Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

Proposition 1969:148 - höst

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

1

Nr 148

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändring
i lagen (1920: 796) om val till riksdagen, m.m.; given
Stockholms slott den 24 oktober 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

2) lag om ändring i kommunala vallagen (1930: 253),

3) lag om de allmänna valen den 20 september 1970.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Lennart Gei jer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås förenklingar i det nuvarande valförfarandet i
syfte att trygga ett smidigt och snabbt genomförande av 1970 års samtidiga
val.

Enligt förslaget minskas antalet kuverttyper vid de samtidiga valen från
15 till 4. En ny, enhetlig typ av valkuvert med de två nedre hörnen avskurna
skall användas för alla valen. Genom att färgen på den i kuvertet inlagda
valsedeln — gul för riksdagsvalet, blå för landstingsvalet och vit för kommunfullmäktigvalet
— syns i kuverthörnen kan kuvertet lätt hänföras till
rätt val.

För valen skall få användas bara valsedlar av standardiserat format, som
tillhandahålls av statsverket antingen i färdigt skick eller i form av blanketter.
Parti, som är eller genom valet blir representerat i den församling valet
gäller, skall få valsedlar gratis till ett antal som motsvarar för riksdagsvalet
fem gånger antalet röstberättigade i valkretsen samt för landstingsvalet och
kommunalvalet fem gånger antalet röstberättigade i resp. val.
t —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr U8

2

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

Vid röstning med valsedelsförsändelse skall innerkuverten för de olika
valen läggas in i ett gemensamt ytterkuvert. Samma slag av ytterkuvert
skall användas både vid äkta makes röstning och vid sjukas m. fl. röstning.

Även vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg
skall användas gemensamt ytterkuvert. Detta är konstruerat som ett fönsterkuvert,
vari läggs, förutom valkuverten för de olika valen, väljarens röstkort.
Röstkortet placeras närmast ytterku ver tets fönster, så att dess uppgifter
kan läsas genom fönstret. Väljaren kan därigenom befrias från att
fylla i ytterkuvertet med motsvarande uppgifter.

Vidare föreslås villkoren för att få poströsta uppmjukade. Var och en,
som är förhindrad att rösta i vallokal på valdagen, skall få rösta på postanstalt,
hos utlandsmyndighet eller på fartyg.

Möjligheterna till fartygsröstning föreslås vidgade. Sådan röstning skall
i princip kunna anordnas på varje fartyg som går i utrikes fart. Röstmottagning
på fartyg skall få börja redan 45 dagar före valdagen.

Förenklingar föreslås också i reglerna om valsedels ogiltighet. Enligt förslaget
slopas kravet på att valsedel skall innehålla giltigt namn för att godkännas.

Länsstyrelserna föreslås skola få börja röstsammanräkningen så snart
det är praktiskt möjligt och inte som nu behöva vänta därmed till åttonde
dagen efter valdagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

3

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1920:796) om val till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1920: 796) om val till riksdagen1,
dels att 47—50 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 33, 38—43, 45, 46, 51—52 a, 53 a, 53 c, 53 d, 53 j, 55 a, 56, 59,
68, 70, 72, 73, 75, 76, 83, 85 och 96 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

33

För varje kommun skall finnas en
valnämnd av fem inom kommunen
boende personer, vilka utses för tre
år. Ordförande i denna nämnd jämte
suppleant för honom förordnas av
Konungens befallningshavande före
utgången av året näst efter det, då
allmänna val av kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige ägde rum.
De fyra ledamöterna jämte lika antal
suppleanter väljas under nyssnämnda
år å tid, då val till befattningar
inom kommunen eljest an -

(Föreslagen lydelse)

§•

För varje kommun skall finnas en
valnämnd av fem inom kommunen
boende personer, vilka utses för tre
år. Ordförande i denna nämnd jämte
suppleant för honom förordnas av
Konungens befallningshavande före
utgången av det år, då allmänna val
av kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige
ägde rum. De fyra ledamöterna
jämte lika antal suppleanter
väljas under nyssnämnda år å
tid, då val till befattningar inom
kommunen eljest anställas. Utses ny

1 Senaste lydelse av

53 c § 1967:832

33 §

1968:182

53 d §

»

38 §

9

53 i §

»

39 §

1967: 832

55 a § 1968:182

40 §

»

56 §

»

41 §

1962: 71

59 §

»

42 §

1963:127

68 §

»

43 §

»

70 §

1968:177 och 182

45 §

1964:128

72 §

1967: 832

46 §

1963: 127

73 §

1968: 182

50 §

1966: 153

75 §

1967: 832

51 §

1967: 832

76 §

1968:182

52 §

»

83 §

»

52 a §

»

85 §

»

53 a §

»

96 §

9

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ställas. Utses ny valnämnd under annat
år än nu sagts, skall valet avse
allenast den tid, som återstår av löpande
treårsperiod. Det åligger kommunalfullmäktiges
och i stad stadsfullmäktiges
ordförande att ofördröjligen
om valet underrätta valnämndens
ordförande samt utan lösen låta
tillställa en var av de valda ledamöterna
och suppleanterna i valnämnden
ett utdrag av protokollet, i vad
dem rörer. Om de personers namn
och bostad, söm blivit till ordförande
och suppleant för honom utsedda, låter
Konungens befallningshavande i
länskungörelserna årligen meddela
underrättelse.

Är kommun indelad i valdistrikt,
utser valnämnden för varje valdistrikt
tre eller flera personer att som
nämndens deputerade vara valförrättare
i distriktet. Valnämnden förordnar
en av dem att vara ordförande
och utser en a.tt föra protokollet över
valförrättningen.

38

Allmän röstlängd---löpande

Närmare föreskrifter i avsééndé å
röstlängdens upprättande, så ock om
skyldighet för vederbörande myndigheter
att lämna erforderliga uppgifter
till införande i längden meddelas
av Konungen.

39

Senast den 30 juni skall allmän
röstlängd vara avsänd eller avläm -

valnämnd under annat ar an nu
sagts, skall valet avse allenast den
tid, som återstår av löpande treårsperiod.
Det åligger kommunalfullmäktiges
och i stad stadsfullmäktiges
ordförande att ofördröjligen om
valet underrätta valnämndens ordförande
samt utan lösen låta tillställa
en var av de valda ledamöterna
och suppleanterna i valnämnden ett
utdrag av protokollet, i vad dem rörer.
Om de personers namn och bostad,
som blivit till ordförande och
suppleant för honom utsedda, låter
Konungens befallningshavande i
länskungörelserna årligen meddela
underrättelse.

Är kommun indelad i valdistrikt,
utser valnämnden för varje valdistrikt
minst fyra personer att som
nämndens deputerade vara valförrättare
i distriktet. Valnämnden förordnar
en av dem att vara ordförande
och en att vara ersättare för ordföranden.

När val förrättas av deputerade
skola minst tre av dem, däribland
ordföranden eller hans ersättare,
vara närvarande.

§•

kalenderår.

Närmare föreskrifter i avseende å
röstlängdens upprättande, så ock om
skyldighet för vederbörande myndigheter
att lämna erforderliga uppgifter
till införande i längden meddelas
av centrala valmyndigheten.

§•

Allmän röstlängd skall vara framlagd
för granskning hos lokala skat -

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

5

(Nuvarande lydelse)
nåd till ordföranden i valnämnden.

Envar, som det åstundar, äger att
under behörig tillsyn taga del av
röstlängden ävensom göra avskrift
därav.

40

Från och med den 6 till och med
den 12 juli skall röstlängden vara å
lämpligt ställe inom valdistriktet under
behörig tillsyn framlagd för
granskning.

Där å någon ort särskilda omständigheter
därtill föranleda, må efter
Konungens befallningshavandes
medgivande stället för röstlängdens
framläggande till granskning förläggas
utom valdistriktets område.

Det åligger Konungens befallningshavande
att senast den 30 juni kungöra,
på sätt i 41 § sägs, tid och ställe
för framläggandet av allmän röstlängd.
Å valnämndens ordförande
ankommer att ofördröjligen till envar
i röstlängden upptagen person,
som däri icke antecknats såsom röstberättigad,
härom med allmänna
posten sända underrättelse med angivande
av den eller de omständigheter,
på grund varav han från rösträtt
uteslutits. Till dem, vilka sakna
stadigt hemvist, vare dock ej nödigt
att sända underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse,
varom i denna paragraf förmäles,
skall jämväl angivas tiden, inom vil -

(Föreslagen lydelse)
temyndigheten varje vardag med undantag
av lördag från och med den
6 till och med den 12 juli, eller, om
sistnämnda dag är en lördag eller
söndag, till och med närmast följande
måndag.

Konungens befallningshavande får
bestämma att ett exemplar av röstlängden
skall vara framlagt för
granskning även på annat ställe än
hos lokala skattemyndigheten.

§•

Konungens befallningshavande
skall senast den 30 juni kungöra var
och när allmän röstlängd kommer
att vara framlagd för granskning.
Kungörelsen skall innehålla uppgift
också om tiden och sättet för framställande
av anmärkning mot längden
och om tiden och platsen för
prövning av anmärkningar. Kungörelsen
skall anslås på kommunens
anslagstavla och införas i ortstidningar.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)
ken anmärkning mot allmän röstlängd
för att upptagas till prövning
bör, jämlikt 42 § här nedan, vara till
valnämndens ordförande inlämnad,
samt tid och ställe för prövning enligt
45 § av sålunda gjorda anmärkningar.

41

Kungörelse varom i 40 § förmäles
skall anslås på kommunens anslagstavla
och, där så kan ske, i ortstidningar
införas.

Underrättelse jämlikt 40 § skall
avfattas enligt av Konungen fastställt
formulär.

42

Vill någon, vilken rösträtt enligt
längden ej tillkommer, för sig påstå
sådan rätt, eller anser någon, att annan
icke må vara däri upptagen såsom
röstberättigad, äger han att sina
anmärkningar, skriftligen avfattade
och åtföljda av de bevis han vill åberopa,
ingiva till valnämndens ordförande
sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter angående anmärknings
framställande må meddelas
av Konungen.

(Föreslagen lydelse)

§•

Under år då ordinarie val till riksdagen
skall förrättas skall lokala
skattemyndigheten, så snart allmän
röstlängd upprättats, tillställa var
och en som antecknats i röstlängden
som icke röstberättigad underrättelse
därom och om skälen därtill. Underrättelsen
skall vidare innehålla
uppgift om tiden och sättet för framställande
av anmärkning mot längden
samt om tiden och platsen för
prövning av anmärkningar. Underrättelse
skall avfattas enligt formulär
som centrala valmyndigheten
fastställer.

Har den som antecknats som icke
röstberättigad ej känd adress i riket,
behöver underrättelse ej sändas till
honom.

§•

Vill någon, vilken rösträtt enligt
längden ej tillkommer, för sig påstå
sådan rätt, eller anser någon, att annan
icke må vara däri upptagen såsom
röstberättigad, äger han att sina
anmärkningar, skriftligen avfattade
och åtföljda av de bevis han vill åberopa,
ingiva till Konungens befallningshavande
sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter angående anmärknings
framställande må meddelas
av centrala valmyndigheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-8 år 1969

7

(Nuvarande lydelse)

43

Har något i rätt tid gjort anmärkning
däremot, att annan i röstlängden
upptagits såsom röstberättigad,
skall härom till denne av valnämndens
ordförande ofördröj ligen med
allmänna posten sändas underrättelse
med angivande av dagen för anmärkningens
prövning. Sådan underrättelse
skall avfattas enligt av Konungen
fastställt formulär.

45

Den 25 juli eller, om lördag eller
söndag då infaller, nästa söckendag
sammanträder valnämnden för prövning
av de mot röstlängden framställda
anmärkningarna. Sammanträdet
skall börja klockan sju eftermiddagen,
och vare förhandlingarna
offentliga.

Sedan vid sammanträdet tillfälle
lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar
med rätt för den, mot
vilkens rösträtt anmärkning blivit
enligt 42 § framställd, att åberopa
jämväl omständigheter, som inträffat
efter den 18 juli, skall valnämnden
över varje i behörig tid framställd
anmärkning omedelbart eller
senast dagen efter slutad förhandling
avkunna beslut, som, med angivande
i korthet av skälen därför,
tecknas å den prövade anmärkningsskriften.

I röstlängden införas de rättelser,
som av dessa beslut föranledas.

Röstlängden, sålunda rättad, underskrives
av valnämnden. Har anmärkning
mot röstlängden ej inom
behörig tid framställts, varde intyg

(Föreslagen lydelse)

§•

Har någon i rätt tid gjort anmärkning
däremot, att annan i röstlängden
upptagits såsom röstberättigad,
skall Konungens befallningshavande
ofördröj ligen med allmänna posten
sända denne underrättelse härom
med angivande av dagen för anmärkningens
prövning. Sådan underrättelse
skall avfattas enligt av
centrala valmyndigheten fastställt
formulär.

§•

Konungens befallningshavande
prövar anmärkning mot allmän röstlängd
vid offentligt sammanträde
den 25 juli eller, om denna dag är
eu lördag eller söndag, närmast följande
måndag. Sammanträdet börjar
klockan sju eftermiddagen.

Sedan vid sammanträdet tillfälle
lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar
med rätt för den, mot
vilkens rösträtt anmärkning blivit
enligt 42 § framställd, att åberopa
jämväl omständigheter, som inträffat
efter den 18 juli, skall Konungens
befallningshavande över varje i
behörig tid framställd anmärkning
omedelbart eller senast dagen efter
slutad förhandling avkunna beslut,
som, med angivande i korthet av
skälen därför, tecknas å den prövade
anmärkningsskriften. I röstlängden
införas de rättelser som föranledas
av besluten.

Konungens befallningshavande
underskriver därefter den eller de
röstlängder mot vilka anmärkning
framställts. Lokala skattemyndighe -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

därom av valnämndens ordförande ten förser de röstlängder, mot vilka
tecknat å längden. anmärkning ej framställts inom fö reskriven

tid, med intyg härom.

46

1. Vill någon klaga över beslut,
som i 45 § sägs, göre härom anmälan
hos valnämndens ordförande genast
eller sist å tredje dagen från den
dag, då beslutet avkunnades, och ingive
sina besvär till Konungens befallning
shavande sist å tionde dagen
från sistnämnda dag.

Det åligger valnämndens ordförande
att, då anmälan om besvär
sker, därom göra anteckning vid beslutet
å anmärknings skrift en samt
att, sedan den för anmälan bestämda
Hd utlupit, ofördröjligen insända till
Konungens befallningshavande utdrag
av röstlängden i de delar, som
angå besvär, varom anmälan skett,
ävensom handlingarna rörande dessa
besvär.

2. Avse besvären annan än klaganden,
skola de ingivas i två exemplar;
och vare i sådant fall klaganden skyldig
att genast åter uttaga det ena
exemplaret av de ingivna besvärsliandlingarna
och låta det tillställas
den, som besvären avse, samt inom
den tid av minst två, högst tio dagar,
som Konungens befallningshavande
efter omständigheterna i varje särskilt
fält bestämmer, till Konungens
befallningshavande inkomma med
bevis om dagen för delgivningen.

Mot Konungens befallningshavandes
beslut över anmärkning mot allmän
röstlängd må talan föras endast
i samband med besvär över val vid
vilket beslutet länt till efterrättelse.

51 §.

Ej må vid klagan över beslut i frå- Ej må vid klagan över beslut i
ga om anmärkning mot allmän röst- fråga om anmärkning mot allmän
längd andra bevis gälla än de, som röstlängd andra bevis gälla än de,

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

9

(Nuvarande lydelse)
hos valnämnden varit i laga ordning
företedda.

52

Har emot allmän röstlängd, som
blivit i föreskriven ordning framlagd,
anmärkning ej förekommit eller har
i anledning av framställd anmärkning
beslut givits och rättelse, där
sådan ifrågakommer, i längden
gjorts, lände röstlängden, om annat
ej följer av 52 a § eller 53 §, till ovillkorlig
efterrättelse vid riksdagsmannaval,
som därefter hålles, intill dess
ny röstlängd på föreskrivet sätt kommit
till stånd.

52

Har någon till följd av uppenbart
fel icke blivit upptagen såsom röstberättigad
i den för granskning framlagda
röstlängden och har felet ej
påtalats i föreskriven ordning genom
anmärkning hos valnämnden, äger
Konungens befallningshavande på
ansökan av honom eller av den lokala
skattemyndigheten besluta om rättelse,
om den som felet rör vid anmärkningstidens
utgång uppfyllde
vad lag stadgar såsom villkor för
rösträtt. För att kunna upptagas till
prövning skall sådan ansökan hava
inkommit till Konungens befallningshavande
senast den 1 september
det år röstlängden upprättats.

Meddelar Konungens befallningshavande
beslut om rättelse enligt
denna paragraf, skall Konungens befallningshavande
ofördröj ligen underrätta
valnämndens ordförande
därom samt kungöra beslutet. Kungörelsen
skall anslås på vederbörande
kommuns anslagstavla och, där

(Föreslagen lydelse)
som hos Konungens befallningshavande
varit i laga ordning företedda.

§•

Så snart allmän röstlängd enligt
45 § tredje stycket underskrivits av
Konungens befallningshavande eller
försetts med intyg av lokala skattemyndigheten,
länder den, om annat
ej följer av 52 a § eller 53 §, till ovillkorlig
efterrättelse vid riksdagsmannaval,
som därefter hålles, intill dess
ny röstlängd på föreskrivet sätt kommit
till stånd.

§•

Har någon till följd av uppenbart
fel icke blivit upptagen såsom röstberättigad
i den för granskning
framlagda röstlängden och har felet
ej påtalats i föreskriven ordning genom
anmärkning hos Konungens
befallningshavande, äger Konungens
befallningshavande på ansökan av
honom eller av den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse, om
den som felet rör vid anmärkningstidens
utgång uppfyllde vad lag stadgar
såsom villkor för rösträtt. För
att kunna upptagas till prövning
skall sådan ansökan hava inkommit
till Konungens befallningshavande
senast den 1 september det år röstlängden
upprättats.

Meddelar Konungens befallningshavande
beslut om rättelse enligt
denna paragraf, skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen underrätta
lokala skattemyndigheten
därom samt kungöra beslutet. Kungörelsen
skall anslås på vederbörande
kommuns anslagstavla och, där

10

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

(Nuvarande lydelse)
så kan ske, införas i ortstidningar.
Det åligger valnämndens ordförande
att genast rätta röstlängden i enlighet
med beslutet. Innan detta skett,
äger beslutet icke verkan.

(.Föreslagen lydelse)
så kan ske, införas i ortstidningar.
Det åligger lokala skattemyndigheten
att genast rätta röstlängden i
enlighet med beslutet. Innan detta
skett, äger beslutet icke verkan.

Talan får------- till efterrättelse.

53 a §.

För personer--—• ---- särskild röstlängd.

Särskild röstlängd upprättas av
central myndighet som Konungen
bestämmer. Anmärkningar mot sådan
röstlängd prövas för varje valkrets
av Konungens befallningshavande.

53

Ansökan att bliva upptagen i särskild
röstlängd göres skriftligen senast
den 30 april hos den myndighet
som upprättar röstlängden.

Vid ansökan skall fogas intyg som
visar att sökanden har giltigt svenskt
pass och enligt passet är svensk medborgare.
Intyget skall vara utfärdat
av svensk beskickning eller annan
svensk utlandsmyndighet som Konungen
bestämt eller av svensk polismyndighet
samma år som röstlängden
upprättas.

Inkommer ansökan-----

Särskild röstlängd upprättas av
centrala valmyndigheten. Anmärkningar
mot sådan röstlängd prövas
för varje valkrets av Konungens befallningshavande.

§•

Ansökan att bliva upptagen i särskild
röstlängd göres skriftligen senast
den 30 april hos centrala valmyndigheten.

Vid ansökan skall fogas intyg som
visar att sökanden har giltigt svenskt
pass och enligt passet är svensk
medborgare. Intyget skall vara utfärdat
av svensk beskickning eller
annan svensk utlandsmyndighet som
centrala valmyndigheten bestämt eller
av svensk polismyndighet samma
år som röstlängden upprättas.

- svenskt pass.

53

Beslut över---- —-----

Den som---------• ---—

Särskild röstlängd skall vara upprättad
före den 30 juni. Så snart röstlängden
är färdig, sändes den till
Konungens befallningshavande. Hos
denne skall röstlängden vara framlagd
för granskning från och med
den 6 till och med den 12 juli.

d §•

— kan ske.
varit kyrkobokförd.

Särskild röstlängd skall vara upprättad
före den 30 juni. Så snart
röstlängden är färdig, sändes den
till Konungens befallningshavande.
Hos denne skall röstlängden vara
framlagd för granskning varje vardag
med undantag av lördag från

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

11

(Nuvarande lydelse)

53

Ansökan att bliva upptagen i särskild
röstlängd, intyg om innehav av
svenskt pass samt underrättelse enligt
53 i § andra eller tredje stycket
böra avfattas enligt formulär som
fastställas av Konungen eller myndighet
som Konungen bestämmer.

Blanketter till ansökan och intyg
skola finnas tillgängliga hos den
myndighet som upprättar särskild
röstlängd samt hos svensk beskickning
och annan svensk utlandsmyndighet
som Konungen bestämmer.

Ytterligare föreskrifter för tilllämpningen
av bestämmelserna om
särskild röstlängd meddelas av Konungen.

55

Då val i hela riket till riksdagen
skall förrättas, skall, i den män icke
Konungen annorledes förordnar, för
envar som enligt röstlängd är röstberättigad
vid valet upprättas röstkort,
utvisande den röstberättigades
namn, yrke eller titel, det valdistrikt
där den röstberättigade äger anmäla
sig till röstning, dagen för valet samt
den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets den röstberättigade
tillhör. Röstkort upprättas för
den som är upptagen i allmän röstlängd
av valnämnden och för den
som är upptagen i särskild röstlängd
av Konungens befallningshavande.

(Föreslagen lydelse)
och med den 6 till och med den 12
juli eller, om sistnämnda dag är en
lördag eller söndag, till och med närmast
följande måndag.

j §•

Ansökan att bliva upptagen i särskild
röstlängd, intyg om innehav av
svenskt pass samt underrättelse enligt
53 i § andra eller tredje stycket
böra avfattas enligt formulär som
fastställas av centrala valmyndigheten.

Blanketter till ansökan och intyg
skola finnas tillgängliga hos centrala
valmyndigheten samt hos svensk
beskickning och annan svensk utlandsmyndighet
som centrala valmyndigheten
bestämmer.

Ytterligare föreskrifter för tilllämpningen
av bestämmelserna om
särskild röstlängd meddelas av centrala
valmyndigheten.

a §.

Då val i hela riket till riksdagen
skall förrättas, skall, i den mån icke
centrala valmyndigheten annorledes
förordnar, för envar som enligt röstlängd
är röstberättigad vid valet
upprättas röstkort, utvisande den
röstberättigades namn, yrke eller titel,
det valdistrikt där den röstberättigade
äger anmäla sig till röstning,
dagen för valet samt den Konungens
befallningshavande, som skall verkställa
röstsammanräkning för den
valkrets den röstberättigade tillhör.
Röstkort upprättas för den som är
upptagen i allmän röstlängd av lokala
skattemyndigheten och för den
som är upptagen i särskild röstlängd

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)
Röstkort må upprättas gemensamt
för riksdagsmannaval och kommunalval.
Är väljaren icke röstberättigad
vid samtliga val, skall förhållandet
tydligt angivas å kortet.

Röstkorten skola------

Då annat val till riksdagen än i
första stycket sägs skall förrättas eller
då röstkort förkommit, icke utsänts
eller ej kommit den röstberättigade
till handa, äger röstberättigad
efter därom gjord framställning erhålla
röstkort. Röstberättigad, som
avses i 70 § 2 eller 3 mom., äger, innan
röstkorten blivit på sätt ovan i
andra stycket sägs översända till de
röstberättigade, efter framställning
erhålla röstkort.

Framställning om---till hon

Röstkort må ej utlämnas före det
röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista
stycket eller 53 f § sista stycket sägs,
underskriven av valnämnden eller
Konungens befallningshavande, ej
heller senare än dagen före valdagen.
Röstkort som utfärdats för visst val
må användas vid val, som hålles därefter,
såframt röstlängden alltjämt
länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å
röstkortens upprättande meddelas av
Konungen.

(Föreslagen lydelse)
av Konungens befallningshavande.
Röstkort må upprättas gemensamt
för riksdagsmannaval och kommunalval.
Är väljaren icke röstberättigad
vid samtliga val, skall förhållandet
tydligt angivas å kortet,
röstberättigade.

Då annat val till riksdagen än i
första stycket sägs skall förrättas eller
då röstkort förkommit, icke utsänts
eller ej kommit den röstberättigade
till handa, äger röstberättigad
efter därom gjord framställning erhålla
röstkort. Röstberättigad, som
för röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet
eller på fartyg behöver
erhålla sitt röstkort innan
röstkorten blivit översända till de
röstberättigade enligt andra stycket,
äger efter framställning utfå sitt
röstkort dessförinnan,
a.

