Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg

Proposition 1994/95:61

Regeringens proposition
1994/95:61

Vårdnadsbidraget. Garantidagama.

Enskild barnomsorg

Prop.

1994/95:61

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Anna Hedborg

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förslås att lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag upphävs
och att vissa följdändringar görs i ett antal andra lagar som ändrades i
samband med att vårdnadsbidraget infördes.

I propositionen föreslås vidare att de 90 s.k. garantidagama, dvs. de
dagar som endast ersätts enligt garantinivån, återinförs ff.o.rn. den
1 januari 1995 samt att garantinivån ändras till den nivå som gällde före
den 1 juli 1994. Förslaget innebär att föräldrapenning med anledning av
ett barns födelse kommer att kunna utges under sammanlagt 450 dagar,
varav 90 dagar med ersättning motsvarande garantinivån. Även vid fler-
barnsfödsel återinförs 90 dagar med belopp enligt garantinivån. För den
som före ikraftträdandet tagit ut garantidagar liksom för den som fått
vårdnadsbidrag skall avräkning ske mot de 90 garantidagama.

Vidare föreslås att kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda
förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg,
som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Kommunerna
kan i stället efter egen bedömning lämna bidrag till enskild förskoleverk-
samhet och skolbarnsomsorg. Beloppet bör då inte oskäligt avvika från
kommunens kostnader per bam i motsvarande verksamhet.

Även kommunernas rätt till ersättning för barnomsorgsplats för bam
som inte är hemmavarande i kommunen, som skulle ha trätt i kraft den
1 januari 1995 föreslås upphävd. Kommunerna kan därmed själva kom-
ma överens om hur man skall lösa kostnadsfrågan i de fall man anser
sådana placeringar berättigade eller lämpliga.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 61

Lagstiftningen om den kommunala tillståndsprövningen for enskilda Prop. 1994/95:61
förskolor och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg, som
ändrades den 1 januari 1994, återställs till sin tidigare lydelse. Detta
innebär att samma regler skall gälla för kommunen som för länsstyrelsen
vid tillståndsprövning enligt socialtjänstlagen (1980:620).

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:61

1 Förslag till riksdagsbeslut ...........................5

2 Lagtext........................................5

2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:553) om

vårdnadsbidrag ..............................5

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring

i lagen (1962:381) om allmän försäkring ............6

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till

ledighet för vård av bam, m.m ...................9

2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370) ................................ 10

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta ............... 13

2.6 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) . 15

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter................. 18

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag ..............................20

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer ...................21

2.10 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen 1980:620) 23

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i

socialtjänstlagen (1980:620) .................... 25

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:442) om

försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för
vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen
(1980:620) ................................ 27

3 Ärendet och dess beredning.........................28

4 Bakgrund .....................................28

5 Återinförande av garantidagar i föräldraförsäkringen........29

6 Kostnadskonsekvenser ............................32

7 Barnomsorgen - enskilda förskolor och fritidshem.........33

8 Författningskommentarer...........................36

8.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:553) om

vårdnadsbidrag .............................36

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:605) om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring .....36

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till

ledighet för vård av bam, m.m...................37

8.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

1928:370)................................. 37

8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta .........38

8.6 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 38

8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter..............39

1 * Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 61

8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om Prop. 1994/95:61

bostadsbidrag ..............................39

8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer ...................39

8.10 Förslaget till ändring i socialtjänstlagen (1980:620) .... 40

8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring

i socialtjänstlagen (1980:620) ................... 40

8.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:442) om

försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för
vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen
(1980:620) ................................ 41

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober 1994 42

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av bam, m.m.,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,

6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter,

8. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

9. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensio-
närer,

10. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).

11. lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620)

12. lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende
enligt socialtjänstlagen (1980:620).

Prop. 1994/95:61

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den upphävda lagen gäller
dock fortfarande i fråga om ärenden om vårdnadsbidrag som kommit in
till försäkringskassan före den 1 januari 1995 och avser tid före nämnda
datum.

2.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs

dels att 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i
dess lydelse enligt lagen (1994:605) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse,

dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1994:605) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:61

4 kap.

Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse utges under
högst 360 dagar sammanlagt för
föräldrarna.

Vid flerbamsbörd utges föräldra-
penning under ytterligare 90 dagar
för varje bam utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har
vårdnaden om barnet, har varje
förälder rätt att uppbära föräldra-
penning under hälften av den i
första stycket angivna tiden.

Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse utges under
högst 450 dagar sammanlagt för
föräldrarna.

Vid flerbamsbörd utges föräldra-
penning under ytterligare 180
dagar för varje bam utöver det
första.

Om föräldrarna gemensamt har
vårdnaden om barnet, har varje
förälder rätt att uppbära föräldra-
penning under hälften av den i
första och andra styckena angivna
tiden.

En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv upp-
bära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra
styckena.

Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar
förmåga att vårda barnet har den andra föräldern rätt att själv uppbära
föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra
styckena.

En förälder kan avstå rätt att
uppbära föräldrapenning till för-
mån för den andra föräldern med
undantag för föräldrapenning för
en tid om 30 dagar för varje bam,
eller vid flerbamsbörd, för bamen
gemensamt. Ett avstående från rätt
att uppbära föräldrapenning görs
genom skriftlig anmälan till för-
säkringskassan.

En förälder kan avstå rätt att
uppbära föräldrapenning till för-
mån för den andra föräldern med
undantag för föräldrapenning med
belopp motsvarande förälderns
sjukpenning såvitt avser en tid om
30 dagar för varje bam, eller vid
flerbamsbörd, för bamen gemen-
samt. Ett avstående från rätt att
uppbära föräldrapenning görs
genom skriftlig anmälan till för-
säkringskassan.

Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till
den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:61

6 §

Hel föräldrapenning utgör lägst Hel föräldrapenning utgör lägst
64 kronor om dagen (garantinivå). 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp mot-
svarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om för-
äldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräk-
nade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över
garantinivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samt-
liga förhållanden.

Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
resterande 180 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpen-
ning, beräknad enligt femte
stycket.

Vid flerbamsbörd utges föräldra-
penning enligt 3 § andra stycket
för 90 dagar med belopp motsva-
rande förälderns sjukpenning, be-
räknad enligt femte stycket.

Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
180 dagar med belopp motsvaran-
de förälderns sjukpenning, beräk-
nad enligt femte stycket, och 90
dagar med belopp enligt garanti-
nivån.

Vid flerbamsbörd utges föräldra-
penning enligt 3 § andra stycket
för 90 dagar med belopp motsva-
rande förälderns sjukpenning, be-
räknad enligt femte stycket, och
90 dagar med belopp enligt
garantinivån.

När föräldrapenning enligt andra - fjärde styckena skall utges med be-
lopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt
3 kap. med undantag av 5 § fjärde - sjunde styckena samt 10 a och
10 b §§. Därvid skall dock föräldrapenning för dag beräknas efter 90
procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med
365,

a) för föräldrar som gemensamt har vårdnaden om ett bam eller, vid
flerbamsbörd, bamen, för de första 30 dagarna för vardera föräldern,

b) för en förälder som ensam har vårdnaden om ett bam eller, vid
flerbamsbörd, bamen, för de första 60 dagarna, eller

c) om den andra föräldern på grund av sjukdom eller handikapp var-
aktigt saknar förmåga att vårda ett bam eller, vid flerbamsbörd, bamen,
för de första 60 dagarna. Föräldrapenning för tid dämtöver skall för dag
beräknas efter 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande in-
komsten, delad med 365.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §
tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas
lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde
innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen
inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från för-
värvsarbete för vård av bam. Är kvinnan gravid på nytt innan barnet
uppnått ett år och nio månaders ålder, skall föräldrapenningen även fort-
sättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Detsamma gäller vid adoption

1** Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av bam som sker inom två år och sex månader efter det att det föregå-
ende barnet fötts eller adopterats.

Prop. 1994/95:61

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1995. I fråga om föräldra-
penning för vård av bam som är
fött före lagens ikraftträdande
gäller fortfarande äldre föreskrifter
i 4 kap. 3 § och 6 § femte stycket,
såvitt gäller 4 kap. 6 § femte
stycket dock endast intill utgången
av år 1996.

1. Denna lag träder i kraft den
1 januari 1995.

2. I fråga om föräldrapenning for
vård av bam som är fött före
lagens ikraftträdande gäller fort-
farande äldre föreskrifter i 4 kap.

3 § tredje, femte och sjätte styckena
samt 6 § femte stycket, såvitt
gäller 4 kap. 6 § femte stycket
dock endast intill utgången av år
1996.

