Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

Proposition 1964:110

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslagsfrågor
man. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde;
given Stockholms slott den 13 mars 196b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigaste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

i propositionen framlägges förslag till målsättning för krigsmakten.

Vidare framlägges förslag i vissa anslagsfrågor som i statsverkspropositionen
upptagits med beräknade belopp. Anslag begäres om sammanlagt
100,402 milj. kr.

Huvuddelen av detta belopp hänför sig till anslaget Reglering av prisstegringar.
För detta ändamål begäres ett anslag av 100 milj. kr.

I övrigt läggs bl.a. fram förslag om vidareutbildning av tekniker- och
mästarpersonal vid tygtekniska kåren, ändrad utbildningsgång man. för
reservofficerare vid kustartilleriet och förändringar i vissa personalstater
vid armén.

Slutligen rcdogöres för rationaliseringsverksamlieten inom försvaret.

1—5936 04 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet
å Stockholms slott den 13 mars 1964.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, vissa anslagsfrågor
m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och anför därvid
följande.

[1] Översikt över framlagda förslag m. m.

I årets statsverksproposition (bil. 6) bär vissa anslag inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde upptagits med allenast beräknade belopp.
Förslag har tidigare i särskilda propositioner lagts fram i vissa anslagsfrågor.
Tidigare denna dag har anmälts en fråga om bildandet av ett statligt
vaktbolag. För ändamålet har begärts ett anslag för investering i fonden
för statens aktier. I det följande anmäles återstående anslag som i statsverkspropositionen
upptagits med beräknade belopp med undantag dock
för anslaget Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel man. Av följande
sammanställning framgår storleken av preliminärt beräknade anslag och
slutligt äskade anslag samt i vilken proposition slutliga förslag lagts fram.

	Belopp	Förslag
			framlagt i
	Prel. beräknat kr.	Slutligt förslag kr.	prop. nr
Driftbudgeten
Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m........ F ortifikationsförvaltningen:	945 000 000	500 000	—
Avlöningar...................................	11 000 000	10 169 000	107
Omkostnader................................. Ersättning till försvarets fastighetsfond:	870 000	950 000	107
Kasernbyggnaders delfond......................	138 254 000	133 279 000	55
Befästningars delfond..........................	41 490 000	41 484 000	55
Försvarets forskningsanstalts delfond............. Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa flyttningskostnader	—	3 400 000	55
m. m.........................................	--	152 000	—
Reglering av prisstegringar........................	100 000 000	100 000 000	—
Kapitalbudgeten Markförvärv för övningsfält m. m..................	10 900 000	10 900 000	106
Värnpliktslånefonden............................	250 000	250 000	—
Statligt vaktbolag................................	—	180 000	108
Summa driftbudget och kapitalbudget	1247 764 000	1246 264 000
1 Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196i

Anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde skulle vid
bifall till de i statsverkspropositionen framlagda förslagen -— inräknat anslag
som upptagits med beräknade belopp — för nästa budgetår uppgå till
sammanlagt 4 105,998 milj. kr. Som framgår av sammanställningen understiger
summan av de nu beräknade anslagen summan av de preliminärt
beräknade med 1,5 milj. kr. Anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
kommer alltså att bli totalt 4 104,408 milj. kr. Detta föranledes
av den avräkning med 1,5 milj. kr. å staten för försvarets faslighetsfond
som förutsatts i prop. 1964: 55 (s. 21).

i detta sammanhang ämnar jag också ta upp vissa andra frågor rörande
det militära försvaret. Förslag framlägges sålunda om målsättning för
krigsmakten. Vidare redogöres för rationaliseringsverksamheten inom försvaret
och framläggs förslag i vissa organisationsfrågor m.m.

Vissa förslag rörande ny flygförarkategori vid flygvapnet är under beredning
inom försvarsdepartementet. I statsverkspropositionen anmäldes
att förslag i ämnet beräknades kunna läggas fram senare under riksdagen.
Vid den fortsatta beredningen har emellertid behov av ytterligare överväganden
visat sig. Något förslag i ämnet torde därför icke kunna läggas
fram i sådan lid att det kan behandlas av 1964 års vårriksdag.

Vad gäller organisationen av Sydkustens örlogsbas, vilken enligt vad
som föreslagits i propositionen 1964: 109 kommer att övertaga huvuddelen
av det nuvarande marinkommando Syd uppgifter, pågår beredningen inom
försvarsdepartementet. Såvitt nu kan bedömas bör det nli möjligt att slutföra
beredningen inom sådan tid att förslag kan föreläggas vårriksdagen. Förslag
rörande vissa personalfrågor inom den tekniska tjänsten vid marinen
torde icke kunna föreläggas 1964 års vårriksdag.

[2] Målsättning för krigsmakten

Departementschefen

1 propositionenen 1948: 206 angav föredragande departementschefen
målsättningen för krigsmakten på följande sätt (s. 117 f.).

Ett svenskt försvar måste vara i stånd att ge uttryck åt folkets levande
försvarsvilja. Varje vapenför svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret
viktiga uppgifter, bör sättas i stånd att i ena eller andra formen militärt
deltaga i kampen för landets självständighet. Krigsmakten i dess helhet
bör vara så utbyggd att den förmår ge största möjliga eftertryck åt vårt
folks vilja att bevara landets handlingsfrihet och avvisa varje kränkning
av dess integritet. Försvarskrafterna böra, som försvarskommittén framhållit,
utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på
svensk mark och att ingen del av landet behöver uppgivas utan segt motstånd
i olika former. Vidare bör krigsmakten vara skickad all möta överrumplingsförsök,
utförda med den moderna invasionsteknikens resurser.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 196b

Den sålunda år 1948 utformade målsättningen bekräftades vid 1958 och
1961 års riksdagar. När frågan anmäldes år 1961 framhöll jag (prop. 1961:
1, bil. 6, s. 24), att det militära försvarets huvuduppgift är att verka fredsbevarande.
Denna uppgift fylles bäst om det är så sammansatt och kan tilllämpa
en sådan strategi att en angripares beräknade insats för att besätta
svenskt territorium pressas upp så mycket som möjligt.

Vid framläggande av förslag till riktlinjer för den framtida utformningen
av det militära försvaret för budgetåren 1963/67 behandlade jag (prop.
1963: 108, s. 55) frågan om allmän målsättning dels för totalförsvaret, dels
ock för krigsmakten. Jag anslöt mig därvid till 1962 års försvarskommittés
uppfattning att en allmän målsättning för totalförsvaret borde anges. Härvid
borde begränsning ske till vissa grundprinciper, som borde gälla på lång
sikt. Målsättningen angavs sålunda.

Totalförsvarets främsta uppgift är att vara så förberett för kriget, att det
verkar fredsbevarande. Totalförsvaret måste därför snabbt kunna höja beredskapen
och utveckla full styrka. Det skall ge uttryck åt vårt folks vilja
att bevara landets frihet och vår motståndskraft mot påtryckningar.

Skulle vi likväl utsättas för angrepp, är det krigsmaktens uppgift att
möta detta och förhindra att svenskt territorium besätts. Civilförsvarets
huvuduppgift är att skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga
anfall samt att rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i
vidaste bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. Det psykologiska
försvarets uppgift är att vidmakthålla en fast försvarsvilja och
motståndsanda.

Sjukvård, socialvård, polisväsendet, kommunikationer och annan samhällelig
verksamhet anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade
försvarsansträngningarna.

Totalförsvarets olifia delar samverkar och understödjer varandra så, att
största försvarseffekt ernås.

I fråga om målsättning för krigsmakten anförde jag, att den år 1948
angivna målsättningen borde bibehållas och alltjämt vara utgångspunkt för
krigsförberedelsearbetet och den fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen.
Detta innebar enligt min mening bland annat, att försvarskraflerna
borde utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot
på svensk mark och att varje del av landet skall försvaras. Jag anslöt mig
vidare till 1962 års försvarskommittés bedömning att det förelåg behov av
en operativ målsättning för krigsmakten som underlag för planeringen. En
sådan måste fastställas mot bakgrund av bland annat det rådande militärpolitiska
läget och en så långt möjligt realistisk bedömning av en angripares
sannolika insats mot oss. Om delta underlag förändrades i det ena eller
andra avseendet, vilket snabbt kunde bli fallet, kunde det bli nödvändigt
att omarbeta gällande operativa målsättning. Vid bestämmande av operativ
målsättning måste man, ansåg jag, ta hänsyn till de ekonomiska resurser
som statsmakterna — mot bakgrund av den allmänna målsättningen och
en allmän bedömning av vilka operativa uppgifter som krigsmakten skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1964

lösa — avdelat för försvaret. En sådan allmän bedömning hade gjorts av
försvarskommittén. Jag anslöt mig till denna och anförde, att det borde tå
ankomma på Kungl. Maj:t alL efter förslag av överbefälhavaren bestämma
den operativa målsättningen.

Statsutskottet (SU 1963: 113) delade lörsvarskommitténs och min uppfattning
om att en allmän målsättning borde anges för totalförsvaret och
hade inte något att erinra mot vad jag i detta sammanhang anfört.

I fråga om målsättning för krigsmakten anslöt sig utskottet till den meningen
att den sedan 1948 gällande allmänna målsättningen borde bibehållas
och alltjämt vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den
fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen. Utskottet delade även
min bedömning, alt det därutöver förelåg behov av en operativ målsättning
för krigsmakten som underlag för planeringen. Utskottet anförde att 1962
års försvarskommitté i detta hänseende erinrat om den redovisning av de
operativa möjligheterna som återgavs i propositionen 1958: 110 (s. 98),
och som lämnades utan erinran av riksdagen. Utskottet uttalade sin anslutning
till försvarskommitténs och mitt ståndpunktstagande att vid bestämmande
av operativ målsättning hänsyn måste tas till de ekonomiska resurser
som avdelats för försvaret.

Härefter anförde utskottet, att det vid statsmakternas bestämmande av
den operativa målsättningen självfallet endast kan komma i fråga att riksdagen
anger de operativa uppgifter i stort som krigsmakten skall kunna
fullgöra med till förfogande ställda resurser. Vilka uppgifter krigsmakten
tilldelas i den aktuella krigsplanläggningen, hur densamma skall bedrivas
och vilka förberedelser som enligt denna skall vidtas för försvar av olika
delar av landet vid olika tänkbara angreppsalternativ bör enligt utskottet
lika litet som tidigare på förhand fastställas av riksdagen. En redovisning
och en precisering i nämnda hänseenden ansågs dessutom enligt utskottet
av sekretesskäl icke kunna komma i fråga. Utskottet hade därför intet att
erinra emot att sistnämnda operativa uppgifter bestämmes av Kungl. Maj:t
på förslag av överbefälhavaren.

Utskottet anförde vidare, att i motionerna I: 704 och 11: 861 vid 1963 års
riksdag ifrågasatts, huruvida icke på grundval av 1948 års allmänna målsättning
och de delar av den operativa målsättningen, som anger de operativa
uppgifterna i stort, en enda målsättning för krigsmakten borde utformas.
Även om det förslag som motionärerna angav i detta syfte i allt väsentligt
överensstämde med statsmakternas tidigare uttalanden och beslut och
också gav uttryck för grundtankarna i försvarsöverenskommelsen, var enligt
utskottet någon precisering från riksdagens sida i angivna hänseende
för närvarande icke behövlig. Ulskottet förutsatte därvid, att den av motionärerna
önskade preciseringen av gällande målsättning för krigsmakten
skulle övervägas av Kungl. Maj:t för senare godkännande av riksdagen.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med statsutskottets utlåtande (rskr.
1963:265).

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1964

Kungl. Maj:t fastställde den 28 juni 19(13 den allmänna målsättning för
totalförsvaret som framgår av det föregående. Med anledning av riksdagens
begäran att förslag till precisering av gällande målsättning för krigsmakten
skulle utarbetas av Kungl. Maj:t och underställas riksdagen för godkännande
uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt överbefälhavaren att, med iakttagande
av vad som anförts i proposition 1963: 108 och statsutskottets utlåtande
1963: 113, bland annat utarbeta förslag till den målsättning för krigsmakten
som skall underställas riksdagen.

I skrivelse den 11 november 1963 har överbefälhavaren sedermera framlagt
förslag till målsättning för krigsmakten, överbefälhavaren har härvid
anfört, att målsättningen för totalförsvaret skall ligga till grund för krigsmaktens
målsättning. Den senare bör innehålla de allmänna och grundläggande
tankegångar, som äger särskild giltighet för krigsmakten. Målsättningen
bör vidare ange de allmänna krav, som statsmakterna ställer på det
militära försvaret, d. v. s. de uppgifter vårt försvar mot bakgrund av den
fastställda kostnadsramen skall kunna lösa.

För egen del finner jag att förutsättningar nu föreligger att underställa
riksdagen förslag till precisering av målsättning för krigsmakten.

En öppen och offentligt angiven målsättning måste med nödvändighet
bli hållen i allmänna ordalag. Härav följer att den mera blir en politisk
manifestation än preciserad vägledning för myndigheternas handlande.
Den kan endast i stort ange de uppgifter som krigsmakten skall inriktas
på att lösa inom den kostnadsram statsmakterna beslutat. Det finns helt
naturligt ett allmänt samband mellan å ena sidan tilldelning av resurser
och å andra sidan de krav som ställes på krigsmakten. Men något exakt förhållande
kan rimligen inte föreligga i detta hänseende.

Denna omständighet kan återföras på de förhållanden jag erinrade om
i proposition 1963: 108, nämligen, att ehuru ett förbättrat underlag framtagits
under senare år det likväl inte är möjligt att nå fram till preciserade
bestämningar av den karaktär och omfattning ett eventuellt anfall mot
Sverige kan tänkas få. Själva underlaget för beräkningar härom är i flera
avseenden osäkert och utgör bedömningar snarare än fakta. I väsentliga
sammanhang kommer man inte längre än till alternativa räkneexempel.
Jag framhöll då och vill upprepa det nu, att det icke är möjligt att bestämt
ange vilka egna försvarsresurser som vid en militär aggression mot vårt land
tryggar awärjning eller endast möjliggör fördröjning.

Denna bedömning grundas på den omständigheten, att vi aldrig i förväg
kan veta vilka militärpolitiska förhållanden som kan råda, då vårt land
kan komma att utsättas för militär aggression. Krigsmakten är ett medel
för att trygga vår utrikespolitiska huvudlinje om neutralitet i krig. Därför
måste en långsiktig målsättning vara oberoende av växlande militärpolitiska
förhållanden och inte fixeras vid ett aktuellt läge, som aldrig är statiskt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1964

En målsättning av det slag det nu gäller måste törst och främst ge uttryck
för vår orubbliga föresats att på allt sätt försvara vår frihet och vårt
oberoende. Den grundläggande uppgiften är att försvara hela landet. Krigsmakten
måste vara så förberedd på sin primära uppgift att försvara landet
att största möjliga fredsbevarande effekt uppnås. På så sätt kan krigsmakten
vara ett starkt stöd för vår fasta politiska inriktning på neutralitet i händelse
av krig i vår omvärld och göra denna politik realistisk.

Försvarsplanläggningens från tid till annan nödvändiga anpassning till
aktuellt militärpolitiskt läge kräver däremot sådana preciserade operativa
direktiv som enligt 1963 års riksdagsbeslut ansetts böra ankomma på Kungl.
Maj:t att bestämma i särskild ordning.

Mot bakgrunden av de riktlinjer som 1963 års riksdag antog för den
framtida utformningen av det militära försvaret och med de utgångspunkter
som angivits i det föregående föreslår jag, att målsättningen för krigsmakten
utformas på följande sätt.

»Krigsmakten skall verka för att vår fred och vår frihet bevaras. Krigsmakten
skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att
anfall mot Sverige fordrar så stora resurser och tar så lång tid att de fördelar,
som står att vinna med anfallet, rimligen icke kan bedömas värda insatserna.

Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Krigsmakten
skall i det längsta kunna förhindra att en angripare får fast fot på
svensk mark och kan utnyttja vårt land för sina syften. I varje del av landet
skall kunna bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av det
fria kriget.

Krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet
eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag
och samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Bevakning
och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom
landet i dess helhet.

Varje vapenför svensk, som icke är bunden av andra viktiga uppgifter
inom totalförsvaret, bör sättas i stånd att militärt delta i kampen för landets
självständighet.

Krigsmakten skall aktivt verka för att befolkningen skyddas och försörjningen
tryggas.

Krigsmakten skall omedelbart kunna uppta försvar mot överrumplande
anfall.

Krigsmakten skall kunna avvisa kränkningar av vårt territorium i fredstid
samt under krig mellan främmande makter varunder Sverige är neutralt.

Krigsmakten skall utformas så att dess effekt blir så långt möjligt oberoende
av förändringar i det militärpolitiska läget.

Krigsmakten skall samverka med lotalförsvarets övriga grenar i syfte att
nå största möjliga försvarseffekt.»

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Åberopande det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att godkänna vad i det föregående anförts rörande målsättning
för krigsmakten.

