Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:112

Regeringens proposition

1983/84:112

om det militära försvarets fortsatta utveckling, m. m.;

beslutad den 15 mars 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

ANDERS THUNBORG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås riktlinjer för det militära försvarels fortsatta utveckling samt planeringsram för perioden 1984/85-1988/89 och utgifts­ram för budgetåret 1984/85. Vidare lämnas slutliga förslag om anslagen till armén, marinen, flygvapnet, operativ ledning och reglering av prisstegring­ar för det militära försvaret samt till flygtekniska försöksanstalten.

Regeringens förslag baserar sig på en bred parlamentarisk uppgörelse mellan de partier som är företrädda i riksdagens försvarsutskott. Uppgö­relsen innebär att krigsorganisationen kan vidmakthållas enligt den inrikt­ning som gavs i 1982 års försvarsbeslut, bortsett från den avveckling av en Drakendivision som riksdagen beslutade om våren 1983. Uppgörelsen innebär vidare att utgiftsramen för det militära försvaret ökas med 600 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1984/85. Dessutorri kommer försvarsprisindex un­der återstoden av innevarande försvarsbeslutsperiod att kompletteras med hänsyn till växelkurs- och prisutvecklingen för de inköp som görs utom­lands.

Tillskottet till utgiftsramen kommer att finansieras bl. a. genom en höj­ning av bensinskatten. Chefen för finansdepartementet kommer att före­lägga regeringen förslag i frågan.

1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 112



Prop. 1983/84:112


FÖRSVARSDEPARTEMENTET


Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-03-15


Närvarande: statsrådet 1. Carisson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bo­ström, Bodström, Göransson, Gradin, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Thunborg

Proposition om det militära försvarets fortsatta utveckling, m. m.

1    Inledning

Vid anmälan till 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 6) förordade jag att regeringens förslag om det militära försvarets fortsatta utveckling, ekonomiska resurser för det militära försvaret m. m. och vissa anslag skulle föreläggas riksdagen i en särskild proposition under våren 1984. Regeringen beslutade i enlighet med mina förslag.

Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Storieken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning.


Anslag


Belopp


Prel. beräknat      Slutligt begärt


B. Arméförband Arméförband:

1.   Ledning och förbandsverksamhet

2.   Materielanskaffning

3.   Anskaffning av anläggningar

4.   Forskning och utveckling


5 2(X)0O0O0O

1230000000

415000000

260000000

7105000000


5200000000

1310000000

415000000

300000000

7225000000



C. Marinförband

Marinförband:

1. Ledning och förbandsverksamhel

2.   Materielanskaffning

3.   Anskaffning av anläggningar

4.   Forskning och utveckling


1630000000

1040000000

135000000

100000000

2905000000


1645000000

1 140000000

136000000

110000000

3031000000



Prop. 1983/84:112


Anslag


Belopp


Prel. beräknat      Slutligt begärt


D. Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1. Ledning och förbandsverksamhet

2.   Materielanskaffning

3.   Anskaffning av anläggningar

4.   Forskning och utveckling


2775000000

2200000000

200000000

1300000000

6475000000


2775900000

2521528000

220000000

1308000000

6825428000



E. Operativ ledning m. m. OperaUv ledning m. m.:

1. Ledning och förbandsverksamhet

2.   Materielanskaffning

3.   Anskaffning av anläggningar


590000000 115000000 110000000

815000000


588600000 122000000 108000000

818600000



F. Gemensamma myndigheter m. m. 19. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

K. Övriga ändamål

1. Flygtekniska försöksanstalten


1650000000

2550000


1650000000

9400000


Inkl. vad som i budgetpropositionen (prop. 1983/84:100 bil. 6) har före­slagits för littera F. Gemensamma myndigheter m. m. uppgår summan av de rambundna anslagen för del militära försvaret till 21185720000 kr. I beloppet ingår ett prisregleringsanslag om 1650000000 kr.

För flygtekniska försöksanstalten förordas elt anslag av 9400000 kr.

Tillsammans med de anslag som har begärts i budgetpropositionen upp­går anslagen under fjärde huvudfitdn till 23025868000 kr.



Prop. 1983/84:112

2 Det militära försvarets fortsatta utveckling

2.1 Inledning

1 juni 1983 uppdrogs åt en särskild utredare' atl se över flygvapnets likviditet m.m. I november 1983 överlämnade utredaren promemorian Översyn av flygvapnets likviditet m. m. I december 1983 inlämnade över­befälhavaren sin slutliga programplan för perioden 1984/85-1988/89 (ÖB 84-89). Jag har delvis redogjort för planen i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil 6 s. 36-38). I det följande redogör jag först för promemorian om flygvapnets likviditet. Därefter redovisas den allmänna inriktningen, krigsorganisationens utveckling och den ekonomiska avväg­ningen, besparingsprogrammel, fredsorganisationens utveckling saml per­sonalfrågor i ÖB 84-89. Slutligen redovisar jag mina ställningstaganden fill det militära försvarets fortsatta utveckling.

2.2 Utredningen om flygvapnets likviditet m. m.

Anledningen till uppdraget att utreda flygvapnets likviditet var att en planerad upphandling av jaktrobotar till JA 37-systemet inte kunde genom­föras på grund av likviditetsproblem. Utredaren fick bl. a. i uppgift att utreda orsakerna till dessa. Han skulle dessutom vid behov lämna förslag till sådana förändringar i försvarets planerings- och ekonomisystem eller dess tillämpning som var ägnade atl minska riskerna för liknande händelser i framtiden.

Utredaren har försökt beräkna effekterna för försvarets köpkraft av de växelkursförändringar som har inträffat efter februari 1981, som var det prisläge i vilkel 1982 års försvarsbeslut fattades. Jag återkommer till dessa beräkningar när jag behandlar frågan om ekonomiska resurser för försvaret (s. 43 f.). Utredaren konstaterade vidare att förändringar i kostnaderna för del aktuella anskaffningsobjeklet knappast bar haft nägon belydelse för det beslut som fattades under våren 1983 om att t. v. uppskjuta anskaffningen. Han hävdade också att den kraftigt ökade överplaneringen för budgetåret 1982/83 som förulsaues i programpianen för perioden 1983/84-1987/88 hade fördröjt ertbrderlig analys och eventuell omprövning av verksamhe­ten. Avslutningsvis lämnade utredaren vissa förslag till förbättringar i planeringssystemet och dess tillämpning.

Promemorian har remissbehandlats. Remissinstanserna är övervägande positiva till utredarens analys och slutsatser. På fiertalet punkter instäm­mer myndigheterna också i huvudsak i de förslag som har lämnats av utredaren. Dessa förslag kommer liksom vad som i övrigt sägs i utred­ningspromemorian samt myndigheternas yttranden alt beaktas i den ulred-

' Generaldirektören Gunnar Petri.



Prop. 1983/84:112                                                                   5

ning om försvarsmaktens centrala ledning som regeringen i december 1983 har gett överbefälhavaren i uppdrag atl utföra.

2.3 Överbefälhavaren m. fl.

2.3.1 Krigsorganisationens utveckling m. m.

Överbefälhavaren anför inledningsvis att ett angrepp mot Sverige skall fordra så stora resurser och uppoffringar samt ta så lång lid att de fördelar som slår alt vinna rned angreppet rimligen inte är värda insatserna.

Strävan skall vara att i det längsta förhindra en angripare att få fast fot på svensk mark samt hindra honom att utnyttja vårt land eller delar därav för sina syften. Den samlade försvarsinsalsen skall syfta till alt slå angriparen. Motstånd skall kunna bjudas i varje del av landet.

Överbefälhavaren anför atl angriparen vid en kuslinvasion skall kunna mötas och åsamkas kännbara förluster redan under lilllransporterna över havet och genom luften och att våra stridskrafter koncentrerat skall kunna sällas in i landstigningsområdet.

Överbefälhavaren anger atl angriparen vid en invasion över landgränsen tidigt skall mötas och fördröjas. Även här skall vi koncentrerat kunna sätta in stridskrafter för att bryta angriparens anfallskrafl.

Om en angripare likväl lyckas komma in i landet skall det fortsatta försvaret enligt överbefälhavaren inriktas mot att göra hans operationer så tidsödande och föriustbringande som möjligt. Angriparens möjligheter att förstärka och underhålla sina stridskrafter skall kunna försvåras och hans operationsfrihet begränsas samtidigt som hans möjligheter att utnyttja taget område för sina syften försvåras.

Överbefälhavaren anser att respekten för det svenska territoriets integri­tet måste grundläggas redan i fred och kontinuerligt upprätthällas.

Vid krig i vårt närområde, varunder Sverige är neutralt, måsle vårt militära försvar enligt överbefälhavaren ha en sådan styrka och samman­sättning att ingen finner del förenligt med sina inressen att utnyttja svenskl territorium. Vi skall därvid kunna upptäcka och avvisa kränkningar av svenskl territorium, skydda vår sjö- och flygtrafik och den trafik som vi enligt folkrätten som neutral stat är skyldiga att medge.

Överbefälhavaren anför vidare att totalförsvarets olika delar skall sam­verka och understödja varandra i syfte atl nå största möjliga samlade verkan.

Beträffande de krav på förbättringar i beredskapssystemel som har angetts i 1982 års försvarsbeslut redovisar överbefälhavaren en lång rad konkreta åtgärder som vidtas för alt öka både vår insats- och mobilise­ringsberedskap. Överbefälhavaren konstaterar därutöver att grunden för



Prop. 1983/84:112                                                    6

vårt beredskapssystem är alt våra krigsförband kan mobiliseras snabbt och säkert samt att de kan lösa sin huvuduppgift direkt efter mobilisering.

Överbefälhavaren anser atl beredskapssystemel därvid bör utformas så att del gör det möjligt med snabba höjningar av insats- och mobiliserings­beredskapen med såväl fredsorganisationen som hela eller delar av krigs­organisationen.

Fredsorganisationens resurser bör enligt överbefälhavaren kunna för­stärkas genom att hela eller delar av förband inkallas till repelitionsutbild-ning.

Överbefälhavaren anför att stridskrafter med hög effekt före mobilise­ring skall kunna försvåra en angripares flygbekämpning, luftlandsättnings-och överskeppningsföretag samt gränsövergång. För atl nå delta syfte bör fredsorganisationen innehålla eller snabbt kunna organisera stridsberedda förband.

De ekonomiska begränsningar som överbefälhavaren har angett i sin programplan har lett till att han sett sig nödsakad att i betydande grad minska målen för krigsorganisationen i förhållande fill vad som angavs i 1982 års försvarsbeslut. Vid val mellan olika stridskrafter och system har överbefälhavaren prioriterat de modemaste förbanden och investeringar i system som ger operativ styrka i den långsiktiga beredskapen. Äldre förband och system samt sådana som i den tidigare planeringen förutsattes få en längre användningsfid måste till del utgå betydligt tidigare än beräk­nat. Delta gäller främst de tre divisioner utrustade med flygplan J35 som tidigare avsägs behållas till mitten av 1990-talel.

Utbildningen inom försvarsmakten bör enligt överbefälhavaren bedrivas så att krigsförbanden kan lösa sina huvuduppgifter enligt krigsplanlägg­ningen direkt efter mobilisering. Det ansträngda ekonomiska läget fram­tvingar emellertid ambilionssänkningar inom förbandsproduktionen. Detta kan innebära ytterligare differentiering av repetitionsutbildningen. Ökad vikt bör emellertid läggas vid utbildningen av värnpliktigt befäl.

Beträffande arméstridskrafterna anför överbefälhavaren att de i samverkan med andra stridskrafter skall kunna genomföra främst anfalls-och avvärjningsstrid i gräns- och kustområdena. De skall vidare kunna föra en uthållig fördröjningsslrid. Enligt överbefälhavaren ökar betydelsen av elt röriigt offensivt uppträdande. Förband under utbildning bör i ökad omfattning medverka i incidentberedskapen.

Överbefälhavaren anser att särskild vikt under utbildningen bör läggas vid samträning i krigsorganiserade brigader och bataljoner, förmåga till strid mol mekaniserade förband och luftlandsättningsförband samt skydd i vid bemärkelse. Luftvärnsfunktionen bör moderniseras.

Antalet förband som är särskilt utbildade och utrustade för strid i norra Sverige bör enligt överbefälhavaren ökas. Åtgärder bör också vidtas för att förbättra beredskapen i norra Sverige och möjligheterna att snabbt tillföra



Prop. 1983/84:112                                                    7

stridskrafter från övriga delar av landet. Andelen mekaniserade förband bör ökas något, medan lokaiförsvarsförbanden bör minskas något i anlal.

Överbefälhavaren anger att moderniseringen av elva infanteribrigader (IB 77) bör avslutas. Rörligheten bör förbättras genom fortsatt tillförsel av bandvagn 206. Sex infanteribrigader (IB 66 M) bör modifieras. De resteran­de två infanteribrigaderna (IB 66 R) går ur organisationen. För all förbäura tertängrörligheten vid IB 66M, främst i övre Norrland, bör organiseras iransportförband med bandvagn 202, vars modernisering uppskjuiits.

En IB 77 bör omorganiseras till en femte norrlandsbrigad. Delta möjlig­görs genom att bandvagnar som har avsetts för övre Nortland nu organisa­toriskt tillförs en IB 77. Då frigörs dessutom ett stort antal lerrängbilar för andra angelägna behov inom krigsorganisationen. Delta förfarande innebär att den i IB 77 ingående eldkraften kan utnyttjas vid strid i vägfatlig terräng samtidigt som det är del mest kostnadseffektiva sättet alt utnyttja tillgäng­liga bandvagnar. Totalt sett uppkommer ingen merkostnad.

Fyra pansarbrigader, pansarförbanden i övre Nortland och på Gotland saml den mekaniserade brigaden i östra Mellansverige bör behållas. Dessa förband bör tillföras pansarskyddat luftvärn. Pansarvärnsförmågan bör förbättras i mindre utsträckning än tidigare planerat. Utvecklingen av ett nytt lätt stridsfordon för personaltransporter och pansarvärnsuppgifterhar uppskjuiits och kostnadsramen har minskats avsevärt.

Arméflygets krigsorganisation bör utökas till två bataljoner först efter programplaneperioden.

Förband för indirekt eld kommer att moderniseras, vilket även gäller för fältarbets-, sambands- och underhållsfunktionerna.

Marinstridskrafterna skall enligt överbefälhavaren i samverkan med andra stridskrafter kunna bekämpa en angripares sjötransporter och sjöstridskrafter samt försvara viktiga skärgårdsområden och lossnings­hamnar. De skall skydda vår kustsjöfart och övriga förflyttningar till sjöss samt medverka i övervakning och incidentberedskap. Förbanden skall genom hög tillgänglighet redan i fred snabbt kunna sättas in i olika områ­den.

Ylaltackförbanden bör ha förmåga till strid på långa avstånd och i tdestörd miljö. Förbanden bör vidare ha förmåga atl lägga ut mineringar. Tillkommande enheter bör kunna bedriva ubåtsjakl.

Anskaffningen av de två robotbåtarna (kustkorvellerna) typ Stockholm bör fullföljas. Fyra robotbåtar (kustkorvelter) 90 bör beställas. Fartygen ges ubåtsjaktkapadtel. Ytterligare exemplar av robot 15 anskaffas.

Minröjningsförbanden förnyas successivt. Antalet ubålsjakthelikoptrar ökar och hdikopterorganisationen i fred anpassas till kraven på insatsbe­redskap.

Ubåtsskyddsförmågan i fred och under neutralitet förbättras. Detta in­nebär framför allt att övervakningen förstärks genom anskaffning av ett lätt flygplanssystem, fasta undervattensbevakningssystem, hydrofonboj-



Prop. 1983/84:112                                                     8

system och vedettbåtförband. Vår förmåga atl ingripa förbättras genom anskaffning av incident vapen, tidigarelagd anskaffning av minröjningsfar­tyg och genom att fartygsburen ubåtsjakt återskapas med planerad anskaff­ning av robotbåtar (kustkorvelter).

Samtliga marina helikoptrar av typ 4 ges komplett vapenutrustning för ubåtsjakt. Fyra helikoptrar av typ 4 ur flygvapnet byggs om till ubåtsjakt-hdikoplrar. Dessa överförs till marinen senast år 1989. Åtgärder för atl förlänga användningstiden för helikopter 4 påböijas. Basresurserna görs röriiga.

Ubåtsförbanden kommer efler moderniseringen av typ Sjöormen och anskaffningen av typ Västergötland atl alltjämt omfatta tolv ubåtar. Under perioden utvecklas ubåt 90.

Förnyelsen av min- och lorpedmateriden bör reduceras. Minröjnings-flottiljerna bör omorganiseras och reduceras till åtta. Sex minröjningsfar­tyg typ Landsort levereras under programplaneperioden och anskaffning av sex nya minutläggare påbörjas.

Kusiartilleriförbandens eldkraft och rörlighet bör ökas. Tre tunga rörliga kuslartilleribataljoner bör organiseras. Uppsättningen av totalt sex amfi­biebataljoner bör påbörjas mot slutet av perioden genom omorganisation av spärt- och kustjägarförband samt anskaffning av modern materiel.

Flygs t rids kraft erna bör enligt överbefälhavaren i samverkan med andra stridskrafter kunna bekämpa en angripares tilltransporter genom luften, över havet och över landgränsen. Flygstridskrafterna bör koncen­trerat kunna möta angriparens flygbekämpning. En invasion mot vårt land skall inte kunna genomföras förrän efter omfattande strider i luften och förbekämpning.

Förbanden bör genom hög tillgänglighet redan i fred snabbt kunna sättas in i olika områden. De bör medverka i övervakning och incidentberedskap, varvid en till beredskapssituationen anpassad flygräddningstjänsl skall finnas.

JA 37-systemets införande i krigsorganisationen bör prioriteras. Flyg-stridskraftemas förmåga till snabb koncentration i aktuella operationsrikt­ningar skall vidareutvecklas genom fortsatt utbyggnad av banor i flygbas­systemet i övre Norrland. Planerad basutbyggnad i övrigt saml basmale-rielanskaffning uppskjuts och reduceras. Stridslednings- och luftbevak-ningssystemel moderniseras i långsam takt.

Inriktningen att inom landet utveckla och anskaffa ett för jakt-, allack-och spaningsuppgifter allsidigt användbart flygsysiem, JAS 39, skall i det längsta behållas. Utveckling och anskaffning av en första delserie av JAS 39-systemet har påböijats. Den första JAS 39-divisionen skall krigsorgani-seras budgetåret 1992/93.

Anskaffningen av flygplan JA 37 fullföljs. Moderna jaktrobotar anskaf­fas. Delar av denna robotanskaffning har uppskjufits. En nedläggning av J35-systemel blir av rent ekonomiska skäl nödvändig tidigare än vad som



Prop. 1983/84:112                                                                  9

planerats. Planeringsinriktningen är f. n. aU den elfte jaktdivisionen av­vecklas senast den 31 december 1985, den tionde senast den 30 juni 1988 och den nionde senast den 30 juni 1991.

Antalet medeltunga attackflygdivisioner utrustade med flygplan AJ37 reduceras med början under andra femårsperioden i samband med att flygplan JAS 39 tillförs. Den tidigare inplanerade förbättringen av flygplan AJ37:s beväpning för markmål genomförs inte. De lätta aUackflygdivi-sionerna utrustade med flygplan SK60 utgår successivt.

En föriängning av användningstiden för helikopter 4 är inplanerad lik­som anskaffning av fyra nya helikoptrar för flygräddning. Anskaffning av ett nyll skolflygplansystem som ersättning för flygplan SK 60 uppskjuts till sin huvuddel till efler den andra femårsperioden.

Radarkompanier för luftbevakning och stridsledning på hög höjd tillförs successivt krigsorganisationen men den fortifikatoriska utbyggnaden har uppskjuiits. Omsättningen av materiel och förband inom stridsledningssys-temel genomförs i betydligt långsammare takt än vad som tidigare plane­rats. Anskaffning av ett flygburel radarsystem uppskjuts till efler den andra femårsperioden.

Det operativa ledningssystemet skall medge en samordnad och koncen­trerad insats av stridskrafterna och övriga resurser under beredskap och krig.

Sex mililärområdesstaber med tillhörande materiel- och verkstadsför­valtningar behålls t. v., men frågan om antalet militärområden utreds.

Förmågan att tidigt påbörja ledning förbättras endast mycket långsamt. Detla gäller även för uthålligheten i ledningssystemet. Datorstöd införs i begränsad omfattning.

Sammanfattningsvis utvecklas krigsorganisationen enligt överbefälha­varens planering i enlighet med vad som framgår av följande tabell.


Förband/enheter                     1983/84      1988/89      1991/92      1993/94

II

10

10

10

8

8

6

6

4

5

5

5

4

1

4 1

4 1

4 1

ca 100

1

ca 115

1 ca 115

1 ca 115

ca 90

ca 85

ca 85

ca 85

2

2

2

2

3

3

3

3

4

4

4

4

12

12

12

12

11

8

8

8

7

6

6

6

30

29

29

28

3

8

8

8

6

6

6

6

Infanteribrigader 77 Infanteribrigader 66 Norrlandsbrigader Pansarbrigader Mekaniserade brigader Fältförband i övrigt Cykelskyttebataljoner Ytattackflottiljer Torpedbät-/robotbåt-/patrull-

båtdivisioner (självständiga) Helikopterdivisioner Ubåtar

Minröjningsflottiljer Minfartygsflottiljer Kustartilleribataljoner

Jaktflygdivisioner 37 Spaningsflygdivisioner



Prop. 1983/84:112                                                                 10


Förband/enheter                       1983/84      1988/89      1991/92      1993/94

5,5

5,5

5.5

4 2 0

9

1

0

4

2

1

1

ca 50

ca 40

ca 40

ca 40

Medeltunga attackflygdivisioner Flygdivisioner JAS 39 Jaktflygdivisioner 35 Lätta attackflygdivisioner Stril- och basbataljoner


2.3.2 Besparingsprogrammet

Budgetåret 1982/83

Överbefälhavaren konstaterar i sin årsredovisning att besparings­målen har uppnåtts med bred marginal både när det gäller ekonomi och personal. Vissa av de vidtagna åtgärderna är emellertid av engångskarak­tär och kommer inte att få någon bestående besparingseffekt.

Överbefälhavaren anför vidare att den militära personalen har minskat mer än planerat medan det motsatta förhållandet gäller för den civila personalen. Med hänsyn till krigsorganisationens behov av militär perso­nal kan detta inle godtas. Särskilda åtgärder måste vidtas för all säkerställa en nödvändig minskning av den civila personalen. Överbefälhavaren begär därför att tidigare föreslagna personaladministrativa åtgärder bör vidtas för att underlätta en sådan utveckling.

De ekonomiska besparingsmålen och utfallet för budgetåret 1982/83 sammanfattar överbefälhavaren enligt nedanstående sammanställning (milj. kr.).

Huvudprogram                                             Mål         Utfall

95

190

-3

7

85

146

8

20

26

24

211

387

Arméförband Marinförband Flygvapenförband Operativ ledning m. m. Gemensamma myndigheter

Summa

Av överbefälhavarens årsredovisning framgår vidare atl personalminsk­ningsmålen inte har kunnat nås inom vaije huvudprogram men atl den sammanlagda personalminskningen inom försvarsmakten är ca 300 per­sonår mer än vad som planerats. Denna kraftiga personalminskning väntas enligt överbefälhavaren brytas nästa år när rekryteringen i den nya befäls­ordningen slår igenom.

Det har varit svårt alt för budgetåret 1982/83 på ett likartat sätt följa upp, analysera och redovisa de resultat som uppnåtts inom besparingsprogram­mel. Myndigheternas redovisningar skiljer sig åt. Därför återges i detta sammanhang även delar av försvarsgrenschefernas årsredovisningar samt



Prop. 1983/84:112                                                                  11

försvarets rationaliseringsinstituts bedömning av besparingsprogrammet såsom den kommit till uttryck i försvarets rafionaliseringsplan.

Chefen för armén anför att målet för rationaliseringsverksamheten budgetåret 1982/83 uppgick till 128 milj. kr. Av delta belopp skulle 56 milj. kr. uppnås genom besparingar i form av ej utförda investeringar vid förband och skolor som läggs ned eller flyttas i enlighet med 1982 års försvarsbeslut. Chefen för armén anför vidare att underlaget för atl analy­sera rationaliseringsutfallet under budgetåret har varit av varierande kvali­tet. Delta har medfört att det f. n. inte går att ange annat än att storleken av rationaliseringarna ligger mellan 104 och 212 milj. kr. Chefen för armén bedömer emellertid att del uppsatta sparmålet har nåtts. Detta har dock delvis skett genom en begränsad användning av ammunition, genom alt mindre resurser än planerat har avdelats för fastighetsunderhåll saml ge­nom ett lågt personalulfall främst i fråga om militär personal på grund av begränsad rekrytering i den nya befalsordningen.

Chefen för marinen anför i sin årsredovisning att svårigheter före­ligger att särskilja de besparingar som är hänförbara till 1982 års försvars­beslut bland alla de rationaliseringsprojekt och organisationsförändringar som i övrigt pågår inom marinen. Chefen för marinen anser dock alt både del uppsatta sparmålet om 13 milj. kr. för huvudproduklionsområdet Led­ning och förbandsverksamhet och personalminskningsmålel för den civila personalen har nåtts.

Chefen för flygvapnet anför i sin årsredovisning all målet för kostnadsminskningar under budgetåret 1982/83 var 93 milj. kr. och atl kostnadsminskningar har genomförts motsvarande ca 120 milj. kr.

Försvarets rationaliseringsinstitut anför i försvarets ratio-naliseringsplan att besparingsmålen förefaller ha nåtts under budgetåret 1982/83. Institutet påpekar dock att det finns tendenser inom personalom­rådet som är oroande. Minskningen av civil personal har t. ex. en lägre takt än planerat. På kort sikt har de från besparingssynpunkt negativa effekter­na av detta, utom inom marinen, kompenserats genom atl förhållandevis större minskningar har uppnåtts i fråga om militär personal.

Institutet konstaterar att ingrepp i byggnadsverksamheten kan vara ett tecken på att andra åtgärder än de planerade får ersäUa personalminsk­ningar. Därmed kan osäkerhet uppstå om hur den s. k. primärproduklionen påverkas. Risk finns för smygande effektminskningar som kan påverka bl. a. krigsorganisationen.

Enligt institutet är vidare vissa invesleringar i byggnader och informa­tionssystem nödvändiga för en del rationaliseringsålgärder med framtida effekt.

Rationaliseringsplaneringen för tioårsperioden

Överbefälhavaren redovisar i sin programplan för perioden 1984/85-1988/89 kostnadsminskningsmål för de olika huvudprogrammen (prisläge



Prop. 1983/84:112                                                    12

februari 1983;milj. kr.) enligt följande sammanställning atl uppnås under tioårsperioden 1982/83-1991/92.

