Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

1

Nr 117

Kungl. Mcij.ts proposition angående vissa organisationsförändringar
inom försvaret; given Stockholms
slott den 13 mars 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa förändringar i arméns och flygvapnets
f redsorganisation.

Med anledning av beslut av 1958 års B-riksdag om bibehållande av
Sundsvalls luftvärnskår föreslås indragning av Karlsborgs luftvärnsregemente.
I samband härmed föreslås, att signalbataljonen i Skövde, som enligt
tidigare beslut skall omorganiseras till signalkår, förflyttas till Karlsborg.
Spaningsutbildningen vid Livregementets husarer förutsättes härvid kvarbli
i Skövde.

Infanteriskjutskolan föreslås skola flyttas från Rosersberg till Linköping.

I anslutning till beslut om indragning av två flygflottiljer föreslås, bland
annat, att flygvapnets centrala skolor flyttas från Västerås till Halmstad
och att förberedande fältflygarskolan förlägges till Herrevadskloster.

1—410 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 117

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 13 mars 1959.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijer STAM.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,
vissa frågor angående organisationsförändringar inom försvaret och anför
därvid följande.

En av huvudpunkterna i det beslut rörande krigsmaktens utformning
som fattats av 1958 års B-riksdag är, att fredsorganisationen skall begränsas
till vad som är oundgängligen erforderligt för krigsorganisationen. Till
propositionen 1958:110 redovisade jag de förslag till fredsorganisatoriska
förändringar som framlagts av försvarsgrenscheferna. För egen del anslöt
jag mig med vissa modifikationer och förbehåll till myndigheternas förslag.
Riksdagen (SU 1958:B98; rskr 1958:B 125) godkände härefter med vissa
undantag Kungl. Maj :ts förslag.

Under erinran härom anmälde jag till 1959 års statsverksproposition
min avsikt att senare under riksdagen framlägga förslag i vissa av de fredsorganisatoriska
frågor vars läge alltjämt var svävande. Jag nämnde härvid
dels de organisationsförändringar som påkallades av att enligt riksdagens
beslut Sundsvalls luftvärnskår icke skall indragas och den vid Livregementets
husarer bedrivna spaningsutbildningen skall hållas samlad i
utbildningshänseende, dels frågan om förflyttning av infanteriskjutskolan.
Vidare meddelade jag, att chefen för flygvapnet framlagt förslag rörande
vissa förändringar i flygvapnets organisation, bland annat avseende förflyttning
och uppdelning av flygvapnets centrala skolor i Västerås.

Jag torde nu få anmäla förevarande frågor. Jag redogör därvid först
för myndigheternas förslag och däröver avgivna yttranden samt framlägger
i anslutning härtill mina synpunkter och förslag.

Indragning av Karlsborgs luftvärnsregemente m.m.

Jämlikt beslut av 1958 års B-riksdag (rskr B 125; SU B 98) skall dels
Sundsvalls luftvärnskår bibehållas och motsvarande begränsningar och
besparingar vidtagas i övrigt inom fredsorganisationen, dels ock den spa -

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

3

ningsutbildning, som bedrives vid Livregementets husarer, vid förflyttning
till annat förband där hållas samlad såsom en enhet i utbildningshänseende.

Efter uppdrag av Kungl. Maj :t har chefen för armén i skrivelse den 9
februari 1959 föreslagit att dels Karlsborgs luftvärnsregemente — i stället
för Sundsvalls luftvärnskår — indrages, dels Signalbataljonen i Skövde,
som enligt tidigare beslut skall organiseras som signalkår, förlägges till
Karlsborgs luftvärnsregementes etablissement, dels ock den vid Livregementets
husarer bedrivna spaningsutbildningen, ansluten till Skaraborgs
pansarregemente, kvarligger i Livregementets husarers etablissement.

Arméchefens förslag

Arméchefen erinrar om att förslaget om indragning av Sundsvalls luftvärnskår
(Lv 5) grundades på ekonomiska och utbildningsmässiga skäl.
Förslagets genomförande beräknades medföra investeringar vid Luleå luftvärnskår
(Lv 7) om cirka 600 000 kronor. På driftbudgeten uppkommande
besparingar beräknades till cirka 600 000 kronor för år enbart i fråga om
lönekostnader m.m.

Riksdagens beslut att Lv 5 skall bibehållas medför enligt arméchefen,
att ett annat luftvärnsförband i stället måste indragas för att icke luftvärnets
fredsorganisation skall bli större än vad som oundgängligen erfordras
för den av krigsorganisationens storlek betingade utbildningskontingenten.
Endast härigenom kan den icke minst från ekonomisk synpunkt
nödvändiga balansen mellan krigs- och fredsorganisation bibehållas. Utbildningsenheter
vid truppslag, som i fråga om enheternas antal och storlek
redan genom tidigare föreslagna åtgärder kommer att bli anpassade med
hänsyn till de utbildningskontingenter som erfordras för truppslagets
krigsorganisation, kan självfallet icke komma ifråga för indragning.

Utredning angående minskning av fredsorganisationen
vid luftvärnet

Frågan om liur luftvärnets fredsorganisation skall anpassas till den reducerade
krigsorganisationen påverkas av ett flertal faktorer. Armécliefen anför
härom följande.

Utbildningsenheternas fördelning inom landet påverkas bl.a. av önskemålet,
att de värnpliktiga i möjligaste mån utbildas inom sannolika operationsområden.
ökad hänsyn måste framdeles tas härtill på grund av att
den tekniska utvecklingen ökar möjligheterna till kuppartade anfall. Från
dessa synpunkter böra fredsförbanden bibehållas i särskilt utsatta landsdelar.
Av dessa skäl bör Östgöta luftvärnsregementes batteri på Gotland
(Lv 2 G), Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3) i Norrtälje, Skånska luftvärnskåren
(Lv 4 )i Malmö och Luleå luftvärnskår (Lv 7) bibehållas. Skälen
gälla även — ehuru i mindre grad — Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5).

Luftvärnets krigsorganisation beräknas efter band komma alt tillföras
robotar. Erfarenheter angående typer, utbildning m.m. avses skaffas genom

4

Kungl. Maj:ts proposition nr in år 1959

försök. Möjligheterna äro nu begränsade att förutse kraven på den framtida
fredsorganisationen. Särskild vikt måste emellertid läggas vid att undvika
sådana åtgärder, som kunna stå i strid mot utvecklingens krav på längre
sikt. Detta medför t.ex., att för koncentrering erforderlig utbyggnad av
luttvärnsförband bör anstå, till dess utvecklingen i dessa avseenden säkrare
kan överblickas. Med hänsyn härtill föreslog jag i mitt principförslag
28/2 1958, att luftvärnet — tills vidare utan större nybyggnation — skulle
utnyttja befintliga förläggningstillgångar. Inom dessa möjlig koncentrering
skulle dock genomföras.

Luftförsvar med robotar underlättas om fredsförband äro förlagda i
närheten av robotenheternas stridsställningar. Härigenom säkerställs en
högre grad av beredskap. Robotförband äro dyra. Inom snäva kostnadsramar
kan antalet bli begränsat. Säkert underlag för att nu ange prioriteten
mellan olika skyddsområden och skyddsföremål saknas. Utöver det territoriella
luftförsvaret med dess anknytning till viktiga befolkningscentra
torde robotförsvar erfordras för de sannolika operationsområdena i norr,
öster och söder. Anskaffningen av och utbildning med robotar talar för att
Lv 3, Lv 4, Lv 6 samt Lv 7 i första hand bibehållas.

En betydande del av luftvärnets krigsförband avses för skydd av flygvapnets
baser m.m. Uppträdande och strid i anslutning till dessa fordrar
samövning. Fredsförbandens lokalisering nära viktiga basområden ökar
möjligheterna till dels samövningar, dels högre beredskap. Samtidigt underlättas
de för luftvärnsförbandens utbildning väsentliga övningarna i snabb
målfångriing. Från dessa synpunkter böra Karlsborgs luftvärnsregemente
(Lv 1), Lv 3, Lv 4, Lv 6 och Lv 7 bibehållas.

Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) är förlagd till Göteborg.
Med hänsyn till gjorda investeringar, tillgången till omfattande verkstadslokaler
i berg m.m. bör skolan bibehållas på nuvarande plats. För utbildningen
vid skolan erfordras tillgång till trupp, fordon och reparationsobjekt
ur luftvärnet. Detta säkerställes genom att Lv 6 bibehålies och förlägges
till samma etablisseinent som RMS. Anskaffas robotar ökas behovet
av teknisk personal. Skolans utvecklingsmöjligheter i detta avseende bedömas
goda.

Förbandens utbildnings- och utvecklingsmöjligheter på längre sikt måste
tillmätas stor betydelse. Här skall endast pekas på Lv 5 begränsade lokala
förutsättningar att utbilda en större värnpliktskontingent.

Utbildningsenheterna böra vara så dimensionerade, att rationell utbildning
och administration kan åstadkommas. Luftvärnsförbandens utbildningskontingenter
böra därför omfatta minst cirka 400 och helst cirka 600
man (med värnpliktiga i befäls- och specialutbildning samt för handräckning
i avrundade värden 500 respektive 800 man). Detta medger dels att
antalet värnpliktiga på olika utbildningslinjer blir ekonomiskt från befälssynpunkt,
dels att förbandsutbildning kan bedrivas i effektiva stridsocli
eldenheter.

Luftvärnets totala utbildningskontingent måste minskas så, att den svarar
mot den krigsorganisation, som innefattas i 1958 års försvarsbeslut.
De ovan redovisade faktorerna utgjorde bakgrunden till mitt principförslag
angående den härav betingade beskärningen av luftvärnets fredsorganisation
innebärande, att Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) i Linköping
och Lv 5 skulle indras.

I detta förslag räknades med i nedanstående tabell angiven fördelning
av luftvärnets utbildningskontingent på kvarvarande utbildningsenheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr in år 1959 5

Utöver förläggningsutrymme för de skilda utbildningsenheternas kontingenter
erfordras sådant för dels handräckning, dels skolverksamhet m.m.
I tabellen redovisas därför även de skilda enheternas erforderliga förläggningsutrymmen
(avrundade värden).

