Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

i

Nr 50.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försvar
sväsendets ordnande; given Stockholms slott den
20 februari 1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj.t föreslå riksdagen att bifalla det
förslag, om vars avlåtande till riksdagen'' föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Bihang till riksdagens protokoll 1025. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.)

2241 24 I

IT

Kwngl. Maj:ts proposition nr f)0.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Hansson anhåller härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning ett inom försvarsdepartementet utarbetat förslag
till ordnandet av rikets försvarsväsende.

Härefter yttrar statsministern:

Vid den nuvarande regeringens tillträde uttalade statsminister Branting,
att regeringen ansåge det vara sin första uppgift att åvägabringa en lösningav
försvarsfrågan, som svarade mot den i valet uttryckta folkmeningen, vilken
omisskännligt krävt en nedsättning av landets militära bördor till bättre
överensstämmelse med vår ekonomiska bärkraft och med det förändrade
utrikespolitiska läget.

Till fullföljande av denna regeringens uppgift har inom försvarsdepartementet
utarbetats förslag till nyordning av landets försvarsväsen, vilket förslag
nu underställes Kungl. Maj:t. Utgångspunkten för detsamma är, att
en väsentlig rustningsminskning bör ske med hänsyn till vårt ekonomiska
läge och kan ske utan äventyrande av vår trygghet.

I vårt liksom i andra länder förnimmes med styrka behovet att ernå lättnad
i den betungande rustningsbördan. De direkta och indirekta ekonomiska
offer, som de nuvarande försvarsanordningarna kräva, äro av den
omfattning, att de avsevärt hämma samhällets produktiva kraft och föranleda
ett åsidosättande av andra viktiga samhällsändamål. Någon meningsskiljaktighet
torde heller icke i vårt land råda därom, att en minskning av utgifterna
för försvarsändamål är i och för sig eftersträvansvärd. Men åsikterna
ha brutit sig rörande möjligheten att vidtaga mera avsevärda besparingar i
militärbudgeten utan fara för landets yttre säkerhet.

Prövningen av de risker, som kunna föreligga för vårt land att indragas
i krig, kan helt visst ej utföras enligt några fullt objektiva grunder. Uppgiften
att avväga å ena sidan den krigsrisk, som föreligger, å andra sidan
den försvarsberedskap, som kräves, är till sin natur ingalunda något matematiskt
problem. Med någon större grad av exakthet kan det ej avgöras
vilket mått av försvarsberedskap, som svarar mot ett visst utrikespolitiskt
läge. Yid det allmänna lägets bedömande gäller det ej blott att konstatera

Kung/,. Majits proposition nr JtO.

in

tillvaron av vissa, i allmänhet lätt skönjbara friktionsanledningar mellan
staterna. Utan det gäller också att uppskatta styrkan av de fredsfrämjande
faktorer av olika slag, som kunna hindra en urladdning av det explosionsstoff,
varmed världen alltjämt är bemängd.

En dylik prövning komme emellertid att väsentligen förlora sin praktiskt
vägledande betydelse för det svenska försvarsproblemets lösande, därest den
svävar ut till en överblick av det allmänna världsläget, även i en längre bort
liggande framtid, och icke söker bestämt hålla sig till vårt lands läge i vår
tid. Måttet av våra försvarsanstalter bör bestämmas med ledning av det
yttre läget, bedömt sådant det är nu och för så lång tidsperiod framåt, som
med någon större grad av sannolikhet kan överskådas och erfarenhetsmässigt
kan vara en militärorganisations livslängd tillmätt.

Något direkt hot mot Sveriges oberoende och territoriella integritet kan
för närvarande icke skönjas. Vårt jämförelsevis skyddade geografiska läge,
vår befolknings enhetliga sammansättning och våra stabiliserade förhållanden
till främmande stater medföra, att vi icke ha anledning uppbygga vårt försvar
med tanke på ett angrepp mot landet i erövringssyfte.

De risker, som vi ha att räkna med, äro av annan art. Det i världen
alltjämt rådande osäkerhetstillståndet innesluter även för en nation, som
icke är direkt hotad, möjligheten att bliva indragen i konflikter mellan
andra stater. Det är denna fara, som motiverar vidmakthållandet av de
betydande försvarsanstalter, vilka föreslås i den föreliggande propositionen.
Det ligger emellertid i sakens natur, att de militära maktmedel, som vi
behöva närmast för att skydda oss mot att dragas in i konflikter mellan
andra, samtidigt utgöra och måste kunna användas såsom ett värn för vår
självständighet, ifall vi icke skulle lyckas att hålla oss utanför en konflikt.

Ehuru det är påtagligt, att den ombildning av Europas karta, som skett
genom uppgörelserna efter världskriget, icke nått en verklig stadga och att
det nuvarande tillståndet innesluter vissa nytillkomna konfliktanledningar,
bör man å andra sidan ej förbise, att ur det omgestaltade Europa avlägsnats
orosämnen, som tidigare utgjorde en fara för freden. Man har vidare att
taga hänsyn till den allmänna krigströttheten och till den ekonomiska
utarmning, som kriget medfört. Tvister av den betydelse, att de i förkrigstidens
Europa, med dess ekonomiskt och militärt till tänderna rustade stater,
skulle varit tillräckliga för att sätta freden i fara, ha icke samma ödesdigra
effekt i den miljö, som de av kriget uttröttade folken utgöra. Ifall uppgörelserna
efter kriget och den politik, som följts av de segrande staterna,
givit näring åt nationalistiska strömningar och skapat vedergällningsbegär,
hava å andra sidan de genomlidna fasorna hos folken alstrat en mäktig önskan
att organisera ett stabilt fredstillstånd. Härtill kommer medvetandet om att
ett nytt allmänt krig sannolikt skulle betyda en ännu mer fruktansvärd förödelse
av vår kultur än det senaste världskriget.

IV

Kung1. Maj:ts proposition nr 50.

Situationen efter världskriget kännetecknas emellertid ej blott därav, att
vissa nya risker tillkommit, under det vissa äldre avlägsnats. Till dess rätta
karaktäristilc hör ock, att folkens längtan efter ett högre mått av trygghet
tagit form av organiserad mellanstatlig samverkan genom tillkomsten av
Nationernas förbund. I fråga om den betydelse vårt medlemskap i Nationernas
förbund kan anses äga vid avvägningen av våra försvarsanstalter må bär
uttalas en anslutning till vad fjolårets försvarsutskott anförde: Förbundet
har ännu ej nått den fasthet, att vi enbart på medlemskapet däri kunna
grunda några avsevärda inskränkningar i vårt försvarsväsende. Men förbundet
bör det oaktat vara i stånd att göra vissa insatser för utjämnande av tvister,
som eljest kunna leda till krigiska förvecklingar. Det innebär sålunda visserligen
icke någon garanti för freden eller de därtill anslutna staternas oberoende
men bidrager dock till att mildra motsättningarna folken emellan
och minska krigsriskerna.

Tillkomsten av Nationernas förbund kan vid sådant förhållande icke anföras
mot men väl ge ökad tyngd åt de skäl, som tala för en svensk rustningsbegränsning.
Framför allt inger dess arbete förhoppningar därom,
att en internationell överenskommelse om nedrustning kommer till stånd,
beredande vårt land möjlighet att framdeles nedbringa försvarsanstalterna
under det mått, som nu sättes i fråga.

Förbundets allvarliga bemödanden att finna en väg till utbyggande av
den internationella rättsordningen i syfte att bannlysa kriget har senast tagit
form i Geneveprotokollet. Förberedelserna för ett svenskt ståndpunktstagande
till denna stora plan att sammanbinda trygghet, skiljedom och avrustning
pågå alltjämt. Här finnes endast anledning upptaga frågan, huruvida
föreliggande ärende rörande vårt försvarsväsens nyordnande är av
Genéveplanens öde och Sveriges ställning därtill direkt beroende.

Att vårt land, förutsatt en anslutning till Geneveprotokollet i oförändrat
skick, skulle genom en begränsning av försvarsanstalterna till nu ifrågasatt
omfattning svika åtagna förpliktelser, är en uppfattning, som förvisso vilar
på en feltolkning av protokollet. Geneveprotokollet har till väsentlig uppgift
att möjliggöra en allmän nedrustning i världen. Dess ikraftträdande betingas
av att en överenskommelse rörande nedrustning kommer till stånd.
En stat, som ratificerat protokollet, är sålunda icke definitivt vare sig berättigad
eller förpliktad enligt avtalet, förrän den jämväl anslutit sig till den
plan för allmän nedrustning, vars antagande och genomförande förutsättes
i protokollets slutbestämmelse. Den i protokollet stadgade solidaritetsplikten
förhindrar vidare ingalunda enskilda stater, som finna hänsynen till egen
trygghet det medgiva, att gå längre i rustningsminskning än en sådan allmän
plan kräver.

Genom att biträda Geneveprotokollet skulle Sverige infoga sig i ett system,
genom vilket de olika staterna avses skola giva varandra ömsesidig trygghet
men också alla få vidkännas ett motsvarande intrång i sin hittillsvarande
handlingsfrihet. Skulle en definitiv prövning av protokollet giva vid handen.

Kniii/l. Mnj.in proposition nr f)0. v

att Sveriges sålunda uppkommande läge snarare bleve försämrat än förbättrat,
kommer vårt land helt visst icke att förbehållslöst godtaga protokollet.

Det föreliggande förslaget till ny försvarsordning kan därför behandlas
fristående från problemet om vårt ställningstagande till Cfenéveprotokollet.

Vad den planerade] nedrustningskonferensen angår är det från svensk
sida självfallet ett livligt önskemål, att densamma måtte komma till stånd
och inleda en utveckling, som giver lättnad åt en rustniugstyngd värld och
därmed möjliggör en framtida större begränsning av våra försvarsbördor.

Prövningen av Sveriges yttre läge utfaller, enligt här förut utvecklade synpunkter,
sålunda, att förutsättningar för en viss nedsättning av våra försvarsanstalter
föreligga. Något hinder av utrikespolitisk natur att begränsa vår
försvarsorganisation i vart fall till det mått fjolårets försvarsutskott föreslagit
och riksdagens andra kammare givit sin anslutning föreligger enligt
regeringens uppfattning icke. Ett beslut av denna innebörd skulle icke
innebära något äventyrande av landets säkerhet.

Emellertid har det förslag, som nu underställes Kungl. Maj:ts prövning,
en ej obetydligt större omfattning. Förslaget är till sin huvudstomme byggt
i anslutning till vad försvarsutskottet i fjol föreslog. Men vid dess närmare
utformning har vägledning hämtats även ur de övriga förslag till nyordning
av vårt försvarsväsen, som till gemensamt ögonmärke tagit behovet
av en väsentlig nedsättning av nuvarande militärbördor. Otvivelaktigt uttager
förslaget genom denna utformning en, även i förhållande till kostnaden,
ökad effekt av försvarsorganisationen. Det innebär därjämte, att nedskärningen
av den äldre militärorganisationen sker med sådan aktsamhet, att
hos det långt övervägande flertalet av vårt folk känslan av trygghet bör
kunna bevaras orubbad. Ett sådant resultat kan icke nås, utan att eu
mycket stor del av vårt folk inbjudes att påtaga sig en militärorganisation,
avsevärt överskridande vad man därinom kan finna av hänsyn till det yttre
läget rimligt — stort anlagd för övrigt även i jämförelse'' med andra smärre
staters försvarsväsen. Men det nås heller icke utan att andra grupper uppfordras
reducera vissa tidigare uppställda önskemål. Det bör ligga en bred
och fast folkmening såsom underlag för den nya försvarsordningen, som är
avsedd att träda i stället för den nuvarande militärorganisationen, vars vidmakthållande
under samtidigt tillgodoseende utav andra samhällskrav av
väsentlig vikt skulle äventyra vårt folks förmåga att hålla ut i sin försvarsberedskap,
tills ett allmänt avläggande av krigsrustningarna kan komma
att ske.

Departementschefen, statsrådet Hausson anför härefter:

Såsom statsministern redan framhållit, har utgångspunkten vid uppgörandet
av det förslag till nyordning av vårt försvarsväsen, vilket jag nu går att
framlägga, varit att åstadkomma en av vårt ekonomiska läge påkallad och
med hänsyn till vårt försvarspolitiska läge möjlig väsentlig minskning av

VI

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

rustningarna. Det liar alltså gällt att inom en i förhållande till nu gällande,
ordning starkt begränsad kostnadsram åstadkomma en organisation av landets
militära maktmedel, lämpad för fyllandet av de uppgifter, som, enligt vad
statsministern i det föregående angivit, påvila en svensk försvarsordning.

Med tillämpande av samma beräkningsgrunder som i nu föreliggande
förslag skulle upprätthållandet av 1914 års försvarsorganisation hava dragit
en direkt årlig organisationskostnad av 181,496,000 kronor. Under förutsättning
av nämnda organisations fullständiga genomförande skulle denna summa
dock komma att högst väsentligt överskridas. Genom efter världskrigets avslutande
vidtagna provisoriska inskränkningar, såsom minskning av de värnpliktigas
övningstid, begränsning i rekryteringen av fast anställt manskap,
stark återhållsamhet i fråga om anskaffning av ny materiel och inställandet
av vissa för arméns räkning pågående byggnadsföretag, har emellertid kostnaden
under de senaste åren i stället kunnat rätt avsevärt begränsas. Slutsumman
för den av 1924 års riksdag fastställda försvarsbudgeten för budgetåret
1924—1925 utgör -— med frånräknande av kostnaderna för dyrtidstillägg
och för sjökarteverket — 138,331,480 kronor. På grund av de provisoriska
inskränkningarna i 1914 års försvarsorganisation har sålunda ernåtts en årlig
besparing på över 43 miljoner kronor.

Trots detta måste det emellertid såväl av kostnadshänsyn som ur andra
synpunkter anses önskvärt att så fort som möjligt avveckla det nuvarande
provisoriet. Frånsett det osäkerhetstillstånd, som ett provisorium av denna
art alltid måste skapa, och därav följande förryckning av arbetet, ha de
provisoriska inskränkningarna ensidigt drabbat vissa delar av försvarsorganisationen.

Även inom nuvarande kostnadsram skulle sålunda en omorganisation av
försvarsväsendet ha varit stark påkallad. Insikten härom föranledde framläggandet
av 1924 års försvarsproposition. Dåvarande statsministern förklarade,
att regeringens medlemmar kommit till den enhälliga uppfattningen,
att det nuvarande provisoriet icke ger en dess kostnader motsvarande försvarseffekt.
1924 års försvarsproposition innebar också betydande förändringar
i 1914 års försvarsorganisation.

1924 års försvarsutskott fann, i motsats till vad dåvarande statsministern
uttalat, den för budgetåret 1924—1925 föreslagna budgeten ingalunda lämplig
såsom mätare på vårt folks bärkraft med avseende å militära utgifter. Utskottet
ansåg därför, att den av Kungl. Maj:t föreslagna försvarsbudgeten
måste underkastas en väsentlig reducering för att kunna anses svara mot
vår bärkraft i här avsedd mening. Jag delar denna uppfattning och anser,
att vårt försvarspolitiska läge medger en längre gående begränsning av våra
försvarsanstalter än den, som föreslogs i 1924 års försvarsproposition. Det
nu föreliggande förslaget innebär också eu väsentlig minskning av kostnaderna
även i jämförelse med den för provisoriet beräknade budgeten.
Efter fullt genomförd organisation beräknas den årliga organisationskostnaden
bliva omkring 96 miljoner kronor eller omkring 85 miljoner kronor
mindre än den beräknade kostnaden för 1914 års organisation och omkring

VII

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

42 miljoner kronor mindre än kostnaden för provisoriet. Till den årliga
organisationskostnaden komma under den närmaste tioårsperioden vissa
engångskostnader för anskaffning av materiel samt övergångskostnader (huvudsakligen
ersättning åt den övertaliga personalen).

Möjligheter för en så avsevärd reducering av kostnaderna ha vunnits
huvudsakligen genom en stark beskärning av officers-, underofficers- och
manskapskadrerna och därmed i samband stående indragning av vissa truppförband
vid armén, men också i viss utsträckning genom minskning av den
till fredstjänstgöring uttagna värnpliktsstyrkan och av utbildningstiden för
de värnpliktiga. Med hänsyn till de uppgifter, som närmast komma att påvila
försvarsorganisationen, har reduceringen drabbat armén och kustartilleriet
i väsentligt högre grad än flottan, medan flygvapnet blivit väsentligen
förstärkt.

Till de allmänna grunderna för den föreslagna organisationen återkommer
jag vid behandlingen av Lantförsvaret, Sjöförsvaret och Flygvapnet. Såsom
därvid kommer att framgå, har det av 1924 års försvarsutskott framlagda
förslaget i det väsentliga legat till grund vid utarbetandet av nu föreliggande
förslag.

I förhållande till försvarsutskottets förslag har emellertid arméorganisationen
utvidgats till att omfatta fyra arméfördelningar, varjämte utrönts att
möjligheter finnas för att med anlitande av äldre årsklasser värnpliktiga
och den till övergångsstat överförda personalen organisera två reservfördelningar.
Övre Norrlands militärområde organiseras enligt utskottets förslag,
under det att Gotlands trupper i förhållande till utskottsförslaget utökats
genom att i desamma alltjämt kommer att ingå även artilleri.

I avseende på flottan har, alltjämt i förhållande till utskottsförslaget,
viss ökning av personalen ägt rum, kustflottan blivit förstärkt och en omläggning
av rustningarna skett i syfte att bereda ökade ö vningsmöjligheter
under den för övningar bäst lämpade årstiden. Vidare förutsättes en utvidgning
av det vid fjolårets riksdag fastställda nybyggnadsprogrammet.
Försvarsutskottet hade föreslagit att fartygen skulle bemannas av endast
stampersonal. Av skäl, som i det följande närmare utvecklas, föreslår jag
att bemanningen liksom hittills måtte utgöras av såväl stam som värnpliktiga.

Även vid kustartilleriet har en förstärkning av personalorganisationen
ägt rum i jämförelse med försvarsutskottets förslag.

Flygvapnet kommer enligt det av mig framlagda förslaget att organiseras
inom den av försvarsutskottet angivna kostnadsramen, men vissa förändringar
i flygkårernas sammansättning förordas i syfte att bättre organisera
flygstyrkornas samverkan med arméns och marinens stridskrafter.

För förbättrandet av manskapsrekryteringen och för höjandet av underbefäls-
och underofficerskårerna föreslås förbättringar i undervisningen. I
samband härmed framlägges också förslag i syfte att bereda möjligheter för
underbefäl och underofficerare att erhålla utbildning till officer. För tryg -

VIII

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

gandet av rekryteringen av officers- och underofficerskadrerna vid i Boden
förlagda truppförband föreslås införandet av ett ordnat passagesystem.

Förslaget avser även åtgärder för organiserandet av den ekonomiska
krigsber edskapen.

Över förslaget ha vederbörande militära myndigheter blivit hörda. De
ha därvid förnyat sin vid tidigare tillfällen framställda kritik mot förslag
till begränsning av försvarsorganisationen. Jag finner det icke nödigt att
upprepa de invändningar, som kunna göras och som tidigare gjorts mot
denna de militära myndigheternas uppfattning. De av myndigheterna framställda
förslagen om utökningar av den föreslagna organisationen har jag
icke ansett mig kunna upptaga. I vissa detaljer ha myndigheternas yttranden
föranlett justeringar av det dem underställda förslaget.

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 224124

Kuntjl. Maj:ts proposition nr <>0.

3

Försvarsdepartementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli.

Enligt den från och med den 1 juli 1920 gällande organisationen skulle
inom försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli vara anställda -

1 statssekreterare,

1 expeditionschef,

6 kansliråd,

6 förste kanslisekreterare,
1 registrator,

6 andre kanslisekreterare,

1 kontorsskrivare, kvinnlig,

2 kanslibiträden, kvinnliga,

3 kontorsbiträden, kvinnliga,

1 förste expeditionsvakt,

2 expeditionsvakter samt
amanuenser i män av behov.

Jämlikt beslut av 1923 års riksdag hava vissa ändringar vidtagits i staten
för departementet. Sålunda hava en förste och en andre kanslisekreterartjänst
indragits, varjämte en tjänsteman, som tidigare på förordnande uppehållit
en förste kanslisekreterarbefattning, numera avlönas med en andre
kanslisekreterarlön. Jämlikt beslut av 1924 års riksdag har ytterligare en
förste kanslisekreterarlön inbesparats, genom att icke någon vikarie avsetts
för en förste kanslisekreterare, som uppehåller ett kanslirådsämbete under
ordinarie innehavarens förordnande såsom expeditionschef i annat departement.

I samband med framläggandet för 1924 års riksdag av förslag till förenklad
behandling av vissa besvärs- och anmärkningsmål anmäldes för riksdagen, att
de efter förslagets genomförande kvarstående, på försvarsdepartementets föredragning
ankommande regeringsrättsmålen icke vore av den betydelse, att
för deras beredning och föredragning behövde, såsom dittills varit fallet, avses
ett kansliråd. Emellertid syntes den dåvarande föredraganden få tagas
i anspråk för avarbetande av den å försvarsdepartementets regeringsrättsbyrå
förefintliga balansen, vilken beräknades motsvara ungefär två års arbete.
Någon indragning av personal i försvarsdepartementet kunde fördenskull ej
omedelbart föranledas av förslaget om förenklad handläggning av vissa besvärs-
och anmärkningsmål, utan borde frågan härom framdeles upptagas till
omprövning.

I arets statsverksproposition hava beträffande departementets stat föreslagits
vissa ändringar, som betingas av det för innevarande års riksdag framlagda
förslaget rörande ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 50.

Vid beräknandet av departementets personalbehov efter den nya försvarsorganisationen
bör givetvis hänsyn tagas till ovanberörda besparingsmöjligheter.

För övrigt torde frågan om begränsning av departementets personalbehov
erhålla förnyad aktualitet i samband med blivande undersökningar rörande
möjligheten att företaga ytterligare personalindragningar inom Kungl. Maj:ts
kansli i allmänhet.

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner.

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner komma att avhandlas
i samband med redogörelsen för lantförsvaret respektive sjöförsvaret.

LAN TI Ö R S V AR E T

»

Kungl. May.ts proposition nr 50.

I. Allmänna grunder för lånt försvarets ordnande.

Såsom i det föregående redan omförmälts, hava vid uppgörandet av
förslaget till ny försvarsorganisation de begränsningar, som ansetts böra
vidtagas, till större delen gjorts inom härorganisationen. Dessa begränsningar
hava skett såväl genom indragning av truppförband och beskärning
av kadern vid de kvarvarande truppförbanden som ock genom minskning
av den till fredstjänstgöring uttagna värnpliktskontingenten. För vinnandet
av besparingar har vidare utbildningstiden för de värnpliktiga avsevärt inskränkts
i jämförelse med vad i gällande värnpliktslag stadgas.

Sedan frågorna om övergång till yrkesarmé eller milissystem varit föremål
för försvarsrevisionens prövning och sådan övergång avstyrkts av revisionen
i dess helhet, har jag icke funnit anledning att upptaga dessa spörsmål till
prövning. Det föreliggande förslaget bygger alltså principiellt på samma
grunder som nuvarande härorganisation.

Förslaget räknar med fyra arméfördelningar av enahanda sammansättning,
som föreslogs i 1924 års förs vårproposition. Vidare hava, av skäl som närmare
angivits av försvarsrevisionen i dess den 15 mars 1923 avgivna betänkande,
avsetts särskilda trupper för det tidiga gränsförsvaret och för
Bodens fästning, här benämnda Övre Norrlands trupper. För Gotlands
försvar avses likaledes särskilda utom arméfördelningsförband stående truppenheter.
Behovet av infanteribesättning i Vaxholms och Karlskrona fästningar
tillgodoses efter samma grunder som uti 1924 års försvarsproposition,
nämligen genom delar av Svea livgarde och Kronobergs regemente, de från
sistnämnda regemente redan i fred förlagda i Karlskrona. Liksom i nämnda
proposition bibehållas Bodens fästning och Tingstäde-positionen, under det
att Karlsborgs fästning nedlägges.

Utöver den sålunda angivna organisationen, på vilken den föreslagna
härordningen är baserad, hava verkställda utredningar givit vid handen
möjligheten av att under viss tid framåt organisera ett antal reservtrupper
med begagnande av redan utbildade äldre värnpliktsklasser samt den övertaliga
befälspersonal, som kommer att stå till förfogande på övergångsstat.

Av kostnadsskäl har den aktiva kadern måst, enligt av försvarsrevisionen
angivna grunder, begränsas till det för förvaltningen och utbildningen i fred
oundgängligen erforderliga. Behovet av befäl i övrigt vid mobilisering
måste därför tillgodoses genom särskilda åtgärder. Detta avses att ske efter
samma grunder, som för närvarande tillämpas.

Såsom redan nämnts, avses en minskning av den till fredstjänstgöring
uttagna värnpliktskontingenten. Denna minskning åstadkommes genom uttagning
av endast de vapenföra bland de värnpliktiga. Dessa fördelas till

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

linjetjänst och ersättningsreserv. De för linjetjänst avsedda värnpliktigas
tjänstgöringstid användes uteslutande för deras militära utbildning. Ersättningsreserven
fullgör handräckningsarbetet och beräknas erhålla endast en
förberedande militär utbildning under en månad av sin tjänstgöringstid. Det
militära kravet på en ökad uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl
eller fackmän har i viss utsträckning beaktats. Studenter och likställda
förutsättas erhålla särskild utbildning liksom nu och samtliga vapenföra av
denna kategori värnpliktiga uttagas till linjetjänst.

I fråga om utbildningstiderna för de värnpliktiga ansluter sig förslaget
till vad 1924 års försvarsutskott förordat.

För att möjliggöra en bättre manskapsrekrytering och för att skapa
ett kvalitativt bättre underbefäl och befäl föreslås, att undervisningen i
allmäiibildande ämnen i manskaps- och underbefälsskolorna utvidgas. I
samma syfte föreslås en förlängning av underofficersskolan samt åtgärder
för att bereda dugande underbefäl och underofficerare möjlighet att vinna
inträde i krigsskolan och erhålla utbildning till officer. Rekryteringen av
officerskåren sker för övrigt enligt hittillsvarande grunder, och beträffande
officersaspiranternas utbildning ifrågasättes ingen annan ändring än att
tjänstgöringen vid trupp före inträdet i krigsskolan förlänges med ett år.
Härigenom uppfylles ett länge närt önskemal om mera samlevnad och bättre
kontakt med truppen för officersaspiranternas vidkommande.

I avseende på beväpning och utrustning av truppförbanden bygger förslaget
på i huvudsak samma grunder, som tillämpades vid uppgörandet av
försvarsrevisionens förslag.

Över förslaget till ny härordning har chefen för generalstaben avgivit
yttrande (se bil. A), varjämte bemälde chef samt inspektören för militärläroverken
yttrat sig rörande vissa rekryterings- och utbildningsfrågor (se
bil. B och C).

Kungl. Maj:ta proposition nr 50.

9

II. Värnplikten.

A. Arskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess
fördelning pä hären, marinen och flygvapnet.

Vid beräknandet av årskontingentens storlek torde man böra utgå från de
närmaste tio årsklasserna.

Medelstorleken av årsklasserna 1926—1935 fyra år före inskrivningsåret
kan enligt uppgift från statistiska centralbyrån beräknas till 58,290 man.

Under fyraårsperioden före inträdet i värnpliktsåldern minskas årsklassen
på grund av emigration, till följd av fast anställning vid krigsmakten samt
på grund av dödsfall.

Vad först beträffar avgången på grund av emigration, beräknades denna
uti 1924 års försvarsproposition till 3,600 man. Enligt av statistiska centralbyrån
lämnad uppgift synes densamma nu böra beräknas till 3,000 man.

Det årliga avdraget för manskap, som vinner fast anställning vid krigsmakten,
antogs av försvarsrevisionen uppgå till 3,000 man. Detta avdrag är,
som revisionen själv framhållit, högt beräknat. Uti 1924 års försvarsproposition,
som räknade med en icke oväsentligt större fast anställd manskapsstyrka
än revisionen föreslagit, utgick man från den av revisionen antagna
avdragssiffran. Då det ur flera synpunkter är av vikt, att det verkliga antalet
värnpliktiga icke kommer att överstiga det beräknade, har avdraget
i fråga ansetts böra begränsas till 2,000 man.

Avgången på grund av dödsfall synes, liksom i 1924 års försvarsproposition,
böra beräknas till 1,000 man.

I enlighet med vad sålunda anförts anser jag mig böra beräkna den inskrivna
värnpliktiga årsklassens medelstorlek sålunda:

Årsklassens medelstorlek fyra år före inskrivningsåret.............. 58,290 man.

Avgång under fyraårsperioden före inträdet i värnpliktsåldern:

på grund av emigration............................................ 3,000 man,

till följd av fast anställning vid krigsmakten......... 2,000 » ,

på grund av dödsfall ............................................... 1,000 » ,

eller tillhopa 6,000 man, 6,000 man.

Återstå 52,290 man.

Antalet inskrivning sskyldig a per år utgör alltså 52,290 man. Härav beräknas
bliva inskrivna:

såsom vapenföra 72 % eller ........................................................... 37,649 man,

» icke vapenföra 10 % eller .................................................. 5,229 »

eller tillhopa 42,878 man.

Års kontingenten Inskrivna värnpliktiga.

10

Årskontingentens

fördelning
på bären,
marinen och
flygvapnet.

FBrsvars revisionen.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1924 års försvarsutskott föreslog, att de icke vapenföra skulle helt frikallas
från värnpliktens fullgörande. Med hänsyn till önskvärdheten av att vid en
mobilisering av större omfattning kunna till tjänstgöring inkalla även ifrågavarande
värnpliktiga, torde denna värnpliktskategori böra frikallas allenast
från värnpliktens fullgörande under fredstid.

Från fredstjänstgöring torde vidare i överensstämmelse med nämnda utskotts
förslag böra frikallas såväl i § 16 mom. 2 värnpliktslagen omförmäld
värnpliktig som ock sådan värnpliktig, vilken vid den tidpunkt, då han är
skyldig att inställa sig till inskrivning, har hustru eller barn, som är för
sitt uppehälle beroende av hans arbete. Dessa värnpliktiga hava beräknats
komma att inom varje årskontingent utgöra omkring 1,500 man.

Antalet årligen inslcrivna värnpliktiga, som i fredstid äro skyldiga att inställa
sig till tjänstgöring, skulle sålunda utgöra 36,149 man.

Häri ingå även »studenter och likställda». Antalet årligen inskrivna värnpliktiga
av denna kategori beräknas, i enlighet med vad försvarsrevisionen
föreslagit, till 1,266 vapenföra, varav »blivande läkare m. fl.» 125.

Nedanstående tabell utvisar årskontingentens förutsatta fördelning på
hären, marinen och flygvapnet.

Hären.

Marinen.

Flygvapnet.

Summa.

Studenter och likställda.

Officersaspiranter...........................

120

38

158

Blivande läkare m fl.....................

111

14

125

För annan utbildning avsedda.........

844

93

46

983

Tillhopa

1,075

145

46

1,266

Övriga värnpliktiga ........................

30,283

3,700

900

34,883

Summa

31.358

3.845

946

36,149

B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst
avsedda och ersättningsreserv.

