Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden

Regeringens proposition 2017/18:158

Ökade tillståndskrav och särskilda regler för

Prop.

upphandling inom välfärden

2017/18:158

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Linköping den 15 mars 2018

Stefan Löfven

Ardalan Shekarabi

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att tillståndsplikt införs för verksamhet som avser hemtjänst enligt socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, samt för verksamhet som avser ledsagarservice, biträde av kontaktperson eller avlösarservice i hemmet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. I propositionen föreslås även nya krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för att beviljas tillstånd att bedriva verksamhet enligt SoL och LSS samt godkännande för enskilda att som huvudmän bedriva verksamhet inom skolväsendet enligt skollagen (2010:800).

I propositionen föreslås vidare ändringar i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) avseende vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster, benämnda välfärdstjänster, vars värde beräknas understiga tillämpligt EU-tröskelvärde på 750 000 euro. För upphandling av sådana tjänster föreslås att endast ett fåtal regler i LOU ska gälla om bl.a. annonsering, information till leverantörerna och dokumentation samt rättsmedel. I propositionen föreslås också bestämmelser om att upp- handlande myndigheter ska få reservera deltagandet i upphandlingar av vissa välfärdstjänster för organisationer som uppfyller angivna krav i lagen.

Lagändringarna syftar till att säkerställa att privata utförare har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och stärka allmänhetens tilltro till sektorn. Förslagen bedöms även förenkla för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer och främja den idéburna sektorns deltagande i upphandlingar.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

1

Prop. 2017/18:158 Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

5

2

Lagtext

..............................................................................................

 

6

 

2.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om

 

 

......................

stöd och service till vissa funktionshindrade

6

 

2.2

Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen

 

 

........................................................................

(2001:453)

11

 

2.3

Förslag till lag om ändring i offentlighets - och

 

 

................................................

sekretesslagen (2009:400)

15

 

2.4 ..........

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

16

 

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om

 

 

.......................................................

offentlig upphandling

20

3

Ärendet ............................................................och dess beredning

35

4

Ökade tillståndskrav ............inom socialtjänsten och skolväsendet

38

 

4.1 .....................

Utvidgad tillståndsplikt inom socialtjänsten

38

 

4.2 .............................................

Ägar - och ledningsprövning

42

 

4.3 .....................................................

Myndigheternas tillsyn

52

 

4.4 ............................................................................

Avgifter

 

54

5

Offentlig .....................................................................upphandling

56

 

5.1 ...................

Allmänt om lagen om offentlig upphandling

56

 

5.2

Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda

 

 

..................................................

tjänster i LOU - direktivet

57

 

5.3

Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda

 

 

...........................................................

tjänster enligt LOU

57

 

5.4 .............................

Reserverade kontrakt för vissa tjänster

58

6

Upphandling ..........av sociala tjänster och andra särskilda tjänster

59

 

6.1 .............................................

Frågans tidigare behandling

59

 

..............................

6.1.1

Genomförandeutredningen

59

 

..........

6.1.2

Utredningen för ett stärkt civilsamhälle

60

 

6.2

Enklare och flexiblare regler bör gälla för

 

 

 

upphandling av vissa sociala tjänster och andra

 

 

...............................................................

särskilda tjänster

62

 

6.3 .......................................

Upphandling av välfärdstjänster

68

 

6.4 .........................................

De grundläggande principerna

69

 

6.5

Annonsering vid upphandling av välfärdstjänster

 

 

...........................................................

under tröskelvärdet

74

 

6.6 ...............................

Beräkning av en upphandlings värde

78

 

6.7

Information till leverantörer och dokumentation av

 

 

..................................................................

upphandlingen

79

 

6.8 ......................................................

Rättsmedel och tillsyn

81

 

6.9 ...................................................

Allmänna bestämmelser

84

 

6.10 ........................................................

Blandad upphandling

85

 

6.11

Upphandling inom försörjningssektorerna och av

 

 

.....................................................................

koncessioner

85

7

Reserverad ......................................upphandling för vissa tjänster

86

2

7.1

LOU-direktivets bestämmelser om reserverade

Prop. 2017/18:158

 

kontrakt för vissa tjänster ................................................

86

7.2

Tidigare överväganden....................................................

87

 

7.2.1

Genomförandeutredningen.............................

87

 

7.2.2

Utredningen för ett stärkt civilsamhälle .........

88

7.3Möjlighet att reservera upphandlingen av vissa

tjänster införs i LOU........................................................

89

7.4Möjligheten att reservera upphandlingar för vissa

 

 

tjänster införs inte för upphandling inom

 

 

 

försörjningssektorerna.....................................................

94

8

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................

94

 

8.1

Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och

 

 

 

skolväsendet ....................................................................

94

 

8.2

Särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster.......

95

9

Konsekvenser.................................................................................

96

9.1Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och

 

skolväsendet ....................................................................

96

 

9.1.1

Konsekvenser för brukare, elever och

 

 

 

vårdnadshavare...............................................

96

 

9.1.2

Konsekvenser för företag och

 

 

 

organisationer.................................................

97

 

9.1.3

Konsekvenser för staten..................................

99

 

9.1.4

Konsekvenser för kommunerna....................

101

 

9.1.5

Konsekvenser för brottsligheten...................

102

 

9.1.6

Konsekvenser för sysselsättningen och

 

 

 

den offentliga servicen i olika delar av

 

 

 

landet 102

 

 

9.1.7

Konsekvenser för jämställdheten mellan

 

 

 

kvinnor och män och de

 

 

 

integrationspolitiska målen...........................

103

9.2

Särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster.....

104

 

9.2.1

Förslaget om enklare regler för

 

 

 

upphandling av välfärdstjänster....................

104

 

9.2.2

Förslaget om möjligheten att reservera

 

 

 

kontrakt för vissa organisationer ..................

110

10 Författningskommentar................................................................

113

10.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade.................

113

10.2Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen

(2001:453).....................................................................

117

10.3Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

 

sekretesslagen (2009:400).............................................

121

10.4

Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....

121

10.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1145) om

 

offentlig upphandling ....................................................

125

Bilaga 1

Sammanfattning av för denna proposition relevanta

 

 

delar av betänkandet Krav på privata utförare i

 

 

välfärden (SOU 2015:7)................................................

133

3

Prop. 2017/18:158 Bilaga 2

Lagförslag i betänkandet Krav på privata aktörer i

 

 

välfärden.........................................................................

137

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna avseende

 

 

betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden.............

150

Bilaga 4

Sammanfattning av för denna proposition relevanta

 

 

delar av betänkandet Ordning och reda i välfärden

 

 

(SOU 2016:78)...............................................................

152

Bilaga 5

För denna proposition relevanta lagförslag i

 

 

betänkandet Ordning och reda i välfärden......................

155

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanserna avseende

 

 

betänkandet Ordning och reda i välfärden......................

197

Bilaga 7

Sammanfattning av promemorian Vissa förslag till

 

 

ändringar i lagen om offentlig upphandling med

 

 

anledning av Välfärdsutredningens förslag....................

203

Bilaga 8

Lagförslag i promemorian Vissa förslag till

 

 

ändringar i lagen om offentlig upphandling med

 

 

anledning av Välfärdsutredningens förslag....................

204

Bilaga 9

Förteckning över remissinstanser avseende

 

 

promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om

 

 

offentlig upphandling.....................................................

211

Bilaga 10

Lagförslag i lagrådsremissen Ökade tillståndskrav

 

 

inom socialtjänsten och skolväsendet.............................

212

Bilaga 11

Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Ökade

 

 

tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet ......

226

Bilaga 12

Lagförslag i lagrådsremissen särskilda regler för

 

 

upphandling av välfärdstjänster......................................

233

Bilaga 13

Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Särskilda

 

 

regler för upphandling av välfärdstjänster......................

248

Bilaga 14

Bilaga XIV till LOU-direktivet......................................

252

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2018.......

254

4

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2017/18:158

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

2.lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

3.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

4.lag om ändring i skollagen (2010:800),

5.lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

5

Prop. 2017/18:158 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387)

 

om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:387) om stöd och service

till vissa funktionshindrade1

 

dels att nuvarande 23 a–23 e §§ ska betecknas 23 c–23 g §§,

dels att 13, 23, 26, 26 f, 26 g och 27 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 20 a, 23 a och 23 b §§, av

följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

13 §2

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga

 

om verksamhet enligt 9 § meddela föreskrifter till skydd för enskildas liv,

 

personliga säkerhet eller hälsa.

 

 

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

 

som regeringen bestämmer får

som regeringen bestämmer får

 

meddela föreskrifter om villkor för

meddela föreskrifter om

 

tillstånd enligt 23 §.

1. avgift för ansökningar enligt

 

 

20 a §, och

 

 

2. villkor för tillstånd enligt

 

 

23 och 23 a §§.

 

 

20 a §

 

 

Inspektionen för vård och om-

 

 

sorg får ta ut en avgift för ansök-

 

 

ningar om tillstånd enligt 23 §.

 

23 §3

 

En enskild person får inte utan

En enskild person får inte utan

 

tillstånd av Inspektionen för vård

tillstånd av Inspektionen för vård

 

och omsorg yrkesmässigt bedriva

och omsorg yrkesmässigt bedriva

 

verksamhet med personlig assi-

verksamhet som avses i 9 § 2–10.

 

stans som avses i 9 § 2 eller verk-

 

 

samhet som avses i 9 § 6–10.

 

 

1 Senaste lydelse av

 

 

23 a § 2007:1313

 

 

23 b § 2007:1313

 

 

23 c § 2012:940

 

 

23 d § 2012:940

 

 

23 e § 2010:430.

 

6

2 Senaste lydelse 2012:930.

 

3 Senaste lydelse 2012:961.

 

Tillstånd att bedriva verksamhet som avses i första stycket får meddelas endast den som med hänsyn till sina ekonomiska för- hållanden och omständigheterna i övrigt visar sig lämplig att bedriva sådan verksamhet. I fråga om en juridisk person ska lämplighets- prövningen även avse
1. den verkställande direktören och annan som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verk- samheten,
2. de styrelseledamöter och styr- elsesuppleanter som till följd av eget eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med den juridiska personen, som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse, och
3. bolagsmännen i kommandit- bolag eller andra handelsbolag.

Tillstånd att bedriva verksamhet som avses i första stycket får meddelas endast den som genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. I fråga om en juridisk person ska prövningen sammantaget avse

1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verk- samheten,

2. styrelseledamöter och styrelse- suppleanter,

3. bolagsmännen i kommandit- bolag eller andra handelsbolag, och 4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsent- ligt inflytande över verksamheten. Vidare krävs att den enskilda personen i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i andra stycket 1–4 bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyl- digheter mot det allmänna, laglyd- nad i övrigt och andra omständig-

heter av betydelse beaktas.

Kommun och landsting som ska bedriva verksamhet som avses i första stycket ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten påbörjas.

Den som har beviljats ekonomiskt stöd för personlig assistans enligt 9 § 2 eller assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, och som har anställt någon för sådan personlig assistans, ska göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg innan assistenten påbörjar sitt arbete.

23 a §

En sådan enskild person som avses i 23 § ska ha ekonomiska förutsättningar att följa de före- skrifter som gäller för verksam- heten.

Prop. 2017/18:158

7

Om Inspektionen för vård och omsorg finner att det i verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag förekommer ett missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till, får inspektionen förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa missför- hållandet. Om inspektionen finner att kraven i 23 § andra och tredje styckena eller 23 a § inte är uppfyllda i verksamhet som beviljats tillstånd, eller att en sådan förändring som avses i 23 b § inte har anmälts, får inspektionen förelägga den som har beviljats tillståndet att avhjälpa bristen. Ett

Prop. 2017/18:158

8

23 b §

 

Den som har beviljats tillstånd

 

enligt 23 § ska anmäla föränd-

 

ringar i den krets av personer som

 

avses i andra stycket samma

 

paragraf till Inspektionen för vård

 

och omsorg senast en månad efter

 

förändringen.

26 §4

Tillsyn enligt denna lag innebär

Tillsyn enligt denna lag innebär

granskning av att verksamheten

granskning av att verksamheten

uppfyller krav och mål enligt lagar

uppfyller krav och mål enligt lagar

och andra föreskrifter samt beslut

och andra föreskrifter samt beslut

som har meddelats med stöd av

som har meddelats med stöd av

sådana föreskrifter. Tillsynen inne-

sådana föreskrifter. Tillsynen inne-

bär även granskning av att den som

bär även granskning av att den som

har meddelats tillstånd enligt 23 §

har meddelats tillstånd enligt 23 §

fortlöpande uppfyller lämplighets-

fortlöpande uppfyller kraven i 23 §

kravet i 23 § andra stycket.

andra och tredje styckena samt

 

23 a och 23 b §§.

Föreläggande enligt 26 c och 26 f §§, återkallelse av tillstånd och förbud enligt 26 g § första och andra styckena och 26 h § får användas endast när verksamheten inte uppfyller de krav som framgår av lagar och andra föreskrifter.

26 f §5 Om Inspektionen för vård och

omsorg finner att det i verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag förekommer ett missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till, får inspektionen förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa missför- hållandet. Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som inspektionen anser nöd- vändiga för att det påtalade miss- förhållandet ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

4 Senaste lydelse 2012:930.

5 Senaste lydelse 2012:961.

Inspektionen för vård och om- sorg får även förelägga den kommun eller det landsting som inte har fullgjort sin anmälnings- skyldighet enligt 23 § tredje stycket att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

föreläggande ska innehålla upp- Prop. 2017/18:158 gifter om de åtgärder som

inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet eller bristen ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller det landsting som inte har fullgjort sin anmälnings- skyldighet enligt 23 § fjärde stycket att fullgöra denna skyldig- het. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

26 g §6

Om ett missförhållande enligt 26 f § första stycket är allvarligt och Inspektionen för vård och omsorgs föreläggande inte följts, får inspektionen besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Om missförhållandet innebär fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet i övrigt, får Inspektionen för vård och omsorg besluta att utan föregående föreläggande helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Ett tillstånd att bedriva verk-

Ett tillstånd att bedriva verk-

samhet får även återkallas om

samhet får även återkallas om

tillståndshavaren inte kan anses

tillståndshavaren

inte

tillhanda-

lämplig enligt 23 § andra stycket

håller assistans enligt 24 §.

eller inte tillhandahåller assistans

 

 

 

enligt 24 §.

Ett tillstånd får återkallas utan

 

 

föregående föreläggande om till-

 

ståndshavaren

inte

uppfyller

 

kraven i 23 § andra

och tredje

 

styckena eller 23 a §.

 

27 §7

Beslut av en nämnd som avses i 22 § eller av Inspektionen för vård och omsorg får överklagas till allmän förvaltningsdomstol om beslutet avser

1.insatser för en enskild enligt 9 §,

2.utbetalning till någon annan enligt 11 §,

3.återbetalning enligt 12 §,

4.förhandsbesked om rätt till insatser enligt 16 § andra eller tredje stycket,

6

Senaste lydelse 2012:961.

9

7

Senaste lydelse 2012:961.

Prop. 2017/18:158

5. tillstånd till enskild verksamhet enligt

23 §,

 

6. Omhändertagande av person-

6.

Omhändertagande av person-

 

akt enligt 23 d §,

akt enligt 23 f §,

7.föreläggande enligt 26 c och 26 f §§,

8.återkallelse av tillstånd och förbud enligt 26 g–26 i §§, eller

9.indragning eller nedsättning av ekonomiskt stöd enligt 9 c § andra stycket.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

I fråga om överklagande av

I fråga om överklagande av

Inspektionen för vård och omsorgs

Inspektionen för vård och omsorgs

beslut enligt

23 c §

gäller i

beslut enligt

23 e § gäller i

tillämpliga delar 6 kap.

7–11 §§

tillämpliga delar 6 kap. 7–11 §§

offentlighets-

och

sekretesslagen

offentlighets-

och

sekretesslagen

(2009:400).

 

 

 

(2009:400).

 

 

Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart.

Förvaltningsrätten

eller kam-

Förvaltningsrätten

eller kam-

marrätten får dock förordna att dess

marrätten får dock förordna att dess

beslut ska gälla först sedan det

beslut ska gälla först sedan det fått

vunnit laga kraft.

 

 

laga kraft.

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Den som före ikraftträdandet påbörjat sådan verksamhet som avses i 9 § 3–5 ska senast den 1 mars 2019 ansöka om tillstånd enligt denna lag för att få fortsätta bedriva verksamheten. Påbörjad verksamhet utan till- stånd får endast fortsätta fram till dess att slutligt beslut i tillståndsärendet fått laga kraft.

10

2.2

Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen

Prop. 2017/18:158

 

(2001:453)

 

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453)

dels att 7 kap. 1 och 2 §§ och 13 kap. 8 och 9 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 7 kap. 2 a och 2 b §§ och

16 kap. 10 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §1

Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva

1.verksamhet i form av stödboende eller hem för vård eller boende enligt 6 kap.,

2.verksamhet i form av boenden som motsvarar dem som avses i 5 kap. 5 § andra stycket eller 5 kap. 7 § tredje stycket,

3.verksamhet i form av hem för viss annan heldygnsvård,

4.verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs, eller

5.verksamhet som har till upp- gift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och hand- ledning till sådana hem som tar emot barn.

Kommun och landsting som driver verksamhet som avses i första stycket 1–4, ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verk- samheten påbörjas.

4.verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs,

5.verksamhet som har till upp- gift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och hand- ledning till sådana hem som tar emot barn, eller

6.hemtjänst.

Kommun och landsting som driver verksamhet som avses i första stycket 1–4 och 6, ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten påbörjas.

2 §

Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.

Tillstånd får vidare endast be- viljas den som genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. I fråga om en juridisk person ska prövningen sammantaget avse

1 Senaste lydelse 2017:210.

11

Prop. 2017/18:158

1. den

verkställande

direktören

 

och andra som genom en ledande

 

ställning eller på annat sätt har ett

 

bestämmande inflytande över verk-

 

samheten,

 

 

styr-

 

2. styrelseledamöter

och

 

elsesuppleanter,

 

 

 

 

3. bolagsmännen

i

kommandit-

 

bolag eller andra

handelsbolag,

 

och

 

 

 

 

 

4. personer som genom ett direkt

 

eller indirekt ägande har ett väsent-

 

ligt inflytande över verksamheten.

 

Vidare krävs att sökanden i

 

övrigt bedöms lämplig. I fråga om

 

en juridisk person krävs att samt-

 

liga som anges i andra stycket 1–4

 

bedöms lämpliga. Vid lämplig-

 

hetsbedömningen ska viljan och

 

förmågan att fullgöra sina skyldig-

 

heter mot det allmänna, laglydnad

 

i övrigt och andra omständigheter

 

av betydelse beaktas.

 

 

 

Sökanden ska även ha ekono-

 

miska förutsättningar att följa de

 

föreskrifter som gäller för verksam-

 

heten.

 

 

 

 

Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och

säkerheten i verksamheten.

 

 

 

 

 

Om verksamheten helt eller till

Om verksamheten helt eller till

väsentlig del ändras eller flyttas,

väsentlig

del ändras eller flyttas,

skall nytt tillstånd sökas.

ska nytt tillstånd sökas.

 

 

 

2 a §

 

 

 

 

 

Den som har beviljats tillstånd

 

enligt 1 § ska anmäla förändringar

 

i den krets av personer som avses i

 

2 § till Inspektionen för vård och

 

omsorg

senast en

månad

efter

 

förändringen.

 

 

 

2 b §

Inspektionen för vård och om- sorg får ta ut en avgift för ansök- ningar om tillstånd enligt 1 §.

12

13 kap.

8 §2

Om Inspektionen för vård och

Om Inspektionen för vård och

omsorg finner att det i verksamhet

omsorg finner att det i verksamhet

som står under tillsyn enligt denna

som står under tillsyn enligt denna

lag förekommer ett missförhållande

lag förekommer ett missförhållande

som har betydelse för enskildas

som har betydelse för enskildas

möjligheter att kunna få de insatser

möjligheter att kunna få de insatser

de har rätt till, får inspektionen

de har rätt till, får inspektionen

förelägga den som svarar för

förelägga den som svarar för

verksamheten att avhjälpa miss-

verksamheten att avhjälpa miss-

förhållandet. Ett föreläggande ska

förhållandet. Om inspektionen

innehålla uppgifter om de åtgärder

finner att kraven i 7 kap. 2 § andra,

som inspektionen anser nöd-

tredje och fjärde styckena inte är

vändiga för att det påtalade

uppfyllda i verksamhet som bevil-

missförhållandet ska kunna av-

jats tillstånd, eller att en sådan

hjälpas. Ett beslut om föreläggande

förändring som avses i 7 kap. 2 a §

får förenas med vite.

inte har anmälts, får inspektionen

 

förelägga den som beviljats till-

 

ståndet att avhjälpa bristen. Ett

 

föreläggande ska innehålla upp-

 

gifter om de åtgärder som

 

inspektionen anser nödvändiga för

 

att det påtalade missförhållandet

 

eller bristen ska kunna avhjälpas.

 

Ett beslut om föreläggande får före-

 

nas med vite.

Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller det landsting som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 7 kap. 1 § andra stycket att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

9 §3

Om ett missförhållande enligt 8 § första stycket är allvarligt och Inspektionen för vård och omsorgs föreläggande inte följts, får inspektionen besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Om missförhållandet innebär fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet i övrigt, får Inspektionen för vård och omsorg utan föregående föreläggande besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Ett tillstånd att bedriva verksam- het får även återkallas utan före- gående föreläggande om tillstånds- havaren inte uppfyller kraven i

2 Senaste lydelse 2017:210.

3 Senaste lydelse 2012:944.

Prop. 2017/18:158

13

Prop. 2017/18:158

7 kap. 2 § andra, tredje och fjärde

 

styckena.

 

 

 

16 kap.

 

 

 

10 a §

 

 

 

Regeringen eller den myndighet

 

som regeringen bestämmer får

 

meddela föreskrifter om

 

 

1. villkor

för tillstånd

enligt

 

7 kap. 2 § andra, tredje och fjärde

 

styckena, och

 

 

2. avgift

för ansökningar

enligt

 

7 kap. 2 b §.

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Den som påbörjat hemtjänstverksamhet före ikraftträdandet ska senast den 1 mars 2019 ansöka om tillstånd enligt denna lag för att få fort- sätta bedriva verksamheten. Påbörjad verksamhet utan tillstånd får endast fortsätta fram till dess att slutligt beslut i tillståndsärendet fått laga kraft.

14

2.3

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

Prop. 2017/18:158

 

sekretesslagen (2009:400)

 

 

Härigenom

föreskrivs

att 26 kap.

4 och 10 §§ offentlighets-

och

 

sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

26 kap.

 

 

 

 

 

 

 

4 §1

 

 

Sekretess

gäller

i

verksamhet

Sekretess gäller i verksamhet

 

som

avser omhändertagande av

som avser omhändertagande

av

 

personakt enligt 7 kap. 5 § social-

personakt enligt 7 kap. 5 § social-

 

tjänstlagen (2001:453) eller 23 d §

tjänstlagen (2001:453) eller 23 f §

 

lagen (1993:387) om stöd och

lagen (1993:387) om stöd och

 

service till vissa funktionshindrade

service till vissa funktionshindrade

 

för uppgift om en enskilds person-

för uppgift om en enskilds person-

 

liga förhållanden.

 

 

 

liga förhållanden.

 

 

Första stycket gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §.

 

 

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

 

 

 

 

 

 

10 §

 

 

Sekretessen enligt

4 §

hindrar

Sekretessen enligt 4 § hindrar

 

inte att uppgift i verksamhet som

inte att uppgift i verksamhet som

 

avses i 7 kap. 5 § socialtjänstlagen

avses i 7 kap. 5 § socialtjänstlagen

 

(2001:453) lämnas till en social-

(2001:453) lämnas till en social-

 

nämnd och uppgift i verksamhet

nämnd och uppgift i verksamhet

 

som

avses

i

23 d §

lagen

som avses i 23 f § lagen (1993:387)

 

(1993:387) om stöd och service till

om stöd och service till vissa

 

vissa funktionshindrade lämnas till

funktionshindrade lämnas till

en

 

en nämnd som avses i 22 § samma

nämnd som avses i 22 § samma lag,

 

lag, om uppgiften behövs för hand-

om uppgiften behövs för hand-

 

läggning av ärende eller verk-

läggning av ärende eller verk-

 

ställighet av beslut om stödinsatser,

ställighet av beslut om stödinsatser,

 

vård eller behandling och det är av

vård eller behandling och det är av

 

synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1 Senaste lydelse 2011:739.

15

Godkännande ska lämnas om den enskilde
1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksam- heten,
2. har ekonomiska förutsätt- ningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och
3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.
Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § 1–4 bedöms lämpliga. Vid lämplighets- bedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldig- heter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.
För att godkännande ska lämnas krävs därutöver att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasie- särskola ska följderna i närliggande

Prop. 2017/18:158 2.4

Förslag till lag om ändring i skollagen

 

(2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1 dels att nuvarande 2 kap. 5 a § ska betecknas 2 kap. 6 a §,

dels att 2 kap. 5 § och 26 kap. 3, 4, 13 och 14 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 5 a–5 d §§, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §

Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasie- särskola och fritidshem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasie- särskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

16

1 Senaste lydelse av 5 a § 2014:903.

kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

5 a §

I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt 5 § andra stycket 1 och tredje stycket sammantaget avse

1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

2. styrelseledamöter och styr- elsesuppleanter,

3. bolagsmännen i kommandit- bolag eller andra handelsbolag, och

4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksam- heten.

5 b §

Enskilda huvudmän ska anmäla förändringar i den krets av per- soner som avses i 5 a § till den som godkänt den enskilde som huvud- man senast en månad efter förändringen.

5 c §

Statens skolinspektion eller den kommun som handlägger ärenden om godkännande av en enskild som huvudman får ta ut en avgift för ansökningar om godkännande enligt 2 kap. 5 §.

5 d §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

Prop. 2017/18:158

17

Prop. 2017/18:158

1. villkor för godkännande enligt

 

5 § andra stycket 1 och 2 och tredje

 

stycket, samt

 

2. avgifter för ansökningar hos

 

Statens skolinspektion enligt 5 c §.

26 kap.

3 § Statens skolinspektion har tillsyn över

1.skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt denna lag,

2.utbildning som avses i 29 kap. 17 §,

 

3. hur en kommun uppfyller sina

3. hur en kommun uppfyller sina

 

skyldigheter enligt 7 kap. 21 och

skyldigheter enligt 7 kap. 21 och

 

22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ samt

22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ samt

 

29 kap. 9 §, och

 

 

29 kap. 9 §,

 

 

 

4. hur en kommun uppfyller sitt

4. hur en kommun uppfyller sitt

 

tillsynsansvar enligt 4 §.

 

tillsynsansvar enligt 4 §, och

 

 

 

 

 

 

5. att enskilda som godkänts av

 

 

 

 

 

Skolinspektionen fortlöpande upp-

 

 

 

 

 

fyller kraven i 2 kap. 5 och 5 b §§.

 

Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan

 

tillsynsmyndighet.

 

 

 

 

 

 

 

En kommun har tillsyn över

 

4 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. förskola och

fritidshem

vars

1. förskola och

fritidshem

vars

 

huvudman kommunen har godkänt

huvudman kommunen har godkänt

 

enligt 2 kap. 7 § andra stycket, och

enligt 2 kap. 7 § andra stycket,

 

 

2. pedagogisk

omsorg

vars

2. pedagogisk

omsorg

vars

 

huvudman kommunen har för-

huvudman kommunen har för-

 

klarat ha

rätt till bidrag enligt

klarat ha

rätt till bidrag enligt

 

25 kap. 10 §.

 

 

25 kap. 10 §, och

 

 

 

 

 

 

 

3. att enskilda som godkänts av

 

 

 

 

 

kommunen fortlöpande uppfyller

 

 

 

 

 

kraven i 2 kap. 5 och 5 b §§.

 

 

Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att

 

bestämmelserna i 6 kap. följs.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §2

 

 

 

 

En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande eller ett beslut om

 

rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag om

 

 

1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och

 

 

 

2. missförhållandet är allvarligt.

 

 

 

 

 

Ett godkännande eller beslut enligt första stycket får också återkallas om

 

1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och

 

 

 

2. den

enskilde

vid den

eta-

2. den

enskilde

vid den

eta-

 

bleringskontroll som avses i 9 a §

bleringskontroll som avses i 9 a §

18

2 Senaste lydelse 2015:802.

 

 

 

 

 

Ett godkännande av en enskild som huvudman inom skolväsendet får återkallas om den enskilde inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt 2 kap. 5 § andra stycket 1 och 2, tredje stycket och 6 §.

inte kan visa att rimliga åtgärder har vidtagits för att få till stånd ett samråd enligt 2 kap. 5 a §.

inte kan visa att rimliga åtgärder har Prop. 2017/18:158 vidtagits för att få till stånd ett

samråd enligt 2 kap. 6 a §.

14 § Ett godkännande av en enskild

som huvudman inom skolväsendet får återkallas om den enskilde inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt 2 kap. 6 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

19

Prop. 2017/18:158

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145)

 

 

om offentlig upphandling

 

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2016:1145) om offentlig

 

upphandling

 

 

dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 2 kap. 2 §, 19 kap. 1, 3 och 33 §§, 20 kap. 1,

 

2 och 13 §§, 21 kap. 1 §, bilaga 2 och rubriken till 19 kap. ska ha följande

 

lydelse,

 

 

 

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 19 kap. 6 a, 6 b och 35–39 §§,

 

en ny bilaga, bilaga 2 a, och närmast före 19 kap. 6 a, 35, 37 och 38 §§ nya

 

rubriker av följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

1 kap.

 

 

1 §

 

Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande:

 

1 kap. – Lagens innehåll, tillämpningsområde och definitioner

 

2 kap. – Blandad upphandling

 

 

3 kap. – Undantag från lagens tillämpningsområde

 

4 kap. – Allmänna bestämmelser

 

 

5 kap. – Tröskelvärden

 

 

6 kap. – Upphandlingsförfaranden

 

 

7 kap. – Ramavtal, inköpscentraler och annan samordnad upphandling

 

8 kap. – Elektroniska metoder för upphandling

 

9 kap. – Tekniska krav

 

 

10 kap. – Annonsering av upphandling och inbjudan till anbudssökande

 

11 kap. – Tidsfrister för anbudsansökningar och anbud

 

12 kap. – Kommunikation, information till leverantörer och dokumen-

 

tation

 

 

 

13 kap. – Uteslutning av leverantörer

 

14 kap. – Kvalificering

 

 

15 kap. – Egen försäkran och utredning om leverantörer

 

16 kap. – Utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt

 

17 kap. – Fullgörande av kontrakt

 

 

18 kap. – Projekttävlingar

 

 

19kap.–Upphandling under tröskel-

19kap.–Upphandling under tröskel-

 

värdena och upphandling av tjänster

värdena samt upphandling av tjän-

 

enligt bilaga 2

ster enligt bilaga 2 och bilaga 2 a

 

20 kap. – Avtalsspärr, överprövning och skadestånd

 

21 kap. – Upphandlingsskadeavgift

 

 

22 kap. – Tillsyn

 

 

Till lagen hör följande bilagor:

 

 

Bilaga 1 – Förteckning över byggentreprenadkontrakt

 

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om

 

offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, i lydelse enligt

 

kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2365 av den 18 december 2017 om

20

ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU vad gäller de tröskelvärden

som ska tillämpas vid upphandlingsförfaranden.

Bilaga 2 – Förteckning

över

Bilaga 2 – Förteckning

över Prop. 2017/18:158

sociala tjänster och andra särskilda

sociala tjänster och andra särskilda

tjänster

 

 

 

 

tjänster, utom välfärdstjänster

 

 

 

 

 

 

enligt bilaga 2 a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 2 a – Förteckning

över

 

 

 

 

 

 

välfärdstjänster

 

 

 

 

Bilaga 3 – Definitioner av vissa tekniska specifikationer

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

Om det beräknade värdet av en

Om det beräknade värdet av en

upphandling eller en projekttävling

upphandling eller en projekttävling

uppgår till minst det tröskelvärde

uppgår till minst det tröskelvärde

som

gäller

enligt 5 kap.

1 §

och

som

gäller

enligt 5 kap. 1 §

och

upphandlingen eller projekttävling-

upphandlingen eller projekttävling-

en inte avser en tjänst av sådant slag

en inte avser en tjänst av sådant slag

som

anges

i

bilaga 2,

ska

den

som

anges

i

bilaga 2

eller

genomföras

med tillämpning

av

bilaga 2 a,

ska

den

genomföras

denna lag utom 19 kap.

 

 

med tillämpning av denna lag utom

Om det beräknade värdet av en

19 kap.

 

 

 

 

 

Om det beräknade värdet av en

upphandling eller en projekttävling

upphandling eller en projekttävling

understiger

tröskelvärdet eller om

understiger tröskelvärdet eller om

upphandlingen eller projekttävling-

upphandlingen eller projekttävling-

en avser en

tjänst av sådant

slag

en avser en tjänst av sådant slag

som

anges

i

bilaga 2,

ska

den

som

anges

i

bilaga 2

eller

genomföras

med tillämpning

av

bilaga 2 a,

ska

den

genomföras

19 kap.

 

 

 

 

med tillämpning av 19 kap.

 

2kap.

1 §

Med ett blandat kontrakt avses

 

 

1. ett kontrakt som avser flera

1. ett kontrakt som avser flera

 

olika slag av upphandling (varor,

olika slag av upphandling (varor,

 

tjänster

eller

byggentreprenader)

tjänster eller byggentreprenader

 

som alla regleras i denna lag, eller

eller olika slag av tjänster) som alla

 

 

 

 

regleras i denna lag, eller

 

2. ett kontrakt som avser dels upphandling som regleras i denna lag, dels

 

annan upphandling.

 

 

 

 

2 §

 

Om ett blandat kontrakt avser flera olika slag av upphandling som alla

 

regleras i denna lag ska upphandlingen genomföras i enlighet med

 

bestämmelserna för det slag av upphandling som är huvudföremålet för

 

kontraktet.

 

 

 

För ett blandat kontrakt som avser både varor och tjänster ska huvud-

 

föremålet bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för

 

varorna eller tjänsterna.

 

 

För ett blandat kontrakt som

För ett blandat kontrakt som

 

avser både tjänster som anges i

avser olika slag av tjänster ska

 

bilaga 2

och

andra tjänster ska

huvudföremålet bestämmas utifrån

21

 

 

 

 

3 §
Vid upphandling enligt detta kapitel tillämpas även bestämmelserna om konkurrenspräglad dialog i 4 kap. 6 och 7 §§, 6 kap. 1 § 5 och 20–29 §§, 10 kap. 9 och 10 §§ och 11 kap. 3 §.
Vid upphandling av tjänster av Vid upphandling av tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 sådant slag som anges i bilaga 2 vars värde uppgår till minst det eller bilaga 2 a, vars värde uppgår tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 §, till minst det tröskelvärde som tillämpas även bestämmelserna om avses i 5 kap. 1 §, tillämpas även tekniska specifikationer i 9 kap. 1– bestämmelserna om tekniska 5 och 7–11 §§, om annonsering i specifikationer i 9 kap. 1–5 och 10 kap. 1, 2 och 4 §§ och om 7–11 §§, om annonsering i 10 kap. individuella rapporter i 12 kap. 15 1, 2 och 4 §§ och om individuella och 16 §§. rapporter i 12 kap. 15 och 16 §§.
Reserverad upphandling för vissa välfärdstjänster enligt bilaga 2 a.
6 a §
En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i en upp- handling av tjänster som anges i bilaga 2 a och som omfattas av

Prop. 2017/18:158 huvudföremålet bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för tjänsterna.

det högsta av de uppskattade värdena för tjänsterna. Detta gäller kontrakt som avser

1.både tjänster som anges i bilaga 2 och andra tjänster, eller

2.både tjänster som anges i bilaga 2 a och andra tjänster.

19 kap. Upphandling under tröskelvärdena och upphandling av tjänster enligt bilaga 2

19 kap. Upphandling under tröskelvärdena samt upphandling av tjänster enligt bilaga 2 och bilaga 2 a

1 §

Detta kapitel gäller för

1.upphandling eller projekt- tävling vars värde beräknas under- stiga det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 eller 2 §, och

2.upphandling av tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2.

Detta kapitel gäller för

1.upphandling eller projekt- tävling vars värde beräknas under- stiga det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 eller 2 §, och

2.upphandling av tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 och bilaga 2 a.

För upphandling av tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 a vars värde beräknas understiga det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 § ska dock endast 35–39 §§ tilläm- pas.

22

CPV-koderna 79622000-0, 79624000-4,

Prop. 2017/18:158

79625000-1, 85000000-9 till 85323000-9,

98133000-4, 75121000-0, 75122000-7,

 

80110000-8, 80300000-7, 80420000-4,

80430000-7, 80511000-9, 80520000-5 och 80590000-6, för sådana organisationer som

1.har som syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till att tillhandahålla sådana tjänster,

2.återinvesterar eventuell vinst för att uppnå syftet enligt 1, och

3.har en lednings- och ägar- struktur som grundar sig på personalens ägande eller delta- gande eller som kräver aktivt del- tagande av personal, användare eller berörda parter.

Löptiden för ett kontrakt som tilldelas med stöd av första stycket får inte överstiga tre år.

Om en upphandlande myndighet med tillämpning av första stycket har tilldelat en organisation ett kontrakt för en viss tjänst under de senaste tre åren, får myndigheten inte med stöd av samma stycke tilldela den organisationen ett kontrakt för den berörda tjänsten.

 

6 b §

 

 

 

En upphandlande myndighet som

 

avser att reservera deltagandet i en

 

upphandling

enligt

6 a § ska i

 

annonsen om upphandling lämna

 

uppgift om detta.

 

33 §

 

 

En upphandlande myndighet ska

En upphandlande myndighet ska

på begäran av en berörd leverantör

på begäran av en berörd leverantör

lämna ut en kopia eller en utskrift

lämna ut en kopia eller en utskrift

av ett kontrakt som avser tjänster av

av ett kontrakt som avser tjänster av

sådant slag som anges i bilaga 2

sådant slag som anges i bilaga 2

och som bevaras enligt 31 § tredje

eller bilaga 2 a, och som bevaras

stycket, om kontraktet ingåtts till

enligt 31 §

tredje

stycket, om

ett värde av minst 1 000 000 euro.

kontraktet ingåtts till ett värde av

 

minst 1 000 000 euro.

 

I fråga om utlämnande av ett kontrakt tillämpas 12 kap. 20–24 §§.

23

Prop. 2017/18:158

Upphandling av välfärdstjänster enligt bilaga 2 a vars värde beräknas understiga tröskelvärdet

Tillämpliga bestämmelser

35 §

Vid upphandling av sådana tjänster som avses i bilaga 2 a och vars värde beräknas understiga det tröskelvärde som gäller enligt 5 kap. 1 § tillämpas

– 1 kap. (lagens innehåll, tillämp- ningsområde och definitioner),

– 2 kap. (blandad upphandling),

– 3 kap. (undantag från lagens tillämpningsområde),

– 20 kap. (avtalsspärr, överprövning och skadestånd),

– 21 kap. (upphandlingsskade- avgift), och

– 22 kap. (tillsyn).

Om upphandlingen har ett bestämt gränsöverskridande in- tresse, ska även 4 kap. 1 § tillämpas.

36 §

En upphandlande myndighet som avser att upphandla en sådan tjänst som anges i bilaga 2 a och vars värde beräknas understiga tröskelvärdet, ska informera om upphandlingen genom att publicera en annons i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig.

Första stycket gäller dock inte om

1. värdet av upphandlingen be- räknas understiga 28 procent av det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 § och som gäller för sådana tjänster som anges i bilaga 2 a,

2. förutsättningarna för upp- handling utan föregående annon- sering enligt 6 kap. 12–19 §§ är uppfyllda, eller

3. det finns synnerliga skäl.

24

Uppskattning av värdet av en upphandling

37 §

Värdet av en upphandling enligt 36 § ska uppskattas till det totala belopp som ska betalas i upphandlingen. En upphandling får inte delas upp i avsikt att kringgå bestämmelserna i denna lag.

Vid beräkningen ska options- och förlängningsklausuler beaktas som om de utnyttjats.

Vid uppskattningen av en upp- handlings värde ska den upp- handlande myndigheten beakta upphandlingar enligt 36 § andra stycket av samma slag gjorda av myndigheten under räkenskaps- året.

Information till leverantörer och dokumentation

38 §

Vid en upphandling som annon- serats enligt 36 § första stycket ska den upphandlande myndigheten snarast möjligt skriftligen under- rätta anbudssökandena och an- budsgivarna om de beslut som avses i 12 kap. 12 § och lämna sådana upplysningar som avses i 12 kap. 13 §.

Om upphandlingen har skett utan annonsering enligt 36 § andra stycket ska den upphandlande myndigheten, när beslut har fattats om vilken leverantör som ska tilldelas kontraktet, snarast möjligt underrätta anbudsgivarna om beslutet.

39 §

En upphandlande myndighet ska dokumentera genomförandet av en upphandling. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att motivera myndighetens beslut under upp- handlingens samtliga skeden.

Prop. 2017/18:158

25

Prop. 2017/18:158

I fråga om bevarande av hand-

 

lingar tillämpas 12 kap. 17 §.

 

 

Första stycket gäller inte om

 

upphandlingens värde understiger

 

100 000 kronor.

 

 

20 kap.

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

Om en upphandlande myndighet

Om en upphandlande myndighet

är skyldig att skicka en under-

är skyldig att skicka en under-

rättelse om tilldelningsbeslut enligt

rättelse om tilldelningsbeslut enligt

12 kap. 12 § första stycket eller

12 kap.

12 §

första

stycket

eller

19 kap. 29 § och underrättelsen har

19 kap.

29

eller

38 §

och

skickats med ett elektroniskt medel,

underrättelsen har skickats med ett

får den upphandlande myndigheten

elektroniskt

medel,

får

den

inte ingå avtal (avtalsspärr) förrän

upphandlande

myndigheten

inte

10 dagar har gått från det att under-

ingå avtal

(avtalsspärr) förrän

rättelsen skickades.

10 dagar har gått från det att under-

 

rättelsen skickades.

 

 

Om underrättelsen har skickats på annat sätt än med ett elektroniskt medel till någon anbudssökande eller anbudsgivare, får avtal inte ingås förrän 15 dagar har gått från utskickandet.

Om en upphandlande myndighet i underrättelsen har angett en längre avtalsspärr än den föreskrivna minimifristen, får avtal inte ingås förrän efter utgången av den angivna perioden.

2 §

Avtalsspärr gäller inte

1.vid tilldelning av kontrakt efter upphandling utan föregående annonsering med stöd av 6 kap. 12–19 §§,

2.vid tilldelning av kontrakt med förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal enligt 7 kap. 7 och 8 §§,

3.vid tilldelning av kontrakt enligt ett dynamiskt inköpssystem, eller

4. vid direktupphandling enligt

4. vid direktupphandling enligt

19 kap. 7 § tredje stycket.

19 kap. 7 § tredje stycket eller upp-

 

handling enligt 19 kap. 36 § andra

 

stycket.

13 §

Rätten ska besluta att ett avtal som har slutits mellan en upphandlande

myndighet och en leverantör är ogiltigt, om avtalet har slutits

 

1. utan föregående annonsering

1. utan föregående annonsering

enligt 10 kap. 1, 2 eller 3 §, 18 kap.

enligt 10 kap. 1, 2 eller 3 §, 18 kap.

2 § eller 19 kap. 9 § när det inte har

2 § eller

19 kap.

9 § eller

36 §

varit tillåtet att använda direktupp-

första stycket när det inte har varit

handling enligt 19 kap.,

tillåtet att använda direktupp-

 

handling enligt 19 kap. eller att

 

upphandla

enligt

19 kap.

36 §

 

andra stycket,

 

 

26

2. efter en förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal enligt 7 kap. Prop. 2017/18:158 7 eller 8 § samt 9 § utan att de villkor har följts som framgår av de para-

graferna eller av det ramavtal som ligger till grund för konkurrensutsättningen och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, eller

3. enligt ett dynamiskt inköpssystem utan att de villkor som anges i 8 kap. 10 eller 12 § har följts och detta har medfört att leverantören har

lidit eller kan komma att lida skada.

Ett avtal ska också förklaras

Ett avtal ska också förklaras

ogiltigt, om det har slutits i strid

ogiltigt, om det har slutits i strid

med bestämmelserna om avtals-

med bestämmelserna om avtals-

spärr i 1, 3 eller 8 §, ett interimis-

spärr i 1, 3 eller 8 §, ett interimis-

tiskt beslut enligt

9 § eller tio-

tiskt beslut enligt

9 §

eller tio-

dagarsfristen i 10 § eller om avtalet

dagarsfristen i 10 § eller om avtalet

har slutits före en underrättelse om

har slutits före en underrättelse om

tilldelningsbeslut

enligt

12 kap.

tilldelningsbeslut

enligt

12 kap.

12 § första stycket eller

19 kap.

12 § första stycket eller 19 kap.

29 § första stycket. För ogiltighet i

29 § första stycket eller 38 § första

sådana fall krävs dessutom att

stycket. För ogiltighet i sådana fall

någon av de grundläggande princi-

krävs dessutom att någon av de

perna i 4 kap. 1 § eller någon annan

grundläggande principerna i 4 kap.

bestämmelse i denna lag har

1 § eller någon annan bestämmelse

överträtts och detta har medfört att

i denna lag har överträtts och detta

leverantören har lidit eller kan

har medfört att leverantören har

komma att lida skada.

 

lidit eller kan komma att lida skada.

21 kap.

1 §

Allmän förvaltningsdomstol får besluta att en upphandlande myndighet ska betala en särskild avgift (upphandlingsskadeavgift), om

1.allmän förvaltningsdomstol i ett avgörande som fått laga kraft har fastställt att ett avtal får bestå, trots att det har slutits i strid med bestämmelserna om avtalsspärr i 20 kap. 1, 3 eller 8 §,

2.allmän förvaltningsdomstol i ett avgörande som fått laga kraft har fastställt att ett avtal får bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse enligt 20 kap. 14 §, eller

3. myndigheten har slutit avtal med en leverantör utan föregående annonsering enligt 10 kap. 1, 2 eller 3 §, 18 kap. 2 § eller 19 kap. 9 §.

3. myndigheten har slutit avtal med en leverantör utan föregående annonsering enligt 10 kap. 1, 2 eller 3 §, 18 kap. 2 § eller 19 kap. 9 § eller 36 § första stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Äldre bestämmelser gäller för sådana upphandlingar som har på- börjats före ikraftträdandet.

27

Prop. 2017/18:158

28

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Förteckning över sociala tjänster och andra särskilda tjänster

Beskrivning

CPV-kod

Hälsovård, socialtjänst och närbesläktade 75200000-8 tjänster 75231200-6 75231240-8 79611000-0

79622000-0 (Tillhandahållande av hemtjänstpersonal)

79624000-4 (Förmedling av vårdpersonal)

79625000-1 (Förmedling av läkare) Från 85000000-9 till 85323000-9 98133100-5 98133000-4 98200000-5

98500000-8 (Privata hushåll med anställd personal)

Från 98513000-2 till 98514000-9 (Arbetskrafttjänster för hushåll, Bemanningstjänster för enskilda, Tjänster utförda av kontorspersonal för enskilda, kontorspersonal för enskilda, Tillfällig personal för hushåll och Hemtjänst).

Administration inom socialtjänsten,

85321000-5

utbildningsadministration,

85322000-2

hälsovårdsförvaltning och administration

75000000-6 (Offentlig förvaltning, försvar

avseende kultur

och socialförsäkringstjänster)

 

75121000-0

 

75122000-7

 

75124000-1

 

Från 79995000-5 till 79995200-7

 

Från 80000000-4 (Undervisning och

 

utbildning) till 80660000-8

 

Från 92000000-1 till 92700000-8

 

79950000-8 (Tjänster för organisering av

 

utställningar, mässor och kongresser)

 

79951000-5 (Organisering av seminarier)

 

79952000-2 (Evenemang)

 

79952100-3 (Anordnande av

 

kulturevenemang)

 

79953000-9 (Festivalarrangemang),

 

79954000-6 (Festarrangemang)

 

79955000-3 (Anordnande av

 

modevisningar)

 

79956000-0 (Anordnande av mässor och

 

utställningar)

Beskrivning

CPV-kod

Prop. 2017/18:158

 

 

 

Obligatorisk socialförsäkring

75300000-9

 

Bidragstjänster

75310000-2

 

 

75311000-9

 

 

75312000-6

 

 

75313000-3

 

 

75313100-4

 

 

75314000-0

 

 

75320000-5

 

75330000-8

75340000-1

Andra samhälleliga och personliga tjänster, inklusive fackföreningstjänster, tjänster utförda av politiska organisationer, tjänster tillhandahållna av ungdomsorganisationer och andra medlemsorganisationstjänster

Tjänster i samband med religionsutövande

Hotell- och restaurangtjänster

98000000-3

98120000-0

98132000-7

98133110-8

98130000-3

98131000-0

Från 55100000-1 till 55410000-7 Från 55521000-8 till 55521200-0

(55521000-8 Catering för privata hushåll,

55521100-9 Hemkörning av mat,

55521200-0 Måltidsleveranser)

55520000-1 Catering

55522000-5 Catering för transportföretag, 55523000–2 Catering för övriga företag eller övriga institutioner

55524000-9 Skolbespisning

55510000-8 Matsalstjänster

55511000-5 Matsalstjänster och övrig kafeteriaverksamhet för särskild kundgrupp, 55512000-2 Drift av matsal

55523100-3 Servering av skolmåltider

Juridiska tjänster, i den mån de inte är undantagna enligt 3 kap. 22 och 23 §§ denna lag

Övrig statsförvaltning och statliga tjänster

Från 79100000-5 till 79140000-7 75231100-5

Från 75100000-7 till 75120000-3 75123000-4

Från 75125000-8 till 75131000-3

Samhällstjänster

Från 75200000-8 till 75231000-4

29

Prop. 2017/18:158

 

 

Beskrivning

CPV-kod

 

 

 

 

 

 

Fängelserelaterade tjänster, tjänster för

Från 75231210-9 till 75231230-5

 

 

allmän säkerhet och räddningstjänster, i

Från 75240000-0 till 75252000-7

 

 

den mån de inte är undantagna enligt 3 kap.

794300000-7

 

 

26 § denna lag

98113100-9

 

 

 

 

 

Undersöknings- och säkerhetstjänster

Från 79700000-1 till 79721000-4

 

 

 

(Undersöknings- och säkerhetstjänster,

 

 

 

Säkerhetstjänster,

 

 

 

Larmövervakningstjänster, Vakttjänster,

 

 

 

Övervakningstjänster, Eftersökning,

 

 

 

Uppspårning av försvunna, Patrullering,

 

 

 

Utfärdande av id-kort, Utredning och

 

 

 

Detektivtjänster)

 

 

 

79722000-1 (Grafologi)

 

 

 

79723000-8 (Avfallsanalys)

 

 

Internationella tjänster

98900000-2 (Tjänster tillhandahållna av

 

 

 

exterritoriala organisationer och organ)

 

 

 

98910000-5 (Särskilda tjänster för

 

 

 

internationella organisationer och organ).

 

 

Posttjänster

64000000-6 (Post- och telekommunikations-

 

 

 

tjänster)

 

 

 

64100000-7 (Post- och budtjänster)

 

 

 

64110000-0 (Postgång)

 

 

 

64111000-7 (Posttjänster för tidningar och

 

 

 

tidskrifter)

 

 

 

64112000-4 (Posttjänster för brev)

 

 

 

64113000-1 (Posttjänster för paket)

 

 

 

64114000-8 (Postkassörstjänster)

 

 

 

64115000-5 (Förhyrning av postbox)

 

 

 

64116000-2 (Poste restantetjänster)

 

 

 

64122000-7 (Internpost)

 

 

Diverse tjänster

50116510-9 (Regummering av däck)

 

 

 

71550000-8 (Smedtjänster)

 

 

 

 

30

Föreslagen lydelse

Prop. 2017/18:158

Förteckning över sociala tjänster och andra särskilda tjänster utom

 

välfärdstjänster enligt bilaga 2 a

 

 

 

 

 

Beskrivning

CPV-kod

 

 

 

 

Administration inom socialtjänsten,

75124000-1

 

utbildningsadministration,

Från 79995000-5 till 79995200-7

 

hälsovårdsförvaltning och administration

Från 92000000-1 till 92700000-8

 

avseende kultur

79950000-8 (Tjänster för organisering av

 

 

 

 

utställningar, mässor och kongresser)

 

 

79951000-5 (Organisering av seminarier)

 

 

79952000-2 (Evenemang)

 

 

79952100-3 (Anordnande av

 

 

kulturevenemang)

 

 

79953000-9 (Festivalarrangemang)

 

 

79954000-6 (Festarrangemang)

 

 

79955000-3 (Anordnande av

 

 

modevisningar)

 

 

79956000-0 (Anordnande av mässor och

 

 

utställningar)

 

Obligatorisk socialförsäkring

75300000-9

 

Bidragstjänster

75310000-2

 

 

75311000-9

 

 

75312000-6

 

 

75313000-3

 

 

75313100-4

 

 

75314000-0

 

 

75320000-5

 

 

75330000-8

 

 

75340000-1

 

Andra samhälleliga och personliga tjänster,

98000000-3

 

inklusive fackföreningstjänster, tjänster

98120000-0

 

utförda av politiska organisationer, tjänster

98132000-7

 

tillhandahållna av ungdomsorganisationer

98133110-8

 

och andra medlemsorganisationstjänster

 

98130000-3

 

 

 

Tjänster i samband med religionsutövande

98131000-0

 

Hotell- och restaurangtjänster

Från 55100000-1 till 55410000-7

 

 

Från 55521000-8 till 55521200-0

 

 

(55521000-8 Catering för privata hushåll,

 

55521100-9

Hemkörning av mat,

55521200-0

Måltidsleveranser)

55520000-1

Catering

55522000-5

Catering för transportföretag,

31

Prop. 2017/18:158

 

 

 

Beskrivning

CPV-kod

 

 

 

 

 

 

55523000-2 Catering för övriga företag eller

 

 

övriga institutioner

 

 

55524000-9 Skolbespisning

 

 

55510000-8

Matsalstjänster

 

 

55511000-5

Matsalstjänster och övrig

 

 

kafeteriaverksamhet för särskild kundgrupp,

 

 

55512000-2

Drift av matsal

 

 

55523100-3 Servering av skolmåltider

Juridiska tjänster, i den mån de inte är undantagna enligt 3 kap. 22 och 23 §§ denna lag

Övrig statsförvaltning och statliga tjänster

Från 79100000-5 till 79140000-7 75231100-5

Från 75100000-7 till 75120000-3 75123000-4

Från 75125000-8 till 75131000-3

Samhällstjänster

Fängelserelaterade tjänster, tjänster för allmän säkerhet och räddningstjänster, i den mån de inte är undantagna enligt 3 kap. 26 § denna lag

Undersöknings- och säkerhetstjänster

Från 75200000-8 till 75231000-4

Från 75231210-9 till 75231230-5 Från 75240000-0 till 75252000-7 794300000-7 98113100-9

Från 79700000-1 till 79721000-4 (Undersöknings- och säkerhetstjänster, Säkerhetstjänster, Larmövervakningstjänster, Vakttjänster, Övervakningstjänster, Eftersökning, Uppspårning av försvunna, Patrullering, Utfärdande av id-kort, Utredning och Detektivtjänster)

79722000-1 (Grafologi)

79723000-8 (Avfallsanalys)

Internationella tjänster

98900000-2 (Tjänster tillhandahållna av

 

exterritoriala organisationer och organ)

 

98910000-5 (Särskilda tjänster för

 

internationella organisationer och organ)

Posttjänster

64000000-6 (Post- och telekommunikations-

 

tjänster)

 

64100000-7 (Post- och budtjänster)

 

64110000-0 (Postgång)

 

64111000-7 (Posttjänster för tidningar och

 

tidskrifter)

 

64112000-4 (Posttjänster för brev)

32

Beskrivning

CPV-kod

 

Prop. 2017/18:158

 

 

 

64113000-1 (Posttjänster för paket)

 

 

64114000-8 (Postkassörstjänster)

 

64115000-5 (Förhyrning av postbox)

 

64116000-2

(Poste restantetjänster)

 

64122000-7

(Internpost)

Diverse tjänster

50116510-9 (Regummering av däck)

 

71550000-8

(Smedtjänster)

 

 

 

 

33

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2 a

 

Förteckning över välfärdstjänster

 

 

 

 

 

Beskrivning

CPV-kod

 

 

 

Hälsovård, socialtjänst och närbesläktade 75200000-8 tjänster 75231200-6 75231240-8 79611000-0

79622000-0 (Tillhandahållande av hemtjänstpersonal)

79624000-4 (Förmedling av vårdpersonal)

79625000-1 (Förmedling av läkare) Från 85000000-9 till 85323000-9 98133100-5 98133000-4 98200000-5

98500000-8 (Privata hushåll med anställd personal)

Från 98513000-2 till 98514000-9 (Arbetskrafttjänster för hushåll, Bemanningstjänster för enskilda, Tjänster utförda av kontorspersonal för enskilda, kontorspersonal för enskilda, Tillfällig personal för hushåll och Hemtjänst)

Administration inom socialtjänsten,

85321000-5

utbildningsadministration och

85322000-2

hälsovårdsförvaltning

75000000-6 (Offentlig förvaltning, försvar

 

och socialförsäkringstjänster)

 

75121000-0,

 

75122000-7

 

Från 80000000-4 (Undervisning och

 

utbildning) till 80660000-8

34

3

Ärendet och dess beredning

 

Prop. 2017/18:158

Regeringen beslutade den 20 december 2012 att uppdra åt en särskild

utredare att utreda vilka möjliga krav, utöver redan befintliga, som kan och

bör ställas på dem som äger och driver företag inom välfärdssektorn

(dir. 2012:131). Syftet med utredningen var att ytterligare säkra samhällets

krav på att de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg

ska ha ett långsiktigt och seriöst engagemang och bedriva en god och

högkvalitativ verksamhet. Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv för

utredaren

den 16 januari 2014

(dir. 2014:3), den

30 oktober 2014

(dir. 2014:141) och den 15 januari 2015 (dir. 2015:1). Utredningen antog

namnet Ägarprövningsutredningen (Fi 2012:11).