[3] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsändringar inom försvaret På

motsvarande sätt som skett tidigare år torde i detta sammanhang
böra lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret, som bedrivits under medverkan av dåvarande
statens organisationsnämnd intill den 1 juli 1961 och statskontoret
för tiden därefter.

Armén

Vid anmälan av propositionen 1963: 110 (s. 5) berördes den fortlöpande
översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som
skett och sker genom organisationsnämnden och statskontoret. Denna översyn
har i första hand till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar såväl
i organisationen som — inom ramen för fastställda personalstater — beträffande
personal för olika berörda verksamhetsområden. I brev den 18
november 1955 har Kungl. Maj:t meddelat allmänna bestämmelser om ändringar
i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid arméns
förband. Ändringarna har successivt genomförts vid de olika förbanden.

För kännedom om under åren 1956—1962 vidtagna rationaliseringsåtgarder
torde få hänvisas till de redogörelser som lämnats i propositionerna
1957: 110 (s. 96), 1958: 110 (s. 63—67, 105—106 och 159), 1959: 110 (s.
20), 1959: 115 (s. 3—24), 1959: 117 (s. 2—12 och 28), 1960: 110 (s. 18),
1961: 110 (s. 30), 1961: 123, 1962: 110 (s. 4) och 1963: 110 (s. 7—8).

Undei ar 1963 har Kungl. Maj:t på förslag av chefen för armén fastställt
ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid staberna
för Strängnäs försvarsområde och Kalix försvarsområde samt vid
Göta pansarlivgarde, numera Göta livgarde, med pansartruppernas kadettoch
aspirantskola och Skånska pansarregementet, numera Skånska dragonregementet,
ävensom meddelat beslut om provisorisk organisation av stabsoch
förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Bodens ingenjörkår och arméns
helikopterskola, m. m. Vidare har Kungl. Maj:t — sedan chefen för armén
ingivit förslag till provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
i fred vid krigsskolan med gymnastik- och idrottsskolan — meddelat
beslut om vissa ändringar i personalorganisationen vid krigsskolan. Förslaget
i övrigt är ännu under beredning i försvarsdepartementet. Detsamma gäller
de ytterligare åtgärder, som erfordras för genomförande av artilleriskjutskolans
flyttning till Älvdalen. — Av arméchefen på grundval av stats -

Knngl. Maj:ls proposition nr 110 år 1964

kontorets undersökningar ingivet förslag angående organisation av stabsoch
förvaltningstjänsten in. in. i fred vid Göta signalregmente med arméns
fallskärms jägarskola är under beredning i försvarsdepartementet. I prop.
1964: 1 (bil. 6 s. 28 och 36) bär jag lämnat en närmare redogörelse för de
ändringar i personellt hänseende, som jag funnit mig böra föreslå på grundval
av arméchefens förslag i ämnet.

Chelen för armén har vidare på grundval av organi sationsundersökningar
avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgardesskvadronen
med Stockholms stabskompani. Något beslut i ärendet
bär inte meddelats i avvaktan på ett ställningstagande till frågan om indragning
av Livgardesskvadronen eller förläggning av densamma och stabskompaniet
till andra i Stockholmsområdet befintliga militära etablissement.

Statskontoret bedriver kompletterande undersökningar av stabs- och
förvaltningstjänsten vid arméns hundskola. Vidare pågår en uppföljning
vid förband (motsvarande) av materielhanteringen och drivmedelstjänsten
samt behov av personal och lokaler för förrådstjänstens rationella utformning.
En bearbetning av frågan angående organisationen vid Gotlands regemente
och Gotlands artillerikår efter sammanslagning av arméns truppregister
på Gotland har avslutats under hösten 1961 med förslag till chefen
för armén. Undersökningar pågår beträffande möjligheterna att i ökad omfattning
reparera militära motorfordon vid privata verkstäder samt i fråga
om utarbetande av normer för dimensioneringen av personalstyrkan vid arméns
matinrättningar.

Marinen

I propositionerna 1958: 110 (s. 298 f. och 372 ff.), 1959: 110 (s. 21), 1960:
110 (s. 19), 1961: 110 (s. 32) och 1962: 110 (s. 5) redogjordes för de beslut
som Kungl. Maj:t meddelat rörande stabs- och förvaltningstjänsten vid de
olika kustartilleriförsvaren. Ytterligare anmäldes i propositionen 1960: 110
(s. 19 ff.) att undersökningar genom organisationsnämndens försorg ägt
rum vid flottans skolor i Karlskrona och vid marinstaben, såvitt det gällde
expeditionstjänsten inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar,
huvudsakligen berörande förrådstjänsten, genomförts vid intendentur-
och sjukvårdsförvaltningarna inom marinkommande Syd, ävensom
att marinchefen ingivit på undersökningarna grundade förslag. Vidare anmäldes
i propositionen 1962: 110 (s. 6) alt, sedan riksdagen fattat beslut
frskr. 1960: 402) om att marinverkstäderna i Karlskrona skulle organiseras
som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts
av departementschefen i propositionen 1960: 184 och av statsutskottet
i dess utlåtande 1960: 206, Kungl. Maj:t på grundval av ett av marinchefen,
efter samråd med organisationsnämnden, ingivet förslag i ämnet genom
beslut den 16 juni 1961 meddelat bestämmelser angående provisorisk organisation
av förvaltningsorganen vid marinkommando Syd. — I samma

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196/i

beslut uppdrog Kungl. Maj :t åt statskontoret att, med beaktande av vad i
propositionen 1960: 184 anförts av föredragande departementschefen, så
snart ske kunde verkställa organisationsundersökningar som grundval
för ett förslag till slutlig organisation av förvaltningsverksamheten vid marinkommando
Syd. Enligt beslutet skulle chefen för marinen därefter ha att
till Kungl. Maj:t ingiva förslag i ämnet.

Vad beträffar Stockholms örlogsvarv torde få erinras om att riksdagen
(rskr. 1960: 402) beslutat att örlogsvarvet skall organiseras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen angivit i propositionen
1960: 184. Vidare uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december
1960 åt chefen för marinen att — i samråd med marinförvaltningen och
med noggrant beaktande av vad departementschefen enligt förenämnda proposition
anfört i ämnet — inom marinledningen utarbeta och till Kungl.
Maj:t inkomma med fullständigt förslag till utformning av en ny organisation
av Stockholms örlogsvarv. Sedan överbefälhavaren med yttrande överlämnat
ett av chefen för marinen efter samråd med marinförvaltningen avgivet
förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1962 meddelat
provisoriska bestämmelser angående organisation av Stockholms örlogsvarv
att tillämpas från och med den 1 juli 1962 tills vidare till och med
den 30 juni 1965.1 beslutet har uppdragits åt statskontoret att, med beaktande
av vad i propositionerna 1960: 184 och 1962: 88 anförts av föredragande
departementschefen, så snart ske kan verkställa organisationsundersökningar
som grundval för etl till kommande förläggning till Muskö närmare anpassat
förslag till organisation av örlogsvarvet. I anslutning härtill har
Kungl. Maj:t föreskrivit, att chefen för marinen skall, efter samråd med vederbörande
centrala förvaltningsmyndigheter och statskontoret, senast den 1
december 1964 till Kungl. Maj:t ha inkommit med förslag till organisation
av Stockholms örlogsvarv vid förläggning på Muskö. Sedermera har Kungl.
Maj:t genom beslut den 15 februari 1963 föreskrivit att statskontoret skall
vid fullgörandet av sina nämnda uppdrag samråda med 1960 års försvarsledningsutredning,
att de åt statskontoret och chefen för marinen lämnade
uppdragen rörande Stockholms örlogsvarv skall avse jämväl organisationen
av den förvaltningsverksamhet, som nu bedrives inom intendentur-,
sjukvårds- och byggnadsförvaltningarna samt kamrerarkontoret vid marinkommando
Ost, att statskontorets undersökningar vid marinkommando
Syd och Ost samt Stockholms örlogsvarv skall avse även sådana funktioner
vid marinkommandostaberna, som bedömes lämpligen böra samordnas med
eller påverkas av motsvarande funktioner vid marinkommandonas förvaltningsorgan
och Stockholms örlogsvarv, samt att det åt chefen för marinen
givna uppdraget rörande Stockholms örlogsvarv m.m. skall redovisas senast
den 1 november 1965.

Sedan statskontoret i enlighet med förutnämnda beslut verkställt organisationsundersökningar
vid förvaltningarna vid marinkommando Syd, hav

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 196''i

chefen för marinen genom överbefälhavaren ingivit förslag till organisation
av nämnda förvaltningar. Som förut nämnts torde förslag i ämnet kunna
föreläggas vårriksdagen.

I propositionerna 1960: 110 (s. 20), 1961: 110 (s. 03), 1962: 110 (s. 6) och
1963: 110 (s. 9) lämnades en redogörelse för vissa undersökningar rörande
expeditionstjänsten vid marinstaben.

Numera har i propositionen 1964:31 angående försvarsgrensstabernas
organisation m.m. förslag framlagts om vissa personal- och tjänsteförändringar
berörande bland annat marinstaben. I propositionen (s. 56) anföres
såvitt avser den närmare utformningen av expeditionstjänsten inom staben
att resultaten av statskontorets organisationsundersökningar bör avvaktas.

Under 1963 har Kungl. Maj:t på förslag av chefen för marinen meddelat
beslut om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid
Berga örlogsskolor, Karlskrona örlogsskolor och siökrigsskolan. En av marinchefen
lämnad redogörelse för erfarenheter av viss försöksorganisation
vid Luleå marina bevakningsområde har beaktats i propositionen 1964: 109
angående organisation av totalförsvarets regionala ledning.

Organisationsnämnden slutförde 1961 vissa av Kungl. Maj:t genom beslut
den 3 juni 1960 anbefallda undersökningar beträffande förutsättningarna
för att sammanföra expeditionstjänsten vid Malmö marina bevakningsområde
och staben för Malmö försvarsområde. Organisationsundersökningar
pågår, förutom vid Stockholms örlogsvarv m. in., vid 1. helikopterdivisionen.

Flygvapnet

I propositionen 1962: 110 (s. 9 ff.) lämnades en redogörelse för rationaliseringsarbetet
vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter. I detta
sammanhang torde därför endast få erinras om att under medverkan av
organisationsnämnden undersökningar och försök beträffande stabs- och
förvaltningstjänsten under åren 1958—1960 ägt rum vid Blekinge flygflottilj
(F 17) och Bråvalla flygflottilj (F 13) m. m. samt att chefen för
flygvapnet i anslutning till nämndens rapporter framlagt vissa i propositionen
närmare redovisade förslag. Sedan riksdagen (SU 115; rskr. 285), i
enlighet med förslag i propositionen, godkänt där angivna grunder för utformning
av personalstaterna avseende flygvapnets förband i fred, har
Kungl. Maj:l genom beslut den 28 juni 1962 fastställt organisation av stabsoch
förvaltningstjänsten m.m. i fred vid Bråvalla och Blekinge flygflottiljer
m.m. I beslutet har tillika uppdragits åt flygvapenchefen att, inom ramen
för tillgänglig personal och i den utsträckning så kan ske med hänsyn till
tillgängliga lokaler in.in., genomföra motsvarande förändringar i personalorganisationen
vid övriga flygflottiljer och Norrbottens flygbaskår (F 21).
Därvid skall tjäna till ledning, för jaktflottiljer (utom F 3) och F 21 den
för F 13 fastställda organisationen och för övriga flottiljer den för F 17

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

fastställda. Slutlig organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid de
enskilda flygförbanden avses sedermera skola fastställas efter förslag av
flygvapenchefen i samråd med statskontoret.

i propositionen 1963: 110 (s. 11) anmäldes att chefen för flygvapnet
avgivit förslag — på grundval av statskontorets undersökningar — till organisation
av stabs- och förvaltningstjänsten vid krigsflygskolan, Södermanlands
flygflottilj och Norrbottens flygbaskår (F 21) samt förslag till omorganisation
av Barkarby flygdepå (F 8). I samma proposition (s. 106 ff.)
lämnades närmare redogörelse för förslagen. Sedermera har Kungl. Maj:t
genom särskilda beslut den 5 juni 1963 meddelat bestämmelser om organisation
av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid krigsflygskolan
med förberedande fåltflygarskolan, vid Svea flygkår (F 8) med flygvapnets
bastjänstskola, vid Södermanlands flygflottilj och vid Norrbottens flygflottilj
(F 21). Organisationen vid krigsflygskolan och Svea flygkår är tills vidare
provisorisk i avvaktan på att efter ytterligare undersökningar genom
statskontorets försorg slutlig organisation kan fastställas.

För samtliga försvarsgrenar medverkar statskontoret i betydande utsträckning
i grundplanering av försvarets byggnadsverksamhet.

Av organisationsförändringarna föranledda kostnadsförändringar framgår
av följande sammanställning.

	Tjänster m. m.		Tjänster m. m.	Tjänster m. m. som indrages
	som inrättats		som indragits	vid uppkommande ledighet
Antal	Lönegrad (löneklass)	Kostnads- ökning	Antal	Lönegrad (löneklass)	Besparing	Antal	Lönegrad	Besparing
				Armén
39	A 10 o. lägre	]	8	A 10 o. lägre	144000	2	A 13	41 000
1 2	A:28 A:24	\| 593 000
2	A: 18	J		M a r i n e	n’
10	Allo. lägre	l 167 000	4	A 9 o.lägre	66 000	3	A 10 o.lägre	47 000
3	APS	J
			F 1 y g v a p	n e t
13 1	Allo. lägre A:24	J 184 000	—	—	—	—	—	—
	Summa kr.	944 000			210 000			88 000

Nyssnämnda kostnadsökningar bör ses mot bakgrunden av att vid armén
och marinen i ett tjugutal fall överföring skett från kollektivavtalsanställning
till tjänstemannaanställning, vilket föranleder en besparing med
sammanlagt 280 000 kr. på vederbörliga anslag till avlöningar till viss arbetarpersonal.
De besparingar, som beräknas bli en följd av omorganisation

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

av marinkommando Syd kan på grundval av föreliggande förslag uppskattas
till närmare 3 milj. kr.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning
under budgetåret 1964/G5 beträffande de förband m. m., i fråga om vilka
förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter
därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår
— Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1964/65 skall äga vidtaga de
jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med
anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke
såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild
ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål,
vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

Åberopande det anförda hemställer jag

att Kungl. Maj:t måtte bereda riksdagen tillfälle avgiva
yttrande med anledning av vad sålunda anförts.

[4] Vissa förändringar beträffande personalstaterna vid armén

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 tillkallade
Kungl. Maj :t numera byråchefen F. Borgquist att såsom sakkunnig verkställa
vissa organisatoriska undersökningar rörande behovet av befälspersonal
inom arméns krigs- och fredsorganisationer. Utredningen har antagit
namnet 1960 års befälsstatsdelegation.

Med skrivelse den 27 januari 1964 har 1960 års befälsstatsdelegation
överlämnat förslag rörande vissa förändringar beträffande personalstaterna
vid arméns specialtruppslag.

över framställningen har yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen
för armén, statskontoret, statstjänstemannens riksförbund (SR) och tjänstemännens
centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).

BefaPstatsdelegationeus förslag

Befälsstatsdelegationen framlägger förslag till dels viss kvalitetsförstärkning
av mobiliseringsavdelningarna vid arméns specialtruppslagsförband,
dels — i avvaktan på delegationens slutbetänkande, som ej anses
kunna framläggas i så god tid, att detsamma kan bli föremål för prövningav
1964 års riksdag — vissa statändringar för officerare och underofficerare
vid specialtruppslagen.

För närvarande är mobiliseringsavdelningarna vid truppförbanden organiserade
enligt två olika system. Det ena, genomfört dels genom 1960
års riksdagsbeslut om befälsordningen vid armén, dels genom riksdagens
beslut med anledning av proposition 1962: 110 (SU 115; rskr. 285), gäller
för alla nuvarande infanteriregementen, för de numera till pansartrupperna

Kungl. Maj:ts proposition liv 110 år 1964

överförda f.d. infanteriregementena (P 6 och P 18) samt för de förulvarande
pansarinfanteriregementena (P 7 och P 10). Detta system innebär,
att mobiliseringsavdelningen har en särskild regementsofficer (major)
såsom chef (mobiliseringsofficer) samt därjämte två detaljchefer.

Vid samtliga f.d. infanteri- och pansarinfanteriregementen har sålunda
inskrivningschefen frigjorts från sin dubbelbefattning att tillika vara
chef för förbandets mobiliseringsavdelning (mobiliseringsofficer). Eu
organisation med sådan dubbelbefattning kvarstår för närvarande endast
vid P 4 och S 1.

Samma organisationssystem som vid infanteriregementena gäller för
trängregementena, dock med den skillnaden att mobiliseringsofficeren kan
vara antingen major eller kapten.