3. Från de dagar för vilka för-
äldrapenning uteslutande kan ut-
ges enligt garantinivån enligt

4 kap. 6 § tredje eller fjärde
stycket skall avräknas såväl såda-
na dagar som tagits ut enligt äld-
re lagstiftning som dagar för vilka
vårdnadsbidrag enligt lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag er-
hållits. En månad med fullt vård-
nadsbidrag skall därvid räknas
som 30 dagar med sådant bidrag.
En månad med 1 350 kronor eller
700 kronor z vårdnadsbidrag
räknas som 20 respektive 10
dagar med sådant bidrag.

2.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av bam, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av bam, m.m.1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av bam dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid.

Prop. 1994/95:61

Rätten till hel ledighet gäller
under tre år från barnets födelse.
En arbetstagare som har adopterat
ett bam eller tagit emot ett bam i
avsikt att adoptera det har dock
alltid rätt till hel ledighet under
ett och ett halvt år från den tid-
punkt då arbetstagaren fått barnet i
sin vård. Är det fråga om adoption
av andra makens bam eller av
eget bam, föreligger inte rätt till
ledighet utöver vad som skulle ha
gällt om adoptionen inte hade ägt
mm.

Rätten till hel ledighet gäller un-
der ett och ett halvt år från barnets
födelse. För en arbetstagare som
har adopterat ett bam eller tagit
emot ett bam i avsikt att adoptera
det skall tiden ett och ett halvt år
i stället räknas från den tidpunkt
då arbetstagaren fått barnet i sin
vård. Är det fråga om adoption av
andra makens bam eller av eget
bam, föreligger inte rätt till ledig-
het utöver vad som skulle ha gällt
om adoptionen inte hade ägt mm.

Rätten till förkortning av arbetstiden liksom rätten till hel ledighet för
adoptivföräldrar upphör att gälla när barnet har uppnått åtta års ålder
eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

' Lagen omtryckt 1979:645.

2 Senaste lydelse 1994:555.

2.4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att punkt 8' i anvisningarna till 33 § skall upphöra att gälla,
dels att 33 § 1 och 2 mom. och punkt 12 av anvisningarna till 32 §
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 §

1 mom.2 Med den begränsning som följer av 2 mom. får från intäkt av
tjänst avdrag göras för samtliga utgifter, vilka är att anse som kostnader
för fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader anvisats
särskilt anslag, som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall tas upp så-
som intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:

avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen
eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den
skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts
utförande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst
redovisningsskyldig;

ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhets-
orten som varit förenad med övernattning;

färdkostnad vid resa i tjänsten;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för
tjänstens fullgörande.

I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som
ej skall hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras
för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om
de betalats under beskattningsåret. Avdrag får också ske for sådana kost-
nader om de betalats under något av de fem år som närmast föregått be-
skattningsåret i den mån de överstiger respektive års intäkter. Avdrag får
inte ske med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkt av
verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte dras av mot över-
skott i en annan verksamhet.

Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning
eller annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

Skattskyldig som har uppburit
bidrag enligt lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag får i vissa fall
göra avdrag för barnomsorgskost-
nadför barnet. Avdrag får göras i
den omfattning som framgår av
punkt 8 av anvisningarna.

1 Senaste lydelse 1994:556.

2 Senaste lydelse 1994:556. Ändringen innebär att femte stycket upphävs.

Prop. 1994/95:61

Nuvarande lydelse

2 mom3 Avdrag för kostnader
som avses i punkt 4 av anvisning-
arna får göras endast till den del
kostnaderna överstiger 4 000 kronor
och för övriga kostnader till den del
kostnaderna överstiger 1 000 kronor.
Vad nu sagts gäller dock inte i
fråga om kostnader som avses i 1
mom. tredje stycket, punkterna
3-3 c, 7 och 8 av anvisningarna
samt färdkostnad för resa i tjäns-
ten.

Föreslagen lydelse

2 mom. Avdrag för kostnader
som avses i punkt 4 av anvisning-
arna får göras endast till den del
kostnaderna överstiger 4 000 kronor
och för övriga kostnader till den del
kostnaderna överstiger 1 000 kronor.
Vad nu sagts gäller dock inte i
fråga om kostnader som avses i 1
mom. tredje stycket, punkterna
3-3 c och 7 av anvisningarna samt
färdkostnad för resa i tjänsten.

Prop. 1994/95:61

Anvisningar
till 32 §

124. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkes-
skadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigs-
skadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om för-
månen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt
av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt
lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller
författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring.

Föräldrapenningförmåner och
vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, bidrag enligt lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag,
ersättning enligt lagen (1988:1465)
om ersättning och ledighet för när-
ståendevård samt ersättning som
en allmän försäkringskassa utger
enligt 20 § lagen (1991:1047) om
sjuklön utgör skattepliktig intäkt
av tjänst, dock ej sådan del av
vårdbidrag som utgör ersättning
för merkostnader.

Föräldrapenningförmåner och
vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, ersättning enligt lagen
(1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård samt
ersättning som en allmän försäk-
ringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön utgör
skattepliktig intäkt av tjänst, dock
ej sådan del av vårdbidrag som
utgör ersättning för merkostnader.

Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt
studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersätt-
ning vid kommunal vuxenutbildning (komvux), vid vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervisning för invandrare
(sfi) räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, stats-
bidrag motsvarande dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som läm-
nas till den som startar egen näringsverksamhet, och som avser att ut-
göra ett tillskott till näringsidkarens försörjning under inledningsskedet
av verksamheten, räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

3 Senaste lydelse av punkt 8 av anvisningarna till 33 § 1994:556.

4 Senaste lydelse 1994:556.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-
nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.

Prop. 1994/95:61

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering.

2. Punkt 12 av anvisningarna till 32 § gäller i sin äldre lydelse i fråga
om bidrag enligt den upphävda lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag
som betalas ut efter i kraftträdandet. 33 § 1 och 2 mom. samt (punkt 8
av) anvisningarna till 33 § gäller i sina äldre lydelser i fråga om bam-
omsorgskostnader som avser tid före 1 januari 1995.

2.5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomst-
skatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §'

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an-
ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kom-
mun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap
av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt
aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten
utövats;

4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som upp-
burits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som
uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet över-
stiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som
uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt be-
stämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med
yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den
del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan sam-
ordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän för-
säkring;

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-
pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört
av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i
Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension
eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande
tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som
utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän;

9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);

1 Senaste lydelse 1994:827. Ändringen innebär att trettonde punkten upphävs. Änd-
ring av paragrafen föreslås också i prop. 1994/95:00.

Prop. 1994/95:61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om social-
avgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts för
avgifterna, samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kom-
munalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering
i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig
till näringsverksamhet;

13. bidrag enligt lagen (1994:553)

om vårdnadsbidrag.

Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt
lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Där-
emot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här
i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra till-
fälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under
kringresande (t.ex. handelsresande).

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst
som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om bidrag enligt den upphävda lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet.

Prop. 1994/95:61

2.6 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 3 § 2 mom. och 4 § 2 mom. uppbördslagen
(1953:272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:61

3 §

2 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som
har tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b §
eller som saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall
dock inte betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter.
Preliminär A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i
10 §, betalas för sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis läm-
nas i pengar. Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som
tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare
understiger 10 000 kronor under inkomståret, om utbetalaren är en fysisk
person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte utgör utgift i en av
utbetalaren bedriven näringsverksamhet.

Med ersättning för arbete likställs i denna lag

1. pension,

2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,

3. ersättning, som i annan form än livränta lämnas på grund av sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst,

4. inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunal-
skattelagen (1928:370),

5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan där-
med jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kommunal-
skattelagen är berättigad till avdrag samt

6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 §
1 mom. första stycket j kommunalskattelagen.

Oavsett om mottagaren har en
A-skattesedel eller en F-skatte-
sedel eller saknar skattsedel på
preliminär skatt skall preliminär
A-skatt, med de undantag som
föreskrivs i 10 §, betalas för sådan
ränta och utdelning som lämnas i
pengar och för vilken kontroll-
uppgift skall lämnas med tillämp-
ning av bestämmelserna i 3 kap.
22, 23 eller 27 § lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontroll-
uppgifter. Detsamma gäller i fråga
om dagpennning från arbetslös-
hetskassa, korttidsstudiestöd, sär-
skilt vuxenstudiestöd eller bidrag
enligt lagen (1994:553) om vård-
nadsbidrag.

