppmärksammas.

Förberedelser inför församlingen

IPU-församlingen i Madrid föregicks av flera förberedande möten i IPU:s regionala grupper för att förankra besluten, som sedan skulle fattas under den 143:e församlingen. De fem länderna i den nordiska gruppen sammanträdde såväl digitalt som fysiskt och enades bland annat om att gemensamt ställa sig bakom en gemensam kandidat till verkställande utskottet samt att stödja den finska kandidaturen för uppdraget som internrevisor inom IPU.

Styrande rådets beslut diskuterades och förankrades också under flera förmöten i den västeuropeiska värderingsgruppen, 12-plus-gruppen, som består av 47 länder (i Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland). I denna gruppering enades man bland annat om att stödja ett afrikanskt initiativ för att påskynda vaccinationstakten på den afrikanska kontinenten. Den svenska delegationens ordförande bidrog också i denna krets till en kompromiss med ett tyskt förslag till utkast för en särskilt brådskande resolution för hantering av migrationsfrågor, som bland annat lades fram mot bakgrund av situationen vid gränsen mellan Vitryssland och Polen. Resultatet blev nu i stället att Tyskland lyfte denna fråga som ett ämnesförslag inom IPU:s tredje utskott för demokrati och mänskliga rättigheter. Den svenska delegationen förankrade även i den nordiska gruppen de inspel som mottagits från riksdagens justitieutskott (JuU) för en resolution i det tredje utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter. I sitt utlåtande till den svenska delegationen till IPU påminde JuU om att man dock, som alltid när det rör en fråga där alla i princip kan enas om nödvändigheten att vidta åtgärder mot avskyvärda handlingar, bör uppmärksamma vilka inskränkningar åtgärderna riskerar att innebära för andra fri- och rättigheter.

Sveriges uppdrag som rapportör i IPU:s första utskott för internationell fred och säkerhet

Som redan tidigare nämnts valdes delegationens ordförande, Cecilia Widegren (M), också inom ramen för första utskottet till att ta fram ett nytt resolutionsförslag om framtida konfliktlösning och fredsprocesser i en process som hon kommer att leda fram till mars 2022 och den planerade 144:e församlingen på

19

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021
  Bali, Indonesien, tillsammans med talman Bagbin från Ghana. Detta blev
  också startskottet för en omfattande dialog med en rad olika aktörer, som alla
  arbetar med konfliktlösning och fredsfrågor. Under den femte talmanskonfe-
  rensen den 7–8 september i Wien hade Widegren därför bland annat möten
  med chefen för EU:s byrå för grundläggande rättigheter, Michael O’Flaherty,
  och med ambassadör Tuula Yrjölä som leder arbetet med OSSE:s center för
  förebyggande av konflikter och därtill fungerar som ställföreträdande chef på
  OSSE-sekretariatet i Wien.
  Genom ett program i Oslo ordnat under värdskap av det norska Stortinget
  fick Widegren därtill möjlighet till möten med FN:s utvecklingsprogram Oslo
  Governance Center, norska centret för konfliktlösning och Nobelkommitténs
  sekreterare, Olav Njølstad, den 28 september. Tre tänkbara partnerorganisa-
  tioner identifierades sedan i samarbete med IPU för arbetet med resolutionen:
  Interpeace, FN:s utvecklingsprogram och Sipri. Dessa organisationer deltog
  sedan i ett nordiskt seminarium under IPU:s presidents och generalsekreterares
  besök i Stockholm den 13 oktober.
  Under seminariet betonade IPU:s generalsekreterare, Martin Chungong, att
  fredsprocesser måste vara långsiktiga och inkluderande. Kambodja från tidigt
  1990-tal är ett avskräckande exempel där ett avtal förhandlades fram som se-
  dan ingen följde. Ett annat exempel är Afghanistan där alla parter utom taliba-
  nerna bjöds in till förhandlingsbordet, och nu sitter åter talibanerna vid makten
  efter ett militärt maktövertagande. Detta understryker att alla måste vara med
  vid en fredsprocess, hur illa man än tycker om deras politik eller åsikter. En
  slutsats är att vi inte kan påtvinga någon vår typ av fred, utan att den måste
  bottna i den lokala kulturen.
  Chungong framhöll vidare att IPU kan fungera som ett slags brobyggare
  som kan förena parlament och bygga fred. Parlamentet återspeglar ju den all-
  männa opinionen i högre grad än en regering. Det är ett av många skäl till att
  parlament är viktiga i en process av denna typ. Det gäller att inledningsvis
  finna den minsta gemensamma nämnaren och bygga på det som alla kan vara
  överens om, på det som förenar. Dessutom betonade han parlamentens roll
  som granskare av regeringsmakten över, inte minst, militärbudgetar.
  IPU:s president, Duarte Pacheco, framhöll å sin sida att parlamentens upp-
  gift bland annat är att förvandla resolutioner till konkreta lagar i respektive
  land, vilket är en utmaning när IPU består av 179 länder som inte alla är de-
  mokratiska. Detta är en utmaning och ett skäl till att resolutionstexter ibland
  kan uppfattas som onödigt vaga.
  Interpeaces president Scott Weber pekade på att 57 bräckliga stater i dag
  inte kommer att kunna uppfylla FN:s nya hållbarhetsmål på grund av att de
  befinner sig i konflikt av ett eller annat slag. De har blivit ett slags offer för de
  fredsprocesser som de har underkastats, och det är därför angeläget att få med
  dessa stater också. Parlamentariker och parlament spelar här en viktig roll ef-
  tersom de är folkens yttersta representanter. Weber beklagade också att ju mer
  våldsam en organisation är, desto mer välkomna blir de till förhandlingsbor-
  det, vilket kan skicka en felaktig signal. Även andra organisationer som inte

20

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

brukar våld, till exempel kvinnoorganisationer, borde vara lika välkomna att förhandla.

Simon Finely, avdelningsdirektör för FN:s utvecklingsprogram, konstaterade att konfliktläget i Asien har förvärrats avsevärt sedan 2008. Maktvakuum (som till exempel i Libanon banade väg för Hizbollah), ojämlikhet, nya teknologier (hatbrott på sociala medier till exempel) – allt detta leder till fler och fler konflikter. Ömsesidigt förtroende och tillit är därför en bristvara globalt i dag.

