Vissa sjukförsäkringsfrågor

Proposition 1993/94:59

Regeringens proposition

1993/94:59

Vissa sjukförsäkringsfrågor

Prop.

1993/94:59

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 oktober 1993

Carl Bildt

Bo Könberg
(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att bl.a. sjukpenning skall beräknas på en sjuk-
penninggrundande inkomst (SGI) i vilken värdet av skattepliktiga an-
ställningsförmåner i vissa fall inte medräknas.

Vidare föreslås att den försäkrade endast i samband med ett ersätt-
ningsärende skall vara skyldig att anmäla ändrade inkomstförhållanden
till försäkringskassan. Ändring av den sjukpenninggrundande inkomsten
skall därvid gälla fr.o.m. den första dagen med sjukersättning. Möjlig-
heten för en försäkrad att få sin sjukpenninggrundande inkomst prövad
även i annat fall behålls dock.

I propositionen läggs också fram förslag att försäkringskassan skall
beräkna årsarbetstid för en försäkrad endast när detta är av betydelse
för ett ersättningsärende.

Slutligen föreslås att regeringen skall få föreskriva att ersättningen
från försäkringskassan till arbetsgivare för sjömän skall beräknas på
utgiven lön m.m. under sjukdomstid i stället för på SGI. Det föreslås
också att allmän sjukförsäkringsavgift inte skall tas ut av den som har
en förvärvsinkomst som understiger 25 % av det basbelopp som gällde
vid årets ingång.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994 utom ändringen som
avser möjlighet att föreskriva att ersättning till arbetsgivare för sjömän
skall beräknas på lön m.m. under sjukdomstid och ändringen rörande
allmän sjukförsäkringsavgift. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den
1 januari 1994.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 59

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:59

1     Förslag till riksdagsbeslut ......................3

2    Lagtext..................................3

3    Ärendet och dess beredning.................... 13

4     Skattepliktiga anställningsförmåner................ 14

5    Anmälningsskyldighet för inkomständringar .......... 16

6     Årsarbetstid.............................. 19

7    Den allmänna sjukförsäkringsavgiften..............20

8    Ikraftträdande, kostnader och administration..........20

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser .............21

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993 . . 22

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledig-
het för närståendevård och

3. lag om ändring i lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäk-
ringsavgift.

Prop. 1993/94:59

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring1

dels att 3 kap. 2 b, 5, 5 a, 6, 12, 12 a och 16 a §§, 4 kap. 6 och
18 §§, 13 kap. 2 § samt 22 kap. 12 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 12 b §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

2

Årsarbetstid fastställs av försäk-
ringskassan för försäkrade som
har en sjukpenninggrundande
inkomst som helt eller delvis är
att hänföra till anställning. Års-
arbetstiden är det antal timmar för
år som en försäkrad kan antas
komma att tills vidare ha i ifråga-
varande förvärvsarbete som ordi-
narie arbetstid eller däremot
svarande normal arbetstid. Vid
beräkningen av årsarbetstiden
inräknas även ledighet enligt 10 §
tredje stycket.

§2.

Årsarbetstid beräknas av försäk-
ringskassan för försäkrade som
har en sjukpenninggrundande
inkomst som helt eller delvis är
att hänföra till anställning när
detta är av betydelse för beräk-
ning av ersättning. Årsarbetstiden
är det antal timmar per år som en
försäkrad kan antas komma att ha
tills vidare i ifrågavarande för-
värvsarbete som ordinarie arbets-
tid eller motsvarande normal ar-
betstid. Vid beräkningen av års-
arbetstiden inräknas även ledighet
enligt 10 § tredje stycket.

Årsarbetstiden avrundas till närmaste hela timtal, varvid halv timme
avrundas uppåt.

Beräkningen av årsarbetstiden skall, där förhållandena inte är kända
för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1987:223.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:59

inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdrags-
givare.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsver-
ket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid.

5 §3

Den allmänna försäkringskassan
skall i samband med inskrivning
av en försäkrad besluta om den
försäkrades tillhörighet till sjuk-
penningförsäkringen. I fråga om
en försäkrad som avses i 1 §
första stycket skall kassan samti-
digt fastställa den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst,
och om inkomsten helt eller delvis
är att hänföra till anställning,
dennes årsarbetstid. Sådan fast-
ställelse skall också ske för för-
säkrad som avses i 1 § andra
stycket så snart anmälan om hans
inkomstförhållanden gjorts hos
kassan. Av beslutet skall framgå i
vad mån den sjukpenninggrundan-
de inkomsten är att hänföra till
anställning eller till annat för-
värvsarbete. Sjukpenningförsäk-
ringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om
att den försäkrades inkomstför-
hållanden, arbetstid eller andra
omständigheter har undergått
ändring av betydelse för rätten till
sjukpenning eller för sjukpen-
ningens storlek,

Den allmänna försäkringskassan
skall i samband med inskrivning
av en försäkrad besluta om den
försäkrades tillhörighet till sjuk-
penningförsäkringen. I fråga om
en försäkrad som avses i 1 §
första stycket skall kassan samti-
digt fastställa den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst.
Sådan fastställelse skall också ske
för försäkrad som avses i 1 §
andra stycket så snart anmälan om
hans inkomstförhållanden gjorts
hos kassan. Av beslutet skall
framgå i vad mån den sjukpen-
ninggrundande inkomsten är att
hänföra till anställning eller till
annat förvärvsarbete. Sjukpen-
ningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om
att den försäkrades inkomstför-
hållanden eller andra omständig-
heter har undergått ändring av
betydelse för rätten till sjukpen-
ning eller för sjukpenningens
storlek,

b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna
lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras
med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid
särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig
inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkra-
des arbets- eller inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring som avses i första
stycket a) skall ske från och med
den dag då försäkringskassan fått
kännedom om de ändrade omstän-

