om statligt engagemang för lösning av krisen i Sparbanken Första AB

Proposition 1991/92:168

Regeringens proposition
1991/92:168

om statligt engagemang för lösning av krisen i

Sparbanken Första AB

Prop.

1991/92:168

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 9 april 1992 för de åtgärder och ändamål som fram-
går av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Bo Lundgren

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten medverkar till en lösning av den ekono-
miska krisen i Sparbanken Första AB på så sätt att staten genom riksgälds-
kontoret skall dels lämna ett lån på 3,8 miljarder kronor till Sparbanksstiftel-
sen Första som i sin tur lämnar det lånade beloppet som ett ovillkorat aktie-
ägartillskott till Sparbanken Första AB, dels gå i borgen för ett lån på högst
3,5 miljarder kronor till de elva sparbanksstiftelser som äger aktier i Spar-
banksgruppen AB, vilket belopp stiftelserna i sin tur också lämnar till Spar-
banken Första AB som aktieägartillskott eller liknande. Det är inte avsikten
att någon avgift skall utgå för det statliga borgensåtagandet. Som säkerhet
för statens engagemang pantsätter stiftelserna 70 % av sina aktier i Spar-
banksgruppen AB.

Förutsättningar för det statliga engagemanget är att Sparbanken Första
AB och de elva dotterbankerna i Sparbanksgruppen fusioneras till en enda
bank, Sparbanken Sverige AB, och att de delar av Sparbanken Första AB:s
lånestock som kan antas komma att vålla väsentliga kreditförluster överlåts
till ett särskilt bolag vars enda uppgift skall vara att avveckla lånestocken
med bästa möjliga ekonomiska resultat.

Den statliga garantin (prop. 1991/92:63, NU12, rskr. 52) för ett lån från
Sparbankernas Bank till Sparbanken Första AB upphör när det statliga lånet
till Sparbanksstiftelsen Första lämnas.

1 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 168

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 1992

Prop. 1991/92:168

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thur-
din, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Proposition om statligt engagemang för lösning av
krisen i Sparbanken Första AB

1 Bakgrund

Riksdagen godkände den 11 december 1991 att staten garanterade ett ränte-
fritt lån på 3,8 miljarder kronor från Sparbankernas Bank till Sparbanken
Första AB (Första) (prop. 1991/92:63, NU12, rskr. 52). I propositionen re-
dogjordes närmare för bakgrunden till händelseutvecklingen, det ekono-
miska läget för Första och för den då träffade uppgörelsen med sparbanks-
sektorn.

Mellan regeringen och de berörda parterna på sparbankssidan träffades
därefter ett avtal den 20 december 1991, vari närmare reglerades de villkor
m.m. som skulle gälla för den statliga garantin. Den avtalade lösningen inne-
bar bl.a. att lånebeloppet återplacerades i Sparbankernas Bank mot mark-
nadsmässig ränta som motsvarade ca 400 milj. kr. per år samt att Sparbanks-
gruppen AB som aktiekapital skulle tillskjuta 300 milj. kr. till Första.

Den ekonomiska utvecklingen inom Första har emellertid även efter avta-
let ingett oro. Samtidigt har det inom Sparbanksgruppen bedrivits arbete för
att göra en ytterligare omstrukturering möjlig. Företrädare för sparbanks-
sektorn har därför hos regeringen begärt omförhandling av avtalet av den 20
december 1991.

Med anledning härav har företrädare för finansdepartementet och spar-
bankssektorn under februari och mars 1992 haft överläggningar om hur en
lösning skulle kunna utformas. Den 1 april 1992 undertecknades en avsikts-
förklaring i vilken den tänkta lösningen beskrevs. Avsiktsförklaringen, som
gjordes offentlig vid en presskonferens den 2 april 1992, bör fogas till proto-
kollet i detta ärende som bilaga.

2 Det ekonomiska läget för Sparbanken Första

AB

Första ökade sin utlåning mycket kraftigt i slutet av 1980-talet. Mellan åren

1988 och 1990 nästan fördubblades utlåningen till allmänheten. Ökningen                    2

avsåg i första hand lån till finansbolag och fastighetsbolag med många stora Prop. 1991/92:168
enskilda engagemang. Det har lett till att Första drabbats av mycket stora
kreditförluster; mer än 85 % av förlusterna under år 1991 hänför sig till fi-
nansbolag och fastighetsbolag.