Huvudprogram

1

2

3

4

5

Summa 1-5

Kostnadsminskningsmål

2 572

765

3 071

481

1802

8691

Reserv tio procent

256

75

307

48

-

686

Summa planerad kost-

nadsminskning

2828

840

3378

529

1802

9377

Varav

strukturella föränd-

ringar

1031

591'

1 169

-

-

2791'

övriga rationalise-

ringar

1405

453'

2001

529

1802

6190'

ej lokaliserad ra-

tionalisering

392

-

208

-

-

600

' Sammanlagt 204 milj. kr. har dubbelräknats. Detta belopp skall avräknas.

Av sammanställningen framgår att det finns en godtagbar planerings­säkerhet för samtliga huvudprogram utom för huvudprogrammen 1. Armé­förband och 3. Flygvapenförband.

Beträffande de olika huvudprogrammen anför överbefälhavaren föl­jande.

-     För arméns del finns en brist i planeringen för perioden efter budgetåret 1986/87 om ca 400 milj. kr. och ca 660 personår som ännu inle har lokaliserats. Överbefälhavaren har påbörjat en undersökning av vilka åtgärder som måste vidtas inom armén för att täcka bristerna.

-     För marinen har inplanerats ytterligare fredsorganisaloriska åtgärder främst i Göteborg, dels för alt ge säkerhet i planeringen, dels för att läcka nya krav inom ubåtsskydd och beredskap. Planeringen innebären snabbare avveckling av civil personal än vad som tidigare förutsatts. Denna avveckling kommer såvitt nu kan bedömas att delvis behöva ske genom uppsägning. Den organisatoriska säkerheten att nå nu uppställda personalminskningsmål bedöms vara god. För atl tillgodose kraven på förbättrat ubåtsskydd har ett utökat behov med 100 yrkesofficerare lagts till gmnd för planeringen medan de ursprungliga totala personalminsk­ningsmålen ligger fast. De ekonomiska sparmålen bedöms kunna upp­nås.

-     För flygvapnets del har åtgärder om drygt 200 milj. kr. och ca 230 personår ännu inte lokaliserats. Det är f. n. osäkert om delar av ratio­naliseringsplanen innebär beslående besparingar. En ytterligare överar-betning av planen krävs för att identifiera återstående personalminsk­ningar och besparingar.



Prop. 1983/84:112                                                   13

-    För huvudprogrammet Operativ ledning m. m. krävs en översyn av olika åtgärder för atl uppnå angivna personalminskningsmål och därmed besparingsmålen. Rationaliseringsplanen omarbetas därför inför nästa års programplan.

-    För huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m.m. fullföljs de personalminskningar som har föreskrivits. Personalminskningarna får inle innebära alt den totala resursåtgången ökas genom konsultulnytt-jande eller andra kostnadskrävande åtgärder. Genom samordning mel­lan myndigheter kan ytterligare personalminskningar komma att ske under senare delen av 1980-talet.

Försvarels rationaliseringsinstitut anför i sin rafionaliseringsplan bl. a. att det är på gränsen atl gällande besparingsmål kan uppnås med de fömtsättningar som föreligger. För atl uppnå målen krävs enligt institutet en hård styrning och en fast åtgärdsplanering, utveckling av ledningssyste­met samt lokalisering av nya besparingsområden. Institutet vill inte uteslu­ta alt man kan tvingas planera in ytterligare åtgärder av strukturell natur.

2.3.3 Fredsorganisationens utveckling

Överbefälhavarens inriktning av fredsorganisationens utveckling utgår från 1982 års försvarsbeslut. Vissa organisatoriska förändringar genomförs tidigare än vad som angavs i försvarsbeslutet.

Inom armén kan det enligt överbefälhavaren finnas ett överskott på utbildningskapacitet och därmed skäl för fredsorganisatoriska förändringar i närtid. Överbefälhavaren avser atl i nästa programplan lämna underlag för beslut om förändringar. Beslut erfordras senast under våren 1985 för atl snabba kostnadsreduceringar skall erhållas.

För marinen föreslår överbefälhavaren en fredsorganisatorisk utveck­ling på västkusten som något avviker från försvarsbeslutet. De planerade besparingarna genom den ytterligare reduceringen på västkusten förutsät­ter enligt överbefälhavaren beslut senast våren 1984.

Huvuddragen i planeringen är

-    alt grundutbildningsbataljonen vid Älvsborgs kuslartilleriregemente (KA4) avvecklas och au utbildning av ett spärrkompani behålls,

-    att Nya varvet lämnas,

-    alt s.k. bakre underhåll och störte översyner för kustflottans enheter överflyttas till Sydkustens (ÖriB S) och/eller Ostkustens (ÖriBO) ör­logsbaser,

-    att personalen minskas ytteriigare och

-    atl de militära delarna av Säveetablissemenlei avvecklas, varvid en ny lokalisering söks för andra helikopterdivisionen, som omorganiseras. Åtgärderna beräknas enligt överbefälhavaren vara genomförda den 30

juni 1986.

Inom flygvapnet krävs av ekonomiska skäl att Drakensystemet avveck-



Prop. 1983/84:112                                                    14

las snabbare än enligt hittills gällande planering och att en flottiljadminis­tration på sikt läggs ned. Överbefälhavarens planeringsinriktning är bl. a. att en division med flygplan J 35 läggs ned år 1985.

2.3.4 Personalfrågor

Överbefälhavaren anger i sin slutliga programplan för det militära för­svaret för perioden 1984/85-1988/89 bl. a. atl hans principiella inriktning av personalpolitiken framgår av det personalpolitiska programmet.

Regeringen har utfärdat förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten. Med anledning härav kommer överbefälhavaren att revi­dera det personalpolitiska programmet och utarbeta föreskrifter för en samordnad personalpolitik inom försvarsmakten. Arbetet beräknas vara genomfört sommaren 1984.

Inplanerade kostnadsminskningar måste enligt överbefälhavaren bl. a. tas ut genom personalreduceringar. För att uppnå dessa under personalpo­litiskt godtagbara former är det enligt hans mening bl. a. nödvändigt att skapa så gynnsamma omplacerings- och avgångsbetingelser som möjligt.

Överbefälhavaren pekar vidare på att andelen äldre militär personal kommer att öka inom försvarsmakten. Rekryteringen av yrkesofficerare måste därför begränsas under en övergångsperiod. Avgångarna av äldre personal måste stimuleras för att på sikt skapa en balanserad personal-stmktur.

När det gäller den civila personalen menar överbefälhavaren att större krav kommer att ställas på personalens yrkesskicklighet och utvecklings­möjligheter och att dessa krav skall tillgodoses i personalplaneringen och vid beslut om anställning. Överbefälhavaren behandlar också personalad­ministrativa åtgärder och understryker vikten av insatser bl. a. när det gäller personalrörligheten inom ramen för de av honom föreslagna åtgär­derna och det preliminära trygghetsavtalet. Enligt överbefälhavaren är trots avtalet ett antal frågor alltjämt olösta, t. ex. utökade arbetsgivarbefo-genheter och ökade resurser för datorstöd för hantering av regelsystemet och rutiner för det personaladministrativa området.

Slutligen anser överbefälhavaren att personalens medbestämmande bör utvecklas och inriktas mot ett utökat deltagande i verksamhetsplanering­en.

2.4 Föredragandens överväganden

2.4.1 Inledning

Till gmnd för det militära försvarets fortsatta utveckling ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) med den inrikt­ning  som   statsmakterna gav  detta  beslut  under våren   1983  (prop.



Prop. 1983/84:112                                                   15

1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271). Riksdagen har därtill beslutat om särskilda åtgärder för all förbättra vår ubåtsskyddsförmåga saml beviljat medel för åtgärderna (prop. 1983/84:25 bil. 2, FöU 9, rskr 118). De gmnd­läggande försvars- och säkerhetspolifiska målen samt den allmänna inrikt­ningen av det militära försvaret har även behandlats i 1984 års budgetpro­position (prop. 1983/84:100 bil. 6). Dessa mål och denna inriktning gäller alltjämt.

Som tidigare framgått har överbefälhavaren i sin slutliga programplan för perioden 1984/85-1988/89 tvingats till en betydande omplanering i förhållande till den planering som låg till grund för försvarsbeslutet. Dessa förändringar skulle i många fall få allvarliga konsekvenser för krigsorgani­sationens fortsatta utveckling. Till stor del är behovet av omplanering en följd av att försvarels köpkraft har minskat kraftigt genom den ogynn­samma utvecklingen av växelkursen på dollar mellan planeringsprislägena febmari 1981 - som låg till grund för 1982 års försvarsbeslut - och februari 1983.

I 1984 års budgetproposition anmälde jag att jag bedömde de redovisade konsekvenserna som så omfattande att det var nödvändigt atl grundligt analysera den uppkomna situationen inför ett beslut om det militära för­svarets fortsatta utveckling. En sådan analys har genomförts under hösten och vintern i anslutning till överläggningar mellan företrädare för de partier som är representerade i försvarsutskotlet.

Med utgångspunkt i det arbete som sålunda har bedrivits och de över­läggningar som förts har jag för min del kommit fram fill att det militära försvaret bör utvecklas med den inriktning somjag redovisar i det följande.

2.4.2 Krigsorganisationens utveckling m. m.

Inledningsvis vill jag framhålla att en del av de omplaneringsåtgärder som överbefälhavaren i nuvarande ekonomiska läge har funnit sig nödsa­kad att föreslå skulle få så allvarliga konsekvenser för krigsorganisationen att de inte kan anses godtagbara. Därtill kommer det — om inte särskilda åtgärder vidtas - att krävas avsevärda ingrepp i närtid för att reda upp den besvärliga likviditetssituafion som försvaret och särskilt flygvapnet f.n. befinner sig i. Även dessa ingrepp skulle allvarligt inverka på krigsorgani­sationens utveckling.

Försvarets ekonomiska problem är inte tillfälliga och av en sådan rela­tivt begränsad omfattning att de kan lösas enbart genom omplanering inom befintliga resurser eller genom ökad rationalisering inom fredsorganisa­tionen. Det skulle också enligt min mening vara oklokt att skjuta pro­blemen framför sig. Det gäller i stället alt säkerställa en långsiktig balans i försvarets planering på en ekonomisk nivå som är statsfinansidlt försvar­bar även i nästa försvarsbeslut. Del krävs därför elt omedelbart meddstill-skou under löpande försvarsbeslutsperiod. Först därmed går det att åstad-



Prop. 1983/84:112                                                   16

komma den stabilitet som är en förutsättning för en på längre sikt tillfreds­ställande utveckling av krigsorganisationen i stort med den inriktning av 1982 års försvarsbeslut som gavs av riksdagen år 1983. Jag återkommer i det följande till frågan om ytterligare medel.

Det är särskilt inom flygstridskrafterna åtgärder krävs för att säkerställa en långsiktigt balanserad utveckling och då främst av luflförsvarsfunk-lionen. Dämtöver är det viktigt för krigsorganisationens långsiktiga ut­veckling att vi slår vakt om vår förmåga till teknisk förnyelse inom samtliga huvudprogram.

Inom luftförsvaret bör på kort sikt i första band Viggensystemet priori­teras och produktionen av återstående JA37-divisioner säkerställas. 1 det längre perspektivet är det framför allt angelägel all genomföra utveckling­en och anskaffningen av JAS 39 Gripen. Härigenom koncentreras våra resurser till de flygsystem som i första hand medverkar till en förnyelse av vårt luftförsvar.

Med hänsyn till luftförsvarels betydelse bör vidare handlingsfrihet upp­rätthållas inför 1987 års försvarsbeslut för alt kunna behålla tre J 35-divisioner in på 1990-talel.

Enligt min mening är del av stor betydelse för effekten i vårt luftförsvar att våra jaktförband snarast tillförs modern beväpning. En tidigare plane­rad beställning av jaktrobotar har till följd av flygvapnets akuta likvidi­tetskris måst uppskjutas. Jag anser emellertid att moderna jaktrobotar bör beställas snarast möjligt. Vidare kan jag inte godta den omplanering av betalningsmedel för Gripens vapensystem som överbefälhavaren har före­slagit utan förordar en återgång till planeringen i programplanen för peri­oden 1983/84-1987/88 vad gäller dessa.

En fömtsättning för vår luftförsvarsförmåga är ett fungerande strids-lednings- och luflbevakningssystem. Detta är viktigt dels med hänsyn till kraven på insats och ledning av våra egna flygstridskrafler m. m. dels med hänsyn till totalförsvarets behov av förvarning. Enligt min mening kan det därför inte accepteras atl stridslednings- och luftbevakningssystemets ut­byggnad avsevärt fördröjs och att redan anskaffade radarstationer inte snarast görs operativt användbara. Medel bör därför avdelas för anskaff­ning och fortifikalorisk utbyggnad av såväl låg- som höghöjdsspaningssta-lioner. Jag förordar vidare alt den fortsatta utvecklingen av slridslednings-och luftbevakningssyslemet, bl. a. av flygburen radar bör ske enligt de principer som antogs i 1982 års försvarsbeslut. Ett flygburel radarsyslem skulle förbättra vår förmåga alt övervaka omgivande luftrum och havsom­råden, bl. a. för aU erhålla utsträckt förvarning om eventuella kryssnings­robotar.

Jag förordar vidare atl förnödenheter till flygvapnets beredskapslager successivt återanskaffas under innevarande försvarsbeslutsperiod.

Den militärtekniska utvecklingen går myckel snabbi. Det är av stor vikl atl följa med i den utveckling som sker och att skapa gynnsamma förutsätt-



Prop. 1983/84:112                                                    17

ningar för våra stridskrafter. De måste till exempel kunna verka i en miljö som är störd genom telekrigföring. Därför är det nödvändigt all besitta en kompetens inom landet som gör det möjligt att minska verkningarna av fientlig telekrigföring. Vi bör också förfoga över egna tdevapen. Jag föror­dar därför alt resurser satsas på inhemsk utveckling för senare produktion av tdevapen och att antalel tdevapenförband återförs i planeringen till inriktningen enligt 1982 års försvarsbeslut.

På motsvarande sätt medför den tekniska utvecklingen att sjöminkrig-föringen bör tillmätas stor belydelse. Enligt min mening bör därför anskaff­ningen av minsystem för ubålsskydd samt av mingördlar till våra ubåtar återföras i planeringen till inriktningen enligt 1982 års försvarsbeslut.

I tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (prop. 1983/84: 25 bil. 2 s. 7, FöU 9, rskr 118) redovisade jag hur resurserna för ubålsskydd successivt förstärks. De av riksdagen beslutade åtgärderna kommer att genomföras utan dröjsmål och med den prioritering av skydd av geografiska områden som överbefälhavaren har föreslagit. Mol bak­grund av aktuella händelser bör enligt min mening ubåtsskyddel förslärkas ytterligare. Jag förordar sålunda en lilläggsanskaffning av fasta och röriiga övervakningssystem som kan ge effekt på kort sikt saml alt anskaffningen av s. k. kustkorvelter tidigardäggs. Prioriterad repelitionsutbildning inom marinen skall inle heller behöva eftersättas under budgetåret 1984/85.

Jag avser att inom kort föreslå regeringen att ge överbefälhavaren anvis­ningar om atl utarbeta en samlad systemplan för den fortsatta utbyggnaden av ubåtsskyddet.

Jag avser vidare föreslå regeringen att ge överbefälhavaren anvisningar för programplan för perioden 1985/86-1989/90 och anslagsframställningar för budgetåret 1985/86. Enligt min mening bör planeringen för hela peri­oden genomföras inom den planeringsram somjag förordar i det följande. Därvid klarläggs den ekonomiska handlingsfrihet som eftersträvas inför det försvarsbeslut som avses fattas år 1987.

1 övrigt kan jag t. v. i allt väsentligt godta överbefälhavarens inriktning av krigsorganisationens utveckling. Utvecklingen efler budgetåret 1991/92 har emellertid inte behandlats av statsmakterna i 1982 års försvarsbeslut eller i 1983 års riksdagsbeslut. Ställning till utvecklingen i denna del bör enligt min mening inle tas före nästa försvarsbeslut.

Vid fördelningen av medel till de olika anslagen i det följande har jag tagit hänsyn till den inriktning som jag nyss har angett och till de olika anslagens beroende av förändringar i växelkurserna.

2.4.3 Besparingsprogrammet

I 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 40) angav jag atl jag avsåg att återkomma med en analys av hur besparingsarbetet har gått under det första budgetåret av den period som 1982 års försvarsbeslut 2    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 112



Prop. 1983/84:112                                                    18

omfattar. I propositionen redovisades dock hur personalminskningsmålet inom huvudprogram 5 Gemensamma myndigheter m.m. har uppnåtts samt den fortsatta planeringen för personalutvecklingen inom detta huvudpro­gram.

Budgetåret 1982/83

Enligt överbefälhavarens årsredovisning har det uppsatta totala bespa­ringsmålet för budgetåret 1982/83 nåtts med god marginal. Försvarsgrens-chefemas bedömningar av hur stora besparingar som egentligen har gjorts under det första budgetåret i försvarsbeslutsperioden skiljer sig något från överbefälhavarens.

Såvitt jag nu kan bedöma är de besparingar som har gjorts under budget­året 1982/83 förenliga med de mål som angetts. Överbefälhavaren har emellertid anmält att besparingar i vissa fall har gjorts som kan få långsik-figa negativa effekter, l.ex. inom fasfighetsunderhållet. Detta har varit nödvändigt för att nå besparingsmålen när förväntade personalminskning­ar har uteblivit. I andra fall har besparingar skett genom minskad ammuni-tionsförbrakning och sänkt flygtidsutlag. Detta kan ha inneburit att utbild­ningsresultaten försämrats på ett sätt som inte fömtsätls i besparingspro­grammet.

Med hänsyn tiU myndighetemas svårigheter att definiera måluppfyllel­sen måste enligt min mening bättre metoder för analys och uppföljning av besparingsprogrammet utarbetas och användas. Bl. a. måste det kunna klarläggas vad som är bestående besparingar resp. engångsbesparingar samt icke planerade ambifionsminskningar. Det ingår i överbefälhavarens uppgifter att utveckla sådana analys- och uppföljningsmetoder samt att samordna sitt eget, försvarsgrenschefernas och de fackansvariga myndig­hetemas anedysarbete.

Budgetåren 1983184-1991192

Vad gäller planeringen för det fortsatta besparingsarbetet konstaterar jag att målen för den första femårsperioden fram t.o.m. budgetåret 1986/87 ser ut att kunna uppnås genom definierade rationaliseringsprojekl inom samtliga huvudprogram. I detta sammanhang vill jag understryka vad försvarets rationaliseringsinstitut har anfört om behovet av att fortlöpande analysera möjliga besparingsprojekt syftande till att säkerställa att uppsat­ta besparingsmål kan nås.

För perioden fr.o.m. budgetåret 1987/88 t.o.m. budgetåret 1991/92 saknas dock f.n. åtgärder inom armén för ca 400 milj.kr. Även inom flygvapnet saknas enligt min mening inplanerade besparingar.

För alt täcka dessa brister i besparingsprogrammel har överbefälha­varen anvisat vissa handlingsmöjligheter i sin slutliga programplan för perioden 1984/85-1988/89.



Prop. 1983/84:112                                                   19

Jag delar överbefälhavarens uppfattning atl åtgärder måste vidtas för att säkerställa atl de ekonomiska besparingsmålen kan uppnås. Jag återkom­mer till detta i del följande när jag behandlar fredsorganisationens utveck­ling.

2.4.4 Fredsorganisationens utveckling

Överbefälhavarens inriktning av fredsorganisationens utveckling utgår från 1982 års försvarsbeslut. Planeringen innebär atl vissa av riksdagen beslutade organisatoriska förändringar genomförs tidigare än vad som angavs i försvarsbeslutet. Sålunda

-     samlokaliseras Skånska dragonregementet (P2) och Skånska trängrege-menlel (T4) i Hässleholm år 1986,

-     flyttas Livregementets husarer (K 3) från Skövde till Karisborg år 1984,

-     läggs Svea trängregemente (T 1) ned år 1985,

-     slås Sydkustens örlogsbas och Karlskrona örlogsskolor samman till en myndighet år 1984,

-     flyttas sjökrigsskolan från Näsbypark fill Berga är 1987,

-     läggs flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) i Tullinge ned år 1986.

För marinens del har överbefälhavaren planerat besparingsåtgärder av fillräcklig omfattning. I förhållande till tidigare planering och riksdagsbe­slut har vissa förändringar gjorts, främst i Göteborgsområdet. Bl. a. av­vecklas grundulbildningsbataljonen vid Västkustens militärkommando med Älvsborgs kuslartilleriregemente (MKV/KA 4). Viss grundutbildning av värnpliktiga skall dock även i fortsättningen genomföras där. Likaledes planeras atl verksamheten vid Nya varvet skall avvecklas.

Jag anser att den av överbefälhavaren redovisade planeringen beträffan­de tidigareläggning av vissa organisationsändringar är lämplig och kan utgöra grund för det fortsatta arbetet. Jag finner vidare atl de planerade reduceringarna vid MKV/KA4 främst är en utvidgning av de förändringar som beslutades av riksdagen vid 1981/82 års riksmöte (prop. 1981/82: 102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) och förordar atl de genomförs så snabbi som möjligt. Avveckling av delar av grundulbildningsbataljonen får dock ej påverka vår förmåga till ubåtsskydd på västkusten.

En fömtsättning för vissa av dessa tidigardäggningar är att nuvarande byggprocess delvis kan förenklas. Utan att ge avkall på rimlig säkerhet i beslutsunderlagen för investeringar i byggnader, avser jag därför att om så erfordras och där så kan ske medge avsteg från nuvarande rutiner.

Jag har i det föregående berört den ekonomiska situationen för del militära försvaret samt redovisat min syn på krigsorganisationens utveck­ling och på förutsättningarna för atl genomföra de besparingar i fredsor­ganisationen som angavs i försvarsbeslutet.

I det följande kommer jag alt lägga fram förslag om alt tillföra det militära försvaret ytterligare ekonomiska resurser. Trots detla är det enligt



Prop. 1983/84:112                                                   20

min mening nödvändigt att överväga nya förändringar i fredsorganisa-lionen utöver dem som redan angetts i försvarsbeslutet för all besparings­målen under perioden 1987/88-1991/92 skall kunna nås. Enligt min upp­fattning är det inte möjligt att avvakta 1987 års försvarsbeslut, eftersom de fredsorganisatoriska förändringar som där kan komma atl beslutas knap­past hinner atl ge några störte besparingseffekter förrän efter budgetåret 1991/92.

Jag redovisade i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 16) att betänkandet (Ds Fö 1983:5) Stmkturförändringar och samordning var under remissbehandling. Remissbehandlingen är nu avslutad. Jag kom­mer i andra sammanhang alt för regeringen redovisa mina ställningstagan­den till de olika förslagen i betänkandet. Redan nu vill jag emellertid anmäla atl inga avgörande invändningar har rests mot övervägandena där. Såvitt jag nu kan bedöma bör förslagen kunna resultera i beslut som ger påtagliga besparingar inom försvarets gemensamma myndigheter men först vid 1990-talets början. Även om dessa besparingar skulle räknas med är de ändå inte tillräckliga för att målet under den andra av de femårspe­rioder som behandlades i 1982 års försvarsbeslut skall kunna nås. Ytterli­gare åtgärder måste alltså aktualiseras.

För arméns del har överbefälhavaren redovisat att besparingsåtgärder om ca 400 milj. kr. behövs utöver de planerade för alt armén skall kunna nå sina besparingsmål. Han avser att lämna underlag så atl beslut om ytterli­gare fredsorganisatoriska förändringar kan fattas under våren 1985. Jag delar överbefälhavarens uppfattning om behovet av ytterligare besparingar inom armén och ytterligare fredsorganisatoriska förändringar. Enligt min mening underutnyttjas utbildningskapaciteten i arméns fredsorganisalion med ca 2000 platser.

För flygvapnets del har jag i det föregående redovisai all jag anser att det finns en planeringsmässig brist beträffande rationaliseringsåtgärderna. Överbefälhavaren har vidare redovisat all en flotliljadministralion inom flygvapnet på sikt måste läggas ned. Tidpunkten för detla är beroende av krigsorganisationens utveckling och får prövas i den fortsatta planeringen.

Vissa av de åtgärder som jag har angett torde vara av sådan omfattning eller innebära sådana strukturella fredsorganisatoriska förändringar all del ankommer på riksdagen att la slutlig ställning till dessa. Riksdagsbeslut kan komma att erfordras redan under våren 1985. Frågan om hur erforder­ligt underlag för dessa beslut skall las fram bör diskuteras i den parlamen­tariskt förankrade arbetsgrupp somjag nämnde i 1984 års budgetproposi-fion (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 39).

Jag vill i detla sammanhang redovisa vissa övriga frågor som berör fredsorganisationen.

1 1980 års budgetproposition (prop. 1979/80:100) anförde föredragande statsrådet att marinstaben borde ges en organisation som underiättade en ökad samordning inom marinen. Mot denna bakgmnd borde flottans och



Prop. 1983/84:112                                                    21

kustartilleriets produktionsledning hållas samman i en enhet. Med hänsyn till pågående utredningar om samordning inom marinen kunde en sådan sammanslagning komma att behöva läggas senare än förändringarna av stabernas organisation i övrigt. Det borde ankomma på regeringen att reglera denna fråga. Riksdagen (FöU 1979/80:13, rskr 316) godkände vad föredragande statsrådet hade förordat. Regeringen har därefter beslutat om en ny organisation för marinstaben, som tillämpas fr.o.m. den 1 oktober 1983. Den nya organisationen innebär alt staben består av bl. a. en produktionsledningssektion och två fristående förbandsinspektioner.

I 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 6) har min företräda­re tagit upp frågan om alt sammanföra försvarsstaben och försvarsgrens­staberna till en gemensam myndighet. Han uttalade därvid förståelse för alt förslag om ny organisation bör anstå till dess den nu pågående omor­ganisationen av de centrala staberna har utvärderats. Min företrädare anförde vidare att han avsåg föreslå regeringen att låta utreda frågan om en sammanslagning av de centrala staberna till en myndighet men att dessför­innan vunna erfarenheter från den pågående omorganisationen av de cen­trala staberna och från motsvarande omorganisationer i våra grannländer borde utvärderas. Riksdagen hade intet atl erinra häremot.

Försvarets ledningsutredning har i sina betänkanden (SOU 1976:64) Försvarsmaktens centrala ledning och (SOU 1978:77) Högre regional led­ning belyst ledningsorganisationen i våra grannländer. Redovisningen är till viss del fortfarande aktuell. Av våra grannländer har det i närtid i Norge och Danmark genomförts större förändringar på den högsta ledningsnivån. Jag har låtit inhämta erfarenheter från dessa länder. Den redovisning som jag har erhållit visar att erfarenheterna inte är entydiga.

Jag vill här också erinra om att riksdagens beslut om försvarsmaktens centrala ledning m. m. (prop. 1977/78: 63, FöU 9, rskr 174) bl. a. innebar att överbefälhavarens programsamordnande roll skulle stärkas. Vidare har under år 1983 i en av mig föranstaltad utredning om planerings-och likvidi­tetssituationen inom flygvapnet anförts som en av slutsatserna att det finns motiv för att överbefälhavarens ansvar för planerings-och uppföljnings­verksamheten markeras. Mot bakgrund av detta har regeringen i december 1983 uppdragit åt överbefälhavaren alt redovisa sådana förändringar i organisation och arbetsformer inom och mellan de centrala staberna som bör vidtas för att stärka överbefälhavarens programsamordnande roll.

