Riksdagens protokoll 1975/76:82 (11-12 mars 1976)
ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:82
Riksdagens protokoll 1975/76:82
Fredagen den 12 mars
Kl. 14.00
Förhandlingarna leddes av herr andre vice talmannen.
§ 1 Justerades protokollet för den 4 innevarande månad.
§ 2 Herr andre vice talmannen meddelade att till kammaren inkommit läkarintyg för fru Ryding, som var sjukskriven under tiden den 8 mars-den 16 maj. Erforderlig ledighet beviljades.
Herr andre vice talmannen anmälde att herr Wernerdal fr. o. m. den 12 mars inträdde som ersättare för fru Ryding under hennes ledighet frän riksdagsmannauppdraget.
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om svenska utlandsorgans medverkan vid information om utlandssvenskars löst rät t
§ 3 Om svenska utlandsorgans medverkan vid information om utlandssvenskars rösträtt
Herr utrikesministern ANDERSSON erhöll ordet för all besvara herr Siegbahns (m) den 4 mars anmälda fråga, 1975/76:260, och anförde:
Herr talman! Herr Siegbahn har frågat mig vilka åtgärder som avses vidtagas för all genom utlandsmyndigheterna sprida effektiv information till utlandssvenskar om rösträtt vid val till riksdagen.
Jag vill först erinra om alt det i den proposilion med vilken regeringen föreslär en vidgning av kretsen röstberättigade utlandssvenskar hänvisas till all valtekniska ulredningen funnit all informationen - genom riksskatteverket och Sveriges Radio - till utlandssvenskarna inför 1973 års val skötts på elt förtjänslfulli sätl. Utredningen har vidare rekommenderat att informationen inför ett kommande val bedrivs i huvudsak efter samma principer som hittills. Regeringen delar denna uppfallning, och jag kan även nämna alt informationsfrågan inför höstens val just nu ägnas ingående uppmärksamhet.
Vad gäller informationen genom utlandsmyndigheterna har cheferna för dessa myndigheier instruerats all utfärda kungörelse om hur ullands-svenskarna skall gå lill väga för att kunna utöva sin rösträtt. Kungörelsen skall anslås hos myndigheterna och även på andra säll bringas till utlandssvenskarnas kännedom, t. ex. genom meddelande till svenska föreningar, förelag, handelskammare och kyrkor. Där de lokala förhållandena så medger kan också publicitet via press och radio förekomma.
173
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om svenska utlandsorgans medverkan vid information om utlandssvenskars röslräll
174
Inför riksdagens beslul rörande förslaget om en vidgning av kretsen röstberättigade utlandssvenskar har informationsfrågan på nyll lagils upp lill övervägande inom utrikesdepariemeniel. Bl. a. överväger vi möjligheterna alt ge direkl information till de röstberättigade utlandssvenskar som är kända för våra utlandsmyndigheter.
Hen SIEGBAHN (m):
Herr lalman! Jag ber att få tacka utrikesministern för svarei på min fråga.
Jag vill hell instämma i hans och uiredningens uttalande om all informationen till utlandssvenskarna inför 1973 års val skötts på ett föredömligt sätl av såväl riksskatteverket som Sveriges Radio. Däremol är del nog inte alldeles rikiigi all ulredningen har rekommenderal all informalionen inför ell kommande val skall bedrivas i huvudsak efter samma principer som hittills.
Ulredningen har ändå underslrukii, och det upprepas också i proposilionen, att det vore önskvärt med en aktivare informalion till utlandssvenskarna genom de svenska ullandsorganen. Delta uppehåller sig ulredningen en del vid under det alt departementschefen själv säger att han i huvudsak avser alt bedriva informalionen som hittills.
De svenska ambassaderna och konsulalen lar ingen aktiv del i informationen lill ullandssvenskarna. De säiler upp ell anslag på ambassaden eller konsulalel, och sedan fär del ankomma på de svenskar som kommer dil att titta på anslagstavlan och därigenom göra sig informerade.
Det är naluriiglvis mycket svårl att nå dessa svenskar, men Jag fäster mig särskill vid vad utrikesministern säger i slutet av siu svar, nämligen all man överväger möjligheterna att ge direkl informalion lill de röslberäiligade ullandssvenskar som är kända för våra ullandsmyndigheter.
Del finns sedan gammalt på ambassader och konsulat matriklar över utlandssvenskar. De är naturligtvis inle på någol sätt fullständiga, och jag vill minnas att de inle är obligatoriska längre. Men däremot får varie svensk som kommertillen svensk utlandsmyndighet och är ny på platsen uppmaning att skriva in sitt namn där, och del har de ofla själva inlresse av alt göra.
Dessutom finns del förteckningar, förda av Utlandssvenskarnas förenings lokalrepresenlanier över alla svenskar de känner lill, vilka ibland är flera och ibland är färre än i myndighelsmalriklarna. Del finns också på en del håll svenska föreningar och klubbar av religiös eller annan natur.
Del vore naluriiglvis oerhört värdefullt om den lanke som ul-rikesminislern ger ullryck åt förverkligades så att våra utlandsmyndigheter kunde skicka ul personliga brev till alla utlandssvenskar som på något sätt finns antecknade. Del är ändå ell vissi förelag all skriva och begära rösllängdsuldrag osv., och dessulom kan frågan vara myckel brådskande. Många iror all när valei äger rum i slulel av seplember räcker
det med att böria länka på saken i augusti, men det är i juni man måste Nr 82
göra det. Fredagen den
Jag hoppas alt denna förbättrade information skall kunna realiseras. 12 rnars 1976
0/7? viss skattelättnad för religiösa samfund och § 4 Om viss skattelättnad för religiösa samfund och församlingar församlingar
Överläggningen var härmed slutad.
Herr finansministern STRÄNG erhöll ordet för att besvara herr Henmarks (fp) den 12 februari anmälda interpellation, 1975/76:115, lill herr kommunministern, och anförde:
Herr lalman! Herr Henmark har i en interpellation frågal chefen för kommundeparlementel om han är beredd au medverka lill all den skallelindring, som gäller fysisk person som inle lillhör svenska kyrkan, ui-sträcks att gälla även religiösa samfund och församlingar. Interpellationen har överlämnats lill mig för besvarande.
Föreningsskalleulredningen har nyligen avlämnat ell belänkande om beskattning av ideella föreningar. Utredningens förslag bygger på tanken att ideella föreningar som bedriver allmännyliig verksamhel skall befrias frän inkomsi- och förmögenheisskall.
Utredningens betänkande har skickats ut på remiss till ett slorl antal myndigheter och föreningar. Remisstiden går ul den 15 maj 1976. Regeringen kommer därefter alt ta ställning lill förslaget. Avsikten är alt riksdagen skall föreläggas proposition i ämnet under hösten.
Hen HENMARK (fp):
Herr lalman! Del har ju under de senaste årens deball om förhållandel mellan kyrkan och siaien många gånger framhållils all den svenska kyrkan bör frän statens sida behandlas på precis samma sätl som de övriga trossamfunden. Då har det kanske varil litel underligt all samiidigl som en fysisk person som gäll ur svenska kyrkan befrials från skall lill den har de olika religiösa samfundens sammanslutningar i vissa fall nödgals ge pengar till svenska kyrkan. Om de ägi en fastighet har det nämligen ulgåtl faslighelsskatt som ju också tillfaller svenska kyrkan. Det har inte funnits någon möjlighet lill befrielse från denna skall.
