Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Proposition 1962:173

Nr 173

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pansartruppernas
och pansarinfanteriets fredsorganisation; given
Stockholms slott den 27 april 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Flertalet pansarförband i arméns krigsorganisation sammansättes av
bland annat stridsvagnsförband och särskilt organiserat och utbildat infanteri,
pansarinfanteri. Personalen härför utbildas för närvarande, stridsvagnspersonalen
vid fredstruppslaget pansartrupperna och pansarinfanteripersonalen
vid särskilda i fredstruppslaget infanteriet ingående pansarinfanteriregementen.
I föreliggande proposition föreslås att principbeslut
fattas om att omvandla de nuvarande pansarregementena P 1, P 2 och P 4,
de nuvarande pansarinfanteriregementena I 7 och I 10 samt det nuvarande
infanteriregementet I 6 till s. k. blandade pansarregementen, d. v. s. regementen
vid vilka skall bedrivas både stridsvagns- och pansarinfanteriutbildning.
Vidare föreslås, att det nuvarande infanteriregementet I 18 och
det därtill anslutna pansarkompaniet P 1 G skall bilda ett blandat pansarregemente.
De blandade pansarregementena jämte det nuvarande pansarförbandet
P 5, vissa utbildningsanstalter samt, därest ett sådant efter ytterligare
utredningar belinnes böra tillkomma, ett mindre förband inom II.
militärområdet föreslås sammanförda till ett fredstruppslag, benämnt pansartrupperna.

1—3552 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 173

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 april 1962.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,
Lange, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,
Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga angående
pansartruppernas och pansarinfanteriets fredsorganisation och anför därvid
följande.

I. Inledning

Överbefälhavaren har med eget yttrande den 7 februari 1962 överlämnat
en framställning av chefen för armén, vari bland annat föreslås, att pansartrupperna
och pansarinfanteriet sammanföres till ett fredstruppslag, benämnt
pansartrupperna.

Jag redogör nu först för pansartruppernas och pansarinfanteriets nuvarande
fredsorganisation och därefter för arméchefens förslag samt överbefälhavarens
yttrande över detsamma. Slutligen framlägger jag mina egna
synpunkter och förslag. II.

II. Pansartruppemas och pansarinfanteriets nuvarande
fredsorganisation

Allmän bakgrund

I arméns krigsorganisation ingår stridsvagnsförband (motsvarande) i
första hand i pansarbrigaderna men också i vissa självständiga, lägre pansarförband,
såsom kårpansarbataljoner, kårstridsvagnskompanier m. fl.,
och i mfanteribrigaderna. Pansarinfanteri ingår i pansarbrigaderna och,
ehuru endast med mindre styrkor, i vissa av de självständiga, lägre pansarförbanden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Krigsorganisationens omfattning i fråga om nu nämnda förband grundas
i princip på 1958 års försvarsbeslut (prop. 1958: 110 och Bl, bil. 6;
SU B 53; rskr. B 83). Försvarsbeslutet innebar bland annat, att vissa enheter
skulle göras rörligare, eldkraftigare och mera mekaniserade än övriga.
I enlighet härmed skulle antalet stridsvagnar och andra pansrade
fordon utökas och omsättningen av äldre stridsvagnar fortsättas, varjämte
skulle anskaffas för pansarinfanteriet avsedda pansarbandvagnar (jfr
prop. 1958: 110, s. 68 och 109). Försvarsbeslutet förutsattes skola genomföras
successivt och är ännu icke i sin helhet genomfört.

I överbefälhavarens år 1962 framlagda förslag till krigsmaktens framtida
utformning — ÖB 62 — anföres (s. 72) bland annat följande.

Vissa delar av landet är särskilt lämpade för mekaniserad krigföring.
Utvecklingen utomlands bekräftar tendensen från 1957 års öB-utredningar
i fråga om pansarförbandens ökade betydelse. Pansarvärnsvapen dels
lätta pansarvärnspjäser, dels robotar — avses ingå i ökat antal i alla operativa
förband. För att slå en pansrad motståndare i öppen och småhruten
terräng och snabbt bryta igenom ett försvar t. ex. i en brohuvudställning,
krävs det att vi själva disponerar slagkraftiga pansarbrigader. Dessa vidareutvecklas
genom att antalet stridsvagnar ökas och genom att särskilda
pansrade bandgående fordon införs för pansarinfanteriet.

Vidare förklaras i överbefälhavarens förslag, att infanteribrigader, som
skall genomföra anfallsstrid, i stora delar av vårt land måste förstärkas
med pansarförband. Kårstridsvagnskompanier föreslås därför ingå i krigsorganisationen
i ökat antal.

Pansartruppernas och pansarinfanteriets indelning

Inom arméstaben handlägges vissa frågor rörande pansartrupperna av
pansarinspektören. Till dennes verksamhetsområde hör även pansarinfanteriet.

Pansartrupperna tillkom såsom självständigt truppslag genom 1942 års
försvarsbeslut (prop. 1942: 210; tredje särskilda utskottet uti. 3; rskr. 374).
Truppslaget omfattar numera följande fredstruppförband.