 

 

Ägarprövningsutredningen lämnade den 11 februari 2014 betänkandet

Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7). En sammanfattning av

betänkandet i relevanta delar finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag

finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över

remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns

tillgängliga i

Finansdepartementet (Fi2015/00781/K). Vissa förslag i betänkandet har

föranlett ändringar i socialtjänstlagen (2001:453), se prop. 2016/17:59,

bet. 2016/17:SoU11, rskr. 2016/17:156.

 

 

Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att uppdra åt en särskild utredare

att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansier-

ingen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. I uppdraget ingick

även att undersöka hur regelverket som styr upphandling av sociala

tjänster kan förenklas och göras mer flexibelt samt föreslå insatser för att

förbättra förutsättningarna för den idéburna sektorn i välfärden, inom

ramen för bl.a. upphandlingsrätten (dir. 2015:22). Regeringen beslutade

om tilläggsdirektiv för utredaren den 15 oktober 2015 (dir. 2015:100) och

den 5 november (dir. 2015:108), som bl.a. innebar att utredaren gavs i

uppdrag att vidareutveckla vissa av Ägarprövningsutredningens förslag.

Utredningen antog namnet Välfärdsutredningen (Fi 2015:01).

Välfärdsutredningen lämnade

den 8 november

2016

betänkandet

Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). En sammanfattning av

betänkandet i relevanta delar finns i bilaga 4. Betänkandets lagförslag i nu

 

relevanta delar finns i bilaga 5. Betänkandet har remissbehandlats. En

 

förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissvaren finns

 

tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2016/04014/K). Välfärdsutred-

 

ningen kommer i det följande att benämnas utredningen.

 

Efter att det ovan nämnda betänkandet remissbehandlats samman-

 

ställdes inom Regeringskansliet promemorian Vissa förslag till ändringar

 

i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens

 

förslag. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 7. Prome-

 

morians lagförslag finns i bilaga 8. Promemorian har remissbehandlats.

 

En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 9. Remissvaren finns

 

tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2017/03767/OU).

 

I denna proposition föreslås lagändringar med anledning av förslagen i

 

de ovan nämnda betänkandena och promemorian. De syftar till att

 

säkerställa att privata utförare har tillräckliga förutsättningar att bedriva

 

verksamhet med god kvalitet och stärka allmänhetens tilltro till sektorn.

 

De syftar även till att förenkla för såväl upphandlande myndigheter som

35

 

Prop. 2017/18:158

36

leverantörer och förbättra möjligheterna att inom ramen för upphandlings- regelverket ta tillvara de särskilda mervärden som leverantörer inom den idéburna sektorn kan erbjuda och främja den idéburna sektorns deltagande i upphandlingar. En del av förslagen genomför bestämmelserna om reserv- erade kontrakt för vissa tjänster i artikel 77 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upp- handling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (LOU-direktivet).

Tillkännagivanden

Riksdagen har lämnat ett flertal tillkännagivanden om aktörer inom välfärden.

I ett av dessa tillkännagivanden har riksdagen bl.a. anfört att regeringen ska fortsätta att vidta åtgärder för att utveckla valfriheten på områden där den i dag är starkt begränsad för den som söker omsorg, samt verka för att all verksamhet ska drivas med kloka beslut, tydliga kriterier för vad som ska gälla och kontinuerlig uppföljning (bet. 2015/16:FiU26 punkt 1, rskr. 2015/16:176).

Riksdagen har därefter återkommit till regeringen i två nya tillkänna- givanden, med hänvisning till det första tillkännagivandet, och bl.a. anfört att regeringen snarast ska återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn (bet. 2016/17:FiU26 punkt 2, rskr. 2016/17:154 och bet. 2017/18:FiU26 punkt 2, rskr 2017/18:169).

Regeringen har i sina årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen redogjort för vilka åtgärder som regeringen

hittills har vidtagit

med anledning av dessa tillkännagivanden

(skr. 2016/17:75 och

skr. 2017/18:75. Därutöver lämnar regeringen i

denna proposition förslag om utökad tillståndsplikt och ägar- och led- ningsprövning inom välfärden, vilket innebär skärpta kriterier och uppfölj- ning som i sin tur stärker förutsättningarna för att verksamheten ska drivas med hög kvalitet (se avsnitt 4). Regeringen lämnar i denna proposition även förslag för att förenkla för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer och för att främja den idéburna sektorns deltagande i upphandlingar (se avsnitt 6 och 7). Förslagen syftar till att möjliggöra för en mångfald av leverantörer att delta i offentliga upphandlingar. Regeringen anser därmed att dessa tillkännagivanden är slutbehandlade.

Riksdagen har i ett tidigare tillkännagivande anfört att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster. Riksdagen har bl.a. anfört att en utredare ska ta fram förslag på hur en generell tillståndsplikt kan införas för att få bedriva verksamhet enligt skollagen (2010:800), socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Utredaren ska vidare ta fram förslag på hur ledningsprövning för offentlig verksamhet och ägar- och ledningsprövning för privata verksamheter kan införas (bet. 2014/15:FiU 32, rskr. 2014/15:243 och rskr. 2014/15:244).

Regeringen har i sina årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen redogjort för vilka åtgärder regeringen hittills har vidtagit med anledning av detta tillkännagivande (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75 och skr. 2017/18:75). Därutöver lämnar regeringen i

denna proposition förslag om utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden. Regeringen avser att återkomma till riksdagen gällande övriga delar av tillkännagivandet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 januari 2018 respektive den 18 januari 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 10 och 12. Lagrådets yttranden finns i bilaga 11 och 13. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets synpunkter. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4.1, 4.2, 4.3, 6.7, 7.3 och 9.1.2 samt i författningskommentaren.

I förhållande till lagrådsremissen har dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

Prop. 2017/18:158

37

Prop. 2017/18:158

 

4

Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten

 

 

och skolväsendet

 

4.1

Utvidgad tillståndsplikt inom socialtjänsten

 

 

 

Regeringens förslag: Det ska krävas tillstånd av Inspektionen för vård

 

och omsorg för att yrkesmässigt bedriva enskild verksamhet som avser

 

hemtjänst enligt socialtjänstlagen eller verksamhet som avser

 

ledsagarservice, biträde av kontaktperson eller avlösarservice i hemmet

 

enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

 

Kraven på verksamheten ska vara samma som redan gäller för i dag

 

tillståndspliktig verksamhet enligt respektive lag.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna, bl.a.

 

Tillväxtverket, Halmstads kommun och Vårdföretagarna Almega, till-

 

styrker eller har inga synpunkter på förslaget. Sveriges Kommuner och

 

Landsting (SKL) tillstyrker förslaget vad gäller hemtjänst, ledsagarservice

 

och avlösarservice i hemmet, men anför bl.a. att det inte finns något krav

 

på yrkeskompetens för att vara kontaktperson enligt LSS och att det inte

 

är en verksamhet som bedrivs yrkesmässigt. SKL instämmer vidare i

 

utredningens bedömning att det saknas skäl att ytterligare förtydliga

 

begreppet hemtjänst i socialtjänstlagen. Företagarna och Svenska Vård

 

tillstyrker förslaget om tillståndsplikt för hemtjänst, men betonar vikten av

 

rimliga handläggningstider hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

 

IVO instämmer i att det inte behöver specificeras i lagen vad som avses

 

med hemtjänst. IVO förutser dock att det kan uppstå gränsdragnings-

 

problem i fråga om vilka insatser som kommer att kräva tillstånd,

 

exempelvis om en verksamhet anlitar en underleverantör som utför endast

 

något enstaka moment av de uppgifter som ingår i den beslutade insatsen

 

hemtjänst. Falkenbergs kommun anser att tillståndskravet bör utformas så

 

att IVO tar hänsyn till rekryteringssvårigheter kopplade till avlösarservice,

 

kontaktpersoner och ledsagarservice. Föreningen Sveriges Socialchefer är

 

försiktigt positiv till förslaget, men anser att en förutsättning är att IVO:s

 

handläggningstider kortas.

 

Göteborgs och Ronneby kommuner, Näringslivets Regelnämnd,

 

Riksförbundet Pensionärsgemenskap, Småföretagarnas Riksförbund och

 

Swedish Private Equity & Venture Capital Association avstyrker förslaget

 

utan närmare motivering.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Nuvarande bestämmelser om tillståndsplikt inom socialtjänsten

 

Endast en viss del av den verksamhet som bedrivs enligt SoL är i dag

 

tillståndspliktig. Av 7 kap. 1 § SoL framgår att ett bolag, en förening, en

 

samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ inte utan tillstånd av IVO

38

yrkesmässigt får bedriva verksamhet i form av hem för vård eller boende,

stödboende, boende för äldre eller personer med funktionshinder, hem för heldygnsvård, hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, eller verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och handledning till sådana hem som tar emot barn.

Tillstånd till verksamhet av detta slag får endast beviljas om den uppfyller uppställda krav på god kvalitet och säkerhet. Av förarbetena framgår att införandet av dessa krav syftade till att säkerställa att den som utövar den dagliga ledningen har en lämplig utbildning, tidigare erfarenhet av liknande verksamhet och vitsordad personlig lämplighet. I lämplighets- prövningen bör enligt förarbetena också ingå en s.k. vandelprövning av personerna bakom det enskilda rättssubjektet som ansöker om tillstånd (prop. 1996/97:124 s. 147). Om verksamheten ändras, eller flyttas helt eller till väsentlig del, ska nytt tillstånd sökas (7 kap. 2 § SoL).

När det gäller privata utförare av verksamhet enligt LSS krävs tillstånd för att bedriva yrkesmässig verksamhet med personlig assistans, korttids- vistelse, korttidstillsyn, boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn, ungdomar eller vuxna, annan särskilt anpassad bostad för vuxna eller daglig verksamhet. Tillståndskravet omfattar inte assistans- berättigade som har beviljats ekonomiskt stöd för personlig assistans eller assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken och som själva är arbetsgivare åt sina personliga assistenter. När tillståndsplikten för enskilda infördes ställdes krav på kvalitet och innehåll utifrån de allmänna bestämmelserna i lagen. Tillstånd får sedan den 1 juli 2013 endast meddelas om sökanden med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt visar sig lämplig att bedriva sådan verksamhet. När det gäller juridiska personer ska lämplighetsprövningen även avse personer i ledande positioner. Införandet av lämplighetskravet moti- verades med att det hade förekommit ett inte obetydligt antal oseriösa företag bland dem som ansökt om tillstånd för att bedriva verksamhet med personlig assistans (prop. 2012/13:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.16.3).

Införande av tillståndsplikt för hemtjänstverksamhet

Privata utförare av hemtjänst är vanligt förekommande. Enligt uppgifter från IVO finns det ca 1 250 verksamheter som drivs av privata utförare. Regeringen anser att det finns anledning för staten att genom en till- ståndsplikt säkerställa att utförare som vill bedriva verksamhet med hemtjänst har goda förutsättningar att göra det. Brukare av hemtjänst är, på samma sätt som exempelvis brukare av personlig assistans eller personer i särskilt boende, en utsatt grupp som kan ha svårt att ta tillvara sina rättigheter. Det allmänna har därför ett särskilt ansvar att garantera brukarna kvalitet i verksamheten. I likhet med vad som gäller för exempelvis särskilt boende bör aktörernas förutsättningar prövas redan innan verksamheten påbörjas.

Begreppet hemtjänst finns redan i dag i SoL. Exempelvis är hemtjänst en sådan insats som kommunen får ta ut avgifter för enligt 8 kap. 2 §. I 3 kap. 6 § anges att socialnämnden genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst bör underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Närmare än så definieras inte begreppet hemtjänst i lagtexten.

Prop. 2017/18:158

39

Prop. 2017/18:158 Lagrådet anför att behovet av tydlighet om vad som avses med begreppet hemtjänst ökar i och med att hemtjänst föreslås vara en tillståndspliktig verksamhet. En definition av begreppet hemtjänst bör därför tas in i lagen enligt Lagrådet. Regeringen delar dock utredningens bedömning att det saknas skäl att ytterligare förtydliga begreppet hem- tjänst i SoL. De remissinstanser som uttalat sig i frågan, IVO och SKL, instämmer också i den bedömningen. Som utredningen konstaterar beror vilka insatser som ska ses som hemtjänst på syftet med insatsen snarare än uppräkning av vissa insatser.

Grundläggande för SoL är att det är den enskildes behov som utgör utgångspunkten för vilken insats som ska beviljas. Hemtjänst syftar till att möjliggöra att den enskilde ska kunna bo kvar i sitt boende. Regeringen avser inte att med förslaget förändra betydelsen av begreppet hemtjänst. I förarbetena till SoL anges att hemtjänstens traditionella innehåll allmänt sett kan indelas i uppgifter av servicekaraktär och uppgifter som mer inriktas mot personlig omvårdnad. Med serviceuppgifter kan t.ex. avses praktisk hjälp med hemmets skötsel – städning och tvätt – och hjälp med inköp, ärenden på post och bank och med tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses de in- satser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och i övrigt insatser för att bryta isolering och för att känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet (prop. 1996/97:124 s. 88). Även den som i egenskap av underleverantör utför delar av de beslutade hemtjänstinsatserna, exempelvis städtjänster, får enligt regeringen anses bedriva tillståndspliktig hemtjänst. Den som inte utför någon insats gentemot brukaren, utan endast exempelvis tillreder mat som någon annan tillhandahåller till brukaren, kan dock inte anses bedriva verksamhet i form av hemtjänst. Som IVO framhållit kan i enskilda fall gränsdragningsfrågor uppstå, som i förlängningen kan behöva lösas i rättstillämpningen. Motsvarande frågor uppstår redan i dag för verksamhet som är tillståndspliktig enligt SoL.

Införande av tillståndsplikt för vissa verksamheter enligt LSS

Regeringen anser att det finns samma behov av att kontrollera att bara seriösa aktörer är aktiva i verksamhet som avser ledsagarservice, biträde av kontaktperson eller avlösarservice i hemmet som för övriga delar av LSS-verksamheten. Även om insatsen kontaktperson, som SKL fram- hållit, i dagsläget inte bedrivs yrkesmässigt kan det enligt regeringens mening inte uteslutas att sådan verksamhet kan förekomma i framtiden. Regeringen anser därför att samma regler bör gälla för denna insats som för liknande insatser enligt LSS. Tillståndsplikten bör endast omfatta den som yrkesmässigt driver verksamhet. Den som anlitas som anställd eller uppdragstagare av kommunen inom ramen för kommunens egen verk- samhet bör inte omfattas. Förslaget bör därför inte försvåra kommunernas rekrytering av exempelvis kontaktpersoner, vilket Falkenbergs kommun befarar. Regeringen anser mot denna bakgrund att tillståndsplikt även bör införas för verksamhet som avser ledsagarservice, biträde av kontakt- person eller avlösarservice i hemmet enligt LSS.

40

I enlighet med vad Föreningen Sveriges Socialchefer, Företagarna och Prop. 2017/18:158

Svenska Vård framför är det viktigt att IVO:s handläggningstider är rimliga. Regeringen gav i oktober 2015 IVO i uppdrag att stärka kapaciteten i verksamheten med tillståndsprövning (S2015/06289/FST), och myndigheten har bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för att effektivisera sin ärendehantering. De nya arbetsuppgifter som nu tillförs IVO kan visserligen innebära handläggningstider som kan komma att påverka verksamheterna under en övergångsperiod. Regeringens avsikt är dock att IVO ska ha så goda förutsättningar som möjligt för att fullgöra sitt uppdrag. Konsekvenserna för myndigheten behandlas vidare i avsnitt 9.1.3.

41

Prop. 2017/18:158

4.2

Ägar- och ledningsprövning

 

 

 

Regeringens förslag: Nya krav ska införas för tillstånd att bedriva

 

verksamhet enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa

 

funktionshindrade och för enskilda som i egenskap av huvudmän vill

 

bedriva verksamhet inom skolväsendet. Tillstånd ska endast få beviljas

 

den som genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat den insikt i

 

de gällande föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten och i

 

övrigt visar sig lämplig att bedriva sådan verksamhet. I fråga om en

 

juridisk person ska prövningen avse den verkställande direktören och

 

andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett

 

bestämmande inflytande över verksamheten, styrelseledamöter och

 

styrelsesuppleanter, bolagsmännen i kommanditbolag eller andra

 

handelsbolag, och personer som genom ett direkt eller indirekt ägande

 

har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Tillståndsinnehavaren

 

ska även ha ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som

 

gäller för verksamheten.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om villkor för tillstånd respektive godkännande.

 

Regeringens bedömning: Myndigheternas rätt att begära ut

 

uppgifter från belastningsregistret, samt behovet av sekretess i myndig-

 

heternas tillståndsgivning och tillsyn, bör ses över.

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen har i sitt förslag till lagtext inte närmare angett vilka faktorer

 

som ska beaktas i lämplighetsprövningen. Utredningen har vidare inte

 

redovisat någon bedömning av huruvida myndigheternas rätt att begära ut

 

uppgifter från belastningsregistret samt behovet av sekretess i

 

myndigheternas tillståndsgivning och tillsyn bör ses över.

 

Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna, bl.a.

 

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Härnösands kommun och

 

Handikappförbunden (HSO), tillstyrker eller har inga synpunkter på

 

förslaget och bedömningen. Riksrevisionen anser att ett införande av ägar-

 

och ledningsprövning skulle kunna bidra till högre kvalitet i välfärden

 

genom att samhället får bättre kontroll över vilka personer och företag som

 

tillåts verka inom välfärdssektorn. Botkyrka kommun anser att de kriterier

 

som ägar- och ledningsprövningen föreslås utgå från tar fasta på

 

grundprinciperna om transparens och insyn som offentlig verksamhet ska

 

vila på. Förslaget om att tillståndsinnehavaren ska ha ekonomiska förut-

 

sättningar att följa de föreskrifter som verksamheten kräver bidrar enligt

 

kommunen till kontinuitet, som är av stor vikt för både brukare och elever.

 

IVO anser att ny prövning av ägare och ledning endast bör krävas när

 

ändringar som berör ägare och ledning skett, inte vid byte av lokal,

 

föreståndare eller annan åtgärd som kräver ändring i tillståndet.

 

Myndigheten anser även att det bör förtydligas om prövningen ska ske i

 

alla ägarled när en juridisk person som ansöker om tillstånd har ägare i

 

flera led. Statens skolinspektion efterfrågar ytterligare vägledning när det

 

gäller vilka andra föreskrifter än de som reglerar skolområdet som

 

sökanden ska ha kunskap om. Myndigheten anser även att det av lag-

 

stiftningen bör framgå att det ankommer på sökanden att i samband med

42

ansökan redovisa om det finns personer utanför den formella ägar- eller

ledningskretsen som har ett väsentligt inflytande över verksamheten. SKL och Kronobergs läns landsting anser att ägar- och ledningsprövning även bör göras inom hälso- och sjukvårdens områden. Flera remissinstanser, bl.a. Friskolornas riksförbund, Företagarna, Lernia, Lärarnas Riksför- bund, Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna Almega, anser att kraven i någon form även bör gälla offentliga utförare. Svenskt Näringsliv anför att det är orimligt att kompetens- och lämplighetskraven ska vara lägre för offentligt drivna verksamheter. Svenskt Näringsliv föreslår även ett system med fasta tidsgränser för IVO och Skolinspektionen att fatta beslut, för att förhindra att handläggningstiderna blir oproportionerligt långa. Organisationen anser vidare att en sökande, utöver insikt och erfarenhet i de krav som ställs på verksamheten, även ska ha kunskaper om ekonomi och redovisning. I detta ingår enligt Svenskt Näringsliv att sökanden ska kunna redogöra för sina erfarenheter från det aktuella, eller något näraliggande verksamhetsområde. Organisationen anser även att det bör införas krav på ekonomisk långsiktighet i verksamheten. Vårdföretagarna Almega anför att ägar- och ledningsprövning bör ske på organisationsnivå, inte för varje enskild verksamhet, och att en aktör som har genomgått en godkänd ägar- och ledningsprövning inte bör prövas igen när denne startar eller tar över ytterligare en verksamhet. Svenska kyrkan anser att det är otydligt vem som anses ha ett väsentligt inflytande över verksamheten i idéburna verksamheter, som exempelvis församlingar och kooperativ.

FSO Fria förskolor (FSO) anför att ansvarig kommunal nämnd har stor påverkan på både kommunens och den enskilda huvudmannens verksamhet, varför ett grundläggande kompetenskrav borde uppställas för dessa nämnder. Organisationen är även kritisk till att kommunerna föreslås få rätt att begära utdrag ur belastningsregistret vid varje förändring i personkretsen, då ett sådant förfarande kan leda till kraftiga inskränkningar i den personliga integriteten för bl.a. medlemmar i föräldrakooperativ. FSO och Arbetsgivarföreningen Kfo anför vidare att styrelsen i ett föräldrakooperativ inte sällan utgörs av alla medlemmar, dvs. av kooperativets ägare. Föreningarna ifrågasätter om det är rimligt att lämplighetspröva dessa. Arbetsgivarföreningen Kfo vill särskilt belysa vikten av att beviskraven för de ekonomiska förutsättningarna ställs i relation till verksamhetens art och omfattning. Exempelvis har mindre brukarkooperativ i huvudsak de egna assistansbesluten som enda garanti, och är givetvis också känsliga för förändringar i medlemsunderlaget. Ersta diakoni anför att det bör tas hänsyn till att en idéburen verksamhets ledning kan bestå av en mångfald olika perspektiv och aktörer samt att erfarenhet av tidigare missbruk och kriminalitet kan vara viktig för ledningsarbetet i sådan verksamhet. Kronobergs läns landsting, Lärarförbundet, Tjänste- männens Centralorganisation (TCO) och Vision anser att det också bör införas krav på ekonomisk långsiktighet i verksamheten. Lärarförbundet anför att en elev som väljer en grundskola har en långsiktig plan om nio år för sin skolgång. Rimligen bör då också skolan enligt förbundet ha en plan som motsvarar åtminstone så många skolår som den erbjuder. Kammar- rätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Linköping, Statens skolverk och

Idéburna skolors riksförbund anser att kravet på insikt är för vagt formulerat. Kammarrätten i Stockholm anför att det inte framgår närmare hur företrädarna ska kunna visa att detta krav är uppfyllt, utöver genom att åberopa eventuell tidigare erfarenhet. Kammarrätten i Stockholm och

Prop. 2017/18:158

43

Prop. 2017/18:158 Förvaltningsrätten i Linköping anser även att kravet på lämplighet är allmänt hållet och ger stort utrymme för skönsmässiga bedömningar. Idéburna Skolors Riksförbund anför att idéburna skolor och förskolors ekonomiska stabilitet oftast i första hand bygger på ett gott anseende, som tryggar elevunderlaget, och inte ett stort kapital. Skolverket anser att det är motstridigt att det ställs krav att elevunderlaget ska vara tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt, samtidigt som det inte ska ske en prövning av ägarnas ekonomiska långsiktighet.

Göteborgs och Ronneby kommuner, Näringslivets Regelnämnd, Riks- förbundet Pensionärsgemenskap och Småföretagarnas Riksförbund av- styrker förslaget, men kommenterar det inte särskilt. Coompanion av- styrker förslaget och anför att det kan leda till en ökad segregering i kooperativa förskolor, eftersom styrelse och föreståndare även behöver beakta föräldrars kompetens- och utbildningsnivå samt lämplighet att delta i eventuellt senare styrelsearbete. Organisationen anser vidare att förslaget står i strid med kooperativa principer genom att det ger rätt att överpröva de företrädare som medlemmarna demokratiskt utser på sin stämma. SPF Seniorerna avstyrker förslaget och anför att utdrag ur belastningsregistret utgör ett intrång i den personliga integriteten samt motverkar åter- anpassning till samhället för den som avtjänat sitt straff.

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning

 

En ägar- och ledningsprövning bör införas

 

Tillstånd att bedriva verksamhet enligt LSS får endast meddelas om

 

sökanden, med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständig-

 

heterna i övrigt, visat sig lämplig. Något liknande krav på personlig och

 

ekonomisk lämplighet finns inte för tillståndspliktig verksamhet enligt

 

skollagen (2010:800) eller SoL. Det innebär att Skolinspektionen, IVO

 

och kommunerna har begränsade möjligheter att avslå en ansökan om

 

godkännande eller tillstånd eller ingripa i tillsynen på grund av exempelvis

 

ekonomisk misskötsamhet eller brottslighet.

 

Införandet av tillståndsplikt med ett krav på lämplighet för en viss

 

verksamhet har ofta motiverats med att det rör sig om socialt ansvarsfulla

 

uppgifter och att samhället har ett väsentligt intresse av att uppgifterna

 

sköts väl. En särskild prövning av huvudmännens lämplighet inom

 

skolväsendet har även föreslagits av Friskolekommittén i betänkandet

 

Friskolorna i samhället (SOU 2013:56). Enligt kommitténs mening kan en

 

sådan prövning ytterligare garantera att huvudmannen och dennes

 

företrädare har tillräckliga förutsättningar för att kunna erbjuda utbildning

 

av god kvalitet. En prövning av huvudmannens lämplighet är enligt

 

kommittén viktig även med tanke på elevers och föräldrars förtroende för

 

utbildningen vid en fristående skola och för utbildningssystemet i dess

 

helhet. Införandet av en lämplighetsprövning i LSS motiverades även med

 

att det förekommit ett inte obetydligt antal oseriösa företag bland dem som

 

ansökt om tillstånd för att bedriva verksamhet (prop. 2012/13:1 utg.omr. 9

 

avsnitt 7.16.3). Regeringen bedömer att införandet av krav på insikt och

 

lämplighet inom övriga tillståndspliktiga verksamhetsområden inom

 

välfärdssektorn kan motverka en liknande utveckling med etablering av

 

oseriösa företag inom de områdena som inom LSS-området. Tjänster inom

44

välfärdssektorn riktas i stor utsträckning till grupper som befinner sig i

utsatta positioner och på olika sätt befinner sig i en beroendesituation i förhållande till den som levererar tjänsten. Att minska oseriösa aktörers möjlighet att bedriva skattefinansierad välfärdsverksamhet är dessutom viktigt för allmänhetens tilltro till sektorn som helhet. En ägar- och ledningsprövning medför att det blir tydligt vilka som företräder aktörerna och innebär en granskning av företrädarnas lämplighet och insikt. Mot denna bakgrund anser regeringen att det bör införas en ägar- och ledningsprövning för all tillståndspliktig verksamhet inom socialtjänsten och skolväsendet.

Regeringen anser att det för den enskilde och för samhället är lika viktigt att de som har inflytande i verksamheten är lämpliga, oavsett om verksam- heten bedrivs i ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en stiftelse eller en ideell förening. Detsamma gäller för kraven på insikt i och ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten. Stiftelser och ideella föreningar omfattas inte av samma krav på redovisning som andra organisationer och företag. Det finns därför, särskilt om granskningen av företrädare för t.ex. aktiebolag stärks, en risk för att kriminella aktörer skulle använda sig av sådana associationsformer för att kunna börja driva verksamhet på välfärdsområdet och få del av skattemedel. En sådan utveckling skulle riskera att påverka tilltron till verksamheterna på området, men också till de idéburna aktörer som verkar inom sektorn. Regeringen anser därför, till skillnad från Arbetsgivar- föreningen Kfo och Coompanion, att kraven på lämplighet och insikt bör riktas mot personer som är verksamma i alla typer av associationsformer som bedriver verksamhet inom de aktuella områdena.

Regeringen anser att det behöver utredas vidare om det finns skäl att, såsom Kronobergs läns landsting och SKL förespråkar, införa en ägar- och ledningsprövning inom hälso- och sjukvården. Utredningen Ordning och reda i vården ska därför bl.a. utreda behov och förutsättningar för, samt för- och nackdelar med att införa viss tillståndsprövning eller alternativ till sådan prövning inom hälso- och sjukvårdsområdet (dir. 2017:128). Utredaren ska exempelvis analysera förutsättningarna med utgångspunkt i den modell som Ägarprövningsutredningen och Välfärdsutredningen föreslår för SoL, LSS och skollagen. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juni 2018 och i övrigt redovisas senast den 31 december 2018.

Allmänt om prövningen

Med anledning av Svenskt Näringslivs förslag om ett system med fasta tidsgränser för myndigheterna, inom vilken de ska besluta om tillstånd eller godkännande, vill regeringen framhålla följande. En ansökan om godkännande som enskild huvudman för bl.a. grundskola och gymnasie- skola ska ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta, och beslut i ärendet ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta (2 kap. 1 och 3 §§ skolförordningen [2011:185] och 2 kap. 1 och 3 §§ gymnasieförordningen [2010:2039]). På detta område finns således redan en tidsgräns. Regeringen har i propositionen Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet bedömt att lagstadgade tidsfrister för IVO:s tillståndsprövning inte bör införas, eftersom det riskerar att leda till undanträngningseffekter. Det måste i första hand vara

Prop. 2017/18:158

45

Prop. 2017/18:158

46

myndighetens uppgift att göra nödvändiga prioriteringar i sin verksamhet (prop. 2016/17:59 s. 15). Regeringen ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller behovet av tidsgränser för IVO:s tillstånds- prövning. Frågan om handläggningstiderna hos myndigheten behandlas närmare i avsnitt 4.1.

Med anledning av vad IVO och Vårdföretagarna Almega framför om prövning av aktörer och personer som redan genomgått en ägar- och ledningsprövning, bör följande förtydligande göras. Ett tillstånd att bedriva verksamhet inom socialtjänsten avser en viss verksamhet och ett godkännande som enskild huvudman inom skolväsendet avser viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet. Vid prövningen av en ansökan om tillstånd eller godkännande måste därför bedömningen av om de nya kraven är uppfyllda göras i förhållande till den verksamhet som ansökan avser. Det innebär att en bedömning måste göras för varje verksamhet om företrädarna har tillräcklig insikt och är lämpliga att bedriva den verksamheten. Det är den myndighet som prövar en ansökan om tillstånd eller godkännande som i varje enskilt fall ska göra en bedömning av om kraven för tillstånd eller godkännande kan anses uppfyllda. En myndighet kan också av olika anledningar välja att granska om kraven alltjämt är uppfyllda inom ramen för sin tillsyn. Regeringen anser därför inte att det är lämpligt att fastslå exakt vilken utredning som är befogad i varje given situation. I normalfallet bör dock den omständig- heten att en person redan varit föremål för ägar- och ledningsprövning tala för att handläggningen av ärendet blir enklare än i andra situationer, beroende på hur långt tillbaka i tiden den prövningen skett, och under förutsättning att det i tidigare utredningar inte framkommit omständigheter som talar emot personens lämplighet. Prövningen ska emellertid ske i förhållande till den aktuella verksamheten. Det är därför inte givet att en verksamhet ska beviljas tillstånd, även om de enskilda personerna var för sig tidigare varit föremål för ägar- och ledningsprövning.

Kravet på insikt

I enlighet med utredningens förslag bör Skolinspektionen, IVO samt kommunerna pröva om sökanden har tillräcklig insikt i de gällande före- skrifter som krävs för att bedriva verksamheten samt i övrigt är lämplig i samband med en ansökan om godkännande eller tillstånd. För att samma grundläggande kvalifikationskrav ska gälla för etablering av tillstånds- pliktig verksamhet inom välfärdssektorn föreslår regeringen att identiska krav ska införas i skollagen, SoL och LSS. Kraven för att få bedriva tillståndspliktig verksamhet inom välfärdssektorn blir därmed utformade på ett likartat sätt.

Ett krav på insikt är viktigt för att ge blivande tillståndshavare en högre beredskap för uppdraget, och därigenom ytterligare säkerställa att sökanden har goda förutsättningar att kunna erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Ett krav på lämplighet bidrar också till att oseriösa aktörer inte etablerar sig inom välfärdssektorn, vilket är viktigt för barns, elevers, brukares och samhällets förtroende för välfärdssektorn.

Bland andra Kammarrätten i Stockholm efterfrågar ett förtydligande av kravet på insikt. Regeringen anser att detta, utöver krav på kunskap om innehållet i den lagstiftning som reglerar den specifika verksamheten, även

bör omfatta kunskap om bl.a. de arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga regler som gäller för verksamheten. Vidare krävs att företrädarna kan visa att de har kunskap om de ekonomiska regelverk som styr associations- formen, exempelvis reglerna i årsredovisningslagen (1995:1554), för- kortad ÅRL, och aktiebolagslagen (2005:551), förkortad ABL.

Av 2 kap. 5 § skollagen framgår att den enskilde ska ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Av förarbetena fram- går att begreppet är avsett att omfatta samtliga bestämmelser i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som gäller för den aktuella skolformen eller fritidshemmet. Det anges även att detta krav, i enlighet med praxis på området, får anses innebära att t.ex. budget och elev- prognoser ska ge vid handen att verksamheten i praktiken har förut- sättningar att följa föreskrifterna (prop. 2009/10:165 s. 643).

Även den befintliga regleringen i LSS och SoL ger viss möjlighet att pröva frågor som rör kunskap och erfarenhet om verksamheten. Inom ramen för den prövning som görs av en sökande enligt SoL prövas om verksamheten uppfyller krav på kvalitet och säkerhet. Enligt LSS görs en prövning av om sökanden med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt visat sig lämplig att bedriva verksamheten. Det som avses med omständigheter i övrigt är bl.a. kompetens, utbildning och erfarenhet av betydelse för verksamheten, kunskaper om de krav som ställs på verksamheten enligt gällande föreskrifter samt tillgång till kompetent administrativ och ekonomisk förvaltning (prop. 2012/13:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.16.3).

Syftet med förslaget om ägar- och ledningsprövning är att detta ska komplettera den nuvarande prövningen. Den befintliga regleringen i skollagen tar främst sikte på kunskaper om aktuella skolförfattningar. Det kan dock även finnas behov av att sökanden har kunskap om andra relevanta författningar, exempelvis arbetsrättslig lagstiftning och arbets- miljöföreskrifter. För att kunna kontrollera att sökanden har relevant insikt kan det vidare finnas ett behov av att kunna verifiera att sökanden har ekonomiska kunskaper, t.ex. om de associationsrättsliga kraven på att upprätta en kontrollbalansräkning eller relevanta krav som följer av ÅRL. Förslaget innebär vidare att det inte kommer att räcka att ha tillgång till kompetent administrativ och ekonomisk förvaltning, vilket gäller i dag enligt LSS. Det kommer även att ställas vissa kompetenskrav på den enskilde sökanden.

Bedömningen bör ske samlat för hela den berörda kretsen, dvs. kravet ska i ett aktiebolag vara uppfyllt av styrelsen, verkställande direktör (vd) och ägare tillsammans (se vidare nedan). När det gäller verksamhet som bedrivs av t.ex. ett kooperativ, som saknar ägare med väsentligt inflytande och vd eller annan med ett bestämmande inflytande över verksamheten, ska styrelsen tillsammans ha de kunskaper som krävs. Varje ledamot i en styrelse behöver alltså inte ha kunskapen, men kompetensen måste sammantaget finnas i den berörda kretsen. I ett handelsbolag ska kraven uppfyllas gemensamt av de bolagsmän som har ett väsentligt inflytande.

Den krets som ska prövas

I 2 kap. 5 § skollagen anges att den enskilde ska ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Hos vilken krets dessa

Prop. 2017/18:158

47

Prop. 2017/18:158 förutsättningar ska finnas anges inte närmare. Även i SoL saknas ett tydligt

 

angivande av vilken krets som ska prövas. Av förarbetena framgår dock

 

att prövningen endast ska avse föreståndaren för verksamheten

 

(prop. 1996/97:124 s. 186).

 

I 23 § LSS finns en uppräkning av vilken krets som ska prövas i juridiska

 

personer. Denna består av den verkställande direktören och andra som

 

genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande

 

inflytande över verksamheten, de styrelseledamöter och styrelse-

 

suppleanter som till följd av eget eller närståendes ekonomiska intresse har

 

en väsentlig gemenskap med den juridiska personen, som är grundad på

 

andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse, och bolagsmännen

 

i kommanditbolag eller andra handelsbolag.

 

Enligt regeringens mening finns ett behov av att kretsen anges på ett

 

likartat sätt i de olika lagarna. Prövningen bör omfatta vd eller annan som

 

har ett bestämmande inflytande över verksamheten, styrelseledamöter och

 

ägare med ett väsentligt inflytande över verksamheten.

 

Svenska kyrkan efterfrågar ett förtydligande av vad som avses med

 

väsentligt inflytande. Om alla ägare skulle prövas så skulle alla som t.ex.

 

äger aktier i ett börsbolag eller är medlemmar i ett kooperativ kunna bli

 

föremål för prövning, vilket inte är avsikten. Kretsen bör därför avgränsas

 

till ägare med ett väsentligt inflytande över verksamheten. Eftersom

 

ägande kan struktureras på många olika sätt måste bedömningen av vem

 

som har ett väsentligt inflytande göras samlat utifrån alla omständigheter

 

i det enskilda fallet. Hur ägarförhållandena ser ut i övrigt kan påverka

 

vilket inflytande som en delägare har över verksamheten. Som en huvud-

 

regel kan dock en ägare anses ha ett väsentligt inflytande i ett aktiebolag

 

om ägaren representerar mer än 10 procent av det röstberättigade aktie-

 

kapitalet. Om verksamheten bedrivs av en fysisk person ska han eller hon

 

prövas. Föreningar och stiftelser har inga ägare varför prövningen där som

 

utgångspunkt endast kommer att omfatta styrelsen. Med anledning av vad

 

IVO anför om prövning i flera ägarled vill regeringen förtydliga att om en

 

ägare med väsentligt inflytande är en annan juridisk person, ska

 

prövningen kunna omfatta även ledning och ägare hos denna. Det

 

avgörande är vilket inflytande dessa personer kan anses ha över

 

verksamheten, oavsett om det är direkt eller indirekt genom andra juridiska

 

personer.

 

Med anledning av Coompanions och FSO:s synpunkter vill regeringen

 

understryka att en ägar- och ledningsprövning inte är en överprövning av

 

vilka företrädare som väljs på en stämma. Dessa personer är alltjämt

 

företrädare för den juridiska personen. Den organisation som väljer att

 

bedriva en viss verksamhet blir dock tvungen att uppfylla vissa krav. Som

 

anförts ovan är det för den enskilde och för samhället lika viktigt att de

 

som har inflytande i verksamheten är lämpliga, oavsett i vilken typ av

 

organisation som verksamheten bedrivs.

 

Bland annat för att förhindra att bulvanförhållanden uppstår bör pröv-

 

ningen även omfatta andra än vd som har ett bestämmande inflytande över

 

verksamheten. Regeringen vill dock förtydliga att det ska vara fråga om

 

en ledande funktion på motsvarande nivå som en vd, exempelvis en

 

förvaltare, eller någon som visserligen inte har en sådan formell ställning,

 

men i praktiken utövar ett motsvarande inflytande. En anställd med arbets-

48

ledande funktion, som exempelvis en rektor, ingår inte i prövningen, om

det inte finns några omständigheter som talar för det. Vilka kompetenskrav och liknande som gäller för rektorer, föreståndare och verksamhets- ansvariga regleras i särskild ordning.

En nackdel med att inte precisera kretsen tydligare är att det blir svårare för den som ansöker om ett tillstånd att veta vilken krets som kommer prövas vid en ägar- och ledningsprövning. Motsvarande bestämmelser finns dock redan i LSS och i yrkestrafiklagen (2012:210) och har vad regeringen erfarit inte lett till några större tillämpningsproblem. Med hänsyn till att motsvarande krav redan finns i befintlig lagstiftning, och behovet av att kunna förhindra att oseriösa aktörer tar sig in på välfärds- området genom kringgående av uppställda krav, bedömer regeringen att fördelarna med kravet överväger nackdelarna. Även personer som har ett bestämmande inflytande över verksamheten bör därför ingå i den krets som prövas. Regeringen anser, till skillnad från Skolinspektionen, att det inte finns skäl att införa en särskild reglering i lagstiftningen om att det ankommer på sökanden att i samband med ansökan redovisa om det finns personer utanför den formella ägar- eller ledningskretsen som har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Det ankommer alltid på sökanden att lämna tillräckliga uppgifter för att en myndighet ska kunna pröva om kraven för att bevilja en ansökan är uppfyllda.

Den personliga lämpligheten i övrigt

Som en del i ägar- och ledningsprövningen ska en bedömning göras av företrädarnas lämplighet i övrigt. Eftersom syftet med prövningen är att förhindra att oseriösa aktörer verkar inom välfärdssektorn kan det räcka med att det finns brister i detta hänseende hos en person för att lämplig- hetskravet inte ska anses uppfyllt.

Med anledning av Kammarrätten i Stockholms och Förvaltningsrätten i Linköpings synpunkter beträffande tolkningen av kravet på lämplighet be- dömer regeringen att det finns skäl att förtydliga vilka faktorer som ska beaktas. Enligt regeringen bör viljan och förmågan att fullgöra skyldig- heterna mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas vid lämplighetsprövningen. Som exempel på om- ständigheter av det sist nämnda slaget kan nämnas att personen har haft en ledande ställning i ett bolag som är eller har varit försatt i konkurs. I den helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet som ska göras bör dock vägas in om någon ekonomisk misskötsamhet kan läggas personen till last.

Regeringen anser i likhet med Ersta diakoni, FSO och SPF Seniorerna att den principiella utgångspunkten i ett rättssamhälle är att den som har avtjänat ett straff ska ha samma rätt som alla andra att verka i samhället, och att uppgifterna i belastningsregistret är integritetskänsliga. Uppgift- erna måste därför hanteras med försiktighet och endast lämnas ut om de kan ha relevans för prövningen.

Mot bakgrund av att syftet med tillståndsmyndighetens prövning är att eftersträva seriösa ägare är det rimligt att brott av förmögenhetsrättslig karaktär beaktas vid prövningen. Det finns vidare ett generellt behov av att förhindra att kriminella söker sig till välfärdsverksamhet. Även t.ex. vålds- och sexualbrott bör därför kunna vägas in vid en prövning. Enbart den omständigheten att en person har dömts för ett brott ska dock inte per

Prop. 2017/18:158

49

Prop. 2017/18:158

50

automatik innebära att lämplighetskravet inte anses uppfyllt, utan pröv- ningen måste göras utifrån den verksamhet som ska bedrivas och omständigheterna i det enskilda fallet. Tillståndsmyndigheten ska göra en samlad bedömning av alla omständigheter, såsom exempelvis hur långt tillbaka i tiden brottet begicks, brottets beskaffenhet och hur sökanden har uppträtt därefter.

Om företrädarna tidigare har drivit en verksamhet vars godkännande eller tillstånd har återkallats, om verksamhet bedrivits olagligen eller om ansvarig myndighet i sin tillsyn funnit allvarliga brister i verksamheten, kan det också påverka bedömningen av företrädarnas lämplighet.

Skolinspektionen har i dag inte någon rätt att begära utdrag ur belast- ningsregistret. I ärenden om tillstånd och tillsyn enligt LSS och SoL har dock IVO befogenhet att begära att få ut uppgifter ur belastningsregistret. I ärenden enligt LSS omfattar rättigheten den som myndigheten överväger att bevilja tillstånd för och den krets av personer som ska omfattas av lämp- lighetsprövningen. I ärenden om tillstånd enligt SoL omfattar rättigheten den som myndigheten överväger att ge tillstånd till, styrelseledamot, verk- ställande direktör eller firmatecknare, föreståndare för verksamheten samt delägare i det fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som ärendet gäller. Eftersom tidigare brottslighet bör vägas in i lämplighetsprövningen finns det skäl att se över myndigheternas möjligheter att begära uppgifter ur belastningsregistret.

Kravet på ekonomiska förutsättningar

Även en aktörs ekonomiska förhållanden bör redovisas och beaktas vid tillståndsgivningen och vara föremål för tillsyn. Om en tillsynsmyndighet exempelvis konstaterar att det finns en risk att verksamheten inom en nära framtid kommer att gå i konkurs bör detta kunna vara ett skäl att ingripa mot verksamheten. Även om barn, elever eller brukare ännu inte påverkas på ett sätt som kan ge anledning att ingripa på andra grunder kan det finnas skäl att återkalla ett tillstånd så att verksamheten kan avvecklas på ett mer ordnat sätt än genom exempelvis en konkurs mitt under en termin. Ett krav bör därför införas på att aktören ska ha ekonomiska förutsättningar att följa föreskrifterna för verksamheten.

Lagrådet anför att innebörden av kravet på ekonomiska förutsättningar bör utvecklas och förklaras. Regeringen vill med anledning av detta framhålla att det avgörande bör vara hur ekonomin påverkar möjligheten att driva verksamheten i enlighet med de krav som ställs för den specifika verksamheten. Det är inte ovanligt att en verksamhet tillfälligt går med underskott, och ett underskott i sig innebär inte att kravet på ekonomiska förutsättningar inte är uppfyllt. De ekonomiska förutsättningarna att följa föreskrifterna för verksamheten kan också påverkas på andra sätt än genom underskott, t.ex. om ägarna gör så stora uttag att det inte kan anses finnas tillräckligt med kapital för att fortsätta bedriva verksamheten.

Det kan således bli aktuellt att ingripa mot en aktör om ekonomin kraftigt försämras, t.ex. genom vikande elevunderlag eller att aktörens tillgångar minskar, på ett sådant sätt att det påverkar förutsättningarna att bedriva en verksamhet av godtagbar kvalitet enligt lagar och andra före- skrifter. Om en aktör, t.ex. genom en bankgaranti, kan visa att den har ekonomiska medel att hantera en kortvarig minskning av efterfrågan, eller

genom en prognos kan visa att verksamheten på nytt kan drivas med överskott innan den ekonomiska situationen inverkar menligt på verksam- heten, bör det inte bli aktuellt med ingripande på den aktuella grunden.

Om det är fråga om ett bolag som ingår i en koncern bör det även beaktas om ekonomin i koncernen som helhet påverkar aktörens ekonomiska förutsättningar.

Till skillnad från Kronobergs läns landsting, Lärarförbundet, Svenskt Näringsliv, TCO och Vision anser regeringen, i likhet med utredningen, att det inte bör införas något särskilt krav på långsiktighet i verksamheten. Det krav på ekonomiska förutsättningar som regeringen föreslår syftar till att minska risken för plötsliga nedläggningar. Regeringen bedömer att det inte är möjligt att införa krav som garanterar en fortsatt drift i nio år, som Lärarförbundet förespråkar.

För att bedöma om de nya krav som föreslås är uppfyllda kan det bli aktuellt för myndigheterna att begära in ekonomisk information som potentiellt kan tänkas röra affärshemligheter. Det finns därför skäl för regeringen att skyndsamt se över behovet av sekretess i IVO:s och Skol- inspektionens tillståndsgivning och tillsyn.

Frågan om ägar- och ledningsprövning för kommuner och landsting

Flera remissinstanser, bl.a. Friskolornas riksförbund, Företagarna,

Lernia, Lärarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna Almega, anser att de krav som uppställs inom ramen för ägar- och ledningsprövningen i någon form även bör gälla offentliga utförare.

Utredningen har haft i uppdrag att bedöma om någon form av prövning bör göras av anställda som befinner sig i ledande ställning i offentlig verksamhet. Utredningen har valt att inte lämna något sådant förslag. Utredningen anför bl.a. att kommunallagen (2017:725) vilar på den prin- cipiella grunden att de förtroendevalda har ansvaret för att fatta alla beslut. Även om kommuner och landsting delegerar rätten att besluta i vissa ären- den till de anställda så är de förtroendevalda ur revisionssynpunkt helt ansvariga för all verksamhet. Det är medborgarna som i allmänna val ut- kräver ansvar av de folkvalda. Om den offentliga verksamheten uppvisar brister är det alltså folket som i första hand kan utkräva ansvar genom att rösta bort de förtroendevalda och ersätta dem med andra. Någon motsvar- ighet för medborgarna att ställa vd och styrelsen till ansvar i aktiebolag om verksamheten inte håller en godtagbar kvalitet finns inte. Kommuner och privata aktörer har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst och utbildning åt medborgarna, och förutsätts ha kunskap och kompetens inom det som utgör kommunernas grundläggande uppdrag.

Regeringen gör sammanfattningsvis bedömningen att det finns sådana principiella skillnader mellan kommunal och enskild verksamhet att det inte finns skäl att införa något som motsvarar en ägar- och lednings- prövning för kommunal verksamhet.

Bemyndigande att utfärda föreskrifter

Det kan finnas behov av mer detaljerade föreskrifter om ansöknings- förfarandet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

Prop. 2017/18:158

51

Prop. 2017/18:158 bör därför få meddela föreskrifter om villkor för tillstånd respektive godkännande.

 

4.3

Myndigheternas tillsyn

 

 

 

Regeringens förslag: Tillsyn ska utövas över att kraven på ägare och

 

ledning samt de ekonomiska förutsättningarna är uppfyllda.

 

Förändringar i den krets av personer som omfattas av ägar- och

 

ledningsprövningen ska anmälas till tillsynsmyndigheten senast en

 

månad efter förändringen. Verksamhetens tillstånd ska kunna återkallas

 

utan föregående föreläggande om kraven inte är uppfyllda.

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen har föreslagit att planerade förändringar i den krets av person-

 

er som omfattas av ägar- och ledningsprövning ska anmälas i skälig tid.

 

Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna har

 

inte kommenterat förslaget särskilt.

 

Skolinspektionen anför bl.a. att förslaget behöver justeras så att det

 

tydligt framgår att anmälan ska ske innan en förändring i den krets av

 

personer som omfattas av ägar- och ledningsprövning träder i kraft och hur

 

lång tid innan ändringen som en anmälan ska ske. Det bör enligt

 

Skolinspektionen även införas författningsstöd för att myndigheten ska

 

kunna återkalla godkännandet om en huvudman, efter föreläggande,

 

vägrar att komma in med information om ändrade förhållanden. Det bör

 

enligt myndigheten vidare förtydligas att en godkänd huvudman fort-

 

löpande ska uppfylla kraven. Arbetsgivarföreningen Kfo anser att det

 

tydligare bör framgå vad som menas med skälig tid, och att det är orimligt

 

att verksamhetens tillstånd ska kunna återkallas utan föreläggande.

 

Friskolornas riksförbund anser att bristande ekonomiska förutsättningar

 

eller bristande lämplighet inte bör vara grund för återkallande av tillstånd,

 

utan att detta endast bör kunna ske vid allvarliga kvalitetsbrister.

 

Förvaltningsrätten i Linköping anser att det tydligare av lagtexten bör

 

framgå när tillsynsmyndigheten får återkalla ett tillstånd utan föregående

 

föreläggande. Halmstads kommun anför att det bör utredas ytterligare hur

 

en återkallelse påverkar den enskilda kommunen och att det bör åligga

 

IVO att underrätta berörd kommun vid en återkallelse av tillstånd.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Tillsyn ska utövas över att de nya kraven är uppfyllda

 

För att säkerställa att kraven på insikt och lämplighet i övrigt upprätthålls

 

bör tillsyn utövas över att kraven på verksamheten samt ägare och ledning

 

är uppfyllda.

 

Regeringen anser till skillnad från Skolinspektionen att det inte krävs

 

någon ytterligare bestämmelse för att förtydliga att de aktuella kraven

 

fortlöpande ska vara uppfyllda. Den föreslagna regleringen i skollagen är

 

utformad i enlighet med metodiken i andra befintliga regleringar av till-

 

ståndspliktig verksamhet, t.ex. LSS och alkohollagen (2010:1622).

 

Lagrådet anför att det förefaller oklart vilka förelägganden som kan

52

meddelas vid brister i de ekonomiska förutsättningarna. Det bör därför

framhållas att förelägganden endast får beslutas om det finns faktiska och rättsliga möjligheter att följa ett föreläggande. Ett föreläggande måste också vara tillräckligt tydligt för att det ska framgå vad som krävs för att bristerna ska anses vara åtgärdade. Det är emellertid svårt att på förhand förutse hur ett föreläggande bäst utformas i ett enskilt fall, och förslaget om bemyndigande innebär att det kan komma att regleras närmare i föreskrifter hur kravet på ekonomiska förutsättningar ska uppfyllas för olika typer av verksamheter. Det finns även inom andra rättsområden olika former av krav på en tillståndshavares ekonomi, där tillsynsmyndigheten har möjlighet att utfärda förelägganden. Det kan således inte uteslutas att ett föreläggande i vissa situationer är ett relevant instrument i tillsynen av de ekonomiska förutsättningarna, som tillsynsmyndigheterna bör ha till- gång till även inom detta område.