Vid det andra organisationssystemet, »mobiliseringsavdelning med
personaldetalj», gällande för alia övriga truppförband, är mobiliseringsavdelningen
av mindre omfattning än vid de tidigare nämnda förbanden.
Enligt detta system är avdelningschefen (mobiliseringsofficeren) dels chef
för avdelningen, dels reellt om ej formellt detaljchef för endera verksamhetsområdena
mobiliserings- respektive personaltjänst. Vidare är i likhet
med förhållandet vid trängregementena föreskrivet, att avdelningschefen
kan vara endera alternativt major eller kapten, hänförande sig till de
ursprungliga pansarregementena och till artilleriregementena, endera enbart
kapten, hänförande sig till de återstående truppförbanden.

De undersökningar, som befälsstatsdelegationen genomfört vid specialLruppslagen,
har bestyrkt den uppfattning om mobiliseringstjänstens betydelse,
särskilt i fråga om personalplaceringsverksamheten, som uttalades
av 1954 års befälsutredning och som sedermera vunnit statsmakternas
anslutning.

Beträffande frågan huruvida chef för mobiliseringsavdelning skall vara
regementsofficer — major — har befälsstatsdelegationen efter gjorda bedömningar
funnit, alt det inte föreligger några avgörande skillnader på
här ifrågavarande område mellan infanteriregemente och specialtruppslagsförband.
Det finns nämligen enligt delegationens uppfattning inte något
för denna frågas lösning relevant sammanhang mellan uppgifternas
kvantitativa omfattning och avdelningschefskapets karaktär. Uppgifternas
tyngdpunkt ligger i allt väsentligt på den kvalitativa sidan. En betydelsefull
uppgift för mobiliseringsofficer är att genom uppföljning av utbildningen
ute på fältet, bland annat vid tillämpningsövningar i krigsförband
och fältövningar, förskaffa sig en ingående kunskap om det krigsplacerade
befälets förmåga liksom om de förhållanden, under vilka detta befäl
bar att verka. Denna uppgift ökar i betydelse. Sådan uppföljande verksamhet
är nödvändig för att undvika de allvarliga misstag, som kan bli följden
av att de krigsplacerades kompetens uteslutande bedömes på grundval
av tidigare erhållna betygssiffror m.m. Det ankommer vidare på mo -

Kungl. iMuj:ls proposition ur 110 år l!)6''i

biliseringsofficer alt planlägga och leda moderna och verklighetstrogna
övningar i mobiliseringstjänst. Även denna sistnämnda verksamhet ökar
alltmer i betydelse, ej minst med hänsyn till i senaste försvarsbeslut gjorda
uttalanden angående angelägenheten av en höjning av mobiliseringsberedskapen
för att arméorganisationens inneboende materiella och personella
styrka skall inom snävast möjliga tidsmarginaler kunna utveckla
full och avsedd kraft. Detta förutsätter ett väl genomtänkt och planerat och
praktiskt intrimmat mobiliseringssystem med hög anpassbarhet i skilda
lägen. För att mobiliseringsofficeren skall med fullgod effekt kunna lösa
dessa uppgifter måste av honom kunna krävas, att han är väl inne i och
fortgående följer utvecklingen inom taktik, krigsorganisation, förvaltning
och utbildning.

Befälsstatsdelegationen finner det med hänsyn till det anförda erforderligt,
att chefskapet för mobiliseringsavdelning regelmässigt bestrides
av regementsofficer, major.

Med utgångspunkt i det i personalförteckningen för armén för budgetåret
1963/64 angivna beställningsläget föreslår befälsstatsdelegationen, att
följande åtgärder vidtages i avsikt att realisera av delegationen förordad
kvalitetsförstärkning av mobiliseringsavdelningarna vid arméns specialtruppslagsförband: Pansartrupperna:

3 beställningar för kapten i Ao 21 utbytes mot 3 beställningar
för major i Ao 25, avsedda för chef för mobiliseringsavdelning
(mobiliseringsofficer) vid ett vart av P 1, P 2 och P 4.

Artilleriet: Inom ramen för vid artilleriregementena och vid A 7 befintliga
beställningar för major i Ao 25 skall en dylik beställning avses för
chef för mobiliseringsavdelning (mobiliseringsofficer) vid ett vart av
nämnda regementen samt vid A 7.

Luftvärnet: 5 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 5 beställningar
för major i Ao 25, avsedda för chef för mobiliseringsavdelning
(mobiliseringsofficer) vid ett vart av Lv 3, Lv 4, Lv 5, Lv 6 och Lv 7.

Ingenjörtrupperna: 3 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot
3 beställningar för major i Ao 25, avsedda för chef för mobiliseringsavdelning
(mobiliseringsofficer) vid ett vart av Ing 1, Ing 2 och Ing 3.

Signaltrupperna: 2 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 2
beställningar för major i Ao 25, avsedda för chef för mobiliseringsavdelning
(mobiliseringsofficer) vid eif vart av SI och S 2.

Trängtruppcrna: 4 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 4
beställningar för major i Ao 25, avsedda för chef för mobiliseringsavdelning
(mobiliseringsofficer) vid ett vart av T 1, T 2, T 3 och T 4.

Vad avser den kvantitativa omfattningen av verksamheten vid mobiliseringsavdelningarna
har delegationen ansett sig inte böra framföra några
förslag. Delegationen förutsätter härvid, att för det fall eu sådan ökad
frekvens av uppgifter vid dessa avdelningar i samband med omdisponering -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

ur inom mobiliseringsplanläggningen ävensom i samband med en intensifierad
repetitionsövningsverksamhet, som delegationen kunnat iakttaga
vid vissa förband, befinnes vara av stadigvarande karaktär, den kvantitativa
omfattningen av verksamheten vid mobiliseringsavdelningarna blir
föremål för översyn genom vederbörligt organ inom statskontoret.

De av 1960 års riksdag på grundval av 1954 års befälsutrednings prövning
av befälsbehoven vid infanteriets krigs- och fredsorganisationer beslutade
personalförändringarna vid infanteriet och kavalleriet har medfört
förbättringar av befordringsförhållandena vid nämnda truppslag. För specialtruppslagen
förelåg vid denna tidpunkt inte något beräkningsmässigt
underlag för en dylik utbyggnad. Befordringsutsikterna vid specialtruppslagen
har förbättrats något genom de av 1962 och 1963 års riksdagar beslutade
utbytena av kompaniofficersbeställningar mot regementsofficersbeställningar
samt omvandlingarna av beställningar såväl på kompaniofficersnivå
som på underofficersnivå.

Befälsstatsdelegationen framhåller, att den i sitt utredningsarbete ännu
saknar visst underlag för bedömning av särskilda befälsbehov som uppkommer
i samband med numera anbefalld spridning av repetitionsövningsverksamheten.
Underlag torde inte kunna tas fram i så god tid att ett
slutligt förslag kan prövas av innevarande års riksdag. Med hänsyn härtill
och till de aktuella befordringsförhållandena vid specialtruppslagen
framlägger delegationen vissa förslag till statändringar för officerare och
underofficerare vid nämnda truppslag. Förslagen kan genomföras inom ramen
för såväl befintligt antal beställningar vid specialtruppslagen som av
befälsstatsdelegationen beräknade totala behov.

Med utgångspunkt i det i personalförteckningen för armén för budgetåret
1963/64 angivna beställningsläget föreslår befälsstatsdelegationen sålunda,
att följande åtgärder vidtages.

Pansartrupperna: 4 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 4 beställningar
för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17, varav en avsedd för
P 10 och övriga fördelade på P 1, P 2, P 4 och P 5 enligt chefens för armén
bestämmande; 15 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 15 beställningar
för fanjunkare i Ao 15, varav 3 avsedda för ett vart av P 7,
P 10 och P 18 och övriga fördelade på P 1, P 2, P 4 och P 5 enligt chefens
för armén bestämmande.

Artilleriet: 2 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 2 beställningar
för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17, varav en på vartdera av A 6
och A 9; 10 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 10 beställningar
för styckjunkare i Ao 15, varav 2 på vartdera av A 1, A 3, A 6, A 7 och
A 9.

Luftvärnet: 5 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 5 beställningar
för styckjunkare i Ao 15.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Ingenjörtrupperna: 7 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot
7 beställningar för kapten i Ao 21.

Signaltrupperna: 4 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 4
beställningar för kapten i Ao 21; 11 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes
mot en beställning för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17 och 10 beställningar
för fanjunkare i Ao 15.

Trängtrupperna: 8 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 8
beställningar för kapten i Ao 21; 12 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes
mot 2 beställningar för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17 och 10 beställningar
för fanjunkare i Ao 15.

Yttranden

Befälsstatsdelegationens förslag har av remissinstanserna i huvudsak
lämnats utan erinran. Sålunda tillstyrkes förslaget av överbefälhavaren
och SR. Överbefälhavaren framhåller, att samtliga av delegationen framförda
förslag utgör ett led i förverkligandet av det principbeslut rörande
arméns befälsordning, som fattats av 1960 års riksdag samt att kostnaderna
för genomförandet av detta principbeslut är inräknade i arméns
andel av krigsmaktens kostnadsramar enligt 1963 års försvarsbeslut.

Förslaget att chefskapet för mobiliseringsavdelning regelmässigt skall
bestridas av regementsofficer, major, biträdes av chefen för armén. Inte
heller statskontoret anser sig böra rikta någon erinran mot delegationens
förslag i denna del. Statskontorets översyner av fredstruppförbandens
stabs- och förvaltningsorganisation har inte omfattat speciella studier av
de krav som mobiliseringsavdelningarnas kvalitativa uppgifter ställer på
vederbörande avdelningschef, men ämbetsverkets hittillsvarande erfarenheter
från dessa avdelningars arbetsområden anser statskontoret ge visst
stöd åt den uppfattning delegationen företräder.

Chefen för armén har inte någon erinran mot att kvalitetsförbättringen
vid mobiliseringsavdelningarna nu sker på sätt befälsstatsdelegationen föreslagit,
dock alt för de föreslagna sju befattningarna vid artilleriet bör
utnyttjas dels en befintlig beställning för major i Ao 25 vid A 7, dels sex
befintliga beställningar för alternativt major eller kapten i Ao 25 eller
Ao 21 vid A 1, A 3, A 4, A 6, A 8 och A 9, vilka föreslås ändras till beställningar
för major i Ao 25. Sistnämnda förslag framföres även av SR.

Befälsstatsdelegationen förutsätter i sin framställning att den kvantitativa
omfattningen av verksamheten vid mobiliseringsavdelningarna blir
föremål för översyn genom statskontorets försorg, därest nu rådande arbetsbelastning
vid vissa förband kommer att bli bestående. Statskontoret
anför i sitt yttrande, att sådan översyn inte medtagits bland statskontorets
närmast aktuella arbetsuppgifter. Enligt ämbetsverkets mening synes
bland annat resultaten av 1960 års värnpliktsutredning böra avvaktas,
innan ställning tages i frågan.

2—5936 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Av delegationen föreslagna förbättrade befordringsförhållanden för
kompaniofficerare och underofficerare lämnas utan erinran av statskontoret
och biträdes av chefen för armén, som dock beträffande tillkomsten
a\ ytterligare beställningar för förvaltare i trupptjänst vid pansartrupperna
framhåller, att han inte på föreliggande underlag kan yttra sig om
lämpligheten av fördelningen av beställningarna. TCO-S anser de åtgärder
delegationen föreslår för att förbättra befordringsförhållandena för
underofficerare vid artilleriet, luftvärnet och trängtrupperna vara otillräckliga
för att åstadkomma sådana befordringsförhållanden som råder
vid infanteriet.

Departementschefen

I samband med 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning vid
armén genomfördes vissa personalförändringar vid infanteriet och kavalleriet,
vilka medförde förbättrade befordringsförhåliand.en vid nämnda
truppslag. För specialtruppslagen förelåg vid denna tidpunkt inte något
beräkningsmässigt underlag för en dylik utbyggnad. Viss anpassning till
1960 års principbeslut av personalorganisationerna vid specialtruppslagen
har skett genom beslut av 1962 och 1963 års riksdagar.

Befälsstatsdelcgationen har nu framlagt förslag om dels viss kvalitativ
förstärkning av mobiliseringsavdelningarna vid specialtruppslagen,
dels vissa statändringar för officerare och underofficerare vid nämnda
truppslag, innebärande en fortsatt anpassning till 1960 års principbeslut.

Jag biträder befälsstatsdelegationens uppfattning rörande mobiliseringstjänstens
betydelse även vid specialtruppslagen. Chefskapet för mobilisieringsavdelning
bör såsom delegationen föreslagit regelmässigt bestridas
av major. Jag tillstyrker delegationens förslag till åtgärder för att
realisera denna kvalitetsförstärkning. I likhet med chefen för armén anser
jag dock att för de föreslagna sju befattningshavarna vid artilleriet bör
utnyttjas dels en befintlig beställning för major i Ao 25 vid A 7, dels sex
befintliga beställningar för alternativt major eller kapten i Ao 25 eller
Ao 21 vid A 1, A 3, A 4, A 6, A 8 och A 9, vilka bör ändras till beställningar
för major i Ao 25.

I likhet med befälsstatsdelegationen anser jag vidare att förslag till
vissa förbättringar i befordringsförhållandena vid specialtruppslagen nu
bör läggas fram. Jag tillstyrker de förslag till statändringar vid nämnda
truppslag som föreslagits av befälsstatsdelegationen.

Mina förslag till personalförändringar vid arméns specialtruppslag under
denna punkt framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

Truppslag	Major Ao 25	Major eller kapten Ao 25 eller Ao 21	Kapten Ao 21	Löjtnant Ao 17/15	Förvaltare Ao 17	Fan-junkare Ao 15	Sergeant Ao 13
Pa.........	+	3		— 3		+ 4	+ 15	— 19
Art.........	+	6	— 6	—	—	+ 2	+ 10	— 12
Lv.........	+	5	—	—	— 5		+ 5	— 5
Ing.........	+	3	—	+ 7	— 10	—	—	—
Sign........	+	2	—	+ 4	— 6	+ 1	+ 10	— 11
Träng ......	_L	4	—	+.,8	— 12	+ 2	+ 10	— 12
Summa	+ 23	— 6	+ 16	— 33	+ 9	+ 50	— 59

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för armén som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående.

[5] Vidareutbildning av tekniker- och mästarpersonal vid tygtekniska kåren
m. m.

Inledning

Vid anmälan av propositionen 1958:110 uttalade föredragande departementschefen
i samband med behandling av frågan om de militära och civilmilitära
personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom armén, att
förutsättningarna för en vidareutbildning av tekniker- och mästarpersonal
inom tygtekniska kåren borde i lämpligt sammanhang särskilt undersökas.

Med anledning av detta uttalande uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den
19 september 1958 åt chefen för armén att utreda frågan om vidareutbildning
av tekniker- och mästarpersonal. Utredningsarbetet skulle i första
hand inriktas på att undersöka förutsättningarna för att med utnyttjande av
arméns fasta utbildningsanstalter eller andra statliga läroanstalter vidareutbilda
personal med en utbildningsnivå motsvarande genomgången beställningsmannautbildning
vid tygförvaltningsskolan i syfte att göra personalen
kompetent att inneha arméingenjörsbeställning.

Med skrivelse den 6 december 1962 har chefen för armén överlämnat utredning
angående vidareutbildning av tekniker- och mästarpersonal vid
tygtekniska kåren. Utredningen har genomförts i nära samverkan med
överstyrelsen för yrkesutbildning, försvarets läroverk samt berörda personalförbund.
Samråd har ägt rum med chefen för marinen.

Över arméchefens utredning har yttranden avgivits av överbefälhavaren,
försvarets civilförvaltning och statskontoret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

Arméchefens utredning

Anställning som arméingenjör kan enligt reglementet den 28 juni 1962
föi tygtekniska kåren erhållas av värnpliktig som genomgått officersutbildning
på arméingenjörslinje avslutad med arméingenjörkadettskola (totalt
21 månaders militär utbildning) och avlagt examen från tekniskt gymnasium
eller förvärvat motsvarande kunskaper.

Som arméingenjör anställes vidare gymnasieingenjörer, som genomgått
underofficersutbildning samt utövat flerårig kvalificerad ingenjörsverksamhet
inom respektive fack ävensom gymnasieingenjörer, som genomgått utbildning
till värnpliktig tekniker (lvinstrument-, lvpjäs-, signal- och radartekniker).

Föi att fylla uppkomna vakanser och beräknade avgångar under de närmaste
åren erfordras enligt chefen för armén en rekrytering av i medeltal
nio arméingenjörer per ar inom vartdera teletekniska och maskintekniska
facket. Sedan nuvarande vakanser fyllts erfordras enligt arméchefen en
rekrytering av sex arméingenjörer per år inom vartdera facket.

Annéchefen bedömer att möjligheterna för närvarande är små att helt
tillgodose tygtekniska kårens personalbehov på hittills tillämpade rekryteringsvägar.
Fn rekrytering av arméingenjörer bland den yngre mästar- och
teknikerpersonalen skulle enligt arméchefens mening medverka till att förbättra
läget. Med beaktande av beräknade avgångar under pågående utbildning
beräknas under de närmaste åren 5—10 armétekniker eller tyghantverkare
per år kunna uttagas till arméingenjörsutbildning. Antalet antas
därefter komma att minska.