Enligt försvarsrevisionens förslag äro de värnpliktiga avsedda att uppdelas
i två olika kategorier, nämligen för linjetjänst avsedda samt ersättningsreserv.
Den förra kategorien skulle erhålla en sådan fredsutbildning, att av
densamma krigsdugliga formationer i erforderlig omfattning kunde omedelbart
organiseras vid inträffande mobilisering. Ersättningsreserven skulle
däremot erhålla endast en helt kort grundläggande utbildning i fred, så att
den bleve skickad att vid mobilisering ingå i depåerna för att efter kompletterande
utbildning kunna dels ersätta avgången vid fältliären, dels vid behov
tagas i anspråk för uppsättande av nya formationer. Det huvudsakliga av
handräckningstjänsten skulle i fredstid utföras av ersättningsreserven.

De hären tilldelade värnpliktiga fördelas i enlighet med revisionens förslag
på för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv.

Ersättningsreservens storlek beräknas med hänsyn till att den gemen -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 00.

samma handräcknings tjänsten vid truppförbanden i huvudsak skall utföras
av de till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga och att det därjämte skall
bliva möjligt att bibringa dessa värnpliktiga viss militär utbildning under —
i medeltal per man — 30 dagar. Övriga i fred tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga
uttagas till linjetjänst.

På grund härav uppdelas härens värnpliktskontingent sålunda:

till linjetjänst uttagna värnpliktiga .................................................. 20,858 man

» ersättningsreserven uttagna värnpliktiga .................................... 10,500 »

tillhopa 31,358 man

C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst

och ersättningsreserv.

Genom 1914 års härordning blevo värnpliktiga, som avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk,
eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad
Konungen förordnar, skall anses däremot svara, skyldiga att under fredstid
för sin utbildning tjänstgöra, de vapenföra i 485 dagar och de icke vapenföra
i 365 dagar. Den sålunda stadgade längre utbildningstiden avser att
bibringa de vapenföra kompetens för tjänstgöring såsom plutonchefer eller
i motsvarande befattningar samt göra de icke vapenföra användbara för vissa
särskilda tjänster, exempelvis adjutants- och sjukhusunderofficersbefattningar
vid etappväsendets sjukvårdsformationer, vissa intendentsbefattningar, såsom
expeditionsbiträden o. s. v.

Försvarare''visionen har ansett, att den år 1914 sålunda genomförda anordningen
att taga värnpliktiga med högre allmänbildning i anspråk för särskilda
befattningar inom organisationen alltjämt borde bibehållas. Erfarenheten
från de gångna åren gåve nämligen oförtydbart vid handen, att ifrågavarande
värnpliktiga vore av mycket stor betydelse för härorganisationen dels på
grund av den tillgång på värnpliktigt befäl, som därigenom erhölles och som
svårligen kunde på annat sätt beredas, dels ock på grund av de specialkunskaper,
som vissa bland dem, t. ex. läkare, veterinärer, ingenjörer m. fl.,
besutte. Yad befälsutbildningen anginge, vore det visserligen sant, att icke
alla studenter och likställda lämpade sig lika väl för sådan utbildning, men
i stort sett hade resultatet varit gott och tillfullo motsvarat förväntningarna.
Det hade också visat sig, att på en och samma tid kunde med ifrågavarande
värnpliktiga nås ett högst avsevärt bättre utbildningsresultat än med övriga
värnpliktiga. Jämväl ur synpunkten av försvarskostnadernas nedbringande
syntes det revisionen nödvändigt att bibehålla den särskilda studentorganisationen.
Det läge nämligen i öppen dag, att därest det för krigsorganisationen
erforderliga befälet icke kunde på nu angivet sätt erhållas, andra åtgärder
härför måste vidtagas, såsom ökandet av det aktiva befälet utöver
vad som för fredsorganisationens upprätthållande vore oundgängligen er
forderligt, anställandet av större antal reservstats- och annat reservbefäl, inrättandet
av ytterligare läkar- och veterinärbeställningar o. s. v., allt åtgärder,
som vore ägnade att medföra högst avsevärda kostnader. Slutligen skulle ett

Studenter

och

likställda.

Nuvarande

bestämmelser.

Försvarsrevisionen.

Departements chefen.

Övriga

värnpliktiga.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

slopande av studentorganisationen medföra synnerligen stora svårigheter för
rekrytering i fredstid av det antal reservofficerare, som enligt den av revisionen
tilltänkta krigsorganisationen vore oundgängligen erforderligt.

Då revisionen alltså hölle före, att den nuvarande studentorganisationen
borde bibehållas och såsom ett väsentligt led ingå i den nya härordningen,
följde därav, att samtliga till krigstjänst dugliga studenter och likställda,
såväl vapenföra som icke vapenföra, borde uttagas för utbildning till tjänst
i linjen.

I samband med framläggandet av förslag till lag om ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1920 års klass uttalade jag i statsråd den 20 maj
1920, att starka skäl talade för ett övervägande, huruvida icke den med 1914
års härordning införda särställningen i värnpliktshänseende för studenter
och likställda borde upphöra. Ett sådant övervägande har under utarbetandet
av det nu föreliggande förslaget ägt rum. Svårigheterna att utfinna lämpliga
grunder för uttagning av värnpliktiga i allmänhet till utbildning för uppgifter,
som nu avses att fyllas av studenter och likställda, hava emellertid
visat sig så pass stora, att jag ansett mig böra avstå från att framställa
förslag om ändring av den år 1914 genomförda anordningen. Olägenheterna
för de värnpliktiga av berörda anordning hava ju för övrigt starkt förminskats
genom den betydande minskning i övningstiden, som från och med år 1920
ägt rum, och torde kunna anses nästan fullständigt avlägsnade genom den
ytterligare minskning av övningstiden, som jag kommer att föreslå.

Som förut nämnts, beräknas den årligen vid hären inskrivna och i fred
tjänstgöringsskyldiga kontingenten studenter och likställda till i medeltal
1,075 man. Samtliga dessa studenter och likställda böra uttagas till linjetjänst.

Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga har i det föregående
upptagits till 20,858 man. Efter avdrag av studenter och likställda beräknas
den återstående styrkan uppgå till minst 19,783 man. Av skäl, som försvarsrevisionen
i sitt betänkande (Del 1, sid. 156) anfört, bör denna styrka icke
sättas i något procentuellt förhållande till vederbörliga årsklassers storlek,
utan bör densamma i värnpliktslagen bestämmas till nyss angivna minimisiffra
eller 19,783 man. Därigenom komma såväl infanteriet som specialtruppslagen
att vid inskrivningen årligen erhålla sin vissa, till siffran bestämda
linjekontingent.

Uttagningen av det sålunda fastställda antalet till linjetjänst avsedda värnpliktiga
torde icke bliva förenad med några större svårigheter. De fysiskt
bäst rustade och de, vilka av andra skäl kunna anses hava de bästa förutsättningarna
för att tillgodogöra sig utbildningen, böra naturligen uttagas till
linjetjänst. Sådana värnpliktiga däremot, som på grund av sin civila sysselsättning
kunna anses särskilt lämpade för till handräckningstjänsten hörande
arbeten eller vilka kunna förebringa särskilda skäl för att få fullgöra tjänstgöringen
i en följd, böra uttagas till ersättningsreserven.

Enligt försvarsrevisionens förslag skulle samtliga värnpliktiga på Gotland
uttagas till linjetjänst. En dylik anordning ansågs nödvändig, då Gotland

Kungl. Maj:ta proposition nr 5)0. 13

icke alltid kunde påräkna att vid inträffande mobilisering erhålla för försvaret
erforderliga truppkontingenter från fastlandet och följaktligen komme
att för sitt försvar huvudsakligen vara hänvisat till sin egen värnpliktstillgång.
En uppdelning av de värnpliktiga å för linjetjänst avsedda och å ersättningsreserv
i samma proportion som å fastlandet kunde därför icke ifrågasättas.

Enligt nu föreliggande förslag frikallas samtliga icke vapenföra från tjänstgöring
i fred. Av enahanda skäl, som revisionen anfört, böra därför samtliga
vapenföra värnpliktiga på Gotland uttagas till linjetjänst. För detta ändamål
torde dock icke erfordras några särskilda stadganden uti värnpliktslagen,
utan härför nödvändiga föreskrifter kunna utfärdas av Kungl. Maj:t.

På grund av den gotländska årskontingentens ringa storlek måste man
även — i likhet med försvarsrevisionen — räkna med att ett visst antal
värnpliktiga beordras från fastlandet för fullgörande av sin fredstjänstgöring
på Gotland.

D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas
uppdelning på härens olika trnppslag.

Nedanstående tabell utvisar, huru avgången bland de inskrivna värnpliktiga
ansetts böra beräknas.

Tid för avgången.

Avgångs-

procent.

Anmärkningar.

I. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga.

*) Av den inskrivna

Mellan inskrivning och inställelse till första tjänstgöring.
Inställelsen äger rum:

a) sommaren inskrivningsåret ..............................

b) hösten inskrivningsåret:

infanteriet ...................

0 2.5

l) 6

0 4
‘)8

styrkan.

2) Av antalet tillstädes-komna.

övriga truppslag ....................

c) våren året efter inskrivningsåret ......................

Under första tjänstgöringen.........................................

015

Under repetitionsövning i omedelbar anslutning till första
tjänstgöring .........................

00.7

Under annan repetitionsövning ....................................

0 2

Under vartdera 2.—15. åren utöver den avgång, som äger
rum under tjänstgöring ..........................................

02

II. Till ersättningsreserv uttagna värnpliktiga.

Före inställelsen till tjänstgöring (första tjänstgörings-omgången) ..............................

0 4

Under tjänstgöringen...................................................

0 5

Avgången
bland de
inskrivna
värnpliktiga.

Såsom förut nämnts, beräknas härens till linjetjänst uttagna årskontingent Årskontingenstudenter
och likställda till 1,075 man, varav 120 officersaspiranter, 111 läkare tens fSrdeim.
fl. samt 844 för annan utbildning avsedda. I sistnämnda antal ingå de ^upp
olika truppslagens reservofficersaspiranter. slagen.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Vad beträffar fördelningen av ifrågavarande värnpliktiga på de olika truppslagen,
torde det liksom för närvarande böra tillkomma Kungl. Maj:t att
efter förhållandena reglera densamma.

Antalet övriga till linjetjänst årligen uttagna värnpliktiga uppgår till 19,783
man. Dessa hava förutsatts bliva fördelade på de olika truppslagen på
följande sätt:

infanteriet........................................................ 13,843 man

kavalleriet........................................................ 595 >

artilleriet ........................................................ 2,835 »

ingenjörtrupperna................... 1,110 »

trängtrupperna ................................................ 1,050 »

intendenturtruppema...................................... 350 »

Summa 19,783 man.

Antalet till ersättningsreserven årligen uttagna värnpliktiga beräknas uppgå
till omkring 10,500 man. För detta manskaps uppdelande å olika truppslag
är givetvis handräckningsbehovet bestämmande.

E. Värnpliktstid och uppbådsindelning.

Nuvarande Enligt gällande värnpliktslag är varje svensk man värnpliktig från och
bestämmelser. me(] det kalenderår, under vilket han fyller 20 år, till och med det, under
vilket hän fyller 42 år. Antalet årsklasser värnpliktiga utgör alltså 23.

Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i
första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är 15 år, därav 11 år
i första uppbådet och 4 år i andra uppbådet. Under den tid, värnpliktig
icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen. Tjänstetiden i landstormen
är således i regel 8 år.

Departe- Nu gällande bestämmelser om värnpliktstid och uppbådsindelning hava
■mentschefen. ansetts böra bibehållas oförändrade.

F. Utbildningstiden.

1. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga.

Värnpliktiga i allmänhet.

utbildnings- Utbildningstiderna för värnpliktiga i allmänhet vid de olika truppslagen
tiderna för ^or(je böra bestämmas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit,
i allmänhet. Desamma framgå av följande tabell, i vilken även motsvarande tider enligt
gällande härordning och nu tillämpat provisorium ävensom enligt vissa angivna
förslag ansetts böra upptagas.

Kungl. Maj:ts proposition nr oO.

15

Sammanlagt dagantal för utbildning av

Värnpliktiga i allmänhet.

till linjetj&nst uttagna värn-pliktiga.

vapenföra

värnpliktiga.

Före-

liggande

förslag.

Försvars-

revisionen,

majoritets-

förslaget.

Försvars-revisionen,
reservation
av herr
Joll.Nilsson
m. fl.

1914 års
härordning,
li

)

Provisoriet.

2)

Infanteriet:

Flertalet.................................

140

255

180

340

165(195)

Underbefäl eller fackmän.........''

200

365

240

400

225(255)

Kavalleriet................................

200

350

240

365

225(255)

Artilleriet .................................

200

350

240

365

225(255)

Ingenjörtrupperna ....................

200

350

240

365

225(255)

Trängtrupperna:

Flertalet.............................

140

210

180

240

165(195)

Underbefäl eller fackmän.........

200

325

240

365

225(255)

Intendenturtrupperna:

Flertalet........................

140

180

180

240

165(1951

Underbefäl eller fackmän.........

200

300

240

365

225(255)

*) Reservtruppövning och landstormsövning äro icke medräknade.

*) Siffran inom parentes avser värnpliktiga, vilka påbörja sin första tjänstgöring på hösten
under första året.

Liksom 1924 års försvarsutskott har jag grundat detta förslag rörande
utbildningstiderna på den förutsättningen, att de av försvarsrevisionen (Del
1, sid. 176) förordade åtgärderna för höjandet av utbildningens effektivitet
komma att i största möjliga utsträckning genomföras. I överensstämmelse
härmed är ock utbildningen huvudsakligen förlagd till sommarhalvåret samt
den gemensamma handräckningstjänsten vid truppförbanden i allmänhet
avsedd att utföras av till ersättningsreserven hörande värnpliktiga.

Vad angår uttagning av värnpliktiga till underbefäl eller fackmän, torde
densamma, i enlighet med vad försvarsutskottet förordat, böra äga rum i
samband med inskrivningen och liksom för närvarande begränsas till infanteriet,
trängen och intendenturtrupperna.

Enligt gällande härordning uttagas underbefäl eller fackmän av det vapenföra
manskapet till följande procenttal, nämligen:

Underbefäl
eller fackmän.

Nuvarande
bestämmelser.

vid infanteriet, trängtrupperna i egentlig trängtjänst samt intendenturtrupperna
............................................................................. 14 % samt

vid trängtrupperna i egentlig sjukvårds- och sjukbärartjänst......... 10 %.

Uttagningen äger rum först efter de värnpliktigas inryckning till första
tjänstgöring.

16

Försvars revisionen.

Militära

myndigheter.

1924 års
försvarsproposition.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Utbildningstidens
förläggning
ocli
fördelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Försvarsre visionen liar föreslagit motsvarande u '' till linje tjänst

uttagna värnpliktiga.

Såväl generalskommissionen som inspektören för infan va uti sina

yttranden över revisionens betänkande förordat en betvdand ing av uttagningsprocenten
vid infanteriet. I likhet med vad som skett uti den vid
revisionens betänkande fogade Bil. 3 »Kortfattad översikt över vissa erfarenheter
från världskriget», har chefen för generalstaben uti sitt s. k. besparingsförslag
betonat, att infanteriet nu krävde ett jämförelsevis större antal
underbefäl än före världskriget, samt att infanteriets användbarhet ovillkorligen
måste tillgodoses, om härordningen skulle kunna fylla sin uppgift.
Enligt verkställda beräkningar borde uttagningen bestämmas till 25 %, om
densamma verkställdes redan i samband med inskrivningen.

Uti 1924 års försvarsproposition framhöll dåvarande statsrådet och chefen
för försvarsdepartementet, att vad chefen för generalstaben sålunda anfört
för en höjning av uttagningsprocenten vid infanteriet naturligen gällde i
ännu högre grad, därest utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid infanteriet
begränsades till att omfatta endast 195 dagar. Vid sådant förhållande
kunde det bliva nödvändigt att vid mobilisering fylla ett större antal platser
med underbefäl eller fackmän, än vad chefen för generalstaben förutsatt.
Ehuru ur militär synpunkt en ytterligare höjning av uttagningsprocenten
således vore motiverad, borde densamma dock begränsas till 25 %, varigenom
de nödvändigaste mobiliseringsbehoven av ifrågavarande manskap
syntes kunna tillgodoses. Den sålunda föreslagna uttagningsprocenten skulle,
därest uttagningen, såsom för närvarande vore fallet, ägde rum efter tjänstgöringens
början, motsvara omkring 20 %. Den verkliga höjningen uppginge
alltså till omkring 6 %. Vid träng- och intendenturtrupperna vore ävenledes
en ökad uttagning av underbefäl eller fackmän erforderlig. I enlighet
med vad chefen för generalstaben föreslagit, syntes denna dock kunna begränsas
till 20 %. Detta skulle, därest uttagningen av dessa värnpliktiga
såsom hittills ägde rum efter inställelsen till första tjänstgöringen, motsvara
en uttagning av omkring 16 %. Den verkliga höjningen av uttagningsprocenten
vore alltså för trängtrupperna i egentlig sjukvårds- och sjukbärartjänst
omkring 6 % samt för övriga kategorier endast omkring 2 %.

1924 års försvarsutskott ansåg sig dock icke kunna förorda uttagningsprocentens
höjande i vidare mån än till 15 %.

Därest den nu stadgade uttagningen av 14 % verkställdes redan i samband
med inskrivningen, skulle densamma närmast motsvara 18 %. En höjning
av uttagningsprocenten utöver vad försvarsutskottet föreslagit synes sålunda
redan på grund av den ändrade tiden för uttagningen vara motiverad. Härför
talar än ytterligare det ökade behovet av underbefäl. Jag anser mig därför
böra föreslå, att uttagningsprocenten vid infanteriet bestämmes till 20 %.
Samma procent torde även böra tillämpas vid träng- och intendenturtrupperna.

Den föreslagna utbildning stidens förläggning och fördelning rn. m. torde böra
ordnas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott förordat. Endast vad

Hemförlovning
av de
värnpliktiga.

Försvars -revisionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 6)0. \''~i

beträffar fleitalet värnpliktiga vid intendenturtrupperna liar en mindre ändring
härutinnan ansetts böra företagas. Nämnda värnpliktiga skulle enligt ut"
skottets förslag fullgöra första tjänstgöringen under sommaren andra °värnpliktsåret.
Av utbildningsskäl synes en inkallelse i tvenne grupper vara att
förorda- En översikt av vad sålunda föreslås lämnas i efterföljande tabell.

. .ut* ^eillia tabell angivna tiderna för de värnpliktigas in- och utryck ning

till och från tjänstgöring äro naturligen endast att betrakta såsom un»efarliga.
Det torde böra tillkomma Kungl. Maj:t att närmare reglera dessa
förhållanden. Med hänsyn härtill hava ock bestämmelserna i § 27 viirnpliktslagen
angående utbildningstiden ansetts böra givas en sådan avfattnmg,
att densamma lämnar Kungl. Maj.t erforderlig frihet i detta hänseende.

I samband härmed står ock frågan angående hemförlofning av de värnpliktiga
under tjänstgöringstiden.

För erhållande av en lämplig förläggning av utbildningstiden räknade försvarsrevisionen
(Del 1, sid. 179) med att hemförlovning av de värnpliktiga
under forsta tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) liksom under det nu
tillämpade provisoriet skulle äga rum. De utbildningstider, som av revisionen
foresloges, vore beräknade med hänsyn till vad som inom revisionen
ansetts vara ett minimum för uppnåendet av ett tillfredsställande utbildnmgsresultat.
Under sådana förhållanden vore det tydligt, att därest icke
en viss tid för hemförlovning bestämdes, de värnpliktiga icke kunde påräkna
att i samma utsträckning som hittills erhålla tjänstledighet för deltagande
i skördearbete eller för besökande av sina hem under de större helgerna.

Ur utbildningssynpunkt syntes inläggandet av ett lämpligt antal hemförlovningsdagar
icke behöva , medföra någon olägenhet. Då det emellertid i vissa
a 1 (t. ex. för värnpliktiga, som icke hade anförvanter att besöka) möjligen
kunde inträffa, att här avsedd hemförlovning ur de värnpliktigas egen synpunkt
folie oläglig, borde det medgivas de värnpliktiga, som sådant önskade,
att efter därom hos vederbörande militärmyndighet gjord framställning kvarstanna
i tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till vilken
de inkallats.

Ehuru mlaggandet av ett antal hemförlovningsdagar under tjänstgöring Departementsav
sä kort varaktighet som den av mig föreslagna särskilt vid infanteriet ur chefen.
utbildningssynpunkt medför vissa olägenheter, finner jag mig ändock böra
rakua med att hemförlovning av de värnpliktiga i viss utsträckning kan
komma att aga rum under första tjänstgöringen (tjiinstgöring i en följd).

Det synes dock icke vare sig nödvändigt eller lämpligt att för varje särskild
vämpliktsgrupp bestämma ett visst antal hemförlovningsdagar. I stället
torde det böra tillkomma Kungl. Maj:t att, där så ur olika synpunkter be fannes

önskvärt, låta anbefalla för ifrågavarande ändamål erforderlig hemförlovning.

Studenter och likställda.

Utbildningstiden för studenter och likställda torde böra bestämmas i enlighet
med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit. Densamma framgår av följande
tabell, i vilken även motsvarande tider enligt gällande härordning och
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.) 224124 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

U

Utbild-

Första

Antal It

Truppslag och tjänster ra. ra.

ningstid. tjänstgöring, repetitions-

Dagantal.

Dagantal.

övningar.

I

Infanteriet:

1. Flertalet värnpliktiga

a. vårgruppen ...........................................j

140

90 |

2

b. sommargruppen......................................j

140

90

2

2. Underbefäl eller fackmän..........................

3. Värnpliktiga, uttagna till

200

150

2

a. skidi öp artjänst:

höstgruppen .......................................i

140

Tjänstgöring i en f(

vintergruppen........................................\

140

» »

b. garnisonstjänst:

140

sommargruppen.................................j

vintergruppen.......................................

140

) ») »

vårgruppen ........................................

140

» » »

c. övningstrupp vid infanteriskjutskolan ......

140

» » »

Kavalleriet ......................................................

200

140 !

2

Fältartilleriet.................................................

200

140

2

i Fästningsartilleriet:

200

140

a. höstgruppen ..........................................

J

b. vårgruppen............................................

200

140

2

i Ingenjörtrupperna.............................................

200

140

2

: Trängtrupperna:

1. Trängtjänst

140

115

1

j a. flertalet värnpliktiga .............................

b. underbefäl eller fackmän .......................

200

175

1

2. Sjukvårdstjänst

140

90

a. flertalet värnpliktiga ..............................

2

b. underbefäl eller fackmän ........................

200

150

2

i 3. Biltjänst

a. flertalet värnpliktiga:

höstgruppen .........................................

vintergrflppen........................................

140

140

115

115

1

1

j 140

115

1

sommargruppen......................................

b. underbefäl eller fackmän .......................

200

175

1

Intendenturtrupperna:

1 1. Flertalet värnpliktiga

a. höstgruppen...........................................

140

115

1

b. sommargruppen....................................

140

115

1

| 2. Underbefäl eller fackmän.............................

.1 200

175

1 1

övning.

25

25

25

30

30

30

30

30

25

25

25

25

25

25

25

25

25

25

25

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

förläggning och fördelning in. in.

Utbildningstidens ungefärliga förläggning

1. året

2. ä r e t

3. året

4. året

*/» Vo

Ve Vto

Vo VlO

"Vo % Vio

»/• VlO

Vo VlO

"/i '' Ve Vio

Ö/9 VlO

28/7 18/l

8/l *V5

V. 7io

4/j ”/ll

Vn

7* ‘ »/,

V4 S4/8

18/i •/. 7*o

7* 8/o 7io

6/o VlO

»,/io

j7j

■hI

8/o VlO

,8/4 «/» VlO

V. Vio

Ve Vio

“/« 6/« VlO

Ve VlO

7* */,

Vo VlO

"/» '' */»

9/ 9 5/l0

10/« 7» Vi#

Vo VlO

“/« '' Vo VlO

------!—!-

9/9 VlO

Vio

SO/,

28/i aVfi

*/» V10

16/6'' 9/0

l i

Vo VlO

"/» 9i9

Vo 5,''lO

VlO

----Ihmb

a/i

B|.

Vo VlO

I8/o »/»

Vo VlO

.—»--------------

17/8 Vo

Vo VlO

20

Kungl. Maj-ds proposition nr 50.

nu tillämpat provisorium ävensom enligt vissa angivna förslag ansetts böra
upptagas.

Studenter och likställda.

Föreliggande förslag .....................................................

Försvarsrevisionen, majoritetsförslaget..............................

Försvarsrevisionen, reservation av herr Joh. Nilsson m. fl.

1914 års härordning .......................................................

Provisoriet.....................................................................

Utbild ningstid.

Dagantal.

260

365

330

485

330

Den föreslagna utbildningstidens förläggning och fördelning m. m. torde
likaledes böra ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad 1924 års
försvarsutskott förordat. En översikt av vad sålunda föreslås lämnas i följande
tabell.

Truppslag och
tjänster m. m.

Utbild-

ningstid.

Dag-

antal.

Första

tjänst-

göring.

Dag-

antal.

Antal

repeti-

tions-

öv-

ningar.

Itepeti-

tions-

övning.

Dag-

antal.

Utbildningstidens ungefärliga j
förläggning.

l:a året

2:a året

Befälselever:

Infanteriet, träng-

och intendentur-

''Ve Iä/is

S6/7 9/« VtO

trupperna .........

260

235

1

25

190

l"45l‘25''1

Kavalleriet, artille-

riet och ingenjör-

''Ve 22/i2

5,7 / 7 Ö/® VlO

trupperna .........

260

230

1

30

'' 190

Militär-

Fack-

Fack-

utbild-

utbild-

tj änst-

ning.

ning.

gönng.

Läkare...........

260

160

50

50

Veterinärer........

260

140

40

80

Tandläkare och

apotekare.........

260

60

42

158

Yad beträffar de ovan angivna tiderna för in- och utryckning till och från
tjänstgöring, ävensom hemförlovning av studenter och likställda, hänvisas till
vad i det föregående anförts rörande värnpliktiga i allmänhet.

2. Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.

I enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit bör tjänstgöringstiden
för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven, bestämmas till samma
antal dagar som för flertalet värnpliktiga, uttagna till linjetjänstgöring, d. v. s.
till 140 dagar. Härav avses 30 dagar i medeltal per man för bibringande
av militär utbildning samt återstående 110 dagar för utförande av handräckningstjänst.

21

Kungi. Maj.ts proposition nr 50.

För den gemensamma handräckningstjänsten vid truppförbanden erfordras
enligt gjorda beräkningar årligen omkring 1,050,000 tjänstgöringsdagar. Enligt
vad i det föregående anförts, har årskontingenten till ersättningsreserven
uttagna värnpliktiga med hänsyn härtill bestämts till 10,500 man. För denna
styrkas militära utbildning, på sätt ovan föreslagits, erfordras ytterligare
omkring 285,000 tjänstgöringsdagar. Det sammanlagda behovet tjänstgöringsdagar
bliver sålunda 1,335,000 eller i runt tal 1,350,000.

För reglering av för ändamålet beräknade kostnader torde, i enlighet med
vad i 1924 års försvarsproposition föreslogs, Kungl. Maj:t böra erhålla rätt
att vid behov genom hemförlovning avkorta ersättningsreservens tjänstgöring
i den utsträckning, som erfordras för nedbringande av antalet tjänstgörings
dagar till 1,350,000.

3. Reservtrupp- och landstormsövningar.

Av skäl, som 1924 års försvarsutskott anfört, upptager det förslag, som
jag går att framlägga, icke några särskilda reservtrupp- eller landstormsövningar.

Till understödjande av den frivilliga landstormsbefälsutbildningen föreslogs
uti 1924 års försvarsproposition uppförande i riksstaten av ett ordinarie belopp
av 50,000 kronor. 1924 års försvarsutskott förklarade sig tillfullo behjärta
angelägenheten av att landstormen erhölle ett väl utbildat befäl och
fann sig därför kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag. En förutsättning härför
var dock, att åtgärder komme att vidtagas i syfte att till landstormsbefäl
i möjligaste mån förvärva f. d. fast anställda vid krigsmakten.

I anslutning till vad utskottet sålunda uttalat har även jag ansett, att för
detta ändamål bör beräknas ett årligt anslag av 50,000 kronor.

4. Frivilliga skytteväsendet.

Liksom 1924 års försvarsutskott finner icke heller jag skäl föreligga att
beräkna några medel för det frivilliga shjtteväsendets befrämjande.

G. De värnpliktigas inskrivning.

Enligt § 18 i nu gällande värnpliktslag skall för varje rullföringsområde Nuvarande
och sjömanshus finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en regements- bestämmel^rofficer
såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen en av Konungens
befallningsliavande förordnad lagfaren ledamot, rullförings- respektive sjörullföringsbefälhavaren
samt två inom rullföringsområdet eller den stad, där
sjömanshuset är beläget, bosatta icke militära personer, vilka väljas av landstinget
eller, där rullföringsområde utgöres av stad, som ej lyder under
landsting, av stadsfullmäktige. Därjämte skall nämnden biträdas av läkare.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas två
eller flera inskrivningsnämnder. Yid sammanträde av inskrivningsnämnd
för (lant-)rullföringsområde, från vilket ett större antal värnpliktiga tilldelas
marinen, må vidare officer av marinen närvara för att lämna erforderliga
upplysningar och göra de yrkanden, som han finner behövliga i fråga om

1924 års
försvarspr
oposition■

Departementschefen.

Nuvarande

bestämmelser,

Försrars revisionen.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

inskrivningen av värnpliktig till tjänst eller särskild befattning vid marinen,
dock utan rätt att deltaga i nämndens beslut.

För deltagande i inskrivningsnämnds sammanträden äga nämndens ordförande
och ledamöter samt nämnden biträdande läkare ävensom förberörda
officer av marinen uppbära resekostnads- och traktamentsersättning, varjämte
den lagfarne ledamoten under senare år uppburit ett arvode av 10 kronor
för varje förrättningsdag.

Enligt i kommandoväg meddelade bestämmelser skall dessutom viss personal
(rullföringsbiträde, underbefäl och meniga) beordras att biträda vid
inskrivningsförrättning.

Uti 1924 års försvarsproposition föreslogs, att inskrivningsnämnd skulle
bestå av en regementsofficer såsom ordförande, en läkare och en av vederbörande
landsting (stad, som ej deltager i landsting) utsedd icke militär
ledamot, samt att nämnden skulle biträdas av rullföringsbefälhavaren (sjörullföringsbefälhavaren).

Därest inskrivningsnämnd erhölle nu föreslagen sammansättning, syntes
för sådan nämnds beslutförhet böra fordras, att samtliga ledamöter vore
närvarande.

Ifrågavarande av 1924 års försvarsutskott tillstyrkta förslag anser jag
böra på nytt framläggas för riksdagen i oförändrat skick.

H. De värnpliktigas avlöning.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser åtnjuta de värnpliktiga under
fredstjänstgöring, förutom underhåll och beklädnad in natura, även viss
kontant ersättning. Denna ersättning utgår dels i form av penningbidrag
och dels i form av penningtillskott.

Vad penningbidraget beträffar, utgår detta till samtliga värnpliktiga under
all slags tjänstgöring och utgör under första tjänstgöring och repetitionsövning
50 öre om dagen samt under reservtruppövning och landstormsövning
1 krona om dagen.

