Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen

Proposition 1993/94:169

Regeringens proposition
1993/94:169

Överenskommelse om investeringar i trafikens
infrastruktur i Göteborgsregionen

Prop.

1993/94:169

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Mats Odell

(Kommunikationsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redogörs för innehållet i den slutliga överenskommelsen
om trafik och miljö i Göteborgsregionen. Överenskommelsen som
godkänts av de regionala parterna innebär att syftet med principupp-
görelsen den 11 januari 1991 kan uppnås i sina huvuddrag.

Vidare läggs fram förslag till stattiga lånegarantier om 260 miljoner
kronor som skall användas till förberedelsearbeten för de vägtullfinansi-
erade vägprojekten samt avgiftssystemets utveckling.

Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner att regeringen
betalar ut bidrag till kollektivtrafikinvesteringar i enlighet med den
slutliga överenskommelsen.

1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 169

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:169

1      Förslag till riksdagsbeslut...................... 3

2     Ärendet och dess beredning .................... 3

2.1   Storstadsforhandlingama .................. 3

2.2   Göteborgsöverenskommelsen ............... 4

2.2.1 Kollektivtrafik och miljöåtgärder ......... 5

2.2.2 Vägtrafik........................ 6

2.2.3 Finansiering...................... 8

2.2.4 Vägtullar........................ 8

2.3   Remissbehandling av Göteborgsöverenskommelsen . .   9

3     Göteborgsöverenskommelsen och de ursprungliga målen

med storstadsforhandlingama.................... 11

3.1 Vägtullar............................ 11

4     Garantier for förberedelsearbeten................. 12

5      Särskilt statsbidrag till kollektivtrafikinvesteringar....... 13

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 24 mars 1994 ............................... 14

1    Förslag till riksdagsbeslut                           Prop. 1993/94:169

Regeringen föreslår att riksdagen

1.   bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa garantier
för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna inom en ram
om högst 260 miljoner kronor (avsnitt 4),

2.  bemyndigar regeringen att uppdra åt Vägverket att bilda ett finan-
sieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen (avsnitt 5),

3.   godkänner att regeringen betalar ut bidrag till kollektivtrafik-
investeringar (avsnitt 5).

2   Ärendet och dess beredning

2.1 Storstadsforhandlingama

År 1990 tillkallade regeringen tre förhandlare för de tre storstadsregio-
nerna med uppdrag att tillsammans med berörda parter skapa överens-
kommelser om trafiksystemen i resp, region. Syftet var att i dessa
regioner förbättra miljösituationen, öka tillgängligheten samt skapa
bättre förutsättningar för utveckling.

Överenskommelser redovisades av de tre förhandlarna i januari 1991.
För Göteborgsregionen var uppgörelsen preliminär i avvaktan på kom-
munernas godkännande. Partilie kommun kom att motsätta sig uppgörel-
sen med avseende på E6:ans föreslagna östliga sträckning. Även Möln-
dals kommun motsatte sig i ett senare förhandlingsskede E6:ans östliga
sträckning. Vägverket fick regeringens uppdrag att slutföra förhand-
lingarna med de berörda kommunerna. I juni 1993 slöts en slutlig prin-
cipöverenskommelse som resp, kommun skulle godkänna. I december
1993 rapporterade Vägverket till regeringen att kommunerna hade god-
känt överenskommelsen.

En slutlig överenskommelse för Stockholmsregionen redovisades för
regeringen i september 1992. För Malmöregionen har en slutlig över-
enskommelse träffats med berörda parter i juni 1992.

De preliminära överenskommelserna redovisades för riksdagen våren
1991 i propositionen Näringspolitik för tillväxt (prop. 1990/91:87).
Riksdagen ansåg att ett fullföljande av uppgörelserna skulle leda till att
en angelägen utveckling främjades varför det var angeläget att uppgörel-
serna kunde genomföras (bet. 1990/91 :TU24, rskr. 1990/91:286).
Riksdagen medgav att sammanlagt 5,5 miljarder kronor fick tas i an-
språk av anslaget Investeringar i trafikens infrastruktur för ett fullföljan-
de av överenskommelserna under förutsättning att syftet med uppgörel-
serna kunde uppnås i sina huvuddrag.

