om datapolitik för statsförvaltningen (Proposition 1987/88:95)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1987/88:95

om datapolitik för statsförvaltningen

Prop.

1987/88:95

Regeringen förelägger riksdagen vad som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 mars 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bo Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas de statliga myndigheternas användning av automatisk databehandling (ADB). Härvid behandlas hur den statliga personalens kompetens inom ADB-området bör utvecklas och tillvaratas, hur sårbarhels- och säkerhetsaspekterna bör beaktas i de staUiga ADB-syste-men samt hur förvaltningen av ADB-syslemen bör utformas för all bli effektivare. Propositionen tar också upp hur ansvaret för datoranskaffningarna skall fördelas mellan myndigheterna, statskontoret och regeringen samt frågor som gäller standardisering av ADB-utrustningen. Särskilda avsnitt ägnas ål samverkan mellan stal och kommun inom ADB-området samt åt forsknings- och utvecklingsinsatser för att främja en god användning av informationsteknologi i offentlig verksamhet.

ADB har en viktig roll i förnyelsen av den statliga sektorn. Exempel ges på hur ADB utnyttjas för atl förkorta handläggningstiderna hos myndigheterna och på hur resurserna utnyttjas effektivare. Del konstateras också all utnyttjandet av ADB ökat mycket snabbt. År 1983 fanns omkring 22000 datoriserade arbetsplatser inom statsförvaltningen, vilket kan jämföras med 73000 år 1987. Sambandet mellan ökad produkUvitet och ADB betonas.

I propositionen framhålls mol denna bakgmnd alt de anställda bör erbjudas den utbildning som behövs i samband med atl datorstöd utvecklas och införs på arbetsplatsen. Särskilda insatser bör också göras för all skapa en god arbetsmiljö vid datoranvändningen. För all bildskärmsutrustning som används frekvent skall målet vara att det elektrostatiska fältet i huvudsak är elimineral samtidigt som de lågfrekventa magnetfälten skall

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 95

ha låga värden år 1991. Insatser bör också göras för att handikappanpassa Prop. 1987/88:95 datorstödda arbetsplatser.

En redogörelse lämnas för arbetet med ADB-syslemens säkerhet. Där framhålls atl varje myndighet skall genomföra en säkerhetsanalys för de ADB-syslem som myndigheten har ansvar för. Krav på behörighetskontroll för alt hindra obehörig åtkomst till information och dalaprogram i olika typer av ADB-användning bör fastställas.

En särskild beredningsgrupp inom regeringskansliet bör tillsättas för omprövning och förnyelse av vissa större ADB-syslem.

Den nuvarande ordningen för utveckling och införande av ADB-syslem bör upphävas från den 1 juli 1988. Det centrala reservationsanslaget föi" anskaffning av ADB-ulruslning bör avvecklas så snart en ny ordning kan tas i bruk.

Myndigheterna bör från den 1 juli 1988 få upphandla ADB-ulruslning med ett köpvärde understigande den nivå som omfattas av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling, vilket för närvarande innebär ett belopp om drygt en miljon kronor.

Förslag lämnas om att ADB-ulruslning för forsknings- och utbildningsändamål skall finansieras och upphandlas på samma sätt som annan utrustning för forsknings- och utbildningsändamål.

En redogörelse lämnas för statskontorets framlida roll vid anskaffning av ADB-ulruslning.

Standardiserings- och normeringsarbelet på ADB-området bör uppmärksammas.

Förutsättningarna för en gemensam datakommunikationslösning för statsförvaltningen kommer att utredas.

I propositionen föreslås atl datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, omvandlas till dotterbolag till DAFA Data AB. Förslagen finansieras i sin helhet inom ramen för tillgängliga resurser på statsbudgeten.

Förslag lämnas om statskontorets anslag och anslaget B2, Anskaffning av ADB-utrustning under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1988/89.

Utdrag ur protokoU vid regeringssammanträde den 3 mars 1988. Prop. 1987/88:95

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsråden Holmberg och Bodslröm

Proposition om datapolitik för statsförvaltningen

Statsrådet Holmberg anför.

Regeringens program för förnyelsen av den offentliga sektorn har som mål atl skapa en effektiv offentlig sektor som erbjuder hög kvalitet och god service på medborgarnas villkor. I förnyelsearbetet är det viktigt all utnyttja dala- och kommunikationssystem. Samtidigt får tekniken inte användas okritiskt. I propositionen om dalapolitik (prop. 1984/85:220, FiU 1985/86:5, rskr. 88) har regeringen angivit riktlinjer för den framtida datapolitiken. Riksdagen har godkänt dessa. De innebär bl. a. atl användningen av datatekniken skall främja utvecklingen av den offentliga verksamheten samt de anställdas kompetens och ansvarstagande, atl den personliga integriteten skall värnas om och att sårbarheten hos datasystemen skall minskas. Dessa riktlinjer ligger fast och utgör tillsammans med effek-liviielsmålel gmnden för reformarbetet på datapolitikens område i statsförvaltningen. En annan utgångspunkt för arbetet är det som anfördes i propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m. m. (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr. 89) om bl. a. ökat ansvar för myndigheter och småskalig ADB-användning.

Jag kommer i det följande att behandla åtgärder för att främja en god och effektiv användning av informationsteknologi inom statsförvaltningen. Jag använder informationsteknologi och ADB som i huvudsak synonyma begrepp. Innan jag går in på de konkreta åtgärderna vill jag redovisa några allmänna utgångspunkter för dessa.

1 Datoriseringens roll i förnyelsen av den statliga förvaltningen

Det pågår ett intensivt arbete med att förnya den statliga förvaltningen. Förvaltningen skall använda sina resurser effektivt och ge god service. Den skall styras i demokratiska former med möjligheter till insyn för den enskilde medborgaren. Arbetet skall kännetecknas av hög effektivitet och hög kvalitet. De anställda skall ha meningsfulla arbetsuppgifter och ett inflytande över sin arbetssituation. Arbetsmiljön skall vara god. Nya former föi; styrning och uppföljning skall ge bättre förutsättningar för myndigheterna all anpassa resurserna till förändrade krav.

Utveckling av organisation och arbetsformer samt av kompetens och Prop. 1987/88:95 informationsteknologi är vikliga instmment i förnyelseprocessen.

Gemensamt för alla verksamheter inom statsförvaltningen är hantering av information, I förvaltningstermer är det fråga om handläggning av ärenden, beslut, utredningar, remisser etc, I ADB-termer är det fråga om insamling, registrering, bearbetning, lagring, sökning, presentation och överföring av information.

Förvaltningsarbetets karaktär med myckel hantering av information gör det naturligt att överväga ett omfattande datorstöd för att effeklivera verksamheten. Det står dessutom klart all ADB-teknikens användningsområden hela Uden ökar.

Kännetecknande för de statliga ADB-syslem som utvecklades på 1970-talet var att de utnyttjades som kraftfuUa hjälpmedel för insamling, registrering och bearbetning av dala i administrativa processer utifrån avgränsade behov. Ofta fanns en enda datoranläggning centralt inom myndigheten eller för ett verksamhetsområde. Möjligheterna att enkelt kommunicera mellan t. ex. avdelningar eller myndigheter var begränsade.

Under 1980-talet har utveckhngen av ADB-systemen delvis följt andra banor än tidigare. Dessa används nu i ökad utsträckning som stöd i det dagliga handläggningsarbetel. Datorkraften har genom utvecklingen av en småskalig teknik under de senaste fem åren kunnat spridas i organisa-Uonerna. Användningen har därvid också successivt breddats tUl nya områden. Datorstöd för ordbehandHng, diarieföring och kommunikation inom och mellan myndigheter har blivit allt vanligare. I framtiden kommer användningsområdena sannolikt alt vidgas avsevärt. Till detta bidrar inte minst de radikalt minskade kostnaderna för datomtmstningen,

I flera avseenden ökar myndigheternas tillgänglighet med hjälp av modern informationsteknologi, antingen direkt genom att utbyte av information kan ske på elektronisk väg eller indirekt genom att de anställda genom ökad effektivitet får mera tid för kontakterna med medborgare och förelag.

Datatekniken öppnar nya möjligheter att förbättra den statliga sektorns produktivitet. Inom många områden sker ärendehandläggningen snabbare och bättre än tidigare genom datoriserade eller datorstödda rutiner i vissa moment.

Jag skall här ge några exempel på områden där datoriseringen har eller kommer att få en stor betydelse för att verksamheten skall kunna utvecklas och bedrivas effekUvt.

Bättre service

Låt mig börja med stora riksomfattande verksamheter. Inom skatteförvaltningen hade den förenklade allmänna självdeklarationen inte varit möjlig utan datorernas hjälp. Enligt en nyligen genomförd uppföljning kunde ca 3,2 miljoner deklaranter lämna förenklade deklarationer 1987. Genom ADB-slödel ökade effektiviteten i granskningen mellan år 1986 och 1987 med ca 30% och de vanHgaste felen i deklarationerna (felskrivningar och felsummeringar) har minskal väsentligt. Totalt sett har del nya ADB-slöd-

da förfarandet medfört en betydande rationalisering av taxeringsarbetet Prop. 1987/88:95 och en förbättrad rättstillämpning på skatteområdet.

Minskade kostnader

En betydande datorisering sker inom arbetsmarknadsverket. Regeringen fattade under hösten 1986 beslul om all anskaffa ett nytt ADB-syslem för arbetsförmedlingen med regionala datorer och ett stort antal terminaler anslutna Ull dessa. Den arbetssökande kan på arbetsförmedlingen med hjälp av sökning i register få aktuell information om lediga platser. Därigenom minskas den lid som en arbetssökande går utan anställning. Den mänskliga och ekonomiska betydelsen av detta är stor.

Inom vägverket sker en omfattande utveckling av datorstöd i verkets produktion lokall och regionall enligt ett regeringsbeslut under våren 1987. Inom exempelvis vägverkets lokalt placerade vägstalioner runt om i Sverige kommer ADB-syslem alt utnyttjas som'hjälpmedel för planering och uppföljning av olika väghållningsåtgärder. Datoranvändningen ger ett effektivare utnyttjande av resurserna men även möjlighet all flytta besluten närmare produkUonen. Lagerhållningen kan minska. Maskinparken kan utnyttjas effektivare.

Bättre information från myndigheterna

Informationen från myndigheterna förbättras successivt med hjälp av den nya tekniken. Redan idag finns statliga register som utnyttjas av många i samhället. Jag tänker då särskilt på bil- och körkortsregistren, statens person- och adressregister (SPAR), det centrala fastighetsregistret, samt de databaser som går under samlingsnamnen RÅTTSDATA och FÖRVALTNINGSDATA. Jag återkommer Ull de sistnämnda registren senare i min föredragning.

Vad jag anförde i propositionen om statens ADB-användning (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr. 89) om viklen av en akUvare statlig informationsförmedling med hjälp av dalatekniken bedömer jag fortfarande som riktigt och rimligt. Med begreppet "aktivare statlig informationsförmedling" vUl jag markera en ambition till störte öppenhet och bättre informationsservice från förvaltningens sida gentemot medborgarna och till ökad samverkan och störte öppenhet myndigheter emellan. En fömtsättning för sådan samverkan är självfallet att den inte kommer i konflikt med personregistrens fasUagda ändamål och inte medför obehörigt intrång i registrerades integritet enligt dalalagen.

Jag ser också ett klart samband mellan dessa två aspekter. När myndigheterna ställer information till förfogande, över myndighets- och sektorgränser, för handläggning av ärenden eller planering, så bör det i princip kunna komma medborgama tillgodo i form av bättre eller snabbare besked. Sådana insatser ökar effektiviteten i förvaltningen.

Uppföljning och utvärdering underlättas Prop. 1987/88:95

Ett område där ADB-syslem får en stor användning är uppföljning och utvärdering av myndigheternas verksamhet. Målstyrning förutsätter att det är möjligt all avläsa resultaten av verksamheten. InformaUon bör snabbt och effektivt göras Ullgänglig inom myndigheter samt för riksdag och regering. Nya typer av information måste tas fram. I detta uppföljningsarbete spelar ADB-syslem en viktig roU, Datorstöd kan vara ett effektivt hjälpmedel vid uppföljning av resultaten inom delar av eller för myndigheterna i sin helhet exempelvis vad gäller produktivitetsulveckling-en. Informationssystem för uppföljning och utvärdering diskuteras för närvarande i samband med vidareutvecklingen av del.statliga redovisningssystemet. System S, och det staUiga lönesystemet, SLÖR.

Ärendehandläggning på nytt sätt

Kraven på ökad effektivitet i förvaltningen kommer att förbli stora under överskådlig framlid. Användningen av informationsteknologi kommer atl vara av strategisk betydelse i förnyelsearbetet. Det är mot denna bakgmnd motiverat atl ägna uppmärksamhet åt frågor som gäller också statsförvaltningens ADB- och kommunikationssystem på längre sikl. Det gäUer bl, a: alt formulera de krav som bör ställas på ADB-användningen då statsförvaltningen utvecklas vidare,

I ett sådant perspektiv är datorstöd för ärendehandläggning intressant. Flera olika delar kan ingå i ett sådant stöd t, ex. syslem som stödjer handläggningen av ärenden genom regler och författningar, ger möjligheter till informationsöverföring mellan handläggare eller myndigheter saml ger enkel Ullgång till innehållet i databaser och möjlighet atl utnyttja dessa uppgifter direkt i ärendehandläggningen eller som utgångspunkt för analys-eller dokumentationsarbete. Ett datorstöd med denna inriktning kan få stor betydelse för effektiviteten i statsförvaltningen.

Helhetsyn har visat sig nödvändig

Som jag inledningsvis framhållit är utvecklingen av organisation, arbetsformer, kompetens och informationsteknologi viktiga instrument i verksamhetsutvecklingen och därmed i arbetet med atl uppnå de mål som ligger Ull gmnd för förnyelsearbetet. Del är angeläget atl de olika instrumenten används på ett balanserat sätt. Verksamhetens behov bör styra utvecklingsinsatserna.

Det ligger en risk i atl okritiskt lila Ull informationsteknologin i förnyelsearbetet. Jag tänker då närmast på att effektivitet och produktivitet kan hämmas av en ADB-investering som inle är förankrad i verksamheten men även på att den enskildes integritet kan hotas, att säkerheten kan minska i de verksamheter som bedrivs saml att datorstödet kan medföra icke önskvärda effekter i arbetslivet. Tekniken och teknikerna kan också komma att styra i stället för all stödja verksamhetsutvecklingen och verksamhetens behov.

ADB-syslemens framtida uppbyggnad kommer atl vara av stor betydel- Prop. 1987/88:95 se för hur man kommer atl kommunicera internt inom myndigheter, mellan myndigheter och gentemot medborgare och andra intressenter utanför förvaltningen. Det är därför angeläget att framtida utformning av informationstekniken utgår från informationsstrukturer som lar hänsyn Ull ett raUonellt kommunikalionsmönsler.

Den ökade användningen av informationsteknologi innebär inte enbart en teknisk förnyelse och möjligheter till rationalisering och utveckling i teknisk ekonomisk mening. En genomgripande teknisk förändring förutsätter också en utveckling av ledningsformer, arbetsorganisation och personalens kompelens på alla nivåer. Förnyelsen måste med andra ord ses som ett samspel mellan människa, teknik och organisation. Först om man ser dessa komponenter i sitt sammanhang kan man också till fullo utnyttja de möjligheter den nya tekniken erbjuder. En strategisk fråga i sammanhanget gäller ledningens engagemang. En annan lika betydelsefull fråga är kompetensutvecklingen. Utvecklingen av kompelens kan inte ses enbart som en fråga om utbildning i ADB-teknikens användning ulan handlar också om utveckling av funktioner och enskilda personers arbetssätt och arbetsinnehåll.

Det är i detta perspektiv som forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet, som kan skapa lärande och goda exempel, kan utgöra viktiga inslag i förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn.

Jag vill i detta sammanhang erinra om de erfarenheter som giorts inom arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram för ny teknik, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Efter ett beslut av riksdagen 1982 om medel för utvecklingsprogrammet har detta bedrivits i samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Målet för verksamheten har varit alt utarbeta exempel på datorstödda lösningar som samtidigt tillgodoser krav på en rationell och effektiv produktion av varor och tjänster samt krav som de anställda ställer på arbetsmiljö, medbestämmande och arbetsorganisaUon,

En vikUg slutsats av programmet är att utveckling av teknik, organisation och arbetsformer måste ta sin utgångspunkt i idéer om affärer och affärsutveckling dvs. verksamhet och verksamhetsutveckling i förvaltningstermer. En analys av affärerna eller serksamheten lägger den nödvändiga grunden för alt utveckla produkter, produktionsprocesser, organisation och miljö. En annan slutsats är att del krävs teknisk kompetens, men också organisatoriskt nyskapande utifrån en klar uppfattning om vad man vill uppnå med tekniken. Utmaningen består i att välja och ulveckla rätt teknik med hänsyn till uppgift och arbetssituation, snabbi la den i bruk och sedan utnyttja den effektivt. Ytterligare en slutsals är att personalens kompetensutveckling har visat sig vara den viktigaste källan till förnyelse. Utan genomgripande kompetensutveckling blir ny teknik ofta en "död" resurs. De enskilda medarbetarna måste fä möjlighet all delta aktivt i utvecklingsarbete. Den enskildes engagemang i verksamheten är oundgängligt för att nå bra arbetsresultat.

Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram har också presenterats och dis
kuterats i den till statsrådsgruppen för datafrågor (C 1986: D) knutna refe
rensgruppen för datafrågor. Referensgmppen ansåg att de fakta som fram- 7

kommit i utvecklingsprogrammet redan nu kan ligga till gmnd för viktiga Prop. 1987/88:95 datapoliliska överväganden i statsförvaltningen.

Jag vill särskilt peka på iaklagelsen atl viktiga tekniska förändringar samtidigt förutsätter utveckling av ledningsformer, arbetsorganisation och personalens kompetens. Förnyelsen måste med andra ord ses som ett samspel mellan verksamhet, människa, teknik och organisaUon. Installa-Uon av ADB bör i statsförvaltningen utgå ifrån ett helhetsperspektiv, där verksamhetens mål bedöms samtidigt med frågorna om kompetens- och organisationsutvecklingen.

Jag vUl också betona verksledningens viktiga roll i ADB-utvecklingen. Det är också angeläget att styrelserna ges möjlighet att diskutera viktiga ADB-frågor och utvecklingen i den egna myndigheten. Detta gäller t.ex. den betydelsefulla frågan om användarorienterad systemutveckling.

2 Vad har hänt under de senaste åren?

Som en bakgrund tUl de åtgärder jag kommer att ta upp vill jag kort beskriva hur ADB-användningen inom statsförvaltningen utvecklats under de senaste åren. I det följande redovisas hur tillgången till datorstöd ökat och därmed berör allt flera av de anställda inom förvaUningen.

ADB-kostnaderna för statsförvaltningen har för budgetåret 1986/87 beräknats Ull ca 3,5 miljarder kr. Därav uppgår den civila statsförvaltningens (exkl. affärsverken) andel Ull ca 1,8 miljarder kr., försvarets andel tUl 0,3 miljarder kr. och affärsverkens andel till ca 1,2 miljarder kr. De störte tillämpningarna inom den civila statsförvaltningen återfinns inom de verksamhetsområden som är uppräknade i tabell I.

Den civila statsförvaltningen exkl. affärsverken köper årligen datorer för över en halv miljard

Anskaffning av ADB-ulruslning till civila statsförvaltningen exkl. affärsverken finansieras dels över myndigheternas egna anslag dels över det centrala reservationsanslaget B2. Anskaffning av ADB-utrustning, under trettonde huvudtiteln. Fördelningen mellan dessa finansieringsformer framgår av diagram 1.

Vid en jämförelse över budgetåren bör man beakta att enstaka stora anskaffningar kan medföra avsevärda förskjutningar mellan budgetåren.

De investeringsbehov som finansieras via det centrala reservationsanslaget B2. uppgår enligt anmälda behov för den närmaste treårsperioden tiU drygt en halv miljard kronor om året. Därtill kommer investeringar som direktfinansieras av myndigheterna.

Tabell 1. Verksamhetsområden med större ADB-tillämpningar inom civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken)

Prop. 1987/88:95

- Administration inom polisväsendet (rikspolisstyrelsen)

- Administration av allmän försäkring (riksförsäkringsverket)

- Projektering och planering av vägar (vägverket)

- Bil- och körkortsregistrering (trafiksäkerhetsverket)

- Administration av skatter, folkbokföring samt exekutionsväsendet (riksskatteverket)

- Administration av arbetsförmedlingsverksamhet (arbetsmarknadsstyrelsen)

- Fastighetsregistrering och inskrivning (centralnämnden för fastighetsdata)

- Ekonomisk redovisning (riksrevisionsverket)

- Statistikproduktion (statistiska centralbyrån)

- Löneuträkning och pensionsutbetalning (statens

löne- och pensionsverk)

- Övriga

Totalt

Andel(%)	ADB-
av de to-	kostnader
tala ADB-	i milj. kr.
kostna-	bud-
derna	getåret
	1986/87
4	67
8	142
5	88
3	56

338

185

3	56
3	47
5	91
3	48
38	702

100

1820

Källa: Användningen av ADB i statsförvaltningen. Statskontoret. Rapport 1988:2,

73 000 arbetsplatser med datorstöd

Allt fler arbetsplatser inom den staUiga förvaUningen är utmstade med datorstöd i form av dalaterminaler, persondatorer eller ordbehandlare. Enligt statskontorets uppskattningar fanns det i mitten av år 1987 över 73 000 datorstödda arbetsplatser i statsförvaltningen jämfört med omkring 22000 år 1983. Då är universitets- och högskolesektorn samt affärsverken inräknade. Om man inte räknar in universitets- och högskolesektorn och affärsverken ulan begränsar sig till övrig civil statsförvaltning och försvarsseklorn ser utvecklingen ut som följer av diagram 2.

Arbetsmiljön vid datorstödda arbetsplatser

Statsförvaltningen utnyttjade Udigt sin ställning som stor inköpare av ADB-utrustning till att påverka leverantörernas utveckling av produkter utifrån krav på "användarvänliga" arbetsstationer, t.ex. terminaler med

Prop. 1987/88:95

400-'

300 ■

200-

Totalt mkr 84/85 384 85/86 379 86/87 633

100 ■■

84/85

85/86

86/87

>BUDGETÅR

= MYNDIGHETSEGEN FINANSIERING

I 1= FINANSIERING ÖVER ANSLAGET ANSKAFFNING AV ADBUTRUSTNING

Diagram 1. Anskaffning av ADB-utrustning inom civila statsförvaltningen och delar av försvaret (exkl. universitet, högskolor och affärsverk) som finansieras via myndigheternas egna anslag respektive investeringsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning.

Antal 30000 T

Skrivautomater

i Ar

1987

Diagram 2. Datorstödda arbetsplatser i form av terminaler, persondatorer och skrivautomater. Inom civila statsförvaltningen exkl. universitets- och högskolesektorn ■ samt affärsverken. Antal den 30 juni respektive år

från bildskärmen fristående tangentbord, skärmar med förbättrad läsbar- Prop. 1987/88:95 hel och terminalskrivare med dämpad ljudnivå.

Arbetsmiljöfrågorna har fåll en allt störte vikt vid utvärderingar av datomtrustning även utanför statsförvaltningen.

Ett nära samarbete sker sedan ett par år mellan statskontoret och sUftel-sen Stalshälsan i ergonomiska frågor. De har tillsammans utvecklat ett ergonomiskt kravprogram som används i statskontorets kravspecifika-Uoner vid upphandling. Detta har bidragit till all marknaden numera erbjuder bildskärmar med positiv kontrast (svart text på vit botten), skärmar med stabil och läsbar text, vinklingsbara skärmar och tangentbord för att minimera belastningsskador, utmstning med låg ljudnivå etc.

Under senare tid har ansträngningarna i statsförvaltningen särskilt inriktats på alt nedbringa eller eliminera de elektriska fälten runt bildskärmarna.Numera kan man anskaffa skärmar som i praktiken inte har någon eleklrostaUsk laddning. Åven de lågfrekventa magnetfälten har i åtskilliga utmslningar kunnal nedbringas Ull låga värden. Även redan instaUerad utmstning kan i många fall byggas om för all motsvara de krav som ställs på ny utrustning.

Lokalt och centralt datorstöd

Utmärkande för de senaste fem årens utveckHng har varit att alltmer lokalt datorstöd tagits i bmk. Detta har kunnal ske genom att den småskaHga ADB-lekniken blivit kraftfullare. Även om de centrala ADB-systemen fortfarande svarar för en dominerande andel av ÄDB-verksamhelen så är andelen lokall datorstöd idag betydande. I delta ingår persondatorer, skrivautomater, s. k, basdatorer samt övriga mindre datorer för lokal databehandling inom myndigheterna, se diagram 3,

Med s. k. basdatorer menas en grupp av datorer som medger flera samtidiga användare och som uppfyller vissa grundläggande krav och standarder. Den är relaUvt liten, billig och lätt atl installera. Basdatorsystemen är avsedda att tillgodose olika behov av ADB-slöd i myndighetens verksamhet såsom allmänt kontorsslöd, utveckling och drift av speciella tillämpningar saml kommunikation mot centrala system.

Basdatorer började installeras i störte skala under år 1985.1 mitten av år 1987 hade totalt 320 sådana basdatorer installerats, varav 120 inom civila myndigheter och 200 inom försvaret. Till dessa fanns 2 100 terminaler anslutna varav civila myndigheter hade 600 och försvaret 1 500.

Teknikupphandling av programvara

I proposiUonen om statsförvaltningens användning av ADB (prop.
1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr.89) m.m. anförde jag att arbetet med
basdatorer är av stor betydelse för all åstadkomma en decentraliserad
arbetsorganisation. En förutsättning för att detta skulle lyckas var all
basdatorerna försågs med ändamålsenlig programvara för gemensamma
administrativa tillämpningar, t. ex. för ärendehantering saml för ekonomi-
och personaladministration. Teknikupphandling av programvara bedöm
des vara ett lämpligt sätt ätt stödja basdalortanken. 11

Prop. 1987/88:95

400 --

300 --

200-■

Totalt mkr 84/85 384 85/86 379 86/87 633

100--

84/85

85/86

86/87

BUDGETÅR

SMÅSKALIG ADB- (Persondatorer, skrivautomater,
UTRUSTNING basdatorer och mindre datorer

lör lokal databehandling)

V/Ui.

I-- 1= ANNANADB-

UTRUSTNING

Diagram3. Anskaffning av ADB-utrustning inom civila statsförvaltningen och försvaret (exkl. universitet, högskolor och affärsverk) fördelad på småskalig respektive annan teknik.

Regeringen har för budgetåren 1985/86-1987/88 anvisat 15 milj. kr. Ull teknikupphandling inom ramen för det centrala reservationsanslaget B2. Anskaffning av ADB-utmslning, under trettonde huvudUteln. Enligt statskontorets redovisning har för närvarande avtal ingåtts om utvecklingsprojekt med ett sammanlaget beställningsvärde på ca 10 milj. kr. Arbetet har hittills främst inriktats på programvara för ekonomi- och personaladministration och för allmänt kontorsstöd. Inom del ekonomiadministrativa området har, som komplement till del statliga redovisningssystemet Syslem S, utvecklats lokala för- och eflersystem. Inom del personaladministrativa området utvecklas ett personaladministrativt system för polisväsendet. Inom del allmänna koniorsslödel har ett kontorsinformationssysteni med flera funktioner saml ett system för diarieföring utvecklats. Vidare är ett bibliotekssystem för förvaltningsbibliotek under utveckling.