Ändring som avses i första
stycket a skall gälla från och med
den dag då försäkringskassan fått
kännedom om de ändrade omstän-

3 Senaste lydelse 1993:732.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:59

digheterna. Ändring skall i fall
som avses i 8 § fjärde stycket
andra meningen och 72 a § gälla
från och med den första dagen
med sjukpenning. Ändring skall i
annat fall än som avses i första
stycket a) ske så snart anledning
till ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrun-
dande inkomsten får ej i annat
fall än som avses i första stycket
b), c) eller d) sänkas under tid då
den försäkrade

digheterna. Om anmälan om änd-
rade omständigheter görs i an-
slutning till en period med sjuk-
penning eller annan ersättning
som beräknas per dag och betalas
ut av försäkringskassan, skall
ändringen i stället gälla från och
med första dagen med ersättning-
en. Ändring får dock inte gälla
från och med en tidigare dag än
den då de omständigheter som
föranlett ändringen inträffade.
Ändring skall i annat fall än som
avses i första stycket a gälla från
och med den dag då anledning till
ändringen uppkommit.

Under tid som anges under 1-6
får, om inte första stycket b, c eller
d är tillämpligt, den fastställda sjuk-
penninggrundande inkomsten sänkas
lägst till vad den skulle ha varit
närmast dessförinnan om försäk-
ringskassan då känt till samtliga
förhållanden. Detta gäller tid då
den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd
enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller
bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto-
rander,

2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för
invandrare (sfl) och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmark-
nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast
sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om
den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt
1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och
barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som
ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera
det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i
sin vård,

6. fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår
militär grundutbildning för kvinnor.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-
kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på
en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av
enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få
under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt
eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas

1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 59

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:59

på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan
antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som
avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta
enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande
ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjuk-
dom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart
den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under
denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock
under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte
uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen
beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första -
tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad
på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket
6 när den försäkrade genomgår grundutbildning eller därtill omedelbart
anslutande repetitionsutbildning.

5

För en försäkrad, till vilken
tjänstepension utges i form av
ålderspension eller annan därmed
jämställd pension före utgången
av den månad under vilken han
fyller 65 år, skall sjukpenning-
grundande inkomst och, om in-
komsten helt eller delvis är att
hänföra till anställning, årsarbets-
tid fastställas om han har ett
förvärvsarbete som beräknas pågå
under minst sex månader i följd.
Den sjukpenninggrundande in-
komsten beräknas därvid enligt 2 §
och årsarbetstiden enligt 2 b §.

§4

För en försäkrad, till vilken
tjänstepension utges i form av
ålderspension eller annan därmed
jämställd pension före utgången
av den månad under vilken han
fyller 65 år, skall sjukpenning-
grundande inkomst fastställas om
han har ett förvärvsarbete som
beräknas pågå under minst sex
månader i följd. Den sjukpen-
ninggrundande inkomsten beräk-
nas därvid enligt 2 §.

Är en försäkrad med sådan tjänstepension som avses i första stycket
helt eller delvis arbetslös samt arbetssökande, skall sjukpenninggrundan-
de inkomst fastställas endast om tjänstepensionen understiger 60 procent
av lönen närmast före pensionsavgången. Den sjukpenninggrundande
inkomsten beräknas därvid på grundval av lönen närmast före pensions-
avgången eller, om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta
i samma omfattning som tidigare, den inkomst han kan antas få av
arbete som svarar mot det föreliggande arbetsutbudet. Vid beräkningen
skall iakttas att inkomsten inte får överstiga sju och en halv gånger
basbeloppet. Vidare skall inkomsten minskas med tjänstepensionen.
Minskningen får dock inte ge till resultat att en försäkrad som är endast
delvis arbetslös erhåller lägre sjukpenninggrundande inkomst än om
beräkning skett enligt första stycket.

4 Senaste lydelse 1987:223.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:59

6

En försäkrad är skyldig att så
snart det kan ske och senast inom
två veckor till den allmänna för-
säkringskassan anmäla sådan änd-
ring i sina inkomstförhållanden
eller av sin arbetstid eller andra
omständigheter, som påverkar
rätten till sjukpenning eller sjuk-
penningens storlek.

§5

En försäkrad skall, när han gör
anspråk på sjukpenning, till den
allmänna försäkringskassan an-
mäla sådan ändring i sina in-
komstförhållanden eller andra
omständigheter, som påverkar
rätten till sjukpenning eller sjuk-
penningens storlek.

Allmän försäkringskassa skall i den utsträckning det skäligen påkallas
genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt
inhämta uppgifter om den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid
och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäk-
ringen.

Vårdar en försäkrad annans barn
under arton år i hemmet som
fosterbarn eller under därmed
jämförliga förhållanden och läm-
nas ersättning för vården för tid
då sjukpenning kommer i fråga,
bedöms rätten till sjukpenning
med bortseende från ersättningen.
Sjukpenningens storlek och års-
arbetstiden fastställs därvid på
grundval av en sjukpenninggrun-
dande inkomst respektive beräknat
antal timmar i förvärvsarbete som
inte omfattar sådan ersättning.

12

Om en arbetsgivare skall svara
för sjuklön enligt lagen (1991:1047)
om sjuklön för samma dag som
sjukpenning kommer ifråga, fast-
ställs sjukpenningens storlek på
grundval av en sjukpenninggrund-
ande inkomst som inte omfattar
anställningsförmåner från den
arbetsgivaren.

