Vägen till arbete för unga med funktionsnedsättning – en uppföljning och utvärdering

ISSN 1653-0942

ISBN 978-91-88607-13-3

Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2017

2017/18:2

Förord

Arbetsmarknadsutskottet beslutade den 17 maj 2016 att inrätta en uppföljnings- och utvärderingsgrupp med uppgift att genomföra utskottets uppföljnings- och utvärderingsarbete. Uppföljnings- och utvärderingsgruppen beslutade den 8 december 2016 att göra en uppföljning och utvärdering av vägen till arbete för unga med funktionsnedsättning. Unga med funktionsnedsättning hargenerelltsettsärskildasvårigheterattetablerasigpåarbetsmarknaden.Det är därför angeläget att följa upp och utvärdera gruppens ställning på arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingens insatser på området. Resultatet av detta arbete ska ge arbetsmarknadsutskottet ökad kunskap och ett fördjupat beslutsunderlag inför beredning av ärenden om dessa frågor. Underlaget har tagits framavutvärderareMadeleine Nymanvidutskottsavdelningensutvärderings- och forskningssekretariat i samarbete med föredraganden Martin Brandorf vid arbetsmarknadsutskottets kansli. Elisabet Michailaki Lindquist vid utvärderings- och forskningssekretariatet har deltagit vid intervjuer inom ramen för detta uppdrag.

Uppföljnings- och utvärderingsgruppen överlämnar härmed sin rapport där vissa iakttagelser och bedömningar redovisas.

Stockholm i oktober 2017

Raimo Pärssinen (S) ordförande, Erik Andersson (M), Sven-Olof Sällström (SD), Marco Venegas (MP), Fredrik Christensson (C), Ali Esbati (V), Fredrik Malm (L) och Désirée Pethrus (KD).

3

2017/18:2

Innehållsförteckning

Sammanfattning.............................................................................................. 6
1 Inledning................................................................................................... 8
1.1 Arbetsmarknadsutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp......... 8
1.2 Bakgrund till utvärderingen ................................................................. 8
1.3 Syfte, inriktning och huvudfrågor........................................................ 9
1.3.1 Frågeställningar............................................................................... 9
1.4 Utgångspunkter.................................................................................... 9
1.4.1 Internationella konventioner.......................................................... 10
1.4.2 Europeiska unionen....................................................................... 10
1.4.3 Europarådet................................................................................... 10
1.4.4 Svensk rätt..................................................................................... 11
1.4.5 Regeringens strategi...................................................................... 11
1.4.6 Förslag till nytt mål....................................................................... 12
1.5 Genomförande, metod och avgränsning............................................. 12
1.5.1 Avgränsningar............................................................................... 13
1.6 Centrala termer och begrepp.............................................................. 13
2 Bakgrund om kommunerna i fallstudierna.............................................. 15
2.1 Fakta om ungdomarna i kommunerna................................................ 15
2.2 Organisationen kring ungdomarna..................................................... 15
2.2.1 Linköping...................................................................................... 15
2.2.2 Stockholm ..................................................................................... 16
2.2.3 Sundsvall....................................................................................... 17
2.2.4 Trollhättan..................................................................................... 18
3 Unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga........ 20
3.1 Unga i målgruppen 2011–2016.......................................................... 20
3.1.1 Andelen unga med en funktionsnedsättningskod har ökat ............ 20
3.1.2 Fler män än kvinnor har en funktionsnedsättningskod.................. 23
3.1.3 Andelen unga med funktionsnedsättning varierar mellan  
länen ....................................................................................................... 25
3.2 Den arbetssökandes väg till arbete..................................................... 28
3.2.1 Skapade arbeten............................................................................. 30
3.2.2 Beskrivning av olika typer av effekter........................................... 30

4Andelen unga med funktionsnedsättningar som går vidare till

arbete eller studier.................................................................................. 32

4.1Andelen unga i målgruppen som går vidare till arbete eller

studier 2011–2016....................................................................................... 32
4.1.1 Några inledande förklaringar till att målet inte nåtts..................... 32
4.1.2 Stora skillnader beroende på var i Sverige man bor...................... 33
4.2 Arbetsmarknadspolitiska insatser och program.................................. 36
4.2.1 Framgångsrika metoder inom området.......................................... 37
4.2.2 Effekter och erfarenheter för personer med  
funktionsnedsättningar............................................................................ 37
4.2.3 Förslag till kompletterande och förbättrade insatser...................... 43
4.3 Arbetssökandes roll............................................................................ 45
4.3.1 Motivation och självkänsla viktiga egenskaper............................. 46
4.3.2 Utbildningsnivån har betydelse..................................................... 47
4.4 Arbetsförmedlarens roll ..................................................................... 47

4

    INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2017/18:2
4.4.1 Oförändrade riktlinjer för arbetsförmedlarna ................................ 47  
4.4.2 Förtroende och tålamod viktiga faktorer....................................... 48  
4.4.3 Kompetensen hos arbetsförmedlarna varierar............................... 48  
4.4.4 Hög arbetsbelastning och tidsbrist kan försämra utfallet............... 49  
4.4.5 Personalomsättning bland arbetsförmedlarna skapar oro.............. 49  
4.4.6 Privata förmedlare fyller en funktion ............................................ 49  
4.5 Andra faktorers påverkan................................................................... 50  
4.5.1 Konjunkturen och arbetsutbudet.................................................... 50  
4.5.2 Aktivitetsersättning och aktivitetsrapportering.............................. 51  
4.5.3 Samverkan och gemensam lokalisering......................................... 51  
4.5.4 Arbetsgivaren................................................................................ 52  
4.5.5 Förändring av gymnasiesärskolan................................................. 55  
4.5.6 Folkhögskolorna............................................................................ 56  
5 Användning av funktionsnedsättningskoder........................................... 57  
5.1 Bakgrund............................................................................................ 57  
5.1.1 Nya koder sedan mars 2015 .......................................................... 58  
5.2 Problematik kring användningen av koder......................................... 59  
5.2.1 Underlaget till Arbetsförmedlingens utredningar varierar............. 59  
5.2.2 Arbetsförmedlares kunskap och kompetens om hur man    
    sätter koder varierar....................................................................... 59  
5.2.3 Alla får inte någon kod – mörkertal i statistiken ........................... 60  
5.2.4 Kodsättningen tar tid..................................................................... 60  
5.2.5 Ökade krav på resultat................................................................... 61  
5.2.6 En kod säger inte allt om en individ.............................................. 62  
5.3 Effekter av att få en kod..................................................................... 62  

6Uppföljnings- och utvärderingsgruppens iakttagelser och

bedömningar........................................................................................... 64
6.1 Målet i strategin kan förtydligas......................................................... 64
6.2 Arbetsförmedlares kompetens behöver öka....................................... 64
6.3 Olikheterna i målgruppen – en svårighet............................................ 64
6.4 Andelen unga i målgruppen har ökat – fler får en diagnos................. 65
6.5 Konkurrens och målkonflikter på arbetsmarknaden........................... 65
6.6 Samverkan och samlokalisering underlättar....................................... 66
6.7 Individuella insatser fungerar bra....................................................... 66
6.8 Tidiga insatser välkomnas.................................................................. 67
6.9 Motivation och självkänsla viktiga egenskaper.................................. 67
6.10 Arbetsgivare måste avsätta tid............................................................ 67
6.11 Koder har för- och nackdelar ............................................................. 67
7 Referenser............................................................................................... 69
Bilagor  
Berättelser från intervjuer med ungdomar.................................................... 75
Beskrivning av arbetsmarknadspolitiska insatser 2011–2016....................... 78
Generella effekter och analyser av arbetsmarknadspolitiska insatser........... 87
Ändringar av särskilda insatser för personer med  
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 2017.................... 91
Intervjuer och frågor i utvärderingen............................................................ 92
Tabellbilaga.................................................................................................. 96

5

2017/18:2

Sammanfattning

Arbetsmarknadsutskottetsuppföljnings-ochutvärderingsgruppbeslutadeide- cember 2016 att göra en uppföljning och utvärdering (nedan kallad utvärdering) av vägen till arbete för unga med funktionsnedsättning. Syftet är att ge utskottet ökad kunskap och ett fördjupat beslutsunderlag inför beredningen av ärenden om frågor som berör vägen till arbete för unga med funktionsnedsättningar. Fokus i utvärderingen är Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska insatser som riktas till unga personer med funktionsnedsättning och till arbetsmarknadsdeltagandet bland dessa. Utvärderingen bygger på dokumentstudier,statistik,intervjuersamtfallstudieriLinköping,Stockholm,Sundsvall och Trollhättan.

Gruppen unga med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmågaärenheterogengruppsomärsvårattutvärdera.Kunskapslägetomgruppen är därför begränsat. Denna utvärdering bidrar till att öka förståelsen för gruppens möjligheter eller hinder att få ett arbete.

I december 2016 var ca 35 300 unga inskrivna med en funktionsnedsättningskod på Arbetsförmedlingen, varav drygt en tredjedel var kvinnor. Unga medneuropsykiatriskfunktionsnedsättningärdentypavfunktionsnedsättning som är vanligast förekommande i statistiken för både kvinnor och män. Under åren 2011–2016 ökade andelen unga inskrivna med en kod, enligt Arbetsförmedlingens statistik, från 13 till 19 procent. Dock kan ökningen vara både överskattad och till viss del underskattad. Några möjliga förklaringar till att ökningen kan vara överskattad är att arbetsförmedlare blivit bättre på att sätta funktionsnedsättningskoder och att fler i dag än tidigare får en diagnos. Samtidigt kan det finnas ett mörkertal i statistiken, dvs. det kan finnas unga som inte har en kod men som borde fått en.

Arbetsförmedlingens delmål att andelen ungdomar under 30 år med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som går vidare till arbete eller studier skulle öka under perioden 2011–2016 har inte uppnåtts. Andelen för riket låg på ungefär samma nivå under perioden. Samtidigt ökade antaletungamedfunktionsnedsättningvilketbetyderattfler(mättiantal)ungdomar har gått vidare till arbete eller studier. Det finns stora variationer beroende på var i Sverige man bor. Arbetsförmedlingen mäter i sin uppfyllelse av delmålet både subventionerade och osubventionerade anställningar. I rege- ringensstrategiförgenomförandetavfunktionshinderspolitiken2011–2016är det dock inte tydligt om målet även gäller subventionerade anställningar.

Det finns många möjliga förklaringar till att Arbetsförmedlingens delmål inte har uppnåtts, t.ex. ökad konkurrens omsubventionerade anställningar, låg kompetens hos vissa arbetsförmedlare som stöder gruppen, svag motivation och självkänsla hos unga i målgruppen samt bristande kompetens hos vissa arbetsgivare.

6

SAMMANFATTNING 2017/18:2

I utvärderingen identifieras också flera insatser och faktorer som bidrar till attflerungdomarmedfunktionsnedsättningarfårettsubventioneratellerosubventionerat arbete eller går vidare till studier, t.ex. att samverkan och samlokalisering förbättrar möjligheterna för unga i gruppen och att individuella insatser fungerar bra. Det har också visat sig att subventionerade anställningar och arbetspraktik har haft positiva effekter för unga i målgruppen.

Arbetsförmedlingens funktionsnedsättningskoder ska underlätta och säkerställa att resurser kommer rätt personer till del. Koderna kan också användas förattgörauppföljningarochutvärderingar.Detfinnsdockendelproblematik kring koderna. Till exempel säger en kod inte allt om en individ och hans eller hennes arbetsförmåga, samt att arbetssökande måste framhålla sina brister för att få en kod, vilket kan leda till sämre självkänsla hos individen.

7

2017/18:2

1 Inledning

1.1 Arbetsmarknadsutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp

Utskotten har till uppgift att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Av regeringsformen framgår att ”varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inomutskottetsämnesområde”.1 Riksdagenharävenbeslutatomriktlinjer2 för utskottens uppföljning och utvärdering, av vilka framgår bl.a. att såväl uppföljning som utvärdering bör ha en framåtblickande inriktning och medverka till att ge underlag för väl underbyggda ställningstaganden i utskottens beredningsarbete.

Arbetsmarknadsutskottet beslutade den 17 maj 2016 att inrätta en uppföljnings- och utvärderingsgrupp med uppgift att genomföra utskottets uppföljnings- och utvärderingsarbete. Uppföljnings- och utvärderingsgruppen beslutade den 8 december 2016 omen uppföljning och utvärdering (i fortsättningen kalladutvärdering)avvägentillarbeteförungamedfunktionsnedsättningsom medför nedsatt arbetsförmåga. Utvärderingen ska ge arbetsmarknadsutskottet ökadkunskapochettfördjupatbeslutsunderlaginförberedningavärendenom dessa frågor. Underlaget för utvärderingen har huvudsakligen tagits fram av utvärderare Madeleine Nyman vid utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat.

1.2 Bakgrund till utvärderingen

Idecember2015varenfjärdedelavpersonernamedfunktionsnedsättningsom medför nedsatt arbetsförmåga och som var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd under 30 år.3 Inom ramen för den dåvarande regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige under 2011–2016 har Arbetsförmedlingen haft som målsättning att andelen ungdomar under 30 år med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som går vidare till arbete eller studier ska öka. Under perioden har detta mål inte uppnåtts.

Motdennabakgrundgjordearbetsmarknadsutskottetsuppföljnings-ochut- värderingsgrupp bedömningen att det var viktigt att följa upp och utvärdera den aktuella gruppens ställning på arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingens insatser riktade till denna grupp.

1 4 kap. 8 § regeringsformen.

2 Förs. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23; framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21.

3 Denna relativt stora andel kan i verkligheten vara större eller mindre eftersom det finns en problematik kring Arbetsförmedlingens sätt att föra statistik med funktionsnedsättnings-

koder. Se kapitel 5.

8

INLEDNING 2017/18:2

1.3 Syfte, inriktning och huvudfrågor

Syftet med utvärderingen av vägen till arbete för unga med funktionsnedsättningsommedförnedsattarbetsförmågaärattgearbetsmarknadsutskottetökad kunskap och ett fördjupat beslutsunderlag inför beredningen av ärenden om dessa frågor.

Fokus i utvärderingen är Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska insatser som riktas till unga personer med funktionsnedsättning och arbetsmarknadsdeltagandet bland dessa.

Populationen i utvärderingen är 16–29-åringar som är inskrivna på Arbetsförmedlingenochsomharenfunktionsnedsättningsommedförnedsattarbets- förmåga, enligt Arbetsförmedlingens kodning.

Undersökningsperioden är 2011–2016, vilket motsvarar strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige.4

1.3.1Frågeställningar

Har gruppen unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga förändrats över tid 2011–2016 med avseende på

-typ av funktionsnedsättning (funktionsnedsättningskod)

-kön

-typ av arbetsmarknadspolitisk insats

Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen?

Varför har Arbetsförmedlingens delmål ”Andelen ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka” inte uppnåtts?

-Vilka arbetsmarknadspolitiska insatser har haft effekt?

-Vilken roll spelar den arbetssökande?

-Vilken roll spelar arbetsförmedlaren?

-Vilken roll spelar andra faktorer?

Finns det brister i underlaget till Arbetsförmedlingens statistik?

-För- och nackdelar med att få en funktionsnedsättningskod.

1.4 Utgångspunkter

Det är allmänt känt att delaktighet på arbetsmarknaden skapar förutsättningar för bättre ekonomi, större delaktighet i samhällslivet och bidrar till bättre hälsa.5 Arbetsförmedlingen har sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken.6

4 Socialdepartementet, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–

2016, dnr S2012.028, 20 juni 2011.

5 Set.ex.MFD,Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016,A2016:14.

6 Prop. 2016/17:1 s. 32.

9

2017/18:2 INLEDNING

I det följande beskrivs internationella konventioner m.m. och svenska lagbestämmelser som reglerar arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

1.4.1Internationella konventioner

Rättigheterna till arbete på lika villkor regleras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och ett fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.7 Konventionen anger att de anslutna staterna ska skydda och främja rätten till arbete.

FN har också satt upp globala mål för hållbar utveckling (Sustainable De- velopment Goal), som ingår i Agenda 2030-arbetet. Det åttonde målet är anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Ett av delmålen (8.5) för att uppnå målet är att senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för lika arbete.8

1.4.2Europeiska unionen

Unionen ratificerade som regionalt organ 2011 den ovannämnda FN- konventionen och har beslutat om en egen handikappstrategi för unionen, i syfte att genomföra konventionen.9 Kommissionen har fastställt följande åtta huvudsakliga insatsområden inom strategin: tillgänglighet, delaktighet, lika rättigheter och likabehandling, sysselsättning, utbildning, socialt skydd, hälsa samt utrikespolitik. För varje område anges åtgärder som ska genomföras. För närvarande pågår en s.k. halvtidsgranskning av strategin.

Ioktober2016antogsdirektiv(EU)2016/2102omtillgänglighettilloffentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer. Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 23 september 2018. Utöver harmonisering av den inre marknaden är en avsedd effekt med direktivet att dessa webbplatser och mobila applikationer ska bli mer tillgängliga för användare och då särskilt personer med funktionsnedsättning.

1.4.3Europarådet

Europarådet arbetar aktivt för att främja åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Europarådet har nyligen beslutat om en ny funktionshindersstrategi.10 Strategin syftar till att uppnå jämlikhet,

7 Jfr SÖ 2008:26. Konventionen trädde i kraft 2009-01-14. 8 FN:s globala mål, http://globalamalen.se.

9 Se KOM(2010) 636.

10 The Council of Europe Disability Strategy 2017–2023 (CM(2016)155).

10

INLEDNING 2017/18:2

värdighetochlikamöjligheterförpersonermedfunktionsnedsättningochbygger vidare på de erfarenheter som gjordes genom Europarådets tidigare handlingsplan.

1.4.4Svensk rätt

Det finns också nationell lagstiftning som reglerar rätten till arbete. Bland annatslårarbetsmiljölagen(1977:1160)fastattarbetsförhållandenaskaanpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Vidare finns det en förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder sommedförnedsattarbetsförmåga.11 Förordningeninnehåller bestämmelser om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, som har eller kan förväntas få svårigheter att få eller behålla ett reguljärt arbete.

Därutöver finns nationell lagstiftning som reglerar stöd och service till funktionshindrade.12

1.4.5Regeringens strategi

I juni 2011 presenterade den dåvarande regeringen en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige under 2011–2016.13 Strategin innehåller bl.a. inriktningsmål för nio olika områden, varav arbetsmarknadspolitiken är ett. Grunden för funktionshinderspolitiken finns i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare.14

Inriktningsmålen i strategin för arbetsmarknadspolitiken är dels att sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka, dels att matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv.

För att uppnå regeringens beslutade strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016 har Arbetsförmedlingen satt upp fyra delmål, varav det andra berör unga med funktionsnedsättningar. Detta andra mål är:”Andelenungdomar,under30år,medenfunktionsnedsättningsommedför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden.”

De övriga tre målen är att andelen personer med en funktionsnedsättning som får en anställning eller utbildning årligen ska öka, tiden från att en arbetssökande blir inskriven till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt ar-

11Förordningenupphävdes2017-07-01ochersattesavförordningen(2017:462)omsärskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

12Lagen (1993:387)omstöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)och förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

13Socialdepartementet, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011– 2016, dnr S2012.028, 2011-06-20.

14Prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240.

11

2017/18:2 INLEDNING

betsförmåga är identifierad och registrerad ska förkortas samt att krav på tillgänglighet alltid ska ställas vid upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

1.4.6Förslag till nytt mål

Imaj2017lämnaderegeringenettförslagtillnyttnationelltmålochinriktning för funktionshinderspolitiken.15 Det nya förslaget är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnperspektivet ska beaktas.16 Regeringen har vidare i propositionen föreslagit en översyn av användningen av termen nedsatt arbetsförmåga.17

1.5 Genomförande, metod och avgränsning

Utvärderingen bygger på dokumentstudier, tillgänglig och specialbeställd statistik, intervjuer samt fallstudier i fyra kommuner (Linköping, Stockholm, Sundsvall och Trollhättan).

I dokumentstudierna ingår exempelvis myndigheters återrapportering, tidigare utredningar och forskningsrapporter. Inom detta arbete har Riksdagsbiblioteket bidragit med att söka fram forskning inom diagnostisering.

Särskilda statistikbearbetningar för 16–29-åringar har beställts från SCB och Arbetsförmedlingens statistikenhet. Mätningen och definieringen av målgruppen varierar mellan dessa undersökningar. I SCB:s arbetskraftsundersökning får svarande själva ange att de har en funktionsnedsättning, medan Ar- betsförmedlingen baserar sina bedömningar på expertutlåtanden. SCB:s undersökning är en urvalsundersökning, medan Arbetsförmedlingens statistik bygger på registerdata. Resultatet från bearbetningarna av SCB:s undersökning av situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning har inte kunnat användas i rapporten eftersom urvalet i undersökningen var för litet för att få signifikanta resultat.

DenspecialbeställdastatistikenfrånArbetsförmedlingensstatistikenhethar vidarebearbetats i utvärderingen.

Fallstudier har genomförts i fyra kommuner för att öka förståelsen för olika grupper av unga med funktionsnedsättnings möjligheter eller hinder att få ett arbete. Kommunerna i fallstudierna valdes utifrån följande kriterier:

15Prop. 2016/17:188.

16Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har i en gemensam följdmotion (mot. 2016/17:3751) yrkat att målformuleringens första mening kompletteras med ”i ett samhälle med mångfald som grund”. Därutöver har ytterligare tre följdmotioner väckts med anledning av propositionen, som prelimärt är tänkt att behandlas under hösten 2017 (jfr kommande bet. 2017/18:SoU5).

17Prop. 2016/17:188 s. 38.

12

INLEDNING 2017/18:2

Antalet inskrivna vid förmedlingskontoren. Förmedlingskontoren i kommunerna måste ha en viss volym. I många kommuner är antalet unga med funktionsnedsättning som är inskrivna lågt.

En kommun med ökad, en med oförändrad och en med minskad andel i målgruppen som går till arbete eller reguljär utbildning.

En geografisk spridning i landet.

Fånga kommuner med olika typer av arbetsmarknad.

Därutöver valdes Stockholm för att kommunen har en förmedling med en enhet som bara arbetar med unga med funktionsnedsättning.

I fallstudierna har intervjuer genomförts med en eller flera arbetsförmedlare, en eller flera anställda somarbetar med arbetsmarknadsfrågor i kommunen, några ungdomar i målgruppen och en arbetsgivare i kommunen som tagit emot unga med funktionssättning genom anställningsstöd.

Utöver intervjuerna i fallstudier har intervjuer genomförts med anställda vid relevanta myndigheter, organisationer m.fl. (se bilaga 5).

Underlaget har i relevanta delar faktagranskats av uppgiftslämnarna.

1.5.1Avgränsningar

I målgruppen ingår inskrivna på Arbetsförmedlingen som har aktivitetsstöd eller arbete med stöd (subventionerad anställning), de som är öppet arbetslösa och övriga inskrivna. Övriga inskrivna är exempelvis de som är ombytessökande (de har ett arbete men söker efter ett annat), tillfälligt anställda eller timanställda. Anställda vid Samhall ingår inte bland de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen.18

I målgruppen ingår därför inte samtliga unga med funktionsnedsättning. Exempelvis ingår inte unga personer som har andra ersättningar/bidrag inom socialförsäkringenochsomintesamtidigtärinskrivnapåArbetsförmedlingen.

Unga med funktionsnedsättning som är utanför målgruppen kommenteras dock utifrån intervjuer och dokumentstudier.

Det har inom ramen för denna utvärdering inte varit möjligt att genomföra en renodlad effektutvärdering. Däremot berörs andra myndigheters och forskares effektutvärderingar.

1.6 Centrala termer och begrepp

I rapporten används flera centrala termer och begrepp. Följande termer och begrepp har samma betydelse som definierats av den s.k. Funkautredningen19:

18Med undantag för Samhallsanställda som har en ettårig utvecklingsanställning och för de som söker ett nytt arbete utanför Samhall, s.k. ombytessökande. E-post från Arbetsförmedlingen 2017-08-28.

19SOU 2012:31.

13

2017/18:2 INLEDNING

Funktionsnedsättning. Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller ett annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Så- dana sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur.

Funktionshinder. Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i omgivningen.

Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Innebördenavtermenärattenpersonsomharenfunktionsnedsättningkankomma i kontakt med funktionshindrande miljöer som påverkar graden av en funktionsnedsättning. För en person som har en funktionsnedsättning i relation till vissa arbetsuppgifter kan funktionshindret minska om rätt stöd ges. På så sätt ökar tillgängligheten.

Ytterligare termer och begrepp som används i rapporten:

Ackvirera arbeten. När en arbetsförmedlare eller arbetskonsulent aktivt söker upp arbetsgivare för att hitta lämpliga arbetsplatser för praktik och subventionerade anställningar, som passar den arbetssökande.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är adhd, autismspektrumdiagnoser (asd)/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörning.20

SIUS-konsulent är en konsulent på Arbetsförmedlingen som arbetar med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS). Det är ett individuellt utformat stöd till en arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inför en anställning.

20 Riksförbundet Attention (http://attention-riks.se/npf/om-npf/).

14

2017/18:2

2 Bakgrund om kommunerna i fallstudierna

I detta kapitel presenteras en tabell med fakta om ungdomarna i kommunerna därfallstudiergenomförtsochdessakommunersorganisationocharbetekring målgruppen.

2.1 Fakta om ungdomarna i kommunerna

Tabell 1 Befolkning, antal inskrivna totalt, antal med en funktionsnedsättningskod och andel öppet arbetslösa

Unga (16–29 år) i december 2016 om inget annat anges

Kommun Befolkning Antal inskrivna Antal inskrivna Andel (%) öppet
      totalt   med en kod arbetslösa
              (18–24 år)
  Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män  
Linköping 16 443 18 354 822 1 331 156 276 1,9
Stockholm 90 578 87 401 4 306 5 429 703 1 089 1,9
Sundsvall 7 976 8 663 828 1 357 155 283 2,6
Trollhättan 5 369 5 812 688 1 013 139 234 3,4
Totalt riket 858 139 918 447 74 219 107 393 12 668 22 637 3,0

Källor: SCB, Arbetsförmedlingen. Se även bilaga 6.

2.2 Organisationen kring ungdomarna

Organisationen kring ungdomarna ser lite olika ut i kommunerna som ingår i fallstudierna. I det följande beskrivs några specifika förhållanden som gäller i kommunerna där fallstudierna genomförts.

2.2.1Linköping

På Arbetsförmedlingen i Linköping har de som arbetat med unga med funktionsnedsättning haft ett nära samarbete med specialisterna och SIUS- konsulenterna. Arbetsförmedlarna har arbetat individanpassat och diskuterat frågor med specialisterna varannan vecka. Arbetet har skett i tre steg: först klargörs arbetsförmågan, därefter ges ett fördjupat stöd och slutligen erbjuds en subventionerad anställning. En förmedlare har följt ärendet under hela processen, vilket inneburit att en arbetssökande haft en och samma arbetsförmedlare.21

I oktober 2016 omorganiserades Arbetsförmedlingen i Linköping och ett nytt arbetssätt infördes. Tanken är att Arbetsförmedlingen ska bli mer konsultativ och klara ut vilken arbetsförmåga de arbetssökande har. De som arbetar

21 Intervju med Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20.

15

2017/18:2 BAKGRUND OM KOMMUNERNA I FALLSTUDIERNA

med att utreda arbetsförmåga ska arbeta mer som ett arbetslag. Kundmottagningen ska bemannas med en mindre grupp av arbetsförmedlare. Tanken med den nya organisationen är att det ska bli ett bättre arbetsflöde.22

ILinköpingharmansedan2015haftmetodutvecklingsprojektetEningång, som var ett samarbetsprojekt med samlokalisering mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Östergötland, socialförvaltningen och Jobb- och kunskapstorget (JoK). Verksamheten riktade sig till unga mellan 16 och29år somharellerkommer atthakontakt medfleränen myndighet.23 Det tog ett tag innan projektet kunde startas eftersom sekretessfrågor mellan myndigheterna tog lång tid att lösa. Projektet lades ned i juni 2017, ett år innan projekttiden tagit slut.24 Orsaken till nedläggningen kan härledas till bristande förarbete och ledning.25

Linköpings kommun driver ett jobb- och kunskapstorg där arbetssökande kan träffa arbetsmarknadskonsulenter och studie- och yrkesvägledare. På JoK har ungdomar bl.a. möjlighet att delta i gruppverksamhet och träffa olika arbetsgivare.26

2.2.2 Stockholm

Stockholmharensärskildförmedlingmedenenhetsombaraarbetarmedunga i målgruppen: Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan i Globen.

Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan har förmedlare och SIUS- konsulenter (8 personer) som arbetar med ungdomar som har beviljad aktivitetsersättning på heltid (100 procent) i samverkan med Försäkringskassan. Teamet arbetar med gemensam kartläggning och arbetslivsinriktad rehabilitering för att möjliggöra etablering på den reguljära arbetsmarknaden (med de stöd som kan erbjudas). Övriga förmedlare och SIUS-konsulenter (17 personer) på enheten har i uppdrag att stödja övriga unga med dokumenterade funktionsnedsättningar i deras väg till arbete. På förmedlingen finns även specialister såsom arbetspsykolog, socialkonsulent och fysioterapeut.27

Förmedlingen ansvarar även för skolsamverkan i kommunen (Stockholms stad) samt Lidingö stad. Inom skolsamverkan har enheten utöver samarbetet med gymnasiesärskolorna även ett tätare samarbete med övriga skolor för att fånga upp alla elever med dokumenterade funktionsnedsättningar som har behovavstödförattetablerasigpådenreguljäraarbetsmarknadenochsomäven kan ha behov av stöd under skoltiden.28

22 Intervju med sektionschef vid Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-04-05. 23 https://www.samordning.org/centrala-ostergotland/insatser/315-en-ingang. 24 Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-03-30.

25 Intervju med sektionschef vid Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-04-05. 26 Intervju med arbetsmarknadskonsulent i Linköpings kommun 2017-04-05.

27 Intervju med Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-02-13 och e-post 2017-08- 30. Under 2017 kommer Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan att organisatoriskt tillhöra en större förmedling med ca 300 anställda. Uppdraget med unga med funktionsnedsättningar sominte ingår i det förstärkta samarbetet med Försäkringskassan kommer under 2018 att fördelas på tre enheter i Stockholm – Globen, City och Järva (beslut i augusti 2017).

28 E-post från Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-08-30.

16

BAKGRUND OM KOMMUNERNA I FALLSTUDIERNA 2017/18:2

Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan har ett bra samarbete med arbetsmarknadsenheten vid Stockholms stad.29 Stockholms stad har ett eget program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning, som ska förnyas för de kommande fem åren (2017–2021). I programmet finns övergripande mål, bl.a. om delaktighet och inkludering samt stabila och hållbara karriärvägar. Arbetsmarknadsenheten bryter sedan ned målen i aktiviteter.30

Stockholms stad har för närvarande fyra verksamheter31 som riktar sig till personer med funktionsnedsättning: serviceassistenter, ingångsanställningar, Iwork och Alfa.

Insatsenserviceassistenter ärentjänstdärmanavgränsatochanpassatvissa arbetsmoment inom ett visst yrke. Denna insats var initialt tänkt för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, men har nu utökats till att omfatta personer med andra diagnoser/funktionsnedsättningar.32 I denna insats har Stockholms stad tagit framen utbildning, som de bedömer att målgruppen kan klara av.Detärenenklare utbildning somförberederfördeskapadetjänsterna inom bl.a. barn- och äldreomsorgen, t.ex. hur man hjälper till med maten och bäddar sängar.

Ingångsanställningar är en insats som riktas till personer med funktionsnedsättningarsompåverkararbetsförmågan.Merpartenavdesökandeharpsykisk ohälsa eller neuropsykiatriska sjukdomar. Dessa personer kan ha en bra utbildning. Stockholms stad utgår från de sökandes kunskaper och förmågor ocherbjuderstödutifrånbehovenligtSupported Employment-metoden.33 Målsättningen med insatsen är att skapa en vinn-vinnsituation för bägge parter. Arbetsgivarna får nya medarbetare med andra kunskaper och förmågor, vilket bidrar till en ökad mångfald och ett mer inkluderande arbetsliv, och den arbetssökande får lön och en möjlighet till ett mer delaktigt liv.34

Iwork är en insats för personer som finns i daglig verksamhet och ska gå över till att få ett arbete.

