Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 (Proposition 1958:110 - a)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa
organisations- och anslagsfrågor rörande försvaret;
given Stockholms slott den 14- mars 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag rörande försvarsorganisationens utformning
på längre sikt samt slutliga äskanden beträffande anslag under
fjärde huvudtiteln och försvarets kapitalbudget, som i årets statsverksproposition
upptagits med allenast beräknade belopp. Vidare framlägges
förslag rörande fortifikationsförvaltningens och fortifikationskårens organisation
ävensom vissa förslag rörande de militära och civilmilitära personalkårerna
för tygförvaltningstjänsten inom armén.

1_89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

Den försvarsbudget som framlades i samband med årets statsverksproposition
var endast preliminär. Detta gällde såväl drift- som kapitalbudgeten.
Skälen för denna uppläggning av budgetarbetet, som innebar att
ett stort antal anslag upptogs med allenast beräknade belopp, var följande.
Inom 1955 års försvarsberedning pågick behandling av överbefälhavarens
i slutet av oktober 1957 framlagda utredningar rörande försvarets framtida
utformning. Jag räknade emellertid med att beredningens arbete
skulle kunna avslutas inom kort, och det var min förhoppning att detta
arbete skulle utmynna i en från utrikespolitiska, militära, samhällsekonomiska
och statstinansiella synpunkter godtagbar samförståndslösning av
försvarsfrågan mellan de fyra demokratiska partierna. Med hänsyn härtill
fann jag det angeläget att den i statsverkspropositionen framlagda
försvarsbudgeten skulle hålla möjligheterna öppna för ett eventuellt försvarsbeslut
vid innevarande års riksdag. Förutsättningar för ett sådant beslut
har numera erhållits, sedan överläggningar mellan de demokratiska
partierna den 4 februari i år lett till enighet om att genomföra en ny försvarsorganisation,
kostnadsmässigt och med hänsyn till den samlade försvarseffekten
i huvudsak motsvarande ett i överbefälhavarens utredningar
ingående alternativ »Adam», och försvarsberedningen i utlåtande den 18
februari rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling
förordat en dylik försvarsorganisation.

Jag anhaller nu att i anslutning till den träffade överenskommelsen och
försvarsberedningens utlåtande få framlägga mina synpunkter och förslag
rörande försvarsorganisationens utformning på längre sikt samt anmäla
mina beräkningar av de anslag under fjärde huvudtiteln och försvarets
kapitalbudget för budgetåret 1958/59, som återstår att slutligt äska. I samband
härmed torde jag fa upptaga till behandling vissa andra försvarsfrågor
av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd, såsom frågorna
rörande de militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten
inom armén samt fortifikationsförvaltningens och fortifikationskårens
organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

[1] Avd. I: Försvarets utformning på längre sikt

Frågan om försvarsorganisationens utformning på längre sikt har varit
aktuell under de senaste åren. överbefälhavaren avgav år 1954 förslag till
riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling. Dessa riktlinjer har prövats
av 1955 års försvarsberedning. På särskilt uppdrag har sedermera överbefälhavaren
under år 1957 verkställt över arbetning av 1954 års riktlinjer samt
avgivit förslag till krigsmaktens utformning enligt olika kostnadsalternativ.
Efter uppgörelse mellan de fyra demokratiska partierna i fråga om kostnadsramen
för försvar sutgifterna har försvar sberedningen härefter den 18
februari 1958 avgivit utlåtande rörande riktlinjerna för försvarets framtida
utformning. Med anledning härav har de militära myndigheterna inkommit
med vissa kompletterande utredningar samt förslag till principbeslut avseende
förbandsindragningar m. m.

Jag anhåller nu att få anmäla förevarande fråga. Därvid lämnar jag inledningsvis
en kortfattad redogörelse för överbefälhavarens förslag av år
1954 samt tillkomsten av 1955 års försvarsberedning. I följande avsnitt redogöres
för de år 1957 verkställda utredningarna samt förslagen till krigsmaktens
utformning inom olika kostnadsalternativ, varefter försvarsberedningens
utlåtande och de militära myndigheternas med anledning därav ingivna
utredningar och förslag refereras. Slutligen kommer jag att framlägga
mina egna synpunkter och förslag.

A. Inledning

I samband med att utgifterna under fjärde huvudtiteln anmäldes i 7.954
års statsverksproposition meddelade dåvarande chefen för försvarsdepartementet,
statsrådet Torsten Nilsson, att överbefälhavaren efter samråd med
departementschefen låtit igångsätta vissa utredningar beträffande försvarskostnadernas
storlek på längre sikt och den ur strategisk synpunkt lämpligaste
avvägningen mellan de olika försvarsgrenarna. Det förutsattes, att
dessa utredningar skulle hinna verkställas inom sådan tid att deras resultat
skulle kunna bilda underlag för statsmakternas ståndpunktstagande
i samband med behandlingen av försvarsbudgeten vid 1955 års riksdag.

Med skrivelse den 27 oktober 1954 överlämnade överbefälhavaren utredning
och förslag beträffande riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling,
avseende budgetåren 1955/56—1964/65 (195i års förslag). Kostnaderna
under tioårsperioden beräknades till i runt tal 24 750 miljoner

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

kronor enligt 1954 års priser. Kostnaderna utgjorde 2 163 miljoner kronor
under budgetåret 1955/56 samt förutsattes efter hand stiga för att
täcka merkostnaderna för den tekniska utvecklingen. För budgetåret
1964/65 beräknades sålunda kostnaderna till 2 746 miljoner kronor. Av
kostnaderna under budgetåret 1955/56 hänförde sig 39 % till armén, 19 %
till marinen, 35 % till flygvapnet samt 7 % till för försvaret gemensamma
ändamål. Under perioden beräknades flygvapnets andel av försvarskostnaderna
stiga etter hand under det att arméns och marinens kostnader
relativt minskades. Mot slutet av perioden reserverades dessutom i successivt
stigande omfattning medel utanför försvarsgrenarnas ramar för
militärteknisk utveckling och påbörjad anskaffning av vapen av nya typer.
Under det näst sista budgetåret i perioden, 1963/64, omfattade sålunda
arméns andel 34 %, marinens 16 % och flygvapnets 39 %. På gemensamma
ändamål belöpte samma budgetår 7 % av de totala försvarskostnaderna,
medan 4 % avsågs för nya vapen och stridsmedel.

En redogörelse för huvudpunkterna i 1954 års riktlinjer lämnades till
1955 års statsverksproposition (bil. 6, s. 5—12). Ur denna redogörelse må
här återges följande.

överbefälhavaren understryker, att Sveriges geografiska läge på gränsen
mellan de två stora maktblockens intressesfärer gör att landet för bägge
parter är av stor strategisk betydelse. Tillgång till svenskt territorium och
medverkan av svenska stridskrafter skulle för såväl den ene som den andre
medföra väsentliga fördelar i händelse av krig. En strävan att tillförsäkra
sig dessa fördelar respektive att hindra motsidan att uppnå dem är därför
naturlig. Den kan motverkas främst genom ett svenskt försvar som
är tillräckligt starkt för att skapa respekt för vår vilja att med vapen
försvara vårt territorium och säkra vår handlingsfrihet.

I fråga om den militärtekniska utvecklingen och dess konsekvenser för
Sveriges del uttalar överbefälhavaren, att atomvapen, kemiska stridsmedel,
robotar och vissa teletekniska hjälpmedel synes vara de för oss viktigaste
nya materielslag, till vilka största hänsyn måste tagas vid vårt försvars
framtida utformning. Särskilt bör utvecklingen på atomvapnens område
fortgående studeras och följas. De utvägar som kan göra det möjligt att
framdeles förse även vårt försvar med för taktiskt bruk lämpade atomvapen
bör prövas. Oberoende av hur stor kraft som nu läggs ned på forskning
och så småningom på produktion av helt nya stridsmedel kan den
svenska krigsmakten inom den närmaste tioårsperioden knappast tillföras
dylika stridsmedel i sådan omfattning att de kommer att dominera krigsmaktens
struktur. Konstruktion och produktion tar nämligen lång tid och
därutöver kräves ytterligare tid för utbildning och organisatoriska åtgärder
innan de kan nyttiggöras i krigsorganisationen. För att vidmakthålla vårt
försvars styrka i tekniskt avseende är det därför nödvändigt att våra nu -

K un r/l. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 5

varande stridsmedel fortlöpande moderniseras och efter liand kompletteras
med nya sådana.

För att erhålla underlag för bedömningen av riktlinjerna för krigsmaktens
fortsatta utveckling har överbefälhavaren studerat en angripares anfallsmöjligheter
och våra försvarsuppgifter. Undersökningen har lett till
slutsatsen att invasion i förening med flyg- och fjärrvapenanfall samt i
större eller mindre utsträckning även kombinerad med övriga betvingelsemetoder
framstår som det farligaste anfallssättet. Enligt överbefälhavaren
bör vårt försvar ha sådan styrka, att anfall mot Sverige fordrar så stor
kraftinsats, medför sådan kraftförbrukning och tar så lång tid att genomföra
att insatsen inte kan anses stå i rimlig proportion till de fördelar,
som skulle kunna vinnas. Denna målsättning för vårt försvar kan anses
realistisk endast om vi är beredda till fortsatt och efter den militärpolitiska
och militärtekniska utvecklingen anpassad kraftinsats på försvarets alla
områden. Krigsmakten måste ha hög kvalitet för att kunna ta upp kampen
mot en överlägsen motståndare. Strids- och skyddsmedel behöver därför
förbättras och förstärkas i takt med utvecklingen och nya sådana successivt
tillföras organisationen. Utvecklingen av nya vapen tar emellertid lång
tid och påverkas av osäkra faktorer. Medan detta utvecklingsarbete pågår,
kan vi icke avstå från de vapen, som vi har, och de stridsmetoder, som
är inövade. Det är denna dubbla uppgift att både skapa nytt och samtidigt
tillse att det bestående hålles i användbart skick som sätter sin prägel på
utvecklingen av krigsmakten och som ovillkorligen medför ökade kostnader.

Med hänsyn till våra begränsade ekonomiska resurser måste målsättningen
för vårt försvar begränsas. Avkall på kravet att kunna genomföra
ett starkt försvar samtidigt inom alla områden och mot alla betvingelsemetoder
måste göras. I den uppställda målsättningen för krigsmakten,
väsentligen överensstämmande med den som hittills förefunnits, har en
sådan begränsning gjorts. Stridskrafter, svarande mot denna målsättning,
är det minimum som icke kan underskridas utan att från början försvaret
inom viktiga delar av landet blir otillräckligt och äventyras. Resultatet
av de studier, som utförts i syfte att belysa omfattningen och utformningen
av dessa stridskrafter, är i korthet följande. För att krigsmakten
även i framtiden skall kunna fylla sina uppgifter kräves att erforderliga
medel anslås dels för utveckling av nya stridsmedel, dels för effektivisering
av den hittillsvarande organisationen. Det måste eftersträvas att så
långt möjligt uppnå detta genom att samtidigt göra begränsningar där så
är möjligt. Med hänsyn till den stegrade verkan av luftkrigets anfallsmcdel
har del bedömts nödvändigt att genom en förstärkning av flygvapnet
på samma gång öka styrkan i såväl invasionsförsvaret som luftförsvaret
och därigenom uppnå att vårt försvars samlade effekt skall kunna

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

mots\aia den uppställda målsättningen. Härvid synes det möjligt att, utan
att målsättningen uppgives, något minska armé- och marinstridskrafternas
omfattning, detta dock under förutsättning att hög kvalitet upprätthålles.
Huvuddragen av de föreslagna förändringarna av stridskrafternas omfattning
och sammansättning framgår av det följande.

Vad armén beträffar innebär förslaget i förhållande till 1949 års krigsorganisation
en minskning efter hand av antalet fältbatal joner med cirka
12 %. Lokalförsvarsförbanden minskas genom en beskärning på 14 % av
de större enheterna. Krigsorganisationen anpassas till nya stridsmetoder,
betingade främst av atomvapen och robotar, och de därmed sammanhängande
förbättringarna med avseende på kvaliteten genomföres. Dessa
innefattar bland annat en nödvändig höjning av eldkraften genom fullföljandet
av modernisering och nyanskaffning av stridsvagnar och pansarvärnsvapen,
10,5 cm och 15 cm artilleri, 12 cm granatkastare samt införande
av artilleriradar m. m. Rörligheten ökas genom fortsatt motorisering
och förstärkning av fältarbetsmaterielen, bland annat för bro- och
förbindelsearbeten. Lednings- och sambandsmöjligheterna förbättras genom
utvidgning och rationalisering av signalorganisationen. Underhållsorganisationen
anpassas med hänsyn till utvecklingen. Vid luftvärnet förnyas
viss pjäsmateriel, varjämte radarmateriel och viss annan utrustning
tillföres i ökad omfattning. Flygfältsluftvärnet förstärkes. Särskilda s. k.
ABC-skyddsförband (skyddsförband mot atomstridsmedel samt biologiska
och kemiska stridsmedel) tillkommer i organisationen.

För flottans del fortsätter under perioden den redan påbörjade utvecklingen
mot en lätt flotta. Detta innebär en allmän strävan att med
bibehållande av erforderlig slagkraft, sjöduglighet m. m. nedbringa de
enskilda fartygens storlek till förmån för antalet. I flottan avses ingå ett
antal snabba och slagkraftiga övervattensförband, bestyckade bland annat
med sjörobot, vidare moderna, snabba ubåtar med stor uthållighet i undervattensläge.
Med hänsyn till det allt aktuellare kriget under vattnet har
vikt lagts på utvecklingen av torped- och minvapnen, varför behovet av torpedbärande
och minfällande fartyg i möjlig mån tillgodosetts. Lätta fartyg
för ubåtsjakt och minsvepning ingår även. Kvantitativt sett innebär
förslaget att antalet jagare under perioden minskar med cirka 40 %. Kryssarna
kvarstår men avses längre fram ersättas av andra fartygstyper.
Motortorpedbåtarnas antal stiger med cirka 30 %. Jagarna i reservflottan
ombygges till fregatter. På grund av tidigare ojämn ersättningsbyggnad
av ubåtar är åldersfördelningen sådan att antalet kommer att först nedgå
för att därefter åter stiga. Uppmärksamhet ägnas därför åt att genom
särskilda åtgärder vidmakthålla ubåtsbeståndet under perioden.

Omsättningen av kustartilleriets vapen beräknas under perioden
icke kunna ske i sådan takt, att nuvarande styrka kan hållas. Efter perioden
kommer läget dock att förbättras. Modernisering av artillerimaterielen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

föreslås ske efter hand. Genom att införa robotbatterier hoppas man
åstadkomma en ökning av eldkraften samtidigt som bristen på rörlighet
kompenseras. Robotarnas stora räckvidd ökar därjämte möjligheterna till
operativ samverkan med sjöstridskrafterna. Kustartilleriets minvapen utformas
så, att högre effekt erhålles mot anfallsföretag med moderna överoch
undervattensfartyg. Särskild vikt lägges vid speciella anordningar för
undervattensskydd i inloppsförsvaren. Genom motståndskraftiga anläggningar
och utspridning reduceras effekten av anfall från moderna vapen
med stor förstörelsebringande effekt.

Kustartilleriet förutsättes kvarstå i marinen. De överväganden som
gjorts har fört fram till att ett överförande till armén icke skulle medföra
så stora fördelar att dessa uppväger olägenheterna. Rationaliseringar
i besparingssyfte och åtgärder för att tillrättalägga befälsförhållandena kan
göras även med nuvarande organisation och är redan igångsatta.

För flygvapnet innebär förslaget — förutom ett genomförande av
de kvalitetsförbättringar, som planlagd materielförnyelse tar sikte pa —
en kvantitativ förstärkning, som avsevärt ökar det nuvarande jakt- och
attackflygets verkningsförmåga och uthållighet. Spaningsflyget har bedömts
böra bibehålla nuvarande omfattning. Nya flygplantyper ger emellertid
detta ökad kapacitet. För luftförsvaret av de högsta höj dområdena
förberedes tillkomsten av luftförsvarsrobotförband. Luftbevaknings- och
jaktstridsledningsorganisationen förstärkes kvalitativt. Jaktflyget förstärlces
inom ramen för befintligt antal flottiljer, varvid totala antalet jaktflygplan
ökas med 18 % i förhållande till nuvarande organisation. Inom
jaktflyget sker en förskjutning mot nattjakt (allvädersjakt). Av de elva
jaktflottiljerna i fred utrustas tre —- mot nu en — med nattjaktflygplan,
medan övriga åtta successivt tillföres flygplan med större verkningsförmåga
under mörker och dåligt väder. Attackflyget förstärkes enligt samma
principer som jaktflyget, varvid antalet flygplan ökas med 50 %. Det totala
antalet krigsflygplan ökas med 22 % i förhållande till nuvarande organisation.
Förstärkningen av flygvapnet har förutsatts skola ske i etapper,
varigenom en omedelbar, stark höjning av försvarsanslagen kan undvikas.

Förslaget tar hänsyn till de krav som den tekniska utvecklingen
medfört och i framtiden än mera kommer att medföra. Utöver vad som
anskaffas eller förberedes inom respektive försvarsgrenars kostnadsramar,
exempelvis robotar av olika slag, innefattar förslaget bland annat anskaffning
av telemotmedel och skapandet av en telemotmedelsorganisation.
Vidare avser förslaget att bereda forskningen väsentligt ökat utrymme.
Forskningsinsatserna beror emellertid ej blott på de ekonomiska resuiserna
utan även på möjligheterna att ställa tillräckligt många kvalificerade
forskare och tekniker till förfogande. Det är naturligt att en liten nation
som vår i detta avseende ställs inför långt större svårigheter än de stora
länderna, hur högtstående vår vetenskap och teknik än är.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

För militärteknisk utveckling och påbörjad anskaffning av vapen av
nya typer under tioårsperiodens senare hälft har betydande belopp reserverats
i den ekonomiska planen.

Fredsorganisationens syfte är att uppbygga avsedd krigsorganisation
på effektivaste och mest ekonomiska sätt. Stora belopp är emellertid
främst vid armén och marinen sedan årtionden investerade i anläggningar,
som ej helt motsvarar dessa krav, bland annat på grund av att
utbildning, mobilisering och underhållstjänst väsentligt ändrats efter anläggningarnas
tillkomst. Rationalisering av fredsorganisationen pågår
dock. I utredningen har redovisats dels tidigare vidtagna rationaliseringsåtgärder,
dels vissa ytterligare åtgärder i samma syfte, som bedömts möjliga.
Härigenom kan kostnadsökningar begränsas och i många fall direkta
besparingar ske. Kostnaderna kan minskas bland annat genom koncentrering
av utbildningsorganisationen och ytterligare utjämning av värnpliktskontingenterna
samt genom att värnpliktiga med uppskov m. m. befrias
från fullgörande av repetitionsövningarna så länge uppskovet varar. Koncentreringen
av utbildningen kräver dock en investering i byggnader.

Avslutningsvis framhåller överbefälhavaren, bland annat, att den kvantitativa
ramen för det framlagda förslaget till utformning av krigsmakten
under de närmaste tio åren är, med beaktande av kravet på minsta möjliga
kostnader, starkt begränsad. Genom väl samordnad ledning i syfte
att genom god strategisk och taktisk samverkan — såväl inom krigsmakten
som mellan denna och det civila försvaret — få ut största möjliga samlade
effekt synes emellertid svagheterna hos delarna var för sig kunna utjämnas.
Detta gör förslaget möjligt att framlägga. Överbefälhavaren anför vidare,
att krigsmakten icke kan kortsiktigt, från det ena året till det andra, anpassas
och varieras efter det politiska lägets ofta svårbedömbara växlingar.
Det går lätt och fort att riva ner, men tar lång tid och blir dyrbart att
bygga upp militära styrkor. För ett rationellt och effektivt arbete behöver
försvaret en långtidsplan. De framlagda riktlinjerna är avsedda att utgöra
underlag för en sådan.

Föredragande departementschefen uttalade vid anmälan av överbefälhavarens
utredning i 1955 års statsverks proposition, att han icke ansåg det
möjligt att med anledning därav till samma års riksdag framlägga ett
förslag till riktlinjer för försvarets fortsatta utformning. Departementschefen
hade nämligen kommit till den uppfattningen, att ställningstagandet
till förslagen måste föregås av grundliga överväganden. Frågornas
komplicerade natur medförde, att man borde ta god tid på sig för deras
lösande så att förhastade åtgärder undvekes och det bleve möjligt att
komma fram till hållbara resultat.

Vid riksdagsbehandlingen av 1955 års statsverksproposition uttalades

Kung]. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

önskemål om att representanter för riksdagen måtte beredas tillfälle att
redan på ett förberedande stadium få göra sin mening gällande vid prövning
av frågan om försvarets framtida utformning (SU 1955:4).

Med anledning av vad riksdagen sålunda uttalat har med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 tillkallats en parlamentarisk försvarsberedning
med tolv ledamöter (1955 ars försvarsberedning) för att
inom försvarsdepartementet under departementschefens ledning biträda
med översyn av överbefälhavarens förslag till riktlinjer för krigsmaktens
fortsatta utveckling. Beredningens arbete har i överensstämmelse med
riksdagens uttalande icke bundits av begränsande direktiv eller förutsättningar.
Beredningens uppgift har angivits vara att företaga en bedömning
ur allmänna synpunkter av överbefälhavarens utredningsresultat och att
beakta att största möjliga effekt utvinnes ur de kostnader som lägges ned
på försvaret.

Efter samråd med försvarsberedningen och med dess enhälliga tillstyrkan
anmodade dåvarande chefen för försvarsdepartementet, statsrådet
Torsten Nilsson, i skrivelse den 21 mars 1957 överbefälhavaren att verkställa
en överarbetning av 195b års riktlinjer. Av samhällsekonomiska och
statsfinansiella skäl borde kostnaderna i främsta rummet beräknas så att
de rymdes inom en begränsad anslagsram, innebärande omkring 95 %
alternativt 90 % av kostnaderna i ett stabilt penningvärde därest ÖB förslag
till riktlinjer skulle börja tillämpas så att år 1957/58 motsvaiade
ÖB-planens första år med omräkning till dagens penningvärde. Innebörden
av en kostnadsram enligt ÖB riktlinjer samt de militära konsekvenserna
av en i stort sett oförändrad kostnadsram borde även belysas.
Rörande sättet för uppdragets bedrivande m. m. anfördes i skrivelsen
följande.

Utredningen bör grundas på den allmänna förutsättningen att någon
avgörande förändring i den gällande, av statsmakterna år 1948 fastställda
målsättningen för det militära försvaret icke ifrågasättes.

Vid utredningen skall eftersträvas en sådan avvägning mellan de olika
försvarsmedlen, fotad bland annat på en operationsanalytisk värdering av

1 Beredningen har omfattat — förutom chefen för försvarsdepartementet såsom ordförande
—- ledamöterna av riksdagens första kammare A. K. Gillström, S. Larsson, sedermera
statsrådet B. Näsgård och N. G. Svärd samt ledamöterna av riksdagens andra
kammare K. E. G. Boija, J. H. Hjalmarson, G. K. V. Larsson, numera statsrådet P. S.
Lindholm, B. G. Ohlin, J. M. Skoglund, M. D. E. Ståhl och E. O. Åkerström. Lindholm
och Näsgård har sedermera ersatts med ledamoten av riksdagens andra kammare G. Y.
Thapper (22 september 1955) respektive ledamoten av riksdagens första kammare V. G.
Lodenius (20 februari 1957). Som generalsekreterare förordnades den 30 juni 19o5
statssekreteraren i försvarsdepartementet O. Karleby och till experter utsågs den 11
augusti 1955 översten A. O. Norberg, överstelöjtnanten O. Budqvist, kommendörkaptenen
av 1. graden D. G. C. Arvas, numera överstelöjtnanten B. L. A. Westin, överstelöjtnanten
N. O. Hansson samt numera generaldirektören E. M. Felirm. Sedermera liar
Norberg och Budqvist ersatts med översten S. O. Myhrman (4 januari 1957) respektive
majoren C. G. Skoglund (6 februari 1956). Vidare har den 8 november 1957 överstelöjtnanten
C. H. B. Nordenskiöld tillkallats såsom expert.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

stridsmedlen och en bedömning av ett framtida krigs sannolika natur, att
en maximal försvarseifekt uppnås med den ekonomiska insatsen.

Som allmän riktpunkt bör vidare understrykas att en jämn kostnadsutveckling
skall eftersträvas.

Anslagen under kapitalbudgeten böra beräknas så att tillgänglig materiel
effektivt kan utnyttjas.

Konsekvenserna av införandet av nya vapen klarläggas.

Utredningen bör avse de allmänna riktlinjerna för försvarsmaktens
framtida utformning så att erforderligt underlag skapas för bedömning
av de föreslagna åtgärdernas konsekvenser.

För utvecklingen på längre sikt framläggas summariska kostnadsberäkningar.

För de närmaste 4 å 6 åren utarbetas ett mera detaljerat förslag med
kostnadsberäkningar.

Resultaten böra framläggas utan dröjsmål och kunna redovisas efter
hand med till en början det mera detaljerade förslaget samt ett utkast till
prognos för utvecklingen på längre sikt.

B. överbefälhavarens utredningar och förslag år 1957

Med skrivelser den 24 oktober 1957 har överbefälhavaren redovisat resultatet
av verkställda utredningar med anledning av chefens för försvarsdepartementet
uppdrag den 21 mars 1957 samt yttrande över förvaltningsmyndigheternas
förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1958/59.

Till överbefälhavarens skrivelser är fogade dels en studie över försvarets
utveckling med utkast till prognos på längre sikt (i fortsättningen
benämnd studien), dels riktlinjer för krigsmaktens utformning inom de
av departementschefen angivna kostnadsramarna, dels ock — i anslutning
till överbefälhavarens yttrande över myndigheternas medelsäskanden -—
ett eget förslag till krigsmaktens utformning, 1957 års förslag, inom en
något högre kostnadsram än den högsta av de i departementschefens uppdrag
angivna ramarna.

I det följande lämnas redogörelser för studien och därefter för riktlinjerna
för krigsmaktens utformning enligt de olika kostnadsramarna.

1. Studie över försvarets utveckling

Studien innehåller en prognos för utvecklingen av de faktorer, som är
avgörande för krigsmaktens utformning och omfattning. Prognosen grundas
på dels resultaten av det inhemska forsknings- och utvecklingsarbetet
dels utländska informationer. Strävan har varit att prognosen skall om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

fatta tiden fram till slutet av 1960-talet. I särskilda avsnitt av studien behandlas
sambandet mellan försvarets målsättning och dess resurser samt
synpunkter på atomvapenfrågan. Studien utmynnar i förslag till jämkningar
i överbefälhavarens förslag av år 1954. Härvid uppdrages riktlinjer
för utformningen av vårt framtida försvar.

Till grund för studien har legat särskilda undersökningar och delutredningar,
som utförts inom försvarsstaben, försvarsgrensledningarna och försvarets
forskningsanstalt samt av särskilt anmodade experter.

Syftet med det utredningsarbete, som legat till grund för studien, anges
ha varit att skapa bästa möjliga underlag för avgöranden om försvarets
framtida inriktning. I frågor av stor räckvidd har därvid utvecklingstendensen
klarlagts i den omfattning som ansetts erforderlig med hänsyn
till behovet av snara beslut. Det framhålles att man vid den fortsatta
successiva planläggningen av försvaret måste eftersträva att öka resurserna
för effektiv bearbetning av planeringsproblemen. Särskilt intresse
tilldrar sig härvid de operationsanalytiska metoderna. En förutsättning
för rationell planering i framtiden, vare sig med operationsanalytisk eller
annan metod, är emellertid att det finns en klar målsättning för försvaret.
Risken för en felaktig bedömning av framtiden finns alltid. Den i
studien föreliggande utredningen bedömes dock vara så tillförlitlig att
risken med ett ställningstagande i försvarsfrågan nu är väsentligt mindre
än de risker, som skulle följa av att beslutet sk jutes på framtiden.

Inledningsvis erinras i studien om gällande målsättning för det militära
försvaret, sådan denna angivits i propositionen nr 206 till 1948 års riksdag.

»Ett svenskt försvar måste vara i stånd att ge uttryck åt folkets levande
försvarsvilja. Varje vapenför svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret
viktiga uppgifter, bör sättas i stånd att i ena eller andra formen
militärt deltaga i kampen för landets självständighet. Krigsmakten i dess
helhet bör vara så utbyggd att den förmår ge största möjliga eftertryck
åt vårt folks vilja att bevara landets handlingsfrihet och avvisa varje
kränkning av dess integritet. Försvarskrafterna böra, som försvarskommittén
framhållit, utformas så att en angripare i det längsta hindras få
fast fot på svensk mark och att ingen del av landet behöver uppgivas utan
segt motstånd i olika former. Vidare bör krigsmakten vara skickad att
mota överrumplingsförsök, utförda med den moderna invasionsteknikens
resurser.»

1954 års förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling
grundades på denna målsättning.

Riktlinjerna innebar i princip:

att den för försvaret givna målsättningen måste vara utgångspunkt för
krigsmaktens omfattning och utformning,

att planer på lång sikt erfordras för att utbildning och anskaffning av
materiel skall kunna ske effektivt och ekonomiskt rationellt,

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

att stigande kostnader är oundvikliga till följd av den tekniska utvecklingen
samt

att nya vapen måste anskaffas efter hand som de befinnes vara stridsekonomiska
och blir tillgängliga för oss.

I studien understrykes att dessa principer alltjämt gäller.

Den militärtekniska och militärpolitiska utvecklingen m. m.

Inom den militär tekniska utvecklingen synes Sovjet enligt studien
på viktiga områden ha kommit upp i jämnbredd med Väst. Det framhålles
som betydelsefullt, att Sovjet för närvarande mera målmedvetet än
Väst satsar på utbildning av personal inom de tekniska och naturvetenskapliga
områdena.

Rörande utvecklingen av olika vapen m. m. anföres i studien i huvudsak
följande.

Både Väst och öst har sannolikt redan så mycket atomvapen att dessas
användning inte behöver begränsas till enbart särskilt viktiga mål. Man
maste räkna med att det i mitten på 1960-talet finns atomladdningar i
stora kvantiteter. Atomvapnen kommer inte längre att kunna betraktas
som exklusiva vapen. Möjligheterna att variera atomvapnens storlek och
verkan kommer att öka. Uranvapen och s. k. rena vätevapen torde kunna
begagnas utan att radioaktiviteten blir så stor att den inverkar hämmande
på användningen. Vätevapen kan komma att användas i ett storkrig, främst
sannolikt vid interkontinental krigföring.

Utvecklingen på robotområdet har stor bredd och intensitet främst i
USA och Sovjet men även i Storbritannien och Frankrike. Flera robottyper
finns i tjänst. Många av dessa har ännu försökskaraktär. Nya och
förbättrade typer tillföres emellertid stridskrafterna under de närmaste
åren. Robot- och raketvapen, som kan medföra atomladdning, har redan
inordnats i USA:s, Storbritanniens och Sovjets krigsmakter. Mot mitten
av 1960-talet torde även interkontinentala robotar av projektiltyp, s. k.
ballistiska robotar, kunna utnyttjas av några stormakter. Det är också
möjligt att ubåtar i undervattensläge transporterar robotar och avskjuter
dem från ett läge tämligen nära målet.

Det anses svårt att ange i hur stor omfattning robotvapen kommer att
ersätta eller komplettera tidigare använda vapen eller vapensystem. Kravet
på stigande stridseffekt gör i vissa fall robotvapnen nödvändiga i en
modern krigsmakt. Gemensamt för flertalet robotvapen är dock, att de är
dyrare än de vapen de ersätter eller kompletterar. Det är sålunda i de
flesta fall felaktigt, att man genom att införa robotar av olika slag skulle
kunna nå betydande besparingar och att robotar på kort tid skulle göra
andra vapen överflödiga eller värdelösa.

Lantstridskrafterna förses med artilleri med lång skottvidd och relativt
begränsad pjäsvikt. Artilleriet blir i allt större utsträckning helauto -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

matiskt och bandgående. Robot- och raketvapen kompletterar artilleriet.
Pansarvärnets verkan stegras med robotkonstruktioner. Detta kräver ökad
rörlighet hos stridsvagnen. Stridsvagnar anskaffas i stora mängder. Allt
flera pansrade och terränggående fordon, helikoptrar och amfibiefordon
tillföres stormakternas arméer. Tendensen går, särskilt i USA, mot att
stora delar av arméförbanden skall kunna transporteras med flyg. Den
stegrade eldkraften, den ökade skottvidden och den förbättrade rörligheten
hos lantstridskrafterna ställer större krav på målbestämning och
stridsledning. Dessa krav försöker man tillgodose bland annat med förbättrade
teletekniska sambandsmedel.

Västs sjöstridskrafter uppbygges kring hangarfartygsbaserade flygförband.
Flera hangarfartyg med atomdrift tillföres USA:s flotta. I övrigt
anskaffas av övervattensfartyg främst jagare och fregatter. Atomdrivna
ubåtar införes i USA:s och Storbritanniens flottor. Västtyskland har börjat
sätta upp en lätt flotta med jagare som tyngsta stridsenheter. Sovjet koncentrerar
sig på att bygga ubåtar och har den ojämförligt största ubåtsf
lottan. Sovjetmarinen har dessutom en betydande övervattensf lotta med
bland annat kryssare och jagare och vidare en kärna till modernt invasionstonnage
samt starka landbaserade flygförband för marin samverkan.
Robotbestyckningen kommer att bli alltmer allmän inom alla flottor.

Moderna tung» eller medeltunga bombplan tillföres kontinuerligt Sovjets,
Storbritanniens och USA:s fhjgstridskrafter. De har farter strax under
ljudets. Bombplan med överljudsfart utvecklas i USA och Sovjet samt
i mindre omfattning i Frankrike. De flesta moderna jaktförband kommer
inom några år att ha överijudsflygplan. Jaktplan med mer än dubbla
ljudhastigheten, med topphöjd omkring 30 km och med väsentligt förbättrad
stigförmåga projekteras i flera länder. Stridseffekten ökas genom
jaktrobotar, radarsikten och omfattande teleutrustning i övrigt. En utvecklingslinje
mot lättare flygplan för taktiskt understöd, vilka kan operera
från små och enkla baser, anses böra uppmärksammas.

Luft värns robotar har börjat ersätta det tunga kanonluftvärnet i USA,
Storbritannien och Sovjet. Förbättrade typer kommer efter hand att tillföras
stridskrafterna i stegrad takt. Sannolikt kommer de så småningom
att överta en del av jaktplanens nuvarande uppgifter.

Övriga vapen såsom handvapen, raketer, minor, torpeder och brandstridsmedel
förbättras fortgående. Äldre materiel ersättes efter hand.

Utvecklingen i fråga om stridsgaser och biologiska stridsmedel fortsätter.
Dessa stridsmedel kan bland annat användas i terrorsyfte om man vill undvika
materiell skadegörelse mot t. ex. baser och förbindelser. Utspridningsmaterielen
medger att stora ytor snabbt kan beläggas från luften.
Stridsgaser kan komma att utnyttjas bland annat mot mål, som är svåra
att i detalj lokalisera och som inte kan bekämpas med andra medel.

Till krigstransportmedlens utveckling bidrar utvecklingen av civila

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

transportmedel. Den växande tillgången på stora transportflygplan kommer
att avsevärt öka transportkapaciteten på långa sträckor. Utvecklingen
av flygplan, som kan starta och landa på mycket korta sträckor, och av
helikoptrar är även av betydelse.

Spanings-, stridslednings- och sambandsmateriel samt telemotmedel och
passiva spaningsförsvårande åtgärder, såsom maskeringar, skenanläggningar
och rök, förbättras. Sammanställning av spaningsresultat, beräkningar
av underlag för stridsåtgärder m. m. och den matematiska behandlingen
därav automatiseras alltmer.

Stora framsteg göres även inom skgddstekniken. Av ekonomiska skäl är
det emellertid möjligt att åstadkomma ett fullständigt fortifikatoriskt
skydd mot atomvapen endast för ett fåtal mycket kvalificerade skyddsföremål.
Det fortifikatoriska skyddet för övriga viktiga objekt måste därför
vägas mot det skydd, som kan åstadkommas genom utspridning, maskering
och rörlighet.

Enligt studien är det i huvudsak tre faktorer inom militärtekniken,
vilka kan påkalla jämkningar i 1954 års förslag till riktlinjer för den
svenska krigsmaktens utformning, nämligen ökad tillgång till atomstridsmedel,
ökad klarhet om våra egna möjligheter att tillverka atomvapen samt
ökade krav på tekniska och ekonomiska resurser för att hålla ett modernt
försvar. «

Tillgången till atomstridsmedel i USA och Sovjetunionen har sålunda
ökat snabbare än beräknat. Flera länder har redan erhållit eller fått löfte
om vapenbärare för atomstridsmedel och har därmed — i händelse av
storkrig — i praktiken tillgång till atomvapen. Man måste således utgå
ifrån att atomvapen kommer att användas i varje fall i ett storkrig. Allt
flera länder inriktar sig på detta. Det är troligt, att en fiende vid angrepp
mot oss kommer att använda de medel, bland annat atomvapen, som snabbast
leder till att han uppnår sina syften.

Vidare har våra egna möjligheter att framställa atomladdningar kommit
i ett klarare läge. Med tämligen stor säkerhet kan nu sägas, att det
är möjligt för oss att med överkomlig personell och ekonomisk insats framställa
atomladdningar, som kan anpassas till inom landet producerade
vapenbärare. (Jfr avsnittet Synpunkter på atomvapenfrågan i det följande.
)

Slutligen har kraven på de ekonomiska och tekniska resurser, som fordras
för att vidmakthålla en modernt utrustad krigsmakt, stegrats i snabbare
takt än vad som tidigare förutsetts. Det har blivit så omfattande och
så dyrbart att tillföra stridskrafterna nya vapen, att även stormakterna
måste begränsa sig. Ju mer komplicerade vapnen blir, desto längre tid tar
det från det att ett nytt vapen befinner sig på experiment- eller prototypstadiet
till dess det har serietillverkats och tillförts förband. Detta medför
att det blir allt svårare för en nation att ensam utveckla och anskaffa

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

alla stridsmedel. Stater, som är anslutna till militärallianser, strävar därför
alltmer att mellan sig fördela insatserna för utveckling av nya stridsmedel
för att minska den enskilda nationens kostnader.

Vår alliansfria politik kräver emellertid enligt studien att vi i stor utsträckning
själva ger vårt försvar den allsidighet och styrka som är nödvändig.
Av ekonomiska och tekniska skäl anses det dock erforderligt att
vi får möjlighet till ökat utbyte av tekniska informationer och inköp av
krigsmateriel från andra länder.

De utvecklingstendenser inom militärtekniken som främst får återverkningar
för vår egen del kan enligt studien sammanfattas sålunda.

Tillgången på kärnvapen bedömes allt mer komma att inverka såväl på
strategien som på taktiken. Robotar kommer att delvis ersätta såväl flygplan
som artilleri (armé-, luftvärns-, kust- och sjöartilleri). Tidigare använda
typer av vapen utvecklas för att kunna användas, då de nya vapnen
inte är lämpliga. Själva kan vi inte stå utanför den snabba tekniska
utvecklingen. Förutsättningar finns för att vi successivt skall kunna anpassa
vårt försvar efter den militärtekniska utvecklingen.

Den militärpolitiska utvecklingen under de senaste åren har
enligt studien inte jävat den bedömning av det allmänna strategiska läget,
som gjordes år 1954. Sålunda kvarstår den djupa misstron mellan de bägge
maktblocken och det kalla kriget fortsätter. Den på ömse sidor proklamerade
viljan till fred och avspänning har inte minskat misstron beträffande
motpartens verkliga avsikter. Ingendera sidan har velat eller vågat
uppge något väsentligt i sina maktpositioner. De stora politiska frågorna,
Tysklands återförening, nedrustningen och atomvapenkontrollen, är fortfarande
olösta. Det är svårt att se hur någon lösning, som innebär garanti
mot krigiska konflikter, kan komma till stånd så länge de giundläggandt
motsättningarna består. De svåra kriserna under 1956 i Ungern och Suez
samt oron i Mellersta östern och Polen visar hur riskfyllt läget är.

Inom FN fortsätter arbetet på att söka få till stånd överenskommelser
om nedrustning och kontroll av atomvapen. Några reella framsteg har
emellertid ännu inte gjorts. Ett skäl är enligt studien att ingen av stormakterna
vill riskera att nedrustningsåtgärderna leder till en relativ försvagning
av den egna maktpositionen.

Beträffande utvecklingen efter 1954 av stormakternas militära stgrkeförhållanden
anföres i studien, att Öst fortfarande är numerärt överlägset
i vad avser armé, taktiskt flyg och ubåtar. Väst är överlägset i fråga om
strategiskt flyg och sjöstridskrafter i övrigt. Båda parter har tillkännagivit
vissa minskningar av de stående styrkorna. Detta innebär dock enligt
studien tills vidare inte någon minskning i deras militära styrka efter
mobilisering. Vad avser robotvapnen är det enligt studien en öppen fråga
om någondera parten har ett väsentligt försprång. Såväl öst som Väst har
företagit experiment med interkontinentala robotar. Tillräckligt underlag

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

anses inte föreligga för att bedöma vem som först kan bli färdig att sätta
in sådana vapen under ett krig.

Uran- och vätebomber innehas som tidigare nämnts av både öst och
Väst. Avgörande för deras betydelse i den totala maktbalansen är enligt
studien dels tillgången på strategiskt flyg eller robotar, som kan föra fram
bomberna till huvudfiendens hemland, dels innehavet av ett så stort antal
baser att åtminstone några kan beräknas förbli brukbara även efter
ett överraskande krigsutbrott, dels ock graden av beredskap för det strategiska
flyget (robotvapnen) och luftförsvaret. Båda parterna har också
kärnvapen med mera begränsad verkan för i första hand taktisk användning.
I de europeiska länder, som är anslutna till något av de militära
allianssystemen, förbereder man användandet av sådana vapen i ett eventuellt
krig.

Fruktan för ett atomkrig mot det egna landet utgör enligt studien en
starkt avhållande faktor för stormakterna att inleda ett storkrig. Ju mera
insikten om atomvapnens verkningar tränger igenom, desto angelägnare
måste folken bli att inte låta internationella spänningar och tvister utveckla
sig till ett världskrig. Därigenom bedömes risken för lokala krig
bli större, särskilt inom områden och beträffande stater som är militärt
svaga eller saknar vital betydelse för endera parten. Den fortgående tendensen
hos stormakterna att koncentrera sig på vapen med stor förstörelseförmåga
kan göra det svårare för dem att ingripa i lokala konflikter.
Denna utveckling inskärper enligt studien betydelsen för småstater av att
ha starka egna försvarsmedel även av konventionell art.

En jämförelse mellan stormaktsgruppernas totala resurser visar således
enligt studien att det för närvarande råder maktpolitisk jämvikt.

Överbefälhavaren bedömde år 1954 risken för ett isolerat krig mot
Sverige vara liten bland annat med hänsyn till att ingen av stormaktsgrupperna
kunde väntas finna sig i den maktförskjutning, som en erövring
av Sverige skulle innebära. Enligt studien finns det inte någon anledning
att frångå denna bedömning. Förutsättningen är dock dels att det
svenska försvaret fortfarande är så starkt att vi inte snabbt och lätt kan
betvingas, dels att den förut omnämnda tendensen hos stormakterna att
övergå till vedergällningsvapen inte ytterligare väsentligt skärps.

Den största krigsrisken för Sverige synes enligt studien fortfarande vara
att landet blir indraget i en allmän konflikt mellan stormakterna. Den
sammanhänger med Sveriges geografiska läge på gränsen mellan de två
maktblockens intressesfärer. Den svenska utrikespolitiken syftar till att
genom alliansfrihet i fred söka bereda oss möjlighet att undgå krig. I den
mån stormakterna sätter tro till hållfastheten i vår föresats att inte låta
vårt område utnyttjas för några angreppsförberedelser, bortfaller enligt
studien ett möjligt motiv för att dra Sverige in i kriget. Vidare innebär ett
starkt svenskt försvar, att priset för en erövring av Sverige blir högt i för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

hållande till de fördelar, som kan vinnas. På så sätt tjänar Sveriges utrikes-
och försvarspolitik i fred samma syfte, nämligen att om möjligt
hålla oss utanför kriget. Om detta kan lyckas beror, anförs det i studien,
i väsentlig grad på två sinsemellan sammanhängande faktorer: stormakternas
strategiska intresse av det skandinaviska området i händelse av
krig och förloppet av ett storkrig särskilt i dettas inledningsskede.

Det är enligt studien svårt att avgöra huruvida Västtysklands upprustning
ökar eller minskar riskerna för anfall genom Sverige. Varken denna
förändring eller någon annan nu skönjbar teknisk eller politisk förändringanses
emellertid rubba slutsatsen från 1954, att stormakternas intressen
i Skandinavien medför uppenbara risker för att Sverige i händelse av ett
världskrig skall bli indraget i detta.

Beträffande det sannolika förloppet av ett storkrig kan man enligt studien
göra vissa alternativa antaganden.

Ett alternativ är sålunda att ett storkrig utbryter överraskande och inledes
med ömsesidiga kärnvapenanfall. Härvid kommer båda sidorna åtminstone
under inledningsskedet att i första hand rikta sina anfall med
flyg- och fjärrvapen mot fiendens baser och övriga anläggningar för detta
slags krigföring. Eftersom svenskt område inte rymmer några sådana baser
och anläggningar, borde det för de krigförande i detta skede inte vara
nödvändigt att även angripa Sverige. Stormakterna kan visserligen även
i denna fas av ett storkrig anse det värdefullt att få tillgång till svenskt
territorium. För detta ändamål kan de sätta in stridskrafter, som inte
erfordras för den strategiska luftkrigföringen. Anfallet måste då snabbt
kunna leda till resultat, om det skall ge angriparen någon fördel. Stormakterna
måste emellertid ta även fortsatt krig med i beräkningen och
snarast skapa sig gynnsamt utgångsläge därför. Disponibla armé-, sjö- och
taktiska flygstyrkor kan utnyttjas för sådana operationer. Dessa kan sålunda
igångsättas samtidigt med den strategiska luftkrigföringen.

Ett annat alternativ anses vara att storkriget kommer först så småningom
efter en period av ökad politisk spänning och lokala konflikter.
Utvecklingen kan då tänkas bli den, att stormakterna i fruktan för kärnvapenangrepp
mot de egna territorierna till en början söker begränsa de
lokala krigen. Först sedan detta misslyckats utbryter storkrig med kärnvapenanfall
varefter förloppet kan bli ungefär detsamma som det förut
antydda. Sveriges möjligheter att hålla sig utanför ett krig i vår närhet
anses i detta fall bli mindre. Om stormakterna hyser tilltro till vår deklarerade
politik, gäller fortfarande att vi inte riskerar angrepp för att omöjliggöra
vårt deltagande i kriget på motståndarens sida. Den största faran
för oss ligger därför i att endera parten skulle vilja utnyttja svenskt territorium
för att där skaffa sig baser och radarsystem eller för att säkra tillträdet
till östcrsjöutloppen och till de danska och norska territorierna
och därigenom förbättra silt utgångsläge för ett fortsatt krig. Om detta är
2—8958 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sund. Xr 110

Kungi. Mcij:ts proposition nr 110 är 1958

krigsmålet lär angriparen försöka ockupera landet, eller åtminstone de
delar han avser begagna, i så oskadat skick som möjligt. Ett starkt svenskt
försvar, stött på en oböjlig motståndsvilja, kan då få priset för de eftertraktade
fördelarna att te sig för högt. Om anfallet trots allt kommer
till stånd, kan vi om utvecklingen fram mot ett krigsutbrott för vår del
inte går alltför fort ha vunnit en tidsfrist, som underlättar vår mobilisering
och utrymning samt grupperingen av våra styrkor. Det kan emellertid
hända att angriparen just genom överraskning och snabbhet i silt anfall vill
ställa världen inför ett fullbordat faktum. Ett svenskt försvar, med tillräckstyl
ka och beredskap för att hindra den anfallande att snabbt nå sina
mål, är alltså även i detta alternativ nödvändigt.

Det kan ej heller uteslutas, att storkriget och därmed kärnvapenanfallen
aldrig börjar men att krigshändelserna det oaktat får en omfattning.
som för Skandinavien och därmed även Sverige in i farozonen. Härigenom
inträder en tredje möjlighet, som kan komma att ställa oss inför
större påfrestningar än någon annan. De kärnvapenanfall, som i de tidigare
alternativen insatts mot var motståndare av andra stormakter, uteblir
nämligen. Därmed försvinner också det indirekta understöd, som
dessa angrepp skulle ha inneburit för oss. Vi blir då hänvisade enbart till vår
egen styrka och det begränsade understöd, som på annat sätt kan lämnas
oss utifrån.

För samtliga alternativ gäller enligt studien att möjligheterna för ett
land som vårt att erhålla militärt bistånd utifrån i händelse av angrepp
i första hand är beroende av om vederbörande stormakt anser hjälpen
befogad med hänsyn till det allmänna krigsläget. Ett lands alliansanslutning
kan visserligen vara en politisk faktor, som starkt medverkar till
beslutet att lämna understöd, men för det militära biståndets effektivitet
blir enligt studien de allmänna strategiska hänsynen och möjligheterna i
sista hand bestämmande. Dock innebär det en given fördel, om understödet
förberetts redan i fred. Eftersom vår alliansfrihet bland annat innebär,
att några sådana förberedelser inte kan vidtagas, får vi anpassa oss
därefter så att vi kan undvara denna fördel.

De synpunkter, som sålunda anförts, har enligt studien sin bakgrund i
det nuvarande världsläget, som militärpolitiskt domineras av motsättningen
mellan öst och Väst. Det understrykes att förändringar i detta läge
i ena eller andra riktningen är möjliga och kan komma att påverka bedömningen
även för Sveriges del.

Sammanfattningsvis konstateras i studien, att ett storkrig mellan de
stora maktblocken är mindre sannolikt, så länge den nuvarande maktbalansen
består. Om ett storkrig likväl skulle inträffa, är det möjligt att
vi inte blir indragna däri, åtminstone inte i dess inledningsskede, om vi
har ett försvar som gör att vi inte snabbt kan betvingas. Vår krigsmakt
bör utformas med hänsyn till detta. Utformningen måste även vara så -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

dan, att vi kan undvika att bli indragna i mer begränsade krig eller i lokala
väpnade konflikter.

Beträffande sannolika angreppsmetoder anföres i studien, att krigserfarenheten
visar att det är farligt att inrikta försvaret efter bestämda antaganden
om fiendens tillvägagångssätt. Det betonas, att ett svagt försvar
medför att följderna av felbedömningar beträffande angriparens syften,
anfallsmetoder och styrka blir större.

Inom ramen för ett storkrig måste emellertid enligt studien en angripare
använda sina resurser mot oss med hänsyn till storkrigets krav. Han
kan bli tvungen att använda medel, som inte är de bästa eller som är otillräckliga
för säker framgång. En fiende, som anfaller oss under sådana
förutsättningar, tvingas med andra ord också att ta risker, vilket ställer
oss på mer jämnställd fot.

I studien lämnas redogörelse för olika angreppsmetoder. De beskrives
i huvudsak fristående från varandra. Detta betyder inte, framhålles det,
att vi vid ett anfall kan vänta oss att någon av dem kommer att tillgripas
som enda angreppsform. En invasion kan sålunda mycket väl ske samtidigt
över landgränsen, över havet och genom luften. En bekämpning
av hemorten kan utföras samtidigt med invasion o. s. v. Vårt läge som
randstat medför, att vi kan angripas på flera kombinerade sätt med stora
variationsmöjligheter i vapeninsats.

Bland betvingelsemetoderna nämnes i studien särskilt flyg- och fjärrvapenanfall,
invasion, avspärrning samt kemisk och biologisk krigföring.
Därvid anföres i huvudsak följande.

Den militärtekniska utvecklingen medför, att flyg- och fjärrvapenanfall
med användning av atomvapen framstår som en allt farligare betvingelsemetod.
Anfallen gör största verkan, om de träffar oss överraskande vid
ett krigsutbrott. En stor fara ligger i att anfallsförberedelserna kan göras
dolt och att ett anfall kan få stor verkan på kort tid. Om angriparen
syftar till att förmå oss till eftergifter genom utpräglad terrorbekämpning
utan hänsyn till våra förluster i människoliv och materiella värden kan
målen bli våra större städer. I detta fall kan vi även utsättas för anfall
med vätevapen. I varje fall måste vi räkna med alt vi kommer att utsättas
för hot om anfall med sådana vapen. Angriparen kan också sträva
efter att bryta vår motståndsvilja genom anfall mot landets försörjning.
Han kommer då sannolikt att samtidigt anfalla nyckelpunkter inom industrien,
för livsmedelsförsörjningen viktiga anläggningar samt importhamnar
och sjöfart. Då en angripare får förutsättas sträva efter att åstadkomma
ett snabbt avgörande, anses emellertid denna angreppsform mindre
sannolik. Ett annat och sannolikare syfte med flyg- och fjärrvapenanfall
är att mera direkt påverka vår förmåga att föra krig. Målen kan även då
bli städerna men i detta fall är det troligt att t. ex. elkrafts- och drivmedelsförsörjningen
samt kommunikationerna samtidigt kommer alt bekämpas

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

i syfte att skapa oreda och försvåra våra motåtgärder. Anfall kommer
säkerligen att riktas mot luftförsvaret för att reducera dess motverkan och
mot övriga stridskrafter och försvarsanläggningar, i den mån de erbjuder
åtkomliga mål. I detta fall kan flyg- och fjärrvapenanfallen tjäna som
förberedelser för en invasion.

Invasion som betvingelsemetod underlättas i vad avser de tekniska möjligheterna
genom transportmedlens utveckling. Sättet för en invasions utförande
påverkas också i hög grad av utvecklingen på atomvapenområdet.
En angripare, som använder atomvapen, behöver inte längre bekämpa oss
med stor insats av markartilleri, bombflyg och sjöstridskrafter. Mycket
större effekt ernås med atomvapen, som föres fram av några få vapenbärare.
Angriparens transportmedel kan härvid i ökad utsträckning användas
för transport av trupper. Om även vi disponerar atomvapen, eller
om angriparen måste räkna med att vi får hjälp med sådana, måste han
å sin sida uppträda på ett för honom försvårande sätt. Invasionen måste
företas spridd och blir på så vis svårare att skydda mot våra motåtgärder
med vanliga vapen. Det blir svart eller omöjligt att utnyttja hamnar och
järnvägar, varigenom fiendens behov av speciella transportmedel ökar betydligt.
Härigenom motväges de förut nämnda faktorer, som underlättar
invasion. Denna kan då i stället komma att utföras som atomvapeninsats
mot baser, viktiga kommunikationsleder och anhopningar av stridskrafter
i kombination med en samtidig infiltration. Därvid kan ett stort antal små
slagkraftiga och lättrörliga förband besätta knutpunkter samt kringgå och
avskära våra styrkor.

Beträffande formerna för invasion gör sig enligt studien framdeles i
huvudsak följande synpunkter gällande.

Nordskandinaviens betydelse i de storstrategiska sammanhangen skapar
risk för gränsinvasion i övre Norrland. Som betvingelsemedel mot
Sverige verkar en sådan invasion emellertid förhållandevis långsamt. Förvarningstiden
för ett stort invasionsföretag kan även bedömas bli relativt
lång. Kommunikationerna till övre Norrland är emellertid långa och sårbara.
Detta kan medföra svårigheter både att föra trupper dit och därifrån
och att underhålla styrkor där till större antal eller under längre
tid än vad i förväg gjorda förberedelser medger. Om försvaret i Övre
Norrland blir svagt kan därför en gränsinvasion där relativt snart få följder,
som blir avgörande för hela landet.

Kustinvasion fordrar tillgång på specialtonnage. Läget beträffande
tillgång på dylikt tonnage måste följas med stor uppmärksamhet. Med
en framgångsrik kustinvasion mot landets centrala eller södra delar kan
en fiende snabbt betvinga oss. Förberedelserna för en kustinvasion med
strategiskt syfte är emellertid också svåra att dölja.

De tekniska möjligheterna för luftinvasion ökar. Tills vidare torde
dock en angripares resurser inte medge, att en luftinvasion tillgripes som

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195H

enda angreppsmetod, men vi måste räkna med luftlandsättningar av infiltrationskaraktär.
Man kan inte heller bortse från risken för strategiska
luftlandsättningar inom områden med svagt luftförsvar. Förberedelserna
för luftinvasion är svåra att upptäcka.

Angreppsmetoden avspärrning kan enligt studien inte åstadkomma ett
snabbt avgörande, om vi har vidtagit rimliga åtgärder beträffande det ekonomiska
försvaret. Det är därför mindre troligt, att man försöker betvinga
oss enbart genom avspärrning. Vi måste dock räkna med att en angripare
kommer att anstränga sig att förhindra, att Sverige erhåller tillförsel och
militärt understöd utifrån.

Även kemisk och biologisk krigföring kan komma att användas mot oss,
dock knappast som enda angreppsmetod. Faran för »anonyma» angrepp
med användning av biologiska medel finns emellertid och måste uppmäiksammas.
Några säkra utgångspunkter för den omfattning, i vilken kemiska
och biologiska stridsmedel kan komma att insättas, finns ej. Allvarliga
skador kan åsamkas oss med dessa stridsmedel, varför skyddsåtgärder och
skyddsutbildning inte kan eftersättas.

Om krig eller oroligheter utbryter i vår närhet ställes krigsmakten inför
uppgiften att värna vår neutralitet. Krigsmakten kan dock enligt studien
inte utformas med särskild hänsyn härtill. Det avgörande skyddet
för neutraliteten ligger i krigsmaktens förmåga att genom sin styrka avhålla
en motståndare från angrepp.

Sammanfattningsvis hävdas i studien att vi måste tillgodose både vårt
försvar mot flyg- och fjärrvapenanfall och vårt försvar mot invasion. I
annat fall kan nämligen såväl den ena som den andra angreppsmetoden
och framför allt båda i förening leda till att vi snabbt betvingas och att
Sverige ockuperas. I studien framhålles också att betydelsen av civilförsvarsåtgärder,
främst utrymning, ökar samt att vi måste vidta åtgärder
mot avspärrning och förbereda oss mot kemisk och biologisk krigföring.
Slutligen uttalas att fiendens möjligheter att genomföra ett angrepp mot
oss och sättet för dettas utförande starkt påverkas av om vårt försvar
understödes med atomvapen eller ej.

Sambandet mellan målsättning och resurser

I studien behandlas härefter frågor avseende försvarets principiella utformning
med hänsyn till det ändamål som skall tillgodoses med försvaret.

Gällande målsättning för det militära försvaret kommer till uttryck,
bland annat, i det uttalande i propositionen nr 206 till 1948 års riksdag,
vilket återgivits i det föregående (s. 11).

I 1954 års förslag till riktlinjer hade försvarets resurser och däremot
svarande anslagsram beräknats så att målsättningen skulle kunna upprätthållas.
Det erinras om att föreliggande överarbetning av 1954 års förslag
grundas på förutsättningen, att någon avgörande förändring i målsättningen
inte ifrågasättes.

22 Kungl. Maj:Is proposition nr 110 är 1958

De förändringar, som sedan år 1954 inträffat till följd av den militära
och tekniska utvecklingen, är betydande. De är emellertid enligt studien
inte av sådan karaktär, att de i och för sig ger anledning att antaga att
försvarets resurser kan minskas utan väsentliga följder för målsättningen.
Det understrykes att försvarets resurser måste anpassas efter målsättningen.
Detta är också en förutsättning för att vårt folks förtroende för
försvaret — och därmed försvarsviljan — skall kunna bevaras.

Vårt försvar har till huvuduppgift att bevara freden; det är i princip

defensivt. Att uppbygga krigsmakten med inriktning på vedergällning _

vilket den brittiska vitboken av år 1957 ger ett exempel på — skulle enligt
studien innebära ett radikalt avsteg från vår nuvarande målsättning.
Det skulle helt förändra vårt militärpolitiska läge med oöverskådliga konsekvenser
beträffande risken för att vi skall indragas i krig. En dylik lösning
av vårt försvar anses därför icke kunna förordas.

En efter nuvarande principer uppbyggd och efter teknikens utveckling
och för våra förhållanden anpassad krigsmakt synes enligt studien vara
bäst ägnad att ge uttryck åt vårt folks vilja att bevara landets handlingsfrihet.
Den ger oss möjlighet att med för uppgiften avpassade medel värna
vår frihet och neutralitet.

Hur hög krigsmaktens kvalitet än är måste den enligt studien ha en
viss kvantitativ omfattning därför att försvaret måste täcka ett stort geografiskt
område. Detta innebär inte att vi inom varje del av landet skall
vid varje tidpunkt ha tillräckligt starka stridskrafter för att motstå varje
angrepp. Inom de delar av landet, som har väsentlig betydelse för en angripare
eller för vår försvarsförmåga, måste försvaret ha sådan styrka,
att antingen angriparens vinst inte står i rimlig proportion till hans insats
eller angreppet tar så lång tid, att andra staters ingripande till vår fördel
hinner göra sig gällande. I övriga delar av landet måste vi nöja oss med
att organisera bevakning och skydd mot överrumpling och infiltration med
små styrkor samt skapa möjligheter för att dit omgruppera större styrkor.
Försvaret maste även syfta till att skydda medborgarnas liv och egendom.

Den tolkning 1948 års målsättning erhöll i 1954 års förslag innebar, att
vår krigsmakt skulle hejda anfall tillräckligt länge för att vi skulle kunna
få understöd utifrån innan avsevärda delar av landet erövrats eller motståndet
behövt uppges. Vårt försvar skulle sålunda principiellt ha en —
om ock tidsbegränsad — avvärjande, hindrande och skyddande förmåga.
Därigenom uppnåddes även det fredsbevarande syftet. Vårt behov av stridskrafter
bedömdes med hänsyn till hur och med vilken styrka fienden
kunde tänkas angripa oss. Det behov, som redovisades i 1954 års förslag,
angavs vara det minimum, som inte kunde underskridas utan att försvaret
Irån början blev otillräckligt inom viktiga delar av landet.

Det lramhålles i studien, att en allt större del av försvarsanslagen måste
avdelas för forskning, försök och utveckling av vapenprototyper för att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

inte försvarets effektivitet skall äventyras på lång sikt. Kostnaderna härför
är i stort oberoende av mängden serietillverkad materiel. Detsamma
gäller beträffande andra grundkostnader. De för operativt bruk tillgängliga
resurserna minskar därför proportionsvis mera ju mindre anslag försvaret
får. Om försvarets resurser minskas kan följderna för målsättningen
enligt studien i princip anges sålunda.

Luftförsvaret syftar främst till att försvåra en angripares flygoperationer
så, att han inte kan genomföra dem utan stora förluster, och att tvinga
honom till ett uppträdande, som avsevärt reducerar hans luftstridskrafters
verkan. Vi kan endast luftförsvara sådana områden, som är av särskild
betydelse för vår förmåga att hålla ut.

Om våra resurser minskar måste vi därför antingen tunna ut försvaret
inom de luftförsvarade områdena eller låta luftförsvaret utgå helt i delar
av landet. 1 anslutning härtill erinras om att ej heller de passiva luftförsvarsåtgärderna,
bland annat utrymning, får avsedd effekt, om en angripare
har möjlighet till ohämmad insats av flygstridskrafter över stora
delar av vårt land eller till att genom en snabb invasion ockupera vårt land.

Invasionsförsvaret syftar till att hejda och om möjligt slå fienden. Dess
styrka måste beräknas med utgångspunkt i vad en angripare med hänsyn
till övriga engagement kan tänkas avdela för operationer mot föi honom
betydelsefulla områden i Sverige. Fiendens styrkeinsats beror även av
kommunikationernas beskaffenhet och tonnagetillgången m. m., det slutmål
han uppställt för invasionen samt det motstånd han beräknar att
möta. Eftersom en invasion innebär ockupation av landterritorium, blir i
sista hand det motstånd han möter av våra stridskrafter på marken utslagsgivande.
Minskar styrkan i vårt invasionsförsvar, måste antingen en
uttunning ske inom alla områden — alltså även sådana mot vilka anfall
i första hand bedömes sannolika och farliga -— eller försvaret av ett eller
flera sådana områden helt utgå och områdena endast bevakas för att
kunna upprätthålla vår styrka på andra håll. Det motstånd uttunnade
styrkor kan bjuda, blir •— i varje fall så länge vi inte har atomvapen
även vid en måttlig minskning kortvarigt och kan endast få en hastigt
övergående fördröjande verkan. Följden kan bli en snabb fientlig ockupation
av stora områden. Bortflyttning av befolkningen kan redan i ett tidigt
skede bli nödvändig. Svagt försvarade områden kan inte heller användas
för uppläggande av större förråd, som baser lör flyg- och sjöstridskrafter
eller för produktionsanläggningar av vikt för landet i krig. Redan i ett
tidigt skede måste i stället förnödenheter undanföras. Härtill kommer de
förluster och den förstörelse, som uppstår i samband med en fientlig
ockupation.

Minskning av resurserna kan även innebära minskad förmåga till uthållighet
i krig. Det kan därvid exempelvis bli nödvändigt att begränsa
anskaffningen i fred av krigsmaterielreservcr och att avstå från särskilda

Kungl. Miij:Is proposition nr 110 år 1958

stridskrafter och anordningar för att skydda importsjöfarten. Kan vi inte
tillförsäkra vårt försvar en sådan uthållighet, att understöd utifrån hinner
■\eika,

Följden av att försvarets resurser minskas blir således enligt studien
under alla förhållanden att dess fredsbevarande effekt nedgår.

Synpunkter på atomvapenfrågan

Undei ett särskilt avsnitt i studien anföres vissa synpunkter på frågan
om atomvapen bör ingå i det svenska försvaret. Man konstaterar, att krigsmaktens
styrka skulle öka, om den framdeles tillfördes atomvapen. Frågan
om atomvapen inom vårt försvar har emellertid föranlett debatt. Det
har därför ansetts motiverat att i studien något utveckla fördelar och nackdelar
med att vårt försvar tillföres atomstridsmedel. Härvid beröres dock
icke de rent moraliska invändningar, som förts fram mot en anskaffning
av atomvapen.

Alla militära synpunkter talar enligt studien entydigt och starkt för en
anskaffning av atomvapen, så länge vi måste räkna med att en angripare
kan komma alt använda sådana vapen. De militära skälen för att försvaret
bör innefatta atomstridsmedel utvecklas i studien sålunda.

Saknar vi atomstridsmedel, kan en angripare utnyttja sin överlägsenhet
i trupp och materiel för att utföra koncentrerade anfall. Vi måste
däremot ta hänsyn till att angriparen har möjlighet att använda atomvapen.
Härvid får vi söka begränsa våra förluster genom att gruppera
våra förband spridda över stora ytor. Trots detta riskerar vi stora förluster,
eftersom vi måste fylla vår brist på atomvapen med insats av flera
och mer personalkrävande vapen. Vår gruppering över stora ytor medför
därtill betydande svårigheter för ledning och sammanhållning samt
mindre möjligheter till en samlad kraftinsats. Dessa faktorer samverkar
till att våra utsikter att avvärja anfall blir mindre.

Om vi däremot förfogar över atomstridsmedel tvingas även angriparen
att sprida sig, varigenom balansen i möjligheterna att utnyttja vanliga
stridsmedel äterställes. Härtill kommer att det i regel är svårare för den
anfallande än för den försvarande att t. ex. genom fältarbeten skydda sig
mot atomvapenanfall.

Atomvapen är vidare i många fall billigare i förhållande till effekten
än konventionella vapen. Endast genom insats av ett stort antal vanliga
\ apen kan man nå samma verkan som med atomvapen. Ändå kan man
aldrig med dem uppnå atomvapnens momentana verkan. En motsvarande
insats kräier vidare långvariga förberedelser och en ansamling av vapen
och personal, som motståndaren genom insats av sina atomvapen kan slå
ut. Innehav av atomvapen kan således komma att bli vår enda möjlighet
alt göra striden jämn.

Beträffande den radioaktiva strålningen anföres i studien, att dess verk -

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 110 är 195S

ningar ännu inlc kan sägas vara fullt klarlagda. Ej heller vet man säkert
om man kan tillverka s. k. rena kärnladdningar. Den svenska krigsmakten
torde emellertid enligt studien inte ha bruk för större atomladdningar
än sådana, som utvecklar endast tusendelen av den radioaktiva effekten
hos de senaste årens stora vätebomber. Om man tar hänsyn till vad vi kan
komma att utsättas för om vårt framtida försvar blir för svagt för sin uppgift,
måste det enligt studien vara riktigt att vi anskaffar och till självförsvar
använder atomvapen.

Som ett argument mot anskaffning av atomvapen har vidare framförts
den åsikten, att atomvapen i vår krigsmakt skulle innebära ett latent hot
mot andra länder och därigenom öka risken för angrepp mot oss. Enligt
studien föreligger inte någon risk för att vi skall råka i krig på grund av
att vi skaffar atomvapen. Skälen härför utvecklas sålunda.

Det torde bli svårt att finna något exempel på att en angripare underlåter
att utnyttja ett effektivt vapen enbart därför att försvararen inte
förfogar över samma stridsmedel. Om man kunde utgå från att en angripare
skulle uppträda så, borde vi ha ett så svagt försvar, att en motståndare
inte behövde använda atomvapen för att betvinga oss. Vi skulle i så
fall helt frångå de grunder på vilka vår försvarspolitik nu vilar. Historien
ger däremot exempel på att två krigförande, som ägt samma slag av vapen,
avstått från att använda dem därför att båda parter varit osäkra om konsekvenserna
av att motståndaren använder samma vapen. Likaså finns
exempel på att en krigförande tillgripit ett vapen just av den anledningen
alt motparten inte ägt tillgång till detta och inte varit i stånd att använda
det. Det finns därför starka skäl att förmoda, att frånvaron av atomvapen
i den svenska krigsmakten snarare ökar än minskar sannolikheten
för att en angripare använder sådana mot oss. Endast om atomvapen i
vårt land kan utgöra ett latent hot av väsentlig betydelse mot en presumtiv
angripares hemland, kan anskaffningen av sådana vapen öka risken
för angrepp mot oss. Ett svenskt innehav av atomvapen kan enligt studien
uppfattas som ett dylikt hot endast under förutsättning, att vi dels
har atomladdningar i betydligt större antal eller av kraftigare typ än vad
som fordras för våra defensiva uppgifter, dels har vapenbärare som från
baser i Sverige kan nå viktigare mål i angriparens hemland. Vi har emellertid
inte ekonomiska resurser, vare sig nu eller i framtiden, att skaffa
sådana vapen och vapenbärare. Detta förhållande är enligt studien uppenbart
både för oss själva och för andra länder.

I studien dragés den slutsatsen att, om hänsyn tages till alla för- och
nackdelar, atomvapen snarast möjligt måste tillföras vårt försvar. De
som har ansvaret för värt försvar kan enligt studien inte uraktlåta alt
kräva, att alla möjligheter inom ramen för våra resurser utnyttjas för att
vår krigsmakt skall bli så effektiv som möjligt.

Slutligen påpekas i studien, att eftersom vi måste räkna med all bli

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1958

utsatta för verkan av atomvapen, måste vi — oberoende av om vi själva
får atomvapen eller ej — studera deras verkningar och vidtaga åtgärder
för att skydda oss däremot.

Vårt framtida försvar

I det sista avsnittet av studien, vilket behandlar vårt framtida försvar,
ges vissa riktlinjer lör totalförsvarets utformning.

Det betonas till en början, att försvarets fredsbevarande effekt i framtiden
liksom hittills ytterst kommer att bero på medborgarnas vilja till
motstånd. Motståndsviljan måste byggas på vetskapen om att medborgarnas
liv så långt möjligt skyddas och att alla, i den ena eller andra
formen, med utsikt till framgång kan delta i kampen för landets försvar.
Alla till krigstjänst fullt dugliga värnpliktiga bör få en grundläggande
vapenutbildning. Om de inte tas i anspråk för andra militära eller civila
uppgifter, bör de i krig ingå i förband, som uppsättes av hemvärnet (driftAärnet).
På så sätt kan varje fullt vapenför svensk göra sin insats i striden
mot en angripare, i sista hand i en motståndsrörelse.

Man konstaterar vidare att det för närvarande icke finns och ej heller
inom överskådlig framtid kommer att finnas några aktiva försvarsmedel,
som kan ge befolkningen tillräckligt skydd mot följderna av flyg- och
robotanfall med kärnvapen. Även om det aktiva luftförsvarets jaktflyg,
luftvärnsartilleri och luftvärnsrobotar otvivelaktigt kan tillfoga anfallande
bemannade flygplan och robotar av flygplantyp stora förluster, kommer
en del av dem att kunna bryta igenom och åstadkomma stor förödelse.
Robotar av projektiltyp kan för närvarande inte förstöras, medan de är
på väg mot målet. Motståndsförmågan mot terroranfall måste därför enligt
studien bygga på omfattande civilförsvarsåtgärder, främst utrymning.
Det uttalas att vi har bättre möjligheter än de flesta andra länder att med
passiva åtgärder skydda oss mot hemortsbekämpning.

I fråga om krigsmakten erinras i studien om att tre år har gått sedan
överbefälhavaren avgav 1954 års förslag till riktlinjer för krigsmaktens
utformning. Redan av tidsskäl är därför en anpassning erforderlig. Vidare
har en stor del av materielen blivit dyrare än vad som kunnat förutses,
samtidigt som anslagen till försvaret varit väsentligt mindre än som förutsattes
i 1954 års förslag. Dessa förhållanden har medfört ett ackumulerat
behov av reformer samt minskad styrka hos krigsmakten.

Såsom den viktigaste åtgärden för att motverka en alltför kraftig minskning
av försvarets effekt i förhållande till en angripares betecknas i studien
anskaffning av atomvapen. Det betonas att det är nödvändigt att
anskaffa atomvapen, som vi själva helt disponerar över, om vi vill hålla
ett försvar som är obundet av avtal om stöd från andra stater.

Den omständigheten att det tar flera år att tillverka atomvapen får
enligt studien icke fas som förevändning för att uppskjuta erforderliga

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 195S

undersökningar i förhoppning om att under mellantiden läget skall utvecklas
gynnsamt och garantier skapas för att atomvapen inte kominer
till användning i ett framtida krig. Med tanke på hur vart försvarsläge
skulle te sig om några år, om dylika garantier inte skulle ges, är det nödvändigt
att snarast genomföra forskning och övriga erforderliga undersökningar
för svensk atomvapentillverkning. Detta innebär inte, anförs det
i studien, att vi hinder oss så att vi ej kan ansluta oss till ett atomvapenförbud,
om ett sådant kommer till stånd.

Undersökningar beträffande möjligheterna för svensk atomvapentillverkning
har utförts och pågår alltjämt. De resultat som hittills nåtts
visar enligt studien att vi skulle kunna tillverka atomladdningar till ett
pris av storleksordningen 10 miljoner kronor per laddning. Tillverkning
av atomladdningar skulle förutsätta investeringar på omkring 300 miljoner
kronor fördelade på ca 7 år, förutom anslag till forskning och föisök.
Om anslag anvisas för programmet, torde enligt studien svenska
atomladdningar kunna finnas mot slutet av 1960-talet. I de riktlinjer
för krigsmaktens utveckling, som framlägges i studien, förutsättes
att atomvapen kommer att tillföras vårt försvar.

I fråga om robotar för vårt försvar framhålles i studien att de åtminstone
under den närmaste framtiden måste kunna användas utan atomladdningar.
Vi bör således inte nu anskaffa robotar, som inte hai tillräcklig
träffsäkerhet och verkan med vanliga sprängladdningar. Undeisökningar
visar enligt studien, att förutsättningar finns för inköp utomlands
av vissa robotsystem samt delar till sådana. Det kan visa sig erforderligt
med inköp från utlandet för att det svenska försvaret snabbaie
skall få tillgäng till vissa robotar, t. ex. luftvärnsrobotar. Våra inhemska
resurser kan i sådant fall koncentreras på de projekt, som för oss är viktigast
och svårast att anskaffa utomlands. Anskaffningen av robotar är under
alla förhållanden så viktig i militärtekniskt och ekonomiskt avseende, att
avsevärda medel måste användas för att säkerställa kvalificerad personal
för forsknings- och försöksverksamhet.

Den forsknings- och försöksverksamhet som har till syfte att ta fram
nya vapen m. m. samt utveckla taktiken för deras användning kan avsevärt
underlättas och påskyndas, om vi ständigt följer utländska eifarenheter
och framsteg. Vi måste därför enligt studien förbättra våra möjligheter
att följa utvecklingen utomlands, inte minst på det tekniska området.

Risken för alt ett krigsutbrott kommer mycket snabbt och överraskande
understryker enligt studien också kravet pa en effektiv och kontinuerlig
underrättelsetjänst. Den medför dessutom att stor vikt måste läggas vid
försvarets beredskap. Stora delar av luftrummet skall ständigt kunna
övervakas redan i fred. Härutöver gäller i allt högre grad, all övervakning
av omgivande havs- och gränsområden skall kunna träda i funktion
snabbt. Även andra delar av krigsmakten främst centrala och regio -

Kung!. Maj:ts proposition nr i 10 år 1958

nala ledningsorgan och förband ur luftförsvaret men även begränsade lantoch
sjöstridskrafter — måste kunna verka med kort varsel. Inom alla
delar av försvaret bör eftersträvas en ytterligare utspridning av krigsmateiielen
ledan i fredstid och en decentralisering av mobiliseringen.
Kraven på den utbildningsverksamhet, som avser att vidmakthålla tidigare
inlärda färdigheter, skärpes alltmer. Staber och förband måste vara
beredda för strid eller annan verksamhet, exempelvis luftbevakning, omedelbart
efter en snabb mobilisering.

För Gotlands försvar gäller enligt studien i högre grad än hittills att
omedelbart stridsberedda styrkor är värdefullare än sådana som kan tillföras
efter mobilisering och med tidsödande transporter. I studien uttalas
att särskilda åtgärder måste vidtas i fråga om utbildningsorganisation
m. in. för att tillgodose beredskapskraven.

I den män de tillgängliga resurserna inte förslår att tillgodose såväl
förmågan till stor kraftutveckling i krigets inledande skede som uthålligheten
under dess fortsättning, inåstc en avvägning ske. Det understrykes
att vårt försvar i högre grad än tidigare måste byggas upp med hänsyn
till att vi skall kunna överleva ett häftigt inledningsskede.

Hela krigsmakten måste anpassas efter den ökade risken för anfall med
atomvapen.

Beträffande det aktiva luftförsvaret uttalas i studien att tillgången till
medel för att aktivt motverka fiendens luftkrigföring är av betydelse för
motståndsviljan. Även om det aktiva luftförsvarets skyddande effekt
minskar i heinortsförsvaret, om angriparen använder atomvapen, är det
fortfarande en nödvändig del i invasionsförsvaret. I fråga om riktlinjerna
för det aktiva luftförsvarets utveckling anföres i studien i huvudsak
följande.

Det offensiva inslaget i det aktiva luftförsvaret måste även i framtiden
tillmätas stor betydelse. Anfall mot framskjutna utskjutningsplatser och
styrstationer kan bli vår enda möjlighet att försvåra insats av vissa slag
av robotar mot vårt land.

Stora ansträngningar bör göras för att få fram 1 uftvärnsrobotar.
Till en början måste vi förmodligen köpa dem från utlandet. Sådana
robotar kan bli ett viktigt komplement och en betydande förstärkning i
luftförsvaret för försvar av särskilt betydelsefulla platser. De kommer i
första hand att ersätta äldre kanonluftvärn och senare delvis även iakt riyg Bemannade

jaktplan har en, jämfört med andra luftförsvarsvapen,
mångsidig användbarhet. De kommer att erfordras under överskådlig
framtid, även om deras uppgifter efter hand kan förändras. Jaktplanen
har förhållandevis lång aktionsradie och kan snabbt koncentreras i olika
riktningar, vilket är betydelsefullt inom vårt vidsträckta land. Jaktplanen
bör utrustas för strid under mörker och dåliga väderleksförhållanden

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

och beväpnas bland annat med jaktrobotar, som ökar det enskilda flygplanets
stridsvärde. Kravet på en hög företagsfrekvens, framför allt vid
ett häftigt inledningsskede av ett krig, medför att antalet förare per flygplan
bör utökas. Detta i förening med de höga anskaffningskostnaderna
samt den förutsedda successiva tillkomsten av luftvärnsrobotar medför att
ersättningsanskaffning av jaktplan inte kan ske enligt nu gällande planer.
Antalet flygplan minskar därför efter hand.

Antalet flygbaser bör ökas i relation till flygplanantalet för att möjliggöra
dels ytterligare utspridning, som är nödvändig med hänsyn till
skyddet, dels omgruppering till olika delar av landet. Genom minskade
krav på startbanornas längd och genom att använda breddade landsvägar
såsom startbanor kan kostnaderna för denna utökning hållas nere.

Luftvärn sautomatkanoner utgör alltjämt en viktig del i det aktiva
luftförsvaret och är effektiva mot sådana vapenbärare, som har bäst
verkan mot punktmål. På många platser är de ännu det enda aktiva luftförsvarsmedel
som kan användas. Luftvärnsautomatkanoner bör därför
tills vidare bibehållas respektive anskaffas enligt i stort sett nuvarande
planer.

Moderna flygplan har i allmänhet en högt utvecklad teleteknisk navigeringsutrustning,
radarsikten för bombfällning i mörker och ovan moln
m. m. Många robottyper är beroende av teleteknisk styrapparatur. Genom
att störa och vilseleda dessa teletekniska hjälpmedel kan vi avsevärt
minska anfallens verkan. Vikten av alt den föreslagna organisationen för
teletekniska mot medel bygges ut och att man efter hand förbättrar
effekten hos dessa medel framstår därför med större skärpa än tidigare.

Luftbevakningen och stridsledningsorganisationen måste
fortlöpande förbättras för att våra luftförsvarsmedel skall erhålla godtagbar
verkan. En modernisering av luftbevakningen fordras också för att
Övriga stridskrafter och civilförsvaret skall erhålla förvarning om flyganfall.
Kostnaderna för en modernisering är dock så störa, att den ej kan
genomföras fullständigt inom hela landet. De områden där luftangrepp
sannolikt kommer att bli mest kännbara för totalförsvaret måste erhålla
prioritet.

Inom invasionsförsvaret gäller enligt studien även framgent, att angriparen
om möjligt bör bekämpas redan utanför vår kust och landgräns.
I studien anges följande utvecklingslinjer för invasionsförsvaret.

För att bekämpa en fiende utanför kusten lämpar sig inom den närmaste
framtiden särskilt attackflyg, som kommer att utrustas med
bland annat attackrobotar och som vid behov kan förstärkas med jaktflyg.
Därtill kommer sjöstridskrafter. Först efter åtskilliga år kan mål
till sjöss i nämnvärd utsträckning bekämpas med robotar, som skjutes
ut direkt från vårt territorium.

Det erinras om alt attackförbanden nyligen har fått moderna flygplan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ersättningsanskaffning för dessa ligger sålunda förhållandevis långt fram
i tiden. Förberedelser härför har emellertid redan planenligt påbörjats. 1
vilken utsträckning det nuvarande antalet attaekflvgplan kan eller bör ersättas
är osäkert. Tills vidare torde man vara tvungen att räkna med att
nuvarande antal attack flygplan inte kommer att ersättas i full utsträckning.

Enligt 1954 års förslag borde försvaret till sjöss i ökad utsträckning
bygga På flyg, som ansågs ha större möjligheter att nå lämpliga anfallslägen
i sjökriget än övervattensfartyg. Eftersom attackflyget även i övrigt
bedömdes ha större användbarhet, föreslogs en förstärkning av detta, medan
övervattensfartygen fick en något mindre framskjuten plats i försvarsorganisationen.
Förslaget gav goda möjligheter till växelverkan i försvaret
till sjöss. Luftkrigsmedlens utveckling sedan år 1954 har emellertid gjort
möjligheterna för över vattensfartyg, särskilt större sådana, att operera
i Östersjön allt mer osäkra. Uppgiften att bekämpa fienden till sjöss
måste sålunda i högre grad än tidigare åläggas attackflyget, vid behov
förstärkt med jaktflyg. Möjligheterna till växelverkan med övervattensf
artyg i denna del av sjöförsvaret minskar därigenom. Övervatten sfartyg
kan dock fortfarande lösa uppgifter i vissa kustområden och vid skydd
a'' kustsjöfart. Detta medför att lätta lartyg, lämpade för dessa uppgifter,
efter hand blir dominerande i flottan. Antalet fartyg av andra typer kommer
att minska. Vid en sådan förändring kommer i första hand kryssarna
och äldre jagare att utgå.

Den antydda fördelningen av uppgifterna i försvaret till sjöss och invasionsteknikens
utveckling kan komma att medföra ändrade uppgifter
för ubåtarna och som följd härav nya ubåtskonstruktioner.

Till lands kommer atomvapnen och den förbättrade transporttekniken
att öka tempot i stridshandlingarna. Ett stelt försvar av punkter,
linjer eller begränsade zoner är sårbart om fienden använder atomvapen.
Det är nöd^indigt att skapa skydd mot atomvapen genom utspridning och
rörlighet i kombination med befästningar med hög skyddsförmåga. Genom
ett elastiskt ytförsvar bör den invaderande störas och fördröjas samt betingelser
skapas för motanfall. Det gäller sedan att från en utspridd utgångsgruppering
samla operativa enheter för att genom anfall slå fienden.

Den angivna utvecklingen framtvingar efter hand förändringar av
arméns organisation. Avvägningen mellan lokalförsvar och hemvärn å
ena sidan och operativa enheter å andra sidan kan behöva förändras. I
de operativa enheterna lägges ökad vikt vid pansrade terränggående fordon,
langskjutande artilleri eller raketvapen (markrobotar) samt pansarvärnsrobotar.
En förutsättning för att tyngre raketvapen och markrobotar
med lång räckvidd skall vara stridsekonomiska är att de förses med atomladdning.
De kan därför inte införas under den närmaste framtiden. Forskning
och försök bör dock bedrivas. Vikten av att fältförbanden ges ytter -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ligare förbättrad strategisk rörlighet ökar. Det är därför önskvärt att
kunna flygtransportera åtminstone mindre förband. Det är emellertid för
dyrt för oss att i fred hålla en särskild flygtransportorganisation för strategiska
transporter. Undersökningar pågår för att finna andra lösningar
av problemet. Möjligheterna härtill beror i hög grad på civilflygets utveckling
i vårt land. Flygplan, som kan starta och landa vertikalt eller
på mycket korta banor, t. ex. helikoptrar, erfordras för transporter på korta
sträckor.

Vid mötande av kustinvasion samt i försvaret av skärgårdar, hamnar
och farleder kommer kustartilleriet fortfarande att ha viktiga uppgifter.
I skärgårdsområdena måste försvaret kunna föras rörligt på grund
av risken för infiltration. För att öka effekten och räckvidden hos kustartilleriets
stridsmedel tillföres efter hand robotar. Till en början anskaffas
lätta robotar, som delvis ersätter lätta batterier. Materielläget motiverar
emellertid att vissa äldre batterier utgår ur organisationen, vartill
kommer att en successiv minskning av antalet förband måste ske av ekonomiska
skäl. Kustartilleriets tunga luftvärnskanonförband uppfyller inte
kraven på modernt luftvärn. Dessa förband bör omorganiseras för att bekämpa
ytmål.

Ökad vikt måste framdeles läggas vid ett över ytan fördelat försvar —
ytförsvar — och bevakning även av sådana områden, som primärt
inte bedömes vara utsatta för direkt invasion. Sannolikheten ökar nämligen
för att anfall sker över stora områden, bland annat genom luftlandsättningar.
Den tekniska utvecklingen såväl inom det civila samhället som
av vapnen och medlen för stridsledning har vidare ökat känsligheten för
kuppanfall och sabotage. Våra stridskrafter måste kunna ingripa mot infiltration.
Det är därför angeläget att det inom vårt vidsträckta, glest befolkade
land även i framtiden finns möjligheter till väpnat motstånd inom
alla för totalförsvaret betydelsefulla områden. Man måste även av dessa
skäl vidhålla kravet på att alla till krigstjänst fullt dugliga får en grundläggande
militär utbildning.

1 ytförsvar och bevakning har hemvärnet viktiga uppgifter. Det förhållandet,
att hemvärnet finns på ett mycket stort antal platser i landet
och kan ingripa praktiskt taget omedelbart, är härvid särskilt betydelsefullt.
För egentliga försvarsuppgifter och mer kontinuerlig bevakning krävs
dock fäll- och lokalförsvarsförband.

Armén och kustartilleriet måste i ökad utsträckning kunna biträda
civilförsvaret.

Kraven på avspärrningsförsvar sammanhänger med vårt behov av import
under krig och möjligheterna att få sådan. Vi måste enligt studien
vara beredda att skydda importsjöfart inom våra och angränsande kustfarvatten
mot anfall främst av ubåtar och flygstridskrafter. Vi måste också
kunna skydda hamnar och lastageplatser samt godsets transport från

32 Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1958

dessa. Som komplement till sjötransporterna måste sannolikt flygtransporter
användas. Våra möjligheter att hålla starka stridskrafter enbart
för importskydd begränsas emellertid av ekonomiska skäl, då våra försvarskrafter
främst måste inriktas på att vi skall kunna motstå ett häftigt
anfall i början av ett krig.

Då våra importmöjligheter är osäkra skärpes enligt studien kraven på
vårt ekonomiska försvar. Det är nödvändigt med en betydande, skyddad
och spridd lagerhållning i fred, för att samhället skall kunna fortleva
under ett häl tigt inledningsskede av ett krig och så länge, att import kan
komma i gång. Lagerhållning behövs också för att vi inte skall behöva
tära på resurserna för krig, om importen begränsas eller stoppas på grund
av händelser, som inte geografiskt berör vårt land.

I studien understrykes betydelsen av samverkan mellan totalförsvarets
olika delar. Ingen del kan ses isolerad från de övriga. Om krigsmakten
skall kunna verka med full effekt fordras oundgängligen, att totalförsvaret
bildar en hållfast enhet. Det betonas att civila myndigheter och verk
m. fl. måste få tillräckliga anslag i fredstid, om de i krigstid skall kunna
lösa sina uppgifter inom totalförsvarets ram.

I fråga om de delar av totalförsvaret som ej ingår i krigsmakten framhålles
i studien i huvudsak följande.

De frivilliga försvarsorganisationernas insats är oundgänglig för hela
vårt försvar men särskilt för krigsmakten. De bidrar med ett tillskott till
landets försvarskraft, som mångfaldigt överväger de ringa kostnaderna. De
alltmer komplicerade stridsmedlen medför sålunda ökat behov av personal
för stabs-, sambands-, stridslednings- och underhållstjänst. I luftbevakningen
och sjukvårdstjänsten finns många befattningar, som lämpar
sig för frivillig personal. Det frivilliga skytteväsendets betydelse ökar, då
väpnat motstånd måste kunna bjudas i hela landet. Den snabba utvecklingen
uppställer vidare större krav även på den icke aktiva befälspersonalens
kännedom om de ständigt pågående förändringarna i krigsmakten.
Organisationer, som bedriver frivillig befälsutbildning, har i detta avseende
en betydelsefull uppgift. Frivilligorganisationerna kan också aktivt
verka för att vidmakthålla och öka föx-svarsviljan.

I studien erinras om att civilförsvaret i 1954 års förslag tillmättes stor
betydelse, vilket även tog sig uttryck i försvarsstabens och civilförsvarsstyrelsens
gemensamma s. k. marspromemoria 1955. Förstörelsemedlens
ökade kraft ökar enligt studien efter hand kraven på det passiva luftförsvaret.
Motståndskraften mot terroranfall måste bygga på en långt driven
och snabbt genomförd utrymning kompletterad med skyddsrum. Förtroende
för civilförsvarets skyddande verksamhet är därför nödvändigt.
Tidsfristen för utrymning kan bli kort, men utredningar visar, att en utrymning
kan ske snabbt om ändamålsenliga förberedelser vidtages. Det
är betydelsefullt att riksledningen i god tid fattar beslut om utrymning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Civilförsvarets och andra samhällsorgans skadeavhjälpande verksamhet
måste enligt studien framför allt inriktas på -—- förutom att rädda människoliv
— att nödtorftigt hålla kommunikationerna och livsmedelsdistributionen
i gång. Det blir nödvändigt med stora inskränkningar i det normala
näringslivet. Produktionen måste i mycket stor utsträckning ersättas
med lagring och förrådshållning.

Civilförsvaret måste därför enligt studien få ökade resurser och bättre
möjligheter att lösa dessa uppgifter. Detta kräver bland annat en kvalificerad
befälskår. Ett antal regionala civilförsvarsförband med erforderlig
kvalitet anses böra organiseras. Dessutom bör krigsmakten, främst arméns
förband, få vidgade uppgifter i civilförsvarets verksamhet. Ingenjör-,
signal-, transport- och sjukvårdsförbanden lämpar sig direkt härför. Lokalförsvarets
cykelskyttebatal joner bör erhålla kompletterande utbildning i
civilförsvar stjänst. Hemvärnets uppgifter kan även behöva överses med
hänsyn till utrymningsplanläggningen.

Resurserna mot biologisk krigföring, vilka samordnas av medicinalstyrelsen,
anses böra ökas.

Det ekonomiska försvaret bör enligt studien stärkas genom ökad lagring
av förnödenheter i utspridda förråd på undandragna platser. Försörjningen
efter utrymning måste särskilt uppmärksammas liksom övriga frågor,
som aktualiseras av en hemortsbekämpning med moderna stridsmedel.
Krigsmakten måste i stor utsträckning utnyttja civila resurser — förnödenheter
av olika slag, transportmedel, arbetsredskap m. m. Man kan enligt
studien förutsätta, att även andra delar av totalförsvaret kommer att
ställa ökade krav på att få använda dessa resurser. Den samordning, som
redan nu sker t. ex. i fråga om sjukvården, kommunikationsmedlens användning
och drivmedelsför sörj ningen i krig, måste därför fortsätta och
får allt större betydelse. Det kan visa sig nödvändigt att utvidga den
även till andra områden, t. ex. livsmedelsförsörjningen.

På det psykologiska försvaret ställes än större krav på grund av den
ökade användningen av massförstörelsemedel och de därav framtvingade
motåtgärderna, som berör huvuddelen av rikets befolkning. I krig krävs
enligt studien en snabb och sannfärdig nyhetstjänst och andia åtgärder
för alt stärka motståndsviljan. I fred måste en rad militära och civila
myndigheter och organisationer ge vart folk en realistisk upplysning om
vad ett krig skulle innebära för samhället och den enskilde medborgaren
och vad som fordras för att försvaret skall kunna lösa sina uppgifter.

I studien framhålles vidare alt med hänsyn till den ökade omfattning
utrymningen kan beräknas få också de sociala problemen för en omflyttad
befolkning måste lösas.

Slutligen behandlas i studien vissa frågor om totalförsvarets ledning.
Den högsta ledningen av totalförsvaret kan enligt studien inte anses fylla
kraven på funktionsduglighet vare sig i fred eller i krig. Organisationen
3_89 58 bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

maste vara sådan att det är möjligt att fatta snabba beslut vid krigsfara,
att totalförsvarets olika delar kan ytterligare samordnas, att ledningen med
kort varsel kan utveckla full effekt på skyddad plats o. s. v. Vid den fortsatta
organisationen av den regionala ledningen måste enligt studien beaktas,
att de regionala organen kan komma att ställas inför uppgiften att
självständigt och utan direktiv från högsta ledningen leda totalförsvaret
inom olika områden. En delegering av befogenheter synes även motiverad
med hänsyn till atomvapnens stora verkan vid hemortsbekämpning liksom
till den omständigheten att ett modernt krig kan komma att utkämpas
över stora ytor.

2. Krigsmaktens utformning enligt olika kostnadsalternativ

I det följande behandlas såväl det av överbefälhavaren förordade förslaget
till riktlinjer för krigsmaktens utformning som de alternativ för
krigsmaktens utlormning, vilka utarbetats inom de i chefens för försvarsdepartementet
uppdrag den 21 mars 1957 angivna kostnadsramarna.

Efter några inledande ord angående sättet för utredningsarbetets bedrivande
lämnas en översikt av de ekonomiska ramarna i de olika alternativen.
Härefter upptages vissa frågor vilka återkommer i två eller flera
av alternativen eller eljest är av mera allmän natur. Slutligen följer redogörelser
för riktlinjerna för organisationens utformning m. m. i olika alternativ.
Överbefälhavaren framhåller, att dessa riktlinjer ej får fattas som ett
definitivt uttryck för hur organisationen vid en given kostnadsram kommer
att se ut vid mitten av 1960-talet. Vad som anges är målet för de närmaste
åren. Förnyade överväganden blir nödvändiga för att fortlöpande jämka organisationen
efter utvecklingens krav.

Utredningsarbetet m. m.

Utredningsarbetet med anledning av chefens för försvarsdepartementet
uppdrag den 21 mars 1957 har enligt överbefälhavarens direktiv letts av
chefen för försvarsstaben. Denne har haft biträde av en särskilt inrättad
planeringsavdelning, sammansatt av personal ur försvarsstaben, försvarsgrensledningarna
och försvarets forskningsanstalt. Försvarsgrensstaber,
centrala förvaltningar samt olika militära och civila myndigheter har medverkat.
överläggningar har vidare ägt rum med bland annat 1953 års
civilförsvarsutredning.

Arbetet har inriktats på att utreda dels vilken omfattning krigsmakten
kan få inom de i departementschefens uppdrag angivna kostnadsramarna,
dels hur avvägningen mellan skilda komponenter bör göras i de olika alternativen
samt dels vilken målsättning som rimligen svarar mot respektive
alternativ.

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Undersökningarna har som utgångspunkt haft den »Studie över försvarets
utveckling», för vilken redogörelse lämnats i det föregående. Därutöver
har ett stort antal delutredningar utförts i syfte att skapa en fast
grund för övervägandena.

Arbetet med det av chefen för försvarsdepartementet givna utredningsuppdraget
har bedrivits så att studien samt principiella stommar till utredningens
fyra kostnadsalternativ förelegat i utkast i slutet av september
1957. Den utformning av försvaret, som därvid visat sig möjlig inom de
givna kostnadsalternativen, innebär nedskärningar av försvarsgrenarnas
krigsorganisation såväl i förhållande till nuläget som till 1954 års förslag.

Överbefälhavaren har emellertid funnit att en minskning av vår försvarsförmåga
och därmed en sänkt målsättning för krigsmakten inte bör
ske med hänsyn till det ovissa världspolitiska läget, överbefälhavaren —
och försvarsgrenscheferna •— har därför ansett att intet av de kostnadsalternativ,
som utredningsuppdraget avsett, bör läggas till grund för statsmakternas
beslut. På grund härav har överbefälhavaren låtit utarbeta 1957
års förslag inom en något högre kostnadsram.

Vid utredningsarbetet har kalkyler utförts för den organisation, mot
vilken försvarsgrenarna i olika kostnadsalternativ bör inriktas. Hur anpassningen
bör ske har endast undersökts i stora drag. Den kommer under
alla omständigheter att ta flera år — och längre tid ju mera omfattande
förändringarna är. Det blir därför möjligt att vid den successiva översyn,
som enligt överbefälhavaren i fortsättningen bör göras kontinuerligt,
komplettera och precisera utredningen i de avseenden, där oklarhet nu kan
råda.

Enligt direktiven skulle ett mera detaljerat förslag utarbetas för de
närmaste fyra å sex åren. För att kostnadsberäkningarna skall bli sa hållbara
som möjligt har den kortare tidsperioden valts. Planer för anslagsutvecklingen
på driftbudgeten framlägges sålunda för budgetåren 1957/61
i vad avser 1957 års förslag samt de tre högsta alternativen enligt departementschefens
uppdrag, överbefälhavaren uttalar, att detaljplanen successivt
bör förlängas vid den kontinuerliga översynen, så att den ständigt
täcker de närmaste åren.

Ekonomiska ramar

Enligt departementschefens direktiv har utredningsarbetet bundits till
fyra kostnadsalternativ för de delar av försvarskostnaderna, som faller
under driftbudgeten. Kostnaderna under kapitalbudgeten har däremot i
direktiven gjorts beroende av den organisation och materiella omfattning,
som krigsmakten anses böra ha inom de givna anslagsramarna under
driftbudgeten. Detta har av överbefälhavaren tolkats som ett accepterande
av den från militärt håll ofta påpekade nödvändigheten av balans mellan
medelsanvisningar på drift- och kapitalsidan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kostnadsberäkningarna skulle göras i stabilt penningvärde, hänfört till
dagens prisläge. Vid beräkningen av detta prisläge har hänsyn även tagits
till sådana kostnadsökningar, som kunnat överblickas vid utredningsarbetet
— bland annat höjningen av den fast anställda personalens löner — och
som beaktats i myndigheternas förslag till anslagsäskanden för budgetåret
19o8/59. Om prisläget enligt 1954 års förslag tages som utgångspunkt
kan den totala kostnadsökningen till följd av pris- och löneutvecklingen
härigenom beräknas uppgå till i medeltal 15 %.

Enligt direktiven är de tre högsta alternativen bundna till 1954 års förslag
på så sätt, att den kostnadssumma — omreglerad till 1957 års prisläge
— som 1954 beräknades för perioden 1955/65 skall gälla för det högsta
alternativet, av överbefälhavaren kallat alternativ Adam, medan de två
därefter följande alternativen — benämnda alternativ Bertil och alternativ
Cesar utgör 95 % respektive 90 % av denna kostnadssumma.

En a"s de ekonomiska huvudpunkterna i 1954 års förslag var, att försvarskostnaderna
tilläts långsamt stiga under hela perioden för att kompensera
den fördyring, som blir nödvändig genom den tekniska utvecklingen.
Denna stegring borde enligt 1954 års förslag bli i genomsnitt 2 1/2 %
per år.

Den tidsperiod, som utredningen avser, börjar enligt direktiven med
budgetåret 1957/58. Genom denna förskjutning på två år i förhållande till
1954 års förslag har det högsta alternativet kommit att kostnadsmässigt
ligga 5 % lägre än 1954 års förslag. Kostnadsramen för alternativ Adam
utgör därmed omkring 95 % av den, som fordrades för genomförandet av
1954 års förslag, och motsvarande andelar för alternativen Bertil och Cesar
är omkring 90 % respektive 85%. I 1957 års förslag upptages däremot
den kostnadsram, som skulle ha erhållits om 1954 års förslag realiserats
med början budgetåret 1955/56. Förslaget har utarbetats enligt samma
metoder som alternativen Adam, Bertil och Cesar och kan direkt jämföras
med dessa.

För det Ijärde och lägsta av de alternativ, som skulle undersökas enligt
departementschefens direktiv, förutsattes en i stort sett oförändrad
kostnadsram. Detta innebär omkring 75 % av vad som beräknades erforderligt
för 1954 års förslag. Det råder dessutom en principiell skillnad
mellan detta alternativ — av överbefälhavaren benämnt alternativ David
—- och övriga alternativ. I dessa räknas nämligen med långsamt stigande
försvarsanslag, medan alternativ David däremot förutsätter oförändrade anslag
år från år. Detta medför att den oundvikliga tekniska utvecklingen
kommer att framtvinga fortgående minskningar av krigsorganisationens
omfattning och effekt. Skillnaden mellan alternativ David och övriga alternativ
kommer därför att för varje år bli allt större.

Kostnadsramarna har beräknats för en tioårsperiod som omfattar budgetåren
1957/67. Delberäkningar rörande anslagsutvecklingen avseende

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar har, som förut
nämnts, endast utförts för budgetåren 1957/61. Kostnadsramarna under
driftbudgeten för perioden 1957/67 utgör i miljoner kronor:

1957 års förslag .............................. 29 950

Alternativ Adam .............................. 28 500

» Bertil .............................. 27 000

» Cesar .............................. 25 600

» David .............................. 23 550

Vissa gemensamma frågor m. m.

1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar är alla uppgjorda
inom kostnadsramar som satts i viss relation till kostnadsramen i
1954 års förslag. Förslaget och de tre nämnda alternativen är också likformigt
uppbyggda. Problemställningarna i alternativ David är däremot av
speciell natur. De frågor som behandlas i det följande är i allmänhet gemensamma
för 1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar.
Först upptages härvid vissa gemensamma grunder för ifrågavarande förslag
och alternativ. Därefter behandlas värnpliktsfrågor. Slutligen redogöres för
anslagsutvecklingen under budgetåren 1958/61 samt för vissa materiel- och
budgetfrågor m. m.

Gemensamma grunder

Krigsmaktens organisation har i samtliga fall utformats med utgångspunkt
i de riktlinjer som uppdragits i den tidigare redovisade studien över
försvarets utveckling.

I alla alternativ har önskemålen om kvalitet och beredskap haft företräde.

Anslag har beräknats för forskning och erforderliga undersökningar
syftande till att krigsmakten snarast skall kunna förses med atomvapen.
Robotar bör efter hand införas i försvarsgrenarnas organisation. För anskaffning
av luftförsvarsrobotar beräknas särskilda medel. En organisation
för teletekniska motmedel bör utbyggas inom flygvapnets ram.

De olika kostnadsramarna har beräknats med hänsyn till att i studien
antydda åtgärder för att åstadkomma högre beredskap skall genomföras.

I alla alternativ räknas med att stridskrafterna på Gotland skall bibehålla
i huvudsak nuvarande omfattning.

Det blir i samtliga fall nödvändigt att göra betydande reduceringar i
organisationen i förhållande till såväl nuläget som 1954 års förslag. Om
anslagen krympes, måste försvarskraften oundvikligen minska, vilket nödvändiggör
en ännu strängare prioritering än i 1954 års förslag, strängare
ju lägre anslagsalternativet blir. Kraftsamling måste i än högre grad än
hittills ske till de verksamhetsområden inom försvaret och till de lands -

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

delar, som bedömes vara mest betydelsefulla med hänsyn till det framtida
krigets karaktär.

Följande minskningar är genomgående i samtliga alternativ.

Uthålligheten minskas. Förmåga till stor kraftutveckling i krigets inledande
skede måste få företräde framför uthållighet under dess fortsättning.
Detta medför att anskaffningen i fred av ersättningsmateriel, reservdelar,
ammunition och drivmedel begränsas i förhållande till nu tilllämpade
normer.

Mot denna bakgrund är det dessutom nödvändigt att reducera sådana
stridskraftex-, som är avsedda enbart för försvar mot avspärrning. Man
får emellertid inte helt bortse från ett neutralitets- eller krigsläge, där
händelseutvecklingen är så långsam, att även avspärrning blir en kännbar
betvingelsemetod. Ett sådant läge är emellertid inte lika farligt som
ett plötsligt, häftigt anfall. Styrkor, som i första hand är avsedda för luftoch
invasionsförsvar, kan utnyttjas även för försvar mot avspärrning. För
att en dylik omdisposition skall bli effektiv, fordras emellertid dessutom
en stomme med en ledningsorganisation för avspärrningsförsvar samt sjöstridskrafter,
särskilt lämpade för sjöfartsskydd. I alternativ Cesar blir
det dock nödvändigt att helt avstå från sådana sjöstridskrafter.

Förskjutningen beträffande försvaret till sjöss från flottan till flygvapnet
blir mer utpräglad ju lägre kostnadsramen är. Det blir nödvändigt
att avstå från möjligheterna att ingripa med övervattensfartyg i ett tidigt
skede. Flottans uppgift måste i stället begränsas till försvar av området
närmast kusten och skärgårdarna samt till minsvepning och kustbevakning.

Värnplikts frågor

I samband med utredningsarbetet har bland annat prövats om krigsmakten
i fortsättningen i lika hög grad som hittills bör bygga på allmän
värnplikt. För arméns del har därvid undersökts hur stor styrka som kan
organiseras inom ramen för arméns anslag enligt 1954 års förslag under
förutsättning av 18 månaders värnplikt och talrikare aktivt befäl (= principerna
för flertalet av NATO:s europeiska förband). Minskningen av antalet
förband skulle uppvägas av ökad rörlighet. Om förbanden helmotoriserades
skulle därvid antalet operativa förband nedgå till knappt en fjärdedel
av det nuvarande. Tillräcklig rörlighet bedömes dock endast kunna
åstadkommas genom flygtransport. Kostnaderna för en sådan transportorganisation
skulle tvinga till en ytterligare minskning av antalet förband.
Det har befunnits att antalet föi''band som skulle kunna uppsättas på angivet
sätt skulle bli helt otillräckligt. Även i fråga om flottan och flygvapnet
torde rekryteringssvårigheter uppstå. Överslagsmässiga kostnadsberäkningar
visar att en organisation uppbyggd uteslutande på fast anställda
och f. d. fast anställda skulle dra en årlig merkostnad av sanno -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

likt minst 150 miljoner kronor. Vinsten med ett sådant system skulle
ligga i väsentligt höjd beredskap. Inom de anvisade anslagsramarna anses
det emellertid ej ens för flottan och flygvapnet möjligt att frångå värnpliktssystemet.
Även om rekryteringssvårigheterna kunde övervinnas skulle
det bli för dyrt. I överbefälhavarens utredningar förutsättes alltså att
värnpliktssystemet bibehålies.

Det antal värnpliktiga som erfordras i de olika alternativen framgår av
följande sammanställning.

Alternativ	Armén	Marinen	Flygvapnet	Summa
	37 500	5 000	7 000	49 500
	36 000	4 500	7 000	47 500
	34 500	4 000	6 000	44 500
	31 000	3 000	5 500	39 500

Beräkningarna förutsätter att nuvarande normer rörande värnpliktstjänstgöringens
längd bibehålies i huvudsak oförändrade. Flottans och
flygvapnets behov av värnpliktiga är i första hand avpassade med hänsyn
till fredsbehovet. Arméns och kustartilleriets behov av värnpliktiga är beräknade
med hänsyn till erforderlig omsättning av krigsorganisationen.
Utbildningen är differentierad så långt som möjligt. Befäl, tekniker samt
andra värnpliktiga specialister erhåller längre utbildning än övriga värnpliktiga.
Huvuddelen av de unga värnpliktiga skall utnyttjas i fältförbanden,
och utbildningen måste anpassas med hänsyn till de högre kvalitetskrav,
som måste ställas på dessa förband. Lokalförsvarsförbanden uppsättes
nästan uteslutande av äldre värnpliktiga, som under repetitionsövning
omskolats till sina nya uppgifter.

I 1957 års förslag beräknas värnpliktiga behöva tas i anspråk inom
krigsmakten efter i stort sett samma regler som för närvarande. I övriga
fall däremot kommer under de närmaste åren att uppstå ett ärligt överskott
av värnpliktiga i förhållande till tillgången, överskottet beräknas till
i medeltal omkring 2 000 man i Adam, 5 000 man i Bertil och 10 000 man
i Cesar.

Det blir i dessa fall nödvändigt att begränsa värnpliktskontingenten.
I första hand bör för krigstjänst mindre lämpliga värnpliktiga befrias från
tjänstgöringsskyldighet i fred. Antalet värnpliktiga, som av medicinska
skäl bör förklaras vara i begränsad eller väsentligt begränsad omfattning
dugliga till krigstjänst, beräknas under tioårsperioden i medeltal uppgå till
knappt 5 000 man årligen. Dylika värnpliktiga hänföres för närvarande till
besiktningsgrupperna 3 och 4. Värnpliktiga tillhörande dessa grupper har
hittills i första hand utnyttjats för handräckningstjänst. I alternativen
Adam och Bertil synes tillräcklig begränsning av värnpliktskontingenten
erhållas genom att alla eller ett visst antal av dessa värnpliktiga befrias

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

från tjänstgöringsskyldighet i fred. Handräckningstjänsten måste i så fall
utföras av fullt vapenföra värnpliktiga.

I alternativ Cesar åstadkommes ej tillräcklig begränsning av värnpliktskontingenten
genom att värnpliktiga befrias av medicinska skäl. I medeltal
måste omkring 5 000 man fullt krigsdugliga årligen helt eller delvis
befrias från tjänstgöring i fred (kategoriklyvning). Ur militär synpunkt
bör härvid eftersträvas att för militärtjänstgöring uttaga de värnpliktiga,
som har de bästa psykiska och fysiska förutsättningarna. Överbefälhavaren
anger i sin utredning vissa tänkbara följder av en dylik kategoriklyvning.
Eftersom Kungl. Maj :t redan tidigare tillsatt en särskild utredning
(1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov) som bland
annat skall överväga principerna för en eventuell kategoriklyvning, ingår
överbefälhavaren icke närmare på frågan, hur den nödvändiga kategoriklyvningen
skall genomföras. Överbefälhavaren framhåller att en kategoriklyvning
innebärande befrielse av fullt vapenföra utgör ett klart avsteg
från den av statsmakterna 1948 antagna målsättningen: »Varje vapenför
svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret viktiga uppgifter,
bör sättas i stånd att i ena eller andra formen militärt delta i kampen för
landets självständighet.» Överbefälhavaren anser därför att de fullt vapenföra
värnpliktiga, som icke erfordras för krigsorganisationen, bör erhålla
en kort utbildning, som gör dem lämpade att vid behov biträda vid försvaret
av sina arbetsplatser (motsvarande) och att i sista hand ingå i en
motståndsrörelse. Kostnader för en sådan utbildning, som bedömes uppgå
till omkring 20 miljoner kronor per år, har icke medtagits i alternativ
Cesar.

Anslagsutveckling m. m.

Anslagsutvecklingen på driftbudgeten under de tre närmaste budgetåren
för 1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar framgår
av följande sammanställning.

Under rubriken »Gemensamma kostnader» har sammanförts kostnaderna
för försvarsdepartementet, försvarsstaben, centrala förvaltningsmyndigheter,
försvarets forskningsanstalt och övriga centrala och gemensamma
organ. I »studien» har uttalats att ökade resurser efter hand bör ställas
till förfogande för underrättelsetjänst, forskning och planering. Möjligheterna
att åstadkomma detta blir begränsade i de lägre alternativen. Olika
åtgärder för att skapa en enhetligare och bättre samordnad ledningsorganisation
torde dock enligt överbefälhavaren under alla förhållanden bli aktuella
(t. ex. förändringar i högkvarterets organisation, enhetlig ledning av
luftförsvaret o. s. v.).

Kostnaderna för den centrala administrationen är inom vissa gränser
oberoende av försvarsorganisationens omfattning i övrigt. I de lägre alternativen
bör det dock vara möjligt att så småningom åstadkomma vissa

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1958

Budgetår	Armén	Marinen	Flygvapnet	Gemensamt	Särskilda vapen	Summa
	1957 års förslag
1958/59	1040	460	1042	198	—	2 740
1959/60	1025	440	1 100	205	40	2 810
1960/61	1040	420	1 140	210	70	2 880
	Alternativ Adam
1958/59	990	400	1025	180	30	2 625
1959/60	1020	365	1070	185	60	2 700
1960/61	1030	330	1 100	190	90	2 740
	Alternativ Bertil
1958/59	965	400	985	180	30	2 560
1959/60	975	365	1005	185	60	2 590
1960/61	975	325	1030	190	90	2 610
	Alternativ Cesar
1958/59	940	360	975	180	30	2 485
1959/60	925	280	1000	185	60	2 450
1960/61	1	1	1	1	90	2 450

1 Fördelningen kan ej preciseras. Ytterligare reducering av marinens anslag ocli ökning av flygvapnets
anslag är erforderlig på längre sikt.

besparingar. Med hänsyn till personalens anställningsförhållanden och de
omfattande utredningar, som blir erforderliga under de närmaste åren,
om något av alternativen skall genomföras, torde sådana inskränkningar
icke ge någon kostnadsbesparing under dessa år. För budgetåren 1958/61
har därför de gemensamma kostnaderna bedömts vara lika i alternativen
Adam, Bertil och Cesar. I 1957 års förslag räknas däremot med högre
kostnader.

I såväl 1957 års förslag som alternativen Adam, Bertil och Cesar förutsättes
att hemvärnets effekt förbättras dels genom modernisering och
komplettering av beväpningen och dels genom ökade anslag till hemvärnets
verksamhet. Medel härför har beräknats inom ramen för arméns
anslag.

Beräkningarna rörande anslagsutvecklingen i alternativen Adam, Bertil
och Cesar förutsätter att beslut fattas vid 1958 års vårriksdag beträffande
principerna i stort för krigsmaktens utveckling på lång sikt, planer för
materielanskaffningen, grunder för de värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet
i fred samt indragning av fredsförband (principbeslut).

Beträffande de förbandsindragningar som blir aktuella har det endast
i några fall redan i samband med utredningsarbetet kunnat anges vilka
förband som kommer i fråga till indragning. I övriga fall fordras noggranna
överväganden av såväl operativ som organisatorisk art, innan förslag
till förbandsindragningar kan läggas fram. Beträffande värnpliktigas
tjänstgöringsskyldighet i fred fordras provisoriska bestämmelser för inryckningen
under 1958 i varje fall i alternativ Cesar. Om förslag till för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

bandsindragningar och till bestämmelser för värnpliktigas inryckning under
1958 skall kunna föreläggas 1958 års vårriksdag, är det därför nödvändigt,
att överbefälhavaren snarast möjligt erhåller uppdrag att utreda
därmed sammanhängande frågor för ett visst angivet alternativ.

Enlig! utredningsuppdraget skall en jämn kostnadsutveckling på driftbudgeten
eftersträvas. Detta skulle kunna tolkas så att med undantag för
alternativ David kostnaderna i alla alternativ från och med budgetåret
1958/59 borde ökas med år från år lika stora belopp, överbefälhavaren
har särskilt undersökt möjligheterna att praktiskt tillämpa en sådan linjär
kostnadsutveckling. Härvid har konstaterats att omställning och anpassning
till de mindre organisationer, som rymmes inom de olika kostnadsalternativen,
kräver en viss övergångstid, varunder vissa övergångskostnader
är ofrånkomliga. Det erfordras därför högre anslag under de första
åren än en linjär kostnadsutveckling skulle ge. I gengäld blir anslagssummorna
sedan mindre än vad de skulle ha blivit med en alltigenom jämn
kostnadsutveckling.

Utvecklingen av försvarskostnaderna under fjärde huvudtiteln enligt
olika alternativ åskådliggöres av följande diagram. Å detta har för jämförelse
även medtagits kurvan för 5 % av bruttonationalprodukten vid en
antagen årlig stegring av denna med 2 1/2 %.

Miljoner

kronor

3.500 --

3.000 --

Alt. Cesar

Alt. David
-o -

Budgetår

Kinigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Enligt direktiven skall anslagen under kapitalbudgeten beraknas så att
tillgänglig materiel kan utnyttjas effektivt. Investeringsanslagen under
kapitalbudgeten bör med andra ord avvägas med hänsyn till materielanslagen
på driftbudgeten. I enlighet härmed har överbefälhavaren framlagt
schematiska och överslagsmässiga beräkningar rörande de genomsnittliga
årliga investeringsanslag under kapitalbudgeten som erfordras i alternativen
Adam, Bertil och Cesar. Medelsbehovet har därvid uppskattats enligt
följande.

	Årsbehov
	milj. kr.
Alternativ Adam ................	................ 240
» Bertil ................	................. 220
» Cesar ................	............... 190

I dessa belopp har ej inräknats behov av investeringsmedel för att genomföra
ett av överbefälhavaren förordat svenskt militärt atomprogram
och ej heller för att flytta ut Stockholms örlogsbas till Muskö.

Vissa materiel- och budgetfrågor

I samband med redogörelsen för 1957 års förslag understryker öveibefälliavaren
behovet av fleråriga materielplaner. överbefälhavaren anför
härom i huvudsak följande.

Kostnaderna för krigsmaterielen ökar. Det tar lång tid att utveckla
modern krigsmateriel. Vidmakthållandet av moderniteten ställer stora
krav, särskilt i fråga om tillgången på kvalificerad personal samt forsknings-
och utvecklingsresurser i övrigt. Planering av materielanskaffning
måste därför ske på tillräckligt lång sikt. Betydelsen av att ett system
med långsiktiga materielplaner vidmakthålles och vidareutvecklas har
ytterligare bekräftats. Inom ramen för de riktlinjer, som på längre sikt
gäller för krigsmakten, bör försvarsgrenarnas materielplaner i regel omfatta
minst sju år. Materielplanerna bör revideras regelbundet, allt eftersom
den tekniska utvecklingen fortskrider och säkrare underlag för bedömningen
erhålles eller helt nya vapen beräknas kunna utvecklas och
anskaffas.

I materielplanerna upptagen materiel behöver enligt överbefälhavaren
inte i framtiden nödvändigtvis ersättas till samma antal och med samma
slags materiel — exempelvis en kanon med en ny kanon eller ett flygplan
med ett nytt flygplan. Då omsättning blir aktuell, kan det mycket väl
hända, att såväl kanonernas som flygplanens uppgifter bättre löses med
robotar. Dessa får då anskaffas för de medel, som i kostnadsramarna beräknats
för nya kanoner och flygplan.

överbefälhavaren anför vidare vissa budgettekniska och ekonomiska
synpunkter på försvarsgrenarnas materielanskaffning. Man bör enligt över -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

befälhavaren vid bedömningen av medelsbehoven för materielanskaffningen
ta särskild hänsyn till att anskaffningen ofta bindes genom avtal
som sträcker sig flera år framåt i tiden. Avbeställning av utlagda order
medför ofta ekonomiska föi''luster. Rubbningar i ett tillverkningsprogram
till följd av brist på betalningsmedel kan vidare innebära att nödvändiga
kompletteringar av redan anskaffad materiel eller andra gjorda investeringar
måste åsidosättas. En ordnad och tillräckligt långsiktig planering
måste enligt överbefälhavaren också anses nödvändig för att den industriella
pioduktionen skall kunna bedrivas pa ett rationellt och ekonomiskt
sätt.

Överbefälhavaren framhåller att gällande anskaffningsplaner för försvaret
delvis utformats mycket olika. Anskaffningen av flygmateriel bedrives
sålunda i enlighet med av statsmakterna godkända planer för fastställd
flygvapenorganisation. Systemet har inneburit en viss osäkerhet beträffande
betalningsutfallet. Anskaffningarna är visserligen i huvudsak
maximerade kvantitativt, men de angivna kostnaderna är baserade på beräkningar,
som efter hand måste justeras uppåt på grund av teknisk
utveckling och andra oförutsedda kostnadsförändringar, bland annat löneoch
prisstegringar. Dessa kostnadsökningar har till och med budgetåret
1955/56 täckts med tilläggsanvisningar eller anslagshöjningar. Motsvarande
planer för armén (1953 års tygmaterielplan) och marinen (1953 års
vapenmaterielplan) är däremot maximerade till beloppet enligt i förväg
beräknade kvoter. Någon av statsmakterna godkänd krigsorganisatorisk
grund för dessa planer, jämförbar med antalet flygplan i flygvapenorganisationen,
finns inte. I den mån prisförändringar och teknisk utveckling
påverkar kostnadsutvecklingen, måste därför ifrågavarande materielanskaffning
för armén och marinen kvantitativt och successivt anpassas efter
de medel, som ställes till förvaltningarnas förfogande. Det beträffande anskaffningsplanerna
för armén och marinen tillämpade systemet har lett
till att vid dessa försvarsgrenar kostnadsstegringar för teknisk utveckling
m. m. inte kunnat balanseras med betalningsmedel. Följden har blivit försening
eller reduktion av anskaffningsprogrammen vid armén och marinen.
Detta kan enligt överbefälhavaren medföra för försvarets effektivitet
ogynnsamma rubbningar inom uppgjorda planer och ändrad avvägning
mellan olika utgiftsändamål. Överbefälhavaren anser visserligen att förskjutningar
i och för sig är ofrånkomliga och alltid måste påräknas såsom
ett resultat av den tekniska utvecklingen liksom av förändringar i den
militära målsättningen. Förändringar i avvägningen måste dock motiveras
av dylika sakliga skäl och bör inte få uppkomma som resultat av en
olikformighet i anskaffningsplanernas konstruktion.

Den omständigheten att beställningsbemyndiganden lämnats utan att
betalningsmedel anvisats i den utsträckning, som beställningsprogrammens
genomförande förutsätter, har enligt överbefälhavaren åstadkommit

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

väsentliga svårigheter, överbefälhavaren anser att det bör vara klart, att
beställningar, som medför ökade årliga betalningsutfall utöver medgivna
årskvoter, inte kan genomföras utan nya riksdagsbeslut, oavsett storleken
av outnyttjade bemyndiganden. Kravet på jämn anslagsutveckling i den
årliga belastningen på betalningsanslagen måste upprätthållas inte endast
av statsfinansiella skäl utan även för att möjliggöra en rationell militär
anskaffningsplanering. Sistnämnda synpunkt kan inte tillgodoses, om planeringen
rubbas genom att — i förhållande till beräknad årskvot — otillräckliga
anslag erhålles.

Den tekniska utvecklingen nödvändiggör en viss årlig stegring av bland
annat materielanslagen. Likaså nödvändiggör förskjutningar i prisläget
vissa årliga förändringar av dessa anslag. Å andra sidan torde det enligt
överbefälhavaren vara obestridligt, att riksdagsbeslut om beställningsbemyndiganden
på långsiktiga anskaffningsplaner inte kan binda riksdagen
vid större utgifter än som rymmes inom gällande kostnadsramar, varvid
nödvändiga korrigeringar för penningvärdesförändringar måste göras i
efterskott. Myndigheternas överenskommelser med industrien måste utgå
från dessa förutsättningar. Korrigeringar, som medför ökning av kostnadsramar,
måste därvid göras till föremål för nya medelsäskanden.

Överbefälhavaren finner det önskvärt, att planerna för långsiktig militär
materielanskaffning utformas enligt enhetliga grunder. Detta kan
exempelvis innebära, att samtliga långsiktsplaner behandlas såsom rent
ekonomiska planer. Anskaffningen bör i så fall anses vara bunden vid en
av statsmakterna fastställd målsättning och inom en kostnadsram, som
ger ett klart uttryck för den av statsmakterna godkända avvägningen av
utgifterna för olika ändamål. Samtliga förvaltningar bör kunna räkna med
att planera sina anskaffningar inom de fastställda ekonomiska ramarna
samt att betalningsmedel — intill dess nya riksdagsbeslut fattas — står
till förfogande inom ramen för av riksdagen angivna årskvoter. Förvaltningarna
bör också kunna räkna med att erhålla kompensation för löneoch
prisstegringar.

Till följd av förskjutningar i leveranstider, kreditläge m. m. kan krav
på en viss rörelsefrihet i de årliga betalningarna uppstå. För att bemästra
härvid uppkommande svårigheter kan flera lösningar tänkas. Sålunda
skulle förskjutningar mellan olika budgetår kunna regleras genom en rörlig
kredit, genom ökad användning av reservationer eller genom tillskapandet
av en allmän betalningsreserv. Genom en dylik anordning skulle
kunna undvikas att betalningsanslagen — såsom för närvarande är fallet
— bleve i sådan grad bundna vid tidigare beslutade och utlagda beställningar,
att aktuell beställningsverksarnhet omöjliggöres.

De i det föregående angivna frågorna måste enligt överbefälhavaren
bringas till en snar lösning om en hållbar grund för planering av anskaflningsverksamheten
skall åstadkommas. Man bör dels utforma försvars -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

grenarnas anskaffningsplaner på likartat sätt, dels skapa förutsättningar
för de anskaffande myndigheterna att regelbundet träffa avtal med industriföretagen
angående planeringen av deras produktion för flera år
framåt. Därmed skulle förvaltningarna till fullo kunna utnyttja de ekonomiska
fördelar, som är förknippade med en rationell och tillräckligt
långsiktig produktionsplanering, överbefälhavaren anser det vidare angeläget,
att de ekonomiska förutsättningarna för realiserande av nu gällande
planer anges av statsmakterna, så att det nuvarande osäkerhetstillståndet
i ansltaffningsverksamheten kan upphöra. Klara regler bör skapas för hur
det nu tillämpade systemet med beställningsbemyndiganden skall fungera
i tider med successivt försämrat penningvärde och stark teknisk utveckling.

1957 års förslag

Kostnadsramen för 1957 års förslag är, som förut nämnts, lika med den
som skulle ha erhållits för perioden 1957/67 om 1954 års förslag realiserats
med början budgetåret 1955/56. Av skäl som närmare angivits i den
förut refererade studien över försvarets utveckling innebär överbefälhavarens
förslag av år 1957 vissa inskränkningar i organisatoriskt hänseende i
förhållande till vad som föreslogs i 1954 års riktlinjer. Av samma skäl
göres enligt 1957 års förslag jämväl inskränkningar i förhållande till den
organisation som i princip gäller för närvarande.

Krigsorganisationen bör enligt 1957 års förslag utvecklas enligt i huvudsak
följande riktlinjer.