Jannie Lilja från Sipri betonade också att konfliktnivån globalt dessvärre stiger och att det finns tre områden där parlament kan bidra till konfliktlösning:

1)som en mötesplats för dialog, även för minoriteter, 2) som den som har kontrollfunktion över bland annat säkerhetssektorn och 3) som en part med breda säkerhetsinsikter, inte bara gentemot den egna regeringen utan även för vad som gäller mjukare frågor som exempelvis sjukvård och miljö.

Heli Järvinen, delegationsledare från det finska parlamentet, pekade på den finska erfarenheten efter andra världskriget när landet var sargat och fattigt och hur Finland lyckades resa sig och bli ett välfärdsland. En del av förklaringen till detta var att även kvinnorna på ett tydligt sätt involverades i den fredsbyggande processen.

Cecilia Widegren (M) talade avslutningsvis om behovet av en verktygslåda (tool kit) som man kan förse parlamentariker med, så att de har något konkret att ta till när fred och säkerhet är hotad. Tanken är att denna verktygslåda ska kunna användas globalt.

Ett seminarium med Interpeace och Principles for Peace ägde sedan rum på fredagen den 28 november. Vidare deltog delegationens ordförande i Geneva Peace week den 1–5 november via länk.

Slutligen skedde ett förberedande möte på plats i Madrid inför expertutfrågningen den 28 november med Interpeace, IPU-sekretariatet och en företrädare för Ghanas talman Bagbin, parlamentsledamoten Dzifa Abla Gomashie, den 27 september för att enas om arbetsformer och tidtabell för resolutionsarbetet fram till IPU:s 144:e församling i Indonesien.

Expertutfrågning om fredsprocesser i IPU:s första utskott för internationell fred och säkerhet under IPU:s 143:e församling i Madrid

Under en expertutfrågning i Madrid den 28 oktober med Cecilia Widegren (M), ledamoten Dzifa Abla Gomashie från Ghana, Interpeace, företrädare för IPU-sekretariatet och ett sextiotal företrädare för IPU:s medlemsparlament betonade Widegren de många kopplingarna mellan fred och demokrati. Widegren konstaterade att det hittills aldrig riktigt har funnits två demokratier som stridit mot varandra i ett regelrätt krig. Detta är, fortsatte hon, en tydlig indikation på den starka kopplingen mellan demokrati och internationell fred och säkerhet. Så länge medborgarna känner att de kan ersätta sina ledare i fria och rättvisa val minskar risken dramatiskt att de deltar i väpnade konflikter.

21

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021
  Widegren påminde också om det svenska exemplet då Sverige gick från att
  vara ett av de fattigaste länderna i Europa 1860 till ett av de mest välmående
  länderna 1970. En viktig del av den ekonomiska omvandlingen var politiska
  reformer som gjorde det möjligt för vårt land att undvika intern oro och inbör-
  deskrig under de tumultartade åren före första världskriget. Beslutet att införa
  allmän och lika rösträtt 1918 var ett viktigt steg mot ett mer inkluderande sam-
  hälle. Widegren betonade även den svenska traditionen av att arbeta över parti-
  gränserna inom ramen för olika beredningar. Hon bjöd också in IPU:s med-
  lemsstater under expertutfrågningen till att komma med bidrag till resolutionen.

Finansordförandens arbete i underkommittén för finansfrågor

Under IPU:s 143:e församling antogs även organisationens budget. Den hade förberetts av IPU:s underkommitté för finansfrågor som nu för andra gången i organisationens historia leds av en svensk ledamot, delegationens ordförande Cecilia Widegren (M). I sitt anförande till församlingen betonade Widegren att budgeten för 2022 utgjorde ett balanserat budgetramverk med inkomster på totalt 18,0 miljoner schweiziska franc (CHF). På utgiftssidan fördelas medlen över IPU:s strategiska mål mot ett upplägg på ”40–40–20”. Detta innebär att 40 procent av de anslagna medlen kommer att riktas mot nationella parlament, 40 procent mot gemensamma parlamentariska åtgärder och 20 procent mot ett starkt och ansvarsfullt IPU.

Hon beskrev vidare hur budgeten var utformad för att möjliggöra övergången till det första året av ny strategi för IPU för 2022–2026 och genomföra de fem sammankopplade målen i enlighet med riktlinjer och beslut från IPU:s beslutande organ. Fokus på integration mellan olika program skulle understödjas av den fortsatta digitaliseringen av IPU och dess arbetsmetoder och av förbättringen av organisationens metoder för att mäta resultat och påverkan.

Widegren informerade även om att ingen ökning av medlemsavgifterna förväntades under 2022 – de kommer att ligga kvar på samma nivå som 2021. Widegren underströk emellertid samtidigt att eftersom IPU:s medlemsbidrag fortfarande ligger på 2007 års nivå, kommer medlemsstaterna att behöva ha förståelse för att så inte kan förbli fallet på obestämd framtid och att de därför bör vara beredda på en viss ökning av deras medlemsbidrag under de kommande åren.

Vidare informerade Widegren om att den frivilliga finansieringen av IPU förväntas att öka något under 2022, med några nya bidrag som redan erhållits eller förväntas att betalas ut snart (Sverige, Europeiska unionen, Kanada, Irland, Kina, Qatar, Förenade Arabemiraten med flera). 27 procent av inkomsterna för IPU kommer från frivilliga bidrag till organisationen. Widegren underströk betydelsen av att generera ny extern finansiering, men samtidigt behålla huvuddelen av intäkterna från medlemsstaternas bidrag för att på så sätt skydda organisationens oberoende.

Widegren betonade även underkommittén för finansfrågors aktiva roll i att förbereda 2022 års budget utifrån de strategiska mål som medlemmarna i

22

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

IPU:s verkställande utskott har enats runt. IPU:s underkommitté för finansfrågor har lett budgetprocessen under flera digitala möten och sedan noggrant granskat underlagen. Avslutningsvis betonade Widegren i sitt inlägg även att underkommittén för finansfrågor alltid kommer att göra sitt yttersta för att anpassa sig till nya förutsättningar och säkerställa att den interparlamentariska dialogen och samarbetet kan fortsätta, både fysiskt och virtuellt, för att främja multilateralism. Budgeten som föreslagits av IPU:s underkommitté för finansfrågor hade förberetts under Widegrens ledning under fyra möten den 26 augusti, 19 oktober, 27 oktober och 18 november. Budgeten antogs sedan av IPU:s styrande råd den 27 november i enlighet med rekommendationen från IPU:s underkommitté för finansfrågor.