Ändringar i den berörda kretsen ska anmälas

Utredningen har föreslagit att ett krav införs på att anmälningar av änd- ringar i den berörda kretsen sker i skälig tid i förväg. Syftet med detta krav är att underlätta för myndigheternas tillsyn. Det är därför enligt regeringen inte nödvändigt att ställa ett krav på att anmälningar ska ske i skälig tid i förväg. För att det ska bli tydligt när en anmälan senast ska ske bör i stället ett krav uppställas på att anmälan ska ske senast en månad efter förändringen. Det hindrar inte att en anmälan görs i förväg.

Regeringen anser, till skillnad från Skolinspektionen, att det inte behövs något ytterligare lagstöd för att myndigheten ska kunna återkalla god- kännandet om en huvudman, efter föreläggande, vägrar att lämna uppgift om ändrade förhållanden.

Återkallelse ska kunna ske utan särskilt föreläggande

Om en tillståndsinnehavare inte uppfyller kraven i ett tillstånd kan det bli aktuellt med ingripande från tillsynsmyndigheten. Både IVO och Skol- inspektionen kan förelägga en tillståndsinnehavare att åtgärda brister. Om ett föreläggande inte följs kan som en yttersta sanktion tillståndet åter- kallas. Om bristerna är mycket allvarliga kan tillståndet återkallas utan föregående föreläggande, se 26 kap. 14 § skollagen, 13 kap. 9 § SoL och 26 g § LSS.

Regeringen anser, till skillnad från Friskolornas riksförbund, att de ovan beskrivna möjligheterna till återkallelse bör finnas även vid brister i fråga om ägar- och ledningsprövningen. Denna prövning syftar till att förhindra att kvalitetsbrister uppkommer. Det är angeläget att tillsynsmyndigheterna kan ingripa innan bristande ekonomiska förutsättningar eller bristande lämplighet har hunnit drabba brukare och elever.

Tillsynsmyndigheten bör kunna förelägga aktören att åtgärda en brist. Ett föreläggande kan emellertid enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer endast utfärdas om det finns förutsättningar för att det kan följas. Ett tillstånd eller ett godkännande bör därför kunna återkallas utan föregående föreläggande om aktören saknar rättslig eller faktiskt möjlighet att åtgärda de brister som föranlett frågan om återkallelse av tillståndet. Detta kan t.ex. vara fallet om skälet för att ta upp frågan om återkallelse är konkurs, om aktören uppvisar kraftigt försämrade ekonomiska förut- sättningar och inte har någon möjlighet att avhjälpa bristen, eller om

Prop. 2017/18:158

53

Prop. 2017/18:158 aktören är ett aktiebolag där samtliga aktier övergår till en person som bedöms vara olämplig. I sammanhanget bör framhållas att det av 25 § FL följer att tillståndshavaren ska ges tillfälle att yttra sig innan ett sådant beslut fattas.

Eftersom det således kan vara många olika situationer som gör att ett föreläggande inte går att följa anser regeringen, till skillnad från Förvaltningsrätten i Linköping, att det varken är lämpligt eller möjligt att uttömmande i lagtexten reglera i vilka situationer tillsynsmyndigheten får återkalla ett tillstånd utan föregående föreläggande.

I enlighet med vad Halmstads kommun anfört kan en återkallelse innebära problem för en kommun om den med kort varsel behöver lösa behoven för berörda elever eller brukare. Regeringen förutsätter att till- synsmyndigheterna bara använder möjligheten till återkallelse efter nog- granna överväganden och snarast informerar berörda kommuner. Kom- munerna bör redan i dag ha en viss beredskap att hantera nedläggningar av verksamheter i enskild regi. Denna fråga behandlas vidare i avsnitt 9.1.4.

 

4.4

Avgifter

 

 

 

Regeringens förslag: De myndigheter som ansvarar för att besluta om

 

tillstånd att bedriva verksamhet enligt socialtjänstlagen och lagen om

 

stöd och service till vissa funktionshindrade samt godkännande att

 

bedriva verksamhet inom skolväsendet enligt skollagen ska få ta ut en

 

avgift för att pröva en ansökan. Detsamma ska gälla en kommun som

 

handlägger ärenden om godkännande av en enskild som huvudman en-

 

ligt skollagen. Regeringen, en kommun eller den myndighet regeringen

 

bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om avgifter.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

 

Utredningen har föreslagit att en avgift endast ska tas ut för den del av

 

tillståndsprövningen som utgörs av ägar- och ledningsprövning och att

 

avgifter ska få tas ut även för tillsyn av att villkor för tillståndet alltjämt är

 

uppfyllda. Utredningen har även föreslagit att en avgift ska tas ut vid en

 

anmälan av förändringar i personkretsen.

 

Remissinstanserna: En övervägande del av de remissinstanser som

 

yttrat sig över utredningens förslag avstyrker förslaget. Företagarna,

 

Svenska vård och Svenskt Näringsliv anför att tillståndsproceduren i sig

 

utgör ett inträdeshinder och att införandet av en skyldighet att betala en

 

avgift försvårar inträdet ytterligare. Svenskt Näringsliv anser vidare att det

 

saknas incitament till effektivare handläggning i en modell med avgifts-

 

finansiering.

 

Arbetsgivarföreningen Kfo anför att till synes små belopp snabbt blir

 

höga för en verksamhet som bedrivs för ett fåtal personer. Tillväxtverket

 

anför att det bör finnas en möjlighet till kostnadsdifferentiering, eftersom

 

en tillståndsplikt annars kan försvåra för mindre företag, inte minst inom

 

den idéburna sektorn. Skolinspektionen anser att en avgift för god-

 

kännandeförfarandet i sin helhet bör införas för att minska antalet

 

ansökningar som aldrig leder till att någon skola startas. Skolinspektionen

 

och Skolverket anser att det ska vara möjligt att ta ut avgift endast vid det

54

första ansökningstillfället, eftersom en annan ordning riskerar att leda till

att tillståndshavare låter bli att anmäla förändringar eller avstår från att genomföra förändringar som är ändamålsenliga för verksamheten. Skolinspektionen är vidare av samma skäl tveksam till ett införande av en avgift vid en anmälan om förändringar i personkretsen. Skolinspektionen avstyrker förslaget om avgifter för tillsyn, då det enligt myndigheten är svårt att motivera att en viss del av dess tillsyn ska vara avgiftsbelagd, medan andra delar är avgiftsfria. Det kommer enligt myndigheten även att vara svårt att avgöra vilka kostnader som kan hänföras till de olika tillsynsuppdragen.

Ägarprövningsutredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Ägarprövningsutredningen har även föreslagit att en avgift ska tas ut vid anmälan av förändringar i personkretsen.

Remissinstanserna: En övervägande del av de remissinstanser som har yttrat sig över Ägarprövningsutredningens förslag, bl.a. Socialstyrelsen,

Karlstads kommun och Föreningen Sveriges Socialchefer, tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. IVO anser att även en ansökan om ändring av ett tillstånd borde omfattas av Ägarprövningsutredningens förslag om tillståndsavgifter. Bland andra Ale och Norrköpings kommuner samt Föreningen Jag avstyrker Ägarprövningsutredningens förlag om avgifter. Ale kommun anser att det finns en risk att mindre kommuner behöver ta ut högre avgifter. Norrköpings kommun och Föreningen Jag anser att det finns en risk för att avgifterna vältras över på och drabbar kommunen, brukarna och eleverna.

Skälen för regeringens förslag: Avgiftsfinansiering av tillståndspröv- ningar finns inom en rad områden, bl.a. vid prövningar av ansökningar om alkoholtillstånd och på apoteksområdet. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 4.1 och 4.2 anser regeringen att utökade tillståndskrav för att bedriva verksamhet inom socialtjänsten och skolväsendet är nödvändiga. Regeringen anser att kostnaden som uppkommer med anledning av dessa krav bör bekostas av de enskilda aktörer som väljer att vara verksamma inom socialtjänsten och skolväsendet och, i den mån en övervältring av kostnaden sker, av de kommuner som väljer att använda sig av enskilda utförare. Regeringen anser därför, till skillnad från bl.a. Ale och Norr- köpings kommuner samt Föreningen Jag, att prövningen bör avgifts- finansieras.

Utredningen har föreslagit att en avgift endast ska få tas ut för den del av tillståndsprövningen som utgörs av ägar- och ledningsprövning. Med anledning av Skolinspektionens synpunkter, och i enlighet med Ägar- prövningsutredningens förslag, föreslår regeringen att en avgift ska införas för tillstånds- och godkännandeprövningen i dess helhet, vilket motverkar förekomsten av tillstånd som inte utnyttjas inom skolväsendet och social- tjänstområdet. Vidare innebär detta att kostnaderna för ägar- och lednings- prövningen inte behöver redovisas särskilt och separeras från tillstånds- och godkännandeprövningen i sin helhet.

Regeringen anser, i likhet med IVO, och till skillnad från Skolinspekt- ionen och Skolverket, att även ansökningar som föranleds av ändringar i befintlig verksamhet bör vara avgiftspliktiga. Det är rimligt att exempelvis den som vill utvidga en befintlig verksamhet får stå för ansöknings- kostnaden på samma sätt som den som vill starta en helt ny verksamhet.

Mot bakgrund av vad Skolinspektionen anför om svårigheten att hålla isär kostnader, och med hänsyn till att avgifter införs för tillstånds- och

Prop. 2017/18:158

55

Prop. 2017/18:158 godkännandeprövningen, anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att införa avgifter för tillsynen av om kraven på ägare och ledning är uppfyllda.

Svenskt Näringsliv anser att det saknas incitament till effektivare hand- läggning för myndigheterna i en modell med avgiftsfinansiering. Regeringen avser dock inte att låta myndigheterna disponera avgifterna själva. Det ankommer på IVO och Skolinspektionen att anpassa verksam- heten efter de anslag som regeringen beslutar och de krav på effektivi- seringar som regeringen ställer på myndigheterna, samt att utifrån detta ta ut de avgifter som krävs för att täcka kostnaderna för verksamheten. Vad gäller kommunerna är det dessa som kommer att besluta om och disponera avgifterna för ansökan om godkännande som huvudman för förskola och vissa fritidshem inom ramen för det kommunala självstyret. Kommunerna har redan i dag rätt att ta ut vissa avgifter. Vid beräkningen av avgifterna gäller självkostnadsprincipen för kommunerna. Till skillnad från ut- redningens förslag innebär regeringens förslag att endast en tillstånds- avgift införs och inte någon tillsynsavgift, vilket begränsar risken för en omfattande ärendehantering på den enskildes bekostnad.

Med anledning av vad Tillväxtverket anför om att det bör finnas en möjlighet till kostnadsdifferentiering konstaterar regeringen att avgifterna kan differentieras på ett sådant sätt att de i normalfallet blir lägre för en mindre omfattande verksamhet. Avgiftssättningen bör också så långt som möjligt vara transparent och preciserad på förhand så att företagen kan inkludera kostnaderna för att ansöka om tillstånd i sina kalkyler. Regeringen bedömer att avgifterna inte kommer att bli så pass höga att de utgör ett hinder för den som har för avsikt att bedriva en verksamhet långsiktigt.

Skolinspektionen anför att det finns en risk att huvudmän inte anmäler förändringar i personkretsen om de ska betala en anmälningsavgift, om det inte blir några följder om anmälan inte görs. Regeringen föreslår, mot bakgrund av de risker som Skolinspektionen påtalat, inte att någon särskild anmälningsavgift ska få tas ut vid anmälningar av förändringar i den berörda kretsen.

Förslagets konsekvenser för företag m.fl. utvecklas i avsnitt 9.

5 Offentlig upphandling

5.1 Allmänt om lagen om offentlig upphandling

 

Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, (LOU), gäller vid

 

upphandlingar som genomförs av upphandlande myndigheter. Med

 

upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster

 

eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Flertalet av

 

bestämmelserna i LOU genomför bestämmelser i LOU-direktivet. I ett

 

kapitel i lagen, 19 kap., regleras emellertid sådana upphandlingar som helt

 

eller delvis faller utanför direktivets tillämpningsområde. Det gäller dels

 

upphandlingar vars värde understiger de tröskelvärden som gäller enligt

56

LOU-direktivet, dels upphandlingar av sådana sociala tjänster och andra

 

särskilda tjänster som anges i bilaga 2 till lagen. De tjänster som räknas Prop. 2017/18:158 upp i bilaga 2 till lagen motsvarar de tjänster som räknas upp i bilaga XIV

till LOU-direktivet.

5.2Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster i LOU-direktivet

LOU-direktivet innehåller i artikel 74–77 bestämmelser om ett särskilt upphandlingssystem för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster, som föreskriver hur kontrakt som avser sådana tjänster och som uppgår till eller överstiger ett särskilt tröskelvärde ska tilldelas. Tröskelvärdet för sådana tjänster uppgår enligt artikel 4 d till 750 000 euro, för närvarande 7 113 450 kronor.

De tjänster som omfattas av kategorin sociala tjänster och andra särskilda tjänster räknas upp i bilaga XIV till direktivet med angivande av s.k. CPV-koder, se bilaga 14. Det rör sig bl.a. om hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster samt administration inom socialtjänsten, utbild- ningsadministration, hälsovårdsförvaltning och administration avseende kultur. Även exempelvis hotell- och restaurangtjänster, posttjänster och smedtjänster ingår i kategorin sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

LOU-direktivet reglerar alltså endast sådan upphandling som uppgår till minst det tillämpliga tröskelvärdet. Att en upphandling understiger tröskelvärdet och därmed inte omfattas av direktivets tillämpningsområde innebär dock inte med nödvändighet att den faller helt utanför EU-rätten. Om en sådan upphandling har ett bestämt gränsöverskridande intresse omfattas den enligt EU-domstolens praxis av EU:s primärrätt, vilket innebär att bestämmelserna i EUF-fördraget om bl.a. de fria rörligheterna och de grundläggande principerna som följer av fördraget ska tillämpas. För att en upphandling ska anses ha ett bestämt gränsöverskridande intresse ska enligt EU-domstolens praxis handeln mellan medlemsstaterna påverkas, eller i vart fall riskera att påverkas, av upphandlingen. Enligt artikel 1.4 i LOU-direktivet påverkar inte direktivet medlemsstaternas frihet att i enlighet med unionsrätten definiera vad de anser vara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Av skäl 6 till direktivet framgår vidare att icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse inte omfattas av direktivets tillämpningsområde.

5.3

Upphandling av sociala tjänster och andra

 

 

särskilda tjänster enligt LOU

 

Bestämmelserna i artikel 74–76 i LOU-direktivet om upphandling av

 

sociala tjänster och andra särskilda tjänster har i huvudsak genomförts

 

genom bestämmelser i 19 kap. LOU och en bilaga till lagen, bilaga 2. I

 

bilagan räknas de tjänster som kategoriseras som sociala tjänster och andra

 

särskilda tjänster upp med angivande av CPV-koder. Bilagan motsvarar

 

bilaga XIV till LOU-direktivet. Upphandling av sociala tjänster och andra

 

särskilda tjänster, oavsett värde, omfattas därmed av samma regler i LOU

 

som sådana upphandlingar vars värde understiger tröskelvärdena.

57

Prop. 2017/18:158 5.4

Reserverade kontrakt för vissa tjänster

Artikel 77 i LOU-direktivet reglerar möjligheten för upphandlande myndigheter att reservera kontrakt för vissa tjänster till organisationer som uppfyller ett antal i artikeln uppställda krav. Artikeln är frivillig för medlemsstaterna att genomföra. Enligt artikel 77.1 får medlemsstaterna föreskriva att de upphandlande myndigheterna får reservera rätten för en organisation att delta i offentlig upphandling exklusivt för vissa av de hälso- och sjukvårdstjänster, sociala tjänster och kulturella tjänster som avses i artikel 74 och som omfattas av de CPV-koder som räknas upp i artikeln. De CPV-koder som räknas upp är 75121000-0, 75122000-7, 75123000-4, 79622000-0, 79624000-4, 79625000-1, 80110000-8, 80300000-7, 80420000-4, 80430000-7, 80511000-9, 80520000-5, 80590000-6, från och med 85000000-9 till och med 85323000-9, 92500000-6, 92600000-7, 98133000-4, 98133110-8.

I artikel 77.2 anges de villkor som en organisation ska uppfylla för att få delta i en reserverad upphandling. Organisationen ska ha som syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till tillhandahållande av sådana tjänster som avses i punkt 1. Vinsterna ska återinvesteras för att uppnå organisationens syfte. I artikeln anges vidare att vid eventuell vinstutdelning eller omfördelning bör detta ske på grundval av deltagande. Enligt artikeln ställs också krav på lednings- och ägarstrukturen i den organisation som fullgör kontraktet. Denna ska grundas på personalens ägande eller deltagande, eller kräva aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter. Ytterligare ett krav är att organisationen inte får ha tilldelats något kontrakt för den berörda tjänsten av den upphandlande myndigheten enligt artikeln under de senaste tre åren.

Enligt artikel 77.3 får löptiden för kontraktet inte överstiga tre år. Av artikel 77.4 följer att anbudsinfordran ska innehålla en hänvisning till denna artikel. I artikel 77.5 finns en bestämmelse som riktar sig till EU- kommissionen och som anger att kommissionen ska göra en bedömning av effekterna av artikeln och rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 18 april 2019.

Artikel 94 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (LUF-direktivet) innehåller motsvarande bestäm- melser.

Artikel 77 i LOU-direktivet och artikel 94 i LUF-direktivet genomfördes inte i svensk rätt i samband med genomförandet av direktiven genom LOU och lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (se prop. 2015/16:195 del 2 s. 905 f.).

58

6

Upphandling av sociala tjänster och

Prop. 2017/18:158

 

andra särskilda tjänster

 

6.1Frågans tidigare behandling

6.1.1 Genomförandeutredningen

Genomförandeutredningen hade i uppdrag att föreslå hur vissa bestämmel-

 

ser i 2014 års EU-direktiv på upphandlingsområdet skulle genomföras i

 

svensk rätt (dir. 2012:96, 2013:92 och 2014:38). I utredningens uppdrag

 

ingick att analysera och ge förslag till genomförande av bestämmelserna

 

om upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster (artikel 74–

 

76 i LOU-direktivet och artikel 91–94 i LUF-direktivet). I utredningens

 

uppdrag ingick också att analysera och utarbeta författningsförslag

 

avseende upphandlingar som inte eller endast delvis omfattas av

 

direktiven, dvs. främst sådana upphandlingar som understiger direktivens

 

tröskelvärden. Utredningen bedömde i delbetänkandet Nya regler om

 

upphandling (SOU 2014:51) att det var uteslutet att i de nya lagarna inte

 

ha några regler om upphandling av sociala och andra särskilda tjänster

 

under tröskelvärdena. Utredningen övervägde vidare alternativet att

 

reglera upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster med

 

särskilda regler, men ansåg att inte heller detta var lämpligt. Som skäl för

 

sitt ställningstagande anförde utredningen sammanfattningsvis att de

 

positiva effekter som eventuellt skulle bli följden av sådana regler inte

 

övervägde de risker som följer av ett mer komplicerat regelverk.

 

Utredningens slutsats var att bestämmelserna borde genomföras på

 

motsvarande sätt som den ordning som gällde för s.k. B-tjänster enligt

 

LOU. Utredningen förslog därför att 19 kap. i den nya lagen om offentlig

 

upphandling skulle reglera såväl upphandling under EU-direktivens

 

tröskelvärden som upphandling av sådana sociala och särskilda tjänster

 

som räknas upp i en bilaga till lagen (SOU 2014:51 s. 325 f.).

 

Remissutfallet över Genomförandeutredningens delbetänkande var

 

blandat. Huvuddelen av de remissinstanser som yttrade sig ansåg att

 

lagstiftaren borde använda det nationella handlingsutrymmet i högre ut-

 

sträckning än vad utredningen föreslagit, bl.a. Kammarkollegiet, Arbets-

 

förmedlingen, Trafikverket, Famna – Riksorganisationen för idéburen

 

vård och social omsorg, Coompanion och Sveriges Offentliga Inköpare

 

(SOI). Flera representanter från den idéburna sektorn ansåg att det

 

förhållandet att lagstiftaren inte bättre utnyttjar det handlingsutrymme som

 

finns begränsar möjligheten för idéburna organisationer att samarbeta med

 

kommunerna. Några remissinstanser, bl.a. Kammarkollegiet, Arbets-

 

förmedlingen och SOI, förordade en särreglering för upphandling av

 

sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

 

Ett flertal remissinstanser, bl.a. Arbetsförmedlingen, Stockholms läns

 

landsting, Västra Götalands läns landsting, SKL, SKL Kommentus, SOI

 

och Advokatfirman Lindahl, ansåg att regeringen borde tillsätta en

 

utredning för att utreda frågan om en mer ändamålsenlig reglering.

 

Några remissinstanser, bl.a. Försvarets materielverk (FMV), Sandvikens

 

kommun och Lantbrukarnas riksförbund (LRF), tillstyrkte förslaget.

 

Konkurrensverket (KKV) hade inga invändningar mot förslaget, men såg

59

 

Prop. 2017/18:158 det inte heller som en självklarhet att samma regler skulle gälla för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster som för upphandling under tröskelvärdet.

Genomförandeutredningens förslag behandlades av regeringen i propositionen Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195 del 2 s. 900 f.). I propositionen uttalade regeringen att utgångspunkten bör vara att lagstiftaren ska ta tillvara det nationella handlingsutrymmet vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster i syfte att tillgodose enskildas särskilda behov av tjänsterna. Vidare framhölls att de idéburna aktörerna bör få större möjligheter att verka på marknaden för sociala tjänster och att det finns ett behov av enklare och mer ändamåls- enliga bestämmelser för dessa typer av upphandlingar. Regeringen konstaterade dock att det i det aktuella lagstiftningsärendet saknades beredningsunderlag för att lämna förslag till någon annan ordning än den som utredningen föreslagit och som gällde enligt dåvarande LOU och lagen (2007:1092) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). Mot denna bakgrund föreslogs att de nya lagarnas kapitel om icke direktivstyrd upphandling även skulle omfatta upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Regeringen redovisade emellertid i sammanhanget de direktiv som getts till Välfärdsutredningen att föreslå nya regler för upphandling av välfärdstjänster samt de förslag som lämnats av Utredningen för ett stärkt civilsamhälle. Regeringen framhöll även att den hade för avsikt att göra en översyn av de nationella bestämmelserna.

6.1.2Utredningen för ett stärkt civilsamhälle

Utredningen för ett stärkt civilsamhälle hade bl.a. i uppdrag att lämna förslag till hur organisationers möjligheter att delta i offentliga upphandlingar kan förbättras (dir. 2014:40 och dir. 2015:38). Utredningen föreslog i betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) bl.a. att upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster, vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde och som inte har ett bestämt gränsöverskridande intresse, inte ska omfattas av lagen om offentlig upphandling.

Remissutfallet över utredningens förslag i denna del var blandat. Flera remissinstanser tillstyrkte eller var positiva till utredningens förslag, bl.a. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Botkyrka kommun, Arbetarnas bildnings- förbund, Bräcke diakoni, Famna – riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg, Forum – idéburna organisationer med social inriktning och Skyddsvärnet. Många av dessa var generellt positiva till den förenkling som förslaget innebar och flera bedömde att det skulle bidra till bättre möjligheter att främja de idéburna organisationerna medverkan i upphandlingar.

SKL tillstyrkte förslaget att upphandling av sociala tjänster eller andra särskilda tjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde och som inte har ett bestämt gränsöverskridande intresse inte skulle omfattas av den nya lagen om offentlig upphandling och anförde att sådan upphandling i stället bör regleras i särskild ordning.

60

Upphandlingsmyndigheten var generellt positiv till att utnyttja de Prop. 2017/18:158 möjligheter för nationella undantag som upphandlingsdirektiven ger, men

framhöll att det samtidigt var angeläget att dessa möjligheter tas tillvara utan att kraven på rättssäkerhet eftersätts. Myndigheten, som anförde att bedömningen av om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte många gånger är komplex och måste göras från fall till fall, ifrågasatte om det ur rättssäkerhetssynpunkt är tillräckligt och ändamålsenligt att överlåta åt de upphandlande myndigheterna att i varje enskild upphandling göra den bedömningen. Myndigheten pekade vidare på att en ökad transparens och öppenhet medför att risken för ett upplevt godtycke och korruption minskar samt att möjligheterna för intresserade aktörer att få kännedom om olika uppdrag ökar. Mot denna bakgrund ansåg Upphand- lingsmyndigheten att en huvudregel om annonsering borde gälla, men med relativt långtgående undantagsmöjligheter, t.ex. om det saknas ett bestämt gränsöverskridande intresse. Myndigheten ansåg vidare att det finns anledning att samordna förslaget med den översyn av de nationella reglerna som regeringen angett att den avser genomföra, eftersom det är viktigt att det skapas ett så enhetligt regelverk som möjligt.

Flera remissinstanser, bl.a. KKV, Svenskt Näringsliv, Advokatfirman Delphi, Almega och Konkurrenskommissionen, avstyrkte eller var negativa till förslaget. Av dessa framförde flera att förslaget riskerade att leda till konkurrenssnedvridningar, minskad effektivitet och en ökad risk för korruption. Flera framförde också att det inte finns något som visar att det är just det civila samhällets organisationer som skulle gynnas av förslaget. KKV ansåg att konsekvenserna av förslaget inte var tillräckligt utredda. Myndigheten uttryckte förståelse för ambitionen att vidga möjlig- heterna att teckna kontrakt med civilsamhällets organisationer eller andra organisationer utan vinstintresse, men konstaterade att förslaget innebar att kontrakt på upp till omkring sju miljoner kronor skulle vara helt oreglerade, med stora möjligheter till korruption och små möjligheter till uppföljning och tillsyn. Svenskt Näringsliv och Företagarna anförde att den svenska vård- och omsorgsmarknaden kännetecknas av ett bestämt gränsöverskridande intresse och att risken därför var stor att den föreslagna regleringen skulle leda till att upphandlande myndigheter bryter mot EU- rätten. Länsstyrelsen i Sörmland ansåg att det finns en risk att mindre företag skulle missgynnas av förslaget, vilket kan snedvrida konkurrensen. Svenskt Näringsliv och Advokatfirman Delphi pekade på att utredningen inte berört frågan hur upphandlingens värde ska beräknas.

61

Prop. 2017/18:158 6.2

Enklare och flexiblare regler bör gälla för

 

upphandling av vissa sociala tjänster och andra

 

särskilda tjänster

Regeringens bedömning: Det nationella handlingsutrymmet för att ha enklare och flexiblare regler för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster, s.k. välfärdstjänster, bör utnyttjas.

Ett fåtal regler som säkerställer öppenhet och rättssäkerhet bör gälla vid offentlig upphandling av välfärdstjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens. Till skillnad från regeringen har utredningen föreslagit att upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde och som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse helt ska undantas från LOU.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrar sig över bedömningarna är generellt positiva till en förenkling av regelverket, exempelvis Landsorganisationen i Sverige (LO), Forum – idéburna organisationer med social inriktning (Forum), Kronobergs läns landsting, Arbetsförmedlingen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Pensionärernas riksorganisation (PRO) och Svenska kyrkan. Flera remissinstanser, bl.a. KKV, Upphandlingsmyndigheten, Örebro läns landsting och SKL, anser dock att ett ytterligare regelsystem i lagen gör regelverket svåröverskådligt och förespråkar att förenklingar görs samlat för alla icke-direktivstyrda upphandlingar och upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Även exempelvis Lernia och Svenskt Näringsliv framhåller att ytterligare regler medför att en redan omfattande lagstiftning blir mer omfattande. Skolverket och Uppsala Universitet anser att ett mer flexibelt regelverk för upphandling behöver utredas vidare.

Remissutfallet är blandat när det gäller utredningen om ett undantag från LOU för sådana upphandlingar av välfärdstjänster som understiger tillämpligt tröskelvärde och som saknar gränsöverskridande intresse. Nästan samtliga representanter för den idéburna sektorn, bl.a. Famna – riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg (Famna), Svenska kyrkan och Studieförbunden, tillstyrker eller är i huvudsak positiva till förslaget. Även Forum tillstyrker förslaget, men konstaterar samtidigt att det är viktigt att det skapas förutsättningar för transparens, dels för att se till att många aktörer släpps in i sammanhang där deras kunskaper och resurser kan komma till bruk, dels för att undvika risken för korruption. Ersta diakoni och Bräcke diakoni anser att en höjd gräns för direktupphandling skulle vara av stor betydelse för mindre verksamheter och vid starten av idéburna organisationer. LO och Svenska kommunal- arbetareförbundet (Kommunal) är i grunden positiva till förslaget. Studie- förbunden anser att utredningens förslag om att underlätta för civil- samhället i upphandling skulle kunna bidra till att öka kvalitet och mångfald inom välfärden, inte minst på kommunal nivå. Nästan samtliga kommuner och landsting som yttrar sig i frågan, bl.a. Stockholms läns landsting, Halmstads, Sigtuna och Luleå kommuner, tillstyrker eller är i

62

huvudsak positiva till förslaget och flera av dessa anser bl.a. att det skulle underlätta idéburna organisationers deltagande i upphandlingar.

Skolverket, Kommerskollegium, KKV, Företagarna, Svenskt Närings- liv, Svenska vård, Vårdföretagarna Almega och Lernia avstyrker eller är i huvudsak negativa till utredningens förslag. Flera av dessa uttrycker farhågor om att förslaget kan öppna upp för godtycke och korruption. Almega anför att om utredningens syfte är att upphandlingar ska tilldelas idéburna aktörer finns det inte något som säkerställer att så faktiskt blir fallet med förslaget och framhåller att förslaget främst missgynnar små företag. Detta är en farhåga som även delas av Vårdförbundet. KKV anser det önskvärt med en enklare och mindre omfattande upphandlingslag- stiftning och anser att uppdraget att se över upphandling av välfärdstjänster bör ske i samband med en översyn av det nationella upphandlings- regelverket. Liknande invändningar framförs av Upphandlingsmyndig- heten, SKL och Örebro läns landsting. Flera av de remissinstanser som avstyrker förslaget, bl.a. Svenskt Näringsliv, Företagarna och Svenska vård, bedömer att samtliga kontrakt inom vård och omsorg har gränsöverskridande intresse eftersom det finns flera internationella aktörer på marknaden. En synpunkt som många av dessa remissinstanser, och även bl.a. Förvaltningsrätten i Linköping, Sveriges advokatsamfund och

Advokatfirman Delphi, framför är att bedömningen av om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse är komplex och svår. Några påpekar också att det finns en risk för att denna fråga ger upphov till svåra och långa överprövningsprocesser. Sveriges advokatsamfund och Advokatfirman Kahn Pedersen anser att lagtexten bör kompletteras med en bestämmelse som ger vägledning om vad som är ett bestämt gränsöverskridande intresse.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: I likhet med remissinstanserna som yttrar sig över

utredningens förslag finns ett brett stöd bland remissinstanserna som yttrar sig över promemorian för att utnyttja det nationella handlingsutrymmet för att ha enklare och flexiblare regler för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Detta framhålls exempelvis av Upp- handlingsmyndigheten, KKV, Kronobergs läns landsting, Skåne läns landsting, Norrköpings kommun, Almega, Forum, Kommunal, SKL och

Sveriges offentliga inköpare (SOI). Flera av dessa, t.ex. Upphandlings- myndigheten, KKV, Almega och även Småföretagarnas riksförbund, påpekar emellertid också att det finns risk för att regelverket blir svåröverskådligt och att lagtillämpningen försvåras när flera särregleringar införs. Upphandlingsmyndigheten, KKV, Almega, Utbildningsföretagen Almega och Sveriges advokatsamfund anser att förslagen bör samordnas med den pågående Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler. KKV framhåller att flera ändringar på kort tid i ett regelverk komplicerar tillämpningen bl.a. genom många olika övergångsbestämmelser och medför kostnader för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer. Även Skåne läns landsting lyfter frågan om de föreslagna reglerna i promemorian kan komma i konflikt med utredningens uppdrag.

De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot promemorians förslag om att även upphandlingar som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse ska omfattas av ett fåtal bestämmelser. Bland dessa kan nämnas Förvaltningsrätten i Linköping, Tillväxtverket, MUCF,

Prop. 2017/18:158

63

Prop. 2017/18:158

Skolverket,

Coompanion,

Lernia, SKL,

Svenska vård, SOI, Spf

 

Seniorerna, LO, TCO, Kommunal, Vårdförbundet och det stora flertalet

 

kommuner. Flera av dessa lyfter fram betydelsen av öppenhet och

 

transparens,

och andra

remissinstanser,

bl.a. Kommerskollegium,

 

Upphandlingsmyndigheten, Coompanion och SKL, framhåller att

 

annonsering ger ökad insyn vilket ökar konkurrensen och förbättrar

 

möjligheterna för små aktörer. Kommunal anser att en avsaknad av regler

 

inte med nödvändighet innebär en förenkling vare sig för upphandlare eller

 

leverantörer. Kils kommun framhåller att ett generellt undantag kan leda

 

till skönsmässiga bedömningar. Ronneby kommun framför att förslagen

 

kan bidra till att idéburna leverantörer ges bättre förutsättningar att få

 

kännedom om möjligheter att leverera till offentlig sektor och bättre

 

uppfyller de rättssäkerhetskrav som bör gälla även vid upphandling av

 

välfärdstjänster. Liknade synpunkter framförs även av exempelvis

 

Västernorrlands läns landsting, Örebro läns landsting samt Härjedalens

 

och Burlövs kommuner. LO anser att förslagen bör öka intresset för olika

 

typer av leverantörer att lämna anbud i välfärdsupphandlingar under

 

tröskelvärdet. Flera remissinstanser, bl.a. KKV, Kommerskollegium,

 

Upphandlingsmyndigheten,

Tillväxtverket,

Sveriges Advokatsamfund,

 

Almega, Företagarna, Svenskt Näringsliv och Lernia, anser emellertid att

 

förslagen, även om de går i rätt riktning i förhållande till utredningens

 

förslag, inte är tillräckliga för att garantera rättssäkerhet vid upphandling

 

av välfärdstjänster. LO och TCO anser att förslaget bör förtydligas med att

 

upphandlande myndigheter ska få ställa bl.a. arbetsrättsliga villkor.

 

Några remissinstanser, framförallt representanter för den idéburna

 

sektorn, avstyrker förslagen i promemorian, exempelvis Famna, Skydds-

 

värnet, Idéburna skolors riksförbund, Studieförbunden, och Unizon.

 

Forum avstyrker förslagen i allt väsentligt och anser att de inte i någon

 

väsentlig utsträckning kommer att medföra några förbättringar för

 

idéburen sektor. Även Svenska kyrkan avstyrker förslagen i huvudsak och

 

anför att ett sedvanligt anbudsförfarande enligt LOU innebär administra-

 

tiva förfaranden och säkerställer att grundläggande rättssäkerhetsgarantier

 

upprätthålls och att incitamenten därmed minskar för att myndigheter i

 

dialog med idéburna aktörer ska vara beredda att utforma nya typer av

 

partnerskap kring välfärdsuppdrag. Skyddsvärnet befarar att förslagen i

 

promemorian riskerar att stjälpa de idéburna aktörerna, vilket kan komma

 

att leda till att dessa minskar i omfattning. Skåne läns landsting och Grums

 

kommun anser inte att förslagen går tillräckligt långt för att stärka de

 

idéburna organisationernas möjligheter.

 

 

Skälen för regeringens bedömning

 

 

Enklare och mer flexibla regler

 

 

Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster som uppgår

 

till minst EU:s tröskelvärde, för närvarande 750 000 euro eller 7 113 450

 

kronor, regleras som anförts i avsnitt 5.2 endast av ett fåtal bestämmelser

 

i LOU-direktivet (artikel 74–76). Med sociala tjänster och andra särskilda

 

tjänster avses sådana tjänster som räknas upp i bilaga XIV till direktivet,

 

där de anges med angivande av s.k. CPV-koder, se bilaga 14. Med CPV-

 

koder avses den gemensamma nomenklatur (Common Procurement

64

Vocabulary) med koder för varor, tjänster och byggentreprenader som

Europeiska kommissionen fastställt och som ska användas vid annonsering av upphandling. I skäl 114 till LOU-direktivet anges att skälet till att särskilda bestämmelser införts för denna typ av tjänster är att de på grund av sin natur fortfarande har en begränsad gränsöverskridande dimension och att de tillhandahålls i ett särskilt sammanhang som varierar betydligt mellan medlemsstaterna på grund av olika kulturella traditioner. Detta anges också vara skälet till att ett högre tröskelvärde ska gälla för sådana tjänster än för andra. I skäl 114 anges vidare att medlemsstaterna bör sträva efter att fullfölja målen om att förenkla och lätta den administra- tiva bördan för upphandlande myndigheter och leverantörer. När det gäller upphandlingar som understiger det tillämpliga tröskelvärdet finns inga krav i LOU-direktivet på att medlemsstaterna ska ha några regler, men enligt EU-domstolens praxis kan upphandlande myndigheter ändå vara skyldiga att följa de grundläggande principerna för upphandling (se avsnitt 6.4 för en redogörelse för de grundläggande principerna). På samma sätt kan det krävas att det finns effektiva rättsmedel för upphand- lingar som understiger tröskelvärdena, även om det direktiv som särskilt reglerar hur upphandlingar ska kunna överprövas i domstol inte gäller.

Det är en allmän strävan från regeringens sida att möjliggöra för en mångfald av leverantörer att delta i offentliga upphandlingar. Civil- samhällets organisationer har en viktig roll för tillhandahållandet av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Komplexa och omfattande regler kan verka hämmande för många organisationer och mindre företag och ett enklare regelverk kan därför underlätta inte minst sådana organisationers deltagande i upphandlingar. Det är därför, som regeringen också uttalat tidigare (prop. 2015/16:195 del 2 s. 902), viktigt att utnyttja det utrymme som finns att skapa ett så enkelt och ändamålsenligt regelverk som möjligt för sådana upphandlingar som inte omfattas av LOU- direktivet. Detta är också något som är efterfrågat och förs fram som önskemål av remissinstanser från olika sektorer som yttrat sig över såväl utredningens som promemorians förslag. Det är vidare viktigt att regelverket utformas på ett sätt som kan bidra till att de idéburna aktörernas särskilda potential tas till vara. Regeringen delar därför bedömningen att regelverket för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster bör förenklas i så stor utsträckning som möjligt.

Regeringen instämmer emellertid i vad utredningen och MUCF anför om att många av de problem som upplevs med offentlig upphandling inte synes beror på regelverket i sig, utan på den praktiska tillämpningen. Regeringen konstaterar att Upphandlingsmyndigheten har en viktig roll att fylla genom att ge stöd och vägledning om reglernas tillämpning. Av rapporten Statistik om offentlig upphandling 2017 framgår att de idéburna organisationer som deltog i offentliga upphandlingar i genomsnitt lämnade 2,0 anbud var 2016, vilket kan jämföras med 3,7 för övriga organisationer. I de fall idéburna organisationer deltog ledde dock sex av tio lämnade anbud från idéburna organisationer till kontrakt, vilket kan jämföras med drygt fyra av tio för övriga organisationer. Enligt regeringen visar detta på det utrymme som finns att med stöd av befintligt regelverk utforma upp- handlingar på ett sätt som kan bidra till att idéburna organisationernas medverkan främjas. Inte desto mindre finns det enligt regeringens bedömning också ett utrymme för att förenkla regelverket för upp-

Prop. 2017/18:158

65

Prop. 2017/18:158

66

handlingar och göra det mer flexibelt, vilket kan gagna såväl upphand- lande myndigheter som leverantörer, och bidra till att upphandlingarna leder till en bättre kvalitet. Regeringens utgångspunkt är att detta utrymme så långt som möjligt och lämpligt bör utnyttjas. I likhet med utredningen anser regeringen att detta är särskilt angeläget vid upphandling av vissa av de tjänster som ingår i kategorin sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

Ett fåtal grundläggande regler

Ett renodlat undantag från upphandlingsreglerna, som Välfärdsutred- ningen och även Utredningen för ett stärkt civilsamhälle föreslagit, skulle medföra en stor frihet för upphandlande myndigheter när de upphandlar tjänster även vid upphandlingar som uppgår till relativt höga värden. Ett sådant undantag skulle bl.a. innebära att dessa tjänster kunde anskaffas genom att myndigheten vänder sig direkt till en vald leverantör, utan att andra leverantörer i praktiken har någon möjlighet att få insyn i eller vetskap om upphandlingen. Även om många remissinstanser som yttrar sig över utredningens förslag, bl.a. Famna, Svenska kyrkan och flertalet kommuner, är positiva till ett sådant undantag är det också flera remiss- instanser, bl.a. KKV, Svenskt Näringsliv och Företagarna, som avstyrker eller är negativa till förslaget.

Flertalet remissinstanser som yttrar sig över promemorians förslag välkomnar att ett fåtal regler görs tillämpliga även på sådana upp- handlingar som understiger tillämpligt tröskelvärde och saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse. Detta gäller bl.a. majoriteten av kommunerna och arbetstagarorganisationerna, där flera, bl.a. Ronneby kommun och TCO, framhåller att regler om annonsering underlättar för små företag och idéburna organisationer att få kännedom om möjligheter att leverera till offentlig sektor och få tillträde till marknaden. Även flera av de statliga myndigheter och organisationer från näringslivet som yttrar sig, bl.a.

Kommerskollegium, Tillväxtverket, Skolverket, Lernia och Svenska vård, anser att promemorians förslag är en förbättring i förhållande till det undantag som föreslagits av utredningen.

Att upphandlingar sker på ett öppet och rättssäkert sätt är en grundläggande förutsättning för förtroendet för myndigheterna och tilltron till det allmänna. För att såväl befintliga som potentiella leverantörer ska kunna få kännedom om vilka möjligheter som finns att leverera till den offentliga sektorn krävs öppenhet. Genom öppenhet kan också en ökad mångfald av leverantörer främjas. Ett fåtal bestämmelser som säkerställer öppenhet och rättssäkerhet bör därför enligt regeringens mening gälla även vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster under tröskelvärdena som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse. Vilka regler som bör gälla behandlas i avsnitt 6.4–6.10. Genom att grund- läggande bestämmelser görs tillämpliga anser regeringen, till skillnad från flera av remissinstanserna, bl.a. KKV, Kommerskollegium, Almega, Svenska kyrkan och Famna, att det skapas en balans mellan å ena sidan intresset av enkelhet och flexibilitet vid upphandlingen och å andra sidan intresset av öppenhet och rättssäkerhet. Enligt regeringen saknas det anledning att, i likhet med Skyddsvärnet, befara att förslagen skulle försämra förutsättningarna för den idéburna sektorn.

Regeringen anser, till skillnad från LO och TCO, att det för närvarande Prop. 2017/18:158 inte finns tillräckliga skäl att införa särskilda regler om sociala,

miljömässiga och arbetsrättsliga villkor när det gäller upphandling av välfärdstjänster. Även utan uttryckliga regler om detta får upphandlande myndigheter självfallet ställa sådana villkor på samma sätt som vid annan upphandling.

Samordning med den nationella översynen

Flera remissinstanser, bl.a. KKV, Upphandlingsmyndigheten och Före- tagarna, ifrågasätter att ändringar görs i regelverket när motsvarande regler för annan upphandling som inte eller endast delvis omfattas av LOU- direktivets regler, är föremål för översyn av Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (Fi2017:05), som ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 juni 2018. Regeringen har förståelse för synpunkterna, men anser att det är angeläget att så snart som möjligt få till stånd förenklingar och ett flexiblare regelverk för sådan upphandling som här är i fråga. Det finns en stor efterfrågan bland remissinstanserna på förenklingsåtgärder på det aktuella området och regeringen anser att fördelarna för bl.a. kommunerna och för de mindre aktörer som verkar på välfärdsområdet överväger de nackdelar som bl.a. KKV pekar på.

Regeringen instämmer även i det flera remissinstanser framfört om att det bl.a. finns ett värde i sig i att ha ett så enhetligt regelverk som möjligt. Det är också skälet till att Utredningen om vissa förenklade upphandlings- regler fick i uppdrag att analysera och bedöma behovet och lämpligheten av att ha särskilda och delvis olika regler, dels för upphandling av välfärdstjänster, dels för upphandling av andra tjänster än välfärdstjänster i kategorin sociala tjänster och andra särskilda tjänster, i jämförelse med att ha ett enhetligt regelverk för alla sådan upphandlingar. Även om utredningens kommande förslag och beredningen av dessa kan ge anledning till ändringar i regelverket anser regeringen att fördelarna med att nu införa förenklade regler överväger nackdelarna.

Utredningen har även i ett nytt 19 a kap. föreslagit ett relativt omfattande regelverk för upphandlingar av välfärdstjänster vars värde uppgår till minst tröskelvärdet. När det gäller sådan upphandling bedömer regeringen, i likhet med bl.a. KKV, Upphandlingsmyndigheten och SKL, att den fortsatta beredningen av förslaget i dessa delar bör samordnas med de kommande förslagen från Utredningen om vissa förenklade upp- handlingsregler. Regeringen konstaterar i sammanhanget att det i den sistnämnda utredningens uppdrag ingår att följa och beakta den fortsatta beredningen av utredningens förslag och vid behov föreslå de ändringar i förslagen som utredaren utifrån sitt uppdrag anser vara befogade. Syftet med utredningen är att utreda hur regelverket kan göras enklare och mer flexibelt. Särskild vikt bör enligt utredningens direktiv läggas vid regel- förenkling. Som ovan nämnts ingår också att analysera behovet och lämpligheten av att ha särskilda och delvis olika regler jämfört med att ha ett enhetligt regelverk. När det gäller upphandling av välfärdstjänster vars värde uppgår till minst tillämpligt tröskelvärde avser regeringen därför att återkomma i ett senare sammanhang.

67

Prop. 2017/18:158

68

6.3Upphandling av välfärdstjänster

Regeringens förslag: Upphandling av vissa tjänster som benämns välfärdstjänster ska omfattas av särskilda regler i 19 kap. LOU. Dessa tjänster ska anges med CPV-koder i en bilaga till lagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen har föreslagit att tjänsterna ska upphandlas enligt regler i ett nytt 19 a kap.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt över förslaget.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian har föreslagits att tjänsterna ska upphandlas enligt ett nytt 19 a kap.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna yttrar sig inte över förslaget eller har inte någon invändning. SKL anför att det är otillräckligt att i en bilaga endast översiktligt hänvisa till vissa CPV-koder och att det, i stället bör anges vilka tjänster som de olika CPV-koderna avser. SKL framhåller också att det behövs ytterligare vägledning från t.ex. Upphandlingsmyndigheten för att underlätta förståelsen av CPV- koderna. Västmanlands läns landsting anser att CPV-koderna behöver förtydligas, t.ex. genom att benämningen på de tjänster som avses skrivs ut. KKV anför att det tycks finnas en viss överlappning av CPV-koderna i bilaga 2 och den föreslagna bilagan och att det ger upphov till frågan hur en myndighet ska tolka lagstiftningen när en CPV-kod finns med i båda bilagorna. Svenskt Näringsliv anför att förslaget är bristfälligt och att det är otillräckligt att i en bilaga endast översiktligt hänvisa till vissa CPV- koder som omfattas av det nya föreslagna reglerna.

Almega och Utbildningsföretagen Almega avstyrker att ett särskilt kapitel införs. Upphandlingsmyndigheten anser att det bör övervägas om det verkligen är nödvändigt att införa ett särskilt kapitel för de aktuella välfärdstjänsterna och föreslår att det i stället införs särskilda bestämmel- ser för de aktuella tjänsterna i ett samlat kapitel med bestämmelser om upphandling på det icke-direktivstyrda området. Myndigheten anser att en sådan lösning skulle leda till bättre överskådlighet av det som redan i dag är ett omfattande regelverk.

Skälen för regeringens förslag: Utredningen har förslagit att tjänster som avser vård, omsorg och utbildning, och som kategoriseras som välfärdstjänster, ska räknas upp i en ny bilaga till LOU som omfattas av särskilda regler. Regeringen delar utredningens bedömning att de tjänster som ska kunna upphandlas med stöd av de enklare regler som föreslås, bör räknas upp i en ny bilaga till lagen. Det motsvarar den systematik som gäller enligt nuvarande LOU i fråga om sociala tjänster och andra särskilda tjänster, som de nu aktuella tjänsterna utgör en delmängd av.

Regeringen gör inte någon annan bedömning än utredningen när det gäller vilka tjänster som bör anges i bilagan. Till skillnad från utredningen föreslår dock regeringen i denna proposition endast nya regler för upphandling av sådana tjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde. När det gäller upphandling vars värde uppgår till eller överstiger tröskelvärdet kommer alltså även fortsättningsvis, även om tjänsterna anges i en annan bilaga, samma regler gälla för upphandlingen

som enligt nuvarande ordning. Regeringen delar emellertid Upphandlings- Prop. 2017/18:158 myndighetens uppfattning att det blir mer överskådligt att införa de

särskilda bestämmelserna i det befintliga 19 kap.

I fråga om utformningen av den föreslagna bilagan har regeringen förståelse för den kritik som flera remissinstanser, bl.a. SKL, framför. Lagrådet uttalade i ärendet om genomförandet av LOU-direktivet skarp kritik mot utformningen av bilaga 2, som är utformad på motsvarande sätt (se prop. 2015/16:195 del 4 s. 1178). Regeringen konstaterade i det aktuella lagstiftningsärendet att förteckningen utformats helt i överens- stämmelse med motsvarande bilaga till direktivet, men att den borde kunna ges en mer strukturerad och välordnad form (a. prop. del 1 s. 467). Förslaget till den nya bilagan är utformad på motsvarande sätt som bilaga 2 och tjänsterna återges på motsvarande sätt som i bilaga XIV till LOU- direktivet. Den enda lagtekniska skillnad som förslaget innebär jämfört med nuvarande LOU är att angivandet av tjänsterna med CPV-koder delas upp i två olika bilagor. Följden av detta blir att båda bilagorna föreslås innehålla beskrivningen Administration inom socialtjänsten, utbildningsadministration och hälsovårdsförvaltning. Detta innebär i och för sig en viss otydlighet och därmed en nackdel, men det bör framhållas att de CPV-koder som anges i anslutning till respektive beskrivning i respektive bilaga är olika. Trots den kritik som kan riktas mot bilagorna och deras utformning, bedömer regeringen att det inte finns tillräckliga skäl att i detta sammanhang avvika från den tidigare bedömningen att tjänsterna bör anges på ett sätt som motsvarar hur de anges i direktivet.

6.4

De grundläggande principerna

 

 

 

Regeringens förslag: De grundläggande upphandlingsrättsliga

 

principerna ska endast tillämpas när upphandlingen har ett bestämt

 

gränsöverskridande intresse.

 

Regeringens bedömning: Upphandlingsmyndigheten bör ges i

 

uppdrag att ge vägledning om när det kan vara fråga om ett bestämt

 

gränsöverskridande intresse och vilka krav EU-rätten ställer när det

 

finns ett sådant intresse.

 

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. I

 

promemorian har inte någon bedömning gjorts av behovet av ett uppdrag

 

till Upphandlingsmyndigheten.

 

Remissinstanserna: Många remissinstanser, som flertalet kommuner

 

och arbetstagarorganisationer samt bl.a. SKL, Coompanion och Skolverket,

 

är generellt positiva till förslaget i promemorian, men uttalar sig inte

 

särskilt om det aktuella förslaget. Ett flertal remissinstanserna ifrågasätter

 

att de grundläggande principerna inte föreslås bli tillämpliga på upphand-

 

lingar av välfärdstjänster under tröskelvärdet som bedöms sakna ett

 

bestämt gränsöverskridande intresse. Till dessa hör bl.a. Förvaltnings-

 

rätten i Linköping, Kommerskollegium, Upphandlingsmyndigheten, KKV,

 

Tillväxtverket, Sveriges advokatsamfund, Småföretagarnas riksförbund,

 

Almega, Företagarna, Svenskt Näringsliv och Lernia. Flera av dessa

 

remissinstanser anför att överprövningsreglerna riskerar att bli verknings-

 

lösa om de grundläggande principerna inte gäller eftersom endast prövning

69

Prop. 2017/18:158 på formell grund blir möjlig. Förvaltningsrätten i Linköping anser att till- räckligt tunga skäl inte kommit fram för att göra ett sådant undantag från kravet på att iaktta de grundläggande principerna. Sveriges advokat- samfund framhåller att eftersom de grundläggande principerna har så stor betydelse för genomförandet av en offentlig upphandling är det mycket väsentligt för den upphandlande myndigheten att veta om de ska tillämpas eller inte. Advokatsamfundet anser därför att bedömningen av om en upphandling har eller inte har gränsöverskridande intresse med promemorians förslag kommer att behöva göras i lika många situationer som med utredningens förslag. Advokatsamfundet påpekar även att om de grundläggande principerna görs tillämpliga även på upphandlingar som saknar gränsöverskridande skulle reglerna vara desamma och myndig- heterna skulle slippa göra den komplexa bedömningen av om upp- handlingen har eller inte har ett bestämt gränsöverskridande intresse. Lernia framhåller att de grundläggande principerna ger uttryck för principer som, förmodligen tillämpas i alla demokratiska stater nämligen att myndigheter ska behandla enskilda sakligt, rättvist, likvärdigt m.m. och ifrågasätter varför området för välfärdstjänster ska omgärdas av väsentligt sämre rättssäkerhet än vad som gäller för upphandling i övrigt. Upphandlingsmyndigheten, Almega, Almega Utbildningsföretagen, Före- tagarna, Lernia och Sveriges advokatsamfund anför att möjligheten att få en överprövning av upphandlingen urholkas om inte de grundläggande principerna gäller. KKV anser att reglerna om annonsering blir en formaliaregel, eftersom förslaget i stort sett innebär obegränsade möjligheter att utforma annonsen och förfrågningsunderlaget så att det blir omöjligt för någon annan än en på förhand utvald leverantör att vinna upphandlingen. Denna synpunkt framförs även av Almega Utbildnings- företagen. Enligt KKV uppnås därmed inte de positiva effekterna av konkurrensutsättningen, som t.ex. att motverka korruption, och rätts- medlen blir i praktiken oanvändbara. Även Upphandlingsmyndigheten påpekar att den upphandlande myndigheten kommer att ha möjlighet att utforma upphandlingen på ett sätt som kan uppfattas som osakligt konkurrensbegränsande, vilket kan innebära att risken för korruption ökar och förtroendet för det allmänna minskar. Almega ifrågasätter vilken roll som rättsmedlen kommer att kunna spela om det ändå bara finns begränsade möjligheter att kunna pröva en upphandling rättsligt. Företagarna bedömer att systemet innebär rättslöshet för leverantörer som förfördelats vid godtyckliga kontraktstilldelningar. Att upphandlande myndigheter fritt ska kunna välja vilken leverantör man vill teckna avtal med kritiseras också bl.a. av Svenskt Näringsliv. Uppsala universitet anser att det är tveksamt om det är förenligt med 1 kap. 9 § regeringsformen för en myndighet att annonsera en upphandling och sedan ignorera de anbud som inkommer. KKV anför att 1 kap. 9 § regeringsformen endast är tillämplig vid myndighetsutövning och därmed inte är en tillräcklig garant för att tilldelning av kontrakt sker på ett rättssäkert sätt.

Att upphandlande myndigheter får stor frihet i valet av leverantör är emellertid något som framhålls som positivt av Norrköpings kommun och Kommunal. Tillväxtverket efterfrågar en fördjupad analys i frågan.