Nu framgår del av del svar som finansminislern gen all man lydligen har uppmärksammat det här förhållandet och all det nu föreligger myckel löftesrika tankar all de ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet skall befrias frän inkomsi- och förmögenheisskall. Jag har ingel annal alt göra i della sammanhang än att tacka finansministern för della, som jag ser det, löfte för framliden och jag ullalar den förhoppningen au de goda länkar som ligger i inierpellalionssvarei måne få en lämplig klädnad då propositionen utarbetas längre fram i år.
Överläggningen var härmed slutad.
175
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om förslag till riksdagen rörande frivilligförsvarets förmåner tn. //?.
§ 5 Om förslag till riksdagen rörande frivilligförsvarets förmåner m. m.
Herr försvarsministern HOLMQVIST erhöll ordet för att i ett sammanhang besvara dels herr Brännströms (s), dels herr Torwalds (c) den 26 februari anmälda frågor, 1975/76:253 resp. 256, och anförde:
Herr talman! Herr Brännström har frågat mig, när jag räknar med alt förslagen i betänkandet (SOU 1975:73) Frivilligförsvarets förmåner kan föreläggas riksdagen för beslul. Vidare har herr Torwald frågat mig, dels frän vilken tidpunkt man kan räkna med all de nya förmånerna enligt utredningen rörande syslemel för förmåner åt värnpliktiga m. fi. kommer all utgå, dels om dessa förmåner kommer att i slorl ansluta sig till utredningens förslag.
Jag besvarar frågorna i elt sammanhang.
Remissbehandlingen av det nämnda betänkandet från utredningen har nyligen avslutats. Inom kort kommer ell ytterligare förslag från ulredningen all läggas fram, nämligen om förmåner lill inslruktörer inom frivillig försvarsulbildning m. m. Beredningen av uiredningens förslag pågår f n. inom försvarsdepartementet. Jag räknar därför med att proposilion pä grundval av utredningens förslag skall kunna föreläggas riksdagen för beslut i höst.
Hen BRÄNNSTRÖM (s):
Herr talman! Jag ber all fä tacka försvarsministern för svaret.
Frivilligförsvarets uppgifter i vårl totalförsvar är enligt min uppfattning av stor belydelse för kontakterna mellan det civila samhället och försvaret i övrigt. Jag ser del därför som värdefullt och angeläget att de här frågorna snart kommer under slutgiltig behandling. Jag drar de konsekvenserna av försvarsministerns svar alt remissbehandlingen och därav följande förslag i storl kommer alt ge en slutgiltig lösning av de här frågorna under hösten. Jag hoppas alt man dä också beaktar de synpunkter som ligger lill grund för dessa frågor och som presenterats i utredningssammanhang, där frivilligförsvarets förmåner står under bedömning.
Jag ber all än en gång få lacka för svarei.
176
Hen TORWALD (c):
Herr talman! Jag kan ansluta mig lill herr Brännströms lack till försvarsministern för svarei, men jag kanske inte är riktigt lika nöjd som han eftersom svaret saknar all precisering.
Inledningsvis kan man säga att om man bortser från förhållandena i Schweiz lorde de svenska frivilligförsvarsorganisationernas belydelse för totalförsvaret vara ganska unik. Del är då väseniligi all dessa organisationer får möjlighel att arbeta och får veta under vilka ekonomiska förhållanden man arbelar. Del gäller ersäliningar såväl lill funktionärer som till de kursdeltagare man försöker rekrytera. Och nalurligtvis gäller
del även instruktörernas ersättningar. All kunna bedriva ell långsiktigt arbete ulan all ha tillgång lill den rekryteringsbefrämjande faktor som hyggliga ersäliningar ulgör är naturligtvis svårt. Det är uppenbart all de nuvarande ersättningarna är alldeles för lågt tilltagna.
Jag är väl medveten om all statsrådet inte gärna kan lämna preciserade förslag beiräffande belopp o. d. när utredning och beredning pågår inom departementet. Men jag är inte riktigt på det klara med, när statsrådet säger att han beräknar all förelägga riksdagen förslaget för beslut i höst, från vilken tidpunkt beslutet skall lillämpas. Det är rätt avgörande för organisationernas planering att fä veta del. Kan man räkna med all de förmåner som beslutas kommer alt utgå fr. o. m. årsskiftet 1975-1977?
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om flygplanet Viggen
Herr försvarsministern HOLMQVIST:
Herr lalman! Apropå vad herr Brännström och herr Torwald har sagl vill jag gärna ansluta mig lill de uppskattande orden om frivilligförsvarel.
I det här sammanhanget rör det sig inte heller om någon form av värderingar. Att jag inte kunnat komma med en proposilion i vär beror således inte på att jag ansett ärendet vara mindre viktigt, utan del hör samman med att det inte varil möjligt av lidsskäl. Betänkandet kom så sent att det inle gick att ta in del i del ordinarie budgetarbetet. När jag svarat alt del skall komma ell förslag i höst hoppas jag också att där kunna ta med ett förslag som baseras på de tankegångar jag ännu inte fäll del av, vilka utredningen skall lägga fram. När jag upplyst om detla tycker jag nog all jag handlat så snabbt jag rimligtvis kunnat i den här frågan.
Jag har naturligtvis ulgåtl från att riksdagen skall gå med på alt beslutet skall gälla från den 1 januari.
Hen TORWALD (c):
Herr talman! Jag vill utirycka min tillfredsställelse över denna precisering av tidpunklen. Jag iror all den är av stor betydelse för de frivilliga organisationernas arbetsförhållanden.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 6 Om flygplanet Viggen
Herr försvarsministern HOLMQVIST erhöll ordet för alt besvara herr Måbrinks (vpk) den 20 februari anmälda interpellation, 1975/76:124, och anförde:
Herr lalman! Herr Måbrink har frågat mig, dels hur sior den hittills samlade kostnaden för Viggenprojektet är, dels om det finns garaniier för all Viggen hinner bli intrimmad i det svenska luftförsvaret innan flygplan 80 blir klarl och Viggen blivit föråldrad, dels vilka militärpoliliska
12 Riksdagens protokoll 1975/76. Nr 80-82
111
Nr 82 konsekvenser det haft att en viktig del av det svenska flygvapnel under
Fredagen den "'' """' '''' "'"8"'
12 mars 1976 Frågan om anskaffningen av flygphinssyslemet 37 Viggen - i attack-,
-____________ spanings- och jaktversioner - har ingående diskuterats i samband med
Om flygplanet flera försvarsbeslut. Riksdagen har också för sin del prövat och godkänt
Viggen det program som nu pågår.
Kostnaderna för flygplanssystem 37 är förvisso slora. Att sådana vapensystem är dyra är dock en erfarenhel som vi delar med andra länder som har vall andra syslem. Kosinaderna hiitills uppgår lill ca 8,4 miljarder kronor.
Herr Måbrink påslår i sin inlerpellalion all del skulle pågå projeklering av ett s. k. flygplan 80. Riksdagen har på förslag av regeringen beviljat sammanlagi ca 45 milj. kr. lill vissa studier kring ell nyll altacksysiem. Dessa studier har varit nödvändiga inför 1977 års försvarsbeslut. Någol beslul om anskaffning har inle varit aktuellt och någon projeklering pågår inle.