Utskottet för parlamentarikers mänskliga rättigheter

Under sessionen lämnade utskottet för parlamentarikernas mänskliga rättigheter rekommendationer till IPU:s styrande råd. Utskottet undersöker klagomål som gäller kränkningar av parlamentarikers mänskliga rättigheter. Ärendena innefattade bland annat oppositionsledamöter, vars grundläggande rättigheter till yttrande-, församlings- och rörelsefrihet enligt uppgift har begränsats kraftigt i samband med val. Under församlingen i Madrid granskades bland annat fallen med dussintals parlamentsledamöter i riskzonen från Afghanistan och Myanmar, liksom andra länder, av IPU:s kommitté för parlamentarikers mänskliga rättigheter, det enda internationella organ som för övrigt har som enda uppdrag att stödja parlamentsledamöter i fara.

Den svenska delegationen

Den delegation som deltog vid församlingen i Madrid bestod av den svenska delegationens ordförande Cecilia Widegren (M).

Övriga IPU-möten

Under året har ledamöterna i delegationen, och även riksdagens talman Andreas Norlén, deltagit i olika koordinationsmöten och aktiviteter som bland annat föregick talmannens deltagande i den femte talmanskonferensen i Wien den 8 september, men även omfattade förberedelser för organisationens 142:a och 143:e församling, Cecilia Widegrens (M) deltagande i IPU:s verkställande utskott och dess underkommitté för finansfrågor. Nedan följer rapporter från dessa aktiviteter.

Nordiska möten och 12-plus-möten

Inom den nordiska IPU-kretsen finns ett väl fungerande samarbete inför, under och efter de två årliga församlingarna, och ledamöterna har vanligtvis två nordiska möten årligen för förberedande diskussioner. Syftet med dessa möten är

23

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021

att lyfta gemensamma nordiska frågor som exempelvis Barents hav, säkerhetsfrågor och andra aktuella spörsmål som rör människors liv och hälsa i de nordiska länderna. Värdskapet för gruppens möten roterar årsvis mellan de nordiska delegationerna, och under 2021 har den finska IPU-delegationen stått värd för såväl flera digitala möten som ett fysiskt möte i Finland. Ett första nordiskt seminarium om coronahanteringen i de nordiska länderna hölls under finskt värdskap den 1 mars 2021. Vad kan vi lära av våra nordiska grannar när det gäller att bekämpa coronapandemin? Den frågan diskuterades när de nordiska ländernas delegationer till Interparlamentariska unionen (IPU) möttes digitalt för att utbyta erfarenheter inom detta område.

När pandemin slog till på allvar för ett år sedan valde de olika nordiska länderna olika strategier. För svenskt (och inledningsvis även för isländskt) vidkommande innebar det en mjukare och mindre repressiv linje, baserad på rekommendationer och information. Mycket snart visade det sig att antalet insjuknade per capita blev väsentligt högre i Sverige än i de övriga nordiska länderna, som valde en hårdare linje och valde att snabbt stänga ned sina samhällen i avsevärt högre grad.

Då, i början av mars, visste egentligen ingen vilken strategi som var den bästa, sa Jörgen Grönnegård Christensen, professor emeritus vid Aarhus universitet och författare till en rapport som jämför de nordiska ländernas coronastrategier.

Han var en av många experter från Danmark, Sverige och Finland som deltog i mötet, där även parlamentariker från alla de fem nordiska länderna bidrog aktivt.

Gemensamt för samtliga länder var ambitionen att använda olika ekonomiska stödpaket för att upprätthålla ett fungerande samhälle och hålla sjukvården igång. I efterhand kan konstateras att behovet av intensivvård överskattades, vilket fick konsekvenser för andra patienter och att det i många fall, inte minst i Sverige, var de äldre som var den grupp som drabbades hårdast.

Mats Melin, ordförande i den svenska Coronakommissionen, ville inte gå in i detalj på hur den svenska strategin har fungerat eftersom han vill avvakta den slutgiltiga rapporten som kommissionen ska presentera i början av nästa år.

Men jag kan säga att vår ambition att skydda de äldsta i samhället misslyckades. Nio av tio som dog i pandemin var över 70 år gamla. Vi borde ha gjort mer för denna grupp, det tog för lång tid, sa han.

Dag Larsson (S), vice ordförande i den svenska IPU-delegationen, pekade på konstitutionella problem som hindrade ett mer resolut agerande från svensk sida. Enligt grundlagen kan inte regeringen blanda sig i och stoppa beslut som olika expertmyndigheter, såsom Folkhälsomyndigheten, fattar.

Konflikten mellan experter å ena sidan och beslutsfattare å den andra är gammal, och inte sällan är det gamla politiska kulturer som avgör hur en akut kris hanteras.

24

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

I Danmark är den här typen av konflikt något av en gammal tradition och Sverige skiljer ut sig i det här avseendet. I Danmark är det alltid politikerna som har det sista ordet, sa Jörgen Grönnegård Christensen.

Cecilia Widegren, ordförande i den svenska IPU-delegationen tillika ordförande i IPU:s underkommitté för finansfrågor och ledamot av verkställande utskottet för IPU, fick avsluta och summera seminariet. Hon konstaterade att Norden är en av de mest integrerade regionerna i världen som delar mycket historia, kultur, språk och samhällsutveckling, men i denna del har man valt olika strategier för att nå samma mål.

Det är därför man ska dela erfarenheter och lära av grannar och vänner, både här och nu och inför framtiden. Förtroendevaldas viktigaste prioriteringar är invånares trygghet och hälsa, därför är just samtal om framtida gemensamma strategier för pandemier viktiga att hålla gemensamt. Det kan gälla allt ifrån forskning och utveckling till gemensam beredskap. Även IPU har mycket att lära. Vi försöker vara ett föredöme för andra internationella organisationer, och när bara 3 procent av världens befolkning har vaccinerats finns det mycket jobb som återstår.