Kompetenskraven för arméingenjörer, som rekryteras via teknikeroch
mästarpersonalen, bör enligt arméchefen ställas så, att dessa inte kommer
att bilda en särskild grupp med lägre kompetens än arméingenjör
som rekryterats enligt hittills gällande ordning. För tekniker- eller mästarpersonal
erfordras därför vanligtvis kompletterande sludier för inträde
till tekniskt gymnasium samt därefter tre års utbildning till ingenjörsexamen.
Sammanlagd studietid blir således tre till fem år beroende på förkunskaperna.

Arméchefen föreslår att till arméingenjörsutbildning skall kunna antaga
dels armétekniker, som genomgått teknikerskola I och II och det år utbildningen
påbörjas uppnått högst 23 års ålder eller — vid studiekompetens
för inträde vid tekniskt gymnasium — högst 24 års ålder, dels tyghantverkare,
som genomgått tyghantverkarkurs och det år utbildningen påbörjas
uppnått högst 30 års ålder. Chefen för armén bör enligt förslaget äga att
när särskilda skäl föreligger antaga till arméingenjörsutbildning den som
med högst tre år överskrider nyss angiven högsta ålder.

Då antalet elever, som skall meddelas undervisning till ingenjörsexamen,
blir begränsat är det enligt arméchefen uteslutet att med rimliga kostnader
anordna gymnasieutbildning i arméns regi. Även om arméns och marinens

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

behov av elevplatser sammanräknas skulle antalet elever på olika linjer
bli så litet att t.ex. inrättande av ett tekniskt gymnasium vid försvarets
läroverk skulle bli alltför kostnadskrävande. I stället bör enligt arméchefen
de elever som kan komma i fråga för ingenjörsutbildning ges möjlighet till
intagning vid ett allmänt tekniskt gymnasium. Detta kräver dock att tillräckliga
förkunskaper kan inhämtas så alt eleverna kan erhålla plats i konkurrens
med civila elever.

Chefen för armén föreslår, att armétekniker eller tyghantverkare som uttagits
för utbildning till arméingenjör och som saknar erforderlig kompetens
för intagning vid tekniskt gymnasium kommenderas till preparandutbildning
enligt något av följande alternativ: 1) genomgång av klass 2 eller
klass 1 vid försvarets läroverks realskolelinje, 2) kurs av kortare varaktighet
som föreberedelse för intagning i gymnasiets klass II eller III, 3) korrespondensstudier,
som avslutas med kurs och eventuellt examen vid försvarets
läroverk. Under uppehållet mellan klasserna vid försvarets läroverk
och före kommendering till tekniskt gymnasium hör enligt arméchefen fullgöras
praktisk tjänst vid förbanden (motsvarande).

Armétekniker eller tyghantverkare, som uttagits för utbildning till arméingenjör,
bör efter eventuell preparandutbildning kommenderas som elev
till lämplig linje och klass vid det tekniska gymnasium, där inträde vunnits.
Under uppehållen mellan klasserna fullgöres praktisk tjänst vid förband
(motsvarande).

Såsom villkor för kommendering till tekniskt gymnasium skall enligt
arméchefen gälla att vederbörande förbinder sig att återbetala den på
studietiden belöpade lönen. Skulden anses böra avskrivas genom tjänstgöring
i arméingenjörsbeställning eller — om utbildningen till arméingenjör
inte fullföljs — i annan beställning på aktiv stat. Avskrivningen
bör ske med V24 av skuldbeloppet för varje helt kalenderkvartal varunder
sådan beställning innehas. Återbetalningsskyldigheten bör förfalla om
vederbörande avbryter utbildningen före påbörjandet av andra läsåret vid
tekniskt gymnasium, avlider eller erhåller avsked med rätt till sjukpension.
Den som avbryter utbildningen under de två sista läsåren vid tekniskt
gymnasium och kvarstår i tjänst vid armén bör enligt arméchefens förslag
erhålla skulden avskriven under proportionellt lika lång tid som övriga.

Efter avslutad gymnasieutbildning bör eleverna enligt arméchefens förslag
kommenderas till arméingenjörkadettskola för genomgång av en sex
månader kurs. Därefter anses eleverna böra antagas som arméunderingenjörer.

Kostnaderna för utbildningen beräknas enligt följande.

För armétekniker med ett år vid försvarets läroverk ............... 55 033 kr.

För tekniker med två år vid försvarets läroverk .................. 62 995 »

För tyghantverkare utan preparandutbildning ..................... 50 202 »

För tyghantverkare med ett år vid försvarets läroverk ............ 59 164 »

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196''f

Under lörutsättning att åtta elever (varav två tyghantverkare) per år
påbörjar och avslutar utbildningen beräknas den årliga kostnaden bli i
medeltal 91 700 kr.

Yttranden

Överbefälhavaren finner förslaget i huvudsak överensstämma med 1962
års bestämmelser rörande utbildning av motsvarande personalkategorier
vid maiinen. Överbefälhavaren tillstyrker därför arméchefens förslag, vilket
enligt hans mening får ses som ett fullföljande inom armén av statsmakternas
tidigare beslut beträffande marinen.

Försvarets civilförvaltning och statskontoret biträder i princip förslaget
om att åtgärder bör vidtagas för att åstadkomma vidareutbildning till arméingenjör
för tekniker- och mästarpersonal, men framför vissa invändningar
beträffande de av arméchefen föreslagna vägarna härför.

Civilförvaltningen anser att då statsmakterna så sent som 1962 valt den
linje för komplettering av utbildningen som kommit till uttryck i bestämmelserna
rörande utbildning till mariningenjörer med gymnasieutbildning,
bör man inte i fråga om vidareutbildningen för tekniker- och mästarpersonal
till arméingenjör binda sig för de av arméchefen föreslagna fasta
normerna för komplettering. Att i föreskrifterna särskilt ange genomgång
av klasser vid försvarets läroverks realskolelinje anser civilförvaltningen
i dagens läge inte vara välbetänkt och inte realistiskt med hänsyn till de
förkunskaper som åtminstone en stor del av teknikerpersonalen har
redan före sin utbildning till armétekniker samt erhåller under beställningsmannautbildningen.
Civilförvaltningen finner det därför synnerligen
önskvärt att möjligheterna tillvaratages att göra eventuell påbyggnadsutbildning
för inträde vid tekniskt gymnasium enhetlig och samordnad.

Beträffande de ekonomiska förmånerna under utbildningen vid teknisk!
gymnasium tillstyrker civilförvaltningen att arméteknikerna -— i likhet
med furircr inom marinen — medgives att uppbära lön under gymnasieutbildningen.
Arméchefens förslag att även mästarpersonalen skall erhålla
oavkortad lön under studietiden biträdes däremot inte av civilförvaltningen.
Civilförvaltningen framhåller, att då marinens underofficerspersonal endast
medgives tjänstledighet med C-avdrag och lån med högst 6 000 kr. för
läroår under studierna, synes andra förmåner inte böra tillkomma arméns
personal av samma kategori.

Statskontoret uttalar att det synes angeläget, att likhet skapas mellan
försvarsgrenarna i fråga om de bestämmelser som framdeles kan komma att
reglera vidareutbildningen till gymnasieingenjörskompetens. Vilket av
systemen som därvid väljes är enligt statskontorets mening ur ekonomisk
synpunkt av ringa betydelse för staten, då sannolikt endast ett fåtal fall
årligen torde bli aktuella. För den enskilde kan däremot de ekonomiska
förmånerna under utbildningstiden bli av avgörande betydelse för villig -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

heten att underkasta sig vidareutbildning. En jämförelse med de löneförmåner,
som utgår vid vidareutbildning av militär personal, kan därvid enligt
statskontorets mening inte undvikas.

Departementschefen

Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962:88; SU 66; rskr. 186)
har utbildningen till mariningenjör med gymnasiekompetens (Ming G)
reglerats. Enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser skall tillfälle
beredas furir eller furirsaspirant vid flottan eller kustartilleriet, som prövas
ha förutsättningar för utbildning till mariningenjör men som inte har
sådana kunskaper att han kan vinna inträde vid tekniskt gymnasium, att
genom självstudier förvärva erforderliga kunskaper. Underbefäl, varom
här är fråga, må enligt chefens för marinen närmare bestämmande i sådant
syfte utnyttja tjänstetid för studier och erhålla bidrag för bekostande
av brevskolekurs. Furir må kommenderas att undergå utbildning till mariningenjör
under förutsättning att han förbinder sig att återbetala den på tiden
för studierna vid tekniskt gymnasium belöpande lönen. Särskilda föreskrifter
gäller rörande avskrivning av skulden. Även underofficer har
möjlighet att genomgå utbildning till Ming G om vederbörande under sin
vrkesutövning visar sådana yrkeskunskaper och övriga kvalifikationer att
han bedömes särskilt lämplig för utbildningen. Denna kategori beviljas härvid
tjänstledighet med C-avdrag för studier vid tekniskt gymnasium och kan
erhålla lån med högst 6 000 kr. för läroår.

Vid anmälan av propositionen 1958: A 110 uttalade jag att förutsättningarna
för en vidareutbildning av den i tygtekniska kåren ingående tekniker-
och mästarpersonalen i lämpligt sammanhang borde särskilt undersökas.
Till åtlydnad av Kungl. Maj :ts uppdrag den 19 september 1958 har
chefen för armén nu inkommit med utredning angående vidareutbildning
av tekniker- och mästarpersonal vid tygtekniska kåren.

Jag finner det i likhet med arméchefen angeläget att arméns teknikeroch
mästarpersonal beredes möjligheter att genomgå vidareutbildning i
syfte att personalen göres kompetent att inneha arméingenjörsbeställning.
Den förestående omorganisationen av gymnasieutbildningen, införandet av
den 2-åriga fackskolan samt eventuella kommande åtgärder beträffande
vuxenutbildningen kan i framtiden komma att påverka vägarna för vidareutbildningen.
Jag räknar dock för närvarande med att rekrytering av
gymnasieutbildade arméingenjörer skall kunna ske enligt arméchefens
förslag. Utbildningen bör i enlighet med arméchefens förslag omfatta —
förutom i förekommande fall kompletterande studier för inträde vid tekniskt
gymnasium — genomgång av tekniskt gymnasium och arméingenjörkadettskola.
Beträffande eventuell behövlig preparandutbildning finner
jag i likhet med civilförvaltningen atl denna ej bör bindas till sin form på
sätt arméchefen föreslagit. Erforderliga kunskaper för inträde vid tekniskt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

gymnasium bör enligt min mening — i likhet med vad för närvarande
gäller beträffande marinen — förvärvas genom självstudier. Bidrag för
bekostande av eventuella brevskolekurser bör kunna utgå. Kostnaderna för
dessa bidrag bör bestridas från reservationsanslaget Armén: övningar
m.m. Jag räknar med att armétekniker som kommenderas till tekniskt gymnasium
skall ha att avge skuldförbindelse samt att den under studietiden
adiagna skulden skall avskrivas på samma sätt som gäller för furir som
kommenderas att undergå mariningenjörsutbildning. Det ekonomiska
stödet till mästarpersonalen bör däremot enligt min mening utformas i anslutning
till vad som för närvarande gäller vid vidareutbildning av motsvarande
personal inom marinen. Personalen bör således beviljas tjänstledighet
C-avdiag och erhalla lan efter behovsprövning. Lånen bör utgå ur arméns
allmänna avlöningsanslag. Det högsta belopp för läroår varmed lån
må utgå bör bestämmas till 10 000 kr. I anslutning härtill föreslår jag att
maximibeloppen för de lån vid tjänstledighet för utbildning vid teknisk
högskola eller tekniskt gymnasium eller för studier eller praktik vid inländskt
eller utländskt företag som enligt gällande bestämmelser kan utgå
till annéingenjörer, viss teknisk personal vid marinen och flygingenjörer,
höjes från 6 000 kr. till 10 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer för utbildning till arméingenjör
av arméns tekniker- och mästarpersonal, som jag föreslagit
i det föregående;

b) medgiva att maximibeloppen för lån till viss teknisk
personal vid armén, marinen och flygvapnet höjes på sätt
föreslagits i det föregående.

[6] Ändrad utbildningsgång in. m. för reservofficerare vid kustartilleriet
Inledning

I propositionen 1960: 109 angående befälsordningen vid armén m. m.
framlades bland annat förslag om att den grundläggande utbildningen skulle
förlängas och tjänstgöringsskyldigheten omläggas för arméns reservofficerare.
Då gällande system med reservpensioner skulle vidare för reservofficerarna
vid armén ersättas med ett premiesystem. I propositionen framhölls
därjämte, att avsikten var att verkställa översyn av anställningsvillkoren
för övrig reservpersonal inom krigsmakten i syfte att åstadkomma en anpassning
till vad som föreslogs beträffande arméns reservofficerare. Riksdagen
fattade beslut i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen
(SU 1960: 113; rskr. 290). Kungl. Maj:t utfärdade i anslutning härtill den
26 augusti 1960 bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid armén. I

Knnr/l. Maj:ts proposition nr 110 år 190fi

propositionen 1962: 78 framlades sedermera förslag om att det premiesystem
som år 1960 infördes för reservofficerare vid armén även skulle införas
för huvuddelen av reservpersonalen i övrigt inom krigsmakten. 1 samband
härmed föreslogs också en viss omläggning av tjänstgöringsskyldigheten
för denna personal. Riksdagen fattade beslut i huvudsaklig överensstämmelse
med propositionen (SU 1962: 67; rskr. 187). Med stöd av riksdagens
beslut utfärdades reservbefälskungörelsen för krigsmakten den 6 juni 1962
(nr 309) att gälla från och med den 1 juli 1962.

I skrivelse den 13 juli 1962 har chefen för marinen framlagt förslag till
ändrad utbildning m.m. för reservofficerarna vid kustartilleriet. Sedan vissa
kompletterande upplysningar i ärendet inhämtats anhåller jag nu att få upptaga
denna fråga till behandling.

Nuvarande bestämmelser rörande utbildningsgång m. m. för reservanställda officerare vid kustartilleriet Enligt

1962 års reservbefälskungörelse för krigsmakten må som reservanställd
fänrik i kustartilleriets reserv antagas värnpliktig, vilken genomgått
för antagning till reservofficer föreskriven utbildning och uppfyller övriga
för sådan antagning sladgade villkor. Grundutbildningen för reservanställd
officer i kustartilleriet omfattar för närvarande allmän utbildning vid kustartilleriets
befälsskola, som är förlagd till Älvsborgs kustartilleriregemente
(KA 4), och kompletterande utbildning jämte trupptjänstgöring (befäistjänstgöring)
inom egen huvudtjänst (tjänst vid sjöfrontsartilleri, lätt artilleri,
signaltjänst, mintjänst eller kustjägartjänst). Grundutbildningen
omfattar sammanlagt 450 dagar. Härutöver kommer kadettskola vid sjökrigsskolan
om 180 dagar och ytterligare trupptjänstgöring (befälstjänstgöring)
om 70 dagar inom egen huvudtjänst samt slutligen taktisk kurs om
30 dagar. Enligt nu gällande bestämmelser omfattar grundutbildningen till
reservofficer vid kustartilleriet sålunda normalt tillhopa (450 + 180 + 70 -f
30 =)730 dagar. Det kan i sammanhanget erinras om att grundutbildningen
till värnpliktig officer vid kustartilleriet enligt 27 § 1 mom. B. värnpliktslagen
(SFS 1960: 354) omfattar sammanlagt 630 dagar (450 dagar för underofficersutbildning
och 180 dagar för officersutbildning).

Utöver skyldigheten att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest tages
i anspråk för rikets försvar eller säkerhet eller för fullgörande av beredskapsövning
åligger det reservanställda kustartilleriofficerare att fullgöra
två tjänstgöringsperioder. Den första tjänstgöringsperioden, som fullgöres
före utgången av det kalenderår varunder vederbörande uppnår 36
års ålder, omfattar 235 tjänstgöringsdagar fördelade på fyra repetitionsövningar
(varav tre krigsförbandsvis) var och en om 40 dagar och en repetitionsövning
(kaptenskurs) om 45 dagar samt två särskilda befälsövningar
vardera om 15 dagar. Före utgången av det kalenderår, varunder vederbörande
uppnår 47 års ålder, fullgöres den undra tjänstgöringsperio -

Kungl. Mai:ts proposition nr 110 år 1964

den, som omfattar 150 dagar fördelade på tre repetitionsövningar (varav
två krigsförbandsvis) var och en om 40 dagar och två särskilda befälsövningar
vardera om 15 dagar.

Normalt kommer sålunda med nu gällande bestämmelser utbildningsoch
tjänstgöringstiden för reservanställd officer vid kustartilleriet att omfatta
sammanlagt (730 + 235 + 150 =) 1 115 dagar.

Reservanställd fänrik må befordras till löjtnant vid den tidpunkt då han
tidigast kunde ha befordrats till löjtnant, därest han erhållit anställning
på aktiv stat. Befordran till kapten må ske efter fullgjord första tjänstgöringsperiod.
Anställning i reserv upphör vid utgången av det kalenderår
varunder vederbörande uppnår 52 års ålder. Den som ådagalagt särskild
lämplighet för fortsatt tjänstgöring må dock meddelas tillstånd att kvarstå
i reserv intill utgången av det kalenderår varunder han uppnår 60 års ålder.
Tillståndet må förlängas varje gång med högst fem år intill utgången av det
kalenderår varunder vederbörande uppnår 70 års ålder.

