Riksdagens protokoll 2003/04:7 Torsdagen den 25 september

Riksdagens protokoll 2003/04:7

Riksdagens protokoll
2003/04:7
Torsdagen den 25 september
Kl. 14:00 - 14:50

1 § Justering av protokoll

 
Justerades protokollet för den 18 september. 

2 § Utökning av antalet suppleanter i socialförsäkringsutskottet

 
Valberedningen hade, enligt ett till kammaren inkommet protokollsutdrag, tillstyrkt att antalet suppleanter i socialförsäkringsutskottet skulle utökas från 25 till 26. 
 
Kammaren medgav denna utökning. 

3 § Val av extra suppleant i socialförsäkringsutskottet

 
Företogs val av extra suppleant i socialförsäkringsutskottet. 
 
Kammaren valde i enlighet med valberedningens förslag till  
 
suppleant i socialförsäkringsutskottet  
Inger Nordlander (s) 

4 § Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen

 
Talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott: 
2003/04:FPM4 Halvering av antalet dödade i vägtrafikolyckor inom EU till 2010: Ett delat ansvar Ett europeiskt vägtrafiksäkerhetsprogram KOM(2003)311 till trafikutskottet  

5 § Hänvisning av ärenden till utskott

 
Föredrogs och hänvisades 
Skrivelse 
2003/04:6 till skatteutskottet 
 
Motioner 
2003/04:U1–U12 till utrikesutskottet 
2003/04:Sf2–Sf4 till socialförsäkringsutskottet 
2003/04:Sf1 till socialförsäkringsutskottet 
2003/04:Fi1 till finansutskottet 
2003/04:A1–A4 till arbetsmarknadsutskottet 
2003/04:Ub1och Ub2 till utbildningsutskottet 
2003/04:N1–N3 till näringsutskottet 
2003/04:Fö4–Fö8 till försvarsutskottet 
2003/04:Fö1–Fö3 till försvarsutskottet 

6 § Statsministerns frågestund

Anf. 1 TALMANNEN:

Jag vill hälsa alla välkomna till statsministerns frågestund. 

Resultat av kommunala folkomröstningar

Anf. 2 ALF SVENSSON (kd):

Herr talman! Före folkomröstningen om euron, och även efteråt, har statsministern, och för övrigt samtliga partiledare, sagt att det är en självklarhet att folkomröstningsresultatet fullt ut ska respekteras. 
En del kommunala folkomröstningar har också ägt rum under året, och någon faktiskt i samband med folkomröstningen om euron. Det har handlat om att få till stånd en folkomröstning i kommunen om införande av ett ekonomiskt alternativ för de föräldrar som själva vill sköta sin barnomsorg under småbarnsåren. 
Folkomröstningar har genomförts i tre kommuner med följande resultat: I Uppvidinge röstade 78 %, i Karlstad 75 % och i Örkeljunga 61,3 % ja. Är statsministern beredd att också i detta sammanhang låta folkomröstningsresultaten bli normerande genom att kommunerna föreslås respektera folkomröstningarnas resultat även när det gäller denna viktiga fråga? 

Anf. 3 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Hur kommunerna ska ställa sig till folkomröstningsresultat i folkomröstningar som de själva utlyser får de hantera själva. Det handlar om egna kommunala initiativ. De har folkomröstat om något som de vet inte ligger inom det regelverk som vi i riksdagen har lagt fast. 
Vi vill inte ha den ordningen att man driver fram folkomröstningar såsom man gjort i dessa kommuner. Hur de tolkar resultatet är alltså deras sak. Jag skulle tro att de tolkar det som en opinionsyttring för att i riksdagen kunna driva frågor som förändrar lagstiftningen och regelverket kring barnomsorgen. Därmed får vi den vanliga politiska debatten om vilken barnomsorg vi ska ha, och den diskussionen hör hemma här. 

Anf. 4 ALF SVENSSON (kd):

Herr talman! Jag kan inte tolka det på annat sätt än att statsministern undviker att svara på en pregnant och egentligen självklar fråga. Det är alltså så att de medborgares röstutslag respekteras fullt ut som haft åsikter om euron, men de som haft önskemål i fråga om valfrihet inom barnomsorgen – vilket torde vara en frågeställning som ligger småbarnsföräldrarna synnerligen nära, åtskilligt närmare än eurofrågan – där vill statsministern inte ens en gång avge en egen opinionsyttring till förmån för valfriheten. Är det så statsministerns svar ska tolkas? 

Anf. 5 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Jag är väldigt formell i mitt svar, och det tror jag att man ska vara i detta fall. Regelverket med åtföljande statsbidrag är i det här sammanhanget fastställt i denna kammare. Det är vi som har fattat beslutet om det. Om någon kommun vill driva en politik som bryter mot riksdagens regelverk, och anordnar en folkomröstning för att göra detta, tar det inte över de beslut vi har fattat i riksdagen. Det kan ses som en opinionsyttring, och det är man också väl medveten om i dessa kommuner. 
Den opinionsbildningen kan man fortsätta att driva vidare från de här talarstolarna. Men inte kan man med lokala folkomröstningar ändra beslut som i praktiken fattats av riksdagen. I så fall hamnar vi i en mycket underlig situation. 

Sveriges miljöpolitik

Anf. 6 MARIA WETTERSTRAND (mp):

Herr talman! Jag tänkte tala om vädret. Ny forskning visar att den globala temperaturen under 1990-talet troligen var den högsta på 2 000 år, vilket är så långt tillbaka i tiden man har kunnat göra jämförande studier. Forskarna säger att klimatförändringen kommer snabbare och blir större än man hittills trott. Sambandet med utsläpp av koldioxid från exempelvis oljeeldning, bensin och diesel är tydligt, och vi har sett att naturkatastrofer som stormar, översvämningar och kraftiga regn blivit vanligare. Det är också vad vetenskapsmännen har trott ska hända. Växthuseffekten har sannolikt redan kostat både människoliv och ofantliga summor pengar. Många med mig är bekymrade över detta. 
Är det fortfarande regeringens ambition att Sverige ska vara ett föregångsland på miljöområdet och inom klimatpolitiken? Vilka politiska åtgärder ska man i så fall vänta sig? 