Ett nordiskt förmöte under värdskap av det finska Eduskunta ägde sedan rum den 19 maj inför IPU:s 142:a digitala församling. Ett betydande bidrag från detta nordiska möte var sedan ett brev som ställdes från de nordiska IPU- delegationerna till sina utrikesministrar och de respektive amerikanska ambassadörerna för att bidra till en strävan att återknyta den amerikanska kongressen till IPU. Detta skedde även mot bakgrund av ett brev som skickades från talmännen i EU-kretsen till det amerikanska underhusets talman Nancy Pelosi genom koordination av talman Schäuble i den tyska förbundsdagen efter den europeiska talmanskonferensen i Berlin den 10 maj. Denna fråga lyftes även under de digitala mötena i 12-plus-gruppen den 15 februari och den 21 maj. Detta sista möte i den västeuropeiska kretsen föregicks också av ett kort nordiskt avstämningsmöte under det finska ordförandeskapet, där såväl Cecilia Widegren (M) som Dag Larsson (S) deltog. Slutligen under mötena den 23 och 26 april skedde också en samordning och koordination av vakanser inför IPU:s 142:a församling, och delegationens vice ordförande fick stöd från denna regionala gruppering för sin kandidatur som medlem i presidiet för IPU:s tredje utskott för demokrati och mänskliga rättigheter. Denna kandidatur blev sedan bekräftad av IPU:s styrande råds möte den 25 maj.

Vidare föregicks IPU-församlingen i Madrid av möten i såväl nordisk som västeuropeisk krets. Ett nordiskt möte ägde rum den 22–24 september i Helsingfors och Rantisalmi, där en gemensam strategi togs fram avseende vakanser för lediga uppdrag och den resolutionen i IPU:s tredje utskott för demokrati och mänskliga rättigheter som sedan förväntades bli antagen under församlingen i Madrid. Vidare diskuterades möjligheten att från nordiskt håll ytterligare främja MR-frågor inom IPU och särskilt då inkluderingen av hbtqi- plus-frågor inom organisationen. Det nordiska mötet följdes sedan av en rad digitala möten inom den så kallade 12-plus-gruppen. Den 12 oktober ägde ett styrgruppsmöte inom 12-plus-gruppen rum, där delegationens ordförande

25

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021
  deltog. Vidare ägde möten inom 12-plus-gruppen rum den 15 november och
  den 25 november, där delegationens ordförande föredrog IPU:s budgetpriori-
  teringar för 2022, men även arbetet med IPU:s nya strategi inom IPU:s verk-
  ställande utskott. Under ett möte i 12-plus-gruppen den 22 november fick Eva
  Lindh (S) gruppens stöd för ett uppdrag som medlem i presidiet för IPU:s utskott
  för FN-frågor som sedan bekräftades under styrande rådets möten under den
  143:e IPU-församlingen den 26–30 november i Madrid. Detta möte i 12-plus-
  gruppen föregicks också av ett nordiskt digitalt möte den 22 november, där
  frågor inför församlingen och om gemensamma kandidater till uppdrag inom
  IPU avhandlades.

Bilaterala möten

Den 3 februari hölls ett bilateralt möte med den svenska delegationen till IPU och Orlando Ramón Ortegano Quevedo, tillförordnad chargé d’affaires från Venezuela, om IPU-rapporten från utskottet för parlamentarikers mänskliga rättigheter om bland annat kränkningar av parlamentarikers rättigheter i Venezuela.

Samma dag, den 3 februari, hölls även ett bilateralt möte med H.E. Dr. Willibrod Slaa, Tanzanias ambassadör, om IPU-rapporten från utskottet för parlamentarikers mänskliga rättigheter om bland annat kränkningar av parlamentarikers rättigheter i Tanzania.

Den 9 april höll den svenska delegationen till IPU under ledning av förste vice talman, Åsa Lindestam (S), ett bilateralt möte med företrädare för Qatars Shoura Council. Från svensk sida deltog Åsa Lindestam (S), Cecilia Widegren (M), Eva Lindh (S), Ann-Britt Åsebol (M) och Linda Lindberg (SD). Ann- Britt Åsebol (M) och Linda Lindberg (SD) hade bjudits in från den svenska delegationen till IPU för att delta i detta möte. Från Qatar deltog Shaika Al- Khater och Hend Al-Muftah. Bakgrunden till mötet var parlamentsval som sedan ägde rum i oktober 2021. Före valet var bara fyra av 35 ledamöter kvinnor och målsättningen var sedan att den andelen skulle öka efter valet.

Cecilia Widegren (M) uppmuntrade under detta möte till ökat kvinnligt engagemang i Qatars politiska liv och betonade att mötet med väljarna och den politiska dialogen inte får inskränka sig enbart till valrörelsen utan är en process som måste pågå kontinuerligt. Förberedelser inför valet blir därför lika viktiga som själva valet. Widegren är själv en principiell motståndare till kvotering till politiska poster, men kunde möjligen tänka sig att det kan fungera i ett land som Qatar inledningsvis.

Åsa Lindestam (S) betonade vikten av utbildning i en demokrati och att om man vill öka den kvinnliga representationen är det viktigt att närma sig de kvinnliga väljarna, exempelvis genom att ta kontakt med organisationer där kvinnor är aktiva. Inte minst viktigt är att de kvinnor som kandiderar i valet får tillfälle att presentera sig själva och visa upp sina kompetenser.

Ann-Britt Åsebol (M) varnade för att demokrati tar tid att genomföra och att det kan gå långsamt till en början. Tålamod kommer att behövas. Även

26

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

Linda Lindberg (SD) betonade att demokratin ska vara levande hela tiden, inte bara när det drar ihop sig till val.

Hend Al-Mufta, som är en av fyra kvinnor i Qatars parlament, påpekade att landet har en hög utbildningsnivå och att en majoritet av studenterna som tar examen vid landets universitet är kvinnor. Kvinnor utgör också en stor del av landets utrikesförvaltning. Utvecklingen har gått ganska fort, med tanke på att det var så sent som 1999 som kvinnor tog plats i regionala styrande församlingar. Utvecklingen för kvinnors politiska inflytande i Qatar går åt rätt håll, slog hon fast.

Kvinnors situation och möjligheter till ökat politiskt inflytande kom att prägla huvuddelen av det timslånga samtalet, men även en del andra spörsmål togs också upp, såsom rättigheter för gästarbetare och inspektioner av arbetsplatser som sker bland annat med hjälp av svenskt bistånd. Enligt Qatars företrädare hade situationen för gästarbetare i landet förbättrats. Sociala rättigheter, liksom mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter går hand i hand.

Onsdagen den 20 oktober ägde ett möte mellan den svenska delegationen till IPU och Sipris ordförande Jan Eliasson rum inför det svenska rapportörskapet inom temat ”En omvärderad och omformad strategi för fredsprocesserna i syfte att främja varaktig fred”.

Samma dag, den 20 oktober, hölls även på riksdagen ett möte mellan den svenska delegationen till IPU och Matt Easter, chef för den politiska avdelningen på amerikanska ambassaden, angående de aktuella ansträngningarna att återsluta USA till IPU.