Ombeväpningen av aiiack- och spaningsflyget har nu praktiskt tagel genomförts hell. Med anledning av att ell par haverier iniräffade med AJ 37 satles ell omfallande uiredningsarbele i gång. I samband därmed meddelades flygförbud. Enligi vad som redovisats för mig är del lämligen manliga modifieringar som nu behöver vidtas. Flygförbudet kommer all hävas helt inom kort. Under en övergångslid kommer vissa resl-riktioner vid flygningen all lillämpas. Resiriklionerna beräknas successivi kunna mildras sedan yllerligare erfarenheier från modifieringsåtgärder föreligger. Jag hyser för min del ingen oro för au Viggen inle skulle kunna svara mot de uppgifter som den har i del svenska försvaret.
Under den tid som flygförbud rätt har vår beredskap upprätihålliis med de flygplan som i övrigl ingår i spanings-, luftförsvars- och al-lackförbanden, nämligen Draken och Lansen. Flygförbudet har inte haft konsekvenser av det slag som herr Måbrink lydligen varil orolig för.
Herr MÅBRINK (vpk):
Herr lalman! Jag tackar för försvarsminislerns svar på min inlerpellalion. De besked som lämnas från officielli håll om Viggen är en aning knappa. De påslåenden som försvarsministern gör är anlingen ime särskill övertygande eller också förödande för Viggen.
Försvarsministern erkänner all Viggen blivit dyr. 8,4 miljarder kronor anger han som kostnader hittills. Denna uppgift föranleder mig att fråga: Täcker den summan al la kost nåder, och hur a v viker den från den ursprungliga kostnadsplanen, om del fanns någon? Viggenprojektet är myckel dyrt. Därom är försvarsministern och jag överens.
På min fråga om del haft några militärpoliliska konsekvenser all en
viklig del av del svenska flygvapnet varit obrukbar under flera månader
svarar försvarsministern, all flygförbudet inte haft några konsekvenser
av detla slag. Beredskapen har kunnal upprätthållas ändå. Del har alltså
178 inte haft några miliiärpoliliska konsekvenser för Sverige att Viggen under
en tid varit obrukbar. Della är en utmärkt illustration till del mililära slöseriei.
Man satsar 8,4 miljarder på en flygplanstyp, och sedan när flygplanet åtminstone en lid är hell obrukbart visar del sig all della inle har några miliiärpoliliska konsekvenser. Vi klarar oss alliså lydligen ulan Viggen. Jag vill emellertid ge försvarsministern möjlighet all klara ul detta och frågar därför: Hur länge bedömer försvarsministern att Viggen skulle kunna stå obrukbar innan del skulle få militärpoliliska konsekvenser för Sverige?
Försvarsministern förnekar i sitt svar alt det skulle pågå någon projeklering av flygplan 80, och del låter lugnande. Men om man kontrollerar vilka medel som har bemyndigats för forskning och ulveckling av 1. ex. allackförband, blir man misstänksam mot vad försvarsministern säger. Från 1971 till 1975/76 bemyndigades inie mindre än 371,5 milj. kr. för forskning och ulveckling för allackförband, i huvudsak Atlackviggen. För näsla budgetår begär chefen för flygvapnet ell bemyndigandeanslag om 161,8 milj. kr. för allackförband och 155,4 milj. kr. för jaklförband, trots all Viggen, allackversionen var färdigprojeklerad, flög och serie-lillverkades 1971. Sedan dess har man - förulsalt all proposilionen 1975/76:143 godkänls - bemyndigal mer än en halv miljard kronor lill forskning och ulveckling för allackförband. Visserligen har Viggen visal sig vara ett skandalöst dåligt köp - för 8,4 miljarder kronor. Men att forska om och ulveckla ett flygplan, som borde ha kunnal vara klarl sedan 1971 då den första Viggen flög, för så enorma belopp inger misstanken att vad man egentligen gör är att konstruera Viggens efterföljare.
Och vad säger man i proposilionen 143 som försvarsministern själv signeral? För budgelårel 1974/75 gällde: "Verksamheten för attackförband avser lill största delen fortsatt lypförbällringsarbete för flygplan AF 37 beiräffande grundflygplan, flygplansmolor, el- och teleutrustning, beväpning och underhål Isuirusining. Vidare har fortsatta studier beträffande ersällning av flygplan AJ 37 och SK 60 beställts och ulförts."
För budgetåret 1975/76 gällde: "fortsatta sludier rörande ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60, utvecklingsarbete för räddnings- och haveribil samt ammunition och robotar för flygplan AF 37.
För 1976/77 gäller: "Inom delprogrammet allackförband avses vissa kompletteringar av grundflygplan, motor, elektronik- och underhålls-utrustning för flygplan AJ 37 genomföras. Fortsalla sludier för ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 planeras under budgelårel. Studierna avses ge underiag för all kunna beställa utvecklingsarbete under våren 1977. Om beslul då fallas om alt ell nyll läll allackflygplan skall uivecklas planeras vissa beställningar under senare delen av budgelårel."
Om man nu på eii flygplan modifierar - dvs. delvis gör om - grundflygplan, motorer, elekironiksysiem, vapensystem och underhållsutrustning, är det ju nästan bara förarstolen, vingkonslellaiionen och namnei kvar av del ursprungliga planei. Då har vi successivi fåll fram ett nytt flygplan som bara har vissa yllre likheter med det gamla. Därmed har man ju genomfört
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om flygplanet Viggen
179
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om flygplanet Viggen
ett flygplan 80 men fortsatt all kalla del en modifiering av Viggen. Och så har man än en gång fört de svenska skattebetalarna bakom ljuset.
I sin föredragning i propositionen 143 säger försvarsministern inle mycket om detta, men han avslöjar att en studie som chefen för flygvapnet redovisal utmynnar i ett förord för all del inom landet skall utvecklas och tillverkas ett läll attack- och skolflygplan, kallat B 3 LA och alt man skall vidareutveckla Viggen lill flygplan A 20. Försvarsministern avslår i proposilionen från all kommentera denna redovisning. Han är för en modiflering av JA 37 Viggen lill ell attackflygplan A 20, och han är därvidlag för all godta del mesta av vad chefen för flygvapnel begär. Bakom ryggen på väljare och skattebetalare fifflar man alltså fram nya miljardutlägg, och bakom ryggen på väljarna länker man hålla sig. I pressen har ibland ulannonserals att del inte skall bli någon försvarspolitisk debatt i årets valrörelse. Jag böar förstå varför man inte vill ha en sådan. Vi kommunister kommer att arbeta hårt för att man skall få det. Väljarna har rält all få ärliga besked och inie undanglidningar!
Försvarsministern har kanske rätt i all man nu inte projekterar något som kallas flygplan 80 - det kommer kanske alt kallas en modifierad Viggen B 3 LA, A 20 eller någonting annat. Eller kanske kan försvarsministern här förneka au del förekommer forskning och planering för en efterföljare till Viggen?
180
Herr försvarsministern HOLMQVIST:
Herr talman! Jag försökle svara korrekl och uppriktigt på de frågor som herr Måbrink har ställt. Herr Måbrink har frågat mig vad delta projekl har koslat hittills. Han har fält del svarei, all del har kostat över 8 miljarder kronor.
Jag kan vidare säga all vi nu räknar med all när hela projektet blivit slutfört kommer vi upp i en kostnad som förmodligen blir ungefär 17 miljarder kronor- då räknar jag alltså in del jaktflyg som vi nu skall böria leverera ganska snart. Summan kommer således att fördubblas innan projektet blivit genomfört. Min bedömning, vid jämförelse med vad andra länder satsar i molsvarande fall, rubbas inte av det förhållandet, eftersom del ännu återstår så många flygplan all beräkningen ler sig som rimlig.