Överbefälhavarens översyn kan leda till behov av ytterligare förändring­ar av den nuvarande stabsorganisationen. Någon utredning om en gemen­sam organisation är därför inte aktuell f. n. Jag avser atl fortlöpande informera riksdagen i frågan.

Riksdagen beslutade i november 1980 (prop. 1980/81:6, TU 2, rskr 36) om riktlinjer för utbildningen av piloter för den civila luftfartens behov. Avsikten med utbildningen är att flygvapnet skall få behålla sina piloter samtidigt som behovet av svenska piloter tillgodoses främst för flygbolaget Scandinavian Airlines System (SAS).



Prop. 1983/84:112                                                                 22

Med hänsyn till riksdagens beslut tillkallades en särskild kommitté med uppgift att svara för den närmare planläggningen av en civil pilotutbild­ning. Kommittén redovisade sitt uppdrag i betänkandet (Ds K 1982:4) Statlig trafikflygarhögskola.

Statens förhandlingsnämnd har därefter på regeringens uppdrag träffat ell samarbetsavtal mellan svenska staten och SAS avseende en civil trafik-flygamtbildning.

Regeringen uppdrog i april 1983 ål chefen för flygvapnet att genomföra grundutbildning av irafikflygare för den civila luftfarten i enlighet med ovannämnda avtal.

Regeringen har nyligen beslutat all en trafikflygarhögskola skall inrättas vid krigsflygskolan i Ljungbyhed. Skolan startar sin verksamhet den 1 april 1984.

2.4.5 Personalfrågor

Inledning

Frågor rörande den värnpliktiga personalen har behandlats i budgetpro­positionen (1983/84:100 bil. 6). Jag tar här upp vissa frågor beträffande anställd personal.

Personalpolitik

Vid sin anmälan av propositionen om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarels fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102 bil. 2) redovi­sade dåvarande departementschefen sin syn på de konsekvenser för den anslällda personalen som ett genomförande av hans förslag rörande försva­rets fredsorganisalion kunde innebära samt behandlade även i övrigt ut­vecklingen inom del personaladministrativa området. Riksdagen hade intet att erinra mot vad som därvid anfördes (FöU 18, rskr 374). I 1983 års budgetproposition (1982/83:100 bil. 6) anmälde min företrädare att han i allt väsentligt delade dessa synpunkter.

Försvarsmakten har sedan slutet av 1960-talel genomgått väsentliga förändringar i fredsorganisationen. Förband har lagts ned eller flyttats. Myndigheter har omorganiserats, omlokaliserats eller förändrats på olika sätt. Vid skilda tillfällen har mina företrädare behandlat personalens vill­kor i samband med detta genomgripande förändringsarbete och gjort utta­landen om vilken personalpolitik som skall gälla för genomförandet av förändringarna. Vidare har såväl mina företrädare som jag själv i skilda beslut gjort ett antal principuttalanden i personalpolitiska frågor. Försva­rets personalpolitik måste enligt min mening i framtiden samordnas mer än hiuills.

Jag vill i detta sammanhang hänvisa till vad chefen för civildepartemen­tet har ullalat i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 15). Han anför där bl. a. alt målen för statens arbetsgivarpolitik under återstoden av



Prop. 1983/84:112                                                   23

1980-talet är att bidra till en effektiv statsförvaltning, att medverka till samhällsekonomisk balans och till ett demokratiskt arbetsliv. Ytterligare personalpolitiska stimulansåtgärder behöver också utvecklas. En utgångs­punkt i delta sammanhang är bl. a. den statsanställdes engagemang. Ökad personalrörlighet är en annan metod att öka kompetensen och bidra till förnyelse i ett ekonomiskt läge då störte nyrekryteringar inle är möjliga. Åtgärder som stimulerar produktivitet och effektivitet bör därvid eftersträ­vas.

Jag vill i delta sammanhang erinra om de möjligheter som systemet med lokala löneförhandlingar ger alt med lönepolitiska medel stimulera utveck­lingen i önskvärd riktning.

Sysselsättningen, arbetets värde och innehåll samt utvecklingen av de personella resurserna är enligt min mening betydelsefulla frågor som för 1980-talet och 1990-talet bedöms komma att utgöra en väsentlig del i debatten om försvarets effektivitet samt medföra ökade krav på ett aktivt personalpolitiskt utvecklingsarbete. Mot bakgmnd av de besparingsmål som riksdagen har lagt fast är del nu angeläget att personalpolitiken inrik­tas mot att underlätta den nödvändiga personalminskningen. Dock vill jag slå fast att personalen är - och kommer att förbli - den värdefullaste resursen.

Genom en medveten och målinriktad satsning på personalåtgärder ska­pas enligt min mening en utvecklingspotenfial och en beredskap för att möta de krav som kommer alt ställas på försvaret och dess personal på 1980- och 1990-talen.

En övergripande personalpolitik skulle enligt min mening utgöra ett värdefullt instmment för ell fortsalt praktiskt arbete med utveckling av de personella resurserna. Jag avser därför atl inom ramen för det personalpo­litiska arbete som pågår i samhället i övrigt låta utarbeta en övergripande personalpolitik inom främst områdena personalutveckling, personalrör­lighet, arbetsmiljö samt samverkansformer.

Medvetandet i hela organisationen om besparingsmålen och inriktningen av besparingsarbetet måsle öka. Insatser bör göras för att utveckla perso­nalens medbestämmande. Enligt min bedömning kan det l.ex. ske genom atl personalen mer aktivt medverkar i planeringsprocessen. I verksamhets­planeringen kan personalen fortlöpande erhålla information om verksam­heten och påverka sin situation innan beslut skall fattas efter förhandling.

Enligt min mening är det viktigt alt personalpolitiken utformas så att den kan utgöra en ram för pågående arbete med lokalt anpassade åtgärder på olika nivåer under regeringen. Jag anser det vara av utomordentlig vikt att personalpolitiken utarbetas i nära samverkan med företrädare för persona­len.



Prop. 1983/84:112                                                    24

Personal- och ekonomiadministration

1982 års kommiué om försvarels gemensamma myndigheter m. m. (Hpg 5-kommittén) har övervägt möjligheterna dels till strukturförändringar och ytterligare kostnadsreduceringar inom försvarels s. k. gemensamma myn­digheter (huvudprogram 5), dels till ökad samordning med övriga statliga myndigheter.

KommiUén har i september 1983 överlämnat betänkandet (Ds Fö 1983:5) Strukturförändringar och samordning med förslag bl.a. att upp­giftsfördelningen mellan försvarsstaben och försvarets civilförvaltning ren­odlas så att försvarsstaben får alla uppgifter av övergripande natur på det personal- och ekonomiadministraliva området medan civilförvaltningens roll inriktas på verkställande uppgifter samt aU en huvudstudie skall göras avseende det personal- och ekonomiadministrativa området.

Kommitténs förslag har remissbehandlats och flertalet instanser har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mol all en huvudstudie genomförs på här aktuellt område. Överbefälhavaren anser i likhet med utredningen att överbefälhavaren skall tilldelas uppgifter av övergripande natur och försvarets civilförvaltning tilldelas uppgifter av verkställande natur. Civil­förvaltningen anser del angelägel att studien i första hand inriktas på hur arbetsgivarfunktionen bör fördelas mellan bl. a. staiens arbetsgivarverk och myndigheter inom försvarsmakten. Inom det personaladministrativa området kan enligt civilförvaltningen arbetsgivarrollen i stort fördelas så att överbefälhavaren anger mål och inriktning medan del faktiska hante­randet av ärenden, tvister, kollektivavtal, förhandlingar m. m. åläggs civil­förvaltningen.

Enligt min mening är klara och avgränsade arbetsgivarbefogenheter en fömtsättning för arbetet inom det personalpolitiska området. Rollfördel­ningen mellan angivna myndigheter måste klargöras och renodlas. An­svarsfördelningen mellan överbefälhavaren och civilförvaltningen m.fl. statliga myndigheter med personalpolitiska uppgifter måste övervägas sär­skilt. Det är av stor betydelse att personal- och ekonomiadministrationen inom försvarsdepartementets område är organiserad på ett lämpligt sätt. Hpg 5-kommiltén har också konstaterat atl det är möjligt att göra personal­besparingar inom dessa funktioner.

Jag instämmer i bedömningen aU besparingar kan göras genom personal­minskningar men vill också understryka att effektivitetsökningar kan åstadkommas i verksamheten genom en väl fungerande personal- och ekonomiadministration. I den mångskiftande verksamhet som bedrivs inom försvarsdepartementets verksamhetsområde är det viktigt atl arbets­uppgifterna kan lösas av den som är mest lämpad härför liksom det också är ett berättigat krav alt personalen får med hänsyn till sin kompetens lämpliga arbetsuppgifter. Den personalpolitik somjag avser aU låta utarbe­ta måste sedan den fastställts ständigt följas upp och hållas levande inom hela organisationen och på alla nivåer.



Prop. 1983/84:112                                                                  25

Regeringen har tidigare bemyndigat mig att tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl se över den personal- och ekonomiadministrativa verk­samheten inom försvaret m. m.

Överbefälhavarens förslag till personaladministraliva åtgärder

Överbefälhavaren har i mars 1982 lämnat förslag om ett antal åtgärder inom det personaladministrativa området ägnade att underiätta såväl ge­nomförandet av de beslut som fattals om försvarsmaktens fredsorganisa­tion som situationen för den personal som berörs av dessa beslut.

Såsom min företrädare har angett i proposition (1982/83:100 bil. 6) var han inte beredd att ta ställning till de föreslagna åtgärderna förtån på­gående förhandlingar om ett nytt trygghetsavtal slutförts. I anslutning till 1983 års avtalsrörelse har statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer slutit ett preliminärt trygghetsavtal. 1 propositionen 1983/84:42 redovisas det huvudsakliga innehållet i avtalet.

Genomförandet av beslutade organisationsförändringar motiverar att ökad uppmärksamhet ägnas ål personaladministration i vid bemärkelse.

Enligt min mening reglerar det preliminära trygghetsavtalet i allt väsent­ligt flertalet av de av överbefälhavaren föreslagna åtgärderna. Den perso­nal- och ekonomiadministrativa verksamheten inom försvaret m. m. bör, somjag har angett tidigare, utredas särskilt.

Jag anser dock, med hänsyn till de besparingsmål som riksdagen har lagt fast, att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas som underlättar bl. a. den nödvändiga personalminskningen.

Övriga personalpolitiska frågor

1 såväl 1980 års (prop. 1979/80:100 bil. 7) som 1981 års budgetproposi­tion (prop. 1980/81:100 bil. 7) och i propositionen om säkerhels- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102 bil. 2) har dåvarande departementscheferna tagit upp betydel­sen av alt den civila personalen inom försvarsmakten ges goda utveck­lingsmöjligheter och anmält alt överbefälhavaren studerar hur denna per­sonal skall kunna ges en ökad vidareutbildning.

Överbefälhavaren har redovisat sina förslag om vidareutbildning av civil personal. Han har vidare fattat beslut om inriktningen av chefsutbildning­en m. m. för krigs- och fredsorganisationens behov i den nya befälsord­ningen, utbildning vid militärhögskolan och särskild chefsutbildning.

Liksom mina företrädare anser jag att även den civila personalen skall ha möjlighet atl utveckla de kunskaper och färdigheter de har och alt skaffa sig nya. Jag vill också betrakta insatser av denna art som bidragande till en ökad jämställdhet mellan könen i enlighet med lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. 1 tilläggsdirektiv (Dir. 1983:71) till befälsbehovsutredningen har jag bl. a. uttryckt att i samband med att yrkesofficerarnas uppgifter definieras på olika nivåer i fredsorgani-



Prop. 1983/84:112                                                   26

sationen också civila anspråk på utveckling inom vissa yrkesområden uppmärksammas. Utredningen bör göra en samlad prövning av dessa frågor.

Överbefälhavaren anger i sin programplan atl den militära personalen minskar. Detta får negativa konsekvenser för såväl krigs- som fredsorgani-salionen. Han anför också att avgångarna bland äldre militär personal skall stimuleras för att ge utrymme för en ökad rekrytering. För egen del anser jag atl frågor rörande en balanserad personalstruktur bör behandlas av befälsbehovsutredningen.

Jag vill slutligen i detta sammanhang nämna att försök med utbildning av kvinnor i driftvärnet har genomförts vid ett tiotal myndigheter under budgetåren 1979/80-1981/82. Rikshemvärnschefen - som har administre­rat utbildningen - har anmält all erfarenheterna av försöken varit goda och föreslår att möjligheterna att engagera kvinnor i driftvärnet permanen­tas. Jag delar den uppfattningen och regeringen har den 16 februari 1984 genom en ändring i hemvärnskungörelsen (1970:304) nu öppnat möjlighe­terna för utbildning och antagning av kvinnor i driftvärnet.

Den andliga vården inom försvarsmakten

Med anledning av en motion i ämnet år 1975 begärde riksdagen en översyn av själavården inom försvarsmakten (FöU 1975/76:7, rskr 24). Genom skrivelse år 1978 (FöU 1978/79:3, rskr 10) anmälde riksdagen vidare att översynen också borde avse frågor avseende huvudmannaska­pet.

Med anledning härav tillkallades en särskild utredare (FÖ 1980:01) som år 1982 överlämnade betänkandet (SOU 1982:59) Militär själavård. Betän­kandet har remissbehandlats. Med hänsyn till remissutfallet har jag funnit att utredningens förslag inte ulan ytterligare bearbetning kan läggas till grund för beslut. Jag avser därför inom kort föreslå regeringen att betän­kandet, remissvaren och den inom försvarsdepartementet upprättade re­missammanställningen överlämnas till 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:02) för att beaktas vid det fortsatta utredningsarbetet.

2.5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag har anfört i fråga om krigsorganisationens utveckling m.m., besparingsprogrammet, fredsorganisationens utveckling och personalfrågor.



Prop. 1983/84:112                                                            27

3   JAS-projektet

3.1      Bakgrund

I enlighet med riksdagens beslut den 4 juni 1982 (prop. 1981/82: 102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) om riktlinjer för utveckling och anskaffning av JAS-sy-stemet skall regeringen årligen i anslutning till budgetpropositionen orien­tera riksdagen om läget inom JAS-projektet. Ett antal projeklvärderingar skall genomföras vid vissa tillfällen under den tid som utvecklingen av JAS-projektet pågår. Dessa projeklvärderingar skall omfatta dels en tek­nisk och ekonomisk granskning av projektet, dels en operativ och taktisk kontroll av projektels status.

Den första projeklvärderingen har genomförts och överbefälhavaren har i febmari 1984 med underlag från chefen för flygvapnet och försvarets materielverk lämnat en rapport till regeringen om denna.

3.2      De ekonomiska förutsättningarna för projektet

Genom riksdagens beslut om riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119, FöU 9, rskr 271) har planeringen av projektel fram till år 2000 inriktats mot en ram om 24,9 miljarder kr. i prisläget februari 1981. Till grund för propositionen och riksdagens beslut låg en ekonomisk analys av JAS-projeklet. Eftersom projektet i allt väsentligt följer samma regler för priskompensafion som övrig materiel inom försvarsmakten blir planerings­ramen i prislägel febmari 1983 31,2 miljarder kr. Överbefälhavaren redovi­sar i sin rapport att kostnaderna för JAS-projektet fram till år 2000 beräk­nas uppgå till 34 miljarder kr. i prislägel februari 1983. Han har därvid utgått från innehållet i systemplan 2 för projektet. Denna plan gmndar sig på en planeringsram för projektel som i prisläget februari 1981 är 800 milj. kr. störte än den ram som riksdagen fastställde. 1 rapporten till regeringen redovisar överbefälhavaren därför exempel på åtgärder som kan vidtas för att anpassa projektet till den fastställda ramen. Exempel på sådana åtgärder är minskad leveranstakl, slopande av skolversionen av flygplan JAS eller anpassning och reduceringar av JAS-flygplanets be­väpning. Överbefälhavaren framhåller att beslut om val av åtgärd inte behöver fattas nu utan bör anstå till en senare tidpunkt. Jag delar denna uppfattning.

Överbefälhavaren anför vidare all planeringen för JAS-projeklet i likhet med övrig planering utgår från en dollarkurs om 7: 42 kr. t. o. m. budget­året 1988/89 och därefter 7: 00 kr. Jag vill erinra om att de bedömningar om valutaberoendet inom JAS-projektet som gjordes när avtalet tecknades



Prop. 1983/84:112                                                    28

bl. a. byggde på vissa antaganden om fördelningen mellan olika utländska leverantörer. Under våren och hösten 1983 har ett stort antal underleveran­törskontrakt tecknats. Av leverantörsvalen framgår all en störte andel av leveranserna till projektel än vad som förutsågs har förlagts till länder i Europa. Dessa ändrade förutsättningar kommer att påverka de ekonomis­ka antaganden som planeringen bygger på och bör beaktas i den fortsatta planeringen. Jag kan emellertid redan nu konstatera alt den ökande euro­peiska andelen på sikt kan komma att minska dollarkursens påverkan på projektet.

Överbefälhavaren framhåller i sin rapport att minskningen av försvarets köpkraft har varit myckel kraftig. Vidare anser han alt målsättningen för JAS39-systemel inte kan förverkligas inom den tilldelade ekonomiska ramen med nuvarande planeringsfömtsättningar beträffande dollarkurs m. m. Jag kan konstatera att överbefälhavaren vid denna bedömning inte har kunnat ta hänsyn till den ökning av planeringsramen för det militära försvaret somjag kommer att förorda i det följande (s. 43 f.).

Överbefälhavaren konstaterar atl skillnaden mellan den fastställda pla­neringsramen och kostnadsramen för JAS-projektet är ca 2,8 miljarder kr. fram till år 2000 i den långsikliga ekonomiska planeringen för projektet och med angivna fömtsättningar. Från detta belopp skall dras ca 1 miljard kr. för att anpassa projektel till den av riksdagen fastställda ramen. Den återstående skillnaden om 1,8 miljarder kr. beror i huvudsak på nuvarande valutaläge. Några fördyringar inom projektel på gmnd av krav på modifie­ringar eller genom tekniska problem har inte uppstått. Mot bakgmnd av projektets långsiktighet saml den osäkerhet som föreligger i utvecklingen av främst växelkurserna anser jag inte att beslut behöver fattas nu för att erhålla överensstämmelse mellan planeringsramen och de beräknade kost­naderna. På kort sikt är valutapåverkan inte av störte omfattning än att den kan behandlas inom ramen för den årsvisa planeringen och enligt de principer som gäller för övriga materielobjekt. Jag kan således avslutnings­vis konstatera att de fömtsättningar som anmäldes i propositionen om rikfiinjer för JAS-projektet alltjämt gäller.

3.3 Teknisk värdering av projektet

I överbefälhavarens rapport redovisar försvarets materielverk den tek­niska värderingen av projektet.

Försvarets materielverks värdering bygger på underlag från Industri­gruppen JAS (IG JAS) samt på rapporter från direktleverantörerna. För­svarets materielverk konstaterar sammanfattningsvis att de tekniska fömt­sättningarna finns för att uppnå målen för projektet. Vissa tekniska och tidsmässiga problem har uppmärksammats. Dessa bedöms dock vara av normal omfattning i det tidsskede som projektet f. n. befinner sig i. Förse-



Prop. 1983/84:112                                                   29

ningarna inom projektet varierar för vissa delsystem mellan två och sex månader. IG JAS har redovisai elt program för alt återta förseningen som enligt materielverket lorde vara realistiskt och som innebär alt projektet skall vara återfört till den ursprungliga tidsplanen under år 1985. Försening­arna har medfört att ca 150 milj. kr. i utbetalningar har uppskjuiits till efler budgetåret 1983/84. Dessa medel kommer atl utbetalas i takt med att projektet anpassas till den urspmngliga tidsplanen.

En modell i full skala av grundflygplanet har byggts. I denna modell provas nu hur olika delsystem kan installeras.

Volvo Flygmotors arbete med motorn (RM 12) följer den uppgjorda fidsplanen. De särskilda svenska kraven på bl.a. förbättrade prestanda och ökad säkerhet mol kollisioner med fåglar har under årel kommit närmare sin slutliga lösning. En prototyp av den svenska versionen av motorn planeras bli färdig under år 1984.

Mol bakgmnd av det presenterade underlaget kan jag sålunda konstatera att projektet i stort sett följer den uppgjorda tidsplanen, om än med vissa förseningar. Del är dock väsentligt atl IG JAS ökar sina ansträngningar all återta de förseningar som har uppstått i projektet. Del är också väsentligt all staber och myndigheter med gemensamma krafter genomför sin del av arbetet så alt det underlag som krävs för de fortsatta besluten är väl genomarbetat.

3.4 Vissa industripolitiska aspekter på projektet

Jag vill avslutningsvis kort beröra dels de industripolitiska åtaganden som IGJAS har lämnat, dels de löften om affärer för svensk industri som de valda underleverantörerna har gett. I en rapport till chefen för industri­departementet om verksamheten under år 1983 har IGJAS anfört att arbe­tet löper planenligt. Beslut har fattats som på sikt innebär 855 nya arbets­tillfällen, varav 107 i Norrbotten. Under år 1983 tillkom 325 nya arbetstill­fällen på grund av JAS-projektet. Jag förutsätter att ansträngningarna på delta område fortsätter.

IGJAS har vidare lovat atl medverka till att affärer kommer till stånd med de utländska företag som har konirakterats som underleverantörer till JAS-projeklet. För att underiätta detta bar ett särskilt induslrikontor-JAS skapats som finansieras av statens industriverk, Sveriges exportråd och IGJAS. De redovisade resultaten visar att arbetet har kommit i gång. Framför allt har General Electric utvecklat en hög aktivitet. Ett antal kontrakt har tecknats med svensk industri som på sikt kan innebära ytterli­gare arbetsfillfällen, men mycket arbete återstår. Det är enligt min mening väsentligt alt ökade ansträngningar görs för att ta hand om de affärsmöj­ligheter som underleverantörer har ställt i utsikt och som nästan undan­tagslöst motsvarar hundra procent av deras andel i JAS-projektet. Jag vill



Prop. 1983/84:112                                                   30

understryka att regeringen lägger myckel stor vikl vid atl utfästelserna från såväl ufiändsk som svensk industri infrias. Det ankommer således på IGJAS att verka för att dessa affärsförbindelser verkligen kommer till stånd.

3.5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om JAS-projektet.



Prop. 1983/84:112                                                             31

4   Vissa beredskapsfrågor

4.1 Det nuvarande beredskapssystemet för försvarsmakten

Gmnden för vårt beredskapssystem är en väl fungerande undertättdse-tjänst som ger underlag så att vi ständigt kan anpassa styrkan i vår bered­skap till förändringar i det säkerhetspolitiska läget. Dämlöver måste säker­ställas att våra krigsförband har förmåga att snabbt genomföra mobilise­ring och direkt efter mobiliseringen lösa avsedda uppgifter.

Det åligger överbefälhavaren alt med fredsorganisalionens resurser upp­rätthålla en till läget i vår omvärld anpassad insats-, mobiliserings- och ledningsberedskap. Om de resurser överbefälhavaren förfogar över fram­står som otillräckliga, kan regeringen besluta om ytterligare beredskapshö-jande åtgärder. Sådana åtgärder kan vara beredskapsinkallelser av för­band, utnyttjande av hemvärn saml partiell eller allmän mobilisering.

Med de resurser försvarsmakten disponerar i fredstid upprätthålls stän­dig beredskap att snabbt kunna lösa försvarsuppgifter. Denna beredskap -den s. k. insalsberedskapen — omfattar såväl incidentberedskap som be­redskap att möta angrepp innan vi har hunnit genomföra mobilisering.

Syftet med incidentberedskapen är alt upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium samt att ingripa vid andra överträdelser av våra fillträdesbestämmdser. I incidentberedskapen deltar fömtom försvars­makten sjöfartsverket, luftfartsverket, tullens kustbevakning och polisen. För ingripanden finns regelmässigt särskilda beredskapsresurser avdelade inom försvarsmakten.

Vår beredskap att möta ett övertaskande angrepp upprätthålls - för­utom av hemvärnet — i första hand med de förband inom årsklassen som nått en sådan utbildningsnivå att de kan lösa bevaknings- och stridsupp­gifter. Inom flygvapnet, där en stor del av personalen är fast anställd och där fredsorganisationen i stort är uppbyggd som krigsorganisationen, är beredskapen hög. Samma förhållanden råder under en stor del av året inom marinen.

Arméns tillgång till beredskapsförband uppvisar betydande variationer såväl över året som regionalt och lokall. Införandet av särskilda bered­skapsplutoner har avhjälpt de mest påtagliga bristerna men vissa perioder med begränsad tillgång till beredskapstrupp finns fortfarande.

Överbefälhavaren genomför inom ramen för sina befogenheter ett antal åtgärder för att ytterligare förbättra grundberedskapen och möjligheterna att inom fredsorganisationen anpassa beredskapen till del säkerhetspoli­tiska lägets utveckling.

Exempel på sådana åtgärder är - att krigsförbandsövningar i ökad utsträckning förläggs till sådana peri­oder och områden där det föreligger brist på utbildade förband.



Prop. 1983/84:112                                                   32

-     att kapaciteten ökas för flygtransport av förband,

-     att särskilda beredskapsförband utbildas för att spärta, blockera och försvara gränsvägar, inlopp, hamnar och flygfält,

-     atl antalet rustade stamslridsfartyg ökas,

-     atl kontrollerbara mineringar läggs ut i ökad omfattning i fred,

-     att flygbassystemet ges ökad uthållighet,

-     atl övningsverksamheten med flygvapenförband i övre Nortland ökas och

-     att åtgärder vidtas för all minska mobiliseringstiderna vid vissa förband.

4.2 Överbefälhavarens framställning

I syfte att säkerställa tillgången på förband med tidig operativ effekt, vilka kan utnyttjas av överbefälhavaren utan atl regeringen särskilt beslu­tar därom har överbefälhavaren hos regeringen begärt

-     att han får rätt att - när yure händelser påkallar det - inkalla förband ur det allmänna hemvärnet under begränsad tid (högst 3 dygn) för för­svars-, skydds- och bevakningsuppgifter och för ingripande vid kränk­ningar av vårt territorium,

-     att han får rält att teckna beredskapskontrakl med frivilliga och vid behov inkalla dessa till viktiga funktioner i staber och förband under maximalt två perioder om vardera tio dygn per år,

-     alt han får rätt att inkalla repetifionsutbildningsförband under juli må­nad, när läget i vår omvärld så kräver och

-     att han - utöver den nuvarande rätten att färdighålla - också ges rätt att, med hänsyn till lägel i vår omvärld, inkalla högst 2 100 värnpliktiga till högst 30 dagars beredskapsövning.