Inom armén fullföljes redan beslutad reducering av krigsorganisationen.
I syfte att öka eldkraft och rörlighet omorganiseras under de närmaste
åren de brigader, som skall kvarstå i organisationen. Samtidigt
reduceras personalstyrkan vid de lägre förbanden. På längre sikt minskas
det totala antalet brigader ytterligare så att den sammanlagda minskningen
kommer att uppgå till knappt 15 %.* För att begränsa verkningarna
av att antalet fältbrigader reduceras, ökas slagkraften genom att några
enheter göres eldkraftigare och mera mekaniserade än övriga. Anskaffningen
av pansarvärnsrobotar fullföljes. Luftvärnsrobotar och markrobotar
tillkommer. Åtgärder för att förbättra ledningsorganisationen genomföres.
I första hand lokalförsvarsförbanden, som i stort sett bibehålies, men även
ingenjör-, signal-, transport- och sjukvårdsförband skall enligt överbefälhavaren
i ökad utsträckning kunna medverka i civilförsvaret.

Marinens omfattning beräknas komma att minska med 25 %.1 2 Kvaliteten
kan i stort sett upprätthållas genom att materiel under anskaffning
kommer att ersätta äldre. En tillfällig och begränsad ökning kommer un 1

Jämförelse göres där ej annat angives med nuläget.

2 Flottans förband minskas med omkring 40 % och antalet kustartilleribatterier med
omkring 30 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

der de närmaste åren att ske av motortorpedbåtar och minsvepare. Marinstridskrafterna
anpassas fortlöpande till sannolik utveckling av de mål,
som uppträder i omgivande farvatten, samt till de krav som förstörelsemedlens
utveckling uppställer. Enligt överbefälhavarens uppfattning finns
emellertid för närvarande inte tillräckligt underlag för att besluta vilka
fartygstyper som bör tillföras organisationen. Minsveparna torde dock,
såvitt för närvarande kan bedömas, ej undergå nämnvärda förändringar.
Kustartilleriets kvalitet bibehålies i viss utsträckning genom att ny materiel
tillkommer. Krigsorganisationen minskas genom att de fasta svåra
batterierna nedlägges. På längre sikt kommer kustrobotförband att ersätta
några svåra och medelsvåra kustartilleribatterier. Lätta kustartilleribatterier,
som avses skola kvarstå i organisationen, moderniseras. Lämpligheten
av att ersätta även dessa med robotförband överväges. Ökad vikt
bör läggas vid rörlighet i skärgårdsförsvaret och åtgärder för att mota
olika former av undervattensstridsmedel.

Flygvapnets kvalitet upprätthålles genom anskaffning av moderna
flygplan (Lansen och Draken). Totala antalet flygplan reduceras med omkring
20 % i förhållande till nuvarande organisation. Detta påverkar mera
uthålligheten än förmågan till omedelbar kraftutveckling. Reduceringen
är genomförd vid mitten av 1960-talet, varvid det kan bli nödvändigt att
minska antalet jaktdivisioner med 10 %. Jakt- och attackrobotar tillkommer.
Som komplement till och senare som ersättning för en del av jaktflygplanen
anskaffas luftvärnsrobotar. Luftbevakning och stridsledning
moderniseras inom Syd- och Västsverige, östra Mellansverige och övre
Norrland. Personalorganisationen förstärkes avsevärt. Utbyggnaden av
flygbassystemet fortsätter. Genom att kraven på startbanornas längd kan
minskas och genom användning av breddade vägar kan denna utbyggnad
genomföras till relativt begränsade kostnader.

Beträffande fredsorganisationen erinrar överbefälhavaren om att vissa
rationaliseringsåtgärder, som föreslogs i 1954 års riktlinjer, vidtagits. Jämsides
härmed har ett fortlöpande rationaliseringsarbete ägt rum. Överbefälhavaren
anger ett antal dylika rationaliseringsåtgärder, varom beslut
fattats under de senaste åren.

Sålunda har den militärterritoriella indelningen reviderats, varjämte
marinen och flygvapnet erhållit ny regional ledningsorganisation,
regionala staber har indragits, sammanslagning av ytterligare stabel m. m.
har skett eller planeras ske. Efter 1954 har inom armén I 8 indragits och
remontdepåerna utgått ur fredsorganisationen. Dessutom bar stabs- och
förvaltningsorganen sammanslagits eller är under sammanslagning vid
flera truppförband och skolor. Inom marinen har organisationen med
de tre örlogsstationerna avvecklats. Marinens utbildningsorganisation har
centraliserats och reviderats. Ett för flottan gemensamt truppregister har
inrättats. En ny organisation för flygutbildningen bar genomförts. Mililärmusikcn
har erhållit ny, förminskad organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Överbefälhavaren erinrar vidare om de rationaliseringsundersökningar
genom statens organisationsnämnds försorg, vilka har pågått och pågår
beträffande staber, förvaltningar och förband. De härigenom och genom
övriga åtgärder uppnådda besparingarna uppgår till inte oväsentliga belopp.

Det är enligt överbefälhavaren nödvändigt, att rationaliseringsarbetet
beträffande fredsorganisationen fortsätter. Fredsorganisationen bör fortlöpande
anpassas efter förändringarna beträffande krigsorganisationen.

I fråga om armén bör ånyo tas upp frågan om de indragningar och sammanslagningar
av tre till fyra förband, som chefen för armén i anslutning
till 1954 års förslag bedömt möjliga och som ännu inte genomförts.
För marinens del bör en ytterligare koncentrering av utbildningsorganisationen
övervägas. Beträffande flygvapnet kan på längre sikt indragning
av en jaktflottilj bli aktuell.

Dessa rationaliseringar av fredsorganisationen kan enligt överbefälhavaren
genomföras endast om investeringsmedel och byggnadskvot erhålles
i tillräcklig omfattning samt bostadsfrågan kan ordnas för den personal,
som måste omplaceras. Överbefälhavaren anser det viktigt, att möjligen
frigjorda beställningar och tjänster inte automatiskt dras in, utan att de i
erforderlig utsträckning kan utnyttjas för behov inom andra områden.

Om krigsorganisationen utvecklas efter 1957 års förslag anser överbefälhavaren
att i huvudsak följande operativa uppgifter kan lösas.

Ett allsidigt och modernt luftförsvar anses kunna åstadkommas inom
östra delen av Övre Norrland, östra Mellansverige och Sydsverige. Tyngdpunktsförskjutningar
kan göras mellan områdena samt vid behov till västkusten
för att tillgodose importskyddet. Inom övriga landsdelar måste
kraven på det aktiva luftförsvaret begränsas till punktförsvar.

Invasionsförsvar kan genomföras samtidigt mot en gränsinvasion i övre
Norrland och en kustinvasion. Härvid gäller även framgent målet att vid
angrepp fienden bör bekämpas redan utanför vår kust och landgräns. Härigenom
ökas segheten i försvaret och minskas styrkan hos angriparens
stridskrafter. Inom gräns- och kustområden skall våra där grupperade
styrkor i samverkan med flygstridskrafter möta, hejda och om möjligt slå
angriparen.

Styrkor finnes vidare för ett över ytan fördelat försvar — ytförsvar —
och bevakning av områden, som inte primärt bedömes bli utsatta för direkt
invasion.

För försvar mot avspärrning finns enligt förslaget en ledningsorganisation
samt sjöstridskrafter, särskilt lämpade för sjöfartsskydd. Möjligheter
finns också att omdisponera flygstridskrafter och luftvärn för skydd av
sjöfart, hamnar, lastageplatser och importgodsets transport från dessa.

Enligt överbefälhavaren är krigsmaktens förmåga att lösa de nyss angivna
uppgifterna i högre grad än tidigare beroende av ett snabbt understöd
utifrån, om en angripare använder atomvapen mot oss och vi inte

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

disponerar dylika, överbefälhavaren anser det nödvändigt, att vi bibehåller
våra nuvarande stridskrafter i den omfattning, som föreslagits i
1957 års förslag, om det skall bli möjligt för oss att erhålla ett dylikt understöd.
När vi själva disponerar atomvapen, ökas vår förmåga att avvärja
angrepp, varigenom vårt behov av omedelbart bistånd minskar. Härvid
ökar försvarets fredsbevarande effekt.

Alternativ Adam

Kostnadsramen för detta alternativ — det högsta enligt departementschefens
uppdrag — skall enligt direktiven vara lika med kostnadsramen
för 1954 års förslag, omräknad till aktuellt penningvärde. Kostnadsramen
enligt alternativ Adam är i runt tal fem procent lägre än kostnadsramen
enligt 1957 års förslag.

Krigsorganisationen i alternativ Adam anses böra utvecklas enligt följande
riktlinjer.

Inom armén reduceras antalet fältbrigader med drygt 15 % i förhållande
till nuvarande organisation. För att begränsa verkningarna härav
och som ett led i en fortsatt utveckling mot en mera mekaniserad fältarmé
ökas slagkraften genom att några enheter göres rörligare, eldkraftigare
och mera mekaniserade än övriga. Med hänsyn till de ökade riskerna
för fientlig infiltration och kraven på ytförsvar bibehålies lokalförsvarsorganisationen
enligt 1954 års förslag, vilket emellertid innebär en
minskning med omkring 10 % i förhållande till nuläget. I första hand
lokalförsvarsförbanden men även ingenjör-, signal-, transport- och sjukvårdsförband
skall i ökad utsträckning kunna medverka i civilförsvaret.
Åtgärder vidtages för att öka förbandens eldkraft och rörlighet samt för att
förbättra ledningsorganisationen. Sålunda bör bland annat pansarvärns-,
mark- och eventuellt luftvärnsrobotar anskaffas så snart det blir tekniskt
möjligt.

Inom marinen reduceras flottans förband efter hand med över 50 %.
Fartygens stridseffekt höjes genom moderniserad utrustning. Verksamheten
inom invasionsförsvaret koncentreras till norra Östersjön och Gotland.
Begränsade stridskrafter för skydd av importsjöfarten bibehålies på
Västkusten. Antalet kustartilleribatterier minskas med totalt cirka 30 %
i förhållande till nuläget. Vissa batterier ersättes med kustrobotförband så
snart detta blir tekniskt möjligt.

Inom flygvapnet minskas antalet jaktdivisioner med omkring 15 %.
Attack- och spaningsdivisionernas antal bibehålies. Alla möjligheter att
öka flygplanens stridseffekt tillvaratas, men antalet flygplan måste reduceras
med omkring 25 %, varigenom såväl förmågan till kraftutveckling
i början av ett krig som framför allt uthålligheten nedgår. Luftbevakningen
och stridsledningen moderniseras inom Sydsverige, östra Mellansverige,
Västsverige och övre Norrland. Då kraven på rullbanornas längd
4—gass Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

minskas och breddade vägar användes som krigsflygbaser, kan antalet
baser okas till relativt små kostnader. Som komplement till och senare
eventuellt som ersättning för en del av jaktflyget anskaffas luftvärnsrobotar,
så snart det blir tekniskt möjligt.

Fredsorganisationen måste enligt överbefälhavaren minskas så att den
motsvarar vad som är oundgängligen nödvändigt för att vidmakthålla den
reducerade krigsorganisationen. De åtgärder som härvid i första hand bör
övervägas är enligt överbefälhavaren följande.

Inom armén indras fem förband (motsvarande) eller sammanslås med
andra utbildningsenheter. Inom marinen begränsas personal-, stabs- och
föivaltningsorganisationen inom marinkommandona med hänsyn till förändringen
av förband och uppgifter. Utbildningen koncentreras. Kustartilleriförsvaren
mom vissa områden avvecklas. Ett kustartilleriförband
dras in. Inom flygvapnet indras två flottiljer. Luftbevaknings- och stridslednmgsorganisationen
förstärkes i förhållande till läget nu. Med hänsyn
till de ökade kraven på skydd och utspridning bör fredsövningarna bedrivas
så att en del av divisionerna ständigt är grupperade på krigsbaser.

De operativa konsekvenserna av de angivna begränsningarna i kri«sorgamsationen
kan enligt överbefälhavaren inte redovisas i detalj. Resultatet
av utförda studier anses emellertid kunna sammanfattas på följande
sätt.

Ett allsidigt och modernt luftförsvar kan åstadkommas inom östra delen
av övre Norrland, östra Mellansverige och Sydsverige. Godtagbar styrka
kan dock samtidigt nås endast inom två av dessa områden. Tyngdpunktsforskjutnmgar
kan göras mellan områdena samt vid behov till västkusten
för att tillgodose importskyddet. Inom Övriga landsdelar kan det aktiva
luftförsvaret karakteriseras som ett svagt punktförsvar med stora
luckor. Reduceringen av de för invasionsförsvar avsedda stridskrafterna
ar så stor, att det inte är möjligt att liksom tidigare i anslutning till kustoch
gransområden räkna med ett invasionsförsvar under någon avsevärd
tid av både övre Norrland och Sydsverige. Inom ett av dessa områden blir
det nödvändigt att begränsa målsättningen och övergå till ett försvar med
rent fördröjande syfte. Delar av landet måste efter hand uppges, men
styrkorna ar fortfarande sådana, att fördröjningen kan ge en betydelsefull
tidsvinst. Vikten av att bistånd utifrån kommer snabbt ökar emellertid,
men samtidigt torde möjligheterna och beredvilligheten härtill minska!
Härvid nedgår försvarets fredsbevarande effekt.

Alternativ Bertil

Kostnadsramen för detta alternativ skall enligt departementschefens
uppdrag utgöra 95 % av kostnadsramen för 1954 års förslag, omräknad
till aktuellt penningvärde. Kostnadsramen för alternativ Bertil är alltså i
lunt tal fem procent lägre än kostnadsramen enligt alternativ Adam.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 51

Krigsorganisationen i alternativ Bertil anses böra utvecklas enligt följande
riktlinjer.

Inom armén reduceras antalet fältbrigader med drygt 25 %. För att
något begränsa verkningarna härav ökas slagkraften genom att några enheter
göres rörligare, eldkraftigare och mera mekaniserade än övriga. Lokalförsvaret
bibehålies oförändrat i förhållande till alternativ Adam, vilket
innebär en minskning med 10 % i jämförelse med nuläget. Pansarvärns-,
mark- och eventuellt luftvärnsrobotar anskaffas så snart detta blir tekniskt
möjligt.

Inom marinen minskas flottans förband efter hand med omkring
60 %. Verksamheten inom invasionsförsvaret koncentreras till norra Östersjön.
Begränsade stridskrafter för skydd av importsjöfarten bibehålies på
västkusten. Antalet kustartilleribatterier minskas till hälften. Vissa av batterierna
ersättes med kustrobotförband så snart det blir tekniskt möjligt.

Inom flygvapnet reduceras antalet jaktdivisioner och attackdivisioner
med 25 %. Antalet spaningsdivisioner bibehålies oförändrat. Totala
antalet flygplan nedgår med omkring 40 %. Luftbevakningen och stridsledningen
moderniseras inom Sydsverige, östra Mellansverige, Västsverige
samt Övre Norrland. Antalet flygbaser utökas efter samma principer som
i alternativ Adam. Luftvärnsrobotar anskaffas så snart detta blir tekniskt
möjligt.

Inom fredsorganisationen blir följande åtgärder i första hand aktuella.

Inom armén blir det nödvändigt att dra in sju förband (motsvarande)
eller sammanslå dem med andra utbildningsenheter. Marinens fredsorganisation
enligt alternativ Bertil överensstämmer i stort med dess organisation
enligt alternativ Adam. En viss ytterligare reducering av kustartilleriet
äger dock rum. För flygvapnets del måste fyra fredsflottiljer dras
in. Flygfälten bibehålies som krigsflygfält. Fredsövningarna bör bedrivas
så att en del divisioner ständigt är grupperade på krigsbaser.

De operativa konsekvenserna, om krigsmakten utformas enligt alternativ
Bertil, kan enligt överbefälhavaren på grundval av utförda operativa
studier sammanfattningsvis anges sålunda.

Stridskrafterna avsedda för invasionsförsvar har blivit så reducerade,
alt det kan övervägas att redan i utgångsläget begränsa målsättningen til!
ett försvar med rent fördröjande syfte inom landet i dess helhet. I vissa
krigslägen kan emellertid ett starkt försvar av sådana centrala delar be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

höva upprätthållas, där ett framgångsrikt anfall kan bli en snabbt verkande
betvingelsemetod. Genom en utpräglad kraftsamling är det möjligt
att åstadkomma ett försvar, som kan beräknas hålla under avsevärd tid
i t. ex. östra Mellansverige. I ett sådant läge räcker styrkorna inom övriga
områden endast till en mycket kortvarig fördröjning. Betydande delar av
landet kan behöva uppges efter kort strid. Försvarets fredsbevarande
effekt nedgår ytterligare.

Alternativ Cesar

Kostnadsramen för detta alternativ skall enligt departementschefens
uppdrag utgöra 90 % av kostnadsramen för 1954 års förslag, omräknad
till aktuellt penningvärde. Kostnadsramen för alternativ Cesar ligger
alltså i runt tal fem procent under kostnadsramen enligt alternativ Bertil.

Krigsorganisationen anses inom alternativ Cesars kostnadsram böra utvecklas
enligt följande riktlinjer.

Inom armén reduceras antalet fältbrigader med mer än 35 % och
lokalförsvaret med omkring 20 %. Pansarvärns-, mark- och eventuellt
luftvärnsrobotar anskaffas så snart detta blir tekniskt möjligt.

Inom marinen minskas flottans förband med över 60 %. Antalet kustartilleribatterier
reduceras med något mer än hälften. Kustrobotar införes
så snart det blir tekniskt möjligt.

Inom flygvapnet reduceras antalet jaktdivisioner med omkring 35 %
och antalet attackdivisioner med 25 %. Antalet spaningsdivisioner bibehålies
oförändrat. Totala antalet flygplan reduceras med något över 40 %.
Luftbevakningen och stridsledningen moderniseras inom Sydsverige, östra
Mellansverige och övre Norrland. Antalet flygbaser utökas efter samma
principer som i alternativen Adam och Bertil. Luftvärnsrobotar anskaffas
så snart detta blir tekniskt möjligt.

Beträffande fredsorganisationen anses följande åtgärder i första hand
böra övervägas.

Tio av arméns förband (motsvarande) måste indragas eller sammanslås
med andra utbildningsenheter. Marinens Desorganisation kommer att i
huvudsak överensstämma med den som angivits för alternativ Bertil. En
ytterligare uttunning är dock nödvändig främst på västkusten. Vid flygvapnet
måste omkring fem flottiljer dras in. Flygfälten bibehålies som
krigsflygfält. Fredsövningarna bör bedrivas så att en del divisioner ständigt
är grupperade på krigsbaser.

De operativa konsekvenserna, om krigsmakten utformas enligt alternativ
Cesar, kan enligt utförda operativa studier sammanfattningsvis bedömas
sålunda.

Ett allsidigt och modernt luftförsvar kan åstadkommas inom östra Mellansverige
och Sydsverige. Kraftsamling kan ske till ett av områdena.
Inom övriga delar av landet kan det aktiva luftförsvaret karakteriseras
som ett svagt punktförsvar med stora luckor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Stridskrafterna avsedda för invasionsförsvar är så reducerade att inom
hela landet endast ett svagt fördröjande försvar kan föras.

Importskydd i likhet med vad som föreslås i alternativen Adam och
Bertil kan inte åstadkommas i detta alternativ.

Försvaret uppfyller icke ens med den vidaste och mest fördomsfria
tolkning den av statsmakterna 1948 antagna målsättningen »att en angripare
i det längsta skall förhindras att få fast fot på svensk mark och att
ingen del av landet behöver uppges utan segt motstånd i olika former».
Försvarets fredsbevarande effekt har allvarligt minskats.

Alternativ David

Enligt detta alternativ förutsättes de årliga försvarsutgifterna skola
fixeras vid den realnivå som gäller för budgetåret 1957/58. Under tioårsperioden
1957/67 blir försvarsanslagen 25 % lägre än i 1954 års förslag.
Skillnaden mellan alternativ David och övriga alternativ tilltager alltmer
för varje år.

Överbefälhavaren anför att många osäkra och svårbedömbara faktorer
tillstöter, när det gäller att konstruera en försvarsorganisation inom alternativ
Davids snäva kostnadsram. Vid utformningen av krigsorganisationen
måste flera alternativa lösningar prövas mot bakgrunden av olika mycket
begränsade målsättningar, överbefälhavaren skisserar två lösningar med
huvudvikten lagd i ena fallet på flygvapnet och i andra fallet på armén.

I det förra fallet skulle syftet vara att åstadkomma ett allsidigt och
modernt aktivt luftförsvar åtminstone inom de viktigaste delarna av landet
samt att utnyttja flygförbandens förmåga att ingripa mot invasionsföretag
utanför våra gränser och kuster. Med en sådan målsättning anses
det inte vara rimligt att räkna med en mindre flygvapenorganisation än
den som angivits i alternativ Bertil. Ges flygvapnet denna omfattning
måste inom alternativ Davids kostnadsram kraftiga beskärningar ske i
fråga om armén och marinen. Den senare kan endast omfatta kustbevakning
samt begränsade lätta sjöstridskrafter och kustartilleri inom i huvudsak
Stockholms skärgård. Nuvarande fredsorganisation inom Marinkommando
Syd, Väst och Nord måste i allt väsentligt indras. Arméns krigsorganisation
måste reduceras till mindre än hälften. Inom fredsorganisationen
blir det nödvändigt att dra in omkring 20 fredsförband (motsvarande).
Stridskrafterna räcker endast till för försvar av flygvapnets baser
samt för sådant försvar av de mest sannolika invasionsområdena, att de
icke kan erövras med mycket svaga anfallsstyrkor. En angripare kan vid
invasion sannolikt tillämpa metoder som den valda krigsorganisationen
icke ger något effektivt försvar emot.

Om huvudvikten lägges på armén bör det säkerställas, att varje vapenför
svensk kan göra sin slutliga insats i kampen mot en inkräktare i öppen
strid eller i värsta fall i en motståndsrörelse. Civilbefolkningens skydd

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

mot luftanfall baseras i huvudsak på passiva åtgärder. Armén kan härvid
beräknas få en omfattning enligt alternativ Bertil. Inom den begränsade
ramen blir det då nödvändigt att reducera marinen på samma sätt
som om huvudvikten lägges på flygvapnet. Inom detta måste antalet
divisioner minskas med över hälften. Det blir nödvändigt att dra in omkring
åtta f redsflottilj er. Reduceringen av flygvapnet medför att dess
effekt såväl i luftförsvaret som i invasionsförsvaret kraftigt nedgår. En
luftbevakningsorganisation måste dock bibehållas inom hela landet så att
förvarning om fientliga flyganfall kan erhållas. Inom större delen av landet
måste invasionsförsvaret sålunda tas upp under mycket svåra förhållanden.

De anförda exemplen skulle, anför överbefälhavaren, kunna tyda på att
det kanske vore bäst att konstruera krigsorganisationen i alternativ David
genom att göra en likformig minskning i förhållande till alternativ Cesar.
Sverige har emellertid inte förutsättningar att med utsikt till framgång
koncentrera försvaret till en liten otillgänglig del av landet. Krigsmakten
blir enligt överbefälhavaren inom alla områden för svag för att med utsikt
till framgång lösa operativa uppgifter. Uppgiften kan möjligtvis vara
att avhålla en tänkbar angripare från att utföra en kupp av samma slag
som det tyska anfallet mot Norge 1940. Reduceringen av krigsorganisationen
är emellertid så stor att förtroendet för försvaret knappast kan upprätthållas.
Detta kan medföra att statsmakterna i en kritisk situation ger
efter och att därmed alla försvarsansträngningar är förgäves.

Såväl de två förut angivna som andra tänkbara lösningar avviker på
ett radikalt sätt från de försvarsprinciper, som tillämpats sedan lång tid
tillbaka. Försvaret kommer nämligen att uppvisa stora luckor, som en
angripare kan utnyttja. En omfattande ytterligare utredning fordras därför
för att komma fram till den lämpligaste avvägningen inom detta kostnadsalternativ.
Om en dylik utredning skall utföras, kräves dessutom att
statsmakterna först anger vilka begränsade uppgifter försvarsorganisationen
bör kunna lösa inom ramen för vår utrikespolitik.

C. Försvarsberedningens utlåtande

Med skrivelse den 18 februari 1958 har 1955 års försvarsberedning avgivit
utlåtande rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta
utveckling. I behandlingen av utlåtandet har deltagit beredningens
samtliga ledamöter med undantag av herr Åkerström.

Till grund för försvarsberedningens överväganden och ställningstaganden
har legat de utredningsresultat som överbefälhavaren redovisat i sina
tidigare omnämnda skrivelser den 24 oktober 1957.

Försvarsberedningen fastslår att det utrikes- och militärpolitiska läget

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

alltjämt nödvändiggör ett starkt svenskt försvar. Ett effektivt försvar kräves
till skydd för vår frihet och vårt oberoende och till stöd för vårt lands
utrikespolitik. Vidmakthållandet av ett respektingivande försvar är enligt
beredningen en nödvändig förutsättning för att den alliansfria utrikespolitik,
varom praktiskt taget hela vårt folk är enigt, skall kunna hävdas.
Nu anförda skäl ställer krav på omfattningen och effektiviteten i ett
svenskt försvar, under vilka det icke är möjligt att gå utan att det måste
få konsekvenser för landets möjligheter att driva en av stormaktsblock
obunden utrikespolitik och att hävda sin neutralitet. Sverige befinner sig
i ett randstatsläge mellan de bägge stormaktsblocken. Djupgående motsättningar
präglar alltjämt förhållandet mellan dessa. Stormakternas
rustningsbördor är enorma och vi upplever för närvarande en värld i vapen
och hög beredskap, utan motstycke i historien. Strävandena till avspänning
och nedrustning måste, anför försvarsberedningen, energiskt
stödjas och får icke uppgivas. Så länge dessa strävanden icke krönes med
framgång kan vårt land emellertid icke underlåta att, bland annat i syfte
att minska riskerna för ett mot vårt land riktat angrepp, vidmakthålla ett
effektivt försvar. Sverige äger visserligen icke sådana militärbaser och
förutsättningar i övrigt som skulle kunna göra det till ett område av
omedelbar och avgörande betydelse i ett storkrig. Men även om vårt land
icke har omedelbar storstrategisk betydelse, är det likväl genom sitt geografiska
läge förhållandevis utsatt. Det må endast erinras om det intresse
som Nordkalottområdet och östersjöutloppen tilldrar sig. De utrikespolitiska
och militärpolitiska synpunkterna på vårt lands försvarsfråga
talar därför enligt beredningens uppfattning entydigt för nödvändigheten
att upprätthålla ett svenskt försvar av en sådan styrka att det verkar
fredsbevarande och i krig kan bjuda en angripare hårt motstånd.

Beredningen hävdar emellertid, att det svenska försvarsproblemet icke
kan betraktas som ett rent utrikes- och militärpolitiskt spörsmål. Även de
samhällsekonomiska och statsfinansiella synpunkterna måste tillmätas stor
betydelse. Kostnaderna för ett svenskt försvar får icke utgöra en orimligt
betungande börda för landets medborgare. Beredningen är emellertid
övertygad om att ett godtagbart svenskt försvar bör kunna vidmakthållas
med en ekonomisk insats som icke kan sägas överskrida en rimlig andel
av folkhushållets resurser. Beredningen erinrar i detta sammanhang om
att den svenska försvarsbördan relativt sett reducerats under senare år
och att vid en internationell jämförelse de resurser som i vårt land avdelas
för militära ändamål visar sig vara förhållandevis begränsade. Beredningen
anför att den i sitt ställningstagande sökt komma fram till en
lösning av vår försvarsfråga som är en syntes med rimliga hänsynstaganden
till utrikespolitiska, militära, samhällsekonomiska och statsfinansiella
synpunkter.

Beredningen övergår härefter till att behandla de principiella riktlinjer,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

som med de av beredningen angivna utgångspunkterna bör vara vägledande
vid uttormningen av försvaret. Härvid erinrar beredningen inlednings\is
om 1948 ars riksdags uttalande rörande den allmänna målsättningen
för försvaret, nämligen att detta borde utformas så att en angripare
i det längsta hindrades att få fast fot på svensk mark och att
ingen del av landet behövde uppgivas utan segt motstånd i olika former.
Försvarsberedningen understryker den principiella vikten av denna målsättning
såsom en allmän riktpunkt vid utformningen av den svenska
krigsmakten. Från såväl militära synpunkter som psykologiska framstår
denna målsättning som betydelsefull. Beredningen erinrar om att enligt
departementschefens direktiv till överbefälhavaren den 21 mars 1957 dennes
utredning skulle grundas på den allmänna förutsättningen att någon
avgörande förändring i den gällande, av statsmakterna år 1948 fastställda
målsättningen tör det militära försvaret icke ifrågasattes.

Uppenbart är, anför försvarsberedningen, att ett allmänt samband råder
mellan operativ målsättning och försvarsresurser. Målsättningen kan emellertid
enligt beredningens mening icke tolkas på det sättet att den utan
vidare skulle kunna läggas till grund för en exakt bestämning av försvarets
styrka. Särskilt i tider av omorganisation och snabb teknisk och taktisk
utveckling anser beredningen det vara svårt att noggrant fastställa ifrågavarande
samband.

Vid sina överväganden av överbefälhavarens förslag av år 1957 och de
olika alternativen Adam, Bertil, Cesar och David har beredningen ägnat
ingående studium åt förhållandet mellan organisation och kostnader å ena
sidan och den operativa målsättningen för försvaret å den andra. Sambandet
mellan dessa faktorer måste enligt beredningens mening, även med
beaktande av det nyss anförda, tillmätas en avgörande betydelse vid bedömningen
av försvarets utformning. Beredningen har kommit till den
slutsatsen att ett genomförande av något av alternativen David, Cesar eller
Bertil skulle leda till en sådan begränsning av försvarets styrka som beredningen
icke anser sig kunna förorda. Beträffande övriga alternativ _

ÖB 1957 och Adam — gäller dels att överbefälhavaren framhåller att 1948
års målsättning icke helt kan tillgodoses i hans förslag förrän mot slutet
av den period som utredningen omfattar, dels att i alternativ Adam de
krigsförband med vilka krigsorganisationen skall reduceras icke utgår
omedelbart efter ett försvarsbeslut utan först successivt. Under de närmaste
åren blir därför skillnaden i den möjliga målsättningen mellan överbefälhavarens
förslag 1957 och alternativ Adam ganska ringa.

Vid bestämmandet av försvarsorganisationens omfattning måste vidare
fördyringar på grund av den tekniska utvecklingen tillmätas särskild betydelse.
Beredningen utvecklar detta sålunda.

Beredningen vill vidare framhålla att den tekniska utvecklingen särskilt
beträffande atomvapen och robotar torde komma att inom några år

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

påverka vårt försvar och dess utformning i växande grad. Försvar sberedningen
har icke tagit ställning till atomvapenfrågan. Beredningen har dock
noga studerat härmed förknippade problem. De tekniska förutsättningarna
är sådana att ett visst uppskov med ställningstagandet i denna fråga
synes kunna ske. Beredningen bedömer som angeläget, med hänsyn till
såväl försvarskraft som försvarsekonomi, att den tekniska utvecklingen
inom försvaret, bland annat inom robotområdet, med all kraft främjas.
Organisationen av arbetet på robotområdet bör vara så utformad att kraven
på samordning mellan försvarets olika delar och på effektivitet och
snabbhet i utvecklingsarbetet säkerställes. Möjligheterna till köp av robotar
utomlands bör följas med största uppmärksamhet. Försvarets forskningsanstalt
bör erhålla medel för att kunna bedriva forskning inom atomområdet
och studera olika faktorer som är av betydelse för atomvapnens
verkningar samt för att utveckla för skyddet mot atomvapen erforderliga
metoder och utrustning. Forskning och försök inom detta område och inom
robotområdet bör ges hög prioritet vid fördelning av anslag och personal.

Den tekniska utvecklingen medför att stridsmedlen efter hand blir mer
invecklade och dyrare. För att upprätthålla en viss försvarseffekt måste
därför kostnaderna tillåtas stiga något år från år. Det är emellertid av
vikt att denna stegring icke går snabbare än den allmänna välståndsutvecklingen
eftersom detta skulle innebära att en ständigt tilltagande mängd
människor och produktionsresurser avdelades för försvarsändamål. För
att möjliggöra en successiv anpassning efter den militärtekniska utvecklingen
och för att kunna upprätthålla försvarseffekten anser beredningen
att en årlig stegring av anslagssumman under fjärde huvudtiteln med
2 1/2 % är erforderlig. Det är vidare av avgörande betydelse för möjligheterna
att vidmakthålla en viss försvarseffekt att det reella innehållet i
den försvarsorganisation som skall utveckla den avsedda effekten icke
efter hand beskäres genom att kompensation icke erhålles för automatiska
kostnadsökningar i form av löne- och prisstegringar.

Med beaktande av nu anförda synpunkter förordar försvarsberedningen
att vårt militära försvar under de närmaste 3—4 åren utformas och inriktas
i huvudsak enligt alternativ Adam. Kostnadsramen för försvarets
driftbudget bör i anslutning härtill bestämmas till 2 700 miljoner kronor
för budgetåret 1958/59. Försvarsberedningen förutsätter, att en årlig anslagsstegring
av 2 1/2 % för teknisk utveckling och härutöver kompensation
för löne- och prisstegringar utgår från och med budgetåret 1959/60.

Det förslag och de fyra alternativ som överbefälhavaren framlagt har
helt naturligt givits en ganska bestämd organisatorisk form. Beredningen
erinrar emellertid om förslagens karaktär av riktlinjer. Man maste räkna
med att en hel del förutsättningar kan komma att ändras under den tid
som planerna omfattar. Försvarsberedningen framhåller, att ett beslut
att utforma försvaret i huvudsak enligt alternativ Adam icke innebär att
man nu hinder sig för en under lång tid framåt låst försvarsorganisation
eller en avvägning i detalj. Beslutet innebär att en allmän riktpunkt skapas
för det militära planläggningsarbetet, kostnadsmässigt och med hänsyn
till den samlade försvarseffekten i huvudsak byggd på alternativ

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

Adam. En fast grundval för långtidsplaneringen inom krigsmakten erhålles.

När det gäller frågan om avvägningen inom den förordade kostnadsramen
mellan olika slags försvarsfunktioner ligger det enligt försvarsberedningens
mening i sakens natur att den militära uppfattningen måste
tillmätas väsentlig vikt. De tendenser i stora drag och på lång sikt i avvägningen
mellan olika försvarsfunktioner, varåt överbefälhavaren gett uttryck
i sina utredningar, anser beredningen i huvudsak böra godtagas. Vad
marinen beträttar ligger häri att ett visst behov av sjöfartsskydd kan beaktas.
Beredningen utgår från att det vid den praktiska utformningen av
försvarsorganisationen skall bli möjligt att uppnå en något högre effekt
vid marinen än vad som bedömts i alternativ Adam. Bland annat är det
därvid enligt beredningens mening angeläget att effekten vid kustartilleriet
icke nedgår på ett sådant sätt att målsättningen för invasionsförsvaret
allvarligt påverkas.

Försvarsberedningen framhåller, att den kostnadsram för försvaret som
beredningen förordar innebär, att inskränkningar måste företagas i gällande
krigs- och fredsorganisation för samtliga försvarsgrenar. Beredningen
anför härom ytterligare.

Reduktionerna är i vissa fall betydande. Dessa begränsningar måste
genomföras trots att kostnaderna för försvaret bestämmes till en nivå som
är icke oväsentligt högre än den som under senare år tillämpats för fjärde
huvudtiteln. Bakgrunden härtill är den tekniska utvecklingens fördyrande
inverkan. Kravet på hög kvalitet på våra stridsmedel måste tillgodoses.
Medel måste avdelas för ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete
när det gäller nya vapen. För att så långt möjligt motverka den ofrånkomliga
fördyring av försvaret som betingas av den tekniska utvecklingen
är det nödvändigt att anpassa försvarsorganisationen efter de förändrade
förhållandena, att beskära kvantiteten för att kunna upprätthålla hög kvalitet.
Detta gäller alla tre försvarsgrenarna och avser icke endast deras
krigsorganisation utan även fredsorganisationen. Beredningen vill understryka
vikten av att fredsorganisationen anpassas till den minskade men
kvalitativt förstärkta krigsorganisationen så att en så stor del av försvarsanslagen
som möjligt kan avdelas till förmån för effektiviteten i krigsorganisationen.
Principiellt ställningstagande till de erforderliga begränsningarna
i fredsorganisationen, indragning av förband, koncentration av
utbildning etc., bör ske vid 1958 års riksdag. Det blir vidare nödvändigt
att föreslå ändring i vissa av statsmakterna tidigare fattade beslut i fråga
om materielanskaffning och att i en del fall avbeställa materiel. Beredningen
vill i detta sammanhang erinra om den minskning av uthålligheten
som överbefälhavaren av ekonomiska skäl nödgats föreslå i samtliga
anbefallda utredningsalternativ. Försvarsberedningen är medveten om
de svårigheter av olika slag som kommer att vara förknippade med den
förestående omläggningen av försvarsorganisationen och materielplaneringen,
bland annat från arbetsmarknadssynpunkt. Begränsningarna är
emellertid ofrånkomliga om kostnadsramen skall kunna hållas. Beredningen
vill därför betona vikten av att omläggningen genomföres snarast

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

möjligt så att man undviker att arbeta med en försvarsorganisation och en
materielanskaffning som är överdimensionerad i förhållande till den förordade
kostnadsx-amen.

De nedskärningar av organisationen som är nödvändiga bör enligt försvarsberedningen
genomföras på ett sådant sätt att utrymme för förbättringar
och modernisering snabbt skapas. Beredningen finner det dock
önskvärt, att reduktionerna sker så att försvarskraften även under omorganisationsskedet
hålles på högsta möjliga nivå.

Beträffande försvarets kapitalbudget erinrar beredningen om de allvarliga
eftersläpningar som uppstått på grund av den under en följd av år
starkt begränsade medelstilldelningen. Enligt direktiven för överbefälhavarens
utredningar skulle anslagen under kapitalbudgeten beräknas så att
tillgänglig materiel kunde effektivt utnyttjas. Investeringsanslagen bör
med andra ord avvägas med hänsyn till materielanslagen på driftbudgeten.
Överbefälhavarens efter dessa riktlinjer verkställda utredningar har gett
vid handen att man skulle behöva räkna med i genomsnitt ungefär en
fördubbling av investeringsanslagen för försvaret för att uppnå och vidmakthålla
en balans mellan driftbudget och kapitalbudget. Detta visar enligt
beredningen med skärpa graden av eftersläpning på investeringssidan
när det gäller krigsmaterielens omhändertagande i fortifikatoriska anordningar,
förråd etc. Även med hänsyn till de förestående organisatoriska
förändringarna inom försvaret är det nödvändigt med en ökning av investeringsanslagen.
Det måste nämligen tillses att genomförandet av dessa
omorganisationer som innebär lägre löpande kostnader för försvaret, t. ex.
koncentration av utbildningen, icke hindras av brist på medel under kapitalbudgeten.
Beredningen understryker därför vikten av att anslagen under
kapitalbudgeten efter hand ökas. Endast härigenom skapas förutsättningar
för en rationell fredsorganisation och för att de stridsmedel som
anskaffas kan effektivt utnyttjas.

Försvarsberedningen anser, att krav på en mera enhetlig ledning såväl
inom det militära försvaret som av det totala försvaret aktualiserats till
följd av att det inbördes beroendet mellan försvarets olika delar blir alltmer
utpräglat på grund av ett framtida krigs totala karaktär och genom
att försvarssystemen blir alltmer invecklade i tekniskt hänseende. Beredningen
framhåller angelägenheten av att möjligheterna till en ökad samordning
och mera enhetlig ledning i nu angivna hänseenden prövas i lämpligt
sammanhang.

Slutligen erinrar försvarsberedningen om att 1951 års riksdag avgivit
en skrivelse till Kungl. Maj :t (nr 362) i anledning av väckta motioner
om inrättande av ett organ med parlamentarisk ankngtning för kontinuerliga
överläggningar i försvarsfrågorna.

Statsutskottet, vars utlåtande godkändes av riksdagen, uttalade bland
annat att utskottet var ense med motionärerna om önskvärdheten av att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

den utförligare och i förhållande till den vanliga riksdagsbehandlingen
tidigare informationen för ledamöter av riksdagen i viktiga försvarsfrågor,
som åsyftades i motionerna, komme till stånd. Utskottet var dock av den
meningen att det knappast kunde anses påkallat att för vinnande av det
avsedda syftet tillskapa ett permanent organ utan ansåg lämpligare att
man prövade sig fram genom av regeringen eller försvarsministern under
hand anordnade överläggningar eller samråd.

Försvarsberedningen uttalar önskemålet, att i skrivelsen berörda spörsmål
måtte tagas under övervägande.

D. Vissa kompletterande utredningar och förslag

Uppdrag till försvarsgrenscheferna

Sedan försvarsberedningen slutfört sitt uppdrag, anbefallde chefen för
försvarsdepartementet den 21 februari 1958 cheferna för armén, marinen
och flygvapnet att före den 1 mars 1958 till Kungl. Maj :t avgiva vissa utredningar
och förslag, avsedda att utgöra underlag för proposition till riksdagen.

I skrivelsen angavs att kostnadsramen för fjärde huvudtiteln för budgetåret
1958/59 bestämts till 2 700 miljoner kronor, varav 987 miljoner
kronor för armén, 420 miljoner kronor för marinen och 1 103 miljoner
kronor för flygvapnet. Rörande riktpunkterna för propositionsarbetet och
det fortsatta organisationsarbetet anfördes i skrivelsen följande.

Propositionen kommer i allt väsentligt att grundas på de principer, som
angivits i försvarsberedningens utlåtande. Kostnadsramen för fjärde huvudtiteln
är för budgetåret 1958/59 bestämd till 2 700 miljoner kronor.
Detta belopp skall inkludera beräknade kostnader på grund av pris- och
lönestegringar, som alltså ej få föranleda äskanden om anslag på tilläggsstat.
Försvarsgrenarnas totala anslagsramar skola vara: armén 987, marinen
420 och flygvapnet 1 103 miljoner kronor. Det belopp på 70 miljoner
kronor, som i den preliminära anslagsfördelningen hänförts till anslaget
till anskaffning av flygmateriel m. m. utöver 680 miljoner kronor, kommer
i sin helhet att ställas till Kungl. Maj:ts disposition.

För den fortsatta organisationsutvecklingen skola i alternativ Adam angivna
riktlinjer så långt möjligt tillämpas. För att bereda utrymme för
någon ökning av marinens kostnadsram bör dock för de närmaste åren
en viss minskning av kostnadsramarna vid armén och flygvapnet förutsättas.

Organisationsarbetet vid marinen bör inriktas efter en kostnadsram,
som för 1958/59 enligt ovan bestämts till 420 miljoner kronor och för
1959/60 till en ungefärlig nivå av 400 miljoner kronor. För budgetåret
1960/61 bör den ungefärliga kostnadsramen bestämmas sedan chefen för
marinen efter nu pågående utredningar framlagt ny plan för den framtida
inriktningen av marinens materielanskaffning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

De förslag ni. m., som infordrades, avsåg underlag för erforderliga ändringar
i anslagsäskandena beträffande sådana anslag som i 1958 års statsverksproposition
icke äskats definitivt, åtgärder och bestämmelser för
minskning av antalet värnpliktiga i första tjänstgöring under budgetåret
1958/59, principförslag till förbandsindragningar, sammanslagningar och
centraliseringar inom fredsorganisationen jämte preliminära tidsplaner
härför samt förslag till planer för materielanskaffning för armén och
flygvapnet.

Arméchefens förslag

Med skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för armén redovisat resultatet
av verkställda utredningar med anledning av chefens för försvarsdepartementet
uppdrag den 21 februari 1958 samt framlagt därav betingade
förslag. I anslutning härtill har arméchefen i särskilda skrivelser lagt fram
förslag dels rörande riktlinjer för materielanslcaffningen vid armén, dels
rörande förflyttning av infanteriskjutskolan.

I det följande redogöres först för arméchefens förslag rörande arméns
värnpliktskontingent samt till rationaliseringar och minskningar av fredsorganisationen.
Härefter redogöres för förslagen till riktlinjer för materielanskaffningen
samt rörande förflyttning av infanteriskjutskolan.

Arméns värnpliktskontingent

Minskningen av arméns krigsorganisation medför, att den årliga utbildningskontingenten
på längre sikt blir omkring 1 500 man mindre än befolkningsunderlaget
skulle medge. Det blir nödvändigt att undanta övertaliga
värnpliktiga från tjänstgöringsskyldighet i fred vid armén. I första
hand bör därvid komma i fråga värnpliktiga, som i väsentligt begränsad
omfattning är dugliga till krigstjänst (besiktningsgrupp 4). Bestämmelser
för värnpliktskontingentens begränsning måste vara gemensamma för samtliga
försvarsgrenar. Chefen för armén förutsätter, att överbefälhavaren erhåller
uppdrag att inkomma med förslag till ändring av berörda författningar.
Reviderade bestämmelser bör tillämpas vid inskrivningsförrättningarna
hösten 1958.

I underlaget till medelsäskandena för budgetåret 1958/59 beräknades antalet
värnpliktiga till totalt omkring 34 600 man under första tjänstgöring.
Arméns krigsorganisation enligt riktlinjerna i alternativ Adam kräver på
lång sikt ett årligt omsättningsbehov av i runt tal 36 000 man. Det vore därför
enligt arméchefen önskvärt att icke minska värnpliktskontingenten under
utbildningsåret 1958/59 utan först då värnpliktstillgången om några år
överskrider 36 000 man.

Den totala anslagsram för armén under budgetåret 1958/59, som angivits
i chefens för försvarsdepartementet direktiv, medger emellertid icke att

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1958

värnpliktiga inkallas till första tjänstgöring i den omfattning, som tidigare
avsetts. Om ett riksdagsbeslut grundat på angivna anslagsram skall kunna
genomföras, måste utbildningskontingenten minskas med 1 000 man.

I princip bör enligt arméchefen begränsningen innebära, att handräckningsvärnpliktiga
i besiktningsgrupp 4 vid armén icke inkallas till tjänstgöring.
Enär stora variationer förekommer vid arméns truppregistreringsmyndigheter
i fråga om tillgång på övriga handräckningsvärnpliktiga disponibla
för inkallelse, bör generellt förbud att inkalla värnpliktiga hänförda
till besiktningsgrupp 4 dock icke utfärdas innevarande år.

Rationaliseringar och minskningar av fredsorganisationen

Med anledning av de ändrade personella utgångsvärdena för fredsorganisationens
framtida utformning har arméchefen låtit överarbeta tidigare
utredningar och förslag. Möjligheterna att bedöma den tekniska utvecklingen
och dess konsekvenser längre fram i tiden har därvid tillvaratagits.
Ökad hänsyn har tagits till bl. a. beredskaps- och utrymningskrav. De förhållanden,
som kan bli en följd av att armén kan komma att tillföras robotar,
har särskilt beaktats. Verkningarna av att Stockholms storflygplats
förlägges till Halmsjön har vidare inarbetats.

Rörande angivna omständigheters inverkan anför arméchefen i huvudsak
följande.

Den minskade krigsorganisationens behov av värnpliktiga kommer icke
att fördela sig jämnt på utbildningsmyndigheterna. Vid några av dessa kommer
visst överskott på utbildningskapacitet och förläggningsutrymme att
uppstå. Detta kan utnyttjas genom att dit förlägga i nuläget självständiga
skolor och mindre fredsförband. Härigenom kan antalet administrationer
minskas och besparingar göras på driftbudgeten.

Riksdagen har 1957 beslutat, att Stockholms storflygplats skall förläggas
till Halmsjön. Anläggningen avses tas i bruk från och med 1960. Vid start
från huvudbanan kommer Rosersbergsområdet med infanteriets skjutskola
(InfSS) att överflygas på låg höjd. Detta medför bl. a. att skjututbildning
med få undantag icke kommer att kunna bedrivas inom området. Skolan
tvingas härigenom flytta 1960 eller senast 1961.

Järvafältet utnyttjas i nuläget som övnings- och stridsskjutningsterräng
för omkring 4 000 man. Endast 70 % av begärda stridsskjutningstillfällen
kan f. n. tillgodoses, övergång till spetsammunition för gevärskalibriga
vapen ökar storleken av erforderliga riskområden. Härtill kommer, att
ändrad sträckning av riksvägar m. m. medför, att fältet blir mindre användbart
än nu. I samband med nödvändiga förändringar av fredsorganisationen
bör möjligheterna tillvaratas att inom friställda förläggningsutrymmen
utanför Stockholmsområdet lösa Stockholmsförbandens framtida lokalisering.

Stor-Stockholm torde komma att utgöra ett utsatt mål för flyg- och
fjärrvapenanfall. Kraven på snabb utrymning blir allt större. Mobilisering
av förband på och omkring Järvafältet, samtidigt som utrymning pågår,
medför stora svårigheter. Även av dessa skäl är en minskning av antalet
fredsförband i Stockholmsområdet önskvärd. Härigenom skulle dessutom

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S 63

Stor-Stockholms behov av mark för bostadsbebyggelse i någon mån kunna
tillgodoses.

Den tekniska utvecklingen har ökat möjligheterna till kuppartade anfall.
Beredskapskraven ökas härigenom ytterligare. Strävan måste därför vara att
bibehålla fredsförbanden i särskilt utsatta landsdelar.

Arméns krigsorganisation beräknas efter hand komma att tillföras nya
vapen, bl. a. robotar. Särskild vikt måste därför läggas vid att undvika sådana
åtgärder, som kan stå i strid med utvecklingens krav på längre sikt.
Detta nödvändiggör återhållsamhet beträffande sammanslagning eller indragning
av förband, vars förutsättningar för exempelvis robotutbildning
bedömes gynnsamma.

Arméchefen anför, att den otillräckliga anslagstilldelningen på kapitalbudgeten
har medfört ackumulerat behov av angelägna objekt. Med hänsyn
härtill bör i första hand sådana åtgärder genomföras, som icke förutsätter
omfattande investeringar.

Under åren 1955—1957 har en detaljplanläggning genomförts i fråga om
den byggnadsverksamhet som erfordras med hänsyn till utbildningsorganisationen.
Härvid har eftersträvats att minska investeringskostnaderna.
Detta har visat sig kunna ske genom ökat friläggande av bostäder, effektivare
utnyttjande av befintliga lokaler och sänkt standard bl. a. i fråga om
tillgång på dagrum. Därvid har även framkommit, att förbandens förläggningstillgångar
i flertalet fall kan ökas, utan att nybyggnad behöver ske.
Förutsättning härför är dock, att behovet av iståndsättningsmedel tillgodoses.
Det underlag, som erhållits genom detaljplanläggningen, har utnyttjats
vid övervägandena angående fredsorganisationens utformning.

Mot bakgrunden av det anförda framlägger arméchefen principförslag
beträffande rationaliseringar och minskningar av fredsorganisationen. Arméchefen
anför, att tiden icke medgett, att samtliga organisatoriska, personella
och ekonomiska konsekvenser undersökts i detalj. Under förutsättning
av riksdagens principbeslut avser arméchefen att senare framlägga fullständiga
förslag.

De åtgärder arméchefen föreslår är följande.

Infanteriskjutskolan (InfSS) förlägges till Livgrenadjärregementet (14).
Härom har, som nämnts, arméchefen ingivit särskilt förslag för vilket redogöres
i det följande.

Infanteriets kadettskola (InfKS) förlägges till Hallands regemente (I 16).

Utbildningen vid Livregementets husarer (K 3) uppdelas på andra förband.
Dess kaserner utnyttjas för Upplands signalregementes kompani i
Skövde (S 1 Sk), som ombildas till en signalkår.

Utbildningen vid Göta artilleriregemente (A 2) uppdelas på andra förband.
Dess kaserner utnyttjas av Göteborgs luftvärnskår (Lv 6) med arméns
radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS).

Svea artilleriregemente (Al) förlägges till Östgöta luftvärnsregemcntes
(Lv2) kaserner. Utbildningen vid luftvärnsregementet uppdelas på andra
förband.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Utbildningen vid Sundsvalls luftvärnskår (Lv5) uppdelas på andra
förband.

Arméchefen anmäler vidare, att han avser att föreslå att Norrbottens
regemente (I 19) samt ett infanteriregemente i södra Sverige ombildas till
pansarinfanteriregementen.

Som motivering till dessa förslag anför arméchefen i huvudsak följande.

Infanteriets kadettskola (InfKS) är förlagd till Ulriksdal. Dess
förläggning är trång. Möjligheterna att tillgodose ökade krav inom nuvarande
etablissement utan nybyggnad är begränsade. Härtill kommer att utbildningsbetingelserna
på Järvafältet synes bli allt mer beskurna. Övriga
Stockholmsförband har behov av förbättrade övningsmöjligheter. Dessa förhållanden
talar för en bortflyttning av InfKS.

Begränsningen av arméns krigsorganisation medför, att Hallands regementes
(I 16) årliga utbildningskontingent måste minskas. Möjligheter
finnes att frilägga del av förläggningen för InfKS.

Förlägges InfKS till I 16, kan möjligheterna till truppföring och trupputbildning
förbättras. InfKS nuvarande administration kan till stora delar
indras. Årliga besparingar på omkring 0,3 miljon kronor kan erhållas.
För skolans förläggning till I 16 erforderliga investeringar har preliminärt
beräknats till omkring 1,2 miljon kronor. Skulle InfKS ligga kvar i Stockholm,
kan investeringar om ca 3 miljoner kronor bli erforderliga.

Utbildningsmöjligheterna i Skövde är relativt begränsade. Livregementets
husarers (K3) etablissement utnyttjas för infanteriutbildning
(spanings- och fältpolisutbildning) samt signalutbildning, Upplands
signalregementes kompani i Skövde (S 1 Sk). Ytterligare utrymmen
för signalutbildning måste tillkomma. Spaningsförband med i allt
väsentligt samma organisation och uppträdande utbildas förutom i Skövde
vid pansarinfanteriregementena. Minskningen av arméns krigsorganisation
möjliggör, att den vid K 3 bedrivna spaningsutbildningen kan förläggas till
dessa, varigenom behovet av samövning bättre kan tillgodoses.

Den vid K 3 bedrivna fältpolisutbildningen bör återföras till Svea livgarde
(II), vars förläggningstillgångar kommer att medge detta, bl. a. på grund
av att del av Inf SS övningstrupp icke längre behöver utbildas vid I 1. K 3
etablissement m. m. kan därigenom helt avses för signalutbildning. Flyttning
av redan gjorda teletekniska installationer kan då undvikas. Befintliga
utbildningsanordningar kan byggas ut utan avsevärda investeringar.
Preliminärt beräknas dessa uppgå till ca 0,7 miljon kronor.

Vid artilleriet bör utbildning i divisionsförband kunna ske inom fredsförbandets
ram. Detta blir icke möjligt i önskvärd omfattning, såvida icke
antalet förband minskas. Göta artilleriregementes (A 2) etablissement
börjar bli kringbyggt. Regementets skjutfält svarar icke mot kraven
på lång sikt. Utvecklingsmöjligheterna för utbildning med modern artilleri -materiel är begränsade. A 2 utbildningskontingent bör därför närmast komma
i fråg''a för uppdelning. Detta förutsätter en begränsad komplettering av
ÖA''riga artilleriförbands etablissement. Investeringskostnaderna härför har
preliminärt beräknats till omkring 1 miljon kronor. Besparingarna på driftbudgeten
torde uppgå till ca 0,6 miljon kronor per år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Göteborgs luftvärnskårs (Lv 6) etablissement är kringbyggt och
handövningsfältet är litet. Förhållandena är i detta avseende ännu sämre
än på A 2. Genom uppdelning av A 2 utbildningskontingent skapas möjligheter
att förlägga Lv 6 utbildning till A 2 kaserner tillsammans med
arméns radar- och Inftvärnsmekanikerskola (RMS), som bör
bibehållas i A 2 etablissement. Nödvändig samverkan mellan dessa enheter
skulle därigenom underlättas. Göteborg utgör ett primärt skyddsföremål,
som i framtiden kan erfordra försvar med luftvärnsrobotar. Göta artilleriregemente
bör därför omvandlas till luftvärnsregemente med RMS ansluten.
Investeringskostnaderna har preliminärt beräknats till omkring 2 miljoner
kronor och torde väl uppvägas av att Lv 6 nuvarande etablissement helt
eller delvis kan friställas för försäljning.

Svea artilleriregemente (Al) är förlagt till Järvafältet. Dess
etablissement är relativt nytt men har icke utbyggts helt. Härtill kommer,
att tygförvaltningsskolan (TygS) avsetts förläggas till A 1. En stor del av
skolans utbildningslokaler har inretts invid A 1. För skolan erforderligt förläggningsutrymme
skulle fordra nybyggnad av en mindre kasern. De sammanlagda
investeringskostnaderna för A 1 och TygS förläggning har beräknats
till 3,5 miljoner kronor.

A 1 saknar användbart skjutfält. Försvarets fastighetsnämnds undersökningar
bar visal, att Gullbergsfältet, som är nödvändigt även för InfSS,
skulle kunna tillgodose även A 1 behov. Särskilt markförvärv för A 1 på
annat båll skulle härigenom undvikas.

Avståndet för A 1 till Gullbergsfältet skulle emellertid bli stort. Härtill
kommer önskvärdheten av att minska antalet fredsförband i Stockholmstrakten.
Anskaffas fältet, synes skäl tala för att A 1 förlägges närmare detta.
Möjligheter härtill erhålles om utbildningen vid Östgöta luftvärnsregemente
(Lv 2) uppdelas på andra förband. Aktuella investeringsbehov
skulle därmed kunna minskas till omkring 1,5 miljon kronor. Del av A 1
och TygS nuvarande administrationer skulle kunna indras, varigenom årliga
besparingar om ca 0,4 miljon kronor skulle kunna göras. Möjligheter torde
dessutom uppstå att friställa viss mark för försäljning.

Med hänsyn till den begränsade utbildningskontingenten vid luftvärnet
bör viss koncentrering av utbildningen genomföras. Två luftvärnsförband
kan uppdelas.

Av ekonomiska och utbildningsmässiga skäl bör den år 1954 föreslagna
uppdelningen av Sundsvalls luftvärnslcår (Lv 5) på andra luftvärnsförband
genomföras, trots de därmed förenade olägenheterna från beredskaps-
och rekryteringssynpunlcter. Förslaget leder till att vissa investeringar
vid Luleå'' luftvärnskår (Lv 7) erfordras, preliminärt beräknade till
omkring 0,6 miljon kronor. Besparingarna beräknas till ca 0,6 miljon kronor
per år. Del av Lv 5 etablissement torde kunna friställas för försäljning.
Ästöns skjutplats beräknas dock tills vidare komma att erfordras för utbildning.

Under förutsättning att Gullbergsfältet anskaffas som skjutfält för InfSS
och A 1, bör Östgöta luftvärnsregementes (Lv2) utbildningskontingent ifrågakomma
för uppdelning före annat förband. Härigenom skapas möjligheter
att flytta A 1, som även organiserar InfSS övningstrupp, ur artilleriet.
Förlägges ''därjämte InfSS till 14, säkerställes smidig samverkan.

5—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefen beräknar, att de föreslagna åtgärderna kommer att medföra
besparingar på driftbudgeten om sammanlagt omkring 2,5 miljoner kronor
årligen.

För att genomföra organisationsförändringarna erfordras i engångsutgifter
omkring 8 miljoner kronor på kapitalbudgeten, varvid inräknats
en miljon kronor till följd av utökad värnpliktskontingent vid pansartrupperna.
Därutöver tillkommer de kostnader, som är en direkt följd av att
InfSS måste flytta på grund av storflygplatsens förläggning till Halmsjön.
Dessa kostnader, som preliminärt beräknas till 20 å 25 miljoner kronor,
kan genom här föreslagna åtgärder begränsas till 6 miljoner kronor.

Sammanlagt erfordras sålunda omkring 14 miljoner kronor på kapitalbudgeten.
I gengäld kan kasernetablissement och handövningsfält friställas
i Sundsvall (Lv 5) och Göteborg (Lv 6). Vissa markområden i Stockholmstrakten
torde även kunna friställas för försäljning. Det sammanlagda försäljningsvärdet
kan fastställas först efter värdering på de aktuella platserna.
Intäkterna beräknas emellertid bli större än de angivna investeringsbehoven.

Under förutsättning att 1958 års riksdag fattar principbeslut om fredsorganisationens
utformning, synes erforderliga förändringar kunna genomföras
enligt följande preliminära tidsplan.

Tidigast budgetåret	Omorganisation (Sammanslagning)
1959/60	K 3 omvandlas till S 2 Lv 5 uppdelas
1960/61	InfSS förläggs till I 4 1
1961/62	Lv 6 förläggs till A 2, som uppdelas Inf KS förläggs till I 16 A 1 förläggs till Lv 2, som uppdelas 1
1 Förutsätter att Gullbergsfältets anskaffning påbörjas under 1959.

Arméchefen förutsätter att erforderliga medel — utöver eljest erforderliga
anslag på kapitalbudgeten — ställes till förfogande 1—2 år före avsedda
tidpunkter för omorganisationernas genomförande. För budgetåret
1958/59 erforderliga medel — ca 2 miljoner kronor utöver ordinarie anslag
— förutsättes skola beviljas av 1958 års riksdag.

Begränsningen av fredsorganisationen kommer att beröra ett stort antal
militära, civilmilitära och civila befattningshavare. Sociala och andra verkningar
för dessa blir avsevärda. Arméchefen framhåller, att alla möjligheter
att för den enskilde befattningshavaren minska verkningarna av organisationsändringarna
måste tillvaratas. Härvid förutsättes, att Kungl.
Maj :t och riksdagen vidtager erforderliga åtgärder.

Arméchefen räknar med att de militära beställningar, som frigöres i
samband med de föreslagna organisationsändringarna, skall få utnyttjas

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 67

för att tillgodose angelägna behov inom arméns organisation. Härom anförcs
följande.

Den militärtekniska utvecklingen, de skärpta beredskapskraven m. m.
har medfört ökade behov av militär personal vid staber, utbildningsanstalter
m. m. Dessa behov kan delvis tillgodoses inom ramen för befintliga beställningar
genom den föreslagna minskningen av fredsorganisationen. Med
hänsyn till utbildningskontingenternas storlek och den alltmer specialiserade
och tekniska utbildningen måste emellertid även antalet beställningar avsedda
för utbildningsbefäl vid förbanden ökas. I arméutredningen 1954 har
chefen för armén med då aktuell, framtida krigs- och fredsorganisation som
bakgrund redogjort för behovet av beställningar för aktiv militär personal. I
förhållande härtill kräves i den nu föreslagna krigs- och fredsorganisationen
något färre aktiva befäl. Jämfört med nuvarande personalstater erfordras
emellertid alltjämt en relativt omfattande utökning av arméns beställningar
för militär personal. Det är därför en bestämd förutsättning för arméns
fortsatta effektivitet, att genom föreslagna omorganisationer frigjorda
beställningar får omdisponeras inom arméns staber, truppslag, förband
och utbildningsanstalter. Med hänsyn härtill förutsätter jag, att dessa
beställningar icke indras utan får användas för ovan angivna ändamål.

För att förbereda och genomföra omorganisationerna erfordras enligt
arméchefen, liksom vid genomförandet av omorganisationen av I 8 m. fl.
förband, en under chefen för armén lydande utredningsgrupp.

För att erforderliga jämkningar i personalstaterna skall kunna genomföras
under löpande budgetår allt eftersom befattningshavarna kan frigöras,
föreslår arméchefen, att Kungl. Maj :t liksom vid omorganisationen av
I 8 m. fl. förband 1956 (prop. 1956: 110, s. 129) av riksdagen utverkar bemyndigande
att under de närmaste budgetåren inom fastställd personalram
för ordinarie befattningshavare vidtaga jämkningar i personalstaterna.

Riktlinjer för materielanslcaffning m. m.

Förslag till riktlinjer för materielanskaffning vid armén har framlagts
av arméchefen i skrivelse den 27 februari 1958. Riktlinjerna avser anskaffningen
av såväl tygmateriel som intendentunnateriel under budgetåren
1958/66. De är utarbetade inom arméledningen i samråd med försvarsstaben
och försvarets forskningsanstalt.

I anslutning till arméchefens förslag till riktlinjer har förslag till materielplaner
avgivits av armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen
i skrivelser den 27 februari 1958. Ytterligare redogörelser för dessa
förslag avses skola lämnas vid anmälan av arméns anslag till anskaffning
av tygmateriel respektive beklädnad.

Utrustningsbehovet har i riktlinjerna beräknats för den krigsorganisation,
som avses i alternativet Adam. Kostnadsberäkningarna grundar sig på
prisläget den 1 juli 1957. Årskvoterna för budgetåret 1958/59 innefattar dock
enligt arméchefen beräknade kostnader till följd av prisstegringar under
detta budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Anskaffningen av tyg materiel skall enligt förslaget under angivna tid
äga rum inom en kostnadsram av 2 995 miljoner kronor. Kostnaderna bör
enligt arméchefen i stort sett fördela sig enligt följande.

Miljoner kronor	Budgetår
58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	65/66
350	360	365	370	375	385	390	400

Anskaffningsverksamheten i fråga om tygmateriel bör enligt arméchefen
inriktas i huvudsak sålunda.

Forskning och försöksverksamhet bedrives i ökad utsträckning.

Omsättningen av äldre artilterimateriel fortsättes. Härvid sker en ytterligare
förskjutning från lätt till tungt artilleri. Det sistnämnda avses till
viss del bestå av bandgående pjäser. De medel, som avdelas för tungt artilleri,
kan komma att i stället delvis användas för anskaffning av markrobotar.

Antalet stridsvagnar och andra pansrade fordon utökas. Omsättningen av
äldre stridsvagnar fortsättes. Antalet lätta fj ärr pansar värnsvapen ökas.

Omsättningen av det äldre automatkanon/u/fuärnet fortsättes. Härvid
anskaffas, förutom bildragna pjäser, även bandgående luftvärn avsett för
skydd av sådana förband, som måste kunna uppträda rörligt i öppen terräng.
Härför avsedda medel kan komma att delvis användas för anskaffning
av andra luftvärnsvapen för samma uppgifter. Några medel avses dock
icke för luftvärnsrobotar, för vilka kostnaderna redovisats särskilt i överbefälhavarens
utredningar 1957.

Beträffande materiel för samband och stridstedning fortsättes omsättningen
av äldre radiomateriel liksom även övergången till radiolänk för
förbindelser mellan högre staber. Materielen förses med tekniska förbättringar
avsedda att möta de ökade riskerna för fientlig teleteknisk störning.
Anskaffning av motmedel mot telekommunikationer påbörjas.

I fråga om fordon m. m. fortsättes omsättningen av äldre bilar och traktorer.
Kraven på ökad rörlighet tillgodoses bl. a. genom anskaffning av pansarbandvagnar
och omsättning av hästdragna kärror med olika slags traktorkärror.
Ett antal helikoptrar anskaffas. "Härför avsedda medel kan komma
att delvis användas för anskaffning av andra lufttransportmedel med
motsvarande användningsområde.

Kostnaderna för anskaffning av intendenturmateriel uppgår enligt
arméchefen under den aktuella perioden till 170 miljoner kronor. Fördelningen
av detta belopp på olika budgetår bör i stort sett vara denna.

Miljoner kronor	Budgetår
58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	65/66
9	22	22	22	23	24	24	24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Den huvudsakliga inriktningen av anskaffningsverksamheten anges av
arméchefen sålunda.

I fråga om beklädnadsmateriel ersättes nuvarande uniformsutrustning,
såvitt gäller de stridande förbanden, med ny fältuniform och stridssele.
Äldre pälsar omsättes med ett modernt lätt vinterytterplagg i de förband,
som i första hand har behov därav.

Vidare omsättes äldre materiel för förplägnadstjänsten och äldre tält
m. m. med modern utrustning.

Drivmedelsutrustningen omsättes och utökas i den takt som tygmaterielplanen
medger ökad motorisering.

Arméchefen understryker behovet av långsiktsplaner för materielanskaffningen
för att arbetet inom arméledningen i fråga om materielplanering
och alla därmed sammanhängande frågor skall kunna bedrivas på
mest ändamålsenliga och förutseende sätt. Det framstår enligt arméchefen
som synnerligen angeläget att långsiktsplaner för materielanskaffningen
vid armén fastställes och att en grund därigenom skapas för arméledningens
arbete i dessa frågor under de närmaste åren.

I detta sammanhang anmäler arméchefen sin avsikt att i samband med
förslagen till anslagsäskandena för budgetåret 1959/60 framlägga förslag om
övergång till ett system med årligen »rullande» planering.

Flyttning av infanteriskjutskolan

Infanteriskjutskolan (InfSS), vilken är arméns viktigaste utbildningsanstalt
för stridsutbildning, är belägen i Rosersberg. Till skolan är förlagda
bland andra infanteriets och kavalleriets officersskolor, bataljonschefskurser,
trupputbildningskurser för officerare och underofficerare samt ett antal
special- och reservofficerskurser. Vid skolan bedrives en omfattande försöksverksamhet.
Skolans övningstrupp omfattar ca 500 värnpliktiga. En
väsentlig del av utbildningen vid infanteriskjutskolan omfattar skjutning,
främst stridsskjutning. Härför erfordras tillgång till terräng i sådan omfattning,
att från säkerhetssynpunkt erforderliga riskområden kan erhållas.
Arméns skyddsskola är även förla-g''d till Rosersberg och i administrativt
hänseende ansluten till infanteriskjutskolan.

I skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för armén föreslagit dels
att infanteriskjutskolan flyttas till Linköping och anslules till Livgrenadjärregementet
(14), dels att ett övnings- och skjutfält anskaffas i Linköpingstrakten.
Till stöd för förslagen har arméchefen anfört i huvudsak
följande.

InfSS nuvarande byggnadsbestånd är eftersatt. Detta gäller särskilt förläggningen.
Skolan saknar vissa byggnader. Detta beror på att slutligt
ställningstagande till de omfattande utredningarna angående förläggning
av Stockholms storflygplats avvaktats. En upprustning av skolan skulle
fordra avsevärda belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

InfSS nuvarande övnings- och skjutfält är trångt. Reella utvidgningsmöjligheter
saknas. Varje inskränkning av skjutmöjligheterna kommer att
få allvarliga återverkningar på skolans verksamhet.

Riksdagen har 1957 beslutat, att Stockholms storflygplats skall förlaggas
till Halmsjön. Anläggningen avses utbyggas i etapper. Den första
beraknas vara genomförd i början av 1960. Flygplatsen beräknas vara helt
uiijy8§£i åi 1963. Vid start från huvudbanan kommer Rosersbergsområdet
att överflygas på låg höjd.

I propositionen 1957:185 anfördes bland annat, att flygverksamheten
vid Halmsjön kunde komma att så väsentligt minska övnings- och stridsskjutningsmöjligheterna
inom Rosersbergsområdet, att en förflyttning av
veiksamheten till annan plats kunde bli nödvändig. Närmare undersökning
av dessa problem förutsattes ske genom luftfartsstyrelsen i samråd med
berörda militära myndigheter.

De förutsatta undersökningarna har verkställts. De visar, att samordning
av skjut- och flygverksamheten vid Rosersberg är helt omöjliggjord
från och med 1963. Trafikintensiteten på Halmsjön torde emellertid bli
avsevärd redan under 1960 för att sedan successivt öka. Verkningarna för
InfSS blir redan från denna tidpunkt så allvarliga, att skolans flyttning helst
bör komma till stånd under 1960 och är nödvändig under 1961.

Arméchefen anför att inom armén icke disponeras några stridsskjutningsfält
av sådan storlek, att de kan utnyttjas av InfSS jämsides med
övrig dit förlagd verksamhet. Möjligheterna har undersökts att utnyttja
övningsfält vid förband, som måste indras. De ekonomiska och sociala
verkningarna skulle emellertid i dessa fall bli så stora, att ett sådant alternativ
icke synes rimligt. Nytt skjutfält måste därför anskaffas för InfSS.

Försvarets fastighetsnämnd handlägger för närvarande frågor rörande
anskaffning av skjutfält för A 1, utvidgat skjutfält för Linköpings garnison
och samövningsfält för IV. militärområdet. Härvid har nämnden även
tagit upp frågan om nytt övnings- och skjutfält för InfSS. Det har vid
nämndens undersökningar visat sig, att samtliga dessa behov skulle kunna
tillgodoses genom att ta i anspråk Gullbergs kronopark jämte vissa angränsande
områden, varigenom särskilda större markförvärv på andra
håll skulle kunna undvikas. Gullbergsområdet är beläget nordväst om sjön
Roxen. Avståndet till Linköping är ca 2,5 mil.

Arméchefen framhåller, att det nu aktuella förvärvet av nytt övningsoch
skjutfält för InfSS samt övriga kostnader för en flyttning är direkta
konsekvenser av att storflygplatsen förlagts till Halmsjön. Detta framtvingar
medelsbehov, som icke kan rymmas inom arméns ordinarie anslag. Särskilda
medel måste därför ställas till förfogande. Huvuddelen av kostnaderna
för fältets anskaffning kan enligt arméchefen sannolikt uppvägas
genom att vissa områden i Stockholmstrakten friställes för försäljning.

Det beräknas ta två eller tre år innan ett nytt övnings- och skjutfält
kan börja användas för sitt ändamål. Ett beslut 1958 medför därför, att
InfSS kan flyttas tidigast hösten 1960.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Skulle skolan ligga kvar under budgetåret 1960/61, måste enligt arméchefen
verksamheten reduceras avsevärt på grund av bristen på skjutfält.
Ett sådant läge skulle vara till allvarligt men för utbildningen vid InfSS.
Det är därför önskvärt, att snabbt beslut fattas om anskaffning av det nya
övnings- och skjutfältet.

Från utbildningssynpunkt bör InfSS förläggas inom det nya skjutfältet.
Härav föranledda kostnader har arméchefen uppskattat till 20—25 miljoner
kronor enbart för kasernetablissement. Inför ett kommande försvarsbeslut
har möjligheterna att förlägga InfSS till annan plats undersökts.
Det lämpligaste alternativet har visat sig vara att flytta InfSS till Linköping.
Möjligheter föreligger att flytta InfSS till I 4 under förutsättning att dels
ett tillräckligt övnings- och skjutfält anskaffas vid Gullberg, dels handövningsfältet
i Linköping utökas.

Förhandlingar har pågått mellan försvarets fastighetsnämnd och Linköpings
stad angående försäljning till staden av viss mark från garnisonens
övningsfält. Härvid har förutsatts att annan mark tillföres övningsfältet som
kompensation. Aktuell kompensationsmark synes förbättra betingelserna
för att på fältet bedriva infanteriutbildning.

InfSS förläggning till Linköping i stället för till skjutfältet medför, att
det markområde, som behöver tagas i anspråk för Gullbergsfältet, kan
minskas och att kostnaderna torde kunna nedbringas. De sociala olägenheterna
för befolkning och näringsliv kan härigenom minskas.

För InfSS förläggning till Linköping erforderliga byggnadsåtgärder har
av arméchefen kostnadsberäknats till ca 4,5 miljoner kronor, varav dock
ca 2 miljoner kronor utgöres av tidigareläggning av en för I 4 inom 10-årsperioden
planerad nödvändig upprustning och rationalisering.

Då ett betydande antal övningar måste bedrivas på Gullbergsfältet kommer
förflyttningar till och från fältet att medföra tidsförluster. Dessa kan
enligt arméchefen delvis undvikas om ett läger anordnas på fältet. Kostnaderna
för ett sådant läger uppskattas till ca 3,5 miljoner kronor. De totala
kostnaderna på kapitalbudgeten, betingade enbart av InfSS, skulle
därmed — frånsett Gullbergsfältet — uppgå till ca 6 miljoner kronor. I
jämförelse med kostnaderna för ett nytt etablissement för InfSS innebär
detta enligt arméchefen en besparing av 14—19 miljoner kronor.

Då InfSS utgör en självständig administrativ enhet kan, därest skolan
förlägges till I 4, en administrativ enhet indragas. Besparingar på driftbudgeten,
av arméchefen preliminärt uppskattade till 0,5 miljon kronor per år,
skulle härigenom uppkomma. Om förflyttningen av InfSS kommer till
stånd, bör Rosersbergsområdet enligt arméchefen för framliden användas
som komplement till Järvafältet och som förrådsort. Som motiv för detta
förslag anför arméchefen följande.

Rosersbergsområdet utgör lämplig utbildningsterräng lör mindre utbildningsenheter
och är även relativt ändamålsenligt irån fältarbetssynpunkt.
Dess användbarhet från militär synpunkt blir emellertid begränsad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Det lämpligaste sättet att utnyttja Rosersbergsområdet med där befintliga
utbildningsanordningar, lektionssalar och förläggningsutrymmen är att
dit överflytta viss utbildning från Järvafältet. För närvarande kan endast
ca 70 % av på Järvafältet begärda stridsskjutningstillfällen tillgodoses.
Detta förhållande beräknas komma att kvarstå även framdeles. Järvafältets
användbarhet har även minskat genom ändrad sträckning av riksvägar
m. m.

Då Stor-Stockholm utgör ett utsatt mål för flyg- och fjärrvapenanfall,
blir kraven på snabb utrymning av området stora. En samtidigt pågående
mobilisering av förband på och kring Järvafältet motverkar en sådan utrymning.
En överflyttning av viss förrådshållning till befintliga byggnader
i Rosersberg bedömes därför lämplig. Härigenom torde även annars nödvändig
nybyggnad av vissa förrådslokaler kunna undvikas.

I anslutning till vad som förutsatts i propositionen 1957: 185 har luftfartsstyrelsen
och chefen för armén i samråd med chefen för
flygvapnet, efter verkställd utredning rörande möjligheterna att bedriva
övnings- och stridsskjutningar vid infanteriskjutskolan sedan flygverksamheten
vid Halmsjön igångsatts, den 1 mars 1958 avgivit utlåtande och därvid
uttalat att en stor del av flygtrafiken till och från Halmsjön icke kan
undgå att överflyga Rosersbergsfältet på höjder ned till 150—200 meter
samt att störningarna av verksamheten vid Rosersberg i samband med
överflygningarna blir så allvarliga att flyttning av all skjutverksamhet bör
komma till stånd under 1960, om möjligt under förra delen av året.

Marinchefens förslag m. m.

I skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för marinen efter samråd
med marinförvaltningen redovisat resultatet av de undersökningar som utförts
med anledning av chefens för försvarsdepartementet uppdrag den 21
februari 1958.

Utvecklingen beträffande organisationsbestämmande
materiel

Marinchefen anför, att den erforderliga minskningen av organisationen
måste få omedelbar och särskilt stor verkan beträffande de organisationsbestämmande
materielanslagen, Fartygsbyggnader m. m. och Anskaffning
av vapenmateriel m. m. Verksamheten under dessa anslag behandlas därför
först.

Verksamheten under anslaget till fartggsbgggnader m. m. bedrives för
närvarande med stöd av dels planer omfattande nybyggnader och moderniseringar
som beslutats för budgetåren 1947/52, dels 1952 års sjuårsplan
för fartygsbyggnader m. m. avseende budgetåren 1952/59, dels 1956 och
1957 års fartygsbyggnader m. m. innefattande vissa av riksdagen nämnda
år medgivna anskaffningar. Medel för försök har redovisats vid sidan av
dessa planer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Chefen för marinen konstaterar, att verksamheten enligt nämnda planer
icke kan fullföljas inom den minskade anslagsramen för fartygsbyggnadcr.
På grund härav har marinchefen i skrivelse den 24 februari 1958 hemställt,
att beslut skall fattas om avbrytande av byggandet av minfartyget
Älvsborg, vilket ingår i 1952 års sjuårsplan, samt av två jagare, som beslutats
vid 1956 års riksdag. För ifrågavarande framställning kommer en
närmare redogörelse att lämnas vid anmälan av anslaget till fartygsbyggnader
m. m. Vid uppgörandet av sina förslag har marinchefen förutsatt bifall
till denna framställning.

I 1952 års sjuårsplan förutsättes att kustjagarna Romulus och Reinus
samt jagarna Klas Horn och Göteborg skall ombyggas till fregatter. Dessa
ombyggnader har ännu icke verkställts. Med hänsyn till att fartygen kommer
att uppnå så hög ålder att en ombyggnad icke är ekonomiskt lönande
samt då underhållsmedel ej kommer att stå till förfogande, räknar
marinchefen med att fartygen utrangeras. (Jfr marinförvaltningens anslagsäskande
under anslaget till fartygsbyggnader m. m.)

Härutöver måste av samma skäl två kryssare, två jagare, sex eller sju
motortorpedbåtar, fyra eller fem ubåtar, femton minsvepare samt ett depåfartyg
under budgetåren 1958/59 och 1959/60 utgå ur krigsorganisationen.
Härom anför marinchefen.

Kryssaren Tre Kronor måste efter avrustning hösten 1958 läggas i materielreserv
utan att erforderlig översyn av fartyget dessförinnan kunnat
ske. Kryssaren Gotland måste likaledes läggas i materielreserv.

Utöver utrangeringen av de fyra ovan nämnda jagarna måste minst två
jagare läggas upp. Sex å sju mindre motortorpedbåtar måste utrangeras.

Den avsedda förlängningen av den normala livslängden hos befintliga
ubåtar för att motverka den onormala avgången av ubåtar i början av
1960-talet kan på grund av brist på underhållsmedel icke ske i full utsträckning.
Fyra till fem ubåtar måste därför uppläggas i befintligt skick.

För fem av de större minsveparna kan underhållsmedel icke avses och
av kvarvarande 18 mindre minsvepare måste 10 läggas i materielreserv.

Underhållsmedel kan icke avses för ubåtsdepåfartyget Patricia, som
måste utrangeras.

Närmare undersökningar rörande tidpunkten för här upptagna åtgärder
pågår.

Som framgår av departementschefens uppdrag den 21 februari 1958 har
utredningsarbete avseende en flottplan påbörjats inom marinledningen. Arbetet
inriktas på att planen skall kunna framläggas för 1960 års riksdag.
Utredningsarbetet, som bedrives med stöd av bland annat operationsanalytiska
värderingar, syftar till att anpassa fartygsbeståndet efter de uppgifter
och den vapentekniska utveckling, som kan förutses fram till slutet
av 1960-talet. Nödvändigheten, särskilt av ekonomiska skäl, att minska fartygstypernas
storlek och antalet typer av fartyg har i utredningsarbetet
fått framträdande plats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195lt

Vid bifall till förslaget att låta nybyggnaden av jagarna Lappland och
Värmland samt minfartyget Älvsborg ävensom ombyggnaden av jagarna
Klas Horn och Göteborg samt kustjagarna Romulus och Remus utgå ur
planerna skapas enligt marinchefen möjligheter att under budgetåren
1958/59—1959/60 börja inrikta flottans sammansättning mot de förutsättningar,
som blir gällande för den förminskade nya flottan. Marinchefen
framlägger en plan för den fortsatta byggnadsverksamheten för budgetåren
1958/59—1959/60, utöver fullföljandet av de reducerade gällande planerna.
Denna plan föregriper enligt marinchefen icke utredningsarbetet och den
därpå följande flottplanen.

Enligt den nu framlagda planen skall verksamheten under ifrågavarande
budgetår inriktas på påbörjande av ett mindre antal motor torpedbåtar alternativt
motorkanonbåtar och minsvepare, fortsatt anskaffning av helikoptrar,
ytterligare ombyggnad av jagare till fregatter samt modernisering av vissa
befintliga fartyg, fortsatt anskaffning av fartyg för kustartilleriet, trängfartyg
m. m. samt forskning, försök och utveckling för kommande fartygstyper
m. m.

Kostnaderna för den sålunda föreslagna verksamheten beräknas till 130,9
miljoner kronor med fördelning på objekt enligt följande sammanställning.

Objekt	Kostnad i miljoner kronor
Motortorpedbåtar eller motorkanonbåtar och/eller minsvepare.............. Helikoptrar ....................................	72,0 14 0
Ombyggnad av jagare till fregatter samt modernisering av vissa befintliga fartyg Fartyg för kustartilleriet ............................	14,0 6,8
Trängfartyg m. m......................................
Forskning, försök och utveckling för nya ubåtstyper...................	8,0
Forskning, försök och utveckling för nya övervattensfartyg...............•	6,0
Löpande försök samt bidrag till försvarets forskningsanstalt...............	5,6 130,9

Närmare redogörelse för marinchefens motivering till ifrågavarande förslag
avses skola lämnas vid behandlingen av anslaget till Fartygsbyggnader
m. m. Marinchefen förutsätter, att nämnda anslag för nästa budgetår
skall uppföras med 109 miljoner kronor.

Beträffande verksamheten under anslaget till anskaffning av vapenmateriel
m. m. erinrar marinchefen om att denna för närvarande bedrives med
stöd av den av 1953 års riksdag antagna vapenmaterielplanen. Enligt denna
plan sker nyanskaffning av dels materiel för kustartilleriförband, dels
sådan materiel för flottan, som icke anskaffas med anlitande av fartygsbyggnadsanslaget,
dels materiel gemensam för flottan och kustartilleriet.

Den anslagsbegränsning, som skett sedan planen antogs, har, anför chefen
för marinen, fått till följd att vapenplanen blivit utdragen utöver den

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

lid av sex år, som ursprungligen avsetts. Den ytterligare minskning av medlen
för anskaffning av vapenmateriel m. m., som måste ske inom den aktuella
kostnadsramen, medför dels att vissa objekt inom vapenplanens kustartilleridel
icke kan genomföras, dels att anskaffningen av materiel i övrigt
måste utgå eller begränsas.

1953 års sexårsplan avser i fråga om kustartilleriet att möjliggöra
ombestyckning, förstärkning och modernisering av ett antal svåra, medelsvåra
och lätta batterier.

Marinchefen erinrar om att 1955 års försvar sberedning framhållit det
angelägna i att effekten hos kustartilleriets förband icke nedgår på sådant
sätt, att målsättningen för invasionsförsvaret allvarligt äventyras. Med den
nu aktuella begränsningen av medelstilldelningen för marinen kan emellertid
ombestyckning av ett svårt batteri, ombestyckning och förstärkning av
tre medelsvåra batterier samt förstärkning av två svåra batterier, vilka
objekt ingår i vapenplanen, ej genomföras.

Härutöver blir det omöjligt att helt genomföra den i vapenplanen avsedda
moderniseringen i form av radar- och eldledningsutrustning.

Den förutsatta minskningen av marinens kostnadsram nödvändiggör enligt
marinchefen samtidigt begränsningar på underhållsanslaget. Detta medför,
att tre svåra batterier, tre medelsvåra batterier samt nio lätta batterier
måste utgå ur krigsorganisationen.

Hittills gjorda utredningar beträffande kustartilleriets vapenmateriel visar
enligt marinchefen, att robotvapen i vissa fall har goda förutsättningar
att lösa sådana uppgifter, som nu åvilar kustartilleriets artilleriförband.
Vid ersättningsanskaffning bör därför artilleriförband ersättas med robotförband,
om större effekt därigenom erhålles. Marinförvaltningen har genom
försök erhållit en god grundval för bedömning av vissa robotvapens
effekt. För att vapenutvecklingen vid kustartilleriet skall kunna följa med i
den snabba tekniska utvecklingen och för att möjligheter skall erhållas att
uppsätta robotförband så snart utbildning och tekniska förhållanden i övrigt
medger det, är det av stor vikt att anskaffa robotar för övningsbruk
och — i den mån förutsättningar härför föreligger — även för stridsbruk.
Chefen för marinen anser därför, att anskaffning av robotvapen bör ges
hög prioritet.

Anskaffningen av övrig vapenmateriel måste begränsas för att utrymme
skall erhållas för anskaffning av modern materiel, främst robotvapen
av olika slag. I första hand minskas anskaffningen av ersättningsmateriel,
reservdelar och ammunition. Vidare måste den avsedda utbyggnaden
av marinens kustradarstationer senareläggas.

Den närmare inriktningen av anskaffningen av vapenmateriel med hänsyn
till marinens framtida uppgifter och den vapentekniska utvecklingen
är för närvarande föremål för detaljundersökningar inom marinledningen.

För nästa budgetår räknar marinchefen med att anslaget till anskaffning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

av vapenmateriel uppföres med ett belopp av 86 000 000 kronor. Ytterligare
redogörelse för inarinchefens förslag avseende medelsbehovet under anslaget
till anskaffning av vapenmateriel m. m. torde få lämnas vid anmälan av
detta anslag.

Värnpliktskon tingent

Det behov av värnpliktiga vid marinen, som legat till grund för myndigheternas
anslagsäskanden för budgetåret 1958/59, framgår av följande
sammanställning.

Vapenslag	Vpl i allmänhet	Ubef-, uoff-resp. off-uttagna vpl	Vpl grupp 3—4	Sjövärns-kåren sjöbef. spec. m.fl.	Summa
Flottan ................	2 150	1 200	190	300	3 840
Kustartilleriet...........	1 470	810	320	120	2 720
Summa	3 620	2 010	510	420	6 560

Denna omfattning av värnpliktsbehovet beräknades medföra totalt
2 800 000 tjänstgöringsdagar.

Med hänsyn till den minskade omfattningen av marinen har behovet
av värnpliktiga omräknats. I följande sammanställning anges det behov som
enligt den förnyade beräkningen erfordras för budgetåret 1958/59.

Vapenslag	Vpl i allmänhet	Ubef-, uoff-resp. off-uttagna vpl	Vpl grupp 3—4	Sjö värns-kåren sjöbef. spec. m.fl.	Summa
Flottan ................	1 580	930	90	300	2 900
Kustartilleriet...........	1 470	660	220	120	2 470
Summa	3 050	1590	310	420	5 370

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga beräknas nedgå till 2 500 000,
innebärande en minskning med 300 000. Att minskningen av antalet tjänstgöringsdagar
ej blir större sammanhänger med att flottans fartygsrustningar
på grund av pågående utbildning av värnpliktiga ej kan minska
nämnvärt förrän vid kalenderårsskiftet 1958/59 samt att det antal värnpliktiga
som 1958/59 skall inkallas till repetitionsövning kommer att bli större
än vad som ursprungligen beräknats.

Den totala minskningen av antalet värnpliktiga som skall tilldelas marinen
utgör omkring 1 190 man, innebärande en minskning med omkring
18 %. Några ändringar beräknas inte bli erforderliga i vad avser marinens
redan inskrivna värnpliktiga. En minskning av antalet värnpliktiga till
5 370 man anses kunna åstadkommas genom minskning av inkallelseomgån-g''arnas
storlek från och med sommaren 1958. Vid inskrivning av värn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

pliktiga hösten 1957 och tidigare inskrevs ett större antal värnpliktiga än
som numera anses erforderligt. Detta överskott kan, anser chefen för marinen,
utnyttjas genom att under några år framåt inskriva ett mindre antal
värnpliktiga än som motsvarar det årliga behovet.

Beräkningen av värnpliktskontingenten har skett med den förutsättningen,
att tillgången på stampersonal (underbefäl och meniga) förblir i stort
sett oförändrad.

Marinchefen anser, såsom framgår av det anförda, att några extra åtgärder
eller några ändringar av värnpliktsförfattningar inte för närvarande
erfordras för att marinens värnpliktskontingent skall kunna nedbringas
till avsedd nivå.

Rationalisering och minskning av fredsorganisationen

De rationaliseringar och minskningar i fredsorganisationen, som marinchefen
föreslår, innebär dels minskning av personalen vid örlogsvarven, dels
indragning av flottans kaserner på Skeppsholmen, flottans skolor i Göteborg
(Göteborgsskolorna) och Härnösands kustartillerikår (KA 5), dels
sammanförande av truppregistreringen vid kustartilleriet till ett gemensamt
truppregister i anslutning till örlogsflottans truppregister.

Beträffande örlogsvarven anför marinchefen, att marinens omfattning
under en följd av år minskat till följd av otillräckliga anslag. Redan nu
är örlogsvarvens sammanlagda kapacitet för stor för marinens behov. Uppsägning
av personal har redan skett. Sålunda har omkring 10 % av arbetsstyrkan
uppsagts samt varsel utfärdats för ytterligare omkring 10 %. Ytterligare
minskningar måste ske för att varvskapaciteten skall bringas att
svara mot de behov som kan beräknas föreligga med hänsyn till marinens
minskade omfattning.

Marinchefen anser sig inte för närvarande kunna taga ställning till huruvida
antalet örlogsvarv kan minskas. Ett av skälen härtill är, att en särskild
utredning tillsatts i december 1957 med uppgift att närmare utreda
''förutsättningarna för civil varvsdrift vid örlogsvarvet i Karlskrona. En annan
faktor är den fortsatta ovissheten rörande takten i utflyttningen av
Stockholms örlogsbas till Muskö.

För nästa budgetår bör enligt marinchefen åtgärderna koncentreras till
fortsatta minskningar av nuvarande örlogsvarvs personalstyrka så att denna
kommer att svara mot vad som erfordras med hänsyn till förutsebar tillgång
på medel för underhållsverksamhct och sådan modernisering av befintliga
fartyg, som lämpligen kan utföras av örlogsvarven. Detta innebär
att — utöver redan vidtagna åtgärder för minskning av örlogsvarvens arbetsstyrka
— ytterligare icke oväsentliga minskningar måste ske. Marinchefen
anser sig icke kunna bedöma, om det finns möjligheter att sysselsätta
den övertaliga personalen med civila arbetsuppgifter. Tillgången på dylika
arbetsuppgifter inverkar på omfattningen av de personalinskränkningar som
blir aktuella.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

I fråga om utbildningsorganisationen räknar marinchefen med
att minska antalet fredsutrustade fartyg och att ytterligare koncentrera utbildningen
vid kustartilleriet. Detta medför enligt marinchefen ofrånkomligen
en sämre beredskap och verkar sålunda i motsatt riktning mot det i
överbefälhavarens utredningar påvisade behovet av en högre omedelbar beredskap.
Minskningen av antalet i fred rustade fartyg bedömes även medföra
icke oväsentliga svårigheter att i fred utbilda för krigsorganisationen
erforderlig personal.

blottans fasta utbildningsanstalter i land utgöres av marinens
skolor å Berga (Berg''askolorna), flottans skolor i Karlskrona (Karlskronaskolorna)
och flottans skolor i Göteborg (Göteborgsskolorna). Härtill kommer
sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan. Beträffande de sistnämnda räknas
icke med några förändringar.

Vid de tre här ifrågavarande utbildningsanstalterna bedrives verksamheten
enligt följande.

Vid Bergaskolorna bedrives utbildning vid följande skolor:

vapenofficersskola

Marinens underofficersskola

furirskola samt

skolor för stam- och värnpliktig personal inom områdena artilleri, ubåt,
ubåtsjakt, signal, radar, tele, skydd och maskin.

Medeltalet elever utgör ca 400 och högsta belastningen uppgår till ca
750 elever, vilken senare siffra svarar mot tillgängligt förläggningsutrymme.

Vid Karlskronaskolorna bedrives följande utbildning för stam- och
värnpliktig personal:
rekrylutbildning

yrkesutbildning vid verkstads-, intendentur-, signal- och maskinskolor
vid furirskola

vid marinens tekniska skola
vid vissa kurser vid ÖVK.

Medeltalet elever utgör ca 900 och högsta belastningen uppgår till över
1 300 elever. Förläggningsutrymme finnes för upp till 3 000 man med otidsenlig
dubbelbeläggning. Viss del av förläggningsutrymmet utnyttjas för
Karlskronaskolorna icke tillhörande personal (t. ex. far tygsbesättningar vid
översyner).

Vid Göteborgsskolorna bedrives följande utbildning:
rekrytutbildning, grundläggande yrkesutbildning och annan utbildning
av värnpliktigt sjöbefäl

yrkesutbildning av min- och svepmatroser

rekrytutbildning av värnpliktiga tillhörande besiktningsgrupp 3 och 4.
Medeltalet elever utgör ca 100 och högsta belastningen uppgår till ca
200 elever. Förläggningsutrymme finnes för ca 300 elever.

Den angivna fördelningen av utbildningen i land har uppgjorts med hänsyn
till tillgången på förläggningsplatser samt tillgången på lektionsrum,
undervisningsmateriel och speciella övningsanläggningar. Marinens minskade
omfattning medför, att antalet elever totalt kommer att minskas. Så -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

lunda förutsättes en icke oväsentlig minskning av flottans årliga värnpliktskontingent.
De undersökningar som hittills gjorts i avsikt att ytterligare
koncentrera utbildningen visar enligt marinchefen på följande möjligheter.

Till Bergaskolorna överföres dels från Karlskronaskolorna yrkesutbildningen
vid signal- och maskinskola, dels från Göteborgsskolorna sjöbefälets
utbildning utom rekrytutbildningen samt yrkesutbildningen av min- och
svepmatroser. Till Karlskronaskolorna överföres all vid Göteborgsskolorna
bedriven rekrytutbildning.

Dessa överflyttningar kan dock ej helt genomföras förrän pågående
planlagd utbyggnad skett vid Berga.

Under förutsättning att de föreslag‘na omflyttningarna genomföres,
kommer Karlskronaskolorna att omfatta rekrytskola för stam och värnpliktiga,
furirskola, verkstadsskola, intendenturskola, marinens tekniska
skola samt vissa kurser vid Karlskrona örlogsvarv, medan all övrig utbildning
i land koncentreras till Bergaskolorna.

Den återstående utbildningen vid Karlskronaskolorna kan ej överföras
till Bergaskolorna, med mindre den planerade utbyggnaden av dessa väsentligt
utökas. Det anses därför inte vara realistiskt att räkna med en sådan
koncentration.

Antalet elever vid Karlskronaskolorna minskas emellertid så mycket att
ett av de tre kasernkomplex, som för närvarande användes, blir obehövligt.
Härvid bör kasernkomplexet Anckarstierna utgå. De lokaler som friställes
genom flyttningen av Göteborgsskolorna anses böra reserveras för en
eventuell framtida särskild värnpliktstjänstgöring för sjömanshusinskrivna
värnpliktiga.

Kustartilleriets nuvarande utbildningsorganisation tillkom
år 1955. Därvid eftersträvades främst att tillgodose beredskapskravet genom
att i största möjliga utsträckning utbilda personalen inom de områden
där den avsågs bli krigsplacerad. Organisationen kompletterades med
ett antal för kustartilleriet gemensamma skolor. Vid sammansättningen av
fredsförbanden beaktades därjämte, att utbildningsförbanden skulle få en
lämpligt avpassad storlek. För regementena räknades med 600 till 800 man
och för kårerna med 300 till 400 man.

I den nya organisationen minskar fredskontingenten av värnpliktiga med
omkring 250 man. En jämnt fördelad uttunning av utbildningsenheterna
med hänsyn till den minskade värnpliktskontingentcn kan icke ske, emedan
vissa utbildningsenheter skulle bli för små. En koncentration av utbildningen
till färre truppförband blir ofrånkomlig. Minskningen av värnpliklskontingenten
motsvarar ungefär ett av kustartilleriets mindre truppförband.
Av förläggningsskäl kan därför endast ett av de mindre truppförbanden
ifrågakomma för indragning.

Marinchefen har stannat för att Härnösands kustartillerikår härvid bör
indragas. Skälen härför utvecklas på följande sätt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Även för utbildningseffekten uppkommer de minsta olägenheterna om
ett av de mindre truppförbanden, d. v. s. Gotlands kustartillerikår (KA 3)
eller Härnösands kustartillerikår (KA 5), indrages och respektive truppförband
tillhörande värnpliktiga utbildas vid de kvarvarande truppförbanden.
Kustartilleriets truppförband spelar emellertid en icke oväsentlig roll
för beredskapen. I detta avseende kommer en indragning av KA 3 utan tvivel
att medföra de allvarligaste konsekvenserna. Vid valet mellan de två
aktuella truppförbanden talar sålunda övervägande skäl för att KA 5 indrages
och att detta truppförband tillhörande värnpliktiga kan utbildas vid
Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1). Utbildningsanordningar och förläggningslokaler
m. m. finnes dock icke i sådan utsträckning vid KA 1, att
alla KA 1 och KA 5 tillhörande värnpliktiga kan utbildas vid KA 1. Det
blir sålunda nödvändigt att utbilda vissa KA 1 tillhörande värnpliktiga vid
Gotlands kustartillerikår (IvA 3) och Älvsborgs kustartilleriregemente
(KA 4). Härigenom möjliggöres eventuellt att utbildningen kan åstadkommas
utan att nämnvärda nyinvesteringar blir nödvändiga. Möjligheten att
reducera KA 4 och organisera detta truppförband såsom en kår av huvudsakligen
skolförbandskaraktär har även undersökts. Kostnadsskäl och konsekvenser
för rekrytering m. m. leder emellertid till att en sådan lösning
icke kan förordas.

Oberoende av att KA 5 sålunda enligt marinchefens förslag kommer att
utgå, avses marinkommando Nord och Hemsö kustartilleriförsvar kvarligga
i Härnösand, dit även viss vinterutbildning tillfälligt kommer att förläggas.
Kasernbyggnaderna bör därför alltjämt behållas.

Svårigheterna att utbilda de värnpliktiga vid respektive hemortsförband
aktualiserar enligt marinchefen frågan om central personalregistrering vid
kustartilleriet, vilken fråga varit föremål för undersökning inom kustartilleriinspektionen.
Det förutsättes därför, att denna rationalisering snarast
genomföres. Hittills gjorda undersökningar visar, att endast en mindre
komplettering av maskinutrustningen vid flottans centrala truppregister blir
erforderlig för att möjliggöra en koncentration av kustartilleriets nuvarande
fem truppregister till en enhet förlagd i anslutning till örlogsflottans
truppregister.

Marinchefen föreslår vidare, att den år 1956 tillkomna avvecklingsorganisationen
för flottans kaserner på Skeppsholmen indrages och ersättes
med en mindre kasernavdelning vid Stockholms örlogsvarv.

Tidpunkten för indragning av flottans kaserner på Skeppsholmen blir
enligt marinchefen beroende på möjligheterna att genomföra den planerade
utbyggnaden av Bergaskolorna. Avvecklingen av Göteborgsskolorna och
Härnösands kustartillerikår bedömes i huvudsak kunna genomföras under
budgetåret 1959/60. Tidpunkten för sammanslagningen av kustartilleriets
truppregister blir beroende av iordningställandet av lokaler och anskaffningsmöjligheterna
för den behövliga kompletteringen av maskinutrustningen
vid örlogsflottans truppregister.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Flygvapenchefens förslag

I skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för flygvapnet och flygförvaltningen
redovisat resultatet av verkställda utredningar med anledning av
chefens för försvarsdepartementet uppdrag'' den 21 februari 1958. Skrivelsen
innehåller i enlighet med uppdraget, bland annat, förslag till begränsningar
i fredsorganisationen samt förslag till långtidsplaner. I fråga om
flygvapnets värnpliktskontingent föreslås icke några förändringar.

Rationaliseringar och minskningar i fredsorganisationen

Chefen för flygvapnet framhåller, att fredsorganisationen vid flygvapnet
är en utbildnings- och mobiliseringsorganisation för krigsorganisationen.
Därutöver åsyftar emellertid flygvapnets fredsorganisation att tillgodose
kravet på styrkor med omedelbar krigsberedskap. Flertalet av divisionerna
är praktiskt taget krigsorganiserade i fred och har hög beredskap. Fredsflottiljerna
utom divisionerna omorganiseras i krig till basförband m. m.
Nära principiell överensstämmelse råder mellan freds- och krigsorganisationen.
De kostnader som nedlägges på fredsadministrationen kommer i
mycket stor utsträckning krigsorganisationen direkt tillgodo.

Då försvarskraften även under omorganisationsskedet bör hållas på
högsta möjliga nivå anser chefen för flygvapnet att flvgmaterielen vid de
förband, som skall indras, i princip bör bibehållas tills den uppnått slutet
av sin normala sjuåriga livslängd. Materielanskaffningen inriktas omedelbart
mot den minskade krigsorganisationen och medel frigöres för modernisering
av denna.

Den indragning av fem jaktdivisioner som nu är aktuell kan enligt chefen
för flygvapnet göras på två principiellt olika sätt. Antingen kan antalet divisioner
per flottilj minskas från tre till två vid fem flygflottiljer eller kan två
hela fredsflottiljer dras in, varvid dock någon jaktflottilj måste utökas med
en division. Härom anför flygvapenchefen vidare.

Med utgångspunkt i principerna i överbefälhavarens studie råder från
operativ synpunkt ingen tvekan om att det första alternativet är att föredraga.
Genom större utspridning i fred ökas möjligheterna att utstå en
häftig krigsöppning. Vissa annars ofrånkomliga investeringar, bl. a. för
att täcka de brister på hangar- och verkstadsutrymmen, som kommer att
kvarstå vid vissa flottiljer även i alternativ Adam, undvikes. Det första alternativet
medför på längre sikt något högre årskostnader på driftbudgeten
än det andra. Skillnaden är emellertid relativt liten och uppväges mer
än väl av de fördelar det första alternativet innebär. Omdaningsprocessen
blir också enkel, medan däremot en indragning av två hela fredsflottiljer
kräver betydande omskolningar, personalomflyttningar, omläggningar i
mobiliseringsorganisationen m. m., vilket medför perioder av minskad beredskap
och effekt. Från flygmilitära utgångspunkter står det därför klart
att indragningen borde göras genom minskning av antalet divisioner från
tre till två vid sammanlagt fem jaktflottiljer.

6—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

Förutom till angivna rent militära faktorer bör dock hänsyn tas även
till övriga samhälleliga intressen och därvid i första hand till dem som
sammanhänger med flygbuller- och stadsbyggnadsproblemen samt med den
civila luftfarten. Dessa militära och civila intressen står oftast i motsatsförhållande
till varandra. I min strävan att åstadkomma en godtagbar lösning
har jag i viss utsträckning gett avkall på operativa krav och utbildningsföhållanden
som eljest i första hand bort vara avgörande.

Chefen för flygvapnet föreslår, att Svea flygflottilj (F 8) och Hallands
flygflottilj (F 14) indrages. Flygfälten förutsättes skola bibehållas som
krigsbaser. I samband med indragningen av F 14 ombildas en jaktflottilj
till attackflottilj.

Av motiveringarna för dessa förslag må följande återges.

De flottilj flygplatser, där svårigheterna att samordna militära och civila
intressen är störst, är Barkarby- och Halmstadsfälten (F 8 respektive F 14).

Barkarbybasen har i flygoperativt hänseende många fördelar. Den har
ett lämpligt geografiskt läge som bas för jaktförband avsedda för luftförsvaret
av Stockholmsområdet. En berghangar har just iordningställts
vid fältet. Hangarutrymmena är goda.

Förutom av flottiljen F 8 användes fältet regelmässigt för den flygtjänst
som maste bedrivas av personal vid flygledningen och övriga högre staber
m. m. i Stockholm samt av sjätte transportgruppen (för bl. a. försvarets
forskningsanstalt och flygförvaltningen). För transportgruppens flygplan
färdigställdes en särskild hangar så sent som i december 1956. Flvgledningens
flygningar, som till större delen utförs med flygplan med relativt
låg bullernivå, utgör ca en tredjedel av den totala flygverksamheten vid
Barkarby.

Starka militära skäl talar för att verksamheten vid Barkarbvfältet i
princip bibehålls i nuvarande omfattning.

Å andra sidan är det enligt det nyligen framlagda förslaget till regionplan
för Stockholmstrakten ur allmänna stadsbyggnadssynpunkter ett starkt
önskemål att Järvafältet eller delar av detta frigöres från militär verksamhet
och ställes till förfogande för Stor-Stockholms utbyggnad. Önskemålen
anges inte minst gälla flygverksamheten på Barkarby, som genom allvarligt
buller lägger hinder i vägen för ett ändamålsenligt utbyggande av redan
existerande samhällsbildningar utanför fältet. För utvecklingsskedet fram
4ill 1970 räknar emellertid regionplanen försiktigtvis inte med en sådan
förändring av flygverksamheten vid Barkarby som förutsättes på längre
sikt.

Vad den civila luftfarten beträffar föreligger vissa interferensproblem,
bl. a. mellan Bromma och Barkarbv, som närmare redovisats i propositionen
1957: 185.

Beträffande Halmstadsbasen kan ej lika starka operativa fördelar anföras
som i fråga om Barkarby. En minskning av flygverksamheten där
skulle således ej medföra lika svåra flygoperativa nackdelar. Å andra sidan
har basen flera andra fördelar. Hangarutrymmena är mycket goda,
och etablissementet i sin helhet är relativt nytt och i gott skick. Lämplig
bomb- och skjutplats finns i närheten. Interferensen med den civila luftfarten
är relativt liten. Bullerproblemen är emellertid allvarliga. I viss mån
skulle dessa kunna minskas genom anläggning av en ny bana, vilket dock
skulle kräva en investering av omkring 4,5 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Då reduktionen av flygvapnet skall gå ut över jaktflyget bör i samband
med nedläggande av F 14 en jaktflottilj omvandlas till attackflottilj. Frågan
om viiken flottilj som härvid bör väljas måste närmare utredas.

Indragningen av F 8 bör äga rum då flottiljens nuvarande flygplan beräknas
utgå, d. v. s. omkring år 1963. Tidpunkten för nedläggande av F 14
anses icke kunna bestämmas tidigare än till budgetåret 1961/62. Oaktat F 8
nedlägges, förutsättes flygledningens flygverksamhet fortsätta i stort sett
i nuvarande omfattning, liksom transportgruppens. Antalet övningsdagar
för krigsflygförband på Barkarbyfältet inskränkes till omkring 15 per år.
Härvid begränsas användningen av de särskilt bulleralstrande efterbrännkamrarna
i görligaste mån. Genom dessa åtgärder kommer enligt chefen
för flygvapnet bullerstörningarna att väsentligt reduceras, vilket bör kunna
medföra ökade möjligheter till bebyggelse i fältets närhet. Halmstadsflygfältet
avses i fred endast skola utnyttjas för starkt begränsade övningar
med krigsflygplan.

Genom de föreslagna åtgärderna frilägges etablissementet vid F 14 så
gott som helt, medan vid F 8 betydande utrymmen kan frigöras. Chefen för
flygvapnet framlägger icke något förslag rörande utnyttjandet av de etablissement,
som kommer att friställas. Flygvapenchefen anmäler emellertid
sin avsikt att närmare utreda detta spörsmål. Utredningsarbetet avses
skola hedrivas i sådan takt, att resultatet därav kan tjäna som underlag
för en proposition till 1959 års riksdag. I förevarande sammanhang anför
flygvapenchefen endast vissa synpunkter på frågan om de frigjorda utrymmenas
utnyttjande. Sålunda anföres bland annat följande.

Av flygvapnets nuvarande utbildningsanstalter har flygvapnets centrala
skolor i Västerås (FCS) och Roslagens flygkår i Hägernäs (F 2) etablissement
av lägre kvalitet och med mindre och sämre utrymmen än de som
skulle friläggas vid F 8 och F 14. Omfattande investeringsbehov bl. a. för
modernisering och iståndsättning av befintliga lokaler föreligger särskilt
vid FCS. Från Västerås stads sida finns visst intresse av att förvärva
markområden vid FCS.

Skäl talar därför för att utnyttja lediga lokaler vid F 8 och F 14 för
nämnda skolor. I detta sammanhang bör omnämnas ett mellan Kungl. Maj :t
och Kronan å ena och Halmstads stad å andra sidan den 9 juli 1942 träffat
avtal. Enligt detta har Kronan åtagit sig vissa förbindelser för det fall
flottiljen skulle indras och det av staden överlåtna området ej längre skulle
användas för ständig militär förläggning av motsvarande omfattning.

Såsom närmare redovisats i skrivelse från chefen för flygvapnet 31 oktober
1957 föreligger också behov av etablissement för ett flygvapnets läroverk
som föreslagits bli förlagt till Herrevadskloster. Det synes sannolikt
alt läroverket lämpligen skulle kunna förläggas till F 14 nuvarande etablissement,
varigenom de betydande investeringarna vid Herrevadskloster skulle
kunna undvikas.

I detta sammanhang anmäles även en fråga om den grundläggande flygutbildningen
vid Ljunghyhed. I samband med alt nuvarande propcllerdrivna
skolflygplan typ 1 vid krigsflygskolan framdeles ersättes med readrivna

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

skolflygplan är det möjligt att den totala trafikledningskapaciteten överskrides,
varför det kan visa sig nödvändigt att överföra en del av flygverksamheten
till annan flygplats. En tänkbar möjlighet är att därvid utnyttja F 14
etablissement och flygfält. Att förlägga en sådan flygskola till Halmstad
bedömes ej medföra allvarligare bullerstörningar.

Förslag till långsiktsplaner för materielanskaf f ning m.m.

För anskaffning av flygmateriel m. m. föreslås en kostnadsram med fördelning
på årskvoter enligt följande.

Budgetår	Årskvoter i milj kr
prisläget mars 1957	uppräkning med 10,3 % för prisstegringar
1958/59	674	744
1959/60	720	794
1960/61	730	805
1961/62	755	833
1962/63	780	860
1963/64	805	888
1964/65	830	915
Kostnadsram	5 294	5 839

Kostnadsfördelningen i denna plan överensstämmer i huvudsak med den
fördelning, som angivits i ett av flygförvaltningen i anslutning till ämbetsverkets
förslag till medelsäskanden för budgetåret 1958/59 redovisat alternativt
förslag till sjuårsplan. En redogörelse för detta förslag lämnas i samband
med anmälan av anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. Uppräkningen
av årskvoterna med 10,3 % för prisstegringar har grundats på
skillnaden mellan prisläget i mars 1957 (från vilket flygförvaltningen utgått
vid sina beräkningar av medelsbehovet i samband med förslaget till
medelsäskanden för budgetåret 1958/59) och ett bedömt medelprisläge för
budgetåret 1958/59.

Behovet av betalningsmedel under anslaget till anskaffning av flygmateriel
anges för nästa budgetår till 744 miljoner kronor och behovet av
beställningsbemyndiganden till 830 miljoner kronor.

Det förutsättes, att flygförvaltningen skall få återkomma närmare till det
materiella innehållet i långsiktsplanen i senare förslag till anskaffningsoch
bemyndigandeplaner. Materielanskaffningarna ansluter till vad som av
överbefälhavaren anförts i samband med alternativ Adam. Förutom moderna
jakt-, attack- och spaningsflygplan anskaffas bl. a. robotar av olika
slag, och en organisation för telemotmedel bygges upp. Stridslednings- och
iuftbevakningsorganisationen moderniseras liksom basorganisationen.

Anslaget till luftförsvarsrobot upptages med 23 miljoner kronor. Behovet
av beställningsbemyndigande anges till 50 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Flygledningen erinrar om att för perioden 1958/59—1960/61 i alternativ
Adam upptagits ett belopp av 126 miljoner kronor (prisläget 1957) för anskaffning
av luftförsvarsrobotar, vilket belopp enligt överbefälhavaren bör
ställas till flygförvaltningens förfogande. Detta belopp är ej inräknat i den
kostnadsram för anskaffning av flygmateriel, som föreslagits i det föregående.

Anskaffningen av luftförsvarsrobotar kan nu, anför flygledningen, förutses
endast till en del, då utvecklingen inom detta område ej kan överblickas
för någon längre tid. Flygledningen erinrar om att överbefälhavaren uttalat
att luftförsvarsrobotar framdeles kan komma att delvis ersätta jaktflyg.
Det är därför ej möjligt att nu framlägga en anskaffningsplan svarande mot
de medel, som enligt det nyss anförda reserverats för luftförsvarsrobotar.

Ändringar i de nuvarande planerna beträffande olika vapensystem kan
komma att medföra väsentliga förändringar av kostnadsplanernas materiella
innehåll. Detta i sin tur kan komma att påverka såväl krigs- som
fredsorganisationen. Denna omständighet har, framhåller flygledningen,
icke kunnat beaktas i förslagen till förbandsindragningar. Av den tekniska
utvecklingen betingade ändringar kan därför snabbt aktualiseras.

Överbefälhavarens yttrande

överbefälhavaren framhåller, att 1955 års försvar sberednings utlåtande
syftar till en fast ekonomisk grund för utvecklingen inom krigsmakten
under de närmaste åren. För de militära myndigheterna gäller det att inom
den givna ekonomiska ramen planlägga verksamheten, så att en lämplig
balans mellan personal och materiel åstadkommes och därigenom den totala
försvarseffekten blir så stor som möjligt. Detta förutsätter enligt överbefälhavaren,
att försvarsgrenarna (centrala förvaltningsmyndigheter) utarbetar
långsiktiga planer för materielanskaffning, personalorganisation och fredsorganisation
in. m. samtidigt som det också kräver en ökad samordning
inom krigsmakten. Planerna måste därför göras direkt jämförbara — bl.a.
beräknas i samma prisläge — och utformas så att en samlad översikt över
utvecklingen inom krigsmakten kan vinnas.

Tillgång till en dylik samlad översikt över den planerade verksamheten
anser överbefälhavaren vara ett villkor för att riktlinjer för krigsmaktens
framtida utformning fortlöpande skall kunna anpassas till den tekniska
utvecklingen, överbefälhavaren anmäler sin avsikt att i samband med
direktiven för petitaarbetet för budgetåret 1959/60 ge sådana anvisningar
att en parallellställning av de olika försvarsgrenarna kan bli möjlig.

När det gäller personalfrågor erinrar överbefälhavaren om att grundtanken
i alternativ Adam är att inom den begränsade organisationen tillgodose
hög kvalitet. I förslaget har räknats med utökade personalstater.
Det är därför enligt överbefälhavaren betydelsefullt all de äskanden i fråga
om nya tjänster, som framförts av försvarsgrenscheferna, tillgodoses.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Omdisponering av tjänster bör enligt överbefälhavaren i första hand
ske inom respektive försvarsgrenar. Vid behov bör dock omflyttningar kunna
ske försvarsgrenarna emellan. Det kan bli nödvändigt att nämnda omdisponeringar
tillgodoses genom tillfällig kommendering av personal. De
av chefen för armén föreslagna principerna för jämkningar i personalstaterna
bör dock enligt överbefälhavaren kunna tillämpas från och med
budgetåret 1958/59. Motsvarande principer föreslås även bli tillämpliga
inom övriga försvarsgrenar och försvarsgrenarna emellan.

För handläggning av omplaceringsproblem avseende den civila personalen
bör enligt överbefälhavaren den år 1956 tillkallade försvarets personalnämnd
i första hand vara verksam. Detta gäller såväl omplacering inom
försvarsväsendet som beredande av sysselsättning utom försvaret. I vad
gäller omplacering inom försvarsväsendet bör dock en betydande del av
dessa åtgärder ske på sätt som enligt överbefälhavaren bör tillämpas för
militär personal. Personalnämnden förutsättes erhålla erforderliga resurser
för att effektivt i samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna, försvarsgrensledningarna,
försvarsstaben och personalorganisationerna kunna medverka
till lösande av dessa uppgifter.

Omplacering av militär och civihnilitär personal måste enligt överbefälhavaren
anpassas till den takt, vari organisationsförändringar genomföres,
medan å andra sidan dessa förändringar måste anpassas till möjligheterna
att genomföra omplaceringar. Frågor om omplacering av personal
bör i första hand handläggas inom vederbörlig försvarsgren. En väsentlig
del av dessa frågor, främst de av personalvårdande karaktär, måste
dock handhas gemensamt för hela försvarsväsendet. överbefälhavaren föreslår
därför, att en särskild nämnd tillsättes. Överbefälhavaren avser att
senare avge ett mer preciserat förslag om denna organisation med utgångspunkt
i att nämnden bör kunna påbörja sin förberedande verksamhet
från och med budgetåret 1958/59.

Den av arméchefen föreslagna utredningen om sättet för värnpliktskontingentens
begränsning avser överbefälhavaren att igångsätta snarast.

De framlagda förslagen till riktlinjer för materielanskaffningar i vad
avser armén och flygvapnet ansluter enligt överbefälhavaren till de ekonomiska
ramarna enligt försvarsberedningens utlåtande den 18 februari
1958 och departementschef sskrivelsen den 21 februari 1958. Planerna är så
utarbetade att de nästkommande år kan samordnas med övriga planer för
dessa försvarsgrenar, överbefälhavaren tillstyrker, att de fastställes som
grund för anskaffningsverksamheten, dock med reservation för de korrigeringar
som förändringar i prisläget kan ge anledning till. I anslutning härtill
understryker överbefälhavaren betydelsen av att samtliga betalningsoch
bemyndigandeplaner fastställes i samma prisläge och successivt uppräknas
på samma sätt.

Vad gäller materielanskaffningen vid marinen tillstyrker överbefälhava -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 87

ren, att jagarna Lappland och Värmland samt minfartyget Älvsborg avbeställes.
Inriktningen av verksamheten inom marinen under de närmaste
budgetåren blir, anför överbefälhavaren, i väsentlig grad beroende av Kungl.
Maj :ts och riksdagens beslut i fråga om såväl föreslagen avbeställning
av jagarna Lappland och Värmland samt minfartyget Älvsborg som sättet
för bestridande av avbeställningskostnaderna. Överbefälhavaren anser sig
inte kunna ta slutlig ställning till chefens för marinen förslag bland annat i
fråga om verksamheten under anslaget till Fartygsbyggnader m. m., innan
beslut fattats i fråga om de föreslagna avbeställningarna, överbefälhavaren
tillstyrker emellertid fullföljande av redan antagna fartygsplaner i den omfattning
chefen för marinen föreslagit. Därutöver bör begärda bemyndiganden
för forskning, försök och utveckling för nya ubåtstyper och övervattensfartyg
ävensom för löpande försök samt bidrag till försvarets forskningsanstalt
— sammanlagt 19,6 miljoner kronor — erhållas genom omdisponering
av till marinförvaltningens förfogande stående bemyndigandebelopp.
I övrigt synes enligt överbefälhavaren beslut om ändrad användning av
bemyndigandebelopp, som friställes genom avbeställningar och genom att
vissa ombyggnader utgår ur 1952 års fartygsbyggnadsplan, böra anstå tills
de ekonomiska konsekvenserna av föreslagna avbeställningar klarlagts.

Beträffande chefens för marinen förslag gäller enligt överbefälhavaren,
att olika alternativ måste hållas öppna till dess frågan om bestridandet
av avbeställningskostnaderna för de två jagarna Lappland och Värmland
samt minfartyget Älvsborg kan lösas. Kan överlåtelse eller försäljning
ske bör motsvarande medel kunna disponeras på marinens materielanslag
inom ramen för av chefen för marinen föreslagna anskaffningar. Kan försäljning
icke ske finns inom alternativet Adam icke utrymme utanför marinens
andel för att bestrida avbeställningskostnader. Därför måste i så
fall bland annat anskaffningsprogrammen enligt marinchefens förslag begränsas
och en del nyanskaffningar skjutas på framtiden och infogas i
den nya plan för marinens materielanskaffning, som måste uppgöras, överbefälhavaren
anser det nödvändigt att Kungl. Maj :t erhåller med hänsyn
härtill erforderlig handlingsfrihet beträffande anskaffningarna för marinen
för budgetåret 1958/59. Som en följd härav bör man även beträffande
nu föreslagna nya objekt, som föranleder betalningsutfall under budgetåret
1959/60 och senare, icke nu binda sig utan bevara möjligheter till
anpassning efter den ekonomiska utvecklingen för marinen under budgetåret
1958/59.

Härefter övergår överbefälhavaren till de föreslagna begränsningarna av
fredsorganisationen. Det betonas, att förutsättningen för att föreslagna
nedskärningar och rationaliseringar av fredsorganisationen skall kunna
genomföras, är att investeringsmedel och byggnadskvot crhålles i tillräcklig
omfattning, överbefälhavaren erinrar om att försvarsberedningen i sitt
utlåtande särskilt uppmärksammat denna fråga och understrukit, att om -

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

organisationer som innebär lägre löpande kostnader för försvaret icke får
hindras av brist på medel under kapitalbudgeten. Beredningen har även
erinrat om de allvarliga eftersläpningar, som uppstått på grund av den
under en följd av år starkt begränsade medelstilldelningen, och om nödvändigheten
av att investeringsanslagen avväges med hänsyn till materielanslagen
på driftbudgeten. I anslutning'' härtill betonar överbefälhavaren
ånyo och med skärpa nödvändigheten av att nyssnämnda ofrånkomliga behov
tillgodoses. Det bör enligt överbefälhavaren beaktas, att erforderliga
investeringar på en plats ofta motsvaras av värden som kan friställas på
en annan plats.

De föreslagna indragningarna av fredsförbund anser sig överbefälhavaren
kunna tillstyrka, dock med undantag för indragningen av Härnösands
kustartillerikår (KA 5). Anledningarna till att överbefälhavaren motsätter
sig detta förslag utvecklas sålunda.

I chefens för armén förslag skulle Lv 5 i Sundsvall och i chefens för
marinen förslag KA 5 i Härnösand bli föremål för indragning. Härigenom
skulle två fredsförbund inom samma landsdel komma att indras, vilket
jag bland annat av beredskapsskäl icke kan tillstyrka. Härtill kommer synpunkterna
på den roll som kustartilleriet har i invasionsförsvaret, vilket
även kommit till uttryck i försvarsberedningens utlåtande. Av nyssnämnda
skäl synes en indragning av Lv 5 vara minst oläglig. Ytterligare arméförband
finns inom landsdelen ifråga och genom Lv 7 i Luleå kommer
fortfarande fredsluftvärnsförband att finnas i Norrland.

De administrativa merkostnader, som ett bibehållande av KA 5 kan
komma att föra med sig, anser jag icke vara av den storleksordning att
de bör tillmätas avgörande vikt. Hur de skall täckas genom administrationsminskningar
och ytterligare rationaliseringar på annat håll kräver närmare
undersökningar. Tid för att genomföra dessa undersökningar finns,
eftersom frågan icke påverkar anslagen för 1958/59. Jag anser i varje fall
att KA 5 icke skall indragas.

Beslut om hur friställda lokaler skall utnyttjas anser överbefälhavaren
icke kunna fattas i detta sammanhang.

Slutligen anmäler överbefälhavaren, att han vidtagit förberedelser för utredning
av krigsmaktens högsta ledning, överbefälhavaren avser att avge
förslag om tillsättandet av en arbetsgrupp för vissa förberedande studier
av frågan.

E. Departementschefen

Frågan om riktlinjerna för vårt militära försvars utveckling har under
de senaste åren varit föremål för ingående utredningar och överväganden.
Det är framför allt den snabba militärtekniska utvecklingen och dess konsekvenser
för vårt försvars gestaltning på längre sikt som nödvändiggjort
en översyn av krigsmaktens utformning. Utredningsarbetet har gällt krigsmaktens
organisation, kostnader och operativa möjligheter och sambandet

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

mellan dessa faktorer. Kravet på en rationell anpassning av försvarets
struktur med hänsyn till den militärtekniska utvecklingen och på en sådan
avvägning mellan olika försvarsfunktioner att en maximal effekt erhålles
för den ekonomiska insatsen har härvid framträtt med styrka. Underlaget
för övervägandena i försvarsfrågan utgjordes till en början av den utredning
som överbefälhavaren år 1954 framlade beträffande riktlinjerna för
krigsmaktens fortsatta utveckling och vilken hade igångsatts efter samråd
med min företrädare i ämbetet. I början av förra året erhöll överbefälhavaren
av denne i uppdrag att verkställa viss överarbetning av dessa
riktlinjer. Detta utredningsuppdrag redovisades av överbefälhavaren i oktober
1957. Det utredningsmaterial som förebragts har legat till grund för
övervägandena inom 1955 års försvarsberedning. Resultatet av sina överväganden
har försvarsberedningen framlagt i ett i februari 1958 avgivet
utlåtande rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling.

I avbidan på resultatet av övervägandena i försvarsfrågan har försvarsbudgeten
under de senaste budgetåren erhållit en i vissa delar provisorisk
karaktär. Å ena sidan har myndigheternas anslagsäskanden starkt beskurits.
Å andra sidan har osäkerheten i fråga om försvarsorganisationens
framtida utformning lett till att man undvikit att företaga några mera betydande
ingrepp i organisationen i samband med försvarsbudgeternas fastställande.
Dessa förhållanden har medfört en successivt vidgad diskrepans
mellan försvarsanslag och försvarsorganisation.

Genom den överenskommelse som den 4 februari i år slöts mellan de
fyra demokratiska partierna i fråga om försvarets kostnadsram och genom
det utlåtande som försvarsberedningen strax därefter avgav har förutsättningar
skapats för att vid årets riksdag fatta ett försvarsbeslut som utgör
ett fast underlag för en ny försvarsplanering. Jag hälsar med djup tillfredsställelse
att en samförståndslösning kunnat ernås i försvarsfrågan,
uppburen av de fyra demokratiska partierna. Därmed har en god svensk
politisk tradition fullföljts. Att försvarsfrågan ännu en gång kunnat
lyftas över partigränserna innebär en stor nationell tillgång och är av värde
inte minst utåt som en manifestation av en enig nations vilja att värna
sin frihet och sitt oberoende.