Kännetecknande för denna teknikupphandling är att utvecklingsinsatserna görs av mindre programvamförelag mnt om i Sverige och samordnas centralt. Jag kommer senare att redogöra för den framtida inriktningen av teknikupphandlingen.

Hämtöver har över myndighetsanslag finansierats utveckling av flera

ekonomi- och personaladministrativa system för småskalig ADB-miljö. Prop. 1987/88:95 Exempelvis har statens löne- och pensionsverk (SPV) utvecklat ett lokalt för- och eflersystem, PIR, UU det staUiga lönesystemet SLÖR.

Information i databaser

I de tidigare nämnda propositionerna om datapolitik och om statsförvaltningens användning av ADB diskuterades möjligheterna alt genom databaser förbättra den statliga informationsförmedlingen och effektiviteten i förvaltningsarbetet.

Statskontoret har utarbetat en katalog över 440 databaser och register som är av betydelse för förvaltningen (statskontorets rapport 1987:49). Kalalogen är en vägledning för vilka typer av register som finns, vem som är ansvarig, innehållet i stort samt hur informationen är tillgänglig.

Under senare år har i samarbete meUan departement, ohka staUiga myndigheter och DAFA Data AB inrättats cirka 25 olika databaser som går under samlingsnamnen RÄTTSDATA och FÖRVALTNINGSDATA. De innehåller rättsfall, författningar publicerade i Svensk författningssamling, myndighetsförfaltningar och cirkulär, kommittédirekUv samt uppgifter om kommittébetänkanden, motioner, propositioner och utskottsbetänkanden m. m. Informationen i dessa databaser är mot avgifter tillgänglig för alla.

3 Den fortsatta inriktningen av datapolitiken för statsförvaltningen

Gmnderna i den slaUiga datapoliUken har successivt lagts fast under de senaste fem till sju åren. I propositionen om användningen av ADB inom statsförvaltningen fastslogs bl. a. all utnyttjandet av småskalig teknik skulle stimuleras. Flera motiv anfördes för detta. Det viktigaste var alt den småskaliga tekniken underlättade delegering av arbetsuppgifter och alt den gav en gmnd för decentralisering av slaUig verksamhet. Det betonades också all en nödvändig förutsättning för en framgångsrik poliUk på delta område var att man vid upphandlingen av ADB-utrustning gjorde sig mer leverantörsoberoende och atl standardiseringsarbetet bedrevs med kraft.

Motiven för atl sUmulera småskaliga lösningar kvarstår och har förstärkts av den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Erfarenheterna från den gångna perioden visar emellertid att andra typer av insatser måste göras. Jag kommer i det följande all redovisa utgångspunkterna för den framtida inriktningen av ADB-användningen i statsförvaltningen.

ADB-utveckling skall ske utifrån verksamhetens behov och med krav på besparingar

Effekterna av användningen av modern teknik beror i hög grad på hur väl
man förmår atl utifrån verksamhetens mål ulveckla tekniken i ett nära
samspel med utveckling av organisation och arbetformer. Utveckling av 13

informationsteknologi, organisaUon och arbetsformer måste utgå från Prop. 1987/88:95 välgrundade uppfattningar om verksamhetens utveckling och behov.

Investeringar i ny teknik bör leda Ull besparingar som kan finansiera investeringen men även ge utrymme för kompetensutveckling, förbättringar av myndigheternas service och andra insatser för att förbättra myndigheternas effektivitet. Investeringarna bör vara självfinansierade över investeringens livslängd.

Den statliga personalens kompetens måste tillvaratas och utvecklas

De anställdas arbetsinsatser och arbetsförhållanden är av gmndläggande betydelse för effektiviteten i statsförvaltningen. EffekUvileten är i hög grad beroende av hur snabbt och precist saml med vilken kvalitet de anställda kan inhämta, bearbeta och lämna information. Utformningen av ADB-användningen bör ta fasta på detta liksom på behovet av hög arbetstillfredsställelse och god arbetsplalsergonomi.

Jag vill i detta sammanhang erinra om en aspekt på integritet, nämligen de anställdas personliga integritet. En ökad dataanvändning kan leda Ull ökade möjligheter att kontrollera och övervaka de anställda. Kunskaperna om detta förhållande bör förbättras. Regeringens statsrådsgmpp för datafrågor (C 1986: D) kommer bl. a. därför all la upp denna fråga.

De tekniska möjligheter informationsteknologin erbjuder när det gäller att eliminera verkningarna av olika funktionsnedsättningar hos människor bör tas tillvara. Detta bör ske i syfte både alt kunna erbjuda arbete åt handikappade och underiätta kontakter mellan förvaltningen och medborgarna.

De anställdas engagemang i verksamhet och förändringsarbete är nödvändig för all få bra resultat. De bör därför ges en framträdande roll i utvecklingsarbete. Det bör bedrivas i former som medger ett betydande inflytande för de anstäUda. De bör ges fömlsättningar alt aktivt kunna medverka t. ex. i systemutvecklingsprojekt.

Jag återkommer senare i frågor om kompetensutveckling, arbetsformer och andra åtgärder på arbetsmiljöområdel.

Säkerhetsaspekter liksom offentlighet och sekretess måste ges ökad vikt

Kraven på den säkerhet som skall gälla för statliga myndigheters ADB-syslem behöver läggas fast. Den småskaliga tekniken har medfört alt del uppstått ökad oklarhet om vilka krav som skall ställas.

Tidigare kunde säkerhetsarbetet koncentreras till de enskilda datasystemen inom myndigheterna. De insatser som kom ifråga var bl. a. alt införa bättre kontroll av användarnas behörighet, all installera reservaggregal, att dubblera en anläggning eller all förslärka del yttre skyddet.

De senare årens utveckling har gett delvis nya säkerhetsproblem. Ett
viktigt inslag i utvecklingen är användningen av kommunikaUonsnät som
binder samman små datoranläggningar sinsemellan och med de stora an
läggningama. De som har ansvar för säkerhetsfrågorna måste anpassa sina 14

insatser till den tekniska utvecklingen. Det finns också anledning att se Prop. 1987/88:95 över organisationen av det säkerhetshöjande arbetet.

Dessa frågor får särskild betydelse vid utvecklingen av ett samlat stöd till ärendehandläggningen. Utnyttjandet av modern teknik får självklart inle försämra insynen i myndigheternas verksamhet.

OffenUighetsprincipen i betydelsen atl handlingar som förvaras hos myndigheterna skall vara allmänt tillgängliga har i vårt land gällt i över 200 år. Sedan mitten av 1960-lalet har det varit klart alt offenllighetsprincipen är tillämplig också på ADB-upptagningar. I princip har alla, svenska och utländska medborgare, rätt alt läsa de handlingar (innefattande ADB-upptagningar) som finns hos myndigheterna.

Den alltmer utbredda användningen av ADB inom den offentliga sektorn har medfört vissa problem vid tillämpningen av bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet. Problemen hänger framför allt samman med atl tryckfrihetsförordningens bestämmelser härom är utformade i första hand med tanke på traditionella pappersdokument. I och med att datorer kommit in i allt störte utsträckning som hjälpmedel i myndigheternas arbete är det vikUgl atl åtgärder vidtas för alt underiätla för allmänheten atl utnyttja de insynsmöjligheter som offentlighetsprincipen ger. Jag vill särskiU understryka viklen av att myndigheternas ADB-syslem anpassas efter OffenUighetsprincipen och inte tvärtom. En av regeringen tillsatt kommitté, dala- och offentlighetskommittén (Ju 1986:06), har bl. a. till uppgift alt utreda de problem som är förenade med offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar. Regeringen avser att före sommaren lägga fram vissa förslag med anledning av kommitténs arbete.

Större ADB-system måste omprövas och förnyas, systemförvaltningen måste bil effektivare

ADB-kostnaderna för statsförvaltningen har som tidigare nämnts beräknats till ca 3,5 miljarder kr. för budgetåret 1986/87. Ungefär 80% av kostnaderna avser förvaltning och drift av ADB-system. Utveckling av nya ADB-syslem svarar för omkring 20% av de totala kostnaderna. Kostnaderna för förvaltning och drift ökar både som andel av de totala kostnaderna och i fasta priser.

I en situation med begränsat finansiellt utrymme innebär ökade förvaltnings- och driftkostnader alt möjligheterna till nyinvesteringar minskar. För att skapa ett nytt invesleringsulrymme är det därför angeläget bl. a. att effeklivera förvaltning och drift så att kostnadsökningen dämpas.

Riksrevisionsverkel (RRV) konstaterar inom ramen för förvaltningsrevisionen att omprövning av utformningen av störte ADB-syslem i flera fall inletts först när allvariiga problem uppstått. Ibland görs också omprövningen i ett alltför snävt perspektiv och avser ofta enbart en teknisk modernisering i stället för en analys av verksamheten. Myndigheterna själva saknar delvis resurser och ibland även kompelens för att på egen hand göra omfattande omprövningar.

Jag kommer senare atl redovisa vilka åtgärder jag avser att vidta för atl
påskynda och samordna den nödvändiga omprövningen och förnyelsen av 15

vissa ADB-syslem saml effektivera förvaltningen av de ADB-syslem som Prop. 1987/88:95 är i drift.

Satsningen på lokalt datorstöd bör fortsätta

Decentralisering av verksamheter och delegering av beslul saml en småskaliga teknikutveckling innebär all ett kvalificerat datorstöd sprids långt ut i organisaUonerna. ADB-teknik kommer att finnas på såväl central och regional som lokal och personlig nivå. De senaste åren har tillväxten av datorer på personlig och lokal nivå varit hög. Kommunikation mellan datorer på skilda nivåer blir därmed viktigare. Erfarenheterna hitUlls visar atl mindre datorer gemensamma för avdelningar, enheter eUer grupper av anställda spelar en viktig roll. De s. k. basdatorerna är ett exempel på sådana datorer. Persondatorer är ett annat exempel på sn\åskalig teknik. Denna utveckling är i överensstämmelse med statsmakternas datapolitik.

ADB-lekniken på olika nivåer i förvaltningen bör underiätla informationsutbytet mellan och inom myndigheter samt mellan myndigheter och samhället i övrigt. Möjligheterna till samverkan begränsas dock av krav på sekretess, integritet, säkerhet etc. Enskilda ADB-investeringar bör bidra till uppbyggnaden av en ADB-teknisk infraslmktur i statsförvaltningen. Kännetecknande för denna bör vara samverkan och öppenhet mellan syslem från flera leverantörer, enhetlighet når det gäller kommunikation mellan system samt flyttbarhet av programvara mellan olika datorer.

Utnyttjandet av gemensamma programvaror kan bidra till att kostnaderna för ADB-användningen kan hållas nere. Så långt möjligt bör marknaden påverkas att tillhandahålla gemensamma tekniska lösningar som svarar mot nyss nämnda krav. Delta gynnas av ett samordnat agerande mot leverantörerna. Egna utvecklingsinsatser för alt åstadkomma gemensamma lösningar bör göras endast då marknaden inte kan tillgodose förvaltningens behov på ett kostnadseffeklivt sätt.

En långsiktig planering av ADB-användningen bör skapa fömlsättningar för utvecklingsprojekt, gemensamma för industri och offentlig förvaltning, i syfte alt få fram produkter som tillgodoser förvaltningens behov.

Jag återkommer tiU detta i samband med alt jag senare tar upp behovet av standardisering samt forsknings- och utvecklingsinsatser.

Ansvaret för ADB-investeringar bör i större utsträckning läggas på myndigheterna

Om ADB-lekniken skall vara ett slöd i verksamheten måste ansvaret för
ADB-användningen åvila den myndighel i vars verksamhet den används.
ADB-investeringar bör därför i ökad utsträckning bedömas och beslutas av
de verksamhelsansvariga. Bättre hantering av strategiska ADB-frågor
samt ökad kunskap och insikt hos verksledningar är därmed av stor bety
delse. De ansvariga måste veta vilken effektivitet de kan begära i utveck
lingsarbete och drift av ADB-system samt förfoga över instrument som gör
det möjligt alt följa upp och utkräva ansvar. 16

Ansvaret för myndigheterna innebär all de med utgångspunkt i verksam- Prop. 1987/88:95 heten avgör vad ADB skall användas till och i vilken takt ADB bör införas.

Någon prövning av myndigheternas ADB-användning utöver den prövning som normall sker av myndigheternas verksamhet i budgetprocessen bör på sikl i princip inle ske.

Som en konsekvens av all myndigheterna ges ett störte ansvar för sin användning av informationsteknologi blir det än mer angeläget alt myndigheternas ledning tar aktiv del i dessa frågor och behandlar dem inom ramen för den normala verksamhetsplaneringen. Myndigheter bör skaffa sig tillgång till professionellt stöd i form av utbildning, programvaror, metoder och experter saml i vissa fall driftstöd.

Statskontoret bör ha en central och viktig roll när det gäller stödinsatser. Detta återspeglas i förslagen Ull åtgärder. Statskontoret skall också enligt sin instruktion lämna myndigheterna råd och upplysningar i fråga om allmänna krav som offentlighetsprincipen ställer på myndighetemas ADB-system. RRV har likaså en central och viktig roll när del gäller att följa upp och utvärdera utfallet av de olika insatser som görs inom ADB-området. Betydande stöd bör också kunna ges av övriga stabsmyndigheter.

Kraven på enhetlighet i ADB-användningen måste sättas högre

1 EG-länderna kommer på sikl europeiska istället för nationella standarder
alt gälla vid all statlig upphandling. EFTA har nyligen antagit ett förslag att
internationella och europeiska standarder på data- och telekommunika
tionsområdet skall tillämpas vid statlig upphandling. En rimlig bedömning
är därför atl europeiska dalorleverantörer i aUt störte utsträckning kom
mer atl ulveckla sina produkter i enlighet med de nya europeiska standar
der som successivt fastställs. Enhetlighet och standardisering av daloml-
mslning, datorprogram och datakommunikation bedömer jag som nödvän
dig för att ansluta Ull arbetet i EFTA och EG med atl eliminera tekniska
handelshinder saml för all myndigheterna effektivt skall kunna utnyttja
datateknikens möjligheter.

Standardiseringssträvandena inom EG och EFTA bör noga följas och statskontorets arbete bör anpassas Ull detta. Jag återkommer till detta i samband med atl jag lar upp frågor om teknikupphandling av programvara och riktlinjer för datakommunikation i statsförvaltningen.

Forsknings- och utvecklingsinsatserna bör öka

Jag har tidigare redogjort för min syn på datateknikens roll i förnyelsearbetet. För atl datatekniken skall motsvara förväntningarna måste krav ställas på användningen av dala- och kommunikationssystem som går utöver den rutinmässiga databehandling och de konlorssystem som dominerar dagens användning i den offentliga sektorn.

Statsförvaltningen har, Hksom kommuner och landsUng, ett antal sär
drag som kan medföra atl marknaden inte aUlid på ett kostnadseffeklivt
sätt förser den med del teknikslöd som behövs. Sambanden inom den
offentliga sektorn leder till krav på samordning som inte automatiskt 17

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 95

tillgodoses av Ullgängliga produkter. Kraven på offenUighel, sekretess, Prop. 1987/88:95 inlegritelsskydd och säkerhet reser speciella behov. Om marknaden inte uppfyller kraven till acceptabla villkor bör del finnas utrymme för teknikupphandling och annan beställarstyrd utveckling.

Jag återkommer senare till forsknings- och utvecklingsinsatser för atl främja användningen av informationsteknologi inom offentlig verksamhet i enlighet med de datapolitiska riktlinjer riksdag och regering har beslutat om.

Statsråden Holmberg och Bodslröm anmäler sina förslag. Anförandena redovisas i underprotokollen för civil- och utbildningsdepartementen.

Statsrådet Holmberg anför..

Med hänvisning tiU vad jag och statsrådet Bodslröm har anfört hemställer jag alt regeringen i en proposition

dels bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag nu inledningsvis anfört,

dels förelägger riksdagen vad jag och statsrådet Bodström i övrigt anfört för de åtgärder och de ändamål som vi har hemställt om.

Regeringen ansluter sig Ull föredragandenas överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena anfört för de åtgärder som de har hemställt om.

Regeringen beslutar all de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna /och 2.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till proposition om datapolitik för statsförvaltningen

1 Inledning

Datatekniken är, som jäg tidigare anfört, ett viktigt instmment för att åstadkomma en effektiv förvaltning med god tillgänglighet och hög produktivitet. Redan nu använder svensk statsförvaltning ADB i stor utsträckning. Under senare år har den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att utnyttja datatekniken inom nya områden. Det gäller bl. a. i kontorsarbetet genom s. k. kontorsinformationssystem. Det är verksamhetens utveckling och behov som skall avgöra om datateknik skall väljas. Samtidigt är det viktigt atl datatekniken anpassas till användarnas behov.

Jag återkommer här med en samlad bedömning av behovet av åtgärder för utveckling av användningen av ADB inom statsförvaltningen.

Som underlag för de ställningstaganden som jag nu avser att presentera ligger rapporter från riksrevisionsverket (RRV), statens institut för personalutveckling (SIPU), statskontoret och samrådsgmppen (C I986:G) för samhällets säkerhet inom dalaområdet (SAMS).

RRV har i rapporten Systemförvaltning (dnr 1984:646), sorh överlämnats i april 1987, redovisat en granskning av hur staUiga myndigheter förvaltar sina ADB-system. I rapporten ADB-säkerhet (Dnr 1985:497), som överlämnades i juni 1987, redovisas en granskning av de civila myndigheternas ADB-säkerhetsarbete. I rapporten Avtal för ADB-drift (Dnr 1986:1007), som överlämnades i juni 1987, redovisas åtgärder för att förbättra de avtal som myndigheterna har för sina ADB-system.

SIPU har pä uppdrag av regenngen utarbetat en kompetensutvecklingsplan för administrativ utveckling och ADB för statsförvaltningen.

Statskontoret har i sin anslagsframställning 1987 läninat förslag till för
ändringen av statskontorets roll vid anskaffning av ADB-utmstning Ull
statsförvaltningen. En särskild rapport med förslag bifogades anslags
framställningen. Såväl statskontorets anslagsframställning som den sär
skilda rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan
serna bör fogas Ull protokollet i detta ärende som bilaga 1:1. En samman
fattning av förslagen och en sammanställning av remissyttrandena har
publicerats av civildepartementet (Ds 1988:7). Statskontoret har vidare i
PM 1988-02-03 "STATNÄT - ett för statsförvaltningen gemensamt nät för 19

datakommunikation" redovisat en förstudie i frågan om ett gemensamt kommunikationsnät för statsförvaltningen. Promemorian har av statskontoret remitterats till 74 olika myndigheter och organisationer. Dessutom har statskontoret i PM 1987-11-05 Standardisering på"dataområdet i statsförvaltningen samt i PM 1988-02-10 Synpunkter på statskontorets föreskrifter om statsförvaltningens IT-standarder redovisat insatser för att öka den tekniska normeringen i statsförvaltningen.

Jag tar nu också upp frågor som behandlats av samrådsgruppen för samhällets säkerhet inom dataområdet.

SAMS har utarbetat både en arbetsplan för sin verksamhet till och med budgetåret 1988/89 samt en redogörelse för hittillsvarande verksamhet, vilka har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna bör fogas tUl protokollet i detta ärende som bilaga 1:2. En sammanfattning av förslagen och en sammanställning av remissyttrandena har publicerats av civUdepartemenlet (Ds 1988:7).

Jag tar också upp forskning och utveckling som gäller användning av informationsteknologi inom offentlig verksamhet. Som bakgrund för detta avsnitt har upprättats en promemoria inom industridepartementet om det nationella informationsteknologiprogrammel. Promemorian bör fogas tiU protokollet som bilaga 1:3.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

2 De anställda och ADB-tekniken 2.1 Kompetensutveckling

2.L1 Inriktning

Min bedömning: Ökad kompetens i utvecklings- och ADB-frågor är av avgörande betydelse för förnyelsearbetet. Kompetensutveckling bör bedrivas i direkt anslutning till myndigheternas verksamhet och inom befintliga ekonomiska ramar. Kompetensutveckling inom prioriterade områden bör stödjas genom bl. a. framtagning av utbildningsmaterial och utbildning av handledare.

Skälen för min bedömning: Arbetet med att förnya den offentliga sektorn förutsätter alt myndigheterna fortlöpande rationaliserar och effekUviserar sin verksamhet. Detta kräver en myndighelsanpassad kompetensutveckling i fråga om användning av ADB och administrativ utveckling. Det kräver också alt myndigheterna kan använda bra ulvecklingshjälpme-del och Ullämpningssystem för att snabbt och UU låga kostnader kunna uppnå fördelar med ny teknik.

Den allmänna kompetenshöjning som krävs i ett långsiktigt perspektiv är i första hand en uppgift för det allmänna utbildningsväsendet. Åven den statliga personalutbildningen måste emellertid beakta långsiktiga och stmklurella förändringar i kompetensbehoven. Staten har som arbetsgivare ett ansvar för att stödja en utveckling av kompelens och arbetsinnehåll för de gmpper som berörs av den ökade datoriseringen i statsförvaltning-

en. Särskilt viktigt all beakta är de grupper som utsätts för de största Prop. 1987/88:95

omställningsbehoven. Dit hör självklart de kortUdsutbildade. Men succés- Bilaga I

sivl kommer också arbetsinnehållet för andra grupper att behöva förändras

för all man fullt ut skall kunna utnyttja datorstödet. Detta gör atl utbUd-

ningsbehoven inle är generella och enkla. I flertalet fall krävs en noggrann

analys av utbildningsbehoven hos varje enskild myndighel.

Enligt min mening bör kompetensutveckling på ADB-området särskilt stimuleras för tre personalgmpper nämligen verkschefer och ledningsgmp-per, anställda som kommer atl leda eller medverka i utvecklingsarbete och använda ADB-syslem saml personal vars arbetssituation radikalt förändras som en följd av datorisering, t. ex. biträdes- och assislentpersonal.

En utgångspunkt bör vara alt lärande så långt möjligt skall ingå som en naturlig del i arbetet och alt kompetensutvecklande insatser bedrivs i direkt anslutning till myndigheternas verksamhet. Genomförandet bör bekostas av berörda myndigheter inom befintliga ekonomiska ramar.

Medel från trettonde huvudtitelns anslag C 8. Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder bör tas i anspråk för utveckling av hjälpmedel för myndighelsorienterad kompetensutveckling riktad mot de prioriterade personalgrupperna. Jag återkommer i följande avsnitt till innehåll och form.

De förnyelsefonder som inrättats inom den staUiga sektorn har en viktig roll för utbildning och annat slöd vid datorisering. Det gäller främst då all stödja projekt som kan ge erfarenheter av införandet av datorer på ett sådant sätt att såväl verksamheten som de anställdas arbetstillfredsställelse främjas. Nämnden för statliga förnyelsefonder har inrättat ett särskilt programområde med syfte atl stödja olika modellprojekl bl. a. för att pröva metoder för en bred användarmedverkan i det förberedande arbetet vid datorisering saml praktiska försök med s. k. handläggarsystem. Med stöd av nämnden bedrivs inom Huddinge polisdistrikt ett projekt som rör användarmedverkan och vid datainspektionen ett projekt som rör handläggarsystem. En vikUg del i nämndens arbete är också all medverka till finansieringen av projekt som tidigt söker förebygga hotande övertalighet för grupper vilkas arbetsuppgifter automatiseras. Sådana projekt finns för närvarande bl. a. vid postverket och lantmäteriverket.

Jag vill understryka vikten av alt myndigheterna ser kompetensutveckling i ADB-frågor som en lika viktig och nödvändig investering som investeringarna i utmstning och programvara samt atl utbildningsbehoven behandlas som en del i den samlade investeringen i ett nytt eller utökat datorstöd. I myndighetens beslut om en ADB-investering bör fömtom Utrustning och programvara ingå utbildningsinsatser och andra kompelens-höjande åtgärder som är nödvändiga för alt kunna ulveckla, driflsälia och använda syslem.

2.1.2 Ökad kunskap hos statsförvaltningens chefer i strategiska ADB-frågor

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Min bedömning: Strategiska frågor om användning av informationsteknologi bör vara ett viktigt inslag i statsförvaltningens chefsutbildning. SIPU bör ges i uppdrag alt i samverkan med statskontoret genomföra seminarier om informationsteknologi för verksledningar och ledningsgrupper i den statliga förvaltningen.

Skälen för min bedömning: Jag bedömer det som särskilt viktigt att öka. kunskaperna om användningen av informationsteknologi hos verksledningar och annan ledningspersonal. Endast därigenom kan man säkra att verksamhetens krav blir styrande för ADB-stödels utformning.

Ett ökat engagemang och ansvar från myndigheternas ledning är en fömtsättning för en effektiv ADB-användning. Verksledningarna behöver en ökad ADB- kompetens för att rätt kunna bedöma och använda datorstödet som en resurs för utveckling och effektivisering av verksamheten. I en ADB-utbildning för verksledningar bör stor vikt läggas vid möjligheterna att utnyttja informationsteknologi för att utveckla verksamheten, öka målstyrningen och för resultatuppföljning liksom för att underlätta kontakterna och förbättra servicen gentemot allmänheten. Viktiga inslag i utbildningen bör också vara kraven på offentlighet, sekretess, integritet och säkerhet i samband med ADB-användningen. Jag bedömer det som särskilt vikUgt med ett aktivt engagemang från statens institut för personalutveckling (SIPU) och statskontoret i denna utbildnings- och utvecklingsinsats för verksledningarna.

2.1.3 Ökade kunskaper hos anställda i att utveckla och använda datorstöd

Min bedömning: De anställda bör erbjudas erforderlig utbildning för att kunna medverka i verksamhetsutveckling med hjälp av ADB saml för all kunna hantera datorstöd.

Slöd i form av ulbildningspaket och andra hjälpmedel bör utvecklas och erbjudas myndigheterna. SIPU bör ges i uppdrag atl i samråd med statskontoret utveckla ett sådant stöd.

Skälen för min bedömning: Allt fler av de anställda inom statsförvaltningen kommer att på olika sätt använda datorstöd i sitt arbete. Dessa nya grupper är inte och skall inle behöva vara ADB-specialister för att kunna utnyttja datorstödet på ett enkelt och ändamålsenligt sätt.

De utbildningsinsatser jag här föreslår bör även ses i relation till andra åtgärder som jag kommer all behandla senare. Användningen av datorstöd kommer att bli enklare och enhetligare genom krav på att utrustning och program utformas så alt användaren kan kommunicera med datorn på ett naturligt och begripligt sätt. Därigenom minskar givetvis behoven av särskilda ADB-kunskaper för att kunna använda datorn som ett hjälpmedel i

del dagliga arbetet. De åtgärder jag föreslår för att öka standardiseringen och tillgången på gemensamma programvaror ger också bättre förutsäll-ningar att lösa utbildningsbehoven och innebär all man bättre tar tillvara de investeringar som görs i utbildning för stora grupper av anställda.

Jag bedömer all en utbildning med hög kvalitet riktad Ull vissa målgrupper och insatta i ett sammanhang där kunskaperna kommer tiU direkt användning ger det bästa utbytet av de begränsade resurser som slår Ull förfogande. De anställda skall erbjudas erforderlig utbildning för all kunna medverka i verksamhetsutveckling med hjäljj av ADB och för atl kunna hanlera datorstöd på arbetsplatsen. Erfarenheterna visar att sådan utbildning i första hand bör ske inom myndigheterna och vara anpassad direkt till den aktuella arbetssituationen. Därvid bör även hänsyn kunna tas till individuella behov av baskunskaper. Som ett slöd i sin utbildningsverksamhet bör myndigheterna få tillgång till lämpliga ulbildningspaket och andra hjälpmedel. Det är också viktigt atl ulbildningsansvariga på myndigheterna ges en handledarulbildning. Möjligheterna atl i ökad utsträckning använda datorstöd i utbildningen bör också övervägas. SIPU bör ges i uppdrag all i samråd med statskontoret utveckla detta slöd.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

2.1.4 Jämställdhet och ADB-användning

Min bedömning: En vägledning bör utarbetas för myndigheternas arbete med all inom ADB-området skapa utvecklingsmöjligheter samt nya yrkesroller och kartiärvägar för dem som nu arbetar i biträdes- och assistenlbefattningar, vilka främst är kvinnor. SIPU bör ges detta uppdrag.