Förband

Utbildnings-

kontingent

Handräck-ning, skol-verksamhet

Erforderligt

utrymme

Ant

Lv 1

600

200

800

Lv 2 G

100

25

125

Lv 3

625

200

825

Lv 4

400

125

525

Lv 6

525

175

700

Utom HMS

Lv 7

400

100

500

Samtliga utbildningskontingenter, utom Lv 2 G, uppfyllde minimikravet
på rationella utbildningsenheter. Lv 2 G, som är administrativt anslutet
till Gotlands artillerikår (A7), bibehölls av kuppberedskapsskäl på Gotland.
Indragningen av Lv 2 och Lv 5 kunde ske, utan att förläggningsutrymmen
behövde nybyggas vid kvarvarande förband.

De redovisade skälen talar enligt arméchefen alltjämt för en utformning
av luftvärnets fredsorganisation i enlighet med arméchefens år 1958
framlagda förslag. På grund av de anförda motiven bör i första hand Lv 2 G,
Lv 3, Lv 4, Lv 6 och Lv 7 bibehållas. Om därjämte Lv 5 skall bibehållas kan
endast Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) ifrågakomma för indragning.
För bibehållande av Lv 1 talar dels dess relativt goda utbildningsbetingelser,
bland annat med avseende på samövningar med flyg, dels ock möjligheterna
till skydd av närliggande flygbaser. I jämförelse med för övriga
förband redovisade skäl är emellertid de för Lv 1 angivna mindre tungt
vägande. Arméchefen föreslår därför, att Lv 1 indrages. Dess uppgifter,
bland annat beträffande skydd av flygbaser, kan därvid övertagas av Lv 6.

Indragningen av Lv 1 påverkar dels övriga luftvärnsförband, vilka måste
byggas ut, dels ock arméns fallskärmsjägarskola och Karlsborgs tygstation.

I fråga om luftvärnsförbanden får åtgärden följande konsekvenser. Kasernen
vid Lv 1 rymmer cirka 800 förläggningsplatser, medan kasernen
vid Lv 5 rymmer något mindre än 500 förläggningsplatser. En brist om
cirka 300 förläggningsplatser uppkommer. Om bristen skall täckas erfordras
nybyggnad, varvid i första hand Lv 3 och Lv 4 bör komma ifråga. Vid
en utökning av Lv 4 utbildningskontingent erfordras därjämte vid detta förband
eu utbyggnad av marketenteri, vissa mässar, verkstad m.m. samt
nybyggnad av en pjäshall. Etablissementet vid Lv 5 måste kompletteras beträffande
verkstäder, underbefälsmäss, lektionssalar m.m. Vidare har ytterligare
en pjäshall bedömts erforderlig vid förbandet. Härtill kommer komplettering
av Ästöns skjutplats. De sammanlagda investeringskostnaderna

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

för nu angivna byggnadsarbeten m.m. beräknas till 4,9 miljoner kronor,
varav cirka 3,7 miljoner kronor för Lv 3 och Lv4 samt cirka 1,2 miljon
kronor för Lv 5. Arméchefen framhåller emellertid, att omfattande investeringar
icke nu bör göras vid luftvärnsförbanden. I nuläget saknas
tillräckliga erfarenheter för att fastställa vilka krav robotutbildningen kan
komma att ställa på luftvärnets fredsorganisation. Det är icke osannolikt
att utbildningskontingenten vid arméns framtida luftvärn kan komma att
nedgå. Med hänsyn härtill bör angivna investeringar vid Lv 3 och Lv 4
tills vidare anstå. Detta medför emellertid, att en förläggningsbrist kan
komma att uppstå vid luftvärnet. Det kan med anledning härav bli nödvändigt
att övergångsvis omfördela den årliga utbildningskontingenten mellan
luftvärnet och övriga truppslag.

Fallskärmsjägarskolan är administrativt ansluten till Lv 1. Elevantalet
uppgår till närmare 150. Med hänsyn till gjorda investeringar och rådande
gynnsamma utbildningsbetingelser i Karlsborg bör skolan inte flyttas från
denna plats. Undersökningar har gjorts beträffande möjligheterna att administrativt
och förläggningsmässigt ansluta skolan till Västgöta flygflottilj
i Karlsborg. Undersökningarna visar, att detta är möjligt endast beträffande
förplägnad, sjukvård samt vissa fritidslokaler. I övrigt måste
skolan hänvisas till förband i Skövde. Nybyggnad av vissa förrådslokaler
samt på längre sikt av förläggningsbyggnad erfordras. Av indragningen av
Lv 1 föranledda kostnader för skolan beräknas av arméchefen till cirka
1,3 miljon kronor.

Karlsborgs tygstation består i huvudsak av en tygverkstad och ett centralförråd
för tygmateriel. Huvuddelen av verkstadens reparationsobjekt
erhålles från Lv 1. Centralförrådets verksamhet har däremot endast liten
beröring med regementet. Indrages Lv 1 måste tygverkstaden nedläggas och
dess verksamhet i stort uppdelas på övriga luftvärnsförband. Centralförrådet
bör däremot ligga kvar.

På driftbudgeten uppkommande besparingar till följd av indragningen
av Lv 1 beräknas preliminärt till 1,3 miljon kronor för år. Merkostnaderna
på driftbudgeten för bibehållande av Lv 5 kan således väl kompenseras genom
att Lv 1 indrages. En indragning av förbandet innebär emellertid betydande
nackdelar. Armén lämnar ett etablissement, som är betydligt större
och ur utbildningssvnpunkter bättre än Lv 5. De sociala följdverkningarna
för Karlsborg och angränsande kommuner blir allvarliga. Indrages Lv 1
och nedlägges tygverkstaden skulle därmed — enligt uppgift från Karlsborgs
kommun — skatteunderlaget i kommunen minska med mer än 25
procent. Med anledning av nu angivna förhållanden har arméchefen låtit
undersöka möjligheterna att förlägga annat fredsförband till Lv 1 etablissement.

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959 7

Möjligheter att till Lvl etablissement
förlägga annat förband

Arméchefen framhåller, att Lv 1 etablissement utgör en värdefull tillgång
för armén och att det bör bibehållas för utbildning. Med hänsyn främst
till de begränsade möjligheterna till utrymmeskrävande stridsutbildning
och fältarbeten m.m. i omedelbar anslutning till etablissementet är det
emellertid icke lämpligt att förlägga infanteri-, pansar-, artilleri- eller ingenjörförband
till Karlsborg. Etablissementet anses däremot med fördel
kunna utnyttjas av träng- eller signalförband. Härvid kan endast Göta
trängregemente (T 2) i Skövde eller Signalbataljonen i Skövde (S 2) ifrågakomma.

Utrymmet för T 2 kasernetablissement i Skövde är begränsat. Handövningsfältet
är litet. Regementets övningsbetingelser i övrigt är godtagbara.
Vissa möjligheter att förbättra dessa föreligger. Förlägges T 2 till
Karlsborg skulle bättre utrymme erhållas och övningsmöjligheterna skulle
bli goda. T 2 etablissement har emellertid under de senaste åren genomgått
en omfattande renovering och utbyggnad. Etablissementets nuvarande
standard ligger delvis över den för arméns förband genomsnittliga. Kostnaderna
på kapitalbudgeten för att förlägga T 2 till Karlsborg har preliminärt
beräknats till cirka 4,i miljoner kronor. De sammanlagda investeringskostnaderna
för indragning av Lv 1 och förläggning av T 2 till Karlsborg
skulle därmed uppgå till cirka 5,3 miljoner kronor. De till följd
av ifrågavarande organisationsförändringar uppkommande besparingarna
på driftbudgeten har preliminärt beräknats till cirka 500 000 kronor
för år. Arméchefen anser, att alternativet ur utrymmes- och utbildningssynpunkter
bar vissa fördelar men att möjliga besparingar på driftbudgeten
icke synes stå i rimlig proportion till erforderliga investeringar.

Utbildningsmöjligheterna för S 2 är goda i såväl Skövde som Karlsborg.
Förbandets utvecklingsmöjligheter kan emellertid säkrare tillgodoses i
Karlsborg.

Det moderna kriget kommer att föras över stora ytor. Detta ökar kraven
på förbindelser. Det är därför icke osannolikt, att signaltrupperna kan
komma att ytterligare behöva ökas. Förläggs S 2 till Karlsborg, skulle
truppslagets framtida behov av förläggningsutrymmen tillgodoses ännu
bättre än i Skövde. Om en större ökning icke blir aktuell, uppstår ett överskott
av förläggningsutrymme. Detla bör i så fall utnyttjas för förbättrad
förläggning för fallskärmsjägarskolan, som nu är förlagd i ett barackläger
intill Lv 1 kaserner. Härigenom undvikes för denna skola eljest erforderliga
byggnadsarbeten. Härtill kommer, att skolan administrativt kan anslutas
till S 2. Vidare kan tygverkstaden vid Karlsborgs tygstation bibehållas.
Verksamheten blir dock något förändrad i förhållande till nuläget.

Investeringarna på kapitalbudgeten för S 2 förläggning till Karlsborg
bar preliminärt beräknats till cirka 2 miljoner kronor, varav cirka (»00 000

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

kronor för signalverkstad. Motsvarande kostnader för S 2 i Livregementets
husarers (K 3) etablissement uppgår till cirka 700 000 kronor. De reella
merkostnaderna uppgår således till 1,3 miljon kronor. De sammanlagda
merkostnaderna på kapitalbudgeten för indragning av Lv 1 samt förläggning
av S 2 till Karlsborg uppgår därmed till cirka 2,5 miljoner kronor.

Arméchefen anser att det är möjligt och lämpligt att förlägga S 2 till
Lv 1 etablissement. Icke oväsentliga fördelar står att vinna ur militär synpunkt.
Härtill kommer, att antalet försvarsanställda i Karlsborg skulle bli
i huvudsak oförändrat i förhållande till dagens läge.

Förläggning av den vid K 3 bedrivna spanings utbildningen

Arméchefen erinrar om att 1958 års förslag och det därpå grundade riksdagsbeslutet
om förläggning av S 2 till K 3 etablissement var föranlett av
signaltruppernas ökade behov av utrymme. Detta kunde inte tillgodoses
annat än genom uppdelning av utbildningskontingenten vid K 3. Om emellertid
S 2 flyttas till Karlsborg är det ej längre nödvändigt att flytta spaningsutbildningen
från K 3. Riksdagens uttalande att denna utbildning
skall hållas samlad såsom en enhet tillgodoses enklast genom att K 3 bibehålies
i Skövde.