Förvaltningsrätten i Linköping, Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), Kommerskollegium, Upphandlingsmyndigheten, Väst-

70

manlands läns landsting, Almega, Lernia, SKL och Sveriges Advokat- Prop. 2017/18:158 samfund påpekar att bedömningen av om en upphandling har gräns-

överskridande intresse eller inte är svår och komplex att göra. Lernia och Almega befarar att frågan kan bli föremål för och driva fram många över- prövningar. Förvaltningsrätten i Linköping framhåller att domstolarna i en överprövningsprocess kommer att vara skyldiga att utreda frågan om inköpet haft ett bestämt gränsöverskridande intresse och uttolka ett mycket vagt ekonomiskt begrepp. Flera av de remissinstanser som lyfter frågan om komplexiteten i en sådan bedömning, samt även Kronobergs läns landsting, Burlövs, Grums och Simrishamns kommuner, efterfrågar väg- ledning om vad som kan utgöra ett bestämt gränsöverskridande intresse. Burlövs och Simrishamns kommuner konstaterar att det kan få stora konsekvenser för en kommun om den gör en felbedömning.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

De grundläggande principernas tillämpning enligt LOU

De grundläggande principerna för upphandling regleras för sådana upp- handlingar som omfattas av LOU-direktivet i 4 kap. 1 § LOU och inne- fattar krav på öppenhet, likabehandling, proportionalitet, icke-diskriminer- ing och ömsesidigt erkännande. Om en upphandling har ett bestämt gräns- överskridande intresse omfattas den därutöver enligt EU-domstolens praxis av EU:s primärrätt, vilket innebär att bestämmelserna i EUF-för- draget om bl.a. de fria rörligheterna och de grundläggande principerna som följer av fördraget ska tillämpas. Detta gäller även sådana upphandlingar som inte omfattas av LOU-direktivet. Om upphandlingens värde under- stiger tillämpligt tröskelvärde, och saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse, ställer EU-rätten emellertid inte något krav på förfarandet, utan upphandlingen anses då vara en nationell angelägenhet som uteslutande regleras av medlemsstatens egen lagstiftning. Enligt gällande svensk rätt på upphandlingsområdet är de grundläggande principerna tillämpliga på all upphandling som omfattas av LOU, även sådan som inte regleras i direktivet, och oavsett upphandlingens eventuella gränsöverskridande intresse. Det innebär att myndigheterna även vid t.ex. direktupphandling har att följa de grundläggande principerna. Vid införandet av LOU uttalade regeringen angående de grundläggande principernas tillämplighet vid direktupphandling att det ligger i sakens natur att principernas räckvidd vid direktupphandling ofta inte kan sträcka sig lika långt som vid övrig upphandling enligt lagen, samt att en bedömning av principernas räckvidd måste göras i varje enskilt fall. (prop. 2015/16:195 del 2 s. 896). Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 4 december 2017 prövnings- tillstånd i ett mål som rör frågor om EU-rättsliga principer om bl.a. lika- behandling, transparens och öppenhet ska tillämpas vid en överprövning av en direktupphandling som motiverats av kontraktets värde samt i vilken mån reglering i nationell upphandlingslagstiftning ska tillämpas vid en sådan prövning.(Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 3830-17).

De grundläggande principernas tillämpning enligt förslaget

Regeringen delar bedömningen i promemorian att det, utöver krav på

offentliggörande, inte är nödvändigt att göra de grundläggande principerna

71

Prop. 2017/18:158

tillämpliga på upphandlingar av välfärdstjänster under tröskelvärdet där ett

 

bestämt gränsöverskridande intresse saknas. Som många remissinstanser,

 

t.ex. KKV, Almega utbildningsföretagen och Upphandlingsmyndigheten,

 

påpekat innebär detta i praktiken att en upphandlande myndighet ges stor

 

frihet att utforma upphandlingen. Det innebär också begränsade möjlig-

 

heter att pröva upphandlingen i sak vid en överprövning. Ett av syftena

 

med de föreslagna reglerna är att ge upphandlande myndigheter bättre

 

möjligheter att ta till vara de speciella mervärden som idéburna organisa-

 

tioner kan tillföra. Detta är något som efterfrågas av såväl kommuner som

 

idéburna organisationer, som i viss mån hämmas av det nuvarande

 

regelverket genom att de inte har resurser att konkurrera med företag på

 

samma villkor. För att möjliggöra för kommunerna att lättare ta till vara

 

de speciella mervärden som sådana organisationer kan tillföra behöver

 

utrymmet för myndigheterna att välja leverantör utökas. Även om det inte

 

kan uteslutas att förslaget i något fall kan komma att utnyttjas på ett

 

otillbörligt sätt, anser regeringen att denna risk inte ska överdrivas.

 

Regeringen konstaterar vidare att de förfaranderegler som föreslås gälla

 

vid upphandling av välfärdstjänster i sig är sådana som är särskilt ägnade

 

att motverka korruption: krav på offentliggörande genom annonsering,

 

tydlighet kring undantagen från denna huvudregel och krav på

 

dokumentation av upphandlingen. Enligt regeringens mening väger de

 

positiva konsekvenser som förslaget medför för såväl upphandlande

 

myndigheter som leverantörer upp de negativa konsekvenser som

 

förslaget kan komma att innebära i detta hänseende. Det finns enligt

 

regeringens mening inte heller anledning att befara att förslaget kommer

 

att få mer än högst begränsade effekter på konkurrensen. Med anledning

 

av vad vissa remissinstanser, t.ex. Företagarna, framför om risken för att

 

förslaget leder till ökad korruption vill regeringen även framhålla att frågor

 

om att motverka korruption och andra oegentligheter är en viktig del av

 

regeringens arbete för en god förvaltningskultur.

 

Det bör även noteras att det finns bestämmelser i annan lagstiftning som

 

myndigheter har att tillämpa i sin verksamhet som också främjar att

 

tilldelning sker på ett rättssäkert sätt. Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer

 

att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltnings-

 

uppgifter i sin verksamhet ska beakta saklighet och opartiskhet (den s.k.

 

objektivitetsprincipen). Detta gäller givetvis även om inte de grund-

 

läggande upphandlingsrättsliga principerna är direkt tillämpliga i en

 

enskild upphandling. I motsats till vad KKV anför har objektivitetsprin-

 

cipen ett vidare tillämpningsområde än ärenden som innefattar myndig-

 

hetsutövning. Bestämmelsen ger uttryck för att saklighet och opartiskhet

 

ska genomsyra hela den offentliga förvaltningens verksamhet. I för-

 

arbetena till regeringsformen konstateras att paragrafen innehåller den

 

grundläggande regeln om normmässighets- och objektivitetskrav vid

 

myndighetsutövning. Detta innebär emellertid inte att myndigheterna kan

 

bortse från objektivitetsprincipen vid verksamhet som inte är att beteckna

 

som myndighetsutövning. Även den nya förvaltningslagen (2017:900),

 

förkortad FL, som träder i kraft den 1 juli 2018, innehåller ett uttryckligt

 

krav på att förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet ska vara sakliga och

 

opartiska (5 § andra stycket). I förarbetena till FL anges att

 

objektivitetsprincipen alltid måste beaktas i myndigheternas verksamhet

72

och att den ska gälla för all förvaltningsverksamhet, alltså även då det är

fråga om faktiskt handlande och ren service (prop. 2016/17:180 s. 60). Som även Uppsala universitet framhåller är den upphandlande myndighetens frihet vid valet av leverantör således begränsad av de krav som regeringsformen ställer på saklighet och objektivitet.

Flera remissinstanser, bl.a. KKV, har framfört synpunkter om att annonseringskravet närmast blir en formaliaregel med hänsyn till att reglerna i övrigt ger en så stor frihet för de upphandlande myndigheterna. Regeringen delar inte denna bedömning. Annonseringskravet innebär att upphandlingar synliggörs för fler aktörer och ger medborgarna insyn i myndigheternas verksamhet. Det kan därmed bidra till att de upphand- lande myndigheterna i större utsträckning medvetandegörs om vilka företag och andra organisationer som kan och vill utföra uppdraget, och vilka lösningar de kan erbjuda. Ytterligare en följd av annonseringskravet är att risken för att upphandlingar ogiltigförklaras som otillåtna direkt- upphandlingar i en rättsprocess minskar.

Frågan om bestämt gränsöverskridande intresse

I promemorian föreslås att de grundläggande upphandlingsrättsliga princi- perna i 4 kap. 1 § LOU ska vara tillämpliga endast om upphandlingen har ett bestämt gränsöverskridande intresse. Förslaget innebär att de grund- läggande principerna inte görs tillämpliga på sådana upphandlingar vars värde understiger tröskelvärdet. Utredningens förslag har i denna del mot- svarande innebörd. Att de grundläggande principerna inte görs tillämpliga för all upphandling utgör en tydlig skillnad mot nuvarande reglering.

Många remissinstanser är kritiska mot förslaget att låta frågan om upphandlingen har ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte vara avgörande för vilka regler som ska tillämpas. Bedömningen av om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse är, som bl.a. SIEPS,

Kommerskollegium, Förvaltningsrätten i Linköping och Sveriges advokat- samfund framför, svår och komplex. I promemorian görs bedömningen att genom att samma regler, förutom de grundläggande principerna, görs tillämpliga oavsett om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte, minskar frågans betydelse och även risken för att ett avtal ogiltigförklaras på grund av en felaktig bedömning av upphandlingens gränsöverskridande intresse. Regeringen har förståelse för Sveriges advokatsamfunds resonemang när det gäller de grundläggande principernas betydelse för genomförandet av en upphandling, men konstaterar att annonseringskravet utgör en viktig del av de grundläggande principernas tillämpning. Genom att annonsering blir obligatorisk kommer den upphandlande myndigheten först att behöva ta ställning till upphandlingens gränsöverskridande intresse i de fall den finner anledning att avvika från de grundläggande principerna. Detta blir nämligen endast möjligt om upphandlingen saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse. Det är rimligt att tro att myndigheterna ofta kommer att välja att iaktta exempelvis likabehandling och icke-diskriminering i erforderlig utsträckning och därmed inte behöva göra det svåra ställningstagandet om upphandlingen har ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte. Upphandlande myndigheter måste vidare redan i dag ta ställning till upphandlingars gränsöverskridande intresse eftersom ett sådant intresse kan göra att en direktupphandling inte är tillåten även om upphandlingen

Prop. 2017/18:158

73

Prop. 2017/18:158 understiger direktupphandlingsgränsen. Det är alltså inte en helt främmande bedömning för upphandlande myndigheter redan med nuvarande regelverk, även om inslagen av gränsöverskridande intresse givetvis kan öka med en upphandlings ökade värde. Det får förutsättas att myndigheterna iakttar försiktighet och tillämpar de grundläggande principerna om det i det enskilda fallet är svårt att bedöma om upphandlingen har ett gränsöverskridande intresse eller inte.

Sammanfattningsvis bedömer alltså regeringen, i likhet med utred- ningen, att frågan om en upphandling har ett gränsöverskridande intresse eller inte måste kunna anförtros den upphandlande myndigheten. Det finns dock, som många remissinstanser framfört, behov av vägledning när det gäller denna fråga. Kronobergs läns landsting, SIEPS och Sveriges advokatsamfund anser att begreppet bör förtydligas i lagen. Med hänsyn till att det rör sig om ett begrepp som utvecklats och även kan komma att fortsätta utvecklas i EU-domstolens praxis anser emellertid regeringen att det inte är lämpligt att i författningstexten införa en definition av begreppet. Däremot bör vägledning ges både om när ett bestämt gränsöverskridande intresse kan anses föreligga och vilka krav EU-rätten ställer när ett sådant intresse föreligger. Regeringen avser därför att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ge vägledning i dessa frågor. En sådan vägledning kan vara till nytta även vid annan upphandling. Tydlig vägledning kan även minska risken för att förslaget, som Lernia och Almega befarar, leder till fler överprövningar.

6.5Annonsering vid upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdet

Regeringens förslag: Upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde ska som huvudregel, oavsett om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte, offentliggöras genom en annons om upphandling.

För sådana upphandlingar vars värde understiger 28 procent av tillämpligt tröskelvärde ska dock undantag från annonseringsskyldig- heten gälla. Undantag från annonseringsskyldigheten ska också gälla om förutsättningarna för förhandlat förfarande utan föregående annon- sering enligt 6 kap. 12–19 §§ LOU är uppfyllda eller om det finns synnerliga skäl.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. De flesta remiss- instanser som yttrar sig i frågan, bl.a. Förvaltningsrätten i Linköping,

Kommerskollegium, Tillväxtverket, Örebro läns landsting, Burlövs, Kils och Luleå kommuner, Coompanion, LO, SKL, Lernia, Svenska Vård och

SOI, tillstyrker eller är i huvudsak positiva till en huvudregel om annonsering. Flera av dessa lyfter fram fördelarna med transparens och öppenhet för små leverantörer som på så sätt kan få kännedom om upphandlingar som de kan lämna anbud i. Förvaltningsrätten i Linköping instämmer i att det bör förenkla för de upphandlande myndigheterna och

74

leverantörerna att kravet på annonsering på samma sätt som i dag följer

Prop. 2017/18:158

direkt av lag och inte enbart av en allmän princip.

 

Upphandlingsmyndigheten har inte några invändningar mot förslaget

 

och anser bl.a. att det kan skapa en större mångfald av leverantörer till det

 

offentliga. KKV välkomnar i och för sig förslaget, med hänvisning till att

 

det, till skillnad från utredningens förslag, innebär att även upphandlingar

 

av välfärdstjänster under tröskelvärdet ska offentliggöras, men anser att

 

författningsförslaget har sådana brister att det behöver övervägas

 

ytterligare.

 

Flera remissinstanser, bl.a. Famna, Idéburna skolors riksförbund och

 

Studieförbunden avstyrker eller är negativa till promemorians förslag i

 

dess helhet, men uttalar sig inte särskilt om förslaget rörande annonsering.

 

Forum och Svenska kyrkan avstyrker förslaget. Studieförbunden anser att

 

annonsering kan öppna upp för överprövning och möjliggöra för KKV att

 

utöva tillsyn, vilket minskar benägenheten för kommuner att söka

 

samverkan med idéburna. Unizon anser att annonseringsskyldighet kan

 

medföra att våldsutsatta kvinnors- och barns tillfälliga adress röjs. Grums

 

och Trelleborgs kommuner konstaterar att annonseringskravet innebär ett

 

administrativt merarbete. Almega avstyrker att ett undantag ska gälla från

 

annonseringsskyldigheten för sådana upphandlingar som understiger den

 

föreslagna beloppsgränsen. Enligt Almega bör samma nivå för

 

direktupphandling och därmed annonseringsskyldighet gälla oavsett vilka

 

tjänster som avses. Förvaltningsrätten i Linköping ifrågasätter hur gränsen

 

för direktupphandling fastställts och efterfrågar en mer djuplodande

 

ekonomisk och legal analys. Företagarna ställer sig positiva till

 

annonseringskravet, men negativa till den höjda direktupphandlings-

 

gränsen och befarar att detta kan leda till ännu färre anbud. MUCF lyfter

 

frågan att undantaget från annonseringskravet kan minska möjligheterna

 

till insyn och information, vilket kan försvåra för små aktörer inom det

 

civila samhället att delta på lika villkor.

 

Sveriges advokatsamfund framför att det av författningsförslaget bör

 

framgå vilket tröskelvärde som avses i bestämmelsen om undantag från

 

annonseringsskyldigheten.

 

Skälen för regeringens förslag

 

All upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdena bör som

 

huvudregel annonseras

 

Enligt regeringens mening bör ett krav på annonsering som huvudregel

 

gälla vid upphandlingar av välfärdstjänster som understiger tillämpligt

 

tröskelvärde. Principen om öppenhet, som ytterst har sitt ursprung i

 

fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och EU-domstolens

 

praxis, innebär ett krav på offentliggörande och en skyldighet att lämna

 

insyn. Syftet är att garantera varje potentiell anbudsgivare att förfarandet

 

kringgärdas av sådan offentlighet att det är öppet för konkurrens och att

 

det går att kontrollera att upphandlingsförfarandena är opartiska. Som

 

framgått ovan anser regeringen också att det allmänt är av betydelse för

 

förtroendet för det allmänna och tilltron till myndigheterna att upp-

 

handlingar sker på ett öppet och transparent sätt. Att bestämmelserna, som

 

Studieförbunden påpekar, möjliggör överprövning och öppnar upp för

 

tillsyn är således en önskad effekt.

75

Prop. 2017/18:158

76

När det gäller upphandlingar vars värde understiger LOU-direktivets tröskelvärde, men som har ett bestämt gränsöverskridande intresse, har utredningen ansett att det inte behövs någon uttrycklig annonseringsregel utan bedömt att kravet på offentliggörande, såväl som formerna för detta, följer av öppenhetsprincipen. Även om det i och för sig är riktigt anser regeringen att kravet på annonsering är så väsentligt att det bör framgå av lagen. På så sätt uppnås också en större tydlighet för leverantörer när det gäller var information om aktuella upphandlingar kan hittas, vilket kan underlätta inte minst för mindre leverantörer.

Mot denna bakgrund bör en uttrycklig bestämmelse införas som anger hur en upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdet ska offent- liggöras. Som framgått ovan gör regeringen bedömningen att grund- läggande regler om insyn bör gälla vid upphandlingar även då upp- handlingen saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse. Kravet på annonsering bör därför gälla oavsett om upphandlingen har ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte.

Enligt regleringen i 19 kap. 9 § LOU ska upphandling av såväl välfärds- tjänster som andra tjänster annonseras i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig. Det är lämpligt att den nu aktuella bestämmelsen utformas på motsvarande sätt som denna reglering. Att enhetliga regler gäller för offentliggörandet bör av praktiska skäl vara en fördel, såväl för upphandlande myndigheter som för leverantörer. En sådan skyldighet bedöms vidare inte vara särskilt betungande för upphandlande myndigheter. Den innebär också, som anförts ovan, att den komplexa prövningen av om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse behöver göras i färre fall än om upphandlingar som saknar ett sådant intresse skulle undantas från annonseringskravet. Att regler om offentliggörande görs tillämpliga oberoende av om upphandlingen har ett gränsöverskridande intresse eller inte minskar vidare risken för att ett avtal kan komma att ogiltigförklaras på grund av att annonsering inte skett.

Möjlighet till undantag från annonseringsskyldigheten

Regeringen delar den bedömning som görs i promemorian att ett undantag på motsvarande sätt som vid direktupphandling enligt LOU bör gälla från den föreslagna annonseringsskyldigheten vid upphandling av välfärds- tjänster som har ett mer begränsat värde även om detta i och för sig, som MUCF påpekar, minskar möjligheter till insyn. Bestämmelser om annonseringsskyldighet är, som anförts ovan, viktiga bl.a. för att garantera insyn i myndigheternas upphandlingar och för att möjliggöra leverantörers tillträde till marknaden. Även med beaktande av detta kan en upphandling vara av så ringa värde att det skulle vara ineffektivt att kräva att den annonseras. Sådana upphandlingar kan förmodas vara utan intresse för leverantörer från andra länder. Dessa upphandlingar kan därför också presumeras sakna ett bestämt gränsöverskridande intresse.

Enligt 19 kap. LOU finns det möjlighet att under vissa förutsättningar använda sig av s.k. direktupphandling vid upphandling av sådana välfärds- tjänster som omfattas av utredningens förslag. Med direktupphandling avses enligt definitionen i 19 kap. 4 § LOU en upphandling utan krav på anbud i viss form. Något lagkrav på annonsering finns alltså inte i dessa fall. Direktupphandling får enligt 19 kap. 7 § LOU användas bl.a. om

upphandlingens värde uppgår till högst 28 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting. Med beaktande av att EU- tröskelvärdet för sociala tjänster och andra särskilda tjänster är betydligt högre än för upphandling av andra typer av tjänster bedömer regeringen emellertid, till skillnad från Almega, att det är rimligt att även gränsen för när annonsering inte behöver ske är högre. Vid bestämningen av vilket värde som bör gälla är det enligt regeringens mening, till skillnad från vad Förvaltningsrätten i Linköping anser, ändamålsenligt att utgå från den procentsats som enligt 19 kap. 7 § LOU gäller vid direktupphandling av varor och tjänster. Beloppsgränsen för när undantag från annonseringsskyldighet gäller för välfärdstjänster blir då lika hög i förhållande till tillämpligt tröskelvärde som gränsen för direktupphandling av andra tjänster. Att direktupphandlingsgränsen för byggentreprenader, som Förvaltningsrätten i Linköping noterat, inte följer samma utgångspunkt förändrar enligt regeringens mening inte denna bedömning. Mot denna bakgrund bör ett undantag från annonseringsskyldigheten gälla för sådana upphandlingar vars värde understiger 28 procent av tröskelvärdet, som för närvarande uppgår till 750 000 euro, dvs. knappt 2 miljoner kronor. I enlighet med vad Sveriges advokatsamfund framför bör det av regleringen framgå att det tröskelvärde som avses är det som gäller för sociala tjänster och andra särskild tjänster.

Regeringen delar inte Unizons farhåga om att fler upphandlingar som i dag direktupphandlas kan behöva annonseras med det nya förslaget. Upphandlingar som inte behöver annonseras med nuvarande regler behöver inte heller annonseras med de föreslagna reglerna. I själva verket höjs beloppsgränsen för när de aktuella upphandlingarna måste annonseras från drygt 500 000 kronor till ca 2 miljoner kronor, vilket innebär att färre upphandlingar kommer behöva annonseras med de föreslagna reglerna. Någon anledning att befara att våldsutsatta kvinnors och barns tillfälliga adresser röjs till följd av de föreslagna reglerna saknas därmed. Regeringen anser att den administrativa börda det innebär att behöva förhålla sig till en ytterligare beloppsnivå, i enlighet med vad Grums och Trelleborgs kommuner framhållit, uppvägs av att färre upphandlingar kommer att behöva annonseras och enklare regler i övrigt för upphandlingar av det aktuella slaget. Regeringen konstaterar också att reglerna för beräkningen av värdet är desamma oavsett vad upphandlingen rör, även om det rör sig om olika beloppsgränser.

Som anförts i avsnitt 6.4 är en upphandlande myndighet skyldig att tillämpa de grundläggande EU-rättsliga principerna om bl.a. öppenhet och likabehandling även vid upphandlingar som understiger EU-direktivets tröskelvärde, om upphandlingen har ett bestämt gränsöverskridande intresse. Detta innebär att en upphandlande myndighet, till följd av öppenhetsprincipen, kan vara skyldig att offentliggöra upphandlingen trots att detta inte följer direkt av EU-direktivet eller av LOU. En upphandling under den föreslagna beloppsgränsen kan dock presumeras sakna gränsöverskridande intresse, såvida det inte finns särskilda omständigheter som talar emot detta. Detta motsvarar alltså den ordning som enligt gällande regelverk ska tillämpas för upphandling som understiger direkt- upphandlingsgränsen.

Enligt 19 kap. 7 § LOU får direktupphandling användas också om förutsättningarna för förhandlat förfarande utan föregående annonsering

Prop. 2017/18:158

77

Prop. 2017/18:158 enligt 6 kap. 12–19 §§ LOU är uppfyllda eller om det finns synnerliga skäl. Av den senare regleringen följer att ett sådant förfarande får användas bl.a. om det vid ett öppet eller selektivt förfarande inte har lämnats några lämpliga anbudsansökningar eller anbud, eller när det föreligger synnerlig brådska (se prop. 2015/16:195 del 1 s. 499 f.). Även om det framstår som oklart om alla de situationer som omfattas av bestämmelserna i praktiken kan bli aktuella vid upphandling av välfärdstjänster bör motsvarande undantag från annonseringsskyldigheten gälla även vid upphandling av välfärdstjänster.

 

6.6

Beräkning av en upphandlings värde

 

 

 

Regeringens förslag: De bestämmelser om beräkningen av värdet av

 

en upphandling som gäller för upphandling som sker enligt 19 kap.,ska

 

gälla även vid upphandling av välfärdstjänster.

 

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte särskilt om

 

beräkningsregeln eller har inga invändningar mot den. Norrköpings

 

kommun anser att det behövs ett förtydligande av hur beräkningen av en

 

upphandlings värde ska göras i praktiken. Sveriges advokatsamfund anser

 

att det bör förtydligas i lagtexten om det är upphandlingar genomförda

 

utan annonsering enligt de föreslagna reglerna som ska beaktas vid

 

beräkningen av upphandlingens värde.

 

Skälen för regeringens förslag: En upphandlande myndighet föreslås

 

kunna göra undantag från skyldigheten att annonsera en upphandling av

 

välfärdstjänster som understiger en viss beloppsgräns. Som en följd av

 

detta finns det behov av en bestämmelse som anger hur upphandlingens

 

värde ska beräknas. En sådan bestämmelse finns i 19 kap. 8 § LOU. Enligt

 

denna ska värdet av en upphandling uppskattas till det totala belopp som

 

ska betalas i upphandlingen. I paragrafen finns det också en upplysning

 

om att en upphandling inte får delas upp i avsikt att kringgå bestämmelser-

 

na i denna lag. Vidare anges att den upphandlande myndigheten vid

 

beräkningen ska beakta direktupphandlingar av samma slag gjorda av

 

myndigheten under räkenskapsåret.

 

Med direktupphandling avses enligt 19 kap. 4 § LOU en upphandling

 

utan krav på anbud i viss form. När det gäller upphandling av

 

välfärdstjänster under tillämpligt tröskelvärde föreslås inte någon mot-

 

svarande bestämmelse. Innebörden av undantaget från annonseringskravet

 

är dock att myndigheten i dessa fall kan vända sig till leverantörer på

 

motsvarande sätt som vid direktupphandling enligt 19 kap. Eftersom

 

begreppet direktupphandling inte definieras i fråga om upphandling av

 

välfärdstjänster under tröskelvärdet är det dock, som Sveriges advokat-

 

samfund föreslagit, lämpligt att när det gäller upphandling av sådana

 

tjänster i stället hänvisa till upphandlingar som genomförs med stöd av

 

undantaget från annonseringskravet. Den nya bestämmelsen har samma

 

innebörd i sak som den bestämmelse som gäller för aktuella tjänster enligt

 

nuvarande regelverk och bör därmed tillämpas på motsvarande sätt.

 

Regeringen har beträffande begreppet ”direktupphandlingar av samma

78

slag”

i gällande regelverk uttalat att bestämmelsen inte kräver en

ytterligare precisering av lagstiftaren (se prop. 2013/14:133 s. 25 f.). Det Prop. 2017/18:158 saknas anledning att nu göra en annan bedömning eller något förtydligande

av det slag som Norrköpings kommun efterfrågat.

Bestämmelsen i 19 kap. 8 § andra stycket LOU om hur options- och förlängningsklausuler ska beaktas vid uppskattningen av en upphandlings värde bör gälla även vid upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdet.

6.7Information till leverantörer och dokumentation av upphandlingen

Regeringens förslag: När en upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdet har annonserats ska den upphandlande myndigheten snarast möjligt skriftligen underrätta anbudsgivarna om beslutet att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal. Den upphandlande myndigheten ska även informera om när den beslutat att avbryta eller göra om en upphandling. Även när upphandlingen inte annonserats ska berörda leverantörer underrättas.

En upphandlande myndighet ska dokumentera genomförandet av en upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdena, oavsett om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte. Dokument- ationen ska vara tillräcklig för att motivera myndighetens beslut under upphandlingens samtliga skeden. Dokumentationsskyldigheten ska dock inte gälla om upphandlingens värde understiger 100 000 kronor.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrar sig över

förslaget tillstyrker eller är i huvudsak positiva till det. Unizon framhåller dock att informations- och dokumentationsskyldighet kan innebära risk för att våldsutsatta kvinnors och barns tillfälliga adresser röjs. Småföre- tagarnas riksförbund anser att undantaget från dokumentationskravet är kontraproduktivt och kommer att minska tilltron till denna del av den offentliga sektorn. Även Trelleborgs kommun ifrågasätter att en brytpunkt på 100 000 kronor införs.

Skälen för regeringens förslag: Regler om informationsskyldighet och dokumentationsplikt är grundläggande för att garantera insyn i myndigheternas upphandlingar och för att skydda rättssäkerhetsintressen. Regeringen delar därför den bedömning som görs i promemorian att upphandlande myndigheter, oavsett om det finns ett gränsöverskridande intresse eller inte, bör vara skyldiga att informera berörda leverantörer om beslut att tilldela kontrakt eller ingå ramavtal och om beslut om att avbryta en upphandling.

Enligt 12 kap. 12 § LOU ska en upphandlande myndighet snarast möjligt skriftligen underrätta anbudssökandena och anbudsgivarna om de beslut som har fattats om att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet och uppgift om eventuell s.k. avtalsspärr, dvs. den period under vilken avtal enligt 20 kap. 1 § LOU inte får ingås. Vidare ska en skriftlig underrättelse lämnas också om en

upphandlande myndighet beslutar att avbryta en upphandling eller att göra

79

Prop. 2017/18:158 om den. I 12 kap. 13 § LOU finns bestämmelser om att en upphandlande myndighet, till den leverantör som begär det, ska lämna upplysningar om skälen till att leverantörens ansökan har avslagits eller anbud förkastats. Av 19 kap. 29 § LOU följer att den upphandlande myndigheten ska lämna motsvarande information vid upphandling som omfattas av reglerna i det kapitlet. Denna informationsskyldighet bör gälla även vid upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdena. Det bör vidare finnas en skyldighet för upphandlande myndigheter att i enlighet med vad som gäller enligt 19 kap. 29 § andra stycket LOU underrätta berörda anbudsgivare om de beslut som fattats om leverantör och anbud vid upphandling som genom- förts med stöd av undantaget från annonseringskravet.

Lagrådet har ifrågasatt att hänvisningar görs till bestämmelser i 12 kap. LOU, trots att detta kapitel inte nämns i 19 kap. 35 § där en uppräkning av tillämpliga bestämmelser görs. Regeringen vill med anledning av detta framhålla att motsvarande reglering finns i 19 kap. 29 § LOU, som behandlar upphandlingar enligt bilaga 2, och att 19 kap. 2 §, där tillämpliga bestämmelser för upphandlingar av detta slag räknas upp, inte innehåller någon hänvisning till 12 kap. Bestämmelserna i 19 kap. 2 och 29 §§ LOU har inte varit föremål för någon översyn i detta lagstiftningsärende. Det pågår dock, som nämnts, en översyn av dessa bestämmelser. Regeringen kan i och för sig instämma i att lagstiftningstekniken inte är invändningsfri, men anser inte att det i det nu aktuella lagstiftningsärendet finns anledning att avvika från den tidigare använda lagstiftningstekniken.

Bestämmelser om bevarande av handlingar i upphandlingar finns i 12 kap. 17 § och 19 kap. 31 § LOU. Dessa regler bör gälla även för upphandlingar av välfärdstjänster under tröskelvärdena. Eftersom mot- svarande regler gäller redan idag innebär förslaget, som Unizon befarat, inte någon ökad risk att utsatta kvinnors och barns tillfälliga adresser röjs. När det gäller upphandlingar vars värden understiger 100 000 kronor bör, på samma sätt som i 19 kap. 30 § andra stycket LOU, undantag från doku- mentationsplikten kunna göras. Ett sådant undantag från dokumentations- plikten gäller enligt nuvarande regelverk och det saknas enligt regeringens mening anledning att, även med beaktande av vad Småföretagarnas riksförbund och Trelleborgs kommun anför, inte låta undantaget gälla även för upphandling av välfärdstjänster.

80

6.8

Rättsmedel och tillsyn

Prop. 2017/18:158

 

 

Regeringens förslag: Bestämmelserna om avtalsspärr, överprövning

 

och skadestånd i 20 kap. LOU ska vara tillämpliga vid upphandling av

 

välfärdstjänster under tröskelvärdena, oavsett om det finns ett bestämt

 

gränsöverskridande intresse eller inte. Undantag från avtalsspärren ska

 

dock gälla när upphandlingen skett utan föregående annonsering med

 

stöd av bestämmelserna om undantag från annonseringsskyldigheten.

 

Ett avtal som har ingåtts i strid med bestämmelserna om annonsering

 

eller avtalsspärr ska kunna ogiltigförklaras av en domstol.

 

Bestämmelserna om upphandlingsskadeavgift i 21 kap. LOU och om

 

tillsyn i 22 kap. LOU ska vara tillämpliga vid all upphandling av väl-

 

färdstjänster under tröskelvärdena, oavsett om det finns ett bestämt

 

gränsöverskridande intresse eller inte.

 

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrar sig särskilt

 

över förslaget tillstyrker det eller är i huvudsak positiva till det.

 

Upphandlingsmyndigheten och Ronneby kommun framhåller att behovet

 

av rättsligt skydd är lika stort vid upphandling av välfärdstjänster som vid

 

annan upphandling. SOI och Luleå kommun avstyrker förslaget och anser

 

att regelverket för skadestånd, som tillstyrks, är tillräckligt för att

 

upprätthålla rättssäkerheten.

 

Ett flertal remissinstanser, bl.a. KKV, Kommerskollegium, Upphand-

 

lingsmyndigheten, Sveriges Advokatsamfund, Almega och Företagarna

 

anser att förslaget inte är tillräckligt för att garantera ett rättssäkert för-

 

farande i och med att endast ett fåtal regler kan bli föremål för över-

 

prövning. Detta gäller särskilt eftersom de grundläggande principerna inte

 

görs tillämpliga vid upphandlingar som saknar ett bestämt gränsöver-

 

skridande intresse. KKV anser att en överprövning alltid kommer att

 

innefatta en prövning av om den upphandlande myndigheten brutit mot

 

någon av de grundläggande principerna eftersom överprövningsreglerna

 

uttryckligen anger att domstolen ska pröva detta. Almega menar att de

 

grundläggande principerna kan göras gällande vid en överprövning även

 

då upphandlingen saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse.

 

Forum och Svenska kyrkan avstyrker förslaget. Sveriges advokatsam-

 

fund har lagtekniska synpunkter på förslaget och anser att det bör

 

förtydligas om det som anges i 20 kap. 2 och 13 §§ innebär att det är

 

direktupphandling i den mening som avses i 19 kap. som kan tillämpas vid

 

upphandling av välfärdstjänster.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Bestämmelser om överprövning

 

Regeringen delar, till skillnad från SOI och Luleå kommun, den bedömning

 

som görs i promemorian att rättsmedelsbestämmelserna i LOU bör göras

 

tillämpliga även vid upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdena

 

som saknar gränsöverskridande intresse.

 

Bestämmelserna om rättsmedel i 20 kap. LOU genomför rådets direktiv

 

89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra

 

författningar för prövning av offentlig upphandling av varor, bygg- och

81

Prop. 2017/18:158

anläggningsarbeten, i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets

 

direktiv 2007/66/EEG av den 11 december 2007 om ändring av rådets

 

direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden

 

för prövning av offentlig upphandling (rättsmedelsdirektivet). Direktivet

 

är tillämpligt för sådana upphandlingar som omfattas av EU-direktivet om

 

offentlig upphandling, dvs. bl.a. för upphandling av välfärdstjänster som

 

uppgår till minst tillämpligt tröskelvärde. Av EU:s primärrätt följer

 

emellertid också ett krav på effektivt rättsligt skydd. Rätten till över-

 

prövning kan därför aktualiseras även i andra fall, nämligen vid sådana

 

upphandlingar som inte faller inom direktivets tillämpningsområde, men

 

som har ett bestämt gränsöverskridande intresse. Några detaljerade regler

 

för förfarandet finns dock inte för sådana fall. Att rättsmedel ska finnas för

 

sådan upphandling som har ett bestämt gränsöverskridande intresse följer

 

således av EU-rätten.

 

Endast ett fåtal regler förslås gälla för sådan upphandling av välfärds-

 

tjänster som understiger tillämpligt tröskelvärde och det är därmed endast

 

ett begränsat antal rättsmedelsbestämmelser som kan komma att aktuali-

 

seras. Eftersom de grundläggande principerna om bl.a. likabehandling,

 

transparens och proportionalitet inte föreslås vara tillämpliga när upp-

 

handlingen saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse kommer det i

 

samband med en överprövning av en upphandling i dessa fall inte heller

 

med framgång kunna göras gällande att den upphandlande myndigheten

 

avvikit från principerna. Flera remissinstanser, bl.a. KKV, Kommers-

 

kollegium och Upphandlingsmyndigheten, är negativa till att möjlig-

 

heterna till överprövning blir begränsade med de föreslagna reglerna.

 

Regeringen anser dock, med beaktande av vilka värden det rör sig om, att

 

förslaget får anses innebära att en godtagbar balans uppnås mellan kraven

 

på rättssäkerhet och effektivitet.

 

När det gäller frågan om de grundläggande principerna alltid ska

 

tillämpas vid en överprövning, som KKV och Almega hävdar, anser

 

regeringen att bestämmelserna om överprövning inte kan förstås på annat

 

sätt än att domstolen ska pröva om den upphandlande myndigheten brutit

 

mot någon tillämplig bestämmelse i lagen. I såväl 20 kap. 6 § som 20 kap.

 

13 § LOU anges att prövningen ska avse om upphandlande myndighet

 

brutit mot de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan

 

bestämmelse i lagen. Att en uttrycklig hänvisning till 4 kap. 1 § görs i de

 

aktuella bestämmelserna medför inte någon annan bedömning. Lagrådet

 

uttalade i samband med genomförandet av LOU-direktivet om

 

hänvisningen till de grundläggande principerna i 20 kap. 6 § att 4 kap. 1 §

 

är en bestämmelse i lagen och att den inte behöver nämnas särskilt (se

 

prop. 2015/16:195 del 4 s. 1172). Någon ändring med anledning av

 

Lagrådets synpunkt gjordes inte. Regeringen uttalade sig inte heller

 

särskilt i den aktuella frågan, utan hänvisade allmänt till att

 

bestämmelserna om rättsmedel inte ingick i översynen i det aktuella

 

lagstiftningsärendet. (samma prop. s. 877). Regeringen delar emellertid

 

den ståndpunkt Lagrådet ger uttryck för och anser att om 4 kap. 1 § inte är

 

tillämplig på en viss upphandling ska den inte heller tillämpas vid en

 

överprövning av upphandlingen.

 

I sammanhanget kan nämnas att de förslag som lämnades av Över-

 

prövningsutredningen i betänkandet Överprövning av upphandlingsmål

82

m.m. (SOU 2015:12) för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Vidare bör framhållas att regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vissa frågor om överprövning av upphandlingar (dir. 2017:69). Frågan om utformningen av de aktuella bestämmelserna i 20 kap. LOU kan komma att aktualiseras i dessa sammanhang.

Avtalsspärr och ogiltighetsförklaring av avtal

Bestämmelserna om avtalsspärr i 20 kap. 1 § LOU innebär att en upp- handlande myndighet, som enligt lagen är skyldig att underrätta leverantörer om ett tilldelningsbeslut, inte får ingå avtalet förrän en viss tid (10 eller 15 dagar) efter det att underrättelsen skickades. Undantag från avtalsspärren gäller dock i vissa fall enligt 20 kap. 2 § LOU, bl.a. vid direktupphandling. Detta medför att sådana upphandlingar normalt inte kan överprövas eftersom en överprövning inte kan ske efter det att avtal tecknats. Vid sådan upphandling som är undantagen från avtalsspärr finns det alltså normalt sett inte någon praktisk möjlighet för leverantörer att begära överprövning av upphandlingen. Om den upphandlande myndig- heten felaktigt bedömt att det funnits grund för direktupphandling, och därför inte annonserat upphandlingen, kan dock avtalet komma att ogiltigförklaras av domstol enligt reglerna i 20 kap. 13 § LOU.

I likhet med vad som gäller vid direktupphandling enligt 19 kap. LOU bör en sådan upphandling som skett med stöd av de föreslagna bestämmelserna om undantag från annonseringsskyldigheten vara undantagen från bestämmelserna om avtalsspärr. Ett avtal bör dock kunna ogiltigförklaras av rätten om det, i strid med lagen, har ingåtts utan att annonsering skett. Vidare bör ett avtal kunna ogiltigförklaras om det ingåtts i strid med bestämmelserna om avtalsspärr eller någon annan av de bestämmelser som garanterar möjligheten till överprövning, t.ex. innan underrättelse om tilldelningsbeslut skett eller i strid mot ett interimistiskt beslut av en domstol. Eftersom några förfaranderegler inte föreslås för välfärdstjänster under tröskelvärdena – och därmed inte heller någon definition av förfarandena motsvarande definitionen av direktupphandling i 19 kap. 4 § – bör, som Sveriges advokatsamfund föreslagit, ett förtydligande göras så att det framgår att det nya undantaget från avtalsspärr i 20 kap. 2 § i stället gäller om upphandlingen genomförts med stöd av undantaget från annonseringskravet i den nu aktuella bestämmelsen. På samma sätt ska en hänvisning göras i 20 kap. 13 § första stycket 1 till upphandling som skett utan annonsering enligt den nu aktuella bestämmelsen.

Upphandlingsskadeavgift

I 21 kap. LOU finns bestämmelser om upphandlingsskadeavgift. Bestäm- melserna genomför delvis rättsmedelsdirektivet, som ställer krav på medlemsstaterna att införa bestämmelser om alternativa sanktioner i vissa fall när ett avtal får bestå trots att grund för ogiltighet föreligger. Bestäm- melserna har i 19 kap. 2 § LOU gjorts tillämpliga såväl för upphandlingar som omfattas av de direktivstyrda reglerna som för sådana upphandlingar som endast omfattas av de nationella reglerna i 19 kap. LOU.

Regeringen delar den bedömning som görs i promemorian att även bestämmelserna om upphandlingsskadeavgift bör göras tillämpliga på upphandlingar av välfärdstjänster under tröskelvärdena. I utredningens

Prop. 2017/18:158

83

Prop. 2017/18:158 förslag har bestämmelserna om upphandlingsskadeavgift inte gjorts tillämpliga vid sådan upphandling. Som skäl för detta har utredningen angett att övriga rättsmedel i form av avtalsspärr, överprövning och skadestånd är tillräckliga för att garantera leverantörerna ett verksamt rättsligt skydd.

Bestämmelserna om upphandlingsskadeavgift kompletterar emellertid bestämmelserna om ogiltighet i 20 kap. LOU och syftar till att motverka otillåtna direktupphandlingar. De utgör inte i första hand ett skydd för drabbade leverantörer, utan är bestämmelser om en sanktionsavgift som tillfaller staten och som påförs upphandlande myndigheter som gjort sig skyldiga till brott mot bestämmelser i LOU. Regeringen anser i likhet med vad som framförs i promemorian att syftet med reglerna om upphandlingsskadeavgift får anses göra sig lika starkt gällande vid upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdena som vid annan upphandling. Bestämmelser om upphandlingsskadeavgift bör därför gälla även vid sådan upphandling. Upphandlingsskadeavgift ska således kunna utdömas även när en upphandlande myndighet har ingått ett avtal i strid med den föreslagna bestämmelsen om annonsering av välfärdstjänster. Detta innebär att en upphandlingsskadeavgift kommer att kunna dömas ut, oavsett om upphandlingen haft ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte.

Tillsyn

Tillsyn är viktigt för att säkerställa efterlevnaden av reglerna och en korrekt tillämpning av dem. Regeringen delar därför den bedömning som görs i promemorian om att bestämmelserna om tillsyn i 22 kap. LOU bör gälla vid upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdet, oavsett om den har ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte.

6.9Allmänna bestämmelser

Regeringens förslag: De allmänna bestämmelserna i 1 kap. LOU om lagens innehåll, tillämpningsområde och definitioner, 2 kap. om blandad upphandling, 3 kap. om undantag från lagens tillämpnings- område och 5 kap. om tröskelvärden ska vara tillämpliga vid upp- handling av välfärdstjänster under tröskelvärdena, oavsett om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av de remissinstanser som yttrar sig särskilt

om de allmänna bestämmelsernas tillämplighet har något att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Ett fåtal upphandlingsregler föreslås i göras tillämpliga på upphandlingar av välfärdstjänster under tröskel- värdena som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse. Som en följd av detta anser regeringen att det bör förtydligas att de allmänna bestämmelserna i LOU, dvs. regleringen i 1 kap. om lagens innehåll, tillämpningsområde och definitioner, 2 kap. om blandad upphandling,

84

3 kap. om undantag från lagens tillämpningsområde och 5 kap. om Prop. 2017/18:158 tröskelvärden, är tillämpliga även vid sådan upphandling.

6.10Blandad upphandling

Regeringens förslag: Om en upphandling avser flera olika slags tjänster, ska huvudföremålet bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för tjänsterna.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av de remissinstanser som yttrar sig över

förslaget har några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag: Hur huvudföremålet för kontraktet ska bestämmas om kontraktet avser både sådana tjänster som anges i bilaga 2 till lagen (sociala tjänster och andra särskilda tjänster) och andra tjänster anges i 2 kap. 2 § tredje stycket LOU. Enligt bestämmelsen ska huvud- föremålet i sådana fall bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för tjänsterna.

Regeringen delar den bedömning som i promemorian görs om att det finns behov av bestämmelser som anger hur huvudföremålet för ett kontrakt ska bestämmas om kontraktet avser olika kombinationer av tjänster som anges i bilaga 2, bilaga 2 a och andra tjänster. Huvud- föremålet för tjänsterna bör i dessa fall bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för tjänsterna. Bestämmelser om detta föreslås införas i lagen.

6.11Upphandling inom försörjningssektorerna och av koncessioner

Regeringens bedömning: Någon särskild reglering för upphandling av välfärdstjänster föreslås inte införas i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna eller lagen om upphandling av koncessioner.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i frågan.

Skälen för regeringens bedömning: Utredningen har inte föreslagit någon särskild reglering för upphandling av välfärdstjänster i LUF, med hänvisning till att upphandling av välfärdstjänster i princip inte sker med stöd av den lagen. Enligt utredningen medför detta i och för sig att regleringen kommer att skilja sig åt mellan lagarna, vilket innebär att den nuvarande systematiken inte upprätthålls. Detta måste dock enligt utredningen vägas mot att en ny reglering gör lagen mer omfattande. Även om förslaget i denna proposition är mer begränsade bedömer regeringen att det inte finns underlag att i detta ärende föreslå att motsvarande regler ska gälla även inom försörjningssektorerna.

Utredningen har inte heller föreslagit några särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster enligt lagen (2016:1147) om upphandling

85

Prop. 2017/18:158 av koncessioner (LUK), med hänvisning till att regleringen för upp- handling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster endast föreskriver ett minimum av bestämmelser. Regeringen delar utredningens bedömning att de inte finns skäl att föreslå särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster i LUK.

7Reserverad upphandling för vissa tjänster

7.1LOU-direktivets bestämmelser om reserverade kontrakt för vissa tjänster

Artikel 77 i LOU-direktivet innehåller bestämmelser som gör det möjligt för upphandlande myndigheter att reservera deltagandet i upphandlingar av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster för organisationer som uppfyller vissa krav. Bestämmelserna är frivilliga för medlemsstaterna att genomföra. Enligt artikel 77 får medlemsstaterna föreskriva att upphand- lande myndigheter får reservera rätten att delta i upphandling för vissa angivna tjänster för en organisation. De tjänster som omfattas anges med angivande av CPV-koder. Tjänsterna som räknas upp i artikel 77 är vissa hälsovårdstjänster, sociala tjänster och närbesläktade tjänster, vissa utbild- ningstjänster, bibliotekstjänster, arkivtjänster, museitjänster och andra kulturella tjänster, idrottstjänster och tjänster för privata hushåll (jfr skäl 118 i LOU-direktivet).

Förutom att upphandlingen ska avse en sådan tjänst som räknas upp i artikeln ska organisationen som tilldelas kontraktet också uppfylla vissa krav. Enligt artikel 77.2 a ska organisationen ha som syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till tillhandahållandet av sådana tjänster som omfattas av artikeln. Enligt artikel 77.2 b ska vinsterna återinvesteras för att uppnå organisationens syfte. Vidare anges att eventuell vinst- utdelning eller omfördelningen bör ske på grundval av deltagande. Av artikel 77.2 c framgår att organisationens lednings- och ägarstruktur ska grundas på personalens ägande eller deltagande, eller kräva aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter. Enligt artikel 77.2 d får ett kontrakt inte reserveras för en organisation som har tilldelats kontrakt för berörd tjänst av den upphandlande myndigheten under de senaste tre åren. Det framgår vidare av artikel 77.3 att den maximala löptiden för ett reserverat kontrakt är tre år. Artikel 77 motsvaras av artikel 94 i LUF-direktivet.

Möjligheten att reservera en upphandling enligt artikel 77 ska skiljas från den möjlighet att reservera upphandlingar som föreskrivs i artikel 20 i LOU-direktivet, som genomförts i svensk rätt genom bestämmelser i 4 kap. 18 § LOU. I de sistnämnda bestämmelserna regleras möjligheten att reservera deltagandet i offentliga upphandlingar för arbetsintegrerande företag eller att föreskriva att kontrakten ska fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning. Det handlar alltså i dessa fall om en annan typ av reserverad upphandling, där andra förutsättningar ska vara uppfyllda, än den som beskrivs i artikel 77.

86

7.2Tidigare överväganden

7.2.1Genomförandeutredningen

Genomförandeutredningen hade i uppdrag att föreslå hur delar av 2014 års EU-direktiv skulle genomföras i svensk rätt. Utredningen bedömde i delbetänkandet Nya regler om upphandling (SOU 2014:51) att bestäm- melserna om reserverade kontrakt för vissa tjänster i artikel 77 i LOU- direktivet och artikel 94 i LUF-direktivet inte borde genomföras i svensk rätt. Utredningen konstaterade att ordningen med reserverade kontrakt för vissa tjänster är omgärdade av diverse villkor som ska vara uppfyllda för att kontrakt ska kunna tilldelas enligt regleringen i fråga och att dessa villkor sammantagna är sådana att regleringen får antas ha ett begränsat praktiskt intresse. Utredningen ansåg trots detta att det inte var uteslutet att regleringen hade en funktion att fylla. Enligt utredningens mening syntes organisationer som verkar inom den idéburna sektorn kunna vara aktuella för tilldelning av reserverade kontrakt enligt regelverket om reserverade kontrakt för vissa tjänster. Sammantaget bedömde emellertid utredningen att den praktiska betydelsen av bestämmelserna var sådan att det inte är motiverat att i svensk rätt genomföra artikel 77 i LOU-direktivet och artikel 94 i LUF-direktivet. För det fall bestämmelserna, trots utredningens bedömning, skulle genomföras i svensk rätt lämnade utredningen ett förslag till hur föreskrifterna kunde utformas (se SOU 2014:51 s. 333 ff.).

Remissutfallet över Genomförandeutredningens förslag var blandat. De flesta remissinstanser som yttrade sig i frågan, bl.a. KKV, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, SKL, flera kommuner och landsting samt Famna, ansåg att bestämmelserna om reserverade kontrakt för vissa tjänster borde införas i svensk rätt. Många framhöll att bestämmelserna kunde ha en funktion att fylla inom den idéburna sektorn. Några av remissinstanserna ansåg dock att samtliga villkor som gäller för ett reserverat kontrakt enligt direktiven inte borde genomföras i svensk rätt. Tillväxtverket ansåg att bestämmelserna som innebär att kontraktstiden begränsas till tre år följt av tre års karantän för den leverantör som har haft det reserverade kontraktet inte borde införas. Myndigheten framhöll att sociala företag ofta är lokala och om dessa företag inte kan få förnyade uppdrag kan en stor del av deras intäkter fall bort efter avslutat uppdrag.

Stockholms läns landsting, Almega, Företagarna, Svenskt Näringsliv och SOI delade utredningens bedömning att bestämmelserna om reser- verade kontrakt för vissa tjänster inte borde införas. Stockholms läns landsting och Almega menade att bestämmelserna skulle få en mycket begränsad praktisk nytta. Företagarna anmärkte att de uppställda kriterierna, bl.a. i fråga om organisationsform och kontraktslängd, medför att regleringen endast i mycket begränsad utsträckning torde kunna komma att få praktisk användning. SOI ansåg att bestämmelserna skulle skapa ologiska och osunda konkurrensförhållanden. Hudiksvalls kommun ansåg att behovet av bestämmelser om reserverade kontrakt borde utredas ytterligare. Kommunal ställde sig frågande till utredningens bedömning.

Genomförandeutredningens förslag behandlades i propositionen Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195 del 2 s. 900 f.). Regeringen uttalade i propositionen att den såg positivt på att idéburna företag ges

Prop. 2017/18:158

87

Prop. 2017/18:158 större möjligheter att delta vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster och att den därför principiellt bestämmelser om reserverade kontrakt på området. Regeringen konstaterade dock att direktivens bestämmelser om detta är försedda med en rad villkor som inskränker möjligheten att använda bestämmelserna. Regeringen framhöll vidare att det fanns tydliga kopplingar mellan förslagen från Utredningen för ett stärkt civilsamhälle och Välfärdsutredningens uppdrag samt att förslagen från den förstnämnda utredningen därför borde behandlas samlat med Välfärdsutredningens kommande förslag i anknytande frågor. Regeringen aviserade därför att den avsåg att återkomma till frågan om reserverade kontrakt för vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster i samband med behandlingen av Välfärdsutredningen förslag.

7.2.2 Utredningen för ett stärkt civilsamhälle

Utredningen för ett stärkt civilsamhälle hade i uppdrag att bl.a. lämna förslag till hur det civila samhällets organisationers möjligheter att delta i offentlig upphandling kan förbättras (dir. 2014:40 och dir. 2015:38).

 

Utredningen föreslog i betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle

 

(SOU 2016:13) att bestämmelserna i LOU-direktivet och LUF-direktivet

 

om reserverade kontrakt för vissa tjänster skulle genomföras i svensk rätt

 

i enlighet med Genomförandeutredningens förslag till utformning av

 

bestämmelserna. Enligt utredningen borde alla möjligheter som kan

 

underlätta för civilsamhällets organisationer att etablera sig som utförare

 

av offentligt finansierade tjänster tas tillvara.

 

Av de remissinstanser som uttalade sig särskilt om förslagen i denna del

 

var en övervägande del, bl.a. Upphandlingsmyndigheten, KKV, Väster-

 

norrlands läns landsting, SKL, Bräcke diakoni, Famna, Forum, Svenska

 

Röda Korset och Advokatfirman Delphi, positiva till utredningens förslag.

 

Flera remissinstanser framförde att bestämmelserna, även om de innefattar

 

flera begränsande villkor, kan underlätta för det civila samhällets

 

organisationer att etablera sig som utförare av offentliga tjänster.

 

Linköpings kommun var positiv till möjligheten att reservera kontrakt för

 

vissa tjänster, men ansåg att den föreslagna regleringen inte var tillräckligt

 

tydlig. KKV och Advokatfirman Delphi ansåg att det, mot bakgrund av

 

bestämmelsernas begränsade tillämpningsområde, är av vikt att upp-

 

handlande myndigheter ges vägledning och stöd om reglernas tillämpning.