Sedan har herr Måbrink också frågat om konsekvenserna av att ell anlal flygplan måste slå stilla på marken. Om jag skulle ha gått in i en myckel detaljerad beskrivning av konsekvenserna, skulle del ha kunnat bli en oerhört lång redogörelse. Jag utgick emellertid från att utlryckel "mililärpolitiska konsekvenser" väsentligen gällde Sveriges försvarsförmåga och möjligheterna all upprätthålla den beredskap och de handlingsmöjligheter som alltid måste finnas. Det var detta som jag tog som utgångspunkt för milt svar på frågan. Genom all vi har använt andra plan har det varit möjligt att upprätthålla normal bevakning. På den punkien har således inga förändringar skett.
På utbildningssidan däremol - men den har jag inle gått in på, eftersom jag inle har tolkal frågan så - är del klarl alt en hel del åtgärder fått
vidtagas, men del har kunnat göras utan några egentliga kostnadshöjningar, eftersom man på grund av fiygförbudel gjort belydande besparingar på bränsle. Del kan sägas ha medfört all flygverksamheten varit mindre kostnadskrävande under den här tiden än vad som eljest skulle ha varit fallet.
Herr Måbrink frågade också om jag kunde säga hur lång tid planet skulle kunna stå overksamt innan del skulle bli några konsekvenser. Del spörsmålet har jag kanske inle anledning alt gå in på nu, men del är uppenbart alt om vi under en ganska lång tid skulle ha upprätthållit den beredskap som gäller i dag, skulle vi så småningom ha kommil i del läget att vi fick använda vårl flygvapen ändå, och då hade vi naluriiglvis fått låta maskinerna gå upp i del lillslånd som de befann sig i. Nöden har ju ingen lag; del förslår herr Måbrink också. I en sådan silualion måste vissa säkerhetsföreskrifter som iakttas under fredstid naturligtvis få vika för intresset av all man ändå måste kunna försvara sig i en sådan kritisk silualion.
Det är märkligt, men herr Måbrink lycks föreställa sig att vi i departementet - min företrädare och jag - skulle ha någon anledning att försöka vilseleda riksdagen. Del har vi självfallel inle; det vore väl del oklokaste man kunde göra i så här komplicerade frågor. Vi försöker så gott del är möjligt all redovisa åtgärderna, och del underlag vi får in från överbefälhavaren och flygstaben ger oss nalurligtvis möjligheler all iränga in i en hel del. Del är självklart att vi, när vi anvisar ell belopp på 30 miljoner, inle för riksdagen kan redovisa alll som ligger i del arbelel, men jag vidhåller att del inte är möjligl alt gå in på nägon projeklering av ell flygplan inom den kostnadsramen. Det står alltså ganska väl i överensstämmelse med vad vi har sagt om fortsatt forskning och utveckling på det här områdel.
Herr Måbrink läsle upp lexlen och pekade på all där kommer någol annal också, och del är rikiigi. Men under den lid dåeii flygplan levereras - del sker ju under en anlal år - gör man en del erfarenheier vid flygningarna, och så genomför man vissa modifieringar av planei för alt ytleriigare förbättra del. Del ligger alliså ell fortgående utvecklingsarbete också inne i de leveranser av attackplanei som har gjorts, och delsamma gäller i hög grad för jaktplanet, som nu så småningom skall levereras i ungefär samma takt som attackplanei.
Med del här har jag bara velal ge det beskedel alt herr Måbrink torde kunna känna sig ganska lugn. Vi försöker handlägga hela frågan på ell sådanl säll alt riksdagen skall hållas informerad. Jag har nog en känsla av alt herr Måbrink försöker misstolka väldigt mycket på ell säll som passar honom. Å andra sidan uppläcker vi i dagarna all det finns andra som försöker misstänkliggöra våra beslut i rakt motsatt riklning och anser all vi inte har anvisat tillräckligt mycket pengar för fortsatta sludier. Herr Måbrink har tydligen uppfattningen att den återhållsamhet som vi ändå har visal inie skulle vara tillräcklig.
Vi kommer nalurligtvis inte ifrån alt vi måste hålla oss med ett flyg-
13 Riksdagens piotokoll 1975/76. Nr 80-82
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om flygplanet Viggen
181
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om flygplanet Viggen
182
vapen i framliden, och därför blir del till sisl, lycker jag, en litet underordnad fråga om vi lalar om ulveckling eller om projeklering. Det viktiga är nalurligtvis alt riksdagen icke skall bindas upp ulan ha handlingsfrihet när vi kommer i del lägel all vi skall la de slora kostnaderna.
Hen MÅBRINK (vpk):
Herr talman! Jag känner mig orolig för den här utvecklingen inom flygvapenindustrin och den enorma satsningen på den mililära forskningen och ulvecklingen av stridsflygplan. Och del är inle bara jag som känner den oron.
Försvarsministern säger att här finns vissa forskningsprojekt, all man måste titta efter, att man måste känna sig för osv. Vi känner ju lill försöken att ge lugnande besked när man höll på med Viggen första gången. Del rör sig bara om 45 miljoner, sade man då. och sedan blev det 100 miljoner. Jag känner inle lill siffrorna exakt, men ungefär sä gick resonemangel. Del är klart alt vi skall ge besked, sade man också. Sedan hade del gått så långt alt man slällde riksdagens ledamöler och svenska folkel inför fullbordat faktum: Nu har vi slängt ul så mycket pengar att vi måste fullfölja det här projektet.
Nu går man lill väga på exakt samma sätt. Jag redovisade här all man från 1971 lill 1975, trots att man då hade Atlackviggen klar - den var färdigprojeklerad, den flög och den serietillverkades - har slängt ul yllerligare över en halv miljard på fortsatta forskningarom Atlackviggen. Del är enorma pengar. Det är mer pengar, vad jag kan förstå, lill sådana här forskningsprojekt än vad man lade ul under den mesl intensiva forskningsperioden i mitten av 1960-talet då det gällde Viggen.
Del är också myckel fiffigt att man då modifierar Viggen. Men modifieringarna är ju så fantastiskt stora att del väl ändå är så, herr för-svarsminisler, all del enda som finns kvar av den ursprungliga Viggen är förarslolen och vingkonslellaiionen. Allt annal är ju hell nyll, och i realiteien är del alliså ell nyll flygplan som man har drivii fram, mer eller mindre bakom ryggen på riksdagen och svenska folkel.
Sedan är del yllerligare en inlressanl sak. Jag har en fundering här. Del är möjligl att jag har missal någol, men AJ 37 Viggen - vad är del för ett plan? Man begärde pengar lill det första gängen 1972. Är det en sammanslagning av attacken och jakten, alltså atiackjakien? Om det är på det sättet, kan jag konsiatera all den ursprungliga Atlackviggen var så fruktansvärt dålig - detta oerhört dyra projekl - all man omedelbarl när man hade börial flyga med del planei saisade pengar på AJ 37 Viggen, som man nu håller på med.
Men vad är AJ 37 för någonting? När fattade vi principbesluiel om del? Jag beirakiar del som elt femte plan i den här serien. Del gamla försvarsbesluiel gällde aliacken, jakien. spaningen och skolflygplanei. Del var ju fyra flygplan, och nu är del helt plöisligi ell femie med i bilden, som man har salsal mycket pengar på. Sedan kommer del alliså yllerligare någol som man nu lalar om, nämligen A 20.
