Riksdagens protokoll 2009/10:39 Måndagen den 30 november

Riksdagens protokoll 2009/10:39

Riksdagens protokoll
2009/10:39
Måndagen den 30 november
Kl. 11:00 - 11:26

1 § Justering av protokoll

 
Justerades protokollet för den 23 november. 

2 § Anmälan om val av ordförande i civilutskottet

 
Tredje vice talmannen anmälde att Johan Löfstrand (s) valts till ordförande i civilutskottet till och med den 27 november. 

3 § Anmälan om återtagande av plats i riksdagen

 
Tredje vice talmannen meddelade att Carina Moberg (s) återtagit sin plats i riksdagen från och med den 28 november, varigenom uppdraget som ersättare upphört för Torgny Johansson (s). 

4 § Anmälan om kompletteringsval till justitieutskottet

 
Tredje vice talmannen meddelade att Socialdemokraternas riksdagsgrupp anmält Meeri Wasberg som suppleant i justitieutskottet under Maryam Yazdanfars ledighet. 
 
Tredje vice talmannen förklarade vald under tiden den 30 november 2009–1 mars 2010 till 
 
suppleant i justitieutskottet  
Meeri Wasberg (s) 

5 § Meddelande om ändring i kammarens sammanträdesplan

 
Tredje vice talmannen meddelade att onsdagen den 2 december kl. 9.00 skulle voteringen utgå. Voteringen kl. 16.00 skulle äga rum enligt tidigare planering. 

6 § Meddelande om frågestund

 
Tredje vice talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 3 december kl. 14.00 skulle följande statsråd närvara: 
Statsrådet Mats Odell (kd), justitieminister Beatrice Ask (m), jordbruksminister Eskil Erlandsson (c), statsrådet Cecilia Malmström (fp) och försvarsminister Sten Tolgfors (m). 

7 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer

 
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser: 
 
Interpellation 2009/10:117  
 
Till riksdagen 
Interpellation 2009/10:117 Kritiska punkter i nationell plan för transportsystemet och Förbifart Stockholm 
av Karin Svensson Smith (mp) 
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 8 december 2009. Miljöministern har inte möjlighet att besvara interpellationen inom anvisad tid på grund av redan inbokade engagemang. 
Stockholm den 18 november 2009 
Miljödepartementet 
Andreas Carlgren (c) 
Enligt uppdrag 
Lena Ingvarsson  
Expeditions- och rättschef 
 
Interpellation 2009/10:118  
 
Till riksdagen 
Interpellation 2009/10:118 Reglering av sms-lån 
av Monica Green (s) 
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 4 december 2009. 
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor och andra sedan tidigare inbokade evenemang. 
Stockholm den 18 november 2009 
Justitiedepartementet 
Beatrice Ask  
 
Interpellation 2009/10:120  
 
Till riksdagen 
Interpellation 2009/10:120 Kommunernas möjlighet till kameraövervakning 
av Luciano Astudillo (s) 
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 11 december 2009. 
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor och andra sedan tidigare inbokade evenemang. 
Stockholm den 18 november 2009 
Justitiedepartementet 
Beatrice Ask  

8 § Svar på interpellation 2009/10:121 om jazzmusikens ställning i kulturpolitiken