Anf. 7 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Det handlar om en bred uppsättning åtgärder, men låt mig ta den allra enklaste först, den som just nu också är föremål för allmänpolitisk debatt, nämligen priset på energi. Där har vi haft en lång klagan just över att vi successivt höjer priset på energi. Vi gör det i form av en grön skatteväxling. Mot bakgrund av den utveckling vi ser är det nödvändigt att minska konsumtionen av energi. Ett instrument för att göra detta är priset. 
Jag tror inte att det finns någon bland oss i kammaren som inte förstår sambandet mellan koldioxidutsläpp och energipriser, och alla anar sambandet mellan koldioxidutsläpp och växthuseffekt även om det inte är vetenskapligt belagt. Och om växthuseffekten fortsätter att öka, vilket mycket talar för, kommer det att resultera i katastrofer. 
Därför ska vi vidta åtgärder, och jag tycker att vi ska stå upp för det som vi redan har gjort i form av grön skatteväxling. Sedan ska de som är motståndare till detta redovisa hur de ser på det hela. Härutöver finns en lång rad ytterligare åtgärder, men det kan jag ta i nästa replik. 

Anf. 8 MARIA WETTERSTRAND (mp):

Herr talman! Tack så mycket för svaret, statsministern. Jag håller till stor del med om att vi vet vad som behöver göras, och det är vi i den rika delen av världen som måste göra detta. Det tycker jag är tydligt. 
Kostnaden för miljöförstöringen ska synas på priset. Det gäller både företag och hushåll. Man ska ge kompensation i form av sänkta skatter, precis på det sätt som vi har börjat göra. Det måste helt enkelt löna sig att välja de miljövänliga lösningarna. 
Ny statistik som helt nyligen kommit visar dock att Sverige är näst sämst i EU när det gäller miljöskatter. Vi har alltså, trots den skatteväxling som genomförts, hamnat nästan i botten. Vi har också en elförbrukning som är 2,6 gånger högre än genomsnittet inom EU. Därför vill jag fråga: Hur ser statsministern på detta i ljuset av att vi ska vara ett föregångsland? Hur långt är det kvar innan vi är ett föregångsland? 

Anf. 9 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Vad gäller vår elförbrukning har den säkert ett samband med sättet att producera energi i Sverige. Vi har av tradition haft tillgång till inte minst billig vattenkraft. Det har skapat konsumtionsmönster som är svåra att bryta. Det har också gett svensk industri konkurrensfördelar. Jag skäms inte för vår elförbrukning. Den ska naturligtvis böjas av, men vi måste se dess historiska grunder. 
Sedan gäller det energiskatterna och deras avvägning mot andra skatter. Det handlar ju också om det. Det är möjligt att vi, om vi bryter loss några energiskatter, hamnar lågt. Men tittar man på den totala beskattningen på det som vi anser vara energislösande och miljöförstörande så ligger vi säkert väldigt högt. Vi brukar inte hamna i botten när det gäller skatteuttag, om jag uttrycker mig försiktigt. 
Sedan tror jag nog att ansatsen i framtiden också bör vara att vi stimulerar ny teknik. Vi ska inte ändra livsstil i den meningen att vi ska ha ett tråkigare, tristare, tyngre liv. Det går att leva ett gott liv också i fortsättningen med mindre energiförbrukning, men det kräver alltså ny teknik och investeringar när det gäller detta. 

Frihetsaspektens betydelse för tillväxten

Anf. 10 FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Svensk politik skiftar fokus, och tillväxten kommer i centrum. Vi såg i en av morgontidningarna att Vänsterpartiet nu utropar att samarbetet om företagsskatterna är över. Frågan blir då om man kan anses ha ett gemensamt ansvar för budgeten framöver. 
Socialdemokraterna startar i dag ett rådslag, och vi moderater har också detta som ett centralt tema i vår partistämma om en månad, i oktober. 
När jag bläddrar i socialdemokratins skrift om tillväxten framöver slår det mig att det verkar som att ordet tillväxt ersätter ordet politik och som att det är väldigt mycket sammanträden som ska ligga till grund för tillväxten. Jag tror då att man missar frihetens betydelse, frihetsklimatets betydelse, när det gäller att lägga grund för tillväxt. Det handlar just om att det inte är sammanträden utan ett fritt samhällsklimat som gör att man kan göra det oväntade, att det finns utrymme för entreprenören att skapa. 
Frågan till statsministern är: Har Socialdemokraterna missat frihetsaspektens betydelse för tillväxten? 

Anf. 11 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Nej, det har vi inte gjort. Det här är, som vi ser det, ett mycket delikat samspel mellan den enskilde, företagen och det offentliga. 
Tillväxt utan bra utbildningssystem är inte möjligt. Tillväxt utan bra infrastruktur är inte möjligt. Tillväxt utan stora satsningar på forskning är inte möjligt. Tillväxt utan att människor upplever trygghet tror jag heller inte är möjligt. Det är den här kopplingen mellan ett dynamiskt ekonomiskt klimat och, samtidigt, en rättvis fördelning som vi ser som drivkraften i vårt tillväxtresonemang. Då kan det en och annan gång behövas ett sammanträde för att vi ska kunna diskutera hur frukterna ska fördelas, inte bara hur de ska skapas. 
Jag skäms inte för politiken och politikens roll, tvärtom. Jag tror att politiken är nödvändig, och jag går med glädje till sammanträden också i fortsättningen. 

Anf. 12 FREDRIK REINFELDT (m):

Herr talman! Jag tror inte att någon är så förundrad över det beskedet från statsministern, att han gärna fortsätter att gå på sammanträden. Men frågan är ändå central. Det är väldigt många som hör att politikerna nu ska prata om tillväxt, och jag stöter på många människor som säger: Ska vi bara snurra ekorrhjulet ännu fortare, eller är det något annat som är tillväxt? Handlar det bara om att jobba mer i ett liv som redan känns stressigt och fullt? 
Då tycker jag att det är viktigt att vi för in att tillväxt ofta handlar om att ersätta gammalt som inte längre fungerar med något nytt, att detta oftast följer av ett innovationsklimat och att detta med friheten betyder väldigt mycket. Om vi i det politiska systemet framställer det som att det är vi själva som skapar tillväxten, med alla dessa sammanträden som vi då går på, tror jag att vi börjar i fel ända. Detta är viktigt, för nu har vi alla sagt att tillväxten ska stå i centrum. Jag tror att det kommer att vara mycket betydelsefullt i valet 2006. Då är det viktigt att också som utgångspunkt för den debatten ta av i rätt riktning. Det är i det ljuset som min fråga till statsministern ska ställas. 
Sedan skulle jag gärna vilja ha någon kommentar om Vänsterpartiets avhoppsbesked. Det är möjligt att det inte gäller hela Vänsterpartiet, men det var åtminstone en ledamot i skatteutskottet som sade detta. 