Under tid för utbildningen till reservofficer utgår värnpliktslön. Under
utbildningen utgår vidare enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (omtryckt
SFS 1963: 242 ändrad SFS 1963: 518) utbildningspremier till reservofficersaspirant
vid kustartilleriet dels med 2 000 kr. för fullgjord utbildning fram
till kadettskola, dels med 4 000 kr. efter avslutad kadettskola.

Beträffande de ekonomiska förmåner som utgår under reservtjänstgöringen
gäller — enligt 1962 års reservbefälskungörelse — att lön ulgår under
tjänstgöring samt under in- och utryckningsdagar enligt den lönegrad,
vilken motsvarande befattningshavare på aktiv stat tillhör. I fråga om placering
i löneklass hänföres vederbörande under fredsförhållanden nästan
undantagslöst till lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Lönen
utgår efter den ortsgrupp till vilken vederbörandes kyrkobokföringsort hänföres.
Därest personal i reserv under tjänstgöring icke kan utnyttja sin bostad
som nattkvarter utgår traktamente (reservbefälstraktamente).

Efter fullgjord första respektive andra tjänstgöringsperiod äger reservofficer
enligt reservbefälskungörelsen uppbära premie. För första tjänstgöringsperioden
om 235 dagar utgår premien med sex månadslöner enligt
löneklass A 15, ortsgrupp 4 (f. n. 9 888 kr.). Premien för den andra tjänstgöringsperioden
om 150 dagar motsvarar fyra månadslöner enligt löneklass
A 21, ortsgrupp 4 (f. n. 9 120 kr.).

Utbildningsgång m. m. för reservanställd officer i arméns reserver

Till grund för 1960 års beslut angående förstärkningen av utbildningen
för reservofficerarna vid armén låg det omfattande utredningsarbetet rörande
arméns befäl som utförts av 1954 års befälsutredning. Utredningen utvecklade
i sitt betänkande (SOU 1959: 23) de konsekvenser, som det framtida
ytkriget kunde komma att få med avseende å arméförbandens uppträdande
och ledning under strid. Med hänsyn till den knappa tillgången

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196''i

Lill aktivt befäl måste, anförde utredningen, ett stort antal uppgifter ovanför
plutonchefsnivån i krigsorganisationen bestridas av icke aktivt befäl.
Detta gällde framför allt uppgifter såsom chefer och ställföreträdande chefer
för kompanienheter och som stabsofficerare i brigad- och bataljonsstaber
m. m. Detta icke aktiva befäl, reservofficerarna, måste enligt befälsutredningen
ges en omfattande utbildning utöver den plutonchefsutbildning
som de värnpliktiga officerarna borde erhålla.

1960 års beslut angående förstärkningen av den grundläggande utbildningen
för arméns reservofficerare innebär, att den som är antagen för utbildning
till reservofficer vid armén är skyldig att, utöver den för värnpliktig
arméofficer föreskrivna utbildningen om 630 dagar, undergå utbildning
till reservofficer under högst 200 dagar. Stadgande härom återfinnes
i 27 § 1 mom. B. värnpliktslagen. Enligt av Kungl. Maj:t den 2 november
1962 utfärdade bestämmelser angående antagning och utbildning av
reservofficersaspiranter vid armén m. m. är sistnämnda utbildning uppdelad
på trupptjänstgöring om ca en månad samt två reservofficerskurser,
I och II, om ca tre månader respektive ca två och en halv månader. Grundutbildningen
till reservofficer vid armén omfattar alltså högst 830 dagar
eller ca 100 dagar mer än motsvarande utbildning för reservofficer vid
kustartilleriet.

Enligt bestämmelserna i 1962 års reservbefälskungörelse för krigsmakten
anställes reservofficer vid armén som löjtnant i regementes, kårs eller
personalkårs reserv. Reservofficerarna vid armén fullgör liksom reservofficerarna
vid kustartilleriet sin tjänstgöringsskyldighet under två tjänstgöringsperioder.
Den första tjänstgöringsperioden som fullgöres före utgången
av det kalenderår, varunder vederbörande uppnår 36 års ålder, omfattar
170 tjänstgöringsdagar, fördelade på två repetitionsövningar om 45
dagar och fyra befälskurser var och en om 20 dagar. Efter denna tjänstgöringsperiod
må befordran ske till kapten. Den andra tjänstgöringsperioden
omfattar liksom vid kustartilleriet 150 dagar. Denna tjänstgöring är
dock vid armén uppdelad på två repetitionsövningar envar om 45 dagar
och tre reservbefälskurser envar om 20 dagar. Tjänstgöringsskyldigheten i
fred fullgöres i regel med en repetitionsövning eller en reservbefälskurs
vartannat år.

Enligt nu gällande bestämmelser omfattar utbildnings- och tjänstgöringstiden
för reservanställd reservofficer vid armén sammanlagt högst
(830 + 170 + 150 =) 1 150 dagar. Motsvarande tid för reservanställd reservofficer
vid kustartilleriet är som framgår av det föregående 1 115 dagar.

Under lid för grundutbildningen till reservofficer utgår värnpliktslön.
Under utbildningen utgår vidare enligt värnpliktsavlöningskungörelsen utbildningspremier
med 2 000 kr. för fullgjord underofficersutbildning (fram
till kadettskola), med 4 000 kr. för avslutad kadettskola, med 4 000 kr. för
fullgjord reservofficerskurs I och med 4 000 kr. för genomgången reserv -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

officerskurs II. Sammanlagt utgår sålunda premier om (2 000 + 4 000 +
4 000 + 4 000 =) 14 000 kr. till värnpliktig, som med godkännande vitsord
genomgått utbildning till reservofficer vid armén.

Under reservtjänstgöring utgår — på samma sätt som vid kustartilleriet
— lön enligt den lönegrad som motsvarande befattningshavare på aktiv stat
tillhör. För första tjänstgöringsperioden som reservofficer utgår vidare premie
med belopp motsvarande fyra månadslöner enligt löneklass A 15, ortsgrupp
4 (f. n. 6 592 kr.). Premien för den andra tjänstgöringsperioden utgår,
liksom vid kustartilleriet, med fyra månadslöner enligt löneklass A 21,
ortsgrupp 4 (f. n. 9 120 kr.).

Chefens för marinen förslag till ändrad utbildning av reservofficerare vid kustartilleriet

Marinchefen anför, att kustartilleriets reservbefälsorganisation, i första
hand utbildningen före antagningen som reservofficer, underkastats en detaljerad
översyn. Detta har skett genom försorg av en inom kustartilleriet
tillsatt officersutbildningskommitté, som haft att granska gällande utbildningsplaner
samt att undersöka i vad mån den för närvarande tillämpade
utbildningstiden är tillräcklig för att reservofficerarna vid kustartilleriet
skall kunna fylla sina uppgifter inom krigsorganisationen. Enligt chefen
för marinen har kommittén — i likhet med vad 1954 års befälsutredning
gjort i fråga om arméns reservbefäl — konstaterat, att vissa brister i utbildningen
förefinns främst i fråga om taktisk skolning och truppföring.
För att avhjälpa dessa brister i utbildningen är det enligt chefen för marinen
nödvändigt med en förlängning av utbildningstiden före anställningen som
reservofficer. Kommittén har undersökt hur en sådan förlängning av utbildningstiden
till reservofficer lämpligen bör läggas upp och genomföras.
Det erinras om att kustartilleriet sedan flera år tillbaka sammanför samtliga
aspiranter — reservofficersaspiranter, värnpliktiga officerselever och
värnpliktiga underofficerselever — till en gemensam befälsskola vid KA 4.
Då erfarenheterna härav är goda anses en omläggning av utbildningen icke
böra medföra någon ändring i detta hänseende. Icke heller i utbildningen till
värnpliktig underofficer eller i utbildningen vid sjökrigsskolan, som leder
fram till kompetens som värnpliktig officer, anses någon ändring böra ske.

Enligt chefen för marinen har förenämnda översyn givit vid handen att
den av 1954 års befälsutredning föreslagna utbildningsgången för arméns
reservofficerare i allt väsentligt är lämplig även vid kustartilleriet för att de
högre ställda utbildningsmålen skall nås. Den föreslagna tillämpningen av
arméns utbildningsgång för kustartilleriets del innebär, att den nuvarande
allmänna utbildningen för reservofficersaspiranter vid kustartilleriets befälsskola
(KA 4) och den kompletterande utbildningen jämte trupptjänstgöringen
(befälstjänstgöring) inom egen huvudtjänst om sammanlagt 450
dagar samt utbildningen vid kadettskolan om 180 dagar kvarstår oförändrade.
I en följd härefter skall enligt förslaget under det tredje utbildnings -

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 ur 1904

året genomgås utbildningen såsom reservkadett med trupp tjänstgöring under
30 dagar och — som regel — reservofficer skurs 1 om 90 dagar. Reservofficerskurs
11 om 80 dagar förutsattes skola fullgöras under femte utbildningsåret
såsom värnpliktig fänrik, varefter vederbörande må antagas till
löjtnant i kustartilleriets reserv, dock tidigast vid den tidpunkt då fänrikar
på aktiv stat av motsvarande årskurs befordras till löjtnanter. Utbildningstiden
för reservofficer vid kustartilleriet kommer i enlighet härmed att öka
med 100 dagar till 830 dagar. Härigenom räknar man med att erhålla en
utbildningsgång som medger framför allt den förbättrade taktiska skolning
och den truppvana som man numera måste kräva av kustartilleriets reservofficerare.
Under reservofficerskurs I bör enligt chefen för marinen sålunda
inläggas bland annat en kompletterande teoretisk kurs (vid sjökrigsskolan),
varefter huvudvikten läggs vid taktisk skolning, trupputbildning och trupptjänstgöring
samt markstridsutbildning. Reservofficerskurs II avses omfatta
en längre taktisk kurs med mål att ge eleverna kompetens att bestrida
befattning som batterichef (motsvarande) samt dessutom en mera tillämpad
övning i truppföring och trupputbildning.

Övergången till arméns utbildningssystem bör vidare enligt chefen för
marinen medföra att det för armén gällande premiesystemet tillämpas även
vid kustartilleriet.

Som framgår av den redogörelse som lämnats över nuvarande reservofficersutbildning
vid kustartilleriet skali reservkadett tjänstgöra 100 dagar
efter avslutad kadettskola, innan antagning till reservanställd officer sker.
Under denna tid utgår värnpliktslön med för underofficer av 2. graden
fastställt dagsbelopp (f.n. 9: 75 kr.). För den utbildning som enligt chefens
för marinen förslag skall genomgås efter kadettskolan och före reservantagning
kommer under de första 120 dagarna (trupptjänstgöring om 30 dagar
och reservofficerskurs I om 90 dagar) värnpliktslön att utgå med för underofficer
av 2. graden fastställt belopp och under återstående 80 dagar (reservofficerskurs
II) med för värnpliktig fänrik fastställt penningbidrag
(f. n. 12 kr. för dag). I förhållande till nuläget kommer ett genomförande
av chefens för marinen förslag att i detta hänseende innebära en merkostnad
om avrundat 1 200 kr. för man. En övergång till den utbildningsgång
som tillämpas för reservofficerare vid armén bör — som nyss anförts —
enligt chefen för marinen vidare medföra att samma premiesystem även
tillämpas vid kustartilleriet. Detta innebär att premier bör utgå för reservofficerskurserna
I och II med 4 000 kr. för vardera. Förslaget medför i
förhållande till nuläget en merkostnad för man om 8 000 kr.

Samtidigt som utbildningstiden föreslås förlängd förutsätter chefen för
marinen, att tjänstgöringsskyldigheten som reservofficer under första tjänstgöringsperioden
skall minskas från 235 dagar till —- såsom vid armén —
170 dagar, uppdelade på två repetitionsövningar (krigsförbandsvis) vardera
om 40 (lagar och en repetitionsövning (kaptenskurs) om 45 dagar samt

Iliingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

tre resex-vbefälskurser (varav två i samband med särskilda befälsövningar)
var och en om 15 dagar. Den andi-a tjänstgöringsperioden förutsättes
vara oförändrat 150 dagar, vilket även överensstämmer med ordningen vid
armén.

Under den första tjänstgöringsperioden uppbäres enligt nuvarande system
normalt lön under 95 dagar såsom i-eservanställd fänrik (f. n. löneklass
A 13 — avrundat 50 kr. för dag) och under 140 dagar såsom reservlöjtnant
(f. n. löneklass A 15 — avrundat 55 kr. för dag). Lönekostnaden för man
under första tjänstgöringsperioden utgör sålunda avrundat (4 750 + 7 700
= ) 12 450 kr., vartill kommer en uppskattad kostnad om 2 350 kr. för reservbefälstraktamente
(10 kr. för man och dag). Med utgångspunkt i att reservanställning
sker som löjtnant bei-äknas motsvarande löne- och traktamentskostnader
under första tjänstgöringsperioden (170 dagar) enligt det framlagda
förslaget till (9 350 + 1 700 =) 11 050 kr. Marinchefen föreslår vidare,
att premien efter första tjänstgöringsperioden skall minskas från för
närvarande sex till fyi''a månadslöner enligt löneklass A 15, ortsgrupp 4.
Kostnaderna för löner m. m. minskar sålunda i förhållande till nuläget
med (12 450 + 2 350 —11 050 =) 3 750 kr. och för premier med (9888 —
ö 592 =) avrundat 3 300 kr. eller tillhopa 7 050 kr.

Sammanfattningsvis medför en övergång till ai-méns system för reservofficerarnas
utbildning och tjänstgöring merkostnader i förhållande till nuläget
med 2 150 kr. för man. Kostnaderna för utbildningspremier och premier
under reservtjänstgöringen beräknas öka med (8 000 — 3 300 =) omkring
4 700 kr., medan avlöningskostnaderna m. m. beräknas minska med
(3 750 — 1 200 =) omkring 2 550 kr. Med nuvarande rekrytering uppkommer
en kostnadsökning om totalt ca 75 000 kr. för år.

De föx-eslagna ändringarna i utbildningssystemet m. m. medför att vissa
författningar, nämligen reservbefälskungörelsen och värnpliktsavlöningskungörelsen
behöver ändras liksom Kungl. Maj :ts brev den 30 juli 1943
med bestämmelser angående antagning och utbildning av officersaspiranter
och kadetter, stam och reserv, vid kustartilleriet.

Departementschefen

I det föregående har jag redogjort för nuvax-ande bestämmelser rörande
reservanställning av officerare vid kustartilleriet, för arméns sedan år 1960
tillämpade reservofficersutbildning m. m. samt för ett av chefen för marinen
den 13 juli 1962 framlagt förslag om alt utbildningsgången för reservofficerarna
vid kustartilleriet skall anpassas till den utbildningsgång
som tillämpas för reservofficerarna vid armén. Som framgått av den redogörelse
jag lämnat innebar 1960 års beslut angående befälsordningen vid
armén (prop. 1960: 109; SU 113; rskr. 290) bland annat, att den grundläggande
utbildningen förlängdes och tjänstgöringsskyldigheten omlades för
arméns reservofficerare. Sålunda tillkom skyldighet att genomgå utbildning

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 år 196

till reservofficer under högst 200 dagar utöver den för värnpliktig arméofficer
föreskrivna utbildningen om 030 dagar. Utbildningen om 200 dagar
är uppdelad på trupptjänstgöring om ca en månad samt två reservofficerskurser,
I och II, om ca tre månader respektive två och en halv månader.
Grundutbildningen till reservofficer vid armén omfattar alltså högst 830
dagar. Bakgrunden till 1960 års beslut om förstärkning av grundutbildningen
för reservofficerarna vid armén var i första hand det förhållandet att
det i krigsorganisationen inte finns tillgång till aktivt befäl för ett stort antal
befattningar ovanför plutonchefsnivån. Befattningar som chefer och
ställföreträdande chefer för kompanienheterna och som stabsofficerare i
brigad- och bataljonsstaber in. m. måste sålunda uppehållas av reservofficerare.
Det bedömes att dessa för att kunna uppehålla ifrågavarande befattningar
måste ges en omfattande utbildning utöver den plutonchefsutbildning
som de värnpliktiga officerarna erhåller.

För närmare kännedom om nuvarande utbildningsgång för reservofficerarna
vid armén och kustartilleriet, om tjänstgöringsskyldighet och ekonomiska
förmåner m. m. torde få hänvisas till redogörelsen i det föregående.