Anf. 1 Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

Fru talman! Bosse Ringholm har frågat mig dels vilka initiativ jag har tagit för att ge jazzmusiken en likvärdig position med andra musikformer, dels vilka ytterligare initiativ jag avser att ta för att ge jazzmusiken dess rättmätiga plats i kulturpolitiken. Bosse Ringholm menar att jazzmusiken numera är erkänd i ord men inte i handling. Vidare berör interpellationen också frågan om vad som händer med alla begåvade musiktalanger som har avslutat studier vid högskolor och andra skolor. 
Låt mig först konstatera att jazzmusiken, liksom alla musikgenrer, omfattas av kulturpolitikens olika insatser. Jazzen bidrar på många sätt till att vi har ett brett musikutbud runt om i landet. 
I fjolårets budgetproposition höjdes anslagen till scenkonsten med 20 miljoner kronor. En del av denna satsning riktades till musikområdet. 
I den kulturpolitiska proposition som regeringen presenterade i september i år framgår att det statliga stödet till musikområdet behöver vidareutvecklas för att motsvara de behov som präglar det svenska musiklivet. Som ett led i denna utveckling avvecklas stödet till Stiftelsen Svenska Rikskonserter. I stället ska en ny plattform för musikområdet inrättas under 2011 inom ramen för Statens musiksamlingar, som därmed kommer att få ett breddat uppdrag. En utredare har nu i uppgift att föreslå vilka statliga insatser som bör göras på nationell nivå för att främja utvecklingen på musikområdet. 
I samband med denna förändring kommer medel att överföras dels till musikverksamheter som drivs på regional nivå, dels till det anslag som riktas till fria musikgrupper, musikarrangörer och till inspelningsstöd. Denna förändring inom musikpolitiken har till syfte att gagna alla musikgenrer och deras utövare. Redan nästa år, 2010, och 2011 förstärker regeringen dessutom det fria professionella kulturlivet genom att stödet till Centrumbildningarna ökar med 10 miljoner kronor. 
Vidare lämnar staten bidrag med ca 200 miljoner till regional musikverksamhet i samtliga län – en verksamhet som landstingen är huvudmän för. Statens bidrag syftar även här till att det ska finnas ett brett och mångsidigt musikutbud i hela landet. Här har huvudmännen ett stort ansvar för att så sker. 
Avslutningsvis vill jag lyfta fram satsningen på Skapande skola, som syftar till att elever ska få möta professionell kultur samt den satsning på kulturella och kreativa näringar som regeringen nu driver för att bland annat bredda arbetsmarknaden för såväl musiker som övriga kulturskapare. 
Dessutom fick Högskoleverket 2008 i uppgift att kartlägga och analysera hur universiteten och högskolorna, inklusive de konstnärliga utbildningarna, utvecklar frågor om bland annat entreprenörskap och företagande inom sina respektive verksamheter. Det är viktigt att den konstnärliga utbildningen ger studenterna sådan färdighet och kunskap som behövs för att de i framtiden ska kunna verka självständigt i arbetslivet. 
Låt mig också konstatera att alliansregeringens kulturbudget är större än någonsin. En stark kulturpolitik är en förutsättning för ett rikt och levande kulturliv och därmed en förutsättning för att kulturskapare ska kunna leva på sitt konstnärskap. 

Anf. 2 BOSSE RINGHOLM (s):