 

Svenskt Näringsliv, Vårdföretagarna, Visita, Almega, Företagarna och

 

Konkurrenskommissionen avstyrkte förslaget. Svenskt Näringsliv och

 

Företagarna ansåg att ett eventuellt genomförande av bestämmelserna om

 

reserverade kontrakt för vissa tjänster inte skulle underlätta för de idéburna

 

företagens etablering och existens på den svenska marknaden. Enligt

 

Svenskt Näringsliv är en nackdel med förslaget att kontinuitet omöjlig-

 

görs, eftersom det endast handlar om ett kontrakt i tre år. Det kommer

 

vidare enligt organisationen att bli svårt att hitta finansiering för nöd-

 

vändiga investeringar för en organisation när det är fråga om så korta

 

kontrakt och en organisation som fått ett kontrakt kommer därefter

 

sannolikt att förlora all framtida finansiering. Svenskt Näringsliv anförde

 

vidare att utredningen inte hade kunnat påvisa några konkreta situationer

88

där det hade varit värdefullt med en bestämmelse motsvarande regleringen

 

i artikel 77 i LOU-direktivet. Almega anförde att förslaget endast Prop. 2017/18:158 möjliggör reserverade kontrakt för en mycket begränsad grupp av utförare

och därmed strider mot de grundläggande principer om likabehandling som hela regelverket vilar på. Enligt organisationen kommer merparten av civilsamhällets organisationer att hindras medverkan i de reserverade kontrakten. Företagarna anförde att risken är uppenbar att den förslagna regleringen kommer att skapa mer problem än vad den kommer att lösa. Konkurrenskommissionen anförde att förslaget innebär att mottagarna av de tjänster som omfattas kontinuerligt kan komma att tvingas byta utförare vart tredje år, vilket riskerar att medföra problem i förhållande till bl.a. kraven på kontinuitet i vården och den sociala omsorgen. Länsstyrelsen i Södermanlands län anförde att det finns en risk för att mindre företag kan komma att missgynnas av förslag om att förbättra civilsamhällets möjligheter att delta vid offentlig upphandling, vilket kan snedvrida kon- kurrensen.

7.3Möjlighet att reservera upphandlingen av vissa tjänster införs i LOU

Regeringens förslag: LOU-direktivets bestämmelser om möjligheten att vid upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster reservera upphandlingen genomförs i svensk rätt. En upphandlande myndighet ska ha möjlighet att reservera deltagandet till organisationer som uppfyller vissa krav. En sådan organisation ska ha till syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till tjänsterna i fråga, och eventuella vinster ska återinvesteras för att uppnå organisationens syfte. Vidare ska organisationens lednings- och ägarstruktur grundas på personalens ägande eller deltagande, eller kräva aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter.

Löptiden för ett kontrakt som tilldelas med stöd av de föreslagna bestämmelserna ska inte få överstiga tre år. Om en upphandlande myndighet har tilldelat en organisation ett kontrakt för en viss tjänst med stöd av bestämmelserna under de senaste tre åren ska myndigheten inte på nytt få tilldela samma organisation ett kontrakt efter en reserverad upphandling för en sådan tjänst. En upphandlande myndighet som avser att reservera deltagandet i en upphandling ska informera om detta i annonsen om upphandlingen.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen har inte föreslagit någon bestämmelse om att en upphandlande myndighet som avser att reservera deltagandet i en upphandling ska informera om detta i annonsen.

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Flertalet av de remiss- instanser som yttrar sig över utredningens förslag, bl.a. Upphandlings- myndigheten, MUCF, KKV, Alingsås kommun, Härnösands kommun,

Coompanion, Forum och Famna tillstyrker eller är positiva till förslaget. Många av dem anför att förslaget kan innebära att idéburen sektor ges bättre möjligheter att delta i upphandlingar och Coompanion anför att det

påtagligt kan innebära fler kooperativa verksamheter inom välfärden.

89

Prop. 2017/18:158 KKV framhåller att tillämpningsområdet för undantaget är relativt smalt,

 

och att det därför är angeläget att de myndigheter som vill tillämpa

 

undantaget ges stöd och vägledning. Myndigheten anser vidare att samma

 

regler om dokumentation bör gälla som vid direktupphandlingar som

 

överskrider 100 000 kronor. Upphandlingsmyndigheten, som instämmer i

 

att villkoren innebär begränsningar, framhåller att begränsningen om tre

 

års avtalstid försvårar kontinuitet, vilket kan vara en viktig kvalitetsfaktor

 

inom området välfärdstjänster.

 

 

Famna bedömer att förslaget skulle innebära en stor lättnad för

 

upphandlande myndigheter som av särskilda skäl vill samverka med

 

idéburen sektorn och att det, mot bakgrund av bestämmelsernas

 

begränsade karaktär, kan vara lämpligt för enskilda punktinsatser där

 

idéburen sektor kan vara med och lösa kortsiktiga samhälleliga ut-

 

maningar. Famna anser att uttrycket ”fullgöra ett offentligt uppdrag”

 

skulle kunna tolkas så att det av den aktuella organisationens syftes- eller

 

ändamålsparagraf ska framgå att organisationen har till syfte att fullgöra

 

ett offentligt uppdrag och att lagstiftaren därför bör tydliggöra att detta inte

 

är ett krav.

 

 

Sveriges advokatsamfund invänder i och för sig inte mot förslagets

 

utformning, men ifrågasätter om det generellt sett verkligen skulle

 

underlätta för organisationer i den idéburna sektorn.

Enligt

 

advokatsamfundet finns det i stället risk för att bestämmelsen endast skulle

 

gynna vissa specifika organisationer, som på skönsmässig grund blir

 

utvalda av upphandlande myndigheter. Det bör enligt advokatsamfundet

 

krävas att tilldelning sker till den idéburna sektorn genom att tjänsterna

 

annonseras och upphandlas, för att säkerställa transparens och lika-

 

behandling av organisationer samt god hushållning med offentliga medel.

 

Upphandlingsmyndigheten noterar med anledning av utredningens förslag

 

att såväl begreppet reserverade kontrakt som reserverad upphandling

 

förekommer och efterfrågar ett klargörande av vad som avses.

 

 

Flera remissinstanser, bl.a. Svenskt Näringsliv, Företagarna, Vård-

 

företagarna Almega och Göteborgs kommun, avstyrker utredningens

 

förslag. Svenskt Näringsliv bedömer att förslaget inte skulle underlätta för

 

den idéburna sektorn och anser att det är svårt att se när bestämmelserna

 

skulle kunna bli tillämpliga för svenskt vidkommande. Företagarna anför

 

i huvudsak samma synpunkter och tillägger därutöver att det finns en risk

 

att förslaget skapar fler problem än det löser. Inte heller Vårdföretagarna

 

Almega anser att förslaget skulle underlätta etableringen av idéburna

 

aktörer i den svenska vården och omsorgen. Almega bedömer att ytterst få

 

utförare kommer vara aktuella för sådana kontrakt. Vårdförbundet är

 

tveksamt till lämpligheten i förslaget då det skulle få begränsad praktisk

 

betydelse och treårsgränsen är problematisk ur ett kontinuitetsperspektiv.

 

Vårdförbundet hänvisar också till de rättsutlåtanden som hämtats in av

 

Välfärdsutredningen som anger att det enligt 2014 års upphandlings-

 

direktiv inte är möjligt att reservera upphandlingar till ideella

 

organisationer.

 

 

Skälen för regeringens förslag: Artikel 77 i LOU-direktivet innebär en

 

möjlighet för upphandlande myndigheter att reservera, dvs. förbehålla,

 

deltagandet i en upphandling för en organisation som uppfyller vissa krav.

 

Utöver att bestämmelserna enbart är tillämpliga vid upphandling av vissa

90

tjänster uppställs ett antal krav på den organisation som

tilldelas

kontraktet. Därutöver föreskriver bestämmelserna en maximal löptid för kontraktet och en begränsning av möjligheten att tilldela samma organisation ett nytt kontrakt.

Det råder delade meningar bland remissinstanserna om hur stor praktisk betydelse bestämmelserna om reserverad upphandling skulle få om de genomfördes i svensk rätt. Majoriteten av dem anser dock att förslaget skulle kunna bidra till att underlätta för den idéburna sektorns deltagande i upphandlingar.

Enligt regeringen bör de möjligheter som finns att underlätta för idéburen sektor vid upphandling tas tillvara. Även om bestämmelserna är försedda med villkor som gör att tillämpningsområdet är begränsat bör därför möjligheten att reservera upphandlingar för vissa tjänster införas i LOU. Lagrådet har synpunkter på utformningen av regleringen och anser att den bör formuleras på ett mer lättbegripligt sätt. Regeringen har förståelse för detta. Samtidigt finns betydande fördelar med att utforma regleringen så att den så långt som möjligt överensstämmer med det bakomliggande direktivet. Det är också den senare modellen som valdes vid införandet av LOU. Det finns inte heller någon egentlig vägledning att hämta från direktiven för att kunna utforma bestämmelsen på ett annorlunda sätt. Att avvika alltför mycket från direktivets ordalydelse riskerar enligt regeringens bedömning att leda till svårigheter och tolkningsproblem vid gränsöverskridande situationer. Vid en samlad bedömning anser regeringen att den i lagrådsremissen valda lösningen är att föredra och att de oklarheter i direktivet som i viss utsträckning återspeglas i den föreslagna regleringen får överlämnas till rättstillämpningen att hantera. Vidare framgår av artikel 77.5 i LOU- direktivet att Europeiska kommissionen kommer att göra en bedömning av effekterna av regleringen och senast den 18 april 2019 rapportera denna till Europaparlamentet och rådet.

Det bör i sammanhanget framhållas att möjligheten att reservera upp- handlingen av vissa tjänster självfallet bara blir aktuell i de fall den upphandlande myndigheten bedömt att det rör sig om en tjänst som ska upphandlas enligt LOU. Regleringen berör alltså inte andra möjligheter för det offentliga att samverka med idéburen sektor i situationer som inte faller inom upphandlingsreglernas tillämpningsområde.

När det gäller den närmare innebörden av möjligheten att reservera upphandlingen anges i artikel 77.1 att de upphandlande myndigheterna får reservera rätten för en organisation att delta i offentlig upphandling exklusivt för vissa hälso- och sjukvårdstjänster, sociala tjänster och kulturella tjänster, som räknas upp i bestämmelsen med angivande av CPV-koder. Enligt Genomförandeutredningen synes bestämmelsen medge att kontrakt tilldelas utan konkurrensutsättning och att en upphandlande myndighet därmed får vända sig direkt till en organisation som uppfyller kraven i artikel 77.2. KKV har i remissyttrandet över Genomförandeutredningens delbetänkande angett att myndigheten inte instämmer i den bedömningen, utan anser att bestämmelserna förutsätter att en konkurrensutsättning sker. Verket har i denna del hänvisat till formu- leringarna i direktivens skäl och i andra språkversioner av direktiven.

Av skäl 118 i LOU-direktivet framgår att direktivet, för att sörja för kontinuitet i offentliga tjänster, bör tillåta att ”deltagande i upphandlings- förfaranden för vissa tjänster […] kan förbehållas organisationer på

Prop. 2017/18:158

91

Prop. 2017/18:158 grundval av personalens ägande eller aktiva deltagande i förvaltningen,

 

och befintliga organisationer såsom kooperativ, när det gäller att delta i

 

tillhandahållandet av dessa tjänster till slutanvändarna”. I den engelska

 

språkversionen av artikel 77.1 i LOU-direktivet anges att upphandlande

 

myndigheter “may reserve the right for organisations to participate in

 

procedures for the award of public contracts” och i den franska

 

språkversionen att upphandlande myndigheter ”peuvent réserver aux

 

organisations le droit de participer à des procédures de passation de

 

marchés publics”.

 

 

 

I artikel 77.4 anges att en anbudsinfordran ska innehålla en hänvisning

 

till artikeln. Artikeln förutsätter alltså att den upphandlande myndigheten

 

informerar om sin avsikt att tilldela ett kontrakt genom en anbuds-

 

infordran. En anbudsinfordran görs genom en annons om upphandling

 

eller en förhandsannons. I standardformuläret för en annons om upp-

 

handling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster, som fastställts

 

genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1986 av

 

den 11 november

2015 om fastställande av

standardformulär för

 

offentliggörande av meddelanden om offentlig upphandling och om upp-

 

hävande av genomförandeförordning (EU) nr 842/2011 (se standard-

 

formulär 21, bilaga XVIII), anges att den upphandlande myndigheten ska

 

informera om huruvida deltagandet i förfarandet är förbehållet vissa

 

organisationer som fullgör ett offentligt uppdrag och som uppfyller

 

villkoren i artikel 77.2. Mot denna bakgrund, och med beaktande av vad

 

som i enlighet med redogörelsen ovan framgår av skäl 118 och andra

 

språkversioner av LOU-direktivet, delar regeringen KKV:s bedömning att

 

reglerna förutsätter att en konkurrensutsättning sker. Bestämmelserna

 

innebär alltså en rätt för den upphandlande myndigheten att förbehålla

 

upphandlingen för sådana organisationer som uppfyller kraven, vilket bör

 

tydliggöras i bestämmelsen, men inte något undantag från skyldigheten att

 

tillämpa reglerna i övrigt när det gäller upphandling av den aktuella typen

 

av tjänst. Med en sådan tolkning får begreppet reserverad upphandling

 

motsvarande innebörd som i 4 kap. 18 § LOU, dvs. en möjlighet att under

 

vissa förutsättningar förbehålla deltagandet i en upphandling till

 

organisationer som uppfyller vissa krav.

 

 

I artikel 77.1 räknas de tjänster upp som en upphandlande myndighet får

 

reservera deltagandet i upphandlingen för med angivande av CPV-koder.

 

Utredningen har föreslagit att tjänsterna ska anges i en bilaga till lagen och

 

inte räknas upp i de bestämmelser som genomför artikel 77 i lagen. I lag-

 

stiftningsärendet om genomförandet av LOU-direktivet förordade

 

emellertid Lagrådet, när det allmänt gällde genomförandet av direktiv-

 

artiklarnas hänvisningar till CPV-nomenklaturen i lagen, att de svenska

 

lagarna skulle utformas på samma sätt som direktivet, nämligen så att

 

CPV-koderna tas in i lagens bestämmelser, eventuellt tillsammans med en

 

sammanfattande

förklaring (prop. 2015/16:195

del 4 s. 1024). Enligt

 

Lagrådet var ett enhetligt genomförande att föredra. Regeringen godtog

 

Lagrådets synpunkt och konstaterade att de artiklar som anger CPV-koder

 

bör genomföras på så sätt att CPV-koderna, men inte de enskilda

 

tjänsternas benämningar, tas in i paragraferna (samma prop. del 1 s. 465).

 

Regeringen konstaterade också, liksom Lagrådet, att den nackdel det

 

innebär att lagarna måste ändras när koderna ändras får accepteras. Enligt

92

regeringens mening finns det, även om det i det nu aktuella fallet rör sig

om ett relativt stort antal CPV-koder, inte skäl att avvika från den bedömning som gjordes i det tidigare lagstiftningsärendet. Artikeln bör därför genomföras på så sätt att de tjänster som omfattas anges med angivande av CPV-koder i paragrafen.

Som framgår av avsnitt 6 föreslås i denna proposition särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster vars värde understiger EU:s tröskel- värde. Möjligheten att reservera upphandlingen enligt artikel 77 omfattar några av dessa tjänster, men även ett fåtal andra tjänster. Regeringen anser inte att det finns anledning att föreslå ett mer omfattande tillämpnings- område för bestämmelserna om reserverad upphandling än det utredningen föreslagit. KKV har i remissvaret över promemorian påpekat att eftersom tjänsterna i fråga är en delmängd av de tjänster som anges i bilaga 2 a innebär det att även sådan reserverad upphandling som avses med bestämmelserna ska annonseras. Som framgått ovan delar regeringen den bedömningen.

När det gäller den närmare utformningen av bestämmelserna anser regeringen, i enlighet med den bedömning som gjordes i samband med genomförandet av LOU-direktivet i övrigt, att dessa som utgångspunkt både i sak och terminologiskt bör utformas så direktivnära som möjligt (prop. 2015/16:195 del 1 s. 303). I 4 kap. 18 §, som genomför artikel 20 i LOU-direktivet, används begreppet reserverad upphandling när det gäller möjligheten att reservera deltagandet i en upphandling för skyddade verkstäder eller arbetsintegrerande företag. I enlighet med detta, och mot bakgrund av vad som ovan anförts om innebörden av bestämmelserna, bör begreppet reserverad upphandling användas.

Enligt artikel 77.2 a ska den organisationen för vilken upphandlingen ska reserveras ha till syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till tillhandahållande av sådana tjänster som avses i artikeln. Något krav på att detta syfte ska framgå av organisationens syftes- eller ändamåls- paragraf framgår inte av artikeln. Med anledning av vad Famna anför om behovet av förtydligande om detta konstaterar regeringen att en bedöm- ning av om organisationen omfattas av regleringen måste göras utifrån en sammanvägning av samtliga omständigheter.

Flera remissinstanser och Lagrådet har ifrågasatt kravet att löptiden för kontraktet inte får överstiga tre år. Eftersom detta är ett krav som följer av LOU-direktivet finns det inte något utrymme att avvika från detta vid genomförandet. Som Coompanion påpekar innebär dock treårsregeln endast en begränsning när det gäller möjligheten att på nytt reservera upphandlingen till samma leverantör. Regleringen hindrar inte att den upphandlande myndigheten, efter en ny upphandling som inte reserverats med stöd av bestämmelserna, på nytt tilldelar samma leverantör ett kontrakt. Inte heller synes reglerna i och för sig innebära något hinder emot att den upphandlande myndigheten beslutar sig för att på nytt reservera upphandlingen, så länge inte samma leverantör som tidigare haft kontraktet tilldelas det på nytt.

I artikel 77.2 b anges, som framgått ovan, att vinsterna ska återinvesteras för att uppnå organisationens syfte. Därutöver anges att eventuell vinst- utdelning eller omfördelning bör ske på grundval av deltagande. Den sistnämnda meningen är inte utformad som något rättsligt bindande krav och bör därför inte införas i lagstiftningen.

Prop. 2017/18:158

93

Prop. 2017/18:158 Som flera remissinstanser, bl.a. KKV, har påpekat är det viktigt att Upphandlingsmyndigheten bidrar med vägledning och stöd i frågor som rör tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna. Regeringen vill framhålla att det i Upphandlingsmyndighetens uppdrag ingår att stödja den upphandling som genomförs av upphandlande myndigheter och verka för en rättssäker upphandling samt att underlätta idéburna organisationers deltagande i upphandling (se 1 § och 2 § 6 förordningen [2015:527] med instruktion för Upphandlingsmyndigheten).

7.4Möjligheten att reservera upphandlingar för vissa tjänster införs inte för upphandling inom försörjningssektorerna

Regeringens bedömning: LUF-direktivets bestämmelser om möjlig- heten att reservera upphandlingen för vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster bör inte genomföras.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i denna

fråga.

Skälen för regeringens bedömning: LUF-direktivet innehåller en mot- svarande möjlighet som LOU-direktivet att reservera upphandlingen av vissa tjänster, se artikel 94. Även om det inte kan uteslutas att det kan före- komma att även upphandlande enheter enligt LUF upphandlar sådana tjän- ster som avses i artikeln delar regeringen utredningens bedömning att best- ämmelserna torde ha sådan begränsad betydelse för försörjningssektorerna att det inte framstår som motiverat att genomföra dem även i LUF.

8Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

8.1Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet

Regeringens förslag: De föreslagna ändringarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen samt skollagen ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Aktörer som utför hemtjänstverksamhet eller verksamhet enligt 9 § 3–5 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och som påbörjat sådan verksamhet före ikraftträdandet, ska senast den 1 mars 2019 ansöka om tillstånd enligt respektive lag för att få fortsätta bedriva verksamheten. Påbörjad verksamhet utan tillstånd får endast bedrivas vidare fram till dess att ett slutligt beslut i ärendet har fått laga kraft.

Regeringens bedömning: Det finns inte behov av några övergångs- bestämmelser i samband med införandet av nya krav på ägar- och

ledningsprövning inom socialtjänsten och skolväsendet.

94

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med Prop. 2017/18:158 regeringens bedömning och delvis med regeringens förslag. Utredningen

har föreslagit att regleringen ska träda ikraft den 1 juli 2018. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft synpunkter på

förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I likhet med Ägarprövnings- utredningen bedömer Välfärdsutredningen att det inte behövs övergångs- bestämmelser i samband med införandet av nya krav på ägar- och ledningsprövning inom socialtjänsten och skolväsendet. Regeringen delar denna bedömning. Befintliga godkännanden och tillstånd behöver inte prövas på nytt. Kraven börjar emellertid gälla direkt efter ikraftträdandet. Detta innebär att det kan prövas om ägare och ledning uppfyller kraven inom ramen för verksamhetstillsynen. Den som redan har ett godkännande eller ett tillstånd ska anmäla ändringar i den berörda kretsen av personer till tillsynsmyndigheterna (IVO, Skolinspektionen eller ansvarig kommun) direkt efter ikraftträdandet.

Den som bedriver hemtjänstverksamhet eller verksamhet enligt 9 § 3–5 LSS bör vara skyldig att senast den 1 mars 2019 ansöka om tillstånd för att få fortsätta bedriva verksamheten. Påbörjad verksamhet utan tillstånd bör endast få fortsätta att bedrivas fram till dess att slutligt beslut i tillståndsärendet fått laga kraft.

8.2Särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster

Regeringens förslag: Förslagen ska träda i kraft den 1 januari 2019. Äldre bestämmelser ska gälla för sådan upphandling som har

påbörjats före ikraftträdandet.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen har föreslagit att regleringen ska träda i kraft den 1 juli 2018.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig särskilt i frågan. Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I

promemorian föreslås att regleringen ska träda i kraft den 1 juli 2018.

Remissinstanserna: Sveriges Advokatsamfund anser att tidpunkten för ikraftträdande bör samordnas med den pågående utredningen om flexiblare och enklare regler för upphandlingar under EU:s tröskelvärden samt vissa överprövningsfrågor.

Skälen för regeringens förslag: Förslagen syftar till att förenkla upphandlingsförfarandet för upphandling av välfärdstjänster och bör träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen anser, som framgått ovan i avsnitt 6, att det inte finns anledning att invänta förslagen från Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (Fi2017:05). Bestämmelserna bör endast gälla för upphandlingar som har påbörjats efter ikraftträdandet. För bedömningen av när en upphandling påbörjats, se prop. 2015/16:195 del 2

s.918 f.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att förslagen ska träda i kraft

den 1 januari 2019 och att äldre bestämmelser ska gälla för sådan upp-

handling som har påbörjats före ikraftträdandet.

95

Prop. 2017/18:158 9

Konsekvenser

9.1Ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet

9.1.1Konsekvenser för brukare, elever och vårdnadshavare

Regeringens bedömning: Förslagen har positiva effekter för brukare, elever och vårdnadshavare.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har lämnat synpunkter som är

direkt hänförliga till bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning: Förslagen syftar till att de enskilda aktörer som bedriver eller avser att bedriva verksamhet inom välfärds- sektorn ska ha goda förutsättningar och förmåga att leverera tjänster som uppfyller de uppställda kraven. Allmänhetens generella förtroende för offentliga institutioner och leveransen av välfärdstjänster har betydelse för samhällets funktion som helhet. Regeringen bedömer att förslagen kommer att ha positiva effekter för brukare, elever och vårdnadshavare samt ha betydelse för allmänhetens förtroende för välfärdssektorn.

IVO publicerade i juni 2016 rapporten Lämplig eller inte – det är prövningen, som behandlade myndighetens erfarenheter av tillämpningen av den lagändring som trädde i kraft 2013 om att den privata utföraren ska vara lämplig att bedriva verksamhet enligt LSS. I 7 av 55 ärenden åter- kallade IVO tillståndet, vilket motsvarade 13 procent av de granskade företagen. Sex av sju tillstånd återkallades med hänvisning till ekonomiska missförhållanden. Tillsynen genomfördes utifrån ett riskurval och inte ett slumpmässigt urval. IVO konstaterar i rapporten att Brottsförebyggande rådet och Inspektionen för socialförsäkringen har pekat ut assistans- ersättningen som ett riskområde och noterat att bidragsbrotten inom assistansersättningen är de mest organiserade. Det går därför inte att dra slutsatsen att regeringens förslag kommer att ha samma effekt inom samtliga de områden som förslagen omfattar.

Förslagen påverkar inte brukarnas, elevernas eller vårdnadshavarnas möjlighet att välja leverantör inom välfärdssektorn. Förslagen kan dock inledningsvis leda till att vissa enskilda aktörer upphör med sin verk- samhet. Även om det kan vara förknippat med vissa problem att byta leverantör bedömer regeringen att de positiva effekterna av förslagen överväger de nackdelar som de eventuellt kan komma att medföra. På längre sikt väntas förslagen säkerställa att aktörerna inom välfärdssektorn har ett långsiktigt intresse av att bedriva välfärdsverksamhet.

96

9.1.2

Konsekvenser för företag och organisationer

Prop. 2017/18:158

Regeringens bedömning: Förslagen innebär en viss administrativ belastning för företag och organisationer. Förslaget om tillståndsavgift bedöms i genomsnitt medföra en kostnad per ansökan om ca 25 500 kronor för en enskild utförare inom socialtjänsten och ca 27 500 kronor för en enskild huvudman inom skolväsendet. Förslagen kommer att bidra till att förbättra konkurrensvillkoren inom välfärdssektorn, bl.a. genom att förhindra att oseriösa aktörer verkar inom välfärdssektorn.

Utredningens bedömning: Överensstämmer inte med regeringens. Utredningen har föreslagit att en avgift endast ska tas ut för den del av tillståndsprövningen som utgörs av ägar- och ledningsprövning och att avgifter ska få tas ut även för tillsyn av att villkoren för tillståndet eller godkännandet fortlöpande är uppfyllda. Utredningen har därtill föreslagit att en avgift ska tas ut vid anmälningar av förändringar i personkretsen. Utredningens förslag innebär att aktörerna behöver betala fler avgifter än vad som blir följden av förslagen i denna proposition. Genomsnitts- kostnaden för ansökan om tillstånd eller godkännande per aktör uppskattas dock bli lägre än enligt regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har lämnat synpunkter som är direkt hänförliga till utredningens bedömning i denna del.

Skälen för regeringens bedömning

Avgifter för tillståndsprövning

Regeringen föreslår att avgifter ska införas för tillståndsprövningen, se avsnitt 4.4. Det kommer innebära en engångskostnad för företag och andra enskilda som ansöker om godkännande att bedriva verksamhet inom skolväsendet eller som ansöker om tillstånd att bedriva verksamhet enligt SoL eller LSS. För de som ansöker om tillstånd att bedriva verksamhet enligt SoL eller LSS bedöms kostnaden för närvarande komma att uppgå till i genomsnitt ca 25 500 kronor per ansökan. För de som ansöker om godkännande för att bedriva verksamhet inom skolväsendet bedöms kostnaden uppgå till i genomsnitt ca 27 500 kronor per ansökan. Beräkningen baseras på de uppgifter som Skolinspektionen och IVO lämnat om den genomsnittliga kostnaden för ett tillståndsärende. Regeringen ser inte skäl att göra någon annan bedömning vad gäller kostnaden för ansökan om godkännande till en kommun som enskild huvudman för fristående förskolor och vissa fritidshem, än för övriga huvudmän inom skolväsendet. Uppskattningarna är gjorda utifrån att avgifterna sätts enligt principen om full kostnadstäckning.

Regeringen bedömer att de ekonomiska konsekvenserna är proportion- erliga i förhållande till intresset av att införa förslagen. För framför allt små företag kan avgifterna i vissa fall vara förhållandevis betungande. Av- gifterna bör dock kunna differentieras utifrån den kostnad som tillstånds- ärendena genererar hos myndigheten eller kommunen, och bör därför i normalfallet bli lägre för en mindre omfattande verksamhet. Regeringen bedömer att avgifterna inte kommer att bli så pass höga att de utgör ett hinder för den som har för avsikt att bedriva en verksamhet långsiktigt.

97

Prop. 2017/18:158

98

Administrativa kostnader

För befintliga utförare inom socialtjänsten som väljer att ansöka om tillstånd, och för företag som vill börja bedriva sådan verksamhet som omfattas av förslaget om utökad tillståndsplikt inom socialtjänsten, kommer regeringens förslag att medföra en tillfällig administrativ belastning i form av framtagande av det underlag som krävs för en sådan ansökan. Av utredningens betänkande framgår att IVO 2016 skickade ut en enkät för att följa upp arbetsinsatsen för tillståndsansökningar. Ungefär hälften av de som svarade på enkäten hade lagt mindre än 20 timmar på processen, ca 29 procent mindre än 40 timmar och resterande 20 procent mer än 40 timmar.

Den utökade tillståndsplikt som regeringen föreslår innebär dock en prövning av omständigheter och faktorer som utföraren även utan någon förändring måste kunna hantera för att bedriva verksamheten på ett godtagbart sätt. Regeringen bedömer därför att det bör vara möjligt, även för mindre utförare, att utan någon större administrativ börda ansöka om tillstånd och leva upp till kraven för att beviljas tillstånd. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 4.1 anser regeringen att den utökade tillstånds- plikten är angelägen både ur ett brukar- och ett medborgarperspektiv och att de höjda kraven för företagen är proportionerliga i förhållande till intresset av att införa förslagen.

På samma sätt som förslaget om utökad tillståndsplikt medför förslaget att det ska krävas insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten en viss ökad administrativ belastning för de enskilda aktörerna. Regeringen bedömer att denna belastning bör kunna hanteras av såväl större som mindre aktörer. Mot bakgrund av att det rör sig om skattefinansierad verksamhet som riktar sig till skyddsvärda grupper är förslagen angelägna och regeringen gör därför bedömningen att även konsekvenserna av dessa krav är proportionerliga i förhållande till intresset av att införa dem.

Regeringens förslag innebär att prövningen av kraven på tillräcklig insikt och lämplighet blir olika omfattande beroende på om huvudmannen eller utföraren är en juridisk eller fysisk person. Om huvudmannen eller utföraren är en juridisk person ska prövningen inkludera en viss angiven personkrets. Hur omfattande prövningen blir beror på hur den juridiska personen är organiserad, t.ex. hur många ledamöter som sitter i ett bolags styrelse. Prövningens omfattning kan få konsekvenser för den admi- nistrativa belastningen för den som ansöker om tillstånd eller god- kännande. Regeringen bedömer att detta framför allt kommer att få konsekvenser för större företag, med komplicerade ägarstrukturer, och att dessa företag har resurser och kompetens för att hantera detta.

Övriga konsekvenser

Sannolikt kommer det att finnas befintliga utförare inom socialtjänsten som väljer att inte ansöka om tillstånd och utförare vars ansökningar kommer att avslås för att de inte uppfyller de ställda kraven. Enskilda utförare som utan anmärkning bedrivit verksamhet med hemtjänst eller verksamhet enligt LSS torde i de flesta fall anses uppfylla kraven. Regeringen bedömer därför att merparten av de utförare som i dag bedriver verksamhet kommer att kunna göra det även efter att förslagen trätt i kraft.

Lagrådet konstaterar att handläggningstiderna hos IVO kan påverka hur Prop. 2017/18:158 lång tid som nya verksamhetsutövare kan behöva vänta för att påbörja sin

verksamhet. Som regeringen anför i avsnitt 4.1 är regeringens avsikt att IVO ska ha så goda förutsättningar som möjligt för att fullgöra sitt uppdrag. Konsekvenserna för myndigheten behandlas vidare i av- snitt 9.1.3.

Regeringen bedömer att förslagen generellt sett kommer att bidra till att förbättra konkurrensvillkoren inom välfärdssektorn, genom att förhindra att oseriösa aktörer eller aktörer med bristfälliga förutsättningar etablerar sig eller verkar inom välfärdssektorn. Därigenom blir också villkoren på marknaden mer likvärdiga, vilket skapar förutsättningar för en sund konkurrens.

9.1.3Konsekvenser för staten

Regeringens bedömning: För Statens skolinspektion och Inspektionen för vård och omsorg bedöms förslagen medföra en engångskostnad samt årligen tillkommande kostnader för tillståndsprövning och tillsyn.

Kostnaderna för Sveriges Domstolar bedöms öka. Förslagen kan även medföra en viss kostnadsökning för Polismyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.

Utredningens bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen har bedömt att de tillkommande kostnaderna för Skol- inspektionen och IVO kommer vara lägre. Utredningen har vidare bedömt att eventuella kostnadsökningar för domstolarna ryms inom deras nuvarande anslagsram.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anser att utredningens bedömning är alltför försiktig vad gäller antalet mål och kostnaderna för domstolarna. Domstolsverket bedömer att förslagen om ägarprövning kommer leda till en kostnadsökning för Sveriges Domstolar om ca 500 000 kronor per år.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen bedömer att förslagen kommer att medföra högre kostnader för Skolinspektionen än vad utredningen bedömt. Det beror delvis på att uppstartskostnader avseende bl.a. it, informationsinsatser samt framtagande av nya mallar och blanketter tillkommer utöver de kostnader som utredningen beaktat. Regeringen bedömer att dessa kostnader uppgår till 4,5 miljoner kronor. Skolinspektionen har även uppdaterat sina beräkningar av hand- läggningskostnaderna jämfört med de beräkningar som utredningen har utgått från, och som ursprungligen lämnades till Ägarprövnings- utredningen. Kostnaderna har indexuppräknats och Skolinspektionen har reviderat sin bedömning av tillkommande tid för tillsyn vid ändringar i personkretsen. Regeringen bedömer utifrån de uppdaterade beräkningarna att prövningen av kraven på insikt, lämplighet och ekonomiska förut- sättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten inom ramen

för godkännandeprövningen medför tillkommande

kostnader om

ca 1,4 miljoner kronor årligen för myndigheten. De

tillkommande

kostnaderna för tillsynen av de nya kraven uppskattas till 3,2 miljoner

kronor årligen.

99

Prop. 2017/18:158 Regeringen föreslår att Skolinspektionen ska ges möjlighet att ta ut en avgift för prövningen av godkännanden av enskilda (se avsnitt 4.4).

Förslagen medför även ökade kostnader för IVO, framför allt för prövning av tillstånd för hemtjänst samt för insatser som avser ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice enligt LSS. Förslagen medför även kostnader för prövning av kraven på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten samt tillsyn av dessa krav. Utredningen bedömer att förslagen medför uppstartskostnader för IVO avseende it-kostnader, utbildning m.m. om totalt 3 miljoner kronor. Därutöver tillkommer en engångskostnad för prövning av verksamheter som blir tillståndspliktiga samt en årlig tillkommande kostnad för tillståndsprövning och tillsyn. Regeringen bedömer att dessa kostnader kommer att bli högre än vad som framgår av utredningens beräkningar. IVO har under hösten 2016 utvecklat arbetet med den lämplighetsprövning som görs enligt nuvarande regelverk i LSS och har sedan årsskiftet 2016/17 ett nytt arbetssätt och ny kompetens på plats. Erfarenheten från detta arbete tyder på att mer handläggningstid kommer att krävas än vad utredningen utgår ifrån. I utredningens beräkningar ingår inte heller kostnaden för handläggning av ansökningar som föranleds av ändringar i befintlig verksamhet. Vidare uppgår antalet verksamheter som bedriver hemtjänst till ca 1 250 stycken enligt uppdaterade uppgifter från IVO, i stället för 1 000 verksamheter som utredningen utgått ifrån. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att engångskostnaden för prövning av verksamheter som blir tillstånds- pliktiga kommer uppgå till ca 55,4 miljoner kronor. Regeringen bedömer vidare att den årliga tillkommande kostnaden för tillståndsprövning kommer uppgå till 28,4 miljoner kronor och för tillsyn till 10,4 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att IVO ska ges möjlighet att ta ut en avgift för tillståndsprövningen, se avsnitt 4.4.

Förslagen om utökad tillståndsplikt inom socialtjänsten samt kraven på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten inom socialtjänsten och skolväsendet kan leda till att antalet överklaganden ökar. Det gäller såväl i tillstånds- och godkännandeärenden som i tillsynsärenden. Regeringen ser inte skäl att ifrågasätta Domstolsverkets uppskattning att det kommer leda till en kostnadsökning för Sveriges Domstolar om ca 500 000 kronor per år.

Eftersom IVO, Skolinspektionen och kommunerna kan komma att begära utdrag från belastningsregistret, både i samband med tillstånds- prövning och i sin tillsyn, medför förslagen en viss kostnadsökning för Polismyndigheten. Det är svårt att med säkerhet bedöma antalet utdrag, eftersom detta är beroende av hur respektive myndighet väljer att organisera sin tillsyn. Regeringen avser dock att följa utvecklingen av antalet registerutdrag.

Skolinspektionen, IVO och kommunerna kan komma att behöva inhämta information från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten vid sin godkännande- och tillståndsprövning och i sin tillsyn, vilket kan innebära viss kostnadsökning för dessa myndigheter. Regeringen avser att återkomma om finansiering av eventuellt ökade kostnader i framtida ekonomiska propositioner.

100

9.1.4

Konsekvenser för kommunerna

Prop. 2017/18:158

Regeringens bedömning: Förslagens inverkan på den kommunala självstyrelsen är begränsade och nödvändiga för att säkerställa att barn och deras vårdnadshavare erbjuds en kvalitativ och långsiktig verk- samhet, samt för att förhindra att oseriösa huvudmän etablerar sig inom förskola och fritidsverksamhet.

Kommunernas kostnader för prövning av enskilda som huvudmän för förskolor och vissa fritidshem bedöms öka med ca 4,1 miljoner kronor per år. Kommunernas kostnader för tillsynen bedöms öka med ca 15,8 miljoner kronor per år.

Utredningens bedömning: Utredningen har bedömt kommunernas till- kommande kostnader till totalt ca 8,6 miljoner kronor per år.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har lämnat synpunkter som är direkt hänförliga till utredningens bedömning i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringens förslag om krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten innebär att kommunerna åläggs att bedöma ytterligare omständigheter inom ramen för godkännandeprövningen och tillsynen av förskolor och vissa fritidshem. Regeringen bedömer därför att förslagen innebär en inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Eftersom kommunerna redan i dag genomför prövningar av detta slag och utövar tillsyn är dock de inskränkande effekterna begränsade.

Syftet med förslagen är att säkerställa att barn och deras vårdnadshavare erbjuds en kvalitativ och långsiktig verksamhet samt att förhindra att oseriösa huvudmän etablerar sig inom förskolan och fritidsverksamheten och därigenom säkerställa allmänhetens generella förtroende för välfärds- sektorn.

För sådan verksamhet enligt SoL som är tillståndspliktig för enskilda utförare finns en motsvarande anmälningsplikt till IVO för verksamhet som kommunerna bedriver i egen regi. Att tillståndsplikten för enskilda utförare utökas till att även omfatta hemtjänstverksamhet medför således även en motsvarande anmälningsplikt för kommunerna. Eftersom en kommuns hemtjänstverksamhet är att anse som en och samma verksamhet behöver den bara anmälas en gång. Det ger i gengäld IVO en överblick över vilka kommuner som bedriver hemtjänstverksamhet i egen regi. Regeringen bedömer att detta endast får en marginell påverkan på kommunerna såväl organisatoriskt som ekonomiskt.

Enligt regeringens mening utgör den föreslagna regleringen det mest effektiva sättet för att uppnå syftet med förslagen. Det bedöms inte heller finnas något mindre ingripande sätt att uppnå detta syfte. Förslagen kan därför inte anses gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet.

Kravet på att kommuner ska göra en ägar- och ledningsprövning av enskilda som huvudmän för fristående förskolor och vissa fritidshem innebär ett nytt åliggande. Regeringen bedömer i avsnitt 9.1.3 att förslagen kommer att medföra högre kostnader för Skolinspektionen än vad utred- ningen bedömt. Regeringen bedömer därför att förslaget även kommer medföra högre kostnader för kommunerna än vad utredningen bedömt. Regeringen uppskattar den totala kostnadsökningen för godkännandepröv-

101

Prop. 2017/18:158 ningen till ca 4,1 miljoner kronor per år. Den tillkommande årliga mer- kostnaden för tillsynen bedöms till ca 15,8 miljoner kronor per år för kom- munerna som kollektiv. Regeringen föreslår i avsnitt 4.4 att kommunerna ges rätt att finansiera de tillkommande kostnaderna genom avgifter.

Kommunerna ansvarar för att erbjuda invånarna utbildning inom skol- väsendet för barn och unga samt socialtjänst till de som är berättigade till det. Om enskilda huvudmän upphör med sin verksamhet kan kommunerna med kort varsel behöva ta över ansvaret för att tillhandahålla tjänster till brukare, barn och elever, vilket kan generera tillfälliga kostnader för kommunerna.

Syftet med regeringens förslag är bl.a. att förhindra att oseriösa aktörer med bristfällig kompetens etablerar sig på marknaden samt att säkerställa att de privata aktörerna har ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten. Regeringen bedömer i avsnitt 9.1.1 att förslagen på sikt kan bidra till att enskilda utförare i mindre utsträckning jämfört med i dag lämnar marknaden. I enlighet med vad som anförts i samma avsnitt kan dock förslagen under en övergångsperiod leda till att vissa enskilda huvudmän väljer att eller måste lämna marknaden. Kommunerna behöver därför inledningsvis ha viss ökad beredskap för att ta över ansvaret för att i egen regi svara för välfärdstjänster till brukare, barn och elever.

I sammanhanget bör framhållas att det redan i dag förekommer att verksamheter läggs ned, bl.a. till följd av förändringar i brukar- och elevunderlag eller konkurser. Det är svårt att i förväg bedöma i vilken omfattning detta kan komma att påverkas av de aktuella förslagen. Regeringen kommer att följa utvecklingen.

9.1.5Konsekvenser för brottsligheten

Regeringens bedömning: Förslagen kan bidra till att minska före- komsten av kriminalitet inom välfärdssektorn.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har lämnat synpunkter som är

direkt hänförliga till utredningens bedömning i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: Skolinspektionen, kommunerna och IVO kommer att kunna avslå ansökningar och återkalla godkännanden och tillstånd om en enskild aktör inte visar sig vara lämplig att bedriva viss verksamhet. Regeringens förslag i denna proposition syftar bl.a. till att försvåra för oseriösa aktörer att etablera sig och verka inom välfärds- sektorn. På längre sikt förväntas förslagen kunna medverka till att för- hindra att oseriösa och kriminella personer bedriver verksamhet i välfärds- sektorn. Sammantaget bedömer regeringen att förslagen kan bidra till att minska förekomsten av kriminalitet inom välfärdssektorn.

9.1.6Konsekvenser för sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar av landet

Regeringens bedömning: Förslagen påverkar inte sysselsättningen

eller den offentliga servicen i olika delar av landet.

102

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

Prop. 2017/18:158

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har lämnat synpunkter på

 

utredningens bedömning.

 

Skälen för regeringens bedömning: Regeringens förslag kan i viss

 

utsträckning komma att påverka antalet enskilda huvudmän och utförare

 

inom välfärdssektorn. Förslagen påverkar dock inte efterfrågan på

 

välfärdstjänsterna och kommunerna har alltjämt det yttersta ansvaret för

 

att tjänsterna tillhandahålls samt för finansieringen av dessa. Regeringen

 

bedömer därför att förslagen inte kommer att leda till några märkbara

 

förändringar av sysselsättningsgraden eller ha några effekter för den

 

offentliga servicen i olika delar av landet.

 

9.1.7Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män och de integrationspolitiska målen

Regeringens bedömning: Förslagen påverkar sammantaget inte jäm- ställdheten mellan kvinnor och män eller de integrationspolitiska målen.

Utredningens bedömning: överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har lämnat synpunkter på

utredningens bedömning i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: En förutsättning för en reell jämställdhet mellan kvinnor och män är att den offentligt finansierade välfärden fungerar väl. Regeringen bedömer i avsnitt 9.1.1 att förslagen kommer att ha positiva effekter för brukare, elever och föräldrar samt ha betydelse för allmänhetens förtroende för välfärdssektorn. Kvinnor använder välfärdstjänster i större utsträckning än män och kommer därmed att gynnas i högre utsträckning än män av förslagen.

Kvinnor utgör också en större andel av de sysselsatta i välfärden. Regeringen bedömer dock i avsnitt 9.1.6 att förslagen inte kommer att påverka sysselsättningen.

Andelen kvinnor som startar, leder och driver företag inom välfärden är större än andelen män som driver företag på dessa områden. Kvinnor kommer därmed att i högre utsträckning än män att påverkas av införandet av avgifter inom området. Kvinnor tenderar också att driva mindre företag än män. Regeringen beskriver i avsnitt 9.1.2 vad förslagen bedöms få för effekter på små och stora företag.

Sammantaget bedömer regeringen att förslagen inte kommer att påverka jämställdheten mellan kvinnor och män. Regeringen bedömer inte heller att förslagen kommer påverka de integrationspolitiska målen.

103

Prop. 2017/18:158 9.2

Särskilda regler för upphandling av

 

välfärdstjänster

9.2.1

Förslaget om enklare regler för upphandling av

 

välfärdstjänster

Regeringens bedömning: Antalet upphandlingar som omfattas av förslaget om enklare regler för upphandling av välfärdstjänster bör vara relativt begränsat och konsekvenserna är till stor del beroende av i vilken utsträckning och hur upphandlande myndigheter väljer att utnyttja det utrymme som förslaget ger.

Förslaget bedöms ge upphandlande myndigheter bättre möjligheter att tillvarata de särskilda mervärden som den idéburna sektorn kan bidra med, vilket kan bidra till att sektorn utvecklas och växer ytterligare. Förslaget bedöms minska den administrativa bördan för kommuner och landsting och öka möjligheterna att genomföra upphandlingar på ett mer ändamålsenligt sätt. Förslaget bedöms även öka det kommunala självstyret, då kommuner och landsting ges ett större utrymme att utforma förfarandet vid upphandlingar. Förslaget bedöms få begränsade konsekvenser för statliga myndigheter i egenskap av upphandlande myndigheter, eftersom de sällan kommer att upphandla de tjänster som avses. De konsekvenser förslaget medför för Upphandlingsmyndig- hetens, Konkurrensverkets och domstolarnas verksamhet bedöms rymmas inom ramen för befintliga anslag.

Förslaget bedöms inte leda till några ökade kostnader för leverantörer. Tvärtom bedöms förslaget kunna bidra till att minska tids- åtgången och de administrativa kostnaderna för företag och organisa- tioner som vill delta i upphandlingar genom att upphandlande myndig- heter får bättre möjligheter att utforma upphandlingar på ett enklare och mer ändamålsenligt sätt. Även om förslaget innebär ett större utrymme än enligt nuvarande regelverk att välja vilken leverantör som ska utföra tjänster finns det inte anledning att befara att förslaget som helhet kommer att leda till några större effekter för konkurrensen. De eventuella negativa konsekvenser som förslaget i detta hänseende kan få vägs upp av de positiva konsekvenser som förslaget som helhet bedöms leda till för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen har dock endast bedömt konsekvenserna för företag, idéburna organisationer, kommuner och landsting och statliga myndigheter.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna yttrar sig inte särskilt om konsekvensanalysen när det gäller förslaget till ändringar i upphandlingsregelverket, men flera remissinstanser, bl.a. Regelrådet,

Näringslivets regelnämnd, Företagarna och Svenskt Näringsliv, är kritiska till konsekvensanalysen.

Promemorians bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian görs inte någon bedömning av samtliga de konsekvenser som regeringen bedömer.

104

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna yttrar sig inte över konsekvensanalysen i promemorian. Av de som yttrar sig är flertalet, bl.a. Regelrådet, Företagarna, Näringslivets regelnämnd och Uppsala universitet kritiska. Regelrådet bedömer att konsekvensanalysen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvens- utredning vid regelgivning och påpekar, liksom bl.a. Företagarna, att det är en brist att promemorian endast redogör för konsekvenser i förhållande till Välfärdsutredningens förslag och inte i förhållande till nuvarande regelverk. Flera av remissinstanserna, bl.a. Regelrådet, Näringslivets Regelnämnd och Tillväxtverket, anser att redovisningen i promemorian av påverkan på konkurrensen och vilka effekter förslaget får för företag och organisationer är bristfällig. Enligt Regelnämnden är bristerna sådana att förslaget inte kan ligga till grund för lagstiftning. Regelnämnden har vidare invänt att förslaget innebär en fragmentering av reglerna för mindre upphandlingar under tröskelvärdet, och att företag som säljer olika typer av tjänster till myndigheter därmed måste vara väl bekanta med två olika regelverk för att skriva konkurrenskraftiga anbud. Småföretagarnas Riksförbund anser att konsekvensutredningen saknar egentliga belägg och bevis.

Skälen för regeringens bedömning

Allmänt

De föreslagna reglerna avser upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger EU-tröskelvärdet om 750 000 euro. Vid beräkningen av upp- handlingens värde ska bl.a. liknande kontrakt räknas samman och upphandlingar av samma slag som gjorts med stöd av undantaget från annonseringskravet gjorda under räkenskapsåret ska beaktas. Utifrån data från DoubleCheck AB uppskattas de offentliga utbetalningarna för de nu aktuella tjänsterna under tröskelvärdet uppgå till ca 4–5 miljarder kronor. Antalet mottagare uppgår till ca 4 000–4 500. Utbetalningarna innehåller dock såväl direktupphandlingar som en del andra typer av utbetalningar (t.ex. vissa bidrag), och beloppet och antalet mottagare bör därför ses som uppskattningar. Mot denna bakgrund torde antalet upphandlingar som omfattas av förslaget vara relativt begränsat. Regeringen konstaterar dock att den bristande statistiken på upphandlingsområdet innebär att det är svårt att dra några säkra slutsatser. Detta är naturligtvis otillfredsställande. Det pågår dock ett arbete för att förbättra upphandlingsstatistiken. I de- partementspromemorian Statistik på upphandlingsområdet (Ds 2017:48) föreslås åtgärder för att förbättra statistiken. Departementspromemorian har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Det bör framhållas att förslagets konsekvenser till stor del är beroende av i vilken utsträckning och hur upphandlande myndigheter, särskilt kom- muner och landsting, väljer att utnyttja det utrymme som de föreslagna reglerna ger. Regeringen kommer naturligtvis att följa utvecklingen.

Konsekvenser för kommuner och landsting

När det gäller konsekvenser för kommuner och landsting i egenskap av upphandlande myndigheter bedöms förslaget minska den administrativa bördan och öka möjligheterna att genomföra upphandlingar på ett mer

Prop. 2017/18:158

105

Prop. 2017/18:158

106

ändamålsenligt sätt. Förslaget bedöms öka kommunernas utrymme att välja vilken leverantör – idéburen eller inte – som ska utföra tjänsten i och med att färre regler kring förfarandet görs tillämpliga och då de grund- läggande principerna inte blir tillämpliga om upphandlingen bedöms sakna ett gränsöverskridande intresse. En upphandlande myndighet kan visserligen som en följd av annonseringen få ett antal anbud att ta ställning till, men myndigheten kommer att ha stor frihet att välja vilken leverantör som ska anlitas. Den upphandlande myndigheten kan också organisera upphandlingen på ett sådant sätt att kostnaderna för såväl myndigheten som leverantörerna begränsas, t.ex. genom att dela in förfarandet i olika steg eller endast begära in olika handlingar från den leverantör som i slutändan ska tilldelas anbudet. Att beloppsgränsen höjs för när annonsering inte behöver ske bedöms också minska den administrativa bördan för kommunerna.

Att den upphandlande myndigheten, för att avgöra vilka regler som ska tillämpas i upphandlingen, behöver ta ställning till om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte kan i och för sig anses innebära en viss ökad börda. För att underlätta kommunernas och landstingens pröv- ning avser dock regeringen att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ge vägledning i denna fråga. Det bör vidare framhållas att upphandlande myndigheter, trots att det inte uttryckligen krävs, kan välja att tillämpa de grundläggande principerna och därmed inte behöva pröva frågan om gränsöverskridande intresse.

Förslaget bedöms stärka den kommunala självstyrelsen, då kommuner och landsting ges ett större utrymme att utforma upphandlingar efter de behov som finns för de aktuella tjänsterna.

Konsekvenser för statliga myndigheter

Välfärdstjänster torde inte upphandlas av statliga myndigheter i någon större utsträckning. Mot denna bakgrund bedöms förslaget få begränsade konsekvenser för statliga myndigheter i egenskap av upphandlande myndigheter. I den mån sådana upphandlingar förekommer bedöms konsekvenserna motsvara de för kommuner och landsting.

Tillämpningen av de föreslagna reglerna kan antas få särskild betydelse för vissa statliga myndigheters verksamhet, nämligen Upphandlingsmynd- igheten, KKV och domstolarna (se vidare nedan). Sammanfattningsvis anser emellertid regeringen att de merkostnader för staten som kan uppstå till följd av förslaget kommer att kunna finansieras inom befintliga ramar.

Med anledning av vad Regelrådet anför om att det är en väsentlig brist i promemorian att inget anges om behov av speciella informationsinsatser med anledning av förslaget konstaterar regeringen att en sådan informationsinsats får anses omfattas av det uppdrag Upphandlings- myndigheten har att ge stöd till upphandlande myndigheter och leverantörer samt att underlätta för små och medelstora företag samt idéburna organisationer att delta i upphandlingar. Regeringen avser emellertid, som framgått av avsnitt 6.4, att ge Upphandlingsmyndigheten ett särskilt uppdrag att ge vägledning när det gäller bedömningen av om en upphandling har ett gränsöverskridande intresse eller inte. De konse- kvenser som förslaget får för Upphandlingsmyndighetens verksamhet bör kunna finansieras inom befintlig ram.

Förslaget bedöms inte innebära mer än marginellt ökade kostnader till följd av eventuella nya gränsdragnings- och tillämpningsproblem som kan uppkomma i samband med KKV:s tillsyn på upphandlingsområdet, eftersom sådana upphandlingar som omfattas av förslaget redan enligt nu gällande regelverk omfattas av verkets tillsynsansvar och reglerna om upphandlingsskadeavgift. Sådana eventuellt nya kostnader bör kunna finansieras inom ramen för befintligt anslag.

Förslaget innebär en ny reglering för upphandling av välfärdstjänster, vilket kan medföra ett visst behov av vägledning genom rättspraxis. Att frågan om en upphandling har ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte genom förslaget får en mer framträdande betydelse kan å ena sidan förväntas innebära en viss ökning av antalet överprövningsmål. Å andra sidan innebär förslaget att endast ett fåtal regler kan aktualisera en begäran om överprövning när det gäller upphandlingar som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse, vilket bedöms kunna leda till en minskad belastning på domstolarna. De grundläggande principerna görs inte tillämpliga på sådana upphandlingar vars värde understiger tröskel- värdet och som inte har ett bestämt gränsöverskridande intresse. Det kan därmed inte som grund för överprövning av sådana upphandlingar åberopas att myndigheten brutit mot dessa principer.

Förslaget innebär att bestämmelserna om rättsmedel, i likhet med vad som gäller enligt nuvarande reglering, är tillämpliga på all upphandling av välfärdstjänster. Förslaget omfattar upphandlingar som annars skulle ha genomförts med tillämpning av andra delar av det upphandlingsrättsliga regelverket. Det totala antalet upphandlingar som kan bli föremål för överprövning förväntas därför inte öka med anledning av de nya reglerna. Konsekvenserna av att bestämmelserna om rättsmedel görs tillämpliga bedöms mot denna bakgrund vara relativt begränsade.

De sammantagna konsekvenserna för domstolsväsendet får antas bli marginella och rymmas inom befintligt anslag.

Konsekvenser för företag och idéburna organisationer

Ett syfte med förslaget är att genom ett förenklat regelverk ge bättre förutsättningar för leverantörer vars deltagande i offentlig upphandling hämmas av de komplexa upphandlingsreglerna och bättre utnyttja det utrymme EU-rätten ger för att skapa ett enkelt och ändamålsenligt regelverk för sådana upphandlingar som inte omfattas av LOU-direktivet. Även om förslaget inte uttryckligen gynnar idéburna leverantörer finns det anledning att anta att dessa aktörer, i likhet med många mindre företag, kommer att ha lättare att få tillträde till offentliga upphandlingar med ett enklare och mer flexibelt regelverk, vilket på sikt också kan bidra till att sektorn utvecklas och växer ytterligare.