Jag vill i förevarande sammanhang nämna, att jag med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 13 december 1963 tillkallat en sakkunnig för att
utreda befälsordningen vid marinen. Enligt direktiven för utredningen bör
arbetet bedrivas med samma utgångspunkter som använts i fråga om arméns
befälsordning. 1 enlighet härmed bör först preciseras befälets uppgifter,
formade av de krav som i krig och fred ställs på krigsmakten. Med
hänsyn till dessa uppgifter bör utarbetas förslag till en ändamålsenlig befälsordning
och till befälets inbördes gruppering, rekrytering, utbildning
och utnyttjande. Vid utredningsarbetet bör vidare eftersträvas att ge marinens
befälssystem en utformning som, i den utsträckning så befinnes lämpligt
och möjligt, ansluter till den beslutade ordningen vid armén. Utredningen
bör ha att utarbeta förslag till sammansättning av marinens befälsstater
i fråga om sådan aktiv militär personal vid flottan och kustartilleriet
som icke är att hänföra till teknisk personal. Utredningen bör även
ha att ange behoven av annan befälspersonal — reserv- och värnpliktig —
inom marinens krigsorganisation. Vid beredningen inom försvarsdepartementet
av frågan om ändrad grundutbildning in. in. för reservofficerarna
vid kustartilleriet har jag inhämtat synpunkter från utredningen rörande
befälsordningen vid marinen.

Jag har vidare från chefen för marinen inhämtat närmare utredning
rörande de olika befattningarna in.in. i kustartilleriets krigsorganisation.
Liksom vid armén ingår i organisationen ett relativt stort antal kompanienheter
och förband av motsvarande storlek och betydenhet, vilka som chefer
eller ställföreträdande chefer kräver befäl, på vilka kvalitativt höga
krav måste ställas. Härjämte finns inom organisationen vissa befattningar
i staber m. in., vilka även kräver speciellt rekryterad och utbildad per -

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

sonal av hög'' kvalitet. Det är varken från ekonomiska eller andra synpunkter
lämpligt att anställa aktivt yrkesbefäl i den omfattning som skulle
erfordras om alla dessa befattningar skulle besättas med sådant befäl. Det
ter sig ej heller rimligt att tvångsvis ålägga värnpliktigt befäl den utökning
av utbildning och tjänstgöring som erfordras för att erhålla, viumakthalla
och utveckla kompetens för ifrågavarande befattningar, något som skulle
fordra en väsentlig förlängning av nuvarande värnpliktstid. Därför måste
på grundval av nu tillgängligt underlag bedömas att på samma sätt som
vid armén i kustartilleriets organisation alltjämt bör ingå personal, som
efter frivilligt åtagande genomgår den utbildning och fullgör den tjänstgöringsskyldighet
som erfordras utöver vad som kan åläggas det övriga
värnpliktiga befälet. Jag räknar alltså i likhet med chefen för marinen med
att reservofficersinstitutionen vid kustartilleriet skall bibehållas tills vidare.

Med utgångspunkt i vad jag nu anfört tillstyrker jag även, att grundutbildningen
för reservofficerarna förstärkes och på sätt chefen för marinen
föreslagit anslutes till den utbildningsgång som år 1960 genomfördes för
arméns del. Utöver utbildningen till värnpliktig officer (630 dagar) bör
reservofficersaspirant vid kustartilleriet sålunda genomgå utbildning till
reservofficer under högst 200 dagar. Denna utbildning bör delas upp på
trupptjänstgöring om ca en månad samt två reservofficerskurser, I och II,
om ca tre månader respektive ca två och en halv månader. Jag räknar med
att de kadetter som avslutar sin utbildning vid sjökrigsskolan under innevarande
år efter eget åtagande skall kunna ansluta till den nya utbildningsgången.

Pågående utbildning till officer i reserv förutsättes inte skola medföra,
att vederbörande enligt värnpliktslagen eljest åliggande skyldighet att fullgöra
repetitions- och befälsövningar icke skall uttagas.

På samma sätt som vid armén bör vid kustartilleriet utbildningspremier
om 4 000 kr. utgå efter envar av reservofficerskurserna 1 och II. Liksom motsvarande
premier vid armén förutsättes premierna vid kustartilleriet vara
skattefria (SFS 1963:682). Självfallet förutsättes inte några ändringar i de
utbildningspremier som utgår för utbildningen till värnpliktig officer (2 000
kr. och 4 000 kr. efter 450 dagar respektive 180 dagar).

1 samband med att utbildningsgången för kustartilleriets reservofficerare
omlägges efter ordningen vid armén bör även tjänstgöringsskyldigheten för
dessa i enlighet med marinchefens förslag anpassas till vad som gäller inom
armén. Jag föreslår därför, att tjänstgöringsskyldigheten under första tjänstgöringsperioden
framdeles skall omfatta 170 dagar i stället för som för närvarande
235 dagar. Tjänstgöringen bör uppdelas på repetitionsövningar och
reservbefälskurser enligt Kungl. Maj :ts bestämmande. Under andra tjänstgöringsperioden
fullgöres redan i nuläget 150 dagar, d.v.s. lika många dagar
som vid armén. Härutinnan förutsättes inte någon förändring.

I anslutning till att tjänstgöringsskyldigheten under första tjänstgörings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b 33

perioden avkortas bör även premien som utgår efter det tjänstgöringen fullgjorts
justeras. Jag föreslår därför, att premien — liksom vid armén —
skall utgå med fyra månadslöner (mot f. n. sex månadslöner) enligt löneklass
A 15, ortsgrupp 4 (f. n. 6 592 kr.).

Rekryteringen av reservpersonalen skall självfallet baseras på föreliggande
behov i krigsorganisationen. I avbidan på resultaten av utredningen rörande
befälsordningen vid marinen kan det årliga rekryteringsbehovet av
reservofficerare i kustartilleriets krigsorganisation inte exakt angivas. Med
oförändrad rekrytering i förhållande till nuläget uppkommer emellertid till
följd av omläggningen av grundutbildningen och tjänstgöringsskyldigheten
för kustartilleriets reservofficerare merkostnader av i runt tal 75 000 kr.
för år.

Bestämmelser om den föreslagna utbildningen om högst 200 dagar för
reservofficersanställning vid kustartilleriet bör f.n. icke införas i 27 § 1
mom B. värnpliktslagen. Frågan härom torde få upptagas i samband med
att ställning tages till de förslag som kommer att framläggas av 1960 års
värnpliktsutredning; förslagen torde aktualisera omfattande ändringar i
27 § värnpliktslagen. Däremot medför de i det föregående framlagda förslagen,
att vissa ändringar behöver vidtagas i reservbefälskungörelsen, värnpliktsavlöningskungörelsen
och bestämmelserna angående antagning och utbildning
av officersaspiranter och kadetter, stam och reserv, vid kustartilleriet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att besluta

a) att utbildningsgången för reservofficer vid kustartilleriet
skall utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad
jag föreslagit i det föregående;

b) att utbildningspremier till värnpliktig för fullgjord reservofficersutbildning
vid kustartilleriet må utgå i enlighet
med vad jag föreslagit i det föregående; samt

c) att tjänstgöring för och premier till reservofficer vid
kustartilleriet efter fullgjord tjänstgöringsskyldighet må bestämmas
i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående.

[7] Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa flyttningskostnader m. m.

Anslag

1963/64 .............................. 100 000

1964/65 (förslag) ............... 152 000

För budgetåret 1962/63 har å kapitalbudgeten anvisats medel för uppförande
av ett nyll central förråd för sjukvårdsmateriel och läkemedel i Norsjö
inom VI. militärområdet (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 329). Förrådet kom3—5938
84 B i haag till riksdagens protokoll 196b. 1 saml. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

mer att förses med sjukvårdsmateriel genom överflyttning från centrala
sjukvårdsförråden i Boden och Tandsbyn samt från Örebro. Förrådet i Boden
kommer därvid att nedläggas. För kostnader för inflyttning in. m. i det
nya centralförrådet i Norsjö har vidare ett anslag av 100 000 kr. anvisats
för innevarande budgetår (jfr prop. 1963: 1, bil. 6, s. 205). Inflyttningen
beräknas bli slutförd under år 1964.

I en den 29 februari 1964 inkommen skrivelse hemställer försvarets sjukvårdsstyrelse
om medgivande att få överskrida anslaget Försvarets sjukvårdsförråd:
Omkostnader med 152 000 kr. för vissa kostnader för inredning
m. m. av centralförrådet i Norsjö. Kostnaderna hänför sig till arbetsbänkar,
hyllinredningar o. d. Av beloppet hänför sig 116 000 kr. till kostnader för
standardhyllor, 26 200 kr. till palihyllor av stål, 6 800 kr. till lastpallar
och 2 400 kr. till arbetsbänkar. Sjukvårdsstyrelsen anmäler, att ämbetsverket
för närvarande inte disponerar medel för ifrågavarande anskaffningar.
Med hänsyn härtill och till att medel för ändamålet icke heller äskats för
budgetåret 1964/65 föreslår styrelsen, att försvarets sjukvård sförråds omkostnadsanslag
får överskridas med 152 000 kr.

Departementschefen

För egen del anser jag, att kostnaderna för hyllinredningar m. m. för del
nya centralförrådet för sjukvårdsmateriel i Norsjö bör anvisas under ett
särskilt reservationsanslag. Detta bör ha samma rubrik som det för innevarande
budgetår anvisade anslaget för flyttningskostnader, Vissa flyttningskostnader
m.m. Jag har inte något att erinra mot sjukvårdsstyrelsens beräkning
av medelsbehovet. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Försvarets sjukvdrdsförrdd: Vissa flyttningskostnader
in. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 152 000 kr.

[8] Reglering av prisstegringar

1959/60 ............

1960/61 ............

1961/62 ............

1962/63 ............

1963/64 ............

1964/65 (förslag)

Anslag

40 000 000
60 000 000
1 280 0 0 0 0 00
80 000 000
100 000 000
100 000 000

Nettoutgift

17 400 000
60 000 000
279 8 0 0 0 00
65 200 000

1 Varav 20 000 000 kr. å tilläggsstat II.

2 Härutöver 4 000 000 kr. avseende anslaget Reglering av prisstegringar förbudgetåret 1961/62
å tilläggsstat II för budgetåret 1962/63.

Ktingl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

I årets stalsverksproposition (bil. 6, s. 338) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Reglering av
prisstegringar för budgetåret 1964/65 beräkna ett anslag av 100 000 000 kr.

Förevarande anslag skall utnyttjas för att på sätt närmare framgår av
propositionerna 1959: 119, 1960: 110 (s. 140), 1961: 110 (s. 213), 1962: 110
(s. 123) och 1963: 110 (s. 129) täcka sådana prisfördyringar på reservationsanslag
och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln som inträffar
från den tidpunkt anslagen beräknas intill utgången av det budgetår för vilket
de anvisats.

Dispositionen av för budgetåret 1962/63 anvisat anslag

Resultatet av verkställda indexberäkningar för budgetåret 1962/63 framgår
av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1961 = 100

Aug.

1962

Nov.

1962

Febr.

1963

Maj

1963

Medeltal

1962/63

Fjärde huvudtiteln.................

Samtliga reservationsanslag..........

105,7

103,1

105,6

102,9

107,2

103,7

107,4

103,9

106,5

103,4

1 fråga om reservationsanslag och obetecknade anslag utvisar prisberäkningarna
alltså en ökning med 3,4 enheter. Nettoresultatet av prisregleringen
på dessa anslag, vilka för ifrågavarande budgetår räknat i prisläget
maj 1961 och med beaktande av förutsatt tillägg av en regleringspost
på grund av höjda indirekta skatter uppgår till sammanlagt 1 920,1 milj.
kr., bör följaktligen — förutsatt att förslagsanslagen icke överskridits mer
än prisindexberäkningarna ger vid handen — för budgetåret 1962/63 utgöra

/ 3,4 X 1 920,1
\ 100

\ avrundat 65,2 milj. kr.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1963 meddelat beslut om dispositionen av
det för budgetåret 1962/63 anvisade anslaget till reglering av prisstegringar.
Genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut har sammanlagt 65,2 milj. kr. tillgodoförts
i riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslag

enligt följande.

Belopp

Anslag (kr.)

Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet ........................ 75 000

Armén: Beklädnad m. m............................................................. 500 000

Armén: Inventarier m. in............................................................. 615 000

Armén: övningar m. ................................................................. 2 300 000

Armén: Anskaffning av drivmedelsutrustning ................................. 100 000

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. in........................................ 10 600 000

Armén: Underhåll av tygmateriel in. in........................................ 3 850 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1061

Belopp

Anslag (kr.)

Armén: Hemvärnets intendenturmateriel m. m............................... 50 000

Armén: Hemvärnets övningar ...................................................... 150 000

Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m........................................... 200 000

Marinen: Beklädnad m. m.......................................................... 75 000

Marinen: Inventarier in. m.......................................................... 100 000

Marinen: övningar m. m............................................................. 1 300 000

Marinen: Fartygsbyggnader m. m................................................. 3 000 000

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m............................... 2 000 000

Marinen: Underhåll av fartyg m. m.............................................. 3 300 000

Flygvapnet: Beklädnad m. m....................................................... 100 000

Flygvapnet: Inventarier m. m....................................................... 100 000

Flygvapnet: övningar m. m.......................................................... 1 100 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m............................... 26 200 000

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m.

Anslagsposten B. Underhållskostnader m. m............................... 6 050 000

Anslagsposten C. Avlöningar ................................................... 250 000

Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning ........................... 100 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet .................. 1 900 000

Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel ......... 100 000

Engångskostnader för industriell krigsberedskap ........................... 150 000

Sjukvårdsmateriel ..................................................................... 100 000

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m............................... 200 000

Vissa signalförbindelser m. m....................................................... 500 000

Järnvägskrigsbromateriel ............................................................ 100 000

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m........................................ 35 000

Summa kr. 65 200 000

Ramen för försvarets driftbudget för budgetåret 1962/63 har — med borträknande
av anslag och anslagsbelopp av prisregleringskaraktär — utgjort
3 099,3 milj. kr. i prisläge maj 1961. Till följd av prisstegringar skall
ramen enligt försvarsindes uppräknas med 6,5 %. Vid denna beräkning skall
till ramen läggas en regleringspost om 3,6 milj. kr. till följd av höjda
indirekta skatter. I medelprisläge för budgetåret 1962/63 uppgår ramen

r /3 099,3 + 3,6 \ 1 ,

således till 3 099,3 + 6,5 x (-—--J= avrundat 3 301 milj. kr.

För budgetåret 1962/63 har enligt budgetredovisningen utgifterna under
fjärde huvudtiteln — bortsett från anslag till bärgning av regalskeppet
Wasa, svenska FN-styrkor och svenska övervakningskontingenten i Korea,
vissa beredskapsåtgärder, anskaffning av viss fortifikatorisk materiel samt
utredningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet — uppgått
till i runt tal 3 381,6 milj. kr. Vidare har reservationerna under
sagda budgetår minskat med cirka 95,5 milj. kr. Suiifman av sagda
belopp understiger den prisomräknade ramen för budgetåret 1962/63 med
(3 301,0 — 3 381,6 + 95,5 =) i runt tal 1$ milj. kr. jlgmen hgr alltså underutnyttjats
med detta belopp. .

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Utvecklingen under budgetåret 1963/64

För prisregleringen under innevarande budgetår skall i huvudsak tillämpas
samma regler som för budgetåret 1962/63. Såvitt gäller driftbudgeten
skall således nettoresultatet av prisregleringen under budgetåret 1963/64 i
princip motsvara en hundradel av summan av i riksstaten för detta budgetår
anvisade anslag med undantag för anslag och anslagsbeiopp av prisregleringskaraktär
-— 3 402,3 milj. kr. i pris- och löneläge maj 1962 —
multiplicerad med skillnaden mellan indextalet för maj 1962 och genomsnittsindextalet
för budgetåret 1963/64.

Hittills framräknade indextal för prisförändringar under försvarshuvudtiteln
framgår av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1962 = 100

Maj

1963

Aug.

1963

Nov.

1963

Fjärde huvudtiteln ....................................

103.2

101.3

105,6

101,9

105,8

102,1

Indextal skall beräknas för ytterligare två tillfällen under innevarande
budgetär — för februari och maj 1964. Tendenserna kring årsskiftet 1963
—1964 kan delvis belysas med den i partiprisindex ingående indexserien för
maskiner och transportmedel, vilken har betydande inverkan på indextalen
för försvarskostnaderna. Nämnda serie visar för innevarande budgetår följande
utveckling: 1963, juli—augusti 152, september 153, oktober 152, november—december
153 och 1964, januari 153. I vilken utsträckning de pågående
löneförhandlingarna kommer att påverka prisutvecklingen på här
relevanta varugrupper under första halvåret 1964 torde icke för närvarande
kunna bedömas. Hittills tillgängligt material beträffande prisutvecklingen
under budgetåret 1963/64 synes ge vid handen att det för innevarande budgetår
anvisade prisregleringsanslaget kommer att räcka.

Förslag av försvarets, prisregleringsdelegatioaj rörande revidering av prismateria] och vikter i för
svarsiudex

Vid beräkningen av försvarsindex sammanföres anslagen i riksstaten
för ett visst budgetår i grupper. För varje anslagsgrupp beräknas en indexserie
på grundval av en eller flera prisserier, i allmänhet officiella prisindexserier
för civila varor. Då flera prisserier utnyttjas beräknas gruppindextalet
som ett vägt medeltal av dessa. Den generella försvarsindexen samt
förekommande delindexar utgör vägda medeltal mellan gruppindextalen.