Röstkort må ej utlämnas innan
den röstlängd som skall gälla vid valet
blivit underskriven av Konungens
befallningshavande eller försedd
med intyg av lokala skattemyndigheten
och ej heller senare än dagen
före valdagen. Röstkort som utfärdats
för visst val må användas
vid val, som hålles därefter, såframt
röstlängden alltjämt länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å
röstkortens upprättande meddelas
av centrala valmyndigheten.

56 §.

1. Då val---------valbara personer.

2. Anmälan skall---— —-----anmäla honom.

Giver anmälan----------—--— anmälan skett.

Senast å-----— -------intyg ingivas.

3. Sedan den-----------anses obefintligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

13

(Nuvarande lydelse)

Över godkända anmälningar upprättar
Konungens befallningshavande
en lista. Å denna uppföras partibeteckningarna
i bokstavsordning
och, under varje partibeteckning, de
av partiet anmälda kandidaterna. Å
listan utsättes även erinran om bestämmelserna
i 59 § sjätte stycket.
Formulär till listan fastställes av

(Föreslagen lydelse)

Över godkända anmälningar upprättar
Konungens befallningshavande
en lista. Å denna uppföras partibeteckningarna
i bokstavsordning
och, under varje partibeteckning, de
av partiet anmälda kandidaterna. Å
listan utsättes även erinran om bestämmelserna
i 59 § femte stycket.
Formulär till listan fastställes av
centrala valmyndigheten.

Konungen.

Över Konungens -------—- — över valet.

4. Därefter utfärdar--------i ortstidningar.

I kungörelsen-------utlandsmyndighet; samt

g) då val i hela riket till riksdagen g) då val i hela riket till riksdagen
skall förrättas, erinran om rätt för skall förrättas, erinran om rätt för
väljare att i vissa fall utöva rösträtt väljare att i vissa fall utöva rösträtt
å svenskt fartyg utom riket. å svenskt fartyg i utrikes fart.

Förrättas annat-------om valen.

59 §.

Vid valet — — —-------—--gult papper.

Ä valsedel ---------—• flera kandidater.

Partibeteckning bör---avser (valkretsbeteckning).

Namnen på —---------- det andra.

Har å —----------den beteckningen.

Valsedel bör-----------vilka åsyftas.

Anvisningar till vägledning för Anvisningar till vägledning för
valsedels utformning meddelas av valsedels utformning meddelas av
Konungen. centrala valmyndigheten.

68 §.

1. När alla, —------ -—- röstningen avslutad.

2. Omedelbart därefter uttagas
valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse
med av Konungen
fastställt formulär och däri givna
anvisningar skall föras vid förrättningen,
antecknas antalet valkuvert.
Jämväl räknas och upptages i protokollet
antalet personer, som enligt
anteckningarna i röstlängden delta -

2. Omedelbart därefter uttagas
valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i
överensstämmelse med av centrala
valmyndigheten fastställt formulär
och däri givna anvisningar skall föras
vid förrättningen, antecknas antalet
valkuvert. Jämväl räknas och
upptages i protokollet antalet personer,
som enligt anteckningarna i

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

git i valet. Därefter tillkännagives röstlängden deltagit i valet. Därefter

såväl antalet valkuvert som antalet tillkännagives såväl antalet valku nyssnämnda

personer. vert som antalet nyssnämnda perso ner.

3. Sedan dessa--— —-----följande sätt.

a) Valkuverten öppnas ------å protokollet.

4. I protokollet---—--gruppens sedlar inlagts.

5. Förrättningen skall — —----— till riksdagen.

70 §.

1. Är någon på grund av vistelse å
annan ort inom riket förhindrad att
utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han är i
röstlängden uppförd, må han å valdagen
avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å postanstalt. Den som vårdas
eller tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt
eller anstalt som förvaltas av
kriminalvårdsstyrelsen, vid vilken
postanstalt finnes inrättad, må å valdagen
där avlämna valsedel, som
nyss sagts, ändock att anstalten är
belägen å den ort, där han är i röstlängden
uppförd.

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller
fullgör vapenfri tjänst i stället
för värnpliktstjänstgöring eller tillhör
besättning eller annan personal
å fartyg eller personalen vid statens
järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag
eller vid post-, tull- eller lotsverket,
till följd av tjänstens utövning
icke kan utöva sin rösträtt å
valdagen, må sådan röstberättigad
före valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i den valkrets där han

Röstberättigad, som på grund av
vistelse utom riket eller på annan
ort inom riket eller av annat skäl
är förhindrad att rösta på valdagen
i vallokalen för det valdistrikt där
han är uppförd i röstlängd, får rösta
på postanstalt inom riket, hos svensk
utlandsmyndighet eller på svenskt
fartyg i utrikes fart. Röstning på fartyg
anordnas endast när val till riksdagen
förrättas i hela riket.

Centrala valmyndigheten bestämmer
hos vilka svenska utlandsmyndigheter
och, efter framställning, på
vilka svenska fartyg i utrikes fart
som röstmottagning skall anordnas.
Centrala valmyndigheten meddelar
närmare bestämmelser om framställning
som nyss nämnts.

Rätt att rösta på fartyg tillkommer
endast den som tillhör fartygets besättning
eller annan personal på fartyget
eller som är passagerare på fartyget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1A8 år 1969

15

(Nuvarande lydelse)
är i röstlängd upptagen, å postanstalt
inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att han
till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen,
hos svensk beskickning eller annan
svensk utlandsmyndighet, som
Konungen bestämmer. Tillhör i fall
som nu sagts den röstberättigade besättning
eller annan personal å fartyg,
där röstmottagning enligt vad
nedan är stadgat skall anordnas, eller
är han passagerare å dylikt fartyg,
må han ock avlämna sådan valsedel
å fartyget.

Förekommer, då val till riksdagen
skall förrättas i hela riket, anledning
till antagande, att svenskt fartyg
kommer att befinna sig utom riket
under den tid, då röstmottagning enligt
72 § sker inom riket, äger Konungen
på därom gjord framställning
föreskriva, att röstmottagning
utom riket skall, om hinder härför
icke uppkommer, äga rum å fartyget.
Konungen meddelar närmare bestämmelser
om behörighet att göra sådan
framställning och om den ordning,
vari framställningen skall ske.

72

Röstmottagare är--— -—• —--

Röstmottagning skall äga rum från
och med trettionde dagen före valdagen
till och med valdagen, utom riket
dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 75 § sägs, skola

(Föreslagen lydelse)

§•

ställe sätter.

Röstmottagning på postanstalt
skall äga rum från och med trettionde
dagen före valdagen till och med
valdagen. Röstmottagning hos utlandsmyndighet
skall äga rum från

16

Kungl. Maj.ts proposition nr HS år 1969

(Nuvarande lydelse)
insändas till Konungens befallningshavande
i Stockholms län eller översändas
till svensk utlandsmyndighet
för vidarebefordran till Konungens
befallningshavande i Stockholms län.

Röstmottagning å postanstalt skall
äga rum under den tid postanstalten
hålles öppen för allmänheten, å valdag
dock minst en timme före klockan
elva förmiddagen och en timme
efter klockan ett eftermiddagen. Där
särskilda skäl därtill åro, må Konungen
begränsa tiden för röstmottagning
å valdagen till den tid postanstalt
hålles öppen för allmänheten,
dock minst en timme.

(Föreslagen lydelse)
och med trettionde dagen och röstmottagning
på fartyg från och med
fyrtiofemte dagen före valdagen till
dess avgivna valsedlar, enligt vad i
75 § sägs, skola insändas till centrala
valmyndigheten eller översändas till
svensk utlandsmyndighet för vidarebefordran
till centrala valmyndigheten.

Röstmottagning å postanstalt skall
äga rum under den tid postanstalten
hålles öppen för allmänheten, å valdag
dock minst en timme före klockan
elva förmiddagen och en timme
efter klockan ett eftermiddagen. Inrättas
med anledning av valet postanstalt
vid sjukhus, ålderdomshem,
fångvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning
eller vårdanstalt, äger
röstmottagning där rum på tid som
postverket bestämmer efter samråd
med vårdinrättningens eller vårdanstaltens
ledning. Sådan postanstalt
får inrättas för röstmottagning på
valdagen eller, om särskilda skäl föreligga,
för röstmottagning på dag
före valdagen, dock tidigast sjunde
dagen före valdagen.

Finnas inom en ort flera postanstalter,
får centrala valmyndigheten
på förslag av postverket bestämma
att röstmottagning skall äga rum endast
på någon eller några av dessa.
sina valsedlar.

väljande tillåtas,
lag.

till kännedom,
ombordvarandes kännedom.

De väljare,-----

Ej må---- —--

Ä postanstalt---—

— denna

Där röstmottagning skall äga rum hos
Där röstmottagning skall äga rum å —

73 §.

Vid röstningen -----—

Väljaren skall med —

96 §.

--i riket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

17

(Nuvarande lydelse)

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren. Han skall
därvid förete sitt röstkort. I fall, där
röstkort jämlikt 71 § icke erfordras,
skall väljaren, om han icke innehar
röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.
Väljaren avlämnar ytterkuvertet
vederbörligen ifyllt, sedan
han å detsamma inför röslmottagaren
tecknat sitt namn. Sker röstningen
före valdagen, skall väljaren å ytterkuvertet
teckna uppgift rörande
den omständighet, som för honom
enligt 70 § 2 eller 3 mom. kan medföra
rätt till sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej
anledning antaga, att väljaren är annan
än den röstkortet eller sjöfar tsboken
avser, samt synes, där röstningen
sker före valdagen, den å kuvertet
tecknade uppgiften om anledningen
härtill sannolik, erhåller väljaren
av röstmottagaren ett valkuvert,
försett med valbeteckning för
valet.

Väljaren skall
Är valkuvertet
I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den Konungens
befallningshavande, som enligt vad
känt är skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets väljaren
tillhör, å en särskild förteckning, vilken
föres enligt av Konungen fastställt
formulär.

75

Röstmottagare inom riket skall
omgående översända ytterkuvert,
vari valkuvert eller valsedelsförsändelse,
inlagts till den Konungens be -

(Föreslagen lydelse)
Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren. Han skall
därvid förete sitt röstkort. I fall, där
röstkort jämlikt 71 § icke erfordras,
skall väljaren, om han icke innehar
röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.
Väljaren avlämnar ytterkuvertet
vederbörligen ifyllt sedan
han å detsamma inför röstmottagaren
tecknat sitt namn.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej
anledning antaga, att välj aren är annan
än den röstkortet eller sjöfartsboken
avser, erhåller väljaren av
röstmottagaren ett valkuvert, försett
med valbeteckning för valet.

till röstmottagaren,
för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den Konungens
befallningshavande, som enligt vad
känt är skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets väljaren
tillhör, å en särskild förteckning, vilken
föres enligt av centrala valmyndigheten
fastställt formulär.

§•

Röstmottagare inom riket skall
översända ytterkuvert, vari valkuvert
eller valsedelsförsändelse inlagts, till
den Konungens befallningshavande,

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 148

18

Kungl. May.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)
fallningshavande, som skall verkställa
röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till
Konungens befallningshavande i
Stockholms län; dock må röstmottagare
å fartyg i stället översända kuverten
till svensk beskickning eller
annan svensk utlandsmyndighet,
som Konungen bestämmer, för vidarebefordran
till Konungens befallningshavande
i Stockholms län. Ytterkuverten
skola vara inlagda i omslag
och skall, där ytterkuverten sändas
med post, försändelsen anordnas
som värdepost. översändandet skall
ske i så god tid, att kuverten kunna
beräknas vara Konungens befallningshavande
i Stockholms län till
handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till Konungens
befallningshavande i Stockholms
län, skall införas i särskild
förteckning samt, där väljaren tillhör
valkrets, för vilken annan än
Konungens befallningshavande i
Stockholms län har afl verkställa
röstsammanräkning, snarast möjligt
med posten vidarebefordras till den
Konungens befallningshavande, som
skall verkställa röstsammanräkningen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare

(Föreslagen lydelse)
som skall verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till
centrala valmyndigheten; dock må
röstmottagare å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning
eller annan svensk utlandsmyndighet,
som centrala valmyndigheten
bestämmer, för vidarebefordran till
centrala valmyndigheten. Ytterkuverten
skola vara inlagda i omslag
och skall, där ytterkuverten sändas
med post, försändelsen anordnas som
värdepost. Översändandet skall ske i
så god tid, att kuverten kunna beräknas
vara centrala valmyndigheten till
handa sist klockan tolv dagen före
valdagen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till centrala
valmyndigheten, skall införas i
särskild förteckning samt snarast
möjligt med posten vidarebefordras
till den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkningen.

inkommit---under lås.

76 §.

Sammanräkning av avgivna röster
verkställes av Konungens befallningshavande
för varje valkrets å tid
och ställe, som Konungens befallningshavande
bestämmer. Samman -

Sammanräkning av avgivna röster
verkställes av Konungens befallningshavande
för varje valkrets å tid
och ställe, som Konungens befallningshavande
bestämmer. Samman -

Kvngl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

19

(Nuvarande lydelse)
räkning verkställes vid offentlig förrättning,
som skall påbörjas så snart
ske kan, dock icke förrän å åttonde
dagen efter valdagen.

Vid förrättningen-----—

Om förrättningen---—--

Det åligger Konungens befallningshavande
att i god tid före förrättningen
tillse, att valprotokoll,
röstlängd och omslag, som avses i
68 § 3 inom., inkomma från samtliga
de valdistrikt, vilkas röster skola
sammanräknas, samt, där så ej sker,
från försumlig valförrättare infordra
vad som fattas. Konungens befallningshavande
verkställer även förberedande
granskning av nämnda
handlingar. Befinnes dessa därvid
icke vara i behörigt skick, införskaffar
Konungens befallningshavande,
där så prövas nödigt, på lämpligt
sätt erforderliga upplysningar rörande
anledningen härtill.

(Föreslagen lydelse)
räkning verkställes vid offentlig förrättning,
som skall påbörjas så snart
ske kan.

----varje parti.

i ortstidningar.

Det åligger Konungens befallningshavande
att före förrättningen
tillse, att valprotokoll, röstlängd och
omslag, som avses i 68 § 3 mom., inkomma
från samtliga de valdistrikt,
vilkas röster skola sammanräknas,
samt, där så ej sker, från försumlig
valförrättare infordra vad som fattas.
Konungens befallningshavande
verkställer även förberedande
granskning av nämnda handlingar.
Befinnes dessa därvid icke vara i behörigt
skick, införskaffar Konungens
befallningshavande, där så
prövas nödigt, på lämpligt sätt erforderliga
upplysningar rörande anledningen
härtill.

83 §.

Vid rösternas sammanräknande användas
av Konungen fastställda blanketter
med anvisningar, och låte
Konungens befallningshavande vid
förrättningen föra protokoll enligt
formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar------

Kan förrättningen —• •— -----

Vid rösternas sammanräknande
användas av centrala valmyndigheten
fastställda blanketter med anvisningar,
och låte Konungens befallningshavande
vid förrättningen föra
protokoll enligt formulär, som fastställes
av centrala valmyndigheten.
valet gäller,
äro obrutna.

85 §.

1. Mandaten i —-----erhålla mandaten.

Har i----------i ordningen.

2. Har enligt----------vid valet.

3. Centrala valmyndigheten — ------valet gäller.

4. Anvisningar för centrala valmyndighetens
förrättning enligt denna
paragraf meddelas av Konungen.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

96

Kuvert, varom förmäles i 60, 62, 63
och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper av samma färg som valsedel
för riksdagsmannavalet samt,
vad varje särskilt slag angår, lika till
storlek och beskaffenhet. Kuverten
skola vara försedda med ändamålsbeteckning
enligt av Konungen fastställda
formulär. Kuverten skola tillverkas
endast genom statsverkets
försorg samt på dess bekostnad tillhandahållas
valnämnden. Kuvert som
avses i 60, 62 och 73 §§ tillställas på
statsverkets bekostnad även röstmottagare.
I 62 och 63 §§ oinförmälda
kuvert ävensom ytterkuvert som avses
i 73 § skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i riksdagen
representerat parti.

I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert
och ytterkuvert som avses i 73 § skola
i god tid före valet finnas tillgängliga
hos valnämnden ävensom hos
de tjänstemän eller andra personer,
åt vilka valnämnden uppdrager att i
sådant hänseende tillhandagå väljarna.
Nyssnämnda ytterkuvert skola
inom samma tid härjämte finnas tillgängliga
å postanstalt samt hos
svensk beskickning eller annan
svensk utlandsmyndighet, som Konungen
bestämmer, eller å svenskt
fartyg, där röstmottagning äger rum.

Det åligger----------- -

Blanketter till---—---till

(Föreslagen lydelse)

§•

Kuvert, varom förmäles i 60, 62,
63 och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsbeteckning
enligt av centrala valmyndigheten
fastställda formulär. Kuverten skola
tillverkas endast genom statsverkets
försorg samt på dess bekostnad tillhandahållas
valnämnden. Kuvert
som avses i 60, 62 och 73 §§ tillställas
på statsverkets bekostnad även röstmottagare.
I 62 och 63 §§ omförmälda
kuvert ävensom ytterkuvert som
avses i 73 § skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i
riksdagen representerat parti.

I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert
och ytterkuvert som avses i 73 § skola
i god tid före valet finnas tillgängliga
hos valnämnden ävensom hos de
tjänstemän eller andra personer, åt
vilka valnämnden uppdrager att i sådant
hänseende tillhandagå väljarna.
Nyssnämnda ytterkuvert skola inom
samma tid härjämte finnas tillgängliga
å postanstalt samt hos svensk
beskickning eller annan svensk utlandsmyndighet,
som centrala valmyndigheten
bestämmer, eller å
svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.

- §§ sägs.

landahållas valnämnden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Före den 1 ja -

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nuari 1971 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om
val för tid efter utgången av år 1970 och vid upprättandet av röstlängd år
1970.

Tjänstgöringstiden för ordförande, ledamöter och suppleanter i valnämnd
upphör vid utgången av år 1970. Ny ordförande samt nya ledamöter och
suppleanter skall utses enligt de nya bestämmelserna år 1970.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen (1930:253)

Härigenom förordnas i fråga om kommunala vallagen (1930: 25311,
dels att 3 § 2 mom. och 20 § 2 mom. skall upphöra att gälla,
dels att 1, 4, 7—9 §§, 11 §, 19 § 1, 2 och 4 mom., 20 § 1 mom., 22 § 1 mom.,
23, 24 §§, 33 § 2 mom., 35, 37, 38, 40, 41, 43 §§, 48 § 2 mom., 49 § 1 mom.,
51 §, 52 § 2 inom., 53 a, 54, 56, 60 och 61 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubriken omedelbart före 35 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 47 a § och 52 § 3 mom.,
av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1

Val, som avses i denna lag, kallas
kommunalval och äro val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige,
municipalfullmäktige, stadsfullmäktige
och kyrkofullmäktige.

4

Röstberättigad äger-------

Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt
inom riket å postanstalt samt

(Föreslagen lydelse)

§•

Val, som avses i denna lag, kallas
kommunalval och äro val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige,
stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

§•

- är mantalsskriven.

Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt
inom riket på postanstalt samt

1 Senaste lydelse av

35

§ 2

mom.

1967: 833

3 § 2

mom.

1968:183

35

§ 3

mom.

»

4 §

1962:72

35

§ 4

mom.

1961: 606

8 §

1968:183

37

§

1967:833

9 §

1967:833

38

§

1968:183

11 § 1

mom.

1968:183

40

§

1967:833

11 § 2

mom.

1967:833

41

§

»

19 § 1

mom.

1968:183

43

§

1968:183

19 § 2

mom.

1963:128

51

§

1963:128

19 § 4

mom.

1961:606

52

§ 2

mom.

1968:183

20 § 1

mom.

1968:183

53

a §

1961:606

20 § 2

mom.

1962:72

54

§

»

22 § 1

mom.

1966: 94

56

§

1964:129

23 §

1968:183

60

§

1968:183

33 § 2

mom.

»

61

§

1966:682

35 § 1

mom.

1968:178

rubriken omedelbart före 35 § 1962:72

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

23

(Nuvarande lydelse)
utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt fartyg
stadgas i 6 kap.

7

Röstlängd upprättas för varje
kommun. Äro i kommun flera valdistrikt
vid val av landstingsman
samt kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige, skall längden uppläggas
i särskilda delar, en för varje
valdistrikt; dock skall, där sådant
valdistrikt omfattar två eller flera
församlingar eller distrikt vid val
av kyrkofullmäktige eller delar av
församlingar eller distrikt vid val av
kyrkofullmäktige, särskild del uppläggas
för varje församling eller
kyrkligt valdistrikt eller del därav.
Finnes inom kommun eller valdistrikt
municipalsamhälle, skall för
detta särskild del uppläggas.

Om röstlängd------är

(Föreslagen lydelse)
utom riket hos svensk utlandsmyndighet
eller på svenskt fartyg stadgas
i 6 kap.

§•

Röstlängd upprättas för varje valdistrikt
vid val av landstingsmän
samt kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige. Omfattar sådant
valdistrikt två eller flera församlingar
eller distrikt vid val av kyrkofullmäktige
eller delar av församlingar
eller distrikt vid val av kyrkofullmäktige,
skall särskild del uppläggas
för varje församling eller
kyrkligt valdistrikt eller del därav.

8 §•

I röstlängden —------- och landstingsmän.

Envar sådan —--—--löpande kalenderår.

Där en---------i

Närmare föreskrifter i avseende å
röstlängdens upprättande, så ock om
skyldighet för myndigheter att lämna
erforderliga uppgifter till införande
i längden meddelas av Konungen.

9

Senast den 30 juni skall röstlängden
vara upprättad och avsänd eller
avlämnad till valnämndens ordförande.

längden.

Närmare föreskrifter i avseende å
röstlängdens upprättande, så ock om
skyldighet för myndigheter att lämna
erforderliga uppgifter till införande
i längden meddelas av den
centrala myndighet som avses i 30 §
2 mom. lagen om val till riksdagen
(centrala valmyndigheten).

Röstlängd skall vara upprättad
före den 30 juni.

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Envar äger att under behörig tillsyn
taga del av röstlängden ävensom
göra avskrift därav.

Vad i lagen om val till riksdagen
stadgas om allmän röstlängds framläggande
till granskning och om
kungörelse därom, om underrättelse
till person, som i längden upptagits
såsom icke röstberättigad, om framställande
av anmärkning mot längden
och om underrättelse till den,
mot vilkens rösträtt anmärkning
framställts, om prövning av sådan
anmärkning samt om längdens justering
ävensom om klagan över valnämndens
beslut skall äga motsvarande
tillämpning beträffande röstlängd,
som avses i detta kapitel.

(Föreslagen lydelse)

Vad i lagen om val till riksdagen
stadgas om allmän röstlängds framläggande
till granskning och om
kungörelse därom, om underrättelse
till person, som i längden upptagits
såsom icke röstberättigad, om framställande
av anmärkning mot längden
och om underrättelse till den,
mot vilkens rösträtt anmärkning
framställts, om prövning av sådan
anmärkning samt om längdens justering
ävensom om klagan över länsstyrelses
beslut skall äga motsvarande
tillämpning beträffande röstlängd,
som avses i detta kapitel.

11 §■

1 mom. Allmänna kommunalval
skola förrättas, val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige
samma dag som ordinarie val
till riksdagen äger rum samt val
av municipalfullmäktige
första söndagen och val av k y r k ofullmäktige
tredj e söndagen i
oktober.

2 mom. Annat än-------

Beträffande församling-----

Sådant val av municipalfullmåk tige

eller av kyrkofullmäktige, som
avses i detta moment, må icke förrättas,
municipalfullmäktigval å
samma dag som landstingsmannaval
för samhället samt kyrkofullmåktigval
å dag, då val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige
eller stadsfullmäktige
inom valdistriktet äger rum.

1 in o m. Allmänna kommunalval
skola förrättas, val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige
samma dag som ordinarie val
till riksdagen äger rum samt val av
kyrkofullmäktige tredje
söndagen i oktober.

- av länsstyrelsen.

— -— är stadgat.

Sådant val av kyrkofullmäktige,
som avses i detta moment, må icke
förrättas å dag, då val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige inom valdistriktet
äger rum.

Om valdag,-----

underrätta postverket.

25

Kungl. Maj:ts proposition nr l''i8 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19

1 mom. Då kommunalval skall
förrättas, skall, i den mån icke Konungen
annorledes förordnar, för
envar i röstlängden som röstberättigad
vid valet upptagen person genom
valnämndens försorg upprättas
röstkort, utvisande den röstberättigades
namn, yrke eller titel, det valdistrikt
den röstberättigade tillhör,
dagen för valet samt den myndighet,
som skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets den röstberättigade
tillhör. Röstkort må upprättas
gemensamt för flera val. Är väljaren
icke röstberättigad vid samtliga
val, skall förhållandet tydligt
angivas å kortet.