Oavsett om mottagaren har en
A-skattesedel eller en F-skatte-
sedel eller saknar skattsedel på
preliminär skatt skall preliminär
A-skatt, med de undantag som
föreskrivs i 10 §, betalas för sådan
ränta och utdelning som lämnas i
pengar och för vilken kontrollupp-
gift skall lämnas med tillämpning
av bestämmelserna i 3 kap. 22, 23
eller 27 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrollupp-
gifter. Detsamma gäller i fråga om
dagpennning från arbetslöshetskassa,
korttidsstudiestöd eller särskilt
vuxenstudiestöd.

1 Lagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1994:557. Ändring av momentet föreslås också i prop. 1994/95:00.

1*** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt
skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12
eller 40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges
i 7 a eller 40 §. För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan
ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och,
om det finns särskilda skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva
särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss
del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att
skatten skall beräknas med särskilt angiven procent av inkomsten eller
att preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning.

Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skatt-
skyldig också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras
eller för förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får
skattemyndighet, om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär A-
skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller for förmögenheten
eller för fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära
skatt beräknas antingen till viss procent av inkomsten enligt första eller
andra stycket eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst
belopp eller också beräknas med visst belopp utöver vad i skattetabellen
anges för inkomsten.

Prop. 1994/95:61

2 mom.' För inkomst som avses
i första, andra och femte styckena
i punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370),
med undantag för vårdbidrag en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och bidrag enligt lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag,
skall avdrag för preliminär A-skatt
göras med ledning av särskilda
skattetabeller. Detta gäller också i
fråga om skatteavdrag från dag-
penning från arbetslöshetskassa.

2 mom. För inkomst som avses i
första, andra och femte styckena i
punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370),
med undantag för vårdbidrag en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, skall avdrag for preli-
minär A-skatt göras med ledning
av särskilda skattetabeller. Detta
gäller också i fråga om skatte-
avdrag från dagpenning från ar-
betslöshetskassa.

De särskilda tabellerna for beräkning av skatteavdrag på ersättning som
avses i första stycket första meningen skall for olika sjukpenninggrun-
dande inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den
preliminära skatt som skall tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent
av ersättningen. I tabellerna skall det finnas särskilda kolumner med
procentsatser dels för ersättningar som grundas på hela den sjukpenning-
grundande inkomsten, dels för ersättningar som grundas på 70, 80, 90
eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättning
som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047)
om sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrun-
dande inkomsten.

3 Senaste lydelse 1994:557. Ändring av momentet föreslås också i prop. 1994/95:00.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på
skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges sjuk-
penninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80, 90
eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel av
den sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på.

Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den
skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses
som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.

Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den
sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.

Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa
skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal in-
komstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning
av avrundning enligt 5 §.

Prop. 1994/95:61

2.7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § och 3 kap. 13 § lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:61

2 kap.

14 §■

I självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om ersättning som,
enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket 3, först efter före-
läggande av skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.

Om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader enligt
punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
han lämna de uppgifter som behövs om ersättning som uppburits för att
täcka kostnaderna.

Om den skattskyldige yrkar av-
drag för barnomsorgskostnad en-
ligt punkt 8 av anvisningarna till
33 § kommunalskattelagen skall
han lämna uppgift om namn och
person- eller organisationsnummer
på den som tagit emot det belopp
för vilket avdrag yrkas.

13
Kontrolluppgifter om sjukpen-
ning, föräldrapenning, vårdbidrag,
kontant arbetsmarknadsstöd, vård-
nadsbidrag samt andra förmåner i
form av bidrag, stöd eller ersätt-
ning som är skattepliktiga intäkter
för mottagaren skall lämnas av

Kontrolluppgifter om sjukpen-
ning, föräldrapenning, vårdbidrag,
kontant arbetsmarknadsstöd samt
andra förmåner i form av bidrag,
stöd eller ersättning som är skatte-
pliktiga intäkter för mottagaren
skall lämnas av

1. Riksförsäkringsverket,

2. allmän försäkringskassa,

3. arbetslöshetskassa,

4. universitet och högskola,

5. Centrala studiestödsnämnden,

6. länsarbetsnämnd.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått förmånen om det utbe-
talda beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär
A-skatt.

' Senaste lydelse 1994:558. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.

2 Senaste lydelse 1994:558.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften
ange om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.

Prop. 1994/95:61

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag enligt den
upphävda lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag som betalas ut efter
ilö-aftträdandet. Detsamma gäller i fråga om bamomsorgskostnader som
avser tid före 1 januari 1995.

2.8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Prop. 1994/95:61

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §'

Förvärvsinkomst beräknas för varje sökande efter samma grunder som
enligt kommunalskattelagen (1928:370) med de undantag som anges i
andra och tredje styckena.

1 inkomstslaget tjänst gäller att

1. bidrag enligt lagen (1994:553)
om vårdnadsbidrag inte skall räk-
nas som inkomst,

2. avdrag för barnomsorgskost-
nader inte får göras,

3. kostnader för resor mellan
bostaden och arbetsplatsen beak-
tas till den del kostnaderna beräk-
nas överstiga 5 000 kronor,

4. övriga kostnader beaktas till
den del kostnaderna beräknas
överstiga 2 000 kronor.

I inkomstslaget tjänst beaktas
kostnader för resor mellan bosta-
den och arbetsplatsen till den del
kostnaderna beräknas överstiga
5 000 kronor. Övriga kostnader i
inkomstslaget tjänst beaktas till
den del kostnaderna beräknas
överstiga 2 000 kronor.

1 inkomstslaget näringsverksamhet beaktas inte underskott som upp-
kommit ett tidigare år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bostadsbidrag som
avser tid före 1 januari 1995 och vårdnadsbidrag som betalas ut efter
ikrafttädandet.

2.9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:308) om bostadstillägg
till pensionärer

dels att 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 6, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionä-
rens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år
räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste
tiden.

Prop. 1994/95:61

Som årsinomst räknas inte

1. allmänt barnbidrag,

2. vårdnadsbidrag,

3. folkpension,

4. tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
eller pension enligt utländsk lag-
stiftning till den del pensionen
föranlett minskning av pensionstill-
skott enligt 3 § lagen (1969:205)
om pensionstillskott eller av barn-
tillägg enligt 9 kap. 1 § sista
stycket lagen om allmän försäk-
ring i detta lagrums lydelse vid
utgången av år 1989,

5. livränta som avses i 17 kap.
2 § lagen om allmän försäkring i
vad den enligt samma lagrum av-
dragits från pension eller under-
stöd som någon på grund av släkt-
skap eller svågerlag kan vara för-
anledd att utge,

6. vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349) eller
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,

7. studiehjälp och studiemedel
enligt studiestödslagen,

8. utbildningsbidrag vid arbets-
marknadsutbildning,

9. socialbidrag,

10. bostadsbidrag enligt lagen
(1993:737) om bostadsbidrag,

11. familjebidrag enligt familje-
bidragsförordningen (1991:1492),

Som årsinkomst räknas inte

1. allmänt barnbidrag,

2. folkpension,

3. tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
eller pension enligt utländsk lag-
stiftning till den del pensionen för-
anlett minskning av pensionstill-
skott enligt 3 § lagen (1969:205)
om pensionstillskott eller av barn-
tillägg enligt 9 kap. 1 § sista
stycket lagen om allmän försäk-
ring i detta lagrums lydelse vid
utgången av år 1989,

4. livränta som avses i 17 kap.

2 § lagen om allmän försäkring i
vad den enligt samma lagrum av-
dragits från pension eller under-
stöd som någon på grund av släkt-
skap eller svågerlag kan vara för-
anledd att utge,

5. vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349) eller
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,

6. studiehjälp och studiemedel
enligt studiestödslagen,

7. utbildningsbidrag vid arbets-
marknadsutbildning,

8. socialbidrag,

9. bostadsbidrag enligt lagen
(1993:737) om bostadsbidrag,

10. familjebidrag enligt familje-
bidragsförordningen (1991:1492),

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:61

12. inkomst av sådan privat-
bostadsfastighet eller privatbostad
som avses i 5 § kommunalskatte-
lagen (1928:370),

13. ersättning som avses i lagen
(1971:118) om skattefrihet för er-
sättning till neurosedynskadade.

11. inkomst av sådan privat-
bostadsfastighet eller privatbostad
som avses i 5 § kommunalskatte-
lagen (1928:370),

12. ersättning som avses i lagen
(1971:118) om skattefrihet för er-
sättning till neurosedynskadade.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara
en kostnadsersättning.

