Sekretess för ljuddämpare

Proposition 2021/22:185

Regeringens proposition 2021/22:185

Sekretess för ljuddämpare Prop.
  2021/22:185

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 mars 2022

Magdalena Andersson

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att uppgifter om ljuddämpare även i fortsättningen ska kunna omfattas av sekretess och att sekretessbestämmelserna ska förtydligas.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

1

Prop. 2021/22:185

2

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 3
2 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen  
  (2009:400)......................................................................................... 4
3 Ärendet och dess beredning .............................................................. 6
4 Allmänt om offentlighet och sekretess.............................................. 6
5 Sekretess för vapenregister och ärenden enligt vapenlagen .............. 7
  5.1 Sekretess för uppgifter som hänför sig till  
    vapenregister ...................................................................... 7
  5.2 Sekretess för uppgifter i ärenden enligt vapenlagen........... 9
6 Det finns behov av ändringar och förtydliganden ............................. 9
7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................... 11
8 Konsekvenser.................................................................................. 11
9 Författningskommentar................................................................... 12
Bilaga 1 Sammanfattning av utkastet till lagrådsremiss  
    Sekretess för ljuddämpare ................................................ 13
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna ................................. 14
Bilaga 3 Lagrådets yttrande ............................................................ 15
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022 ......... 16
1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2021/22:185
 

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

3

Sekretess gäller hos Polismyndigheten för uppgift i
ärende enligt vapenlagen (1996:67), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att skjutvapen enligt vapenlagen, ammunition eller ljuddämpare kommer till brottslig användning.

Prop. 2021/22:185

2Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 16 och 16 a §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

18 kap.

16 §1

Sekretess gäller för uppgift som Sekretess gäller för uppgift som
hänför sig till vapenregister enligt hänför sig till vapenregister enligt
vapenlagen (1996:67), om det inte vapenlagen (1996:67), om det inte
står klart att uppgiften kan röjas står klart att uppgiften kan röjas
utan fara för att vapen eller utan fara för att skjutvapen enligt
ammunition kommer till brottslig vapenlagen, ammunition eller
användning. ljuddämpare kommer till brottslig
  användning.

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i första stycket, hos

1.Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, och

2.Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamensregistret.

Sekretessen enligt första stycket gäller inte för uppgift i vapenregister om namn och adress för den som har tillstånd att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation eller för uppgifter i registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte. Sekretess gäller inte heller för uppgift i vapenregister om vilka typer av vapen som omfattas av ett tillstånd att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation.

16 a §2

Sekretess gäller hos Polismyndigheten för uppgift i

ärende enligt vapenlagen (1996:67), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning.

4 1 Senaste lydelse 2014:897.
2 Senaste lydelse 2014:633.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.

Prop. 2021/22:185

5

Prop. 2021/22:185

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen har i propositionen Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare (prop. 2021/22:46) föreslagit att ljuddämpare inte längre ska anses vara en sådan vapendel som jämställs med skjutvapen, utan i stället regleras på i princip samma sätt som ammunition. Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag och ändringen i vapenlagen träder i kraft den 1 juli 2022 (SFS 2022:132, prop. 2021/22:46, bet. 2021/22:JuU11, rskr. 2021/22:148).

Med anledning av det har ett utkast till lagrådsremiss om sekretess för ljuddämpare tagits fram inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet). En sammanfattning av utkastet finns i bilaga 1. Utkastets lagförslag överensstämmer med propositionens. Utkastet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2021/03845).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 10 februari 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