En lägesbeskrivning av forhandlingsläget i Göteborg samt de slutliga
överenskommelserna i Stockholm (Dennis H) och Malmö redovisades                 3

för riksdagen i prop. 1992/93:100 bil. 7. Regeringen beslöt i januari Prop. 1993/94:169
1992 att till Göteborgsregionens lokaltrafik AB i förskott utbetala ett
bidrag på 25 miljoner kronor till anläggning av Örgryte station i Göte-
borg. I januari 1993 beslöt regeringen, på villkor att medlen återbetalas
om inte en slutlig överenskommelse skulle komma till stånd, att utbetala
200 miljoner kronor till Göteborgs kommun. Medlen skulle användas
till den utbyggnad och upprustning av spårvägsnätet som ingår i Göte-
borgsöverenskommelsen.

Stockholms- och Göteborgsöverenskommelsema innehåller båda
vägobjekt som enligt överenskommelserna skall lånefinansieras och
betalas med vägtullar. De förutsatta in farts tu Ilarna skall ge en viss
dämpning av trafiken i innerstadsområdena.

Regeringen har begärt en redovisning enligt 6 kap. 2 § lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. av berörda kommu-
ner om hur dessa i sin planering enligt plan- och bygglagen (1987:10)
avser att tillgodose intressen som rör hushållningen med naturresurser i
de områden som berörs av Göteborgsöverenskommelsen. Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län skall i samråd med Länsstyrelserna i Hall-
lands och Älvsborgs län sammanställa kommunernas redovisning och
bl.a. redovisa vad överenskommelsen som helhet innebär för miljön
samt rapportera till regeringen senast den 15 augusti 1994. Härigenom
får regeringen en samlad bild av hur hushållningsfrågoma behandlas i
överenskommelsens genomförandeskede samt vad överenskommelsen
innebär för miljön.

Regeringen har i propositionen Finansiering av vissa väginvesteringar
i Stockholms län m.m. (prop. 1993/94:86) föreslagit att Vägverket
tillfälligt får ta 80 miljoner kronor i anspråk for förberedelsearbeten för
utbyggnad av vägsystemet i Göteborg.

2.2 Göteborgsöverenskommelsen

I regeringens proposition Näringspolitik för tillväxt (prop. 1990/91:87)
har en detaljerad redovisning av den preliminära överenskommelsen
lämnats. Överenskommelsen syftar till att genom åtgärder i det samlade
trafiksystemet förbättra regionens miljösituation, öka tillgängligheten
samt skapa bättre förutsättningar för regionens utveckling. Överenskom-
melsen omfattar huvudområdena kollektivtrafik, regionaltåg och vägar.

Den preliminära överenskommelsen förutsatte bl.a. att en ny väg E 6
skulle byggas som en ringled öster om Göteborgs tätort. De totala
effekterna av en ringled med den föreslagna sträckningen ifrågasattes
och en av de berörda kommunerna, Partilie, motsatte sig förslaget.
Även Mölndals kommun kom senare att ställa sig tveksam till en ny
sträckning av E 6 i kommunens nordöstra del. Vägverket hade på upp-
drag av regeringen redovisat en utredning med förslag till en annan
huvudsträckning av väg E 6 närmare Göteborgs tätort. Regeringen gav
mot denna bakgrund Vägverket i uppdrag att slutföra förhandlingarna.
Detta förhandlingsarbete har nu slutförts och Vägverket har till rege-
ringen redovisat en slutlig överenskommelse i vilken parterna är över-

ens om - när det gäller väg E 6 - att den totalt bästa lösningen är att Prop. 1993/94:169
väg E 6 ligger kvar i sin nuvarande sträckning. Det föreligger således
nu en av samtliga berörda parter godkänd överenskommelse.

Den slutliga överenskommelsen avser investeringar i kollektivtrafik-
anläggningar, miljöåtgärder och trafikleder under perioden 1994-2003
på sammanlagt drygt 9 miljarder kronor. I överenskommelsen förutsätts
att staten svarar för väginvesteringar om sammanlagt 860 miljoner
kronor inom ramen för anslaget Byggande av vägar. Staten förutsätts
även finansiera stora delar av kollektivtrafiksatsningama på 1 610 mil-
joner kronor i huvudsak genom de extra statliga bidrag till regionen
som riksdagen tidigare beslutat om men även genom LTA-anslaget.
Även kommunerna bidrar till satsningar på kollektivtrafiken. De reste-
rande väginvesteringarna i uppgörelsen på drygt 6 miljarder kronor
skall finansieras med vägtullar. Nettointäkten från avgiftssystemet be-
räknas till 500 miljoner kronor per år. Därmed möjliggörs en lånefinan-
siering som säkerställer vägobjektens genomförande under en 1 O-års-
period och med en återbetalningstid på 20 år.