Fru talman! Jag ber först att få tacka för svaret på min interpellation, som dessutom har getts i tid vilket jag tycker länder statsrådet till heder. Andra statsråd, som Anders Borg och Maud Olofsson, har satt i system att aldrig svara på interpellationer i tid, så jag tackar särskilt för detta. 
Jag har valt att fråga inte om musiklivet i största allmänhet och inte heller om kulturpolitiken i största allmänhet. Min fråga är specifik, nämligen: Vad vill statsrådet göra för att just jazzmusiken ska få en likvärdig behandling med andra musikformer? Det är alldeles uppenbart i dag att det finns en skev fördelning av historiska och andra skäl sedan mycket lång tid tillbaka. I dag får jazzmusiken i statligt stöd ungefär lika mycket pengar som Operan får i statligt stöd bara här i Stockholm under en dryg vecka. 
Det är naturligtvis en fullkomligt orimlig situation att en musikform har så oerhört litet statligt stöd. Detta är ingen kritik vare sig mot Operan i Stockholm eller operakonsten som sådan. Jag konstaterar bara att vissa musikformer av tradition och historiska skäl har oerhört mycket statligt stöd och andra har fått leva på småsmulor, i stort sett. 
Man kan möjligen förklara det med att en stor del av den klassiska musiken och Operan har drivits i institutioner sedan mycket lång tid tillbaka. Jazzmusiken som en fri, rebellisk form från inte minst Amerika har kommit in i vårt land och i Europa och fått en stark ställning här. Sverige betraktas för övrigt som ett av de mest framstående jazzländerna i världen. Många amerikanska jazzmusiker som kommer till Sverige är väldigt trakterade av det intresse som finns för jazzmusik här. 
Men det finns tyvärr inte motsvarande stora intresse och stöd för jazzmusiken från samhällets sida. Det är naturligtvis inget som jag ska belasta statsrådet ensamt för eftersom det är något som har funnits under mycket lång tid. Frågan är hur man kan bryta utvecklingen. 
När statsrådet i sitt svar säger att hon nu har tillsatt en särskild utredare som ska se hur man kan utveckla musikformer av olika slag skulle jag vilja fråga vidare: På vilket sätt kommer då jazzmusiken att kunna få en annan position och ett annat förhållningssätt jämfört med andra musikformer i fortsättningen? Det vore intressant om statsrådet kunde utveckla hur utredaren kan ta hänsyn till att jazzmusiken inte är, och inte heller i framtiden kommer att vara, någon form av statlig institution eller institutionaliserad på det sätt som många andra musikformer är. Jazzmusiken är en fri form, och det hoppas jag att den kan vara i framtiden också. Men det bör finnas möjligheter att ge stöd till dess organisationer och de många ideellt drivna jazzklubbar som finns i landet – över hundratalet – och till olika typer av arrangemang både lokalt och regionalt. 
Jag har också konstaterat i min interpellation att jazzmusiker i dag är lika väl utbildade som musiker på andra områden. De har gått lika länge på Musikhögskolan. De har gått lika länge i förutbildningar på gymnasienivå eller på annat sätt. Därmed borde man kunna säga att de också bör få en likvärdig behandling. Men det är en realitet att jazzmusiker tjänar mycket mindre. De har mycket mindre inkomstmöjligheter och mycket mindre försörjningsmöjligheter än många musiker i andra genrer av olika slag. 
Det går naturligtvis inte alltid att jämställa alla de här musikformerna, men det vore intressant om utredaren även på det här området kunde utreda på vilket sätt man kan stödja jazzmusikens utformning. 
Mina huvudfrågor kvarstår. Även om jag har fått svar som talar om att man ska utveckla musiken och musikarterna av olika slag, vill jag fortfarande veta vad statsrådet mer specifikt tänker göra för att se till att jazzmusiken får en mer likvärdig position med annan form av musik. På vilket sätt kan musiker inom den här verksamheten få ett större stöd i framtiden? 

Anf. 3 Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

Fru talman! Låt mig börja med att återgälda komplimangen, men kanske inte när det gäller tiden, nu när vi är nästan ensamma här i kammaren. Det finns en trevlig publik här också. Det är trevligt att Bosse Ringholm också engagerar sig i kulturdebatten. Jag tror att det är första gången under mina tre år som kulturminister som vi har haft anledning att diskutera just kulturfrågor. Idrottsfrågor är en annan sak. 
Låt mig säga något om det här med olika musikgenrer och likvärdighet. Jag vill först ta upp Operan eftersom Bosse Ringholm tog upp den både i sin skrivna interpellation och i det första inlägget. Jag anser inte att man kan jämföra Operans uppdrag med den ställning som jazzmusiken har. Operans uppdrag är så oändligt mycket vidare. Det är en konstform med rötter i 1600-talet. Uppdraget omfattar inte bara musiken, som är stor i sig, utan också hantverk av olika slag. Det är kostym, mask, perukmakeri, snickeri, ljus och ljud. Det är en oändlig massa olika yrkeskategorier som finns representerade på Operan. Deras uppdrag och kompetens betyder mycket för andra operainstitutioner i Sverige, för det internationella utbytet och för övriga delar av musiklivet. Det gäller i synnerhet nu när vi kan se en ny situation där kompetenserna korsar varandra på ett sätt som vi inte riktigt har sett tidigare. 
Jag kan också glädja mig åt det som Bosse Ringholm sade, nämligen att jazzen har en stark ställning internationellt. Därmed är det kanske inte riktigt en krissituation, även om jag naturligtvis känner till – jag har också haft möten med företrädare för jazzmusiken – att det ofta är kärvt med ekonomin. Så är det inom stora delar av musiklivet. Det tar tid att skapa. Det var inte annorlunda under andra regeringar mot vad det är under den här. 
Jag ska försöka beta av ett antal frågor. Jag tror också att det är viktigt att de som utbildas vid våra musikhögskolor och väljer just jazzen får en större kunskap om hur de faktiskt ska kunna överleva som musiker. Här finns fortfarande mycket att göra. Många går ut som skickliga musiker, men de vet ofta väldigt lite om hur de ska nätverka, hur de ska marknadsföra sig, hur de ska ta kontakt och hur de ska nå arrangörer. 
Den satsning som bland annat Maud Olofsson och jag gör på kreativa kulturella näringar har betydelse för hela denna sektor för att man ska kunna hitta varandra. Eftersom jag har träffat ett antal musiker vet jag också att det finns mycket att göra här. Det skulle inte behöva se ut så som det gör. 
Det var väl en himmelens tur att det blev ett regimskifte och därmed också en översyn av kulturpolitiken. Det har vi faktiskt saknat. Det har till stor del varit mål och visioner från början av 70-talet som har legat kvar på kulturområdet. Det fanns absolut anledning att se över musikområdet för att stärka andra delar av musiken, inte minst nu när det börjar hända oerhört mycket regionalt. 
Den så kallade Fortsattutredningen, som jag inte tycker att man bara ska skämta bort, är viktig för att det här ska bli bra nu när staten lägger om sitt stöd till musiklivet. Jag tycker att Eric Sjöströms uppdrag att se över hur den nationella plattformen ska se ut och hur statens musiksamlingar bättre ska kunna samverka med den nyskapande musiken är oerhört viktigt. 
Festivalerna spelar också en stor roll. Det är ett nytt sätt att möta en ny publik. 