Alfa är en IPS-insats (Individual Place Support) som riktar sig till personer med en psykos, schizofreni eller en varaktig psykisk ohälsa.

Stockholms stad deltog i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning.35

2.2.3Sundsvall

ISundsvallharmansedan2014ettarbetsmarknadstorg,somriktarsigtillungdomar som är aktuella hos minst två samverkande myndigheter. På Arbets-

29Ibid.

30Intervju med Stockholms stad 2017-03-08.

31Ibid.

32E-post från Stockholms stad 2017-08-25.

33Ibid. Se avsnitt 4.2.1 för förklaring av Supported Employment-metoden.

34Ibid.

35Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2017) Effektutvärdering av unga insatser för unga med aktivitetsersättning, working paper 2017:2, s. 142.

17

2017/18:2 BAKGRUND OM KOMMUNERNA I FALLSTUDIERNA

marknadstorget finns Sundsvalls kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget Västernorrland.36 Arbetsmarknadstorget är finansierat av bl.a. Samordningsförbundet fram till 2018.37 Arbetsmarknadstorget är enligt flera inblandade en fungerande insats.38

I Sundsvall arbetar SIUS-konsulenterna mer som ett team, enligt den s.k. Sundsvallsmodellen. Arbetet i team är mindre sårbart om man t.ex. blir sjuk. Metoden och riktlinjerna är desamma, men man har satt upp gruppmål i stället för enskilda mål. I de nationella riktlinjerna står att målet för varje SIUS- konsulent är att få nio sökande i jobb per år. För Sundsvall gäller att SIUS- gruppen som helhet i genomsnitt har nio sökande per konsulent och år. På andra kontor arbetar SIUS-konsulenter mer ensamma.39

Arbetsförmedlare som arbetar med unga med funktionsnedsättning, SIUS- konsulenter och arbetskonsulenter ackvirerar alla jobb åt sina ungdomar. Ibland händer det att man kontaktar samma företag, men på Arbetsmarknadstorget arbetar man integrerat och stämmer av med varandra. Det går att läsa av i Arbetsförmedlingens system vilka företag som arbetsförmedlare har haft kontakt med.Iblandkandetocksåhändaattden arbetssökandesjälvsökerupp en arbetsplats som han eller hon vill praktisera på.40

2.2.4 Trollhättan

Kommunen (Trollhättans stad) är den största arbetsgivaren i Trollhättan, efter att Saab lades ned i december 2011. När Saab lades ned påverkades både underleverantörer och butiker, vilket ledde till att färre jobb kunde ackvireras. Många praktik- och arbetsträningsplatser skapas inom den kommunala verksamheten.41

Trollhättans stad har ett mycket gott samarbete med Arbetsförmedlingen. Stadenhjälperbl.a.Arbetsförmedlingenmedattordnapraktikplatseråtarbetssökande.42 Arbetsmarknadsenheten har haft en och samma chef i många år. Han har byggt upp arbetsmarknadsenheten och velat ha ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen. Varje fredag träffar handläggare från arbetsmarknadsenheten SIUS-konsulter på Arbetsförmedlingen. Andra arbetsförmedlare är också välkomna. På fredagsmötena diskuteras exempelvis nya och pågående ärenden, och trepartssamtal bokas in. Ett bra samarbete bygger på bra relationer med handläggarna.43

Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp har en insats för unga med funktionsnedsättning som kallas Trampolinen. Medverkande

36 Intervju med Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-13. 37 Intervju med Samordningsförbundet i Sundsvall 2017-03-30.

38 Intervjuer med Arbetsförmedlingen 2017-03-29 och Samordningsförbundet i Sundsvall 2017-03-30.

39 Intervju med en SIUS-konsulent vid Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-29. 40 Intervju med Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-29–30.

41 Intervjuer med Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20 och 2017-03-15–16. 42 Intervju med Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20.

43 Intervju med Trollhättans stad 2017-03-16.

18

BAKGRUND OM KOMMUNERNA I FALLSTUDIERNA 2017/18:2

parter är Arbetsförmedlingen, Trollhättans stad och Försäkringskassan. Trampolinen arbetar med vägledning, studiebesök, skriva cv, hjälpa arbetssökande ut på praktik m.m.44

Trollhättans stads arbetsmarknadsenhet har gjort och gör flera särskilda satsningar för unga med funktionsnedsättningar. Ett exempel som finns i dag ärFabiansomfinansierasgenomattlönenkvittasmotförsörjningsstödet.Kravet för att få insatsen är att man är inskriven på Arbetsförmedlingen och samtidigt har ett ganska högt försörjningsstöd. Insatsen innebär en praktik på tre månader följt av en ettårig utvecklingsanställning. Kravet är också att man måste gå med i a-kassan. Just nu finns 6–7 ungdomar i insatsen.45

ArbetsförmedlingeniTrollhättandeltogiArbetsförmedlingensochFörsäkringskassans effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning.46

44Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-02-20 samt Samordningsförbundets webbplats, http://www.softleg.se/page.php?kat=5&prodID=43.

45Intervju med Trollhättans stad 2017-03-16.

46Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2017) Effektutvärdering av unga insatser för unga med aktivitetsersättning, working paper 2017:2, s. 142.

19

2017/18:2

3 Unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är en heterogen grupp. I gruppen ingår personer som har en permanent nedsatt arbetsförmåga och personer, oavsett stödinsats, som med lämplig stödinsats (t.ex. ergonomiskt hjälpmedel eller en stödjande arbetsförmedlare under anställningens början) i förhållande till arbetsuppgifterna inte längre har nedsatt arbetsförmåga. Därtill kommer de olika typerna av funktionsnedsättning. Inomsammatypavfunktionsnedsättningfinnsdetocksåstoravariationer.Ex- empelviskan två individer med autismha helt olika problembildoch behov av stöd.47

I detta avsnitt presenteras statistik för målgruppen utifrån Arbetsförmedlingens funktionsnedsättningskoder med utvärderingens generella reflektioner på utvecklingen under åren 2011–2016 från gjorda intervjuer och dokumentstudier.Vidarebelysesproblematikeniattställadiagnoser.Dessutombeskrivs den arbetssökandes väg till arbetsmarknaden på ett schematiskt vis och vad som menas med att ackvirera arbeten samt olika typer av effekter.

Arbetsförmedlingens statistik bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom det finns en del problematik kring användningen av funktionsnedsättningskoder. Uppgifterna om antalet inskrivna med en funktionsnedsättningskod kan vara både över- och underskattade. Problematiken behandlas vidare i kapitel 5.

3.1 Unga i målgruppen 2011–2016

I december 2016 var ca 35 300 unga inskrivna med en funktionsnedsättningskod på Arbetsförmedlingen. Dessa utgör cirka en fjärdedel av de unga som enligt SCB:s urvalsundersökning 2016 anser sig ha en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.48

3.1.1Andelen unga med en funktionsnedsättningskod har ökat

Under åren 2011–2016 ökade andelen inskrivna med en funktionsnedsättningskod, från 13 till 19 procent, se diagram 1. Andelen öppet arbetslösa låg

47Intervju med arbetsgivare i Trollhättan 2017-03-15, Attentions temadag om adhd i arbetslivet 2017-05-17.

48År 2016 var antalet unga (16–29 år) med funktionsnedsättning sommedför nedsatt arbetsförmåga 117 000–163 000 enligt SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med

funktionsnedsättning, rapport 2017:2, s. 139. I begreppet funktionsnedsättning ingår i SCB:s undersökning:nedsattsyn ellerhörsel,tal-ellerröstproblem,rörelsenedsättning,allergi,psy- kisk funktionsnedsättning, diabetes, hjärt-/lungproblem, mag-/tarmsjukdom, psoriasis, epilepsi, dyslexi eller något liknande.

20

UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM MEDFÖR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA 2017/18:2

2016 kvar på samma nivå som 2011, medan andelen unga i arbete med stöd och i program med aktivitetsstöd hade ökat.49

Diagram 1 Andelen unga med en funktionsnedsättningskod

Antal inskrivna unga (16–29 år) av totalt antal inskrivna unga för åren 2011–2016. Totalt och särredovisade i program med aktivitetsstöd, arbete med stöd och öppet arbetslösa

Procent          
25          
20          
15          
10          
5          
0          
2011 2012 2013 2014 2015 2016
Funktionsnedsättningskod (totalt) Program med aktivitetsstöd
Arbete med stöd   Öppet arbetslösa  

Källa: Bearbetning av Arbetsförmedlingens statistik.

Möjliga förklaringar till ökningen är enligt Myndigheten för delaktighet (MFD) att Arbetsförmedlingen gör mer noggranna kartläggningar och den övergripande tendensen att grupper med svag ställning på arbetsmarknaden utgör en allt större andel av de arbetslösa.50

Att diagnostiseringen av unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har blivit bättre är en annan förklaring som framkommer både i forskning och i några intervjuer.51 Flera aktörer menar att det kan gå ett visst mode i att ställa vissa diagnoser och i vissa frågor.52 Lika Unika ger exempel på att många kommuner i dag talar om frågor som rör psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De menar också att om frågan finns med i politiska inspel ökar medvetenheten om problemen.53 Attention menar att en förklaring till det ökande antalet NPF-diagnoser är att medvetenheten om NPF har ökat inom vården och i samhället.54

49Se tabell 4 i avsnitt 4.2 för en beskrivning av vad som ingår i arbete med stöd och arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.

50MFD (2016) Utvärdering och analys av funktionshinderpolitiken, s. 47.

51Intervjuer med Attention 2017-03-14 och Arbetsförmedlingen 2017-05-18. För referenser till forskningen, se avsnitt om diagnostiseringsproblematiken nedan.

52Intervjuer med Lika Unika 2017-05-08 och Arbetsförmedlingen 2017-05-18.

53Intervju med Lika Unika 2017-05-08.

54E-post från Attention 2017-08-30.

21

2017/18:2 UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM MEDFÖR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA

Ökningen kan också förklaras av att den psykiska och fysiska ohälsan ökar blandunga,särskiltblandungakvinnor,vilketSamordnarenförungasomvarken arbetar eller studerar (UVAS) lyfte i sitt delbetänkande.55

Underåren2014–2016skedde enkraftigökningavgemensammakartläggningar för unga med aktivitetsersättning i de 25 kommuner som var med i Ar- betsförmedlingens och Försäkringskassans effektutvärdering av unga insatser förungamedaktivitetsersättning.56 Dettakanocksåhabidragittillattflerungdomar fått en funktionsnedsättningskod under dessa år.

Misa lyfter också fram att en möjlig förklaring till att andelen unga med NPF och psykisk ohälsa har ökat kan vara att föräldrarna blir äldre och äldre när de får barn. Särskilt betydelsefull är pappans ålder när det gäller risken att få barn med adhd.57 Enligt forskning ökar risken när pappan fyllt 45 år.58

Diagnostiseringsproblematiken

PersonermedNPFharökatövertidiallaoffentligaersättningssystem,såäven i Arbetsförmedlingens statistik. En del av ökningen beror enligt forskare och andra aktörer sannolikt på att fler personer får en diagnos än tidigare. I det följande sammanfattas några studier.

Socialstyrelsen har i en rapport identifierat ett antal utvecklingstendenser som sannolikt har påverkat bedömningen av adhd-diagnosen över tid. I rapporten lyfts exempelvis att man under senare år satsat mer på adhd-utbild- ningar för läkare, att medieuppmärksamheten ökade i samband med läkemedelsföretagens stora lanseringar kring åren 2005–2006 och att diagnoskriterierna för adhd förändrades 2013.59

Pojkar diagnostiseras oftare med adhd och autism än flickor enligt en utredning om problematisk elevfrånvaro. Förklaringen till könsskillnaderna är enligt flera svenska och internationella studier att kriterierna för adhd och autismspektrumstörningar är kodade efter pojkars mer utåtriktade symtom, vilka oftare uppmärksammas som problematiska av omgivningen, medan flickors svårigheter ofta tar sig andra uttryck.60

I en tvillingstudie jämfördes förekomsten av symtomfenotyper, dvs. de observerbara egenskaperna hos individen, och diagnoser inomautismspektrumet under en tioårsperiod för barn födda 1993–2002 i två olika databaser. Resultaten från studien visar att symtomen var stabila under tioårsperioden medan diagnosernaökadekraftigt.Ökningenidiagnosernaberorenligtstudiendärför troligen på administrativa förändringar, såsom diagnostisk substitution och

55SOU 2017:9, s. 11.

56Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2017) Effektutvärdering av unga insatser för unga med aktivitetsersättning, working paper 2017:2, s. 19.

57Intervju med Misa 2017-05-30.

58Brian M. D’Onofrio et al., Paternal Age at Childbearing and Offspring Psychiatric and Academic Morbidity, februari 2014.

59Socialstyrelsen(2014),IngridCarlberg,En diagnos det stormat kring – Adhd i ett historiskt perspektiv.

60SOU 2016:94, s. 210.

22

UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM MEDFÖR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA 2017/18:2

ändrade vårdsökarmönster och inte på genetiska och/eller miljömässiga förändringar.61

En dansk studie som studerat ökningen av autismspektrumdiagnoser (asd) hos barn födda 1980–1991 i Danmark, drar slutsatsen att en stor del av ökningen i autismspektrumdiagnoserna under den studerade perioden kan hänföras till förändringar i rapporteringspraxis.62

Vidare har även finska forskare studerat asd hos finska barn födda 1987– 2005.Slutsatsenfråndenstudienärattenökadkännedomomasd, merprecisa diagnoskriterier och förändringar i praxis för hur man sätter diagnoser kan ha haft betydande effekter på ökningen av behandlade slutenvårdspatienter med asd från 1987–1992. Däremot var andelen sluten- och öppenvårdspatienter ganska stabil under åren 1992–1998.63

En internationell studie har jämfört antalet rapporterade barn med asd, hyperaktivitetsstörningar, Tourettes syndrom och tvångssyndrom i Danmark, Finland, Sverige och västra Australien över tid. Ett av studiens resultat är att andelen barn och familjer som varit i kontakt med hälsovården på grund av NPF hos barn ökat.64

Läkarutlåtanden med diagnoser utgör ofta ett av underlagen till Arbetsförmedlingens bedömningar vid funktionsnedsättningskodningen. Den ökade diagnostiseringen är därför sannolikt en av de bidragande orsakerna till att antalet unga med en funktionsnedsättningskod ökat. Se vidare kapitel 5.

3.1.2Fler män än kvinnor har en funktionsnedsättningskod

Av de ca 35 300 unga som var inskrivna med en funktionsnedsättningskod på Arbetsförmedlingen i december 2016 var drygt en tredjedel kvinnor. Enligt SCB:s undersökning bedömer kvinnor (16–64 år) i högre utsträckning än män att deras funktionsnedsättning medför nedsatt arbetsförmåga.65

I diagram 2 kan noteras skillnader mellan kvinnor och män i framför allt fyra grupper av funktionsnedsättningar.

Det är en högre andel män som har ”Dyslexi och specifika inlärningssvårigheter”,ivilkenautism,adhdochaspergeringår(beigelinjen).Utvecklingen ökade dock för både kvinnor och män under åren 2011–2016. Män har också en högre andel med koden för ”Generella inlärningssvårigheter” (översta blå linjen) och koden för ”Missbruks- eller beroendeproblematik” (bruna linjen).

61Lundström, S. et al. (2015), ”Autism phenotype versus registered diagnosis in Swedish children: prevalence trends over 10 years in general population samples”, The BMJ.

62Hansen, S. N. et al.(2015), ”Explaining the increase in the prevalence of AutismSpectrum Disorder”, JAMA Pediatrics.

63Hinkka-Yli-Salomäki, S. et al. (2013), ”The incidence of diagnosed autism spectrum disorders in Finland”, Nordic journal of psychiatry.

64Atladottir H. O., et al. (2015), ”The increasing prevalence of reported diagnoses of childhood psychiatric disorders: a descriptive multinational comparison”, European child & adolescent psychiatry.

65SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, rapport 2017:2, s. 7–8. I SCB:s urvalsundersökning anger personer själva att de har en funktionsnedsättning.

23

2017/18:2 UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM MEDFÖR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA

Koden för ”Missbruks- eller beroendeproblematik” infördes den 1 mars 2015 och ersatte delvis den tidigare koden ”Socialmedicinskt arbetshandikapp”. Den kraftiga nedgången mellan 2014 och 2016 beror på att en del av de som tidigarekodades med socialmedicinskt arbetshandikappintelängreficknågon kod, t.ex. kriminella och medberoende.66

Andelen inskrivna unga kvinnor med koden ”Psykisk funktionsnedsättning” är däremot högre än för män (gröna linjen).

Diagram 2 Andelen unga med en funktionsnedsättningskod uppdelat efter kön och funktionsnedsättningskod

Antal inskrivna unga (16–29 år) av totalt antal inskrivna unga för åren 2011–2016

Procent   Kvinnor       Procent   Män      
10,0           10,0          
9,0           9,0          
8,0           8,0          
7,0           7,0          
6,0           6,0          
5,0           5,0          
4,0           4,0          
3,0           3,0          
2,0           2,0          
1,0           1,0          
0,0           0,0          
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Dyslexiochspecifikainlärningssvårigheter Generellainlärningssvårigheter    
Psykisk funktionsnedsättning   Missbruks-eller beroendeproblematik
 
Rörelsehinder   Övriga somatisktrelaterade funktionsnedsättning
 
Hörselskada ellerdövhet   Synskada
 
Hjärt-,kärl-, och/eller lungsjukdom   Astma, allergi ochöverkänslighet
 

Förvärvadhjärnskada

Källa: Bearbetning av Arbetsförmedlingens statistik.

En förklaring till att det är en lägre andel kvinnor än män när det gäller de flesta funktionsnedsättningskoderna är enligtMFD att det är vanligt att flickor underdiagnostiseras, framför allt inom skolan.67

Attention menar att adhd och autismspektrumtillstånd hos flickor upptäcks senare än hos pojkar. Enligt Attention är det i stället vanligt att flickorna får utmattningssyndromsomvuxna,faständetbottnarienfunktionsnedsättning.68 Att andelen unga kvinnor med psykisk ohälsa har ökat uppmärksammas

också av Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar.69

I gymnasiesärskolan kan man arbeta olika med flickor och pojkar, enligt en forskare i Halmstad, vilket kan påverka möjligheterna att få ett arbete. Många

66Se avsnitt 5.1.1 för bakgrunden till förändringen.

67Intervju med MFD 2017-05-04.

68Intervju med Attention 2017-03-14.

69SOU 2017:9, s. 11.

24

UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM MEDFÖR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA 2017/18:2

unga flickor går vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiesärskolan. Då är också praktiken förlagd till en förskola. Men de får inget jobbpå förskolan när deslutareftersomdetkrävsvidareutbildningförattfåjobbasomförskollärare. Män som går yrkesprogram på gymnasiesärskolan och praktiserar i fabriker och verkstäder får däremot ofta arbete efter sin praktik. Anledningen är att det på dessa arbetsplatser inte krävs en formell utbildning för jobbet. Det går dock inte att urskilja i vilken funktionsnedsättningskod elever som gått gymnasiesärskolan återfinns. Enligt forskaren återfinns de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen troligen i koden ”Generella inlärningssvårigheter”.70

Vissafunktionsnedsättningarökarmedstigandeålder.LikaUnikaframhåller att detta är en förklaring till att andelen syn- och hörselskadade är låg i diagrammet,eftersomdessafunktionsnedsättningarblirvanligarejuäldreman blir.71

3.1.3 Andelen unga med funktionsnedsättning varierar mellan länen

Antalet unga med en funktionsnedsättningskod av det totala antalet inskrivna i åldersgruppen varierar över landet om man jämför statistik över länen. I genomsnitt för åren 2011–2016 var andelen unga med en funktionsnedsättningskod 17 procent, se diagram 1 och figur 1 nedan. I Västernorrlands län var andelen lägst (14,4 procent) och i Gotlands län var andelen högst (24,2 procent) när man jämför antalet unga med en funktionsnedsättningskod med det totala antalet inskrivna unga i länet.72

70Intervju med forskarevid Högskolan iHalmstad 2017-04-28.Cirka 30 procent av eleverna somärfödda1982ellersenare medintellektuellfunktionsnedsättningsomgickutgymnasiesärskolan 2001–2011 var inskrivna på Arbetsförmedlingen i november 2011. Detta framkommer i en specialbearbetning av dataregistret Hurpid (Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability) av forskare vid Högskolan i Halmstad. E-post från Högskolan i Halmstad 2017-05-04.

71Intervju med Lika Unika 2017-05-08.

72I jämförelse med befolkningen av unga i länet blir resultatet ett annat eftersom andel inskrivna av befolkningen också varierar i de olika länen.

25

2017/18:2 UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM MEDFÖR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA

Figur 1 Andelen unga med en funktionsnedsättningskod per län

Antalet inskrivna unga (16–29 år) med en funktionsnedsättningskod av totalt antal inskrivna unga i genomsnitt under åren 2011–2016, i procent

23–25

20–22

17–19 14–16

Källa: Bearbetning av statistik från Arbetsförmedlingen.

I de fyra kommuner där fallstudierna i utvärderingen gjordes såg utvecklingen av antalet inskrivna unga med en funktionsnedsättningskod över åren 2011– 2016 ut så här:

Tabell 2 Antal unga med en funktionsnedsättningskod

Antal unga (16–29 år) i december månad under åren 2011–2016

Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Linköping 342 430 506 518 485 432
Stockholm 1 327 1 669 1 982 2 032 1 887 1 792
Sundsvall 265 324 434 467 462 438
Trollhättan 175 211 278 331 376 373
Totalt riket 27 023 32 535 37 848 38 823 37 580 35 305

Källa: Arbetsförmedlingen. Se bilaga 6 för data i övriga kommuner.

ArbetsförmedlareiLinköpingframhållerattenavförklaringarnatillattantalet unga med en funktionsnedsättningskod sjönk 2015 och 2016 var att koden för socialmedicinska arbetshandikapp försvann den 1 mars 2015. I Linköping användemandensocialmedicinskakodenbl.a.förungamedkriminellbakgrund. Det var ett sätt för vissa unga kriminella att få in en fot på arbetsmarknaden.

26

UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM MEDFÖR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA 2017/18:2

Nu kan förmedlingen inte längre bevilja anställning med lönestöd för dessa ungdomar om de inte har någon annan funktionsnedsättning.73

StockholmsstadmenarattStockholmslänärbrapåattdiagnostisera,vilket kan bidra till att fler unga får en funktionsnedsättningskod.74 Det kan enligt Stockholms stad finnas flera förklaringar till detta. Attention arbetar aktivt med att få medlemmar, och deras syn är att alla som har behov av att få en diagnos ska kunna få en. Föräldrar kan också ligga på för att deras barn ska få en diagnos och sedan tillgång till stöd. Stockholms län kan också ha mer resurser för diagnostisering än andra län i Sverige.75

I Sundsvall tar det, enligt en arbetsförmedlare i Sundsvall, längre tid att få adhd-diagnoser genom landstinget. Ibland är väntetiden ett år.76 Detta kan bidra till att tidendet tar för en arbetssökande att få en funktionsnedsättningskod förlängs.

Arbetsförmedlingen i Sundsvall har fått signaler från skolan om att de neuropsykiatriska diagnoserna har ökat markant. När 16–17-åringar hoppar av gymnasiet har de vanligtvis någon form av neuropsykiatrisk diagnos.77 Detta är en möjlig förklaring till att antalet unga med en funktionsnedsättningskod ökade i Sundsvall under åren 2011–2016.

Arbetsmarknadsenheten vid Trollhättans stad upplever att det är fler ungdomar med funktionsnedsättning som behöver stöd i dag än tidigare, vilket statistiken visar. Arbetssökande står enligt arbetsmarknadsenheten generellt längre från arbetsmarknaden än tidigare. Problematiken för ungdomarna är mer komplexa, och det blir tyngre att jobba med dessa ungdomar. Eleverna mår också sämre än tidigare.78

Till viss del har antalet unga med en funktionsnedsättningskod påverkats i Trollhättan av att funktionsnedsättningskoden för socialmedicinskt arbetshandikapp försvann och inte ersattes fullt ut av den nya koden. Det skapar enligt arbetsförmedlaren t.ex. problem för de som tidigare haft den gamla koden, men som inte har missbruks- och beroendeproblematik. Det innebär också att de som har en problematisk social situation inte längre får någon kod. För dessa finns det därför inget underlag, och då tar det längre tid att utreda om dessa individer behöver stöd.79

73Intervju med arbetsförmedlare vid Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20.

74Enligt en undersökning av Stockholms läns landsting hade 2,6 procent av tonåringarna i Stockholms län en diagnos inom autismspektrumet 2011, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2007. Stockholms läns landsting, Autismspektrumtillstånd bland barn och unga i Stockholms län, faktablad 2014 nr 2.

75Intervju med anställd vid Stockholms stad 2017-03-08.

76Intervju med arbetsförmedlare vid Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-13.

77Ibid.

78Intervju med Trollhättans stad 2017-03-16.

79Intervju med arbetsförmedlare vid Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20.

27

2017/18:2 UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM MEDFÖR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA

3.2 Den arbetssökandes väg till arbete

I nedanstående figur illustreras den arbetssökandes (i målgruppen) väg till arbete genomframför allt Arbetsförmedlingens (Af:s) insatser. De fetmarkerade pilarna beskriver den normala vägen för den arbetssökande. I beskrivningen görs ett antal antaganden.

Figur 2 Beskrivning av den arbetssökandes väg till arbete

Antagande om att alla ungdomar kan och vill söka ett jobb

Utgångspunkt

1. 16–29-   2. Söker
åringar med   jobb själv
funktions-   eller skrivs
nedsättning   in på Af
     

Antagande om Antagande om:   Antagande om att den arbets-
att det går att 1. Praktikplatsen matchar sökande kan få ett jobb utan
hitta en lämplig 2. Arbetsgivaren kan anställningsstöd samt att
praktikplats på erbjuda en anställning arbetshjälpmedel och/eller biträde
den lokala   3. Praktiken genomförs kan tillhandahållas vid behov
arbetsmarknaden utan avbrott       Slutmål: Arbete  
                       
3. Af utreder   4. Praktikplats   5. Subven-     6. Osubven-
och ger en           tionerad       tionerad
funktions-           anställning     anställning
nedsättnings-           eller Samhall        
kod                      
                       

Aktiviteter som kan pågå under hela processen:

-Samverkan mellan parter

-Utbildningsinsatser

-Stöd från vården

-Stöd från coach

-Stöd till arbetshjälpmedel och biträde

-Stöd från externa leverantörer

1.Det första antagandet som görs är att alla ungdomar kan och vill söka ett jobb. I verkligheten finns det ungdomar som inte vill söka jobb och de som inte kan söka jobb. Alla ungdomar fångas därför inte upp av Arbetsförmedlingen. En del blir hemmasittare och skriver inte in sig på Arbetsförmedlingen förrän efter flera år. Andra ungdomar tar del av kommunala insatser, t.ex. daglig verksamhet inom lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Andra insatser som kommunerna erbjuder inryms i det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar upp till 20 år.

Det finns även ungdomar som väljer att gå en reguljär utbildning i stället för att söka jobb.

2.Givet det första antagandet är första steget för den arbetssökande att söka ett jobb och bli inskriven på Arbetsförmedlingen. Det finns dock de arbetssökande som själva söker ett jobb och får ett jobb utan att gå via Arbetsförmedlingen. Dessa utgör ett mörkertal i Arbetsförmedlingens statistik.

3.NästastegärattArbetsförmedlingengörenutredningavdenarbetssökande. Det initiala underlaget till utredningen eller i vissa fall kartläggningen kan variera. För vissa ungdomar finns gedigna underlag från skolan, och då räcker det med att Arbetsförmedlingen gör en kartläggning. Andra ungdomar saknar helt utredning, antingen för att skolan missat att utreda eller för att föräldrar motsatt sig utredning, och då behöver Arbetsförmedlingen göra en utredning. Arbetsförmedlingens utredning används som underlag för att ge den arbetssö-

28

UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM MEDFÖR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA 2017/18:2

kande en funktionsnedsättningskod. Det är frivilligt att samtycka till registrering av kod, men den underlättar för att den arbetssökande ska bli berättigad till särskilda stöd reserverade för personer med funktionsnedsättningar. Efter detta kan den arbetssökande få en subventionerad eller osubventionerad anställning direkt, men det vanligaste är att den arbetssökande först erbjuds en praktikplats.

4.Om det går att hitta en lämplig praktikplats på den lokala arbetsmarknaden erbjuds den arbetssökande en praktikplats i 3–6 månader, ofta med möjlighet till förlängning. För att praktikplatsen ska leda till en subventionerad eller osubventionerad anställning antas att praktikplatsen matchar både den arbetssökande och arbetsgivaren, att arbetsgivaren har möjlighet att erbjuda en anställning och att den arbetssökande genomför sin praktik utan avbrott. I praktiken får många arbetssökande ingen anställning efter avslutad praktik (antingen för att arbetsgivaren eller den arbetssökande inte är intresserad) utan kommer tillbaka till Arbetsförmedlingen som behöver hitta en ny praktikplats eller anställning. Arbetsförmedlingen kan också behöva göra en ny utredning och/eller hitta en ny praktikplats och/eller sätta in andra insatser/aktiviteter för att den arbetssökande ska få en anställning. Arbetsförmedlingen kan i detta steg ta hjälp av andra aktörer för att få arbetssökande ut i arbete; t.ex. gör Ar- betsförmedlingen upphandlingar av och samarbetar med privata aktörer, såsom Peritos och Misa.

5.Om antagandena uppfylls är det vanligast att den arbetssökande erbjuds en subventionerad anställning eller en anställning på Samhall. För många arbetssökande med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga är det inte möjligt att få ett arbete utan anställningsstöd.

6.För att den arbetssökande ska få en osubventionerad anställning antas att den subventionerade anställningen kan övergå till en osubventionerad anställning samt att eventuella arbetshjälpmedel och/eller biträde kan tillhandahållas vid behov. I praktiken övergår sällan anställningen till en osubventionerad anställning eftersom arbetsuppgifterna i den subventionerade tjänsten ofta är anpassade och skapade efter vad individen kan göra.

För att den arbetssökande ska få ett arbete kan andra aktiviteter/insatser behövas under hela processen. Det kan också behövas exempelvis samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen för att ordna praktikplatser på kommunen, utbildningsinsatser, stöd från psykologer och/eller coacher (ar- betsterapeuter,SIUS-konsulenter,arbetsförmedlare)samtstöd tillarbetshjälpmedel och biträde. Arbetsförmedlingen köper också in tjänster från externa leverantörer (jämför steg 4).

29

2017/18:2 UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM MEDFÖR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA

3.2.1Skapade arbeten

Konkurrensen på arbetsmarknaden är hård, och det är svårt för arbetssökande med funktionsnedsättningar att få ett arbete som annonseras på den öppna arbetsmarknaden. Tjänsterna som erbjuds på den öppna arbetsmarknaden är dessutomsällananpassadeefterarbetssökandemedsärskildabehovavanpassningar och/eller stöd.

Enlösningpå dettaproblemär attarbetsförmedlareaktivtsökerupparbetsgivare för att hitta lämpliga arbetsplatser för praktik och subventionerade anställningar, som passar den arbetssökande. Detta brukar kallas att ackvirera arbeten.

Det kan exempelvis handla om att arbetsgivare plockar ihop delar av olika arbetsuppgifter från befintliga tjänster. En arbetsgivare beskriver att de har skapatarbeteförattpassajustderasungdomar.Detärverkligaarbetsuppgifter som normalt ingår som en delmängd i en vanlig tjänst. De har också flexiblare arbetstider för de personer som har svårt att passa tider och komma upp på morgonen. En av de anställda behöver väckas varje morgon, annars kan han sova en hel helg.80

3.2.2Beskrivning av olika typer av effekter

När man diskuterar vilka effekter arbetsmarknadspolitiska insatser/åtgärder har brukar man tala om olika typer av effekter. Dessa kan delas in i allmänna jämviktseffekter ochprogrameffekter,dvs.effekterfördesominsatsernaärtill för.81

Allmänna jämviktseffekter handlarexempelvisomattarbetsgivareväljeratt anställa en person som har stöd i stället för en person utan stöd, s.k. undanträngningseffekter. Direkta undanträngningseffekter brukar delas in i dödviktseffekter, som innebär att personen som får insatsen skulle ha fått ett jobb ändå (denna effekt innebär alltid en kostnad), och substitutionseffekter, som innebär att en person somfår insatsen ersätter en ordinarie person, dvs. arbetstillfället skulle ha funnits även utan insatsen. Det finns också indirekta undanträngningseffekter, som innebär att lönerna pressas uppåt, vilket leder till att färre får anställning när åtgärden införs.