Röstkorlen skola-------

Upprättande och-----------

2 m o m. Har röstkort förkommit,
icke utsänts eller ej kommit den
röstberättigade till handa, äger den
röstberättigade efter därom gjord
framställning erhålla röstkort. Röstberättigad
som avses i 35 § 2 eller 3
mom. äger, innan röstkorten blivit
på sätt ovan i 1 mom. sägs översända
till de röstberättigade, efter framställning
erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden. Vid
framställningen skall uppgivas den
röstberättigades fullständiga namn
och födelsetid samt hemvist i den
ort, där han är uppförd i röstlängd.
Där så begäres, skall röstkortet med

1 m o in. Då kommunalval skall
förrättas, skall, i den mån icke centrala
valmyndigheten annorledes förordnar,
för envar i röstlängden som
röstberättigad vid valet upptagen
person genom lokala skattemyndighetens
försorg upprättas röstkort,
utvisande den röstberättigades
namn, yrke eller titel, det valdistrikt
den röstberättigade tillhör, dagen för
valet samt den myndighet, som
skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets den röstberättigade
tillhör. Röstkort må upprättas gemensamt
för flera val. Är väljaren
icke röstberättigad vid samtliga val,
skall förhållandet tydligt angivas å
kortet.

de röstberättigade,
vid valet.

2 m o m. Har röstkort förkommit,
icke utsänts eller ej kommit den
röstberättigade till handa, äger den
röstberättigade efter därom gjord
framställning erhålla röstkort. Röstberättigad,
som för röstning på postanstalt,
hos utlandsmyndighet eller
på fartyg behöver erhålla sitt röstkort
innan röstkorten blivit översända
till de röstberättigade enligt 1
inom., äger efter framställning utfå
sitt röstkort dessförinnan.

Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till lokala skattemyndigheten.
Vid framställningen skall
uppgivas den röstberättigades fullständiga
namn och födelsetid samt
hemvist i den ort, där han är uppförd
i röstlängd. Där så begäres,

26

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

posten tillställas den röstberättigade.
Möter för upprättande av röstkort
hinder, som icke omedelbart kan
delgivas sökanden, skall meddelande
med angivande av hindrets art
ofördröj ligen översändas till honom.

Röstkort må------före

4 mom. Närmare föreskrifter i
avseende å röstkortens upprättande
meddelas av Konungen.

skall röstkortet med posten tillställas
den röstberättigade. Möter för
upprättande av röstkort hinder, som
icke omedelbart kan delgivas sökanden,
skall meddelande med angivande
av hindrets art ofördröj ligen översändas
till honom,
valdagen.

4 mom. Närmare föreskrifter i
avseende å röstkortens upprättande
meddelas av centrala valmyndigheten.

20 §.

1 in o in. När val----—- — i ortstidningar.

I kungörelsen -—-----utlandsmyndighet; samt

e) då fråga är om allmänt val, e) då fråga är om allmänt val,
erinran om rätt för väljare att i erinran om rätt för väljare att i
vissa fall utöva rösträtt å svenskt vissa fall utöva rösträtt å svenskt
fartyg utom riket. fartyg i utrikes fart.

Förrättas flera------om valen.

22 §.

1 mom. Val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige
eller municipalfullmäktige
skall pågå mellan klockan åtta och
elva förmiddagen, mellan klockan ett
och tre eftermiddagen samt mellan
klockan fem och nio eftermiddagen.

Där å---------tredje stycket.

Val av-------------sju eftermiddagen

Vallokal och,-------------äga rum.

1 mom. Val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall pågå mellan klockan
åtta och elva förmiddagen, mellan
klockan ett och tre eftermiddagen
samt mellan klockan fem och
nio eftermiddagen.

23

Val är---—----- — vitt papper.

Å valsedel-------- — — flera kandidater.

Partibeteckning bör---avser (valkretsbeteckning).

Valsedel bör-------vilka åsyftas.

Är något------- — såsom obefintliga.

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

27

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Anvisningar till vägledning för Anvisningar till vägledning för
valsedels utformning meddelas av valsedels utformning meddelas av
Konungen. centrala valmyndigheten.

24

Valsedel skall upptaga namnen
antingen i en följd, det ena under
det andra, eller ock på sätt formulär
vid denna lag utvisar.

I förra fallet må namnen å valsedeln
vara högst dubbelt så många
som det antal landstingsmän eller
fullmäktige valet avser, dock må,
där endast en landstingsman skall
utses, valsedel innehålla tre namn.
Namnen gälla själva landstingsmanna-
eller fullmäktigvalet samt, i den
mån de icke därvid tagas i anspråk,
val av suppleanter för landstingsman
eller av efterträdare för fullmäktige.

I senare

§•

Valsedel skall upptaga namnen
antingen i en följd, det ena under
det andra, eller ock, vid val av landstingsman
eller vid val av fullmäktige
i kommun eller församling, där suppleanter
icke skola utses, på sätt formulär
vid denna lag utvisar.

I förra fallet må namnen å valsedeln
vara högst dubbelt så många
som det antal landstingsmän eller
fullmäktige valet avser, dock må,
där endast en landstingsman skall
utses, valsedel innehålla tre namn.
Namnen gälla själva landstingsmanna-
eller fullmäktigvalet samt, i den
mån de icke därvid tagas i anspråk,
val av suppleanter eller efterträdare.

såsom obefintligt.

33

2 mom. Så snart det kan ske
efter röstningens avslutande uttagas
valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i
överensstämmelse med särskilda av
Konungen fastställda formulär och
i formulären givna anvisningar skall
föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Jämväl räknas och
upptages i protokollet antalet personer,
som enligt anteckningarna i
röstlängden deltagit i valet. Därefter
tillkännagives såväl antalet valkuvert
som antalet nyssnämnda personer.

§•

2 m o m. Så snart det kan ske
efter röstningens avslutande uttagas
valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i
överensstämmelse med särskilda av
centrala valmyndigheten fastställda
formulär och i formulären givna
anvisningar skall föras vid förrättningen,
antecknas antalet valkuvert.
Jämväl räknas och upptages i protokollet
antalet personer, som enligt
anteckningarna i röstlängden
deltagit i valet. Därefter tillkännagives
såväl antalet valkuvert som antalet
nyssnämnda personer.

28

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 1 A8 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 KAP. 6 KAP.

Om rätt för väljare att i vissa fall Om rätt för väljare att i vissa fall
avlämna valsedel å postanstalt, be- avlämna valsedel på postanstalt, hos
skiekning, konsulat eller fartyg. utlandsmyndighet eller på fartyg.

35

1 mom. Vid allmänt val av landstingsman,
kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige, så ock vid annat
kommunalval, beträffande vilket
Konungen förordnat att röstmottagning
å postanstalt skall äga rum å
valdagen, må röstberättigad som på
grund av vistelse å annan ort inom
riket är förhindrad att utöva sin rösträtt
vid valförrättning för det valdistrikt,
där han är uppförd i röstlängden,
å valdagen avlämna valsedel å
postanstalt. Vid val som nu sagts må
den, som vårdas eller tjänstgör å sådan
sjukvårdsanstalt eller anstalt
som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen,
vid vilken postanstalt finnes
inrättad, å valdagen där avlämna
valsedel, ändock att anstalten är belägen
å den ort, där väljaren är uppförd
i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som
avses i första stycket må röstberättigad
närmaste helgfria dag före valdagen
avlämna valsedel å postanstalt,
om det med skäl kan antagas
att den röstberättigade på grund av
vistelse å annan ort inom riket eller
på grund av vård eller tjänstgöring å
sjukvårdsanstalt eller anstalt som
förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen
är förhindrad att utöva sin rösträtt
å valdagen.

2 mom. Kan med skäl antagas,
att röstberättigad kommer att å val -

§■

Röstberättigad, som på grund av
vistelse utom riket eller på annan ort
inom riket eller av annat skäl är förhindrad
att rösta på valdagen i vallokalen
för det valdistrikt där han
är uppförd i röstlängd, får rösta på
postanstalt inom riket, hos svensk
utlandsmyndighet eller på svenskt
fartyg i utrikes fart. Röstning hos utlandsmyndighet
eller på fartyg får
dock ske endast vid allmänt val av
landstingsmän, kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige, om ej centrala
valmyndigheten förordnar annat.

Centrala valmyndigheten bestämmer
hos vilka svenska utlandsmyndigheter
och, efter framställning, på
vilka svenska fartyg i utrikes fart
som röstmottagning skall anordnas.
Centrala valmyndigheten meddelar
närmare bestämmelser om sådan
framställning.

Rätt att rösta på fartyg tillkommer
endast den som tillhör fartygets
besättning eller annan personal på
fartyget eller som är passagerare på
fartyget.

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

dagen vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst
eller fullgör vapenfri tjänst i
stället för värnpliktstjänstgöring eller
tillhör besättning eller annan
personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid enskilt
järnvägsföretag eller vid post-,
tull- eller lotsverket, till följd av
tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, må sådan
röstberättigad före valdagen avlämna
valsedel å postanstalt inom riket.

3 mom. Vistas röstberättigad utom
riket och kan med skäl antagas,
att han till följd härav eller till följd
av tjänsteutövning som i 2 mom.
sägs eller till följd av omständighet
som angives i 1 mom. andra stycket
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket, äger han avlämna
valsedel hos svensk beskickning eller
annan svensk utlandsmyndighet,
som Konungen bestämmer. Tillhör i
fall som nu sagts den röstberättigade
besättning eller annan personal å
fartyg, där röstmottagning enligt vad
nedan är stadgat skall anordnas, eller
är han passagerare å dylikt fartyg,
må han ock avlämna valsedel å
fartyget.

Förekommer, då allmänt val av
landstingsmän, kommunalfullmäktige
eller stadsfullmäktige skall förrättas,
anledning till antagande, att
svenskt fartyg kommer att befinna
sig utom riket under den tid, då
röstmottagning enligt 37 § sker inom
riket, äger Konungen på därom
gjord framställning föreskriva, att
röstmottagning utom riket skall, om
hinder härför icke uppkommer, äga

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

rum å fartyget. Konungen meddelar
närmare bestämmelser om behörighet
att göra sådan framställning och
om den ordning, vari framställningen
skall ske.

4 m o m. Valsedel som avlämnas
enligt 1—3 mom. skall avse valet i
den valkrets, där den röstberättigade
är upptagen i röstlängden.

37 §.

Röstmottagare är — —-----

Röstmottagning skall äga rum
från och med trettionde dagen före
valdagen till och med valdagen eller,
vid annat kommunalval än som avses
i 35 § 1 mom. första stycket, närmaste
helgfria dag före valdagen.
Utom riket skall röstmottagning ej
i något fall äga rum längre än till
dess avgivna valsedlar, enligt vad i
40 § sägs, skola insändas till Konungens
befallningshavande i Stockholms
län eller översändas till
svensk utlandsmyndighet för vidarebefordran
till Konungens befallningshavande
i Stockholms län.

Röstmottagning å postanstalt skall
äga rum under den tid postanstalten
hålles öppen för allmänheten, å
valdag dock minst en timme före
klockan elva förmiddagen och en
timme efter klockan ett eftermiddagen.
Där särskilda skäl därtill äro,
må Konungen begränsa tiden för
röstmottagning å valdag till den tid
postanstalt hålles öppen för allmänheten,
dock minst en timme.

ställe sätter.

Röstmottagning på postanstalt
skall äga rum från och med trettionde
dagen före valdagen till och med
valdagen. Vid annat val än allmänt
val av landstingsman, kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige,
skall dock röstmottagningen avslutas
närmaste helgfria dag före valdagen,
om ej centrala valmyndigheten förordnar
annat. Röstmottagning hos
utlandsmyndighet skall äga rum
från och med trettionde dagen och
röstmottagning på fartyg från och
med fyrtiofemte dagen före valdagen
till dess avgivna valsedlar, enligt vad
i 40 § sägs, skola insändas till centrala
valmyndigheten eller översändas
till svensk utlandsmyndighet för
vidarebefordran till centrala valmyndigheten.

Röstmottagning å postanstalt skall
äga rum under den tid postanstalten
hålles öppen för allmänheten, å valdag
dock minst en timme före klockan
elva förmiddagen och en timme
efter klockan ett eftermiddagen. Inrättas
med anledning av valet postanstalt
vid sjukhus, ålderdomshem,
fångvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning
eller vårdanstalt, äger

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

31

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

röstmottagning där rum på tid som
postverket bestämmer efter samråd
med vårdinrättningens eller vårdanstaltens
ledning. Sådan postanstalt
får inrättas för röstmottagning på
valdagen eller, om särskilda skäl föreligger,
för röstmottagning på dag
före valdagen, dock tidigast sjunde
dagen före valdagen.

Finnas inom en ort flera postanstalter,
får centrala valmyndigheten
på förslag av postverket bestämma
att röstmottagning skall äga rum endast
på någon eller några av dessa.

De väljare,------sina valsedlar.

Ej må----------väljande tillåtas.

Å postanstalt--------denna lag.

Där röstmottagning skall äga rum hos---till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum å-------ombordvarandes kännedom.

38

Vid röstningen------- —

Väljaren skall med —------

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren. Han skall
därvid förete sitt röstkort. I fall, där
röstkort enligt 36 § icke erfordras,
skall väljaren, om han icke innehar
röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.
Väljaren avlämnar ytterkuvertet
vederbörligen ifyllt, sedan
han å detsamma inför röstmottagaren
tecknat sitt namn. Sker röstningen
före valdagen, skall väljaren å
ytterkuvertet teckna uppgift rörande
den omständighet, som för honom
enligt 35 § 1 mom. andra stycket, 2
eller 3 mom. kan medföra rätt till
sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej
anledning antaga, att väljaren är an -

--60 §.

--— — och postadress.

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren. Han skall
därvid förete sitt röstkort. I fall, där
röstkort enligt 36 § icke erfordras,
skall väljaren, om han icke innehar
röstkort, i stället uppvisa sin sjöfartsbok.
Väljaren avlämnar ytterkuvertet
vederbörligen ifyllt, sedan
han å detsamma inför röstmottagaren
tecknat sitt namn.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning ifyllt och föreligger ej
anledning antaga, att väljaren är an -

32

Kungl. Maj.ts proposition nr U8 år 1969

(Nuvarande lydelse)
nan än den röstkortet eller sjöfartsboken
avser, samt synes, där röstningen
sker före valdagen, den å kuvertet
tecknade uppgiften om anledningen
härtill sannolik, erhåller väljaren
av röstmottagaren ett valkuvert,
försett med valbeteckning för
det val röstningen avser.

Väljaren skall---------till röstmottagaren

Är valkuvert---------för avlämnandet.

(Föreslagen lydelse)
nan än den röstkortet eller sjöfartsboken
avser, erhåller väljaren av
röstmottagaren ett valkuvert, försett
med valbeteckning för det val röstningen
avser.

I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den myndighet,
som enligt vad känt är skall
verkställa sammanräkning av de vid
valet avgivna rösterna, å en särskild
förteckning, vilken föres enligt av
Konungen fastställt formulär.

I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den myndighet,
som enligt vad känt är skall
verkställa sammanräkning av de vid
valet avgivna rösterna, å en särskild
förteckning, vilken föres enligt av
centrala valmyndigheten fastställt
formulär.

40 §.

Röstmottaaare inom-----verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till
Konungens befallning shav ande i
Stockholms län; dock må röstmottagare
å fartyg i stället översända kuverten
till svensk beskickning eller
annan svensk utlandsmyndighet,
som Konungen bestämmer, för vidarebefordran
till Konungens befallningshavande
i Stockholms län. Ytterkuverten
skola vara inlagda i omslag
och skall, där ytterkuverten
sändas med post, försändelsen anordnas
som värdepost. Översändandet
skall ske i så god tid, att kuverten
kunna beräknas vara Konungens
befallningshavande i Stockholms län
till handa sist å fjärde dagen efter
valdagen.

Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till
centrala valmyndigheten; dock må
röstmottagare å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning
eller annan svensk utlandsmyndighet,
som centrala valmyndigheten
bestämmer, för vidarebefordran till
centrala valmyndigheten. Ytterkuverten
skola vara inlagda i omslag
och skall, där ytterkuverten sändas
med post, försändelsen anordnas
som värdepost. Översändandet skall
ske i så god tid, att kuverten kunna
beräknas vara centrala valmyndigheten
till handa sist klockan tolv dagen
före valdagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

33

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

41

Ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till Konungens
befallningshavande i Stockholms
län, skall införas i särskild
förteckning samt snarast möjligt
med posten vidarebefordras till den
myndighet, som skall verkställa
röstsammanräkningen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare

Ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till centrala
valmyndigheten, skall införas i
särskild förteckning samt snarast
möjligt med posten vidarebefordras
till den länsstyrelse, som skall verkställa
röstsammanräkningen.

inkommit

under lås.

43

Sammanräkning verkställes vid
offentlig förrättning, som skall påbörjas
så snart ske kan, dock icke
förrän å åttonde dagen efter valdagen
och ej heller förrän sammanräkning
av samtidigt förrättat val till
riksdagen avslutats.

Om förrättningen--------

Det åligger länsstyrelsen att i god
tid före förrättningen tillse, att valprotokoll,
röstlängd och omslag, som
avses i 34 §, inkomma från samtliga
de valdistrikt, vilkas röster skola
sammanräknas, samt, där så ej sker,
från försumlig valförrättare infordra
vad som fattas. Länsstyrelsen
verkställer även förberedande
granskning av nämnda handlingar.
Befinnas dessa därvid icke vara i behörigt
skick, införskaffar länsstyrelsen,
där så prövas nödigt, på lämpligt
sätt erforderliga upplysningar
rörande anledningen härtill.

§•

Sammanräkning verkställes vid
offentlig förrättning, som skall påbörjas
så snart ske kan. Sammanräkning
av kommunalval får dock
icke medföra att sammanräkning av
samtidigt förrättat val till riksdagen
försenas.
i ortstidningar.

Det åligger länsstyrelsen att före
förrättningen tillse, att valprotokoll,
röstlängd och omslag, som avses i
34 §, inkomma från samtliga de valdistrikt,
vilkas röster skola sammanräknas,
samt, där så ej sker, från
försumlig valförrättare infordra vad
som fattas. Länsstyrelsen verkställer
även förberedande granskning av
nämnda handlingar. Befinnas dessa
därvid icke vara i behörigt skick, införskaffar
länsstyrelsen, där så prövas
nödigt, på lämpligt sätt erforderliga
upplysningar rörande anledningen
härtill.

47 a §.

Sedan val av fullmäktige
avslutats för kommun eller församling,
där suppleanter för fullmäktige
skola finnas, skola suppleanter utses
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 148

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

48

2 mom. Hava vid valet landstingsmän
eller fullmäktige icke blivit
till föreskrivet antal utsedda, anställes
ofördröjligen nytt val för utseende
av det felande antalet och,
vid val av landstingsmän, jämväl
av suppleanter. Äro landstingsmän
men ej suppleanter valda till erforderligt
antal, skall vid valet bero.

49

1 m o m. Vid rösternas sammanräknande
användas blanketter och
föres protokoll i överensstämmelse
med formulär, som fastställts av
Konungen, och i formulären givna
anvisningar.

sålunda, att för varje fullmäktig inom
det parti för vilket han blivit vald,
företagas sammanräkningar till det
antal som motsvarar hälften av det
antal platser partiet erhållit. Utgör
hälften av nämnda antal ett brutet
tal, företagas i stället så många sammanräkningar
som motsvara närmast
högre hela tal. Har fullmäktig
fått sig tillerkänd plats från flera
partier, anses han vald för det parti,
från vilket plats först tilldelades honom.

Bestämmelserna i 47 § andra och
tredje styckena skola äga motsvarande
tillämpning i fråga om utseende
av suppleant för fullmäktig.

§•

2 mom. Hava vid valet landstingsmän
eller fullmäktige icke blivit
till föreskrivet antal utsedda, anställes
ofördröjligen nytt val för utseende
av det felande antalet. Vid
val av landstingsmän och vid val av
fullmäktige i kommun eller församling,
där suppleanter skola finnas,
utses i det nya valet jämväl suppleanter.
Äro landstingsmän eller fullmäktige
men ej suppleanter valda till erforderligt
antal, skall vid valet bero.

s.

1 m o m. Vid rösternas sammanräknande
användas blanketter och
föres protokoll i överensstämmelse
med formulär, som fastställts av
centrala valmyndigheten, och i formulären
givna anvisningar.

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

oi

Efter röstsammanräkning för val av
Efter röstsammanräkning för val
av fullmäktige åligger det länsstyrelsen
att översända avskrift av
protokollet över förrättningen till
kommunen eller församlingen samt
att utan avgift skyndsamt låta tillställa
var och en fullmäktig ett utdrag
av förrättningsprotokollet i vad
det rör honom.

landstingsman---— den valde.

Efter röstsammanräkning för val
av fullmäktige åligger det länsstyrelsen
att översända avskrift av
protokollet över förrättningen till
kommunen eller församlingen samt
att utan avgift skyndsamt låta tillställa
var och en fullmäktig och
suppleant ett utdrag av förrättningsprotokollet
i vad det rör honom.

52

2 mom. Avgår fullmäktig
före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall på fullmäktiges
anmälan ny sammanräkning företagas.
Sammanräkningen verkställes
vid offentlig förrättning, som skall
påbörjas så snart omständigheterna
medgiva det.

Den nya------hel rf

Röstvärdet skall,--- ----—

Efter sammanräkningens —- — -

§•

2 mom. Avgår fullmäktig
i kommun eller församling, där suppleanter
för fullmäktige icke skola
finnas, före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall på fullmäktiges
anmälan ny sammanräkning
företagas. Sammanräkningen verkställes
vid offentlig förrättning, som
skall påbörjas så snart omständigheterna
medgiva det.

skiljer lotten,
under försegling.

3 mom. Avgår fullmäktig i kommun
eller församling, där suppleanter
för fullmäktige skola finnas, före
den bestämda tjänstgöringstidens utgång,
inkallar länsstyrelsen på fullmäktiges
anmälan till ordinarie fullmäktig
den suppleant, som enligt den
mellan suppleanterna bestämda ordningen
står i tur att inträda.

53 a §

Hava samtliga suppleanter för Hava samtliga suppleanter för
landstingsman inkallats till ordinarie landstingsman eller för fullmäktig
landstingsmän eller eljest avgått som inkallats till ordinarie befattning elsuppleanter,
skall på anmälan av ler eljest avgått som suppleanter,
landstingets förvaltningsutskott ny skall på anmälan av landstingets

36

Kungl. Maj:ts proposition nr lå8 år 1969

(Nuvarande lydelse)
sammanräkning företagas för utseende
av ytterligare en suppleant. För
sammanräkningen, som skall verkställas
vid offentlig förrättning och
påbörjas så snart omständigheterna
medgiva det, skola bestämmelserna
i 47 § äga motsvarande tillämpning.
Finnes icke någon, som kan utses
till suppleant, skall därvid bero.

Efter sammanräkningens —----

(Föreslagen lydelse)
förvaltningsutskott eller kommunens
eller församlingens fullmäktige
ny sammanräkning företagas för utseende
av ytterligare en suppleant.
För sammanräkningen, som skall
verkställas vid offentlig förrättning
och påbörjas så snart omständigheterna
medgiva det, skola, i fråga om
suppleant för landstingsman 47 §
och i fråga om suppleant för fullmäktig
47 a § äga motsvarande tilllämpning.
Finnes icke någon, som
kan utses till suppleant, skall därvid
bero.
ola vidtagas.

54

Vid sammanräkning, som avses i
52 § 2 inom., 53 § eller 53 a §, föres
protokoll i överensstämmelse med
formulär, som fastställts av Konungen,
och i formulären givna anvisningar.
Protokollet skall upptaga de
föreliggande omständigheterna samt
vem på grund därav skall inträda i
den avgångnes ställe. Valets utgång
kungöres omedelbart genom uppläsning
av nämnda protokoll. Med protokollets
uppläsning är förrättningen
avslutad.

§•

Vid sammanräkning, som avses i
52 § 2 inom., 53 § eller 53 a §, föres
protokoll i överensstämmelse med
formulär, som fastställts av centrala
valmyndigheten, och i formulären
givna anvisningar. Protokollet skall
upptaga de föreliggande omständigheterna
samt vem på grund därav
skall inträda i den avgångnes ställe.
Valets utgång kungöres omedelbart
genom uppläsning av nämnda protokoll.
Med protokollets uppläsning är
förrättningen avslutad.

56 §.

År någon------och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget,
skall länsstyrelsen ofördröj ligen underrättas
därom. Länsstyrelsen vidtager,
om icke i följd av besvären
över valet annan person förklarats
vara vald, för inkallande till ordinarie
landstingsman av närmast i ordningen
varande suppleant eller för
förnyad sammanräkning den åtgärd,

Skiljes den valde från uppdraget,
skall länsstyrelsen ofördröj ligen underrättas
därom. Länsstyrelsen vidtager,
om icke i följd av besvären
över valet annan person förklarats
vara vald, för inkallande till ordinarie
landstingsman eller fullmäktig
av närmast i ordningen varande
suppleant eller för förnyad i amman -

Kungl. Maj.ts proposition nr lk8 år 1969

37

(Nuvarande lydelse)
som av beslutet över besvären må
föranledas. Har hela valet upphävts,
förordnar länsstyrelsen om ofördröjligt
företagande av nytt val för den
tid, som avsetts med det upphävda
valet, eller för den återstående delen
därav samt om tid och ställe för
valet.

(Föreslagen lydelse)
räkning den åtgärd, som av beslutet
över besvären må föranledas. Har
hela valet upphävts, förordnar länsstyrelsen
om ofördröjligt företagande
av nytt val för den tid, som avsetts
med det upphävda valet, eller
för den återstående delen därav samt
om tid och ställe för valet.