Sedan ett antal år bedrives utbildningen av fältpoliser vid K 3. Betingelserna
för denna är väsentligt bättre i Stockholm än i Skövde. 1958 års riksdagsbeslut
avser bland annat, att fältpolisutbildningen förlägges till Svea
livgarde (II). Beslutet bör, anför arméchefen, planenligt genomföras. Därmed
blir den till K 3 etablissement förlagda utbildningskontingenten förhållandevis
liten. Den kan därför i ännu högre grad än nu administrativt och
förvaltningsmässigt anslutas till Skaraborgs pansarregemente (P 4). Sålunda
bör matsal samt vissa förråd vid K 3 nedläggas.

Det överskott på utrymme, som kommer att uppstå inom K 3 etablissement,
bör utnyttjas bland annat för den grundläggande soldat- och befälsuthildning
av blivande läkare som årligen sker under sommarmånaderna
vid T 2 i Skövde. Härigenom undvikes eljest erforderliga byggnadsåtgärder.

Till följd av begränsning av den vid K 3 bedrivna utbildningen erhålles
en besparing på driftbudgeten om cirka 300 000 kronor för år. Genom
att spaningsutbildningen alltjämt förlägges till K 3 etablissement undvikes
eljest erforderliga investeringar om cirka 300 000 kronor.

Personal

Arméchefen har låtit beräkna de olika truppslagens behov av aktiv militär
personal för den krigs- och fredsorganisation, som innefattas i 1958
års försvarsbeslut. Beräkningarna visar, att brister föreligger i fråga om
antalet beställningar.

Ett antal beställningar beräknas bli disponibla vid kavalleriet och luft -

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

9

värnet för omdisposition till truppslag där brister nu föreligger. Bristerna
är störst inom pansar-, ingenjör-, signal- och trängtrupperna. Åtgärder erfordras
för att täcka dessa truppslags behov. Dessa kan i någon män tillgodoses
genom att beställningar nu omdisponeras från kavalleriet och luftvärnet
till främst signal- och trängtrupperna. Vid överföring av personal
måste därvid hänsyn tagas till rådande vakansläge, personalens utbildning,
åldersfördelning samt befordrings- och rekryteringsförhållanden inom personalkårerna.
Stor vikt måste även tillmätas personalens berättigade intressen
och önskemål.

De närmast förestående organisationsförändringarna berör främst K 3,
Lv 1 och S 2. Ett visst antal beställningar erfordras alltjämt vid kavalleriet
för spaningsutbildning vid K 3. Befäl, som erfordras för fältpolisutbildning,
bör i samband med att denna överföres till I 1 omdisponeras till
detta förband. Därefter bör för omdisposition disponibla ytterligare beställningar
överföras till truppslag, där behov av befälsförstärkning föreligger,
främst till signal- och trängtrupperna. Huvuddelen av personalen vid Lv 1
ur luftvärnet erfordras alltjämt inom detta truppslag. På grund av överföringen
av administrationsansvaret i Karlsborg till signaltrupperna bör
dock ett begränsat antal beställningar omdisponeras till signaltrupperna.
Härigenom kan signaltruppernas ökade behov tillgodoses samtidigt som
omflyttningen av personal begränsas.

Av den civila personalen vid nu angivna förband torde endast ett fåtal
ordinarie befattningshavare behöva omplaceras. Viss övrig civil personal blir
övertalig.

Sammanfattning m.m.

Arméchefens förslag innefattar följande. Lv 1 indrages. S 2 förlägges
till Lv 1 etablissement. Den vid K 3 bedrivna spaningsutbildningen, administrativt
ansluten till P 4, kvarligger i K 3 etablissement. Vid förläggning
till Karlsborg organiseras S 2 som regemente. Fallskärmsjägarskolan anslutes
administrativt till S 2. Karlsborgs tygstation bibehålies. Under förutsättning
att beslut om ifrågavarande organisationsförändringar fattas av
1959 års vårriksdag, kan de genomföras med början den 1 april 1961.

De sammanlagda kostnaderna på kapitalbudgeten för angivna organisationsförändringar
beräknas till cirka 3,2 miljoner kronor, varav 1,2 miljon
kronor vid Lv 5 och 2 miljoner kronor vid S 2 i Karlsborg. Ifrågavarande
medelsbehov beräknas kunna tillgodoses intill ett belopp av 600 000 kronor
genom omdisposition av medel, som anvisats för ombyggnad av tygverkstaden
vid Karlsborgs tygstation. Mod den föreslagna organisationen undvikes
eljest erforderliga investeringar om sammanlagt 1 miljon kronor för förläggning
av S2 till K 3 etablissement samt för förläggning av K 3 till annat
förband.

På driftbudgeten uppkommande besparingar beräknas till cirka 300 000

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

kronor för år, huvudsakligen föranledda av begränsning av den vid K 3
bedrivna utbildningen.

Till jämförelse erinras om att indragning av Lv 5 beräknades medföra, å
ena sidan, investeringskostnader om cirka 600 000 kronor samt, å andra
sidan, besparingar på driftbudgeten om cirka 600 000 kronor för år.

Arméchefen har vid utarbetande av nu redovisat förslag samrått med
chefen för försvarsstaben samt fortifikationsförvaltningen.

Yttrande

Överbefälhavaren, som uttalar att arméchefens förslag i huvudsak synes
tillgodose givna direktiv, har intet att erinra.

Departementschefen

I propositionen 1958: 110 framhölls, att fredsorganisationen borde begränsas
till vad som oundgängligen erfordrades för att säkerställa krigsorganisationens
funktionsduglighet. I nu angivet syfte framlades i propositionen
förslag om uppdelning eller nedläggande av vissa förband och
utbildningsanstalter. Förslaget innebar, bland annat, att Lv 5 skulle indragas
och den vid förbandet bedrivna utbildningen uppdelas på andra
luftvärnsförband. Härigenom uppkommande besparingar beräknades till
cirka 600 000 kronor för år. I anledning av indragningen erforderliga investeringar
vid Lv 7 beräknades medföra engångskostnader på cirka 600 000
kronor. Del av Lv 5 etablissement beräknades kunna friställas för försäljning.

1958 års B-riksdag har emellertid beslutat, att Lv 5 skall bibehållas och
att motsvarande begränsningar och besparingar skall vidtagas i övrigt
inom fredsorganisationen, i främsta rummet inom luftvärnet. Arméchefen
anför, att detta måste leda till indragning av ett annat luftvärnsförband
för att inte luftvärnets fredsorganisation skall bli större än som erfordras
med hänsyn till krigsorganisationen.

Arméchefen har redovisat de olika faktorer som påverkar frågan om
utformningen av luftvärnets fredsorganisation. Hänsyn måste sålunda
tagas till sannolika operationsområden, anskaffning av robotar, skydd av
flygvapnets baser, förbandens utbildnings- och utvecklingsmöjligheter
m. m. Arméchefen har efter överväganden i dessa avseenden funnit, att
skäl alltjämt talar för en utformning av luftvärnets fredsorganisation i
enlighet med 1958 års förslag. När emellertid Lv 5 skall bibehållas, kan
enligt arméchefen endast Lv 1 ifrågakomma för indragning. Av militära
skäl samt med hänsyn till de kommunala intressena anser emellertid chefen
för armén, att Lv 1 etablissement även i fortsättningen bör utnyttjas
för militär utbildningsverksamhet. Arméchefen har undersökt möjligheterna
att till Karlsborg flytta annat fredsförband och funnit, att S 2 i
Skövde med fördel kan förläggas till Lv 1 etablissement. Utvecklingsmöj -

Kungl. Maj-.ts proposition nr iil år i959

11

ligheterna för S 2 bedömes vara större i Karlsborg än i Skövde. Tillgodoses
lokalbehovet för S 2 på detta sätt, kommer frågan om förläggning av
den vid K 3 bedrivna spaningsutbildningen i annat läge. Spaningsutbildningen
behöver då ej flyttas från K 3. Den beslutade indragningen av K 3 anses
därför inte böra genomföras, utan den i Skövde bedrivna spaningsutbildningen
bör alltjämt hållas samlad där. Därmed tillgodoses riksdagens krav,
att denna utbildning skall hållas samlad såsom en enhet i utbildningshänseende.
— Arméchefen föreslår således i anslutning till riksdagens beslut
om bibehållande av Lv 5, att Lv 1 indrages, att S 2 förlägges till LV 1 etablissement
och ombildas till regemente samt att K 3 kvarblir i Skövde. —
Erforderliga investeringar för genomförande av ifrågavarande omorganisation
beräknas av arméchefen till cirka 3,2 miljoner kronor. Besparingarna på
driftbudgeten beräknas till cirka 300 000 kronor för år och sammanhänger
huvudsakligen med att utbildningsverksamheten vid K 3 begränsas.

Mot bakgrunden av riksdagens beslut om bibehållande av Lv 5 och om
sammanhållande av spaningsutbildningen i en enhet anser jag mig i allt
väsentligt böra tillstyrka arméchefens förslag. Jag anser det sålunda nödvändigt,
att bibehållande av Lv 5 motsvaras av en begränsning på annat
håll av luftvärnets fredsorganisation. De skäl arméchefen redovisat för
indragning av Lv 1 finner jag övertygande. Övriga luftvärnsförband —
utom Lv 2, vars indragning redan beslutits, och Lv 5 — torde icke utan
betydande nackdelar ur såväl operativa som utbildningsmässiga synpunkter
kunna indragas. På de av arméchefen anförda skälen anser jag mig vidare
böra tillstyrka förslaget att förlägga S 2 till Karlsborg samt att bibehålla
K 3 i Skövde. Jag fäster stor vikt vid att de allvarliga konsekvenser, som
indragningen av Lv 1 eljest skulle få för Karlsborgs m. fl. kommuner, därmed
i stort sett undvikes. Såvitt nu kan bedömas kommer S 2, bl. a.
genom omdisponering av utbildningen inom signaltrupperna, att få ungefär
den omfattning som Lv 1 nu har. Arméchefens förslag att S 2, som
enligt riksdagens beslut skall organiseras såsom signalkår, skall ombildas
till regemente är jag emellertid inte nu beredd att tillstyrka. Den framtida
utvecklingen torde böra avvaktas, innan ställning tages till denna fråga.

De besparingar, som ernås genom ifrågavarande organisationsändringar,
motsvarar inte dem som en indragning av Lv 5 beräknas medföra. Med
hänsyn till önskvärdheten av att hålla kostnaderna för försvarets fredsorganisation
så låga som möjligt är detta mindre tillfredsställande. Arméchefens
utredning visar emellertid, att kravet på en effektiv och i övrigt
lämplig organisation med den givna förutsättningen att Lv 5 skall bibehållas
samt med beaktande av kommunala intressen bäst tillgodoses på
föreslaget sätt.