4 Allmänt om offentlighet och sekretess

  Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
  tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt 2 kap. 1 § TF har var och en rätt att
  ta del av allmänna handlingar. Den rätten får enligt 2 kap. 2 § TF begränsas
  endast om det krävs med hänsyn till vissa särskilda intressen som bl.a.
  intresset av att förebygga eller beivra brott. En sådan begränsning ska
  anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om det anses
  lämpligare i ett visst fall, i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar
  till. Den särskilda lag som avses är offentlighets- och sekretesslagen
  (2009:400), OSL.
  Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker
  muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat
  sätt (3 kap. 1 § OSL). En sekretessbestämmelse består i regel av tre
  huvudsakliga rekvisit, dvs. förutsättningar för bestämmelsens
  tillämplighet. Dessa rekvisit anger sekretessens föremål, räckvidd och
  styrka.
  Sekretessens föremål är den information som kan hemlighållas och
  anges i lagen genom ordet ”uppgift” tillsammans med en precisering av
  uppgiftens art. Sekretessens räckvidd bestäms vanligen genom att det i
  sekretessbestämmelsen preciseras att sekretessen för de angivna
6 uppgifterna bara gäller i en viss typ av ärende, i en viss typ av verksamhet
 

eller hos en viss myndighet. Sekretessens styrka bestäms normalt med Prop. 2021/22:185 hjälp av ett s.k. skaderekvisit. Man skiljer mellan raka och omvända

skaderekvisit. Med ett rakt skaderekvisit är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att sekretess endast gäller om det kan antas att en viss skada uppkommer om uppgiften röjs. Vid omvända skaderekvisit är utgångspunkten den motsatta. Uppgifterna får således bara lämnas ut om det står klart att de kan lämnas ut utan att viss skada uppstår. Sekretessen enligt en bestämmelse kan även vara absolut. En sådan bestämmelse är inte försedd med något skaderekvisit och de uppgifter som omfattas av bestämmelsen ska hemlighållas utan någon skadeprövning om uppgifterna begärs ut.

5Sekretess för vapenregister och ärenden enligt vapenlagen

5.1 Sekretess för uppgifter som hänför sig till vapenregister

Vapenregister enligt vapenlagen  
Vapenregistren ska enligt 1 a kap. 8 § vapenlagen (1996:67) ha till  
ändamål att underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt  
vapenlagen och ge information om sådana uppgifter som behövs för att  
förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda  
eller beivra brott med anknytning till skjutvapen.  
Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra fyra  
separata register: vapeninnehavarregistret, vapenregistret, vapenhandlar-  
registret och registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller  
målskytte (1 a kap. 7 §).  
Vapeninnehavarregistret innehåller uppgifter om personer och  
organisationer som har meddelats tillstånd enligt vapenlagen att inneha  
skjutvapen eller ammunition eller tillstånd att låna skjutvapen samt  
personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har  
tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden. Av vapeninnehavarregistret  
får det dock inte framgå vilka vapen som Försvarsmakten har tilldelat  
någon som tillhör hemvärnets personal.  
Vapenregistret ska innehålla uppgifter om de skjutvapen för vilka  
tillstånd till innehav har meddelats. Exempel på sådana uppgifter kan vara  
vapentyp, fabrikat, modell, kaliber och tillverkningsnummer. Registret ska  
vidare innehålla uppgifter om skjutvapen som har upphittats eller som  
anmälts stulna eller försvunna.  
Vapenhandlarregistret ska bl.a. innehålla uppgifter om personer och  
organisationer som har meddelats tillstånd att bedriva handel med  
skjutvapen eller som har meddelats tillstånd att ta emot skjutvapen för  
översyn eller reparation.  
I registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte  
finns uppgifter om sammanslutningar som har auktoriserats enligt  
vapenlagen. 7
 

Prop. 2021/22:185

8

Sekretess för vapenregister samt jaktkorts- och jägarexamensregistren

Av 18 kap. 16 § första stycket OSL framgår att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till vapenregister enligt vapenlagen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Att sekretessen gäller för uppgifter som ”hänför sig till” innebär att sekretess gäller både hos den registerförande myndigheten, Polismyndigheten, och hos de myndigheter som har direktåtkomst till registret (prop. 2013/14:110 s. 510). Av skaderekvisitet, som är omvänt, följer att sekretessen viker endast om det står klart att en uppgift kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning.