Årsarbetstiden fastställs i fall
som avses i första stycket på
grundval av beräknat antal timmar
i förvärvsarbete hos arbetsgivare
som inte skall svara för sjuklön.

Vårdar en försäkrad annans barn
under arton år i hemmet som
fosterbarn eller under därmed
jämförliga förhållanden och läm-
nas ersättning för vården för tid
då sjukpenning kommer i fråga,
bedöms rätten till sjukpenning
med bortseende från ersättningen.
Sjukpenningens storlek och års-
arbetstiden beräknas därvid på
grundval av en sjukpenninggrun-
dande inkomst respektive beräknat
antal timmar i förvärvsarbete som
inte omfattar sådan ersättning.

a §7

Om en arbetsgivare skall svara
for sjuklön enligt lagen (1991:1047)
om sjuklön för samma dag som
sjukpenning kommer ifråga, be-
räknas sjukpenningens storlek på
grundval av en sjukpenninggrund-
ande inkomst som inte omfattar
anställningsförmåner från den
arbetsgivaren.

Årsarbetstiden beräknas i fall
som avses i första stycket på
grundval av beräknat antal timmar
i förvärvsarbete hos arbetsgivare
som inte skall svara för sjuklön.

5 Senaste lydelse 1987:223.

6 Senaste lydelse 1991:1974.

7 Senaste lydelse 1991:1977.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:59

12 b §

Om en arbetstagare för eget
arbete får skattepliktiga förmåner
i annan form än pengar, beräknas
sjukpenningens storlek för tid som
förmånen kvarstår pä grundval av
en sjukpenninggrundande inkomst
som inte omfattar sådana för-
måner.

16 a §'

Regeringen kan föreskriva un-
dantag från bestämmelserna i 4 §
första stycket, 10 a §, 10 b § och
16 § sjätte stycket när lön under
sjukdom utges enligt lag.

Regeringen får föreskriva att
ersättning som en arbetsgivare för
sjömän som avses i sjömanslagen
(1973:282) har rätt till enligt 16 §
skall utges för varje dag och med
viss procent av utbetald lön och
andra kostnader som arbets-
givaren haft för den anställde.

4 kap.

6 §’

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första
180 dagarna utges med belopp
motsvarande förälderns sjukpen-
ning, beräknad enligt femte
stycket, om föräldern under minst
240 dagar i följd före barnets
födelse eller den beräknade tid-
punkten härför har varit försäkrad
för en sjukpenning över garanti-
nivån.

Föräldrapenning för de första
180 dagarna utges med belopp
motsvarande förälderns sjukpen-
ning, beräknad enligt femte
stycket, om föräldern under minst
240 dagar i följd före barnets
födelse eller den beräknade tid-
punkten härför har varit försäkrad
för en sjukpenning över garanti-
nivån och skulle ha varit det om
försäkringskassan känt till samt-
liga förhållanden.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för vaije
barn för 180 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garanti-
nivån.

Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för
90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad
enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

När föräldrapenning enligt andra - fjärde styckena skall utges med
belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt
3 kap. med undantag av 5 § fjärde - sjunde styckena samt 10 a och
10 b §§. Därvid skall dock föräldrapenning för dag beräknas efter 90
procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med
365, och även utges för den första dagen.

8 Senaste lydelse 1990:1516.

5 Senaste lydelse 1993:355.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:59

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra - fjärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §
tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas
lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde
innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen
inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från för-
värvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången
av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller
föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fort-
sättningsvis beräknas på motsvarande sätt.

18

Bestämmelserna i 3 kap. 13 §
första stycket, 16 § första - femte
styckena och 17 § första stycket
a) och c) samt andra stycket
tillämpas även i fråga om för-
äldrapenningförmåner. Bestäm-
melserna i 3 kap. 15 § och 17 §
första stycket b) tillämpas även i
fråga om tillfällig föräldrapen-
ning.

§10

Bestämmelserna i 3 kap. 6 och
12 b §§, 13 § första stycket, 16 §
första - femte styckena och 17 §
första stycket a och c samt andra
stycket tillämpas även i fråga om
föräldrapenningförmåner. Bestäm-
melserna i 3 kap. 15 § och 17 §
första stycket b tillämpas även i
fråga om tillfällig föräldrapen-
ning.

Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenningförmån
anses två dagar med halv eller fyra dagar med ljärdedels föräldrapen-
ning som en dag.

Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har
fyllt 18 år, får försäkringskassan på framställning av socialnämnden
besluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan
person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens
nytta.

Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt
eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm-
melser om vård av unga, får försäkringskassan på framställning av före-
ståndaren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkom-
mer kvinnan skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvin-
nans och bamets nytta.

13 kap.

Uppgår den försäkrades sjuk-
penninggrundande inkomst vid tid-
punkten för pensionsfallet lägst till
ett belopp som motsvarar det vid
årets ingång gällande basbe-
loppet, eller har pensionspoäng
tillgodoräknats den försäkrade för
minst två år av de fyra år som
närmast föregått det år då pen-
sionsfallet inträffar, skall förtids-

2 §

Har pensionspoäng tillgodoräk-
nats den försäkrade för minst två
år av de fyra år som närmast
föregått det år då pensionsfallet
inträffar, skall förtidspension
utges med tillämpning av bestäm-
melserna i andra stycket. Det-
samma skall gälla då vid tidpunk-
ten för pensionsfallet den försäk-
rades sjukpenninggrundande in-

10 Senaste lydelse 1990:1516.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:59

pension utgå med tillämpning av
bestämmelserna i andra stycket.
Detsamma skall gälla då vid
tidpunkten för pensionsfallet den
sjukpenninggrundande inkomsten
inte har fastställts till ett sådant
belopp, men så skulle ha skett,
om den allmänna försäkringskas-
san haft kännedom om samtliga de
förhållanden som skall ligga till
grund för fastställandet.

komst eller den inkomst som dä
skulle ha utgjort hans sjukpen-
ninggrundande inkomst om för-
säkringskassan hade känt till
samtliga förhållanden, uppgår till
lägst ett belopp som motsvarar det
vid årets ingång gällande basbe-
loppet.

Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspen-
sion, som skulle tillkomma den försäkrade, om sådan pension skulle
börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextiofem år.
Härvid skall ålderspensionen beräknas under antagande att den försäkra-
de för vaije år från och med det då förtidspensionen börjar utgå till och
med det då han uppnår sextiofyra års ålder tillgodoräknats pensions-
poäng motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal, vilka tillgodo-
räknats honom under de fyra år som närmast föregått det år då pen-
sionsfallet inträffade eller, om pensionen därigenom blir större, under
samtliga år från och med det då han fyllt sexton år till och med det som
närmast föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av nämnda medeltal
bortses från de år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej
tillgodoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf får ej utgå, om den försäkrade vid
sextiofem års ålder inte kan bli berättigad till ålderspension enligt
12 kap.

22 kap.

12

Bestämmelserna i 3 kap. 12 §
och 16 § första - femte styckena
tillämpas även i fråga om rehabili-
teringspenning.

Bestämmelserna i 3 kap. 12 och
12 b §§ samt 16 § första - femte
styckena tillämpas även i fråga
om rehabiliteringspenning.

Denna lag träder i kraft såvitt gäller 3 kap. 16 a § den 1 januari 1994
och i övrigt den 1 juli 1994. Den nya bestämmelsen i 3 kap. 12 b §
tillämpas inte i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

11 Senaste lydelse 1991:1976.

10

2.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård

Prop. 1993/94:59

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12

Föreskrifterna i 3 kap. 15 §
första stycket a) - d) och tredje
stycket lagen (1962:381) om all-
män försäkring skall tillämpas
även i fråga om ersättning enligt
denna lag.

Föreskrifterna i 3 kap. 6 § samt
15 § första stycket a - d och
tredje stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring skall tilläm-
pas även i fråga om ersättning
enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

11

2.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:1745) om
allmän sjukförsäkringsavgift

Prop. 1993/94:59

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1992:1745) om allmän sjukför-
säkringsavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Avgift betalas inte av den som vid årets ingång fyllt 65 år.

Avgift betalas inte heller av den
som har sådana inkomster som
avses i 2 § om dessa understiger
32 procent av det vid årets ingång
gällande basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Avgift betalas inte heller av den
som har sådana inkomster som
avses i 2 § om dessa understiger
25 procent av det vid årets ingång
gällande basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gång-
en vid 1995 års taxering.

12

3 Ärendet och dess beredning

Sjuklönereformen och de förändringar som under senare tid genomförts
rörande inkomstbeskattningen har aktualiserat behov av en förändring
av reglerna för beräkning och fastställande av sjukpenninggrundande
inkomst (SGI).

Riksförsäkringsverket har i en rapport (RFV ANSER 1992:4) Översyn
av reglerna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) föreslagit ändrade
regler om såväl kvalifikationsvillkoren inom sjukförsäkringen som
beräkningen av bl.a. sjukpenninggrundande inkomst.

Riksförsäkringsverkets rapport har remissbehandlats. Remissinstanser-
nas synpunkter i de delar propositionen omfattar redovisas under re-
spektive avsnitt i propositionen. En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 1. En remissammanställning har upprättats och finns
tillgänglig i ärendet hos Socialdepartementet (dnr 92/4550/F).

I enlighet med vad som anfördes i prop. 1992/93:50 om åtgärder för
att stabilisera den svenska ekonomin har regeringen den 15 april 1993
beslutat direktiv (Dir. 1993:44) för en beredning (S 1993:07) med upp-
drag att lämna förslag till en ny ordning for sjuk- och arbetsskadeför-
säkringama. Beredningen skall därvid överväga olika alternativ be-
träffande försäkringssystemet. Försäkringen skall liksom hittills vara
generell och de grundläggande villkoren skall garanteras i lag. De olika
alternativen bör analyseras och värderas med hänsyn till såväl den
enskildes behov av en väl fungerande försäkring som kravet på en
samhällsekonomi i balans.

Vidare pågår en utredning om socialförsäkringen och EG
(S 1991:07, Dir. 1991:2). När Sverige kommer att ingå i det planerade
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) måste regelsystemet
vara anpassat så att personer som arbetar i Sverige utan att vara bosatta
här får rätt till sjukvårdsförmåner och vissa förvärvsanknutna förmåner
under den tid arbetet i Sverige pågår. Utredningen har därvid bl.a. att
utreda behovet av författningsändringar inom den allmänna försäkringen
och därmed sammanhängande förmånssystem inför en eventuell utvidg-
ning av den skyddade personkretsen i enlighet med EG-reglema.

Reglerna för sjukpenninggrundande inkomst utgör grunden för de
ersättningar som utges inom sjukförsäkringen. Det är av stor vikt att
reglerna utvecklas så att ersättningen varken ger över- eller underkom-
pensation och att sambandet mellan avgifter och förmåner upprätthålls.
Reglerna måste dessutom uppfylla den enskildes behov av en väl
fungerande försäkring där var och en kan tillförsäkra sig kunskaper om
både rättigheter och skyldigheter. Det är även viktigt att administra-
tionen av försäkringen är anpassad till aktuella försäkringsvillkor.