Framställningen innebär att överbefälhavaren skulle ges möjlighet att flexibelt utnyttja förband i likhet med vad som skedde under händelserna i Polen åren 1981-1982 utan atl regeringen först måste besluta därom.

4.3 Utredningen om tillträdesskydd

I hemvärnskungörelsen (1970:304) regleras under vilka förutsättningar en hemvärnsman är ijänstgöringsskyldig. Sådan skyldighet inträder när det råder hemvärnsberedskap vid beredskapstillslånd eller krig. Regeringen kan dessutom, när hänsyn till landets försvar eller säkerhet påkallar det, förordna om hemvärnsberedskap utan att det råder beredskapstillstånd.

Gmnderna för verksamheten har i allt väsentligt varit oförändrade sedan hemvärnet kom till. Den utveckling som sedan dess har ägt rum vad gäller möjligheterna all inleda ett angrepp mot vårt land har emellertid påverkat även hemvärnet. Del gäller kanske framför alU de uppgifter som numera har lagts på förband ur det allmänna hemvärnet. Del omedelbara försvaret av hembygden är fortfarande en betydelsefull uppgift för del allmänna hemvärnet, men dess i dag viktigaste uppgifter är att dels genom bevakning



Prop. 1983/84:112                                                                33

av militära skyddsföremål m. m. medverka till att en mobilisering kan genomföras snabbt och säkert, dels alt vid elt övertaskande angrepp försvara viktiga platser.

Utredningen om tillträdesskydd har i ddbetänkandel (Ds 1983:11) Tjänstgöring i fred för hemvärnet tagit upp frågan om hemvärnets medver­kan under mobiliseringsskeden och skeden av skärpt försvarsberedskap.

Det förslag till lösning som utredningen har stannat för innebär att överbefälhavaren ges rätt att förordna om hemvärnsberedskap dels vid mobilisering, dels när fredsorganisationens resurser inle längre räcker till för alt upprätthålla den nödvändiga beredskapen. Del är en vittgående befogenhet som på detta sätt skulle meddelas överbefälhavaren. De situa­tioner i vilka det kan bli aktuellt för överbefälhavaren aU utnyttja sin befogenhet alt förordna om hemvärnsberedskap är dock så allvarliga alt det enligt utredningen är motiverat all hemvärnet blir ijänstgöringsskyl-digt. På annat sätl går det inte att skapa en garanti för alt den hemvärnsper­sonal som överbefälhavaren förutsätter att han kan ianspråkla verkligen är gripbar.

Utredningen föreslår också att regeringen gör det möjligt för överbefäl­havaren atl i vissa särskilda situationer utnyttja hemvärnet för bevaknings­ändamål och för ingripanden enligt instruktion för försvarsmakten vid kränkningar under fred och neutralitet (IKFN) utan atl förhållandena är så allvarliga att det kan bli tal om alt förordna om hemvärnsberedskap. Hemvärnets medverkan bör därvid bygga på ett frivilligt åtagande från den enskilde hemvärnsmannens sida.

4.4 Föredragandens överväganden

Enligt min mening måste del först inträffa någon allvarlig politisk föränd­ring i Europa innan en konflikt övergår till ett militärt angrepp. Vi kan sålunda räkna med en politisk förvarning innan ett angrepp kan riktas mol vårt land. Detta motsäger inle att särskild hänsyn bör las till del faktum all den tekniska utvecklingen har medfört att angrepp kan sällas in mot oss med kortare varsel än tidigare. Sålunda ökar enligt min mening kraven på en väl fungerande undertätldsetjänst, på att det militära försvaret kan mobiliseras snabbi och säkert samt på att det är i stridsdugligt skick direkt efler mobilisering. Det krävs också ökad förmåga till slridsinsatser med fredsorganisationens resurser för att vår beredskap skall inge respekt och förtroende i omvärlden samt för att vår förmåga att genomföra en mobilise­ring med tillräcklig snabbhet även då stridshandlingar riktas mol oss skall vara trovärdig.

Överbefälhavaren har i sin programplan redovisai de riktlinjer enligt vilka det militära försvarets beredskap stärks inom fredsorganisalionens ram och inom ramen för överbefälhavarens nuvarande befogenheter. Jag 3    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 112



Prop. 1983/84:112                                                    34

konstaterar att överbefälhavarens planering väl överensstämmer med in­tentionerna i det senaste försvarsbeslutet.

Överbefälhavaren pekar även på vissa svagheter i det nuvarande bered­skapssystemet, vilka enligt överbefälhavaren inte kan ges en tillfredsstäl­lande lösning, om han inle ges ökade befogenheter.

Överbefälhavaren har föreslagit att regeringen skall delegera rätten att under högst tre dygn utnyttja förband ur det allmänna hemvärnet för försvars-, skydds- och bevakningsuppgifter saml, efter frivilligt åtagande, för ingripande i samband med incidenter.

Det delbetänkande som lämnats av utredningen om tillträdesskydd har remissbehandlats och fortsatt beredning av ärendet pågår inom regerings­kansliet. Jag är därför inte beredd atl här slutgiltigt ange vilka förändringar i fråga om hemvärnspersonalens utnyttjande som jag kommer att föreslå regeringen. Det ankommer på regeringen atl besluta i denna fråga.

Överbefälhavaren har föreslagit regeringen all införa sådana förändring­ar i förordningen (FFS 1978:44) om frivillig tjänstgöring vid försvarsmak­ten att han får rätt att teckna beredskapskontrakl med frivilliga. Kontrak­ten skall enligt förslaget medföra skyldighet alt vid behov tjänstgöra högst två perioder om vardera högst tio dygn per år. Tjänstgöringsskyldighet föreslås därutöver föreligga några dygn per år för utbildning och övning. Därutöver skall enligt förslaget anmälningsskyldighet kunna föreläggas under högst 30 dygn per år vid bortovaro längre lid än 24 timmar från ordinarie bostad.

Avsikten med denna typ av kontrakt är att ge överbefälhavaren en möjlighet att för beredskapsändamål disponera vissa viktiga befattningsha­vare som inte finns tillgängliga inom fredsorganisationen. Exempel på områden där avtal är aktuella är underrättelse-, sambands- och transporl-ledningstjänst på central och regional nivå, beredskapsljänst samt inom förband med tidig operaliv effekt främst inom kust- och gränsförsvaret.

I första hand skall kontrakt tecknas med personal som är krigsplacerad i aktuella befattningar. I andra hand kommer personal över 47 års ålder att kontrakleras. Totalt omfattar överbefälhavarens förslag 4000-7000 kon­trakt.

Jag vill i detta sammanhang informera riksdagen om min inställning till förslaget om beredskapskontrakl.

Förslaget innebär en avsevärd förbättring av möjligheterna att utan beredskapsinkallelser snabbi förbäura främst ledningskapacilelen på cen­tral och regional nivå samt atl med viss nyckelpersonal avsevärt förbättra initialeffekten vid försvarsanläggningar med särskild betydelse för försvar mol övertaskande angrepp.

Det förhållandet atl kontrakten bygger på ett frivilligt åtagande medför att vår personella beredskap på ett selektivt sätt kan stärkas utan atl gällande pliktlagar behöver utnyttjas.



Prop. 1983/84:112                                                    35

Jag kommer därför att föreslå regeringen sådana författningsändringar alt förslaget om beredskapskontrakt kan genomföras.

Överbefälhavaren har också föreslagit alt han skall få rätt att inkalla repetifionsutbildningsförband under juli månad när läget i vår omvärld så kräver.

Repefifionsutbildning bör normall inte genomföras under juli månad, främst av familjesociala skäl. Personal i repelitionsutbildningsförband måste av hänsyn till den enskilde inkallas så långt i förväg att tidsförhållan­dena vid beredningen av regeringsbeslutet inte i avgörande grad påverkar den sammanlagda tiden för att genomföra en beredskapshöjning. Jag är därför inte beredd alt tillstyrka förslaget att till överbefälhavaren delegera rätten all inkalla repefitionsutbildningsförband ijuli månad eller att inkalla värnpliktiga till beredskapsövning.

I direktiven Ull den kommitté (Fö 1983:01) som f. n. ser över värnplikts-utbildningen har jag angivit att grund- och repetitionsutbildningen skall utformas så att olika slags förband i högre grad än nu blir tillgängliga för incident- och insatsberedskap under hela året. Härigenom räknar jag med atl de problem med lokala och temporära brister på beredskapsförband som överbefälhavaren anmält skall kunna lösas.

4.5 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om vissa beredskapsfrågor.



Prop. 1983/84:112                                                            36

5   Vissa frågor rörande försvarsindustrin

5.1 överbefälhavaren

Överbefälhavaren framhåller i sin slutliga programplan för det militära försvaret för perioden 1984/85 - 1988/89 all förmågan att inom landet utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel har stor betydelse för vår säkerhetspolhiska trovärdighet och för försvarsmaktens utformning och utnyttjande. Tillgången till en kvalificerad svensk försvarsindustri gör del möjligl alt utforma förband och system med särskild hänsyn till våra försvarsbetingelser. Trots stark utländsk konkurtens har beställningsvoly­men till övervägande del konirakterats hos svensk industri.

Överbefälhavaren bedömer atl försvarets nuvarande ekonomiska re­surser kommer att medföra alt utrymmet för nya materidbeställningar minskar kraftigt. Materielens livslängd ökar och därmed föriängs tiden för användningen. Detta påverkar i sin tur förnyelsen av materielen. För svensk industri blir det därför svårt att behålla bredden i produktionen av försvarsmateriel. Tillverkningsserierna blir kortare och längre tid förflyter mellan anskaffningstillfällena. Den minskade beställningsvolymen och brist på kontinuitet i beläggningen skapar också problem ur kompetens-och effektivitetssynpunkt. Konkurtenssituationen för svensk industri för­sämras därmed.

Den internationella handeln med teknik har ökat i omfattning. Denna handel har i ökande grad kommit atl integreras med utrikes- och säkerhets­politiken och omges med olika restriktioner. Beträffande vissa komponen­ter och delsystem kommer vi i högre grad att bli beroende av den interna­tionella marknaden. Att kunna värdera möjligheterna till och betydelsen av framtida tekniköverföring - tekniskt, ekonomiskt, säkerhetspolitiskt -innebär därför delvis nya och ökade krav på såväl försvarssektorns myn­digheter som på industrin.

1 de fall där inhemsk kapacitet för utveckling och produktion av för­svarsmateriel är särskilt angelägen har planeringen, med beaktande av försvarsmaktens behov, därför så långt möjligl tidsmässigt anpassats till företagens aktuella beläggningssiluation. Sålunda har l.ex. beställningar till varvsindustrin tidigardagls, leveranslaklen för artillerigranaler mins­kats för att bättre passa industrins behov av kontinueriig produktion och leveranser av bandvagnar förändrats för all medge export.

Överbefälhavaren har behandlat vissa försvarsindustriområden, bl. a. robot- och elektronikindustrin. Robolindustrin har fått beställningar för att säkerställa att viss kompetens behålls. Den reducerade utvecklingsverk­samhet som har planerats in i programplanen för perioden 1984/85-1988/89 innebär dock au nedgången blir mer omfattande och sannolikt



Prop. 1983/84:112                                                   37

kommer att leda fill all den svenska kapaciteten att utveckla robotar specialiseras. Överbefälhavaren anger att förmågan atl i landet utveckla robotsyslem för t. ex. luftförsvar och för bekämpning av sjömål kan kom­ma att försvinna under 1980-talet. Överbefälhavaren kommer i särskild ordning att till regeringen redovisa sin syn på den fortsatta robotanskaff­ningen. Den minskade anskaffningen av elektronik- och tdemaieriel får för merparten av företag med bred inriktning inle några stora konsekvenser. Kompetensen att utveckla militärt användbar elektronik är i likhet med motsvarande kompetens inom robolområdet på väg mot en nivå där endast ett fåtal specialområden kan utvecklas.

Enligt överbefälhavaren har vissa insatser gjorts för att behålla en fort­salt och jämn produktionskapacitet inom kmt- och sprängämnesindus-Iriema. Kraven på produktionen i krig och fred kommer att granskas närmare. Överbefälhavaren anser att nuvarande planering kan innebära en omställning för ammunitionsindustrin i framtiden.

Även om vissa industrisektorers beläggningssiluation till del har kunnal beaktas i planeringen, kan enligt överbefälhavaren en jämn och kontinuer­lig beläggning inte garanteras. Försvarsindustrins överlevnadsmöjligheter blir vid en minskad beställningsvolym i hög grad beroende av dess förmåga att anpassa sig till försvarets behov, exportförutsättningar och civila be­hov.

Överbefälhavaren understryker vidare atl upphandlingsförordningens krav på konkurtens och affärsmässighet i anskaffningen alltjämt bör gälla. Detta ger incitament till den svenska försvarsindustrin att utveckla effekti­vitet och konkurtensförmåga.

5.2 Föredragandens överväganden

Till gmnd för inriktningen av den svenska försvarsindustrin ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) med den inriktning som statsmakterna gav detta beslut under våren 1983 (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271).

För vår säkerhetspolitiska trovärdighet och för försvarsmaktens utform­ning är del enligt min mening väsentligt att Sverige kan bedriva forskning samt ha industriell kapacitet för att inom landet utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel. Svensk försvarsindustri har således belydelse för våra strävanden all värna om neutralitet och tertitoridl integritet. En egen försvarsindustri ger oss också möjligheter att välja en svensk för­svarsprofil, där vi kan utveckla vapensystem som är anpassade fill våra särskilda behov och förhållanden. En inhemsk försvarsindustri ger oss vidare möjligheter att inom vissa områden utveckla och tillverka försvars­materiel under beredskap och krig. All upphandling av försvarsmateriel måste bedömas utifrån dessa perspektiv.

Jag delar i huvudsak överbefälhavarens syn på försvarsindustrins fort­satta utveckling och vill dämlöver beröra vissa frågor.



Prop. 1983/84:112                                                    38

Det är väsentligt att i planeringen beakta konsekvenserna för industrin. Regeringen har därför gett överbefälhavaren anvisningar att la fram under­lag inför kommande försvarsbeslut.

De flesta systemen i försvaret är beroende av elektronik. Utvecklingen inom elektronikområdet medför krav på såväl skydd som aktiv förmåga hos flera av våra system. För vissa system är elektronikandelen hög och den successiva tekniska förnyelsen avgörande för en godtagbar system­funktion. Detta är särskilt framträdande för t. ex. sambands-, stridsled­nings-, radar- och robotsystem samt för tdekrigföringsmaterid. Elektroni­ken ger också möjligheter till anpassning med hänsyn till våra speciella förhållanden. Jag anser mot denna bakgrund att det är nödvändigt att svensk elektronikindustri också i framtiden har kompetens för att utveckla och tillverka viktigare försvarsmateriel och kan göra det i konkurtens med utlandet. Enligt min mening bör möjligheterna för svensk industri att delta i störte upphandlingar noga övervägas.

Jag anser vidare att det är viktigt att inom landet behålla förmågan att utveckla kvalificerade robotar eller delsystem till robotar, 1. ex. målsökare och styrsystem som är anpassade för våra speciella förhållanden. Kostna­derna för utveckling och anskaffning av robolsystem är dock så höga att det kan bli nödvändigt att överväga dels en ökad specialisering vid val av robotar och funktioner inom robotsystemen, dels ett ökat industriellt sam­arbete inom delta område. Vid utveckling av robotsystem bör vidare likartade behov så långt möjligt samordnas i robotfamiljer. Det bör ankom­ma på regeringen att inrikta utvecklingen av framtida robotsystem på sådant sätt att erforderlig kompetens säkerställs.

Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen på regeringens förslag (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130) nyligen har beslutat om eU femårigt nalionellt mikroelektronikprogram. Häri ges riktlinjer för insatser inom utbildning, gmnd- och målinriktad forskning samt för teknikupphandling av industriellt utvecklingsarbete. Detta program finansieras såväl med stafiiga medel som med insatser från den svenska elektronikindustrin. Det nafiondla mikroelektronikprogrammet förväntas bl. a. öka bredden och stärka konkurtensförmågan hos informationsteknologiindustrin i landet. Försvaret har intresse av att inrikta delar av forskning och teknikupphand­ling inom det totala programmet.

Jag vill också erinra om att industriministern i proposifionen (1983/84:135) om industriell tillväxt och förnyelse har anmält atl han avser föreslå regeringen att en särskild arbetsgmpp bildas inom industrideparte­mentet bl. a. för atl stimulera tillkomsten av olika gemensamma upphand­lingsprojekt. För en effektiv insats krävs att extra resurser avdelas för denna verksamhet. Industriministern förordar därför atl särskilda medel ställs till arbetsgruppens förfogande. Efter det att arbetsgruppen har for­mulerat ett konkret leknikupphandhngsprojekt skall detta kunna drivas vidare i myndigheternas ordinarie arbete.



Prop. 1983/84:112                                                   39

Även jag anser alt frågan om samordning av den offentliga upphandling­en av ny teknik är viktig. Med alltmer begränsade ekonomiska resurser är det nödvändigt atl undersöka om det i ökad utsträckning går att få till stånd ett samarbete mellan staten, kommuner, landsting ocb näringsliv vid upp­handling av ny teknik. Detta bör totalt sett och på lång sikt leda till minskade kostnader för samhället.

1 proposifionen om säkerhets- och försvarspolitiken saml totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102 bil. 2) behandlades frågan om kom-pensalionsaffärer vid upphandlingar av försvarsmateriel i utlandet. Härvid anfördes bl. a. att Sverige normalt inte bör uppställa formella krav på kompensationsaffärer av karaktären bytesaffärer med syfte att helt eller delvis kompensera import från ett visst land med export fill samma land. Vid störte upphandlingar i utlandet bör i stället övervägas möjligheterna fill industrieUt samarbete m.m. Riksdagen hade inte något att erinra mol detta (FöU 9, rskr 271). Regeringen har med anledning härav gett vissa föreskrifter angående industriell samverkan vid upphandling av försvars­materiel från utlandet. Detta kan enligt min mening skapa fömtsättningar för ett långsiktigt industriellt samarbete fill fördel för både den civila industrin och försvarsindustrin.

De förändringar av de ekonomiska fömtsättningarna för försvaret som överbefälhavaren redovisar i sin programplan för perioden 1984/85-1989/90 medför betydande konsekvenser för försvarsindustrin. En arbets­grupp med representanter för försvars-, arbetsmarknads- och industride­partementen har försökt klarlägga dessa konsekvenser för perioden 1984/85-1986/87.

Studien visar att sysselsättningen skulle minska med 5000-6500 per­sonår, om dessa fömtsällningar i sin helhet skulle tillåtas påverka densam­ma. Huvuddelen av sysselsättningsbortfallet faller härvid på tillverknings­industrin, men även byggnadssektorn och den lokala servicesektorn bhr berörda. Den beräknade effekten motsvarar ca 2,7 % av antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin. För den egenfiiga försvarsindustrin skulle de förändrade planeringsfömtsättningarna motsvara en minskning av antalet sysselsatta med 12-17 %.

I studien har hänsyn inte kunnat tas till de åtgärder som berörda industri­er kan väntas vidta med anledning av de ändrade fömtsättningarna för försvaret, såsom ökad export, ökad civil produktion m. m.

Del meddslillskotl som jag förordar i det följande (s. 43 f.) och den inriktning av materidanskaffningen som jag har förordat i det föregående (s. 15 f.) kommer därutöver att dämpa konsekvenserna för sysselsättning­en.

Vissa orter är emellertid för sysselsättningen inom tillverkningsindustrin i särskilt stor utsträckning beroende av beställningar från försvaret, vilkel kan kräva särskilda industri- eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Stu­dien kan tjäna som en utgångspunkt för överväganden om sådana åtgärder.



Prop. 1983/84:112                                                            40

5.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om försvarsindustrin.



Prop. 1983/84:112


41


6   Rörlig kredit för driften vid försvarsmaktens verk­ städer, m. m.

Vid ersättningsanskaffning och försöijning med övningsammunilion, speciallivsmedel, drivmedel och bränsle saml reservmalerid inom för­svarsmakten redovisas inkomster och utgifter vid sidan av statsbudgeten över särskilda konton i försvarets kontoplan, s. k. avräkningskonlon. För­svarets materielverk har likvidilelsansvar för kontona. På motsvarande sätt redovisas driften av försvarels verkstäder. Vissa oklarheter har kon­staterats i de nuvarande reglerna för redovisning. Dessa har därför setts över inom regeringskansliet i samverkan med berörda myndigheter. Jag avser att senare lämna förslag till regeringen om nya redovisningsföreskrif­ter.

De nya föreskrifterna syftar i korthet till att skapa gemensamma redovis­ningsprinciper för försvarsgrenarna. Avgränsningen mellan anslagsfinan­siering och finansiering genom inkomster skall bli klarare. Detsamma gäller reglerna för hur medel får föras mellan anslag och avräkningskonlon. Principerna för prissättning och lagervärdering har också setts över.

Genom de nya reglerna förbättras regeringens och de programansvariga myndigheternas överblick och insyn i verksamheten. Den ekonomiska redovisningen blir mera rättvisande än tidigare och effektivitetsbedöm­ningen underlättas. En ökad affärsmässighet och en bättre kapilalanvänd-ning främjas också, framför allt när det gäller driften av försvarsmaktens verkstäder. Verkstädernas rörelsekapital förutsätts enligt de nya redovis­ningsreglerna till en del beslå av en rörlig kredit i riksgäldskonlorel. Denna bör t. v. vara 20 milj. kr., vilket motsvarar ca 2,5% av verkstädernas omslutning under budgetåret 1982/83. Jag förordar atl riksdagens godkän­nande av den rörliga krediten inhämtas. Krediten bör disponeras av för­svarets materielverk.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen

1.      föreslår riksdagen atl godkänna att en rörlig kredit i riksgälds­
kontoret om 20000000 kr. ställs till försvarets materielverks
förfogande,

2.      bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om nya
redovisningsregler för anskaffning av vissa förnödenheter och
för driften vid försvarsmaktens verkstäder.



Prop. 1983/84:112                                                             42

7   Ekonomiska resurser för det militära försvaret

7.1 Planeringsram för perioden 1984/85-1988/89 7.1.1 Överbefälhavaren

I den programplan som överbefälhavaren lämnade in hösten 1982, ÖB 83-88, konstaterade han att intentionerna i 1982 års försvarsbeslut i hu­vudsak kunde fullföljas. Programplanen fömtsatte därvid en ekonomisk stabilitet och säkerhet i prisregleringssystemet samt att kostnadsreduce­ringar i storleksordningen 8000 milj. kr. kunde erhållas inom olika delar av det militära försvaret.

I sin slufiiga programplan för perioden 1984/85-1988/89, ÖB 84-89, anmäler överbefälhavaren att de ekonomiska fömtsättningarna för atl full­följa försvarsbeslutet radikalt har försämrats under del år som gått. Detta beror enligt överbefälhavarens mening delvis på atl de ekonomiska resur­serna för det militära försvaret har reducerats mol bakgrund av det stats­finansiella lägel. Härutöver anför överbefälhavaren att försvarets köpkraft har minskat dramatiskt, i huvudsak beroende på en hög internationell växelkurs i kombination med devalveringarna hösten 1981 ocb hösten 1982.

Inom främst flygvapnet har långtgående bindningar försvårat möjlighe­terna till en snabb anpassning till en minskad köpkraft. Inom samfiiga huvudprogram har dessutom flera materielobjekt blivit dyrare än vad som fömtsågs i förta årets programplan.

I planeringen har överbefälhavarens strävan varit att så långt möjligt behålla inriktningen för organisationsbestämmande materiel för att därmed i det längsta undvika åtgärder som tidigt medför oreparabla konsekvenser. Köpkraftsminskningen är emellertid så kraftig atl allvarliga ingrepp i krigs-organisafionen har framtvingats. Mycket betydelsefulla vapensystem mås­te gå ur krigsorganisationen tidigare än vad som planerades i förta årets programplan.

öm inte priskompensationsfrågan kan få en mycket snabb lösning eller ett väsentligt ekonomiskt tillskott kan göras, måste enligt överbefälhava­rens uppfattning drastiska åtgärder vidtas för att möjliggöra en program­plan inom den anbefallda ekonomiska ramen. För att säkerställa en ratio­nell användning av tilldelade medel är det helt nödvändigt att nu fasUägga stabila långsiktiga planeringsfömtsättningar. Försvarsmakten kan i läng­den inte arbeta med en planering vars ekonomiska gmnder i avgörande grad förändras från år till år.

Överbefälhavaren föreslår därför att försvarsmaktens planering för bud­getåren 1984/85-1988/89 får utgå från en ekonomisk förutsättning som innebär att minst intentionerna i 1983 års riksdagsbeslut kan genomföras



Prop. 1983/84:112                                                                 43

samt att dämtöver en förstärkning av vår ubåtsskyddsförmåga beaktas. I programplanen har överbefälhavaren redovisat vilka medel som erfordras för en sådan planeringsinriktning. Härför krävs en kompensation söm i stort motsvarar 1000 milj. kr. per år. För det första budgetåret är behovet dock störte.

För atl ge stadga i planeringen erfordras omgående en översyn och komplettering av prisregleringssyslemet så att hänsyn även på längre sikt kan tas fill valutaförändringar.

Överbefälhavaren har i det föregående redovisai vilka faktorer som lett fram till nuvarande situation. Det har därvid framgått att en viktig faktor utgörs av den myckel höga dollarkursen. Utöver statsmakternas beslut om devalvering har dollarn stigit med betydande belopp. Detta är ett förhållan­de som varken statsmakterna eller försvaret kunnal påverka eller förutse. Om en fullständig kompensation inle kan genomföras nu, anser överbefäl­havaren att försvarets ekonomi i elt första steg bör förbättras genom atl beslut las om kompensation för dollarkursens uppgång. Totalt sett rör sig detta om drygt 2500 milj. kr. för programplaneperioden och innevarande år. Med en sådan kompensafion skulle flera allvariiga konsekvenser kunna undvikas.

Överbefälhavaren har i sin programplan för perioden 1984/85-1988/89 beräknat den militära ramen för vart och ett av budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87 till 18934 milj. kr. i prisläget febmari 1983. Han har därvid enligt regeringens anvisningar räknat om ramen med försvarsprisin­dex (+ 5,3%) från prislägel februari 1982.

Dämtöver har överbefälhavaren redovisat den verksamhet och de ma­terielobjekt som skulle behöva inplaneras för att återföra planeringen till del innehåll som förutsattes i 1982 års försvarsbeslut med den inriktning som gavs i 1983 års riksdagsbeslut. Med anledning av försvarets försäm­rade köpkraft och mot bakgmnd av de brister som överbefälhavaren sålun­da har konstaterat i förhållande till tidigare planering har han - utöver de i regeringens anvisningar angivna medelsramarna - begärt följande belopp (milj. kr.) för att nå innehållet i 1983 års riksdagsbeslut.