Penningtillskottet åter utgår endast till sådana beväringen tillhörande
värnpliktiga, som tjänstgöra såsom underbefäl. Under tiden för sådan tjänstgöring
äga de åtnjuta — utöver penningbidraget — 25 öre om dagen utom
under tredje repetitionsövningen vid fotfolket, då penningtillskottet utgår
med 50 öre om dagen till dem, som tjänstgöra såsom underbefäl och uttagits
enligt § 26 mom. 2 värnpliktslagen.

Med hänsyn till den av försvarsrevisionen förutsatta omläggningen av
värnpliktstjänstgöringen föreslog revisionen, att penningbidraget skulle utgå
för ersättningsreserven tillhörande värnpliktiga med 25 öre om dagen och
för de till linjetjänst uttagna värnpliktiga med 50 öre om dagen under den
första tjänstgöringen (sommarrekrytskola) ävensom under den tid, vederbörande
fullgjorde honom åliggande tjänstgöring i en följd, samt med 75 öre
om dagen under annan tjänstgöring (vinterrekrytskola, repetitionsövning).
Till de i landstormsövning deltagande värnpliktiga skulle såsom hittills utgå

23

Kungl. Maj-.ta proposition nr 50.

ett penningbidrag av 1 krona om dagen. Penningtillskott skulle enligt revisionens
förslag icke utgå.

Efter övervägande av på förevarande fråga inverkande omständigheter
finner jag mig i likhet med 1924 års försvarsutskott böra föreslå, att penningbidraget
till de värnpliktiga skall under hela tjänstgöringstiden utgå
med 50 öre om dagen, samt att penningtillskott icke skall utgå till någon''
värn pliktskategori.

III. Fredsorganisationen.

A. Lantförsvarets kommandoexpedition.

Lantförsvarets kommandoexpedition, vilken har att handlägga kommandomål
rörande armén, består för närvarande av:

1 chef,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kompaniofficerare ur generalstaben,

1 registrator,

inkommenderade officerare å aktiv stat och pensionsstat i mån av behov
samt

1 förste expeditionsvakt.

Till kommandoexpeditionens personal plägar jämväl hänföras chefens för
försvarsdepartementet adjutant, vartill beordras en kompaniofficer ur generalstaben.

Såsom biträden vid expeditionsarbetet inom kommandoexpeditionen beordras
erforderligt antal underofficerare eller underbefäl — vanligen furirer
— ur de i Stockholm förlagda truppförbanden.

Förutom nu nämnda personal tjänstgör även i kommandoexpeditionen i
och för sin utbildning ett visst antal aspiranter vid generalstaben.

För ärendenas handläggning är kommandoexpeditionen organiserad å särskilda
detaljer.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition, vilken i förevarande
hänseende tillstyrkts av 1924 års försvarsutskott, bör personalen vid lantförsvarets
kommandoexpedition utgöras av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden
rörande Lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för bokdetaljen,
samtliga med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden
å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

B. Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen utgöres av fyra departement och en styrelse, nämligen:

artilleridepartementet,

fortifikationsdepartementet,

intendentsdepartementet,

civila departementet samt

sjukvårdsstyrelsen.

Den å arméforv ältning ens stat uppförda personalen utgöres av:

Civil personal:

1 generalkrigskommissarie,

4 krigsråd,

13 tjänstemän i 15. lönegraden1) (sekreterare och kamrerare, sekreterare,
krigskassor, revisionskommissarier, kamrerare samt ombudsman),

16 tjänstemän i 13. lönegraden (bokhållare, notarier, registrator samt
revisorer),

1 domäntjänsteman,

5 kvinnliga kontorsskrivare,

8 kvinnliga kanslibiträden,

13 kvinnliga kontorsbiträden,

1 förste expeditionsvakt och

6 expeditionsvakter.

Civilmilitär personal (å sjukvårdsstyrelsen):

1 generalfältläkare,

1 överfältläkare,

1 överfältveterinär,

1 byråassistent, regementsläkare,

1 byråassistent, regementsveterinär,

1 assistent, bataljonsläkare, och
1 förrådsvaktmästare.

Den å andra stater uppförda, till arméförvaltningen hörande militära och
civilmilitära personalen utgöres av:

å artilleridepartementet: generalfälttygmästaren, fälttygmästaren, 6 artilleristabsofficerare
och 7 departementsskrivare;

å fortifikationsdepartementet: chefen för fortifikationen, regementsofficerare,
kompaniofficerare och underofficerare vid fortifikationen efter behov;

å intendentsdepartementet: generalintendenten, regementsofficerare, kompaniofficerare
och underofficerare vid intendenturkåren efter behov; samt
å sjukvårdsstyrelsen: 1 officer vid intendenturkåren och 1 förvaltare vid
intendenturkåren.

Med anledning av den under de senare åren inträdda ökningen av göromålen
inom arméförvaltningen har från och med år 1920 en förstärkning av

9 I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har framlagts förslag till ändrad
löneplan, enligt vilken 15. och 13. lönegraderna erhållit beteckningen 24. resp. 21. lönegraden.
För 5 av de 13 tjänstemännen i förstnämnda lönegrad har föreslagits uppflyttning
i 26. lönegraden. För kontorsskrivare, kanslibiträden och kontorsbiträden hava föreslagits
benämningarna kansliskrivare, förste kanslibiträden och kanslibiträden.

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

den civila personalen visat sig nödvändig. På grund därav, att fråga uppstått
om en omorganisation av ämbetsverket, har emellertid den ytterligare
erforderliga personalen icke uppförts å ordinarie stat. Ifrågavarande extra
personal har intill den 1 juli 1923 utgjorts av:

1 byråchef,

3 sekreterare,

1 notarie,

1 kvinnlig kontorsskrivare,

1 kvinnligt kanslibiträde och
1 expeditionsvakt.

Från och med sistnämnda dag hava emellertid jämlikt beslut av 1923 års
riksdag två av de extra sekreterarbefattningarna indragits.

I 1924 års försvarsproposition har min företrädare i ämbetet framhållit,
att frågan om arméförvaltningens organisation torde böra uppskjutas, till
dess statsmakterna fattat definitivt beslut rörande försvarsväsendets allmänna
organisation och omfattning. Önskvärt vore dock, att frågan om hela förvaltningens
organisation snarast möjligt upptoges till avgörande. De beskärningar
av försvarsorganisationen, som kunde befinnas nödvändiga, borde
nämligen icke ensidigt drabba de vitalaste delarna av försvarsorganisationen,
truppernas organisation och utbildning, utan även och om möjligt i lika
grad förvaltningen, den högre såväl som den lägre. Förvaltningsorganisationen
borde därför förenklas, så långt detta vore möjligt, utan att dess
effektivitet därav bleve lidande.

Beträffande den å sjukvårdsstyrelsen anställda personalen borde assistenten
utbytas mot en generalstabsofficer samt officeren ur intendenturkåren
och förvaltaren utbytas mot 1 pensionerad officer såsom redogörare respektive
1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare. En besparing motsvarande
kostnaderna för den för närvarande å extra stat uppförda personalen
borde för framtiden kunna göras.

Uti ovannämnda uttalande anser jag mig böra instämma. Mot de berörda
förändringarna i fråga om den vid sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande personalen,
vilka tillstyrktes av 1924 års försvarsutskott, har jag intet att erinra.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.
Fästningar.

1. Högre truppförband.

Arméfördelningarna.

Såsom av det föregående framgår, innebär det förslag, jag går att framlägga,
att antalet arméfördelningar minskas från sex till fyra. Detta medför
en omläggning av landets militäradministrativa indelning. Huru den nya indelningen
i arméfördelningsområden lämpligen bör göras, torde tillkomma
Kungl. Maj:t att närmare bestämma. I enlighet med försvarsrevisionens
förslag (Del 1, sid. 282) har jag förutsatt, att de fyra arméfördelningssta -

1924 års
försvarsproposition.

Departements chefen.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

berna komma att förläggas till Hälsingborg, Skövde, Stockholm och Östersund.

För närvarande ingå enligt fredsorganisationen i varje arméfördelning 4
infanteriregementen, 1 kavalleriregemente, 1 artilleriregemente och 1 trängkår.
Härutinnan torde icke någon ändring böra företagas.

Förutom ovan avsedda truppförband ingå för närvarande jämväl vissa
andra truppförband i fred i arméfördelningarna, nämligen:

Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, avsedda att vid mobilisering
utgöra infanteribesättningar i Karlskrona och Vaxholms kustfästningar; Skånska

husar- och dragonregementena, avsedda att jämte en ridande
division ur Wendes artilleriregemente vid mobilisering bilda en självständig
kavallerifördelning;

Positionsartilleriregementet och Karlsborgs artillerikår, avsedda att vid
mobilisering uppsätta fälthärens tunga artilleriformationer;

Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer *) samt Fälttelegrafkåren utom ett
till Boden förlagt detachement, avsedda att vid mobilisering uppsätta för
fälthären, kustfästningarna m. m. erforderliga ingenjörformationer; samt

första, andra och fjärde intendenturkompanierna, avsedda att vid mobilisering
uppsätta för fälthären m. m. erforderliga intendenturformationer.

Beträffande ifrågavarande truppförband får jag i detta’sammanhang anföra
följande.

Vad först beträffar Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, kom
försvarsrevisionen till den uppfattningen, att dessa båda regementen skulle
indragas. Behovet av infanteribesättning i Karlskrona och Vaxholms fästningar
skulle tillgodoses genom att för detta ändamål avse tvenne andra
regementen, nämligen Kronobergs regemente i Växjö, respektive Göta livgarde
i Stockholm.

I 1924 års försvarsproposition, vilken likaledes räknade med en indragning
av de båda kustfästningsinfanteriregementena, förutsattes, att infanteri
för kustfästningarnas behov skulle vid mobilisering avdelas från vissa till
fördelningsinfanteriet hörande regementen. För detta ändamål skulle dessa
regementen erhålla en förstärkning av befälskadern och en ökad värnpliktskontingent.

Av kostnadsskäl synes det senare förfaringssättet vara att förorda. Med
hänsyn härtill har uti föreliggande förslag räknats med en för ändamålet i
fråga avpassad förstärkning av befälskadern och linjekontingenten av värnpliktiga
vid Svea livgarde och Kronobergs regemente. Den för Vaxholms
fästning avsedda styrkan vid Svea livgarde har jämväl ansetts kunna förläggas
tillsammans med regementet i övrigt, utan att krigsberedskapen därigenom
äventyras. Vid mobilisering kan, såsom försvarsrevisionen framhåller (Del
1, sid. 285), besättningsstyrkan snabbt transporteras till Vaxholm. På grund
av närheten till fästningen torde även utan allt för stora olägenheter övningar

'') Norrlands ingenjörkår är avsedd att förläggas till Östersund. I avvaktan på kasernetablissementets
uppförande är kåren tillsvidare uppdelad på Svea och Göta ingenjörkårer.

Kungl. Maj:ts proposition nr ,r)0.

i fred kunna anordnas under vederbörande kommendants ledning inom fästningen
i fråga och eventuellt även repetitionsövningar kunna förläggas till
densamma. Vad åter beträffar den för Karlskrona fästning avsedda styrkan
vid Kronobergs regemente, torde varken krigsberedskapen eller utbildningen
kunna på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses genom en förläggning
til] Växjö tillsammans med regementet i övrigt. Det kan vidare ur flera
synpunkter icke anses lämpligt] att förlägga Kronobergs regemente i dess
helhet till fästningen-i fråga. Vid sådant förhållande synes den enda möjligheten
vara att från regementet detachera den för fästningen beräknade
styrkan och förlägga det sålunda bildade detacliementet till Karlskrona.
Gjorda undersökningar giva vid handen, att en sådan förläggning lämpligen
bör ordnas tillsammans med fästningsingenjörkompaniet från Göta ingenjörkår,
varigenom den här föreslagna anordningen icke kommer att medföra
några väsentliga kostnader.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition anser jag mig böra
föreslå, att kavallerifördelningen och Wendes artilleriregementes ridande
division indragas. Av det skånska kavalleriet kommer vid sådant förhållande
endast att kvarstå ett för den södra arméfördelningen avsett kavalleriregemente,
vilket lämpligen torde böra benämnas Skånska kavalleriregementet.

Positionsartilleriregementet är för närvarande beväpnat med 15 cm. haubitser.
Denna materiel bör, i enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit,
i viss utsträckning överföras till fördelningsartilleriregementena för komplettering
av deras beväpning. I enlighet med 1924 års försvarsproposition
torde till Positionsartilleriregementet i övrigt böra överflyttas dels den tunga
fältartillerimateriel, som för närvarande tillhör Karlsborgs artillerikår, dels
de av Fälttelegrafkåren för närvarande organiserade fältballongformationerna,
samt regementet i sammanhang härmed benämnas Arméartilleriregementet.

Likaledes torde i enlighet med 1924 års försvarsproposition luftvärnsartillerimaterielen
jämte de för närvarande av ingenjörtrupperna uppsatta
fältbelysningsformationerna böra överflyttas till Karlsborgs artillerikår, vilket
truppförband därefter bör benämnas Luftvärnsartilleriregenientet.

Svea och Göta ingenjörkårer samt Fälttelegrafkåren äro fortfarande erforderliga.
Norrlands ingenjörkår, för vilken kasernetablissement ännu icke
är uppfört, synes utan större olägenheter kunna indragas. Till följd av organiserandet
av ett särskilt flygvapen kommer det nuvarande flygkompaniet
icke att ingå i Fälttelegrafkåren.

Första och andra intendenturkompanierna komma alltjämt att vara erforderliga.

Övre Norrlands trupper.

Övre Norrlands trupper böra i enlighet med försvarsrevisionens förslag
omfatta Västerbottens regemente samt följande till Boden förlagda truppförband,
nämligen: Norrbottens regemente, en skvadron ur Norrlands dragonregemente,
Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente, Bodens ingenjörkår
och ett intendenturkompani (tredje intendenturkompaniet). För Västerbottens
regemente föreslås en något mindre organisation än för övriga infanteriregementen.

28

Kungl. Maj:ts proposition pr 50.

Gotlands trupper.

Gotlands trupper böra utgöras av Gotlands infanterikår och Gotlands
artillerikår.

2. Fästningar.

Fästningen Boden samt Tingstäde-positionen böra bibehållas, varemot
Karlsborgs fästning, i överensstämmelse med vad i 1924 års försvarsproposition
föreslogs, nedlägges.

3. De lägre truppförbanden och deras förläggningsorter.

Vid genomförandet av den av mig föreslagna härorganisationen komma
åtskilliga lägre truppförband att indragas. Därjämte bliva vissa ändringar
erforderliga beträffande truppförbandens förläggning m. m.

Vid övervägandet av frågan, vilka truppförband som skola indragas, måste
hänsyn tagas till en mångfald olika omständigheter.

Såsom försvarsrevisionen framhållit, bör sålunda först och främst beaktas
förläggningsorternas större eller mindre lämplighet ur mobiliseringssynpunkt.
I detta hänseende gäller det att tillse, att de olika truppförbanden erhålla
en sådan förläggning, att deras mobilisering kan försiggå med erforderlig
snabbhet och säkerhet, ävensom att förläggningsorterna bliva i möjligaste mån
Ryggade. I samband med bedömandet av förläggningsorterna ur mobiliseringssynpunkt
bör hänsyn jämväl tagas till deras belägenhet dels ur synpunkten
att — särskilt under tiden närmast före och efter mobiliseringen — erhålla
skydd för landgränser och kuster, viktigare kommunikationsleder m. m. ävensom
nödiga besättningar i fästningar, dels ock ur synpunkten att erhålla
en lämplig indelning i arméfördelningsområden samt att efter mobiliseringens
avslutande snabbt kunna förena och i olika riktningar transportera de i
arméfördelningarna ingående truppförbanden.

För den föreliggande frågans allsidiga bedömande måste hänsyn vidare
tagas till de olika förläggningsorternas beskaffenhet ur utbildningssynpunkt.
Vidare bör beaktas de värnpliktigas intresse av att få fullgöra sin värnplikt
så nära hemorten som möjligt. Ur denna synpunkt är det, liksom i
mobiliseringsavseende, en fördel, om truppförbanden äro någorlunda jämnt
fördelade över landet efter befolkningstätheten. En annan omständighet,
som bör beaktas, är de lokala intressen, vilka äro förknippade med vederbörande
truppförbands förläggning. Särskilt måste hänsyn tagas till de med
vissa städer träffade överenskommelserna angående truppförbands förläggande
till dessa. Då, som bekant, kasernetablissementen för samtliga nuvarande
truppförband ännu icke äro färdiga, är det vidare önskvärt, att den erforderliga
indragningen av truppförband kan verkställas så, att några ytterligare
kostnader för kasernbyggnader icke behöva ifrågakomma. Slutligen torde
med hänsyn till särskilt de äldre truppförbandens traditioner en eventuell
indragning böra genomföras på det sättet, att vederbörande truppförband
sammanslås med annat till ett nytt truppförband, vilket sålunda kommer
att i sig upptaga och vårda båda de gamla förbandens traditioner.

29

Kung!. Maj:tu proposition nr 50.

Då det nu gällt att bestämma, vilka truppförband som närmast synas
böra indragas, liar jag sökt att i möjligaste mån taga hänsyn till och mot
varandra väga ovan angivna synpunkter och önskemål.

De truppförband ur infanteriet, som sålunda närmast böra ifrågasättas
till indragning, äro, såsom i det föregående angivits, Karlskrona och Vaxholms
grenadjärregementen. Indragningen synes böra ske på så sätt, att
det förra sammanslås med Kronobergs regemente samt det senare med
Svea livgarde. Med sistnämnda regemente förenas även Göta livgarde. Livregementets
grenadjärer och Västmanlands regemente sammanföras till ett
regemente, benämnt Livregementets grenadjärer (Örebro). Första och Andra
livgrenadjärregementena sammanslås till Livgrenadjärregementet samt Västgöta
och Bohusläns regementen till Västgöta-Bohus regemente (Vänersborg),
Jönköpings och Kalmar regementen torde böra sammanslås till Smålands
regemente (Eksjö) samt Norra och Södra skånska infanteriregementena till
Skånska infanteriregementet (Kristianstad). Slutligen föreslås Västernorrlands
regemente till indragning.

Beträffande truppförbanden ur Jcavalleriet torde Livgardet till häst böra
sammanslås med Livregementets dragoner till Livregementets dragoner
(Stockholm), Livregementets husarer och Smålands husarregemente till Livregementets
husarer (Skövde) samt Skånska husar- och dragonregementena
jämte Kronprinsens husarregemente till Skånska kavalleriregementet (Hälsingborg).

Av artilleriets truppförband böra Svea och Upplands artilleriregementen
sammanslås till Svea artilleriregemente (Uppsala) samt Smålands artilleriregemente
indragas. Arméartilleriregementet bör förläggas till Jönköping
och där övertaga Smålands artilleriregementes etablissement. Övriga föreslagna
förändringar beträffande artilleriets truppförband framgå av vad ovan
anförts.

Av ingenjörtrupperna torde en fältingenjörkår såsom för närvarande böra
förläggas i Stockholm samt en fältingenjörkår till Linköping (Andra livgrenadjärregementets
etablissement). De båda för Karlskrona och Vaxholms
fästningar avsedda ingenjörkompanierna böra fortfarande vara förlagda inom
respektive fästningar, det förra tillsammans med detachementet ur Kronobergs
regemente. Fälttelegrafkåren bör förläggas till något av de etablissement
i Stockholm, som genom ovan föreslagna åtgärder komma att stå till
förfogande.

Av trängens truppförband böra Svea och Östgöta trängkårer sammanslås
till Svea trängkår (Linköping) samt Göta och Västmanlands trängkårer till
Göta trängkår (Skövde).

Av intendenturtrupperna indrages fjärde intendenturkompaniet (Sollefteå).

Vad beträffar de ovan angivna förläggningsorterna, är det givetvis icke
uteslutet, att det vid genomförandet av den sålunda föreslagna truppförbandsindragningen
kan befinnas erforderligt att härutinnan företaga vissa
jämkningar.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

'' 4. Sammanfattning.

En sammanfattning av vad i det föregående anförts giver alltså vid handen,
att armén i fred skulle komma att bestå av följande truppförband, nämligen:

Svea livgarde,

Livregementets grenadjärer »

Livgrenadjärregementet, »

Västgöta-Bohus regemente, »

Upplands regemente, »

Skaraborgs regemente,
Södermanlands regemente, »

Kronobergs regemente1), »

Smålands regemente, »

Dalregementet, »

Hälsinge regemente, »

Älvsborgs regemente, »

Hallands regemente, »

Norrbottens regemente, »

Västerbottens regemente, »

Värmlands regemente, »

Jämtlands fältjägarregemente, »

Skånska infanteriregementet, *

Gotlands infanterikår, förlagd

Infanteriet,
förlagt i Stockholm,

» » Örebro,

» » Linköping,

k » Vänersborg,

» » Uppsala,

» » Skövde,

» » Strängnäs,

» » Växjö,

» » Eksjö,

» » Falun,

» » Gävle,

» » Borås,

» » Halmstad,

» » Boden,

» » Umeå,

» » Karlstad,

Östersund,.
Kristianstad,
Visby.

Kavalleriet.

Livregementets dragoner, förlagt i Stockholm,

Livregementets husarer, » » Skövde,

Skånska kavalleriregementet, » » Hälsingborg,

Norrlands dragonregemente2), » » Umeå.

Artilleriet.

Svea artilleriregemente, förlagt i Uppsala,

Göta artilleriregemente, » » Göteborg,

Wendes artilleriregemente, » » Kristianstad,

Norrlands artilleriregemente, » » Östersund,

Gotlands artillerikår, förlagd » Visby,

Norrbottens artillerikår, » » Boden,

Arméartilleriregementet, förlagt » Jönköping,
Luftvärnsartilleriregementet, » » Karlsborg,

Bodens artilleriregemente, » » Boden.

l) Utom dess detachement i Karlskrona.
a) En skvadron detacherad till Boden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

31

Svea ingenjörkår ''),
Göta ingenjörkår2),
Fälttelegrafkåren,
Bodens ingenjörkår,

Ingenjörtrupperna,
förlagd i Stockliolm,

» » Linköping,

» » Stockholm,

» » Boden,

Trängtruppern a.

Svea trängkår, förlagd i Linköping,

Göta trängkår, » » Skövde,

Norrlands trängkår, » » Sollefteå,

Skånska trängkåren, » » Hässleholm.

Intendenturtrupperna.

Första intendenturkompaniet, förlagt i Stockholm,

Andra » , » » Karlsborg,

Tredje » , ». » Boden.

Av ovanstående truppförband hänföras i fred
till Övre Norrlands trupper:

Norrbottens regemente,

Västerbottens regemente,

en skvadron ur Norrlands dragonregemente,

Norrbottens artillerikår,

Bodens artilleriregemente,

Bodens ingenjörkår och

Tredje intendenturkompaniet; samt

till Gotlands trupper:

Gotlands infanterikår och
Gotlands artillerikår.

Övriga truppförband indelas i fred, på sätt Konungen bestämmer, i fyra
arméfördelningar.

D. Högre staber och inspektioner m. m.

1. Arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber.

Chefskapet över arméfördelning utövas av arméfördelningschefen, vilken
är generalsperson med lön från staten för generalitetet.

Arméfördelningschefen har till sitt förfogande en stab, arméfördelningsstaben,
vilken består av följande personal, nämligen:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren, *)

*) Utom dess fästaingsingenjörkompani i Vaxholm.
s) » » » i Karlskrona.

Nuvarande

organisation.

32

Departementschefen.

Nuvarande

organisation -

Försvars revisionen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren, samt
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren.

Inom arméfördelningsstaben tjänstgöra jämväl underofficerare, nämligen:
1 underofficer ur arméfördelningens truppförband såsom biträde vid expeditionsarbetet
inom staben,

1 underofficer vid fortifikationen såsom biträde åt fortifikationsofficern
samt

1 underofficer ur intendenturkåren såsom biträde åt fördelningsintendenten.

Som i det föregående omförmälts, äro härens å fastlandet förlagda trupper
— med undantag av Övre Norrlands trupper — avsedda att indelas i fyra
arméfördelningar.

• I fråga om den vid arméfördelningsstaben tjänstgörande personalen bör
endast den förändringen vidtagas, att de tre underofficerarna på aktiv stat
för besparingars vinnande utbytas mot pensionerade underofficerare, för
vilka skäliga arvoden böra uppföras å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner.

Yid arméfördelningsstab bör alltså följande personal tjänstgöra, nämligen:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt

3 expeditionsunderofficerare (pensionerade underofficerare), tjänstgörande,
en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficern och en hos fördelningsintendenten.

2. Brigadchefer och brigadstaber.

Enligt nuvarande organisation är det till arméfördelningen hörande infanteriet
indelat i två infanteribrigader, vardera om två regementen. Yarje
infanteribrigad står under befäl av en brigadchef. Några för brigadcheferna
avsedda beställningar å stat finnas emellertid icke, utan tolv regementschefer
vid infanteriet äro förordnade att jämte egna beställningar upprätthålla
brigadchefsbefattningarna. Till brigadchef utgår ett årligt arvode om
600 kronor från staten för generalitetet.

Yid varje infanteribrigad finnes till brigadchefens biträde en brigadstab,
bestående av en brigadkvartermästare och en brigadadjutant, båda beordrade
ur arméfördelningens truppförband.

Med anledning av de med den nuvarande brigadchefsinstitutionen förenade
olägenheterna har försvarsrevisionen haft under omprövning frågan
om inrättande av särskilda beställningar å stat för brigadchefer. Av kost -

Kanyl. Maj.ts proposition nr 50 33

nadsskäl ifrågasattes emellertid därvid, att endast en brigadclief per arméfördelning
skulle tillsättas. Ehuruväl det icke kunde bestridas, att brigadchefsfrågan
för närvarande icke vore ordnad på ett ur militär synpunkt tillfredsställande
sätt, ävensom att avsevärda militära fördelar skulle vinnas
genom den ifrågasätta organisationen, hade revisionen huvudsakligen av
ekonomiska skäl icke ifrågasatt någon ändring i nuvarande organisation.
Härtill komme, att brigadchefsfrågan framdeles, därest förhållandena sådant
oundgängligen påkallade, kunde lösas fristående för sig. I detta avseende
framhöll revisionen, att, därest dylika beställningar skulle inrättas, detta
borde ske endast under förutsättning, att härav föranledda kostnader kompenserades
genom motsvarande besparingar på andra områden av personalorganisationen.

Ehuru lösningen av frågan, på sätt försvarsrevisionen ifrågasatt, kan uppskjutas,
synes det mig dock riktigare, att densamma upptages till prövning
1 samband med den nu förestående revisionen av försvarsväsendet.

... \ fuligliet med vad försvarsrevisionen ifrågasatt, bör vid varje arméfördelning
tillkomma eu brigadchef, vilken det torde böra åligga att under
armefordelningschefen övervaka och inspektera utbildningen av befäl och
trupp vid arméfördelningens truppförband. Vidare torde åt honom böra
uppdragas handläggningen av vissa inskrivnings- och landstorm särenden
samt frågor, som beröra arméfördelningens mobilisering och krigsberedskap.
Slutligen synes han bora biträda arméfördelningschefen i fråga om planläggande
och ledande av fält- och fälttjänstövningar m. m. Genom inrättandet
av ifrågavarande brigadchefsbeställningar skulle icke blott de med den
nuvarande anordningen förenade betänkliga rubbningarna i befälsinstanserna
vid mobilisering komma att avsevärt begränsas, utan jämväl arméfördelninms ckeferna

beredas en välbehövlig lättnad i deras för närvarande stora arbetsborda.

Pa grund av vad ovan anförts finner jag mig böra föreslå, att 4 för brigadchetsbefattningar
avsedda beställningar (med lön enligt O. 7 i officersavlomngsreglementet)
uppföras 1 staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner.

I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att de härav uppstående kostnaderna
bora kompenseras genom besparingar på andra områden av personalorganisationen.
Ifrågavarande besparingar synas mig kunna vinnas dels
genom indragning av de nuvarande brigadchefsarvodena, dels genom viss
minskning av reservstaterna.

3. Militärbefälet för Uvre Norrland.

,...Eflgt. försvarare visionens förslag (Del 1, sid. 297) skulle Luleå vara
tjänstgöringsort för militärbefälhavaren för Övre Norrland med stab. Med
hänsyn till de sarforhållanden i organisatoriskt hänseende, vilka komma att
bliva rådande inom militärområdet, synes det emellertid icke vara nödvändigt
att militarbefalhavarens fredstjänstgöringsort är belägen inom militärområdet.
Verkställandet av inspektioner, ledandet av fälttjänst- och befäls Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 käft. (Nr 50)

Departements

chefen.

2241 24 3

34

Nuvarande
organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

övningar, utförandet av rekognoseringar m. m. torde nämligen av militärbefälhavaren
kunna företagas i erforderlig omfattning, även om den ordinarie
fredstjänstgöringsorten är belägen utanför militärområdet. Yid sadant förhållande
och med hänsyn till angelägenheten av att underlätta det samarbete,
som för planläggningen av försvaret av nordöstra landgränsen måste
äga rum mellan militärbefälhavaren samt chefen för generalstaben, arméförvaltningen
m. fl. myndigheter, torde militärbefälhavarens fredstjänstgöringsort
böra förläggas till Stockholm.

Då av besparingsskäl någon särskild beställning för inspektören för militärläroverken
icke synes böra beräknas, bör militärbefälhavaren för Övre
Norrlands militärområde lämpligen kunna förordnas att jämväl vara inspektör
för militärläroverken. Militärläroverkens inspekterande torde härigenom
bliva bättre tillgodosett, än därest det, såsom försvarsrevisionen föreslagit,
skulle uppdelas på olika myndigheter.

Därest militärbefälhavarens fredstjänstgöringsort förlägges till Stockholm,
torde några särskilda tjänstegrenscliefer icke behöva ingå i militärbefälhavarens
stab, utan torde erforderliga biträden för handläggning av i detta sammanhang
åsyftade ärenden utan större olägenheter kunna ställas till förfogande
av i huvudstaden befintliga centrala militära myndigheter. Den av
försvarsrevisionen för militärbefälhavarens stab föreslagna stabsintendenten
(med expeditionsunderofficer) synes alltså kunna avvaras. I övrigt bör nämnda
stab organiseras på sätt försvarsrevisionen föreslagit, med den skillnaden,
att en adjutant (kapten) bör tillkomma.

Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab bör alltså utgöras av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

För den ovan angivna adjutanten synes arvode lämpligen böra uppföras
å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner enligt samma
grunder, som i det följande föreslås beträffande vissa lärare m. fl. vid
militärläroverken.

4. Koimneiidantskapet i Boden.

För försvaret av Bodens fästning äro avsedda särskilda truppförband,
vilka tillsammans bilda Bodens trupper. Befälet över dessa föres av kommendanten
i Boden, vilken är uppförd med fast lön å staten för kommendantskapen
och i regel innehar generalmajors tjänstegrad.

Till sitt biträde har kommendanten en särskild stab, bestående av:

1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

35

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 50.

1 förvaltare, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär samt

1 fästningspoliskommissarie.

Av den å staten för kommendantskapen uppförda stabspersonalen har

fästnmgsläkaren, liksom de övriga läkarna, att bestrida läkarvården vid
Bodens garnison och garnisonssjukhus samt fästningsveterinären att omhänderhava
veterinärvården vid Bodens garnison.