Anf. 13 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Jag tar upp Vänsterpartiet när Lars Bäckström kommer upp i talarstolen. Jag tror att det är sjystare så. Jag hoppas att han ställer samma fråga. 
Till Fredrik Reinfeldt kan jag bara säga att när han nu talar om tillväxt så är han faktiskt politiker, och han är på ett sammanträde. Han står i Sveriges riksdag, och han skäms inte för det han heller. Så är det, men vi har lite olika tyngdpunkt när vi diskuterar. 
Jag är glad för din ansats, att det inte handlar om att snurra ekorrhjulet snabbare utan om att använda det vi har på ett mer begåvat sätt. Det gäller inte minst energi, som Maria Wetterstrand och jag talade om nyss, att man ska använda den på ett mer begåvat sätt. Det handlar om att vi ska se till att vi ersätter gamla processer med nya, att vi drivs av kunskap och att vi politiker också har kraften att samla de resurser som behövs för att utveckla det svenska kunskapssamhället. Detta får vi nog göra på ett och annat sammanträde också i fortsättningen. 

Skattedumpning

Anf. 14 LARS BÄCKSTRÖM (v):

Herr talman! Jag hoppas att jag får lov att ställa de frågor som jag vill. Om jag får bli minister ska jag nog svara på Reinfeldts frågor. 
Jag är övertygad, herr statsminister, om att statsministern delar mitt oerhörda engagemang när det gäller att vi måste sätta fart på tillväxten och att vi därför måste se över beskattning av företag och kapital. Det är vi väl överens om, så det är utagerat. Sedan ska vi nog lösa det här. 
Vi har ju en stor uppslutning bakom demokratin i Sverige, och det är bra. Vi såg det i EMU-omröstningen. Men det finns också en kritik mot unionen. För att stärka de här förhållandena tror jag, statsministern, att det är viktigt att göra två saker: Det handlar om att se till att vi inte har system som möjliggör skattedumpning inom unionen – jag tror och hoppas att statsministern är överens med mig om detta. Och så måste vi nog fördjupa debatten om unionen i Sverige, bland annat med anledning av konventet och den nya författningen. 
Visst är vi överens om att vi ska ha åtgärder från svensk sida som stoppar skattedumpning i unionen, även när det gäller företagsskatt, och att vi måste göra mer för att få en folklig debatt om konventet? Visst är det så, statsministern? 

Anf. 15 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Ja, visst är det så. Det är vi helt överens om. Skattedumpning är ingenting som vi är anhängare av, tvärtom. Vi har egentligen bara ett instrument för att möta en sådan utveckling, och det är unionen. För oss som är anhängare av ett samhälle som bygger på en omfördelning med hjälp av skatter och en stor gemensam sektor blir det ju oerhört viktigt att vi inte får ett Europa som innehåller små skatteparadis dit man kan fly undan beskattning. För att täppa till dessa kryphål använder vi Europeiska unionen. 
Jag tar gärna en diskussion om konventet, men det skulle vara intressant att veta en sak, herr talman: Vill Bäckström ens vara med i den här unionen i framtiden, den som är så viktig för att klara den typ av välfärdssamhälle som vi har byggt upp? Det råder ju en del oklarheter på den punkten. 

Anf. 16 LARS BÄCKSTRÖM (v):

Herr talman! Nej, det gör det inte. Jag är med i unionen. Jag är med riksdagen. Här står jag, och jag är med i unionen, och det är inga problem med det. Jag är demokrat. Jag respekterar folkomröstningens beslut lika säkert som jag hoppas att statsministern respekterar folkomröstningen om att vi inte ska gå med i EMU. Jag förutsätter att vi är överens om att man ska respektera folkomröstningar, eller hur? 
Men vad kommer vi att göra? Det är faktiskt så, statsministern, att det finns många stater i Europa som anser att Sverige just skattedumpar när det gäller företagsbeskattningen, juridiska personer och inkomstbeskattningen. Det är vanligt. Läs EU-kommissionens papper! Det tycker jag – ad notam.  
Nu är vi tydligen överens om att vi ska göra något. Vi har gjort det när det gäller kapitalbeskattningen, och det är bra det. Låt oss nu gemensamt driva på för att stoppa skattedumpning vad gäller företagsskatt! 
Sedan gäller det konvetet. Hur ska vi göra – det är mycket som bollas nu – för att bredda den folkliga debatten om konventet och författningen? Har regeringen någon utarbetat plan? Det tror jag att ni har, men kom ut med den så att hela svenska folket får reda på det och kan delta i debatten. 

Anf. 17 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Först ska jag ta upp frågan om dumpning och bolagsskatter, företagsskatter. Jag tror att det är väldigt svårt för de flesta att tro att Sverige skulle vara ett land som dumpar skatter. 
Den vänsterpartistiska skattediskussionen blir lite förvirrad denna dag – vi har ju sett fler inlägg under dagen. Däremot kan jag säga så här: Skulle Finland gå vidare med den utredning som nu är framlagd i Finland, så finns där ett mycket ambitiöst program när det gäller att förändra beskattningen på kapitalsidan och bolagssidan. 
Finland och Sverige växer ihop ekonomiskt. De finns inne i den monetära unionen. Vi får inte vara naiva på den punkten. Är det så att de går vidare så kommer det att sätta en press på oss. Det måste vi ha en beredskap för. Vi kan inte skaffa oss det dubbla utanförskapet, herr talman. 
Vi har röstat nej till den monetära unionen. Det ska respekteras. Men att därutöver också försätta oss i ett läge då vi inte är konkurrenskraftiga och attraktiva vore faktiskt att rycka undan basen för det som är välfärdssamhällets fundament, nämligen en konkurrenskraftig exportindustri. 