RFV:s rapport har pekat på det komplicerade regelsystem som SGI
innebär. Vi finner att vissa frågor behöver beredas ytterligare för att tas
upp i ett senare sammanhang. I denna proposition föreslås mot bak-
grund härav dels en regelförändring för att skapa förbättrad anpassning
mellan inkomstbortfall och sjukersättning i vissa situationer, dels vissa
administrativa förenklingar inom den allmänna försäkringen.

Prop. 1993/94:59

13

4 Skattepliktiga anställningsförmåner

Prop. 1993/94:59

Regeringens förslag: Under en period med sjukersättning bortses
vid beräkning av sjukpenningens storlek från sådana skattepliktiga
förmåner som kvarstår under ersättningsperioden. Om den skatte-
pliktiga förmånen inte längre kvarstår skall dock sjukpenningen
liksom tidigare beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande
inkomst (SGI) som omfattar värdet av förmånen.

Riksförsäkringsverkets förslag: Skattepliktiga förmåner och skatte-
pliktiga kostnadsersättningar skall inte ingå i underlaget för SGI.

Remissinstanserna: Remissinstansernas uppfattningar varierar. Lands-
organisationen i Sverige (LO) tillstyrker i princip förslaget att reglerna
om sjukpenninggrundande inkomst skall överenstämma med de regler
som gäller för sjuklön. LO anser dock att löneförmåner som ersätts
utöver vad som är skattefritt skall vara SGI-grundande eftersom sådana
inte kan anses vara en kostnadsersättning utan en löneförmån. Försäk-
ringsanställdas Förbund (FF) instämmer i synsättet att löneförmåner
som fri bil inte bör vara SGI-grundande då den anställde inte mister
sådana vid sjukdom. De löneförmåner som ersätts utöver de belopp som
anges i kommunalskattelagen bör dock även fortsättningsvis vara SGI-
grundande enligt FF. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser
att skattepliktiga naturaförmåner som bil och subventionerad lunch skall
vara SGI-grundande eftersom de definitionsmässigt utgör lön och inte
kostnadsersättning. TCO anför vidare att olika avtalskonstruktioner
uppstod efter skatteomläggningen på arbetsmarknaden. I vissa fall har
skattepliktiga förmåner avlösts av ordinarie månadslön. I andra fall
ligger de kvar som en rörlig månadslön. Statens arbetsgivarverk och
Statskontoret tillstyrker Riksförsäkringsverkets förslag avseende skatte-
pliktiga förmåner. Riksskatteverket tillstyrker Riksförsäkringsverkets
förslag men understryker samtidigt att förslaget inte bör föranleda
någon ändring i gällande regler för uttag av arbetsgivaravgifter eftersom
detta skulle medföra betydande administrativa komplikationer för såväl
uppgiftslämnare (arbetsgivare) som myndighet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL) är sjukpenninggrundande inkomst den
årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en
försäkrad kan antas komma att få tills vidare för eget arbete. Om in-
komsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall dessa
tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med de regler som finns i
8 § första - fjärde och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Med
inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 §
uppbördslagen undantas vid beräkning av preliminär A-skatt.

Nuvarande regelsystem innebär att försäkrade vars sjukpenning-
grundande inkomst helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner får

14

en högre kompensation än den avsedda i de fall förmånerna bibehålies
under sjukdomstiden.

I förarbetena (prop. 1990/91:181) till lagen (1991:1047) om sjuklön
uttalades att en löne- eller anställningsförmån som inte går förlorad på
grund av sjukdom, t.ex. förmån av fri bostad eller bil, inte skall räknas
in i beräkningsunderlaget för sjuklön. Vidare angavs att ersättning som
avser att täcka sådana kostnader som arbetstagaren endast har när han
utför sitt arbete inte heller borde räknas in i detta. Således gavs reglerna
om sjuklön en utformning som innebär ett bättre samband mellan in-
komstbortfallet och sjukersättningen än vad som hittills gällt rörande
sjukpenning.

Vi anser det inte rimligt att generellt begränsa försäkringsskyddet till
sådant inkomstbortfall som avser kontant lön utan såväl förmåner som
kostnadsersättningar bör påverka SGI och därmed sjukpenningen. Sjuk-
penningen bör dock inte avse förmåner som kvarstår under sjukfallet.
Härigenom uppnås en bättre överensstämmelse mellan ersättningsreg-
lerna i lagen om sjuklön och lagen om allmän försäkring. Sambandet
mellan avgifter och förmåner upprätthålls också eftersom rätt till sjuker-
sättning avseende förmånerna inträder i de fall förmånen faktiskt bort-
faller. Kostnadsersättningar som är skattepliktiga och som en försäkrad
går miste om i samband med frånvaro från arbetet på grund av sjukdom
bör såvitt avser de skattepliktiga delarna, alltid medräknas vid beräkning
av sjukpenning eftersom dessa delar i avgifts- och skattehänseende
betraktas som lön. Ett viktigt skäl för att sådana kostnadsersättningar
skall beaktas är att sambandet mellan avgifter och förmåner annars
ytterligare skulle urholkas.

Bestämmelserna om beräkning av sjukpenning för försäkrad som har
skattepliktiga förmåner bör tas in i en ny 12 b § i 3 kap. AFL. De för-
säkrade bör i sin försäkran för sjukpenning få intyga om de har skatte-
pliktiga förmåner som kvarstår under sjukfallet.