Anf. 4 BOSSE RINGHOLM (s):

Fru talman! Statsrådet har fel på en punkt. Det är inte första gången som hon och jag diskuterar kulturpolitik i de här talarstolarna. Statsrådet sade alldeles nyss att vi har diskuterat idrott, och det är en del av kulturpolitiken. Men det kanske vittnar om en annan syn om statsrådet inte tycker att idrotten är en del av kulturpolitiken. 
Statsrådet har också fel när hon säger att den regering som vi nu har, tillfälligt hoppas jag, har gett ett stort stöd till kulturen. Den här regeringen har mest ägnat sig åt att administrera kulturen och göra administrativa förändringar i organisationen. 
Jag vill komma tillbaka till min huvudfråga. Jag vill inte diskutera kulturpolitiken i allmänhet. Det har gjorts vid andra tillfällen, senast förra veckan här i kammaren. Min fråga är väldigt specifik. Delar statsrådet uppfattningen att jazzmusiken i dag har en, tyvärr, undanskymd roll och inte en likvärdig roll med andra musikformer? Om statsrådet delar den uppfattningen, vilka initiativ tänker statsrådet ta för att ge jazzmusiken en bättre position? 
Jag saknar fortfarande svar på de frågorna. Jag hoppas – jag vill tolka statsrådet positivt – att den utredare som nu är tillsatt också ska ha möjlighet att föreslå någonting som förbättrar jazzens ställning. Det kan inte vara så att Operan med sin 1600-talshistoria och jazzen med sin 1800-talshistoria ska leva i två skilda världar där Operan får ett anslag som är 10, 20, 30, 40 eller 50 gånger högre än det jazzen får. 
Jag har inte begärt att de ska ha exakt samma anslag. Jag har begärt att de ska få en mer likvärdig hantering. Det vore intressant om statsrådet kunde säga att den här musikutredaren ska titta särskilt på jazzens position eftersom jazzen har en så annorlunda utgångspunkt. Jazzen är ingen institution, och jag tror att vi har den gemensamma uppfattningen att den inte ska bli någon institution i den bemärkelsen att vi ska ha statsanställda jazzmusiker och en institutionell behandling. Jazzen ska leva under mer fria former och med ett stort mått av idealitet även i fortsättningen. 
Men det är rimligt att jazzmusikerna får en hygglig möjlighet till försörjning. Det är bra om de kan få hjälp med att marknadsföra sig och utveckla egna företag, och det gäller även andra som är intresserade av att driva egen företagsamhet. Det handlar också om hur samhället ser på jazzmusiken. Det har inte funnits, och det finns inte heller i statsrådets svar, något uttalat stöd för tanken att jazzmusiken måste få en bättre behandling i fortsättningen. 
Jag hoppas att statsrådet kan skicka en sådan signal till sin utredare. Det vore faktiskt av stort värde för alla de idealister som i dag arbetar i jazzsammanhang och gör stora jazzkonserter och stora evenemang och satsar sin fritid, sin ideella tid, på detta. De hundra jazzklubbarna lever på det här ideella engagemanget, liksom den ideella sektorn i övrigt. Jag tror att en fördubbling av de 10 miljoner kronor som jazzen har i form av statligt stöd skulle vara en fantastisk ökning. Då handlar det ändå bara om 10–20 miljoner av det miljardbelopp som kulturen i sin helhet hanterar. En antydan från statsrådet om att den här musikutredaren också skulle kunna ta sig an jazzmusiken och se till att den får en mer likvärdig behandling i fortsättningen skulle visa att man uppskattar jazzmusiken. Jag tror att det skulle ha väldigt stort värde för jazzen i Sverige och för jazzmusiken om man fick ett sådant, till att börja med i alla fall verbalt, stöd av statsrådet. 