Med anledning av att flera remissinstanser, bl.a. Regelrådet, Närings- livets Regelnämnd och Tillväxtverket, efterfrågat en utförligare redo- görelse och bedömning av kostnaderna och effekterna för leverantörer konstaterar regeringen att det saknas underlag som möjliggör en närmare analys av hur mycket tid leverantörer lägger ned på den aktuella typen av upphandlingar. Ett av syftena med förslaget är emellertid att möjliggöra en minskning av den administrativa bördan för leverantörer.

Prop. 2017/18:158

107

Prop. 2017/18:158

Regeringen konstaterar att upphandlingsreglerna till sin natur är en

 

förfarandelagstiftning som riktar sig till upphandlande myndigheter. Även

 

om regleringen givetvis påverkar de företag som önskar delta eller deltar i

 

upphandlingar följer inga krav eller skyldigheter för företagen direkt av

 

regelverket. Förslaget syftar till att förenkla för såväl upphandlande

 

myndigheter som för företag och idéburna organisationer vid upphandling

 

av välfärdstjänster. Under förutsättning att upphandlande myndigheter

 

använder de möjligheter som regelverket ger att förenkla för leveran-

 

törerna bedöms förslaget kunna bidra till att tiden och kostnaderna för att

 

utarbeta anbud och delta i upphandlingar kan minska. Detta bör även

 

kunna bidra till att leverantörer – såväl idéburna som andra – som tidigare

 

avstått från att erbjuda sina tjänster till offentlig sektor intresseras för att

 

delta i sådana upphandlingar.

 

 

 

 

Att förslaget innebär att leverantörer kommer att behöva vara insatta i

 

ytterligare ett regelverk kan i och för sig, som Näringslivets regelnämnd

 

pekar på, anses innebära en viss ökad börda. Regeringen konstaterar

 

emellertid att de föreslagna förfarandereglerna för vissa välfärdstjänster

 

utgör en delmängd av de förfaranderegler som gäller även för andra upp-

 

handlingar. Genom förslaget tillförs alltså inte regelverket några väsentligt

 

nya eller andra regler än de som anbudsgivare redan är bekanta med.

 

Regeringens förslag innebär vidare att den upphandlande myndigheten

 

inom vissa ramar fritt kan organisera upphandlingsförfarandet av de

 

aktuella tjänsterna. Därigenom kan upphandlingen anpassas till de

 

potentiella leverantörerna, t.ex. till mindre aktörer, på ett mer ändamåls-

 

enligt sätt. Visserligen kan förslaget leda till en viss minskad förutsebarhet

 

och enhetlighet för leverantörerna, men den nackdel detta innebär får anses

 

vägas upp av de förenklingar som förslaget kan medföra även för

 

leverantörerna.

 

 

 

 

 

Regelrådet anför att det är anmärkningsvärt att konsekvensutredningen

 

i promemorian inte innehåller en beskrivning av de berörda företagen

 

utifrån antal, storlek och bransch. Statistiken på upphandlingsområdet är

 

emellertid inte sådan att det tydligt går att beskriva hur många och vilka

 

företag som omfattas. Av rapporten Statistik om offentlig upphandling

 

2017 (Upphandlingsmyndigheten

rapport 2017:5, Konkurrensverket

 

rapport 2017:11) framgår att av de organisationer som lämnade anbud i

 

upphandling 2016 kan drygt 213 organisationer anses tillhöra kategorin

 

idéburna organisationer. Det framgår dock inte i vilka typer av

 

upphandlingar dessa organisationer främst deltog. Däremot framgår av

 

rapporten att en femtedel av alla organisationer som mottog offentliga

 

utbetalningar år 2016 tillhörde kategorin idéburna organisationer, vilka

 

tillsammans mottog drygt 22,2 miljarder kronor. Hur stor del av detta

 

belopp som avser upphandlingspliktiga anskaffningar framgår dock inte.

 

Av statistik från Statistiska centralbyrån kan vidare utläsas att det år 2014

 

fanns 92 000 ekonomiskt aktiva organisationer inom den idéburna sektorn.

 

Som regeringen tidigare konstaterat är det angeläget att förbättra

 

statistiken på

upphandlingsområdet (se

prop. 2015/16:1 UO 2

 

avsnitt 6.3.1).

I

promemorian

Statistik

upphandlingsområdet

 

(Ds 2017:48)

föreslås, som framgått ovan,

olika

åtgärder i syfte att

förbättra statistiken.

108

Regeringen bedömer sammanfattningsvis att förslaget inte leder till ökade kostnader för företag och organisationer som vill delta eller deltar i upphandlingar.

Konsekvenser för företagande, nyetablering och konkurrens

Att den idéburna sektorn genom förslaget kan utvecklas och stärkas kan bidra till en ökad mångfald av leverantörer.

Regeringen konstaterar att konsekvenserna för konkurrensen delvis är beroende av i vilken utsträckning de nya reglerna kommer att tillämpas. Även om förslaget i och för sig innebär ett större utrymme än enligt nuvarande regelverk för den upphandlande myndigheten att välja vilken leverantör som ska utföra tjänsten finns det enligt regeringens bedömning inte anledning att befara att förslaget som helhet kommer att leda till några större effekter för konkurrensen. Inte heller bedöms företagens kon- kurrenskraft i ett internationellt perspektiv påverkas negativt. De negativa konsekvenser som förslaget i förhållande till nuvarande LOU kan få uppvägs enligt regeringens mening av de positiva konsekvenser som förslaget som helhet leder till för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer. Regeringen konstaterar dock att det självfallet kommer att finnas anledning att utvärdera reglerna när de varit i kraft en tid.

Flera remissinstanser, bl.a. KKV, Upphandlingsmyndigheten och Företagarna, bedömer att förslaget medför en ökad risk för korruption. Frågor om att motverka korruption och andra oegentligheter är en viktig del av regeringens arbete för en god förvaltningskultur. En rättssäker offentlig upphandling är också ett av de sju inriktningsmålen i den nationella upphandlingsstrategin (Fi2016/00833/OU). Även om det inte kan uteslutas att förslaget i något fall kan komma att utnyttjas på ett otillbörligt sätt, anser regeringen dock inte att denna risk ska överdrivas och att den vägs upp av de positiva konsekvenser som förslaget medför för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer. Regeringen vill också betona att såväl 1 kap. 9 § regeringsformen som 5 § FL ålägger myndigheterna en skyldighet att i sin verksamhet vara sakliga och opartiska och utgör ett skydd mot att ovidkommande hänsyn tas. Det bör vidare framhållas att Upphandlingsmyndigheten ger vägledning om hur korruption i offentlig upphandling kan undvikas, som självfallet är relevant även för sådan upphandling som här är i fråga (Korruption i offentlig upphandling – vad är det och hur kan det förebyggas? Upphandlingsmyndighetens vägledning nr 4 2017). Regeringen kommer givetvis också att följa denna fråga.

Förslaget bedöms inte leda till några nya åligganden, krav eller skyldigheter för företagen, oavsett storlek eller organisationsform.

Övriga konsekvenser

De föreslagna reglerna är utformade så att de är förenliga med EU-rätten genom att de grundläggande principerna ska följas om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse att delta i upphandlingen.

Regeringens uppfattning är att förslaget bör kunna bidra till att främja småföretags och idéburna organisationers vilja att delta i upphandlingar av välfärdstjänster och erbjuda sina tjänster till offentlig sektor. Sådana aktörer har ofta lokal förankring och förmåga att anpassa sig, och de

Prop. 2017/18:158

109

Prop. 2017/18:158 tjänster de tillhandahåller, till lokala förutsättningar och förhållanden. Förslaget kan därför bidra till vissa positiva konsekvenser för syssel- sättningen eller den offentliga servicen i olika delar av landet.

Genom att öka förutsättningarna för bl.a. vissa idéburna organisationer som riktar sig till våldsutsatta kvinnor att erbjuda sina tjänster till den offentliga sektorn bör förslaget i viss utsträckning bidra till jämställdheten mellan kvinnor och män.

Förslaget förväntas inte få några konsekvenser för att nå de nationella klimat- och miljömålen.

Förslaget kan innebära bättre möjligheter för t.ex. nystartad verksamhet som drivs av nyanlända svenskar eller invandrare som kan har svårt att komma till sin rätt på den reguljära arbetsmarknaden att delta i upphandlingar av de aktuella tjänsterna. På så sätt kan förslaget i viss utsträckning bidra till de integrationspolitiska målen. Även här blir det emellertid upphandlande myndigheternas tillämpning och sådana leverantörers benägenhet att delta i upphandlingar avgörande för vilken effekten de föreslagna reglerna får.

 

9.2.2

Förslaget om möjligheten att reservera kontrakt

 

 

för vissa organisationer

 

 

 

Regeringens bedömning: Vilka konsekvenser den föreslagna

 

regleringen om möjligheten att reservera kontrakt för vissa

 

organisationer får för idéburna organisationer, liksom för andra

 

leverantörer som i dessa fall inte kan vara med och konkurrera om

 

kontrakten, är avhängiga av i vilken utsträckning som upphandlande

 

myndigheter väljer att utnyttja möjligheten. Regeringen bedömer dock

 

att regleringen kan underlätta för idéburna organisationer att etablera

 

sig som utförare av offentliga tjänster.

 

Även om konsekvenserna för företag som inte tillåts delta är negativa,

 

bedöms de vara begränsade med hänsyn till bestämmelsernas

 

begränsade tillämpningsområde. Förslaget bedöms få viss påverkan på

 

konkurrensen, som dock får anses godtagbar med hänsyn till syftet med

 

bestämmelserna.

 

Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med

 

regeringens. Utredningen gör dock inte någon bedömning av förslagets

 

påverkan på konkurrensen.

 

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Vissa remissinstanser,

 

bl.a. ett antal kommuner, Famna och Forum, bedömer att förslaget kan

 

underlätta för upphandlande myndigheter som vill samverka med den

 

idéburna sektorn, medan andra, bl.a. Almega och Svenskt Näringsliv, anser

 

att det inte skulle underlätta för de idéburna företagens etablering och

 

existens på svenska marknaden.

 

Skälen för regeringens bedömning

 

Allmänt

 

 

Regeringen föreslår att bestämmelser om möjlighet att reservera

110

deltagande i upphandlingar av vissa välfärdstjänster för organisationer

 

 

som uppfyller särskilda krav, bl.a. att eventuell vinst återinvesteras, införs. Prop. 2017/18:158 Regeringen delar den bedömning som gjorts av tidigare utredningar att tillämpningsområdet för bestämmelserna är begränsat. Det är svårt att

uppskatta i vilken utsträckning som möjligheten kommer att utnyttjas. Vilka konsekvenser den föreslagna regleringen får för idéburna organisationer, liksom för andra leverantörer som i dessa fall inte kan vara med och konkurrera om kontrakten, är därmed helt beroende av om kommuner och landsting väljer att utnyttja möjligheten. Regeringen bedömer dock, till skillnad från t.ex. Almega och Svenskt Näringsliv, att det finns ett visst utrymme för att regleringen skulle kunna underlätta för idéburna organisationer att etablera sig som utförare av offentliga tjänster.

Det ska i detta sammanhang förtydligas att bestämmelserna först blir tillämpliga när den upphandlande myndigheten bedömt att den tjänst som avses är en tjänst somfaktiskt ska upphandlas. Kommuner och landsting har, om upphandlingsreglerna inte är tillämpliga, också möjligheter att samverka med idéburen sektor på andra sätt än genom upphandling.

Konsekvenser för kommuner och landsting

När det gäller konsekvenser för kommunerna och landstingen i egenskap av upphandlande myndigheter konstaterar regeringen att möjligheten att reservera kontrakt för vissa idéburna organisationer innebär en nyordning. Det är inte otänkbart att detta inledningsvis leder till ett visst merarbete för de kommuner som överväger att använda sig av denna möjlighet. Denna i någon mening negativa konsekvens kan emellertid överbryggas genom bl.a. erfarenhetsutbyten, metodutveckling och stöd från Upphandlings- myndigheten.

Förslaget bedöms ge visst ökat kommunalt självstyre, då det innebär att kommunernas möjligheter att tilldela kontrakt till idéburna organisationer ökar.

Konsekvenser för statliga myndigheter

Förslaget bedöms få begränsade konsekvenser för statlig sektor eftersom statliga upphandlande myndigheter torde upphandla sådana tjänster som omfattas i liten utsträckning.

Upphandlingsmyndighetens uppdrag att ge stöd till upphandlande myndigheter och leverantörer kommer att omfatta även tillämpningen av reglerna om reserverad upphandling. Detsamma gäller KKV:s uppdrag att utöva tillsyn på upphandlingsområdet. Det ökade ansvar som förslaget innebär för dessa myndigheter bedöms dock inte vara större än att det ryms inom ram.

Det kan inte uteslutas att tillämpningen av de föreslagna reglerna kan komma att ge upphov till mål om överprövning. Med hänsyn till det begränsade tillämpningsområde som bestämmelserna har, bedöms emellertid konsekvenserna för domstolarna inte bli större än att dessa ryms inom befintlig ram.

I övrigt hänvisar regeringen till vad som ovan anförts om konsekvenser av förslaget om nytt regelverk för upphandling av välfärdstjänster.

111

Prop. 2017/18:158

112

Konsekvenser för företag och idéburna organisationer

Om en upphandling reserveras för vissa organisationer innebär detta att andra än sådana leverantörer inte får delta i upphandlingen. I denna situation blir effekten för dessa företag negativ genom att de inte tillåts konkurrera om de affärsmöjligheter sådana kontrakt innebär. Förslaget kan i motsvarande utsträckning gynna den idéburna sektorn. I vilket fall är det den upphandlande myndigheten som avgör om myndigheten vill reservera upphandlingen för sådana organisationer. Givet begränsningarna i möjligheten att reservera kontrakt bedömer regeringen inte att det är möjligt att närmare uppskatta i vilken omfattning detta kommer att ske. Mot bakgrund av bestämmelsens begränsade tillämpningsområde torde de negativa konsekvenserna för företag som inte tillåts delta i ett sådant upphandlingsförfarande emellertid vara begränsade.

Regeringen bedömer att regleringen kan underlätta för civilsamhällets organisationer att etablera sig som utförare av offentliga tjänster. Bestämmelserna kan alltså bidra till att öka möjligheterna för idéburen sektor som utförare av välfärdstjänster till särskilt kommuner. Mot bak- grund av att antalet kontrakt som kan undantas sannolikt är begränsat torde de negativa konsekvenserna för företagen vara begränsade.

En annan möjlig konsekvens är att en del företag och andra organisa- tioner som önskar tillhandahålla de aktuella tjänsterna ser över sina verksamhetsformer i syfte att komma ifråga som utförare av sådana tjänster som genom förslaget reserveras för vissa typer av organisationer. Det går dock inte att förutse i vilken närmare utsträckning detta kommer att ske och även denna utveckling är delvis beroende av om, och avseende vilka tjänster, reglerna tillämpas av de upphandlande myndigheterna och i vilken utsträckning det finns organisationer som uppfyller kraven och som vill delta i upphandlingen.

Konsekvenser för företagande, nyetablering och konkurrens

Med hänsyn till de omfattande villkor som gäller för möjligheten att reservera upphandlingen bedöms konsekvenserna för konkurrensen bli begränsade och dessa konsekvenser får anses godtagbara med hänsyn till syftet med regleringen. Att reglerna kan tillämpas i syfte att gynna nystartad verksamhet, som ännu inte har sådan erfarenhet och stabilitet att den kan hävda sig i en vanlig upphandling, innebär att nyetablering kan främjas.

I övrigt hänvisar regeringen till vad som ovan anförts om konsekvenser av förslaget om ett nytt regelverk för upphandling av välfärdstjänster.

Övriga konsekvenser

Förslaget genomför vissa bestämmelser i LOU-direktivet och är förenligt med de villkor som uppställs i direktivet och därmed förenligt med EU- rätten.

Konsekvenserna för sysselsättningen eller den offentliga servicen i olika delar av landet är avhängiga av i vilken omfattning upphandlande myndig- heter väljer att tillämpa bestämmelserna. Med hänsyn till bestämmelsernas begränsade tillämpningsområde bedöms dock reglerna inte få några konsekvenser.

Förslaget förväntas inte få några konsekvenser för de nå de nationella Prop. 2017/18:158 klimat- och miljömålen.

Med hänsyn till bestämmelsernas begränsade tillämpningsområde bedöms reglerna inte heller få några konsekvenser för de integrations- politiska målen.

10 Författningskommentar

10.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

13 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

I paragrafens andra stycke införs i en ny punkt 1 ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för ansökningar enligt 20 a §.

I en ny punkt 2 utökas bemyndigandet för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer till att även omfatta att meddela föreskrifter om villkoret om ekonomiska förutsättningar i 23 a §. De tillkommande villkor som uppställs i 23 § andra och tredje stycket för att beviljas tillstånd omfattas också av bemyndigandet. Det kan exempelvis vara fråga om föreskrifter om närmare krav på vilken erfarenhet eller utbildning som ska krävas för att beviljas tillstånd.

20 a §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.4.

Genom regleringen i paragrafen ges IVO möjlighet att ta ut en avgift för sin tillståndsprövning. Denna prövning omfattar även tillståndsansök- ningar som föranleds av förändringar av befintlig verksamhet. En avgift kan således även tas ut vid ansökningar om tillstånd att förändra en enskild verksamhet så att den inte längre motsvarar det meddelade tillståndet enligt 10 § förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Vid beräkningen av avgifterna gäller principen om full kostnads- täckning, dvs. avgifterna ska beräknas så att de täcker myndighetens kostnader för att pröva ansökningarna vid tillståndsprövning, inklusive de nya kraven i 23 § andra och tredje styckena och 23 a §. Avgifterna kan differentieras beroende på hur omfattande ansökan är, så att det finns ett samband mellan den avgift som myndigheten tar ut och kostnaden för prövningen av ärendet. Avgiftssättningen bör så långt som möjligt vara transparent och preciserad på förhand, så att företagen kan inkludera kostnaderna för att ansöka om tillstånd i sina kalkyler.

113

Prop. 2017/18:158 23 §

 

Paragrafen behandlas i avsnitten 4.1 och 4.2.

 

I paragrafen införs utökade och förändrade krav för tillstånd att bedriva

 

sådan verksamhet som avses i 9 § punkterna 2–10.

 

I första stycket utökas kravet på tillstånd till att även omfatta ledsagar-

 

service, biträde av kontaktperson och avlösarservice i hemmet.

 

I andra stycket justeras kraven på den enskilde. Denne eller dess före-

 

trädare, om verksamheten bedrivs av en juridisk person, ska genom

 

erfarenhet eller på annat sätt ha förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller

 

för verksamheten.

 

Utöver kunskap om innehållet i LSS omfattar kravet på insikt även

 

kunskap om bl.a. de arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga regler som

 

reglerar verksamheten. Vidare krävs att den som söker tillstånd kan visa

 

att den har kunskap om de ekonomiska regelverk som styr associations-

 

formen, exempelvis reglerna i ÅRL och ABL. Kunskapen kan visas

 

exempelvis genom en redogörelse för erfarenhet av liknande verksamhet

 

eller utbildning på området.

 

Bedömningen av om kravet på insikt är uppfyllt ska ske samlat för hela

 

den berörda kretsen, dvs. kravet ska i ett aktiebolag vara uppfyllt av

 

styrelsen, den verkställande direktören och ägarna sammantaget. I ett

 

handelsbolag ska kraven uppfyllas av bolagsmännen och eventuella

 

kommanditdelägare gemensamt. I en ekonomisk eller ideell förening ska

 

kraven vanligtvis uppfyllas av styrelsen. Det krävs alltså inte att samtliga

 

personer i den berörda kretsen har kunskapen, utan endast att den sökande

 

kan visa att kunskapen finns representerad inom kretsen.

 

I andra stycket punkt 2 tas kravet på att styrelseledamöter och

 

suppleanter ska ha en väsentlig gemenskap med den juridiska personen för

 

att omfattas av bestämmelsen bort.

 

Alla personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett

 

väsentligt inflytande över verksamheten omfattas vidare enligt den nya

 

punkt 4 av prövningen. Det krävs alltså inte att ägaren har ett bestämmande

 

inflytande över verksamheten, utan även minoritetsägare kan omfattas av

 

prövningen. Regleringen är dock inte avsedd att träffa samtliga ägare; det

 

krävs att ägandet ger ett väsentligt inflytande över verksamheten. Eftersom

 

ägande kan struktureras på många olika sätt måste bedömningen av vem

 

som har ett väsentligt inflytande göras samlat utifrån alla omständigheter

 

i det enskilda fallet. Hur ägarförhållandena ser ut i övrigt kan påverka

 

vilket inflytande en delägare har över verksamheten. Som en huvudregel

 

kan dock med ägare som har ett väsentligt inflytande i ett aktiebolag avses

 

ägare som representerar mer än 10 procent av det röstberättigade aktie-

 

kapitalet. Om verksamheten bedrivs av en fysisk person ska endast han

 

eller hon prövas. Föreningar och stiftelser har inga ägare varför

 

prövningen där som utgångspunkt kommer att omfatta styrelsen.

 

I det nya tredje stycket anges att den enskilde, eller i fråga om en juridisk

 

person var och en av företrädarna för denna, även i övrigt ska bedömas

 

vara lämplig. Viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det

 

allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse ska

 

beaktas vid lämplighetsprövningen.

 

Vid bedömningen ska ekonomisk skötsamhet vägas in, dvs. att de

114

uppräknade personerna skött redovisning, betalning av skatter och

 

arbetsgivaravgifter m.m. eller om de exempelvis varit föremål för konkurs Prop. 2017/18:158 eller näringsförbud. Vid bedömningen ska hänsyn också tas till brotts-

lighet av förmögenhetsrättslig karaktär. Även t.ex. begångna vålds- och sexualbrott bör kunna vägas in vid en prövning. Enbart den omständigheten att en person har dömts för ett brott ska dock inte per automatik innebära att lämplighetskravet inte anses uppfyllt, utan prövningen ska göras utifrån den verksamhet som ska bedrivas och omständigheterna i det enskilda fallet. Tillståndsmyndigheten ska göra en samlad bedömning av alla omständigheter, såsom exempelvis hur långt tillbaka i tiden brottet begicks, brottets beskaffenhet och hur sökanden har uppträtt därefter.

Om företrädarna tidigare drivit en verksamhet vars tillstånd har åter- kallats, om verksamhet bedrivits olagligen eller om ansvarig myndighet i samband med sin tillsyn funnit allvarliga brister i verksamheten kan det också påverka bedömningen av företrädarnas lämplighet.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

23 a §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.2.

I paragrafen införs ett krav på att den enskilde ska ha ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten. Kravet gäller under hela den tid då verksamheten bedrivs. I kravet på ekonomiska förutsättningar ligger att verksamheten ska bedrivas på ett sätt som innebär att den bär sina kostnader och att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar. Det kan bli aktuellt att ingripa mot en aktör om ekonomin kraftigt försämras, t.ex. genom att antalet brukare eller aktörens tillgångar minskar, på ett sådant sätt att det påverkar förutsättningarna att bedriva en verksamhet av godtagbar kvalitet enligt lagar och andra föreskrifter. Om verksamheten visar ett underskott bör det vägas in om det finns fonderade eller andra medel, exempelvis en bankgaranti, tillgängliga för att hantera underskottet. En prognos som visar att det finns förut- sättningar att inom skälig tid nå ett överskott kan också vara en indikation på att kravet är uppfyllt. Om det är fråga om ett bolag som ingår i en koncern bör det även beaktas om ekonomin i koncernen som helhet påverkar aktörens ekonomiska förutsättningar.

23 b §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.3.

Genom paragrafen införs en skyldighet för tillståndshavaren att anmäla förändringar i den krets av personer som avses i 23 § till IVO.

Syftet med att ändringar i den berörda kretsen ska anmälas är att underlätta för myndigheternas tillsyn. Anmälan ska ske senast en månad efter förändringen, dvs. när en person exempelvis valts, utsetts eller avgått från sitt uppdrag. Det finns dock inte något hinder mot att en anmälan görs i förväg.

115

Prop. 2017/18:158 26 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

I paragrafens första stycke införs hänvisningar till de nya kraven i 23, 23 a och 23 b §§. Ändringen innebär att tillsynen som utförs av IVO även omfattar att tillståndshavarna fortlöpande uppfyller de aktuella kraven.

IVO kan därmed i sin tillsyn följa upp att aktörerna lever upp till kraven på insikt och lämplighet och att de har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten.

26 f §

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

IVO ges genom ändringen i första stycket möjlighet att förelägga till- ståndshavaren att avhjälpa brist i fråga om kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet eller kravet på ekonomiska förutsättningar att följa de före- skrifter som gäller för verksamheten. Inspektionen ges också möjlighet att förelägga tillståndshavaren om en förändring i kretsen av personer som avses i 23 § inte har anmälts.

I paragrafens andra stycke görs en följdändring med anledning av att regleringen i 23 § tredje stycket flyttas till ett nytt fjärde stycke.

26 g §

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

I det nya fjärde stycket införs en bestämmelse enligt vilken ett tillstånd att bedriva verksamhet får återkallas utan föregående föreläggande om tillståndshavaren inte uppfyller kraven i 23 § andra och tredje styckena eller 23 a §. Bestämmelsen är främst avsedd att användas om tillstånds- havaren saknar rättslig eller faktiskt möjlighet att åtgärda de brister som aktualiserat frågan om återkallelse av tillståndet, och därmed saknar förutsättningar att följa ett föreläggande.

Tillståndshavaren kan t.ex. sakna förutsättningar att följa ett före- läggande om denne är försatt i konkurs eller uppvisar kraftigt vikande ekonomiska förutsättningar och inte har någon möjlighet att avhjälpa bristen. Utrymmet för tillståndshavaren att följa ett föreläggande kan också vara mycket begränsat eller obefintligt om tillståndshavaren exempelvis är ett aktiebolag där samtliga aktier övergått till en person som bedöms vara olämplig att bedriva den aktuella verksamheten.

I sammanhanget bör framhållas att det av 25 § FL följer att tillstånds- havaren ska ges tillfälle att yttra sig innan ett sådant beslut fattas.

27 §

I paragrafens första stycke görs en följdändring i punkt 6 med anledning av att 23 d § byter beteckning till 23 f §.

I paragrafens tredje stycke görs en följdändring med anledning av att 23 c § byter beteckning till 23 e §.

I paragrafens femte stycke görs en språklig ändring.

116

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Prop. 2017/18:158

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 8.1. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Den som före ikraft-

trädandet påbörjat sådan verksamhet som avses i 9 § 3–5 ska senast den 1 mars 2019 ansöka om tillstånd enligt denna lag för att få fortsätta bedriva verksamheten. Påbörjad verksamhet utan tillstånd får endast fortsätta att bedrivas fram till dess att slutligt beslut i ärendet fått laga kraft.

10.2Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

7 kap.

1 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.1.

I paragrafen införs ändringar av tillståndsplikten. I paragrafens första

 

stycke har en ny punkt 6 förts in. I punkten uppställs ett krav på tillstånd

 

för att bedriva hemtjänstverksamhet. Begreppet hemtjänst finns redan i

 

dag i SoL, men definieras inte där. Inte heller i övrigt finns det någon

 

legaldefinition av begreppet. SoL vilar på utgångspunkten att det är den

 

enskildes behov som utgör utgångspunkten för vilken insats som ska

 

beviljas. Hemtjänst syftar till att göra det möjligt för den enskilde att bo

 

kvar i det egna hemmet eller boendet. Vilka insatser som anses utgöra

 

hemtjänst beror alltså på syftet med insatsen.

 

I andra stycket har hemtjänst lagts till i uppräkningen av sådan verk-

 

samhet som en kommun eller ett landsting ska anmäla till IVO innan den

 

påbörjas.

 

2 §

 

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.2.

 

I paragrafen införs utökade krav, utöver det som följer av nuvarande

 

första stycket, för tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 §.

 

I det nya andra stycket justeras kraven på den enskilde. Denne eller dess

 

företrädare, om verksamheten bedrivs av en juridisk person, ska genom

 

erfarenhet eller på annat sätt ha förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller

 

för verksamheten.

 

Utöver kunskap om innehållet i SoL omfattar kravet på insikt även

 

kunskap om bl.a. de arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga regler som

 

reglerar verksamheten. Vidare krävs att den som söker tillstånd kan visa

 

att den har kunskap om de ekonomiska regelverk som styr associations-

 

formen, exempelvis reglerna i ÅRL och ABL. Kunskapen kan exempelvis

 

visas genom en redogörelse för erfarenhet av liknande verksamhet eller

 

utbildning på området.

 

Bedömningen ska ske samlat för hela den berörda kretsen i punkt 1–4,

 

dvs. kravet ska i ett aktiebolag vara uppfyllt av styrelsen, den verkställande

 

direktören och ägarna sammantaget. I ett handelsbolag ska kraven upp-

 

fyllas av bolagsmännen och eventuella kommanditdelägare gemensamt. I

 

en ekonomisk eller ideell förening ska kraven vanligtvis uppfyllas av

117

 

Prop. 2017/18:158 styrelsen. Det krävs alltså inte att samtliga personer i den berörda kretsen har kunskapen, utan endast att den sökande kan visa att kunskapen finns representerad inom kretsen.

Utöver vd kan det även bli aktuellt att pröva annan som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Kravet är avsett att motsvara den krets som anges i nuvarande 23 § andra stycket 1 LSS. För en närmare beskrivning hänvisas till förarbetena till denna bestämmelse (prop. 2012/13:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.16.3). Det ska dock vara fråga om en ledande funktion på motsvarande nivå som en vd, exempelvis en förvaltare, eller någon som inte har en sådan formell ställning, men i praktiken utövar ett motsvarande inflytande. En anställd med arbetsledande funktion som exempelvis en föreståndare ingår inte i prövningen, om det inte finns andra omständig- heter som talar för det.

Alla personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten omfattas av prövningen. Det krävs alltså inte att ägaren har ett bestämmande inflytande över verksam- heten, utan även minoritetsägare kan omfattas av prövningen. Regleringen är dock inte avsedd att träffa samtliga ägare; det krävs att ägandet ger ett väsentligt inflytande över verksamheten. Eftersom ägande kan struktureras på många olika sätt måste bedömningen av vem som har ett väsentligt inflytande göras samlat utifrån alla omständigheter i det enskilda fallet. Hur ägarförhållandena ser ut i övrigt kan påverka vilket inflytande en delägare har över verksamheten. Som en huvudregel kan dock med ägare som har ett väsentligt inflytande i ett aktiebolag avses ägare som representerar mer än 10 procent av det röstberättigade aktie- kapitalet. Om verksamheten bedrivs av en fysisk person ska endast han eller hon prövas. Föreningar och stiftelser har inga ägare varför prövningen där som utgångspunkt kommer att omfatta styrelsen.

I det nya tredje stycket anges att sökanden, eller i fråga om en juridisk person var och en av företrädarna för denna, även i övrigt ska bedömas vara lämplig. Viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse ska beaktas vid lämplighetsprövningen.

Vid bedömningen ska ekonomisk skötsamhet vägas in, dvs. att de uppräknade personerna skött redovisning, betalning av skatter och arbets- givaravgifter m.m. eller om de exempelvis varit föremål för konkurs eller näringsförbud. Vid bedömningen ska hänsyn också tas till brottslighet av förmögenhetsrättslig karaktär. Även t.ex. begångna vålds- och sexualbrott bör kunna vägas in vid en prövning. Enbart den omständigheten att en person har dömts för ett brott ska dock inte per automatik innebära att lämplighetskravet inte anses uppfyllt, utan prövningen ska göras utifrån den verksamhet som ska bedrivas och omständigheterna i det enskilda fallet. Tillståndsmyndigheten ska göra en samlad bedömning av alla omständigheter, såsom exempelvis hur långt tillbaka i tiden brottet begicks, brottets beskaffenhet och hur sökanden har uppträtt därefter.

Om företrädarna tidigare drivit en verksamhet vars tillstånd har åter- kallats, om verksamhet bedrivits olagligen eller om ansvarig myndighet i samband med sin tillsyn funnit allvarliga brister i verksamheten kan det också påverka bedömningen av företrädarnas lämplighet.

118

I ett nytt fjärde stycke införs ett krav på att den enskilde ska ha Prop. 2017/18:158 ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för

verksamheten. Kravet gäller under hela den tid då verksamheten bedrivs. I kravet på ekonomiska förutsättningar ligger att verksamheten ska bedrivas på ett sätt som innebär att den bär sina kostnader och att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar. Det kan bli aktuellt att ingripa mot en aktör om ekonomin kraftigt försämras, t.ex. genom att antalet brukare eller aktörens tillgångar minskar, på ett sådant sätt att det påverkar förutsättningarna att bedriva en verksamhet av godtagbar kvalitet enligt lagar och andra föreskrifter. Om verksamheten visar ett underskott bör det vägas in om det finns fonderade eller andra medel, exempelvis en bankgaranti, tillgängliga för att hantera underskottet. En prognos som visar att det finns förutsättningar att inom skälig tid nå ett överskott kan också vara en indikation på att kravet är uppfyllt. Om det är fråga om ett bolag som ingår i en koncern bör det även beaktas om ekonomin i koncernen som helhet påverkar aktörens ekonomiska förutsättningar.

I sjätte stycket görs en språklig ändring.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

2 a §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.3.

Genom paragrafen införs en skyldighet för tillståndshavaren att anmäla förändringar i den krets av personer som avses i 2 § till IVO.

Syftet med att ändringar av personer i den berörda kretsen ska anmälas är att underlätta för myndigheternas tillsyn. Anmälan ska ske senast en månad efter förändringen, dvs. när en person exempelvis valts, utsetts eller avgått från sitt uppdrag. Det finns dock inte något hinder mot att en an- mälan görs i förväg.

2 b §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.4.

Genom regleringen i paragrafen ges IVO möjlighet att ta ut en avgift för sin tillståndsprövning. Denna prövning omfattar även tillståndsansök- ningar som föranleds av förändringar av befintlig verksamhet. En avgift kan således även tas ut vid sådana ansökningar som avses i 2 § sjätte stycket.

Vid beräkningen av avgifterna gäller principen om full kostnads- täckning, dvs. avgifterna ska beräknas så att de täcker myndighetens kostnader för att pröva ansökningarna vid tillståndsprövning, inklusive de nya kraven i 2 §. Avgifterna kan differentieras beroende på hur omfattande ansökan är, så att det finns ett samband mellan den avgift som myndig- heten tar ut och kostnaden för prövningen av ärendet. Avgiftssättningen bör så långt som möjligt vara transparent och preciserad på förhand, så att företagen kan inkludera kostnaderna för att ansöka om tillstånd i sina kalkyler.

119

Prop. 2017/18:158 13 kap.

8 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

IVO ges i första stycket möjlighet att förelägga tillståndshavaren att avhjälpa en brist i fråga om kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet eller kravet på ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten. Inspektionen ges också möjlighet att förelägga tillståndshavaren om en förändring av personer i den berörda kretsen inte anmälts. I paragrafen fastslås även att ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som inspektionen anser nödvändiga för att en brist ska kunna avhjälpas.

9 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

I ett nytt tredje stycke införs en bestämmelse enligt vilken ett tillstånd att bedriva verksamhet får återkallas utan föregående föreläggande om tillståndshavaren inte uppfyller kraven i 7 kap. 2 § andra, tredje och fjärde styckena. Bestämmelsen är främst avsedd att användas om tillstånds- havaren saknar rättslig eller faktiskt möjlighet att åtgärda de brister som aktualiserat frågan om återkallelse av tillståndet, och därmed saknar förutsättningar att följa ett föreläggande.

Tillståndshavaren kan t.ex. sakna förutsättningar att följa ett före- läggande om denne är försatt i konkurs eller uppvisar kraftigt vikande ekonomiska förutsättningar och inte har någon möjlighet att avhjälpa bristen. Utrymmet för tillståndshavaren att följa ett föreläggande kan också vara mycket begränsat eller obefintligt om tillståndshavaren exempelvis är ett aktiebolag där samtliga aktier övergått till en person som bedöms vara olämplig att bedriva den aktuella verksamheten.

I sammanhanget bör framhållas att det av 25 § FL följer att tillstånds- havaren ska ges tillfälle att yttra sig innan ett sådant beslut fattas.

16 kap.

10 a §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.3.

I paragrafen bemyndigas i punkt 1 regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om villkor för tillstånd enligt 7 kap. 2 § andra, tredje och fjärde styckena. Föreskrifterna kan exempelvis avse närmare krav på vilken erfarenhet eller utbildning som ska krävas för att beviljas tillstånd, eller hur den enskilde ska visa att denne har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten.

I punkt 2 införs ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för ansökningar enligt 7 kap. 2 b §.

120

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Prop. 2017/18:158

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 8.1. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Den som före ikraft-

trädandet påbörjat hemtjänstverksamhet ska senast den 1 mars 2019 ansöka om tillstånd enligt denna lag för att få fortsätta bedriva verksam- heten. Påbörjad verksamhet utan tillstånd får endast fortsätta att bedrivas fram till dess att slutligt beslut i ärendet fått laga kraft.

10.3Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

26 kap.

4 §

I paragrafens första stycke görs en följdändring med anledning av att 23 d § LSS byter beteckning till 23 f §.

10 §

I paragrafen görs en följdändring med anledning av att 23 d § LSS byter beteckning till 23 f §.

Paragrafen har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Ikraftträdande

Ikraftträdandebestämmelsen behandlas i avsnitt 8.1.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

10.4Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

2 kap.

5 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.2.

I paragrafen införs utökade krav för godkännande av enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem.

I andra stycket punkt 1 införs ett krav på att den enskilde genom erfaren- het eller på annat sätt ska ha förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. Utöver kunskap om de skolförfattningar som avses i andra stycket punkt 3 omfattar kravet på insikt även kunskap om bl.a. de arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga regler som reglerar verksamheten. Vidare krävs att den enskilde kan visa att denne har kunskap om de ekonomiska regelverk som styr associationsformen, exempelvis reglerna i ÅRL och ABL. Kunskapen kan visas exempelvis genom en redogörelse för erfarenhet av liknande verksamhet eller utbildning på området.

121

Prop. 2017/18:158 I en juridisk person omfattar prövningen den krets av berörda personer som anges i 5 a §. Bedömningen ska ske samlat för hela den berörda kretsen, dvs. kravet ska i ett aktiebolag vara uppfyllt av styrelsen, den verkställande direktören och ägarna sammantaget. I ett handelsbolag ska kraven uppfyllas av bolagsmännen och eventuella kommanditdelägare gemensamt. I en ekonomisk eller ideell förening ska kraven vanligtvis uppfyllas av styrelsen. Det krävs alltså inte att samtliga personer i den berörda kretsen har kunskapen, utan endast att den sökande kan visa att kunskapen finns representerad inom kretsen.

Iandra stycket punkt 2 införs ett krav på att den enskilde ska ha ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verk- samheten. Kravet gäller under hela den tid då verksamheten bedrivs. I kravet på ekonomiska förutsättningar ligger att verksamheten ska bedrivas på ett sätt som innebär att den bär sina kostnader och att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar. Det kan bli aktuellt att ingripa mot en aktör om ekonomin kraftigt försämras, t.ex. genom vikande elevunderlag eller att aktörens tillgångar minskar, på ett sådant sätt att det påverkar förutsättningarna att bedriva en verksamhet av godtagbar kvalitet enligt lagar och andra föreskrifter. Om verksamheten visar ett underskott bör det vägas in om det finns fonderade eller andra medel, exempelvis en bankgaranti, tillgängliga för att hantera underskottet. En prognos som visar att det finns förutsättningar att inom skälig tid nå ett överskott kan också vara en indikation på att kravet är uppfyllt. Om det är fråga om ett bolag som ingår i en koncern bör det även beaktas om ekonomin i koncernen som helhet påverkar aktörens ekonomiska förutsättningar.

Idet nya tredje stycket införs ett krav på att den enskilde, eller i fråga om en juridisk person var och en av företrädarna för denna, även i övrigt ska bedömas vara lämplig. Viljan och förmågan att fullgöra sina skyldig- heter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse ska beaktas vid lämplighetsprövningen.

Vid bedömningen ska ekonomisk skötsamhet vägas in, dvs. att de upp- räknade personerna skött redovisning, betalning av skatter och arbets- givaravgifter m.m. eller om de exempelvis varit föremål för konkurs eller näringsförbud. Vid bedömningen ska hänsyn också tas till brottslighet av förmögenhetsrättslig karaktär. Även t.ex. begångna vålds- och sexualbrott bör kunna vägas in vid en prövning. Enbart den omständigheten att en person har dömts för ett brott ska dock inte per automatik innebära att lämplighetskravet inte anses uppfyllt, utan prövningen ska göras utifrån den verksamhet som ska bedrivas och omständigheterna i det enskilda fallet. Tillståndsmyndigheten ska göra en samlad bedömning av alla omständigheter, såsom exempelvis hur långt tillbaka i tiden brottet begicks, brottets beskaffenhet och hur sökanden har uppträtt därefter. I en juridisk person omfattar prövningen den krets av berörda personer som anges i 5 a §.

Om företrädarna tidigare drivit en verksamhet vars godkännande har återkallats, om verksamhet bedrivits olagligen eller om ansvarig myndig- het i samband med sin tillsyn funnit allvarliga brister i verksamheten kan det också påverka bedömningen av företrädarnas lämplighet.

122

5 a §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.2.

I paragrafen anges den krets av personer som prövningen av de nya kraven i 5 § ska omfatta i en juridisk person.

Av punkt 1 framgår att det utöver vd kan även kan bli aktuellt att pröva annan som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestäm- mande inflytande över verksamheten. Kravet är avsett att motsvara den krets som anges i nuvarande 23 § andra stycket 1 LSS. För en närmare beskrivning hänvisas till förarbetena till denna bestämmelse (prop. 2012/13:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.16.3). Det ska dock vara fråga om en ledande funktion på motsvarande nivå som en vd, exempelvis en för- valtare, eller någon som inte har en sådan formell ställning men i praktiken utövar ett motsvarande inflytande. En anställd med arbetsledande funktion som exempelvis en rektor ingår inte i prövningen, om det inte finns andra omständigheter som talar för det.

I punkterna 2 och 3 anges att även styrelseledamöter, styrelsesupple- anter och bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag omfattas av de nya kraven.

Av punkt 4 framgår att alla personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten omfattas av prövningen. Det krävs alltså inte att ägaren har ett bestämmande inflytande över verksamheten, utan även minoritetsägare kan omfattas av prövningen. Regleringen är dock inte avsedd att träffa samtliga ägare; det krävs att ägandet ger ett väsentligt inflytande över verksamheten. Eftersom ägande kan struktureras på många olika sätt måste bedömningen av vem som har ett väsentligt inflytande göras samlat utifrån alla omständigheter i det enskilda fallet. Hur ägarförhållandena ser ut i övrigt kan påverka vilket inflytande en delägare har över verksamheten. Som en huvudregel kan dock med ägare som har ett väsentligt inflytande i ett aktiebolag avses ägare som representerar mer än 10 procent av det röstberättigade aktiekapitalet. Om verksamheten bedrivs av en fysisk person ska endast han eller hon prövas. Föreningar och stiftelser har inga ägare varför prövningen där som utgångspunkt kommer att omfatta styrelsen.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

5 b §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.3.

Genom regleringen i paragrafen införs en skyldighet för enskilda huvudmän att anmäla förändringar i den krets av personer som avses i 5 a §. Anmälan ska göras till den som lämnat huvudmannens god- kännande, dvs. till Skolinspektionen eller aktuell kommun. Det är den som godkänts som huvudman som ska anmäla förändringen.

Syftet med att ändringar i den berörda kretsen ska anmälas är att under- lätta för myndigheternas tillsyn. Anmälan ska ske senast en månad efter förändringen, dvs. när en person exempelvis valts, utsetts eller avgått från sitt uppdrag. Det finns dock inte något hinder mot att en anmälan görs i förväg.

Prop. 2017/18:158

123

Prop. 2017/18:158

124

5 c §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.4.

Genom regleringen i paragrafen ges Skolinspektionen eller den kommun som handlägger ärenden om godkännande av en enskild som huvudman möjlighet att ta ut en avgift för ansökningar om godkännande. Det omfattar även ansökningar som föranleds av förändringar av tidigare beslutat god- kännande.

Vid beräkningen av avgifterna gäller principen om full kostnads- täckning, dvs. avgifterna ska beräknas så att de täcker myndighetens kost- nader för att pröva ansökningarna vid tillståndsprövning, inklusive de nya kraven i 5 §. Avgifterna kan differentieras beroende på hur omfattande ansökan är, så att det finns ett samband mellan den avgift som myndigheten tar ut och kostnaden för prövningen av ärendet. Avgifts- sättningen bör så långt som möjligt vara transparent och preciserad på förhand, så att företagen kan inkludera kostnaderna för att ansöka om tillstånd i sina kalkyler.

5 d §

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.3.

I paragrafen bemyndigas i punkt 1 regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om villkor för god- kännande enligt 2 kap. 5 §. Föreskrifterna kan exempelvis avse närmare krav på vilken erfarenhet eller utbildning som ska krävas för att godkännas som enskild huvudman, eller hur den enskilde ska visa att denne har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verk- samheten.

I punkt 2 införs ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för ansökningar hos Skolinspektionen enligt 5 d §.

26 kap.

3 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

I paragrafen införs en ny punkt 5. Genom regleringen i punkten tydlig- görs att Skolinspektionens tillsyn även omfattar att de enskilda huvudmän som godkänts av myndigheten fortlöpande uppfyller kraven i 2 kap. 5 och 5 b §§. Skolinspektionen kan därmed i sin tillsyn följa upp att enskilda huvudmän lever upp till kraven på insikt och lämplighet samt att de har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verk- samheten.

4 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

I paragrafen införs en ny punkt 3. Genom regleringen i punkten tydlig- görs att kommunernas tillsyn även omfattar att de enskilda huvudmän som godkänts av kommunen fortlöpande uppfyller kraven i 2 kap. 5 och 5 b §§. Kommunerna kan därmed i sin tillsyn följa upp att enskilda huvudmän

lever upp till kraven på insikt och lämplighet och att de har ekonomiska Prop. 2017/18:158 förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten.

13 §

I paragrafens andra stycke görs en följdändring med anledning av att paragrafen om samråd byter beteckning från 5 a § till 6 a §.

14 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.3.

I paragrafen införs en hänvisning till 2 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 samt tredje stycket. I och med förändringen införs en möjlighet för Skol- inspektionen och den ansvariga kommunen att återkalla ett godkännande om det framkommer att huvudmannen inte längre uppfyller kraven i dessa bestämmelser. Bestämmelsen är främst avsedd att användas om huvud- mannen saknar rättslig eller faktisk möjlighet att åtgärda de brister som aktualiserat frågan om återkallelse av godkännandet, och därmed saknar förutsättningar att följa ett föreläggande.

Huvudmannen kan t.ex. sakna förutsättningar att följa ett föreläggande om denne är försatt i konkurs eller uppvisar kraftigt vikande ekonomiska förutsättningar och inte har någon möjlighet att avhjälpa bristen. Ut- rymmet för huvudmannen att följa ett föreläggande kan också vara mycket begränsat eller obefintligt om huvudmannen exempelvis är ett aktiebolag där samtliga aktier övergått till en person som bedöms vara olämplig att bedriva den aktuella verksamheten.

I sammanhanget bör framhållas att det av 25 § FL följer att tillstånds- havaren ska ges tillfälle att yttra sig innan ett sådant beslut fattas.

Ikraftträdande

Ikraftträdandebestämmelsen behandlas i avsnitt 8.1.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

10.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

1kap.

1§

Paragrafen anger innehållet i lagen och ändras som en följd av att 19 kap. och bilaga 2 får nya rubriker och att ytterligare en bilaga fogas till lagen, bilaga 2 a.

4 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 6.3, anger vilka bestämmelser i lagen som ska tillämpas vid en upphandling eller projekttävling som omfattas av 19 kap. Paragrafen ändras till följd av att bilaga 2 a fogas till lagen.

125

Prop. 2017/18:158 2 kap.

1 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.10. I första stycket förklaras vad som avses med ett blandat kontrakt. Efter påpekande av Lagrådet har i bestämmelsen tydliggjorts att med flera olika slag av upphandlingar även avses olika slag av tjänster (tjänster enligt bilaga 2, tjänster enligt

bilaga 2 a och andra tjänster).

2 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 6.10, innehåller bestämmelser om blandade kontrakt som avser flera olika slag av upphandling som alla regleras i lagen. Ändringen i tredje stycket avser att tydliggöra att huvud- föremålet för sådana blandade kontrakt som avser vissa kombinationer av olika slag av tjänster (tjänster enligt bilaga 2, tjänster enligt bilaga 2 a och andra tjänster) ska bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för tjänsterna. Samma princip gäller oavsett vilken kombination av tjänster som kontraktet avser.

19 kap.

1 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitten 6.2 och 6.3, anger tillämpnings- området för kapitlet samt vilka bestämmelser i kapitlet som ska tillämpas för olika typer av upphandlingar. Paragrafen ändras genom att en hän- visning till bilaga 2 a och ett nytt stycke införs i paragrafen.

Av första stycket framgår att bestämmelserna i 19 kap. som huvudregel ska tillämpas för upphandlingar som understiger tröskelvärdet enligt 5 kap. 1 eller 2 § och för upphandling av tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 eller bilaga 2 a.

I andra stycket görs undantag från första stycket för upphandling av tjänster enligt bilaga 2 a, vars värde beräknas understiga det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 §. För sådana upphandlingar tillämpas inte hela kapitlet utan endast bestämmelserna i 35–39 §§.

3 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 6.2, anger vilka ytterligare bestämmel- ser i lagen – utöver de som räknas upp i 2 § – som är tillämpliga för sådan upphandling som omfattas av 19 kap. i dess helhet. En hänvisning till bilaga 2 a förs in i andra stycket till följd av att en ny bilaga fogas till lagen.

6 a §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 7.3, är ny och reglerar möjligheten att under vissa förutsättningar reservera deltagandet i en upphandling till organisationer som uppfyller vissa krav. Paragrafen genomför artikel 77.1–3 i LOU-direktivet.

Paragrafen innebär en möjlighet att reservera upphandlingen, dvs. att förbehålla deltagandet i upphandlingen, för vissa organisationer. Detta

innebär att upphandlande myndigheter får kräva att endast sådana

126

organisationer som uppfyller de särskilda kraven får delta i upphandlingen. Prop. 2017/18:158 Paragrafen innebär dock inte något undantag från kravet på annonsering,

utan en konkurrensutsättning ska ske på det sätt som i övrigt föreskrivs för upphandling av tjänsterna i fråga.

För att det ska vara möjligt att reservera en upphandling krävs att ett antal villkor är uppfyllda. Av första stycket framgår att upphandlingen ska avse en sådan tjänst som har en sådan CPV-kod som anges i paragrafen. Utöver detta ställs vissa krav på organisationen i fråga. Organisationen ska enligt första stycket 1 ha som syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till att tillhandahålla tjänsterna i fråga och ska dessutom, enligt första stycket 2, återinvestera eventuell vinst för att uppnå detta syfte. Därutöver ska organisationen enligt första stycket 3 ha en lednings- och ägarstruktur som grundar sig på personalens ägande eller deltagande eller som kräver aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter.

I andra stycket finns en begränsning av hur lång kontraktstiden får vara för ett sådant kontrakt som tilldelas enligt första stycket. Av bestämmelsen framgår att löptiden för kontraktet inte får överstiga tre år.

Enligt tredje stycket får myndigheten, om den har tilldelat en orga- nisation ett kontrakt för en viss tjänst efter tillämpning av första stycket under de senaste tre åren, inte på nytt med stöd av samma bestämmelse tilldela den organisationen ett kontrakt för en sådan tjänst.

6 b §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 7.3, är ny och uppställer en skyldighet för en upphandlande myndighet som avser att reservera deltagandet i en upphandling enligt 6 a § att informera om detta i annonsen om upp- handling. Paragrafen genomför artikel 77.4 i LOU-direktivet.

33 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitten 6.2 och 6.3, reglerar tillgången till kontrakt och ändras som en följd av att bilaga 2 a fogats till lagen. Tillägget innebär inte någon ändring i sak för upphandlingar vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde.

35 §

 

Paragrafen, som behandlas i avsnitten 6.4, 6.8 och 6.9, är ny och anger

 

vilka övriga bestämmelser i lagen som ska tillämpas för upphandling av

 

sådana tjänster som anges i bilaga 2 a vars värde beräknas understiga

 

tillämpligt tröskelvärde.

 

Enligt första stycket ska regleringen i 1–3 kap., som innehåller

 

bestämmelser om bl.a. definitioner, blandad upphandling och undantag

 

från lagens tillämpningsområde, tillämpas. Vidare framgår att bestämm-

 

elserna i 20 kap. om rättsmedel, 21 kap. om upphandlingsskadeavgift och

 

22 kap. om tillsyn också är tillämpliga.

 

Enligt andra stycket ska, om upphandlingen har ett s.k. bestämt gräns-

 

överskridande intresse, även de grundläggande principerna i 4 kap. 1 §

 

tillämpas. Om upphandlingen har ett bestämt gränsöverskridande intresse

 

eller inte beror på om kontraktet i fråga är av betydelse för EU:s inre

 

marknad, dvs. om det kan vara av intresse för leverantörer på den inre

127

Prop. 2017/18:158 marknaden. Frågan om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse måste bedömas av den upphandlande myndigheten i varje enskilt fall. Omständigheter av betydelse för denna bedömning kan exempelvis vara föremålet för kontraktet, dess uppskattade värde, särskilda förhållanden inom den berörda sektorn, som t.ex. handelspraxis, marknadens storlek och struktur, samt den geografiska lokaliseringen av utförandet (se prop. 2015/16:195 s. 887). Den upphandlande myndighetens bedömning i denna fråga kan prövas av domstol efter ansökan om överprövning.

Regleringen är en minimireglering och det finns inte något som hindrar en upphandlande myndighet från att tillämpa även andra bestämmelser i lagen om den bedömer att detta är lämpligt.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

36 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitten 6.2 och 6.5, är ny och reglerar skyldigheten att offentliggöra en upphandling av sådana tjänster som anges i bilaga 2 a vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde.

Iförsta stycket finns ett krav på att en upphandlande myndighet ska informera om upphandlingen genom att publicera en annons i en elektro- nisk databas som är allmänt tillgänglig. Bestämmelsen motsvarar vad som enligt 19 kap. 9 § gäller för tjänster enligt bilaga 2. Med elektronisk databas som är allmänt tillgänglig avses detsamma som i den paragrafen.

Iandra stycket 1–3 regleras vissa undantag från annonseringskravet. Regleringen i andra stycket 1 innebär att upphandlingar vars värde under- stiger en viss beloppsgräns inte behöver offentliggöras. Upphandlingar vars värde understiger denna gräns kan presumeras sakna ett bestämt gränsöverskridande intresse. Enskilda upphandlingar kan emellertid, trots ett lågt värde, vara av sådan beskaffenhet att de av andra skäl kan anses ha ett bestämt gränsöverskridande intresse. En bedömning måste ske i varje enskilt fall, se vidare kommentaren till 35 §. Om ett bestämt gränsöver- skridande intresse bedöms finnas är myndigheten skyldig att offentliggöra upphandlingen i enlighet med öppenhetsprincipen, som följer av EU:s grundläggande fördrag.