Jag skulle vilja höra av försvarsminislern vad AJ 37 är för en sorls plan egenlligen.
Hen SIEGBAHN (m):
Herr lalman! Jag skulle vilja ullrycka min respekl för del tålamod som försvarsminislern visar inför herr Måbrinks frågor. Hur naiv och okunnig får man egenlligen vara när man lar upp en försvarsdebatl i denna kammare?
Vad menar egentligen herr Måbrink med frågan om vilka mililärpolitiska konsekvenser del haft att en viklig del av del svenska flygvapnel under flera månader varil, som han kallar del, utslaget, alltså haft flygförbud? Jag förstod all även försvarsminislern.hade lilel svårl all falla vad det innebar. I fredstid har ju del svenska försvaret uppgiften dels att utbilda sitt folk, dels alt uigöra en beredskap. Del enklaste svaret på frågan är alt Sverige inte har blivit angripet under dessa månader, och alltså har konsekvenserna inte varit allvarliga.
Dessulom kan anföras en mängd detaljsynpunkter, att man har spari en massa bensin och man har fördröjt utbildningen av en del flygare. Men detta är ju skäligen ointressanta frågor, och det verkar egentligen som rena provokationen att ta upp dem.
Vart syftar herr Måbrink med sina frågor om Viggen? Han har frågat vad Viggen har kostat, och han har fått svar. Men det kan väl inte vara det enda det gäller, att han tycker att del är mycket pengar. Del är klart alt del är dyrt med flygvapen. Vill herr Måbrink diskutera andra typer av flygplan, eller vill herr Måbrink komma fram till all vi inle skall ha någol flygvapen alls? Det är ju det enda som är intressant när man skall föra en diskussion på det här områdel.
Vill herr Måbrink att vi i stället för att la fram elt egel flygplan
- oeh skapa del oberoende som del kan ge i försvarspolitiskt hänseende
- skall köpa F 115 frän Amerika, eller något annat flygplan? Eller är del Mig han vill köpa från Sovjet? Eller är han egenlligen ule efter att vi inle skall ha något flygvapen alls? Del är ju cenlrala frågor. En diskussion om hur många miljoner som har gäll lill förberedelser för förbältring av ett flygplan osv. innebär rena detaljsynpunkler i jämförelse med de cenlrala frågorna.
Herr försvarsministern HOLMQVIST:
Herr lalman! Det är väl knappast något industriellt projekl i del här landet som har tilldragit sig sä stor uppmärksamhet som just Viggen. Delta projekl har varit föremål för mycken kritik och stor uppmärksamhet på olika sätl. Det är ju i och för sig inle underiigt att människorna är intresserade av ett inslag i försvaret som kostar så mycket pengar. Jag tycke del är hell rimligl att man är intresserad av delta.
Men herr Måbrink gjorde mig verkligen överraskad när han ställde frågan: Vad menas med alt planet i ena fallet heter JA och i andra fallet AJ, i båda fallen med sifferbeteckningen 37? Del visar alt herr Måbrink
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om flygplanet Viggen
183
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om flygplanet Viggen
184
inte känner till så att säga de hell grundläggande förutsättningarna för vär flygplansproduklion.
Vi försökle ju flnna ell plan som skulle kunna användas för båda uppgifterna, dvs. vara elt jaktplan och samlidigt också kunna tjänstgöra som attackplan. I den ena versionen är alltså allackfunklionen mera utvecklad, men planet kan också användas som jaktplan. I del andra fallet är del jaktfunklionen som är dominerande, men man kan till nöds och använda de planen som attackplan genom all man skruvar pä vissa bäranordningar osv.
Detta är alltså skillnaden mellan de här beteckningarna. Under liden som den ena versionen produceras har man alltså utvecklat den andra.
Sedan vill jag gärna säga all jag önskar att jag hade tillräckligt mycket tekniskt erfaret folk som kunde följa upp alla de förändringar som vidtas. Vi räknar nalurligtvis med att materielverket gördel och verkligen sätter i fråga om det är nödvändigl alt vidta de och de förändringarna på planet. Därvidlag är vi hell överens, herr Måbrink, om alt vi måste vara uppmärksamma gentemot teknikerna, för det finns naturligtvis en väldig risk all de ständigt önskar förbättra sin produkt. Då gäller det all fråga sig: Är detla någonling som är väsentligt för oss? Därvid får vi ibland inta en kylig hållning till propåer om förändringar.
Jag kan inle garantera allt vad som där skett, men vår inställning i departementet är att vi så långt som möjligl skall försöka se lill all vi inle ger oss in i hell onödiga operationer som kan bli kostnadskrävande. Men även med den utgångspunkten tvingas vi konstatera att del blir dyrare, och del hör naturiigtvis samman med den allmänna ulvecklingen i vårl samhälle, som i hög grad kommer till ullryck också när det gäller flygplansproduktionen.
Kostnaderna har alltså stigit kraftigl, men utgångspunkten är faktiskt all vi måste vara återhållsamma. Och jag har mer än en gäng deklareral all vi tvingas i della land söka oss lill lösningar som kanske är de näst bästa och inle alllid representerar den högsta teknologin som vi känner. Vi får vara beredda att göra avvägningar, och så sker förvisso också i fråga om Viggen.
Hen MÅBRINK (vpk):
Herr lalman! Herr Siegbahn skulle jag väl över huvud laget inle argumentera mot -jag vet vad han representerar i den här frågan. Men del var ju en fantastisk lur, herr Siegbahn, au Viggen blev stående pä marken just under en lid då ingen anföll oss.
Jag förslår emellertid att herr Siegbahn är orolig nu, för Viggenprojektet avslöjar en hel del. Del visar i realilelen bl. a. hur onödig en sådan här flygplansiyp är för Sverige. Jag förslår all herr Siegbahn är lilel orolig för all svenska folkel skall komma underfund med del felaktiga i den bild som moderaierna och generalerna i åratal målal upp, nämligen att vi sländigl måsie ha ell dyn försvar och sländigi måsie höja försvars-kosinaderna för all kunna verka avskräckande på en evenluell angripare.
Hela del där resonemangel har väl fåll sig en ordentlig törn efter malören med Viggen.
Sedan måste man också fråga vad flygplanen egenlligen kostar. Del är ju en sak som är viklig att diskutera, eller hur? Och jusl pä grund av all Viggen blev stående pä marken en lid har de svenska skattebetalarna börial fråga: Vad är det egentligen vi har satsat pengar pä? Hur kan det vara möjligt all denna typ av flygplan, som har koslat 8,4 miljarder, hell plötsligt är sä dålig all planen inte ens kan flyga? Vad är det man håller på med, och vad är det vi får belala för?
Naturligtvis är detla oerhört väsentliga frågor för svenska folkel. Men del är det tydligen inle för herr Siegbahn och moderala samlingspartiet. Del visste vi förstås förut. När det gäller alt satsa på militära flygplan spelar kostnaderna ingen roll för dem.
Vad jag vill ha sagt är, all den utveckling som nu pågår inom det mililära helt enkelt inte kan fä fortsälla, ulan nu måsie man böria trappa ner försvarsutgifterna, sä att de kommer på en mera realistisk nivå. Och då tycker jag del är viktigt all successivi reducera satsningen på exempelvis flygvapenindustrin, på forskningen där och försöken att konstruera Sländigt nya och förbättrade typer av militära flygplan, och i stället satsa de pengarna på andra och för landel viktigare områden. Vi släpar t. ex. efter enormt på miljöområdet och på den kollekliva trafiksidan.