I samband med införandet av sekretessbestämmelsen anfördes bl.a. att vapen är stöldbegärlig egendom och att det därför fanns risk för att registren skulle utnyttjas för att ta reda på var det finns vapen att stjäla (prop. 1986/87:3 s. 20). Det anfördes vidare att förhållandena hade blivit sådana att det var motiverat att införa ett sekretesskydd för uppgifter i polisens vapenregister i syfte att motverka att vapen kommer till brottslig användning. Enligt departementschefen borde dock offentlighet vara huvudregeln för uppgifter i vapenregistren (prop. s. 21). Bestämmelsen utformades därför så att sekretess skulle gälla för en uppgift om det kunde antas att ett röjande skulle medföra fara för att vapen kommer till brottslig användning.

I januari 1992 ändrades bestämmelsen bl.a. så att ett omvänt skaderekvisit infördes. Som skäl anfördes bl.a. att det med relativt enkla metoder gick att få uppgifter om personers vapeninnehav ur databaserade register vilket medförde en betydande risk för att uppgifterna kunde användas för oseriösa ändamål (prop. 1990/91:130 s. 49 f.). Bestämmelsen ändrades vidare genom att ammunition lades till.

Av bestämmelsens andra stycke framgår att sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar, hos Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret och hos Naturvårdsvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamensregistret. I jaktförordningen (1987:905) finns bestämmelser om ovan nämnda register (se bl.a. 52 f–52 g §§). Genom sekretessen kan uppgifter om vem som har betalat viltvårdsavgift eller avlagt prov som ingår i jägarexamen hemlighållas.

Av 18 kap. 16 § tredje stycket OSL framgår att uppgifter i vapenregister om bl.a. namn och adress för den som har tillstånd att bedriva handel med eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation inte omfattas av sekretess. Som skäl för undantagsbestämmelsen har bl.a. anförts att vapenhandlare är näringsidkare och den omständigheten att någon ägnar sig åt handel med eller reparation av vapen därför normalt torde vara en uppgift som är allmänt bekant eller som ofta är förhållandevis enkel att få reda på. Det anfördes vidare att sekretessen begränsar möjligheterna för den som står i begrepp att handla med en person som påstår sig ha ett giltigt tillstånd för handel med en viss typ av vapen att kontrollera detta (prop. 2005/06:113 s. 49). Det framgår vidare att uppgifter i registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte inte omfattas av sekretess. Uppgifter som finns i det registret är i första hand uppgifter om

sammanslutningarnas namn och adressuppgifter (prop. 2013/14:226 Prop. 2021/22:185 s. 22).

5.2Sekretess för uppgifter i ärenden enligt vapenlagen

Enligt 18 kap. 16 a § OSL gäller sekretess hos Polismyndigheten för uppgift i ärende enligt vapenlagen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Föremålet för sekretessen är uppgift i ärende enligt vapenlagen. Sekretessen gäller således för uppgifter i ett ärende oavsett om uppgiften tillförts ett vapenregister eller inte (prop. 1999/2000:27 s. 72 f.). Av skaderekvisitet, som är omvänt, följer att sekretessen viker endast om det står klart att en uppgift kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Sekretessens räckvidd är begränsad på så sätt att bestämmelsen är primärt tillämplig endast hos Polismyndigheten.

Bestämmelsen ingick tidigare i 18 kap. 16 § OSL, men flyttades till denna nya paragraf i samband med att lagstiftningen sågs över med anledning av den nya polisorganisationen. Skälet till att bestämmelsen flyttades var att man ville markera att sekretessen i polisärenden, till skillnad från den sekretess som gäller för uppgift som hänför sig till vapenregister enligt vapenlagen, endast gäller hos Polismyndigheten (prop. 2013/14:110 s. 510 och 641).

Enligt 35 kap. 23 § OSL gäller sekretess hos Polismyndigheten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ärende enligt vapenlagen, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller med ett rakt skaderekvisit.

6Det finns behov av ändringar och förtydliganden

Regeringens förslag: Sekretess ska gälla för uppgift som hänför sig till vapenregister enligt vapenlagen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att skjutvapen enligt vapenlagen, ammunition eller ljuddämpare kommer till brottslig användning.

Sekretess ska vidare gälla hos Polismyndigheten för uppgift i ärende enligt vapenlagen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att skjutvapen enligt vapenlagen, ammunition eller ljuddämpare kommer till brottslig användning.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.