Såsom biträden vid expeditionsarbetet tjänstgöra dels en ur Bodens
trupper beordrad underofficer och dels en sergeant ur intendenturkåren.

Kommendanten i Boden har framhållit, att betydelsen av den tjänst, Departements
stabschefen bestrede, och det omfattande personliga samarbetet mellan stabs- chefen''
expeditionen och truppförbandens expeditioner nödvändiggjorde, att stabschefen
erhölle majors tjänsteställning. Detta önskemål torde böra beaktas,
i den mån det kan ske utan att öka antalet regementsofficersbeställningar å
staten för generalstaben.

I avvaktan på den i det föregående omnämnda utredningen angående förvaltningens
allmänna organisation torde den av försvarsrevisionen väckta
fragan om införandet av en för hela Bodens garnison gemensam fästningsmtendentur
tillsvidare böra anstå, så mycket mera som den genom ifrågavarande
anordning uppkommande besparingen skulle bliva helt obetydligt

I likhet med vad som föreslagits beträffande arméfördelningsstaberna,
böra de i kommendantskapets expedition och hos fästningsintendenten tjänstgörande
båda underofficerarna utbytas mot pensionerade underofficerare med
arvoden å kommendantskapets stat.

Slutligen har chefen för Bodens artilleriregemente i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 23 oktober 1924 framhållit det trängande behovet av att en artilleribefälhavareavdelning,
underställd artilleribefälhavaren i Boden, organiseras.

Nämnda avdelning skulle bestå av tvenne artilleristabsofficerare (i utbildningshänseende
därmed jämställda officerare) samt vid förekommande behov
av ytterligare personal ur artilleriet. Kommendanten har på det livligaste
tillstyrkt framställningen i fråga. Generalfälttygmästaren och inspektören för
artilleriet har vidare i skrivelse den 6 november 1923 för frågans lösning
anvisat tvenne utvägar, nämligen dels att genom ett lämpligt ordnat passagesystem
hålla officerskåren vid Bodens artilleriregemente fulltalig, dels
att utöka artilleristaben med tvenne för tjänstgöring vid artilleribefälhavarens
i Boden stab avsedda artilleristabsofficerare.

Då jag, såsom i det följande omförmäles, kommer att föreslå införande
av passagesystem för bl. a. Bodens artilleriregemente, torde i enlighet med
vad generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet framhållit, det
ovan angivna behovet komma att därigenom till en viss grad bliva tillgodosett.
Förslaget om utökning av artilleristaben för ändamålet i fråga kan jag
av kostnadsskäl icke biträda. 6

gg Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kommendantskapet i Boden bör alltså bestå av:

1 kommendant,

1 stabsclief, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, cliefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälliavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

2 expeditionsunderofficerare, (pensionerade underofficerare) tjänstgörande,
den ene i kommendantskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,

samt ,

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten.

5. Militärbefälet pa Gotland.

Nuvarande Gotland utgör ett särskilt militärområde. Därstädes förlagda truppfororganisation,
band — Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikar bilda ti

sammans Gotlands trupper. Chefskapet över dessa trupper utövas av militärbefälhavaren
på Gotland, uppförd å staten för militärbefälet på Gotland.

Militärbefälhavaren, vilken plägar tilldelas generalmajors tjanstegrad, har,
när ej annorlunda är stadgat, regementschefs makt och myndighet över Gotlands
infanteriregemente. Sedan flera år utövas emellertid chefskapet over
nämnda regemente av överstelöjtnanten därstädes.

Militärbefälhavaren har till sitt biträde en stab, bestående av:

1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben, med tjänstgöring endast
vissa tider av året,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, kompaniofficer ur fortifikationen,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär, bataljonsveterinär, och
1 regementspastor.

Härtill kommer 1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, förvaltare vid intendenturkåren.

Läkarna, veterinären och regementspastorn äro gemensamma for militar befälet

och Gotlands trupper. ^

Fortifikationsofficern har till sitt förfogande 1 underofficer ur fortifikationen.
Departements- Med hänsyn till den föreslagna reduceringen av Gotlands trupper synes
chefen. en förenklad organisation av militärbefälet kunna äga rum.

:57

Kungl. Maj:ts proposition nr 50

Sålunda torde militärbefälhavaren själv utan större olägenhet kunna föra
det direkta befälet över Gotlands infanterikår, varigenom särskild chef för
nämnda kår inbesparas. Militärbofälhavaren bör uppföras å staten för arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner med lön såsom överste. I
besparingssyfte synes vidare hela förvaltningen vid Gotlands trupper utan
svårighet kunna ordnas gemensamt för båda kårerna under militärbefälhavarens
överinseende. Med hänsyn därtill, att jag i det följande kommer
att föreslå motorisering av Gotlands artillerikår, torde den nuvarande stabsveterinärbefattningen
kunna indragas. Slutligen torde någon reducering av
stabspersonalen i övrigt jämväl kunna äga rum samt regementspastorsbefattningen
indragas av skäl, som i det följande komma att anföras.

Militärbefälet på Gotland bör alltså bestå av:

1 militärbefälhavare, tillika chef för Gotlands infanterikår,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast
vissa tider av året,

1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer, samt

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene hos fortifikationsofficern och den andre hos stabsintendenten.

Härtill kommer 1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad underofficer.

Av ifrågavarande personal uppföras, förutom militärbefälhavaren, jämväl
fortifikationsofficern, läkarna samt biträdet hos stabsintendenten, expeditionsunderofficerarna
och förrådsförvaltaren vid Tingstäde å staten för arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner.

6, Iiifaiiteriinspektioiien.

Mbd hänsyn till behovet av aimecliefer i krig samt för att erhålla en sär- Nuvarande
skild målsman i fredstid för härens huvudtrupp slag, beslöts i samband med 0,''äanisntio''>-1914 års härordning inrättandet av en ny generalsbeställning, avsedd för en
inspektör för infanteriet.

Inspektören för infanteriet åtnjuter lön från staten för generalitetet och
har till sitt biträde en stab, bestående av 1 regementsofficer ur generalstaben
såsom stabschef och 1 ur infanteritruppförbanden beordrad kompaniofficer
såsom adjutant.

Med hänsyn till omfattningen av det arbete, som påvilar stabsperso- Departements
nalen, har i 1924 års försvarsproposition föreslagits en ökning av denna clicfcnpersonal
med 1 adjutant och 1 pensionerad underofficer såsom expeditionsbiträde.

Mot nämnda, av 1924 års försvarsutskott tillstyrkta förslag har jag icke
något att erinra. Inspektörens för infanteriet stab bör alltså bestå av:

38

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Kungl. Maj tis proposition nr 50.

1 statschef, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

På grund av de tekniska hjälpmedlens stora betydelse för infanteriet synes
det lämpligt, att den föreslagna nya adjutanten särskilt avses för beredande
av infanteritekniska frågor inom inspektionen.

7. Militärläroverksinspektionen.

Förutom den för inspektören för infanteriet avsedda generalsbeställningen
beslöts i samband med 1914 års härordning inrättandet av ytterligare en ny
generalsbeställning, avsedd för en inspektör för militärläroverken m. m.
Syftet härmed var att tillgodose det förefintliga behovet av armécliefer i
krig ävensom av en särskild målsman i fredstid för officersutbildningen m. m.
Inspektören för militärläroverken har befäl och överinseende över krigshögskolan,
artilleri- och ingenjörhögskolan samt krigsskolan. Vidare har inspektören
att vara överbefälhavare för och att inspektera taktiska utbildningskurser,
därest sådana anordnas för armén i dess helhet eller två eller flera
arméfördelningar, ävensom att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande leda högre
befälsövningar. Slutligen har han jämväl att, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
i varje särskilt fall, inspektera krigsförberedelserna å landfästningar.

Till sitt biträde har inspektören för militärläroverken en stab, bestående
av 1 regementsofficer ur generalstaben såsom stabschef och 1 ur arméns
truppförband beordrad kompaniofficer såsom adjutant.

Som av det föregående framgår, har jag icke ansett mig böra beräkna
någon särskild beställning för inspektören för militärläroverken, utan föreslår,
att militärbefälhavaren för Övre Norrland förordnas att jämväl vara inspektör
för militärläroverken.

8. Kavalleriinspektionen m. in.

Inspektören för kavalleriet, vilken plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad,
uppbär lön från staten för generalitetet. Inspektören har till biträde
en stab, bestående av en regementsofficer ur generalstaben såsom stabschef
och två ur kavalleriets truppförband beordrade kompaniofficerare såsom
adjutanter.

För arméns remonteringsväsende redogöres i det följande under »Kemonteringsstyrelsen».

1924 års försvarsutskott föreslog, att den nuvarande kavalleriinspektionen
skulle indragas med hänsyn till den avsevärda reducering av kavalleriet, som
utskottet fann sig böra förorda. En regementschef vid kavalleriet skulle enligt
utskottets förslag övertaga inspektörens åligganden.

Även enligt förevarande förslag kommer kavalleriet att så väsentligt reduceras,
att upprätthållandet av den nuvarande kavalleriinspektionen näppeligen
kan anses tillfullo motiverat. Då det emellertid anses vara av stor betydelse,
att vapnet har en speciell målsman och då inspektörsskapets förening
med chefskapet för ett av regementena har påtagliga nackdelar, har jag

Kungl Ma.j:ts proposition nr M). 39

undersökt, huruvida till kavalleriinspektionen kunde hänföras vissa nya uppgifter,
som kunde tillsamman med de förutvarande motivera inspektionens
bibehållande. Jag har därvid funnit, att inspektören för kavalleriet lämpligen
kunde förordnas jämväl såsom chef för arméns remonteringsväsende.

Härtill återkommer jag senare vid behandlingen av »Remonteringsstyrelsen».

Med hänsyn till kavalleriets i förhållande till dess nuvarande organisation
väsentligt reducerade styrka synes personalen vid inspektörens för
kavalleriet stab kunna minskas till:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben, samt

1 expeditionsunderofficer (pensionerad underofficer), uppförd å staten för
arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

Härtill kommer en för remonteringsväsendet avsedd redogörare, pensionerad
officer.

9. Generalstaben.

Generalstaben utgör i organisatoriskt hänseende en särskild kår och be- Nuvarande
står av följande fast anställd personal, nämligen: organisation.

A. Militär personal:

1 chef, generalsperson, med lön å staten för generalitetet,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter, I

Imajorer med tast lön a staten for generalstaben,

34 kaptener,

1 redogörare, kapten ur intendenturkåren.

B. Civilmilitär personal:

1 bibliotekarie, ] ,

3 aktuarie!-, med

arvode å staten för generalstaben.

med fast lön å staten för generalstaben.

C. Civil personal:

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter, J
Förutom den fast anställda personalen tjänstgöra vid generalstaben dels
aspiranter, dels ock annan från truppförbanden inkommenderad personal.

Att såsom aspiranter tjänstgöra vid generalstaben beordras från arméns
regementen och kårer högst 24 kompaniofficerare, som gjort sig kompetenta
till sådan anställning. Tjänstgöringstiden utgör för närvarande 2 J/2 år.

Den inkommenderade personalen tjänstgör såsom:
militärassistenter vid kommunikationsverken,
biträden vid topografiska avdelningen,

tillfällig förstärkning av arbetskrafterna å övriga avdelningar samt
biträden vid expeditionsarbetet inom staben.

I överensstämmelse med de i 1924 års försvarsproposition angivna beräk- Departementsningsgrunderna
böra vid generalstaben — förutom chefen, vilken såsom hit- chefen.

40

Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

tills bör vara generalsperson med lön å
följande fast anställda officerare, nämligen

för huvudstationen.........................................

» lantförsvarets kommandoexpedition .....

» arméfördelningsstaberna .......................

» Övre Norrlands militärområde..............

» kommendantskapet i Boden .................

» infanteriinspektionen ...........................

» kavalleriinspektionen .............................

» arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ..

» järnvägsstyrelsens militärbyrå .............

Av regementsofficerarna böra 1 upptagas såsom överste, 4 såsom överstelöjtnanter
och 11 såsom majorer.

Vidare böra i enlighet med samma proposition å generalstabens stat
uppföras dels 1 pensionerad officér såsom redogörare i stället för 1 kapten
ur intendenturkåren och 2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare,
samtliga med arvoden, dels 1 överstelöjtnants- och 3 majorsbeställningar
för militärattachéer.

Generalstabens stat bör alltså bestå av:

Militär personal.

1. Överadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

11 majorer,

33 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant,

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

Civil personal.

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter.

staten för generalitetet — finnas

Regements officerare 8 1 4 1 1 1 -

Kaptener

22

3

4
•1

1

Summa 16

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

41

10. Generalfälttygmästare» och inspektören för artilleriet
samt artilleristaben.

Å generalitetets stat är för närvarande uppförd en generalsbeställning Nuvarande
för inspektören för artilleriet, tillika generalfälttygmästare och chef för armé- oy3a,,i!,alionförvaltningens
artilleridepartement.

Till generalfälttygmästarens förfogande står artilleristaben, vars ordinarie
personal enligt gällande stat utgöres av 1 chef, 9 artilleristabsofficerare, 1
infanteriofficer och 1 expeditionsvakt. Endast chefen och expeditionsvakten
äro å staten uppförda med fast lön, den förre såsom major. Den övriga
personalen utgöres av ur truppförbanden kommenderade officerare. Under
tjänstgöringen vid staben uppbära dessa arvoden med i staten bestämda
belopp. I den mån förstärkning av den ordinarie stabspersonalen påkallas,
kommenderas officerare ur truppförbanden'' till tjänstgöring vid staben.
Ifrågavarande personal fördelas till tjänstgöring på:

artilleriinspeldionen, till vilken hänföras inspektörens för artilleriet inspektion,
artilleristabens statistiska avdelning och artilleristabens utrustningsavdelning,
samt

artilleridepartementets militärbyrå, till vilken hänföras första och andra
expeditionsavdelningarna, konstruktionsavdelningen och avdelningen för
ärenden angående industriens krigsorganisation. Sistnämnda avdelning har
tillkommit på grund av de under kriget vunna erfarenheterna angående
nödvändigheten av att redan i fred vidtaga erforderliga åtgärder för industriens
övergång från fredstillverkning till krigstillverkning.

Personalbehovet för artilleristaben anser jag i likhet med min företrädare Departementsi
ämbetet och 1924 års försvarsutskott böra beräknas till: chefen.

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter och

1 expeditionsvakt, samtliga uppförda å staten för artilleristaben.

Härtill komma 1 pensionerad officer (expeditionsofficer) och 1 pensionerad
underofficer (expeditionsunderofficer).

Liksom hittills torde därjämte allt fortfarande 1 infanteriofficer med erforderlig
kompetens böra beordras till tjänstgöring å artilleridepartementets
militärbyrås första expeditionsavdelning.

Vad angår den personal, som är avsedd för artilleridepartementets tekniska
revision, återkommer jag till frågan härom vid behandlingen av artilleriets
fabriker och tyganstalter.

11. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens liuvudstation
— samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Av de å staten för generalitetet upptagna generalsbeställningarna är en Nuvarande
avsedd för chefen för fortifikationen. Denne biträdes i sin verksamhet av organisation.
en särskild stab, fortifikationsstaben. Chefen för fortifikationen är tillika
chef för arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

42

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

Fortifikationsstaben består av fortifikationsstabsofficerare till ett antal av
högst 8 regementsofficerare och 14 kaptener. Dessa förordnas bland de å
fortifikationens gemensamma stat uppförda officerarna.

Fortifikationsstabsofficerarna tjänstgöra dels vid fortifikationens huvudstation
i Stockholm och dels i vissa befattningar utom densamma.

Enligt såväl 1924 års försvarsproposition som försvarsutskottets förslag
skulle fortifikationsstaben utgöras av 1 överste och chef samt 7 övriga officerare,
därav högst 3 regementsofficerare. Såsom aspiranter, tjänstgörande
under två år, borde 5 subalternofficerare vara kommenderade. Av dessa
kunde tvenne tillika tjänstgöra som repetitörer vid artilleri- och ingenjörhögskolan.
För kasernbyrån i arméförvaltningens fortifikationsdepartement
borde upptagas 1 regementsofficer och 2 kaptener.

Ovanstående förslag finner jag mig, med en mindre jämkning beträffande
antalet regementsofficerare, böra förorda.

Fortifikationsstaben bör alltså utgöras av:

1 överste, chef för staben, samt

7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.

Antalet aspiranter bör bestämmas till 5 subalternofficerare.

För arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyrå böra beräknas
1 regementsofficer och 2 kaptener.

Till frågan angående personalbehovet i övrigt vid fortifikationens huvudstation
och arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyrå ävensom
angående personalbehovet vid ingenjörstaber i fästningar och arméfördelningsstaber
återkommer jag i annat sammanhang.

12. Chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben.

A staten för generalitetet finnes uppförd en generalsbeställning för generalintendenten.
Generalintendenten är chef för intendenturkåren och inspektör
för intendenturtrupperna samt tillika chef för arméförvaltningens
intendentsdepartement. Till sitt biträde har lian en särskild stab, intendenturstaben,
vars personal enligt gällande instruktion utgöres av 1 chef
samt officerare och underofficerare i mån av behov beordrade bland de å
intendenturkårens gemensamma stat uppförda beställningshavarna.

I enlighet med försvarsutskottets förslag bör intendenturstaben bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener ur intendenturkåren,

2 löjtnanter ur intendenturkåren,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt

1 expeditionsvakt.

13. Inspektören för trängen.

Genom 1914 års härordning sammanslogs trängens officers- och underofficerspersonal
m. fl. till en kår under chefskap av en överste,Gilken tillika
skall utöva den högsta ledningen och inspektionen av trängtrupperna.
Ifrågavarande överste, vilken är uppförd å den för officerare och underoffi -

Kutig!. Maj:ts proposition nr 50. 43

cerare med vederlikar vid trängen gemensamma staten, benämnes inspektor
för trängen.

Enligt 1914 års härordning avsågs såsom adjutant åt inspektören för
trängen 1 kapten. På grund av omfattningen av de i tränginspektionen
förekommande göromålen liar emellertid sedan dera år ytterligare 1 kapten
varit beordrad att tjänstgöra därstädes. Såsom expeditionsunderofficer
tjänstgör 1 fanjunkare vid trängen.

Med hänsyn till den föreslagna minskningen av trängen bör antalet
adjutanter kunna minskas med en och den i expeditionen tjänstgörande
fanjunkaren utbytas mot en pensionerad underofficer med skäligt arvode.

Inspektörens för trängen stab bör alltså bestå av:

1 adjutant, kapten ur trängen, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm och ä Karlsborg.

Kommendantskapet i Stockholm utgöres av en kommendant jämte adjutant.
Till kommendant förordnas i regel en överste i reserven. Såsom adjutant
beordras en kompaniofficer ur något av de i huvudstaden förlagda truppförbanden.
Yid kommendantskapet är anställd 1 vaktmästare. Såväl kommendanten
som vaktmästaren åtnjuta arvoden från staten för kommendantskapen.

Kommendanten lyder omedelbart under chefen för fjärde arméfördelningen
i dennes egenskap av överkommendant för Stockholms garnison. Hans
huvudsakliga åligganden äro att ordna och övervaka den allmänna garnisonstjänsten
i huvudstaden.

Kommendantskapet å Karlsborg utgöres av 1 kommendant, 1 adjutant,
kompaniofficer ur tredje arméfördelningens truppförband, 1 fortifikationsbefälhavare,
kompaniofficer ur fortifikationen, 1 fästningsintendent, regementsofficer
ur intendenturkåren, tillika chef för arméns intendenturförråd å Karlsborg,
1 garnisonspastor, tillika kyrkoherde i Karlsborgs församling, 1 regementsläkare
för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus, 1 bataljonsläkare
för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus samt 1 batalj onsveterinär för
Karlsborgs garnison.

Till kommendant förordnas i regel en från aktiv stat avgående överste,
vilken i samband med förordnandet plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad.
Kommendanten lyder omedelbart under chefen för tredje arméfördelningen.

I likhet med min företrädare i ämbetet och 1924 års försvarsutskott föreslår
jag, att kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. m.

1. Krigsskolan.

Krigsskolan, vilken är förlagd till Karlbergs slott i Stockholm, har två
utbildningskurser, nämligen officerskursen och reservofficerskursen.

Departement schcfen.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

44 Kungl. Muj.ts proposition nr 50.

Officer skur sen varar omkring 14 månader. Ny kurs börjar under senare
delen av varje år.

Yad reservofficer skur sen angår, anordnas varje år två dylika kurser, vardera
av omkring fyra månaders längd, med början den ena i januari (vinterkursen)
och den andra i maj (sommarkursen).

Krigsskolan står under befäl och överinseende av inspektören för militärläroverken.
Dess ständiga personal utgöres av:

Stab:

1 chef,

1 adjutant, tillika bibliotekarie,

1 slottspastor,

1 bataljonsläkare,

1 intendent, kapten ur intendenturkåren, samt

1 fanjunkare, förvaltare samt tillika väbel och uppsyningsman över kungsgårdens
byggnader, park och utägor.

Officerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten ur infanteriet,

5 kadettofficerare, därav 4 ur infanteriet och 1 ur kavalleriet, samt
1 fanjunkare.

Officer skur sens lärare:

1 förste och 1 andre lärare i krigskonst,

1 förste och 1 andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente,

1 förste och 1 andre lärare i krigsbyggnadskonst,

1 förste och 1 andre lärare i topografi,

1 lärare i gymnastik och vapenföring,

1 lärare i krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexercisreglemente,

1 lärare i stats- och samhällslära,

1 lärare i militärförvaltning,

1 lärare i militär sundhets- och förbandslära,

1 lärare i ridning, hästkännedom och kavalleriexercisreglemente samt
biträdande lärare (beräknade till ett antal av 9).

Beservofficerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten ur infanteriet, och
4 kadettofficerare, därav minst 2 ur infanteriet.

Betjäning:

1 sjukvårdssoldat och 1 spel samt förslagsvis 3 förmän, 1 maskinist, 1
skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare och uppsyningsman över ledningarna,
18 gårdskarlar, 1 baderska och 1 städerska med i allmänhet hel årstjänst
samt 7 gårdskarlar för en tid av 240 dagar av året. Härtill komma förslagsvis
4 gårdskarlar under tiden för reservofficerskurserna.

Av skolans personal äro chefen, vilken skall vara av regementsofficers
grad, bataljonsläkaren och de båda fanjunkarna uppförda med fast lön å

KungI. Muj:t» proposition nr ftO. 4i>

skolans stat. Intendenten uppbar lön från intendenturkårens stat. För den
övriga personalen iiro å skolans stat endast upptagna vissa för de särskilda
uppdragen beräknade arvoden.

Den i krigsskolans stat upptagna personalen är beräknad med hänsyn
till det elevantal, som före antagandet av 1914 års härordning ansågs vara
det normala, nämligen högst 125 i officerskursen och 30 i vardera av de
båda reservofficerskurserna. Chefen för krigsskolan framlade år 1915 ett
förslag rörande utökning av skolans såväl förvaltnings- och lärarpersonal
som betjäning, uppgjort under förutsättning att elevantalet enligt den nya
härordningen komme att uppgå till 150 i officerskursen och 150 i vardera
av de båda reservofficerskurserna. Detta förslag blev av Kuugl. Maj:t i allt
väsentligt godtaget och i 1916 års statsverksproposition förelagt riksdagen
till prövning. Emellertid ansåg riksdagen, att med hänsyn till det av 1915
års riksdag fattade beslutet om krigsskolans framtida förläggande till Järvafältet,
och innan ännu fullständig övergång skett till den nya härordningen,
någon ändring icke borde vidtagas i krigsskolans stat, utan att kostnader,
vilka vore en direkt följd av det ökade elevantalet, borde tillsvidare anvisas
å extra stat. I överensstämmelse härmed anvisades för år 1917 ett extra
anslag om 36,000 kronor. Enligt Kungi. Maj:ts beslut den 2 september
1916 blev omkring hälften av detta anslag disponerat för anställande vid
krigsskolan av ytterligare följande personal, nämligen:

för officerskursen: 2 kadettofficerare, 8 biträdande lärare, 1 logementsuppassarförman,
1 logementsuppassare och 1 maskinist och mässdräng samt

för vardera reservofficer skur sen: 3 kadettofficerare, 1 förste och 1 andre
lärare, 3 biträdande lärare, 1 kompaniadjutant, 1 logementsuppassarförman
och 1 logementsuppassare.

Återstoden av anslaget skulle användas för bestridande av omkostnaderna
vid skolan.

I och för anställandet av 1 köksföreståndare och furageuppbördsman samt
1 bataljonsadjutant, tillika vapenunderofficer och biträde åt intendenten, samt
för beredande av ökad avlöning åt betjäningen m. m. höjdes förenämnda
extra anslag av J 918 års riksdag till 59,650 kronor.

På grund av den under senare åren inträdda starka minskningen av elevantalet
i såväl officers- som reservofficerskursen har emellertid en avsevärd
reducering av den extra personalen kunnat äga rum. Då emellertid betjäningens
avlöning ävensom omkostnaderna väsentligt stegrats, har det extra
anslaget icke kunnat i nämnvärd mån nedsättas. Anslaget utgår för närvarande
med 55,000 kronor.

Med avseende på krigsskolans uppgift och allmänna organisation har jag
icke funnit mig böra föreslå någon ändring. Utbildningskurserna vid skolan
böra alltså bliva desamma som för närvarande. Enligt den av mig förordade
härorganisationen beräknas antalet kadetter vid officerskursen till omkring
80 samt vid de båda reservofficerskurserna till sammanlagt omkring 125.

Krigsskolans personal bör beräknas i överensstämmelse med de i 1924
års försvarsproposition angivna grunderna. Officerskursens lärarpersonal har

Departements chefen.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

dock ansetts kunna minskas med 6 biträdande lärare, varjämte slottspastorsbefattningen,
enligt vad i det följande omförmäles, bör indragas.

Personalen bör sålunda utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad under--officer, samt

1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.

Officer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Officerskursens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).

Reservofficer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

Reservofficer skur sens lärarpersonal:

1 lärare samt
1 biträdande lärare.

Betjäning:

till erforderligt antal.

För de vid de militära skolorna anställda regementsofficerarna torde löner
i enlighet med försvarsrevisionens förslag böra uppföras å skolornas stater.
I fråga åter om befattningar, som äro avsedda för kompaniofficerare, torde
nämnda stater i stället böra upptaga arvoden till lönerna motsvarande belopp.
Under tid, då sådant arvode åtnjutes och vederbörande sålunda avstår sin
avlöning vid det egna regementet, bör lönesuccession där äga rum. Härtill
synes generellt medgivande böra lämnas.

På grund av det nu anförda böra alltså av ovan föreslagen personal å
krigsskolans stat med arvoden uppföras:

adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med arvoden såsom
kaptener; samt

Kanyl. Maj:ta proposition ur f)U 47

kadettofficerarna, ö förste ocli 2 andre lärare samt I lärare, samtliga vid
officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Lärokurserna vid krigshögskolan omfatta två arbetsår, vartdera omkring Nuvarande
nio ä tio månader. Ny lärokurs börjar under senare delen av varje år. or9aniSaUon
Läroämnen äro dels tvångsämnen och dels valfria ämnen. Högskolans elever
äro dels ordinarie och dels extra. Antalet ordinarie elever utgör högst 25
i varje lärokurs. Krigshögskolans personal utgöres av chef, 2 adjutanter,
av vilka den ene tillika är redogörare, lärare i tvångsämnen och i valfria
ämnen, repetitörer, 1 förste expeditionsvakt, 1 expeditionsvakt och 1 maskinist.
Av skolans lärarpersonal utgöres flertalet av officerare. Endast lärarbefattningarna
i franska, tyska och engelska språken innehavas av civila
personer. Av högskolans personal åtnjuta endast chefen — överstelöjtnant
— expeditionsvakterna och maskinisten fulla avlöningsförmåner å högskolans
stat. Lärarna och repetitörerna åtnjuta från högskolan endast vissa mindre
arvoden.

I enlighet med vad 1924 års försvarsproposition förutsatt, bör ny lärokurs Departementsvid
krigshögskolan, liksom för närvarande är fallet, årligen taga sin början. chefen.
Antalet ordinarie elever i varje lärokurs beräknas till 20—22.

I fråga om högskolans personal ansluter jag mig i stort sett till 1924 års
försvarsproposition. Enligt nämnda proposition skulle fyra lärare, nämligen
två för ämnet taktik och två för ämnena krigshistoria och strategi, uppföras
med lön eller arvoden å högskolans stat. Härutöver torde emellertid ytterligare
en lärare, avsedd för ämnet vapenlära, böra uppföras å denna stat. Med anledning
av vapenteknikens utveckling och dess inverkan på krigföringen har
det nämligen visat sig i hög grad önskvärt att taga denne lärare i anspråk
för högskolans räkning i långt större omfattning än vad med nuvarande förhållanden
är möjligt. Förutom att det är nödvändigt för läraren i vapenlära
att noga följa utvecklingen på detta område inom främmande arméer,
har det visat sig erforderligt, att denne lärare i stor utsträckning står till
lärarnas i taktik förfogande såväl vid den applikatoriska undervisningen i
taktik som under tillämpningsövningarna. Endast härigenom torde den i
fält så nödvändiga samverkan emellan infanteri och artilleri kunna bliva
belyst på ett ur olika synpunkter fullt tillfredsställande och riktigt sätt.

Aven beträffande undervisningen i luftkrigskonst och krigsbyggnadskonst är
det önskvärt, att samarbete mellan respektive lärare och läraren i vapenlära
på liknande sätt kommer till stånd. Enligt verkställda beräkningar skulle
denne lärare bliva upptagen av sitt arbete vid krigshögskolan så gott som
hela året. För den händelse likväl någon tid skulle bliva över, torde läraren
i vapenlära, liksom motsvarande lärare vid krigsskolan, i den mån tjänstgöringen
vid krigshögskolan så medgiver, böra disponeras av generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet.

Krigshögskolans personal bör alltså utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie m. m., pensionerad
officer,

2 majorer, | ... . ......

3 kaptener j :irare 1 mihhira ämnen, ,

förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört i fråga om de officerare,
vilka av försvarsrevisionen föreslagits att uppföras å militärläroverkens stater,
böra för ovan angivna kaptener å krigshögskolans stat uppföras arvoden
såsom kaptener.

Genom indragningen av beställningen för förste expeditionsvakten kunna
särskilda kostnader för skrivhjälp förväntas komma att uppstå. Därest förste
expeditionsvakten icke frivilligt övergår till övergångsstat, torde det vid
sådant förhållande vara fördelaktigast för staten — liksom för högskolan —
om ifrågavarande beställningsliavare efter överföring på övergångsstat bibehålies
vid krigshögskolan med full tjänstgöringsskyldighet.