Jag anser all vi nu måste böria diskutera en omdirigering av pengarna, så all man lar bort satsningen pä det mililära och i stället låter pengarna gå till nyttiga samhällsområden. Jag tror inte på den bild som i första hand moderaterna och generalerna målar upp, att förutsättningen för att inte bli utsatta för anfall från annal land är alt vi ständigt har ett s. k. starkt försvar och att vi sländigl satsar på den mililära sidan. Nej, det mest realistiska och acceptabla anser jag vara att Sverige successivt minskar sina försvarskosinader. Det är den enda vettiga lösningen för framtiden.
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om flygplanet Viggen
Hen SIEGBAHN (m):
Herr talman! Herr Måbrink för elt halsbrytande resonemang. Det är ungefär lika intelligent som all säga, att jag glömde under tvä månader alt betala försäkringen för min villa, men mill hus brann ju inte ner under de två månaderna, och dä är del meningslösl alt ha villan försäkrad.
Del är alldeles klarl alt en lids stillastående för flygplanen i en speciell situation kunde ha varil myckel allvariigi. Men sell i ell slörre perspekliv - och nu efter de gångna månaderna - är del eit totalt ointressant problem.
Nästa fråga var om ett försvar över huvud tagel tjänar någonting till. Herr Måbrink kan nalurligtvis ställa sig hell utanför den försvarsdebatl som förs i Sverige mellan de demokratiska partierna, vilka har uppfattningen all ell försvar har belydelse. Men i så fall är det också hell ointressant att diskutera om flygel kostar 8 miljarder eller 9 miljarder.
Herr Måbrinks uppfallning är att försvaret inte har någon betydelse för att hålla oss utanför krig. Har man uppfattningen att försvaret har
185
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om förbud mot export av alkoholvaror
betydelse för att hälla oss utanför ett krig, då är det första man måste diskulera vilkei.försvar som kan ge oss en rimlig chans all hälla oss uianför ell krig. Sedan fär man undersöka om vi har råd med detla försvar. Därför blir hela herr Måbrinks sifferexercis totalt ointressant i första omgången.
Herr Måbrink har uppfallningen att Sverige aldrig behöver råka i krig, all vi därför kan irappa ned försvarskoslnaderna och använda pengarna lill andra och angelägnare saker. Alla är överens om att det flnns myckel annal som är angeläget och alt försvaret bitvis innebär en uppoffring för hela svenska folket. Del är ingen tvekan om att det många gånger skulle vara myckel lockande att använda pengarna lill andra uppgifter. Men den övervägande majoriteten i Sveriges riksdag och bland svenska folket anser att ell försvar i vissa situationer har en fredsbevarande belydelse, och del är detta vi måste diskutera. Då är frågan om kostnaderna självfallet intressant. Kosinaderna - vilka sländigt, som försvarsministern sade, måste prövas - måste då vägas mot alternativa möjligheler alt skaffa sig ett försvar av den storleksordning som vi anser vara nödvändig. Därmed kommer jag in på den fråga herr Måbrink ställt.
Vad är del herr Måbrink är ute efter? Jag trodde alt han var intresserad av att vi skulle ha ett försvar och all han ansåg att det hade effekl. Många länder - t. ex. våra grannländer - skulle i dag kunna säga sig: Om vi för 30 år sedan hade haft elt någol slarkare försvar, så hade kanske silualionen sell annorlunda ul för oss då. Det flnns mänga bevis på all elt försvar kan ha haft en fredsbevarande belydelse.
Frågan är då hur man skall inrikta kostnaderna. Är flygplan numera helt omoderna? Skall vi över huvud tagel ha flygplan? Om man då kommer till slutsatsen all vi skall ha flygplan, är frågan: Varifrån skall vi skaffa dem? Skall vi bygga dem själva eller skall vi köpa dem frän Förenta staterna eller något annal land? Den diskussionen är central i detta sammanhang. Del är däremot inle herr Måbrinks exercis med siffror på eventuella koslnadsfördyringar som kan ha inträtt. Del ankommer pä statsrevisorerna och inle i första hand på dem som diskuterar försvarsfrågan att avgöra den saken.
Överiäggningen var härmed slulad.
§ 7 Om förbud mot export av alkoholvaror
186
Herr handelsministern LIDBOM erhöll ordet för all besvara herr förste vice talmannen Bengtsons (c) den 25 februari anmälda interpellation, 1975/76:131, och anförde:
Herr talm;in! Herr förste vice talmannen Bengtson har i en interpellation frågat mig om jag ämnar vidta åtgärder för all förhindra export av alkoholvaror till andra länder.
All vidta sådana åtgärder som herr Bengtson efterlyser skulle inle stå i överensstämmelse med principerna för vår handelspolitik. Del är oss också främmande all genom exportrestriktioner försöka styra andra länders alkoholpolitik. Svarei på herr Bengtsons fråga är alltså nej.
Herr försie vice talmannen BENGTSON (c):
Herr lalman! Tack, herr handelsminister, för de sex rader som skrivits som s. k. svar på min interpellation.
Del är två konstateranden jag vill göra med anledning av svaret.
Det är ganska cyniskt att en alkoholdryck som visal sig ha så svåra skadeverkningar för svenska folket, i synnerhet för ungdomen, att riksdagen sannolikt inom kort kommer att förbjuda dess fria försäljning, skall få fritt exporteras till ett u-land, som har mycket små möjligheler alt försvara sig mot sådana intrång.
Min andra reflexion är all om bryggeriinduslrin ämnar attackera u-länder på ell enligt min uppfallning sä ansvarslöst sätt, är del hög tid all också resten av den privata bryggeriinduslrin förstatligas.
Det är beklagligt att handelsministern på ell så ytligt sätt behandlat principerna för vårt lands export. Vad det är för principer för vär handelspolitik som handelsministern åberopar i interpellationssvaret? Det skulle jag gärna vilja vela. Sverige har nämligen praktiskt taget aldrig tidigare exporterat några alkoholdrycker lill andra länder och allra minsl lill u-länder. Om herr Lidbom menar all all export i princip skall vara hell fri, vill jag genast deklarera all jag anser alt den uppfallningen är felaktig.
Exporten såväl som importen skall kunna bli föremål för inskränkande ålgärder. Det är jusl den fullständiga exporlfriheten som i vissa fall orsakar länder myckel slora ölägenheter. Det har förekommit all förelagsamma personer har drivii en verksamhel som har orsakal en våldsam krilik i inlernationella sammanhang, en kritik som dä har riklats mot landet i fråga trots all landel som sådant inie har tagit upp eller främjat sådan handel. Del har t. o. m. hänl att länder intervenerat med vapen för all skydda en verksamhet som har etablerats av enskilda förelag.
Det bör stå hell klarl att svenska förelag i den mån man kan förhindra det inte skall fä bedriva vilken försäljning eller verksamhel som helst. Svenska företag har hittills inte bedrivii någon verksamhel i andra länder som kan klandras, men skall man diskulera principer för exporten måste man ta hänsyn lill vad som eventuellt skulle kunna hända. Vi kan inte å ena sidan säga att förelag måste följa alla bestämmelser som vi har inom värt land och å andra sidan låla bli all bry oss om hur de bär sig ål i andra länder. Vi har t. ex. i värt land blivit utsatta för narkolikaexporl, där vi våldsamt har protesterat mot det land som tillät en sådan export.