Skälen för min bedömning: I den statliga ADB-verksamheten arbetar främst kvinnor med mindre kvalificerade ADB-uppgifter. Männen dominerar i mera kvalificerade ADB-befattningar. Den ökande datoranvändningen kommer i hög grad atl påverka assistent- och bilrädesperso-nalen som till helt övervägande del består av kvinnor. Datorisering och ny teknik påverkar således i hög grad de yrkesområden som domineras av kvinnor. Andelen kvinnor är stor bland de kortUdsutbildade. Samtidigt visar staUstik över den statliga personalutbildningen att kvinnor får mindre utbildning än män. Jämslälldhelsfrågorna behöver därför ägnas ökad uppmärksamhet i statsförvaltningens ADB-verksamhet.

Genom datoriseringen kommer behovet av biträdes- och assistentpersonal på sikl alt minska. Arbetsuppgifterna för denna personalgrupp kommer också att genomgå väsentliga förändringar. Det är viktigt atl i god Ud förbereda för dessa omställningar. Utbildning av ADB-användare inom statsförvaltningen är ett viktigt led i en sådan omställning.

Många kvinnor inom biträdes- och assislentkartiären har genom praktiskt arbete goda grundkunskaper inom bl.ä. ADB-området. Det finns därför förutsättningar för dessa kvinnor atl ta ett större ansvar för mera kvalificerade uppgifter inom myndigheternas ADB-verksamhet liksom på

andra områden. Särskilda satsningar bör därför göras för att skapa nya kartiärvägar för assistent- och bilrädespersonal. Mera kvalificerade uppgifter kommer exempelvis atl uppstå i samband med förvaltning och drift av lokalt datorstöd liksom vid systemutveckling för lokalt datorstöd. Goda erfarenheter finns redan av assislentpersonal som driflansvariga för datorstödet inom lokala arbetsenheter. Assistentpersonal har i många fall getts ett betydande ansvar för utbildning och slöd ål sina arbetskamrater i samband med att datorstöd införts.

Enligt min mening bör därför en vägledning utarbetas för myndigheternas arbete med att inom ADB-området skapa utvecklingsmöjligheter, nya yrkesroller och kartiärvägar för dem som nu arbetar i biträdes- och assistenlbefattningar, dvs. främst kvinnor. Vägledningen skall särskilt inriktas på att beskriva hur man kan skapa mera kvalificerade befattningar på ADB-området för dessa personalkategorier. SIPU bör ges detta uppdrag.

Det är angeläget atl en sådan vägledning är praktiskt inriktad. Vägledningen bör därför utformas med utgångspunkt i konkreta erfarenheter från myndigheter där kvinnor akUvt medverkar i arbetet med systemutveckling och driftorganisalion.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

2.2 Användarorienterad systemutveckling

Min bedömning: Statskontoret bör med utgångspunkt från effekUvitet i syslemutvecklingsarbetet samt aktivt användarinflytande och användarmedverkan utforma en vägledning för myndigheters sys-temulvecklingsarbete med anvisning av metoder och tekniker. Särskild vikt skall läggas vid olika intressenters medverkan i arbete och beslul.

Skälen för min bedömning: Systemutvecklingen har hittills i stor utsträckning bedrivits av specialister utan direkt anknytning till den verksamhet som ADB-systemet skall användas i. De utvecklingsmodeller och metoder som utnyttjats har varit anpassade därefter. De direkta användarna som bäst känner verksamhetens krav har inte alltid medverkat eller kunnat utöva del inflytande som varit önskvärt. -

Vid systemutvecklingen är bl. a. formerna för användarinflytande en viktig fråga. Verksamhetens krav på effekUva system och användarnas behov av bra hjälpmedel släUer krav på en systemutveckUngsmodell som är väl anpassad Ull organisaUoners behov. En systemutveckUngsmodell anger hur en systemutveckling bör bedrivas för alt nå de gemensamma målen. I modellen beskrivs bl. a. hur beslutsgången och ansvarsfördelningen skall vara, hur säkerhetsfrågor skall behandlas samt hur användarinfly-tandet skall tillgodoses.

I takt med atl en småskaligare teknik införs har dessutom ADB-användningen ändrat karaktär. Den småskaliga tekniken innebär bl. a. atl användarna utvecklar egna system och program. Användarna lar också ansvaret

för förvaltningen av systemen. Systemutveckling bedrivs då oftast med speciella systemutvecklingsverktyg.

Många av de modeller och metoder som hitUlls använts är komplicerade och förutsätter stor erfarenhet av systemutveckling. Inom den civila statsförvaltningen har del under de senaste åren inle funnits någon rekommenderad modell för småskalig systemutveckling.

Jag avser mot den bakgmnden alt senare föreslå regeringen att uppdra åt statskontoret att utforma en vägledning för myndigheternas systemutvecklingsarbete med anvisning av metoder och tekniker. Utgångspunkterna skall därvid vara verksamhetsanpassning och effekUvitet i syslemulveck-lingsarbetet samt aktivt användarinflytande och användarmedverkan. Särskild vikt skall läggas vid olika intressenters medverkan i beslul. Standardisering och andra krav som statsförvaltningen ställer för att kunna utnyttja information som en gemensam resurs bör beaktas tidigt i en syslemut-vecklingsprocess. Enligt vad jag erfarit har försvarets rationaliseringsinstitut tagit fram en systemulvecklingsmodell med denna inriktning som nu prövas inom försvaret. Några särskilda medel för detta har inte beräknats.

En användarorienterad systemutvecklingsprocess är en fömtsättning för att åstadkomma mer användarvänliga ADB-syslem. Ett användarvänligt ADB-syslem karakteriseras av alt det stödjer användarens sätt atl tänka och följer den för användaren naturliga arbetsgången vid utförandet av en viss arbetsuppgift. Ett dåligt utformat syslem medför att användaren måste koncentrera sig mer på att "förstå" systemet än på det som är den egentliga arbetsuppgiften.

Stor vikt bör läggas vid att ADB-systemen i statsförvaltningen uppvisar en hög grad av användarvänlighet och ger medborgarna möjligheter till kontroll och insyn i myndigheternas verksamhet. Dessutom bör man tidigt i utvecklingsarbetet uppmärksamma t. ex. arkivfrågor. Även särskilda teknikupphandlingar eller forskningsinsatser bör övervägas om det visar sig alt marknaden inte svarar mot de krav som ställs inorri statsförvaltningen.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

2.3 Arbetsmiljö

2.3.1 Bildskärmar, ergonomi och hälsa

Min bedömning: Stor vikt bör läggas vid atl den ADB-utmstning som används inom statsförvaltningen har god ergonomi och bidrar tiU en god arbetsmiljö.

Målet för myndigheter, som i sin verksamhet använder ADB-system, skall vara atl senast år 1991 erbjuda de anställda, som frekvent arbetar vid bildskärm, dataarbetsplatser där det elektrostatiska fältet i huvudsak är elimineral och de lågfrekventa magnetiska fälten har låga värden med bibehållen synergonomi.

Skälen för min bedömning: Det är ett berättigat krav att hälsorisker på arbetsplatser skall elimineras så långt möjligt. Under de senaste åren har hälsorisker Ull följd av de elektrostatiska fälten och de lågfrekventa mag-

netfälten mnt bildskärmar särskilt uppmärksammats och diskuterats. Dis- Prop. 1987/88:95 kussionen har i detta sammanhang främt gällt risker för hudbesvär och Bilaga 1 hudskador samt risker för reprodukUonsstörningar t. ex. fosterskador och missfall. Kunskaperna är emellertid fortfarande otillräckliga om vilka biologiska effekter dessa fält kan ha. Även om man inte har medicinskt kunnat belägga all de har negativa hälsoeffekter finns en stark oro bland många som arbetar vid bildskärmar. Jag menar all denna oro måste tas på allvar. Därför bör åtgärder vidtas för att minska oron så långt del över huvud taget är möjligt.

För bildskärmsarbetande gravida kvinnor som känner oro för reproduktionsstörningar finns olika alternativ. De lågfrekventa magnetfälten kan minskas genom ombyggnad eller utbyte av bildskärmar. På det staUiga området finns en överenskommelse mellan parterna som möjliggör för bildskärmsarbetande kvinnor att begära omplacering i samband med graviditet. Enligt statens arbelsmiljönämnds (SAN) föreskrift om graviditet och bildskärmsarbete (SAVFS 1985:6) skall en myndighel som avslår en sådan begäran motivera detta och anmäla del UU SAN. Föreskriften gäller t. o.m. september 1988.

Del finns idag tekniska möjligheter alt i huvudsak eliminera det elektrostatiska fältet och väsentligt reducera de lågfrekventa magnetfälten. Statskontorets erfarenheter från upphandling av bildskärmar visar detta. Åven om det idag inte finns vetenskapliga belägg för biologiska effekter lUI följd av dessa fält finns inga skäl som talar för att arbetsmiljön skaU belastas med faktorer som kan elimineras.

Det arbete som pågår för att minska fälten mnt befintlig och ny bild-skärmsulrustning bör därför intensifieras. Målet för myndigheter, som använder ADB-system i sin verksamhet, skall vara all.senast år 1991 erbjuda de anställda, som frekvent använder bildskärm, datorarbetsplatser där det elektrostatiska fältet i huvudsak är eliminerat och de lågfrekventa magnetfälten har låga värden med bibehållen god synergonomi. Statskontoret skall särskilt beakta att dessa krav tillgodoses vid nya upphandlingar eller ombyggnad av utrustning.

Några nya medel kommer inte att anvisas ulan åtgärder skaU vidtas inom befintliga myndighelsramar.

I del fortsatta arbetet på arbetsmiljöområdel är del enligt min mening
väsentligt att ägna ökad uppmärksamhet även åt andra arbetsmiljöpro
blem. Jag tänker då framförallt på problemen i samband med särskUt
intensivt bildskärmsarbete, t.ex. konUnuerlig datainmalning eller kortek-
turläsning mot bildskärm. Sådana arbeten är ofta ensidiga och mtinprägla-
de samt innebär en stark styrning eller bundenhet i arbetssituationen. Ett
antal undersökningar bl. a. en giord av stiftelsen Statshälsan, visar att
sådant bildskärmsarbete kan leda till belastningsbesvär av olika slag t. ex.
muskel-, led- och ögonbesvär. Del är angeläget att på oHka sätt komma till
rätta med sådana arbelsmiljöproblem. Det kan ske genom förändringar i
arbetsorganisationen, t. ex. genom kortare arbetspass, arbetsrotaUon eller
arbetsutvidning, eller genom all ny teknik utvecklas som underlättar inre-
gistreringsarbetel. Sådan teknik utvecklas successivt och bör ytterligare
stödjas genom forsknings- och utvecklingsinsatser. 26

Jag har erfarit all partema på den staUiga sektorn genom SAN avser att formulera en gemensam policy för arbete vid bildskärm. I delta sammanhang kommer parterna att överväga frågor om omplacering vid graviditet med hänsyn till den snabba utvecklingen på bildskärmsområdel. Det är mycket angelägel all man beaktar såväl hälsorisker som ergonomiska och arbelsorganisatoriska aspekter på bildskärmsarbete i detta sammanhang.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

2.3.2 Datorstödda arbetsplatser för handikappade

Min bedömning: Handikappades möjligheter atl arbeta vid datorslödda arbetsplatser i statsförvaltningen bör öka. Statskontoret bör ges i uppdrag att formulera krav på handikappanpassade datorstödda arbetsplatser i statsförvaltningen samt atl teckna avropsavlal som ger möjlighet att anskaffa handikappanpassad utmstning på rimliga villkor. Statskontoret bör samverka i sådana upphandUngs-frågor med kommuner, landsUng och näringsliv.

Skälen för min bedömning: För människor med funktionsnedsättningar kan den nya informationsteknologin innebära möjligheter till ett akUvare och rikare liv. Anpassad teknik kan således ge handikappade möjligheter till ökad delaktighet och jämlikhet i det svenska samhället. Om hänsyn inte tas Ull handikappade användare när ADB-systemen utformas kan många handikappade drabbas.

Målet för svensk arbetsmarknadspolitik är att bereda alla människor som önskar del arbete. Trots stödåtgärder har detta visat sig svårt atl förverkliga för människor med funktionsnedsättningar.

Mot denna bakgmnd är del angelägel all öka Ullgången till arbetsplatser för handikappade. Flera åtgärder behövs för att uppnå detta. En åtgärd är att ansluta särskih anpassad utrustning till företagens och myndigheternas ADB-syslem. Det möjliggör för t. ex. synskadade all utföra samma arbetsuppgifter som andra anställda vid datorstödda arbetsplatser.

Inom arbetsmarknadsstyrelsen bedrivs på uppdrag av regeringen ett projekt om teknikupphandling för funktionshindrade i arbetslivet. Arbetet görs i samarbete med handikapprörelsen, HandikappinsUlulet, statskontoret, styrelsen för teknisk utveckling (STU) och skolöverstyrelsen. Syftet är att inventera behov av ny dalorbaserad utmstning för funktionshindrade i arbetslivet, omforma dessa behov Ull kravspecifikationer för utrustning och programvara samt upphandla, ulveckla och utprova sådan utmstning. Under projektets gång har också skolans behov på detta område kommit atl beaktas.

Avtal om tio provarbelsplalser och åtta skolplatser slöts den 8 oktober 1987 mellan STU och Teli AB. Den fortsalla utvecklingen och utprovning-en skall resultera i en reviderad kravspecifikation och produkter som från år 1989 skall anskaffas i serieutförande.

Erfarenheterna från projektet Teknikupphandling för funktionshindrade

i arbetslivet väntas bli av' stor betydelse för att ge kunskaper om hur handikappanpassade datorstödda arbetsplatser bör vara utformade.

Jag bedömer atl del finns goda fömtsättningar att öka tillgängligheten Ull datorstödda arbetsplatser för handikappade. Statskontoret bör därför få i uppdrag att ange vilka krav som bör ställas på handikappanpassade arbetsplatser vid statliga datorupphandlingar. Några särskilda medel för detta har inle beräknats. Statskontoret bör även sluta avropsavlal om handikappanpassad utmstning liU de ordinarie systemen, varigenom myndigheterna kan beställa sådan utrustning i samband med anställning av handikappade, som behöver dessa funktioner.

För alt få fram handikappanpassad utrustning av god kvalitet och för att minska kostnaderna för att utveckla och anskaffa sådan utrustning är del angelägel att stora beställares krav på utmstning sammanfaller. Statskon-, toret bör ha en aktiv dialog i dessa frågor med företrädare för stora statliga upphandlare, kommuner, landsUng, och näringslivels organisaUoner.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

3 Säkerhet och sekretess 3.1 Inledning

Säkerhetsfrågorna inom dalaområdet är av mångskiftande karaktär. Utan inbördes skarpa gränser kan man urskilja följande huvudområden:

- den grundläggande säkerhet i fred som omfattar systemkvalitet, reserv
funktioner, intrångsskydd, fysiska hot som sabotage och tertorism etc.

- den ytterligare säkerhet som avser särskild utformning av vissa system
för all kunna stödja funktioner som skall verka under kris och krig.

Ett antal myndigheter har ansvar för olika delar av säkerhetsarbetet. Del finns ett behov av att precisera deras uppgifter och att skapa en organisatorisk gmnd för samordning, kraftsamling och överblick över beredskapsplaneringen och säkerheten i ADB-systemen.

3.2 Myndigheternas säkerhetsanalyser

Min bedömning: Alla myndigheter som har ansvar för ADB-system, vilka den egna eller andras verksamhet är beroende av, bör ha en klar uppfattning om säkerheten i ADB-verksamheten. Dessa myndigheter skall därför senast budgetåret 1989/90 ha genomfört säkerhetsanalyser för dessa syslem samt vid behov ha utarbetat en plan för erforderliga säkerhetshöjande åtgärder. Statskontoret bör ges i uppdrag alt sammanställa resultaten av dessa säkerhetsanalyser saml till regeringen i samråd med ÖCB redovisa en bedömning av analyserna saml planerade eller vidtagna åtgärder vid myndigheterna med anledning av analyserna. Riksrevisionsverket bör i sin revisionsverksamhet fortlöpande följa upp hur säkerheten i dalasystemen utvecklas.

RRV:s och SAMS förslag: Överensstämmer i huvudsak med min bedöm- Prop. 1987/88:95
ning. Bilaga 1

Remissinstanserna: I huvudsak ställer sig remissinstanserna positiva till förslaget.

Skälen för min bedömning: De hittills gjorda undersökningarna av säkerheten hos de statliga ADB-systemen visar bl. a. att många myndigheter inte gjort någon analys av sin säkerhet eller av de konsekvenser som kan uppkomma Ull följd av eventuella störningar. Detta innebär att det inte finns en samlad bild över säkerheten i ADB-verksamheten eller över konsekvenserna av eventuella störningar. Jag föredrar liksom samrådsgruppen för samhällets säkerhet inom dataområdet (SAMS) att i detta sammanhang använda begreppet säkerhet framför del tidigare ofta använda begreppet sårbarhet. Begreppet säkerhet ger en bättre och mer etablerad beskrivning av problemens karaktär.

En analys av säkerheten hos informationssystemen är nödvändig för alt kunna identifiera de hot som finns mot systemen samt var eventuella brister finns. Sårbarhetsberedningen (SÅRB) och Riksdataförbundet har gemensamt utvecklat en metod för ändamålet, SBÄ-metoden (SBA = sårbarhetsanalys), men det finns också andra metoder som kan Ullämpas. Del är först i samband med en säkerhetsanalys som det är möjligt att utarbeta ett tillräckligt bra underiag för att fatta beslut om vilka insatser som bör göras för atl höja säkerheten. Det är också utifrån bl. a. ett sådant underlag som del är möjligt atl bedöma vilken risk som är förknippad med en viss typ av störning.

I de fall del är av stor betydelse all ADB-systemen fungerar även under kris och i krig måste säkerhetsanalysen behandla sådana hot och risker. Även i ADB-system som enbart används i fred men som innehåller information av betydelse för landels beredskap bör en sådan fördjupad analys genomföras.

Del är givelvis inte möjligt alt förebygga alla länkbara händelser. Del är därför nödvändigt att myndigheter bedömer vilka risker för störningar i en verksamhet som bör elimineras genom ytterligare skyddsåtgärder och vilka risker som kan kvarstå.

Det är nödvändigt all myndigheterna så långt möjligt minimerar de negativa konsekvenser som kan uppstå för andra myndigheter, företag och enskilda. Därför måste myndigheterna upprätthålla en beredskap för alt åtgärda störningar i de fall slörningskonsekvenserna är oacceptabla, även om sannolikheten för atl de skall inträffa är liten. En del i denna beredskap är atl som kompletterande skydd vidta sådana åtgärder som är nödvändiga för all man i största möjliga utsträckning skall kunna driva verksamheten vidare vid avbrott. En annan del är alt förbereda sådana åtgärder atl man så långt möjligt begränsar skadeverkningarna av ett avbrott även om del skulle bli långvarigt.

När det gäller störningar som minskar sekretesskyddet liksom störning
ar som kan hota den enskildes integritet måste myndigheten bedöma
möjligheterna att någon otillbörligt kan komma in i dalasystemen via de
terminaler och andra ingångar som finns. Likaså måste riskerna för röjan
de signaler kartläggas. 29

Som stöd för avbroltshanteringen bör myndigheten upprätta en plan som i fråga om avbrott bl. a. beskriver vilka som skall ansvara för vad, när beslul skall fattas, möjliga handhngsallernaliv, informationsspridning samt manuella reservmliner.

Statskontoret bör ges i uppdrag alt sammanställa resultaten av myndigheternas säkerhetsanalyser samt till regeringen och i samråd med överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) redovisa en bedömning av anlyserna samt planerade eller vidtagna åtgärder vid myndigheterna med anledning av anlyserna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de statUga ADB-system som hanterar stora betalningsströmmar. Några särskilda medel för delta har inte beräknats.

Det ankommer på riksrevisonsverket (RRV) atl inom ramen för sin revisionsverksamhet uppmärksamma brister i säkerheten hos de statliga ADB-systemen.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

3.3 Behörighetskontroll

Min bedömning: Skyddet mot obehörig åtkomst Ull informaUon och dalaprogram i staUiga ADB-syslem bör stärkas. Statskontoret bör ges i uppdrag alt efter samråd med bl. a. överbefälhavaren, rikspolisstyrelsen och riksrevisionsverkel utarbeta krav på system för kontroll av användares behörighet all utnyttja systemen.

SAMS förslag: Överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna: Några synpunkter har inte redovisats.

Skälen för min bedöming: Med behörighelskonlroll avses metoder, som skall säkerställa att integritets- och sekretesskänsliga data inte las ut felaktigt eller uppsåtligt kan förvanskas, att ändringar i fastställda datorprogram sker under betryggande kontroll och atl utnyttjandet av befintliga datorprogram - exempelvis för utbetalningar - likaså kontrolleras. Behörighelskontroller måste bygga på en kombination av tekniska och administrativa åtgärder. Behörigheten bör vara individuell och nära avgränsad till varje persons aktuella arbetsuppgifter.

System för kontroll av behörighet finns utvecklade och används i betydande omfattning, men den faktiska säkerheten är oftast inte tillräcklig. Problemen gäller i första hand syslem med många terminalanslutna användare men även nyare system som utnyttjar småskalig ADB-teknik. För atl få fram en bättre allmän grund för myndigheternas hantering av problemen med behörighetskontroll bör statskontoret få i uppdrag atl efter samråd med bl. a. överbefälhavaren (ÖB), rikspolisstyrelsen (RPS) och RRV utarbeta krav på system som kontrollerar användarnas behörighet och som kan bli normgivande och få bred användning. I detta sammanhang bör möjligheterna Ull kryptering prövas. Administrativa åtgärder för att upprätthålla behörigheten bör också behandlas. Några särskilda medel för detta har inle beräknats.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas de staUiga ADB-syslem som hante- Prop. 1987/88:95
rar stora betalningsströmmar. Bilaga 1

3.4 Myndigheternas arbete med säkerhet med anledning av kraven på offentlighet och sekretess

Min bedömning: Möjligheterna att med bibehållna krav på offentlighet tillgodose krav på säkerhet och sekretess i statliga ADB-system bör underlättas. Statskontoret bör ges i uppdrag atl efter samråd med andra samordnande myndigheter utforma en vägledning för detta. Om del därvid skulle visa sig alt del utöver allmänna råd finns behov av föreskrifter för myndigheternas arbete med säkerhet skall statskontoret föreslå regeringen vilka åtgärder som är påkallade.

Skälen för min bedömning: Det ankommer på myndigheterna all tolka de lagar och förordningar som reglerar allmänhetens tillgång till uppgifter som finns tillgängliga hos myndigheterna. Av intresse i detta sammanhang är i första hand tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och datalagen. Varje förvaltningsmyndighet som använder sig av ADB-slöd är dessutom skyldig att se till att hanteringen sker med tillräcklig grad av säkerhet, t.ex. att obehörig inte kan göra intrång i dataregister eller all driflsstörningar försvårar för allmänheten alt få lagenlig insyn i registren..

Statskontoret pekar i sin nyligen publicerade rapport (1987:54) ADB och förvallningsjuridik emellertid på alt det bereder myndigheterna svårigheter atl tillämpa reglerna om offenUighel, sekretess och inlegritelsskydd när del gäller myndigheternas ADB-syslem.

För atl komma Ull rätta med delta förhållande anser jag all det är viktigt atl åtgärder vidtas.

Statskontoret skall enligt sin instruktion (1986:448, ändrad senast 1987:781) i mån av resurser lämna de statliga och på begäran även de kommunala myndigheterna råd och upplysningar i fråga om de allmänna krav som OffenUighetsprincipen ställer på myndigheternas ADB-systemv Enligt instruktionen har statskontoret även samordningsansvaret för säkerhels- och sårbarhetsfrågor på ADB-området, såvitt rör den civila statsförvaltningen under regeringen. Statskontoret skall dessutom, i mån av resurser, på begäran lämna myndigheterna inom totalförsvaret, riksdagen och dess myndigheter samt de kommunala myndigheterna råd och upplysningar i sådana frågor. Också andra myndigheter såsom RRV, ÖCB, dalainspektionen, ÖB och RPS har på senare år i olika sammanhang arbetat med de nyss nämnda frågorna.

Mol bakgmnd härav bör statskontoret ges i uppdrag atl efter samråd med bl. a. ÖCB utforma en vägledning, som visar hur myndigheterna med bibehållna krav på offentlighet, även har att tillgodose krav på säkerhet och sekretess i sina ADB-system. Ett underlag för en sådan vägledning bör vara en uppföljning av sårbarhetskommilléns (SÅRK:s), SÅRB:s, RRV:s och statskontorets rapporter angående sårbarhet i ADB-syslem. Ett annat

underlag bör vara data- och offenUighels kommitténs (Ju 1984:06) arbete och hittills redovisade delbetänkanden samt statsmakternas ställningstaganden tiU dem. Hämtöver bör bl. a. beaktas det arbete som pågår inom SAMS.

I uppdraget ingår också att överväga om det vid sidan av allmänna råd även behövs föreskrifter för myndigheternas säkerhetsarbete inom dataområdet och, om ett sådant behov anses föreligga, föreslå regeringen de åtgärder som är påkallade. Några särskilda medel för detta har inte beräknats.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

3.5 Utbildning i säkerhetsfrågor inom dataområdet i statsförvaltningen

Min bedömning: Kunskapen om säkerhet, offentlighet och sekretess hos verksamhets- och syslemansvariga i statsförvaltningen bör ökas. Statskontoret bör ges i uppdrag all i samråd med SIPU planera och genomföra utbildning med denna inriktning.

SAMS förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning.

Remissinstanserna: Genomgående tillstyrks förslaget.

Skälen för min bedömning: Jag har tidigare framhållit att det finns brister i säkerhetsmedvetandet inom statsförvaltningen. En av anledningarna här-Ull är bristande kunskaper. Del är därför angelägel med utbildning rörande säkerhet i ADB-syslem, Det handlar i första hand om att höja verksamhets- och systemansvarigas kunnande och öka insikten om ADB-säker-hetsfrågornas stora betydelse såväl i fred som under kris och i krig. Det primära målet bör vara att myndigheterna genomför säkerhetsanalyser och utarbetar en plan för erforderliga säkerhetshöjande åtgärder.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till uppdrag till statskontoret att i samråd med statens institut för personalutveckling (SIPU) inkomma med förslag Ull uppläggning och genomförande av sådan säkerhetshöjande utbildning. Arbetet bör ulföras i kontakt med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Medel från trettonde huvudtitelns anslag C 8. Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder bör las i anspråk för denna utbildning.

3.6 Organisation av säkerhetsarbetet

Min bedömning: Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, bör få i uppdrag all utreda behovet av styrmedel för att förverkliga en sam-hällsövergripande beredskapsplan för landels ADB-beroende vid krigsfara eller krig. Samtidigt bör ÖCB belysa fömtsättningarna för atl också utfärda riktlinjer för förberedelsen i fred som ger tillräckUg ADB-säkerhet vid krigsfara eller krig.

Samrådsgruppen för samhällets säkerhet inom dataområdet ges förnyade direktiv för sitt arbete.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

SAMS förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning.

Remissinstanserna: Genomgående tillstyrks förslaget och remissinstanserna poängterar behovet av all kompetensfördelningen mellan statskontoret, ÖCB och SAMS klariäggs.