Vad i

ny röstsammanräkning.

60 §.

Kuvert, varom förmäles i 26, 28,
29 och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper av samma färg som
valsedel för valet i fråga samt, vad
varje särskilt slag angår, lika till
storlek och beskaffenhet. Kuverten
skola vara försedda med ändamålsbeteckning
enligt av Konungen fastställda
formulär. Kuverten skola tillverkas
endast genom statsverkets
försorg.

I 26,----

Kuvert, som

I 28------

Det åligger -

Kuvert, varom förmäles i 26, 28,
29 och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsbeteckning
enligt av centrala valmyndigheten
fastställda formulär. Kuverten skola
tillverkas endast genom statsverkets
försorg.

mot ersättning.

---representerat parti.

---äger rum.

--§§ sägs.

61 §.

I fråga om val av municipalfullmäktige
skall vad i 59 och 60 §§ är
stadgat om kommun äga motsvarande
tillämpning å municip al samhället.

60 a § andra stycket äger motsvarande
tillämpning på landstingskommun
vid val av landstingsmän,
på municip al samhälle vid val av municipalfullmäktige
och på församling
vid val av kyrkofullmäktige.

60 a § andra stycket äger motsvarande
tillämpning på landstingskommun
vid val av landstingsmän och
på församling vid val av kyrkofullmäktige.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Före den 1 januari
1971 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om
val för tid efter utgången av år 1970 eller, såvitt gäller stadsfullmäktige i
Stockholm, för tid från och med den 15 oktober 1970.

Bestämmelserna i denna lag om val av stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige
avser val av kommunfullmäktige från och med de allmänna
valen år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

39

Förslag

till

Lag

om de allmänna valen den 20 september 1970

Härigenom förordnas som följer.

Allmän bestämmelse

1 §

Vid valen den 20 september 1970 till riksdagen samt av landstingsmän
och kommunfullmäktige gäller denna lag i stället för vad som i motsvarande
hänseenden gäller enligt lagen (1920: 796) om val till riksdagen och
kommunala vallagen (1930: 253).

Valsedlar
2 §

Till valsedlar skall användas särskilda blanketter, som tillhandahålles av
centrala valmyndigheten.

3 §

Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen
skall användas gula, för val av landstingsmän blå och för val av kommunfullmäktige
vita valsedlar.

4 §

På valsedel skall finnas partibeteckning.

Valsedel bör dessutom innehålla

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning)
och

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses.

Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens yrke eller titel samt
hemvist.

5 §

Antalet kandidatnamn på valsedel får vara

vid val till riksdagen högst fyra utöver antalet fasta valkretsmandat i valkretsen,

vid val av landstingsmän högst dubbelt så många som antalet mandat i

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

valkretsen, dock att antalet namn får vara tre om valkretsen har endast ett
mandat, samt

vid val av kommunfullmäktige högst dubbelt så många som antalet mandat
i kommunen eller, om denna är delad i valkretsar, i valkretsen.

På valsedel får också anges

vid val till riksdagen särskilda efterträdare,

vid val av landstingsmän särskilda suppleanter samt

vid val av fullmäktige i kommun, där suppleanter för fullmäktige icke
skall utses, särskilda efterträdare.

Upptar valsedel för val av landstingsmän särskilda suppleanter eller valsedel
för val av kommunfullmäktige särskilda eflerlrädare, får antalet kandidatnamn
på sedeln vara högst två utöver antalet mandat i valkretsen eller,
i fråga om kommun som ej är delad i valkretsar, i kommunen.

För varje kandidat får upptagas högst två efterträdare eller suppleanter.

6 §

Om valsedel upptar mer än ett kandidatnamn, skall namnen förses med
nummer som utvisar ordningen mellan namnen.

Namn på särskilda efterträdare eller suppleanter upptages på valsedel
så att det framgår klart att sådant namn ej avser själva valet. Efterträdareller
suppleantnamn bör förses med samma nummer som kandidatnamnet.
Om valsedel upptar två efterträdare eller suppleanter för samma kandidat,
bör ordningen mellan efterträdarna eller suppleanterna utmärkas genom
att a) respektive b) utsättes vid deras namn.

Upptar valsedel för va! till riksdagen partibeteckning, som uppförts på
den lista som avses i 56 § 3 mom. lagen (1920: 796) om val till riksdagen,
skall valsedeln som första namn upptaga namnet på kandidat, som uppförts
på listan under den partibeteckningen. Erinran härom skall utsättas
på nämnda lista.

7 §

Efter beställning tillhandahåller centrala valmyndigheten parti, som är
representerat i den församling valet gäller, blanketter till valsedlar till det
antal partiet önskar, om beställningen göres av behörig företrädare för
partiet.

Göres beställning av annat parti än som angivits i första stycket eller av
annan än den som är behörig företrädare för parti, tillhandahåller centrala
valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar blanketterna
i förskott.

Dessutom skall i lokal där röstning äger rum tillhandahållas väljarna de
blanketter till valsedlar de behöver för röstningen.

8 §

Om parti är eller genom valet blir representerat i den församling valet
gäller, svarar statsverket för kostnaderna för blanketter till valsedlar för

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

41

partiet till ett antal som motsvarar, i fråga om val till riksdagen, fem gånger
antalet röstberättigade i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger
antalet röstberättigade vid valet.

Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts
för parti, som är berättigat att erhålla valsedelsblanketter kostnadsfritt
vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet
valsedelsblanketter som partiet erhåller kostnadsfritt därigenom ej kommer
att överstiga, i fråga om val till riksdagen, fem gånger antalet röstberättigade
i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger antalet röstberättigade
vid valet. Belopp som återbetalas tillställes partiet oavsett vem som erlagt
förskottet.

9 §

Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan särskild
ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn, efterträdar-
eller suppleantnamn samt valkrets- och valbeteckning.

Centrala valmyndigheten bestämmer den sista dag då begäran som avses
i första stycket skall framställas för att valsedelsblanketter med tryck skall
kunna levereras senast den 31 juli 1970. För särskilda fall får bestämmas en
senare dag för sådan begäran och, om det behövs, även en senare dag för
leverans. Framställes begäran senare än den dag centrala valmyndigheten
bestämt, fullgöres leverans endast om det kan ske före valdagen och utan
att tidigare gjorda beställningar försenas.

10 §

Centrala valmyndigheten meddelar närmare anvisningar om hur valsedel
bör utformas samt bestämmer hur blanketter till valsedlar tillhandahålles.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i
ärende om tillhandahållande av blanketter till valsedlar.

Valens förrättande

11 §

Valen förrättas gemensami.

Valförrättningen skall pågå mellan klockan 8 och 21. Länsstyrelsen får
för viss ort efter framställning av valnämnden bestämma att valen skall
förrättas på andra tider. Härvid skall iakttagas att valförrättningen skall
pågå dels under minst två timmar mellan klockan 8 och 15, dels mellan
klockan 19 och 21.

12 §

Vid valförrättningen skall användas särskilda valkuvert, som skall vara
så beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

valhemligheten röjes. Centrala valmyndigheten bestämmer hur valkuverten
skall vara beskaffade i övrigt.

13 §

När väljaren kommer in i vallokalen erhåller han ett valkuvert för vart
och ett av valen.

Väljaren uppsöker en av de avskilda platserna och lägger där för varje
val in sin valsedel i ett kuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren överlämnar därefter personligen kuverten till valförrättaren.
Därvid skall han uppge sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet
eller, om han är upptagen i särskild röstlängd, den ort i riket där
han senast var kyrkobokförd. Valförrättaren förvissar sig om att väljaren
är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att väljaren avlämnat endast
ett valkuvert för varje val samt att kuverten ej är försedda med obehörig
märkning. Valförrättaren lägger därefter ned kuverten i valurnorna. I samband
härmed antecknas i röstlängden att rösträtten utövats.

14 §

Till valsedelsförsändelse skall användas särskilda valkuvert (innerkuvert)
och särskilt ytterkuvert. Innerkuvert skall vara så beskaffat att färgen på
inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemligheten röjes.

Centrala valmyndigheten bestämmer hur inner- och ytterkuvert skall vara
beskaffade i övrigt.

15 §

Väljare, som vill begagna sig av rätten att inge valsedel genom annan,
skall vid anordnandet av valsedelsförsändelsen förfara på sätt som anges i
denna paragraf.

Väljaren lägger för varje val själv frivilligt in sin valsedel i ett innerkuvert
utan att vika valsedeln. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in innerkuverten
i ytterkuvertet och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på
ytterkuvertet förklaring på heder och samvete att han anordnat valsedelsförsändelsen
på detta sätt.

Skall valsedel inges av annan än väljarens make, skall dessutom iakttagas
dels att även den som skall inge valsedelsförsändelsen skall närvara när
väljaren lägger in innerkuverten i ytterkuvertet,

dels att väljarens förklaring på heder och samvete på ytterkuvertet skall
innehålla tillika, att han är oförmögen att inställa sig i vallokalen för sitt
valdistrikt på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder.

16 §

Sedan ytterkuvert till valsedelsförsändelse brutits vid valförrättningen,
förvissar sig ordföranden om att innerkuvert är av föreskriven beskaffen -

43

Kungl. Maj:is proposition nr 148 år 1969

het, att endast ett innerkuvert avlämnats för varje val samt att innerkuvert
ej är försett med obehörig märkning. Ordföranden lägger därefter ned
kuverten i valurnorna. I samband härmed antecknas i röstlängden att rösträtten
utövats.

Föreligger beträffande innerkuvert sådan brist eller felaktighet att det ej
kan läggas ned i valurnan, lägger ordföranden in det i ett särskilt kuvert
som tillslutes och överlämnas till ingivaren.

Röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

17 §

Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall
användas sådana valkuvert som avses i 12 § samt särskilt ytterkuvert med
fönster. Centrala valmyndigheten bestämmer hur sådant ytterkuvert skall
vara beskaffat i övrigt.

Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren. Han skall därvid
överlämna sitt röstkort till denne. Innehar väljare, som vill rösta på
fartyg, ej röstkort men är han likväl berättigad att avlämna sin valsedel till
röstmottagaren, skall han i stället förete sin sjöfartsbok för denne. Finns ej
anledning antaga att väljaren är annan än den röstkortet eller sjöfartsboken
avser, överlämnar röstmottagaren till väljaren ett valkuvert för vart och ett
av de val vari väljaren är berättigad att deltaga.

Väljaren lägger i avskildhet för varje val in sin valsedel i ett valkuvert
utan att vika valsedeln. Väljaren överlämnar därefter kuverten till röstmottagaren.
Röstmottagaren förvissar sig om att väljaren överlämnat endast
ett valkuvert för varje val samt att valkuverten ej är försedda med obehörig
märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro valkuverten
i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast
ytterkuvertets fönster, samt tillsluter ytterkuvertet och omhändertager
detta. I samband härmed antecknas på en särskild förteckning väljarens
namn samt den länsstyrelse som skall verkställa röstsammanräkning för
den valkrets väljaren tillhör. Formulär till förteckning fastställes av centrala
valmyndigheten.

När väljare röstar på fartyg utan att inneha röstkort, skall i ytterkuvertet
i stället för röstkort läggas in ett särskilt adresskort, som röstmottagaren
upprättar enligt formulär som centrala valmyndigheten fastställer.

Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall
väljaren vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga val han vill
deltaga i.

18 §

När valsedel inges genom väljarens make på postanstalt, hos utlandsmyndighet
eller på fartyg, skall väljaren vid anordnandet av valsedelsförsändelsen
ha förfarit på sätt som anges i 15 § andra stycket. Maken överlämnar
väljarens röstkort och valsedelsförsändelsen till röstmottagaren. Är försän -

44

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

delsen i föreskrivet skick och tillsluten, lägger röstmottagaren i makens närvaro
in den i ett ytter kuvert av det slag som avses i 17 § första stycket tillsammans
med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytter kuvertets
fönster, samt tillsluter ytterkuvertet och omhändertager detta. I samband
därmed antecknas på den förteckning som avses i 17 § tredje stycket väljarens
namn samt den länsstyrelse som skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets väljaren tillhör.

Röstsammanräkningen

19 §

Sammanräkningen av avgivna röster sker gemensamt för valen såvitt gäller
åtgärder som avses i andra och tredje styckena.

Ytterkuvert, som inkommit från röstmottagare, granskas. Finns skälig
anledning antaga, att ytterkuvert blivit öppnat efter tillslutandet, eller visar
sig flera ytterkuvert härröra från samma väljare eller har väljaren utövat
sin rösträtt vid valförrättningen, lägges dessa ytterkuvert åsido som ogilla.
Om väljare, för vilken upprättats särskilt adresskort enligt 17 § fjärde stycket,
ej är upptagen som röstberättigad i valdistrikt på den mantalsskrivningsort
som angivits på adresskortet, lägges ytterkuvertet också åsido som
ogillt. Detsamma gäller, om sådan väljare enligt uppgift på adresskortet är
upptagen i särskild röstlängd och uppgiften där om den valkrets vari han är
röstberättigad är felaktig.

Övriga ytterkuvert brytes, varefter valkuverten och valsedelsförsändelserna
uttages. Valkuverten lägges ned i urnor, en för vart och ett av valen.
I samband härmed antecknas i röstlängden vid väljarens namn att han
utövat sin rösträtt i valet. Valsedelsförsändelserna granskas, varvid tillses
att ytterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet samt att därå
är tecknad förklaring av väljaren och vittnesintyg i behörigt skick. Förekommer
icke skälig anledning antaga att försändelses ytterkuvert blivit efter
tillslutandet öppnat, brytes det. I annat fall lägges ytterkuvertet orubbat
åsido som ogillt. Innerkuvert, som ej är av föreskriven beskaffenhet eller
som är försett med obehörig märkning, lägges åsido som ogillt. Övriga innerkuvert
lägges ned i urnorna för de olika valen.

20 §

Skall genom beslut, som träder i kraft den 1 januari 1971, kommun eller
del av kommun övergå till annat län, får centrala valmyndigheten meddela
särskilda bestämmelser om sammanräkningen av röster, som hänför sig till
kommunen eller kommundelen.

21 §

Valsedel är ogill

1. om det på valsedeln finns något kännetecken, som uppenbarligen blivit
med avsikt anbragt där,

45

Knngl. Maj. ts proposition nr 1^8 år 1969

2. om valsedeln saknar partibeteckning eller

3. om valsedeln upptar mer än en partibeteckning.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehaller
valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning,
skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet. De på valsedeln
upptagna namnen anses därvid som obefintliga.

22 §

Namn på valsedel skall anses som obefintligt, om kandidaten ej är valbar
eller om det ej framgår vem som avses. Framgår ordningen mellan namn ej
klart, skall namnen anses som obefintliga.

Framgår ej klart av valsedeln att visst namn avser endast val av särskild
efterträdare eller suppleant, skall namnet anses gälla själva valet.

Upptar valsedel flera giltiga namn än som är tillåtet enligt 5 §, skall det
eller de övertaliga namnen anses som obefintliga.

Upptar valsedel, som avses i 6 § tredje stycket, ej som första namn namnet
på någon som uppförts på den lista som omnämnes i angivna stycke,
skall samtliga namn på sedeln anses som obefintliga. Vid bedömningen av
vilket namn som är det första skall hänsyn icke tagas till namn som skall
anses som obefintligt enligt första stycket.

Särskilda bestämmelser

23 §

De kuvert, som skall användas enligt denna lag, skall tillverkas endast
genom statsverkets försorg.

Valkuvert tillställes valnämnder och röstmottagare på statsverkets bekostnad.

Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse tillställes på statsverkets
bekostnad valnämnder och röstmottagare för att hållas tillgängliga för väljarna.
Sådana kuvert skall på statsverkets bekostnad tillhandahållas även
parti, som är representerat i riksdagen.

Ytterkuvert, som avses i 17 §, tillställes röstmottagare på statsverkets
bekostnad.

Centrala valmyndigheten bestämmer närmare hur kuvert skall tillhandahållas.

24 §

Skall val som förrättats enligt denna lag göras om, gäller bestämmelserna
i lagen även det nya valet.

25 §

Ett exemplar av denna lag skall finnas tillgängligt i vallokal och på postanstalt.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

IJtdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 24 oktober
1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Lange, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg, Bengtsson, Nord ling,

Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa förenklingar
i valförfarandet och anför.

1965 års valtekniska utredning1 har i sitt betänkande III »Ny valteknik»
(SOU 1969: 19) lagt fram förslag om övergång till ett nytt valtekniskt förfarande,
som bygger på användning av maskinella hjälpmedel, över förslaget
har yttrande avgetts av regeringsrättens ledamöter, poststyrelsen,
statskontoret, statistiska centralbyrån, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden,
samtliga länsstyrelser, grundlagberedningen, Svenska landstingsförbundet,
Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges fögderichefer,
Sveriges radio och Tidningarnas telegrambyrå. Vissa remissinstanser
har vid sina yttranden fogat yttranden som de i sin tur inhämtat. I ärendet
har dessutom kommit in en skrivelse från Kristen demokratisk samling
(KDS).

Avsikten har varit att proposition på grundval av valtekniska utredningens
förslag skulle föreläggas riksdagen under innevarande höstsession, så att
den nya tekniken skulle kunna tillämpas fr. o. m. 1970 års val. Emellertid
har det nyligen visat sig att leveransen av de valapparater, som är nödvändiga
för det nya valtekniska systemet, inte längre kan garanteras till 1970
års val. Detta måste därför genomföras enligt det hittills använda manuella
valförfarandet.

I samband med beslutet om gemensam valdag för riksdagsval och kommunala
val anpassades vallagstiftningen till den nya ordningen, men ändringarna
fick endast begränsad räckvidd mot bakgrund av att utredningsarbetet
på övergång till maskinell valteknik samtidigt sattes i gång. I det
uppkomna läget bör man undersöka möjligheterna att genom ytterligare

1 Ledamöter borgmästaren Björn Widegren, ordförande, riksdagsledamoten Thure Dahlberg,
byrådirektören Stig Lundgren, riksdagsledamoten N. Yngve Nilsson, redaktören Olaus Nyberg
och riksdagsledamoten Ivan Svanström.

47

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

reformering av det nuvarande valförfarandet trygga ett så smidigt och snabbt
genomförande av 1970 års val som möjligt. Inom justitiedepartementet har,
delvis utifrån valtekniska utredningens förslag, prövats olika uppslag i detta
syfte. Det har därvid visat sig att påtagliga förenklingar i valförfarandet bör
kunna åstadkommas bl. a. genom minskning av antalet kuverttyper och
användning av standardiserade valsedlar. Förfarandet vid poströstning bör
också kunna förenklas liksom reglerna om valsedels ogiltighet. Vidare bör
det finnas möjligheter att få fram det definitiva valresultatet snabbare än
som nu är fallet.

Huvuddragen av gällande regler om allmänna val

Regler om valförfarandet finns beträffande riksdagsvalen i riksdagsordningen
och lagen (1920: 796) om val till riksdagen (ValL) samt beträffande
valen till de kommunala församlingarna i kommunala vallagen (1930: 253)
(KVL). I samband med 1968/69 års partiella författningsreform beslöts ett
flertal ändringar i valreglerna, som skall tillämpas första gången vid 1970
ars allmänna val (1968: 182 och 183 samt 1969:22). Dessa ändringar är
beaktade i det följande.

Tiden för valen

Ordinarie val till riksdagen äger rum den tredje söndagen i september
vart tredje år. Nyval till riksdagen hålls den sön- eller helgdag som Kungl.
Maj :t bestämmer och omval den sön- eller helgdag som länsstyrelsen bestämmer.

Allmänna val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige
äger rum samma dag som ordinarie val till riksdagen. Allmänna val
av municipalfullmäktige hålls första söndagen i oktober vart tredje år
och allmänna val av kyrkofullmäktige tredje söndagen i oktober vart
fjärde år.

Valorganisationen

För riksdagsval är riket indelat i 28 valkretsar. Varje valkrets består i sin
tur av ett flertal valdistrikt. Härvid utgör varje kommun ett eller flera
valdistrikt. Antalet valdistrikt i riket uppgår f. n. till ca 6 500.

I fråga om valkretsindelning för kommunala val gäller olika regler för
de olika slagen av kommuner. De kommunala valkretsarna omfattar ett
eller flera valdistrikt. Valdistrikten vid val av landstingsmän och kommunal-
eller stadsfullmäktige sammanfaller alltid med valdistrikten för riksdagsval.

I varje kommun finns en valnämnd, som bl. a. har till uppgift att för -

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 148 år 1969

rätta valen inom kommunen. Är kommunen indelad i valdistrikt, utser
valnämnden för varje valdistrikt tre eller flera personer att som valnämndens
deputerade vara valförrättare i distriktet.

Till grund för röstning ligger röstlängder, som upprättas årligen. Röstlängderna
är av två slag — allmän röstlängd, som upptar personer som
är mantalsskrivna i riket, och särskild röstlängd, som upptar svenska medborgare
som inte är mantalsskrivna i riket men som har varit kyrkobokförda
här någon gång under de senaste fem åren.

Den allmänna röstlängden upprättas kommun- och valdistriktsvis av
den lokala skattemyndigheten på grundval av mantalslängden och uppgifter
från pastorsämbetena. Härvid använder sig lokala skattemyndigheten
av stommar till röstlängden som länsstyrelsen framställer med ledning
av befolkningsregistret. Den upprättade röstlängden sänds över till valnämnden,
som lägger ut längden för granskning. Dessutom underrättar
nämnden var och en som har antecknats i längden som inte röstberättigad
om detta. Anmärkning mot längden kan göras dels av den som anser att
han oriktigt har uteslutits från rösträtt, dels av den som anser att annan
felaktigt har upptagits som röstberättigad. Anmärkningar prövas av valnämnden.
Mot valnämndens beslut får besvär anföras hos länsstyrelsen.
Dessutom finns möjlighet för länsstyrelsen att i vissa fall rätta röstlängden,
om någon till följd av uppenbart fel inte har blivit upptagen som
röstberättigad i längden.

Den särskilda röstlängden gäller endast riksdagsvalen. Den upprättas
valkretsvis av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) på
grundval av ansökningar från utomlands bosatta svenska medborgare
som är berättigade att tas upp i längden. Den upprättade röstlängden sänds
över till länsstyrelsen, som lägger ut längden för granskning. Avslås en
ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, underrättas sökanden
därom av CFU. Anmärkning mot den upprättade längden kan göras dels
av den som anser att hans ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd
felaktigt har blivit avslagen, dels av den som anser att annan oriktigt har
upptagits i längden. Anmärkningar prövas av länsstyrelsen.

Förberedande av val

När val till riksdagen skall hållas i hela riket liksom när kommunalval
skall hållas, skall, om Kungl. Maj :t inte förordnar annat, utfärdas röstkort
för var och en som är upptagen i röstlängd som röstberättigad. Röstkort
skall förutom den röstberättigades namn, titel och yrke innehålla bl. a.
uppgift om det valdistrikt där han får rösta. Röstkort utfärdas för den
som är upptagen i allmän röstlängd av valnämnden och för den som är
upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Röstkort får utfärdas gemensamt
för riksdagsval och kommunalval samt gemensamt för flera kommunalval.
Röstkorten sänds ut till de röstberättigade senast på den trettio -

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

49

femte dagen före den första valdag då korten skall användas. Själva framställningen
av röstkorten för dem som är upptagna i allmän röstlängd tillgår
så, att länsstyrelsen på grundval av uppgifterna i sitt personband trycker
röstkorten och tillställer valnämnderna dem senast den 15 juni.

Vid riksdagsval kan parti, som inte utgör underavdelning av politisk
sammanslutning och som har minst 1 000 röstberättigade medlemmar, motverka
att dess partibeteckning utnyttjas illojalt genom att få partibeteckningen
registrerad i ett av statsdepartementen. Härvid skall partiet också
anmäla ett ombud till registret. Skyddet verkar på följande sätt. Ombudet
eller den han förordnar har rätt att senast trettiosjunde dagen före valdagen
för varje valkrets hos länsstyrelsen anmäla minst fem och högst femton personer
som partiets kandidater. Om valsedel för partiet inte som första namn
upptar anmäld kandidat, anses alla namn på valsedeln obefintliga men rösten
tillfaller partiet.

Val skall kungöras av länsstyrelsen. Gemensam kungörelse utfärdas om
riksdagsval samt om val av landstingsmän och kommunal- eller stadsfullmäktige
som äger rum samtidigt med riksdagsval.

Röstningen

Allmänna val skall ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara av enfärgat
gult papper för riksdagsval, av enfärgat blått papper för val av
landstingsmän och av enfärgat vitt papper för övriga kommunalval. Vid
röstavgivningen avlämnar väljaren sin valsedel innesluten i ett kuvert.
Valkuvert skall vara av samma färg som valsedel för valet.

Enligt huvudregeln tillgår röstningen så att väljaren på valdagen personligen
avlämnar sin valsedel till ordföranden vid valförrättningen i det
valdistrikt där han är uppförd i röstlängd. Sedan ordföranden kontrollerat
att väljaren är röstberättigad i valdistriktet och att valsedeln är innesluten
i kuvert på föreskrivet sätt, lägger han ned kuvertet i valurnan.
I samband härmed görs en avprickning i röstlängden som markerar att
väljaren har utövat sin rösträtt i valet.