Förband Förläggningsort

Göta pansarlivgarde (utom dess kompani på

Gotland) (P1) ....................................... Enköping

Göta pansarlivgardes kompani på Gotland

(P 1 G)1 ................................................ Visby

Skånska pansarregementet (P 2) .................. Hässleholm

Skaraborgs pansarregemente (P 4) ................ Skövde

Norrbottens pansarbataljon (P 5)2 ................. Boden

1 I vissa hänseenden anslutet till Gotlands infanteriregemente (118).
s I vissa hänseenden ansluten till Norrbottens regemente (119).

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 är 1962

Vissa av arméns utbildningsanstalter tillgodoser i första hand pansartruppernas
behov, nämligen pansartruppskolan (med övningstrupp) (PS),
samt pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS). Dessa skolor
tillgodoser även pansarinfanteriets behov.

PS har till uppgift att meddela undervisning i fråga om pansartruppernas
teknik, utbildningsmetodik och taktiska användning. Vid skolan skall
därjämte utföras organisationsförsök samt försök med materiel, ammunition
och stridsmetoder avseende pansartrupperna. Skolan är förlagd till
Skövde och lyder i vissa hänseenden under chefen för P 4. PKAS är förlagd
till Enköping och är i vissa hänseenden underställd chefen för P 1.

Särskilda, i infanteriets fredsorganisation ingående pansarinfanteriregementen
tillkom enligt 1948 års försvarsbeslut (jfr prop. 1948: 206, s. 240).

Pansarinfanteriregementena utgöres numera av följande fredstruppförband.

Förband Förläggningsort

Södra skånska infanteriregementet (17) ......... Ystad och Revingehed

Södermanlands regemente (110) .................. Strängnäs

Älvsborgs regemente (115) .......................... Borås

115 utbildar utöver personal för pansarbrigad även personal för infanteribrigad.

Pansarinfanteriutbildning äger rum, förutom vid pansarinfanteriregementena,
även vid P 5.

De nuvarande pansarbrigaderna utbildas och krigsorganiseras i princip
så, att pansarregementena P 1, P 2 och P 4 utbildar stridsvagnsdelarna och
pansarinfanteriregementena 17, I 10 och 115 utbildar pansarskyttedelarna
till de olika pansarbrigaderna. Detta system innebär, att pansar- och pansarinfanteriregementena
måste samarbeta i stor utsträckning för att samövningar
mellan stridsvagns- och pansarskytteförband skall kunna genomföras.
I nuläget samarbetar sålunda P 1 och 110 inom IV. militärområdet,
P 2 och I 7 inom I. militärområdet samt P 4 och I 15 inom III. militärområdet.

Pansar- och pansarinfanteriförbandens utbildningsresurser m. m.

Personalstaterna för det aktiva befälet vid pansartrupperna och
pansarinfanteriet upptager enligt personalförteckningarna för budgetåret
1961/62 i sammandrag följande beställningar.

	Kungl. Maj:ts proposition	nr 173	dr 1962			5
Befälskategori	Pansartrupperna P1 P 2 P 4 P 5	Summa	Pansarinfanteriet 17 I 10 115 Summa
Officerare .......	..... . . . .	150	55	54	55	164
Underofficerare	..... . . . .	139	43	42	42	127
Underbefäl ......	...... 95 102 102 20	319	113	94	107	314

Officers- och underofficerskårerna vid pansartrupperna är för hela
truppslaget gemensamma personalkårer.

En översyn av bland annat pansartruppernas och pansarinfanteriets personalstater
pågår för närvarande. Syftet härmed är att utforma dessa stater
efter de riktlinjer för arméns befälsordning som i princip beslöts av
1960 års riksdag. Arbetet härmed är anförtrott 1960 års befälsstatsdelegation.

Förläggningarna vid nu angivna förband har den kapacitet, som
framgår av följande sammanställning.

Förband	1 Antal förläggnings -platser
P1 .................	................ 728
P 1 G .............	2
P 2 .................	................ 768
P 4 ................	................ *1 152
P 5 ................	................ 336
17 ................	................ 1 356
no ..............	................ 1 232
115 ..............	................ 1 152

Förläggningsbyggnaderna för P 1 och P 2 liksom den byggnad inom
I 18:s etablissement, där P 1 G är förlagt, är uppförda under 1940-talet medan
byggnaderna för övriga förband är betydligt äldre.