Viktfördelningen mellan grupperna grundas på anslagsbeloppen i riksslaten
för det aktuella budgetåret. Viktfördelningen inom grupperna har i
huvudsak varit oförändrad sedan försvarsindexberäkningarna började. Prismaterial
och vikter återfinns i bilaga B till propositionen 1959: 119. Vissa

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr li)6b

smärre ändringar har senare vidtagits och vidare har kapitalbudgelen infogats
i försvarsindexberäknmgarna från och med budgetåret 1961/62.

I skrivelse den 16 januari 1964 har försvarets prisreglexingsdelegation
framlagt förslag till revidering av prismaterial och vikter i försvarsindex.

Delegationen erinrar till en början om att enligt det förslag rörande löneoch
prisomräkning av fjärde huvudtiteln som framlades av försvarsindexgruppen
den 1 mars 1959 biand annat förutsattes, att vikterna inom de skilda
anslagen och anslagsgrupperna samt prismaterialet för dessa vikter tills
vidare skulle vara i huvudsak oförändrade men att efter ett antal år, förslagsvis
i samband med ett nytt försvarsbeslut eller också efter fyra år, eu
allmän översyn av viktsystem borde äga rum med stöd av då samlade erfarenheter.

Prisregieringsdeiegationen har undersökt hur anslagen under fjärde huvudtiteln
fördelas på olika varor och tjänster. För flertalet anslag har undersökningen
gällt utgiftsdispositionen under budgetåret 1962/63. För tygmaterieianslagen
har delegationen utgått från de föreliggande långsiktiga materialplanerna.
Undersökningen har även innefattat översyn av anslagens
sammanförande i grupper och av de prisserier som utnyttjas vid beräkningen
av försvarsindex.

Delegationen har funnit den verkställda undersökningen visa att sedan
den nu tillämpade viktfördelningen beräknades betydande förskjutningar
ägt rum i fråga om dispositionen av anslagen under försvarshuvudtiteln. Vidare
anföres att möjlighet till bättre prismaterial för vissa anslagsgrupper
framkommer till följd av pågående utvecklingsarbete i fråga om partiprisindex.

Delegationen anser att prismaterial och vikter till försvarsindex bör revideras
från och med budgetårslänken 1964/65. Revideringen bör omfatta
en anpassning av viktfördelningen till den förändrade utgifisstrukturen för
anslagen under fjärde huvudtiteln jämte vissa modifieringar i fråga om dels
anslagens gruppering dels det prismaterial som skall utnyttjas vid beräkningarna.
Delegationens förslag beträffande gruppering, prismaterial och
viktfördelning framgår av en sammanställning, som torde få intagas som
bilaga till detta statsrådsprotokoll (bilaga 1).

Delegationen har vid utarbetandet av sitt revideringsförslag utgått ifrån
att inga ändringar skall göras i fråga om de allmänna principerna för beräkningen
av försvarsindex. Viktfördelningen har sålunda beräknats efter
samma principer som hittills tillämpats. Officiella civila prisindexserier
har utnyttjats som prismaterial när detta varit möjligt. För vissa varor och
tjänster, där prisförändringarna beror på beslut som fattas i administrativ
ordning, bör enligt delegationen liksom hittills indextalen fastställas av
Kungl. Maj:t efter förslag av delegationen. Förteckning över prisindexserier
som föreslås skola utnyttjas vid beräkning av försvarsindex torde få bifogas
som bilaga 2 till statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 196 i

Beträffande föreslagna förändringar må nämnas de som berör anslag av
huvudsakligen omkostnadskaraktär (de nuvarande anslagsgrupperna F 3
och F 5 —- F 11). För huvuddelen av dessa anslag kan enligt prisregleringsdelegationen
utnyttjas samma prismaterial som för nuvarande anslagsgrupp
F 3 (myndigheternas omkostnader). För vinnande av betydande förenkling
vid indexberäkningarna föreslås därför sammanslagning av ifrågavarande
anslag till en grupp, F 3. Beträffande det prismaterial som skall utnyttjas
för den nya gruppen innebär delegationens förslag, att tre av de hittills utnyttjade
indexserierna, som vid sammanslagningen skulle få obetydlig vikt,
uteslutes. Delegationen förutsätter, att partiprisindex för bränsle snarast
möjligt, efter komplettering av prismaterialet, ersättes av en ny prisserie,
partiprisindex för bränsle och lyse, som bättre än den nu utnyttjade serien
täcker det varuområde som skall representeras.

I skrivelsen beröres pågående utvecklingsarbete inom indexområdet,
bland annat beträffande partiprisindex för maskiner och transportmedel.
Vidare anmäls att delegationen avser att ytterligare utreda produktivitetsproblemet.
Enligt delegationens uppfattning bör, i avvaktan på resultat från
nämnda undersökningar, inga större förändringar företas beträffande metoderna
att beräkna indextal för tygmateriel (motsvarande). Dessa indextal
anses liksom hittills böra beräknas efter två alternativ.

I alternativ I bör indextalen fortfarande beräknas på grundval av ett för
samtliga materielanslag gemensamt prismaterial. För att åstadkomma en
bättre anpassning till fördelning på olika materielslag bör man i stället för
huvudgruppen maskiner och transportmedel utnyttja partiprisindex för
undergrupper avseende varor som hänför sig till vissa kapitel i brysselnomenklaturen.
Fördelningen av materielen på olika undergrupper har gjorts
efter samma principer som vid konstruktionen av nuvarande alternativ IT.
De delar av anslagen som ej kunnat hänföras till något av de aktuella kapitlen
har uteslutits vid beräkningen av viktfördelningen.

Alternativ II bör beräknas efter samma principer som hittills. Vissa prisindexserier
som skulle få obetydlig vikt bär emellertid uteslutas, bör arméns
anslag till tygmateriel och marinens anslag till vapenmnteriel bör man liksom
nu utnyttja samma prismaterial. Dessa anslag bör sammanslås till en
grupp, till vilken även bör läggas nuvarande anslagsgrupperna Rf (engångskostnader
för industriell krigsberedskap, anskaffning av vissa maskiner
m. m. samt engångsanskaffning av viss utrustning vid FOA), Ro (anskaffning
av drivmedel sutrustning, taggtråd och järnvägskrigsbromateriel),
R12c (anskaffning och underhåll av materiel för försvarsstaben, vissa signalförbindelser
m. m.) samt anslaget C38 (hemvärnets tygmateriel m. m.).

Liksom hittills bör alternativ I utnyttjas för ramberäkningen och för beräkningen
av prisregleringsanslaget och alternativ II tjäna som ledning vid
fördelningen mellan de olika anslagen till tvgmaterielanskaffning (motsvarande)
av exempelvis medel för kompensation av prisstegringar.

Beträffande kapitalbudgeten förutsätter delegationen att nuvarande metoder
för mätning av prisförändringarna tills vidare bibehålies. Delegationen
framhåller emellertid angelägenheten av att bättre möjligheter att mäta
prisutvecklingen inom byggnadsområdet tillskapas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Försvarets pnsregleringsdelegation erinrar slutligen om att Kungl. Maj:l
den 30 december 1963 till delegationen överlämnat en skrivelse från flygförvaltningen,
i vilken viss revision av indexberäkningen avseende prisförändringar
å försvarskostnaderna begäres. De ifrågasatta ändringarna
skulle enligt delegationen innebära omfattande förändringar i indexberäkningarnas
konstruktioner och följaktligen kräva ingående överväganden.
Sådana har emellertid inte kunnat hinnas med i sådan tid att förslag till
revidering kan prövas vid 1964 års vårriksdag. Då delegationen av förut
angivna skäl anser en revidering önskvärd, har delegationen dock funnit
lämpligt att nu framlägga resultaten av verkställd översyn av försvarsindexberäkningarna.

Yttranden

överbefälhavaren finner pågående utredningsarbeten inom skilda områden
berörande försvarsindex samt den av flygförvaltningen begärda ändringen
av konstruktionen därav motivera, att det framlagda förslaget icke
nu förelägges riksdagen, överbefälhavaren hemställer, att Kungl. Maj:ts
beslut i försvarsindexfrågan måtte omfatta ett samtidigt ställningstagande
till nu föreliggande förslag och det senare förslag som är att vänta från försvarets
prisregleringsdelegation.

Även armétygf ärva Ilningen och fhjgförvaltningen föreslår, att förslaget
icke nu förelägges riksdagen. Båda ämbetsverken hemställer om ytterligare
utredning rörande beräkningsmetoden för försvarsindex, särskilt avseende
anslagen för anskaffning av tygmateriel. Det anses viktigt att försvarsindex
ger en så rättvisande bild som möjligt av den verkliga prisutvecklingen.

I* lygförvaltningen framhåller att försvarsindex med sin nuvarande konstruktion
vilar på alltför osäker grund och är i behov av grundlig översyn.
I avvaktan på sådan utredning anser sig ämbetsverket icke nu kunna ta
ställning till de av försvarets prisregleringsdelegation föreslagna detaljändringarna.
De förväntade resultaten av dessa ändringar har icke beräknats
av delegationen men borde enligt flygförvaltningen komma att ge ett jämförelsevis
ringa utslag.

Marinförvaltningen förklarar sig i princip dela flygförvaltningens i förenämnda
skrivelse till Kungl. Maj:t framförda synpunkter, innebärande en
ytterligare utveckling av den s. k. kostnadselementmetoden. Ämbetsverket
avser alt snarast lata utreda metodens tillämpbarhet beträffande marinens
materielanslag. Såvitt avser en utformning av försvarsindex i enlighet med
prisregleringsdelegationens nu avgivna förslag uttalar marinförvaltningen,
att en mer rättvisande bild av kostnadsutvecklingen inom tygmaterielområdet
härigenom skulle vinnas.

Departementschefen

I skrivelse den 16 januari 1964 har försvarets prisregleringsdelegation
framlagt förslag till revidering av prismaterial och vikter i försvarsindex.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 19Gb

Eller gjorda undersökningar har delegationen funnit att betydande iörskjutningar
ägt rum i fråga om dispositionen av anslagen under försvarshuvudliteln
sedan den nu tillämpade viktfördelningen beräknades. Delegationen
har ansett, att prismaterial och vikter till försvarsindex bör revideras från
och med budgetårslänken 1964/65. Revideringen, som förutsattes ske utan
ändring av nuvarande allmänna principer för beräkningen av försvarsindex,
anses böra omfatta en anpassning av viktfördelningen till den förändrade
utgiftsstrukturen för anslagen under fjärde huvudtiteln jämte vissa modifieringar
i fråga om dels anslagens gruppering dels det prismalerial som
skall utnyttjas vid beräkningarna.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1963 till prisregleringsdelegationen
överlämnat en skrivelse från flygförvaltningen, i vilken en viss revision av
indexberäkningen avseende prisförändringar å försvarskostnaderna begäres.
Delegationen har anfört, att de i nämnda framställning ifrågasatta
ändringarna skulle innebära omfattande förändringar i indexberäkningarnas
konstruktioner och följaktligen kräver ingående överväganden. Sådana
har naturligen inte kunnat medhinnas i sådan tid att förslag till revidering
kan prövas vid 1964 års vårriksdag. Då delegationen anser en revidering
önskvärd, har den emellertid funnit det lämpligt att framlägga resultaten av
förberörda, nu verkställda översyn av försvarsindexberäkningarna.

överbefälhavaren har i yttrande över prisregleringsdelegationens framställning
uttalat, att pågående utredningsarbeten inom skilda områden berörande
försvarsindex samt den av flygförvaltningen begärda ändringen av
konstruktionen därav motiverar att delegationens förslag icke nu förelägges
riksdagen, överbefälhavaren har vidare anfört att Kungl. Maj:ts beslut i
försvarsindexfrågan bör omfatta ett samtidigt ställningstagande till nu föreliggande
förslag och det senare förslag som är att vänta från försvarets prisregleringsdelegation.
Liknande synpunkter har framförts av armétygförvaltningen
och flygförvaltningen.

Till följd av de förändringar i fråga om dispositionen av anslagen under
försvarshuvudtiteln som skett sedan 1959 synes goda skäl föreligga att revidera
prismaterial och vikter i försvarsindex. Mot delegationens förslag i
dessa hänseenden har någon erinran icke framförts vid remissbehandlingen.
Däremot har önskemål uttalats om ytterligare förändringar i fråga om
försvarsindex. Dessa önskemål synes i väsentlig grad betingade av en föreställning
att ändrade beräkningsmetoder i vissa hänseenden skulle leda till
ett ur myndigheternas synpunkt gynnsammare prisregleringsresultat.

Man kan givetvis inte nu uttala sig om del arbete med översyn av vissa
principiella frågor rörande försvarsprisindex, som prisregleringsdelegationen
salt i gång, kommer att leda till några förslag till förändrade beräkningsgrunder.
Arbetet med revidering av prisindexberäkningar bör inte sikta till
annat resultat än förbättrade metoder för att objektivt mäta prisförändringarna.
De förslag prisregleringsdelegationen nu framlagt innebär otvivelak -

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196''i

tigt att prisindexberäkningarna förbättras såtillvida att dels skedda förändringar
i viktsammansättningen beaktas dels urvalet av representantvaror
gjorts fylligare och bättre anpassat till viktsammansättningen. EU
genomförande av förslaget medför dessutom viss förenkling i det administrativa
arbetet. Jag finner det därför angeläget att prisindexberäkningarna
justeras i enlighet med delegationens förslag. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att efter förslag av prisregleringsdelegationen ta ställning till
vissa vid remissbehandlingen framförda detaljerinringar beträffande viktsammansättningen.

För prisregleringen såvitt avser budgetåren 1961/(53 har tagits i anspråk
respektive 86,8 och 65,2 milj. kr. För innevarande budgetår torde cirka 50
milj. kr. bli erforderliga. Med hänsyn härtill och under beaktande av att
summan av reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln
vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisningar för budgetåret
1964/65 blir cirka 5 procent högre än för budgetåret 1963/64 synes det
lämpligt att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 100 milj kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
revidering av försvarsindexberäkningarna:

b) till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1964/65
anvisa ett anslag av 100 000 000 kr.

[9] Vämpliktslånefonden

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 384) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Värnpliktslånefonden
för budgetåret 1964/65 beräkna ett investeringsanslag av 250 000 kr.

Värnpliktslånefonden inrättades enligt beslut av 1945 års riksdag (skr.
nr 285). Från fonden utgår efter ändringar 1947 och 1960 (prop. 143, respektive
91) värnpliktslån till värnpliktigt befäl samt viss personal som skadats
under militärtjänstgöring i fred.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1961: 55 har riksdagen godkänt
ett i propositionen framlagt förslag till viss avskrivning av kapitalskuld
å, bland annat, lån för studier som utlämnats från värnpliktslånefonden.

För fondens verksamhet har för budgetåren 1945/53, 1954/56, 1957/59
och 1961/64 anvisats sammanlagt 4 400 000 kr.

Förvaltningen av värnpliktslånefonden ankommer numera på riksbanken
medan låneverksamheten i övrigt handhaves av försvarets civilförvaltning.

Försvarets civilförvaltning har i skrivelse den 6 augusti 1963 hemställt,
att till värnpliktslånefonden måtte för budgetåret 1964/65 anvisas ett investeringsanslag
av 250 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 190 i 43

Beträffande behovet av kapitalinvestering i fonden för nästa budgetår
anför civilförvaltningen i huvudsak följande.

Disponibelt kapital i fonden den 30 juni 1904 beräknas till 420 000 kr.
För budgetåret 1964/65 beräknas inflytande återbetalningar komma att uppgå
till 450 000 kr. Utbetalningar på lån beräknas för samma budgetår komma
att uppgå till 700 000 kr. Disponibelt kapital den 30 juni 1965 beräknas
sålunda till (420 000 + 450 000 — 700 000 =) 170 000 kr. Avskrivningar å
lån för studier har under budgetåret 1962/63 verkställts med 160 000 kr.
och beräknas för budgetåret 1963/64 uppgå till samma belopp. Investering i
fonden bör göras för under budgetåret 1962/63 avskrivet belopp, 160 000 kr.,
och för under budgetåret 1963/64 beräknade avskrivningar å samma belopp
eller sammanlagt med 320 000 kr. minskat med förenämnda den 30 juni
1965 beräknade disponibla kapital å 170 000 kr. Återstående belopp, 150 000
kr., förhöjt med 100 000 kr. med hänsyn till behovet av utlåningsmarginal,
bör anvisas för nästa budgetår.

Departementschefen

I innevarande års slatsverksproposition (bil. 6, s. 384) anförde jag, att
ställningstagandet till vissa utredningsförslag kunde komma att påverka medelsbehovet
under ifrågavarande anslag. Kungl. Maj :t kommer sedermera
att på förslag från chefen för ecklesiastikdepartementet framlägga förslag
om tillhandahållande av studiemedel fr.o.m. den 1 januari 1965 för bl.a.
de kategorier som nu erhåller värnpliktslån. Detta förslag torde endast i
mindre utsträckning komma att påverka medelshehovet under budgetåret
1964/65.