I enlighet med arméchefens förslag bör indragningen av Lv 1 och förflyttningen
av S2 genomföras med början den I april 1961.

I samband med ifrågavarande organisationsändringar torde det bli erfor -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

derligt med omplacering av vissa befattningshavare. Vidare kan viss civil
personal beräknas bli övertalig. — Genom omdisposition av vissa beställningar
torde arméns befälsbehov kunna tillgodoses i någon mån.

Flyttning av infanteriskjutskolan

I propositionen 1958:110 (s. 69 f.) redovisades ett av arméchefen den 28
februari 1958 framlagt förslag om flyttning av infanteriskjutskolan (InfSS)
från Rosersberg m.m. Enligt förslaget skulle skolan flyttas till Linköping
och anslutas till Livgrenadjärregementet (14) samt ett övnings- och skjutfält
för skolan anskaffas i Linköpingstrakten. Förslaget var främst föranlett
av riksdagens beslut att förlägga Stockholms storflygplats till Arlanda
(Halmsjön). Verkställda undersökningar hade visat, att trafikintensiteten
på Arlanda (Halmsjön) skulle bli så stor, att flyttning av all skjutverksamhet
borde äga rum under år 1960, om möjligt under förra delen av året.
Med hänsyn till att frågan om anskaffning av övnings- och skjutfält för
infanteriskjutskolan var föremål för utredning inom försvarets fastighetsnämnd
kunde förslag om skolans flyttning inte framläggas i nämnda proposition.
Frågan om förvärv av övnings- och skjutfält har sedermera ytterligare
utretts. På grundval av sålunda verkställda utredningar föreslår jag
i annat sammanhang denna dag, att ett övnings- och skjutfält, som kan
användas av InfSS, anskaffas i Linköpingstrakten. Starka ekonomiska skäl
talar enligt min mening för att InfSS förlägges till Linköping. Besparingar
uppstår sålunda på driftbudgeten genom att en administration kan dras in
om InfSS administration samordnas med I4:s. Omfattande investeringar i
byggnader — kostnaderna för ett nytt etablissement för InfSS uppskattas till
mellan 20 och 30 miljoner kronor — kan undvikas. InfSS flyttning medför
därjämte, att andra förläggningsbehov kan tillgodoses utan nybyggnad.
Sålunda ämnar enligt vad jag inhämtat chefen för inrikesdepartementet i
annat sammanhang denna dag framlägga förslag, att InfSS lokaler i Rosersberg
— under förutsättning att skolan flyttas — skall tas i anspråk för
civilförsvarets räkning. Vid min behandling av frågan om förvärv av mark
för övnings- och skjutfält har jag även fastslagit, att InfSS av utbildningsskäl
bör lokaliseras till mellersta Sverige. På nu anförda skäl föreslår jag,
att skolan flyttas från Rosersberg till Linköping och där administrativt
anslutes till I 4. Den föreslagna organisationen medför besparingar på
driftbudgeten, som av arméchefen preliminärt uppskattas till 500 000 kronor
för år. Skolans förläggning till Linköping nödvändiggör, å andra sidan,
vissa byggnadsåtgärder, av arméchefen kostnadsberäknade till cirka
4 500 000 kronor. Av dessa avser cirka 2 000 000 kronor en nödvändig upprustning
och rationalisering av I 4, som oavsett infanteriskjutskolans flyttning
erfordras under de närmaste 10 åren. Därest beslut om skolans flyttning
fattas av årets vårriksdag, torde flyttningen kunna genomföras med
början den 1 april 1961.

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

13

Förändringar vid flygvapnet

Enligt principbeslut av 1958 års B-riksdag (SU B 98; rskr B 125) skall
Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14) indragas, varvid en
jaktflottilj skall ombildas till attackflottilj. Flygfälten vid de indragna
flottiljerna har förutsatts skola utnyttjas som krigsflygfält; i övrigt har
ställning inte tagits till hur frigjorda etablissement bör utnyttjas. I underlaget
för beslutet har vidare förutsatts att i samband med flottiljernas indragning
en jaktdivision skall överföras till annat förband.

I skrivelse den 8 november 1958 har flygvapenchefen lagt fram förslag
till vissa ändringar i llygvapnets organisation i anslutning till indragningen
av två flottiljer. Förslag framlägges sålunda rörande ombildning av en
jaktflottilj till en attackflottilj in. in., förstärkning av flygvapnets beredskap
i övre Norrland samt organisationen av flygvapnets centrala markskolor
in. m.

över flygvapenchefens förslag, såvitt här är fråga, har yttranden avgivits
av överbefälhavaren, luftfartsstyrelsen, 1956 års flygbullerutredning
och lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet.

Chefens för flygvapnet förslag

Oinbildning av en jaktflottilj till attackflottilj in. in. Flygvapenchefen
föreslår att Hälsinge flygflottilj (F 15) ombildas till attackflottilj
i samband med indragningen av F 14 samt att en jaktdivision överföres
från F 8 till Upplands flygflottilj (F 16).

För omvandling till attackflottilj kan enligt flygvapenchefen förutom
F 15 även F3 (Östgöta flygflottilj) ifrågakomma. Övriga nuvarande jaktflottiljer,
vilka i fred har ansvaret för var sin luftförsvarssektor, bör nämligen
med hänsyn till utbildning, övningar, beredskap in. m. inom sektorerna
bibehållas såsom jaktflottiljer. Flygvapenchefen bedömer det ur
skilda synpunkter lämpligast att F 15 ombildas till attackflottilj. Sålunda
är möjligheterna att i närheten av F 15 (Söderhamn) anordna målplatser,
där övningar kan pågå utan större hinder för annan flygverksamhet, förhållandevis
gynnsamma. Förutsättningarna är vidare relativt goda för att
vid F 15 inom rimlig tid och för normala kostnader genomföra den banförlängning,
som erfordras vid omvandling av dagjaktflottilj till attackflottilj.
I fråga om hangarer och uppställningsplattor för flygplanen erfordras
vid attackllottilj anordningar likvärdiga med dem som nu finns
vid F 14. Behovet av hangarer kan dock minskas om reservflygplan uppställes
på annan plats. För detta ändamål hör enligt flygvapenchefen de
hangarer, som Iriställes vid F 14, utnyttjas. Ytterligare hangarutrymme erfordras
emellertid trots delta vid såväl F3 som F 15. Det minsta nybyggnadsbeliovet
föreligger emellertid vid sistnämnda flottilj.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 är 1959

De investeringskostnader som erfordras för att ombilda F 15 till attackflottilj
beräknas av flygvapenchefen preliminärt till omkring 4 miljoner
kronor.

Förslaget att överföra en jaktdivision från F 8 till F 16 motiveras av
flygvapenchefen, bland annat, med att det ur operativ synpunkt är angeläget
att en av de tre jaktdivisioner som försvinner genom indragning
av F 8 kvarbliver inom östra Mellansverige. Flygvapenchefen anför vidare
alt behovet av flygplan för den i anslutning till F 16 förlagda flygkadettskolan
(F 20) för närvarande tillgodoses genom lån från andra förband.
Om ytterligare en division förlägges till F 16 kan F 20 i stort sett förses
med erforderliga flygplan. Då flygplanantalet vid F 16/F 20 genom angiven
åtgärd i princip icke kommer att ökas, erfordras icke någon tillbyggnad
av hangarer. Med hänsyn till den flygplantyp, som kommer att
vara i bruk vid den föreslagna omorganisationens genomförande, blir emellertid
vissa ändringsarbeten i de för F 20 avsedda hangarerna nödvändiga.
Kostnaderna härför sammanhänger emellertid icke med den nu föreslagna
omorganisationen.

Förstärkning av flygvapnets beredskap i övre Norrland.
Flygvapenchefen föreslår, att en jaktdivision överföres från Kalmar flygflottilj
(F 12) till Norrbottens flygbaskår (F21). I samband härmed föreslås
F 21 skola ombildas till flygflottilj.

För att höja beredskapen och för att effektivt kunna öva stridsledningsoch
luftbevakningsorganisationen i övre Norrland bör enligt flygvapenchefen
jaktförband ständigt baseras inom nämnda område. Härigenom
skulle också omfattningen av tillfälliga baseringar till övre Norrland av
flygförband från andra delar av landet framgent kunna begränsas, vilket
bland annat skulle innebära minskade kostnader i fråga om traktamenten
m. in.

I samband med övergång till modernare och mera utrymmeskrävande
flygplan (J 32 B) uppstår vid F 12 behov av hangarer för en divisions flygplan.
Om en jaktdivision utrustad med flygplan 32 B tillkommer vid
F 21 medför detta därför i princip samma nybyggnadsbehov som vid F 12.
Vid F 21 måste dock hangaren kompletteras med vissa verkstads- och personalutrymmen,
som icke erfordras vid F 12. Genom den föreslagna omflyttningen
beräknas även flygbullerstörningarna i Kalmar minska då
flygverksamheten begränsas. Vid F 21 bedömes olägenheterna i fråga om
flygbuller vara avsevärt mindre än vid F 12.

Kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder vid F 21 beräknas preliminärt
till 4,25 miljoner kronor, varav 0,5 miljon kronor hänför sig till den
nu föreslagna ombaseringen.

Organisation av flygvapnets centrala mar k skolor m. m.
Flygvapenchefen erinrar om att han i skrivelse den 28 februari 1958 an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 är 1959

15

gående organisationsförändringar inom flygvapnet (jfr prop. 1958: 110, s.
81—84) anfört, att vissa skäl talade för att de genom flottiljernas indragning
friställda lokalerna vid F 8 och F 14 borde utnyttjas för verksamheten
vid Roslagens flygkår (F 2) och flygvapnets centrala skolor (FCS) samt att
etablissementen vid dessa förband eventuellt kunde friställas. Ifrågavarande
spörsmål har nu närmare studerats av flygvapenchefen samtidigt som
frågorna om den framtida organisationen av de centrala markskolorna och
vissa andra organ övervägts.

Till FCS är flygvapnets tekniska skola (FTS), flygvapnets signalskola
(FSS) och flygvapnets trupputbildarskola (FTUS) förlagda. Vidare är centralförrådet
för intendenturmateriel i Västerås (FIV) knutet till FCS. På
grund av den tekniska utvecklingen räknar flygvapenchefen med att utbildningskapaciteten
vid FTS och FSS behöver ökas med i runt tal 10
respektive 40 %. Det framtida elevantalet vid FTUS beräknas även komma
att öka något. Flygvapenchefen framhåller, att FTS, FSS och FTUS i viss
utsträckning gemensamt kan utnyttja lärare och undervisningsmateriel.
FTS har även samband med flygvapnets radarskola (FRAS), vilken även
utbildar elektroteknisk personal. FTS, FSS och FTUS är samtliga beroende
av närhet till flygbas.