Under IPU-församlingen i Madrid den 26–30 november träffade även delegationens ordförande, Cecilia Widegren (M), företrädare för Rwandas parlament (den 26 november). Samtalen kretsade kring den planerade IPU- församlingen där på hösten 2022. Den 27 november träffade Widegren sedan företrädare för Ghanas parlament. Samtalen handlade om samarbetet mellan Sverige och Ghana angående det gemensamma resolutionsutkastet i IPU:s första utskott för internationell fred och säkerhet. Slutligen ägde flera informella möten rum inom ramen för IPU:s generalförsamling, bland annat med företrädare för Shura Council från Qatar för att följa upp valen i Qatar, där Widegren hade deltagit som observatör tidigare under oktober månad.

Den 15 december ägde ett möte med Anna Wieslander från Atlantic Council rum med den svenska delegationen till IPU. Inför en för delegationen planerad nordisk resa till Washington DC och New York under februari 2022 framhöll hon följande:

USA är fortfarande ett djupt splittrat land, men i synen på Kina är enigheten stor: Kina ses främst som en utmanare och som en konkurrent, inte som en partner.

En transatlantisk länk till Västeuropa ses som central nu när världen tycks delas upp i auktoritära respektive demokratiskt sinnade länder. EU och Nato ses därför som positivt från amerikansk sida. Det är viktigt att från svensk sida betona partnerskapet med Nato och var vi står värderingsmässigt.

27

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021

Interparlamentariska unionens femte globala talmansmöte

Interparlamentariska unionens femte globala talmansmöte hölls den 7–8 september 2021. Talmän från IPU:s medlemsparlament samlades i Wien, Österrike under dessa dagar för det första stora fysiska internationella parlamentariska mötet på över 18 månader. Den femte världskonferensen för talmän samlade närmare 100 talmän från cirka 115 nationella parlament samt ledare från över ett dussin regionala och andra parlamentariska organisationer.

Vid konferensen, som anordnades av det österrikiska parlamentet i samarbete med FN, antog parlamentets talmän en högnivådeklaration om parlamentariskt ledarskap för en mer effektiv multilateralism som resulterar i fred och hållbar utveckling för såväl människorna som planeten.

Deklarationen underströk vikten av internationell solidaritet och samarbete mellan parlamenten i arbetet med återhämtning från coronapandemin. Vidare underströks vikten av att upprätthålla rättsstatsprincipen, demokratiska principer och universella mänskliga rättigheter. Slutligen betonades att återhämtningen bör vara inkluderande, hållbar och grön och innefatta innovativa lösningar på klimatkrisen.

Men arbetet med att ta fram en gemensam slutdeklaration krävde också en hel del arbete och förberedelser. Efter omfattande dialog och konsultation valde flera länder, bland dem Sverige och Tyskland, att reservera sig mot vissa formuleringar. I Sveriges och Tysklands fall vände man sig särskilt emot ett ordval som inte var i enlighet med de existerande etablerade termerna avseende frågor som rör de mänskliga rättigheterna och internationell rätt. Vidare eftersträvades ett positivt ordval angående åtgärder för att göra tillgången till coronavaccin mer universell samt att respektera Världshälsoorganisationens definition av ”Long COVID”.

Skälet till reservationerna var, bland annat, att Sverige historiskt har eftersträvat att man använder internationellt vedertagna termer som exempelvis ”mänskliga rättigheter” och ”internationell rätt” i dessa sammanhang. En förhoppning var att övriga nordiska och eventuellt också baltiska länder skulle ställa sig bakom den svenska reservationen, men det visade sig bli omöjligt av tidsskäl.

Under konferensen fick även talmannen i uppdrag att moderera en debatt om nationella parlaments roll inom det internationella systemet och då framför allt i förhållande till FN. Bakgrunden till panelen var att under de senaste tjugo åren har nationella parlament, och IPU som företrädare för 179 medlemsparlament, vunnit erkännande i FN som en legitim motsvarighet till samarbetet som sker på regeringssidan, och parlamentariker deltar i allt större utsträckning i FN-processer. Det är icke desto mindre fortfarande en lång väg kvar innan parlamenten blir en röst att räkna med i FN. Panelen övervägde därför de praktiska tillvägagångssätten och de politiska förändringar som skulle krävas för att fördjupa rollen och inflytandet för parlamenten i FN ytterligare.

I paneldebatten deltog från Irland talmannen för det irländska parlamentet, Seán Ó Fearghaíl. Vidare deltog från Uruguay senatens president Beatriz Armigón. Därtill deltog experter i paneldebatten som exempelvis professor

28

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

Nico Shrijver från Leiden University, ledamot av Institutet för internationell rätt, tidigare nederländsk parlamentsledamot och medlem av IPU:s arbetsgrupp för samarbete med FN och slutligen även ambassadör Kjersti E Andersen, Norges ständiga representant vid FN i Wien.

I sitt inledningsanförande talade talman Andreas Norlén om nationella parlament och global styrning och betonade att en central uppgift för parlamentet är att granska och utvärdera regeringens beslut och politik på nationell nivå. I Sveriges fall gäller detta även regeringens agerande, förhandlingar och beslutsfattande på regional nivå inom Europeiska unionen.

Vidare skickade talmannen med flera frågor till dem som deltog i paneldebatten: ”Men hur gör vi detta på global nivå? Hur kan parlament vara en del av den multinationella dimensionen av beslutsfattande och politik? Hur kan parlamenten effektivt påverka sina respektive regeringars ståndpunkter i FN?” Talmannen konstaterade även att IPU har en permanent observatör vid FN:s generalförsamling, organiserar gemensamma utfrågningar med FN:s generalförsamling och tillhandahåller ett parallellt parlamentariskt forum till FN:s kvinnokommission och andra FN-organ. Detta är viktiga sätt, enligt min åsikt, menade talmannen, att föra folkets röst, genom deras valda representanter, till

FN.

Talmannen pekade sedan på att denna panel kommer att ta upp framtidsfrågor som var man önskar att denna relation ska ta vägen och, kanske viktigast av allt, vad man önskar att FN ska göra?

Han betonade slutligen att det övergripande målet för världens parlamentariker och för de multilaterala organisationerna som FN utgör, trots allt blir att främja fred och hållbar utveckling. Inläggen under den välbesökta paneldebatten kom sedan att spegla den mångfald av synsätt och åsikter som finns inom IPU när det gäller dessa frågor.