För den som uppbär ålderspension skall som inkomst inte räknas sådan
intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen
(1928:370) eller sådan intäkt av aktiv näringsverksamhet som avses i
11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 §
1 mom. kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av
tjänst i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhålls-
bidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 46 § samma
lag.

För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäk-
ningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk-
nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av
regeringen.

Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av för-
mögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkast-
ning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för
annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet
av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 § kom-
munalskattelagen inte beaktas.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av åttonde
stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.

6. Vårdnadsbidrag skall inte
räknas som inkomst vid beräkning
av bostadstillägg i de fall bidrag
betalas ut efter ikraftträdandet.

2.10 Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)'
dels att 18 a § skall upphöra att gälla,
dels att 48 och 69 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:61

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

48 §2

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller för-
äldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum

1 kap. 4 § föräldrabalken,

2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt
9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad
utredning,

3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,

6 kap. 19 § föräldrabalken beträffande beslut att utse utredare i mål
och ärenden om vårdnad eller umgänge,

7 kap. 7, 11 och 14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 §
att godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp,

11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

Uppdrag att besluta på
socialnämndens vägnar får inte
heller omfatta befogenhet att med-
dela beslut i frågor som avses i
27 § denna lag eller att fullgöra
vad som ankommer på nämnden
enligt 5 § lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag, 14 § lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag
eller 9 § lagen (1964:143) om bi-
dragsförskott.

Uppdrag att besluta på
socialnämndens vägnar får inte
heller omfatta befogenhet att med-
dela beslut i frågor som avses i
27 § denna lag eller att fullgöra
vad som ankommer på nämnden
enligt 5 § lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag eller 9 §
lagen (1964:143) om bidragsför-
skott.

69 §’

Vill en enskild person eller sammanslutning inrätta ett hem för vård
eller boende, skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Ett sådant hem står
under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där hemmet är
beläget. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten vid hemmet.

Vad som sägs i första stycket gäller även hem som har inrättats för
vård under en begränsad del av dygnet.

Enskilda förskolor som får bi-
drag av en kommun skall till för-
säkringskassan lämna uppgift om
vilka barn mellan ett och tre år
som har plats inom verksamheten.

1 Lagen omtryckt 1988:871.

Senaste lydelse av 18 a § 1994:559.

2 Senaste lydelse 1994:559.

’ Senaste lydelse 1994:559. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.

Prop. 1994/95:61

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om uppgift om barnomsorgsplats som avser tid fore
1 januari 1995. Detsamma gäller i fråga om framställning av social-
nämnd om utbetalning av vårdnadsbidrag.

2.11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänst-
lagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs

dels att 18 § socialtjänstlagen (1980:620) i dess lydelse enligt lagen
(1994:11) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1994:11) om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:61

Nuvarande lydelse

Enskilda förskolor, enskilda fri-
tidshem och enskild integrerad
skolbarnsomsorg skall, på de vill-
kor som uppställs med stöd av
andra stycket, efter ansökan till-
delas medel för verksamheten av
den kommun där verksamheten
bedrivs. För varje barn skall kom-
munen lämna ett belopp som inte
oskäligt avviker från kommunens
kostnad per barn i motsvarande
verksamhet. Ansökan skall ha
kommit in senast den 1 september
åter innan verksamheten skall
börja, om inte kommunen medger
annat.

Kommunen får ställa upp som
villkor för bidraget

1. att avgifterna för den enskilda
verksamheten inte oskäligt över-
stiger den avgift som kommunen
tar ut för motsvarande verksamhet
och

2. att den som driver verksam-
heten i mån av lämplig plats tar
emot barn som hänvisas av kom-
munen enligt 14 b andra stycket.

Om ett barn som inte hör hem-
ma i kommunen har tagits emot i
en enskild verksamhet som har
tilldelats medel enligt första
stycket, har kommunen rätt till
ersättning för sina kostnader för
barnomsorgen från barnets hem-
kommun. Detsamma gäller när en

Föreslagen lydelse

Kommunen kan lämna bidrag till
enskild förskoleverksamhet och
enskild skolbarnsomsorg, om verk-
samheten uppfyller de krav som
anges i 13 b § och avgifterna inte
är oskäligt höga. Sådant bidrag
bör lämnas med ett belopp per
barn som inte oskäligt ctwiker
från kommunens kostnad per barn
i motsvarande verksamhet.

Nuvarande lydelse

kommun i sin motsvarande verk-
samhet har tagit emot ett barn
som inte hör hemma i kommunen.

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:61

Denna lag träder i kraft den
1 januari 1995.

1. Denna lag träder i kraft den
1 januari 1995.

2. Enskilda förskolor, enskilda
fritidshem och enskild integrerad
skolbarnsomsorg för vilka bidrag
skulle ha lämnats enligt 18 § i
dess lydelse enligt lagen (1994:11)
om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620) och för vilka ansökan
om sådant bidrag gjorts före den
1 september 1994, har, om inte
bidrag lämnas enligt 18 § i dess
nya lydelse, rätt till ersättning av
kommunen med belopp som svarar
mot nödvändiga kostnader för
verksamhetens avveckling.

2.12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet
med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård
eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs att 2 a §' lagen (1987:442) om försöksverksam-
het med kommunal tillståndsprövning för vissa hem for vård eller boen-
de enligt socialtjänstlagen (1980:620) skall upphöra att gälla vid ut-
gången av 1994.

Prop. 1994/95:61

1 Senaste lydelse 1993:1645.

3 Ärendet och dess beredning

Förslagen i propositionen innebär i huvudsak en återgång till tidigare
gällande regler. Någon särskild beredning eller hörande har därför inte
bedömts erforderlig. Riksförsäkringsverket har dock getts tillfälle att
under hand ge synpunkter på förslagen. Innan ändringar görs i skattelag-
stiftningen och lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam,
m.m. skall normalt Lagrådets yttrande inhämtas. Med anledning av att
dessa lagförslag innebär en återgång till tidigare gällande regler anser
regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Prop. 1994/95:61

4 Slopande av vårdnadsbidraget

Regeringens förslag: Lagen om vårdnadsbidrag upphävs fr.o.m. den
1 januari 1995. Förslaget medför att vissa andra lagar ändras tillbaka
till den lydelse de hade innan vårdnadsbidraget infördes den 1 juli
1994. Det innebär bl.a. att rätten till ledighet för vård av bam åter
omfattar 18 månader samt att rätten till avdrag vid beskattningen för
vissa bamomsorgkostnader avskaffas.

Skälen för regeringens förslag: Vid behandlingen av propositionen
1993/94:148 Vårdnadsbidrag föreslog de socialdemokratiska ledamöterna
att propositionen skulle avslås i sin helhet. Motiven var att det vore an-
svarslöst att införa en ny kostnadskrävande reform i ett ekonommiskt
trängt läge, att vårdnadsbidraget skulle öka orättvisorna och hota jäm-
ställdheten samt att bidraget inte skulle innebära någon ökad valfrihet.

Sedan vårdnadsbidraget beslutades av riksdagen har statsfinanserna
ytterligare försämrats. Att avskaffa vårdnadsbidraget är därför ett led i
det övergripande arbetet att sanera statsfinanserna och minska arbetslös-
heten.

Ytterligare en viktig och övergripande uppgift de kommande åren är att
vidareutveckla politiken för jämställdhet.

De, oftast kvinnor, som väljer att på heltid arbeta i hemmet och vårda
små bam med vårdnadsbidrag som enda inkomst blir beroende av andra
för sin försörjning. En längre tids uppehåll från förvärvsarbete, på tre år
eller mer, gör det också svårare att återgå till tidigare arbetsuppgifter och
ökar risken för en sämre karriär- och löneutveckling än för dem utan
yrkesavbrott.

Det går inte heller att hävda att vårdnadsbidraget generellt ökar valfri-
heten för barnfamiljerna. Ett bidrag på ca 1 600 kronor i månaden efter
skatt kan inte ersätta en förvärvsinkomst, framför allt inte för ensamstå-
ende föräldrar eller i familjer där man är beroende av två inkomster.
Utformningen av vårdnadsbidraget gynnar främst de familjer där mannen
är högavlönad och kvinnan därför redan har möjligheter att vara hemma.

När vårdnadsbidraget infördes avskaffades samtidigt de s.k. garanti-
dagama i föräldraförsäkringen. Därmed förlorade föräldrarna den valfri-
het som dessa 90 dagar ger att vara hemma helt eller att kunna ta några
dagar ledigt då och då till dess barnet fyller 8 år. Vi kommer i avsnitt 6
att föreslå att garantidagama i föräldraförsäkringen återinförs fr.o.m. den
1 januari 1995.