Vid F 2 är flygvapnets radarskola (FRAS), förberedande fältflygarskolan
(FÖFS), väderskolan (VADS), en regional televerkstad (TV 2), flygförvaltningens
depositionsförråd av flygmateriel samt en försöksanläggning
för stridslednings- och luftbevakningsändamål (TVL) förlagda. Vidare
avses en särskild stridsledningsskola, som nu är under uppbyggnad, skola
anknytas till F 2. Organisatoriskt ingår även en flygräddningsgrupp
(FRÄD) i F 2, men denna räddningsgrupp har provisoriskt överflyttats
till F 8. Såsom anmälts i propositionen 1959: 110 har flygvapenchefen
föreslagit en väsentlig utökning av utbildningsverksamheten vid FÖFS.
Beträffande FRAS räknar flygvapenchefen med att utbildningen av såväl
teknisk som operativ personal kommer att behöva ökas på grund av
modernisering och utbyggnad av stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.
Den erforderliga kapacitetsökningen vid FRAS för utbildning
av teknisk och operativ personal uppskattas till 50 respektive 100 %. Behovet
av utbildning vid stridsledningsskolan bedömes framdeles komma att
öka avsevärt. Vid VÄDS beräknas antalet elever komma att öka något
genom att viss utbildning överflyttas från krigsflygskolan.

Flygvapenchefen framhåller, alt FÖFS icke har samhörighet med övriga
markskolor. Skolan bör emellertid ha tillgång till flygfält och möjlighet
till nära kontakt med krigsflygskolan. FRAS och stridsledningsskolan
kan i stor utsträckning utnyttja lärare och undervisningsmateriel gemensamt.
Båda skolorna är för sin verksamhet beroende av TVL och TV 2.
Såsom tidigare nämnts har FRAS viss samhörighet med FTS. Med hänsyn
till kommande behov av viss radarutbildning för väderleksändamål

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

föreligger visst samband mellan VÄDS och FRAS. Då sjöflygplan framdeles
icke torde komma att användas i räddningstjänsten, måste FRÄD
vara förlagd till en markflygbas. Ur flygräddningssynpunkt bör FRÄD
vara baserad i närheten av Stockholm.

I F 8 ingår för närvarande — förutom tre jaktdivisioner — en särskild
flygavdelning, avsedd för personal vid flygledningen in. fl. (4. divisionen),
en flygtransportgrupp (6. transportgruppen) samt musikkår. Såsom tidigare
nämnts har FRÄD provisoriskt överflyttats till F 8. Flygvapenchefen
framhåller att en särskild flygavdelning erfordras för att personalen
vid staber och skolor i Stockholm och dess närhet skall kunna fullgöra
flygtjänst. Behov av en transportgrupp i närheten av Stockholm, som kan
utföra dels flygningar för försvarets forskningsanstalt, flygförvaltningen,
luftfartsstyrelsen m. fl. myndigheter dels ock vissa transportflygningar,
föreligger även framdeles.

Vid F 74 finns nu tre flygdivisioner och musikkår.

Beträffande tillgången på lokaler och övningsområden vid FCS, F 2,
F 8 och F 14 samt lokalbehovet in. m. för den verksamhet vid nämnda
förband, som framdeles skall bibehållas, anför flygvapenchefen i huvudsak
följande.

Såvitt gäller FCS anföres, att skolornas byggnader överlag är i behov
av genomgripande renoveringar, att befintliga utbildningsanordningar är
otillräckliga, att stridsskjutningsområde saknas samt att utbyggnad av
skjulbanor m. in. är nödvändig. Vidare erfordras vissa ombyggnader för
utökning av utbildningsverksamheten vid FTS och FSS. Kostnaderna för
erforderliga byggnadsåtgärder om samtliga nuvarande skolor skulle vara
kvar vid FCS beräknas till sammanlagt minst 1,5 miljon kronor. Kvarligger
skolorna i Västerås bedömes vidare vissa investeringar bli nödvändiga
vid centrala flygverkstaden i Västerås (CVV). Kostnaderna härför
uppskattas till 1,5 miljon kronor.

Beträffande F 2 nämner flygvapenchefen att kårens byggnader är i tämligen
gott skick samt att nu utnyttjade lokaler för FRAS, TVL, TV 2 och
flygförvaltningens depositionsförråd i huvudsak är lämpade för sina ändamål.
För FRAS och TVL har speciella byggnads- och inredningsarbeten
vidtagits. Befintliga utrymmen är emellertid icke tillräckliga för den nödvändiga
ökningen av utbildningsverksamheten vid FÖFS, FRAS och VÄDS.
Om samtliga dessa skolor skulle bli kvar vid F 2 erfordras betydande nybyggnader.
Å andra sidan skulle en bortflyttning av all nuvarande
verksamhet vid F 2 medföra investeringskostnader av en storlek, som icke
skulle stå i rimlig proportion till storleken av möjliga besparingar i fråga
om administrationskostnader. En bortflyttning av FRAS och TVL anses
vidare medföra ett avbräck i pågående undervisnings- och försöksverksamhet,
vilket skulle få allvarliga följder för stridslednings- och luftbevakningsorganisationens
effektivitet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

17

Vid F 8 kommer huvuddelen av befintliga utrymmen att friställas, då
jaktflottiljen indrages. Lokalerna är överlag i gott skick och lämpar sig
efter vissa ombyggnadsarbeten väl som undervisnings- och förläggningslokaler
för skoländamål. Tillgång till övningsområde för utbildning i markstridstjänst
finnes.

Vid attackflottiljens bortflyttning friställes samtliga utrymmen vid
F 14. Byggnaderna vid F 14, som till större delen uppförts i början av 1940-talet, är i synnerligen gott skick och lämpar sig väl — liksom beträffande
F 8 efter vissa ombyggnadsarbeten — för skoländamål. För utbildning i
markstridstjänst erforderligt övningsområde finnes. Till fördel för nämnda
utbildning är även att ett infanteriregemente ligger i nära anslutning till
F 14.

På grundval av det anförda föreslår flygvapenchefen, att FCS avvecklas.
Etablissementen vid F 2, F 8 och F 14 bör däremot även framdeles utnyttjas
för flygvapnets räkning. Såvitt avser FCS räknar flygvapenchefen, som påpekar
att Västerås stad visat intresse att förvärva FCS, med att skolornas
etablissement och markområde skall kunna försäljas. Den nuvarande
verksamheten vid FCS kan enligt flygvapenchefen flyttas till F 8 och F 14,
där i huvudsak tillräckliga utrymmen finnes. De investeringskostnader som
uppkommer vid en dylik förflyttning anses mer än väl uppvägas av kostnaderna
för annars nödvändiga renoveringsarbeten vid FCS och nybyggnadsarbeten
vid CVV samt av den inkomst som en försäljning av FCS väntas
medföra.

Flygvapenchefen anför slutligen, att en långt gående koncentration av
markskolorna i lokaliseringshänseende visserligen skulle vara till fördel ur
utbildnings- och driftkostnadssynpunkter men samtidigt få till följd att
en framtida expansion av utbildningsverksamheten inom flygvapnet, exempelvis
för robotändamål, både försvårades och fördyrades.

I fråga om lokaliseringen av flygvapnets markskolor in. in. föreslår flygvapenchefen
att F 2 skall omfatta FRAS, VÄDS, stridsledningsskolan,
TVL, TV 2 och flygförvaltningens depositionsförråd, att F 8 skall omfatta
FTS, FSS, flygledningens flygavdelning, 6. transportgruppen, FRÄD och
musikkår, varvid FRÄD skall uppgå i transportgruppen, samt att F 14 skall
omfatta FÖFS, FTUS och musikkår. FIV förutsättes kvarligga i Västerås.
I samband härmed föreslås att F 8 och F 14 ombildas till flygkårer.

Flygvapenchefen anför att eu ny markskola — bastjänstskola — bör
tillkomma med hänsyn till de ökade krav som det moderna kriget ställer
på underhållstjänsten i allmänhet och på bastjänsten. Utbildningen vid
denna skola bör i stor utsträckning ges praktisk inriktning och kunna förläggas
till krigsmässigt anordnade flygbaser. Permanenta lokaler för
undervisning och förläggning synes därför icke erforderliga.

2—ilo co Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 117

18

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 117 år 1959

Beträffande de av flygvapenchefen anförda motiven för den föreslagna
lokaliseringen av markskolorna in. in. må följande framhållas.

Om nybyggnader skall undvikas vid F 2 måste någon del av den nuvarande
verksamheten bortflyttas. Valet har därvid fallit på FÖFS och
FRÄD. Då F 2 är ett markskoleförband med ringa anknytning till flygtjänsten
får fällflygareleverna vid FÖFS icke i någon större utsträckning
tillfälle att deltaga i flygning och komma i kontakt med flygplan eller
flygande personal. Det stora avståndet mellan F 2 och F 5, där flygutbildningen
sker, omöjliggör även ett eljest nödvändigt samarbete mellan utbildningspersonalen
vid F 5 och FÖFS. En förflyttning av FÖFS synes därför
lämplig.

Med hänsyn till att FRÄD kan uppgå i 6. transportgruppen bör FRÄD
lämpligen — såsom skett provisoriskt — anslutas till F 8. Härigenom
möjliggöres även vissa rationaliseringar vid F 2.

Genom bortflyttningen av FÖFS och FRÄD friställes utrymmen i sådan
omfattning att övrig verksamhet kan kvarbli vid F 2 utan att nybyggnad
erfordras. Härigenom undvikes de allvarliga olägenheterna för stridslednings-
och luftbevakningsorganisationen, som skulle bli en följd av en förflyttning
av FRAS, TVL eller TV 2. Stridsledningsskolan kan nära anknytas
tiil FRAS och TVL, vilket kommer att underlätta utbildningen. Därigenom
kan även anskaffning av annars nödvändig särskild undervisningsmateriel
undvikas. Väderskolan kan förläggas i anslutning till FRAS. Flygförvaltningens
depositionsförråd av flygmateriel kan kvarligga i anslutning
till en regional televerkstad, vilket är gynnsamt från underhållssynpunkt.
Lokaliseringen i närheten av Stockholm är vidare till fördel för flygförvaltningens
arbete med besiktning och provning av materielen.