Skälen för min bedömning: ÖCB och statskontoret har ansvar för främst samordning av sårbarhets- och säkerhetsfrågor i fred, under kris och i krig. Ansvarsfördelningen mellan dessa myndigheter har under hösten 1987 varit föremål för riksdagsbehandling (FöU 1987/88:1, rskr. 24). Jag tar i det följande upp denna ansvarsfördelning saml också rollen för den särskilda samrådsgmpp för samhällets säkerhet inom dataområdet (SAMS) som tillsatts inom regeringskansliet. Jag har i dessa frågor samrålt med chefen för försvarsdepartementet.

Statskontoret

Statskontoret har samordningsansvar för ADB-säkerhelen i fred inom den civila statsförvaltningen inkl. affärsverken. När det gäller metodfrågor samarbetar statskontoret med såväl forskningsinstitutioner som näringsliv, kommuner och landsting.

För atl kunna utföra den samordning som ålagts verket har ett säkerhetsråd inrättats, t rådet ingår ledamöter från statliga myndigheter och affärsdrivande verk samt från kommun- och landstingsförbunden. Rådets uppgift är atl praktiskt samordna arbetet med säkerhets- och sårbarhetsfrågor samt att föreslå och ta initiativ till ADB-säkerhetshöjande åtgärder.

Statskontorets arbete syftar Ull alt skapa fömtsättningar för myndigheterna all utarbeta och vidmakthålla ett eget säkerhelsprogram. Verket skall genom slöd och rådgivning bistå på sådant sätt att arbetet med säkerhetshöjande åtgärder underlättas. Målsättningen är att verka för att ADB-säkerhet på ett självklart sätt ingår som en naturlig del i utveckling och användning av ADB-system i alla dess faser.

1 rollen som stabsorgan till regeringen ingår också ett nära samarbete med departementen i bl. a. frågor som rör utveckling och användning av ADB-stöd. I detta arbete ingår självklart frågeställningar som berör säkerhet vid användning av modern ADB-teknik.

Statskontoret bör ha kvar sina nuvarande uppgifter inom säkerhetsområdet. Vad som här sagts om statskontorets roll kan därmed sammanfattas

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 95

i följande punkter: Prop. 1987/88:95

—statskontoret skall ha ett samordningsansvar för ADB-säkerhelen i fred Bilaga 1 inom den civila statsförvaltningen inkl. affärsverken,

—statskontoret skall ge de enskilda myndigheterna slöd och råd för atl underlätta arbetet med säkerhetshöjande åtgärder. Ett viktigt område där insatser snarast bör övervägas gäller hur myndigheter skaU hantera längre avbrott i befintliga ADB-system,

—statskontoret skall i sitt säkerhetsarbete bl. a. utgå från de krav på ADB-säkerhet i kris och krig som kommer fram i ÖCB:s arbete.

Överstyrelsen för civil beredskap

Enligt förordning om ledning och samordning inom totalförsvarels civila del (1986:294) skall ÖCB i fred leda och samordna beredskapsförberedelserna inom totalförsvarets civila del. Uppgiften berör inte bara den civila statsförvaltningen inkl. affärsverken utan också kommuner, landsting och näringsliv.

Bland dessa beredskapsförberedelser ingår åtgärder för all öka säkerheten som en följd av ADB-användningen i samhället under kris och i krig.

Riksdagen har nu uttalat, all ÖCB bör ges en uppgift även avseende säkerheten i ADB-system i fred. Uppgiften bör knyta an till ÖCBs speciella kompetens och roll i övrigt samt omfatta "beredskapsplanering" inom ADB-säkerhelen såväl i fred som under kris och krig. Härigenom kan säkerhetskraven i fred respektive i kris och krig samordnas. Del blir möjligt att i samma riskanalys och i samma planeringsprocess behandla säkerhetsåtgärder för såväl fred som kris och krig saml formulera de funktionskrav, som samhällsviktiga ADB-syslem skaU kunna leva upp till.

Del finns ett antal myndigheter med olika former av samordningsansvar inom ADB-säkerhetsområdet såsom statskontoret, datainspektionen, RPS och RRV. Ett uppdrag bör ges till ÖCB att i samverkan med dessa myndigheter ta fram erforderliga riktlinjer för beredskapsplaneringen samt alt särskilt uppmärksamma och initiera eller vidta åtgärder på. områden som eventuellt saknar eget samordningsorgan. Några särskilda medel har inte beräknats för detta.

ÖCB bedriver f. n. ett utvecklingsarbete med inriktning på modeller och metoder för beredskapsplanering med hänsyn till samhällets ADB-beroende. Ytterst är det regeringen som har att fastställa konkreta riktlinjer för denna planering som riktar sig till alla delar av samhället och berör statliga myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv. Del ingår i ÖCB:s uppgifter att vid behov lämna förslag till regeringen i hithörande frågor. I uppdraget till ÖCB bör ingå atl utreda behovet av styrmedel för atl förverkliga en samhällsövergripande beredskapsplan rörande landels ADB-beroende vid krigsfara eller krig.

ÖCB:s övergripande ansvar för beredskapsplaneringen av bl. a. säkerhet
som följd av ADB-användningen är emellertid så nytt, att det ännu saknas
erfarenheter av hela planeringsprocessen. Karaktären på de riktlinjer, som
behöver utfärdas, är följdaktligen inte klarlagd, exempelvis råder det osä
kerhet om behovet av tvingande bestämmelser och hur åtgärder som inle 34

är motiverade för enbart fredssamhället skall finansieras. ÖCB bör därför Prop. 1987/88:95 få i uppdrag att närmare utveckla dessa frågor om beredskapsplaneringens Bilaga 1 styrmedel som ett första steg i riktning mol alt utöka ÖCB:s ansvar till alt också omfatta riktlinjer för förberedelser i fred för att iippnå tillräcklig ADB-säkerhet i kris och krig.

Vad som här har sagts om ÖCB:s roll i sårbarhets- och säkerhetsarbetet kan sammanfattas i följande punkter:

- ÖCB bör analysera vilken ADB-användning som är av strategisk betydelse i kris- och krigstillslåndi

- ÖCB:s analyser bör inte gälla enskilda ADB-syslem ulan helheten, specieU uppmärksamhet bör ägnas ADB-system hos olika verksamheter som är sammanbundna,

- ÖCB bör klargöra hur investeringar som är viktiga ur beredskapssynpunkt bör finansieras,

- ÖCB skall i sin samordningsuppgift samverka med olika expertorgan bl. a. statskontoret, landstings- och kommunförbunden, näringslivels säkerhetsorgan inom dalaområdet m. fl. berörda intressenter.

Samrådsgruppen för samhällets säkerhet inom dataområdet

SAMS har haft Ull uppdrag atl föreslå åtgärder med anledning av SÅRB:s slutrapport jämte remissyttranden och annan aktuell information rörande samhällets ADB-beroende. Många - men inle alla - av de frågor, som väckts av SÅRB, kan enligt gruppens bedömning på ett naturligt sätt tas om hand inom ramen för den uppgiftsfördelning som gäller inom statsförvaltningen.

En sammanställning av remissyttrandena har publicerats av civUdepartemenlet (Ds 1988:7)..

Bland de problemområden, som enligt samrådsgruppens bedömning kräver speciell uppmärksamhet, finner man

- beroendet av nyckelpersonal,

- databrollslighel,

- utbildning i säkerhet,

- behörighetskontroll,

- datakommunikation,

- massuttag ur offentliga register.

Det finns ytterligare ett Uotal problemområden som samrådsgruppen fömtsätter skall tas om hand direkt av berörda organ. ■• SAMS föreslår i en arbetsplan som sina fortsalla arbetsuppgifter:

- all följa upp all åtgärder vidtas i linje med gruppens förslag,

- att vidareutveckla problembeskrivningen på vissa av de behandlade områdena,

- att testa och.bedöma säkerheten inom några vikUga samhällsfunktioner,

- all bedöma nya risker som kan vara förknippade med den fortgående snabba datoriseringen i samhället.

Del är uppenbart alt uppmärksamheten på säkerhetsfrågorna markant
ökat under de senaste åren. Väsentliga förbättringar sker fortlöpande både
inom förvaltning och näringsliv. De åtgärder som jag här föreslår innebär 35

en ytteriigare konsolidering. De iakttagelser som samrådsgruppen redovisat är emellertid så mångskiftande alt man inle nu kan slå sig UU ro enbart med dessa åtgärder. Jag anser därför all gruppen bör på lämpligt sätt fullfölja sina intentioner som ett komplement Ull de i det föregående redovisade initiativen.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till förnyade direktiv till SAMS. Jag ser det som en huvuduppgift för SAMS att fortsätta atl identifiera och konkretisera sådana säkerhetsproblem på samhällsnivå, som eljest riskerar atl inte bli tiUräckligt uppmärksammade.

Prop. 1987/88:95 Bilaga I

4 Förvaltning och omprövning av ADB-system i drift

4.1 Omprövning och förnyelse av vissa ADB-system

Min bedömning: Störte ADB-syslem bör omprövas och förnyas.

En särskild beredningsgmpp bör tillsättas inom regeringskansliet. Gruppen skall skapa överblick över det omprövningsarbete av ADB-stöd som pågår och planeras med utgångspunkt i myndigheternas verksamhetsutveckling. Gruppen skall vidare redovisa de samlade investerings- och finansieringsbehoven.

Riksrevisionsverket och statskontoret delar i huvudsak min bedömning.

Skälen för min bedömning: Många av de befintliga stora statliga ADB-systemen utvecklades och infördes under 1970-talel. När dessa för samhället viktiga ADB-syslemen infördes var de rationella och ändamålsenliga med hänsyn till de krav som ställdes och den teknik som fanns tillgänglig. Alla ADB-syslem behöver emellertid forUöpande anpassas och förbättras med hänsyn till förändrade krav på verksamheten och ADB-användningen. Mer eller mindre långtgående förändringar har också under åren genomförts vilket gjort vissa av dem komplicerade och tungarbetade. De närmar sig successivt en gräns där de snarare kan utgöra ett hinder än ett stöd för förnyelse och vidareutveckling av verksamheten. I dag är också kraven på ADB-slödel och de lekniska fömlsätlningarna väsentligt annorlunda.

Med anledning av detta pågår översyn och omprövning av verksamhet och datorstöd på många områden. Inom socialförsäkringens område har regeringen uppdragit ål riksförsäkringsverket all i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna arbeta fram ett underiag för ställningstaganden till den långsikUga inriktningen av ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen. Inom rättsväsendet pågår sedan ett par år arbete med atl förnya ADB-slödel både inom polisväsendet och rättsväsendet i övrigt. Folkbokföringen, skatteväsendet och exekutionsväsendet genomgår för närvarande stora strukturförändringar och frågan om framlida datorkraftstruklur är under övervägande. Arbetsmarknadsverket och vägverket förnyar också, som jag nämnt tidigare, sitt datorstöd. Inom

de ekonomi- och personaladministrativa områdena pågår flera olika över- Prop. 1987/88:95 syner av ADB-verksamheten, Inom tullväsendet sker en omfattande för- Bilaga 1 nyelse och utveckHng av datorstödet i enlighet med de förslag som lämnats av tulldataulredningen (Fi 1986:04), Inom försvaret år överbefälhavarens avsikt att i balanserade steg överföra och integrera syslemarvei med 2000-talets krav på informationstillgång och modern teknik (Struktur 90).

Även inom andra områden pågår i någon omfattning ett omprövnings-och förnyelsearbete avseende ADB-slödel. Del gäller bl. a. inom miljövårdens område liksom inom den fysiska planeringen och bostadslånehanteringen.

Inom vissa ytterligare områden kan ett behov av omprövning komma atl aktualiseras under de närmaste åren. Del gäller exempelvis trafiksäkerhetsverkets bil- och körkorlsregister vars centrala datorer till stora delar måste ersättas våren 1990 av kapacilelsskål. Även fastighetsdatasyslemets framtida utveckling behöver övervägas.

Omprövningen av ADB-verksamheten i statsförvaltningen kan komma all ställa stora krav på omfattande personella och finansiella resurser. Som exempel kan jag nämna att vägverket har beräknat kostnaderna för dess satsning till 600 milj. kr. totalt under en sjuårsperiod. Ulmslningsinvesle-ringen utgör därvid ca en tredjedel. I kalkylen är inte medräknat kostnaderna för de 14000 utbildningsdagar som verket planerat.

I och med alt de översyner som pågår successivt avrapporteras kommer regeringen all få ett underiag för ställningstaganden Ull omprövningen och förnyelsen av verksamheten inom de olika organisaUonerna. Med en sådan analys som grund bör en bedömning göras om behovet och utformningen av ADB-slödel inom dessa vikUga samhällssektorer. Utgångspunkten för all sådan omprövning skall vara verksamhetens behov och möjligheterna till rationalisering.

Därutöver bör övervägas inom vilka ytterligare områden det är aktuellt med omprövning av verksamhet och datorstöd under en kommande femårsperiod.

Förnyelsen av de äldre ADB-syslemen tillsammans med den fortsatta utbyggnaden av ADB-slödel inom olika områden kommer att ställa stora krav på omprioriteringar och besparingar samt ett utnyttjande av teknikens rationaliseringspotential för att svara mol dess omfattande krav på personella och finansiella resurser.

Jag anser mot denna bakgmnd all en särskild beredningsgrupp bör Ullsältas inom regeringskansliet med uppgift atl ta fram underlag till stöd för regeringens ställningstaganden till större ADB-investeringar. Den bör göra samlade bedömningar av investerings- och finansieringsbehoven utifrån en analys av verksamhetsutveckling samt vid behov föreslå nödvändiga prioriteringar mellan olika investeringar.

Beredningsgruppen förutsätts inle själv genomföra någol omfattande
utredningsarbete. Underlag för gruppens arbete skall lämnas av de verk
samhetsansvariga myndigheter som berörs. Statskontoret och riksrevi
sionsverket (RRV) bör kunna biträda beredningsgmppen med särskild
expertis och utredningsresurser. Även andra rationaliseringsorgan kan få
motsvarande uppdrag att tillhandahålla utredningsresurser Ull berednings- 37

gruppen.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag tUl inrättandet av beredningsgruppen m. m.

4.2 Effektivare förvaltning av ADB-system

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Min bedömning: Drift, underhåll och vidareutveckling av ADB-syslem bör bli effektivare. Statskontoret bör få i uppdrag att i samråd med RRV utforma en vägledning för förvaltning av ADB-syslem saml för avialsfrågor vid drift av ADB-syslem på servicebyråer.

Riksrevisionsverket och statskontoret delar min bedömning.

Skälen för min bedömning: Mindre intresse har hitUlls ägnats metodutveckling för det arbete som krävs för alt förvalta, dvs. fortlöpande underhålla och vidareutveckla ADB-system i drift än alt åstadkomma effektivare metoder för utveckling av ADB-syslem. Ändå visar erfarenheter från såväl företag som myndigheter all merparten av allt syslemerings-och programmeringsarbete under ett systems livslängd görs efter det atl systemet tagits i drift.

Den granskning som RRV gjort av hur ett 20-lal myndigheter förvallar sina ADB-system visar alt det finns brister i systemförvaltningen som är gemensamma för många myndigheter. Samordningen mellan verksamhetsplaneringen och ADB-planeringen är dålig. Rollfördelningen mellan verksamhetsansvariga och ADB-ansvariga är oklar. De flesta myndigheter saknar enligt verket en genomtänkt styrning och uppföljning av ADB-syslemens kvalitet och kostnader. En konsekvens av detta är att endast ett fåtal myndigheter har en fullständig bild av kostnaderna för sina ADB-system.

Ett annat problem rör bristen på etablerade arbetsmetoder, tekniker och hjälpmedel. Del saknas ofta riktlinjer för förvaltningen av de syslem som är i drift. Detta får enligt RRV Ull följd alt möjligheter Ull effektivitets- och produklivitetshöjande åtgärder tas dåligt tillvara.

Jag delar verkets bedömning att det finns stora möjligheter alt förbättra förvaltningen av statliga ADB-system. Vissa myndigheter har också kommit långt i detta arbete. Samma slutsats kan för övrigt dras av de omfattande studier som gjorts av Riksdataförbundet tillsammans med bl. a. statskontoret, RRV och andra statliga myndigheter. Studien har avslutats under våren 1987 med ett antal handböcker. I dessa beskrivs modeller, metoder och andra hjälpmedel som utgör en bra grund för det fortsatta arbetet med alt effektivera systemförvaltningen.

Kostnaderna för drift och underhåll av ADB-system ökar år från år. Det är angelägel att begränsa dessa kostnadsökningar. En rationell systemförvaltning är också viktig för att på lång sikt dra nytta av gjorda investeringar. Jag anser mot den bakgrunden att vaije myndighet med ADB-verksamhet av någon omfattning i sin ADB-planering, bör fastställa en ändamålsenlig organisation av sin systemförvaltning och i sitt arbete tillämpa de metoder och andra hjälpmedel som finns Ullgängliga.

Statskontoret bör inom ramen för tillgängliga resurser anpassa det me- Prop. 1987/88:95 todulvecklingsarbete som inletts genom Riksdataförbundets studie efter Bilaga 1 förhållandena i statsförvaltningen och på lämpligt sätt föra ut metoderna i prakUsk tillämpning. ADB-utbildningen i systemförvaltning bör utvecklas och genomföras.

För myndigheter som anlitar-exlema servicebyråer för drift av ADB-system är avtalen av betydelse för en effektiv systemförvaltning. RRV:s revision har visat på brister i själva avtalen. Jag har dock erfarit att statskontoret i samarbete med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet för närvarande arbetar med alt ta fram en avtalsmall med kommentarer för ADB-drift på servicebyråer. Detta arbete bör bli av betydelse som vägledning för olika myndigheter med servicebyrådrift av ADB-system.

Med de åtgärder som nu vidtas räknar jag med att kostnadsökningen för drift och underhåll av ADB-syslem på sikt skall dämpas.

5 Ny beslutsordning för ADB-investeringar

5.1 Inledning

Formerna för den styrning och samordning av ADB-användningen i statsförvaltningen som gäller i dag grundlades på 1960-talet. Statskontoret blev enligt riksdagsbeslut redan 1963 ett centralt samordningsorgan på ADB-området. I syfte alt ytterligare öka samordningen inrättades 1968 (prop. 1968:48) en central dalamaskinfond för finansiering av ADB-utmstning tUl hela den civila statsförvaltningen utom affärsverken. Statskontoret utsågs till samordnare av anskaffning av ADB-utmstning samt till fondförvaltare.

Frågan om styrning och samordning av ADB-verksamheten i statsförvaltningen har under de senaste 10 åren.redovisats för riksdagen i olika sammanhang, bl. a. i proposition om användningen av ADB i statsförvaltningen (prop. 1978/79:121, FiU 34, rskr. 339), om samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123, FiU 34, rskr. 317) saml om statsförvaltningens användning av ADB (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr. 89). .

Med utgångspunkt i bl. a. dessa propositioner har regeringen och riksdagen faslsläUl principerna för styrning och samordning av ADB-verksamheten i statsförvaltningen.

Utveckling och införande av ADB-system regleras i förordning (1981:266) om investeringar i statliga ADB-syslem. Anskaffning av dator- . utmstning regleras bl. a. i förordning om föreskrifter för anslagsframställningar och regleringsbrev (budgelhandboken), utfärdad den 16 december 1982. Anskaffningen kan i sin tur delas upp i finansiering, upphandling m. m.

Utveckling och införande av ADB-system

Ansvaret för och arbetet med all utveckla och införa ADB-system i stats
förvaltningen ligger sedan länge på enskilda myndigheter. Systemutveck
ling finansieras vanligtvis över förvallningsanslagen hos myndigheterna. 39

Enligt förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-system Prop. 1987/88:95 gäller en särskild ordning vid bedrivande av störte systemutvecklings- Bilaga 1 projekt samt införande av del färdiga ADB-systemet. Civila myndigheter utom affärsverken skall genomföra ADB-investeringar etappvis samt besluta om närmare inriktning och genomförande successivt. Störte eller på andra sätt vikliga ADB-investeringar skall särskilt prövas av regering och riksdag. Särskild prövning skall alltid ske när de totala kostnaderna för utveckling och genomförande överstiger 5 milj. kr. eller driftkostnadema överstiger 2milj.kr. per år. Särskild prövning skall också ske t.ex. när investeringen medför betydande förändringar i myndighetens verksamhet eller påverkar verksamheten inom flera myndigheter eller samhällssektorer. Regeringen kan härutöver göra särskild prövning i varje enskilt fall. Beslut om detta fattas i samband med budgetarbetet eller vid annat Ullfälle. Senast två år efter det atl ett ADB-system tagits i drift eller vid annan särskilt angiven lidpunkt skall myndigheten redovisa en s. k. eftersludie.

Den särskilda ordning som föreskrivs i förordningen behandlades av regeringen i propositionen om den centrala organisationen för rationalisering och ADB i statsförvaltningen (prop. 1979/80:124, FiU 26, rskr. 308). Riksdagen hade inget atl erinra mot den föreslagna ordningen. Enligt föredragande statsrådet skulle bl. a. särskild personal med kunskaper om och erfarenheter av utveckling av ADB-system och rationalisering i övrigt anställas i en särskild granskningsfunktion inom regeringskansliet.

Granskningsfunklionen inrättades aldrig.

Anskaffning av ADB-utrustning

Finansiering

Finansiering av ADB-utrustning för den civila statsförvaltningen utom affärsverken sker via det centrala reservationsanslaget B2. Anskaffning av ADB-utrustning, under trettonde huvudtiteln (tidigare Statens datamaskinfond), som disponeras av statskontoret. Utmstning i form av persondatorer, skrivautomater och enstaka bildskärmsterminaler finansieras normalt över myndighetsanslag. Enklare s. k. basdatorsystem får liksom persondatorer ihopkopplade i lokala nät direktfinansieras över myndigheternas förvaltningsanslag om del rör sig om enstaka behov. Direktfinansiering får ske efter statskontorels bedömande och beslul från fall Ull fall saml skall avse utmstning för vilken statskontoret har tecknat avtal.

ADB-utrustning inom högskolesektorn finansieras såväl via del centrala reservationsanslaget som via utrustningsanslag, anslag till forskning och utbildning, forskningsrådsmedel och donaUoner. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor upphandlar utrustning som finansieras över ul-rustningsanslag.

ADB-utmstning inom försvarssektorn finansieras direkt över materiel-eller myndighetsanslag.

De av riksdagen anvisade medlen på del centrala reservationsanslaget
samt därmed sammanhängande beställningsbemyndigande utgör de ramar
inom vilka anskaffningsbehov kan tillgodoses. 40

Myndigheter redovisar åriigen sina behov av ADB-utrustning Ull stats- Prop. 1987/88:95 kontoret. Statskontoret prövar dessa behov numera i enlighet med av Bilaga 1 regeringen 1985-06-19 utfärdade direktiv samt lämnar en samlad anslagsframställning för anslaget. Regeringen beräknar, efter prövning av investeringsobjekten, storleken på anslaget.

När utmstning anskaffas över det centrala reservationsanslaget betalar myndigheterna en åriig avgift till statskontoret. Denna avgift täcker kapitalkostnad saml kostnaderna för statskontorets arbete med anskaffning och finansiering av ADB-utmslning, En fömtsättning för att det centrala anslaget skaU kunna användas är således att användarmyndighetema disponerar medel på egna anslag för drift inkl. avgifter lUl statskontoret.

Finansieringen över anslaget kan beskrivas som ett slags hyresförhållande mellan statskontoret och berörd myndighel. Utmstningen redovisas på statskontorets balansräkning.

Upphandling

Statskontoret upphandlar ADB-utmstning när utmstningen finansieras över det centrala reservationsanslaget eller när den inom försvarsseklorn används för administrativa och vissa tekniska ändamål. Statskontoret samordnar dessutom genom centrala upphandlingar och avropsavlal merparten av den ADB-utmstning som finansieras av myndigheterna själva.

Upphandling av utrustning initieras genom all myndigheterna vänder sig till statskontoret med en begäran härom. Beslul om atl genomföra en upphandling fattas av statskontoret för sådan utmstning som finansieras över det centrala reservationsanslaget. Statskontoret beslutar om val ay leverantör och tecknar avtal efter samråd med användarmyndighelen. Upphandlingsbeslut underställs regeringen då köpvärdet överstiger fem milj. kr. UpphandUngen genomförs vanligtvis inom en utvärderingsgmpp där representanter för användarmyndighelen ingår. I vissa fall delegeras upphandlingen till användarmyndighelen. För att underiätta detta har statskontoret tagit fram s.k. avropsavlal med olika leverantörer och för olika typer av utrustning.

Tabell 2 visar hur upphandlingsärendena på statskontoret 1986 fördelade sig på olika beloppsintervall.

		Antal
Tot		upphand-
Mkr		lings-
(exkl.		aren-
moms)	%	den	%
57	22	245	85
101	39	37	13
20	• 8	3	1
11	4	1	-
72	27	3	1
261	100	289	100

Köpvärde milj. kr.

< 1,3

1,3 - 5,0

5,0-10,0

10,0-20,0

>20,0

Summa
Tabell 2. Antal upphandlingsärenden fördelade på beloppsintervall. 41

Viss försöksverksamhet m.m. Prop. 1987/88:95

Bilaga 1

Sedan år 1985 (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr. 89) bedrivs försöksverksamhet med strategier och fleråriga planer för administrativ utveckling som beslutsunderlag för investeringar i ADB-system. Dessa strategier och planer ersätter anvisningarna i förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-syslem. De myndigheter som berörs ingår i försöken med treåriga budgetramar.

I anslutning till försöksverksamheten med treårig planering och budgetering prövas ett utvidgat ansvar för vissa myndigheter när del gäller anskaffning av ADB-utmstning. De medel för budgetåret 1987/88 som beräknats på reservationsanslaget för centrala sludiestödsnämnden och siatisUska centralbyrån har ställts till dessa myndigheters förfogande. Myndigheterna beslutar om sina anskaffningar av ADB-utmslning, övergångsvis efter samråd med statskontoret.

I propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m. m. log jag även upp särskilda frågor rörande högskolesektorn. Bl. a. konstaterade jag atl datorutmstning för högre utbildning och forskning idag finansieras och/eller upphandlas genom en rad olika myndigheter; utmstningsnämn-den för universitet och högskolor, statskontoret, regionala datorcentraler samt högskoleenheter.

Regeringen gav i maj 1984 universitets- och högskoleämbetet i uppdrag all i samråd med statskontoret utarbeta en samlad ADB-strategi för högskolan. En utgångspunkt var atl datafrågorna bör handläggas på samma sätt som andra frågor där högskoleenheterna själva har alt fatta beslul inom av regeringen och riksdagen givna ramar. Det framhölls som önskvärt på sikt alt anskaffning av ADB-utmslning som används huvudsakligen till centrala administrativa system inom högskolan i stort kan följa de regler som gäller för den civila statsförvaltningen i övrigt.

Uppdraget rapporterades i oktober 1986. UHÄ föreslog vissa förändringar i nuvarande ordning, bl. a. när det gäller finansiering av datorutrustning och regeringens prövning.

Statskontoret har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 lämnat förslag till förändringar av anskaffningsverksamheten baserat på ett internt utredningsarbete (PM 1987-06-04 Utveckling av statskontorets roll i ADB-upphandling, dnr 1986/87-5).

Statskontorets förslag innebär i korthet atl myndigheter fr. o. m. budgetåret 1990/91 själva skall besluta om all anskaffning av ADB-utmstning enligt vissa förutsättningar. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår statskontoret, som en övergång till den nya ordningen, ett ökat ansvar för myndigheter i anskaffningssammanhang. Statskontorets roll i dessa frågor förändras successivt till att bli stödjande och rådgivande både till myndigheter och lUl regeringen.