Ett upphävande av lagen om vårdnadsbidrag får också till följd att
övriga lagändringar som var kopplade till vårdnadsbidraget bör upp-
hävas. Det gäller bl.a. den förlängda tiden för ledighet för vård av bam
samt rätten till avdrag vid beskattningen för vissa bamomsorgskostnader.

Möjligheten att försörja sig genom arbete är den faktor som har störst
betydelse för familjernas ekonomi och för den enskilde individens obero-
ende och trygghet. En förutsättning för att alla föräldrar som vill för-
värvsarbeta skall kunna göra det är att det går att förena föräldraskap
och förvärvsarbete. Det förutsätter en flexibel föräldraförsäkring, en väl
utbyggd barnomsorg av god kvalitet, barnbidrag och en bra skola för
alla bam.

En sådan familjepolitik, som både ser till barnens och föräldrarnas
bästa, ger också störst förutsättningar för att vi skall kunna främja jäm-
ställdheten och öka valfriheten för både kvinnor och män.

Vi har i Sverige ägnat stor möda åt att bygga upp en familjepolitik,
som ger bamen en god och trygg uppväxt och bägge föräldrarna möjlig-
het att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Den politiken skall drivas
vidare med stor kraft de kommande åren.

Prop. 1994/95:61

5 Återinförande av garantidagar i
föräldraförsäkringen

Regeringens förslag: Rätt till föräldrapenning enligt garantinivån för
90 dagar sammanlagt för föräldrarna återinförs. Även vid flerbarns-
födsel återinförs de 90 dagar som tidigare ersattes på samma sätt.
Avräkning mot de 90 dagarna skall ske för tidigare sådana uttagna
dagar. För den som erhållit vårdnadsbidrag skall avräkning dessutom
ske med 30 dagar per månad vid fullt vårdnadsbidrag och 20 eller 10
dagar vid vårdnadsbidrag med 1 350 kronor resp. 700 kronor.

Garantinivån sänks från 64 kronor till 60 kronor per dag.

En förälder skall kunna avstå rätt att uppbära föräldrapenning till
förmån för den andra föräldern med undantag för en tid om 30 dagar
med föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpenning.

Skälen för regeringens förslag: Fram till den 1 juli 1994 utgavs för-
äldrapenning med anledning av ett barns födelse eller ett adoptivbarns
ankomst under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid fler-

bamsbörd utgavs föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje
bam utöver det första.

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utgavs med 90 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) om föräldern varit försäkrad för
en sjukpenning över garantinivån under minst 240 dagar i följd före
barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför. Den som inte
uppfyllde 240-dagarsvillkoret erhöll föräldrapenning på garantinivå under
de första 180 dagarna. Därutöver utgavs föräldrapenning för ytterligare
180 dagar med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten utan krav
på viss tids försäkring samt 90 dagar med belopp enligt garantinivån, de
s.k. garantidagama. Vid flerbamsbörd utgavs 90 dagar på sjukpenning-
nivå och 90 dagar med belopp enligt garantinivån. Ersättning på garanti-
nivån var fram till den 1 juli 1994 60 kronor per dag.

Från och med den 1 juli 1994 slopades de 90 dagar som alltid ersätts
enligt garantinivån, samtidigt som garantinivån höjdes från 60 till
64 kronor per dag. Vidare förlängdes enligt 3 § lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av bam, m.m. (föräldraledighetslagen) rätten att
vara helt föräldraledig från 18 månader till tre år räknat från barnets fö-
delse.

Motivet till att slopa garantidagama var att rätt till vårdnadsbidrag in-
fördes fr.o.m. samma tidpunkt. För närvarande utges således föräldrapen-
ning under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna och vid fler-
bamsbörd under ytterligare 90 dagar för varje bam utöver det första.

Enligt 4 § föräldraledighetslagen har en arbetstagare rätt till hel ledig-
het från sin anställning under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldra-
penningförmån och till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre
fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels för-
äldrapenningförmån.

Vårdnadsbidrag utges med 2 000 kronor per månad för bam mellan ett
och tre år som inte har plats i den offentligt finansierade barnomsorgen.
För bam som har sådan plats kan ett reducerat vårdnadsbidrag utges.
Vårdnadsbidrag utges dock inte för bam som har plats i offentligt
finansierad barnomsorg mer än 30 timmar per vecka. Vårdnadsbidraget
är vare sig sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande.

SGI är den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills
vidare få för eget arbete. SGI skall enligt 3 kap. 5 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL) ändras bl.a. när försäkringskassan fått
kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid eller
andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till
sjukpenning eller sjukpenningens storlek. I vissa fall får dock, trots att
den försäkrades omständigheter undergått sådan ändring, SGI under viss
tid inte sänkas. Detta gäller bl.a. för en förälder som är helt eller delvis
ledig från sitt förvärvsarbete för vård av bam om barnet inte har fyllt ett
år. Motsvarande gäller under ett år efter mottagandet av ett adoptivbarn.

Enligt Riksförsäkringsverkets rekommendationer (Allmänna råd 1989:4)
till försäkringskassorna skall en förälders SGI inte heller sänkas då
barnet fyllt ett år såvitt föräldern i oavbruten följd antingen är ledig från
sitt förvärvsarbete och uppbär hel föräldrapenningförmån eller har för-

Prop. 1994/95:61

kortad arbetstid och uppbär föräldrapenningförmån som minst svarar mot
arbetstidens nedsättning. Försäkringsöverdomstolen har i dom den
10 april 1992 (Mål nr 2191/89:14) under åberopande av dessa rekomen-
dationer funnit att SGI:n inte skall sänkas för en förälder som sedan
barnet fyllt ett år uppbar hel föräldrapenning.

Någon motsvarande tillämpning i fråga om tid då vårdnadsbidrag, som
ju inte är sjukpenninggrundande, uppbärs finns inte.

Föräldrapenning kan normalt utges till dess att barnet fyllt åtta år sam-
tidigt som uttag av föräldrapenning enligt bestämmelserna i föräldra-
ledighetslagen automatiskt ger föräldern rätt att vara ledig från sin an-
ställning under den tid som föräldern uppbär föräldrapenning. Det för-
hållandet att de 90 garantidagama slopades innebar därför att förälderns
möjligheter att vara helt ledig från arbetet för vård av bam efter det att
barnet uppnått tre års ålder begränsades.

Mot bakgrund härav och och då motivet för att avveckla garantidagar-
na var införandet av vårdnadsbidrag anser regeringen att det finns skäl
att återinföra de 90 s.k. garantidagama dvs. de dagar som endast ersätts
enligt garantinivån. Förslaget innebär att föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse kommer att kunna utges under sammanlagt 450
dagar, varav 90 dagar med ersättning motsvarande garantinivån. Därmed
får föräldern en sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst
under ytterligare 90 dagar med möjlighet till sjukpenningskydd samtidigt
som möjligheterna att vara helt ledig från arbetet även efter det att
barnet uppnått tre år förbättras. Även höjningen av garantinivån motive-
rades av att vårdnadsbidraget infördes. Eftersom detta nu slopas anser
regeringen att garantinivån åter bör bestämmas till 60 kronor per dag.

Riksdagen har efter förslag av regeringen under våren 1994 beslutat ett
antal regler som skall träda i kraft den 1 januari 1995 (SFS 1994:605,
prop. 1993/94:147, bet. 1993/94:SfU15, rskr. 1993/94:368). Antalet för-
äldrapenningdagar skall delas lika mellan föräldrarna och rätten att över-
låta dagar skall begränsas så att 30 dagar per förälder inte skall få över-
låtas till den andra föräldern. Vidare skall ersättningsnivån för för-
äldrapenning sänkas till 80 % av SGI med undantag för de 30 dagar
som inte skall få överlåtas till den andra föräldern. För sistnämnda dagar
skall ersättning alltjämt utges med 90 %. Vissa särregler skall gälla för
bl.a. ensamstående föräldrar.