Vad som nu sagts om beräkning av sjukpenning bör även gälla för
rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig
föräldrapenning, närståendepenning och smittbärarpenning. Detta inne-
bär att vissa ändringar bör göras i 4 och 22 kap. AFL. Däremot be-
höver ingen ändring i denna del göras i lagen (1989:225) om ersättning
till smittbärare eller lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård.

Förmåner enligt vämpliktsförmånsförordningen (1976:1008) och för-
ordningen (1976:1011) om förmåner till civilförsvarspliktiga bör av
administrativa skäl inte omfattas av de ändrade reglerna för beräkning
av sjukpenning.

I förordningen (1982:842) om vissa sjukförsäkringsersättningar för
sjömän anges att om en arbetsgivare haft kostnader enligt sjömanslagen
(1973:282) för en anställd till följd av sjukdom eller skada, skall försäk-
ringskassan lämna ersättning till arbetsgivaren enligt 3 kap. 16 § AFL.
Ersättningen skall därvid beräknas på grundval av den sjukpenninggrun-
dande inkomsten.

Prop. 1993/94:59

15

Beräkningen av ersättningen till sjömännens arbetsgivare medför redan
idag vissa handläggningsproblem. Med anledning av det förslag om
beräkning av sjukpenning på skattepliktiga förmåner som regeringen
lägger fram i denna proposition kommer problemen att öka. Med hän-
syn till att regeringen i följande avsnitt även begränsar en försäkrads
skyldighet att anmäla inkomständringar anser vi att den ersättning som
försäkringskassan skall utge till arbetsgivaren bör utgöra en viss pro-
centuell andel av den anställdes lön och vissa andra kostnader arbets-
givaren haft för den anställde under sjukdomstiden i stället för den sjuk-
penninggrundande inkomsten. Detta bör gälla såväl när lön utges under
sjukdomstid enligt sjömanslagen som när sådan lön utges enligt
kollektivavtal. Då de närmare bestämmelserna om ersättning till berörda
arbetsgivare liksom tidigare bör meddelas av regeringen behöver en
ändring ske av 3 kap. 16 a § AFL om regeringens möjligheter att med-
dela vissa föreskrifter. Regeringen avser också att senare ändra den
tidigare nämnda förordningen om vissa försäkringsersättningar för
sjömän på sätt som nu anförts.

Prop. 1993/94:59

5 Anmälningsskyldighet för inkomständringar

Regeringens förslag: Skyldigheten för försäkrade att anmäla änd-
rade inkomstförhållanden m.m. till försäkringskassan skall vara kopplad
till ett ersättningsärende. Möjligheten för en försäkrad att få sin
sjukpenninggrundande inkomst prövad utan samband med ett ersätt-
ningsärende kvarstår.

Riksförsäkringsverkets förslag: Förhandsregistrering av sjukpenning-
grundande inkomst bör upphöra. Sjukpenninggrundande inkomst fast-
ställs i samband med varje nytt ersättningsärende.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är i allmänhet positiva eller
anför inga erinringar mot ett slopande av förhandsregistreringen. För-
säkringsanställdas Förbund (FF) är dock tveksamt med hänsyn till kon-
sekvenserna för handläggningen av inkomstprövade förmåner och krav-
verksamhet. FF pekar också på socialtjänstens och kronofogdemyndig-
heternas behov av uppgifter.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 5 § AFL skall försäk-
ringskassan i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den
försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. Försäkringskassan
fastställer en sjukpenninggrundande inkomst för varje inskriven person
som förvärvsarbetar och som har en årsinkomst på minst 6 000 kronor.
Sjukpenningförsäkringen skall omprövas under vissa förutsättningar,
bl.a. när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-
den, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av
betydelse för rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek. And-

16

ring av sjukpenningförsäkringen skall ske från och med den dag försäk-
ringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna. I samband
med att sjukpenning utges i anslutning till en sjuklöneperiod eller för
samma dag som en arbetsgivare skall svara för sjuklön gäller dock änd-
ringen fr.o.m. den första dagen med sjukpenning.

Enligt 3 kap. 6 § AFL är en försäkrad skyldig att så snart det kan ske
och senast inom två veckor till den allmänna försäkringskassan anmäla
sådan ändring i sina inkomstförhållanden eller av sin arbetstid eller
andra omständigheter, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjuk-
penningens storlek.

I samband med införandet av sänkta kompensationsnivåer inom sjuk-
penningförsäkringen fr.o.m. mars 1991 gav riksdagen regeringen till
känna att möjligheten att slopa förhandsregistreringen av SGI och på så
sätt frigöra resurser hos försäkringskassorna närmare skulle övervägas
(bet. 1990/91:SfU9, rskr. 1990/91:104).

Införandet av sjuklön fr.o.m. 1 januari 1992 har inneburit att försäk-
ringskassan betalar ut sjukpenning i betydligt färre fall än tidigare efter-
som flertalet försäkrade är berättigade till sjuklön från sin arbetsgivare.
Ca 80% av samtliga sjukfall avslutas före sjuklöneperiodens utgång.

Enligt statistik från Riksförsäkringsverket har antalet beslut om SGI
minskat med ca 40 % mellan januari 1991 och januari 1992. För tiden
juni 1992 - maj 1993 har ca 570 000 ärenden om SGI avgjorts utan att
något ersättningsärende varit aktuellt för berörda försäkrade under
denna tid.