Annonsering får enligt bestämmelsen i andra stycket 2 underlåtas också om någon av grunderna för förhandlat förfarande utan föregående annon-

sering är tillämplig (se bl.a. prop. 2015/16:195 del 1 s. 499 f. och del 2

s.997 f.).

Enligt regleringen i andra stycket 3 får upphandling utan annonsering

ske också om det finns synnerliga skäl. Detta motsvarar vad som gäller enligt regleringen för direktupphandling i 19 kap. 7 § tredje stycket (se bl.a. prop. 2006/07:128 del 1 s. 428 f.).

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

37 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 6.6, är ny och anger hur värdet av en upphandling av välfärdstjänster ska beräknas. Bestämmelsen motsvarar regleringen i 19 kap. 8 § LOU (se prop. 2009/10:180 del 1 s. 345 och prop. 2015/16:195 del 2 s. 1141 f.).

128

Syftet med beräkningsbestämmelsen är att kunna avgöra om det är Prop. 2017/18:158 möjligt att göra undantag från annonseringsskyldigheten med hänsyn till

upphandlingens värde enligt 36 § andra stycket. Enligt paragrafen ska värdet av en upphandling uppskattas till det totala belopp som ska betalas i upphandlingen. Vid beräkningen ska options- och förlängningsklausuler beaktas som om de har utnyttjats.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

38 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 6.7, är ny och innehåller regler om information till leverantörerna och dokumentation av upphandlingen. Bestämmelserna motsvarar regleringen i 19 kap. 29 § för tjänster enligt bilaga 2.

Enligt första stycket ska den upphandlande myndigheten när den annonserat en upphandling enligt 36 § snarast möjligt skriftligen under- rätta anbudssökande och anbudsgivare om de beslut som avses i 12 kap. 12 § och lämna sådana upplysningar som avses i 12 kap. 13 §. Detta inne- bär att myndigheten ska informera om de beslut som har fattats om att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal samt om skälen för besluten. Informationen ska även innehålla uppgift om den period under vilken avtal inte får ingås (avtalsspärr). Skriftlig underrättelse ska även lämnas om beslut att avbryta eller göra om en upphandling. Den upphandlande myndigheten kan i underrättelsen ange en längre tid för avtalsspärren än den som gäller enligt 20 kap. 1 §. Underrättelsen utlöser avtalsspärren. Om myndigheten tecknar avtal med en leverantör utan att underrätta övriga anbudssökande och anbudsgivare på föreskrivet sätt kan avtalet komma att ogiltighetsförklaras enligt 20 kap. 13 §.

Om en upphandling genomförts utan annonsering enligt 36 § andra stycket ska anbudsgivare enligt andra stycket snarast möjligt underrättas om beslut om leverantör och anbud. En sådan underrättelse behöver inte vara skriftlig och utlöser inte någon avtalsspärr, eftersom sådana förfaranden är undantagna från bestämmelserna om avtalsspärr i 20 kap. 2 §. Underrättelsen ska innehålla uppgift om att beslut har fattats samt om vilken leverantör och vilket anbud som har valts.

39 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 6.7, är ny och reglerar dokumenta- tionen av en upphandling. Regleringen motsvarar delvis vad som enligt 19 kap. 30 § gäller för tjänster enligt bilaga 2.

Första stycket reglerar skyldigheten att dokumentera upphandlingen. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att motivera myndighetens beslut under hela upphandlingsprocessen. Dokumentationsskyldigheten ska bl.a. garantera att det är möjligt att göra en rättslig prövning av upphandlings- processen efter det att upphandlingen avslutats. De förarbetsuttalanden som ligger till grund för bestämmelser om dokumentationsplikt vid direktupphandling i 19 kap. 30 § LOU är vägledande även vid upp- handling av nu aktuellt slag (se prop. 2013/14:133 s. 24). Av dessa framgår att bl.a. följande uppgifter bör omfattas av dokumentations-

129

Prop. 2017/18:158 skyldigheten: den upphandlande myndighetens namn och organisations- nummer, föremålet för upphandlingen, hur konkurrensen togs till vara, vilka leverantörer som tillfrågades och hur många som lämnade anbud, vilken leverantör som tilldelades kontraktet (och dess organisations- nummer) samt det viktigaste skälet för tilldelningen, avtalets (uppskattade) värde och dess löptid. Även skälen för att använda upphandling utan annonsering bör dokumenteras. Detta gäller i synnerhet om upphand- lingens värde överstiger beloppsgränsen och det således är fråga om en tillämpning av de särskilda regler som tillåter sådan upphandling (jfr prop. 2009/10:180 del 1 s. 295).

Av andra stycket, som i sak motsvarar 19 kap. 31 § LOU, framgår att den upphandlande myndigheten, i fråga om bevarande av handlingar, är skyldig att tillämpa 12 kap. 17 § LOU (se prop. 2015/16:195 del 2

s.1078 f.).

Av tredje stycket framgår att dokumentationskravet enligt första stycket,

på samma sätt som vid annan upphandling enligt 19 kap., inte gäller när upphandlingens värde understiger 100 000 kronor. Bestämmelsen, som utformats efter synpunkter från Lagrådet, åsyftar endast den dokumentation som avses i första stycket och innebär således inte att de grundläggande krav om dokumentation som finns i FL inte är tillämpliga.

20 kap.

1 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 6.8, innehåller allmänna bestämmelser om avtalsspärr.

I paragrafens första stycke har en ändring gjorts som innebär att avtals- spärr ska gälla även när en upphandlande myndighet är skyldig att skicka en underrättelse om tilldelning av kontrakt enligt 19 kap. 38 § första stycket.

Att avtalsspärr gäller innebär också att en leverantör kan begära att domstol ogiltigförklarar ett avtal som ingåtts i strid med dessa regler, se kommentaren till 20 kap. 13 § andra stycket.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

2 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 6.8, innehåller bestämmelser om när avtalsspärr inte gäller.

Regleringen i första stycket punkt 4 har kompletterats med en bestämmelse om att även sådan upphandling som enligt 19 kap. 36 § andra stycket inte omfattas av någon annonseringsskyldighet är undantagen från reglerna om avtalsspärr.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

13 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 6.8, reglerar på vilka grunder ett avtal kan förklaras ogiltigt av domstol.

130

Ändringen i första stycket punkt 1 innebär att ett avtal kan förklaras Prop. 2017/18:158 ogiltigt också som en följd av att det, i strid med lagen, ingåtts utan

annonsering enligt 19 kap. 36 § första stycket.

Ändringarna i andra stycket innebär att ett avtal kan förklaras ogiltigt om det slutits före en underrättelse om tilldelningsbeslut gjorts i enlighet med 19 kap. 38 § första stycket.

För att ett avtal ska förklaras ogiltigt krävs enligt andra stycket att den upphandlande myndigheten brutit mot de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i lagen. Givetvis gäller detta bara om de grundläggande principerna är tillämpliga och även i övrigt endast sådana bestämmelser som är tillämpliga på den aktuella upphandlingen. Vid upphandlingar av välfärdstjänster som understiger tillämpligt tröskelvärde och som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse blir det alltså inte aktuellt att i en talan om ogiltighet pröva om de grundläggande principerna har överträtts, eftersom dessa principer enligt 19 kap. 1 § andra stycket och 35 § inte tillämpas för sådana upphandlingar.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

21 kap.

1 §

Paragrafen, som behandlas i avsnitt 6.8, innehåller allmänna bestämmelser om upphandlingsskadeavgift.

Genom en ändring av bestämmelsen i första stycket punkt 3 möjliggörs för en domstol att besluta om upphandlingsskadeavgift när den upphand- lande myndigheten inte har iakttagit kravet på annonsering i 19 kap. 36 § första stycket LOU.

Eftersom bestämmelserna om avtalsspärr i 20 kap. 1 § och om över- prövning av ett avtals ogiltighet i 20 kap. 13 § gäller även för sådana upphandlingar som omfattas av 19 kap. 36 § första stycket LOU, kan upphandlingsskadeavgift också beslutas med stöd av första stycket 1 och 2.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 8.2. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Äldre bestämmelser ska

gälla för sådana upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

Bilaga 2

Bilagan, som behandlas i avsnitt 6.3, ändras till följd av att vissa tjänster i

 

stället räknas upp i bilaga 2 a. Bilagan genomför, tillsammans med

 

bilaga 2 a, bilaga XIV till LOU-direktivet. Ändringen innebär inte någon

 

ändring i sak för upphandling av sådana tjänster som anges i bilagan. Det

 

bör noteras att tjänster som avser administration inom socialtjänsten,

 

utbildningsadministration och hälsovårdsförvaltning även finns i bi-

 

laga 2 a, men att de CPV-koder som anges i respektive bilaga är olika.

131

 

Prop. 2017/18:158 Bilaga 2 a

Bilagan, som behandlas i avsnitt 6.3, innehåller en förteckning över sådana tjänster som i lagen benämns välfärdstjänster och CPV-koder för dessa. Bilagan genomför, tillsammans med bilaga 2, bilaga XIV till LOU- direktivet. Införandet av bilagan innebär inte någon ändring i sak för upp- handlingar av sådana tjänster som anges i bilagan och vars värde uppgår till minst tillämpligt tröskelvärde. Sådana upphandlingar regleras alltjämt av motsvarande bestämmelser som för upphandlingar av sådana sociala tjänster och andra särskilda tjänster som anges i bilaga 2 till lagen. För sådana upphandlingar vars värde understiger tröskelvärdet tillämpas dock, i stället för hela 19 kap., endast bestämmelserna i 19 kap. 35–39 §§. Det bör noteras att tjänster som avser administration inom socialtjänsten, ut- bildningsadministration och hälsovårdsförvaltning även finns i bilaga 2, men att de CPV-koder som anges i respektive bilaga är olika.

132

Sammanfattning av för denna proposition relevanta delar av betänkandet Krav på privata utförare i välfärden (SOU 2015:7)

Andelen välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg som utförs av privata aktörer har ökat kraftigt under senare år, även om den största andelen fortfarande utförs av kommuner och landsting. Köpen av tjänster från de privata välfärdsaktörerna ökar. År 2013 köpte offentliga aktörer tjänster inom skola, vård och omsorg för närmare 100 miljarder kronor av privata utförare och enskilda huvudmän.

Det har funnits en betydande dynamik i välfärdssektorns utveckling och områdena inom sektorn har relativt snabbt öppnats upp för privata utförare. Samtidigt är inträdeskraven för att få etablera sig inom sektorn förhållandevis låga. Det ställs få krav på kompetens och tidigare erfarenhet för att få bedriva, äga eller ingå i ledningen för en verksamhet. Kapitalbehoven för att kunna etablera sig och verka inom sektorn är för flera verksamhetsområden relativt små. Trots att välfärdssektorn är offent- ligt finansierad är regleringen för privata aktörer olika utformad och det ställs olika krav för att få etablera sig och verka inom de olika områdena.

Enligt direktiven ska utredningen ta ställning till vilka möjliga krav, utöver redan befintliga, som kan och bör ställas på de som äger och driver företag inom välfärdssektorn. Utredningen ska även bedöma om det behövs ytterligare verktyg för att säkra samhällets krav på att de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg har ett långsiktigt och seriöst engagemang och förutsättningar att bedriva en god och högkvalitativ verksamhet. Om det inte bedöms möjligt att ställa tillräck- liga krav på ägare, styrelse och verkställande ledning i samband med upp- handling eller vid införandet av valfrihetssystem ska utredningen överväga att införa tillståndsplikt för ytterligare verksamheter inom välfärdssektorn.

En central utgångspunkt för utredningens arbete har varit brukarnas behov av långsiktighet och kvalitet. Välfärdssektorn omfattar tjänster där brukarna ofta befinner sig i en beroendeställning eller har särskilda behov. Brukare och andra medborgare bör kunna utgå ifrån att aktörer inom välfärdssektorn är lämpliga, samt har förutsättningar att bedriva den aktuella verksamheten långsiktigt och leverera tjänster som uppfyller de krav som ställs. Eftersom tjänsterna finansieras med offentliga medel finns också en förväntan om att medlen används för avsedda ändamål.

Prop. 2017/18:158

Bilaga 1

Dagens reglering

Inom skolväsendet för barn och unga råder tillståndsplikt. Om en privat

 

aktör godkänns enligt skollagen (2010:800) blir denne ansvarig huvudman

 

för verksamheten och har rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. För

 

en privat aktör som vill bedriva verksamhet enligt lagen om stöd och

 

service till vissa funktionshindrade (1993:387), förkortad LSS, sker

 

etableringen däremot i två steg. Först krävs att den privata utföraren

 

beviljas tillstånd att bedriva verksamhet. Därefter måste utföraren teckna

 

avtal med en brukare, en kommun eller ett landsting för att få tillgång till

133

 

Prop. 2017/18:158

Bilaga 1

offentliga medel. För vissa verksamheter enligt socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, exempelvis hemtjänst, råder ingen till- ståndsplikt. För andra verksamheter, t.ex. hem för vård eller boende (HVB) är tillståndsplikten beroende av hur kommunen väljer att utforma sin upphandling. Både utförare som bedriver tillståndspliktig verksamhet och icke tillståndspliktig verksamhet måste vinna en upphandling eller kvalificera sig inom ett valfrihetssystem för att få tillgång till offentlig finansiering. För verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ställs endast i undantagsfall krav på tillstånd. Krav på utförarna ställs därmed som huvudregel bara i samband med upphandling eller kvali- ficering till ett valfrihetssystem.

I Sverige finns andra verksamheter med tillståndsplikt som inkluderar prövning av ägare och ledning, exempelvis alkoholservering, bevaknings- verksamhet och handel med läkemedel. Även Finansinspektionen genomför, inom sitt ansvarsområde, en omfattande tillståndsprövning som inkluderar prövning av ägare och ledning.

Utredningens förslag

Utökad tillståndsplikt inom socialtjänsten

Utredningen gör bedömningen att det, inom ramen för kommunernas och landstingens upphandling, inte finns möjlighet att ställa samma krav på ägare och ledning och på förutsättningar för långsiktighet som de som kan ställas vid en tillståndsprövning. Utredningen föreslår därför att det ska krävas tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att privata utförare och kommunala stiftelser eller kommunalt bildade eller ägda associationer ska få bedriva verksamhet med hemtjänst. I dag krävs inte tillstånd för att få bedriva sådan verksamhet och den enda prövning som görs av utföraren är den som sker i samband med kommunernas upp- handling. Brukare av hemtjänst är en utsatt grupp som kan ha svårt att ta tillvara sina rättigheter och det allmänna har därför ett särskilt ansvar för verksamhetens kvalitet. Utredningen gör bedömningen att tryggheten för de personer som beviljas hemtjänst är ett sådant skyddsvärt intresse som kan motivera en begränsning av näringsfriheten enligt regeringsformen.

Krav på insikt, erfarenhet och lämplighet samt ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet

Utredningen föreslår att det vid Statens skolinspektions, kommunernas och IVO:s prövning ska ställas krav på insikt, erfarenhet och lämplighet för att beviljas godkännande eller tillstånd att bedriva verksamhet enligt skollagen och SoL. Utredningen föreslår att samma krav ska ställas i den tillståndsprövning som IVO gör enligt LSS. Om sökanden är en juridisk person ska bedömningen omfatta vd, styrelseledamöter, suppleanter, bolagsmän samt ägare och andra som har ett väsentligt inflytande över verksamheten.

Krav på insikt och erfarenhet är viktigt för att ge blivande tillstånds-

havare en högre beredskap för uppdraget, och därigenom ytterligare

134

säkerställa att sökanden har goda förutsättningar för att erbjuda en

Prop. 2017/18:158

verksamhet av god kvalitet. Genom kraven kan aktörer som är olämpliga

Bilaga 1

på grund av exempelvis brottslighet eller andra oegentligheter uteslutas i

 

ett tidigt skede. Prövningen av om en sökande har tillräcklig erfarenhet

 

och insikt och i övrigt är lämplig, ska göras utifrån en samlad bedömning

 

av de uppgifter som framkommer i ansökningsförfarandet.

 

Utredningen föreslår dessutom att den som ansöker om godkännande

 

eller tillstånd enligt skollagen, SoL eller LSS ska visa att den har

 

ekonomiska förutsättningar att bedriva en långsiktig verksamhet. Att

 

sökanden kan finansiera den verksamhet som ansökan avser och hantera

 

tillfälliga nedgångar i t.ex. antalet brukare, elever eller barn, är avgörande

 

för en långsiktig och kvalitativ verksamhet. Hur stora de finansiella

 

behoven är varierar beroende på vilken verksamhet som ska bedrivas.

 

Prövningen måste därför utformas med hänsyn till verksamhetens

 

omfattning och förhållandena inom det aktuella verksamhetsområdet.

 

Kraven ska gälla fortlöpande efter att tillstånd eller godkännande har meddelats

Utredningen förslår att kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet samt ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet ska gälla fortlöpande dvs. även efter det att tillstånd eller godkännande beviljats. Det ska ingå i respektive myndighets tillsynsansvar att följa upp att tillståndshavare uppfyller kraven.

För att säkerställa att tillståndshavarna har rätt förutsättningar förslår utredningen att de ska anmäla dels förändringar i de ekonomiska förutsättningarna som kan påverka verksamhetens långsiktighet, dels förändringar i den personkrets som ska omfattas av prövningen. Utredningen förslår också att tillståndshavare som inte uppfyller kraven ska kunna föreläggas att åtgärda bristen och att ett tillstånd eller godkännande ska kunna återkallas.

Avgiftsfinansiering

Utredningen föreslår i betänkandet att ansvariga kommunala och statliga myndigheter ska få ta ut en avgift vid en ansökan om godkännande eller tillstånd. Detsamma gäller när förändringar i personkretsen anmäls. Avgifterna ska täcka kostnaden för prövningen. Avgiftsfinansiering finns inom andra områden och utredningen anser att det är skäligt att även inom välfärdssektorn låta sökanden finansiera kostnaderna för tillståndspröv- ningen. Utredningen bedömer att avgifterna bör differentieras beroende på prövningens omfattning så att det finns ett samband mellan den avgift som myndigheten tar ut och kostnaden för prövningen av ärendet.

Ikraftträdande

Utredningen anser att det

är viktigt att så snart som möjligt införa de

 

förslag som läggs fram i

betänkandet. Utredningen föreslår därför att

 

förslagen ska träda i kraft den 1 juli 2016. Det innebär att bestämmelserna

135

 

 

Prop. 2017/18:158

Bilaga 1

ska börja tillämpas för nya tillståndsansökningar och i tillsynen från detta datum.

För utförare som bedriver sådan verksamhet enligt SoL som i dag inte är tillståndspliktig men som blir det enligt utredningens förslag, t.ex. hemtjänst och vissa boenden, föreslår utredningen övergångsregler som innebär att utförarna ska kunna fortsätta sin verksamhet i avvaktan på att IVO har fattat beslut. Övergångsbestämmelsen föreslås gälla under förutsättning att utföraren inkommit med en ansökan om tillstånd senast den 1 november 2016.

Konsekvenser av förslaget

Syftet med utredningens förslag är att de enskilda huvudmän och utförare som bedriver eller avser bedriva verksamhet inom välfärdssektorn ska ha goda förutsättningar och förmåga att leverera tjänster som uppfyller de krav som ställs. Utredningen bedömer att förslagen kommer att generera positiva effekter för brukare och elever och ha betydelse för allmänhetens förtroende för välfärdssektorn.

Förslagen kommer att påverka Statens skolinspektions, kommunernas och IVO:s arbete och medföra ökade kostnader för dem. Genom att utredningen föreslår en avgiftsfinansiering bedöms förslagen på sikt medföra intäkter till staten och kommunerna som överstiger kostnaderna.

Eftersom kraven för att få etablera sig och verka inom välfärdssektorn höjs påverkas även privata utförare och enskilda huvudmän. Utredningens bedömning är dock att förslagen inte kommer att påverka mångfalden av utförare. Förslagen i betänkandet förväntas däremot bidra till att förbättra konkurrensvillkoren inom välfärdssektorn eftersom de skapar förut- sättningar för en konkurrens på mer lika villkor.

136

Lagförslag i betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att nuvarande 2 kap. 5 a § ska betecknas 2 kap. 6 a §,

dels att 2 kap. 5 och 6 §§ samt 26 kap. 3, 4, 13 och 14 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 2 kap. 5 a, 6 b och 6 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2

2 kap.

5 §

Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasie-

särskola och fritidshem.

 

 

 

 

 

 

Godkännande ska lämnas om den

Godkännande får endast lämnas

enskilde har förutsättningar att följa

om den enskilde har förutsättningar

de föreskrifter som gäller för

att följa de föreskrifter som gäller

utbildningen och utbildningen inte

för

utbildningen och utbildningen

innebär påtagliga negativa

följder

inte

innebär

påtagliga

negativa

på lång sikt för eleverna eller för

följder på lång sikt för eleverna

den del av skolväsendet som

eller för den del av skolväsendet

anordnas av det allmänna i den

som anordnas av det allmänna i den

kommun

där

utbildningen

ska

kommun där

utbildningen ska

bedrivas. Om godkännandet avser

bedrivas. Om godkännandet avser

gymnasieskola

eller gymnasie-

gymnasieskola

eller

gymnasie-

särskola ska följderna i närliggande

särskola ska följderna i närliggande

kommuner för den del av skol-

kommuner för den del av skol-

väsendet som anordnas av det

väsendet som anordnas av det all-

allmänna också beaktas. Avser god-

männa också beaktas.

 

kännandet

förskoleklass,

grund-

 

 

 

 

skola eller grundsärskola

krävs

 

 

 

 

därutöver

att

elevunderlaget

är

 

 

 

 

tillräckligt för att verksamheten ska

 

 

 

 

kunna bedrivas långsiktigt.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

5 a §

Utöver vad som föreskrivs i 5 § får godkännande endast lämnas om den enskilde har tillräcklig insikt och erfarenhet samt i övrigt bedöms lämplig att bedriva verksamheten. Om den enskilde är en juridisk

person ska bedömningen omfatta

137

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2

 

1. den verkställande direktören,

 

2. styrelseledamöter och styrelse-

 

suppleanter,

 

3. bolagsmän i kommanditbolag

 

eller handelsbolag, och

 

4. ägare och andra som har ett

 

väsentligt inflytande över verksam-

 

heten.

 

Den enskilde ska även ha eko-

 

nomiska förutsättningar att bedriva

 

verksamheten långsiktigt.

 

Regeringen eller den myndighet

 

som regeringen bestämmer får

 

meddela föreskrifter om villkor för

 

godkännande.

6 §

För att ett bolag eller en förening,

För att ett bolag eller en förening,

där en kommun eller ett landsting

där en kommun eller ett landsting

äger aktier eller andelar eller på

äger aktier eller andelar eller på

annat sätt har ett rättsligt inflytande

annat sätt har ett rättsligt inflytande

över verksamheten, ska godkännas

över verksamheten, ska godkännas

som huvudman enligt 5 § gäller ut-

som huvudman enligt 5 § gäller ut-

över vad som föreskrivs där att

över vad som föreskrivs där samt i

1. bestämmanderätten inte till-

5 a § att

1. bestämmanderätten inte till-

kommer enbart en eller flera kom-

kommer enbart en eller flera kom-

muner eller landsting eller juridiska

muner eller landsting eller juridiska

personer där en kommun eller ett

personer där en kommun eller ett

landsting genom ägande eller på

landsting genom ägande eller på

annat sätt har ett rättsligt bestäm-

annat sätt har ett rättsligt bestäm-

mande inflytande,

mande inflytande,

2. samverkan mellan en kommun

2. samverkan mellan en kommun

eller ett landsting och en enskild är

eller ett landsting och en enskild är

nödvändig för att verksamheten ska

nödvändig för att verksamheten ska

komma till stånd, och

komma till stånd, och

3. det finns särskilda skäl med

3. det finns särskilda skäl med

hänsyn till utbildningens innehåll

hänsyn till utbildningens innehåll

eller utformning.

eller utformning.

6 b §

Enskilda huvudmän ska anmäla förändringar i den personkrets och de ekonomiska förutsättningar som avses i 5 a § till den som godkänt den enskilde som huvudman. Anmälan ska göras i samband med föränd- ringen.

138

6 c §

Prop. 2017/18:158

Statens skolinspektion eller den

Bilaga 2

kommun som handlägger ärenden

 

om godkännande av enskild som

 

huvudman får ta ut en avgift av den

 

som

 

1.ansöker om godkännande enligt 5 §, eller

2.anmäler förändringar i personkretsen enligt 6 b §.

 

 

 

26 kap.

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

Statens skolinspektion har tillsyn

Statens skolinspektion har tillsyn

över

 

 

 

över

 

 

 

1. skolväsendet,

särskilda

ut-

1. skolväsendet,

särskilda

ut-

bildningsformer och annan peda-

bildningsformer och annan peda-

gogisk verksamhet enligt denna lag,

gogisk verksamhet enligt denna lag,

2. utbildning som avses i 29 kap.

2. utbildning som avses i 29 kap.

17 §,

 

 

 

17 §,

 

 

 

3. hur en kommun uppfyller sina

3. hur en kommun uppfyller sina

skyldigheter enligt 7 kap. 21 och

skyldigheter enligt 7 kap. 21 och

22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ samt

22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ samt

29 kap. 9 §, och

 

 

29 kap. 9 §,

 

 

 

4. hur en kommun uppfyller sitt

4. hur en kommun uppfyller sitt

tillsynsansvar enligt 4 §.

 

tillsynsansvar enligt 4 §, och

 

 

 

 

 

5. att enskilda som har godkänts

 

 

 

 

av

Skolinspektionen fortlöpande

 

 

 

 

uppfyller kraven i 2 kap. 5 a §.

 

Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan

tillsynsmyndighet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

En kommun har tillsyn över

 

En kommun har tillsyn över

 

1. förskola

och

fritidshem

vars

1. förskola

och

fritidshem

vars

huvudman kommunen har godkänt

huvudman kommunen har godkänt

enligt2kap.7§andrastycket,och

enligt2kap.7§andrastycket,

 

2. pedagogisk

omsorg

vars

2. pedagogisk

omsorg

vars

huvudman kommunen har förklarat

huvudman kommunen har förklarat

ha rätt till

bidrag

enligt 25 kap.

ha

rätt till

bidrag

enligt 25 kap.

10 §.

 

 

 

10 §, och

 

 

 

 

 

 

 

3. att enskilda som har godkänts

 

 

 

 

av kommunen fortlöpande uppfyller

 

 

 

 

kraven i 2 kap. 5 a §.

 

Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att

bestämmelserna i 6 kap. följs.

 

 

 

 

 

 

13 §

 

En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande eller ett beslut om

 

rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag om

 

1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och

139

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2

140

2. missförhållandet är allvarligt.

 

 

 

Ett

godkännande

eller

beslut

Ett godkännande eller beslut

enligt första stycket får också

enligt första stycket får också

återkallas om

 

 

återkallas om

 

 

1. ett

föreläggande

enligt

10 §

1. ett föreläggande

enligt

10 §

inte har följts, och

 

 

inte har följts, och

 

 

2. den enskilde vid

den

etabl-

2. den enskilde vid

den

etabl-

eringskontroll som avses i 9 a § inte

eringskontroll som avses i 9 a § inte

kan visa att rimliga åtgärder har

kan visa att rimliga åtgärder har

vidtagits för att få till stånd ett

vidtagits för att få till stånd ett

samråd enligt 2 kap. 5 a §.

 

samråd enligt 2 kap. 6 a §.

 

 

 

 

14 §

 

 

Ett godkännande av en enskild som

Ettgodkännande av en enskild som

huvudman inom skolväsendet får

huvudman inom skolväsendet får

återkallas om den enskilde inte

återkallas om den enskilde inte

längre

uppfyller förutsättningarna

längre uppfyller förutsättningarna

för godkännande enligt 2 kap. 6 §.

för godkännande enligt 2 kap. 5 a §

 

 

 

 

eller 6 §.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453)

dels att 7 kap. 1 och 2 §§ samt 13 kap. 2, 8 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 2 a och 2 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap.

1 §

Ett bolag, en förening, en sam-

Ett bolag, en förening, en sam-

fällighet, en stiftelse eller en enskild

fällighet, en stiftelse eller en enskild

individ får inte utan tillstånd av

individ får inte utan tillstånd av

Inspektionen för vård och omsorg

Inspektionen för vård och omsorg

yrkesmässigt bedriva verksamhet i

yrkesmässigt bedriva verksamhet i

form av

 

 

 

form av

1. hem för vård eller boende,

1. hem för vård eller boende,

2. boenden som motsvarar dem

2. boenden som motsvarar dem

som avses i 5 kap. 5 § andra stycket

som avses i 5 kap. 5 § andra stycket

eller 5 kap. 7 § tredje stycket,

 

eller 5 kap. 7 § tredje stycket,

3. hem för viss annan heldygns-

3. hem för viss annan heldygns-

vård,

 

 

 

vård,

4. hem eller öppen verksamhet

4. hem eller öppen verksamhet

för vård under en begränsad del av

för vård under en begränsad del av

dygnet, oavsett var verksamheten

dygnet, oavsett var verksamheten

bedrivs.

 

 

 

bedrivs.

Tillstånd behövs inte för verk-

5. hemtjänst.

 

samhet som kommunen genom

 

avtal enligt

2 kap.

5 § har

över-

 

lämnat till en enskild att utföra.

 

Kommun

och

landsting

som

Kommun och landsting som dri-

driver verksamhet som avses i

ver verksamhet som avses i första

första stycket, samt kommun som

stycket ska anmäla denna verk-

genom avtal enligt 2 kap. 5 § har

samhet till Inspektionen för vård

överlämnat till enskild att driva

och omsorg innan verksamheten

sådan verksamhet, ska anmäla

påbörjas.

denna verksamhet till Inspektionen

 

för vård och omsorg innan verk- samheten påbörjas.

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2

141

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2

2 §

Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.

För att ett tillstånd ska beviljas krävs även att den som ansöker om tillstånd har tillräcklig insikt och erfarenhet samt i övrigt bedöms lämplig att bedriva verksamheten.

Om sökanden är en juridisk per- son ska bedömningen omfatta

1. den verkställande direktören,

2. styrelseledamöter och styrel- sesuppleanter,

3. bolagsmän i kommanditbolag eller handelsbolag, och

4. ägare och andra som har ett väsentligt inflytande över verk- samheten.

Sökanden ska även ha ekono- miska förutsättningar att bedriva verksamheten långsiktigt.

Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och säker-

heten i verksamheten.

 

Om verksamheten helt eller till

Om verksamheten helt eller till

väsentlig del ändras eller flyttas,

väsentlig del ändras eller flyttas,

skall nytt tillstånd sökas.

ska nytt tillstånd sökas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om villkor för tillstånd.

2 a §

Den som har beviljats tillstånd ska anmäla förändringar i den person- krets och de ekonomiska förut- sättningar som avses i 2 § till Inspektionen för vård och omsorg. Anmälan ska göras i samband med förändringen.

2 b §

Inspektionen för vård och omsorg får ta ut en avgift av den som

1. ansöker om tillstånd enligt 2 §, eller

2. anmäler förändringar i per- sonkretsen enligt 2 a §.

142

13 kap.

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

Tillsyn enligt denna lag innebär

Tillsyn enligt denna lag innebär

granskning av att den verksamhet

granskning av att den verksamhet

som avses i 1 § uppfyller krav och

som avses i 1 § uppfyller krav och

mål enligt lagar och andra före-

mål enligt lagar och andra före-

skrifter samt beslut som har med-

skrifter samt beslut som har med-

delats med stöd av sådana före-

delats med stöd av sådana före-

skrifter.

skrifter.

Tillsynen innebär

även

 

granskning av att den som har

 

beviljats tillstånd enligt 7 kap. 2 §

 

fortlöpande

uppfyller

kraven i

 

7 kap.

2 §

andra

och

tredje

 

styckena.

 

 

 

Föreläggande enligt 5 och 8 §§, återkallelse av tillstånd och förbud enligt 9–11 §§ får användas endast när verksamheten inte uppfyller de

krav som framgår av lagar och andra föreskrifter.

 

 

 

 

8 §

 

 

Om Inspektionen för vård och

Om Inspektionen för vård och

omsorg finner att det i verksamhet

omsorg finner att det i verksamhet

som står under tillsyn enligt denna

som står under tillsyn enligt denna

lag förekommer ett missförhållande

lag förekommer ett missförhållande

som har betydelse för enskildas

som har betydelse för enskildas

möjligheter att kunna få de insatser

möjligheter att kunna få de insatser

de har rätt till, får inspektionen

de har rätt till, får inspektionen

förelägga den som svarar för

förelägga den som svarar för

verksamheten

att

avhjälpa

verksamheten

att

avhjälpa

missförhållandet. Ett föreläggande

missförhållandet. Om Inspektionen

ska innehålla uppgifter om de

för vård och omsorg finner att

åtgärder som

inspektionen anser

kraven i 7 kap. 2 § andra och tredje

nödvändiga för att det påtalade

styckena inte är uppfyllda i verk-

missförhållandet ska kunna av-

samhet som beviljats tillstånd eller

hjälpas. Ett beslut om föreläggande

att en förändring enligt 7 kap. 2 a §

får förenas med vite.

 

inte anmälts

får

inspektionen

 

 

 

förelägga den

som

beviljats till-

ståndet att avhjälpa bristen. Ett föreläggande ska innehålla upp- gifter om de åtgärder som inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet eller bristen ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller det landsting som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt kap. 1 § tredje stycket att fullgöra denna skyldighet.

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2

143

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2

144

9 §

Om ett missförhållande enligt 8 § första stycket är allvarligt och Inspektionen för vård och omsorgs föreläggande inte följts, får inspek- tionen besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta

att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

 

 

 

 

Om missförhållandet innebär fara

Om missförhållandet innebär fara

för enskildas liv, hälsa eller

för enskildas

liv,

hälsa

eller

personliga säkerhet i övrigt, får

personliga säkerhet i övrigt, får

Inspektionen för vård och omsorg

Inspektionen för vård och omsorg

utan

föregående

föreläggande

utan

föregående

föreläggande

besluta att helt eller delvis återkalla

besluta att helt eller delvis återkalla

tillståndet för verksamheten. Om

tillståndet för verksamheten. Om

verksamheten inte är tillstånds-

verksamheten

inte

är

tillstånds-

pliktig får inspektionen i stället

pliktig

får inspektionen

i

stället

besluta att helt eller delvis förbjuda

besluta att helt eller delvis förbjuda

fortsatt verksamhet.

 

fortsatt verksamhet. Ett tillstånd att

 

 

 

bedriva verksamhet får även åter-

 

 

 

kallas

utan

föregående

före-

läggande om tillståndshavaren inte uppfyller kraven i 7 kap. 2 andra och tredje styckena.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

2.Har ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ före ikraftträdandet påbörjat sådan verksamhet som avses i 7 kap. 1 § 1–4 och som omfattades av undantaget från tillståndsplikt i tredje

stycket samma paragraf i sin äldre lydelse ska denne senast den 1 november 2016 ansöka om tillstånd enligt denna lag för att få fortsätta bedriva verksamheten. Även den som påbörjat hemtjänstverksamhet före ikraftträdandet ska senast den 1 november 2016 ansöka om tillstånd enligt denna lag för att få fortsätta bedriva verksamheten. Den påbörjade verk- samheten får fortsätta i avvaktan på tillståndsmyndighetens beslut.

Förslag till lag om ändring i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs i fråga om lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

dels att nuvarande 23 § ska betecknas 22 a §,

dels att 13, den nya 22 a samt 24, 26, 26 f, 26 g, 27 och 28 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 22 b och 23 §§, av följande lydelse.

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om verksamhet enligt 9 § meddela föreskrifter till skydd för enskildas liv,

personliga säkerhet eller hälsa.

 

Regeringen eller

den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som regeringen

bestämmer får

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om villkor för

meddela föreskrifter om villkor för

tillstånd enligt 23 §.

tillstånd enligt 22 a §.

22 a §

En enskild person får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva verksamhet med personlig assistans som avses i 9 § 2 eller verksamhet som avses i 9 § 6–10.

Tillstånd att bedriva verksamhet

Tillstånd att bedriva verksamhet

som avses i första stycket får

som avses i första stycket får

meddelas endast den som med

beviljas endast den som har till-

hänsyn till sina ekonomiska för-

räcklig insikt och erfarenhet samt i

hållanden och omständigheterna i

övrigt bedöms lämplig att bedriva

övrigt visar sig lämplig att bedriva

verksamheten. Om sökanden är en

sådan verksamhet. I fråga om en

juridisk person ska bedömningen

juridisk

person

ska lämplighets-

omfatta

prövningen även avse

 

1. den verkställande direktören,

1. den verkställande direktören och

2. styrelseledamöter och styrelse-

annan som genom en ledande

suppleanter,

ställning eller på annat sätt har ett

3. bolagsmän i kommanditbolag

bestämmande

inflytande

över

eller handelsbolag, och

verksamheten,

 

 

4. ägare och andra som har ett

2. de

styrelseledamöter

och

väsentligt inflytande över verk-

styrelsesuppleanter som till följd av

samheten.

eget eller närståendes ekonomiska

Den som ansöker om tillstånd ska

intresse har en väsentlig gemenskap

även ha ekonomiska förutsätt-

med den juridiska personen, som är

ningar att bedriva verksamheten

grundad på andelsrätt eller därmed

långsiktigt.

jämförligt ekonomiskt intresse, och

 

3. bolagsmännen i kommandit- bolag eller andra handelsbolag.

145

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2

146

Kommun och landsting som ska bedriva verksamhet som avses i första stycket ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten påbörjas.

Den som har beviljats ekonomiskt stöd för personlig assistans enligt 9 § 2 eller assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, och som har anställt någon för sådan personlig assistans, ska göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg innan assistenten påbörjar sitt arbete.

 

 

 

22 b §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den som har beviljats tillstånd att

 

 

 

 

bedriva verksamhet ska anmäla

 

 

 

 

förändringar i den personkrets och

 

 

 

 

de ekonomiska förutsättningar som

 

 

 

 

avses i 22 a § till Inspektionen för

 

 

 

 

vård

och omsorg. Anmälan ska

 

 

 

 

göras i samband med förändringen.

 

 

 

23 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inspektionen för vård och omsorg

 

 

 

 

får ta ut en avgift av den som

 

 

 

 

 

 

1. ansöker

om

tillstånd

enligt

 

 

 

 

22 a §, eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. anmäler

förändringar

i

 

 

 

 

personkretsen enligt 22 b §.

 

 

 

 

 

24 §

 

 

 

 

 

 

Den som har meddelats tillstånd

Den som har beviljats tillstånd

enligt 23 § och som har anlitats för

enligt 22 a § och som har anlitats

att utföra personlig assistans åt en

för att utföra personlig assistans åt

enskild, är skyldig att tillhandahålla

en enskild, är skyldig att tillhanda-

all den assistans för vilken den

hålla all den assistans för vilken

enskilde har beviljats ekonomiskt

den enskilde har beviljats ekono-

stöd enligt 9 § 2 eller assistansersätt-

miskt

stöd

enligt

9 § 2

eller

ning

enligt

51 kap.

socialförsäk-

assistansersättning

enligt 51 kap.

ringsbalken. Detta gäller dock inte

socialförsäkringsbalken.

Detta

om

tillståndshavaren

har särskilda

gäller dock inte om tillstånds-

skäl för att inte tillhandahålla all

havaren har särskilda skäl för att

assistans.

 

 

inte tillhandahålla all assistans.

 

 

 

 

26 §

 

 

 

 

 

 

Tillsyn enligt denna lag innebär

Tillsyn enligt denna lag innebär

granskning

av att verksamheten

granskning

av att verksamheten

uppfyller krav och mål enligt lagar

uppfyller krav och mål enligt lagar

och andra föreskrifter samt beslut

och andra föreskrifter samt beslut

som har meddelats med stöd av

som har meddelats med stöd av

sådana föreskrifter. Tillsynen inne-

sådana föreskrifter. Tillsynen inne-

bär även granskning av att den som

bär även granskning av att den som

har meddelats tillstånd enligt 23 §

har meddelats tillstånd enligt 22 a §

fortlöpande

uppfyller

lämplighets-

fortlöpande

uppfyller

kraven

i

kravet i 23 § andra stycket.

22 a § andra och tredje styckena.

 

Föreläggande enligt 26 c och 26 f §§, återkallelse av tillstånd och förbud enligt 26 g § första och andra styckena och 26 h § får användas endast när verksamheten inte uppfyller de krav som framgår av lagar och andra föreskrifter.

 

 

 

26 f §

 

 

 

Om Inspektionen för vård och

Om Inspektionen för vård och

omsorg finner att det i verksamhet

omsorg finner att det i verksamhet

som står under tillsyn enligt denna

som står under tillsyn enligt denna

lag förekommer ett missförhållande

lag förekommer ett missförhållande

som har betydelse för enskildas

som har betydelse för enskildas

möjligheter att kunna få de insatser

möjligheter att kunna få de insatser

de har rätt till, får inspektionen

de har rätt till, får inspektionen

förelägga den som svarar för

förelägga den som svarar för

verksamheten att avhjälpa missför-

verksamheten att avhjälpa missför-

hållandet.

Ett

föreläggande

ska

hållandet.

 

 

innehålla uppgifter om de åtgärder

Om Inspektionen för vård och

som inspektionen anser nödvändiga

omsorg finner att kraven i 22 a §

för att det påtalade missförhållandet

andra och tredje styckena inte är

ska kunna avhjälpas. Ett beslut om

uppfyllda i verksamhet som be-

föreläggande får förenas med vite.

viljats tillstånd eller att en för-

 

 

 

 

ändring enligt 22 b § inte anmälts

 

 

 

 

får inspektionen förelägga den som

 

 

 

 

beviljats

tillståndet

att avhjälpa

 

 

 

 

bristen. Ett föreläggande ska inne-

 

 

 

 

hålla uppgifter om de åtgärder som

 

 

 

 

inspektionen anser nödvändiga för att

 

 

 

 

det påtalade missförhållandet eller

 

 

 

 

bristen

ska

kunna

avhjälpas. Ett

 

 

 

 

beslut om föreläggande får förenas

Inspektionen för vård och omsorg

med vite.

 

 

Inspektionen för vård och omsorg

får även förelägga den kommun eller

får även förelägga den kommun

det landsting som inte har fullgjort

eller det landsting som inte har

sin anmälningsskyldighet enligt 23 §

fullgjort

sin

anmälningsskyldighet

tredje stycket att fullgöra denna

enligt 22 a § fjärde stycket att full-

skyldighet.

Ett

beslut om

före-

göra denna skyldighet. Ett beslut om

läggande får förenas med vite.

 

föreläggande får förenas med vite.

26 g §

Om ett missförhållande enligt 26 f § första stycket är allvarligt och Inspektionen för vård och omsorgs föreläggande inte följts, får inspektionen besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Om missförhållandet innebär fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet i övrigt, får Inspektionen för vård och omsorg besluta att utan föregående föreläggande helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2

147

Prop. 2017/18:158

Bilaga 2

Ett tillstånd att bedriva verk- samhet får även återkallas om till- ståndshavaren inte kan anses lämplig enligt 23 § andra stycket eller inte tillhandahåller assistans enligt 24 §.

Ett tillstånd att bedriva verk- samhet får även återkallas utan föregående föreläggande om till- ståndshavaren inte uppfyller kraven i

22 a § andra och tredje styckena eller inte tillhandahåller assistans enligt 24 §.

 

 

 

 

 

 

27 §

 

 

 

 

 

 

 

Beslut av en nämnd som avses i

Beslut av en nämnd som avses i

22 § eller av Inspektionen för vård

22 § eller av Inspektionen för vård

och omsorg får överklagas till

och omsorg får överklagas till

allmän förvaltningsdomstol

om

allmän förvaltningsdomstol

om

beslutet avser

 

 

 

 

 

beslutet avser

 

 

 

 

 

 

1. insatser

för

en

enskild

enligt

1. insatser

för

en

enskild

enligt

9 §,

 

 

 

 

 

 

9 §,

 

 

 

 

 

 

 

2. utbetalning

till

någon

annan

2. utbetalning

till

någon

annan

enligt 11 §,

 

 

 

 

 

 

enligt 11 §,

 

 

 

 

 

 

 

3. återbetalning enligt 12 §,

 

3. återbetalning enligt 12 §,

 

4. förhandsbesked

om

rätt

till

4. förhandsbesked

om

rätt

till

insatser enligt 16 § andra eller tredje

insatser enligt 16 § andra eller tredje

stycket,

 

 

 

 

 

 

stycket,

 

 

 

 

 

 

 

5. tillstånd

till

enskild

verk-

5. tillstånd

till

enskild

verk-

samhet enligt 23 §,

 

 

 

 

samhet enligt 22 a §,

 

 

 

 

6. omhändertagande av

personakt

6. omhändertagande

av

personakt

enligt 23 d §,

 

 

 

 

 

 

enligt 23 d §,

 

 

 

 

 

 

 

7. föreläggande enligt

26 c

och

7. föreläggande

enligt

26 c

och

26 f §§,

 

 

 

 

 

 

26 f §§,

 

 

 

 

 

 

 

8. återkallelse

av

tillstånd

och

8. återkallelse

av

tillstånd

och

förbud enligt 26 g–26 i §§, eller

 

förbud enligt 26 g–26 i §§, eller

 

9. indragning eller nedsättning av

9. indragning eller nedsättning av

ekonomiskt stöd enligt 9 c § andra

ekonomiskt stöd enligt 9 c § andra

stycket.

 

 

 

 

 

 

stycket.

 

 

 

 

 

 

 

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

I fråga om överklagande av Inspektionen för vård och omsorgs beslut enligt 23 c § gäller i tillämpliga delar 6 kap. 7–11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Förvaltningsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut

ska gälla först sedan det vunnit laga kraft.

28 §

Den som uppsåtligen eller av

Den som uppsåtligen eller av

oaktsamhet bryter mot 23 § första

oaktsamhet bryter mot 22 a § första

stycket döms till böter.

stycket döms till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

148

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Prop. 2017/18:158

 

 

 

 

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 51 kap. 19 § socialförsäkringsbalken ska ha

följande lydelse.

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

51 kap.

 

 

 

19 §

 

 

 

Utöver det som följer av 17 och

Utöver det som följer av 17 och

18 §§, får Försäkringskassan på

18 §§,

får

Försäkringskassan

begäran av den försäkrade besluta

begäran av den försäkrade besluta

att assistansersättningen ska betalas

att assistansersättningen ska betalas

ut till en kommun eller till någon

ut till en kommun eller till någon

annan som har tillstånd enligt 23 §

annan

som

har tillstånd enligt

lagen (1993:387) om stöd och

22 a § lagen (1993:387) om

stöd

service till vissa funktionshindrade

och service till vissa funk-

att bedriva verksamhet med person-

tionshindrade att bedriva verksam-

lig assistans.

het med personlig assistans.

 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

149

Prop. 2017/18:158

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna avseende betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden

Efter remiss har yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) kommit in från Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Stock- holm, Justitiekanslern, Domstolsverket, Polismyndigheten, Data- inspektionen, Kommerskollegium, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Myndigheten för delaktighet, Barnombudsmannen, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Statskontoret, Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Uppsala universitet, Lunds universitet, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Regelrådet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ale kommun, Göteborgs kommun, Huddinge kommun, Karlstads kommun, Kristianstads kommun, Kungsbacka kommun, Malmö kommun, Nacka kommun, Norrköpings kommun, Ovanåkers kommun, Sollentuna kommun, Solna kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun, Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Vellinge kommun, Vännäs kommun, Örebro kommun, Östersunds kommun, Stockholms läns landsting, Almega Utbildningsföretagen, Almi Företagspartner AB, Famna - Riksorganisationen för Idéburen Vård och Social Omsorg, Fri- skolornas riksförbund, Fso Fria Förskolors Samverkans Organisation Ek F, Fysioterapeuterna, Föreningen Jag, Föreningen Sveriges Social- chefer, Företagarna, Handikappförbunden, Idéburna skolors riksförbund, Intressegruppen för Assistansberättigade, Kommunala Företagens Sam- arbetsorganisation, Arbetsgivarföreningen Kfo, Landsorganisationen i Sverige, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Pensionärernas Riks- organisation, Paro Privata Assistansanordnares Riksorganisation, Små- företagarnas Riksförbund, STIL, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska KommunalPensionärernas Förbund, Svenska Riskkapital- föreningen, Svenska Vård, Svenskt Näringsliv, Sveriges Elevkårer, Sveriges Kommuner och Landsting, Spf Seniorerna, Sveriges Pension- ärers Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Tjänstemännens Central- organisation, Vision, Vårdförbundet och Vårdföretagarna Almega.

Därutöver har även Akademikerförbundet Ssr, Reumatikerförbundet, Coompanion, Näringslivets Regelnämnd och Fub för Barn, Unga och Vuxna med Utvecklingsstörning yttrat sig.

Stockholms universitet, Arjeplogs kommun, Bollnäs kommun, Essunga kommun, Gotlands kommun, Haparanda kommun, Hylte kommun, Krokoms kommun, Lekebergs kommun, Ljusdals kommun, Mjölby kommun, Nordanstigs kommun, Pajala kommun, Partille kommun, Skellefteå kommun, Sorsele kommun, Sotenäs kommun, Säffle kommun, Timrå kommun, Ydre kommun Årjäng kommun, Älvkarleby kommun, Västra Götalands läns landsting Östergötlands läns landsting, Etisk plattform för öppenhet och insyn i vård och omsorg, Forum – Idéburna

150

Organisationer med Social Inriktning Riksförbundet Pensionärsgemen-

Prop. 2017/18:158

skap, Svenska Privatläkarföreningen, Sveriges Akademikers Central-

Bilaga 3

organisation, Sveriges Elevråd – Svea och Sveriges Läkarförbund har

 

inbjudits att lämna synpunkter, men har avstått från att yttra sig eller inte

 

hörts av.

 

151

Prop. 2017/18:158

Bilaga 4

Sammanfattning av för denna proposition relevanta delar av betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Ägar- och ledningsprövning

Utredningen har haft i uppdrag att utveckla vissa av de förslag som Ägarprövningsutredningen lämnat. Ägarprövningsutredningen föreslog att det skulle uppställas krav på ekonomisk långsiktighet, insikt, erfarenhet och lämplighet för tillstånd att bedriva verksamhet enligt SoL, LSS samt för godkännande av enskilda som huvudmän inom skolväsendet. Remiss- instanserna var huvudsakligen positiva, men efterlyste vissa förtydliganden av förslagen.

Utredningen föreslår ett klarläggande av vilken krets som ska prövas vid en ägar- och ledningsprövning. Prövningen ska göras av verkställande direktör eller annan som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten samt av styrelse och ägare med ett väsentligt inflytande över verksamheten. Dessa ska genom tidigare erfarenhet eller på annat sätt styrka att de har insikt i de föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten. Vidare krävs att samtliga företrädare för den juridiska personen i övrigt bedöms lämpliga att företräda verksam- heten. Utredningen har här förtydligat vilken typ av brottslighet som ska beaktas vid denna prövning.

Ägarprövningsutredningen föreslog ett krav på att verksamheten skulle ha ekonomiska förutsättningar för att bedrivas långsiktigt. Utredningen gör bedömningen att ett sådant krav är svårt att uppfylla och föreslår i stället att ett krav införs på att tillståndsinnehavaren ska ha ekonomiska förutsättningar att uppfylla de föreskrifter som gäller för verksamheten. Om exempelvis antalet elever minskar på en skola så att verksamheten visar stora underskott kan detta medföra att tillståndsmyndigheten ingriper om inte huvudmannen kan visa att denna har ekonomiska medel genom exempelvis en bankgaranti för att hantera efterfrågeminskningen.

En välfärd präglad av socialt ansvarstagande, kvalitet och mångfald

Utredningen har analyserat flera av de regelverk som i dag används när privata aktörer ska anförtros att utföra välfärdstjänster, bl.a. mot bakgrund av 2014 års upphandlingsdirektiv. Det handlar dels om regelverket för upphandling och dels om möjliga alternativ till upphandling. Utredningen ser ett behov av enklare och mer flexibla regelverk i fråga om väl- färdstjänster. Många av dessa tjänster har särdrag i förhållande till andra tjänster, bl.a. då de syftar till att tillgodose enskilda personers behov. Vidare är de aktörer som utför välfärdstjänster inbördes väldigt olika. Genom en mer flexibel reglering kan större hänsyn tas till sådana för- hållanden. Detta kan även ge bättre förutsättningar för idéburen sektor, vilket kan bidra till en ökad mångfald.

152

Ett mer flexibelt regelverk för upphandling av välfärdstjänster

Utredningen lämnar ett antal förslag som syftar till att i högre grad ta vara på det EU-rättsliga utrymme som finns för att skapa ett mer flexibelt regelverk för upphandling av välfärdstjänster. Utredningen föreslår att upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger tröskelvärdet på 750 000 euro ska undantas från den nya lagen (2017:000) om offentlig upphandling (nya LOU), i de fall upphandlingen inte har ett bestämt gräns- överskridande intresse. Finns ett sådant intresse ska endast vissa bestämmelser i lagen tillämpas. Det ankommer på den upphandlande myndigheten att bedöma om en upphandling har ett bestämt gräns- överskridande intresse. Utredningen föreslår därför att Upphandlings- myndigheten ges i uppdrag att utforma en vägledning avseende dels vilka förhållanden som kan beaktas vid bedömningen av om det finns ett gränsöverskridande intresse, och dels vilka krav som följer av EU-rätten i de fall ett sådant intresse finns.

Utredningen föreslår att upphandlingar av välfärdstjänster vars värde överstiger 750 000 euro ska regleras i ett nytt kapitel i LOU. Vid sådana upphandlingar ska upphandlande myndigheter själva kunna utforma upphandlingsförfarandet. Det är naturligtvis möjligt att använda de förfaranden som redan finns i upphandlingslagarna, men det är också möjligt att anpassa förfarandena eller att utforma nya förfaranden. Det är därmed exempelvis möjligt att ingå ramavtal utan beaktande av den tidsgräns på fyra år som gäller enligt huvudregeln. I upphandlings- direktiven betonas också vikten av att upphandlande myndigheter får beakta behovet av att garantera särskilda egenskaper hos tjänsterna, t.ex. tjänsternas kvalitet, kontinuitet och tillgänglighet. Upphandlings- myndigheten föreslås därför ges i uppdrag att analysera och beskriva utrymmet för upphandlande myndigheter att beakta särskilda behov vid upphandling av välfärdstjänster.

Även i övrigt syftar utredningens förslag till att tydliggöra att upphand- lande myndigheter vid upphandling av välfärdstjänster har ett större utrymme att anpassa förfarandet än vad som är fallet vid direktivstyrd upphandling i övrigt.

I kapitlet införs också en bestämmelse som tillåter att deltagandet i ett upphandlingsförfarande under vissa förutsättningar reserveras för organisationer som bl.a. återinvesterar eventuell vinst i verksamheten (artikel 77 i LOU-direktivet).

Prop. 2017/18:158

Bilaga 4

Möjligheten att premiera idéburna aktörer genom upphandling

Utredningen bedömer att det inte är möjligt att i en upphandling generellt

 

ställa krav på att endast idéburna aktörer ska tilldelas kontrakt. Det finns

 

dock enligt upphandlingsdirektiven möjlighet att reservera deltagandet i

 

ett upphandlingsförfarande för vissa tjänster till organisationer som bl.a.