1984/85                1985/86                1986/87               Summa

1984/87

1490                     ca 1 000                ca 1000                ca 3 500

7.1.2 Föredragandens överväganden

Som jag har anfört i det föregående (s. 15) har försvarets köpkraft kraftigt minskats till följd av växelkursförändringar efter febmari 1981, som var del prisläge som 1982 års försvarsbeslut angavs i. Den minskning av den svenska kronans köpkraft som inträffar till följd av genomförda



Prop. 1983/84:112                                                   44

devalveringar kan försvaret i princip antas kompenseras för genom sill prisregleringssystem, om än med en viss eftersläpning. Detta beror bl. a. på att detta system till stor del är baserat på nettoprisindex som också påverkas av eventuella devalveringar. Den minskning av planeringsramen med 200 milj. kr. som beslutades av riksdagen år 1983 motiverades bl. a. av att försvaret genom sitt prisregleringssystem - i likhet med övriga delar av den offenfiiga förvaltningen - inte skulle få full kompensation för den devalvering som genomfördes i oktober 1982. Relativa växelkursföränd­ringar, dvs. förändringar i utländska valutors värde i förhållande fill var­andra, kan emellertid få även långsiktiga såväl posifiva som negativa konsekvenser för det svenska försvarets köpkraft. Utvecklingen under senare år har i detta avseende särskilt präglats av en markant uppgång för dollarkursen, vilket har varit till nackdel för försvaret, eftersom detta är mera beroende av dollarn för sin import än vad samhället i övrigt är. Den priskompensafion som försvaret erhåller i enlighet med försvarsprisindex har därför inte varit tillräcklig för att kompensera för den köpkraftsföriusl som försvaret åsamkats till följd av dollarkursens kraftiga uppgång.

Det beslut som riksdagen fattade år 1983 beträffande det militära försva­rets fortsatta utveckling avsåg dels verksamhetens innehåll, dels den eko­nomiska ram inom vilken detta innehåll skulle förverkligas. Enligt min mening kan det inte vara rimligt att stora förändringar på den internationel­la valutamarknaden skall få betydande konsekvenser för försvarets faktis­ka utveckling. Det kan inte heller vara rimligt att man i försvarels planering skall förutse och avdela reserver för minskande köpkraft till följd av sådana exceptionella växelkursförändringar som ju till sin natur inle gärna kan fömtses.

Jag avser strax återkomma till frågan om beräkningsmetoder och till den justering som jag vill förorda beträffande den ekonomiska ramen för bud­getåret 1984/85. Jag vill emellertid dessförinnan understryka att försvaret givetvis, liksom andra köpare, bör anpassa sina inköp med hänsyn till förändringar i priser och växelkurser. 1 viss utsträckning torde exempelvis verkningarna på försvarets köpkraft av en stigande dollarkurs kunna be­gränsas genom att en växande del av importen styrs till andra länder än USA och/eller genom att betalningar sker i andra valutor än dollar. Bl. a. när det gäller utvecklingen av Gripensystemet har en sådan tendens redan böljat skönjas. Även svenska leverantörer kan komma i fråga i ökad utsträckning.

Växelkursförändringarnas inverkan på försvarels köpkraft har beräk­nats av flera av varandra oberoende bedömare. Somjag tidigare nämnt har en särskild utredningsman uppskattat den långsiktiga effekten av växel­kursförändringar mellan februari 1981 och febmari 1983 till något över 400 milj. kr. per budgetår. Denna beräkning bygger på vissa bestämda antagan­den bl. a. beträffande försvarets sammanlagda importberoende och fördel­ningen av dess import på olika länder. Försvarels forskningsanstalt har



Prop. 1983/84:112                                                                  45

med vissa variationer i de gmndläggande förutsättningarna beräknat köp-kraftsföriusten till mellan 40 och 820 milj. kr. per budgetår vid en omräk­ning av försvarsramen från prisläget februari 1981 till prisläget februari 1983. Som ett troligt mellanalternativ anges en minskning av köpkraften om ca 500 milj. kr. per budgetår. Beräkningar inom regeringskansliet ger vid handen atl försvaret till följd av växelkursförändringar och utländsk prisutveckling förioral ungefär 500 milj. kr. i köpkraft per budgetår vid en omräkning av försvarets utgiftsram från prisläget februari 1981 till prislägel februari 1983. Dessa beräkningar baserar sig på en jämförelse mellan gällande försvarsprisindex och en index i vilken hänsyn har tagits såväl till utvecklingen av växelkurserna för flera av de valutor som är viktiga för försvaret som till prisutvecklingen i flera av de länder som försvaret köper materiel från. Dessutom har den internationella utvecklingen av oljepri­serna samt devalveringens genomslag i den svenska prisutvecklingen be­aktats.

Jag förordar att försvarsprisindex under återstoden av innevarande för­svarsbeslutsperiod kompletteras med hänsyn till de faktorer somjag nyss har nämnt för alt kompensera det militära försvaret för löne-, pris- och växelkursförändringar fr.o.m. februari 1983. Detta bör gälla både för omräkningen av basbeloppet från ett februariprisläge till nästa och vid beräkningen av de prisregleringsmedel som fördelas under löpande budget­år.

Priskompensationssystemet efter innevarande försvarsbeslutsperiod kommer att ses över av den försvarskommitté som inom kort kommer att tillkallas och som har atl lämna förslag om försvarels utveckling efler budgetåret 1986/87.

Den förlust av köpkraft som försvaret har drabbats av har som tidigare redovisats resulterat i omfattande begränsningar av verksamhet och mate­rielanskaffning i förhållande till tidigare planering. Jag har också i det föregående redogjort för mina prioriteringar i fråga om krigsorganisatio­nens utveckling och vilka begränsningar som jag i detta avseende inte anser mig kunna förorda. För alt undvika atl vitala delar av vår försvars­förmåga skall gå förlorade krävs del i nuvarande situation ett medelstill­skott till försvaret. Detta tillskott har jag bl. a. med hänsyn till den för försvaret ogynnsamma växelkursutvecklingen beräknat till 600 milj. kr. att ingå i det basbelopp somjag i det följande förordar för budgetåret 1984/85. Vid min beräkning av den särskilda kompensationen har jag tagit hänsyn till de besparingar som efter hand kan vara möjliga att erhålla genom en lämplig omfördelning av importen. Den årsvisa planeringsramen för över­befälhavarens programplanering för perioden 1985/86-1989/90 blir därmed 19530 milj. kr.



Prop. 1983/84:112                                                   46

Med basbeloppet och utgiftsramen som gmnd beräknar jag planeringsra­men för perioden 1984/85-1988/89 enligt vad som framgår av följande tabell (pris-, löne- och växelkursläge febmari 1983; milj. kr.).

Budgetår

1984/85    1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1984/85-1988/89

Basbelopp Justering

Planeringsram

19530      19530 6

19536      19530

19530 19530

19530 19530

19530 19530

97650 6

97656

Stabiliteten i försvarsplaneringen är i betydande utsträckning beroende av de planerings- och budgeteringsrutiner som tillämpas. Möjligheten att enligt försvarsbeslutet överföra outnyttjade medel från ett budgetår till nästa i en omfattning som svarar mot högst två procent av utgiftsramen har härvid betydelse.

Jag avser att återkomma till regeringen under våren 1984 med förslag om anvisningar till överbefälhavaren för programplaneringen för perioden 1985/86-1989/90. I samband härmed kommer flygvapnets långsiktiga ut­veckling all uppmärksammas. Beräkningar inom regeringskansliet av flyg­vapnets ekonomi på lång sikt har påvisat risker för stora obalanser under 1990-talet, risker som inte framgår av en femårig programplan. Jag avser därför föreslå regeringen att ge överbefälhavaren i uppdrag att jämsides med den programplan som lämnas in hösten 1984 redovisa en särskild och detaljerad analys av flygvapnets ekonomi fram till sekelskiftet. Genom en sådan analys kan klargöras om ytterligare åtgärder behöver vidtas redan före del försvarsbeslut som avses att fattas år 1987 för atl säkerställa en balanserad utveckhng även på lång sikt. Till dess att analysen föreligger är det nödvändigt med återhållsamhet vad gäller nya utgiftsåtaganden inom flygvapnet. Det bör ankomma på överbefälhavaren att särskilt övervaka detta.

7.2 Ramberäkning för budgetåret 1984/85 m. m.

7.2,1 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren beräknar utgiftsramen för det militära försvaret till 18934 milj. kr. i prislägel febmari 1983. Han fömtsätler därvid aU medel för anslällda med s. k. NÖM-garanti och anställda med lönebidrag täcks utanför utgiftsramen.



Prop. 1983/84:112


47


7.2.2 Föredragandens överväganden

I enlighet med gällande metod för ramberäkningarna (prop. 1974:1 bil. 6 s. 60, FöU 19, rskr 190) och med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående (s. 43 f.) beräknar jag utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1984/85 till 19535720000 kr. i prisläget febmari 1983. Till detta kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar enligt för­svarsprisindex med de begränsningar i detta avseende som riksdagen har beslutat om hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 2, FöU 7, rskr 88) samt med beaktande av växelkursförändringar m.m. efter februari 1983 enligt vad jag har förordat i det föregående (s. 45).


Basbelopp (prisläge februari 1982)

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1982-

februari 1983 Särskild omräkning med hänsyn till

växelkursförändringar m. m.'

Avgår:

Överföring av personal till

FN-verksamheten Finansiering av kartplan —85 Överföring till flygtekniska

försöksanstalten

Basbelopp (prisläge februari 1983)

Tillkommer:

Omlokaliseringskostnader för vissa myndigheter

Utgiftsram (pris- och växelkurs­läge februari 1983)

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1983 - medelprisläget 1984/85

Beräknat utfall den 30 juni 1985


17981225000

-H 956 600 000

-1-600000000

-1-  1556600000

970000 -    2900000

-    4000000

7870000

19529955000

+        5765000

19535720000

-i- 1650000000

21185720000


' Växelkursläge februari 1983.

I anslutning till ramberäkningen vill jag anföra följande.

Som jag har anfört i det föregående (s. 43 f.) bör vid omräkningen från prisläget februari 1982 fill prisläget februari 1983 hänsyn tas till den effekt på försvarets köpkraft som de kraftigt ökade växelkurserna m. m. har haft. Basbeloppet bör därför för budgetåret 1984/85 ökas med 600 milj. kr.

Lönerna för viss förtådspersonal som f. n. belastar anslaget B 1. Armé­förband: Ledning och förbandsverksamhet bör fr. o. m. budgetåret 1984/85



Prop. 1983/84:112                                                   48

belasta anslaget K3. Beredskapsstyrka för FN-tjänsl. Basbeloppet bör minskas med ett belopp som motsvarar lönerna för den nämnda personalen beräknade i löneläget febmari 1983.

I 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 13) har regeringen lagt fram förslag om en tioårsplan för att förbättra kartförsörjningen. Bl. a. det militära försvaret bedöms få stor nytta av den förbättrade försöijningen med kartor m.m. Som ett bidrag till finansieringen av planen bör basbelop­pet minskas med 2,9 milj. kr. räknat i prisläget februari 1983.

I 1984 års forskningspoliliska proposition (prop. 1983/84:107 bil. 2) föreslås alt anslaget K 2. Flygtekniska försöksanstalten skall ökas till ca tio procent av omslutningen för att behålla kontinuitet och kompetens. Detta kommer det militära försvaret till godo. Därför bör basbeloppet för det militära försvaret minskas med 4 milj. kr. räknat i prislägel februari 1983.

Kostnaderna för invesleringar, flyttningar och särskilda förmåner till personalen i samband med att vissa myndigheter inom försvarsmakten omlokaliseras skall enligt riksdagens beslut (prop. 1972:1 bil. 6 s. 11, FöU 17, rskr 231) beräknas utanför utgiftsramen. För nästa budgetår har jag beräknat kostnader av denna art för arméns tekniska skola, fortifikations­förvaltningen och försvarels förvaltningsskola till elt sammanlagt belopp av 5765000 kr. Utgiftsramen bör tillfälligt ökas med motsvarande belopp.

Medel för sysselsättningsskapande åtgärder under nuvarande tionde huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för att betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för försvarsmakten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag att medel får disponeras under budgetåret 1984/85 för sysselsättningsskapande åtgärder i form av byggnadsarbeten utöver utgiftsramen till ett belopp av 50 milj. kr.

För budgetåret 1983/84 har riksdagen vid 1982/83 års riksmöte (prop. 1982/83:100 bil. 6 s. 57, FöU 9, rskr 271) bemyndigat regeringen aU justera utgiftsramen för del militära försvaret med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex. Jag förordar atl regeringen begär motsvarande bemyndigande för budgetåret 1984/85 med beaktande av riksdagens beslut om begränsning av den automatiska ökningen av utgiftsramen (prop. 1983/84:40 bil. 2, FöU 7, rskr 88) samt av växelkursutvecklingen m.m. efter febmari 1983.

Genom det nyss nämnda beslutet vid 1982/83 års riksmöte har riksdagen bemyndigat regeringen att justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats för prisreglering med hänsyn till skillnaden mellan den prognosti­cerade prisutvecklingen enligt nelloprisindex och den verkliga. Elt mot­svarande bemyndigande bör begäras för budgetåret 1984/85.

Genom det nämnda beslutet vid 1982/83 års riksmöte har riksdagen bemyndigat regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1983/84 på grund av över- eller underutnyttjande av ramen



Prop. 1983/84:112                                                   49

för budgetåret 1982/83. Jag förordar aU regeringen begär bemyndigande för budgetåret 1984/85 enligt samma principer.

För budgetåret 1983/84 har riksdagen genom nämnda beslut vid 1982/83 års riksmöte även bemyndigat regeringen atl av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret. Elt sådant överskridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramen för ett eller flera efterföljande budgetår. Elt motsvarande bemyndigande för regeringen behövs också för budgetåret 1984/85 och bör därför begäras.

För budgetåret 1983/84 har riksdagen vidare genom nämnda beslut be­myndigat regeringen att överskrida utgiftsramen för det militära försvaret saml lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för to­talförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet omfattar också beredskapsåtgärder i andra situationer än direkt krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder som att värnpliktiga av beredskaps­skäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller all andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl. Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1984/85. Jag förordar därför att rege­ringen begär riksdagens bemyndigande all överskrida utgiftsramen för det militära försvaret saml lämnade beställningsbemyndiganden, om det be­hövs av beredskapsskäl.

7.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.      godkänna vad jag har förordat i fråga om planeringsram för del
militära försvaret under perioden 1984/85- 1988/89,

2.   för budgetåret 1984/85 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret till 19535720000 kr. i prisläget februari 1983,

3.   bemyndiga regeringen alt justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1984/85 med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex med beaktande av tidigare riksdagsbe­slut (prop. 1983/84:40, FöU 7, rskr 88) och av växelkursföränd­ringar m. m. efter februari 1983,

4.   bemyndiga regeringen atl justera lämnade beställningsbemyndi­ganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5.   bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1984/85 på grund av över- eller underut­nyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1983/84,

4    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 112



Prop. 1983/84:112                                                   50

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1984/85 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av kon­junktur- eller beredskapsskäl.



Prop. 1983/84:112                                                    51

Fjärde huvudtiteln

B.   Arméförband

Chefen för armén är programmyndighel för huvudprogrammet Arméför­band som omfattar följande delprogram.

1.1 Fördelningsförband m.m.

1.2      Infanteribrigad m.m.

1.3      Norrlandsbrigad .m. m.

1.4      Pansarbrigad m. m.

1.5      Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

1.6      Lokalförsvarsförband

1.7      Hemvärnet

1.99 Gemensamma produktionsresurser

Arméns fredsorganisation består i stort av följande stabsmyndigheter, förband och skolor.

Chefen för armén

Rikshemvärnschefen

Ett försvarsområde

Tjugoen försvarsområdesförband

Tjugofyra utbildningsförband

Tjugoen skolor

Lokaliseringen av arméns myndigheter framgår av följande karta (inta­gen på s. 52). Verksamheten leds centralt av chefen för armén och regio-nah av militärbefälhavare (se s. 103).

Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband budgeteras på ett anlal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och för­bandsverksamhel, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

B 1.    Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

B 2.    Arméförband: Materielanskaffning

B 3.    Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B4. Arméförband: Forskning och utveckling



Prop. 1983/84:112


52



#


= försvars­områdes-förband


= stabsmyn­digheter


O-


utbildnings­förband


: skolor



=inilitäroinrädesgräns


=f örsvarsområdesgräns



Prop. 1983/84:112                                                            53

B1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1982/83 Utgift 5136822351 1983/84 Anslag 4956000000 1984/85 Förslag      5 200000000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt gmndutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1982/83

1

983/84

1984/85

Planerat       Utfall           Planerat

Chefen för

armén

Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare

280

234

320

220

Grundutbildning av värn-

pliktiga

Antal man

39050

40514           38800

37100

Antal tjänstgöringsdagar

(1 000-tal dagar)

10208

10010

9831

9547

Repetitionsutbildning

Antal man

84 240

75 865           93 340

85 230

Antal tjänstgöringsdagar

(1 000-tal dagari

1223

1168

1258

1244

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1982/83

1983/84

1984/85

Planerat    1

Utfall

Planerat

Chefen föi armén

■   Föredra­ganden

Arméförband:

Allmän ledning och för-

bandsverksamhet

1 199747

1 564 190

1285974

1 506435

1526000

Operativ och krigsorga-

nisatorisk verksamhet

168665

267705

195 951

227697

267000

Utbildning till och av

fast anställd personal

m.fl.

477733

422454

522630

447674

401000

Grundutbildning av

värnpliktiga

1955192

2090078

2158527

2194271

2131000

Repetitionsutbildning

618029

663721

707234

754933

740000

Allmän ledning och för-

bandsverksamhet för

delprogrammet Hem-

värnet

112555

128674

116480

129292

135000

Kostnader

4531921

5136822

4986796

5260302

5200000

Tillkommer/avgår:

Överplanering, reser-

ver m. m.

- 20821

-

-30796

-47 302

Medgiven prisreglering

-1-695900

-

-

-

-

Medelsbehov

5207000

5136822

4956000

5213000

5200000



Prop. 1983/84:112


54


Personal


Personalkategori


Antal anställda omräknat till personår



1982/83


1983/84      1984/85



Planerat    Utfall


Planerat


Chefen för   Föredra-
armén
     ganden


Militär personal'

8593

8992

10591

10220

9952

Civilmilitär personal'

1155

979

-

-

-

Civil personal

8191

7972"

7850=

8180'

7932'''

17939

17 943

18441

18400

17884

' Inkl. yrkesofficersaspiranter.

 En förnyad granskning har gjorts av personalredovisningen.

' Hänförs fr. o. m. den I juni 1983 till militär personal.

■* Exkl. 291 lönebidragsanställda och 87 beredskapsarbetare (personår).

= Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

Budgetåret 1982/83

Chefen för armén anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att verksamheten har gett godtagbart resultat. Målen har i huvudsak uppnåtts. Resultatet har kunnat nås genom atl ett ambitiöst arbete nedlagts på alla nivåer och genom alt elt gott förhållande funnits mellan värnpliktiga och befäl. Andra positiva erfarenheter från verksamhetsåret är att

gjorda insatser inom utbildningsområdet, l.ex. i form av utbildnings­hjälpmedel, har gett gott resultat,

materidskador och förluster fortsätter att minska,

förbandens förmåga att uppträda rörligt har ökat,

förband som enligt planerna skulle genomföra repelitionsutbildning, med ett fåtal undantag, har inkallats.

I likhet med tidigare budgetår finns efter genomförd utbildning brister inom såväl grund- som repelitionsutbildningen.

Bristerna inom grundutbildningen återfinns inom både befattnings- och förbandsulbildningen. För några enstaka kompanienheter är dessa så all­varliga alt de avsevärt påverkar förmågan att lösa huvuduppgiften. Möjlig­heterna att återta bristerna under krigsförbandsövningar är begränsade, varför särskilda åtgärder måste vidtas. Genom en fortsaU utveckling av utbildningsmetoder och utbildningshjälpmedel bedöms det möjligl alt, inom ramen för i huvudsak nuvarande utbildningstider, förbättra utbild­ningen så att allvarliga brister undviks.

Huvuddelen av de förband som under andra hälften av 1970-lalet berör­des av inställda repetitionsövningar har nu genomfört erforderlig utbild­ning. Förbandens krigsanvändbarhel har återställts.


Budgetåret 1983/84

Inriktningen överensstämmer i allt väsentligt med den planering ligger till grund för regleringsbrevels uppdrag.


som



Prop. 1983/84:112                                                    55

Den ekonomiska situationen är dock ansträngd vid arméns förband och skolor. Strävan är att detta inle skall påverka utbildningsverksamheten. Chefen för armén följer i särskild ordning upp begränsningar som beord­rats i fråga om främst personal-, materiel- och byggkostnader. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att

-    förbättra produktionsledningssystemet,

-    fullfölja övningar i större förband i för dessa aktuell krigstertäng,

-    avsluta översynen av repetilionsutbildningssystemet,

-    vidareutveckla lednings- och utbildningsmetodiken,

-    förbättra metoderna för analys och uppföljning,

-    följa upp utbildning och läge vad avser materidtjänst,

-    förbättra utbildningsbetingelserna bl. a. inom områdena ABC och fält­arbeten,

-    fullfölja utbildning och övningar i mobilisering samt

-    lämna fortsatt stöd för rationaliseringsverksamheten.

Budgetåret 1984/85 Chefen för armén

Verksamheten inriktas under budgetåret 1984/85 på alt i första hand säkerställa förbandsproduktionen i enlighet med militärbefälhavarnas för-bandsomsätlningsplaner. Under 1984/85 genomförs repetifionsutbildning-en i överensstämmelse med överbefälhavarens direktiv och anvisningar för försvarsmaktens repetitionsutbildning. Utbildningen anpassas till de för­ändrade krav som följer av del nya taktiska reglementet.

Utbildningen av befäl och befälsuttagna prioriteras före övrig utbildning. Då behov föreligger att prioritera mellan grund- och repetitionsutbildning, avvägs resurserna så att uppställda mål i första hand nås för repetitionsul-bildningsförbanden.

Ledningssystemet utvecklas vidare bl. a. genom fortsatt decentralisering med stöd av erfarenheter från den decentraliserade produktionsledningen (DEPROL) inom Nedre Norrlands militärområde. 1 1982 års försvarsbe­slut fastställda fredsorganisatoriska förändringar fullföljs. Samordningen i garnison vid arméns myndigheter fortsätter.

Hemvärnets utbildning förbättras successivt genom ökad satsning på såväl befäls- som förbandsutbildning. Vissa hemvärnsenheter ges marina uppgifter.

Organisations- och metodförsök genomförs och berör främst nortlands-brigaderna, de mekaniserade förbanden, pansarluftvärnet samt pansar-värnsförbanden med robot TOW.

I all verksamhet beaktas de ökande kraven på insats- och mobiliserings­beredskap. All fast anställd personal skall ges en sådan utbildning att kompetens erhålls för att lösa avsedda uppgifter i freds- och krigsorganisa­tionen. All personal skall inom ramen härför ges utvecklingsmöjligheter.

Rättelse: S. 58: tabellen Tillkommer tvä kolumner under Föredraganden.


Prop. 1983/84:112                                                   56

Yrkesofficeramas förmåga skall förbättras genom befälsutbildning. Prioriterade områden är ledarskap, taktik, mobiliseringstjänst, materiel-tjänst och folkrätt.

Reservofficersutbildningen skall så långt som det är möjligt samordnas med yrkesofficersutbildningen inom ramen för befälsordningen. En krigs­högskolans reservofficerskurs för dem som skall krigsplaceras som kom­panichefer (motsvarande) införs.

Frivillig gmndutbildning av kvinnor som önskar bli yrkesofficerare fort­sätter. De första kvinnliga yrkesofficersaspirantema bedöms under året påbörja utbildning vid officershögskolan.

Arméns myndigheter skall lämna frivilligorganisafionerna fortsatt bi­stånd. Prioritet ges för organisafioner med ändamål att bedriva frivillig befälsutbildning eller att rekrytera A- och B-personal för krigsplacering efter tjänstgöring i andra former inom totalförsvaret.

Målet för grundutbildningen är att i princip alla värnpliktiga skall kunna krigsplaceras i fältförband saml förband inom särskilt utsatta områden och/eller med speciellt krävande uppgifter. 37 100 värnpliktiga beräknas rycka in till gmndutbildning 1984/85 vilket innebär en minskning med 1700 jämfört med 1983/84.

Repetitionsutbildningen har planerats med hänsyn till förbandens opera-fiva uppgifter, utbildnings- och omsättningssituation samt lokala ulbild-ningsförhållanden. Ca 85000 värnpliktiga inkallas vilket är en minskning med ca 8000 värnpliktiga jämfört med 1983/84.

I syfte alt öva förband från flera försvarsgrenar genomförs en försvars­maktsövning.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 detaljmotiverar che­fen för armén på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 320266000 kr.

B. Uppgiftsförändringar m. m.

1.   Chefen för armén föreslår budgetlekniska förändringar som främst syftar till att skapa bättre överensstämmelse mellan budgetering och redo­visning. Förändringarna innebär att en störte del av kostnaderna redovisas på primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet.

2.   Kostnaderna för primämppdraget Allmän ledning och förbandsverk­samhet ökar med 40936000 kr. som en följd av bl. a. reviderade personal­kostnadsberäkningar.

3.   Kostnaderna för primämppdraget Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet ökar med 20068000 kr. som en följd av bl.a. ökat antal beredskapsförband.



Prop. 1983/84:112                                                  57

4.   Kostnaderna för primämppdraget Utbildning fill och av fast anställd personal m.fl. minskar med 92155000 kr. som en följd av bl.a. betydligt färte elever vid officershögskolan.

5.   Kostnaderna för primämppdragsgmppen Gmndutbildning av värn­pliktiga minskar med 41 083000 kr. som en följd av bl. a. minskad utbild­ningsvolym.

6.   Kostnaderna för primämppdragsgmppen Repefifionsutbildning av värnpliktiga ökar med 19348000 kr. som en följd av all fler kostnadskrä­vande förband genomför krigsförbandsövning.

7.   Kostnaderna för primämppdraget Allmän ledning och förbandsverk­samhet för delprogrammet Hemvärnet ökar med 6126000 kr. som en följd av ändrad personalbudgetering.

8.   En allmän åtstramning minskar medelsbehovet under anslaget med 47302000 kr. i förhållande till summan av kostnaderna för primäruppdra­gen.

Överbefälhavarens yttrande

I silt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anför överbe­fälhavaren att medelstilldelningen bör ökas med 6 milj. kr. på grund av att transporten för en gemensam försvarsmaktsövning skall finansieras samlat över anslaget och minskas med 1,9 milj. kr. därför alt visst rationaliserings-stöd inle längre skall finansieras över anslaget.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 15 f.).

Jag kan i huvudsak godta chefens för armén förslag till uppgifter under budgetåret 1984/85.1 min beräkning av kostnader för primäruppdragen och medelsbehov för anslaget har jag utgått från chefens för armén beräkning. Vidare har jag beaktat vad överbefälhavaren har anfört i sill yttrande över anslagsframställningen samt det slufiiga utfallet under anslaget för budget­året 1982/83. Jag har även fördelat arméchefens allmänna åtstramning på primämppdragen.