Anf. 5 Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

Fru talman! Jag ger gärna många lovord i verbalt stöd, men jag tror inte att det kommer att räcka. Jazzens företrädare vet också att jag har ett starkt engagemang i jazzen efter våra samtal och mina besök på jazzkonserter. 
Jag får väl be om ursäkt när det gäller i vad mån som idrott och kultur hör samman. Det är ändå under den här regeringen som idrotten har lyfts över till kulturområdet. Jag tror inte att den här legat där tidigare. Jag hoppas att jag inte har fel där. Vi har nog inte haft någon minister som har varit både kultur- och idrottsminister tidigare. Visst hänger det samman även om vi inte har pratat musik tidigare. 
Bosse Ringholm återkommer till att det bara skulle vara författningsreformer och administration. Jag tycker absolut inte att det stämmer. Redan i budgeten för två år sedan var det satsningar på alliansen. Den här regeringen har byggt upp en musikallians med 22 miljoner kronor, vilket innebär nya anställningar, trygghet och kompetensutveckling nu också för musikerna. I denna allians finns även jazzmusiker. 
Det var ingenting som fanns under den tidigare regeringen, så den vill jag gärna ha kredit för, liksom för de ökade anslag som vi har givit till fria grupper och det ökade stödet till regionala institutioner. Om det inte bara ska vara jazzmusik i de stora städerna, i Stockholm, Göteborg och Malmö, utan om jazzen också ska hitta sina former ute i landet är det viktigt att regionerna faktiskt tar en aktiv del. Det finns mycket sådant, och vi skulle kunna bli bättre. Bland annat detta har lyfts fram i såväl Kulturutredningen som i kulturpropositionen. 
Sedan kan jag väl, om jag ska vara lite elak, fråga mig var den här satsningen fanns under Bosse Ringholms tid när vi nu talar om att bolla med miljarder hit och dit och miljoner hit och dit. Jag såg inte så mycket av det då, men det är väl bra att insikten har kommit nu. 
Hur ser samhället på jazzen? frågar Bosse Ringholm. Svaret finns väl i det som fanns i interpellationen, att det här också finns väl företrätt i de musikaliska utbildningarna på hög nivå. Kungliga Musikaliska Akademien som firar sin årliga sammankomst i kväll, dit jag tänkte gå och som jag besökte nyligen, lyfter också upp jazzen. Det gör många. 
Sedan kan det ibland bli ett bekymmer när någonting kommer in alltför mycket i finrummet. Men jag tycker att jazzen spelar en betydelsefull roll, och det ser vi också genom ett ökande intresse och att det finns hos de unga. Jag upptäckte att min jazzsamling försvann när barnen flyttade hemifrån. Den hade de tagit med sig, så den har jag fått bygga upp på nytt. 
I Skapande skola som är regeringens speciella satsning för mer kultur i skolan och i musiken har jag också på mina resor sett att jazzen finns med även där. Jag besökte bland annat en skola som byggde egna instrument. Det var ett samarbete mellan musiken och slöjden, och de spelade jazz på instrumenten. Jag är alltså inte orolig för jazzens framtid. 