Syftet med bestämmelsen att 30 dagar inte skall få överlåtas till den
andra föräldern var att öka fädernas uttag av föräldrapenning. Den kan
komma att få relativt liten effekt när garantidagama nu återinförs. Om
fadern inte vill ta ut föräldraledighet kan han välja att avstå från att ta ut
30 garantidagar. Det förhållandet att de 30 icke överlåtbara dagarna kan
ersättas med 90 % i stället med 80 % när de utges med belopp mot-
svarande förälderns sjukpenning är knappast tillräckligt för att i den
nämnda situationen förmå fadern att ta ut sina föräldrapenningdagar. För
att motverka att ett återinförande av garantidagar får en negativ effekt på
fädernas uttag av föräldrapenning bör de 30 dagar som inte kan överlåtas
vara sådana dagar som ersätts med föräldrapenning motsvarande för-
älderns sjukpenning.

Prop. 1994/95:61

Regeringen föreslår därför att en förälder bör kunna avstå rätt att upp- Prop. 1994/95:61
bära föräldrapenning till förmån for den andra föräldern med undantag
for en tid om 30 dagar med föräldrapenning motsvarande förälderns
sjukpenning for varje bam, eller vid flerbamsbörd, for bamen gemen-
samt.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. För den som
före ikraftträdandet tagit ut föräldrapenning for sådana dagar som ute-
slutande kan utges enligt garantinivån skall avräkning ske mot de
90 dagarna. Avräkning bör även ske i förhållande till utgivet vårdnads-
bidrag. En månad med fullt vårdnadsbidrag räknas därvid som 30 dagar
med sådant bidrag. En månad med 1 350 kronor eller 700 kronor i vård-
nadsbidrag räknas som 20 resp. 10 dagar.

6 Kostnadskonsekvenser

Slopandet av vårdnadsbidraget innebär en besparing för statskassan med
3 700 miljoner kronor för helt år. Återinförandet av garantidagama ökar
statens utgifter med 500 miljoner kronor för helt år räknat. Skatteintäk-
terna for kommunerna beräknas som en följd av förslaget minska med
900 miljoner kronor per helt år vilket föranleder en reglering mellan
staten och kommunsektorn. Nettobesparingen for staten av förslaget blir
därmed 2 300 miljoner kronor.

För innevarande budgetår kan besparingen av slopat vårdnadsbidrag
beräknas till 1 850 miljoner kronor och merkostnaderna for att återinföra
garantidagama beräknas till 200 miljoner kronor.

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna anvisades
sammanlagt 38,7 miljoner kronor för administrationen av vårdnadsbi-
draget. Vidare anvisades 6,9 miljoner kronor för ersättning till Posten
AB m.m. samt 1,5 miljoner kronor till Riksskatteverket för deras mer-
kostnader. En del av dessa medel var av engångskaraktär för att bygga
upp det nya bidragssystemet. Besparingen innevarande budgetår kan
därför beräknas till sammanlagt 5 miljoner kronor.

7 Barnomsorgen - enskilda förskolor och
fritidshem

Prop. 1994/95:61

Regeringens förslag: Kommunernas skyldighet att ge bidrag till en-
skilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarns-
omsorg, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs.
Kommunerna kan i stället efter egen bedömning lämna bidrag till en-
skild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Beloppet bör då inte
oskäligt avvika från kommunens kostnader per bam i motsvarande
verksamhet.

Även kommunernas rätt till ersättning för barnomsorgsplats för bam
som inte är hemmavarande i kommunen, som skulle ha trätt i kraft
den 1 januari 1995, upphävs. Kommuner kan därmed själva komma
överens om hur man skall lösa kostnadsfrågan i de fall man anser
sådana placeringar berättigade eller lämpliga.

Lagstiftningen om den kommunala tillståndsprövningen for enskilda
förskolor och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg,
som ändrades den 1 januari 1994, återställs till sin tidigare lydelse.
Detta innebär att samma regler skall gälla for kommunen som for
länsstyrelsen vid tillståndsprövning enligt socialtjänstlagen (1980:620,
SoL).

Skälen för regeringens förslag: Barnomsorgen i Sverige har byggts
upp som en viktig del av familjepolitiken och utformats för att kunna
uppfylla behoven i ett modernt välfärdssamhälle. Barnomsorgen erbjuder
bamen trygga och stimulerande uppväxtvillkor med ett särskilt ansvar
for bam med behov av särskilt stöd. Barnomsorgen skapar valfrihet
genom att den möjliggör for föräldrar att förena föräldraskap med för-
värvsarbete eller studier.

Den av riksdagen i december 1993 antagna propositionen om utvidgad
lagreglering på bamomsorgsområdet m.m. (prop. 1993/94:11, bet.
1993/94:SoUl 1. rskr. 1993/94:117) behandlade kommunernas skyldighet
att tillhandahålla barnomsorg av god kvalitet for alla bam mellan 1-12
år, samt regler for den kommunala tillståndsprövningen och villkoren for
bedrivandet av enskild bamomsorgsverksamhet.

Barnomsorgen skall vara tillgänglig för alla bam. Barnens behov och
rättigheter skall ställas i första rummet. Regeringen vill särskilt framhålla
att barnets behov av barnomsorg kan kvarstå även om föräldrar blir
arbetslösa eller är foräldralediga. För barnet kan det vara viktigt vid
sådana ändrade förhållanden i familjen att få vara i sin invanda miljö i
daghemmet eller fritidshemmet. Regeringen kommer nu också att med-
verka till en ny ordning där de arbetslösa på heltid är engagerade i att
söka arbete, höja sin utbildning och färdighet eller utföra tillfälligt arbe-
te, vilket förutsätter en väl fungerande barnomsorg.

Enligt den lydelse av 18 § SoL som är avsedd att träda i kraft den
1 januari 1995 har enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild

integrerad skolbarnsomsorg rätt till bidrag från den kommun där verk-
samheten bedrivs. För varje bam skall kommunen lämna ett belopp som
inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per bam i motsvarande
verksamhet.

När riksdagen år 1991 beslutade om att även privata foretag skulle ha
rätt att få bidrag för att driva daghem och fritidshem (prop. 1991/92:65,
bet. 1991/92:SoU12, rskr. 1991/92:85) pekade socialdemokraterna på en
rad problem som måste få en lösning för att inte målet om en väl ut-
byggd, rättvis barnomsorg av god kvalitet skulle spolieras. Regler för
likabehandling samt möjlighet till insyn och kvalitetsbedömning av verk-
samheten saknades. Vidare anfördes att avgifter och intagningsregler inte
kan få användas som sorteringsinstrument om alla barns rätt till barnom-
sorg skall garanteras.

Det är regeringens uppfattning att enskild och kommunal barnomsorg
skall bedrivas från samma utgångspunkt. Enskild barnomsorg kan, under
de rätta förutsättningarna, berika barnomsorgen och bidra till en positiv
utveckling. Vi vill dock understryka vikten av att kommunen i samband
med överenskommelsen om bidragsgivning till enskild barnomsorg sär-
skilt beaktar bam med behov av särskilt stöd. En utbyggnad av enskild
barnomsorg får inte heller leda till segregering inom barnomsorgen, t.ex
genom en avgifitssättning som får styrande effekter på föräldrars val av
verksamhetsform.

En avgörande förutsättning är att det är kommunerna som ansvarar för
och planerar hela den offentligt finansierade bamomsorgsverksamheten.
Kommunerna måste därför själva, genom sin bidragsgivning, få avgöra i
vilken mån det är lämpligt med kompletterande alternativa driftsformer
inom barnomsorgen. Idag finns ca 10 % av bamomsorgsverksamheten i
enskilda verksamhetsformer. Den vanligaste formen av dessa är föräldra-
kooperativen.

Regeringen kan inte acceptera att kommunens skyldighet att erbjuda
alla bam barnomsorgsplats knyts samman med en skyldighet att ge
bidrag till enskild verksamhet som helt fråntar kommunerna möjlighet att
planera och ansvara för verksamheten. Att kommunerna inte längre
skulle ha möjlighet att avgöra huruvida ett verkligt behov av ytterligare
barnomsorgsplatser föreligger i olika bostadsområden, utan endast bli
betalningsskyldiga för enskilda verksamheter innebär ett resursslöseri
och omöjliggör för kommunerna att bevaka kostnadsutvecklingen.

Det finns redan exempel som visar att detta dubbla och okontrollerbara
system blir kostnadsdrivande för kommunen, genom att det kräver att
kommunen håller en överkapacitet på verksamheten. Kommunen kan
mot sin egen vilja tvingas lägga ned väl fungerande och kostnadseffek-
tiva daghem och fritidshem, ibland t.o.m. med kvarstående lokal- och
personalkostnader, till förmån för ett nyetablerat enskilt daghem, som det
egentligen inte finns behov av.

Med anledning av vad som anförts anser vi att 18 § SoL bör ändras så
att kommunerna får möjlighet att själv avgöra vilka verksamheter som
skall få bidrag.