I samband med arbetet med delårsbokslutet i september 1991 visade det
sig att kreditförlusterna var av en sådan omfattning att Förstas ekonomiska
ställning var hotad och att banken var i behov av ett omedelbart kapitaltill-
skott. En genom finansinspektionens försorg företagen genomgång av För-
stas ekonomiska ställning visade att de befarade kreditförlusterna för år 1991
uppgick till ca 4,5 miljarder kronor. Med utgångspunkt härifrån gjordes be-
dömningen att Första borde tillföras ca 3,8 miljarder kronor för att täcka
förlusterna och tillgodose kravet på en tillfredsställande kapitaltäckning.
Första erhöll därför det lån från Sparbankernas Bank som garanterades av
staten. Lånet var så utformat att det vid behov kunde utnyttjas för att täcka
underskott i Förstas rörelse.

Utvecklingen på kredit- och fastighetsmarknaden under senare delen av
år 1991 har emellertid blivit än mer ogynnsam än vad man hade anledning
att befara. Alla banker har därför tvingats redovisa större kreditförluster för
år 1991 än vad tidigare bedömningar visat. Det gäller också Första. Det nyli-
gen avslutade arbetet med bokslutet för år 1991 visar att kreditförlusterna
blev ca 5,7 miljarder kronor, eller omkring 1,2 miljarder kronor mer än vad
som tidigare antagits. Till detta kommer att intäktsutvecklingen blivit sämre
än väntat, vilket till stor del sammanhänger med de ökade kreditförlusterna.

Första har därför återigen hamnat i en situation där man inte uppfyller
kapitaltäckningskraven. På grund av detta och eftersom det finns anledning
att befara att Första skall drabbas av nya kreditförluster under innevarande
år, är Första i behov av ytterligare kapitaltillskott. Kreditförlusterna under
år 1992 väntas inte bli lika stora som under förra året, men de kommer san-
nolikt inte att underskrida 3 miljarder kronor. Det innebär att Första skulle
behöva ett kapitaltillskott i storleksordningen 3,5 miljarder kronor för att
uppnå och bibehålla en tillfredsställande kapitaltäckning under år 1992. Om
dessutom hänsyn tas till att det nuvarande lånet på 3,8 miljarder kronor från
Sparbankernas Bank skall lösas, är det samlade kapitalbehovet i storleksord-
ningen 7,3 miljarder kronor.

Det finns visserligen skäl att befara att Första även under år 1993 skall
drabbas av vissa kreditförluster. Det har emellertid inte samma betydelse för
bedömningen av storleken på kapitalbehovet, eftersom Första kommer att
fusioneras med dotterbankerna i Sparbanksgruppen. De eventuella förluster
som kan tänkas uppstå efter år 1992 får täckas i den tilltänkta Sparbanken
Sverige.

3 Motiv för statligt ingripande

I samband med den tidigare krisen i Första fann regeringen att det var nöd-
vändigt med ett begränsat statligt engagemang för att upprätthålla förtroen-
det för det svenska finansiella systemet. Samma överväganden ligger bakom
det nu föreslagna statliga engagemanget. Om staten inte bidrar till en lösning                    3

1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 168

av problemen finns det risk för en förtroendekris som skulle kunna ge upp- Prop. 1991/92:168
hov till kraftiga störningar i betalningssystemet. Detta skulle i sin tur få all-
varliga konsekvenser för hela den svenska ekonomin.

Under normala betingelser är det också i banksektorn ägarnas sak att utan
statlig medverkan lösa ekonomiska problem. Det förhållandet att Spar-
banksstiftelsen Första saknar tillräckliga finansiella resurser, liksom den om-
ständigheten att förhållandena på kapitalmarknaden för närvarande är så-
dana att det inte är möjligt att uppbringa det erforderliga kapitaltillskottet,
gör att statens medverkan i detta fall krävs. De föreslagna åtgärderna inne-
bär att staten bidrar till att överbrygga de akuta problemen i syfte att åstad-
komma en långsiktigt hållbar lösning där banken drivs vidare inom ramen
för en mer stabil finansiell struktur med delvis nya ägare.

4 Avsiktsförklaringen

Avsiktsförklaringen av den 1 april 1992 anger ramen för det statliga engage-
manget. Som förutsättningar för det statliga engagemanget anges i avsikts-
förklaringen att Första och de elva dotterbankerna i Sparbanksgruppen fu-
sioneras till en enda bank, Sparbanken Sverige AB, och att de delar av För-
stas lånestock som kan antas komma att vålla väsentliga kreditförluster över-
låts till ett särskilt bolag vars enda uppgift skall vara att avveckla lånestocken
med bästa möjliga ekonomiska resultat. Vidare anges bl.a. att Sparbanks-
gruppen AB skall utarbeta en plan för en rationell omstrukturering av verk-
samheten.