Väljare, som är förhindrad att inställa sig för röstning i sitt valdistrikt
på valdagen, har möjlighet att avge sin röst i annan ordning. Sålunda får
han vid riksdagsval och allmänna val av landstingsmän och kommunal- eller
stadsfullmäktige på valdagen avlämna sin röst på postanstalt på annan
ort i riket än sin hemort. Om postanstalt är inrättad vid sjukvårdsanstalt
eller fångvårdsanstalt, får den som vårdas eller tjänstgör på anstalten
rösta där på valdagen, även om postanstalten är belägen på hans hemort.
Vidare får den som på grund av tjänstgöring av vissa angivna slag eller
förestående utlandsvistelse är förhindrad att rösta på valdagen, avlämna
sin valsedel före valdagen på postanstalt inom riket. Slutligen får den som
till följd av utlandsvistelse eller tjänsteutövning är förhindrad att rösta
inom riket avlämna sin valsedel hos svensk utlandsmyndighet. Vid val till
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 148

50

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

riksdagen i hela riket och vid allmänna val av landstingsmän och kommunal-
eller stadsfullmäktige kan Kungl. Maj :t dessutom förordna att röstmottagning
skall anordnas på svenskt fartyg utom riket för fartygets besättning
eller annan personal på fartyget samt för fartygets passagerare. Som
förutsättning för sådant förordnande gäller att fartyget kan antas befinna
sig utom riket under tid då röstmottagning äger rum inom riket.

Vid röstning i annan ordning än i valdistrikt används dubbla kuvert
(innerkuvert och ytterkuvert). Innerkuvertet motsvarar det kuvert som
används vid röstning i valdistrikt. Det förslutna innerkuvertet med valsedeln
läggs in i ytterkuvertet, på vilket väljaren skall anteckna bl. a. namn,
valdistrikt och nummer i röstlängden. Sker röstningen före valdagen, måste
väljaren dessutom på ytterkuvertet fylla i uppgift om anledningen till att
han är berättigad att rösta i denna ordning. Ytterkuvertet med innehåll
vidarebefordras till länsstyrelsen i valkretsen, som kontrollerar mot röstlängden
att väljaren är röstberättigad och att han inte utövat sin rösträtt
mer än en gång. Därefter bryts ytterkuvertet och innerkuvertet läggs ned i
en urna för poströster och utlandsröster i valkretsen.

Röstmottagning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg pågår
fr. o. m. trettionde dagen före valdagen. Röstmottagning utom riket skall
avslutas i sådan tid att ytterkuvertet kan beräknas nå länsstyrelsen i Stockholms
län senast fjärde dagen efter valdagen. I de fall där länsstyrelsen inte
är sammanräkningsmyndighet vidarebefordras kuverten till rätt länsstyrelse.

Väljare har under vissa förutsättningar också möjlighet att avlämna
sin valsedel genom bud. Denna möjlighet står öppen för den som är gift
samt för den som på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är
oförmögen att inställa sig vid valförrättningen i sitt valdistrikt. I det förra
fallet tjänstgör maken som bud, i det senare får som bud användas den
som har fyllt 18 år och är väljarens barn, barnbarn, fader eller moder eller
syskon eller hans vårdare.

Vid röstavlämning genom bud anordnas s. k. valsedelsförsändelse, som
består av innerkuvert och ytterkuvert på i stort sett samma sätt som den
försändelse som avlämnas vid poströstning och utlandsröstning. Försändelsens
innerkuvert läggs in i ytterkuvertet i närvaro av ett vittne och, om
försändelsen skall avlämnas av annan än make, även av budet.

Valsedelsförsändelse avlämnas vid valförrättningen i väljarens valdistrikt.
Sedan ordföranden vid valförrättningen konstaterat att försändelsen
är i behörig ordning och att väljaren är röstberättigad i valdistriktet, bryter
han ytterkuvertet och lägger ned innerkuvertet i valurnan. Valsedelsförsändelse
för äkta make får, om andra maken själv poströstar, utlandsröstar
eller fartygsröstar, avlämnas i samband därmed. I sådant fall innesluts
valsedelsförsändelsen i ännu ett ytterkuvert, vilket motsvarar ytterkuvertet
vid vanlig post- eller utlandsröstning.

51

Kungl. Maj. ts proposition nr H8 år 1969

Den som röstar på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg
måste förete sitt röstkort. Vid röstning på fartyg får dock den som innehar
sjöfartsbok avlämna valsedel, även om han inte kan förete röstkort. Däremot
finns inte något krav pa röstkort när valsedeln avlämnas vid valförrättning
i valdistrikt. När valsedelsförsändelse för äkta make avlämnas annorstädes
än vid sådan förrättning måste väljarens röstkort företes. Röstkort
som företes återlämnas till väljaren.

Röstsammanräkning och mandatfördelning

De röster som har avgetts i valdistrikt räknas dels preliminärt av valförrättarna
ute i vallokalerna, dels definitivt hos länsstyrelserna. Den preliminära
sammanräkningen äger rum så snart som möjligt efter röstningens
slut. Därvid sorteras valsedlarna i grupper efter partibeteckning och
räknas gruppvis. Varje grupp av valsedlar läggs in i kuvert som förses med
anteckningar och förseglas enligt utförliga regler. Efter den preliminära
räkningens slut skall valmaterialet inklusive protokoll och röstlängd ofördröj
ligen sändas över till länsstyrelsen. Försändelsen sker i regel som värdepost.
Den definitiva räkningen hos länsstyrelsen börjar tidigast på åttonde
dagen efter valdagen. Därvid räknas också de valsedlar som har kommit
in till länsstyrelsen från postanstalter, utlandsmyndigheter och fartyg.
Såväl preliminär som definitiv sammanräkning sker för hand. Vid
samtidiga val räknas alltid riksdagsval först. Förrättningen är offentlig.

Vid röstsammanräkningen prövas också frågor om valsedels giltighet.
I detta hänseende gäller delvis ganska invecklade regler. Bl. a. är valsedel
ogiltig, om den innehåller kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt
med avsikt på sedeln, om den saknar partibeteckning eller innehåller mer
än en partibeteckning. Vidare gäller som huvudregel att valsedel är ogiltig,
om papperet har annan färg än den föreskrivna eller om den saknar
giltigt namn. Om det finns mer än en valsedel i valkuvertet, är valsedarna
i kuvertet också i princip ogiltiga. Vid den preliminära röstsammanräkningen
inskränker sig prövningen av valsedels giltighet till utsortering av
sedlar som kan antas vara ogiltiga.

Mandaten i riksdagen fördelas efter ett riksproportionellt system. Fördelningen
görs av centrala valmyndigheten dels preliminärt på grundval
av resultaten av de preliminära sammanräkningarna i valdistrikten, dels
definitivt på grundval av länsstyrelsernas protokoll över sammanräkningen
i valkretsarna. Vid den preliminära fördelningen fördelas samtliga 350
mandat på partier, varjämte de 40 mandat som är utjämningsmandat tillförs
valkretsar; övriga 310 mandat är fasta valkretsmandat som tilldelas
valkretsarna före valet. Den definitiva mandatfördelningen omfattar dessutom
fastställandet av vilka kandidater som skall tillträda partiernas
mandat i varje valkrets. Länsstyrelsen har inte bara att räkna samman
giltiga röster för de olika partierna i valkretsen utan skall även fastställa

52

Kungl. Maj:ts proposition nr lb8 år 1969

ordningen mellan partis kandidater i kretsen till det antal som behövs. Till
ledning för att bestämma hur många kandidater som härvid behöver tas
upp i ordningen för varje parti finns den preliminära mandatfördelningen.

Riksdagsval avslutas med att centrala valmyndigheten kungör valutgången
i Post- och Inrikes tidningar. Av kungörelsen framgår dels hur
inånga mandat i riksdagen som har tillfallit varje parti, dels hur många
mandat som varje parti har fått i varje valkrets, dels vilka kandidater som
har erövrat mandaten. Dessutom utfärdar centrala valmyndigheten fullmakter
för dem som har valts.

Mandatfördelningen vid kommunalval handhas helt och hållet av länsstyrelsen,
som alltså både fördelar mandaten mellan partier och fastställer
vilka av partis kandidater som skall tillträda partiets mandat. Kommunalvalen
avslutas med att protokollet över förrättningen för sammanräkning
och mandatfördelning läses upp.

Valbesvär

Besvär över val prövas av regeringsrätten. Besvärstiden är tio dagar. Vid
riksdagsval ges besvären in till centrala valmyndigheten och vid kommunalval
till länsstyrelsen.

Kostnader för val

Det är i princip partiernas sak att svara för kostnaderna för valsedlar.
Statsverket tillhandahåller emellertid kostnadsfritt papper för framställning
av valsedlar för riksdagsval och för kommunalval som förrättas samtidigt
med riksdagsval. Dessutom kan, i den omfattning som Kungl. Maj :t
bestämmer, parti som är representerat i riksdagen få ersättning av statsverket
för iordningställande av valsedlar för riksdagsval samt för val av
landstingsmän och av fullmäktige i stad som inte ingår i landstingskommun.
Kommunerna har också viss möjlighet att lämna bidrag till partis
valsedelskostnader för fullmäktigval.

Endast statsverket får tillverka valkuvert. Valnämnd får utan kostnad
samtliga de kuverttyper som skall användas vid riksdagsval. Vid kommunalval
ersätter kommunen eller — vid kyrkofullmäktigeval — församlingen
statsverket för kostnaderna för tillverkningen av valkuvert och kuvert
för valsedelsförsändelser. Statsverket svarar för kostnaden för ytterlcuverten
vid post- och utlandsröstning även vid kommunala val.

Vid både riksdags- och kommunalval åligger det kommunen att anskaffa
vallokaler och svara för att dessa utrustas på föreskrivet sätt. Kommunen
står även för kostnaderna för valskjutsar.

Röstmottagare på fartyg får ersättning av statsverket för de kostnader
röstmottagningen föranleder.

Kungl. Maj:ts proposition nr l''i8 år 1969

53

Vissa delar av valtekniska utredningens förslag

Huvuddragen i det nya valtekniska system som valtekniska utredningen
har föreslagit är följande. Valsedlarna får formen av hålkort, som
skall räknas maskinellt. Räkningen av rösterna koncentreras till räkningscentraler,
dit valmaterialet förs omedelbart efter röstningens slut. Vid röstningen
ersätts valkuverten av specialkonstruerade kassetter. Sedan väljaren
stoppat in sin valsedel i en kassett, överlämnar han kassetten till valförrättaren,
som skjuter in kassetten i en likaledes specialkonstruerad valbox. Valförrättaren
trycker därefter ned en manöverarm på valboxen, varvid valsedeln
frigörs från kassetten och förs över till valboxen utan att valhemligheten
röjs. Kassetten kan därefter användas av en ny röstande. Transporten
av valsedlarna till räkningscentralen sker omedelbart efter röstningens slut
direkt i valboxen. Förfarandet skall användas även vid poströstning. Poströsterna
räknas i en för hela riket gemensam central. För att poströsterna
skall nå centralen före valdagens slut föreslås att poströstningen skall sluta
på fredagen före valdagen.

Kassetten skall enligt förslaget vara så utformad, att en instoppad
valsedels kortändar är delvis synliga. De synliga delarna skall givetvis inte
få innehålla någon information om hur väljaren röstar. De delar av en inneliggande
valsedel som innehåller sådan information skall alltid vara dolda
av kassetten. Samma slag av kassett skall användas för de olika val som
förrättas samtidigt. Genom att valsedlarna är olikfärgade för de olika valen
kan val förrättaren på valsedlarnas synliga delar lätt avgöra till vilket val
valsedeln hör.

Reglerna i utredningens förslag om tillhandahållande av valsedlar
bestäms av det förhållandet att valsedlarna skall hanteras maskinellt
både vid röstningen och vid röstsammanräkningen. De måste därför
vara standardiserade till formatet. Enligt förslaget skall i princip endast två
typer av valsedlar få förekomma. Den ena typen framställs i princip helt och
hållet genom statsverkets försorg och utgörs av ett hålkort, som försetts dels
med partibeteckning, kandidatnamn, valkretsbeteckning m. fl. uppgifter i
tryck, dels med motsvarande hålmarkeringar. Den andra typen utgörs av en
hålkortsblankett utan hålmarkeringar (ifyllningsvalsedel), vilken framställts
genom statsverkets försorg och därefter av väljaren eller annan försetts
med tryckt eller skriven partibeteckning in. m.

Utredningen erinrar om att partierna redan nu har rätt att under vissa
villkor få ersättning för sina valsedelskostnader och att utan kostnad erhålla
annat valmaterial. Denna ordning anser utredningen böra behållas och utvecklas
i det nya förfarandet, så att statsverket i princip står för kostnaderna
för valsedelsframställningen. Å andra sidan finner utredningen varken
rimligt eller lämpligt att valsedlar tillhandahålls helt fritt. Enligt utredningens
mening är det knappast ett demokratiskt intresse att varje enskild

54

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

väljare eller varje grupp av väljare, hur liten eller hur löst sammanfogad
den än är, skall kunna få valsedlar i obegränsad mängd. Utredningen föreslår
följande regler för tillhandahållande av valsedlar vid val till riksdagen.

Statsverket skall till var och en som begär det framställa valsedlar med
tryck och motsvarande hålmarkeringar till ett antal och med det innehåll
han önskar. Är beställaren parti med representation i riksdagen och görs
beställningen av behörig företrädare för partiet, skall i princip varje beställning
utan vidare effektueras. Är beställaren annan än parti med representation
i riksdagen eller görs beställningen av annan än behörig företrädare för
parti, tillhandahåller statsverket valsedlarna endast under förutsättning att

1. beställaren förskottsvis ersätter statsverket för framställningskostnaden
och

2. den partibeteckning som valsedlarna skall förses med överensstämmer
med eller tydligt skiljer sig från registrerad partibeteckning.

Parti, som är eller genom valet blir representerat i riksdagen, föreslås
kunna utan kostnad få valsedlar upp till ett antal som motsvarar fem gånger
antalet röstberättigade i valkretsen. Beställer parti som är representerat i
riksdagen fler valsedlar, debiteras partiet i efterhand kostnaden för framställning
av det överskjutande antalet.

Blir parti som har betalat sina valsedlar i förskott representerat i riksdagen
genom valet, skall enligt förslaget partiet få tillbaka förskottet. I
analogi med vad som föreslås i fråga om storleken av den valsedelsupplaga,
som ett parti skall kunna få utan kostnad, maximeras dock återbetalningsbeloppet
till kostnaden för att framställa valsedlar till ett antal motsvarande
fem gånger antalet röstberättigade i den eller de valkretsar där valsedlar har
beställts för partiet.

Utredningen framhåller att återbetalning av förskott kan bli aktuell i två
fall. Dels kan det vara fråga om beställning för ett parti som vinner inträde
i riksdagen genom valet. Dels kan det röra sig om en beställning som har
gjorts av annan än behörig företrädare för ett parti, dvs. om en spränglista.
I det förra fallet kan det knappast råda några delade meningar om att återbetalningen
bör ske till partiet. Även i det senare fallet finner utredningen
riktigast att belopp som betalas tillbaka går till partiet. Principiellt borde
frågan huruvida den som beställt en spränglista skall få sina kostnader
ersatta vara beroende av liur spränglistan påverkat partiets resultat i valet,
men utredningen anser att denna fråga är omöjlig att avgöra. Den enda
praktiska och sakligt rimliga lösningen är därför enligt utredningens åsikt
att det får ankomma på partiet självt att avgöra om beställaren av spränglistan
skall få del av belopp som återbetalas till partiet.

Enligt utredningens förslag skall det belopp, som skall återbetalas, beräknas
på skillnaden mellan det antal valsedlar ett parti har fått kostnadsfritt
och det antal partiet maximalt skulle ha kunnat få gratis. Har sålunda ett
parti utnyttjat hela sin gratiskvot, blir det inte aktuellt med någon återbetal -

Kungl. Maj:is proposition nr 148 år 1969

55

ning för de valsedlar som betalats i förskott, även om en kandidat kommer
in i riksdagen tack vare dessa valsedlar. I annat fall skulle enligt utredningens
mening kostnadsreglerna för tillhandahållande av valsedlar lätt
kunna kringgås.

Utredningen föreslår att i princip samma regler skall gälla för den som
vill beställa valsedelsblanketter i stället för valsedlar med fullständigt tryck
och hålmarkeringar.

Utredningen föreslår att i princip motsvarande regler skall gälla i fråga
om tillhandahållande av valsedlar och valsedelsblanketter vid de samtidiga
kommunala valen. Med hänsyn till att dessa val enligt förslaget t. v. i regel
inte skall räknas maskinellt är reglerna här uppbyggda så, att statsverket i
normalfallet tillhandahåller beställarna valsedelsblanketter, vilka av statsverket
förses med tryck efter beställarens önskemål där detta är praktiskt
genomförbart.

Dessutom skall enligt utredningens förslag blanketter till valsedlar för de
olika valen alltid finnas tillgängliga för väljarna i lokal där röstning äger
rum.

Enligt utredningens förslag skall de nuvarande preciserade villkoren
för att få rösta före valdagen på postanstalt, hos utlandsmyndighet
eller på fartyg ersättas av en mera allmänt hållen regel av innehåll
att sådan röstning får ske, om det kan antagas att den röstberättigade på
valdagen kommer att befinna sig utom riket eller på annan ort inom riket
eller av annat skäl kommer att vara förhindrad att rösta i vallokalen för sitt
valdistrikt. Detta förslag hänger delvis samman med förslaget att poströstningen
skall sluta på fredagen före valdagen. Utredningens förslag innehåller
inte heller någon motsvarighet till den nu gällande regeln att väljaren
skall på ytterkuvertet ange anledningen till att han är berättigad att rösta
före valdagen. Enligt utredningens mening bör rätten till sådan röstning
inte låsas till vissa konkret angivna situationer, vilkas förhandenvaro röstmottagaren
i regel inte har möjlighet att kontrollera. Om väljaren bedömer
att han kommer att vara förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för
sitt valdistrikt, skall det inte vägras honom att rösta före valdagen.

En konsekvens av utredningens förslag är att det öppnar förutsättningar
för att anordna poströstning även på andra vårdanstalter och vårdinrättningar
än sjukhus och kriminalvårdsanstalter. Utredningen har inhämtat
från postverket att verket kan åta sig att anordna röstmottagning på flertalet
sådana inrättningar och anstalter under förutsättning att röstmottagningen
kan begränsas till någon eller några dagar och att röstningens tyngdpunkt
förläggs till söndagen före valet. Enligt utredningens mening kan inte några
avgörande invändningar riktas mot att det vid bestämmande av tid för röstningen
på ifrågavarande inrättningar och anstalter tas hänsyn till postverkets
resurser. De nackdelar som kan vara förenade med att röstningen
på anstalterna i regel får ske på söndagen före valet uppvägs väl av de för -

56

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

delar som det innebär att väljarna där får tillgång till en röstningsform som
från säkerhetssynpunkt måste anses avgjort överlägsen valsedelsförsändelseinstitutet.
Utredningen anser att postverket självt bör få bestämma när röstmottagning
skall få ske på anstalter av det slag som avses här. Med en sådan
regel får man ett smidigt och flexibelt system som lätt kan anpassas till växlande
lokala förhållanden beträffande personal och lokaler.

Beträffande utlandsröstning och far ty g sröstning föreslår
utredningen bl. a. att röstningen skall avslutas i sådan tid att valsedlarna
kan beräknas nå centrala valmyndigheten senast dagen före valdagen.
Förslaget innehåller också att centrala valmyndigheten skall ersätta länsstyrelsen
i Stockholms län som mottagare i första hand av valsedlar som
kommer in från utlandet. Dessutom föreslår utredningen att möjligheten
att anordna röstning på fartyg skall gälla alla svenska fartyg i utrikes fart
och inte bara som nu sådana fartyg som kan antas befinna sig utomlands
under tid då röstmottagning pågår i riket.

Utredningen föreslår också förenklade regler om valsedels ogiltig
h e t. Regeln, att valsedel är ogiltig om den innehåller kännetecken som
uppenbarligen blivit anbragt med avsikt på sedeln, saknar motsvarighet i
förslaget. Vidare slopas kravet att valsedel måste innehålla giltigt namn.
Utredningen framhåller att riksdagsvalets karaktär av i första hand partival
har slagits fast genom de nya mandatfördelningsreglerna som antogs i samband
med enkammarr ef ormen. Otvivelaktigt uppfattar också många väljare
valet som ett partival. Utredningen betonar att även personvalet givetvis har
en mycket stor betydelse, men enligt utredningens uppfattning finns det
fördenskull inte anledning att ogiltigf örklar a röster från väljare som nöjer
sig med att uttrycka anslutning till ett parti. Det kan vidare vara praktiskt
för en väljare, som röstar utomlands och därvid använder ifyllningsvalsedei,
att på valsedeln behöva ange endast partinamnet.

Utredningen föreslår även en omläggning av röstlängds- och
röst k or t sförfarande t. Det kan nu inträffa att röstkort tillställs
även personer som inte är röstberättigade. Utredningen anser att det bör
vara möjligt att skapa sådan säkerhet i detta hänseende att röstkortet faktiskt,
om än inte formellt, kan få ställning av rösträttsbevis. Den lösning som
utredningen har stannat för innebär att röstkorten trycks upp först sedan
röstlängden har upprättats. Framställs röstkorten på detta sätt, bör enligt
utredningens mening valnämndens befattning med röstkorten kunna avvaras.
Dels blir då valnämndens medverkan mindre betydelsefull. Dels uppnår
man den vinsten att nämndernas stora arbetsbörda inför valen minskar.

Utredningen går emellertid ett steg längre och föreslår att valnämndernas
uppgifter i röstlängdsförfarandet skall upphöra och uppgifterna övertas av
lokala skattemyndigheten, som redan nu har ansvaret för att röstlängd upprättas.

Utredningens förslag till nytt röstlängds- och röstkortsförfarande gäller

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

endast den allmänna röstlängden och röstkort för personer som finns upptagna
i den. Gällande regler om upprättandet av den särskilda röstlängden
och om röstkort för de röstberättigade som har upptagits i denna ger redan
den säkerhet som utredningen vill uppnå för den allmänna röstlängdens del.
Röstlängdsförfarandet beträffande den allmänna röstlängden och den därtill
anslutande framställningen av röstkort skall enligt förslaget följa detta
schema.

1. Länsstyrelsen kopierar från sitt personband uppgifter över personer i
röstberättigad ålder på ett särskilt band (röstlängdsbandet).

2. Från röstlängdsbandet framställer länsstyrelsen stommarna till röstlängd.
På stommarna markeras om rösträttshinder föreligger. Beträffande
den som fyller 19 år under kalenderåret anmärks att han får rösträtt först
nästa år. Stommarna tillställs lokala skattemyndigheten.

3. Lokala skattemyndigheten granskar stommarna mot mantalslängden.
Därvid kontrolleras att någon person inte har utelämnats och att hindersmarkeringarna
är riktigt gjorda. Vidare gör myndigheten de ändringar och
tillägg som föranleds av de underrättelser som myndigheten får in från pastorsämbetena.
Med myndighetens granskning är röstlängden upprättad.

4. Lokala skattemyndigheten underrättar länsstyrelsen om de ändringar
och tillägg som myndigheten har gjort i stommarna. Länsstyrelsen justerar
sitt röstlängdsband enligt underrättelserna. Därvid markerar länsstyrelsen
särskilt de personer som först följande kalenderår är ålderskvalificerade för
rösträtt. När detta har skett trycker länsstyrelsen upp röstkortsupplagan
och översänder korten till lokala skattemyndigheten, som kontrollerar röstkorten
mot röstlängden. Lokala skattemyndigheten underrättar de personer
som har antecknats i röstlängden som inte röstberättigade om detta förhållande.

5. Anmärkningar mot röstlängden prövas av länsstyrelsen. Godkänns eu
anmärkning, rättar länsstyrelsen röstlängden i enlighet därmed. Länsstyrelsen
underrättar lokala skattemyndigheten om de rättelser som har föranletts
av prövningen.

6. När lokala skattemyndigheten har justerat röstkortsupplagan i enlighet
med underrättelserna från länsstyrelsen, översänder myndigheten röstkorten
till de röstberättigade.

Utredningen föreslår att det obligatoriska uppehållet i
valförrättningen mellan kl. 11 och 13 slopas. En förutsättning
för att de samtidiga valen skall kunna genomföras på en dag är
enligt utredningens uppfattning att valdagen utnyttjas maximalt för röstningen.
F. n. öppnas vallokalerna kl. 8 och stängs kl. 21. Avbrott i förrättningen
skall alltid ske mellan kl. 11 och 13. Dessutom tillåter lagen att uppehåll
görs även vid vissa andra tider. Ett maximalt utnyttjande av valdagen
bör enligt utredningen innebära att de sistnämnda uppehållen slopas. Mera
tveksamt finner utredningen det vara om det obligatoriska uppehållet mel -

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

lan kl. 11 och 13 kan tas bort. Utredningen erinrar om att regeln har kommit
till av hänsyn till gudstjänsten men pekar å andra sidan på att gudstjänster
i många församlingar numera äger rum å andra tider. I många frikyrkliga
församlingar är det vanligt att man håller gudstjänst eller annan sammankomst
under annan tid än mellan kl. 11 och 13. Av än större betydelse, framhåller
utredningen, är kanske att man genom att låta valförrättningen pågå
under gudstjänsttid inte hindrar den som vill delta i gudstjänsten från att
göra detta. Utredningen kan därför inte finna att vare sig pietet mot människors
trosuppfattning eller andra skäl talar för att behålla det obligatoriska
avbrottet mellan kl. 11 och 13.