Statskontorets förslag har remitterats till 40 myndigheter. En sammanställning av remissyttrandena har som Udigare nämnts publicerats av civildepartementet (Ds 1988:7). .

5.2 Utveckling och införande av ADB-system

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Min bedömning: Den särskilda ordning som gäller för utveckling och införande av ADB-syslem bör upphävas från den 1 juli 1988.

Statskontorets förslag: Överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslagen utan erinringar. Rikspolisstyrelsen saml universitets- och högskoleämbetet har lämnat vissa synpunkler ulan att avstyrka förslagen. Stalstjänslemannaförbundel anser att förändringar på ADB-området bör genomföras endast med största försiktighet.

Skälen för min bedömning: Den särskilda ordning som gäller utveckling och införande av ADB-system förutsätter att regeringen, i den ordinarie budgetprövningen eller vid annan Udpunkt, på ett detaljerat och som del visat sig otympligt sätt skall la ställning till myndigheternas ADB-projekt i olika faser av utvecklingsprocessen.

Som jag tidigare redovisat inrättades aldrig den funkUon för granskning av beslutsunderlaget i de olika etapperna av utvecklingsarbetet som förutsattes finnas i regeringskansliet. Några särskilda resurser i övrigt avsattes inle heller av den dåvarande regeringen. Konsekvensen av detta blev att prövningen, i de få fall del varit aktuellt inle har kunnal genomföras på del sätt som avsågs eller inom en för myndigheterna rimlig lidsram. Detta har i sin lur lett till osäkerhet och förseningar i de ADB-projekt som prövats men dessutom till en bristande respekt för förordningen.

Jag har mol denna bakgrund övervägt all förslärka regeringens granskning av myndigheternas ADB-investeringar. Jag har emellertid inte funnit skäl alt göra detta. Den inriktning av förvaltningspolitiken som riksdagen och regeringen beslutat om talar emot en sådan åtgärd. Snarare är det så alt ordningen i dagens perspektiv är otidsenlig.

Jag har tidigare pekat på viklen av att myndigheternas ledningar lar aktiv del i daloriseringsbesluten. Det innebär alt beslut om ADB-investeringar bör fallas i anslutning Ull andra beslut om verksamheten. Det är också önskvärt alt myndigheterna ges en vidgad beslutsrätt i anslutning till all de också i övrigt får en vidgad rätt att fatta beslul om,-utformningen av sin verksamhet. Jag menar att den nuvarande förordningen om investeringar i ADB-syslem inte längre kan motiveras som styrinslmment och att den därför bör upphävas från den 1 juli 1988. Detta ändrar inle den nuvarande ordningen för anskaffning av ADB-ulruslning.

I propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m. m. framhöll jag att statsmakternas ställningstaganden till myndighets- eller verksamhetsvisa investeringar för administrativ utveckling borde gmndas på mer övergripande och långsiktiga strategier samt fleråriga planer. Utvärdering av genomförda åtgärder genom efterstudier borde därvid ingå som en naturlig del i myndigheternas resultatuppföljning och resultatanalys samt ligga tiU grund för omprövning av planer.

Den försöksverksamhet som jag redovisat ovan har enligt min mening visat att del både är möjligt och lämpligt atl som ett led i verksamhetspla-

neringen utarbeta strategier för administraUv utveckling dvs. för organisations-, personal- och informationsteknologiutveckling saml åtgärdsplaner inkluderande ADB-investeringar. Strategier och planer bör tillsammans med efterstudier tjäna som interna styr- och uppföljningsinslmmenl hos myndigheterna.

Statsmakternas prövning av myndighetens ADB-användning bör fortsättningsvis i princip ske samordnat med prövningen av verksamhetens mål och inriktning saml på annat sätt än vad ovannämnda förordning anger. En form bör så snart som möjligt införas, som gör atl utveckling, anskaffning och drift ingår på ett naturligt sätt i ordinarie budgetprocess och kopplas till principer för resultatanalys och uppföljning. Strategier och planer bör i sammanfattad form därvid utgöra statsmakternas underlag för prövning. Arbetet med att utforma denna ordning bör samordnas med de förändringar jag lar upp när det gäller anskaffning av ADB-utmslning samt del pågående utvecklingsarbetet på del budgellekniska området. Jag avser därför atl efter samråd med chefen för finansdepartementet återkomma till regeringen i dessa frågor. I avvaktan på en ny ordning bör nuvarande krav på beslutsunderlag i form av kalkyler och effeklbedömningar gälla.

Jag kommer senare alt ta upp statskontorels framlida roll i dessa sammanhang. Jag vill dock redan nu framhålla alt jag ser som en av statskontorets centralaste framtida uppgifter all stödja myndigheter i strategi- och planarbetet och som en annan all tidigt uppmärksamma regeringen på utvecklingsprojekt som bör följas särskilt noga.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

5.3 Anskaffning av ADB-utrustning

5,3.1 Finansiering av ADB-utrustning

Min bedömning: Det centrala reservationsanslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning, under trettonde huvudtiteln, bör avvecklas så snart en ny ordning kan las i bruk. RRV bör ges i uppdrag att utforma en sådan ordning i samråd med statskontoret.

Statskontorets förslag: Överensstämmer i huvudsak med min bedömning.

Remissinstanserna: Flertalel remissinstanser är kritiska till det centrala reservationsanslagets roll som instrument för styrning av myndigheternas ADB-användning.

Skälen för mitt förslag: 1 enlighet med den aUmänna syn jag har på hur statsförvaltningens myndigheter skall styras av regering och riksdag saml på myndigheternas ansvarstagande anser jag atl det centrala reservationsanslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning, under trettonde huvudtiteln, på sikl bör avvecklas. Jag anser därför atl riksrevisionsverket (RRV) bör få i uppdrag att utreda alternativa lösningar för finansieringen av ADB-utrustning och särskilt skyndsamt se över behovet av lösningar för myndigheter som bedriver verksamhet i affärsverksliknande former. Jag

avser atl återkomma Ull regeringen om detta. Några särskilda medel för detta har inle beräknats.

I avvaktan på detta bör det centrala reservationsanslaget behåUas och fungera enligt samma principer som nu men med den skiUnaden alt inga nya objekt får läggas in på anslaget under löpande budgetår ulan medgivande från regeringen.

Frågor om principerna för anslaget bör, i avvaktan på den nya ordningen, samordnas med pågående utvecklingsarbete på det budgellekniska området. Jag avser därför all efter samråd med chefen för finansdepartementet återkomma till regeringen i dessa frågor.

Nuvarande möjligheter att direktfinansiera mindre ADB-investeringar över myndigheternas egna anslag bör vidgas något. Enklare datorsystem för flera arbetsplatser bör få direktfinansieras över myndigheternas förvaltningsanslag om det rör sig om enstaka datorsystem och det kan ske inom befinUiga ekonomiska ramar. Investeringarna skall leda Ull säkra och realiserbara besparingar inom en femårsperiod.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

5.3.2 Upphandling av ADB-utrustning

Min bedömning: Myndigheter bör i ökad utsträckning själva upphandla ADB-utmslning som finansieras över del centrala reservationsanslaget B 2. Anskaffning av ADB-utmstning, under trettonde huvudtiteln.

Myndigheterna bör från den 1 juli 1988 få upphandla ADB-utmstning med ett köpvärde understigande den nivå som omfattas av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling (GATT-ÖS).

Myndigheterna bör också själva oberoende av beloppsgräns få upphandla all ADB-utrustning för vilken det finns för slalsförvaU-ningen gemensamma avropsavlal.

I båda fallen gäller att besluten av ADB-utrustning skulle vara anmälda Ull statskontoret, prövade i budgetprocessen och beräknade på det centrala reservationsanslaget.

Statskontorets förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslagen om en delegering av upphandlingen. Rikspolisstyrelsen, domstolsverket, riksförsäkringsverket och RRV har dock kommenterat inriktningen av del. Bl. a. statens invandrarverk och statens industriverk anser att beloppsgränsen för myndigheternas upphandling bör sättas högre.

Skälen för min bedömning: Myndigheterna bör få ett ökat ansvar för sina upphandlingar av ADB-ulruslning inom ramen för del centrala reserva-Uonsanslagel. Delta gäller även försvaret i tillämpliga delar. Jag går här längre än vad statskontoret har föreslagit genom att redan nu tills vidare låta myndigheterna besluta i alla ärenden. Jag är dock inte beredd att nu gå så långt som flertalet remissinstanser vill och ge myndigheterna det fulla ansvaret för all upphandling av ADB-utmslning. Jag ser flera fördelar i att

staten bibehåUer en stark ställning som upphandlare genom alt uppträda samordnat i störte upphandlingar. Jag föreslår därför en ordning som både ökar myndigheternas ansvar väsentligt och samtidigt bibehåller statskontoret i en samordnande roll.

Ordningen innebär att statliga myndigheter själva får upphandla viss utmstning. För det första gäller det ADB-utmstning, vars köpvärde inte överstiger 130000 SDR enligt GATT-lerminologi, vilket motsvarar drygt 1 milj. kr. För det andra gäller det atl ADB-utrustning för vilken det finns för statsförvaltningen gemensamma avropsavlal oavsett vilket köpvärde utrustningen har. I båda fallen skaU behoven av ADB-utmstning vara anmälda Ull statskontoret, prövade i budgetprocessen saml beräknade på det centrala reservationsanslaget B 2. Anskaffning av ADB-utmstning. I båda fallen bör del vara möjligt atl på uppdragsbasis anlita statskontoret för genomförandet av upphandlingen.

Övrig ADB-utmstning, dvs. vars köpvärde överstiger ovannämnda beloppsgräns och för vilken det inte finns avropsavlal, bör upphandlas av statskontoret under medverkan av användarmyndighelen. Detta innebär i huvudsak samma tiUvägagångssätt som nu. Däremot anser jag att användarmyndighetema, istäUel för som idag statskontoret, bör falla beslut om val av leverantör. Delta skall emellertid ske i samråd med statskontoret. Vid oenighet bör ärendet avgöras av regeringen även om köpvärdet under-sUger den gräns jag senare kommer att föreslå för regeringens prövning.

Den ordning jag nu beskrivit bör ses som ett led i en förändring som på sikt innebär att all ADB-utrustning upphandlas av myndigheterna. Förändringen bör genomföras fullt ut i samband med.atl del centrala reservationsanslaget avskaffas.

Jag har konstaterat att det med den ordning jag nu föreslagit finns en ökad risk att den erfarenhetsmässiga överplanering, som räknats bort vid beräkningen av anslagets storlek, minskar. Delta i sin tur skulle kunna innebära all anskaffade objekt kommer atl översUga den kassamässiga ramen. Jag bedömer dock risken för detta som liten med hänsyn tUl att andelen objekt, som nu bör få upphandlas av myndigheterna själva, utgör en mindre del av det samlade anskaffningsvärdet på anslaget. Jag är emellertid angelägen om att statskontoret noga följer konsekvenserna på anslaget av den nya ordningen.

Den beslutsmodell som gäller för affärsverk när det gäller anskaffning och användning av ADB bör också komma i fråga för banverket, som inrättas den 1 juli 1988 när SJ delas upp i en affärsrörelse för trafiken och ett banverk. Motivet för att banverket bör kvarstå i beslutsmodellen är den starka inlegraUon som finns i den nuvarande verksamheten, och som kommer att kvarstå, mellan banverket och nya SJ når det gäller dalasystem och användningen av ADB såväl centralt som regionalt.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

5.3.3 Regeringens prövning av upphandlingsärenden

Min bedömning: Beloppsgränsen för de upphandlingsärenden som skall underställas regeringens prövning bör höjas från 5 lUl 20 miljoner kronor.

Statskontorets förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av remissinstanserna.

Skälen för min bedömning: Som ett led i de fortsatta delegeringssträvan-dena bör beloppsgränsen för upphandlingsbeslut som skall underställas regeringens prövning kunna höjas från nuvarande 5 milj. kr. Enligt min mening bör regeringen endast la ställning till störte och viktigare ärenden. De senaste årens erfarenheter visar alt sådana ärenden väsentligt överstiger nuvarande beloppsgräns. Jag bedömer att en beloppsgräns på 20 miljoner kronor för närvarande är en lämplig nivå. Jag går därvid längre än statskontoret som har föreslagit en gräns vid 10 milj. kr. År 1986 uppgick antalet ärenden över 20 milj. kr. till 3 st. och antalet över 5 milj. kr. till 7. Motsvarande siffror var för år 1987 5 respektive 11.

Jag avser all återkomma till regeringen med ett förslag om en förändring av beloppsgränsen från 5 milj. kr. till 20 milj. kr.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

5.3.4 ADB-utrustning för forskning och högre utbildning

Min bedömning: ADB-utmstning inom högskolesektorn bör finansieras och upphandlas på samma sätt som annan utrustning för forsknings- och utbildningsändamål.

Universitets- och högskoleämbetets förslag: Överensstämmer med min bedömning.

Skälen för min bedömning: Högskolesektorn har i dag en omfattande anskaffning av utrustning för forsknings- och utbildningsändamål.

Som jag redan redovisat finansieras denna utmstning Ull skillnad från vad som gäller för den övriga statsförvaltningen på många oHka sätt. Merparten finansieras som annan utrustning över utmstningsanslag och upphandlas av högskolorna själva eller av utrustningsnämnden för universitet och högskolor. En aUt mindre del finansieras över del centrala reservationsanslaget och upphandlas av statskontoret. När det sker är det i huvudsak utrustning för universitetsdalacenlralernä som också har andra finansieringskällor.

Investeringar i ADB-utrustning för universitetsdalacenlralernä, som finansieras över det centrala reservationsanslaget, har minskat från 38 milj. kr. 1980/81 UU 3 milj. kr. 1986/87. Behoven för 1988/89 år beräknade Ull ca 10 milj. kr. varav cirka 7milj. kr. avser datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ. UtbUdningsminislern kommer senare atl föreslå att QZ säljes till DAFA Data AB. Jag anser mot denna bakgmnd alt det inle längre finns tillräckligt starka skäl för alt motivera en fortsall särbehandling av ADB-utmstning för forskning och utbildning i förhållande Ull annan utmstning för samma ändamål. Jag menar därför atl ADB-ulruslning för framför allt universitetsdalacenlralernä inle längre bör finansieras över del centrala reservaUonsanslaget och upphandlas av statskontoret utan följa den ordning som gäUer annan utrustning för forskning och utbildning. Förslaget är kostnadsneutralt.

Anskaffning av ADB-utmstning för administrativa ändamål bör följa samma ordning eftersom gränsen mellan ändamålen i praktiken inte är tillräckligt entydig.

Den samrådsskyldighet med statskontoret som idag finns när högskolesektorn själv upphandlar ADB-utmstning bör, som en konsekvens av del jag nu sagt, upphöra.

Utbildningsministern kommer senare i dag att redogöra för universitets-och högskoleämbetets samordnande roU för ADB-investeringar inom högskolans verksamhetsområde.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

5.4 Statskontorets roll i samband med ADB-investeringar

Min bedömning: Huvudinriktningen för statskontorets arbete på ADB-området bör vara alt stödja statsförvaltningens myndigheter.

Statskontorets förslag: Överensstämmer i stort med min bedömning.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i stort förslaget.

Skälen för min bedömning: Jag har tidigare betonat vikten av att ADB-användningen underordnas myndigheternas huvudverksamheter och alt myndigheter ges fömtsättningar all la ett akUvt ansvar även för sina ADB-investeringar. Enligt min mening behövs emellertid i nuläget slöd i dessa frågor Ull såväl statsförvaltningens myndigheter som regeringens kansli.

Statskontoret har sedan millen av 1960-talet haft en roll som samordnare av ADB-frågor i statsförvaltningen och därigenom utvecklats Ull en expertmyndighet på området. Statskontoret har under åren gjort värdefuUa insatser och enligt min mening behövs statskontorets erfarenheter och kompelens med nuvarande nivå på ADB-kompelensen i statsförvaltningen

I viss utsträckning behövs på ADB-området myndighetsuppgifter för all uppnå erforderlig samordning. Ansvar för teknisk standardisering är en sådan uppgift vUkel jag återkommer till senare. Upphandling är övergångsvis en annan sådan uppgift. Det är naturligt all Ulls vidare lägga sådana uppgifter på expertmyndighelen statskontoret. De bör dock vara få, vara av strategisk betydelse och kontinuerligt omprövas.

Jag menar emellertid atl huvudinriktningen för statskontoret bör vara stödjande och inte styrande. Arbetet med informationsteknologifrågor vid statskontoret bör även fortsättningsvis ha en inriktning mot rådgivning, melodstöd och spridning av erfarenheter. Generella upphandlingar, som leder Ull anropsavtal, är en annan sådan uppgift. Statskontoret bör, i den utsträckning marknaden inle utvecklar system, ta initiativ till utvecklingsinsatser gmndade på för förvaUningen gemensamma behov. Jag har redan tidigare undersimkil behovet av ett ökat stöd till myndigheter som själva avser att upphandla ADB-utmstning. En viktig uppgift för statskontoret anser jag vara atl aktivt stödja myndigheter i strategi- och planarbetet.

Jag vill dessutom framhålla alt regeringen har behov av ett kompelens-stöd dels i frågor som spänner över hela förvaltningen t. ex. omprövnings-

arbetet, dels vid bedömningar av enskilda myndigheters ADB-investering- Prop. 1987/88:95 ar. Jag anser all statskontoret till regeringen bör yttra sig över ADB-inve- Bilaga 1 sleringar innan myndigheternas verksamheter behandlas i budgetprocessen inom regeringen samt i övrigt i informeUa former stödja med sakkun- . skåp.

Dessutom bör statskontoret årligen till regeringen redovisa en sammanfattad bedömning av teknikutveckling och ADB-användningen i statsförvaltningen. Delta bör ses som en vidareutveckUng av den årliga rapporten om användningen av ADB i statsförvaltningen som publiceras i anslutning Ull alt budgetproposiUonen lämnas till riksdagen. Statskontoret bör därigenom tidigt särskilt uppmärksamma regeringen på strategiskt vikliga investeringar som bör följas särskilt noga.

6 Standardisering och normering av utrustning och program

6.1 Inledning

Standardisering bedrivs i internationella och nationella standardiseringsorgan. Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) är ett sådant organ. Standardiseringsarbetet utmynnar i beslut om en standard dvs. en dokumenterad enhetlig utformning av en produkt, metod eller liknande. Genom atl branschorganisationer, företag, myndigheter m. fl. beslutar om atl standarder skall ingå i deras regler eller normer för verksamheten kommer standarder till användning.

Med speciell inriktning på statsförvaltningen bedriver statskontoret nor-meringsarbete på ADB-området som utgår från arbetet i olika standärdise-ringsorgan. Verket fastställer och meddelar tekniska normer för statsförvaltningens ADB-användning. Dessa är enbart rådgivande. Dessutom ger statskontoret ut en skriftserie "Statskontorets slandardiseringsinforma-tion".

Statskontoret har i en promemoria 1987-11-05 (dnr 661/87-5) redovisat sina insatser för atl öka den lekniska normeringen i statsförvaltningen och lämnat förslag Ull den fortsatta inriktningen av verkets standardiseringsarbete. Synpunkter på rapporten har inhämtats från standardiseringsrådet och metodrådet som är knutna till statskontoret och som består av representanter för statliga myndigheter, kommuner och landsting.

Statskontoret bedriver också teknikupphandling av programvara. I anslagsframställningen för reservationsanslaget har statskontoret redovisat hur tidigare anvisade medel för teknikupphandling av gemensamma programvaror använts.

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 95

6.2 Inriktning

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Min bedömning: Teknisk normering inom ADB-området i statsförvaltningen bör ges ökad vikt. Arbetet bör utgå från det internationella och europeiska standardiseringsarbetet.

Skälen för min bedömning: Teknisk normering innebär i detta sammanhang alt ADB-verksamheten anpassas Ull standards där sådana föreligger.

Del finns idag två huvudsakliga skäl för teknisk normering på ADB-området. Del ena skälet är strävanden alt öka effektiviteten, det andra är EFTA:s och EG:s arbete med att avlägsna handelshinder. Normering på strategiska områden ger fördelar både på kort och lång sikt. Kostnaderna för datautrustning och dalaprogram kan pressas genom ett samlat agerande för gemensamma krav gentemot datorieverantörer. Detta gör del också möjligt atl påverka produktutvecklingen av sådan programvara som är anpassad till särskilda behov.

Normer medger också ett bättre utnyttjande av de investeringar som successivt görs. Program som utvecklas kan användas av flera även om maskinutrustningen behöver bytas ut. Likaså underlättas information från ett ADB-system Ull ett annat.

Normeringen bidrar till att styra den ADB-tekniska utvecklingen mot en ökad generell användbarhet för utrustning och program. Därmed åstadkoms minskade utbildningskostnader samt en bättre hushåUning med de resurser som finns för utveckling av ADB-verksamheten och den ADB-kompetens som byggts upp.

Hänvisning Ull standard har fått en ökad tyngd genom EG:s arbete med all avlägsna tekniska handelshinder. Man har försökt begränsa omfattningen av de regler som anges i lagstiftningen till vissa väsentliga säkerhetskrav medan de tekniska specifikationerna för produkterna skall anges i standarder som utarbetas av de europeiska slandardiseringsorganen. Sverige är medlem i dessa genom SIS. EFTA har i likhet med EG slutit ramavtal med de europeiska standardiseringsorganen som anger bl. a. legala och ekonomiska grunder för särskilda standardiseringsuppdrag. I EG-länderna kommer på sikt europeiska, istället för nationella standarder, att gälla vid all statlig upphandling. Dessa europeiska standarder är i regel baserade på internaUonella standarder. Även Sverige kommer att beröras eftersom EFTA har antagit liknande rekommendationer som EG.

EFTA har nyligen antagit all internationella och europeiska standarder på dala- och telekommunikationsområdet skall tillämpas vid statlig upphandling. En rimlig bedömning är därför atl europeiska datorleverantörer i allt större utsträckning kommer att ulveckla sina produkter i enlighet med de nya europeiska standarder som successivt fastställs.

Avgörande steg mot en ökad normering har tagils inom statsförvaltningen och i statsförvaltningens relation till andra delar av samhället genom atl göra det lokala datorstödet och kommunikationen mellan olika utrustningar mera enhetligt. Vad jag därvid framförallt avser är de ställningstaganden som gjorts om atl statsförvaltningen skall ansluta sig till principen om s. k.

öppna system, dvs alt ADB-syslem även inom statsförvaltningen skall Prop. 1987/88:95 vara uppbyggda på ett sådant sätt att man kan fritt välja utrustning och Bilaga 1 program från olika tillverkare men ändå överföra data mellan olika datorer (Open Syslems Interconneclion, OSI).

Förutom datakommunikalionsområdel, som jag återkommer till, är den småskaliga ADB-miljön ett område jag särskilt vill framhålla när del gäller normeringsarbelet.

Persondatorer är redan tillfredsställande standardiserade. För de lite störte datorerna avsedda för flera användare har olika leverantörer vanligtvis erbjudit och levererat skilda tekniska lösningar till statsförvaltningen. Idag finns emellertid goda förutsättningar för standardisering mellan dessa.

Tolv större europeiska och amerikanska datorieverantörer (Bull, Digital Equipmenl, Ericsson, Hewlett-Packard, ICL, NCR, Nixdorf, Olivetti, Philips, Siemens, SUN och Unisys) har tillsammans bundit sig för att stödja en slandardiseringsinriklning som går under beteckningen X/OPEN. Denna standardisering ger även fristående programulvecklingsförelag förutsättningar alt utveckla program för en bred marknad. De program som utvecklas skall kunna användas på samtliga leverantörers utmstning. Utan att behöva byta programvara skall kunden kunna välja mellan tolv leverantörers maskinutrustning.

Enligt min mening är detta ett myckel intressant perspektiv. Efter vad jag erfarit satsar engelsk statsförvaltning på denna inriktning liksom EG:s administration. Åven den amerikanska federala förvaltningen driver delar ■ av detta hårt. Statskontoret liksom del svenska försvaret uppmärksammade tidigt denna utveckling.

Jag anser mot bakgrund av det ovannämnda atl det är angeläget alt normeringsarbelet på delta sätt ges ökad vikt. Huvudinriktningen bör vara att arbetet skall ansluta till europeiskt och internationellt standardiserings-arbete. Detta sker normalt genom att använda svenska standarder eftersom praktiskt laget alla europeiska och internationella standarder fastställs som svenska standarder.

Ansvaret för normeringsarbelet bör ligga på statskontoret. Statskontoret bör verka för att normer i form av officiella standarder i så stor utsträckning som möjligt används vid upphandling, underhåll, vidareutveckling och drift. Del är viktigt atl förståelsen för normer stärks genom ett nära och aktivt samarbete mellan statskontoret och användarmyndighetema.

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt om normeringsarbelet avser jag att återkomma Ull regeringen med ett förslag att uppdra åt statskontoret atl i samråd med RRV och kommerskollejgium utreda behovet av normer på ADB-området för statsförvaltningen. I uppdraget bör ingå att utifrån bedömningen om konsekvenser för statsförvaltningen och för intressenter utanför statsförvaltningen lämna förslag till regeringen om form för och innehåll i normeringsverksamheten. Några särskilda medel för detta har inte beräknats.

6.3 Utveckling av gemensam programvara

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Min bedömning: Teknikupphandling av programvaror för statsförvaltningen bör kunna genomföras när dessa inte slutgiltigt kan erhållas på marknaden. Statskontoret bör ges ett fortsatt ansvar för denna kompletterande upphandling. Där fackansvarig myndighel finns bör behovsidentifieringen och upphandlingen ske i samråd med denna.

Medel för detta bör tills vidare anvisas på det centrala reservationsanslaget för anskaffning av ADB-utmslning.

Skälen för min bedömning: I statsförvaltningen använder myndigheter tillämpningsprogram i huvudsak två typer. Den ena typen stödjer, för en myndighel, specifika rutiner t. ex. kontroll av deklaraUoner inom riksskatteverket eller utbetalningar av studiemedel vid centrala studiestödsnämnden. Den andra typen stödjer för flera myndigheter gemensam eller likartad verksamhet t. ex. diarieföring och biblioteksadministration. När jag nu fortsättningsvis behandlar utveckling av gemensam programvara är det den senare typen jag avser.

Utbudet av för statsförvaltningen ändamålsenliga programvaror för småskalig ADB-teknik och då särskilt s. k. basdatorer har hittills varit begränsat. Utbudet ökar successivt. Denna tendens kommer atl ytterligare förstärkas och ge ett lika brett utbud som det som gäller inom persondatorom-rådet. En faktor som begränsar tillgången är att programvamtUlverkningen i mycket stor utsträckning sker utomlands och därför inte i alla avseenden motsvarar svenska krav och än mindre de specifikt statliga.

Inom statsförvaltningen bedrivs verksamhet som måste beakta speciella krav och är specifik till sin natur. Jag tänker då dels på offenUighel och sekretess, dels på handläggningsrutiner, remissförfaranden m. m. Utgångspunkten hittills vid teknikupphandlingen av programvara har varit just att stimulera företag till alt tillgodose statsförvaltningens krav på produkter. Erfarenheterna är överlag goda.