3. Artilleri- och iiigeiijörliögskolaii.

Undervisningen vid artilleri- och ingenjörhögskolan är fördelad på två
linjer, nämligen artillerilinjen och fortifikationslinjen. Vardera linjen består
av en allmän kurs och en högre kurs. De allmänna kurserna äro enligt
1914 års härordning ettåriga, och ny kurs börjar varje år. Från och med
innevarande arbetsår hava försöksvis nämnda kurser gjorts tvååriga. De
högre kurserna äro tvååriga, och ny sådan kurs påbörjas varje jämnt år.
Högskolans elever äro dels ordinarie och dels extra, Antalet ordinarie elever
är icke bestämt. Det normala antalet beräknas vara omkring 20 officerare
ur artilleriet och 10 officerare ur fortifikationen i de allmänna kurserna samt
15 artilleriofficerare och 8 fortifikationsofficerare i de högre kurserna.
Artilleri- och ingenjörhögskolans ständiga personal utgöres av:

1 chef,

1 adjutant, tillika bibliotekarie,

1 redogörare,

1 lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen,

1 lärare i artilleri vid allmänna artillerikursen med undervisningsskyldighet
jämväl vid högre fortifikationskursen,

1 lärare i befästningskonst vid högre och allmänna fortifikationskurserna,
1 lärare i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre fortifikationskursen
med undervisningsskyldighet jämväl i befästningskonst med förbindelselära
vid allmänna artillerikursen,

1 lärare i krigskonst vid högre artilleri- och fortifikationskurserna,

1 lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna,

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1 lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri,

1 lärare i matematik,

1 lärare i fysik,

1 lärare i kemi,
biträdande lärare,
repetitörer till erforderligt antal,

1 förste expeditionsvakt,

1 expeditionsvakt ocli
1 maskinist.

Av förenämnda personal åtnjuta blott chefen — major — och de båda
expeditionsvakterna ävensom maskinisten fulla avlöningsförmåner från högskolans
stat, den sistnämnde dock endast i form av arvode. Samtliga övriga
befattningshavare, med undantag av redogöraren, som är en pensionerad
officer, och lärarna i matematik, fysik och kemi, vilka iiro civila personer,
beordras bland aktiva officerare vid artilleriet, fortifikationen och generalstaben
och åtnjuta från högskolans stat endast för de särskilda uppdragen
beräknade arvoden.

I fråga om högskolans organisation ansluter jag mig till det i 1924 års Departements
försvarsproposition framlagda, av försvarsutskottet i detta hänseende till- chef eu.

styrkta förslaget om tvååriga allmänna kurser. Elevantalet beräknas utgöra:
vid den allmänna artillerikursen 32 och vid den allmänna fortifikationskursen
12 samt vid den högre artillerikursen 10 och vid den högre fortifikationskursen
6.

Artilleri- och ingenjörhögskolans personal bör i överensstämmelse med
nämnda förslag bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.

Av denna personal böra å artilleri- och ingenjörhögskolans stat adjutanten
samt 4 lärare i militära ämnen uppföras med arvoden såsom kaptener.

4. Ridskolan.

Lärokurs vid ridskolan, som är förlagd till Strömsholms slott i Västmän- Nuvarande
land, börjar varje år på hösten och fortgår omkring 10 månader. För fort- organisation
satt utbildning kunna därtill villiga och lämpliga officerare ånyo kommenderas
till skolan för att genomgå ytterligare eu lärokurs.

Ridskolans ständiga personal utgöres av:

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 Käft. (Nr 50.) ssn 21 4

50

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

1 chef,

1 bataljon sveterinär, med skyldighet att även bestrida veterinärvården vid
Utnäslöts remontdepå,

1 redogörare,

1 förvaltare,

1 förste lärare i ridning,

2 andre lärare i ridning,

1 lärare i krigsvetenskap, tillika adjutant,

1 maskinist,

1 hovslagarunderbefäl samt

nödigt antal stallbetjänte.

Till chef förordnas eir officer av kavalleriet, vilken avstår sina å vederbörligt
regementes stat uppförda avlöningsförmåner och i stiillet från ridskolans
stat uppbär arvode, motsvarande majors avlöning. Av den övriga
personalen åtnjuta bataljonsveterinären, redogöraren, förvaltaren och maskinisten
samtliga sina avlöningsförmåner från ridskolans stat. För den återstående
personalen äro i staten upptagna vissa arvoden (för liovslagarunderbefälet
dagtraktamente).

I fråga om ridskolans organisation ansluter jag mig till det av 1924 års
försvarsutskott framlagda förslaget.

Det årliga elevantalet beräknas till 14, därav 9 från kavalleriet, 3 från
artilleriet samt 1 från vardera fortifikationen och trängen. Därest antalet
elever något år understiger det beräknade, torde officerare ur infanteriet
böra kunna beordras såsom elever.

Såsom hästskötare vid ridskolan böra värnpliktiga från ersättningsreserven
tagas i anspråk.

Eidskolans stat bör i anslutning till ovannämnda förslag utgöras av:

1 chef, major, l förvaltare, pensionerad underofficer,

1 förste lärare, 1 maskinist,

. 1 andre lärare, stallbetjäningtillerforderligtantalsamt

1 lärare, tillika adjutant, 1 hovslagarbeställningsman, beordrad

1 bataljons veterinär, ur Livregementets dragoner.

1 redogörare,

För de tre lärarna uppföras å ridskolans stat arvoden såsom ryttmästare
eller löjtnanter.

5. Infanteriofficersskolan.

Med hänvisning till vad i 1924 års försvarsproposition anförts rörande
organiserandet av en »infanteriofficersskola», finner jag mig böra förorda, att
frågan om organiserandet av en dylik skola göres till föremål för särskild
utredning snarast möjligt efter det beslut angående härordningen blivit av
statsmakterna fattat.

6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet eller, som den i allmänhet benämnes,
infanterislcjutskolan är förlagd till Rosersbergs slott och kungs -

Kunrjl. Muj:ts proposition nr 50.

51

gård i Uppland. Undervisningen vid skolan är fördelad på tre olika kurser,
nämligen en kurs för yngre subalternofficerare, en kurs för kompanichefer
och en kurs för majorer. Under de senaste åren hava jämväl i mer eller
mindre nära anslutning till infanteriskjutskolan anordnats vissa extra kurser,
nämligen kulsprutekurser, s. k. vinterkurser i övre Norrland samt kurser för
utbildning av underofficerare i skjutning och eldstrid.

Infanteriskjutskolan står under be
infanteriet. Dess personal utgöres t
1 chef,

1 adjutant,
il förste lärare,

5 andre lärare,

5 repetitörer,

1 läkare,

Chefen uppbär från skjittskolans s

och överinseende av inspektören för

1 redogörare,

1 förvaltare,

1 väbel,

1 gevärsliantverkare och
1 köksföreståndare, tillika expeditionsbiträde.

arvode, motsvarande överstelöjtnants

lön. Förvaltaren och viibeln åtnjuta avlöning i form av arvoden från skjutskolans
stat. För den övriga personalen äro endast beräknade vissa arvoden
och dagtraktamenten för den tid, tjänstgöringen pågår.

Frågan om infanteriskjntskolans omorganisation och förläggning har länge
stått på dagordningen. Senast har denna fråga varit föremål för behandling av
särskilda inom lantförsvarsdepartementet år 1917 tillkallade sakkunniga. Uti
sitt den 9 februari 1918 i ämnet avgivna betänkande föreslogo ifrågavarande
sakkunniga dels inrättandet av vissa nya kurser och dels en utökning av elevantalet.
Vidare skulle en förstärkning ske av skolans såväl lärår- som för-"
valtningspersonal. Slutligen föreslogo de sakkunniga, att skjutskolan jämväl
för framtiden borde vara förlagd till Itosersberg.

Infanteriskjutskolan torde tillsvidare böra organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med det i 1924 års försvarsproposition framlagda förslaget. I
samband med verkställandet av den av mig i det föregående omnämnda utredningen
angående »infanteriofficersskolan» bör givetvis även undersökas,
vilka ändringar anordnandet av en dylik skola kan föranleda beträffande
infanteriskjntskolans organisation.

Med avseende å beordrandet av elever till de olika kurserna synas de av
försvarsrevisionen föreslagna grunderna böra följas. Elevantalet bör alltså
utgöra: vid subalternofficerskursen 48, vid majors- och kaptenskursen 30,
därav 10 majorer och 20 kaptener, vid sergeantskursen 20 samt vid kulsprutekursen
35.

Skjutskolans för infanteriet och kavalleriet stat bör bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

Departements chefen.

52

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7
under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

1 läkare beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare, j

1 väbel, (samtliga pensionerade under 1

köksföreståndare, tillika biträde åt väbelnj officerare,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.

Av denna personal böra å staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
med arvoden uppföras:

adjutanten med arvode såsom löjtnant; samt
de tre förste lärarna med arvoden såsom kaptener.

7. Artilleriskjutskolan.

Artilleriskjutskolan, som enligt 1914 års härordning var uppdelad på en
skola för fältartilleriet och en för fästnings- och positionsartilleriet, är numera
gemensam för samtliga artillerislag.

I motsats till vad förhållandet är beträffande de övriga militära undervisningsanstalterna,
har artilleriskjutskolan icke någon fast bestående organisation.
Visserligen finnes för den liksom för andra skolor en stat fastställd,
men denna har mera karaktären av en anslagsberäkning än av en stat
i egentlig bemärkelse. Skolan sammandrages varje år, och dess närmare
organisation liksom ock antalet elever bestämmes genom särskilda av Kungl.
Maj:t utfärdade generalorder. Den beräknas i staten pågå under en tid av 6
veckor och är förlagd till Skillingaryd. Största delen av skjutskolans stabsoch
elevpersonal plägar under vintern sammandragas under 14 dagar för
bildande av den i artilleriets särskilda vinterutbildning ingående artilleriets
vinterskjutskola. Denna skola är strängt taget en fortsättning av artilleriskjutskolan,
ehuru därmed förenade kostnader bestridas av vinterövningsan
slaget.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition och försvarsutskottets
förslag finner jag mig böra föreslå:

att den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, och 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen; samt

att skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, fortfarande
såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

Luftvärnsartilleriregementets skarpskjutningar torde i regel böra anordnas
vid förläggningsorten. Officerarna vid detta regemente böra dock beordras
till artilleriets skjutskola i samma ordning som artilleriets övriga officerare.

8. Gymnastiska centralinstitutet.

Officerare torde tillsvidare fortfarande böra beordras till de vid gymnastiska
centralinstitutet anordnade instruktörs- och gymnastiklärarknrserna.

Kanyl, Maj:ts proposition nr öl). 53

Med hänsyn till den av mig föreslagna härordningen torde antalet årligen
beordrade elever höra beräknas till sammanlagt omkring 22.

1). Underofficersskolan.

Frågan om organisationen av underofticersskolan m. m. behandlas i det
följande under rubriken »Den fast anställda personalens rekrytering.»

10. Särskilda utbildningskurser.

Jämte den undervisning, som meddelas vid de i det föregående omförmälda
skolor — krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriskjutskolan, gym.
nastiska centralinstitutet samt underofticersskolan — torde liksom hittills
böra anordnas vissa särskilda utbildningskurser för meddelande av nödig
specialutbildning i vissa hänseenden åt erforderligt antal av arméns officerare
och underofficerare.

Förutom nuvarande kurser har 1924 års försvarsproposition upptagit bland
andra följande:

en årlig kurs om tre månader för utbildning av subalternofficerare eller
yngre kaptener (ryttmästare) i signal-(förbindelse-)tjänst;

en årlig kurs om 40 dagar för utbildning vid infanteriet av subalternofficerare
eller yngre kaptener ävensom sergeanter i infanteriets särskilda
stridsmedel;

en i regel årlig kurs om 70 dagar för utbildning av subalternofficerare
eller yngre kaptener (ryttmästare) vid infanteriet och kavalleriet ävensom
sergeanter vid infanteriet i pionjärtjänst;

en årlig kurs om 14 dagar för utbildning av subalternofficerare eller yngre
kaptener (ryttmästare) i gastjänst; samt

en kurs om 6 veckor vartannat år för utbildning av kasernofficerare.

Då den utbildning, som är avsedd att meddelas i ovannämnda utbildningskurser,
är nödvändig, särskilt med hänsyn till nutida beväpning och utrustning
m. m., finner jag mig böra förorda, att dylika kurser anordnas, samt
att de organiseras enligt de i 1924 års försvarsproposition angivna grunderna.

Därest den i det föregående omförmälda infanteriofficersskolan framdeles
skall kunna komma till stånd, böra sådana inskränkningar vidtagas beträffande
ifrågavarande utbildningskurser, att kostnaderna för skolan därigenom kompenseras.
Någon anledning att för närvarande taga hänsyn härtill vid beräknandet
av kostnaderna för kurserna synes mig dock icke föreligga.

Frågan om utbildningen av flygare och flygspanare upptages till behandling
i annat sammanhang.

Övriga utbildningskurser — t. ex. kurser för utbildning av vapen- och
besiktningsofficerare, ballongspanare, intendents- och förvaltaraspiranter —
synas böra anordnas i huvudsak enligt nu gällande grunder.

F. Lägre truppförband.

1. Allmänna synpunkter.

Stater för regementen och kårer hava beräknats i huvudsak enligt de allmänna
grundsatser, som angivits av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 367—370)

Nuvarande

organisation.

54 Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

ocli sedermera blivit följda såväl uti 1924 års försvarspropositiim som av
1924 års försvarsutskott.

Yad beträffar det i staterna angivna tillägget för utom regemente eller kår
beordrad personal, liar jag ansett mig, i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott
anfört, böra uppföra detta något lägre än det beräknade behovet.

För tjänstens behöriga upprätthållande under tjänstledighet, sjukdom,
bortkommendering på grund av tillfälliga uppdrag o. s. v. har försvarsrevisionen
räknat med en personalreserv av 5 % för officerare och underofficerare
samt 2,6 % för underbefäl. I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition
(sid. 154) har denna personalreserv ansetts kunna uteslutas vid
staternas beräknande.

I avseende å behovet av förvaltningspersonal hava i staterna upptagits
biträden åt regementsintendenterna (pensionerade underofficerare) i stället för
de av revisionen föreslagna förvaltningsoffieerarna.

Utbildningen av det värnpliktiga linjemanskapet ävensom av officers- och reservofficersaspiranter
förutsättes i tillämpliga delar ordnad i enlighet med
försvarsrevisionens förslag, dock med vissa förändringar i avseende å officersaspiranternas
trupptjänstgöring. En närmare redogörelse för värnpliktsutbildningen
kommer att lämnas i det följande vid behandlingen av de olika
truppslagens organisation. För officers- och reservofficersaspiranternas utbildning
redogöres under rubriken »Den fast anställda personalens rekrytering».

Vad angår det fast anställda manskapets utbildning, kommer detta spörsmål
att behandlas i samband med frågan om sagda manskaps rekrytering.

I fråga om antalet meniga volontärer och beställningsmän torde i huvudsak
böra tillämpas enahanda beräkningsgrunder som enligt revisionens förslag.

I den följande redogörelsen för de olika truppslagens organisation beröres
icke behovet av musikpersonal, läkare, veterinärer, regementspastorer
och reservpersonal samt icke heller behovet av hästar.

2. Infanteriet.

Eldigt nuvarande härordning är infanteriregementet i fred organiserat å
regementsstab, tre bataljoner om fyra kompanier samt ett kulsprutekompani.

Från denna normalorganisation avviker Gotlands infanteriregemente i så
måtto, att en av de tre bataljonerna är organiserad å bataljonsstab, två infanterikompanier,
ett trängkompani och en velocipedavdelning.

Under repetitionsövningarna organiseras vid de särskilda regementena
jämväl en signal- och belysningsavdelning.

För utbildnings- och försöksändamål hava de senare åren under de värnpliktigas
första tjänstgöring tillfälligt organiserats vissa förband, såsom pionjär-
(tekniska) kompanier, signalkompanier, kompanier med kulsprutegevär,
kompanier med särskilda stridsmedel (granatkastare m. m.).

Enligt normalorganisationen utgöres infanteriregementets fast anställda
personed — läkar-, ecklesiastik- och musikpersonal ej medräknad — av följande
olika personalkategorier, nämligen:

Kumjl. Maj.ts proposition nr 50.

Officerare:

44 vicekorpraler och
00 volontärer.

1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,

3 majorer,

It) Beställninysmän:

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkarfurir av 2. klassen,
1 gevärsliantverkarkorpral,

1 gevärsliantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och
1 liovslagarvicekorpral.

• 15 kaptener,

23 löjtnanter och
10 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

13 fanjunkare och
2(5 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:
14 furirer av 1. klassen,

29 furirer av 2. klassen,

44 korpraler,

1 gevärshantverkare och
1 förrådsvaktmästare.

Civilinilitnr personal:

Från den sålunda fastställda normalorganisationen förekomma avvikelser:
vid Svea livgarde, som har dels 1 sergeant mindre, med hänsyn till att
landstormsförråd vid regementet saknas, och dels ytterligare 12 vicekorpraler
och 300 meniga volontärer i och för garnisonstjänstens i huvudstaden
upprätthållande,

vid Göta livgarde, som likaledes för nyssnämnda ändamål har ytterligare
12 vicekorpraler och 300 meniga volontärer,

vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, vilka likaledes av skäl,
som ovan nämnts, hava 1 sergeant mindre,

vid Norrbottens regemente, som med hänsyn till den vid regementet förlagda
skidlöparkontingenten har ytterligare 4 kaptener, 1 löjtnant och 2 fanjunkare,
samt

vid Gotlands infanteriregemente, som har dels 1 sergeant mindre, med hänsyn
till att särskilt landstormsförråd vid regementet icke finnes, dels ock
ytterligare 110 meniga volontärer i och för säkerhetstjänstens å Gotland
upprätthållande. Regementschefen är uppförd å staten för militärbefälet på
Gotland; befälet över regementet föres i regel av överstelöjtnanten.

Av vad i det föregående anförts framgår, att det nu föreliggande förslaget Departementsräknar
med 18 infanteriregementen, nämligen: chefen.

Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta-Bolius
regemente, Upplands regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands
regemente, Kronobergs regemente, Smålands regemente, Dalregementet,
Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Norrbottens
regemente, Västerbottens regemente (begränsad organisation), Värmlands
regemente, Jämtlands fältjägarregemente och Skånska infanteriregementet.

Härtill kommer Gotlands infanterikår.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linjetjänst
uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet i sin helhet beräk -

56

Kling!, Maj.ts proposition nr 50.

nats till sammanlagt 13,843 man. Av denna styrka avses 550 man för garnisonstjänst
i huvudstaden, 435 man för skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente,
550 man — varav 300 man från fastlandet — för tjänstgöring vid
Gotlands infanterikår samt 200 man såsom övningstrupp vid infanteriskjutskolan.
Fördelas återstoden — 12,108 man — lika på samtliga regementen *
å fastlandet utom beträffande dels Svea livgarde och Kronobergs regemente,
vilka för kustfästningarnas behov böra erhålla 400 man mer än övriga regementen,
dels ock Västerbottens regemente, som beräknas erhålla omkring
550 man, blir den normala årskontingenten inskrivna värnpliktiga vid regemente
i allmänhet omkring 630 man.

Utbildningen av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga utom studenter och
likställda förutsättes i huvudsak ordnad i överensstämmelse med försvarsrevisionens
förslag (Del 1, sid. 374). Under sommarrekrytskolan organiseras
sålunda sex utbildningsenheter, nämligen tre gevärskompanier, ett kompani
värnpliktigt underbefäl, avsett för gevärskompanier, samt två kompanier, till
vilka utbildningen av kulsprute- och granatkastarmanskap, signalister och
pionjärer förlägges. Under vårrekrytskolan begränsas värnpliktsutbildningen
till två gevärskompanier, förutom erforderligt antal utbildningsenheter för
underbefäl eller fackmän. Under repetitionsövningarna beräknas antalet tillstädeskomna
av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga uppgå till omkring
1,000 man.

Vid Svea livgarde och Kronobergs regemente tillkomma under sommarrekrytskolan
ytterligare tre kompanier, de till sistnämnda regemente hörande
kompanierna förlagda i Karlskrona.

Vid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår förutsättes under
sommarrekrytskolan utbildningen organiserad å endast fem respektive fyra
kompanier.

För utbildning av de till garnisonstjänst i Stockholm uttagna värnpliktiga
organiseras under sommarrekrytskolan endast ett, men under återstoden av
året två särskilda kompanier vid Svea livgarde. Under tiden för nämnda
skola torde nämligen garnisonstjänsten i viss omfattning kunna bestridas
även av övriga vid regementet organiserade kompanier.

Till skidlöpartjänst uttagna värnpliktiga förutsättas organiserade å tre särskilda
kompanier.''

Utbildningen av studenter och likställda förutsättes i tillämpliga delar
ordnad efter enahanda grunder som enligt försvarsrevisionens förslag. Som
förut nämnts, hava ifrågavarande värnpliktiga ansetts böra fullgöra första
tjänstgöringen i tvenne omgångar. Under andra omgången förutsättas här
avsedda värnpliktiga tjänstgöra såsom underbefäl vid respektive truppförband.

Vad slutligen angår den fast anställda manskapskadern, föreslog försvarsrevisionen,
att för Gotlands infanteriregemente skulle beräknas 120 volontärer
i och för tillgodoseende av säkerhetsbesättning å Gotland. Av kostnadsskäl
har jag icke ansett mig kunna biträda detta förslag.

Vid beräknandet av regementenas fredsstater har jag, såsom förut nämnts,
utgått från det behov av befäl m. m., som förefinnes under sommarhalvåret
vid utbildningen av flertalet värnpliktiga. Under nämnda tid organiseras

Kungl. Muj:ts proposition nr •'')(/. 57

vid varje infanteriregemente sex kompanier för de till linjetjänst ullatjna rärnpliktiga
i allmänhet. För utbildningen vid dessa kompanier beräknas den
befiilspersonal, som är angiven i den nedan införda tablån över bofälsbeliovet
och föreslagna stater vid infanteriet under rubriken normalregemente.

Utöver nämnda personal erfordras dessutom befäl för i det föregående
omnämnda särskilt organiserade kompanier vid Svea livgarde. Kronobergs regemente
och Norrbottens regemente.

Vad beträffar behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal rn. Jl.,
hava endast vissa mindre jämkningar uti revisionens förslag ansetts erforderliga.
Med hänsyn till den utökning av Svea livgarde och Kronobergs regemente,
som betingats av den föreslagna indragningen av Karlskrona och
Vaxholms grenadjärregementeu, har det synts nödvändigt att vid vartdera
av ifrågavarande regementen beräkna ytterligare en major och en löjtnant
(regementsadjutant). Vid Kronobergs regemente har även tillkommit viss ytterligare
personal, avsedd för detachementet i Karlskrona.

Enligt revisionens förslag hava dessutom vid vartdera av Göta livgarde
och Kronobergs regemente beräknats 1 officer som adjutant hos kommendanten
i Vaxholms fästning respektive befälhavande amiralen i Karlskrona.
Dessa adjutanter böra enligt 1924 års försvarsproposition innehava kaptens
grad. Den vid Göta livgarde beräknade adjutanten har, då detta regemente
föreslagits till indragning, uppförts å staten för Svea livgarde. Av samma
skäl har en för Göta livgarde beräknad pensionerad officer, avsedd för tjänstgöring
uti avdelningen för värnplikts- och landstormsärenden, uppförts å
staten för Svea livgarde.

I enlighet med 1924 års försvarsproposition hava vidare de för handräckningstjänsten
av revisionen avsedda två korpralerna icke upptagits.

Vid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår har slutligen det för
normalregementet beräknade personalbehovet minskats till följd av den för
dessa truppförband föreslagna begränsade organisationen.

En sammanfattning av det beräknade befälsbehovet lämnas uti efterföljande
tablå.

Tablå över befälsbehovet och föreslagna stater vid infanteriet.

Officerare

Under-

office-

rare

Under-

befäl

Pensio-

nerade

Normalregemente.

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

Subaltern-

officerare

Fanjunkare

Sergeanter

Furirer

Korpraler

Officerare

Under-

officerare

Personal, tjänstgörande vid kompani
inom regementet .......................

6

13

7

20

2

23

Regementsofficerare m. fl................

1

1

2

1

3

7

*)4

Utom regementet beordrad personala)

2

11

5

15

1

Summa

1

1

2

9

27

7

19

37

24

4

Föreslagen stat

1

1

2

10

26

8

18

87

24

4

'') 1 biträde åt regementsintendenten, 2 expeditionsunderofficerare och 1 vapenunderofficer.

a) Den utom truppförband beordrade personalen angives bär och i det följande medelst
hela tal. Bråkdelar hava sålunda utelämnats.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

-

Officerare

Under-

offi-

cerare

Under

befäl

Pensio-

nerade

''

Svea livgarde.

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

i-------------—

! Subaltern-

officerare

Fanjunkare

Sergeanter

Furirer

Korpraler

Officerare

Under-

officerare

Personal, tjänstgörande vid kompani

j inom regementet..........................

10

21

10

11

44

39

I Regementsofficerare m. fl................

1

1

3

52

4

1

7

2

3)1

54

Utom regementet beordrad personal

2

11

5

15

1

Summa

1

1

3

14

36

11

23

61

40

1

4

Föreslagen stat

1

1

3

15

35

11

23

61

40

1

4

Kronobergs regemente.

; Personal, tjänstgörande vid kompani

19

inom regementet .......................

9

9

13

38

35

Regementsofficerare m. fl................

1

1

3

4)2

4

1

7

2

58

Utom regementet beordrad personal

2

11

5

15

1

Summa

1

1

3

13

34

10

25

55

36

8

Föreslagen stat6)

Norrbottens regemente.

1

1

3

14

33

11

24

55

36

8

Personal, tjänstgörande vid kompani

13

20

26

inom regementet.........................

9

7

9

_

Regementsofficerare m. fl................

1

1

3

1

7)5

1

7

2

54

Utom regementet beordrad personal

2

U

5

15

2

_

Summa

1

1

3

12

29

8

21

37

28

4

Föreslagen stat

Västerbottens regemente.

1

1

3

12

29

9

20

37

28

4

Personal, tjänstgörande vid kompani

17

inom regementet...........................

5

11

5

7

19

Regementsofficerare m. fl. ...............

1

1

1

i

3

1

7

2

*)4

Utom regementet beordrad personal

2

11

5

15

1 :

Summa

1

1

1

8

25

6

19

34

20

4

Föreslagen stat

1

1

1

9

24

8

17

34

20

4

Gotlands Infanterikår.

Personal, tjänstgörande vid kompani

inom kåren .................................

4

9

4

5

19

16

Regementsofficerare m. fl................

~

1

2

1

5

1

52

Utom kåren beordrad personal.........

_

1

2

-

1

3

Summa

_

1

6

13

5

11

23

16

2

Föreslagen stat

1

6

13

5

11

23

16

2

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 2 expeditionsunderofficerare ocli 1 vapenunderofficer.

*) Därav 1 kapten avsedd som adjutant hos kommendanten i Vaxholms fästning.

s) Avsedd för inskrivningsväsendet.

4) Därav 1 kapten avsedd som adjutant hos befälhavande amiralen i Karlskrona.

6) 2 biträden åt regementsintendentema (därav 1 i Karlskrona), 1 förrådsförvaltare (i
Karlskrona), 2 vapenunderofficerare (därav 1 i Karlskrona) och 3 expeditionsunderofficerare
(därav 1 i Karlskrona).

6) Härav beräknas för detachementet i Karlskrona: 1 major, 4 kaptener (därav 1 adjutant
hos befälhavande amiralen), 7 subalternofficerare, 3 fanjunkare, 5 sergeanter, 18 furirer
och 12 korpraler.

''•) Därav 1 löjtnant avsedd som adjutant hos kommendanten i Boden.

8) 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.

50

Knmjl. Maj:t.-i proposition nr f)(J.

V och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet kaptener
och subalteruofficerare resp. fanjunkare och sergeanter hava vissa
jämkningar mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.

Av sxibalternofficerarna beräknas så- Av furir erna hänföras till 1. klassen:

som löjtnanter: vid normalregemente .................... 12

vid normalregemente................

10

» Svea livgarde .......................

. .. 20

» Svea livgarde.....................

. 25

» Kronobergs regemente ........

.... 18

» Kronobergs regemente ...

. 24

» Norrbottens regemente.......

.... 12

» Norrbottens regemente ....

.. 21

» Västerbottens regemente... .

.... 11

» Västerbottens regemente .

.. 18

och

och

» Gotlands infanterikår...........

.... 8

» Gotlands infanterikår ........

.. !)

Yad vicekorpraler, meniga volontärer samt beställningsmän beträffar, har
deras antal ansetts böra beräknas i huvudsak efter de av försvarsrevisionen
angivna beräkningsgrunderna. I stället för benämningen »gevärshantverkarmanskap»
användes här och i det följande beteckningen »vapenliantverkarmanskap».

Den civilmilitära personalen har likaledes beräknats efter nämnda grunder.
I stället för benämningen »gevärshantverkare» användes här och i det fölande
beteckningen »vapenhantverkare».

Sammanfatta! n g.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande infanteriets organisation, har
efterföljande förslag till personalstater för de olika infanteriförbanden upprättats.

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

60

Livregementets grenadjärer.......

13 regementen = Livregementets
grenadjärer ...................

Svea livgarde...........................

Kronobergs regemente ............

Norrbottens regemente ............

Västerbottens regemente .........

Gotlands infanterikår ...............

Summa personal

Infuu -

Officerare

Under-

office-

rare

Man-

Överstar

Överstelöjtnanter

Majorer

Kaptener

Löjtnanter

Underlöjtnanter och
fänrikar

Fanjunkare

Sergeanter

Underbefäl

Furirer

Korpraler

Vice-

korpraler

1. klass.

2. klass.

1

1

2

10

19

7

8

18

12

25

24

24

13

13

26

130

247

91

104

234

156

325

312

312

1

1

3

15

25

10

11

23

20

41

40

40

1

1

3

14

24

9

11

24

18

37

36

36

1

1

3

12

21

8

9

20

12

25

28

28

1

1

1

9

18

6

8

17

11

23

20

20

1

6

9

4

5

11

8

15

16

16

18

19

38

196

363

135

156

347

237 491

476

476

’) Härav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
a) Härav 1 avsedd för detachementet i Karlskrona.

3. Kavalleriet.

Enligt nuvarande organisation är vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena,
nämligen Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets
husarer, Smålands •husarregemente, Kronprinsens husarregemente
och Norrlands dragonregemente, i fred organiserat å regementsstab
samt fem skvadroner. Under vissa tider av året hava genom utbrytning
från skvadronerna bildats dels en särskild kulsprutetropp om två kulsprutor,
dels ock en särskild signalavdelning.

Yartdera av Skånska husar- och dragonregementena åter är avsett att
organiseras å regementsstab samt två bataljoner om fyra skvadroner. I avvaktan
på uppsättande av Norrbottens kavallerikår, vilken skulle bestå av
kårstab och två skvadroner, har emellertid tillsvidare varje bataljon varit
organiserad å fem skvadroner. Jämväl vid dessa båda regementen hava
genom utbrytning från skvadronerna under vissa tider av året bildats en
särskild kulsprutetropp och två särskilda signalavdelningar.

Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonal
ej medräknad -— skall enligt organisationen utgöras av:

vid vart och ett av de sex fördelningsJcavalleriregementena:

Kung!. Maj:ts proposition nr f>().

I>1

terlet.

ska

P

(uto in m

11 s i k

man

skap

)

Clvll-

mllitär

personal

Arvoden
åt pen-sionerade

Volontärer

Best

i 1 1 n i n g

s m ii

n

V apenhantverkare

Förrå dsvaktmästare

__

Underofficerare

Officerare

Sjukvårdsmanskap

Hov-slagar-man -skap

Vapenliantverkar-

manskap

Furirer

Korpraler

Vice-

korpraler

Meniga

Vice-

korpraler

Furirer

2. klass.