 

återinvesterar eventuell vinst. Utredningen föreslår som ovan framgått att

 

denna möjlighet införs i den föreslagna regleringen av upphandling av

 

välfärdstjänster i nya LOU.

153

 

Prop. 2017/18:158

Bilaga 4

Utredningen bedömer vidare att det finns stora möjligheter att tillvarata de mervärden som de idéburna organisationerna kan bidra med genom att i en upphandling ställa krav på sociala hänsyn.

Även om det alltså inte är möjligt att reservera kontrakt till enbart idéburna aktörer, bedömer utredningen att det under vissa förutsättningar kan vara möjligt att ställa krav på de aktörer som deltar i en upphandling att återinvestera eventuell vinst i verksamheten.

Konsekvensanalys

Förslagen om ägarprövning är huvudsakligen en lagteknisk bearbetning av Ägarprövningsutredningens förslag (SOU 2015:7). Utredningen har upp- daterat vissa beräkningar och kostnadsberäknat den utökning av förslaget som föreslås. Kostnaderna för tillsyn och tillstånd föreslås i huvudsak finansieras med avgifter.

Förslagen som rör upphandlingslagstiftningen och den nya lagen om valfrihetssystem bedöms ha mycket begränsade konsekvenser. Den ökade flexibiliteten i regleringen bedöms dock ha positiva effekter för möjlig- heten att ta tillvara den idéburna sektorn engagemang.

154

För denna proposition relevanta lagförslag i betänkandet Ordning och reda i välfärden

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

dels att nuvarande 23 a23 e §§ ska betecknas 23 o23 s §§, dels att 13, 23, 26, 26 f, 26 g och 27 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sex nya rubriker närmast före 23 c, 23 e, 23 i, 23 j och 23 l §§ samt sexton nya paragrafer, 17 a, 20 a och 23 a–23 n §§, av följande lydelse.

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om verksamhet enligt 9 § meddela föreskrifter till skydd för enskildas liv,

personliga säkerhet eller hälsa.

 

 

 

 

 

 

Regeringen eller

den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som regeringen

bestämmer får

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om villkor för

meddela föreskrifter om

 

tillstånd enligt 23 §.

1. villkor för tillstånd enligt 23

 

 

och 23 a §§,

 

 

 

 

 

 

2. hur en

juridisk

person

med

 

 

tillstånd att motta offentlig finan-

 

 

siering ska redovisa att förut-

 

 

sättningarna

i

23 c23 k §§

är

 

 

uppfyllda, samt

 

 

 

 

 

3. avgifter för ansökan och tillsyn

 

 

enligt 20 a §.

 

 

 

 

 

 

17 a §

 

 

 

 

 

 

 

Ersättning som följer av ett avtal

 

 

enligt 17 § till privata utförare som

 

 

avses

i 3 kap.

18 c §

kommunal-

 

 

lagen

(1991:900) får,

i fråga

om

juridiska personer, endast lämnas om utföraren har ett tillstånd att motta offentlig finansiering enligt 23 c §.

20 a §

Inspektionen för vård och omsorg får ta ut avgifter

1. för att pröva om villkoren i

23 § andra och tredje styckena samt

23 a § är uppfyllda,

155

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

156

 

 

 

 

 

2. för ansökan om tillstånd enligt

 

 

 

 

 

23 c §, och

 

 

 

 

 

 

 

3. för

tillsyn av villkoren i 23 §

 

 

 

 

 

andra och tredje styckena samt

 

 

 

 

 

23 a §

och

kraven för

tillstånd

 

 

 

 

 

enligt 23 c §.

 

 

 

 

 

 

23 §

 

 

 

En enskild person får inte utan

En enskild person får inte utan

tillstånd av Inspektionen för vård

tillstånd av Inspektionen för vård

och omsorg yrkesmässigt bedriva

och omsorg

yrkesmässigt

bedriva

verksamhet med personlig assi-

verksamhet som avses i 9 § 210.

stans som avses i 9 § 2 eller verk-

 

 

 

 

samhet som avses i 9 § 6–10.

 

 

 

 

 

Tillstånd att bedriva

verksamhet

Tillstånd att bedriva verksamhet

som avses i första stycket får

som avses i första stycket får endast

meddelas endast den som med

lämnas om den enskilde är en

hänsyn till sina ekonomiska för-

juridisk person och om före-

hållanden och omständigheterna i

trädarna för den juridiska personen

övrigt visar sig lämplig att bedriva

genom erfarenhet eller på annat

sådan verksamhet. I fråga om en

sätt har förvärvat insikt i de

juridisk

person

ska

lämplighets-

föreskrifter som gäller för verk-

prövningen även avse

 

 

samheten. Med företrädare avses

1. den verkställande direktören och

1. den

verkställande direktören

annan som genom en ledande

eller annan som genom en ledande

ställning eller på annat sätt har ett

ställning eller på annat sätt har ett

bestämmande

inflytande

över

bestämmande

inflytande

över

verksamheten,

 

 

 

verksamheten,

 

2. de

styrelseledamöter

och

2. styrelseledamöter och styrelse-

styrelsesuppleanter som till följd av

suppleanter,

 

 

eget eller närståendes ekonomiska

 

 

 

 

intresse har en väsentlig gemenskap

 

 

 

 

med den juridiska personen, som är

 

 

 

 

grundad på andelsrätt eller därmed

 

 

 

 

jämförligt ekonomiskt intresse, och

3. bolagsmän i kommanditbolag

3. bolagsmännen i

kommandit-

bolag eller andra handelsbolag.

 

eller handelsbolag, och

 

 

 

 

 

 

4. ägare som har ett väsentligt

 

 

 

 

 

inflytande över verksamheten.

Vidare krävs att samtliga före- trädare för den juridiska personen i övrigt bedöms lämpliga.

Kommun och landsting som ska bedriva verksamhet som avses i första stycket ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten påbörjas.

Den som har beviljats ekonomiskt stöd för personlig assistans enligt 9 § 2 eller assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, och som har anställt någon för sådan personlig assistans, ska göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg innan assistenten påbörjar sitt arbete.

23 a §

 

 

 

 

Prop. 2017/18:158

En

sådan

juridisk

person

som

Bilaga 5

avses

i 23 §

ska ha

ekonomiska

 

förutsättningar att uppfylla de

 

föreskrifter som gäller för

verk-

 

samheten.

 

 

 

 

23 b §

Den som har beviljats tillstånd ska i skälig tid anmäla planerade förändringar i den personkrets som avses i 23 § till Inspektionen för vård och omsorg.

Tillstånd att motta offentlig finansiering

Förutsättningar för tillståndet

23 c §

En juridisk person kan ansöka om tillstånd att motta offentlig finan- siering hos Inspektionen för vård och omsorg. Ett sådant tillstånd ska lämnas om sökanden kan visa att offentliga medel, utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet, kommer att användas till verksamhet enligt denna lag och i övrigt uppfyller vad som framgår av 23 d–23 k §§.

23 d §

Endast verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att motta offentlig finansiering enligt denna lag, social- tjänstlagen (2001:453), skollagen (2010:800) eller hälso- och sjukvårdslagen (2017:000) får bedri- vas i den juridiska personen.

Den juridiska personen får inte överlämna verksamhet för vilken tillstånd att motta offentlig finan- siering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd.

Högsta tillåtna rörelseresultat

23 e §

För en juridisk person med till- stånd att motta offentlig finan- siering gäller en begränsning av

157

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

158

hur stort rörelseresultat som får uppnås.

Det högsta tillåtna rörelse- resultatet för varje räkenskapsår beräknas enligt 23 f23 h §§.

23 f §

Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång.

Avkastningsräntan ska be- stämmas till statslåneräntan vid föregående räkenskapsårs utgång ökad med sju procentenheter.

23 g §

Med operativt kapital avses rörelsetillgångar med avdrag för rörelseskulder.

Vid beräkningen av rörelse- tillgångarna ska det bortses från finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar hos kon- cern- och intresseföretag, kort- fristiga placeringar och likviditet som inte motiveras av verksam- hetens behov.

23 h §

Det högsta tillåtna rörelseresul- tatet beräknas som tillåtet rörelse- resultat enligt vad som anges i 23 f § ökat med skillnaden mellan det tillåtna rörelseresultatet under de tre senaste räkenskapsåren, eller den kortare tid som verksamheten bedrivits, och det lägre rörelse- resultat som den juridiska personen redovisat under samma period.

Värdeöverföringar

23 i §

Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet.

Redovisning och revision

23 j §

En juridisk person med tillstånd att motta offentlig finansiering ska lämna en årsredovisning som upprättats enligt årsredovisnings- lagen (1995:1554) till Inspek- tionen för vård och omsorg. Års- redovisningen ska lämnas senast en månad efter att den upprättats.

23 k §

Den juridiska personen ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor.

Sanktionsavgift och återkallelse av tillstånd

23 l §

Om den juridiska personen inte uppfyller kraven i 23 c–23 k §§ får det beslutas om sanktionsavgift. Om överträdelsen är allvarlig får tillståndet återkallas.

Första stycket ska inte tillämpas om det finns särskilda skäl för att en juridisk person har ett rörelse- resultat som är högre än vad som anges i 23 e–23 h §§, och det över- skjutande beloppet återförs i verk- samheten senast påföljande räken- skapsår.

23 m §

En sanktionsavgift ska be- stämmas till lägst 1 000 kronor och högst fem procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om över- trädelsen skett under det första verksamhetsåret eller om uppgifter om årsomsättning annars saknas, är bristfälliga eller kan antas vara missvisande får årsomsättningen uppskattas.

Sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas med hänsyn till över- trädelsens karaktär och omfattning

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

159

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

160

 

 

samt hur länge överträdelsen på-

 

 

gått. Avgiften ska tillfalla staten.

 

 

23 n §

 

 

 

 

En sanktionsavgift beslutas av

 

 

allmän förvaltningsdomstol på an-

 

 

sökan av Inspektionen för vård och

 

 

omsorg.

 

 

 

 

Ansökan prövas hos den för-

 

 

valtningsrätt inom vars domkrets

 

 

Inspektionen för vård och omsorg

 

 

har sitt säte.

 

 

 

 

En ansökan om sanktionsavgift

 

 

ska ha inkommit till förvaltnings-

 

 

rätten inom fem år från att förut-

 

 

sättningarna för att ta ut sank-

 

 

tionsavgift var uppfyllda.

 

26 §

 

 

Tillsyn enligt denna lag innebär

Tillsyn enligt denna lag innebär

granskning

av att verksamheten

granskning av

att

verksamheten

uppfyller krav och mål enligt lagar

uppfyller krav och mål enligt lagar

och andra föreskrifter samt beslut

och andra föreskrifter samt beslut

som har meddelats med stöd av

som har meddelats med stöd av

sådana föreskrifter. Tillsynen inne-

sådana föreskrifter. Tillsynen inne-

bär även granskning av att den som

bär även granskning av att den som

har meddelats tillstånd enligt 23 §

har meddelats tillstånd enligt 23 §

fortlöpande

uppfyller lämplighets-

fortlöpande uppfyller kraven i 23 §

kravet i 23 § andra stycket.

andra och tredje styckena samt 23 a

 

 

och 23 b §§

och

att juridiska

 

 

personer med tillstånd att motta

 

 

offentlig finansiering fortlöpande

 

 

uppfyller villkoren för tillståndet i

 

 

23 c23 k §§.

 

 

Föreläggande enligt 26 c och 26 f §§, återkallelse av tillstånd och förbud enligt 26 g § första och andra styckena och 26 h § får användas endast när verksamheten inte uppfyller de krav som framgår av lagar och andra föreskrifter.

26 f §

Om Inspektionen för vård och

Om Inspektionen för vård och

omsorg finner att det i verksamhet

omsorg finner att det i verksamhet

som står under tillsyn enligt denna

som står under tillsyn enligt denna

lag förekommer ett missförhållande

lag förekommer ett missförhållande

som har betydelse för enskildas

som har betydelse för enskildas

möjligheter att kunna få de insatser

möjligheter att kunna få de insatser

de har rätt till, får inspektionen

de har rätt till, får inspektionen

förelägga den som svarar för verk-

förelägga den som svarar för verk-

samheten att avhjälpa missför-

samheten att avhjälpa missför-

hållandet. Ett föreläggande ska

hållandet. Om Inspektionen för vård

innehålla uppgifter om de åtgärder

och omsorg finner att kraven i 23 §

som inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller det landsting som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 23 § tredje stycket att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om före- läggande får förenas med vite.

andra och

tredje styckena

eller

Prop. 2017/18:158

23 a §

inte

är

uppfyllda i

verk-

Bilaga 5

samhet som beviljats tillstånd eller

 

att en förändring enligt 23 b § inte

 

anmälts får inspektionen förelägga

 

den som beviljats tillståndet att

 

avhjälpa bristen. Ett föreläggande

 

ska innehålla uppgifter om de åt-

 

gärder som inspektionen anser nöd-

 

vändiga för att det påtalade miss-

 

förhållandet eller bristen ska kunna

 

avhjälpas.

Ett

beslut om

före-

 

läggande får förenas med vite.

 

 

Inspektionen för vård och omsorg

 

får även förelägga den kommun

 

eller det landsting som inte har

 

fullgjort

sin anmälningsskyldighet

 

enligt 23 § fjärde stycket att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om före- läggande får förenas med vite.

26 g §

Om ett missförhållande enligt 26 f § första stycket är allvarligt och Inspektionen för vård och omsorgs föreläggande inte följts, får inspektionen besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Om missförhållandet innebär fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet i övrigt, får Inspektionen för vård och omsorg besluta att utan föregående föreläggande helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Ett tillstånd att bedriva verk-

Ett tillstånd att bedriva verk-

samhet får även återkallas om till-

samhet får även återkallas utan

ståndshavaren inte kan anses lämplig

föregående föreläggande om till-

enligt 23 § andra stycket eller

inte

ståndshavaren inte uppfyller kraven i

tillhandahåller assistans enligt 24 §.

23 § andra och tredje styckena eller

 

 

 

 

 

23 a § eller inte tillhandahåller assi-

 

 

 

 

 

stans enligt 24 §.

 

 

 

 

 

 

 

27 §

 

 

 

Beslut av en nämnd som avses i

Beslut av en nämnd som avses i

22 § eller av Inspektionen för vård

22 § eller av Inspektionen för vård

och omsorg får överklagas till

och omsorg får överklagas till

allmän förvaltningsdomstol

om

allmän förvaltningsdomstol

om

beslutet avser

 

 

 

 

beslutet avser

 

 

 

1. insatser för

en

enskild

enligt

1. insatser för

en

enskild

enligt

9 §,

 

 

 

 

9 §,

 

 

 

2. utbetalning

till

någon

annan

2. utbetalning

till

någon annan

enligt 11 §,

 

 

 

 

enligt 11 §,

 

 

 

3. återbetalning enligt 12 §,

 

3. återbetalning enligt 12 §,

161

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

162

4. förhandsbesked

om

rätt

till

4. förhandsbesked

om

rätt

till

insatser enligt 16 § andra eller tredje

insatser enligt 16 § andra eller tredje

stycket,

 

 

 

 

stycket,

 

 

 

 

 

 

5. tillstånd till

enskild verk-

5. tillstånd

till

enskild

verk-

samhet enligt 23 §,

 

 

 

 

samhet enligt 23 §,

 

 

 

 

 

6. omhändertagande

av

personakt

6. omhändertagande

av

personakt

enligt 23 d §,

 

 

 

 

enligt 23 d §,

 

 

 

 

 

 

7. föreläggande

enligt

26 c

och

7. föreläggande

enligt

26 c

och

26 f §§,

 

 

 

 

26 f §§,

 

 

 

 

 

 

8. återkallelse av

tillstånd

och

8. återkallelse av

tillstånd

och

förbud enligt 26 g–26 i §§, eller

förbud enligt

23 l § och

26 g–

9. indragning eller nedsättning av

26 i §§,

 

 

 

 

 

 

ekonomiskt stöd enligt 9 c § andra

9. indragning eller nedsättning av

stycket.

 

 

 

 

ekonomiskt stöd enligt 9 c § andra

 

 

 

 

 

stycket, eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10. tillstånd

att

motta

offentlig

Prövningstillstånd

krävs

vid

finansiering enligt 23 c §.

 

 

 

Prövningstillstånd

krävs

 

vid

överklagande till kammarrätten.

överklagande till kammarrätten.

I fråga om överklagande av

I fråga om överklagande av

Inspektionen för vård och omsorgs

Inspektionen för vård och omsorgs

beslut enligt 23 c § gäller i tillämp-

beslut enligt 23 q § gäller i tillämp-

liga delar 6 kap. 7–11 §§ offentlig-

liga delar 6 kap. 7–11 §§ offentlig-

hets- och sekretesslagen (2009:400).

hets- och sekretesslagen (2009:400).

Beslut i frågor som avses i första

Beslut i frågor som avses i första

stycket gäller omedelbart.

 

 

stycket gäller omedelbart, utom

 

 

 

 

 

återkallelse av tillstånd enligt 23 l §

 

 

 

 

 

som avses i punkten 8 och frågor

 

 

 

 

 

som avses i punkten 10 som endast

 

 

 

 

 

ska gälla omedelbart om inget annat

Förvaltningsrätten eller kammar-

föreskrivs i beslutet.

 

 

 

 

Förvaltningsrätten

eller

kam-

rätten får dock förordna att dess

marrätten får dock förordna att dess

beslut ska gälla först sedan det

beslut ska gälla först sedan det fått

vunnit laga kraft.

 

 

 

 

laga kraft.

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

2.Den som före ikraftträdandet påbörjat sådan verksamhet som avses i 9 § 3–5 ska senast den 1 september 2018 ansöka om tillstånd enligt denna lag för att få fortsätta bedriva verksamheten. Påbörjad verksamhet utan tillstånd får endast fortsätta fram till dess att slutligt beslut i ärendet fått laga kraft.

3.Tillstånd enligt 23 § som lämnats till en enskild person före ikraftträdandet ska upphöra att gälla den 1 juli 2019.

4.Trots vad som anges i 17 a § får en kommun eller ett landsting lämna ersättning som följer av avtal som slutits före ikraftträdandet till juridiska personer som inte har tillstånd att motta offentlig finansiering. Ersättning som följer av avtal som slutits efter ikraftträdandet får lämnas till juridiska personer utan tillstånd att motta offentlig finansiering fram till den

1 september 2018. Därefter får ersättning som följer av avtal som slutits

Prop. 2017/18:158

efter ikraftträdandet lämnas endast om den juridiska personen lämnat in en

Bilaga 5

ansökan om tillstånd om offentlig finansiering till Inspektionen för vård

 

och omsorg. Sådan ersättning får lämnas längst till dess att slutligt beslut

 

i ärendet fått laga kraft.

 

5. Trots vad som anges i fjärde punkten första ledet dessa över-

 

gångsbestämmelser får en kommun eller ett landsting inte lämna ersättning

 

inom ett valfrihetssystem till juridiska personer som inte har tillstånd att

 

motta offentlig finansiering längre än fram till den 1 juli 2019. Därefter får

 

en kommun eller ett landsting lämna ersättning till juridiska personer som

 

inte har sådant tillstånd endast om den juridiska personen senast den

 

1 september 2018 lämnat in en ansökan om tillstånd till Inspektionen för

 

vård och omsorg och slutligt beslut i ärendet ännu inte fått laga kraft.

 

163

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453)

dels att 2 kap. 5 §, 7 kap. 1 och 2 §§, 13 kap. 8 och 9 §§ samt 16 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 7 a kap., och sju nya paragrafer, 7 kap. 2 a–2 c §§, 13 kap. 12–14 §§ och 16 kap. 10 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §1

Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till andra juridiska personer eller en enskild individ.

Ersättning som följer av ett avtal enligt första stycket till privata utförare som avses i 3 kap. 18 c § kommunallagen (1991:900) får, i fråga om juridiska personer, endast lämnas om utföraren har ett tillstånd att motta offentlig finansiering enligt 7 a kap.

 

 

 

 

7 kap.

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

Ett bolag, en förening, en sam-

Endast juridiska personer får

 

fällighet, en stiftelse eller en enskild

efter tillstånd av Inspektionen för

 

individ får inte utan tillstånd av

vård och omsorg yrkesmässigt

 

Inspektionen för vård och omsorg

bedriva verksamhet i form av

 

yrkesmässigt bedriva

verksamhet i

 

 

 

 

 

form av

 

 

 

 

 

 

 

 

1. stödboende eller hem för vård

1. stödboende eller hem för vård

 

eller boende,

 

 

eller boende,

 

 

 

2. boenden som motsvarar dem

2. boenden som motsvarar dem

 

som avses i 5 kap. 5 § andra stycket

som avses i 5 kap. 5 § andra stycket

 

eller 5 kap. 7 § tredje stycket,

eller 5 kap. 7 § tredje stycket,

 

3. hem

för

viss

annan hel-

3. hem

för

viss

annan hel-

 

dygnsvård,

 

 

dygnsvård,

 

 

 

4. hem

eller

öppen verksamhet

4. hem

eller

öppen

verksamhet

 

för vård under en begränsad del av

för vård under en begränsad del av

 

dygnet, oavsett

var

verksamheten

dygnet, oavsett

var verksamheten

 

bedrivs.

 

 

 

bedrivs,

 

 

 

 

 

 

 

 

5. hemtjänst.

 

 

164

1 Senaste lydelse 2014:579.

 

 

 

 

Tillstånd behövs inte för verk- samhet som kommunen genom avtal enligt 2 kap. 5 § har överlämnat till en enskild att utföra.

Kommun och landsting som driver verksamhet som avses i första stycket, samt kommun som genom avtal enligt 2 kap. 5 § har överlämnat till enskild att driva sådan verksamhet, ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksam- heten påbörjas.

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

Kommun och landsting som driver verksamhet som avses i första stycket ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verk- samheten påbörjas.

2 §

Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.

Tillstånd får vidare endast lämnas om företrädarna för den juridiska personen genom erfaren- het eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. Med företrädare av- ses

1.den verkställande direktören eller annan som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verk- samheten,

2.styrelseledamöter och styrelse- suppleanter,

3.bolagsmän i kommanditbolag eller handelsbolag, samt

4.ägare som har ett väsentligt inflytande över verksamheten.

Vidare krävs att samtliga fö- reträdare för den juridiska perso- nen i övrigt bedöms lämpliga.

Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och

säkerheten i verksamheten.

 

Om verksamheten helt eller till

Om verksamheten helt eller till

väsentlig del ändras eller flyttas,

väsentlig del ändras eller flyttas,

skall nytt tillstånd sökas.

ska nytt tillstånd sökas.

 

2 a §

 

En sådan juridisk person som

 

avses i 2 § ska ha ekonomiska för-

 

utsättningar att uppfylla de före-

 

skrifter som gäller för verksam-

 

heten.

165

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

166

2 b §

Den som har beviljats tillstånd ska i skälig tid anmäla planerade förändringar i den personkrets som avses i 2 § till Inspektionen för vård och omsorg.

2 c §

Inspektionen för vård och omsorg får ta ut en avgift

1.för att pröva om villkoren i 2 § andra och tredje styckena och 2 a § är uppfyllda, och

2.för tillsyn av villkoren i 2 §

andra och tredje styckena och 2 a §.

7 a kap. Tillstånd att motta offentlig finansiering

Förutsättningar för tillståndet

1 §

En juridisk person kan ansöka om tillstånd att motta offentlig finans- iering hos Inspektionen för vård och omsorg. Ett sådant tillstånd ska lämnas om sökanden visar att offentliga medel, utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet, kommer att användas till verksamhet enligt denna lag och i övrigt uppfyller förutsättningarna i detta kapitel.

2 §

Endast verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att motta offentlig finansiering enligt denna lag, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade, skollagen (2010:800) eller hälso- och sjukvårdslagen (2017:000) får bedrivas i den juridiska personen.

Den juridiska personen får inte överlämna verksamhet för vilken tillstånd att motta offentlig finan- siering krävs till andra juridiska personer utan sådant tillstånd.

 

 

 

Prop. 2017/18:158

Högsta tillåtna rörelseresultat

Bilaga 5

3 §

 

 

 

För en juridisk person med

 

tillstånd att motta offentlig finan-

 

siering gäller en begränsning av

 

hur stort rörelseresultat som får

 

uppnås.

 

 

 

Det högsta tillåtna rörelseresul-

 

tatet för varje räkenskapsår beräk-

 

nas enligt 46 §§.

 

 

4 §

 

 

 

Det

tillåtna rörelseresultatet

 

beräknas som en avkastningsränta

 

på operativt kapital vid föregående

 

räkenskapsårs utgång.

 

 

Avkastningsräntan ska

bestäm-

 

mas till statslåneräntan vid före-

 

gående

räkenskapsårs

utgång

 

ökad med sju procentenheter.

 

5 §

Med operativt kapital avses rörelsetillgångar med avdrag för rörelseskulder.

Vid beräkningen av rörelse- tillgångarna ska det bortses från finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar hos koncern- och intresseföretag, kort- fristiga placeringar och likviditet som inte motiveras av verksam- hetens behov.

6 §

Det högsta tillåtna rörelse- resultatet beräknas som tillåtet rörelseresultat enligt vad som anges i 4 § ökat med skillnaden mellan det tillåtna rörelseresul- tatet under de tre senaste räken- skapsåren, eller den kortare tid som verksamheten bedrivits, och det lägre rörelseresultat som den juridiska personen redovisat under samma period.

167

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

168

 

Värdeöverföringar

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

Inga värdeöverföringar från den

 

juridiska personen får göras utöver

 

det högsta tillåtna rörelseresultatet.

 

Redovisning och revision

 

 

8 §

 

 

 

 

 

En juridisk person med tillstånd

 

att motta offentlig finansiering ska

 

lämna

en

årsredovisning

som

 

upprättats enligt årsredovisnings-

 

lagen (1995:1554) till Inspektio-

 

nen för vård och omsorg. Årsredo-

 

visningen ska lämnas senast en

 

månad efter att den upprättats.

 

 

9 §

 

 

 

 

 

Den juridiska personen ska ha

 

en auktoriserad eller godkänd

 

revisor.

 

 

 

 

 

Avgifter

 

 

 

 

 

10 §

 

 

 

 

 

Inspektionen för vård och

 

omsorg får ta ut avgifter för an-

 

sökan om och tillsyn av kraven för

 

tillstånd enligt 7 a kap. 1 §.

 

13 kap.

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

Om Inspektionen för vård och

Om Inspektionen för vård och

omsorg finner att det i verksamhet

omsorg finner att det i verksamhet

som står under tillsyn enligt denna

som står under tillsyn enligt denna

lag förekommer ett missförhållande

lag förekommer ett missförhållande

som har betydelse för enskildas

som har betydelse för enskildas

möjligheter att kunna få de insatser

möjligheter att kunna få de insatser

de har rätt till, får inspektionen

de har rätt till, får inspektionen före-

förelägga den som svarar för verk-

lägga den som svarar för verksam-

samheten att avhjälpa missförhåll-

heten att avhjälpa missförhållandet.

andet. Ett föreläggande ska inne-

Om Inspektionen för vård och

hålla uppgifter om de åtgärder som

omsorg

finner att

kraven i

inspektionen anser nödvändiga för

7 kap. 2 § andra och tredje styck-

att det påtalade missförhållandet

ena samt 7 kap. 2 a § inte är upp-

ska kunna avhjälpas. Ett beslut om

fyllda i verksamhet som beviljats

föreläggande får förenas med vite.

tillstånd eller att en förändring

 

enligt 7 kap. 2 b § inte anmälts får

 

inspektionen

förelägga

den

som

Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller det landsting som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 7 kap. 1 § tredje stycket att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

beviljats tillståndet att avhjälpa Prop. 2017/18:158 bristen. Ett föreläggande ska inne- Bilaga 5

hålla uppgifter om de åtgärder som inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet eller bristen ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller det landsting som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 7 kap. 1 § andra stycket att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

9 §

Om ett missförhållande enligt 8 § första stycket är allvarligt och Inspektionen för vård och omsorgs föreläggande inte följts, får inspektionen besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Om missförhållandet innebär fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet i övrigt, får Inspektionen för vård och omsorg utan föregående föreläggande besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Ett tillstånd att bedriva verk- samhet får även återkallas utan föregående föreläggande om till- ståndshavaren inte uppfyller kra- ven i 7 kap. 2 § andra och tredje styckena samt 2 a §.

12 §

Om en juridisk person med tillstånd att motta offentlig finan- siering inte uppfyller kraven i 7 a kap. får det beslutas om sank- tionsavgift. Om överträdelsen är allvarlig får tillståndet återkallas.

Första stycket ska inte tillämpas om det finns särskilda skäl för att en enskild har ett rörelseresultat som är högre än vad som anges i 2 a kap. 36 §§, och det överskjutande beloppet återförs i verksamheten senast påföljande räkenskapsår.

169

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

170

 

 

 

 

13 §

 

 

 

 

 

 

 

En sanktionsavgift ska bestämmas

 

 

 

 

till lägst 1 000 kronor

och högst

 

 

 

 

fem procent av den enskildes om-

 

 

 

 

sättning närmast föregående räken-

 

 

 

 

skapsår. Om överträdelsen skett

 

 

 

 

under det första verksamhetsåret

 

 

 

 

eller om uppgifter om årsomsätt-

 

 

 

 

ning annars saknas, är bristfälliga

 

 

 

 

eller kan antas vara missvisande

 

 

 

 

får årsomsättningen uppskattas.

 

 

 

 

Sanktionsavgiftens

storlek

ska

 

 

 

 

bestämmas med hänsyn till över-

 

 

 

 

trädelsens karaktär och omfattning

 

 

 

 

samt hur länge överträdelsen på-

 

 

 

 

gått. Avgiften ska tillfalla staten.

 

 

 

 

14 §

 

 

 

 

 

 

 

En sanktionsavgift beslutas av

 

 

 

 

allmän förvaltningsdomstol på an-

 

 

 

 

sökan av Inspektionen för vård och

 

 

 

 

omsorg.

 

 

 

 

 

 

 

Ansökan prövas hos den för-

 

 

 

 

valtningsrätt inom vars

domkrets

 

 

 

 

Inspektionen för vård och omsorg

 

 

 

 

har sitt säte.

 

 

 

 

 

 

 

En ansökan om sanktionsavgift

 

 

 

 

ska ha inkommit till förvaltnings-

 

 

 

 

rätten inom fem år från att förut-

 

 

 

 

sättningarna för att ta ut sank-

 

 

 

 

tionsavgift var uppfyllda.

 

 

 

 

16 kap.

 

 

 

 

 

 

4 §2

 

 

 

Inspektionen

för

vård

och

Inspektionen för vård och

omsorgs beslut får överklagas till

omsorgs beslut får överklagas till

allmän förvaltningsdomstol i ären-

allmän förvaltningsdomstol i ären-

den om

 

 

 

den om

 

 

 

1. tillstånd enligt 7 kap. 1 §,

 

1. tillstånd enligt

7 kap. 1

och

2. omhändertagande

av

per-

2 §§ samt 7 a kap. 1 §,

 

 

2. omhändertagande

av

per-

sonakt enligt 7 kap. 5 §,

 

 

sonakt enligt 7 kap. 5 §,

 

 

3. föreläggande enligt 13 kap. 5

3. föreläggande enligt 13 kap. 5

och 8 §§,

 

 

 

och 8 §§,

 

 

 

4. återkallelse

av tillstånd

och

4. återkallelse av

tillstånd

och

förbud enligt 13 kap. 9–11 §§, samt

förbud enligt 13 kap. 9–12 §§, samt

5. överflyttning av ärende enligt

5. överflyttning av ärende enligt

2 a kap. 11 §.

 

 

 

2 a kap. 11 §.

 

 

 

2 Senaste lydelse 2013:1146.

I fråga om överklagande av Inspektionen för vård och omsorgs beslut enligt 7 kap. 4 § gäller i tillämpliga delar 6 kap. 7–11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Andra beslut av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag får inte överklagas.

Beslut av Socialstyrelsen enligt 16 kap. 6 § andra stycket får inte överklagas.

Beslut av Inspektionen för vård och omsorg och domstol i fråga som avses i första stycket 2, 3 och 4 gäller omedelbart.

10 a §

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

 

 

1. villkor

för tillstånd

enligt

7 kap.

2 §

andra

och

tredje

styckena och 2 a §,

 

 

2. hur

en

juridisk

person med

tillstånd att motta offentlig finan- siering ska redovisa att förutsätt- ningarna i 7 a kap. är uppfyllda, och

3. avgifter för ansökan och tillsyn enligt 7 kap. 2 c § och 7 a kap.

10§.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

2.Den som före ikraftträdandet påbörjat sådan verksamhet som avses i 7 kap. 1 § 1–4 och som omfattades av undantaget från tillståndsplikt i

tredje stycket samma paragraf i sin äldre lydelse ska senast den 1 september 2018 ansöka om tillstånd enligt denna lag för att få fortsätta bedriva verksamheten. Påbörjad verksamhet utan tillstånd får endast fortsätta fram till dess att slutligt beslut i ärendet fått laga kraft.

3.Den som påbörjat hemtjänstverksamhet före ikraftträdandet ska senast den 1 september 2018 ansöka om tillstånd enligt denna lag för att få fortsätta bedriva verksamheten. Påbörjad verksamhet utan tillstånd får endast fortsätta fram till dess att slutligt beslut i ärendet fått laga kraft.

4.Tillstånd enligt 7 kap. 1 § som lämnats till enskilda individer före ikraftträdandet ska upphöra att gälla den 1 juli 2019.

5.Trots vad som anges i 2 kap. 5 § andra stycket får en kommun lämna ersättning som följer av avtal som slutits före ikraftträdandet till juridiska personer som inte har tillstånd att motta offentlig finansiering. Ersättning som följer av avtal som slutits efter ikraftträdandet får lämnas till juridiska

personer utan tillstånd att motta offentlig finansiering fram till den 1 september 2018. Därefter får ersättning som följer av avtal som slutits efter ikraftträdandet lämnas endast om den juridiska personen lämnat in en ansökan om tillstånd om offentlig finansiering till Inspektionen för vård och omsorg. Sådan ersättning får lämnas längst till dess att slutligt beslut i ärendet fått laga kraft.

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

171

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

172

6. Trots vad som anges i femte punkten första ledet dessa övergångs- bestämmelser får en kommun inte lämna ersättning inom ett valfrihets- system till juridiska personer som inte har tillstånd att motta offentlig finansiering längre än fram till den 1 juli 2019. Därefter får en kommun eller ett landsting lämna ersättning till juridiska personer som inte har sådant tillstånd endast om den juridiska personen senast den 1 september 2018 lämnat in en ansökan om tillstånd till Inspektionen för vård och omsorg och slutligt beslut i ärendet ännu inte fått laga kraft.

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Prop. 2017/18:158

 

Bilaga 5

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att nuvarande 2 kap. 5 a § ska betecknas 2 kap. 6 a §,

dels att 2 kap. 5 och 6 §§, 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 och 35 §§, 19 kap. 45 §, 23 kap. 1 §, 25 kap. 10 §, 26 kap. 3, 4, 13 och 14 §§ samt 28 kap. 2 §, och rubriken närmast före 26 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 2 a kap., och åtta nya paragrafer, 2 kap. 5 a–5 e §§, och 26 kap. 15 a–15 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

5 §

Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola,

förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasie-

särskola och fritidshem.

Godkännande ska, om inte annat

Godkännande ska lämnas om den

enskilde har förutsättningar att följa

framgår av 5 a och 5 b §§, lämnas om

de föreskrifter som gäller för

denenskildeär en juridisk person som

utbildningen och utbildningen inte

har förutsättningar att följa de

innebär påtagliga negativa följder

föreskrifter som gäller för utbild-

på lång sikt för eleverna eller för

ningen och utbildningen inte inne-

den del av skolväsendet som anord-

bär påtagliga negativa följder på

nas av det allmänna i den kommun

lång sikt för eleverna eller för den

där utbildningen ska bedrivas. Om

del av skolväsendet som anordnas

godkännandet avser gymnasieskola

av det allmänna i den kommun där

eller gymnasiesärskola ska följder-

utbildningen ska bedrivas. Om

na i närliggande kommuner för den

godkännandet avser gymnasieskola

del av skolväsendet som anordnas

eller gymnasiesärskola ska följder-

av det allmänna också beaktas.

na i närliggande kommuner för den

Avser godkännandet förskoleklass,

del av skolväsendet som anordnas

grundskola eller grundsärskola krävs

av det allmänna också beaktas.

därutöver att elevunderlaget är till-

Avser godkännandet

förskoleklass,

räckligt för att verksamheten ska

grundskola eller grundsärskola krävs

kunna bedrivas långsiktigt.

därutöver att elevunderlaget är till-

 

räckligt för att verksamheten ska

 

kunna bedrivas långsiktigt.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller

förskoleenhet.

 

 

 

5 a §

 

 

Utöver vad som föreskrivs i 5 §

 

får godkännande endast lämnas om

 

företrädarna för

den enskilde

 

genom erfarenhet eller på annat

 

sätt har förvärvat insikt i de före-

skrifter som gäller för verksam-

heten. Med företrädare avses

173

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

174

1. den verkställande direktören eller annan som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

2. styrelseledamöter och styrelse- suppleanter,

3. bolagsmän i kommanditbolag eller handelsbolag, och

4. ägare som har ett väsentligt inflytande över verksamheten.

Vidare krävs att samtliga fö- reträdare i övrigt bedöms lämpliga.

5 b §

Den enskilde ska ha ekonomiska förutsättningar att uppfylla de föreskrifter som gäller för verk- samheten.

5 c §

Enskilda huvudmän ska i skälig tid anmäla planerade förändringar i den personkrets som avses i 5 a § till den som godkänt den enskilde som huvudman.

5 d §

Statens skolinspektion eller den kommun som handlägger ärenden om godkännande av en enskild som huvudman får ta ut en avgift

1. för att pröva om villkoren i 5 a och 5 b §§ är uppfyllda, och

2. för tillsyn av villkoren i 5 a och

5 b §§.

5 e §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. villkor för godkännande enligt

5 a och 5 b §§, och

2. avgifter för ansökan och tillsyn enligt 5 d §.

6 §

För att ett bolag eller en förening,

För att ett bolag eller en förening,

där en kommun eller ett landsting

där en kommun eller ett landsting

äger aktier eller andelar eller på

äger aktier eller andelar eller på

annat sätt har ett rättsligt inflytande

annat sätt har ett rättsligt inflytande

över verksamheten, ska godkännas som huvudman enligt 5 § gäller ut- över vad som föreskrivs där att

1.bestämmanderätten inte till- kommer enbart en eller flera kommuner eller landsting eller juri- diska personer där en kommun eller ett landsting genom ägande eller på annat sätt har ett rättsligt bestäm- mande inflytande,

2.samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en enskild är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd, och

3.det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.

över verksamheten, ska godkännas

Prop. 2017/18:158

som huvudman enligt 5 § gäller ut-

Bilaga 5

över vad som föreskrivs där samt i

 

5 a och 5 b §§ att

 

1.bestämmanderätten inte till- kommer enbart en eller flera kommuner eller landsting eller juri- diska personer där en kommun eller ett landsting genom ägande eller på annat sätt har ett rättsligt bestäm- mande inflytande,

2.samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en enskild är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd, och

3.det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.

2 a kap. Tillstånd att motta offentlig finansiering

Förutsättningar för tillståndet

1 §

En juridisk person kan ansöka om tillstånd att motta offentlig finan- siering hos Statens skolinspektion. Ett sådant tillstånd ska lämnas om sökanden visar att offentliga medel, utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet, kommer att an- vändas till verksamhet enligt denna lag och i övrigt uppfyller förutsättningarna i detta kapitel.

2 §

Endast verksamhet som omfattas av krav på tillstånd att motta offentlig finansiering enligt denna lag, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade, socialtjänstlagen (2001:453) eller hälso- och sjukvårdslagen (2017:000) får be- drivas i den juridiska personen.

175

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

176

Högsta tillåtna rörelseresultat

3 §

För en juridisk person med tillstånd att motta offentlig finan- siering gäller en begränsning av hur stort rörelseresultat som får uppnås.

Det högsta tillåtna rörelse- resultatet för varje räkenskapsår beräknas enligt 46 §§.

4 §

Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång.

Avkastningsräntan ska bestäm- mas till statslåneräntan vid före- gående räkenskapsårs utgång ökad med sju procentenheter.

5 §

Med operativt kapital avses rörelsetillgångar med avdrag för rörelseskulder.

Vid beräkningen av rörelse- tillgångarna ska det bortses från finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar hos koncern- och intresseföretag, kort- fristiga placeringar och likviditet som inte motiveras av verksam- hetens behov.

6 §

Det högsta tillåtna rörelse- resultatet beräknas som tillåtet rörelseresultat enligt vad som anges i 4 § ökat med skillnaden mellan det tillåtna rörelseresul- tatet under de tre senaste räken- skapsåren, eller den kortare tid som verksamheten bedrivits, och det lägre rörelseresultat som den juridiska personen redovisat under samma period.

 

Prop. 2017/18:158

Värdeöverföringar

Bilaga 5

7 §

Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det högsta tillåtna rörelseresultatet.

Redovisning och revision

8 §

En juridisk person med tillstånd att motta offentlig finansiering ska lämna en årsredovisning som upprättats enligt årsredo- visningslagen (1995:1554) till Statens skolinspektion. Årsredo- visningen ska lämnas senast en månad efter att den upprättats.

9 §

Den juridiska personen ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor.

Avgifter

10 §

Statens skolinspektion får ta ut avgifter för ansökan om och tillsyn av kraven för tillstånd enligt 2 a kap. 1 §.

Bemyndiganden

11 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.hur en juridisk person med tillstånd att motta offentlig finan- siering ska redovisa att förutsätt- ningarna i detta kapitel är upp- fyllda, och

2.avgifter för ansökan och tillsyn enligt 10 §.

8 kap.

21 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskoleenheten.

177

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

178

Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvud- män med tillstånd att motta offentlig finansiering enligt 2 a kap.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 22 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 23 §.

9 kap.

19 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.

Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvud- män med tillstånd att motta offentlig finansiering enligt 2 a kap.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 20 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 21 §.

10 kap.

37 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.

Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvud- män med tillstånd att motta offentlig finansiering enligt 2 a kap.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 39 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

11 kap.

36 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.

Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvud- män med tillstånd att motta offentlig finansiering enligt 2 a kap.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 37 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 38 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

14 kap.

15 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.

Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvud- män med tillstånd att motta offentlig finansiering enligt 2 a kap.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 § och i vissa fall ett

Prop. 2017/18:158

tilläggsbelopp enligt 17 §.

Bilaga 5

16 kap.

 

52 §

 

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett

 

nationellt program vid skolenheten som hemkommunen, enligt 42 §, var

 

skyldig att erbjuda utbildning på nationella program vid den tidpunkt när

 

utbildningen påbörjades.

 

Bidrag enligt första stycket ska

 

endast lämnas till enskilda huvud-

 

män med tillstånd att motta offentlig

 

finansiering enligt 2 a kap.

 

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 53 § och i vissa fall ett

 

tilläggsbelopp enligt 54 §.

 

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning

 

på grund av att eleven är utlandssvensk.

 

17 kap.

 

31 §

 

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på

 

preparandutbildning vid skolenheten som var behörig för utbildningen vid

 

den tidpunkt när denna påbörjades.

 

Bidrag enligt första stycket ska

 

endast lämnas till enskilda huvud-

 

män med tillstånd att motta offentlig

 

finansiering enligt 2 a kap.

 

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 32 och 33 §§ och i vissa fall

 

ett tilläggsbelopp enligt 34 §.

 

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning

 

på grund av att eleven är utlandssvensk.

 

35 §

 

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på

 

programinriktat individuellt val vid skolenheten som var behörig för

 

utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades.

 

Bidrag enligt första stycket ska

 

endast lämnas till enskilda huvud-

 

män med tillstånd att motta offentlig

 

finansiering enligt 2 a kap.

 

Bidraget består av

 

1.bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot, och

2.bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Bidrag enligt denna punkt ska utgå under högst ett år.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

179

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

180

19 kap.

45 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen enligt 18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades.

Bidrag enligt första stycket ska endast lämnas till enskilda huvud- män med tillstånd att motta offentlig finansiering enligt 2 a kap.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

23 kap.

1 §

En kommun, ett landsting eller en enskild huvudman får enligt bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal om att någon annan än kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen utför uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad).

Ersättning som följer av ett avtal enligt första stycket till privata utförare som avses i 3 kap. 18 c § kommunallagen (1991:900) får, i fråga om juridiska personer, endast lämnas om utföraren har ett tillstånd att motta offentlig finansiering enligt 2 a kap.

Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar får en kommun eller ett landsting genom ett avtal enligt första stycket utföra uppgifter åt en annan huvudman inom skolväsendet.

De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även vid entreprenad.

 

 

25 kap.

 

 

 

 

10 §

 

 

Den kommun där en enskild

Den kommun där en enskild

bedriver sådan pedagogisk omsorg

bedriver sådan pedagogisk omsorg

som avses i 2 § ska efter ansökan

som avses i 2 § ska efter ansökan

besluta att huvudmannen har rätt till

besluta att huvudmannen har rätt till

bidrag om

 

 

bidrag om

 

 

1. huvudmannen

har

förut-

1. huvudmannen

har

förut-

sättningar att följa de föreskrifter

sättningar att följa de föreskrifter

som gäller för motsvarande offen-

som gäller för motsvarande offen-

tlig verksamhet,

 

 

tlig verksamhet,

 

 

2. verksamheten

inte

innebär

2. verksamheten

inte

innebär

Prop. 2017/18:158

påtagliga negativa följder för kom-

påtagliga negativa följder för kom-

Bilaga 5

munens motsvarande verksamhet,

munens motsvarande verksamhet,

 

3. verksamheten är öppen för alla

3. verksamheten är öppen för alla

 

barn som en kommun ska sträva

barn som en kommun ska sträva

 

efter att erbjuda

motsvarande

efter att erbjuda

motsvarande

 

verksamhet, med undantag för barn

verksamhet, med undantag för barn

 

som hemkommunen har beslutat att

som hemkommunen har beslutat att

 

inte lämna bidrag för enligt 13 §

inte lämna bidrag för enligt 13 §

 

andra stycket, och

 

 

andra stycket,

 

 

 

4. avgifterna inte

är

oskäligt

4. avgifterna inte

är

oskäligt

 

höga.

 

 

höga, och

 

 

 

 

 

 

5. huvudmannen antingen är en

 

 

 

 

juridisk person med tillstånd att

 

 

 

 

motta offentlig finansiering enligt

 

 

 

 

2 a kap. eller en enskild individ.

 

Kommunen får besluta att en huvudman har rätt till bidrag trots att

 

villkoret i första stycket 3 inte är uppfyllt, om det finns skäl med hänsyn

 

till verksamhetens särskilda karaktär.

 

 

 

 

 

 

26 kap.

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

Statens skolinspektion har tillsyn

Statens skolinspektion har tillsyn

 

över

 

 

över

 

 

 

1. skolväsendet,

särskilda ut-

1. skolväsendet,

särskilda ut-

 

bildningsformer och annan peda-

bildningsformer och annan peda-

 

gogisk verksamhet enligt denna lag,

gogisk verksamhet enligt denna lag,

 

2. utbildning som avses i 29 kap.

2. utbildning som avses i 29 kap.

 

17 §,

 

 

17 §,

 

 

 

3. hur en kommun uppfyller sina

3. hur en kommun uppfyller sina

 

skyldigheter enligt 7 kap. 21 och

skyldigheter enligt 7 kap. 21 och

 

22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ samt

22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ samt

 

29 kap. 9 §, och

 

 

29 kap. 9 §,

 

 

 

4. hur en kommun uppfyller sitt

4. hur en kommun uppfyller sitt

 

tillsynsansvar enligt 4 §.

 

tillsynsansvar enligt 4 §, och

 

5.att enskilda som godkänts av Skolinspektionen fortlöpande upp- fyller kraven i 2 kap. 5 a–5 c §§, och

6.att juridiska personer med tillstånd att motta offentlig finan- siering fortlöpande uppfyller vill- koren för tillståndet i 2 a kap.

Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet.

4 §

En kommun har tillsyn över

En kommun har tillsyn över

1. förskola och fritidshem vars

1. förskola och fritidshem vars

huvudman kommunen har godkänt

huvudman kommunen har godkänt

enligt2kap.7§andrastycket,och

enligt2kap.7§andrastycket,

181

Prop. 2017/18:158

Bilaga 5

2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 §.

Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs.

2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 §, och

3. att enskilda som godkänts av kommunen fortlöpande uppfyller kraven i 2 kap. 5 a–5 c §§.

Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs eller att juridiska personer med tillstånd att motta offentlig finansiering enligt 2 a kap. 1 § fortlöpande uppfyller villkoren för tillståndet.

Återkallelse

Återkallelse och sanktionsavgifter

13 §

En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag om

1.ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och

2.missförhållandet är allvarligt.

Ett

godkännande

eller

beslut

Ett godkännande eller beslut

enligt första stycket får också

enligt första stycket får också

återkallas om

 

 

återkallas om

1. ett

föreläggande

enligt 10 §

1. ett

föreläggande enligt 10 §

inte har följts, och

 

 

inte har följts, och

2. den enskilde vid

den

etable-

2. den

enskilde vid den etable-

ringskontroll som avses i 9 a § inte

ringskontroll som avses i 9 a § inte

kan visa att rimliga åtgärder har

kan visa att rimliga åtgärder har

vidtagits för att få till stånd ett

vidtagits för att få till stånd ett

samråd enligt 2 kap. 5 a §.

 

samråd enligt 2 kap. 6 a §.

 

 

 

14 §

 

Ett godkännande av en enskild som

Ettgodkännande av en enskild som

huvudman inom skolväsendet får

huvudman inom skolväsendet får

återkallas om den enskilde inte

återkallas om den enskilde inte

längre

uppfyller förutsättningarna

längre uppfyller förutsättningarna

för godkännande enligt 2 kap. 6 §.

för godkännande enligt 2 kap. 5 a

 

 

 

 

och 5 b §§ eller 6 §.

 

 

 

 

15 a §

 

 

 

 

 

Om en juridisk person med

 

 

 

 

tillstånd att motta offentlig finan-

 

 

 

 

siering

inte uppfyller kraven i

 

 

 

 

2 a kap. får det beslutas om sank-

tionsavgift. Om överträdelsen är allvarlig får tillståndet återkallas.

Första stycket ska inte tillämpas

om det finns särskilda skäl för att

182

en enskild har ett rörelseresultat

Prop. 2017/18:158

som är högre än vad som anges i

Bilaga 5

2 a kap. 36 §§, och

det över-

 

skjutande beloppet återförs i

 

verksamheten senast

påföljande

 

räkenskapsår.

 

 

15 b §

En sanktionsavgift ska be- stämmas till lägst 1 000 kronor och högst fem procent av den enskildes omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen skett under det första verksam- hetsåret eller om uppgifter om årsomsättning annars saknas, är bristfälliga eller kan antas vara missvisande får årsomsättningen uppskattas.

Sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas med hänsyn till över- trädelsens karaktär och omfattning samt hur länge överträdelsen pågått. Avgiften ska tillfalla staten.

15 c §

En sanktionsavgift beslutas av allmän förvaltningsdomstol på ansökan av Statens skolinspektion.

Ansökan prövas hos den för- valtningsrätt inom vars domkrets Statens skolinspektion har sitt säte.

En ansökan om sanktionsavgift ska ha inkommit till förvalt- ningsrätten inom fem år från att förutsättningarna för att ta ut sanktionsavgift var uppfyllda.

 

 

 

28 kap.

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

Beslut av Statens skolinspektion

Beslut av Statens skolinspektion

får överklagas hos allmän för-

får överklagas hos allmän för-

valtningsdomstol i fråga om

 

valtningsdomstol i fråga om

 

1. godkännande enligt 2 kap. 5 §

1. godkännande enligt 2 kap. 5 §

eller 24 kap. 3 a § eller återkallelse

eller 24 kap. 3 a § eller återkallelse

av

sådant

godkännande

enligt

av

sådant

godkännande

enligt

26 kap. 13 eller 14 §,

 

26 kap. 13 eller 14 §,

 

2. medgivande enligt

24 kap.

2. medgivande enligt

24 kap.

4 a §

eller

återkallelse av

sådant

4 a §

eller

återkallelse av

sådant

medgivande enligt 26 kap. 13 §,

medgivande enligt 26 kap. 13 §,

 

 

 

 

 

 

 

183

Prop. 2017/18:158

3. förklaring om rätt till

bidrag

3. förklaring om rätt till bidrag

Bilaga 5

enligt 24 kap. 6 § eller återkallelse

enligt 24 kap. 6 § eller återkallelse

 

av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,

av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,

 

4. statliga

åtgärder för

rättelse

4. statliga

åtgärder för

rättelse

 

enligt 26 kap. 17 §,

 

enligt 26 kap. 17 §,

 

 

 

5. tillfälligt

verksamhetsförbud

5. tillfälligt

verksamhetsförbud

 

enligt 26 kap. 18 §, eller

 

enligt 26 kap. 18 §,

 

 

 

6. vitesföreläggande

enligt

6. vitesföreläggande

enligt

 

26 kap. 27 §.

 

 

26 kap. 27 §, eller

 

 

 

 

 

 

7. tillstånd

att

motta

offentlig

 

 

 

 

finansiering

enligt

2 a kap. eller

 

 

 

 

återkallelse av sådant tillstånd

 

 

 

 

enligt 26 kap. 15 a §.

 

Sådana beslut som avses i punkten 7 gäller omedelbart om inget annat föreskrivs i beslutet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

2.Bidrag ska trots vad som anges i andra styckena 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 och 35 §§, 19 kap. 45 § och 25 kap. 10 § lämnas till enskilda utan tillstånd att motta offentlig finansiering som godkänts som huvudmän före ikraftträdandet fram till

a. den 1 juli 2019 vad gäller enskilda individer,

b. den 1 september 2018 vad gäller juridiska personer som inte ansökt om tillstånd att motta offentlig finansiering, och

c. dess att slutligt beslut i ärendet fått laga kraft vad gäller juridiska personer som senast den 1 september 2018 ansökt om tillstånd att motta offentlig finansiering.

En kommun får oaktat de tidpunkter som anges i första stycket välja att lämna bidrag fram till pågående termins slut.

3.Trots vad som anges i 23 kap. 1 § andra stycket får ersättning som följer av avtal som slutits före ikraftträdandet lämnas till juridiska personer som inte har tillstånd att motta offentlig finansiering. Ersättning som följer av avtal som slutits efter ikraftträdandet får lämnas till juridiska personer utan tillstånd att motta offentlig finansiering fram till den 1 september 2018. Därefter får ersättning som följer av avtal som slutits efter ikraftträdandet lämnas endast om den juridiska personen lämnat in en ansökan om tillstånd om offentlig finansiering till Statens skolinspektion. Sådan ersättning får lämnas längst till dess att slutligt beslut i ärendet fått laga kraft.

184

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:000) om offentlig upphandling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2017:000) om offentlig upphandling att

dels att bilaga 2 ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 och 8 §§, 5 kap. 8 §, 20 kap. 13 § och 21 kap. 1 § samt rubriken närmast före 1 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 19 a kap., och tre nya bilagor till lagen, bilaga 2, 2 A och 2 B, av följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2015/16:195

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 kap.

 

 

 

 

Tröskelvärden

 

 

 

 

 

Tillämpliga bestämmelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

beroende på tröskelvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eller typ av tjänst

 

 

 

 

 

 

<