Försvarsberedningen har i sitt utlåtande dragit upp de allmänna riktlinjerna
för krigsmaktens fortsatta utveckling. Jag kan i allt väsentligt
ge dessa riktlinjer min anslutning. De synes mig väl ägnade att utgöra
ett principiellt underlag för arbetet med utformningen av vårt militära
försvar. Riktlinjerna skapar en fast grundval för planering på lång sikt
inom krigsmakten, något som jag tillmäter den största betydelse. Jag vill
i det följande, i anslutning till beredningens uttalanden i olika hänseenden,
framlägga mina synpunkter på den fortsatta utformningen av vårt
lands försvarspolitik.

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Den allmänna bedömning av Sveriges utrikes- och militärpolitiska läge
som försvarsberedningen gjort utmynnar i slutsatsen att de utrikespolitiska
och militärpolitiska synpunkterna på vårt lands försvarsfråga entydigt
talar för nödvändigheten av att upprätthålla ett svenskt försvar av
en sådan styrka, att det verkar fredsbevarande och i krig kan bjuda en
angripare hårt motstånd. Till denna uppfattning ansluter jag mig helt.
Jag vill i det följande närmare utveckla varför de skäl som under efterkrigstiden
föranlett upprätthållandet av ett relativt starkt svenskt försvar
alltjämt äger oförminskad giltighet.

Förhållandet mellan å ena sidan Sovjetunionen och å den andra de
västliga stormakterna är fortfarande präglat av djup misstro. Stora politiska
frågor, såsom spörsmålet om Tysklands återförening och upprättande
av ett system för rustnings- och atomvapenkontroll, har icke kunnat lösas.
De rådande motsättningarna har också lett till att Förenta Nationerna icke
kunnat fungera såsom ett internationellt kollektivt säkerhetssystem på det
sätt som avsetts i dess stadga. I avsaknad av ett sådant säkerhetssystem
har stormakterna fallit tillbaka på den traditionella metoden att genom
militärallianser söka trygga sin säkerhet. Läget karakteriseras alltså för
närvarande av en jämviktspolitik. Emellertid bär denna politik, sådan
den för närvarande bedrives, en del helt nya drag genom att de väsentliga
militära tyngderna på vardera sidan utgöres av de ännu, med undantag
för de två bomberna över Japan i andra världskrigets allra sista fas,
i krigföring oprövade kärnvapnen. För närvarande förfogar USA och
Storbritannien å ena sidan och Sovjetunionen å den andra över alla sorters
kärnvapen och vapenbärarna ökar på bägge sidor i antal och mångsidighet.
De växande förstörelseresurserna vidmakthåller således ett sla«s

balans mellan stormakterna, vilken utgör en viss garanti mot allmän
världskonflikt. Det är dock uppenbart att detta läge rymmer betydande
faromoment. Risker föreligger för att krig kan uppstå till följd av missgrepp
och felbedömningar. Angelägenheten av att uppnå någon form av
kontrollerad nedrustning eller begränsning av rustningarna har därför
kommit att framstå som mera trängande än någonsin. Emellertid har nedrustningssträvandena
hittills icke krönts med någon framgång. Redan de
nu angivna omständigheterna gör det nuvarande världsläget farofyllt och
osäkert. Härtill kommer att, så länge för stormakterna centrala problem
såsom den tyska återföreningsfrågan icke fått sin lösning, risken fortbestår
att dessa problem ger anledning till allvarliga friktioner och konflikter.
Skulle exempelvis läget i Tyskland utveckla sig i riktning mot
uppror eller inbördeskrig, skulle uppenbarligen världsfreden utsättas för
betydande faror. Slutligen bör uppmärksammas att läget i Asien och
Afrika efter de många nya staternas tillkomst ännu icke stabiliserats. En
dragkamp pågår mellan stormakterna om inflytandet i dessa delar av
världen. Risk föreligger på grund härav för att lokala uppgörelser även -

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

som inre motsättningar i de nya staterna kan utveckla sig till konflikter
mellan stormakterna själva.

Den svenska efterkrigspolitiken har syftat till att genom alliansfrihet
i fred möjliggöra för Sverige att inta en neutral ställning i händelse av
krig. Denna målsättning för svensk utrikespolitik fortbestår i dagens läge.
Den svenska politiken kan i stort sett sägas ha mött förståelse ute i världen.
En väsentlig förutsättning för att en sådan politik kunnat fullföljas
och även tillvinna sig respekt har genomgående varit att Sverige, i frånvaron
av ett kollektivt säkerhetssystem, upprätthållit egna, klart defensiva
militära resurser av sådan styrka att vårt land icke framstått som ett militärt
tomrum. Den svenska försvarspolitiken tjänar främst samma allmänna
syfte som utrikespolitiken, således att hålla oss utanför kriget. I
den mån stormakterna sätter tro till hållfastheten i vår föresats att icke
låta svenskt område utnyttjas för några angreppsförberedelser och till vår
förmåga att genomföra denna föresats bortfaller ett tänkbart motiv för
anfall mot vårt land. Och i varje fall bör ett efter våra förhållanden starkt
försvar innebära, att priset för en erövring av Sverige blir så högt att den
som planerar ett angrepp kommer att tveka.

Den analys jag här lämnat av de faktorer som påverkar det internationella
läget nu och för överskådlig tid framöver visar klart på nödvändigheten
av att våra ansträngningar att upprätthålla ett respektingivande
svenskt försvar fullföljes.

Såsom försvarsberedningen framhållit kan det svenska försvarsproblemet
dock icke ses som ett isolerat utrikes- och militärpolitiskt spörsmål.
Det ligger i sakens natur att även de samhällsekonomiska och statsfinansiella
bedömningsgrunderna måste beaktas. Å andra sidan måste hänsyn
tagas till sambandet mellan försvarskostnader och den alliansfria utrikespolitiken.
Av de svenska försvarskostnaderna avses sålunda mer än hälften
för materiel, under det att motsvarande andel för t. ex. Nato-staterna Danmark
och Norge endast uppgår till 10—20 %.

Beredningen understryker att försvarskostnaderna icke får utgöra en
orimligt betungande börda för medborgarna. I likhet med försvarsberedningen
är jag emellertid övertygad om att ett godtagbart svenskt försvar
bör kunna upprätthållas med en ekonomisk insats som icke kan anses överskrida
en rimlig andel av våra resurser. Såsom beredningen erinrat har
den svenska försvarsbördan relativt sett reducerats under senare år. Detta
sammanhänger med att stegringen av vår bruttonationalprodukt och av
våra samlade skatteinkomster och statsutgifter varit starkare än stegringen
av försvarskostnaderna. Försvarsutgifternas andel av bruttonationalprodukt,
skatter och statsutgifter har därför icke oväsentligt sjunkit. Detta
faktum bör hållas i minnet när man bedömer den ökning av försvarsbudgeten
som föreslås för nästa budgetår. Härtill kommer, vilket beredningen
också påpekat, att en internationell jämförelse visar att den svenska för -

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

svarsinsatsen är förhållandevis begränsad. Med beaktande slutligen av antagandena
om en fortsatt höjning i framtiden av vår nationalinkomst och
levnadsstandard, vilka antaganden man har anledning betrakta som realistiska,
anser jag att beredningen har fullt fog för sin uppfattning att
upprätthållandet av ett godtagbart svenskt försvar icke behöver innebära
att en orimligt stor andel av våra resurser avsättes för militära ändamål.

Försvarsberedningen har understrukit den principiella vikten, från såväl
militära som psykologiska synpunkter, av den målsättning som 1948
års riksdag uppställde för det svenska försvaret. Det ifrågavarande uttalandet
av riksdagen utgör enligt min mening en självklar allmän riktpunkt
vid utformningen av vår krigsmakt. Såsom beredningen framhållit föreligger
ett allmänt samband mellan operativ målsättning och försvarsresurser.
Beredningen har dock knutit en viss reservation till detta konstaterande
som synes mig befogad och som grundar sig på att det alltid kommer
att vara svårt att säga exakt var den gräns går där en viss minskning
i försvarsresurser måste ta sig uttryck i en begränsning av den operativa
målsättningen. Det allmänna sambandet mellan de bägge faktorerna
är dock ställt utom fråga. Detta samband måste därför tillmätas en avgörande
betydelse vid bedömningen av försvarets utformning. Med utgångspunkt
från detta resonemang har försvarsberedningen under sina överväganden
kommit till den slutsatsen att ett genomförande av något av
alternativen David, Cesar och Bertil skulle leda till en begränsning av försvarets
styrka av en sådan omfattning att beredningen icke ansett sig
kunna förorda något av dessa alternativ. Beredningen har vidare påpekat
att skillnaden under de närmaste åren i möjlig målsättning mellan de
övriga alternativen — 1957 års förslag och Adam — blir ganska ringa. Härtill
kommer att den tekniska utvecklingen särskilt beträffande atomvapen
och robotar torde komma att inom några år i växande grad påverka vårt
försvar och dess utformning. Med beaktande av de anförda synpunkterna
har beredningen stannat för att förorda en utformning och inriktning av
vårt försvar i huvudsak enligt alternativ Adam. Enligt min mening utgör
denna beredningens ståndpunkt en syntes med rimliga hänsynstaganden
till de olika faktorer som måste påverka bedömningen av försvarsfrågan
— utrikespolitiska, militära, samhällsekonomiska och statsfinansiella
— och jag kan därför helt ansluta mig därtill.

Som nyss berördes har försvarsberedningen uttalat att den tekniska utvecklingen
särskilt i fråga om atomvapen och robotar torde komma att
inom några år alltmer påverka vårt försvar. Vad atomvapen beträffar har
frågan om det svenska försvarets utrustning med dylika vapen tillmätts
stor betydelse i överbefälhavarens utredningar, överbefälhavaren uttalar
för sin del att alla militära synpunkter entydigt och starkt talar för en
anskaffning av atomvapen så länge man måste räkna med att en angripare
kan komma att använda sådana. Det är dock uppenbart att atom -

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

vapenfrågan har inånga andra aspekter. Försvarsberedningen har för sin
del icke tagit ställning i frågan. Detta finner jag välbetänkt i nuvarande
läge. Såsom beredningen framhållit är de tekniska förutsättningarna sådana
att ett visst uppskov med ställningstagandet i denna fråga kan ske.

Försvarsberedningen har understrukit att försvarets forskningsanstalt
bör erhålla medel för att kunna bedriva forskning inom atomområdet och
studera olika faktorer som är av betydelse för atomvapnens verkningar
samt för att utveckla för skyddet mot atomvapen erforderliga metoder och
utrustning. En sådan forskning är av stor betydelse. Jag avser att föreslå
att ökade medel ställes till forskningsanstaltens förfogande för nästa budgetår
i nu angivet syfte. Det bör framhållas att anstalten redan i åtskilliga
år i begränsad omfattning bedrivit forskning inom atomområdet med
sikte på studiet av verkan och skydd. Anstaltens forskningsarbete på
atomområdet ligger helt inom ramen för de allmänna riktlinjer som uppdragits
i försvarsberedningens utlåtande. En forskning med direkt sikte
på konstruktion av atomvapen är det självfallet icke fråga om. Ett sådant
arbete kommer icke att ske utan att riksdagen fattat beslut därom.
Något förslag i denna riktning framlägges icke nu.

Försvarsberedningen har starkt understrukit vikten av att den tekniska
utvecklingen inom försvaret främjas. Beredningen har härvid bland annat
pekat på robotområdet. Jag bedömer det vara en av de avgörande förutsättningarna
för vårt försvars effektivitet på längre sikt, att arbetet med
utveckling och anskaffning av robotar intensifieras så att dylika vapen
så snabbt som möjligt kan tillföras krigsmakten. Det är härvidlag av synnerlig
vikt att verksamheten bedrives i rationella former. Vad beredningen
anfört om målsättningen för organisationen av arbetet inom robotområdet
bör vara vägledande för de militära myndigheterna. Det bör ankomma
på dessa att i mån av befogenhet vidtaga respektive hos Kungl.
Maj:t föreslå erforderliga åtgärder för vinnande av det angivna syftet.
Jag avser att föreslå väsentligt ökade anslag till verksamheten på robotområdet
för nästa budgetår. Ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete
på detta område kräver ofrånkomligen personalförstärkningar.
Dessa måste dock redan av rekryteringsskäl ske successivt. För nästa
budgetår framlägges vissa förslag i samband med anmälan av vederbörliga
anslag.

Även andra områden av försvaret kräver självfallet uppmärksamhet när
del gäller anpassningen till den snabbt skeende militärtekniska utvecklingen.
Av stor vikt är bland annat behovet av telemotmedel. En sträng
angelägenhetsgradering är dock erforderlig. De begränsade resurserna bos
en liten nation nödvändiggör koncentration till väsentliga avsnitt som är
av utslagsgivande betydelse för försvarets funktionsduglighet.

Den samförståndslösning i försvarsfrågan som utmynnat i förord för en
försvarsorganisation i huvudsak enligt alternativ Adam innebär att för -

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

svarshuvudtiteln för nästa budgetår bestämmes till ett anslagsbelopp av
2 700 miljoner kronor. Därvid har kostnaden för alternativ Adam för budgetåret
1958/59, av överbefälhavaren angiven till 2 625 miljoner kronor,
uppräknats med hänsyn till vissa fördyringar i förhållande till det kostnadsläge,
som ligger till grund för ÖB-utredningarna. Enligt riksstaten
för nu löpande budgetår slutar fjärde huvudtiteln på en anslagssumma
av 2 242 miljoner kronor. Anslagssumman för nästa budgetår ligger
omkring 460 miljoner kronor högre. Denna differens är emellertid rent
formell. I realiteten kommer det att vara ganska ringa skillnad mellan
de faktiska 1''örsvarskostnaderna under innevarande budgetår och nästa.
Redan i samband med framläggandet av den preliminära försvarshuvudtiteln
i statsverkspropositionen klargjordes att det faktiska utfallet av
försvarsbudgeten under 1957/58 skulle komma att väsentligt överstiga anslagssumman
enligt riksstaten. Utfallet kan nu beräknas bli omkring 2 600
miljoner kronor. Överskridandet i förhållande till riksstaten med omkring
360 miljoner kronor beror på dels anslagsöverskridanden på förslagsanslag
till följd av höjda löner, priser och taxor med omkring 60 miljoner
kronor, dels anslagsanvisningar på tilläggsstat med tillhopa närmare 200
miljoner kronor, varav huvuddelen, 180 miljoner kronor, hänför sig till
förstärkning av anslaget till anskaffning av flygmateriel, dels slutligen förbrukning
av behållningar på reservationsanslag med omkring 100 miljoner
kronor. Jämfört med de redan nu utgående försvarskostnaderna
innebär således anslagssumman för nästa budgetår en ökning med allenast
omkring 100 miljoner kronor, d. v. s. med knappt 4 %. Trots denna
anslagsökning innebär kostnadsramen för alternativ Adam på 2 700 miljoner
kronor inskränkningar i krigs- och fredsorganisationen för samtliga
försvarsgrenar. Även enligt 1957 års förslag måste dylika reduktioner
företagas. Ett upprätthållande av gällande försvarsorganisation som
hade inneburit ett kvantitativt oförändrat och efter hand i takt med den
tekniska utvecklingen kvalitativt förbättrat försvar hade lett till försvarskostnader
av en sådan storlek att det utan vidare kan hävdas att statsfinansiella
förutsättningar icke skulle ha förelegat därför. Det har följaktligen
framstått som en tvingande nödvändighet att tillse att de kvalitativa
förbättringarna av krigsmakten motväges av kvantitativa begränsningar på
ett sådant sätt att kostnaderna för försvarsorganisationen kan hållas på en
rimlig nivå. Det är detta som nu sker. Försvarets omfattning reduceras
men kravet på hög kvalitet kan tillgodoses.

Anslagsramen på 2 700 miljoner kronor för nästa budgetår synes även
böra bedömas mot bakgrunden av vad kostnaderna för ett fortsatt provisorium
sannolikt skulle ha uppgått till. Vid en beräkning härav bör man
i första hand utgå från läget i fråga om de fyra stora materielanslagen
under fjärde huvudtiteln, vilka i princip regleras enligt långsiktiga, av
riksdagen godkända materielplaner. De fyra anslag det gäller avser ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

mens anskaffning av tygmateriel, marinens fartygsbyggnader respektive
anskaffning av vapenmateriel och flygvapnets anskaffning av flygmateriel.
I fråga om marinen motsvarar anslagen närmast alternativ Adam.
Beträffande armén och flygvapnet åter ligger anslagen i årets riksstat på
en nivå som understiger vad som erfordras till och med i alternativ Cesar,
sammanlagt närmare 200 miljoner kronor lägre. Detta faktum ger en
klar belysning av det kritiska läge som under senare tid rått beträffande
materielanslagen. Det ger bakgrunden till den aktuella beställnings- och
betalningskrisen inom försvaret. Med ledning av det anförda kan man utgå
från att det även i en provisorisk försvarsbudget hade varit ofrånkomligt
med en höjning av materielanslagen i storleksordningen ett par hundra
miljoner kronor om man hade velat undvika fortsatt beställnings- och betalningskris
samt betydande avbeställningar av materiel och skadeståndsförpliktelser
i anslutning härtill. Utöver detta belopp hade man måst räkna
med rent automatiska anslagsstegringar på grund av höjda löner och
priser jämte vissa andra smärre ofrånkomliga anslagshöjningar, tillsammantaget
omkring 200 miljoner kronor. Om man utgår från fjärde huvudtitelns
slutsumma enligt årets riksstat på 2 242 miljoner kronor hade
alltså fjärde huvudtiteln enligt det nu anförda kommit att för nästa budgetår
sluta på ett belopp av i runt tal 2 650 miljoner kronor. En dylik
budget hade representerat ett fortsatt provisorium och icke kunnat läggas
till grund för någon ny långsiktig planläggning av försvaret. Budgeten
hade inneburit en oekonomisk användning av försvarsanslagen. Den hade
nödvändiggjort ett handlande på kort sikt. En på ett principbeslut i försvarsfrågan
byggd försvarsbudget sådan som den som nu framlägges möjliggör
däremot ett rationellt utnyttjande av försvarsanslagen enligt en
långsiktig planering.

Av det i det föregående anförda torde framgå att det försvarsbeslut som
föreslås skola fattas vid årets riksdag icke innebär någon upprustning,
trots att anslagen ökas. Tvärtom är det fråga om en icke oväsentlig reduktion
av krigsmaktens omfattning, varigenom emellertid förutsättningar
skapas för upprätthållandet av hög kvalitet på våra stridsmedel och för en
snabbare anpassning efter den militärtekniska utvecklingens krav. Försvarsomläggningen
tar sig uttryck i minskad krigsorganisation, förbandsindragningar
och friställande av personal, särskilt inom de industrier,
varv, verkstäder o. s. v. som sysslar med materielleveranser till försvaret.

1 sistnämnda hänseende har redan åtskilliga vittnesbörd givits.

Den samlade försvarseffekt som skall uppnås motsvarar i huvudsak
alternativ Adam. Detta innebär icke att kostnadsramen för fjärde huvudtiteln
nu skulle låsas till den nivå som är angiven för budgetåret 1958/59,

2 700 miljoner kronor. I så fall skulle vi snabbt komma i samma läge
som under de senaste åren. En fastlåst kostnadsram för försvaret måste
i den dynamiska utveckling som man numera har att räkna med ofrån -

Kutig!. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

komligen leda till urholkning av den fastställda försvarsorganisationen
och reduktion av den avsedda försvarseffekten. Det är i medvetande härom
som försvarsberedningen understrukit nödvändigheten av att, då den
tekniska utvecklingen medför att stridsmedlen efter hand blir alltmer invecklade
och därmed dyrare, försvarskostnaderna tillätes att stiga något
år från år för att en viss försvarseffekt skall kunna upprätthållas. Beredningen
har för sin del bedömt att en årlig stegring med 2 1/2 % av anslagssumman
under fjärde huvudtiteln är erforderlig i detta syfte. Mot bakgrunden
av gjorda bedömningar i fråga om takten i den fortsatta standardstegringen
i vårt samhälle bör en dylik höjning av försvarskostnaderna
icke innebära någon ökad real belastning av medborgarna. Den innebär
endast att en del av nationalinkomstökningen kommer försvaret till godo
för att möjliggöra en successiv anpassning efter den tekniska utvecklingen.

Försvarsberedningen har vidare uttalat att det har avgörande betydelse
för möjligheterna att vidmakthålla en viss försvarseffekt, att det
reella innehållet i den försvarsorganisation som skall utveckla den avsedda
effekten icke efter hand beskäres genom att kompensation icke erhålles
för automatiska kostnadsökningar i form av löne- och prisstegringar.

För egen del vill jag understryka den synnerliga vikten av att beredningens
rekommendationer i nu berörda bägge hänseenden följes för att
det skall vara möjligt att vidmakthålla försvarseffekten. I enlighet med
beredningens uttalande förutsätter jag därför, att en årlig anslagsstegring
av 2 1/2 % för teknisk utveckling och härutöver kompensation för löneoch
prisstegringar kominer till stånd från och med budgetåret 1959/60. Vad
budgeten för 1958/59 beträffar har, som förut nämnts, visst belopp för
fördyring redan inlagts. Anslagsbeloppet på 2 700 miljoner kronor skall
därför inkludera de beräknade kostnaderna för löne- och prisstegringar,
vilka alltså ej får föranleda äskanden om anslag på tilläggsstat.

I likhet med försvarsberedningen vill jag framhålla att ett beslut att
utforma vårt militära försvar i huvudsak enligt alternativ Adam icke innebär
att man nu binder sig för en för lång tid framåt låst försvarsorganisation
eller för en avvägning i detalj. Även om de olika alternativen
i överbefälhavarens utredningar givits en ganska bestämd organisatorisk
form bör deras karaktär av riktlinjer hållas i minnet. En hel del förutsättningar
kan komma att ändras under den tid planerna omfattar. Det
är framför allt den snabba tekniska utvecklingen som här spelar roll. De
tekniska framstegen medför att materielen får en allt större betydelse för
försvaret. Organisation, taktik och stormaktsstrategi bestäms i växande
grad av tekniska faktorer. Härav följer nödvändigheten av att snabbt och
smidigt kunna anpassa organisation och taktik till ändrade tekniska förutsättningar.
En försvarsordning som i detalj reglerar och binder krigs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

och fredsorganisationen för viss tid riskerar att snabbt bli omodern och
verka hämmande på planeringsarbetet och på möjligheterna till successiv
anpassning efter utvecklingens krav. Det försvarsbeslut som nu föreslås
är därför icke att uppfatta som ett beslut om ny försvarsordning eller
härordning i vedertagen bemärkelse av den typ som exempelvis 1936 och
1942 års försvarsbeslut representerar. Beslutet har mera karaktären av
allmänna riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling. Det innebär
väsentligen att en fast utgångspunkt skapas och en allmän inriktning ges
för det militära planläggningsarbetet.

För att få underlag för det organisatoriska arbetet på försvarets område
bör man utgå från de uppgifter som angrepp i olika former mot vårt
land kan ställa oss inför. Krigsmaktens delar skall byggas upp för att
motsvara de viktigaste försvarsfunktionerna. Den snabba tekniska utvecklingen
efter andra världskriget liksom de betydande förändringar som
skett i maktgrupperingarnas omfattning och struktur gör det nödvändigt
att se framåt och att icke i för hög grad bygga på erfarenhetsmässiga intryck.
De grundläggande faktorer som är av betydelse just för det svenska
försvarets utformning måste noggrant studeras mot bakgrunden av ett
framtida krigs sannolika natur. Om utvecklingen påverkar våra försvarsfunktioner
eller deras inbördes betydelse, måste krigsmaktens delar snabbt
förändras så alt de motsvarar det nya lägets krav. Från denna synpunkt
tillmäter jag planeringsverksamheten inom försvarsstaben särskild vikt.

Försvarsberedningen har ansett sig böra i huvudsak godtaga de tendenser
i störa drag och på lång sikt i avvägningen mellan olika försvarsfunktioner
varåt överbefälhavaren givit uttryck i sina utredningar. Jag
delar denna beredningens uppfattning och vill särskilt peka på vikten av
att avvägningen vid det fortlöpande planeringsarbetet göres med utgångspunkt
från försvarsfunktionerna. Man bör sålunda undvika att fästa stor
vikt vid de olika stridsmedlens försvarsgrenstillhörigliet. Anslagsfördelningen
bör också i möjligaste mån ske med hänsyn till de stridsmedel som
skall göra det möjligt att upprätthålla de planerade försvarsfunktionerna
och bör därför icke för någon längre tid bindas efter försvarsgrensgränser.

Försvarsberedningen har utgått från att det vid den praktiska utformningen
av försvarsorganisationen skall visa sig möjligt att uppnå en något
högre effekt vid marinen än vad som bedömts i alternativ Adam. Beredningen
har därvid särskilt pekat på vikten av att effekten vid kustartilleriet
icke nedgår på ett sådant sätt att målsättningen för invasionsförsvaret
allvarligt påverkas.

Den jämkning som med beaktande av denna beredningens ståndpunkt
i avvägningsfrågan bedömts möjlig alt vidtaga inom alternativ Adams
kostnadsram innebär att marinens anslag för budgetåret 1958/59 bestämmes
till sammanlagt 420 miljoner kronor jämfört med 400 miljoner kro7—89
68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

nor enligt alternativ Adam. För budgetåret 1959/60 bör organisationsarbetet
vid marinen inriktas efter en kostnadsram på en ungefärlig nivå
av 400 miljoner kronor. För budgetåret 1960/61 bör kostnadsramen bestämmas
sedan chefen för marinen framlagt ny plan för den framtida
inriktningen av marinens materielanskaffning. Mot bakgrunden av försvarsberedningens
uttalande synes det angeläget att den mindre förskjutning
till marinens förmån som sålunda sker kommer kustartilleriet till
godo i sådan utsträckning att det av beredningen angivna syftet uppnås.

Med beaktande av försvarsberedningens ståndpunkt i avvägningsfrågan
kommer enligt det föreliggande budgetförslaget fördelningen inom anslagsramen
2 700 miljoner kronor för nästa budgetår att vara följande: armén
989 miljoner kronor, marinen 420 miljoner kronor och flygvapnet 1 102
miljoner kronor. Till gemensamma ändamål utgår omkring 189 miljoner
kronor.

De operativa möjligheter som den i huvudsak enligt alternativ Adam
utformade krigsmakten kommer att äga kan på grundvalen av överbefälhavarens
utredningar anges på följande sätt. Ett allsidigt och modernt
luftförsvar kommer att möjliggöras i de för riksförsvaret viktigaste landsdelarna,
dock ej samtidigt inom alla de förberedda områdena. Invasionsförsvar
kan samtidigt upprättas i två huvudriktningar. Försvaret utanför
våra gränser och kuster kommer att i ökande grad åvila flygstridskrafterna.
övervattensfartygen får sina huvudsakliga uppgifter i kustområdena.
Detsamma gäller självfallet kustartilleriet. Fältförbanden koncentreras
till försvar av de viktigaste gräns- och kustavsnitten. Skyddet
av viktiga anläggningar sker med lokalförsvarsförband och hemvärn. Krigsmaktens
kvantitativa minskning och det framtida krigets sannolikt utpräglat
totala karaktär kommer att öka frivilligorganisationernas betydelse
och uppgifter.

Det bör understrykas att kostnadsramen i alternativ Adam endast
räcker till för ett militärt försvar som svarar mot de mest omedelbara
och väsentliga behoven, varvid uthålligheten måste delvis eftersättas. Anskaffningen
i fred av ersättningsmateriel, reservdelar, ammunition och
drivmedel måste begränsas i förhållande till nu tillämpade normer. I luftförsvaret
kommer luckor att finnas. I invasionsförsvaret kommer stora
områden, som kan bli hotade, att i ett utgångsläge endast kunna bevakas
och därutöver kommer man att tvingas till försvagning av invasionsförsvaret
i åtminstone någon bedömd huvudriktning. Beträffande importskyddet
minskas de marina resurserna efter hand avsevärt.

Den avvägning som nu föreslås mellan de olika försvarsfunktionerna
innebär att den marina organisationen drabbas hårdast av de nödvändiga
beskärningarna. Huvudskälen härtill är följande. Den tekniska utvecklingen
ger det mångsidigt användbara attackflyget ökade möjligheter till
verkan mot sjömål. Detta minskar i sin tur särskilt de större övervattens -

Kungl. Uaj:ts proposition nr 110 år 1958

fartygens värde. Vidare framtvingar den valda kostnadsramen en reducering
inom hela krigsmakten som mer drabbar de delar, vilka har betydelse
först på längre sikt, till förmån för de delar, som är nödvändiga för att vi
skall kunna överleva ett krigs häftiga inledningsskede.

Den bedömning av försvarets operativa möjligheter som gjorts i det
föregående måste naturligtvis ses mot bakgrunden av det grundläggande
faktum att ett svenskt försvar aldrig kan tävla i styrka med världsblockens
krigsmakter. Detta är ej heller, och har aldrig varit, dess syfte. Man
måste utgå från att angrepp mot vårt land icke kommer att vara någon
huvudoperation för en stormakt som i framtiden mer än förr måste samla
sig till det väsentliga. Vårt försvar blir fredsbevarande om det har en
sådan styrka och beredskap att ett angrepp ter sig osäkert och kraftödande.
Vi har då också utsikter att stå emot, till dess avgörande förändringar i
världsläget kan komma att påverka även vårt läge.

Det vore ansvarslöst att förringa de påfrestningar som vårt land kommer
att utsättas för om atomvapen skulle användas vid angrepp mot oss.
Även om vårt försvar icke förfogar över atomvapen, bör dock våra försvarsmöjligheter
vara goda i jämförelse med många andra länders. Vår
krigsmakt utvecklas med hänsyn till atomkrigets krav. Förmåga att undandraga
sig och motstå atomvapnens verkningar är jämte ökad slagkraft
grunddragen vid förbandens utformning. Inom civilförsvaret pågår bland
annat en omfattande utrymningsplanläggning. Den utveckling av vårt
totala försvar som nu sker är därför, även i atomkrigets tidevarv, meningsfylld.
Vårt försvar kan självfallet icke, lika litet i framtiden som
tidigare, ge oss garanti mot krigets olyckor. Det kan däremot väsentligt
bidraga till att hålla oss utanför krig och, om vi blir angripna, öka våra
möjligheter att överleva som nation.

Vad angår de fredsorganisatoriska verkningarna av försvarsomläggningen
vill jag liksom försvarsberedningen framhålla nödvändigheten av att anpassa
fredsorganisationen till den minskade men kvalitativt förstärkta
krigsorganisationen. En så stor del som möjligt av försvarsanslagen bör
nämligen avdelas till förmån för effektiviteten i krigsorganisationen. Fredsorganisationen
är inget självändamål. Dess främsta uppgifter är att utbilda
den personal som ingår i krigsorganisationen och att förbereda mobilisering.
Fredsorganisationen bör i första hand dimensioneras för dessa uppgifter.
Vid reducering av krigsorganisationen bör därför också fredsorganisationen
kunna reduceras. Stor framsynthet är emellertid härvidlag erforderlig
eftersom hänsyn till personalen och begränsade investeringsmöjligheter
omöjliggör ofta återkommande genomgripande omläggningar av
fredsorganisationen. Principiell ställning till de erforderliga begränsningarna
i fredsorganisationen bör så långt möjligt tagas genom beslut vid
årets riksdag. De förslag till förbandsindragningar m. m. som försvars -

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

grenscheferna på mitt uppdrag ingivit har redovisats i det föregående. Jag
återkommer till dessa frågor i det följande.

Försvarsomläggningen drar även med sig betydande konsekvenser i
fråga om den fortsatta materielplaneringen. Cheferna för armén och flygvapnet
har på mitt uppdrag inlämnat förslag till nya materielplaner för
sina respektive försvarsgrenar. Chefen för marinen kommer att 1959
framlägga ny plan för den framtida inriktningen av marinens materielanskaffning.
Jag torde få upptaga dessa frågor till närmare behandling
i det följande. Redan här vill jag dock framhålla, att det blir nödvändigt
att nu föreslå ändringar av vissa av statsmakterna fattade beslut i fråga
om materiel. Icke minst från arbetsmarknadssynpunkt kommer dessa omläggningar
att dra med sig svårigheter. Dylika svårigheter har redan visat
sig i form av varsel om permitteringar av arbetskraft som sysselsatts med
arbeten för försvarets räkning. I vissa fall har friställning av personal
redan ägt rum. Såsom försvarsberedningen framhållit är emellertid begränsningarna
i fråga om materielanskaffningar ofrånkomliga om det skall
vara möjligt att hålla den kostnadsram för försvaret om vilken det föreligger
politisk enighet. I likhet med beredningen vill jag understryka vikten
av att man icke fullföljer engagemang i fråga om materielanskaffning
som uppenbarligen icke kan rymmas inom den förordade kostnadsramen.
Mot denna bakgrund synes det mig bland annat nödvändigt att man avstår
från att tillföra den marina organisationen de av riksdagen beslutade
bägge jagarna Lappland och Värmland ävensom minfartyget Älvsborg. Jag
återkommer till dessa spörsmål i del följande.

Med avseende på den fortsatta materielplaneringen inom försvaret bör
några allmänna synpunkter här framhållas. För att de tekniska framstegen
skall kunna utnyttjas på ett rationellt sätt i den fortlöpande materielplaneringen
kräves stort förutseende. Det tar lång tid från det att
krigsmateriel projekteras och till dess den är i serieproduktion och därefter
i tjänst på förband. Genomsnittstiden brukar anges till omkring 7 år.
Kravet på förutseende understrykes ytterligare därav att vapen och hjälpmedel
för vapen, t. ex. jaktflyg och jaktstridsledning, i allt högre grad
tenderar att bilda sammanhängande system där utformningen av en del
påverkar utformningen av andra delar och av helheten. Allt detta ställer
krav på långsiktig planläggning både när det gäller anskaffningen av
materiel och i fråga om rekrytering och utbildning av personal. Sedan
1953 har det funnits av riksdagen godkända långsiktsplaner för materielanskaffningen
vid samtliga försvarsgrenar. Erfarenheterna under de gångna
åren har klart styrkt behovet av dylika långsiktsplaner för de olika materielområdena.
Utan sådana planer är det icke möjligt att bedriva en systematisk
och ekonomisk materielanskaffning. En förmånlig anskaffningsverksamhet
möjliggöres bland annat därigenom att leveranserna från den
svenska industrien kan planläggas på ett sätt som gynnar en ekonomiskt

101

Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1958

rationell produktion. Strävan skall vara att i materielplaneringen nå fasthet
utan stelhet. Planerna skall byggas upp inom en bestämd kostnadsram. För
de närmast liggande åren bör de vara mera detaljerade, under det att de på
längre sikt bör vara mera överslagsmässigt och obundet utformade. Planerna
måste fortlöpande överses, varvid erforderliga jämkningar inom
och mellan de olika planerna företages. De bör vara rullande, d. v. s.
varje år förlängas med ett år och i samband därmed räknas om med hänsyn
till förändringar i penningvärdet. Detta är nödvändigt för alt anskaffningsläget
och dess ekonomiska sammanhang skall kunna bedömas
årligen och samtidigt för de olika planerna. Slutligen vill jag betona vikten
av att anskaffningsverksamheten i största möjliga utsträckning samordnas
försvarsgrenarna emellan.

I anslutning till det nu anförda vill jag även understryka betydelsen
av att krigsproduktionsplaneringen bedrives effektivt. Denna planering
framstår som en angelägenhet av synnerlig vikt inom ramen för den allmänna
försvarsplanläggningen. Det kräves därför en väl genomarbetad och
ständigt aktuell planläggning och en samordning av verksamheten olika
myndigheter emellan samt, som bakgrund härför, en realistisk bedömning
av de krigsindustriella möjligheterna.

De inskränkningar i försvarsgrenarnas krigsorganisation som måste
företagas i enlighet med försvarsomläggningen bör i princip ske vid tidpunkter
då kostnadskrävande åtgärder såsom repetitionsövningar, materielförnyelse
etc. blir aktuella. Materielanskaffningen bör omgående inriktas
mot den minskade organisationen. Vad de personella resurserna beträffar
föreslås att värnpliktskontingenten redan under nästa budgetår anpassas
efter de minskade krigsorganisationerna genom att vissa värnpliktiga
icke inkallas vid förut avsedda tidpunkter. På grund härav räknas i
det följande vid anmälan av vederbörliga anslag med en reduktion av omkring
460 000 tjänstgöringsdagar för armén och 300 000 tjänstgöringsdagar
för marinen. Härigenom beräknas för budgetåret 1958/59 omkring
13 miljoner kronor komma att inbesparas. För flygvapnets del föreslås
ingen beskärning av värnpliktskontingenten. Formerna för begränsning av
antalet fredstjänstgörande värnpliktiga efter nästa budgetår torde få bestämmas
sedan av överbefälhavaren planerad utredning härom färdigställts.

Som förut i olika sammanhang understrukits syftar försvarsomläggningen
till att skapa förutsättningar för upprätthållande av hög kvalitet
på våra stridsmedel. Kvalitetskravet tillgodoses på kvantitetens bekostnad.
Hög kvalitet åstadkommes emellertid icke enbart genom tillförsel
av ny och bättre materiel. Den alltmer komplicerade tekniska materielen,
det ökade tempot i utbildningsarbetet liksom i fråga om utvecklings- och
planläggningsarbetet i allmänhet inom försvaret medför att det på vissa
områden inom krigsmakten torde komma all krävas mer personal. I första

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

hand bör dessa behov tillgodoses genom omflyttning av personal från
verksamhetsområden där personalbehovet kan nedbringas genom rationaliseringar
eller reduktioner. Jag avser att upptaga dessa spörsmål till närmare
behandling i det följande.

Försvarsberedningen har framhållit vikten av att anslagen under försvarets
kapitalbudget efter hand ökas. För egen del vill jag understryka
detta önskemål. De avsevärda eftersläpningarna på investeringssidan i förhållande
till materielanskaffningen på driftbudgeten har utförligt belysts
i olika sammanhang under senare år. Den framkommande materielen har
icke kunnat tas om hand i erforderlig omfattning i fortifikatoriska anordningar,
förråd etc. Enligt direktiven för överbefälhavarens utredningar
skulle anslagen under kapitalbudgeten beräknas så att tillgänglig materiel
kunde effektivt utnyttjas. Överbefälhavarens efter dessa riktlinjer verkställda
utredningar har givit vid handen att det skulle erfordras ungefär
en fördubbling av investeringsanslagen för att uppnå och vidmakthålla
en balans mellan driftbudget och kapitalbudget. Även försvarsberedningen
har framhållit att det med hänsyn till de förestående organisatoriska förändringarna
inom försvaret är nödvändigt med en ökning av investeringsanslagen.

Vad beträffar investeringsanslagen för nästa budgetår har det dock av
statsfinansiella skäl icke varit möjligt att företaga annat än en mindre
uppräkning av de anslag som utgår i år. Jag upptager dessa anslagsfrågor
till närmare behandling i det följande under avd. IV. För de följande
budgetåren är emellertid en förstärkning av anslagen under kapitalbudgeten
nödvändig.

Försvarsberedningen har framhållit angelägenheten av att möjligheterna
till en ökad samordning och en mera enhetlig ledning såväl inom
det militära försvaret som av det totala försvaret prövas i lämpligt sammanhang.
Vad det militära försvaret beträffar har överbefälhavaren anmält
att han vidtagit förberedelser för utredning av krigsmaktens högsta
ledning samt uttalat sin avsikt att avge förslag om tillsättande av en arbetsgrupp
för vissa förberedande studier av frågan. Sedermera har genom
generalorder den 6 mars 1958, utfärdad på grundval av ett av överbefälhavaren
ingivet förslag, viss personal ställts till dennes förfogande för att
utgöra den ifrågavarande arbetsgruppen. Jag tillmäter det nu igångsatta
utredningsarbetet stor betydelse. Det inbördes beroendet mellan försvarets
olika delar blir alltmer utpräglat. Organisationsformerna för krigsmaktens
högsta ledning måste anpassas efter utvecklingens krav. Med hänsyn
till den allmänna vikten av de spörsmål det här gäller räknar jag med att,
sedan undersökningarna i militär regi slutförts, utredningsarbetet lämpligen
bör utvidgas för att ett allsidigt underlag för förslag i ämnet skall
erhållas.

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1 anslutning till det föregående torde jag få beröra ett annat spörsmål,
nämligen frågan om den till försvarsdepartementet anknutna försvarets
kommandoexpeditions ställning och uppgifter. Kommandoexpeditionens
nuvarande organisation fastställdes 1945 och utformades då i huvudsaklig
överensstämmelse med 1942 års försvarsbeslut. Sedan dess har betydande
förändringar skett beträffande arten och omfattningen av de militära
stabsuppgifterna i fred. Likaså har förutsättningarna för uppgiftsfördelningen
mellan olika militära institutioner ändrats bland annat genom utbyggnaden
av försvarsstaben. Som ett led i den fortlöpande rationaliseringen
av försvaret och i anslutning till den nu igångsatta översynen av
krigsmaktens ledning bör därför enligt min mening frågan om försvarets
kommandoexpeditions ställning, uppgifter och organisation upptagas till
omprövning. Jag avser att sedermera föreslå att en särskild utredning
verkställes i detta syfte.

Det av försvarsberedningen framförda önskemålet om en mera enhetlig
ledning även av det totala försvaret kan jag i princip ansluta mig till.
Härmed sammanhängande spörsmål är emellertid av invecklad och svårbedömbar
beskaffenhet och berör bland annat frågan om regeringens arbetsformer.
Vissa av de problem som äger samband därmed torde därför
komma under bedömande av den nu arbetande författningsutredningen.
Jag kommer emellertid att, i vad på mig ankommer, ha min uppmärksamhet
riktad på behovet av en ökad samordning av verksamheten inom det
totala försvarets olika instanser, både på departementsplanet och i fråga
om myndigheternas arbete. Med hänsyn till dessa frågors stora vikt torde
en allsidig utredning av problemkomplexet böra verkställas i lämpligt sammanhang.

Försvarsberedningen har slutligen erinrat om 1951 års riksdags skrivelse
i anledning av väckta motioner om inrättande av ett organ med
parlamentarisk anknytning för kontinuerliga överläggningar i försvarsfrågorna.
Beredningen har uttalat önskemålet att i skrivelsen berörda
spörsmål måtte tagas under övervägande. I den mån frågan gäller inrättande
av ett permanent organ torde den delvis äga samband med nyss
berörda problem om formerna för samordning av totalförsvarets olika
delar och synes därför böra övervägas i sådant sammanhang. Statsutskottet
synes dock i sitt utlåtande över motionerna ha varit tveksamt om lämpligheten
av ett permanent organ för dylika överläggningar och har antytt
att man borde pröva sig fram genom av regeringen eller försvarsministern
under hand anordnade överläggningar eller samråd. För egen del
vill jag gärna medverka till att dylika kontakter kommer till stånd vid
lämpliga tidpunkter för information i viktiga försvarsfrågor. Jag vill i
detta sammanhang understryka den betydelse som 1955 års försvarsberednings
verksamhet haft för skapandet av grundvalen för det beslut i för -

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

svarsfrågan som nu föreslås, underbyggt av samförstånd mellan de demokratiska
partierna.

Såsom framhållits i det föregående är det en grundtanke i det förslag
rörande försvarets utformning, som nu framlägges, att de kvantitativa
minskningar i krigsorganisationen som måste ske skall motverkas genom
kvalitetshöjning. Det förutsättes vidare, att de kostnader som kvalitetshöjningen
medför skall i görligaste mån reduceras genom besparingar i
fredsorganisationen, vilken skall begränsas till vad som oundgängligen erfordras
för att säkerställa krigsorganisationens funktionsduglighet. Nödvändiga
nedskärningar i organisationen skall genomföras på sådant sätt
att utrymme för förbättringar och modernisering snabbt skapas, dock så
att försvarskraften även under omorganisationsskedet hålles på högsta
möjliga nivå. Alla de nu nämnda principerna måste hållas i minnet, då
det gäller att bedöma vilka förändringar försvarsreformen skall föranleda
på det personella området.

Om organisationen skulle skäras ned utan att en kvalitetshöjning genom
personella förstärkningar tillätes ske, koinme den försvarseffekt, som
det valda alternativet för försvarets utformning avsetts möjliggöra, icke
att kunna utvinnas. Det kan bli aktuellt att överföra personal från marinen,
och främst från flottan, till annan försvarsgren. I regel torde därvid
viss omskolning bli nödvändig, överföring mellan truppslag inom armén
och omskolning i samband därmed kan måhända också komma i fråga.
Jag har emellertid funnit att det icke föreligger tillräckligt underlag för att
nu föreslå några överflyttningar av beställningar mellan försvarsgrenarna.
Förslag härutinnan måste nämligen bygga på relativt omfattande undersökningar.
Då det å andra sidan är angeläget att anpassningen till den nya
krigsorganisationen kommer i gång snarast möjligt, bör provisoriska och
förberedande åtgärder kunna vidtagas redan nästa budgetår. Sålunda kan
det befinnas lämpligt att personal efter eget åtagande beordras till tjänstgöring
eller utbildning vid annan försvarsgren. Det torde ankomma på
Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i detta och liknande
hänseenden.

Ekonomiskt utrymme för kvalitetshöjning skall, som jag förut nämnt,
delvis beredas genom rationalisering av fredsorganisationen. Vad som nu
föreslås i detta hänseende ansluter sig till en verksamhet, som under det
senaste decenniet pågått inom försvaret och som givit betydande vinster,
ekonomiskt och på andra sätt. Huvudlinjen i denna verksamhet är koncentration
av utbildningen i syfte att bättre utnyttja befintlig kapacitet
i fråga om lokala ledningsorgan, övningsanordningar m. m. Jag vill i detta
sammanhang erinra om de synpunkter, som framlagts av överbefälhavaren
i skrivelse den 9 april 1957 angående rationaliseringsverksamhet inom
krigsmakten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1958

105

De förslag till uppdelning eller nedläggande av förband och utbildningsanstalter,
som de militära myndigheterna nu framlagt, anser jag från olika
synpunkter i allt väsentligt väl motiverade. Av skäl som jag nu kommer
att redovisa har jag emellertid funnit erforderligt att vissa modifikationer
och förbehåll göres med avseende å en del av förslagen.

Möjligheterna att förflytta Inf SS och A 1 är beroende av om lämpligt
övnings- och skjutfält kan anskaffas. Arméchefen har, med överbefälhavarens
tillstyrkan, föreslagit att denna fråga löses genom att Gullbergs
kronopark, belägen cirka 2,5 mil från Linköping, jämte vissa angränsande
områden tages i anspråk. Försvarets fastighetsnämnd, som för närvarande
handlägger frågor rörande anskaffning av skjutfält för A 1, utvidgat
skjutfält för Linköpings garnison och samövningsfält för IV. militärområdet
samt nytt övnings- och skjutfält för InfSS, har funnit att samtliga
dessa behov därigenom skulle kunna tillgodoses. Fastighetsnämndens
undersökningar har emellertid icke fortskridit så långt, att ställning i detta
sammanhang kan tagas till berörda markfrågor. Med hänsyn härtill kan
jag icke heller föreslå, att beslut nu fattas om förflyttning till Linköping
av InfSS och Al. Jag vill emellertid framhålla, att det enligt min mening
är synnerligen angeläget att man inom en snar framtid vinner klarhet om
möjligheterna att genomföra ifrågavarande åtgärder. De nuvarande utbildningsbetingelserna
för A 1 är nämligen sådana, att ett skjutfält under
alla förhållanden måste anskaffas för regementet. I sammanhanget bör
icke heller bortses från de starka önskemål som sedan lång tid föreligger
om att få av försvaret disponerad mark på Järvafältet frilagd för bostadsbebyggelse
och andra civila ändamål. Det står vidare klart, att InfSS på
grund av den beslutade utbyggnaden av storflygplatsen vid Halinsjön
måste flyttas under år 1960 eller senast 1961. Med hänsyn härtill och till
det förhållandet, att ett nytt övnings- och skjutfält icke kan börja användas
förrän 2—3 år efter det riksdagen fattat beslut om dess anskaffande,
är det nödvändigt att frågorna om InfSS förläggning och om anskaffande
av övnings- och skjutfält åt skolan så snart som möjligt bringas till en
lösning. Enligt vad jag inhämtat avser fastighetsnämnden att senare i vår
framlägga förslag om anskaffning av Gullbergsfältet.

Det bör beaktas att valet av förläggning och övningsterräng för InfSS
och A 1 får återverkningar även för andra arméförband. Om Gullbergsfältet
förvärvas bör i enlighet med arméchefens förslag Lv 2 indragas.
Skulle förvärvet icke komma till stånd, kan frågan möjligen komma i ett
annat läge från arméorganisatoriska synpunkter. Jag utgår emellertid
från att principbeslut nu fattas om att Lv 2 skall indragas. Vidare må
framhållas att för infanteriets del en annan lösning av InfSS förläggningsfråga
än den av arméchefen föreslagna kan medföra, att ett regemente
måste indragas. I dagens läge kan dock ej anges vilket regemente det i
så fall skulle komma att gälla.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Den operativa motiveringen för att bibehålla ett luftvärnsförband —
Lv 6 — på västkusten synes mig övertygande. Att förlägga förbandet till
annan ort än Göteborg är icke möjligt, i varje fall icke utan avsevärda
merkostnader i förhållande till förslaget om förläggning till A 2 kaserner.
Läget av dessa kaserner är dock redan nu långt ifrån idealiskt för ett
militärt förband, och det förefaller med hänsyn till Göteborgs stads bebyggelseplanering
i viss mån tveksamt om Lv 6 i längden kan kvarligga
där. Jag räknar emellertid med att luftvärnskåren tills vidare förlägges
enligt arméchefens förslag.

Utöver vad som nu berörts innebär arméchefens förslag, att InfKS etablissement
i Ulriksdal avvecklas och skolan flyttas till 116, att K 3 indrages,
varvid SISk kvarblir i K 3 kaserner och ombildas till S 2, samt att
A 2 och Lv 5 indrages. Mot dessa förslag har jag intet att invända.

Vad härefter angår marinen, har marinchefen föreslagit att KA 5 indrages
och dess värnpliktiga utbildas vid KA 1, som i sin tur skulle få en
del av sina värnpliktiga utbildade vid KA 3 och KA 4. överbefälhavaren
har framhållit att vid bifall till marinchefens förslag två fredsförband
— KA 5 och Lv 5 — i samma landsdel skulle komma att indragas, vilket
överbefälhavaren av bland annat beredskapsskäl icke kan tillstyrka. Vidare
har överbefälhavaren pekat på kustartilleriets roll i invasionsförsvaret och
på försvarsberedningens uttalande härom. För egen del ansluter jag mig
till överbefälhavarens uppfattning. Det torde få närmare övervägas, hur
kostnaderna för bibehållande av KA 5 skall täckas genom administrationsminskningar
och ytterligare rationaliseringar på annat håll. Ett alternativ
som synes mig förtjäna att undersökas är att reducera KA 4 till skolförband,
underställt befälhavaren över Göteborgs och Bohus försvarsområde,
vilken enligt förslag i det följande under marinens avlöningsanslag tilllika
skall vara chef för Göteborgs kustartilleriförsvar.

Med nu angivna undantag och förbehåll biträder jag vad myndigheterna
föreslagit rörande rationaliseringar m. m. av fredsorganisationen och tillstyrker
alltså, att principbeslut nu fattas om genomförande enligt de av
myndigheterna angivna preliminära tidsplanerna av följande förändringar,
nämligen

vid armén:

InfKS etablissement avvecklas och skolan flyttas till I 16:

K 3 indrages, varvid SI Sk ombildas till S2 och kvarblir i K 3 kaserner; A

2 indrages;

Lv 2 indrages;

Lv 5 indrages;

Lv 6 förlägges till A 2 kaserner;

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

107

vid marinen:

avvecklingsorganisationen Flottans kaserner på Skeppsholmen samt
Göteborgsskolorna indrages;

vid flygvapnet:

F 8 indrages;

F 14 indrages, varvid en jaktflottilj ombildas till attackflottilj.

I anslutning till vad som tidigare skett i samband med större omorganisationer
(jfr prop. 1956:110, s. 129) synes Kungl. Maj:t böra utverka
riksdagens bemyndigande att vidtaga de jämkningar i personalförteckningarna
för ordinarie personal — givetvis inom ramen för det fastställda
totala antalet beställningar — som kan visa sig erforderliga. Kungl. Maj :t
torde vidare äga förordna att tjänster skall hållas vakanta eller uppehållas
endast på förordnande eller tillsättas såsom extra.

Att principbeslut om ifrågavarande förbandsindragningar m. m. fattas
utan dröjsmål är enligt min mening angeläget såväl för att man snarast
möjligt skall kunna tillgodogöra sig de ekonomiska fördelarna som för att
de militära myndigheterna skall få en grund för sin planering. Det bör
emellertid också framhållas att åtgärder av nu ifrågavarande slag kan få
betydelsefulla verkningar för de anställda, som beröres därav. Det är
självfallet önskvärt att även de enskilda befattningshavarna så snart som
möjligt får klarhet om vad förändringarna kan komma att innebära för
dem. I en del fall måste vederbörande flytta till annan ort, men i fråga
om civil personal måste man också räkna med vissa övertalighetsproblem.
Jag ansluter mig till överbefälhavarens uttalande, att skälig hänsyn måste
visas de personliga intressena utan att därför de tjänstemässiga behoven
eftersättes. överbefälhavaren har uttalat sin avsikt att inkomma med förslag
om inrättande av ett särskilt organ för bland annat vissa personalvårdande
uppgifter. Kungl. Maj:t torde i sinom tid få pröva i vilka former
ifrågavarande uppgifter lämpligen bör ombesörjas. Frågor rörande
omplacering av civil personal torde i allmänhet, såsom överbefälhavaren
uttalat, böra handläggas av försvarets personalnämnd i samråd med myndigheter,
arbetsmarknadsorgan och personalorganisationer.

Under senare år har Kungl. Maj:t, med stöd av riksdagens bemyndigande,
meddelat föreskrifter om särskilda förmåner åt viss övertalig personal
vid försvaret. Sådant bemyndigande har utverkats för personal, som
blivit övertalig vid de centrala försvarsförvaltningarna (prop. 1954: 109),
vid Stockholms tygstation (prop. 1955:186) och vid omorganisationen av
vissa förband i Mälardalen, indragningen av remontdepåerna m. m. (prop.
1956: 110). 1 proposition nr 101 till årets riksdag bar Kungl. Maj:t vidare
hemställt om bemyndigande att i viss anslutning till dessa föreskrifter
meddela bestämmelser om särskilda ersättningar m. m. till övertalig per -

108

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

sonal vid örlogsvarven och försvarets fabriksverk. Jämväl den personal,
som blir övertalig genom de tidigare av mig förordade förbandsindragningarna
m. in., bör kunna komma i åtnjutande av särskilda ekonomiska förmåner.
Dessa synes böra utformas i huvudsaklig överensstämmelse med de bestämmelser
som, vid bifall till propositionen 1958: 101, kommer att meddelas
för där berörd personal. Riksdagens bemyndigande i förevarande
hänseende torde böra utverkas. Beslutanderätten i frågor rörande nu avsedda
förmåner torde böra utövas av försvarets personalnämnd. — I samband
med omplacering av anställningshavare kan frågor uppkomma om
undantag från gällande villkor och grunder för åtnjutande av flyttningscrsättning
samt traktamente i samband med anstånd med omstationering.
Något riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t alt medge dylika undantag
erfordras icke.

Jag anser mig böra understryka den betydelse det har för lösandet av
personalnämndens uppgifter, att nämnden kan erhålla snabba, direkta kontakter
med de myndigheter inom och utom försvaret, som den får anledning
att vända sig till med initiativ och förfrågningar.

\ ad jag i det föregående anfört om organisations- och personalfrågor
m. m. i samband med genomförandet av de nya riktlinjerna för försvarets
utveckling har närmast avsett försvarskrafterna. I huvudsak äger emellertid
mina uttalanden motsvarande tillämpning beträffande de centrala försvarsförvaltningarna.
Den strävan till anpassning efter den militärtekniska
utvecklingen och koncentration till kvalitativt högtstående stridsmedel,
som präglar riktlinjerna, måste självfallet återverka på de krigsmaterielanskaffande
förvaltningarnas verksamhet och personalbehov. Ä
ena sidan accentueras behovet av kvalificerad personal för framtagande
av modern materiel, medan å andra sidan arbetsinsatsen inom områden,
som minskar i betydelse, kan reduceras. Liksom hittills måste möjligheterna
att genom rationalisering öka effekten fortlöpande utrönas och tillvaratagas.
Jag har förut framhållit, att vissa personalförstärkningar för
ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete på robotområdet är
ofrånkomliga och att jag för nästa budgetår framlägger förslag om sådana
förstärkningar. Vid sidan härav kräver främst elektroområdet ökade resurser,
vilket jag också beaktar vid framläggandet av mina förslag rörande
förvaltningarnas avlöningsansiag. Särskilt för marinförvaltningens vidkommande
kan den föreslagna försvarsavvägningen komma att nödvändiggöra
vissa förändringar och förskjutningar i verksamhetens inriktning,
vilket medför att man har anledning räkna med att jämkningar i organisation
och personaluppsättning blir erforderliga. Anpassningen i dessa
hänseenden bör enligt min mening ske så smidigt som möjligt. Befattningshavare,
som icke längre kommer alt erfordras för sina nuvarande
arbetsuppgifter, bör i största möjliga utsträckning omflyttas inom verket

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

109

så, att de kan utnyttjas för de nya eller ändrade uppgifter som blir aktuella.
Kungl. Maj:t torde böra inhämta bemyndigande att meddela de närmare
bestämmelser rörande dylika omflyttningar, som kan erfordras.

Härefter torde jag få lämna en översiktlig redogörelse för innebörden
av de förslag till anskalfningsplaner m. m. för verksamheten under de
olika materielanslagen, som enligt vad jag förut omnämnt avgivits av försvarsgrenscheferna,
samt anmäla mina synpunkter i slort på dessa förslag.

Anskaffningen av tygmateriel för armén har sedan budgetåret 1953/54
reglerats med stöd av den av riksdagen godkända tioårsplanen. Totalkostnaden
för planen uppgår numera till 3 023,5 miljoner kronor. För anskaffningar
som upptagits i planen har till och med innevarande budgetår
lämnats bemyndiganden om sammanlagt 1 826,5 miljoner kronor. För att
slutföra anskaffningarna skulle således erfordras ytterligare 1 197 miljoner
kronor. I betalningsmedel har under budgetåren 1953/58 anvisats tillhopa
1 452,5 miljoner kronor. Av de för tioårsplanen lämnade bemyndigandena
bar således ett belopp av 374 miljoner kronor icke täckts av betalningsmedel.

Den nyssnämnda tioårsplanen har icke sedermera omräknats med hänsyn
till pris- och löneutvecklingen eller till tekniska och organisatoriska
förändringar. Som jag förut uttalat måste materielplaneringen inom försvaret
fortlöpande förnyas. Arméchefen och armétygförvaltningen har nu
lagt fram förslag till riktlinjer och plan för anskaffningen av tygmateriel
m. m. vid armén under budgetåren 1958/66. Förslagen har uppgjorts med
utgångspunkt i den krigsorganisation och inom den kostnadsram som enligt
vad jag förut anfört bör gälla för armén. Totalkostnaderna för tygmaterielanskaffningen
under perioden utgör enligt förslagen 2 995 miljoner
kronor. Behovet av beställningsbemyndiganden har för nästa budgetår
angivits till 450 miljoner kronor. I detta belopp har inräknats de beställningsbemyndiganden
under anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel
m. in., vilka beräknas icke ha utnyttjats den 30 juni 1958. Behovet av betalningsmedel
har angivits till 350 miljoner kronor under budgetåret
1958/59. Jag förordar att de framlagda förslagen lägges till grund för ett
beslut om ny tygmaterielplan för armén. I enlighet med förslagen bör
kostnadsramen bestämmas till 2 995 miljoner kronor för budgetåren
1958/66. I samband med äskandena för nästa budgetår bör emellertid möjligheterna
att övergå till en sjuårsplan prövas. Jag tillstyrker att beställningsbemyndiganden
och anslag anvisas i föreslagen omfattning. Vid anmälan
av anslaget till anskaffning av tygmateriel m. m. torde jag få återkomma
till vissa ytterligare spörsmål rörande tygmaterielanskaffningen
vid armén.

Arméchelens förut nämnda riktlinjer innefattar jämväl förslag rörande
anskaffningen av intendenturmateriel vid armén under samma tidsperiod.

110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméintendenturförvaltningen har i anslutning härtill framlagt förslag till
intendenturmaterielplan. Enligt förslagen skall anskaffning av intendenturmateriel
för täckande av brister m. m. i utrustningen under budgetåren
1958/66 ske till en sammanlagd kostnad av 170 miljoner kronor. Med stöd
av föreslagna riktlinjer och plan avses verksamheten under anslagen till
beklädnad m. m., inventarier m. m., anskaffning av drivmedelsutrustning,
veterinärvård och hemvärnets intendenturmateriel m. m. skola regleras.
Det är otvivelaktigt angeläget att verksamheten i vad avser anskaffning
av intendenturmateriel samordnas med planläggningsarbetet beträffande
annan verksamhet. Möjligheterna att erhålla ekonomiska fördelar genom
långsiktig planering gör sig gällande också vid anskaffningen av intendenturmateriel.
Jag förordar därför att de av arméchefen och intendenturförvaltningen
framlagda förslagen antas som riktlinjer för verksamheten
under anslagen till beklädnad m. m. och anskaffning av drivmedelsutrustning
under budgetåren 1958/66. Jag återkommer härtill i det följande vid
anmälan av arméns anslag till beklädnad m. m. Beträffande verksamheten
under anslagen till inventarier m. m., veterinärvård och hemvärnets intendenturmateriel
m. m. synes det däremot icke vara påkallat att fastställa
särskilda riktlinjer.

Verksamheten under marinens anslag till fartygsbyggnader m. m. och
till anskaffning av vapenmateriel m. m. har under de senaste budgetåren
reglerats med stöd av planer som godkänts av Kungl. Maj :t och riksdagen.
Betalningsanslagen har emellertid begränsats i sådan grad att verksamheten
icke kunnat bedrivas efter de fastställda planerna. Den minskning
av marinens omfattning med vilken jag räknar vid bestämmandet av organisationens
inriktning gör det jämväl aktuellt att överse den verksamhet
som regleras under förevarande anslag. Som framgått av den förut lämnade
redogörelsen har inom marinledningen igångsatts utredningar syftande
till att nya planer beträffande marinens materielanskaffning skall
kunna fastställas från och med budgetåret 1960/61. Till dess ifrågavarande
planer slutligt prövats, blir det nödvändigt att provisoriskt
reglera verksamheten i fråga om materielanskaffning för marinen. I detta
hänseende har chefen för marinen framlagt förslag. Dessa innebär i korthet
följande.

Byggandet av det år 1952 beslutade minfartyget inställes. Likaledes
upphäves det beslut om anskaffning av två jagare som fattades år 1956.
Den ombyggnad av fyra jagare och kustjagare till fregatter, vilken upptagits
i 1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader, verkställes icke. I övrigt
fullföljes i tidigare antagna planer upptagna anskaffningar. Vissa kompletterande
anskaffningar av fartyg m. m. skall under budgetåren 1958/60
äga rum inom ramen för de beställningsbemyndiganden som redan medgivits
av riksdagen. Behovet av betalningsmedel beräknas för budgetåret
1958/59 till 109 miljoner kronor. Beträffande anskaffning av vapenmate -

Rungl. Maj:ts proposition nr ilö år 1958

111

riel förutsattes vissa objekt utgå ur den av riksdagen år 1953 beslutade
sexårsplanen. I övrigt fortsättes verksamheten med stöd av denna plan
tills vidare inom ramen för redan lämnade beställningsbemyndiganden.
Behovet av betalningsmedel under nästa budgetår anges till 86 miljoner
kronor.

överbefälhavaren har i sitt yttrande tillstyrkt, att vissa beslutade fartygsobjekt
skall utgå i enlighet med chefens för marinen förslag. Verksamheten
under fartygsbyggnadsanslaget blir enligt överbefälhavaren i stor
utsträckning beroende på möjligheterna att överlåta de jagarbyggen som
sålunda föreslås utgå. överbefälhavaren bär tillstyrkt, att beslutade objekt
fullföljes i den utsträckning chefen för marinen föreslagit. Därutöver bör
enligt överbefälhavaren tills vidare endast ett mindre belopp av medgivna
bemyndiganden för fartygsbyggnader få utnyttjas, medan beslut i övrigt
anses böra meddelas först sedan de ekonomiska konsekvenserna av ifrågavarande
avbeställningar klarlagts.

För egen del kan jag i stort sett ansluta mig till vad överbefälhavaren
anfört. Beträffande verksamheten under anslaget till fartygsbyggnader
m. m. räknar jag således, som jag tidigare anfört, i överensstämmelse med
marinchefens förslag med att vissa redan beslutade objekt icke skall fullföljas.
Jag vill understryka att de avbeställningskostnader, som därvid
kan uppkomma, måste rymmas inom den för fjärde huvudtiteln fastslagna
anslagsramen. Om kostnaderna skall inrymmas i ramen för anslaget till
fartygsbyggnader m. m. får detta ske till priset av att den förutsatta nyinriktningen
av anskaffningen av fartygsmateriel blir avsevärt försenad.
Uppmärksamheten bör därför inriktas på att genom försäljning eller andra
åtgärder söka eliminera eller nedbringa dessa kostnader. Då verksamheten
under anslaget kan bli beroende på avvecklingsresultatet, anser jag mig
tills vidare ej böra räkna med att verksamheten under anslaget får större
omfattning än som ungefärligen motsvarar vad överbefälhavaren tillstyrkt.
Möjligheterna bör emellertid hållas öppna att utöka verksamheten. Jag
förutsätter därför att Kungl. Maj :t skall närmare få bestämma rörande
verksamheten inom ramen för av riksdagen redan lämnade beställningsbemyndiganden.
Anslaget bör bestämmas till 108 miljoner kronor för nästa
budgetår. Beträffande anslaget till vapenmateriel anser jag mig böra biträda
chefens för marinen förslag; anslaget bör dock bestämmas till 85,5
miljoner kronor. Jag återkommer i det följande ytterligare till dessa och
andra frågor beträffande förevarande båda anslag.

För anskaffningen av flijgmateriel m. m. har alltsedan år 1948 årligen
fastställts en kostnadsram, omfattande de närmast följande sju budgetåren.
Kostnadsramen har bestämts på grundval av en av riksdagen godkänd
anskaffningsplan. Kostnadsramen för sjuårsperioden 1957/64 har
fastställts till 3 662,2 miljoner kronor. Den sålunda fastställda kostnadsramen
har dock i viss utsträckning icke justerats för prisstegringar. Den

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

kostnadsram, som flygförvaltningen framlagt i sina förslag till medelsäskanden
för nästa budgetår, uppgår till 6 453,2 miljoner kronor enligt
prisläget våren 1957. Denna kostnadsram har beräknats på grundval av
oförändrad flygvapenorganisation. Den kostnadsram som flygledningen
sedermera föreslagit i skrivelse den 28 februari 1958 har utarbetats på
grundval av den minskade organisation för flygvapnet som jag ansett mig
böra föreslå. Kostnadsramen för den reducerade organisationen har beräknats
till 5 294 miljoner kronor i prisläget våren 1957. I kostnadsramen
har medel inräknats —- förutom för omsättning av flygplan —
för utbyggnad av en telemotmedelsorganisation samt för modernisering
av stridslednings-, luftbevaknings- och basorganisationerna. För nästa
budgetår har flygledningen räknat med ett beställningsbemyndigande av
830 miljoner kronor, medan behovet av betalningsmedel uppgivits till
744 miljoner kronor. För min del tillstyrker jag att kostnadsramen bestämmes
i enlighet med flygledningens förslag. Anslaget torde få uppföras
med 742 miljoner kronor och beställningsbemyndigandet bestämmas
till 828 miljoner kronor. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t alt närmare
reglera användningen av det föreslagna beställningsbemyndigandet. Såväl
i detta som i det föreslagna betalningsanslaget har medelsbehovet angivits
efter ett beräknat medelpris för budgetåret 1958/59. Jag anser därför
att ett belopp av 68 miljoner kronor av betalningsanslaget och däremot
svarande belopp av bemyndigandet vid ingången till budgetåret 1958/59
bör reserveras till Kungl. Majrts disposition. I samband med anmälan av
anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. återkommer jag till vissa frågor
avseende den budgetmässiga regleringen av verksamheten m. m.

Under anslaget till luftförsvarsrobot har medel hitintills anvisats för
utveckling m. m. av en inhemsk luftförsvarsrobot. För nästa budgetår
äskas medel för att fortsätta detta utvecklingsarbete. Härutöver begäres
medel för att genomföra viss anskaffning av robotar från utlandet. Sistnämnda
anskaffning bedömes lämplig med hänsyn till utbildnings- och
övningsverksamheten inom denna del av vårt luftförsvar. Jag föreslår att
anslaget för nästa budgetår bestämmes till 24,2 miljoner kronor samt
att 51 miljoner kronor lämnas såsom beställningsbemyndigande. Utvecklingen
av robotar bör enligt min mening särskilt uppmärksammas. En
viktig förutsättning för den inhemska utvecklingen av robotar är tillgång
till en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning. Jag föreslår därför
att kostnaderna för en dylik anläggning vid flygtekniska försöksanstalten
skall få bestridas från anslaget till luftförsvarsrobot. Totalkostnaden för
anläggningen har beräknats till 12 miljoner kronor. Beställningsbemyndigande
bör lämnas å detta belopp inom ramen för nyss angivna 51 miljoner
kronor. Behovet av betalningsmedel för nästa budgetår uppskattas
till 2,3 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958 113

Slutligen torde jag få erinra om att riksdagen för budgetåret 1957/58
medgivit, att vissa under fjärde huvudtiteln uppförda reservationsanslag
må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas, om av beredskapsskäl
värnpliktiga måste inkallas till repetitionsövning av större omfattning eller
beredskapsövning eller om andra särskilda åtgärder av samma skäl måste
vidtagas. Ett liknande bemyndigande torde böra utverkas av riksdagen
även för nästa budgetår.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna i det föregående angivna riktlinjer för försvarets
utformning;

b) för budgetåret 1958/59 medgiva, att därest av beredskapsskäl
värnpliktiga inkallas till repetitionsövning av större
omfattning eller beredskapsövning eller ock av samma skäl
andra särskilda åtgärder måste vidtagas, följande under riksstatens
fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen
Armén: Övningar m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel
m. m., Marinen: övningar m. m., Marinen: Underhåll
av fartyg m. m., Flygvapnet: övningar m. m. samt Flygvapnet:
Drift och underhåll av flygmateriel m. m., må enligt
Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas.

8—h«öh Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

115

Avd. II: Vissa särskilda frågor

[2] De militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten
inom armén

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 20 december
1954 fem utredningsman1 2 för att verkställa utredning beträffande vissa
personalkårer m. m. inom försvaret. Den 26 oktober 1956 tillkallades ytterligare
en utredningsman5. Utredningen, som antagit benämningen 1954
års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret, har den 3 december
1957 framlagt betänkande (stencilerat) angående de militära och
civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom armén. Betänkandet
är enhälligt.3 *

Över betänkandet har yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen
för armén, chefen för försvarsstaben, försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen,
försvarets forskningsanstalt, försvarets socialbyrå, försvarets
fabriksstyrelse, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd,
statens lönenämnd, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,
överstyrelsen för yrkesutbildning, 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga,
försvarets civila tjänstemannaförbund, statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges
civilingenjörsförbund, försvarsväsendets civilmilitära ingenjörers förbund,
svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet och försvarsväsendets
underbefälsförbund.

Jag anhåller nu att få upptaga förevarande fråga till behandling. Därvid
redogör jag först för nuvarande organisation och utbildning och sedan
för utredningens förslag samt däröver avgivna yttranden. Slutligen framlägger
jag mina egna synpunkter och förslag.

Nuvarande organisation och utbildning

Inom tygförvaltningstjänsten vid armén är för närvarande tre personalkårer
verksamma, fälttygkåren, arméingenjörkåren och tygstaten. Fälttygkåren
omfattar militär personal. De båda övriga kårernas personal har
civilmilitär ställning, bortsett från de i tygstaten ingående furirerna.

1 F. d. överdirektören, numera verkställande direktören i Sveriges Lantbruksförbund

W. Curtman, ordförande, verkställande direktören i AB Svenska Pressbyrån, översten

N. A. G. Bergh, elverkschefen, ledamoten av riksdagens första kammare K. E. Hesselbom,
statskommissarie!! K. K. Jerdenius och lagbyråchefen i försvarsdepartementet Å. B.
Paulsson.

2 Kanslirådet i försvarsdepartementet G. B. Wallén.

2 En till utredningens förfogande ställd expert, armédirektören A. G. Cronvall, har

avgivit särskilt yttrande.

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Fälttygkåren

För budgetåret 1957/58 är följande beställningar uppförda på fälttygkårens
stat.

Beställningar	Antal	Lönegrad
Överste ........................................	1	Bo 1
Överstelöjtnanter....................................	4	Ao 26
Överstelöjtnant eller major...........................	1	Ao 26 el. Ao 23
Majorer ...........................................	18	Ao 23
Major eller kapten..................................	1	Ao 23 el. Ao 21
Kaptener...........................................	35	Ao 21
Förvaltare .........................................	184	Ao 17
Förvaltare .........................................	21	Ao 15
1 En beställning skall indragas vid vakans.
2 Skall indragas vid vakans.

För kårchefen — generalfälttygmästaren — är en beställning uppförd
under generalitetet. Till kåren hör även fälttygmästaren, vilken är ställföreträdande
souschef vid armétygförvaltningen och tillika chef för tygstaten.
Beställningen för fälttygmästare är uppförd på förvaltningens personalförteckning.

Kårens officersbeställningar är i stor omfattning beräknade för den centrala
tygförvaltningen. Ehuru behovet av officerare där undergått betydande
förändringar till följd av såväl 1943 som 1954 års förvaltningsreformer,
har kårens stat icke avpassats med hänsyn härtill. Behovet av
officerare i förvaltningstjänst utöver fälttygkårens stat har därför täckts
genom kommenderingar från truppförband.

Kårens officerare är avsedda för såväl kvalificerade tekniska befattningar
(här benämnda tekniska officerare) som befattningar inom den
egentliga tygförvaltningstjänsten (här benämnda tygofficerare). De tekniska
officerarna, till antalet omkring 30, tjänstgör i huvudsak vid armétygförvaltningens
vapen- och fordonsavdelningar. Några tekniska officerare
tjänstgör därjämte inom andra enheter av armétygförvaltningen samt
vid arméstabens utrustningsavdelning. Kårens tygofficerare, vilka även
uppgår till ett 30-tal, bekläder befattningar vid armétygförvaltningen, till
övervägande delen inom tygförråds- och ammunitionsförrådsbyråerna, och
tjänstgör i övrigt vid försvarsstabens kvartermästaravdelning och arméstabens
trängavdelning samt såsom tygmästare vid tygstationer, stabstygofficerare
och biträdande stabstygofficer vid militärbefälsstaber, chef för
tygförvaltningsskolan, gruppchefer för centrala ammunitionsförråd samt
tygofficer vid Örebro försvarsområdesstab. Därjämte tjänstgör en officer
ur fälttygkåren såsom militärassistent vid försvarets forskningsanstalt och
en såsom chef för arméns motorskola.

Hur kårens officerare för närvarande disponeras framgår av följande
sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 117

Placering	Överstar	Överste- löjtnanter	Majorer	Kaptener
Centrala tygförvaltningen .....................	1	1 5	6	26
Tygstationer (tygmästare) .....................	—	—	2	1 1
Försvarsstaben (kvartermästaravdelningen)......	—	—	—
Arméstaben (utrustnings- och trängavdelningarna) Militärbefälsstaber (stabstygofficerare och biträ-				2
dande stabstygofficer) ......................	—	—	7	1
Tygförvaltningsskolan (chef)...................	—	—	1	■
Motorskolan (chef)...........................	—	—	1
Centrala ammunitionsförråd (gruppchefer)......	—	—	i	3
Försvarets forskningsanstalt (militärassistent) ....	—	—	a i	—
Örebro försvarsområdesstab (tygofficer).........	—	—	—	1
Summa 1 Därav 1 överstelöjtnant eller major. 2 Major eller kapten. 3 Därav 1 major eller kapten.	1	s5	319	35

Kårens förvaltare är placerade såsom tygförrådsförvaltare (uppbördsman)
vid försvarsområdesstaber och truppförband.

Förutom den aktiva personalen ingår i kåren även personal å reservstat
samt i reserven.

Fälttygkårens tekniska officerare rekryteras bland officerare som genomgått
någon av krigshögskolans tekniska linjer, företrädesvis den vapentekniska.
Vid sistnämnda linje, som omfattar något mer än två år, meddelas
undervisning dels i taktik och strategi, dels i vissa allmäntekniska
ämnen som förekommer vid civila högskolor, nämligen matematik, mekanik,
statistik, elektroteknik, värmelära och kemi, dels även i speciellt militärtekniska
ämnen, såsom konstruktionslära och ballistik.

De officerare som vid krigshögskolans vapentekniska linje visat särskild
fallenhet för fortsatt teknisk tjänst och som önskar erhålla transport till
fälttygkåren genomgår som regel ytterligare utbildning vid armétygförvaltningens
olika avdelningar under cirka två år. Efter sådan tjänstgöring
kan vederbörande utnämnas till kapten vid fälttygkåren.

Flertalet av fälttygkårens tekniska officerare beredes även möjlighet att
ytterligare komplettera sin tekniska utbildning genom specialstudier vid
civil teknisk högskola. Studietiden utgör i flertalet fall omkring två år.
Under tiden för utbildningen uppbär officeren oavkortad lön.

De tekniska officerarnas fortsatta tjänstgöring vid armétygförvaltningen
avbrytes som regel av tjänstgöring vid trupp under cirka två år. Dylik
tjänstgöring är avsedd att äga rum före regementsofficersbefordran.

Utbildningen av officerare i tygförvaltningstjänst meddelas genom tygofficerskurser
vid tygförvaltningsskolan. Till dylik kurs beordras efter
egen ansökan kompaniofficerare från samtliga truppslag. Kursen pågår
omkring 22 månader. Undervisning meddelas bland annat i förvaltningstjänst,
underhåll stjänst med taktik och stabstjänst, undervisningslära, tyg -

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

materiel- och ammunitionskunskap samt mekanisk teknologi. Vid tvgförvaltningsskolan
anordnas även repetitionskurser om cirka fyra veckor, avsedda
att bibringa kännedom om nya förvaltningsbestämmelser inom tygtjänstens
område.

Fälttygkårens förvaltare rekryteras bland underofficerare, som genomgått
utbildning vid tygförvaltningsskolan. Till dylik tygförvaltarkurs beordras
efter egen ansökan härför lämpade underofficerare. Kursen har en
längd av cirka tio månader. Undervisning meddelas i förvaltningstjänst,
underhållstjänst, undervisningslära samt tygmaterielkunskap. Repetitionskurser
anordnas vid tygförvaltningsskolan efter i stort sett samma grunder
som för tygofficerare.

Arméingen jörkåren

I arméns personalförteckningar finnes för budgetåret 1957/58 upptagna
94 ordinarie och extra ordinarie beställningar för arméingenjör på aktiv
stat enligt följande sammanställning.

Beställningar	Antal	Lönegrad
Ao	Ae
Armédirektörer av 1. graden..............................	7		Ao 26
Armédirektörer av 2. graden..............................	19	—	Ao 24
Arméingenjörer av 1. graden .............................	25	17	Ao, Ae 23
Arméingenjörer av 2. graden .............................	65	2 9	Ao, Ae 21
Arméingenjörer.......................................		313	Ae 19
Arméingenjörer..........................................	—	39	Ae 17
Summa	56	38
	94
1 Beträffande en av dessa tjänster se prop. 1950: 110, s. 54.
2 En tjänst, avsedd för kustartilleriförsvaren, skall vid avgång återbesättas	Ae 19.
Tre tjänster, två i Ae 19 och en i Ae 17, skall tills vidare hållas vakanta (statsutskottets uti. 1954: 134).

Beställningen för arméingenjörkårens chef, arméöverdirektören, redovisas
å armétygförvaltningens personalförteckning.

Utöver de ordinarie och extra ordinarie beställningarna för arméingenjör
finnes sex extra arméingenjörsbeställningar, fem i högst Ag 21 och en
i högst Ag 15, avsedda som rekryteringstjänster (jfr prop. 1951: 110, s. 79).

Arméingenjörerna fördelas på vapen-, signal-, motor- och radaringenjörer.
Dessutom har tillkommit en beställning för fallskärmsingenjör
(prop. 1954: 110, s. 86).

Av kårens beställningar avsågs ursprungligen 17 för förutvarande arméförvaltningens
tygavdelning och arméöverdirektörens expedition. Övriga
77 beställningar är avsedda för arméstaben, militärbefälsstaber, truppförband
och utbildningsanstalter. Rörande dessa arméingenjörers arbetsuppgifter
kan följande anföras.

119

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

De för arméstaben beräknade arméingenjörerna har till huvudsaklig
uppgift att sammanställa och bearbeta trupperfarenheterna av respektive
materielslag.

Vid varje militärbefälsstab tjänstgör som regel tre arméingenjörer
(stabsingenjörer), nämligen en vapen-, en signal- och en motoringenjör.
Dessa fungerar som militärbefälhavarens tekniska rådgivare och är föredragande
inför denne i tygförvaltningsärenden av rent teknisk natur.
Stabsingenjörerna ingår i tygavdelningen och är närmast underställda
stabstygofficeren för att biträda denne vid handläggningen av ärenden
rörande tygmaterielens handhavande, vård, besiktning och förvaring samt
reparationsplanläggning. Därutöver medverkar stabsingenjörerna i utbildningsarbetet
inom militärområdet och biträder vid mobiliserings- och krigsplanläggningen.

De vid förbanden tjänstgörande arméingenjörerna (regementsingenjörer)
är regementschefens tekniska rådgivare och är direkt underställda
tygofficeren. Inom sitt verksamhetsområde är regementsingenjören ansvarig
för att den tekniska tjänsten vid förbandets tygavdelning underställda
förråd, serviceverkstäder samt vid lokaler och anordningar för materielvården
bedrives ändamålsenligt. Regementsingenjören är i vissa fall chef
för serviceverkstad. Han deltager även i utbildningsarbetet. För motoringenjör
tillkommer uppgiften att besiktiga inlejda fordon och förbesiktiga
de civila fordon, som avses ingå i fältförbanden vid mobilisering.

Motsvarande arbetsuppgifter ankommer på de arméingenjörer, som är
avsedda för två av kustartilleriförsvaren.

De huvudsakliga arbetsuppgifterna för arméingenjörer vid utbildningsanstalterna
— motorskolan, tygförvaltningsskolan, signalskolan
samt radar- och luftvärnsmekanikerskolan — utgöres av lärarverksamhet.
I uppgifterna ingår att planlägga och leda den tekniska utbildningen i förekommande
teoretiska läroämnen och materielkunskap. Den vid arméns
fallskärinsjägarskola tjänstgörande arméingenjören förestår skolans fallskärmsavdelning
och tjänstgör som lärare i materielkännedom m. m.

I viss utsträckning har beställningar disponerats för andra befattningar
än sådana för vilka de ursprungligen avsetts. Sålunda har arméingenjörer
sedan flera år varit placerade vid försvarsstabens signaltjänstavdelning,
vid beskickningen i Washington (såsom biträdande militärattaché) samt
såsom ytterligare lärare vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan.

Förutom de civilmilitära beställningshavare, som utgör kårens aktiva
personal, omfattar kåren även personal i reserven.

För anställning som arméingenjör på aktiv stat fordras examen från
teknisk högskola, såvitt avser beställningar i A 21 och högre lönegrader,
samt examen från högre tekniskt läroverk beträffande beställningar i lägre
lönegrad än A 21. I båda fallen kan dispens meddelas. För antagning
såsom arméingenjör i reserven fordras examen från teknisk högskola.

Enligt de riktlinjer för rekrytering och utbildning av arméingenjörer
som godtagits av 1953 års riksdag skall rekrytering normalt ske bland
värnpliktiga som uttages till arméingenjörsutbildning. Utbildningen är enligt
samma riktlinjer till en början gemensam för arméingenjörer på ak -

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

tiv stat och i reserven samt värnpliktiga arméingenjörer. I princip omfattar
-utbildningen första tjänstgöring (cirka 290 dagar), plutonchefsskola
(motsvarande) och trupptjänstgöring (tillhopa cirka 160 dagar) samt
kadettskola (180 dagar). Med kadettskolan är de värnpliktiga arméingenjörernas
utbildning avslutad. Blivande arméingenjörer på aktiv stat och
i reseiven skall efter kadettskolan fullgöra en månads tjänstgöring såsom
arméingenjörsaspiranter och kan därefter vinna inträde såsom arméunderingenjörer
i reserven. Anställning såsom arméingenjör av 2. graden på
aktiv stat kan vinnas av arméunderingenjör, som efter examen från teknisk
högskola under minst två år utövat ingenjörsverksamhet, varav minst
ett år i arméingenjörsbefattning.

Den i det föregående angivna rekryterings vägen för arméingenjörer på
aktiv stat har endast i ringa omfattning tillfört kåren någon sådan personal.
Under senare år har nyrekrytering till arméingenjörkåren skett med
värnpliktiga som genomgått arméingenjörkadettskola och därefter anställts
såsom extra arméingenjörer i befordringsgång. Såsom arméingenjörer har
även anställts civila ingenjörer, som icke genomgått kadettskola, samt
tekniska officerare.

Arméingenjörernas utbildning efter anställning på aktiv stat plägar utgöras
av dels en för alla kategorier gemensam underhållskurs om cirka
sex veckor vid arméns underhållsskola, dels ock specialkurser avseende
främst utbildning i fråga om nytillkommen materiel.

Tygstaten

I arméns personalförteckningar för budgetåret 1957/58 är följande beställningar
uppförda för tygstaten.

Beställningar	Antal	Lönegrad
Förste tygförvaltare .............
Tygförvaltare................
Förste tygverkmästare ..............
Tygverkmästare................
Förste tyghantverkare ...........		Ao ‘ 14
Tygskrivare .................
Tyghantverkare.....................		AO lo
Armétekniker .................
Furirer ................
Furirer................
		Ae o el. Ae 7
1 En beställning skall indragas och en vakantsättas vid uppkommande ledighet.

Beställningshavarna vid tygstaten, vilka med undantag för furirerna är
civilmilitärer, utgöres av två skilda kategorier med sysselsättning den ena
främst inom den egentliga tygförvaltningstjänsten — tygförvaltare och
tygskrivare — och den andra inom reparationstjänsten — tygverkmästare,
tyghantverkare, armétekniker och furirer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

121

Tygförvaltarna tjänstgör i huvudsak såsom förrådsföreståndare eller
chefer för förrådsgrupper vid tygstationer och tyganstalter. De fullgör där
i huvudsak samma arbetsuppgifter som ankommer på fälttygkårens förvaltare.
Tygskrivarna är placerade vid militärbefälsstaber samt vid tygstationer
och tyganstalter. De biträder stabstygofficer respektive tygmästare
(tygofficer) med handläggningen av tygförvaltningsärenden samt i
expeditionsarbete.

Tygverkmästare och tyghantverkare är i fred placerade huvudsakligen
såsom föreståndare för verkstäder eller verkstadsavdelningar vid arméns
tygverkstäder. De handhar där reparation av tygmateriel. Personalen användes
även såsom lärare vid arméns skolor samt vid truppförbandens
utbildningsverkstäder för utbildning av tekniker och mekaniker inom olika
yrkesgrenar. Vidare utnyttjas en del befattningshavare för besiktning av
tygmateriel vid centralförråd. Vid krig är personalen avsedd att ingå i
fältreparationsförband såsom befäl och arbetsledare.

Tygstaten omfattar även personal i reserven.

Tygförvaltare och tygskrivare skall ha genomgått tygförvaltarkurs vid
tygförvaltningsskolan.

Övrig personal genomgår beställningsmannautbildning. Denna omfattar
gruppchefsutbildning (värnpliktstjänstgöring), förberedande beställningsmannautbildning
samt beställningsmannautbildning. Gruppchefsutbildningen
sker på respektive förband och omfattar omkring 11 månader. Beställningsmannautbildningen
sker vid tygförvaltningsskolan, dock icke i
fråga om signal- och radarmekaniker, vilkas utbildning är förlagd till arméns
signalskola respektive radar- och luftvärnsmekanikerskola.

Beställningsmannaaspirant, som godkänts i prövning under pågående
beställningsmannaskola, förordnas —- om ledig beställning finnes -— till
extra ordinarie furir vid tygstaten. Ordinarie furirsbeställning kan erhållas
efter ytterligare två års tjänstgöring. Anställning såsom armétekniker vinnes
efter ansökan.

Utbildning till tyghantverkare sker vid en särskild utbildningskurs vid
tygförvaltningsskolan. Till dylik kurs beordras efter egen ansökan dels
de armétekniker som bedömes kunna vinna befordran till tyghantverkare,
dels ett antal tygarbetare med särskilda kvalifikationer (cirka 25 % av
totala elevantalet).

Särskild utbildningskurs för tygverkmästare har under senare år anordnats
vid tygförvaltningsskolan.

Utredningens förslag
Allmänna synpunkter

Utredningen föreslår, att den för tygförvaltningstjänsten avsedda personalen
skall hänföras till två olika personalkårer med skilda chefer, fält -

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

tygkåren, omfattande militär personal (tekniska stabsofficerare, tygofficerare
och tygunderofficerare), och tygtekniska kåren, bestående av
civilmilitär personal (arméingenjörer och mekanikerpersonal). Fälttygkåren
bör stå under chefskap av fälttygmästaren medan chefen för armétygförvaltningens
verkstadsavdelning (arméöverdirektören) bör vara chef
för tygtekniska kåren.

Som motivering till sitt förslag anför utredningen, bland annat, följande.

I tygförvaltningstjänsten vid armén ingår uppgifter av olika slag, såsom
projektering, konstruktion och övriga åtgärder för anskaffning av
materiel samt den befintliga materielens förrådsförvaring, vård och reparation.
Dessa uppgifter har i många fall ett intimt samband med varandra.
Såsom exempel kan nämnas att materielens vård ingår som ett
led i dess förvaring och att gränsen mellan vård och reparation är flytande.
Verksamhetsområdena för de inom tygförvaltningstjänsten sysselsatta
militära och civilmilitära personalkårerna kan heller inte alltid klart
avgränsas.

För att verksamheten inom tygförvaltningstjänsten skall kunna bedrivas
på ett ändamålsenligt sätt är en intim samverkan mellan de olika personalkategorierna
erforderlig. Att hänföra dessa till flera olika personalkårer
under skilda chefer är i och för sig icke ägnat att underlätta ett
dylikt samarbete. Förekomsten av olika personalkårer inom området synes
också i många lägen kunna minska möjligheterna att åstadkomma en
effektiv och enhetlig organisation samt att rationellt utnyttja de personella
resurserna. Dessutom torde en uppdelning av personalen i skilda
kårer medföra ett administrativt merarbete, vilket kan leda till ett ökat
behov av beställningar för i huvudsak personaladministrativa göromål.

Utredningen anser dessa synpunkter närmast tala för att all såväl militär
som civilmilitär personal inom tygförvaltningstjänsten inordnas i en
enda personalkår under en gemensam chef.

En personalkår av den ifrågasatta omfattningen torde emellertid kräva
mycket betungande arbetsinsatser av vederbörande personalkårchef i fråga
om personalens utbildning, placering och befordran m. m. Utredningen har
icke bedömt det vara praktiskt möjligt för någon befattningshavare att
förena dessa åligganden med annan tjänst och har heller icke varit beredd
att föreslå att en högre beställning nvinrättas för ändamålet.

Avvägningen mellan olika personalkategorier inom armé ty

gför v altningen

Den nuvarande organisationen av försvarets tygförvaltande verk fastställdes
av 1954 års riksdag på grundval av förslag i proposition nr 109.
I samband härmed framlades icke förslag till de ändringar av de militära
och civilmilitära kårernas sammansättning som betingades av omorganisationen.
Staterna för dessa kårer har icke heller därefter anpassats efter behovet
vid förvaltningarna. Kungl. Maj :t har emellertid budgetårsvis erhållit
riksdagens medgivande att vidtaga de provisoriska åtgärder, såsom
meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar m. m., som betingas
av omorganisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

123

Förvaltningarnas organisation och personalbehov har underkastats
översyn av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, vilken översyn dock
icke omfattat frågor om fördelningen av befattningar mellan olika personalkategorier.
Denna fråga skall i stället upptagas av 1954 års utredning
angående vissa personalkårer inom försvaret. I sitt förevarande betänkande
har utredningen framlagt förslag beträffande sammansättningen av
den inom armétygförvaltningen verksamma militära och civilmilitära personalen
samt rörande avvägningen mellan olika personalkategorier i teknisk
tjänst vid ämbetsverket.

I fråga om den nuvarande fördelningen av befattningarna vid armétygförvaltningen
på olika personalkategorier torde få hänvisas till de organisationstablåer,
vilka såsom bilagor fogats till Kungl. Maj :ts brev den 6
juni 1957 (regleringsbrev II).

Utredningen konstaterar, att fullgörandet av de på armétygförvaltningen
ankommande arbetsuppgifterna, vilka främst avser anskaffning av krigsmateriel,
i och för sig inte fordrar att vederbörande har militär ställning.
Utredningen kommer emellertid till den uppfattningen, att tekniskt utbildade
officerare bör bibehållas för kvalificerade tekniska tjänster inom
armétygförvaltningen, främst på vapenavdelningen. Skälen härför utvecklas
sålunda.

Sedan länge har officerare särskilt utbildats lör teknisk förvaltningstjänst.
Den utbildning vederbörande därvid genomgår är omfattande i såväl
militärt som tekniskt avseende, varför dessa officerare blivit väl lämpade
för dylik tjänstgöring. Med hänsyn härtill samt då tillgången på dessa
officerare anses vara av särskilt värde när, såsom för närvarande, brist
på högskoleutbildade civila ingenjörer föreligger, räknar utredningen med
att viktigare tekniska befattningar i armétygförvaltningen alltjämt skall i
icke ringa utsträckning avses för tekniskt utbildad militär personal. I betraktande
av att officerare med högre teknisk utbildning utgör en relativt
dyrbar arbetskraft bör emellertid ifrågavarande personalkategori i
princip avses endast för sådana befattningar där vederbörandes insikter
kan bedömas vara av särskilt värde.

Utredningen bedömer det icke vara i och för sig uteslutet, att de tekniska
stabsofficerarna ersättes med civila ingenjörer. En sådan lösning
anses emellertid — särskilt vid nuvarande brist på kvalificerade tekniker
- - kunna äventyra hela verksamheten. Även om man bortser från teknikerbristen,
måste enligt utredningen beaktas att en stor del av här ifrågavarande
tekniker bör äga högre vapenteknisk utbildning av det slag, som
för närvarande meddelas endast vid krigshögskolan. Då sådan utbildning
icke lämpligen torde kunna förläggas till civil teknisk högskola skulle
följden bli den, att civila ingenjörer i stor utsträckning på statens bekostnad
finge genomgå en omfattande specialutbildning i försvarets regi.

Utredningen anser, alt nuvarande ordning, enligt vilken de tekniska
tjänsterna i förvaltningen är fördelade mellan militärer, civilmilitärer och
civila, medför olägenheter. Sålunda anses armétygförvaltningen knappast
kunna bilda ett tillräckligt underlag för att tillgodose tre kvalificerade

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

personalkategoriers krav på befordringsutsikter och sluttjänster. Då utredningen
heller icke funnit någon hållbar norm för att klassificera tjänsterna
med hänsyn till kraven på militära och tekniska insikter har utredningen
kommit till den uppfattningen, att personalkategoriernas antal bör
nedbringas. Med utredningens utgångspunkter har man därvid att välja
mellan antingen militärer och civilmilitärer eller militärer och civila.

Enär de arméingenjörer, vilka avses för tjänst vid förband och staber
m. in., i allmänhet icke behöver äga högre grundläggande teknisk kompetens
än som motsvarar avgångsexamen från högre tekniskt läroverk och
alltså särskilda åtgärder skulle krävas för att rekrytera arméingenjörer
till sådana tekniska befattningar inom den centrala förvaltningen, vilka
kräver högskolekompetens, föreslår utredningen, att kvalificerade tekniska
befattningar inom förvaltningen i huvudsak avses för tekniska stabsofficerare
och civila tekniker. Utredningen förutsätter därvid, att civila tekniker
i förvaltningen i viss utsträckning beredes tillfälle att bevista övningar,
fältförsök m. m. samt att vederbörande bibringas sammanfattande
insikter angående militär krigsorganisation, underhållstjänst m. m. vid
särskilda kurser, vilka bör anordnas vid behov.

Vissa uppgifter inom armétygförvaltningen bör emellertid även med utredningens
utgångspunkter handhas av arméingenjörer. Så har bedömts
vara förhållandet med frågor om utbildning m. m. av den civilmilitära personalen
inom tygförvaltningstjänsten, vilka frågor för närvarande handlägges
inom verkstadsavdelningens central sektion, krigsreparationsärenden
samt inom materielinspektionen förekommande uppgifter.

Utredningens förslag till avvägning mellan militärer och civila anges i
huvudsak vara grundat på ett studium av de olika befattningarnas ställning
och arbetsuppgifter. Därvid har utredningen beaktat att tekniskt utbildad
militär personal i princip bör avses endast för sådana befattningar,
där denna personals insikter bedömes vara av särskilt värde. Utredningen
har även tagit hänsyn till befordringsutsikterna för de tekniska stabsofficerarna.

Sammanlagt föreslår utredningen att sex militära befattningar (en
för major, fyra för kapten och en för fanjunkare) utbytes mot befattningar
för civila tekniker. I fråga om två vid fordons- och elektroavdelningarnas
centralsektioner nu placerade kaptener anser utredningen det
framtida behovet av nämnda beställningshavare icke vara styrkt. Frågan
om ett eventuellt utbyte av personalkategori bör enligt utredningen prövas
av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga. I avvaktan härpå bör befattningarna
liksom för närvarande uppehållas på förordnande av kaptener
vid truppförband.

Befattningar inom förvaltningen, som icke kräver högre tekniska insikter
men väl ingående kunskap om tygmaterielens förvaltning m. m.,
föreslås liksom hittills skola avses för officerare med utbildning vid tyg -

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

125

förvaltningsskolan. Inom tygförråds- och ammunitionsförrådsbyråerna,
vilkas organisation och personalbehov ännu icke översetts av försvarsförvaltningssakkunniga,
beräknas sådan personal till nuvarande antal.

I samband med avvägningen har utredningen i vissa fall funnit sig böra
föreslå ändrad löneställning för befintliga militära och civilmilitära befattningar.

För sektionschefer (motsvarande) och lägre räknar utredningen icke
med några för flera personalkategorier alternativa befattningar. Utredningen
framhåller därvid att det föreslagna utbytet av civilmilitära och
civilmilitära/civila befattningar mot befattningar för civil personal medför
ökade möjligheter till urval samt att alternativa befattningar skapar osäkerhet
vid bedömningen av befordringsutsikter och rekryteringsbehov för
militär och civilmilitär personal.

Vad gäller befattningar för byråchefer (motsvarande) och högre, vilka
för närvarande i stor utsträckning står öppna för befattningshavare ur
skilda personalkategorier, kan det enligt utredningens uppfattning rent
principiellt hävdas att tjänsterna borde vara civila. Utredningen — som
räknar med att ifrågavarande tjänster alltjämt i icke obetydlig omfattning
kommer att rekryteras med officerare —- finner emellertid skäl tala för
att officer, som erhåller sådan tjänst, i allmänhet kan få behålla sin militära
ställning och kvarstå i personalkår. Utredningen räknar därför med
att flertalet av ifrågavarande avdelnings- och byråchefstjänster skall vara
alternativt militära eller civila och utgår från att officer på aktiv stat,
som erhåller sådan tjänst, alltjämt skall ha militär ställning, därest ej
Kungl. Maj :t föreskriver annat. På motsvarande sätt bör arméingenjör,
som förordnas såsom chef för verkstadsavdelningens driftbyrå, få behålla
civilmilitär ställning och fortfarande tillhöra tygtekniska kåren.

I anslutning till det anförda föreslår utredningen beträffande de ledande
tjänsterna i armétygförvaltningen följande.

Souschefstjänsten bör vara alternativt militär eller civil. Därest souschefen
är militär bör han, liksom för närvarande, ha tjänstebenämningen
generalfälttygmästare och tillhöra generalitetet. Den å personalförteckning
för armén uppförda beställningen för generalfälttygmästare i Bo 5 bör utgå
ur organisationen.

För fälttygmästaren och arméöverdirektören, vilka förutsättes skola vara
chefer för personalkårer, bör upptagas militär respektive civilmilitär beställning.

Bortsett från den tidigare berörda tjänsten såsom chef för driftbyrån
räknar utredningen icke med någon ändring beträffande de i detta sammanhang
aktuella byråchefstjänster som för närvarande är civila. Så är
fallet med byråchefstjänsterna inom elektroavdelningen. I likhet med
dessa tjänster bör enligt utredningens mening även den nu alternativa
tjänsten för chef för elektroavdelningen vara civil.

126

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Byråchef st jänslerna å förrådsbyråerna föreslås alltjämt skola vara militära.
Även den nu alternativa tjänsten som chef för centralplaneringen
bör enligt utredningens mening vara militär.

De för vapen- och fordonsavdelningarna avsedda avdelnings- och byråchefstjänsterna
bör i anslutning till utredningens tidigare redovisade synpunkter
anses såsom alternativt militära eller civila.

Utredningen föreslår icke några ändrade principer för redovisning av
tjänsterna i förvaltningen. Civila tjänster ävensom tjänster i övrigt för
byråchefer (motsvarande) och högre bör sålunda alltjämt redovisas på
verkets personalförteckning, medan övriga militära och civilmilitära beställningar
bör uppföras på personalförteckningen för vederbörlig personalkår.
För några befattningar, vilka avses skola rekryteras med militär
personal utanför fälttygkåren, föreslås dock att beställningar uppföres på
armétygförvaltningens personalförteckning. Detta gäller den för major avsedda
befattningen såsom militärassistent vid elektroavdelningen, vilken
föreslås skola besättas med officer ur truppförband (truppslag), och två
majorsbefattningar vid fordonsavdelningens fältarbetsbyrå, vilka avses
företrädesvis för officerare ur ingenjörtrupperna.

Såsom framgår av det följande föreslår utredningen att beställningar
för förste tygförvaltare och tygförvaltare vid tygstaten skall omvandlas till
förvaltarbeställningar vid fälttygkåren. Det oaktat anser utredningen att
de vid förvaltningens förrådsbyråer tjänstgörande tygförvaltarna — i avvaktan
på försvarsförvaltningssakkunnigas översyn av berörda byråer —
tills vidare bör kvarstå i civilmilitära beställningar. Dessa bör dock provisoriskt
redovisas under staten för fälttygkåren.

Resultatet av utredningens översyn av fördelningen av tekniska tjänster
i armétygförvaltningen mellan olika personalkategorier samt i samband
därmed föreslagna ändringar i löneställningen framgår av sammanställning
å följande sidor. I denna redovisas samtliga befintliga militära och civilmilitära
samt civilmilitära/civila befattningar — med undantag dock för
byråchefer och högre — i den ordning de upptages i de till Kungl. Maj :ts
brev den 6 juni 1957 fogade organisationstablåerna. I de fall ändring icke
föreslås i berörda hänseenden anges detta med beteckningen of (oförändrad).

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att 53 militära beställningar
avses för befattningar vid armétygförvaltningen. I jämförelse
med nuvarande organisation innebär detta — förutom att tjänsten såsom
chef för centralplaneringen avses enbart för militär — ökning med två
överstelöjtnanter samt minskning med sju kaptener och en fanjunkare.
Tjänsterna för fälttygmästare, byråchef och chef för centralplaneringen
bör redovisas på armétygförvaltningens personalförteckning liksom även
beställningar för tre majorer (en vid elektroavdelningen och två vid fordonsavdelningens
fältarbetsbyrå). Två kaptensbeställningar vid fordons -

Kungl. Ma}:ts proposition nr 110 år 1958

127

Placering	Tjänstebenämning och lönegrad	Anmärkning
Nuvarande	Förslag
1	2	3	4
Vapenavdeln ingen	armédirektör 1. gra-den A 26	överstelöjtnant A 26	assistent, tekn. stabsoff
1. vapenbyrån, infan-terisektionen	överstelöjtnant A 26 kapten A 21 2 kaptener A 21\| förste tygverkmäs-tare A 17	of byråingenjör A 21 of of	tekn. stabsofT tekn. stabsofl''
pjässektionen	major A 23 kapten A 21 2 kaptener A 21 förste tygverkmäs-tare A 17 arméingenjör 1. gra-den/förste byråin-genjör A 23 arméingenjör 2. gra-den/byråingenj ör A 21	of byråingenjör A 21 of of förste byråingenjöt A 23 byråingenjör A 21	tekn. stabsoff tekn. stabsoff
eldledningssektionen	kapten A 21 armédirektör 2. gra-den A 24 arméingenjör 1. gra-den A 23 arméingenjör 1. gra-den A 23 arméingenjör 2. gra-den A 21	major A 23 byrådirektör A 26 byrådirektör A 24 byråingenjör A 21 byråingenjör A 21	tekn. stabsoff
2. vapenbyrån, artil-leriammunitionssek-	överstelöjtnant A 26 kapten A 21	of byråingenjör A 21	tekn. stabsoff
tionen	kapten A 21 arméingenjör 2. gra-den/byråingenjör A 21	of bvråingenjör A 21	tekn. stabsoff
minsektionen	major A 23 kapten A 21	of of	tekn. stabsoff tekn. stabsofl
raketsektionen	major A 23 kapten A 21 arméingenjör 2. gra-den/byråingenjör, A 21	of of byråingenjör A 21	tekn. stabsofl'' tekn. stabsoff
Kontrollbyrån, infan-terisektionen	major A 23	of	tekn. stabsoff
ammunitionssektionen	major A 23	of	tekn. stabsoff
artillerisektionen	kapten A 21 förste tyghantverka-re A 14	of ingenjör A 15	tekn. stabsoff
Provskjutnings cen-tralen centraldetalj handvapendetalj	major A 23 tygförvallare A 17 fanjunkare, A 13 förste tyghantverka-re A 14	överstelöjtnant A 26 förrådsförvaltare A 17 ingenjör A 15 of	tekn. stabsoff
verkstadsdetalj	förste tygverkmästa-re A 17	förste verkmästare A 17	nu utgående arvode å 840 kronor indrages

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Placering	Tjänstebenämning och lönegrad	Anmärkning
Nuvarande	Förslag
1	2	3	4
skjutfältsdetalj	kapten A 21 förste tyghantverka-re A 14	of of	tekn. stabsoff
Centralsektionen Fordonsavdelningen	2 kaptener A 21 armédirektör 2. gra-den/bvrådirektör A 24	of byrådirektör A 24	tekn. stabsoff
Fordonsbyrån
stridsfordonssektionen	överstelöjtnant A 26	of	tekn. stabsoff''
	kapten A 21 2 arméingenjörer 1. graden A 23 arméingenjör 2. gra-den A 21	major A 23 förste byråingenjö-rer A 23 byråingenjör A 21	tekn. stabsoff''
bilsektionen	major A 23	byrådirektör A 24
	2 kaptener A 21 arméingenjör 1. gra-den/förste bvråin-genjör A 23	of förste byråingenjör A 23	1 tekn. stabsoff, 1 tygoff
släpfordonssekti onen	kapten A 21	byråingenjör A 19
	kapten A 21 armédirektör 2. gra-den A 24 arméingenjör 2. gra-den A 21	of byrådirektör A 24 byråingenjör A 21	tygoff
Fältarbetsbyrån	kapten A 21	major A 23	företrädesvis ur ing.trup-perna, chef för brosek-tionen
maskinsektionen	major A 23 2 arméingenjörer 2. graden A 21	of byråingenjörer A 21	företrädesvis ur ing.trup-perna
Specialtekniska	arméingenjör 1. gra-	förste byråingenjör
sektionen	den A 23 armédirektör 1. gra-den/byrådirektör A 26	A 23 byrådirektör A 26
Centralsektionen	kapten A 21	of	förordnad (kommenderad) kapten
Elektroavdelningen	major A 23	of	ur truppslag (truppförband)
Telebyrån, trådsek-tionen	armédirektör 2. gra-den/byrådirektör A 24 arméingenjör 1. gra-den/förste byråin-genjör A 23	byrådirektör A 24 förste byråingenjör A 23
truppradiosektionen	armédirektör 2. gra-den/byrådirektör A 24	byrådirektör A 24
stabsradiosektionen	armédirektör 2. gra-den/byrådirektör A 24	byrådirektör A 24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

129

Placering	Tjänstebenämning och lönegrad
Nuvarande	Förslag
1	2	3

Radarbyrån, stridsledningsradarsektionen eldledningsradarsek tionen -

specialradarsektionen

Centralsektionen

Kontrollsektionen

Specialtekniska

sektionen

Elkraftsektionen

Verkstadsavdelningen

Driftbyrån, verkstadsförrådssektionen

Centralsektionen

Krigsreparations sektionen -

Tygförrådsbgrän

centralsektionen

arméingenjör 1. graden/förste
byråingenjör
A 23
armédirektör 2. graden
/byrådirektör
A 24

armédirektör 2. graden/byrådirektör

A 24

arméingenjör 1. graden/förste
byråingenjör
A 23
armédirektör 2. graden/byrådirektör

A 24

kapten A 21

armédirektör 2. graden/byrådirektör

A 24

förste tygverkmästare
A 17
arméingenjör 1. graden/förste
byråingenjör
A 23

förste tyghantverkare
A 14

armédirektör 2. graden
A 24
arméingenjör 2. graden
A 21

arméingenjör 1. graden/förste
byråingenjör
A 23
arméingenjör 2. graden
/byråingenj ör
A 21

arméingenjör 2. graden/byr
åingenjör
A 21

tygverkmästare A 16
förste tyghantverkare
A 14

armédirektör 1. graden
/byrådirektör
A 26

arméingenjör 1. graden/förste
byråingenjör
A 23

major A 23
3 kaptener A 21

förste byråingenjör
A 23

byrådirektör A 24

förste byråingenjör
A 23

byrådirektör A 24
of

byrådirektör A 24

förste verkmästare
A 17

förste byråingenjör
A 23

arméingenjör 1. graden
A 23

arméingenjör A 21

byråingenjör A 21

byrådirektör A 26

arméingenjör 1. graden
A 23

Anmärkning

förordnad (kommenderad)
kapten

tygoff

9_89 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Placering	Tjänstebenämning och lönegrad	Anmärkning
Nuvarande	Förslag
1	2	3	4
	tygförvaltare A 17	of
materielsektionen	major A 23	överstelöjtnant A 26	tygoff
	3 kaptener A 21	of	tygoff
	tygförvaltare A 17	of
materielredovisningssek-	major A 23	of	tygoff
tionen	3 tygförvaltare A 17	of
	3 förste tyghantver-	of
	kåre A 14
Ammunitions för-	2 kaptener A 21	of	tygoff
rådsbyrån, central-	tygförvaltare A 17	of
detalj
ammunitionssektionen	major A 23	of	tygoff
	kapten A 21	of	tygoff
	tygförvaltare A 17	of
ammunitionsredovis-	tygförvaltare A 17	of
ningssektionen
Centralplaneringen	2 majorer A 23	of	1 tekn. stabsoff eller tygoff
			(fredsdet.), 1 tygoff
	2 kaptener A 21	of	1 tekn. stabsoff eller tygoff
			(fredsdet.), 1 tygoff
	armédirektör 2. gra-	byrådirektör A 24
	den /byrådirektör
	A 24
	arméingenjör l.gra-	förste'', byråingenjör
	den/förste byråin-	A 23
	genjör A 23
Materielinspek-	överstelöjtnant A 26	armédirektör 1. gra-
tionen		den A 26
	kapten A 21	of	tygoff
	3 arméingenjörer 1.	of
	graden A 23

och elektroavdelningarnas centralsektioner föreslås tills vidare skola uppehållas
på förordnande av kaptener vid truppförband (truppslag). Beställningar
för den övriga militära personalen vid armétygförvaltningen, 6
överstelöjtnanter, 12 majorer och 26 kaptener, bör redovisas vid fälttygkåren.
Dessutom bör såsom ett provisorium beställningar för 8 civilmilitära
tygförvaltare redovisas vid kåren.

Ifrågavarande officersbeställningar vid fälttygkåren föreslås fördelade
mellan tekniska stabsofficerare och tygofficerare enligt följande sammanställning.

Beställning stabsoff. Tygoff- Summa

överstelöjtnant ............ 5 1 6

Major ........................ 8(7) 4(5) 12

Kapten ........................ 13 (12) 13 (14) 26

Anm. Parenteserna i sammanställningen utvisar att en beställning för major och
en för kapten avses för alternativt teknisk stabsofficer eller tygofficer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

131

Antalet civilmilitära befattningar kommer enligt utredningens förslag
att reduceras betydligt. Sammanlagt avses i förslaget —- frånsett befattningen
för kårchef —- 9 befattningar för arméingenjörer samt 18 för annan
civilmilitär personal. Tjänsten för arméöverdirektör bör uppföras på armétygförvaltningens
personalförteckning samt beställningar för övrig civilmilitär
personal — med undantag för de ovan berörda tygförvaltarna —
på personalförteckningen för tygtekniska kåren.

Fälttygkåren

Utredningen skiljer i fråga om officerare vid kåren mellan tekniska
stabsofficerare och övriga officerare (tijgofficerare).

Tekniska stabsofficerare har med ett undantag beräknats för tjänstgöring
vid armétygförvaltningen.

Tygofficerare har i huvudsak beräknats för de befattningar, som för
närvarande avses för dylika officerare vid fälttygkåren. Därjämte föreslår
utredningen, att i kåren skall inordnas bland andra tygofficerare vid tyganstalter,
försvarsområdesstaber och truppförband samt lärarpersonal vid
tygförvaltningsskolan. Genom denna utökning erhålles enligt utredningens
mening en bättre överblick över det totala utbildningsbehovet, varvid kostnaderna
för ifrågavarande utbildning bör kunna begränsas. Ett genomförande
av förslaget anses även medföra besparingar för statsverket till följd
av att högre pensionsålder tillämpas för kapten vid fälttygkåren än för
motsvarande beställningshavare vid truppförband.

Kårens underofficerare, vilka nu utgöres av enbart förvaltare, föreslås
skola omfatta även fanjunkare. Utredningen erinrar därvid om att tygmaterielen
vid vissa förband tidigare var uppdelad i två grupper under
var sin uppbördsman (förvaltare) men att Kungl. Maj :t genom beslut den
18 november 1955 föreskrivit, att samtliga förråd av dylik materiel skall
underställas en uppbördsman. Denne bör enligt utredningen alltjämt vara
förvaltare vid fälttygkåren. Vid förband där behov av två kvalificerade
arbetsledare för tygförrådstjänsten föreligger räknar utredningen med att
förvaltaren skall biträdas av en tygförvaltningsutbildad underofficer.
Denne bör vara fanjunkare vid fälttygkåren.

Utredningen föreslår vidare att till fälttygkåren hänföres förste tygförvaltare
och tygförvaltare vid tygstaten, vilka fullgör motsvarande uppgifter
och genomgår samma utbildning som fälttygkårens förvaltare. Utredningen
utgår därvid från att vederbörande överföres till fälttygkåren med
oförändrad lönegradsplacering. Då analoga förhållanden gäller för de till
tygstaten hörande tygskrivarna, föreslås att även dessa överföres till fälttygkåren
och redovisas såsom fanjunkare.

De centrala ammunitionsförråden förestås för närvarande av civila förrådsförvallare
i Ac 17 med avlöning från sakanslag (Kungl. Maj :ts brev
den 27 juni 1957). Utredningen har funnit, att göromålen för uppbörds -

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1958

männen vid ammunitionsförråden är närbesläktade med dem som ankommer
på förvaltare vid förband och vid centralförråd för tygmateriel. Befattningarna
föreslås därför skola avses för förvaltare vid fälttygkåren.

Utredningen föreslår, att för fanjunkare vid fälttygkåren bestämmes en
pensionsålder av 55 år, eller densamma som gäller för fanjunkare vid fortifikationskåren.

Frånsett behovet av personal vid armétygförvaltningen har utredningen
beräknat fälttygkårens personalbehov i enlighet med det följande.

Tekniska stabsofficerare

För arméstaben (utrustningsavdelningen) bör liksom hittills
avses en kapten ur fälttygkåren med högre teknisk utbildning.

Den beställning vid kåren (major eller kapten), som avses för militärassistent
vid försvarets forskningsanstalt, föreslås skola överföras
till generalstabskåren.

Utredningen erinrar om att tre kaptensbeställningar vid fälttygkåren
ursprungligen avsetts för militärassistent vid försvarets fabriksverk.
Utredningen har emellertid icke funnit skäl föreslå att beställningar
vid fälttygkåren beräknas för ifrågavarande ändamål.

Tygofficerare

För tjänstgöring vid försvarsstaben (kvartermästaravdelningen)
beräknar utredningen liksom hittills en kapten ur fälttygkåren. Däremot
föreslås att en kaptensbeställning vid kåren, som är avsedd för
arméstaben (trängavdelningen), överföres till trängtrupperna.

Vissa av de för stabstygofficer vid militärbefälsstab avsedda
majorsbeställningarna har av arméchefen vid flera tillfällen föreslagits
skola utbytas mot högre beställningar (prop. 1954: 110). Utredningen erinrar
om att stabstygofficerarna, sedan befattningarna inrättades genom
beslut av 1942 års riksdag, fått ett betydligt större ansvar samt ökade arbetsuppgifter,
främst till följd av utvecklingen inom materielområdet. Med
hänsyn härtill och då utredningen anser en förbättring av befordringsförhållandena
för fälttygkårens tygofficerare önskvärd, föreslår utredningen
att för stabstygofficerare beräknas beställningar för tre överstelöjtnanter
och fyra majorer.

Såsom biträdande stabstygofficer vid IV. militärbefälsstaben avses
nu en kapten vid fälttygkåren. Arméchefen har ansett ett stadigvarande
behov av biträden åt stabstygofficerarna föreligga även vid övriga
militärbefälsstaber på fastlandet, varför ytterligare fem kaptensbeställningar
föreslagits skola tillkomma vid kåren (prop. 1954: 110).

Utredningen, som inhämtat att tygförvaltningsutbildade kaptener ur
truppförband under längre tider varit kommenderade till vissa militärbefälsstaber,
föreslår att en befattning för biträdande stabstygofficer tillkommer
vid var och en av I., II. och VI. militärbefälsstaberna. Det härigenom
ökade personalbehovet vid fälttygkåren förutsättes skola tillgodoses genom
överförande av tre kaptensbeställningar från truppförband (truppslag).
I detta sammanhang erinras om att två tygofficersbefattningar utgått
i samband med indragningen av I 8 och omorganisationen av K 3
samt att en dylik befattning torde komma att utgå efter genomförd omorganisation
av K 4.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

133

För befattningar såsom tygmästare vid tygstation avses för
närvarande beställningar på fälttygkårens stat för två majorer samt en
kapten. Till den sistnämnde utgår ett befattningsarvode å 960 kronor för
år. Stabstygofficeren vid VII. militärbefälsstaben tjänstgör tillika såsom
tygmästare vid Gotlands tygstation. De till vissa artilleriförband (A 4,
A 6 och A 9) anslutna tyganstalterna förestås under vederbörande regementschef
av en tygofficer (kapten) vid respektive förband.

Arméchefen har vid flera tillfällen hemställt, att på fälttygkårens stat
skall tillkomma tre maj or sbeställningar, avsedda för chefer för tyganstalterna,
samt att den för tygmästare avsedda kaptensbeställningen skall utbytas
mot majorsbeställning (prop. 1954: 110).

Utredningen anser det ändamålsenligt och ägnat att främja en enhetlig
lokal tygförrådsorganisation om de nuvarande tyganstalterna ombildas till
tygstationer och i likhet med dessa ställes under chefskap av en direkt
under armétygförvaliningen lydande tygmästare. Härigenom åstadkommes
enligt utredningen en klarare ansvarsfördelning samt en önskvärd avlastning
av förbandens uppgifter i fråga om den centrala tygförrådshållningen.

Med hänsyn till det ökade ansvar som kommit att åvila ifrågavarande
befattningshavare anser utredningen det befogat att samtliga befattningar
för tygmästare avses för regementsofficerare. På grundval av en jämförelse
mellan förrådens storlek samt ett bedömande av befordringsmöjligheterna
inom tygofficerskategorien föreslås att beställningar för två
överstelöjtnanter och fyra majorer skall avses för tygmästare. Vid ett genomförande
av detta förslag bör tre kaptensbeställningar vid artilleriet
indragas. Arvodet till en tygmästare bör samtidigt upphöra att utgå.

I anslutning till utredningens förslag att tygofficerare vid försvarsområdesstaber
och truppförband skall inordnas i fälttygkåren
bör enligt utredningens beräkningar sammanlagt 58 kaptensbeställningar
överföras till kåren. Därvid erinras om att en kaptensbeställning
vid fälttygkåren från och med den 1 juli 1957 avsetts för tygofficer vid
Örebro försvarsområdesstab (prop. 1957:110, s. 138).

Arméchcfen bar vid upprepade tillfällen föreslagit att den för chef
för tygförvaltningsskolan avsedda maj or sbeställningen skall utbytas
mot överstelöjtnantsbeställning (prop. 1954: 110). Vid skolan förekommer,
enligt vad utredningen konstaterat, en omfattande utbildning av
skilda slag för olika personalkategorier. Antalet heltidsanställda personer
vid skolan uppgår till omkring 100. Därtill kommer ett större antal
timlärare och föreläsare.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter och det stora ansvar, som åvilar
chefen för tygförvaltningsskolan, anser utredningen att han bör vara
överstelöjtnant. Beställningen bör liksom för närvarande redovisas under
fälttygkåren. Utredningen föreslår vidare att tre till tygförvaltningsskolan
kommenderade kaptener, vilka bland annat tjänstgör såsom lärare, inordnas
i fälttygkåren. I anslutning härtill bör tre kaptensbeställningar
vid truppförband (truppslag) överföras till fälttygkårens stat.

Då verksamheten vid arméns motorskola anses ligga utom ramen
för fälttygkårens uppgifter, föreslås att den för chef för skolan avsedda
majorsbeställningen avföres från fälttygkåren. En motsvarande beställning
bör i stället uppföras på personalförteckningen för skolan.

För gruppchefer vid de centrala ammunitionsförråden har hit -

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

tills beställningar på fälttygkårens stat inrättats för en major och tre kaptener.
Utredningen, som erinrar om att vid fullt utbyggd organisation behov
angivits föreligga av ytterligare en kapten, har i detta sammanhang
utgått från nuvarande personaluppsättning för ändamålet.

Tygunderofficerare

Utredningens beräkningar av kårens behov av tygunderofficerare vid
militärbefälsstaber, tygstationer och centralförråd för ammunition har
grundats på nuvarande organisation. Det härför föreslagna antalet underofficersbeställningar
motsvaras sålunda av beställningar vid tygstaten eller,
såvitt avser centrala ammunitionsförråd, av civila tjänster. Vid truppförband
och försvarsområdesstaber har behovet beräknats på grundval av
gällande organisation av stabs- och förvaltningstjänsten, dock att förvaltarbeställningar
i viss utsträckning utbytts mot fanjunkarbeställningar. Då
översyn av nämnda organisation alltjämt pågår anges ändring i organisationen
kunna påverka utredningens beräkningar. Behovet av fanjunkare
föreslås — i den mån det icke kan täckas genom utbyte mot förvaltarbeställningar
vid kåren — skola tillgodoses genom överförande av motsvarande
antal fanjunkarbeställningar från vederbörliga truppförband (truppslagt.

I tablå å följande sida redovisas utredningens förslag i fråga om det
totala personalbehovet vid fälttygkåren.

Kårens beställningar föreslås skola fördelas på befattningar av Kungl.
Maj :t. Det har därvid ansetts lämpligt att officersbeställningarna fördelas
mellan tekniska stabsofficerare och tygofficerare.

Utbildningen för tekniska stabsofficerare bör enligt utredningens
mening, i huvudsaklig överensstämmelse med vad som för närvarande tilllämpas,
omfatta — förutom genomgång av krigshögskola — prov-(aspirant-)tjänstgöring,
viss högre teknisk specialutbildning och trupptjänstgöring.
Officer, som önskar ifrågakomma till förordnande såsom teknisk
stabsofficer vid fälttygkåren, bör ha genomgått högskolans vapentekniska
linje eller också dess ingenjörtekniska linje. Ett med hänsyn till behovet
avpassat antal bör uttagas för aspiranttjänstgöring vid fälttygkåren. Under
aspiranttjänstgöringen, som föreslås omfatta minst ett år och högst ett år
sex månader, bör aspiranterna tjänstgöra huvudsakligen i armétygförvaltningen
men, där så kan ske, även i arméstaben. Under tiden för aspiranttjänstgöringen
bör de tekniska stabsofficersaspiranterna kvarstå vid vederbörligt
truppförband (truppslag).

Efter godkänd aspiranttjänstgöring bör officer, som här avses, kunna
antagas vid fälttygkåren om ledig beställning för teknisk stabsofficer finnes.
För flertalet av de tekniska stabsofficerarna bedömes en kompletterande
teknisk utbildning vara erforderlig. En sådan bör ordnas i form av
specialstudier vid teknisk högskola. Chefen för fälttygkåren bör erhålla
befogenhet att i erforderlig omfattning beordra teknisk stabsofficer till
dylik specialutbildning. Denna förutsättes som regel icke skola omfatta

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

135

Placering	Officerare	Underofficerare
Överste- löjtnanter	Majorer	Kaptener	För- valtare	Fan- junkare
Armétygförvaltningen...............	6	12	26	*8	—
Försvarsstaben ....................	—	—	1	—	—
Arméstaben .......................	—	—	1	—	—
Militärbefälsstaber .................	3	4	4	'' -	7
Tygstationer.......................	2	4	—	29	5
Försvarsområdesstaber
Örebro försvarsområdesstab.......	—	—	1	1	—
Bodens » .......	—	—	1	1	—
Kiruna-Jokkmokks försvarsområdes-
stab..........................	—	—	1	1	—
Övriga försvarsområdesstaber......	—	—	8	17	1
Vaxholms försvarsområde och Stock-
holms kustartilleriförsvar..........	—	—	1	1	—
Karlskrona försvarsområde och Ble-
kinge kustartilleriförsvar..........	—	—	1	1	—
Truppförband (motsvarande)
Infanteriets förband..............	—	—	19	19	1
Pansartrupperna.................	—	—	3	3	3
Artilleriets förband...............	—	—	8	8	6
Luftvärnet ......................	—	—	7	7	—
Ingenjörtrupperna................	—	—	3	3	1
Signaltrupperna..................	—	—	1	1	1
Trängtrupperna..................	—	—	4	4	4
Infanteriskjutskolan..............	—	—	1	i	—
Tygförvaltningsskolan.............	1	—	3	—	—
Artilleriskjutskolan...............	—	—	—	i
Centrala ammunitionsförråd.........	—	1	3	9	—
Summa	12	21	97	115	29
1 Skall tills vidare redovisas såsom civilmilitära tygförvaltare.

längre tid än två hela läsår. Erforderlig kurslitteratur och dylikt bör bekostas
av staten. Vikarie för officer som bedriver studier bör icke förordnas.
Arbetskraftsbehovet anses under tiden böra tillgodoses genom anlitande
av aspiranter eller omfördelning av göromål.

Utredningen anser att en utbildning av angivet slag vid teknisk högskola
är ägnad att främja övergång till civil anställning. För att så långt
som möjligt säkerställa att statsverkets utgifter för utbildningen blir till
direkt gagn för försvaret föreslår utredningen, att ett system med skuldförbindelser
införes. Detta bör lämpligen anpassas till vad som enligt
statsmakternas beslut tillämpas beträffande aspiranter på landsfiskalsbanan
(jfr statsverkspropositionen 1957, XI lit., s. 438—439 och regleringsbrev
för budgetåret 1957/58 för anslaget Landsfiskaler m. fl.: Avlöningar).
Utredningen föreslår i analogi härmed att såsom villkor för kommendering
till studier vid teknisk högskola skall gälla, att vederbörande förbinder
sig att under vissa förutsättningar återbetala den på studietiden belö -

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

pande lönen jämte övriga av staten bestridda kostnader för studierna.
Återbetalningsskyldigheten bör omfatta hela skuldbeloppet vid avgång från
officersbeställning inom två år från utbildningens avslutande samt 75, 50
och 25 % vid avgång under respektive tredje, fjärde och femte året. Därest
vederbörande kvarstår i tjänst fem år eller längre efter utbildningens avslutande
bör återbetalningsskyldighet icke föreligga. Sådan skyldighet bör
rimligen förfalla om vederbörande avlider medan han kvarstår i tjänst
eller om hans avgång föranledes av sjukdom. Försvarets civilförvaltning
bör bevaka statsverkets rätt på grund av förbindelserna.