Programeffekterna kan indelas i tre olika typer:

1.Annonseringseffekter innebär att den som ska få insatsens beteende kan påverkasredan innan insatsen startar, t.ex. att personen redanföre insatsen slutar att söka andra jobb.

2.Inlåsningseffekter innebär att personerna som fått insatsen är mindre benägna att söka andra jobb, dvs. minskad sökaktivitet.

3.Behandlingseffekter innebär att personens jobbchanser ökar till följd av insatsen, dvs. att insatsen fått avsedd effekt.

80Intervju med arbetsgivare i Trollhättan 2017-07-13.

81Statskontoret (2011), Subventionerade anställningar. En kartläggning, rapport 2011:34.

30

UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM MEDFÖR NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA 2017/18:2

I denna utvärdering förekommer framför allt reflektioner kring undanträngnings- och inlåsningseffekter med anledning av de aktuella arbetsmarknadspolitiska insatserna. Vi återkommer till dessa effekter i kapitel 4.

31

2017/18:2

4 Andelen unga med funktionsnedsättningar som går vidare till arbete eller studier

I detta kapitel behandlas frågan om varför Arbetsförmedlingens delmål att andelen ungdomar under 30 år med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som går vidare till arbete eller reguljär utbildning ska öka inte uppnåtts samt vilka effekter arbetsmarknadspolitiska insatser haft och vilken roll olika faktorer spelat. I måttet ”går vidare till arbete” mäter Arbetsförmedlingen i sin uppfyllelse av delmålet både subventionerade och osubventionerade anställningar.

4.1 Andelen unga i målgruppen som går vidare till arbete eller studier 2011–2016

Andelenungamedenfunktionsnedsättningsommedförnedsattarbetsförmåga som gick vidare till arbete eller studier låg ungefär på samma nivå under åren 2011–2016, vilket innebär att målet inte har nåtts. Dock ökade antalet unga i målgruppenunderhelaperioden,vilketbetyderattfler(mättiantal)ungdomar gick vidare till arbete eller studier.

Tabell 3 Andel (%) ungdomar under 30 år med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som gått vidare till arbete eller reguljär utbildning

Månadsgenomsnitt för åren 2011–2016

Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Linköping 6,5 6,0 7,0 8,3 9,4 8,7
Stockholm 8,7 7,8 7,6 8,2 8,0 8,1
Sundsvall 9,0 8,9 7,9 8,5 7,2 6,6
Trollhättan 5,0 4,8 5,5 4,4 5,3 4,2
Totalt riket 7,6 6,8 6,6 7,5 7,2 7,6

Källa: Arbetsförmedlingen. Se bilaga 6 för data i övriga kommuner.

4.1.1 Några inledande förklaringar till att målet inte nåtts

Sommarjobb för unga med funktionsnedsättningar är en insats som anordnas av många kommuner. Flera aktörer poängterar att det är en viktig insats som bidrartillattungaimålgruppenfårinenfotpåarbetsmarknaden.82 EnligtLika Unika finns det oroande exempel på kommuner som bytt målgrupp för sina

82 Intervjuer med Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-13, Samordningsförbundet i Sundsvall 2017-03-30 och Lika Unika 2017-05-08.

32

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

sommarjobb.Grupperställsmotvarandra,mendetgällerattkunnasehelheten för alla grupper.83

EnSIUS-ansvarigpåArbetsförmedlingenmenarattdetkanvarasvårareatt få ut personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden under en högkonjunktur. Små och medelstora företag som under en högkonjunktur går på högvarv uttrycker ibland att de inte har tid med handledning av arbetssökande.84

Privata aktörer menar att Arbetsförmedlingen inte själva får ut alla sina arbetssökande med funktionsnedsättningar och att de därför behöver hjälp av kommersiella partner.85

Enligt Arbetsförmedlingen har konkurrensen om subventionerade anställningar ökat under de senaste 5–6 åren. Längre tid tillbaka fanns det bara subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättningar. Numera kan även långtidsarbetslösa och nyanlända få subventionerade anställningar. Detsenasteårethargruppennyanländasomärberättigadetillsubventionerade anställningar vuxit kraftigt.86

Lika Unika framhåller att vissa typer av funktionsnedsättningar inte uppmärksammas när de inte nämns i beslutsunderlag och andra sammanhang.87 Detta skulle kunna påverka måluppfyllelsen för dessa grupper.

I andelen unga i målgruppen som gått vidare till arbete eller studier ingår inte de ungdomar som tar del av kommunala insatser såsom daglig verksamhet. Det behöver dock inte betyda att dessa ungdomar är overksamma. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framhåller att daglig verksamhet med individuell placering kan fungera bra och att deltagarna kan uppleva den dagliga verksamheten som ett ”vanligt jobb”. Det kanske därför inte är givet att de vill bli inskrivna på Arbetsförmedlingen.88

4.1.2Stora skillnader beroende på var i Sverige man bor

Andelen unga i målgruppen somgått vidare till arbete eller utbildning varierar dock beroende på var iSverigeman bor. I dekommuner somhade 50 eller fler inskrivna unga med en funktionsnedsättningskod 2016 varierade andelen mellan 3,7 och 17,1 procent, se figur 3. Observera att 112 kommuner hade färre än 50 inskrivna unga med en funktionsnedsättningskod 2016 och att dessa har exkluderats från figuren (markerat med vit färg).89

83Intervju med Lika Unika 2017-05-08.

84Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-05-18.

85Intervju med Peritos 2017-05-02 och e-post från Misa 2017-08-30.

86Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-05-18.

87E-post från Lika Unika 2017-08-30.

88E-post från SKL 2017-08-31.

89Se bilaga 6 för data i samtliga kommuner.

33

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

Figur 3 Andel (%) ungdomar under 30 år med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som gått vidare till arbete eller reguljär utbildning per kommun

Månadsgenomsnitt 2016. De kommuner som hade färre än 50 inskrivna med funktionsnedsättningskod 2016 är exkluderade (vita)

12,5–

10,0–<>

7,5–<>

5,0–<>

0–<>

Sundsvall:

6,6 %

Trollhättan:

4,2 %

Stockholm:

8,1 %

Linköping:

8,7 %

Källa: Bearbetning av Arbetsförmedlingens statistik.

En av förklaringarna till att Linköping ökade andelen under åren 2011–2016 (se tabell 3 ovan) är, enligt Arbetsförmedlingen i Linköping, att de som har arbetat med unga med funktionsnedsättningar har haft ett nära samarbete med

34

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

specialister och SIUS-konsulenter. Arbetsförmedlarna har arbetat individanpassat och diskuterat frågor med specialisterna varannan vecka.90

I Stockholm fanns under undersökningsperioden en särskild förmedling somriktadesigtillungamedendokumenteradfunktionsnedsättningsommedför nedsatt arbetsförmåga.91 Detta kan vara en av förklaringarna till att Stockholmharenrelativthögandelsomgårvidaretillarbeteellerutbildning.Enligt anställda vid den särskilda förmedlingen har arbetsförmedlarna där god kunskapomarbetslivsrehabiliteringochfunktionsnedsättningar.Generelltärdock kompetensen och kunskapen om dessa frågor låg bland arbetsförmedlare i Stockholms län, vilket kan leda till att det tar tid innan unga med funktionsnedsättning får den hjälp de behöver om de initialt skriver in sig på en annan förmedling. Placeringen av förmedlingen vid Globen har inneburit att vissa arbetssökande i Stockholms stad har haft långt till förmedlingen och har haft svårigheter att ta sig dit (specifikt från Järvafältet).92

En annan förklaring till att Stockholm har en relativt hög andel som gått vidare till arbete eller utbildning kan enligt Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan vara att Stockholms stads arbetsmarknadsförvaltning har haft en drivande ansvarig för initiativet till serviceassistenter,93 se avsnitt 2.2.2.

I Sundsvall sjönk andelen som gått vidare till arbete eller utbildning under åren2011–2016.Enförklaringtilldettaärenligtförmedlingskontoretattkom- munen av budgetmässiga skäl tog bort de särskilt avsatta sommarjobben för ungamedfunktionsnedsättningarikommunenunder2015och2016.Sommarjobben innebar ofta en möjlighet till förlängd tillfällig anställning, ibland också till en subventionerad tillsvidareanställning.94

En av förklaringarna till att andelen som gått vidare till arbete eller utbildning sjönk i Trollhättan under åren 2011–2016 är enligt förmedlingskontoret att Saab i Trollhättan lades ned i december 2011. Nedläggningen av Saab har påverkat samtliga på arbetsmarknaden i kommunen, dvs. även unga med funktionsnedsättning. Under perioden har det också blivit fler som har fått aktivitetsersättning och samtidigt är inskrivna på Arbetsförmedlingen.95

Fler orsaker till att andelen som gått vidare till arbete eller utbildning inte uppnåtts diskuteras i de följande avsnitten 4.2–4.5.

90 Intervju med Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20.

91Under2017kommerArbetsförmedlingenStockholmSamverkanattorganisatoriskttillhöra en större förmedling med ca 300 anställda. Det är ett led i den stora omstruktureringen av Arbetsförmedlingens kontorsnät i Stockholms län. Intervju med anställda vid förmedlingen 2017-02-13.

92Intervju med Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-02-13 och e-post 2017-08-

93Ibid.

94Sommaren2017återinfördekommunensärskildasommarjobbförungamedfunktionsnedsättning (under minst tre veckor) där hela lönen betalas av kommunen och Arbetsförmedlingen. Intervju med Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-13.

95Intervju med Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20.

35

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

4.2 Arbetsmarknadspolitiska insatser och program

Arbetsmarknadspolitikenanvänderolikainsatserochprogramförattuppnåde arbetsmarknadspolitiska målen. En del av insatserna och programmen är särskiltriktadetillpersonermedfunktionsnedsättningsommedförnedsattarbets- förmåga. Insatserna och programmen har varierat över åren. I tabell 4 presenteras en översikt över de arbetsmarknadspolitiska insatser och program som fannsunderåren2011–2016.Förmerinformationominsatsernaochprogram- men, se bilaga 2. Den 1 juli 2017 bytte några arbeten med stöd benämning, se bilaga 4.

Tabell 4 Arbetsmarknadspolitiska insatser för målgruppen under åren 2011–2016*

De insatser som är särskilt riktade till målgruppen är kursiverade

Program med aktivitets- Arbete med stöd/subven- Övriga insatser:
stöd: tionerade anställningar:  
Jobb- och utvecklingsgaran- Särskilt anställningsstöd SIUS
tin (JOB) inom JOB  
Jobbgaranti för ungdomar Särskilt anställningsstöd i Stöd till hjälpmedel på ar-
(under 25 år) form av instegsjobb betsplatsen
Arbetspraktik Lönebidrag Stöd till personligt biträde
Arbetslivsinriktad rehabili- Skyddat arbete hos offent- Särskilt stöd vid start av nä-
tering lig arbetsgivare ringsverksamhet
Arbetslivsintroduktion Trygghetsanställning Kompletterande aktörer
Arbetsmarknadsutbildning Utvecklingsanställning Yrkesintroduktionsanställ-
    ning (fr.o.m. 2014)
Förberedande eller oriente- Traineejobb (fr.o.m. 2015) Utbildningskontrakt (fr.o.m.
rande utbildning   2014)
Start av näringsverksamhet Extratjänster (fr.o.m. 2015) Folkhögskolesatsning för
    unga
Projekt med arbetsmark- Nystartsjobb  
nadspolitisk inriktning    
Fördjupad kartläggning och    
vägledning    
Aktiviteter inom vägledning    
och platsförmedling    
Validering**    

* Arbetsförmedlingen erbjuder förutom de arbetsmarknadspolitiska insatserna även psykosocialt anpassningsstöd. Dessutom finns möjligheten att få ett skyddat arbete hos Samhall och särskilda insatser för syn- och hörselskadade.

** Sedan den 1 februari 2016 räknas validering som ett s.k. arbetsmarknadspolitiskt program, dock skedde validering under åren 2011–2016.

Källa: Bearbetning av information i Arbetsförmedlingens Återrapportering 2016 och 2017.

I Statskontorets kartläggning av subventionerade anställningar 2011 framfördes att de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning skulle kunna ha olika mål beroende av typ av funktionsnedsättning.

36

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

För de insatser som inriktar sig till personer med funktionsnedsättning behöver därmed arbete utan stöd inte vara det primära målet. I stället är det möjligt att tänka sig flera relevanta mål för denna grupp, bl.a. beroende av orsaken till den nedsatta arbetsförmågan.96

Delaktighetkan varaettmål,ettannatärattsubventionsnivånska minskaöver tid.97 Det framgår inte i strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016 omArbetsförmedlingensdelmål ”att andelen ungdomar under 30 år med funktionsnedsättning som går vidare till arbete eller reguljär utbildning årligen ska öka” är ett arbete med eller utan stöd, även om Arbetsförmedlingen mäter både subventionerade och osubventionerade anställningar i uppföljningen av delmålet.

4.2.1Framgångsrika metoder inom området

En av de särskilda arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättningar med nedsatt arbetsförmåga, SIUS, bygger på metodiken Supported Employment.Denmetodikenlyfterforskareochandraaktörerinom området ofta fram som framgångsrik för att öka arbetsmarknadsdeltagandet bland personer med funktionsnedsättningar.98

Metoden innebär att den enskilde tillsammans med en arbetsförmedlare eller en jobbcoach arbetar för att hitta en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Rehabilitering och arbetsträning sker sedan under anställningen med personligt stöd från jobbcoach eller förmedlare. Metodens centrala del och framgångsfaktor är det personliga stödet till såväl den anställde som arbetsgivaren för att individen långsiktigt ska kunna behålla arbetet.99

En metod som också lyfts fram som framgångsrik för personer med psykiska funktionsnedsättningar är Individual Placement and Support (IPS) som ärenmetodsomutgårfrånSupported Employment ochsomharettstörrefokus på individen med psykiska funktionsnedsättningar.

4.2.2 Effekter och erfarenheter för personer med funktionsnedsättningar

Kunskapsläget om effekter av olika arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättningar med nedsatt arbetsförmåga är begränsat. Detfinnsenligt Institutetförarbetsmarknads-ochutbildningspolitiskutvärde- ring (IFAU) t.ex. ingen systematisk forskning som har tittat på undanträngningseffekter för den här gruppen. Det är en relativt liten och heterogen grupp

96Statskontoret (2011) Subventionerade anställningar. En kartläggning, s. 33.

97Ibid.

98Bl.a. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2017), Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning, working paper 2017:2, intervjuer i fallstudierna, se vidare avsnitt 4.2.2. Även Misa instämmer i detta enligt e-post 2017-08-30.

99SOU 2012:31, s. 103.

37

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

som är svår att utvärdera eftersom det är svårt att hitta kontrollgrupper för att göra effektutvärderingar.100

Enligt IFAU:s rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden101 beror bristenpåutvärderingaravarbetsmarknadspolitiskaprogramförpersonermed funktionsnedsättningar delvis på att syftet med programmen inte enbart är att deltagarna så fort som möjligt ska lämna programmen för ett ordinarie jobb. Det finns enligt rapporten en risk att för stark tonvikt läggs på att programmen ska leda till osubventionerade jobb, vilket innebär att deltagarna hämtas bland demsomstårförhållandevisnäraarbetsmarknaden,medandesvagasteintefår några insatser alls.

Kunskapsläget om effekter av arbetsmarknadspolitiska insatser generellt och för andra grupper är betydligt bättre än för personer med funktionsnedsättningar.Ibilaga4sammanfattasnågraresultatfrångjordautvärderingaroch studier.

Arbetsmarknadsutbildningar fungerar bra för målgruppen

I några av IFAU:s rapporter lyfts arbetsmarknadsutbildningar fram som insatsersomfungeratbraförpersonermedfunktionsnedsättningar.Blandannathar detframkommit attarbetssökande medfunktionsnedsättningsommedförnedsatt arbetsförmåga som deltagit i en arbetsmarknadsutbildning har fått arbete fortare, färre har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen och fler har varit sysselsattaefterprogrammetjämförtmeddesomintedeltogienarbetsmarknads- utbildning.102

Både positiva och negativa effekter av subventionerade anställningar

Vid några intervjuer har det framkommit att det som gäller för målgruppen framför allt är arbete med stöd. Exempelvis utvecklingsanställningar fungerar bra,eftersomdessagerdenarbetssökande möjlighetenattprovaenanställning under ett år utan krav på att arbetsgivaren därefter förlänger anställningen.103 Även vid intervjun104 med en arbetsgivare framkommer det att en anställning utan anställningsstöd inte har varit aktuellt, eftersom arbetsgivaren individanpassar arbetsuppgifterna.

I IFAU:s studie105 om lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivareochanställningarhosSamhallfannmantydliganegativaeffekterpåosubventionerad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Detta tyder enligt IFAU på att programmen har en inlåsningseffekt, dvs. att programdeltagarna blir inlåsta i subventionerade arbeten, troligen på grund av minskade ansträngningar att hitta ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Det kan enligtIFAUlåtanegativt medinlåsningseffekter,menfördenhärgruppenkan

100Intervju med IFAU 2017-05-03 samt IFAU rapport 2014:13, s.14.

101IFAU 2016:1, en omarbetning av ESO-rapport 2015:3.

102IFAU 2016:20, s. 45 och 2014:13.

103Intervju med Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20.

104Intervju med en arbetsgivare i Trollhättan 2017-03-15.

105IFAU 2014:24.

38

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

det i stället vara positivt. En del i denna grupp skulle antagligen inte kunna få arbete utan anställningsstöd, och det är bättre med ett jobb med stöd än inget jobb alls. Hela gruppen kommer aldrig att nå full produktivitet.106 Resultaten i studien visar också att de riktade arbetsmarknadspolitiska programmen kan ge personer med funktionsnedsättning meningsfull sysselsättning och förtjänstmöjligheter.

Delegationen för unga och nyanlända till arbete nämner i sitt delbetänkande107 att olika former av anställningsstöd har visat goda effekter när det gäller att förbättra personer med funktionsnedsättningars möjlighet att få ett jobb.

Stöd och matchning fungerar sämre för målgruppen

Arbetsförmedlingen menar att arbetssökande med funktionsnedsättningar har svårtattfåjobbviamatchning.Närarbetsgivarnakanväljaväljerdeoftastinte sökande från gruppen personer med funktionsnedsättning.108 Att stöd och matchning inte fungerar lika bra för unga i målgruppen lyftes också fram i en fallstudie.109

Även i en IFAU-studie110 observeras svårigheten i att matcha en arbetssökande i målgruppen med rätt arbetsgivare. Att signalera att man har en nedsatt arbetsförmåga är som att säga att arbetsgivaren tar en risk om de anställer en. Som arbetsgivare är det svårt att avgöra hur stor nedsättningen är och vilka risker man tar.

DeprivataaktörernaPeritosochMisaframhållerattdetärviktigtattmatchningen blir rätt från början. Det måste vara tydligt vad som förväntas av den arbetssökandeochvadhanellerhonfaktisktskaklaraav.111 Misamenarvidare att det är viktigt att lägga fokus på själva matchningsprocessen och ge arbetssökande möjligheten att få ”prova på” en arbetsplats. Det handlar enligt Misa lika mycket om att individen ska känna att ”här vill jag vara” som att arbetsgivaren känner ”det här blir bra”, dvs. en vinn-vinnsituation där båda parter är nöjda. Då skapas också hållbara lösningar enligt Misa.112

Arbetspraktik och arbetsträningsplatser verkar fungera bra

Arbetspraktik och arbetsträningsplatser är en insats som fungerar bra, enligt fallstudierna.113 Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan har ett nära samarbete med näringslivet, t.ex. Ica-handlare och arbetsintegrerande sociala företag som t.ex. Myrorna och Stadsmissionen, för att ordna praktikplatser och

106Intervju med IFAU 2017-05-03.

107SOU 2017:19, s 135.

108Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-05-18.

109Intervju med Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20.

110Intervju med IFAU 2017-05-03.

111Intervju med Peritos 2017-05-02 och e-post från Misa 2017-08-30.

112E-post från Misa 2017-08-30.

113Intervjuer med Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-02-13, Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20 och Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20.

39

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

arbetsträning. Det är viktigt att ungdomar som aldrig varit ute på arbetsmarknaden får prova på att vara på en arbetsplats. Under praktiken klargörs den sökandes behov av stöd.114 De bästa arbetsgivarna för målgruppen är enligt fallstudierna ofta små och medelstora företag.115 Arbetsförmedlingen i Linköping har ibland jobbat mot Samhall och olika hjälporganisationer såsom Återvinningen, Stadsmissionen, Erikshjälpen m.m.116 I Sundsvall framkom att den tidigare insatsen arbetsprövning fungerade bra. Den innebar att den arbetssökande började arbeta deltid för att senare trappa upp arbetstiden.117

Arbetsförmedlingen har gjort effektskattningar av personer med en funktionsnedsättningskod som deltagit i programmen arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik under åren 2000–2013. Resultaten av dessa är liksom IFAU:s studier överlag positiva. Effekterna av arbetspraktik är också positiva om samtliga typer av arbeten räknas in, dvs. både subventionerade och osubventioneradeanställningar.Däremotvareffekternaistortsettnollommaninte räknade in subventionerade anställningar.118

Statskontoret har i en delredovisning av uppdraget om praktik för personer medfunktionsnedsättninghosstatligamyndigheterredovisatattca440arbetssökande med funktionsnedsättning fick praktik under perioden april 2016 t.o.m. februari 2017.119 Det äldre praktikantprogrammet fungerade inte, enligt MFD. Bland annat har matchningen brustit och fokus har varit påden nedsatta arbetsförmågan iställetförpå vadindividernavarbrapå.Enmöjligförklaring till att programmet inte fungerade är enligt MFD att det krävs tid för handledning, vilket kanske inte alla myndigheter har, samt att statliga myndigheter är ganska avancerade och heterogena arbetsgivare.120

Individuella insatser såsom SIUS fungerar bra

Individuella insatser, såsom SIUS, fungerar bra för målgruppen enligt flera aktörer. Insatser som är ”hands on”, dvs. när den arbetssökandes individuella arbetsförmåga utreds och ett lämpligt arbete ackvireras för just den personen, är insatser som fungerar, enligt Arbetsförmedlingen. Individuella insatser kan utförasavandraänSIUS-konsulenter,mendetärSIUS-konsulenternasomhar mest tid avsatt i sin tjänst för att stödja den arbetssökande,bl.a. genomatt vara med på arbetsplatsen.121

114Intervju med ArbetsförmedlingenStockholmSamverkan2017-02-13oche-post2017-08-

115Intervjuer med Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-02-13, Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20 och Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20.

116Intervju med Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20.

117Intervju med Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-13.

118Arbetsförmedlingen, Effektskattningar av arbetsmarknadspolitiska program – med fokus på personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, URA 2015:5.

119Statskontorets Powerpointbilder ”Praktik i Staten” 2017-05-30, http://www.statskon- toret.se/var-verksamhet/utredningar-utvarderingar-och-uppfoljningar/praktik-for-personer- med-funktionsnedsattning-hos-statliga-myndigheter.

120Intervju med MFD 2017-05-04.

121Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-05-18.

40

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

ÄvenifallstudiernaframkommerattSIUS-konsulenternaärenarbetsmark- nadspolitisk insats på individnivå som fungerar och aktiverar den arbetssökande.122 I Trollhättan menar man att den skulle behöva utvecklas och kunna riktas till fler i målgruppen; t.ex. har arbetssökande med adhd i regel lätt att hitta ett jobb, om än svårare att behålla det. I dessa fall skulle en SIUS- konsulentkunnastödjadenarbetssökande.123 ISundsvallmenarmanattSIUS- konsulenterna är helt nödvändiga. De ordinarie arbetsförmedlarna hinner inte ha så många kontakter med arbetsgivarna eller följa upp så tätt som SIUS- konsulenterna. SIUS är med hela vägen från att hjälpa den arbetssökande att hitta ett jobb till att se till att han eller hon behåller jobbet.124

Enarbetskonsulentframhållerattdetärviktigtattdenarbetssökandeärdelaktig i sin egen planering. Arbetssökande ska veta att de har möjlighet att påverka sin egen plan. Det gäller att stärka individen. De ska också förstå vilken ”spelplan” de är på, t.ex. i hemmet, på praktikplatsen, bland kompisar.125

Det är också bra för arbetsgivaren att ha någon att kontakta om problem uppstår, menar en planeringsledare i Linköpings kommun.126

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har genomfört en effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning. Resultatet från studien127 visarattSupported Employment lyckasbästavmetodernaFörstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, Supported Employment ochCase Management.Dockgällerresultatethuvudsakligenmän.Förkvinnor visarstudieningaskillnadermellandetreinsatsernanärdetgällermöjligheten att komma i arbete.128 Supported Employment är också den mest kostnadseffektiva insatsen för unga med aktivitetsersättning, enligt studien. En annan studieharvisatattmetodenärmerkostnadseffektivänskyddadeverkstäder.129 Sammanfattningsvis visar effektutvärderingen att arbetslivsinriktad rehabilitering riktad mot unga med aktivitetsersättning ger resultat. Studien visar också att det finns en risk för att arbetssökande med aktivitetsersättning förlorarersättningenochannatstödomdeprövarsinförmågait.ex.enpraktikeller en tidsbegränsad anställning. Risken består i att ekonomiska bidrag och rätten till daglig verksamhet kan omprövas och upphöra. Detta skapar incitament för dem som inte är säkra på att de skulle klara av ett arbete att dölja/inte försöka uppvisa arbetsförmåga.130

122Intervjuer med Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-02-13, Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20 och Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-29–30.

123Intervju med Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20.

124Intervju med Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-29–30.

125Intervju med arbetskonsulent vid Linköpings kommun 2017-04-05.

126Intervju med en planeringsledare vid Omsorgskontoret i Linköpings kommun 2017-04-

127Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2017), Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning, working paper 2017:2.

128Forskarna kommer att under hösten att fortsätta att följa gruppen och då också försöka finna en förklaring till varför det är män som det går bäst för.

129Cimera R. E. (2012), ”The economics of supported employment: What new data tell us”,

Journal of Vocational Rehabilitation.

130Ibid. s. 86 och 88 och e-post från Arbetsförmedlingen 2017-08-30.

41

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

Individanpassade insatser och ett starkt individuellt och flexibelt stöd med ett bra bemötande har också lyfts fram som en framgångsfaktor i insatser och stöd till unga bland flera aktörer, enligt Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar.131

Folkhögskolesatsningen har vissa positiva effekter

Arbetsförmedlingens utvärdering av folkhögskolesatsningen visade på positiva effekter när det gäller övergång till ordinarie studier för unga (16–24 år) som tog del av satsningen under åren 2010–2012. Deltagarna lämnar arbetslösheten i högre grad för attövergå till studier än vad de skulleha gjortannars. De positiva effekterna vad gäller övergång till studier var dock mindre för gruppen unga med en funktionsnedsättningskod.132 Även ett förmedlingskontor menar att folkhögskolesatsningen är en insats som fungerar bra, då de arbetssökande ungdomarna får prova på om de vill fortsätta att utbilda sig.133

Olika utfall för specialanpassade utbildningar

Att upphandla förberedande specialanpassade utbildningar för målgruppen är en arbetsmarknadspolitisk insats som inte fungerar så bra, enligt ArbetsförmedlingenStockholmSamverkan.Enanledningärattutbildningenmåsteupphandlas på central nivå. Det är svårt att skräddarsy en utbildning som passar alla individer. Dock fungerade den tidigare köksbiträdesutbildningen som inkluderade en längre arbetspraktik bra.134

Enligt erfarenheter från en tidigare anställd på Misa är specifika upphandlingar mer framgångsrika; exempelvis gjorde Arbetsförmedlingen en upphandling för personer med asperger under 2009–2011 som var väldigt uppskattad av samtliga inblandade.135

De insatser som finns att tillgå är inte alltid de som behövs

En arbetskonsulent menar att något som inte är så bra är att flera insatser på Arbetsförmedlingen innefattar liknande moment, som att skriva ett cv. För de personer som behöver skriva sitt cv för fjärde gången fungerar insatsen inte likabra.Variationernaiinsatsernabehöverblistörre.Detyperavarbetsplatser som finns att tillgå för praktik och dylikt är ofta av liknande art. Vissa arbetsplatser där man skulle vilja komma in, exempelvis inom vården, tar inte emot praktikanter av olika anledningar. Samma arbetskonsulent menar också att det ibland kan finnas obalanser mellan vilka insatser som finns att tillgå och vad

131SOU 2017:9, s. 113. Misa håller med om detta enligt e-post 2017-08-30.

132ArbetsförmedlingensÅterrapportering2015,Effektutvärdering av studiemotiverande kurser för arbetslösa.

133Intervju med Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20.

134Intervju med Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-02-13.

135Intervju med MFD 2017-05-04.

42

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

sombehövs.Behovenändrasövertid,ochinsatsernasomfinnsatttillgåhinner inte alltid med i utvecklingen.136

4.2.3Förslag till kompletterande och förbättrade insatser

Det framgår i intervjuer och i dokumentstudier att vissa faktorer är viktiga för att insatserna för unga i målgruppen ska lyckas. Dessutom har nya förslag till kompletterande och förbättrade insatser lyfts fram i intervjuerna. Nedan finns en sammanfattning av dessa.

Tidiga insatser och ett långvarigt stöd

Vittnesmålen är många om att det ofta tar för lång tid innan unga får ta del av insatser, enligt UVAS-samordnaren. Det är viktigt både från individens och från samhällets perspektiv att insatser sätts in tidigt för att möta behov innan de blir mer komplexa och omfattande.137 UVAS-samordnaren påpekar också att det är centralt att stödet och insatserna i större utsträckning än i dag inkluderar ett utbildnings- och etableringsperspektiv.138

Att det är viktigt med tidiga insatser har också lyfts fram i en av fallstudierna. Det är enligt arbetsmarknadsenheten svårare att hjälpa 18–19-åringar än barn i tidig ålder.139

Ett långvarigt stöd är också viktigt för denna målgrupp. EnligtFörsäkringskassans studie från 2012 av situationen för unga som får aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga indikeras att ett långvarigt stöd till individerna är viktigt för att de ska kunna få och behålla ett jobb.140

MFD menar att insatserna på Arbetsförmedlingen generellt är väldigt bra, men att de också skulle behöva vara mer långsiktiga. Arbete med stöd är en insats som försvinner eller behöver omförhandlas med jämna perioder, vilket försvårar arbetet runt den enskilde. Man måste enligt MFD göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få kontinuerligt stöd.141

Även organisationen Attention och den privata aktören Misa menar att många personer med NPF behöver ett långsiktigt stöd. Den gruppen får enligt Attention inte i tillräcklig utsträckning ta del av SIUS-konsulenterna, och de behöver träffa sin arbetsförmedlare oftare än en gång per månad.142 Misa menar vidare att det är viktigt att stödet kan fortsätta efter att uppsatta mål har nåtts. Svårigheten är oftast inte att hitta ett arbete eller att påbörja studier utan att lyckas behålla arbetet och fortsätta studera.143

136Intervju med arbetskonsulent i Sundsvalls kommun 2017-03-30

137SOU 2017:9, s. 97.

138SOU 2017:9, s. 96.

139Intervju med arbetsmarknadsenheten vid Trollhättans stad 2017-03-16.

140Försäkringskassan (2012), Tio år med aktivitetsersättning – en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, dnr 06961-2011. Även Misa håller med om denna slutsats, e-post 2017-08-30.

141Intervju med MFD 2017-05-04.

142Intervju med Attention 2017-03-14 och e-post från Misa 2017-08-30.

143E-post från Misa 2017-08-30.