Hur skulle herr Lidbom reagera om vi i värt land producerade narkotika - som ju inle fV säljas här - och sedan exporterade den lill ell u-land? Det står t. ex. i Romavialel, som vi inle behöver följa eftersom vårt
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om förbud mot export av alkoholvaror
187
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om förbud mot export av alkoholvaror
land endasl är associerat lill EG-marknaden, alt ett land har rätt att skydda sig mot varor som kan inverka skadligt på folkhälsan.
Visserligen har det varil svårigheter med den svenska handelbalansen, men så dåligt att vi måste exportera dåliga svenska alkoholvanor lill elt u-land är del inle. Skall man verkligen la upp en grundlig deball om principerna för svensk export fär man nog gå litet djupare ned i ämnet.
I den andra meningen i sitt svar framhåller handelsministern all del är oss främmande alt genom exportrestriktioner försöka styra andra länders alkoholpolitik. Detla uttalande om neutralitet i denna fråga borde innebära all vi skall avhålla oss från att genom export söka påverka alkoholvanorna i elt u-land. Men del är faktiskt vad man nu gör - man vräker in en stor mängd mellanöl över landel och påverkar pä del säitei från svenskt håll alkoholvanorna i del landel.
Det är uppenbart att alkoholen redan har fått förödande verkningar i Afrika. En missionsforskare säger t. ex.: "Faktum är att den vite mannen använde sig av alkohol i minsl lika hög grad som eldvapen när han fick herravälde över Afrika." Jag skall inte diskulera Afrikas historia utan bara visa på att en metod all försvaga ett land är all införa alkoholvanor där, och del kan inte vara önskvärt för elt kämpande u-land.
Samme missionsforskare säger vidare: "I många afrikanska länder är just ett bryggeri den allra första induslri som byggs. Hur värdefulla livsmedel förvandlas lill alkohol finns del flera exempel på. 1 Etiopien, i det genomfaltiga Etiopien, går en tredjedel av brödsädsproduklionen till framställning av alkohol."
Det är därför, herr handelsminister, som jag måste konsiatera att svarei på min interpellation är principlöst och inte lar upp frågan lill djupare debatt. Jag beklagar detta.
Herr handelsministern LIDBOM:
Herr talman! Del är rikiigi all del svar som Jag givit herr Bengtson är kort, men det lorde inle lämna någol övrigl all önska i fråga om klarhet och bestämt besked. Jag ansåg del närmast vara barmhärtigt att inle närmare analysera de länkar som kunde dölja sig bakom herr Bengl-sons fråga. Del resonemang som herr Benglson ger sig in på med utgångspunkt i ett exempel i den ställda interpellationen, all elt svenskt bryggeriföretag slår i beredskap att exportera mellanöl till Nigeria, är minsl sagl halsbrytande.
Vi behöver inte ha några delade meningar om alkoholens skadeverkningar. Men jag har den enkla uppfattningen att vi inle skall sälla oss som förmyndare över andra länder. Nigeria får föra sin alkoholpolitik, och detsamma gäller andra länder, vare sig del är fråga om u-länder eller icke u-länder. Det är fakliskl hittills okänt att vi försöker styra andra länders alkoholpolitik via våra handelspolitiska bestämmelser.
Det är läll att göra litel sentimentalitet av della. Men den förmyn-darmentaliiei som herr Benglson så aningslösi drar fram är mig verk-
ligen räll främmande. Om Jag träffar kung Oba i Lagos i nästa vecka och han vill svalka sig med en mellanöl, tänker jag inte begagna tillfället all säga fy skäms lill kungen. Jag tänker inte heller bidra med att säga alt Jag hoppas all han i varje fall inte dricker svenskt mellanöl.
Herr försie vice talmannen BENGTSON (c):
Herr lalman! Det var ungefär den motivering handelsministern nu anför som man hade när man använde alkoholen för all försöka försvaga ett folk. Det går naturligtvis myckel bra att säga all det är utslag av förmyndarmentalitet all inle läla folket i u-länderna förstöra sig med alkohol. Men jag undrar om handelsministern vet att det land som nu blir utsatt för denna export har begärt alt få den. Jag skulle misstänka att det är förelagsamma svenska ölfabrikanter som gjort sill yttersta för all försöka iränga in på denna marknad. Det är ingen neutralitet, utan del är en attack mot del landet för att få folket där all använda en dryck som vi vet är lill skada.
Det är hittills okänt att vi försökt påverka alkoholpolitiken i andra länder, säger handelsministern. Men delta är ju första gången som Sverige gör en sådan här sak. Den export av alkoholdrycker som hittills förekommit från Sverige är praktiskt taget ingen alls. Del är bara beskickningar och liknande som har köpt alkoholdrycker. När nu delta iniräffade tog jag därför upp frågan, eftersom jag ansåg all den skulle behöva en principiell behandling.
Jag klagar i och för sig inle pä all svarei är kon, men del går så lilel in på själva principfrågan om vär export. Även om handelsministern inte suttit så länge i del här ämbetet, borde han i alla fitll någol ha tagit upp principerna för exporten. Del finns områden där vi har mycket hårda restriktioner. Hur är det t. ex. med den svenska vapenexporten? Är del förmyndarmentalitet när vi säger lill ett land: Ni får inle köpa vapen under vilka villkor som helst, och befinner ni er i en konflikt får ni inle köpa några vapen alls! Det är ingen förmyndarmentalitet. Ulan del är en praktisk och sund politik som jag i högsta grad ansluter mig lill.
Eftersom del nu är så alt många fler människor i världen dött av alkohol än av vapen, skulle alltså en export av alkoholdrycker vara betydligt farligare. Del finns dä all anledning all vara aktsam med den här exporten som kan skada våra medmänniskor i u-länderna. Jag kan inte finna någon som helst anledning lill all denna fråga inle tas upp lill en ingående principell debatt. Jag skulle nalurligtvis också önska mer positiva åtgärder.
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om förbud mot export av alkoholvaror
Herr handelsministern LIDBOM:
Herr talman! Vi kommer längre och längre ul pä isarna, när herr Bengtson böriar jämföra ölburkar med vapen och talar om den svenska vapenexporten. Nu är det faktiskt så all vapenproduklionen och vapenexporten har med säkerhetspolitik och utrikespolitik att göra och intar
Nr 82 därför en särställning Jämfört med all annan handel.
Fredagen den Ingen övrig kommenlar från min sida.
12 mars 1976
--------------- Överläggningen var härmed slutad.
Om förbud mot
export av alkohol- § 8 Föredrogs och hänvisades
varor Proposition
1975/76:153 till justitieutskoltet
§ 9 Föredrogs och hänvisades
Molioner
1975/76:2218 till skatteutskottet
1975/76:2219-2221 till utbildningsutskottet
§ 10 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna 1975/76:149 och 150
§ 11 Anmäldes och bordlades
Proposition
1975/76:80 om vissa anslag ur kyrkofonden
§ 12 Anmäldes och bordlades
Skalleulskottets beiänkanden
1975/76:33 med anledning av molioner om yrkesfiskares rält lill avdrag
för ökade levnadskostnader m. m. 1975/76:34 med anledning av motioner om höjning av försäkringsav-
dragel vid inkomsttaxeringen m. m. 1975/76:36 med anledning av motion om beskattningsår för bankränla 1975/76:37 med anledning av molion om jämkning av sjömansskatt
Lagutskottets betänkanden
1975/76:10 med anledning av molion angående strandägares rätt all hålla
brygga i annans vattenområde 1975/76:19 med anledning av proposilionen 1975/76:48 med förslag lill
ändring i lagen (1929:145) om skiljemän m. m.