I chefens för flygvapnet förslag angående indragning av F 8 förutsattes,
alt flygledningens flygverksamhet alltjämt skulle fortsätta på Barkarbyfältet
vid den för ändamålet särskilt organiserade flygavdelningen. Vid
denna avses framdeles även den flygande personal, som placeras vid de
till F 2 och F 8 förlagda skolorna, fullgöra sin flygtjänst. I samband med
chefens för flygvapnet tidigare förslag undersöktes, i syfte att om möjligt
ytterligare reducera bullerstörningarna vid F 8, möjligheterna att förlägga
ifrågavarande flygverksamhet till annan plats. Den enda plats, som därvid
kan komma ifråga, är F 18. En förläggning till F 18 av nämnda flygverksamhet
skulle emellertid nödvändiggöra nybyggnader. Vidare skulle det
ökade avståndet till Stockholm och de svårare trafikförhållandena medföra
tidsförluster för den flygande personalen.

Förslaget att draga in jaktflottiljen vid F 8 har bland annat syftat till
att minska bullerstörningarna kring Barkarby. Härvid skulle dock icke
- såsom nyss nämnts — all flygverksamhet där upphöra. Den nu föreslagna
organisationen innebär emellertid dels att flygfrekvensen vid F 8
avsevärt nedgår (på grund av indragningen av de tre jaktdivisionerna),
dels att en förskjutning sker från mera bullrande till mindre bullrande
flygplan. Härtill kommer, att flygverksamhetens art medger ur bullersynpunkt
mera skonsam flygning i närheten av Barkarby. Sammanfattningsvis
kommer den föreslagna organisationen vid F 8 att medföra en begränsning
av bullerstörningarna kring Barkarby. I vilken utsträckning detta
kan medföra lättnader beträffande nu gällande begränsning av den civila
nybyggnadsverksamheten får närmare prövas av berörda myndigheter.

F 8 bör alltjämt organisera vissa krigsförband, bland annat för att be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1959

19

manna flygbasen i krig. Med hänsyn härtill och till kravet på hög beredskap
är det därför angeläget att erforderlig baspersonal finns vid F 8 redan i fred.

En särskild flygavdelning bör av redovisade skäl alltjämt vara kvar vid
F 8, där lämpliga lokaler redan står till förfogande.

Med hänsyn till det nära samarbetet med myndigheter och organ i Stockholm
bör den nuvarande förläggningen av 6. transportgruppen till F 8 bibehållas.
Härför talar även den planerade samordningen av transportgruppens
och FRÄD verksamhet samt det förhållandet att lämpliga lokaler redan
finns tillgängliga vid F 8.

De nuvarande skolorna i Västerås (FTS, FSS och FTUS) kan icke
samtliga inrymmas i tillgängliga utrymmen vid F 8. I princip torde två
av dessa skolor kunna förläggas till F 8 utan att mera omfattande byggnadsåtgärder
blir erforderliga. Därvid bör alternativet FTS och FSS
väljas. Flera skäl talar härför. Dels kan ett gemensamt utnyttjande av
vissa undervisningshjälpmedel liksom av lärare komma till stånd, dels
underlättas även i övrigt samordningen av undervisningen mellan dessa
skolor. Även det nödvändiga samarbetet med FRAS och stridsledningsskolan
främjas. Vidare är närheten till flygledningen värdefull för verksamheten
vid dessa skolor. Slutligen torde en förläggning i Stockholms
närhet vara till fördel då det gäller att tillgodose behovet av civila lärare.

Återstående skolor, FÖFS och FTUS, föreslås förläggas till F 14, där
för skolorna lämpade förläggnings- och undervisningslokaler finnes. För
FÖFS del är av tidigare angivna skäl närheten till F 5 en fördel. Tillgång
till erforderliga övningsområden för markstridsutbildningen vid FTUS kan
erhållas genom samarbete med 116 och infanteriets kadettskola, som föreslagits
bli förlagd till I 16.

Vad angår byggnadsåtgärder i samband med föreslagna organisationsförändringar
anför flygvapenchefen i huvudsak följande. Vid F 2
erfordras icke några nybyggnader med hänsyn till att för FÖFS avsedda
utrymmen friställes. Däremot måste lokalbeståndet vid F 2 anpassas till
den efter hand ändrade verksamheten, vilket nödvändiggör vissa ändringsarbeten.
Dessa beräknas preliminärt kosta cirka 0,75 miljon kronor. Oberoende
av den ändrade utbildningsverksamheten vid F 2 erfordras härutöver
upprustning av vissa lokaler.

Vid F 8 uppkommer ökat behov av klassrum, speciallektionssalar in. in.
Däremot behövs inte Iogementsförläggningar i nuvarande omfattning.
Kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder beräknas till i runt tal
3,6 miljoner kronor. Härutöver föreligger redan behov av inredning av
lokaler för musikkåren och utbyggnad av underofficersmässen.

Befintliga lokaler vid F 14 är med avseende på utrymme tillräckliga
för den föreslagna skolorganisationen. Däremot medför anpassningen till
denna att ändringsarbeten till eu kostnad av cirka 3,5 miljoner kronor blir
erforderliga.

Sammanfattning in. in. Flygvapenchefens förslag innefattar i huvudsak
följande. FCS indrages. Etablissementen vid F 2, F8 och F 14 utnyttjas
för uthildningsanstalter in. in. Flygfälten vid F8 och F 14 bibehålles
som krigsbascr. F 15 ombildas från jakt- till attackflottilj. Eu jakt -

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 ur 1959

division från de indragna flygflottiljerna överföres till F 16/F 20. En
jaktdivision överföres från F 12 till F21.

Flygvapenchefen hävdar att principbeslut rörande aktualiserade organisationsförändringar
inom flygvapnet bör fattas vid 1959 års vårriksdag.
Organisationsförslagen medför icke behov av personalförändringar för
nästa budgetår. Slutliga förslag rörande de personalförändringar m. m.,
som erfordras för genomförande av nu föreslagna organisationsförändringar,
framlägges icke utan flygvapenchefen avser att upptaga dessa förslag
i de årliga anslagsäskandena.

De totala investeringskostnaderna för genomförande av flygvapenchefens
förevarande organisationsförslag beräknas av flygvapenchefen preliminärt
uppgå till 12,35 miljoner kronor. Häri är inräknade de kostnader, som
sammanhänger med den förutsatta ökningen av utbildningsverksamheten
vid vissa skolor. För att få fram de verkliga merkostnaderna för omorganisationen
bör enligt flygvapenchefen kostnaderna för annars erforderliga
byggnadsåtgärder vid FCS och CVV (i runt tal 3 miljoner kronor) samt
de medel, som beräknas inflyta vid försäljning av FCS (minst 8 miljoner
kronor), frånräknas. Den verkliga merkostnaden på kapitalbudgeten
utgör enligt flygvapenchefen således 1,35 miljon kronor.

Engångskostnader för flyttning av utrustning vid skolor och förband,
personalens omstationering m. in. kan enligt flygvapenchefen icke nu beräknas
med någon tillförlitlighet. I fråga om vissa driftkostnader (löner,
bränsle, ersättningar till fastighetsfonden) beräknas genomförandet av här
föreslagen organisation medföra en årlig besparing uppgående till minst
1,9 miljon kronor.

Förslagens genomförande

Genomförandet av de föreslagna organisationsförändringarna påverkas
enligt flygvapenchefen av olika faktorer. Härom anför flygvapenchefen
i huvudsak följande.

Med hänsyn bland annat till försvarsberedningens uttalande om önskvärdheten
av att försvarskraften även under omorganisationsskedet hålles
på högsta möjliga nivå bör flygmaterielen vid förband, som skall indragas,
i princip bibehållas, tills den nått slutet av sin normala livslängd.

Å andra sidan påverkar indragningsbeslut beträffande namngivna förband
dels möjligheterna att behålla och nyrekrytera personal vid dessa
under erforderlig tid, dels arbetsglädje och trivsel. Härigenom nedgår
dessa förbands effektivitet efter hand. Det är därför ett önskemål att göra
avvecklingsperioden så kort som möjligt.

Omvandlingen av jaktförbandet F 15 till attackflottilj — i samband med
nedläggandet av attackflottiljen F 14 — måste genomföras på ett sådant
sätt att, så vitt möjligt, attackflyget undgår en av omskolningsverksamhet
föranledd svaghetsperiod.

Erforderliga byggnadsåtgärder kräver tid för detaljplanering, projektering
och utförande. Ombyggnad av lokaler m. in. för den kommande skol -

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1959

21

verksamheten måste framför allt vid F 8 och F 14 samordnas med den
ordinarie verksamhet som samtidigt pågår.

Omflyttningen av berörda skolor måste genomföras på sådant sätt att
utbildningskapaciteten i minsta möjliga utsträckning nedgår under flyttningsperioden.

Utbyggnad av skolornas kapacitet är beroende av den takt i vilken ny
personal erfordras, vilket i sin tur är avhängigt av bland annat materielleveranser.

Personalfrågorna kräver särskild uppmärksamhet. Ett omfattande detalj
planeringsarbete blir nödvändigt för att hänsyn skall kunna tagas till
personalens önskemål och tjänstens krav. Härtill kommer att åtminstone
en första etapp av långsiktsplaneringen beträffande flygvapnets totala personalbehov
måste slutföras och ligga till grund för lösandet av personalfrågorna.

Det är ett framträdande önskemål, att en detaljerad tidsplan för genomförandet
av samtliga i det föregående föreslagna organisationsändringar
framlägges så snart som möjligt. Härför talar bland annat behovet av att
kunna i tid påbörja de med omorganisationen sammanhängande planeringsåtgärderna
beträffande personal, byggnader och utbildningsverksamhet. Det
är också nödvändigt att utan dröjsmål kunna orientera personalen vid berörda
förband om tidsförhållandena vid omorganisationen.

Uppgörandet av en detaljerad tidsplan för omorganisationen sammanhänger
enligt flygvapenchefen med inom flygstaben för närvarande pågående
långsiktsplanering. En dylik tidsplan beräknas kunna uppgöras under
innevarande år. I avvaktan härpå anser flygvapenchefen att i propositionen
1958: 110 angivna ungefärliga tidpunkter för förbandsindragningarna
— F 14 tidigast budgetåret 1961/62, F 8 omkring år 1963 — bör tjäna som
riktlinjer, överföring av en jaktdivision till F 21 anses av byggnadsskäl
icke kunna genomföras förrän under budgetåret 1961/62.

Yttranden

Överbefälhavaren, som yttrat sig efter hörande av cheferna för armén
och marinen samt civil- och fortifikationsförvaltningarna, har i huvudsak
intet att erinra mot flygvapenchefens principförslag.