2.2.1 Kollektivtrafik och miljöåtgärder

Den slutliga överenskommelsen innehåller investeringar i kollektivtra-
fiken i Göteborgsområdet som avses ge ökad tillgänglighet för regionens
invånare till bostäder, arbetsplatser, service m.m. och en bättre miljö
genom minskad bilanvändning. Överenskommelsen kan sammanfattas på
följande sätt:

- Kollektivtrafiksystemet rustas upp och kompletteras for att bli mer
konkurrenskraftigt i förhållande till biltrafiksystemet. Eventuellt kan
också nya trafiksystem utvecklas.

- Modem informationsteknologi utnyttjas i ett nytt effektivt trafikstyr-
ningssystem för att ge ökad kapacitet och säkerhet i kollektivtrafiken.

- Nya infartsparkeringar och regionala kollektivtrafikterminaler byggs
för att reducera biltrafiken och ett nät av busskörfält för snabbare
resor utvecklas.

- Åtgärder for bättre miljö genomfors i särskilt utsatta bostadsområden.

Bullerskydd, fasadåtgärder och andra typer av åtgärder mot buller
utförs.

- Miljövänliga fordon införs, bl.a. naturgasdrivna bussar.

- Investeringar i tågtrafiken genomfors för att öka det kollektiva resan-
det på längre sträckor, när ekonomiska och marknadsmässiga förut-
sättningar föreligger.

Kostnaderna for dessa satsningar på kollektivtrafik och miljöåtgärder Prop. 1993/94:169
uppgår till 1 700-1 800 miljoner kronor.

2.2.2 Vägtrafik

Överenskommelsen syftar till att säkerställa att huvudvägnätet i den
centrala delen av Göteborgsregionen skall fungera under överblickbar
framtid (15-20 år). Detta gäller särskilt väg E 6.

För att uppnå detta erfordras att det statliga huvudvägnätet i Göte-
borgsregionen byggs om och kompletteras i sådan omfattning att väg-
systemet medverkar till måluppfyllelsen - bättre miljö, ökad trafiksäker-
het, ökad tillgänglighet och förbättrade möjligheter till regional utveck-
ling.

Investeringarna omfattar följande:

Åtgärder direkt kopplade till väg E 6:

1.   Ny länk E 6 Nord-E 20 med ny bro över Göta älv vid Lärje,
tunnel under höjdpartiema öster om Alelyckan samt bro över
Säveån och Sävenäs spårområde med anslutning till nuvarande
Torpamotet. Genom denna utbyggnad fås en kraftig trafikavlast-
ning av Tingstadstunneln men också av Marieholms- och Gamle-
stadsområdena.

2.   Ombyggnad av nuvarande E 6 på sträckan Olskroksmotet-Kalle -
bäcksmotet med bl.a. utbyggnad av Ullevimotet och Ullevigatan
samt kompletteringar i Örgryte- och Kallebäcksmoten.

3.   En utbyggnad av nuvarande väg E 6 till tre körfält i vardera rikt-
ningen på sträckan Åbromotet-Kallebäcksmotet, överdäckning av
E 6 och järnvägen i Mölndals centrala delar samt nya och bättre
av- och påfartsramper. Vidare ingår miljöförbättrande åtgärder
längs E 6.

Åtgärder på de öst-västliga huvudlederna:

4.   Omläggning av Götaleden i tunnel, varigenom cityområdet återges
för den för miljön så värdefulla kontakten med älven och mycket
positiva effekter fås för framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö.

5.   Omläggning av Bräckeleden i tunnel (Lundbytunneln) som avlastar
befintliga trafikleder bl.a. från den tunga trafiken till de stora indu-
stri- och hamnanläggningarna på västra Hisingen. Trafikbarriären
elimineras och miljö och trafiksäkerhet förbättras avsevärt.

Åtgärder på Väster- och Söderleden:

Prop. 1993/94:169

6-7. Ombyggnad till planskilda korsningar samt åtgärder i Gnistängs-
tunneln. Resultatet av denna komplettering blir ökad framkom-
lighet och säkerhet, men också andra positiva effekter for bl.a.
miljön genom att trafik genom centrala staden flyttas ut till
ledema.