Prop. 1994/95:61

Ett övergångsproblem kan uppstå genom att ett enskilt daghem eller
fritidshem som sökt bidrag enligt de nuvarande reglerna i avsikt att
starta verksamhet den 1 januari 1995 vidtagit förberedelser som initialt
eller på sikt innebär kostnader. Om en kommun i sådant fall beslutar att
inget bidrag skall utgå till verksamheten är det dock skäligt att det en-
skilda dag- eller fritidshemmet trots detta ges kompensation av kommu-
nen för nödvändiga kostnader för verksamhetens avveckling.

Enligt den lydelse av 18 § SoL som är avsedd att träda i kraft den
1 januari 1995 skall vidare kommunen ha rätt till ersättning for sina
kostnader för barnomsorgen om ett bam som inte hör hemma i kommu-
nen tagits emot i enskild eller kommunal verksamhet. Flera kommuner
har sedan länge haft detta system, andra ger inte denna möjlighet. Rege-
ringen utgår från att kommunerna skall fortsätta att ha en generös in-
ställning i detta avseende. Särskild hänsyn bör kunna tas om det före-
ligger särskilda skäl att placera ett bam i annan kommun än hemkom-
munen. Det kan exempelvis gälla bam som genom delad vårdnad har
anknytning till två kommuner eller bam med behov av särskilt stöd som
kan få del av lämplig verksamhet anpassad for barnets behov.

Regeringen anser dock att det leder för långt att i lag ålägga en kom-
mun att vara betalningsskyldig för bamomsorgskostnader i annan kom-
mun. Regeringen föreslår därför att denna i SoL föreskrivna skyldighet
upphävs.

Bestämmelserna i 69 § SoL innebär att det krävs tillstånd från länssty-
relsen för enskild eller sammanslutning som önskar bedriva privat bar-
nomsorg. I samband med det s.k. ffikommunforsöket gavs dock möjlig-
het för kommunerna att med stöd av lagen (1987:442) om försöksverk-
samhet med kommunal tillståndsprövning överta tillståndsprövning för
privat barnomsorg. Denna försöksverksamhet kommer att gälla fram till
utgången av år 1995. Idag har knappt hälften av landets kommuner över-
tagit tillståndsprövningen.

Den 1 januari 1994 trädde ett tillägg i tillståndslagen i kraft som inne-
bär att kommunerna vid tillståndsprövningen endast får fästa avseende
vid sökandens lämplighet att bedriva verksamheten och vid ändamåls-
enligheten av de lokaler där sökanden avser att bedriva verksamheten.

Regeringen föreslår att bestämmelserna om den kommunala tillstånds-
prövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt enskild integrerad
skolbarnsomsorg återställs till sin tidigare lydelse, vilket innebär att
kommunernas tillståndsprövning för enskild bamomsorgsverksamhet och
skolbarnsomsorg skall ske enligt samma regler som gäller for länsstyrel-
sens prövning enligt 69 § socialtjänstlagen.

Genom de här föreslagna åtgärderna återfår kommunerna sitt totala an-
svar för planering, organisation, drift, tillsyn och kostnadsutveckling av
hela den offentligt finansierade barnomsorgen.

Prop. 1994/95:61

8 Författningskommentar

Prop. 1994/95:61

8.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:553)
om vårdnadsbidrag

Lagen om vårdnadsbidrag föreslås upphöra att gälla vid utgången av år

1994. Övergångsbestämmelsen innebär att anmälningar om vårdnads-
bidrag inte kan ges in efter lagens upphörande, även om de avser tid
före upphörandet. För prövningar av anmälningar som kommit in före
lagens upphörande och som även avser bidrag för tid före upphävandet
skall dock lagen fortsätta att gälla. Detsamma gäller utbetalning av
sådana bidrag.

8.2 Förslaget till ändring i lagen (1994:605) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring

4 kap.

3§

I första och andra styckena har antal dagar ändrats till vad som gällde
före 1 juli 1994, dvs. till 450 resp. 180 dagar.

I tredje stycket görs ett tillägg i förtydligande syfte för att klargöra att
hälftendelningen av föräldrapenningen mellan föräldrarna även gäller vid
flerbarnsfödsel.

I sjätte stycket har ett tillägg gjorts som innebär att de 30 dagar som
inte är överlåtbara måste vara sådana som ersätts med föräldrapenning
motsvarande förälderns sjukpenning, dvs. de kan inte vara dagar som
enligt 6 § tredje och fjärde styckena uteslutande kan ersättas enligt
garantinivån.

6§

I första stycket har garantinivån sänkt till 60 kronor, dvs. den nivå som
gällde före den 1 juli 1994.

I tredje och fjärde styckena har de s.k. garantidagama återinförts till
samma antal som gällde före den 1 juli 1994.

Övergångsbestämmelserna

Med anledning av att lagändringarna görs i en tidigare ändringsförfatt-
ning görs vissa redaktionella justeringar av övergångsbestämmelserna.
Det i sak nya som föreslås i övergångsbestämmelserna framgår av
punkt 3.

Ändringarna i 3 § innebär att man har rätt till totalt 450 dagar med
föräldrapenning; 360 med belopp motsvarande förälderns sjukpenning
och nittio med belopp enligt garantinivån. I den mån man före ikraft-
trädandet har tagit ut föräldrapenning för dagar som uteslutande kan
utges enligt garantinivån skall dessa naturligtvis räknas av vid beräkning
av kvarstående sådana dagar. Därutöver skall enligt punkt 3 övergångs-

bestämmelsen dagar under vilka man fått vårdnadsbidrag räknas av vid Prop. 1994/95:61
beräkning av antal kvarvarande dagar som uteslutande kan ersättas enligt
garantinivån. En månad med fullt vårdnadsbidrag skall därvid alltid räk-
nas som 30 dagar med sådant bidrag medan 1 350 kronor eller
700 kronor i vårdnadsbidrag skall räknas som 20 resp. 10 dagar med
sådant bidrag. Om det är klarlagt att vårdnadsbidrag lämnats felaktigt
eller lämnats med fel belopp och bidraget därför skall återbetalas, skall
någon avräkning enligt denna punkt naturligtvis inte ske.

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av bam, m.m.

3§

Förslaget till ändring innebär att samma regel kommer att gälla som före
den 1 juli 1994. Den tid under vilken man har rätt till ledighet efter ett
barns födelse eller adoption förlängdes då från ett och ett halvt till tre år
med anledning av att vårdnadsbidraget infördes. Vårdnadsbidraget före-
slås nu bli bortaget, varför även tiden för rätt till ledighet föreslås åter-
ställas till vad som gällde innan vårdnadsbidraget infördes.

8.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)

33 §

1 mom.

Lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag har i det föregående föreslagits bli
upphävd. Femte stycket i denna paragraf som, tillsammans med punkt 8
av anvisningarna, reglerar den till vårdnadsbidraget knutna avdragsrätten
för vissa bamomsorgskostnader, föreslås med anledning därav också bli
upphävd.

2 mom.

Eftersom möjligheten till avdrag för bamomsorgskostnader enligt

1 mom. och punkt 8 av anvisningarna föreslås bli upphävd, har hänvis-
ningen i detta moment till punkt 8 av anvisningarna tagits bort.

Anvisningar till 32 §

12.

Eftersom vårdnadsbidraget föreslås bli borttaget skall det inte heller
finnas med i uppräkningen av skattepliktiga bidrag.

Anvisningar till 33 §

8.

Punkten föreslås upphävd i enlighet med vad som har anförts under 33 §.

Övergångsbestämmelserna Prop. 1994/95:61

Om vårdnadsbidrag betalas ut efter 1 januari 1995 skall de äldre bestäm-
melserna om skatteplikt för vårdnadsbidrag fortsätta att tillämpas på det
utbetalda bidraget. Om bamomsorgskostnader betalas först efter den

1 januari 1995, men avser barnomsorg före nämnda datum, skall också
de äldre bestämmelserna om avdragsrätt fortsätta att tillämpas.

8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

5§

Eftersom vårdnadsbidraget i det föregående föreslagits borttaget skall det
inte heller finnas med i den uppräkning av skattepliktiga inkomster som
finns i denna paragraf.

Övergångsbestämmelserna

Om vårdnadsbidrag betalas ut efter 1 januari 1995 skall de äldre bestäm-
melserna om skatteplikt för vårdnadsbidrag fortsätta att tillämpas på det
utbetalda bidraget.