I anslutning till förslaget om förlängt öppethållande av vallokalerna, föreslår
utredningen den förstärkningen av den lokala valorganisationen,
att minimiantalet deputerade ökas från tre till fyra.
Utredningen framhåller att antalet deputerade även i de minsta valdistrikten
bör vara så stort att avlösning för hl. a. måltider kan ske under förrättningens
gång.

Utredningen föreslår också att centrala valmyndigheten skall svara för
valförberedelser och valledning. Detta innebär bl. a. att
centrala valmyndigheten övertar ansvaret för de tillämpningsföreskrifter
som det i dag ankommer på Kungl. Maj :t att utfärda, såsom att fastställa
formulär till röstlängd, röstkort och protokoll.

Remissyttrandena

Huvuddragen i valtekniska utredningens förslag till nytt valtekniskt
förfarande har genomgående accepterats av remissinstanserna. Inte i
något yttrande riktas invändning mot att valkuverten ersätts med kassetter
i enlighet med vad utredningen har föreslagit.

De av utredningen föreslagna reglerna om tillhandahållande
av valsedlar har behandlats endast i yttrandena av grundlagberedningen,
länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs och Västmanlands län och
KDS. Av dessa är det endast KDS som har en allmänt kritisk inställning.
Grundlagberedningen finner inte anledning till erinran mot huvuddragen
i förslaget. Enligt länsstyrelsen i Västmanlands län skulle det inte vara rimligt,
om ett litet parti utan mandat i ett län skulle kunna få valsedlar kostnadsfritt
till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade där.

KDS anser att förslaget är otillfredsställande och strider mot jämlikhetsprincipen.
Enligt KDS borde det vara naturligt att även ett i riksdagen inte
representerat parti, som har en utbyggd organisation över hela landet och
som har stadgar och ett genomarbetat program, får sina valsedlar gratis.

Länsstyrelserna i Stockholms och Älvsborgs län tar upp frågan om vem
som bör få tillbaka förskott, som erlagts vid valsedelsbeställning. Länssty -

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

relsen i Älvsborgs län förklarar sig inte ha något att erinra mot de föreslagna
reglerna, även om dessa enligt länsstyrelsens uppfattning synes
kunna hårt drabba den som har beställt spränglistor. Länsstyrelsen i
Stockholms län anser det tvivelaktigt från demokratisk synpunkt att låta
återbetalning av förskott alltid gå till partiet oavsett vem som har erlagt förskottet.

Utredningens förslag att mjuka upp villkoren för röstning
före valdagen har föranlett yttrande endast av länsstyrelsen i Gotlands
län. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte en så liberal regel som den
utredningen har föreslagit i praktiken kommer att medföra en för postverket
besvärande och även i övrigt olämplig förskjutning av antalet röstande
från vallokalerna till postanstalterna.

Svenska kommunförbundet godtar inte att röstmottagningen på vårdanstalter
och vårdinrättningar i regel sker på söndagen före valdagen. En sådan
begränsning skulle, menar förbundet, betyda avsevärt försämrade möjligheter
för nyintagna sjukhuspatienter att poströsta. Postverket framhåller
att röstmottagningen vid sjukhusen och kriminalvårdens anstalter säkerligen
kan förläggas till valdagen, om söndagen väljs som slutdag för
poströstningen. För postverkets del är det emellertid önskvärt att röstmottagningen
på övriga vårdanstalter och vårdinrättningar kan förläggas före
valdagen och då helst till söndagen före valdagen.

Utredningens förslag till reformer i fråga om utlandsröstning
och fartygsröstning har inte föranlett något uttalande i remissyttrandena.

De föreslagna reglerna om valsedels ogiltighet har vunnit bred
anslutning bland remissinstanserna. Regeringsrättens ledamöter framhåller
som en väsentlig fördel med förslaget att praktiskt taget alla besvär som
avser valsedels ogiltighet kommer att försvinna. Även grundlagberedningen
menar att det är en fördel från valbesvärssynpunkt att flera av de nuvarande
kassationsgrunderna tas bort. Länsstyrelsen i Gotlands län anser att de
nuvarande bestämmelserna knappast har fyllt någon betydelsefull funktion
utan i åtskilliga fall lett till stötande resultat. Valnämnden i Stockholm uttalar
att förslaget innebär ett betydligt enklare och mindre formalistiskt
system än det hittillsvarande. Länsstyrelsen i Östergötlands län pekar på
att de föreslagna reglerna förenklar även sammanräkningsförfarandet.

Postverket uppehåller sig särskilt vid betydelsen för de kommunala valen
av att kravet på att valsedel måste innehålla giltigt namn slopas. Verket anser
ändringen viktig för de väljare som poströstar, särskilt om den nuvarande
kuvertmetoden behålls. När en väljare röstar utanför hemorten kan
det vara svårt för honom att få tag på valsedlar som avser hans valkrets.
Om en väljare i sådant fall avlämnar en valsedel, som avser annan valkrets
än den där han är röstberättigad, eller om han förväxlar valkuverten för

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

olika val, blir valsedeln med nuvarande regler i allmänhet kasserad. Mot
bakgrund av de senare årens utveckling förefaller det rimligt, att valsedel
som saknar giltigt namn ändå tillgodoräknas partiet.

Länsstyrelsen i Värmlands län ställer sig däremot mera tveksam till förslaget
att slopa kravet på giltigt namn. Enligt länsstyrelsen kan detta leda
till att man måste godta ett inte obetydligt antal valsedlar från väljare, som
inte har annat syfte än att uttrycka alltmänt missnöje. Länsstyrelsen finner
det vidare stötande om valsedlar som innehåller endast namn på seriefigurer
och liknande skall gillas.

Den föreslagna omläggningen av röstlängds- och röst kortsför
farandet har vunnit allmänt gillande vid remissbehandlingen.
Grundlagberedningen finner det vara en lämplig rationalisering att valnämnderna
kopplas bort från bl. a. röstlängdsförfarandet. Länsstyrelsen i
Kronobergs län anser att det nuvarande röstlängdsförfarandet är föga rationellt.
Att röstkorten skall utfärdas och utsändas först sedan röstlängden
upprättats innebär säkrare garantier för att endast röstberättigade får röstkort.
Enligt länsstyrelsen är det med nuvarande förfarande inte ovanligt
att valnämnderna skickar ut röstkort även till personer som inte är röstberättigade.
Svenska kommunförbundet ser det som ett positivt moment i
förslaget, att valnämndernas befattning med röstlängdsförfarandet upphör.
Likaså tillstyrker förbundet att lokala skattemyndigheten övertar valnämndernas
bestyr med upprättande och utsändande av röstkort. Föreningen
Sveriges fögderichefer anser det i princip riktigt att lokala skattemyndigheten
övertar valnämndernas uppgifter beträffande röstlängd och röstkort.
Lokala skattemyndigheten torde, framhåller föreningen, ha större förutsättningar
än valnämnden att sköta dessa arbetsuppgifter på ett tillfredsställande
sätt.

Förslaget att slopa det obligatoriska uppehållet i valförrättningen
mellan kl. 11 och 13 har praktiskt taget genomgående
godtagits av remissinstanserna. Grundlagberedningen framhåller
att huvudproblemet i detta sammanhang är att de samtidiga valen
skulle kunna leda till ökad köbildning av väljare. Allt bör därför göras för
att påskynda röstavgivningen i vallokalen. En ändring som bör kunna få
stor betydelse för undvikande av köbildning i de mera folkrika distrikten
är att vallokalerna skall vara öppna utan avbrott mellan kl. 8 och kl. 21.
Länsstyrelsen i Jönköpings län ställer sig tveksam till att slopa det obligatoriska
uppehållet. Länsstyrelsen i Kalmar län ifrågasätter om det inte är
lämpligt med ett uppehåll på en timme bl.a. för att ge valförrättarna tillfälle
att äta.

Utredningens förslag till förstärkning av den lokala valorganisationen
har inte föranlett något uttalande av remissinstanserna.

Över förslaget att centrala valmyndigheten skall svara för valförbe -

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

redelser och valledning har endast grundlagberedningen yttrat
sig. Beredningen godtar i princip förslaget. Enligt beredningens mening torde
den allmänna frågan om delegation av befogenhet att utfärda tillämpningsföreskrifter
böra ske till Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.
Maj :t utser eller om den, som i förslaget, bör ske direkt till förvaltningsmyndigheten
med förbigående av Kungl. Maj :t inte ha någon större betydelse.

Departementschefen

Enligt planerna skulle förslag till en genomgripande reform av valtekniken
ha förelagts riksdagen under innevarande höstsession. 1965 års valtekniska
utredning lade i början av juni fram sitt betänkande »Ny valteknik»
med förslag till övergång till ett nytt valtekniskt system, som bygger på användning
av maskinella hjälpmedel såväl vid röstavgivningen som vid sammanräkningen
av rösterna. Avsikten var att det nya systemet skulle tillämpas
fr. o. m. 1970 års val. Utredningens förslag har vid remissbehandlingen
fått ett i det stora hela mycket gynnsamt mottagande. Under propositionsarbetets
gång visade det sig möjligt att inom ramen för det av utredningen
föreslagna systemet tillgodose kritik och önskemål som i ett par betydelsefulla
hänseenden hade riktats mot utredningens förslag. Det var här fråga
om möjligheterna att lämna en redovisning av valresultat valdistriktsvis
och möjligheterna att redan under valnatten meddela resultat av de kommunala
valen. Vidare visade det sig möjligt att låta poströstningen avslutas
först på valdagen — i stället för som utredningen föreslagit på fredagen före
denna — utan att man skulle förlora några väsentliga fördelar med det föreslagna
systemet. Emellertid framkom det för drygt en månad sedan, att det
på grund av produktionstekniska vanskligheter inte går att uppnå absoluta
garantier för att den tekniska apparatur, som är nödvändig för det nya valtekniska
systemet, kan levereras redan till 1970 års val. Övergången till det
nya systemet måste därför anstå till 1973 års val.

Det är beklagligt att den nya tekniken inte kan tillämpas redan år 1970,
när lör första gången tre val skall förrättas samtidigt. I likhet med många
andra har jag blivit övertygad om att den nya tekniken skulle verksamt ha
bidragit Lill ett snabbt och smidigt genomförande av de samtidiga valen.
Dessa måste nu i stället förrättas med hjälp av den hittills använda manuella
tekniken. Redan i samband med beslutet om gemensam valdag 1968/
69 vidtogs ändringar i vallagstiftningen för att trygga genomförandet av de
samtidiga valen. Ändringarna fick emellertid begränsad räckvidd mot bakgrund
av att arbetet på övergång till maskinell teknik i valförfarandet samtidigt
sattes i gång. När det nu visat sig att det inte går att använda den
maskinella tekniken förrän vid 1973 års val har jag ansett att man bör
pröva möjligheterna att genom ytterligare ändringar i det nuvarande val -

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1969

förfarandet försöka göra detta så smidigt och enkelt som möjligt till 1970
års val. Härvid bör uppslag kunna hämtas från det föreslagna nya valtekniska
systemet. Det finns också skäl att i det uppkomna läget pröva vissa
förslag, som valtekniska utredningen lade fram i ett tidigare betänkande
»Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval» (SOU 1967: 27) men som
inte tagits upp i avvaktan på resultatet av utredningens undersökningar beträffande
övergång till maskinell teknik.

Innan jag går över till frågan om ändringar i det nuvarande valförfarandet
vill jag nämna att jag avser att senare i dag hemställa om att få meddela
tilläggsdirektiv till valtekniska utredningen beträffande det fortsatta arbetet
på en valteknisk reform till 1973 års val. Det gäller här att på bästa sätt
utnyttja det nödtvungna uppskovet med den valtekniska reformen bl. a. för
att ytterligare utveckla och förbättra det föreslagna systemet och grundligt
utprova detta innan det sätts i praktisk tillämpning.

Att genomföra tre val samtidigt med den nuvarande manuella valtekniken
är inte helt okomplicerat. För de olika valen skall användas olikfärgade valsedlar,
som skall stoppas i valkuvert av samma färg som valsedeln. Vid röstning
i vallokal har alltså väljaren att se till att han för vart och ett av de tre
valen stoppar rätt valsedel i rätt kuvert. Vid röstning med valsedelsförsändelse
och vid poströstning kompliceras förfarandet ytterligare. Här skall för
varje val valkuvertet (innerkuvertet) läggas i ett ytterkuvert av samma färg
som innerkuvertet. Dessutom skall varje ytterkuvert fyllas i med ganska
utförliga uppgifter. Skall valsedelsförsändelserna avlämnas på postanstalt,
behövs inte mindre än nio olika kuvert, nämligen för varje val ett innerkuvert,
ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och ett ytterkuvert för poströstning.
För de tre samtidiga valen behövs sammanlagt 15 kuverttyper.

Valtekniska utredningens förslag innebär avsevärda förenklingar i de nu
nämnda hänseendena. Den kassett, som enligt förslaget skall överta valkuvertets
funktion, blir enhetlig för alla de tre samtidiga valen. Genom att
kassetten ej täcker hela valsedeln och valförrättaren därför ser färgen på
den inneliggande valsedeln, kan han avgöra till vilket val denna hör. Vid
röstning med valsedelsförsändelse samt vid utlandsröstning och fartygsröstning
skall enligt det föreslagna systemet visserligen användas kuvert, som
skall vara av samma typ för de olika valen. Kuverten skall emellertid förses
med inspektionshål, som avslöjar färgen på den inneliggande valsedeln, så
att man kan hänföra även en i kuvert inlagd valsedel till rätt val.

Den idé, som ligger i kassettmetoden och i metoden med kuvert med inspektionshål,
bör kunna utnyttjas även i det nuvarande valsystemet för att
minska antalet kuverttyper. Man bör sålunda kunna gå över
till en enhetlig typ av valkuvert för de tre samtidiga valen, om kuvertet förses
med inspektionshål eller liknande som gör att färgen på valsedeln men
ej sedelns text kan iakttas när sedeln är inlagd i valkuvertet. Vid överlägg -

Kungl. Maj:ts proposition nr U8 år 1969 63

ningar med kuverttillverkare har framkommit att detta enklast kan åstadkommas
genom att valkuvertet framställs med de båda nedre hörnen avskurna,
så att den inneliggande valsedeln sticker fram genom de avskurna
hörnen. Liksom i valtekniska utredningens förslag kräver systemet att valsedlarna
är av standardiserat format som passar till valkuverten. Det fordras
dessutom att valsedeln inte viks när den stoppas ned i kuvertet. I så fall
skulle den kunna komma att ligga så i kuvertet att uppgifter om hur väljaren
röstar blir synliga i de avskurna hörnen på kuvertet. Till frågan om
tillhandahållande av de standardiserade valsedlarna återkommer jag längre
fram.

De valkuvert som används nu är förhållandevis små, vilket medför att
valsedlarna i många fall måste vikas. Om man går över till ett system där
valsedlarna inte skall få vikas, måste kuverten göras större. Från tillverkarsidan
har upplysts att det inte finns tekniska resurser för att till 1970 års
val framställa tillräckligt antal valkuvert av en större typ, om kuverten som
nu är fallet skall vara försedda med snöre, som gör det möjligt att i ett
handgrepp öppna ett flertal kuvert. Det är därför nödvändigt att avstå från
snören i kuverten, om tanken med enhetskuvert skall genomföras. Å andra
sidan är det angeläget att öppnandet av kuverten efter röstningens slut kan
genomföras snabbt. Tanken har därför kommit upp att avstå från kravet
att valkuverten skall vara tillslutna. Undersökningar hos kuverttillverkare
visar att det är möjligt att framställa ett kuvert som inte skall tillslutas
men som likväl på ett helt tillfredsställande sätt skyddar valhemligheten.
Kuvertet bör i likhet med de kuvert som används vid utsändandet av postgirots
kontobesked vara försett med hög rygg och rak klaff. Med en sådan
utformning av kuvertet ligger valsedeln stadigt i kuvertet och det är inte
någon risk för att valsedeln faller ur kuvertet genom någon oavsiktlig åtgärd
från väljarens eller valförrättarens sida. Att kuverten inte skall tillslutas
innebär dessutom en inte föraktlig förenkling i röstningsproceduren
för väljaren genom att han slipper att klistra igen de tre valkuverten. Effekten
av att kuverten inte tillsluts bör därför bli inte bara att arbetet vid den
preliminära sammanräkningen underlättas utan även att röstningen går
snabbare. Jag föreslår alltså att för de samtidiga valen år 1970 används valkuvert
som utformas i enlighet med vad jag nu har sagt.

Systemet med enhetligt valkuvert bör kunna tillämpas också i fråga om
innerkuvertet vid valsedelsförsändelse, så att samma slags innerkuvert används
för de tre samtidiga valen. Däremot finner jag inte anledning att föreslå
att samma slag av kuvert används både som valkuvert och som innerkuvert.
Jag ansluter mig sålunda till den hittills gällande uppfattningen att
valkuverten skall lämnas ut endast i samband med att väljaren inställer sig
för röstning. Denna princip, som är avsedd att förhindra att någon annan
än väljaren själv lägger valsedeln i valkuvertet, förutsätter att olika typer

64 Kungl. Maj:ts proposition nr lk8 år 1969

av kuvert används som valkuvert och som innerkuvert för valsedelsförsändelse.

Valsedelsförsändelseinstitutet bör kunna förenklas också i andra hänseenden.
Den nuvarande regeln att en försändelse skall anordnas för vart
och ett av de samtidiga valen synes onödigt omständlig. Jag föreslår i stället
att valsedelsförsändelsen görs gemensam för alla tre valen, så att tre innerkuvert,
ett för varje val, får läggas in i ett gemensamt ytterkuvert. Vidare
vill jag föreslå att den nuvarande ordningen med två olika typer av ytterkuvert
för valsedelsförsändelse —• en som används när försändelsen skall
inges av väljarens make och en som används när försändelsen skall inges
av annan än maken — ersätts med en enda typ av ytterkuvert, gemensam
för båda slagen av valsedelsförsändelse. En sådan förenkling är genomförbar
bl. a. tack vare att ytterkuvertet måste göras större för att rymma de
nya innerkuverten och därför ger utrymme åt både den text som behövs för
s. k. äktamakeröstning och den text som behövs när försändelse används för
sjukas in. fl. röstning.

Även vid poströstningen bör man kunna använda gemensamt ytterkuvert
för de olika valen. Ett sådant förslag har lagts fram i valtekniska utredningens
betänkande från år 1967. Förslaget godtogs av alla remissinstanser,
som yttrade sig över betänkandet, utom grundlagberedningen. Beredningen
hänvisade till att det enligt gällande regler ingår som ett led i röstsammanräkningen
hos länsstyrelsen att granska ytterkuvert, som kommit in från
postanstalter, utlandsmyndigheter och fartyg, bryta dessa och ta hand om
innehållet. En ordning med gemensamt ytterkuvert för flera val skulle alltså
göra det omöjligt enligt dessa regler att räkna de olika valen var för sig. Jag
kan i och för sig instämma i de synpunkter som framfördes av grundlagberedningen.
Emellertid ser jag inte något hinder för att ändra de nuvarande
reglerna så, att man tillåter att ifrågavarande åtgärder med ytterkuvert
sker gemensamt för de samtidiga valen. Med en sådan ändring torde det inte
finnas något att erinra mot att gå över till den obestridligen mycket praktiska
ordningen att innerkuverten med valsedlarna från de tre olika valen
vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg läggs in
i ett enda gemensamt ytterkuvert. Jag återkommer i det följande till ytterligare
förenklingar beträffande ytterkuvertet vid sådan röstning.

De nu föreslagna åtgärderna innebär att antalet kuverttyper vid de samtidiga
valen år 1970 minskas från 15 till 4. De fyra typerna blir valkuvert,
innerkuvert för valsedelsförsändelse, ytterkuvert för valsedelsförsändelse
samt ytterkuvert för röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på
fartyg.

Som jag redan nämnt förutsätter ordningen med enhetliga valkuvert, att
valsedlarna blir standardiserade till formatet. Detta innebär vissa
problem med hänsyn till att möjligheterna att framställa valsedlar efter eget
önskemål i princip inte bör begränsas. Valtekniska utredningen har i sitt

65

Kungl. Maj. ts proposition nr 148 år 1969

betänkande om den maskinella valtekniken haft att lösa i allt väsentligt
samma problem. De regler i ämnet som utredningen har föreslagit har praktiskt
taget undantagslöst godtagits vid remissbehandlingen. Även jag kan
i allt väsentligt ansluta mig till förslaget. Jag föreslår att följande regler
skall gälla i fråga om tillverkning och tillhandahållande av valsedlar vid de
samtidiga valen år 1970.

Valsedel vid de samtidiga valen skall vara framställd på blankett som
tillverkats genom statsverkets försorg. Statsverket skall emellertid till beställare,
som begär det, förse blanketterna med fullständigt tryck enligt beställarens
önskemål och därvid inte i något fall ta ut särskild ersättning för
trycket. Meningen är att partier och andra, som beställer valsedlar, normalt
skall begära att blanketterna omedelbart förses med tryck. På så sätt får
man ökad säkerhet för att valsedlarna blir så utformade att valhemligheten
inte röj s genom de avskurna hörnen på valkuverten.

Var och en skall kunna beställa och erhålla valsedlar eller valsedelsblanketter
till önskat antal, men endast parti, som är eller genom valet blir representerat
i den församling valet gäller, får valsedlar/valsedelsblanketter gratis.
Beställs valsedlar/valsedelsblanketter av parti, som inte är representerat
i den församling valet gäller, skall beställaren förskottera kostnaden för
valsedlarna. Detsamma skall gälla, om beställning för parti, som är representerat
i ifrågavarande församling, görs av annan än behörig företrädare
för partiet.

Parti, som är eller blir representerat i den församling valet gäller, skall
gratis få valsedlar/valsedelsblanketter upp till ett antal som motsvarar fem
gånger antalet röstberättigade, i fråga om riksdagsval, i valkretsen och, i
fråga om annat val, i valet. Beställer parti, som är representerat i ifrågavarande
församling, större antal valsedlar/valsedelsblanketter, får partiet
i efterhand erlägga betalning för det överskjutande antalet. Blir parti, för
vars valsedlar/valsedelsblanketter erlagts förskott, genom valet representerat
i ifrågavarande församling, betalas förskottet tillbaka i den mån inte
gränsen för vad partiet har rätt att erhålla gratis överskrids därigenom. Efter
samma princip sker återbetalning av förskott, när beställning gjorts av annan
än behörig företrädare för partiet, dvs. när det har varit fråga om en
spränglista. Frågan huruvida återbetalning skall ske blir här beroende av
om partiet utnyttjat sin gratiskvot. Återbetalning skall alltid ske till partiet
oavsett vem som har erlagt förskottet.

Dessutom skall väljare alltid i röstningslokalen kunna få de blanketter
han behöver för röstningen.

Jag vill tillägga att det är svårt att tänka sig någon annan principiell
uppläggning av reglerna om tillhandahållande av valsedlar. Sålunda skulle
det inte vara rimligt att låta vem som helst få valsedlar i obegränsad utsträckning.
En gräns bör också finnas för hur många valsedlar ett parti
skall kunna få gratis. Den här föreslagna gränsen överensstämmer med de
5 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 148

66

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

principer som hittills har tillämpats i fråga om ersättning till partier för
valsedelskostnader. Vidare är det inte praktiskt genomförbart att betala tillbaka
förskott till annan än ifrågavarande parti. 1 annat fall skulle man bl. a.
ställas inför den mycket vanskliga uppgiften att avgöra hur återbetalningen
skulle fördelas mellan dem som beställt olika spränglistor.

Som jag redan har förutskickat bör förfarandet vid röstning
på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg
kunna förenklas även i andra hänseenden än genom att innerkuverten vid
de samtidiga valen läggs i ett gemensamt ytterkuvert. Två förslag som valtekniska
utredningen har lagt fram, det ena i 1967 års betänkande och det
andra i årets betänkande, kan här komma till användning. I det förstnämnda
betänkandet föreslog utredningen, att ytterkuvertet vid poströstningen
skulle ersättas av ett fönsterkuvert och att en särskild adressdel, som skulle
medfölja röstkortet, skulle i samband med röstningen läggas in i ytterkuvertet
och ersätta de uppgifter om namn, sammanräkningsmyndighet, nummer
i röstlängden m. m., som väljaren nu är skyldig att fylla i på ytterkuvertet.