Finansiering

Bilavgifter

Bilavgifter

Bilavgifter

Bilavgifter

Statl väganslag

Statl väganslag

Statl väganslag

Objekt

Östra Länken
E6 Olskroksm. -

E6 Mölndal
Götatunneln
Lundbytunneln
Västerleden
Söderleden

Kostnad

2500

Kallebäcksm. 325

1870

1600

700

100

60

7155

GÖTEBORGS-
PROJEKTEN

SUMMA

2.2.3 Finansiering                                                   Prop. 1993/94:169

Åtgärder i överenskommelsen finansieras med statliga och kommunala
anslag samt vägtullar. Anslag, bidrag och avgifter i överenskommelsen
avser prisnivå januari 1992 och förutsätts justeras med hänsyn till för-
ändringar i penningvärdet.

En stor del av kostnaderna för genomförandet av infrastruktursats-
ningama kommer att bäras av biltrafiken och därmed av invånarna i
Göteborgsregionen.

I statens föreslagna åtagande ingår det extra bidrag till regionen för
kollektivtrafiksatsningar m.m. på 1 500 miljoner kronor som riksdagen
tidigare beslutat om samt 110 miljoner kronor från LTA-anslaget. Det
statliga bidraget betalas ut till resp, mottagare när överenskommelsen
slutligen godkänts. Medlen betalas ut i förskott i takt med att fördel-
ningsansvarig mottagare lättar beslut om objektets slutförande i näst-
följande års investeringsplan. Under avtalsperioden skall staten dess-
utom svara för byggandet av Lundbytunneln och planskilda korsningar
på Söder- och Västerleden för sammanlagt 860 miljoner kronor.

När överenskommelsen slutligt godkänts skall medel avsatta till redan
utförda objekt i enlighet med ”Principöverenskommelse mellan staten
och kommunerna i Göteborgsregionen 1991-01-11” betalas ut.

2.2.4 Vägtullar

Vägverket åtager sig enligt överenskommelsen att som huvudman finan-
siera och genomföra de projekt som skall betalas med vägtullar. Åta-
gandet grundar sig dels på att en avgift på 10 kronor kan komma att tas
ut från år 1995, dels att den årliga nettointäkten uppgår till 500 miljoner
kronor, allt uttryckt i penningvärdet den 1 januari 1992. Nettointäkten
har bedömts utifrån en avgift för personbil på 10 kronor. Avgiften för
bussar och lastbilar blir högre. Avgifterna tas upp vid betalstationer vid
inpassering i bilavgiftsområdet. Utfart från området är fri.

Investeringarna förutsätter lånefinansiering med en beräknad åter-
betalningstid på 20 år och avgiftsnivåer som säkerställer objektens ge-
nomförande under en 1 O-årsperiod.

Merkostnader för drift och underhåll av avgiftsfinansierade vägobjekt
förutsätts inrymmas i den årliga nettointäkten under avtalstiden. Betal-
systemet skall avvecklas när upptagna lån är återbetalda. I överenskom-
melsen förutsätts att moms inte utgår på bilavgifter eller att den till fullo
kompenseras.

Prop. 1993/94:169

2.3 Remissbehandling av Göteborgsöverenskommelsen

Kommunikationsdepartementet har inhämtat Statskontorets, Riksrevi-
sionsverkets och Riksgäldskontorets synpunkter på Göteborgsöverens-
kommelsen. Statskontoret avstod från att yttra sig. De andra två instan-
sernas yttranden sammanfattas i det följande.

Riksgäldskontoret förutsätter att lånen skall garanteras av staten. Prop. 1993/94:169
Vidare utgår kontoret från att finansieringen skall läggas upp på samma
sätt som for lånen till väginvesteringar i Stockholms län.

Riksgäldskontoret anser att det är väsentligt att eventuella statliga
lånegarantier för finansieringen av Göteborgsöverenskommelsen utfär-
das av kontoret.

Riksrevisionsverket tar upp tre huvudsakliga synpunkter; de många
osäkerhetsfaktorerna, avgifterna och deras storlek samt oklara miljö-
effekter.

När det gäller osäkerheten anför verket att överenskommelsens objekt
endast är principiella till sträckning och utformning och att detta med
hänvisning till de besvärliga grundförhållandena i Göteborgsregionen
skulle innebära mycket stora osäkerheter i de angivna kostnaderna.

Verkets synpunkter på frågan om avgift eller skatt kan sammanfattas
till att på grund av den ringa kopplingen mellan prestation och avgift är
avgiften en skatt.