43

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

Snabba insatser med bättre kvalitet

Tidsaspekten framhålls av MFD som viktig för individen för att bibehålla motivation och vilja. Det får inte ta för lång tid att få stödinsatser. Om det dröjer kan det leda till ”disempowerment” i stället för ”empowerment”, dvs. de arbetssökande förblir arbetslösa.144

Kvaliteten i insatserna som riktas till UVAS måste också öka, enligt UVAS-samordnaren. Vidare menar samordnaren att åtgärder bör vidtas för att stärka möjligheterna till etablering för UVAS som har en funktionsnedsättning. Samordnaren ser behov av att i det fortsatta arbetet och uppföljningen se till ungas hela livssituation för att hitta lämpliga lösningar och vägar framåt i deras etablering.145

Krav vid offentliga upphandlingar

EnåtgärdsomLikaUnika146 förespråkarärattställahögrekravpåattrekrytera personer med funktionsnedsättningar, också unga, vid offentliga upphandlingar. Offentliga arbetsgivare måste se till att det finns tillgängliga rekryteringssystem och inte minst gå före när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning i sina ordinarie verksamheter.147 Lika Unika framhåller att Sveriges ratificering av Förenta nationernas (FN) internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning148 innebär ett åtagande enligt artikel 27 g och menar att den offentliga sektorn ska anställa personer med funktionsnedsättningar.

Möjlighet till flexiblare insatser

När det gäller det ökande antalet unga i målgruppen med psykisk ohälsa är det enligt Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) viktigt att se att behovet av stöd kan fluktuera över tid, och att en tillfällig förbättring inte innebär att individens behov upphört på längre sikt.149

I dagsläget är det inte möjligt att få lönestöd under en befintlig anställning, utan stöd kan endast ges vid en ny anställning.Enligt Attention och Misa finns detexempelvispersonermedadhdsomkanhaklaratsigutmärktunderenlång tid på arbetsplatsen, men de kan få svårigheter vid exempelvis en omorganisation eller om något annat inträffar som sänker arbetsförmågan. Då skulle möjligheten att få lönebidrag vara bra.150

144 Intervju med MFD 2017-05-04.

145SOU 2017:9, s. 12, 14 och 159 f.

146Lika Unika är en samarbetsorganisation med sex riksförbund från svenska funktionshindersrörelsen. Organisationen bildades 2009.

147Intervju med Lika Unika 2017-05-08 och e-post från Misa 2017-08-30.

148SÖ 2008:26, s. 25.

149SOU 2017:19, s. 136.

150Intervju med Attention 2017-03-14.

44

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

Regeringen tillsatte i maj 2017151 en särskild utredare som ska se över om det behövs flexiblare insatser (exempelvis flexjobb) för att förbättra möjligheterna för personer som har en nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning eller sjukdom att komma i arbete eller behålla ett arbete. I utredningsdirektiven anges uttryckligen att det är särskilt viktigt att analysera förutsättningarna för unga inom målgruppen. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2018.

Stöd och åtgärder som riktas till arbetsgivare

En arbetsgivare i fallstudierna anser att det skulle vara bra om Arbetsförmedlingen kunde erbjuda arbetsgivare en utbildning om hur personer med funktionsnedsättningar fungerar och vad man ska tänka på.152 Misa har t.ex. tagitframenutbildningihurarbetsgivarebäst kanstödjapersoner medautism och asperger på arbetsplatsen.153

I delbetänkandet154 från Dua framgår att det är nödvändigt att arbetsmarknadspolitiken erbjuder de arbetsgivare som vill och vågar rekrytera brett och otraditionelltettändamålsenligtstöd–inför,vidoch,omdetfinnsbehov,efter anställning.

Attention menar att fokus i insatserna behöver flyttas över till arbetsgivaren. Här behöver Arbetsförmedlingen enligt Attention göra mer.155

SKL har initierat ett projekt som går ut på att deltagande kommuner ska samla upp väldefinierade tjänster som sedan är vikta åt personer med funktionsnedsättningar. Det handlar inte om att ”hitta på jobb”, utan det ska vara jobb som bidrar till verksamheten. Dessa tjänster ska sedan matchas med lämpliga personer med stöd från Arbetsförmedlingen.156

Svenskt Näringsliv har enligt MFD lyft fram att lönesubventionerna är för låga och att subventionerna borde vara indexbaserade. Detta skulle enligt Svenskt Näringsliv göra fler arbetsgivare villiga att anställa personer med funktionsnedsättning som har anställningsstöd.157 Även SKL vill att taket för lönesubventionerna ska höjas för att underlätta.158

4.3 Arbetssökandes roll

Den arbetssökande kan själv påverka möjligheterna att få ett arbete eller att gå vidare med studier. I det följande avsnittet belyses frågeställningen om vilken rolldenarbetssökandespelarförattuppnåettpositivtresultatsamtvilkaegenskaper som är viktiga hos den arbetssökande.

151Jfr dir. 2017:41.

152Intervju med arbetsgivare i Trollhättan 2017-03-15.

153E-post från Misa 2017-08-30.

154SOU 2017:19, s. 119.

155Intervju med Attention 2017-03-14.

156Intervju med SKL 2017-04-28.

157Intervju med MFD. Se även SOU 2012:31, s. 217 och 337 f.

158E-post SKL 2017-08-31.

45

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

4.3.1Motivation och självkänsla viktiga egenskaper

Flera aktörer har nämnt att motivation och vilja är viktiga egenskaper hos den arbetssökande.159 Om motivation och vilja finns är man på god väg, enligt ett förmedlingskontor.160 Enarbetsgivaremenarattdetreviktigasteegenskaperna hos den arbetssökande är intresse, vilja och attityd.161

Motivationen att söka ett arbete kan också påverkas av ekonomiska förutsättningar exempelvis om den arbetssökande bor hemma och får aktivitetsersättning.162 Se även avsnitt 4.5.2.

Flera aktörer nämner även att självkänsla och insikt om sitt behov av stöd är viktiga egenskaper.163 En arbetsgivare menar att dessa egenskaper behöver stärkas och att de inte alltid går ihop.164 Även ett förmedlingskontor nämner att många arbetssökande har dålig självkänsla och att det gäller att skapa goda relationer och väcka hopp.165

Arbetssökande har svårt att lyfta fram sina styrkor och är ofta dåliga på att svara på öppna frågor, enligt den privata aktören Peritos. De menar att arbetssökande ofta inte klarar av vanliga intervjusituationer. Peritos anser att en trolig förklaring är att de hela tiden fått berätta om sina svagheter i stället för att framhäva sina styrkor. Det är enligt Peritos och Misa viktigt att arbetssökande har insikt om sin förmåga.166 Det är också viktigt att ändra fokus enligt Misa. De möter många unga arbetssökande som aldrig har fått frågorna ”Vad är du bra på?” och ”Vad vill du göra?”.167

MFD framhåller att arbetssökande behöver komma ut i arbetslivet för att få erfarenheter och för att lära känna sig själva.168

Självkänslan hos unga med NPF

Det har framkommit i utvärderingen att det finns studenter med NPF som har problem med att slutföra sina studier. En arbetskonsulent menar att det finns endelstudenterpåuniversitetetsominteklaratavsinastudierochsomisolerar sig och tappar självkänslan. Många är sjukskrivna. Här gäller det att försöka stärka självkänslan och få studenten tillbaka på banan.169

159Intervjuer med MFD 2017-05-04, Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-02- 13, Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20, en arbetsgivare i Linköping 2017-04-05

och Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20.

160Intervju med Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20.

161Intervju med en arbetsgivare i Linköping 2017-04-05.

162Detta har exempelvis framkommit vid intervjuer med Stockholms stad 2017-03-08, Ar- betsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20 och Samordningsförbundet i Sundsvall 2017-03-

163Bl.a. intervju med Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-02-13.

164Intervju med arbetsgivare i Linköping 2017-04-05.

165Intervju med Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20.

166Intervju med Peritos 2017-05-02 och e-post från Misa 2017-08-30.

167E-post från Misa 2017-08-30.

168Intervju med MFD 2017-05-04.

169Ibid.

46

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

Vid KTH har detta uppmärksammats, och ett särskilt projekt (Rusta) fokuserar på att hjälpa studenter med Aspergers syndrom att färdigställa sina universitetsstudier. Med hjälp av stödet tar fler personer sin civilingenjörsexamen.170

4.3.2Utbildningsnivån har betydelse

Vilka kunskaper och vilken utbildningsnivå den arbetssökande har påverkar möjligheterna att få ett arbete. Arbetsförmedlingen har sett att fler och fler ungdomar inte går klart sin gymnasieutbildning. De orkar inte; pressen är för stor. Väldigt många av dem som lämnar skolan har någon form av social problematik. Många ungdomar hamnar hos rehabiliteringen på Arbetsförmedlingen.171 För eleverna som gått i särskola är det enligt en forskare172 viktigt att eleverna har grundläggande kunskaper, som man övar redan i skolan, såsom hur man tar bussen till jobbet. Dua lyfter också fram att elever i gymnasieskolan saknar arbetsmarknadskunskap och att den behöver stärkas i skolan.173

4.4 Arbetsförmedlarens roll

Arbetsförmedlaren påverkar i sitt arbete på olika sätt möjligheterna för arbetssökande att få ett arbete, när det gäller både subventioneradeoch osubventionerade arbeten. I det följande avsnittet belyses frågeställningen om vilken roll arbetsförmedlaren spelar för att den arbetssökande ska kunna gå vidare till arbete eller studier. Dessutom beskrivs faktorer som kan ha bidragit till utfallet.

4.4.1Oförändrade riktlinjer för arbetsförmedlarna

Det skedde inte några förändringar i riktlinjerna för arbetsförmedlarna under perioden 2011–2016 som hade kunnat påverka möjligheterna för arbetssökandeattfåettarbete,enligtArbetsförmedlingen.Uppdragetattfådesomstår långt från arbetsmarknaden i arbete finns fortfarande kvar. Ungdomar med funktionsnedsättning är fortsatt en prioriterad grupp. Däremot finns det nya inslag, exempelvis att det har blivit tydligare att matchning är ett prioriterat mål.174

Arbetsförmedlingen har inte heller förändrat sina riktlinjer för SIUS- konsulenterna under tidsperioden. Dock utvecklas SIUS-konsulenternas sätt att arbeta hela tiden. En viktig faktor att ta hänsyn till i bedömningen av Ar- betsförmedlingens insatser är att arbetsförmedlarna under den tidsperiod som

170Projektet startade hösten 2014 och är ett samarbete mellan Asperger- och Autismförbudet, Misa och KTH. Intervju med MFD 2017-05-04 samt webbplatsen https://rustaprojektet.wordpress.com/.

171Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-05-18.

172Intervju med forskare vid Högskolan i Halmstad 2017-04-28.

173SOU 2017:19, s. 148.

174Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-01-30.

47

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

utvärderingen sträckte sig också fick ett ökat antal arbetssökande att stödja genom att antalet nyanlända ökade.175

4.4.2 Förtroende och tålamod viktiga faktorer

Det är enligt Arbetsförmedlingen viktigt att de skapar förtroende både hos arbetsgivarenocharbetssökanden.Förattarbetsförmedlarenskahamöjlighetatt stödja arbetssökande med funktionsnedsättningar fullt ut, krävs en rak dialog med arbetsgivaren om vilka förmågor och begränsningar som den arbetssökande har i den tänkta arbetssituationen.176

Långsiktighet och tålamod är viktiga faktorer i arbetsförmedlarens kontakter med unga i målgruppen, enligt ett av förmedlingskontoren.177 Tålamod är också något som arbetsgivare kan behöva. Se vidare avsnitt 4.5.4.

4.4.3 Kompetensen hos arbetsförmedlarna varierar

Vissa aktörer menar att kompetensen hos stödpersoner vid Arbetsförmedlingen varierar och skulle behöva stärkas.178 Enligt erfarenheter från en tidigare anställd på Misa var det stor skillnad mellan hur väl olika arbetsförmedlare lyckades få ut sina arbetssökande i arbete. Även forskning visar att specialistkompetens behövs för att stödja personer med psykisk ohälsa att lyckas få och behålla ett arbete.179 Det skulle enligt MFD därför behövas kompetensinsatser för arbetsförmedlarna samt mer specialiserade upphandlingar.180

MFD har vidare sett att specialister inte har använts fullt ut av Arbetsförmedlingen.Arbetsförmedlareharsjälvagjortbedömningaravarbetsförmågan, vilket kan ha lett till felaktiga bedömningar. En annan iakttagelse, som MFD settnärdeundersöktsituationenförnyanländaochpersonerietableringsfasen, är att om man använder nya metoder för att bedöma arbetsförmågan ökar antalet arbetssökande med funktionsnedsättningar.181 Dock ändrades inte riktlinjerna under åren 2011–2016, se avsnitt 4.4.1 ovan.

Enligt Funkautredningen182 finns det begränsningar för hur många metoder enarbetsförmedlarekantillgodogörasig.Omenarbetsförmedlarelärsigcirka treinsatserslussarhanellerhonsedansinaarbetssökandetilldessatreinsatser, eftersom han eller hon inte har lärt sig de andra insatserna.

DetfinnsenligtIFAUenriskattarbetsförmedlarebedömerarbetsförmågan lägre än den faktiskt är på grund av att lönesubventionen har ett tak. För en

175 Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-05-18.

176 Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-01-30.

177 Intervju med Arbetsförmedlingen i Sundsvall.

178 Intervju med MFD 2017-05-04.

179 Corbière, M. et al. (2013), ”Employment Specialist Competencies for Supported Employment Programs”, Journal of Occupational Rehabilitation, DOI 10.1007/s10926-013-9482-5. 180 Intervju med MFD 2017-05-04.

181 Ibid.

182 SOU 2012:31, s. 210.

48

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

arbetstagare medenlönsomär högreän maxgränsenförersättningärdetenda sättet att ge arbetsgivaren full kompensation för den nedsatta arbetsförmågan.183

4.4.4Hög arbetsbelastning och tidsbrist kan försämra utfallet

Det finns risk att arbetsförmedlare lägger svårare fall åt sidan ett tag på grund av hög arbetsbelastning, enligt ett av förmedlingskontoren.184 Det kan försämra möjligheterna för arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden att få ett arbete.

På Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan räcker tiden inte alltid till. Dettart.ex.tidatthittalämpligapraktikplatser.Påförmedlingenhardetlokalt också skett nyrekryteringar, som inneburit att tid gått åt till att lära sig det specifika uppdraget och hitta bra arbetsmetoder att utföra det.185

4.4.5Personalomsättning bland arbetsförmedlarna skapar oro

Personalomsättning är ett orosmoment för unga arbetssökande med aktivitetsersättning, enligt Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans effektutvärdering. Byte av handläggare på Arbetsförmedlingen är något som påverkar unga med aktivitetsersättning mer än övriga inom det förstärkta samarbetet. I projektet har det konstaterats att personalomsättning inte är tillfällig utan ständigt förekommande. Det får till följd att personalgrupperna i de flesta fall ständigt är underbemannade.186

Arbetsförmedlingen i Sundsvall har haft en viss personalomsättning, med flera pensionsavgångar. Det har bl.a. inneburit att insatsen med en SIUS- konsulentinteharkunnatgesredaniårskurs2pågymnasiet,somdetvartänkt. SIUS-handläggaren har etablerat kontakten först efter studenten.187

4.4.6Privata förmedlare fyller en funktion

Det finns privata förmedlare på arbetsmarknaden som riktar sig till personer med funktionsnedsättningar, t.ex. Peritos och Misa. Dessa aktörer kan genom sina nätverk och kontakter hitta lämpliga arbetsplatser. Arbetsförmedlingen samarbetar med och köper också in insatser från privata aktörer, stiftelser och sociala företag.188

ExempelvisPeritoserbjuderföretagattunderettåranställaenungdommed funktionsnedsättning (s.k. introduktionsanställning). Peritos står för sociala

183Intervju med IFAU 2017-05-03.

184Intervju med Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20.

185Intervju med Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-02-13.

186ArbetsförmedlingenochFörsäkringskassan(2017),Effektutvärdering av unga insatser för unga med aktivitetsersättning, working paper 2017:2, s. 89.

187Intervju med Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-13.

188Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-05-18 och e-post från Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-08-30.

49

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

kostnader och coachning, som finansieras via anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Den arbetssökande får en bruttolön från Peritos medan företaget betalar en månadskostnad till Peritos. Enligt Peritos är ca 70–75 procent av deras kandidater kvar på arbetsmarknaden efter att introduktionsanställningen avslutats.189

Misa har ett individuellt fokus och arbetar huvudsakligen med att matcha individer och deras personliga egenskaper och intressen med arbetsgivarens behov. För Misa är det viktigt att skapa hållbara lösningar som bottnar i både individens och arbetsgivarens förutsättningar. Alla som vill och kan ska få möjlighet att delta i arbetslivet, enligt Misa.190

4.5 Andra faktorers påverkan

Det finns flera andra faktorer som påverkar möjligheterna för unga i målgruppen att gå vidare till arbete eller studier. I det följande avsnittet belyses frågeställningen om vilken roll andra faktorer spelar utifrån vad som framkommit i intervjuer och dokumentstudier.

4.5.1 Konjunkturen och arbetsutbudet

I en högkonjunktur som den Sverige för närvarande befinner sig i skulle man kunna förvänta sig att det blir lättare för unga i målgruppen att få ett arbete. Men enligt bl.a. Dua har den goda konjunkturen inte kommit de unga med funktionsnedsättning till del på samma vis som unga i övrigt.191 Exempelvis kan det vara svårare för arbetsförmedlare att få ut personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden under en högkonjunktur på grund av tidsbrist hos små och medelstora företag (jämför avsnitt 4.1.1).

Utländska studier visar enligt IFAU att unga med funktionsnedsättningar (precis som andra svaga grupper på arbetsmarknaden) påverkas mer av konjunktursvängningar än andra grupper.192 Dagens arbetsmarknad kännetecknas alltmer av krav på flexibilitet hos såväl arbetsgivare som arbetstagare.193Ar- betsmarknadenharenligtArbetsförmedlingentillföljdavdettablivitmerkortsiktig de senaste 10–15 åren. Det finns fler projektanställningar, utvecklingsanställningar och säsongsanställningar. Det är därför svårare att behålla en anställning, och det drabbar unga med funktionsnedsättningar särskilt hårt.194

189 Intervju med Peritos 2017-05-02 och e-post 2017-08-31. Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan påpekar att kandidaterna ofta har fortsatt stöd från Arbetsförmedlingen hos en ny arbetsgivare efter att introduktionsanställningen avslutats. E-post från Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-08-30.

190 E-post från Misa 2017-08-30.

191 SOU 2017:19, s. 41–42 samt Arbetsförmedlingen, Perspektiv på ungdomsarbetslösheten, 2016.

192 Intervju med IFAU 2017-05-03.

193 Olofsson J. (red.) (2014), Den långa vägen till arbetsmarknaden. Om unga utanför.

194 Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-05-18.

50

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

4.5.2Aktivitetsersättning och aktivitetsrapportering

Aktivitetsersättning är en ersättning från Försäkringskassan för den som är mellan 19 och 29 år och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid under minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Vid flera intervjuer påpekades att aktivitetsersättningen kan bli en sorts fälla för målgruppen, särskilt de yngsta som fortfarande bor kvar hemma eller som flyttar ochfårhjälpmedboendet.Aktivitetsersättningenframstårsomenekonomiskt bra lösning, och tanken på att fylla 29 år är ganska fjärran.195

En arbetssökande är skyldig att löpande i aktivitetsrapporter redovisa sina sökaktiviteter. Redovisningen ska utgå från kraven i den individuella handlingsplanen.196 Rapporter från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har visat att regelverket för aktivitetsrapporter är mindre väl anpassat förpersonermedvissatyperavfunktionsnedsättningar.197 Den1februari2016 infördes dessutom kravet på aktivitetsrapportering via e-legitimation en gång per månad.198 Det här försvårar enligt ett förmedlingskontor ytterligare för unga med en funktionsnedsättning. Många sökande har inte ens tillgång till e-legitimation.199 Arbetsförmedlingen har skickat en hemställan till Arbetsmarknadsdepartementet om att undanta vissa grupper från aktivitetsrapportering. Hemställan är under beredning i Regeringskansliet.200

4.5.3Samverkan och gemensam lokalisering

Samverkan och gemensam lokalisering har i flera intervjuer och i dokumentstudier lyfts fram som framgångsfaktorer i arbetet med att stödja unga i målgruppen som vill börja arbeta eller studera. I både Sundsvall och Linköping, där man samlokaliserat myndigheter, har aktörerna varit nöjda.201 En arbetsmarknadskonsulent menar att samverkan har fungerat bra, att det har varit ”på riktigt”.202

SamarbetetmellanarbetsmarknadsenhetenochArbetsförmedlingeniTrollhättan fungerar också bra,203 liksom det gemensamma projektet Trampolinen.204

195Detta har exempelvis framkommit vid intervjuer med Stockholms stad 2017-03-08 och Samordningsförbundet i Sundsvall 2017-03-30.

1966 a § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Enligt e-post från Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-08-30 upphör den individuella handlingsplanen under 2017 och ersätts med planeringsverktyget.

197Se exempelvis IAF, 2017:7, s. 32.

198Arbetsförmedlingens föreskrifter om aktivitetsrapport, anvisning till arbete och underrättelse till arbetslöshetskassa, AFFS 2015:4.

199Intervju med Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-02-13.

200E-post från Arbetsmarknadsdepartementet 2017-08-28.

201Intervjuer med Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-29, en arbetskonsulent vid Sundsvallskommun2017-03-30ochSamordningsförbundet2017-03-30samtintervjuermed planeringsledare vid Omsorgskontoret i Linköpings kommun, Arbetsförmedlingen i Linköping och arbetsmarknadskonsulent i Linköpings kommun 2017-04-05. Se även kapitel 2.

202Intervju med arbetsmarknadskonsulent på Linköpings kommun 2017-04-05.

203Intervju med Arbetsförmedlingen i Trollhättan 2017-02-20. För beskrivning av projektet se avsnitt 2.2.4.

204Intervju med arbetssökande i Trollhättan 2017-03-15.

51

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

All typ av samverkan är enligt MFD viktig, framför allt på lokal nivå. Alla arbetsförmedlare känner inte till andra aktörers insatser, såsom Försäkringskassan.205 Enligt Dua är väl fungerande samverkan mellan Arbetsförmedlingen,kommunernaochandrarelevantaaktörerenförutsättningförframgångsrikt arbete mot ungdomsarbetslösheten och för ungas etablering i arbetslivet. Genom samverkan kan de olika aktörernas samlade kompetens, resurser och redskap nyttjas effektivt. Väl fungerande samverkan är till gagn för individen, samhällsekonomiskt lönsamt och administrativt effektiviserande. Vi- dare bör samverkan enligt Dua vara långsiktig och en del av den reguljära verksamheten och inte projektbaserad.206

Den privata aktören Peritos har enligt egen utsago haft ett bra samarbete medArbetsförmedlingenStockholmSamverkan,ochdeharfåttmångaarbetssökande därifrån.207

Misa har kunnat dra slutsatsen att den geografiska närheten till de olika arbetsförmedlingskontoren har varit givande och gett en mycket god kommunikation och gott samarbete med de lokala arbetsförmedlarna. Närhetsprincipen spelar en viktig roll enligt Misa.208

4.5.4 Arbetsgivaren

Arbetsgivaresviljaochförutsättningarattanställaungaimålgruppenpåverkar derasmöjligheterattfåettarbete.Ettantalfaktorerochegenskaperhosarbetsgivare har lyfts fram i intervjuer och framkommit i dokumentstudierna. De viktigaste sammanfattas nedan.

Arbetsgivares attityder påverkar utfallet

Arbetsgivares attityder och förutfattade meningar när det gäller att anställa unga i målgruppen kan bidra till att färre arbetsgivare anställer dessa ungdomar. Att det fortfarande finns negativa attityder hos arbetsgivare när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättningar framkommer i SCB:s undersökning om situationen för personer med funktionsnedsättning 2016. Bland personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga har 36 procent svarat ja på minst en av diskrimineringsfrågorna, där den vanligaste typen av diskriminering är negativa attityder hos arbetsgivare. Det är nästan dubbelt så vanligt som kränkningar, diskriminering vid tillsättning av jobb och mobbning.209

Det är allmänt känt att attityder är kopplade till kunskap. Om kunskapen omfunktionsnedsättningar och vad man kan göra för att anpassa arbetsplatsen ökar hos arbetsgivarna kan attityder förändras. Dock är det enligt MFD och

205 Intervju med MFD 2017-05-04.

206 SOU 2017:19, s. 117–118.

207 Intervju med Peritos 2017-05-02. 208 E-post från Misa 2017-08-30.

209 SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2016, rapport 2017:2.

52

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

den privata aktören Misa fortfarande långt kvar innan arbetsgivarna har den kunskap som behövs.210 Att det finns okunskap om gruppen påpekar även den privata aktören Peritos. De och Misa menar att det återstår arbete med att få arbetsmarknadens parter att inte se unga med funktionsnedsättningar som ett hinder.211

En forskare212 uttrycker det som att arbetsgivaren behöver veta vad den behöver göra för att anställa en person med funktionsnedsättning. Om en arbetsgivare har fått testa att anställa en person med funktionsnedsättning är det sedan inte så konstigt, enligt forskaren.

Synen och attityderna hos arbetsgivarna kan dock variera beroende på typ av funktionsnedsättning. Enligt en forskningsstudie var det stor variation mellan olika arbetsgivares syn på olika typer av funktionsnedsättningar. Hjärnskada, utvecklingsstörning och psykisk ohälsa är de funktionsnedsättningar som arbetsgivare har svårast att relatera till. Arbetsgivarna i studien efterlyste själva utbildning och kompetens i frågorna. Det framkommer även att ett flertal arbetsgivare inte kände till lönesubventioner i speciellt stor utsträckning.213

I Duas delbetänkande framkommer att arbetsgivare, såväl privata som offentliga, måste bli bättre på att identifiera kompetensen där man kanske inte brukar leta. Det är enligt Dua en konkurrensförutsättning.214

Arbetsgivarna är enligt Arbetsförmedlingen skeptiska mot ungdomar som hoppat av gymnasieskolan. Arbetsgivarna vill inte ha anställda/praktikanter som ger upp efter ett par månader. Därför är det svårare för dessa ungdomar att få ett arbete.215

Det finns arbetsgivare som är drivande och som anpassar arbetet efter individen. Det finns även arbetsgivare som har en nära dialog med Arbetsförmedlingen och/eller kommunen.216

Tålamod och vissa anpassningar kan behövas

Det kan ta lite längre tid att få en person med funktionsnedsättning att fungera på en arbetsplats. En arbetsgivare påpekar att unga i målgruppen ofta behöver en längre introduktion, vilket innebär att arbetsgivaren måste ha tålamod i början av en anställning. Får man det att fungera på arbetsplatsen är ofta unga med funktionsnedsättningar de mest lojala medarbetarna.217

Arbetsgivaren kan behöva göra vissa anpassningar i tjänsten, exempelvis att anpassa arbetstiderna och ordna särskilda hjälpmedel. Enligt Attention och

210Intervju med MFD 2017-05-04 och e-post från Misa 2017-08-30.

211Intervju med Peritos 2017-05-02 och e-post från Misa 2017-08-30.

212Intervju med en forskare vid Högskolan i Halmstad 2017-04-28.

213Andersson J. et al. (2014), ”Employer attitudes toward hiring persons with disabilities: A vignette study in Sweden”, Journal of Vocational Rehabilitation samt intervju med MFD 2017-05-04.

214SOU 2017:19, s. 119.

215Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-05-18.

216Intervjuer med arbetsgivare i Linköping 2017-04-05, Stockholm 2017-03-24, Sundsvall 2017-03-30 och Trollhättan 2017-03-15.

217Intervju med en arbetsgivare i Linköping 2017-04-05.

53

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

Misa kan t.ex. personer med NPF behöva ett bemötande från arbetsgivaren somhandlar om att vara extra tydlig med arbetsuppgifterna och erbjuda tid för återhämtning.218 Misa menar vidare att för vissa i målgruppen krävs det små anpassningar för att det ska fungera bra. Det kan t.ex. handla om att en person med asperger eller adhd har tillgång till ett vilrum 15 minuter per dag.219

Offentliga arbetsgivare

Kommunala och landstingskommunala arbetsgivare har enligt SKL220 ett stort behov av arbetskraft, som till viss del skulle kunna fyllas med arbetssökande med funktionsnedsättningar. Dock kan det finnas en del problem.

EnSIUS-ansvarigframhållerattmångayrkeninomvård,omsorgochskola ställer krav på formell kompetens. Det innebär att vissa grupper inom målgruppen, t.ex. de med kognitiva funktionshinder, inte kan få en anställning.221 För att lösa detta problem har exempelvis Stockholms stad infört en enklare serviceassistenttjänst, och i andra kommuner har man vikt särskilda tjänster till målgruppen.222

En arbetsgivare inom kommunal verksamhet, som har serviceassistenter, nämnerocksåattdeharbegränsadeekonomiska resurserattanställaunga med funktionsnedsättningar, trots anställningsstöd.223

IEskilstuna,somframhållssomenframgångsrikkommunavSKL,harman bl.a. omvandlat ersättning för personer med funktionsnedsättning i daglig verksamhet till en ”individpeng”. Individpengen har sedan bidragit till att fler blivit anställda i stället för att man har daglig verksamhet.224

Inom kommuner och landsting finns det enligt SKL225 ett kompetensförsörjningsbehov på 130 000 tjänster. Det är stora behov samtidigt somkommuner och landsting konkurrerar med andra aktörer. De som har gymnasieutbildning får jobb. Personer med funktionsnedsättning kan till viss del fylla det behovet. Ett problem kan dock enligt en anställd vid SKL vara att man inte ser kompetensen hos gruppen med funktionsnedsättningar.

Dua lyfter fram landstingens roll i insatser för att främja möjligheterna för unga med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt Dua bör det övervägas om landstingen kan involveras ytterligare, främst genomsin medverkanisamordningsförbund,och spelaen merframträdanderoll i samverkan kring unga.226

SKL tog fram en lägesrapport över vissa anställningar för personer medfunktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga hösten 2015. Den visade att kommunala arbetsgivare anställer nästan lika stor andel personer med

218Intervju med Attention 2017-03-14 och e-post från Misa 2017-08-30.

219E-post från Misa 2017-08-30.

220Intervju med SKL 2017-04-28.

221Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-05-18.

222Se även avsnitt 4.2.3.

223Intervju med arbetsgivare i Stockholms stad 2017-03-24.

224Intervju med SKL 2017-04-28.

225Ibid.

226SOU 2017:19, s. 139.

54

ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER 2017/18:2

offentligt skyddad anställning (OSA), lönebidrag och utvecklings- och trygghetsanställning som generellt. Däremot hade landstingen en lägre andel än generellt, se tabell 5.

Tabell 5 Andel anställda och andel personer med OSA, lönebidrag, utvecklings- och trygghetsanställning per sektor 2015

Sektor Andel anställda (%) Andel personer med OSA, lönebidrag, ut-
    vecklings- och trygghetsanställning (%)
Kommun 18,8 20,0
Landsting 5,9 1,3
Privat och stat* 75,3 78,7

* Varav andel anställda i privat sektor var 69,8 procent.

Källa: Pm En lägesrapport av vissa anställningar av funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga hösten 2015, SKL.

Oseriösa arbetsgivare

Det förekommer att arbetsgivare utnyttjar unga i målgruppen. Det finns exempelvis arbetsgivare som systematiskt har missbrukat möjligheten att anställa personer med anställningsstöd för att få billig arbetskraft.227 Vid ett par intervjuer med unga i målgruppen har det framkommit att de har erfarenheter från att ha blivit utnyttjade av arbetsgivare. Bland annat fick en arbetssökande stå i kassan, trots att han hade dyskalkyli, och en annan fick kritik för att hon var sjuk.228

4.5.5Förändring av gymnasiesärskolan

Den 30 juni 2013 började nya bestämmelser för gymnasiesärskolan att tillämpas som innebar hårdare krav än tidigare på att endast ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan ska tas emot.229 Exempelvis kan elever med autism och autismliknande tillstånd läsa vid gymnasiesärskolan endast om de också har en utvecklingsstörning eller förvärrad hjärnskada.

Elevgruppen i gymnasiesärskolan är därför mindre heterogen i gymnasiesärskolan som infördes 2013 än tidigare, eftersom elever med dyslexi och autismnumeraskagåidenvanligagymnasieskolan.Tidigarekundedessaelever ibland gå i gymnasiesärskolan.230

Dessa förändringar påverkar dock i liten grad andelen unga i målgruppen som går vidare till arbete eller studier, eftersom de flesta eleverna som gått i gymnasiesärskolainteärinskrivnahosArbetsförmedlingen.Avca11 000elever födda 1982eller senare med en intellektuell funktionsnedsättning somgått

227Sveriges Radios webbplats 2015-02-09, Arbetsförmedlingen överväger nya regler för missbruk av lönestöd, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6088975, DN webbplats 2015-01-06, Många får halva lönen betald med skattemedel.