Psykvården

Anf. 18 MAUD OLOFSSON (c):

Herr talman! Jag vill ta upp ett annat ämne, nämligen psykvården. 
För ett antal år sedan gjorde Socialdemokraterna och Centerpartiet en uppgörelse om försvaret. Vi överförde en hel del pengar från försvaret över till den sektor som vi tyckte behövde mer pengar, nämligen vården. I den uppgörelsen var Centerpartiet, och inte minst jag själv, mycket pådrivande för att få fram pengar just till den psykiatriska vården. Vi såg att det fanns oerhört stora behov. Detta var för ett antal år sedan. 
Under några år nu har det tillförts rätt rejält med resurser. Men tyvärr kan vi se att man i många landsting inte har levt upp till den överenskommelse som gjordes tillsammans med oss. Vi ser att många människor inte får den akuta vården. Vi ser många anhöriga som slits varje dag och som inte får det stöd som de behöver. Vi ser unga psykiskt sköra som har stora bekymmer med att få stöd och hjälp i sin situation. Vi ser också tråkiga händelser som sker i ljuset av detta. 
Är statsministern nöjd med utfallet av reformen? Och vad avser regeringen att göra för att åstadkomma någonting i den här riktningen? 

Anf. 19 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Ingen kan vara nöjd när vi ser på utvecklingen inom psykiatrin. Samtidigt varnar jag för att alltför förhastat dra slutsatser av det som vi har upplevt. Vi ska se vad som har inträffat och därefter dra de bestämda slutsatserna. Regeringen tillsätter för den sakens skull en psykiatrisamordnare. 
När det gäller den uppgörelse som vi gjorde med Centern om försvarspengarna – de fyra miljarder som nu har lagts ut med en miljard plus en miljard plus tre miljarder plus fyra miljarder fram till 2004 i en permanent nivåhöjning – så har pengar använts för den här sektorn. Hur de har använts i alla landsting törs jag inte svara på, men när jag och Lennart Daléus gjorde uppgörelsen så var det vår bestämda uppfattning att det var psykiatrin, primärvården och vården av de äldre som skulle prioriteras. Vi får utvärdera detta. Jag har ingen anledning att tro att man i det decentraliserade beslutsfattandet i landstingen inte skulle ha sett de här behoven. 

Anf. 20 MAUD OLOFSSON (c):

Herr talman! Socialstyrelsen gör utvärderingar under resans gång. Det som vi kan se är att landstingen faktiskt inte har levt upp till det som vi var överens om. Titta på Stockholms läns landsting, som nu drar in och lägger ned vårdinrättningar på olika ställen! Som statsministern säger så ska vi inte dra alltför förhastade slutsatser. Men det allvarliga är ju att vi ser detta i vardagen. Om man tittar på Statsmissionen och på vad som händer i samhället i vardagen så ser man att det finns många olyckliga människor som skulle kunna leva ett mycket bättre liv om hjälp fanns att få. Det gäller både de psykiskt sköra och deras anhöriga. 
Jag är mycket bekymrad över att den överenskommelse som vi gjorde i den här frågan inte har följts av dem som vi gjorde överenskommelsen med. Jag tycker inte att det räcker med en psyksamordnare för att åstadkomma att man lever upp till uppgörelsen. Det behövs mycket mer, och en mycket mer kraftfull satsning för att göra någonting konkret i frågan. 

Anf. 21 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Jag skulle kunna föra samma debatt med Maud Olofsson om tillståndet i äldreomsorgen. Jag tror också att vi skulle kunna föra samma debatt om tillståndet i primärvården. Vi skulle då i alla avseenden uppleva brist på resurser. Vi vill ha mycket mer resurser till den här sektorn. Samtidigt vet vi alla att vi har begränsade möjligheter. 
Vi gjorde en överenskommelse om att när vi lade ut de pengar som vi drog ned på i försvaret så litade vi också på dem som fattar beslut lokalt. De måste kunna göra en avvägning mellan sektorer. Om de inte har klarat den saken, utan det finns ett systematiskt fel där, så är det naturligtvis allvarligt. Men jag vill inte så här på stående fot säga att landstingen har misslyckats. De har haft en svår period, och de är fortfarande inne i den. De fyra miljarderna har varit en lättnad för dem, och nu lägger vi till ytterligare 1,25 miljarder i tillgänglighetspengar. Men låt oss också där tillsammans titta på hur detta används, för vi har ansvar för det här ihop. 
Vi lär få komma tillbaka till psykiatrin – det är jag ganska säker på. 

Samverkan för ökad tillväxt

Anf. 22 LARS LEIJONBORG (fp):

Herr talman! Jag vill återvända till tillväxtfrågorna, och göra det med mycket stort allvar. Om man läser finansplanen så märker man att det är en mycket bekymmersam läsning. Det går dåligt för Sverige, i varje fall om man jämför med de mål som regeringen själv har satt upp. Vi når inte sysselsättningsmålet, vi når inte arbetslöshetsmålet och vi når inte målet om att halvera socialbidragen. 
Det är bara tillväxt som kan klara de här sakerna. Många tyckte sig höra en ny ton i statsministerns regeringsförklaring, men saknar mycket av de greppen i själva budgetförslaget. 
Min fråga är helt enkelt: Vad avsåg statsministern när han i sin regeringsförklaring bjöd in andra partier för samverkan för att öka tillväxten? Det talades om sammanträden här förut. Det handlar ju lite grann om vilka sammanträden man går på. Är det regeringens tanke att vi i den borgerliga oppositionen ska dras in i ett arbete för att få bättre fart på tillväxten i Sverige? 

Anf. 23 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Svaret på den frågan är ja. Vi bjuder in brett – inte bara den borgerliga oppositionen utan också dem på svensk arbetsmarknad som bör känna ett ansvar för svensk tillväxt. Det är arbetsgivare och löntagare och även andra intresseorganisationer. Därmed avsåg jag bland annat böndernas organisationer när jag gjorde inbjudan i regeringsförklaringen. 
I dag har jag sett att någon företrädare för Vänsterpartiet tycker att detta är så dåligt så att man vill hoppa av. Det tycker jag är trist. Ge det här chansen! Vi har blivit mer sårbara efter folkomröstningen. Det är därifrån jag startar mitt resonemang. Vi ska respektera beslutet, men jag tycker att vi vore lite naiva om vi inte såg att vi har blivit mer sårbara. För den sakens skull krävs det att vi samlar oss över block- och partigränser och tar en del initiativ – särskilt om vi blir utmanade från vår omvärld. 
Däri ligger bakgrunden. Vi visste naturligtvis inte när vi gjorde budgeten hur folkomröstningen skulle gå. Vi hade hoppats på ett annat utfall, men nu blev det det här resultatet. 