Vidare påpekar verket oklarheten beträffande vem som skall be-
stämma om storleken på avgifterna och om det är det föreslagna bola-
gets styrelse eller styrgruppen som fattar beslut om storleken. Denna
oklarhet finner verket otillfredsställande då den kan komma att innebära
att Vägverket får majoritetsinflytande över avgiftssättningen. Det är
principiellt felaktigt att samma part som ansvarar för genomförandet får
för stort inflytande på avgiftsnivån. Incitamenten att hålla nere kost-
naderna minskar väsentligt.

Riksrevisionsverket anför vidare att den valda avgiftszonen inte ger
mest trafikminskning i regionen eller trafiklättnader i innerstaden men
däremot störst intäkter. Avgifterna skall tas ut till dess lånen är betalda,
enligt beräkningarna efter högst 20 år. Verket drar slutsatsen att avgif-
ternas syfte främst är finansiering och inte styrning av bilismen för att
gagna miljön, annat än temporärt. Verket efterlyser en redovisning av
de långsiktiga effekterna av de planerade investeringarna.

10

3 Göteborgsöverenskommelsen och de
ursprungliga målen med storstadsförhandlingarna

Regeringens förslag: Vägverket skall ges i uppdrag att bilda ett
särskilt finansieringsbolag för lånefinansieringen.

Regeringens bedömningar: Den överenskommelse som träffats
mellan parterna i Göteborgsregionen innebär att syftet med prin-
cipuppgörelsen den 11 januari 1991 kan uppnås i sina huvuddrag.
Överenskommelsen bör därför ligga till grund för fortsatt utbetal-
ning av de särskilda statsbidragen till kollektivtrafiken enligt
överenskommelsens intentioner.

Fortsatt förberedelsearbete bör bedrivas av Vägverket för de
vägtullsfinansierade vägprojekten.

De två större förändringar som har skett i förhållande till princip-
överenskommelsen är dels att planerna på en östlig sträckning av en ny
väg E 6 slopats och ersatts med en satsning på nuvarande huvudvägnät
med väg E 6 i bibehållen sträckning genom Göteborg, dels att sats-
ningen på Västtåg har ändrats från infrastrukturinvesteringar till inköp
av rullande materiel. Regeringens bedömning är att båda dessa föränd-
ringar leder till en bättre måluppfyllelse än den ursprungliga lösningen.
Den påbörjade bidragsgivningen till kollektivtrafikinvesteringama bör
fortsätta enligt överenskommelsens intentioner. När det gäller väg-
investeringarna och vägtullsystemet krävs ytterligare utredningar vad
gäller detaljutformningen. Eftersom väginvesteringarna till stor del skall
lånefinansieras bör även utrednings- och projekteringsarbetet lånefinan-
sieras.

I likhet med Stockholmsregionen skall ett finansieringsbolag med
Vägverket som majoritetsägare bildas. Som första uppgift skall detta
bolag med stöd av Riksgäldskontorets borgen ta upp lån som skall täcka
Vägverkets kostnader för förberedelsearbetena.

3.1 Vägtullar

I Göteborgsöverenskommelsen förutsätts att merparten av väginveste-
ringarna skall finansieras med vägtullar. I proposition (prop.
1993/94:86) har regeringen angett att en utredare skall tillsättas vars
uppdrag skall vara att med utgångspunkt i finansieringsbehovet värdera
och komplettera hittills framtagna och under närmaste tiden kommande
underlag om vägtullamas utformning, redovisa förslag till lagstiftning
och ge förslag till tekniska system för vägtullama. Härvid skall utreda-
ren beakta vad Trafik- och klimatkommittén kan komma att föreslå
beträffande miljözoner. Utredaren kommer att ges i uppgift att pröva
förutsättningarna för en differentiering av vägtullama som utan att

Prop. 1993/94:169

11

äventyra finansieringen bidrar till att uppnå miljömålen i överenskom- Prop. 1993/94:169
melsen. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 1 mars 1995.

4 Garantier för förberedelsearbeten

Regeringens förslag: Vägobjekt till en kostnad av ca 6 miljarder
kronor skall betalas med vägtullar. Vissa förberedelsearbeten
pågår finansierade från sjätte huvudtitelns ramanslag Byggande av
vägar men ytterligare förberedelsearbeten måste komma i gång.
Staten skall ställa en lånegaranti på högst 260 miljoner kronor for
att finansiera fortsatta förberedelsearbeten.