Chefen för fälttygkåren bör enligt utredningens mening även ha befogenhet
att, där personalläget och medelstillgången medger det, beordra
teknisk stabsofficer till annan utbildning inom landet. Här åsyftas närmast
teoretiska specialstudier av kortare varaktighet, avseende begränsade
problem. Utredningen bedömer även att praktisk tjänstgöring vid industriföretag
kan vara värdefull för den tekniske stabsofficerens tjänstgöring i
armétygförvaltningen. Förutsättningarna för en dylik tjänstgöring och
sättet för dess anordnande anses höra närmare utredas av fälttygmästaren.

Då flertalet av de befattningar, som avses för tekniska stabsofficerare,
bedömes kräva erfarenhet av trupptjänst föreslår utredningen att dylik
tjänstgöring uppställes som kompetenskrav för regementsofficersbefordran.
Härvid erinras om att för befordran till regementsofficer inom generalstabskåren
kräves tjänstgöring såsom kompanichef (motsvarande) under
minst två år. För de tekniska stabsofficerarna föreslås -— med beaktande
av tjänstgöringsförhållanden och utbildningskostnader för ifrågavarande
personal -— att ett år uppställes såsom minimikrav.

I fråga om tygofficerare ifrågasätter utredningen ingen ändring i
den nuvarande utbildningen. Det framhålles dock, att antalet elever vid
tygofficerskursen bör anpassas med hänsyn till det beräknade behovet av
tygförvaltningsutbildade officerare. Utredningen förutsätter, att tygofficer
skall beredas möjlighet att under kortare tid tjänstgöra vid trupp, därest
så skulle anses erforderligt för att vidmakthålla hans militära insikter
eller förmåga att föra befäl.

Utbildningen av tygunderofficerare bör liksom för närvarande inriktas
på att bibringa eleverna kompetens för förvaltarbeställning vid kåren.
För fanjunkarbeställningarna bör fordras samma utbildning. Utredningen
räknar dock icke med att förvaltarbeställningarna vid fälttygkåren
skall rekryteras uteslutande bland fanjunkare vid kåren. Även annan fanjunkare
med tygunderofficersutbildning bör kunna ifrågakomma till förvaltarbefordran
vid fälttygkåren.

Tygtekniska kåren

Utredningen har såsom framgått av det föregående räknat med att tygtekniska
kåren skall omfatta arméingenjörer samt tygverkmästare, tyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

137

hantverkare och armétekniker (mekanikerpersonal). Kåren bör vara underställd
chefen för armétygförvaltningens verkstadsavdelning (arméöverdirektören).

Arméingenjörer skall enligt utredningens beräkningar i huvudsak
tjänstgöra vid militärbefälsstaber, truppförband och utbildningsanstalter.
Därjämte föreslås att arméingenjörer skall avses för befattningar vid arméns
tygverkstäder.

Arméingenjörernas arbetsuppgifter kommer enligt förslaget att omfatta
främst den tekniskt betonade materielens underhåll, vård och reparation
vid regionala och lokala myndigheter. Dessa göromål har utredningen icke
bedömt vara av sådan art att för befattningshavarna erfordras högre teknisk
grundkompetens än som motsvarar examen från högre tekniskt läroverk
(gymnasielinje). För vissa befattningar, särskilt sådana som avses
för lärare vid arméns utbildningsanstalter, har dock högre teknisk kompetens
ansetts nödvändig. Denna bör bibringas vederbörande genom kompletterande
utbildning.

Beställningar för arméingenjör föreslås skola finnas i lönegraderna
A 26, A 24, A 23, A 21 och A 19 samt i reglerad befordringsgång, omfattande
lönegraderna A 12, A 13, A 15 och A 17. Tjänstebenämningen bör
vara oförändrad för beställningshavare i lönegraderna A 26, A 24 och A 23,
arméingenjör för beställningshavare i lönegraderna A 21—A 13 samt arméunderingenjör
för beställningshavare i lönegrad A 12.

Behovet av arméingenjörer — utom vid armétygförvaltningen och arméns
tygverkstäder — beräknar utredningen enligt följande.

Vid försvarsstaben (signalt j änstavdelningen) anses under
överskådlig tid behov föreligga av en signalutbildad ingenjör med ingående
kännedom om arméns signalväsende. Detta behov föreslås skola tillgodoses
med arméingenjör (armédirektör av 1. graden). Högskolekompetens
förutsättes vara erforderlig.

De för arméstaben nu beräknade arméingenjör sbefattningarna har
under de senaste åren varit vakanta med undantag för befattningarna för
vapeningenjör vid luftvärnsavdelningen. Utredningen förutsätter, att armétygförvaltningen
skall tillhandahålla truppslagsinspektör erforderlig specialteknisk
sakkunskap och anser därför att arméingenjörer icke stadigvarande
bör vara placerade vid arinéstaben.

Beträffande de vid militärbefälsstaber placerade arméingenjörerna
föreslår utredningen, att en befattning för signalingenjör vid VII. militärbefälsstaben
utgår. Den vid samma militärbefälsstab placerade motoringenjören
beräknas kunna svara för motortjänsten även vid I 18.

I fråga om förbanden föreslås att en motoringenjör vid 118 indrages.
I övrigt anser utredningen att en för radaringenjör vid Lv 6 avsedd,
vakantsatt beställning kan utgå, medan däremot en motsvarande för Lv 3
inrättad beställning, vilken likaledes skall hållas vakant, bör få disponeras.

Behovet av arméingenjörer vid arméns utbildningsanstalter har
beräknats i överensstämmelse med nuvarande personaluppsättning såvitt
avser tygförvaltningsskolan, arméns signalskola och arméns motorskola.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I fråga om luftvärnsskjutskolan har utredningen utgått från ett stadigvarande
behov av tre arméingenjörer. Under den tid då utbildning eller
försök ej pågår vid skolan bör dessa utnyttjas av luftvärnsinspektören för
uppgifter som icke är direkt anknutna till skolans verksamhet. För arméns
radar- och luftvärnsmekanikerskola beräknas två vapen- och två
radaringenjörer, av vilka senare en i mån av behov bör kunna disponeras
även av Lv 6. Den vid arméns fallskärms jägarskola nu placerade arméingenjören
anses icke ha sådana uppgifter som eljest ankommer på arméingenjör.
Den härför avsedda beställningen föreslås skola utbytas mot
civil tjänst.

Såsom framgått av det föregående föreslår utredningen att befintliga
civila tjänster för verkstadschef och verkstadsingenjör vid arméns
tygverkstäder skall utbytas mot beställningar för arméingenjör. Till
stöd härför anföres att det förefaller mest rationellt att den personalkategori,
som i tekniskt avseende svarar för tygmaterielens underhåll och vård
vid förband, utnyttjas jämväl inom verkstadsorganisationen. Vidare anför
utredningen, att viss tids tjänstgöring vid tygverkstad bör ingå i arméingenjörernas
utbildning och att därigenom skapas naturliga förutsättningar
för att arméns högre tygverkstadsbefäl skall kunna rekryteras ur
tygtekniska kåren.

Förslaget innebär i princip att i arméns personalförteckningar uppförda
tjänster för verkstadschef och driftingenjör utbytes mot beställningar
för arméingenjör, liksom även de extra ordinarie tjänster med avlöning
från sakanslag (Kungl. Maj :ts brev den 27 juni 1957) vilka utnyttjas
för den egentliga verkstadsdriften. Då Bodens tygstations signalverkstäder
torde komma att nedläggas, räknar utredningen dock icke med
att den för dem avsedda verkstadschefstjänsten utbytes mot arméingenjör
sbeställning.

Tjänsterna för verkstadschef är för närvarande hänförda till högstlönegrad.
Utredningen har med utgångspunkt i tygverkstädernas nuvarande
organisation sökt anpassa löneställningen för ifrågavarande befattningar
till de för arméingenjörer i övrigt föreslagna lönerna.

För arméns tygverkstäder har nedanstående antal arméingenjörsbeställningar
beräknats erforderliga.

Beställningar	Antal	Lönegrad	Befattning
Armédirektör av 1. graden........	4	A	26	verkst.ch BT, ST, SiS och P 4
Armédirektör av 2. graden........	3	A	24	verkst.ch P 2, 110 och Lv 2
Arméingenjör av 1. graden .......	7	A	23	verkst.ch P 1, A 2, A 4, A 9, Ing 1 och Ing 2 verkst.ing. SiS
Arméingenjör ...................	9	A	21	verkst.ch GT, KT, T 3, A 3 och A 6 verkst.ing BT, SiS (2) och P 4
Arméingenjör ...................	4	A	19	verkst.ing SiS, P 2, Lv 2 och Lv 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

139

Utredningens förslag rörande det totala antalet beställningar för arméingenjörer
samt dessas fördelning på lönegrader m. in. framgår av sammanställning
å nästa sida. Där upptages — utöver de beställningar som
erfordras för bestridande av bestämda befattningar — 22 beställningar för
arméingenjör i reglerad befordringsgång, av vilka 12 avses för tjänstgöring
i armétygförvaltningen. En jämkning i antalet befordringsgångstjänster
kan enftgt utredningen bli aktuell sedan erfarenheter vunnits i
fråga om rekryteringsbehovet. Det totala antalet arméingenjörer i reglerad
befordringsgång bör fastställas i arméns personalförteckningar.

Genom beslut av 1953 års riksdag inrättades en arméingenjörkårens
reserv. Behovet av arméingenjörer i reserven beräknades till ett 100-tal.
Utredningen anser sig böra ifrågasätta om icke tillgången på värnpliktig
personal, däri inbegripet förtidsavgångna arméingenjörer i värnpliktsåldern,
är tillräcklig för att, jämte den aktiva personalen, täcka behovet
av arméingenjörer i krig. Utredningen är emellertid icke beredd att taga
ställning till reservorganisationens avveckling utan förutsätter att denna
fråga utredes ytterligare.

Enligt utredningens förslag kommer en avsevärd del av armédirektörsbeställningarna
att avses för verkstadschefer. Då även övriga för armédirektörer
avsedda befattningar anses vara av sådan karaktär att en högre
pensionsålder bör gälla för deras innehavare än för arméingenjörer i övrigt
föreslår utredningen, att för armédirektörer av 1. och 2. graden fastställes
en pensionsålder av 65 år.

Den tygtekniska kårens mekanikerpersonal bör till stor del avses
för tjänstgöring vid arméns tygverkstäder. En inom armétygförvaltningen
tillsatt utredning (1955 års tygverkstadskommitté) har den 7 september
1957 lagt fram förslag till verkstadsorganisation m. m. Enligt detta skall
en viss centralisering av arméns reparationstjänst äga rum. Då ett genomförande
av förslaget anses komma att påverka behovet av mekanikerpersonal
vid tygverkstäderna, har utredningen funnit ogörligt att i dagens
läge ingå på en prövning av det totala behovet av dylik personal. Utredningen
anser det emellertid angeläget att frågan om den aktiva mekanikerpersonalens
omfattning och sammansättning sedermera upptages till prövning.

Första anställning vid tygstaten vinnes för närvarande såsom furir. Sedan
ändrade grunder för rekryteringen av arméns underbefäl genomförts,
anser utredningen skäl ej längre föreligga att bibehålla militär anställningsform
för den lägsta mekanikerpersonalen. Utredningen föreslår därför
att de nuvarande furirsbeställningarna ersättes med civilmilitära beställningar
för biträdande armétekniker, vilka bör placeras i Ae 7.

Tygtekniska kårens beställningar bör enligt utredningen fördelas på befattningar
genom beslut av Kungl. Maj:t.

I fråga om utbildning av tygtekniska kårens personal föreslår utredningen
i huvudsak följande.

Tablå utvisande det totala behovet av arméingenjörer

Placering	Vapeningenjörer		Signalingenjörer		Motoringenjörer	Radar- ingenjörer			Summa
	A 24	A 23	A 21	A 19	A 26	A 24	A 23	A 21	A 19	A 24	A 23	A 21	A 19	Rbg	A 23	A 21	A 19	A 26	A 24	A 23	A 21	A 19	Rbg
Armétygförvaltningen																		1	1	5	2
Försvarsstaben.....
Militärbefälsstaber
I.—VI. milo ....	3	3	—	—	—	3	3	—	—	3	3	—	—	—	—	—	—	—	9	9	—	—	—
VII. milo.......	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	—
Truppförband
I 1, I 7, I 15 ...													2	1								2	1
I 10, I 19......
P 1, P 2, P 4 ..	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	1	—	—	—	—	—	—	—	2	1	_	_
A 1, A 2, A 4, 1
A 7, A 8													3	2								3	2
A 3, A 6, A 9 .
Lv 1—Lv 3.....	—	2	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	—	—	1	—	—	2	1	1	3
Lv 4—Lv 7 .....	—	—	2	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	—	—	—	_	_	_	2	2	_
Ing 1—Ing 3 ....																						2	1
S 1 ............	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	1							1	—	1
T 1—T 4.......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	2	_	_	_	_	_	_	_	2	2	_
Kustartilleriförsvar..													2									2	—
Utbildningsanstalter
TygS...........	—	1	1								1									2	1	—	—
SignS ..........	—	—	—	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	1	—
MS ............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	_	_	_	_	_	1	_	_
LvSS...........	—	1	1												1					2	1	_	_
RMS ...........	—	1	—	1											1	1	_	_	_	2	1	1	_
Tygverkstäder.....	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	4	3	7	9	4	—
Summa	3	9	5	3	1	3	4	1	1	3	7	9	11	8	2	1	1	6	13	34	27	20	8
		20				ib					38				4				1Ö8
För rekrytering och
utbildning....... 1 Härav avses 12	för armétygförvaltnin	gen.															130		122

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

141

Den som önskar bli antagen såsom arméingenjör på aktiv stat bör
ha avlagt examen vid högre tekniskt läroverk, gymnasielinjen. Han bör
även såsom värnpliktig ha genomgått den för officersuttagna värnpliktiga
avsedda arméingenjörsutbildningen å 630 dagar. Första tjänstgöring och
fortsatt tjänstgöring bör som regel fullgöras i en följd. Efter avslutad
kadettskola antages därtill lämplig värnpliktig såsom arméingenjör i reglerad
befordringsgång vid tygtekniska kåren. Med hänsyn bland annat
till den föregående utbildningen bör befordringsgången omfatta lönegraderna
Af 12 under ett och ett halvt år, Ae 13 under två år, Ae 15 under
två år samt Ae 17 för tid därefter. Under tiden för placering i Af 12 bör
vederbörande benämnas arméunderingenjör samt inneha fänriks tjänsteklass.
Vid förordnande såsom extra ordinarie arméingenjör i Ae 13 bör
löjtnants tjänsteklass tilläggas honom.

Under tiden för anställningen såsom arméunderingenjör (aspirantanställning)
bör vederbörande prövas i praktisk tjänstgöring vid någon av
arméns tygverkstäder samt vid förband där arméingenjör tjänstgör. Utbildningen
av extra ordinarie arméingenjör bör ske i form av tjänstgöring
vid förband och tygverkstad samt lämpligen även vid armétygförvaltningen.
Enligt utredningens beräkningar kommer omkring 12 arméingenjörer
i befordringsgången att vid varje särskild tidpunkt kunna tjänstgöra
i verket. Ett motsvarande antal civila tekniska tjänster vid verket i
lönegraderna A 13—A 17 föreslås skola indragas. Här avsedda arméingenjörer
bör utnyttjas i befattning avsedd för ingenjör eller biträdande ingenjör
med hänsyn till rådande förhållanden (vakanser, utbildningskrav
m. m.).

För att säkerställa behovet av arméingenjörer med högre grundkompetens
än som motsvarar examen från högre tekniskt läroverk föreslår utredningen
att chefen för tygtekniska kåren skall äga beordra erforderligt
antal arméingenjörer -— som regel extra ordinarie arméingenjörer i befordringsgången
— till specialutbildning vid teknisk högskola. Utbildningen
bör i allmänhet omfatta två eller högst tre hela läsår. Utbildningens
omfattning bör i varje särskilt fall bestämmas av kårchefen. Arméingenjör
föreslås bli återbetalningsskyldig för den under tiden för studierna
uppburna lönen enligt samma grunder som utredningen föreslagit i fråga
om teknisk stabsofficer som kommenderas till teknisk högskola för utbildning.

Arméingenjör som avses skola placeras såsom stabsingenjör bör enligt
förslaget genomgå särskild stabsutbildning. Denna bör syfta till att fördjupa
vederbörandes insikter i arméns krigsorganisation, underhållstjänsten
i fält m. m. Särskilda kurser föreslås skola anordnas för ändamålet,
lämpligen vid arméns underhållsskola. Chefen för tygtekniska kåren bör
även kunna beordra arméingenjör till annan sådan specialutbildning inom
landet som bedömes erforderlig för den fortsatta tjänstgöringen. Armé -

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ingenjör förutsattes vidare skola genomgå utbildning avseende nytillkommen
materiel, nya reparationsmetoder m. m.

För befattningarna vid arméns tygverkstäder anser utredningen erfarenhet
från civil verkstadsdrift önskvärd. Arméingenjör föreslås därför kunna
beviljas tjänstledighet med C-avdrag för att under högst två år praktisera
vid större civilt företag inom verkstadsbranschen. Under tiden för dylik
tjänstledighet bör arméingenjör kunna erhålla stipendium med förslagsvis
högst 1 200 kronor för år. Tid för här avsedd tjänstledighet föreslås
få tillgodoräknas för uppflyttning inom den reglerade befordringsgången
och för löneklassuppflyttning ävensom i pensionshänseende.

Vid sidan av den angivna normala rekryteringsvägen anser utredningen
att möjlighet till s. k. direktrekrytering alltjämt skall finnas. Vederbörande
bör därvid anställas såsom aspirant under förslagsvis minst ett år
innan antagning sker i extra ordinarie eller ordinarie beställning vid kåren.

Då brist på högskoleutbildade tekniker anses komma att råda under
överskådlig tid finner utredningen det motiverat att delvis nya vägar prövas
i syfte att tillgodose försvarets behov av tekniker med högre utbildning.
Ett värdefullt tillskott för förvaltningstjänsten av tekniskt högskoleutbildad
personal, som dessutom besitter ett visst mått av militära insikter,
anser utredningen kunna erhållas om arméingenjörer med statligt
stöd beredes möjlighet att genomgå teknisk högskola. Utbildningen bör
icke syfta till anställning i viss arméingenjörsbefattning men däremot förbindas
med skyldighet att under viss tid tjänstgöra i teknisk befattning
inom försvaret.

Utredningen föreslår, att utbildningen utformas i stort sett efter de
grunder som enligt Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955 gäller för fast anställd
personal inom marinen under utbildning till mariningenjör. Extra
ordinarie arméingenjör i reglerad befordringsgång bör sålunda kunna erhålla
tjänstledighet med bibehållen lön för deltagande i första årskursen
vid teknisk högskola. Han bör därvid förplikta sig att återbetala den lön
han uppbär under tiden för tjänstledigheten enligt samma villkor som
föreslagits beträffande arméingenjör vid kommendering till teknisk högskola.
För deltagande i andra och högre årskurs bör arméingenjör meddelas
tjänstledighet med C-avdrag. Under tjänstledigheten bör lån kunna
erhållas. Lånebeloppet bör bestämmas efter behovsprövning och uppgå
till högst 6 000 kronor för år. Lånet bör vara räntefritt så länge vederbörande
bedriver studier eller därefter kvarstår i teknisk tjänst inom försvaret.
I andra fall än nu sagts bör lånet löpa med sex procent ränta.
Sedan utbildningen upphört, bör lånet successivt avskrivas under förutsättning
att vederbörande innehar kvalificerad teknisk tjänst inom försvaret.
Avskrivning bör emellertid ej påbörjas, förrän den återbetalningsskyldighet
förfallit, som hänför sig till det första läroårets tjänstledighet.
Avskrivning föreslås ske med 625 kronor för kvartal. Den som upphört

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 143

att vara innehavare av teknisk tjänst inom försvaret bör ha att återbetala
erhållet lån med samma belopp för kvartal.

Kostnaderna för de lån, varom här är fråga, föreslås skola bestridas
från anslaget Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Lånen bör förvaltas
av försvarets civilförvaltning, medan prövningen av lånebehovet
bör ske av försvarets socialbyrå. I avvaktan på erfarenheter föreslås en
låneram av högst 60 000 kronor för budgetår. I detta belopp bör även inrymmas
kostnader för stipendier till arméingenjör. Återbetalningar å lån,
liksom återbetalningar till följd av skuldförbindelser vid kommendering
till teknisk högskola eller tjänstledighet med oavkortad lön, bör tillgodoföras
inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.

Sedan erfarenheter vunnits av den föreslagna utbildningen bör det enligt
utredningens mening vara förtjänt att övervägas, om icke jämväl i
den centrala förvaltningen tjänstgörande civil personal med lägre teknisk
utbildning i begränsad omfattning bör få möjlighet att på liknande villkor
förvärva civilingenjörskompetens.

Då en översyn av behovet av kårens mekanikerpersonal ansetts
erforderlig, har utredningen icke närmare ingått på frågan om denna personals
utbildning. Vid ett genomförande av förslaget att ersätta furirsbeställningarna
vid tygstaten med civilmilitära beställningar för biträdande
armétekniker bör det dock enligt utredningens mening övervägas, om icke
även beställningsmannaaspirant skall ha civilmilitär ställning.

Kostnadsberäkningar

Den av utredningen föreslagna organisationen innebär en ökning med
23 tjänster (beställningar). Detta förhållande bör emellertid, anser utredningen,
ses mot bakgrunden av att de aktuella kårstaterna för närvarande
icke är avpassade till armétygförvaltningens nuvarande organisation. Om
hänsyn tages till de vikariatslöneförordnanden å befattningar i förvaltningen,
som till följd härav meddelats beställningshavare vid förband eller
truppslag, innebär utredningens förslag en viss minskning av organisationen.

Vid en jämförelse mellan kostnaderna för de tjänster och vikariatslöner
som ingår i nuvarande organisation och de tjänster som kommer
att finnas enligt utredningens förslag uppkommer en kostnadsminskning
med i runt tal 290 000 kronor. Minskningen bör enligt utredningen reduceras
med kostnaderna för lån och stipendier åt arméingenjör under utbildning,
vilka kostnader beräknats till 60 000 kronor. Härifrån bör emellertid
avräknas kostnaderna för den tjänstgöring som arméunderingenjör
i reserven enligt gällande organisation har att fullgöra för vinnande av
anställning på aktiv stat. Totalt sett beräknas ett genomförande av utredningens
förslag komma att medföra en kostnadsminskning av minst
250 000 kronor, vilket belopp anses komma att öka på längre sikt till följd
av minskade pensionskostnader.

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Övergå n gsanordningar

De övergångsanordningar som utredningen anser erforderliga i samband
med förslagets genomförande föreslås utformade enligt följande riktlinjer.

Fälttygkåren. Intransport i fälttygkåren av beställningshavare vid
truppförband (truppslag) bör ske efter eget medgivande samt efter prövning
av vederbörandes utbildning och lämplighet för dylik transport. Den
som intransporteras i fälttygkåren skall vara skyldig att underkasta sig
den högre pensionsålder samt de tjänståldersbestämmelser i pensionshänseende
som gäller för den nya beställningen. Skulle ej tillräckligt antal
beställningshavare med erforderlig kompetens anmäla sig till här avsedd
transport, bör ett mot bristen svarande antal beställningar vid truppförband
(truppslag) övergångsvis få bibehållas utöver personalförteckningen.

Utbyte av förvaltare mot fanjunkare vid sådana förband där två förvaltare
är placerade bör som regel ske vid uppkommande vakans i endera
av nämnda beställningar. Kungl. Maj :t bör dock kunna medge avsteg från
huvudregeln där särskilda omständigheter talar härför.

Med hänsyn till att ett överförande av tygförvaltare och tygskrivare till
militär anställning medför sänkning av pensionsåldern bör vederbörande
ha rätt att kvarstå i innehavande civilmilitär beställning. Denna bör få
bibehållas övergångsvis under det att motsvarande militära beställning
hålles vakant. Motsvarande bör gälla för de civila förrådsförvaltare som
föreslås skola utbytas mot förvaltare. Ett överförande till militär anställning
bör dock i sistnämnda fall icke ske med mindre vederbörande prövas
lämplig härför.

Tygtekniska kåren. Beställningshavare vid arméingenjörkåren eller tygstaten
skall vara skyldig att övergå till sådan beställning vid tygtekniska
kåren som har samma lönegrad som den han innehar. Kan vederbörande
härvid icke inplaceras i likvärdig beställning vid tygtekniska kåren bör
hans beställning övergångsvis få bibehållas utöver kårens ram. En beställning
i närmast lägre lönegrad bör härvid hållas vakant. Ordinarie
furir vid tygstaten bör övergångsvis få kvarstå i innehavande beställning
under det att en beställning för biträdande armétekniker i Ae 7 vakanthålles.

Verkstadschefer och driftingenjörer bör efter prövning av vederbörandes
lämplighet föras över till beställningar vid tygtekniska kåren. I den
mån vederbörande icke önskar övergå till sådan anställning eller befinnes
icke vara lämpliga härför, bör erforderligt antal civila tjänster bibehållas
övergångsvis mot härav betingat vakanthållande av beställningar
vid tygtekniska kåren.

Beställningshavare vid arméingenjörkåren, vilken är placerad i befattning
vid armétygförvaltningen, bör kunna antagas i den civila tjänst, som
enligt förslaget ersätter beställningen, utan att tjänsten ledigförklaras.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1958

145

Motsvarande bör gälla även för arméingenjör som med vikariatslön uppehåller
beställning vid förvaltningen. Arméingenjör, som icke är villig att
övergå till civil anställning, bör få kvarstå i innehavande civilmilitär beställning,
vilken bör redovisas såsom övertalig under särskild rubrik i tygtekniska
kårens personalförteckning. Vederbörandes lön bör emellertid
utgå från armétygförvaltningens avlöningsanslag och motsvarande civil
tjänst vid förvaltningen under tiden hållas vakant. Innehavare av dylik
övertalig beställning bör icke få disponeras för befattning utanför armétygförvaltningen.
Han bör kunna bibehållas vid civilmilitär anställning
om han efter ansökan erhåller sådan civil tjänst vid armétygförvaltningen,
som i nuvarande organisation motsvaras av civilmilitär beställning. Den
civila tjänsten bör därvid temporärt kunna ersättas med en övertalig civilmilitär
beställning. För att förebygga en eventuell försämring av befordringsutsikterna
för de arméingenjörer, som vid tidpunkten för övergång
till den ändrade organisationen har civilingenjörskompetens, bör slutligen
Kungl. Maj :t bemyndigas att efter prövning i varje särskilt fall av det till
följd av den ändrade organisationen uppkomna befordringsläget för arméingenjör
med högskolekompetens, tillfälligt byta ut ett mindre antal, förslagsvis
högst tre beställningar för arméingenjör av 1. graden vid tygtekniska
kåren mot högre beställningar.

Yttranden

De allmänna riktlinjerna i utredningens förslag har i allt väsentligt
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet myndigheter, som yttrat
sig i ärendet. Sålunda anser överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets
civilförvaltning, armétggförvaltningen och statens organisationsnämnd
förslagen i stort sett lämpliga och väl ägnade att läggas till grund för tillskapandet
av en ny personalorganisation för arméns tygförvaltningstjänst.
Försvarets forskningsanstalt finner skälen för en uppdelning av de tekniska
befattningarna i armétygförvaltningen mellan två kategorier, tekniska
stabsofficerare och civila ingenjörer, vara bärande. Likaså tillstyrkes
de föreslagna uppgifterna och kompetenskraven för arméingenjörer. Försvarets
fabriksstgrelse finner ej anledning till erinran mot avvägningen
mellan olika personalkategorier i armétygförvaltningen eller mot de föreslagna
kårernas organisation. Även statskontoret tillstyrker att den militära
och civilmilitära personalen inom tygförvaltningstjänsten uppdelas i
två kårer. Ä andra sidan anser överstyrelsen för de tekniska högskolorna
att motiven för att alltjämt i icke ringa utsträckning avse tekniskt utbildad
militär personal för kvalificerade tekniska befattningar i armétygförvaltningen
icke är övertygande. Överstyrelsen framhåller att den ökning av
de tekniska högskolornas antagningskapacitet, som skett under senare
år, och den ytterligare ökning, som torde vara att förvänta, är ägnad att
minska rådande brist på civilingenjörer.

10—89 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Bland de personalorganisationer som beretts tillfälle att yttra sig är
meningarna mera delade. Svenska officersförbundet biträder i stort sett
utredningens förslag. Försvarets civila tjänstemannaförbund instämmer i
vissa av utredningens principiella ställningstaganden men uttalar sin förvåning
över att civil personal icke i större utsträckning beräknats för förvaltningstjänsten,
då en sådan anordning skulle medföra en väsentlig kostnadsminskning
för staten samt medföra en förbättring av befordringsmöjligheterna
för denna personal. Genom att tjänsterna göres civila åstadkommes
även vidaste möjliga rekryteringsbas. Förbundet kan icke godtaga
att tygförvaltare och tygskrivare vid tygstaten samt förrådsföreståndare
vid ammunitionsförråden överföres till militär anställning, liksom ej
heller att verkstadschefer och driftingenjörer vid tygverkstäderna inordnas
i tygtekniska kåren. Statsverkens ingenjörsförbund anser att utredningen
sakligt och realistiskt fäst uppmärksamheten på väsentliga nackdelar
med nuvarande personalkårsförhållanden vid armétygförvaltningen
men varit alltför bunden av nuvarande grunder för kårernas uppbyggnad
och kårpersonalens befordringsutsikter.

Sveriges civilingenjörsförbund finner utredningsresultatet vara behäftat
med brister i fråga om motiven för och emot användningen av kårer. Avvägningen
mellan tekniska och militära kunskaps- och utbildningskrav har
även behandlats från felaktiga utgångspunkter. Förbundet föreslår därför
att utredningen omarbetas i dessa avseenden innan den lägges till grund
för ett beslut i frågan. Enligt förbundets mening bör de allt större krav
som i tekniskt hänseende ställes på personalen inom tygförvaltningstjänsten
leda till att denna ges en personaluppsättning, vars grundstomme
består av från grunden utbildade, högt kvalificerade tekniker. Dessa bör
erhålla utbildning i fråga om militärfunktionella krav på krigsmaterielen
och underhållstjänsten. Den speciellt militärtekniska undervisning som
meddelas vid krigshögskolan bör utan svårighet kunna inlemmas i de tekniska
högskolornas undervisning, eller ock bör civila ingenjörer taga del
av nämnda undervisning vid krigshögskolan. Vad angår kompetenskraven
för ingenjörer vid staber och förband synes möjligen en viss övergång
från högre till lägre utbildade tekniker kunna ske på enstaka förbandstjänster
medan staberna och undervisningsanstalterna i allmänhet kräver
högskoleutbildad personal.

Motsvarande synpunkter framföres av försvarsväsendets civilmilitära
ingenjörers förbund, som dock i princip anser lämpligt att den militära
personalen sammanhålles i fälttygkåren och den civilmilitära personalen
i tygtekniska kåren. Förslaget anses emellertid icke innebära ett rationellt
utnyttjande av tillgängliga personalresurser. Några egentliga olägenheter
med att bibehålla nuvarande tre personalkategorier inom tygförvaltningstjänstens
område har enligt förbundets mening icke kunnat påvisas. Arméingenjörer
bör därför alltjämt avses för tekniska befattningar i förvalt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

147

ningen. Dessa bör i stor utsträckning vara alternativa för flera personalkategorier,
varvid för varje kategori bör bestämmas ett högsta och ett
lägsta antal beställningshavare som kan avses för placering i befattningarna.
Tygtekniska kåren bör i anslutning härtill bestå av arméingenjörer
med högskolekompetens, arméingenjörer med lägre kompetens och mekanikerpersonal.
Högskoleingenjörerna bör rekryteras dels genom anställning
av färdigutbildade civilingenjörer dels genom befordran av arméingenjörer
med lägre kompetens, vilka genomgått teknisk högskola i samband
med tjänsten såsom arméingenjör. Ny utredning angående de tekniska
tjänsterna inom armétygförvaltningen samt angående arméingenjörkårens
och tygstatens ställning och organisation påyrkas.

Svenska underofficersförbundet förklarar sig icke vara berett att godtaga
utredningsresultatet som underlag för definitiva beslut. En kompletterande
utredning anses sålunda erforderlig rörande möjligheterna att
överflytta vissa arbetsuppgifter vid förbanden från arméingenjörer till
tygstatspersonal. Då frågan om avvägningen mellan militär, civilmilitär
och civil personal icke anses vara allsidigt belyst, kan förbundet icke tillstyrka
de föreslagna utbytena av militära och civilmilitära beställningshavare
inom förbundets område mot civila tjänstemän. Löneställningsfrågorna
för underofficerare inom tygförvaltningstjänsten bör ägnas särskild
uppmärksamhet liksom även möjligheterna till vidareutbildning för
den lägre personalen inom den föreslagna tygtekniska kåren samt statsammansättningen
för denna personal. Jämväl försvarsväsendets underbefälsförbund
påkallar en kompletterande utredning rörande utnyttjande,
utbildning och statsammansättning för den nuvarande tygstatspersonalen
innan utredningens förslag upptages till slutlig prövning.

I det följande behandlas remissinstansernas inställning till de särskilda
frågor för vilka redogjorts i det föregående.

Beträffande chefskapet för fälttygkåren uttalar chefen för armén
att souschefen för armétygförvaltningen, generalfälttygmästaren, bör ha
det avgörande inflytandet över kårens personal, vilken till stor del kommer
att bestrida viktiga befattningar inom verket. Han bör av denna anledning
vara personalkårchef och ha militär ställning. Enligt armétygförvaltningen
bör fälttygkåren stå under chefskap av generalfälttygmästaren
eller, därest souschefen för ämbetsverket är civil, av fälttygmästaren.
Till stöd härför anföres att i första hand generalfälttygmästaren har möjlighet
att under sin kontinuerligt bedrivna inspektionsverksamhet skaffa
sig den kännedom om kårens personal som är nödvändig för en kårchef.
Jämväl svenska of ficersförbundet framför liknande synpunkter.

Förslaget till avvägning mellan olika personalkategorier vid
armétygförvaltningen har närmare behandlats av chefen för armén
och armétygförvaltningen, vilka anser att utredningen undervärderat de
militära kunskapernas betydelse för tygförvaltningstjänsten. Ytterligare

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

befattningar för officerare och arméingenjörer föreslås därför skola tillkomma
utöver utredningens beräkningar. Sålunda bör överstelöjtnant avses
som chef för materielinspektionen samt major som chef för fordonsbyråns
bilsektion. Därutöver bör enligt arméchefen ytterligare fem kaptener
avses för befattningar inom vapen- och fordonsavdelningarna, medan
armétygförvaltningen anser att tre byråingenjörer vid fordonsavdelningen
bör utbytas mot kaptener. Såväl arméchefen som armétygförvaltningen
håller före att beställningar för de majorer som enligt förslaget
skall kommenderas till förvaltningen bör redovisas vid fälttygkåren. Vidare
bör armédirektör av 1. graden avses som chef för verkstadsavdelningens
krigsreparationssektion. Armétygförvaltningen anser härjämte att armédirektör
av 2. graden skall avses som chef för driftbyråns tygverkstadssektion
samt, i fråga om provskjutningscentralen, att en tygförvaltare ersättes,
icke med civil förrådsförvaltare utan med förvaltare vid fälttygkåren och
att en förste tygverkmästare i A 17 vid verkstadsdetaljen utbytes mot
byråingenjör i A 19 i stället för, såsom föreslagits, förste verkmästare
i A 17.

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga anser icke tillräckliga skäl
föreligga för utbyte vid instrumentdetaljen vid 1. vapenbyråns eldledningssektion
av en beställning för kapten mot beställning för major, vid provskjutningscentralens
handvapendetalj av en beställning för fanjunkare mot
en tjänst för ingenjör i A 15 eller vid fordonsavdelningens bilsektion av
en beställning för major mot en tjänst för byrådirektör i A 24. Ej heller
kan de sakkunniga tillstyrka högre tjänster än för förste verkmästare i
A 16 i stället för en beställning för förste tygverkmästare i A 17 vid provskjutningscentralens
verkstadsdetalj och en dylik vid elektroavdelningens
specialtekniska sektion. Förslaget att överstelöjtnant skall avses såsom
chef för provskjutningscentralen i stället för major ifrågasättes med hänsyn
till arbetsuppgifterna. De sakkunniga förklarar sig icke ha ingått i
prövning av frågan huruvida förslaget är befogat med hänsyn till befordringsförhållandena
inom fälttygkåren. Beträffande det föreslagna utbytet
av major mot överstelöjtnant vid tygförrådsbyråns materielsektion framhåller
de sakkunniga, att pågående översyn av tygförrådsbyrån kan komma
att föranleda förslag om att vissa uppgifter tillföres sektionen och att andra
föres därifrån. I vissa fall erinrar de sakkunniga om sina tidigare framförda
förslag samt anför att pågående översyn av armétygförvaltningen
kan komma att i begränsad omfattning föranleda förslag som berör militär
och civilmilitär personal vid ämbetsverket, vilket även förutsatts av kårutredningen.

Utredningens förslag i fråga om fälttygkårens organisation har
i stort sett godtagits av remissmyndigheterna. Chefen för armén kan dock
icke tillstyrka att beställningar vid truppförband (truppslag) överföres
till fälttygkåren utom i de fall sådana beställningar ursprungligen avsetts

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

149

för tygofficerare. I övriga fall bör nya beställningar beräknas för fälttygkåren.
Indragning av beställningar vid förband (truppslag) bör i vart fall
icke ske förrän klarhet vunnits om riktlinjerna för arméns framtida organisation
och 1954 års befälsutrednings kommande förslag behandlats. I
avvaktan härpå bör ifrågavarande beställningar vakantsättas i stället för
att indragas. Överbefälhavaren delar i princip arméchefens uppfattning
i denna del men vill icke motsätta sig de föreslagna statindragningarna
om denna åtgärd är en förutsättning för genomförandet av förslagen i stort.
I övrigt föreslår chefen för armén, med instämmande av statens organisationsnämnd,
att för tygofficer vid P 4 avses major i stället för kapten.
Vidare bör enligt arméchefen förvaltarbeställningar i Ao 18 avses för nuvarande
förste tygförvaltare. Utöver det av utredningen upptagna antalet
underofficerare bör för tygförvaltningsskolan beräknas en förvaltare samt
för ingenjörtrupperna ytterligare en fanjunkare. Organisationsnämnden
framhåller, att antalet fanjunkare bör utökas med en även vid artilleriets
förband.

Försvarets civilförvaltning uppehåller sig vid frågan om redovisningen
av de för den centrala tygförvaltningen avsedda beställningarna, vilka i
princip anses böra redovisas vid vederbörlig förvaltning. Då detta önskemål
i viss mån blivit tillgodosett genom de sammanställningar över personalorganisationen
vid de centrala förvaltningsmyndigheterna som numera
fastställts, har civilförvaltningen icke något att invända mot förslaget
i denna del. Ämbetsverket, som tillstyrker att överstelöjtnant skall avses
som chef för tygförvaltningsskolan, ifrågasätter dock om icke för skolan
avsedda tjänster bör redovisas å skolans personalförteckning. Förslaget
att för fanjunkare vid fälttygkåren skall tillämpas en pensionsålder av 55
år biträdes.

Armétggförvaltningen föreslår, att de arvodesbefattningar som avses
för tygofficerare vid vissa försvarsområdesstaber skall redovisas vid fälttygkåren.
Ett önskvärt samband i personalplaceringarna på tygförvaltningens
område anses härigenom kunna erhållas. Vidare föreslås att, utöver
utredningens beräkningar, en förvaltare avses för tygförvaltningsskolan.

Försvarets fabriksstgrelse anser det önskvärt att militära befattningshavare
kan placeras vid fabriksverket för att samordna verksamheten mellan
verket och armétygförvaltningen främst i vad avser konstruktionsuppdrag.
Styrelsen föreslår i anslutning härtill att två beställningar för
överstelöjtnant eller major inrättas för militärassistenter, vilka skall stå
till chefens för fabriksverket förfogande. Avlöningskostnaderna bör bestridas
av fabriksverket.

Vissa av utredningen behandlade lönefrågor finner statskontoret böra
hänföras till s. k. B-frågor och upptagas först i större sammanhang. Detta
gäller bland annat i fråga om lönesättningen för stabstygofficerarna och
chefen för tygförvaltningsskolan. Förslaget att sistnämnda befattning skall

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

avses för överstelöjtnant i stället för major kan icke biträdas av statens
lönenämnd, som anser att någon ändring av arbetsuppgifterna icke kunnat
påvisas sedan löneställningen för skolchefen prövades år 1954.

I fråga om utbildningen av fälttygkårens personal anser
chefen för armén att de tekniska stabsofficerarnas aspiranttjänstgöring
skall omfatta två år i stället för, såsom föreslagits, ett och ett halvt år.
Armétygförvaltningen föreslår att jämväl tekniska stabsofficersaspiranter
skall kunna beordras till specialstudier vid teknisk högskola. Det föreslagna
systemet med skuldförbindelser såsom villkor för kommendering
till teknisk högskola tillstyrkes av försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen,
statskontoret och statens organisationsnämnd men avstyrkes
av svenska officersförbundet. Med hänsyn till den förmån en dylik kommendering
innebär för den enskilde ifrågasätter civilförvaltningen, om icke
gränsen för skyldigheten att återbetala statsverkets kostnader för utbildningen
bör sättas något högre än vad utredningen föreslagit. Statskontoret
kan icke finna rimligt att studiemateriel skall fritt tillhandahållas
teknisk stabsofficer, liksom även arméingenjör, under ifrågavarande utbildning.
Det erinras om att motsvarande förmåner icke utgår till fast
anställd personal vid utbildning till mariningenjör. Statens lönenämnd
understryker angelägenheten av att frågan om den lämpliga omfattningen
och utformningen av vidareutbildning av statliga anställningshavare utredes
för hela statsförvaltningen. Sveriges civilingenjörsförbund avvisar
bestämt den föreslagna anordningen med högskolemässig vidareutbildning
av såväl tekniska stabsofficerare som läroverksingenjörer, framför allt
med hänsyn till de skyldigheter som skulle förbindas med utbildningen.

Beträffande remissmyndigheternas uttalanden om tygtekniska kårens
organisation må följande anföras.

Under förutsättning att armétygförvaltningen tillhandahåller arméstabens
truppslagsavdelningar erforderlig specialteknisk sakkunskap vill chefen
för armén icke motsätta sig indragning av de för arméstaben nu beräknade
arméingenjörsbeställningarna. För biträdande försvarsattaché
bör — utöver utredningens beräkningar — avses minst en beställning för
arméingenjör. Vederbörande måste ha avlagt examen vid teknisk högskola.
Förslagen om indragning av en signalingenjör vid VII. militärbefälsstaben
och en radaringenjör vid Lv 6 biträdes. Däremot tillstyrkes icke
indragning av en motoringenjör vid 118. Vidare avstyrkes förslaget om
höjd pensionsålder för armédirektör av 1. och 2. graden. Biträdande armétekniker,
vilka föreslås skola benämnas »tygfurirer», bör ur rekryteringsoch
befordringssynpunkter jämställas med furirer och sålunda placeras
i A 7 eller A 8. Jämväl beställningsmannaaspirant bör ur enhetlighetssynpunkt
ha civilmilitär anställningsform. Även chefen för försvarsstaben
understryker behovet av tekniskt utbildade befattningshavare för tjänstgöring
vid vissa beskickningar. I tygtekniska kåren bör därför minst en

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

151

beställning avses för ifrågavarande ändamål. Därjämte bör ytterligare en
arméingenjörsbeställning beräknas för radioingenjör, avsedd för vissa speciella-uppgifter
inom signaltjänstens område.

Beräkningen av antalet arméingenjör sbeställningar vid regionala och
lokala myndigheter har icke givit armétijgförvaltningen anledning till erinran.
Däremot kan en nedflyttning i lönegrad av de för verkstadschef
vid GT, KT, A 3 och A 9 avsedda befattningarna icke godtagas i avvaktan
på ett genomförande av den av 1955 års tygverkstadskommitté föreslagna
verkstadsorganisationen. Vidare avstyrkes förslaget om höjd pensionsålder
för armédirektör. Ämbetsverket anser övertygande skäl tala för att biträdande
armétekniker bibehålies vid militär anställning. Tjänstebenämningen
bör dock ändras till tygfurir.

Förslaget att tygstatens furirsbeställningar skall omvandlas till civilmilitära
beställningar biträdes av försvarets socialbyrå, som i konsekvens
härmed anser att nuvarande militära aspirantbeställningar bör omvandlas
till civilmilitära beställningar och redovisas vid tygtekniska kåren. En
övergång till civilmilitär anställning synes socialbyrån ägnad att främja
rekryteringen under förutsättning dock att nuvarande förmåner icke försämras.
Biträdande armétekniker bör därför kunna uppflyttas till A 8
efter tre års anställning i A 7. Det kan även ifrågasättas om icke ett antal
beställningar bör ordinariesättas. Byrån utgår vidare från att ickeordinarie
furir vid tygstaten skall kunna kvarstå i innehavande beställning
och därigenom bibehålla nuvarande rätt till civilanställningsförmåner.
Jämväl statens lönenämnd har erinrat om att ett utbyte av furirsbeställningarna
vid tygstaten mot beställningar för biträdande armétekniker
i Ae 7 innebär en försämring i lönehänseende för denna kategori.

Statens organisationsnämnd tillstyrker att verkstadschefer och verkstadsingenjörer
inordnas i tygtekniska kåren och att i samband härmed
pensionsåldern för armédirektörer av 1. och 2. graden höjes till 65 år.

Försvarets civila tjänstemannaförbund kan icke tillstyrka indragning
av en arméingenjör vid Lv 6 liksom icke heller att vissa befattningar för
verkstadschefer nedflyttas i lönegrad i samband med den föreslagna omvandlingen.
Försvarsväsendets civilmilitära ingenjörers förbund anser att
ytterligare arméingenjörsbeställningar bör beräknas för försvarsstaben
(signalingenjör) och för biträdande militärattaché samt för arméstaben.
Indragning av en signalingenjör vid VII. militärbefälsstaben avstyrkes liksom
en höjning av pensionsåldern för armédirektörer av 1. och 2. graden
till 65 år. Ehuru försvarsväsendets underbefälsförbund anser att starka
skäl föreligger för att ge nuvarande beställningsmannafurirer civilmilitär
ställning kan förbundet icke i nuvarande läge tillstyrka förslaget, vilket
bland annat skulle medföra att nuvarande rätt till civilanställningsförmäner
förlorades. Förbundet anser sig därför kunna taga ställning till berörda
förslag först då den framtida statsammansättningen för ifrågava -

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

rande personal kan överblickas. Förbundet utgår vidare från att försämring
av löneförmånerna under inga förhållanden skall ske. Frågan om anställningsform
och löneställning bör i vanlig ordning lösas förhandlingsvägen.

Vad utredningen föreslagit i fråga om utbildningen av arméingenjörer
har givit anledning till följande uttalanden.

De föreslagna vägarna att bereda personalen högre teknisk utbildning
tillstyrkes av försvarets civilförvaltning, som anser att dessa bör prövas
såsom ett led i undanröjandet av teknikerbristen inom försvaret samt därmed
förknippade rekryteringssvårigheter. Jämväl arméhjgförvaltningen,
försvarets forskningsanstalt, försvarets fabriksstgrelse, statskontoret och
statens organisationsnämnd har givit förslagen i denna del sin anslutning.
Vissa myndigheter understryker vikten av att även civila ingenjörer i förvaltningen
får möjlighet att på motsvarande villkor förvärva civilingenjörskompetens.
Den föreslagna tiden för avskrivning av under studietiden
uppburen lön samt erhållna lån anser försvarets fabriksstgrelse och statens
organisationsnämnd vara alltför lång, varför en kortare avskrivningstid
bör tillämpas.

I fråga om den för arméingenjörer föreslagna befordringsgången finner
försvarets civilförvaltning det mindre lämpligt att tillskapa en befordringsgång
som skiljer sig från vad som tillämpas för läroverksingenjörer i allmänhet.
Då emellertid någon enhetlighet inom statsförvaltningen icke
torde föreligga i fråga om befordringsgång för här avsedd personal bör
Kungl. Maj :t fastställa en dylik befordringsgång. Frågan om vilka lönegrader
en sådan bör omfatta bör lösas förhandlingsvägen. Statskontoret
är av den principiella uppfattningen att befordringsgången bör anpassas
till vad som gäller för motsvarande personal inom kommunikationsverken,
eller A 10 under ett år, A 12 under ett år och A 13 för tid därefter.
Frågan om att tillskapa en särskild, förmånlig befordringsgång för arméingenjörer
torde för övrigt böra upptagas först i större sammanhang.
Statens lönenämnd föreslår att löneförmånerna för arméingenjörer anpassas
till vad som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 april 1957 gäller
för vissa beställningshavare vid mariningenjörkåren. Härigenom skulle
löneförmånerna även ansluta sig till vad som gäller för officerare. Å andra
sidan föreslår försvarsvåsendets civilmilitära ingenjörers förbund en förbättring
av befordringsgången för arméingenjörer med läroverkskompetens.
Enligt förbundets mening bör denna omfatta Af 12 under ett år,
Ae 13 under ett år, Ae 15 under två år samt Ae 17 för tid därefter.

Utredningens förslag rörande tjänstledighet för arméingenjörer för
tjänstgöring vid civilt företag inom verkstadsbranschen tillstyrkes av försvarets
civilförvaltning, som med hänsyn till de speciella förhållanden om
vilka här är fråga icke vill motsätta sig att dylik tjänstgöring skall få
tillgodoräknas även i pensionshänseende, även om så icke eljest är praxis.

Kimgl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

153

Försvarets fabriksstyrelse, som understryker vikten av att såväl tekniska
stabsofficerare som arméingenjörer blir förtrogna med civil verkstadsdrift,
förklarar sig i detta sammanhang villig att mottaga ett antal sådana befattningshavare
vid verkets nytillverkande större fabriker samt även att
betala dem viss lön under tjänstgöringstiden. Däremot kan statskontoret
icke stödja införandet av denna nya form av statsunderstödd utbildning
då denna i stället synes ägnad att motverka utredningens syften. I vart
fall kan statskontoret icke godtaga att tiden för här avsedd tjänstledighet
får tillgodoräknas för löneklassuppflyttning och för pension. Frågan
härom bör prövas från fall till fall. Icke heller riksräkenskapsverket och
statens lönenämnd anser sig kunna tillstyrka att här avsedd tjänstledighet
får tillgodoräknas i angivna hänseenden. Riksräkenskapsverket anser
jämväl tveksamt om stipendium bör få åtnjutas under dylik tjänstledighet.

Förslaget att tolv arméingenjörer i befordringsgången skall avses för
tekniska befattningar i den centrala tygförvaltningen i stället för civila
ingenjörer tillstyrkes av armétygförvaltningen, som förutsätter att dessa
tjänster i den mån de icke tages i anspråk för arméingenjörer alltjämt
skall få uppehållas av civil teknisk personal.

Den föreslagna ordningen för finansiering av lån åt arméingenjörer
kan icke godtagas av försvarets civilförvaltning och statskontoret. Civilförvaltningen
föreslår att för ändamålet anvisas ett särskilt investeringsanslag
å kapitalbudgeten medan statskontoret håller före att kostnaderna
för lånen, i likhet med vad som gäller i fråga om studielån vid mariningenjörsutbildning,
bör bestridas ur värnpliktslånefonden. Det bör dock
enligt statskontorets mening övervägas om icke en särskild för de olika
försvarsgrenarna gemensam lånefond sedermera bör tillskapas. Riksräkenskapsverket
däremot anser att medel för lån som här avses bör
redovisas under ett för ändamålet uppfört anslag å fjärde huvudtiteln.

Utredningens förslag till övergångsanordningar har som regel
lämnats utan erinringar. Armétygförvaltningen har dock ifrågasatt om icke
de civilmilitära beställningar och civila tjänster som föreslagits skola få
bibehållas övergångsvis mot vakanthållande av motsvarande militära beställningar
vid fälttygkåren i stället bör redovisas under kårens stat.
Statskontoret finner tveksamt om Kungl. Maj :t bör bemyndigas att tillfälligt
byta ut förslagsvis högst tre beställningar för arméingenjör av 1.
graden mot högre beställningar. Om så skulle anses vara erforderligt bör
dock frågan om de lönegrader, som högst må komma i fråga för de högre
beställningarna, underställas riksdagens prövning. För att de arméingenjörer
med högskoleutbildning, som under hittillsvarande betingelser tagit
anställning, icke skall få försämrade befordringsutsikter, föreslår försvarsväsendets
civilmilitära ingenjörers förbund att ifrågavarande antal utökas
till fem med fördelning på lönegraderna Ao 24 och Ao 26.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Departemen t schef en

Organisationen av de för tygförvaltningstjänsten vid armén avsedda personalkårerna
har sedan länge varit föremål för överväganden. På grund
av mellankommande utredningar har slutlig ställning icke kunnat tagas
till de berörda kårernas sammansättning. Det är därför att hälsa med tillfredsställelse
om det långvariga provisoriet inom förevarande område snarast
kan ersättas med en fast personalorganisation.

Det av personalkårutredningen framlagda förslaget innebär i huvudsak
att den militära och civilmilitära personalen inom tygförvaltningstjänsten
vid armén sammanföres i två kårer, fälttygkåren och tygtekniska kåren.
Fälttygkåren skall enligt förslaget stå under ledning av fälttygmästaren
och bestå av tekniska stabsofficerare, tygofficerare och tygunderofficerare.
I tygtekniska kåren, för vilken arméöverdirektören föreslås bli chef, skall
ingå huvuddelen av den personal som för närvarande tillhör arméingenjörkåren
och tygstaten. Personalen skall i anslutning härtill utgöras av
arméingenjörer och mekanikerpersonal. I likhet med flertalet remissmyndigheter
anser jag förslaget i allt väsentligt lämpligt och väl ägnat att
åstadkomma en rationell organisation inom tygförvaltningstjänsten. En
omorganisation enligt förslaget medför även en viss kostnadsbesparing i
jämförelse med nuvarande organisation. Jag tillstyrker därför att förslaget
lägges till grund för en ny personalorganisation inom förevarande
område.

I fråga om chefskapet för tygtekniska kåren biträder jag vad utredningen
föreslagit. Vad fälttygkåren beträffar, anser jag mig böra förorda
armétygförvaltningens förslag. I enlighet härmed bör som chef för kåren
avses souschefen vid ämbetsverket, om denne är militär, men eljest fälttygmästaren.
Av det sagda följer att jag icke ansluter mig till det av
chefen för armén framförda förslaget att souschefstjänsten skulle avses
för enbart militär innehavare.

Såsom utredningen anfört kan den under generalitetet uppförda beställningen
för generalfälttygmästare i Bo 5 indragas.

De förslag jag framlägger i fråga om fördelning av befattningarna vid
armétygförvaltningen mellan olika personalkategorier grundas i huvudsak
på utredningens förslag. Jag anser det vara av vital betydelse att verket
kan påräkna stadig tillgång till personal för fullgörandet av dess uppgifter
i fråga om anskaffning av krigsmateriel. Denna verksamhet blir
till följd av materielens allt större komplicitet mer och mer tekniskt betonad.
Detta ökar behovet av kvalificerad teknisk personal vid armétygförvaltningen.
I likhet med utredningen bedömer jag det dock vanskligt
att räkna med att vid nuvarande brist på främst högskoleutbildade tekniker
och med de löneställningar som kan påräknas helt kunna rekrytera
de tekniska befattningarna vid förvaltningen med civilt utbildade ingen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

155

jörer. De skäl som utredningen anfört för att tekniskt utbildade officerare
jämväl i fortsättningen skall avses för den tekniska förvaltningstjänsten
finner jag sålunda bärande. Härigenom erhålles enligt mitt förmenande
garantier för att förvaltningen kan tillföras en fast kader av såväl
militärt som tekniskt skolad personal. Jag utgår alltså från att de
tekniska befattningarna i förvaltningen skall avses för tekniska stabsofficerare
i ungefär den omfattning som utredningen föreslagit. Likaså ansluter
jag mig till utredningens förslag att de tekniska befattningarna i
övrigt huvudsakligen bör avses för civil personal och tillstyrker alltså att
huvuddelen av de nuvarande arméingenjörstjänsterna vid förvaltningen
ersättes med civila tjänster. Flertalet av de löneregleringar som utredningen
föreslagit i samband med avvägningen kan jag även tillstyrka.

I vissa hänseenden anser jag mig dock böra föreslå avvikelser från utredningens
förslag. Sålunda utgår jag från att följande föreslagna utbyten
icke skall ifrågakomma, nämligen av en kapten mot major vid 1. vapenbyråns
eldledningssektion, en fanjunkare mot ingenjör vid provskjutningscentralen,
en major mot byrådirektör vid fordonsbyråns bilsektion, en
major mot överstelöjtnant vid tygförrådsbyråns materielsektion samt två
förste tygverkmästare, en vid provslcjutningscentralen och en vid elektroavdelningens
specialtekniska sektion, mot civila förste verkmästare. Det till
förste tygverkmästare vid provskjutningscentralen nu utgående arvodet
bör dock indragas vid nuvarande innehavarens avgång. Ifråga om eldledningssektionen
räknar jag i anslutning till det anförda med att en arméingenjör
av 1. graden i A 23 ersättes med förste byråingenjör i samma lönegrad i
stället för, såsom föreslagits, byråingenjör i A 21. Av de båda i vapenavdelningens
centralsektion ingående kaptenerna bör en vara teknisk stabsofficer
och en tygofficer. Slutligen bör en kapten (teknisk stabsofficer)
avses för fordonsbyråns stridsfordonssektion i stället för nuvarande arméingenjör
av 2. graden samt en kapten (tygofficer) å fordonsbyråns bilsektion
utbytas mot byråingenjör i A 21. I jämförelse med utredningens förslag
bör alltså för armé tygförvaltningen avses ytterligare en major (tygofficer)
— i stället för överstelöjtnant — samt en kapten (teknisk
stabsofficer), en fanjunkare (kommenderad ur truppförband eller
truppslag) och två förste tygverkmästare, varjämte den civila personalen
bör ökas med en förste byråingenjör samt minskas med en byrådirektör
i A 24, en byråingenjör i A 21, en ingenjör i A 15 och två förste verkmästare.

Vad utredningen i övrigt föreslagit i fråga om tjänsterna vid armétygförvaltningen
har icke givit mig anledning till erinran. I anslutning härtill
föreslår jag att på armétygförvaltningens personalförteckning uppföres
tre majorsbcställningar i Ao 23 samt tjänster för tre byrådirektörer i
Ao 2G, sju byrådirektörer i Ao 24, sju förste byråingenjörer i Ao 23, nio

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

byråingenjörer i Ao 21, en byråingenjör i Ao 19, en förrådsförvaltare i
Ao 17 och en ingenjör i Ao 15. Härvid bör två tjänster för armédirektör
av 1. graden eller byrådirektör i Ao 26 utgå.

I fråga om fälttygkårens sammansättning tillstyrker jag att kåren utökas
med beställningar, avsedda för tygmästare, biträdande stabstygofficerare,
tygofficerare vid försvarsområdesstaber och truppförband samt viss
lärarpersonal vid tygförvaltningsskolan. Å andra sidan bör en beställning
för major eller kapten överföras till generalstabskåren och en kaptensbeställning
till trängtrupperna, varjämte en beställning för chef för motorskolan
i Ao 23 bör redovisas på skolans personalförteckning. De föreslagna
åtgärderna anser jag ägnade att främja en rationell personalorganisation
inom tygförvaltningstjänsten. Jag vill även framhålla att kostnadsbesparingar
på längre sikt uppkommer för statsverket till följd av den för kapten vid
fälttygkåren gällande högre pensionsåldern. Den utökning av antalet beställningar
vid fälttygkåren som jag sålunda föreslår anser jag böra kompenseras
genom indragning av beställningar vid förband. Det bör ankomma
på Kungl. Maj :t att efter förslag av arméchefen avgöra vid vilka förband
indragningarna skall ske. Jag anser mig således icke kunna biträda arméchefens
förslag att vissa av de föreslagna beställningarna vid fälttygkåren
bör tillkomma utan att motsvarande antal beställningar vid förband indrages
eller tills vidare vakantsättes. Den föreslagna uppflyttningen av den
för chef för tygförvaltningsskolan avsedda beställningen anser jag befogad.
I övrigt räknar jag med att för stabstygofficerare och tygmästare skall
avses tre överstelöjtnants- och tio maj or sbeställningar. Härvid bör ett till
tygmästare nu utgående arvode indragas. — I fråga om kårens underofficerare
tillstyrker jag att, såsom utredningen föreslagit, nuvarande tygförvaltare
och tygskrivare överföres till kåren såsom förvaltare (i några fall övergångsvis
såsom tygförvaltare) respektive fanjunkare samt att fanjunkare i
övrigt skall avses såsom biträden åt vissa förbands tygförrådsförvaltare. Beställningar
för fanjunkare bör tillkomma i utbyte mot beställningar för förvaltare
eller genom överföring av fanjunkarbeställningar från förband.
Jag tillstyrker att för fanjunkare vid fälttygkåren fastställes en pensionsålder
av 55 år. Antalet underofficersbeställningar vid kåren beräknar jag
i överensstämmelse med utredningens förslag, dock att ytterligare en förvaltare
bör avses för tygförvaltningsskolan samt, till följd av hittills meddelade
beslut rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid
vissa arméförband, antalet fanjunkare ökas med tre.

Mot utredningens förslag i fråga om utbildningen av fälttygkårens personal
har jag icke funnit anledning till erinran. Jag räknar alltså med att
teknisk stabsofficer, som kommenderas till teknisk högskola, skall ha att
avge skuldförbindelse samt att den under studietiden ådragna skulden
skall avskrivas genom tjänstgöring i enlighet med föreslagna normer. För -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

157

svarets civilförvaltning bör bevaka statsverkets rätt på grund av ifrågavarande
förbindelser.

Tygtekniska kåren bör såsom föreslagits bestå av arméingenjörer och
mekanikerpersonal. Vid mina beräkningar av antalet beställningar för
arméingenjör samt dessas lönegradsplacering utgår jag från utredningens
förslag med den ändringen att fyra beställningar i A 23, avsedda för förband,
bör utbytas mot beställningar i A 21 samt att av de av utredningen
i reglerad befordringsgång föreslagna beställningarna åtta hänföres till A 19
och sju till A 17. Jag räknar med att samtliga beställningar för armédirektör
av 1. och 2. graden samt arméingenjör av 1. graden ävensom 15
av beställningarna för arméingenjör i A 21 uppföres såsom ordinarie. Då
jag i likhet med utredningen icke beräknar någon arméingenjörsbeställning
för arméns fallskärmsjägarskola, bör vid skolan inrättas en civil
tjänst för driftingenjör i Ae 21. Inordnandet av verkstadschefer och driftingenjörer
vid arméns tygverkstäder i tygtekniska kåren anser jag skapa
förutsättningar för en kvalitativt god rekrytering till dessa befattningar. På
de skäl utredningen anfört föreslår jag att för armédirektörer av 1. och 2.
graden fastställes en pensionsålder av 65 år. Den som vid den nya organisationens
ikraftträdande innehar armédirektörsbeställning bör dock äga
rätt att avgå vid nu gällande pensionsålder.

De av mig föreslagna sju arméingenjörerna i A 17 ävensom fem arméingenjörer
i reglerad befordringsgång bör avses för tjänstgöring vid
armétygförvaltningen, varvid motsvarande antal extra ordinarie tekniska
tjänster vid verket bör indragas. Indragningen av tjänster i verket
bör dock icke ske förrän erforderligt antal dylika arméingenjörer står
till förfogande. Detta beräknas icke vara fallet under de närmaste åren.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma den takt i vilken
indragningarna skall ske. Tills vidare bör därför gälla att i det fall arméingenjör
som här avses placeras i befattning vid verket en häremot svarande
civil tjänst skall hållas vakant.

I likhet med utredningen utgår jag från att för antagning såsom arméingenjör
på aktiv stat skall fordras en grundkompetens motsvarande examen
från högre tekniskt läroverk (gymnasielinje). Den ytterligare utbildning
som erfordras för vissa lärarbefattningar m. m. bör meddelas vederbörande
genom kompletterande utbildning. Av denna anledning tillstyrker
jag att arméingenjör skall kunna kommenderas till studier vid teknisk
högskola. Jämväl i samband med denna utbildning bör tillämpas ett system
med skuldförbindelser på sätt utredningen föreslagit.

Arméingenjör, som efter fullgjord värnpliktstjänstgöring om 630 dagar
antages i tygtekniska kåren, bör inplaceras i reglerad befordringsgång, omfattande
lönegraderna Af 12 under ett år, Ae 13 under två år samt Ae 15
för lid därefter.

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Då jag anser mig böra fästa stor vikt vid att arméns verkstadschefer
besitter erfarenhet av civil verkstadsdrift tillstyrker jag den av utredningen
föreslagna anordningen att arméingenjör, som avses för placering i dylik
befattning, skall kunna beviljas tjänstledighet med C-avdrag under högst
två år för att praktisera vid större civilt företag inom verkstadsindustrien.
Vederbörande bör under tiden för tjänstledigheten erhålla stipendium med
1 200 kronor för år. Jag anser jämväl att ifrågavarande tid bör få tillgodoräknas
för uppflyttning inom den reglerade befordringsgången. Frågorna
om tillgodoräkning för löneklassuppflyttning och i pensionshänseende
torde få prövas av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.

De vägar som utredningen anvisat för att tillgodose försvarets behov
av högskoleutbildade tekniker anser jag väl värda att prövas. Jag biträder
alltså förslaget att arméingenjör skall beredas möjlighet att med statligt
stöd förvärva civilingenjörskompetens. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t
att på grundval av utredningens förslag meddela erforderliga bestämmelser
rörande ifrågavarande utbildning.

Kostnaderna för de lån som bör utgå under utbildningen samt för stipendier
åt arméingenjör föreslås av utredningen skola bestridas från arméns
avlöningsanslag. För egen del ansluter jag mig till statskontorets
uppfattning att lånen tills vidare bör utgå ur värnpliktslånefonden. Det
bör få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa en kostnadsram för ifrågavarande
låneverksamhet. Medel för stipendier bör bestridas i enlighet med
utredningens förslag.

I likhet med utredningen anser jag att det med hänsyn till pågående
omläggning av arméns verkstadsorganisation är ogörligt att nu taga slutlig
ställning till mekanikerpersonalens omfattning och sammansättning.
Dessa frågor bör emellertid utredas så snart omständigheterna medger
det. I samband härmed bör förutsättningarna för en vidareutbildning av
ifrågavarande personal särskilt undersökas. Tills vidare utgår jag från
att nuvarande beställningar för tygverkmästare, tyghantverkare, armétekniker
och furirer överföres till tygtekniska kåren med undantag av en
beställning för förste tyghantverkare, som enligt utredningens förslag skall
utbytas mot civil tjänst. Furirsbeställningarna bör emellertid omvandlas
till civilmilitära beställningar för biträdande armétekniker i Ae 8 eller Ae 7.

De tjänster och beställningar som jag beräknar erforderliga i den nya
organisationen bör inrättas från och med nästa budgetår. Jag utgår därvid
från att sådana övergångsanordningar som utredningen förordat skall
få tillämpas i fråga om personal som icke kan eller icke önskar överföras
till beställning i den nya organisationen. Vissa tjänster och beställningar
bör därför övergångsvis få bibehållas utöver vederbörliga personalförteckningar
mot därav betingat vakanthållande. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att meddela de närmare bestämmelser för överföringen som
kan befinnas erforderliga. Kungl. Maj:t bör även bemyndigas att tillfäl -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

159

ligt byta ut högst tre beställningar för arméingenjör av 1. graden mot beställningar
för armédirektör av 1. eller 2. graden.

Såsom framgått av det föregående kommer viss kostnadsbesparing att
uppstå, sedan organisationen blivit helt genomförd. För nästa budgetår
utgår jag emellertid från i stort sett oförändrade kostnader. Dock medför
förslagets genomförande viss ändrad kostnadsfördelning mellan olika anslag.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om
personal för tygförvaltningstjänsten vid armén.

[3] Rationaliserings verksamhet och andra organisationsförändringar
inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en
översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.
Vidare torde få lämnas en redogörelse för organisationsändringar på grund
av beslutade sammanslagningar och förändringar av vissa förband och
skolor m. m. Vidare synes det lämpligt att i korthet redogöra för den verksamhet,
som bedrivits av försvarets personalnämnd (jfr prop. 1957:110,
s. 101—103) och organisationsnämnden för militärmusiken (jfr prop.
1957: 110, s. 103).

Vid anmälan av propositionen 1957:110 (s. 96 f.) berördes den fortlöpande
översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband,
som verkställes av organisationsnämnden. Denna översyn har i
första hand till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar — inom
ramen för fastställda personalstater — såväl i organisationen som beträffande
personal för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag,
som chefen för armén på grundval av en av nämnden gjord principutredning
avgivit i samråd med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev den 18 november
1955 meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen
av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid arméns förband. Ändringarna
skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de
olika förbanden, sedan organisationsnämnden verkställt kompletterande
undersökningar vid vederbörande förband.

Till nyssnämnda proposition anmäldes att Kungl. Maj :t under 1956 och
januari 1957, på grundval av förslag från chefen för armén i samråd med
organisationsnämnden, fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid vissa i propositionen (s. 96 f.) angivna förband m. m.
Senare under 1957 och under januari 1958 har Kungl. Maj:t, efter det organisationsnämnden
verkställt kompletterande undersökningar och chefen

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

för armén i samråd med nämnden avgivit på undersökningarna grundade
förslag, meddelat beslut i nämnda hänseende beträffande följande förband
och skolor m. m„ nämligen Gotlands infanteriregemente med Göta pansarlivgardes
kompani på Gotland, Göta pansarlivgarde med pansartruppernas
kadettskola, Skånska pansarregementet, Svea artilleriregemente, Göta artilleriregemente
med arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola, Norrlands
artilleriregemente, Gotlands artillerikår med Östgöta luftvärnsregementes
batteri på Gotland, Bodens artilleriregemente, Bergslagens artilleriregemente
med artilleriskjutskolan, Karlsborgs luftvärnsregemente med arméns
fallskärmsjägarskola, Roslagens luftvärnsregemente med luftvärnsskjutskolan,
Skånska luftvärnskåren, Sundsvalls luftvärnskår, Göteborgs
luftvärnskår, Luleå luftvärnskår samt Göta ingenjörkår och Bodens ingenjörkår.

I propositionen 1955: 110 (s. 3 ff.) erinrades om förslag till vissa ändringar
i arméns organisation, som framlagts av chefen för armén, avseende
bland annat omorganisation av Norrlands dragonregemente, Livregementets
husarer och Livgardesskvadronen samt vissa förändringar beträffande
Upplands regemente, Södermanlands pansarregemente, dåvarande
Svea ingenjörkår, Signalregementet och arméns signalskola. Sedan riksdagen
meddelat principbeslut angående de berörda organisationsändringarna
utfärdade Kungl. Maj :t — såsom framgår av redogörelse i prop.
1957: 110 (s. 97) — under år 1956 provisoriska bestämmelser om organisation
av stabs- och förvaltningstjänsten vid Skaraborgs pansarregemente
med Livregementets husarer och Signalregementets kompani i Skövde, vid
Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani, vid det nybildade
Södermanlands regemente (I 10) med arméns motorskola, vid det nybildade
Upplands signalregemente med arméns signalskola och signaltruppernas
kadettskola samt vid Uppsala—Västerås försvarsområdesstab. I
detta sammanhang må vidare erinras om att i samma proposition anmäldes
Kungl. Maj :ts beslut den 22 februari 1957 om organisation av Norrbottens
pansarbataljon samt om pansarbataljonens och Norrlands signalbataljons
samordnande i administrativt hänseende med Norrbottens regemente.
Sedermera har Kungl. Maj :t, efter förslag av chefen för armén i
samråd med organisationsnämnden, i maj 1957 meddelat föreskrifter dels
om gemensam truppregistreringsmyndighet för Svea livgarde och Livgardesskvadronen
samt om avveckling av Livgardesskvadronens mobiliseringsavdelning,
dels om viss ändring av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Svea livgarde. Vidare har Kungl. Maj :t, efter förslag
av arméchefen, den 7 februari 1958 dels fastställt organisation av det till
bataljon med benämning Norrlands dragoner (K 4) ombildade kavalleriregementet,
dels meddelat provisoriska bestämmelser om organisationen av
stabs- och förvaltningstjänsten vid Västerbottens regemente med Norrlands
dragoner och kavalleriets kadettskola.

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Organisationsnämnden har verkställt kompletterande undersökningar
och avgivit därpå grundade förslag till chefen för armén beträffande Skaraborgs
pansarregemente med Livregementets husarer och Signalregementets
kompani i Skövde samt Svea ingenjörregemente med arméns fältarbetsskola.

Av Kungl. Maj :t genom brev den 15 juni 1956 fastställd ändrad organisation
av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Karlskrona försvarsområde
och Blekinge kustartilleriförsvar har successivt genomförts
i samråd med och under medverkan av nämnden. Av Kungl. Maj :t anbefallda
försök med en för vissa av marinens myndigheter i Karlskrona gemensam
kassa, vilka påbörjades den 1 februari 1957, beräknas emellertid
behöva pågå under ytterligare något år, innan slutlig ställning kan tagas
till kassans organisation och personalbehov.

Ett av chefen för marinen avgivet, på grundval av organisationsnämndens
kompletterande undersökningar uppgjort förslag till organisation av
stabs- och förvaltningstjänsten vid Vaxholms försvarsområde och Stockholms
kustartilleriförsvar är för närvarande under beredning inom försvarsdepartementet.

Undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågår vid flottans
skolor i Karlskrona, vid flottans centrala personalorganisation för
underofficerare, underbefäl och meniga samt vid marinstaben, såvitt angår
expeditionstjänsten inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar,
huvudsakligen berörande förrådst jänsten, pågår vid intendentur-
och sjukvårdsförvaltningen inom marinkommando Syd. Dessa undersökningar
beräknas vara slutförda före utgången av juni 1958.

Vid flygvapnet beräknas undersökningar beträffande flottilj organisationen
kunna igångsättas under första hälften av år 1958.

Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar
efter den 22 februari 1957 har bland annat medfört betydande
besparingar av lönemedel. I detta sammanhang torde sålunda följande
personalförändringar böra redovisas. Extra ordinarie och extra tjänster
har kunnat indragas för 19 biträden för skriv- och kontorsgöromål, därav
3 deltidstjänstgörande och 7 extra, samt för 1 stallföreståndare i Ae 9, 4
remontryttare i Ae 8, 5 remontdressörer, varav 3 i Ae 8 och 2 i Ag 8, 1
vaktmästare i Ae 7, 1 eldare av 1. klass i Ae 7 och 1 bilförare i Ag 7.
Vidare har 2 ordinarie tjänster för kontorsbiträde samt 3 arvodesbefattningar
för pensionerad personal i A: 24 och 26 i A: 16 kunnat indragas,
varjämte 2 heltidstjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål omvandlats
till halvtidstjänster. Besparingen av lönemedel genom dessa indragningar
av tjänster m. m. beräknas till ungefär 545 000 kronor. De
tjänster, som kan indragas vid uppkommande ledighet, utgöres av tjänster
för 8 förrådsförmän i Ae 9, 16 förrådsmän i Ae 7, 1 garageförman i Ag 9,
6 remontdressörer, varav 1 i Ae 8 och 5 i Ag 8, 3 kanslibiträden i Ae 7,
11—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

162

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål och ett kontorsbiträde. Besparingarna
av lönemedel beräknas till cirka 390 000 kronor. Ä andra sidan
har det befunnits ofrånkomligt att inrätta vissa nya tjänster, nämligen 1
för maskinist i Ae 9, 1 för förrådsförman i Ae 9, 1 för reparatör i Ae 8,
1 för förrådsman i Ae 7, 2 för kanslibiträde i Ae 7 och 10 för biträde för
skriv- och kontorsgöromål, varav 4 med halvtidstjänstgöring. Vidare har
inrättats 2 arvodesbefattningar för pensionerad personal i A: 16. De sammanlagda
avlöningskostnaderna härför beräknas uppgå till ungefär 150 000
kronor.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning
under budgetåret 1958/59 beträffande de förband m. m., i fråga om vilka
förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter
därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår
— Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1958/59 skall äga vidtaga
de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga
med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt
icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild
ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider
göromål vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre
tjänst.

Vid anmälan av propositionen 1957: 110 (s. 99 ff.) upptogs till särskild
behandling frågan om arméns rid- och körskolas förläggning. Det anfördes
därvid bland annat att från civila intressenter framkommit starka
önskemål om samordning av den civila och den militära rid- och körutbildningen
och att utfästelser gjorts från de civila intressenterna att under
en tid av fem år täcka de till ett årligt belopp av 150 000 kronor beräknade
merkostnaderna för rid- och körskolans förläggning till Strömsholm
och statsverkets extra kostnader för civila kurser vid skolan. Med hänsyn
därtill ansåg sig föredragande departementschefen kunna tillstyrka att ridoch
körskolan tills vidare kvarlåge i Strömsholm. Det förutsattes få ankomma
på Kungl. Maj:t att besluta om skolans organisation m. m. Till
vad sålunda föreslagits har riksdagen (rskr. 1957:257) i enlighet med
statsutskottets hemställan (SU 1957:99) lämnat sitt medgivande. I anslutning
härtill har Kungl. Maj :t i särskilda brev den 6 juni 1957 meddelat
dels vissa bestämmelser om rid- och körskolan, om avveckling av
Utnäslöts remontdepå och om fördelning av arméns remonter, dels provisoriska
bestämmelser angående organisation av rid- och körskolan
m. m. att tillämpas med början den 1 juli 1957 i avvaktan på att slutlig
organisation fastställes efter undersökningar genom organisationsnämndens
försorg. I propositionen uttalades vidare att skolans bibehållande
i Strömsholm aktualiserade vissa personalindragningar vid Norrlands
dragonregemente. Denna fråga förutsattes få prövas i samband med att
den nya organisation, som betingades av regementets omvandling till batal -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

163

jon, fastställdes av Kungl. Maj :t. Resultatet skulle anmälas till 1958 års
riksdag. Såsom tidigare omnämnts har Kungl. Maj:t numera fastställt
organisation av Norrlands dragoner samt meddelat provisoriska bestämmelser
om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid Västerbottens
regemente med Norrlands dragoner och kavalleriets kadettskola.
Sistnämnda beslut innebär, bland annat, att av 13 tjänster för remontryttare
i Ae 8, vilka finns uppförda på kavalleriets stat och vilka av chefen
för armén tilldelats Norrlands dragonregemente, fyra tjänster kan indragas.
En av dessa tjänster är för närvarande vakant. Återstående nio
tjänster skall omvandlas till tjänster för remontdressör i samma lönegrad
och överföras till Norrlands dragoner.

I prop. 1957: 110 (s. 103 f.) redogjorde dåvarande chefen för försvarsdepartementet
för det påbörjade genomförandet av de av 1956 års riksdag
beslutade ändringarna i försvarets musikorganisation. Den nämnd
— organisationsnämnden för militärmusiken — som har till
uppgift att handlägga frågor rörande militärmusikens omorganisation, har
lämnat redogörelser för sin verksamhet fram till den 1 mars 1958. Härav
framgår bland annat att de 26 musikkårerna i den nya organisationen
uppsatts från och med den 1 april 1957. Då antalet musikkårer genom
omorganisationen minskats med 17, har ungefär en tredjedel av musikpersonalen
måst byta stationeringsort. Personalomflyttningarna har verkställts
under andra kvartalet 1957. I samband med omorganisationen har
ett stort antal militärmusiker befordrats. Av dem som före omorganisationen
var musiksergeanter (motsvarande) på stat har sålunda ett antal
motsvarande 78 % erhållit högre beställning medan av musikfurirerna
64 % befordrats till sergeanter (motsvarande). Samtlig musikpersonal
med undantag av tio musikdirektörer har kunnat rymmas inom den nya
organisationen. Kungl. Maj :t har genom beslut den 29 mars 1957 överfört
tio musikdirektörer till övergångsstat och har sedermera beslutat om deras
arbetsuppgifter. Härvid har fem musikdirektörer erhållit arbetsuppgifter
som huvudsakligen hänför sig till det civila musiklivet. Två av de till
övergångsstat överförda musikdirektörerna har senare erhållit avsked med
pension.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj :t den 25 oktober
1957 meddelat bestämmelser enligt vilka särskild ekiperingsersättning
må utgå till musikdirektörer och musikunderofficerare, som i samband
med omorganisationen överflyttats från en försvarsgren till en annan.

Organisationsnämnden har gjort beräkningar av behovet av musikinstrument
i den nya organisationen, varvid konstaterats att betydande
brister föreligger. För inköp av musikinstrument, huvudsakligen sådana
som tidigare icke ingått i musikkårernas stämbesättning, hade intill den
1 mars 1958 i runt tal 315 000 kronor av för särskild engångsanskaffning

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

beviljade medel tagits i anspråk. Ytterligare inköp under innevarande budgetår
har planerats. Vidare har fördelning av i den gamla musikorganisationen
ingående materiel påbörjats.

Planeringen av lokaler för den nya organisationens musikkårer har fullbordats.
Ehuru flertalet musikkårer saknar ändamålsenliga lokaler, har
i brist på medel om- och tillbyggnad av musiklokaler kunnat igångsättas
endast vid ett förband.

För att omskola militärmusiker till de nya instrument som numera skall
ingå i organisationen har särskilda åtgärder vidtagits. Sålunda har stråkinstrumentutbildning
för militärmusiker igångsatts vid Värmlands regemente
hösten 1957 under ledning av en till övergångsstat överförd musikdirektör.
Vidare har Kungl. Maj :t medgivit att särskilda utbildningskommenderingar
i viss utsträckning får ske.

Ridutbildning för den beridna delen av arméns musikkår i Stockholm
har organiserats. För musikpersonalens militär- och musikutbildning
m. m. pågår utarbetande av planer. Avsikten är att utbildningsverksamheten
i enlighet med av statsmakterna beslutade riktlinjer skall — åtminstone
försöksvis — igångsättas från och med hösten 1958.

Nämnden räknar med att i slutet av innevarande år kunna utarbeta
förslag till militärmusikreglemente, avsett att ersätta nuvarande provisoriska
reglemente .

Försvarets personalnämnd har i skrivelse den 12 februari 1958
lämnat en redogörelse för sin verksamhet sedan februari 1957 (jfr prop.
1957: 110, s. 101 ff.). Av redogörelsen inhämtas i huvudsak följande.

Arbetet med omplacering av övertalig personal inom försvaret har fortsatt,
varvid nämnden fortlöpande uppehållit kontakt med myndigheter och
personalorganisationer.

Den beslutade organisationsförändring, som medfört de största övertalighetsproblemen,
är indragningen av remontdepåerna. Möjligheter har
skapats för övertaliga remontdressörer, remontryttare och hästskötare att
efter provtjänstgöring vinna anställning inom fångvården. I syfte att underlätta
övergången till sådan anställning har Kungl. Maj :t, på föranstaltande
av nämnden, den 15 mars 1957 meddelat vissa bestämmelser beträffande
innehavare av tjänster för remontdressör, remontryttare och hästskötare
vid försvaret, vilka till följd av organisationsförändringar entledigas
från innehavande tjänster och därefter anställes inom fångvården. Bestämmelserna
innebär att sådan tjänsteman, som vid entledigande innehar
extra ordinarie tjänst, i sin anställning vid fångvården skall bibehållas
vid denna anställningsform samt att extra personal i rekryteringsgrad må
placeras i samma lönegrad, som är åsatt motsvarande extra ordinarie eller
ordinarie tjänst, därest vederbörande kan tillgodoräkna en sammanlagd
anställningstid i statens tjänst av minst 18 månader.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 110 år 1958

165

Från Gudhems remontdepå, som nedlades den 30 juni 1957, har 22 anställningshavare
övergått till anställning — tills vidare dock endast provisorisk
—- vid den anstalt för alkoholmissbrukare, som enligt beslut av
1957 års riksdag förlägges till Gudhem. Ifrågavarande anställningshavares
tjänster är dock alltjämt redovisade på försvarets personalförteckningar,
men lönen till anställningshavarna belastar icke fjärde huvudtiteln.
Av övriga anställningshavare har 1 beretts annan anställning inom
försvaret, 5 erhållit anställning inom fångvården, 1 anställts vid statens
järnvägar och 5 fått avsked med förtidspension eller erhållit ersättning
enligt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 29 juni 1956 om särskilda
förmåner för viss övertalig personal vid försvaret.

Från Herrevadsklosters remontdepå har 26 personer omplacerats till
fångvården, 20 överförts till annan tjänst inom försvaret, 1 anställts vid
statens järnvägar, 1 erhållit anställning inom privat verksamhet samt 6
tillerkänts med förtidspension jämförlig förmån eller ersättning enligt
förenämnda brev den 29 juni 1956.

Övertalig personal vid Utnäslöts remontdepå har kunnat överföras till
arméns rid- och körskola i Strömsholm.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 december 1956 angående organisation
av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgardessltvadronen med
Stockholms stabskompani föreskrevs bland annat, att 6 tjänster skulle
indragas från och med den 1 juli 1957 och att 15 tjänster skulle indragas
vid uppkommande ledighet. Vidare föreskrevs att det skulle ankomma
på nämnden att verka för att sistberörda övergångsvis kvarstående personal
omplacerades till annan statlig tjänst. Av ifrågavarande 21 anställningshavare
har alla utom en, vilken hösten 1958 uppnår pensioneringsperiodens
nedre gräns, kunnat beredas annan statsanställning.

Genom omorganisation av arméns underofficersskola har 4 anställningshavare
blivit övertaliga. Dessa har omplacerats till annan tjänst inom
försvaret. De genom omorganisation av krigsskolan övertaliga 11 anställningshavarna
har likaledes erhållit annan anställning, av vilka 7 inom försvaret.

I huvudsak samtliga anställningshavare, som blivit övertaliga med anledning
av den av 1956 års riksdag beslutade omorganisationen av den
regionala och lokala fastighetsförvaltningen, har tills vidare kunnat bibehållas
inom fortifikationsförvaltningens verksamhetsområde. Endast i ett
fåtal fall har ersättningar enligt förberörda brev den 29 juni 1956 utgått.

Omorganisationen av Blekinge kustarlilleriförsvar har slutförts, varvid
all övertalig personal kunnat omplaceras.

Den fortlöpande omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid arméns truppförband har hittills medfört allenast ett fatal övertaliga
per förband. Uppkommande omplaccringsfrågor har i regel lösts genom

166

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

överläggningar mellan vederbörande militära myndigheter och arbetsmarknadsorganen
samt personalorganisationerna.

De övertalighetsproblem, som uppstått genom riksdagens beslut om indragning
av Upplands regemente och därmed sammanhängande organisationsförändringar,
har kunnat lösas utan att nämnden behövt ingripa i
större utsträckning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

167

Avd. III: Anslag på driftbudgeten

[4] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 2 800 000 2 914 735

1957/58 (statsliggaren s. 170) 3 020 000

1958/59 (förslag) ............... 6 550 000

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 3 020 000 kronor.

FÖRSLAG RÖRANDE FORTIFIKATIONS FÖRVALTNINGENS
OCH FORTIFIKATIONSKÅRENS ORGANISATION

Den 25 februari 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen
att verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och lokala
fastighetsförvaltningen inom försvaret och därmed sammanhängande spörsmål
samt att på grundval av utredningen avge förslag i fråga om den närmare
utformningen av organisationen och personaluppsättningen vid de
fastighetsförvaltande organen i såväl regional och lokal som central instans.

På grundval av förslag från fortifikationsförvaltningen hemställde min
företrädare i ämbetet vid anmälan av propositionen 1956: 110, att den
regionala och lokala fastighetsförvaltningen skulle omorganiseras efter i
huvudsak de riktlinjer, som angavs i propositionen. Riksdagen beslöt i enlighet
med denna hemställan (rd. skr. 1956: 279). Den nya organisationen
har varit i tillämpning sedan den 17 juni 1957.

Till fullföljande av Kungl. Maj :ts uppdrag har fortifikationsförvaltningen
i skrivelse den 28 december 1957 framlagt förslag till ändrad organisation
av fastighetsförvaltningen i central instans. Samtidigt har fortifikationsförvaltningen
efter samråd med cheferna för armén, försvarsstaben
och fortifikationskåren framlagt förslag till ändrad sammansättning
av fortifikationskåren.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,
efter hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet, samt försvå -

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

rets civilförvaltning, arinéintendenturförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion,
statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd,
statens lönenämnd, försvarets civila tjänstemannaförbund, svenska arkitekters
riksförbund, statsverkens ingenjörsförbund, svenska byggnadsingenjörers
riksförbund, Sveriges arbetsledareförbund, svenska officersförbundet,
svenska underofficersförbundet, Sveriges civilingenjörsförbund och
Sveriges akademikers centralorganisation.

FORTIFIKATIONSFÖRVALTNINGENS ORGANISATION
Nuvarande organisation m. m.

Genom statsmakternas år 1947 fattade beslut (prop. 142, rd. skr. 199)
sammanfördes till fortifikationsförvaltningen fortifikations- och byggnadsverksamhet,
som dittills ålegat fyra skilda förvaltningsmyndigheter, nämligen
arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen, flygförvaltningen
och försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Till fortifikationsförvaltningen
hänfördes dock icke frågor rörande nybyggnad och underhåll
av flygfält eller anskaffning av mark för flygfält. Den centrala organisationen
uppbyggdes med den utgångspunkten att nybyggnadsverksamheten
under de närmaste 5 å 6 åren komme att omfatta cirka 30 miljoner kronor
per år. Avsikten var vidare, att tyngdpunkten i underhållsorganisationen
skulle förläggas till de underlydande myndigheterna och att dessa
skulle tillföras för ändamålet erforderlig expertis.

Fortifikationsförvaltningen är sammansatt av en befästningsbyrå, vars
chef är chefen för fortifikationskåren, en kasernbyrå, vars chef är en civil
byråchef, en byggnadsbyrå, vars chef är en civil byggnadschef, en administrativ
byrå, vars chef är ett krigsråd, en chefsexpedition med bibliotek,
vilken förestås av en regementsofficer vid fortifikationskåren, ett beredskapskontor,
vilket står under ledning av den av cheferna för befästnings-,
kasern- och byggnadsbyråerna, vilken Kungl. Maj :t därtill förordnar, samt
ett förrådskontrollkontor, vilket förestås av en pensionerad officer i arvodesbefattning.
Chefsexpeditionen är tillika chefens för fortifikationskåren
expedition. Av byråerna indelas befästningsbyrån i en mobiliseringssektion
med befästningsarkiv, en underhålls- och nyanläggningssektion,
en forsknings- och försökssektion, en konstruktionssektion samt en
bergrumsplanläggningssektion, kasernbyrån i en utredningssektion, en underhållssektion,
en specialsektion, en bostadssektion och en statistisk sektion
med ritningsarkiv, byggnadsbyrån i en arkitekt- och konstruktionssektion,
en väg- och vattenbyggnadssektion, en värmesektion, en elektrosektion,
en arbetssektion och en upphandlingssektion samt administrativa
byrån i en marksektion med arkiv, en domänsektion, en kanslisektion, ett
personalkontor och en kameralsektion med kassa. Beträffande arbetsupp -

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

gifterna och deras fördelning mellan ämbetsverkets organisatoriska enheter
torde jag få hänvisa till instruktionen för fortifikationsförvaltningen
(SFS 1948: 165), ämbetsverkets arbetsordning samt en till fortifikationsförvaltningens
nämnda skrivelse den 28 december 1957 såsom bilaga fogad
redogörelse.

Erfarenheter av nuvarande organisation

Fortifikationsförvaltningen anför olika omständigheter, som tyngt verksamheten
och bidragit till att handläggningen av ärendena fördröjts och
arbetsbalans uppkommit. I sådan riktning har främst verkat, att nybyggnadsvolymen
blivit väsentligt större än den som varit normgivande vid
organisationens uppbyggande, att undex-hållsuppgifterna i motsvarande
mån ökat ävensom att — för administrativa byråns del — markanskaffningen
och markförsäljningen samt skilda administrativa uppgifter avsevärt
ökat i omfattning. Såsom exempel anföres att nybyggnadsvolymen,
som för budgetåret 1948/49 utgjorde 48 miljoner kronor, under de tre
senaste budgetåren, bortsett från anslag för beredskapsarbeten och andra
arbeten, som utförts för annan myndighets räkning, utgjort genomsnittligt
85 miljoner kronor, medan underhållskostnaderna, som budgetåret
1948/49 uppgick till 25 miljoner kronor, de tre senaste budgetåren genomsnittligt
varit 55 miljoner kronor. Vidare nämnes, att ämbetsverket utfört
byggnadsarbeten för annan myndighets räkning — beredskapsarbeten m.m.
— till en kostnad, som för de tre senaste budgetåren utgjort genomsnittligt
18 miljoner kronor medan motsvarande belopp för budgetåret 1948/49
var 2,2 miljoner kronor. Nämnda siffror avser de faktiska investeringsoch
underhållskostnaderna, omräknade till prisläget den 1 januari 1957
respektive februari 1957 med utnyttjande av byggnadsstyrelsens byggnadskostnads-
och underhållskostnadsindex.

Utökningen av byggnadsvolymen och av förvaltningsverksamheten har
medfört — anför fortifikationsförvaltningen vidare —- att ämbetsverkets
byråchefer fått en arbetsbörda, som icke varit förutsedd. För att underlätta
för byråcheferna att ägna erforderlig tid åt viktiga planerings- och
samordningsfrågor har sektionscheferna, där så varit lämpligt, tillagts ekonomiska
befogenheter och jämväl i övrigt givits en självständig ställning.
Det oaktat har omfattningen och mångfalden av byråchefernas göromål
varit sådan, att enligt ämbetsverkets mening ogynnsamma återverkningar
uppstått. Det bortfall av arbetsuppgifter, som följer av den nya regionala
och lokala organisationen, beräknas icke leda till någon egentlig minskning
av byråchefernas arbetsbörda.

Fortifikationsförvaltningen anför vidare följande:

Enligt ämbetsverkets instruktion handlägges å kasernbyrån ärenden,
som angår fastställande av situationsplaner och huvudritningar för nybyggnad
samt om- och tillbyggnad av kaserner och andra husbyggnader
ävensom av hamnar, dockor, kajer, pirar, vatten-och elektricitetsverk, skjut -

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

banor, motorkörbanor och dylika specialbyggnader, medan liuvudritningarna
ävensom arbets- och detaljritningar med tillhörande beskrivningar
samt kostnadsberäkningar för nyssnämnda nybyggnader samt om- och tillby§Snacler
utarbetas av byggnadsbyrån. Även för större underhållsarbeten
upprättas ritningar m. m. inom byggnadsbyrån. På husbyggnads- och anläggningssidan
sker sålunda en uppdelning av göromålen på skilda byråer.
Detta innebär, att chefen för kasernbyrån, som under verkschefen är ansvarig
för medelsförvaltningen och för utarbetandet av ämbetsverkets
förslag till anslagsäskanden på ifrågavarande område, icke har möjlighet
att fortlöpande följa och vid behov påverka inriktningen av ett projekteringsarbete.
I fråga om planläggning och konstruktion av befästningar
samt av anläggningar i berg för verkstäder, förråd, förvaring av fartyg och
flygplan m. m. är förhållandet ett annat, i det att befästningsbyrån ensam
handlägger dessa frågor i deras olika skeden med undantag allenast för
väg- och vattenbyggnadstekniska, VVS-tekniska och elektrotekniska utredningar,
vilka enligt instruktionen utföres av byggnadsbyrån. Fortifikationsförvaltningen,
som sålunda har erfarenhet av olika organisationsformer
i vad angår projektering av husbyggnader m. m., å ena sidan, och
befästningsanläggningar, å andra sidan, har kommit till den uppfattningen,
att projekteringsarbetet för viss typ av anläggningar så långt möjligt bör
sammanhållas inom en och samma organisationsenhet, enär härigenom enhetlighet
i handläggningen främjas och dubbelarbete undvikes.

Beträffande befästningsbyråns projektering av bergrumsanläggningar
må emellertid framhållas, att arbetsuppgifterna även efter inrättandet år
1950 av en särskild bergrumsplanläggningssektion varit så omfattande att
de för att kunna lösas tillfredsställande måst fördelas mellan flera av byråns
sektioner. För närvarande utföres sålunda projektering av bergrumsanläggningar
inom såväl bergrumsplanläggningssektionen som underhållsoch
nyanläggningssektionen samt mobiliseringssektionen. Detta har givetvis
medfört svårigheter att överblicka och samordna projekteringsverksamheten.
---— Administrativa byrån har långt mera omfattande ar betsuppgifter

än dem, som vanligen åvilar en administrativ byrå inom
statsförvaltningen. Å byrån handlägges nämligen icke blott kansli- och
allmänt administrativa ärenden (kanslisektionen), personalärenden (personalkontoret)
och kameralärenden (kameralsektionen) utan även markförvärv
och markförsäljningar för hela försvaret, utom beträffande flygfält,
och rättslig vård av försvarets hela fastighetsbestånd med samma undantag
(marksektionen) samt praktisk vård av övnings- och skjutfält
(domänsektionen). Nämnda förhållande har medfört att byrån, vars arbetsuppgifter
— frånsett vissa kameral- och personalärenden — är föga
rutinbetonade, blivit särdeles svårbemästrad.

Med hänsyn till den ansvällning av byråns arbetsuppgifter, som inträffat
sedan 1948, har - såsom förut angivits — dels byråns fastighetssektion
försöksvis uppdelats i en marksektion och en domänsektion och dels ur
kanslisektionen utbrutits ett särskilt personalkontor. De till de nya organisationsenheterna
hörande arbetsuppgifterna har härigenom kunnat handläggas
enklare och snabbare. Då några olägenheter av organisationsändringarna
icke uppkommit måste erfarenheterna betecknas såsom odelat
goda. Det ligger dock i sakens natur, att ändringarna icke kunnat leda till
någon avlastning av byråchefens arbetsbörda. Vid byrån har handläggningen
av ett flertal spörsmål av stor vikt och omfattning måst tills vidare
skjutas på framtiden.

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

171

Huvuddragen av föreslagna organisationsändringar

Fortifikationsförvaltningen uttalar, att den nya regionala och lokala
organisationen kommer att ställa ökade krav på ändamålsenlig och förutseende
planläggning i central instans för att bästa ekonomiska resultat
skall kunna utvinnas. För att verksamheten skall kunna bedrivas tillfredsställande
anser fortifikationsförvaltningen ofrånkomligt att vissa åtgärder
vidtages för omfördelning av arbetsuppgifterna på byråchefsnivå.

Fortifikationsförvaltningen, som icke funnit anledning föreslå ändring
av den nuvarande organisatoriska gränsen mellan planläggningen av å ena
sidan anläggningar å befästningars delfond av försvarets fastighetsfond
och å andra sidan anläggningar å försvarsgrenarnas delfonder av samma
fond, föreslår att projekteringsverksamheten med angivna gränsdragning
hänföres till en befästningsavdelning och en kasernavdelning. Vidare föreslås
att VVS-teknisk, elektroteknisk samt väg- och vattenbyggnadsteknisk
och viss annan expertis sammanföres i en särskild avdelning, bgggnadsavdelningen,
med uppgift att såsom konsultorgan betjäna befästnings- och
kasernavdelningarna.

Ämbetsverket framhåller, att den allt snabbare utvecklingen av byggnadstekniken
framtvingar ökade krav på smidig anpassning av byggnadssätt
och standard efter de olika ändamål, som skall betjänas. Oavlåtlig
uppmärksamhet behöver sålunda under projekteringsarbetet ägnas samordningen
av behov och byggnadssätt. För att skapa förutsättningar för en
sådan samordning föreslår fortifikationsförvaltningen, att arkitekt- och
konstruktionssektionen utbrytes ur den nuvarande byggnadsbyrån och inlemmas
i kasernavdelningen. I denna avdelning bör härjämte ingå en utredningssektion
såsom organ för behovsutredningar och en underhållssektion
för frågor rörande underhåll av husbyggnader, bostäder m. m., underhållsstatistik
och byggnadsredovisning samt hyresfrågor ävensom en expedition.
Förslaget innebär, att arbetsuppgifterna vid kasernbyråns bostadssektion
överföres till kasernavdelningens underhållssektion och att
specialsektionen uppgår i utredningssektionen.

För att säkerställa en enhetlig ledning av projekteringsverksamheten i
vad avser befästningsanläggningar (bergrum) föreslår fortifikationsförvaltningen
inrättande av en — i befästningsavdelningen ingående — anläggningsbyrå,
till vilken även bör hänföras underhåll av dylika anläggningar.
Fortifikationsförvaltningen uttalar att det är av avgörande betydelse
för befästningsverksamhetens fungerande vid krigsutbrott eller skärpt
utrikespolitiskt läge hur planeringsuppgifterna handhaves under normala
förhållanden. Ämbetsverket anser det nödvändigt att dessa uppgifter sammanhålles
i en särskild enbet under direkt ledning av en högt kvalificerad
fortifikationsofficer. I befästningsavdelningen bör därför vidare ingå en
planeringsbyrå. Till avdelningen bör slutligen höra en fristående forskningssektion
samt en expedition.

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I byggnadsavdelningen föreslås ingå ett värmekontor, ett elektrokontor
och ett väg- och vattenbyggnadskontor, det senare inrymmande organ för
konstruktioner av vatten- och avloppsanläggningar, oljelagringsinstallationer
och vägar samt för markundersökningar. Genom inrättandet av vägoch
vattenbyggnadskontoret sammanföres arbetsuppgifter, som för närvarande
är fördelade på befästnings-, kasern- och byggnadsbyråerna. I byggnadsavdelningen
bör även ingå en byggnadssektion för ombesörjande av
entreprenering och prisgranskning samt besiktningar ävensom handhavande
av den nybyggnadsverksamhet, som alltjämt skall åvila fortifikationsförvaltningen.
Vidare föreslås en avdelningschefen direkt underställd
planeringsdetalj för samordning av planläggningsverksamheten, handläggning
av arbetsmarknadsfrågor och centrala utredningar. Slutligen bör
finnas en inköpssektion och en expedition. Byggnadsavdelningen skall —
genom förmedling av överinspektörer — ha överinseende över de regionala
och lokala organens byggnadsverksamhet samt vid behov lämna råd
och vägledning i frågor, som angår nybyggnadsverksamheten.

För handläggning av samtliga frågor rörande anskaffning och försäljning
av markområden, rättslig vård av fastighetsbeståndet och praktisk
vård av övnings- och skjutfält föreslås inrättande av en särskild markbijrå,
bestående av en marksektion med fastighetsarkiv, en domänsektion och en
expedition. Såsom motivering anför fortifikationsförvaltningen bland annat
följande.

I förhållande till vad som beräknades vid ämbetsverkets tillkomst år
1948 har arbetsuppgifterna med förvärv och försäljning av fast egendom
undergått en mycket kraftig ökning. Beträffande markförvärven torde
man vid verkets tillkomst ha räknat med en årlig medelstilldelning av
cirka en miljon kronor, vilket med nuvarande penningvärde motsvarar
cirka 1,5 miljon kronor. Under budgetåren 1948/49—1957/58 har anvisats
riksstatsanslag för markförvärv avseende fortifikationsförvaltningens ämbetsområde
om i runt tal 3G miljoner kronor. Därutöver har under
dessa budgetår för genomförande av fastighetsförvärv cirka 4,5 miljoner
kronor ställts till förfogande å anslag, som anvisats för olika byggnadsföretag.
Alltså har under nämnda tid inom fortifikationsförvaltningens
verksamhetsområde genomsnittligt ställts till förfogande för fastighetsförvärv
4 miljoner kronor per budgetår.

Antalet markförsäljningsärenden har också ökat i hög grad. Orsaken
härtill är främst följande. Flertalet av arméförbandens nu i bruk varande
etablissement uppfördes under åren 1900—1915 och förlädes då i utkanterna
av städerna. I många av de berörda städerna har därefter stadsbebyggelsen
i hög grad expanderat — i särskilt uppdrivet tempo under det
senaste årtiondet. Resultatet har för de flesta etablissementens och övningsfältens
del blivit, att dessa på en eller flera sidor kommit i omedelbar
kontakt med stadsbebyggelsen. I samma mån som övriga väibelägna och
med hänsyn till grundförhållanden m. m. lämpliga markområden konsumerats
av bebyggelsen har önskemålen att få exploatera de markreserver,
som åtskilliga övningsfält representerar, blivit allt starkare, vilket i sin
tur resulterat i ökat antal framställningar från vederbörande samhällen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

173

att få förvärva delar av kronans mark. Som exempel på den ökade omfattning,
som fastighetsförsäljningarna erhållit, må nämnas att inom fortifikationsförvaltningens
ämbetsområde under budgetåren 1948/49—1953/54
influtit genomsnittligt per budgetår cirka 330 000 kronor för i medeltal 9
fastighetsförsäljningar per budgetår, under det att under budgetåren
1954/55—1956/57 träffats 40 försäljningsavtal avseende ett sammanlagt
fastighetsvärde av nära 4 miljoner kronor.

Ämbetsverket framhåller, att under dess förvaltning står markområden
med en sammanlagd areal av omkring 75 000 hektar, fördelade på
över 6 000 registerfastigheter. Den rättsliga vården av detta fastighetsbestånd,
d. v. s. lagfarter, ägoutbyten, avstyckningar, gränsbestämningar och
andra jorddelningsförrättningar, stadsplane- och andra ärenden enligt
byggnadslagen och dylikt, kräver enligt ämbetsverket ett betydande arbete,
som alltmer ökar genom att stadsbebyggelsen expanderar och kommer i
omedelbar kontakt med försvarets övnings- och förläggningsområden.

Chefen för administrativa byrån har, anför ämbetsverket, i allt större
utsträckning måst ägna sin arbetskraft åt marksektionens ärenden med
hänsyn till dessas omfattning och ekonomiska räckvidd samt vikten av att
markförvärv för övnings- och byggnadsändamål snabbast möjligt genomföres
och att framställningar från kommuner om förvärv av mark för
exploateringsändamål behandlas i någorlunda rimlig tid. Ämbetsverket anser
det icke längre möjligt att jämsides med den på en administrativ byrå
normalt förekommande verksamheten (kanslisektion, personalkontor och
kameralsektion) tillfredsställande sköta markfrågorna. Enligt ämbetsverkets
förmenande är det sålunda ofrånkomligt att snarast genomföra en
uppdelning av byrån.

Efter utbrytning av markärendena föreslås administrativa byrån organiserad
med en kanslisektion, ett personalkontor, en kameralsektion, en
kontrolldetalj för uppgifter, som nu åligger förrådskontrollkontoret, en expedition
samt telefonväxel.

I fråga om beredskapskontorets organisation framlägger fortifikationsförvaltningen,
under hänvisning till att byggnads- och reparationsberedskapens
organisation genom försorg av överbefälhavaren särskilt utretts,
icke annat förslag än att chefen för befästningsavdelningens planeringsbyrå
bör avses såsom chef för beredskapskontoret.

För ämbetsverket föreslås en chefsexpedition för handläggning av verkets
och för dess förvaltningsområde gemensamma säkerhetsfrågor, ämbetsverkets
mobiliseringsfrågor samt vissa utbildningsfrågor. Dit hänföres
även press- och bibliotekstjänst. Chefsexpeditionen avses icke längre skola
tillika betjäna chefen för fortifikationskåren.

Fortifikationsförvaltningen har vid utarbetande av sitt förslag tagit hänsyn
till att överbefälhavaren kommer att framlägga förslag om en utbyggnad
av befästningsinspektionen, dit vissa arbetsuppgifter, som nu ankom -

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

mer på ämbetsverket, skulle överföras. Vidare har förutsatts att den särskilda
avdelning, som inom ämbetsverket inrättats för arbetsuppgifter i
samband med utflyttningen av Stockholms örlogsvarv, tills vidare skall
bestå vid sidan av ordinarie organisation.

Personalberäkningar

Chefsexpeditionen

Såsom chef för expeditionen avses en major vid fortifikationskåren.
Härjämte föreslås en pensionerad officer i A: 24 och en pensionerad underofficer
i A: 16, en byråinspektör i Ae 21, en kontorist i Ae 9, tre bilförare
i Ae 7, en förste expeditionsvakt i Ao 8, en expeditionsvakt i Ao 7, nio expeditionsvakter
och en vaktmästare i Ae 7 samt två expeditionsvakter i
Ag 7. Genom att verkets expeditionsvaktspersonal organisatoriskt sammanföres
till chefsexpeditionen åstadkommes viss besparing av sådan personal.

Befästningsavdelningen

Såsom chef för befästningsavdelningen avses chefen för fortifikationskåren.

Den för avdelningen gemensamma expeditionen bör med hänsyn till det
stora antalet hemliga handlingar vid avdelningen förestås av en pensionerad
officer i A: 24, som bland annat skall svara för att avdelningens till
expeditionen sammanförda fem kanslibiträden i Ao (Ae) 7 och fem kontorsbiträden
i Ao (Ae) 5 utnyttjas på ett lämpligt sätt. Vidare föreslås en
tjänst för kontorist (registrator) i Ao 9.

Planeringsbyrån föreslås indelad i en planeringsdetalj, en rustningssektion,
en materielsektion och en sky dds sektion.

Såsom chef för planeringsbyrån föreslås en byråchef i Bo 1, vilken förutsättes
skola vara fortifikationsofficer. Denne skall ha det närmaste ansvaret
för den ekonomiska planeringen av befästningsbyggandet såväl på
längre sikt som för den aktuella verksamheten, innefattande bland annat
utarbetande av underlag till medelsäskanden under befästningars delfond
av försvarets fastighetsfond.

Med hänsyn till byråns centrala ställning i fråga om krigsförberedelserna
på befästningsområdet bör byråchefen tidigare ha varit fortifikationsofficer
(chef för sektion VIII) vid någon av de tre största militär -befälsstaberna samt även tidigare ha varit fortifikationsbefälhavare vid
något kustartilleriförsvar. Byråchefen avses jämväl såsom ställföreträdare
för inspektören över rikets befästningar och för denne i hans egenskap av
chef för befästningsavdelningen. Enär denne avdelningschef är ställföreträdare
för chefen för fortifikationsförvaltningen och dessutom chef för
fortifikationskåren ställes stora krav på chefen för planeringsbyrån. Med
hänsyn till det nära sambandet mellan vissa betydelsefulla delar av bygg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

175

nads- och reparationsberedskapens planläggningsverksainhet och planeringsbyråns
krigsförberedelsearbete avses byråchefen såsom chef för beredskapskontoret.

För planeringsdetaljen avses en pensionerad officer i A: 25, en byråassistent
i Ae 19 och en förste kansliskrivare i Ae 12.

Till rustningssektionen skall höra ärenden angående utförande av befästningsarbeten
med trupp, försöks- och projekteringsverksamhet för standardkonstruktioner
till truppbefästningar samt medelsfrågor rörande rustningsplanläggning
och försöksverksamhet. Såsom sektionschef föreslås en
major vid fortifikationskåren. För sektionen avses i övrigt en kapten vid
fortifikationskåren, en byråingenjör i Ae 19 och en förvaltare vid fortifikationskåren
i Ao 17.

Vid materielsektionen skall verkställas på rustningsplanerna grundade
behovsutredningar, krigsproduktions- och krigsleveransplanläggning, transportplanläggning
för krigsleveranser samt planläggning för fredsanskaffning
av hindermaterial, standardformar av plåt och dylikt, betongelement,
ingjutningsgods, värnfläktar, luftvärnstorn, luftbevakningstorn, pansarplåt
m. m. Vid sektionen skall vidare planläggas förrådshållning i fred av materiel,
som nyss sagts. En av sektionschefens uppgifter blir att för ämbetsverket
uppehålla den direkta kontakten med sådana industrier, som
producerar för krigsberedskapen erforderlig materiel på det fortifikatoriska
området. Såsom sektionschef avses en major vid fortifikationskåren
alternativt en pensionerad officer i A: 29. För sektionen föreslås i övrigt
en pensionerad officer i A: 24 och en byråassistent i Ae 19.

Vid skyddssektionen skall handläggas luftskydds- och maskeringsärenden
samt ärenden rörande brandskydd, inbrottslarm och skydd mot ABCstridsmedel.
Såsom sektionschef föreslås en byrådirektör i Ao 24. Rekrytering
med officer på aktiv stat förutsättes kunna ifrågakomma. Härjämte
avses för sektionen en pensionerad officer i A: 25, tre byråingenjörer i
Ae 19, en ingenjör i Ae 15, en verkmästare i Ae 14 och en tekniker i Ae 9.

Anläggningsbyrån föreslås indelad i en utredningssektion, en konstruktionssektion
och en underhåtlssektion.

Såsom chef för anläggningsbyrån föreslås en byråchef i Bo 1 (fortoff.).

Till utredningssektionen sammanföres enligt förslaget all rekognoscering,
planering och övrig utredning för på kapitalbudgeten upptagna befästningsobjekt
såsom berghangarer, bergverkstäder, fartygstunnlar, kustartilleribatterier,
radarstationer m. m. Såsom sektionschef avses en major
vid fortifikationskåren. Personalbehovet utgör i övrigt två kaptener vid
fortifikationskåren, fyra byråingenjörer i Ae 21, tre byråingenjörer i Ae 19,
en ingenjör i Ae 15, en biträdande ingenjör i Ae 13 och ett tekniskt biträde
i Ae 7.

Konstruktionssektionen, till vilken sammanföres all konstruktionsverksamhet
inom bcfäslningsområdct, bör ledas av en högt kvalificerad hög -

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

skoleulbildad ingenjör med placering såsom överingenjör i ABp 26. För
verksamheten, som bör bedrivas i två grupper, en anläggningsteknisk och
en specialteknisk, beräknas ytterligare två kvalificerade konstruktörer med
högskoleutbildning, byrådirektörer i Ae 26. Personalbehovet för sektionen
beräknas härutöver till en förste byråingenjör i Ae 23, fyra byråingenjörer
i Ae 21, åtta byråingenjörer i Ae 19, tre ingenjörer i Ae 17, fem ingenjörer
i Ae 15, två biträdande ingenjörer i Ae 13, ett ingenjörbiträde i Ae 12,
två tekniker i Ae 9, fyra tekniska biträden i Ae 5 samt en pensionerad underofficer
i A: 16.

Såsom chef för underhålls sektionen, som bör ledas av en fortifikationsofficer
med lång erfarenhet från underhållsverksamhet i regional och
lokal instans, avses en överstelöjtnant vid fortifikationskåren. Av militär
personal erfordras ytterligare en kapten och en fanjunkare vid fortifikationskåren
samt en pensionerad officer i A: 24. Behovet av civil personal
anges till två byråingenjörer i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en tekniker
i Ae 10 och ett kontorsbiträde i Ao (Ae) 5.

Chefen för den självständiga forsknings- och försökssektionen föreslås
placerad i Bp eller Br 3. Ämbetsverket framhåller, att den befästningsforskning,
som där bedrives, är av grundläggande betydelse för konstruktionsarbetet.
Forskningens uppgift är att teoretiskt och experimentellt utröna
vapnens effekt och att på grundval av erhållna resultat utexperimentera
i möjligaste mån fullgoda skyddskonstruktioner. Sektionens verksamhet
har även föranlett ändrade byggnadstekniska metoder och konstruktioner
av betydande ekonomiskt värde. Med hänsyn till forskningsarbetets
betydelse anser ämbetsverket oundgängligen nödvändigt att detta
ledes av en vetenskapsman med höga kvalifikationer. Behovet av personal
med rena forskaruppgifter anger fortifikationsförvaltningen till två laboratorer
i ABp 26, fyra forskningsingenjörer i högst Ae 24 och tre forskningsingenjörer
i högst Ae 23. Personalbehovet i övrigt anges till en kapten
vid fortifikationskåren såsom representant för militär och fortifikatorisk
sakkunskap, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae21, en
byråassistent i Ae 19 för översättningar från engelska, tyska, franska och
ryska samt för handhavande av ett bibliotek med huvudsakligen teknisk
litteratur, en byråingenjör i Ae 19, tre ingenjörer i Ae 17, två ingenjörer
i Ae 15, tre biträdande ingenjörer i Ae 13, tre ingenjörbiträden i Ae 12,
två tekniker i Ae 10 och ett tekniskt biträde i Ae 7.

Kasernavdelningen

Chefen för kasernavdelningen föreslås placerad i Bp 4.

Avdelningens expedition skall enligt förslaget förestås av en kansliskrivare
i AelO med uppgift att organisera och leda arbetet vid expeditionen,
en kontorist (registrator) i Ao 9, tre kanslibiträden i Ao (Ae) 7
och fem kontorsbiträden i Ao (Ae) 5.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

177

Till utredningssektionen sammanföres alla frågor, som gäller behovsutredningar
för objekt tillhörande försvarsgrenarnas delfonder av försvarets
fastighetsfond. Sektionschefen, vilken liksom för närvarande är fallet
bör vara överstelöjtnant vid fortifikationskåren, skall särskilt hålla sig
underrättad om den militär- och stabstekniska utvecklingen, verka för
frambringandet av militärt underlag för den tekniska utformningen av
anläggningar, som skall projekteras, samt bevaka att de militära behoven
blir tillgodosedda vid projekteringen. Såsom biträde vid utförandet av
militära behovsutredningar avses en kapten vid fortifikationskåren. För
utförande av kvalificerade ekonomiska utredningar i investeringsfrågor
samt bearbetning av grundmaterial till medelsäskanden, som kommer från
andra försvarets centrala myndigheter samt underlydande organ, föreslås
en förste byråintendent i Ae 23. Vidare föreslås en byrådirektör i Ae 24
för tekniska utredningar inom det kommunaltekniska området, en brandinspektör
i Ae 23, tre byråingenjörer i Ae 21, fyra byråingenjörer i Ae 19,
en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15, en biträdande ingenjör i Ae 13,
två ingenjörbiträden i Ae 12 och en förste kansliskrivare i Ae 12. Slutligen
beräknas en arvodesbefattning för pensionerad officer (skjutbaneofficer)
i A: 25.

För det till kasernavdelningen överförda arkitekt- och konstruktionskontoret
avses alltjämt såsom chef en chefsarkitekt i Bpl. Fortifikationsförvaltningen
föreslår en minskning av antalet tjänster för arkitekter i
övrigt från sju till fyra. Ämbetsverket som framhåller, att alltför täta ombyten
av arkitekter, särskilt om antalet nedbringas enligt förslaget, medför
icke obetydliga olägenheter med hänsyn till att en nytillträdande arkitekt
icke förrän efter relativt lång tid kan beräknas bli tillräckligt insatt
i de till- och ombyggnadsfrågor, som dominerar den militära husbyggnadsverksamheten,
föreslår att för arkitekterna inrättas byrådirektörstjänster,
två i Ae 26 och två i Ae 24. Dessa avses skola leda var sin arbetsgrupp
om eu byråingenjör i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17
(i två grupper dock Ae 15) samt en tekniker i Ae 9 eller ett tekniskt biträde
i Ae 7. Vidare föreslås en tjänst för byrådirektör i Ae 26, vilken
skall ansvara för kontorets konstruktionsverksamhet. För utförande av
kostnadsberäkningar avses en förste byråingenjör i Ae 23 och en bvråingenjör
i Ae 21 samt för självständiga konstruktionsuppgifter för husbyggnader
en byråingenjör i Ae 21 och en byråingenjör i Ae 19. Sektionen
inrymmer även personal för programskrivning och programkontroll
samt för konstruktioner och utarbetande av entreprenadhandlingar för
specialanläggningar såsom skjutbanor, matinrättningar, marketenterier
och mässar ävensom en kopieringsanläggning. Utöver förut angivna tjänster
räknar ämbetsverket sålunda för dessa ändamål med tre byråingenjörer
i Ae21, fem byråingenjörer i Ae 19, ett ingenjörbiträde i Ae 12, två
tekniker i Ae 10, ett tekniskt biträde i Ae 7 och tre tekniska biträden
i Ae 5.

12— 89 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

178

Kungl. Map.ts proposition nr 110 dr 1958

Vid underhållssektionen anser ämbetsverket det vara av yttersta vikt
att kunna såsom chef förfoga över en person, som fyller högt ställda anspråk
i fråga om kunskaper och erfarenheter på det underhållstekniska
området och som i övrigt är lämplig. Tjänsten föreslås därför placerad i
ABp 26. Till sektionens viktigaste uppgifter skall höra att insamla och
bearbeta erfarenheter om olika materialiers lämplighet ur underhållssvnpunkt,
att utföra tekniska experiment och provtagningar, att utge tekniska
anvisningar för underhåll sverksamheten samt att ombesörja att tekniska
erfarenheter tillgodogöres vid planläggningen av ombyggnader och nya anläggningar.
För denna verksamhet avses under sektionschefens ledning
en hyråingenjör i Ae21, två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 15
och ett ingenjörbiträde i Ae 12. Till sektionen hänföres genom förslaget
underhåll av bostäder, hyressättningar, fördelning av tjänstebostäder, uthyrningar
och förhyrningar. För att sammanhålla denna verksamhet föreslås
en förste byråingenjör i Ae 23. För planläggning och ombesörjande
av underhålls- m. fl. arbeten för vissa av ämbetsverket direkt förvaltade
fastighetskomplex avses även en förste byråingenjör i Ae 23. För sektionen
föreslås i övrigt tre byråingenjörer i Ae21, en förste byråsekreterare i
Ae 21 för handläggning av hyresärenden m. m., en hyråingenjör i Ao 19,
två ingenjörer i Ae 17, en biträdande ingenjör i Ae 13, en förste kansliskrivare
i Ae 12, två kansliskrivare i AelO, ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7
och ett tekniskt biträde i Ae 7.

Byggnadsavdelningen

Såsom chef för avdelningen föreslås en byggnadschef i Bp 4. Direkt
underställda byggnadschefen föreslås två överinspektörer i Ae 26 för inspektion
av nybyggnads- och underhållsarbeten hos underlydande myndigheter.
För planeringsdetaljen föreslås en förste byråingenjör i Ae 23, en
ingenjör i Ae 17 och en förste kansliskrivare i Ae 12. Vid avdelningens
expedition föreslås en kansliskrivare i AelO såsom chef, en kontorist i
Ao 9 såsom registrator samt tre kanslibiträden i Ao (Ae) 7 och sju kontorshiträden
i Ao (Ae) 5.

Såsom chef för värmekontoret föreslås en överingenjör i Bp 1. Fortifikationsförvaltningen
framhåller, att utvecklingen inom VVS-tekniken
sedan flera år präglats och utan tvivel även i framtiden kommer att kännetecknas
av stark progressivitet. För att tekniska framsteg och nya kostnadsbesparande
metoder skall kunna tillgodogöras måste chefen för kontoret
vara en högt kvalificerad tekniker med god känsla för ekonomisk
planering, intresse för den tekniska utvecklingen och receptiv förmåga.

Värmekontoret föreslås indelat i en konstruktionssektion med en byrådirektör
i Ae 24 såsom chef, en specialsektion med en byråingenjör i Ae 21
såsom chef, en underhålls- och kontrollsektion med en förste byråingenjör
i Ae 23 såsom chef samt ett ritningsarkiv. Enligt ämbetsverkets beräk -

179

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ningar erfordras härjämte vid konstruktionssektionen två byråingenjörer
i Ae 21, tre byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, två ingenjörer
i Ae 15, ett ingenjörbiträde i Ae 12 och ett tekniskt biträde i Ae 7, vid
specialsektionen två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en ingenjör
i Ae 15, ett ingenjörbiträde i Ae 12 och en tekniker i Ae 10 samt
vid underhålls- och kontrollsektionen en byråingenjör i Ae21, två byråingenjörer
i Ae 19 och tre ingenjörer i Ael7. Byråingenjörerna i Ae 19
vid sistnämnda sektion är avsedda att utföra fortlöpande besiktningar av
försvarets samtliga VVS-anläggningar i syfte att i tid få en uppfattning
om underhållsläget och medelsbehoven vid lokalmyndigheterna. Två av
ingenjörerna i Ae 17 vid sektionen motsvaras av en minskning vid arméintendenturförvaltningen
och tillkommer i sammanhang med överflyttning
till fortifikationsförvaltningen av kontrollen av den värmetekniska
driften (bil. 6 till statsverkspropositionen, punkt 12). Viss samordning av
underhållsbesiktningarna och den värmetekniska kontrollen förutsättes.
För ritningsarkivet beräknas en kontorist i Ae 9.

Såsom chef för elektrokontoret föreslås en överingenjör i ABp 26. Kontoret
indelas i en konstruktionssektion med en byrådirektör i Ae 24 såsom
chef, en specialsektion och en underhålls- och kontrollsektion, vardera
med en byråingenjör i Ae 21 såsom chef, samt ett ritnings arkiv. Personalbehovet
utgör i övrigt vid konstruktionssektionen två byråingenjörer i
Ae 21 såsom ledare för var sin arbetsgrupp, två ingenjörer i Ae 17, två
ingenjörer i Ael5, en biträdande ingenjör i Ae 13 och två tekniska biträden
i Ae 7, vid specialsektionen en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15
och ett tekniskt biträde i Ae 7, vid underhålls- och kontrollsektionen en
byråingenjör i Ae 21 för handläggning av frågor rörande kraftförsörjningskontrakt,
två byråingenjörer i Ae 19 och en ingenjör i Ae 17 samt vid
ritningsarkivet ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7.

Väg- och vattenbgggnadskontoret indelas i en vägbyggnadssektion, en
vatten- och avloppssektion, en oljelagringssektion och ett ritning sarkiv. De
båda förstnämnda sektionerna motsvaras i nuvarande organisation av
byggnadsbyräns väg- och vattenbyggnadssektion medan oljelagringssektionen
nyinrättas för konstruktionsuppgifter, som nu utföres inom verkets
samtliga tekniska byråer. Såsom chef för kontoret föreslås en överingenjör
i ABp 26. Personalbehovet utgör vid vägbyggnadssektionen en byrådirektör
i Ae 24, sektionschef, eu byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, två
ingenjörer i Ae 15, tre biträdande ingenjörer i Ae 13 och ett tekniskt biträde
i Ae 7, vid vatten- och avloppssektionen en byråingenjör i Ae 21, sektionschef,
två byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17 och ett tekniskt biträde
i Ae 7, vid oljelagringssektionen två byråingenjörer i Ae21, därav
den ene sektionschef, en byråingenjör i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17 och ett
tekniskt biträde i Ae 7 samt för ritningsarkivet ett kanslibiträde i Ao(Ae) 7.

Buggnadssektionens chef föreslås vara byrådirektör i Ae 26. Sektionens

180

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

personal består i övrigt av en förste byråingenjör i Ae 23, besiktningsingenjör
inom byggnadsfacket, tre byråingenjörer i Ae 21, därav två besiktningsingenjörer
för VVS- respektive elanläggningar och en kvalificerad
byggnadskontrollant, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en assistent
i Ae 15 för entrepreneringsfrågor och en tekniker i Ae 10.

Till inköpssektionen hör omfattande inköp och lagerhållning av elektrisk
materiel, inköp av smidesvaror, pumpar, rör och andra till det mekaniska
facket hänförliga varor samt inköp av trävaror, tegel, färger, köksmaskiner,
verktyg, kontorsmateriel m. m. Vidare förrådshåller ämbetsverket
såsom ett led i försvarsberedskapen en omfattande byggnadsmaskinpark,
vilken utnyttjas för byggnadsarbeten för såväl försvarets som byggnadsstyrelsens
räkning. Såsom chef för sektionen avses en byrådirektör i
Ao 24. Vidare erfordras enligt förslaget en byråintendent i Ae 21, tre byråingenjörer
i Ae 19 med utbildning inom elektrotekniska, mekaniska respektive
väg- och vattenbyggnadstekniska eller maskintekniska facket, en
assistent i Ae 15, en verkmästare i Ae 14, en kontorsskrivare i Ae 13, en
förrådsmästare i Ae 12, en verkstadsförman i Ae 12, en förrådsförman i
Ae 10, tre kansliskrivare i Ae 10, en tekniker i Ae 10, en förrådsförman i
Ae 9, en kontorist i Ae 9, en förrådsman i Ae 7, tre kanslibiträden i Ao (Ae)
7 och två kontorsbiträden i Ao (Ae) 5.

Markbyrån

Såsom chef för markbyrån föreslås ett krigsråd i Bo 1. För expeditionen
avses en kontorist (registrator) i Ao 9, ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7
och två kontorsbiträden i Ao (Ae) 5.