Anf. 24 LARS LEIJONBORG (fp):

Herr talman! Jag håller helt med om bakgrundsresonemanget. Det hade behövts tillväxtåtgärder under alla förhållanden, men det behövs ännu mer efter det här folkomröstningsutfallet. 
De borgerliga partiledarna gick ut efter det att regeringsförklaringen var uppläst och träffade pressen. Då sade vi: Ja, vi är redo att göra en tillväxtpakt! Vi är redo att samverka med regeringen. Vi fick då frågan om huruvida man kan ha 121-punktsprogrammet samtidigt. Jag klarade mig genom att säga att jag inte går med det i innerfickan och att jag därför inte riktigt kan hålla reda på vad som står där. 
Vi ställer inga villkor. Om regeringen tror att någonting kan ske med förmögenhetsskatten, med den tredje sjuklöneveckan och så vidare tillsammans med oss så är vi redo att resonera om det. Vi har bara ett villkor – att det är rejäla tillväxtåtgärder. 
Kommer det en inbjudan? Ska vi ta initiativet? Ska vi boka ett rum där vi ska träffas? Eller vem ska göra det? Vad är statsministerns bedömning – är det möjligt att förena detta med det program som statsministern kanske har mer ordning på än vad jag har? 

Anf. 25 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Jag går med 121-punktsprogrammet i innerfickan. Det är ett mycket bra program. Det finns en hel del där som jag tror kan tilltala också en socialliberal. Det behöver inte Leijonborg gå runt och känna ångest inför. Vi gör naturligtvis vår bedömning av vad programmet ställer för krav på oss statsfinansiellt och vad det i sin tur bidrar med i form av tillväxtstimulanser. Men vi tror inte att det räcker. Vi behöver göra mer. Miljöpartiets reaktion efter regeringsförklaringen var mycket konstruktiv, och jag har också fått konstruktiva synpunkter från delar av Vänsterpartiet. 
Det är, som jag ser det, fullt möjligt att föra ett sådant här samtal. Jag tror också att svenska folket förväntar sig det av oss. När det gäller sammanträdesrum, kaffe, wienerbröd och mineralvatten så klarar jag den saken. 

Anf. 26 LARS LEIJONBORG (fp):

Herr talman! Jag blev så chockerad över wienerbröden att jag inte riktigt vet hur jag ska fortsätta. 
Det viktiga är ju, som sagt, innehållet. Folk förväntar sig nu att det kommer konkreta tag från politikerna. De har sett att regeringen har inbjudit till detta, och de har hört att vi borgerliga har sagt att vi är redo. Nu måste det också hända någonting snabbt. Då handlar det om de här tunga sakerna: förmögenhetsskatten, 3:12-reglerna och den tredje sjuklöneveckan. 

Tillvaratagande av svenska uppfinningar

Anf. 27 HILLEVI LARSSON (s):

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga angående tillvaratagande av svenska uppfinningar. 
Vårt fria samhälle och vårt skolväsende har lett till självständiga och kreativa medborgare. Det har också banat väg för många uppfinningar och banbrytande idéer. Jag tycker att vi har ett mycket bra innovationsklimat. 
Men många uppfinningar lämnar landet och blir uppköpta av andra länder. Jag tycker att det är bekymmersamt. Dessa uppfinningar skulle ju kunna ge tillväxt, skatteintäkter och arbetstillfällen här i Sverige. En del säger att över hälften av uppfinningarna lämnar landet. 
Då är min fråga: Vad ska vi göra för att behålla fler uppfinningar så att det ger full utdelning i form av jobb, skatteintäkter och tillväxt här? 

Anf. 28 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Det är en viktig fråga som Hillevi Larsson tar upp. Vi kan vara överens om att vi har ett bra innovationsklimat, men vi har varit dåliga på att kommersialisera en del av de här uppfinningarna. Men vi har kanske inte varit så dåliga som påstås. Vi är duktiga på innovationer, och vi borde alltså vara lite duktigare på att kommersialisera dem också. Vi har en omfattande grundforskning som i sin tur är en förutsättning för ett intellektuellt klimat, ett forskningsklimat och ett innovationsklimat som gör att det nya föds. 
I regeringsförklaringen och i vår budget föreslår vi insatser bland annat på IT-sidan för att ta vara på entreprenörers idéer av den här typen. I regeringsförklaringen har vi också idéer om att öka det man kallar för såddfinansiering, det vill säga den första finansieringen som gör att man kan gå från idé till produkt. 
Den klassiska uppsättningen av instrument finns där, med de måste skärpas och insatserna måste kanske göras större. Jag tror inte att det finns något hokuspokus eller någon genväg. Vi är medvetna om problemet. 

Förtroende för statsråd

Anf. 29 TASSO STAFILIDIS (v):

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsministern om statsrådet Jan O Karlsson. 
I ett 70-tal av världens länder råder det förbud mot homosexualitet. I flertalet av de här länderna har man även dödsstraff för homosexualitet. Jag vill först ge en eloge till statsministern för det arbete som regeringen gör internationellt. Sverige är, och har mycket länge varit, en av de absolut starkaste rösterna för de här förtryckta och utsatta människorna i världen. 
Nu har det uppmärksammats att statsrådet Jan O Karlsson har uttalat sig föraktfullt kring de här frågorna, och man har mist förtroendet för statsrådet Jan O Karlsson. 
Jag vill fråga statsministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att det här viktiga förtroendet ska återupprättas för talesmannen på Utrikesdepartementet i de här frågorna. 