För att kunna planera och projektera de i överenskommelsen ingå-
ende objekten, förbereda och utveckla avgiftssystemet, starta och ge-
nomföra vissa smärre byggnadsobjekt krävs 260 miljoner kronor fram
till halvårsskiftet 1995. Det smärre objekt som avses ingår i projektet
”ombyggnad av nuvarande E 6 på sträckan Olskroksmotet-Kallebäcks-
motet” och innebär bl.a. en komplettering av nuvarande Ullevimotet
med en avfartsramp och en ombyggnad av Ullevigatan. Delprojektet
innebär att en angelägen överföring av trafik till den centrala infarts-
leden Ullevigatan som i dag belastar lokalgator i området kan genom-
föras relativt omgående.

Bakgrunden till regeringens förslag är att det, för att kunna projek-
tera och ta fram underlag till den fortsatta prövningen av de enskilda
objekten, krävs en längre gående projektering än de översiktliga studier
som hittills har genomförts. Regeringen avser att återkomma till riks-
dagen med förslag om ställningstagande till finansiering av hela eller
delar av Göteborgsöverenskommelsen efter det att bl.a. följande under-
lag har framkommit:

- Förslag från den särskilda utredaren som skall tillsättas för att utreda
och komma med förslag till avgiftssystemets utformning.

- Kommunernas och länsstyrelsernas avrapportering enligt 6 kap. 2 §
NRL till regeringen den 15 augusti 1994.

- Göteborgsregionens kommunalförbunds miljökonsekvensanalys av
överenskommelsen.

Den osäkerhet om de samlade ekonomiska och miljömässiga konse-
kvenserna som bl.a. Riksrevisionsverket påtalat bör på detta sätt klar-
läggas innan slutlig ställning tas till genomförandet av hela eller delar
av Göteborgsöverenskommelsen. Lånegarantierna innebär inte något
ställningstagande till de olika projektens utformning eller exakta lokali-
sering. Projekten skall före genomförandet prövas på sedvanligt sätt

12

med tillämpning av gällande lagstiftning. För detta ställningstagande Prop. 1993/94:169
krävs också en bedömning av hur det föreslagna genomförandet av
överenskommelsen påverkar förutsättningarna för det regionala och
lokala näringslivet.

5 Särskilt statsbidrag till kollektivtrafik-
investeringar

Regeringens förslag: Statsbidrag om sammanlagt 1 610 miljoner
kronor till kollektivtrafikinvesteringar skall betalas ut enligt vad
som anges i överenskommelsen.

Genomförandet av Göteborgsöverenskommelsens kollektivtrafikdel
har i vissa delar redan kommit igång. I enlighet med överenskommelsen
skall staten nu till Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalför-
bund och Göteborgsregionens lokaltrafik AB (GLAB) betala ut statliga
bidrag enligt tabellen nedan. Enligt överenskommelsen skall medlen
betalas ut i förskott i takt med att fördelningsansvarig mottagare fattar
beslut om objektets utförande i nästföljande års investeringsplan. Hittills
har Göteborgs kommun erhållit 200 miljoner kronor och GLAB 25 mil-
joner kronor. Göteborgs kommun och Göteborgsregionen planerar att
fram t.o.m. år 1995 att investera totalt 635 miljoner kronor inkl, de
förskotterade medlen. GLAB planerar att fram till år 1995 investera
185 miljoner kronor inkl, de förskotterade 25 miljoner kronor som
använts till bidrag till utbyggnaden av Lisebergsstationen. Fördelningen
av medel på olika typer av objekt framgår av tabellen nedan.

- Upprustning och komplettering av befintligt spårvägssystem .

- Nytt trafikstymingssystem.

- Naturgasbussar.

Summa bidrag till Göteborgs kommun under perioden:      1 080 mkr

- Infartsparkeringar och regionala terminaler.

- Busskörfält.

- Miljöskyddsåtgärder.

Summa bidrag till Göteborgsregionens kommunalförbund
under perioden:                                          270 mkr

- ”Västtåg”.

- Lisebergs station.

Summa bidrag till GLAB under perioden:

260 mkr

13

Kommunikationsdepartementet                        Prop. 1993/94:169

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,

Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck,

Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Odell

Regeringen beslutar proposition 1993/94:169 Överenskommelse om
investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen.

14

gotab 46269, Stockholm 1994