Enligt min bedömning är det angeläget att gmndprincipen bör vara att omfattande programvaruutveckling så långt möjligt skall ske på den privata marknaden. Endast när detta visar sig inte fungera inom ett enskUl område bör man inom statsförvaltningen fortsätta arbetet med programvaruutveckling genom teknikupphandling. Inriktningen i dessa begränsade fall bör vara all ta fram programvaror för specifikt staUiga behov, som förbättrar internadministrationen inom myndigheter dvs. styrning och uppföljning, ärendehandläggning, ekonomi- och personaladministration m. m. Teknikupphandling bör användas endast när programvamleverantörer inle Ullgodoser statsförvaltningens behov på ett kostnadseffeklivt sätt. Pro-gramvamutvecklingen bör omfatta hela den småskaliga ADB-tekniken dvs. även persondatorlösningar som alternativ eller komplement. Statskontoret bör även fortsättningsvis svara för denna begränsade teknikupphandling. Behovsidentifiering och upphandling bör bedrivas i samråd med berörd fackmyndighet där sådan finns. Planering av upphandlingsprojekt

bör ske i samverkan med riksrevisionsverket och statens löne- och pensionsverk.

Medel för delta bör anvisas på det centrala reservationsanslaget B2. Anskaffning av ADB-utmstning, under trettonde huvudtiteln, enligt samma principer som nu. Jag återkommer i medelsfrågan när jag senare redovisar anslagsbehovet.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

6.4 Standardisering av datakommunikation

Min bedömning: KostnadseffekUva lösningar för förvaltningsmyndighetens datakommunikaUon bör eftersträvas. Statskontoret bör ges i uppdrag alt utreda vilka fömtsättningar som finns för hur de statliga myndigheternas datakommunikaUon skaU tillgodoses i framtiden på ett tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt.

Statskontorets förslag: En fördjupad studie av dalakommunikationslösningar för statsförvaltningen bör göras.

Remissinstanserna: Merparten av de myndigheter och organisationer som lämnat synpunkter har tiUstyrkt en fördjupad studie.

Skälen för min bedömning: En rad olika system för datakommunikaUon har byggts upp inom statsförvaltningen. Atl de har utformats på oHka sätt har sin grund i myndigheternas krav samt i de olika fömtsättningar och möjligheter som den vid beslutstidpunkten Ullgängliga tekniken erbjudit. Till följd härav använder myndigheterna sig av oHka och leverantörsknutna principer för sin datakommunikation. De olika lösningarna har dock det gemensamt att de bygger på hyrda förbindelser tillhandahållna av televerket eller på att televerkets allmänna tjänster för datakommunikation utnyttjas. Behoven av telekommunikation ökar i takt med den allt störte spridningen och decentraliseringen av datoranvändningen. Detta ställer krav på en samordnad syn på den framtida utbyggnaden av datakommunikaUon såväl inom statsförvaltningen som mellan statsförvaltningen och andra samhällssektorer.

I 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100, bilaga 15, FiU 15, rskr. 196) framhölls att en samordnad syn på utbyggnaden av kommunikation inom och mellan myndigheter är av strategisk betydelse. Den offentliga förvaltningen bör stödja det standardiseringsarbele som strävar mol s. k. öppna syslem (OSI).

Statskontoret har mol bakgmnd av det ovannämnda genomfört en förstudie om förutsättningarna för ett gemensamt dalakommunikationsnät för statsförvaltningen. Enligt statskontoret kan en gemensam kommunikationslösning för statsförvaltningen som bygger på standardiserade principer ge möjlighet Ull avsevärda kostnadsbesparingar. En annan effekt är alt mindre myndigheter inte kommer alt behöva egen specialistkompetens i datakommunikalionsfrågor. Den på sikt största vinslen bedömer statskontoret vara en effektiv kommunikation mellan myndigheter saml mellan förvaltningen och dess omgivning.

■53

Statskontoret bör därför göra en fördjupad studie av statsförvaltningens nuvarande och förväntade behov av datakommunikationstjänsler samt en bedömning av vilka kommunikationslösningar som bäst tillgodoser behoven. En möjlighet är all utnyttja televerkets aUmänna datakommunikationsnät, en annan möjlighet är att utnyttja ett eller flera "privata" nät. Det är angelägel all noga värdera för- och nackdelar med olika alternativ. Det är också önskvärt att i detta sammanhang få en bedömning av vilken roll dala- och videotjänster via satellit kan komma att ha i ett långsiktigare perspekUv. Enligt vad jag erfarit är sådana möjligheter realiserbara genom den av Sverige och Norge finansierade Tele X-salelliten.

Jag avser all återkomma till regeringen med ett förslag om uppdrag Ull statskontoret. Några särskilda medel för delta har inte beräknats.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

7 Samverkan mellan stat, kommun och landsting kring användningen av informationsteknologi

7.1 Former för samverkan

Min bedömning: Samverkan inom offentlig sektor på den administrativa utvecklingens och informationsteknologins område kan leda till ökad effektivitet. Statskontoret bör ges i uppdrag att utreda fömlsätlningarna för en ökad samverkan.

Skälen för min bedömning: Statliga organ slår i flera avseenden inför samma utveckling som primärkommuner och landsting på informationsteknologins område. Alla delar av den offenUiga sektorn genomför också ett likartat förnyelsearbete vad gäller ledningen av verksamheten och formerna för dennas bedrivande. Jag tänker då bl. a. på strävandena all decentralisera och delegera ansvar samt förbättra servicen och öka effektiviteten. I stor utsträckning gäller dessutom samma eller likartade regler och villkor i övrigt för statliga och kommunala organ. Det borde därför ligga väsentliga fördelar i att etablera ett närmare samarbete i frågor rörande informationsteknologin och de delar av den administrativa utvecklingen som har starka samband med denna teknologi.

Ett sådant samarbete mellan stat, primärkommun och landsting har redan inletts inom ramen för statskontorets verksamhet. I det melodråd, som inrättats för statskontorets arbete med alt ge råd och stöd till myndigheterna i ADB- och andra administrativa utvecklingsfrågor, ingår bl. a. representanter för primärkommunerna och landstingen samt de fackliga organisaUonerna. Metodrådet skall medverka till att fånga upp och värdera behov av insatser av normgivande och stödjande natur samt medverka till att planera och organisera statskontorets arbete i dessa delar. Statskontoret svarar för berednings- och sekretariatsfunktionerna ål metodrådet. Jag kommer senare att lämna förslag angående metodrådet.

På samma sätt ingår representanter för primärkommunema och landstingen i del säkerhetsråd som statskontoret inrättade när verket år 1986

fick ett samordningsansvar för säkerhels- och sårbarhetsfrågor på ADB-området inom den civila statsförvaltningen. I säkerhetsrådet finns även överstyrelsen för civil beredskap företrädd.

Ytterligare samarbete på ADB-säkerhetsområdet mellan staten, kommunerna, landstingen och näringslivet sker inom ramen för samrådsgmppen för samhäUels säkerhet inom dataområdet som är knuten till civildepartementet. Det finns enligt min mening därför goda förutsättningar för bättre samordning på ADB-säkerhetsområdet mellan den statliga sektom och övriga sektorer.

Jag har vidare erfarit atl samarbete pågår mellan statskontoret. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i syfte alt ta fram gemensamma avtal och praktisk vägledning för upphandling av ADB-syslem, ADB-utrustning, ADB-ljänster m. m. Också i andra ADB- och administrativa utvecklingsfrågor pågår liknande diskussioner om erfarenhetsutbyte och samverkan.

Enligt min mening bör samverkan av här berört slag sUmuleras och vidgas. Fördelarna med samverkan är flera. Insatser av stödjande och kompetenshöjande natur kommer till störte nytta. Möjligheterna att dra lärdom av gjorda erfarenheter ökar. Samverkan i frågor avseende upphandling av syslem, utrustning och tjänster på ADB-området bör kunna leda UU kostnadsminskningar. Likaså bör samverkan i form av gemensamma krav på standarder och normer för ADB-utrustning och i andra avseenden på sikt ge ekonomiska vinster.

Ytterligare ett område där fördelar kan stå att vinna är utbildning. Användning av ADB-syslem och de förändringar som sådan användning för med sig skapar stora behov av såväl grundläggande som mer specialiserad utbildning. Möjligheter till samverkan på detta område bör därför övervägas.

Jag avser därför all återkomma till regeringen med ett uppdrag UU statskontoret att i samverkan med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet utreda förutsättningarna för en ökad samverkan meUan primärkommuner, landsting och stat på informationsteknologins och den administrativa utvecklingens område. Utredningsarbetet skall i första hand inriktas på all belysa inom vilka områden det finns behov av och fördelar med en ökad samverkan. Åven möjligheterna till samverkan med verksamheter utanför den offentliga sektorn bör belysas. Del bör även övervägas i vilka former en ökad samverkan kan ske. En utgångspunkt bör därvid självfallet vara all de närmare formerna för samverkan måste grundas på en överenskommelse mellan de berörda parterna. Jag räknar med all ett sådant arbete kan leda Ull besparingar. Några särskilda medel för delta har inte beräknats.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

7.2 Försök i vissa regioner

Min bedömning: Regionala försök med samverkan mellan offentliga organ kring serviceutvecklingen och användningen av informationsteknologi bör uppmärksammas.

Skälen för min bedömning: Erfarenheterna i näringslivet och förvaltning- Prop. 1987/88:95 en visar allmänt att försöksanvändning i tidiga skeden, demonstrationsan- Bilaga 1 läggningar och provverksamhet är av stor betydelse för alt nya användare skall kunna bedöma och ta till sig nya ADB-lösningar. Sådana försök och demonstraUoner bör ses som komplement till utredningar och mer formella investeringsunderlag.

Utvecklingen och införandet av ADB-system kommer att kräva betydande resurser. ADB-systemen kommer att spridas till en allt störte gmpp med användare, samtidigt som de blir mer komplicerade. De gmndläggande administrativa rutinerna är redan utvecklade. Här finns erfarenheter. De administrativa system som står på tur för de kommande 5-7 åren avser UU övervägande del handläggarstöd, beslutsstöd, intern- och externkom-munikalion, uppföljning,, service till medborgare m. m. På dessa områden behövs fler erfarenheter.

Jag har erfarit alt i olika regioner i landet har initiativ tagils till värdefull UtveckHng, ofta med okonventionella och många gånger lovande ansatser. I det följande skall jag lämna en redogörelse för ett par sådana projekt.

Sedan 1985 har försöksverksamhet inom landskapsinformationsområdet bedrivits i Nortbottens län. Länels kommuner, länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen. Satellitbild AB öch lantmäteriet bildade då en gemensam land-skapsinformaUonscentral. Där bedrivs bl. a. utveckUngsarbete för alt bygga upp en regional informalionsmodell för beslul i de markanvändningsfrågor som handläggs inom länsstyrelsens enheter, skogsvårdsstyrelsen och kommuner. Program- och metodutveckling för samutnyttjande av olika myndigheters dalabaser sker också.

Sedan år 1986 har ett projekt som gäller informationsförsöijning bedrivits i Västernortlands län. Syftet med projektverksamheten är att förslärka samverkan mellan länsorganen samt försörja kommuner och medborgare med samhällsinformation.

Vid länsstyrelsen har databaser byggts upp bl. a. för miljödata och

näringslivsinformation. Vidare har länsstyrelsen ett servicekontor i Ange

kommun. Syftet är atl ge information om länsstyrelsens samlade verksam-

. het till kommunen och aUmänhelen. Detta innebär atl uppbyggnaden av ett

regionalt informationsnät har påbörjats.

Härnösands kommun och Västernortlands läns landsting har ingått bland de offentliga organ som gjort speciella servicesatsningar. Länsarbetsnämnden och försäkringskassan i Härnösand har arbetat med servicefrågorna inom ramen för de satsningar som gjorts inom arbetsmarknads-och riksförsäkringsverken, vUka också ingår bland de myndighetei- som valls ut som intensivmyndigheter.

Ett samarbete kring gemensamma utvecklingsfrågor har också inletts mellan de offentliga organen i Härnösandsområdet. Som ett led i detta samarbete planeras ett gemensamt projekt Medborgare-Information-Service inom offentlig sektor (MISO). Projektet syftar till att pröva hur användning av informationsteknologi kan bidra till bättre tillgänglighet och kvalitet på den offentliga sektorns service till medborgarna.

EnHgl vad jag erfarit har fömtom kommunen och landstinget samtliga
störte regionala statliga myndigheter i länet förklarat sig beredda atl stödja 56

och medverka i de satsningar på serviceförbättringar genom användning av Prop. 1987/88:95 informationsteknologi som planeras i MISO-projektel i Västernortlands Bilaga 1 län. Stöd ges också av Svenska kommunförbundet och Kommun-Data AB liksom av statskontoret och televerket.

Jag finner det angeläget atl uppmärksamma delta förnyelsearbete eftersom del utgår från en helhetssyn på medborgarnas behov av service och sker i samverkan mellan de olika organen inom offentlig sektor. Projektet bör enligt min bedömning kunna ge erfarenheter av allmänt intresse för del fortsalla förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn. Länsstyrelsen i Västernorrlands län bör därför få särskilda medel för viss utredningsverksamhet, samt för utvärdering och dokumentaUon av erfarenheter. Medlen bör fördelas mellan insatser i de projekt jag nu nämnt. Medel från anslaget C 8. Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder, under trettonde huvudtiteln, bör tas i anspråk för detta.

Jag vill i delta sammanhang erinra om atl Statskonsult AB på regeringens uppdrag har utrett fömtsättningarna för att bygga upp ett regionaU leknikstödcentmm i Sundsvall. Statskonsult AB och DAFA Data AB har därefter etablerat sig i Sundsvall för atl kunna ge regionen utvecklings- och driftstöd. Enligt min bedömning bör verksamheten i Sundsvall kunna utvecklas vidare, inte minst med hänsyn till alt det finns stora och ADB-intensiva myndigheter i regionen. Det kan bl. a. gälla utveckling av informationssystem för myndigheter i Sundsvallsområdet, men även för regionala organ i övriga delar av landet. Det kan också gälla utveckling av programvara för bmk i bl. a. småskalig miljö.

Ett annat led i all stödja utvecklingen i Sundsvallsområdet är regeringens förslag i budgetpropositionen (1987/88:100, bilaga 10) atl lokalisera en systemvetenskaplig linje till högskolan i Sundsvall/Härnösand. Utbildningen inleds frän och med hösten 1988. Därmed har regionen erhållit ett kvalitativt stöd till den omfattande dalaverksamheten i Sundsvall och i länet i övrigt.

I Jämtlands län diskuteras utvecklingsarbete av en delvis annan karaktär än det i Västernortlands län. Exempelvis har landstinget och televerket i Jämtland tagit iniUativ till atl förbereda en kommunikationslösning i länet som genom insatser från bl. a. televerket skulle knyta samman landstinget, kommuner, statliga myndigheter och småföretag i ett digitaliserat kommunikationsnät. Det avses öppna möjligheter till olika typer av tjänster och samverkan. Inom regeringskansliet pågår ett utredningsarbete, som syftar Ull alt främja utvecklingen i Östersund. Jag har erfarit all länsstyrelsen avser all bedriva visst utredningsarbete i anslutning till det initiativ som tagits i länet samt dokumentera erfarenheterna.

Mol denna bakgrund anser jag all del är värdefullt för utvecklingen inom statsförvaltningen och inom den offentliga sektorn i övrigt atl vissa typer av försök med nya ADB- eller kommunikationssystem genomförs i skUda regioner. Den typ av försök i den offentliga sektorn som jag har i åtanke gäller bl. a.: - försök med nya ADB- och kommunikationssystem i offenUig sektor som

bygger på samarbetslösningar mellan slalen, kommuner och landsUng

och som ger bättre kontakter mellan medborgarna och berörda myndig- 57

heter.

- försök med nya former av användarstyrt utvecklingsarbete som bygger Prop. 1987/88:95 på t.ex. speciell kompetensutveckling, särskild form av personalinfly- Bilaga 1 lande, särskild typ av arbetsorganisation eller medverkan från medborgare. För andra typer av försök med nya system kan det framöver bli

aktuellt atl välja andra län som intensivregioner.

8 Forskning och utveckling för att främja användning av informationsteknologiska system i offentlig verksamhet

8.1 Inledning

I propositionen om forskning (prop. 1986/87:80, FiU 26, rskr. 283) redovisade jag vissa planerade statliga forskningsinsatser för att främja användning av informationsteknologi mot bakgrund av alt jag inom regeringen har ett särskilt samordningsansvar för långsikliga och övergripande datafrågor.

Dessa insatser skulle ingå i del nationella program på informationslekno-logiområdel som föreslogs i propositionen om forskning (prop. 1986/87:80, NU33, rskr. 292) och i propositionen om näringspoliUk inför 1990-talet (prop. 1986/87:74, NU30, rskr. 271).

Enligt proposiUonen om forskning, bilaga 10, avsnitt5.2, omfattar programmet insatser inom tre huvudområden:

(1) del nationella mikroelektronikprogrammel som påbörjades år 1984 och som fullföljs samt avslutas under perioden 1987/88-1989/90,

(2) ett tekniskt-induslriellt informaUonsleknologiprogram på framförallt systemtekniknivån som initieras under perioden 1987/88-1989/90. Det omfattar insatser i fråga om

- grundläggande forskning och forskarutbildning

- målinriktad forskning

- industriell utveckling,

(3) insatser för atl främja en god användning av informalionsleknologiska
syslem i enlighet med de riktlinjer som statsmakterna beslutat om
enligt propositionen om datapolitik (prop. 1984/85:220, FiU 1985/86:5,
rskr. 88).

Begreppet informationsteknologins användning kan sägas omfatta:

- utveckling, införande och användning av system för överföring och behandling av information (i form av tal, dala, text och bild) i privata och offentliga verksamheter. Dessa system bygger på informationsteknologi,

- organisatoriska, personella samt samhälleliga förutsättningar för denna användning och de effekter som kan uppkomma av användningen. Dessa är hänförbara till en rad icke-tekniska frågor såsom t. ex. sysselsättning, arbetsförhållanden, sårbarhet, integritet, kultur, demokrati,

jämlikhet, regional utjämning, effektivitet och flexibilitet. 58

Det under budgetåret 1987/88 igångsatta tekniskt-industriella informa-tionsteknologiprogrammel har sin tyngdpunkt på all främja den industriella utvecklingen i Sverige, främst inom informalionsteknologibranschen. En beskrivning av detta program har som tidigare nämnts fogats Ull protokollet i detta ärende som bilaga 1:3.

Den StaUiga särskilda insatsen i det nationella mikroelektronikprogrammet uppgår som tidigare beslutats till ca 550milj. kr. Därtill kommer särskilda insatser från näringsUvet på ca 150milj. kr. för industriella utvecklingsprojekt. Grunden för programmet lades i propositionen om ett nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr. 130).

För det tekniskt-industriella informalionsleknologiprogrammet planerades i propositionen om näringspoliUk inför 1990-talet att den särskilda statliga insatsen skulle bli ca 600 milj. kr., varav 465 milj. kr. för industriella utvecklingsprojekt. Denna senare del skall motsvaras av minst Hka stora Ullskott till projekten från näringslivet. De staUiga insatserna finansieras Ull största delen med befinUiga medel från främst styrelsen för teknisk utveckling (STU), televerket, universitets- och högskoleämbetet saml inom försvarsanslagel. Därutöver föreslogs särskilda statliga medel i propositionen om forskning saml i proposiUonen om näringspolitik inför 1990-lalet. I den förra förordade chefen för industridepartementet ökade insatser för målinriktad forskning på totalt 84,5 milj. kr. saml chefen för utbildningsdepartementet ökade insatser för gmndforskning m. m. på totalt 36,1 milj. kr, för budgetåret 1987/88-1989/90,1 den senare förordade chefen för induslridepartemenletel totalt 90 milj, kr, för industriell utveckling för samma period.

För det tredje huvudområdet har hitUlls genom förslag i propositionen om forskning anvisats fem milj, kr, till humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet för forskning rörande förutsättningar för och konsekvenser av informationsteknologins användning.

I propositionen om forskning angav jag som min avsikt atl på basis av bl. a. erfarenheter från det första året av det tekniskt-industriella informationsteknologiprogrammet återkomma Ull regeringen med en särskild och samlad redovisning av dessa erfarenheter samt av olika insatser för atl främja en god användning av informationsteknologi, dvs. det tredje huvudområdet i det nationella informalionsteknologiprogrammet.

Jag räknar med all lämna denna redovisning Ull regeringen under budgetåret 1988/89, sedan det första året förflutit.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

8.2 Ökad satsning på forskning och utveckling för användning av informationsteknologi i offentlig verksamhet

Min bedömning: Målinriktad forskning och utveckling för att främja en god användning av informationsteknologi i offentlig verksamhet bör stimuleras.

Skälen för min bedömning: Användning av informationsteknologi berör

många verksamhetsområden och samhäUsfrågor. Detta har medfört att Prop. 1987/88:95

statligt finansierad forskning och utveckling avseende sådan användning Bilaga 1

bedrivs av flera organ och med olika inriktning. Detta är positivt men

medför också att det inte finns en samlad bild av de angelägna behoven,

vilket arbete som pågår samt i vilken utsträckning behoven tillgodoses.

Spridningen av forsknings- och utvecklingsresultat har bl. a. därför varit

Hlen.

Bristande överblick, oklara behov av forskning och utveckling samt liten spridning av resultat påverkar myndigheterna i den offentliga sektorn. De få inte full nytta av de satsningar som görs och har svårt att förmedla sina problem och behov till de forskningsstödjande organen. Jag har också uppfattat att myndigheterna kan förbättra sin kompetens i att ställa krav i dessa avseenden.

De statliga myndigheterna kommer atl ställas inför större krav på att öka effektiviteten i resursutnyttjandet, att förbättra kvaliteten i de tjänster som tillhandahålls medborgarna, att förbättra beslutsprocesserna samt alt ge möjligheter till ökad arbetstillfredsställelse för de anställda. I propositionen om forskning har jag bedömt alt användning av informationsteknologi kan ge långtgående effektivitetsförbältringar.

Statsförvaltningen har därför anledning att ägna ökad kraft åt målinriktad forskning om och mer framtidsbetonad utveckling av användningen av informationsteknologi. Även kommuner och landsting har motsvarande behov av all effekUvera sin verksamhet. Av kompetens- och resursmässiga skäl bör därför stat, kommun och landsting så långt möjligt samverka i det arbete som behöver utföras. Därmed kan den offentliga sektom bättre utnyttja resultaten från forskning och utveckling. Befintliga medel, som satsas på delta, används på ett effektivare sätt.

Syftet med den verksamhet jag nu föreslår är att främja en god användning av informationsteknologi i offentlig verksamhet i enlighet med de av riksdag och regering beslutade datapolitiska riktlinjerna och alt stärka kompetensen i dessa frågor inom offentlig sektor.

Arbetet bör bestå i att verka för samarbete mellan olika berörda organ i pågående och planerad målinriktad forskning och utveckling samt att bedöma behovet av kompletterande åtgärder och eventueUt la initiativ till och stödja dessa åtgärder. Viktigt är också att verka för att kunskaper och erfarenheter från sådant arbete sprids inom den offentliga sektorn och till andra berörda.

Verksamheten bör ingå som en del av det tredje huvudområdet i det nationella informationsleknologiprogrammet. Den bör omfatta en treårsperiod, 1989/90-1991/92,

Jag övergår nu till att redogöra för den beredningsprocess som behövs för atl få till stånd den verksamhet jag nu beskrivit, I denna process ingår

— att initiera en ökad samverkan mellan statliga, kommunala och landstingskommunala organ,

— atl beskriva pågående och planerad målinriktad forskning och utveckling samt behovet av kompletterande åtgärder,

— atl klarlägga omfattningen av den nya verksamhet som behöver bedrivas saml behov av och möjligheter till finansiering, 60

— att i samverkan mellan berörda intressenter påbörja initiering av måHn- Prop. 1987/88:95
riktad forskning och utveckling. Bilaga 1

- alt föreslå hur den fortsatta verksamheten bör bedrivas och organiseras
i en form som känna naturlig och önskvärd för medverkande intressen
ter.

Jag räknar med alt särskiU angelägen målinriktad forskning eller utveckling bör kunna finansieras gemensamt av oHka intressenter.

TUls vidare bör gälla all varje intressent inom ramen för befintliga medel tUlskjuter medel efter eget goltfmnande Ull de åtgärder som särskilt bör finansieras. Del medför att de som medverkar bör ägna stor uppmärksamhet åt att idenUfiera sådana behov av målinriktad forskning eller utveckling som kan få en bred uppslutning och acceptans samt där flera intressenter ser ett värde i att gemensamt finansiera åtgärderna.

I det lekniskt-industrieUa informationsteknologiprogrammet gäUer normall alt målinriktad forskning finansieras av de som beställer den. I fråga om industriell utveckling, riktad mol kontraklerade förelag, är den statliga finansieringen begränsad till en insats på högst 50%. Berörda förelag förutsätts tillskjuta minst 50% av projektkostnadema.

Min bedömning är atl liknande regler skall kunna gälla lUls vidare även för målinriktad forskning och utveckling som bör finansieras i den nya verksamheten.

Även om arbetet under budgetåret 1988/89 kommer alt koncentreras på atl kartlägga pågående och planerad forskning och utveckling samt att precisera behov av kompletterande åtgärder, är det angeläget att berörda intressenter snabbt kan komma igång med samverkan och stöd till angelägen målinriktad forskning och utveckling. Det ger dem erfarenhet av en sådan samverkan. Jag har erfarit att vissa statliga organ, som stödjer forskning och utveckling, uttryckt sitt intresse för att inom ramen för befintliga medel kunna ge stöd till gemensamma projekt, fömtsatt att dessa projekt har en inriktning och utformning som ligger i linje med respekUve organs uppgift. Det gäller arbetsmiljöfonden, statskontoret, sUflelsen Stalshälsan, STU, televerket och överbefälhavaren.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om att ombilda det melodråd, som enligt beslut av statsmakterna inrättats vid statskontoret (prop. 1980/81: 101, FiU 17, rskr. 182, regeringens skrivelse 1981-06-11 UU statskontoret), till ett utvecklingsråd med uppdrag atl självständigt bereda ovannämnda forsknings- och utvecklingsfrågor. Rådet inrättas alltså inte som ett permanent organ. Omvandlingen innebär vidare att del nuvarande metodrådel upphör.

Beredningen bör ske i samverkan mellan statliga forsknings- och ulveck-lingsslödjande myndigheter såsom arbetsmiljöfonden, delegationen för industriell utveckling inom informaUonsteknologiområdet, forskningsrådsnämnden, STU, televerket, UHÄ samt överbefälhavaren. Vidare bör samverkan ske med kommuner, landsting, fackliga organisationer och andra berörda.

Medel för sekretariatsfunktioner bör tas i anspråk från C8. Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder, under trettonde huvudtiteln.

Utvecklingsrådet bör redovisa resultatet av beredningsarbetet senast 61

den 31 mars 1989. Därefter bör regeringen la ställning till formerna för den fortsatta verksamheten.

9 Statskontorets anslag för 1988/89

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Mitt förslag: För budgetåret 1988/89 anvisas statskontoret ett ramanslag av 74401 000 kr.

I årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, bU. 15) föreslås - i avvaktan på en särskild proposition i ämnet — atl ett oförändrat ramanslag av 70282000kr. beräknas under anslagsmbriken Bl. Statskontoret under trettonde huvudUteln.

Statskontoret: Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationalisering, administrativ utveckling och ADB i den civila delen av statsförvaltningen samt ansvarig för anskaffning av ADB-utmstning. Följande programindelning gäller.

1. Ralionaliseringsutredningar

2. EffekUvitetsstödjande verksamhet

. 3. Anskaffning och förvaltning av ADB-utmstning. Statskontoret föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande,

1. Statskontorets roU som ett stabsorgan åt regeringen bör utvecklas ge
nom ett förstärkt samspel med regeringskansliet i arbetet med att för
ändra den statliga förvaltningen,

2. Huvudförslag budgetåret 1988/89 70550000kr. exkl. pris- och löneomräkning. Utgiftsminskningen, som följer ett treårigt huvudförslag, uppgår budgetåret 1988/89 till 1 % och följande två budgetår till 2% per år.