Anf. 30 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Mitt förtroende för Jan O Karlsson är obrutet. Jag vet inte ens om han har sagt det som läggs honom till last. Han bör rimligen få förklara sig och försvara sig innan man i riksdagen uttalar att man ska återupprätta förtroendet för honom. 
Den proposition han redovisade vid det här tillfället innehöll ju bland annat åtgärder som ökar skyddet för dem som på grund av sexuell läggning utsätts för förföljelse i sina hemländer. Det utreds just nu om det ska ingå i konventionsflyktingsbegreppet på initiativ av just Jan O Karlsson. 
Hans gärningar talar ett annat språk. När han finns på plats tänker jag fråga honom om han har sagt någonting som ska läggas honom till last. Jag vet att han har en överläggning med RFSL:s ledning utsatt. Jag hoppas att man klarar ut saken vid det tillfället. 

Tullen och narkotikabekämpningen

Anf. 31 TORKILD STRANDBERG (fp):

Herr talman! Jag vill fråga statsministern en sak när det gäller narkotikabekämpningen. I går träffades ett antal nordiska och baltiska ministrar i Lund och träffade en överenskommelse om ökade kontrollinsatser mot organiserad brottslighet och narkotikahandel. Dagen innan meddelade svenska tullen att man kommer att skära ned antalet tullare med 400–500 personer och dra ned antalet tullstationer från 41 till 29. 
Jag vill fråga statsministern hur han ser på sambandet mellan dessa båda dagar. 

Anf. 32 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Om vi ska hantera de här problemen med hjälp av tull på en inre marknad blir det lite märkligt. Däremot krävs det naturligtvis polisinsatser och andra typer av myndighetsingrepp. Vi ska komma ihåg att med utvidgningen av unionen växer också den inre marknaden. Då förändras också tullens arbetsuppgifter. 
Jag har varit med och genomfört en enorm förändring av tullen vid ett tidigare tillfälle. Det var vid vårt EU-inträde. Då var jag ansvarig tullminister. Också då hade vi den här diskussionen. Det var oerhört uppslitande. Men med facit i hand tror jag nog att den förändringen var riktig att genomföra. 
Det innebär inte att vi underskattar de risker som frågeställaren tar upp – tvärtom. Men det är kanske inte tullpersonal som ska syssla med detta utan annan samhällspersonal med befogenhet att ingripa. 

Bolagsbeskattningen

Anf. 33 LARS BÄCKSTRÖM (v):

Herr talman! Den här delen av Vänsterpartiet är väldigt stor, 99 %, herr statsminister. Det är en person som har uttryckt missnöje. Det beror på att det inte är nog tillväxtverkstad i samarbetet. Det är det missnöjet det handlar om. Det händer för lite med 3:12 reglerna. 
Vet statsministern att Finland faktiskt har en högre effektiv bolagsskatt än Sverige? Vet statsministern det? Vet statsministern att Sverige har en av de lägsta effektiva bolagsskatterna i Europa frånsett Irland? Vet statsministern att Finland avser att slopa 3:12-reglerna? Vet statsministern att missnöjet från vänsterpartisten handlar om att det händer för lite när det gäller ett slopande av 3:12-reglerna? Vet statsministern att missnöjet beror på att vänsterpartister anser att det händer för lite kring tillväxten? 

Anf. 34 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Statsministern vet en hel del. Han vet också att berätta att i förra veckan var det några vänsterpartister som tyckte att bolagsskatten borde höjas, inte sänkas, och det var inte vilka vänsterpartister som helst. Jag vet inte om de är den här procenten eller om den avhoppade Rosengren är procenten, men det vore bra om det blev ett budskap från Vänsterpartiet. 
Vet förresten Lars Bäckström att Finland har lagt fram ett förslag om sänkt bolags- och kapitalskattesats? Finland har lagt fram ett förslag om att nivån på beskattningen av utdelningarna ska sänkas, att de högsta marginalskattesatserna inom förvärvsinkomstbeskattningen ska sänkas, att förmögenhetsbeskattningen ska sänkas och att faktorer som påverkar basen för bolagsskatten ska ändras. De har lagt fram förslag om att lättnader i beskattningsvärdena ska genomföras för att främja generationsväxlingar. 
Sådant behöver vi också titta på i Sverige. En del av detta tittar vi på. Som Bäckström vet är jag inte anhängare av ofinansierade skattesänkningar, men vi vore dumma om vi inte såg vad som händer. Vi har haft ett försprång med vår bolagsskatt. Det är kanske en av förklaringarna till att vi har haft en så bra ekonomisk utveckling i Sverige – bättre än de andra. 

Anf. 35 LARS BÄCKSTRÖM (v):

Herr talman! De lägger fram de här förslagen den 7 oktober. Jag vet till och med datum när de lägger fram dem. Det är just detta bråket handlar om. Det händer för lite med 3:12-reglerna. Bolagsskatten är inte problemet. Det säger till och med näringslivet, eller hur statsministern? Där har jag väl rätt? Jag känner näringslivet, eller hur? 
Låt oss få tillväxt, statsministern! Hjälp till att sätta fart på Finansdepartementet! Jag tror att vi tillsammans, statsministern och tillväxtvänsterpartisterna, som är den absolut överskuggande majoriteten, ska ordna detta. Men det finns en del krafter som vi måste få loss. Hjälp till, statsministern! 

Anf. 36 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Jag noterar att jag trots allt talar med majoritetens företrädare, åtminstone än så länge. Det är väl bra om vänsterpartisterna också är med på den här typen av resonemang. Då är ju förbrödringen total. Lita då på det som jag skriver i regeringsförklaringen, och hoppa inte av från arbetsgrupperna! Kalla framför allt inte till presskonferenser där ni står under hammaren och skäran och talar om bolagens arbetsvillkor! 

3:12-reglerna

Anf. 37 MAUD OLOFSSON (c):

Herr talman! Jag tänker fortsätta på det här med 3:12-reglerna och skillnaden mellan tanke och handling. Ni säger att ni vill förändra 3:12-reglerna och avsätter en miljard för att åstadkomma det. Men om man läser budgeten kan man konstatera att det inte är fråga om 1 miljard utan om 90 miljoner. Det är de pengar som i realiteten finns för den här reformen. 
Min fråga till statsministern är då: Vad har hänt med de utlovade 910 miljoner som återstår för att man ska komma upp till en miljard?  

Anf. 38 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Jag måste säga att jag inte känner igen det resonemanget. Jag förstår inte varifrån Maud Olofsson får det. Vi räknar med att den här reformen kostar en miljard och har satt av de pengarna. 