De övnings- och skjutfält samt pansarskjulfält, som kan utnyttjas

av förbanden, omfattar följande.
Förband	övnings- och/eller skjutfält		Pansarskjutfält
	Belägenhet	yta (ha)	Belägenhet yta (ha)
P 1	Enköping .......................	965	Utö .............	1 405
	Veckholm ......................	265
P 1 G	Visby ............................	420	Tofta4 .........	1 800
	Tingstäde ......................	908
P 2	Mölleröd ........................	319	Ravlunda .....	1 465
	Hovdala .........................	1 450

1 Förläggningsutrymmet har beräknats till 4 ms per man.
1 PlG:s utrymme kan icke klart skiljas från I18:s.

3 Kan efter ombyggnad utökas till 1 344.

4 Artilleriskjutfält.

(} Knngl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Förband	övnings- och/eller skjutfält		Pansarskjutfält
	Belägenhet	yta (ha)	Belägenhet yta (ha)
P 4	Skövde-Hene ..................	685	Kråk1 ..........	330
	Axvallahed .....................	220
P 5	Boden ...........................	7 300	Tå me2 .........	455
t 7	Ystad: Nybro ..................	768
	Ystad: Hammars backar...	258
	Revingehed1 ...................	1 070
I 10	Strängnäs .......................	990
	Härads ..........................	1 915
I 15	Borås3 ...........................	753

Verkstäder för reparation och översyn av stridsvagnar finnes vid P 1,
P 2, P4 och I 10; verkstaden vid sistnämnda regemente tillkom under den
tid regementet var pansarregemente. P 1 G och P 5 replierar på stridsvagnsverkstäder
tillhörande Gotlands tygstation respektive Bodens tygstation.

Värnpliktskontingenten för år räknat utgör vid pansartrupperna
omkring 2 400 värnpliktiga och vid pansarinfanteriet omkring 2 700 värnpliktiga.
III.

III. Förslag av chefen för armén till ny fredsorganisation av pansartrupperna
och pansarinfanteriet, m. m.

Inledning

Chefen för armén erinrar om att i enlighet med 1958 års försvarsbeslut
antalet stridsvagnar i pansarbrigaderna ökas och att dessa tillföres pansarbandvagnar
och pansarvärnsrobotförband.

Utbyggnaden av pansartruppernas krigsorganisation kommer att få konsekvenser
även för pansartruppernas fredsorganisation. Härvidlag har arméchefen
tidigare anmält att två infanteriregementen — I 19 och ett infanteriregemente
i södra Sverige — borde omvandlas till pansarinfanteriregementen
(jfr prop. 1958: 110, s. 64). Då detta emellertid krävde fortsatta
utredningar, skulle förslag härom ingivas senare. Då utredningsunderlag
numera föreligger föreslår arméchefen, att principbeslut fattas om
pansartruppernas fredsorganisation.

Allmänna förutsättningar

Det nuvarande utbildningssystemet vid pansartrupperna och pansarinfanteriet
innebär, erinrar arméchefen, bland annat att samtliga pan 1

Under utvidgning.

2 Tillika luftvärnsskjutfält.

3 Varav endast en mindre del användbar för pansarutbildning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 dr 1962

sar- och pansarinfanteriregementen måste samarbeta i stor utsträckning
för att samövningar mellan stridsvagns- och pansarskytteförband skall
kunna genomföras. Detta medför att en del av berörda regementen måste
förlägga sina utbildningsförband utanför förläggningsorten under långa
tider med stora transport- och traktamentskostnader samt tidsödande förflyttningar
som följd. Det medför också att det aktiva befälet under långa
tider vistas utanför ordinarie förläggningsorter, vilket innebär sociala nackdelar
och försvårar befälsrekryteringen.

Rörande utbildningssystemet i framtiden anföres följande.

Efter hand som pansarskytteförbanden tillförs pansarbandvagnar, kommer
pansarbataljonernas rörlighet att väsentligt ökas. Detta är i öveiensstämmelse
med den nya taktikens krav på krigsorganisationen. För att de
tekniska resurserna — stridsvagnarna och pansarbandvagnarna — rätt
skall kunna utnyttjas på stridsfältet, krävs i framtiden intensifierad utbildning
i samverkan mellan stridsvagns- och pansarskytteförbanden. Utbildningen
i samverkan måste påbörjas tidigt mellan stridsvagnspluton och
pansarskyttepluton och fullföljas i kompani och bataljon under återstoden
av utbildningsåret. Hittills använd metod med tillfällig samförläggning av
förband för samverkansutbildning är varken från ekonomisk, effektskapande
eller personalvårdande synpunkt lämplig i framtiden. I stället bör
stridsvagns- och pansarskytteförband utbildas samtidigt vid samma fredsrcgemente
under hela utbildningsåret.

Den nya taktiken med strid över stora ytor ställer ökade krav på de
lägre cheferna och förbanden. Särskilt framträdande är kravet i bataljonsinstans.
Organisationen bör med anledning härav avpassas så, att vid varje
fredsregemente årligen utbildas en pansarbataljon med en med krigsorganisationen
i stort överensstämmande sammansättning. Härigenom kan det
aktiva yrkesbefälet ges tillräcklig och kontinuerlig utbildning för att kunna
lösa sina uppgifter i krig. Det bör observeras, att den nya befälsordningen
innebär, att officer placerad som fredskompanichef skall kunna föra bataljon
i krig.

Rörande behovet av övnings- och skjutfält anför arméchefen följande
allmänna synpunkter.