Vid marksektionen föreslås en byrådirektör i Ao 24, sektionschef, en
förste byråsekreterare i Ao 23, tre förste byråsekreterare i Ae 23, en förste
byråsekreterare i Ao 21, två förste byråsekreterare i Ae21, tre amanuenser
i reglerad befordringsgång och två tekniker i Ae 9. Ämbetsverket framhåller,
att de resultat som kan uppnås vid markförhandlingar i regel
måste bli avgörande för slutresultatet och att det därför är utomordentligt
viktigt att verket förfogar över tillräckligt antal kvalificerade jurister
såsom förhandlare. Förslaget innebär utbyte av en amanuens mot en förste
byråsekreterare i Ae 23. För uppläggning av ett påbörjat fastighetsarkiv
samt för fastighetsrättsliga utredningar föreslås en förste byråsekreterare
i Ae 21. överföring av vissa uppgifter till en av tjänsterna för tekniker i
Ae 9 (ny) möjliggör att behovet av juridisk arbetskraft för sistnämnda
ändamål kan täckas genom att tjänsten för förste byråsekreterare tillkommer
i utbyte mot en amanuenstjänst.

Vid domänsektionen föreslås såsom sektionschef (domänofficer) en pensionerad
officer i B: 1, vilken även skall vara ämbetsverkets militäre expert
i markförvärvsfrågor. Denne måste enligt ämbetsverket ha tjänstgjort
såsom regementschef. Vid sektionen föreslås vidare två jägmästare, en i

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ao 26 och en i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ae 21, en skogstekniker i
Ae 12 och ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7. Den skogsmarksareal, som förvaltas
av ämbetsverket, anges motsvara fyra revir av genomsnittlig storlek
inom domänverket.

Administrativa byrån

Såsom chef för byrån föreslås ett krigsråd i Bo 1. Vid expeditionen
avses tjänstgöra en kontorist (registrator) i Ao 9, ett kanslibiträde i Ao
(Ae) 7 och tre konlorsbiträden i Ao (Ae) 5. Personalen vid telefonväxeln
beräknas till ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7 och fyra kontor sbiträden i Ao
(Ae) 5.

Vid kanslisektionen föreslås såsom chef en byrådirektör i Ao 24 samt
i övrigt en förste byråsekreterare i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ao 21
och två amanuenser i reglerad befordringsgång. Ämbetsverket framhåller,
att kanslisektionen tillföres arbetsuppgifter genom indragning av tre tjänster
för förste byråsekreterare i A 21 vid de tekniska byråerna. Vid kanslisektionen
förutsättes skola handläggas bland annat organisatoriska frågor
av större omfattning eller principiell innebörd.

Personalkontoret består av en byrådirektör i Ao 24, sektionschef, två
förste byråsekreterare i Ae 21, två amanuenser i reglerad befordringsgång,
en assistent i Ae 17 för handläggning av kollektivavtalsärenden, en kontorsskrivare
i Ae 13 och ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7. Av amanuenstjänsterna
föreslås en i samband med innehavarens avgång skola ersättas med
tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Personalkontoret förutsättes skola aktivt
verka för rationalisering av den löpande verksamheten.

Vid kameralsektionen föreslås en kamrer i Ao 23, sektionschef, en förste
revisor i Ae21, en amanuens i reglerad befordringsgång, en kontorsskrivare
i Ao 13, två kontorsskrivare i Ae 13, en förste kansliskrivare i Ao 12
för kassatjänst, en kontorist i Ae 9, tre kanslibiträden i Ao (Ae) 7 och sex
kontorsbiträden i Ao (Ae) 5. Det förutsättes att amanuenstjänsten vid
innehavarens avgång utbytes mot tjänst för kansliskrivare i A 10, varvid
samtidigt en av kontorsskrivartjänsterna anses böra utbytas mot assistenttjänst
i A 15.

Slutligen föreslås för kontrolldetaljen en pensionerad officer i A: 24
och en pensionerad underofficer i A: 16.

Viss maskinpersonal

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att på ämbetsverkets personalförteckning
är uppförda tjänster för maskinpersonal, vilken erfordras för
maskin- och eldningstjänsten vid vissa anläggningar i Stockholm som står
under verkets direkta förvaltning, nämligen en maskinmästare i Ao 14,
två maskinister i Ae 10, två reparatörer i Ao 9, en reparatör i Ao 8, två
reparatörer i Ae 8, en värmeskötare i Ae 8, en reparatör i Ag 8, fem eldare
i Ae 7 och tre eldare i Ag 7. Ämbetsverket föreslår, att tjänsterna för

182

Kungl. Maj:Is proposition nr HO år 195S

reparatör i Ag 8 och eldare i Ag 7 utbytes mot extra ordinarie tjänster i
samma lönegrader. Vidare hemställer fortifikationsförvaltningen, att tjänster
för en maskinist i Ae 9 och en eldare i Ae 7, avsedda för skötseln av
värmeanläggningarna vid fastigheten Artillerigården i Stockholm, vilken
överförts från Stockholms tygstations till ämbetsverkets förvaltning, tillföres
verkets personalförteckning. Därvid kan en tjänst för maskinist i
Ae 9 vid Stockholms tygstation och en av fortifikationsförvaltningen inrättad
tjänst för eldare i Ag 7 indragas.

Viss regionalt placerad personal

I fortifikationsförvaltningens personalförteckning redovisas sex tjänster
för byggnadsdirektör i Ae 26, avsedda för cheferna vid byggnadsavdelningen
inom sektion VIII vid I.—VI. militärbefälsstaberna. Fortifikationsförvaltningen
föreslår, att dessa tjänster placeras i ABp 26. Ämbetsverket
erinrar om att tjänsterna vid inrättandet från och med budgetåret 1956/57
placerades i lönegrad Cs 10 och uttalar såsom sin bestämda, på erfarenheter
vid tillsättningen grundade uppfattning, att verket för att kunna förvärva
tillräckligt kvalificerade högskoleutbildade ingenjörer måste kunna
erbjuda minst lönen i slutlöneklassen inom 26 lönegraden.

Anställningsformer in. m.

Bortsett från några för bevakningsuppgifter avsedda tjänster, vilka föreslås
inrättade på extra stat, räknar fortifikationsförvaltningen med att de
föreslagna tjänsterna blir för överskådlig tid erforderliga. Ämbetsverket
föreslår därför, att tjänsterna med angivna undantag göres pensionsberättigande.
Vid övervägande av frågan om ordinariesättning har fortifikationsförvaltningen
ansett sig nödsakad iakttaga stor försiktighet. Utöver
på fortifikationsförvaltningens personalförteckning nu upptagna ordinarie
tjänster föreslår ämbetsverket sålunda såsom ordinarie endast vissa tjänster,
som är förenade med särskilt ansvar eller beträffande vilka det är ur
statens synpunkt särskilt angeläget att knyta innehavarna fastare till ämbetsverket.
Antalet ordinarie tjänster i olika lönegrader nu och enligt förslaget
framgår av en i fortifikationsförvaltningens skrivelse (s. 18 f.) intagen
sammanställning, vartill torde få hänvisas.

Fortifikationsförvaltningen föreslår, att avlöningskostnaden för extra
ordinarie tjänster skall bestridas från antingen avlöningsanslag eller byggnadsanslag
och anför därvid följande:

Grundläggande för denna fördelning av tjänsterna har varit den principiella
uppfattningen, att avlöningskostnaderna för de befattningshavare,
som erfordras för underhålls- och förvaltningsverksamheten, bör bestridas
från avlöningsanslag samt att avlöningskostnaderna för personal, som sysselsättes
med nybyggnadsuppgifter, bör — för erhållande av i görligaste
mån rättvisande byggnadskostnader och därmed även ett riktigt underlag
för beräkningen av underhållsanslag -— belasta nybyggnadsanslagen. I den
mån planlagda och eventuellt konstruerade nybyggnader icke kommer till

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

utförande bör principiellt sell avlöningskostnaden för den med planläggnings-
och konstruktionsarbetet sysselsatta personalen bestridas från avlöningsanslag.
Fortifikationsförvaltningen anser, att den sålunda angivna
principen alltjämt bör ligga till grund för avlöningskostnadernas fördelning
mellan avlöningsanslag och byggnadsanslag. Givetvis är det i fråga om
vissa kategorier befattningshavare icke möjligt att annat än uppskattningsvis
ange vilka befattningshavare, som bör avlönas från den ena eller andra
typen av anslag. Fortifikationsförvaltningen har beräknat behovet av
tjänster å avlöningsanslag och byggnadsanslag med hänsynstagande till
vad nu sagts. Därvid har till avlöningsanslag hänförts samtliga tjänster
för sektionschefer samt i övrigt tjänster med sådan fördelning, att verksamheten
även vid en väsentligt minskad tillgång på byggnadsanslag skall
kunna fortgå utan alltför stora olägenheter i organisatoriskt avseende.

Den för forsknings- och försöksverksamhet upptagna personalen bör enligt
ämbetsverket betraktas såsom en för denna verksamhet under alla förhållanden
erforderlig stomme. Tjänsterna för denna personal har helt hänförts
till avlöningsanslag. I den mån forskningsanslag kan ställas till förfogande
för en utvidgad forskning bör enligt förslaget extra personal anställas
med avlöning från dylikt anslag. Tjänsterna vid byggnadsavdelningens
inköpssektion har hänförts till avlöningsanslag. Den närmare innebörden
av förslaget framgår av två till fortifikationsförvaltningens skrivelse
fogade bilagor (nr 9 och 10), till vilka torde få hänvisas.

Omorganisationons genomförande

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att den centrala organisationen
utan dröjsmål bör anpassas till den år 1956 beslutade regionala och lokala
organisationen och att samtidigt de förändringar bör genomföras, som betingas
av utvecklingen sedan ämbetsverkets tillkomst år 1948. Ämbetsverket
föreslår därför, att den nya organisationen i princip träder i kraft
den 1 juli 1958. Då omorganisationens genomförande givetvis kräver viss
tid, förutsätter ämbetsverket, att de för budgetåret 1957/58 fastställda personalförteckningarna
övergångsvis får tillämpas.

FORTIFIKATIONSKÅRENS ORGANISATION

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att ämbetsverkets år 1956 framlagda
förslag till regional och lokal organisation innefattade en utökning
av antalet beställningar för fortifikationsofficerare med 13 till sammanlagt
52. Vid anmälan av propositionen 1956: 110 (s. 46) uttalade dåvarande
departementschefen, att stor återhållsamhet borde iakttagas vid bestämmandet
av såväl antalet beställningar som löneställningen för dessa med
hänsyn till den kommande översynen av centralmyndighetens organisation.
Fortifikationskåren tillfördes därför endast tre nya officersbeställningar,
varefter kårens personalförteckning omfattar en överste i Do 4,
chef för fortifikationskåren, två överstar i Bo 1, två överstelöjtnanter i
Ao 26, två överstelöjtnanter eller majorer i Ao 26 eller Ao 23, tio majorer
i Ao 23, femton kaptener i Ao 21 och tio kaptener eller löjtnanter i Ao 21

184

Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 ur 1958

eller Ao 17/13, eller sammanlagt 42 beställningar. Fortifikationsförvaltningen
anför, att bristen på fortifikationsofficerare alltjämt är kännbar
och att viktiga planläggnings- och utredningsuppgifter måste eftersättas.
Det nu framlagda förslaget innefattar en utökning av antalet för fortifikationsofficerare
avsedda tjänster med tio. Såsom framgår av den lämnade
redogörelsen är två tjänster för byråchef i Bo 1 vid fortifikationsförvaltningen
avsedda för fortifikationsofficerare. Beställningar för övriga
i fortifikationsförvaltningen erforderliga fortifikationsofficerare, två överstelöjtnanter,
fyra majorer och sex kaptener, föreslås upptagna på ämbetsverkets
personalförteckning. Av följande sammanställning framgår de förändringar,
som iöreslås i fråga om kårens officersbeställningar, därvid
nyssnämnda tjänster för officerare å fortifikationsförvaltningens personalförteckning
medräknas.

	Fortilika-	Fortifika-	Fortifika-
	tionskårens	tionskårens	tionsför-
	personal-	personal-	valtningens	ma	Ändring
	förteckning	förteckning	förteckning
	F. n.	Förslag	Förslag		+	—
Överste Bo 4..................	1	1		1
» Bo 1..................	2	3	_	3	t
Byråchef Bo 1 ...................	—	_	2	2	2
Överstelöjtnant Ao 26..............	2	3	9		3
Överstelöjtnant eller major Ao 26 el. 23	2	_	_			9
Major Ao 23.....................	10	7	4	n	i
Kapten Ao 21 ......................	15	13	6	19	4
Kapten eller löjtnant Ao 21 el. 17/13..	10	11	—	11	1	—
Summa	42	38	14	52	12	2

En jämförelse mellan fortifikationsofficerarnas nuvarande (F. n.) och
avsedda (Ny) placering i organisationen ger det resultat som framgår av
tabellen å nästa sida.

Av de till kårchefens förfogande stående officerarna är för närvarande
en placerad vid I. militärbefälsstaben medan en utnyttjas för varierande
uPPgifter och en tjänstgör såsom repetitör vid krigshögskolan.

I fråga om fortifikationskårens underofficerare föreslås en ny förvaltare
i Ao 17, vilken redovisats förut under planeringsbvråns rustningssektion.
Vidare anmäles behov av en framtida väsentlig förstärkning av den
personalreserv —- två fanjunkare — som står till kårchefens förfogande.
Det omedelbara behovet anges till en fanjunkare.

I anslutning till fortifikationsförvaltningens föreliggande förslag har
chefen för fortifikationskåren, tillika inspektör över rikets befästningar, i
skrivelse den 28 december 1957 framfört vissa synpunkter beträffande
kårens rekryterings- och befordringsläge. I skrivelsen framhålles att kårens
organisation under en lång följd av år väntat på sin slutgiltiga lös -

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1958

185

	Bo 4	Bo 1	Ao 26	Ao 26 cl. 23	Ao 23	Ao 21, Ao 21 el. 17/13
	F. n.	Ny	F. n.	Ny	F. n.	Ny	F. n.	Ny	F. n.	Ny	F. n.	Ny
Bcfästningsinsp..............	i	i								1	i	2 1
			1	2	_	2	1	_	3	41	6	6
I. milbefstaben ............ II. » ............	—	—		1	1	1		—	1	—	1 1	3 1
III. » ............			_	_	_	1	_	_	1	—	1	1
IV. » ............			1	1			_	_	_	_	1	2
v. » ............								1	1	1	1
VI. » ............				1	1	_	_	_	1	1	2	3
VII. milbefstaben och Gotlands								1	1	2	2
										1	2	1
						1	1	_	_	_	2	2
							1	1	1	1
									1	1	1	1
Till kårchefens förfogande ....	—•	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	3
Summa	i	l	2	5	2	5	2	—	10	11	25	30
1 En beställning för major officer i A: 29.	föreslås alternativt	vara	arvodesbefatlning för pensionerad

ning och att de provisoriska utökningar, som skett, icke svarat mot den
ökning av arbetsuppgifterna, som blivit en följd av befästningsväsendets
alltmer tilltagande betydelse för totalförsvaret. De för närvarande synnerligen
ogynnsamma befordringsmöjligheterna för de yngre fortifikationsofficerarna,
vilka över lag är högt kvalificerade, anser kårchefen innebära
en allvarlig risk för att officerarna söker sig över till civil tjänst om icke
en snar förändring inträffar. I yttrande över skrivelsen framhåller överbefälhavaren
nödvändigheten av att det framlagda förslaget till utökning
av fortifikationskåren genomföres.

Kostnadsfrågor

Vid sina beräkningar av personalbehovet i den nya organisationen utgår
fortifikationsförvaltningen från oförändrad omfattning av nybyggnadsverksamheten.
Tjänster har icke beräknats för personal, som kan komma att
för begränsad tid erfordras såsom kontrollanter för av ämbetsverket ombesörjda
nybyggnadsföretag eller som sysselsättes med planering av beredskapsarbeten.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att ämbetsverket år 1950 vid
framläggande av förslaget till regional och lokal organisation beräknade,
att efter förslagets genomförande en minskning av avlöningskostnaderna
för försvarets fastighetsförvaltning kunde påräknas, som i nuvarande indexläge
uppgår till inemot 0,9 miljon kronor per år. Därvid framhölls att
den förutsatta översynen av den centrala organisationen kunde komma att

186

Kunyl. Maj:ts proposition nr i 10 år 1958

påverka kostnadsjämförelsen men att totalkostnaderna efter översynen
dock kunde förutsättas komma att understiga de tidigare kostnaderna. En
jämförelse av de totala kostnaderna vid nuvarande indexläge för den tidigare
organisationen och organisationen efter genomförande av fortifikationsförvaltningens
nu framlagda förslag ger enligt vad ämbetsverket anför
vid handen, att det blir möjligt ernå den besparing, som ställdes i utsikt
i 1956 års förslag.

Begränsas kostnadsjämförelsen till att avse den gällande och den föreslagna
organisationen av fortifikationsförvaltningen och fortifikationskåren
framkommer enligt ämbetsverkets beräkningar en minskning av avlöningskostnaden
för förvaltningen vid nuvarande byggnadsvolym med omkring
0,65 miljon kronor och en ökning för fortifikationskåren med omkring
0,2 miljon kronor, d. v. s. en nettominskning med omkring 0,45 miljon
kronor per år.

FÖRSLAG RÖRANDE BEFÄSTNINGSINSPEKTION

I skrivelse den 6 februari 1958 bar överbefälhavaren framlagt förslag
angående organiserande av en befästningsinspektion. överbefälhavaren erinrar
därvid om att chefen för fortifikationskåren är — förutom chef för
fortifikationsförvaltningens befästningsbyrå — inspektör över rikets befästningar.
Före omorganisationen 1948 av fortifikations- och byggnadsförvaltningen
stod en befästningsinspektion under befäl av en stabschef
till inspektörens förfogande. Till tjänstgöring vid inspektionen kunde kårchefen
— tillika chef för arméns fortifikationsförvaltning — beox-dra erforderlig
personal ur kåren eller ämbetsverket. Sedan 1948 har någon
särskild stab icke varit organiserad, utan personalen vid fortifikationsförvaltningens
befästningsbyrå har fått tagas i anspråk för att biträda
inspektören. Såsom en följd av den snabba utvecklingen på det militärtekniska
området har medverkan i den operativa krigsplanläggningen blivit
en av inspektörens viktigaste uppgifter, anför överbefälhavaren vidare. Inspektörens
verksamhet bör innefatta samordning av denna planläggning
med planläggningen inom den civila sektorn av anläggningar med skydd
mot vapenverkan. Inspektören över rikets befästningar bör sålunda bistå
de civila myndigheterna vid utformningen av dylika anläggningar samt
äga inspektera anläggningarna. De uppgifter, som åvilar inspektören, är
till övervägande del sådana, att de bör lösas i direkt kontakt med försvarsstaben.
Överbefälhavaren föreslår, att ett särskilt stabsorgan, benämnt
befästningsinspektionen, inrättas för angivna uppgifter. Där skall sålunda
handläggas till stabsverksamhet hänförliga ärenden, som berör befästningsväsendets
utveckling och fortifikatorisk rustningsplanläggning, samordning
av befästningsverksamheten inom totalförsvaret ävensom ärenden

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

187

rörande viss säkerhetstjänst, kodförteckningar och befästningsförtcckning.
Avsett är vidare att till inspektionen överflytta vissa stabsuppgifter, som
för närvarande åvilar fortifikationsförvaltningens chefsexpedition såsom
organ för chefen för fortifikationskåren, nämligen ärenden som berör ledningsorgan
in. m. vid befästningsbyggnadsverksamheten i krig, utbildning
för planläggning och ledning av befästningsarbeten, utrustning för fortifikatoriska
arbeten, försöksverksamhet vid trupp m. in. samt fortifikationskårens
personal.

Befästningsinspektionen skall enligt förslaget bestå av en major vid
fortifikationskåren, stabschef, två kaptener vid fortifikationskåren, en förvaltare
i Ao 17 vid fortifikationskåren, en pensionerad officer i A: 24, en
tekniker i Ae 10 och ett skrivbiträde i reglerad befordringsgång. Behovet
av fortifikationsofficerare har inräknats i det antal (52), som enligt fortifikationsförvaltningens
förslag, för vilket jag förut redogjort, skall utgöra
fortifikationskårens officerskader. Förvaltaren i Ao 17 kan överföras från
fortifikationsförvaltningen. Vid beräkningen av fortifikationsförvaltningens
personalbehov har ämbetsverket utgått från att vissa uppgifter komme
att överföras till en befästningsinspektion och med hänsyn därtill icke
längre ansett behov föreligga i verket av tjänster för en pensionerad officer
i A: 24, en tekniker i Ae 10 och ett biträde i reglerad befordringsgång.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning,
civillörsvarsstyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,
statens organisationsnämnd, rikets allmänna kartverk, riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, länsstyrelsen i Norrbottens län samt
civilbefälhavarna i första och fjärde civilområdena.

Yttranden

Förslaget rörande fortifikationsförvaltningen och fortifikation
s k å r e n

överbefälhavaren biträder förslaget i princip. Då detta innebär en eftektivisering
och dessutom medför kostnadsminskning anser överbefälhavaren,
att omorganisationen utan dröjsmål bör komma till stånd. Särskilt
framhåller överbefälhavaren betydelsen av att den fortifikatoriska forsknings-
och försöksverksamheten erhåller sådana resurser att erforderligt
tekniskt underlag kan frambringas för att höja skyddet mot atomvapenverkan.

överbefälhavaren anser, att chefen för planeringsbyråns planeringsdetalj
bör vara officer på aktiv stat.

Försvarets civilförvaltning anser den föreslagna organisationen innefatta
väsentliga fördelar i förhållande till den nuvarande och förordar
därför, att en omorganisation göres efter i huvudsak de riktlinjer, som

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

angivits i förslaget. Inrättande av en särskild niarkbyrå innebär enligt
civilförvaltningens mening ett bestämt framsteg. Då bärande skäl icke
torde kunna åberopas för att från byråns handläggning undantaga inköp
och försäljning av mark för flygfält, bör dessa ärenden redan vid genomförandet
av den nya organisationen övergå från flygförvaltningen till fortifikationsförvaltningen.
Civilförvaltningen anser, att avlöningskostnaderna
för den personal, som sysselsättes med nyltyggnadsuppgifter, bör bestridas
från avlöningsanslag och åberopar därvid ett uttalande, som gjordes av
dåvarande chefen för försvarsdepartementet vid anmälan av propositionen
1957: 110 (s. 20) i frågan om bestridande av avlöningskostnaderna för
personalen i försvarets materielförvaltande verk. Någon granskning i detalj
av personaluppsättning och löneställningar har civilförvaltningen icke
kunnat företaga. I fråga om fortifikationskårens personalbehov erinrar
civilförvaltningen om att ämbetsverket i sitt yttrande över 1956 års organisationsförslag
uttalat, att viss försiktighet vid bedömningen av kårens
sammansättning borde iakttagas innan erfarenheter vunnits av den nya
regionala och lokala organisationen och att kåren därför tills vidare borde
begränsas att omfatta 46 officersbeställningar. Civilförvaltningen vidhåller
vad ämbetsverket anfört angående återhållsamhet vid inrättande av nya
beställningar för fortifikationsofficerare. Mot förslaget till utökning av
antalet stater för underofficerare har civilförvaltningen ingen erinran.

Arméintendenturförvaltningen, som yttrar sig endast i vad förslaget avser
utformningen av den värmetekniska kontrollen, har intet att erinra
mot att två ingenjörstjänster överflyttas till fortifikationsförvaltningen för
kontroll av bränsleförbrukningen.

Försvarets förvaltningsdirektion framhåller, att förslaget synes innebära
en klarare arbetsfördelning mellan verkets olika enheter och att detta bör
medföra en rationellare arbetsordning till båtnad för effektiviteten. Förvaltningsdirektionen
tillstyrker därför att förslaget genomföres och att
detta sker från och med budgetåret 1958/59 så att den centrala organisationen
blir anpassad efter den genomförda regional- och lokalorganisationen.
I fråga om principerna för avlöningskostnadernas fördelning mellan
avlöningsanslag och sakanslag uttalar förvaltningsdirektionen, att det
särskilt i nuvarande läge måste anses vara väl motiverat att icke driva
överföringen av avlöningskostnaderna från sak- till avlöningsanslag för
långt, då möjligheterna därigenom minskas att ernå en successiv anpassning
av den i byggnadsverksamheten sysselsatta personalen efter inträffande
förändringar i arbetsomfånget. Om lönekostnader föres på sakanslag
innebär detta ett särskilt incitament till rationalisering och återhållsamhet
med medel, framhåller direktionen. — Direktionen har intet att
erinra mot att chefen för forsknings- och försökssektionen får den föreslagna
löneställningen och framhåller att den verksamhet, som bedrives
inom sektionen, är av stor betydelse icke enbart för fortifikationsförvalt -

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

189

ningens ämbetsområde utan även för andra grenar av totalförsvaret. —
Det bör enligt förvaltningsdirektionens mening övervägas att till handläggning
vid fortifikationsförvaltningen överföra frågor rörande förvärv,
försäljning och rättslig vård av mark för flygfält.

Statskontoret anser viss omläggning av fortifikationsförvaltningens organisation
vara motiverad men uttalar tveksamhet i fråga om antalet
byråer. Bärande skäl har enligt statskontorets mening icke förehragts för
att bibehålla personalkontoret såsom självständig arbetsenhet i den ombildade
administrativa byrån. Behovet av särskild chefsexpedition ifrågasättes.
Med anledning av förslaget om att placera vissa chefstjänster i
lönegrad ABp 26 erinrar statskontoret om att förordnandetjänster ursprungligen
utnyttjats i sådana fall då det ansetts vara av särskild vikt
att hålla möjlighet till personbyte å en befattning öppen. Huruvida sådana
omständigheter föreligger i fråga om de tjänster, för vilka denna
lönegrad nu föreslagits, anser statskontoret undandraga sig dess säkra
bedömande. Höjd lönegradsplacering bör icke i förevarande sammanhang
ifrågakomma för sådana tjänster, vilkas innehavare i den nya organisationen
bibehålies vid sina hittillsvarande arbetsuppgifter. Statskontoret anser
sig därför icke kunna biträda förslagen om förbättrad löneställning
för forskningschefen, jägmästaren i Ao 25 samt domänofficeren. Det bör
enligt statskontorets mening icke heller ifrågakomma att ompröva löneställningen
för viss tjänst på grund av att densamma i anslutning till
löneplansrevisionen från och med den 1 juli 1957 erhållit ändrad lönegradsbeteckning
och ändrat lönegradsnummer. Statskontoret avstyrker
därför förslaget alt placera byggnadsdirektörerna vid vissa militärbefälsstaber
i lönegrad ABp 26. I fråga om utbyggnaden av fortifikationskåren
anser statskontoret att försiktighet bör iakttagas och att nya officersbeställningar
icke bör övervägas i vidare mån än som erfordras för organiserandet
av den planerade befästningsinspektionen. Några officersbeställningar
bör icke uppföras på fortifikationsförvaltningens personalförteckning.

Riksräkenskapsoerket uttalar, att några större förändringar i nuvarande
organisation icke bör genomföras förrän resultatet av 1955 års försvarsberedning
kan överblickas. Oundgängliga förstärkningar bör vidtagas
inom ramen för gällande organisation. Riksräkenskapsverket ställer sig
dock tveksamt till inrättandet av föreslagna högre tekniska tjänster. Utgående
från antagandet att ärendena beträffande markköp och markförsäljning
på längre sikt kommer att minska framhåller riksräkenskapsverket,
alt det under sådana förhållanden är olämpligt att inrätta en fast
byrå för denna verksamhet. Riksräkenskapsverket avstyrker att jägmästaren
i Ao 25, vilken lön svarar mot löneställningen för revirförvaltare
inom domänverket, uppflyttas till Ao 26. Enligt riksräkenskapsverkets
mening bör även personal, som erfordras för nybyggnadsverksamhet, av -

190

Kungl. Maj:h> proposition nr 110 år 1958

lönas från avlöningsanslag. Fortifikationskårens officerspersonal hör
redovisas på kårens personalförteckning.

Statens organisationsnamnet finner de vägledande principerna för avdelningsindelningen
och för placeringen av gemensamma organ lämpliga
och syftande till förenkling och effektivisering av verksamheten. Nämnden
ifrågasätter dock nödvändigheten av att vid befästningsavdelningen
inrätta en särskild planeringsbyrå och föreslår i stället att för motsvarande
uppgifter inrättas en sektion direkt underställd avdelningschefen.
Långtidsplanering och utarbetande av medelsäskanden rörande befästningars
delfond bör enligt nämndens mening ske vid befästningsavdelningens
anläggningsbyrå varför den föreslagna planeringsdetaljen bör inrättas
där. Med hänsyn till mark- och fastighetsärendenas omfattning samt särpräglade
och kvalificerade natur biträder organisationsnämnden förslaget
att dessa ärenden utbrytes ur den administrativa byrån och hänföres till
en särskild markbyrå. Nämnden anser även, att markförvärvsfrågor för
flygfält bör hänföras till denna byrå. Organisationsnämnden anser lämpligt,
att utredning nu göres av frågan om utnyttjande av den numera i
militärbefälsstaberna placerade byggnadstekniska sakkunskapen även för
underhåll m. m. av flygfält liksom av frågan om överförande till fortifikationsförvaltningen
av nybyggnad och underhåll av militära flygfält. Nämnden,
som saknat underlag för att detaljgranska varje tjänst, anser sig dock
kunna ansluta sig till de föreslagna lönesätlningarna. Någon bedömning
av personalbehov och löneställningar vid forsknings- och försökssektionen
gör nämnden emellertid icke. I fråga om fortifikationskårens sammansättning
erinrar organisationsnämnden om att nämnden i sitt yttrande
över 1956 års organisationsförslag uttalat, att vid varje militärbefälsstab
bör finnas en regementsofficer såsom chef för fortifikationssektionen och
en kapten såsom biträdande fortifikationsofficer ävensom att tre kaptener
bör beräknas för att bland annat biträda vid Malmö, Stockholms och Kalix
försvarsområden. Det osäkra läget beträffande försvarsorganisationens
framtida utformning manar enligt nämndens mening till att i år särskild
försiktighet iakttages i fråga om kårens utökning. Såsom ett komplement
till översynen erfordras, att de regionala organen snarast utnyttjas på
avsett sätt, så att ämbetsverket icke längre belastas med mindre väsentliga
frågor, samt att förvaltningens interna arbetsformer ändras i effektiviserande
syfte.

Statens lönenämnd anför, att tillräckliga hållpunkter för en granskning
av förekommande lönefrågor icke förelegat, enär redogörelse för arbetsuppgifterna,
där sådan lämnas, mestadels är allmänt hållen eller knapphändig.
Lönenämnden, som fått det intrycket att en närmare granskning
av löneställningarna är erforderlig, anför till belysande härav såsom exempel,
att tjänsterna för forskningschef, domänofficer och jägmästare i
Ao 25 föreslagits uppflyttade utan att av motiveringen framgår, huruvida

Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 är 1958

191

förändring av arbetsuppgifterna ägt rum sedan befattningarna senast
prövades. Lönenämnden ifrågasätter, huruvida icke tjänsten såsom chef
för befästningsavdelningens expedition bör inrättas såsom arvodesbefattning
för pensionerad underofficer. Av principiella skäl anser nämnden
det icke böra ifrågakomma att vid befästningsavdelningens materielsektion
inrätta en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 29 såsom
alternativ till beställning för major på aktiv stat. Nämnden ifrågasätter
om icke de båda byrådirektörstjänsterna vid befästningsavdelningens
konstruktionssektion bör placeras i Ae 24. För chefen för befästningsavdelningens
underhållssektion ifrågasättes om icke tjänst i Ao 23 är tillräcklig.
Bärande skäl för föreslagna omändringar av tjänster i Ao och
Ae 26 till tjänster i ABp 26 har enligt nämndens mening icke framlagts.
Lönenämnden understryker slutligen angelägenheten av att avlöningskostnaderna
i sin helhet redovisas å avlöningsanslag.

Försvarets civila tjänstemannaförbund tillstyrker, att omorganisation
kommer till stånd och ansluter sig till vad fortifikationsförvaltningen därutinnan
anfört. Förbundet ifrågasätter dock om icke byggnadsavdelningens
värme-, elektro- samt väg- och vattenbyggnadskontor ävensom kasernavdelningens
underhållssektion blivit kraftigt underdimensionerade med
hänsyn till den omfattning i vilken ämbetsverket nu anlitar utanför verket
stående konsulter. I organisationen erforderliga tjänster bör icke göras
exklusivt militära, därest detta icke med nödvändighet är betingat av
tjänstens krav. Sakliga skäl för placering av militära beställningar i organisationen
i den omfattning, som föreslagits, synes förbundet icke föreligga.
Förbundet uttalar sin besvikelse över den restriktivitet, som präglar
förslaget i vad angår ordinariesättning. Ämbetsverket bör enligt förbundets
mening kunna erhålla ett betydligt större antal ordinarie tjänster
än som föreslagits. För att ämbetsverket skall kunna med framgång konkurrera
med den öppna marknaden om den bästa arbetskraften med lägre
teknisk utbildning bör liera tjänster i lönegrad 23 tillföras organisationen.
Förbundet, som framför erinringar beträffande löneställningen för ett 20-tal tjänster, anser att såväl personaluppsättningen å de olika enheterna
som lönegradsplaceringarna bör överses sedan den nya organisationen
genomförts och erhållit erforderlig stadga.

Svenska arkitekters riksförbund, som finner förslaget i vad avser organisationens
uppbyggnad medföra förbättring i vissa delar, även om detsamma
icke är helt tillfredsställande, anser det värdefullt att organisalionsändringen
nu kommer till stånd. Tjänsten för chefsarkitekt föreslås
placerad i lägst Bp 3. Då övriga fyra arkitekter skall förestå var sin arbetsgrupp
och handha uppgifter av samma svårighetsgrad och omfång, bör
differentierad löneställning icke ifrågakomma utan samtliga tjänster placeras
i Ae 26.

Statsverkens ingenjörsförbund avstyrker förslagets genomförande och

192

kungl. Maj:ts proposition nr ltO år 1958

uttalar, att det hort undersökas om allt projekterings- och konstruktionsarbete
för de fyra delfonderna av försvarets fastighetsfond kan samlas
till ett konstruktionsorgan. Förbundet anser, att såsom en direkt följd av
1956 års riksdagsbeslut beträffande den regionala organisationens utformning
den civila ingenjörstekniska expertisen inom ämbetsverkets befäslningsavdelning
bort erhålla samma i tekniskt och ekonomiskt avseende
självständiga ställning som chefen för byggnadsavdelningen inom sektion
VIII vid militärbefälsstab. Kasernavdelningen bör enligt förbundets mening
organiseras med en konstruktionsbyrå (under chefsarkitekten), vilken
skall från början till slut handlägga investeringsärenden under försvarsgrenarnas
delfonder, samt ett underhållsorgan — kontor eller byrå — med
däri ingående självständig statistisk sektion. Något organ för militära
behovsprövningar anses icke erforderligt. Antalet tekniska tjänster i lönegrad
25 anses vara för litet. Förbundet motsätter sig, att ett antal helt eller
huvudsakligen tekniska tjänster inrättas och göres exklusiva för fortifikationsofficerare
samt uttalar såsom sin uppfattning, att den i förslaget redovisade
besparingen kommer att motsvaras av ökade konsultarvoden.

Svenska byggnadsingenjörers riksförbund anför, att förbundet icke kan
finna annat än att förslaget torde innebära vissa positiva förenklingar av
nuvarande arbetsuppgifters fördelning och behandling. Med hänsyn till
personalberäkningarna och den föreslagna lönesättningen anser sig törbundet
emellertid icke kunna ha tilltro till förslaget, vars genomförande
sålunda avstyrkes.

Sveriges arbetsledareförbund har intet att erinra mot förslaget. Den
föreslagna ändringen av administrativa byråns organisation är enligt förbundets
erfarenhet starkt av behovet påkallad.

Svenska officersförbundet, som icke ingår på någon bedömning av de
organisatoriska frågorna eller på frågan huruvida avvägningen mellan
militära och civila befattningar är riktig, framhåller det synnerligen angelägna
i att omorganisationen av fortifikationskåren genomföres från och
med budgetåret 1958/59 och understryker särskilt de synnerligen dåliga
befordringsförhållandena för de yngre fortifikationsofficerarna. Förbundet
anser, att chefen för utredningssektionen vid befästningsavdelningens anläggningshyrå
hör vara överstelöjtnant i stället för major samt att vid
samma sektion en beställning för kapten bör utbytas mot beställning för
major. Den för forsknings- och försökssektionen avsedda kaptensbeställningen
bör utbytas mot majorsbeställning. Chefen för materielsektionen
vid befästningsavdelningens planeringsbyrå föreslås vara överstelöjtnant
alternativt pensionerad officer i A: 29. Slutligen föreslår officersförbundet
att vid I. inilitärbefälsstaben en kaptensbeställning utbytes mot en majorsbeställning.

Svenska underofficersförbundet har intet att erinra mot förslaget.

Sveriges civilingenjörsförbund ifrågasätter om den föreslagna organisa -

193

Kungl. Majds proposition nr 110 är 1958

tionen är den i alla avseenden lämpligaste men tillstyrker med hänsyn till
behovet av omedelbara åtgärder, att den i sina huvuddrag genomföres.
Vissa ändringar föreslås emellertid. Sålunda anser förbundet, att såsom
chef för anläggningsbyrån bör med hänsyn till arbetsuppgifternas utpräglat
tekniska natur avses en kvalificerad tekniker med placering i Bo 1. Eftersom
de ärenden, som skall handläggas vid samma byrås utredningssektion,
enligt förbundets mening är av övervägande teknisk natur, synes det
förbundet riktigast att från konstruktionssektionen överflytta en tjänst för
byrådirektör i Ae 26 och utnyttja denna för sektionschefen. Kasernavdelningens
underhållssektion föreslås ombildad till underhallskontor med en
överingenjör i Bp 1 såsom chef. Förbundet föreslår vidare, att chefen för
värmekontoret placeras i Bp 3, cheferna för elektro- samt väg- och vattenbyggnadskontoren
i Bp 1 och chefen för bvggnadssektionen i ABp 26.
Elektrokontorets konstruktions- och specialsektioner bör enligt förbundets
mening benämnas installationssektion respektive kraftförsörjningssektion.
Även den sistnämnda sektionen bör förestås av byrådirektör i Ae 24.

Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), vars yttrande begränsats
till att avse den administrativa verksamheten, ansluter sig till förslaget
om att bilda en särskild markbyrå. Saco ifrågasätter om icke ett
särskilt organ, antingen direkt underställt verkschefen eller ingående i
administrativa byrån, erfordras för handläggning av organisationsfrågor.
Vidare ifrågasattes om icke den tjänst för förste byråingenjör i Ae 23,
som vid kasernavdelningens underhållssektion avses för handläggning av
ärenden angående underhåll av bostäder, hyressättning, fördelning av
tjänstebostäder m. m., bör alternativt kunna tillsättas med administrativt
utbildad tjänsteman. Vid markbyrån bör marksektionen förestås av en
byrådirektör i Ao 26 varjämte behov där finnes av ytterligare en byrådirektör
i Ao 24. En tjänst för förste byråsekreterare i Ag 21 föreslås även
för avarbetande av arbetsbalans inom sektionen. Vid administrativa byråns
kanslisektion bör inrättas ytterligare en tjänst för förste byråsekreterare
i Ae 21 för att fackbyråerna skall kunna tillhandahållas juridisk sakkunskap.
Saco anser, att tjänsten såsom chef för administrativa byråns kameralsektion
bör placeras i Ao 24. Härjämte bör tjänsten för revisor i Ae21
uppflyttas till Ae 23.

Förslaget rörande befästningsinspektionen

Samtliga remissmyndigheter utom försvarets civilförvaltning, som funnit
frågan om behovet av en befästningsinspektion undandraga sig ämbetsverkets
bedömande, har uttalat sig i positiv riktning om förslaget.

Försvarets civilförvaltning ifrågasätter huruvida icke de för befästningsinspektionen
avsedda civila tjänsterna bör upptagas på fortifikationsförvaltningens
personalförteckning med angivande av att de är avsedda
för inspektionen.

13—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958, 1 samt. Nr 110

194

Knngl. Mcij:ts proposition nr 110 är 1958

Civilförsvarsst yreisen tillstyrker förslaget och framhåller, att genom
inspektionens anknytning till försvarsstaben förutsättningar vinnes för en
ökad samverkan och intimare samordning i fråga om civila och militära
fortifikatoriska anläggningar. Något behov av att befästningsinspektionen
erhåller självständig inspektionsrätt över civilförsvarets anläggningar föreligger
dock icke enligt civilförsvarsstyrelsens mening.

Telestyrelsen anser det synnerligen önskvärt att ett organ inrättas med
uppgift att åstadkomma en riktig avvägning mellan totalförsvarets skilda
grenar av de ekonomiska resurser, som bör disponeras för byggnadstekniska
åtgärder avseende skydd mot vapenverkan, att åstadkomma för
totalförsvaret enhetliga principer för åtgärder av skilda slag med dylikt
syfte, såsom utspridning, byggnadstekniskt skydd, maskering m. m., samt
att tillhandagå myndigheterna med tekniska anvisningar i utförandefrågor.
Den för befästningsinspektionen avsedda personalen finner telestyrelsen
dock vara helt otillräcklig för att handha de av styrelsen angivna
arbetsuppgifterna.

Järnvägsstyrelsen finner den ekonomiska storleksordningen av befästningsverksamheten
inom totalförsvaret väl motivera inrättande av en befästningsinspektion
i enlighet med förslaget.

Vattenfallsstyrelsen, som anser samordningen av verksamheten på
ifrågavarande område lämplig för att icke säga nödvändig, har intet att
erinra mot att en fastare organisatorisk bakgrund skapas i enlighet med
förslaget.

Byggnadsstyrelsen finner det önskvärt att genom inrättande av en befästningsinspektion
få ett organ för samordning och utbyte av de militära
och civila synpunkterna och erfarenheterna på utformning, vidareutveckling,
komplettering och fortlöpande inspektion ur fortifikatorisk synpunkt
beträffande alla i totalförsvaret ingående anläggningar.

Statskontoret anser, att återgång till det tidigare systemet med en särskild
befästningsinspektion icke bör ske utan starka skäl men framhåller,
att förslaget icke i någon mera väsentlig utsträckning rubbar gällande
organisation. Ämbetsverket har icke något att erinra emot att inspektionen
tillföres särskild personal.

Statens organisationsnämnd anser det i princip riktigt, att ett särskilt
stabsorgan tillskapas för att biträda befästningsinspektören vid fullgörandet
av dennes uppgifter, och har ingen erinran mot förslaget rörande vilka
slag av ärenden, som skall hänföras till inspektionen. Nämnden, som saknar
underlag för ett sakligt bedömande av personalbehovet, föreslår att
stabsorganet utbygges successivt allteftersom tillförlitlig praktisk erfarenhet
vinnes rörande arbetsomfattningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 195

Rikets allmänna kartverk tillstyrker förslaget, enär en samordning av
befästningsverksamheten skulle göra det möjligt för kartverket att med
erforderlig säkerhet erhålla vissa uppgifter, som verket behöver för att
iakttaga gällande sekretessföreskrifter.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anser, att den alltmer
omfattande byggnadsverksamheten avseende anläggningar till skydd mot
vapenverkan icke blott för krigsmakten utan även för de civila verken har
ställt större anspråk på såväl operativ som teknisk samordning. Det synes
riksnämnden av beredskapsskäl vara angeläget att så snart ske kan få
den föreslagna organisationen fastställd.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anför, att det från civil synpunkt torde
vara till fördel att fortifikatoriska ärenden av operativ natur handlägges i
ett stabsorgan anknutet till försvarsstaben.

Civilbefälhavaren i första civilområdet framhåller, att det med hänsyn
till totalförsvarets samlade behov av arbetskraft, materiel och maskiner
nr. m. för fortifikatoriska arbeten är synnerligen angeläget att arbetet på
lösningen av de olika problemen samordnas i alla instanser så att rationella
resultat kan åstadkommas. Befästningsinspektörens uppgift härutinnan
är, såvitt civilbefälhavaren kan finna, av den vikt och storleksordning
att ett särskilt stabsorgan erfordras.

Civilbefälhavaren i fjärde civilområdet har intet att erinra mot att de
för vissa myndigheter gemensamma berguppehållsplatserna inordnas i befästningsinspektionen
men anser att det operativa förberedelsearbetet i
övrigt kan ske genom samarbete såsom hittills mellan de ämbetsverk, som
svarar för verksamheten.

Departementschefen

Genom beslut av 1956 års riksdag omorganiserades fortifikations- och
byggnadsförvaltningen vid militärbefälsstaberna. Beslutet innebar, att teknisk
och annan expertis tillfördes staberna samt att åtskilliga arbetsuppgifter
överfördes dit från fortifikationsförvaltningen. Bland dylika arbetsuppgifter
må nämnas prövning av förslag till och fastställande av stater
för löpande underhåll av befästningar, kasernfastigheter och specialbyggnader,
detaljplanläggning och kostnadsberäkning av ej alltför omfattande
arbeten samt utförande och kontroll av flertalet förekommande arbeten.
Enligt den till grund för 1956 års beslut liggande arbetsfördelningen mellan
de olika instanserna skall fortifikationsförvaltningen utföra den slutliga
bearbetningen av utredningar om underhålls- och nybyggnadsbehov,
varpå framställningar till Kungl. Maj :t skall grundas. Fortifikationsförvaltningen
skall vidare fastställa den kostnadsram, som skall gälla för

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

underhållsverksamheten inom de regionala områdena, samt ange riktlinjer
i stort för användningen av underhållsmedlen. Ämbetsverket skall
planlägga och kostnadsberäkna alla mera komplicerade arbeten samt i
regel verkställa anbudsinfordran och anbudsprövning för dylika arbeten.
Huvuddelen av förekommande besiktningar skall även ankomma på ämbetsverket.
Vidare skall större utredningar av olika slag, planläggningsuppgifter,
behovsprövningar och angelägenhetsgraderingar på
längre sikt ävensom prövning av framställningar om medel för hastigt
uppkommande behov åvila centralorganet. Såsom ett led i den fortifikatoriska
rustningsplanläggningen skall bland annat centralt utarbetas planer
för tillgodoseendet i krig av behovet av byggnadsmateriel, verktyg och
arbetsmaskiner. Ärenden, som gäller markanskaffning och marköverlåtelse
samt den praktiska vården av jordbruks- och skogsfastigheter ävensom
frågor av juridisk-administrativ natur skall i väsentliga delar handläggas
centralt. En till vissa objekt i Stockholm med omnejd knuten lokal
förvaltning skall utövas av centralorganet. Slutligen skall fortifikationsförvaltningen
öva fortlöpande tillsyn och kontroll över de underlydande
organens verksamhet, följa den tekniska utvecklingen samt lämna nämnda
organ generella anvisningar i tekniskt, ekonomiskt och administrativt hänseende.

I samband med nyssnämnda omorganisation minskades fortifikationsförvaltningens
personal väsentligt. I avvaktan på översyn av den centrala
organisationen inrättades vid ämbetsverket endast ett fåtal tjänster, vilka
bedömdes omedelbart erforderliga för att verksamheten skulle kunna fungera.
Härjämte anmäldes att vissa förändringar i den centrala organisationen
vore nödvändiga för att den totala organisationen skulle fungera
effektivt. En jämförelse mellan de beräknade kostnaderna för den då
gällande och den av fortifikationsförvaltningen föreslagna organisationen
gav till resultat, att avlöningskostnaderna kunde vid oförändrad byggnadsvolym
beräknas minska med i runt tal 0,8 miljon kronor per år. Vid förslagets
framläggande framhölls att det givetvis icke vore möjligt att med
säkerhet bedöma hur den blivande omprövningen av den centrala organisationen
komme att ekonomiskt gestalta sig. Kostnaderna för den totala
fastighetsförvaltningen efter genomförandet av organisatoriska och därmed
sammanhängande förändringar i den centrala fortifikationsförvaltningen
förutsattes dock komma att understiga kostnaderna för den dåvarande
organisationen.

Det organisationsförslag, som nu framlagts av fortifikationsförvaltningen,
innebär — såsom framgår av den lämnade redogörelsen — att
den årliga besparing av i nuvarande indexläge 0,9 miljon kronor, som
ställdes i utsikt i 1956 års organisationsförslag, uppnås. Med hänsyn här -

197

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1958

till och då förslaget inrymmer förbättringar av organisationen i flera viktiga
avseenden och synes möjliggöra ett bättre utnyttjande av militärbefälsstabernas
nyligen utbyggda resurser, anser jag det angeläget att förslaget
lägges till grund för en omorganisation. Vad beträffar enskildheterna är
jag i vissa avseenden av en annan mening än fortifikationsförvaltningen.
Härtill torde jag få återkomma i det följande.

Fortifikationsförvaltningens förslag om att organisera särskilda avdelningar
och sålunda införa ytterligare ett led i ämbetsverkets organisation
torde huvudsakligen ha föranletts av att cheferna för de tekniska byråerna
på grund av arbetsbelastningen icke kunnat ägna erforderlig tid åt viktiga
planerings- och samordningsfrågor. Jag delar ämbetsverkets uppfattning
om behovet av åtgärder för att avhjälpa de konstaterade olägenheterna av
nämnda chefers alltför stora ax-betsbörda. Jag är emellertid icke beredd att
föreslå att avdelningar organiseras utan anser, att man får söka åstadkomma
lättnader dels genom omflyttning av arbetsuppgifter mellan fortifikationsförvaltningens
olika enheter i enlighet med ämbetsverkets förslag,
dels ock genom en instruktionsmässig omfördelning av ansvaret i riktning
mot underlydande chefer.

Fortifikationsförvaltningen har understrukit betydelsen i skilda hänseenden
av den verksamhet som bedrives vid befästningsbyråns forskningsoch
försökssektion. Jag delar helt ämbetsverkets uppfattning härutinnan.
Med hänsyn till det värde jag sålunda tillmäter ifrågavarande verksamhet
anser jag mig böra föreslå, att forskningsorganet bildar en fristående sektion,
forskningssektionen, under en forskningschef i Bp eller Br 3. Löneställningen
bör omprövas vid uppkommande ledighet å tjänsten.

Genom att såsom föreslagits föra den husbyggnadstekniska projekteringen
under enhetlig ledning synes mig uppenbara fördelar vara att vinna.
Jag delar uppfattningen, att det av ekonomiska skäl icke låter sig göra
att tillföra envar av de för planläggningen ansvariga enheterna tekniska
experter av olika slag även om detta skulle innebära vissa fördelar. Experterna
bör därför även enligt min mening hänföras till särskilda organ för
värme-, elektro- samt väg- och vattenbvggnadsområdena, vilka bör sammanhållas
i en byggnadsbyrå. Jag anser sålunda behov föreligga av en
värmesektion, en elektrosektion samt en väg- och vattenbyggnadssektion.
I byggnadsbyrån bör även ingå en planeringsdetalj, en byggnadssektion
och en inköpssektion. Av vad nu sagts framgår, att jag icke funnit anledning
föreligga att till ett gemensamt organ sammanföra detaljplanläggning
och konstruktionsverksamhet för objekt under fastighetsfondens samtliga
del fonder.

Jag vill understryka fortifikationsförvaltningens uppfattning, alt den

198

liuntjl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1958

foi tifikatoi iska rustningsplanläggningen är av grundläggande betydelse för
befästningsverksamhetens funktionsduglighet i krig och att planläggningsarbetet
därför bör ledas av en högt kvalificerad fortifikationsofficer. Såsom
en konsekvens av vad jag nyss anfört bör denna verksamhet bedrivas inom
en i befästningsbyrån ingående sektion, planeringssektionen. I samma byrå
bör ingå en utredningssektion, en konstruktionssektion och en underhållssektion.

Behovet av en särskild byrå för handläggning av mark- och domänärenden
finner jag vara klart ådagalagt med hänsyn till den stora omfattning
arbetsområdet sedan flera år haft och, oavsett den framtida utformningen
av försvarsorganisationen, kan beräknas få. Jag ansluter mig sålunda
helt till förslaget att inrätta en markbyrå. Även omfattningen och
arten av den administrativa verksamheten nödvändiggör att markfrågorna
utbrytes ur den administrativa byrån.

Såsom framgår av redogörelsen för remissyttrandena har försvarets
civilförvaltning och statens organisationsnämnd uttalat, att ärenden angående
inköp och försäljning av mark för flygfält bör överföras från flygförvaltningen
till fortifikationsförvaltningen. Försvarets förvaltningsdirektion
har jämväl uttalat sig i denna riktning. Chefen för flygvapnet har
förklarat, att handläggningen av flygvapnets markförvärvsärenden borde
närmare utredas. Organisationsnämnden har emellertid jämväl föreslagit,
att frågan om utnyttjande av den tekniska personalen vid militärbefälsstabernas
sektion VIII och i samband därmed frågan om överförande till
fortifikationsförvaltningen av nybyggnad och underhåll av militära flygfält
skall närmare utredas. För egen del anser jag vissa skäl tala för att
de nämnda markärendena överflyttas till handläggning av fortifikationsförvaltningen.
Det synes mig emellertid lämpligast att hela det angivna
frågekomplexet prövas i ett sammanhang. Det är min avsikt att låta utreda
dessa frågor och för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag utredningen
kan föranleda.

I fråga om sektionsindelningen kan jag med de ändringar, som föranledes
av att jag icke tillstyrker inrättandet av avdelningar, ansluta mig
till fortifikationsförvaltningens förslag. Jag kan sålunda icke dela statskontorets
uppfattning, att personalkontoret vid administrativa byrån bör
utgå ur organisationen, och stöder mig därvid på de erfarenheter, som
vunnits av den av 1956 års riksdag beslutade försöksuppdelningen av byråns
kanslisektion. Något behov av särskilt organisationskontor synes mig
icke föreligga. Jag vill emellertid i likhet med statens organisationsnämnd
understryka betydelsen av att ämbetsverkets interna arbetsformer effektiviseras.
Med hänsyn till att dylika organisationsfrågor nära sammanhänger
med behovet av personal synes det mig lämpligt att frågorna, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

199

inom fortifikationsförvaltningens speciella arbetsområde torde kräva fortlöpande
uppmärksamhet, knytes till personalkontoret. —- Liksom i fråga
om försvarets materielförvaltande verk bör det ankomma på Kungl. Maj :t
alt fastställa byråernas indelning i sektioner och fristående detaljer. Sektionernas
indelning i detaljer ankommer på fortifikationsförvaltningen. Jag
vill framhålla, att de i sektion ingående detaljerna ej får betraktas som
fasta organisationsenheter.

Chefsexpeditionens uppgifter ändras genom omorganisationen främst
därigenom att densamma efter inrättande av en befästningsinspektion icke
längre skall fungera såsom expedition jämväl för chefen för fortifikationskåren.
Chefsexpeditionen skall bland annat omhänderha säkerhetstjänsten
för fortifikationsförvaltningens hela förvaltningsområde. Då i handläggningen
av dit hörande frågor ingår avvägning av militära säkerhetshänsyn
mot tekniska effektivitetskrav synes det mig lämpligt att verksamheten
inordnas i ett verkschefen direkt underställt organ, vilket bör stå
under ledning av en kvalificerad fortifikationsofficer. Jag har således ingen
erinran mot förslaget i detta avseende.

Behovet av ett till befästningsinspektörens förfogande stående stabsorgan
har bestyrkts genom remissyttrandena från de civila myndigheter,
som närmast kommer att beröras av inspektionens verksamhet. Det synes
mig angeläget att fastslå, att inspektionens uppgifter i förhållande till de
i totalförsvaret engagerade civila myndigheterna skall vara att tillse, att
dessa myndigheters planläggning av befästningsanläggningar samordnas
med den militära operativa planläggningen, ävensom att lämna allmän information
om erfarenheter och rön på det fortifikatoriska området. I den
mån myndighet, som nu sagts, önskar bistånd i tekniska frågor med avseende
på detaljutformningen av viss anläggning bör sådant bistånd
liksom hittills lämnas av fortifikationsförvaltningen (befästningsbyrån).
Såsom överbefälhavaren föreslagit bör befästningsinspektionen härjämte
handlägga till stabsverksamhet hänförliga ärenden, som berör befästningsväsendets
utveckling och fortifikatorisk rustningsplanläggning, ävensom
ärenden rörande viss säkerhetstjänst, kodförteckningar och befästningsregister.
Vidare bör till inspektionen överföras ärenden, som berör ledningsorgan
vid befästningsbyggnadsverksamhetcn i krig, utbildning för
planläggning och ledning av befästningsarbeten, utrustning för fortifikatoriska
arbeten, försöksverksamhet vid trupp samt fortifikationskårens
personal. Arbetsuppgifterna och förhållandet till andra myndigheter bör
givetvis fastslås i särskild instruktion för befästningsinspektionen.

I fråga om personalberäkningar och lönesättning m. m. föreslår jag
följande förändringar i förhållande till fortifikationsförvaltningens förslag,
utöver vad som följer av vad jag tidigare angivit.

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Jag kan icke tillstyrka ändrad lönegradsplacering av tjänsten för jägmästare
i Ao 25 vid markbyråns domänsektion. För byggnadsbyråns värmesektion
och elektrosektion samt kasernbyråns underhållssektion räknar jag
med byrådirektörer i Ao 26 såsom chefer. För den nuvarande innehavaren
av tjänsten som chef för byggnadsbyråns elektrosektion beräknar jag —
för vissa speciella arbetsuppgifter — en särskild tjänst i Ao 26. Tjänsten
bör vid ledigblivande indragas. Chefstjänsterna vid befästningsbyråns konstruktionssektion
och byggnadsbyråns väg- och vattenbyggnadssektion anser
jag böra inrättas i Ae 26 med tjänstebenämning byrådirektör. Jag är
icke beredd att redan nu föreslå inrättande vid administrativa byråns personalkontor
av en ordinarie tjänst för byrådirektör, då jag anser att någon
tids erfarenhet av de blivande arbetsuppgifternas art och omfattning är
önskvärd. För personalkontorets chef beräknar jag sålunda tills vidare en
tjänst för förste byråsekreterare i Ao 23. Då emellertid arbetsuppgifterna
under omorganisationens genomförande otvivelaktigt motiverar en högre
löneställning anser jag, att innehavaren av ifrågavarande tjänst bör tills
vidare liksom hittills få upprätthålla en tjänst för byrådirektör i Ag 24.
—- Förslaget om ändrad lönegradsplacering av tjänsterna för byggnadsdirektör
kan jag icke tillstyrka.

Jag anser vidare, att följande tjänster bör inrättas i stället för av fortifikationsförvaltningen
föreslagna, inom parentes här angivna tjänster:

vid befästningsbyråns konstruktionssektion två tjänster för bvrådirektör
i Ae 24 (Ae 26),

vid forskningssektionen två tjänster för laborator i Ae 26 (ABp 26), en
tjänst för forskningsingenjör i högst Ae 23 (högst Ae 24) och en tjänst för
assistent i Ae 17 (Ae 19),

vid kasernbyråns arkitekt- och konstruktionssektion en tjänst för arkitekt
såsom byrådirektör i Ae 24 (Ae 26), en tjänst för förste byråarkitekt
i Ae 23 (Ae 24) och en tjänst för ingenjör i Ae 17 för konstruktion av matinrättningar
(Ae 19) samt vid samma byrås underhållssektion en tjänst
för förste byråsekreterare i Ae 23 (Ae21) och en byråingenjör i Ae 21
(Ae 23),

vid byggnadsbyråns värmesektion en tjänst för ingenjör i Ae 15 (Ae 17),
vid samma byrås elektrosektion en tjänst för förste byråingenjör i Ae 23
(Ae24) och vid byråns inköpssektion en tjänst för ingenjör i Ael7 med
utbildning inom väg- och vattenbyggnadstekniska eller maskintekniska
facket (Ae 19),

vid markbyrån en amanuens i reglerad befordringsgång (Ae21) samt

vid administrativa bvråns personalkontor en kansliskrivare i Ae 10
(Ae 13).

201

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Den tjänst för maskinist i Ae 9, som överföres från Stockholms tygstation,
bör erhålla tjänstebenämningen reparatör.

För den befattning, som enligt fortifikationsförvaltningens förslag skulle
tillsättas med major, alternativt pensionerad officer i A: 29, räknar jag
med en arvodesbefattning. I avbidan på pågående utredning om löneställningen
för dylika befattningar föreslår jag att nämnda befattning liänföres
till A: 25 och befattningen som domänofficer till, oförändrat, A: 29.

I likhet med fortifikationsförvaltningen förutsätter jag att i organisationen
ingående tjänster i princip skall vara pensionsberättigande. I
frågan om ordinariesättning ansluter jag mig till fortifikationsförvaltningens
uppfattning, att för närvarande stor försiktighet bör iakttagas
och att sålunda ytterligare ordinarie tjänster bör inrättas endast då särskilda
skäl föreligger. Jag godtager ämbetsverkets förslag i denna del men
anser, att jämväl den vid chefsexpeditionen föreslagna tjänsten för byråinspektör
i lönegrad 21 bör av bland annat rekryteringsskäl inrättas såsom
ordinarie.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit en sådan principiell fördelning
av avlöningskostnaderna för den icke-ordinarie personalen mellan
avlöningsanslag och byggnadsanslag, att avlöningskostnader, som kan hänföras
till nybyggnadsverksamhet, skall bestridas från byggnadsanslag
medan avlöningskostnader för personal, som erfordras för underhålls- och
förvaltningsverksamhet, skall bestridas från avlöningsanslag. Vissa remissmyndigheter
har ansett, att avlöningskostnaderna bör helt bestridas från
avlöningsanslag. Därvid har åberopats ett principuttalande i propositionen
1957:110, vilket emellertid avser försvarets materielförvaltande verk. Såsom
fortifikationsförvaltningen framhållit utgör kostnaden för avlöning av
den personal, som svssclsättes med ett nybyggnadsföretag, en del av den
verkliga kostnaden för företaget. För att man skall erhålla i görligaste mån
rättvisande byggnadskostnader och därmed även ett riktigt underlag för
beräkningen av underhållsanslag, anser ämbetsverket det vara ur principiell
synpunkt riktigt att låta sådana avlöningskostnader belasta byggnadsanslagen.
Försvarets förvaltningsdirektion har i sitt yttrande framhållit de
enligt min mening beaktansvärda synpunkterna, att det utgör ett särskilt
incitament till rationalisering och återhållsamhet med medel att låta avlöningskostnader
bestridas av byggnadsanslag samt att en övergång till
utnyttjande av avlöningsanslag skulle försvåra en successiv anpassning av
personalen efter inträffande förändringar i arbetsomfånget. Med hänsyn till
de delade meningar som yppats i förevarande fråga anser jag emellertid,
att den kan förtjäna alt närmare utredas. Jag räknar tills vidare med den
av fortifikationsförvaltningen gjorda fördelningen av avlöningskostnaderna
mellan avlöningsanslag och byggnadsanslag.

202

Kunyl. Muj:ls proposition rir 110 år 195S

För befästningsinspektionen beräknar jag nya beställningar å fortifikationskårens
stat för en major i Ao 23 och två kaptener i Ao 21. Vidare beräknar
jag för befästningsbyråns utredningssektion en ny beställning för
överstelöjtnant i utbyte mot en befintlig majorsbeställning. Jag är däremot
icke beredd föreslå utbyte av de befintliga alternativa beställningarna för
överstelöjtnant eller major mot beställningar för överstelöjtnant. Samtliga
för fortifikationsofficerare avsedda tjänster vid fortifikationsförvaltningen
bör redovisas i fortifikationskårens personalförteckning. Någon ytterligare
utökning av kårens officerskader kan jag f. n. icke föreslå. Jag har ingen
erinran mot den i detta sammanhang föreslagna utökningen av underofficerskadern
med en förvaltare i Ao 17 och en fanjunkare i Ao 13. I fråga
om fortifikationskårens personal återkommer jag med hemställan vid behandlingen
i det följande av arméns allmänna avlöningsanslag.

Vad beträffar befästningsinspektionens behov av ytterligare personal
synes mig intet vara att erinra mot förslaget enligt vilket tjänster för en
tekniker i Ae 10 och ett biträde i reglerad befordringsgång samt en arvodesbefattning
för pensionerad officer i A: 24, vilka nu finnes vid fortifikationsförvaltningen,
överföres till inspektionen. Såsom försvarets civilförvaltning
föreslagit bör nämnda tjänster och arvodesbefattning alltjämt
redovisas å fortifikationsförvaltningens personalförteckning, därvid bör
anges att de beräknats för befästningsinspektionen.

I ett flertal remissyttranden har anförts att — liksom vid försvarets
övriga centrala förvaltningsmyndigheter, vilka 1954 omorganiserats —
översyn av fortifikationsförvaltningens organisation och personalbehov bör
ske sedan den nya organisationen genomförts och någon tid varit i verksamhet.
Jag delar denna uppfattning.

Omorganisationen av fortifikationsförvaltningen bör successivt genomföras
under budgetåret 1958/59. Därvid kommer ett antal tjänster att utgå
ur organisationen. Det torde därför vara erforderligt att Kungi. Maj :t inhämtar
riksdagens medgivande att vidtaga vissa övergångsanordningar liknande
dem som vidtogs i samband med 1954 års omorganisation av försvarsförvaltningarna.
Jag återkommer med hemställan härom i det följande.

Den av mig i det föregående förordade omorganisationen av fortifikationsförvaltningen
innebär anslagsmässigt att fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag uppräknas med 3 530 000 kronor, varav i runt tal 400 000
kronor avser utgiftsökningar av automatisk natur, samt att medelsanvisningen
under arméns allmänna avlöningsanslag ökas med i runt tal 109 000
kronor. Å andra sidan beräknas medelsbehovet för avlöningskostnader
under sakanslag efter omorganisationens genomförande nedgå i sådan om -

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 ur 1958

203

fattning, att man uppnår den av fortifikationsförvaltningen angivna besparingen
av i runt tal 450 000 kronor.

Förevarande anslag beräknar jag till (3 020 000 + 3 530 000 =) 6 550 000
kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 108000 (+ 598 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
289 000 (—131 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 10 380 (+ 540) kronor;

Avlöningar till övrig icke-or dinar ie personal 4 225 000
(+ 2 586 000) kronor;

Rörligt tillägg 917 620 (+ 145 460) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 331 000 kronor, torde utgå i anslutning
till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets
avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Med hänsyn till förhållandena i samband med genomförandet av den
ifrågavarande omorganisationen torde anslagsposten Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal även för nästa budgetår böra betecknas förslagsvis.
Posten bör emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) besluta, att fortifikationsförvaltningen skall organiseras
efter i huvudsak de riktlinjer, som i det föregående angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta ett under överbefälhavaren
direkt lydande stabsorgan, benämnt befästningsinspektionen; c)

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för fortifikationsförvaltningen, som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;

d) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 108 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbcfattningar,
förslagsvis

289 000

204

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 10 380

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 4 225 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 917 620

Summa kronor 6 550 000

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande fortifikationsförvaltningen vidtaga särskilda
övergångsåtgärder enligt vad som angivits i det föregående; f)

till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 550 000 kronor.

[5] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

Anslag

1956/57 .............................. 300 000

1957/58 (statsliggaren s. 172) 305 000

1958/59 (förslag) ............... 475 000

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett
förslagsanslag av 305 000 kronor.

Y rkande

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 170 000
kronor.

Ökning

1. Ökat antal tjänstemän med avlöning från fortifikationsförvalt -

ningens avlöningsanslag ................................................... 160 000

2. Höjda löner och priser ................................................... 5 000

3. Anskaffning av skåp ...................................................... 5 000

170 000

Nettoutgift

295 714

Motiv

1. I det av fortifikationsförvaltningen framlagda, under föregående
punkt behandlade förslaget till omorganisation av ämbetsverket har för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

205

utsatts att avlöningskostnaderna för 189 tjänstemän, vilka kostnader för
närvarande bestrides från andra avlöningsanslag än fortifikationsförvaltningens
eller från sakanslag, från och med nästa budgetår skall bestridas
från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag. Det totala antalet tjänstemän
vid fortifikationsförvaltningen med avlöning från fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag och med tjänstgöring vid det centrala verket
skulle vid bifall till nämnda förslag komma att uppgå till 341. Med hänsyn
härtill finner fortifikationsförvaltningen, som endast kunnat göra
ungefärliga beräkningar angående medelsbehovet, nödvändigt att anslagsposten
till sjukvård m. m. höjes med 13 000 kronor och anslagsposten till
expenser med 100 000 kronor. Anslagsposten till reseersättningar föreslås
skola höjas med 47 000 kronor till 100 000 kronor. Resekostnadsersättningar
och traktamenten för ämbetsverkets från avlöningsanslag avlönade
tjänstemän torde emellertid komma att uppgå till minst dubbla beloppet.
Ämbetsverket föreslår att ifrågavarande kostnader till den del de överstiger
100 000 kronor får bestridas från sakanslag. Motsvarande gäller för
närvarande beträffande samtliga resekostnader för den från avlöningsanslag
avlönade civila tekniska personalen vid militärbefälsstabernas sektion
VIII.

2. Medelsbehovet föranledes av ökade löner till nu befintlig städningspersonal
ävensom höjda priser för rengöringsmateriel, skrivmateriel, kontorsutensilier
och inventarier.

3. Behov föreligger av stålskåp för förvaring av kartor.

Departementschefen

Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och hemställer alltså,
med erinran om att anslaget höjes med 170 000 kronor, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor. 6

[6] Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet m. in.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. ‘646 000 909 961 139 724

1957/58 (statsliggaren s. 173) 655 000

1958/59 (förslag) ............... 710 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 17 400 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin
helhet bunden.

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Forskningsverksamhet m. m. för budgetåret 1958/59
beräkna ett reservationsanslag av 655 000 kronor.

Anslaget för innevarande budgetår disponeras med 365 000 kronor till
forskningsverksamhet och med 290 000 kronor till fortifikatorisk rustningsplanläggning.

Fortifikationsförvaltningen (skr. 20/s 1957) hemställer att anslaget liöjes
med 1 045 000 kronor, varav 735 000 kronor till forskningsverksamhet och
310 000 kronor till fortifikatorisk rustningsplanläggning. För kännedom
om den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till de handlingar,
som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att anslaget uppräknas med högre belopp än
55 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Fortifikationsf örvaltningen: Forskningsverksamhet
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
710 000 kronor.

[7] Fortifikationsf örvaltningen:	Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar m. m.	Anslag	Nettoutgift	Behållning
1956/57 .......................	....... 100	77 673	340 063
1957/58 (statsliggaren s.	173) 100
1958/59 (förslag) ........	....... 100

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin
helhet bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Byggnads- och reparationsberedskapens övningar
m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av 100 kronor.

Y rkande

Fortifikationsf örvaltningen (skr. 2#/s 1957) hemställer att anslaget uppföres
med 200 000 kronor.

Kiuif/l. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

207

Motiv

Årligen återkommande, omfattande övningar med centrala ledningen,
distriktsmyndigheterna och driftvärnet är ofrånkomliga. Kostnaderna härför
beräknas till 200 000 kronor per budgetår. Då på grund av effektivisering
av utbildningsverksamheten i form av utbildningskurser, övningar
m. m. reservationsbehållningen beräknas i sin helhet komma att förbrukas
under budgetåret 1957/58, bör för nästa budgetår anvisas ett belopp av
200 000 kronor.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka en uppräkning av förevarande anslag utan föreslår
att anslaget jämväl för nästa budgetår uppföres med ett formellt belopp
av 100 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kronor.

[8] Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens
materiel

	Anslag	Nettoutgift	Behållning
1956/57 ..............................	100	1 012 590	1 348 315
1957/58 (statsliggaren s. 173)	100
1958/59 (förslag) ...............	100

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin
helhet bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Byggnads- och reparationsberedskapens materiel
för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av 100 kronor.

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget uppföres med 100 000
kronor.

Motiv

För en fortsatt planenlig anskaffning av materiel för byggnads- och rcparationsberedskapen
i samband med att materielförråden anslutes till
planerade centralfortifikationsförråd beräknas en årlig kostnad av 100 000

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

kronor. Då reservationsbehållningen beräknas komma att i sin helhet förbrukas
under budgetåret 1957/58, föreslås att för nästa budgetår anvisas
ett belopp av 100 000 kronor.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att förevarande anslag höjes utan föreslår att
detsamma även för nästa budgetår uppföres med ett formellt belopp av
100 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens
materiel för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.

VISSA GEMENSAMMA FRÅGOR BETRÄFFANDE ARMÉTYG-,
MARIN- OCH FLYGFÖRVALTNINGARNA

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har min företrädare i ämbetet
den 27 januari 1956 tillkallat tre sakkunniga för att verkställa viss
översyn av försvarsförvaltningarnas organisation m. m. De sakkunniga,
som antagit benämningen 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, har
den 22 september 1956 framlagt betänkande (stencilerat) med synpunkter
och förslag i anledning av det ditintills verkställda översynsarbetet. På
nämnda betänkande grundat förslag har förelagts 1957 års riksdag (prop.
1957: 110, s. 3 ff.). De sakkunniga liar vidare den 24 september 1957 framlagt
ett andra betänkande (stencilerat) med synpunkter och förslag i anledning
av översyn av försvarsförvaltningarnas organisation, innefattande
resultaten av de sakkunnigas översyn av arméintendenturförvaltningen,
marinförvaltningens intendenturavdelning, flygförvaltningens intendenturbyrå
samt försvarets sjukvårdsstyrelses materielbyrå och rent administrativa
enheter. Yttranden över detta betänkande har avgivits av överbefälhavaren,
chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,
armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen,
flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, statskontoret
och Sveriges juristförbund. På sistnämnda betänkande, i vad det avser
försvarets sjukvårdsstyrelse och arméintendenturförvaltningen, grundade
förslag har förelagts 1958 års riksdag (prop. 1958: 1, bil. 6, punkterna 6
och 12).

I årets statsverksproposition har armétyg-, marin- och flygförvaltningarnas
avlönings- och omkostnadsanslag upptagits med allenast beräknade

209

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

belopp. Jag upptager i det följande dessa anslag till slutlig behandling,
varvid även behandlas de förslag rörande dessa myndigheter som framlagts
av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga i förenämnda betänkande
den 24 september 1957. Rörande de allmänna principer, som legat till
grund för mina förslag, torde jag få hänvisa till vad jag anfört inledningsvis.
Härutöver vill jag i detta sammanhang framhålla, att kostnaderna
för de personalförstärkningar jag funnit mig böra tillstyrka till stor
del kompenseras av att jag även funnit det möjligt att föreslå indragning
av ett icke obetydligt antal tjänster. Med hänsyn till de sålunda förutsatta
indragningarna torde det vara erforderligt att Kungl. Maj :t inhämtar
riksdagens medgivande att vidtaga vissa övergångsanordningar
liknande dem som vidtogs i samband med 1954 års omorganisation av försvarsförvaltningarna.
Jag återkommer med hemställan härom i det följande
under respektive avlöningsanslag.

Riksdagen har för budgetåren 1954/58 bemyndigat Kungl. Maj :t att i
avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade
militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen
vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av
vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar m. m. — som betingas av
övergången till den nya förvaltningsorganisationen. Motsvarande bemyndigande
erfordras såvitt avser marinen och flygvapnet även för budgetåret
1958/59. Till frågan om utverkande av sådant bemyndigande avser
jag att återkomma i samband med att jag framlägger slutliga medelsäskanden
för marinens och flygvapnets avlöningsanslag.

För att statsmakterna skall hållas underkunniga om de verkliga avlöningskostnaderna
vid envar av de förvaltningar, som berörts av 1954 års
omorganisation, har Kungl. Maj:t — i enlighet med vad som förutsatts
vid anmälan av förvaltningspropositionen 1954: 109 — utfärdat föreskrift
av innehåll, att det fortsättningsvis skall åligga envar av armétygförvaltningen,
arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen
att årligen, i samband med att ämbetsverket avger förslag till medelsäskanden,
inkomma med dels sammanställning över de beräknade
totalkostnaderna för avlönande av personal vid ämbetsverket under nästkommande
budgetår, dels ock uppgift om de verkliga kostnaderna under
nästföregående budgetår för motsvarande avlöningar.

De av ämbetsverken lämnade uppgifterna rörande de verkliga avlöningskostnaderna
för budgetåret 1956/57 framgår i avrundade tal av följande
sammanställning.

14—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ämbetsverk	Personal med avlöning från	Summa
vederbörande verks avlönings- anslag	sakanslag	vederbörande försvarsgrens avlönings- anslag
Armétygförvaltningen.............	12 310 000	6 369 000	2 065 000	20 744 000
Arméintendenturförvaltningen......	2 517 000	228 000	806 000	3 551 000
Marinförvaltningen...............	8 028 000	1 390 000	2 731 000	12 149 000
Flygförvaltningen ................	12 230 000	5 920 000	1 1 780 000	19 930 000
Summa	33 083 000	13 907 000	7 382 000	56 374 000
1 Härav armén 23 000 kronor, marinen 103 000	kronor och flygvapnet 1 654 000 kronor.

För budgetåret 1958/59 har ämbetsverken beräknat avlöningskostnaderna
till belopp, som i avrundade tal anges härefter.

	Personal med avlöning från
Ämbetsverk	vederbörande verks avlönings- anslag	sakanslag	vederbörande försvarsgrens avlönings- anslag	Summa
Armétygförvaltningen.............	15 922 000	7 391 000	2 679 000	25 992 000
Arméintendenturförvaltningen......	3 067 000	185 000	897 000	4 149 000
Marinförvaltningen...............	13 015 000	1 _	2 967 000	15 982 000
Flygförvaltningen.................	18 300 000	6 700 000	2 2 122 000	27 122 000
Summa	50 304 000	14 276 000	8 665 000	73 245 000
1 Marinförvaltningen föreslår överföring till 1 646 000 kronor.	marinförvaltningens avlöningsanslag av
2 Härav armén 25 400 kronor, marinen 111 300 kronor och flygvapnet 1 985 300 kronor.

I kolumnen för personal med avlöning från vederbörande verks avlöningsanslag
har upptagits de av verken äskade avlöningsanslagen. Beträffande
arméintendenturförvaltningens avlöningsanslag har Kungl. Maj :t i
årets statsverksproposition (bil. 6) föreslagit att anslaget för budgetåret
1958/59 uppföres med ett belopp av 2 850 000 kronor, varvid förutsatts att
avlöningskostnaderna för all personal i arméintendenturförvaltningen skall
från och med nämnda budgetår bestridas från avlöningsanslag. Beträffande
avlöningsanslagen för övriga i sammanställningen upptagna ämbetsverk
räknar jag, såsom kommer att framgå vid behandlingen av de särskilda
anslagen, med följande anslagsbelopp, nämligen för arinétygförvaltningen
14 900 000 kronor, för marinförvaltningen 9 700 000 kronor och för
flygförvaltningen 15 650 000 kronor. Med utgångspunkt i de sålunda föreslagna
avlöningsanslagen kan de sammanlagda kostnaderna för avlöningar
åt personal vid ifrågavarande fyra ämbetsverk beräknas till i avrundat tal
67 000 000 kronor.

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

211

[9] Armétygförvaltningen s Avlöningar,

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 11 820 000 12 310 058

1957/58 (statsliggaren s. 173) 12 600 000
1958/59 (förslag) ............... 14 900 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 9) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armétygförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 12 600 000 kronor.

Yrkande

Armétygförvaltningen (skr. 3/s 1957) hemställer, att anslaget höjes med
3 322 000 kronor.

ökning Minskning

1. Nya tjänster m. m.

Vapen avdelningen

1 byrådirektör Ae24, 1 förste byråingenjör Ae 23,

4 byråingenjörer Ae 21, 1 byråingenjör Ae 19, 1
biträdande ingenjör Ae 13, 1 tekniker Ae 9, 1
kanslibiträde Ae 7, 1 tekniskt biträde Ae 7, 1

biträde för skriv- och kontorsgöromål ............ 235 258

2 biträdande ingenjörer Ae 13, 1 tekniker Ae 10

och 1 tekniskt biträde Ae 7 utgår .................. 57 223

Fordonsavdelningen

3 byråingenjörer Ae21, 3 byråingenjörer Ae 19,
1 tekniker Ae 10, 1 kontorist Ae 9, 2 tekniker
Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7, 4 biträden för skriv -

och kontorsgöromål .................................... 241 772

1 biträdande ingenjör Ae 13 och 1 biträde för

skriv- och kontorsgöromål utgår ..................... 25 946

Elek t r oavdelningen

1 förste byråingenjör Ae23, 5 byråingenjörer Ae 21,
5 byråingenjörer Ae 19, 4 ingenjörer Ae 17, 2

ingenjörer Ae 15, 1 tekniskt biträde Ae 7 ......... 381 279

3 ingenjörbiträden Ae 12 utgår ........................ 45 393

Ver k stadsavdcl ningen

1 byråingenjör Ae 19, 1 ingenjör Ae 17, 1 ingenjör
Ae 15 ......................................................... 59 006

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning Minskning

Inköpsavdelningen

1 byråintendent Ae 21, 1 assistent Ae 17, 1 tekniker
Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7 .............................. 68 359

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål utgår ... 10 008

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ae 23, 1 assistent Ae 17, 1
assistent Ae 15, 1 förrådsman Ae 7, 1 kanslibiträde
Ae 7 ................................................ 87 373

Normaliebyrån

1 ingenjör Ae 17, 1 biträdande ingenjör Ae 13, 1
fotograf Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7, 1 tekniskt
biträde Ae 7, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål,
1 expeditionsofficer A:24 ............... 93 194

1 byråingenjör Ae 19 utgår .............................. 21 729

Centralplaneringen

1 byråingenjör Ae 19, 1 assistent Ae 15, 1 biträde
för skriv- och kontorsgöromål ..................... 49 415

Materielinspektionen

1 byråingenjör Ae 19, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
................................................ 31 737

2. Löneregleringar

Vapenavdelningen

1 ingenjör Ao 17 — byråingenjör Ao 19 (ritkontoret);
1 förrådsförvaltare Ae 13 — Ae 15 (kontrollbyråns
mätdonssektion) ........................ 3 075

Fordons avdel ningen

1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 (kontrollsektionen) 1095

Elektroavdelningen

1 byrådirektör Ae 24—Ae26 (telebyråns stabsradiosektion)
............................................. 1 489

Verkstadsavdelningen

1 förste kansliskrivare Ae 12 —- kontorsskrivare

Ae 13 (driftbyråns organisationssektion) ......... 1155

Inköpsavdelningen

1 kontorsskrivare Ae 13 — assistent Ae 15 (inköps sektionen)

................................................ 1287

Kungl. May.ts proposition nr i JO år 1958

213

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ae 21 — Ae 23 (kansli
sektionen) ...............................................

Norxnaliebyrån

1 byråingenjör Ae 21 — förste byråingenjör Ae 23
(materiallaboratoriet); 1 assistent Ae 15 —

Ae 17, 1 ingenjör Ae 15 — assistent Ae 17, 1 biträde
för skriv- och kontorsgöromål — tekniskt
biträde Ae 7 (beskrivningssektionen); 1 tekniker
Ae 10 — tryckeriförman Ae 12 (förlagssektionen);
1 kanslibiträde Ae 7 ■— kontorist Ae 9
(handsekreterare åt byråchefen) .................. 8 293

3. 1 chef för centralplaneringen Bo 1 — Bp 1 ......... —

4. 7 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kon torsbiträden

Ao 5 ....................................... —

5. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m......................... 2 217 093

3 482 299 160 299

+ 3 322 000

ökning Minskning

1 419

M o t i v

Anslagsökningen föranledes till övervägande del av den under 1957 beslutade
löneplansrevisionen. I övrigt är de ökade avlöningskostnaderna
i huvudsak att hänföra till sådana i förevarande äskande upptagna nya
tjänster, som av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga föreslagits till
inrättande vid armétygförvaltningen men ej omfattats av 1957 års riksdagsbeslut,
ävensom till vissa för planerad robotverksamhet och teknisk
underrättelsetjänst erforderliga civila tjänster.

1. Vapenavdelningen. Vapenavdelningens robotfrågor handlägges för
närvarande vid 2. vapenbyråns raketsektäon. Den enda robot, som hittills
varit aktuell, är pansarvärnsroboten. Då emellertid numera även frågor
rörande mark- och luftvärnsrobotar aktualiserats är raketsektionens kapacitet
ej längre tillräcklig för handhavande av samtliga frågor. Chefen för
armén har anmodat armétygförvaltningen att inrätta ett speciellt robotorgan.
Detta organ skulle i samråd med arméstaben och flygförvaltningen
utreda frågor angående taktisk-teknisk målsättning för robotar, utformningen
av inmätnings-, eldlednings- och styrsystem, utskjutningsanordningar
m. m. samt i övrigt undersöka de problem, som sammanhänger med
införandet av robotar vid armén. Det planerade robotorganet bör tills
vidare vara direkt underställt avdelningschefen och benämnas vapenavdelningens
robotkontor. Chef bör vara en överstelöjtnant i Ao 26. Vidare be -

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

räknas personalbehovet utgöras av -— förutom viss militär personal — en
byrådirektör i Ae 24 och ett kanslibiträde i Ae 7.

De i övrigt föreslagna tjänsterna vid vapenavdelningen avses för byråer
m. m. enligt följande:

1. vapenbyrån: 1 byråingenjör i Ae 21 (eldledningssektionen), 1 byråingenjör
i Ae 19 (infanterisektionen);

2. vapenbyrån: 1 förste byråingenjör i Ae 23 (minsektionen), 1
tekniskt biträde i Ae 7 (kemiska sektionen);

kontrollbyrån: 1 byråingenjör i Ae21 (mätdonssektionen);

ritkontoret: 2 byråingenjörer i Ae21, 1 tekniker i Ae9;

provskjutningscentralen: 1 biträdande ingenjör i Ae 13, 1 bi träde

för skriv- och kontorsgöromål (telefonist).

Vid bifall till förslagen om inrättande av tjänster för en byråingenjör
i Ae 19 vid infanterisektionen, en byråingenjör i Ae21 vid mätdonssektionen
samt två byråingenjörer i Ae 21 och en tekniker i Ae 9 vid ritkontoret
kan respektive en tjänst för biträdande ingenjör i Ae 13, en tjänst för
tekniker i Ae 10, en tjänst för biträdande ingenjör i Ae 13 och en tjänst
för tekniskt biträde i Ae 7 utgå.

Fordonsavdelningen. De föreslagna tjänsterna avses för byråer m. m.
enligt följande:

personal direkt underställd avdelningschefen: ett kanslibiträde
i Ae 7 (handsekreterare åt avdelningschefen);

fordonsbyrån: en byråingenjör i Ae 21, en byråingenjör i Ae 19
(stridsfordonssektionen), en byråingenjör i Ae 19, en tekniker i Ae 10, en
tekniker i Ae 9 (bilsektionen), en byråingenjör i Ae 19 (släpfordonssektionen),
en kontorist i Ae 9, fyra biträden för skriv- och kontorsgöromål
(biluttagningssektionen);

ritkontoret: två byråingenjörer i Ae21;

specialtekniska sektionen: en tekniker i Ae 9.

Vid bifall till förslagen om inrättande av tjänster för en byråingenjör i
Ae 19 vid stridsfordonssektionen och ett kanslibiträde i Ae 7 kan en tjänst
för biträdande ingenjör i Ae 13 respektive ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
utgå.

Elektroavdelningen. De föreslagna tjänsterna avses för b3rråer m. m.
enligt följande:

radarbyrån: en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae 19
(specialradarsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (eldledningsradarsektionen); telebyrån:

två byråingenjörer i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, två
ingenjörer i Ae 17, en ingenjör i Ae 15, ett tekniskt biträde i Ae 7 (stabsradiosektionen),
en byråingenjör i Ae 19 (truppradiosektionen);

kontrollsektionen: en byråingenjör i Ae21, en byråingenjör i
Ae 19, en ingenjör i Ae 17;

215

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

ritkontoret: en byråingenjör i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en
ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15.

Vid bifall till förslagen om att inrätta tjänster vid ritkontoret för en
byråingenjör i Ae 21, en byråingenjör i Ae 19 och en ingenjör i Ae 17 kan
tjänster för tre ingenjörbiträden i Ae 12 utgå.

Beträffande de föreslagna tjänsterna vid stabsradiosektionen framhålles
att genom särskilda medgivanden av Kungl. Maj:t under senare år
inom försvarsstaben inrättats ett antal tekniska tjänster avsedda bl. a.
för projektering och utbyggnad av fasta radioanläggningar samt anskaffning
av viss materiel för sådana anläggningar. Av dessa tjänster har två
för byråingenjör i lönegrad 21, en för byråingenjör i lönegrad 19, två
för ingenjör i lönegrad 17, en för ingenjör i lönegrad 15 och en för tekniskt
biträde i lönegrad 7 varit ställda till elektroavdelningens disposition.
Med hänsyn härtill synes det ändamålsenligt att ifrågavarande
tjänster uppföres på armétygförvaltningens stat.

Verkstadsavdelningen. De föreslagna tjänsterna avses för krigsreparationssektionen.

Inköpsavdelningen. Av de föreslagna tjänsterna avses tjänsterna för
byråintendent och assistent för inköpssektionen samt tjänsterna för tekniker
och kanslibiträde för expeditionen.

Vid bifall till förslaget om att inrätta kanslibiträdestjänsten kan en
tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål indragas.

Administrativa byrån. Av de föreslagna tjänsterna avses tjänsten för
förste byråsekreterare för kanslisektionen och personalkontoret, tjänsterna
för assistenterna och förrådsmannen för organisationskontoret samt kanslibiträdestjänsten
för personalkontoret.

Normaliebyrån. Chefen för försvarsstaben har lämnat armétygförvaltningen
direktiv rörande utbyggnad av den tekniska dokumentationstjänsten
för budgetåret 1958/59. På grundval härav har ämbetsverket för ändamålet
bedömt behov föreligga av — förutom vissa militära beställningar —
två civila tjänster, varav en för biträdande ingenjör i Ae 13 och en för
kanslibiträde i Ae 7, samt en arvodesbefattning för pensionerad officer i
A: 24 med tjänstgöring som expeditionsofficer. Tjänsterna och arvodesbefattningen
förutsättes tills vidare skola placeras vid byråns bibliotek.

Av övriga föreslagna tjänster avses tjänsten för ingenjör för beskrivningssektionen,
tjänsten för fotograf för förlagssektionen, tjänsten för
tekniskt biträde för materiallaboratoriet samt tjänsten för biträde för skrivoch
kontorsgöromål för expeditionen.

Vid bifall till i det föregående redovisade förslag om förstärkning av
vapen-, fordons- och elektroavdelningarnas ritkontor kan en tjänst för
byråingenjör i Ae 19 vid normaliebyråns standardiseringssektion indragas.

Central planeringen. Av de föreslagna tjänsterna avses tjänsterna för
byråingenjör och assistent för krigsdeltaljen samt tjänsten för biträde för
skriv- och kontorsgöromål för centraldetaljen.

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Materielinspektionen. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsten för
byråingenjör för vapengruppen och biträdestjänsten för expeditionen.

2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,
som är förenade med ifrågavarande tjänster.

3. Tjänsten såsom chef för centralplaneringen är från och med budgetåret
1957/58 upptagen som fullmaktstjänst i Bo 1 och avsedd att besättas
med en alternativt militär, civilmilitär eller civil befattningshavare. Enligt
armétygförvaltningens uppfattning är det emellertid främst ur likformighetssynpunkt
önskvärt att tjänsten — i överensstämmelse med
övriga inom ämbetsverkets organisation förekommande alternativa tjänster
i samma eller högre löneställning — uppföres såsom förordnandetjänst
i Bp 1.

4. Ordinariesättningarna föreslås i enlighet med grunderna för den
reglerade befordringsgången för biträdespersonal.

Det inledningsvis omnämnda, av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
i september 1957 framlagda betänkandet berör i ett hänseende armétygförvaltningen.
I betänkandet framhålles sålunda att armétygförvaltningen
under år 1954 påbörjade en omläggning till hålkortsmetod av arbetet
med framställandet av fältutrustningslistor. Arbetet härmed är förlagt
till tygförrådsbyråns centralsektion och den hålkortsmässiga bearbetningen
sker vid försvarets civilförvaltnings hålkortscentral. Vid årsskiftet
1956—1957 anslöt sig arméintendenturförvaltningen till detta system för
att framställa fältutrustningslistor i fråga om intendenturmateriel. Arméintendenturförvaltningen
har avdelat ett biträde i reglerad befordringsgång
för verksamheten, vilken är organisatoriskt ansluten till motsvarande
verksamhet för armétygförvaltningens del. Kungl. Maj :t bemyndigade den
12 juli 1957 arméintendenturförvaltningen att förordna nämnda biträde
att bestrida göromål, vilka ankommer på tjänsteman i 7 lönegraden, för
tid varunder hon är avdelad för ifrågavarande arbetsuppgifter, dock längst
intill den 1 juli 1958. Från och med den 1 juli 1958 bör enligt de sakkunnigas
mening biträdestjänsten i fråga utgå ur arméintendenturförvaltningens
organisation och en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 för ändamålet
inrättas vid armétygförvaltningen (tygförrådsbyråns centralsektion). Vid
behandlingen i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 51) av arméintendenturförvaltningens
avlöningsanslag har räknats med bifall härtill.

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret
1958/59 föreslagit att vid armétygförvaltningen inrättas beställningar
för fyra kaptener i Ar 21, varav två vid elektroavdelningen och två vid
verkstadsavdelningen. Beträffande de föreslagna beställningarna vid
elektroavdelningen framhåller arméchefen att för närvarande fyra kaptener
är kommenderade till tjänstgöring vid avdelningen samt att 1956

KungI. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

217

års försvarsförvaltningssakkunniga i sitt betänkande den 22 september
1956 föreslagit att två av dessa kaptener skulle ingå i armétygförvaltningens
organisation med placering såsom militära assistenter på telebyrån
respektive radarbyrån. I fråga om de föreslagna beställningarna vid verkstadsavdelningen
framhåller arméchefen att två kaptener för närvarande
är kommenderade till tjänstgöring vid avdelningens krigsreparationssektion
samt att enligt förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga i
förenämnda betänkande dessa kaptener skulle ingå i armétygförvaltningens
organisation med placering vid avdelningens centralsektion.

Försvarets civilförvaltning framhåller att ämbetsverket i princip hyser
den uppfattningen att personal, som tjänstgör vid försvarsgrensförvaltningarna,
skall redovisas i personalförteckningarna för dessa. Tills vidare föreslår
ämbetsverket emellertid ingen ändring såvitt gäller nu ifrågavarande
fyra kaptensbeställningar.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört framlägger jag nu förslag
till personalförändringar m. m. vid armétygförvaltningen för nästa
budgetår.

Vad först beträffar vapenavdelningen tillstyrker jag att ett robotkontor,
tills vidare direkt underställt avdelningschefen, inrättas med föreslagen
personaluppsättning. Jag räknar därvid med att under förevarande
anslag tillkommer en tjänst för byrådirektör i Ae 24. Jag föreslår vidare,
att för ändamålet inrättas beställningar under arméns allmänna avlöningsanslag
för en överstelöjtnant i Ao 26 (chef för kontoret) och två kaptener
i Ao 21. Beställningarna torde uppföras på fälttygkårens stat. Förslagen om
att inrätta tjänster för, vid 1. vapenbyrån en byråingenjör i Ae 19, avsedd
för infanterisektionen, i utbyte mot en biträdande ingenjör i Ae 13, vid

2. vapenbyrån en förste byråingenjör i Ae 23, avsedd för minsektionen,
samt vid ritkontoret en byråingenjör i Ae 21 kan jag biträda. Jag tillstyrker
vidare att en tjänst för förrådsförvaltare i Ae 13 vid kontrollbyråns mätdonssektion
uppflyttas till Ae 15.

Beträffande fordonsavdelningen tillstyrker jag att tjänster inrättas
för dels en byråingenjör i Ae 21 och en byråingenjör i Ae 19 vid fordonsbyråns
stridsfordonssektion, sistnämnda tjänst i utbyte mot en tjänst för
biträdande ingenjör i Ae 13 vid sektionen, dels ock en byråingenjör i Ae 21
vid ritkontoret.

Vid elektroavdelningen tjänstgör för närvarande ett antal kommenderade
kaptener. Enligt chefen för armén bör två av dessa ingå i armétygförvaltningens
organisation med placering såsom militärassistenter vid
telebyrån respektive radarbyrån. Arinéchefen har därför föreslagit att två
kaptensbeställningar i Ar 21 uppföres på armétygförvaltningens stat. För

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

egen del tillstyrker jag förslaget men förutsätter därvid att två kaptensbeställningar
i Ao 21 under arméns allmänna avlöningsanslag hålles vakanta.
Jag återkommer med hemställan härom vid behandlingen i det
följande av sistnämnda anslag.

För elektroavdelningen tillstyrker jag inrättande av tjänster för dels
en byråingenjör i Ae 19 vid telebyråns truppradiosektion, dels en förste
byråingenjör i Ae 23 vid radarbyråns specialradarsektion, dels ock en byråingenjör
i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ael7 och en
ingenjör i Ae 15 vid ritkontoret, i samband varmed tjänster för tre ingenjörbiträden
i Ae 12 vid kontoret kan utgå.

Vid verkstadsavdelningens krigsreparationssektion tjänstgör för
närvarande två kommenderade kaptener. Enligt chefen för armén bör
dessa ingå i armétygförvaltningens organisation med placering vid avdelningens
centralsektion. Arméchefen har därför föreslagit att två kaptensbeställningar
i Ar 21 uppföres på armétygförvaltningens stat. För egen
del tillstyrker jag förslaget men förutsätter därvid att två kaptensbeställningar
i Ao 21 under arméns allmänna avlöningsanslag hålles vakanta. Jag
återkommer med hemställan härom vid behandlingen i det följande av sistnämnda
anslag.

Administrativa byrån torde i enlighet med armétygförvaltningens
förslag böra förstärkas med en assistent i Ae 17, avsedd för organisationskontoret.

Vad härefter angår normaliebyrån kan, med hänsyn till den av mig
i det föregående förordade förstärkningen av sakorganens ritkontor, en
tjänst för byråingenjör i Ae 19 vid standardiseringssektionen utgå. Jag
räknar vidare med att en tjänst för ingenjör i Ae 17 vid beskrivningssektionen
tillkommer.

För utbyggnad av den tekniska dokumentationstjänsten har föreslagits
inrättande av ett antal tjänster. För påbörjande av ifrågavarande utbyggnad
torde i enlighet med förslag av chefen för armén en beställning för
kapten i Ao 21 böra inrättas. Beställningen torde uppföras på fälttygkårens
stat. Jag förutsätter därvid, att en kaptensbeställning under arméns allmänna
avlöningsanslag hålles vakant. Härtill tager jag hänsyn vid beräkningen
i det följande av nämnda anslag.

Materielinspektionen torde i enlighet med armétygförvaltningens
förslag böra förstärkas med en tjänst för byråingenjör i Ae 19.

Vid anmälan av arméintendenturförvaltningens avlöningsanslag till
1958 års statsverksproposition förutsatte jag att en tjänst för kanslibiträde
i Ae 7 skulle inrättas vid armétygförvaltningen i utbyte mot
att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid arméintendenturförvaltningen
indrogs. I anslutning härtill beräknar jag nu under
förevarande anslag medel för en kanslibiträdestjänst i Ae 7. Tjänsten
avses för tygförrådsbyråns centralsektion.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

219

Vid mina överväganden rörande personalbehovet vid armétygförvaltningen
har jag funnit att ett antal lägre tekniska tjänster vid vapen-,
fordons- och elektroavdelningarna torde kunna utgå ur organisationen.
Jag räknar i anslutning härtill med indragning av tjänster för en
ingenjör i Ae 15, två biträdande ingenjörer i Ae 13 och en tekniker i Ae 10.

I enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
bör sju tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte
mot motsvarande extra ordinarie tjänster.

Vid behandlingen i det föregående av personalkårutredningens förslag
rörande de militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten
inom armén har jag tillstyrkt vissa personalförändringar berörande
armétygförvaltningens avlöningsanslag.

Utöver vad i det föregående anförts räknar jag icke med några personalförändringar
vid armétygförvaltningen för nästa budgetår.

Såsom angivits inledningsvis under Vissa gemensamma frågor beträffande
armétyg-, marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj :t böra
utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga övergångsåtgärder
i samband med genomförandet av föreslagna personalförändringar.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn
till anslagsbelastningen och 1957 års löneplansrevision m. m.

Anslaget beräknar jag till 14 900 000 kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 5 291 000 (+ 1 321 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
153 000 (— 149 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 8 520 (+ 1 560) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 98 000 (+ 23 000)
kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 7 300 000
(+ 1 765 000) kronor;

Rörligt tillägg 2 049 480 (—910 560) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 249 000 kronor, torde utgå i anslutning
till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets
avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 2 300 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och inledningsvis anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för armétygförvaltningen, som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;

220

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

b) fastställa följande avlöningsstat för armétygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 291 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 153 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ....................................... 8 520

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 98 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 7 300 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 049 480

Summa kronor 14 900 000

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande armétygförvaltningen vidtaga särskilda
övergångsåtgärder enligt vad som angivits i det föregående;

d) till Armétygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 14 900 000 kronor.

[10] Armétygförvaltningen: Omkostnader
	Anslag	Nettoutgift
1956/57 ..............................	720 000	989 995
1957/58 (statsliggaren s. 176)	940 000
1958/59 (förslag) ...............	1 100 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 9) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armétygförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 940 000 kronor.

Yrkande

Armétygförvaltningen hemställer att anslaget liöjes med 135 000 kronor.

Ökning

1. Bränsle, lyse och vatten: ökad belastning ........................... 30 000

2. Övriga expenser:

Höjda städlöner m. m.................................................... 15 000

Ökat medelsbehov för skrivmaterialier, papper o. d............. 15 000

Höjda telefontaxor m. m................................................. 60 000

Effektivisering av den inre bevakningen m. m...................... 15 000

135 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

221

Motiv

2. I framställning rörande överskridande av delposten Övriga expenser
för budgetåret 1956/57 framhöll armétygförvaltningen att särskilt utgifterna
för renhållning och städning, telefon samt inre bevakning undergått
en icke obetydlig stegring i förhållande till de för budgetåret preliminärt
beräknade. Bidragande orsak härtill vore att under de senaste åren
genomförts vissa utökningar och omdispositioner av ämbetsverkets tjänstelokaler,
bland annat genom övertagande och inredning av Stockholms tygstations
tidigare kontors- och verkstadslokaler å Artillerigården. Stegringen
av telefonkostnaderna finge därjämte tillskrivas den utökning av
ämbetsverkets telefonabonnemang och samtalsfrekvens, som föranletts av
den efter omorganisationens genomförande successivt ökade anskaffningsverksamheten
inom ämbetsverket, ett förhållande som framträtt särskilt
markerat under år 1956 och i viss utsträckning sammanhängde med äm.
hetsverkets uppgift som huvudförvaltningsmyndighet enligt försvarets
anskaffningskungörelse. Med anledning av framställningen har Kungl.
Maj :t den 27 juni 1957 medgivit att delposten Övriga expenser må överskridas
med högst 180 000 kronor.

Med utgångspunkt i angivna omständigheter har ämbetsverket uppskattat
det ökade medelsbehovet under delposten för budgetåret 1958/59
till 105 000 kronor enligt följande. Kostnaderna för renhållning och städning
beräknas till 195 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till
motsvarande för budgetåret 1957/58 beräknade kostnader med 15 000
kronor, i huvudsak föranledd av tillkomsten av nya städlotter och under
år 1957 inträffade automatiska höjningar av städlönerna. För skrivmaterialier,
papper och dylikt, för vilket ändamål för innevarande budgetår
beräknats en kostnad av 70 000 kronor, räknas med ett ökat medelsbehov
av 15 000 kronor. För telegram, telefon och annonsering beräknas
för närvarande utgifterna per budgetår till i runt tal 330 000 kronor. Till
följd av de taxehöjningar, som genomförts från och med april 1957, torde
dock kostnaderna för samtalsmarkeringar och rikssamtal öka med 30 000
kronor. I enlighet härmed beräknas de sammanlagda kostnaderna för telegram,
telefon och annonsering för budgetåret 1958/59 till lägst 360 000
kronor, innebärande en ökning i förhållande till de för innevarande budgetår
disponibla medlen med 60 000 kronor. Med hänsyn till den pågående
utökningen och effektiviseringen av den för armétygförvaltningens
särskilda tjänstelokaler erforderliga inre bevakningen har ämbetsverket

— jämväl med beaktande av inträffade höjningar av bevakningslönerna

— uppskattat kostnaderna för inre bevakning under budgetåret 1958/59
till 50 000 kronor, innebärande en ökning med 15 000 kronor.

För budgetåret 1957/58 har för inköp och underhåll av inventarier
m. in. beräknats 115 000 kronor, vari ingår ett belopp av 50 000 kronor

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

för inköp av viss kontorsteknisk utrustning. Då ämbetsverkets utrustning
av kontorsmaskiner icke under senare år kunnat förnyas och kompletteras
i den utsträckning, som ansetts ekonomiskt motiverad, föreligger jämväl
för budgetåret 1958/59 behov av medel för sagda ändamål. Kostnaderna
för inköp och underhåll av inventarier m. m. har därför beräknats till
oförändrat belopp, 115 000 kronor.

Departementschefen

I anledning av automatiska utgiftsökningar torde anslaget böra uppräknas
med 110 000 kronor. Jag räknar vidare med att armétygförvaltningens
kostnader, uppgående till omkring 50 000 kronor per år, för förhyrningar
av hålkortsmaskiner, vilka kostnader för närvarande bestrides
från sakanslag, från och med nästa budgetår i stället skall belasta förevarande
anslag. I övrigt räknar jag icke med några kostnadsförändringar
under anslaget, som sålunda torde böra upptagas till (940000 + 110 000 +
50 000 =) 1 100 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, under erinran om att anslagshöjningen
utgör 160 000 kronor, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Armétygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

[11] Marinförvaltningen: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1956/57 ........................... 7 860 000 8 027 269

1957/58 (statsliggaren s. 179) 8 770 000

1958/59 (förslag) ............... 9 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 8 770 000 kronor.

Marinförvaltningens förslag till anslagsäskande

Marinförvaltningen (skr. 12/s 1957) hemställer att anslaget höjes med
4 245 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1. Nya tjänster m. ni.

Ökning

Vapenavdelningen

1 kapten vid flottan eller kustartilleriet Ao 21, 2
förste byråingenjörer Ae 23, 3 byråingenjörer
Ae 21, 2 byråingenjörer Ae 19, 3 ingenjörer Ae 17,

2 ingenjörer Ae 15, 1 kanslibiträde Ae 7, 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål ........................ 294 071

1 ingenjör Ae 17 utgår.......................................

Skeppsbyggnadsavdelningen

3 förste byråingenjörer Ae 23, 3 byråingenjörer
Ae 21, 2 ingenjörer Ae 17, 5 ingenjörer Ae 15,

1 biträdande ingenjör Ae 13, 1 ingenjörbiträde
Ae 12, 1 kanslibiträde Ae 7, 2 biträden för skrivoch
kontorsgöromål ....................................... 323 442

Inköpsavdelningen

1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 2 kontorister
Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7, 1 biträde för
skriv- och kontorsgöromål .............................. 66 397

Verkstadsbyrån

1 byrådirektör Ae 24, 1 förste byråsekreterare Ae 23,

1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 1 byråingenjör
Ae 19, 1 assistent Ae 17, 1 ingenjör
Ae 15, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ... 138 767

Normaliebyrån

1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 1 byråassistent
Ae 19, 1 assistent eller ingenjör Ae 17,
1 ingenjör Ae 17, 1 ingenjör Ae 15, 1 ingenjörbiträde
Ae 12, 2 tekniker Ae9, 1 tekniskt biträde
Ae 7, 1 tekniskt biträde Ae 5, 1 biträde för

skriv och kontorsgöromål .............................. 165 423

Administrativa byrån

2 assistenter Ae 17, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
................................................ 47 230

1 kanslibiträde Ae 7 utgår .................................

2. Löneregleringar

Vapenavdelningen

Chef för telebyrån Bp 1, arvode ........................ 2 600

223

Minskning

18 611

11 108

224

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning Minskning

1 byrådirektör Ao 26 — sektionschef ABp 26 (telebyråns
radar sektion); 1 marindirektör av 1. graden
Ao 26 (marinens allmänna avlöningsanslag)

-— sektionschef ABp 26 (telebyråns radiosektion);

1 byrådirektör Ae 24 — Ae 26 (telebyråns telefonsektion)
; 1 byrådirektör Ae 24 — Ae 26 (tele -

byråns hydrofonsektion) ................................. 40 815

Skeppsbyggnadsavdelningen

Chef för fartygsbyrån Bp 1, arvode ..................... 2 600

Inköpsavdelningen

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 (expeditionen)
......................................................... 1 211

Verlcstadsbyrån

1 verkstadsdirektör Bp 1 — Bp 4; 1 byrådirektör
Ao 24 — sektionschef ABp 26 (driftsektionen); 1
förste byråingenjör Ae 23 — byråingenjör Ae 21

(förrådssektionen) ....................................... 9 939

3. överföring av personal från sakanslag .............. 1 646 154

4. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m........................ 1 536 070

4 274 719 29 719

+ 4 245 000

Motiv

Marinförvaltningens förslag om inrättande av nya tjänster grundar sig
i princip på förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, i den mån
de sakkunnigas förslag icke blivit genomförda för budgetåret 1957/58.
Därjämte har upptagits några nya tjänster, avseende bland annat helikopterområdet,
och omvärderingar av befintliga tjänster, som icke återfinnes
i de sakkunnigas betänkande men som marinförvaltningen funnit
särskilt angelägna. Å andra sidan har marinförvaltningen ansett sig tills
vidare icke böra framlägga förslag om inrättande av vissa av de av de
sakkunniga föreslagna nya tjänsterna.

1. Vapenavdelningen. Ärenden angående torpedeldledning handlägges
i nuvarande organisation på torpedbyråns tubsektion. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
har framhållit att utvecklingen i fråga om torpedeldledningen
går snabbt och att denna verksamhet får tillmätas sådan betydelse
att för den bör avses en särskild eldledningssektion. I anslutning
härtill föreslår marinförvaltningen att en eldledningssektion tillkommer
inom torpedbyrån från och med den 1 juli 1958. Personalbehovet för den

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

225

nya sektionen beräknas till en marindirektör av 2. graden (sektionschef),
en mariningenjör av 2. graden och en byråingenjör. Marinförvaltningen
föreslår att under förevarande anslag inrättas en tjänst för byråingenjör
i Ae 21. Övriga beställningar — för en marindirektör av 2. graden i Ao 24
och en mariningenjör av 2. graden i Ao 21 — förutsättes skola inrättas
under marinens allmänna avlöningsanslag. En beställning för mariningenjör
av 1. graden i Ao 23 under sistnämnda anslag förutsättes vidare kunna
utgå.

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga föreslog beträffande telebyrån
inrättande av tjänster för tre förste byråingenjörer i Ae 23, avsedda för
respektive radarsektionen, radiosektionen och telefonsektionen. I propositionen
1957: 110 föreslog departementschefen att för telebyråns saksektioner
skulle tillkomma tjänster för två förste byråingenjörer i Ae 23, varvid
departementschefen räknade med att en av tjänsterna tills vidare finge
utnyttjas inom skeppsbyggnadsavdelningen för frågor rörande helikoptermateriel.
Den andra tjänsten har sedermera avsetts för telebyråns radiosektion.
Marinförvaltningen äskar, enligt vad som framgår av redogörelsen
rörande personalbehovet vid skeppsbyggnadsavdelningen i det följande,
en ny tjänst för förste byråingenjör i Ae 23 för frågor rörande helikoptermateriel.
Vid bifall härtill förutsättes den för detta ändamål för budgetåret
1957/58 tillkomna tjänsten skola utnyttjas för telebyråns telefonsektion.
För telebyråns radarsektion föreslås för nästa budgetår att en tjänst
för förste byråingenjör i Ae 23 inrättas. Därjämte föreslås att för telebyrån
inrättas tjänster för en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17
(radiosektionen), en ingenjör i Ae 17, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
(telelaboratoriet), en ingenjör i Ae 15 (centralsektionen) och en
ingenjör i Ae 15 (telefonsektionen).

De av marinförvaltningen i övrigt föreslagna tjänsterna för vapenavdelningen
avses för byråer m. in. enligt följande:

artilleribyrån: en byråingenjör i Ae 19 (mekaniska sektionen), en
ingenjör i Ae 17 (elektrosektionen);

minbyrån: en förste byråingenjör i Ae 23 (minskyddssektionen), en
byråingenjör i Ae21 (minröjningssektionen);

kontrollkontoret: en kapten vid flottan eller kustartilleriet i Ao 21
(marinens kontroll i Bofors), en byråingenjör i Ae21 (vapendetaljen), ett
kanslibiträde i Ae 7 (centraldetaljen).

Vid bifall till förslaget om att inrätta en tjänst för förste byråingenjör
i Ae 23 vid minbyrån kan en tjänst för ingenjör i Ae 17 indragas.

Skeppsbyggnadsavdelningen. Ärenden rörande helikoptermateriel handlägges
inom skeppsbyggnadsavdelningen. Arbetsuppgifterna inom detta
för ämbetsverket nytillkomna verksamhetsområde omfattar bland annat
projekt- och anskaffningsfrågor, ärenden angående flygsäkerhet, underhålls-
och reservdelsfrågor, kontroll av översynsarbeten, utfärdande av
15—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

föreskrifter av olika slag samt vissa frågor, som sammanhänger med utbildning
av teknisk personal m. m. Dessa arbetsuppgifter, vilka i viss
utsträckning handlägges med biträde av konsulter, är av sådan särart
och redan under uppbyggnadsskedet av så betydande omfattning att de
icke utan avsevärda olägenheter kan handläggas inom någon av de nu
befintliga enheterna inom skeppsbyggnadsavdelningen. Marinförvaltningen
föreslår att för dessa ärenden inrättas en särskild sektion, benämnd
helikoptersektionen, som med hänsyn till arbetsområdets speciella natur
bör vara fristående direkt under chefen för skeppsbyggnadsavdelningen.
Minimibehovet av personal, som under alla förhållanden kommer att erfordras
för arbetsuppgifter inom helikopterområdet, beräknas till en
marindirektör av 2. graden (sektionschef), en förste byråingenjör, en
mariningenjör av 2. graden, en ingenjör och ett kanslibiträde. Marinförvaltningen
föreslår att under förevarande anslag inrättas tjänster för en
förste byråingenjör i Ae 23, en ingenjör i Ae 17 och ett kanslibiträde i
Ae 7; beställningar för en marindirektör av 2. graden i Ao 24 och en
mariningenjör av 2. graden i Ao 21 förutsättes skola inrättas under marinens
allmänna avlöningsanslag.

De i sammanställningen i övrigt upptagna tjänsterna för skeppsbyggnadsavdelningen
avses för byråer m. m. enligt följande:

projektbyrån: en förste byråingenjör i Ae 23, en ingenjör i Ae 15
(projektsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (skyddssektionen);

fartygsbyrån: två byråingenjörer i Ae 21 (fartygsbyggnadssektionen); ubåtsbyrån:

en ingenjör i Ae 15 (projektsektionen), en ingenjör i
Ae 15 (dykeri- och bärgningsdetaljen), ett ingenjörbiträde i Ae 12 (ubåtsbyggnadssektionen); maskinbyrån:

en förste byråingenjör i Ae 23 (maskinsektionen);

centralsektionen: två biträden för skriv- och kontorsgöromål
(expeditionen);

nybyggna<iskontrollanter ; en ingenjör i Ae 17, två ingenjörer i
Ae 15, en biträdande ingenjör i Ae 13.

Marinförvaltningen förutsätter att under marinens allmänna avlöningsanslag
inrättas beställningar för en mariningenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd
för fartygsbyråns fartygsbyggnadssektion, och en förvaltare i Ao 17,
avsedd för ubåtsbyråns ubåtsbyggnadssektion. Därest de föreslagna, för
nybyggnadskontrollanter avsedda tjänsterna inrättas, erfordras icke längre
medel för fyra kontraktsanställda kontrollantbiträden med avlöning från
sakanslag.

Inköpsavdelningen. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för en
byråassistent (byråingenjör) i Ae 19 och en kontorist i Ae 9 för inköpssektionen
samt tjänsterna för en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 och
ett biträde för skriv- och kontorsgöromål för räkningssektionen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

227

Verkstadsbyrån. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för en
förste byråsekreterare i Ae 23 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
för centralsektionen, en ingenjörtjänst i Ae 15 för driftsektionen,
tjänsterna för en byrådirektör i Ae 24 och en byråassistent (byråingenjör)
i Ae 19 för förrådssektionen, en assistenttjänst i Ae 17 för avtalsdetaljen
samt en tjänst för byråingenjör i Ae 19 för krigsreparationsdetaljen.

Normaliebyrån. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för en ingenjör
i Ae 17, en ingenjör i Ae 15, ett ingenjörbiträde i Ae 12 och en tekniker
i Ae 9 för standardiseringssektionen, tjänsterna för en byråassistent
(byråingenjör) i Ae 19, en assistent (ingenjör) i Ae 17 och ett tekniskt biträde
i Ae 7 för beskrivningssektionen, tjänsterna för en byråassistent i
Ae 19, en tekniker i Ae 9 och ett tekniskt biträde i Ae 5 för förlagsdetaljen
samt en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål för expeditionen.

Administrativa byrån. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för
en assistent i Ae 17 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål för personalkontoret
samt en assistenttjänst i Ae 17 för organisationskontoret.
Vid bifall till sistnämnda förslag kan en tjänst för kanslibiträde i Ae 7
vid organisationskontoret indragas.

2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,
som är förenade med ifrågavarande tjänster.

3. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga har föreslagit att i princip
samtliga avlöningskostnader för civil personal i de materielförvaltande
verken skall bestridas från ämbetsverkens avlöningsanslag. I propositionen
1957: 110 har departementschefen anslutit sig till denna uppfattning
men förklarat att det av tekniska skäl icke vore möjligt att genomföra förslaget
redan från och med budgetåret 1957/58. Departementschefen räknade
emellertid med att överförandet borde kunna ske med början den 1
juli 1958. Med anledning härav har marinförvaltningen i förevarande anslag
inräknat kostnaderna jämväl för samtliga icke-ordinarie tjänster med
avlöning från annat till marinförvaltningens förfogande stående anslag än
avlöningsanslaget, varvid hänsyn härtill tagits vid sakanslagens beräknande.

Förslag av 1956 års försvarsförvallningssakkunniga

Såsom inledningsvis anförts har 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
i sitt i september 1957 avgivna betänkande framlagt förslag rörande
marinförvaltningens intendent ura vdel ning. De sakkunniga, som icke
funnit skäl föreslå någon ändring i avdelningens indelning, föreslår följande
personalförändringar in. m.

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ökning Minskning

10 008

16 774 16 774

3 800

10 922 22 884

15 132

1 100

38 804 58 590

— 19 786

Av den totala minskningen, 19 786 kronor, belöper sig 13 676 kronor
på förevarande anslag och 6 110 kronor på marinens allmänna avlöningsanslag.

Motiv

1 a. En förstärkning av skrivpersonalen synes erforderlig särskilt som
avdelningen numera förlagts utanför ämbetsbyggnaderna å Gärdet.

1 b. En förste kontorsskrivare i Ao 15 vid materielsektionen anlitas för
närvarande för, bland annat, uppgörande av förslag till anskaffningsplaner
och materieldispositioner mellan olika förråd, uppföljning av leveranslägen,
kontrollbokföring av viss materiel, utarbetande av förslag till prislistor,
krigsberedskapsöversikter och krigsproduktionsplanläggning. De sakkunniga
anser det lämpligare att en person med praktiska kunskaper om
den militära tjänsten utnyttjas för dessa arbetsuppgifter. En beställning
för förvaltare i Ao 15 bör därför tillkomma, varvid den civila tjänsten kan
utgå. Detta utbyte bör emellertid verkställas först vid inträffande vakans
i den civila tjänsten. Denna bör i avbidan härpå föras på övergångsstat.
Då nuvarande tjänstebenämning är missvisande bör denna samtidigt
ändras till assistent.

1 c. Arbetsuppgifterna för kansliskrivaren bör omfatta, bland annat,
räkningsgranskning, debitering av försålda drivmedel, uthyrda cisterner,

1. Nya tjänster m. m.

a) Centx-alsektionen: 1 biträde för skriv- och kon torsgöromål

................................................

b) Materielsektionen: 1 förvaltare Ao 15 (marinens

allmänna avlöningsanslag) i stället för 1 förste
kontorsskrivare Ao 15 ....................................

c) Drivmedelssektionen: 1 kansliskrivare Ae 10 i

stället för 1 förste kontorsskrivare Ae 15 .........

d) Förrådskontrollkontoret: 1 pensionerad officer
A: 24 i stället för 1 kapten Ao 21 vid marinintendenturkåren
(marinens allmänna avlöningsanslag)

e) Förrådskontrollkontoret: 1 kontorsskrivare Ae 13

utgår .........................................................

2. Lönereglering m.m.

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträde
Ae 7 ................................................

1 förste kontorsskrivare Ae 15 — assistent Ae 15 ...

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

229

frakter in. m., statistik, sammanställningar m. m. För dessa arbetsuppgifter
utnyttjas för närvarande en förste kontorsskrivare i Ae 15. Denna
tjänst bör utgå.

1 d. En beställning för kapten på aktiv stat vid förrådskontrollkontoret
anses kunna utbytas mot en arvodesbefattning för pensionerad
officer.

1 e. De sakkunniga förutsätter att den granskning av fartygsmarketenteriernas
räkenskaper, som nu sker inom marinförvaltningens intendenturavdelnings
förrådskontrollkontor, skall föras över till försvarets civilförvaltning
(kameralbyråns läger- och manskapskassedetalj), där någon personalförstärkning
inte erfordras med anledning härav. Vid förrådskontrollkontoret
kan däremot en tjänst för kontorsskrivare dragas in.

2. De sakkunniga föreslår att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid centralsektionen uppflyttas till tjänst för kanslibiträde i
Ae 7. Innehavaren av tjänsten skall biträda vid anskaffningen av expensmateriel,
vara sekreterare åt sektionschefen samt utföra diverse expeditionsarbete.

Tjänstebenämningen för en för förplägnadssektionen avsedd förste
kontorsskrivare i Ae 15 bör ändras till assistent.

Y ttranden

Statskontoret har av olika skäl endast kunnat underkasta betänkandet
en summarisk granskning. På grundval av de bedömanden statskontoret
därvid kunnat göra har ämbetsverket icke funnit anledning till några erinringar
mot de sakkunnigas förslag.

Vad angår de sakkunnigas förslag om att på personalförteckning för
marinen uppföra en förvaltarbeställning i Ao 15 har marinförvaltningen,
med instämmande av chefen för marinen, framhållit att beställningen bör
upptagas på marinförvaltningens personalförteckning för att möjliggöra att
beställningen kan tillsättas med underofficer ur flottan eller kustartilleriet.
Av samma skäl bör vidare en förvaltarbeställning i Ao 15 vid flottan,
avsedd för intendenturavdelningens materielsektion, överföras till marinförvaltningens
personalförteckning. Civilförvaltningen föreslår att på marinförvaltningens
personalförteckning upptages samtliga de förvaltarbeställningar,
som avses för marinförvaltningen.

I fråga om de sakkunnigas förslag om att utbyta en tjänst för förste
kontorsskrivare i Ae 15 mot en kansliskrivartjänst i Ae 10 framhåller marinförvaltningen,
med instämmande av chefen för marinen, att med hänsyn
till arbetsuppgifterna och den gjorda nedvärderingens räckvidd en
närmare undersökning synes böra ske innan definitiv ståndpunkt tages till
förslaget.

Beträffande de sakkunnigas förslag om att utbyta en beställning för
kapten i Ao 21 vid marinintendenturkåren mot en arvodesbefattning för

230

Kutiyl. Maj:ts proposition nr 110 dr 195S

pensionerad officer i A: 24 anser marinförvaltningen det vara bäst att,
med hänsyn till arbetsuppgifterna och den ringa tillgången på pensionsavgångna
kaptener vid marinintendenturkåren, räkna med officer på aktiv
stat för befattningen. Chefen för marinen framhåller att marinintendenturkårens
numerär icke motsvarar behovet av marinintendenturofficerare
vid nuvarande marinorganisation och att därför, därest för befattningen
anses böra avses en pensionerad officer, kaptensbeställningen icke bör indragas.
Den sålunda frigjorda kaptenen bör placeras såsom intendent vid
sjökrigsskolan, varvid en för närvarande för intendent vid skolan avsedd
arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 kan indragas. Jämkningar
i marinintendenturkårens omfattning bör enligt marinchefen föregås
av en översyn och prövning av det totala behovet av intendenturofficerare
ur marinen, överbefälhavaren förutsätter att frågan om marinintendenturkårens
omfattning kommer att prövas i samband med 1954 års
utredning angående vissa personalkårer inom försvaret.

De sakkunnigas förslag rörande överföring av fartygsmarketenteriernas
räkenskaper från marinförvaltningen till civilförvaltningen tillstyrkes av
överbefälhavaren, civilförvaltningen och marinförvaltningen.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört framlägger jag nu
de förslag till personalförändringar m. m. beträffande marinförvaltningen,
som jag räknar med för nästa budgetår.

Vad först angår vapenavdelningen föreslår jag att denna förstärkes
med en tjänst för byråingenjör i Ae 21, avsedd för torpedbyråns tubsektion.

I gällande organisationsplan för vapenavdelningens telebyrås radiosektion
finns bland annat upptagna en befattning för mariningenjör av 1. graden
eller förste byråingenjör i A 23, avsedd för chef för specialradiodetaljen,
samt en befattning för förste byråingenjör i A 23, avsedd för samma
detalj. Med hänsyn till föreliggande omständigheter torde ifrågavarande
befattningar böra omvärderas, varvid en tjänst för förste byråingenjör i
Ae 23 omvandlas till tjänst för marindirektör av 2. graden eller byrådirektör
i Ao 24 samt en tjänst för förste byråingenjör i Ae 23 nedflyttas till
tjänst för byråingenjör i Ae21.

Ärenden rörande helikoptermateriel handlägges inom skeppsbyggnadsavdelningen.
Marinförvaltningen har föreslagit att för dessa
ärenden inrättas en särskild sektion, direkt underställd avdelningschefen,
och att ett antal nya tjänster tillkommer för sektionen. För egen del tillstyrker
jag att en helikoptersektion inrättas men anser att denna tills
vidare bör ingå i skeppsbyggnadsavdelningens maskinbyrå. Jag räknar därvid
med att personalbehovet kan tillgodoses genom omflyttningar av per -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

231

sonal, varvid en befattningshavare i A 23 vid sektionen torde få meddelas
förordnande att bestrida göromål, som eljst ankommer på byrådirektör i
A 24.

I enlighet med marinförvaltningens förslag torde inköps av delningens
inköpssektion böra förstärkas med en tjänst för byråassistent eller
byråingenjör i Ae 19.

För verkstadsbyrån räknar jag med en ny tjänst för byråingenjör
i Ae21, avsedd för förrådssektionen.

Normaliebyrån torde böra förstärkas med en tjänst för byråassistent
i Ae 19, avsedd för förlagsdetaljen.

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående har 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
framlagt förslag rörande intendenturavdelningen.
Jag biträder de sakkunnigas förslag såvitt avser utbyte av en
tjänst för förste kontorsskrivare i Ae 15 mot tjänst för kansliskrivare i
Ae 10, utbyte av en kaptensbeställning i Ao 21 vid marinintendenturkåren
mot en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 samt indragning
av en tjänst för kontorsskrivare i Ae 13. Beträffande kaptensbeställningen
gör jag hemställan vid behandlingen i det följande av marinens allmänna
avlöningsanslag.

I sistnämnda sammanhang avser jag att framlägga förslag om viss förstärkning
av personalen för säkerhetstjänsten inom marinledningen. På
grund härav räknar jag i förevarande sammanhang med att en tjänst för
byråingenjör i Ae 19 skall indragas vid marinförvaltningens vapen- eller
skeppsbyggnadsavdelning. Jag räknar vidare med att vid vapen- och
skeppsbyggnadsavdelningarna tjänster skall indragas för två ingenjörer
i Ae 17, två ingenjörer i Ae 15 och två biträdande ingenjörer
i Ae 13.

Såsom angivits inledningsvis under Vissa gemensamma frågor beträffande
armétyg-, marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj:t böra
utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga övergångsåtgärder
i samband med genomförandet av föreslagna personalförändringar.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn
till anslagsbelastningen och 1957 års löneplansrevision m. m.

Anslaget beräknar jag till 9 700 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 807 000 (+ 387 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
141 000 (—84 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 1 920 (+ 360) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 65 000 (+ 15 000)
kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 352 000
(+ 1 162 000) kronor;

Rörligt tillägg 1 333 080 (—735 360) kronor.