Anf. 6 BOSSE RINGHOLM (s):

Fru talman! Jag hade hoppats att statsrådet skulle undvika det här vanliga sättet att komma undan debatt genom att tala om kulturpolitik i största allmänhet, kultursatsningar och om andra kulturformer, för det är faktiskt inte det som min interpellation handlar om. Jag ville ha en diskussion, och jag tycker fortfarande att det finns utrymme för den diskussionen med statsrådet.  
Jag undrar om statsrådet kan tänka sig att ta något särskilt initiativ när det gäller den här musikutredaren som statsrådet har tillsatt för att ge denne en vink om att ta upp jazzens ställning och se på vilket sätt man kan stärka jazzen i fortsättningen så att den får, kanske inte en likvärdig, för det är nog ett väldigt långt steg, men i varje fall en bättre behandling än vad den får i dagsläget. Det är mil mellan det stöd som andra klassiska musikformer har och det lilla stöd som jazzen har som den rebelliska utbrytargenre den är. Den har en kortare historia då den uppstod i Amerika under 1800-talet.  
I internationella sammanhang har Sverige ett oerhört gott renommé och förtjänar det renomméet när det gäller jazzmusikens ställning internationellt. Det skulle naturligtvis vara väldigt trevligt om vi också kunde visa från samhällets sida, från statens sida, att vi uppskattar det som jazzmusikerna och jazzmusiken gör. 
Jag ger fortfarande statsrådet en chans att i sitt nästa inlägg säga: Jag kommer att på något vis kommunicera med utredaren för att ge honom möjlighet att också lyfta fram jazzmusiken i fortsättningen. 
Jag vet inte vilket tidsplan som utredaren har, men jag återkommer gärna till statsrådet om tre månader med en ny fråga om statsrådet har fått något förslag från utredaren som kan förbättra för jazzmusiken. 
Jag lovar alltså en fortsättning på vår jazzmusikdebatt om jag inte inom tre månader har sett något mer påtagligt bevis på att statsrådet har skickat signaler till utredaren och har fått ett förslag från utredaren om att stärka jazzen. En fortsättning lovas alltså så här före jul! 

Anf. 7 Kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m):

Fru talman! Nu hör det ju till rollerna när man är i opposition och i regering att man ska ha olika uppfattning. Jag har tolkat det mer som att Bosse Ringholm vill ha mitt verbala stöd för jazzen, och det ger jag gärna. Däremot tycker jag inte att det är någon god idé att börja avlöva Operans resurser för att det ska bli mer jämbördiga villkor, och det är så jag ändå har tolkat Bosse Ringholm när han gång efter annan lyfter upp Operans så kallade gynnade ställning. Jag hävdar envist att de inte har en riktigt gynnad ställning i förhållande till det uppdrag de har även om vi under vår regering har givit dem betydligt mer pengar. De ska inte konkurrera; de kan också samarbeta. 
Jag kommer naturligtvis gärna att prata med Eric Sjöström som har uppdraget som ska redovisas i mitten av februari kring den nationella musikplattformen. Men jag vet också, eftersom han är chef på Kulturhuset, att det pågår diskussioner med bland annat Fasching om en eventuell scen i Kulturhuset för jazzen. 
Jag tror att Eric Sjöström själv ser att jazzen har en framtid. Det uppdrag som vi har gett honom och den förändring som vi nu gör på musikområdet, också med nya inspelningsformer, kommer att vara till stort gagn för jazzmusiken. 
Jag hoppas att vi kommer att ses, kanske inte bara i kammaren för att diskutera jazzen, utan kanske på någon bra jazzklubb. Då kan vi lyssna på något bra band, digga och kanske dricka ett glas öl och trivas tillsammans inför den nästa diskussion som Bosse Ringholm har lovat att jag ska få här. 
 
Överläggningen var härmed avslutad. 