Förslaget, som allmänt godtogs vid remissbehandlingen, finner jag utmärkt.
Det minskar omgången vid poströstning både för väljaren och för
röstmottagaren, och det betyder framför allt att man får garantier för att
ytterkuvertet styrs till rätt sammanräkningsmyndighet (länsstyrelse). Länsstyrelsernas
arbete med poströstningsmaterialet underlättas också avsevärt
genom att man slipper ytterkuvert med oriktiga, ofullständiga eller otydliga
uppgifter. Jag föreslår därför att systemet med fönsterkuvert används
vid 1970 års samtidiga val. Som inlaga i fönsterkuvertet bör användas väljarens
röstkort i stället för en särskild adressdel till detta. Utvecklingen av
röstkortsförfarandet och de förändringar däri som jag tänker föreslå i det
följande medför att man utan större omgång kan utfärda nya röstkort, om
så skulle behövas. Dessutom är avsikten att det år 1970 skall samtidigt sändas
ut två röstkort, det ena avseende de samtidiga valen och det andra
kyrkofullmäktigvalet. För den som röstar på fartyg utan att inneha röstkort
bör röstkortet ersättas med ett särskilt adresskort som fylls i av röstmottagaren.

Det andra förslaget av valtekniska utredningen, som jag syftade på, gäller
villkoren för att få rösta på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på
fartyg. Enligt gällande regler får röstning före valdagen ske endast om väljaren
på grund av vissa uppräknade omständigheter, såsom utrikes resa
och tjänsteutövning av vissa slag, är hindrad att rösta på valdagen. Vid röstningen
skall väljaren på ytterkuvertet ange av vilken anledning han är berättigad
att rösta i förtid. I fråga om röstning på valdagen på postanstalt
gäller, att detta är tillåtet endast för väljare, som befinner sig utanför hemorten.
Den som är intagen på eller tjänstgör vid sjukvårdsanstalt eller kriminalvårdsanstalt
får dock rösta på postanstalt, som är inrättad vid anstalten,
även om denna är belägen i hans hemort. Utredningen har nu föreslå -

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

67

git att poströstningen skall avslutas på fredagen före valdagen och att de
nuvarande specificerade villkoren för att få rösta före valdagen ersätts med
en mera allmänt hållen regel, enligt vilken rätten att poströsta tillkommer
röstberättigad, som på grund av vistelse på utrikes ort eller på annan ort
inom riket eller av annat skäl kan antas vara förhindrad att rösta på valdagen
i vallokalen för sitt valdistrikt. Grundtanken i detta förslag, att möjligheterna
till röstning i annan ordning än i vallokal inte bör begränsas i
onödan, har nästan utan undantag godtagits vid remissbehandlingen.

För egen del ansluter jag mig till grundtanken i utredningens förslag. Den
innebär ökade möjligheter för väljarna att utöva sin rösträtt, samtidigt som
valförfarandet kan förenklas. Jag föreslår att möjligheten att rösta på postanstalt,
hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall stå öppen för väljare,
som på grund av vistelse utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat
skäl är förhindrad att rösta i vallokalen för sitt valdistrikt. Som en följd
härav kan det nuvarande kravet, att väljare som röstar före valdagen skall
ange anledningen till att han är berättigad att göra detta, slopas. Väljarnas
uppgifter härom har f. ö. knappast kunnat kontrolleras i det nuvarande systemet.
En annan konsekvens blir att poströstning på valdagen tillåts även inom
väljarens hemort, om väljaren är förhindrad att uppsöka vallokalen för sitt
valdistrikt.

De nu föreslagna ändringarna beträffande villkoren för att få rösta utom
vallokalen ger förutsättningar för att anordna poströstning på
ålderdomshem samt på vissa andra anstalter och
inrättningar. Postverket har gett uttryck för en positiv inställning
till att tillfälligt inrätta postanstalter för röstning på sådana vårdinrättningar
och vårdanstalter, där det med nuvarande regler inte finns anledning att
anordna poströstning. Enligt postverket finns det möjlighet att täcka ett
stort antal anstalter och inrättningar med poströstning, om denna inte nödvändigtvis
behöver förläggas till själva valdagen. Jag anser visserligen att
huvudregeln bör vara, att poströstning på vårdanstalter och vårdinrättningar
skall äga rum på valdagen. Sålunda bör man inte utan starka skäl förlägga
röstningen till dag före valdagen, när det gäller sjukvårdsinrättningar
och kriminalvårdsanstalter där poströstning tidigare har varit anordnad på
valdagen. Emellertid kan jag inte finna några nämnvärda betänkligheter i
att poströstningen på t. ex. ålderdomshem sker före valdagen, i synnerhet
om man därigenom vinner att postverket kan täcka fler anstalter och inrättningar.
Röstning bör dock inte kunna anordnas tidigare än en vecka före
valdagen. Som en särskild fördel med en utökad poströstning vid vårdinrättningar
och vårdanstalter vill jag peka på att behovet av att använda
valsedelsförsändelseinstitutet minskar, vilket bör öka säkerheten i valförfarandet.

Jag vill ta upp även ett par andra frågor om röstning på
fartyg. Röstmottagning på fartyg får enligt gällande regler börja på
5* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 148

68

Kiingl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

trettionde dagen före valdagen. En förlängning av den tid då röstning får
äga rum på fartyg har visat sig vara av behovet påkallad. Den nuvarande
röstningsperioden har i flera fall visat sig börja så sent att rösterna inte
alltid hunnit fram till sammanräkningsmyndigheten i tid för sammanräkningen.
Detta är otillfredsställande. Anordnas röstmottagning på fartyg, höide
väljare som röstar där kunna känna sig säkra på att deras röster också
kommer att inverka på valet. Jag föreslår därför att röstningsperioden på
fartyg skall få börja redan på fyrtiofemte dagen före valdagen. I det följande
kommer jag att föreslå vissa åtgärder för att det definitiva valresultatet skall
kunna föreligga tidigare än som nu är fallet. Ett av förslagen är att utlandsoch
fartygsröster skall ha ankommit till vederbörande myndighet i riket senast
dagen före valdagen i stället för som nu senast på fjärde dagen efter
valdagen. Den sammanlagda effekten av förslagen bör emellertid likväl bli
en påtaglig förbättring av sjöfolkets möjligheter att utöva sin rösträtt.

Även i ett annat hänseende har de nuvarande reglerna om fartygsröstning
visat sig mindre ändamålsenliga. Kravet att fartyget skall befinna sig utom
riket under hela den period, då röstmottagning pågår i riket, för att röstmottagning
skall få anordnas på fartyget utgör enligt min mening en onödigt
hård begränsning av fartygsröstningen. De praktiska möjligheterna fölen
fartygsbesättning att delta i val kan ofta vara mycket små, även om
fartyget angör svensk hamn under röstningsperioden. Liggetiderna i hamn
är i dag korta. Särskilt de nya hamnarna ligger i många fall på betydande
avstånd från övrig bebyggelse och serviceinrättningar, såsom postanstalter.
Härtill kommer att de ombordanställda inte alltid får röstkort och därför
inte kan rösta på postanstalt. Valtekniska utredningen har föreslagit att
möjligheten att anordna fartygsröstning skall gälla i princip alla fartyg i
utrikes fart. Med fartyg i utrikes fart avsåg utredningen fartyg, som någon
gång under den tid då röstning får ske inom landet, lämnar svenskt territorialvatten
under en inte alltför kort tid. Remissinstanserna lämnade förslaget
utan erinran. Även jag finner utredningens förslag ändamålsenligt.
Det bör lämpligen genomföras redan nu.

Reglerna om valsedels o g i 11 i g h e t är fortfarande ganska invecklade
och svåröverskådliga, trots att betydande förenklingar vidtogs i
dem i samband med den partiella författningsreformen. De kan också lätt
leda till att valsedel kasseras. Valtekniska utredningens förslag om övergång
till maskinell valteknik innefattade också en radikal förenkling av ogiltighetsreglerna.
Enligt förslaget skulle det finnas endast en ogiltighetsanledning,
nämligen att valsedel saknade partibeteckning. Detta förslag fick nästan
utan undantag ett mycket gynnsamt mottagande vid remissbehandlingen.

Utredningens förslag till förenkling av ogiltighetsreglerna hänger delvis
samman med förslaget att använda maskinell teknik i valförfarandet. Det
saknas därför förutsättningar för att redan nu genomföra förslaget i dess
helhet. Emellertid kan jag inte se något hinder för att i detta sammanhang

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

69

ta upp sådana nyheter i förslaget, som inte är beroende av den maskinella
tekniken. Detta är fallet med förslaget att valsedel inte skall ogiltigförklaras
av den anledningen att den saknar giltigt namn. En sådan regel skulle
få en inte ringa praktisk betydelse. Som postverket har påpekat kan det ofta
vara svårt att vid poströstning få tag i valsedel för rätt landsting och rätt
kommun i de kommunala valen. Ett misstag härvidlag leder med nuvarande
regler i många fall till att valsedeln blir ogiltig. Enligt utredningens förslag
blir resultatet visserligen att namnen på valsedeln blir ogiltiga, medan själva
rösten tillgodoräknas partiet. Förslaget skulle också få praktisk betydelse
för dem som röstar på fartyg eller eljest utom riket och har svårt att få tag i
partiernas valsedlar. I sådana fall blir det tillräckligt, om väljaren på valsedeln
anger det parti han stöder. Jag förordar att den nuvarande regeln, att
valsedel som saknar giltigt namn skall kasseras, inte skall gälla vid 1970 års
samtidiga val.

I detta sammanhang vill jag också la upp en närliggande fråga. Om eu
väljare i dag anger partibeteckningen oriktigt, t. ex. på så sätt att han stavar
namnet på det parti, som han vill stödja, fel eller att han använder en förkortad
form av partibeteckningen, tillgodoräknas inte valsedeln partiet i
fråga utan ett särskilt parti. Den praktiska effekten härav blir regelmässigt
densamma som om valsedeln hade förklarats ogiltig. Enligt min mening
synes en mindre formalistisk praxis kunna tillämpas utan olägenhet. Om
det inte kan föreligga någon tvekan om vilket parti väljaren har avsett att
stödja med den angivna partibeteckningen, bör valsedeln tillgodoräknas partiet,
även om partibeteckningen är i formellt hänseende felaktig eller ofullständig.

En konsekvens av det föreslagna systemet med standardiserade valsedelsblanketter
och enhetliga valkuvert blir att man kan undvara den nuvarande
regeln att valsedel, till vilken använts papper av fel färg, skall anses ogiltig.
En valsedel som inte är framställd av papper med den för valet föreskrivna
färgen kommer nämligen inte att tas emot.

Med de förslag jag nu har lagt fram blir reglerna om valsedels ogiltighet
vid de samtidiga valen år 1970 följande. Valsedel är ogiltig om den a) saknar
partibeteckning eller b) upptar mer än en partibeteckning eller c) uppenbarligen
försetts med obehörig märkning. Dessutom blir, om ett valkuvert
innehåller mer än en valsedel, valsedlarna i kuvertet ogiltiga. Har valsedlarna
i kuvertet samma partibeteckning och är antalet valsedlar högst
tre, tillgodoräknas dock partiet en röst.

Enligt nuvarande regler får den slutliga röstsammanräkningen
börja tidigast på den åttonde dagen efter valdagen. Denna regel
har gällt sedan poströstningen infördes år 1942. Regeln har samband med
att poströster, utlandsröster och fartygsröster, som kommer in till länsstyrelsen
efter sammanräkningens början, inte får påverka valet. Beträffande
utlandsrösterna och fartygsrösterna är därvid att märka, att de inte behöver

70

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

sändas in tidigare än att de ankommer till vederbörande myndighet i riket
senast på fjärde dagen efter valdagen. Ett ytterligare skäl för åttadagar sfristen
är att länsstyrelsen skall ha rådrum för att vidta vissa förberedande
åtgärder innan sammanräkningen kan börja.

Enligt min mening finns det numera förutsättningar för att, efter vissa
jämkningar i reglerna, låta sammanräkningen börja tidigare, så att man
snabbare än nu kan få fram det definitiva valresultatet. Sålunda kan man
räkna med att det numera tar bara några dygn innan alla poströster har
kommit in till sammanräkningsmyndigheten. Som jag redan har förutskickat,
bör man kunna låta utlands- och fartygsröstningen sluta tidigare, så att
dessa röster når riket senast dagen före valdagen. De förberedande åtgärderna
hos länsstyrelsen, vilka huvudsakligen gäller att se till att allt valmaterial
kommer in från valdistrikten, bör normalt kunna klaras av på
betydligt kortare tid än åtta dagar. Jag föreslår därför dels att röstningen
hos utlandsmyndighet och på fartyg skall sluta i sådan tid att rösterna kan
beräknas nå centrala valmyndigheten senast kl. 12 dagen före valdagen, dels
att det inte skall gälla någon bestämd dag för när länsstyrelsen tidigast får
börja sammanräkningen utan att denna skall kunna påbörjas så snart det
kan ske. Jag räknar med att man med dessa åtgärder i förening med de lättnader
i hanteringen av poströstningsmaterialet, som följer av systemet med
fönsterkuvert, skall kunna ha sammanräkningen av riksdagsvalet färdig
redan ungefär en vecka efter valdagen.

Enligt gällande regler skall sammanräkningen av de kommunala
valen alltid anstå till dess det samtidigt förrättade riksdagsvalet
har räknats färdigt. Det förfarande, som har föreslagits här för bl. a.
poströstningen vid 1970 års val, förutsätter att vissa åtgärder som ingår i
den slutliga röstsammanräkningen sker gemensamt för riksdagsvalet och de
kommunala valen. Dessutom bör i många fall sammanräkningen av kommunalvalen
kunna fortlöpa parallellt med räkningen av riksdagsvalet utan
att denna fördenskull behöver försenas. Regeln att sammanräkningen av
riksdagsvalet alltid skall vara avslutad innan räkningen av kommunalvalen
får börja bör därför ersättas med en regel att räkningen av riksdagsvalet
inte får försenas av räkningen av kommunalval.

Valtekniska utredningens förslag till ett förenklat och effektiviserat
röstlängds- och r östko rtsför farande kan jag i likhet med
en enhällig remissopinion oreserverat ansluta mig till. Bland de viktigare
nyheterna i förslaget märks att valnämnderna befrias från bestyren med
röstlängd och röstkort och att dessa uppgifter i stället flyttas över på de
lokala skattemyndigheterna, som redan nu har att upprätta röstlängderna.
Uppgiften att pröva anmärkning mot allmän röstlängd skall dock ankomma
på länsstyrelsen, vilket betyder att samma regler kommer att gälla i detta
hänseende för allmän och för särskild röstlängd. En annan viktig nyhet i
förslaget är att röstkorten inte kommer att tryckas förrän röstlängden har

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

71

blivit upprättad, vilket bör ge ökad säkerhet för att röstkort inte kommer
att tillställas någon som inte är röstberättigad. Jag föreslår att ändringarna
beträffande röstlängds- och röstkortsförfarandet genomförs redan till 1970
års val.

För att trygga att de samtidiga valen skall kunna genomföras smidigt med
en enda valdag föreslår jag att regeln om obligatoriskt uppehåll
i valförrättningen mellan kl. 11 och 13 slopas. Detta
har föreslagits av valtekniska utredningen, och förslaget har på något enstaka
undantag när godtagits av remissinstanserna.

Om det obligatoriska uppehållet slopas blir det möjligt att sammanhängande
hålla vallokalerna öppna från kl. 8 till kl. 21. Denna möjlighet kommer
säkerligen att behöva utnyttjas i de flesta valdistrikt när tre val skall genomföras
samtidigt. Ett så långt öppethållande kommer att ställa ökade krav på
den lokala valorganisationen. Som också valtekniska utredningen
har föreslagit bör därför minimiantalet deputerade ökas från tre till
fyra.

F. n. ankommer det enligt vallagstiftningen på Kungl. Maj :t att handha en
rad centrala uppgifter rörande valförberedelser och valledning.
Enligt valtekniska utredningens förslag skall sådana uppgifter i det
maskinella systemet ankomma på centrala valmyndigheten. Detta förslag
har allmänt accepterats vid remissbehandlingen. Jag föreslår att centrala
valmyndigheten till 1970 års val övertar de uppgifter som enligt vallagarna
nu ankommer på Kungl. Maj :t.

Registrering av partibeteckning bör liksom hittills tillsvidare ske i det departement
som Kungl. Maj :t bestämmer.

De ändringar i valförfarandet som har föreslagits till 1970 års val kräver
omfattande ingrepp i vallagstiftningen. Vissa av förslagen, såsom de som
gäller det nya kuvertsystemet, är dessutom sådana att de knappast kan fogas
in i ValL och KVL. Det har dessutom länge förelegat ett påtagligt behov av
en grundläggande lagteknisk omdaning av vallagstiftningen. Det skulle
i och för sig ha varit önskvärt om denna omdaning hade kunnat göras redan
nu. Detta har emellertid varit omöjligt redan av det skälet att tidsutrymmet
har varit utomordentligt kort för ifrågavarande lagstiftningsarbete. Dessutom
står, som jag redan har nämnt, en genomgripande reform av valförfarandet
för dörren, och ett naturligt tillfälle erbjuder sig då att göra en
omdaning även i lagtekniskt hänseende. De ändringar som nu skall göras
måste således i princip byggas in i den nuvarande vallagstiftningen. Som jag
nyss nämnde möter detta svårigheter beträffande en del av förslagen. De
ändringar det här är fråga om kommer, enligt vad man kan förutse, att tilllämpas
endast vid valen den 20 september 1970. Det är därför lämpligt att
dessa regler tas upp i en särskild lag, vars bestämmelser för nämnda valtillfälle
får ersätta motsvarande regler i ValL och KVL.

72 Kungi. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till

1) lag om ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

2) lag om ändring i kommunala vallagen (1930: 253),

3) lag om de allmänna valen den 20 september 1970.

I det följande lämnas en specialmotivering till lagförslagen. Åtskilliga av
de ändringar i ValL och KVL, som föranleds av vad som har föreslagits i
den allmänna motiveringen, är av det slag att de inte torde kräva ytterligare
kommentarer.

Specialmotivering

Förslag till lag om ändring i lagen om val till riksdagen

33 §.

Enligt gällande bestämmelser utses valnämndens ordförande och ledamöter
året efter det då val av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige bär
ägt rum för en tid av tre år. Chefen för civildepartementet kommer senare i
dag att anmäla fråga om att ta bort den s. k. eftersläpningen beträffande
kommunala nämnders tjänstgöringsperioder. I överensstämmelse härmed
bör även valnämnds tjänstgöringstid ändras, så att ordförande, ledamöter
och suppleanter utses samma år som valen till fullmäktige äger rum. Första
stycket i denna paragraf bör utformas i överensstämmelse härmed.

Som framhållits i den allmänna motiveringen bör minimiantalet deputerade
ökas från tre till fyra. Förutom ordförande bör valnämnden utse en
ersättare för honom. Någon uttrycklig bestämmelse om vem som skall föra
protokollet vid valförrättningen torde inte behövas. Paragrafens andra stycke
bör ändras i enlighet härmed.

Valnämnden är enligt gällande regler beslutsför när minst tre är närvarande.
Detta gäller även när nämnden fungerar som valförrättare. Motsvarande
regel bör gälla även när val förrättas av nämndens deputerade. Ordföranden
eller hans ersättare bör därvid alltid vara närvarande. Bestämmelser
härom bör tas in i ett nytt sista stycke i denna paragraf.

39—43 och 45—52 a §§.

I dessa paragrafer bör göras bl. a. de ändringar som föranleds av att uppgifter
i röstlängdsförfarandet flyttas över från valnämnd till lokal skattemyndighet
samt, såvitt gäller anmärkningsprövningen, till länsstyrelsen. I
samband därmed blir 47—50 §§ överflödiga.

En omfördelning av författningsstoffet mellan de övriga paragraferna bör
också göras. Sålunda bör i 39 § tas in reglerna om att röstlängd skall läggas
fram för granskning. Paragrafen bör därvid kompletteras i enlighet med ett
förslag från valtekniska utredningen, att längden skall vara framlagd för
granskning endast under de vardagar som infaller under granskningsperio -

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

73

den. Utredningen framhöll att de nuvarande bestämmelserna att röstlängden
skall vara framlagd för granskning under en given tidsperiod föranlett vissa
tolkningsproblem. Somliga valnämnder har tillåtit granskning även under
lördagar och söndagar, andra inte. Enligt utredningen var det inte motiverat
att lokala skattemyndigheten skulle åläggas att tillse att granskning kunde
ske även under veckosluten, eftersom en sådan ordning drar med sig praktiska
problem och antalet personer som begagnar sig av möjligheten att
granska längden är ytterst litet. Skulle granskningstidens slutdag infalla på
en lördag eller söndag, borde emellertid granskning vara möjlig även på
måndagen. Remissinstanserna hade inget att erinra mot utredningens förslag.

Utredningens förslag synes innebära en godtagbar avvägning mellan de
intressen som här gör sig gällande. Det ger vidare myndigheterna klara och
entydiga handlingsregler. Jag kan därför ansluta mig till förslaget och föreslår
att paragrafens första stycke utformas i enlighet därmed.

I nuvarande 39 § andra stycket föreskrivs att var och en har rätt att ta del
av röstlängden och göra avskrift av den. Med hänsyn till att detta följer av
reglerna i tryckfrihetsförordningen om allmänna handlingars offentlighet,
kan bestämmelsen utmönstras.

I 40 § bör tas in bestämmelser om kungörelseskyldighet av i sak samma
innehåll som de som nu gäller.

I 41 § bör tas in bestämmelserna om de underrättelser som skall tillställas
var och en som inte antecknats som röstberättigad i röstlängden. Dessa
bestämmelser finns nu i 40 § andra stycket. Röstlängden upprättas årligen
och underrättelse av nu nämnt slag utgår följaktligen också årligen. Denna
konsekvens av reglerna har väckt kritik. Det har framhållits att omyndigförklarade
personer eller anförvanter till dem regelbundet varje år får en
påminnelse om detta förhållande, vilket kan vålla obehag och onödigt lidande.
Jag har förståelse för dessa synpunkter. Att helt slopa den personliga
underrättelsen torde dock inte böra komma i fråga. Däremot bör det vara
tillräckligt att begränsa underrättelseskyldigheten till att gälla endast de år
då ordinarie val skall hållas. Under andra år än valår har den som har intresse
av att kontrollera om han är upptagen som röstberättigad i längden
tillfälle att göra detta genom att ta del av röstlängden under den tid som den
är framlagd för granskning.

I 42, 43 och 45 §§ bör liksom nu upptas regler om anmärkningsförfarandet.

Vid den tidpunkt då anmärkningssammanträdet skall äga rum har lokala
skattemyndigheten hand om röstlängderna. Valtekniska utredningen menade
att länsstyrelsen borde införskaffa den eller de röstlängder som berördes
av anmärkning från lokala skattemyndigheten. Övriga längder skulle ligga
kvar hos lokala skattemyndigheten. När länsstyrelsen prövat anmärkningarna
och gjort de rättelser i längden som föranleddes av besluten, skulle

74

Kungl. Maj:ts proposition nr lk8 år 1969

länsstyrelsen skriva nnder de röstlängder som införskaffats. De röstlängder,
mot vilka någon anmärkning inte hade framställts, skulle förses med intyg
härom av lokala skattemyndigheten.

Den föreslagna ordningen, mot vilken någon erinran inte har riktats under
remissbehandlingen, innebär enligt min mening en praktisk och ändamålsenlig
lösning som bör tillämpas i fortsättningen.

Liksom enligt nuvarande regler kommer något utrymme för en särskild
överprövning av länsstyrelsens beslut inte att finnas, eftersom val skall kunna
hållas inom mindre än två månader efter anmärkningssammanträdet.
Klagan över länsstyrelsens beslut bör emellertid liksom nu kunna anföras
hos regeringsrätten i samband med besvär över val vid vilket röstlängden
länt till efterrättelse. Bestämmelsen härom bör tas in i 46 §.

55 a §.

Tredje stycket av denna paragraf bör anpassas till de nya reglerna om
villkoren för att få rösta på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg.

De nya reglerna om röstlängdsförfarandet föranleder en jämkning i bestämmelserna
i femte stycket om när röstkort tidigast får översändas till de
röstberättigade.

70 §.

I denna paragraf bör liksom nu tas upp villkoren för att få rösta på postanstalt,
hos utlandsmyndighet och på fartyg. De föreslagna nya reglerna på
detta område har behandlats i den allmänna motiveringen.

I fråga om fartygsröstning gäller f. n. att Kungl. Maj :t bestämmer, efter
framställning från redare eller befälhavare eller de ombordanställdas organisationer
(se SFS 1962: 73), på vilka fartyg röstmottagning skall anordnas.
Denna uppgift bör nu övertas av centrala valmyndigheten. Myndigheten bör
även bestämma hur framställning skall göras.

72 §.

I den allmänna motiveringen har föreslagits att röstmottagning på fartyg
skall få börja redan på fyrtiofemte dagen före valdagen. En ändring av denna
innebörd bör göras i paragrafens andra stycke. Vidare bör andra stycket
ändras så, att uppgiften att distribuera det valmaterial, som kommer in från
utlandsmyndigheter och fartyg, flyttas över från länsstyrelsen i Stockholms
län till centrala valmyndigheten.

Tredje stycket bör kompletteras med bestämmelser om öppethållande av
sådan postanstalt, som inrättas tillfälligt vid vårdinrättning eller vårdanstalt
för att möjliggöra poströstning där. För att postverket skall kunna utnyttja
sina personalresurser så rationellt som möjligt, bör det ankomma på
verket självt att efter samråd med vårdanstaltens eller vårdinrättningens
ledning bestämma tid för röstmottagningen. De som befinner sig på sådan

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969 75

anstalt eller inrättning där röstmottagning skall anordnas bör i god tid i
förväg underrättas härom på lämpligt sätt.