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Inkomstposten Pensionsmedel, 185 000 kronor, torde utgå i anslutning
till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets
avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 930 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och inledningsvis anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för marinförvaltningen, som föranledes av
vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 807 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 141 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 1 920

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 65 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 5 352 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 333 080

Summa kronor 9 700 000

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande marinförvaltningen vidtaga särskilda
övergångsåtgärder enligt vad som angivits i det föregående;

d) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 700 000 kronor.

[12] Marinförvaltningen: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 655 000 874 934

1957/58 (statsliggaren s. 182) 853 000

1958/59 (förslag) ............... 950 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 853 000 kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 412 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1958 233

ökning

1. Sjukvård m. m............................................................. 5 000

2. Reseersättningar ......................................................... 5 000

3. Bränsle, lyse och vatten ................................................ 30 000

4. Renhållning och städning ............................................. 42 000

5. Skrivmaterialier, papper, blankettryck o. d......................... 11 000

6. Telegram och telefon ...................................................... 132 100

7. Annonsering av tjänster ................................................ 24 000

8. Inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner

m. fl. inventarier ......................................................... 145 400

9. Bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl. ändamål 9 000

10. Höjda löner till vaktpersonal .......................................... 8 000

411 500
Avrundat 412 000

Motiv

1. Förstärkning av marinförvaltningens personal i enlighet med ämbetsverkets
äskande för nästa budgetår under avlöningsanslaget medför ökade
kostnader för sjukvård m. m.

2. Det ökade medelsbehovet betingas av beräknad höjning av järnvägstaxorna,
den för budgetåret 1957/58 medgivna personalförstärkningen
samt den personalförstärkning, som enligt äskande under ämbetsverkets
avlöningsanslag förutsatts skola komma till stånd från och med nästa
budgetår.

3. Det ökade medelsbehovet betingas av anslagsbelastningen under budgetåret
1956/57 och vissa prisstegringar.

4. Kostnaderna för renhållning och städning beräknas öka med 6 000
kronor på grund av höjda ersättningar till städningspersonal enligt 1957
års kollektivavtal och med 36 000 kronor på grund av att marinledningen
tillförts nya lokaler.

5. En uppräkning anses erforderlig med 5 000 kronor i anledning av
prisstegringar och med 6 000 kronor till följd av personalökningar.

6. Av den begärda medelsanvisningen avser 10 000 kronor höjda markeringsavgifter,
29 100 kronor kostnader för telefonabonnemang och markeringsavgifter
i nya lokaler, 22 000 kronor på grundval av belastningen
under budgetåret 1956/57 beräknade ökade kostnader för telegram och
telefon samt 71 000 kronor kostnader för anskaffning och underhåll av
snabbtelefonanläggningar jämte smärre ändringsarbeten.

7. De verkliga kostnaderna under budgetåret 1956/57 för annonsering
av tjänster uppgick till omkring 19 000 kronor mot beräknade 5 000 kronor.
En uppräkning av medelsanvisningen till annonsering med (19 000 —
5 000 =) 14 000 kronor är därför erforderlig. Väntade prisstegringar beräknas
vidare medföra ett ökat mcdelsbchov av 10 000 kronor.

234

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

8. Av beloppet hänför sig 10 000 kronor till ökad engångsanskaffning
av kontorsteknisk utrustning (varav 5 000 kronor för marinstaben), 60 000
kronor till anskaffning av möbler m. m. för ny personal, som begäres för
nästa budgetår, omkring 55 000 kronor till utbyte av förslitna skrivmaskiner,
gardiner och mattor samt återstoden till vissa andra anskaffningar
m. m.

9. Den personalförstärkning, som marinförvaltningen äskat för nästa
budgetår, beräknas medföra ökade kostnader för bokinköp, bindning av
böcker och handlingar m. m.

Departementschefen

Vid behandlingen av marinförvaltningens omkostnadsanslag för budgetåret
1957/58 i propositionen 1957:110 (s. 70) anmäldes att 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
i skrivelse den 12 oktober 1956 beräknat
marinförvaltningens medelsbehov för engångsanskaffning av viss kontorsteknisk
utrustning till 75 000 kronor. Vid beräkningen av anslaget för
nämnda budgetår räknades med en medelsanvisning för ändamålet av
35 000 kronor. För nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka att 45 000
kronor, varav 40 000 kronor för marinförvaltningen och 5 000 kronor för
marinstaben, beräknas under anslaget för anskaffning av kontorsteknisk
utrustning, vilket innebär att anslaget uppräknas med 10 000 kronor. I
övrigt kan jag endast tillstyrka att anslaget uppräknas med hänsyn till
kostnadsökningar av automatisk natur, beräknade till 87 000 kronor.
Totalt räknar jag således med ett ökat anslagsbehov av (10 000 + 87 000 =)
97 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras med (853 000
+ 97 000 =) 950 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

[13] Flygförvaltningen: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 11 793 000 12 231 125

1957/58 (statsliggaren s. 183) 13 300 000
1958/59 (förslag) ................. 15 650 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 15) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 13 300 000 kronor.

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

235

Flygförvaltningens förslag till medelsäskande

Flygförvaltningen (skr. 21/s och Vio 1957) hemställer att anslaget höjes
med 4 917 000 kronor.

1. Nya tjänster m. m.

Flygplanavdelningen

2 överingenjörer ABp 26, 1 flygdirektör av 2.
graden eller byrådirektör Ao 24, 1 flygingenjör
av 1. graden eller förste byråingenjör Ao 23,
1 major eller flygingenjör av 1. graden eller
förste byråingenjör Ao 23, 3 förste byråingenjörer
Ae 23, 11 byråingenjörer Ae 21, 6 byråingenjörer
Ae 19, 10 ingenjörer Ae 17, 4 ingenjörer
Ae 15, 1 förste kansliskrivare Ae 12,
1 verkstadsförman Ae 12, 1 kanslibiträde Ae 7,
1 tekniskt biträde Ae 7 ..............................

1 tekniker Ae 10 utgår .................................

Ökning Minskning

858 230

11 540

Elektroavdelningen

3 överingenjörer ABp 26, 1 byrådirektör Ae 26,

3 laboratorer ABp 25, 2 flygdirektörer av 2.
graden eller byrådirektörer Ao 24, 6 byrådirektörer
Ae 24, 4 flygingenjörer av 1. graden eller
förste byråingenjörer Ao 23, 14 förste byråingenjörer
Ae 23, 1 flygingenjör av 2. graden
eller byråingenjör Ao 21, 11 byråingenjörer
Ae 21, 6 byråingenjörer Ae 19, 1 kansliskrivare
Ae 10, 1 tekniker Ae 10, 2 kontorister
Ae 9, 4 kanslibiträden Ae 7, 1 tekniskt biträde
Ae 7 ...................................................... 1 407 018

Underhållsavdelningen

1 flygdirektör av 1. graden eller byrådirektör
Ao 26, 1 flygingenjör av 1. graden eller förste
byråingenjör Ao 23, 2 byråingenjörer Ae 21,
2 byråingenjörer Ae 19, 1 driftingenjör Ae 19,
4 ingenjörer Ae 17, 1 ingenjör Ae 15, 1 yrkes -

lärare Ae 15, 1 biträdande ingenjör Ae 13, 1
operatör Ae 10, 2 operatörer Ae 7 ............... 309 794

Inköpsavdelningen

2 byråassistenter Ae 19, 1 assistent Ae 17, 1

kanslibilräde Ae 7 .................................... 71 008

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning

Robotavdelning

2 byrådirektörer Ae 26, 1 armé-, marin- eller
flygdirektör av 2. graden Ao 24, 2 byrådirektörer
Ae 24, 1 armé-, marin- eller flygingenjör
av 1. graden eller förste byråingenjör Ao 23,

1 flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör
Ao 23, 4 majorer eller kommendörkaptener
av 2. graden Ao 23, 6 förste byråingenjörer
Ae 23, 12 byråingenjörer Ae 21, 9
byråingenjörer Ae 19, 5 ingenjörer Ae 17, 2 ingenjörer
Ae 15, 1 förste kansliskrivare Ae 13,

1 ingenjörbiträde Ae 12, 1 biträde för skriv -

och kontorsgöromål ................................. 1 055 372

Intendenturbyrån

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ......... 8 032

Flygf ältsbyrån

1 byråingenjör Ae 21, 1 byråingenjör Ae 19, 1
ingenjör Ae 17, 1 biträdande ingenjör Ae 13 ... 77 272

Normaliebyrån

1 byråingenjör Ae 21, 1 byråingenjör eller byråintendent
Ae21, 2 byråingenjörer Ae 19, 1 ingenjör
Ae 17, 1 ingenjör Ae 15, 1 biträdande
ingenjör Ae 13, 1 kanslibiträde Ae 7, 2 tekniska
biträden Ae 7, 1 tekniskt biträde Ae 5 ......... 180 906

Administrativa byrån

1 byråsekreterare Ao 19, 1 assistent Ae 17, 1
förste kansliskrivare Ae 12, 2 kanslibiträden
Ae 7, 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål 93 920

Centralplaneringen

1 byrådirektör Ae 26 .................................... 29 622

Under rättelsecentral

1 förste byråingenjör Ae 23, 2 byråingenjörer
Ae21, 1 byråintendent eller byråingenjör Ae
21, 1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 2
amanuenser, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål,
1 pensionerad officer A: 24 ............ 171 642

Minskning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

237

2. Löneregleringar

Flygplanavdelningen

Vapenbyrån: 1 ingenjör Ae 15 — Ae 17 (installationssektionen),
1 byrådirektör Ao 24 —- Ao 26,
1 förste byråingenjör Ao 23 -— byrådirektör
Ao 24 (beräkningssektionen)

Flygplanbyrån: 1 förste byråingenjör Ao 23 -—■
byrådirektör Ao 24 (projektsektionen), 1 byråingenjör
Ao 21 ■—- förste byråingenjör Ao 23
(flygplansektionen), 1 byråingenjör Ao 21 —
förste byråingenjör Ao 23 (utrustningssektionen),
1 byråingenjör Ae 19 — Ae 21, 1 ingenjör
Ae 17 — byråingenjör Ae 19, 1 ingenjörbiträde
Ae 12 —- ingenjör Ae 17, 1 ingenjörbiträde
Ae 12 —• biträdande ingenjör Ae 13, 1
tekniker Ae 10 —• biträdande ingenjör Ae 13
(kontroll sektionen)

Motorbyrån: 1 byrådirektör Ao 26 — överingenjör
ABp 26, 1 förste byråingenjör Ao 23
—- byrådirektör Ao 24 (projektsektionen)
Försökscentralen: chef för försökscentralen Ao
26 — Bp 1, 1 ingenjörbiträde Ae 12 — biträdande
ingenjör Ae 13, 1 ingenjörbiträde Ae 12
— ingenjör Ae 15 (assistenter m. fl.), 1 kontorist
Ae 9 —• kansliskrivare Ae 10 (centraldetaljen),
1 ingenjör Ael7 — byråingenjör Ae
19, 1 ingenjör Ae 17 — byråingenjör Ae 19
(flygplansektionen) .................................

Elektroavdelningen

Radiobyrån: 1 byrådirektör Ae 24 — Ae 26 (sektionen
för fast radiokommunikation), 1 byrådirektör
Ae 24 — Ae 26 (sektionen för rörlig
radiokommunikation), 1 byråingenjör Ao 19
—• Ao 21 (markinstallationssektionen), 1 byråingenjör
Ael9 — Ae21 (utvecklingssektionen)
Radarbyrån: 1 byråingenjör Ao 19 — Ao 21
(markradarsektionen), 1 byrådirektör Ao 24
—- Ao 26 (navigeringsradarsektionen)
Luftbevakningsbyrån: 1 byrådirektör eller flygdirektör
av 2. graden Ao 24 — överingenjör ABp
26 (systemsektionen), 1 förste byråingenjör Ao

Ökning

44 208

Minskning

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

23 — byrådirektör Ao 24, 1 byråingenjör Ae 19

— Ae 21 (sektion för luftförsvarscentraler), 1
förste byråingenjör Ao 23 -— byrådirektör Ao

24 (trådnätsektionen), 1 byrådirektör Ao 24

— Ao 26 (radiolänksektionen)

Flygelektrobyrån: 1 förste byråingenjör Ao 23

— byrådirektör Ao 24 (markelektrosektionen),

1 förste byråingenjör Ao 23 — byrådirektör
Ao 24, 1 biträdande ingenjör Ae 13 — ingenjör
Ae 15 (flygelektrosektionen), 1 biträdande ingenjör
Ae 13 -—■ ingenjör Ae 17 (instrumentsektionen)
.............................................

Underhållsavdelningen
Driftbyrån: 1 byråingenjör Ao 21 — förste byråingenjör
Ao 23, 1 byråingenjör Ae 19 — Ae 21
(driftsektionen)

Förrådsbyrån: 1 ingenjörbiträde Ae 12 -— biträdande
ingenjör Ae 13 (reservdelsplaneringssektionen) Centralsektionen:

1 byråassistent Ae 19 — byråintendent
Ae 21 (hålkortscentralen) ............ 7 710

Inköpsavdelningen

Expeditionen: 1 förste kansliskrivare Ae 12 —
kontorsskrivare Ae 13

Utländska inköpssektionen: 1 assistent Ae 17 —
byråassistent Ae 19

Räkningssektionen: 1 biträde för skriv- och kon torsgöromål

— kanslibiträde Ae 7 ............... 3 884

Robotavdelning

1 byråchef Bp 3 — avdelningschef Bp 4
Produktionssektion: 1 förste byråingenjör Ae 23

— byrådirektör Ae 26

Militärsektionen: 1 major eller kommendörkapten
av 2. graden Ao 23 — överstelöjtnant eller
kommendörkapten av 1. graden Ao 26
Teknisk byrå: 1 överingenjör ABp 26 — byråchef
Bp 1, 1 armé-, marin- eller flygdirektör
av 1. graden eller byrådirektör Ao 26 — överingenjör
ABp 26, 1 förste byråingenjör Ae 23

— byrådirektör Ae 26, 1 förste byråingenjör

Ökning

38 946

Minskning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

239

Ökning Minskning

Ae 23 — byrådirektör Ae 24 (projektsektionen),
1 förste byråingenjör Ae 23 — byrådirektör
Ae 24, 1 ingenjör Ae 17 -— byråingenjör
Ae 21 (elektrosektion), 1 byrådirektör Ae
24 — Ae 26, 1 förste byråingenjör Ae 23 —
byrådirektör Ae 24 (motorsektionen)

Försöksbyrå: 1 major eller kommendörkapten
av 2. graden Ao 23 — byråchef Bp 1, 1 byrådirektör
Ae 24 — Ae 26, 1 förste byråingenjör
Ae 23 — byrådirektör Ae 24 (utprovningssektionen),
1 byråingenjör Ae 19 — Ae 21 (anläggningsdetalj)
50 192

Intendenturbyrån

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —
kanslibiträde Ae 7 (centralsektionen), 1 byråassistent
Ae 19 — byråingenjör Ae 21 (materielsektionen)
.......................................... 3 340

Flygfältsbyrån

1 byrådirektör Ao 24 — Ao 26 (projektsektionen),
1 byrådirektör Ao 24 —• Ao 26 (anläggningssektionen)
....................................... 5 820

Normaliebyrån

1 ingenjör Ao 17 — byråingenjör Ao 19 (stan dardiseringssektionen)

.............................. 2 032

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ao 21 -— Ao 23, 1 kanslibiträde
Ao 7 — kontorist Ao 9 (kanslisektionen),
1 förste byråsekreterare Ao 21 — Ao 23,

1 byråinspektör Ao 19 — Ao 21 (personalkontoret)
................................................... 8 436

3. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m...................... 1 729 000

Lönegradsuppflyttningar inom reglerad beford ringsgång

och löneklassuppflyttningar ......... 206 000

Vikariatsersättningar .................................... 10 000

Minskat medelsbehov på grund av successiv tillsättning
av nya tjänster m. m...................... 2 040 000

Omräkning i övrigt .................................... 616 156

6 978 540 2 061 540

+ 4 917 000

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Motiv

Flygförvaltningen har anmält behov av sammanlagt omkring 370 nya
tjänster. I vilken takt de nya tjänsterna bör tillföras förvaltningen beror
på ett flertal omständigheter, såsom möjligheterna att rekrytera personalen
och nödvändigheten av att successivt infoga densamma i organisationen,
ekonomiska förhållanden, lokaltillgången m. m. Förvaltningens
önskemål är att ökningen genomföres i tre etapper, den första budgetåret
1958/59 och de två övriga de därefter närmast följande två budgetåren.
Den första etappen bör omfatta ungefär 50 % av det totala behovet
för flygplanavdelningen, elektroavdelningen och robotbyrån samt hela behovet
för övriga enheter. Den sålunda föreslagna förstärkningen fordrar
bland annat utökning av förvaltningens tjänstelokaler. I avvaktan på att
permanenta lokaler kan uppföras måste ytterligare arbetsutrymmen ordnas
provisoriskt. Av den i första etappen ingående personalen, omkring 200
befattningshavare, torde endast högst hälften kunna beredas plats i nuvarande
lokaler och detta endast till priset av en trängsel, som kommer
att skapa svåra arbetsförhållanden. Redan under nästa budgetår bör därför
ett antal baracker stå till förvaltningens förfogande.

1. Fly gplanav delning en. De föreslagna nya befattningshavarna avses
för byråer m. m. enligt följande:

vapenbyrån: en byråingenjör i Ae 21, en ingenjör i Ae 17 (bomboch
raketsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (beräkningssektionen);

flygplanbyrån: en överingenjör i ABp 26, en flygdirektör av 2. graden
eller byrådirektör i Ao 24 (projektsektionen), en flygingenjör av 1.
graden eller förste byråingenjör i Ao 23, en byråingenjör i Ae 21 (flygplansektionen),
en major eller flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör
i Ao 23, en byråingenjör i Ae 21 (utrustningssektionen), en byråingenjör
i Ae 21 (kontrollsektionen);

motorbyrån: en byråingenjör i Ae 21, ett tekniskt biträde i Ae 7
(projektsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (kontrollsektionen);

f örsökscentralen: en överingenjör i ABp 26, en byråingenjör i
Ae 21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15
(assistenter m. fl.), en förste kansliskrivare i Ae 12, ett kanslibiträde i
Ae 7 (centraldetaljen), en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i
Ae 19, en ingenjör i Ae 17 (vapensektionen), två byråingenjörer i Ae21,
en ingenjör i Ae 17 (elektrosektionen), en byråingenjör i Ae 21, en byråingenjör
i Ae 19, en ingenjör i Ae 17 (flygplansektionen), två förste byråingenjörer
i Ae 23, två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 17 (motorsektionen),
en byråingenjör i Ae 19, tre ingenjörer i Ae 17, två ingenjörer
i Ae 15 (mätsektionen), en ingenjör i Ae 17 (konstruktionssektionen), en
ingenjör i Ae 15, en verkstadsförman i Ae 12 (verkstadssektionen).

Under förutsättning att de tjänster, som i det föregående upptagits för
f örsökscentralen under assistenter m. fl., inrättas, kan en tjänst för tekniker
i Ae 10 utgå.

241

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Elektroavdelningen. Sektionen för telefonteknisk materiel inom luftbevakningsbyrån
bör benämnas sektionen för luftförsvarscentraler, då detta
namn bättre svarar mot sektionens arbetsuppgifter.

De föreslagna befattningshavarna avses för byråer m. m. enligt följande:
radiobyrån: två förste byråingenjörer i Ae 23, två byråingenjörer i
Ae 21 (sektionen för fast radiokommunikation), två förste byråingenjörer
i Ae 23, en byråingenjör i Ae 21 (sektionen för rörlig radiokommunikation),
en byrådirektör i Ae 26, en förste byråingenjör i Ae 23, en tekniker
i Ae 10 (navigeringsradiosektionen), ett tekniskt biträde i Ae 7 (markinstallationssektionen),
en överingenjör i ABp 26, två byrådirektörer i Ae 24,
ett kanslibiträde i Ae 7 (utvecklingssektionen);

radarbyrån: en byråingenjör i Ae 21, en kontorist i Ae 9 (centraldetaljen),
en flygdirektör av 2. graden eller byrådirektör i Ao 24 (markradarsektionen),
en flygingenjör av 2. graden eller byråingenjör i Ao 21
(flygradarsektionen), en förste hyråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i
Ae 21 (navigeringsradarsektionen), en flygdirektör av 2. graden eller byrådirektör
i Ao 24, två flygingenjörer av 1. graden eller förste byråingenjörer
i Ao 23, ett kanslibiträde i Ae 7 (specialradarsektionen), en överingenjör
i ABp 26, tre laboratorer i ABp 25, en förste byråingenjör i Ae 23,
en byråingenjör i Ae 21 (utvecklingssektionen);

luftbevakningsbvrån: en kansliskrivare i Ae 10 (centraldetaljen),
en byrådirektör i Ae 24, en förste byråingenjör i Ae 23, två byråingenjörer
i Ae 21, en byråingenjör i Ae 19 (systemsektionen), två förste byråingenjörer
i Ae 23, en byråingenjör i Ae 19, ett kanslibiträde i Ae 7 (sektionen
för luftförsvarscentraler), två förste byråingenjörer i Ae 23, en byråingenjör
i Ae21, en byråingenjör i Ae 19 (trådnätsektionen);

f lygelektrobyrån: en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 (centraldetaljen),
en förste byråingenjör i Ae 23 (markelektrosektionen), en
byrådirektör i Ae 24, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i
Ae 21, en byråingenjör i Ae 19 (instrumentsektionen), en överingenjör i
ABp 26, en byrådirektör i Ae 24, två flygingenjörer av 1. graden eller förste
byråingenjörer i Ao 23, en byråingenjör i Ae21, två byråingenjörer i Ae 19
(utvecklingssektionen);

kontrollsektion: en byrådirektör i Ae 24.

Underhållsnvdelningen. De föreslagna nya befattningshavarna avses för
byråer m. m. enligt följande:

driftbyrån: en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i
Ao 23, två byråingenjörer i Ael9, tre ingenjörer i Ae 17, en ingenjör i
Ae 15 (driftsektionen), en byråingenjör i Ae21 (detaljen för teknisk kursverksamhet),
en yrkeslärare i Ae 15 (verkstadsskolan);

förråd sbyrån: en flygdirektör av 1. graden eller byrådirektör i Ao 26,
en driftingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en biträdande ingenjör i Ae 13
(reservdelsplaneringssektionen);

10—89 08 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Ar 110

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

centralsektionen: en byråingenjör i Ae 21 (krigsreparationsdetaljen),
en operatör i Ae 10, två operatörer i Ae 7 (hålkortscentralen).

Inköpsaudelningen. Svenska inköpssektionen bör uppdelas i två sektioner,
förslagsvis benämnda svenska inköpssektionen 1 och svenska inköpssektionen
2. Till den senare skulle hänföras inköp hos ramavtalsindustrien
och av robotmateriel medan å den förra skulle handläggas inköp inom
landet av all övrig materiel. Omfattningen av inköpsverksamheten har
varit av sådan storleksordning att det visat sig vara omöjligt för sektionschefen
att omspänna hela området. Därför har den provisoriska anordningen
vidtagits att en särskild grupp med en tjänsteman i 21 lönegraden
såsom föredragande fått handlägga den ärendegrupp, vilken bör avses för
svenska inköpssektionen 2.

Av de föreslagna befattningshavarna avses en byråassistent i Ae 19 för
svenska inköpssektionen 1, en byråassistent i Ae 19 för svenska inköpssektionen
2, en assistent i Ae 17 för räkningssektionen och ett kanslibiträde
i Ae 7 för expeditionen.

Robotavdelning. Den militärtekniska utvecklingen inom området för flygförvaltningens
verksamhet har på senare år gått mycket snabbt. Flygplanoch
motortekniken har nödvändiggjort och medgivit starkt ökade flygplanprestanda
och ökad precision och därigenom har det blivit nödvändigt
att låta teknisk utrustning såväl i flygplanen som på marken övertaga
funktioner, vilka människan ej längre förmår utföra med tillräcklig
snabbhet och noggrannhet. Utvecklingen har därför gått och kommer att
gå mot en starkt vidgad automatisering av olika funktioner inom praktiskt
taget alla verksamhetsgrenar. Denna utveckling kommer att bli än
mer markant efter hand som robotmaterielen växer fram. Det är av utomordentlig
vikt att förvaltningens organisation successivt anpassas till de
förändringar, som de nya tekniska hjälpmedlen och metoderna fordrar.

Hur robotutvecklingen kommer att i det långa loppet påverka förvaltningens
organisation är det i dag ej möjligt att säga. Under överskådlig
tid förblir emellertid flygplanet dominerande och detta torde bli fallet ännu
långt efter det att stridsrobotar börjat tillföras förbanden. I vart fall är
det så långt nu kan överblickas lämpligt att såsom hittills låta robotutvecklingen
handhas av en särskild organisationsenhet inom flygförvaltningen,
även om ett vidgat samarbete mellan denna enhet och förvaltningens
övriga delar successivt måste växa fram, efter hand som de gemensamma
tekniska problemen blir fler och fler.

Förvaltningens uppfattning är att robotbyrån under den närmaste
framtiden skall koncentrera sitt arbete på att fullfölja vissa påbörjade
projekt. Nya projekt skall drivas med ianspråktagande i största möjliga
utsträckning av industriell kapacitet. Detta innebär att en relativt omfattande
planering och projektering fortsättningsvis måste äga rum men
att konstruktionsverksamheten successivt kommer att nedgå. Därjämte

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

243

måste förutsättas att en omfattande försöks- och utprovningsverksamhet
kommer att bedrivas gemensamt med försökscentralen. Bland annat måste
även de robotar, som framtages inom den svenska industrien, provskjutas
och kontrolleras, varjämte utländska robottyper skall provas och jämföras
med svenska. Dessutom måste, delvis i robotbyråns regi, taktiska
prov och övningar inledas, då förbanden utrustats med robotar. Förberedelser
för en vidgad dylik verksamhet har påbörjats, sedan medel för
ändamålet ställts till förfogande genom beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen
våren 1957. Under alla förhållanden kommer robotbyrån att för
lång tid framåt behöva en relativt stor personaluppsättning. På grund
härav och med hänsyn till byråns olika funktioner har förvaltningen vid
förnyad prövning av frågorna om robotarbetets fortsatta bedrivande och
byråns organisation kommit till samma uppfattning som ämbetsverket
framförde i förslag till 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga och i 1956
års petitaskrivelse. Förvaltningen föreslår därför ånyo att robotbyrån omvandlas
till avdelning. Avdelningen föreslås skola indelas i expedition,
produktionssektion, militärsektion, teknisk byrå med indelning i projektsektion,
konstruktionssektion, elektrosektion och motorsektion, samt försöksbyrå
med indelning i utprovningssektion, specialprovsektion, mätsektion,
anläggningsdetalj, försöksplats Karlsborg och försöksplats Norrland.

De för avdelningen avsedda nya befattningshavarna förutsättes skola
fördelas på byråer m. m. enligt följande:

assistent åt avdelningschefen: en major eller kommendörkapten
av 2. graden i Ao 23;

expeditionen: en förste kansliskrivare i Ae 13, ett biträde för skrivoch
kontorsgöromål;

produktionssektionen: två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i
Ae 17;

militär sektionen: en major eller kommendörkapten av 2. graden
i Ao 23;

tekniska byrån: en byrådirektör i Ae 26 (biträde åt byråchefen), en
byråingenjör i Ae 19 (biträde åt byråchefens tekniska assistent), två byråingenjörer
i Ae21, en ingenjör i Ae 17 (projektsektionen), en förste byråingenjör
i Ae 23, två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en ingenjör
i Ae 15 (konstruktionssektionen), en byrådirektör i Ae 24, två förste
byråingenjörer i Ae 23, tre byråingenjörer i Ae 21 (elektrosektionen), en
förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae 21 (motorsektionen);

för söksbyrån: en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör
i Ao 23, två byråingenjörer i Ae21, två byråingenjörer i Ae 19 (utprovningssektionen),
en byrådirektör i Ae 26, en armé-, marin- eller flygdirektör
av 2. graden i Ao 24 (specialprovsektionen), en byrådirektör i Ae 24,

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae 21 (mätsektionen),
en byråingenjör i Ae 21 (anläggningsdetaljen), en major eller kommendörkapten
av 2. graden i Ao 23, en armé-, marin- eller flygingenjör av 1.
graden eller förste byråingenjör i Ao 23, en förste byråingenjör i Ae 23,
två byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, en ingenjör i Ae 15,
ett ingenjörbiträde i Ae 12 (försöksplats Karlsborg), en major eller kommendörkapten
av 2. graden i Ao 23, två byråingenjörer i Ae 21 (försöksplats
Norrland).

lntendenturbyrån. Den föreslagna tjänsten avses för centralförrådet för
intendenturmateriel i Västerås.

Flygfältsbyrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses en byråingenjör
i Ae 19, en ingenjör i Ae 17 och en biträdande ingenjör i Ae 13 för
projektsektionen samt en byråingenjör i Ae 21 för underhållssektionen.

Normaliebyrån. Materialdetaljen bör ombildas till materialsektion.

De föreslagna befattningshavarna avses för sektioner m. m. enligt
följande:

beskrivningssektionen: en byråingenjör eller byråintendent i
Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15,
en biträdande ingenjör i Ae 13, två tekniska biträden i Ae7;

materialsektionen: en byråingenjör i Ae 21, ett kanslibiträde i Ae 7;

försvarets klassifikationscentral: en byråingenjör i Ae 19, ett
tekniskt biträde i Ae 5.

Administrativa byrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses ett
kanslibiträde i Ae 7 för kanslisektionen, en byråsekreterare i Ao 19 och en
förste kansliskrivare i Ae 12 för personalkontoret, en assistent i Ae 17 för
organisationskontoret samt ett kanslibiträde i Ae 7 och två biträden för
skriv- och kontorsgöromål (telefonister) för centralexpeditionen.

Centralplaneringen. Den föreslagna tjänsten avses för ekonomidetaljen.

Underrättelsecentral. Rörande den närmare innebörden av detta förslag
torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

2. De föreslagna löneregleringarna grundar sig på en avvägning av arbetsuppgifter
och ansvar mellan tjänster inom förvaltningen och önskvärdheten
av att kvalitetsförstärkningen får fortsätta beträffande i första
hand vissa viktigare befattningar. Flygförvaltningen har tidigare i olika
sammanhang särskilt framhållit betydelsen av att sektionschefer och därmed
jämställda befattningshavare inom de tekniska organisationsenheterna
i större utsträckning än vad som vore fallet placerades i dåvarande lönegraderna
33 å löneplan 1 eller i vissa fall Cp 10 å löneplan 2. Förvaltningens
uppfattning är fortfarande i princip densamma. Den lönegrad,
som i förekommande fall numera bör tillämpas, är A 26 (ABp26). Antalet
lönegradsförändringar, som begäres för nästa budgetår, uppgår till 65.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

245

Flygförvaltningen har sedermera i skrivelse den 9 november 1957 framlagt
förslag rörande organ för system planering m. m. Över förslaget
har överbefälhavaren avgivit yttrande.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse till en början anfört bland annat
följande.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1958/59 har chefen för försvarsstaben
framlagt förslag om inrättande av en planeringssektion i försvarsstaben.
Därvid har bland annat angivits att den tekniska utvecklingen
kommer att öka kraven på utredningar och undersökningar men att dessa
i grundläggande tekniska frågor självfallet måste utföras av andra organ
än försvarsstaben medan det slutliga ställningstagandet till alla faktorer
kommer att åvila överbefälhavaren med hjälp av försvarsstaben.

Ett för försvaret centralt planeringsorgan i försvarsstaben förutsätter
således att motsvarande organ finns vid flygstaben och flygförvaltningen.
Oavsett det sålunda motiverade behovet av planeringsorgan vid flygledningen
erfordras emellertid ett planeringsorgan inom flygförvaltningen
redan för sådana problemkomplex, vars lösande direkt påverkar flygförvaltningens
arbetsuppgifter vad gäller materielanskaffning m. m.

Sedan vissa allmänna riktlinjer uppdragits för materielanskaffningen
vid försvaret är det likväl givet att varje försvarsgren måste äga relativt
stor handlingsfrihet vid val av olika projekt och deras utformning med
beaktande av de speciella problemen inom försvarsgrenen. Den kommande
övergången i viss utsträckning från flygplan till robotar som vapenbärare
samt den starka tillväxten av markbunden materiel — särskilt telemateriel
— har redan nu ställt flygvapnet inför omfattande och svårbemästrade
tekniska och taktiska frågor och awägningsspörsmål. Möjligheterna
att bedöma rätta utvecklingsvägar för luftförsvaret har i hög grad komplicerats.
Stridsvärdet och effektiviteten av tillgängliga resurser blir beroende
av att hela det vapensystem som omfattar bland annat luftbevakning,
stridsledning, flygplan och robotar blir fullständigt samordnat. Projektering
och utveckling på längre sikt av dylika system har blivit en uppgift
av största betydelse. Motsvarande synpunkter gäller också beträffande
attack- och spaningsflyget.

För att arbetet härpå skall kunna bedrivas rationellt fordras en omsorgsfull
planering av verksamheten och analys av olika tänkbara utvägar.
Operationsanalysuppgifterna bör ankomma på ett för flygledningen gemensamt
operationsanalysorgan. Detta skall för flygförvaltningens vidkommande
betjäna en särskild grupp av personal inom förvaltningen, som
bör få till speciell uppgift att på grundval av såväl egna analyser av den
tekniska verksamheten som operationsanalysresultaten och i ömsesidig
samverkan med operationsanalysorganet och förvaltningens olika enheter
dels upprätta förslag till beslut om verksamhetens inriktning dels biträda
med planering och samordning av det tekniska arbetet i enlighet med
beslutet. Vid lösandet av dessa uppgifter skall gruppen även nära samarbeta
med flygstabens planeringsavdelning.

Ifrågavarande grupp kan lämpligen benämnas »systemplaneringen».
Arbetsuppgifterna blir i utpräglad grad tekniskt-planerande och ligger
utanför det arbetsområde, som tillhör den nuvarande centralplaneringen.
Nära beröringspunkter med centralplaneringens uppgifter finns emellertid.
Å ena sidan måste systemplaneringen beakta ekonomiska omständig -

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

heter, å andra sidan blir centralplaneringen Aid uppgörande av materielplaner
in. ni. beroende av systemplaneringen. Det kan därför diskuteras
om systemplaneringsfunktionerna bör inordnas i centralplaneringen; bådas
uPPgifter är ju olika sidor av en centralt utövad planering. Med hänsyn
till den starkt tekniska karaktären av systemplaneringens göromål och
till att centralplaneringen i mycket hög grad måste vara engagerad i direkt
anslagsförvaltande arbete har förvaltningen emellertid stannat för att
organisatoriskt skilja central- och systemplanering åt. Resultatet av
systemplaneringens arbete kan emellertid skapa ett hållbart underlag för
centralplaneringens verksamhet och därigenom underlätta denna, liksom
också t. ex. administrativa byrån vid beredningen av förvaltningens personalpetita
kan utnyttja den samlade överblick över den tekniska verksamheten
och personalbehovet inom ämbetsverket som systemplaneringen
får.

Systemplaneringen, som alltså icke bör inordnas i centralplaneringen,
föreslås — i avvaktan på lösandet av frågorna om en ställföreträdande
souschef skall finnas och vilken ställning i organisationen flygöverdirektören
kan få — tills vidare stå till souschefens direkta förfogande.

Beträffande behovet av personal för det föreslagna organet för systemplanering
framhåller flygförvaltningen att tjänsteförrättande flygöverdirektören
tills vidare bör tjänstgöra som chef för organet, övrig personal bör
utgöras av specialister inom vissa viktigare områden av förvaltningens tekniska
verksamhet. Även officerare med teknisk specialutbildning bör kunna
komma i fråga. Till en början bedömes det vara tillfyllest med tre nya
befattningshavare samt ett biträde för skrivhjälp m. m. I den mån ytterligare
personal behövs bör i avvaktan på närmare erfarenheter av verksamheten
redan befintlig personal tagas i anspråk. Löneställningen för
de tekniska tjänsterna måste bestämmas med hänsyn till arbetets mycket
kvalificerade natur och lämpligen avpassas så att byten mellan systemplaneringspersonalen
och byråernas sektionschefer underlättas. Med hänsyn
härtill och till önskvärdheten av att kunna utnyttja även tekniskt
specialutbildade officerare föreslår flygförvaltningen att för nyssnämnda
tre befattningshavare inrättas tjänster för en överingenjör i ABp 26, en
flygdirektör av 2. graden eller byrådirektör i Ao 24 samt en major eller
flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ao 23. För biträdet
föreslås skola inrättas en kanslibiträdestjänst i Ae 7. Behovet av ifrågavarande
tjänster bedömes av flygförvaltningen såsom synnerligen angeläget.
Det bör i princip tillgodoses inom ramen för de i förvaltningens
petitaskrivelse den 21 augusti 1957 avgivna förslagen. Vidare erinras om
att det här rör sig om ett behov som icke prövats av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.

överbefälhavaren framhåller i sitt yttrande att han avser att i annat
och vidare sammanhang närmare utreda hur den för försvarets långsiktsplanering
väsentliga planeringsverksamheten bör vara organiserad för att
bland annat de erforderliga samordningsbehoven skall kunna tillgodoses

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

247

på lämpligaste sätt. Då utredningen måste beräknas bli tidskrävande kan
den emellertid icke avvaktas eftersom flygförvaltningen redan nu har betydelsefulla
planeringsuppgifter, som måste lösas. Hittills vunna erfarenheter
har enligt överbefälhavarens mening bestyrkt behovet av ett särskilt
tekniskt planeringsorgan inom flygförvaltningen, överbefälhavaren
tillstyrker såväl att organet inrättas provisoriskt som att de föreslagna
tjänsterna tillkommer.

Flygförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse vidare anfört att chefen
för flygvapnet och flygförvaltningen i utlåtande över förslag av överbefälhavaren
om organ för operationsanalys inom försvaret framhållit
att den civila personal, som skulle ingå i flygledningens gemensamma
operationsanalysorgan, borde administrativt tillhöra flygförvaltningen
och icke, såsom överbefälhavaren föreslagit, försvarets forskningsanstalt.
Därjämte nämndes i utlåtandet att flygförvaltningen avsåge att i
samband med förslag om tjänster för den särskilda planeringsgruppen
även föreslå för operationsanalys erforderliga tjänster. Försvarets forskningsanstalt
har i utlåtande över överbefälhavarens förslag begärt, bland
annat, att vid anstalten skulle inrättas tio tjänster för laborator i högst
ABp 26 eller Ar 26. Dessa tjänster skulle enligt forskningsanstaltens utlåtande
avses för operationsanalysgrupper vid försvarsstaben och de tre
försvarsgrensstaberna. Varje grupp skulle bestå av två å tre befattningshavare.

Enligt flygledningens uppfattning kan det tills vidare räcka med tre
fasta tjänster vid flygledningens operationsanalysorgan. övrig erforderlig
personal synes böra anlitas som experter, varjämte värnpliktiga matematiker
bör utnyttjas. Därest personalen skall anställas hos flygförvaltningen
bör således tre av de av forskningsanstalten begärda tjänsterna inrättas vid
förvaltningen.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande över denna del av flygförvaltningens
framställning uttalat att enligt hans mening fast anställda operationsanalytiker
inom krigsmakten tills vidare bör anställas på försvarets forskningsanstalts
stat men placeras till tjänstgöring vid försvarsstaben, försvarsgrensstaberna
och försvarets forskningsanstalt.

Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkuimiga

Såsom inledningsvis anförts har 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
i sitt i september 1957 avgivna betänkande framlagt förslag rörande
flygförvaltningens intendenturbyrå. De sakkunniga har ej funnit skäl
föreslå någon ändring i byråns indelning. Förslaget innebär personalförändringar
m. m. enligt följande.

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1. Nya tjänster m. m.

a) 1 löjtnant Ao 17/13 i intendenturbefatlning vid

centralsektionen (flygvapnets allmänna avlöningsanslag)
.............................................

b) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid cen tralförrådet

för intendentunnateriel i stället
för 1 kanslibiträde Ae 7 vid centralsektionen...

ökning

15 132

Minskning

2 200

2. Löneregleringar m. m.

a) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid cen tralsektionen

— kanslibiträde Ae 7 ............... 1 100

b) 1 byråassistent Ae 19 vid materielsektionen —

byråingenjör Ae21 .................................... 2 240

c) 1 förvaltare Ao 15 vid centralförrådet för inten denturmateriel

— Ao 17 (flygvapnets allmänna
avlöningsanslag) ....................................... 1 838

d) 2 förste kontorsskrivare Ao 15 — assistenter

Ao 15 ......................................................

20 310 2 200

+ 18 110

Av den totala ökningen, 18 110 kronor, belöper sig 1140 kronor på
förevarande anslag och 16 970 kronor på flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

Motiv

1 a. Ifrågavarande befattningshavare avses för tillfälliga större uppgifter
samt som vikarie vid längre förfall för intendenturofficerare m. m.

1 b. Kungl. Maj :t har den 4 mars 1955 medgivit att ett biträde för skrivoch
kontorsgöromål vid flygförvaltningen må utnyttjas för centralförrådet
för intendenturmateriel, vilket innebär att vakans alltid måste finnas annorstädes
inom flygförvaltningen, om befattningen är tillsatt. Stadigvarande
behov föreligger av ett biträde för de göromål som avses i nämnda
beslut. En ökning med en biträdestjänst bör därför ske. Å andra sidan
bör en kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid centralsektionen kunna utgå. De sakkunniga
förutsätter emellertid att nuvarande innehavaren tillätes kvarstå
i tjänst tills vidare.

2 a. Arbetsuppgifterna å tjänsten blir mer kvalificerade när den tidigare
omnämnda kanslibiträdestjänsten indrages. Med hänsyn till omständigheterna
anses lönegradsuppflyttningen böra ske även om innehavaren
av denna kanslibiträdestjänst tills vidare kvarstår i tjänst.

2 b. Till tjänsten hörande arbetsuppgifter omfattar utvecklingsarbete,

249

Kutigl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

försök m. ni. med intendenturmateriel. Tjänstens nuvarande löneställning
är låg vid jämförelse med motsvarande tjänster vid arméintendentur- och
marinförvaltningarna. Då arbetsuppgifterna är övervägande av teknisk
natur synes tjänstebenämningen byråingenjör mer adekvat än den nuvarande.

2 c. Arbetsuppgifterna motsvarar dem som eljest ankommer på förvaltare
i lönegrad A 17.

Yttranden

De sakkunnigas förslag till personalförändringar m. m. har lämnats
utan erinran av överbefälhavaren, chefen för flygvapnet och flygförvaltningen.
Chefen för flygvapnet föreslår därjämte, med instämmande av
överbefälhavaren, att den för chef för intendenturbyrån avsedda beställningen
i Bo 1 med hänsyn till arbetsuppgifterna uppflyttas till Bo 3. Flygförvaltningen
anser att det med hänsyn till arbetsuppgifterna bör övervägas
om inte löneställningen för chefen för intendenturbyrån bör höjas
och föreslår att frågan om lönegradsplaceringen för beställningen tages
upp till förnyad prövning. Flygförvaltningen föreslår vidare att en vid
centralsektionen placerad tjänst för biträde för skriv- och kontoisgöiomål,
vars innehavare förestår intendenturbyrans skrivcentral och medverkar
vid registrering, personalredovisning m. in., uppflyttas till kanslibiträdestjänst
i Ae 7. Sistnämnda förslag har upptagits i ämbetsverkets medelsäskanden
för budgetåret 1958/59.

Statskontoret har uttalat att ämbetsverket av olika skäl endast kunnat
underkasta betänkandet en summarisk granskning. På grundval av de bedömanden
statskontoret därvid kunnat göra har ämbetsverket icke funnit
anledning till några erinringar mot de sakkunnigas förslag.

I enlighet med den principiella ståndpunkt civilförvaltningen tagit till
frågan om redovisningen av tjänster, avsedda för förvaltningarna, föreslår
ämbetsverket att den för centralförrådet för intendenturmateriel avsedda
förvaltarbeställningen överföres från flygvapnets allmänna avlöningsanslag
till flygförvaltningens avlöningsanslag.

Departementschefen

Vid min bedömning av personalbehovet för llyglörvaltningen löi nästa
budgetår har jag, med utgångspunkt i vad jag inledningsvis anfört i ämnet,
funnit att främst robotbyrån, elektroavdelningen och flygplanavdelningens
försökscentral bör förstärkas.

Vad först angår flygplan a vdelningen, försökscentralen, räknar
jag med att tjänster för en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör
i Ae 21, tre ingenjörer i Ae 17 och en ingenjör i Ae 15 tillkommer. Jag
tillstyrker vidare förslag av chefen för flygvapnet att en beställning för
flygingenjör av 2. graden i Ao 21, avsedd för vapensektionens raket- och

250

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

bombdetalj, inrättas. Härom gör jag hemställan i det följande vid behandlingen
av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

Flygförvaltningen har hemställt att tjänsten för chef för försökscentralen
i Ao 26 uppflyttas till Bpl. För egen del anser jag mig böra förorda
att tjänsten hänföres till Bo 1.

Beträffande flygplanavdelningen i övrigt tillstyrker jag att en tjänst
för byråingenjör i Ae21 inrättas. Vidare tillstyrker jag förslag av chefen
för flygvapnet att en bland annat för assistent åt souschefen vid flygförvaltningen
avsedd kaptensbeställning i Ao 21 utbytes mot majorsbeställning
i Ao 23. Härom gör jag hemställan i det följande vid behandlingen
av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

De nya tjänsterna för flygplanavdelningen torde böra placeras vid sektioner
(motsvarande) i huvudsak i enlighet med förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
i betänkandet den 22 september 1956.

Flygförvaltningens förslag om förbättrad löneställning för en tjänst för
ingenjörbiträde i Ae 12, avsedd för flygplanbyråns kontrollsektion med
vissa angivna arbetsuppgifter i Linköping, tillstyrker jag i den utsträckning
att jag föreslår att tjänsten uppflyttas till tjänst för ingenjör i Ae 15.

Flygförvaltningen har föreslagit att elektroavdelningens luftbevakningsbyrås
sektion för telefonteknisk materiel benämnes sektion för luftförsvarscentraler.
Jag biträder förslaget.

För elektroavdelningen räknar jag under förevarande anslag med att
nya tjänster inrättas för en byrådirektör i Ae 24, två förste byråingenjörer
i Ae 23 och två byråingenjörer i Ae 21 samt att tjänster för tre biträdande
ingenjörer i Ae 13 och ett ingenjörbiträde i Ae 12 indrages. De
nya tjänsterna torde böra placeras vid sektioner (motsvarande) i huvudsak
i enlighet med förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga i
betänkandet den 22 september 1956. Vid den närmare prövningen av vilka
sektioner (motsvarande), som skall beröras av de föreslagna indragningarna,
torde i huvudsak böra följas de förslag i ämnet, som framlagts av
försvarsförvaltningssakkunniga i berörda betänkande.

Jag biträder vidare förslag av chefen för flygvapnet om att inrätta en
beställning för flygingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd för radarbyråns
utvecklingssektion. Hemställan härom gör jag i det följande under flygvapnets
allmänna avlöningsanslag.

För underhållsavdelningen räknar jag med att nya tjänster inrättas
för en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ao 23,
avsedd för driftbyråns driftsektion, samt för en operatör i Ae 9 och en
operatör i Ae 7, avsedda för centralsektionens hålkortscentral. En tjänst
för kanslibiträde i Ae 7 vid centralsektionens expedition bör samtidigt utgå.

Flygförvaltningens förslag om att uppdela inköpsavdelningens
svenska inköpssektion på två sektioner anser jag mig icke böra biträda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

251

Av de föreslagna nya tjänsterna tillstyrker jag att en tjänst för assistent i
Ael7, avsedd för räkningssektionen, inrättas.

Flygförvaltningen har ånyo framfört förslag om att robotbyrån skall
omvandlas till avdelning. Jag är icke för närvarande beredd att föreslå
någon omorganisation av byrån, vilken tills vidare torde få bibehållas
vid sin nuvarande organisation. Jag anser mig emellertid böra förorda
viss förstärkning av byråns personal och föreslår i detta hänseende att
under förevarande anslag tjänster inrättas för en byrådirektör i Ae 24,
fem förste byråingenjörer i Ae 23, fem byråingenjörer i Ae21, tre byråingenjörer
i Ae 19 och tre ingenjörer i Ae 17. I enlighet med förslag av
chefen för flygvapnet torde byrån vidare böra förstärkas med tjänster för
en förste trafikledare i Ae 21 och en trafikledare i Ae 17. Jag återkommer
med hemställan härom vid behandlingen i det följande av flygvapnets
allmänna avlöningsanslag.

Jag tillstyrker vidare att en beställning för major eller kommendörkapten
av 2. graden i Ao 23, avsedd för chef för försöksverksamheten, uppflyttas
till beställning för överstelöjtnant eller kommendörkapten av 1.
graden i Ao 26.

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga har i sitt betänkande den 24
september 1957 framlagt förslag rörande intendenturbyrån. Jag biträder
förslaget, utom såvitt avser inrättande av en beställning för löjtnant
i Ao 17/13, och räknar sålunda under förevarande anslag med att en
kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid centralsektionen utbytes mot tjänst för biträde
för skriv- och kontorsgöromål vid centralförrådet för intendenturmateriel,
att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid centralsektionen
uppflyttas till kanslibiträdestjänst i Ae 7 samt att en tjänst
för byråassistent i Ae 19 vid materielsektionen uppflyttas till tjänst för
byråingenjör i Ae 21. Vidare torde tjänstebenämningen å två tjänster för
förste kontorsskrivare i Ao 15 böra ändras till assistent. Jag återkommer
i det följande vid behandlingen av flygvapnets allmänna avlöningsanslag
med hemställan om uppflyttning av en beställning för förvaltare i Ao 15
vid centralförrådet för intendenturmateriel till Ao 17.

Flygförvaltningens förslag om att ombilda materialdetaljen inom normaliebyrån
till sektion anser jag mig icke böra biträda. Försvarets
klassifikationscenlral torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra
förstärkas med en tjänst för byråingenjör i Ae 19.

I enlighet med flygförvaltningens förslag torde administrativa
byråns organisationskontor böra förstärkas med en tjänst för assistent
i Ac 17.

Förslag har framlagts om inrättande av en underrättelsecentral
vid flygförvaltningen. För påbörjande av uppbyggnaden av en dylik central
räknar jag för nästa budgetår med att tjänster inrättas för en förste
byråingenjör i Ae 23 och en byråintendent eller byråingenjör i Ae21.

252

Kungl. Ma]:ts proposition nr 110 dr 1958

Flygförvaltningen har framlagt förslag om inrättande av ett organ för
systemplanering. I likhet med överbefälhavaren anser jag att ett
dylikt organ bör provisoriskt tillkomma vid flygförvaltningen. Organet
bör tills vidare stå till souschefens direkta förfogande. Personalbehovet för
organet beräknar jag för nästa budgetår till en byrådirektör i Ae 26 och
en förste byråingenjör i Ae 23. Vid behandlingen i det följande av försvarets
forskningsanstalts avlöningsanslag tager jag ställning till framlagda
förslag om inrättande av ett organ för operationsanalys inom försvaret.

Utöver vad i det föregående anförts räknar jag icke med några personalförändringar
vid flygförvaltningen för nästa budgetår.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn
till anslagsbelastningen, löneklassuppflyttningar och 1957 års löneplansrevision
m. m.

Anslaget beräknar jag till 15 650 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 4 188 000 (+ 648 000;
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
68 000 (—62 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 7 880 (+ 540) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 98 000 (+ 23 000)
kronor;

Avlöningar till övrig ickc-ordinarie personal 8 800 000
(+ 2 305 000) kronor;

Rörligt tillägg 2 488 120 (—671 540) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 107 000 kronor, torde utgå i anslutning
till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets
avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 2 350 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och inledningsvis anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för flygförvaltningen, som föranledes av
vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

253

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 4 188 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 08 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ....................................... 7 880

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 98 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 8 800 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 488 120

Summa kronor 15 650 000

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande flygförvaltningen vidtaga särskilda övergångsåtgärder
enligt vad som angivits i det föregående;

d) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 15 650 000 kronor.

[14] Flygförvaltningen: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1956/57 .....................

1957/58 (statsliggaren s
1958/59 (förslag) ......

. 186)

900 000

1 000 000

1 300 000

953 657

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 15) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

Yrkande

Flygförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 450 000 kronor.

Ökning

1. Flyttningsersättningar ................................................... 10 000

2. Bränsle, lyse och vatten ................................................... 80 000

3. Renhållning och städning ................................................ 21 000

4. Skrivmaterialier, papper, blankettryck o. d......................... 15 000

5. Telegram, telefon och annonsering .................................... 90 000

6. Inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner

m. fl. inventarier ............................................................ 228 000

7. Rekryteringskostnader ................................................... 1 000

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning

8. Vakttjänst ..................................................................... 13 000

9. Publikationstryck ......................................................... 2 000

460 000
Avrundat 450 000

Motiv

1. Kostnaderna för vissa flyttningsersättningar, beräknade till högst
10 000 kronor, förutsattes skola överföras till förevarande anslag från flygvapnets
reseanslag.

2. Delposten till bränsle, lyse och vatten bör höjas dels med 30 000 kronor
med hänsyn till den allmänna energiskatten och höjda priser på
elektricitet m. m., dels med 40 000 kronor med hänsyn till belastningen
under budgetåret 1956/57, dels ock med 10 000 kronor för uppvärmning
m. m. av tjänstelokaler i baracker, som håller på att uppföras på Svea
livgardes förutvarande kaserngård.

3. Av det angivna beloppet avser 11 000 kronor kostnader för höjda ersättningar
till städningspersonal enligt 1957 års ramavtal, 2 000 kronor
utgifter till privata entreprenörer för golvboning och fönsterputsning på
grund av höjda löner samt 8 000 kronor kostnader för städning av förenämnda
nya tjänstelokaler.

4. Den förstärkning av flygledningens personal, som äskats för nästa
budgetår, medför ökad åtgång på skrivmaterialier m. m. till en beräknad
kostnad av 9 000 kronor. Kostnaderna för vissa tekniska blanketter, som
för närvarande belastar sakanslag, bör från och med nästa budgetår överföras
till förevarande anslag, vilket med hänsyn härtill bör uppräknas med
6 000 kronor.

5. Televerkets år 1957 genomförda taxehöjningar beräknas medföra en
ökning av flygledningens telefon- och telegramkostnader med 30 000 kronor
vid oförändrad telefonutrustning och samtalsfrekvens. De årliga utgifterna
för telefoner i de nya tjänstelokalerna beräknas till 7 000 kronor.
Kostnaderna för abonnemangs- och skrivningsavgifter för en telex-anläggning
i flygvapnets ämbetsbyggnad, vilka kostnader för närvarande bestrides
från anslaget Flygvapnet: Telefon m. m., bör från och med nästa
budgetår belasta förevarande anslag, som på grund därav bör uppräknas
med 10 000 kronor. Den för flygledningen äskade personalförstärkningen
beräknas medföra en ökad kostnad av 23 000 kronor. Kostnaderna för
annonsering i samband med tjänstetillsättningar bör höjas med minst
20 000 kronor. Härigenom skulle annonskostnader i samband med anställande
av sakanslagsavlönad personal icke längre behöva bestridas från
sakanslag.

6. Av den begärda medelsanvisningen avser (42 000 + 120 000=) 162 000
kronor anskaffning av kontorsinventarier till befintlig och nytillkommande
personal, 6 000 kronor underhåll av kontorsinventarier, underhåll och flytt -

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

255

ning av snabbtelefoner samt transporter, varvid räknats med 2 000 kronor
för höjda löner och 4 000 kronor för ökat servicebehov, 9 000 kronor
förnyelse och löpande underhåll av maskiner och apparater i flygledningens
lunchrum, 36 000 kronor hyreskostnader för en hålkortsanläggning
för inköpsavdelningens dispositionsbokföring, 5 000 kronor hyreskostnader
för en automatisk stansmaskin och en sorterare samt 10 000 kronor anskaffning
av transportlådor för mobiliseringsändamål.

7. Svårigheter föreligger för flygförvaltningen att förvärva tillräckligt
dugande teknisk personal i erforderligt antal. En av anledningarna härtill
torde vara att många högskolestuderande och andra tekniker saknar
kännedom om eller har oriktiga föreställningar om arbetsförhållandena
m. m. inom flygvapnet. Önskvärt är att förvaltningen får ekonomiska möjligheter
att bedriva upplysningsverksamhet i dessa avseenden genom att
låta enstaka tjänstemän företaga resor i informationssyfte, genom att utdela
broschyrer vid högskolor m. fl. skolor och genom att låta elever vid
dessa skolor besöka t. ex. någon flygflottilj i närheten av skolorna. Kostnaderna
för tryckning av broschyrer och för nyssnämnda studiebesök beräknas
för nästa budgetår till 1 000 kronor.

8. Av den begärda medelsanvisningen avser 3 000 kronor höjda kostnader
för anlitande av vaktpersonal från enskilt företag och 10 000 kronor
kostnader för bevakning av förenämnda nya tjänstelokaler.

9. Det ökade medelsbehovet föranledes av prisstegringar.

Departementschefen

Vid behandlingen av flygförvaltningens omkostnadsanslag för budgetåret
1957/58 i propositionen 1957: 110 (s. 93) anmäldes att 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
i skrivelse den 12 oktober 1956 beräknat flygförvaltningens
medelsbehov för engångsanskaffning av viss kontorsteknisk
utrustning till 40 000 kronor. Vid beräkningen av anslaget för nämnda
budgetår räknades med en medelsanvisning för ändamålet av 30 000 kronor.
För nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka att 10 000 kronor
beräknas under anslaget för anskaffning av kontorsteknisk utrustning.
Jag räknar vidare med ett ökat medelsbehov under anslaget av sammanlagt
198 000 kronor för expenskostnader i anledning av inflyttning i nya
tjänstelokaler, expenskostnader i anledning av de personalförstärkningar,
som jag föreslagit vid behandlingen i det föregående av flygförvaltningens
avlöningsanslag, kostnader för diverse anskaffningar och moderniseringar
av inventarier samt kostnader för flyttningsersättningar. I övrigt kan jag
endast tillstyrka att anslaget uppräknas med hänsyn till kostnadsökningar
av automatisk natur, beräknade till 122 000 kronor. Totalt räknar jag således
med ett ökat anslagsbehov av (— 30 000 + 10 000 + 198 000 +
122 000 =) 300 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras
med (1 000 000 + 300 000 =) 1 300 000 kronor.

256 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

[15] Försvarsstaben: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 12 779 000 13 695 611

1957/58 (statsliggaren s. 187) 13 547 000
1958/59 (förslag) ................. 15 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 13 547 000 kronor.

Yrkande

Chefen för försvarsstaben (skr. 4/io 1957) hemställer att anslaget, såvitt
avser försvarsstaben, i den del varom här är fråga, höjes med 648 200 kro -

nor.

Ökning

/. Nuvarande organisation

1. Adjutanturavdelningen

1 pensionerad officer A: 24 ....................................... 11 292

1 kontorist Ao 9 — kansliskrivare Ao 10 ..................... 654

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 ........................ 1 212

2. Förvaltningsofficeren

1 pensionerad underofficer A: 16 .............................. 7 698

3. Chefsexpeditionen

1 portvakt Ae 9 ...................................................... 12 320

1 kontorsbiträde Ao 5 — kanslibiträde Ae 7 .................. 1 100

4. Arméavdelningen

1 kontorist Ae 9 ...................................................... 12 320

1 pensionerad underofficer A: 16 — kartassistent Ae 13 7 434

5. Utrikesavdelningen

1 vaktmästare Ae 7 ................................................ 11 108

1 kontorist Ag 9 — amanuens Ag 19 ........................... 8 324

1 kansliskrivare Ae 10 — förste kansliskrivare Ae 12 ... 1 406

6. Försvarsattachéorganisationen

1 regementsofficer Bo 1 eller Ao 26 eller Ao 23 (försvars attaché

i Bonn) ................................................... 36 414

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

257

Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträdande
försvarsattachéer .......................................

7. Inrikesavdelningen

2 pensionerade officerare A: 24 — A: 25 .....................

8. Fotoavdelningen

1 fotograf Ae 11—Ae 13 ..........................................

1 fotograf Ae 9 -—Aell ..........................................

9. Press- och filmavdelningen

1 arkivföreståndare Ae 10 .......................................

10. Personalförändringar i övrigt

2 kontorister Ao 9 (handsekreterare åt överbefälhavaren

respektive chefen för försvarsstaben) — kansliskrivare
Ao 10 ...............................................................

ökning

65 200

2 840

1 476
1 336

12 974

1 308

II. Föreslagen omorganisation
Planeringssektion

3 regementsofficerare Ao 26 eller Ao 23 ...........................

1 kanslibiträde Ae 7 ......................................................

III. Ordinariesättningar

1 byrådirektör Ae 24 (signaltjänstavdelningen), 2 förste aktuarier
Ae 21 (inrikesavdelningen) ..............................

IV. Extraordinariesättningar

1 förste byråsekreterare Ag 21, 2 amanuenser (byråsekreterare)
Ag 19, 1 kansliskrivare Ag 10 (utrikesavdelningen)

V. Omräkning

1957 års löneplansrevision m.m.
Löneklassuppflyttningar ..........

319 810
32 000
648 200

M o t i v

I. Nuvarande organisation

1. Beträffande motiven för att inrätta en arvodesbefattning för pensionerad
officer i A: 24 torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att
tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Adjutanten biträdes i mobiliseringsarbetet av bland annat en kontorist
i Ao 9. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning bör tjänsten
uppflyttas till kansliskrivartjänst i Ao 10.

Kanslibiträdet förestår adjutantens expedition och tjänstgör som handsekreterare
åt denne. Förslag om förbättrad löneställning för tjänsten har
framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 42).

I7_89 58 Bihang till riksdagens protokoll 19!>8. 1 sand. Nr 110

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

2. Den föreslagna arvodesbefattningen för pensionerad underofficer i
A: 16 avses för expeditionsunderofficer hos förvaltningsofficeren. Förslaget
liar framställts i tidigare medelsäskandcn (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 42).

3. För att effektivisera bevakningen av militärstabsbyggnaden bör bevakningspersonalen
förstärkas med en portvakt. En tjänst för portvakt i
Ae 9 bör därför tillkomma. Förslaget har framställts i tidigare medelsäskanden
(prop. 1957: 1, bil. 6, s. 42).

Tre av de på försvarsstabens stat uppförda kontorsbiträdestjänsterna i
Ao 5 utnyttjas för växeltelefonister. En av tjänsterna, avsedd för ansvarstelefonist,
bör uppflyttas till kanslibiträdestjänst i Ae 7. Förslag i ämnet
har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 42).

4. Förslaget om att inrätta en kontoristtjänst i Ae 9, avsedd för kartbiträde
vid arméavdelningen, har framställts i tidigare medelsäskanden
(prop. 1957: 1, bil. 6, s. 42). Den befattningshavare, som fullgör ifrågavarande
arbetsuppgifter, har tidigare varit kollektivavtalsanställd men är nu
anställd som extra tjänsteman i Ag 7.

Innehavaren av befattningen som kartunderofficer vid arméavdelningen
förestår avdelningens kartförråd, planschförråd och förråd av hemliga
böcker samt svarar för försvarsstabens försäljning av kartor till statliga
och kommunala kartkonsumenter. Vidare deltar han i och leder ritkontorets
verksamhet. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning
bör för befattningen avses en kartassistent i Ae 13.

5. Förslaget om att inrätta en vaktmästartjänst i Ae 7 vid utrikesavdelningen
har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957:1, bil. 6,
s. 43). Den befattningshavare, som fullgör ifrågavarande arbetsuppgifter,
har tidigare varit kollektivavtalsanställd men är nu provisoriskt anställd
som extra biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Beträffande motiven för förbättrad löneställning för en kontoristtjänst
i Ag 9 och en kansliskrivartjänst i Ae 10 torde få hänvisas till de handlingar,
som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

6. Kungl. Maj :t har den 22 februari 1957 medgivit att en regementsofficer
ur flottan må beordras att från och med den 1 oktober 1957 tills
vidare till och med den 30 juni 1958 tjänstgöra såsom försvars-(marin-)
attaché vid beskickningen i Bonn. Därjämte föreskrev Kungl. Maj:t att
vederbörande skulle äga åtnjuta — förutom lön — försvarsattaché i övrigt
författningsenligt tillkommande förmåner, varvid ortstillägget skulle beräknas
efter 10 000 kronor för år, ävensom att samtliga kostnader för avlöningsförmåner
åt sålunda beordrad beställningshavare skulle bestridas
från reservationsanslaget Marinen: Fartygsbyggnader.

Kostnaderna för ifrågavarande attaché bör enligt chefen för försvarsstaben
efter den 30 juni 1958 överföras på försvarsstaben. Chefen för försvarsstaben
föreslår därför att på försvarsstabens stat uppföres ytterligare
en beställning för regementsofficer (försvarsattaché) i Bo 1 eller Ao 26 eller

Kung!. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

259

Ao 23, avsedd för marinattaché vid beskickningen i Bonn. Försvarsstabschefen
förutsätter att, vid bifall till förslaget, marinattachén tills vidare
tillika ackrediteras som flygattaché i Bonn.

Chefen för försvarsstaben framlägger vidare förslag rörande placering
av biträdande arméattaché i Bonn m.m. och anför härom följande.

Den militära tjänsten präglas alltmer av nyheter och förändringar på det
tekniska området. Behovet av teknisk expertis till försvarsattachéns hjälp
har blivit allt mer framträdande. Detta gör sig främst gällande inom de
länder, med vilka vi har ett stort tekniskt utbyte i form av militära beställningar
och leveranser. Inom försvarsattachéns arbetsområde ingår därjämte
en mångfald göromål av ren rutinkaraktär — expeditionstjänst, förberedelser
för svenska studiebesök, förberedelser för svensk personal, som skall
utbildas vid kurser, studium av litteratur och press m.m. Saknas biträde
blir försvarsattachén bunden vid sådana ärenden till förfång för underrättelsetjänsten
i övrigt.

Samtliga försvarsgrenars förvaltningar har mycket omfattande verksamhet
främst i England, Frankrike och Västtyskland i form av beställningar,
leveranser och kontroller. Detta nödvändiggör en mycket omfattande och
dyrbar reseverksamhet till dessa länder. Säkerligen skulle avsevärda besparingar
kunna göras och denna verksamhet underlättas och rationaliseras,
om i dessa länder funnes tekniskt välutbildade officerare eller ingenjörer.
Särskilt framträdande är behovet i Bonn och Paris, där biträdande
försvarsattachéer helt saknas. Försvarsgrenarnas, förvaltningarnas m.fl.
resor till Västtyskland och Frankrike har under de 2—3 sista åren 2—3-dubblats. Förutom att belastningen med dessa resor på de ordinarie försvarsattachéerna
är så stor, att annan viktig verksamhet måste försummas,
torde det vara ovedersägligt, att eu utökning av den militära personalen på
dessa platser skulle medföra en väsentligt förbättrad service och därmed
avhängiga besparingar för ovannämnda myndigheter.

Flygvapnet har för närvarande två kommenderade officerare som biträdande
flygattachéer i Washington respektive London. Marinen liar en kommenderad
officer som biträdande marinattaché i London. Armén har ingen
motsvarande biträdande arméattaché.

Av anförda skäl bör enligt försvarsstabschefen för hudgetåret 1958/59 en
officer ur armén beordras att tjänstgöra som biträdande arméattaché i
Bonn. Attachéförmånerna för ifrågavarande officer föreslås skola utgå från
förevarande anslag. Samråd i ämnet har ägt rum med chefen för armén.

Den av försvarsstabschefen äskade medelsanvisningen till särskilda löneförmåner
för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer innebär
ökning av posten till ortstillägg med 18 000 kronor, varav 10 000 kronor
för marinattaché i Bonn och 8 000 kronor för biträdande arméattaché i
Bonn, av posten till bidrag til! automobilresor med 800 kronor, varvid räknats
med en ökning av 1 200 kronor för marinattaché i Bonn och en minskning
av 400 kronor i övrigt, av posten till förflyttningsbidrag med 7 000
kronor och av posten till prisutjämningslillägg med 39 400 kronor. Vid beräkningen
av sistnämnda post har räknats med en ökning av (25 000 +
18 000 ='') 43 000 kronor för marinattaché och biträdande arméattaché i

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Bonn samt i övrigt med ett minskat medelsbehov av 3 600 kronor. Här avsedda
kostnader för marinattaché och biträdande arméattaché i Bonn uppgår
till (10 000 + 8 000 + 1 200 + 43 000 =) 62 200 kronor.

7. Rörande den närmare innebörden av dessa förslag torde få hänvisas
till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott. Förslag om förbättrad löneställning för den ena av ifrågavarande
arvodesbefattningar har framställts i tidigare medelsäskanden (prop.
1957: 1, bil. 6, s. 43).

8. Förslagen har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957:1,
bil. 6, s. 43).

9. Arkivföreståndaren avses för press- och filmarkivet samt förrådet av
utställningsmateriel m.m. Förslaget har framställts i tidigare medelsäskanden
(prop. 1957: 1, bil. 6, s. 43).

10. De båda för handsekreterare åt överbefälhavaren och chefen för försvarsstaben
avsedda kontoristtjänsterna i Ao 9 bör med hänsyn till arbetsuppgifterna
uppflyttas till tjänster för kansliskrivare i Ao 10.

II. Föreslagen omorganisation

Försvarsstabens nuvarande organisation är icke i alla delar fullt lämplig.
Tillräckligt underlag saknas för närvarande för att framlägga ett detaljerat
och slutligt förslag till omorganisation av försvarsstaben. Förslag rörande
inrättande av en planeringssektion och en centralavdelning anses emellertid
böra framläggas redan nu.

Till stöd för inrättande av en planeringssektion anföres följande.

Försvarsstabens uppgift i fred är bland annat att vara överbefälhavarens
organ för beredning av de stora utvecklingsfrågor, som överbefälhavaren
har att utreda och taga ställning till. Erfarenheten visar jämväl att sådana
förslag icke kan vara av engångsnatur. Det fordras tvärtom ett oavbrutet
utredningsax-bete för att efterhand anpassa förslagen till utvecklingen på
en mängd olika områden — militärpolitiska, tekniska, industriella, personella
och ekonomiska. Verksamheten har i hög grad varit knuten till det
årliga utarbetandet av förslag till budgetäskanden, men även till ständigt
återkommande utredningar inom fundamentala områden av försvaret.

Det kan förutses att ledandet av arbetet på krigsmaktens utveckling
också i framtiden kommer att förbli överbefälhavarens huvudsakliga uppgift
i fred. Den tekniska utvecklingen kommer att öka kraven på utredningar
och undersökningar. Dessa måste självfallet i grundläggande tekniska
frågor utföras av andra organ än försvarsstaben, men det slutliga
ställningstagandet till alla faktorer — operativa, tekniska, organisatoriska,
ekonomiska — kommer att åvila överbefälhavaren med hjälp av försvarsstaben.
Det är uppenbart att kraven på teknisk kvalitet medför kostnadsökningar,
som framtvingar en noggrann avvägning av resursernas användning.
Försvarsstaben måste vara så organiserad, att den kan följa utvecklingen
i stort på alla områden och kontinuerligt lämna överbefälhavaren
det underlag, som fordras för avgöranden i stora frågor med verkan på lång
sikt. En viktig uppgift blir därvid att förebygga dubbelarbete och medverka
till rationaliseringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

261

Hittills har det utredningsarbete, som överbefälhavarens ledande verksamhet
fordrar, vid upprepade tillfällen tvingat till provisoriska förstärkningar
av försvarsstabens personal. Nackdelarna med sådana improvisationer
är många. Det är i första hand mycket olägligt för försvarsgrensstaberna
att plötsligt ställas inför nödvändigheten att avstå kvalificerad
personal för tjänstgöring i försvarsstaben. Vidare kräver en följdriktig och
oavbruten anpassning av planeringsarbetet i försvarsstaben kontinuitet i
personalhänseende. Detta måste åstadkommas genom att ett i organisationen
fast ingående planeringsorgan av högt kvalificerade befattningshavare
skapas i försvarsstaben. En sådan organisation bör omfatta officerare
med operativ, taktisk och organisatorisk utbildning och erfarenhet.
Vidare bör forsknings- och försöksverksamheten vara företrädd, liksom
den moderna operationsanalysen. Eftersom en riktig beräkning av de ekonomiska
faktorerna spelar en avgörande roll för planeringsverksamhetens
tillförlitlighet bör budgetexpert (er) ingå i organisationen. Det nära sammanhanget
mellan det militära försvaret och totalförsvaret i övrigt kräver
särskild uppmärksamhet. Slutligen hör byggnads- och befästningsverksamheten
vara företrädd.

Sedan den 1 april 1957 har en planeringsavdelning varit tillfälligt organiserad
vid försvarsstaben. Personal till avdelningen har ställts till förfogande
av försvarsgrensledningarna och försvarets forskningsanstalt. Under
ledning av försvarsstabschefen, generalmajor Åkerman, har avdelningen
påbörjat den utredning rörande krigsmaktens utformning i vissa kostnadsalternativ,
som försvarsministern ålagt överbefälhavaren att genomföra.
Den har bestått av ett begränsat antal högt kvalificerade personer jämte
erforderlig underställd personal för beräkningar, administration m.m. —
tillhopa omkring 15, civila och militära, personer.

Det arbete, som denna avdelning påbörjat, kommer att höra till försvarsstabens
ständiga huvuduppgifter. Därför bör dess karaktär av tillfällig arbetsgrupp
upphöra. En i försvarsstaben fast inorganiserad planeringssektion
måste i stället inrättas.

Sektionen bör ha följande principiella organisation.

Sektionschef (regementsofficer)
Avdelning för allmän	Avdelning för teknisk	Operationsanalys-
utveckling	utveckling	avdelning
Avdelningschef (regements-	Avdelningschef (regements-	Personal ur försvarets forsk-
officer)	officer)	ningsanstalt
Operativ detalj (3 regements-	Allmän detalj (1—-2 kaptener
officerare)	eller byråingenjörer)
Totalförsvarsdetalj (rege-	Planeringsdetalj (kapten eller
mentsofficer eller kapten)	byråingenjör)
Befästningsdetalj (regements-	Dokumentationsdetalj (kapten
officer eller kapten)	eller byråingenjör)
Ekonomisk detalj (civil ex-
pert)
	Expeditionsofficcr
	(pensionerad officer)

262

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

Den nu för chet för forskningsavdelningen avsedda regementsofficersbeställningen
i Bo 1 kan utnyttjas för chefen för planeringssektionen. För
avdelningen för teknisk utveckling kan övrig personal vid forskningsavdelningen
utnyttjas. Därutöver bör för avdelningen för teknisk utveckling
tillkomma en regementsofficersbeställning, avsedd för avdelningschefen,
och en tjänst, avsedd för detaljchef. Alla befattningarna vid sistnämnda
avdelning, utom befattningen för avdelningschef, bör kunna besättas med
officerare eller civil personal med högre teknisk eller vetenskaplig utbildning.
All personal vid operationsanalysavdelningen bör ställas till förfogande
av försvarets forskningsanstalt. För avdelningen för allmän utveckling
erfordras sammanlagt sju befattningar. De flesta av dessa bör nyinrättas
på försvarsstabens stat och sålunda kunna besättas med officerare ur alla
försvarsgrenar. Den för den ekonomiska detaljen avsedde civile experten
kan av försvarets förvaltningsdirektion ställas till förfogande för deltidstjänstgöring
vid försvarsstaben. Någon tjänst för denne behöver således icke
uppföras på försvarsstabens stat. Befattningen för expeditionsofficer måste
nyinrättas.

Planeringssektionen måste uppbyggas successivt. Försvarsstabschefen
föreslår att av de för sektionen erforderliga nya beställningarna (tjänsterna)
för nästa budgetår inrättas beställningar för tre regementsofficerare i
Ao 26 eller Ao 23, avsedda för operativa detaljen vid avdelningen för allmän
utveckling. Beställningarna bör besättas med officerare ur vardera av de tre
lörsvarsgrenarna. Vidare föreslås att för nästa budgetår inrättas en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 vid sektionen.

Till stöd för inrättande av en centralavdelning anföres följande.

Det är mycket betydelsefullt att planeringssektionen kan ägna sig helt åt
planering på längre sikt och icke belastas med uppgifter av rutinkaraktär
eller med enbart aktuell räckvidd. Sistnämnda ärenden bör handläggas vid
de sektioner, som redan nu ingår i försvarsstaben. Erfarenheten visar emellertid
att försvarsstaben måste genomföra ett stort antal utredningar av
mera allmän karaktär, för vilka organisationen i sektioner och avdelningar
icke är helt lämplig. Dit hör bland annat för försvaret gemensamma frågor
rörande dritt- och kapitalbudgeten, byggnadsfrågor i övrigt, samverkan med
civilförsvaret, administrativ beredskap, kartor, vissa gemensamma institutioner,
mobilisering m. m. Det har sedan länge varit ett starkt behov av att
inom sektion I inrätta en centralavdelning för liknande ärenden. Som en
första åtgärd i denna riktning har från och med budgetåret 1957/58 en
officer avdelats att vara officer till chefens för sektion I förfogande. En fortsatt
utveckling till en centralavdelning bör snarast ske.

Vissa ärenden kan överflyttas från adjutanturavdelningen, arméavdelningen
och kvartermästaravdelningen till centralavdelningen. En för chefen
för adjutanturavdelningen avsedd beställning för överstelöjtnant eller major
på försvarsstabens stat bör överföras till centralavdelningen. För adjutanturavdelningen
bör i stället tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad
regementsofficer; befattningen äskas emellertid icke nu. I övrigt erfordras
inga nya tjänster på försvarsstabens stat med anledning av centralavdelningens
tillkomst.

Kmigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 263

III. Förslagen har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1,
bil. 6, s. 43).

IV. Förslagen om att som extra ordinarie uppföra tjänster för en förste
byråsekreterare i Ag 21 och två amanuenser (byråsekreterare) i Ag 19 vid
utrikesavdelningen har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1,
bil. 6, s. 43). Därutöver föreslås nu att en tjänst för kansliskrivare i Ag 10
vid avdelningen uppföres som extra ordinarie.

I gällande personalförteckning för försvarsstaben finns uppförda beställningar
för dels tio regementsofficerare, varav tre militärassistenter, i Ao 26
eller Ao 23, dels ock fem majorer, varav fyra militärassistenter i Ao 23. En
av regementsofficersbeställningarna må tills vidare icke utnyttjas. Av militärassistenterna
är för närvarande de vid telestyrelsen, rikets allmänna
kartverk och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap överstelöjtnanter.
Även övriga militärassistentbefattningar bör emellertid kunna besättas
med överstelöjtnanter. Försvarsstabschefen föreslår därför att på
försvarsstabens stat alltjämt uppföres beställningar för tio regementsofficerare
i Ao 26 eller Ao 23, varav en tills vidare icke må utnyttjas, och
fem majorer i Ao 23 men att därvid föreslcrives att av samtliga dessa beställningar
sju skall avses för militärassistenter.

Yttranden

Yttranden över försvarsstabschefens förslag om inrättande av en planeringssektion
har avgivits av försvarsgrenscheferna.

Chefen för armén tillstyrker att en planeringssektion tillkommer i försvarsstaben
och att tre beställningar för regementsofficer, varav en avsedd
för officer ur armén, inrättas vid staben.

Chefen för marinen framhåller att en särskild undersökning av försvarsstabens
organisation snarast bör komma till stånd, varvid bland annat
lämpligheten av att i den nya organisationen inrymma ett planeringsorgan
bör prövas, samt förklarar sig dessförinnan icke kunna biträda försvarsstabschefens
förslag till ändrad organisation av försvarsstaben. Marinchefen
anför till stöd härför bland annat följande.

.lag delar såtillvida chefens för försvarsstaben uppfattning att ändringar
i försvarsstabens organisation och sammansättning är erforderliga.
Enligt min mening bör ändringarna gå ut på att renodla försvarsstabens
uppgifter till väsentliga och för det militära försvaret gemensamma lrågor
och till samverkan med andra delar inom totalförsvaret. Försvarsstaben
bör vara överbefälhavarens och militärledningens organ för det operativa
krigsförbercdelsearbetet i stort, övrigt arbete utlores bäst inom försvarsgrensstaberna
för att det nödvändiga sambandet mellan operationer, materiel
och personal skall säkerställas. Försvarsgrensstaberna bör ha likartade
uppgifter. Förutom att dubbelarbete undvikcs kan en organisation
enligt dessa linjer beräknas bli personalbcsparandc.

264

Kanyl. Maj:ls proposition nr 110 ar 1958

Den nuvarande försvarsstaben och dess organisation får sin prägel av
alt alla arméoperativa och med dessa sammanhängande arméärenden i
central instans behandlas inom försvarsstaben och icke inom arméstaben.
Detta medför en ojämn fördelning av försvarsstabens arbetsuppgifter i
fråga om armé-, marin- och flygärenden. Försvarsstaben kommer således
att bindas till detaljärenden i fråga om armén, till förfång för det väsentliga
för försvaret gemensamma arbetet. En disproportion i fördelningen av
officerare frän de tre försvarsgrenarna blir även en följd av den nuvarande
organisationen.

Försvarsstabens organisation, sammansättning och uppgifter bör därför
allsidigt utredas innan beslut fattas om inrättande av en planeringssektion.
I en försvarsstab, uppbyggd efter de av mig angivna riktlinjerna,
synes ett planeringsorgan böra finnas. Denna fråga kan emellertid icke
definitivt avgöras förrän i samband med utformningen av denna stab.

De problem, som det tilltänkta planeringsorganet i en omorganiserad
försvarsstab skulle få att behandla, har alltför många och osäkra ingångsvärden
för att lönsamt kunna angripas på operationsanalytisk väg. Det
är därför under alla förhållanden tveksamt om någon egentlig operationsanalytisk
verksamhet bör bedrivas inom detta tilltänkta organ. Jag vill
understryka att de planeringsfrågor, som har direkt inflytande på försvarsgrenarnas
verksamhet, även i fortsättningen måste behandlas inom respektive
försvarsgrensledning. Härigenom säkerställes att där befintlig sakkunskap
om försvarsgrenens speciella problem utnyttjas. Hittills gjorda
erfarenheter har visat de avgjorda fördelar som vunnits för marinens del
med operations- och planeringsavdelningar inom marinstaben.

I konsekvens härmed blir uppgifterna för ett planeringsorgan i försvarsstaben
att sammanställa och presentera för överbefälhavaren och militärledningen
de planeringsresultat vartill förs var sgrensstaberna kommit samt
presentera dessa i sådan form att underlag skapas för överbefälhavarens
och militärledningens ställningstagande.

Chefen för flygvapnet tillstyrker i princip att ett planeringsorgan tillskapas
inom försvarsstaben och anför bland annat följande.

Frågan om ett planeringsorgan vid försvarsstaben kan icke betraktas
fristående utan måste ses mot bakgrunden av stabens uppgifter och organisation
i övrigt. Detta spörsmål sammanhänger i sin tur nära med frågan
om organisation och uppgiftsfördelning inom försvarets högsta ledning
i dess helhet.

Chefen för flygvapnet är ense med försvarsstabschefen om alt försvarsstabens
nuvarande organisation icke är i alla delar fullt lämplig. Den påtagliga
armédominansen gynnar icke den allsidiga prövning av de väsentliga
försvarsfrågorna, som är en av försvarsstabens huvuduppgifter. En
utredning av hela frågan om försvarsstabens organisation och därmed förknippade
problem bör därför komma till stånd.

Behovet av ett planeringsorgan inom försvarsstaben är emellertid redan
så trängande, att resultatet av förenämnda utredning icke bör avvaktas.
Chefen för flygvapnet tillstyrker därför i princip att ett sådant organ
skapas.

De i försvarsstabschefens förslag skisserade arbetsuppgifterna för och
organisationen av planeringssektionen är icke så detaljerade, att man på
grundval därav kan bilda sig en klar uppfattning av organisationens lämp -

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 195S

265

lighet, personalbehovet och formerna för samarbete med andra planeringsorgan,
t. ex. inom flygledningen. Chefen för flygvapnet kan därför icke
ta slutlig ställning i dessa avseenden. Vissa principiella frågor torde emellertid
böra tas upp till behandling.

Militärledningens kapacitet måste sålunda utnyttjas i större utsträckning
än hittills. Grundläggande planeringsfrågor bör redan på elt tidigt
stadium och därefter fortlöpande föredragas i militärledningen. I planeringsorganet
måste en allsidig och sakkunnig prövning säkerställas genom
att det instruktionsmässigt föreskrives att samtliga försvarsgrenar skola
vara representerade. Vad personalen i övrigt beträffar måste möjligheter
skapas att placera även högkvalificerad civihnilitär personal i planeringsorganet.

I avvaktan på den närmare utredning, som enligt det föregående bör
komma till stånd, förutsätter chefen för flygvapnet att de delvis nya arbetsuppgifter
för försvarsstaben som skisseras i förslaget icke skall föranleda
ändring eller inskränkning av de arbetsuppgifter och befogenheter
som enligt gällande instruktioner tillkommer flygledningen.

Planeringssektionens tilltänkta arbetsuppgifter har nära anknytning till
budgetarbetet. Ett av de viktigaste spörsmålen i detta är nämligen materielanskaffningen
på lång sikt. Starka skäl synes tala för att budgetfrågorna
handlägges inom planeringssektionen, eventuellt vid en särskild detalj,
direkt underställd sektionschefen. Chefen för flygvapnet avstyrker
i vart fall bestämt att de förlägges till en centralavdelning, där enligt förslaget
varje flygvapenrepresentation skulle komma att saknas, såvida icke
avdelningschefen alltid vore flygofficer. En centralavdelning utan flygsakkunskap
gör icke skäl för namnet. De för centralavdelningen avsedda
beställningarna bör upptas på försvarsstabens personalförteckning.

Avslutningsvis vill chefen för flygvapnet understryka vikten av att arbetsuppgifterna
för försvarsstabens planeringssektion begränsas till frågor
av stor räckvidd och med betydelse för hela försvaret. Arbetsuppgifterna
bör därför främst vara av samordnande art. Vidare bör sådana sammanställningar
av utredningsresultat m. m. från andra myndigheter göras,
vilka möjliggör jämförande värderingar av olika vapensystem. Frågor
som har direkt inflytande på flygvapnets organisation och verksamhet
måste även i fortsättningen behandlas i flygledningen för att säkerställa
att där befintlig sakkunskap om flygvapnets speciella problem utnyttjas.
Det är ej heller endast de grundläggande tekniska frågorna, som bör utredas
av organ utanför försvarsstaben. Samma förhållande måste även
gälla vissa grundläggande operativa, taktiska, organisatoriska, utbildningsmässiga,
ekonomiska m. fl. frågor. Den omständigheten att operativa organ
för närvarande saknas i arméstaben får icke föranleda att arméoperativa
frågor kommer alt dominera planeringssektionens verksamhet.

Departementschefen

1 sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlägger chefen för försvarsstaben
förslag om att inrätta en planeringssektion (sektion IV), indelad
i en avdelning för allmän utveckling, en avdelning för teknisk utveckling
och en operationsanalysavdelning. Sektionen förutsättes skola
uppbyggas successivt. För nästa budgetår föreslås inrättande av tre militära
beställningar och en biträdestjänst. Arméchefen tillstyrker all en pla -

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 195S

neringssektion tillkommer i försvarsstaben, och chefen för flygvapnet tillstyrker
i princip att ett planeringsorgan inrättas där. Marinchefen anser
däremot att en särskild undersökning av försvarsstabens organisation snarast
bör komma till stånd, varvid bland annat lämpligheten av att i den
nya organisationen inrymma ett planeringsorgan bör prövas, samt förklarar
sig dessförinnan icke kunna biträda försvarsstabschefens förslag till
ändrad organisation av försvarsstaben.

I det föregående har jag under Försvarets utformning på längre sikt
uttalat att jag tillmäter inrättandet av ett planeringsorgan inom försvarsstaben
särskild vikt. I anslutning härtill föreslår jag nu att en planeringssektion
tillkommer inom försvarsstaben, indelad i avdelningar för allmän
och teknisk utveckling samt operationsanalysavdelning. Till frågan om
tillgodoseende av operationsanalysavdelningens personalbehov tager jag
ställning i det följande vid behandlingen av forskningsanstaltens avlöningsanslag
i anslutning till att jag redogör för ett av överbefälhavaren
framlagt förslag rörande försöksorganisation för operationsanalys inom
försvaret. I detta sammanhang beräknar jag emellertid, i enlighet med
nämnda förslag, ett belopp av 50 000 kronor för arvoden till konsulter. För
planeringssektionen i övrigt kan jag icke tillstyrka att några nya tjänster
nu inrättas; personalbehovet torde få tillgodoses genom utnyttjande av
tillgänglig personal och personal, som kan frigöras från andra uppgifter
inom försvaret.

Till förslaget om att inrätta en centralavdelning är jag icke beredd att
nu taga ställning.

De av försvarsstabschefen föreslagna personalförändringar, som i sammanställningen
i det föregående redovisats under rubriken I. Nuvarande
organisation, kan jag icke tillstyrka i vidare mån än att jag föreslår dels
att nya tjänster inrättas — utan att dock särskilda medel beräknas härför
— vid arméavdelningen för ett kanslibiträde i Ae 7 och vid utrikesavdelningen
för en vaktmästare i Ae 7, dels ock att en tjänst för kontorist
i Ao 9, avsedd för handsekreterare åt överbefälhavaren, uppflyttas till
tjänst för kansliskrivare i Ao 10.

Kungl. Maj:t har den 10 oktober 1957 medgivit dels att chefen för
attachébyrån finge beordras att, med bibehållande av Stockholm som stationeringsort,
under högst 45 dagar per år tjänstgöra såsom armé- och
flygattaché vid beskickningen i Wien, dels ock att ifrågavarande befattningshavare
för tjänstgöringen finge uppbära — utöver förmåner enligt
utlandsresereglementet — särskild ersättning med 2 000 kronor för år,
att bestridas från anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer, delposten Prisutjämningstillägg.
För ortstillägg åt ifrågavarande attaché beräknar jag nu under förevarande
anslag ett belopp av 2 000 kronor. Jag föreslår därför att delposten
Ortstillägg för nästa budgetår uppräknas med nämnda belopp till 290 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

267

kronor. Delposten Förflyttningsbidrag torde för nästa budgetår böra uppräknas
med 7 000 kronor till 49 000 kronor. Beträffande övriga under
ifrågavarande anslagspost upptagna delposter räknar jag för nästa budgetår
med oförändrade medelsanvisningar.

Beträffande de tjänster, som av försvarsstabschefen föreslagits skola
ordinariesättas, tillstyrker jag att den för byrådirektör i Ae 24 vid signaltjänstavdelningen
avsedda tjänsten omvandlas till ordinarie.

Försvarsstabschefens förslag om att såsom extra ordinarie uppföra
tjänster för en förste byråsekreterare i Ag 21, två amanuenser (byråsekreterare)
i Ag 19 och en kansliskrivare i Ag 10 vid utrikesavdelningen biträder
jag.

Vad försvarsstabschefen föreslagit rörande beställningar för militärassistenter
kan jag icke tillstyrka.

Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag, med beaktande
av anslagsbelastningen, löneklassuppflyttningar och 1957 års löneplansrevision
m. in., till 5 178 000 kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 236 000 (+ 380 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
227 000 (— 176 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 104 000 (+ 50 000) kronor;

Särskilda löneförmåner för försvar sattachéer och biträdande
f ör svar sattachéer 999 000 (+ 9 000) kronor, varav Ortstilllägg
290 000 (+ 2 000) kronor, Barnbidrag 59 000 (±0) kronor, Utomeuropeiskt
tillägg 35 000 (±0) kronor, Bidrag till automobilresor
16 000 (±0) kronor, Förflyttningsbidrag 49 000 (+ 7 000)
kronor, Prisut j ämningstillägg 550 000 (±0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 050 000
(+ 245 000) kronor;

Rörligt tillägg 562 000 (—317 000) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 265 000 kronor, torde utgå i anslutning
till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets
avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

För försvarsstabens avlöningar föreslår jag alltså en ökning i förhållande
till vad som anvisats för innevarande budgetår, 4 722 000 kronor,
med 456 000 kronor.

Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt och medel för viss ytterligare
verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret 1957/58 beräknats
till 8 825 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade
kostnader. På sätt framgår av en inom försvarsdepartementet upprättad
promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott,
beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret 1958/59 till
10 622 000 kronor, vilket innebor en ökning med 1 797 000 kronor.

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (5 178 000 + 10 622 000 =)
15 800 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 2 253 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försvarsstaben som föranledes av vad
jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, med
undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. m., att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 236 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe 1''attningar,

förslagsvis ................................. 227 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 104 000

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och
biträdande försvarsattachéer

a) Ortstillägg ................................. 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis .................. 59 000

c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis... 35 000

d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis 16 000

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis ...... 49 000

f) Prisutjämningstillägg, förslagsvis ... 550 000 999 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 050 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 562 000

Summa kronor 5 178 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 15 800 000 kronor.

[16] Försvarsstaben: Omkostnader

Anslag

1956/57 .............................. 2 636 000

1957/58 (statsliggaren s. 191) 2 800 000

1958/59 (förslag) ............... 3 160 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor.

Nettontgift
2 657 077

Kmigl. Maj:ls proposition nr 110 år 195S

269

Yrkande

Chefen för försvarsstaben hemställer att anslaget, såvitt avser försvarsstaben,
i den del varom här är fråga, höjes med 43 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Väntade taxehöjningar för järnvägsresor ............ 4 000

2. Prisstegringar för flyttningar och resor m. m....... 15 000

3. Kostnaderna för viss specialutbildning förutsättes

belasta annan del av anslaget ........................... 12 000

4. Litteratur och tidningar till försvarsattachéer ...... 3 000

5. Höjda ersättningar till städningspersonal ............ 3 000

6. Utbyggnad av snabbtelefonanläggning ............... 30 000

55 000 12 000

+ 43 000

Motiv

2. För budgetåret 1956/57 uppgick utgifterna för försvarsattachéernas
tjänsteresor och flyttningar till omkring 245 000 kronor. Kostnaderna för
ett osedvanligt stort antal flyttningar belastade dock anslaget nämnda budgetår.
För budgetåret 1957/58 beräknas utgifterna till 232 000 kronor. På
grund av automatiska prisstegringar såväl då det gäller flyttningsersättningar
som ordinarie tjänsteresor synes det icke längre möjligt att hålla utgifterna
inom den angivna ramen. Därtill kommer att organisationen utökats
med en marinattaché i Bonn. För nästa budgetår räknas med ett ökat
medelsbehov av 15 000 kronor.

3. Under den del av anslaget, varom här är fråga, har beräknats ett belopp
av 12 000 kronor för viss specialutbildning (prop. 1955: 1, bil. 6, s. 78).
Med hänsyn till verksamhetens natur bör ifrågavarande kostnader i fortsättningen
bestridas av medel, som beviljas i särskild ordning under förevarande
anslag.

4. Försvarsattachéernas verksamhet är i hög grad beroende av möjligheterna
att följa ackrediteringslandets press och litteratur. För sin egen
orientering måste de därjämte ha tillgång till någon svensk daglig tidning
och ett eller annat fackorgan. Priserna på tidningar och litteratur har ökat
väsentligt. För att tillgodose försvarsattachéernas behov av tidningar och
litteratur erfordras en ökad medelsanvisning av 3 000 kronor.

5. Städningskostnaderna beräknas komma att öka med omkring 3 000
kronor till följd av från och med den 1 januari 1957 höjda kollektivavtalslöner.

6. Försvarsstabens snabbtelcfonanläggning bör utbyggas så att samtliga
avdelningar får snabbtelefon. Kostnaderna härför beräknas till 60 000
kronor. För nästa budgetår bör 30 000 kronor anvisas samt ett beställningsbemyndigandc
å återstående belopp lämnas.

270

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Departementschefen

För utgiftsstegringar av automatisk natur torde nu ifrågavarande del
av anslaget böra uppräknas med 40 000 kronor. Jag har därvid även räknat
med en viss ökning av medelsbehovet för bränsle, lyse och vatten med
hänsyn till belastningen. I enlighet med försvarsstabschefens förslag torde
kostnaderna för viss specialutbildning, beräknade till 12 000 kronor, böra
belasta den del av anslaget, som avses för viss verksamhet. För litteratur
och tidningar till försvarsattachéer samt för resekostnader för försvarsattachén
i Wien (jfr föregående punkt) räknar jag med ett ökat medelsbehov
av 9 000 kronor. I övrigt räknar jag icke med några kostnadsförändringar
under förevarande del av anslaget, som sålunda torde böra uppräknas med
(40 000 — 12 000 + 9 000 =) 37 000 kronor till 726 000 kronor.

Av den i det föregående omnämnda promemorian framgår att jag uppskattar
medelsbehovet för omkostnader vid försvarsväsendets radioanstalt
m. m. till 2 434 000 kronor. Motsvarande kostnader för innevarande budgetår
beräknades till 2 111 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet
under anslaget uppgår således till (726 000 + 2 434 000 =) 3 160 000 kronor.
I förhållande till anslaget för innevarande budgetår innebär detta en
anslagshöjning med 360 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 3 160 000 kronor.

[17] Försvarsstaben: Övningar

	Anslag	Nettoutgift	Behållning
1956/57 ..............................	45 500	61 548	47 487
1957/58 (statsliggaren s. 191)	46 000
1958/59 (förslag) ...............	47 000

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 bunden
intill ett belopp av 500 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:
övningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag
av 46 000 kronor.

Från anslaget bestrides kostnaderna för dels anordnande av fältövningar
eller (och) utbildningskurser för försvarsstabens personal samt personal,
som genom stabens försorg krigsplaceras i särskilda befattningar, för vilka
specialutbildning erfordras, dels ock vissa med försvarsväsendets radioanstalts
verksamhet sammanhängande övningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195$

271

Medelsanvisningen för försvarsstabens verksamhet under förevarande
anslag uppgår för innevarande budgetår till 11 000 kronor. Försvarsstabschefen
hemställer att medelsanvisningen ökas med 1 000 kronor på grund
av 1956 års traktamentshöjning m. m. Jag tillstyrker förslaget och beräknar
således medelsanvisningen för försvarsstabens verksamhet till 12 000
kronor. Såsom framgår av förenämnda promemoria föreslår jag att 35 000
kronor anvisas för radioanstaltens ifrågavarande övningsverksamhet, vilket
innebär oförändrad medelsanvisning. Den sammanlagda medelsanvisningen
uppgår alltså till (12 000 + 35 000 = ) 47 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Försvarsstaben: Övningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 47 000 kronor.

[18] Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 350 000 328 380 57 373

1957/58 (statsliggaren s. 191) 350 000

1958/59 (förslag) ............... 350 000

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 bunden
intill ett belopp av 10 600 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:
Anskaffning av krigskartor för budgetåret 1958/59 beräkna
ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

Yrkande

Chefen för försvarsstaben hemställer att anslaget höjes med 90 000 kronor
för fortsatt anskaffning av krigskartor med nytt lägesangivningssystem
m. m.

Motiv

Kostnaderna för tryckning av krigskartor med nytt lägesangivningssystem
beräknades vid systemets införande budgetåret 1954/55 till totalt
1 000 000 kronor. För ändamålet bär för budgetåren 1954/55—1957/58 anvisats
sammanlagt 650 000 kronor, varav för budgetåret 1957/58 180 000

kronor. Återstående medelsbehov skulle således utgöra (1 000 000 -_

650 000 =) 350 000 kronor. På grund av den ständiga prisökningen inom
tryckeribranschen måste emellertid härtill läggas cirka 60 000 kronor för
fördyringar till och med budgetåret 1957/58 och uppskattningsvis 40 000

272 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

kronor för fördyringar från och med budgetåret 1958/59. För att fullfölja
ifrågavarande arbete erfordras sålunda (1 000 000 + 60 000 + 40 000
—- 650 000 = ) 450 000 kronor. Vid oförändrad anslagstilldelning, 180 000
kronor, skulle det nya systemet ej kunna vara genomfört förrän under
budgetåret 1960/61. Ur krigsberedskaps- och utbildningssynpunkt är det
angeläget att tiden nedbringas så långt det av tryckeritekniska skäl är
möjligt. Därest 225 000 kronor per år anvisas för ändamålet kan, förutsatt
att ingå ytterligare prisstegringar inträffar, det nya systemet vara
infört under budgetåret 1959/60. För nästa budgetår skulle således erfordras
en ökad medelsanvisning av (225 000 —180 000 =) 45 000 kronor.

Rikets allmänna kartverk har nedlagt arbetet med översiktskartan i
skala 1 : 400 000 (arméns operationskarta) i avvaktan på beslut av Kungl.
Maj :t angående ny översiktskarta i skala 1 : 250 000. Upplagorna av flygkartan
i skala 1 : 300 000 (flygvapnets operationskarta) har nedgått så,
att krigsbehovet icke längre kan fyllas. Nytryckning är omöjlig på grund
av att tryckplåtarna är alltför slitna. Det är därför nödvändigt att ersätta
flygkartan med en ny karta. Den nya översiktskartan över riket, som
kartverket avser att framställa, torde vara färdig tidigast om 15 år. Då
det varken ur krigsberedskaps- eller fredsutbildningssynpunkt eller med
hänsyn till flygsäkerheten är möjligt att avvakta den nya, av kartverket
föreslagna översiktskartan, måste en provisorisk lösning med det snaraste
genomföras. Det är därvid angeläget att förverkliga det gamla önskemålet
om en för krigsmakten gemensam operationskarta. Vid generalstabens
litografiska anstalt finns erforderligt grundmaterial för framställning av
en provisorisk, för här ifrågavarande ändamål fullt acceptabel karta i
samma skala som den nya översiktskartan. Det synes skäligt att kostnaderna
för originalframställningen till lika delar bestrides av medel till
flygvapenchefens förfogande och av försvarsstabens anslag till anskaffning
av krigskartor. Kostnaderna för speciella påtryck och tryckning av erforderliga
upplagor synes böra belasta anslag till den försvarsgren, för
vilkens räkning arbetet utföres. Kostnaderna för originalframställning
och tryckning av de kartor, som chefen för försvarsstaben har att anskaffa,
beräknas till cirka 200 000 kronor. Av tekniska skäl bör arbetet
fördelas på ett flertal budgetår. Arbetet torde kunna påbörjas under budgetåret
1957/58 och avslutas under budgetåret 1959/60. Under budgetåret
1958/59 torde originalframställningen kunna i huvudsak slutföras. För
bestridande av de delar av totalkostnaden, som bör belasta nu förevarande
anslag -—■ 135 000 kronor — erfordras under budgetåret 1958/59 65 000
kronor och under budgetåret 1959/60 70 000 kronor.

Såsom framgår av det föregående erfordras enligt försvarsstabschefen
för nästa budgetår 225 000 kronor för fortsatt anskaffning av krigskartor
med nytt lägesangivningssystem samt 65 000 kronor för anskaffning av
en provisorisk översiktskarta. Chefen för försvarsstaben anser sig emeller -

273

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

tid för närvarande förhindrad att för angivna ändamål för nästa budgetår
äska mera än 270 000 kronor, innebärande en anslagsökning av 90 000
kronor.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att anslaget höjes utan föreslår att detsamma
uppföres med oförändrat belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000
kronor.

[19] Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 1 183 000 1 895 966 590 308

1957/58 (statsliggaren s. 192) 986 000

1958/59 (förslag) ............... 1 236 000

Av anslaget för innevarande budgetår avses 86 000 kronor för försvarsstaben.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 intill
ett belopp av 393 500 kronor bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:
Anskaffning och underhåll av materiel för budgetåret 1958/59
beräkna ett reservationsanslag av 986 000 kronor.

Chefen för försvarsstaben hemställer att anslaget, såvitt det avser försvarsstaben,
höjes med 20 000 kronor för anskaffning av viss materiel för
försvarsattachéerna. Rörande den närmare innebörden av förslaget torde
få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

Departementschefen

För verksamheten vid försvarsstaben räknar jag för nästa budgetår
med oförändrad medelsanvisning, 86 000 kronor. Såsom framgår av den
under försvarsstabens avlöningsanslag omnämnda promemorian föreslår
jag att för radioanstaltens verksamhet under förevarande anslag anvisas
ett belopp av 1 150 000 kronor (nu 900 000 kronor). Anslaget bör således
upptagas med (86 000 -(- 1 150 000 =) 1 236 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, under erinran om att anslaget
höjes med 250 000 kronor, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
18—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

att till Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
1 236 000 kronor.

[20] Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 198 200 000 213 842 449

1957/58 (statsliggaren s. 192) 204 250 000
1958/59 (förslag) ............... 232 100 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 19) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1958/59 beräkna ett
förslagsanslag av 231 450 000 kronor.

Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara
fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet
redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla
överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för
varje budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen
på anslag för tidigare budgetår.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 1957 och 31/i 1958) föreslår i anslutning
till yrkanden av chefen för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar
m. m. vid armén.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Vissa förändringar i fråga om chefsbefattningar
m. m. vid högre
staber

1 överste Bo 1 (stabschef vid I. militärbefälsstaben)
..................... —

1 överste Bo 1 (A 8) — överste Bo 1

(stabschef vid VI. militärbefälsstaben)
................................. .

3 majorer Ao 23 (generalstabskåren)
— överstelöjtnanter eller majorer
Ao 26 eller Ao 23 ............ 6 549

2 kaptener Ar 21 vid VI. och VII.

militärbefälsstaberna ............... — + g 549

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

275

Arméchefens m. fl. yrkanden

2. Vissa personalförändringar i övrigt
beträffande arméstaben
4 majorer Ao 23 vid generalstabskåren
....................................

1 regementschef Bo 1 (kavalleriet)

— överste Bo 1 ........................

3 expeditionsvakter Ae 7 ...............

1 förrådsman Ae 7 .....................

8 biträden för skriv- och kontors göromål

.................................

1 kapten Ar 21 ...........................

1 förste kansliskrivare Ae 12 -— Ao

12 ..........................................

1 förste byråsekreterare Ae 23 ......

1 assistent Ae 15 -— amanuens Ae 19

1 amanuens ..............................

1 översättare Ae 17 .....................

1 biträde för skriv- och kontors göromål

.................................

1 överfurir Ao 9 ........................

1 kapten Ar 21 ...........................

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

101 504

22 884

25 376

16 774
18 612

9 034

— +194 184

3. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter 1

överste (souschef) Bo 1 vid krigshögskolan
.............................. —

1 överstelöjtnant eller major Ao 26
eller Ao 23 (civilförvaltningen:
major eller kapten Ao 23 eller Ao

21) vid krigshögskolan ............ 24 130

1 kapten Ao 21 vid generalstabskåren
—- major eller kapten Ao 23
eller Ar 21 vid krigshögskolan ... 1246

1 chef Ao 26 vid artilleri- och ingen jörofficer

sskolan — Bo 1 ............ —

1 chef Bo 1 vid infanteriskjutskolan

— Bo 3 ................................. —

1 major Ao 23 vid arméns skyddsskola
— överstelöjtnant eller major
Ao 26 eller Ao 23 ............... —

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

3 majorer eller kaptener Ao 23 eller
Ar 21 vid infanteriskjutskolan —
överstelöjtnanter eller majorer Ao

26 eller Ao 23 ........................ —

1 major Ao 23 vid infanteriskjut -

skolan .................................... 23 984

2 kaptener Ar 21 (civilförvaltningen:
kaptener eller löjtnanter Ar 21
eller Ar 17/13) vid infanteriskjutskolan,
varav 1 för skyddsskolan 36 748

1 yrkeslärare Ae 15 vid arméns radar-
och luftvärnsmekanikerskola
eller tygverkmästare Ao 16 (civilförvaltningen:
förste tyghantver -

kare Ao 14) vid tygstaten ......... 15172

1 förste kansliskrivare Ae 12 vid arméns
fältarbetsskola ............... —

1 kapten Ar 21 vid arméns signalskola
.................................... 21 408

2 kaptener Ar 21 vid arméns motorskola
.................................... 42 816

1 yrkeslärare Ae 15 vid arméns motorskola
eller tygverkmästare Ao
16 (civilförvaltningen: förste tyghantverkare
Ao 14) vid tygstaten 14 408

3 (1) överfurirer Ao 9 vid infanteriets
kadettskola ..................... 12 320

1 vaktmästare Ae 7 (vakant) vid infanteriets
kadettskola indrages ...

1 chef Ao 23 vid arméns fallskärmsjägarskola
.............................. 23 984

1 hunddressör Ae 9 vid arméhund skolan

— tillsynsman Ae 11 ......

1 hunddressör Ae 9 vid arméhundskolan
— uppsyningsman Ae 10...
1 tekniskt biträde Ae 9 vid arméhundskolan
— veterinärassistent

Ae 10 ....................................

1 hundskötare Ae 7 vid arméhundskolan
— hundsjukvårdsförman
Ae 8 .......................................

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

277

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 kanslibiträde Ae 7 vid arméhund skolan

— kontorist Ae 9 ............

1 tekniskt biträde Ae 7 vid arméhundskolan
— hundsjukvårdsför man

Ae 8 ..............................

1 ekonomibiträde Ag 2 vid armé hundskolan

— Ae 4 ..................

Extraordinariesättning av följande
tjänster vid arméhundskolan: 1
extra biträde för skriv- och kontorsgöromål,
2 hantverkare Ag 8,
1 bilförare Ag 7, 1 förrådsman
Ag 7 och 2 ekonomibiträden Ag 2

4. Förändringar i övrigt beträffande
vissa personalstater
Ingen jörtrupperna
1 major Ao 23 — överstelöjtnant

Ao 26 ....................................

1 major Ao 23 (civilförvaltningen:
1 kapten Ao 21 -—- major Ao 23)

1 major eller kapten Ao 23 eller

Ar 21 ....................................

2 kaptener Ao 21 .....................

2 löjtnanter Ao 17/13 ..................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

+ 216 216

2 492

43 800

Signaltrupperna

2 överstelöjtnanter Ao 26 ............ 58 018

1 överstelöjtnant eller major Ao 26
eller Ao 23 (civilförvaltningen:

major Ao 23) ........................ 25 376

1 major Ao 23 ........................... 23 984

1 major eller kapten Ao 23 eller

Ar 21 .................................... 24 130

4 kaptener Ao 21 ..................... 87 600

8 löjtnanter Ao 17/13 .................. 126 840

2 förvaltare eller fanjunkare Ao 15
eller Ao 13 -— förvaltare Ao 17...

1 sergeant Ao 11 — förvaltare Ao 15 —

1 sergeant Ao 11 — fanjunkare Ao
13 .......................................

278

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefens m. fl. yrkanden
Trängtrupperna

3 majorer Ao 23 ........................

4 kaptener Ao 21 .....................

4 förvaltare Ao 15 — Ao 17 .........

1 överfurir Ao 9 ........................

Fälttygkåren

1 överstelöjtnant Ao 26 ...............

1 major Ao 23 ...........................

5 (2) kaptener Ao 21 ..................

3 platschefer A: 24 — 1 kapten

Ao 21 ....................................

Tygstaten

2 tygverkmästare Ao 16 ............

1 förste tyghantverkare Ao 14 ......

1 tygskrivare Ao 13 ..................

10 armétekniker Ao 9 — förste armétekniker
Ao 11 ..................

22 (10) armétekniker Ao 9 .........

10 furirer Ae 8/7 ........................

lntendenturkåren

4 överstelöjtnanter Ao 26 ............

2 majorer Ao 23 ........................

6 pensionerade officerare A: 24 —

kaptener Ao 21 .....................

1 pensionerad underofficer A: 16

— förvaltare Ao 17 ..................

2 förvaltare Ao 17 .....................

7 förvaltare Ao 15 — Ao 17 .........

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

73 344
87 600

10 956

45 768

9 306

114 000

105 670

+ 608 932

5. Vissa personalförändringar beträffande
försvarsområdesstaberna

3 majorer Ao 23 ........................ 73 344

1 kapten Ar (Ao) 21 .................. 22 146

4 (2) överfurirer Ao 9 ............... 23 248

1 förrådsförman Ae 9 .................. —

1 förrådsman Ae 7 ..................... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
.................................

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

279

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1 reparatör Ag 9 — Ao (Ae) 9 ...... —

1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 ......... —

1 vaktmästare Ag 7 -— Ae 7 ......... — + 118 738

6. Förändringar beträffande viss pensionerad
personal i arvodesbefattningar 8

expeditionsofficerare A: 24 vid I.

—-VII. militärbefälsstaberna ...... —

1 expeditionsunderofficer A: 16 vid
A 4 överföres till II. militärbefäls staben

.................................... —

2 expeditionsunderofficerare A:16

vid VI. militärbefälsstaben ......... —

7 pensionerade underofficerare A:

16 vid I.—VII. militärbefälsstaberna
.................................... 47 710

2 verkstadsunderofficerare A: 16 vid

I 11 och I 17 utgår .................. 12 308

1 kasernunderofficer A: 16 vid arméns
underofficersskola utgår ... 6 154 + 29 248

7. Vissa personalförändringar i anledning
av organisation av Göteborgs
och Bohus samt Älvsborgs försvarsområdesstaber

1 major Ao 23 — överstelöjtnant

Ao 26 ....................................

1 överstelöjtnant Ao 26 ...............

1 pensionerad officer A: 24 — kapten
Ao 21 vid fälttygkåren .........

1 pensionerad officer A: 24 —- kapten
Ao 21 vid intendenturkåren
1 förvaltare Ao 17 vid fortifikationskåren
....................................

1 överfurir Ao 9 — fanjunkare eller
sergeant Ao 13 eller Ao 11 .........

1 försvarsområdesbefälhavare B: 3

indrages .................................

2 pensionerade underofficerare A:

16 indrages ...........................

29 024
11 522

17 846
2 018

15 948
6 932

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

	Ökning	Minskning Summa
1 kanslibiträde Ao 7 indrages ......		10 510
1 kanslibiträde Ae 7 indrages ......		10 510
6 kontorsbiträden Ao 5 indrages ...		56 712
1 biträde för skriv- och kontors-
göromål indrages .....................		4 273
1 lcontorsbiträde Ao 5 ..................	8 908
1 pensionerad officer A: 24 .........	9 956
1 pensionerad underofficer A: 16 ...	6 154
1 förrådsman Ae 7 indrages .........		9 884
1 överfurir Ao 9 vid Göteborg—
Halmstads försvarsområdesstab
överföres till Älvsborgs försvars-
områdesstab ...........................	—	— 29 34

8. Vissa förändringar beträffande arméns
underbefälsorganisation

150	furirer Ao eller Ae 8/7 mästare Ao 10 ..........	— rust-	218 250
71	(15) överfurirer Ao 9 chefer) ...................	(vakt-	171 000
96	furirer Ao eller Ae 8/7 ■	— över-
	furirer Ao 9 .............		79 968
2	överfurirer (I. och IV. befälsstaberna) ..........	militär-	23 276

1 överfurir (VI. militärbefälsstaben)
.................................... — + 492 494

9. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal 1 bataljonsläkare Ao 21 vid infante-riets kadettskola .....................
1 läkare Ag 19 vid krigsskolan — bataljonsläkare Ao 21 ...............
4 bataljonsläkare Ao 19 vid P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3 .....................
1 över sköterska Ae 10, 1 underskö-terska Ae 4 och 3 sjukvårdsbiträ-den Ae 2 utgår ........................	42 888
8 instruktionssköterskor Ae 14/12 — Ao 14 eller Ae 12 .....................
1 översköterska Ae 9 vid Ing 1 — Ae 10 ....................................	—

42 888

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

281

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden	civilförvaltningens förslag
Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinperso-nal 1 vaktmästare Ae (Ag) 7 vid VI.	Ökning	Minskning Summa
militärbefälsstaben .................. 3 montörer Ae 9 vid fortifikations-	11 108
befälhavarstaben i Boden ......... 1 förrådsförman Ae 9 vid 114 —	36 960
Ao 9 ....................................... 1 maskinmästare Ao 12 vid Al —	—
Ao 14 ....................................	1 558
1 maskinist Ae 10 vid Al ............	12 974
1 reparatör Ae 8 vid A 4 ............	—
1 förrådsförman Ao 9 vid A 8 utgår		—
1 reparatör Ae 9 vid Ing 1 ............	12 320
1 eldare Ag 7 vid Ing 3 ............... 2 maskinister Ag 9 vid Malmö för-svarsområdesstab och fortifika-tionsbefälhavarstaben i Boden —	11 108
Ae 9 ....................................... 2 reparatörer Ag 9 vid Örebro för-svarsområdesstab och fortifika-tionsbefälhavarstaben i Boden —
Ae 9 ....................................... 1 verkmästare Ae 14 vid V. militär-	—
befälsstaben — driftingenjör Ael9 7 eldare Ae 7 vid Kiruna—Jokk-mokks försvarsområdesstab, Lv 4, Lv 5, Lv 6, Lv 7, arméns intenden-turförråd i Boden och krigsskolan	5 526
— reparatörer Ae 8 .................. 1 skogvaktare Ao 12 vid infanteri-	3 738
skjutskolan överflyttas till 110 ...	—	+ 95 292

11. Förändringar beträffande kontorspersonal
i kassatjänst
2 kansliskrivare Ao 10 vid tygförvaltningsskolan
och arméns underofficersskola
— förste kansliskrivare
Ao 12 ........................

2 728

282

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 kansliskrivare Ae 10 vid krigshögskolan
■—- förste kansliskrivare

Ao 12 .................................... 1 406

8 kontorister Ao 9 vid 119, I 20, I 21,

A 3, Lv 4, Ing 2, Ing 3 och T 3 —

kanslibiträden Ae 7 .................. 8 800

1 kontorist Ae 9 vid Al — kanslibiträde
Ae 7 ........................... 1 200

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål
vid P 2, A 2 (halvtidstjänstgörande)
och Lv 7 utgår ... 21339

1 kontorsbiträde Ao 5 vid A 3 samt
3 biträden för skriv- och kontorsgöromål
vid 14, 121 och Lv 1 —
biträden för skriv- och kontors göromål

med halvtidstjänstgöring 16 752 —43 957

12. Förändringar i övrigt beträffande
kontorspersonal

3 kanslibiträden Ae 7, varav 2 vid
arméöverläkarens expedition och

1 vid 15 — Ao 7 ..................... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
(halvtidstjänstgörande)
vid väg- och vattenbyggnadskårens
chefsexpedition ............... —

3 (2) biträden för skriv- och kon torsgöromål

vid TI .................. 16 064 + 16 064

13. Övriga personalförändringar m. m.

1 musikdirektör av 2. graden Ao 17/

13 vid Lv 5 utgår .....................

2 ingenjörer Ae 17 vid armétygför valtningens

anstalter ...............

1 styckjunkare eller sergeant Ao 13
eller Ao 11 vid A 9 ■—• styckjunkare
Ao 13 ..............................

1 köksföreståndare Ao 12 vid I 10
— Ao 14 .................................

1 biträdande köksföreståndare Ao
10 vid 110 — Ao 11 ..................

16 113

35 180

724
1 546
612

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

283

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 biträdande köksföreståndare AelO

vid Al — Ao 10 .....................

Arvoden till assistenter för frivilligfrågor
....................................

Rekryteringsstipendier till fänrikar

vid I 19 och A 8 .....................

Arvoden för tillsyn och bevakning

av byggnader m. m...................

Avlöning åt indelt manskap .........

Arvoden till batalj onsveterinärer vid

fältveterinärkåren ..................

Arvoden och särskilda ersättningar
till sakkunniga m. m. vid veterinärväsendet
...........................

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
.....................

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid arméns
fasta utbildningsanstalter och skolor
.......................................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

14 350

44 400
5 000

14 400

800

30 000

67 000 + 167 499

14. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m. ... 27 797 552

Omräkning i övrigt ..................... 4 437 640 4- 32 235 192

Motiv

1. Vissa förändringar i fråga om chefsbefattningar m. m. vid högre
staber. Arméchefen föreslår i militärorganisatoriska underlaget för budgetåret
1958/59, att för stabscheferna vid I. och VI. militärbefälsstaberna
avses beställningar för överste i Bo 1. Till stöd härför framhåller arméchefen
bland annat att stabschef vid militärbefälsstab bär ansvaret -— närmast
under militärbefälhavaren -—- för krigsförberedelsearbetet samt operationernas
planläggning och genomförande. Hans arbetsuppgifter och ansvar
har, anför arméchefen vidare, utökats genom den ändrade militärterritoriella
indelningen (SFS 1956: 633). Stabschefsbefattningarna uppehälles
för närvarande av överstelöjtnanter eller majorer vid generalstabskåren
men vissa av dem bör, enligt arméchefen, besättas med överstar.
I detta sammanhang erinras om att arméchefen i militärorganisatoriska
underlaget för budgetåret 1957/58 föreslog omdisponering av vissa då befintliga
beställningar, varigenom kravet på en överstebeställning för stabs -

284

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

chefen vid I. militärbefälsstaben skulle bli tillgodosett (jfr prop. 1957: 110,
s. 111 ff). Arméchefen utgick därvid från att den vid I 8 övertaliga beställningen
för regementschef skulle bibehållas och omdisponeras. Beställningen
har emellertid jämlikt beslut av 1957 års riksdag indragits (jfr
nämnda prop. s. 136). Arméchefen föreslår nu att för stabschefsbefattningen
vid I. militärbefälsstaben inrättas en ny överstebeställning i Bo 1.
Arméchefen föreslår vidare, att för motsvarande befattning vid VI. militärbefälsstaben
avses en nu vid A 8 befintlig, övertalig överstebeställning i
Bo 1 (jfr prop. 1951:110, s. 114).

Genom tillkomsten av nu angivna överstebeställningar vid I. och VI.
militärbefälsstaberna kan omdisponering ske av vissa beställningar vid
generalstabskåren. Dessa bör enligt arméchefen disponeras på följande
sätt. En överstelöjtnantsbeställning avses för avdelningschef vid central
stab (för närvarande major). Två majorsbeställningar avses för sektionschefer
vid militärbefälsstaber (för närvarande kaptener). Två frigjorda
kaptensbeställningar utnyttjas, en för chefen för en planerad robotdetalj
vid arméstabens utrustningsavdelning och en för lärare i taktik och stabstjänst
vid krigshögskolan. Sistnämnda beställning bör därvid omvandlas
till beställning för major eller kapten vid krigshögskolan (jfr punkten 3
i det följande).

Arméchefen föreslår, att tre majorsbeställningar i Ao 23 vid generalstabskåren
uppflyttas till beställningar för överstelöjtnant eller major (jfr
prop. 1957:110, s. 112). Beställningarna avses för avdelningschefer vid
försvars- och arméstaberna och/eller för stabschefer vid vissa militärbefälsstaber.

Arméchefen föreslår vidare, att en beställning för kapten i Ar 21 inrättas
vid vardera VI. och VII. militärbefälsstaben och anför härom bland
annat följande. Vid VI. militärbefälsstaben tjänstgör för närvarande chefen
för sektion I tillika som chef för avdelning I a. De arbetsuppgifter, som
främst åvilar denna avdelning, kan hänföras till följande huvudgrupper:
det taktiska och operativa krigsförberedelsearbetet, krigsorganisation, mobiliseringsplanläggning
och beredskap, underrättelsetjänst samt utformande
av underlag m. m. för stabstjänstövningar, fältövningar och fälttjänstövningar
etc. För flertalet ärenden inom avdelning I a fordras högre
stabsutbildning, varför de måste handläggas av sektionschefen. Dennes
möjligheter att samordna och leda sektionens arbete samt att samverka
med övriga försvarsgrenar och andra delar av totalförsvaret begränsas därigenom.
På grund härav bör en högskoleutbildad officer, avsedd som chef
för avdelning I a, tillföras staben. — Vid VII. militärbefälsstabens sektion
I föreligger erfarenhetsmässigt ett stadigvarande behov av ytterligare
en officer.

Civilförvaltningen anser tiden icke vara inne att taga slutlig ställning
till den föreliggande frågan i dess helhet. Ämbetsverket har emellertid icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

285

något att erinra mot att angivna överstebeställning vid A 8 tills vidare bibehålies
och utnyttjas på sätt arméchefen föreslagit och att till följd härav
beställningar för en överstelöjtnant och en major disponeras i enlighet
med arméchefens förslag. Den kaptensbeställning, som därigenom frigöres,
bör enligt civilförvaltningen omvandlas till beställning för major eller kapten
vid krigshögskolan (jfr punkten 3). Civilförvaltningen har intet att
invända mot att tre maj or sbeställningar vid generalstabskåren utbytes mot
beställningar för överstelöjtnant i Ao 26 eller major i Ao 23. Däremot
ifrågasätter ämbetsverket om icke frågan om inrättande av de föreslagna
kaptensbeställningarna vid VI. och VII. militärbefälsstaberna i nuvarande
läge bör anstå.

2. Vissa personalförändringar i övrigt beträffande arméstaben. Arméchefen
föreslår, att för ställföreträdande avdelningschefer vid arméstaben
inrättas fyra majorsbeställningar vid generalstabskåren. Beställningarna
skulle avses för organisations-, utrustnings-, taktik- och utbildningsavdelningarna.
Till stöd för yrkandet anför arméchefen bland annat följande.
För att förändringar i organisation, utrustning, taktik och utbildning skall
kunna genomföras inom rimlig ekonomisk ram måste en omfattande studieverksamhet
och förutseende långsiktsplanering ligga till gnind för arméstabens
arbete. Erforderliga långsiktiga och grundliga utredningsarbeten
medhinnes icke av befintlig personal. Genom att materielen blir allt mer
tekniskt komplicerad förflyter lång tid mellan projekteringen och framställandet
av en viss produkt. Utvecklingen på respektive områden måste
studeras fortlöpande för att av utvecklingen motiverade ändringar skall
kunna vidtagas i tid och till lägsta kostnader. Ifrågavarande majorsbeställningar
erfordras för nu angivna planerings- och studieverksamhet.
Civilförvaltningen räknar med att fyra beställningar för major i Ao 23 inrättas
för ändamålet.

Jämlikt beslut av 1955 års riksdag (jfr prop. 1955: 110, s. 11) skall K 4
omorganiseras till bataljon med gemensam administration med I 20. Arméchefen
anmäler i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår
sin avsikt att framlägga förslag till omorganisation av nämnda förband.
Förslaget kommer bland annat att innebära, att en beställning för regementschef
i Bo 1 vid kavalleriet frigöres. I anslutning härtill föreslår
arméchefen, att beställningen omändras till beställning för överste i Bo 1
vid arméstaben och avses för biträdande infanteriinspektör. Arméchefen
framhåller, att infanteriinspektörens arbetsuppgifter på senare tid betydligt
ökat i omfattning. Sålunda har ärenden rörande kavalleriet överförts
från arméstabens pansaravdelning till dess infanteriavdelning, varigenom
samtliga ärenden rörande arméns jägar- och spaningstjänst med undantag
av ärenden rörande pansarspaningsförbanden kommit att falla inom infanteriinspektörens
verksamhetsområde. Dennes inspektionsområde m. m.
är avsevärt mer omfattande än övriga truppslagsinspektörers och mer än

286

Katigt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

en befattningshavare erfordras för att arbetsuppgifterna skall kunna fullgöras
tillfredsställande. Innehavaren av den föreslagna beställningen för
biträdande infanteriinspektör skulle ha till uppgift att, bland annat, samordna
jägar- och spaningsförbandens organisation, utrustning och utbildning,
inspektera utbildningen vid kavalleriförbanden, ridskolan, jägarskolan,
fallskärmsjägarskolan och arméhundskolan samt spaningsutbildningen
vid infanteriregementena. Vidare borde han leda och kontrollera utbildningen
i anspannstjänst inom armén och handlägga ärenden rörande arméhundväsendet.
Han skulle därjämte vara chef för kavalleriets personalkårer.
Civilförvaltningen har intet att erinra mot att förenämnda beställning
i Bo 1 tills vidare bibehålies och utnyttjas enligt arméchefens förslag.

Arméchefen föreslår att följande extra ordinarie tjänster inrättas för
viss personal, som för närvarande jämlikt beslut av civilförvaltningen finnes
anställd såsom extra vid arméstaben, nämligen tjänster för tre expeditionsvakter
i Ae 7, varav två vid chefsexpeditionen och en vid utrustningsavdelningen,
en förrådsman i Ae 7 vid nämnda avdelning samt åtta biträden
för skriv- och kontorsgöromål (jfr prop. 1957: 110, s. 113 och 114).
Civilförvaltningen räknar med att de föreslagna tjänsterna inrättas.