Den taktiska utvecklingen och utökningen av antalet stridsvagnar och
pansarbandvagnar ställer ökade krav på tillgång till övnings- och skjutfält.
övningar med pansarförband medför icke obetydliga markskador och
ersättningslcostnader i samband härmed. Det är därför önskvärt, att övningar
med pansarförband i största möjliga utsträckning kan bedrivas på
kronan tillhöriga markområden. 1 avsikt att undvika omfattande och svårgenomförbara
utvidgningar av nuvarande pansarövningsfält och pansarskjutfält
bör i första hand ytterligare utbildningsanstalter med tillgång till
användbara övnings- och skjutfält tas i anspråk för pansarutbildning. Iiots
detta blir viss utvidgning av övnings- och skjutfälten dock nödvändig, för
alt ersättningskostnaderna för markskador icke skall bli orimligt höga.

Rörande mob i 1 i se r i n g sb c r ed sk a pe n anföres följande.

Med hänsyn till den materiella mobiliseringsberedskapen måste krigsmaterielen
förrådsställas decentraliserat. Detta gäller även de icke obetydliga
mängder krigsmateriel, som utnyttjas i fredsutbildningsarbelct.

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 är 1962

Det ökade antalet stridsvagnar och pansarbandvagnar medför bland annat,
att för utbildningsarbetet nödvändiga övningshallar, garage, vårdanläggningar
och verkstäder måste utökas. Härvid bör i största möjliga utsträckning
eftersträvas, att detta icke sker genom fortsatt utbyggnad av
anläggningar vid de nuvarande pansarregementena. Utbyggnad bör i stället
göras vid ytterligare utbildningsanstalter, som ianspråktas för pansarutbildning.
Härvid bör befintliga resurser, t. ex. stridsvagnsgarage, vårdanläggningar
och stridsvagnsverkstad vid I 10 samt stridsvagnsgarage vid I 7
(Revingehed), tillvaratas. Även kravet på hög mobiliseringsberedskap talar
sålunda för att ett ökat antal utbildningsanstalter tas i anspråk för pansarutbildning.

Den framtida fredsorganisationen

Mot bakgrund av de angivna allmänna förutsättningarna bör, hävdar
arméchefen, väljas följande utgångsvärden för pansartruppernas
fredsorganisation.

För pansar- och pansarinfanteriutbildningen erforderliga utbildningsanstalter
bör organiseras som blandade pansarregementen, d. v. s. vid varje
regemente skall såväl stridsvagnsförband som pansarskytteförband utbildas.
Detta gäller både under första tjänstgöringen och under repetitionsövningar
i krigsförband.

Varje blandat pansarregemente bör ha en utbildningskontingent av sådan
storlek och sammansättning, att en övningsbataljon kan organiseras
som pansarbataljon under senare delen av första tjänstgöringen.

Varje blandat pansarregemente skall ha sådana utbildningsbetingelser,
att utbildningen kan bedrivas i huvudsak oberoende av andra utbildningsanstalter.
Varje regemente bör sålunda disponera ett övningsfält, som medger
strid i pansarbataljon. Tillgång måste finnas till ett skjutfält, som
medger stridsskjutning avseende samverkan mellan stridsvagns- och pansarskyttekompanier.
Ett dylikt skjutfält kan vara gemensamt för flera
närbelägna pansarregementen.

Varje blandat pansarregemente måste från ekonomisk synpunkt samt
med hänsyn till materielberedskapen disponera anläggningar för förvaring,
vård och reparation av de stridsfordon som erfordras för utbildningen under
hela utbildningsåret.

Utgående från angivna värden framlägger arméchefen följande organisations
förslag.

Pansartruppernas kvalitet bör höjas främst genom förbättring och utökning
av krigsmaterielen samt genom en förbättrad personell kvalitet.
Värnpliktskontingentens storlek blir i stort sett oförändrad. Antalet fredsregementen
på fastlandet kan därför även i fortsättningen begränsas till
sex. Dessa sex fredsregementen bör omvandlas till blandade pansarregementen
och utbilda såväl stridsvagns- som pansarskytteförband. Regementena
måste ha härför erforderliga utbildningsbetingelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Undersökningar har visat, att inom I., III. och IV. militärområdena vid
de nuvarande pansar- och pansarinfanteriregementena godtagbara utbildningsbetingelser
kan skapas vid P 1, P 2, P 4, 17 och I 10. Detta är däremot
icke möjligt vid I 15 på grund av otillräckligt övningsfält. Ytterligare
anföres härom följande.

115 :s övningsfält har en storlek av 750 hektar. Fältet utgörs huvudsakligen
av för bandfordonsutbildning olämplig terräng. Fältet genomkorsas
på längden av Viskan samt en riksväg och en järnväg, öster Viskan
föreligger möjligheter att framföra bandfordon endast inom en yta av cirka
200 x 1 200 meter. Markförhållandena på fältet bedömes icke medge kontinuerlig
utbildningsverksamhet med pansarbataljon. Utökning av fältet
torde icke vara möjlig. Fältet är därför icke lämpligt för pansarutbildning.
Det är dock användbart för infanteriutbildning. Stridsskjutningar
med pansarförband måste I 15 genomföra på Kråks skjutfält, som är beläget
på 15 mils avstånd från Borås.

Vid en övergång till blandad pansarutbildning bör därför enligt arméchefen
115 successivt övergå till att utbilda enbart förband för infanteribrigad.
Härvid blir det emellertid nödvändigt att omvandla ett av de nuvarande
infanteriregementena till blandat pansarregemente. Härom anföres
följande.