3. Ersättningen för vissa produkter och tjänster bör sättas Ull 2000000kr.

4. Eventuella merinkomsler på anslagsposten Ersättning för vissa produkter och tjänster får användas främst för kompetensutveckling av personalen.

5. Verksamheten under programmet Rationaliseringsutredningar utgår liksom hitUlls från utredningsuppdrag som lämnas främst av regeringen och kommittéer. Vidare ingår utredningar som verket i sin egenskap av stabsmyndighet bedriver i ett nära samspel med regeringskansliet och som ett led i förändringen av den statliga förvaltningen.

6. Inom programmet Effektivitelsslödjande verksamhet kommer stor vikt atl ges åt alt föra ut färdig metodik Ull myndigheter. Både generell förvallningsmetodik och teknikslöd Ull effektiv informationsanvändning kommer att utvecklas. Ett program för kvalificerad ADB-service bl. a. innefattande ett konkret stöd Ull utnyttjandet av basdalorkoncep-tet skall utvecklas. Vidare skall ges stöd till myndigheters arbete med en delvis förändrad budgetmelodik.

7. Inom programmet Anskaffning och förvaltning av ADB-ulruslning skall statskontoret verka för all myndigheter skall få ett väsentligt störte eget ansvar för finansiering av och beslut i ADB-upphandlingar samt för all effektivisera upphandlingsprocessen.

Skälen för mitt förslag: Statskontorets roll vid anskaffning och förvaltning av ADB-utmstning kommer, enligt med vad jag tidigare anfört, all förändras. Myndigheterna får bl. a. ett ökat ansvar för anskaffning av utrustning och statskontoret får i störte utsträckning en rådgivande roll.

Statskontoret bör därvid ha en aktiv roll när del gäller atl följa internationell och europeisk standardisering. Statskontoret skall vidare tidigt uppmärksamma regeringen på ADB-ulmslningar av strategisk betydelse.

Sammanlagt innebär statskontorets förändrade roll alt kraven på statskontorets kompelens alltjämt är höga, men atl mer uppmärksamhet måste ägnas ål fortlöpande kontakter med de myndigheter som planerar och genomför ADB-investeringar. Förändringarna får också effekter på statskontorets raUonaliserings- och metodutveckUngsarbete.

De förslag Ull delegering av upphandlingsärenden jag lämnat kommer att minska antalet upphandlingsärenden. Statskontoret bör successivt anpassa sig till den nya situationen genom en anpassning av kostnadsnivån. Jag räknar med att statskontorels anskaffningsverksamhel tills vidare skall finansieras på samma sätt som för närvarande, dvs. med avgifter.

Jag har i enlighet med statskontorets förslag räknat med planenlig real minskning av utgifterna med 1% för budgetåret 1988/89, 2% budgetåret 1989/90 och 2% 1990/91.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av programsammanställningen nedan.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Trettonde huvudtiteln

B. Statlig rationalisering och revision, statistik m. m.

B 1. Statskontoret

1986/87 Utgift 1987/88 Anslag 1988/89 Förslag (1000-tal kr.)

74 213000 70282000 74401000

Program	1986/87	1987/88	1988/89
	Utgift	Budget	Föredraganden
Rationaliserings-	43953	40802	43095
utredningar
Effektivitelsslödjande verksamhet	32904	32480	34306
Anskaffning och för-	13 340	11737	12581
valtning av ADB-ut-
rustning
Summa kostnader	90197	85019	89982
Avgår:
Ersättning för an-
skaffning och för-
valtning av ADB-
utrustning	13 340	11737	12581
Ersättning för
vissa produkter
och tjänster	2644	3000	3000
Nettoutgift	74213	70282	74401

10 Anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Mitt förslag: För budgetåret 1988/89 anvisas till Anskaffning av ADB-ulruslning ett reservationsanslag av 444 600 000 kr.

I årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 15) föreslås - i avvaktan på en särskild proposition i ämnet - all ett oförändrat reservationsanslag av 372500000kr. beräknas under anslagsrubriken B2. Anskaffning av ADB-utrustning, under trettonde huvudtiteln.

Statskontoret: I del följande redovisas en sammanställning över myndigheternas respektive statskontorets bedömningar av investeringsbehoven för budgetåret 1988/89.

Totala investeringsbehov av ADB-utrustning 1988/89, milj. kr.

Huvudtitel		Myndigheterna	Statskontoret
II	Justitie	98,3	69,3
III	Utrikes	2,7	2,6
IV	Försvar	2,0	2,0
v	Social	102,9	93,1
VI	Kommunikation	92,7	90,0
vn	Finans	203,3	147,8
VIII	Utbildning	47,7	18,9
IX	Jordbruk	11,0	11,0
X	Arbetsmarknad	54,0	' 54,0
XI	Bostad	5,1	4,5
XII	Industri	8,3	7,1
XIII	Civil	47,5	39,7
XIV	Miljö- och energi	" 2,2	1,4
Summa (hyra -I- köp) — därav hyra Summa köp		677,7	541,4 -1,4 540,0

Myndigheterna har till statskontoret anmält behov av ADB-utrustning till ett sammanlagt värde av 677,7 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Motsvarande anskaffningsbehov för innevarande budgetår var 737 milj. kr.

Statskontoret beräknar anskaffningsbehovet Ull ca 541,4 milj. kr. eller 20% lägre än myndigheternas anspråk. Härav avser ca 324,7 milj. kr. (60%) sådana anskaffningar som enligt en strikt Ullämpning av regeringens riktlinjer för prioritering bör tillgodoses i första hand (prioritet 1). Härtill kommer anskaffningsbehov till ett värde av ca 216,7 milj. kr. (40%) som statskontoret anser också bör läggas till gmnd för medelsberäkningen på anslaget för 1988/89 (prioritet 2).

Av del totalt beräknade anskaffningsbehovet under 1988/89 avser ca 97 milj. kr. (18%) ersättningar och 105 milj. kr. (19%) kompletteringar av befintlig ADB-utrustning. Ca 38 milj. kr. (7%) avser anskaffningar som är direkt beroende av beslut av regeringen eller riksdagen om införande eller utbyggnad av ADB-syslem för viss verksamhet. Ca 302 milj. kr. (56%) avser anskaffningar som syftar till rationaliseringar och besparingar i myndigheternas verksamhet.

Huvuddelen av nyutveckling av ADB-stöd ryms inom de sistnämnda två Prop. 1987/88:95 kategorierna, medan de två förstnämnda (ersättningar och komplettering- Bilaga 1 ar) väsentligen avser underhåll av befintlig ADB-verksamhet. I pågående och planerad nyutveckling ingår ett stort antal tillämpningar som bygger på användning av småskalig ADB-teknik.

Bland större anskaffningsbehov som är medräknade i underlaget märks ersättnings-, kompletterings- eller nyanskaffningar för polisväsendet, domstolsväsendet, kriminalvårdsverket, den allmänna försäkringen, vägväsendet, byggnadsstyrelsen, skatleadministralionen, vissa högskoleregioner, skogsstyrelsen, arbetsmarknadsverket, AMU-myndigheten, länsstyrelserna och statistiska centralbyrån.

Av del anskaffningsbehov som statskontoret beräknat för 1988/89 avser ca 540,0 milj. kr: köp av utrustning och ca 1,4 milj. kr. värdet av den utrustning som planeras alt hyras.

De anmälda investeringsbehoven för budgetåret 1987/88 är större än tillgängliga medel på anslaget under delta år. Finansieringen under 1987/88 förutsätter statskontoret emellertid kan klaras genom att vissa installationer och betalningar till ett värde av ca 44 milj. kr. förskjuts till och belastar anslaget under 1988/89. Någon behållning på själva anslaget redovisas följaktligen inte vid ingången av 1988/89, däremot på de ramar som för 1987/88 avsatts för statistiska centralbyrån och centrala studiestödsnämnden.

Erfarenhetsmässigt inträffar förskjutningar av leveranser och betalningar, vilket leder till att medelsförbrukningen på anslaget blir lägre än preliminärt beräknat. För budgetåret 1988/89 beräknar statskontoret dessa förskjutningar till 134,0 milj. kr. (23%). Medelsbehovel för köp av utrustning reduceras därigenom till 450,0 milj. kr. (540,0 -I- 44,0 - 134,0).

Den tidigare medgivna medelsramen fr. o.m. 1987/88 för planerade ADB-investeringar vid statistiska centralbyrån behöver inle ökas under 1988/89. För centrala sludiestödsnämnden behöver medelsramen som räknas fr. o. m. 1987/88 ökas med 4,0 milj. kr. utöver tidigare medgivet belopp för atl investeringsbehoven under 1988/89 skall kunna tillgodoses.

Anskaffning av ADB-utrustning medför många gånger långa leveranstider. Under budgetåret 1988/89 förutses beställningar ske även av en stor del av den utrustning som planeras bli installerad under 1989/90. Av de bemyndiganden för beställningar som riksdagen tidigare lämnat återstår ca 441 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1987/88. Köpvärdet för den ytterligare utrustning som beräknas bli beställd för installation under 1987/88, 1988/89 och 1989/90 uppgår till sammanlagt drygt 940 milj. kr. Ett kompletterande bemyndigande på 500 milj. kr. behövs därför.

Statskontoret erinrar om, alt verket i sitt remissyttrande 1987-06-01 över
vissa delar av lantmäteriverkets (LMV) fördjupade anslagsframställning
för budgetåren 1988/89-1990/91 förordat, atl en ändrad rollfördelning
myndighet/statskontorét vid anskaffning av ADB-ulruslning bör prövas för
LMV inom ramen för pågående försöksverksamhet med treåriga biidget-
ramar. Statskontoret har därvid också föreslagit, all invesleringsmedlen
för LMV:s ADB-utrustning anvisas under LMV:s egna anslag. I kon
sekvens härmed har medel för ADB-ulruslning vid LMV inte medräknats 65
på statskontorets reservationsanslag fr. o. m. budgetåret 1988/89.

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 95

Skälen för mitt förslag: Statskontorets anslagsberäkning överensstäm- Prop. 1987/88:95
mer i allt väsentligt med mitt förslag. Bilaga 1

Jag vill erinra om att chefen för socialdepartementet för riksförsäkringsverket i budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88. bil. 7, s. 23) beräknat att kostnader för ADB-driflen kommer alt öka med cirka 14 milj. kr. Investeringarna avser utbyte av förslitna terminaler och ett höghastighelsnätverk i Sundsvall.

I samråd med chefen för finansdepartementet har jag beräknat ytterligare 4,5 milj. kr. för ADB-ulruslning vid tullverket.

Jag har med hänsyn till mitt förslag tidigare om finansiering och upphandling av ADB-ulruslning för forskning- och utveckling inom högskolesektorn samt med anledning av utbildningsministerns förslag senare idag inle beräknat medel på anslaget för ADB-ulruslning till universitetsdalacenlralernä.

Jag är inte nu beredd atl föreslå en förändring som innebär att lantmäteriverket anvisas medel för ADB-ulruslning på egna anslag. Jag har i denna fråga samrålt med chefen för bostadsdepartementet.

Jag har inte beräknat medel för datorutrustning till statens arbetsmarknadsnämnd.

Jag har under anslaget för 1988/89 beräknat 5 milj. kr. för teknikupphandling av programvaror till småskalig ADB-miljö enligt tidigare redovisade riktlinjer. Jag vill i delta sammanhang understryka all behovsidentifiering och upphandlingen skall bedrivas i samråd med berörd fackansvarig myndighet.

Jag beräknar anslagsbehovet totalt för budgetåret 1988/89 till 444600000 kr. Riksdagens bemyndigande bör därutöver inhämtas all beställa ADB-ulruslning Ull ett värde av 490 milj. kr. utöver tidigare lähinade bemyndiganden.

11 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

1. alt till statskontoret för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag av 74401 000 kr. (avsnitt 9),

2. att till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 444 600000 kr. (avsnitt 10),

3. alt medge all datorutrustning beställs - utöver tidigare medgivet belopp - till ett värde av högst 490000000 kr. (avsnitt 10).

Jag hemställer vidare all regeringen bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag i övrigt har anfört, ■

Remissinstanserna i fråga om utdrag ur statskontorets Prop, 1987/88:95

anslagsframställning 1988/89 och statskontorets PM • Bilaga 1:1

1987-06-04 Utveckling av statskontorets roll i ADB-upphandling

Efter remiss har yttranden avgetls av domstolsverket, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, datainspektionen, försvarels materielverk, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen, postverket, irafiksäkerhetsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, riksskatteverket, riksantikvarieämbetet, universitets- och högskoleämbetet, ulmslningsnämnden för universitet och högskolor, lanlbmksstyrelsen, skogsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, bostadsstyrelsen, statens lantmäteriverk, statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, paleni-och registreringsverket, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, statens löne- och pensionsverk, slalenj institut för personalutveckling, länsstyrelsernas organisalionsnämnd, länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Norrbottens län. Tjänstemännens centralorganisation och Landsorganisationen i Sverige,

Remissinstanserna i fråga om Arbetsplan för pp- 1987/88:95

samrådsgruppen för'samhällets säkerhet inom Bilaga i: 2

dataområdet (SAMS)

Efter remiss har yttranden avgetls av domstolsverket, socialstyrelsen, postverket, televerket, vägverket, trafiksäkerhetsverket, riksskatteverket, universitets- och högskoleämbetet, lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, styrelsen för teknisk utveckling, riksrevisionsverkel, statskontoret, statistiska centralbyrån, statens arbetsgivarverk och statens institut för personalutveckling.

PM 1988-02-15 Prop, 1987/88:95

Bilaga 1:3 Det tekniskt-industriella informationsteknologiprogrammet

Statsmakterna har beslutat (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271) om ett nationellt informalionsteknologiprogram, IT-programmel, som under de närmaste åren skall verka för atl vidmakthålla och stärka den informalionsleknologiska kompetensen i Sverige och härigenom minska vårt beroende av omvärlden på detta område samt främja en god användning av informationsteknologin.

Från och med budgetåret 1987/88 har tekniskt-industriella åtgärder på framförallt systemtekniknivån inom IT-programmel börjat initieras.

Del tekniskt-industriella IT-programmet bör ses i samband med det nationella mikroelektronikprogrammel (NMP) som började budgetåret 1983/84 och som kommer alt i huvudsak avslulas under budgetåret 1987/88. NMP har i stor utsträckning berört konstruktions- och tillverkningsteknik för integrerade kretsar.

Del tekniskt-industriella IT-programmet avser däremot systemtillämpningar, både maskinvara och programvara. Närmare bestämt har det gjorts en avgränsning, när del gäller programmets utvecklingsdel (IT4), till dator-, styr- och kommunikationssystem samt dessas basteknologier och därvidlag till såväl teknik-, metod- eller resursutveckling som specifika tillämpningar och förberedelser för kommersiell produktutveckling på medellång sikt.

Häri ligger industriella tillämpningar av avancerad IT, t. ex. inom verkstads- och processindustrierna. Till grundteknikerna hör bl. a. utveckling av kretsar som motiveras av nya behov t. ex. på höghastighets- och optro-nikområdena.

Del tekniskt-industriella IT-programmel består av tre satsningar:

- ökat slöd åt den grundläggande forskningen på områden som har betydelse för informationsteknologin och dess tillämpningar (IT2),

- ökat stöd till målinriktad forskning inom informationsteknologiområdet. Dessa insatser planeras av STU och genomförs inom ramprogram eller som enskilda forskningsprojekt vid högskolor eller forskningsinstitut (IT3),

- utveckling av IT-syslem, -metoder m. m. i projekt som finansieras och drivs gemensamt av statliga myndigheter och privata företag (IT4). Den statliga finansieringen, 495 milj. kr., utgör en bas för 1T4 och den skall kompletteras med ett minst lika stort tillskott till utvecklingsprojekten från företagen. Ansvar för planering och genomförande av utvecklingsprojekten vilar på en särskilt inrättad delegation för industriell utveckling inom informationsteknologiområdet (IT-delegationen).

I det följande beskrivs huvuddragen i IT4 och dess ledningsorgan, IT-delegationen. Verksamheten inleddes under hösten 1987.

Utvecklingsdelen IT4 skall sammansättas av ett antal utvecklingspro
jekt som samfinansieras av staten och privata förelag. Det innebär atl man
inte ansöker om projektmedel från IT4 ulan snarare att statliga parter
(försvarets materielverk, televerket och styrelsen för teknisk utveckling)
och enskilda förelag kommer överens om gemensamma utvecklingspro- 69

jekt. Om projekten passar in i en nalionell utvecklingsstrategi kan den Prop. 1987/88:95 statliga delen av finansieringen ske av medel från IT 4. Regeln är att den Bilaga 1: 3 statliga finansieringen får vara högst hälften av den totala kostnaden för ett utvecklingsprojekt.

Alt definiera vilka informalionsleknologiska teknikområden som bör utvecklas genom satsningar inom IT4 och hur detta bör ske - genom metodutveckling, tillämpningsprojekt, utveckling av maskin- eller programvara - är en uppgift för IT-delegationen. Delegationen består f. n. av tio ledamöter, hälften från den statliga sidan och hälften från näringslivssidan. De representerar bl.a. de myndigheter som disponerar medel i IT4 och företag som har förklarat sig beredda till ett omfattande och varaktigt engagemang i lT4:s projektverksamhet. Dellagande i projekt är dock öppet för varje företag om villkoren i övrigt är uppfyllda. Vissa artangemang vidtas för all underlätta utflödet av information om verksamheten i IT 4 och inflödet av uppslag till projekt.

Atl ta initiativ till utvecklingsprojekt hör till IT-delegalionens uppgifter, men projekt kan också initieras från andra håll. Avgörande är atl ett avtalsutkast arbetas fram som, förutom att det tillgodoser parternas intressen och utvecklingsbehov vad gäller informationsteknologi, dels uppfyller villkoren för statlig finansiering genom IT4, dels bidrar till den kompelens-uppbyggnad på strategiska områden som är IT-programmels syfte. IT-delegationen skall godkänna ett projektavtal som villkor för finansiering med medel från IT4. Prövningen skall avse projektels inriktning på strategiskt viktiga kunskapsområden. IT-delegationen verkar således dels genom sina iniliativmöjligheler, dels genom sill godkännande av avtal för all de strategiska intentionerna med IT-programmet skall förverkligas.

På den statliga sidan skall projektavtalen tecknas av PRIM, programrådet för industriell utveckling inom mikroelektroniken. PRIM svarar bl. a. för alt villkoren för statlig finansiering är uppfyllda i projektavtalet.

Verksamheten i IT4 skall inriktas enligt en strategisk plan, mot vilken de enskilda projekten skall motiveras. Både formuleringen av planen och sättet atl genomföra den skall underkastas en oberoende, parallell utvärdering. Avsikten är alt få synpunkter på hur effektivt de insalta resurserna verkligen används på områden som passar in i det föränderliga internationella mönstret för forskning och utveckling och hur ändamålsenligt pengarna, liden och de personella resurserna används för att bygga upp kompetens på för landet angelägna teknikområden.

IT-delegationen har inrättat ett kansli och ett arbetsutskott. Här sker merparten av underlagsfranitagning och beredning av delegationens beslul.

Ett ytterligare artangemang för atl underlätta informationsspridning om
verksamheten i IT4 och hålla korta kontaktvägar till olika utvecklings- och
kompelensställen är de två referensgrupper som kommer att inrättas under
våren 1988. Representationen väljs för att skapa ett kontaktnät med god
täckning branschmässigl, geografiskt och inom olika användningsområ
den. Båda referensgrupperna skall, översiktligt informeras om verksamhe
ten inom IT 4 och IT-programmet i övrigt samt beredas tillfälle atl yttra sig
över planen för IT4. 70

Den ena referensgruppen, med företrädare för lokala, regionala och Prop. 1987/88:95 branschvisa intressen och för enskilda företag m.m., skall verka för atl Bilaga 1:3. uppslag om deltagande i utvecklingsprojekt eller om nya utvecklingsprojekt i linje med IT-programmels mål kommer delegationen till del.

Den andra referensgruppen, med företrädare för vissa användar- och intressegrupper, skall verka för att uppslag om utvecklingsprojekt i linje med IT-programmels syfte och med betydande avsättningsmöjligheter kommer delegationen till del.

Medan den första referensgruppen har en teknisk och industriell inriktning och skall verka i riktning mot IT-programmels mål i fråga om industriell konkurrensförmåga, har den andra, användarinriktade gruppen som uppgift att verka för del vidare syftet med bfa. informationsteknologins goda användning. Gmppen har därmed en viktig förmedlande roll mellan den industriella utvecklingen och den forsknings-, försöks-och demonstrationsverksamhet som sker i linje med den datapolitiska propositionens riktlinjer för dalaverksamhelen inom statsförvaltningen och samhället i övrigt. Denna förmedling bör ske i två riktningar. För det första kan idéer och resultat från användarorienterad utvecklingsverksamhet generera lekniska utmaningar till industrin. Om tillräckligt användarintresse föreligger kan en industriell utveckling komma till stånd som senare kan få avsättningsmöjligheter i vidare sammanhang. För det andra får referensgruppen genom atl följa verksamheten i IT 4 kännedom om vilken industriell kompetens och vilka tekniska lösningar som är tillgängliga för datasystem och som fyller krav på anpassning till användarfrågor såsom människa-dalor-samverkan, säkerhet m.m.

Utbildningsdepartementet Prop. 1987/88:95

Bilaga 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Föredragande: statsrådet Bodström

Anmälan till proposition orn datapolitik för statsförvaltningen

Åttonde huvudtiteln

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel, statsrådet Bodström, anför

1 Högskoleområdet

Varje år investerar universitet och högskolor för stora belopp i ADB-utrustning, Investeringarna avser till den allra största delen datautrustning för utbildnings- och forskningsändamål. En mindre del av de totala investeringarna inom området avser administrativa ändamål. För många av investeringarna gäller att någon skarp gräns inle kan dras vad gäller den framtida användningen.

Datautrustning för högre utbildning och forskning finansieras och upphandlas genom en rad olika myndigheter; utrustningsnämnden för universitet och högskolor, statskontoret, högskoleenheter, regionala datorcentraler saml privata stiftelser.

Storleken på de årliga ADB-investeringar som görs inom området högre utbildning och forskning är svår all exakt ange. Under budgetåret 1987/88 har hittills cirka 65 milj. kr. utnyttjats av anslaget I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. för anskaffning av datorutrustning. Affärsbankerna skall under treårsperioden 1987/88-1989/90 årligen avsätta sammanlagt 200 milj. kr. för utrustning för forskning inom högskolan. För budgetåret 1987/88 har uppskattningsvis 27 milj. kr. använts till införskaffande av datautrustning. Utifrån dessa siffror kan den årliga anskaffningsvolymen uppskattas till mer än 100 milj. kr. för högskole- och forskningsändamål.

Chefen för civildepartementet har tidigare idag under avsnittet 5. Ny
beslutsordning för ADB-investeringar redogiort för vilken den framtida be
slutsordningen skall vara. Statskontorets roll som central myndighet vid
anskaffning av ADB-utrustning inom statsförvaltningen kommer succes
sivt förändras Ull alt bli stödjande och rådgivande. För området högre
utbildning och forskning föreslår chefen för civildepartementet atl all
ADB-utrustning inom högskolesektorn fr. o.m. den 1 juli 1988 finansieras
och upphandlas på samma sätt som annan utrustning för forsknings- och
utbildningsändamål. Den samrådsskyldighel med statskontoret som i dag 72

finns bör upphöra. Högskolesektorn övertar därmed ansvaret för finansi- Prop. 1987/88:95
ering och upphandling av all ADB-utrustning till sektorn. Bilaga 2

Investeringar i datorutrustning inom området administration syftar till
alt effektivisera och på sikl reducera kostnaderna för administration. Des
sa investeringar leder således till frigjorda resurser vilka kommer utbild
ning och forskning Ull del. I en rapport till regeringen den 1 oktober 1986
(UHÄ-rapport 1987:2) har universitets-och högskoleämbetet redovisat sin
syn på hur högskolans datorisering och administraUva utveckling bör ske. ,

Enligt min uppfattning är det angeläget att en samordning av högskolans datainfraslmktur och administrativa utveckHng kommer Ull stånd. Det är därför naturligt atl UHÄ som central myndighet inom högskole- och forskningsområdet har denna samordnings-och ulvecklingsroll.

Med datainfraslmktur avser jag alla de grundläggande och gemensamma
förutsättningar i form av utrustning, programvaror m. m. som behövs för
atl möjliggöra en effektiv utvecklingsprocess och användning av ADB
(såväl vad gäller datainfraslmktur som högskolans administrativa utveck
Hng). ,

De områden inom datainfrastrukturen som de närmaste åren kommer att behöva särskilda insatser och resurser är system för kommunikation och system för informationsförsörjning. En stor del av arbetet kring gemensamma system för kommunikation inom högskolan sker för närvarande inom ramen för del s. k. SUNET-projektet. Delta projekt finansieras av forskningsrådsnämnden och i framliden kommer ansvaret för den fortsatta ledningen av uppbyggnaden och driften av den nationella kommunikationen atl åvila UHÄ. Jag vill i detta sammanhang erinra om den roll datorcentralen i Stockholm, QZ, har vad gäller nationella och internationella åtaganden inom detta område. Jag återkommer senare till frågan om QZ:s ställning.

Förutom SUNET-projektet tillkommer all driva och utveckla de olika dalanät som i dag finns inom högskoleområdet. Informationsförsörjningen måste utvecklas och koordineras. Högskolans bibliotek'och informationscentraler investerar i biblioteksdalasystem och annan ny teknik för atl effektivisera och höja kvalitén på informationstjänsterna liU såväl forskare, lärare och studerande inom högskolan som till externa kunder. Biblio- ' lekens roll utvecklas därmed alltmer mot att fungera som högskoleenheternas gemensamma informationscentraler med ett utbud av datorbaserade informations- och dokumentförsörjningsljänsler.

Jag har redan tidigare framhållit att gränsen mellan utbildnings- och
forskningsändamål saml administrativa ulvecklingsändamål i dag inte är
entydig vid ADB- investeringar. Jag anser atl UHÄ-ramen bör få användas
Ull investeringar för administrativa ändamål i framliden. Delta medför all
UHÄ-ramen bör räknas upp något för budgetåret 1988/89. De medel, 4
milj. kr., som i dag finns beräknade för anskaffning av ADB-utmstning
under anslaget B 2 på trettonde huvudtiteln avseende högskoleområdet,
exkl. datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm har i
stället beräknats under anslaget 12. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m. m. I framtiden skall omfattningen och formerna för
investeringar i ADB-utmstning inom högskoleområdet beaktas i del årliga 73

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 95

budgetarbetet. Universitets- och högskoleämbetet samt ulrustningsnämn- Prop. 1987/88:95 den för universitet och högskolor bör därför redovisa underlag för ställ- Bilaga 2 ningstagande i dessa frågor i anslagsframställningarna för budgetåret 1989/90.

Finansieringen av högskolans datainfrastruktur kommer atl ske på olika sätt. Vad gäller högskolans datornät bör finansieringen av de delar av kostnaderna som erfordras för atl ulveckla, underhålla och driva de gemensamma delarna i nätet kunna ske genom gemensam finansiering för att härigenom verkligen kunna sammanhålla ett nationellt datornät ulan att delta eroderar och för att bl. a. kunna nyttja gemensamma tunga resurser i form av t. ex. superdatorer. Vad gäller de delar av kostnaderna där klart kan urskiljas respektive högskoleenhets utnyttjande av det gemensamma nätet bör finansiering ske genom en uttaxering från enheterna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. la del av vad jag under detta avsnitt anfört om universitets- och
högskoleämbetets arbetsuppgift,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett i förhållande till prop.
1987/88:100, bilaga 10, punkt I 2 med 4000000 kr.förhöjt reserva
Uonsanslag av 389000000 kr.