Min beräkning av det totala meddsbebovet framgår av sammanställning­en över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning ull denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budget­året 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 5200000000 kr.



Prop. 1983/84:112                                                                  58

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

1982/83 Utgift    1268572826

1983/84 Anslag       1351000000 1984/85 Förslag      1310000000

Verksamheten under anslaget omfattar materielunderhåll - utom sådant underhåll som är en direkt följd av materielens förtådshållning eller utbild­ning och övning vid förbanden - samt anskaffning av materiel för krigsor­ganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstid­punkt och anskaffningstakl bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1983 4282290820 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi-gande om 2365,1 milj. kr. och anvisat ett anslag av 1351 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed (4 282 290 820 -I- 2 365 100000-1 351 000000) 5 296 390820 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)


Primäruppdrag m. m.


1983/84


1984/85



Chefen för armén


Föredraganden



Bern.


Bet.


Bern.


Bet.


Bern.


Bet.



1332500


Arméförband:

Centralt vidtaget
materielunderhåll
m.m. för delprogrammen
1.1-1.99 (ses. 51)
     132500

Arméförband:

Centralt vidtagen
materielanskaffning
m. m. (inkl. sjukvårds-
material) för
delprogrammen 1.1-
1.99(ses. 51)
           1857600

Kostnader                  1990100

Prisreglering              -(-520000

Justering på

grund av - överplanering

m. m.                               -

-inkomster                 -145000

Medelsbehov

Bemyndigandebehov 2 365100


60800

1410300 1471100

-I- 24900 -145000

1351000


19200

54 900

1155600   1403400 1174800   1458300

+ 438300

- 32300 -170000       -170000

1256000

1443100


19200

54900

1089600       1457400 1108800       1512300

- 393 700

-170000

- 32300 -170000

1310000



Prop. 1983/84:112                                                                  59

Budgetåret 1982/83

Chefen för armén anger i sin redovisning av verksamheten under budget­året 1982/83 att tilläggsbeställningar har lagts av bl. a. haubitssystem 77 och bandvagnar. Ett nytt handeldvapen (aulomatkarbin 5) med tillhörande ammunition har beställts liksom ombyggnad av äldre infanterikanonvagnar till pansarvärnsbandvagn 551 och luftvärnsrobotbandvagn 701. Under bud­getåret har bl. a. levererats haubits 77 med ammunition, pansarvärnsam-munifion, luftvärnsrobotar samt materiel till en ny flytande bro.

Budgetåret 1983/84

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 och ändrats genom beslut den 1 december 1983. Under budgetåret beställs renovering och modifiering av stridsvagn 103 (S). Därigenom kommer alla stridsvagnar inom armén att bli moderniserade. Vidare be­ställs bl. a. artilleriammunition, laseravslåndsmätare för eldledningsgrup­per och maskeringsmateriel.

Budgetåret 1984/85 Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 1 256 milj. kr. och ett beställningsbemyndi-gande om 1482,6 milj. kr. inhämtas. Dämlöver begär chefen för armén 40 milj. kr. utöver den medelsram som överbefälhavaren har tilldelat armén.

Under budgetåret kommer pansarvämssystemet att förstärkas genom beställning av pansarvärnshelikoptrar. Förmågan till slrid i mörker förbätt­ras genom anskaffning av ny mörkerobservationsutmstning. Renovering av vissa radarstationer inom luftvärnet kommer att beställas. Förbandens rörlighet kommer att förbättras genom anskaffning av ytterligare materiel till flytande broar. Delar av sambandssystemet kommer att förnyas genom beställning av ett nytt tmppradiosystem (truppradio 8000) samt ersättning för nuvarande freds- och krigsQärtskriftnät (Miltex).

Fördelningen på funktioner (motsvarande) av de beställningsbemyndi­ganden som begärs för budgetåret 1984/85 samt vilka viktigare objekt som avses beställas framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1983; I 000-tal kr.).



Prop. 1983/84:112                                                                 60

Primäruppdrag                                                         Bemyndigande

Funktion/objekt (motsvarande)

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Pansarvärn                                                                        2 400

Luftvärn                                                                              5100

Övrig eldkraft                                                                    2 200

Röriighet                                                                             6000

Underrättelsetjänst och telekrigföring                                      -

Ledning och samband                                                       1 700

Skydd                                                                                   900

Intendenturmateriel                                                                  -

Övrigt                                                                                   900

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (inkl. sjukvårdsmateriel)

Pansarväm                                                                        156700

Viktigare objekt:  Pansarvämshelikopter
Luftvärn
                                                                              19500

Viktigare objekt:  Renovering av radar PS 04
Övrig eldkraft
                                                                     98 700

Viktigare objekt:  Ammunition till pansarbandvagn
Närlysammunition
Mörkerobservationsutrustning
Röriighet
                                                                            29500

Viktigare objekt:  Materiel till däcksbro 200
Underrättelsetjänst och telekrigföring
                               15 100

Ledning och samband                                                      596 800

Viktigare objekt: Truppradio 8000

Freds- och krigsfjärrskriftutrustning
Skydd
                                                                                 29400

Viktigare objekt:  ABC-skyddsmateriel
Intendenturmateriel
                                                           97 200

Sjukvårdsmateriel                                                              64100

Övrigt                                                                                 48 600

Dämtöver har bemyndiganden om 438 milj. kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår över­befälhavaren att förevarande anslag förs upp med 1254 808 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del. Jag har därvid förutsatt att ett tidigare medgivet och ännu inte utnyttjat beställningsbemyndigande för artillerilokaliseringsradar om 216 milj. kr. i prisläget februari 1983 skall användas för andra materielobjekt. Vid beräk­ningen av bemyndigande- och meddsbebovet har jag vidare tagit hänsyn till växelkursförändringarna och till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarels fortsatta utveckling (s. 15 f.) samt till en tilläggsbeställning av aulomatkarbin 4.

Med utnyttjande av de belopp som har tagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (5 296 390 820 -f 1332 500 000-1310000000) 5318890820 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget­åren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 5 165 milj. kr.


Prop. 1983/84:112


61


Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen all la ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbe­myndigande som riksdagen kan komma alt lämna.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.   bemyndiga regeringen att medge alt beställningar av materiel m.m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1332500000 kr.,

2.   fill Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret 1984/85 an­visa eu förslagsanslag av 1310000000 kr.

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar


1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag


404281826 334250000 415000000


Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästning­ar och ammunitionsförtåd för armén samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Chefen för

Före-

armén

draganden

Arméförband:

Markanskaffning för delpro-

grammen

Lokalförsvarsförband

200

250

250

Gemensamma produktions-

resurser

13 500

6000

6000

Nybyggnad m. m. för delpro-

grammen

Fördelningsförband m. m.

2000

2000

2 000

Gemensamma produktions-

resurser

222 520

312890

312 890

Centralt beslutade ombygg­nads- och underhållsåtgär­der för delprogrammet

Gemensamma produktions-

resurser

130500

113 100

113 100

Summa

368720

434240

434240

Utrednings- och projekte-

ringskostnader

-t-32 250

-1-27000

-f 27 000

Inkomster från bostäder.

försäljning av mark och

byggnader samt vissa rän-

teinkomster

-11 000

-12000

-12000

Reducering på grund av

överplanering

-55 720

-34240

-34240

Beräknat medelsbehov

334250

415000

415000



Prop. 1983/84:112                                                    62

Budgetåret 1982/83

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sin redovisning för budgetåret 1982/83 atl mark i huvudsak har kunnat anskaffas i planerad omfattning. Den planerade markanskaffningen för atl få ett störte övningsområde till Visby garnison har dock inte kunnat genomföras.

Befästningsobjekt har i huvudsak anskaffats enligt planerna. Detsamma gäller i stort sett nybyggnad och ombyggnad av kaserner m. m.

Av störte kasemobjekt har bl. a. utbyggnaden vid förbanden i Skåne med anledning av Södra skånska regementets (P7) och Skånska luftvärns­regementets (Lv4) flyttning samt utbyggnaden för Upplands regemente (S1) i Enköping avslutats och en militärrestaurang vid Nortlands artilleri­regemente (A4) i Östersund färdigställts. Tre föriäggningskaserner vid Göta luftvärnsregemente (Lv6) i Göteborg, en förläggningsbyggnad vid infanteriets slridsskola (InfSS) i Kvarn och gymnaslikbyggnaden vid Got­lands regemente (P18) i Visby har byggts om.

Nybyggnad av en militärområdesverkstad vid Skaraborgs regemente (P4) i Skövde och utbyggnaden för arméns tekniska skola (ATS) i Öster­sund har pågått under budgetåret.

Under budgetåret har nybyggnad påböijats av en smörj- och tvätthall vid Hälsinge regemente (114) i Gävle, en stabs- och förvaltningsbyggnad vid Hallands regemente (116) i Halmstad, fjärtvärmeanslulning av Nortbot­tens regemente (119) i Boden, två verkstadsförtåd vid Södermanlands regemente (PIO) i Strängnäs och en tvätt- och smörjhall vid Bergslagens artilleriregemente (A9) i Krisfinehamn.

Ombyggnad har påbörjats av bok- och blankettförrådel vid Bohusläns regemente (117) i Uddevalla, sjukhuset vid P7 i Revinge, fyra förlägg­ningskaserner vid Svea artilleriregemente (A 1) i Linköping, en förlägg­ningskasern och sjukhuset vid Värmlands regemente (12) i Karislad, elev-hotellet vid artilleriskjulskolan (ArtSS) i Älvdalen saml gymnaslikbyggna­den vid 119.

Dämtöver har ett antal mindre ny- och ombyggnader saml tekniska försörjningsanordningar avslutats vid ett flertal förband.

Budgetåret 1983/84

Under budgetåret beräknas bl. a. markanskaffningen fortsätta för de nya övnings- och skjulfälten i Halland och i Skövde. Anskaffning av mark för utvidgning av artilleriskjutfältet i Boden beräknas kunna påbörjas. Av­vecklingen av byggnader och mark som inte längre används för försvarsän­damål kommer att fortsätta.

Av störte kasernprojekt, vilka har påbörjats före budgetåret 1983/84, kan nämnas utbyggnaden av en tvätt- och smörjhall vid 114, en stabs- och förvaltningsbyggnad vid 116 och en militärområdesverkslad vid P4 liksom utbyggnaden för ATS.

Under budgetåret beräknas nybyggnad påbörjas av en militärtestaurang



Prop. 1983/84:112                                                  63

vid 119 samt byggnadsarbeten med anledning av de beslutade fredsorgani­satoriska förändringarna.

Med ändring av anskaffningsplanen i prop. 1982/83:100 (bil. 6) kommer dämtöver att påböijas lokaler för en beredskapsstyrka i Kiruna, uppställ­ningsplattor för helikoptrar vid Nortbottens arméflygbataljon (AF I) i Bo­den, lokaler för artilleriets officershögskola vid A 9 samt diverse lokaler föranledda av beredskaps- och krigsorganisaloriska förändringar. Detta har medfört att följande i nyssnämnda proposition angivna projekt har måst uppskjutas eller utgå ur planeringen, nämligen nybyggnaden av en militärområdesverkstad vid 114, en mililärreslaurang vid P 10, en värme-central vid luftvärnsskjutskolan (LvSS) på Väddö, en miliiärområdesverk-stad vid InfSS, en skolbyggnad för lolkskolan (TolkS) vid Upplands flyg­flottilj (F16) samt ombyggnad av två föriäggningskaserner vid Dalrege­mentet (113) i Falun, sjukhuset vid Lapplands jägartegemente (122) i Kimna, en förläggningskasern vid P10, packningshallen för fallskärmar vid arméns fallskärmsjägarskola (FJS) i Karlsborg, kanslihuset vid Bodens ingenjörtegemente (Ing 3) i Boden samt en förläggningskasern vid krigs­skolan (KS) i Solna.

Budgetåret 1984/85 Chefen för armén

Meddsbebovet för budgetåret 1984/85 beräknas fill 415 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

För nybyggnadsprojekt som har påbörjats eller avses bli påbörjade före den I juli 1984 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1984/85 fill 124,6 milj. kr. I övrigt avses medel tas i anspråk under budgetåret 1984/85 för att påböria bl. a. nybyggnad av en militärtestaurang vid P10 samt en militärrestaurang vid Gotlands militärkommando (MKG) i Visby. Militär­restaurangen vid MKG ingår i de åtgärder som föranleds av samlokalise­ringen av förbanden i Visby. Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas till totalt 90,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1983.

I övrigt påbörjas ny- och ombyggnader föranledda av 1982 års försvars­beslut med bl. a. om- och tillbyggnad av militärtestaurangen vid P2 och en militärtestaurang och ett skolhus vid P4. Byggnadskostnaderna för ge­nomförande av de olika projekten i 1982 års försvarsbeslut bedöms för nedläggningen av Livgardets dragoner (K 1) och avvecklingen av Frösunda fill 64,5 milj. kr., för Göta trängregementes (T2) flyttning inom Skövde och trängofficershögskolans i Linköping flyttning till Skövde till 98 milj.kr., för Skånska Irängregementels (T 4) flyttning fill Skånska dragonregemen­tet (P2) i Hässleholm till 140,2 milj. kr., för nedläggningen av Smålands artilleriregemente (A 6) i Jönköping till 9,3 milj. kr. samt för Livregemen­tets husarers (K 3) i Skövde flyttning fill Karlsborg till 6,1 milj. kr.

För ombyggnads- och underhållsprojekl som har påbörjats eller avses påböijas före den 1 juli 1984 beräknas medelsbehovet till 6,4 milj. kr. för



Prop. 1983/84:112                                                    64

budgetåret 1984/85. För centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåt­gärder som avses påböijas under budgetåret 1984/85 beräknas ett medels­behov av 106,7 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar lämnar över­befälhavaren chefens för armén anslagsframställning utan erinran.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställ­ningen över kostnader och meddsbebov (intagen på s. 61) och följande anskaffningsplan.

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för de nya byggnadsprojekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Det ankommer på regeringen att, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnads­företagen.

Jag vill i detta sammanhang anmäla följande. Riksdagen beslöt år 1963 om utvidgning av pansarövningsfältet i Revingehed (prop. 1963:109, SU 96, rskr 221). I propositionen anförde föredragande departementschefen att ett antal enklaver med bostäder för såväl permanentbruk som fritids-bmk förutsattes kunna lämnas kvar inom övningsfältet. Eftersom det dock inte torde kunna undvikas att den militära övningsverksamheten skulle komma att medföra störningar och andra obehag för de inom fältet kvar-boende borde staten vara beredd att — i den mån ägarna själva så önskade — inlösa byggnader med tillhörande mark inom övningsfältet under fömt­sättning att förvärv kunde ske till skäligt pris. Riksdagen hade inte något att erinra mot detta.

Den vidsträckta inlösensskyldighet, som staten sålunda påtog sig, har hittills lett till att permanent- och fritidsbostäder inom övningsfältet har lösts in för ca 14 milj. kr. Enligt fortifikationsförvaltningens beräkningar finns inom faltet ytterligare bostäder till ett uppskattat värde av ca 11 milj. kr. som omfattas av inlösensskyldigheten. Möjligheterna för försvaret att på ett meningsfullt sätt utnyttja inlösta bostäder eller på annat sätl kompensera sig för de kostnader som uppkommer vid inlösen är yttersl begränsade. Från ekonomisk synpunkt är därför skyldigheten att lösa in hembjudna bostäder betungande för försvarsmakten. Eftersom så lång fid förflutit sedan beslutet om fältets utvidgning fattades finns det enligt min mening berättigad anledning utgå från atl de som nu har permanent- eller fritidsbostad inom fältet har funnit sig kunna godta de störningar som övningsverksamhelen medför. Jag anser det därför rimligt alt försvarsmak­ten befrias från inlösensskyldigheten. En viss övergångstid bör dock fast­ställas. Jag förordar atl skyldigheten till inlösen upphör den I januari 1985.



Prop. 1983/84:112


65


Efler denna lidpunkt kommer då de regler alt gälla som allmänt tillämpas inom försvarsmakten, dvs. i varje särskilt fall prövas om störningar och olägenheter av militär verksamhet har sådan art och omfattning all inlösen bör ske eller ekonomisk gottgörelse på annat sätt bör lämnas.

Anskaffningsplan (1000-ial kr.)


Objekt


Kostnadsram

82-02-01    83-02-01


Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för

t. o. m. 83-06-30    1983/84     1984/85


Bygg-        Färdig­
start
      stäl-
år-mån.     lande
år-mån.



4. Markanskaffning

Delprogram 1.6 1. Mark för förråd samt mindre markförvärv

450

Delprograrh 1.99

Nytt skjutfält för

Skövde garnison

28000

30000

I 16. Nytt övnings-

och skjutfält i

Halland

21000

37900

Utökning av Tofta

skjutfält m. m. i

Visby garnison

3 000

5000

Utökning av artil-

leriskjutfältet i

Bodens garnison

4000

4000

Diverse mindre

markförvärv

-

2000

Summa A

56000

79350

Nybyggnad m. m.

Företag påbörjade

före 1983-07-01

381 570

381570

Företag påbörjade

eller avsedda att

påbörjas 1983/84

181110

158640

Förelag avsedda att

påbörjas 1984/85

Delprogram l.l

Betongförråd

2 000

Delprogram 1.99

14. Nybyggnad av

en tvätt- och smöo-

hall

-

15 000

P 10. Nybyggnad av

en militärrestau-

rang

-

20000

PIO. Nybyggnad av

en tvätt- och smö-

hall

-

21400

Lv6. Nybyggnad av

en tvätt- och smörj-

hall

12 800

Lv7. Tillbyggnad av

en övnings- och vård-

hall

-

9200

AF 1. Nybyggnad av en

hangar

-

34000

Riksdagen 1983/84. 1 saml.

Nr 112


200

250

27000    2 500

500

30400      7000

500

2000

2000

2000

1000

2000 6250

57 400        13700

189 790      145200     46580

89820'    71720

2 000

7 600 84-10    86-04

2000  85-04    86-12

10000 84-10    86-04

6000  84-10    86-06

9200  84-10    85-06

16500 84-10    86-06



Prop. 1983/84:112


66



Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-start

Färdig­stäl-

Faktisk     Beräknad för

år-mån.

lande

to. m.

år-mån.

82-02-01    83-02-01

83-06-30    1983/84      1984/85

8. F 16. Nybyggnad av en

skolbyggnad för TolkS

4 900

4900

84-10

85-06

9. Diverse projekt

94890

70990

-

-

Byggnadsverksamhet med

anledning av fredsor-

ganisatoriska föränd-

ringar

10. P2. Byggnadsåtgärder

etapp 1 föranledda av

samlokalisering av

förbanden i Hässleholm

76000

14600

85-02

86-06

II. P4. Byggnadsåtgärder

etapp 1 föranledda av

samlokalisering av

förbanden i Skövde

59700

29500

84-10

87-02

12. MKG. Byggnadsåtgärder

föranledda av samloka-

liseringen av förban-

den i Visby

90300

-           23 300

84-10

88-12

5000

-

-

5 000

-

111900

-

-

106700

80300

291445

42645

130500

113100

698980

1351195

289835

379220'

434240

Summa c Summa B (a-c)

C. Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder

a.      Företag påbörjade
före 1983-07-01

b.      Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1983/84

c.      Företag avsedda all
påbörjas 1984/85

Delprogram 1.99

1.  AFl. Om-och till­byggnad av en stabs-tjänstbyggnad

2.  KS. Ombyggnad av en kasern

3.  Diverse projekt

4.  Tekniska försöri-ningsanordningar

5.  Underhåll av kaser­ner m. m.

Delprogram 1.99

6.  Underhåll av be­fästningar

7.  Underhåll av öv­nings- och skjut-fäll

8.  Avveckling av bygg­nader och anlägg­ningar

Summa c

Summa C (a-c)

Summa A-C


-  440190 562680  980400  189790  235020'

80300   79545   42645   33100

97 400

100000

8800

11400 23000

4 700

39000

7000 13000


196 590 314 890

3800

2600

7000

84-09

86-03

8000

84-09

86-02

23000

-

-

4 700

-

-

39000

_

_

7000

13 000



Prop. 1983/84:112


67



Kostnadsram

Objekt


Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för t. o. m. 82-02-01    83-02-01    83-06-30    1983/84     1984/85


Bygg­start år-mån.


Färdig­stäl­lande år-mån.



Utrednings- och pro­jekteringskostnader

Inkomster från bostä­der och försäljning av mark och byggnader

Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov


-(-32 250    -(-27000

-11000

-12000

-         -55720       -34240

-         344750'       415000


' Inkl. medgivet överskridande om 10,5 milj. kr. för sysselsäuningsskapande åtgär­der.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.        godkänna vad jag har förordat om upphävande av statens skyl­
dighet alt lösa in fastigheter inom pansarövningsfället i Revinge­
hed,

2.        till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 415000000 kr.

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling


1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag


159999584 221000000 300000000


Verksamheten under anslaget omfattar utveckling av materiel för ar­mén. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndigan­den medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakl bestäms av medels­tilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1983 423035416 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi­gande om 893 milj. kr. och anvisat eU anslag av 221 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 bhr därmed (423035416 -I-893000000 - 221000000) 1095035416 kr.



Prop. 1983/84:112


68


Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

Chefen för

armén

Föredraganden

Bern.

Bet.

Bern.

Bet.

Bem.

Bet.

Arméförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammen 1.1-

l.99(ses.51)

743000

264600

420 100

257 200

540 100

297800

Kostnader

743000

264600

420100

257 200

540100

297 800

Prisreglering Justering på grund av överplanering m.m.

-(-150000

-43 600

-t-97 000

-(-2 800

-(-107 400

-F2 200

Medelsbehov

-

221 000

-

260000

-

300000

Bemyndigandebehov

893000

-

517 100

-

647500

-

Budgetåret 1982/83

Chefen för armén anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 alt verksamheten i stort sett har följt uppgjorda planer. Studier har genom­förts inför utvecklingen av slutfasstyrd granatkastarammunition för pan­sarbekämpning. Försöken för att få underlag för beslut om utveckling av ett nytt lätt stridsfordon har fortsatt liksom utvecklingen av en ny lätt pansarvärnsrobot. Fördelningsluftvärn med mörkerkapacitel och ett nytt telesystem har studerats.

Budgetåret 1983/84

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 och ändrats genom beslut den I december 1983. Planen innebär bl. a. fortsatt utveckling av pansarvärnsrobot 56 och truppradio 8000. Vidare beställs utveckling av fördelningsluftvärn med mörkerkapacitet och av ett sikte för kommande pansarvärnshelikoptrar. Studierna av slutfas­styrd ammunition fortsätter.

Budgetåret 1984/85 Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 260 milj. kr. och ett beställningsbemyndi­gande om 517,1 milj. kr. inhämtas.

Under budgetåret avses utveckling beställas av ett nytt lätt stridsfordon. Försök kommer att bedrivas med det nya telesystemet och siktet till pansarvärnshetikoptrarna. Studierna av ett nytt artillerisystem kommer att fortsätta.

Av begärda bemyndiganden avser 97 milj. kr. prisreglering.



Prop. 1983/84:112                                                   69

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår över­befälhavaren alt förevarande anslag förs upp med 260 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del. Jag har därvid tagit hänsyn till växelkursförändringarna och till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fort­satta utveckling (s. 15 f).

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (1 095035416 -■ 647500000 -300000000) 1442535416 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget­åren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed ca I 375 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilkel utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det beställnings-bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       bemyndiga regeringen atl medge att utvecklingsarbete för armé-
förband får beställas inom en kostnadsram av 647500000 kr.,

2.       fill   Arméförband: Forskning   och   utveckling   för   budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 300000000 kr.



Prop. 1983/84:112                                                   70

C,    Marinförband

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marin­förband som omfattar följande delprogram.

2.1       För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsför­band m. m.

2.2       Helikopterförband

2.3       YlaUackförband m. m.

2.4       Ubåtsförband

2.5       Minröjningsförband

2.6       Fasta kustartilleriförband

2.7       Röriiga kustartilleriförband

2.99 Gemensamma produktionsresurser

Marinens fredsorganisation den 1 juli 1984 (organisationen har ännu inte fastställts) består i stort av följande stabsmyndighet samt förband och skolor.

Chefen för marinen Alla områdesförband Ett utbildningsförband Fyra skolor

Lokaliseringen av marinens myndigheter framgår av följande karta (inta­gen på s. 71). Verksamheten leds centralt av chefen för marinen.

Verksamheten under huvudprogrammet Marinförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och för­bandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

Cl. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhel C 2. Marinförband: Materielanskaffning C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar C4. Marinförband: Forskning och utveckling

C1. Marinförband; Ledning och förbandsverksamhet

1982/83 Utgift  1639393893

1983/84 Anslag       1565000000 1984/85 Förslag      1645000000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, opera­tiv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd



Prop. 1983/84:112



-'f'.


'-*:!«;.,.,_


/


VAXH0LM-{SK/KA1'



MKV/KA 4/Fo 32?             #


-HÅRSfJÄRDENTbös"



GÖTEBORIP


%            VGK/KA3




KARLSKRONA,


! MALMÖ      :* förlBs7KÖS"

Kustflottan

MOHS


(BK/KA2/Fa15


O


stabsmyn­dighet



O


■militärkommando örlogsbaser och kustartilleriförsvar



marina bevak­ningsområden


'regementen utbildningsan­stalter m. m.



llOioanlsaUonanillasblälld

äSS %-'ifVS9K =militärområdesgräns


=försvarsområdesgräns



Prop. 1983/84:112


72


personal m. fl. saml grundutbildning och repelitionsutbildning av värnplik­tiga inom marinen.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1982/83

1983/84

1984/85

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för marinen

Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare

136

143

122

181

Grundutbildning av värn­pliktiga Antal man

6400

6320

6256

6200

Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagari Repetitionsutbildning Antal man

1845 11222

1834 11200

1820 12532

1805 7150

Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagari

145,5

144,9

120,4

102,5

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1982/83

1983/84

1984/85

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för marinen

Föredra­ganden

Marinförband:

Allmän ledning och för-

bandsverksamhet

522545

576740

579525

610320

610820

Operativ och krigsorga-

nisatorisk verksamhet

177 776

179879

219501

230430

230430

Utbildning till och av

fast anställd personal

m.fl.

151077

171 148

167 831

171303

171303

Grundutbildning av

värnpliktiga'.

537050

588015

572 343

651787

669447

Repetitionsutbildning

92 063

109 197

92000

53 400

34 700

Kostnader

1480511

1624979

1 631200

1 717 240

1716700

Tillkommer/a v går:

Intäkter av isbrytar-

verksamhet

-20000

-23 458

-20000

-20000

-20000

Övriga intäkter/ut-

gifter

-30911

-

-36200

-51700

-51700

Betalningsmedelsför-

skjutningar (netto)

-     100

+     529

-

-

Overplanering, reser-

ver m.m.