Inom ramen för talmanskonferensen hade även talmannen möjlighet att delta i en workshop om demokratifrågor med österrikiska barn och ungdomar som organiserades av det österrikiska parlamentet. Frågorna som lyftes var bland annat vad som är viktigt i en demokrati, rollen som parlamentet har i en demokrati, samt hur barn och ungdomar kan delta i politiken.

Vidare organiserades bilaterala möten med talmännen från Armenien och Georgien.

Slutligen organiserades parallellt med talmanskonferensen ett bilateralt program för IPU-delegationens ordförande, Cecilia Widegren (M), i samarbete med IPU:s företrädare i Wien. Som tidigare nämnts hade Widegren bland annat möten med chefen för EU:s byrå för grundläggande rättigheter, Michael O’Flaherty, och med ambassadör Tuula Yrjölä som leder arbetet med OSSE:s center för förebyggande av konflikter och därtill fungerar som ställföreträdande chef på OSSE-sekretariatet i Wien. Widegrens bilaterala möten i Wien skedde framför allt mot bakgrund av hennes uppdrag som rapportör för en resolution om en omvärderad och omformad strategi för fredsprocesserna i syfte att främja varaktig fred.

29

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021

Besök på riksdagen av IPU:s president och generalsekreterare

Den 12–13 oktober besökte IPU:s president, Duarte Pacheco, och IPU:s generalsekreterare, Martin Chungong, riksdagen. Besöket skedde mot bakgrund av en inbjudan från den svenska delegationen till IPU. Under besöket på riksdagen skedde även ett möte med Sida. Sidas programstöd till IPU går ut vid årsskiftet 2021/2022 och Sida hade därför ställt sig positiva till ett möte under detta Stockholmsbesök av IPU:s högsta företrädare (vänligen se detaljer om detta möte med Sida nedan under avsnittet om Sida). Vidare organiserades ett seminarium med IPU:s generalsekreterare och president, inbjudna ledamöter från de nordiska IPU-delegationerna, företrädare för Interpeace, Sipri och UN Governance Centre i Oslo, ledamöter från riksdagen och andra nordiska parlament om ett resolutionsutkast om fredsprocesser som Sverige har fått ansvar för under IPU:s 143:e och 144:e församlingar (vänligen se detaljer om seminariet under avsnittet om förberedelserna inför IPU:s 143:e församling i Madrid). Förste vice talman Åsa Lindestam (S) stod dessutom värd för ett möte den 12 oktober, där förutom delegationen och utrikesutskottets presidium även chefen för UD:s FN-enhet deltog för att fortsätta dialogen om samarbetet mellan FN och IPU, som inleddes under den förberedande briefingen om detta ämne inför talmannens deltagande som moderator i en panel om samspelet mellan FN och IPU under den femte globala talmanskonferensen i Wien den 8 september. Detta deltagande av talmannen i denna panel skildras mer i detalj i avsnittet om Interparlamentariska unionens femte globala talmansmöte.

Möten med Sida

Under året hölls även möten med den svenska delegationen till IPU och biståndsmyndigheten Sida den 9 juni och den 13 oktober, då Sida är en av de största bidragsgivarna till IPU. Sida har under de två senaste avtalsperioderna gett en form av programstöd tillsammans med andra givare (institutionella, multilaterala och civilsamhällesaktörer) till ett antal av IPU:s strategiska mål. Sidas bidrag för perioden 2019–2021 innebär att myndigheten står för nästan

10 procent av unionens totala budget, med satsningar på följande målområden:

• stärka parlament

• förespråka och främja jämställdhet

• förespråka och skydda mänskliga rättigheter

• bidra till fredsbyggande, konfliktförebyggande och mänsklig säkerhet

• bidra till unga människors representation och inflytande i parlament

• bygga parlamentariskt stöd för de globala utvecklingsmålen med särskilt fokus på hälsa och klimat.

Sida överväger nu ytterligare långtidstöd till IPU, då den nuvarande avtalsperioden löper ut i slutet på 2021. Eftersom ytterst få organisationer är engagerade i arbetet med att stärka parlamentarismen internationellt är Sida positivt till att stödja den här typen av initiativ i framtiden, men också på grund av en rad andra unika fördelar med IPU inklusive dess unika sammansättning och

30

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

mandat. Ett slutgiltigt beslut om Sidas finansiering för IPU:s nästa programperiod väntas fattas under första kvartalet 2022, i god tid före det svenska riksdagsvalet i september. Det var mot den bakgrunden som ett möte organiserades med företrädare för Sida och IPU:s president och generalsekreterare under deras Sverigebesök den 13 oktober. Mötet blev bland annat ett tillfälle att reflektera över hur demokrati som styrelseskick utmanas på många håll runt om i världen. Från Sidas håll noterade man det oroande faktumet att antalet auktoritära länder globalt växer. I överensstämmelse med denna trend finns det även ett ökande antal människor som visar misstro mot det demokratiska samhället, såsom vaccinmotståndare och personer som är engagerade i att ta fram och sprida falska nyheter. Sida nämnde vidare att globalt bara 0,06 procent av den globala BNP:n ägnas åt politiskt partistöd, enligt OECD.

Den globala nedgången för demokratin under de senaste 10 åren har varit brant och fortsatte under 2020, särskilt i Asien-Stillahavsområdet, Centralasien, Östeuropa och Latinamerika. Den demokratiska nivån som en genomsnittlig global medborgare åtnjuter 2020 är nere på nivåer som senast noterades runt 1990. Valautokrati är fortfarande den vanligaste regimtypen. Tillsammans med slutna autokratiska stater utgör de sammanlagt 87 stater och hem för 68 procent av världens befolkning. Världens största demokrati förvandlades till en valautokrati: Indien med 1,37 miljarder medborgare. Liberala demokratier har minskat under det senaste decenniet från 41 länder till 32, med en befolkningsandel på endast 14 procent. Den ”tredje vågen av autokratisering” accelererar och uppslukar nu 25 länder och 34 procent av världens befolkning (2,6 miljarder). Under de senaste tio åren har antalet demokratiserade länder minskat med nästan hälften till 16, med bara 4 procent av världens befolkning.