F. n. gäller att röstmottagning skall anordnas på varje postanstalt i riket.
Denna regel har visat sig vara något för långtgående. Sålunda förekommer
det på vissa håll att postanstalterna ligger så tätt att man utan olägenhet
skulle kunna underlåta att anordna röstmottagning på någon av dem. Det
finns också exempel på postanstalter, där det hittills aldrig har mottagits en
enda röst. Som valtekniska utredningen har föreslagit, bör det därför öppnas
möjlighet för centrala valmyndigheten att efter förslag av postverket bestämma
att röstmottagning inte skall äga rum på viss postanstalt. Ett oavvisligt
krav för att ett sådant undantag skall få beslutas är naturligtvis att man kan
anta att det inte i nämnvärd grad försämrar möjligheterna för väljarna att
utöva sin rösträtt. En bestämmelse i ämnet bör tas in som ett nytt fjärde
stycke i paragrafen.

73 §.

Som har utvecklats i den allmänna motiveringen, bör kravet att väljare,
som röstar före valdagen, skall ange den omständighet, som ger honom rätt
till detta, slopas. Till följd härav bör tredje och fjärde styckena i denna paragraf
ändras.

75 §.

I denna paragrafs första stycke föreskrivs nu att de ytterkuvert som har
tagits emot på postanstalt omgående skall sändas över till respektive länsstyrelse.
Bestämmelsen torde i regel ha tillämpats så, att de ytterkuvert som
tagits emot under en dag har sänts över till länsstyrelsen efter postanstaltens
stängning för dagen. Detta förfaringssätt kan knappast sägas vara särskilt
rationellt vare sig för röstmottagarna eller för länsstyrelserna. En
lämpligare ordning bör vara att översändandet sker med vissa intervaller
som avpassas bl. a. till antalet mottagna kuvert. Eftersom antalet mottagna
ytterkuvert varierar starkt från postanstalt till postanstalt, bör någon generell
regel härom dock inte ges.

76 §.

En konsekvens av förslaget, att länsstyrelserna inte skall behöva vänta
med sammanräkningen till åttonde dagen efter valdagen utan kunna påbörja
den så snart som möjligt, är att orden »i god tid» bör utgå ur fjärde stycket.

85 §.

Vid tillkomsten av 4 mom. i denna paragraf framhölls (prop. 1968: 27
s. 240) att någon protokollföring i egentlig mening inte syntes nödvändig

76

Kungl. Maj.ts proposition nr lk8 år 1969

hos centrala valmyndigheten. Däremot borde de olika leden i förfarandet
dokumenteras. Hur detta skulle ske fick bero på vilka tekniska hjälpmedel
som utnyttjades. I 4 mom. utsädes därför endast att Kungl. Maj :t skulle utfärda
anvisningar för centrala valmyndighetens förrättning. I överensstämmelse
med principen att Kungl. Maj :t inte skall ta del i valadministrationen,
bör centrala valmyndigheten själv få bestämma hur förrättningen hos myndigheten
skall genomföras. Därvid bör dock de uttalanden som gjordes vid
den nuvarande bestämmelsens tillkomst beaktas.

96 §

Systemet med enhetliga valkuvert för 1970 års samtidiga val innebär att
kuverten får lika färg för alla dessa val. Något behov av att för ett eventuellt
nyval behålla den år 1968 införda regeln, att valkuvert och övriga kuvert
skall ha samma färg som valsedel i valet, finns inte. Tvärtom kan det vara en
fördel att ha handlingsfrihet att få utforma kuverten på det sätt som visar
sig mest lämpligt.

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna om val till riksdagen bör gälla vid det val som
förrättas nästa år. Arbetet på den röstlängd som skall användas vid dessa
val måste sättas i gång redan i början av år 1970. Bestämmelserna bör därför
träda i kraft så snart som möjligt men tillämpas endast beträffande val
som avser uteslutande tid efter utgången av nämnda år.

I överensstämmelse med vad som kommer att föreslås i fråga om tjänstgöringstiden
i kommunala nämnder bör en föreskrift meddelas om att
löpande tjänstgöringstid för ordförande, ledamöter och suppleanter i valnämnd
upphör vid utgången av år 1970.

Förslag till lag om ändring i kommunala vallagen

Flertalet av de ändringar som har föreslagits i ValL måste genomföras
på motsvarande sätt i KVL. De förslag till ändringar i KYL, vartill det sålunda
finns motsvarighet i ValL, torde inte behöva kommenteras närmare.
Härutöver bör följande ändringar göras i KVL.

I överensstämmelse med förslaget i prop. 1969: 63 att municipalsamhälle
inte skall finnas efter utgången av år 1970 bör de bestämmelser som gäller
val av municipalfullmäktige utmönstras ur KVL. Detta föranleder ändring

1 1,7,11 §§, 22 § 1 mom. och 61 § samt upphävande av 3 § 2 mom. och 20 §

2 mom.

I 4 § och i rubriken omedelbart före 35 § bör göras en redaktionell jämkning
för att uppnå överensstämmelse med bl. a. ändringar som gjordes i
ValL år 1967.

Enligt 7 § skall röstlängd för kommunalval och kommunala beslut upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969 77

rättas kommunvis. Om kommun är indelad i valdistrikt vid val av landstingsmän
samt kommunal- och stadsfullmäktige, skall längden läggas upp
i särskilda delar, en för varje valdistrikt. I fråga om röstlängd vid kyrkofullmäktigval
gäller att särskild del skall uppläggas för varje församling eller
kyrkligt valdistrikt eller del därav. Enligt 37 § ValL skall röstlängden däremot
upprättas valdistriktsvis. Valdistrikten vid de borgerliga kommunalvalen
sammanfaller alltid med valdistrikten vid riksdagsval. Allmän röstlängd
för riksdagsval och kommunal röstlängd upprättas också redan nu
som gemensam handling (SFS 1968: 20). Med hänsyn härtill bör även i KVL
föreskrivas att röstlängd för val av landstingsmän samt stads- och kommunalfullmäktige
skall upprättas valdistriktsvis. 7 § första stycket bör utformas
i enlighet härmed.

Chefen för civildepartementet kommer senare i dag att anmäla fråga om
införande av suppleantsystem i primärkommunala församlingar. Med anledning
härav bör en ny paragraf, 47 a §, och ett nytt moment, 52 § 3 mom., tillföras
KVL samt ändring göras i följande bestämmelser i lagen, nämligen
24 §, 48 § 2 mom., 51 §, 52 § 2 mom, 53 a och 56 §§.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna i KVL bör både sakligt och formellt anslutas
så nära som möjligt till motsvarande bestämmelser i ValL. En särbestämmelse
bör därvid ges i fråga om stadsfullmäktige i Stockholm, vilkas tjänstgöringsperiod
börjar redan den 15 oktober 1970.

I prop. 1969: 63 har föreslagits införande av en enhetlig borgerlig kommunbeteckning.
Beteckningarna kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige
skall enligt förslaget bytas ut mot beteckningen kommunfullmäktige. Förslaget
föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Valen år 1970 kommer alltså
att avse kommunfullmäktige. Med hänsyn härtill bör i övergångsbestämmelserna
till KVL utsägas att bestämmelserna i denna lag om val av stadsfullmäktige
och kommunalfullmäktige avser val av kommunalfullmäktige
fr. o. m. de allmänna valen år 1970.

Förslag till lag om de allmänna valen den 20 september 1970

1 §

Som redan har sagts är avsikten inte att den särskilda lagen skall ge en
fullständig reglering av förfarandet vid 1970 års samtidiga val. I lagen bör
upptas endast sådana regler som är så specifika för förfarandet vid dessa val
att de inte lämpligen bör tas in i ValL och KVL. Lagen skall beträffande
dessa delar av förfarandet ta över bestämmelserna i ValL och KVL. Övriga
delar av förfarandet skall däremot regleras av nämnda lagar.

2 och 3 §§

Vid de samtidiga valen bör, som framhållits i den allmänna motiveringen,
användas standardiserade valsedlar/valsedelsblanketter, som har samma

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

format och är av samma material för alla valen. Valsedlarna bör vidare vara
olikfärgade för de olika valen för att underlätta både för väljare och för
valförrättare/röstmottagare att skilja dem åt. För att säkra att alla valsedlar
motsvarar kraven i dessa hänseenden bör blanketter till valsedlar tillhandahållas
endast genom centrala valmyndighetens försorg.

4 §

I denna paragraf bör anges vad valsedel får innehålla. Som berörts i den
allmänna motiveringen är partibeteckning den enda uppgift som nödvändigtvis
måste finnas på valsedel för att denna inte skall ogiltigförklaras.
Föreskrifterna bör emellertid, liksom nu är fallet, inte begränsas till de obligatoriska
uppgifterna på valsedel utan omfatta även uppgifter som lämpligen
bör återfinnas på valsedel.

5 §

Införandet av suppleantsystem i kommunfullmäktige återverkar även på
utformningen av bestämmelserna om valsedlar i förevarande lag. Har fullmäktige
i kommun bestämt att suppleanter för fullmäktige skall utses i
kommunen, skall sålunda särskilda efterträdare till fullmäktige inte få tas
upp på valsedel för valet i kommunen.

I övrigt bör paragrafen innehålla bestämmelser om högsta tillåtna antal
kandidatnamn samt efterträdar- eller suppleantnamn på valsedel.

6 §

I denna paragraf bör tas upp bestämmelser, som ersätter reglerna i 59 §
fjärde stycket ValL och 24 § KVL om rak resp. spaltad valsedel. Med de
standardiserade valsedelsblanketter som skall användas kan det finnas behov
av att anordna namnen på valsedel något annorlunda än som följer av
de regler som nu gäller. Sålunda kan det visa sig ändamålsenligt att använda
även blankettens baksida. Huvudsaken är att namn tas upp på valsedel på
sådant sätt att det framgår tydligt dels huruvida namnet gäller själva valet
eller val av efterträdare eller suppleant, dels vilken ordning som skall gälla
mellan olika namn. För det senare ändamålet bör det föreskrivas att, som
valtekniska utredningen har föreslagit, kandidatnamnen skall numreras i
löpande följd. Har någon kandidat två efterträdare eller suppleanter, bör
ordningen mellan dem anges genom att »a)» resp. »b)» sätts ut vid deras
namn tillsammans med kandidatens ordningsnummer. En rekommendation
av denna innebörd bör också tas in i paragrafen.

I sista stycket av paragrafen bör tas in en föreskrift om att valsedel, som
bär registrerad partibeteckning, skall som första namn uppta namnet på
någon av de kandidater som partiet anmält i den valkretsen. Vidare bör i
detta stycke föreskrivas att en erinran härom skall tas in i länsstyrelsens
lista över kandidater som anmälts för registrerade partier.

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

7 och 8 §§

Som framhållits i den allmänna motiveringen bör statsverket svara för
framställning och tillhandahållande av blanketter till valsedlar. Reglerna
härom bör i princip utformas i överensstämmelse med valtekniska utredningens
förslag om framställning och tillhandahållande av hålkortsvalsedlar.
Det bör framhållas att reglerna om när ett parti är berättigat att få valsedelsblanketter
kostnadsfritt självfallet måste bedömas för vart och ett av
de samtidiga valen för sig. Om sålunda ett parti med exempelvis representation
i landsting men utan sådan i riksdagen begär att få blanketter för riksdagsvalet,
skall blanketterna tillhandahållas partiet endast om partiet förskottsvis
ersätter statsverket för framställningskostnaden.

9 §

Det är angeläget att de anvisningar, som centrala valmyndigheten meddelar
i fråga om valsedels utformning, iakttas. I den allmänna motiveringen
har förordats att centrala valmyndigheten utan särskild ersättning skall
förse valsedelsblanketterna med tryck, om beställaren begär det. Avsikten
är att man härigenom skall uppnå att så gott som alla valsedlar kommer att
levereras till beställarna i färdigt skick och på så sätt får en från teknisk
synpunkt lämplig utformning. Något förbud för parti eller annan att själv
förse valsedelsblanketter med tryckt eller skriven text, som anger parti, valkrets,
kandidatnamn m. in., bör å andra sidan inte föreligga.

Skall centrala valmyndigheten svara för tryckningen av valsedlarna, bör
beställningen göras viss tid före valet för att tryckningen skall hinnas med.
Bestämmelserna bör därför lämpligen utformas så, att centrala valmyndigheten
anger en senaste dag då beställningen måste vara gjord för att leverans
skall kunna garanteras till en tidpunkt då partierna kan förutsättas ha
behov av att ha valsedlarna i sin hand. Denna tidpunkt kan för valen den
20 september 1970 lämpligen bestämmas till den 31 juli. I kommun, som är
föremål för indelningsändring i anslutning till 1970 års val, kan det bli svårt
för partierna att iaktta en beställningsdag, som är fastställd med sikte på
leverans senast den 31 juli. För sådana fall bör centrala valmyndigheten
bestämma särskilda beställnings- och leveranstider. Kommer beställning in
senare än vad centrala valmyndigheten sålunda bestämt, bör givetvis beställningen
utföras så snart sig göra låter utan att tidigare gjorda beställningar
försenas. Det finns anledning att förutsätta att även beställningar, som
kommer in förhållandevis sent, skall kunna utföras.

För tryckningen av valsedelsblanketterna bör centrala valmyndigheten
kunna anlita tryckerier på olika håll i landet, vilket bör medföra att tiden
för att framställa valsedlarna kan bli förhållandevis kort.

10 §

Att framställa och tillhandahålla valsedlar kan beräknas bli en administrativt
förhållandevis krävande uppgift. Centrala valmyndigheten bör därför

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

kunna påkalla biträde av länsstyrelserna i dessa ärenden. En bestämmelse
härom bör tas in i denna paragraf.

11 §

Som utvecklats närmare i den allmänna motiveringen bör det obligatoriska
uppehållet i valförrättningen mellan kl. It och 13 slopas. I övrigt bör
vid 1970 års samtidiga val gälla samma regler som f. n.

12 §

I denna paragraf bör ges vissa grundläggande regler om valkuvertens beskaffenhet.
1 övrigt bör det ankomma på centrala valmyndigheten att i
detalj bestämma hur kuverten skall se ut liksom också hur de skall tillhandahållas
väljarna.

13 §

I denna paragraf bör tas in regler för hur röstningen i vallokal skall gå till.
Reglerna ersätter bestämmelserna härom i 61 § ValL och 27 § KVL.

För att valförrättaren skall kunna kontrollera att väljaren använt valsedel
med rätt färg måste valsedeln placeras så i kuvertet att dess hörn sticker
ut genom de avskurna hörnen på kuvertet. Detta betyder att valsedeln
inte får vikas. En uttrycklig bestämmelse härom bör därför tas in i denna
paragraf. Om valförrättaren inte kan se någon del av valsedeln genom de
avskurna kuverthörnen, bör han vägra att ta emot kuvertet. Detta överensstämmer
med vad som gäller i dag för det fall att väljaren har använt kuvert
med fel ändamålsbeteckning. En konsekvens av att valförrättaren alltid
måste kunna se en del av valsedeln blir att väljare inte som nu kan avlämna
ett tomt valkuvert. Vill väljaren bli antecknad som röstande i röstlängden
men ändå avstå från att rösta, måste han lägga in en icke ifylld valsedelsblankett
i valkuvertet.

I likhet med vad som föreskrivs i gällande bestämmelser bör i denna paragraf
tas in eu regel om att valförrättaren skall kontrollera att valkuvertet
inte är märkt, innan det tas emot.

Röstar väljaren inte i alla de val som förrättas samtidigt, bör markeringen
i röstlängden givetvis avse endast det eller de val som han deltar i.

För vart och ett av de olika valen skall självfallet användas en särskild
valurna.

14 §

I den allmänna motiveringen har framhållits att innerkuvert för valsedelsförsändelse
bör utformas på i princip samma sätt som valkuvertet, dvs. med
avskurna hörn, så att den inneliggande valsedelns färg kan kontrolleras.
Där har också förordats användandet av ett enda ytterkuvert — gemensamt
för de båda slagen av valsedelsförsändelse -— i vilket samtliga inner -

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

81

kuvert som väljaren iordningställt skall läggas in. Liksom när det gäller valkuverten
bör centrala valmyndigheten bestämma hur de båda slagen av kuvert
för valsedelsförsändelse skall vara beskaffade och hur de skall tillhandahållas.
I fråga om tillhandahållandet bör nuvarande regler kunna tj äna till
vägledning.

15 §

De ändringar som föreslås i fråga om röstning med valsedelsförsändelse
gäller endast reglerna om hur väljaren skall förfara när han anordnar försändelsen.
Bestämmelserna om valsedelsförsändelse kan därför här begränsas
till att ge en fullständig reglering i detta hänseende. I övriga hänsenden,
såsom i fråga om rätten att anordna valsedelsförsändelse, vittne vid anordnandet
av försändelsen, vem som får inge försändelsen, när försändelsen tidigast
får anordnas, skall reglerna i ValL och KVL gälla.

16 §

Det åligger i dag valförrättaren att i vissa angivna hänseenden kontrollera
valsedelsförsändelses ytterkuvert och de uppgifter som tecknats på detta.
Härefter bryts ytterkuvertet. I dessa hänseenden skall det föreslagna förfarandet
inte avvika från redan gällande regler. Några särskilda regler härom
behövs därför inte i denna lag. Däremot blir förfarandet något annorlunda
sedan ytterkuvertet brutits, och regler om denna del av förfarandet bör därför
tas in i denna lag. Dessa regler bör innehålla att valförrättaren skall
granska att innerkuverten är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren har
avlämnat endast ett inner kuvert för varje val och att inner kuvert inte försetts
med obehörig märkning.

Är innerkuvertet bristfälligt i något hänseende bör det inte tas emot utan
lämnas tillbaka till den som avlämnat valsedelsförsändelsen. Eftersom innerkuvert
inte skall vara igenklistrat, bör innerkuvertet dessförinnan läggas
in i ett särskilt kuvert, som valförrättaren tillsluter för att förhindra att valhemligheten
röjs. En bestämmelse härom bör tas in i sista stycket av denna
paragraf.

17 §

I denna paragraf bör regleras förfarandet vid röstning på postanstalt, hos
utlandsmyndighet och på fartyg vid 1970 års samtidiga val. Paragrafen ersätter
bestämmelserna i 73 § ValL och 38 § KVL.

I likhet med vad som har föreslagits beträffande övriga kuvert bör centrala
valmyndigheten bestämma utformningen av de ytterkuvert, som skall
användas vid röstning på postanstalt in. m., och hur de skall tillhandahållas.
I sistnämnda hänseende bör beaktas att några uppgifter inte skall tecknas
på ytterkuvertet. Något behov av att ge väljarna tillgång till dessa ytterku -

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

vert finns därför inte, eftersom handhavandet av ytterkuverten ankommer
uteslutande på röstmottagarna.

I ytterkuvertet skall röstmottagaren lägga in dels de valkuvert väljaren
överlämnar till honom, dels väljarens röstkort. Detta skall placeras på sådant
sätt i förhållande till ytterkuvertets fönster att de uppgifter från röstkortet,
som behövs för att styra ytterkuvertet till rätt länsstyrelse och för att identifiera
väljaren vid sammanräkningen, syns genom fönstret.

För väljare som får rösta på fartyg utan att förete röstkort, dvs, väljare
som innehar och kan visa upp sjöfartsbok, skall upprättas ett särskilt adresskort,
där de nödvändiga identifieringsuppgifterna förs upp. Adresskortet
placeras i ytterkuvertet på samma sätt som röstkortet.

Det bör vara eu uppgift för centrala valmyndigheten att bestämma hur
röstkorten skall utformas liksom att fastställa formulär dels till adresskort
vid fartygsröstning, dels till den förteckning på vilken röstmottagaren skall
föra upp väljarens namn.

I sista stycket bör tas in en regel om att den som röstar på postanstalt,
hos utlandsmyndighet eller på fartyg måste utöva sin rösträtt vid ett och
samma tillfälle i samtliga de val han vill delta i. En motsatt regel skulle
leda till att väsentliga vinster med systemet med gemensamt ytterkuvert
skulle gå förlorade. Röstavgivningen skulle kompliceras och den definitiva
sammanräkningen bli omständligare och mera tidsödande. Valtekniska utredningens
betänkande innehöll en motsvarande bestämmelse, som godtogs
eller lämnades utan erinran av praktiskt taget alla remissinstanser.

18 §

I denna paragraf bör tas in de särskilda regler som skall gälla i det föreslagna
förfarandet när make, som röstar på postanstalt, hos utlandsmyndighet
eller på fartyg, samtidigt avlämnar valsedelsförsändelse från andra
maken. I sådant fall skall valsedelsförsändelse med samtliga innerkuvert
inneslutna däri överlämnas till röstmottagaren tillsammans med väljarens
röstkort.

19 §

Enligt gällande bestämmelser skall sammanräkningen hos länsstyrelsen
av riksdagsvalen vara avslutad innan sammanräkningen av kommunalvalen
får börja. Sammanräkningen börjar i och med att de ytterkuvert, som har
kommit in från röstmottagarna, öppnas. De nya reglerna om gemensamt
ytterkuvert vid poströstning m. m. vid 1970 års samtidiga val gör, som har
framhållits i den allmänna motiveringen, det nödvändigt att företa de delar
av sammanräkningen, som gäller omhändertagandet av valmaterialet från
röstmottagarna, gemensamt för alla valen. En bestämmelse härom bör tas
in i denna lag. I lagen bör dessutom ges en utförlig reglering av hur detta
valmaterial skall behandlas vid sammanräkningen, eftersom reglerna härom

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969 83

blir delvis andra i det föreslagna förfarandet än de som gäller enligt ValL
(77 § 3 mom.) och KVL (44 § 3 mom.).

20 §

I vissa fall kommer indelningsändringar att beröra kommun på sådant
sätt att kommunen eller del därav kommer att ingå i annat län fr. o. m. år
1971. Rösterna vid 1970 års val från sådan kommun eller del av kommun
kommer enligt gällande ordning att räknas av en länsstyrelse för riksdagsvalet
och av en annan länsstyrelse för de kommunala valen. Detta betyder bl. a.
att systemet med gemensamt ytter ku vert inte skulle kunna tillämpas i dessa
fall. För att denna konsekvens skall undgås och förfarandet bli enhetligt
bör centrala valmyndigheten få meddela särskilda bestämmelser om sammanräkningen
av valen i dessa fall.

21 §

I den allmänna motiveringen har redogjorts för innehållet i de nya kassationsregler
som föreslås gälla vid 1970 års samtidiga val. En konsekvens av
att valsedel inte längre skall behöva innehålla giltigt namn blir att valsedeln
tillgodoräknas det parti vars partibeteckning utsatts på sedeln, även om väljaren
strukit samtliga namn på den eller angett endast partibeteckning eller
valsedeln inte som första namn upptar namnet på någon för partiet anmäld
kandidat.

22 §

Är namnen på en valsedel angivna på sådant sätt att ordningen mellan
dem inte framgår klart, bör namnen anses som obefintliga. Att rösten ändå
tillgodoräknas det parti som upptagits på valsedeln följer av 21 §.

23 §

Liksom nu bör de olika kuverttyper, som skall användas vid de samtidiga
valen år 1970, framställas endast genom statsverkets försorg.

Det föreslagna valförfarandet innebär en teknisk samordning av de
samtidiga valen år 1970. Med hänsyn härtill är det rimligt att kostnaderna
för kuvertmaterialet i valen inte splittras upp på staten, landstingskommunerna
och kommunerna utan bärs helt och hållet av statsverket. Den kostnadsökning,
som härigenom åsamkas statsverket, kan beräknas till något
hundratusental kronor. Det är emellertid att beakta att den föreslagna regeln
innebär en betydande förenkling i administrativt hänseende.

I fråga om tillhandahållande av valkuvert erbjuder det föreslagna systemet
inte några särskilda problem. Valkuverten skall liksom nu tillhandahållas
väljarna endast i samband med röstningen. Ytter kuverten för röstning
på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall, som tidigare
har framhållits, över huvud taget inte lämnas ut till väljarna utan handhas
uteslutande av röstmottagarna. De enda kuvert, som behöver distribue -

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

ras till allmänheten, är inner- och ytterkuverten för valsedelsförsändelse.
Beträffande denna distribution bör gälla samma regler som nu. Sådana kuvert
skall alltså finnas tillgängliga hos valnämnderna, i vallokalerna och
hos röstmottagarna. Dessutom skall parti, som är representerat i riksdagen,
kunna få dessa kuvert.

24 §

För den händelse att val, som förrättats den 20 september 1970, upphävs
efter besvär och omval sålunda skall äga rum, bör bestämmelserna i denna
lag gälla även omvalet. En bestämmelse härom bör tas in i denna paragraf.

25 §

I likhet med vad som gäller enligt ValL och KVL bör ett exemplar av
denna lag finnas tillgängligt i vallokal och på postanstalt.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t genom
proposition föreslår riksdagen att antaga förslag till

1) lag om ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

2) lag om ändring i kommunala vallagen (1930: 253),

3) lag om de allmänna valen den 20 september 1970.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

ESSELTE AB. STHLM 09
014437

Tillbaka till dokumentetTill toppen