228Intervjuer med unga i målgruppen 2017-03-09 och 2017-04-05.

229Prop. 2011/12:50, bet. 2011/12:UbU9, rskr. 2011/12:141.

230Intervju med forskare vid Högskolan i Halmstad 2017-04-28.

55

2017/18:2 ANDEL UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR SOM GÅR VIDARE TILL ARBETE ELLER STUDIER

ut gymnasiesärskolan 2001–2011 var ca 30 procent inskrivna på Arbetsförmedlingen.231

4.5.6 Folkhögskolorna

Folkhögskolorna påverkar också möjligheterna för unga i målgruppen att gå vidare till arbete eller studier. År 2015 rapporterade folkhögskolorna att 35 procent av deltagarna i allmän kurs respektive 14 procent i särskild kurs hade en funktionsnedsättning.232

Det finns enligt UVAS-samordnaren studier som lyfter fram folkhögskolornas betydelse för unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Exempelvis pekar en effektutvärdering som har gjorts av studiemotiverande folkhögskolekurser mot en positiv effekt när det gäller att gå vidare till fortsatta studier. Dock finns det fortfarande för få studier som har bedömt folkhögskoleinsatsers effekter för benägenheten att söka vidare studier eller för möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden.233

Enligtettförmedlingskontorskiljersiganvändningenavfolkhögskolorfrån stad till stad. Intresset för att gå på folkhögskolan har varit lågt i Linköping. Dock har de flesta som gått kurser på folkhögskolan i Linköping fortsatt med sina studier.234

231E-post från J. Arvidsson med bearbetning av dataregistret Hurpid, 2017-05-04.

232Folkbildningsrådets remissvar till Socialdepartementet om en funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle 2016-12-21.

233SOU 2017:9, s. 105.

234Intervju med Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-04-05.

56

2017/18:2

5 Användning av funktionsnedsättningskoder

Det finns en del problematik när det gäller användningen av funktionsnedsättningskoder, vilket kommer att beskrivas i detta kapitel. Detta medför att Ar- betsförmedlingens statistik över antalet inskrivna med en funktionsnedsättningskod kan vara både en över- och en underskattning.

För den arbetssökande kan det vara både positivt och negativt att få en funktionsnedsättningskod. Kapitlet avslutas därför med ett avsnitt om effekter för den arbetssökande av att få en kod.

5.1 Bakgrund

Funktionsnedsättningskoder, eller som de benämndes långt tidigare koder om arbetshandikapp, fick innanjuli 1994 – dvs.före tillkomsten av den dåvarande lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister – registreras efter tillstånd av Datainspektionen och med stöd av skriftlig dokumentation (framför allt läkarutlåtanden). Sedan dess registreras sådana koder endast med den arbetssökandesskriftligasamtyckeienlighetmedbestämmelserilag.Dethariundantagsfall235 förekommit tillfällen när koder har registrerats felaktigt. Såvitt det har kunnat fastställas inom ramen för denna studie har ändringar i kodningen hittillsgjortsvidtvåtillfällen,ijuli2000samtimars2015.Seavsnitt5.1.1nedan.

Arbetsförmedlingen använder sig av ett system med koder för olika typer av funktionsnedsättningar för att resurser i form av stöd och särskilda insatser lättare ska komma målgruppen till del. Koden som registreras i Arbetsförmedlingenssystemutgör också underlag för statistik. Kodningensker på basis av expertutlåtanden (läkares diagnoser, arbets- och eller skolpsykologers bedömningar, i vissa fall Arbetsförmedlingens egna experter). Kodningen förutsätter att den arbetssökande ger sitt medgivande till att bli kodad. Koden som den arbetssökande tilldelas öppnar med andra ord dörrar för att få tillgång till insatser och program. Underlaget till kodningen styrker funktionsnedsättningen och att den arbetssökande har behov av särskilt stöd för att komma vidare mot ett arbete. Koden underlättar sedan för den arbetssökande att ta del av de särskilda insatser och program och/eller arbetshjälpmedel som erbjuds personer med funktionsnedsättning sommedför nedsatt arbetsförmåga. Rätten atttadelavsådanainsatser ska intepåverkasav omenelektroniskregistrering görs eller inte.236 Om en arbetssökande inte vill ha en kod, kan han eller hon

235Jfr JO:s bedömning i ett ärende (dnr 2472-1998) där JO såg särskilt allvarligt på att en kod för psykiskt handikapp antecknats i Arbetsförmedlingens register utan vare sig stöd av skriftlig dokumentation eller den arbetssökandes skriftliga samtycke, se redog. 2000/01:JO1 s. 242 f.

236Arbetsförmedlingen (2016) Arbetsförmedlingens återrapportering 2016. En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016 samt intervju med Arbetsförmedlingen 2017-01-30.

57

2017/18:2 ANVÄNDNING AV FUNKTIONSNEDSÄTTNINGSKODER

ändå få ta del av Arbetsförmedlingens särskilda insatser och program om det finns dokumentation som styrker den nedsatta arbetsförmågan.237

Kodningen behövs enligt Arbetsförmedlingen för att säkerställa att de medel som är avsatta för personer med funktionsnedsättningar som ska ta sig till arbete används rätt, att de går till rätt målgrupp.238

5.1.1 Nya koder sedan mars 2015

Arbetsförmedlingen tog, som framgår ovan, fram nya föreskrifter omkodning av funktionsnedsättning som trädde i kraft den 1 mars 2015.239

Inför ändringen i föreskrifterna om koder togs en promemoria240 med en konsekvensutredning fram under januari 2015 och delades ut till myndigheter och ett fåtal organisationer241. Av promemorian framgick att bakgrunden till ändringsförslaget var att flera av begreppen i de dåvarande föreskrifterna inte överensstämde med Socialstyrelsens terminologi på det medicinska området. Dessutom var enligt Arbetsförmedlingen innebörden av vissa av begreppen diffus, vilket hade lett till synpunkter på detta bl.a. från brukarorganisationerna: exempelvis att socialmedicinska arbetshandikapp inte är någon funktionsnedsättning.242 Målsättningen med de nya föreskrifterna var att de skulle resultera i

a) att den arbetssökande får en tydligare definition av kodens innebörd

b) att arbetsförmedlaren får ett tydligare stöd för att avgöra vilken kod som kan vara aktuell att registrera och vilket underlag som krävs

c) att koderna uppfattas som tidsenliga och adekvata av t.ex. brukarorganisationer.

Arbetsförmedlingen bedömde att de nya föreskrifterna inte skulle få några negativa konsekvenser för de som berörs av föreskrifterna. Tvärtom ansåg Ar- betsförmedlingenattdenyaföreskrifternahadeettmeradekvatspråkbruksom är förenligt med gängse terminologi. De nya föreskrifterna243 föreslogs enligt uppgift i promemorian träda i kraft först under andra kvartalet 2015 men beslutades redan den 16 februari och trädde i kraft den 1 mars samma år.

237E-post från Arbetsförmedlingen 2017-08-30.

238Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-05-18.

239Arbetsförmedlingens föreskrifteromkod föruppgifteromhälsaoch funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, AFFS 2015:1, beslutade 2015-02-16.

240Jfr Arbetsförmedlingen, pm Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, 2015-01-09, dnr Af-2015/006156.

241Datainspektionen, Kriminalvården, Socialstyrelsen, Försäkringskassan, MFD, Handikappförbunden samt Lika Unika.

242Intervju med arbetsförmedlare vid Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20.

243Se AFFS 2015:1.

58

ANVÄNDNING AV FUNKTIONSNEDSÄTTNINGSKODER 2017/18:2

5.2 Problematik kring användningen av koder

Attanvändakoderförattbedömaochklassificeraolikatyperavfunktionsnedsättningar är inte helt enkelt. I det följande sammanfattas några problem som framkommit vid intervjuer och i dokumentstudier.

5.2.1Underlaget till Arbetsförmedlingens utredningar varierar

Läkare har över tid blivit mer benägna att ställa neuropsykiatriska diagnoser, vilket diskuterasi avsnittet omdiagnostiseringsproblematiken, se avsnitt 3.1.1 ovan.Samtidigtfårflickorilägreutsträckningänpojkarendiagnos,vilketkan bero på att flickor är underdiagnostiserade, se avsnitt 3.1.1 och 3.1.2.

Underlaget till Arbetsförmedlingens utredningar som ligger till grund för kodsättningen kan också variera. Ett förmedlingskontor i fallstudien har t.ex. haftsvårtattfåinunderlagfrånvården.Olikavårdcentralerharocksålevererat varierandeunderlag.Endelläkarutlåtandenärenligtförmedlingenbristfälliga. En möjlig anledning kan enligt förmedlingen vara att det finns en osäkerhet hos läkarna. Läkarna tror att underlaget ska vara till för sjukskrivningar, men det är ett intyg som berättigar till anställningsstöd.244

Underlag som kommer från barn- och ungdomspsykiatrin samt habiliteringen kan vara mer detaljerade än läkarutlåtanden, enligt ett annat förmedlingskontor. De menar vidare att läkarutlåtanden sällan beskriver konsekvenserna för just den specifika individen.245

Underlaget till Arbetsförmedlingens bedömning är enligt Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan det medicinska underlaget och i vissa fall skolhälsovårdens utredning. Dock kan arbetsförmedlare fortfarande grunda sin bedömning på att en person gått i gymnasiesärskola, och examensbeviset är då det dokument som styrker detta. Betyget är inget medicinskt dokument som förklarar sökandes stödbehov på individnivå.246

5.2.2 Arbetsförmedlares kunskap och kompetens om hur man sätter koder varierar

Arbetsförmedlare är mer eller mindre vana att sätta funktionsnedsättningskoder, men kunskapen och kompetensen varierar, vilket medför att bedömningarna kan variera. MFD menar att man kan ifrågasätta om det är fler som har fått en diagnos eller om det är Arbetsförmedlingen som har blivit bättre (kompetentare och fått mer vana) på att sätta koder, dvs. om Arbetsförmedlingen blivit effektivare.247

244Intervju med Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20.

245Intervju med Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2013-03-13.

246Intervju med Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan 2017-02-13 och e-post 2017-08-30.

247Intervju med MFD 2017-05-04.

59

2017/18:2 ANVÄNDNING AV FUNKTIONSNEDSÄTTNINGSKODER

Att kompetens i att sätta koder behövs och att den varierar bland arbetsförmedlareframkommeriflerafallstudier.Påettförmedlingskontorfinnsdetförmedlare som arbetar dagligen med unga med funktionsnedsättning och som är kunniga i att sätta funktionsnedsättningskoder. Men det finns också arbetsförmedlare som inte är lika kunniga. Arbetssökande som gått vanligt gymnasium kan sakna utredning och är sällan diagnostiserade. I de fallen behöver Arbetsförmedlingen göra en egen utredning.248

Det kan enligt ett annat förmedlingskontor finnas viss brist på kompetens bland arbetsförmedlare som inte direkt arbetar med personer med funktionsnedsättningar. De som arbetat länge med unga med funktionsnedsättning har haft en samsyn om vilken kod som ska sättas. De utredningar som de själva gör leder nästan alltid till att en funktionsnedsättningskod sätts.249

Arbetsförmedlares kompetens i att sätta koder kan, enligt Arbetsförmedlingen, generellt ha blivit bättre på senare år. Enligt de själva har de blivit grundligare i sin kartläggning av unga arbetssökande. Detta har enligt myndigheten fått effekten att fler identifieras och registreras med en funktionsnedsättning.250

Enligt en rapport från IFAU från 2014 fanns det vid Arbetsförmedlingen också ett visst utrymme för godtyckliga bedömningar, eftersom ”funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga” är ett flytande begrepp.251

5.2.3 Alla får inte någon kod – mörkertal i statistiken

Detärfrivilligtattfåenfunktionsnedsättningskod,ochdetfinnsdesomtackar nej till att få en kod, även om det är ovanligt.252

Det kan också finnas arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga somfått ett arbete på egen hand och somdärför inte fått någon kod, se avsnitt 3.2 punkt 2. Detta innebär att det finns ett mörkertal i statistiken, dvs. att det finns arbetssökande med funktionsnedsättningar som borde ha fått en kod.

Enligt IFAU leder detta till att utfallet när det gäller andelen unga i målgruppensomgåttvidaretillarbeteellerstudierärsämreiArbetsförmedlingens statistik än vad det faktiskt har varit i verkligheten.253

5.2.4 Kodsättningen tar tid

Det tar tid från att en arbetssökande med funktionsnedsättning skrivs in på Arbetsförmedlingen tills han eller hon får en funktionsnedsättningskod. Den genomsnittliga tiden för att få en kod var 270 dagar 2011 och minskade till

248 Intervju med Arbetsförmedlingen i Sundsvall 2017-03-13. 249 Intervju med Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-03-20.

250 Arbetsförmedlingen (2016) Arbetsförmedlingens återrapportering 2016. En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016, s. 15.

251 IFAU 2014:22, s. 9.

252 Intervju med Arbetsförmedlingen 2017-01-30.

253 Intervju med IFAU 2017-05-03.

60

ANVÄNDNING AV FUNKTIONSNEDSÄTTNINGSKODER 2017/18:2

232 dagar 2015.254 I Linköping har samlokaliseringen av olika aktörer fått ned väntetidernapågemensammamöten,vilketkanhabidragittillattminskatiden för kodsättningen.255

Enligt organisationen Lika Unika tar det fortfarande orimligt lång tid innan man får en funktionsnedsättningskod.256

MFD har i sin utvärdering av funktionshinderspolitiken påpekat att den långa handläggningstiden medför att det tar lång tid för arbetssökande att få det stöd de behöver på arbetsmarknaden.257

En orsak till att kodsättningen tar tid är att väntetiderna för att få en utredning hos landstinget kan vara långa. Exempelvis är väntetiderna för att få en neuropsykiatrisk utredning hos landstinget långa i Sundsvall. Om den arbetssökande inte har någon utredning kan psykologerna på Arbetsmarknadstorget i Sundsvall kopplas in, och då går det oftast fortare för den arbetssökande att få en diagnos och en funktionsnedsättningskod.258

5.2.5Ökade krav på resultat

Volym- och resultatmål i de årliga regleringsbreven till Arbetsförmedlingen kan påverka hur många och vilka som det är optimalt att klassificera som funktionsnedsatta. Regleringsbreven kan enligt IFAU ha bidragit till en större benägenhethosarbetsförmedlarnaattsättafunktionsnedsättningskoder.Enligt formuleringar i regleringsbreven till Arbetsförmedlingen har målet varit att få ut personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Ett sätt för Arbetsförmedlingen att lösa detta skulle kunna vara att ge fler en funktionsnedsättningskod, dvs. att personer som egentligen inte har nedsatt arbetsförmåga fått en kod, detta för att lättare få ut fler på arbetsmarknaden. Om det stämmer överskattas antalet unga med en funktionsnedsättningskod, eftersom en del inteharnedsatt arbetsförmåga.Ivilkenutsträckningdettafaktisktskerärdock svårt att bedöma.259

Även MFD menar att arbetsförmedlare kan ha haft incitament att ge arbetssökande en funktionsnedsättningskod eftersom det har funnits ett volymkrav på att få fler i arbete. Anledningen är enligt MFD att det kan vara lättare att få ut arbetssökande i arbete med anställningsstöd än utan.260

254Arbetsförmedlingen (2016) Arbetsförmedlingens återrapportering 2016. En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016, s. 26. Arbetsförmedlingens delmål var att den genomsnittliga tiden från det att en arbetssökande är aktualiserad på Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning är registrerad skulle minska med cirka tio dagar per år under perioden 2011–2016.

255Intervju med Arbetsförmedlingen i Linköping 2017-04-05.

256Intervju med Lika Unika 2017-05-08.

257MFD, Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016,A 2016:14, s. 69.

258Intervju med en arbetskonsulent i Sundsvalls kommun 2017-03-30.

259IFAU 2014:22 samt intervju med IFAU 2017-05-03.

260Intervju med MFD 2017-05-04.

61

2017/18:2 ANVÄNDNING AV FUNKTIONSNEDSÄTTNINGSKODER

Vidare har även forskare vid Södertörns högskola och Linköpings universitet lyft fram att ökade krav på arbetsmarknaden leder till att en högre andel arbetssökande kodas med funktionsnedsättning vid Arbetsförmedlingen.261

5.2.6 En kod säger inte allt om en individ

En kod som handlar om rätten att i egenskap av arbetssökande få tillgång till stöd på arbetsmarknaden därför att man har en viss funktionsnedsättning säger inte allt om en som individ. Det går inte att fånga upp mänskliga variationer i koderna. Alla människor är olika, och det går inte att fånga en exakt diagnos i en kod. Arbetsförmedlingens funktionsnedsättningskoder och andra koder riskerardärförattbliförsnäva,enligtenforskarevidHögskolaniHalmstad.Hon menar vidare att systemet har ett behov av kodning men att det behovet inte alltid överensstämmer med vad människorna behöver.262

SKL framhåller att det är viktigt att se att funktionsnedsättningskoderna visar att man är berättigad till extra stöd från Arbetsförmedlingen men att det är i det enskilda mötet mellan den arbetssökande och arbetsplatsen som man kan se vilken arbetsförmåga den sökande har på just den arbetsplatsen.263

En viktig variabel som saknas i Arbetsförmedlingens statistik och som inte funktionsnedsättningskoderna fångar är enligt MFD anställningsbarheten hos den arbetssökande.264

5.3 Effekter av att få en kod

Syftetmedattfåenfunktionsnedsättningskodförenarbetssökande,somframkommitiutvärderingen,ärattkodengertillgångtillstödochsärskildainsatser som enbart är riktade till arbetssökande med funktionsnedsättning. Dessa insatser bidrar i sin tur till att den arbetssökandes möjligheter att få ett arbete eller studera vidare ökar.

En arbetsmarknadskonsulent menar att det kan vara jobbigt för en del arbetssökande att få en kod, men att det är en bra möjlighet till anställning.265 En nackdel med att få en kod och en subventionerad anställning kan enligt flera aktörer vara attkodsättningen och den subventionerade anställningen leder till stigmatisering, dvs. att samhället stämplar den arbetssökande med funktionsnedsättning som orsakar hans eller hennes fortsatta utveckling mot en avvikandeidentitet.266 EnstigmatiseringkanenligtIFAUskebådegenomnegativa attityder och stereotyper om personer med funktionsnedsättning och genom

261 Jacobsson K. och Seing I., ”En möjliggörande arbetsmarknadspolitik? Arbetsförmedlingens utredning och klassificering av klienters arbetsförmåga, anställbarhet och funktionshinder”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg. 19, nr 1, våren 2013.

262 Intervju med forskare vid Högskolan i Halmstad 2017-04-28. 263 Intervju med SKL 2017-04-28.

264 Intervju med MFD 2017-05-04.

265 Intervju med arbetskonsulent i Linköpings kommun 2017-04-05.

266 IFAU 2014:22, Vilka arbetssökande kodas som funktionshindrade av Arbetsförmedlingen?, och intervju med MFD 2017-05-04.

62

ANVÄNDNING AV FUNKTIONSNEDSÄTTNINGSKODER 2017/18:2

negativa effekter på självuppfattning och självförtroende.267 Även Misa menar att det finns en stigmatisering och marginaliserande effekt av att inte vara anställd på lika villkor. Flera arbetssökande som Misa träffat vittnar omatt ”man blir den bidragsanställde”. Misa framför vidare att arbetssökande som t.ex. baraklararavattarbeta50procentiblandinteklararsigpåden löndefårut.268

Forskare vid Södertörn och Linköpings universitet menar också att en kodsättning lätt kan påverka den arbetssökandes självuppfattning och identitet.269 Vidare påpekar en forskare vid Högskolan i Halmstad att arbetssökande med funktionsnedsättning först måste framhålla vad de inte kan för att få en kod, i stället för att fokusera på vad de kan.270 Detta kan bidra till att minska självförtroendet och självkänslan, viktiga egenskaper för att lättare lyckas få

ett arbete, se avsnitt 4.3.1.

Kodsättningen kan också leda till att den arbetssökande blir fast i arbeten med anställningsstöd, dvs. att det finns en inlåsningseffekt, se avsnitt 4.2.2.

267IFAU 2014:22, s. 9.

268E-post från Misa 2017-08-30.

269Jacobsson K. och Seing I., ”En möjliggörande arbetsmarknadspolitik? Arbetsförmedlingens utredning och klassificering av klienters arbetsförmåga, anställbarhet och funktionshinder”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg. 19, nr 1, våren 2013.

270Intervju med forskare vid Högskolan i Halmstad 2017-04-28.

63

2017/18:2

6 Uppföljnings- och utvärderingsgruppens iakttagelser och bedömningar

6.1 Målet i strategin kan förtydligas

Arbetsförmedlingensdelmålförungamedfunktionsnedsättningarsommedför nedsatt arbetsförmåga är att de ska få ett arbete eller gå vidare till studier. Ar- betsförmedlingen mäter i sin uppfyllelse av delmålet både osubventionerade och subventionerade anställningar. I regeringens strategi för genomförandeav funktionshinderspolitiken 2011–2016 är det dock inte tydligt om målet att få ett arbete även gäller osubventionerade anställningar. I den kommande strategin bör det tydliggöras om målet är subventionerade anställningar eller om målet även gäller osubventionerade anställningar.

Även om en osubventionerad anställning är målet för alla som vill och kan arbeta är en subventionerad anställning sannolikt det enda som kommer att fungera för vissa arbetssökande i den här målgruppen.

6.2 Arbetsförmedlares kompetens behöver öka

Kompetensen om unga med funktionsnedsättningar hos arbetsförmedlare som stöder målgruppen varierar. Att arbetsförmedlares kompetens spelar roll har framkommit i flera studier. Bland annat har en studie visat att specialistkompetens behövs för att stödja unga med psykisk ohälsa.

Iochmedattflerungafåttenfunktionsnedsättningskodökarocksåbehovet av stöd från arbetsförmedlare som har kompetens att stödja dessa ungdomar. Det har framkommit i utvärderingen att det är viktigt att arbetsförmedlarnas kompetens i fråga om målgruppen ökar. Det är också viktigt att kompetensen finns tillgänglig ute på förmedlingskontoren.

6.3 Olikheterna i målgruppen – en svårighet

Det är känt att personer med funktionsnedsättningar utgör en heterogen grupp. Detta gäller även gruppen ungdomar med funktionsnedsättningar som vill komma in på arbetsmarknaden. I gruppen ingår personer som har en permanent nedsatt arbetsförmåga, oavsett stödinsats, och personer som med lämplig stödinsats (t.ex. arbetshjälpmedel eller en stödjande arbetsförmedlare under anställningens början) i förhållande till arbetsuppgifterna inte längre har nedsatt arbetsförmåga. Inom samma typ av funktionsnedsättning finns det också stora variationer. Exempelvis kan två individer med autism ha helt olika problembildochbehovavstöd.Dettaärenavförklaringarnatillattdeti dagfinns många olika typer av stöd och särskilda insatser riktade till målgruppen. Ett stöd eller en särskild insats kan fungera bra för vissa i målgruppen men inte

64

UPPFÖLJNINGS-OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR 2017/18:2

för alla. En svårighet är därför att hitta stöd och/eller insatser som passar alla i målgruppen. Det finns en risk att individer inte får det stöd de behöver.

Utvärderingen visar också att vissa typer av funktionsnedsättningar, såsom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, fått större genomslag och att dessa individerdärmedihögreutsträckningfårenfunktionsnedsättningskodochtillgång till stöd och insatser, medan andra typer av funktionsnedsättningar inte uppmärksammas i lika hög grad.

Heterogeniteten leder också till att målgruppen är svår att utvärdera, eftersom det är svårt att hitta kontrollgrupper för att göra effektutvärderingar. Detta kan förklara det begränsade kunskapsläget om målgruppen.

6.4 Andelen unga i målgruppen har ökat – fler får en diagnos

Andelenungamedenfunktionsnedsättningskodökadeunderåren2011–2016. Arbetsförmedlingens statistik visar också att fler unga män än unga kvinnor har en kod samt att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är dentyp avfunktionsnedsättningsomärvanligastförekommandeistatistiken.Attunga med neuropsykiatriska diagnoser ökat är väl känt, men ökningen är sannolikt inte så stor som statistiken visar. Några möjliga skäl till att ökningen kan vara överskattad är att arbetsförmedlare blivit bättre på att sätta funktionsnedsättningskoder och att fler i dag än tidigare får en diagnos.

Det finns ytterligare möjliga förklaringar till att diagnostiseringen av NPF har ökat mer än den ”verkliga” ökningen, bl.a. att diagnoskriterierna har förändrats, att läkare blivit bättre på att ställa diagnoser och att medvetenheten omNPF ökat. Föräldrar kan också ligga på för att deras barn ska få en diagnos och därmed tillgång till stöd.

Samtidigt kan som framgått av utvärderingen nivån på antalet unga med funktionsnedsättningar i målgruppen vara närmare det ”verkliga” antalet i dag än tidigare. Det skulle innebära att antalet unga med en funktionsnedsättningskodibörjanav periodenvarit underskattat.Detfinnsdessutomunga sominte fått någon kod men som borde ha fått en kod, vilket innebär att det finns ett mörkertal i statistiken.

6.5 Konkurrens och målkonflikter på arbetsmarknaden

Ett av inriktningsmålen i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016 var att sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga skulle öka. För vissa grupper innebär det att det krävs särskilda stödåtgärder. Det har i utvärderingen framgått att de som arbetar med målgruppen ser att konkurrensen om subventionerade anställningar och praktikplatser har ökat. Förutom personer

65

2017/18:2 UPPFÖLJNINGS-OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR

med funktionsnedsättningar kan numera även långtidsarbetslösa och nyanlända få subventionerade anställningar. Därtill ökade antalet inskrivna nyanlända kraftigt under 2016.

Stöd till en viss grupp riskerar att slå ut en annan svag grupp eller tränga ut en ordinarie anställd utan stöd.

Behovet av en viss sorts kompetens inom vård, skola och omsorg kan inte alltid förenas med anställning av personer inom målgruppen, då de inte når upp till dessa kompetenskrav. I dessa fall kan särskilt anpassade subventionerade anställningar vara enda möjligheten för en ung i målgruppen att få ett jobb på den arbetsplatsen.

6.6 Samverkan och samlokalisering underlättar

Väl fungerande samverkan och samordning mellan myndigheterna underlättar möjligheterna för unga imålgruppen att få ettarbete eller gåvidare till studier. I utvärderingens samtliga fallstudier framhålls att samverkan och samordning mellan myndigheter i arbetet med unga i målgruppen är en framgångsfaktor.

Även samlokalisering av olika berörda myndigheter har lyfts fram som en framgångsfaktor som förbättrat tillgängligheten och bidragit till att öka andelen arbetssökande som får ett arbete eller går vidare i studier. Att placera lokalerna på platser dit ungdomarna kan ta sig själva har också visat sig vara en viktig faktor för att nå ungdomarna.

6.7 Individuella insatser fungerar bra

Individuella insatser, såsom särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, har fungerat bra för målgruppen. En framgångsfaktor är att den arbetssökandes individuella arbetsförmåga utreds och att en lämplig praktikplats eller ett lämpligt arbete skapas för just den personen, s.k. ackvirering. Här kan både Arbetsförmedlingen och kompletterande aktörer göra en insats för att få matchningen att fungera så bra som möjligt. Under praktiken eller anställningenhardetocksåvisat sigvarabraomdenarbetssökandefårettlångsiktigt stödochhandledningfrånarbetsförmedlaren,medkontinuerligakontakter,för att den arbetssökande ska känna trygghet och få arbetet att fungera. Arbetsgivaren har också nytta av att det finns en kontaktperson som känner den arbetssökande och som arbetsgivaren kan kontakta vid behov. Nackdelen med individuella insatser där tjänster ackvirerats är att insatsen är resurskrävande och att arbetsgivare i de allra flesta fall har svårt att anställa den arbetssökande utan anställningsstöd.

66

UPPFÖLJNINGS-OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR 2017/18:2

6.8 Tidiga insatser välkomnas

Det är viktigt att målgruppen får ta del av insatser så tidigt som möjligt, eftersom behoven av stöd och insatser tenderar att bli mer komplexa och omfattande ju äldre individen blir. I dag tar det ofta lång tid innan unga får ta del av insatserna. Till en del beror detta på att det tar tid från det att en arbetssökande med funktionsnedsättning skrivs in på Arbetsförmedlingen tills han eller hon kan få en funktionsnedsättningskod. Det kan dock noteras att den genomsnittliga tiden för att få en kod minskade under perioden 2011–2015.

6.9 Motivation och självkänsla viktiga egenskaper

Motivation, självkänsla och självförtroende är viktiga egenskaper hos arbetssökande för att öka möjligheterna att gå vidare till arbete eller studier. Självkänsla och självförtroende hos den arbetssökande har i utvärderingen visat sig vara egenskaper som också behöver stärkas.

Det finns unga i målgruppen som ibland inte är lika motiverade att söka ett arbete, t.ex. omden arbetssökande bor hemma och har ekonomisk försörjning. Detärsvårareattfådessaungdomariarbeteänmotiveradeungdomarsomvill arbeta.

6.10 Arbetsgivare måste avsätta tid

Det kan ta lite längre tid att introducera en nyanställd med funktionsnedsättning än någon utan funktionsnedsättning. Dessutom kan arbetsgivare behöva göra vissa anpassningar i tjänsten och ordna särskilda arbetshjälpmedel på arbetsplatsen för att få det att fungera, vilket kan ta tid.

Det finns arbetsgivare som saknar tillräcklig kompetens i fråga om målgruppen och om vad man kan göra för att anpassa tjänsten och arbetsplatsen. Dennaokunskapkanbidratillnegativaattityderochförutfattade meningarnär det gäller att anställa unga i målgruppen.

I fallstudierna har det framkommit att bilden av arbetsgivare som erbjuder praktikochanställningmedanställningsstödärblandad.Detfinnsarbetsgivare somär drivande och somanpassar arbetet efter individen. Men det finnsockså exempel på arbetsgivare som har utnyttjat ungdomar i praktik eller i subventionerad anställning.

6.11 Koder har för- och nackdelar

Arbetsförmedlingens funktionsnedsättningskoder gör det lättare för arbetssökande som är i behov av särskilda insatser och stöd att få tillgång till dessa. Koderna fyller också ett syfte när insatserna och målen för målgruppen ska utvärderas.

Samtidigt säger koderna inte allt om en individ och hans eller hennes arbetsförmåga. Arbetssökande med funktionsnedsättningar är en heterogen

67

2017/18:2 UPPFÖLJNINGS-OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR

grupp med mänskliga variationer, som inte fullt ut går att fånga upp i en exakt diagnos eller kod. Detta innebär att koderna bör tolkas med försiktighet och att varje individs arbetsförmåga är unik.

Vidare bör påpekas att arbetssökande för att få en kod måste framhålla sina brister, vilket kan bidra till sämre självkänsla och självförtroende.

68

2017/18:2

7 Referenser

Riksdagstryck

Förs. 2000/01:RS1 Riksdagen inför 2000-talet, bet. 2000/01:KU23

Förs. 2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid, bet. 2005/06:KU21

Prop. 1999/2000:79, Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240

Prop.2009/10:1,budgetpropositionenför2010,utgiftsområde14Arbetsmarknad och arbetsliv, bet. 2009/10:AU2, rskr. 2009/10:151–152

Prop.2011/12:50,Engymnasiesärskola medhögkvalitet,bet.2011/12:UbU9, rskr. 2011/12:141

Prop. 2013/14:1, budgetpropositionen för 2014, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, bet. 2013/14:AU2, rskr. 2013/14:133

Bet. 2013/14:AU10, Subventionerade anställningar för nyanlända, rskr. 2013/14:369

Prop. 2014/15:1, budgetpropositionen för 2015, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89

Prop. 2015/16:1, budgetpropositionen för 2016, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, bet. 2015/16:AU2, rskr. 2015/16:97

Prop. 2016/17:1, budgetpropositionen för 2017, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, bet. 2016/17:AU2, rskr. 2016/17:128

Bet. 2016/17:AU13, Insatsen Förberedande och orienterande utbildning, rskr. 2016/17:308

Prop. 2016/17:188, Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, bet. 2017/18:SoU5

Författningar

Regeringsformen

Arbetsmiljölagen (1977:1160)

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Förordning(2000:630)omsärskildainsatserförpersonermedfunktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga

Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

69

2017/18:2 REFERENSER

Förordning (2015:503) om särskilt anställningsstöd

Förordning (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Föreskrifter

AFFS 2015:1 Arbetsförmedlingens föreskrifter omkod för uppgifter omhälsa och funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, beslutade 16 februari 2015

AFFS 2015:4 Arbetsförmedlingens föreskrifter om aktivitetsrapport, anvisningtillarbeteochunderrättelsetillarbetslöshetskassa,beslutade10december 2015

Internationella överenskommelser

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, New York den 13 december 2006, SÖ 2008:26

EU-lagstiftning och meddelanden

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén, EU:s handikapp- strategi2010–2020:NyaåtgärderföretthinderfrittsamhälleiEU,Brysselden 15.11.2010, KOM(2010) 636 slutlig

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016omtillgänglighetavseendeoffentligamyndigheterswebbplatserochmobila applikationer, EUT L 327/1, 2.12.2016

Utredningar och myndighetsrapporter m.m.