Flera G20-nationer som Brasilien, Indien och Turkiet tillhör de tio länder där situationen har försämrats kraftigast. Polen tar en tveksam förstaplats och tre nya nationer ansluter sig till denna grupp: Benin, Bolivia och Mauritius. Autokratisering följer vanligtvis ett liknande mönster. Regeringar attackerar först medierna och det civila samhället och polariserar samhällen genom att rasera respekten för sina politiska motståndare och sprida falsk information, bara för att sedan undergräva formella institutioner. Å andra sidan pågår demokratisering fortfarande, men små länder dominerar denna trend. Fyra länder bland de tio som gjorde de främsta framstegen förvandlades till nya demokratier under de senaste tio åren. Tunisien och Armenien är de två bäst presterande och Sydkorea och Ecuador återuppstår efter en period av nedgång.

Cecilia Widegren (M) nämnde avslutningsvis under mötet att Kina blir mer och mer aktivt i frågor som är relaterade till klimatförändringarna inom IPU. Med tanke på de finansiella muskler som Kina har, är det av stort intresse att följa denna utveckling. Det är av stor vikt att IPU vidmakthåller sitt oberoende, menade Widegren.

31

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021

Ostasienseminarier

Enligt beslut på ett delegationsmöte den 17 september 2019 kommer den svenska IPU-delegationen under den aktuella mandatperioden att arbeta strategiskt och fokusera på ett antal utvalda frågor. Delegationen har särskilt valt att fördjupa sig om Ostasien och relationerna med denna region, med särskilt fokus på jämställdhetsfrågor, mänskliga rättigheter och demokrati samt handel. Delegationen har därför organiserat ett antal seminarier under 2020 i både fysisk och digital form:

– Den 3 februari organiserades ett lunchsamtal digitalt med inriktning på relationen mellan Sverige/Europa och Ostasien med Helena Sångeland, Sveriges ambassadör till Kina och Gustav Lindström, Director of the EU Institute for Security Studies (EUISS) i Paris. Fokus för detta lunchsamtal var följande: Mot bakgrund av den nytillträdda administrationen i USA, handelsrelationer mellan Europa, USA och Kina, samt säkerhet, politiska aspekter gällande teknikutveckling som till exempel 5G-utbyggnad, diskuterar vi relationer mellan Europa, Kina och USA framöver. Vilken syn har den nya amerikanska administrationen på teknikutveckling och säkerhetsutmaningar, handel och geopolitiska spänningar? Hur kommer detta att påverka relationer mellan USA, Ostasien och Europa och därmed Sverige? Vad kan Sverige göra för att stärka handelsrelationer, multilaterism och teknikutveckling?

– Den 10 mars ägde ett Ostasienseminarium om situationen i Myanmar rum med Frida Zaric, UD, Rangoon och Jenny Hedström, Försvarshögskolan. Fokus för detta lunchsamtal var följande: Militärkuppen i Myanmar i slutet av januari väcker många frågor. Militären har under lång tid haft en framskjuten position i landet och Myanmar har präglats av en maktkamp mellan militären å ena sidan och civila ledare med Aung San Suu Kyi å den andra. Hur stabil är landets nya regim? Hur kommer relationerna till Sverige, Kina och EU att se ut framöver?

– Samma dag ägde även en dragning för den svenska IPU-delegationen rum med fördjupning av UD:s analyschef Hans-Christian Hagman, UD: ”Risken för Long COVID och dess potentiella globala konsekvenser, samt kommentar om USA:s nya administrations prioriteringar, som även belyste situationen i Ostasien.”

– Den 5 maj ägde även ett Ostasienseminarium rum om relationen mellan Sverige/Europa och Ostasien/Kina och Taiwan med Henrik Bergquist, UD och Anna Michalski, UU/UI. Fokus för detta lunchsamtal var följande: En av de största orsakerna till geopolitiska spänningar i Ostasien är att Kina vid upprepade tillfällen har uttalat att det är ett kärnintresse att formellt införliva Taiwan i Folkrepubliken Kina. Liksom i Hongkong går man hårt åt den demokratiska utvecklingen och medborgerliga fri- och rättigheter. Efter kinesiska påtryckningar har Taiwan stängts ute från flera multilaterala organisationer. Öriket Taiwan har samtidigt hanterat covidpandemin på ett föredömligt sätt med få avlidna.

32

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

Den 2 juni skedde även inom ramen för samma satsning på Ostasien dragning för delegationen med UD:s analyschef Hans-Christian Hagman om Indien och Kina.

Ostasienseminarierna modererades alla av delegationens ordförande och var genomgående välbesökta både av ledamöter och tjänstemän från riksdagen.

IPU:s skoldag den 28 april 2021

På grund av pandemin ägde skoldagen den 28 april rum digitalt med Olinsgymnasiet i Skara och Procivitas Privata Gymnasium i Helsingborg. En halv dags digitalt program organiserades sedan i samarbete med riksdagens enhet för besök, utbildning och evenemang, där eleverna förutom att delge den svenska IPU-delegationen sina presentationer även fick möjlighet till dialog med delegationens ledamöter om deras uppdrag inom IPU och därtill fick delta vid ett möte med riksdagens talman. Avsikten med stipendierna är att sprida information om det globala interparlamentariska samarbetet som riksdagen är engagerad i. Elevernas konkreta uppgift var att sammanställa en presentation om IPU:s historia, skildra organisationens största framgångar samt även skildra talmannens engagemang inom IPU samt den nuvarande svenska IPU- delegationen och dess arbete.

Den globala parlamentariska rapporten

Den globala parlamentariska rapporten produceras gemensamt av IPU och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och bygger på bidrag från parlament över hela världen. Rapporten analyserar de viktigaste frågorna som påverkar parlamentarisk praxis och identifierar aktuella trender och god praxis. Den erbjuder också olika politiska alternativ för parlaments svar på aktuella utmaningar.