Försvarsutskottets betänkanden
1975/76:27 med anledning av molion om undervisning av värnpliktiga i familjekunskap m. m.
1975/76:28 med anledning av molion om vidgad rätt för värnpliktig personal till tjänstledighet för kommunala förtroendeuppdrag
1975/76:29 med anledning av molion om huvudmannaskapet för den militära sjukvården
1975/76:30 med anledning av molion om lagring av krossglas
190
Socialförsäkringsulskoltets beiänkanden
1975/76:24 med anledning av molion om ett reviderat inkomstbegrepp
inom ATP 1975/76:25 med anledning av molioner om efterlevandepensionering
m. m.
Kulturutskottets betänkande
1975/76:30 med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till kyrkliga ändamål jämte motioner
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Om förbud mot export av alkoholvaror
Jordbruksutskottets betänkande
1975/76:32 med anledning av molioner om ökal stöd lill jordbrukets rationalisering
Näringsulskottels betänkanden
1975/76:35 med anledning av propositionen 1975/76:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 i vad avser Sveriges geologiska undersökning
1975/76:36 med anledning av propositionen 1975/76:1001 vad avser vissa anslag inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
§ 13 Anmäldes och bordlades
Molioner
1975/76:2222 av herr Ahlmark m.fl.
1975/76:2223 av hen Bohman m.jl.
1975/76:2224 av fröken Engman m..fl.
1975/76:2225 av hen Green m.fl.
1975/76:2226 av herr Hermansson m.jl.
1975/76:2227 av herr Johansson i Skärstad m. p.
1975/76:2228 av hen Karlsson i Malung m..fl.
1975/76:2229 av herr Nilsson i Agnas
1975/76:2230 av herr Wennerfors
med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbele m. m.
1975/76:2231 av fröken Mattson m.fl.
med anledning av proposilionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m, m.
1975/76:2232 av hen 7"o/-vvflW
med anledning av proposilionen 1975/76:139 om särskild ersättning lill
skadade värnpliktiga m. fl.
191
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Anmälan av inlerpellalion
§ 14 Anmälan av interpellation
Anmäldes och bordlades följande inlerpellalion som ingivils lill kammarkansliet
den 12 mars
192
1975/76:151 av herr Torwald (c) lill herr socialminislern om ålgärder moi narkolikasmugglingen:
De slora beslagen av lung narkoiika under den senaste tiden är alarmerande, varför snabba och effektiva ålgärder är påkallade. Det är uppenbart all om så myckel lung narkoiika f n. insmugglas, så måsie anlalel missbrukare av denna kategori vara myckel stort. Ty de som sysslar med att smuggla narkoiika är så beräknande affärsmän, all de alllid söker hålla lillgången i balans med efterfrågan. Skulle lillgången på narkoiika bli avsevärt slörre än efterfrågan, så verkar ju della prisnedpressande.
Den bild av missbrukssilualionen som nyss åberopade beslag antyder avviker bjärt från den redovisning av läget som företrädare för socialstyrelsen lämnal förbara några månader sedan. Riksdagsman Bengtsson i Göleborg och jag har vid flera tillfällen mötts av lugnande försäkringar från stalsrådel och förelrädare för socialstyrelsen, när vi rapporterat om vad vi genom kontakter med narkolikaspanare och annan polispersonal erfaril. Alll lyder dess värre på all de uppgifter vi inhämial från personal på fallet varil tillförliiliga.
Man kan fråga sig vad della kan bero på. Enligt mill förmenande är den sannolikasie förklaringen au konlaklerna mellan polis och so-cialarbelare ute på fältet är otillfredsställande - specielll i storstadsområdena. Många förelrädare lorden lokala sociala verksamheien har uttalat sig på elt sådant sätt. all det lyder på alt de inle vill samarbeta med polisen för all lösa detta problem. Jag har personligen erfaril hur svårl polisen har all få socialarbeiare all la över de utredningar som borde följa på ett omhändertagande med stöd av lagen om lillfälligl omhändertagande (LTO). Därmed moiverkas ju de inienlioner som riksdagen hade när man anlog denna lag.
Under hänvisning lill vad jag anfört anhålles om kammarens lillslånd all lill herr socialminislern få ställa följande frågor:
1. Vilka ålgärder ämnar statsrådet vidta med anledning av de många beslagen av tung narkotika?
2. Vilka ålgärder ämnar statsrådet vidta för alt öka socialarbetarnas benägenhet all samarbeta med polisen, bl. a. vid tillämpningen av lagen om tillfälligt omhändertagande'?
§ 15 Meddelande om frågor
Meddelades att följande frågor framställts
den 11 mars
1975/76:269 av herr Nilsson i Agnas tm) lill herr utbildningsministern om bibehållande av ettårig hemteknisk kurs inom gymnasieutbildningen:
I vissa glesbygdskommuner är en ettårig hemteknisk kurs den enda gymnasiala utbildning som finns. Den har visat sig attraktiv och samlat många elever. Enligt den nya skolplaneringen skall sådan hemieknisk utbildning upphöra och torde f n. endast anordnas efter särskild dispens. 1 ett par lappmarkskommuner, där den hemiekniska kursen anses särskilt värdefull, är oron stark, och senasl har Sorsele kommun uttryckt önskan all få behålla denna utbildning som visat sig passa många ungdomar.
Min fråga är därför, om statsrådet anser att kommuner ulan annan gymnasial utbildning kan få garantier som möjliggör ytterligare planering för eltårig hemieknisk kurs.
den 12 mars
\915/1(>:210 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) lill herr arbelsmark-nadsminislern om ålgärder för all förbättra sysselsättningslägel i norra Bohuslän:
Vad ämnar regeringen göra med anledning av del svåra sysselsättningsläget i norra Bohuslän?
1975/76:271 av herr Nilsson i Agnas (m) till herr jordbruksministern om översyn av fiällräddningens organisation och utrustning:
Tragedin vid Blåhammaren har aktualiserat fjällräddningens problem. I svårl väder kunde eti system med ljus- och ljudsignaler vid fasta fjällanläggningar betyda större säkerhet och förhindra att människorgår under i relativ närhei av fjällsiationer.
Avser statsrådet att föranstalta om en översyn av fjällräddningens organisation och utrustning?
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Meddelande om frågor
1975/76:272 av herr Nilsson i Agnas (m) lill herr kommunikationsministern om pensionärsrabalt hos SJ för pollettering av resgods:
SJ har den 1 februari 1976 höjt taxorna för polletterat gods avsevärt. Den resande belalar som grundavgift alllid för minst 20 kg, vilkei på sträckor under 200 km innebär en kostnad av 12 kr. Ytterligare prishöjningar kan enligt uppgift förväntas till sommaren. I synnerhet för
193
Nr 82
Fredagen den 12 mars 1976
Meddelande om .frågor
pensionärer i glesbygden - där hälften av alla resande ofta är just pensionärer - innebär taxehöjningen en besvärande merkostnad som nedsätter värdet av pensionärsrabatlen på biljetterna.
Med anledning av denna prispolitik vill jag fråga herr kommunikationsministern:
Avser stalsrådel alt föreslå att raballering för polletiering av resgods skall medgivas för pensionärer?
194
§ 16 Kammaren åtskildes kl. 15.05.
In fidem
SUNE K. JOHANSSON
/Solveig Gemert