Vid arméstabens press- och adjutanturavdelning bör enligt arméchefen
inrättas en kaptensbeställning i Ar 21, avsedd för säkerhetsofficer. I hans
arbetsuppgifter skulle bland annat ingå att utföra kontroll beträffande
personalärenden och vara rådgivare vid anställning av personal, att handlägga
ärenden rörande utlänningskontroll samt att övervaka efterlevnaden
av givna bestämmelser beträffande hemliga handlingar. Civilförvaltningen
anser sig böra biträda arméchefens förslag.

Däremot är civilförvaltningen icke beredd att tillstyrka ett av arméchefen
framfört förslag om ordinariesättning av en tjänst för förste kansliskrivare
i Ae 12 vid utrustningsavdelningen.

Sedan år 1954 är f. d. majoren i finska armén K. G. Kavander jämlikt
särskilt medgivande anställd såsom sakkunnig vid arméstabens taktikavdelning.
Kavander, som är född 1912, har nyligen ansökt om svenskt
medborgarskap. Hans arbetsuppgifter består i att studera och bearbeta
krigserfarenheter, följa den taktiska utvecklingen utomlands, på grundval
härav avge förslag till svenska reglementariska föreskrifter, biträda i taktiska
studier och utredningsarbeten, biträda vid bearbetning av underrättelser
om taktik samt föreläsa vid vissa arméns utbildningsanstalter och
förband m. m. Denna föreläsningsverksamhet samt Kavanders erfarenheter
i fråga om lägre förbands taktik, organisation och utrustning liksom
hans kunskaper i finska språket motiverar enligt arméchefen, att Kavander
på ett mera varaktigt sätt knytes till armén genom att pensionsberättigande
anställning beredes honom i form av en tjänst för förste byråsekreterare
i Ae 23. Civilförvaltningen tillstyrker att för Kavanders räkning inrättas
en personlig tjänst för förste byråsekreterare i Ae 23.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

287

Arméchefen föreslår att en tjänst för assistent i Ae 15 vid taktikavdelningen
utbytes mot en tjänst för amanuens i Ae 19. Innehavaren av tjänsten
är sysselsatt med språkgranskning av manuskript, rådgivning i typografiska,
tryckeritekniska och därmed sammanhängande ekonomiska spörsmål
m. m. Civilförvaltningen räknar icke med bifall till förslaget.

Arméchefen föreslår ånyo, att för taktikavdelningens underrättelsedetalj
inrättas tjänster för en amanuens, en översättare i Ae 17 och ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål (prop. 1957:110, s. 113). Förslaget tillstyrkes
alltjämt av civilförvaltningen.

Ett av arméchefen ånyo framfört förslag om inrättande av en beställning
för överfurir i Ao 9 vid taktikavdelningens reglementsdetalj är civilförvaltningen
icke beredd att tillstyrka (prop. 1957: 110, s. 113).

Vid utbildningsavdelningen tjänstgör sedan 1952 en kommenderad officer
med uppgift att handlägga ärenden rörande utbildningsanordningar,
utbildningsmateriel samt — såvitt avser utbildningssynpunkter — övningsoch
skjutfält, kaserner, lektionssalar m. m. Arméchefen föreslår att en
ny kaptensbeställning i Ar 21 inrättas för ändamålet. Civilförvaltningen
ifrågasätter om icke behovet av här avsedd befattningshavare alltjämt bör
tillgodoses genom kommenderingsförfarande.

3. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter. Arméchefen
föreslår ånyo inrättande av en beställning för överste i Bo 1, avsedd för
souschef vid krigshögskolan (prop. 1957:110, s. 114). Med hänsyn till
statsmakternas tidigare ställningstagande i ämnet anser sig civilförvaltningen
icke böra räkna med bifall till förslaget.

Undervisningen i mekanik och matematik vid krigshögskolan fullgöres
för närvarande av en från ingenjörtrupperna kommenderad officer. Med
hänsyn till rådande brist på truppbefäl finner arméchefen det önskvärt
att på skolans stat för ändamålet tillkommer en beställning för överstelöjtnant
eller major. Civilförvaltningen räknar med en beställning för
major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21.

För undervisning i taktik och stabstjänst vid krigshögskolan erfordras
enligt arméchefen sex heltidstjänstgörande lärare med beställningar för
alternativt major eller kapten. För ändamålet disponeras endast fem dylika
beställningar, varför behovet måste fyllas genom kommendering. Såsom
av det föregående (punkten 1) framgår frigöres, vid bifall till arméchefens
där redovisade förslag, bland andra två kaptensbeställningar i
Ao 21 vid generalstabskåren. Chefen för armén föreslår att den ena beställningen
omvandlas till beställning för major eller kapten vid krigshögskolan.
Såsom förut nämnts tillstyrker civilförvaltningen, att krigshögskolan
tillföres en beställning för major eller kapten i Ao 23 eller Ar 21
i utbyte mot nämnda kaptensbeställning vid generalstabskåren.

Arméchefen föreslår att beställningen för chef i Ao 26 vid artilleri- och
ingenjörofficersskolan uppflyttas till Bo 1. Arméchefen anför därvid,

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

bland annat, att skolans betydelse och ställning i organisationen ävensom
skolchefens ansvar motiverar att för befattningen avses en synnerligen
kvalificerad officer. För en sådan är överstelöjtnantsgraden att betrakta
som en genomgångsgrad. Inrättandet av en överstebeställning skulle möjliggöra
att en lämplig officer kunde bekläda befattningen under längre tid
än vad som nu är fallet.

Arméchefen föreslår vidare att beställningen för chef i Bo 1 vid infanteriskjutskolan
uppflyttas till Bo 3. Till stöd härför åberopar arméchefen,
bland annat, att omfattningen av skolans verksamhet under senare
år utökats, vilket medfört ökat ansvar och större arbetsuppgifter för skolchefen.

Civilförvaltningen anser, att arméchefens förslag beträffande ifrågavarande
två skolchefsbeställningar icke bör vinna bifall, då löneställningen
för försvarets skolchefer nyligen varit föremål för översyn.

För chefen för arméns skyddsskola finnes inrättad en beställning för
major i Ao 23. Arméchefen framhåller, att skolchefen i hög grad engageras
i stabsarbete och samråd med olika myndigheter och att en inriktning
på dessa speciella problem fordrar lång utbildning. Kraven på kompetens,
ansvar och arbetsuppgifter m. m. motiverar, enligt arméchefen, att
för befattningen i fråga avses en beställning för alternativt överstelöjtnant
eller major. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget.

Arméchefen föreslår att två beställningar för major eller kapten i Ao 23
eller Ar 21, avsedda för förste lärare vid infanteriskjutskolan, utbytes mot
beställningar för överstelöjtnant alternativt major. Arméchefen anför,
bland annat, att stora krav ställes på ifrågavarande befattningshavare i
fråga om såväl praktisk trupperfarenhet som stabsarbete och att möjligheterna
att erhålla lämpliga sökande till befattningarna skulle avsevärt
ökas om det föreslagna utbytet av beställningar komme till stånd. Civilförvaltningen
ifrågasätter om icke genomförandet av arméchefens förslag
bör kunna anstå tills vidare och räknar icke för närvarande med bifall
till förslaget.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om inrättande av en
majorsbeställning för chefen för övningsbataljonen vid infanteriskjutskolan
och en kaptensbeställning för lärare i atomtjänst vid skyddsskolan
(prop. 1957:110, s. 115). Civilförvaltningen tillstyrker att för ifrågavarande
ändamål inrättas beställningar för en major i Ao 23 samt en kapten
eller löjtnant i Ar 21 eller Ar 17/13.

Försöksverksamheten vid infanteriskjutskolan har enligt arméchefen
betydligt utökats på senare tid och kommer att ytterligare utbyggas. Verksamheten
är av stor ekonomisk betydelse, anför arméchefen vidare, då
därigenom skapas underlag för beslut i fråga om materielanskaffning och
organisation. För att verksamheten skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande
sätt bör, enligt arméchefen, personaluppsättningen (för närva -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

289

rande en major eller kapten och en kompaniofficer) bestå av en överstelöjtnant
eller major som chef och två kompaniofficerare som försöksledare.
I anslutning härtill föreslår arméchefen, att en beställning för major eller
kapten i Ao 23 eller Ar 21 vid skolan omvandlas till beställning för överstelöjtnant
eller major samt att en beställning för kapten i Ar 21 inrättas
på skolans stat. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget om
ändrad löneställning för angivna chefsbefattning men föreslår att en ny
beställning för kapten eller löjtnant i Ar 21 eller Ar 17/13 inrättas på skolans
stat.

Jämlikt beslut av 1957 års riksdag inrättades en tjänst för yrkeslärare
i Ae 15 vid arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola. Arméchefen hade
föreslagit två sådana tjänster (jfr prop. 1957: 110, s. 116 och 137). Arméchefen
föreslår nu att den återstående tjänsten tillkommer från och med
nästa budgetår. Därest svårigheter skulle uppstå att besätta ifrågavarande
tjänst bör, enligt arméchefen, för befattningen kunna avses civilmilitär
beställningshavare. Arméchefen föreslår därför inrättande av en tjänst
(beställning) för yrkeslärare i Ae 15 vid skolan eller tygverkmästare i
Ao 16 vid tygstaten. Civilförvaltningen, som icke kan tillstyrka att tjänsten
göres alternativ på sätt arméchefen föreslagit, räknar för egen del med
att för ändamålet inrättas en beställning för förste tyghantverkare i Ao 14
vid tygstaten.

Arvodesbefattningen för expeditionsunderofficer vid arméns fältarbetsskola
uppehälles sedan flera år av en civil tjänsteman G. Nygell, placerad
i Ag 12. Denne är enligt arméchefen synnerligen lämplig för befattningen
i fråga och det är angeläget att han kvarstår. På grund härav föreslår
arméchefen inrättande av en personlig tjänst för förste kansliskrivare i
Ae 12 för Nygell. Arvodesbefattningen skulle, så länge Nygell kvarstår
i tjänst, hållas vakant. Civilförvaltningen räknar med bifall till arméchefens
förslag.

Jämlikt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift skall en kompaniofficer ur
signaltrupperna vara placerad vid arméns signalskola såsom adjutant och
lärare. Arméchefen framhåller, att adjutanten på grund av ökningen av
skolans kursverksamhet måst tagas i anspråk som utbildningsofficer och
som lärare vid mera tekniskt betonade kurser, varför adjutant måst kommenderas
ur annat truppslag. Då svårigheter uppstått att erhålla härför
lämplig person och då behovet är stadigvarande föreslår arméchefen att
vid signalskolan inrättas en beställning för kapten i Ar 21 (adjutant och
lärare). Civilförvaltningen har intet att erinra mot att beställningen tillkommer.

Arméchefen återkommer till frågan om lärarbehovet vid arméns motorskola
och föreslår inrättande av beställningar för två kaptener i Ar 21 vid
skolan samt en tjänst (beställning) för yrkeslärare i Ae 15 vid skolan
eller tygverkmästarc i Ao 16 vid tygstaten (jfr prop. 1957:110, s. 116).
19—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Civilförvaltningen tillstyrker att två kaptensbeställningar inrättas vid skolan.
Med anledning av arméchefens yrkande i övrigt räknar ämbetsverket
■—- under hänvisning till vad som anförts beträffande motsvarande befattning
vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan — med en tjänst för förste
tyghantverkare i Ao 14 vid tygstaten, avsedd för lärarverksamhet vid motorskolan.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om inrättande av tre beställningar
för överfurir i Ao 9 vid infanteriets kadettskola, varvid en vakant
vaktmästartjänst skulle indragas (prop. 1957: 110, s. 116). Civilförvaltningen
tillstyrker alltjämt att en dylik beställning, avsedd för chefen
för handräckningsavdelningen, tillkommer. Därvid kan enligt ämbetsverket
en tjänst för vaktmästare i Ae 7 indragas.

Arméchefen föreslår ånyo, att för chefen för arméns fallskärmsjägarskola
inrättas en särskild skolchefsbeställning med majors löneställning
(jfr prop. 1957:110, s. 117). Civilförvaltningen tillstyrker att för ändamålet
inrättas en beställning för chef i Ao 23.

Arméchefen föreslår — med hänsyn till vederbörandes arbetsuppgifter
och anställningstider — att löneställning och anställningsform för viss
civil personal vid arméhundskolan regleras. Förslaget innebär uppflyttning
m. m. av följande tjänster, nämligen för en hunddressör i Ae 9 till
tillsynsman i Ae 11, en hunddressör i Ae 9 till uppsyningsman i Ae 10, ett
tekniskt biträde i Ae 9 till veterinärassistent i Ae 10, en hundskötare i
Ae 7 till hundsjukvårdsförman i Ae 8, ett kanslibiträde i Ae 7 till kontorist
i Ae 9, ett tekniskt biträde i Ae 7 till hundsjukvårdsförman i Ae 8 samt
ett ekonomibiträde i Ag 2 till Ae 4. Därjämte innebär förslaget extraordinariesättning
av tjänster för ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål,
två hantverkare i Ag 8, en bilförare i Ag 7, en förrådsman i Ag 7
och två ekonomibiträden i Ag 2. Med hänsyn till pågående utredning
rörande skolans framtida ställning anser sig civilförvaltningen icke kunna
tillstyrka arméchefens förslag.

4. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Arméchefen
framhåller ånyo (jfr prop. 1957:110, s. 119) att den fortlöpande utökningen
av värnpliktskontingenten vid ingenjörtrupperna nödvändiggör
en utbyggnad av utbildningsorganisationen.

Av arméchefens nu framförda förslag innebär följande en upprepning
av arméchefens äskanden för innevarande budgetår: utbyte av en majorsbeställning,
avsedd för chefen för fältarbetsskolan, mot en beställning för
överstelöjtnant samt inrättande av beställningar för en major, avsedd som
bataljonschef vid Ing 1, och två kaptener. Därutöver föreslår arméchefen,
att beställningar inrättas för en major eller kapten samt för två löjtnanter.
Den alternativa beställningen för major eller kapten är avsedd för ingenjörofficer
vid militärbefälsstab. Arméchefen framhåller i denna del bland
annat, att av ingenjörofficerarna vid I., IV. och VI. militärbefälsstaberna

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

291

krävs större kvalifikationer och ansvar än av övriga miloingenjörofficerare.
På grund härav samt med hänsyn till kontinuiteten i befattningarna
bör enligt arméchefen för ändamålet avses beställningar för major alternativt
kapten. Äskandet för nästa budgetår begränsas emellertid till en
dylik beställning. Vid andra militärbefälsstaber på fastlandet än de nu
angivna anses befattningarna i fråga kunna bestridas av kaptener.

Civilförvaltningen föreslår enligt vad som anförts i det föregående
(punkt 3), att vid krigshögskolan inrättas en beställning för major eller
kapten, avsedd för lärare i mekanik och matematik. Vid bifall härtill frigöres
en kaptensbeställning vid ingenjörtrupperna. Vid sådant förhållande
kan civilförvaltningen icke tillstyrka, att ingenjörtrupperna tillföres
någon ny beställning för bataljonschef vid Ing 1. Ämbetsverket föreslår
i stället, att behovet tillgodoses genom utbyte av en beställning för kapten
i Ao 21 mot en beställning för major i Ao 23. Vidare räknar civilförvaltningen
med att två beställningar för kapten i Ao 21 inrättas vid truppslaget.
I övrigt är ämbetsverket icke berett att tillstyrka arméchefens förslag
beträffande ingenjörtrupperna.

Arméchefen framhåller ånyo behovet av personalutökning vid signaltrupperna
(jfr prop. 1957: 110, s. 117). Trots att vissa beställningar
tillförts truppslaget vid indragningen av I 8 förefinnes enligt arméchefen
alltjämt sådana personalbrister, att såväl utbildning som krigsorganisation
äventyras därest icke bristerna snarast täckes.

I huvudsaklig överensstämmelse med tidigare framförda förslag (jfr
prop. 1957: 110, s. 118) hemställer arméchefen om inrättande av beställningar
för en överstelöjtnant (chef för S3), en överstelöjtnant eller major
(lärare i sambandstjänst vid krigshögskolan), en major (bataljonschef
vid SI) samt fyra kaptener och åtta löjtnanter. Civilförvaltningen räknar
i anledning av arméchefens förslag med att följande beställningar tillkommer,
nämligen för en överstelöjtnant i Ao 26, två majorer i Ao 23, fyra
kaptener i Ao 21 och åtta löjtnanter i Ao 17/13.

Vidare föreslår arméchefen inrättande av ytterligare en beställning för
överstelöjtnant i Ao 26, avsedd för chefen för signalregementets kompani
i Skövde. För närvarande fullgöres ifrågavarande befattning och befattningen
som milosignalofficer vid III. militärbefälsstaben av en och samme
beställningshavare. Arméchefen framhåller att befattningarna — med
hänsyn till ökningen av utbildningskontingenten vid nämnda kompani —
icke längre kan förenas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Jämlikt reglementet för artilleri- och ingenjörofficersskolan skall vid
denna utbildningsanstalt årligen organiseras signaltruppskola, omfattande
undervisning i bland annat sambandstjänst. Antalet undervisningstimmar
i ämnet uppgår till cirka 350, vartill kommer tillämpningsövningar under
cirka 70 dagar. Beställning saknas emellertid för lärare i sambandstjänst
och arméchefen föreslår nu att för ändamålet inrättas en beställning för

292

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

major eller kapten. Civilförvaltningen anser sig i anledning av arméchefens
förslag böra tillstyrka att en beställning för major i Ao 23 eller kapten
i Ar 21 tillkommer.

Slutligen upprepar arméchefen sina tidigare framförda förslag (prop.
1957: 110, s. 118) om utbyte av dels två beställningar för förvaltare eller
fanjunkare i Ao 15 eller Ao 13, avsedda för lärarverksamhet m. m. vid signalskolan,
mot beställningar för förvaltare i Ao 17, dels ock två beställningar
för sergeant i Ao 11 mot beställningar för en förvaltare i Ao 15
och en fanjunkare i Ao 13. Civilförvaltningen förutsätter att frågan om
löneställningen för de båda för signalskolan avsedda beställningarna upptages
till prövning i samband med vissa andra frågor om lönegradsplacering
av förvaltare och framlägger icke i detta sammanhang något förslag
i ämnet. Icke heller är civilförvaltningen beredd att tillstyrka förslaget om
utbyte av sergeantbeställningarna. I fråga om ämbetsverkets närmare synpunkter
i denna del hänvisas till vad som anförts i propositionen 1956:
110 (s. 103).

Beträffande trängtrupperna föreslog arméchefen i sitt militärorganisatoriska
underlag för budgetåret 1957/58, att beställningar skulle inrättas
för, bland andra, fyra majorer och fyra kaptener (prop. 1957: 110,
s. 120). Med anledning av förslaget har från och med innevarande budgetår
tillkommit beställningar för en major i Ao 23 och en kapten i Ao 21
(jfr nämnda prop., s. 138). Arméchefen föreslår nu, att återstående tre
majorsbeställningar inrättas från och med nästa budgetår. I fråga om
kaptensbeställningarna framhåller arméchefen, att äskandet för innevarande
budgetår grundades på en årlig utbildningskontingent av 750 man
värnpliktig medicinalpersonal. Kontingenten har emellertid ökat med cirka
50 %. På grund härav erfordras enligt arméchefen fyra nya kaptensbeställningar
vid trängtrupperna. Vad arméchefen sålunda föreslår anser
civilförvaltningen sig böra tillstyrka och räknar med att beställningar inrättas
för tre majorer i Ao 23 och fyra kaptener i Ao 21.

Arméchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1957: 110, s. 120), att fyra förvaltare
i Ao 15 (sjukvårdsförrådsförvaltare) uppflyttas till Ao 17. Civilförvaltningen
förutsätter, att denna fråga kommer att behandlas i annan ordning
och räknar icke i förevarande sammanhang med ändrad löneställning
för ifrågavarande beställningar.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen alltjämt arméchefens ånyo (jfr
prop. 1957: 110, s. 120) framförda förslag om inrättande vid T 2 av en beställning
för överfurir i Ao 9, avsedd för arméns underhållsskola.

Arméchefen upprepar tidigare framställt förslag om att inrätta beställningar
vid fälttygkåren för en major och en kapten, avsedda för underrättelseorganisationen
inom armétygförvaltningen (prop. 1957:110, s.
121). Civilförvaltningen erinrar om att beslut ej fattats om inrättande av
organ för underrättelsetjänst vid försvarsgrensförvaltningarna. Vid sådant

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

293

förhållande anser sig ämbetsverket icke för närvarande kunna förorda
några personalförstärkningar för detta ändamål.

Arméchefen föreslår, att vid armétygförvaltningen inrättas ett särskilt
robotorgan. Detta skulle i samråd med personal ur arméstaben, där en
särskild detalj skulle inrättas för ändamålet, samt flygförvaltningen utreda
frågor angående taktisk-teknisk målsättning för robotar, utformningen
av inmätnings-, eldlednings- och styrsystem m. m. Organet skulle
tills vidare utgöras av ett robotkontor, direkt underställt chefen för vapenavdelningen.
Chefen för kontoret bör enligt arméchefen vara överstelöjtnant.
Vidare erfordras enligt arméchefen —- förutom viss civil personal
— två kaptener, en för markrobotfrågor och en för luftvärnsrobotfrågor.
I anslutning härtill föreslår arméchefen att vid fälttygkåren inrättas beställningar
för en överstelöjtnant i Ao 26 och två kaptener i Ao 21. Civilförvaltningen
anser, att frågan om robotverksamheten i dess helhet bör
prövas genom en särskild utredning och räknar därför icke nu med några
personalförstärkningar för denna verksamhet vid staber och förvaltningar.

Arméchefen föreslår att ytterligare två beställningar för kapten i Ao 21,
avsedda för armétygförvaltningen, inrättas vid fälttygkåren. Den ena beställningen
skulle avses för en planerad utbildningsmaterieldetalj vid centralsektionen
inom vapenavdelningen. Den andra beställningen skulle avses
för eldledningssektionen vid vapenavdelningens första vapenbyrå. Behovet
av nu angivna kaptensbeställningar har konstaterats av 1956 års
försvarsförvaltningssakkunniga. Med hänsyn härtill vill civilförvaltningen
icke motsätta sig att beställningarna inrättas, men ämbetsverket anser att
de bör uppföras på personalförteckningen för armétygförvaltningen.

Med anledning av förslag av arméchefen rörande omorganisation av ammunitionsförrådshållningen
har vid 1956 och 1957 års riksdagar fattats
beslut varigenom för igångsättande och utbyggnad av den nya organisationen
kunnat avses, bland andra, en maj or sbeställning och tre kaptensbeställningar
på fälttygkårens stat samtidigt som sex arvodesbefattningar
för pensionerade officerare i dåvarande 1:30 indragits (prop. 1956:110,
s. 104 och 125, och 1957:110, s. 138). För fortsatt utbyggnad av organisationen
föreslår arméchefen inrättande på fälttygkårens stat av ytterligare
en kaptensbeställning i Ao 21 (gruppchef) i utbyte mot tre arvodes
befattningar för pensionerade officerare i A: 24. Civilförvaltningen räknar
med att förslaget genomföres.

I propositionen 1954: 110 (s. 65) redovisas ett av arméchefen framlagt
förslag till successiv utökning av den aktiva personalen vid tygstaten.
Riksdagen har sedermera för budgetåren 1954/58 beslutat en viss utbyggnad
av tygstaten (se prop. 1957: 110, s. 119 och 137). Vidare har en översyn
av löncgradsplaceringen för mästare (motsvarande) resulterat i uppflyttning
av vissa beställningar vid tygstaten (prop. 1957:120, s. 41).
Arméchefen framhåller, att tygstatens utbyggnad hör i viss utsträckning
fortsätta utan hinder av nu pågående personalkårutredning.

294

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefen föreslår inrättande av dels två beställningar för tygverkmästare
i Ao l(i, avsedda en för vård och reparation av signalmateriel för
bland annat uppehållsplatserna och en för lärare vid tygförvaltningsskolan,
dels en beställning för förste tyghantverkare i Ao 14, dels ock en beställning
för tygskrivare i Ao 13, avsedda för kamerala uppgifter m. m.
vid tyganstalten vid A 4. Nu redovisade förslag innebär delvis en upprepning
av tidigare förslag (jfr prop. 1957: 110, s. 119).

Arméchefen föreslår -—• under erinran om tidigare förslag i ämnet (jfr
prop. 1954: 110, s. 67) — att en högre grad för armétekniker införes genom
inrättande av beställningar för förste armétekniker i Ao 11. Arméchefen
erinrar om att beställningar för rustmästare numera inrättats och anför,
att armétekniker, som ej kunnat befordras till tyghantverkare men i övrigt
är lämpliga, bör för att kunna bibehållas i tjänst beredas samma möjligheter
till befordran som motsvarande militär personal. I anslutning härtill
föreslår arméchefen att 10 beställningar för armétekniker i Ao 9 utbytes
mot beställningar för förste armétekniker i Ao 11. Den föreslagna
lönegraden överensstämmer med den, som arméchefen föreslår beträffande
rustmästarna (punkt 9 i det följande).

Vidare föreslår arméchefen, att 22 beställningar för armétekniker i
Ao 9 inrättas och att samtidigt 10 extra ordinarie beställningar för furir
i beställningsmannatjänst indrages. Arméchefen framhåller att det är angeläget,
att den successiva ökningen av antalet beställningar för armétekniker
fortsätter i snabbare takt för att den mera kvalificerade personalen
skall förmås att kvarstanna. Härtill kommer, anför arméchefen, att arméns
organisation i tekniskt avseende successivt vidgas, vilket kräver ökade resurser
av teknikerpersonal.

Civilförvaltningen erinrar om att ämbetsverket i sina anslagsäskanden
för innevarande budgetår tillstyrkte arméchefens då framförda förslag om
utbyggnad av tygstaten. Med hänsyn till statsmakternas ställningstagande
i denna fråga räknar ämbetsverket icke — frånsett de under punkten 3 i
det föregående redovisade förslagen om inrättande av två beställningar
för förste tyghantverkare — med annan ändring av tygstaten än utbyte
av 10 furirsbeställningar mot samma antal arméteknikerbeställningar i
Ao 9. Frågan om inrättande av beställningar för förste armétekniker bör
enligt civilförvaltningen prövas i annat sammanhang.

I samband med den centrala intendenturförvaltningens omorganisation
år 1954 har vid arméintendenturförvaltningen tillkommit befattningar
för fyra överstelöjtnanter och två majorer vid intendenturkåren. Enligt
beslut av Kungl. Maj :t får befattningarna endast uppehållas på förordnande.
Arméchefen föreslår, att beställningar inrättas för ifrågavarande
befattningar. Civilförvaltningen anser, att denna fråga bör prövas i samband
med att ställning tages till 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas
förslag beträffande den centrala intendenturförvaltningens organisation.

295

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I yttrande över nämnda förslag anför 1954 års utredning angående vissa
personalkårer inom försvaret, att det synes skäligt att en anpassning av
intendenturkårens stat till arméintendenturförvaltningens organisation genomföres
redan i samband med att ställning tages till 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas
förslag. Enligt utredningens mening bör förevarande
förslag kunna realiseras åtminstone delvis utan att detta behöver i
nämnvärd grad försvåra en kommande organisation beträffande intendenturkåren
m. m.

Av brist på lämplig pensionerad personal har vid, bland andra, Karlskrona,
Gävle, Härnösands, Strängnäs, Karlstads och Umeå—Storumans
försvarsområdesstaber aktiva kaptener på intendenturkårens stat måst
förordnas att för en treårsperiod uppehålla arvodesbefattningarna för intendent
(biträdande intendent). Arméchefen anser, att det även i framtiden
blir nödvändigt att placera aktiva officerare på dessa befattningar
och föreslår därför, att sex beställningar för kapten i Ao 21, avsedda för
nämnda försvarsområdesstaber, inrättas i utbyte mot arvodesbefattningar
i A: 24 för en biträdande intendent vid Karlskrona försvarsområdesstab
och sammanlagt fem intendenter vid övriga här angivna försvarsområdesstaber.
Civilförvaltningen anser de av arméchefen anförda skälen i och
för sig motivera bifall till förslaget men räknar tills vidare — i avvaktan
på resultatet av personalkårutredningens arbete — icke med att förslaget
genomföres.

Arméchefen framhåller, att en avsevärd ökning av uppbörden vid vissa
försvarsområden har skett eller inom kort kommer att ske genom, bland
annat, vissa överflyttningar av krigsförråd från regementen. Så är fallet
vid, bland andra, Malmö och Stockholms försvarsområden. På grund
härav erfordras enligt arméchefen för dessa försvarsområden två nya beställningar
för förvaltare i intendenturförrådstjänst i Ao 17 vid intendenturkåren
(jfr prop. 1957: 110, s. 120). Genom beslut av Kungl. Maj:t har
under år 1957 inrättats en befattning för pensionerad underofficer i
A: 16, avsedd för ifrågavarande ändamål vid Malmö försvarsområde.
Denna befattning kan utgå vid bifall till arméchefens nu återgivna förslag.
Civilförvaltningen anser i och för sig skäl föreligga att förvaltare
på aktiv stat avses för intendenturförrådstjänsten vid vissa försvarsområden.
Med hänsyn till att ett av arméchefen för innevarande budgetår
framlagt förslag om utbyte av två övertaliga beställningar för ingenjörsförrådsförvaltare
mot beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst
lämnats utan bifall vill civilförvaltningen emellertid icke nu förorda
inrättande av nya beställningar för detta ändamål.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om uppflyttning av sju
beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst från Ao 15 till Ao 17
(prop. 1957: 110, s. 121). Vidare föreslår arméchefen, att en beställning
för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst, avsedd för arméintenden -

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

turförvaltningen, inrättas vid intendenturkåren. Befattningen i fråga uppehälles
för närvarande på förordnande i 15 lönegraden. Arméchefen framhåller
att alla förvaltare vid intendenturkåren utom de här angivna är
placerade i 17 lönegraden och att omplacering måste ske då förvaltare befordras
från 15 till 17 lönegraden. På grund härav förekommer tätare ombyten
på ifrågavarande befattningar än som eljest skulle vara fallet och
detta innebär, bland annat ur kostnadssynpunkt, väsentliga olägenheter.
Civilförvaltningen anser, att frågan om löneställningen för nu berörda förvaltare
bör prövas i annat sammanhang.

Arméchefen räknar med att en beställning för kapten i Ao 21 vid intendenturkåren
kommer att frigöras i samband med omorganisationen av
120 och K 4. Arméchefen föreslår, att beställningen utnyttjas för en planerad
underrättelsedetalj vid arméintendenturförvaltningen. Civilförvaltningen
kan icke —- i avvaktan på beslut rörande underrättelsetjänstens
framtida organisation — tillstyrka att beställningar avses för detta ändamål.
Ämbetsverket vill dock ej motsätta sig, att den frigjorda kaptensbeställningen
bibehålies i arméorganisationen och avses för Göteborgs och
Bohus försvarsområdesstab (jfr punkt 7 i det följande).

I samband med omorganisationen av I 20 och K 4 beräknas vidare en
beställning för förvaltare i kassatjänst i Ao 17 kunna frigöras. Beställningen
bör enligt arméchefen i fortsättningen stå till generalintendentens
förfogande och utnyttjas för ersättare för förvaltare i kassatjänst. Arméchefen
anför härom, bland annat, att det med hänsyn till befälsläget vid
förbanden torde vara mycket svårt att bibringa annan personal än kassacheferna
den utbildning som erfordras för att den skall kunna vikariera
vid förfall för kassacheferna. Civilförvaltningen tillstyrker, att beställningen
bibehålies i organisationen.

5. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna. Arméchefen
upprepar sitt förslag för innevarande budgetår om inrättande av
tre maj or sbeställningar, avsedda för mobiliseringsofficerare vid respektive
Malmö, Stockholms och Örebro försvarsområdesstaber (prop. 1957: 110, s.
122). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att dessa beställningar tillkommer.

För innevarande budgetår föreslog arméchefen inrättande av en beställning
för kapten i Md 27, avsedd för handläggning av utbildningsfrågor
m. m. vid infanteriavdelningen vid Stockholms kustartilleriförsvarsstab
(prop. 1957: 110, s. 122). Arméchefen framhåller nu att enligt ett av
statens organisationsnämnd framlagt förslag till personalorganisation beträffande
stabs- och förvaltningstjänsten vid Vaxholms försvarsområde och
Stockholms kustartilleriförsvar infanteriavdelningen i princip bör dimensioneras
på samma sätt som motsvarande enhet inom Karlskrona försvarsområde.
I enlighet härmed erfordras vid avdelningen två kompaniofficerare.
För närvarande kan emellertid endast en kompaniofficer disponeras

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

297

för ändamålet. Arméchefen föreslår därför, att vid Vaxholms försvarsområde
inrättas en beställning för kapten i Ar 21. Civilförvaltningen erinrar
om att för motsvarande arbetsuppgifter inom andra försvarsområden
utnyttjas kommenderade officerare. Ämbetsverket ifrågasätter därför om
icke ifrågavarande personalbehov bör tillgodoses genom att en beställning
för kapten i Ao 21 tillföres exempelvis 11.

Enligt organisationsnämndens förslag beträffande staben för Vaxholms
försvarsområde och Stockholms kustartilleriförsvar skall staben tillföras
två överfurirer ur armén. Den ene avses skola biträda med bland annat
iordningställande av utbildningsmateriel för frivillig befälsutbildning och
hemvärnets övningar m. m. Den andre befattningshavaren skulle tjänstgöra
vid den förrådsgrupp inom försvarsområdet, som skall omfatta arméns
tygmateriel och ammunition. På grund av det nu anförda hemställer
arméchefen att beställningar inrättas för två överfurirer i Ao 9 vid Vaxholms
försvarsområde. Civilförvaltningen räknar med att beställningarna
tillkommer.

Chefen för armén föreslår ånyo att tre beställningar för överfurir i
Ao 9, avsedda för brandförmän, tillföres Bodens försvarsområdesstab (prop.
1957: 110, s. 122). Behovet kan, såvitt avser en beställning, tillgodoses genom
utbyte av en för ambulansbilförare avsedd överfurirsbeställning. Civilförvaltningen
räknar icke med några nya beställningar för ändamålet.

Arméchefen föreslår att vid Örebro försvarsområdesstab inrättas tjänster
för en förrådsförman i Ae 9, en förrådsman i Ae 7 samt ett biträde för
skriv- och kontorsgöromål. Förslaget innebär i huvudsak en upprepning
av för innevarande budgetår framförda förslag (prop. 1957:110, s. 122,
jfr s. 138). Arméchefen framhåller, att ifrågavarande personalbehov har
konstaterats vid organisationsundersökningar, företagna av statens organisationsnämnd.
Civilförvaltningen har medgivit, att behovet under innevarande
budgetår får tillgodoses genom inrättande av extra tjänster. Ämbetsverket
har intet att erinra mot att tjänsterna från och med nästa budgetår
inrättas såsom extra ordinarie.

Vid Örebro försvarsområdesstab finnes från och med den 1 juli 1957
inrättad en tjänst för reparatör i Ag 9 (jfr prop. 1957: 110, s. 142). Arinéchefen
föreslår, att tjänsten ordinariesättes, medan civilförvaltningen efter
samråd med fortifikationsförvaltningen föreslår att tjänsten uppföres såsom
extra ordinarie.

Däremot kan civilförvaltningen icke tillstyrka förslag av arméchefen om
ordinariesättning av en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 vid Malmö försvarsområdesstab
och om extraordinariesättning av en tjänst för vaktmästare
i Ag 7 vid Skövde försvarsområdesstab.

På vederbörlig personalförteckning finnes för Bodens försvarsområdesstab
upptagen en beställning för överfurir, avsedd för tillsynsman. Arméchefen
föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen, att beställningen med

298

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

hänsyn till de därmed förenade arbetsuppgifterna i fortsättningen redovisas
vid VI. militärbefälsstaben.

6. Förändringar beträffande viss pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Arméchefen upprepar ånyo sina förslag om inrättande av arvodesbefattningar
för dels sju pensionerade officerare (expeditionsofficerare för
handläggning av frivilligärenden) i A: 24, en vid varje militärbefälsstab,
dels tre pensionerade underofficerare (expeditionsunderofficerare) i A: 16,
varav en vid II. militärbefälsstaben och två vid VI. militärbefälsstaben,
dels ock sju pensionerade underofficerare (signalunderofficerare) i A: 16,
en vid varje militärbefälsstab (prop. 1957: 110, s. 118 och 123). Enligt
arméchefen kan behovet av expeditionsunderofficer vid II. militärbefälsstaben
tillgodoses genom överförande från A 4 av en arvodesbefattning i
A: 16, som beräknas kunna frigöras i samband med planerad ändring av
personalorganisationen för stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid A 4.

Med förmälan att expeditionsofficer (föreståndare för stabsexpeditionen)
saknas vid VII. militärbefälsstaben hemställer arméchefen, att ytterligare
en arvodesbefattning för pensionerad officer (expeditionsofficer) i
A: 24 inrättas vid staben.

Till följd av att centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten vid
111 och 117 beräknas bli genomförd under hösten 1957 räknar arméchefen
med att två arvodesbefattningar för verkstadsunderofficer i A: 16 vid
nämnda förband indrages. Vidare räknar arméchefen med indragning av
en befattning för kasernunderofficer i A: 16 vid arméns underofficersskola.
Befattningen har kunnat frigöras genom att S 1 övertagit förvaltningen av
skolans kasernetablissement.

Civilförvaltningen anser sig alltjämt böra räkna med att de föreslagna
befattningarna för signalunderofficer vid militärbefälsstaberna tillkommer.
Vidare räknar ämbetsverket med att förenämnda arvodesbefattningar
vid 111, I 17 och arméns underofficersskola indrages. Till frågan om
utnyttjandet av en eventuellt friställd befattningshavare vid A 4 torde,
enligt ämbetsverket, ställning få tagas i samband med att beslut fattas
om stabs- och förvaltningsorganisationen vid detta regemente. I övrigt
räknar icke ämbetsverket med några förändringar i anledning av arméchefens
under denna punkt redovisade förslag.

7. Vissa personalförändringar i anledning av organisation av Göteborgs
och Bohus samt Älvsborgs försvarsområdesstaber. Genom den ändrade
militärterritoriella indelningen (SFS 1956: 634) kommer III. militärområdet
att från och med den 1 juli 1958 omfatta Hallands försvarsområde,
Göteborgs och Bohus försvarsområde, Älvsborgs försvarsområde samt
Skövde försvarsområde. Jag kommer i det följande under marinens motsvarande
anslag att behandla ett av överbefälhavaren i skrivelse den 30
januari 1957 efter samråd med statens organisationsnämnd framlagt förslag
till organisation av Göteborgs och Bohus försvarsområdes -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

299

stab samt Göteborgs kustartilleriförsvarsstab. Förslaget innebär,
bland annat, att Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden
och kustartilleriförsvaret erhåller gemensam stabsorganisation i fred. I
sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår framlägger arméchefen
följande förslag till förändringar, såvitt avser arméns personal, med
anledning av ifrågavarande stabsorganisation. För den gemensamma försvarsområdes-
och kustartilleriförsvarsstaben inrättas beställningar för två
överstelöjtnanter, två kaptener, varav en vid fälttygkåren och en vid intendenturkåren,
en förvaltare vid fortifikationskåren samt en fanjunkare eller
sergeant. Samtidigt kan vid nuvarande Göteborg—Halmstads försvarsområdesstab
indragas beställningar för en major och en överfurir, arvodesbefattningar
för en försvarsområdesbefälhavare, två andra officerare och
två underofficerare samt tjänster för två kanslibiträden, sex kontorsbiträden
och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Överbefälhavaren har i förenämnda skrivelse även framlagt förslag
rörande organisation av Älvsborgs förs v arsom rå desstab. Enligt
förslaget skall huvuddelen av nuvarande Uddevalla försvarsområdesstab
flyttas till Vänersborg (jfr SFS 1956: 634) och bilda stommen till den nya
försvarsområdesstaben. I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår
framlägger arméchefen förslag till övriga erforderliga personalförändringar
med anledning av omorganisationen. Arméchefens förslag innebär,
att en överfurirsbeställning överföres från Göteborg—Halmstads försvarsområdesstab
till Älvsborgs försvarsområdesstab, att en tjänst för kontorsbiträde
och arvodesbefattningar för en officer och en underofficer inrättas
vid sistnämnda stab samt att en tjänst för förrådsman vid Uddevalla
försvarsområdesstab indrages.

Civilförvaltningens principiella ställningstagande i förevarande organisationsfrågor
kommer jag att redovisa under marinens allmänna avlöningsanslag.
I detta sammanhang må endast anföras att ämbetsverket ställer
sig tveksamt till förslaget om sammanslagning av staberna för Göteborgs
och Bohus försvarsområde samt Göteborgs kustartilleriförsvar och anser
att jämväl andra organisationsformer än den av överbefälhavaren föreslagna
bör prövas, innan slutlig ställning tages i frågan. Till följd härav
räknar civilförvaltningen icke med andra personalförändringar än sådana
som kan anses försvarbara, även om man väljer en annan organisation än
den föreslagna. Med denna utgångspunkt räknar ämbetsverket med den
jämkningen av arméchefens förslag, att majorsbeställningen bibehålies i
stället för en av de föreslagna överstelöjtnantsbeställningarna. Vidare räknar
ämbetsverket med att behovet av en kaptensbeställning vid intendenturkåren
tillgodoses genom utnyttjande av en beställning, som beräknas
kunna frigöras i samband med omorganisationen av 120 och K 4 (se
punkten 4).

8. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation. Ar -

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

méchefen framlägger förslag till fortsatt utbyggnad av underbefälsorganisationen
och framhåller därvid att det är nödvändigt, att rustmästaroch
överfurirsbeställningar årligen tillföres armén för fullföljande av den
av 1952 års riksdag beslutade nya underbefälsorganisationen. Arméchefen
anför, bland annat, följande.

Pensionsavgångarna inom överfurirs- och den nyskapade rustmästarkadern
kommer under överskådlig framtid att vara mycket få. Det årliga
antalet avgångar bland underbefäl på grund av uppnådd pensionsålder
beräknas under de närmaste 5 åren variera högst mellan 7 och 14. Om
inga förtidsavgångar inträffar bland nuvarande överfurirer, kommer pensionsavgångarna
att åren 1962—1970 uppgå till mellan 12 och 30 per år.
Befordran till rustmästare och överfurir kan därför i huvudsak ske endast
om nya beställningar tillkommer eller om vakanser förefinnes. 96
rustmästarbeställningar tillföres förbanden den 1 juli 1957 i utbyte mot
överfurirsbeställningar. Beställningar av den sistnämnda kategorien frigöres
sålunda icke genom de nytillkomna rustmästarbeställningarna. De
den 1 april 1957 förefintliga 187 vakanserna i överfurirsbeställningar är
ojämnt fördelade. Befordringsenlieterna utgöres — med undantag av de
nuvarande hovslagar- och sjukvårdsbeställningsmannakadrarna — av respektive
förbands underbefäl. Detta medför, att trots att vakanser inom
armén i dess helhet finnes, dessa icke alltid kan utnyttjas, då planenlig befordran
av lurirer bör ske. Det är därför nödvändigt, att rustmästar- och
överfurirsbeställningar tillkommer trots förefintliga vakanser i den senare
graden.

Nackdelarna med att en fast långtidsplan för utbyggnaden av underbefälskadern
icke fastställts är avsevärda. Underlag saknas därigenom för
bedömning av underbefälens befordringsmöjligheter. Dessa osäkra förhållanden
mcdtör svårigheter att få behålla den för dryga kostnader utbildade
personalen. Ovissheten om möjligheterna till befordran är även rekryteringshämmande,
främst i vad avser mer kvalificerad personal. Underbefälsorganisationens
genomförande försvåras genom att en långtidsplan för
utbyggnaden icke kunnat komma till stånd. Det är därför av största vikt,
att beslut i befälsfrågan snarast fattas.

Genom beslut av 1957 års riksdag inrättades de första rustmästarbeställningarna
vid armén, sammanlagt 100, och hänfördes därvid till lönegraden
A 10. Arméchefen föreslår, att beställning för rustmästare placeras
i lönegraden All och åberopar därvid, att beställningarna avses för särskilt
kvalificerade underbefälsbefattningar i utbildnings- samt stabs- och
förvaltningsorganisationen och att en jämförelse med lönesättningen inom
t. ex. polisväsendet motiverar en högre löneställning för rustmästare än
den nuvarande.

Med hänsyn till åldersläget bland överfurirerna borde, anför arméchefen,
under budgetåret 1958/59 tillkomma omkring 300 nya rustmästarbeställningar.
Arméchefen anser sig emellertid icke böra äska ett så stort
antal för nästa budgetår utan räknar med att de erforderliga beställningarna
fördelas något jämnare under de närmaste budgetåren. Därvid räknar
arméchefen för nästa budgetår med 150 nya rustmästarbeställningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

301

i utbyte mot samma antal ordinarie eller extra ordinarie furirsbeställningar.
Fördelningen av de nya beställningarna på förband m. m. bör enligt
arméchefen ske i samband med fastställandet av personalförteckningarna,
då aktuella uppgifter om underbefälsläget föreligger.

Vad angår överfurirskadern erinrar arméchefen om att dylika beställningar,
avsedda för vaktchef, under åren 1953—1957 tillkommit vid omkring
två tredjedelar av arméns förband. För nästa budgetår föreslår
arméchefen att 71 för vaktchef avsedda överfurirsbeställningar i Ao 9 inrättas,
fördelade med fyra vid ett vart av följande förband m. m., nämligen
III. militärbefälsstaben, 12, 14, 17, 111, 113, 118, 119, 121, K 4,
P 1, P 4, Al, Lv 3 och Lv 5, tre vid Stockholms försvarsområdesstab samt
åtta vid Ing 1.

Vidare föreslår arméchefen att 96 beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda
för instruktörer, inrättas i utbyte mot beställningar för 32 furirer
i Ao 8 eller Ao 7 och 64 furirer i Ae 8 eller Ae 7. Fördelningen av ifrågavarande
överfurirsbeställningar på förband m. m. bör enligt arméchefen
ske i samband med fastställandet av personalförteckningarna för budgetåret
1958/59.

Slutligen föreslår arméchefen i fråga om överfurirskadern, att vid vardera
I. och IV. militärbefälsstaben inrättas en beställning för överfurir i
Ao 9, avsedd för garageförman, samt att VI. militärbefälsstaben tillföres
en för tryckeriföreståndare avsedd överfurirsbeställning i Ao 9. I detta
sammanhang torde få erinras om att under olika punkter i det föregående
redovisats förslag av arméchefen om inrättande för särskilda ändamål av
nio överfurirsbeställningar i Ao 9, varav en vid arméstaben (punkt 2), tre
vid infanteriets kadettskola (punkt 3), en vid arméns underhållsskola
(punkt 4) samt två vid vardera Vaxholms och Bodens försvarsområdesstaber
(punkt 5). Därjämte har under punkten 7 redovisats ett förslag
av arméchefen om utbyte av en överfurirsbeställning i Ao 9 mot en beställning
för fanjunkare eller sergeant i Ao 13 eller Ao 11 vid Göteborgs
och Bohus försvarsområdesstab.

Jag avser att i det följande under ett särskilt avsnitt redogöra för ett
av arméchefen framlagt förslag till ändrad organisation av underbefäl i
sjukvårdstjänst och hovslagartjänst.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant)
beräknar arméchefen för nästa budgetår till oförändrat 700.

Civilförvaltningen framhåller, att definitiv ställning till underbefälsorganisationens
uppbyggnad ej bör tagas i avvaktan på resultatet av bcfälsutredningens
arbete. Innan detta resultat föreligger, torde det emellertid —•
anför ämbetsverket — kunna anses försvarligt att vissa åtgärder vidtages
i syfte att befrämja rekryteringen av underbefäl.

En utökning av rustmästarkadern med föreslagna 150 beställningar
torde enligt civilförvaltningen icke innebära något föregripande av resul -

302

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

tatet av befälsutredningens arbete och ämbetsverket räknar därför med
tillkomsten av 150 nya rustmästarbeställningar i utbyte mot lika många
furir sbeställningar.

Vad beträffar löneställningen för rustmästarna anser civilförvaltningen
att denna fråga bör upptagas i annat sammanhang och räknar icke för
närvarande med någon ändring härutinnan.

Med hänsyn till statsmakternas ställningstagande för innevarande budgetår
(jfr prop. 1957:110, s. 140) till frågan om inrättande av beställningar
för överfurir i vaktchefsbefattning anser sig civilförvaltningen för
nästa budgetår endast böra tillstyrka ett begränsat antal dylika beställningar
och räknar i anslutning härtill med en ökning med 15 överfurirer
för ändamålet.

Däremot biträder civilförvaltningen arméchefens förslag såvitt avser
överfurirer i instruktörsbefattningar. Jämväl förslagen om inrättande av
en överfurirsbeställning, avsedd för garageförman, vid vardera I. och IV.
militärbefälsstaben biträdes av ämbetsverket. Förslaget om inrättande av
en överfurirsbeställning, avsedd för tryckeriföreståndare, vid VI. militärbefälsstaben
kan civilförvaltningen däremot icke tillstjTka.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant)
beräknar civilförvaltningen i likhet med arméchefen till 700.

9. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Arméchefen
upprepar tidigare framförda förslag om att inrätta beställningar för en
bataljonsläkare i Ao 21 vid vardera infanteriets kadettskola och krigsskolan,
sistnämnda beställning i utbyte mot en läkartjänst i Ag 19 vid skolan,
samt för en bataljonsläkare i Ao 19 vid ettvart av P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3
(prop. 1957: 110, s. 129). I avvaktan på resultatet av riksdagens revisorers
skrivelse den 3 juni 1957 om försvarssjukvårdens centrala ledning kan
civilförvaltningen icke tillstyrka några personalökningar med avseende å
läkarpersonalen.

Enligt en inom försvarets sjukvårdsstyrelse företagen utredning kan på
grund av förbandssjukvårdens centralisering antalet tjänster i vad avser
arméns sjukvårdsväsende minskas med tjänster för en över sköterska i
Ae 10 vid T 1, en undersköterska i Ae 4 vid A 7 och tre sjukvårdsbiträden
i Ae 2 vid respektive 118, A 7 och T 1. Civilförvaltningen räknar med de
föreslagna minskningarna av antalet tjänster.

Under arméns förevarande anslag finnes inrättade åtta tjänster för instruktionssköterska
i Ae 14 eller Ae 12. Beträffande tjänsterna har föreskrivits
att 14 lönegraden må tillämpas endast i fråga om den som genomgått
föreskriven utbildningskurs för instruktionssköterska. Sjukvårdsstyrelsen
framhåller i en till civilförvaltningen överlämnad promemoria, att
tjänstgöringen såsom instruktionssköterska vid trängregemente ställer
stora krav, varför det i och för sig vore önskvärt att alla dylika sjuksköterskor
ägde den högre kompetens som medför rätt till placering i 14 löne -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

303

graden. För att underlätta rekryteringen till tjänsterna samt medverka
till att dessa efter hand besättes med befattningshavare med här avsedd
kompetens bör enligt sjukvårdsstyrelsen tjänsterna överföras till ordinarie
stat. Sjuksköterska som ej genomgått föreskriven kurs skulle dock även
i fortsättningen anställas såsom extra ordinarie. Civilförvaltningen är, i
avvaktan på slutligt ställningstagande i frågan om försvarssjukvårdens
framtida organisation, icke beredd föreslå någon jämkning beträffande
instruktionssköterskornas anställningsförhållanden.

Civilförvaltningen anmäler (skr. 31/i 1958), att regementschefen vid Ing 1
med tillstyrkan av sjukvårdsstyrelsen föreslagit att tjänsten för översköterska
i Ae 9 vid Ing 1 med hänsyn till omfattningen av den polikliniska
verksamheten vid förbandet uppflyttas till 10 lönegraden.

10. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinpersonal.
Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om att vid VI. militärbefälsstaben
inrättas en tjänst för vaktmästare i Ae 7, tillika förrådsman
(prop. 1957: 110, s. 129). Civilförvaltningen anser alltjämt, att för ändamålet
bör inrättas en extra tjänst.

Vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden tjänstgör för närvarande 14
elmontörer, av vilka en är löneplansanställd och 13 kollektivavtalsanställda.
Arméchefen föreslår, att för tre av sistnämnda anställningshavare
inrättas tre tjänster för montör i Ae 9. Arméchefen framhåller i sammanhanget
bland annat, att den befintliga elmontörspersonalen erfordras för
driften vid anläggningarna tillhörande Bodens fästning. Fortifikationsförvaltningen
och civilförvaltningen biträder förslaget.

Däremot kan civilförvaltningen icke tillstyrka ett av arméchefen framfört
förslag om ordinariesättning av en tjänst för förrådsförman i Ae 9
vid I 14.

Sedan maskinanläggningarna vid A 1 omklassificerats till grupp 6, har
fortifikationsförvaltningen hos civilförvaltningen föreslagit, att tjänsten
för maskinmästare i Ao 12 vid förbandet utbytes mot en motsvarande
tjänst i Ao 14 samt att en tjänst för maskinist i Ae 10 inrättas vid förbandet.
Civilförvaltningen (skr. 31/i 1958) har intet att erinra mot fortifikationsförvaltningens
förslag.

Arméchefen föreslår inrättande av den av civilförvaltningen för innevarande
budgetår äskade tjänsten för reparatör i Ae 8 vid A 4 (prop. 1957:
110, s. 130). Civilförvaltningen tillstyrker förslaget och anmäler, att under
innevarande budgetår har en extra tjänsteman anställts i befattningen efter
medgivande av ämbetsverket.

Arméchefen anmäler, att vid organisationsundersökningar vid A 8 konstaterats
att antalet förrådsförmän vid regementet kan minskas med en.
I anslutning härtill föreslår arméchefen, att en vakant tjänst för förrådsförman
i Ao 9 indrages. Civilförvaltningen räknar med ifrågavarande indragning.

304

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefen föreslår, att en tjänst för reparatör i Ae 9 inrättas vid
Ing 1, och anför härom bland annat följande. På Ing 1 :s övningsplats
Laxön pågår numera utbildning under tiden januari—mars och maj—november.
Under denna tid samt under ytterligare en månad måste maskinpersonal
finnas på övningsplatsen. Då helårsanställning ej kunnat erbjudas,
har detta personalbehov ej kunnat täckas genom anställande av
personal från orten. I stället har från Ing 1 måst beordras en eldare, vilken
efter medgivande av civilförvaltningen i varje särskilt fall förordnats
att mot vikariatsersättning bestrida göromål, som ankommer på maskinist
1 Ag 9. Då arrangemanget medfört vissa otillfredsställande konsekvenser
för tjänsten vid Ing 1, bör för ändamålet inrättas en särskild tjänst. Fortifikationsförvaltningen
föreslår, att en tjänst för reparatör i Ag 9 inrättas
och att befattningshavaren under återstående del av året beordras till
tjänstgöring vid kasernvårdsavdelningen vid Ing 1. Civilförvaltningen anser
sig böra biträda arméchefens förslag.

Arméchefen föreslog för innevarande budgetår att en extra ordinarie
eldartjänst skulle inrättas vid Ing 3 (prop. 1957:110, s. 130). Förslaget
tillstyrkes av fortifikationsförvaltningen. Arméchefen föreslår nu med
tillstyrkan av civilförvaltningen, att för ändamålet inrättas en tjänst för
eldare i Ag 7.

Efter förslag i propositionen 1957: 110 har inrättats, bland andra, följande
extra tjänster för maskinpersonal, nämligen för en maskinist i Ag 9
vid vardera Malmö försvarsområdesstab och fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden samt för en reparatör i Ag 9 vid vardera Örebro försvarsområdesstab
och nämnda fortifikationsbefälhavarstab. I en till civilförvaltningen
i särskild ordning överlämnad skrivelse har fortifikationsförvaltningen
framhållit, bland annat, att därest icke ifrågavarande tjänster göres pensionsberättigande
möjligheterna att erhålla kvalificerad och pålitlig personal
torde vara små, varigenom skötseln och underhållet av de i anläggningarna
befintliga dyrbara maskinerna kan äventyras. Fortifikationsförvaltningen
hemställer därför, att berörda tjänster omvandlas till extra ordinarie.
Civilförvaltningen biträder förslaget.

I skrivelse till civilförvaltningen har fortifikationsförvaltningen hemställt
om inrättande av en tjänst för driftingenjör i Ae 19 vid V. militärbefälsstaben
i utbyte mot en tjänst för verkmästare i Ae 14. Fortifikationsförvaltningen
har därvid framhållit, att vid varje militärbefälsstab utom
V. och VII. militärbefälsstaberna finnes inrättad en tjänst för driftingenjör
i Ae 19, placerad på befästningsavdelningen. Med hänsyn till omfattningen
av befästningsobjekten inom V. militärområdet tillstyrker civilförvaltningen,
att den föreslagna tjänsten för driftingenjör inrättas vid V. militärbefälsstaben
i utbyte mot verkmästartjänsten.

Vidare har fortifikationsförvaltningen hos civilförvaltningen föreslagit,
att sju tjänster för eldare i Ae 7 vid respektive Kiruna—Jokkmokks för -

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

305

svarsområdesstab, Lv 4, Lv 5, Lv 6, Lv 7, arméns intendenturförråd i Boden
samt krigsskolan omvandlas till tjänster för reparatör i Ae 8. Till
stöd härför har fortifikationsförvaltningen bland annat åberopat följande,
därvid de angivna lönegraderna avser de före den 1 juli 1957 gällande.

Vid vissa av försvarets fasta maskinanläggningar tillhörande klassificeringsgrupp
4 finnes enligt fastställda personalförteckningar en ansvarsman
i lönegrad 15 eller 16, en reparatör i lönegrad 12 (ansvarsmannens
ställföreträdare) samt fyra eldare i lönegrad 11 (10). Av eldarna har en
regelmässigt enbart sysselsatts med reparationsarbeten. Denne var på
grund av kvalitetsskillnaden i arbetsuppgifter tidigare placerad i 11 lönegraden
medan övriga eldare var placerade i 10 lönegraden. Sedan genom
Kungl. Maj :ts beslut den 9 december 1955 föreskrivits, att samtliga eldare
i statlig tjänst efter viss tids anställning i yrket skall placeras ill lönegraden,
har svårigheter att behålla de reparationskunniga eldarna uppkommit.
Detta beror dels på att ifrågavarande eldare vid tjänstgöring såsom
reparatörer ej kommer i åtnjutande av det obekvämlighetstillägg som
på grund av arbetstidens förläggning utgår till personal i eldningstjänst,
dels att befordringsmöjlighet till reparatörstjänst är liten. Enär av reparationskorten
för de aktuella anläggningarna framgår, att reparationerna är
av sådan omfattning att två reparatörer erfordras, bör en eldartjänst utbytas
mot en reparatörstjänst i lägst lönegrad 12.

Med hänsyn till vad fortifikationsförvaltningen sålunda anfört finner
civilförvaltningen sig böra tillstyrka förslaget beträffande ifrågavarande
eldartjänster.

Slutligen har fortifikationsförvaltningen hos civilförvaltningen föreslagit,
att en vid infanteriskjutskolan inrättad tjänst för skogvaktare i
Ao 12 överflyttas till 110. För biträde med skötseln av infanteriskjutskolans
skog kan annan befattningshavare anlitas, medan här ifrågavarande
skogvaktare anses böra utnyttjas för skötseln av skogen på det nya stridsskjutningsområdet
vid Strängnäs. Civilförvaltningen har intet att erinra
mot att tjänsten överflyttas till I 10.

11. Förändringar beträffande kontorspersonal i kassatjänst. Arméchefen
föreslår ånyo, att två tjänster för kansliskrivare i Ao 10 vid tygförvaltningsskolan
och arméns underofficersskola uppflyttas till tjänster för
förste kansliskrivare i Ao 12 (prop. 1957:110, s. 130). Vidare föreslår
arméchefen, att en tjänst för kansliskrivare i Ae 10 vid krigshögskolan utbytes
mot tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12 (jfr prop. 1957: 110, s.
131). Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Enligt vad av civilförvaltningen gjorda undersökningar givit vid handen,
bör den normala personaluppsättningen vid försvarets kassaavdelningar
efter genomförd centralisering av avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning
utgöras av — förutom kassachef — en kansliskrivare (kassör)
och ett kanslibiträde samt, i mån av behov, biträden för skriv- och kontorsgöromål
(prop. 1957: 110, s. 131). I anslutning härtill omvandlades för
innevarande budgetår två kontoristtjänster vid P 4 respektive A 9 till
20—8»58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Kr 110

306

Kungl. Majrts proposition nr 110 dr 1958

kanslibiträdestjänster. Fortsatt utbyte av kontoristtjänster mot kanslibiträdestjänster
bör enligt civilförvaltningen ske under budgetåret 1958/59.
Ämbetsverket föreslår därför (skr. 31/i 1958), att tjänster för åtta kontorister
i Ao 9 vid respektive I 19, I 20, I 21, A 3, Lv 4, Ing 2, Ing 3 och T 3
samt för en kontorist i Ae 9 vid A 1 ersättes med kanslibiträdestjänster i
Ae 7. Det torde få upplysas, att för kassaavdelningen vid A 1 för närvarande
finns inrättad — förutom nämnda extra ordinarie kontoristtjänst
- även en ordinarie sådan tjänst.

Kungl. Maj:t har den 31 maj 1957 meddelat föreskrifter rörande vakanthållande
av biträdestjänster vid vissa kassaavdelningar m. m. Åtgärderna,
som sammanhänger med förenämnda centralisering av kassaverksamheten,
har icke föranlett ändring av vederbörliga personalförteckningar. Civilförvaltningen
framhåller nu, att ifrågavarande personalminskningar bör avspeglas
i personalförteckningarna för nästa budgetår. I enlighet härmed
föreslår civilförvaltningen, att tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid respektive P 2, A 2 (halvtidstjänstgörande) och Lv 7 indrages
samt att i vederbörlig personalförteckning föreskrives att tre dylika
tjänster vid respektive 14, I 21 och Lv 1 avses allenast för halvtidstjänstgörande
befattningshavare. Vidare föreslår civilförvaltningen — likaledes
i anslutning till Kungl. Maj :ts nämnda föreskrifter — att en tjänst för
biträde för skriv- och kontorsgöromål (halvtidstjänstgörande) inrättas vid
A 3 i utbyte mot en tjänst för kontorsbiträde i Ao 5.

Civilförvaltningen anmäler (skr. 31/i 1958), att centraliseringen av kassaverksamheten
vid armén torde medföra ytterligare besparingar, beräknade
till cirka 125 000 kronor, i fråga om lönekostnaderna för skrivbiträdespersonal.
Undersökningar härom pågår inom ämbetsverket, som avser att
inkomma med detaljerat förslag i ämnet under våren 1958.

12. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen föreslår
ånyo, att två tjänster för kanslibiträde i Ae 7 vid arméöverläkarens
expedition ordinariesättes (prop. 1957: 110, s. 131). Civilförvaltningen räknar
icke med bifall till förslaget.

Vidare upprepar arméchefen för budgetåret 1956/57 framförda förslag
om dels ordinariesättning av en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 vid I 5, dels
ock inrättande av en tjänst för halvtidstjänstgörande biträde för skrivoch
kontorsgöromål vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition
(prop. 1956: 110, s. 115). Civilförvaltningen är icke beredd att tillstyrka
förslagen.

Chefen för T 1 hemställer (skr. 28/io 1957) om inrättande av tre tjänster
för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedda för regementets personaldetalj.
Ifrågavarande behov föranledes av en ökning av den vid T 1
truppregistrerade styrkan. Statens organisationsnämnd beräknar behovet
till två tjänster, och i anslutning härtill föreslår civilförvaltningen, att vid
T 1 inrättas två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

307

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Enligt till civilförvaltningen lämnade uppgifter erfordras vid tillämpning
av principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal 36
nya kontorsbiträdestjänster i Ao 5 vid armén. Av uppgifterna kan emellertid
enligt civilförvaltningen utläsas, att 99 befintliga ordinarie kontorsbiträdestjänster
beräknas icke vara besatta under nästkommande budgetår.
Civilförvaltningen anser sig därför icke böra förorda att ytterligare
dylika tjänster nu inrättas. De anmälda behoven torde i stället få tillgodoses
genom en omdisponering av befintliga tjänster. I enlighet med de inkomna
uppgifterna torde sålunda 36 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 höra
tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål,
nämligen

vid militärbefälsstaberna m. m. sex tjänster, av vilka en vid envar av I.,
III. och V. militärbefälsstaben samt tre vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden;

vid försvarsområdesstaberna 13 tjänster, av vilka två vid vardera
Kristianstads, Gävle och Härnösands försvarsområdesstab samt en vid
vardera Malmö, Kalmar—Växjö, Östersunds, Göteborgs och Bohus, Linköpings,
Örebro och Karlstads försvarsområdesstab;

vid infanteriet nio tjänster, av vilka två vid vartdera 16, 118 och I 20
samt en vid ettvart av I 2, I 5 och I 7;

vid luftvärnet två tjänster, av vilka en vid ettvart av Lv 4 och Lv5;
vid ingenjörtrupperna en tjänst vid Ingl;
vid trängtrupperna två tjänster vid TI;

vid arméintendenturförvaltningens anstalter en tjänst vid arméns intendenturförråd
i Stockholm; samt

vid utbildningsanstalterna två tjänster, av vilka en vid envar av infanteriets
kadettskola och arméns fallskärms jägarskola.

I anslutning till vad i det föregående anförts föreslår civilförvaltningen
vidare att vid följande förband m. m. nu inrättade kontorsbiträdestjänster
i Ao 5, vilka beräknas icke kunna besättas med formellt kompetenta innehavare
vid ingången av budgetåret 1958/59, utbytes mot tjänster för biträde
för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid militärbefälsstaberna fem tjänster, av vilka två vid VI. och tre vid
VII. militärbefälsstaben;

vid försvarsområdesstaberna 12 tjänster, av vilka tre vid vardera Skövde,
Uppsala—Västerås och Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab samt två
vid Älvsborgs och en vid Bodens försvarsområdesstab;

vid infanteriet 11 tjänster, av vilka tre vid vartdera 113, 114 och I 17
samt två vid I 21;

vid luftvärnet tvä tjänster vid Lv3;

vid ingenjörtrupperna en tjänst vid Ing 3;

vid signaltrupperna två tjänster vid SI;

vid trängtrupperna två tjänster vid T 4; samt

vid utbildningsanstalterna en tjänst vid infanteriskjulskolan.

308

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 195&

13. Övriga personalförändringar m. m. Civilförvaltningen anmäler, att
innehavaren av en beställning för musikdirektör av 2. graden på övergångsstat
i Ao 17 eller Ao 13 vid Lv 5 avgått med sjukpension, varför beställningen
bör utgå ur organisationen.

Genom beslut av 1956 års riksdag angående omorganisation av ammunitionsförrådshållningen
(prop. 1956: 110, s. 125) inrättades, bland andra,
tre tjänster för ingenjör i dåvarande Ce 23 (Ae 17), avsedda för samtliga
ammunitionsförråd. Arméchefens i sammanhanget framförda förslag avsåg
fem dylika ingenjörtjänster. I en till civilförvaltningen överlämnad
promemoria har armétygförvaltningen framhållit, att besiktnings- och serviceverksamheten
på förevarande område, vilken omhänderhas av gruppcheferna
med biträde av ifrågavarande ingenjörer, icke kan fullgöras med
nuvarande resurser. I stort sett uteblir, anför armétygförvaltningen, besiktnings-
och serviceverksamheten vid två militärområden och två centralförråd,
vilket betecknas såsom synnerligen allvarligt. På grund härav
föreslår armétygförvaltningen (skr. 30/i2 1957) med tillstyrkan av civilförvaltningen,
att ytterligare två tjänster för ingenjör i Ae 17 inrättas för
ifrågavarande ändamål. I yttrande över förslaget biträder 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
detsamma.

Arméchefen föreslår, att en beställning för styckjunkare i Ao 13 eller
sergeant i Ao 11 vid A 9 omändras till beställning för styckjunkare i Ao 13.
Beställningen, som under år 1957 överflyttats till A 9 från artilleriskjutskolan,
har ursprungligen tillhört A 9 och var då uppförd på personalförteckningen
som styckjunkarbeställning. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Med hänsyn till att portionstagarantalet vid I 10 ökat föreslår arméchefen
med tillstyrkan av civilförvaltningen, att tjänsterna för en köksföreståndare
i Ao 12 och en biträdande köksf öreståndare i Ao 10, båda vid
I 10, uppflyttas till Ao 14 respektive Ao 11.

Civilförvaltningen biträder likaledes ett av arméchefen framfört förslag
om ordinariesättning av en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ae 10
vid A 1.

För innevarande budgetår disponeras av förevarande anslag 140 000 kronor
för arvoden åt assistenter för frivilligfrågor vid arméledningen, VII.
militärbefälsstaben och försvarsområdesstaberna. Arvodesbeloppet höjdes
från och med den 1 juli 1957 med 50 kronor för månad till i ett för allt
700 kronor för månad. Förenämnda belopp å 140 000 kronor har således
beräknats för 200 tjänstgöringsmånader. Arméchefen föreslår en ökning
av antalet tjänstgöringsmånader med 24, varav 3 månader för arméledningen,
12 månader för Göteborgs och Bohus försvarsområdesstab, 6 månader
för Vaxholms försvarsområdesstab och 3 månader för Örebro försvarsområdesstab.
Vidare föreslår arméchefen, att arvodet höjes till belopp,
motsvarande lönegrad A 9, samt att ifrågavarande personal tiller -

Kungl. Mdj:ts proposition nr 110 år 1958 309

kännes semester och sjukvårdsförmåner i likhet med krigsmaktens övriga
personal.

Civilförvaltningen räknar med den föreslagna ökningen av antalet tjänstgöringsmånader
för assistenter för frivilligfrågor men kan i övrigt — beträffande
denna personalkategori —• endast tillstyrka att assistenterna tillerkännes
rätt till semester enligt gällande lag.

Arméchefen föreslog för innevarande budgetår en höjning av de till
fänrikarna vid 119 och A 8 utgående rekryteringsstipendierna från 2 000
kronor till 4 200 kronor (prop. 1957: 110, s. 134). Förslaget vann icke bifall.
Arméchefen föreslår nu, att stipendierna höjes till 4 300 kronor. Civilförvaltningen
erinrar om att ämbetsverket tidigare ställt sig tveksamt till
behovet av ifrågavarande stipendier. Med hänsyn härtill och till statsmakternas
ställningstagande till arméchefens tidigare förslag i ämnet räknar
ämbetsverket icke med att någon förändring genomföres för nästkommande
budgetår.

Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd
m. in. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnader, arméns signalskola
och tygförvaltningsskolan har för innevarande budgetår beräknats till
545 600 kronor. Arméchefen framhåller, att efter signalskolans flyttning till
Uppsala inga kostnader uppstår för bevakning av skolan. Med anledning härav
räknar arméchefen med en kostnadsminskning med 50 000 kronor. Å
andra sidan räknar arméchefen med en ökning av medelsbehovet med cirka
23 000 kronor på grund av förrådsomfiyttning av viss materiel m. m., med
46 700 kronor för bevakning av tygförvaltningsskolans anläggningar i Solvalla
och med 25 000 kronor för höjning med fem procent av arvodena.
Arméchefen beräknar således ifrågavarande medelsbehov under nästa budgetår
till sammanlagt (545 600 — 50 000 + 23 000 + 46 700 + 25 000 —)
avrundat 590 000 kronor, innebärande en ökning med 44 400 kronor. Civilförvaltningen
räknar med samma ökning av medelsbehovet som arméchefen.

Civilförvaltningen beräknar kostnaderna för avlöning åt indelt manskap
under nästa budgetår till 90 000 kronor, innebärande en ökning med 5 000
kronor i förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår. Antalet
kvarstående indelta har av arméchefen uppgivits till två korpraler
samt 27 vicekorpraler och meniga, varav 15 i ständig tjänstgöring.

Från förevarande anslag får för innevarande budgetår bestridas ersättningar
åt åtta bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. Arméchefen anmäler,
att för budgetåret 1958/59 bör beräknas medel för sex dylika arvoden.
I enlighet härmed räknar civilförvaltningen med en minskning av
medelsbehovet med 14 400 kronor.

För innevarande budgetår har för veterinärväsendet anvisats, bland annat,
22 000 kronor för veterinärvård vid de förband m. m., där dylik vård

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1958

310

icke bestrides av militär veterinär, samt 3 350 kronor för besiktningar.
Därav disponeras 500 kronor respektive 300 kronor för A 2. överfältveterinären
har till civilförvaltningen anmält att, då antalet ackordhästar vid
A 2 väsentligt nedgått, något behov av medelsanvisning i förevarande avseende
icke längre föreligger, såvitt avser A 2. Civilförvaltningen räknar
till följd härav med en minskning med 800 kronor.

För innevarande budgetår har under den i avlöningsstaten för förevarande
anslag upptagna anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal beräknats ett belopp av 370 000 kronor för timarvoden till civila
lärare för underbefälsutbildning. Arméchefen beräknar medelsbehovet för
nästa budgetår till 333 000 kronor medan civilförvaltningen — med beaktande
av sedermera företagen höjning av arvodesbeloppen — föreslår, att
ett belopp av 400 000 kronor avses för ändamålet.

Från anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, får under innevarande budgetår inom ramen för ett belopp
av 683 000 kronor bestridas kostnader för timarvoden till deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och
skolor. Civilförvaltningen beräknar medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår till 750 000 kronor, innebärande en höjning med
67 000 kronor. Höjningen föranledes dels av den genomförda höjningen
av timlönerna, dels ock av undervisningsverksamhetens omfattning.

Arméchefen framlägger i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa
budgetår förslag till ändrad organisation beträffande befäl i
sjukvårdstjänst och i hovslagartjänst.

Nuvarande organisation beträffande sjukvårdsbefälet utgöres av ett beställningsmannasystem.
Samtliga beställningar vid armén för underofficerare
och underbefäl i sjukvårdstjänst är uppförda på trängtruppernas
personalstater. Antalet beställningar för sjukvårdsbefäl vid armén utgör
205, fördelade med 37 beställningar för underofficerare, 5 för rustmästare,
98 för överfurir och 65 för furir. Rekryteringen av sjukvårdsunderbefäl
ombesörjes av förbanden, i den mån dessa har egen underbefälsrekrytering.
Utbildning, befordran och kommendering sker genom trängtruppernas
försorg.

Arméchefen framhåller att vissa bestämda nackdelar vidlåder det nuvarande
systemet i fråga om sjukvårdsbefäl och anför härom följande.

önskvärd rekrytering har icke kunnat tillgodoses. Den 1 april 1957
uppgick antalet vakanser bland furirer till 61. Antalet beställningsmannaaspiranter
i sjukvårdstjänst var vid samma tidpunkt 11.

Rekryteringsmvndigheten — förbandschefen — kan för anställningssökande
icke klarlägga sannolik befordringstur, emedan sjukvårdsundcrbefälskadern
tyder under annan personalkårchef —- tränginspektören.

Personalkårchefen kan icke förskaffa sig erforderlig personlig kännedom
om dem, som bör befordras, då de är placerade vid ett stort antal
förband och utbildningsanstalter.

311

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Olikheter i tidpunkten för befordran mellan sjukvårdsunderbefäl och
underbefäl vid det förband (motsvarande), där de förra tjänstgör, kan
uppstå.

Möjligheterna till underofficersbefordran av sjukvårdsunderbefäl är
mindre än för trängtruppernas övriga underbefäl.

Svårigheter för rättvisande uttagning av underofficersaspiranter är för
handen.

Befordran till underofficer medför regelmässigt byte av stationeringsort.

Möjligheterna för sjukvårdsunderofficerare, placerade vid förband (motsvarande),
att nå förvaltarbefordran vid förband, fälttyg-, intendentur- och
fortifikationskårerna är mindre än för övriga underofficerare.

Även utbildningen av hovslagarunderbefäl sker på en särskild beställningsmannalinje.
Beställningarna för denna personalkategori är uppförda
på kavalleriets personalstater och fördelas på förband och utbildningsanstalter
enligt arméchefens bestämmande. Antalet beställningar utgör sammanlagt
52, varav 2 för rustmästare, 42 för överfurir och 8 för furir.
Rekrytering av beställningsmannaaspiranter i hovslagartjänst bär icke ägt
rum de senaste åren och behovet av hovslagarpersonal kommer att nedgå
på grund av pågående minskning av stamhästbeståndet vid armén. Det
nuvarande systemet beträffande hovslagarbefälet har enligt arméchefen bestämda
nackdelar, i stort sett överensstämmande med dem som redovisats
beträffande sjukvårdsbefälet. Därjämte må framhållas att befordran till
underofficer av hovslagarunderbefäl regelmässigt icke sker.

Arméchefen anser, att ett nytt system bör införas för tillgodoseende av
förbandens m. fl. behov av personal för sjukvårdsutbildning och hovslagartjänst.
Därvid bör enligt arméchefen skapas en organisation som överensstämmer
med den för övrigt underbefäl gällande. Den närmare innebörden
av arméchefens förslag är följande. Beställningsmannabegreppet
för sjukvårds- och hovslagarunderbefäl slopas. Rekryteringen sker förbundsvis,
varvid vissa förband rekryterar personal till närliggande utbildningsanstalter.
Aspiranterna genomgår instruktörsutbildning i princip i
likhet med övriga instruktörsaspiranter. Sjukvårdsutbildning och hovslagarutbildning
bibringas vid centralt anordnade kurser vid trängtrupperna
respektive kavalleriet. Elever beordras till dessa kurser, då behov
av ifrågavarande personal föreligger vid respektive förband. Chefsinstruklör
i sjukvårdstjänst bör vara underofficer med sjukvårdsutbildning. Nuvarande
beställningar för underbefäl i beställningsmannatjänst och för
sjukvårdsunderofficerare överföres till förbandens stater.

Den föreslagna organisationen medför större utbildningsenheter samtidigt
som rekryteringsförhållandena m. m. kan förbättras. Vidare innebär
det föreslagna systemet, anför arméchefen, bland annat följande fördelar:

Underbefäl blir väl förtrogna med tjänsten inom eget truppslag före
kommendering till sjukvårds- eller hovslagarutbildning. Underbefälens användbarhet
i olika befattningar i krigs- och fredsorganisationen ökas. Be -

312

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 dr 195S

fordringsmöjligheterna inom underbefälsgraderna samt till och inom underofficersgraderna
blir desamma som för övriga underbefäl respektive
underofficerare. Befordran kan ske utan att omstationering erfordras i
större omfattning än lör övriga underbefäl och underofficerare. Äldre befäl
i sjukvårds- och hovslagartjänst får samma möjligheter som övrigt
befäl till placering i stabs- och förvaltningstjänst. Urval till sjukvårdsoch
hovslagartjänst kan ske, sedan underbefälens lämplighet i tjänsten
prövats.

Arméchefen anger närmare hur beställningarna för underofficerare respektive
underbefäl bör fördelas på olika förband (motsvarande). Därvid
framhålles, bland annat, att — för undvikande av en försämrad befordringsgång
för trängtruppernas underofficerare — högst 13 beställningar
för fanjunkare och 23 för sergeant bör överföras från trängtruppernas stat
till övriga av omorganisationen berörda truppslag. Av dessa truppslag har
infanteriet de minst fördelaktiga proportionerna mellan fanjunkare och
sergeant och det är enligt arméchefen önskvärt, att 19 fanjunkarbeställningar
tillföres infanteriets förband. Vid bifall till ett av arméchefen i
annat sammanhang framlagt förslag om införande av reglerad befordringsgång
vid fanjunkarbefordran, vilket förslag för närvarande prövas av
1954 års betälsutredning, erfordras enligt arméchefen inga särskilda åtgärder
i förevarande hänseende. I annat fall bör däremot, anför arméchefen,
sex sergeantbeställningar utbytas mot samma antal fanjunkarbeställningar.
Andra berörda förband än infanteriets kommer enligt förslaget
att tillföras sergeantbeställningar genom överföring från trängtrupperna.
Detta kan, anför arméchefen, framdeles komma att medföra ogynnsamma
konsekvenser för befordringsgången inom berörda personalkårer
och det kan därvid bli erforderligt att åtgärder vidtages för att avhjälpa
olägenheterna.

Arméchefen föreslår vidare följande övergångsanordningar i fråga om
sjukvårdsunderofficerarna:

För att omplacering i samband med omorganisationen skall undvikas
bör sjukvårdsunderofficerare, som innehar fullmakt eller förordnande som
fanjunkare och som överföres till förband, vilket samtidigt tillföres en
sergeantbeställning, erhålla vikariatslöneförordnande i fanjunkarbeställning
vid detta förband. Den som är fanjunkare vid trängtrupperna bibehåller
sin fullmakt vid truppslaget, intill dess beställning för fanjunkare
frigöres vid den personalkår, beställningshavaren skall tillhöra. Den som
är förordnad som fanjunkare vid trängtrupperna bör erhålla fullmakt som
sergeant vid den personalkår, han skall tillhöra.

Behovet av beställningar i hovslagartjänst anges till 39, alltså en minskning
med 13 beställningar i förhållande till det nu befintliga antalet. Av
dessa 13 beställningar skall emellertid jämlikt beslut av 1957 års riksdag
sju beställningar indragas vid uppkommande vakanser. Återstående sex
beställningar bör enligt arméchefen — i mån av den 1 juli 1958 befintliga

Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1958 313

vakanser — omvandlas till överfurirsbeställningar för instruktörer inom
armén.

Civilförvaltningen anser, att de av arméchefen anförda skälen talar för
att åtgärder vidtages i syfte att förbättra rekryterings- och befordringsmöjligheterna
för här avsedda personalkategorier. Ämbetsverket finner det av
arméchefen framlagda förslaget vara ägnat att upphäva eller minska olägenheterna
i det nuvarande systemet, varför ämbetsverket anser sig i princip
böra tillstyrka förslaget. Vad beträffar övergångsanordningarna anser
emellertid ämbetsverket att — i fall då sjukvårdsunderofficer med fullmakt
eller förordnande som fanjunkare överföres till förband som enligt
förslaget skall erhålla sergeantbeställning — en fanjunkarbeställning bör
inrättas vid förbandet i fråga, varvid bör föreskrivas att beställningen vid
uppkommande ledighet bör omvandlas till beställning för sergeant.

I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår föreslår arméchefen
en om reglering av lö nes tält ni ngen för majorer. Ifrågavarande
beställningar var före den 1 juli 1957 placerade i lönegraden Ma 30.
Vid löneplansrevisionen hänfördes beställningarna till den nya lönegraden
A 23, som motsvarar förutvarande 29 och 30 lönegraderna. Genom att
kaptensbeställningarna, tidigare lönegraden Ma 27, samtidigt hänförts till
den nya lönegraden A 21, sammanfaller således enligt det nya systemet
de två lägsta löneklasserna för majorer med de två högsta löneklasserna
för kaptener. Tidigare var endast en löneklass gemensam för dessa båda
kategorier. Reducering av löneskillnaden mellan majorer och kaptener kan
enligt arméohefen medföra, att kompaniofficerarnas naturliga och för försvaret
gagnande strävan att genom studier och kvalificerande tjänst nå
regementsofficersbefordran blir mindre framträdande. Vidare framhåller
arméchefen, att då utnämning till major regelmässigt innebär förflyttning
till annan stationeringsort det kan föreligga risk att lämpliga officerare
avböjer befordran, om den ekonomiska kompensationen blir för ringa i
förhållande till de olägenheter som en förflyttning kan innebära. På grund
av det nu anförda samt med hänsyn, bland annat, till de speciella kvalifikationskrav
som gäller för majorer och den stränga gallring som sker vid
maj or sbefordran föreslår arméchefen, att majorsbeställningarna hänföres
till lönegraden A 24. — Civilförvaltningen anser, att den nu behandlade
frågan är av natur att böra prövas i annan ordning och räknar i förevarande
sammanhang med oförändrad löneställning för majorer.

Åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om

tidpunkten för befordran till kapten och fanjunkare (motsvarande) Under

våren 1956 uppdrog dåvarande chefen för försvarsdepartementet
åt försvarets civilförvaltning att i samråd med cheferna för armén, mari -

314

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

nen och flygvapnet efter utredning framlägga förslag till åtgärder för att
minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten för kaptensbefordran.
Uppdraget utvidgades sedermera till att omfatta även motsvarande
frågor beträffande befordran till fanjunkare (motsvarande). Efter samråd
med försvarsgrenscheferna framlade civilförvaltningen den 1 februari
1957 förslag till åtgärder i frågan. Såsom tidigare anmälts (prop. 1957:
110, s. 143) var det med hänsyn till ärendets remissbehandling icke möjligt
att förelägga 1957 års riksdag förslag i ämnet. Jag vill nu upptaga
civilförvaltningens förslag och däröver avgivna yttranden till behandling.

Försvarets civilförvaltnings förslag

Civilförvaltningen framhåller att löjtnanterna vid armén fram till omkring
1950 vunnit kaptensbefordran efter 9 tjänstår som officer. Därefter
har tiden ökat till cirka 13 år. Motsvarande siffror är vid såväl flottan
som kustartilleriet 8 år respektive 12,5 år. Vid flygvapnet har samtliga
löjtnanter i årskurserna till och med 1945 års kurs befordrats till kapten
efter 7 års tjänstgöring som officer, varefter befordringsåldern stigit till
maximalt 10 år. Tillgänglig statistik utvisar att tjänståldern som officer
vid kaptensbefordran under de närmaste 10 åren torde stiga till maximalt
15 år vid armén, 14 år vid flottan, 16 år vid kustartilleriet och 12 år vid
flygvapnet. Vid armén är emellertid i detta sammanhang endast tre truppslag
aktuella, nämligen infanteriet, pansartrupperna och artilleriet.

Enligt uppgifter rörande befordringstakten i vissa civila karriärer inom
postverket, statens järnvägar och tullverket, som civilförvaltningen införskaffat,
sker befordran till tjänst i 21 lönegraden där vid avsevärt högre
tjänstålder än som kan förekomma vid kaptensbefordran. Ämbetsverket
anser emellertid av olika skäl, icke minst med hänsyn till gällande pensionsåldersregler,
att jämförelser i förevarande fall icke rimligen kan göras
med civila befordringskarriärer. Härvid har även den ojämna befordringsgången
inom olika personalkårer vid försvaret ansetts böra beaktas.
Mot bakgrunden av nu rådande rekryteringsförhållanden anser civilförvaltningen
att åtgärder snarast bör vidtagas för att åstadkomma förbättrade
lönevillkor för äldre löjtnanter.

Med hänsyn till dels de administrativa olägenheter, som är förenade
med särskilda lönetillägg, dels den allmänna tendensen att slopa dylika
tillägg anser ämbetsverket att en sådan utväg icke bör väljas för att åstadkomma
här åsyftad förbättring av lönevillkoren. Ur principiell synpunkt
kan ämbetsverket icke heller förorda att, såsom chefen för armén tidigare
föreslagit, de genom 1942 års försvarsbeslut tillkomna kaptenslönerna för
ständigt tjänstgörande reservbefäl tages i anspråk för här avsett ändamål.
Civilförvaltningen har i stället funnit lämpligt föreslå ett system med
vikariatslöneförordnanden till 21 lönegraden för de löjtnanter, vilkas befordran
till kapten kommer att bli onormalt fördröjd.

Kungl. Maj:ts proposition nr tlO är 195S

315

Vad gäller frågan om den tidpunkt, vid vilken rätt till dylikt vikariatslöneförordnande
skulle inträda, synes det enligt civilförvaltningen uppenbart
att endast avsevärda avvikelser från den befordringstakt, som kan
betecknas som normal, bör föranleda ingripanden av här avsett slag. Såväl
civilförvaltningen som cheferna för armén och marinen anser härvid
att åtgärder för förbättring av lönevillkoren bör vidtagas för löjtnanter
med mer än 13 års tjänstålder som officer. Den föreslagna gränsdragningen
medför att ingå löjtnanter ur flygvapnet blir berättigade till ifrågavarande
förmån. Chefen för flygvapnet har — med åberopande av sin
skrivelse den 12 oktober 1956 med förslag till vissa åtgärder för att förbättra
tillgången på flygande personal (jfr prop. 1957: 110, s. 202 ff.) —
föreslagit, att i vart fall flygande officerare erhåller kaptenslön efter en
tjänstålder som officer av 8 år. Civilförvaltningen anser sig emellertid
icke kunna tillstyrka att bestämmelserna om vikariatslön till vissa äldre
löjtnanter differentieras så, att för en försvarsgren skapas bättre villkor
än för övriga försvarsgrenar. De alldeles speciella skäl flygvapenchefen
åberopat för att ge flygvapnets löjtnanter en särställning i förevarande
fall sammanfaller enligt ämbetsverket med motiveringarna till de förslag
om förbättringar av befordringsförhållandena och av förmånerna överhuvudtaget
för flygvapnets personal, som framlagts i flygvapenchefens
förenämnda skrivelse den 12 oktober 1956. Dessa förslag utgör enligt
civilförvaltningens mening ett enhetligt komplex, som bör bedömas i ett
sammanhang med utgångspunkt i föreliggande och förutsebara rekryteringssvårigheter.

Till följd av den omfattande underofficersrekryteringen i början av
1940-talet finnes på underofficerssidan befordringssvårigheter av enahanda
slag som beträffande kaptensbefordran. Inom samtliga försvarsgrenar
kommer under de närmaste åren fanjunkarbefordran (motsvarande)
att ske först vid en uppnådd tjänstålder av omkring 20 år, räknat
från furirsutnämningen. På grund av rådande befordringsläge anser civilförvaltningen
att möjligheter bör öppnas till vikariatslöneförordnanden till
13 lönegraden åt underofficerare, som icke efter visst antal år kunnat befordras
till tjänst i denna lönegrad.

Civilförvaltningen anser i likhet med cheferna för armén och marinen
att dylikt vikariatslöneförordnande bör tillerkännas sergeant (motsvarande)
vid armén och marinen efter 17 år, räknat från furirsbefordran.
Den genomsnittliga levnadsåldern vid denna tidpunkt beräknas till 38 år,
vilket överensstämmer med den ålder, då löjtnant föreslagits skola erhålla
vikariatslöneförordnande till kapten. Då i här aktuella årskurser av underofficerare
vid armén och marinen samtliga befordrats till furirer tre
år efter första anställning vid krigsmakten, erhålles en enhetlig beräkningsgrund
därest tjänstetiden beräknas med utgångspunkt i furirsutnämningen.
AU inom dessa försvarsgrenar utgå från sergeantsbefordran (mot -

316

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

svarande) har icke ansetts rättvist, då tidpunkten för dylik befordran
skiftat avsevärt beroende på försvarsgren och årskurs. Chefen för flygvapnet
har med utgångspunkt i den ordning, i vilken befordran från furir
till sergeant sker, framhållit att vid flygvapnet vikariatslöneförordnande
som fanjunkare bör ifrågakomma efter samma grunder som fanjunkarbefordran,
d. v. s. att tjänsteställningen som sergeant blir avgörande. Dylikt
förordnande bör enligt flygvapenchefen ske 10 år efter sergeantsbefordran.
Civilförvaltningen har icke velat motsätta sig att vid flygvapnet
vikariatslöneförordnande som fanjunkare meddelas efter visst antal
tjänstår som sergeant. Däremot har ämbetsverket icke kunnat biträda den
uppfattningen, att sergeanter vid flygvapnet skulle erhålla dylikt förordnande
efter förmånligare grunder än som föreslagits för armén och marinen.
Civilförvaltningen föreslår därför att tjänståldern för flygvapnets
vidkommande sättes till 12 år efter sergeantsbefordran.

För musiksergeanter (motsvarande) vid samtliga försvarsgrenar bör
enligt civilförvaltningen gälla att vikariatslöneförordnande till 13 lönegraden
må ske efter en faktisk anställningstid av 20 år, musikelevstid däri
inräknad.

Sammanfattningsvis innebär civilförvaltningens förslag att vikariatslöneförordnande
såsom kapten meddelas löjtnant efter en anställningstid
som officer av 13 år samt att vikariatslöneförordnande såsom fanjunkare
(motsvarande) meddelas sergeant (motsvarande) vid armén och marinen
efter 17 år räknat från furirsbefordran och vid flygvapnet efter 12 år
räknat från sergeanlsbefordran, dock att beträffande musiksergeant vid
samtliga försvarsgrenar förordnande sker efter en sammanlagd anställningstid
vid krigsmakten av 20 år. För budgetåret 1958/59 beräknas 82
löjtnanter (74 vid armén och 8 vid marinen) samt 406 sergeanter (224
vid armén, 180 vid marinen och 2 vid flygvapnet) komma i åtnjutande av
vikariatslöneförordnande i enlighet med civilförvaltningens förslag. Kostnaderna
härför torde uppgå till i runt tal 935 000 kronor, varav 600 000
kronor för armén och 335 000 kronor för marinen. För de fem därnäst
följande budgetåren beräknas kostnaderna för här ifrågavarande vikariatslöneförordnanden
vid oförändrad lönenivå utgöra i genomsnitt en miljon
kronor per budgetår. Därefter torde kostnaderna komma att väsentligt
sjunka.

Yttranden

Statskontoret avstyrker förslaget. Ett genomförande av detsamma skulle
enligt ämbetsverket få svåröverskådliga konsekvenser därest krav i samma
syfte restes inom andra områden än försvaret. Om befordringsförhållandena
för en kategori befattningshavare är särskilt ogynnsamma, bör enligt
ämbetsverket i första hand en ökning av antalet högre tjänster övervägas.
Statskontoret kan vidare icke finna att en förskjutning av beford -

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1958

317

rån med ett par, tre år skulle motivera införandet av ett system med
vikariatslöneförordnanden till respektive högre beställningar. Vid jämförelse
med befordringsutsikterna för många civila statstjänstemän med
akademisk utbildning har ämbetsverket icke funnit befordringsförhållandena
för löjtnanter, vilkas utbildning helt bekostas av statsverket, särskilt
ogynnsamma. Därest försämringen i befordringsgången för ifrågavarande
militära beställningshavare anses motivera provisoriska åtgärder på sätt
föreslagits, vill statskontoret slutligen ifrågasätta, om icke gränsen för
löjtnants erhållande av vikariatslöneförordnande såsom kapten bör dragas
vid en tjänstålder av 14 år från offieersanställningens början. För underofficerarnas
del förutsättes därvid att en motsvarande förskjutning överväges.

Statens lönenämnd tillstyrker förslaget. Nämndens ordförande samt två
ledamöter har emellertid varit skiljaktiga från beslutet och bland annat
anfört att förslaget innebär åtgärder av så principiell betydelse, att omfattande
konsekvenser kan befaras inom andra förvaltningsområden.
Vidare har framhållits att löneställningen för samtliga ifrågavarande personalgrupper
avvägts vid allmänna löneförhandlingar och att ett avsteg beträffande
en grupp beställningshavare från gällande löneöverenskommelse
av så principiell art, som det här gäller, icke bör ske annat än i samband
med dylika förhandlingar.

Organisationsnämnden för militärmusiken tillstyrker förslaget att musiksergeanter
(motsvarande) skall erhålla vikariatslöneförordnande som
musikfanjunkare (motsvarande) efter en faktisk anställningstid av 20 år,
musikelevstid däri inräknad.

Statstjänstemannens riksförbund tillstyrker de föreslagna anordningarna
till förbättring av subalternofficerarnas löneläge och tjänstemännens centralorganisation
godtar för sin del civilförvaltningens förslag såvitt det
avser åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten
för fanjunkarbefordran.

Civilförvaltningen (skr. 31/i 1958) har framlagt förslag rörande vissa
arvoden åt förbandsläkare i Boden. I samband med att Norrbottens
läns landsting övertagit driften vid garnisonssjukhuset i Boden (se
prop. 1956:109) har Kungl. Maj:t den 21 december 1956 föreskrivit, att
beställning för förbandsläkare i Boden skall vara förenad med tjänstgöring
— förutom vid förbandet — såsom militärläkare vid sjukhuset. Jämlikt
avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Norrbottens läns landsting angående
verksamheten vid sjukhuset skall å landstingets stal beräknas arvoden
till ifrågavarande förbandsläkare, motsvarande 50 % av deras militärläkarlön.
Sedan fråga uppkommit huruvida landstinget vore skyldigt
atl utgiva ifrågavarande lönetillägg under tid varunder vederbörande förbandsläkare
vore kommenderad såsom elev vid militärläkarkurs, har

318

Kungl. Maj:ts proposition nr liO år 1958

landstinget till civilförvaltningen anmält att det icke i berörda avtal funnit
stöd för en sådan skyldighet. Civilförvaltningen anser sig icke kunna
bestrida, att visst fog finnes för den av landstinget hävdade tolkningen
av avtalet. Ämbetsverket föreslår att nämnda lönetillägg må för tid varunder
vederbörande förbandsläkare är kommenderad till militärläkarkurs
bestridas från förevarande anslag. Kostnaderna härför bedömes såsom
tämligen ringa och någon uppräkning av anslaget för ifrågavarande ändamål
erfordras enligt ämbetsverket icke för nästa budgetår.

Jag kommer att i det följande under anslaget Armén: övningar m. m.
redogöra för ett av arméchefen framlagt förslag till helikopterorganisation
för armén. Därvid kommer att behandlas vissa föreslagna
personalförändringar under förevarande anslag.

Departementschefen

1. I samband med sammanslagningen av A 5 och A 8 blev en överstebeställning
övertalig. Innehavaren av beställningen uppehåller befattning
som bibliotekarie vid arméstaben men avgår med pension den 1 oktober
1958. Jag föreslår i anslutning till arméchefens yrkande, att ifrågavarande
beställning för överste i Bo 1 vid A 8 efter nuvarande innehavares avgång
avses för stabschef vid VI. militärbefälsstaben. Därvid kan på sätt arméchefen
anfört vissa beställningar vid generalstabskåren omdisponeras.

Vidare föreslår jag i anslutning till yrkande av arméchefen att en major
sbeställning vid generalstabskåren utbytes mot beställning för överstelöjtnant
eller major i Ao 26 eller Ao 23 vid kåren.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag icke beredd
tillstyrka.

2. Den 7 februari 1958 har Kungl. Maj:t meddelat beslut om organisation
av K 4, bland annat innebärande att regementet den 1 juli 1958 ombildas
till bataljon, som administrativt anslutes till I 20. Därvid frigöres
en beställning för regementschef i Bo 1 vid kavalleriet. Arméchefen har
föreslagit att beställningen ombildas till beställning för överste i Bo 1 och
avses för biträdande infanteriinspektör. Jag kan emellertid icke tillstyrka
arméchefens förslag utan föreslår, att beställningen indrages vid nuvarande
innehavares avgång. Beställningen torde övergångsvis få avses för biträdande
infanteriinspektör.

Med anledning av arméchefens yrkanden om inrättande av tjänster för
vakt- och biträdespersonal vid arméstaben föreslår jag att cn tjänst för
expeditionsvakt i Ae 7 samt två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
inrättas vid staben.

Arméchefen har föreslagit inrättande av vissa tjänster för underrättelsedetaljen
i arméstabens taktikavdelning. För egen del föreslår jag att för
ändamålet inrättas en tjänst för assistent i Ae 17.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

319

I övrigt räknar jag icke med några personalförändringar med anledning
av arméchefens under förevarande punkt anmälda förslag.

3. Under punkten 1 har jag tillstyrkt arméchefens förslag om att avse en
överstebeställning för stabschefen vid VI. militärbefälsstaben. Därvid kan
som nämnts vissa andra beställningar omdisponeras. I anslutning till arméchefens
i sammanhanget framförda yrkande föreslår jag att en nu för
sektionschef vid militärbefälsstab avsedd kaptensbeställning i Ao 21 vid
generalstabskåren utbytes mot en beställning vid krigshögskolan för major
eller kapten i Ao 23 eller Ar 21, avsedd för lärare i taktik och stabstjänst.

Vidare föreslår jag att vid infanteriets kadettskola inrättas en beställning
för överfurir i Ao 9, avsedd för chef för handräckningsavdelningen.

Av övriga förslag under denna punkt kan jag endast tillstyrka extraordinariesättning
av följande tjänster vid arméhundskolan, nämligen för
ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål, två hantverkare i Ag 8, en
bilförare i Ag 7, en förrådsman i Ag 7 och tre ekonomibiträden i Ag 2.

4. I fråga om ingenjörtrupperna är jag icke beredd föreslå andra
förändringar än att en beställning för kapten i Ao 21 utbytes mot beställning
för major i Ao 23, avsedd för bataljonschef vid Ing 1.

Av arméchefen framförda förslag beträffande signaltrupperna är
jag icke beredd att tillstyrka.

Arméchefens under förevarande punkt redovisade förslag i fråga om
trängtrupperna är jag icke nu beredd tillstyrka i vidare mån än att jag
föreslår inrättande av en beställning för överfurir i Ao 9, avsedd för arméns
underhållsskola.

I enlighet med vad som anförts i årets statsverksproposition (bil. 6, s.
29) bör vid bifall till där framförda förslag beställningar vid trängtrupperna
för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23 samt en kapten
i Ao 21 indragas.

I fråga om fälttygkåren föreslår jag, att en beställning för kapten
i Ao 21, avsedd för gruppchef vid ammunitionsförråd, tillkommer i utbyte
mot tre arvodesbefattningar för platschef i A: 24.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av
armétygförvaltningens avlöningsanslag räknar jag därjämte med nya beställningar
vid fälttygkåren för en överstelöjtnant i Ao 26 och tre kaptener
i Ao 21.

Vidare erinras om de förslag rörande fälttygkåren, som jag framlagt i
det föregående under avsnittet »De militära och civilmilitära personalkårerna
för tygförvaltningstjänsten inom armén».

I övrigt räknar jag icke med några förändringar beträffande fälttygkåren.

Även tygstaten bar varit föremål för behandling i sistnämnda sammanhang.
.lag har därvid föreslagit inrättande av en tygteknisk kår, bland

320

Rungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

annat omfattande huvuddelen av tygstatens personal. Jag har också uttalat,
att frågorna om denna personals omfattning och sammansättning bör utredas
snarast möjligt. Jag är icke nu beredd tillstyrka arméchefens
under förevarande punkt redovisade förslag rörande tygstaten i vidare
mån än att jag föreslår att 22 beställningar för armétekniker i Ao 9 inrättas
i utbyte mot samma antal ordinarie beställningar för furir vid tygstaten.

I fråga om intendentur kåren erinras om att jag i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 51) uttalat att — vid bifall till där framfört förslag
om inrättande av en beställning för byråchef vid arméintendenturförvaltningen
— behovet av beställningar för överstelöjtnant vid intendenturkåren
nedgår med en.

Arméchefens förslag under förevarande punkt om inrättande av beställningar
för överstelöjtnant samt för major, avsedda för arméintendenturförvaltningen,
tillstyrker jag. Med beaktande av förenämnda uttalande
i statsverkspropositionen föreslår jag således att antalet beställningar för
överstelöjtnant i Ao 26 vid intendenturkåren utökas med tre samt att två
nya beställningar för major i Ao 23 inrättas vid kåren. Däremot kan jag
icke tillstyrka förslaget om inrättande av en ny beställning för förvaltare
i Ao 17, avsedd för arméintendenturförvaltningen. Då ämbetsverkets behov
av förvaltare vid intendenturkåren torde kunna tillgodoses inom ramen
för nuvarande antal beställningar, föreslår jag att det i den föregående
redogörelsen omnämnda vikariatslöneförordnandet i A 15 upphör från
och med nästa budgetår. Vidare kan två vakanta beställningar för överste
i Bo 1 vid intendenturkåren utgå ur organisationen.

I samband med omorganisationen av I 20 och K 4 frigöres från och med
budgetåret 1959/60, bland andra, beställningar för en kapten i Ao 21 och en
förvaltare (i kassatjänst) i Ao 17, båda vid intendenturkåren. Till förstnämnda
beställning återkommer jag i det följande. En beställning för
förvaltare (i kassatjänst) i Ao 17 bör indragas vid första uppkommande
ledighet i dylik beställning efter utgången av budgetåret 1958/59.

I övrigt är jag icke nu beredd tillstyrka arméchefens förslag rörande intendenturkåren.

5. Jag föreslår i anslutning till arméchefens förslag att vid Örebro
försvarsområdesstab inrättas tjänster för en förrådsförman i Ae 9, en förrådsman
i Ae 7, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål samt en reparatör
i Ae 9, sistnämnda tjänst i utbyte mot en extra reparatörstjänst.
Vidare föreslår jag att en tjänst för vaktmästare i Ag 7 vid Skövde
försvarsområdesstab extraordinariesättes. En beställning för överfurir i
Ao 9 (tillsynsman) vid Bodens försvarsområdesstab bör i fortsättningen
redovisas vid VI. militärbefälsstaben. Jag har icke heller något att erinra mot
att en nu för ambulansbilförare avsedd överfurirsbeställning vid Bodens
försvarsområdesstab i fortsättningen avses för brandförman vid staben. Ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

321

méchefens övriga förslag under förevarande punkt kan jag icke tillstyrka.

6. Arméchefens förslag om att överföra en vid A 4 övertalig arvodesbefattning
för expeditionsunderofficer i A:16 till II. militärbefälsstaben
kan jag icke tillstyrka. Jag föreslår att befattningen indrages. Vidare kan
arvodesbefattningarna för två verkstadsunderofficerare i A:16 vid I 11 och
117 samt en kasernunderofficer i A:16 vid arméns underofficersskola indragas.
Arméchefens förslag under förevarande punkt om inrättande av
nya arvodesbefattningar för pensionerad militär personal kan jag icke
tillstyrka.

7. För mitt ställningstagande i frågan om organisationen av Göteborgs
och Bohus försvarsområdesstab samt Göteborgs kustartilleriförsvarsstab
kommer jag att närmare redogöra i fortsättningen under marinens motsvarande
anslag. I fråga om de i sammanhanget aktuella personalförändringarna
vid armén föreslår jag följande. Förslaget om utbyte av en majorsbeställning
i Ao 23 mot en beställning för överstelöjtnant i Ao 26 kan jag
icke tillstyrka. Icke heller biträder jag förslaget om att inrätta en ny beställning
för överstelöjtnant i Ao 26. Jag anser emellertid att den befattning
(chef för utbildningsavdelningen), för vilken beställningen avsetts,
bör bestridas av en regementsofficer. För att detta skall bli möjligt föreslår
jag, att ett vikariatslöneförordnande såsom regementsofficer får meddelas.
Förslagen om utbyte av två arvodesbefattningar för pensionerad officer i
A:24 mot en beställning för kapten i Ao 21 vid vardera fälttygkåren och
intendenturkåren kan jag icke tillstyrka. Jag räknar emellertid med att
den i det föregående omnämnda beställning för kapten i Ao 21 vid intendenturkåren,
som frigöres i samband med omorganisationen av I 20 och
K 4, från och med budgetåret 1959/60 avses för ifrågavarande intendentbefattning,
varvid en av arvodesbefattningarna kan utgå. Vidare räknar jag
med att en beställning för förvaltare i Ao 17 tillkommer vid fortifikationskåren
i utbyte mot en dylik beställning i Ao 15. Förslaget om inrättande
av en beställning för fanjunkare eller sergeant i Ao 13 eller Ao 11 i utbyte
mot en överfurirsbeställning kan jag icke tillstyrka. Såsom föreslagits bör
en arvodesbefattning för försvarsområdesbefälhavare i B:3 indragas.

Övriga under denna punkt redovisade förslag avser dels indragning av
arvodesbefattningar och biträdestjänster vid Göteborgs-Halmstads försvarsområdesstab,
dels ock vissa personalförändringar med anledning av organiserandet
av Älvsborgs försvarsområdesstab. Jag är icke nu beredd att
taga definitiv ställning till dessa förslag, som torde få närmare övervägas i
samband med fastställandet av den nya organisationen. Det torde därvid få
ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i frågan. I kostnadshänseende räknar
jag emellertid med att förslagen genomföres.

8. Till förslagen om ändrad löneställning för ruslmästarbeställningarna
samt om inrättande av nya sådana beställningar i utbyte mot furirsbeställningar
tager jag icke ställning i förevarande sammanhang.

21—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

322

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Jag har i det föregående föreslagit, att vid vardera infanteriets kadettskola
och arméns underhållsskola inrättas en överfurirsbeställning. Någon
utökning av överfurirskadern därutöver är jag icke nu beredd att tillstyrka.

Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter)
beräknar jag i likhet med arméchefen till oförändrat 700.

9. De under denna punkt redovisade tjänsterna för en översköterska i
Ae 10 vid T 1, en undersköterska i Ae 4 vid A 7 och tre sjukvårdsbiträden
i Ae 2 vid respektive 118, A 7 och T 1 bör indragas från och med nästa
budgetår, övriga förslag under förevarande punkt kan jag icke tillstyrka.

10. Förslagen om inrättande av nya tjänster för en vaktmästare vid VI.
militärbefälsstaben och tre montörer vid fortifikationsbefälhavarstaben i
Boden samt om ordinariesättning av en extra ordinarie tjänst för förrådsförman
vid 114 är jag icke beredd att tillstyrka.

Övriga förslag under denna punkt tillstyrker jag däremot i huvudsak.
Jag räknar sålunda med att en tjänst för maskinmästare i Ao 12 vid A 1
uppflyttas till Ao 14. Vidare föreslår jag att tjänster inrättas för en maskinist
i Ae 10 vid A 1, en reparatör i Ae 8 vid A 4, en reparatör i Ae 9 vid
Ing 1 och en eldare i Ae 7 vid Ing 3. En tjänst för förrådsförman i Ao 9
vid A 8 kan indragas. Sju tjänster för reparatör i Ae 8 bör tillkomma vid
respektive Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab, Lv 4—Lv 7, arméns
intendenturförråd i Boden och krigsskolan i utbyte mot samma antal eldartjänster
i Ae 7. Vid V. militärbefälsstaben bör inrättas en tjänst för driftingenjör
i Ae 19 i utbyte mot en tjänst för verkmästare i Ae 14. Därjämte
föreslår jag, att tjänster för två maskinister i Ag 9 vid Malmö försvarsområdesstab
och fortifikationsbefälhavarstaben i Boden samt för två reparatörer
i Ag 9 vid Örebro försvarsområdesstab och fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden extraordinariesättes. Slutligen föreslår jag, att en tjänst
för skogvaktare i Ao 12 vid infanteriskjutskolan överföres till 110.

11. Föreslagna förändringar i fråga om kontorspersonal i kassatjänst
anser jag mig i allt väsentligt böra tillstyrka. Jag föreslår således, att
tjänsterna för två kansliskrivare i Ao 10 vid tygförvaltningsskolan och arméns
underofficersskola samt för en kansliskrivare i Ae 10 vid krigshögskolan
utbytes mot tjänster för förste kansliskrivare i Ao 12 respektive
Ae 12. Vidare bör åtta kontoristtjänster i Ao 9 vid 119,120,121, A 3,
Lv 4, Ing 2, Ing 3 och T 3 utbytas mot tjänster för kanslibiträde i Ae 7.
En tjänst för kontorist i Ae 9 vid A 1 bör omändras till tjänst för kanslibiträde
i Ag 7.

I anslutning till Kungl. Maj :ts föreskrifter den 31 maj 1957 bör följande
ändringar i fråga om biträdespersonal i kassatjänst vidtagas i vederbörliga
personalförteckningar. Tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid P 2, A 2 (halvtidstjänstgörande) och Lv 7 utgår. En tjänst
för kontorsbiträde i Ao 5 vid A 3 utbytes mot en tjänst för biträde för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 323

skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring. Föreskrift meddelas
om att tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid respektive
14, I 21 och Lv 1 är avsedda allenast för halvtidstjänstgörande befattningshavare.

12. Av förslagen under förevarande punkt kan jag endast tillstyrka att
två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål inrättas vid T 1
samt att behovet av nya kontorsbiträdestjänster i Ao 5 tillgodoses genom
omdisponering av nu befintliga tjänster.

13. En beställning på övergångsstat för musikdirektör av 2. graden i Ao
17 eller Ao 13 vid Lv 5 kan utgå ur organisationen.

Förslaget om inrättande av två tjänster för ingenjör i Ae 17, avsedda
för ammunitionsförråd, tillstyrker jag.

Vidare anser jag mig böra biträda förslaget om utbyte av en beställning
för styckjunkare eller sergeant i Ao 13 eller Ao 11 vid A 9 mot en beställning
för styckjunkare i Ao 13.

Till arméchefens förslag om uppflyttning av tjänsterna för köksföreståndare
och biträdande köksföreståndare vid 110 tager jag icke ställning
i förevarande sammanhang. Förslaget om ordinariesättning av en tjänst för
biträdande köksföreståndare vid A 1 kan jag icke biträda.

Arméchefen har föreslagit att löneförmånerna m. m. för assistenterna för
frivilligfrågor förbättras. Förslaget innebär, bland annat, att arvodet höjes
till belopp motsvarande lönegraden A 9. Jag anser det också skäligt, att
ifrågavarande personal tillerkännes gynnsammare anställnings- och lönevillkor
än de nuvarande. För egen del föreslår jag att för assistenterna
inrättas extra tjänster i lönegraden Ag 7. Jag räknar därvid med att 26
tjänster för assistent i Ag 7 inrättas från och med nästa budgetår. Tjänsterna
bör dock endast få utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av
200 månader för år, semestrar icke inräknade. Antalet tjänstgöringsmånader
motsvarar det för innevarande budgetår medgivna antalet.

Förslaget om höjning av rekryteringsstipendierna till fänrikar vid I 19
och A 8 kan jag icke tillstyrka.

För tillsyn och bevakning av byggnader m. m. räknar jag med cn ökning
av medelsbehovet med 39 400 kronor. Mot civilförvaltningens beräkningar
av medelsbehovet för avlöning åt indelt manskap samt för arvoden
till bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren och till sakkunniga vid
veterinärväsendet har jag intet att erinra.

På grund av den senaste höjningen av timarvodena för lärare räknar
jag med en ökning av medelsbehovet för arvoden till civila lärare för
underbefälsutbildning med cirka 10 000 kronor samt för timarvoden till
deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter
och skolor med cirka 20 000 kronor. Däremot räknar jag icke i
övrigt med någon ökning av ifrågavarande poster.

324

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefen har framlagt förslag om ändrad organisation beträffande
befäl i sjukvårdstjänst och hovslagartjänst. Förslaget innebär, bland annat,
att beställningsmannabegreppet slopas för ifrågavarande personalkategorier
och att beställningarna överföres till förbandens stater. Jag anser
förslaget vara väl ägnat att avhjälpa nuvarande svårigheter i fråga om
rekrytering m. m. och tillstyrker i allt väsentligt detsamma.

Vad beträffar sjukvårdsbefälet torde i enlighet med förslaget beställningar
för 13 fanjunkare och 23 sergeanter få överföras från trängtruppernas
stat till av omorganisationen berörda truppslag. Därvid bör som arméchefen
föreslagit sex sergeantbeställningar utbytas mot beställningar för
fanjunkare i Ao 13. För att undvika omplacering i samband med omorganisationen
bör i fråga om underofficerarna få vidtagas övergångsanordningar
i huvudsak överensstämmande med arméchefens förslag.

Arméchefen har angivit behovet av beställningar för underbefäl i hovslagartjänst
under nästa budgetår till 39 mot nu befintliga 52 beställningar.
Därefter kommer behovet att nedgå ytterligare. För egen del kan jag emellertid
icke tillstyrka att för hovslagar tjänsten avses fler beställningar under
nästa budgetår än 37. Dessa bör överföras från kavalleriets stat till berörda
förband. Antalet övertaliga beställningar för underbefäl kommer således
att uppgå till 15. Dessa bör, i mån av vakanser per den 1 juli 1958, få omvandlas
till beställningar för underbefäl i instruktörstjänst eller vakttjänst.

Jag kan icke i förevarande sammanhang taga ställning till de i det föregående
redovisade förslagen om reglering av löneställningen för majorer
samt om åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten
för befordran till kapten och fanjunkare (motsvarande).

Försvarets civilförvaltning har föreslagit att det lönetillägg, som jämlikt
avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan samt Norrbottens läns landsting
utbetalas av landstinget till förbandsläkare i Boden för tjänstgöring vid
garnisonssjukhuset därstädes, må för tid varunder vederbörande förbandsläkare
är kommenderad till militärläkarkurs bestridas från förevarande
anslag. För egen del finner jag det också skäligt att ifrågavarande förbandsläkare
i fall som nu angivits tillerkännes ersättning av statsmedel, motsvarande
vad som eljest enligt avtalet utbetalas av landstinget. Sådan ersättning
bör även i fall, då förbandsläkare till följd av tjänstgöring vid inskrivningsförrättning
eller deltagande i militär övning är förhindrad att
tjänstgöra vid garnisonssjukhuset, bestridas av statsmedel. Jag föreslår,
att ersättningen i här berörda fall får bestridas från förevarande anslag.
Kostnaderna torde komma att uppgå till ganska obetydliga belopp.

På arméns personalförteckningar för innevarande budgetår finnes uppförda
vissa tjänster för förutvarande Gudhems remontdepå. Angående bak -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

325

grunden härtill hänvisas till vad som i propositionen 1957:98 anförts rörande
anläggande av en vårdanstalt för alkoholmissbrukare vid Gudhem.
Enligt vad som upplysts under hand har arbetet med vårdanstalten försenats
och ifrågavarande tjänster torde därför få uppföras på arméns personalförteckningar
även för budgetåret 1958/59. Några kostnader för här
avsedd personal beräknas icke uppkomma under fjärde huvudtiteln.

Vid upprättande av personalförteckningarna för försvarsgrenarna kan
det stundom befinnas önskvärt, att möjlighet finnes att — för att bringa
förteckningarna i bättre överensstämmelse med de faktiska förhållandena
— redovisa beställning eller tjänst vid annat förband, skola etc. än som tidigare
skett. Eventuellt kan det därvid också vara lämpligt att ändra benämningen
av beställningen eller tjänsten. Behov av här avsedda ändringar
torde visserligen uppkomma endast i undantagsfall, men jag anser mig likväl
böra föreslå, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att
vidtaga dylika ändringar i personalförteckningarna för de tre försvarsgrenarna.
Åtgärderna får givetvis icke innebära någon organisatorisk förändring.

Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 10 januari 1958 har åt den s. k.
personalkårutredningen uppdragits att ompröva behovet av en civilmilitär
veterinärkår och att framlägga de förslag angående det militära veterinärväsendets
organisation och ledning, som betingas av dess ställningstagande
i kårfrågan. På grund härav kan det befinnas lämpligt att -— i avvaktan
på resultatet av utredningen — beställning för veterinär vid ledigblivande
icke återbesättes. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att förordna om
vakanthållande av här avsedda beställningar.

I detta sammanhang vill jag erinra om de förändringar i fråga om fältveterinärkåren,
som föreslagits i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 50).

I anslutning till vad jag anfört under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag
räknar jag med att vid fortifikationskåren tillkommer beställningar
för en överstelöjtnant, två kaptener i Ao 21, en förvaltare i Ao 17
och en fanjunkare i Ao 13. Vidare räknar jag i anslutning till mitt uttalande
under armétygförvaltningens avlöningsanslag med att fem kaptensbeställningar
i Ao 21 vakanthålles. Jag vill här även anmäla, att jag avser
att i det följande under anslaget Armén: övningar in. m. föreslå inrättande
av tre beställningar för fanjunkare eller sergeant i Ao 13 eller Ao 11,
avsedda för helikopterorganisation för armén. Kostnaderna härför kommer
att belasta förevarande anslag. Slutligen erinrar jag om de åtgärder
rörande vissa av arméns personalkategorier, som föreslagits i det föregående
under avsnittet De militära och civilmilitära personalkårerna för
tygförvaltningstjänsten inom armén,

326 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
till årets statsverksproposition av För flera huvudtitlar gemensamma frågor
har förutskickats vissa förslag angående tjänsteförteckningsfrågor av s. k.
B-karaktär. Enligt vad jag inhämtat har förhandlingar i ämnet ej avslutats.
De lönejusteringar, som kan bli ett resultat av dessa förhandlingar,
beaktar jag vid beräkningen av detta anslag.

Vidare påverkas medelsbehovet under anslaget av de under avsnittet
Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret
redovisade personalförändringar, som beslutats av Kungl. Maj :t.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar
m. in. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag
under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till
1958 års lönehöjning beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1958/59
sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 132 700 000 (+ 29 435 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 7 830 000
(—750 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 690 000
( + 215 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 61 340 000 ( + 12 630 000)
kronor;

Rörligt tillägg 31 230 000 (—16 514 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 540 000 (+290 000) kronor; Bidrag

till täckande av vissa kostnader för arméns rid- och körskola
150 000 (±0) kronor.

Posten Pensionsmedel, 3 124 000 kronor, torde i anslutning till vad jag
anfört i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 13 ff.) utgå.

Anslaget bör alltså upptagas till 232 100 000 (+ 27 850 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för armén samt de övriga
åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit; b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1957 fastställts
att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns
personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

327

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................................... 132 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes -

befattningar, förslagsvis ........................... 7 830 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................... 1 690 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 61 340 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 31 230 000

Summa kronor 234 790 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 540 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................ 160 000

Nettoutgift kronor 232 100 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 232 100 000
kronor.

[21] Armén: Avlöningar in. m. till värnpliktiga

Anslag Nettontglft

1956/57 .............................. 37 700 000 39 091 081

1957/58 (statsliggaren s. 205) 48 600 000
1958/59 (förslag) ................ 49 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 25) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 48 600 000 kronor.

Innan jag upptager försvarets civilförvaltnings äskanden till behandling
vill jag lämna en kortfattad redogörelse för ett av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning
avgivet betänkande med förslag till värnpliktsavlöningskungörelse
samt däröver avgivna utlåtanden.

328

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades i december 1954
t. f. expeditionschefen i civildepartementet G. Söderberg, byrådirektören
vid försvarsstaben U. S. Rosenblad samt ledamöterna av riksdagens första
kammare G. V. Sundelin och E. B. Holmqvist för att verkställa utredning
rörande ekonomiska och sociala förmåner för de värnpliktiga och deras
anhöriga och därmed sammanhängande frågor, därvid Söderberg anmodades
att såsom ordförande leda utredningsmännens arbete. Utredningen
har antagit benämningen 1954 års värnpliktsavlöningsutredning. Sedan
utredningsarbetet nu slutförts, såvitt avser de värnpliktigas personliga
förmåner i samband med inskrivningsförrättningar och anbefalld tjänstgöring,
har utredningen den 10 september 1957 avgivit förenämnda betänkande
med förslag till värnpliktsavlöningskungörelse.

Vid uppgörande av förslaget har utredningen intagit den principiella
ståndpunkten, att innehållet i värnpliktsavlöningskungörelsen bör begränsas
till att avse den värnpliktiges personliga förmåner vid förrättning och
tjänstgöring, som ålägges honom jämlikt värnpliktslagens bestämmelser.
Författningsförslaget omfattar således icke sådana i gällande värnpliktsavlöningskungörelse
intagna föreskrifter, som avser förmåner till värnpliktiga
i samband med annan tjänstgöring än den nyss sagda. Utredningens
förslag innebär, bland annat, dels att penningbidragen höjes, dels att ett
särskilt utryckningsbidrag införes, dels att nuvarande rätt till resekostnadsersättning
vid in- och utryckningsresor m. m. i huvudsak borttages, dels
att antalet fria resor under övningsuppehåll och tjänstledighet utökas,
dels ock att rätten till premier utvidgas.

Penningbidrag och utryckningsbidrag

Enligt gällande bestämmelser utgår penningbidrag för dag räknat med
två kronor 50 öre till menig, som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring
under sammanlagt 304 dagar, samt med tre kronor 40 öre till annan menig
och vicekorpral (motsvarande). Till värnpliktiga med högre tjänstegrad
utgår högre penningbidrag enligt en stigande skala. För kapten och högre
utgör penningbidraget 11 kronor för dag. Nuvarande belopp fastställdes
år 1952 (jfr prop. 1952: 1, bil. 6, s. 61).

Med beaktande av konsumentprisindex för juli 1957 jämfört med motsvarande
tal vid tiden för fastställandet av nuvarande penningbidrag finner
värnpliktsavlöningsutredningen att en höjning av lägsta penningbidraget
med 42 öre för dag i och för sig vore motiverad. Tages hänsyn jämväl
till den allmänna standardhöjningen inom landet, vilken enligt utredningen
bör komma även värnpliktiga till del, skulle en ytterligare höjning
vara erforderlig. Det må emellertid uppmärksammas, anför utredningen,
dels att priserna på de varuslag och tjänster, som är av natur att böra bestridas
med penningbidraget, icke genomsnittligt stigit lika mycket som
konsumentprisindex, dels ock att de värnpliktiga i viss mån redan blivit

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

329

delaktiga av den allmänna standardförbättringen i form av bättre förplägnad
och beklädnad m. m. Med hänsyn härtill samt till de statsfinansiella
konsekvenserna föreslår utredningen en inkomstförbättring med 50 öre för
menig med mindre än 304 fullgjorda tjänstgöringsdagar.

Värnpliktsavlöningsutredningen föreslår emellertid, att hälften av
nämnda inkomstförbättring eller 25 öre för dag skall tagas i anspråk för
utryckningsbidrag, avsett att täcka ofrånkomliga utgifter under tiden från
utryckningsdagen till första avlöningstillfället i civil verksamhet. Enligt
förslaget skall bidraget utgå till värnpliktig, som utrycker från första
tjänstgöring eller i omedelbar anslutning därtill fullgjord tjänstgöring, med
25 öre för envar av de 304 första dagarna av värnpliktstjänstgöringen. I
normalfallet kommer alltså utryckningsbidraget att utgöra 76 kronor.

Övrig inkomstförbättring för värnpliktiga bör enligt utredningen beredas
dem genom höjning av penningbidraget. Som framgår av vad förut anförts
skulle därvid det lägsta penningbidraget komma att höjas med 25 öre för
dag. I fråga om övriga penningbidrag föreslår utredningen en höjning,
som procentuellt ungefär motsvarar den nu angivna. Penningbidraget
skulle således utgå med två kronor 75 öre för dag till menig, som fullgjort
mindre än 304 dagar, med tre kronor 75 öre till annan menig och
vicekorpral (motsvarande) samt till övrigt befäl enligt en gradvis stigande
skala.

Utredningen föreslår vidare, att benämningen penningbidrag ändras
till terminslön. Därigenom erhålles överensstämmelse med terminologien
i krigsavlöningsreglementet.

Resor

I gällande värnpliktsavlöningskungörelse skiljes mellan fyra olika slag
av resor för värnpliktiga, nämligen resor i samband med inskrivning,
resor för inryckning till och utryckning från tjänstgöring, resor i tjänsten
samt resor vid övningsuppehåll och tjänstledighet. I fråga om resor i tjänsten
föreslår värnpliktsavlöningsutredningen ingen ändring av nu gällande
bestämmelser och i fortsättningen bortses från denna typ av resor.

Enligt nuvarande bestämmelser äger värnpliktig vid sådan resa, varom
här är fråga, rätt till fri resa medelst anlitande av erhållen färdhandling
eller — om han så önskar — rätt till resekostnadsersättning. Rätten för
den värnpliktige att välja alternativet resekostnadsersättning har ansetts
innebära betydande nackdelar. Sådana synpunkter framfördes redan av
riksdagens år 1953 församlade revisorer och understrykes ytterligare av
värnpliktsavlöningsutredningen. Därvid bar bland annat följande omständigheter
åberopats. Utnyttjandet av rätten till resekostnadsersättning
i stället för möjligheten till fri resa medför merkostnader för försvaret.
Detta sammanhänger med att dylik ersättning utgår enligt den för allmänheten
fastställda tariffen, varigenom den överstiger den kostnad, som för -

330

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

svaret haft att gottgöra statens järnvägar om den värnpliktige begagnat
sig av rätten till fri resa. Vidare uppstår ett inkomstbortfall för statens
järnvägar, då den värnpliktige med åtnjutande av resekostnadsersättning
färdas på annat sätt än med statens järnvägars trafikmedel. Den kanske
största nackdelen anses emellertid vara av administrativ art. Beräkningen
av resekostnadsersättningarna innebär nämligen en betydande arbetsbelastning
för de militära expeditionerna, i synnerhet som ifrågavarande förmån
utnyttjas i stor utsträckning. I många fall har för dessa arbetsuppgifter
måst anlitas extra personal och vid flera förband har det över huvud taget
icke ansetts möjligt att underkasta varje ärende den erforderliga gransk,
ningen. Därjämte har från militärt håll framhållits värdet ur mobiliseringssynpunkt
av att in- och utryckning till repetitionsövningar sker under
de krigsmässiga förhållanden som resor med anlitande av erhållna färdhandlingar
innebär. — Utredningen anser de såväl ekonomiska som militära
olägenheterna vara avsevärda och föreslår att rätten till resekostnadsersättning
i princip avskaffas. Endast för de undantagsfall, då militär
färdhandling icke kan användas, anses förmånen av resekostnadsersättning
böra bibehållas.