Verkställda undersökningar har visat att Norra skånska infanteriregementet
(16), Kristianstad, har ett för bandfordonsutbildning lämpligt fält
med en storlek av 450 hektar. Cirka 1,5 mil från I 6 finns även Rinkaby
skjutfält (900 hektar). Även detta fält är väl lämpat för bandfordonsutbildning.
Möjligheterna för pansarutbildning inom Kristianstadsområdet
måste därför bedömas som godtagbara. Stridsskjutningar med pansarförband
kan genomföras på Ravlunda pansarskjutfält, som är beläget på endast
4,5 mils avstånd från Kristianstad. Detta skjutfält är arméns bästa
pansarskjutfält.

Möjligheterna att erhålla för pansarutbildning lämpliga övnings- och
skjutfält är därför, anför arméchefen, bättre vid I 6 än vid 115. 16 bör
därför ingå som blandat pansarregemente i pansartruppernas fredsorganisation
på fastlandet.

Om pansarutbildningen inom II., VI. och VII. militärområdena gäller
enligt arméchefen följande.

Inom II. militärområdet äger för närvarande ingen pansarutbildning
rum. Utbildning av de stormkanonförband, som ingår i II. militärområdets
trupper, är i nuläget förlagd till P 1 i Enköping. För vinterutbildning
måste dessa förband viss tid förläggas till Norrland. Såväl från utbildningssynpunkt
som främst från beredskapssynpunkt bör utbildningen av II. militärområdets
stormkanonförband förläggas inom militärområdet. Ytterligare
undersökningar erfordras för att klarlägga huruvida denna utbildning
skall förläggas till Jämtlands fältjägarregemente (I 5) i Östersund
eller Västernorrlands regemente (121) i Sollefteå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Inom VI. militärområdet är pansarutbildningen förlagd till P 5, som
är administrativt anslutet till I 19. Även i framliden bör pansarutbildningen
bibehållas här.

Inom VII. militärområdet är pansarutbildningen förlagd till P 1 G, som
är administrativt anslutet till I 18. Pansarstyrkan i VII. militärområdets
krigsorganisation kommer att utökas. Den öppna terrängen på Gotland
medför, att VII. militärområdets krigsförband såvitt möjligt bör tillämpa
samma taktik som pansarförbanden på fastlandet. Detta medför, att nära
samverkan mellan stridsvagns- och infanteriförbanden på Gotland måste
säkerställas under fredsutbildningsarbetet. I 18 och P 1 G bör därför sammanslås
till ett blandat pansarregemente ingående i pansartruppernas fredsorganisation.

Om vissa av de för pansartrupperna avsedda skolorna anför chefen för
armén följande.

I samband med att den nya befälsordningen genomförs vid pansartrupperna,
kommer verksamheten vid pansartruppskolan (PS) att utökas. Skolan
kommer, när planerad utvidgning av P4:s övningsfält genomförs, att
erhålla goda utbildningsbetingelser i Skövdeområdet. PS bör därför kvarbli
där. Skolan bör även framdeles vara administrativt knuten till P 4.
Skolans behov av övningstrupp kan tillgodoses inom ramen för P4:s utbildningskontingent.

Pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS) är nu förlagd till
P 1. För att detta regemente med minsta möjliga investeringar skall kunna
omvandlas till Mandat pansarregemente med eu häremot svarande utbildningskontingent,
erfordras att II. militärområdets stormkanonutbildning
förläggs till detta militärområde. Härutöver kan det bli erforderligt, att
PKAS flyttas till annat pansarförband. Frågan om PKAS framtida lokalisering
kräver ytterligare undersökningar. Jag är icke nu beredd att i detta
sammanhang framlägga förslag om skolans lokalisering.

Medelsbehovet för de av materielanskaffningen och effektivisering
av utbildningen föranledda investeringarna för pansartrupperna under perioden
1963/70 uppskattar arméchefen till cirka 45 miljoner kronor. Behovet
har anmälts i fortifikationsförvaltningens petita för budgetåret 1962/
63. — Därjämte bedömer arméchefen viss utvidgning av pansartruppernas
övnings- och skjutfält vara nödvändig.

Omorganisationen bör genomföras under budgetåren 1962/67.
Härom anföres följande.

Den för pansarorganisationens utökning erforderliga materielen avses
anskaffas under perioden 1962/67. Härav föranledda förändringar av krigsorganisation
och förrådsställning av materiel avses genomföras under perioden
1963/67. För att de krigsorganisatoriska förändringarna planenligt
skall kunna genomtöras, maste utbildning för den den nya krigsorganisationen
i viss utsträckning påbörjas utbildningsåret 1962/63.

Erforderlig byggnadsverksamhet avses påbörjas vid P 1, I 7 och I 18
(P 1 G) budgetåret 1962/63 (jfr bilaga 6 till statsverkspropositionen år
1962, s. 333—334) och vid övriga berörda utbildningsanstalter budgetåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

1963/64. Utbyggnad av krigsförråd bär påbörjats innevarande budgetår
och avses fullföljas under perioden fram till år 1967.