Under dessa förutsättningar är det avsikten att staten genom riksgäldskon-
toret skall dels lämna ett lån på 3,8 miljarder kronor till Sparbanksstiftelsen
Första som i sin tur lämnar det lånade beloppet som ett ovillkorat aktieägar-
tillskott till Första, dels gå i borgen för ett lån på högst 3,5 miljarder kronor
till de elva sparbanksstiftelser som äger aktier i Sparbanksgruppen AB, vil-
ket belopp stiftelserna i sin tur också lämnar till Första som aktieägartillskott
eller liknande. Det är inte avsikten att någon avgift skall utgå för det statliga
borgensåtagandet. Som säkerhet för statens engagemang pantsätter stiftel-
serna 70% av sina aktier i Sparbanksgruppen AB.

Det statliga lånet till Sparbanksstiftelsen Första skall vara räntefritt fram
till utgången av år 1995 och därefter löpa med 4 % årlig ränta, vilket kommer
att medföra en räntekostnad för riksgäldskontoret för den mot lånet sva-
rande upplåningen. Jag föreslår därför ett förslagsanslag under sjunde hu-
vudtiteln för detta ändamål.

Om riksdagen ger regeringen de bemyndiganden som behövs, kan däref-
ter bindande avtal upprättas.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
dels föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, riksgäldskontoret att lämna ett lån på 3,8 miljarder Prop. 1991/92:168
kronor till Sparbanksstiftelsen Första och att gå i borgen för lån till de
elva sparbanksstiftelserna intill ett sammanlagt belopp av 3,5 miljar-
der kronor,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om

hur krisen i Sparbanken Första AB skall lösas och om en fortsatt om-
strukturering av sparbankssektorn,

dels föreslår riksdagen att till Vissa räntekostnader m.m. för budgetåret

1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag om ett for-
mellt belopp på 1 000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de
åtgärder och ändamål föredraganden har hemställt om.

AVSIKTSFÖRKLARING 1992-04-01

Parter

Finansdepartementet,

Sparbanksgruppen AB, org. nr. 556401-8199 (nedan benämnt SBG),
Sparbankernas Bank, org. nr. 502017-7753 (nedan benämnd SBB),
Sparbanken Första AB, org. nr. 516401-9548 (nedan benämnt Första),
Sparbanksstiftelsen Första, och

de övriga tio sparbanksstiftelser som uppkommit vid ombildning av spar-
bank till bankaktiebolag, företrädda av SBG

Nedan benämns Sparbanksstiftelsen Första och de övriga tio sparbanksstif-
telserna tillsammans Stiftelserna.

1. Bakgrund

Med anledning av den ekonomiska krisen i Första under hösten 1991 god-
kände riksdagen den 11 december 1991 att staten garanterade ett räntefritt
lån på 3,8 miljarder kronor från SBB till Första (prop. 1991/92:63, NU12,
rskr. 52). De berörda parterna träffade därefter ett avtal den 20 december
1991 vari närmare reglerades de villkor m.m. som skulle gälla för garantin.
Den avtalade lösningen innebar bl.a. att lånebeloppet återplacerades i SBB
mot marknadsmässig ränta som för närvarande motsvarar ca 400 mkr/år
samt att SBG skulle som aktiekapital tillskjuta 300 mkr till Första. Avtalet
fogas till denna avsiktsförklaring som bilaga 1 (här utelämnad).

Den ekonomiska utvecklingen inom Första har även efter avtalet fortsatt
att inge oro. Samtidigt har det inom SBG bedrivits arbete för att göra en
ytterligare omstrukturering möjlig. Företrädare för sparbankssektorn har
därför hos regeringen begärt att avtalet av den 20 december 1991 skall om-
förhandlas.

2. Principlösning

Företrädare för finansdepartementet och sparbankssektorn har diskuterat
saken och funnit en möjlig lösning, som i huvudsak innebär följande:

- Första och de elva dotterbankerna i SBG fusionerar senast den 31 decem-
ber 1992 till en bank, Sparbanken Sverige AB.