-14500

37 872

-10000

-

-

Medgiven prisreglering

196500

-

-

-

-

Medelsbehov

1611500

1639393

1565000

1645 540

1645000



Prop. 1983/84:112


73


Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1982/83

1983/84

1984/85

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

marinen

Föredra­ganden

Militär personal' Civilmilitär personal-Civil personal

3487 135

3 255

6877

3 387

121

3 197'

6705

3402

3 133" 6535

3 530

3052" 6582

3 532

3054" 6586

' Inkl. yrkesofficersaspiranter.

- Hänförs fr. o. m. den 1 juni 1983 till militär personal.

' Exkl. 39 lönebidragsanställda och 60 beredskapsarbetare (personår).

" Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

Budgetåret 1982/83

Chefen för marinen anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 atl den planerade verksamheten i stort sett har kunnat genomföras. Den decentra­liserade styrningen av produktionen har ytterligare utvecklats.

Ubåtsincidenternas omfattning har inneburit en stor belastning på hela fredsorganisationen. Detta har bl. a. resulterat i att del planerade krigs-planläggningsarbelet inle helt har kunnat genomföras. Beslutade bered-skapshöjande åtgärder har vidtagits.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83:100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 beräknas i stort sett kunna följas.

Verksamheten inriktas främst mot att genomföra förbandsproduktionen samt mot alt förbättra beredskapen. Som ett led i denna strävan ändras grundutbildningens inriktning i viss mån, bl. a. för all nya ubålsskyddsupp-gifter skall kunna lösas. Utbildningen till och av befäl prioriteras. Rekryte­ringen till yrkesofficer reduceras i förhållande till den nivå som angavs i programplanen för perioden 1983/84-1987/88. En viss ökning av rekryte­ringen till reservofficer genomförs. Sjöbevakningssystemet utvecklas yt­terligare genom organiserandet av lokala vedettbåtsförband och fortsatt samordning med civila resurser. Repetitionsutbildningen bar planerats få den volym som anges i regleringsbrevet för budgetåret 1982/83.

Budgetåret 1984/85 Chefen för marinen

Chefen för marinen anför bl.a. följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1984/85.



Prop. 1983/84:112                                                   74

Liksom tidigare inriktas verksamheten på alt producera förband med förmåga atl lösa huvuduppgiften omedelbart efter mobilisering. Härutöver vidtas omfattande åtgärder för att förbättra beredskapen, bl. a. mol ubåts­kränkningar.

Förändringarna i förhällande till budgetåret 1982/83 detaljmotiverar che­fen för marinen på följande sätl.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl kostnaderna ökar med 104,2 milj. kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslut

1.   Beredskapsåtgärder m.m. innebär att kostnaderna ökar med 19
milj. kr.

2.  Överföring av medel för materielunderhåll från huvudproduktionsom­
råde 2 till huvudproduktionsområde 1 ökar kostnaderna med 11,4 milj. kr.

C. Uppgiftsförändringar

1.   Planerade personalminskningar minskar medelsbehovet (- 10,1 milj. kr.).

2.   Kostnaderna för övnings- och utbildningsverksamheten minskar (— 45,9 milj. kr.). Detta beror främst på en minskning av den tidigare inpla­nerade repetitionsutbildningen.

3.   Planerade rationaliseringsprojekt minskar kostnaderna med 5,1 milj. kr.

4.   Beredskapshöjande åtgärder medför ökade kostnader {+1,4 milj. kr.).

5.   Differensen mellan den verkliga prisutvecklingen och erhållen pris-kompensation gör alt ytterligare besparingsåtgärder behövs (-19,1 milj. kr.).

6.   Till följd av en minskad avgångsbenägenhet hos den militära persona­len kommer denna att öka jämfört med planeringen för budgetåret 1983/84 (-1-19 milj. kr.).

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anför överbe­fälhavaren atl transporter i samband med en försvarsmaktsövning bör budgeteras under anslaget B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverk­samhet. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt chefens för marinen plane­ring och förslag till anslagsbelopp.



Prop. 1983/84:112                                                    75

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsniUet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 15 f.).

Jag kan i huvudsak godta chefens för marinen förslag till uppgifter under budgetåret 1984/85 liksom hans beräkning av kostnaderna under primär­uppdragen. Medel för transporter i samband med försvarsmaktsövningen har överförts till anslaget Bl. Arméförband: Ledning och förbandsverk­samhel. Jag har vidare tagit hänsyn till alt viss personal förs över till marinstaben från försvarets materielverk. I syfte atl täcka ökade driftkost­nader för ubåtsskyddsåtgärder har jag räknat med en viss reduktion av den föreslagna repelitionsutbildningen.

Min beräkning av det totala meddsbehovel framgår av sammanställning­en över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budget­året 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 645000000 kr.

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

1982/83 Utgift I 113 181421' 1983/84 Anslag 1280694000 1984/85 Förslag 1 140000000 ' Varav 79,2 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar översyner av stridsfarlyg, åtgär­der på grund av haverier m. m., materielunderhåll - utom sådant underhåll som är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden — samt anskaffning av materiel för krigsorganisa­tionen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakl bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1983 3 577987307 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat elt beställningsbemyndi­gande om 1757,3 milj. kr. och anvisat ett anslag av 1280694000 kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed (3 577 987 307 -t- 1 757 300000-1 280694000) 4054 593 307 kr.



Prop. 1983/84:112


76


Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

Chefen för marinen

Föredra­ganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Marinförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m.m. för delpro­grammen 2.1-2.99 (se s. 70)

89700

103 000

52000

78700

52 000

79000

Marinförband:

Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. (inkl. sjuk­vårdsmateriel) för delprogrammen 2.1 -2.99 (se s. 70)

Till regeringens disposiuon

1322900

1306000

424 900

1209200

711000 45 000

1311000

Kostnader

1412600

1409000

476900

1287900

808000

1390000

Prisreglering

Justering på grund av inkomster, över­planering m. m.

+ 345 700 -    1000

-128 306

-1-238800 -    2000

-249200

-1-220000 -    2000

-250000

Medelsbehov

-

1280694

1038700

-

1140000

Bemyndigandebehov

1757300

-

713700

-

1026000

-

Budgetåret 1982/83

Chefen för marinen anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 att materidunderhållel och materidanskaffningen i hu­vudsak har följt uppgjorda planer.

Byggandet av kustkorvelter typ Stockholm och minröjningsfartyg typ Landsort samt konstruktionen av ubåtar typ Västergötland pågår. Materiel för ubåtsskyddsverksamhel har beställts.

Budgetåret 1983/84

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 och ändrats genom beslut den 1 december 1983 och den 26 januari 1984. Under budgetåret planeras bl. a. anskaffning av minröjningsfartyg. Moderniseringen av övervatlensfartyg och ubåtar fortsätter liksom an­skaffningen av ERSTA-batterier, sjömålsrobotar, luftvärnssystem 75 M och tunga rörliga batterier.

Budgetåret 1984/85 Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 1038,7 milj. kr. ocb elt beställningsbemyndi­gande om 713,7 milj. kr. inhämtas. Chefen för marinen begär ytterligare 250 milj. kr. under anslaget som ramjustering.



Prop. 1983/84:112                                                                 77

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl. a. för moderniseringsarbe­ten på övervatlensfartyg och tunga batterier, för anskaffning av trossbåtar, tunga rörliga batterier, artillerimaterid, materiel fill torpeder och minor m. m. saml stridslednings- och sambandsmaterid.

Fördelningen på funktioner (motsvarande) av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1984/85 saml de viktigare objekt som avses beställas framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

Primäruppdrag                                                         Bemyndigande

Funktion/objekt (motsvarande)

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Översyner av stridsfartyg                                               25 700

Skeppsteknisk materiel                                                  11 700

Vapenmateriel                                                                   1200

Haverier                                                                           10600

Övrigt                                                                                 2800

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

(inkl. sjukvårdsmateriel}

Fartygsobjekt m.m.                                                            71 200

Viktigare objekt: fartygsmodemiseringar

skeppsteknisk materiel m. m.

trängfartyg

fartyg och båtar för kustartilleriet
Vapenmateriel för floHan
                                                  232 400

Viktigare objekt: sjömålsrobot

helikoptermateriel

spaningsradar

signalspaningsutrustning
Vapenmateriel för kustartilleriet
                                         80900

Viktigare objekt: luftvämssystem 75 M

granatkastare

mörkersiktmateriel
Intendenturmateriel
                                                           25 900

Sjukvårdsmateriel                                                              10800

Övrigt                                                                                  3 700

Därutöver har bemyndiganden om 238,8 milj. kr. begärts för prisregle­ring.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår över­befälhavaren alt förevarande anslag skall minskas med 520000 kr. som ramanpassning.

I övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för marinen anslagsframställ­ning utan erinran.

1 sin slutliga programplan för perioden 1984/85-1988/89 begär överbefäl­havaren för budgetåret 1984/85 ytteriigare 80 milj. kr. för att nå upp till 1983 års riksdagsbeslut.



Prop. 1983/84:112                                                   78

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del. Jag har därvid tagit hänsyn till växelkursförändringarna och till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fort­satta utveckling (s. 15 f.). I min beräkning har jag också tagit hänsyn fill behovet av att förstärka ubålsskyddsfunktionen och då särskilt de fasta och rörliga undervattensbevakningssystemen.

I 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 210) har jag förordat att ett av generaltullstyrelsens flygplan för samordnad övervak­ning m.m. till sjöss skall bytas ut under budgetåret 1984/85. Jag har under förevarande anslag beräknat bemyndiganden till regeringens disposition för anskaffning av flygplan samt den del av medlen för anskaffningen som faller på marinen. Återstående del av de medel som erfordras för anskaff­ningen bör tillföras prisregleringsmedlen för det aktuella budgetåret.

Med utnyttjande av de belopp somjag har tagii upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (4054 593 307-H I 026000000 -1 140000000) 3940593307 kr. Detta bdopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget­åren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 3765 milj. kr.

Liksom tidigare bör del få ankomma på regeringen all ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del beställningsbe­myndigande som riksdagen kan komma alt lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen alt medge att beställningar av materiel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av I 026000000 kr.,

2.    till  Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 140000000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1982/83 Utgift    191723967

1983/84 Anslag  153000000

1984/85 Förslag  136000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästning­ar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.



Prop. 1983/84:112


79


Kostnader och medelsbehov (1000-lal kr.)


Primäruppdrag m. m.


1983/84


1984/85



Chefen för


Före­draganden


Marinförband:

750 750

700 700

750 750

Markanskaffning för delpro­grammen

Fasta kustartilleriförband

Gemensamma produktions­resurser

Nybyggnad m. m. för delpro­grammen

18 350 17 650

63 200

39000 21300

43 600

39000 21300

43600

För flera delprogram gemen­samma lednings-, bas- och underhållsförband m.m.

Fasta kustartilleriförband

Gemensamma produktions­resurser

Centralt beslutade ombygg­nads- och underhållsåtgär­der för delprogrammen

För flera delprogram gemen­samma lednings-, bas- och

underhållsförband m. m.

16450

5 200

5 200

Fasta kustartilleriförband

28200

19800

19800

Gemensamma produktions-

resurser

30650

24 200

24200

Summa

175900

154600

154600

Utrednings- och projekte-

ringskostnader

-F 7600

-(- 8 500

+ 8 500

Inkomster från bostäder

och försäljning av mark

och byggnader

- 4650

- 5 500

- 5 500

Reducering pä grund av

överplanering

-25 850

-21600

-21600

Beräknat medelsbehov

153000

136000

136000

Budgetåret 1982/83

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sin redovisning för budgetåret 1982/83 atl behovet atl förvärva ny mark har varit av begränsad omfatt­ning. Den genomförda produktionen av befästningar har omfattat ny- och ombyggnad av ett anlal minstationer samt fortsalt ombyggnad av elt anlal äldre kustartilleribatterier och stabsplatser. En ny plåtverkstad vid KA 3 i Fårösund har färdigställts under budgetåret. Vid Karlskrona kuslartilleri­regemente (KA 2) i Kariskrona pågår nybyggnad av en skolbyggnad och elt förråd som beräknas bli färdiga under budgetåret 1983/84.

Under årel har nybyggnad av en kasern vid KA 2, av en hamnanläggning och två skolbyggnader vid Berga örlogsskolor (BÖS) saml en skolbyggnad vid Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) i Fårösund påbörjats.

Dessutom har ombyggnad av tyghuset vid Sydkustens öriogsbas (ÖriBS) i Kariskrona, marketenteriet vid BÖS samt en kasern vid Vax-



Prop. 1983/84:112                                                                 80

holms kustartilleriregemente (KAI) i Vaxholm påbörjats under budget­året.

Budgetåret 1983/84

Mark för övningsändamål beräknas kunna anskaffas vid Slite på Got­land. Den planerade produktionen av befästningar omfattar fortsatt an­skaffning av minslationer och ombyggnad av ett anlal äldre minstationer, kustartilleribalterier och slabsplatser. Under årel beräknas en skolbygg­nad, ett förråd och en kasern vid KA 2, en hamnanläggning och två skol­byggnader vid BÖS samt en skolbyggnad vid KA 3 bli klara.

Dessutom påbörjas nybyggnad av en kasern vid BÖS, en tvätt- och smörjhall vid KA 3 samt en slabsbyggnad vid Härnösands kustartillerirege­mente (KA5) i Härnösand.

Budgetåret 1984/85 Chefen för marinen

Medelsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknas till 136 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Chefen för marinen begär ytterligare 10 milj. kr. under anslaget som ram-justering.

För nybyggnadsprojekt som har påbörjats eller avses bli påbörjade före den 1 juli 1984 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1984/85 till 20,1 milj. kr. I övrigt avses medel las i anspråk under budgetåret 1984/85 för att påbörja bl. a nybyggnad av en kansli- och skolbyggnad vid KA2 samt en stabsbyggnad vid BÖS. För ombyggnads- och underhållsarbeten som har påböijats eller avses bli påböriade före den 1 juli 1984 beräknas medelsbe­hovet till 4,6 milj. kr. för budgetåret 1984/85. För centralt beslutade om­byggnads- och underhållsåtgärder som avses påböijas under budgetåret 1984/85 beräknas ett medelsbehov under nämnda budgetår av 44,6 milj. kr. Av detta belopp avses 10 milj. kr. för modernisering av äldre lunga kustar­tilleribatterier.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar lämnar över­befälhavaren chefens för marinen anslagsframställning utan erinran.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 79) och följande anskaffningsplan.

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för de nya byggnadsprojekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Det ankommer på regeringen att, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnads­företagen.



Prop. 1983/84:112


81


Anskaffningsplan (1000-tal kr.)


Kostnadsram

Objekt


Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.      -----------

82-02-01    83-02-01    83-06-30    1983/84      1984/85


Bygg-        Färdig­
start
      stäl-
år-mån.     lande

år-mån.



A.     Markanskaffning
Delprogram 2.6

1.     Mark för kustartil­
leribatterier samt
diverse mindre
markförvärv

Delprogram 2.99

2.     Diverse mindre
markförvärv och
oförutsedda ut­
gifter

Summa A

B.  Nybyggnad m.m.

a.     Företag påbörjade
före 1983-07-01

b.     Företag påbörjade
eller avsedda atl
påbörjas 1983/84


1450

700

750

1450

1450 2900

700 1400

750 1500

1450 2900

224460      225630      175010       49620

81520        78480

49580     20100


c.   Företag avsedda att

påbörjas 1984/85

Delprogram 2.1

1. Testverkstad

4900

4900

_

_

2. Torpedverkstad

8500

8500

-

_

3. Diverse projekt

5 100

11000

-

-

Delprogram 2.6

4. Minstationer

18400

16800

_

_

5. Diverse projekt

8300

8300

-

_

Delprogram 2.99

6. KA 2. Nybyggnad av

en kansli- och

skolbyggnad

10000

7000

84-10

85-12

7. BÖS. Nybyggnad av

en stabsbyggnad

5900

5900

84-10

85-06

8. BÖS. Nybyggnad av en

distributionsanlägg-

ning för drivmedel

4500

4500

84-10

85-03

9. KA 5. Om-och till-

byggnad av kansli-

huset

5600

5600

83-10

85-09

10. Diverse projekt

14000

12600

Summa c

76700

83800

-

Summa B (a-c)                         305980      380810      175010       99200         103900

_

_

6    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 112



Prop. 1983/84:112


82


Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

start år-mån.

stäl­lande år-mån.

Faktisk     Beräknad för

82-02-01

83-02-01

83-06-30    1983/84

1984/85

C. Cenlrah beslutade

ombyggnads- och

underhållsåtgärder

a.   Företag påbörjade

före 1983-07-01

41250

40250

21200        18350

-

-

-

b.   Förelag påbörjade

eller avsedda atl

påbörjas 1983/84

45800

61550

56950

4600

-

-

c.   Förelag avsedda att

påbörjas 1984/85

Delprogram 2.1

1. Diverse objekt

-

5 800

-               -

5 200

-

-

Delprogram 2.6

2. Modernisering av

tunga kustartille-

ribatterier

10000

-               —

10000

-

_

3. Diverse objekt

-

5 200

-

5 200

-

-

Delprogram 2.99

4. BÖS. Ombyggnad av

en kasem

4 100

—               —

4 100

84-09

85-06

5. Diverse projekt

-

2700

-

1000

-

-

6. Underhåll av byggnader

samt tekniska försörj-

ningsanordningar

-

27700

-               -

19100

-

-

Summa c

-

55500

-

44600

-

-

Summa C (a-c)

87050

157300

21200       75300

49200

-

-

Summa A-C

393030

541 010

196210      175900

154600

-

-

Utrednings- och pro-

jekteringskostnader

-

-

-     -1-7 600

-1- 8 500

-

-

Inkomster från bostä-

der och försäljning av

mark och byggnader

-

-

-     - 4650

- 5 500

-

-

Reducering på grund av

överplanering

-

-

-     -25 850

-21600

-

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-      153000

136000

-

-

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 136000000 kr.



Prop. 1983/84:112

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling


83



1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag


87087 888

82000000

110000000


Verksamheten under anslaget omfattar utveckling av materiel för ma­rinen. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndi­ganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakl bestäms av me­delstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1983 186159298 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi­gande om 225,5 milj. kr. och anvisat ett anslag av 82 milj. kr. Den beräkna­de bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed (186 159298-H 225500000-82000000) 329659298 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

Chefen för

Föredra-

mannen

ganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Marinförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammen 2.1 -

2.99(ses. 70)

194600

101000

202700

131500

235 000

143 300

Kostnader

194600

101000

202700

131500

235000

143300

Prisreglering Justering på grund av överplanering m. m.

+ 30900

-19000

-F 34 600

-33 300

-(-34000

-33 300

Medelsbehov

-

82000

-

9820O

-

110000

Bemyndigandebehov

225500

-

237300

-

269000

-

Budgetåret 1982/83

Chefen för marinen anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 atl planerat utvecklingsarbete för marinförbanden i stort sett har kunnat genomföras.

Budgetåret 1983/84

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 och ändrats genom beslut den 1 december 1983. Planen innebär bl. a. atl systemutvecklingen för fartyg och projekteringen av övervatlens­fartyg och ubåtar fortsätter.



Prop. 1983/84:112                                                   84

Budgetåret 1984/85 Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 98,2 milj. kr. och ett beställningsbemyndi­gande om 237,3 milj. kr. inhämtas. Chefen för marinen begär ytterligare 20 milj. kr. under anslaget som ramjuslering.

Under budgetåret 1984/85 inriktas verksamheten främst på fortsaU sys­temutveckling och projektering av övervatlensfartyg och ubåtar samt på allmän utveckling och projektering av vapenmateriel.

Av begärda bemyndiganden avser 34,6 milj. kr. prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I siu yttrande över myndigheternas anslagsframställningar fillstyrker överbefälhavaren marinchefens anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del. Jag har därvid tagit hänsyn fill växelkursförändringarna och till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fort­satta utveckling (s. 15f.).

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (329659298 + 269000000-110000000) 488659298 kr. DeUa bdopp bör emellertid justeras med hän­syn fill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 480 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen atl ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det bemyndi­gande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för marin­
förband får beställas inom en kostnadsram av 269000000 kr.,

2.     till   Marinförband: Forskning   och   utveckling  för  budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 110000000 kr.



Prop. 1983/84:112                                                                  85

D.    Flygvapenförband

Chefen för flygvapnet är programmyndighel för huvudprogrammet Flyg­vapenförband som omfattar följande delprogram.

3.1      För flera delprogram gemensamma lednings- och slrilförband

3.2      Jaktförband

3.3      JAS-förband

3.4      Atlackförband

3.5      Spaningsförband

3.6      Flygtransportförband

3.7      Basförband

3.99 Gemensamma produktionsresurser

Flygvapnets fredsorganisation består i stort av följande stabsmyndig­heter, förband och skolor.

Chefen för flygvapnet Chefen för första flygeskadern Fyra luftförsvarssektorförband Fem utbildningsförband Tre skolförband Två skolor

Lokaliseringen av flygvapnets myndigheter framgår av följande karta (intagen på s. 86). Verksamheten leds centralt från chefen för flygvapnet och i vissa fall av chefen för första flygeskadern.

Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbands verksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

D I. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

D2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

D3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

D1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1982/83 Utgift    2691635 387

1983/84 Anslag       2 544000000 1984/85 Förslag      2775900000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, opera­tiv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd



Prop. 1983/84:112


86


r=jakt             r=attack        m = spaning       |           | = utbildningsförband m.m.

sssmssssimsn = militärområdesgräns      () Vighet    Wi = sektorflottilj



Prop. 1983/84:112


87


personal m. fl. saml grundutbildning och repelitionsutbildning av värnplik­tiga inom flygvapnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1982/83

1983/84

1984/85

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för flygvapnet


Antal flygtimmar

Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare Grundutbildning av värn­pliktiga

Antal man

Antal tjänstgöringsdagar

(1 000-tal dagar) Repetitionsutbildning

Antal man

Antal tjänslgöringsdagar

(1 000-tal dagar)


86250

160

4161

1319

6535

49,6


80169

160

4 786

1437

5 154

48


80690

81400

195

168

4458

4600

1414

1417

8 725

7100

69,4

64,7


Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1982/83

1983/84

1984/85

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för flyg­vapnet

Föredra­ganden

Flygvapenförband:

För flera delprogram

gemensamma lednings-

och slrilförband

287448

304 285

310710

330437

326968

Jaktförband

381484

400244

411788

488265

487 230

Attackförband

252 709

248 608

276204

288051

287 608

Spaningsförband

115 670

132 362

133008

146271

145 975

Flygtransportförband

81 129

83 642

89487

96497

96349

Basförband

564 229

598026

624464

687 660

681024

Gemensamma produktions-

resurser

660331

777 802

718339

776819'

770746'

Kostnader

2343000

2544969

2564000

2814000

2 795 900

Tillkommer/avgår:

Intäkter

-  10000

-117514

-20000

-20000

-20000

Skillnad mellan bud-

geterade kostnader

och behov av betal-

ningsmedel

-

+264 180

_

_

Overplanering, reser-

ver m. m.

-

-

Medgiven prisreglering

+ 350000

-

-

-

-

Medelsbehov

2683000

2691635

2544000

2794000

2775 900

Inkl. trafikflygarhögskolan 18400000 kr.



Prop. 1983/84:112


88


Personal

Personalkategori

Antal ans

tällda omräknat till personår

1982/83

1983/84

1984/85

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för flyg­vapnet

Föredra­ganden

Militär personal' Civilmilitär personal" Civil personal

2430 2070 4215

8715

2254 2038 4 109

8401

4367

3983" 8350

4 300

3923" 8223'

4 300

3923" 8223'

' Inkl. yrkesofficersaspiranter.

 Hänförs fr. o. m. den 1 juni 1983 till militär personal.

'Exkl. 80 lönebidragsanställda och 22 beredskapsarbetare (personår).

"Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

'Exkl. trafikflygarhögskolan

Budgetåret 1982/83

Chefen för flygvapnet anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 bl. a. att likviditetsläget under senare delen av budget­året krävde åtgärder för att begränsa behovet av betalningsmedel. Bl. a. minskades övningsverksamheten. En ny krigsorganisation har införts för huvuddelen av stridslednings- och luftbevakningsförbanden. Avveckling­en av äldre radarförband har fortsatt samtidigt som ny radarmaterid till­förts. Projekteringen av ett nytt låghöjdsradarsystem har fortsatt liksom anpassningen av äldre luftförsvarscentraler till bl. a. flygplan JA 37. Pro­jektering av framtida stridslednings- och luflbevaknings(stril)centraler (Stril C 90) har påbörjats.

Den fortsatta omskolningen fill flygplan JA 37 har genomförts planenligt. Vid Norrbottens flygflottilj (F21/Se ÖN) har organiserats en division ut­rustad med flygplan JA 37. Vid förutvarande Västmanlands flygflottilj (F 1) har två divisioner med flygplan J35 dragits in. Vid F21/Se ÖN har en lätt attackdivision avvecklats samtidigt som en lätt attackenhel har organise­rats vid divisionen för grundläggande taktisk utbildning vid Upplands flygflottilj (F16/SeM).

Försök med s. k. kompletteringsflygning med flygplan SK 60 har påbör­jats. Utbildning och omskolning av personal för de nya flygplanen av typ Tp84 har påbörjats. Flygplan Tp79 har börjat avvecklas. Personalen har utbildats på ett nytt klargöringssystem.

Andra anpassningar av fredsorganisationen, bl. a. inom underhållsverk­samheten och bevaknings- och förplägnadstjänsten, samt samordning av verksamheten med andra myndigheter har fortsatt.

Fl:s flottiljadministration, transportdivisionen samt den lätta målflyg-organisationen vid Bråvalla flygflottiljs detachement på Malmslätt (F 13 M) har avvecklats. Flygvapnets väderskola (VädS) har omlokaliserats till krigsflygskolan (F5) i Ljungbyhed.



Prop. 1983/84:112                                                                  89

Budgetåret 1983/84

1 förhållande till prop. 1982/83:100 (bil. 6, FöU 9, rskr 271) och regle­ringsbrevet för budgetåret 1983/84 krävs kraftiga begränsningar av verk­samheten på grund av den bristande likviditeten. Kostnaderna för den verksamhet som anges i regleringsbrevet måste sålunda reduceras med 100 milj. kr. Den anpassning som har vidtagits innebär att verksamheten för­ändras till sitt innehåll och sin omfattning samtidigt som en gradvis ökad kvalitetsförsämring måste godtas i förmågan att lösa ålagda uppgifter. Härvid bör särskilt noteras att flygtidsultaget begränsas till ett absolut minimum per flygförare.

Projekteringen av ett nytt låghöjdsradarsystem samt vissa nya strilcen-Iraler fortsätter. Projekteringen av framtida strilcentraler (Stril C 90) fort­sätter på lägsta möjliga nivå. Planering inför ett överförande av civilförsva­rets alarmeringsfunklion till flygvapnet påbörjas.