Arinéchefen gör följande sammanfattning av sitt förslag.

Pansartrupperna och pansarinfanteriet sammanföres till ett truppslag
— pansartrupperna — under pansarinspektören.

Pansartruppernas fredsorganisation bestämmes att omfatta följande förband,
nämligen P 1, P 2, P 4, I 6, I 7, I 10, I 18 och P 5 (administrativt anslutet
till I 19) samt utbildningsanstalterna pansartruppskolan (PS) och
pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS). Utbildning av II. militärområdets
stormkanonförband förläggs inom militärområdet.

PS bibehålies förlagd till P 4 i Skövde. Beträffande PKAS framtida lokalisering
skall, efter ytterligare undersökningar, vid behov förslag avges.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker de framlagda förslagen till fredsorgamsatoriska
förändringar. Härvid framhålles, att förändringarna skapar möjligheter
att erhålla ökad effekt från såväl operativ synpunkt som utbildningsoch
beredskapssynpunkt.

Överbefälhavaren anför följande rörande det investeringsbehov som forslagens
genomförande föranleder.

De investeringsbehov, som beräknats uppkomma på grund av materielanskaffning
och effektivisering av utbildningen, är inräknade i min investeringsplan
för 1963/70, och har anmälts i fortifikationsförvaltningens
petita för budgetåret 1962/63. I petitan har icke inräknats investeringsbehov
för stormkanonutbildning i II. militärområdet (ungefär 4 miljoner
kronor). Viss begränsad utvidgning av pansartruppernas övnings- och
skjutfält bedöms dessutom nödvändig, överslagsmässiga kostnader härför
(ungefär 15 miljoner kronor) har liksom investeringsbehoven for
stormkanonutbildning inom II. militärområdet inräknats i investeringsplanen
1963/70.

IV. Departementschefen

Omfattningen av pansarförbanden i arméns krigsorganisation grundas
i princip på 1958 års försvarsbeslut (prop. 1958:110 och Bl, bil. 6; SU
B 53; rskr. B 83). Försvarsbeslutet innebär bland annat, att vissa enheter
skall göras rörligare, eldkraftigare och mera mekaniserade än övriga. Beslutet
förutsattes skola genomföras successivt. Det är ännu icke i sin helhet
genomfört.

I överbefälhavarens år 1962 framlagda förslag till krigsmaktens framlida
utformning — ÖB 62 — räknas med en fortsatt utveckling i denna
riktning.

De i arméns krigsorganisation ingående pansarförbanden, främst pansarbrigaderna,
sammansättes bland annat av stridsvagnsförbaiul och pansarinfanteriförband.
För närvarande utbildas stridsvagnspersonalen vid
pansartrupperna och pansarinfanteripersonalen vid särskilda infanteriregementen,
pansarinfanteriregementen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Pansartruppernas fredsförband utgöres av Göta pansarlivgarde (P 1),
Enköping, Göta pansarlivgardes kompani på Gotland (P 1 G), Visby, Skånska
pansarregementet (P 2), Hässleholm, Skaraborgs pansarregemente
(P 4), Skövde, Norrbottens pansarbataljon (P 5), Boden, samt utbildningsanstalterna
pansartruppskolan (PS), förlagd till P 4, och pansartruppernas
kadett- och aspirantskola (PKAS), förlagd till P 1.

Pansarinfanteriets fredsförband utgöres av Södra skånska infanteriregementet
(I 7), Ystad och Revinge, Södermanlands regemente (I 10), Strängnäs,
och Älvsborgs regemente (115), Borås.

Under utbildningen måste pansar- och pansarinfanteriregementena samarbeta
i stor utsträckning för att samövning mellan stridsvagns- och pansarinfanteriförband
skall kunna genomföras. För närvarande samarbetar
sålunda P 1 och 110, P 2 och I 7 samt P 4 och 115.

Överbefälhavaren har med eget yttrande den 7 februari 1962 överlämnat
en framställning av chefen för armén, vari i huvudsak föreslås att pansartrupperna
och pansarinfanteriet sammanföres till ett truppslag, benämnt
pansartrupperna.