Imftfartsstyrelsen framhåller att det i samband med förändringar i flygvapnets
organisation bör eftersträvas att så långt det är möjligt ur försvarsmässiga,
ekonomiska och personella synpunkter åstadkomma en lokalisering
av militär flygverksamhet, som undviker områden med mera omfattande
civil flygtrafik. Med hänsyn bland annat till angelägenheten av
att passagerartrafiken på Arlanda och Bromma bör kunna bedrivas med
största möjliga säkerhet och regelbundenhet föreslår styrelsen, att frågan
om omfattningen av flygledningens fortsatta flygverksamhet på Barkarby
(F 8) och dess eventuella nedläggande underkastas förnyad prövning.

1956 års flygbullerutredning framhåller åt! förändringarna i verksamheten
vid F 8 medför betydande lättnader för befolkningen i de bullerstörda
samhällena i flottiljens närhet. Enligt utredningen är det emeller -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

tid icke tillfredsställande utrett Ailken betydelse man skall tillerkänna en
minskning av flygfrekvensen vid den närmare bedömningen av de sanitära
olägenheterna av flygbuller. Utredningen anser sig därför icke kunna
uttala sig om i vilken utsträckning lättnader i den nuvarande begränsningen
beträffande bebyggelsen i flygfältets närhet blir möjliga. Den förändrade
verksamheten vid F 14 anses av utredningen få till följd att bullerstörningarna
i närheten av flygfältet blir så avsevärt reducerade att möjligheter
torde öppnas för en fortsatt exploatering av närliggande markområden.
Mot förslaget att omvandla F 15 till attackflottilj har utredningen
intet att erinra. Förslaget att överföra en jaktdivision från F 12
till F 21 bör enligt utredningen medföra minskade bullerstörningar inom
vissa tätorter i närheten av flygfältet vid F 12. En utökning av flygverksamheten
vid F 21 anser utredningen vara acceptabel.

Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet förordar, att en
kompletterande utredning om flygvapnets organisationsfrågor kommer till
stånd. Enligt lokaliseringsutredningen bör i första hand en överflyttning
till Halmstad av de för närvarande till Västerås förlagda skolorna övervägas.
Därest detta icke skulle vara möjligt synes man enligt utredningen
böra överväga en ändrad lokalisering av FÖFS och (eller) FTUS i syfte
att kunna placera FTS och FSS i Halmstad. Lokaliseringsutredningen
framhåller slutligen att det ur utredningens synpunkt är angeläget, att
olika vägar att begränsa organisationen i Stockholmsområdet noggrant
undersökes.

Departementschefen

I anslutning till det vid 1958 års B-riksdag fattade principbeslutet rörande
indragning av F 8 och F 14 föreslår chefen för flygvapnet, att F 15 ombildas
till attackflottilj och att en jaktdivision överföres från F 8 till
F 16/F 20.

Av vad flygvapenchefen anfört synes det ur skilda synpunkter lämpligast,
att jaktflottiljen F 15 ombildas till attackflottilj. Jag tillstyrker därför
detta förslag. För att minska nybyggnadsbehovet av hangarer vid F 15
räknar jag i likhet med flygvapenchefen med att vissa reservflygplan framdeles
uppställes vid F 14. I likhet med flygvapenchefen finner jag det vidare
lämpligt, att en jaktdivision i samband med indragningen av F 8 bibehålies
i östra Mellansverige. Då flygvapenchefens förslag att förlägga ifrågavarande
jaktdivision till F 16/F 20 i princip icke innebär någon ökning av
nuvarande flygplanantal vid nämnda förband eller någon utökning av
den militära flygverksamheten i Uppsalaområdet, kan jag biträda detsamma.

För att höja flygvapnets beredskap i övre Norrland föreslår flygvapenchefen
vidare, att en jaktdivision överföres från F 12 till F 21. Jag tillstyrker
flygvapenchefens förslag i denna del. Genom den föreslagna ombase -

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

23

ringen av en jaktdivision torde, såsom framhållits av såväl flygvapenchefen
som 1956 års flygbullerutredning, bullerstörningarna inom vissa tätorter i
närheten av flygfältet vid F 12 minska. Till förslaget att ombilda flygbaskåren
till flottilj anser jag mig icke nu böra ta ställning.

Flygvapenchefens förslag till organisation av de centrala markskolorna
m.m. innebär i huvudsak, att FCS indrages samt att markskolorna och
vissa andra enheter förlägges till F 2, F 8 och F 14.

Vad först angår F 2 har flygvapenchefen undersökt möjligheterna att
förflytta nuvarande verksamhet. Befintliga utrymmen vid nämnda förband
anses icke tillräckliga för nödvändig utökning av vissa skolor. Ett bortflyttande
av hela den nuvarande verksamheten vid F 2 beräknas emellertid
kräva avsevärda investeringskostnader. En förflyttning av FRAS och försöksanläggningen
för stridslednings- och luftbevakningsändamål (TVL)
skulle vidare medföra ett allvarligt avbräck i pågående undervisnings- och
försöksverksamhet. Jag delar därför flygvapenchefens uppfattning, att F 2
bor bibehållas. Enligt flygvapenchefens förslag skall F 2 omfatta FRAS,
väderskolan (VÄDS), stridsledningsskolan, TVL, en regional televerkstad
och flygförvaltningens depositionsförråd. För att nybyggnader skall undvikas
vid F 2 föreslås, att FÖFS och flygräddningsgruppen (FRÄD), som nu
provisoriskt överförts till F 8, flyttas. Jag biträder detta förslag. Emellertid
kan enligt min mening icke särskilt starka skäl åberopas för att bibehålla
VÄDS vid F 2. I stället synes det fördelaktigt att friställa ytterligare utrymme
vid F 2. VÄDS bör därför i stället förläggas till F 12, från vilket förhand
enligt vad jag tidigare föreslagit en jaktdivision skall bortflyttas. Jag har
under hand inhämtat, att en förläggning av VÄDS till F 12 icke medför
några nämnvärda investeringskostnader.

Vid F 8 skall enligt flygvapenchefens förslag den särskilda, för flygledningens
personal in.fl. avsedda flygavdelningen, 6. transportgruppen, musikkåren
samt den till förbandet nu provisoriskt överförda flygräddningsgruppen
bibehållas. Vidare föreslås att två av de nu till Västerås förlagda skolorna,
FTS och FSS, överflyttas till F 8. Den tredje av de nuvarande skolorna
i Västerås, FTUS, samt FÖFS (nu vid F 2) skall enligt förslaget
flyttas till F 14. Härvid förutsätter flygvapenchefen en väsentlig utbyggnad
av FÖFS med hänsyn till föreslagen utökning av den allmänbildande undervisningen
för fältflygarelever. I propositionen 1959:110 har jag emellertid
vid anmälan av flygvapnets avlöningsanslag uttalat, att jag icke anser mig
kunna biträda föreslagen utökning av ifrågavarande undervisning. Någon
ställning till frågan om förläggningen av FÖFS tog jag inte i förenämnda
sammanhang.

Enligt min mening kan det inte ifrågakomma att flytta verksamhet
från annan ort till Stockholmsområdet utan att starka skäl talar för en
dylik förflyttning. Flygvapenchefen har i detta hänseende anfört, hland
annat, att FTS och FSS för sin verksamhet har behov av samverkan med

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

skolor in. m. vid F 2, främst FRAS, samt att möjligheterna att erhålla lärare
lättare kan tillgodoses i Stockholmsområdet. Vid mina överväganden har jag
inte kunnat konstatera, att i dagens läge behovet av samverkan mellan FTS
och FSS, å ena sidan, samt FRAS in. fl. organ vid F 2, å andra sidan, är
sådant, att dessa utbildningsanstalter behöver vara förlagda i närheten av
varandra. Hur utvecklingen kan gestalta sig framdeles kan inte bedömas.
Lärarbehovet för FTS och FSS torde kunna tillgodoses även på andra orter
än Stockholm. Sålunda har enligt vad jag inhämtat några svårigheter i detta
hänseende inte försports vid nuvarande förläggning i Västerås. Av anförda
skäl har jag inte ansett mig kunna biträda förslaget att flytta ifrågavarande
skolor till F 8.

I anslutning härtill kan det också förtjäna påpekas, att lokalerna vid
F 8 — vars flygfält alltjämt bör bibehållas såsom krigsbas — kan behöva
utnyttjas för annan verksamhet som av olika skäl måste vara lokaliserad
till Stockholmsområdet. Möjligheter bör sålunda hållas öppna att till F 8
lokalisera luftförsvarsrobotförband ävensom viss annan verksamhet. Vidare
är behovet av lokalutrymme för till Stockholm förlagda centrala
staber och förvaltningsmyndigheter för närvarande icke tillfredsställande
tillgodosett.

Jag anser mig icke nu böra ta ställning till huruvida flygledningens flygavdelning,
6. transportgruppen med flygräddningsgruppen och flygvapnets
musikkår i Stockholm framdeles kan behöva flyttas från F 8. Dessa
frågor synes böra ytterligare övervägas, vad det gäller flygverksamheten,
under beaktande av, bland annat, utvecklingen av den civila flygtrafiken
i Stockholmsområdet. Jag vill emellertid understryka, att den beslutade
indragningen av jaktflottiljen innebär väsentliga lättnader för den civila
flygtrafiken och en avsevärd minskning av bullerstörningarna för den
kringliggande bebyggelsen.

Då sålunda en förläggning av FTS och FSS till F 8 enligt min mening
inte bör ifrågakonuna, aktualiseras frågan om dessa skolor bör kvarbli i
Västerås eller flyttas annorstädes. I sistnämnda fall synes endast en förläggning
till F 14 i Halmstad kunna övervägas. Chefen för flygvapnet har
som nämnts föreslagit, att FÖFS och FTUS skall förläggas till F 14. Jag har
låtit undersöka möjligheterna att i stället dit förlägga FCS i nuvarande
sammansättning, varvid FÖFS förutsättes skola förläggas till annan plats.