- De delar av Förstas lånestock som kan antas komma att vålla väsentliga
kreditförluster överlåts till ett särskilt dotterbolag till Första/Sparbanken
Sverige, vars enda uppgift skall vara att avveckla lånestocken med bästa
möjliga ekonomiska utfall. Principerna för vilka lån som skall överlåtas
skall godkännas av Riksgäldskontoret och Finansinspektionen.

- Förstas och Sparbanken Sveriges kapitalsituation förbättras på det sätt
som anges i punkt 5 nedan.

Parterna är ense om att lösningen skall bygga på en princip om konkurrens-
neutralitet, innebärande att Första och Sparbanken Sverige inte gynnas i för-

Prop. 1991/92:168

Bilaga

hållande till andra banker på ett olämpligt sätt, och om att statens engage-
mang skall kunna avvecklas utan slutlig kapitalförlust för staten.

Lösningen skall underställas regeringen och riksdagen för godkännande.

3. SBB:s lån till Första

Det nuvarande lånet från SBB till Första skall återbetalas, varvid statens ga-
ranti för detta lån upphör. Härvid skall de panter som staten fått återlämnas
och icke upplupen garantiavgift restitueras. Det förutsätts därvid att fusions-
vederlaget vid Förstas inlemmande i Sparbanken Sverige (nuvarande SBB)
bestäms till 1 krona.

4. Förbättring av Förstas och Sparbanken Sveriges kapitalsituation

a) Staten lämnar genom Riksgäldskontoret ett lån på 3,8 miljarder kronor
till Sparbanksstiftelsen Första. Lånet är räntefritt fram till utgången av år
1995 och löper därefter med 4 % årlig ränta. Räntan skall betalas först på
lånets förfallodag och enbart beräknas på kapitalbeloppet; ränta på ränta
skall sålunda inte utgå. Sparbanksstiftelsen Första lämnar omedelbart det
lånade beloppet som ett ovillkorat aktieägartillskott till Första. Spar-
banksstiftelsen Första skall återbetala lånet till staten vid anfordran men
har rätt att helt eller delvis verkställa återbetalning tidigare. Staten får
kräva återbetalning tidigast den 31 december 1999.

b) De elva Stiftelserna lånar med solidariskt betalningsansvar högst 3,5 mil-
jarder kronor på marknaden. Stiftelserna lämnar det lånade beloppet
som aktieägartillskott eller motsvarande till Första, varav 2 miljarder
kronor skall vara ovillkorat och återstoden villkorat. Tillskott skall göras
i sådan tid och i sådan omfattning att Första uppfyller gällande kapital-
täckningskrav. Förfallodag för lånet/lånen skall vara den 31 december
1997, dock med rätt för Stiftelserna att helt eller delvis verkställa förtids-
inlösen vid vissa på förhand fastställda tidpunkter.

c) Staten genom Riksgäldskontoret går i borgen för lånet/lånen enligt b).
Borgensåtagandet skall i princip utformas som en proprieborgen. Krav
med stöd av åtagandet skall dock kunna framställas först sedan det på
förfallodag har konstaterats att betalning från Stiftelserna helt eller delvis
uteblivit trots att krav tillställts dem. Borgensåtagandet omfattar även
ränta under sammanlagt två år, dock högst motsvarande 20% av ute-
stående lånebelopp. Med förfallodag avses i denna punkt lånet/lånens
slutförfallodag eller den tidigare dag, då lånet/lånen (inklusive upplupen
ränta) av långivare må ha sagts upp till betalning i förtid i enlighet med
lånevillkoren, samt förfallodag för ränta. Lånevillkoren skall om möjligt
utformas så att kapitalbeloppet i händelse av betalningsdröjsmål från Stif-
telsernas sida avseende ränta skall av långivare kunna sägas upp till betal-
ning i förtid tidigast till den dag då statens borgen för räntan inte längre
täcker långivarens hela räntefordran.

d) Som säkerhet för betalningsförpliktelserna avseende lånet enligt a) och
statens eventuella regressfordran på grund av åtagandet i c) pantsätter
Stiftelserna 70 % av sitt sammanlagda nuvarande och eventuellt tillkom-