Arinéchefen framlägger följande organisationsförslag. Pansartruppernas
kvalitet höjes främst genom förbättring och utökning av krigsmaterielen
samt genom en förbättrad personell kvalitet medan värnpliktskontingentens
storlek blir i stort sett oförändrad. Antalet fredsregementen på fastlandet
kan därför även i fortsättningen begränsas till sex. Dessa sex fredsregementen
bör emellertid omvandlas till blandade pansarregementen. Rementena
måste ha härför erforderliga utbildningsbetingelser. Nuvarande
tre pansarregementen, P 1, P 2 och P 4, samt pansarinfanteriregementena
I 7 och I 10 bör enligt arméchefen kunna ges godtagbara utbildningsbetingelser.
I 15 :s övningsfält är däremot ur olika synpunkter olämpligt för
pansarutbildning och avståndet till lämpligt pansarskjutfält är stort. Vid
en allmän övergång till blandad pansarutbildning bör därför I 15 successivt
övergå till att utbilda enbart förband för infanteribrigad. I stället föreslås
Norra skånska infanteriregementet (I 6), Kristianstad, omvandlat till
blandat pansarregemente. I 6 anges ha ett för bandfordonsutbildning lämpligt
fält med en storlek av 450 hektar. Cirka 1,5 mil från I 6 finns även
Rinkaby skjutfält (900 hektar). Även detta fält är väl lämpat för bandfordonsutbildning.
Möjligheterna för pansarutbildning inom Kristianstadsområdet
måste därför bedömas som godtagbara. Stridsskjutningar med
pansarförband kan genomföras på Ravlunda pansarskjutfält, som är beläget
på endast 4,5 mils avstånd från Kristianstad. Arméchefen föreslår
vidare att utbildningen av de stormkanonförband som ingår i II. militärområdets
trupper, vilken utbildning nu äger rum vid P 1, förlägges till
något av de inom militärområdet belägna Jämtlands fältjägarregemente
(15), Östersund, och Västernorrlands regemente (121), Sollefteå. I fråga
om utbildningen vid P 5, Boden, föreslås ingen förändring. I fråga om

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

VII. militärområdet, där nu pansarutbildning bedrives vid det till Gotlands
infanteriregemente (I 18) anslutna P 1 G, föreslås att, med hänsyn till de
taktiska förfaranden som avses skola tillämpas på Gotland och därav föranledda
krav på utbildningen, nämnda två förband sammanslås till ett
blandat pansarregemente. Pansartruppskolan (PS) förutsättes alltjämt
vara förlagd till P 4. Däremot kan det enligt arméchefen bli aktuellt framdeles
att flytta pansartruppernas kadett- och aspirantslcola (PKAS) från
P 1 till annat förband. — Pansartrupperna och pansarinfanteriet sammanföres
till ett truppslag, pansartrupperna, under pansarinspektören. — Arméchefen
anmäler vidare behov av medel för investeringar föranledda av
materielanskaffningen och effektiviseringen av utbildningen för pansarIrupperna
under perioden 1963/70. Därjämte anmäler arméchefen, att viss
utvidgning av pansartruppernas övnings- och skjutfält är nödvändig. —
Den för pansarorganisationens utökning erforderliga materielen avses anskaffas
under perioden 1962/67. Härav föranledda ändringar av krigsorganisationen
m. in. avses genomföras under perioden 1963/67. Utbildning för
den nya krigsorganisationen måste i viss utsträckning påbörjas utbildningsåret
1962/63. Erforderlig byggnadsverksamhet avses påbörjas budgetåret
1962/63. — Sedan principbeslut i ämnet fattats, avser arméchefen efter
hand föreslå för organisationsändringarna erforderliga åtgärder.

överbefälhavaren tillstyrker de framlagda förslagen till fredsorganisatoriska
förändringar. Härvid framhålles, att dessa innebär möjligheter att
erhålla ökad effekt från såväl operativ synpunkt som utbildnings- och beredskapssynpunkt.
Det investeringsbehov, som beräknas uppkomma på
grund av materielanskaffning och effektivisering av utbildningen, omkring
49 miljoner kronor, är inräknat i en av överbefälhavaren uppgjord investeringsplan
för 1963/70. Viss utvidgning av pansartruppernas övnings- och
skjutfält bedöms dessutom nödvändig, överslagsmässiga kostnader härför,
enligt överbefälhavaren ungefär 15 miljoner kronor, har inräknats i
investeringsplanen 1963/70.

För egen del vill jag först erinra om att de av arméchefen framlagda
förslagen ytterst är avhängiga av den år 1958 beslutade förstärkningen i
olika hänseenden av pansarförbanden i arméns krigsorganisation. Av överbefälhavaren
år 1962 föreslagna riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling
—■ vilka nu överväges av 1962 års försvarskommitté — innebär
eu ytterligare förstärkning av pansarförbanden.

De av chefen för armén anförda skälen för att omvandla vissa regementen
på fastlandet till s. k. blandade pansarregementen anser jag bärande.

På föreslaget sätt bör därför omvandlas i första hand de fredsregementen
på fastlandet — P 1, P2 och P4 -— där redan nu bedrives utbildning
med stridsvagnar och för vilka således finns vissa resurser härför i fråga
om övnings- och skjutfält, pansarskjutfält, verkstäder in. in. Vidare bör
som föreslagits I 10 omvandlas till blandat pansarregemente. Därjämte bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

också i överensstämmelse med förslaget I 7 omvandlas till blandat pansarregemente.
Det tredje av de nuvarande pansarinfanteriregementena, I 15,
bör däremot på av arméchefen anförda skäl icke omvandlas till pansarregemente.
I stället bör såsom arméchefen föreslagit I 6 omvandlas till
blandat pansarregemente. Om så sker, bör I 15 i fortsättningen utbilda
personal i huvudsak endast för infanteribrigad.

I detta sammanhang vill jag nämna, att arméchefen, enligt vad jag under
hand inhämtat, numera icke (jfr prop. 1958: 110, s. 64) avser att
aktualisera frågan om att omvandla Norrbottens regemente (I 19) till pansarinfanteriregemente.