Anf. 39 MAUD OLOFSSON (c):

Herr talman! Man behöver bara titta på de pengar som är avsatta i finansplanen för att finna att det avsatts 90 miljoner och inte en miljard. Det är detta som är svårigheten för alla småföretagare som nu ska lita på det här talet om tillväxt och som ska tro på att vi faktiskt gemensamt, de borgerliga partierna, regeringen och de övriga, ska vara med om att skapa tillväxt.  
Det finns en retorik i regeringsförklaringen, i vackra tal och så vidare, men fakta säger någonting annat. 

Anf. 40 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Vi får klara ut den här begreppsförvirringen. Ramen en miljard anges både i regeringsförklaringen och i budgetpropositionen. 

Grön skatteväxling

Anf. 41 ALF SVENSSON (kd):

Herr talman! Det har här tidigare talats positivt om grön skatteväxling, och det låter ju väldigt positivt och bra. Statsministern sade någonting om att vi måste kunna känna trivsel och att vi inte ska skapa mer av dysterhet genom att försöka sätta stopp för energianvändning som behövs. 
Vi vet att man i en hel del fastigheter sitter med sin oljepanna och har svårt för att få pengarna att räcka till. Nu får man en skattehöjning om kanske 1 500 kr. Detta belopp tar staten in med ena handen och lämnar med den andra tillbaka 200 kr i form av inkomstskattesänkning.  
Vad ger statsministern dessa hushåll för råd? Det går ju an att tala om grön skatteväxling på Finansdepartementet, men för den enskilde kan det bli mycket tufft och upplevas som allt annat än en växling. 
 

Anf. 42 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Där har Alf Svensson rätt. För en del hushåll är det här besvärligt. Jag tycker att det vore nästan oförskämt av mig att säga till enskilda människor exakt vad de ska göra. Det talas väldigt mycket om centralstyrning och om att politiker lägger sig i allting. Den fällan tänker jag inte gå in i, men vi inser naturligtvis det här problemet. Det är ett problem som man ju alltid har haft och alltid har när samhället förändras. Alla tjänar inte i ett kort perspektiv på förändringen, men vad har vi i ett långt perspektiv för alternativ, mina vänner, annat än att försöka reducera framför allt förbrukningen av olja men också av bensin och diesel, om vi vill leva i en värld som inte präglas av växthuseffekten? 

Anf. 43 ALF SVENSSON (kd):

Herr talman! Vi är tydligen fullständigt överens om att man ska försöka reducera användningen av olja, men vi är väl också överens om att folk inte ska behöva frysa och om att man inte kan trolla med knäna för att behålla de pengar som staten tar in. 

Vikten av korrekt information inför ett val

Anf. 44 LARS LEIJONBORG (fp):

Herr talman! Jag har köpt Ingvar Carlssons memoarbok, som på många sätt är mycket intressant och ger inblickar i socialdemokratins inre liv. Jag har bland annat läst det avsnitt där Ingvar Carlsson är väldigt arg på Kjell-Olof Feldt, och det är ju intressant. Jag tänkte då på Göran Persson, som ju är unik på det sättet att han både som Feldt varit finansminister och som Ingvar Carlsson varit statsminister och partiordförande. 
I boken citeras följande uttalande av Feldt: 
Vi beskrev landets ekonomi i alltför ljusa färger – ett bedrägeri som avslöjades våren 1989. Vi ställde ut konkreta löften – som sedan måste svikas. 
Ingvar Carlsson fortsätter resonemanget om detta och ställer följande fråga: 
Varför gav Kjell-Olof Feldt ut sin bok strax före ett politiskt val? 
Det förhållandet att Ingvar Carlsson är så upprörd över att man säger sanningen före ett val och inte väntar till efter valet förvånar mig mycket. Hur ser Göran Persson på den saken? 

Anf. 45 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Min erfarenhet av Ingvar Carlsson är att han alltid säger sanningen, oavsett om det är före eller efter ett val. Kjell-Olof Feldts bok kom dock sedan att missbrukas i valrörelsen, inte minst av en annan av mina företrädare, Carl Bildt, mot Ingvar Carlsson, så det är klart att denne kände sig bitter och övergiven.  
Den springande punkten är att Ingvar Carlsson inte delar Kjell-Olofs analys. Han är alltså dubbelt kritisk: dels till analysen, dels till att det på detta sätt strax före valet sattes ett instrument i händerna på de politiska motståndarna som han inte ansåg vara riktigt. 
Jag har å min sida hela tiden hävdat att 90-talskrisen berodde på tre saker:  
1.En överhettning på 80-talet som hade två orsaker: finansavregleringen men också lönerörelserna. 
2.En djup internationell lågkonjunktur på 90-talet. 
3.En utomordentligt svag och handlingsförlamad regering åren 1991–1994.  
Också om detta skriver Ingvar Carlsson i sin bok, och jag rekommenderar Lars Leijonborg de stycken som handlar om detta till läsning. 

Anf. 46 LARS LEIJONBORG (fp):

Herr talman! Jag har ett och annat kvar att läsa i den här boken, men det som jag har tyckt varit bra är att det så tydligt också här framgår att Ingvar Carlssons huvudförklaring till 90-talskrisen var saker som hände under den socialdemokratiska regeringstiden på 80-talet. Han tar framför allt fram det sätt på vilket kreditmarknaden avreglerades. 
Jag vill ändå sluta med att säga att det för mig är förvånande att socialdemokrater blir så upprörda över att vissa vill säga sanningen före ett val och menar att vi på något sätt skulle få en bättre debatt om vissa saker stoppas undan och kommer upp först efter valet. 

Anf. 47 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Poängen i mitt svar och i Ingvar Carlssons resonemang var ju att Ingvar Carlsson inte ansåg att det var fråga om sanningen men att boken kom att utnyttjas mot socialdemokratin på ett sätt som skadade oss politiskt. Det är så jag resonerar, om nu sanningen ska fram. 