Korpraler

Vice-

j korpraler

v

<>

3.

ciq’

p

1. klass.

2. klass.

37

1

1

2

2

2

1

1

i

i

i

1

1

4

481

13

13

26

26

26

13

13

13

13

13

13

13

— '' 52

61

1

1

2

2

2

1

*) 2

1

1

1

1

1

1 1 4

55

1

2; 2

2) 3

2

’)8

2) 2

2) 2

1

s> 2

1

1

1

— 8

37

1

1

2

2

2

1

1

1

1

1

1

1

— 1 4

34

1

2

i

2.

1

1

1

1

1

1

— 4

23

1

i

1

1

1

1

1

1

— | 2

728

18

19

37

36

38

20

20

18

19

19

19

19

1 | 78 j

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter och
5 underlöjtnanter och fänrikar.
Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

5 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

30 korpraler och
228 volontärer.

b) BestäUningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

vid vartdera av Skånska husar Offlcerare

s

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

Underofficerare:

6 fanjunkare och
10 sergeanter.

2 sjukvårdsryttare,

1 liovslagarfurir av 1. klassen,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och
1 hantverkskorpral.

Clvilmilitnr personal:

1 gevärsliantverkare.

och dragonregementena:

11 ryttmästare,

21 löjtnanter och
9 underlöjtnanter och fänrikar.

62

Departements chefen.

Kungl. Majtts proposition nr 50.

Underofficerare:

9 fanjunkare och
16 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

8 furirer av 1. klassen,

32 furirer av 2. klassen,

48 korpraler och
414 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

vid Norrbottens kavallerikår:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

2 ryttmästare,

6 löjtnanter och

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 fanjunkare och

4 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

3 furirer av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

3 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 1. klassen,

2 hovslagarfurirer av 2. klassen,

6 hovslagarkorpraler,

7 liovslagarryttare o.ch
1 hantverkskorpral,

Civilmilltär personal:

2 gevärshantverkare.

8 furirer av 2. klassen,

12 korpraler och
92 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvård skorpral,

1 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkorpral,

2 liovslagarryttare och

1 gevärshantverkarkorpral.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Härens
organisation i fred på högre och lägre truppförband», är kavalleriet avsett
att utgöras av Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Skånska
kavalleriregementet (Hälsingborg) och Norrlands dragonregemente. De tre
förstnämnda regementena föreslås bliva organiserade vartdera å tre vanliga
skvadroner och en teknisk skvadron. För Norrlands dragonregemente tillkommer
därjämte en till Boden förlagd skvadron.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linjetjänst
uttagna värnpliktiga i allmänhet vid kavalleriet beräknats till sammanlagt 595
man, vilket motsvarar 35 man per skvadron. Enligt försvarsrevisionens
förslag beräknades endast 20 man per skvadron. Av skäl, som anförts uti 1924
års försvarsproposition, anser jag emellertid, i likhet med försvarsutskottet,
nödvändigt att beräkna antalet per skvadron till 35 man. För varje skvadron
böra ifrågavarande värnpliktiga lämpligen i regel sammanföras till en särskild
övningsavdelning eller tropp.

Studenter och likställda förutsättas under första tjänstgöringens första omgång
i enlighet med försvarsrevisionens förslag komma att organiseras på
en för hela kavalleriet gemensam avdelning. Under andra omgången av
nämnda tjänstgöring böra ifrågavarande värnpliktiga, liksom vid infanteriet,
tjänstgöra såsom underbefäl vid respektive truppförband.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

<>

Under repetitiotisövningarna böra de vanliga skvadronerna organiseras på
två eller tre troppar. Dessutom organiseras erforderliga signal-, knlspruteocli
pansarbilförband samt staber ocli triingformationer.

BefälspersoncHen för den regementsvis anordnade utbildningen beräknas i överensstämmelse
med försvarsrevisionens förslag. Så är även fallet med behovet
av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl.

Det sålunda beräknade befälsbeliovet framgår av nedanstående tablå. A
denna angivas även erforderliga tillägg för utom regemente beordrad personal.

Tablå liver personalbehovet, och föreslagna stater vid kavalleriet. * l

1. Samtliga regementen, utom Norrlands
dragonregemente.

Personal, tjänstgörande vid skvadron (skola

inom regementet ........ .............................

Kegementsofficerai-e in. fl.......... ....................

Utom regementet beordrad personal...............

Summa

Föreslagen stat

2. Norrlands dragonregemente.

Bland personal, tjänstgörande vid skvadron
(skola) inom regementet, tillkomma ...........

Summa

Föreslagen stat

Officerare

Under-

office-

rare

Under-

befäl

! Pensionerade under-officerare

O:

1 o
►i
®

P

! ►*

Överstelöjtn.
och majorer

Ryttmästare

Subaltern-

officerare

Fanjunkare

Sergeanter

Furir er

Korpraler

_

4

10

4

6

18

20

i 1

i

1

i

i

2

3

3

*)4

1

8

1

2

1

i

6

19

5

9

23

23

4

1

i

7

18

5

»

23

23

4

i

3

i

1

5

6

1

i

7

22

6

10

28

29

4!

! i

i

8

21

«

10

28

29

4 1

l) 1 biträde åt regementsinteudenten, 1 vapenunderofftcer, 1 uppbördsman för furage m. m.
och 1 expeditionsunderoffleer.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet ryttmästare
och subalternofficerare har viss jämkning mellan beställningarna inom

dessa personalkategorier företagits.

Av subalternofficerarna - beräknas såsom löjtnanter:

vid Norrlands dragonregemente .................................................................. 15

» vart och ett av övriga regementen ....................................................... 13

Av furirerna hänföras till 1. klassen:

vid Norrlands dragonregemente ................................................................... 6

» vart och ett av övriga regementen ....................................................... 5

Antalet meniga volontärer, bestäUningsmän och civilmiUtär personal beräknas
i enlighet med försvarsrevisionens förslag.

Sammanfattning. *

I enlighet med vad sålunda anförts rörande kavalleriets organisation,
hava nedanstående förslag till personalstater för de olika regementena upprättats.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kavalleriet.

Officerare

Under-

office-

rare

Manskap

(utom musikraanskap)

Civil-

milltär

per-

sonal

Arvoden

åt

pensio-

nerade

Överstar

O

ro

-i

■j.

ro

Jäs

IT

P

B

c+-

ra

►i

Majorer

Ryttmästare

Löjtnanter

| Underlöjtnanter och fänrikar |

Fanjunkare

Sergeanter

Under

befäl

-

--

O

O

ö_

p:

ro

Be

Sjuk-

vårds-

manskap

ställningsm

Hov-

slagar-

manskap

än

Vapen-hant-verk ar-manskap

.

V apenhantvcrkare

3*

ro

►i

O

»5

ro

ro

*■

P

ro

Furircr

Korpraler

Furirer 2. klass

Korpraler

S

ro

s

o3‘

B

Furirer 2. klass

Korpraler

2

ro

2.

crq’

JO

Korpraler

1. klass

2. klass

—''

Livregementets

dragoner .........

i

l

7

13

5

5

0

5

18

23

180

i

i

2

>)3

4

4

i

i

4

Livregementets

husarer............

i

L

7

13

5

5

9

5

18

23

180

i

i

2

1

4

4

i

i

4

Skånska kavalleri-

regementet......

i

1

7

13

5

5

9

5

18

23

380

i

i

2

1

4

4

i

i

4

Norrlands dragon-

regemente ......

1

1

8

15

6

6

10

6

22 i 29

225

i

i

3

1

5

5

i

i

4

Summa personal

4

~2

29

54

21

21

37

21

76 98 705

4

4

9

611717

4

4

16

*) Därav 1 avsedd för ridskolan och 1 för bestridande av hovelngartjänsten vid generalstabens stall.

4. Artilleriet.

Nuvarande Fördelningaartilleriregementena äro —- med vissa undantag för Wendes

organisation. ^ Norrlands artilleriregementen — för närvarande organiserade å

Fördelnings- °

artilleriet. regementsstab,

tre fältkanondivisioner, bestående av divisionsstab och tre (vid den ena
divisionen endast två) batterier om fyra 7,6 cm. kanoner, samt

en fältbaubitsdivision, bestående av divisionsstab och tre batterier om
fyra 10,6 cm. haubitser.

Antalet batterier per regemente utgör således i regel 11 och pjäsantalet
44, därav 32 kanoner och 12 haubitser.

Vid Wendes artilleriregemente tillkommer en ridande division om två
fältkanonbatterier, avsedd att vid mobilisering ingå i kavallerifördelningen.

Av Norrlands artilleriregemente är en division förlagd till Boden. Denna
division, vilken icke ingår i Bodens trupper utan är avsedd för det tidiga
gränsförsvaret, består av två fältkanonbatterier och ett fälthaubitsbatteri.
Av de tre övriga till Östersund förlagda divisionerna bestå två av vardera
tre fältkanonbatterier och den återstående av ett fältkanon-, ett fälthaubitsoch
ett bergsbatteri. För sistnämnda batteri erforderliga bergshaubitser
hava under år 1924 tilldelats regementet.

Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonal
ej medräknad — utgöres enligt normalorganisationen av:

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

05

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

18 kaptener,

20 löjtnanter och
10 underlöjtnanter och fänrikar.

Umlerofflccrnre:

15 styckjunkare och
30 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

18 furirer av 1. klassen,

Utöver nämnda personal tillkomma:
vid Wandes artilleriregemente:

1 major,

2 kaptener,

3 löjtnanter,

1 underlöjtnant,

2 styckjunkare,

6 sergeanter,

3 furirer av 1. klassen,
vid Norrlands artilleriregemente:

2 kaptener,

1 löjtnant,

1 underlöjtnant,

1 styckjunkare,

2 sergeanter,

2 furirer av 1. klassen,

37 furirer av 2. klassen,

44 konstaplar och
176 volontärer.

b) Beställning smän:

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

3 sjukvårdskonstaplar,

3 sj ukvårdsartillerister,

1 liantverksfurir av 2. klassen,

2 liantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

5 liovslagarkonstaplar och
5 liovslagarartillerister.

7 furirer av 2. klassen,

8 konstaplar,

32 volontärer,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hantverksartillerist,

1 hovslagarfurir av 2. klassen och
1 hovslagarartillerist;

3 furirer av 2. klassen,

4 konstaplar,

16 volontärer,

1 sjukvårdsartillerist
1 hantverksartillerist, och
1 hovslagarartillerist.

Gotlands artillerikår är för närvarande organiserad å kårstab samt två
fältkanonbatterier, ett fältliaubitsbatteri och ett tungt 15 cm. haubitsbatteri.

Den fast anställda personalen —
göres av:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

6 kaptener,

10 löjtnanter och
4 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

4 styckjunkare och
9 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

7 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

musikpersonalen ej medräknad — ut 22

konstaplar och
88 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 liantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
samt. 44 hå/t. (AV 50.)

Gotlands

artillerikär

3941 24 5

66

Positions artilleri regementet.

Bodens

artilleri regemente.

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

Enligt nuvarande organisation är Positionsartilleriregementet organiserat
å regementsstab och tre divisioner. Varje division består av divisionsstab
och två batterier om fyra 15 cm. haubitser. Antalet batterier utgör således
6 och pjäsantalet 24. Vid mobilisering uppsätter regementet ytterligare visst
antal batterier.

Regementets fast anställda personal — läkar-, veterinär- och musikpersonal
frånräknad — utgöres av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

12 löjtnanter och
6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

12 styckjunkare och
24 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

10 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar och
96 volontärer.

b) Beställning smän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskon staplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 liantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,

2 hovslagarkonstaplar och

3 hovslagarartillerister.

Bodens artilleriregemente är för närvarande organiserat å regementsstab
och två bataljoner. Varje bataljon består av bataljonsstab och fyra fästningsartillerikompanier.
Förutom fortpjäser finnas jämväl rörliga formationer av
8 cm. äldre kanoner, 15 cm. haubitser m. fl. pjäser.

Regementets fast anställda personal —- musikpersonal icke medräknad —
utgöres av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

16 kaptener,

17 löjtnanter och

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

16 styckjunkare och
32 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:
14 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

32 konstaplar och
136 volontärer.

b) Beställning smän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,
1 liovslagarkonstapel och
1 liovslagarartillerist.

07

Kungl, Maj:ts proposition nr ftO,

Karlsborgs artillerikår organiserades enligt 1914 års härordning å kårstab
samt 4 fästningsartillerikompanier. Sedan det emellertid under krigsåren
befunnits nödigt att utöka det tunga fältartilleriet, liar i samband med en
ombeväpning en omorganisation av kåren skett, och består densamma för
närvarande av kårstab samt två batterier om fyra 10 cm. kanoner och två
batterier om två 21 cm. liaubitser. Dessutom finnas vissa fortpjäser.

Kårens fast anställda personal —■ musikpersonalen icke medräknad —
utgöres av:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

7 kaptener,

8 löjtnanter och

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

7 styckjunkare och
14 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:
6 furirer av 1. klassen,

14 furirer av 2. klassen,

16 konstaplar och
68 volontärer.

b) Beställningsmän :

1 sjukvård sfur ir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapel,

1 hovslagarartillerist,

1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskonstapel och
1 hantverksartillerist.

Artilleriet förutsattes enligt den i det föregående lämnade redogörelsen för
»Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband» komma att utgöras
av dels de fyra fördelningsartilleriregementena, nämligen Svea artilleriregemente
(Uppsala), Göta artilleriregemente (Göteborg), Wendes artilleriregemente
(Kristianstad) och Norrlands artilleriregemente (Östersund), dels
Gotlands artillerikår (Visby), Norrbottens artillerikår (Boden), Arméartilleriregementet
(Jönköping), Luftvärnsartilleriregementet (Karlsborg) och Bodens
artilleriregemente (Boden). Sistnämnda regemente hänföres till fästningsartilleriet,
medan övriga artilleritruppförband tillhöra fältartilleriet.

Vad först fördelningsartilleriregementena angår, böra dessa i enlighet med
1924 års av försvarsutskottet uti förevarande hänseende tillstyrkta proposition
hava ensartad organisation och beväpning. Den nuvarande beväpningen
med 7,5 cm. kanoner och 10,5 cm. liaubitser bör kompletteras med 15 cm.
haubitsmateriel, varjämte den nu vid Norrlands artilleriregemente befintliga
bergshaubitsmaterielen fortfarande bör vara tilldelad nämnda regemente.

Under tiden för den första tjänstgöringen torde vidare, i överensstämmelse
med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit, fördelningsartilleriregementena
böra organiseras på sex batterier. I enlighet med samma förslag bör fördelningen
av batterierna på olika pjästyper bestämmas av Kungl. Maj:t med
hänsyn till mobiliseringsförhållandena.

Under repetitionsövningarna torde regementena böra organiseras på 9
batterier på sätt likaledes föreslagits av försvarsutskottet.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linje,
tjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid artilleriet i dess helhet beräknats

Karlfiborgs

artillorikSr.

Departements chefen.

Fördelningsartillerirogementena.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

till sammanlagt 2,835 man. Denna styrka beräknas bliva fördelad på de
olika truppförbanden sålunda:

Fördelningsartilleriregementena, tillsammans................................. 1,600 man

Gotlands artillerikår ........................................................................ *) 110 »

Norrbottens artillerikår..................................................................... 135 »

Arméartilleriregementet..................................................... 340 »

Luftvärnsartilleriregementet .................................................... 290 »

Bodens artilleriregemente .............................................................. 360 »

Summa 2 835 man.

Den för varje fördelningsartilleriregemente beräknade årskon tingen ten,
400 man, fördelas på de sex batterierna samt på regementsvis anordnade
signal- och andra skolor.

Vad utbildningen av studenter och likställda beträffar, synes försvarsrevisionens
förslag böra följas med de jämkningar, som betingats av den i det
föregående föreslagna uppdelningen av första tjänstgöringen i tvenne omgångar.

Befälspersonalen för den regementsvis anordnade utbildningen beräknas efter
samma grunder, som av försvarsrevisionen tillämpats.

Detsamma gäller behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl., -med undantag av att antalet majorer, i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott
föreslagit, minskats från 3 till 2.

Det för ett fördelningsartilleriregemente beräknade befälsbehovet framgår
av efterföljande tabell.

Officerare

Under-

off.

Under-befäl j

i Hd

pU CD

Överstar j

B

P

3

et-

0

1

0

(0

QD

»

Q

er

1

Majorer

Kapteuer

Snbaltern-

officorare

Styckjunkare

Sergeanter

Furirer

Konstaplar

H 02

H+S O

Bp

o ©

CD H

H P

P P-H ©

CD

Personal, tjänstgörande vid batteri (skola)

inom regementet ..............................

Regementsofficerare m. fl..................

i

1

2

6

2

14

1

6

2

u

93

3

31

92

6

94

Utom regementet beordrad personal......

3

u

-1

Summa

i

1

2

11

26

8

17

39

36

4

Föreslagen stat....................................

i

1

2

11

26

8

17

39

36

4

9 Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant och 2 furirer.

9 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapennnderofficer, 1 expedition Bunder officer och 1 uppbördsman
för furage m. m.

Av subalternofficerarna beräknas 18 vara löjtnanter.

Av furirerna beräknas enligt normalorganisationen 13 och vid Wendes
artilleriregemente 14 vara furirer av 1. klassen.

9 Därav 60 man från Gotlands inskrivningsområde och 50 man från fastlandet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 69

För varje regemente beräknas antalet meniga volontärer till 105 samt antalet
beställning sm än enligt försvarsrevisionens förslag.

I likhet med vad försvarsrevisionen föreslagit (Del 1, sid. 417), förutsattes
Gotlands artillerikår komma att under tiden för första tjänstgöringen organiseras
på två batterier. Under repetitionsövningarna böra i enlighet med
1924 års försvarsproposition dessa båda batterier organiseras på fyra pjäser,
varjämte kadrar till ytterligare två batterier böra uppsättas.

Gotlands artillerikår förutsättes vara motoriserad.

Såsom av vidstående tabell framgår, beräknas årskontingenten till linjetjänst
uttagna värnpliktiga i allmänhet till 110 man, nämligen 60 från Gotlands
inskrivningsområde och 50 från fastlandet.

Med avseende å sättet för utbildningens organiserande gäller i tillämpliga
delar vad därom anförts i fråga om fördelningsartilleriregementena.

Befälsbeliovet har beräknats på sätt, nedanstående tabell utvisar.

Officerare

Under-

officerare

Under-

befäl

3 hd

&. CD

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

Subaltern-

officerare

Styck-

junkare

J Sergeanter

Furirer

Konstaplar

HJ CO

2.0
ph 3

2 8

CD

H P

P P-

^ CD

CD

Personal, tjänstgörande vid bat-teri (skola) inom kåren .........

2

5

2

4

11

13

Regementsofficerare m. fl.........

_

1

_

2

2

1

3

2

1

*) 2

Utom kåren beordrad personal...

1

5

2

Summa

1

5

12

3

7

15

14

2

Föreslagen stat.......................

1

5

12

8

7

15

14

2

*) 1 vapemmderoffioer och 1 expedition sund erofficer.

Av subalternofficerarna beräknas 9 vara löjtnanter.

Av de 15 furirerna torde i enlighet med försvarsrevisionens förslag å staten
5 böra uppföras såsom furirer av 1. klassen och 10 såsom furirer av 2.
klassen.

Antalet meniga volontärer upptages liksom i försvarsrevisionens förslag till 71.

Ävenledes beräknas antalet beställningsmän enligt revisionens förslag, dock
att liovslagarpersonalen ersatts med hantverkspersonal.

Med avseende å såväl den allmänna organisationen av Norrbottens artillerikår
som utbildningens organiserande vid denna kår gäller vad som sagts
om Gotlands artillerikår.

Den inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet
beräknas till 135 man.

Befälsbehovet beräknas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit.
Detsamma framgår av nedanstående tabell.

Gotlands

artillerikär.

Norrbottens artillorikSr.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Arméartilleri regementct.

Officerare

Under-

officerare

Under-

befäl

p hd

Pa CD

Överstar

Överste-

löjtnantei

Majorer

Kaptener

Subaltern

officerare

Styck-

junkare

Sergeante

Furirer

Konstapla

H CO

&o

P5 P

O <>

CD H
t-i p

CD

>4

Personal, tjänstgörande vid b åt-

teri (skola) inom kåren ........

_

2

4

2

4

10

10

Regementsofficerare m. fl.......

1

1

1

2

02

Utom kåren beordrad personal..

-

1

5

1

2

Summa

1

4

9

2

6

14

10

2

Föreslagen stat..........

-

1

4

9

2

6

14

10

2

l) 1 expeditionsunderofficer, tillika vapenunderofficer, och 1 kasernunderofficer, tillika
väbel in. m.

Av subalternofficerarna beräknas 7 vara löjtnanter.

Av furir erna uppföras å staten 5 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontärer beräknas liksom i revisionens förslag till 20.

Antalet beställning smän beräknas på samma sätt som uti revisionens förslag.

I enlighet med vad som föreslagits i 1924 års försvarsproposition, synes
allt för markstrid avsett tungt artilleri — utom de enligt detta förslag fördelningsartilleriregementena
tilldelade 15 cm. haubitsbatterierna — böra
jämte de från ingenjörtrupperna överförda ballongformationerna sammanföras
till Arméartilleriregementet. Detta regemente bör organiseras efter de i
samma proposition angivna grunderna, nämligen på en division om tre 15
cm. haubitsbatterier, en division om två 10 cm. kanonbatterier och en division
om två 21 cm. haubitsbatterier jämte ett direkt under regementschefen
ställt ballongbatteri. Regementet förutsättes i sin helhet bliva motoriserat.

Den inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet
beräknas till 340 man.

Befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

Officerare

Under-

officerare

Under-

befäl

|

j

P M ''

p hj

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

... _

Kaptener

Subaltern-

officerare

Styckjunkare

Sergeanter

Furirer

Konstaplar

ensionerade

derofficerare

j Personal, tjänstgörande vid bat-teri (skola) inom regementet

Regementsofficerare m. fl......

Utom regementet beordrad per-sonal .................................

1

1

2

8

2

3

19

1

11

8

2

15

2

3

33

2

4

33

2

b 3

Summa

1

1

2

13

31

10

20

39

35

1

3 j

Föreslagen stat ..................

1

1

2

13

31

10

20

39

35

3

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderoffieer.

71

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

Av subalternofficerarna beräknas 22 vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas 13 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontär er beräknas till 113.

Antalet beställning smän framgår av tabellen (sid. 73).

I enlighet med såväl 1924 års försvarsproposition som försvarsutskottets
förslag synes den nuvarande Karlsborgs artillerikår böra omorganiseras till
ett iAiftvärnsartilleriregemente. Till detta sammanföras såväl det rörliga som
det fasta luftvärnsartilleriet med därtill hörande från ingenjörtrupperna överförda
belysningsformationer.

Regementet bör såväl under den första tjänstgöringen som under repetitionsövningarna
organiseras på fyra luftvärnskanonbatterier och ett strålkastarbatteri,
och den för det fasta luftförsvaret avsedda personalen bör
under repetitionsövningarna, sedan skarpskjutningar med pjäser avslutats,
under lämplig tid, förslagsvis de två sista veckorna, erhålla sin utbildning
på respektive orter.

Ärskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas
till 290 man.

I Luftvärnsartilleriregementets stat upptagas endast regementsofficerarna,
underofficerarna samt manskapet. Vid regementet tjänstgörande kompaniofficerare
förutsättas kvarstå vid vederbörligt artilleritruppförband och på
Luftvärnsartilleriregementets stat uppbära arvoden till lönerna motsvarande
belopp.

Det i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit beräknade
befälsbehovet framgår av nedanstående tabell. * I

!

Officerare

Under-

officerare

Under-

befäl

B ^

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

•p

►tf

ct-

O

tf

a>

Subaltern

officerare

w

$

o

Ä

tf

tf

pr

p

Sergeante:

Furirer

Konstapla

ensionerade

derofficerare

H

n

Personal, tjänstgörande vid bat-

teri (skola) inom regementet

5

20

5

11

18

22

| Regementsofficerare m. fl.......

i Utom regementet beordrad per-

1

i

2

1

1

2

2

2

‘) 3

sonal .................................

3

Summa

1

i

7

21

6

13

23

24

3

1

Föreslagen stat

1

i

8

20

G

13

23

24

3

*) 1 biträde ät regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expedition sunderofficer.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet kaptener
och subalternofficerare har viss jämkning mellan beställningarna inom
dessa personalkategorier företagits.

Subalternofficerarna beräknas samtliga vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas 8 såsom furirer av 1. klassen.

*

Luftviirns artilleri regoineritet.

72

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

Bodens

artilleri regemente.

Antalet meniga volontärer beräknas till 74.

Antalet beställningsmän framgår av tabellen (sid. 73).

I enlighet med 1924 års försvarsproposition, som i detta hänseende tillstyrktes
av försvarsutskottet, synes Bodens artilleriregemente böra under
tiden för den första tjänstgöringen organiseras på tre bataljoner om vardera
två fästningsartillerikompanier. Två bataljoner avses för det fasta och
en för den rörliga bestyckningen. Denna organisation bibehålies under
repetitionsövningarna, därvid dock jämväl forten och vissa permanenta batterier
erhålla bemanning, något som ock tidvis kan vara lämpligt under
första tjänstgöringen.

Den rörliga bestyckningen förutsättes bliva motoriserad.

Ärskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas
till 360 man. Av denna årskontingent förutsättes hälften inrycka till första
tjänstgöring på hösten under första värnpliktsåret samt den återstående
hälften under andra året.

Utbildningen synes böra organiseras enligt de i nämnda proposition angivna
grunderna.

Befälsbehovet beräknas, på sätt försvarsutskottet föreslagit, enligt nedanstående
tabell.

,

1

Officerare

Under-

off.

Under-

befäl

§ h3

CL CD

Styckjunkare

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

Subaltern-

officerare.

Sergeanter

Furirer

Konstaplar

2, o''
th S3
a cd

CD M
►i fo
p q_

CD

Personal, tjänstgörande vid batteri (skola)

inom regementet ...............................

6

15

6

12

31

28

Regementsofficerare m. fl......................

i

i

2

1

1

1

4

2

2

l)3

Utom regementet beordrad personal ......

3

*''>11

3

6

Summa

i

1

2

10

27

7

19

39

30

3!

Föreslagen stat

i

i

2

11

26

8

18

39

30

31

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.

3) Därav 1 löjtnant, adjutant hos kommendanten i Boden.

För erhållande av eu gynnsammare proportion mellan antalet kaptener
och subalternofficerare respektive styckjunkare och sergeanter hava vissa
jämkningar mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.

Av subalternoffieerarna beräknas 18 vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas i staten 13 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontärer beräknas till 105.

Antalet beställningsmän framgår av tabellen (sid. 73).

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande artilleriets organisation, hava
nedanstående personalstater för de olika artilleri truppförbanden upprättats.

\

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Artilleriet.

7:s

Under-

1

Officerare

office-

Manskap (utom musikmanskap)

*0

rare

a> :

o 1

1

C

B

&

CD

Underbefäl

Beställningsmän

o 1
o

CD

B

g

O- 1

O:

O:

CD

g

in

r?

.o:

jO:

B

P

02

o2

Furirer

**

O

Sjukvårds-

manskap

Hovslagar-manskap

Hantverks-

manskap

S i

CD

o

►c

a~

O

>zr.

er;

*

O

rej

B-

*1

03

--Ti.

CD

p

p

o

B

B

B

P

B

B

1

o

CD

B

CD

o

0

B-

p:

B

1

p

►1

CD

o

►i

t—1

pr

p

ce

CD

tO

E

p

00

00

OT

c-f-

P

•d

p”

►1

>1

CD

B

B

CD

B

to

pr

w

O

B

M

P

Meniga

b’

CD

B

CO

E

O

B

P

»d

Meniga

b’

CD

B

to

E

w

o

B

in

P

Meniga

3

o

CD

B

P

B

p

►i

B

B

CD

B

p

CO

CO

CD

B

p

cn

00

B

B

3

Svea artilleriregemente

1

i

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

Göta artilleriregemente
Wendes artillerirege-

1

i

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

1

i

2

11

18

8

8

18

14

27

36

105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

Norrlands artillerirege-

1

i

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

Gotlands artillerikår......

i

5

9

3

3

7

5

10

14

71

1

1

1

2

*)2

2

2

Norrbottens artillerikår

1

4

7

2

2

6

5

9

10

20

1

1

1

1

2

Arméartilleriregementet
Luftvärns artillerirege-

1

i

2

13

22

9

10

20

13

26

35

113

1

2

2

2

4

3

3

1

_

1

8

20

_

6

13

8

15

24

74

1

1

1

_

_

_

2

3

2

3

Bodens artillerirege-

mente .....................

1

i

2

11

18

8

8! 18

13

26

30

105

1

2

3

_

2

3

3

3

Summa personal2)

7

7

14

85

148 54

61 133

97 191257

CO

o

w>

1

! ''8

15

20

; 4

13

17

12

20

18

29

'') Därav 1 utbildad även som hovslagare.

s) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjörtruppernas)
stat, nämligen:

1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnantei-), 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 furirer,
5 korpraler (konstaplar) och 17 meniga volontärer för ballongformationerna samt

1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 3 sergeanter, 1 furir,
-t korpraler (konstaplar) och 15 meniga volontärer för belysningsformationerna.

Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter (underlöjtnanter), 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter,
4 furirer, 9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningsformationerna.

5. Ingenjörtrupperna och fortifikationen.

Till ingenjörvapnet, sådant detsamma blivit genom 1914 års härordning
sammansatt, räknas dels fortifikationen, omfattande officerare och underofficerare
samt erforderlig civilmilitär och civil personal under chefskap av
en officer av generalitetet, dels ock ingenjörtrupperna, omfattande personalen
av manskapsgrad, likaledes stående under fortifikationsgeneralens
chefskap.

Med bortseende från läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonalen,
ingår i fortifikationen följande, å en gemensam stat uppförda personal, nämligen
:

Officerare:

3 överstar, 58 kaptener,

4 överstelöjtnanter, 66 löjtnanter och

10 majorer, 32 underlöjtnanter och fänrikar.

74

Ingenjör trupperna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

Underofficerare:

49 fanjunkare och
98 sergeanter.

Civilrailitär personal:

11 fortifikationskassörer,

5 departementsskrivare,

5 gevärshantverkare,

6 tygverkmästare,

27 tyghantverkare och
5 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Ifrågavarande personal placeras till tjänstgöring dels vid ingenjörtrupperna
och dels vid fortifikationens huvudstation samt vissa staber.

Enligt 1914 års härordning skola ingenjörtrupperna organiseras å fem
särskilda kårer, nämligen Svea och Göta ingenjörkårer, Fälttelegrafkåren
samt Bodens och Norrlands ingenjörkårer.

Yardera av Svea och Göta ingenjörkårer skall enligt härordningen organiseras
å kårstab samt fyra fältingenjörkompanier, ett fästningsingenjörkompani
(avsett för Vaxholms respektive Karlskrona kustfästning), ett park(brokolonn-)kompani
och ett tyg-(belysnings- och minör-)kompani.