9

Prop. 2021/22:185

10

Skälen för regeringens förslag

Ljuddämpare ska inte längre jämställas med skjutvapen

Med skjutvapen förstås enligt 1 kap. 2 § vapenlagen vapen med vilka kulor, hagel, harpuner eller andra projektiler kan skjutas ut med hjälp av krutladdningar, kolsyreladdningar, komprimerad luft eller andra liknande utskjutningsmedel. Av 1 kap. 3 § vapenlagen framgår att bl.a. olika vapendelar som exempelvis slutstycken, ljuddämpare, eldrör, pipor, stommar och lådor jämställs med skjutvapen. Tillståndspliktiga vapendelar registreras på samma sätt som tillståndspliktiga vapen i vapenregistren.

I propositionen Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare (prop. 2021/22:46) har regeringen föreslagit en ändring i vapenlagen som innebär att ljuddämpare inte längre ska anses utgöra en sådan vapendel som jämställs med skjutvapen, utan i stället regleras på i princip samma sätt som ammunition. Ändringen i vapenlagen som träder i kraft den 1 juli 2022 innebär bl.a. att ljuddämpare tas bort i uppräkningen i 1 kap. 3 § f vapenlagen (SFS 2022:132, prop. 2021/22:46, bet. 2021/22:JuU11, rskr. 2021/22:148). I fortsättningen är det endast de som innehar en ljuddämpare utan att ha ett vapen för skjutning som ljuddämparen passar till som kommer behöva ansöka om tillstånd för ljuddämpare. Ändringen innebär vidare att Polismyndigheten ska registrera personer och organisationer som har meddelats tillstånd att inneha ljuddämpare i vapeninnehavarregistret.

Om en person eller organisation innehar ljuddämpare och ett vapen bör uppgiften om ljuddämpare kunna omfattas av sekretess eftersom denna uppgift indikerar att även vapen finns, vilket kan leda till t.ex. stöld av vapnet. Eftersom sekretessbestämmelserna i 18 kap. 16 och 16 a §§ OSL syftar till att motverka att vapen kommer till brottslig användning bör uppgiften om ljuddämpare alltså omfattas av sekretessbestämmelserna i denna situation. En konsekvens av att ljuddämpare inte längre jämställs med skjutvapen kommer dock bli att skaderekvisitet inte omfattar uppgifter om ljuddämpare i sig. Ljuddämpare kan dock vara åtråvärda i kriminella kretsar (se prop. 2021/22:46 s. 21).

Ljuddämpare bör även fortsättningsvis kunna omfattas av sekretess och skaderekvisiten bör förtydligas

Om det finns uppgifter i vapenregistren om personer och organisationer som innehar ljuddämpare och dessa uppgifter inte kan hindras från att lämnas ut på grund av att skaderekvisitet inte omfattar ljuddämpare finns det en risk att uppgifterna används för att kartlägga var det är möjligt att stjäla ljuddämpare. Detsamma gäller i ärenden enligt vapenlagen. Den nuvarande sekretessregleringen kan omfatta uppgifter om ljuddämpare och denna möjlighet bör finnas kvar även om ljuddämpare inte längre jämställs med skjutvapen. Ammunition omfattas sedan tidigare av skaderekvisitet och genom ändringen i vapenlagen är utgångspunkten att ljuddämpare ska regleras på samma sätt som ammunition. Mot denna bakgrund bör 18 kap. 16 och 16 a §§ OSL ändras genom att ordet ljuddämpare läggs till.

I samband med dessa ändringar är det vidare lämpligt att förtydliga vad som avses med ”vapen” i bestämmelsernas skaderekvisit eftersom detta

begrepp kan riskera att ge upphov till oklarheter. Det finns därför Prop. 2021/22:185 anledning att justera bestämmelserna genom att byta ut ordet ”vapen” till

”skjutvapen enligt vapenlagen”.

7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2022. Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångs-

bestämmelser.

Utkastets förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt om förslaget eller

bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft samtidigt som lagändringarna med anledning av propositionen Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare (prop. 2021/22:46), vilket är den 1 juli 2022.