Att helt slopa förhandsregistreringen av sjukpenninggrundande inkomst
stöter på vissa problem. Även fortsättningsvis bör försäkrade ha möj-
lighet att få beslut om den sjukpenninggrundande inkomsten trots att
något ersättningsärende inte är aktuellt. En sådan situation kan t.ex.
föreligga när en försäkrad har för avsikt att börja studera och önskar
besked om huruvida s.k. SGI-skyddad tid enligt 3 kap. 5 § tredje
stycket punkt 1 gäller under dessa studier. Reglerna om SGI-skyddade
tider har tillkommit för att försäkrade skall kunna behålla ett försäk-
ringsskydd under vissa tidsperioder när förvärvsarbete inte utförs. Det
är av stor betydelse för en försäkrad att vid sådana tillfällen kunna få ett
beslut om sin sjukpenninggrundande inkomst trots att något ersättnings-
ärende inte är aktuellt. Även egenföretagare har intresse av att få beslut
om sjukpenninggrundande inkomst trots att något ersättningsärende inte
är aktuellt. Vidare är möjligheten att teckna en frivillig sjukpenning-
försäkring beroende av att en sjukpenninggrundande inkomst kan fast-
ställas utan att något ersättningsärende är aktuellt.

Det är emellertid angeläget att nuvarande regler ändras så att försäk-
ringskassan inte i onödan belastas med ärenden om sjukpenninggrundan-
de inkomst som ofta är inaktuella när ett ersättningsärende uppstår.

Regeringen föreslår därför att möjligheten att anmäla ändrade förhåll-
anden på förhand och därmed få den sjukpenninggrundande inkomsten
prövad skall finnas kvar, men att skyldigheten att anmäla ändrade för-
hållanden begränsas till tillfällen då ett ersättningsärende är aktuellt. Häri-

Prop. 1993/94:59

17

genom försämras inte servicen till de försäkrade samtidigt som admini-
strationen av sjukpenningförsäkringen förenklas.

Detta innebär att 3 kap. 6 § första stycket AFL måste ändras. Också
3 kap. 5 § andra stycket AFL måste ändras så att en ny sjukpenning-
grundande inkomst kan komma att gälla från och med första dagen med
sjukpenning. Naturligtvis bör inte en ändring i sjukpenningförsäkringen
avse tid före det att förhållandena ändrats. Också detta bör införas i
3 kap. 5 § andra stycket AFL.

Anmälningsskyldigheten bör kunna fullgöras genom att den försäkrade
lämnar uppgift om ändrad inkomst på den blankett som sänds ut i sam-
band med att anmälan om sjukdom gjorts.

Det vi nu anfört om anmälningsskyldighet m.m. bör gälla även för
havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, reha-
biliteringspenning, smittbärarpenning och närståendepenning. Detta
förutsätter vissa ändringar i 4 kap. AFL liksom i lagen om ersättning
och ledighet för närståendevård.

Vidare avser regeringen att senare ändra de förordningar som avser
ersättning till värnpliktiga och civilförsvarspliktiga. För dessa ersätt-
ningar är det av administrativa skäl nödvändigt att den ersättnings-
berättigade även i fortsättningen är skyldig att på förhand anmäla ändra-
de förhållanden.

Föreslagen ändring får till följd att en sjukpenninggrundande inkomst
som inte motsvarar inkomstförhållandena kan vara fastställd. Med an-
ledning av detta måste kvalifikationsvillkoret för att föräldrapenning
skall utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning under de
första 180 dagarna ändras. Ändringen innebär att en försäkrad inte skall
få föräldrapenning med belopp motsvarande sjukpenningen om han inte,
om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden, skulle ha varit
försäkrad för en sjukpenning över garantinivån under den tidsperiod
som anges i 4 kap. 6 § andra stycket AFL. Ett tillägg om detta görs i
nämnda stycke. Det fall då en försäkrad som inte har varit försäkrad för
en sjukpenning över garantinivån under nämnda tid men borde ha varit
det, regleras redan i 9 § andra stycket i samma kapitel.

Att fastställd SGI kan vara inaktuell medför också att bestämmelserna
i 3 kap. 5 § tredje stycket och 13 kap. 2 § första stycket AFL behöver
ändras så att de förhållanden som faktiskt gällt vid avgörande tidpunkter
är de som avgör vilken SGI som skall kunna fastställas respektive
vilken förtidspension som skall utges.

Att skyldigheten att anmäla ändrade inkomstförhållanden eller andra
omständigheter knyts till tidpunkten för ersättningsärendet innebär inte
några förändringar såvitt avser skyldigheten att under ett ersättnings-
ärende anmäla t.ex. ändring av arbetsoförmågans omfattning eller att
återgång i arbete har skett.

Prop. 1993/94:59

18

6 Årsarbetstid

Prop. 1993/94:59

Regeringens förslag: Årsarbetstid beräknas endast i samband med
ett ersättningsärende i den mån detta behövs för att beräkna ersätt-
ningens storlek.

Riksförsäkringsverkets förslag: Årsarbetstid fastställs endast när er-
sättning skall tim/dagberäknas.

Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet och Försäkringsan-
ställdas Förbund tillstyrker Riksförsäkringsverkets förslag. I övrigt har
inga remissinstanser berört förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 2 b § AFL fastställs
årsarbetstid av försäkringskassan för försäkrade som har en sjukpen-
ninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställ-
ning. Årsarbetstiden är det antal timmar för år som en försäkrad kan
antas komma att tills vidare arbeta i ifrågavarande förvärvsarbete som
ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Årsarbetstid
fastställs antingen i timmar eller dagar.