Andersson J. et al. (2014), ”Employer attitudes toward hiring persons with disabilities: A vignette study in Sweden”, Journal of Vocational Rehabilitation

Arbetsförmedlingen, Jobb- och utvecklingsgarantin – en uppföljning ur deltagarnas perspektiv, URA 2010:2

Arbetsförmedlingen, Jobb- och utvecklingsgarantin. En studie av sannolikheten att få jobb under programtiden, URA 2011:1

Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens återrapportering 2011. Fördjupade analyser, 2011-08-01

Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens återrapportering 2012 Insatser för att bryta långvarig arbetslöshet, 2013-02-22

70

REFERENSER 2017/18:2

Arbetsförmedlingen, pm Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, 2015-01-09, dnr Af-2015/006156

Arbetsförmedlingen,Effektskattningar av arbetsmarknadspolitiska program – med fokus på personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, URA 2015:5, 2015-06-10

Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens återrapportering 2015, Effektutvärdering av studiemotiverade kurser för arbetslösa, Redovisning av regeringsuppdrag A2014/2021/A, 2015-08-14

Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2016, Rekvisitionsnummer 803 478

Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens återrapportering 2016. En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016, 2016-03-15

Arbetsförmedlingens faktablad, Arbetssökande, 2016-04, Arbetspraktik

Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens återrapportering 2016. Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2015, 2016-05-04

Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens återrapportering 2016. Aktiviteter inom etableringsuppdraget. Årsrapport 2015, 2016-05-04

Arbetsförmedlingen, Perspektiv på ungdomsarbetslösheten, URA 2016:2, 2016

Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens återrapportering 2017. Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2016, 2017-05-04

ArbetsförmedlingenochFörsäkringskassan(2017),Effektutvärdering av unga insatser för unga med aktivitetsersättning, working paper 2017:2

Jacobsson K. och Seing I., ”Enmöjliggörande arbetsmarknadspolitik? Arbetsförmedlingens utredning och klassificering av klienters arbetsförmåga, anställbarhet och funktionshinder”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg. 19, nr 1, våren 2013

Atladottir H. O., et al. (2015), ”The increasing prevalence of reported diagnoses of childhood psychiatric disorders: a descriptive multinational comparison”, European child & adolescent psychiatry

Brian M. D’Onofrio et al., Paternal Age at Childbearing and Offspring Psychiatric and Academic Morbidity, februari 2014

Cimera R. E. (2012), ”The economics of supported employment: What new data tell us”, Journal of Vocational Rehabilitation, DOI:10.3233/JVR-2012- 0604

71

2017/18:2 REFERENSER

Corbière, M. et al. (2013), ”Employment Specialist Competencies for Supported Employment Programs”, Journal of Occupational Rehabilitation, DOI 10.1007/s10926-013-9482-5

Ds2016:14,Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Byte av benämningar på lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning

Europarådet,Humanrights:Areality forall,TheCouncilofEuropeDisability Strategy 2017–2023, (CM(2016)155), antogs den 30 november 2016

Expertgruppenförstudierioffentligekonomi(ESO),En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden, Mattias Engdahl, Anders Forslund, 2015:3, juni 2015

Folkbildningsrådets remissvar till Socialdepartementet om en funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle 2016-12-21

Försäkringskassan (2012), Tio år med aktivitetsersättning – en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, dnr 06961-2011

Hansen, S. N. et al. (2015), ”Explaining the increase in the prevalence of Au- tism Spectrum Disorder”, JAMA Pediatrics

Hinkka-Yli-Salomäki, S. et al. (2013), ”The incidence of diagnosed autism spectrum disorders in Finland”, Nordic journal of psychiatry

IAF, Underrättelser och sanktioner för personer med aktivitetsstöd, rapport 2017:7

IFAU, Vad gör de i jobbgarantin för ungdomar?, Sara Martinson, Kristina Sibbmark, rapport 2010:22, 2010-11-18

IFAU, En jobbgaranti för ungdomar? Om Arbetsförmedlingens ungdomsinsatser, Caroline Hall, Linus Liljeberg, rapport 2011:1, 2010-12-20

IFAU, Screening through activation: differential effects of a youth activation programme, Caroline Hall, Kaisa Kotakorpi, Linus Liljeberg, Jukka Pirttilä, working paper 2016:15, 2016-09-15

IFAU, Jobb- och utvecklingsgarantin – Vilka deltar, vad gör de och vart leder det?, Linus Liljeberg, Sara Martinson, Jonas Thelander, rapport 2013:12, 2013-06-11

IFAU, Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för deltagare med funktionsnedsättning, 1999–2006, Johan Regnér, rapport 2014:13, 2014-06- 23

IFAU, Vilka arbetssökande kodas som funktionshindrade av Arbetsförmedlingen?,Nikolay AngelovochMarcusEliason,rapport2014:22,2014-10- 27

72

REFERENSER 2017/18:2

IFAU, Lönebidrag och skyddat arbete: en utvärdering av särskilda insatser för sökande med funktionshinder, Nikolay Angelov och Marcus Eliason, rapport 2014:24, 2014-10-29

IFAU, En förlorad generation? Om ungas etablering på arbetsmarknaden, Mattias Engdahl, Anders Forslund, rapport 2016:1 (en omarbetning av ESO- rapport 2015:3), 2016-01-04

IFAU, Effekter för olika deltagargrupper inom arbetsmarknadsutbildningen, Linus Liljeberg, rapport 2016:20, 2016-12-01

Inspektionen för socialförsäkringen (2011), Arbetslivsinriktad rehabilitering, underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04), december 2011

Kommittédirektiv 2017:41, Flexiblare insatser (exempelvis flexjobb) för att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete, 2017-04-27

Lundström, S. et al. (2015), ”Autism phenotype versus registered diagnosis in Swedish children: prevalence trends over 10 years in general population samples”, The BMJ

MFD, Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016, Re- dovisning av regeringsuppdrag om ett samlat uppföljningssystem för funktionshinderspolitiken, A 2016:14, 30 juni 2016

Olofsson J. (red.) (2014), Den långa vägen till arbetsmarknaden. Om unga utanför

Riksrevisionen, Stöd till start av näringsverksamhet, RiR 2008:24

Riksrevisionen, Jobb- och utvecklingsgarantin – en garanti för jobb?, RiR 2009:22

Riksrevisionen, Ett steg in och en ny start – hur fungerar subventionerade anställningar för nyanlända?, RiR 2013:17

Riksrevisionen, Förberedande och orienterande utbildning – Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning, RiR 2016:21

SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2016, rapport 2017:2, mars 2017

SKL, pm En lägesrapport av vissa anställningar av funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga hösten 2015, 2016-02-24

Socialstyrelsen (2014), Ingrid Carlberg, En diagnos det stormat kring – Adhd i ett historiskt perspektiv, oktober 2014

SOU 2012:31, Sänkta trösklar – högt i tak. Arbete, utveckling, trygghet, betänkande av Funkautredningen, Stockholm 2012

73

2017/18:2 REFERENSER

SOU 2016:94, Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, betänkande av Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro, december 2016

SOU 2017:9, Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar, delbetänkande av Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar, februari 2017

SOU2017:19,Uppdrag: Samverkan – Steg på vägen mot fördjupad lokal samverkan för unga arbetslösa, delbetänkande av Delegationen för unga och nyanlända till arbete, februari 2017

Socialdepartementet, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016, dnr S2012.028, 20 juni 2011

Statskontoret, Subventionerade anställningar. En kartläggning, 2011:34, 2011-12-19

Stockholms läns landsting, Autismspektrumtillstånd bland barn och unga i Stockholms län, faktablad 2014 nr 2

Webbplatser

Finansiell samordning, www.finsam.se

FN:s globala mål, www.globalamalen.se

Riksförbundet Attention, www.attention-riks.se

Samordningsförbunden i Östergötland, www.samordning.org

Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp, www.softleg.se

Statskontoret, www.statskontoret.se

Sveriges Radio, www.sverigesradio.se

Annat skriftligt material

E-post från Högskolan i Halmstad 2017-05-04

74

2017/18:2

BILAGA 1

Berättelser från intervjuer med ungdomar

Idennabilagaåtergesnågraberättelserfråndeintervjuersomgenomförtsmed ungdomar i målgruppen. Namnen i berättelserna är fingerade.

Kenneth

Kennethhardyslexiochdyskalkyli.Kennethsberättelseärdenomenungman som är beredd att jobba och även göra ”skitjobben”. Han vill inte jobba med människor. Han är alltid punktlig och pålitlig. Kenneth har haft flera enkla jobb. Han har en truckförarutbildning tack vare att läraren förstod hans svårighet och lät honom göra det avslutande provet muntligt. Men han har inte lyckats få jobb som truckförare. Kenneth har som ung arbetskraft med funktionsnedsättning mött arbetsgivare som visat oförståelse för hans funktionsnedsätt- ning.Påenbiltvättfickhanocksåuppgiftenattståikassan–trotsdyskalkylin. Efter avslutad tid med stöd från Arbetsförmedlingen erbjöds han anställning vid biltvätten, dock med en lön som hans mamma upptäckte var under minimilön. Han var uppskattad på ett byggföretag, men när anställningsstödet var slut sökte företaget efter en ny anställd med anställningsstöd.

Kenneth har nu en serviceanställning som vaktmästare på en skola i kombination med undervisning i svenska tre förmiddagar i veckan. Undervis- ningenäranpassadtillhansdyslexi–hankant.ex.användatal-till-text-teknik. Kenneth säger att han inte känner sig handikappad, men att han kan känna att man kan begära något som är för stort för honom.

Kenneth har fått stort stöd från föräldrarna. Kenneth tycker att de på Ar- betsförmedlingenärjättesnällaochattdehjälpthonommedarbetsplatser.Men det har förekommit slarv från handläggare. Arbetsgivare har inte ”råd” när de ska börja betala själva. ”Det är vad jag är rädd för när de här två åren är över. Gratis är gott”, säger Kenneth.

Anna

Anna arbetar sedan drygt ett år på ett förmedlingskontor som säljer biljetter till evenemang. Hon har en provanställning på halvtid som kompletteras med en sjukersättning från Försäkringskassan. Hon bor själv i en lägenhet.

På gymnasiet gick Anna ett estetiskt program med musikinriktning. Efter gymnasiet började hon att söka jobb. Hon skickade sitt cv till flera företag och fick först ett jobb på ett pensionsförvaltningsföretag och därefter på Telia. Un- der tiden på Telia hade hon en tuff sjukdomsperiod och blev till slut sjukskriven. När hon hade varit sjukskriven i några år ville hon inte längre sitta hemma. Hon ville ut och arbeta och träffa folk, ”inte sitta själv på ett kontor”. Hon skrev in sig på Arbetsförmedlingen och fick snabbt hjälp. Här kunde hon

75

2017/18:2 BILAGA 1:BERÄTTELSER FRÅN INTERVJUER MED UNGDOMAR
  påverka vilken typ av arbete hon ville pröva. Anna började arbeta på förmed-
  lingskontoret. Hon trivs jättebra och är nöjd.
  När hon började på förmedlingskontoret begärde hon en anpassad stol. En
  arbetsterapeut kom ganska snabbt och provade ut vilken stol som skulle passa
  henne. Hon har dock inte fått sin stol ännu, men de har lovat att det kommer
  en snart.
  Hon får ibland besök av personal från Arbetsmarknadstorget. Hon känner
  inte till om hon har en funktionsnedsättningskod eller inte.

Stina

Stina arbetade tidigare i kassan i en bensinmacksbutik. Hon blev efter en tid sjukskriven på 50 procent. Chefen sa upp henne. Stina berättar att bensinmacken hade haft flera praktikanter som det inte hade gått bra för. Chefen kunde bli mycket arg om någon var sjuk. Den första arbetsförmedlaren ställde frågor omvad hon hade gjortinnan, vad hon gör påfritiden ochhur detär med kontakter. Man kom fram till att hon är en social person.

Efter arbetet på bensinmacken skrev hon åter in sig på Arbetsförmedlingen ochfickenSIUS-konsulent.SIUS-konsulentenvissteattdetintehadefungerat med den förre arbetsgivaren.

Vad ser du själv att du jobbar med? Jag sa dator med två skärmar och hörlurar.

Stina är sedan ett år tillbaka anställd med lönebidrag på ett företag som ger kundsupport via flera kanaler. Det är den anställning som hållit längst. Hon trivs på företaget och tycker att det fungerar jättebra. Hon har en fadder på företaget som utbildar henne. Hon är anställd på 50 procent och sjukskriven på 50 procent. Stina har på läkarens rekommendation ansökt om aktivitetsersättning. Hennes funktionsnedsättning är psykisk ohälsa. Stina tål inte så mycket stress. ”Ibland är det för mycket. Då frågar jag om det går bra att jag tar en rökpaus.”

Anders

Anders har gått medieprogrammet på gymnasiet. Han trodde att han ville arbeta med media, men i slutet av tvåan kände han att det var ett misstag. Han undersökte inte andra vägar; han var bara skoltrött och ville gå färdigt skolan. Anders funktionsnedsättning yttrar sig i att han inte klarar av att åka buss eller tåg; han får allergi. Han är på så vis begränsad till Trollhättan. När han kom tillTrampolinenförsöktemanutredavaddetvarsomlågbakomhanssymtom. Anders berättar att det närmaste psykologen kunde säga var atthan kanske har social fobi. Anders bor med sin bror i en lägenhet. Brodern är arbetslös och för tillfället utan inkomst. De försörjer varandra men lever i ekonomisk osäkerhet. Från Arbetsförmedlingen har han lite blandade erfarenheter. Han blev utskrivenfrånTrampolinennärintebrevenkomframtillhonomitid.Hanfick

76

BILAGA 1:BERÄTTELSER FRÅN INTERVJUER MED UNGDOMAR 2017/18:2

eftersänd post när mötet redan hade varit. Nu har de rättat till detta och han är inskrivenigen.Hanharhaftpraktikpåhamncaféet,somfungeradebra.Anders vet inte vad han vill bli.

Maria

Maria avslutade för ett par år sedan en treårig mediehögskoleutbildning som informatör. Efter utbildningen började hon må dåligt. Maria inser i efterhand att hon under många år hade problem som hon då inte ville se. När hon blev sjukskriven på deltid skickades hon till Arbetsförmedlingen. Handläggaren hänvisadehennetillTrampolinen.Därgickhonentidiengruppsomträffades en gång i veckan. Ibland diskuterade de tillsammans, ibland besökte de olika företag m.m. Maria arbetstränar nu två timmar per dag på ett företag på en plats som passar hennes kompetens. Hon väntar också på att få en tid i öppenpsykiatrin, somhar en väntetid på ca 3–6 månader. Marias erfarenhet av Arbetsförmedlingen är helt och hållet positiv. De är väldigt stöttande, berättar Maria.

77

2017/18:2

BILAGA 2

Beskrivning av arbetsmarknadspolitiska insatser 2011–2016

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin är ett ramprogram som riktar sig till dem som har varit borta från arbetsmarknaden under en lång tid och där individen erbjuds en rad olika insatser som ska vara anpassade utifrån det individuella behovet. Jobb- och utvecklingsgarantin är det största programmet och var fram till den 1 februari 2016 indelad i tre faser. Syftet med den första fasen var att kartlägga den sökandes individuella behov av stöd. Fas 2 skulle innehålla arbetspraktik och arbetsträning. I den tredje fasen, sysselsättningsfasen, skulle individen erbjudas en sysselsättning på en arbetsplats. Sedan den 1 februari 2016 har faserna ersatts av en mindre detaljreglerad och mer individanpassad garanti. Sysselsättningsplatserna inom den tidigare sysselsättningsfasen avvecklas successivt och ska fr.o.m. den 1 februari 2018 vara helt avvecklade.

Jobbgaranti för ungdomar (under 25 år)

Jobbgarantin för ungdomar är ett ramprogram för ungdomar som har fyllt 16 men inte 25 år och som har varit arbetslösa under minst tre av fyra månader. Syftet med jobbgarantin för ungdomar är att erbjuda ungdomar särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på ett tidigt stadium för att de så snabbt som möjligt ska få arbete motsvarande hela sitt arbetsutbud eller påbörja eller återgå till en utbildning.

Arbetspraktik

Framtillden1februari2016fannsfyraolikasortersarbetspraktik:arbetspraktik, prova-på-plats, yrkeskompetensbedömning och praktisk kompetensbedömning.Nuhardessaformerslagitssammantillen:arbetspraktik,därprova- på-plats och praktisk kompetensbedömning har avskaffats medan yrkeskompetensbedömning ingår som en del av arbetspraktiken. Arbetspraktik innebär att en arbetssökande provar på att arbeta på en arbetsplats för att få yrkesorientering, yrkespraktik, arbetslivserfarenhet eller för att behålla och stärka sin yrkeskompetens i högst sex månader. Man kan också få praktik för att förbereda sig inför att starta en näringsverksamhet.271

Regeringen lämnade i december 2011 ett uppdrag till Arbetsförmedlingen att utarbeta ett förslag till hur ett praktikantprogram i statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning kan utformas och genomföras. Praktikantprogrammet påbörjades den 1 januari 2013.272 Under perioden den 1 april

271Arbetsförmedlingens faktablad, Arbetssökande, 2016-04, Arbetspraktik.

272Prop. 2013/14:1 utg.omr. 14, bet. 2013/14:AU2, rskr. 2013/14:133.

78

BILAGA 2:BESKRIVNING AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSER 2011–2016 2017/18:2

2016–31 december 2018 ska statliga myndigheter ställa praktikplatser till förfogande åt Arbetsförmedlingen.273 Arbetsförmedlingen ska samordna praktikantprogram i staten för nyanlända och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Praktikprogrammen sträcker sig över en treårsperiod.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett program som främst vänder sig till arbetssökandesomäroklaraöversinaegnaförutsättningar,möjligheterochkrav på arbetsmarknaden. Programmet innehåller insatser av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser. Programmet är aktuellt för arbetssökande som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Arbetslivsintroduktion

Arbetslivsintroduktion är en förberedande insats, som infördes den 1 januari 2010, med den specifika målgruppen personer vilkas dagar med sjukpenning har tagit slut eller unga med funktionsnedsättning somfyller 30 år och därmed intelängrekanfåaktivitetsersättning.Syftetmedprogrammetärattutredaoch kartlägga behovet av fortsatta insatser på Arbetsförmedlingen.

Riksdagen har fattat beslut om att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ska upphöra den 1 februari 2016. Därför upphör programmet arbetslivsintroduktion den 30 april, och det finns ingen möjlighet att fortsätta därefter. Sista anvisning till programmet skedde således den 31 januari 2016.274

Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildningärenyrkesinriktadutbildningsomsyftartillattöka de arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt att underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Idén är att öppet arbetslösa erbjuds utbildning i yrken där det råder brist på arbetskraft i syfte att gynna tillväxten och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Utbildningen varar normalt som längst sex månader, men undantag får göras om det krävs för att individen ska uppnå syftet med utbildningen.

Förberedande eller orienterande utbildning

Förberedande utbildning är upphandlad utbildning som ska förbereda för yrkesinriktadarbetsmarknadsutbildningellerannatarbetsmarknadspolitisktpro- gram. Utbildningen avser bl.a. yrkesorientering, kartläggning för att fastställa

273Prop. 2016/17:1 utg.omr. 14, bet. 2016/17:AU2, rskr. 2016/17:128.

274http://www.finsam.se/nyhetsarkiv/arbetslivsintroduktion_af_upphor.

79

2017/18:2 BILAGA 2:BESKRIVNING AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSER 2011–2016
  utbildningsplan inför arbetsmarknadsutbildning, yrkessvenska, validering,
  nivåtest samt grundläggande utbildningar som förberedelse inför programmet
  start av näringsverksamhet. Utbildningstiden får vara längst sex månader.

Start av näringsverksamhet

Programmet start av näringsverksamhet ska bidra till ökad sysselsättning genom att ge öppet arbetslösa, som har förutsättningar för att starta egen verksamhet, bidrag till försörjning under inledningsskedet av verksamheten. Regeringen har i enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 2014/15:AU5, rskr. 2014/15:142) i förordning beslutat omatt sänka åldern för stöd till start av näringsverksamhet till 18 år för att göra det lättare för fler att komma i fråga för detta stöd.275

Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning

Med projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning avses insatser som görs i samverkan med Arbetsförmedlingen och andra aktörer på arbetsmarknaden. Projektetskavaraavdetslagetattdetintekananordnasinomramenförövriga arbetsmarknadspolitiskaprogrammenintehellerstridermotbestämmelserom andra program. Projektet ska ha sådan inriktning att det stärker enskildas möjligheter att få och behålla ett arbete.276

Fördjupad kartläggning och vägledning

Fördjupad kartläggning och vägledning är en koncentrerad utredningsinsats inom ramen för förberedande insatser. Syftet är att den sökande ska få stöd i att identifiera sina färdigheter och förutsättningar för arbete, för att kunna ta ställning till vilka insatser som kan öka möjligheterna på arbetsmarknaden. Den fördjupade kartläggningen och vägledningen ska leda till att den sökande kan sätta realistiska mål och delmål i sin individuella handlingsplan.277 Insatsen kan pågå under längst tolv veckor, och under tiden har den sökande rätt till aktivitetsstöd.

Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling

Syftet med insatsen är att underlätta för den arbetssökande i sitt val av arbete eller utbildning. Utifrån en individuellt behovsanpassad planering och med handlingsplanen som styrinstrument deltar arbetssökande i olika vägledande och platsförmedlande aktiviteter.

275 Prop. 2016/17:1 utg.omr. 14, bet. 2016/17:AU2, rskr. 2016/17:128.

276 Arbetsförmedlingens återrapportering 2016, Aktiviteter inom etableringsuppdraget. Årsrapport 2015.

277 Ibid.

80

BILAGA 2:BESKRIVNING AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSER 2011–2016 2017/18:2

Validering

Validering är sedan den 1 februari 2016 ett arbetsmarknadspolitiskt program. Validering innebär att Arbetsförmedlingen gör en kartläggning av den arbetssökandes kunskaper och kompetenser, en arbetsmarknadspolitisk bedömning samt att det finns ett fastställt valideringssyfte. Syftet med validering är att bekräfta individens tidigare anskaffade kunskaper och kompetenser och ge honom eller henne ett formellt erkännande som är gångbart på arbetsmarknaden eller inför vidare studier/kompletterande insatser.278

Särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin

Anställningsstöd som lämnas till privata eller offentliga arbetsgivare vid anställning av personer som sedan sammanlagt sex månader deltar i jobb- och utvecklingsgarantin. Anställningen kan vara en tillsvidare-, prov- eller visstidsanställning. Stödet får inte lämnas till arbetsgivare som senare än nio månader före den aktuella anställningen sagt upp anställda på grund av arbetsbrist.Särskiltanställningsstödfåranvisasihögsttolvmånader.Frånden 1 februari 2014 finns en möjlighet för beslut om förlängning av särskilt anställningsstöd för personer som bedöms ha särskilda behov för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Beslutet om en förlängning får vara högst tolv månader.

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb ska underlätta för nyanlända invandrare att snabbare komma in på den svenska arbetsmarknaden. En förutsättning för att få instegsjobb är att deltagaren studerar svenska för invandrare samtidigt som han eller hon arbetar. Stöd får lämnas till både privata och offentliga arbetsgivare, och anställningen kan vara en tillsvidare-, prov- eller visstidsanställning.

Lönebidrag

Ekonomisk kompensation till arbetsgivare vid anställning av personer med funktionsnedsättningsommedförnedsattarbetsförmåga.Denanställdeharlön och andra anställningsförmåner som följer kollektivavtal i branschen under tiden i lönebidrag. Syftet med lönebidraget är att underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få en anställning

278 Arbetsförmedlingens återrapportering 2017, Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2016, 2017-05-04.

81

2017/18:2 BILAGA 2:BESKRIVNING AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSER 2011–2016
  där deras kompetens och färdigheter tas till vara och där anställningen anpas-
  sas efter deras nedsatta arbetsförmåga. Bidragets storlek beror dels på löne-
  kostnaden för den anställde, dels på hans eller hennes arbetsförmåga i förhål-
  lande till arbetets krav. Målet är att subventionen ska avta efter hand som den
  anställdes arbetsförmåga ökar.
  Utgångspunkten är att stöd lämnas i upp till fyra år, men den anställdes
  arbetsförmåga avgör om det kan vara aktuellt med längre tid. Ett första beslut
  omlönebidrag får omfatta högst ett år. Lönebidrag lämnas till anställningar på
  den reguljära arbetsmarknaden. Anställningen kan vara inom den privata eller
  offentliga sektorn.

Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare

Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare syftar till att ge arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga möjlighet till anställning med rehabiliterande och utvecklande inslag. Anställningen ska på sikt kunna leda till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Under tiden betalas lön till den anställde. Ekonomiskt stöd lämnas till arbetsgivaren på samma sätt som lönebidrag.

Trygghetsanställning

Anställning,somettalternativtillskyddatarbetehosSamhall,därmålgruppen är personer som har omfattande funktionsnedsättning, stora begränsningar i arbetsförmåga och därmed stora svårigheter att få anställning med annat stöd eller annan insats. Syftet med en trygghetsanställning är att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som har särskilt behov av stöd i sin anställning ska ges möjlighet till arbete över hela arbetsmarknaden. Trygghetsanställning kan komma till stånd hos alla kategorier av arbetsgivare på hela arbetsmarknaden, utom Samhall. Ekonomiskt stöd lämnas till arbetsgivaren på samma sätt som lönebidrag. Bidraget till lönekostnaderna vid trygghetsanställningar behöver inte fasas ut på samma sätt som vid en anställning med lönebidrag. Bidragsnivån ska dock omprövas minst vart fjärde år.

Utvecklingsanställning

Anställning i form av arbete i kombination med andra insatser som möjliggör utveckling av arbetsförmågan, där målgruppen är personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som står långt från arbetsmarknaden. Anställningen varar längst tolv månader.

82

BILAGA 2:BESKRIVNING AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSER 2011–2016 2017/18:2

Traineejobb

Traineejobb infördes den 3 augusti 2015 och är en möjlighet för ungdomar att kombinera yrkesutbildning med arbete på deltid för att få formell kompetens inom yrken där det finns en efterfrågan på arbetskraft. Insatsen riktar sig till yrken inom välfärden och yrken där det råder brist på arbetskraft. Målgruppen var t.o.m. maj 2016 ungdomar mellan 20 och 24 år med fullföljd gymnasieutbildning, somvarit arbetslösa, eller i arbetsmarknadspolitiskt program, i minst sex månader för traineejobb inom välfärdssektorn eller minst tre månader för traineejobb inom bristyrkesområden. Stöd för anställning beviljas för upp till tolv månader. Från den 1 februari 2016 finns en möjlighet till förlängning av traineejobb inom välfärdssektorn med upp till ytterligare tolv månader.

I juni 2016 trädde förordningsändringar i kraft som innebär att målgruppen för traineejobben vidgas till att även omfatta nyanlända och långtidsarbetslösa somär25årochäldre;dessutomslopadeskravetpågymnasieutbildning.Kvalificeringstiden för traineejobb inom välfärden för unga kortades ned till tre månaders arbetslöshet.279

Särskilt anställningsstöd i form av extratjänst

Extratjänster infördes den 2 november 2015, och syftet med stödet är att erbjuda långtidsarbetslösa inom jobb- och utvecklingsgarantin en möjlighet till anställning med kollektivavtalsenlig lön. Insatsen riktar sig till yrken inom vissa delar av välfärden och offentlig sektor. Individen ska utföra välbehövda uppgifter och förstärka de verksamheter som han eller hon får arbete inom. Stöd lämnas i upp till tolv månader och kan förlängas med upp till ytterligare tolv månader.

Reglerna kring extratjänster utvidgades den 1 juli 2017 för att öppna för en möjlighet att anställa personal inom ramen för extratjänster i kulturell verksamhet, ideella idrottsföreningar samt trossamfund och ideella föreningar för arbete med social hjälpverksamhet eller omsorg om barn och ungdomar.280

Nystartsjobb

Anställning, för personer som stått utanför arbetslivet länge samt för nyanlända invandrare, där privata och offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet får ekonomisk ersättning motsvarande arbetsgivaravgiften eller dubbla arbetsgivaravgiften.281 Intentionen med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare att anställa personer somhar svårigheter att få ett reguljärt arbete.

279Prop. 2016/17:1 utg.omr. 14, bet. 2016/17:AU2, rskr. 2016/17:128.

280Förordningen (2015:503) om särskilt anställningsstöd.

281Arbetsgivaren får ett stöd som motsvarar dubbla arbetsgivaravgiften för dem som fyllt 26 år vid årets ingång. För dem som fyllt 20 år vid årets ingång men inte 26 år motsvarar stödet en arbetsgivaravgift, eller om de varit utanför arbetslivet i mer än tolv månader dubbla arbetsgivaravgiften. Stödet är kopplat till hur lång tid personen varit frånvarande från arbetslivet. Arbetsgivaren får i normalfallet stödet lika länge som den anställde varit utan arbete,

83

2017/18:2 BILAGA 2:BESKRIVNING AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSER 2011–2016
  År 2013 förstärktes nystartsjobb för unga som varit arbetslösa i minst tolv
  månader.282

Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd

Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) är ett individuellt utformat stöd inför en anställning till en arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Det särskilda stödet ges till den arbetssökande i processen att hitta ett anpassatarbeteförindividenmenocksåunderintroduktionpåarbetsplatsensamt även i minst ett år efter det att personen fått anställning.

Stödet utförs av arbetsförmedlare (SIUS-konsulenter) med specifik utbildning i introduktionsmetodik inom ramen för Arbetsförmedlingens kvalitetssäkrade metod, Supported Employment.283

DärutöverharArbetsförmedlingenettsärskiltuppdragattbedrivaverksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning som anges i förordning och instruktion.

SIUS lämnas i högst sex månader under introduktion på arbetsplatsen samt under minst tolv månader vid uppföljning av anställningen.

Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen

Ekonomiskt stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen ska underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få behålla en anställning, starta egen verksamhet, delta i arbetsmarknadspolitiska program eller i skolans praktiska arbetslivsorientering. Hjälpmedlet ska kompensera en nedsättning i arbetsförmågan. Stöd till hjälpmedel avser både individuella arbetshjälpmedel som beviljas en person med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmågaoch särskildaanordningarpåarbetsplatsensombeviljas arbetsgivaren.Stödkanlämnasförbehovsomframkommerunderanställningens första tolv månader.

Stöd till personligt biträde

Ekonomiskt stöd för merkostnader till följd av att arbetsplatsen avsätter personalresurser för stöd i arbetet för den som har funktionsnedsättning. Syftet med stöd till personligt biträde är att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få och behålla ett arbete eller att delta i arbetsmarknadspolitiska program eller i skolans praktiska arbetslivsorientering.

dock max fem år. För den som fyllt 20 år vid årets start, men inte 26 år, är stödperioden max ett år. För den som fyllt 55 år vid årets start är maxtiden tio år.

282Prop. 2013/14:1 utg.omr. 14, bet. 2013/14:AU2, rskr. 2013/14:133.

283Se förklaring i avsnitt 4.2.1.

84

BILAGA 2:BESKRIVNING AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSER 2011–2016 2017/18:2

Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet

Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet syftar till att underlätta för sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att starta eget, ensam eller tillsammans med andra. Bidraget avser kostnader för arbetsmaskiner, verktyg och andra omkostnader för att börja verksamhet som egen företagare. Särskilt stöd till start av näringsverksamhet kan kombineras med stöd till start av näringsverksamhet.