Det bedöms inte behövas några övergångsbestämmelser.

8Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslaget innebär att ljuddämpare även i fortsättningen kommer att kunna omfattas av sekretess. Förslaget kan vidare underlätta tillämpningen av bestämmelserna. Det får inte några andra konsekvenser.

Utkastets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna instämmer i bedömningen eller har inte några

invändningar mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Ljuddämpare kan vara åtråvärda i kriminella kretsar. Förslaget innebär att uppgifter om ljuddämpare även i fortsättningen kommer att kunna omfattas av sekretess. Genom att det förtydligas att bestämmelserna ska anses omfatta samtliga skjutvapen och vad som jämställs med skjutvapen kan tillämpningen underlättas. Förslaget bedöms inte få några andra konsekvenser.

11

Prop. 2021/22:185 9 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

18 kap.

16§ Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till vapenregister enligt vapenlagen (1996:67), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att skjutvapen enligt vapenlagen, ammunition eller ljuddämpare kommer till brottslig användning.

Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i första stycket, hos

1.Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, och

2.Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamensregistret. Sekretessen enligt första stycket gäller inte för uppgift i vapenregister om namn

och adress för den som har tillstånd att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation eller för uppgifter i registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte. Sekretess gäller inte heller för uppgift i vapenregister om vilka typer av vapen som omfattas av ett tillstånd att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation.

Paragrafen reglerar sekretess för uppgift som hänför sig till vapenregister enligt vapenlagen och för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret och jägarexamensregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Första stycket ändras genom att ordet ljuddämpare läggs till och att ordet vapen ändras till skjutvapen enligt vapenlagen. Genom ändringen är bestämmelsen tillämplig på ljuddämpare, även om ljuddämpare inte längre jämställs med skjutvapen vid tillämpning av vapenlagen. Dessutom förtydligas det att bestämmelsen omfattar samtliga vapen och vapendelar som omfattas av begreppet skjutvapen enligt vapenlagen och vad som enligt vapenlagen jämställs med skjutvapen.

16 a § Sekretess gäller hos Polismyndigheten för uppgift i ärende enligt vapenlagen (1996:67), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att skjutvapen enligt vapenlagen, ammunition eller ljuddämpare kommer till brottslig användning.

Paragrafen reglerar sekretess för uppgift i ärende enligt vapenlagen hos Polismyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Paragrafen ändras genom att ordet ljuddämpare läggs till och att ordet vapen ändras till skjutvapen enligt vapenlagen. Genom ändringen är bestämmelsen tillämplig på ljuddämpare, även om ljuddämpare inte längre jämställs med skjutvapen vid tillämpning av vapenlagen. Dessutom förtydligas det att bestämmelsen omfattar samtliga vapen och vapendelar som omfattas av begreppet skjutvapen enligt vapenlagen och vad som enligt vapenlagen jämställs med skjutvapen.

12

Sammanfattning av utkastet till lagrådsremiss Sekretess för ljuddämpare

I utkastet till lagrådsremiss lämnas förslag på ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att uppgifter om ljuddämpare även i fortsättningen ska kunna omfattas av sekretess och att sekretessbestämmelserna förtydligas.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Prop. 2021/22:185 Bilaga 1

13

Prop. 2021/22:185 Förteckning över remissinstanserna
Bilaga 2  
  Efter remiss har yttrande lämnats av Kammarkollegiet, Kammarrätten i
  Stockholm, Naturvårdsverket, Polismyndigheten och Riksdagens
  ombudsmän.

14

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2022-02-21

Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Anna-Karin Lundin samt justitierådet Malin Bonthron

Sekretess för ljuddämpare

Enligt en lagrådsremiss den 10 februari 2022 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Jaennice Fährlin.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 2021/22:185 Bilaga 3

15

Prop. 2021/22:185

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022

Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson

Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar proposition Sekretess för ljuddämpare

16

Ärendet är avslutat

Händelser

Inlämnad: 2022-03-22 Bordlagd: 2022-03-22 Hänvisad: 2022-03-23 Motionstid slutar: 2022-04-06

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter (1)