Enligt härordningen skola ifrågavarande två kårer hava följande manskapspersonal,
nämligen:

Svea ingenjörkår:

6 furirer av 1. klassen,

11 furirer av 2. klassen,

18 korpraler,

18 vicekorpraler,

95 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,
G liantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

2 gevärshantverkarvicekorpraler,
1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårclsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.

Göta ingenjörkår:

6 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

85 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 liantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

2 gevärshantverkarsoldater,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårds vicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.

På grund av lokala förhållanden ävensom talrika vakanser hava vid vardera
av Svea och Göta ingenjörkårer hittills uppsatts endast tre fältingenjörkompanier.

På grand därav att kasernetablissementet för Norrlands ingenjörkår ännu
icke uppförts, har denna kår icke kunnat organiseras, utan är det för kåren
avsedda manskapet tillsvidare uppdelat på Svea och Göta ingenjörkårer.
I och för liandhavande av kårens till Östersund redan förflyttade materiel
— de större förrådsbyggnaderna hava nämligen kommit till utförande ■—

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

75

liar dock en mindre kontingent sedan år 1920 varit förlagd till Jämtlands
fältjägarregementes kasernetablissement i Östersund.

Fälttelegraf kåren, vilken är avsedd för armén i dess helhet, är organiserad
å kårstab samt två fälttelegrafkompanier, ett radiokompani, ett ballongkompani,
ett flygkompani, ett parkkompani och ett tygkompani. Därjämte
tillkommer ett detachement i Boden.

Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:

10 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

24 korpraler,

25 vicekorpraler,

125 volontärer,

2 hantverksfurirer av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,

11 hantverkskorpraler,

16 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårds furir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvår ds vicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.

1 gevärshantverkarkorpral,

Bodens ingenjörkår, vilken är avsedd för Bodens fästning, skall enligt
1914 års härordning organiseras å kårstab samt fyra fästningsingenjörkompanier
och ett tyg-(minör-, belysnings- och park-)kompani.

Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:

3 furirer av 1. klassen,

6 furirer av 2. klassen,

10 korpraler,

9 vicekorpraler,

60 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat och
1 liovslagarvicekorpral.

5 hantverkskorpraler,

Organisationen är ännu icke helt genomförd. Av samma skäl, som anförts
i fråga om Svea och Göta ingenjörkårer, hava sålunda hittills endast
två fästningsingenjörkompanier kunnat organiseras.

Norrlands ingenjörkår skall enligt härordningen organiseras på kompanier
på enahanda sätt som Svea och Göta ingenjörkårer, dock att något fästningsingenjörkompani
icke uppsättes.

Kårens fast anställda manskapspersonal är bestämd sålunda:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

75 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,

4 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral och

2 hovslagarsoldater.

76

Departements•
chefen.
Ingenjörtrupperna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Ingenjör trupp erna förutsättas enligt den i det föregående lämnade redogörelsen
för »Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband»
komma att utgöras av två fältingenjörkårer (Svea och Göta, förlagda till Stockholm
och Linköping), Fälttelegrafkåren (Stockholm) samt Bodens ingenjörkår.

Svea ingenjörkär organiseras på kårstab, två fältingenjörkompanier, två
krigsbro (park-)kompanier, ett fästningsingenjörkompani (Vaxholm) samt ett
tyg-(minör-)kompani.

Göta ingenjörkår organiseras på kårstab, tre fältingenjörkompanier, ett
krigsbro-(park-)kompani, ett fästningsingenjörkompani (Karlskrona)1) samtett
tyg-(minör-)kompani.

Fälttelegraf kår en organiseras på kårstab, två fälttelegrafkompanier, två
radiokompanier samt ett tygkompani.

Sodens ingenjörkår organiseras på kårstab, ett fältingenjörkompani, ett
fästningsingenjörkompani, ett kngsbro-(park-)kompani, ett telegraf kompani
samt ett tyg-(minör-)kompani.

Ingenjörtrupperna räkna alltså tillhopa 22 kompanier.

Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet uppgår till 1,110 man, fördelade på sätt nedanstående
tabell utvisar.

K å r

Fältingenjör-

tjänst

Fftstnings-

ingenjör-

tjänst

Telegraf-tj änst

i

Summa f

Svea ingenjörkår ...............

280

50

330 i

Göta ingenjörkår..............

240

50

_

290

Fälttelegr afkåren .......

_

210

210 1

Bodens ingenjörkår . .

135

70

75

280 j

. Summa

655

170

285

1110 |

För ifrågavarande manskap bör utbildningen i allmänhet ordnas kårvis
Utbildningen av studenter och likställda förutsättes huvudsakligen bliva
organiserad efter samma grunder, som av försvarsrevisionen föreslagits, med
den skillnad, som betingas av den i det föregående föreslagna uppdelningen
av första tjänstgöringen i tvenne omgångar.

I enlighet med vad ovan anförts rörande truppförbandens allmänna organisation
och utbildningens ordnande, beräknas befälspersonalen för den vid
kårerna anordnade utbildningen på sätt nedanstående tabell utvisar.

j

Kår

Officerare

Under-

officerare

Underbefäl

Subaltern-

officerare

Kaptener

Fanjunkare

1

Sergeanter

I

Furirer

|

Korpraler

Vice-

korpraler

| Svea ingenjörkår ............

7 I 12

7

11

19

15

15 !

Göta ingenjörkår ........................

7 ; 12

7

11

17

13

13 !

Fälttelegrafkåren ...... ''

5 j 10

5

10 ;

18

16

15

Bodens ingenjörkår .

5 | 9

5

8 i

12

U

10

Summa

24 j 43

24

40 :

66

55

53

0 Gemensam förläggning med infanteridetachementet i Karlskrona.

77

Kanyl. Muj.ts proposition nr 00.

Beliovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. torde böra beräknas
enligt de av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 439) angivna grunderna. Av
trupp förban dens nu förutsatta organisation och förläggning betingas dock
vissa skiljaktigheter.

Såsom uppbördsman för å Laxön och i Östersund förvarad ingenjör- och
intendenturmateriel samt såsom tillsyningsman över byggnaderna därstädes
synes vidare böra beräknas å vardera platsen en pensionerad underofficer.
Den hittillsvarande tillsyningsmannen å Laxön blir på grund härav överflödig.

Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning av det ovan beräknade
befälsbehovet:

Officerare

Under-

officerare

Underbefäl

p hj i

i

g5!

cd g

g g.

® M

1

K

P

►d

CD

P

CD

d

3* c

o P

CD

2 g
© ?

1.

P

P

P71

P

d

CD

w

CD

►i

ers

CD

p

P

et*

CD

d

P

d#

d*

CD

d

w

O

►3

n

cd

o''

O

K

o

''d
►d
d

P

CD

d

a- cd ;
CD P

K

® o
p> p

CD CD ,
CD d i
j -1 P

P pJ
% CD

CD

Svea Ingenjörkår.

j

j

i Kompanier och skolor....................

7

12

7

11

19

1

15

15

2

j Regementsofficerare m. fl................

2

1

1

1

3

2

b 3

j Tillhopa

i

2

8

w

8

14

20

17

17

3

Göta ingenjörkår.

i Kompanier och skolor .........

12

7

11

3

17

1

13

2

13

2

1 Regementsofficerare m. fl................

2

1

1

i

S)1

Tillhopa

2

8

13

8

14

18

15

15

1

Fälttelegraikåren.

Kompanier och skolor.........

5

10

1

5

10

3

18

1

16

2

15

2|

Regementsofficerare m. fl.

2

i

i

a) 1

Tillhopa

2

6

11

6

13

19

18

17

1

Bodens ingenjörkår.

j Kompanier och skolor . ...

5

9

5

8

3

12

1

11

2

10

2

! Regementsofficerare m. fl.

2

1

i

i

2) 1

| & ..............

Tillhopa

2

6

10

6

11

13

13

12

1

1 Summa

8

28

47

28

52

70

63

61

6

1) 2 tillsyningsman — 1 å Laxön och 1 i Östersund —- samt 1 biträde åt regementsintendenten.

2) Biträde åt regementsintendenten.

Officerare och underofficerare böra liksom hittills uppföras å en för fortifikationen
i dess helhet gemensam stat samt underbefäl å särskilda stater
för de olika truppförbanden.

Antalet meniga volontärer ävensom beställningsmän böra beräknas efter
samma grunder som enligt revisionens förslag med de jämkningar, som betingas
av den förutsatta organisationen och förläggningen. I det beräknade

Fortifika tionen.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

behovet av hantverksmanskap ingår även erforderligt underbefäl för tygkompanierna.

Det för de olika kårerna beräknade manskapet framgår av efterföljande
tabell. I denna angives även, huru det för truppförbanden beräknade antalet
furirer bör uppdelas.

K A r

> Furirer 1. klassen

\ Furirer 2. klassen

Korpraler

<>

<>

O

O

0

e+-

S*

•-*

Sjukvårds-

manskap

Hov-

slagar-

manskap

Vapen-

hant-

verkar-

manskap

Hantverks-

manskap

I

Furirer 2. klass.

Korpraler

Vicekorpraler

Meniga

Korpraler

Vicekorpraler

Meniga

Korpraler

Vicekorpraler

Meniga

Furirer 1. klass.

1 Furirer 2. klass.

Korpraler

Vicekorpraler

Meniga

Svea ingenjörkår

7

13

17

17

94

1

1

1

2

1

1

2

1

1

1

1

2

3

3

8''

Göta ingenjörkår

6

12

15

15

83

1

1

1

1

1

1

1

1

1

2

3

8

81

Fälttelegraf-

kåren ............

6

13

18

17

95

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

3

6

5

12

Bodens ingenjör-

kår ..............

4

9

13

12

66

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

2

3

3

8:

Summa

23

47

63

61 3381 4

4

4

6

4

2

5

4

3

4

4

9

15

14

36

Den vid kårerna erforderliga civilmilitära personalen beräknas i tillämpliga
delar enligt försvarsrevisionens förslag.

Som teknisk expert vid radiolaboratorium (montering, undersökning och
underhåll av samt försök med radiomateriel) bör vid Fälttelegrafkåren anställas
en å fortifikationens gemensamma stat uppförd radioingenjör.

Nämnda personalbehov framgår av nedanstående tabell.

K å r

Radio-

ingenjör

Fortifika-

tions-

kassör

Vapen-

hant-

verkare

Tygverk-

mästare

Tygnant-

verkare

Förråds-

vakt-

mästare

Svea ingenjörkår ...............

i

1

2

5

1

Göta ingenjörkår ................

i

1

2

5

1

Fälttelegrafkåren..................

i

i

1

2

5

1

Bodens ingenjörkår .............

i

1

2

5

1

Summa

i

4

4

8

20

4

Förutom den för ingenjörtrupperna erforderliga personalen kräves viss
personal dels för fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
dels för ingenjörstaberna i fästningarna, dels för arméfördelningsstaberna
och dels för militärbefälhavarens å Gotland stab.

För behovet av officerare vid fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens
fortifikationsdepartement har redogörelse lämnats i det föregående.

I övrigt bör det här avsedda personalbehovet i tillämpliga delar beräknas
i enlighet med 1924 års försvarsproposition och försvarsutskottets förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. '' 79

Tillägget för utom fortifikationen beordrad personal beräknas uppgå till
1 kapten, 20 subalternofficerare och 1 fanjunkare.

8 a m in a n f a 11 n i n g.

Å fortifikationens gemensamma stat uppföres den personal, som framgår
av följande tabell.

Officerare

j Under-1 office-rare

|

Civilinilitär personal

i Civil
| personal

Arvo- !
den åt j
pensio-nerade

Regements-

officerare

Kaptener

Subaltern-

officerare

Fanjunkare

Sergeanter

Radioingenjörer

Fortifikations-

kassörer

Departements-

skrivare

Vapen-

hantverkare

Tygverk-

mästare

Tyghant-

verkare

i Förråds-

! vaktmästare

:

Expeditionsvakt

!

officerare

j underofficerare

Ingen j örtrupperna

8

28

47

28

52

1

4

4

8

20

4

'')6

Fortifikationens hu-vudstation.........

3

7

5

1

i

i

aj2

3)2

Arméförvaltn. forti-fikationsdep.......

1

2

_

_

_

3)2

Ingenjörstaber i
fästningar.........

3

2

2

2

8

_

3

_

_

_

3)3i

Arméfördelnings-staber...............

4

-

-

j

Utom fortifikatio-nen kommende-rade ................

1

20

1

Summa

15

44

74

31

60

1

B

i

4

8

20

4

i

2

13|

Föreslagen stat

15

44

74

31

G0

1

8

i

4

8

20

4

i

2

13

'') 4 biträden åt regementsintendenterna, 2 tillsyningsman (1 å Laxön och 1 i Östersund).
a) 1 expeditionsofficer och. 1 bibliotekarie.

3) Expeditionsunderofficerare.

Av subalternofficerarna beräknas 52 vara löjtnanter.

Av de 15 regementsofficerarna böra i staten 3 upptagas såsom överstar,
4 såsom överstelöjtnanter och 8 såsom majorer.

I enlighet med vad sålunda anförts har upprättats nedanstående

Förslag

till

Personalstat

för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen.

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

44 kaptener,

52 löjtnanter och
22 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

31 fanjunkare och
60 sergeanter.

Civilinilitär personal:
1 radioingenjör,

8 fortifikationskassörer,

4

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1 departementsskrivare,
4 vapenkantverkare,

8 tygverkmästare,

20 tygkantverkare ock
4 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

4 biträden åt regementsintendeu terna,

2 tillsyningsmän (å Laxön ock i Öster CiTil

personal: sund) samt

1 expeditionsvakt. 7 expeditionsunderofficerare.

Personalstaterna för de särskilda kårerna äro angivna å sid. 78).

6. Trängtrupperna.

Enligt 1914 års kärordning består trängen av sex särskilda kårer, en för
varje arméfördelning, nämligen Svea, Göta ock Norrlands trängkårer, Skånska
trängkåren samt Västmanlands ock Östgöta trängkårer. Varje trängkår är
i fred organiserad å kårstab samt två trängkompanier ock ett sjukvårdskompani.

Den fast anställda personalen vid trängen — frånsett läkar-, veterinär-,
ecklesiastik- ock musikpersonal •— skall enligt den ännu icke fullt genomförda
organisationen utgöras av:

dels följande å en för vapnet i dess kelliet gemensam stat uppförd personal,
nämligen:

Officerare:

1 överste ock inspektör,

3 överstelöjtnanter,

3 majorer,

26 kaptener1),

36 löjtnanter ock
12 underlöjtnanter ock fänrikar.

Underofficerare:

25 fanjunkare* 2) ock
61 sergeanter3).

Civilmiiitiir personal:

184) liantverkare ock
6 förrådsvaktmästare,

dels ock vid var ock en av de sex kårerna följande personal, nämligen:

Underbefäl och meniga: Beställningsmän:

4 furirer av 1. klassen, 1 kovslagarkorpral ock

8 furirer av 2. klassen, 1 liovslagarvicekorpral.

14 korpraler,

13 vicekorpraler ock
21 volon tärer.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Härens organisation
i fred på liögre ock lägre truppförband» framgår, att trängtrupperna förutsättas
komma att utgöras av fyra kårer, nämligen Svea trängkår (Linköping),

*) Staten för budgetåret 1924—1925 upptager 29 kaptener.

s) » » » » — » » 30 fanjunkare.

s) » » » » —• » » 62 sergeanter.

4) » » » » — » » 23 hantverkare.

Kungl. Maj:ta proposition nr 50. 81

dötu, trängkår (Skövde), Norrlands trängkår (Sollefteå) och Skånska trängkåren
(Hässleholm).

I enlighet med de allmänna grunder för trång kårernas organisation, som angivits
av försvarsrevisionen samt senare blivit tillämpade uti 1924 års försvarsproposition
och tillstyrkta av försvarsutskottet, torde vid varje trängkår böra
organiseras ett träng- och ett sjukvårdskompani. Härutöver upptog revisionens
förslag liksom 1924 års försvarsproposition ett bilkompani vid vardera
av Svea och Norrlands trängkårer. Försvarsutskottet beräknade endast ett
bilkompani vid Svea trängkår. Med hänsyn till omfattningen av den nu
föreslagna organisationen anser jag mig dock i enlighet med 1924 års försvarsproposition
böra förorda organiserandet av ännu ett sådant kompani,
nämligen vid Norrlands trängkår.

Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas
till sammanlagt 1,050 man, vilken styrka förutsättes bliva fördelad på de
olika tjänsterna enligt efterföljande tabell.

Svea trängkår ............

Göta träogkär ............

Norrlands trängkår.........

Skånska trftngkåren.........

Inskrivna värnpliktiga

Summa

Träng-tj änst

Sjukvårds-t j änst

. Biltjänst

100

100

100

100

100

100

100

100

125

125

325

200

325

200

Summa

400

400

250

1050

Av detta manskap uttagas 20 % till underbefäl eller fackmän.

Vad beträffar utbildningen av ifrågavarande värnpliktiga liksom av studenter
och likställda, synes densamma böra ordnas i tillämpliga delar i enlighet
med de grunder, som angivas uti 1924 års försvarsproposition med
de jämkningar, som erfordras till följd av föreslagna ändringar i avseende
på utbildningstidens längd och förläggning.

IJefälshehovet för den kårvis anordnade utbildningen beräknas i huvudsaklig
överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag, på sätt nedanstående
tabell utvisar.

»

Kaptener

Subal-

tern-

officerare

Fanjun-

kare

Sergean-

ter

Furirer

Korpraler

Vid varje trängkompani.......

1

3

1

3

4

4

Yid varje sjukvårdskompani

1

2

1

2

3

4

Vid varje bilkompani...........

1

2

1

1

2

3

Behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. beräknas i överensstämmelse
med av revisionen angivna grunder.

Det beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.)

2241 24 6

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1

Officerare

Under-

officerare

Under-

befäl

a

Regements-

officerare

Kaptener

Subaltern-

officerare

Fanjunkare

Sergeanter

Furirer

Korpraler

''ensionerade

derofficerare

Tränginspektionen .....................

Regementsofficerare m. fl............

Personal, tjänstgörande vid kom-pani (skola) inom kårerna.........

Utom kårerna beordrad personal

^ i i

1

4

10

3

4

24

9

4

10

12

22

6

4

32

16

_

38

1 1

Summa

5

18

37

14

40

52

38

13

Föreslagen stat

5

18

87

18

36

52

38

13

*) Expeditionsunderofficer.

») 4 biträden åt regementsintendenterna, 4 vapenunderofficerare samt 4 uppbördsman
för furage m. m.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet fanjunkare
och sergeanter har viss jämkning mellan beställningarna inom dessa
personalkategorier företagits.

Av regementsofficerarna beräknas 1 vara överste och inspektör, 2 överstelöjtnanter
och 2 majorer.

Av snlialternofficerarna beräknas 26 vara löjtnanter.

Av furirerna beräknas 18 vara furirer av 1. klassen.

Antalet vicekorpraler, meniga volontärer och beställning smän har beräknats
enligt av försvarsrevisionen angivna grunder. Med hänsyn till behovet av
vapenhantverkare, särskilt för vården av kulsprutor m. m., har dock en
vapenhantverkarkorpral uppförts för varje trängkår. Det beräknade behovet
framgår av tabellen (sid. 86).

Den civilmilitära personalen har beräknats såsom revisionen föreslagit med
tillägg av 2 hantverkare, avsedda för bilkompanierna vid Svea och Norrlands
trängkårer.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande trängtruppernas organisation,
har upprättats nedanstående förslag till personalstater dels för#officerare och
underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen och dels för de särskilda
trängkårerna.

Kanyl. Maj:ts proposition nr DO.

83

Officerare

Under-

officerare

M

a n s

kap (utom

musikmanskap)

Civil-

militär

personal

O:

W

p

83

k-t

b"

cj

B

ja.

CD

Underbefäl

Bestiillnings-

män

Förråde-ocli hant-verks-staten

C:

CD

fp

pl O:

^3

H

OQ

Furirer

©_

O

**

p

Hovslagar

manskap

■-i

i/j

CD

<>

c-t-

3

P

3

CD

N

o

►i

CD

►1

CD

3

CD

H

b

rf

CD

B

Sr S

P 3
* CD
►1

O

CD

tr

B

pr

P

B

O

P

3

CD

B

1. klassen

pr

70

CA
tA

CD

Korpraler

icekorpraler

p:

CD

*-

penhantverkar-

korpraler

Korpraler

Vicekorpraler

Hantverkare

Förråds-

vaktmästare

Trängens gemensam-ma stat ...............

1

2

2

18

2G

ii

18

36

14

4

Svea trängkår .........

5

9

n

ii

1?

i

i

i

Göta trängkår ......

4

8

8

9

13

i

i

i

Xorrlands trängkår ...

5

9

11

11

17

i

i

i

Skånska -triingkåren ..

4

8

8

9

13

i

i

i

Summa

1

2

2

18

26

ii

18

36

18

34

38

40

60

4

4

4

14

4

7. Intendeuturtrupperna och intendenturkåren.

Enligt nuvarande organisation utgöres intendenturkårens fast anställda
personal — frånsett den å staten för generalitetet uppförde generalintendenten
— av följande kategorier, nämligen:

Officerare:

3 överstar,

5 överstelöjtnanter,

8 majorer,

88 kaptener och
12 löjtnanter.

Underofficerare:

79 förvaltare och
16 sergeanter.

Manskap:

10 furirer av 1. klassen och
15 furirer av 2. klassen.

Civilmilitär personal:

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Ifrågavarande personal är placerad till tjänstgöring dels vid intendenturtrupperna
och dels vid arméns centralstyrelse, staber, regementen och kårer,
intendenturförråd, förplägnadsanstalter o. s. v.

Före antagandet av 1914 års härordning funnos icke några särskilda intendenturtrupper.
De värnpliktiga, vilka enligt gällande planer voro avsedda
att vid mobilisering ingå i intendenturformationer, inskrevos vid trängen i
förvaltningstjänst och utbildades dels vid de till de centrala intendenturförråden
i Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda fasta intendenturskolorna
och dels vid en till Västernorrlands regemente tillfälligt sammandragen
intendenturskola.

a

V)

_

|

13 J

18

!

Nuvarande

organisation.

Intendentur.

trupperna

Nuvarande

organisation.

84

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Genom 1914 års härordning blevo emellertid självständiga intendenturtrupper
om tillhopa fyra kompanier organiserade. Härordningsbeslutet innebar
sålunda, att de förutvarande intendenturskolorna skulle förändras till
fast organiserade kompanier, att den för dessa avsedda aktiva personalen i
dess helhet skulle uppföras å intendenturkårens stat, samt att de värnpliktiga
skulle direkt inskrivas vid intendenturtrupperna. Med avseende å kompaniernas
förläggning vidtogs ingen annan ändring, än att kompaniet i
Sollefteå skulle förläggas till Östersund, sedan den tillämnade förplägnadsanstalten
därstädes blivit färdigställd.

I enlighet härmed utgöras intendenturtrupperna för närvarande av fyra
kompanier, nämligen:

första kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Stockholm,
andra kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet å Karlsborg,
tredje kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Boden och
fjärde kompaniet, för närvarande förlagt å Sollefteå läger, men avsett att
förläggas till förplägnadsanstalten i Östersund.

Den för intendenturkompanierna avsedda, å intendenturkårens stat uppförda
personalen är enligt härordningsbeslutet beräknad till:

4 kaptener, kompanichefer,

3 löjtnanter,

4 förvaltare,

4 sergeanter och
25 furirer.

Som förut nämnts, böra intendenturtrupperna organiseras å tre kompanier,
vilka förläggas i Stockholm, Karlsborg och Boden.

I det föregående har angivits, att årskontingenten till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet beräknas till sammanlagt 350 man. Denna styrka
bör fördelas på de olika kompanierna efter ungefärligen samma grunder,
som i 1924 års försvarsproposition föreslagits. Utbildningen bör likaledes
i stort sett anordnas på sätt i nämnda proposition förutsatts. De värnpliktiga
böra alltså inkallas till fullgörande av första tjänstgöring med en
mindre del på hösten första året samt med huvuddelen på våren andra året.
För tjänsten vid förplägnadsanstalterna böra till ersättningsreserven uttagna
värnpliktiga, i enlighet med vad revisionen förutsatt, året om befinna sig i
tjänstgöring vid nämnda anstalter.

Utbildningen av studenter och likställda bör ordnas enligt samma grunder
som för närvarande.

Det fast anställda manskapet rekryteras endast av sådant underbefäl, som
redan erhållit furirs- eller högre utbildning. Detta manskaps intendenturutbildning
synes böra äga rum, på sätt i ovannämnda försvarsproposition
föreslagits.

Befäl sbehovet vid intendenturtrupperna beräknas enligt de grunder, som
angivits i 1924 års försvarsproposition och som av försvarsutskottet lämnats
utan erinran.

Ktmgl. Maj:ts proposition nr ■'')(). 85

För intendenturtrupperna beräknas alltså följande befälspersonal, nämligen
:

3 kaptener,

4 löjtnanter,

3 fanjunkare,

7 sergeanter och

22 furirer.

Denna personal bör såsom hittills uppföras på intendenturkårens stat.

I överensstämmelse med försvarsutskottets förslag böra vissa i det följande
närmare angivna intendenturbefattningar för vinnande av besparingar
upprätthållas av pensionerad personal med arvode.

Inom centralstyrelsen tjänstgör för närvarande intendenturpersonal dels i
intendenturstaben, dels i arméförvaltningens intendentsdepartement, dels ock
i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

I fråga om personalbehovet vid centralstyrelsen ansluter jag mig till 1924
års av försvarsutskottet i detta hänseende tillstyrkta försvarsproposition.

För arméförvaltningens intendentsdepartement beräknas alltså 3 regementsofficerare,
6 kaptener, 2 löjtnanter, 2 departementsskrivare, 2 pensionerade
officerare och 4 pensionerade underofficerare.

Personalbehovet vid intendenturstaben har i det föregående angivits till
1 regementsofficer, 4 kaptener, 2 löjtnanter, 1 pensionerad underofficer och
1 expeditionsvakt.

Som i det föregående ävenledes omförmälts, avses för sjukvårdsstyrelsen
icke någon aktiv intendenturpersonal.

För centralstyrelsen i dess helhet bör alltså följande personal beräknas:

4 regementsofficerare,

10 kaptener,

4 löjtnanter,

2 departementsskrivare och

1 expeditionsvakt.

Dessutom böra å intendenturkårens stat upptagas skäliga arvoden åt 2
pensionerade officerare och 5 pensionerade underofficerare.

I fråga om fordelningsintendenturerna förutsattes ingen annan förändring,
än att de som expeditionsbiträden avsedda underofficerarna på stat utbytas
mot pensionerade underofficerare med skäliga arvoden.

Varje fördelningsintendentur bör alltså bestå av:

1 regementsofficer (fördelningsintendent) och

1 kapten (expeditionsintendent).

Å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner bör härjämte
för varje fördelningsintendentur ett skäligt arvode uppföras åt en pensionerad
underofficer såsom expeditionsunderofficer.

Med hänsyn till den förutsatta utredningen rörande förvaltningens allmänna
organisation ifrågasattes icke för närvarande någon förändrad organisation
av fästnings intendenturen i Boden. Personalbehovet beräknas till:

Intendentur kåren.

Departementschef
m.

86

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

1 regementsofficer (fästningsintendent),

1 löjtnant (adjutant) och

1 förvaltare (uppbördsman vid fästningsmagasinet).

Å kommendantskapets stat uppföres därjämte arvode för 1 pensionerad
underofficer, biträde i fästningsintendenturen.

In fonden turpersonalen vid Gotlands trupper beräknas till

1 regementsofficer (stabs- och regementsintendent) samt

2 förvaltare, 1 vid vardera Gotlands infanterikår och Gotlands artillerikår.
A staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföras

därjämte arvoden för 1 pensionerad officer och 1 pensionerad underofficer,
biträden åt stabsintendenten, samt 1 pensionerad underofficer, förrådsförvaltare
vid intendenturförrådet vid Tingstäde.

Personalbehovet för arméns centrala intendenturförråd m. m. beräknas
sålunda:

Arméns

intendenturförråd

Arméns

|

bekläd-

Summa

Stock-

Karls-

t» ,

Öster-

Hässle-

nads-

holm

borg

Sund

holm

verkstad

Regementsofficerare .........

1

1

1

1

!

3 1

Kaptener ........................

1

1

1

2

5

Förvaltare........................

3

3

2

1

1

1

11

Sergeanter ................

1

1

1

o

i O

Pensionerade underoffice-

1

rare............................

1

1

2

För varje truppförband utom Gotlands infanteri- och artillerikårer beräknas
1 kapten såsom regementsintendent och 1 förvaltare såsom förrådsförvaltare.
För detachementet i Karlskrona avses 1 kapten såsom regementsintendent.

För upprätthållande av redogör arbefattningarna vid generalstaben, krigsskolan
och garnisonssjukhuset i Stockholm beräknas i stället för aktiv personal pensionerade
officerare med arvoden.

Den för arméns truppförband erforderliga personalen ur intendenturkåren
beräknas sålunda:

för samtliga infanteriregementen och detachementet
i Karlskrona.................. 19 kaptener och 18 förvaltare

»

» kavalleriregementen............

.......... 4

»

» 4

»

»

» artilleriförband....................

.......... 8

»

» 8

»

» ingenjörkårer........................

.......... 4

»

» 4

»

»

» trängkårer ..........................

.......... 4

»

» 4

»

eller tillhopa 39 kaptener och 38 förvaltare.
Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts, beräknas personalstaten för intendenturkåren
sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 87

Intendenturkåren.

Officerare

Under-

officerare

Furirer

Civil-militär
och civil
personal

Pen-

sione-

rade

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

Löjtnanter

Förvaltare

Fanjunkare

Sergeanter

1. klassen

2. klassen

Leparteraents-

skrivare

Expeditions-

vakt

officerare

underofficerare

j Intendenturtrupperna ....

i Centralstyrelsen ............

''<>

| turerna *) ..................

Fästningsintendenturen i

Boden 2).....................

Stabsintendenturen på
Gotland samt Gotlands

trupper s) ..................

Arméns centrala inten-denturförråd m. m. ...
Kegements- och kårinten-denturerna4) ...............

4

4

1

1

3

3
10

4

5

39

4

4

1

1

2

11

38

3

7

3

n

ii

2

_

i

__

2

5

j

j

2

Summa

13

61

9

52

3

10

ii

n

2

i

2

7

Föreslagen stat

O

5

8

59

9

50

5

10

ii

ii

2

i

2

7

4) Därjämte arvoden åt 4 pensionerade underofficerare, å staten för arméfördelnings
staber, militärbefäl och inspektioner.

2) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer å kommendantskapets stat.

3) Därjämte arvoden åt 1 pensionerad officer och 2 pensionerade underofficerare å
staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

4) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare vid detachementet
i Karlskrona å staten för Kronobergs regemente.

Såsom av tablån framgår, har — för vinnande av något gynnsammare pro.
portion emellan antalet regementsofficerare och kaptener — 2 kaptensbeställningar
ansetts böra utbytas mot regementsofficersbeställningar. Därjämte
hava 2 förvaltarbeställningar utbytts mot fanjunkarbeställningar för ernående
av en lämplig proportion emellan antalet fanjunkare och sergeanter.

G. Arm émnsikeii.

Enligt den av 1905 års riksdag antagna, ännu gällande organisationen av Nuvarande
armémusiken skola vid de olika truppförbanden finnas särskilda beställ- organisation.
ningar för musikpersonal till det antal, nedan intagna tablå utvisar.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Försvars revisionen.