Kompletterande aktörer

Kompletterande aktörer avser upphandlade tjänster från externa leverantörer för att snabbt och effektivt få arbetssökande i arbete. Dessa aktörer ska med fokus på den arbetssökandes behov komplettera Arbetsförmedlingens tjänsteutbud och därmed öka den arbetssökandes möjligheter till arbete.

Yrkesintroduktionsanställning

Syftet med stödet är att ge ungdomar under 25 år möjlighet att lära sig ett yrke på arbetsplatsen samtidigt som de erbjuds ett jobb med lön. Under en yrkesintroduktionsanställning erbjuds unga, såväl med som utan relevant erfarenhet av yrket, handledning eller utbildning under en del av arbetstiden. Minst 15 procent av tiden ska bestå av utbildning eller handledning. För den delen betalar arbetsgivaren ingen lön. För att kunna få en yrkesintroduktionsanställning ska ungdomarna ha varit arbetslösa i minst tre månader eller sakna yrkeserfarenhet för det aktuella jobbet. Arbetsgivare får ekonomiskt stöd när de erbjuder ungdomar yrkesintroduktionsanställning. För att arbetsgivaren ska kunna få stödet måste det finnas ett centralt kollektivavtal för yrkesintroduktion, eller ett hängavtal till ett centralt kollektivavtal, i den aktuella branschen. Stödet för yrkesintroduktionsanställningar trädde i kraft den 15 januari 2014.

Sedan den juni2016 inkluderas även nyanlända och långtidsarbetslösa som är 25 år eller äldre i målgruppen för yrkesintroduktionsanställningar.284

Utbildningskontrakt

Insatsen utbildningskontrakt trädde i kraft den 1 augusti 2015. Syftet med utbildningskontrakt är att ungdomar mellan 20 och 24 år utan fullständig gymnasieutbildning ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att få en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper. Utbildningskontraktet är en överenskommelse om att en arbetslös ungdom ska studera inom kommunal vuxenutbildning (komvux) eller folkhögskola med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning. Utbildningskontraktet ingås av tre parter: den lokala Arbetsförmedlingen, kommunen och den berörda ungdomen.

284Prop. 2016/17:1 utg.omr. 14, bet. 2016/17:AU2, rskr. 2016/17:128.

85

2017/18:2 BILAGA 2:BESKRIVNING AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSER 2011–2016

Folkhögskolesatsning för unga

En kortare folkhögskoleutbildning erbjuds den som har fyllt 16 men inte 25 år, och som varken har grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen men som behöver slutföra sina gymnasiestudier. Insatsen är tillgänglig för målgruppen redan från första dagen i arbetslöshet.

År 2013 utökades målgruppen för folkhögskolesatsningen för unga till att även omfatta arbetslösa som har fyllt 25 år, som varken har grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen och som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin.285

Sedan 2016 finns det en möjlighet att gå en fem månader lång folkhögskoleutbildning i stället för en på tre månader.286

285Prop. 2014/15:1 utg.omr. 14, bet. 2014/15:AU2, rskr. 2014/15:89.

286Prop. 2015/16:1 utg.omr. 14, bet. 2015/16:AU2, rskr. 2015/16:97.

86

2017/18:2

BILAGA 3

Generella effekter och analyser av arbetsmarknadspolitiska insatser

I denna bilaga sammanfattas några resultat från utvärderingar och studier som analyserat arbetsmarknadspolitiska insatser och program utan fokus på personer med funktionsnedsättning.

Många har fått hjälp inom jobb- och utvecklingsgarantin

IFAU287 har funnit att många inom jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) har fått hjälp med coachning och kartläggning, men att arbetsplatsförlagda moment varit mer sällsynta. Av de deltagare som IFAU har följt i minst ett drygt år efter programstart har hälften lämnat JOB för ett osubventionerat (ca 30–35 procent) eller subventionerat (ca 20 procent) arbete. Dock återgår en grupp till arbetslöshet.

Arbetsförmedlingen har utfört flera studier om JOB.288 Några av resultaten från dessa är att deltagarna i genomsnitt har en relativt svag ställning på arbetsmarknaden och att andelen inskrivna som står långt från arbetsmarknaden ökar med tiden i programmet. Detta beror på att de som har en något starkare ställning på arbetsmarknaden i högre utsträckning får arbete i början av programmet.

Riksrevisionen har granskat styrningen och hanteringen av JOB, och drog bl.a. slutsatsen att programmet inte är anpassat för stora deltagarvolymer och att antalet arbetssökande per arbetsförmedlare var högt vid rapporttillfället.289

Jobbgaranti för ungdomar (under 25 år) har gett annonseringseffekter

IFAU har studerat jobbgarantin för ungdomar under 25 år i tre rapporter.290 I rapporten från 2010, som byggde på en enkät 2009, fann man att deltagarna överlag var positiva till aktiviteter som kontakter med handledare och förmedlare. Dock var ungdomarna bara aktiva i genomsnitt 14 timmar per vecka,vilketärlångtunderderasarbetskapacitet.Iettworkingpaperfrån2016 studerades samma tidperiod, och då fann man att merparten av de positiva

287IFAU 2013:12.

288Arbetsförmedlingen, Jobb- och utvecklingsgarantin – en uppföljning ur deltagarnas perspektiv, URA 2010:2, Jobb- och utvecklingsgarantin. En studie av sannolikheten att få jobb under programtiden, URA 2011:1, Arbetsförmedlingens återrapportering 2011, Fördjupade analyser 2011-08-01,Arbetsförmedlingens återrapportering 2012Insatser för att bryta långvarig arbetslöshet, 2013-02-22.

289Riksrevisionen, RiR 2009:22.

290IFAU 2010:22, 2011:1 samt working paper 2016:15.

87

2017/18:2 BILAGA 3:GENERELLA EFFEKTER OCH ANALYSER AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSER
  effekterna av programmet kommer innan programstart, s.k. annonserings-
  effekter. I rapporten från 2011 framkom inte några långsiktiga effekter av att
  delta i ungdomsinsatserna vare sig för 2008 eller för 2009.

Små effekter av arbetsmarknadsutbildning

Enligt Arbetsförmedlingen har effekterna av arbetsmarknadsutbildningen varit små och under senare år obefintliga eller till och med negativa. Många arbetssökande som har anvisats till arbetsmarknadsutbildningen de senaste åren har haft svårt att tillgodogöra sig den. Utbildningen har heller inte enbart använts för att utbilda arbetssökande till de yrken där det råder brist på arbetskraft, utan för att aktivera och sysselsätta arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen menar att effekten av programmet behöver öka för att arbetsmarknadsutbildningen ska uppnå sitt syfte att göra det lättare för den arbetssökande att få ett arbete och att motverka brist på arbetskraft. Viktiga åtgärder är att bättre anpassa utbildningen till arbetsgivarnas behov och att se till att bara arbetssökande som kan dra nytta av programmet deltar.291

Små positiva effekter av arbetspraktik

ArbetspraktikharuppvisatsmåmenpositivaeffekterenligtArbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2016. Under åren 2009−2014 var dock andelen som fått ett osubventionerat arbete ett år efter programstart något lägre för de somdeltagitiarbetspraktikänfördesomintedeltagitiarbetspraktik.Effekten av arbetspraktik blir högre om även nystartsjobb räknas som ett positivt utfall. Andelen som fått ett osubventionerat arbete eller ett nystartsjobb var högre bland de som deltagit i arbetspraktik än bland de personer som ingick i jämförelsegruppen. När även andra subventionerade anställningar inkluderas, förutom nystartsjobb, ökar effekten av arbetspraktik ytterligare några procentenheter.292

Effekterna av arbetslivsinriktad rehabilitering går inte att belägga

Inspektionen för socialförsäkringen slog i en underlagsrapport till socialförsäkringsutredningen 2010 bl.a. fast att det inte går att belägga tydliga effekter av arbetslivsinriktad rehabilitering. Ett skäl till detta är att det inte är lätt att definiera vad som är arbetslivsinriktad rehabilitering.293

291 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2016.

292 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2016.

293 Inspektionenförsocialförsäkringen (2011),Arbetslivsinriktad rehabilitering – underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04).

88

BILAGA 3:GENERELLA EFFEKTER OCH ANALYSER AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSER 2017/18:2

Förberedande och orienterande utbildningar behöver följas upp bättre

Riksrevisionen visade i granskningen av förberedande och orienterande utbildning bl.a. att de arbetssökande deltar i fler förberedande och orienterande utbildningar och att de deltar under en längre tid. Vidare visade granskningen att det fanns utrymme för en flexibel användning. Kunskapen om effekterna av förberedande och orienterande utbildningar konstaterades däremot vara begränsad.294 På förslag från arbetsmarknadsutskottet lämnade riksdagen bl.a. två tillkännagivanden till regeringen om att den bör vidta nödvändiga åtgärder för att insatsen förberedande och orienterande utbildning ska kunna följas upp på ett bättre sätt samt så att resurserna inomarbetsmarknadspolitiken riktas till insatsersomgerbättreresultatänförberedandeochorienterandeutbildning.295

Färre deltagare i programmet stöd till start av näringsverksamhet

Stöd till start av näringsverksamhet var enligt Riksrevisionen i stort ett framgångsrikt arbetsmarknadspolitiskt program. Samtidigt konstaterade Riksrevisionen i granskningen från 2008 att regeringen och Arbetsförmedlingen saknade tillräcklig kunskap för att effektivt kunna prioritera bland de arbetsmarknadspolitiska programmen.296 Arbetsmarknadsutskottet delade Riksrevisionens positiva syn på stödet, då granskningen visade att det är en insats med entydigt positiva sysselsättningseffekter i jämförelse med att vara öppet arbetslös eller att delta i övriga program. Utskottet noterade dock att insatsen även hade vissa negativa effekter, framför allt dödviktseffekten, dvs. att även personer som skulle ha startat företag ändå kunde få stöd. Utskottet instämde i Riksrevisionens bedömning om att de negativa effekterna uppvägs av de positiva. Såväl Riksrevisionens dåvarande styrelse som flera motionärer förordade bl.a. att stöd till start av näringsverksamhet skulle prioriteras eller tillämpas mer flexibelt. Utskottet ansåg297 dock att motionerna var tillgodosedda genom den vidgning av insatsen som den dåvarande regeringen hade aviserat i 2010 års budgetproposition och som innebar att insatsen blev tillgänglig för ungdomar inom jobbgarantin för unga.

Antalet deltagare i programmet har dock halverats sedan 2013, och det är det program där utflödet till arbete minskade mest under 2015.298

294Riksrevisionen, RiR 2016:21.

295Bet. 2016/17:AU13, rskr. 2016/17:308.

296Riksrevisionen, RiR 2008:24.

297Se bet. 2009/10:AU2 s. 67.

298Prop. 2016/17:1 utg.omr 14 s. 28.

89

2017/18:2 BILAGA 3:GENERELLA EFFEKTER OCH ANALYSER AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSER

Instegsjobben positiva för nyanlända

IRiksrevisionensgranskningfrån2013drogsslutsatsenattnyanländasomfått ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de som saknar subventionerad anställning. Vidare konstaterades att det finns ytterligare effektiviseringsmöjligheter för att få fler i jobb genom att bättre nå ut till arbetsgivare och se över stödvillkoren.299 Arbetsmarknadsutskottet ansåg att Riksrevisionens granskning visade att instegsjobben och nystartsjobben fyllde olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Som framhölls av såväl Riksrevisionen som regeringen bildar de två stöden en enligt utskottet väl fungerande kedja från instegsjobb via nystartsjobb till en osubventionerad anställning. Utskottet delade regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med uppföljningen av instegs- och nystartsjobben.300

299Riksrevisionen, RiR 2013:17.

300Bet. 2013/14:AU10, rskr. 2013/14:369.

90

2017/18:2

BILAGA 4

Ändringar av särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 2017

Regeringen utfärdade den 24 maj 2017 en ny förordning (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Enligt regeringens beslut ändras benämningen lönebidrag till lönebidrag för anställning, utvecklingsanställning byter benämning till lönebidrag för utveckling samt trygghetsanställning byter benämning till lönebidrag för trygghet. Detta är för att man vill tydliggöra skillnaden mellan å ena sidan de olika former av lönebidrag som kan lämnas för anställningar både hos privata och hos offentliga arbetsgivare och å andra sidan skyddat arbete som kan lämnas hos offentliga arbetsgivare respektive hos Samhall AB.301 Ytterligare några insatsers benämningar ändrades i och med regeringsbeslutet, se tabell A.

Tabell A Nya benämningar fr.o.m. den 1 juli 2017

Gamla benämningar Nya namn den 1 juli 2017

Utvecklingsanställning

Lönebidrag

Trygghetsanställning

Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Särskilda insatser för syn- och hörselskadade

Stöd till personligt biträde

Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet

Lönebidrag för utveckling i anställning Lönebidrag för anställning Lönebidrag för trygghet i anställning Bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen

Bidrag till litteratur och tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning

Bidrag för personligt biträde

Bidrag till uppstartskostnader vid start av näringsverksamhet

Källa: Förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Det pågår en bredare översyn av lönestöden inom ramen för Arbetsmarknadsdepartementets arbete med att utveckla ett tydligare och mer samlat arbetsmarknadspolitiskt regelverk. I den pågående översynen har behovet av att förenkla strukturen för lönestöden i förordningen genom att minska antalet stödformerövervägts.Enförenklingavstrukturenskullekunnaunderlättatillämpningen av stöden hos Arbetsförmedlingen och öka tydligheten och överskådligheten i insatserna gentemot arbetsgivare, anställda och andra som berörs av lönestöden.302

301Ds 2016:14, s. 5.

302Ibid., s. 31.

91

2017/18:2

BILAGA 5

Intervjuer och frågor i utvärderingen

I utvärderingen har fallstudier genomförts i fyra olika kommuner, Linköping, Stockholm, Sundsvall och Trollhättan. Utöver intervjuerna i fallstudierna har intervjuergenomförtsmedanställdavidrelevantamyndigheter,organisationer m.fl. I denna bilaga beskrivs vilka som har intervjuats i utvärderingen samt vilka övergripande frågor som ställdes i fallstudierna.

Intervjuer med relevanta myndigheter m.fl.

I utvärderingen har intervjuer genomförts med följande aktörer:

Arbetsförmedlingen

Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua)

Högskolan i Halmstad

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)

Intresseorganisationer:

-Attention

-Lika Unika

Peritos, privat aktör som förmedlar arbete åt personer med funktionsnedsättningar

Misa,privataktörsomerbjuderarbetsinriktadverksamhetpådenreguljära arbetsmarknaden för människor med arbetshinder. Misa står för Metodutveckling, Individuellt stöd, Samhällsdeltagande och Arbetsdeltagande.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Myndigheten för delaktighet (MFD)

Samordnaren för ungdomar som varken arbetar eller studerar (UVAS)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Intervjuer i fallstudierna

Varje punkt i nedanstående lista motsvarar ett möte.

Linköping

Arbetsförmedlingen, tre arbetsförmedlare för unga med funktionsnedsättning och en socialkonsulent.

Arbetsförmedlingen, sektionschef.

Arbetsförmedlingen, två arbetsförmedlare för unga med funktionsnedsättning, varav den ena arbetar i projektet En ingång, som samlar Arbetsförmedlingen, Linköpings kommun, Region Östergötland och socialkontoret.

92

BILAGA 5:INTERVJUER OCH FRÅGOR I UTVÄRDERINGEN 2017/18:2

Linköpings kommun, arbetsmarknadskonsulent vid Jobb- och kunskapstorget och i projektet En ingång.

Linköpings kommun, planeringsledare vid omsorgskontoret.

Senzum, arbetsgivare som tagit emot unga med funktionsnedsättningar.

En ungdom med funktionsnedsättning som praktiserar på Senzum.

En ungdom med funktionsnedsättning som praktiserar på XXL.

Stockholm

Arbetsförmedlingen Stockholm Samverkan, arbetsförmedlare vid en förmedling som bara arbetar med unga personer med funktionsnedsättning.

Stockholms stad, chef för fyra stadsövergripande verksamheter som riktas mot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Mitt i City-förskolor, arbetsgivare som tagit emot serviceassistenter.

En ungdom med funktionsnedsättning somarbetar som serviceassistent på en Mitt i City-förskola.

En ungdom med funktionsnedsättning som arbetar som vaktmästare.

Sundsvall

Arbetsförmedlingen, arbetsförmedlare för unga med funktionsnedsättningar, som arbetar med flera olika uppdrag.

Arbetsförmedlingen, arbetsförmedlare för unga med funktionsnedsättningar på enheten för arbetslivsinriktad rehabilitering.

Arbetsförmedlingen, SIUS-konsulent.

Arbetsförmedlingen, arbetsförmedlare för unga upp till 25 år.

Sundsvalls kommun, arbetskonsulent på förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (FAVI).

Samordningsförbundet, verkställande tjänsteman med en roll på strukturnivå.

Entré Sundsvall, en arbetsgivare som tagit emot unga med funktionsnedsättningar.

En ungdom med funktionsnedsättning i praktik hos Entré Sundsvall.

Trollhättan

Arbetsförmedlingen, arbetsförmedlare för unga med funktionsnedsättningar.

Trollhättans stad, två handläggare vid arbetsmarknadsenheten.

Ica-handlare, arbetsgivare som tagit emot ungdomar med funktionsnedsättning.

En ungdom med funktionsnedsättning som har en subventionerad anställning på samma Ica-butik.

Tre ungdomar i målgruppen.

93

2017/18:2 BILAGA 5:INTERVJUER OCH FRÅGOR I UTVÄRDERINGEN

Frågeområden

De frågor somställts vid intervjuerna har utgåttfrån utvärderingens frågeställningar som redovisas i avsnitt 1.3.1. Vid intervjuerna på förmedlingskontoren och kommunerna visades statistik över utvecklingen i kommunerna när det gällerantaletungaimålgruppenochandelenungdomarimålgruppensomgått vidare till arbete eller studier. Nedan redovisas de övergripande frågor som ställdes i fallstudierna till de olika aktörerna.

Förmedlingskontoren

1.Utveckling av antalet unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga under perioden 2011–2016 i kommunen.

a.Känner ni igen utvecklingen?

2.Underlaget till Arbetsförmedlingens statistik.

a.Vilken är er erfarenhet av att arbeta med att sätta koder på funktionsnedsättningar under perioden 2011–2016?

3.Andelen ungdomar under 30 år med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som gått vidare till arbete eller reguljär utbildning.

a.Effekter av arbetsmarknadspolitiska insatser

b.Arbetsförmedlarens roll

c.Arbetssökandes roll

d.Andra faktorers påverkan.

Kommunernas arbetsmarknadsenheter

1.Hur arbetar kommunen med unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, som är redo att komma ut på arbetsmarknaden?

2.Harnisattuppnågrasärskildamålförungamedfunktionsnedsättningsom medför nedsatt arbetsförmåga?

3.Utveckling av antalet unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga under perioden 2011–2016 i kommunen.

a.Känner ni igen utvecklingen?

4.Andelen ungdomar under 30 år med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som går vidare till arbete eller reguljär utbildning.

a.På vilka andra sätt påverkar kommunens arbete andelen?

b.Vilken betydelse har extern finansiering av projekt?

94

BILAGA 5:INTERVJUER OCH FRÅGOR I UTVÄRDERINGEN 2017/18:2

Arbetsgivare

1.Effekter av anställningsstöd

a.Vilka är era erfarenheter av anställningsstöd för gruppen unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga?

b.Har ni använt er av anställningsstöd vid ett flertal tillfällen?

c.Har någon som arbetat med anställningsstöd därefter gått över till anställning utan stöd i företaget?

2.Arbetssökandes roll

a.Vilken erfarenhet har ni från att ha anställt unga personer med funktionsnedsättning?

3.Arbetsförmedlingens roll

a.Vad anser du om Arbetsförmedlingens förmåga att hjälpa dig somföretagare att hitta rätt kompetens i gruppen?

Ungdom

1.Arbetssökandes roll

a.Vad skulle du vilja jobba med?

b.Har du gått ut gymnasiet?

c.Har du tidigare sökt jobb utan stöd från Arbetsförmedlingen?

d.Har du blivit mer motiverad att söka ett arbete, nu när du är inskriven på Arbetsförmedlingen?

2.Effekter av arbetsmarknadspolitiska insatser

a.Har du deltagit eller deltar du i någon arbetsmarknadspolitisk insats?

b.Vad var bra och dåligt?

3.Arbetsförmedlarens roll

a.Får du det stöd du behöver från Arbetsförmedlingen?

4.Andra faktorers påverkan

a.Har någon närstående hjälpt dig att få arbete?

b.Har du fått någon hjälp från kommunen?

c.Har du fått någon hjälp från skolan?

95

2017/18:2

BILAGA 6

Tabellbilaga

Tabell B Antal inskrivna unga med en funktionsnedsättningskod

Unika personer (16–29 år) i december månad

Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Ale 70 74 92 105 105 90
Alingsås 106 152 202 194 160 134
Alvesta 43 61 68 69 69 52
Aneby 16 17 21 23 24 21
Arboga 33 51 56 70 63 53
Arjeplog 11 16 12 13 12 9
Arvidsjaur 33 46 56 57 61 53
Arvika 127 136 139 150 129 144
Askersund 36 42 50 58 60 58
Avesta 58 59 72 71 56 56
Bengtsfors 38 45 49 52 55 55
Berg 20 22 23 16 16 15
Bjurholm 5 7 5 5 11 12
Bjuv 44 63 60 61 54 51
Boden 126 176 179 160 186 186
Bollebygd 17 23 26 30 25 27
Bollnäs 106 142 178 182 169 154
Borgholm 19 21 26 21 21 22
Borlänge 132 182 207 190 176 152
Borås 329 376 444 516 514 487
Botkyrka 196 238 283 310 309 231
Boxholm 20 28 38 30 21 13
Bromölla 51 79 90 101 90 86
Bräcke 26 24 24 19 20 20
Burlöv 75 69 78 89 83 71
Båstad 32 34 48 49 43 40
Dals-Ed 12 22 22 22 21 18
Danderyd 23 22 33 32 31 30
Degerfors 39 43 39 40 38 41
Dorotea 8 13 17 28 21 18
Eda 39 36 40 43 42 43
Ekerö 28 42 41 42 47 45
Eksjö 38 39 54 53 46 49
Emmaboda 15 20 30 21 19 16
Enköping 151 177 186 186 188 168

96

        BILAGA 6:TABELLBILAGA 2017/18:2
               
Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016  
Eskilstuna 393 478 520 493 432 411  
Eslöv 126 149 183 199 161 178  
Essunga 23 28 27 28 29 32  
Fagersta 49 63 75 64 55 53  
Falkenberg 103 133 154 148 144 127  
Falköping 104 115 126 111 132 119  
Falun 140 169 208 193 194 173  
Filipstad 46 66 77 68 60 54  
Finspång 94 107 142 133 122 114  
Flen 54 66 78 75 75 64  
Forshaga 52 58 52 65 69 61  
Färgelanda 19 27 31 30 26 32  
Gagnef 21 21 25 36 25 26  
Gislaved 88 109 114 115 103 115  
Gnesta 28 39 59 51 65 57  
Gnosjö 33 42 38 41 30 32  
Gotland 206 279 299 337 347 352  
Grums 46 52 77 61 72 58  
Grästorp 9 17 28 38 36 38  
Gullspång 18 21 21 18 15 16  
Gällivare 71 83 88 91 78 66  
Gävle 367 496 605 637 626 601  
Göteborg 1 392 1 561 1 684 1 626 1 630 1 440  
Götene 26 29 42 48 53 48  
Habo 30 30 41 37 31 33  
Hagfors 75 78 95 100 80 72  
Hallsberg 65 95 111 101 83 81  
Hallstahammar 62 73 93 88 81 89  
Halmstad 292 348 390 396 370 312  
Hammarö 58 61 65 65 57 48  
Haninge 193 238 302 323 341 304  
Haparanda 62 61 59 58 64 70  
Heby 51 56 64 55 53 62  
Hedemora 30 27 32 38 33 38  
Helsingborg 254 355 430 555 519 463  
Herrljunga 32 36 43 37 38 36  
Hjo 31 34 34 34 34 29  
Hofors 28 47 52 50 46 55  
Huddinge 190 245 254 259 250 218  
Hudiksvall 206 262 278 293 281 261  

97

2017/18:2 BILAGA 6:TABELLBILAGA            
               
  Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016
  Hultsfred 51 51 56 61 60 59
  Hylte 46 53 60 50 39 38
  Håbo 40 47 56 68 61 58
  Hällefors 18 16 17 21 19 22
  Härjedalen 26 34 40 42 36 41
  Härnösand 93 120 129 137 123 117
  Härryda 68 89 121 137 116 99
  Hässleholm 205 244 329 359 398 365
  Höganäs 51 49 52 46 56 50
  Högsby 18 15 18 19 18 19
  Hörby 71 71 70 80 75 83
  Höör 55 65 73 74 80 73
  Jokkmokk 12 16 15 21 23 26
  Järfälla 96 141 178 204 178 168
  Jönköping 278 309 376 391 398 385
  Kalix 73 97 110 112 119 113
  Kalmar 196 233 247 242 246 198
  Karlsborg 26 28 30 38 30 26
  Karlshamn 112 159 209 204 211 201
  Karlskoga 142 162 164 177 188 176
  Karlskrona 230 273 309 324 336 317
  Karlstad 380 437 506 502 459 442
  Katrineholm 140 175 233 215 215 199
  Kil 63 66 64 67 59 44
  Kinda 42 42 37 37 43 31
  Kiruna 57 63 53 61 63 58
  Klippan 75 80 109 97 99 96
  Knivsta 35 38 45 35 32 29
  Kramfors 81 92 97 117 106 102
  Kristianstad 231 313 361 357 317 275
  Kristinehamn 128 141 154 161 156 154
  Krokom 45 40 45 52 57 58
  Kumla 70 85 108 111 108 94
  Kungsbacka 114 144 174 181 163 153
  Kungsör 20 23 31 31 29 26
  Kungälv 74 103 127 134 126 122
  Kävlinge 61 89 93 105 116 113
  Köping 67 94 107 93 92 98
  Laholm 67 72 85 77 89 68
  Landskrona 115 165 174 198 185 195

98

        BILAGA 6:TABELLBILAGA 2017/18:2
               
Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016  
Laxå 12 21 27 23 24 21  
Lekeberg 29 30 33 38 25 27  
Leksand 37 44 52 59 55 37  
Lerum 76 83 96 99 100 94  
Lessebo 27 35 30 26 25 31  
Lidingö 29 28 43 41 40 39  
Lidköping 129 146 153 164 162 151  
Lilla Edet 47 54 58 59 77 54  
Lindesberg 76 95 98 92 87 98  
Linköping 342 430 506 518 485 432  
Ljungby 86 85 90 113 118 105  
Ljusdal 87 107 108 124 110 100  
Ljusnarsberg 10 13 20 24 21 27  
Lomma 30 37 44 45 32 30  
Ludvika 75 70 80 81 65 59  
Luleå 265 336 416 427 418 402  
Lund 204 219 262 245 261 246  
Lycksele 55 75 73 69 61 59  
Lysekil 53 60 67 63 65 58  
Malmö 934 1 140 1 410 1 577 1 436 1 232  
Malung-Sälen 20 23 28 26 25 31  
Malå 13 23 23 29 26 23  
Mariestad 98 106 116 94 86 75  
Mark 66 85 114 112 111 101  
Markaryd 29 33 39 36 33 31  
Mellerud 19 31 29 31 44 35  
Mjölby 71 100 149 161 143 137  
Mora 63 95 104 86 69 70  
Motala 165 196 258 247 255 265  
Mullsjö 18 30 30 23 22 21  
Munkedal 68 69 81 77 70 58  
Munkfors 33 31 35 30 32 29  
Mölndal 129 148 147 155 146 135  
Mönsterås 38 39 59 58 50 38  
Mörbylånga 16 14 23 32 31 30  
Nacka 90 152 206 210 206 174  
Nora 37 46 43 44 45 42  
Norberg 17 16 20 22 20 22  
Nordanstig 49 53 52 63 55 43  
Nordmaling 48 55 52 67 52 48  

99

2017/18:2 BILAGA 6:TABELLBILAGA            
               
  Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016
  Norrköping 413 528 711 726 765 748
  Norrtälje 146 192 243 227 217 237
  Norsjö 20 22 25 26 27 21
  Nybro 61 87 91 79 96 88
  Nykvarn 11 27 30 30 29 30
  Nyköping 192 253 295 350 329 303
  Nynäshamn 82 94 127 137 150 145
  Nässjö 86 87 103 117 115 122
  Ockelbo 24 35 39 39 42 41
  Olofström 64 73 82 78 80 90
  Orsa 26 29 31 32 29 33
  Orust 23 31 48 42 43 39
  Osby 72 85 104 99 73 68
  Oskarshamn 62 81 94 98 78 81
  Ovanåker 26 36 50 46 53 42
  Oxelösund 26 36 53 66 71 69
  Pajala 22 26 29 30 37 34
  Partille 94 99 103 101 109 92
  Perstorp 29 37 38 37 46 42
  Piteå 195 208 245 239 227 215
  Ragunda 18 22 24 31 27 26
  Robertsfors 42 43 53 51 48 48
  Ronneby 137 171 182 178 183 179
  Rättvik 27 41 43 34 39 34
  Sala 143 150 171 159 155 149
  Salem 39 39 42 42 48 42
  Sandviken 123 156 180 213 210 225
  Sigtuna 113 113 118 103 105 111
  Simrishamn 60 68 75 79 80 72
  Sjöbo 55 60 79 70 62 59
  Skara 58 74 78 83 87 69
  Skellefteå 303 381 400 416 377 349
  Skinnskatteberg 12 12 13 14 18 14
  Skurup 54 62 72 78 70 76
  Skövde 169 203 197 204 180 166
  Smedjebacken 10 14 20 15 17 17
  Sollefteå 92 106 109 102 84 77
  Sollentuna 109 133 178 174 157 151
  Solna 58 85 94 95 111 112
  Sorsele 13 12 10 9 3 3

100

        BILAGA 6:TABELLBILAGA 2017/18:2
               
Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016  
Sotenäs 25 26 33 29 24 24  
Staffanstorp 66 85 123 121 91 96  
Stenungsund 38 40 56 67 71 62  
Stockholm 1 327 1 669 1 982 2 032 1 887 1 792  
Storfors 17 19 22 26 19 18  
Storuman 25 35 41 30 30 34  
Strängnäs 66 86 88 83 84 71  
Strömstad 46 42 46 45 45 42  
Strömsund 52 73 77 72 83 85  
Sundbyberg 61 80 94 94 97 93  
Sundsvall 265 324 434 467 462 438  
Sunne 69 68 67 72 55 53  
Surahammar 29 43 46 48 41 41  
Svalöv 41 52 56 61 50 50  
Svedala 60 67 71 86 69 70  
Svenljunga 28 35 32 26 31 35  
Säffle 81 97 106 114 108 84  
Säter 19 21 22 24 17 16  
Sävsjö 20 30 29 42 41 37  
Söderhamn 150 170 193 216 214 202  
Söderköping 33 56 68 74 79 71  
Södertälje 286 326 484 480 465 415  
Sölvesborg 71 98 122 126 129 130  
Tanum 34 42 41 39 32 29  
Tibro 45 54 54 54 51 52  
Tidaholm 66 67 74 81 69 64  
Tierp 102 115 164 157 151 157  
Timrå 54 69 82 62 62 52  
Tingsryd 24 43 39 42 39 41  
Tjörn 27 33 31 39 41 43  
Tomelilla 79 96 110 130 131 106  
Torsby 72 80 73 65 72 61  
Torsås 12 12 20 24 30 21  
Tranemo 32 30 35 23 28 22  
Tranås 48 44 58 71 72 68  
Trelleborg 135 164 191 191 186 195  
Trollhättan 175 211 278 331 376 373  
Trosa 22 22 28 42 47 52  
Tyresö 51 84 120 114 138 136  
Täby 78 89 103 92 106 95  

101

2017/18:2 BILAGA 6:TABELLBILAGA            
               
  Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016
  Töreboda 37 42 40 34 41 40
  Uddevalla 207 236 283 321 311 285
  Ulricehamn 51 53 65 73 79 90
  Umeå 360 447 501 522 494 467
  Upplands Väsby 98 134 145 158 160 149
  Upplands-Bro 44 65 74 78 75 64
  Uppsala 565 595 698 634 584 571
  Uppvidinge 26 27 33 33 41 40
  Vadstena 15 21 23 24 26 32
  Vaggeryd 31 36 51 52 44 43
  Valdemarsvik 29 32 41 49 53 49
  Vallentuna 48 53 65 65 70 75
  Vansbro 14 19 20 22 19 22
  Vara 45 59 65 75 69 66
  Varberg 117 143 168 153 157 162
  Vaxholm 9 11 15 14 15 22
  Vellinge 48 56 59 56 63 58
  Vetlanda 67 87 103 134 116 117
  Vilhelmina 42 46 42 42 37 34
  Vimmerby 46 54 66 54 50 45
  Vindeln 23 26 28 37 37 29
  Vingåker 26 32 51 46 46 45
  Vårgårda 43 48 57 58 46 45
  Vänersborg 141 179 212 242 244 211
  Vännäs 26 40 41 45 46 46
  Värmdö 61 83 110 131 135 125
  Värnamo 90 117 128 124 127 146
  Västervik 132 181 190 182 169 155
  Västerås 525 591 680 646 579 560
  Växjö 250 301 363 371 399 389
  Ydre 4 6 7 10 7 5
  Ystad 71 91 97 100 91 97
  Åmål 53 63 73 69 65 57
  Ånge 37 40 47 42 39 42
  Åre 18 25 30 35 38 38
  Årjäng 36 45 48 46 45 34
  Åsele 18 18 26 25 19 16
  Åstorp 57 69 88 89 92 88
  Åtvidaberg 38 47 52 56 65 49
  Älmhult 31 47 42 53 49 42

102

        BILAGA 6:TABELLBILAGA 2017/18:2
               
Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016  
Älvdalen 17 22 23 14 22 24  
Älvkarleby 43 45 62 65 66 62  
Älvsbyn 52 59 59 50 54 57  
Ängelholm 148 166 174 176 189 188  
Öckerö 14 21 26 27 21 24  
Ödeshög 14 23 30 24 23 21  
Örebro 567 609 653 647 606 571  
Örkelljunga 25 34 47 58 55 40  
Örnsköldsvik 149 161 186 211 194 209  
Östersund 193 219 256 229 247 235  
Österåker 68 69 99 105 98 89  
Östhammar 59 75 72 77 65 64  
Östra Göinge 66 81 95 114 101 101  
Överkalix 19 17 22 28 27 34  
Övertorneå 17 20 23 26 31 31  
               
Totalt riket 27 023 32 535 37 848 38 823 37 580 35 305  
               
Källa: Arbetsförmedlingen.              