Med hänsyn till det nu anförda beräknar jag medelsbehovet för förc\
arande ändamål till 250 000 kr.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Värnpliktslånefonden för budgetåret 1964/65 anvisa
ett investeringsanslag av 250 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlnnd

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Bilaga 1

Prismaterial och -vikter i försvarsindex

(fr.o.m. budgetårslänken 1964/65)

(Inom hakar anges summan av anslagen för resp. grupper budgetåret 1963/64)

Anslagsgrupp	Anslag i riksstaten för	Vikt	Prisindexserie
	budgetåret 1963/64	%
Förslagsanslag F 1 a	A 1, Bl, 3, 5, 8, 10,	100	Fastställes av Kungl.
Avlöningar (till tj äns-	11, 13, 14, 16, 19,		Maj :t efter förslag av
temän m.fl.).	C 1, 5, 6, 7, 34, 39,		försvarets prisregle-
[752,0 mkr]	40, 41, 65, 66, 67, B 1, 5, 8, 11, 15, 19, 21, 25, 27, 29, 32, 34, 36, 38, 40, 54, 68, F 10, 19		ringsdelegation
F 1 b Avlöningar till viss	C 9, 43, 69	100	Lönéindex för kol-
arbetarpersonal			lektivanställd perso-
[31,8 mkr[			nal (statens avtals-nämnd)
F 1 c Avlöningar m.m. till.	CIO, 44, 70, D 53,	7	Konsumentprisin-
värnpliktiga, familje-	F 16, 17		dex för bostad,
bidrag, skadeersätt-			bränsle och lyse
ningar o.d.		93	Fastställes av Kungl.
[122,2 mkr]			Maj :t efter förslag av försvarets prisregle-ringsdelegation
F2 Mathållning och f ura- gering [78,3 mkr] F 3 Myndigheternas om- *	C 17,18, 51, 77	100	Partiprisindex, kon-sumtionsvarudelen av livsmedelsgrup-perna I—III
A2, B 2, 4, 6, 9, 12,	50	Konsumentprisindex
kostnader m. m. (re-	15, 17, 20, C 2, 11,		för bränsle och lyse,
seersättningar, in-	12,13,14,15, 21, 24,		inventarier och hus-
skrivningskostnader,	27, 32, 33, 35, 45, 46,		geråd samt diverse
drivmedels- och ma-	47, 48, 49, 54, 56, 58,	20	Partiprisindex för
terialförråd, bränsle,	71, 72, 73, 74, 75, 80,		bränsle1
telefon, tvätt, sjuk-	85, D 2, 6, 9, 12, 16,	15	SJ persontrafiktaxe-
vård, rekryterings-	17, 20, 22, 26, 28, 30,		index
kostnader, förhyrning	33, 35, 37, 39, 41, 43,	15	Fastställes av Kungl.
av motorfordon m.m.)	55, 65, 66, 67, 72, F		Maj :t efter förslag av
[144,3 mkr]	6, 7, 8, 12, 13, 14		försvarets prisregle-ringsdelegation

Serien utbytes efter komplettering av prismaterialet mot partiprisindex för bränsle och lyse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1964

Anslagsgrupp	Anslag i riksstaten för budgetåret 1963/64	Vikt %	Prisindexserie
F 4 Ersättning till fastig-	C 4, F 1, 2, 3, 4, 5	32	Fastställes av Kungl.
hetsfonder			Maj :t efter förslag av
[163,3 mkr]		9	försvarets prisregle-ringsdelegation Konsumentprisindex för bostad (exkl. bränsle och lyse)
		59	Byggnadsstyrelsens underhållskostnads-index. (De angivna procenttalen avser budgetåret 1963/64. De skall för varje nytt budgetår varie-ra i anslutning till sammanställningar av utgiftssidan i sta-ten för försvarets fas-tighetsfond)
Reservationsanslag R 1 Beklädnad man.	C 19, 36, 52, 78	100	Partiprisindex för1
[74,9 mkr]			spånadsämnen och textilvaror
R 2 a Övningar m.m. ar-	C 3, 22, 23, 37, D 23,	11	SJ persontraflktaxe-
mén (även försvars-	Del av D 71		index
staben, hemvärnet		31	Partiprisindex för
och militärhögskolan)			drivmedel
[43,6 mkr]		32	Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och hus-geråd samt diverse
		26	Fastställes av Kungl. Maj :t efter förslag av försvarets prisrcgle-ringsdelegation ■. ’.
R 2b Övningar m.m. ma-	C 55, Del av D 71	6	SJ pcrsontrafiktaxe-
rinen			index
[23,7 mkr]		23	Partiprisindex för drivmedel
		35	Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och hus-geråd samt diverse

1 Serien utbytes efter komplettering av prismaterialet mot partiprisindex för kläder och skor.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Anslagsgrupp Anslag i riksstaten för Vikt Prisindexserie

budgetåret 1963/64

R 2 c

Övningar m.m. flyg-vapnet [9,1 mkr]	C 81
R 3 Drift av flygmateriel	C 87, Del av C 84
m.m.
[43,2 mkr]
R 4 a	A 4, C 8, 16, 20,
Diverse omkostnader	29, 42, 50, 53, 59,
(inventarier, övriga	76, 79, 82, D 31,
expenser m.m.)	45, 47, 48, 52, 64,
[27,0 mkr]	F 21
R 4 b	A 3, C 26, 64,
Övriga diverse kost-	D 3, 4, 7, 10, 56,
nader (bidrag och un-	58, 59, 60, 61, 62,
derstöd o.d.)	70, F 9, 11, 15,
[11,9 mkr]	22
R 5	Alt. I
Armén: Anskaffning	C 25, 30, 38, 57,
av tygmateriel m.m.,	63, 86, D 14, 18,
samt Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m.m. (även anskaff-ning av viss annan materiel: drivmedels-utrustning, vissa sig-nalförbindelser m.m.) [520,9 mkr]	46, 49, 50, 51

	23	Partiprisindex för varor som hänför sig till kap. 85, 90 och 91 i brysselnomenkla-turen
	13	Fastställes av Kungl. Maj :t efter förslag av försvarets prisregle-ringsdelegation
	15	SJ persontrafiktaxe-index
	33	Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och hus-geråd samt diverse
	52	Fastställes av Kungl. Maj :t efter förslag av försvarets prisregle-ringsdelegation
	100	Fastställes av Kungl. Maj :t efter förslag av försvarets prisregle-ringsdelegation
28,	100	Konsumentprisindex
68,		för bränsle och lyse,
42,		inventarier och hus-
69,		geråd samt diverse
88,	100	Fastställes av Kungl.
57,		Maj :t efter förslag av
63,		försvarets prisregle-
18,		ringsdelegation
	33	Partiprisindex för
61,		varor, som hänför sig
44,		till kap. 84 i bryssel-nomenklaturen
	61	Partiprisindex för varor, som hänför sig till kap. 85, 90 och 91 i brysselnomenkla-turen
	6	Partiprisindex för varor, som hänför sig till kap. 87 i bryssel-nomenklaturen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 19(Si

Auslagsgrupp Anslag i riksstaten för Vikt

budgetåret 1963/64 %

Maskiner, apparater, Alt. 11 26

mekaniska redskap,

vapen

Fordon 13

Elektriska maskiner 52

och apparater, el. materiel,
instrument,
ammunition

Järn och stål 4

Forskning och försök 5

Prisindexserie

Partiprisindex för
varor, som hänför sig
till kap. 84 i brysselnomenklaturen

Partiprisindex för
varor, som hänför sig
till kap. 87 i brysselnomenklaturen

Partiprisindex för
varor, som hänför sig
till kap. 85, 90 och 91
i brysselnomenklaturen Partiprisindex

för
järnmanufaktur
Samma som för
forskningsverksamhet
vid fortiflkationsförvaltningen

och FOA

R 6 C

Marinen

F artygsbyggnader
m.m.

[122,0 mkr]

Fartygsskrov

Maskiner, apparater,
mekaniska redskap,
vapen

Elektriska maskiner
och apparater, el.materiel,
instrument,
ammunition

Forskning och försök

All. 1

All. 11 21

Samma som för anslagsgrupp
R 5, alt. I

Enligt specifikation
nedan:

22 % Prisindex för
fartygsplåt
44 % Partiprisindex
för maskiner och
transportmedel
34 % Produktivitetsreducerad
index för
genomsnittlig timförtjänst
inom verkstadsindustrin

Partiprisindex för
varor, som hänför sig
till kap. 84 i brysselnomenklaturen

Partiprisindex för
varor, som hänför sig
till kap. 85,90 och 91
i brysselnomenklaturen Samma

som för
forskningsverksam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Anslagsgrupp	Anslag i riksstaten för budgetåret 1963/64	Vikt %	Prisindexserie het vid fortifika-tionsförvaltningen och FOA
R 7	Alt. 1		Samma som för an-
Anskaffning av llyg-materiel m.m. [932,8 mkr]	B 18, C 83		slagsgrupp R 5, alt. I
Flygplansskrov . ■r i--; •	Alt. 11	35	Enligt specifikation nedan: 45 % Partiprisindex för gruv-, metall- och maskinindustrivaror] 35 % Produktivitets-reducerad index för genomsnittlig tim-förtjänst inom verk-stadsindustrin 20 % Partiprisindex för maskiner och transportmedel
Maskiner, apparater, mekaniska redskap, vapen		20	Partiprisindex för varor, som hänför sig till kap. 84 i bryssel-nomenklaturen
Elektriska maskiner och apparater, el.ma-teriel, instrument, ammunition		40	Partiprisindex för varor, som hänför sig till kap. 85,90 och 91 i brysselnomenklatu-ren
Forskning och försök R 8 a Underhåll av tygrna-teriel m.m. vid armén och flygvapnet [215,6 mkr]	C 31, Del av C 84	5	Samma som för forskningsverksam-het vid fortifika-tionsförvaltningen och FOA
Matériel, reservdelar n ■ ''• • ••••.		45	Partiprisindex för gruv-, metall-'' och maskinindustrivaror
Lönef, arbetarperso-nal 11 • rr -M,.. Il) : ‘-''Jl, im . • . . v ''		15	Pro duktivitetsrédu-cerad löneindex för tjänstemän (fast- ställes av KuiVgl. Maj :t efter förslag av försvarets prisregle-ringsdelegation)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1964

Anslagsgrupp	Anslag i riksstaten för	Vikt	Prisindexserie
	budgetåret 1963/64	%
Löner, tjänstemän Övrigt		30	Produktivitetsredu-cerad löneindex för kollektivanställd ar-betarpersonal (sta-tens avtalsnämnd)
	10	Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och hus-geråd samt diverse



R 8 b Underhåll av fartyg	C 62
m.m.
[50,4 mkr]			• .. ; '' • - ■ • • ,
Materiel, reservdelar		25	Partiprisindex för gruv-, metall- och maskinindustrivaror
Löner, arbetarperso-		50	Produktivitetsredu-
nal			cerad löneindex för kollektivavtalsan-ställd arbetarperso-nal (statens avtals-nämnd)
Löner, tjänstemän Övrigt	''V; '' ■'' ''	15 fl •	ProduktiVitetsredu-cerad löneindex för tjänstemän (faststäl-les av Kungl. Maj :t efter förslag av för-svarets prisregle-ringsdelegätiön)
	10	Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och hus-geråd samt diverse


R 9 Viss forskningsverk-	Bl,		• I.
samhet (vid fortiflka-tionsförvaltningen	D 13, 24, 73		1 - -. . - t ■
och FOA samt mili-tärhistorisk och för-svarsmedicinsk forsk-			*l<.r 1
ning) [35,3 mkr] Materiel		30	Partiprisindex för varor, som hänför sig till kap. 85, 90 och 91 i brysselnomenklatu-
			ren
Löner		50	Produkti vitetsredu-

cerad löneindex för

50	Kungl. Maj:ts proposition	nr 110 år 190k
Ans lagsgrupp	Anslag i riksstaten för budgetåret 1963/64	Vikt %	Prisindexserie
Diverse		20	statstjänstemän (fastställes av Kungl. Maj :t efter förslag av försvarets prisregle-ringsdelegation) Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och hus-geråd samt diverse
Investeringsanslag
Kapitalbudgeten [256,2 mkr]	Samtliga anslag utom anslagen till försva-rets fabriksfond	100	Samma som för samtliga reserva-tionsanslag

Anmärkningar beträffande uträkningen av de olika indexserierna i försvarsindex
enligt ovanstående.

1. Den generella försvarsindex uträknas genom en sammanvägning av indextalen
för samtliga ovanstående anslagsgrupper, d.v.s. F 1—F 4, R 1—R 9 samt kapitalbudgeten.

2. Indexserien avseende anslagen under driftbudgeten uträknas genom en sammanvägning
av indextalen för anslagsgrupperna F 1—F 4, R 1—R 9.

3. Delindex 1. för samtliga anslag under driftbudgeten utom avlöningar till tjänstemän
uträknas genom en sammanvägning av indextalen för F 1 b—F 4,
R 1—R 9.

4. Delindex 2. för reservationsanslagen beräknas genom en sammanvägning av
indextalen för R 1—R 9.

5. De fem olika hjälpindexarna utgöres direkt av resp. indextal för ovanstående
anslagsgrupper.

1. Armén: Anskaffning av tygmateriel och
Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m.m. (R 5)

2. Marinen: Fartygsbyggnader m.m. (R 6)

3. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m. (R 7)

4. Underhåll av tygmateriel (motsvarande) m.m. vid armén och flygvapnet
(R 8 a).

5. Underhåll av fartyg m.m. (R 8 b).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Bilaga 2

Förteckning över prisindexserier som skall utnyttjas vid beräkning av försvarsindex

I. Prisindexserier att fastställas av Kungl. Maj :t efter förslag av försvarets prisregleringsdelegation: Anslagsgrupp

Prisindexserie som skall fastställas av Kungl. Maj:t
% av gruppvikten Innehåll

F 1 a	100	Samtliga till gruppen hänförda anslag
F 1 c	93	Samtliga till gruppen hänförda anslag utom den del av anslaget till familjebidrag som ansetts motsvara kostnad för bostadsbidrag
F 3	15	Traktamenten
F 4	32	Utgiftsposterna Avsättning till värdeminskningskonto (rän-tor och avskrivningar) och Överskott att tillföras riks-statens driftbudget i staten för försvarets fastighetsfond
R 2 a	17	Traktamenten
R 2 b		Traktamenten
R 2 c		Traktamenten
R 3	100	Reabensin inom anslaget till drift och underhåll av flyg-materiel
R 4b	100	Samtliga till gruppen hänförda anslag
R 8 a	15	Löner till tjänstemän (produktivitetsreducerad)
R 8 b	15	Löner till tjänstemän (produktivitetsreducerad)
R 9	50	Löner till tjänstemän (produktivitetsreducerad)

II. Prisindexserier som utarbetats oberoende av försvarsindex:

1. Löneindex för kollektivanställd personal (statens avtalsnämnd)

2. Produktivitetsreducerad löneindex för kollektivanställd personal

3. Partiprisindex för konsumtionsvarudelen av livsmedelsgrupperna I—III

4. Partiprisindex för bränsle (förutsättes senare bli utbytt mot en ny serie: partiprisindex
för bränsle och lyse)

5. Partiprisindex för drivmedel

6. Partiprisindex för spånadsämnen och textilvaror (förutsättes senare bli utbytt
mot en ny serie: partiprisindex för kläder och skor)

7. Partiprisindex för gruv-, metall- och maskinindustrivaror

8. Partiprisindex för järnmanufaktur

9. Partiprisindex för maskiner och transportmedel

10. Partiprisindex för varor som hänför sig till kapitel 84 i brysselnomenklaturen

11. Partiprisindex för varor som hänför sig till kapitel 85, 90 och 91 i brysselnomenklaturen 12.

Partiprisindex för varor som hänför sig till kapitel 87 i brysselnomenklaturen

13. Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och husgeråd samt diverse

14. Konsumentprisindex för bostad (exkl. bränsle och lyse)

15. Konsumentprisindex för bostad, bränsle och lyse

16. SJ persontrafiktaxelndex

17. SJ godstrafiktaxeindex

18. Byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex

19. Produktivitetsreducerad index för genomsnittlig timförtjänst inom verkstadsindustrin 20.

Prisindex för fartygsplåt (enskild prisserie ur partiprisindex)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. översikt över framlagda förslag ......................................................... 2

2. Målsättning för krigsmakten ............................................................ 3

3. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom

försvaret ....................................................................................... 8

4. Vissa förändringar beträffande personalstaterna vid armén .................. 13

5. Vidareutbildning av tekniker- och mästarpersonal vid tygtekniska kåren

m. m.......................................................... 19

6. Ändrad utbildningsgång m. in. för reservofficerare vid kustartilleriet ... 24

7. Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa flyttningskostnader m.m................... 33

8. Reglering av prisstegringar ............................................................... 34

9. Värnpliktslånefonden ........................................................................ 42

Bilagor .......................................................................................... 44

K L BECKMANS TRYCKERIER AB - STHLM 1964