I fråga om 118 och P 1 G råder i viss mån speciella förhållanden. Möjligheter
till fortlöpande samverkan under utbildningen förbanden emellan
-—- vilka möjligheter för fastlandsförbandens del som nämnts för närvarande
är begränsade — föreligger visserligen redan och utgör sålunda intet
skäl för en organisationsändring. Emellertid vore det värdefullt om utbildningen
vid 118 och P 1 G hörde under endast en truppslagsinspektör
och om förbanden i personalkårhänseende hade samme chef. Det vore
också värdefullt om personalen vid 118 och vid P 1 G genomgick samma
truppslags skolor. Med hänsyn härtill samt under hänvisning till av arméchefen
i framställningen anförda skäl, föreslår jag att I 18 och P 1 G tillsammans
skall bilda ett blandat pansarregemente.

Jag tar däremot ej nu ställning till om viss stormkanonutbildning bör
förläggas till II. militärområdet.

Det genom omorganisationen skapade truppslaget, vilket bör benämnas
pansartrupperna, bör i enlighet med det anförda sålunda omfatta de nuvarande
förbanden P 1, P 2, P 4, P 5, I 6, I 7, I 10 och I 18 (inkl. P 1 G),
de nuvarande utbildningsanstalterna PS och PKAS samt, därest ett sådant
efter ytterligare utredningar befinnes böra tillkomma, ett mindre förband
inom II. militärområdet. Till frågan om ändring av namnen på vissa av nu
ifrågavarande förband i samband med den föreslagna omvandlingen torde
ställning få tas framdeles. Jag förutsätter, att Kungl. Maj :t skall äga besluta
i ämnet.

Det sammanlagda investeringsbehovet för pansartrupperna och pansarinfanteriet
har angivits till omkring 15 miljoner kronor för markförvärvför
utvidgningar av övnings-, skjut- och pansarskjutfälten samt till storleksordningen
50 miljoner kronor för övriga investeringar. Huvuddelen av
nämnda medelsbehov föranledes av att ytterligare bandfordon tillföres pansarförbanden
medan den nu föreslagna omvandlingen av vissa regementen
i detta hänseende betyder mindre.

De nämnda övriga investeringarna utgöres främst av nybyggnad av
stridsvagnsverkstäder, övningshallar, utbildningsgarage och utbildningsverkstäder,
förbättring av vägar och planer, anläggande av skjut- och kort -

Kungi. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

hålisbanor samt anordnande av krigsförråd. Behovet och omfattningen av
dessa investeringar torde få prövas dels i samband med att frågan om projekteringstillstånd
för de skilda objekten överväges, dels i budgetsammanhang
allt efter som de olika åtgärderna aktualiseras.

De nu föreslagna förbandsomvandlingarna ändrar icke, såvitt jag kunnat
utröna, personalbehovet vid förbanden; jag har vid granskningen av
denna fråga under hand inhämtat 1960 års befälsstatsdelegations bedömanden
av frågan. I detta sammanhang vill jag nämna, att chefen för armén till
befälsstatsdelegationen överlämnat förslag till utformning av befälsstaterna
för pansartrupperna i enlighet med de riktlinjer som innefattas i 1960 års
befälsreform.

I syfte att underlätta genomförandet av en eventuell omvandling av pansartrupperna
och pansarinfanteriet har Kungl. Maj :t genom beslut den 23
februari 1962 medgivit, att försöksvis under utbildningsåret 1962/63 vid
ett vart av pansartruppernas fredsförband samt vid 16, 17, 110 och I 18
utbildning av fast anställd personal och värnpliktiga må anordnas såväl i
pansar- som i pansarinfanteritjänst.

För att skapa en fast grund för den fortsatta planeringen av omvandlingen
av pansartrupperna och pansarinfanteriet bör enligt min mening
inhämtas riksdagens godkännande rörande den principiella fredsorganisationen
av denna del av armén. I det föregående har jag redovisat mina
förslag i ämnet; dessa är av principiell karaktär. Däremot tager jag i förevarande
sammanhang icke ställning till de anmälda medelsbehoven. Jag
vill dock framhålla, att dessa medelsbehov icke i första hand förorsakas
av fredstruppförbandens omvandling utan av det utökade antalet stridsfordon.
Medelsbehoven torde få prövas först av 1962 års försvarskommitté
i samband med dess prövning av riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta
utveckling och därefter på sedvanligt sätt i samband med de årliga
medelsäskandena. Omvandlingen torde som redan nämnts icke innebära
något ökat personalbehov; de omfördelningar och ändringar i övrigt som
kan härutinnan bli behövliga torde få övervägas av 1960 års befälsstatsdelegation
och sedermera prövas i samband med delegationens övriga förslag.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag —
under förmälan, att intet torde vara att erinra mot att propositionen av
riksdagen behandlas senare än under dess vårsession — att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit angående
omorganisation av pansartrupperna och pansarinfanteriet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Hugo Grimlund

Sthlm 1962. K L Beckmans Tryckerier AB