Tabell C Andel (%) ungdomar under 30 år med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som fått arbete med eller utan stöd eller påbörjat reguljär utbildning

Månadsgenomsnitt 2011–2016

Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Ale 9,8 7,9 6,9 9,1 7,0 8,0
Alingsås 9,5 7,6 5,0 7,8 6,8 8,2
Alvesta 7,1 6,0 6,1 6,6 6,7 7,7
Aneby 10,2 7,7 12,3 6,5 7,7 5,9
Arboga 8,4 5,1 5,1 6,0 5,0 5,1
Arjeplog 12,0 10,2 6,7 11,4 11,1 5,7
Arvidsjaur 14,4 9,8 9,3 9,5 10,3 10,4
Arvika 8,3 8,9 7,7 11,4 9,6 9,7
Askersund 7,9 7,2 2,4 5,9 8,0 11,4
Avesta 7,0 6,5 5,8 9,2 6,3 5,3
Bengtsfors 6,7 6,0 3,8 7,3 5,8 5,2
Berg 14,5 10,5 9,8 8,7 5,3 14,9
Bjurholm 5,9 0,0 0,0 16,1 4,2 8,9
Bjuv 5,1 6,6 6,5 8,1 7,6 12,1
Boden 6,2 5,9 6,5 7,5 7,4 8,0
Bollebygd 4,1 4,5 5,7 6,0 4,3 7,3
Bollnäs 8,2 4,8 5,7 5,9 5,7 7,7
Borgholm 6,1 7,3 9,5 2,9 11,2 9,1

103

2017/18:2 BILAGA 6:TABELLBILAGA            
               
  Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016
               
  Borlänge 7,5 8,5 6,5 10,1 8,9 9,5
  Borås 10,3 7,5 8,3 7,9 8,2 8,0
  Botkyrka 6,5 7,1 6,8 7,2 6,0 5,8
  Boxholm 5,4 6,5 6,4 4,7 6,2 6,5
  Bromölla 4,9 4,4 5,1 6,0 5,0 7,4
  Bräcke 4,9 4,8 7,8 5,4 11,7 8,8
  Burlöv 5,9 6,2 5,5 6,6 4,9 8,9
  Båstad 6,3 8,6 8,0 6,6 7,3 15,2
  Dals-Ed 10,4 5,5 3,7 10,2 6,3 3,3
  Danderyd 8,6 9,8 7,0 7,5 15,1 15,7
  Degerfors 8,3 6,5 10,8 7,6 6,1 5,7
  Dorotea 10,5 9,2 8,2 9,0 8,7 5,9
  Eda 13,1 11,3 8,6 11,3 12,3 10,3
  Ekerö 12,4 5,5 7,6 9,9 9,2 11,4
  Eksjö 6,6 2,5 4,8 10,1 6,1 12,6
  Emmaboda 7,1 8,0 6,8 8,6 6,8 9,3
  Enköping 8,5 8,5 9,8 10,6 9,2 9,5
  Eskilstuna 6,5 5,1 5,8 6,1 6,2 6,2
  Eslöv 7,4 5,9 6,1 7,0 7,9 8,0
  Essunga 5,1 7,5 9,2 8,2 5,3 6,9
  Fagersta 5,3 9,5 5,6 7,8 7,6 8,5
  Falkenberg 11,1 10,7 9,0 10,3 10,2 6,4
  Falköping 5,4 5,7 4,0 6,5 7,1 6,1
  Falun 9,3 7,1 7,3 8,0 8,5 8,5
  Filipstad 6,1 7,9 7,9 11,7 8,0 9,1
  Finspång 10,3 5,3 6,7 5,7 6,5 6,6
  Flen 10,5 8,3 6,1 6,3 7,2 8,4
  Forshaga 7,0 6,1 5,7 6,4 9,8 8,3
  Färgelanda 9,3 2,8 8,4 14,0 7,1 4,4
  Gagnef 6,9 6,9 4,1 7,6 8,6 5,4
  Gislaved 5,5 4,4 6,2 6,2 5,6 7,7
  Gnesta 10,3 9,8 6,9 7,5 3,5 7,4
  Gnosjö 6,1 4,7 6,1 7,4 9,4 2,7
  Gotland 6,8 5,4 5,6 7,7 5,7 6,4
  Grums 6,3 5,2 3,5 8,1 7,8 6,0
  Grästorp 6,8 6,2 6,2 3,4 11,5 9,4
  Gullspång 11,6 7,5 5,1 6,7 9,1 8,6
  Gällivare 7,9 8,3 9,1 9,4 8,1 8,1
  Gävle 6,3 5,3 4,6 7,6 5,7 5,5
  Göteborg 7,5 6,4 6,0 7,2 7,1 8,0

104

        BILAGA 6:TABELLBILAGA 2017/18:2
               
Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016  
               
Götene 7,5 5,3 6,8 6,3 6,0 6,3  
Habo 6,5 9,9 6,0 9,8 9,0 11,3  
Hagfors 14,1 11,7 8,6 10,1 12,6 17,1  
Hallsberg 8,9 6,0 7,6 8,9 7,4 9,4  
Hallstahammar 6,2 6,7 5,0 8,2 7,5 4,3  
Halmstad 6,1 6,6 6,4 7,6 6,2 8,0  
Hammarö 8,8 7,9 5,9 5,6 8,7 7,0  
Haninge 9,2 6,9 7,2 7,6 6,0 5,3  
Haparanda 4,9 7,6 8,7 9,7 6,3 9,5  
Heby 7,6 7,1 4,6 9,4 8,8 6,8  
Hedemora 8,8 5,8 7,5 6,9 8,6 8,5  
Helsingborg 6,8 6,7 8,2 7,3 7,1 8,5  
Herrljunga 9,9 8,5 4,0 9,3 7,4 10,4  
Hjo 6,4 8,3 4,6 6,1 4,4 10,8  
Hofors 6,1 8,0 8,0 4,1 4,4 6,6  
Huddinge 7,9 6,8 8,0 7,6 8,0 6,9  
Hudiksvall 8,6 7,1 6,9 7,2 6,6 7,0  
Hultsfred 6,5 4,2 5,9 7,6 6,3 9,4  
Hylte 11,7 6,0 6,5 4,8 8,0 7,6  
Håbo 6,6 5,5 5,1 4,4 5,3 5,0  
Hällefors 3,1 7,3 4,0 10,1 8,5 13,3  
Härjedalen 10,2 5,2 7,1 7,9 8,3 13,4  
Härnösand 7,3 9,7 7,0 8,8 8,0 8,0  
Härryda 12,7 5,0 7,4 6,7 9,1 10,9  
Hässleholm 6,7 7,2 6,4 4,8 5,5 7,7  
Höganäs 7,3 9,7 4,0 7,2 8,6 7,3  
Högsby 8,7 7,9 2,2 5,5 3,3 6,7  
Hörby 5,2 5,4 6,4 8,0 5,4 4,3  
Höör 5,4 5,0 5,6 8,0 7,1 7,7  
Jokkmokk 3,9 12,5 10,7 7,4 8,0 10,1  
Järfälla 6,4 6,2 5,7 5,9 4,8 5,8  
Jönköping 8,4 7,3 6,1 7,1 9,0 7,9  
Kalix 12,9 7,8 11,3 12,3 12,4 10,4  
Kalmar 8,1 6,2 6,3 6,2 6,3 6,4  
Karlsborg 8,0 8,5 7,9 7,0 9,9 9,0  
Karlshamn 8,7 7,8 6,5 8,1 8,3 6,8  
Karlskoga 8,6 8,0 7,8 8,9 9,0 8,6  
Karlskrona 7,7 5,9 5,9 6,2 5,5 8,0  
Karlstad 7,8 7,8 6,5 8,2 7,1 6,8  
Katrineholm 5,3 4,7 4,6 6,9 5,4 5,5  

105

2017/18:2 BILAGA 6:TABELLBILAGA            
               
  Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016
               
  Kil 7,9 5,8 5,2 7,9 6,0 7,4
  Kinda 5,4 7,5 8,2 5,6 12,1 8,4
  Kiruna 7,8 9,3 7,7 9,7 5,8 9,1
  Klippan 8,0 6,5 6,4 9,7 8,2 9,0
  Knivsta 5,2 5,4 7,0 9,1 9,5 6,7
  Kramfors 8,2 8,2 6,4 8,0 8,6 10,7
  Kristianstad 6,4 6,3 5,4 6,8 5,8 6,6
  Kristinehamn 5,5 5,0 6,2 8,8 7,6 6,3
  Krokom 10,2 7,0 6,6 7,6 8,1 8,2
  Kumla 9,4 8,6 9,1 9,5 8,7 10,3
  Kungsbacka 8,1 6,2 7,1 8,0 8,2 8,7
  Kungsör 4,7 6,5 4,2 2,4 1,5 2,8
  Kungälv 9,2 7,7 8,7 12,6 12,6 13,7
  Kävlinge 10,1 8,1 8,2 8,9 8,8 9,4
  Köping 5,4 4,8 3,9 5,0 5,5 6,5
  Laholm 8,9 5,4 5,5 8,7 12,2 7,1
  Landskrona 5,7 5,6 4,6 5,9 6,4 5,9
  Laxå 6,6 5,0 7,3 9,3 6,8 12,0
  Lekeberg 12,4 6,4 7,7 6,8 8,4 7,1
  Leksand 5,5 9,7 9,2 11,1 11,3 13,0
  Lerum 7,2 7,1 6,9 9,2 9,6 10,2
  Lessebo 6,5 5,2 3,9 3,8 7,4 6,5
  Lidingö 10,6 9,3 6,0 8,2 8,6 9,9
  Lidköping 4,0 5,4 5,5 5,7 5,9 7,2
  Lilla Edet 8,0 5,2 7,6 4,6 5,2 6,1
  Lindesberg 8,6 4,4 4,4 7,4 5,9 7,5
  Linköping 6,5 6,0 7,0 8,3 9,4 8,7
  Ljungby 9,1 5,8 4,8 9,2 5,6 9,5
  Ljusdal 11,2 7,9 7,9 6,2 7,1 9,4
  Ljusnarsberg 13,1 9,8 1,4 4,0 6,8 12,7
  Lomma 7,2 7,8 12,1 8,1 7,1 4,9
  Ludvika 7,6 6,7 6,2 8,5 7,4 9,0
  Luleå 6,5 6,4 6,0 6,9 8,1 8,1
  Lund 8,5 6,3 6,9 8,6 9,0 9,2
  Lycksele 7,5 5,5 5,9 7,3 4,2 3,7
  Lysekil 8,3 10,3 9,7 10,9 12,8 13,0
  Malmö 8,0 7,7 6,9 7,2 6,1 6,7
  Malung-Sälen 14,0 12,4 6,7 7,1 10,1 10,6
  Malå 4,9 6,8 8,0 6,7 9,8 8,1
  Mariestad 7,4 5,5 6,6 7,5 5,5 5,9

106

        BILAGA 6:TABELLBILAGA 2017/18:2
               
Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016  
               
Mark 5,5 4,1 5,6 6,3 7,2 10,5  
Markaryd 5,2 3,8 4,5 6,5 2,2 7,9  
Mellerud 7,3 7,1 5,7 7,3 8,0 4,8  
Mjölby 4,7 6,2 7,5 7,1 7,1 7,3  
Mora 12,2 8,0 6,3 9,9 9,3 12,4  
Motala 5,6 6,0 6,0 7,2 8,3 7,8  
Mullsjö 9,9 4,4 5,3 10,8 8,0 5,9  
Munkedal 7,2 10,3 10,0 12,6 15,7 10,3  
Munkfors 12,2 8,6 4,6 6,8 5,9 13,6  
Mölndal 7,0 5,4 8,1 7,3 7,8 9,6  
Mönsterås 9,0 6,8 5,0 6,6 5,7 9,2  
Mörbylånga 8,8 8,0 4,6 6,5 5,2 6,4  
Nacka 11,4 7,4 6,5 8,6 6,3 8,2  
Nora 7,4 6,3 4,5 8,1 8,7 9,0  
Norberg 5,7 9,9 13,3 8,2 10,2 16,7  
Nordanstig 6,4 7,2 9,3 10,4 7,8 9,3  
Nordmaling 5,7 6,0 5,8 4,7 7,2 6,5  
Norrköping 6,7 6,0 5,4 5,7 6,4 6,3  
Norrtälje 7,2 7,4 9,3 9,2 9,9 11,5  
Norsjö 8,9 9,7 9,1 8,8 8,4 7,8  
Nybro 7,5 7,8 5,0 8,2 5,6 7,6  
Nykvarn 8,9 3,6 6,4 5,7 4,5 6,7  
Nyköping 7,2 6,5 5,8 6,6 6,6 6,1  
Nynäshamn 6,9 7,8 5,9 6,7 6,8 5,9  
Nässjö 6,1 8,5 5,3 7,3 6,4 5,3  
Ockelbo 11,0 13,4 7,8 8,9 13,4 15,7  
Olofström 8,5 5,2 4,8 7,2 6,8 6,0  
Orsa 4,3 3,5 7,6 10,2 7,3 13,5  
Orust 9,2 9,3 5,2 4,7 7,0 7,5  
Osby 8,3 4,9 7,5 5,5 10,1 7,2  
Oskarshamn 8,1 5,2 5,1 7,0 5,8 6,9  
Ovanåker 9,3 2,4 4,0 7,3 4,6 9,2  
Oxelösund 9,4 4,4 7,0 9,3 7,7 7,3  
Pajala 6,8 5,8 12,1 12,7 7,7 7,5  
Partille 6,2 8,0 6,1 8,3 8,6 9,7  
Perstorp 10,8 7,5 5,7 8,0 11,6 8,2  
Piteå 6,8 8,0 6,9 6,8 7,5 7,7  
Ragunda 10,6 10,9 5,0 5,8 6,0 12,2  
Robertsfors 5,8 5,2 7,8 9,0 7,1 8,0  
Ronneby 4,8 5,5 4,8 7,7 5,0 5,7  

107

2017/18:2 BILAGA 6:TABELLBILAGA            
               
  Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016
               
  Rättvik 8,3 3,8 8,0 8,7 8,3 7,4
  Sala 7,4 7,9 8,2 7,1 8,0 8,7
  Salem 6,4 7,1 7,0 3,8 6,8 7,3
  Sandviken 6,1 6,3 5,7 9,8 6,7 5,6
  Sigtuna 7,1 7,6 9,2 11,2 8,1 13,3
  Simrishamn 8,2 8,7 8,3 8,4 7,3 5,9
  Sjöbo 6,9 6,9 3,7 6,4 5,5 5,1
  Skara 11,0 8,0 5,4 6,0 8,5 8,0
  Skellefteå 7,3 6,5 7,2 7,5 7,6 8,4
  Skinnskatteberg 12,2 7,3 8,4 8,2 6,1 10,9
  Skurup 7,4 6,3 3,9 7,5 6,6 6,3
  Skövde 7,1 6,7 5,8 5,2 5,5 7,1
  Smedjebacken 8,2 7,7 6,3 9,3 11,4 15,9
  Sollefteå 7,8 8,8 7,6 8,6 7,5 10,4
  Sollentuna 9,9 8,3 9,2 10,6 9,9 10,7
  Solna 7,9 8,5 6,3 7,7 6,8 8,7
  Sorsele 18,8 14,5 9,9 15,9 15,0 0,0
  Sotenäs 5,8 11,0 9,9 6,9 12,2 8,9
  Staffanstorp 9,7 8,9 9,3 11,3 7,7 7,7
  Stenungsund 5,7 8,0 7,1 8,2 7,7 7,1
  Stockholm 8,7 7,8 7,6 8,2 8,0 8,1
  Storfors 6,9 4,8 3,7 6,5 10,8 10,1
  Storuman 11,8 8,7 7,4 11,6 8,9 4,8
  Strängnäs 5,4 7,5 7,4 7,0 5,1 6,3
  Strömstad 11,3 11,4 8,5 12,5 9,6 9,4
  Strömsund 7,8 9,3 7,1 12,9 9,7 8,4
  Sundbyberg 6,4 7,0 5,3 6,9 7,6 7,9
  Sundsvall 9,0 8,9 7,9 8,5 7,2 6,6
  Sunne 11,3 9,2 9,0 8,5 9,4 13,4
  Surahammar 7,9 3,8 4,0 5,9 7,0 7,2
  Svalöv 5,9 5,7 6,0 9,2 4,9 5,9
  Svedala 9,1 6,2 6,1 10,1 7,3 8,1
  Svenljunga 11,5 7,9 10,1 8,9 9,0 11,8
  Säffle 7,0 5,3 3,3 4,5 3,5 7,4
  Säter 8,2 7,6 9,0 9,5 9,2 11,3
  Sävsjö 9,3 3,8 6,6 9,8 8,3 9,1
  Söderhamn 8,1 7,9 9,3 8,7 6,1 7,9
  Söderköping 9,9 6,5 8,6 7,0 7,4 9,1
  Södertälje 6,2 6,6 5,2 5,9 5,4 7,0
  Sölvesborg 7,4 4,9 6,8 8,4 9,2 7,5

108

        BILAGA 6:TABELLBILAGA 2017/18:2
               
Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016  
               
Tanum 12,0 8,5 8,3 13,5 12,6 6,3  
Tibro 4,0 7,2 5,5 7,4 5,5 8,0  
Tidaholm 7,0 6,6 3,3 4,1 4,2 6,6  
Tierp 6,2 6,3 3,8 5,0 6,1 5,3  
Timrå 5,4 8,1 4,9 5,6 6,4 9,7  
Tingsryd 6,0 4,8 4,5 3,3 6,3 7,5  
Tjörn 11,7 12,1 11,1 15,1 8,3 10,5  
Tomelilla 4,7 4,5 5,1 5,5 6,1 6,8  
Torsby 11,3 10,9 9,0 10,9 11,2 12,4  
Torsås 9,0 6,0 3,2 7,9 5,8 4,7  
Tranemo 12,8 8,0 6,5 7,8 8,1 12,5  
Tranås 8,7 4,9 5,3 7,0 8,5 6,3  
Trelleborg 7,4 7,0 7,6 6,9 6,4 5,7  
Trollhättan 5,0 4,8 5,5 4,4 5,3 4,2  
Trosa 5,4 6,6 9,3 9,8 7,6 11,2  
Tyresö 11,8 5,6 7,9 8,6 7,3 7,6  
Täby 10,6 6,6 8,9 9,1 9,6 10,1  
Töreboda 10,4 5,8 6,0 6,4 4,0 10,0  
Uddevalla 5,9 5,8 5,6 7,8 10,0 8,6  
Ulricehamn 15,0 8,1 5,0 6,9 8,0 6,4  
Umeå 7,6 6,8 6,7 6,6 7,4 8,3  
Upplands Väsby 9,1 7,4 6,7 8,7 7,7 8,9  
Upplands-Bro 11,5 7,6 6,0 3,5 5,0 5,1  
Uppsala 7,0 6,7 6,3 7,2 8,3 8,0  
Uppvidinge 12,9 7,0 4,4 5,5 8,9 11,7  
Vadstena 3,9 5,9 10,0 14,7 8,0 6,3  
Vaggeryd 8,2 7,7 7,6 6,1 8,7 6,3  
Valdemarsvik 11,2 9,9 10,2 8,6 10,9 9,9  
Vallentuna 9,6 9,4 11,5 7,6 9,4 12,3  
Vansbro 9,8 4,3 7,3 4,4 8,2 12,2  
Vara 6,7 5,2 5,5 6,4 7,3 8,1  
Varberg 11,6 8,1 8,0 8,7 7,9 9,1  
Vaxholm 20,7 11,4 10,5 13,4 9,9 9,3  
Vellinge 10,2 7,6 7,7 8,6 7,5 7,5  
Vetlanda 8,6 8,0 5,9 8,5 7,2 11,3  
Vilhelmina 4,4 5,8 6,3 6,1 5,3 6,4  
Vimmerby 6,2 3,8 7,0 9,3 7,4 9,7  
Vindeln 6,9 7,0 5,2 7,9 6,1 9,4  
Vingåker 3,8 4,2 4,1 4,8 6,7 6,4  
Vårgårda 5,3 4,5 8,3 9,2 15,4 12,3  

109

2017/18:2 BILAGA 6:TABELLBILAGA            
               
  Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 2016
               
  Vänersborg 4,5 4,6 4,8 6,4 6,3 5,2
  Vännäs 7,6 7,8 7,0 8,2 8,2 3,8
  Värmdö 10,8 11,0 9,4 7,6 6,4 8,4
  Värnamo 5,0 4,8 6,3 7,6 8,8 9,0
  Västervik 6,1 6,3 6,5 7,6 8,2 7,6
  Västerås 8,3 7,3 7,4 8,6 7,8 7,7
  Växjö 6,7 5,8 5,6 6,3 6,4 5,7
  Ydre 0,0 9,5 0,0 9,8 7,8 11,1
  Ystad 9,3 6,2 4,8 8,1 6,9 5,1
  Åmål 7,3 7,5 5,7 7,3 6,5 8,3
  Ånge 10,2 8,4 5,5 5,6 8,6 7,5
  Åre 15,5 7,6 10,9 7,5 10,0 9,0
  Årjäng 10,0 6,6 4,1 6,8 5,9 5,9
  Åsele 5,4 5,1 6,2 7,4 5,6 3,4
  Åstorp 4,5 6,8 9,4 8,0 8,5 9,0
  Åtvidaberg 7,0 7,4 6,1 6,2 6,6 8,6
  Älmhult 8,9 7,0 6,6 9,6 6,2 5,5
  Älvdalen 6,5 10,1 5,8 12,3 9,7 13,2
  Älvkarleby 4,8 5,7 5,5 6,6 6,0 9,1
  Älvsbyn 9,2 6,3 6,6 7,5 8,0 13,7
  Ängelholm 7,5 7,3 7,4 6,9 7,2 8,5
  Öckerö 4,9 6,6 3,4 5,0 7,8 9,5
  Ödeshög 7,5 8,9 8,5 6,7 6,3 2,9
  Örebro 8,9 7,6 8,4 9,2 9,5 9,2
  Örkelljunga 6,3 11,2 4,4 7,1 7,4 10,3
  Örnsköldsvik 6,0 6,6 5,5 5,8 5,2 6,2
  Östersund 8,3 8,2 7,0 7,4 6,2 6,8
  Österåker 9,0 7,7 9,2 9,3 7,4 9,7
  Östhammar 8,6 6,0 7,7 6,4 8,3 7,8
  Östra Göinge 8,5 5,2 9,4 5,8 7,3 7,9
  Överkalix 14,1 7,7 12,0 10,0 9,6 17,6
  Övertorneå 5,5 10,4 11,6 8,8 10,3 9,9
               
  Totalt riket 7,6 6,8 6,6 7,5 7,2 7,6
               
  Källa: Arbetsförmedlingen.            

110

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN 2015/16
2015/16:RFR1 KONSTITUTIONSUTSKOTTET  
  Statsrådsmedverkanikonstitutionsutskottetsgranskning  
2015/16:RFR2 FINANSUTSKOTTET  
  Finansutskottetsoffentligautfrågningomdenaktuellapenningpolitiken
  den24september2015  
2015/16:RFR3 FÖRSVARSUTSKOTTET  
  Omkrisenellerkrigetkommer–  
  Enuppföljningavinformationsinsatsertillallmänhetenomden  
  enskildesansvarochberedskap  
  HuvudrapportochBilagor  
2015/16:RFR4 KULTURUTSKOTTET  
  Är samverkan modellen?  
  En uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen
2015/16:RFR5 FINANSUTSKOTTET  
  Öppna utfrågning om den aktuella penningpolitiken  
  den 12 november 2015  
2015/16:RFR6 FINANSUTSKOTTET  
  Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015  
2015/16:RFR7 FINANSUTSKOTTET  
  Review of the Riksbank’s Monetary Policy 2010-2015  
2015/16:RFR8 SKATTEUTSKOTTET  
  Punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter – skatte-
  effekter och påverkan på den oregistrerade anskaffningen av dessa
  produkter  
2015/16:RFR9 CIVILUTSKOTTET  
  Miljömärkning av produkter – En översikt över de miljömärkningar
  av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna
2015/16:RFR10 KONSTITUTIONSUTSKOTTET OCH JUSTITIEUTSKOTTET
  Konstitutionsutskottets och justitieutskottets hearing om radikali-
  sering och rekrytering till våldsbejakande extremism i den digitala
  miljön  
2015/16:RFR11 KULTURUTSKOTTET  
  Kulturutskottets seminarium om kultursamverkansmodellen  
2015/16:RFR12 FINANSUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om den aktuella penningpolitiken 23 februari
  2016  
2015/16:RFR13 SOCIALUTSKOTTET  
  Cancervården – utmaningar och möjligheter  
2015/16:RFR14 TRAFIKUTSKOTTET  
  Kollektivtrafiklagen – en uppföljning  
2015/16:RFR15 CIVILUTSKOTTET  
  Inventering av forskning inom civilutskottets beredningsområde
  2016  
RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN 2015/16
2015/16:RFR16 UTBILDNINGSUTSKOTTET  
  Utbildningsutskottets offentliga utfrågning inför proposition om
  forskning och innovation  
2015/16RFR17 KULTURUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om förutsättningar för svensk film  
2015/16RFR18 UTBILDNINGSUTSKOTTET  
  Digitaliseringeniskolan–desspåverkanpåkvalitet,likvärdighetoch
  resultat i utbildningen  
2015/16RFR19 UTBILDNINGSUTSKOTTET  
  Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
  och effekter av två högskolereformer i Sverige  
2015/16RFR20 FINANSUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om utvärderingen av penningpolitiken 2010-
  2015 12 maj 2015  
2015/16RFR21 FINANSUTSKOTTET  
  Öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport 2016  
2015/16RFR22 UTBILDNINGSUTSKOTTET  
  Utbildningsutskottets öppna utfrågning om lärarbrist  
2015/16RFR23 SOCIALUTSKOTTET  
  Socialutskottetsseminariumomcancervården–utmaningaroch möj-
  ligheter  
2015/16RFR24 UTBILDNINGSUTSKOTTET  
  Utbildningsutskottets öppna utfrågning om brist på utbildade inom
  naturvetenskap och teknik  
2015/16RFR25 NÄRINGSUTSKOTTET  
  Näringsutskottets offentliga utfrågning om piratkopiering och andra
  rättighetsintrång på den digitala marknaden  
2015/16RFR26 TRAFIKUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om finansieringsmodeller för transportinfra-
  struktur  
2015/16RFR27 CIVILUTSKOTTET  
  Civilutskottets offentliga utfrågning om familjerätten är i takt med
  tiden  
RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN 2016/17
2016/17:RFR1 TRAFIKUTSKOTTET  
  It-infrastrukturen–idagochiframtiden  
2016/17:RFR2 CIVILUTSKOTTET  
  Uppföljningavdennyafastighetsmäklarlagen  
2016/17:RFR3 FINANSUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om den aktuella penningpolitiken den 27 sep-
  tember 2016  
2016/17:RFR4 UTBILDNINGSUTSKOTTET  
  Forskarskolor för lärare och förskollärare – en uppföljning av fyra
  statliga satsningar  
2016/17:RFR5 FINANSUTSKOTTET  
  Öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken den 15  
  november 2016  
2016/17:RFR6 SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET  
  Socialförsäkringsutskottets offentliga utfrågning om Finsams
  fortsatta utveckling - nästa steg  
2016/17:RFR7 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET  
  Uppföljning av systemet med överlåtbara fiskerättigheter i det pela-
  giska fisket  
2016/17:RFR8 SKATTEUTSKOTTET OCH NÄRINGSUTSKOTTET  
  Konkurrenskraften hos svenska multinationella företag i ljuset av
  nya regler inom internationell beskattning  
2016/17:RFR9 CIVILUTSKOTTET  
  Civilutskottets offentliga utfrågning om marknadsföring i sociala
  medier  
2016/17:RFR10 NÄRINGSUTSKOTTET  
  Uppföljning av handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar
  2010–2012  
2016/17:RFR11 SKATTEUTSKOTTET  
  Skatteutskottets seminarium om Skattereformen 25 år – dess historia
  och framtid  
2016/17:RFR12 KULTURUTSKOTTET  
  Statens idrottspolitiska mål – en uppföljning med inriktning på barn
  och ungdomar  
2016/17:RFR13 FINANSUTSKOTTET  
  Öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken den 14  
  mars 2017  
2016/17:RFR14 SOCIALUTSKOTTET  
  Socialutskottets offentliga utfrågning om kompetensförsörjningen
  inom hälso- och sjukvården  
2016/17:RFR15 KULTURUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om framtidens public service  
2016/17:RFR16 TRAFIKUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om ett ökat kollektivt resande för framtiden
RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN 2016/17
2016/17:RFR17 CIVILUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning  
  Riktvärden för trafikbuller  
2016/17:RFR18 SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om åtgärder för lägre sjukfrånvaro och om han-
  teringen av regionala skillnader i sjukförsäkringen  
2016/17:RFR19 FINANSUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport 2017  
2016/17:RFR20 TRAFIKUTSKOTTET  
  Offentlig utfrågning om it-infrastrukturen – i dag och i framtiden
2016/17:RFR21 NÄRINGSUTSKOTTET  
  Näringsutskottets offentliga utfrågning om framtidens innovations-
  och entreprenörskapsklimat  
2016/17:RFR22 FINANSUTSKOTTET  
  Finansutskottets offentliga utfrågning om den finansiella stabiliteten
  den 13 juni 2017  
2016/17:RFR23 KULTURUTSKOTTET  
  Kulturutskottets seminarium om statens idrottspolitiska mål med in-
  riktning på barn och ungdomar  
2016/17:RFR24 SKATTEUTSKOTTET  
  Skatter som drivkrafter för företags lokalisering  
RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN 2017/18
2017/18:RFR1 KONSTITUTIONSUTSKOTTET  
  ÖppenutfrågningomRiksrevisionen-endelavriksdagenskontrollmakt