Den påbörjade omskolningen till system JA 37 fortsätter liksom utveck­lingen av ledningssystemet ATLE. Målsättning och uppgifter för spanings-flyggrupperna ses över. Utbildningen och omskolningen för flygplan Tp84 fortsätter. Flygvapnets transportflygorganisalion omorganiseras och cen­traliseras till Skaraborgs flygflottilj (F7).

Basorganisalionen förändras successivt. Anpassningen av bassyslemet och omskolningen av personalen till flygbassystem 90 och flygplan 37 fortgår.

Försöken med decentraliserad produktionsledning — DEPROL - fort­sätter och omfattar förutom Jämtlands flygflottilj (F4) Hälsinge flygflottilj (F15) till följd av att militärområdesgränsen ändrats. En trafikflygarhög­skola (TFHS) organiseras vid F5 för utbildning av piloter för den civila luftfarten m. m. Flygvapnets flygbefälsskola (FBS) omlokaliseras till Upp­sala. Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M) av­vecklas under budgetåret.

Budgetåret 1984/85 Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet anför följande huvudmotiveringar för den före­slagna verksamheten under budgetåret 1984/85.

Likviditetsläget kräver alltjämt betydande begränsningar av verksamhe­ten.

Äldre radarstationer och viss sambandsmaterid avvecklas och ersätts med modernare utrustning. Proven med ledningssystemet SEFIR-P fort­sätter.

Anpassningen av bassystemet fortgår liksom omskolningen till flygplan 37. Del av flygutbildningen genomförs med flygplan SK 60. Utvecklingen av del datorstödda ledningssystemet ATLE fortsätter. Utbildningen och omskolningen för flygplan Tp84 genomförs. Basorganisationen förändras successivt. Införande av flygbassystem 90 fortsätter i avsevärt lägre takt



Prop. 1983/84:112                                                   90

än tidigare planerat. Tolkskoleavddningen ur arméns stabs- och sam­bandsskola (TolkS) överförs till flygvapnet och lokaliseras till Uppsala.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 detaljmotiverar che­fen för flygvapnet på följande sätl.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 231,4 milj. kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslut
Organisationsändringar (främst förbandsindragningar) minskar perso­
nalkostnaderna med 12,9 milj. kr.

C. Uppgiftsförändringar

1.  Kostnaderna för materielunderhåll ökar med 27,5 milj. kr. eftersom underhållet bl. a. anpassas till atl 12 jaktdivisioner fortfarande är verk­samma.

2.  Flygvapnets del av kostnaderna för luftfartsverkels områdeskon­troller (ATCAS) ökar med 12,9 milj. kr. på grund av att anläggningarna nu är i full drift.

3.  Drivmedelskostnaderna ökar med 24,3 milj. kr. därför att antalet divisioner utrustade med flygplan JA 37 ökar med en och att 12 jaktdivi­sioner fortfarande är verksamma.

4.  Ombeväpning till flygplan JA 37 ökar ammunitionskostnaderna med 1 milj. kr.

5.  På grund av ett minskat anlal tjänslgöringsdagar för repetitionsutbild­ning minskar värnpliktskoslnaderna med 1 milj. kr.

6.  Extra övningskostnader med 14 milj. kr. uppstår på grund av utprov-ning av en ny basorganisation.

7.  Anskaffning och utveckling av ett lokalt personaladministrativt infor­mationssystem kostar 5 milj. kr.

8.  Kostnaderna för invesleringar i och drift av en trafikflygarhögskola utgör 18,4 milj. kr. utanför den ram för anslaget som överbefälhavaren har angett.

9.  En anpassning till det fakfiska utfallet för budgetåret 1982/83 minskar kostnaderna med 600000 kr.

10.  Likviditetsläget inom flygvapnet kräver begränsning av verksamhe­
ten med 70 milj. kr. i förhållande till tidigare budgetårs normal verksamhet.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över chefens för flygvapnet anslagsframställning förutsät­ter överbefälhavaren i likhet med chefen för flygvapnet att försvarsmakten tillförs medel i särskild ordning för kostnaderna för inrättande av trafikfly­garhögskolan.



Prop. 1983/84:112


91


Överbefälhavaren anför vidare bl. a. att chefen för flygvapnet i sina löneberäkningar har valt ett löneläge som ligger 1,5% för högt och atl 15 milj.kr. bör föras över till anslaget D2. Flygvapenförband:Materielan­skaffning. Vidare bör anslaget minskas med 350000 kr. resp. 3 milj. kr. som förs över till anslaget F9. Försvarets rationaliseringsinstitut och B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhel för rationaliseringsslöd resp. finansiering av transporter till försvarsmaktsövningar.

I övrigt lämnar överbefälhavaren flygvapenchefens anslagsframställning ulan erinran.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 15f.).

Jag kan i huvudsak godta chefens för flygvapnet förslag till uppgifter under budgetåret 1984/85 liksom hans beräkning av kostnaderna under primäruppdragen. Jag har dock räknat med en något mindre lönekostnads­ökning än chefen för flygvapnet. Vid min beräkning av kostnaderna har jag vidare tagit hänsyn till överbefälhavarens förslag beträffande överföring av medel till anslaget B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för transporter i samband med försvarsmaklsövningar saml till anslaget F9. Försvarets rationaliseringsinsfilul för rationaliseringsslöd. Jag har dessut­om med hänvisning till vad jag tidigare anfört om regeringens beslut att inrätta en trafikflygarhögskola för civil pilotulbildning beräknat medel för delta ändamål under anslaget.

Min beräkning av det totala meddsbebovet framgår av sammanställning­en över kostnader och medelsbehov.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till  Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2775900000 kr.

02. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1982/83 Utgift 2380069636' 1983/84 Anslag 2040500000 1984/85 Förslag 2521528000 ' Varav 240 milj. kr i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar materielunderhåll - utom sådant underhåll som är en direkt följd av maleridens förrådshållning eller utbild-



Prop. 1983/84:112


92


ning och övning vid förbanden - samt anskaffning av materiel för krigsor­ganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningsfid-punkt och anskaffningstakl bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1983 13514530364 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi­gande om 2643,3 milj.kr. och anvisat ett anslag om 2040,5 milj.kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed (13514530364 + 2643300000-2040500000) 14117330364 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

Chefen för

Föredra-

flygvapnet

ganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Flygvapenförband:

Centralt vidtaget

materielunderhåll

m.m. för delpro-

grammen 3.1-3.99

(se s. 85)

107400

102 200

88800

87700

88800

87 700

Flygvapenförband:

Centralt vidtagen

materielanskaffning

m. m. (inkl. sjuk-

vårdsmateriel) för

delprogrammen 3.1 —

3.99 (se s. 85)

1410300

2 602 800

723 900

2082 800

723 900

2457328

Kostnader

1517 700

2 705000

812700

2170500

812700

2545028

Prisreglering

+ 1 151600

-

+ 1693400

-

+731200

-

Reducering på

grund av

-överplanering

m.m.

-

-638500

-

-20500

-

-20500

— inkomster

-     26000

- 26000

3000

- 3000

-    3000

- 3000

Medelsbehov

-

2040500

-

2147000

2521528

Bemyndigandebehov

2643300

-

2503100

-

1540900

-

Budgetåret 1982/83

Chefen för flygvapnet anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 att materidanskaffningen för flygvapenförbanden har präglats av slora omplaneringar och att flera objekt har reducerats, upp­skjuiits eller helt utgått ur planeringen i förhållande till vad som angavs i regleringsbrevet. Exempel på större objekt som har behandlats på detta sätt är jaktrobotar samt tung altackbeväpning och viss underhållsutrust­ning till Viggensystemet. Vidare har reduceringar skett inom Drakensyste­met.



Prop. 1983/84:112                                                   93

Utbyggnaden av spaningsradarsystemet PS 870 och installationen av systemet PS 860 har fortsatt liksom utbyggnaden av flygbassystem 90.

Långtidskontrakt på underhåll av motorn i flygplan 37 Viggen har teck­nats med förenade fabriksverken.

Under budgetåret har beställts vissa förbättringar på flygplan JA 37, igenkänningsutrustning till flygplan 35 Draken samt åtgärder för att ge helikopter 4 A ökad användningstid. Vidare har beställts sjömålsrobotsys-lem 15 F och en första ddserie om 30 flygplan JAS.

Budgetåret 1983/84

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 och ändrats genom beslut den 1 december 1983. Planen innefattar fortsatt utbyggnad av spaningsradarsystemet PS 870 och kompletteringar till systemet PS 860. I övrigt beställs i huvudsak endast absolut nödvändig åriig verksamhet, l.ex. typservice, typförbättringar, provning o.d.

Budgetåret 1984/85

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 2 147 milj. kr. och ett beställningsbemyndi­gande om 2503,1 milj. kr. inhämtas. Chefen för flygvapnet begär som ramjustering ytteriigare 500 milj. kr. för huvudprogrammet utan fördelning på anslag.

Beställningsbemyndigandena för delprogrammet Gemensamma led­nings- ocb slrilförband avser viss fortsatt anskaffning av utrustning för radaranläggningarna PS 870.

Inom delprogrammet Jaktförband avser huvuddelen av beställningsbe­myndigandena nödvändig typservice m. m.

Beställningsbemyndigandena för delprogrammet Attackförband avser kompletterande beställningar till samt underhåll av flygplan AJ 37.

Inom delprogrammet Spaningsförband avser beställningsbemyndigan­dena främst komplettering av den datorstödda tolkutrustningen.

Inom delprogrammet Basförband planeras en reducerad anskaffning av fordon och sambandsutrustning samt materiel för den nya basorganisa­tionen.

Fördelningen på funktioner (motsvarande) av de beställningsbemyndi­ganden som begärs för budgetåret 1984/85 samt vilka viktigare objekt som avses beställas framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1 000-tal kr.).



Prop. 1983/84:112                                                                 94

Primäruppdrag                                                         Bemyndigande

Funktioner/objekt (motsvarande)

Centralt vidtaget materielunderhåll m.m.

Jakt                                                                                    2200

Attack                                                                                  700

Transportflyg m. m.                                                                   -

Bas                                                                                    1400

Övrigt                                                                             84 500

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (inkl. sjukvårdsmateriel)

Ledning samt stridsledning och luftbevakning              199000

Jakt                                                                               210400
JAS

Attack                                                                              38900

Spaning                                                                            2 700

Transportfl yg m. m.                                                         5 400

Bas                                                                                124600

Sjukvårdsmateriel                                                            2 900

Övrigt                                                                            140000

Därutöver har bemyndiganden om I 693,4 milj. kr. begärts för prisregle­ring.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår över­befälhavaren all förevarande anslag skall minskas med 1 150000 kr. som ramanpassning och föras upp med 2 160850000 kr. Av delta bdopp har 13 850000 kr. förts över från anslaget D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet.

I sin slutliga programplan för det militära försvaret för perioden 1984/85-1988/89 begär överbefälhavaren för budgetåret 1984/85 ytteriigare 610 milj. kr. under anslaget för att kunna förverkliga sakinnehållet i 1983 års riksdagsbeslut (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271).

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del. Jag har därvid tagit hänsyn till växelkursförändringarna och fill den inriktning som jag har förordat i avsnittet om del militära försvarets fort-salta utveckling (s. 15 f.). Jag har också beaktat behovet av bemyndigan­den och medel för anskaffning av jaktrobotar, komplettering av materiel fill radarstationer samt utbyggnad av försvarets telenät.

Med utnyttjande av de belopp som har tagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (14117330364 + 1540900000-2521528000) 13 136702364 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsme-dd för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigande­skulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 12690 milj. kr.



Prop. 1983/84:112                                                                  95

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen atl ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbe­myndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen atl medge atl beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1540900000 kr.,

2.   till Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret 1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 2521 528000 kr.

03. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1982/83 Utgift     259293 544

1983/84 Anslag   261000000

1984/85 Förslag        220000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästning­ar, flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare komplelleringsarbeten m. m. på eller i anslutning till befintliga flyg­baser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

Chefen för

Före-

flygvapnet

draganden

Flygvapenförband:

Markanskaffning för delpro-

grammen

För flera delprogram gemen-

samma lednings- och slril-

förband

500

_

_

Basförband

800

_

_

Gemensamma produktions-

resurser

1000

1000

1000

Nybyggnad m. m. för delpro-

grammen

För flera delprogram gemen-

samma lednings- och slril-

förband

33 500

23 800

43 800

Basförband

31600

30500

30500

Gemensamma produktions-

resurser

87 160

91000

91000

Centralt beslutade ombygg-

nads- och underhållsåtgär-

der för delprogrammen



Prop. 1983/84:112


96


Primäruppdrag m.m.

1983/84

1984/85

Chefen för

Före-

flygvapnet

draganden

För flera delprogram gemen-

samma lednings- och slril-

förband

7475

4 600

4600

Basförband

11200

18000

18000

Gemensamma produktions-

resurser

48325

45 100

38700

Summa

221560

214000

227600

Utrednings- och projekte-

ringskostnader

+ 19600

+ 12000

+ 12000

Inkomster

- 3000

- 3 500

- 3 500

Reducering på grund av

överplanering

-30160

-22500

-16100

Beräknat medelsbehov

208000

200000

220000

Budgetåret 1982/83

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sin redovisning för budgetåret 1982/83 atl behovet av mark har ökat. Uppkomna behov har i huvudsak kunnat tillgodoses. Avvecklingen av mark och byggnader som inle längre behövs har fortsatt i ökad omfattning.

Av befästningsobjekten har utbyggnaden av en luftförsvarscentral och nya radarstationer fortsaU planenligt. I fråga om anskaffning av kaserner m. m. har produktionen kunnat genomföras på ell i huvudsak tillfredsstäl­lande sätt. Under budgetåret har en väderstation för övningsändamål vid krigsflygskolan (F5) i Ljungbyhed, en hangar vid Hälsinge flygflottilj (F15) i Söderhamn och en simulatorbyggnad vid Norrbottens flygflotlilj (F21) i Luleå blivit färdiga. Nybyggnad av en hangar vid Jämtlands flyg­flottilj (F4) i Östersund, en servicehangar vid Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrköping, en skolbyggnad vid flygvapnets Halmstadsskolor (F14) i Halmstad, elt konlrolltorn och en hangar vid Upplands flygflotlilj (F 16) i Uppsala, en mafinrättning vid robotavdelningens försöksplats Norrland (RFN) i Vidsel och ett flygvapenmuseum på Malmslätt i Linköping har påbörjats. Kanslihuset vid F4 och skolbyggnaden vid F16 har byggts om. Smärre ombyggnadsätgärder har skett för räddningsslationer vid F4, F5, Västgöta flygflottilj (F6) i Karisborg, Skaraborgs flygflotlilj (F7) i Såtenäs och Blekinge flygflottilj (F17) i Ronneby samt för brandskyddet i hanga­rerna vid F 4, F6, F7, F13,F16ochF2l.

Budgetåret 1983/84

Behovet av alt anskaffa mark beräknas öka liksom avvecklingen av byggnader och markområden som inle behövs.

Den planerade produktionen av befästningar och flygfält omfattar fort­satt anskaffning av radarstationer, utbyggnad av basanordningar på flyg-



Prop. 1983/84:112                                                                97

baser, anpassning och utbyggnad av baser för flygbassystem 90 samt d-och tdeanläggningar. På grund av likviditetssitualionen inom flygvapnet minskas dock verkamheten avsevärt i förhållande till tidigare planer. Detta innebär bl. a. att utbyggnaden av flygbassystem 90 och av grupperings-platser för radarstationer försenas. Utbyggnaden av el- och tdeanläggning­ar vid flygbaserna kan endast genomföras fill hälften. Av kasernprojekt beräknas en hangar vid vardera F4 och F16, en servicehangar vid F13, en skolbyggnad vid F14 och en matinrättning vid RFN bli färdiga. Av större projekt som beräknas kunna påbörjas märks nybyggnad av en simulator­byggnad vid F7 och en hangar vid F21 samt ombyggnad av en kasern vid F14 och en kasern vid F16. Det blir dock inte möjligt att som tidigare planerats börja bygga en militärrestaurang vid F 21. Detta projekt liksom ett mindre antal nybyggnads- och underhållsprojekt har fått uppskjutas.

Budgetåret 1984/85 Chefen för flygvapnet

Medelsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknas till 200 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 95).

För nybyggnadsprojekt som har påböijats eller avses komma atl påbör­jas före den 1 juli 1984 beräknas meddsålgången under budgetåret 1984/85 till 40,4 milj. kr. I övrigt avses medel tas i anspråk under budgetåret för att påbörja bl. a. utbyggnad av grupperingsplatser för radaranläggningar till en kostnad av 38,7 milj. kr., åtgärder för atl anpassa flygbaserna till flygbas­system 90 till en kostnad av 18 milj. kr., nybyggnad av en skolbyggnad vid F 14 till en kostnad av 15,7 milj. kr., nybyggnad av anläggning för mottag­ning av fjärrvärme vid sistnämnda förband till en kostnad av 12 milj. kr., nybyggnad av en servicehangar vid F16 till en kostnad av 19,1 milj.kr. saml nybyggnad av en mililärreslaurang vid F21 till en kostnad av 18,2 milj.kr., allt enligt prisläget den I februari 1983. För ombyggnads- och underhållsarbeten, som har påböijats eller avses komma all påbörjas före den I juli 1984, beräknas medelsbehovet under budgetåret 1984/85 till 2,7 milj. kr. För projekt som avses påbörjas under sistnämnda budgetår beräk­nas bl. a. medelsbehovet för underhåll och ombyggnad av flygfält till 18 milj. kr., för ombyggnad av en kasem vid F6 till 6,4 milj. kr., för ombygg­nad av matinrättningen vid F 15 till 7,3 milj.kr. samt för centralt beslutat underhåll av byggnader, övnings- och skjutfält m. m. till 13,6 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar lämnar över­befälhavaren chefens för flygvapnet anslagsframställning utan erinran.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 95). Jag har därvid beräknat 7    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 112



Prop. 1983/84:112


98


medel för utbyggnad av skyddade grupperingsplatser för radarstationer i sådan utsträckning att denna utbyggnad i huvudsak kan genomföras i enlighet med vad som tidigare har planerats i samband med 1982 års försvarsbeslut. Jag förordar att medel anvisas enligt följande anskaffnings­plan.

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för de nya byggnadsprojekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Det ankommer på regeringen att, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnads­företagen.

Anskaffningsplan (1000-tal kr.)

Objekt                             Kostnadsram     Medelsförbrukning            Bygg-        Färdig-

Beräknad för 1983/84      1984/85

—    start   stäl-

Faktisk t. o. m. 83-06-30

år-mån.     lande år-mån.

82-02-01    83-02-01


184660      106680

A. Markanskaffning

Delprogram 3.1

1.    Mark för strilan-läggningarm. m. Delprogram 3.7

2.    Mark för krigsflyg­fält samt diverse mindre markförvärv Delprogram 3.99

3.    Diverse mindre markförvärv

Summa A

B. Nybyggnad m.m.

a.     Förelag påbörjade
före 1983-07-01

b.     Företag påbörjade
eller avsedda alt
påbörjas 1983/84

c.     Företag avsedda att
påbörjas 1984/85
Delprogram 3.1

1.    Grupperingsplatser
för radaranläggningar

2.  Diverse projekt Delprogram 3.7

3.  Anpassning för flygbassystem 90

4.  Diverse projekt

5.  El- och tdeanlägg­ningar Delprogram 3.99

6.  F 14. Nybyggnad av en skolbyggnad

7.  F 14. Utbyggnad för mottagning av fjärr­värme

8.  F 16. Nybyggnad av en servicehangar


500

800

2000 3300

500

800

1000 1000

8700

1000 2300

252980      258480      169400       80380

71880     34800

58700 6100

29300 6100

38000 9900

5000

10000 8000

5000

15 750

12000 25000

13000    84-07      85-08

6000     84-10     86-02

15400   84-10      85-11



Prop. 1983/84:112


99



Kostnadsram

Objekt


Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.      -----------

82-02-01    83-02-01    83-06-30    1983/84      1984/85


Bygg-       Färdig­
start
      släl-
år-mån.     lande
år-mån.



9. F17. Om-och till­byggnad av en skol­byggnad

10.F 17. Om- och till­byggnad av en hangar

11.F 21. Nybyggnad av en militärrestaurang

12.Diverse byggnads­projekt och tekniska försörjningsanord­ningar

Summa c

Summa B (a-c)

C. Centralt beslutade ombyggnads- och un­derhållsåtgärder

a.      Företag påbörjade
före 1983-07-01

b.      Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1983/84

c.      Företag avsedda att
påbörjas 1984/85

Delprogram 3.1

1.     Mindre ombyggnader
av befästningar m. m.
Delprogram 3.7

2.    Reparation och un­derhåll av flygfält

3.    Smärre ombyggnads-och underhållsåt­gärder på flygfält Delprogram 3.99

4.    F 15. Ombyggnad av matinrättning

5.    Diverse ombyggnads-och underhällsåt­gärder m.m.

6.    Underhåll av bygg­nader och övnings-och skjutfält

Summa c

Summa C (a-c)

Summa A-C

Utrednings- och pro­jekteringskostnader

Inkomster från bostä­der och försäljning av mark och byggnader

Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov


4 200

4 200

18500

4 200    84-10      85-06

4 200    84-10      85-06

10000     84-10      86-04

13 600     -      -    10600

210950      -      -   121800

437 640  576110  169400  152260   165300

18810   18510   13335    5175

73390   64825      -   61825     2700

3900           -            -        3900

13 200         -            -     13 200

4800           -            -        4800

84-10  85-10

7350           -            -        5400

17700          -            -      17700

13600          -            -      13600

60550         -            -     58600

92200  143885 13335  67 000     61300

532140  723285 182735 221560 227600

-            -             -     19600      12000

-     - 3000     - 3 500

-                       -            -   -30160    -16 100

-                       -            - 208000   220000



Prop. 1983/84:112


100


Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budget­året 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 220000000 kr.

04. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1982/83 Utgift    875998725'

1983/84 Anslag 1 105000000 1984/85 Förslag 1308000000 ' Varav 176 milj. kr. i prisregleringsmedel.     ,

Verksamheten under anslaget omfattar utveckling av materiel för flyg­vapnet. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndi­ganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakl bestäms av me­delstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget värden 30 juni 1983 9118791275 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi­gande om 2039,5 milj. kr. och anvisat ett anslag av 1 105 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed (9 118791275 -1-2039500000-1105000000) 10053291 275 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

Chefen för flygvapnet

Föredra­ganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Flygvapenförband: Utvecklingsarbete för delprogrammen 3.1-3.99(ses. 85)

1 192000

1209900

182000

1367 200

182000

1 377 100

Kostnader

1192000

1209900

182000

1367 200

182000

1377 100

Prisreglering Justering på grund

+847 600

-

+999800

-

+ 1002200

-

-     överplanering
m.m.

-   inkomster

-       100

-104 800 100

-      100

-69000 -     100

100

-69000 -     100

Medelsbehov

-

1105000

-

1298100

-

1308000

Bemyndigandebehov

2039500

-

1181600

-

1184100

-

Budgetåret 1982/83

Chefen för flygvapnet anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att verksamheten främst har omfattat typarbele för system JAS, styrd glid­bomb med länksystem för atlacksystemet samt system- och projekterings­arbete inom stridsledningssystemet.



Prop. 1983/84:112


101


Budgetåret 1983/84

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 och ändrats genom beslut den 1 december 1983. Planen innebär bl. a. alt utvecklingsarbetet för flygplanssystemet JAS samt stridslednings-och luftbevakningsförbanden fortsätter.

Budgetåret 1984/85 Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 1298,1 milj. kr. och ett beställningsbemyndi­gande om I 181,6 milj. kr. inhämtas. Chefen för flygvapnet begär som ramjustering ytteriigare 500 milj. kr. för huvudprogrammet utan fördelning på anslag.

Inom delprogrammet Gemensamma lednings- och slrilförband fortsäUer projekteringen av stridslednings- och luftbevakningscentralerna (Stril C 90) m. m.

Verksamheten inom delprogrammet JAS-förband avser i huvudsak ut­veckling av JAS-flygplanel.

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet Gemensamma produk­tionsresurser är främst avseU för drift och underhåll av försöksplatser.

Av begärda bemyndiganden avses 999,8 milj. kr. för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

1 silt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår över­befälhavaren att förevarande anslag förs upp med 1 298 milj. kr.

I sin slutliga programplan för det militära försvaret för perioden 1984/85-1988/89 begär överbefälhavaren för budgetåret 1984/85 ytteriigare 130 milj. kr. under anslaget för atl kunna förverkliga sakinnehållet i 1983 års riksdagsbeslut (prop. 1982/83: 100 bil. 6, FöU 9, rskr 271).

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del. Jag har därvid tagit hänsyn till vissa investeringar vid flygtekniska försöksanstalten saml fill växelkursförändringarna och den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. I5f).

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (10053291275 + 1184100000-1308000000) 9929391275 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsme­del för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigande­skulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 9700 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen aU ta ställning fill vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbe­myndigande som riksdagen kan komma att lämna.



Prop. 1983/84:112                                                   102

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för flygva­
penförband får beställas inom en kostnadsram av 1 184100000
kr.,

2.      till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 308000000 kr.



Prop. 1983/84:112                                                  103

E.   Operativ ledning m. m.

överbefälhavaren är programmyndighet för huvudprogrammet Operafiv ledning m. m. som omfattar följande delprogram.

4.1      Operativ planläggning m. m.

4.2      Beredskap m.m.

4.3      Krigsorganisation av centrala och högre regionala staber m. m. 4.99 Gemensamma produktionsresurser

Huvudprogrammet omfattar i fred i stort följande stabsmyndigheter och militärområdesförvaltningar.

överbefälhavaren

Sex militärbefälhavare

Tolv mililärområdesförvaltningar

Lokaliseringen av nämnda stabsmyndigheter m. m. framgår av följande karta (intagen på s. 104).

Verksamheten under huvudprogrammet Operativ ledning m.m. budge­teras på eu antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Led­ning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning samt Anskaffning av anläggningar. Verksamheten finansieras från följande anslag.

E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

E2. Operaliv ledning m. m.: Materielanskaffning

E3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar



Prop. 1983/84:112


104


y*«''>4


liilÄii


BODEN  ,,aS®



MB V


KRISTINEHAMN!   f

- A«K.KARLSTAD

/               H#-   -STRÄNGNÄS

SKÖVDE     W*'     .,«åF

å   iH,.é. «:»* >*|karlsborg     a


M


Smssssms =inilitärDinrådesgräns


'sssa!

VFB och MFB omlokaliseras till KARLSTAD 1985-01-01



Prop. 1983/84:112


105


E1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet


1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag


629032761 548460000 588600000


Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, dels operaliv och krigsorganisatorisk verksamhet.

Kostnader och medelsbehov (1000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1982/83

1983/84

1984/85

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefäl- Föredra-

havaren

ganden

Operativ ledning m.m.:

Operativ planläggning

m. m.

54602

58524

66775

73991

71100

Beredskap m. m.: Sär-

skild verksamhet

25 906

29175

28197

30382

30380

Beredskap m.m.: In-

satsberedskap

79855

117439

88256

92243

91720

Beredskap m. m.: Be-