För sjukpenning och smittbärarpenning gäller reglerna om tim/dag-
beräknad ersättning för de första fjorton dagarna. Fr.o.m. den 15:e
dagen gäller som regel kalenderdagberäkning. För havandeskapspenning
och föräldrapenning tillämpas enbart kalenderdagberäkning. Tillfällig
föräldrapenning och närståendepenning tim/dagberäknas på samma sätt
som sjukpenning men utan tidsgräns, dvs. för alla ersättningsdagar.
Kalenderdagberäkning görs dock vid byte av bl.a. havandeskapspenning
eller föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning.

Beräkning av årsarbetstid bör till följd av bl.a. sjuklönereformen
kunna slopas för flertalet sjukpenningärenden eftersom utbetalning av
sjukpenning från försäkringskassan i regel blir aktuell först fr.o.m. den
15:e dagen av ett sjukfall.

Under avsnitt 5 har föreslagits regelförändringar vilka kommer att
minska antalet SGI-beslut. I vissa fall kommer det dock även fortsätt-
ningsvis att vara av intresse för försäkrade att erhålla beslut om den
sjukpenninggrundande inkomsten trots att något ersättningsärende inte är
aktuellt. Reglerna om årsarbetstid är däremot endast av betydelse som
underlag för att det i ett ersättningsärende skall kunna göras en tim/dag-
beräkning. I de fall en sjukpenninggrundande inkomst av anställning an-
mäls till försäkringskassan utan att ett ersättningsärende som skall
tim/dagberäknas är aktuellt föreslår vi därför att någon årsarbetstid inte
längre behöver fastställas i samband med beslut om den sjukpenning-
grundande inkomsten.

I huvudsak innebär förslaget att årsarbetstid kommer att behöva beräk-
nas i samband med tillfällig föräldrapenning och närståendepenning
samt vid ersättningsperioder under vilka den försäkrade genomgår ut-
bildning eller värnpliktstjänstgöring och därvid har rätt att erhålla
tim/dagberäknad ersättning.

19

7 Den allmänna sjukförsäkringsavgiften

Prop. 1993/94:59

Regeringens förslag: Allmän sjukförsäkringsavgift skall inte tas ut
av den som har en förvärvsinkomst som understiger 25 % av det
basbelopp som gällde vid årets ingång.

Skälen för regeringens förslag: Från och med den 1 januari 1993
uttas en avgift om 0,95 % på förvärvsinkomster upp till 7,5 basbelopp
(prop. 1992/93:136, bet. 1992/93:SfU9, rskr. 1992/93:157, SFS
1992:1745). Avgift tas inte ut om förvärvsinkomsterna understiger
32 % av det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt AFL. Gränsen
överensstämmer med den som gäller för deklarationsskyldighet för
förvärvsinkomster.

Enligt riksdagens beslut har gränsen för deklarationsskyldighet sänkts
till 25 % av basbeloppet fr.o.m. år 1994 (prop. 1992/93:50,
bet. 1992/93:FiUl och 1992/93:SkU18, rskr. 1992/93:158, SFS
1992:1484). I likhet med vad som anfördes i prop. 1992/93:136 anser
vi att från samma tid även gränsen för uttag av den allmänna sjukför-
säkringsavgiften bör sänkas till 25 % av basbeloppet. Vi lägger fram
förslag till lag om ändring i 3 § lagen (1992:1745) om allmän sjukför-
säkringsavgift i enlighet härmed.

8 Ikraftträdande, kostnader och administration

Ändringen i lagen om allmän sjukförsäkringsavgift och ändringen av
3 kap. 16 a § AFL föreslås träda i kraft den 1 januari 1994. Då övriga
ändringar i AFL och lagen om ersättning och ledighet för närstående-
vård kräver förändringar av nuvarande ADB-rutiner m.m. föreslås
dessa ändringar träda i kraft den 1 juli 1994.

Förslaget om att skattepliktiga förmåner inte skall ingå i SGI under
vissa omständigheter kommer att innebära en viss reducering av försäk-
ringsutgiftema. Någon beräkning av besparingens omfattning har dock
inte varit möjlig att göra. I administrativt avseende innebär förslaget
viss kostnadsökning. Övriga förslag rörande SGI och årsarbetstid beräk-
nas innebära administrativa besparingar motsvarande ca nio miljoner
kronor.

När det gäller besparingarna på administrationen sammantaget avser
regeringen att återkomma till frågan i samband med budgetbehandlingen
av socialförsäkringsadministrationens totala resursbehov.

20

Förteckning över remissinstanser

Yttrande över Riksförsäkringsverkets rapport (RFV ANSER 1992:4)
Översyn av reglerna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) har av-
getts av Försäkringsöverdomstolen, Kammarrätten i Göteborg, Läns-
rätten i Stockholms län, Socialstyrelsen, Statskontoret, Riksrevisions-
verket, Riksskatteverket, Statens arbetsgivarverk, Statens löne- och
pensionsverk, Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden,
Försäkringskasseförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kommun-
förbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i
Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers
centralorganisation, Försäkringsanställdas förbund, Lantbrukarnas riks-
förbund, Företagarnas Riksorganisation, Arbetslöshetskassornas sam-
organisation, Handikappförbundens centralkommitté, Sveriges Riks-
idrottsförbund och Sveriges förenade studentkårer.

Prop. 1993/94:59

Bilaga 1

21

Socialdepartementet

Prop. 1993/94:59

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Könberg

Regeringen beslutar proposition 1993/94:59 Vissa sjukförsäkringsfrågor

22

gotab 45068, Stockholm 1993

Ärendet är avslutat

Händelser

Inlämning: 1993-10-14 Bordläggning: 1993-10-14 Hänvisning: 1993-10-15 Motionstid slutar: 1993-10-29

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter (4)