Musik-fanjun-kare
eller
musik-styck-j unka-re.

Rege-

ments-

trum-

slaga-

re.

Trumslagare eller horn-blåsare (trumpetare).

Truppslag.

Mu-

sik-

serge-

anter.

Furi-

rer

av 2.
klass.

Korpra-

ler

(kon-

stap-

lar).

Vice-

korpra-

ler

(vice-

kon-

stap-

lar).

Meni-

ga.

Sum-

ma

musik-

perso-

nal.

Infanteriet.

Vid vartdera av Svea och Göta

livgarden........................

1

1

10

4

4

4

12

36

Vid vartdera av Karlskrona och
Vaxholms grenadjärregemen-

ten............................

1

1

5

2

2

3

7

21

Vid vart och ett av de 24 övriga

infanteriregementena ............

Kavalleriet.

1

1

9

4

4

4

10

33

! Vid vart och ett av de 6 fördel-

j ningskavalleriregementena .

1

4

1

2

i

O

O

12

! Vid vartdera av Skånska husar-

j och dragonregementena

Artilleriet.

| Vid vart och ett av Svea, Göta,
Norrlands, Upplands och Små-

1

6

3

3

3

9

25

!

L

lands artilleriregementen ......

1

8

2

2

2

3

18

Vid Wendes artilleriregemente

1

10

2

2

2

4

21 1

Vid Boden-Karlsborgs artilleri-

regemente ....................

2

4

2

2

2

4

16

Vid Positionsartilleriregementet

1

4

1

1

2

2

11

Vid Gotlands artillerikår ..........

Ingenjörtrupperna.

1

1

1

1

2

6 :

i Vid vardera av Svea och Göta

ingenjörkårer..................

1

4

1

2

2

O

O

13

i Vid Bodens ingenjörkår............

1

2

1

2

2

2

10

1 Vid Fälttelegrafkåren ...............

Trängen.

| Vid var och en av de 6 träng-

1

1

1

2

5

| kårerna................................

2

1

1

2

2

8

Sammanlagda antalet musikbeställningar vid armén skall alltså utgöra
1,261. Organisationen är emellertid ieke ännu fullt genomförd vid Skånska
husarregementet samt vid Svea och Smålands artilleriregementen.

Med avseende å avlöningsförmåner äro musikfanjunkare (musikstyckjunkare)
likställda med fanjunkare (styckjunkare) — i vissa fall med förvaltare
— samt regementstrumslagare och musiksergeanter med sergeanter. Musikpersonalen
av manskaps grad åtnjuter, jämte underhåll in natura, samma
avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställt manskap av motsvarande grader.

Till gratifikationer åt musikelever äro anslagna vid vartdera av Svea och
Göta livgarden 600 kronor samt vid vart och ett av de övriga infanteriregementena
300 kronor.

Försvarsrevisionen har föreslagit armémusikens organiserande på sätt
nedanstående tabell utvisar.

Kungl. Maj;ta proposition nr 50.

8!)

Beställning

Typ

i'';

Typ

II’)

Typ

III3)

Anteckningar

Musiklöjtnant .......

1

*) Avsedd för Svea ocli Göta livgarden.j

Musikfanjunkare........

i

1

l

För Svea livgarde tillkommer 1 mu-

Musiksergeanter..........

4

3

sikvolontär avsedd för K. K. S.

Musiklurirer av 1. klass

1

1

1

2) Avsedd för Övriga infanteriregementen

Musikfurirer av 2. klass ..

2

2

1

samt för kavalleri- och artillerirege-

Musikkorpraler.......

3

2

a

menten.

Musikvicekorpraler .

4

8) Avsedd för Gotlands artillerikår samt

Musikvolontärer ....

6

3

2

ingenjör- och trängkårer.

Summa

22

12

7

Musikelever

ö

4

3

Enligt det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget borde armémusiken
organiseras på sätt nedanstående tabell tttvisar.

Personal

Typ

I1)

Typ

II2)

Typ

III3)

j

Anteckningar

Musikdirektör .....................

1

1

*) Avsedd för samtliga infanteriregemen-

Musikfanjunkare.....................

1

1

1

Musiksergeanter....................

3

1

4

bottens regementen.

2) Avsedd för Västerbottens regemente,
Gotlands infanterikår, samtliga ka-valleri- och artilleriregementen, utom
Bodens artilleriregemente, ingenjör-l
kårerna, utom Bodens ingenjörkår,;

Musikfurirer av 1. klass .......

1

1

2

Musikfurirer av 2. klass .........

2

1

2

Musikkorpraler ...................

1

1

2

Musikvicekorpraler...............

2

1

3

Musikvolontärer

6

2

9

Summa

Musikelever ........................

17

5

8

3

24

6

samt trängkårer na.

8) Avsedd för Bodens garnision.

Över det av 1924 års försvarsutskott framlagda förslaget till organisation
av armémusiken har musikaliska akademien den 18 december 1924 avgivit
utlåtande samt därvid anfört i huvudsak följande.

Vid bedömandet av detta förslag ägde man enligt akademiens tanke fog
att fasthålla militärmusikens dubbla uppgift att såväl tjäna militära ändamål
som verka i det allmänna kulturlivets tjänst. I sistnämnda hänseende
besutte densamma, när den toges i anspråk såsom folkbildningsmedel, ett
ingalunda föraktligt kulturvärde. När, såsom numera ofta skedde och måhända
än oftare kunde vara fallet, de militära musikkårerna toges i anspråk
för att bereda den stora allmänheten tillgång till kostnadsfritt åhörande av
god harmonimusik, innebure detta utan tvivel en samhällsvinst, som, ehuru
ej möjlig att uppskatta i penningar, dock ej finge lämnas ur räkningen. An
större betydelse ägde de militära musikkårerna såsom härdar för orkestermusik,
i det att desamma i själva verket utgjorde de grundläggande musikskolorna
för en stor del av landets orkestermusiker, varjämte de utgjorde
kärnan i de — i vissa fall statsunderstödda — symfoniorkestrar, som bildats
i ett flertal orter i huvudsakligt syfte att bland samhällets bredare lager
utveckla sinnet för god tonkonst.

1924 års för
svarsuiskott.

Musikaliska
akademien.

90

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

Ur deu uu antydda dubbla synpunkten ansåge akademien den av 1924
års försvarsutskott föreslagna organisationen av armémusiken vara mindre
tillfredsställande.

För att inom ramen av den kostnad, som nu syntes kunna ifrågakomma,
genomföra en bättre organisation, föresloge akademien en utökning av infanteriregementenas
musikkårer till 21 man förutom musikelever samt indragning
av musikkårerna vid de truppförband, tillhörande special vapnen,
som vore förlagda å samma ort som infanteriregementen. Endast i huvudstaden
samt å platser, där kavalleri- eller artilleriregemente eller ingenjöreller
trängkår kunde komma att förläggas utan att även infanteriregemente
funnes å platsen, syntes en självständig musikkår för specialtruppförband
behöva ifrågakomma. Härvid syntes dess numerär då utan alltför allvarlig
olägenhet lämna begränsas till 12 man för kavalleri- och artilleriregemente
samt 7 man för ingenjör- och trängkår, allt förutom musikelever. För infanteriregemente,
som förlädes till huvudstaden, borde musikkåren göras
något större. Detsamma gällde även den för Norrbottens regemente avsedda
musikkaren.

För tillgodoseende av de kulturella intressena syntes böra meddelas bestämmelse
om skyldighet för varje musikkår att under den blidare årstiden
minst en eller måhända två gånger i veckan avgiftsfritt utföra musik för
allmänheten i det fria eller eljest. Vidare borde stadgas obligatorisk undervisning
å stråkinstrument samt å blåsinstrument, som ej inginge i den militära
besättningen men tillhörde symfoniorkestern, varjämte borde bestämmas,
att ingen skulle kunna föreslås till underofficer utan att äga förmåga
att å något av dessa instrument giva lektioner åt musikmanskapet samt
traktera en stämma i symfoniorkester.

Ville man göra gällande, att armémusikens anlitande för ändamål, som
läge utanför militärväsendet, borde draga med sig ett partiellt överförande
å kulturbudgeten av kostnaderna för de militära musikkårerna, hade akademien
ej i sak något att däremot erinra.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har akademien, efter att i
ärendet hava hört en för ändamålet tillsatt kommitté, framlagt det förslag
till organisation av armémusiken, som framgår av nedanstående tablå.

Beställning

Löne-

grad

Typ

I1)

Typ

II2)

Typ

III3)

Typ

IV4)

i

Anteckningar

j

Musikdirektör .........

0. 2

1

1

.

*) Avsedd för i huvudstaden förlagt in-

! Musikdirektör .........

Uo. 4

1

fanteriregemente samt för Xorrbottens

Musikfanjunkare......

Uo. 3

1

1

1

} l5)

regemente.

I Musiksergeanter.....

Uo. 2

6

5

2

2) Avsedd för övriga infanteriregementen.

Musikfurirer av 1.
klass ...................

Ma. 5

3

2

i

1

3) Avsedd för å platsen ensamt förlagt
kavalleri- eller artilleriregemente och

Musikfurirer av 2.
klass ...................

Ma. 4

2

2

2

1

dessutom för kavalleri- och artilleri-regemente i Stockholm samt för Karls-

Musikkorpraler .......

Ma. 3

2

2

1

1

borgs garnison.

Musikvicekorpraler..

Ma. 2

2

2

1

1

4) Avsedd för å platsen ensamt förlagd

Musikvolont.ärer ......

Ma 1

7

6

3

2

ingenjör- eller trängkår.

Summa

__

24

21

12

7

5) Befordran till fanjunkare i tur inom

Musikelever ............

7

5

4

3

vapnet.

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sedermera liar musikaliska akademien under hand meddelat, att, därest
endast ett infanteriregemente komme att förläggas till Stockholm, detta regementes
musikkår borde erhålla minst samma storlek som ett nuvarande normalinfanteriregementes
ävensom att för specialtruppslagen i Stockholm borde
avses en musikkår av typ II. För erhållande av någon besparing samt för
minskandet av antalet typer borde den för Norrbottens regemente avsedda
musikkåren kunna organiseras enligt typ II.

I en av styrelsen för svenska musikunderofficerarnas riksförbund den 1
december 1924 ingiven skrift hemställes bland annat, att den av 1924 års
försvarsutkott för specialvapnens truppförband in. fl. föreslagna typ II om
8 man icke måtte upptagas i en blivande försvarsproposition, utan att
musikkårerna för dessa truppförband måtte omfatta 12 man jiimte musikelever.

Musikaliska akademiens förslag till organisation av armémusiken finner
jag mig i stort sett kunna biträda.

Armémusiken bör alltså organiseras på sätt framgår av nedanstående tablå.

Beställning

L öne-grad

Typ

I1)

Typ

II2,

Typ

III-1)

Typ

IV4)

i

Anteckningar

.

Musikdirektör ......

O. 2

1

1

*) Avsedd för Svea livgarde.

Musikdirektör .......

Uo. 3 (4)

1

2) Avsedd för samtliga infanterirege-

i Musikfanjunkare...

Uo. 3

1

1

1

menten utom Svea livgarde samt för

'' Musiksergeanter ...

Uo. 2

7

5

2

1°)

Livregementets dragoner.

( Musik furirer av 1.

3) Avsedd för Skånska kavallerirege-

Ma. 5

3

2

1

1

mentet, Göta artilleriregemente, Armé

Musikfurirer av 2.

artilleriregementet, Luftvärn sartilleri-

Ma. 4

3

2

2

1

regementet och Gotlands infanterikår.

Musikko rjiraler.....

Ma. 3

4

2

1

1

4) Avsedd för Norrlands trängkår och

• Musikvicekorpraler

Ma. 2

4

2

1

I

Skånska triingkåren.

j Musikvolontärer ...

Ma. 1

10

6

3

2

5) Befordran till musikfanjunkare i tur

Summa

33

21

12

7

med övriga sergeanter inom trupp-slaget.

Musikelever .........

7

5

4

3

Kostnaderna för den av mig föreslagna musikorganisationen — häri inbegripet
kostnaderna för musikmanskapets och musikelevernas naturaunderhåll
— hava beräknats till omkring 1,107,000 kronor. Därest musikorganisationen
ordnades enligt försvarsrevisione^s eller 1924 års försvarsutskotts
förslag, skulle motsvarande kostnader bliva omkring 1,050,000 kronor respektive
1,050,000 kronor.

Med den sålunda föreslagna organisationen skulle vid armén komma att
finnas sammanlagt 485 musikbeställningar, sålunda fördelade på olika tjänste -

grader:

musikdirektörer ................................................ 24

musikfanjunkare................................................ 24

musiksergeanter ................................................ 109

Styrelsen fö)
svenska
musihunderofficerarnas

riksförbund.

Departements

chefen.

92

Nuvarande

organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

musikfurirer av 1. klass.................................... 46

musikfurirer av 2. klass................................... 51

musikkorpraler................................................... 47

musikvicekorpraler............................................. 47

musikvolontärer ............................................... 137

tillhopa 485

eller (1,261 — 485 =) 776 beställningar mindre än enligt nuvarande organisation.

Härtill .skulle emellertid komma 123 musikelever.

Det i 1924 års försvarsproposition berörda förslaget att tilldela pensionerad
musiksergeant vid uppnådda 60 levnadsår pensionsförbättning av
sådan storlek, att sammanlagda pensionsbeloppet komme att motsvara musikfanjunkares
pension, synes mig värt beaktande. Förslaget torde lämpligen
böra tagas under omprövning i samband med den reglering av den militära
personalens avlönings- och pensionsförhållanden i allmänhet, vilken efter
den nya försvarsorganisationens genomförande måste äga rum. Givetvis bör
härvid även tagas under övervägande, huruvida en dylik förmån bör göras
beroende av viss tjänstgöring efter avskedstagandet.

Ur kulturell synpunkt skulle det givetvis vara önskvärt, om musikorganisationen
kunde givas större omfattning än vad föreliggande- förslag upptager.
Av kostnadsskäl har detta emellertid icke varit möjligt. Den av
musikaliska akademien väckta tanken på en utökning av nämnda organisation
på bekostnad av annan huvudtitel synes mig värd beaktande och torde
böra göras till föremål för särskild utredning. Särskilt under övergångsåren
synes den övertaliga musikpersonalen på detta sätt kunna tagas i anspråk
för en jämförelsevis ringa kostnad.

H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkåren.

Fältläkarkåren utgöres enligt gällande organisation av på aktiv stat anställd
personal samt av personal anställd på reservstat och i kårens reserv.

Den på aktiv stat anställda personalen utgöres av:

1 generalfältläkare, 49 regementsläkare,

1 överfältläkare, » 55 bataljonsläkare och

6 fältläkare, 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Av ifrågavarande personal är generalfältläkaren, vilken innehar generalmajors
tjänsteställning, chef för fältläkarkåren med dess reservpersonal samt
tillika chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Overfältlälcaren, vilken har överstelöjtnants tjänsteställning, är generalfältläkarens
närmaste man och chef för sjukvårdsstyrelsens fältläkarbyrå.
Han förestår därjämte avdelningen för sjukvårdsärenden i generalfältläkarens
expedition.

93

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Fältläkarna, vilka jämväl liava överstelöjtnants tjänsteställning, tjänstgöra
såsom fördelningsläkare i vederbörande arméfördelningsstaber. Deras uppgift
är att utöva inseende över arméfördelningsområdets militära sjukvårdsväsende
med dess personal och materiel.

Av regementsläkarna, vilka hava majors tjänsteställning, och bataljonsläkarna,
vilka hava kaptens tjänsteställning, tjänstgör det stora flertalet vid
vederbörande regementen och kårer, där de hava att ombesörja den ordinarie
sjukvården.

Sålunda äro anställda:

vid infanteriet 26 regementsläkare och 26 bataljonsläkare;
vid kavalleriet 2 regementsläkare och 8 bataljonsläkare;
vid artilleriet 7 regementsläkare och 6 bataljonsläkare;
vid fortifikationen 2 regementsläkare och 1 bataljonsläkare; samt
vid trängcn 6 regementsläkare och 6 bataljonsläkare.

Av de återstående regements- och bataljon släkarna äro anställda:
vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1 regementsläkare såsom byråassistent
och 1 bataljonsläkare såsom assistent,

vid militärbefälet på Gotland 1 regementsläkare och 2 bataljonsläkare,
vid kommendantskapet i Boden 2 regementsläkare för Bodens garnisonssjuklrus
och för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare vid kommendantskapet
samt 2 bataljonsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus,
vid kommendantskapet å Karlsborg 1 regements- och 1 bataljonsläkare för
Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus,

vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1 regementsläkare såsom överläkare,
tillika chefläkare, och 1 bataljonsläkare såsom överläkare samt
vid krigsskolan 1 bataljonsläkare.

Bataljonsläkarna vid fältläkarkåren utgöra en reserv för truppförbandens
ordinarie läkare. I motsats till dessa hava de icke någon ständig tjänstgöring,
utan äro avsedda att tjänstgöra under regementsövningar vid flertalet
truppförband, vid särskilda utbildningskurser och skolor o. d., under tiden
för de årliga inskrivningsförrättningarna, såsom vikarier i vissa fall för ordinarie
läkare m. m. samt under vakanser i ordinarie läkarbeställningar. Tjänstgöringsskyldigheten
är bestämd till högst 75 dagar om året. Ifrågavarande
bataljonsläkare åtnjuta, förutom en mindre lön jämte två ålderstillägg, visst
dagarvode, utgående med olika belopp under tjänstgöring å egen bostadsort
och under tjänstgöring utom bostadsorten.

Enligt den år 1911 beslutade omorganisationen av fältläkarkåren skulle
den då befintliga fältläkarstipendiatinstitutionen efterhand avvecklas. På grund
av den vid armén förefintliga bristen å ordinarie läkare har emellertid en
sådan avveckling ännu icke kunnat helt genomföras. Ännu kvarstå å ordinarie
stat 24 fältläkarstipendiatbeställningar. Innehavarna av dessa åtnjuta
ett visst mindre arvode ävensom visst dagarvode under den till 90 dagar
om året beräknade tjänstgöringen.

Behovet av läkare på aktiv stat beräknas på sätt nedanstående tabell utvisar.

Departements
chefen■

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

r''"

Batal- |

General-

fält-

läkare.

Över-

fält-

läkare.

Fält"

läkare.

Rege-

ments-

läkare.

Batal-

jons-

läkare.

jons- |
läkare
vid fält-}
läkar- 1

kåren, j

! Arméförvaltningen.........

1

1

1

_

. Arméfördelningsstaberna .....

4

_

| Kommendantskapet i Boden ...

2

2

_ |

; Militärbefälet på Gotland .

_

_

1

1

■ Gamisonssjukhuset i Stockholm ..

_

_

2

Garnisonssjukliuset å Karlsborg .

_

1

1

Krigsskolan ...........

1

j Infanteriet:

16 regementen (alla utom Norr-

bottens och Västerbottens rege-menten) och detachementet i

Karlskrona ..................

_

_

_

16

17

r

Västerbottens regemente......

1

Kavalleriet: 4 regementen ..
Artilleriet:

4

— I

4 fördelningsartilleriregementen ,

4

4

_ :

Arméartilleriregementet .
Ingenjörtrupperna:

2 fältingenjörkårer......

1

1

2

Fälttelegraf kåren .........

_

_

__

_

i

Trängtrupperna: 4 kårer.........

__

4

4

Fältläkarkåren..........

30 |

Summa

1

1

4

33

38

30 j

De i staten för garnisonssjukliuset å Karlsborg uppförda läkarna skola
vara skyldiga bestrida läkarvården för personalen vid Karlsborgs garnison
ävensom för personalen vid å nämnda ort förlagda fabriker och anstalter
tillhörande försvarsväsendet. Jag förutsätter likaledes, att de ordinarie läkarna
vid arméns truppförband o. s. v. skola utan särskild ersättning bestrida
läkarvården vid till vederbörligt truppförband eller garnisonsort förlagt
truppförband eller formation ur armén eller flygvapnet ävensom föltill
garnisonsorten förlagd fabrik, anstalt eller annan mindre formation tillhörande
försvarsväsendet.

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Garnisonssjukhusen.

Förutom de vid truppförbanden befintliga sjukvårdsinrättningarna finnas
för närvarande vid armén tre särskilda garnisonssjukhus, nämligen:

garnisonssjulehuset i Stockholm, med uppgift dels att mottaga och vårda
sådana sjuka från de i Stockholm eller dess närhet förlagda eller dit kommenderade
truppförband, militära skolor eller utbildningskurser, tillhörande
armén, ävensom i mån av utrymme från marinen, vilka ej lämpligen kunna
behandlas vid eget truppförband, och dels att vara en utbildningsanstalt för
militärläkare och annan sjukvårdspersonal vid armén;

garnisonssjukhuset å Karlsborg, avsett för sjuka bland den militära och
civila personal, som i kronans tjänst eller arbete är förlagd på fästningens
område; samt

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

garnisonssjukhuset i Boden, med uppgift att från de i Boden förlagda eller
dit kommenderade truppförband, militära skolor och utbildningskurser ävensom
från de till Bodens fästning hörande formationer, anstalter, verk och
inrättningar mottaga och vårda personal, som är i behov av sjukhusvård.

Jämlikt beslut av 1921 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 360) är garnisonssjukhuset
i Boden även avsett att bereda lasaretts- och epidemivård åt
den civila befolkningen i Boden och trakten däromkring.

För vart och ett av garnisonssjukhusen finnes en särskild stat fastställd,
upptagande den för sjukhusets drift erforderliga förvaltnings- och sjukvårdspersonalen.
Mellan staten för garnisonssjukhuset i Stockholm och staterna
för de_båda andra sjukhusen föreligger dock den skillnaden, att medan den
förra upptager samtliga vid sjukhuset tjänstgörande läkare, de senare icke
upptaga någon som helst läkarpersonal, utan är denna uppförd å staten för
kommendantskapen.

Med avseende å garnisonssjukhusens uppgifter och allmänna organisation Departementshar
jag icke att föreslå någon annan ändring än att i överensstämmelse med chefen.
1924 års försvarsproposition vid garnisonssjukhuset i Stockholm den för den
ena överläkaren avsedda batalj onsläkarbeställningen förändras till en regementsläkarbeställning,
ävensom att såsom sjukhusintendent anställes 1 pensionerad
officer i stället för såsom nu en intendenturofficer å aktiv stat.

Vidare böra å staten för garnisonssjukhuset i Karlsborg uppföras 1 regementsoch
1 batalj onsläkarbeställning i stället för å staten för det hittillsvarande
kommendantskapet därstädes.

Den i nämnda proposition berörda frågan angående nedbringandet av
kostnaderna för garnisonssjukhuset i Stockholm anser jag böra göras till
föremål för särskild utredning, så mycket mer som antalet i Stockholm förlagda
truppförband enligt föreliggande liärordningsförslag undergått en betydande
minskning. I samband härmed torde även böra undersökas möjligheten
att inskränka läkarpersonalen vid i Stockholm förlagda truppförband.

Förslagsvis beräknas sjukvårdskostnaderna för Stockholms garnison kunna
minskas med omkring 80,000 kronor,. varav 40,000 kronor utgöra personalkostnader.

Arméns sj uksköterskekår.

För främjande av ett gott samarbete redan i fredstid mellan arméns sjuk- Nuvarande
vårdsväsende och de frivilliga sjukvårdsföreningama samt för åstadkommande organisationav
bättre sjukvård bland värnpliktiga och fast anställda beslöts redan år
1907 att vid vissa truppförband anställa sjuksköterskor från svenska röda
korset. Med anledning av de goda resultat för sjukvården, som därigenom
vunnos, ökades efterhand antalet sjuksköterskor, och från och med år 1917
erhöll denna gren av den militära sjukvården en fastare organisation, i det
att sjuksköterskornas anställning och tjänstgöring ordnades efter mera stadig,
varande former genom upprättande av en för armén avsedd särskild sjuksköterskekår.

Den för arméns sjuksköterskekår fastställda staten upptager 44 ordinarie
sjuksköterskor. Nämnda antal är beräknat efter principen, att varje infanteri -

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

regemente i regel erhåller en sköterska — vissa av dem, speciellt de norrländska,
två — samt varje artilleriregemente och en del trängkårer likaledes
en sköterska. För kavalleriregementena har däremot i allmänhet någon sköterska
icke ansetts nödvändig. För anställande vid behov av extra sjuksköterskor
är å staten uppfört visst belopp.

Beträffande de ordinarie sju JcsJcöt er skornas anställning och tjänstgöring
gäller, att arméfördelningschef (likställd chef) årligen skall till arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse avgiva förslag till anställande av sjuksköterskor
vid truppförbanden (militärsjukhusen) för påföljande år. Sedan styrelsen
meddelat, till vilket antal och enligt vilken fördelning sköterskor må för året
anställas, sker anställandet av arméfördelningschefen efter samråd med svenska
röda korset eller, där detta undantagsvis ej kan ställa sköterskor till förfogande,
med annan likställd sjukvårdsorganisation. Beträffande sjuksköterskor,
tjänstgörande vid truppförband inom samma förläggningsort, äger arméfördelningschefen
vidtaga de tillfälliga jämkningar rörande deras placering
m m., vilka kunna finnas lämpliga med hänsyn till olika behov vid truppförbanden,
föranledda av större sjuklighet, semester, tjänstledighet m. m.

Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras
av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av
extra sköterskor dels såsom vikarier för de ordinarie sköterskorna under
semester och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då
sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av
trupp till ett annat truppförbands etablissement m. m.

Med avseende å arméns sjuksköterskekårs allmänna organisation ifrågasätter
jag icke någon ändring.

Varje regemente eller kår torde i allmänhet böra tilldelas 1 ordinarie sjuksköterska.
Gemensamt för Gotlands trupper beräknas dock endast 1 ordinarie
sjuksköterska, varjämte behovet av sjuksköterskor vid de till Stockholm,
Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden förutsättes bliva tillgodosett
genom garnisonssjukhusen därstädes. Antalet ordinarie sjuksköterskor
bliver alltså 30.

Liksom för närvarande bör ett visst belopp ställas till sjukvårdsstyrelsens
förfogande för anställande av extra sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkåren.

Enligt gällande organisation utgöres fältveterinärkåren liksom fältläkarkåren
av dels på aktiv stat anställd personal, dels personal, anställd på reservstat
'') och i kårens reserv.

Den på aktiv stat anställda personalen, vilken liksom reservpersonalen
lyder under generalfältläkaren, utgöres av:

1 överfältvetennär, 11 regementsveterinärer och

6 fältveterinärer, 27 bataljonsveterinärer.

Av ifrågavarande personal är öv er ful t veterin är en, vilken innehar överstelöjtnants
tjänsteställning, chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fält -

'') Uppsättning av reservstaten för fältveterinärkåren har ännu icke påbörjats.

1)7

Kungl. Muj:ts proposition nr 50.

veterinärbyrå samt förestår avdelningen för fältveterinärärenden i generalfältläkarens
expedition. Överfältveterinären åligger dessutom att genom inspektioner
övervaka veterinärvården inom armén ävensom att utöva överbefälet
vid militärveterinära utbildningskurser.

Fältveterinärerna, vilka hava majors tjänsteställning, tjänstgöra såsom fördelningsveterinärer
i vederbörande arméfördelningsstaber och hava såsom
sådana att under arméfördelningscheferna utöva inseendet över veterinärvården
vid arméfördelningens truppförband. Därjämte hava fältveterinärerna
att bestrida veterinärvården vid de till samma plats som arméfördelnings -staberna förlagda truppförbanden.

Regementsveterinärerna, vilka hava kaptens tjänsteställning, och bataljonsveterinärerna,
av vilka de äldre hava kaptens och de yngre löjtnants tjänsteställning,
äro enligt organisationen anställda sålunda:

vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses,fältveterinärbyrå 1 regementsveterinär
såsom byråassistent;

vid kavalleriet 4 regementsveterinärer och 10 bataljonsveterinärer;
vid artilleriet 5 regementsveterinärer och 7 bataljonsveterinärer;
vid fortifikationen 2 bataljonsveterinärer;
vid trängen 5 bataljonsveterinärer;

för Gotlands trupper 1 batalj onsveterinär, uppförd å staten för militärbefälet
å Gotland;

för garnisonen å Karlsborg 1 bataljonsveterinär, uppförd å staten för
kommendantskapet;

för Bodens trupper 1 regementsveterinär för Bodens garnison, även avsedd
för bestridande av tjänsten såsom fästningsveterinär vid kommendentskapet
därstädes, uppförd å staten för kommendantskapet; samt

vid ridskolan å Strömsholm 1 batalj onsveterinär, med skyldighet att jämte
egen tjänst bestrida veterinärvården vid Utnäslöts remontdepå,

De ordinarie veterinärerna vid truppförband, staber o. s. v. äro skyldiga
att jämte egen befattning bestrida veterinärvården vid till samma ort förlagt
infanteritruppförband. Av arméns 28 infanteriregementen äro^emellertid 13 regementen
förlagda till platser, där beridet truppförband icke finnes. Yid dessa
regementen ombesörjes veterinärvården av civil veterinär mot åtnjutande av
visst arvode. För ändamålet är under avlöningsanslaget beräknat ett belopp
av 5,000 kronor.

Behovet av veterinärer på aktiv stat torde böra beräknas på sätt nedan- Departementsstående
tabell utvisar: chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.)

5241 24 7

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

Överfält-

Fält-

Regements-

Bataljons-

veterinär

veterinärer

veterinärer

veterinärer

Arméförvaltningen .......................

1

_

1

_

Arméfördelningsstaberna ...............

4

Kommendantskapet i Boden............

1

Ridskolan ....................................

1

Kavalleriregementen:

‘)1

Stockholm ................................

Skövde......................................

bl

Hälsingborg .............................

*)1

Umeå .......................................

1

Artilleriregementen:

1

1

Stockholm ..............................

Göteborg....................................

1

1

Kristianstad .............................

1

1

Östersund .................................

b i

Fältingenjörkårerna........................

2

Fälttelegrafkåren ..........................

1

Trängkårerna...............................

4

Summa

1

4

6

15

l) Vederbörande fördelningsveterinär bestrider regementsvetermärtjänsten.

Anm. Det förutsattes, att arméfördelningsstaberna äro förlagda till Hälsingborg, Stockholm,
Skövde och Östersund.

Liksom hittills böra de ordinarie veterinärerna vara skyldiga att jämte
egen befattning bestrida veterinärvården vid till samma ort förlagt truppförband
(skola o. s. v.), vid vilket veterinär icke finnes anställd.

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Artilleriets fabriker och tyganstalter utgöras av:

ammunitionsfabriken — vilkens verksamhet är fördelad på två avdelningar,
förlagda, den ena till Marieberg i Stockholm och den andra till Karlsborg
— Karl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna och Åkers krutbruk i
Södermanland;

tygstationerna i Stockholm, Karlsborg och Boden; samt

tygverkstäderna vid Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands
artilleriregementen samt vid Gotlands artillerikår.

I organisatoriskt hänseende intaga fabrikerna och tygstationerna en fristående
ställning, under det att däremot tygverkstäderna äro direkt anslutna
till vederbörliga artilleritruppförband.

Den för fabrikerna och tyganstalterna avsedda fast anställda personalen
är uppförd å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter och skall efter
genomförd härordning utgöras av:

Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

99

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,<