8.6 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

3§

Vårdnadsbidraget har i det föregående föreslagits bli borttaget. Varken
slutlig eller preliminär skatt skall således längre betalas för vårdnads-
bidrag, varför det skall tas bort från uppräkningen i tredje stycket.

4§

2 mom.

Uppräkningen av vårdnadsbidraget i 4 § 2 mom. tas bort, av samma an-
ledning som i 3 §.

Övergångsbestämmelserna

Eftersom vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet, enligt över-
gångsbestämmelserna till den föreslagna ändringen i kommunalskatte-
lagen (1928:370), även fortsättningsvis skall vara skattepliktigt, skall de
äldre bestämmelserna i denna lag också fortsätta att tillämpas på vård-
nadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet.

8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om Prop. 1994/95:61

självdeklaration och kontrolluppgifter

2 kap.

14 §

Tredje stycket föreslås upphävt med anledning av att vårdnadsbidraget
och avdragsrätten för vissa bamomsorgskostnader blir borttaget.

3 kap.

13 §

Ordet vårdnadsbidrag i uppräkningen i första stycket föreslås bli struken
med anledning av förslaget att vårdnadsbidraget inte längre skall finnas
kvar.

Övergångsbestämmelserna

Med anledning av att äldre bestämmelser om skatteplikt och avdragsrätt
enligt övergångsbestämmelserna till förslaget till ändring i kommunal-
skattelagen (1928:370) skall fortsätta att tillämpas på vårdnadsbidrag
som betalas ut efter ikraftträdandet respektive på bamomsorgskostnader
som avser tid före ikraftträdandet, föreslås en motsvarande övergångsbe-
stämmelse gälla till denna lag.

8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag

4§

Ändringarna i andra stycket är en följd av att vårdnadsbidraget och av-
dragsrätten för vissa bamomsorgskostnader tas bort.

Övergångsbestämmelserna

Övergångsbestämmelsen innebär dels att bostadsbidrag för tid före

1 januari 1995 beräknas efter äldre bestämmelser dels att om vårdnads-
bidrag skulle utbetalas efter ikraftträdandet skall det inte heller för tid
därefter räknas som inkomst vid beräkning av bostadsbidrag.

8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer

5 §

Ändringen i andra stycket, dvs. borttagandet av punkt 2, är en följd av
att vårdnadsbidraget tas bort.

Övergångsbestämmelserna Prop. 1994/95:61

Övergångsbestämmelserna innebär att bostadstillägg för tid före den
1 januari 1995 beräknas efter äldre bestämmelser. Den föreslagna nya
punkten innebär att vårdnadsbidrag inte heller skall räknas som inkomst
vid beräkning av bostadstilläggg i de fall vårdnadsbidrag betalas ut efter
ikraftträdandet.

8.10 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620)

18 a §

Denna paragraf föreslås upphävd eftersom den är föranledd av lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag, som i det föregående föreslagits bli upp-
hävd.

48 §

Med anledning av att lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag föreslås bli
upphävd tas hänvisningen i andra stycket denna paragraf bort.

69 §

Tredje stycket föreslås upphävd eftersom det är föranlett av lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag, som i det föregående föreslagits bli upp-
hävd.

Övergångsbestämmelserna

Av övergångsbestämmelserna följer att uppgiftsskyldighet fortfarande
skall gälla i fråga om barnomsorgsplats som avser tid före den 1 januari

1995. Det framgår också att vårdnadsbidrag som skall betalas ut efter
1 januari 1995 kan bli föremål för en framställning från socialnämnden
enligt äldre lagstiftning.

8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:11) om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

18 §

Första och andra styckena i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:11)
om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) föreslås ersatta med ett helt
nytt stycke. Enligt detta kan kommunerna lämna bidrag till enskild för-
skoleverksamhet och skolbarnsomsorg om kvalitetskraven i 13 b § är
uppfyllda och avgifterna inom den enskilda verksamheten inte är oskä-
ligt höga. Någon skyldighet för kommunerna att lämna sådant bidrag
föreligger enligt förslaget således inte längre. För att bidrag skall få ges
gäller som sagt dock att den enskilda verksamheten uppfyller kvalitets-

kraven i 13 b § och att avgifterna inte är oskäligt höga. Vidare bör bi- Prop. 1994/95:61
dragen lämnas med ett belopp per bam som inte oskäligt avviker från
kommunens kostnad per bam i motsvarande verksamhet som drivs av
kommunen, dvs. efter samma princip som gäller enligt 18 § i dess lydel-
se enligt lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).

Förslaget innebär också att tredje stycket upphävs. Ett barns hemkom-
mun är därmed inte längre skyldig att ersätta en annan kommun dess
kostnader for barnomsorg, enskild eller kommunal, som ges barnet inom
den andra kommunen. Kommuner får därmed själva komma överens om
hur man skall lösa kostnadsfrågan i de fall man anser sådana placeringar
berättigade eller lämpliga.

Övergångsbestämmelserna

Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna skall den som inte får bidrag
efter den 1 januari 1995 få ersättning av kommunen för nödvändiga av-
vecklingskostnader om ansökan om bidrag har lämnats in före den
1 september 1994 och verksamheten skulle haft rätt till bidrag enligt
lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620). Den som
avsett att driva verksamheten kan då ha börjat investera, hyra lokal och
anställa personal. Det skall dock vara fråga om nödvändiga kostnader.
Det innebär t.ex. att om man drar på sig kostnader efter det att det står
klart att verksamheten inte får bidrag så kan kommunen inte anses skyl-
dig att ersätta dessa. Dock kan vissa kostnader som uppstår därefter vara
nödvändiga, exempelvis kan ett hyreskontrakt ha en viss uppsägningstid.

8.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:442) om
försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för
vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen
(1980:620)

Förslaget att 2 a § skall upphävas innebär en återgång till vad som gäll-
de före den 1 januari 1994. Samma regel, dvs. 69 § socialtjänstlagen,
kommer därmed att gälla för tillståndsgivning oavsett om det är kommu-
nen eller länsstyrelsen som handhar prövningen och ger tillstånd. Någon
särreglering i förhållande till annan enskild verksamhet enligt social-
tjänstlagen kommer därmed inte heller att gälla.

Socialdepartementet

Prop. 1994/95:61

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994

Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,
Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Hedborg

Regeringen beslutar proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garanti-
dagama. Enskild barnomsorg.

gotab 47165, Stockholm 1994

Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg

Regeringens proposition1994/95:61

Vårdnadsbidraget. Garantidagama.

Enskild barnomsorg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

2 Lagtext

2.1 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag

2.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen(1962:381) om allmän försäkring

2.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet förvård av bam, m.m.

2.4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Anvisningartill 32 §

2.5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskattför utomlands bosatta

2.6 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

2.7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration ochkontrolluppgifter

2.8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

2.9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg tillpensionärer

2.10 Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

2.11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänst-lagen (1980:620)

2.12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhetmed kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vårdeller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)

3 Ärendet och dess beredning

4 Slopande av vårdnadsbidraget

5 Återinförande av garantidagar iföräldraförsäkringen

6 Kostnadskonsekvenser

7 Barnomsorgen - enskilda förskolor ochfritidshem

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:553)om vårdnadsbidrag

8.2 Förslaget till ändring i lagen (1994:605) om ändring ilagen (1962:381) om allmän försäkring

3§

6§

Övergångsbestämmelserna

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätttill ledighet för vård av bam, m.m.

3§

8.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)

1 mom.

2 mom.

12.

8.

Övergångsbestämmelserna Prop. 1994/95:61

8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

5§

Övergångsbestämmelserna

8.6 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

3§

4§

2 mom.

Övergångsbestämmelserna

8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om Prop. 1994/95:61

självdeklaration och kontrolluppgifter

14 §

13 §

Övergångsbestämmelserna

8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) ombostadsbidrag

4§

Övergångsbestämmelserna

8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) ombostadstillägg till pensionärer

8.10 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen(1980:620)

18 a §

48 §

69 §

Övergångsbestämmelserna

8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:11) omändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Övergångsbestämmelserna

Socialdepartementet

Regeringens proposition
1994/95:61

Lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av bam, m.m.

Anvisningar
till 32 §

Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer

Lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänst-
lagen (1980:620)

Lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet
med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård
eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)

5 Återinförande av garantidagar i
föräldraförsäkringen

7 Barnomsorgen - enskilda förskolor och
fritidshem

8.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:553)
om vårdnadsbidrag

8.2 Förslaget till ändring i lagen (1994:605) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av bam, m.m.

8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag

8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer

8.10 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620)

8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:11) om
ändring i socialtjänstlagen (1980:620)