Prop. 1991/92:168

Bilaga

mande aktieinnehav i SBG och vad som kan komma att sättas i dettas
ställe; i det inbördes förhållandet mellan Stiftelserna gäller därvid att
Sparbanksstiftelsen Första skall pantsätta hela sitt ifrågavarande aktiein-
nehav. Stiftelserna förbinder sig att inte utan regeringens medgivande
vidta eller medverka till åtgärder som medför att värdet av de pantsatta
aktierna, beräknat som dessas andel av SBG:s/Sparbanken Sveriges jus-
terade egna kapital i koncernen (beskattat eget kapital och 70 % av obe-
skattade reserver), kommer att understiga summan av det utestående lå-
nebeloppet enligt a) jämte ränta därå för tiden fram till den 31 december
1999 samt det utestående lånebeloppet enligt b) jämte den del av räntan
därå som omfattas av statens borgensåtagande.

e) Stiftelserna har rätt att utan hinder av statens panträtt helt eller delvis
sälja de pantsatta aktierna, om köpeskillingen används för att betala skul-
der enligt a) och b) och värdet av de återstående pantsatta aktierna, be-
räknat på det sätt som anges i d), inte kommer att understiga summan av
det därefter utestående lånebeloppet enligt a) jämte ränta därå för tiden
fram till den 31 december 1999 samt det därefter utestående lånebeloppet
enligt b) jämte den del av räntan därå som omfattas av statens borgens-
åtagande.

f) Om staten tar panten i anspråk enligt d), skall staten ha rätt att ordna
försäljning av panten under hand med tillbörligt beaktande av Stiftelser-
nas intressen som pantsättare och med redovisning av eventuellt över-
skott till Stiftelserna. Stiftelserna har rätt att anvisa köpare till hela eller
delar av aktieinnehavet. Under förutsättning att en försäljning till de kö-
pare som anvisats inte kan förväntas inbringa en lägre köpeskilling än som
kan uppnås vid försäljning till annan, skall staten godta att försäljning
sker till av Stiftelserna anvisade köpare.

g) Staten skall inte utöva sina fordringsrättigheter gentemot Stiftelserna på
grund av lånet enligt a) eller infriande av borgensåtagandet enligt c) på
annat sätt än genom att ta panten i anspråk.

h) Stiftelserna skall med regeringens medgivande äga byta ut panten enligt
d) mot annan pant, som regeringen bedömer likvärdig, på de villkor som
bestäms av regeringen.

5. Permutation

Stiftelserna skall vid behov ansöka om permutation av de för dem gällande
stiftelseförordnandena som gör det möjligt för dem att sälja och på annat sätt
förfoga över sina aktier. Stiftelserna får inte utan regeringens medgivande
ansöka om permutation för annat ändamål.

6. Fortsatt omstrukturering av sparbankssektorn

Parterna är ense om vikten av att bilda Sparbanken Sverige, inlemma Första
i den banken och skyndsamt åstadkomma nödvändiga rationaliseringar inom
sparbankssektorn. Ansvaret för att arbetet bedrivs så att bästa resultat upp-
nås åvilar parterna på sparbankssidan. Dessa parter är emellertid inför-
stådda med att staten fortlöpande skall hållas informerad om utvecklingen.

Prop. 1991/92:168

Bilaga

Det ankommer på Finansinspektionen att inom ramen för det löpande till-
synsarbetet följa omstruktureringen. Parterna på sparbankssidan kommer
att till Riksgäldskontoret och Finansinspektionen lämna all den information
som de efterfrågar för att kunna bevaka statens intressen så länge någon
form av statligt lån eller borgensåtagande enligt denna avsiktsförklaring
kvarstår.

SBG skall utarbeta en plan med huvuddragen av de åtgärder som skall
vidtas för en rationell omstrukturering av SBG/Sparbanken Sverige. Planen
skall underställas regeringen då ansökan görs om tillstånd att verkställa fu-
sionsavtalen.

7. Bindande avtal

Denna avsiktsförklaring skall så snart som möjligt omsättas i ett bindande
avtal som skall ersätta avtalet av den 20 december 1991.

Anm. Avsiktsförklaringen har undertecknats av företrädare för parterna
den 1 april 1992. De delar av avsiktsförklaringen som avser undertecknandet
har utelämnats här. Företrädare för riksgäldskontoret och finansinspektionen
har tagit del av avsiktsförklaringen och därvid inte framfört några invänd-
ningar mot dess innehåll.

Prop. 1991/92:168

Bilaga

gotab 41189, Stockholm 1992

Ärendet är avslutat

Händelser

Inlämning: 1992-04-10 Bordläggning: 1992-04-10 Hänvisning: 1992-04-21 Motionstid slutar: 1992-04-29

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter (6)