Riksdagens förste vice talman, Åsa Lindestam (S), bjöds in av IPU att delta i en rådgivande referensgrupp om hur nationella parlament interagerar med allmänheten. Denna rådgivande referensgrupp utgjordes av experter och ledamöter. Deras roll var att komma med inspel på rapporten allteftersom olika kapitel blev klara. Mötena ägde generellt sett rum en gång i månaden under hela våren 2021 från januari till juni. Förste vice talmannen arbetade sedan med medarbetare från riksdagens kommunikationsavdelning (Sabine Dubreuil och Hanna Bergander) och med personal från RIK för att förbereda sina inlägg om riksdagens arbete i gruppen. Detta gav Lindestam möjlighet att dela inspel både om hur hon själv interagerar med väljare och allmänhet i sin egenskap av förste vice talman och ledamot och hur riksdagens kommunikationsavdelning arbetar för att nå ut med information om riksdagen till allmänheten. Lindestam delade sedan såväl skriftliga som muntliga inspel med arbetsgruppen. Bland sina inlägg till den rådgivande arbetsgruppen berättade förste vice talman även om de många sätten som riksdagen interagerar med väljarna, men också om utmaningarna med rollen som ledamot i interaktion med sina väljare (lojalitet mot partiet respektive väljarna). Vidare belyste Lindestam det fientliga och

33

2021/22:RS3 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
  SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021
  negativa klimatet på sociala medier. Hon underströk också i arbetsgruppen den
  transparens som appliceras på riksdagens webbplats: Att man kan följa leda-
  möternas aktiviteter i närtid, det vill säga hur de röstar, vad de säger, webb-tv
  och så vidare. Förste vice talman betonade även de begränsade resurser som
  finns till förfogande för henne själv för att interagera med allmänheten. I egen-
  skap av förste vice talman delar hon en sekreterare med de övriga vice talmän-
  nen, men har ingen övrig personal till sitt förfogande. Det finns bara tre chauf-
  förer och bilar för hela riksdagen. Slutligen betonade Lindestam betydelsen av
  att ha kontakt med intressenter utanför riksdagen och att det var viktigt att få
  inspel från externa aktörer, så att besluten förankras i kontakter med olika
  grupper som är berörda av besluten.

Framåtblickande

Interparlamentariska unionen fortsätter sitt arbete för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhetsfrågor och hållbarhetsfrågor. Inom ramen för demokratifrågor fortsätter IPU att aktivt prioritera att få in fler kvinnor och yngre ledamöter i politiska församlingar. Klimatfrågor kommer även fortsättningsvis att stå i fokus för organisationen.

Det svenska engagemanget i unionen är stort – Sverige fortsätter att ge ett starkt stöd i form av engagemang och arbete, men även genom Sidas förväntade fortsatta ekonomiska satsning och stöd till IPU.

Den svenska delegationen till IPU har som ambition att under mandatperioden på olika sätt fortsätta att arbeta aktivt med informationsspridning och att väcka debatt. Inom ramen för delegationens fastslagna strategi planeras bland annat att fortsätta organisera nya Ostasienseminarier och även utlysa stipendier för studenter som skriver om parlaments internationella samarbete när det gäller fredsprocesser. För svenskt vidkommande innebär Cecilia Widegrens (M) plats i verkställande utskottet och ordförandeskap i underkommittén för finansfrågor ökade möjligheter för riksdagen till insyn i och inflytande över unionens verksamhet. Vidare valdes delegationens ordförande, Cecilia Widegren (M), också inom ramen för första utskottet till att ta fram ett nytt resolutionsförslag om framtida konfliktlösning och fredsprocesser i en process som hon kommer att leda fram till mars 2022 och den planerade 144:e församlingen på Bali, Indonesien, tillsammans med talman Bagbin från Ghana. Slutligen valdes delegationens vice ordförande, Dag Larsson (S), in i presidiet för det tredje ständiga utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter under den 142:a församlingen och Eva Lindh (S) in i presidiet för det fjärde ständiga utskottet för FN-frågor under den 143:e församlingen. Dessa uppdrag förväntas också erbjuda ytterligare tillfällen för de berörda ledamöterna att dela ett svenskt perspektiv inom organisationen inom dessa områden.

Delegationen ser fram emot att få fortsätta återrapportera och debattera sitt arbete i riksdagens kammare.

34

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN 2021/22:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2021  

Nyligen genomförda och kommande församlingsmöten

Den 141:a församlingen i Belgrad, Serbien, den 13–17 oktober 2019

Den 142:a digitala församlingen, den 26–30 maj 2021

Den 143:e församlingen i Madrid, Spanien, den 26–30 november 2021

Den 144:e församlingen i Despahsar, Indonesien, den 20–24 mars 2021

35

2021/22:RS3

BILAGA 1

Resolution antagen i IPUs första utskott under 142a församlingen

36

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS FÖRSTA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN BILAGA 1 2021/22:RS3

37

2021/22:RS3 BILAGA 1 RESOLUTION ANTAGEN I IPUS FÖRSTA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN

38

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS FÖRSTA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN BILAGA 1 2021/22:RS3

39

2021/22:RS3 BILAGA 1 RESOLUTION ANTAGEN I IPUS FÖRSTA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN

40

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS FÖRSTA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN BILAGA 1 2021/22:RS3

41

2021/22:RS3

BILAGA 2

Resolution antagen i IPUs andra utskott under 142a församlingen

42

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS ANDRA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN BILAGA 2 2021/22:RS3

43

2021/22:RS3 BILAGA 2 RESOLUTION ANTAGEN I IPUS ANDRA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN

44

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS ANDRA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN BILAGA 2 2021/22:RS3

45

2021/22:RS3 BILAGA 2 RESOLUTION ANTAGEN I IPUS ANDRA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN

46

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS ANDRA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN BILAGA 2 2021/22:RS3

47

2021/22:RS3

BILAGA 3

Deklaration antagen under Interparlamentariska unionens femte globala talmansmöte

48

DEKLARATION ANTAGEN UNDER INTERPARLAMENTARISKA UNIONENS FEMTE GLOBALA 2021/22:RS3
TALMANSMÖTE BILAGA 3  

49

2021/22:RS3 BILAGA 3 DEKLARATION ANTAGEN UNDER INTERPARLAMENTARISKA UNIONENS FEMTE

GLOBALA TALMANSMÖTE

50

DEKLARATION ANTAGEN UNDER INTERPARLAMENTARISKA UNIONENS FEMTE GLOBALA 2021/22:RS3
TALMANSMÖTE BILAGA 3  

51

2021/22:RS3

BILAGA 4

Resolution antagen i IPUs tredje utskott under 143e församlingen

52

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS TREDJE UTSKOTT UNDER 143E FÖRSAMLINGEN BILAGA 4 2021/22:RS3

53

2021/22:RS3 BILAGA 4 RESOLUTION ANTAGEN I IPUS TREDJE UTSKOTT UNDER 143E FÖRSAMLINGEN

54

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS TREDJE UTSKOTT UNDER 143E FÖRSAMLINGEN BILAGA 4 2021/22:RS3

55

2021/22:RS3

BILAGA 5

Särskilt brådskande ämne antaget under IPUs 143e församling

56

SÄRSKILT BRÅDSKANDE ÄMNE ANTAGET UNDER IPUS 143E FÖRSAMLING BILAGA 5 2021/22:RS3

57