Gömda flyktingbarn

Anf. 48 MARIA WETTERSTRAND (mp):

Herr talman! Jag tänker inte prata om ifall regeringskrisen på 90-talet var borgarnas eller sossarnas fel. I dag kan man läsa i tidningen om problemen för de flyktingbarn som gömmer sig i Sverige och som inte alls har de rättigheter som vi egentligen tycker att barn i vårt land ska ha. Tvärtom försätts barn i oerhört svåra situationer där de drivs till självmordsförsök och svår psykisk ohälsa. Enda sättet att få uppehållstillstånd är i princip att göra flera självmordsförsök, något som också många har gjort. Jag tycker att det här är oerhört tragiskt. 
Det här är inte heller någon nyhet. Det är bara en nyhet att det står i tidningen i dag om detta. Jag anser att det finns starka mänskliga skäl för att diskutera en engångsamnesti för framför allt de gömda flyktingbarn som finns i Sverige och som lever under oerhört svåra förhållanden. Jag skulle gärna vilja få en kommentar från statsministern till det. 

Anf. 49 Statsminister GÖRAN PERSSON (s):

Herr talman! Vi har ju vid tidigare tillfällen gjort detta och trott oss lösa problemen med det, men vi har snabbt upptäckt att det byggs upp en ny grupp av samma slag igen. Jag tror att det här snarare är förknippat med att vi har valt att ha en reglerad invandring. Därmed får vi en prövning av enskilda människors rätt att komma till Sverige och stanna kvar här. Därmed får man också en uppslitande process av det här slaget. Ingen av oss som sitter här tycker att det här är någonting annat än en djup tragedi. Det är politiken när den är som svårast. 
Å ena sidan ser vi problemet, å andra sidan är de lösningar som presenteras inte av sådant slag att de löser problemen utan kan till och med förvärra dem.  

Anf. 50 MARIA WETTERSTRAND (mp):

Herr talman! Det finns ju skrivningar i den svenska asyllagstiftningen som säger att man kan använda sig av humanitära skäl för att ge uppehållstillstånd. Det finns också anledning att titta särskilt på just barns humanitära skäl för att beviljas uppehållstillstånd. 
I varje fall enligt min uppfattning hanteras de skälen tyvärr synnerligen restriktivt av dem som bedömer asylskäl. Jag tror också att det är en av orsakerna till att vi ser det här problemet och att man inte anser att det finns humanitära skäl för barnen att stanna förrän de har genomfört ett antal självmordsförsök. 

Anf. 51 TALMANNEN:

Frågestunden är härmed avslutad och jag tackar alla deltagare. 

7 § Bordläggning

 
Anmäldes och bordlades 
Skrivelse 
2003/04:14 Meddelande om kommande förslag om ändringar i skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser 
 
Framställning 
2003/04:JO2 Förstärkt sekretesskydd för vissa uppgifter i Riksdagens ombudsmäns personaladministrativa verksamhet 

8 § Anmälan om interpellationer

 
Anmäldes att följande interpellationer framställts 
 
den 23 september  
 
2003/04:3 av Kalle Larsson (v) till justitieminister Thomas Bodström  
Reglerna om upplopp  
 
den 24 september  
 
2003/04:4 av Håkan Larsson (c) till finansminister Bosse Ringholm  
Tullstationen i Gäddede  
 
den 25 september  
 
2003/04:5 av Mauricio Rojas (fp) till utbildningsminister Thomas Östros  
Fristående gymnasieskolors pedagogiska frihet 
2003/04:6 av Lars Tysklind (fp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist  
Det kustnära fisket i Bohuslän  
2003/04:7 av Tobias Billström (m) till statsminister Göran Persson  
Attityder till homosexuella  
2003/04:8 av Tobias Billström (m) till statsrådet Morgan Johansson  
Den danska skattesänkningen  
2003/04:9 av Chatrine Pålsson (kd) till socialminister Lars Engqvist  
Den psykiatriska vården  
 
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 30 september. 

9 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

 
Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts 
 
den 24 september  
 
2003/04:23 av Peter Danielsson (m) till försvarsminister Leni Björklund  
Försvarets personkontroll  
2003/04:24 av Kenneth Johansson (c) till socialminister Lars Engqvist  
Statlig finansiering av Rett Center  
 
den 25 september  
 
2003/04:25 av Johan Andersson (s) till kulturminister Marita Ulvskog  
Samarbetet stat och kommun om nationella kulturarv  
2003/04:26 av Birgitta Ahlqvist (s) till statsminister Göran Persson  
Nedrustning av kärnvapen  
2003/04:27 av Henrik von Sydow (m) till tf. utrikesminister Jan O Karlsson  
Dödsstraffet i Singapore  
2003/04:28 av Mona Jönsson (mp) till miljöminister Lena Sommestad  
Ingrepp i Idefjorden  
2003/04:29 av Ingvar Svensson (kd) till justitieminister Thomas Bodström  
Skrivelse om rättsinformationssystemet  
2003/04:30 av Lennart Kollmats (fp) till finansminister Bosse Ringholm  
Studenters mantalsskrivningsort  
 
Frågorna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 30 september. 

10 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

 
Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor inkommit 
 
den 24 september  
 
2003/04:1 av Ulf Sjösten (m) till finansminister Bosse Ringholm  
Tullens kontrollverksamhet 
2003/04:2 av Lars-Ivar Ericson (c) till utbildningsminister Thomas Östros  
Rekryteringen till högskolan  
2003/04:3 av Maria Larsson (kd) till statsrådet Mona Sahlin  
Bedömningar av folkomröstningar  
2003/04:8 av Erik Ullenhag (fp) till statsrådet Hans Karlsson  
Arbetskraftsinvandring  
2003/04:10 av Tobias Billström (m) till statsrådet Lena Hallengren  
Komvux i Malmö  
2003/04:12 av Axel Darvik (fp) till utbildningsminister Thomas Östros  
Plussning av betyg på högskolan 
2003/04:14 av Michael Hagberg (s) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist  
Trålgränser för det kustnära trålfisket  
 
den 25 september  
 
2003/04:5 av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström  
Domstolarnas handläggningstider  
2003/04:6 av Tobias Krantz (fp) till justitieminister Thomas Bodström  
Göta hovrätt  
2003/04:7 av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström  
Resurser inom rättsväsendet 
 
Svaren redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 30 september. 

11 § Kammaren åtskildes kl. 14.50.

 
 
Förhandlingarna leddes av talmannen. 
 
 
Vid protokollet 
 
 
PER PERSSON 
 
 
/Monica Gustafson