9 § Hänvisning av ärenden till utskott

 
Föredrogs och hänvisades 
Propositioner 
2009/10:60 till arbetsmarknadsutskottet 
2009/10:61 till civilutskottet 

10 § Bordläggning

 
Anmäldes och bordlades 
Motioner 
med anledning av prop. 2009/10:56 Sekretess i vissa anställningsärenden 
2009/10:K3 av Berit Andnor m.fl. (s) 
2009/10:K4 av Marianne Berg m.fl. (v) 
 
Försvarsutskottets betänkande 
2009/10:FöU1 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 
 
Skatteutskottets betänkanden 
2009/10:SkU12 Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för tjänster, återbetalning till utländska företagare och periodisk sammanställning 
2009/10:SkU15 Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor 
2009/10:SkU22 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn 
2009/10:SkU23 Ett ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag 
2009/10:SkU24 Ytterligare sänkt skatt för pensionärer 
 
Socialförsäkringsutskottets betänkande 
2009/10:SfU9 Ändringar i premiepensionssystemet 
 
Trafikutskottets betänkande 
2009/10:TU7 Ändrad verksamhetsform för flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket samt vissa luftfartsfrågor 
 
Utbildningsutskottets utlåtande 
2009/10:UbU4 Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte 

11 § Anmälan om interpellationer

 
Anmäldes att följande interpellationer framställts 
 
den 26 november  
 
2009/10:138 Arbetet med trafikplan 2010–2021 
av Karin Svensson Smith (mp) 
till statsrådet Åsa Torstensson (c) 
2009/10:139 Förbifart Stockholms effekter på sårbarhet och trängsel 
av Karin Svensson Smith (mp) 
till statsrådet Åsa Torstensson (c) 
2009/10:140 Cykling 
av Karin Svensson Smith (mp) 
till statsrådet Åsa Torstensson (c) 
2009/10:141 Förbifart Stockholm och kollektivtrafiken 
av Karin Svensson Smith (mp) 
till statsrådet Åsa Torstensson (c) 
 
den 27 november  
 
2009/10:142 Nyckelfrågor kring finansiering av Förbifart Stockholm 
av Karin Svensson Smith (mp) 
till statsrådet Åsa Torstensson (c) 
 
den 30 november  
 
2009/10:143 Djurskydd inom grisuppfödningen 
av Wiwi-Anne Johansson (v) 
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) 
2009/10:144 Service i hela landet 
av Lena Olsson (v) 
till statsrådet Mats Odell (kd) 
2009/10:145 Vattenfalls FoU-program 
av Kent Persson (v) 
till näringsminister Maud Olofsson (c) 
 
Interpellationerna 138–142 redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 1 december. 
Interpellationerna 143–145 redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 8 december. 

12 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

 
Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts 
 
den 27 november  
 
2009/10:249 FN-konventionen om skydd mot påtvingade försvinnanden 
av Max Andersson (mp) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 
2009/10:250 Vägverkets regionkontor i Härnösand 
av Jasenko Omanovic (s) 
till statsrådet Åsa Torstensson (c) 
2009/10:251 Miljövänligt byggande 
av Gunnar Sandberg (s) 
till statsrådet Mats Odell (kd) 
2009/10:252 Brister i djurskyddsorganisationen 
av Torbjörn Lövendahl (s) 
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) 
2009/10:253 Dödsstraffet i Iran 
av Kerstin Engle (s) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 
2009/10:254 Skyddet för försöksdjur 
av Jan Emanuel Johansson (s) 
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) 
 
Frågorna 249–252 redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 1 december. 
Frågorna 253 och 254 redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 8 december. 

13 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

 
Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor inkommit 
 
den 27 november  
 
2009/10:203 Rättvis rättegång för fem i USA fängslade kubaner 
av Amineh Kakabaveh (v) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 
2009/10:210 Europakonventionen 60 år 
av Carina Hägg (s) 
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) 
2009/10:212 Zimbabwe 
av Carina Hägg (s) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 
2009/10:216 Sveriges deltagande vid israelisk vattenmässa 
av Hans Linde (v) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 
2009/10:220 Ratificering av konventionen om klusterammunition 
av Hans Linde (v) 
till utrikesminister Carl Bildt (m) 
 
Svaren redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 8 december. 

14 § Kammaren åtskildes kl. 11.26.

 
 
Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen. 
 
 
Vid protokollet 
 
 
PER PERSSON 
 
 
/Eva-Lena Ekman  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.