2 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ

Vid min anmälan i detta avsnitt har jag samrålt med cheferna för försvars-och civildepartementen.

I delta avsnitt behandlar jag frågan/förslaget alt datorcentralen QZ skall ombildas till ett aktiebolag samt i huvudsak frågor som rör verksamhetens inriktning och ekonomisk reglering av QZ m. m.

Efter beslut av regeringen den 4 december 1986 har jag tillkallat en särskild utredare med uppgift att se över huvudmannaskap och yttre organisation vid Stockholms datorcentral, QZ. Utredaren har den 15 oktober 1987 avgivit sina förslag. En sammanfattning av utredningens förslag bör fogas som underbilaga 1 till protokollet. Efter beslut av regeringen har jag den 10 december 1987 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att ytteriigare bereda frågan om hur datorcentralen skall ombildas till ett bolag under statliga DAFA Dala AB, Utredaren har överlämnat sina förslag den 29 februari 1988, Utredarens förslag till avtal bör fogas som underbilaga 2 till protokollet,

I 1988 års budgetproposiUon (prop, 1987/88:100, bilaga 10) anförde jag alt jag skulle återkomma om datorcentralen QZ i en särproposition.

Mitt förslag: Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, skall fr. o. m. den 1 juli 1988 ombildas till akUebolag under statliga DAFA Dala AB. Del skall ankomma på regeringen alt vidta nödvändiga åtgärder för detta.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 2

Förslaget innebär atl ett nybildal dotterbolag till del statliga bolaget DAFA Data AB övertar den verksamhet som för närvarande bedrivs av QZ. Dotterbolaget erbjuder huvuddelen av personalen vid QZ anställning i bolaget eller DAFA Dala AB. Övrig personal bereds anställning vid någon eller några av de nuvarande huvudmännen. Vidare överförs en del av QZ:s ADB-utmstning Ull dotterbolaget. Sammantaget kommer all personal vid QZ den 30juni 1988 all per den 1 juli 1988 erbjudas anställning av anUngen dotterbolaget, DAFA Data AB eller de samverkande myndigheterna.

Skälen för mitt förslag:

Bakgrunden till att datorcentralen QZ nu föreslås att ombildas, är atl QZ under en Udsperiod haft vissa problem med verksamheten och ekonomin. Ekonomin har dock stabiliserats under budgetåret 1986/87. QZ har varit föremål för olika utredningar tillkomna bl. a. efter initiativ från QZ. DSM har också uttryckt en oro för all som ansvariga huvudmän för QZ komma att bli skyldiga att täcka uppkommande förluster, vUka på sikt kan ställa DSM inför ekonomiska krav.

Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, som i dag bedriver sin verksamhet i myndighetsform har enligt sin instruktion (1977-06-30, ändrad 1978-11-23) med bestämmelserom datorcentraler för högskoleutbildning och forskning till uppgift all på uppdrag ulföra tjänster inom i huvudsak följande områden; servicebyråtjänster, drift av lokala datorsystem, datakommunikation, konsult- och utbildningstjänster, förmedling av persondatorer saml produktutveckling.

Datorcentralen QZ skiljer sig från övriga universiletsdatorcentraler genom att den skall tillhandahålla dataservice inte bara till högskolan utan också till försvarets forskningsanstalt (FOA). Bestämmelserna är utformade med hänsyn Ull detta.

Datorcentralen skall vara ekonomiskt självbärande. Endast ett formellt anslag på 1 000 kr. per år anvisas. DSM har genom avtal reglerat del ekonomiska ansvaret mellan sig. Den totala omslutningen av QZ:s verksamhet uppgick under budgetåret 1986/87 till 76999000 kr. och resultatet UU 1921000 kr.

Datorcentralens verksamhet

QZ säljer i dag databehandlingstjänsler för forskning, utveckling och utbildning vilket inkluderar såväl datorresurser och datakommunikation som programvaror och konsullkompelens. QZ erbjuder samtidigt tjänster inom den nisch av administrativa system där QZ:s kompelens och resurser har

marknadsfördelar. Inom området meddelandehanlering vidareutvecklar Prop. 1987/88:95
QZ sin verksamhet. Bilaga 2

QZ:s verksamhet kan sägas omfatta sex områden.

Servicebyråverksamheten innebär alt kunderna erbjuds tillgång till stordatorer saml programvaror och andra kringtjänster för dalabehandling m.m.

Drift av lokala datorer, innebär att QZ åtar sig att upphandla och/eUer driva lokala datorsystem.

Verksamheten inom datakommunikation består av att tillhandahålla dels meddelande- och konferenssystemet KOM, dels nätverkstjänster av olika slag.

Konsult-, rådgivnings- och utbildningsverksamhet sker i kombination med övrig verksamhet som t. ex. servicebyråverksamhelen.

QZ:s persondalorverksamhet omfattar dels försäljning av persondatorer och programvaror dels rådgivnings- och konsulttjänster.

Under åren har QZ utvecklat egna programvaror eller tagit hand om sådana, som utvecklats inom DSM.

Den framtida verksamhetsinriktningen

Jag anser att det är angeläget att QZ ges goda förutsättningar atl verka inom ett område där del råder en uttalad konkurtens. Den kompetens och erfarenhet som finns inom QZ bör därför ges sådana villkor alt verksamheten även i fortsättningen kan bedrivas inom i huvudsak de områden som QZ i dag verkar inom. Mitt förslag atl överlåta QZ Ull DAFA Data AB kommer således atl innebära att QZ ges de fömlsättningar av organisatorisk och ekonomisk karaktär som behövs för den framUda verksamheten. QZ:s verksamhet kommer att utgöra ett viktigt komplement till DAFA:s och omvänt kommer QZ all erhålla fördelar genorn att tiUhöra DAFA.

Dotterbolagets uppgift inom DAFA-gmppen skall vara atl tillhandahålla eller förmedla datatjänster för forskning och utbildning, främst inom högskolan och FOA. På gmndval av den kompetens som bolaget har för atl fullgöra denna uppgift bör det också försöka utveckla en marknad utanför högskolan och FOA. Det kan ske antingen på egen hand eUer i nära .. samverkan med andra delar av DAFA-gmppen. För alt kunna ta över QZ:s roll som leverantör av dataservice till högskolan och FOA är det viktigt att . också del nya bolaget är orienterat mol högskolan.

Inom dalakommunikation har QZ i dag-en hög kompetens. Man driver ett lerminalnäl i Stockholmsregionen tillsammans med DSM. QZ är också verksamt inom SUNET och är ansvarig landsnod för EARN, ett akademiskt datornät i Europa. QZ har vidare operativt ansvar för forskarnas datakommunikation med superdatorn i Linköping. QZ har också utvecklat s. k. bryggor mellan olika nätverk och olika meddelandesyslem. Dessa olika funktioner skall i fortsättningen fullgöras av dotterbolaget.

QZ:s verksamhetsform

Vad gäller frågan om vilken verksamhets- eller associationsform som är

mest ändamålsenlig för att QZ med den affärsmässiga inriktning och den 76

roll i framliden som jag här redogjort för har jag övervägt myndighetsformen i förhållande till bolagsformen. Myndighetsformen är inle likformig utan kan utformas på flera olika sätt.

För alt QZ skall kunna ha en renodlad affärsmässig roll och bedriva sin verksamhet i konkurtens behöver QZ ett betydligt störte handlingsutrymme än vad myndigheten har i dag. Det gäller främst i fråga om möjlighet att samverka med andra organisationer på marknaden, men även vad gäller det ekonomiska målet och taxepolitiken, anskaffningen av datorutrustning, kapitalförsörjningen saml löne- och anställningsvillkoren.

Nuvarande inskränkningar i QZ:s handlingsfrihet inom dessa områden skulle delvis kunna mildras genom alt QZ fortfarande i myndighetsform ges förutsättningar och befogenheter som överensstämmer med eller nära ansluter Ull dem som gäller för affärsverken. Alt anpassa verksamhetsformen så all den hjälpligt eliminerar de mest akuta nackdelarna är emellertid enligt min mening för snävt. Målsättningen bör i stället vara atl förutsättningslöst välja den form som i sin gmndstmktur ligger närmast de krav som den aktuella verksamheten ställer.

QZ:s nya grundstruktur ger en möjlighet atl ulveckla tjänster på mer nalionell nivå. Jag syftar härvid på arbetsuppgifter på tidigare datakommu-nikationssyslem, t. ex. SUNET och EARN-NORD.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 2-

Ekonomisk reglering vid QZ:s ombildning

Mitt förslag: Riksdagen bör bemyndiga regeringen att godkänna ett avtal i huvudsaklig överensstämmelse med det avtal som träffats den 29 febmari 1988 enligt bilaga 2:2.

Jag anser alt förslaget till avtal bör ge det nya dotterbolaget möjlighet all ge forskarna en fortsatt tillgång till en universitelsdalacentrals tjänster. Jag avser att — under förutsättning av riksdagens bemyndigande - senare föreslå regeringen atl godkänna avtalet.

Skälen för mitt förslag:

Utgångspunkten för QZ:s framlida verksamhet är all del nya bolaget tar över myndigheten QZ:s verksamhet. Jag anser vidare att del är nödvändigt all de nuvarande huvudmännen, DSM, garanterar del nya bolaget en viss nivå på intäkterna under en inledande tidsperiod. En rimlig nivå är enligt min uppfattning 85-90% av de intäkter, som QZ genomsnittligt erhöll från respektive DSM budgetåren 1985/86 och 1986/87. Garantin bör gälla under en treårsperiod. Under motsvarande period bör, som avtalet innebär, bolaget garantera en prisnivå som motsvarar QZ:s nuvarande taxor med justering av lokalkostnaderna. Den i avtalet gjorda ekonomiska ansvarsfördelningen mellan de samverkande myndigheterna kan möjligen behöva justeras.

För DSM kommer ökade kostnader att uppstå till följd av atl mervärde-

skatt kommer att tas ut av det nya bolaget. Jag anser atl det inle finns Prop. 1987/88:95 anledning all befria del nya bolaget från skyldigheten att betala mervärde- Bilaga 2 skatt.

Jag föreslår atl DSM under budgetåret 1988/89 får belasta anslaget D 4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm med kostnaderna för mervärdeskatt till dotterbolaget. Jag har vad avser frågan om mervärdeskatt samrålt med chefen för finansdepartementet.

I dag betalar DSM lokalkostnadema för QZ. I framtiden är del därför naturligt att denna subvention av QZ:s verksamhet upphör. Jag föreslår därför att anslaget D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, åttonde huvudtiteln minskas med 5000000 kr. fr. o. m. budgetåret 1988/89. Delta bör ske genom att anslaget D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna i regleringsbrevet för budgetåret 1988/89 räknas ned med motsvarande belopp. Motsvarande ökning bör ske av anslagen till de samverkande myndigheterna.

De samverkande myndigheterna skall i konsekvens av detta, erhålla motsvarande uppräkning vilket medför atl anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. räknas upp med 5000000 kr. fr.o.m. budgetåret 1988/89. Fördelningen av medlen på respektive myndighet regleras i samband med att regleringsbrevet för budgetåret 1988/89 fastställs.

Jag förordar således att regeringen föreslår riksdagen att godkänna riktlinjerna för atl datorcentralen QZ i Stockholm får ombildas Ull aktiebolag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1. ta del av vad jag under detta avsnitt anfört om datorcentralen
QZ i Stockholm,

2. bemyndiga regeringen atl godkänna ett avtal i huvudsaklig överensstämmelse med det avtal som träffats den 29 februari 1988 om datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm,

3. till anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett i förhållande till prop. 1987/88:100, bilaga 10, punkt D 7 med 5000000 kr. förhöjt reservaUonsanslag av 18142000 kr.

4. till anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett i förhållande till prop. 1987/88: 100, bilaga 10, punkt D 5 med 5000000 kr. nedräknat reservationsanslag av 1454060 000 kr.

Sammanfattning Prop. 1987/88:95

Bilaga 2: 1 Efter prövning av olika organisationsalternativ föreslås alt Datorcentralen

för högre utbildning och forskning i Stockholm (QZ) ersätts av en ny myndighet, kallad Universilelsdata i Stockholm — QZ. Den nya myndigheten skall fungera som central för dataservice Ull högskolorna i Stockholms högskoleregion samt FOA.

Universilelsdata övertar QZ:s personal och utmstning. Utifrån dessa resurser byggs verksamheten upp under längst en treårsperiod med utgångspunkt i högskolans och FOA:s behov av dataservice.

Myndigheten skall ha en frislående ställning i förhållande till de s. k. samverkande myndigheterna (DSM). Dessa skall således inte ha något ekonomiskt ansvar för verksamheten. Under en övergångsperiod skall de dock garantera Universilelsdata vissa minimiintäkter.

Den nya myndigheten bör inleda sin verksamhet den 1 mars 1988 eller tidigare. En organisationskommitté med uppgift att förbereda bildandet av myndigheten bör tillsättas snarast.

Den förordade lösningen stöds av samtliga representanter för DSM, som deltagit i utredningsarbetet. Den har också förordats av representanter för QZ och dess personal med undantag för representanten för SACO/SR, som avgivit ett särskilt yttrande.

Om utredningens förslag alt ersätta QZ med en ny myndighet inte kan genomföras, förordar tre av DSM att QZ ombildas Ull ett dotterbolag till DAFA Dala AB. Den Qärde myndigheten - försvarels forskningsanstalt (FOA) — prioriterar i det läget en uppdelning av QZ.

Avtal om datorcentralen för högre Prop. 1987/88:95 utbildning och forskning i Stock- Bilaga 2: 2 holm 1988-02-29

AVTAL

mellan svenska staten samt DAFA Data AB om datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm.

Detta avtal reglerar vissa frågor för ett bolag (här benämnt BOLAGET) och som i enlighet med delta avtal senast den 30 juni 1988 ägs av DAFA Data AB och som per den 1 juli 1988 övertar viss utrustning, personal m. m. från datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm (QZ). Syftet med avtalet är atl BOLAGET skall erbjuda universitet, högskolor, försvarels forskningsanstalt och andra av QZ:s kunder fortsatt tillgång till en universitelsdalacentrals tjänster.

I avtalet avses med DSM försvarets forskningsanstah, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm och universitetet i Stockholm. Om inte annat överenskoms mellan DSM skall i delta avtal följande procentuella fördelning gälla:

försvarets forskningsanstalt 28,7%

karolinska insUtutel 18,8%

tekniska högskolan i Stockholm 25,1%

universitetet i Stockholm 27,4%

1 §

BOLAGET övertar från staten den 1 juli 1988 den verksamhet som för närvarande bedrivs av QZ.

Anmärkning

BOLAGETS planerade verksamhet beskrivs i Bilaga I.

2 §

Arbetstagare, förtecknade i bilaga 2 till detta avtal, som är anställda inom den övertagna verksamheten denna dag och alltjämt är del den 30 juni 1988, skall erbjudas anställning, som vederbörande skäligen bör kunna godta, från och med den 1 juli 1988 hos BOLAGET eller av DAFA Data AB. Detsamma skall gälla den som i samråd med BOLAGET eller DAFA Data AB anställs efter det att detta avtal träffats.

3 §

Befintlig utmstning, inkl. programvara, inredning, lager m. m. som hör Ull den övertagna verksamheten överiåts den I juli 1988 till BOLAGET med undantag för den maskinutrustning som framgår av bUaga 3 och som skall tillhöra DSM. BOLAGET eriägger den I juli 1988 en köpeskilling av 8,1 milj. kr. UU DSM.

BOLAGET övertar QZ:s lager i persondatorer anskaffade mol kundorder och som inte har levererats senast den 30 juni 1988 genom köp till

inköpsvärdet från QZ. QZ skall därvid även överlåta motsvarande kundor- Prop. 1987/88:95 der och eventuella förskottsbetalningar. BOLAGET övertar inte utmst- Bilaga 2: 2 ning som legat i QZ:s lager mer än 30 dagar.

QZ förbinder sig att till den I juli 1988 icke företa någon åtgärd med egendomen som kan minska dess värde, eller underlåta något som kan . bibehålla densamma vid dess nuvarande värde.

Skulle QZ före den 1 juli 1988 drabbas av skada, brand eller liknande händelse av betydande omfattning som allvarligt försvårar möjligheterna atl bedriva verksamheten skall DAFA AB ha rätt att ta upp förhandlingar om detta avtal.

4 § .

BOLAGET inträder i statens rättigheter och skyldigheter enligt de avtal (motsvarande) som efter utgången av juni månad 1988 gäller för den övertagna verksamheten.

Anmärkningar

1 Staten skall fr. o. m. denna dag t. o. m. den 30 juni 1988 samråda med BOLAGET eller DAFA Data AB i frågor som berör den övertagna verksamheten efter den 1 juli 1988.

2 Med avtal avses även avtal mot kunder, leverantörer och sam-arbelsparlners.

3 BOLAGET övertar QZ:s nuvarande funktion vad gäller drift av EARN-nod, äganderätten till SuperKOM, servicebyrårätligheler till PortaCOM och Plalo samt rättigheter till SlIMULA-kompilalorer och KOM.

4 Rätlen Ull royaity enligt samarbelsavtalel med Kommunily Software AB skall tillfalla DSM.

5 Del noteras att viktiga leverantörer av maskin- och programvara förbundit sig alt vad avser rabatter och andra avtalsvillkor behandla BOLAGET på samma sätt som övriga universitetsdatacen-Iraler i Sverige.

6 Avtal mellan slalen och leverantörer av maskinutrustning, programvara och tjänster inom ADB-området, som berör universitets- och högskolesektorn, skall också omfatta BOLAGET.

7 BOLAGET skall teckna hyreskontrakt med byggnadsstyrelsen för de lokaler som QZ idag disponerar.

8 BOLAGET skall beredas tillfälle att på lika villkor som övriga datacentraler konkurtera om att ansvara för planering och genomförande vad gäller teknisk utformning och drift av SUNET, inklusive övriga nät som är aktuella i ett nationellt perspekUv.

5 §

Alla inkomster och utgifter, som berör den övertagna verksamheten och som hänför sig till tiden före den I juli 1988, tillkommer respektive faller på DSM.

Anmärkning

1 Vad ovan sagts gäller inle lagret av persondatorer enligt 4 §.

6 §

DSM garanterar intäkter till BOLAGET och BOLAGET garanterar tjäns
ter och priser till DSM i enlighet med de principer och belopp som framgår 81
av bilaga 4, om inle DSM och BOLAGET enas om annat.

7 § Prop. 1987/88:95

Avtalet gäller under förbehåll atl det godkänns av regeringen. Bilaga 2: 2

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 29 februari 1988

För svenska staten

Svante Englund Håkan Kihlberg

(Bilagal) Prop. 1987/88:95

Bilaga 2:2 BOLAGETS planerade verksamhetsbeskrivning

DAFA Data AB avser att erbjuda DSM 9,9% av aktiema per I juli 1988. SamUdigt planeras en nyemission av aktierna så att BOLAGETs egna kapital uppgår till 5 milj. kr.

Marknad

De primära sektorer som BOLAGET skaU stödja med tjänster och produkter ligger inom forskning och utbildning. BOLAGET skaU även i fortsättningen erbjuda en fortsatt tillgång till en universitelsdalacentrals tjänster med en tydlig koncentration mot efterfrågan inom de nämnda sektorerna.

Den primära regionen är Stockholmsområdet. Vissa tjänster och produkter har dock en nationell räckvidd.

Universitet och högskolor i Stockholmsområdet utgör därmed tiUsam-mans med FOA den primära kundgmppen.

Inom de givna sektorerna kan finnas andra kunder med ett behov som BOLAGETs utbud för primärmarknaden kan tillgodose samtidigt som tjänsterna inte kommer i konflikt med gmndläggande avtalsmässiga fömlsättningar för maskin- och programvamtjänster. Denna marknad avser BOLAGET kartlägga och utveckla.

Tjänster

BOLAGET skall erbjuda sin marknad ett till efterfrågan anpassat utbud.

De tjänster som utvecklas skall ha eller få en egen ekonomisk bärkraft.

Ekonomi

BOLAGET skall ge en normal avkastning på insatt kapital.

(Bilaga 4) Prop. 1987/88:95

Bilaga 2: 2 Prisgarantier och intäktsgarantier under perioden 880701—910630 inom' befintligt tjänsteutbud från BOLAGET avseende DSM

Tjänster ' '

BOLAGET garanterar att tillhandahålla

- persontjänsler inom verksamhetsområdena

- persondalorförmedling

- meddelandesystem

- Ullgång till IBM-ljänster ' .

- statistik-baserade tjänster

- datakommunikationstjänster

BOLAGET kan komma atl avveckla

- CD servicebyrådrifl

- DEClOservicebyrådrifl

- GUTS lerminalsystem på IBM-sidan. -■

BOLAGET kan komma atl etablera en UNIX servicebyråljänst som övertar servicebyråtjänsler bl. a. inom meddelandesystem och personaladministrativa system.

IBM-relaterade tjänster kan komma att levereras av DAFA.

Prisgaranti

Nuvarande taxor på maskintjänsler för DSM justeras för att täcka kostnaderna för lokaler. Den resulterande prisnivån garanteras för DSM.

BOLAGET avser också att anpassa betalningsvillkor m. m. tiU normal branschslandard.

För persontjänster bedömer BOLAGET att en årlig uppräkning av taxan med ca 10% är nödvändig.

Mervärdeskatt tillkommer enligt lag.

DSM:s åtaganden

DSM skall garantera en inläkt till BOLAGET enligt nedan.

BOLAGET kan, som ovan angetts komma att avveckla något eller några av de nuvarande verksamhetsområdena. Det är samtidigt BOLAGETs ambition all erbjuda en funktionellt fullgod ersättning där så är möjligt. Meddelandesyslem och personaladminislraUva system i UNIX miljö respekUve IBM-relaterade tjänster i DAFAs regi skall anses utgöra en fullgod ersättning för nuvarande verksamhet. Skulle BOLAGET inte i andra fall erbjuda en fullgod ersättning äger DSM rätt att ta upp förhandlingar om alt minska garantibeloppet i motsvarande mån.

Inläklsgarantin omfattar tjänster inom QZs nuvarande verksamhetsom
råde, exklusive persondalorförmedling. Inte heller inräknas i garantin så
dana poster som BOLAGET vidarefaklurerar DSM. Med vidarefakture-
ring avses att BOLAGET enligt överenskommelse med kund faktureras av
leverantör för all i anslutning därtill fakturera kunden. Exempel på detta
utgör tekniskt underhåU, hyra, köp m.m. av maskin- eller programvara
anskaffad för kunds räkning. För sådana tjänster avser BOLAGET debile- 84

ra fem procent i liUägg Ull sina utlägg, om inte annat överenskommes eller Prop. 1987/88:95
regleras i BOLAGETs prislista. Bilaga 2:2

Intäktsgaranti exkl. moms • '

SUMMA DSM budgetåret 1988/89 30,5 milj. kr.'

budgetåret 1989/90 30,0 milj. kr. budgetåret 1990/91 30,0 milj. kr.

DSM skall för varje budgetår kvartalsvis i förskott betala till BOLAGET

en Qärdedel av garantiintäkten. Avräkning mot faktiskt tillhandahållna

tjänster skall ske kvartalsvis i efterskott. Slutreglering skall ske den 1

oktober påföljande budgetår.

' Om DSM accepterar erbjudandet att ingå i BOLAGET per den 1 juli 1988 skall
intäktsgarantindettabudgétår uppgå till 30,0 milj. kr. 85

Innehåll Prop. 1987/88:95

Regeringens proposition......................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... 1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 .... 3

1 Datoriseringens roll i förnyelsen av den statliga förvaltningen ... 3

2 Vad har hänt under de senaste åren? .................. 8

3 Den fortsalla inriktningen av datapolitiken för statsförvaltningen 13

BUaga 1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars

1988 (civildepartementet)..................................... 19

1 Inledning........................................................ .. 19

2 De anställda och ADB-tekniken ......................... .. 20

2.1 Kompetensutveckling 20

2.1.1 Inriktning .......................................... 20

2.1.2 Ökad kunskap hos statsförvaltningens chefer i strategiska ADB-frågor 22

2.1.3 ökade kunskaper hos anställda i att utveckla och använda datorstöd 22

2.1.4 Jämställdhet och ADB-användning............... . 23

2.2 Användarorienterad systemutveckling.............. 24

2.3 Arbetsmiljö ................................................ . 25

2.3.1 Bildskärmar, ergonomi och hälsa ............... 25

2.3.2 Datorstödda arbetsplatser för handikappade 27

3 Säkerhet och sekretess..................................... 28

3.1 Inledning ................................................... 28

3.2 Myndigheternas säkerhetsanalyser.................. 28

3.3 Behörighetskontroll ...................................... . 30

3.4 Myndigheternas arbete med säkerhet med anledning av kraven på offentlighet och sekretess.............................................. 31

3.5 Utbildning i säkerhetsfrågor inom dataområdet i statsförvaltningen 32

3.6 Organisation av säkerhetsarbetet.................... . 33

4 Förvaltning och omprövning av ADB-syslem i drift . . 36

4.1 Omprövning och förnyelse av vissa ADB-system. . 36

4.2 Effektivare förvaltning av ADB-sysrem.............. 38

5 Ny beslutsordning för ADB-investeringar................ 39

5.1 Inledning ................................................... . 39

5.2 Utveckling och införande av ADB-system.......... 43

5.3 Anskaffning av ADB-utmstning........................ . 44

5.3.1 Finansiering av ADB-utmstning ................ . 44

5.3.2 Upphandling av ADB-utmstning................. . 45

5.3.3 Regeringens prövning av upphandlingsärenden 46

5.3.4 ADB-utmslning för forskning och högre utbildning 47

5.4 Statskontorels roll i samband med ADB-investeringar 48

6 Standardisering och normering av utmstning och program 49

6.1 Inledning ................................................. . 49

6.2 Inriktning ................................................... 50

6.3 Utveckling av gemensam programvara ........... 52

6.4 Standardisering av datakommunikaUon ............ 53

7................................................................... Samverkan mellan stat, kommun och landsUng kring användning
en av informationsteknologi................................. 54

7.1 Former för samverkan................................... . 54

7.2 Försök i vissa regioner .............................. 55 Prop. 1987/88:95

8.................................................................. Forskning och utveckling för att främja användning av informa
lionsleknologiska system i offentlig verksamhet ..... 58

8.1 Inledning ................................................. 58

8.2 ökad satsning på forskning och utveckling för användning av informationsteknologi i offentlig verksamhet .................................. 59

9 Statskontorets anslag för 1988/89 ..................... 62

10 Anslaget B2. Anskaffning av ADB-utmslning ......... 64

11 Hemställan ................................................... 66

Bilaga 1:1 Remissinstanserna i fråga om utdrag ur statskontorets
anslagsframställning 1988/89 och statskontorets PM 1987-06-04. Ut
veckling av statskontorets roll i ADB-upphandling....... 67

Bilaga 1:2 Remissinstanserna i fråga om Arbetsplan för samrådsgrup
pen för samhällets säkerhet inom dalaområdet (SAMS) 68

Bilaga 1:3 PM 1988-02-15 Del tekniskt-industriella informalionslek-

nologiprogrammel ............................................... 69

Bilaga 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars

1988 (utbildningsdepartementet) ........................... 72

1 Högskoleområdet.............................................. 72

Hemställan ................................................... 74

2 Datorcentralen för högre utbildning i Stockholm, QZ 74

Datorcentralens verksamhet ............................ 75

Den framtida verksamhetsinriktningen ................ 76

QZ:s verksamhetsform ..................................... 76

Ekonomisk reglering vid QZ:s ombildning .............. 77

Hemställan ................................................... 78

Bilaga 2:1 Sammanfattning ................................... 79

Bilaga 2:2 Avtal................................................... 80

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 87