Vid prövning av om FCS bör kvarbli i Västerås eller flyttas till Halmstad
bör följande omständigheter beaktas. Lokalerna i Västerås är gamla och i
förhållandevis dåligt skick. En relativt kostnadskrävande upprustning anses
erforderlig. F 14:s etablissement är däremot i gott skick. Byggnaderna
är i allmänhet uppförda i början av 11140-talet. Från Västerås stad har
visats intresse att förvärva FCS:s nuvarande etablissement och markområde
för exploateringsändamål. När det gäller Halmstad har Kronan enligt avtal
med staden den 9 juli 1942 åtagit sig vissa förbindelser för det fall att

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

25

flottiljen skulle indras och av staden för flottiljen upplåtet område ej längre
skulle användas för ständig militär förläggning av motsvarande omfattning.
På längre sikt torde möjligheterna till markutbildning — som förekommer
vid samtliga ifrågavarande skolor — bättre kunna tillgodoses i
Halmstad, där infanteriregementets resurser i viss omfattning kan utnyttjas.
En fördel med eu lokalisering till Halmstad är också att lokalerna där
ligger i omedelbar anslutning till en flygbas. Möjligheter att erhålla civila
lärare föreligger såväl i Västerås som i Halmstad.

Kostnaderna för att iordningställa F 14 för de i FCS ingående skolorna
kan uppskattas till mellan 3 och 4 miljoner kronor. Dessa kostnader och
kostnaderna för FÖFS förläggning på annan ort torde mer än uppvägas av
de inkomster som kan erhållas vid en avveckling av FCS etablissement i
Västerås och de besparingar som uppkommer genom att eljest erforderliga
investeringar i Västerås kan undvikas. Jag anser, att anförda skäl bestämt
talar för att FCS flyttas från Västerås till F 14. I likhet med flygvapenchefen
räknar jag med att F 14 skall bibehållas som krigsbas och att musikkåren
skall kvarbliva vid förbandet.

Jag räknar med att centralförrådet för intendenturmateriel, som ligger
i anslutning till FCS, tillsvidare kan kvarbli i Västerås. Frågan om bortflyttning
av förrådet bör dock ägnas ytterligare uppmärksamhet.

I det föregående har jag konstaterat, att FÖFS bör flytta från F 2 för
att nybyggnader skall kunna undvikas där. Även andra skäl talar, som flygvapenchefen
anfört, för att FÖFS flyttas från F 2. Då jag förutsätter, att
F 14 utnyttjas för andra ändamål, kan jag inte biträda förslaget att förlägga
FÖFS dit. Att förlägga FÖFS till Uppsala i anslutning till försvarets läroverk,
som ifrågasatts, anser jag, bl. a. av kostnadsskäl, inte böra ifrågakomma.
En godtagbar lösning synes däremot vara att FÖFS — vilken som
förut anförts i huvudsak bör bibehållas vid nuvarande omfattning — förlägges
till Herrevadskloster. Jag har låtit undersöka förutsättningarna härför.
De erforderliga investeringskostnaderna torde inte överstiga 3 miljoner
kronor. Gemensam administration kan ordnas med krigsflygskolan (F5).
Behov av viss personalökning vid F 5 uppkommer emellertid, främst för
skötsel av lokaler, mathållning, förrådsverksamhet och ordningshållning.
Detta behov av personalökning motsvaras emellertid till en del av minskat
behov vid F 2. Härtill kommer, att en förläggning till Herrevadskloster medför
uppenbara fördelar ur utbildningssynpunkt, framförallt genom den
nära kontakt som åstadkommes med F 5, där fältflygarna erhåller sin grundläggande
flygutbildning. Anförda skäl talar enligt min mening otvetydigt
för alt FÖFS bör förläggas till Herrevadskloster och administrativt knytas
till F 5. Jag föreslår därför att beslut nu fattas härom. Denna lösning bidrager
också till att motverka de olägenheter som indragningen av Hcrrevadsklosters
remontdepå inneburit för Riseberga kommun.

En lösning av frågorna om flygvapnets centrala markskolor in. in. i
3—410 0» Rihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 117

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

enlighet med vad jag nu angivit innebär, att — bortsett från den administrationspersonal
som alltjämt kan erfordras vid F 8 — administrationerna
vid två förband helt kan utgå. Enligt chefens för flygvapnet förslag
skulle endast administrationen vid ett förband kunna utgå. Besparingarna
på driftbudgeten vid den av mig förordade lösningen blir åtminstone lika
stora som enligt flygvapenchefens förslag.

De totala investeringskostnaderna för genomförande av de av flygvapenchefen
föreslagna organisationsförändringarna, vari inräknats kostnader
sammanhängande med den förutsatta utökningen av utbildningsverksamheten
vid vissa skolor, har preliminärt beräknats till 12,35 miljoner kronor.
Motsvarande kostnader för de av mig föreslagna förändringarna torde bli
något lägre. Vidare bör, såsom flygvapenchefen framhållit, beaktas inkomsterna
vid en försäljning av FCS etablissement och markområde och kostnaderna
för annars erforderliga byggnadsåtgärder in. m. vid FCS och CVV
(cirka 3 miljoner kronor).

Besparingarna på driftbudgeten kan uppskattas till i runt tal 2 miljoner
kronor årligen.

Vid genomförandet av organisationsförändringarna bör, såsom flygvapenchefen
framhållit, beaktas önskvärdheten av att försvarskraften under
omorganisationsskedet inte nämnvärt nedsättes.

Principbeslut rörande de av mig förordade organisationsförändringarna
bör för möjliggörande av erforderligt planläggningsarbete fattas nu. En
detaljerad tidsplan för förslagens genomförande bör, under förutsättning
att riksdagen godkänner förslagen, snarast uppgöras med utgångspunkt i de
i propositionen 1958:110 angivna ungefärliga tidpunkterna för förbandsindragningarna.
överföringen av en jaktdivision till F 21 beräknas kunna
ske under budgetåret 1961/62.

Vissa personalfrågor

Vid anmälan av de fredsorganisatoriska förändringar, varom förslag
framlades i propositionen 1958: 110, behandlade jag även de personalproblem
som kunde uppkomma i samband med förändringarna. Jag framhöll
sålunda, att åtgärderna kunde få betydelsefulla verkningar för de anställda,
som berördes därav, och att det självfallet var önskvärt, att de enskilda
befattningshavarna så snart som möjligt kunde få klarhet om vad förändringarna
kunde komma att innebära för dem. Vidare anslöt jag mig
till ett uttalande av överbefälhavaren, att skälig hänsyn måste visas de
personliga intressena utan att därför de tjänstemässiga behoven eftersattes.
Frågor rörande omplacering av civil personal ansåg jag böra i allmänhet
handläggas av försvarets personalnämnd i samråd med myndigheter, arbetsmarknadsorgan
och personalorganisationer, medan Kungl. Maj :t förutsattes
få pröva i vilka former övriga personalvårdande uppgifter in. m. lämpligen
borde ombesörjas.

Kungl. Maj:ts proposition nr in är 1959

27

Kungl. Maj:l har sedermera bemyndigat mig att tillkalla en delegation
bestående av fem ledamöter för samordning av här avsedda personalorganisations-
och personalvårdsfrågor. Därvid har förutsatts, att följande skall
gälla i fråga om handhavandet i övrigt av personalfrågor i samband med
organisationsförändringarna. I princip skall ordinarie organ utnyttjas. Som
en tillfällig förstärkning av dessa skall inrättas särskilda mindre organ.
Dessa skall handha huvuddelen av de frågor som följer av omorganisationen.
Försvarets personalnämnd skall upptaga — förutom frågor rörande
övertalig civil personal — jämväl frågor rörande innehavare av arvodesbefattningar.
Vid anmälan av dessa frågor betonade jag vikten av att samarbete
och inbördes orientering äger rum mellan alla i omorganisationsarbetet
deltagande myndigheter i skilda instanser, försvarets personalnämnd
samt de tillkommande organen. Jag ansåg det också betydelsefullt,
att samarbete med vederbörande personalorganisationer kommer till stånd
i de former som kan finnas lämpliga. Jämlikt Kungl. Maj :ts angivna bemyndigande
har jag den 4 december 1958 tillkallat förenämnda delegation.

Vad som anförts i fråga om beaktande av de enskilda befattningshavarnas
intressen in. in. i samband med de i propositionen 1958:110 anmälda
organisationsförändringarna gäller även beträffande de organisatoriska
förändringar inom armén och flygvapnet som behandlats i det föregående.
De personalproblem som kan uppkomma genom dessa åtgärder bör handläggas
i samma ordning som gäller ifråga om de under föregående år beslutade
organisationsförändringarna.

I detta sammanhang torde jämväl få upptagas frågan om särskilda förmåner
åt personal som blir övertalig i samband med ifrågavarande organisationsförändringar.
Jämlikt bemyndigande av 1958 års B-riksdag äger
Kungl. Maj :t besluta i fråga om dylika förmåner, såvitt avser övertalig personal
vid de förband m. in. som jämlikt 1958 års försvarsbeslut skall indragas.
Bestämmelserna förutsattes skola, med beaktande av vad i propositionen
1959: 110 (s. 15 ff) anförts beträffande förmåner åt där avsedd övertalig
personal, bli utformade i huvudsaklig överensstämmelse med föreskrifterna
angående förmåner för övertalig personal vid örlogsvarven och
försvarets fabriksverk (jfr prop. 1958: 101). Beslutanderätten i ärenden av
ifrågavarande slag ansågs böra ankomma på försvarets personalnämnd. Jag
förutsätter, att i propositionen 1959:110 angivna principer beträffande
ekonomisk gottgörelse åt övertalig personal skall gälla jämväl i fråga om
personal, som blir övertalig i samband med de organisationsförändringar,
berörande flygvapnets centrala markskolor och infanlcriskjutskolan, varom
förslag framlagts i det föregående.

Slutligen bör Kungl. Maj:t utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga
de jämkningar i personalstaterna för ordinarie personal — inom
ramen för det fastställda totala antalet beställningar och tjänster för dylik
personal — som erfordras för genomförande av omorganisationerna.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

Sammanfattning och hemställan

De förslag jag framlagt i det föregående innebär i huvudsak följande.

Armén

Lv 1 indrages.

S 2 flyttas till Karlsborg och förlägges till Lv 1 etablissement.
Spaningsutbildningen vid K 3 kvarblir i Skövde.

Infanteriskjutskolan flyttas till Linköping och anslutes till I 4.

Flygvapnet
FCS indrages.

F 2, F 14 och förutvarande Herrevadsklosters remontdepå utnyttjas för
förläggning av utbildningsanstalter in. m.

F 15 ombildas från jakt- till attackflottilj.

Fn jaktdivision överföres till vardera F 16/F 20 och F 21 från F 8 respektive
F 12.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande
organisationsförändringar m. m. inom armén och flygvapnet.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Jan Nilsson

Sthlrn 1039. K. L. BeckmansBoktr.