Jämlikt 21 § värnpliktsavlöningskungörelsen äger värnpliktig vid övningsuppehåll
och tjänstledighet under värnpliktstjänstgöring åtnjuta fria
resor eller ersättning därför i en omfattning, som i princip motsvarar en
resa för varje tjänstgöringsperiod om tre månader. Värnpliktsavlöningsutredningen
har funnit det befogat att utvidga ifrågavarande förmån till
att avse en resa för varje påbörjad tjänstgöringsperiod om två månader,
som tjänstgöringen avses omfatta. Av vad som anförts i det föregående
framgår emellertid att förmånen enligt utredningens förslag i princip begränsas
till fri resa och att således valmöjligheten mellan att begagna
erhållen färdhandling och att utfå resekostnadsersättning slopas.

Beträffande samtliga nu berörda resor, d. v. s. resor i samband med
inskrivning, in- och utryckningsresor samt resor under övningsuppehåll
och tjänstledighet, gäller att resorna skall företagas till eller från viss ort
till vilken den värnpliktige har en bestämd anknytning. Värnpliktsavlöningsutredningen
föreslår, att bestämmelserna ändras så att den värnpliktige
i princip får rätt till fri resa till respektive från valfri plats inom
riket. Därvid förutsätter emellertid utredningen, att militärtaxan för järnvägsresor
slopas och, beträffande de resor som här behandlas, ersättes
med ett medelprisberäkningssystem.

Premier

Enligt gällande värnpliktsavlöningskungörelse utgår till olika kategorier
värnpliktiga, som genomgått befälsutbildning, premier med varierande
belopp. Såsom villkor för premies erhållande gäller i princip att vederbörande
med godkännande vitsord genomgått den avsedda utbildningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

331

Premie utgår emellertid som regel icke till den, som efter genomgången
kadettskola undergår fortsatt utbildning till officer (motsvarande) på
aktiv stat, och icke heller till den, som antagits som instruktörsaspirant.

Värnpliktsavlöningsutredningen anför, att avsikten med premierna är
att de skall utgöra kompensation för den längre tjänstgöringstiden för
befälsutbildade, underlätta återgången till civil verksamhet samt väcka
intresse för den förlängda utbildningen. Såsom utredningen framhåller
är det emellertid icke blott de till befälsutbildning uttagna värnpliktiga
utan även de s. k. specialisterna som fullgör längre tids tjänstgöring än
värnpliktiga i allmänhet. De kategorier som här åsyftas utgöres av värnpliktiga,
som fullbordat, idkar eller kommer att idka studier för utbildning
till ingenjör, läkare, tandläkare, apotekare, veterinär m. m. Sådan
värnpliktig äger Kungl. Maj :t ålägga en med sammanlagt högst 146
dagar förlängd tjänstgöring. Specialisterna är emellertid icke berättigade
till premier. Med hänsyn till angelägenheten av att åstadkomma en så
långt möjligt rättvis utjämning av värnpliktstjänstgöringens olägenheter
förordar värnpliktsavlöningsutredningen, att premier införes även för
specialisterna.

Vidare föreslår värnpliktsavlöningsutredningen upphävande av de bestämmelser,
som utestänger den som undergår fortsatt utbildning till
officer på aktiv stat eller som antagits till instruktörsaspirant från rätten
till premier.

Värnpliktsavlöningsutredningen anser, att de olika syften som, enligt
vad nyss anförts, avses med premierna skall tillgodoses på skilda sätt.
Sålunda skulle syftet att underlätta återgången till civil verksamhet tillgodoses
genom det i det föregående behandlade utryckningsbidraget. övriga
syften bör enligt utredningen tillgodoses genom skilda slag av premier —
tjänstgöringspremie och utbildningspremie. Förslaget innebär i denna del
bland annat följande. Tjänstgöringspremie skall utgå till alla värnpliktiga
med längre tjänstgöringstid än värnpliktiga i allmänhet. Premiebeloppet
skall motsvara 100 kronor för varje hel tjänstgöringsperiod om 20 dagar,
varmed den värnpliktiges tjänstgöring överstiger den, som fullgöres av
värnpliktiga i allmänhet. Något villkor om godkännande vitsord för
genomgången utbildning uppställes icke för erhållande av denna premie.
Utbildningspremie skall utgå till samma värnpliktskategorier, som för närvarande
tillerkännes premie för genomgången särskild utbildning. Specialisterna
kommer således icke att erhålla utbildningspremie. Såsom villkor
för erhållande av denna premie uppställes ett undantagslöst krav på godkännande
vitsord för genomgången utbildning.

I fråga om premienivån har utredningen föreslagit endast smärre förändringar
i förhållande till vad som gäller för närvarande. Summan av
tjänstgörings- och utbildningspremierna kommer därför enligt förslaget

332 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

att för huvudkategorierna befälsutbildade väsentligen motsvara den nuvarande
premien.

Den nu lämnade redogörelsen för värnpliktsavlöningsutredningens förslag
är inte uttömmande. Här har endast behandlats huvudprinciperna i
de förslag, som bland annat ur kostnadssynpunkt är av mera väsentlig
betydelse. För närmare kännedom om de sakkunnigas förslag i här icke
behandlade delar torde få hänvisas till betänkandet. I detta sammanhang
må endast anmärkas att utredningen föreslagit, att begravningshjälpen till
avliden värnpliktigs dödsbo skall höjas till 600 kronor.

Ett genomförande av värnpliktsavlöningsutredningens förslag skulle
enligt utredningens beräkningar medföra en ökning av de årliga försvarskostnaderna
med sammanlagt 10 000 000 å 12 000 000 kronor enligt följande.
Höjningen av penningbidraget (terminslönen) kostnadsberäknas
till cirka 5 500 000 kronor för år. Merkostnaden för utökning av antalet
fria resor torde enligt utredningen icke komma att överstiga 1 000 000 kronor
för år. Utredningen anser det emellertid icke osannolikt att kostnadsökningen
för de värnpliktigas resor över huvud taget blir ingen eller blott
ringa, beroende på att möjligheten att utbekomma resekostnadsersättning
enligt förslaget avsevärt inskränkes men de värnpliktiga likväl i betydande
omfattning kan antagas komma att färdas med egna fordon. Utvidgningen
av premierätten till nya kategorier värnpliktiga beräknas medföra en årlig
merkostnad av drygt 1 500 000 kronor. Kostnaderna för utryckningsbidrag
uppskattas till ungefär 3 500 000 kronor för år.

Över värnpliktsavlöningsutredningens förslag har utlåtanden avgivits av
överbefälhavaren, centrala värnpliktsbyrån, försvarets civilförvaltning, försvarets
sjukvårdsstyrelse, försvarets socialbyrå, försvarets upplysningsoch
personalvårdsnämnd, riksförsäkringsanstalten, järnvägsstyrelsen, statskontoret,
kammarrätten, statens lönenämnd, centralförbundet för befälsutbildning,
Sveriges akademikers centralorganisation, försvarsväsendets
underbefälsförbund, landsorganisationen i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges förenade studentkårer, riksförbundet landsbygdens
folk, högerns ungdomsförbund, folkpartiets ungdomsförbund, svenska
landsbygdens ungdomsförbund samt Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund.
Sjukvårdsstyrelsens och riksförsäkringsanstaltens utlåtanden
avser icke de delar av utredningens betänkande som här behandlats. Flertalet
av övriga remissmyndigheter har — i den mån de funnit anledning
till yttrande — i allt väsentligt tillstyrkt utredningens i det föregående
redovisade förslag eller också lämnat desamma utan erinran. Vissa remissmyndigheter
anser emellertid, att de av utredningen föreslagna förbättringarna
av de värnpliktigas förmåner är otillräckliga. Sålunda anser
socialdemokratiska ungdomsförbundet, att penningbidraget bör höjas med

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

333

en krona för dag, medan svenska landsbygdens ungdomsförbund förordar
en höjning med 50 öre för dag, såvitt avser de första 304 tjänstgöringsdagarna.
Vidare anser såväl socialdemokratiska ungdomsförbundet som
landsorganisationen och folkpartiets ungdomsförbund, att utryckningsbidraget
bör utgå med högre belopp än det av utredningen föreslagna. Sveriges
akademikers centralorganisation och Sveriges förenade studentkårer
kan icke godtaga utredningens förslag om premier åt specialisterna utan
anser att denna kategori i förevarande hänseende bör jämställas med
underofficersutbildade. Statskontoret hyser å andra sidan närmast den
åsikten, att premier över huvud taget icke bör utgå till specialister. En
höjning av den nuvarande premienivån förordas av vissa remissmyndigheter.
Förslaget om att de värnpliktiga själva skall äga rätt att välja mål
respektive utgångspunkt för de i det föregående behandlade resorna
kritiseras av överbefälhavaren, centrala värnpliktsbyrån, statskontoret,
kammarrätten, svenska landsbygdens ungdomsförbund och, beträffande
återresa från inskrivningsförrättning, civilförvaltningen. Riksförbundet
landsbygdens folk och svenska landsbygdens ungdomsförbund avstyrker
förslaget om slopande av valmöjligheten mellan att begagna tillhandahållen
färdhandling och att utfå resekostnadsersättning.

Anslagsäskanden m. m.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 1 700 000
kronor. Ämbetsverket utgår därvid från nu gällande bestämmelser i fråga
om förmåner åt värnpliktiga.

Enligt ämbetsverkets beräkningar uppgår medelsbehovet för penningbidrag
m. m. under nästa budgetår till 43 300 000 kronor eller 1 800 000
kronor mera än som anvisats för ändamålet under innevarande budgetår.
Beräkningarna grundas på ett antal tjänstgöringsdagar av sammanlagt
14 208 000, fördelade med 11 313 000 dagar på första tjänstgöring, däri
inberäknat 249 000 dagar för blivande instruktörsaspiranter, med 2 720 000
dagar på repetitionsövningar och med 175 000 dagar på befälsövningar.
Det sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar överstiger med 240 000 dagar
det antal, som ligger till grund för medelsanvisningen för innevarande
budgetår. På grundval av uppgifter under band från arméchefen angående
antalet till premier berättigade värnpliktiga beräknar civilförvaltningen
medelsbehovet för premier till oförändrat 6 700 000 kronor.

Med hänsyn till belastningen på anslagsposten till inkvarteringsersättningar
räknar civilförvaltningen med en minskning av för detta ändamål
anvisade medel med 100 000 kronor.

334

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

I detta sammanhang torde få anmälas att Kungl. Maj :t i kommandoväg
meddelat beslut om ändring av inryckningstiderna för vissa
värnpliktskategorier vid armétruppf örbanden inom VII. militärområdet
(Gotland).

I enlighet med grunder, som angivits i proposition 1952: 177 (s. 51),
äger inryckning till första tjänstgöring rum under maj månad för huvuddelen
av arméns värnpliktiga. För tillgodoseende av, bland annat, beredskapskraven
för Gotlands del har chefen för armén föreslagit en omläggning
av inryckningstiderna för värnpliktiga, uttagna för underbefälsutbildning,
och för värnpliktiga i allmänhet i fråga om första tjänstgöring
vid arméförband på Gotland så, att inryckning från och med utbildningsåret
1960—61 sker omkring den 6 februari respektive den 1 mars samt
övergångsvis under utbildningsåret 1959—60 den 23 mars respektive den
6 april 1959.

I yttrande över arméchefens förslag har överbefälhavaren erinrat om
att i den till ÖB-utredningen fogade studien särskilt påpekats, att för Gotlands
försvar i högre grad än tidigare gäller att omedelbart stridsberedda
styrkor är värdefullare än sådana som kan tillföras efter mobilisering och
med tidsödande transporter. Särskilda åtgärder måste därför vidtas i fråga
om utbildningsorganisationen m. m., så att beredskapskraven kan tillgodoses.
Arméchefens förslag utgör enligt överbefälhavaren en viktig åtgärd
i denna riktning.

Genom generalorder den 31 januari 1958, nr 283, har — med bifall till
arméchefens förslag — angivna inryckningstider fastställts för utbildningsåren
1959—61 för här berörda värnpliktskategorier.

Departementschefen

Värnpliktsavlöningsutredningen har i sitt betänkande framlagt förslag,
som i principiella delar behandlats i det föregående under tre skilda avsnitt,
nämligen penningbidrag och utryckningsbidrag, resor samt premier.

Vad först beträffar penningbidrag och utryckningsbidrag har utredningen
föreslagit, att det lägsta nuvarande penningbidraget höjes med 25
öre för dag och att den inkomstförbättring, som enligt utredningen i övrigt
bör tillkomma de värnpliktiga, beredes dem genom utryckningsbidrag
med samma belopp för envar av de 304 första dagarna av värnpliktstjänstgöringen.
För egen del anser jag det i och för sig skäligt med en förbättring
av de värnpliktigas ekonomiska förmåner, men jag anser mig
likväl icke kunna tillstyrka utredningens förslag i nyss berörda delar. Förslaget
om ändrad benämning av penningbidragen finner jag icke skäl att
tillstyrka.

I fråga om de värnpliktigas resor i samband med inskrivningsförrättningar,
in- och utryckning samt övningsuppehåll och tjänstledighet innebär
utredningens förslag i huvudsak, att nuvarande rätt till resekostnads -

Kungt. Maj:ts proposition nr ilO år 1958

335

ersättning i princip slopas, att antalet fria resor utökas samt att resorna
skall få företagas till respektive från valfri plats inom riket. Enligt vad
som tidigare framhållits och som ytterligare understrykes av värnpliktsavlöningsutredningen
medför systemet med resekostnadsersättning en
arbetsbörda för de militära expeditionerna, som icke kan anses stå i rimlig
proportion till förmånens värde. Utredningens förslag i denna del innebär
så påtagliga fördelar ur administrativ synpunkt, att jag redan av denna
anledning anser mig böra tillstyrka förslaget. Även andra skäl kan emellertid
— såsom framgår av det föregående — åberopas till stöd för förslaget.
Givetvis bör möjligheten att utfå resekostnadsersättning alltjämt stå öppen
för sådana fall då militär färdhandling icke kan användas. Utredningens
förslag om utökning av antalet fria resor och om rätt att färdas till respektive
från valfri plats inom riket kan jag av kostnadsskäl icke tillstyrka. Utredningen
har visserligen icke ansett, att sistnämnda förmån skall behöva
medföra några större kostnadsökningar. För egen del finner jag det emellertid
icke osannolikt att ändrade regler i förevarande hänseende skulle kunna
medföra vissa kostnadsökningar. På någon punkt anser jag dock att rätten
till fri resa bör vidgas. Sålunda bör värnpliktig, som har sin bostad
eller annan bestämd anknytning utom riket, erhålla rätt till fri resa under
övningsuppehåll och tjänstledighet, dock endast såvitt avser den del av
färdsträckan som faller inom riket.

Utredningens förslag i fråga om premier för jämlikt värnpliktslagen fullgjord
tjänstgöring innebär bland annat att rätten till premier utsträckes till
att omfatta jämväl de s. k. specialisterna samt dem, som undergår fortsatt
utbildning till officer på aktiv stat (motsvarande) och dem som antages
som instruktörsaspiranter. Premierna indelas enligt förslaget i två skilda
typer — tjänstgöringspremier och utbildningspremier. Angående den närmare
innebörden härav hänvisas till vad jag anfört i det föregående. I
fråga om premienivån föreslås i princip ingen ändring. Jag anser utredningens
förslag beträffande premierna innebära stora fördelar ur såväl
rättvise- som rekryteringssynpunkt och tillstyrker att förslaget genomföres,
även om därigenom uppkommer vissa — dock mera begränsade —- kostnadsökningar.
Jag vill påpeka att jag därmed ansluter mig till utredningens
förslag, att till specialisterna endast skall utgå tjänstgöringspremier. Icke
heller har jag något att erinra mot utredningens förslag i fråga om premienivån;
vissa smärre jämkningar synes dock böra övervägas vid den fortsatta
beredningen av ärendet i syfte att undanröja omotiverade skiljaktigheter
mellan olika kategorier befälsutbildade.

Jag tillstyrker utredningens förslag om höjning av begravningshjälpen
till 600 kronor.

Härmed har jag lagil ställning till de mera principiella delarna av
värnpliktsavlöningsutredniagens förslag. Såsom jag anfört i det föregående
är emellertid den här lämnade redogörelsen för utredning -

336

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ens förslag icke uttömmande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
efter närmare överväganden fatta beslut i fråga om övriga av utredningen
framförda förslag ävensom beträffande de övergångsanordningar som kan
befinnas erforderliga. Här har endast behandlats förmåner under tjänstgöring
m. m. jämlikt värnpliktslagen. Jag förutsätter emellertid, att vad
som kommer att gälla härom skall kunna i tillämpliga delar föreskrivas
jämväl beträffande förmåner under tjänstgöring av motsvarande art, som
värnpliktiga fullgör jämlikt andra grunder.

Genomförandet av utredningens förslag i de delar jag tillstyrkt desamma
torde enligt utredningens beräkningar komma att medföra kostnadsökningar
för de tre försvarsgrenarna om sammanlagt cirka 500 000 kronor.
Sålunda beräknas utvidgningen av premierätten medföra merkostnader
under anslagen till avlöningar m. m. till värnpliktiga med cirka 1 500 000
kronor, men i gengäld räknas med en kostnadsminskning under reseanslagen
med ungefär 1 000 000 kronor till följd av inskränkningarna i rätten
att utfå resekostnadsersättning.

Medelsbehovet under förevarande anslag har av civilförvaltningen beräknats
till 50 300 000 kronor för nästa budgetår. Ämbetsverket har därvid
räknat med ett antal tjänstgöringsdagar av 14 208 000. För egen del beräknar
jag antalet tjänstgöringsdagar vid oförändrad organisation till cirka
14 100 000. Såsom i det föregående anförts under avsnittet »Försvarets
utformning på längre sikt» innebär den föreslagna försvarsorganisationen,
såvitt nu är i fråga, en minskning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga
vid armén. Till följd härav räknar jag i förevarande sammanhang
med ett antal tjänstgöringsdagar för nästa budgetår av i runt tal 13 640 000.
Med beaktande härav föreslår jag, att anslaget uppföres med 49 700 000
kronor, innebärande en höjning med 1 100 000 kronor. Jag räknar därvid
med att nämnda anslagsbelopp skall kunna täcka även de under nästa
budgetår uppkommande merkostnaderna under anslaget med anledning av
utvidgning av premierätten.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) fatta beslut i fråga om de värnpliktigas förmåner i enlighet
med vad jag i det föregående föreslagit;

b) till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 49 700 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

337

[22] Armén: Familjebidrag

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 12 250 000 12 273 666

1957/58 (statsliggaren s. 206) 25 000 000
1958/59 (förslag) ............... 25 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 25) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Familjebidrag för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av
25 000 000 kronor.

Försvarets socialbyrå (skr. 25/io 1957) upprepar sitt tidigare framlagda
förslag om höjning av maximibeloppen för familjepenningen (jfr prop.
1957: 1, bil. 6, s. 64). Socialbyrån framhåller därvid, bland annat, att den
icke anser det sannolikt, att 1954 års värnpliktsavlöningsutredning skall
hinna framlägga något förslag, som hinner underställas 1958 års riksdag,
men att en höjning av maximibeloppen bör genomföras nu med hänsyn
till den eftersläpning i förhållande till livsmedelskostnaderna, som enligt
byrån kännetecknar familjepenningsbeloppen. Med hänsyn till familjepenningens
andel i de totala familj ebidragskostnaderna beräknar socialbyrån
kostnadsökningen vid genomförande av förslaget till sex procent.

Försvarets civilförvaltning (skr. 28/g 1957 samt utlåt. 8/u 1957) hemställer,
att anslaget höjes med 3 600 000 kronor. Ämbetsverket utgår vid
sina beräkningar från av socialbyrån lämnade uppgifter, enligt vilka familj
ebidragskostnaderna per man och dag inom samtliga försvarsgrenar,
med nu gällande familjebidragsbestämmelser, bör uppskattas till, under
första tjänstgöring och befälsutbildning en krona 15 öre samt under repetitionsövning
fem kronor. Med beaktande av uppgifter från chefen för
armén om antalet tjänstgöringsdagar och dessas fördelning på olika slag av
tjänstgöring har medelsbehovet vid oförändrade bestämmelser beräknats till
avrundat 27 000 000 kronor. Sedan civilförvaltningen funnit sig böra tillstyrka
socialbyråns förenämnda förslag om höjning av maximibeloppen
för familjepenningen, innebärande en kostnadsökning av sex procent, har
medelsbehovet slutligt beräknats till 28 600 000 kronor.

Departementschefen

Med hänsyn till stegringen av livsmedelskostnaderna anser jag det skäligt
att familjepenningens maximibelopp höjes. Jag finner det angeläget,
att åtgärden genomföres utan att förslag av värnpliktsavlöningsutredningen
avvaktas, och jag avser att framdeles framlägga förslag i ämnet för genomförande
från och med nästa budgetår.

22—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

338

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Familjebidragskostnaderna för samtliga tre försvarsgrenar plägar i
första hand redovisas på arméns anslag till familjebidrag, varefter en schematisk,
procentuell fördelning av kostnaderna företages mellan de tre anslagen.
Med hänsyn härtill synes det lämpligt att bedöma försvarsgrenarnas
medelsbehov för familjebidrag i ett sammanhang. Detta medelsbehov
beräknar jag för nästa budgetår till 34 000 000 kronor. Därvid beaktar
jag, bland annat, dels den i det föregående föreslagna minskningen av antalet
tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid armén och marinen ävensom
den beräknade ökningen av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid
flygvapnet, dels ock den höjning av familjepenningens maximibelopp som
föreslagits av försvarets socialbyrå. Med beaktande av antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga vid varje försvarsgren föreslår jag, att angivna
belopp fördelas i den ungefärliga proportionen 75, 10 och 15 procent.
I enlighet härmed bör arméns anslag bestämmas till 25 500 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 25 500 000 kronor.

[23] Armén: Sjukvård	Anslag	Nettoutgift
1956/57 ..............................	1 600 000	2 415 244
1957/58 (statsliggaren s. 206)	2 350 000
1958/59 (förslag) ................	2 350 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 26) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Sjukvård för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 2 350 000
kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse (skr. 13/s 1957) hemställer, att anslaget uppföres
med oförändrat belopp. Anslaget har därvid beräknats utan hänsynstagande
till kostnaderna för remisstandvården (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s.
68). Dessa kostnader har under sistförflutet budgetår uppgått till cirka
86 400 kronor under förevarande anslag. Jag har intet att erinra mot sjukvårdsstyrelsens
förslag och hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Armén: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 2 350 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

339

[24] Armén: Reseersättningar	m. m.
	Anslag	Nettoutgift
1956/57 .......................	....... 10 100 000	13 493 208
1957/58 (statsliggaren s.	210) 16 000 000
1958/59 (förslag) ........	....... 16 400 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 27) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Reseersättningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 16 000 000 kronor.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 800 000
kronor.

Ökning Minskning

1. Nya utbildningskurser m. m., traktamentskostnader 300 000

2. Höjda järnvägstaxor ....................................... 600 000

3. Minskade flyttningskostnader ........................... 100 000

900 000 100 000

+ 800 000

Motiv

1. Från arméns övningsanslag bestrides för närvarande kostnader för
traktamenten åt lärare och elever i vissa kurser för utbildning av kvartermästare
samt av tolkar. Arméchefen har räknat med att båda dessa utbildningsgrenar
från och med budgetåret 1958/59 skall ingå i den ordinarie utbildningsverksamheten.
Kvartermästarutbildningen anordnas vid arméns
underhållsskola och kommer enligt arméchefen att under nämnda budgetår
omfatta 200 fast anställda underbefäl (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 89). Traktamentskostnaderna
för denna utbildning har arméchefen beräknat till
250 000 kronor. För traktamentskostnader vid utbildning av tolkar, vilken
utbildning äger rum vid arméns underofficersskola, samt för motsvarande
kostnader med anledning av viss ökning av stabsbiträdesutbildningen vid
samma skola har arméchefen räknat med 35 000 kronor.

Till följd av en av Svea hovrätt den 21 januari 1956 meddelad dom angående
inkvartering i samband med tjänstgöring vid artilleriskjutskolan har
ökade kostnader för nattraktamenten till skolans personal uppkommit, då
den av kronan erbjudna förläggningen enligt domslutet icke var av sådan
beskaffenhet att den skäligen borde godtagas. Merkostnaderna härför har
av arméchefen beräknats till 20 000 kronor för nästa budgetår.

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Försvarets civilförvaltning framhåller, att därest utbildningen av kvartermästare
och tolkar avses skola ingå i respektive skolors ordinarie verksamhet,
ifrågavarande kostnader bör belasta arméns reseanslag. Med beaktande
av vad arméchefen anfört föreslår ämbetsverket under förevarande
punkt en anslagsuppräkning med (250 000 + 35 000 + 20 000 =) avrundat
300 000 kronor.

2. Den numera genomförda höjningen av järnvägstaxorna beräknas
medföra en kostnadsökning under förevarande anslag av 600 000 kronor.

3. För innevarande budgetår räknade civilförvaltningen med anledning
av vissa beslutade organisationsförändringar (Upplands regemente m. fl.
förband) med att kostnaderna för flyttningsersättningar skulle öka med
150 000 kronor (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 69). Ämbetsverket utgår från
att större delen av flyttningskostnaderna i samband med nämnda organisationsförändringar
kommer att regleras under innevarande budgetår och
föreslår därför en minskning med 100 000 kronor.

Departementschefen

För egen del beräknar jag medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår
till 16 400 000 kronor. Jag räknar därvid med att förenämnda traktamentskostnader
för utbildning av kvartermästare och tolkar i fortsättningen
bestrides från förevarande anslag. Vidare beaktar jag övriga av civilförvaltningen
angivna kostnadsförändringar. Därjämte påverkas medelsbehovet
av de i det föregående behandlade förslagen om dels minskning av
antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, dels ock borttagande av rätten
för värnpliktiga att välja mellan fri resa och resekostnadsersättning
(jfr anslaget Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga). Vid bifall till dessa
förslag uppkommer en icke obetydlig minskning av det eljest föreliggande
medelsbehovet. Slutligen tager jag viss hänsyn till den betydande belastningen,
cirka 8 730 000 kronor, på anslaget under första hälften av innevarande
budgetår.

Under erinran om att anslagshöjningen utgör 400 000 kronor får jag således
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 16 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

341

[25] Armén: Mathållning

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 27 000 000 33 934 319

1957/58 (statsliggaren s. 215) 41 800 000
1958/59 (förslag) ............... 42 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 31) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Mathållning för hudgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av
41 800 000 kronor.

Yrkande

Arméintendenturförvaltningen (skr. 19/o 1957) hemställer, att anslaget
höjes med 4 200 000 kronor.

ökning

1. Ökat antal tjänstgöringsdagar ....................................... 816 000

2. Skillnad mellan äskat och beviljat anslag för budgetåret

1957/58 ..................................................................... 3 200 000

3. Omräkning i övrigt ...................................................... 200 000

4 216 000
Avrundat 4 200 000

Motiv

1. Kostnadsökningen beräknas sålunda.

Tjänstgöringsdagar
1957/58 1958/59 ökning

För 1957/58
beräknad
dagskostnad

13 300 000 13 540 000 240 000 3,40

Summa

kronor

816 000

Dagskostnadsbeloppet för budgetåret 1958/59 har av arméintendenturförvaltningen
beräknats till oförändrat tre kronor 40 öre, varav tre kronor
för normalportion och 40 öre för övriga mathållningskostnader. Beräkningen
grundas på en av statens jordbruksnämnd utarbetad prognos rörande
prisutvecklingen under åren 1957 och 1958. Under budgetåret 1956/57
har normalportionspriset uppgått till genomsnittligt två kronor 94 öre.

Departementschef en

Arméintendenturförvaltningen har beräknat medelsbehovet under förevarande
anslag till 46 000 000 kronor för nästa budgetår. För egen del räknar
jag emellertid med ett anslag av 42 000 000 kronor, innebärande en
ökning med 200 000 kronor. Därvid beaktar jag, bland annat, den i tidigare

342 Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

avsnitt föreslagna minskningen av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Mathållning för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 42 000 000 kronor.

26] Armén: Beklädnad m. m.

	Anslag	Nettoutgift	Behållning
1956/57 ...................	...........1 24 300 000	28 019 521	10 523 78
1957/58 (statsliggaren	s. 216) 35 000 000
1958/59 (förslag) ____	........... 42 000 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat 125 000 kronor samt överfört från anslag under
tolfte huvudtiteln 64 100 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i huvudsak
bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 33) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av
35 000 000 kronor.

Armémtendenturförvaltningens medelsäskanden

Arméintendenturförvaltningen (skr. 19/o 1957) hemställer, att anslaget
höjes med 21 000 000 kronor. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet
har beräknade förändringar av medelsbehovet uppdelats på delpos -

ter enligt följande.

Ökning Minskning

1. Ändrat antal tjänstgöringsdagar

a) värnpliktiga m. fl..................................... 547 400

b) icke-ordinarie furirer m. fl...................... 155 400

2. Höjd dagskostnad ....................................... 2 262 450

3. Prishöjningar m. m. beträffande skidmateriel ... 50 000

4. Bristtäckning m. m........................................ 18 300 000

5. Avrundning ................................................ 4 450

21 159 850 159 850

+ 21 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

343

Motiv

1. a) Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och musikelever beräknar
arméintendenturförvaltningen för nästa budgetår till 14 218 000.
Motsvarande antal tjänstgöringsdagar utgör för innevarande budgetår
13 980 000. Vid oförändrad dagskostnad, 2 kronor 30 öre, uppstår alltså
en kostnadsökning av [(14 218 000 — 13 980 000) X 2,30 =] 547 400 kronor.

b) För icke-ordinarie furirer, instruktörsaspiranter och musikaspiranter
beräknas antalet tjänstgöringsdagar under nästa budgetår till 865 000.
Motsvarande antal utgör för innevarande budgetår 976 000. Vid oförändrad
dagskostnad, en krona 40 öre, uppstår således en kostnadsminskning
av [(976 000 — 865 000) x 1,40 =] 155 400 kronor.

2. Kostnadsökningen beräknas sålunda:

	Tjänst- göringsdagar	Beräknad dagskostnad	Summa
	1958/59	1957/58	1958/59	ökning	kronor
Värnpliktiga m.fl........ Icke-ordinarie furirer	.. 14 218 000	2,30	2,45	0,15	2 132 700
m. fl....................	865 000	1,40	1,55	0,15	129 750

+ 2 262 450

Rörande orsakerna till dagskostnadsbeloppets höjning anför arméintendenturförvaltningen
i huvudsak följande. Vid beräknandet av dagskostnaden
för innevarande budgetår bedömdes återanskaffning av försliten
materiel kunna ske till i huvudsak oförändrade priser. Enligt kommerskollegii
partiprisindex utgjorde prishöjningen för spånadsämnen och textilvaror
5,5 % under år 1956. Denna prishöjning påverkade dock icke i motsvarande
grad ämbetsverkets upphandlingspriser under ifrågavarande tid.
Pristendensen under första halvåret 1957 har emellertid varit stigande.
Detta anses främst bero på allmänna kostnadsökningar och stigande importpriser
på ull men även sammanhänga med förändrade konjunkturer
inom textilindustrien. Den redan konstaterade prishöjningen samt den
höjning av priserna som kan förväntas till följd av lönehöjningar och
arbetstidsförkortning bedömes tillsammans svara mot en höjning av 8 %
på 1956 års priser. Arméintendenturförvaltningen räknar dock med att
kunna begränsa kostnadsökningen till 6 % genom att i största möjliga utsträckning
förlägga upphandlingarna till industriens mellansäsonger. Den
ökning av dagskostnadsbeloppen med 15 öre, som föreslagits av ämbetsverket,
innebär en höjning med ungefär 6 %.

3. För innevarande budgetår har för skidmateriel beräknats ett belopp
av 500 000 kronor. Med hänsyn framför allt till prisstegringar men även
till ökad förslitning genom utbildning i tolkning efter motorfordon beräknar
arméintendenturförvaltningen medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål till 550 000 kronor under nästa budgetår.

344

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

4. I sitt förslag till intendenturmaterielplan av år 1956 (jfr prop.
1957:1, bil. 6, s. 9) har arméintendenturförvaltningen för budgetåren
1957/58 och 1958/59 beräknat belopp om 13 590 000 respektive 13 621 000
kronor för bristtäckning och modernisering i fråga om beklädnadsmateriel.
Äskandet för innevarande budgetår har icke bifallits i annan mån än att
medel inräknats i anslaget för vissa i materielplanen upptagna kostnader
för skyddskläder, försök m. m., vilka är av löpande natur. Det belopp som
arméintendenturförvaltningen för nästa budgetår upptar för bristtäckning
och modernisering, 18 300 000 kronor, svarar i huvudsak mot den i intendenturmaterielplanen
för nästa budgetår upptagna kvoten ökad med en
tredjedel av innevarande budgetårs kvot, till den del denna icke kunnat
inrymmas i det beviljade anslaget. I båda fallen har dessutom uppräkning
skett med sex procent för prishöjningar.

Huvuddelen av det äskade beloppet avser arméintendenturförvaltningen
utnyttja för modernisering av soldaternas fältutrustning. Ämbetsverket
framhåller ånyo att det är av synnerlig vikt att snarast möjligt påbörja
anskaffning av, bland annat, ny fältuniform jämte stridssele med tillbehör.

I skrivelse den 26 februari 1958 har arméintendenturförvaltningen, i
anslutning till chefens för armén förslag med anledning av chefens för
försvarsdepartementet uppdrag den 21 februari 1958, redovisat vissa härav
föranledda ändringar i ämbetsverkets förslag till medelsäskanden. Beträffande
anslaget Armén: Beklädnad m. m. har ämbetsverket härvid räknat
med ett medelsbehov av 42 miljoner kronor. Till minskningen bidrager, att
ämbetsverket beräknat antalet tjänstgöringsdagar för personal med rätt
till fri beklädnad till 13 752 000, eller 466 000 färre än vad som ursprungligen
upptagits. I övrigt föranledes minskningen av att ämbetsverket — i
anslutning till 1958 års förslag till intendenturmaterielplan — beräknar
medelsbehovet för bristtäckning m. m. till 5,8 miljoner kronor mot tidigare
upptagna 18,3 miljoner kronor.

Förslag till intendenturmaterielplan

Såsom anmälts under Avd. I har arméintendenturförvaltningen i skrivelse
den 27 februari 1958 framlagt förslag till intendenturmaterielplan för
armén under budgetåren 1958/66. Arméintendenturförvaltningens förslag
ansluter sig till det av arméchefen framlagda förslag till riktlinjer för
materielanskaffningen vid armén, för vilket redogjorts under Avd. I.

I förslaget till intendenturmaterielplan upptages kostnader för täckning
av brister i krigsförråd, för modernisering av krigsutrustningen samt för
engångsanskaffning av inventarier m. m. Arméintendenturförvaltningen anmäler
sin avsikt att, därest planen antages, för varje budgetår äska —-utöver anslag för fredsunderhåll — även den i planen upptagna kvoten för
budgetåret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

345

Med stöd av den föreslagna intendenturmaterielplanen avses skola regleras
verksamheten under arméns anslag till beklädnad m. m., inventarier
m. m., anskaffning av drivmedelsutrustning, veterinärvård och hemvärnets
intendenturmateriel m. m.

Kostnaderna för intendenturmaterielplanen har beräknats till 170 miljoner
kronor (enligt prisläget den 1 juli 1957). Beloppets fördelning på
olika budgetår och olika anslag framgår av följande sammanställning
(miljoner kronor).

Anslag	58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	65/66	Summa
Beklädnad m. m......	5,8	16,3	16,5	16,6	17,6	18,6	18,6	19,2	129,2
Inventarier m. m......	—	2,3	2,3	2,3	2,3	2,3	2,3	1,9	15,7
Anskaffning av drivme-									1 22,3
delsutrustning ......	3,0	3,0	2,8	2,7	2,7	2,7	2,7	2,7
Veterinärvård.........	—	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	0,115	0,835
Hemvärnets intendentur-
materiel m. m......	—	0,28	0,28	0,28	0,28	0,28	0,28	0,285	1,965
Summa	8,8	22,0	22,0	22,0	23,0	24,0	24,0	24,2	170,0

1 Häri ingår värdet av materiel för vilken beställningsbemyndigande lämnats med 7,5 miljoner
kronor.

Departementschefen

Såsom jag anfört vid behandlingen av Avd. I anser jag det lämpligt att
-— i anslutning till framlagda förslag rörande riktlinjer och plan för anskaffningen
av intendenturmateriel vid armén — riktlinjer fastställes för
den verksamhet under anslagen Armén: Beklädnad m. m. och Armén: Anskaffning
av drivmedelsutrustning, som avser täckande av vissa brister i
krigsorganisationen. I fråga om anslaget Beklädnad m. m. bör verksamheten
i anslutning till föreliggande förslag inriktas på att täcka brister i
samt komplettera krigsutrustningen inom ramen för ett belopp av 129 miljoner
kronor under budgetåren 1958/66. Under anslaget till Anskaffning av
drivmedelsutrustning bör planläggningen under samma tidrymd avse anskaffande
av krigsutrustning till ett värde av 22 miljoner kronor. En närmare
prövning av medelsbehovet för varje särskilt budgetår under ifrågavarande
anslag torde få ske i samband med medelsäskandena. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att, därest så anses erforderligt, meddela
anvisningar beträffande ifrågavarande anskaffningsplanering.

Anslaget Armén: Beklädnad m. m. kan inom den ram, som bestämts för
försvarsutgifterna under nästa budgetår, uppföras med ett belopp av
42 000 000 kronor. Jag beräknar dagskostnaderna för olika personalkategorier
i enlighet med arméintendenturförvaltningens förslag. I fråga om
värnpliktiga m. fl. räknar jag med i runt tal 13 650 000 tjänstgöringsdagar
samt i fråga om icke-ordinarie furirer m. fl- med 865 000 tjänstgöringsda -

346

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

gar. Med beaktande av medelsbehoven för skidmateriel samt för försök
m. m. anser jag, att i runt tal 36 000 000 kronor erfordras för den löpande
veiksamheten. Härvid kan ett belopp av 6 000 000 kronor avses för bristtäckning
och komplettering.

I det föregående har jag tillstyrkt, att ett program antages för täckande
av brister i och komplettering av arméns krigsutrustning av beklädnadsmateriel
under budgetåren 1958/66. Anskaffningen enligt programmet omfattar
129 miljoner kronor. För att ge planläggningen för de närmaste budgetåren
största möjliga stadga och samtidigt tillvarataga de möjligheter
till besparingar, som kan erhållas genom utläggande av större beställningar
i ett sammanhang, bör arméintendenturförvaltningen få möjlighet att under
nästa budgetår utlägga vissa beställningar utöver anslagets ram. Jag
föreslår, att ämbetsverket erhåller bemyndigande att utlägga beställningar
inom ramen för ett belopp av 30 miljoner kronor. Jag förutsätter därvid, att
beställningsverksamheten inriktas på sådant sätt, att betalningsutfallet fördelas
jämnt på budgetåren 1959/60 och 1960/61. Det bör ankomma på
Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter om beställningsverksamhetens
inriktning.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget
höjes med 7 000 000 kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna i det föregående angivna riktlinjer för täckande
av brister m. m. i krigsutrustningen av beklädnadsmateriel
och drivmedelsutrustning vid armén;

b) till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 42 000 000 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar
av beklädnadsmateriel må utläggas inom en kostnadsram
av 30 000 000 kronor.

[27] Armén: Tvätt

Anslag

1956/57 .............................. 2 400 000

1957/58 (statsliggaren s. 220) 2 850 000

1958/59 (förslag) ............... 4 000 000

Nettoutgift

2 999 523

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 35) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Tvätt för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 2 850 000
kronor.

Y rkande

Arméintendenturförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 560 000
kronor. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har beräknade
förändringar av medelsbehovet uppdelats på delposter enligt följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

347

Ökning Minskning

1. ökat antal tjänstgöringsdagar ........................... 15 480

2. Prishöjningar ................................................ 294 107

3. överflyttning av tvätt till försvarets fabriksstyrelses

anstalter in. m................................................. 258 200

4. Avrundning ................................................... 7 787

567 787 7 787

+ 560 000

Motiv

1. Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga beräknas öka med 70 000.
Tvättmängden per tjänstgöringsdag utgör genomsnittligt 0,5 kg vattentvätt
och 0,1 kg kemisk tvätt. Under innevarande budgetår är vattentvätten
lika fördelad mellan försvarets fabriksverks anstalter och arméintendenturförvaltningens
tvättinrättningar. Den kemiska tvätten utföres helt vid
fabriksverkets anstalter. Tvättkostnaden per kg har för innevarande budgetår
beräknats till 23,3 öre för vattentvätt vid arméintendenturförvaltningens
tvättinrättningar, 47,4 öre för vattentvätt vid fabriksverkets anstalter
samt 44,4 öre för kemisk tvätt. Vid angivna förhållanden och under
förutsättning av oförändrade priser medför ökningen av antalet tjänstgöringsdagar
en merkostnad med angivet belopp.

2. Tvättmängden för nästa budgetår beräknas — under förutsättning
av oförändrad fördelning av vattentvätten mellan fabriksverkets och arméintendenturförvaltningens
anstalter — till 3 527 000 kg vattentvätt vid vartdera
verkets anstalter samt 1 410 000 kg kemisk tvätt. Tvättkostnaden för
kg beräknas för nästa budgetår öka med 0,5 öre för vattentvätt vid arinéintendenturförvaltningens
inrättningar samt med 5,6 öre för vattentvätt
och kemisk tvätt vid fabriksverkets anstalter. Kostnadsökningen till följd
av höjda priser beräknas under angivna förutsättningar till 294 107 kronor.

3. Under innevarande budgetår utföres såsom förut nämnts vattentvätten
till hälften vid arméintendenturförvaltningens tvättinrättningar och till
hälften vid fabriksverkets anstalter. Till följd av att nya centrala tvättanstalter
i fabriksverkets regi tillkommer i Karlskrona och Karlstad beräknas
under nästa budgetår 58,5 % av vattentvätten skola utföras vid
fabriksverkets anstalter medan motsvarande minskning sker i den andel
som ombesörjes vid arméintendenturförvaltningens inrättningar. I samband
härmed nedlägges fyra av dessa. Till följd av den ändrade fördelningen
av vattentvätten uppkommer vid de tvättmängder och priser, som
angivits i det föregående, en kostnadsökning med 175 200 kronor. Härtill
kommer att nedläggandet av vissa av arméintendenturförvaltningens tvättinrättningar
medför en minskning av den tvätt, som där kan utföras för
civila kunders räkning, och därmed minskning i de inkomster som tillföres
förevarande anslag. Angivna minskning kan beräknas till 83 000 kronor.

Sammanlagt medför alltså överflyttningen av tvätt till ifrågavarande

348

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

nya centrala tvättanstalter merkostnader under förevarande anslag med
(175 200 + 83 000 =) 258 200 kronor.

Departementschefen

Såsom framgått av den lämnade redogörelsen uppkommer merkostnader
under förevarande anslag främst till följd av höjda priser och överflyttning
av tvätt till nya centrala tvättanstalter. Arméintendenturförvaltningen
räknar också med merkostnader till följd av en mindre ökningav
antalet tjänstgöringsdagar. Oaktat jag räknar med omkring 460 000
färre tjänstgöringsdagar än ämbetsverket förutsatt vid sin anslagsberäkning,
anser jag mig dock med hänsyn till belastningen å anslaget under
föregående budgetår och förfluten del av innevarande budgetår böra räkna
med högre anslag än ämbetsverket gjort. Med beaktande jämväl av att
ytterligare löne- och prishöjningar kan inträffa, föreslår jag, att anslaget
för budgetåret 1958/59 bestämmes till 4 000 000 kronor, innebärande en
ökning med 1 150 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Armén: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor.

[28] Armén: Övningar m. m.

Anslag

1956/57 ..............................‘23 000 000

1957/58 (statsliggaren s. 221) 31 500 000
1958/59 (förslag) ............... 36 500 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat 450 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i huvudsak
bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 36) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Övningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av
31 500 000 kronor.

Nettoutgift Behållning

24 151 277 3 639 574

Förslag rörande helikopterorganisation för armén

I skrivelse den 9 november 1957 har chefen för armén, efter
samråd med försvarets civilförvaltning, chefen för försvarsstaben,
chefen för marinen, chefen för flygvapnet samt luftfartsstyrelsen,
framlagt förslag rörande helikopterorganisation för armén. över
förslaget har yttrande avgivits av överbefälhavaren. Ärendet är av
den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke bör lämnas

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

349

till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas
genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott. Följande må emellertid här redovisas.

Förslaget innehåller riktlinjer för uppbyggandet av en helikopterorganisation
för armén under en första etapp avseende budgetåren 1958/59—
1961/62. För budgetåret 1958/59 föreslås dels påbörjande av utbildning,
dels därmed sammanhängande utökning av arméns personalstater. Av
arméchefens framställning inhämtas bland annat följande.

De ändamål för vilka helikoptrar kan behövas vid armén är främst
transport av förband, underrättelsetjänst, underhållstjänst och stabstjänst.
Helikoptrar är förhållandevis kostnadskrävande i såväl underhåll som
drift. Användningen måste därför inskränkas till lägen, där helikoptrarna
bedömes vara oundgängligen nödvändiga eller deras användning kan innebära
avsevärt förbättrade möjligheter till stridens genomförande. För
underrättelsetjänst, stabstjänst och transport av sårade behövs främst
lättare helikoptrar med en transportkapacitet av 2—5 man eller 0,2—0,6
ton. För transport av förband och för andra underhållsändamål än transport
av enstaka sårade behövs i första hand större helikoptrar med en
kapacitet av 20—30 man, 12—15 bårar eller 2—3 ton.

Behov av helikoptertransporter föreligger inom alla tre försvarsgrenarna
och inom civilförsvaret. För att nedbringa kostnaderna bör helikopterverksamheten
inom försvaret om möjligt samordnas. För arméns vidkommande
synes en sådan samordning vara möjlig främst beträffande förvaltning, verksiadstjänst,
grundläggande flygutbildning, mekanikerutbildning och fredsbastjänst.
För övrigt gäller, att kraven på helikoptertransporter för arméförband
kommer att vara så stora, att helikopterförband ständigt måste stå till
arméns förfogande och vara organisatoriskt knutna till och krigsbaserade
i anslutning till arméförbanden. Den flygande personalen i dessa förband
måste ha mycket god kännedom om arméförbandens sätt att uppträda.
Armén måste därför själv svara för krigsorganisation, fortsatt flygutbildning
och förbandsutbildning av de helikopterförband som skall betjäna
arméförbanden. Arméns helikopterverksamhet avses i största möjliga utsträckning
skola samordnas med dess artilleriflygverksamhet.

Under budgetåret 1957/58 avses frågan om samordning av försvarsgrenarnas
helikopterverksamhet skola utredas inom försvarsstaben. Utredningsresultat
beräknas föreligga vid sådan tidpunkt, att det kan beaktas
vid anslagsäskandena för budgetåret 1959/60. Förevarande förslag är enligt
arméchefen utformade på sådant sätt att resultatet av utredningen icke
föregripes. Arméchefen framhåller, att en helikopterorganisation för armén
torde vara erforderlig, även om arméstridskrafternas omfattning skulle
förändras.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen samt nämnda utredning
avser de framlagda riktlinjerna för organisationens uppbyggnad endast
en första etapp om fyra år. Under denna tid bör uppsättas ett helikopterförband
med bas- och verkstadsorganisation. Förbandet avses för
VI. militärområdet. I förbandet bör ingå 12 lätta och 7 tunga helikoptrar.
Helikoptrar som icke behöver tagas i anspråk för fredsorganisationen
förutsätles i den mån så är möjligt skola uthyras till civila förelag. Av
de lätta helikoptrarna bör 5 anskaffas budgetåret 1959/60 och 7 budgetåret
1960/61 under det att samtliga tunga helikoptrar hör tillkomma bud -

350

Kung!. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

getåret 1961/62. Härtill kommer fordon och viss annan materiel för basorganisationen.
Personalfrågorna förutsättes bli behandlade vid den förenämnda
utredningen inom försvarsstaben. För budgetåret 1958/59 bör
inrättas följande beställningar, nämligen på särskild helikopterstat 1 kapten
i Ar 21 och 3 fanjunkare alternativt sergeanter eller flyglärare i Ao (Ae) 13
eller Ao (Ae) 11 samt vid tygstaten 2 tyghantverkare (helikoptermästare)
i Ao 12 och 8 förste armétekniker (helikoptermekaniker) i Ao 10. Beställningarna
i Ao (Ae) 13 eller 11 avses för flyglärare. Löneställningen för dessa
har avvägts med syfte att möjliggöra rekrytering av avgångna fältflygare.

Arméchefen hemställer, att utbildning som förberedelse för kommande
uPPbyggnad av helikopterorganisationen får påbörjas under budgetåret
1958/59.

Kostnaaerna för erforderliga materielanskaffningar har för fyraårsperioden
1958/59—1961/62 preliminärt uppskattats till 27 miljoner kronor. Investeringskostnaderna
för en fredsbas uppskattas till 3,5 miljoner kronor.
Utbildnings- och driftskostnader slutligen anses under perioden komma att
draga en kostnad av i runt tal 11 miljoner kronor. Arméchefen understryker,
att viss osäkerhet vidlåder de vid beräkningen använda grundvärdena.
Av denna anledning har arméchefen i vissa fall inräknat en marginal
av 30 %. Lönekostnaderna för budgetåret 1958/59 anges till 196 400 kronor.

Arméchefen förklarar slutligen att förslag om fortsatt uppbyggnad av
helikopterorganisationen kommer att avges när erforderliga erfarenheter
vunnits och utredningsresultatet rörande samordningen av verksamheten
föreligger.

Överbefälhavaren tillstyrker i yttrande den 15 november 1957, att utbildning
av personal i helikoptertjänst skall få påbörjas under budgetåret
1958/59 samt att de för samma budgetår äskade tjänsterna skall tillkomma,
överbefälhavaren förklarar, att frågan om samordning av försvarets helikopterorganisationer
avses skola utredas i samband med de fortsatta utredningarna
om krigsmaktens utformning. Det anses emellertid angeläget, att
den av arméchefen föreslagna utbildningen snarast påbörjas så att icke
uppsättandet av helikopterförband fördröjes.

Medelsäskanden för nästa budgetår

Arméintendenturförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med

8 000 000 kronor.

Ökning

1. Ökat antal tjänstgöringsdagar ....................................... 220 000

2. Höjda drivmedelspriser ................................................ 867 000

3. Ökad motorutbildning ................................................ 670 000

4. Ökad inlejning av motorfordon .................................... 2 150 000

5. Höjda kostnader för målflygning ................................. 500 000

6. Utbildning av personal för fordonsluftvärn ..................... 100 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 351

Ökning

7. Utbyggnad av artilleriflygorganisation ........................... 105 000

8. Utbildning av helikopterpersonal ................................. 1 720 000

9. Höjda penningpris vid prisskjutning .............................. 90 000

10. Höjda järnvägstaxor m. in........................................... 400 000

11. Nya utbildningsanordningar m. m.................................. 475 000

12. Arméfälttjänstövning ................................................... 900 000

+ 8 197 000

Avrundat 8 000 000

Motiv

1. Antalet tjänstgöringsdagar under första tjänstgöring beräknas öka
med 113 700, vilket enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder medför
en kostnadsökning med angivet belopp.

2. Arméintendenturförvaltningen beräknar för nästa budgetår priserna på
bensin och motorbrännolja till 57 öre/l respektive 53 öre/l. För innevarande
budgetår har priset på båda dessa bränslen beräknats till 52 öre/l. Prishöjningarna,
5 öre för liter bensin och 1 öre för liter motorbrännolja, utgör 9,G
respektive 2 %. Förbrukningen av motorbrännolja beräknas bli 20 % av den
totala drivmedelsförbrukningen. Återstående drivmedclsförbrukning är bensin.
Den sammanlagda procentuella kostnadsökningen på drivmedel blir härvid
[(0,8 x 9,6) + (0,2 x 2) =] avrundat 8,1. Delposten drivmedel är i staten
för innevarande budgetår uppförd med 10 700 000 kronor. Kostnadsökningen
blir således (0,081 x 10 700 000 =) avrundat 867 000 kronor.

3. Armén motoriseras alltmer. Detta medför ökad drivmedelsförbrukning.
I sina förslag till medelsäskanden för innevarande budgetår föreslog
arméindenturförvaltningen av denna anledning att förevarande anslag
skulle höjas med 725 000 kronor. Föredragande departementschefen ansåg
sig med anledning av den ökade motoriseringen böra tillstyrka en viss höjning
av anslaget (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 90). Då emellertid den av arméintendenturförvaltningen
för innevarande budgetår föreslagna anslagshöjningen
därvid begränsades samt då motoriseringen ökat, anser arméintendenturförvaltningen
jämväl för nästa budgetår behov föreligga av anslagshöjning
för ökad drivmedelsförbrukning. Behovet uppskattas till 600 000
kronor.

Värdet av de markskador, som ersatts från förevarande anslag, har
under budgetåren 1953/56 genomsnittligt utgjort 675 000 kronor. Markskador
förorsakas främst av motorfordon. På grund av den alltmer omfattande
motoriseringen synes det rimligt att övningsanslaget förstärkes. Arméintendenturförvaltningen
föreslår att anslaget höjes med 70 000 kronor,
vilket motsvarar drygt 10 % av den beräknade genomsnittliga kostnaden
för markskadorna.

Den sammanlagda kostnadsökningen under denna punkt blir således
(600 000 + 70 000 =) 670 000 kronor.

352

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

4. För förhyrning av motorfordon i samband med repetitionsövningarna
under budgetåret 1957/58 beräknar arméintendenturförvaltningen att utnyttja
ett belopp av 2 350 000 kronor. För motsvarande ändamål under
budgetåret 1958/59 beräknar ämbetsverket ett belopp av 4 500 000 kronor
erforderligt, vilket innebär en ökning med 2 150 000 kronor. Rörande orsakerna
till ökningen anför arméintendenturförvaltningen i huvudsak följande.

Arméns gällande materielplan förutsätter en väsentligt utökad motorisering
av krigsförbanden. Bland annat skall infanteribrigaderna utrustas
med hjultraktorer i stället för med hästar. Huvuddelen av behovet av hjultraktorer
avses skola rekvireras vid mobilisering. Vid repetitionsövningarna
blir det nödvändigt att tillgodose förbandens behov av hjultraktorer genom
inlejning, som därför i framtiden måste ske i betydligt större utsträckning
än tidigare. Avsikten är att den nya organisationen av brigaderna skall
genomföras åren 1958—1960. För att detta skall vara möjligt, är det nödvändigt
att förbanden från och med hösten 1958 fullgör repetitionsövningar
enligt den nya organisationen. I samband härmed minskas behovet av
hästar varvid viss kostnadsminskning på andra anslag uppstår.

5. De fasta kostnaderna för målflygning har ökat, bland annat till följd
av lönehöjningar. Kostnaderna utgjorde budgetåret 1952/53 1 200 000 kronor
och beräknas för innevarande budgetår till 1 700 000 kronor. Någon
medelsökning för dessa ändamål har enligt arméintendenturförvaltningen
icke erhållits under budgetåren 1952/58, vilket medför att luftvärnsförbanden
icke kan få tillräckligt antal målflygningstimmar. Anslaget föreslås
därför skola höjas med 500 000 kronor.

6. Fordonsluftvärn har införts vid vissa förband inom artilleriet, luftvärnet,
ingenjörtrupperna och trängtrupperna. För utbildning av personal
för betjäning av dessa luftvärnspjäser erfordras från och med utbildningsåret
1957/58 tillgång till 500 å 600 timmar målflyg. Kostnaden per flygtimme
beräknas till 168 kronor. Merkostnaderna blir alltså i runt tal
100 000 kronor.

7. Sedan under åren 1954—1956 bedrivits försöksverksamhet avseende
utbildning av personal i en planerad artilleriflygorganisation, har Kungl.
Maj :t genom beslut den 2 maj 1957 medgivit att en artilleriflygorganisation
må utbyggas. Kostnaderna för den tidigare försöksverksamheten har uppgått
till 220 000 kronor för budgetår. Kostnaderna för den medgivna organisationen
beräknas till 325 000 kronor, vilket innebär en ökning med
105 000 kronor.

8. Arméintendenturförvaltningen hänvisar i fråga om detta förslag till
särskild framställning av chefen för armén.

9. Genom generalorder den 27 april 1957 (nr 1007) har penningbelöningar
vid prisskjutning höjts. Detta medför en kostnadsökning av 90 000 kronor.

10. Ökningen motiveras med den tioprocentiga höjning av järnvägs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

353

taxorna som genomförts från och med den 1 november 1956 (jfr prop.
1957: 1, bil. 6, s. 90 och prop. 1957: 2, s. 14) samt den av järnvägsstyrelsen
under år 1957 föreslagna höjningen med ytterligare cirka 6 %.

11. Förslaget innebär upprepning av tidigare framfört förslag (prop.
1957:1, bil. 6, s. 89). Arméintendenturförvaltningen anför ånyo att en
ogynnsam eftersläpning uppkommit i fråga om anskaffning av tidsenliga
utbildningsanordningar. Den begärda anslagshöjningen erfordras för, bland
annat, övningar i skydd mot vissa stridsmedel, övningsbanor för tunga
stridsvagnar, inredning i lektionssalar m. m.

12. Den senaste större fälttjänstövningen inom armén ägde rum år 1954.
Efter denna tidpunkt har ett flertal förband moderniserats beträffande
såväl organisation som utrustning. Av bland annat dessa skäl föreligger
stort behov av att öva förbanden i ett större sammanhang. Hösten 1958 avses
därför en större arméfälttjänstövning äga rum med deltagande av bland
annat pansarbrigader med modern materiel och artilleridivisioner utrustade
med nya pjästyper. 40 000 man beräknas deltaga. I förhållande till de årliga
militärområdesvis anordnade fälttjänstövningarna kommer arméfälttjänstövningen
att medföra merkostnader, avseende främst transporter. Dessa
merkostnader uppskattas till 900 000 kronor.

I skrivelse den 26 februari 1958 har arméintendenturförvaltningen, i anslutning
till chefens för armén förslag med anledning av chefens för försvarsdepartementet
uppdrag den 21 februari 1958, redovisat vissa härav
föranledda ändringar i ämbetsverkets förslag till medelsäskanden. Beträffande
anslaget Armén: övningar m. m. har ämbetsverket härvid räknat
med ett medelsbehov av 36 500 000 kronor. Vid den förnyade beräkningen
har ämbetsverket icke räknat med några merkostnader till följd av ökat
antal tjänstgöringsdagar. Vidare har förutsatts att medel icke skall anvisas
för nya utbildningsanordningar eller för arméfälttjänstövning. Medelsanvisningen
för utbildning av personal i helikoptertjänst begränsas till 600 000
kronor. Slutligen räknas med något minskat medelsbehov för förhyrning
av motorfordon och för att kompensera järnvägstaxornas höjning.

Departementschefen

I sitt förslag rörande helikopterorganisation vid armén har arméchefen
anfört, att helikoptrar inom armén erfordras främst för transport av förband,
underrättelsetjänst, underhållstjänst och stabstjänst. Arméchefen
har föreslagit, att som en första etapp ett helikopterförband, avsett för VI.
militärområdet, skall tillkomma under de närmaste fyra budgetåren. Kostnaderna
för erforderliga materielanskaffningar under perioden har uppskattats
till 27 miljoner kronor, vartill kommer 3,5 miljoner kronor för
upprättande av en fredsbas. Utbildnings- och driftkostnaderna bar beräknats
till omkring 11 miljoner kronor under perioden. Några definitiva
23—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

354

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

beräkningar av personalbehovet har ej gjorts. För nästa budgetår har
emellertid begärts att ett antal beställningar för helikopterorganisationen
skall tillkomma. Vidare har medel äskats för att påbörja utbildningsverksamheten.
överbefälhavaren, som tillstyrkt arméchefens förslag, har anmält,
att frågan om samordning av försvarets helikopterorganisationer
avses skola upptagas till prövning vid de fortsatta utredningarna rörande
försvarets organisation.

Övertygande skäl talar enligt min mening för att armén skall tillföras
helikoptrar. Inom den ekonomiska ram som fastställts för armén kan
medel avses för helikopterverksamhet. I det förslag till tygmaterielplan,
som samtidigt förelägges riksdagen, har också medel avsetts för anskaffning
av helikoptrar. Med hänsyn härtill tillstyrker jag, att medel för nästa
budgetår anvisas under arméns övningsanslag för att påbörja helikopterutbildning.
Det belopp som kan avses för ändamålet måste dock begränsas.
I syfte att möjliggöra att avgångna fältflygare skall kunna anställas som
flyglärare tillstyrker jag, som jag omnämnt vid anmälan av arméns avlöningsanslag,
att tre beställningar för fanjunkare eller sergeant tillkommer
under nästa budgetår. Beställningarna bör redovisas vid I 19. I övrigt bör
personalbehovet under nästa budgetår tillgodoses inom befintliga personalstater.

Till den närmare utformningen av arméns helikopterorganisation har
jag icke nu anledning att taga ställning. Utbyggnaden av personalorganisationen
måste emellertid förutsättas i huvudsak få äga rum genom
omdisposition av befintliga beställningar och tjänster. Likaså måste möjligheterna
att för basorganisationen utnyttja befintliga anläggningar prövas
noggrant. Slutligen vill jag understryka vikten av att frågan om samordning
av helikopterverksamheten inom försvaret snarast löses.

Jag övergår härefter till medelsbehovet för nästa budgetår. Inom den
bestämda ramen för försvarsutgifterna under nästa budgetår bör förevarande
anslag uppföras med ett belopp av 36 500 000 kronor. Med avseende
på de av arméintendenturförvaltningen anmälda kostnadsförändringarna
är härvid att märka, att antalet tjänstgöringsdagar i förhållande
till ämbetsverkets beräkningar kommer att minska med omkring 460 000,
varav en tredjedel hänför sig till repetitionsövningar, medan å andra sidan
priset på bensin med hänsyn till inträffade prisförändringar bör beräknas
till 60 öre litern i stället för av ämbetsverket beräknade 57 öre. Vidare
bör beaktas att medelsanvisning på tilläggsstat för att täcka möjligen uppkommande
merkostnader icke kan påräknas.

Med sålunda angivna utgångspunkter blir det, som förut nämnts, nödvändigt
att i viss utsträckning begränsa de medel som kan avses för utbildning
på helikopter. Medel kan ej heller avses för anordnande av arméfälttjänstövning
eller för nya utbildningsanordningar, varjämte anslagshöjningen
för ökad inlejning av motorfordon måste reduceras något i förhållande
till vad arméintendenturförvaltningen beräknat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

355

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslagshöjningen
utgör 5 000 000 kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Armén: Övningar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 36 500 000 kronor.

[29] Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 1 280 000 000 2 325 947 349 149 786

1957/58 (statsliggaren s. 226) 305 000 000

1958/59 (förslag) ............... 350 000 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 307 000 kronor.

2 Enligt budgetredovisningen var nettoutgiften 332 912 349 kronor. Detta belopp har
här minskats med 6 965 000 kronor. Jfr prop. 1958:1, bil. 6, s. 71.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 44) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag
av 305 000 000 kronor.

Enligt beslut vid 1953 års riksdag (prop. 1953: 1, bil. 6, s. 80 f.; rskr.
1953: 4) skall anskaffningen av tygmateriel m. m. för armén under budgetåren
1953/63 ske enligt plan och till en sammanlagd kostnad av 3 100 miljoner
kronor. Från och med budgetåret 1954/55 bestrides emellertid vissa
lönekostnader, för vilka medel upptagits i förenämnda tioårsplan, från avlöningsanslag.
Härigenom uppkommande kostnadsminskning under förevarande
anslag uppgår för budgetåren 1954/63 till 76,5 miljoner kronor.
Den sammanlagda kostnaden för anskaffning av tygmateriel m. m. enligt
nämnda tioårsplan uppgår således till (3 100—76,5=) 3 023,5 miljoner
kronor.

Arméförvaltningen (armétygförvaltningen) har för budgetåren 1947/57
bemyndigats att beställa tygmateriel m. m. för 2 473,684 miljoner kronor.
För att bestrida kostnaderna för ifrågavarande beställningar har anvisats
tillhopa 1 65 7,424 miljoner kronor. I angivna belopp har inräknats sammanlagt
0,734 miljon kronor som för budgetåren 1954/57 tillförts förevarande
anslag från anslag under tolfte huvudtiteln. I betalningsmedlen har
jämväl inräknats ett belopp av 2,940 miljoner kronor som ställts till förfogande
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 16 maj 1957. Den 30 juni
1957 var alltså beställningsbemyndiganden till ett belopp av (2 473,684—-1 657,424 =) 816,260 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen medgivit att beställningar må
utläggas intill ett belopp av 215 miljoner kronor. I betalningsmedel bar

356

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

305 miljoner kronor anvisats. Enligt hittills meddelade beslut kommer
således beställningsbemyndiganden till ett belopp av (816,26 + 215 — 305 = )
726,26 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel den 30 juni
1958.

För att utlägga beställningar på materiel m. m., upptagen i tioårsplanen,
bar — från anslag under tolfte huvudtiteln överförda medel icke
inräknade — till och med innevarande budgetår lämnats bemyndiganden
på sammanlagt (850,o + 392,5 + 154,o + 215,o + 215,o=) 1 826,5 miljoner
kronor. För att slutföra de i planen upptagna anskaffningarna erfordras
således vid oförändrat prisläge ytterligare beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (3 023,5—1 826,5 = ) 1 197,o miljoner kronor.

Den 1 oktober 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av i
runt tal 446 miljoner kronor icke utnyttjade.

Armétygförvaltningens medelsäskanden

Armétygförvaltningen (skr. 21/9 1957) hemställer i sina medelsäskanden
för nästa budgetår att 360 miljoner kronor måtte anvisas i betalningsmedel.
Ämbetsverket föreslår däremot icke några ytterligare beställningsbemyndiganden
för nästa budgetår.

Ämbetsverket anför som motivering för sitt förslag bland annat följande.

Armétygförvaltningen beräknar betalningsutfallet under innevarande
budgetår på dessförinnan utlagda beställningar till i runt tal 315 miljoner
kronor. Behovet av betalningsmedel täckes genom det för budgetåret anvisade
anslaget, 305 miljoner kronor, samt genom ytterligare belastning
å armétygförvaltningens rörelsekapital. Under innevarande budgetår kan
på grund av det anförda nya beställningar, för vilka bemyndigande redan
erhållits, icke utläggas i nämnvärd omfattning.

Under budgetåret 1958/59 beräknar armétygförvaltningen att betalningsutfallet
på tidigare lämnade beställningsbemyndiganden kommer att uppgå
till 260 miljoner kronor. Därest anslaget i enlighet med armétygförvaltningens
förslag uppföres med 360 miljoner kronor, skulle ett belopp av
cirka 100 miljoner kronor kunna stå till förfogande för nya anskaffningar
m. m. I anskaffningshänseende kommer detta belopp i realiteten att avse
en tvåårsperiod. Det motsvarar en beställningsvolym av endast cirka 150
miljoner kronor för vartdera budgetåret. Armétygförvaltningen anför att
ett anslag om 360 miljoner kronor med hänsyn till det anförda icke medger
önskvärd kontinuitet i materielanskaffningen samt innebär ett hårt
pressat minimum.

Den 1 juli 1957 hade ett belopp av 490 miljoner kronor av de till och
med budgetåret 1957/58 lämnade beställningsbemyndigandena icke utnyttjats.
Med hänsyn härtill och till den påräkneliga tillgången på betalningsmedel
för nya anskaffningar har ämbetsverket icke ansett sig böra hemställa
om något nytt beställningsbemyndigande för budgetåret 1958/59.

I särskild skrivelse den 21 september 1957 lämnar armétygförvaltningen
vissa uppgifter rörande planerade materielbeställningar samt rörande följderna
av en beskärning av det av ämbetsverket begärda betalningsanslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

357

För inhämtande av ytterligare upplysningar härutinnan torde få hänvisas
till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.

För innevarande budgetår har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut
medgivit att ett belopp av 40 miljoner kronor av det till armétygförvaltningens
förfogande stående rörelsekapitalet under innevarande budgetår
må utnyttjas — förutom för anskaffningar som ämbetsverket i egenskap
av huvudförvaltningsmyndighet har att ombesörja för andra myndigheters
räkning — jämväl i övrigt såsom förlagskapital vid anskaffningar som
verkställes med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden för anskaffning
av tygmateriel m. m.

Med hänsyn till det uppskattade behovet av betalningsmedel under budgetåret
1958/59 för likvidering av kostnader för anskaffning av tygmateriel
m. m. hemställer armétygförvaltningen att rörelsekapitalet intill ett
belopp av 30 miljoner kronor må utnyttjas jämväl under nästa budgetår.

Förslag till ny tygmaterielplan

Vid anmälan av Avd. I. Försvarets utformning på längre sikt har jag
redogjort för det förslag till riktlinjer för materielanskaffningen vid armén,
som framlagts av arméchefen. Som jag i angivna sammanhang omnämnt
har armétygförvaltningen i anslutning till arméchefens förslag lagt fram
förslag till tygmaterielplan för budgetåren 1958/66. Armétygförvaltningen
hänvisar beträffande sitt förslag jämväl till ett av ämbetsverket den 5 november
1957 avgivet förslag till tygmaterielplan, som uppgjorts på grundval
av arméns krigsorganisation enligt överbefälhavarens förslag 1957.

Rörande ifrågavarande förslag må följande anföras. Av totalkostnaden
för 1953 års tioårsplan återstod den 30 juni 1957 oguldet ett belopp av 1 876
miljoner kronor. Härvid har dock icke hänsyn tagits till prisstegringar som
inträffat efter tiden för tioårsplanens fastställande. Dessa beräknas av armétygförvaltningen
till 14,5 %. För täckande av dessa kostnadsstegringar
skulle alltså erfordras (0,145x1 876 =) avrundat 272 miljoner kronor. Kostnaderna
för att slutföra anskaffningarna för tioårsplanen kan alltså beräknas
till (1 876 + 272 =) 2 148 miljoner kronor.

I bemyndiganden för tioårsplanen har hittills erhållits 1 826,5 miljoner
kronor, under det att 1 452,5 miljoner kronor anvisats i betalningsmedel. Av
tioårsplanens bemyndiganden har således 374 miljoner kronor icke täckts
av betalningsmedel. Armétygförvaltningen beräknar, att den 30 juni 1958
samma belopp av medgivna beställningsbemyndiganden icke kommer att
vara utnyttjade.

Anslagsbehovet för tygmaterielanskaffningen under åttaårsperioden
1958/66 uppgår i enlighet med arméchefens riktlinjer till 2 995 miljoner
kronor. Av detta belopp åtgår 374 miljoner kronor för täckning av bemyndiganden
som lämnats till och med budgetåret 1957/58. Vidare avses 345

358

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

miljoner kronor för ammunition för övningar och 175 miljoner kronor för
forskning och försök, medan återstående belopp åtgår för komplettering
och förnyelse av tygmateriel och ammunition eller avsatts såsom reserv för
oförutsedda utgifter.

Behovet av beställningsbemyndiganden för den föreslagna nya tygmaterielplanen
för budgetåret 1958/59 anges av armétygförvaltningen till
450 miljoner kronor. Härvid har inräknats de bemyndiganden som förutsättes
kvarstå outnyttjade den 30 juni 1958. Då värdet av de sistnämnda
beräknats till 374 miljoner kronor, uppgår behovet av nya beställningsbemyndiganden
till 76 miljoner kronor.

Departementschefen

Som jag anfört under Avd. I tillstyrker jag att beslut nu fattas om en reviderad
tygmaterielplan för armén i anslutning till de av chefen för armén
och armétygförvaltningen i februari 1958 framlagda förslagen. I enlighet
härmed bör kostnadsramen för den nya planen bestämmas till 2 995 miljoner
kronor under budgetåren 1958/66 med följande fördelning på årskvoter
(''beloppen i miljoner kronor).

Budgetår	58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	65/66	Summa
1958 års kostnadsram ..	350	360	365	370	375	385	390	400	2 995

Kostnadsramen bör enligt vad jag förut anfört överses årligen bland
annat med hänsyn till inträffade prisförändringar. Planen bör därvid förlängas
ett år, så att kostnadsramen alltid kommer att omfatta anskaffningar
under en lika lång tidsperiod i framtiden. Den kostnadsram som nu
föreslås omfattar åtta budgetår. Som tidigare anförts bör man i samband
med budgetarbetet för budgetåret 1959/60 pröva möjligheterna att övergå
till en sjuårsplan.

Behovet av bemyndiganden för tygmaterielplanen har angivits till 450
miljoner kronor. Härav avses 374 miljoner kronor skola tillgodoses genom
ianspråktagande av tidigare lämnade beställningsbemyndiganden som
beräknas icke vara utnyttjade den 30 juni 1958. Behovet av nya beställningsbemyndiganden
utgör således 76 miljoner kronor. Jag föreslår, att nya beställningsbemyndiganden
utverkas till detta belopp. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att närmare bestämma om anskaffningsverksamhetens inriktning.
Det förutsättes, att anskaffningsverksamheten bedrives på sådant
sätt att de för varje budgetår aktuella utbetalningarna — häri inräknat utbetalningar
som hänför sig till beställningar under budgetåren 1947/58 —
rymmes inom den i planen upptagna årskvoten. Härvid måste jämväl hänsyn
tagas till möjliga prishöjningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

359

Anslaget för nästa budgetår föreslår jag skola uppföras med ett belopp
av 350 miljoner kronor.

Armétygförvaltningens förslag om fortsatt disposition intill ett belopp
av 30 miljoner kronor av det till verkets förfogande stående rörelsekapitalet
för anskaffningar utöver dem, som verket har att utföra i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet,
anser jag mig böra biträda. Då annétygförvaltningen
genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1955 ålagts att till den 1
september 1959 inkomma med närmare redogörelse för verkets behov av
rörelsekapital, föreslår jag att enahanda medgivande nu lämnas jämväl för
budgetåret 1959/60.

Vid bifall till mina i det föregående redovisade förslag kommer den 30
juni 1959 bemyndiganden till ett sammanlagt belopp av (726,26 + 76,0 —
350,o =) 452,26 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
plan för tygmaterielanskaffningen vid armén;

b) medgiva att ett belopp av högst 30 000 000 kronor av det
till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapitalet
må utnyttjas i enlighet med vad i det föregående angivits;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar
å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
76 000 000 kronor;

d) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 000
kronor.

[30] Armén: Underhåll av	tygmateriel m. m.
	Anslag	Nettoutgift	Behållning
1956/57 ................	..............‘66 000 000	72 745 920	23 335 908
1957/58 (statsliggaren s. 227) 76 000 000
1958/59 (förslag)	.............. 77 500 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 799 000 kronor samt anvisat å
tilläggsstat 1 240 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin
helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 44) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Underhåll av tygmateriel m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag
av 76 000 000 kronor.

360

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Yrkande

Armétygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 4 700 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Höjda löner ................................................ 3 300 000

2. Rationaliseringar .......................................... 500 000

3. Omräkning ................................................ 1 900 000

+ 4 700 000

Motiv

1. Beloppet utgör merkostnaderna till följd av de överenskommelser
rörande lönehöjningar för såväl tjänstemän som kollektivavtalsanställd
personal, som träffats under budgetåret 1956/57.

2. Armétygförvaltningen räknar med att vidtagna och fortgående rationaliseringsåtgärder
vid arméns tygverkstäder kommer att begränsa medelsbehovet
under nästa budgetår med angivet belopp.

3. Beloppet motsvarar skillnaden mellan det för budgetåret 1957/58
anvisade anslaget och den av armétygförvaltningen för samma budgetår
äskade medelsanvisningen.

I skrivelse den 27 februari 1958 anmäler armétygförvaltningen, att den
förutsatta minskningen i antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga medger
en minskning av det för nästa budgetår äskade anslagsbeloppet med
1 400 000 kronor.

Departementschefen

Inom den för nästa budgetår fastställda ramen för försvarsutgifter kan
förevarande anslag ej uppföras med högre belopp än 77 500 000 kronor.
Vid bestämmandet av anslagsbeloppet har beaktats att avlöningskostnaderna
för förrådsförvaltare vid centrala ammunitionsförråd från och med nästa
budgetår förutsättes skola bestridas från arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl.

Verksamheten under förevarande anslag nästa budgetår bör planeras
med hänsyn till förutsättningen att medelsanvisning på tilläggsstat icke
kan påräknas för kommande pris- och lönestegringar.

Under erinran om att anslaget höjes med 1 500 000 kronor hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Underhåll av tggmateriel m.m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 77 500 000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

361

[31] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 74 600 000 80 918 185

1957/58 (statsliggaren s. 237) 77 600 000
1958/59 (förslag) ............... 86 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 57) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 85 700 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört därom
i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för marinen m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1. Personalförändringar beträffande
marinstaben

Chefen för marinstaben Bo 4 med
avlöningsförstärkning — Bo 5 ...

1 sektionschef Bo 3 — Bo 4 .........

1 kommendörkapten av 2. graden/
major Ao 23 ...........................

1 byråinspektör Ae 19 ..................

1 kanslibiträde Ae 7 ..................

1 förvaltare Ao 17 — vikariatslön
A 19 .......................................

1 verkmästare Ae 13 ..................

2 kanslibiträden Ae 7 — kontorister

Ae 9 .......................................

1 tekniker Ae 9 — Ae 12 ...............

2 tekniska biträden Ag 5 — Ae 7

(civilförvaltningen: Ag 7) .........

1 kontorist Ae 9 -— Ao 9 ...............

1 fotograf Ag9, 1 tekniker Ag9 och 1
typograf Ag 8 extraordinariesättes

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

20 644
11 108

2 032

2 424

2 200

362

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Tjänster för 1 stabshydrograf Ao 21
och 4 hydrografassistenter i reglerad
befordringsgång överföres till
personalförteckning för marinstaben
....................................... — + 38 408

2. Personal för marin helikopterorganisation 1

kommendörkapten av 2. graden/

major Ao 23 ........................... 25 376

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 -—

1 mariningenjör av 1. graden Ao 23 25 376

1 mariningenjör av 2. graden Ao 21 —

1 löjtnant Ao 17/13 ..................... 16 113

1 flaggunderofficer Ao 13 ............ 14 380

4 högbåtsmän Ao 9 ..................... 46 496

3 överfurirer Ao 9 ..................... 34 068

5 högbåtsmän eller furirer Ao 9 eller

Ae 8/7 .................................... 56 015

3 överfurirer eller furirer Ao 9 eller

Ae 8/7 .................................... 30 561

+ 248 385

3. Vissa personalförändringar i samband
med organisation av Göteborgs
och Bohus försvarsområde
och Göteborgs kustartilleriförsvar

1 överste Bo 4 (Bo 3) .................. 39 018

1 flaggunderofficer Ao 13 (med vikariatslön
Ao 17) — förvaltare

Ao 17 —

1 flaggunderofficer Ao 13 — förvaltare
Ao 17 .............................. —

1 underofficer av 2. graden Ao 11

-— förvaltare Ao 15 (civilförvaltningen:
flaggunderofficer Ao 13) 1476

2 mariningenjörer av 1. graden Ao

23 _

1 driftingenjör Ae 19 .................. 19 878

3 ingenjörbiträden Ae 12 ............ 40 842

1 linjereparatör Ae 10 .................. 12 264

2 kontorister Ae 9 ..................... 23 248

Kurtffl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

363

Marinchefens m. fl. yrkanden	Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag ökning Minskning Summa
1 förrådsman Ae 7 ..................... 1 expeditionsofficer A: 24, 2 expedi-tionsunderofficerare A: 16, 1 be-siktningsunderofficer A: 16, alla vid Göteborgs kustartilleriförsvar, samt 1 expeditionsunderofficer A: 16 vid KA 4 utgår ..................... 1 biträdande ingenjör Ae 13, 2 ex-peditionsvakter Ae 7, 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål och 2 kontorsbud, alla vid Göteborgs kustartilleriförsvar utgår .........	10 510 36 796 67 916 + 42 524
4. Förändringar i övrigt beträffande militär personal Sjökrigshögskolan 1 kommendörkapten av 2. graden (major) eller kapten (lärare i stabstjänst) Ao 23/21 —- kom-mendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommen-dörkapten av 2. graden (major) Ao 26/23 ..............................	3 369
Flottan
Officerare 1 kommendörkapten av 2. graden eller kapten Ao 23/21 — kom-mendörkapten av 2. graden Ao 23 Föreskrift om vakanthållning av be-	—

ställningar för en kommendörkapten
av 1. graden Ao 26, två
kommendörkaptener av 2. graden
Ao 23 och tre kaptener Ao

21 upphäves (överföring till ma-rinförvaltningen) ..................

1 musikdirektör av 1. graden Ao 21
på övergångsstat utgår ............

149 026

21 408

364

Kung1. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Underofficerare

1 förvaltare Ao 17 .....................

4 förvaltare Ao 15 (med vikariats lön

Ao 17) — Ao 17 ............... —

4 förvaltare Ao 15 — Ao 17 ......... —

3 flaggunderofficerare Ao 13 — vi kariatslön

Ao 17 ..................... —

2 flaggunderofficerare Ao 13 -—förvaltare
Ao 15 ........................ —

1 förvaltare Ao 15, 4 flaggunderofficerare
Ao 13 och 3 underoffi -

cerare av 2. graden vakanthålles 112 240

7 övertaliga underofficerare Ao 13/

11 utgår .............................. 95 494

Underbefäl

55 högbåtsmän Ao 9 — 1. högbåtsmän
Ao 11 (Ao 10) .................. 35 200

20 högbåtsmän Ao 10 — 1. högbåtsmän
Ao 11 (civilförvaltningen:

Ao 10) ................................... —

7 högbåtsmän Ao 9 ..................... 81 368

Kustartilleriet
Officerare

1 överste Bo 1 — Bo 3
3 kaptener Ao 21 .....

Underofficerare
1 flaggunderofficer Ao 13 (med vikariatslön
Ao 15) — förvaltare

Ao 15 .................................... —

3 flaggunderofficerare Ao 13 vakanthålles
........................... 42 204

Underbefäl

10 flaggfurirer Ao 10 — Ao 11 ...... —

50 överfurirer Ao 9 — flaggfurirer

Ao 11 (civilförvaltningen: Ao 10) 30 900

8 furirer Ae 8/7 — överfurirer Ao 9 18 704

65 556

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

365

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. il. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Pensionerad personal i arvodesbefattning 1

besiktningsunderofficer A: 16 utgår
....................................... 6 543 — 191 818

o _

5. Förändringar i övrigt beträffande
mariningenj örkåren

1 mariningenjör av 1. graden Ao 23 —

1 mariningenjör av 1. graden Ao 23
—- marindirektör av 2. graden

Ao 24 .................................... 1 336

1 mariningenjör av 2. graden Ao 21 22 884

11 mariningenjörer i befordrings gång

.................................... 196 306 + 220 526

6. Förändringar beträffande läkarpersonal 2

marinläkare av 1. graden Ao 21 —

Ao 23 .................................... —- ± 0

7. Förändringar beträffande vaktperso nal

m. m.

Arvoden till tillsynsmän vid befästningar
m. m............................ 42 000

Arvoden till tillsynsmän vid marinens
kustbevakning .................. 9 000 + 51 000

8. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal

Marinkommando Ost
Marinkommandostab
1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist
Ae 9 ....................................... —

Flottans kaserner på Skeppsholmen 1

förste kansliskrivare Ae 12 utgår 14 380

Hårsfjärdens örlogsdepå
1 kontorist Ae 9 •— kansliskrivare
Ae 10 ....................................

366 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

Bergaskolorna

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
— vikariatslöneförordnande

såsom kanslibiträde Ae 7 ......... —

1 extra biträde för skriv- och kontorsgöromål
extraordinariesättes —

Marinkommando Syd
Marinkommandostab
1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist

Ae 9 ....................................... —

1 kontorist Ae 9 ■—■ kansliskrivare
Ae 10 .................................... —

Karlskronaskolorna
1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist
Ae 9 ....................................... —

Marinkommando Väst
Marinkommandostab
1 kansliskrivare Ae 10 •— vikariatslöneförordnande
såsom förste

kansliskrivare Ae 12 .................. —

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist
Ae 9 ....................................... —

S jökrigshögskolan

1 kontorsbiträde Ao 5 — kanslibiträde
Ao 7 .............................. 1 100

S jökrigsskolan

1 kassör Ae 10 — Ae 12 ...............

8 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kontorsbiträden Ao 5

9. Övriga personalförändringar m. m.

Marinkommando Ost
Marinkommandostab
1 verkstadsförman Ae 12 — Ae 13
1 kontorsbiträde Ao 5, 1 översköterska
Ae 10, 1 undersköterska

1 350

— 11 930

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

367

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning j [Minskning Summa

Ae 4 och 2 sjukvårdsbiträden Ae 2
överföres från Flottans kaserner
på Skeppsholmen ..................... —

Hårsfjärdens örlogsdepå
1 maskinist Ae 10 — vikariatslöne förordnande

i A 12 .................. 1 350

1 eldare Ae 7 — reparatör Ae 8 ...... 542

1 eldare Ae 7 .............................. —

Stockholms örlogsvarv

1 skogvaktare Ae 12 — Ao 12 ...... —

Bergaskolorna

1 förrådsman Ae 7 -— vikariatslöneförordnande
såsom förrådsförman

Ae 9 ....................................... —

2 ekonomibiträden Ae 2 ............... —

Gotlands kustartilleriförsvar

1 expeditionsvakt Ae 7 utgår ......... 9 884

2 sjukvårdsbiträden Ae 2 ............ —

Marinkommando Syd
Karlskronaskolorna

1 driftingenjör Ae 19 -— Ae 21 ...... —

Karlskrona örlogsvarv

2 eldare Ae7 (civilförvaltningen: Ag

19 768

1 maskinist Ag 10 — Ae 10 ......... —

Blekinge kustartilleriförsvar

1 ingenjörbiträde Agl2 — Ae 12 ... —

2 förrådsförmän Ag 9 — Ae 9 ...... —

Marin k o mm ando Väst
Göteborgs örlogsvarv

1 reparatör Ae 8 ........................ 11 502

Kustartilleriets radarskola
1 ingenjör Ag 19 ........................ 19 878

368

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Marinchefens m. fl. yrkanden

Marinkommando Nord
Härnösands kustartillerikår
1 eldare Ae 7 — reparatör Ae 8 ......

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid fasta ut bildningsanstalter

och skolor ......

Fänrikar ....................................

Assistenter för frivilligfrågor .........

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

584

22 000

25 808

47 548

10. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m. ... 11 205 000

Omräkning i övrigt ..................... 1 837 000 + 13 042 000

Motiv

1. Personalförändringar beträffande marinstaben. Chefen för marinen
har återkommit till frågan om marinstabschefens löneställning och föreslagit,
att beställningen för marinstabschef skall placeras i Bo 5 (prop.
1957: 110, s. 151).

Civilförvaltningen finner alltjämt, att frågan om marinstabschefens löneställning
bör bedömas i samband med en allmän översyn av löneställningen
för högre militära beställningar. Ämbetsverket räknar därför icke
med bifall till marinchefens förevarande förslag.

Chefen för marinen har vidare upptagit frågan om löneställningen för
chefen för marinstabens sektion II. Denna beställning är placerad i lönegrad
Bo 3. Marinchefen hävdar, att beställningen bör uppflyttas till Bo 4.
Som skäl anföres att erfarenheterna efter marinstabens omorganisation
år 1954 visat att sektionschefens arbetsuppgifter är mycket omfattande
och av högt kvalificerad natur. I arbetsuppgifterna ingår, bland annat,
inspektion av utbildningen vid sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och marinens
underofficersskola samt viss annan utbildning av flottans personal.

Civilförvaltningen anser jämväl denna fråga böra behandlas i ett större
sammanhang. Ämbetsverket räknar därför icke med att förslaget vinner
bifall.

Under åberopande av förslag av statens organisationsnämnd den 6 maj
1957 föreslår chefen för marinen, att vid marinstaben tillkommer tjänster
för en kommendörkapten av 2. graden/major i Ao 23, en byråinspektör i
Ae 19 samt ett kanslibiträde i Ae 7, avsedda för säkerhetstjänsten inom
marinledningen. För inhämtande av ytterligare upplysningar i denna del
torde få hänvisas till de handlingar, som i vanlig ordning kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Kunyl. Muj:ts proposition nr 110 ur 1958

369

Civilförvaltningen biträder förslaget om inrättande av tjänster för en
byråinspektör och ett kanslibiträde. Behovet av militär befattningshavare
anser ämbetsverket däremot böra tills vidare tillgodoses genom kommendering.

I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår föreslog
marinchefen, att en civil tjänst för byråassistent i lönegrad Ce 25 (Ae 19)
skulle tillkomma vid marinstabens organisationsavdelning. Tjänsten skulle
avses för en vid avdelningen tjänstgörande förvaltare vid flottan (px-op.
1957:110, s. 153). Marinchefen återkommer nu till frågan och föreslår,
att på marinstabens personalförteckning skall uppföras en beställning för
förvaltare i Ao 17 samt att innehavaren erhåller vikariatslöneförordnande
i 19 lönegraden. En förvaltarbeställning i Ao 17 vid flottan kan därvid
vakanthållas. — Civilförvaltningen vidhåller sitt föregående år framställda
förslag om överföring av en förvaltarbeställning från flottans till marinstabens
stat. Ämbetsverket tillstyrker att vikariatslön i 19 lönegraden
må utgå.

Marinchefen återkommer till ett tidigare framfört förslag om att inrätta
en tjänst för verkmästare i Ae 13, avsedd för föreståndare för marinstabens
fotolaboratorium (prop. 1955: 110, s. 116). Denna befattning bestrides
för närvarande av en högbåtsman vid flottan. Till stöd för förslaget
anföres —- utöver tidigare angivna skäl — bland annat följande.

Det får numera anses fastslaget att fotolaboratoriet skall ingå i marinstaben.
Med den omfattning, som verksamheten vid laboratoriet för närvarande
har, anses nuvarande löneställning för den arbetsledande personalen
oskälig. Det är ej heller lämpligt att denna utgöres av militär personal,
utan härför bör avses civil personal med utbildning och erfarenhet
från branschen. Marinens underbefälskadrar är ej heller avpassade för
att befattningarna skall besättas med underbefäl. Då föreståndaren avgår
med pension från och med den 1 april 1958, är det angeläget alt en särskild
tjänst inrättas snarast.

Civilförvaltningen ansluter sig till marinchefens uppfattning att en
civil tjänst bör avses för ifrågavarande befattning. Ämbetsverket har emellertid
under hand inhämtat från 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga,
att det icke torde få anses fastslaget att fotolaboratoriet för framtiden skall
ingå i marinstabens organisation. I avbidan på ett slutligt ställningstagande
i denna fråga anser sig civilförvaltningen därför icke kunna tillstyrka, att
marinchefens förslag om inrättande av en tjänst för laboratoriets föreståndare
föranleder någon åtgärd.

Civilförvaltningen tillstyrker av marinchefen framförda förslag om uppflyttning
av två tjänster för kanslibiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9. Av
tjänsterna avses den ena för sekreterare åt inspektören för kustartilleriet
och den andra för chefens för sjövärnskåren stab. Beträffande förstnämnda
tjänst, som tillkommit från och med budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 110,
24—sa 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

370

Kung1. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

s. 158), framhålles att löneställningen haft till följd att tjänsten icke kunnat
besättas med kompetent innehavare.

Civilförvaltningen avstyrker av marinchefen framlagt förslag om uppflyttning
av en tjänst för tekniker i Ae 9, avsedd för marinstabens filmdetalj,
till Ae 12.

Civilförvaltningen biträder av marinchefen ånyo framfört förslag om
uppflyttning av två tjänster för tekniska biträden i Ag 5 vid marinstabens
tryckeri till 7 lönegraden (prop. 1957:110, s. 153), men avstyrker extraordinariesättning
av tjänsterna.

Marinchefens ånyo framförda förslag om ordinariesättning av en tjänst
för kontorist i Ae 9, handsekreterare åt chefen för marinen (prop. 1957:
110, s. 153), tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen. Ämbetsverket avstyrker
däremot förslag från marinchefen om extraordinariesättning av
tjänster för en fotograf i Ag 9, en tekniker i Ag 9 och en typograf i Ag 8.

Likaledes avstyrker civilförvaltningen ett förslag av marinchefen om
överföring till marinstabens personalförteckningar av tjänster för en stabsliydrograf
i Ao 21 och fyra hydrografassistenter i reglerad befordringsgång,
vilka tjänster nu redovisas under rubriken »Marinens hydrograftjänst».

2. Personal för marin helikopterorganisation. Till 1957 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 139 ff) redogjordes för ett av chefen för marinen
ingivet förslag till marin helikopterorganisation.

Förslaget har såtillvida vunnit bifall att bemyndigande lämnats för anskaffning
av ett antal helikoptrar. Däremot har ställning icke tagits till
frågorna om personal- och basorganisation. Dessa frågor har ansetts böra
prövas ytterligare, varvid möjligheterna att tillgodose personalbehovet inom
ramen för befintliga kadrar ansetts böra noggrant undersökas (prop.
1957: 1, bil. 6, s. 146).

Marinchefen anför, att de två första medelstora helikoptrarna kommer
att levereras under första kvartalet 1958 -— möjligen redan under hösten
1957 — och att ytterligare två beräknas bli levererade under tredje kvartalet
1958. Under första kvartalet 1959 beräknas det första helikopterförbandet
vara färdiguppsatt.

Marinchefen framhåller, att utbildning för helikoptertjänst tar relativt
lång tid och att det är nödvändigt att färdigutbildad personal finnes tillgänglig
allteftersom flygmaterielen tillföres marinen. Marinchefen finner
det alltjämt möjligt att — såsom anförts i det förut omnämnda förslaget
angående marin helikopterorganisation -— avse två kaptener, två löjtnanter,
två underofficerare av 2. graden och två underbefäl i Ao 9 för befattningar
i helikopterorganisationen. Av denna personal är en löjtnant ur
kustartilleriet; övrig personal är ur flottan. Denna personal bedömer marinchefen
emellertid vara otillräcklig för att omhändertaga, vårda och utnyttja
helikoptrarna. Då det icke heller anses möjligt att utnyttja ytter -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

371

ligare personal inom ramen för befintliga stater, erfordras därför från och
med budgetåret 1958/59 tjänster enligt följande sammanställning för marinens
helikoptertjänst. I

Befattning	Antal, kategori och lönegrad	Stat
Förbanclschef................	1 kommendörkapten av 2. graden/major Ao 23	Marinstaben
Förbandsingenj ör............	1 mariningenjör av 1. graden Ao 23	Mariningenjörkåren
Flygstyrka
Helikopterförare, spanare m.m.	1 löjtnant Ao 17/13	Flottan
» » »	1 överfurir Ao 9	Kustartilleriet
Markstyrka
Chefsmekaniker ............	1 flaggunderofficer Ao 13	Flottan
1. mekaniker...............	4 högbåtsmän Ao 9	Flottan
1. » ...............	2 överfurirer Ao 9	Kustartilleriet
Mekaniker .................	5 högbåtsmän eller furirer Ao 9 eller Ae 8/7	Flottan
» ..................	3 överfurirer eller furirer Ao 9 eller Ae 8/7	Kustartilleriet
Marinförvaltningen
Chef för helikoptersektion ....	1 marindirektör av 2. graden Ao 24	Mariningenjörkåren
Tjänstgörande ingenjör ......	1 mariningenjör av 2. graden Ao 21	Mariningenjörkåren

I anslutning härtill framhåller marinchefen, att angivna personal —
inräknat de åtta beställningar som kan disponeras inom ramen för befintliga
kadrar — icke kan beräknas bli tillräcklig på längre sikt. Med hänsyn
till att leverantören av helikoptrarna kan beräknas ställa personal till
förfogande under viss tid efter leveransen samt till svårigheterna att utbilda
tillräcklig personalstyrka har marinchefen emellertid inskränkt sig
till det gjorda förslaget.

Civilförvaltningen utgår vid sina kostnadsberäkningar från att samtliga
18 föreslagna militära beställningar skall tillkomma från och med nästa
budgetår. Ämbetsverket räknar vidare med tillkomsten av en beställning
för mariningenjör av 1. graden avsedd för förbandsingenjör. Övriga förslag
av marinchefen beträffande ingenjörer för helikoptertjänst anser sig
civilförvaltningen däremot icke kunna tillstyrka i avvaktan på organisationens
uppbyggnad samt på resultatet av personalkårutredningens arbete.

I detta sammanhang erinrar civilförvaltningen om att förslag framförts
om helikopterorganisation jämväl vid armén. Ur de synpunkter ämbetsverket
har att företräda ter det sig emellertid, framhåller civilförvaltningen,
föga tillfredsställande att skapa skilda helikopterorganisationcr för
armén och marinen. Därest en hclikopterorganisation skulle anses höra
komma till stånd jämväl vid armén, förutsätter ämbetsverket att i allt fall
åtgärder vidtages för gemensamt utnyttjande inom de båda försvarsgrenarna
av för dylik verksamhet avsedd personal.

372

Kiuigl. Muj:ts proposition nr 110 år 1958

3. Vissa personalförändringar i samband med organisation an Göteborgs
och Bohus försvarsområde och Göteborgs kustartilleriförsvar. Sedan
överbefälhavaren framlagt förslag i ämnet, fattade riksdagen år 1955 (prop.
110; rskr. 300) principbeslut om att skillnaden mellan lantmilitära och
marina försvarsområden skulle upphöra samt att vissa marina försvarsområden
— bland dem Göteborgs skärgårds försvarsområde —■ skulle
sammanföras med angränsande lantmilitära försvarsområden.

I överensstämmelse med riksdagens sålunda fattade principbeslut har
Kungl. Maj :t i kungörelse den 30 november 1956 (SFS 634) angående
krigsmaktens indelning i fred och rikets militärterritoriella indelning förordnat,
bland annat, att ny indelning av tredje militärområdet i försvarsområden
skall gälla från och med den 1 juli 1958. Enligt vad sålunda förordnats
skall Göteborgs skärgårds försvarsområde sammanföras med delar
av tidigare Halmstads, Göteborgs och Uddevalla försvarsområden till ett försvarsområde,
Göteborgs och Bohus försvarsområde, under det återstående
delar av Göteborgs och Uddevalla försvarsområden sammanföres till Älvsborgs
försvarsområde. Återstående del av Halmstads försvarsområde skall
bilda Hallands försvarsområde.

Med anledning av vad sålunda beslutits har överbefälhavaren i skrivelse
den 30 januari 1957 avgivit förslag rörande, såvitt här är i fråga,
organisationen av staben för Göteborgs och Bohus försvarsområde och
Göteborgs kustartilleriförsvar. Förslaget har utarbetats efter samråd med
statens organisationsnämnd. Det förutsättes att organisationsnämnden
efter genomförd omorganisation skall organisationsundersöka stabs- och
förvaltningstjänsten vid försvarsområdet och kustartilleriförsvaret. Den
föreslagna organisationen är således preliminär i vad den avser detaljer.

Enligt överbefälhavarens förslag skall organisationen utformas efter i
huvudsak samma linjer som organisationen vid Vaxholms och Karlskrona
försvarsområden (Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar). Den nya
staben organiseras genom sammanslagning av staberna för Göteborgs skärgårds
försvarsområde (Göteborgs kustartilleriförsvar) och Göteborgs—
Halmstads försvarsområden. Vidare överföres till Göteborgs och Bohus
försvarsområdesstab personal från Uddevalla försvarsområde som är lokalt
bunden till de delar av detta försvarsområde, som överföres till Göteborgs
och Bohus försvarsområde. Försvarsområdesbefälhavare och försvarsområdesstab
skall, i anslutning till vad som för närvarande gäller, i fred vara
gemensamma för Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden.
Med hänsyn till att Göteborgs och Bohus försvarsområde är större än Vaxholms
och Karlskrona försvarsområden samt till att fördelningen mellan
armé- och marinoperativa uppgifter icke är densamma som i nämnda försvarsområden,
har organisationen av Göteborgs och Bohus försvarsområdesstab
(Göteborgs kustartilleriförsvarsstab) i vad gäller avdelningar för
mobiliserings- och krigsplanläggning samt utbildning utformats något an -

Kungl. Maj:ts proposition nr liO år 1958 373

norlunda än vid Vaxholms och Karlskrona försvarsområdesstaber (kustartilleriförsvarsstaber)
.

Överbefälhavaren framlägger beräkningar över erforderliga personalförändringar
i anslutning till den föreslagna omorganisationen. Det förutsättes
att cheferna för armén och marinen i samband med medelsäskandena
för budgetåret 1958/59 kommer att inge förslag till de ändringar i
respektive försvarsgrenars personalförteckningar, som påkallas av den föreslagna
organisationens genomförande. Överbefälhavaren beräknar att de
årliga lönekostnaderna för den föreslagna organisationen kommer att bli
ungefär 270 000 kronor lägre än kostnaderna för befintliga organisationer.
Till kostnadsbesparingen medverkar främst att 27 befattningshavare
vid kustartilleriförsvaret, vilka avlönas från sakanslag, anses kunna utgå.

Vid behandlingen av arméns motsvarande anslag i det föregående har
redogjorts för arméchefens förslag till personalförändringar för budgetåret
1958/59 med anledning av den planerade omorganisationen.

Marinchefen föreslår, under åberopande av överbefälhavarens förslag,
för nästa budgetår följande personalförändringar.

En beställning för överste i Bo 4, chef för Göteborgs kustartilleriförsvar
tillika försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs och Bohus försvarsområde,
tillkommer.

Två flaggunderofficersbeställningar i Ao 13 vid kustartilleriet, avsedda
en för förrådsgrupp vid tygförvaltningen och en för fortifikationsförvaltningens
värme- och sanitetsdetalj, utbytes mot beställningar för förvaltare
i Ao 17. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 juli 1952 och den 30 juni
1954 har innehavaren av sistnämnda beställning åtnjutit vikariatslön i
Ao 17 i avbidan på prövning av förslaget till organisation av försvarets
fastighetsförvaltning. Vidare anses en beställning för förvaltare i Ao 15
vid kustartilleriet böra tillkomma i utbyte mot en beställning för underofficer
av 2. graden i Ao 11.

För befattningar som artilleri- och teleingenjörer inom tygförvaltningen
räknar marinchefen med tillkomsten av två mariningenjörer av 1. graden
i Ao 23.

I fråga om civil personal föreslås tjänster tillkomma för en driftingenjör
i Ae 19 (vid fortifikationsförvaltningens värme- och sanitetsdetalj),
tre ingenjörbiträden i Ae 12, en linjereparaiör i Ae 10, två kontorister i
Ae 9 och en förrådsman i Ae 7, under det att på avlöningsanslag inrättade
tjänster för en biträdande ingenjör i Ae 13, två expeditionsvakter i
Ae 7 och två biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång
samt två kontorsbud, alla vid Göteborgs kustartilleriförsvar, anses
kunna utgå.

Arvodesbefattningar för en expeditionsofficcr i A: 24, två expeditionsunderofficerare
i A: 10 och en besiktningsunderofficer i A: 10, alla vid
Göteborgs kustartilleriförsvar, samt för eu expeditionsunderofficcr i A: 10
vid Älvsborgs kustarlilleriregemenle föreslås utgå.

374

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Civilförvaltningen är tveksam i fråga om förslaget till organisation av
Göteborgs och Bohus försvarsområdesstab m. m. Ämbetsverket uttalar i
denna del i huvudsak följande.

Civilförvaltningen anser, att kostnadsbesparingarna enligt den föreslagna
nya organisationen i allt väsentligt hänför sig till rationaliseringar
inom Göteborgs kustartilleriförsvar, vilka skulle kunna uppnås oberoende
av den föreslagna sammanslagningen av försvarsområdesstaben och kustartilleriförsvarsstaben.
Själva sammanslagningen synes i stället medföra
vissa kostnadsökningar, t. ex. utbyte av en försvarsområdesbefälhavare i
B: 3 mot en överste i Bo 4. De skäl, som föranlett sammanslagningen av
försvarsområdesstab och kustartilleriförsvarsstab vid Vaxholms och Karlskrona
försvarsområden, synes icke lika starka vid Göteborgs och Bohus
försvar som räde, där krigsplanläggnings-, utbildnings- och förvaltningsverksamheten
för arméstridskrafterna torde vara av annan storlek än vid
förstnämnda försvarsområden med deras till största delen rent kustartilleribetonade
verksamhet. Mot en sådan sammanslagning talar dessutom,
att möjligheterna till kostnadsbesparingar genom en fullständig sammanslagning
av kustartilleriförsvarsstaben och KA 4 regementsstab — som
torde kunna göras om kustartilleriförsvarsstaben icke såsom vid Stockholms
och Blekinge kustartilleriförsvar samtidigt är försvarsområdesstab
— därigenom bortfaller.

Civilförvaltningen finner, att det hade varit önskvärt att en närmare
prövning kunnat ske av frågan, om icke den eftersträvade samordningen
skulle kunna vinnas enklare och mindre kostnadskrävande vid ett alternativ
syftande till dels en i princip oförändrad försvarsområdesstab och
dels en i förhållande till denna i stort sett fristående, rationaliserad kustartilleriförsvarsstab,
i vilken regementsstaben helt inordnats.

Från militärt håll har emellertid under hand framhållits att genomförandet
av den föreslagna organisationen vore en angelägenhet av stor
vikt ur militär synpunkt och att ett uppskjutande av genomförandet skulle
innebära väsentliga olägenheter.

Med hänsyn härtill och till önskvärdheten av att så snart som möjligt
vinna ovannämnda besparingar inom Göteborgs kustartilleriförsvar har
civilförvaltningen ansett sig böra vid kostnadsberäkningarna utgå från en
organisation på förevarande område av den struktur överbefälhavarens
förslag innefattar. Civilförvaltningen framhåller emellertid, att ämbetsverket
därmed icke frångått sin uppfattning att även andra vägar bör prövas
och att även förändringar i den av överbefälhavaren föreslagna organisationen
kan bli aktuella i syfte att vinna ytterligare rationalisering och
besparingar. Civilförvaltningen har därför vid kostnadsberäkningarna ansett
sig icke böra tillstyrka andra personalförändringar än sådana som kan
anses försvarbara, även om en annan organisation på förevarande område
än den nu ifrågasatta skulle väljas.

Under hänvisning till sin sålunda uttalade uppfattning har civilförvaltningen
ansett att den föreslagna överstebeställningen bör hänföras till

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1958

375

lönegrad Bo 3. Ämbetsverket tillstyrker vidare utbytet av en 1''laggunderofficersbeställning
mot beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för värmeoch
sanitetsdetaljen. Beträffande övriga förslag avseende underofficerare
tillstyrker ämbetsverket endast att en beställning för underofficer av 2.
graden i Ao 11 utbytes mot beställning för flaggunderofficer i Ao 13. Förslagen
om nya beställningar vid mariningenjörkåren biträdes icke av ämbetsverket.
De i fråga om civil personal föreslagna förändringarna liksom
ifrågasatta indragningar av vissa arvodesbefattningar för pensionerad
militär personal tillstyrkes däremot.

Med anledning av civilförvaltningens uttalanden har överbefälhavaren
i skrivelse den 31 oktober 1957 anfört, att en sammanslagning av staberna
i enlighet med överbefälhavarens förslag ur militär lednings- och effektivitetssynpunkt
medför så stora fördelar, att den under alla omständigheter
bör komma till stånd. Då förslaget dessutom innebär kostnadsbesparing
synes det desto mer angeläget att genomföra. Civilförvaltningen synes
enligt överbefälhavaren icke tillräckligt ha beaktat att den största vinsten
med den föreslagna organisationen icke är den årliga kostnadsbesparingen
utan den avsevärt högre effektiviteten.

4. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Sjökrigshögskolan.
Marinchefen upprepar tidigare förslag om utbyte av en beställning
för kommendörkapten av 2. graden (major) eller kapten i Ao 23
eller Ao 21, avsedd för lärare i stabstjänst, mot beställning för kommendörkapten
av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten av 2.
graden (major) i Ao 26 eller Ao 23 (prop. 1957: 110, s. 155).

Civilförvaltningen biträder alltjämt förslaget.

Flottan. Officerare. Marinchefen föreslår, att en beställning för kommendörkapten
av 2. graden eller kapten i Ao 23 eller Ao 21, avsedd för
nautisk assistent i marinförvaltningen, skall utbytas mot beställning för
kommendörkapten av 2. graden i Ao 23. Förslaget motiveras med att ifrågavarande
befattning enligt den sedan den 1 juli 1954 gällande organisationen
för marinförvaltningen skall avses för kommendörkapten av 2. graden.
Civilförvaltningen anser att marinchefens förslag i denna del, i avvaktan
på resultatet av 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas fortsatta
över synsarbete, icke nu bör upptagas till prövning.

Sedan marinförvaltningens omorganisation år 1954 skall sex beställningar
på flottans stat, varav en i Ao 26, två i Ao 23 och tre i Ao 21, hållas
vakanta tills vidare och enligt vad Kungl. Maj:t beslutar i varje särskilt
fall. Vakanthållandet motiveras med att beställningar tillkommit i marinförvaltningen
för följande befattningar, nämligen chef för centralplaneringen,
chef för minbyrån, chef för kontrollkontoret, budgetrepresentant
vid vapenavdelningen, chef för ammunitionssektionen å artilleribyrån och
marinens kontrollofficer i Bofors. Marinchefen föreslår, att föreskriften
om vakanthållande skall upphävas. Civilförvaltningen däremot föreslår atl
beställningarna överföres till personalförteckning för marinförvaltningen.

.376

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Civilförvaltningen anmäler vidare, att innehavaren av en å övergångsstat
uppförd beställning för musikdirektör av 1. graden avgår med ålderspension
den 1 oktober 1957.

Underofficerare. Med anledning av förslag från marinchefen om att en
beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för marinförvaltningens ubåtsbyrå,
skall inrättas, föreslår civilförvaltningen att en dylik beställning tillkommer
vid marinförvaltningen.

Marinchefen har vidare föreslagit att åtta beställningar för förvaltare i
Ao 17 skall tillkomma på flottans stat i utbyte mot samma antal beställningar
för förvaltare i Ao 15, av vilka fyra enligt beslut av Kungl. Maj:t
må förenas med vikariatslön i Ao 17. Av de fyra sistnämnda beställningarna
är tre avsedda för kontrollanter i marinförvaltningen och en för fartygschef
å proviantfartyget Freja. Civilförvaltningen tillstyrker utbytet
av ifrågavarande fyra beställningar men hävdar att de för marinförvaltningen
avsedda beställningarna bör uppföras på personalförteckning för
ämbetsverket. Frågan om jämkning i löneställningen för övriga fyra förvaltare,
avsedda för allmänna material- och drivmedelsförråden vid örlogsvarven
i Stockholm och Karlskrona, för proviantförrådet vid marinkommando
Ost samt för uppbördsmaskinist å statsisbrytaren Ymer, anser ämbetsverket
däremot böra upptagas i annan ordning.

Genom beslut den 18 januari 1957 har Kungl. Maj:t medgivit, att en
övergångsvis kvarstående beställning för förvaltare i Ao 15 tills vidare må
avses för fartygschef å tender. Beställningen må dock endast tillsättas på
förordnande. Marinchefen föreslår att sistnämnda föreskrift upphäves.
Civilförvaltningen räknar med att en flaggunderofficersbeställning i Ao 13
utbytes mot förvaltarbeställning i Ao 15.

Civilförvaltningen är icke beredd att biträda förslag från marinchefen
om inrättande av beställning för förvaltare i Ao 15, avsedd för fartygschef
på trängfartyget Unden, i utbyte mot en beställning för flaggunderofficer
i Ao 13.

Civilförvaltningen anser vidare att av marinchefen upptagen fråga om
inrättande av tre vikariatslöneförordnanden i lönegrad Ao 17 för underofficerare
ur flottan i befattningar såsom fartygschefer på sjömätningsfartygen
Ejdern, Nils Strömcrona och Peter Gedda bör prövas i annan
ordning.

I anslutning till att civilförvaltningen tillstyrker fortsatt utbyggnad av
mariningenjörkåren med den av 1955 års riksdag beslutade nya mariningen
jörkategorien (jfr punkt 5 i det följande), räknar ämbetsverket med
vakanthållande av beställningar för en förvaltare i Ao 15, fyra flaggunderofficerare
i Ao 13 och tre underofficerare av 2. graden i Ao 11.

Antalet övertaliga underofficerare på särskild stat beräknas för budgetåret
1958/59 till 139, vilket innebär en minskning med sju beställningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 195S

377

i förhållande till det för innevarande budgetår upptagna antalet. De utgående
beställningarna avses planenligt skola utbytas mot beställningar
för högbåtsman i Ao 9.

Underbefäl. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1957: 110 har
från och med innevarande budgetår tillkommit 20 beställningar för högbåtsman
i lönegrad Ao 10. Marinchefen föreslår för nästa budgetår, att beställningarna
för högbåtsman i Ao 10 utbytes mot beställningar för förste
högbåtsman i Ao 11 samt att ytterligare 55 dylika beställningar tillkommer
i utbyte mot beställningar för högbåtsman i Ao 9.

Civilförvaltningen har icke något emot den föreslagna tjänstebenämningen
förste högbåtsman. Ämbetsverket tillstyrker också, att antalet beställningar
för förste högbåtsman bestämmes i enlighet med marinchefens
förslag, men anser att frågan om uppflyttning av beställningarna från
Ao 10 till Ao 11 bör upptagas i annan ordning.

Såsom förut nämnts anses sju utgående beställningar för underofficerare
på särskild stat planenligt böra utbytas mot beställningar för högbåtsman
i Ao 9.

Kustartilleriet. Officerare. Beställningen för chef för marinkommando
Nord, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands
kustartillerikår, är placerad i lönegrad Bo 1. Ett av chefen för marinen
framfört förslag om uppflyttning av denna beställning till lönegrad Bo 3
finner försvarets civilförvaltning böra behandlas i ett större sammanhang,
varför ämbetsverket icke räknar med bifall till förslaget.

För den nya utbildningsorganisationen vid kustartilleriet erfordras
ytterligare tre beställningar för kapten i Ao 21 (jfr prop. 1957: 110, s. 170).
Marinchefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen, att dessa beställningar
inrättas från och med budgetåret 1958/59.

Underofficerare. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 juli 1952 och den
30 juni 1954 må underofficer som placeras vid värme- och sanitetsdetaljen
vid Hemsö kustartilleriförsvar meddelas vikariatslöneförordnande i lönegrad
Ao 15. Dylikt förordnande har fått meddelas i avbidan på prövning
av förslaget till organisation av försvarets fastighetsförvaltning (prop.
1952: 120, s. 45). Sedan denna organisation numera fastställts vid 1956
års riksdag (prop. 110), föreslår chefen för marinen att för förvaltare vid
värme- och sanitetsdetaljen vid Hemsö kustartilleriförsvar inrättas en beställning
i Ao 15 i utbyte mot en flaggunderofficersbeställning i Ao 13.

Civilförvaltningen biträder detta förslag.

I anslutning till att civilförvaltningen tillstyrker fortsatt utbyggnad av
mariningenjörkåren med en ny kategori mariningenjörer (jfr punkt 5 i
det följande), räknar ämbetsverket med vakanthållande av tre flaggunderoffieersbeställningar
i Ao 13 vid kustartilleriet.

Underbefäl. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1957: 110 har
från och med innevarande budgetår tillkommit tio beställningar för flagg -

378

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

furir i Ao 10. Marinchefen föreslår för nästa budgetår att fiaggfurirsbeställningarna
uppflyttas från lönegrad Ao 10 till Ao 11 samt att ytterligare
50 flaggfurirsbeställningar inrättas i utbyte mot samma antal beställningar
för överfurir i Ao 9. För budgetåret 1958/59 bör vidare utbyggnaden av
överfurirskadern fortsätta, varvid åtta beställningar för överfurir i Ao 9
föreslås tillkomma i utbyte mot samma antal beställningar för furir i
Ae 8/7.

Civilförvaltningen har icke något att erinra mot det föreslagna antalet
beställningar för underbefäl vid kustartilleriet. Löneställningen för flaggfurirer
däremot anser ämbetsverket böra upptagas i annan ordning.

Pensionerad personal i arvodesbefattning. Marinchefen föreslår
med tillstyrkan av civilförvaltningen, att en arvodesbefattning för besiktningsunderofficer
i A: 16 vid Gotlands kustartilleriförsvar indrages.

5. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen
föreslår, att från och med budgetåret 1958/59 skall tillkomma en beställning
för mariningenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd för marinförvaltningens
skeppsbyggnadsavdelning, fartygsbyråns fartygsbyggnadssektion. På
innehavaren av beställningen skulle ankomma, bland annat, sådana skeppsteknislca
arbetsuppgifter som sammanhänger med installation av robotmateriel
ombord på fartyg.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslaget.

Vidare erinrar marinchefen om att 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
(betänkande I, s. 122) föreslagit, att för marinförvaltningens torpedbyrå
skulle inrättas beställningar för en marindirektör av 2. graden
i Ao 24 och en mariningenjör av 2. graden i Ao 21. I samband härmed
kunde en beställning för mariningenjör av 1. graden i Ao 23 utgå ur organisationen.
Marinchefen föreslår att de av försvarsförvaltningssakkunniga
föreslagna förändringarna vidtages från och med budgetåret 1958/59.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget, dock under förutsättning att samtliga
av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga framlagda förslag till personalförändringar
i fråga om torpedbyrån samtidigt genomföres.

Marinchefen anmäler att för den vid 1955 års riksdag beslutade nya
kategorien mariningenjörer erfordras ytterligare 11 beställningar i befordringsgång
under budgetåret 1958/59. Motsvarande antal underofficerare undergår
för närvarande utbildning till mariningenjör. I anslutning till att
föreslagna mariningenjörsbeställningar tillkommer bör således (jfr punkt
4 i det föregående) 11 underofficersbeställningar, åtta vid flottan och tre
vid kustartilleriet, hållas vakanta.

Civilförvaltningen utgår vid sina anslagsberäkningar från vad inarinchefen
sålunda föreslagit.

Enligt vad som anfördes i propositionen 1955: 110 (s. 42) bar beställningar
för den nya kategorien mariningenjörer i princip förutsatts skola
tillkomma i utbyte mot befintliga beställningar. Med skrivelse den 8 no -

379

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

vember 1957 har chefen för marinen ingivit en plan för uppbyggnad av
den nya kategorien mariningenjörer, av marinchefen benämnd mariningenjörer
(L). Enligt denna plan skall på längre sikt tillkomma sammanlagt
179 beställningar för dylika mariningenjörer, varav 62 i Ao 21, 31
i Ao 19, 62 i Ao 17/13 och 24 i Ae 11. I anslutning härtill föreslås 127
underofficersbeställningar och 70 civila tjänster utgå. Avlöningskostnaderna
för nytillkommande beställningar uppgår enligt planen till i huvudsak
samma belopp som kostnaderna för utgående beställningar och tjänster.
I skrivelsen föreslås vidare åtgärder för att uppbyggnaden av den nya
mariningenjörkadern icke skall medföra försämrade befordringsförhållanden
för sjöunderofficerskåren.

Under åberopande av nyssnämnda plan har chefen för marinen i skrivelse
den 25 januari 1958 föreslagit inrättande av 20 ordinarie beställningar
för mariningenjör av den nya kategorien, varav 4 i Ao 21, 10 i Ao 19 och
6 i Ao 17/13. Rörande skälen till förslaget anför marinchefen i huvudsak
följande.

Av de underofficerare, som hösten 1958 beräknas bli utexaminerade såsom
mariningenjörer från sjökrigsskolan, är en förvaltare, sju flaggunderofficerare
och tre underofficerare av 2. graden. Dessa underofficerare har
tillräcklig erfarenhet från sin tidigare tjänstgöring för att efter antagning
till mariningenjör omedelbart eller i varje fall under budgetåret 1958/59
kunna bestrida befattning som avses för beställningshavare i Ao 21 och
Ao 19. Beställningar i dessa lönegrader bör därför finnas tillgängliga från
och med budgetåret 1958/59. Vidare är det sannolikt möjligt att under samma
budgetår låta några av de mariningenjörer som utexaminerades hösten
1957 bestrida befattningar avsedda för beställningshavare i lönegrad 19
eller 17/13.

Den prövotid på två år i fänriks tjänsteklass, som förutsättes i gällande
bestämmelser, har tillkommit med den utgångspunkten att vederbörande
saknar praktisk erfarenhet som underofficer. Erfarenheterna av redan utexaminerade
mariningenjörers tjänstgöring bestyrker att en prövotid av
denna längd i regel icke erfordras. Det anses därför angeläget att ordinarie
beställningar finns tillgängliga under budgetåret 1958/59. Om sådana beställningar
finns anses ett flexibelt övergångsskede kunna åstadkommas
genom att beställningarna successivt tas i anspråk i den takt ifrågavarande
mariningenjörer anses kompetenta för och placeras i befattning.

De befattningar i vilka ifrågavarande mariningenjörer beräknas bli placerade
under budgetåret 1958/59 är maskin-, eleklro-, skydds- och leleingenjörsbefattningar
å jagare av östergötlandstyp, divisionsingenjörsbefattning
på motortorpedbålsdivision samt fyra befattningar i marinens landorganisalion,
nämligen en vid lelesek tionens å Karlskrona örlogsvarv landradardetalj,
en vid kustartilleriets mekanikerskola, en vid kustartilleriets radarskola
och en vid fartygs- och vcrksladsförvaltningen vid Stockholms kustartilleriförsvar.

1 den förut nämnda befattningen å Karlskrona örlogsvarv tjänstgör för

3 so

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

närvarande cn driftingenjör i Ae 21 med avlöning från sakanslag. Befattningshavaren
beräknas avgå med ålderspension vid utgången av december
1958. Befattningen bör då återbesättas med mariningenjör. För övriga befattningar,
som marinchefen föreslagit skola bestridas av bär ifrågavarande
mariningenjörer, saknas enligt marinchefen för närvarande beställningar
eller tjänster. I enlighet med den i propositionen 1955: 110 uttalade principen
bör emellertid vid tillkomsten från och med budgetåret 1958/59 av eri
or der liga beställningar för mariningenjörer ett antal beställningar eller
tjänster utgå så att de sammanlagda lönekostnaderna ej ökas. Erforderligt
antal beställningar för underofficer vid flottan bör därför dragas in. Med
hänsyn till det ogynnsamma befordringsläget inom flottans underofficerskår
anser chefen för marinen att endast beställningar i Ao 11 skall indragas.
Med denna motivering föreslår marinchefen, att -— förutom förenämnda
civila tjänst i Ae 21 -— 26 beställningar för underofficer av 2.
gx-aden vid i lottan skall dragas in för att täcka merkostnaderna för de
nya mariningenjörsbeställningarna.

Marinchefen tar vidare upp vissa frågor rörande tidpunkten för ifrågavarande
mariningenjörers befordran m. m. Marinchefen anför att en viss
förberedelsetid kan bli erforderlig innan vederbörande är fullt kompetenta
för avsedda ordinarie beställningar. Det kan därför inträffa, att de föreslagna
nya beställningarna under budgetåret 1958/59 icke alls tas i anspråk
eller utnyttjas för anställande av beställningshavare i lägre lönegrad.

6. Förändringar beträffande lälcarpersonal. Marinchefen föreslår, att
två beställningar för marinläkare av 1. graden i Ao 23 skall tillkomma i
utbyte mot två dylika beställningar i Ao 21, av vilka en är avsedd för chefen
för sjukvårdsförvaltningen vid marinkommando Nord och en för förbandsläkare
vid flottans skolor i Karlskrona. Som motivering för förslaget
anföres de med beställningarna förenade arbetsuppgifternas art och omfattning.

Under hänvisning till den översyn av försvarssjukvårdens organisation,
som riksdagens revisorer i sin särskilda berättelse den 3 juni 1957 förutsatt
skola komma till stånd, är civilförvaltningen icke beredd att tillstyrka
förslagen. I samband härmed framhåller civilförvaltningen jämväl,
att ämbetsverket i yttrande den 6 september 1957 över 1953 års örlogsvarvsutrednings
betänkande erinrat om att för örlogsvarvet och marinverkstäderna
i Stockholm på senare tid i stället för distriktsläkare (marinläkare
av 1. graden) tillsatts särskilda anvisningsläkare. Då detta system
fungerar fullt tillfredsställande ifrågasätter civilförvaltningen i yttrandet
om icke vid en nyorganisation av örlogsvarven motsvarande anordning
borde genomföras även i Karlskrona. Särskilda beställningar vid marinläkarkaren
skulle sålunda framdeles icke behöva avses för örlogsvarven.

I skrivelse den 12 februari 1958 har chefen för marinen föreslagit, alt
den för distriktsläkare vid Karlskrona örlogsvarv avsedda marinläkar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 381

beställningen i Ao 21 vid vakans skall få tagas i anspråk för inrättande
av en tjänst, förslagsvis kallad byråläkare, vid inarinöverläkarens expedition.
På innehavaren av tjänsten skulle ankomma att vara medicinsk
sakkunnig i samband med skeppsbyggnadsfrågor, planerandet av baser,
utarbetandet av instruktioner m. m. Behovet av en dylik tj änst har enligt
marinchefen accentuerats främst genom ABC-stridsmedlcns tillkomst.

Över marinchefens framställning har yttranden inhämtats från överbefälhavaren,
som samrått med försvarets forskningsanstalt och försvarets
sjukvårdsstyrelse, samt försvarets civilförvaltning. Av de sålunda
hörda myndigheterna tillstyrker forskningsanstalten och sjukvårdsstyrelsen
marinchefens förslag. Sjukvårdsstyrelsen uttalar dock, att
ett bifall till framställningen icke bör medföra en försämring av
möjligheterna för vederbörande personal vid örlogsvarvet att erhålla
fullgod läkarvård, överbefälhavaren förklarar sig intet ha att erinra gentemot
framställningen, under det att civilförvaltningen vill ifrågasätta om
icke den i marinchefens framställning åsyftade verksamheten tills vidare
bör kunna bedrivas i samma ordning som hittills.

7. Förändringar beträffande vaktpersonal m. m. I anslutning till förslag
av chefen för marinen beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för
tillsynsmän vid befästningar m. m. till i runt tal 328 000 kronor (+ 42 000
kronor). Det ökade medelsbehovet föranledes till ett belopp av i runt tal
28 000 kronor av nytillkommande bevakningsuppgifter samt i övrigt av beslutade
lönehöjningar m. m.

I enlighet med förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen
med en ökning av medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid marinens
kustbevakning om i runt tal 9 000 kronor. Av detta belopp hänför sig
ungefär 1 500 kronor till nya bevakningsobjekt samt återstoden, 7 500 kronor,
till höjda arvoden. Marinchefen anför i sistnämnda fråga att ifrågavarande
arvoden varit oförändrade sedan 1952, ehuru bisysslearvoden i
anslutning till förslagen i propositionen 1957:173 höjts med 20—25 %.
Marinchefen föreslår i anslutning härtill att maximibeloppet av det arvode
marinkommandochef äger medgiva skall höjas från 220 kronor till 400
kronor för år. Civilförvaltningen tillstyrker för sin del en jämkning till
300 kronor för år.

8. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Marinkommando
Ost. Civilförvaltningen avstyrker ett av marinchefen framlagt
förslag om utbyte av en kanslibiträdestjänst i Ae 7, avsedd för kryptotekniker
vid marinkommandostaben, mot kontoristtjänst i Ae 9.

Innehavaren av den för Flottans kaserner på Skeppsholmen upptagna
tjänsten för förste kansliskrivare i Ae 12 avgår med pension under innevarande
budgetår. Enär arbetsuppgifterna skall övertagas av pensionerad
underofficer, föreslår civilförvaltningen i enlighet med förslag från marinchefen,
att tjänsten indrages från och med budgetåret 1958/59.

Ett av chefen för marinen ånyo framfört förslag om utbyte av en kon -

382

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

toristtjänst i Ae 9 vid Hårsfjärdens örlogsdepå mot kansliskrivartjänst i
Ae 10 (prop. 1957:110, s. 163) anser sig civilförvaltningen alltjämt icke
kunna tillstyrka.

I fråga om kontorspersonal vid Bergaskolorna har chefen för marinen
föreslagit, dels att innehavaren av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid intendentsexpeditionen skall få förordnas att mot vikariatslön
bestrida göromål som eljest ankommer på kanslibiträde i Ae 7,
dels ock att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål skall
få extraordinariesättas. Civilförvaltningen är icke beredd att tillstyrka
dessa förslag i avvaktan på förnyade organisationsundersökningar vid
Bergaskolorna.

Marinkommando Syd. Av chefen för marinen framförda förslag
om dels utbyte av en tjänst för kanslibiträde i Ae 7, kryptotekniker vid
marinkommandostaben, mot kontoristtjänst i Ae 9, dels uppflyttning till
kansliskri vart jänst i Ae 10 av en kontoristtjänst i Ae 9 vid sjukvårdsförvaltningen
avstyrkes av civilförvaltningen. Ej heller kan ämbetsverket biträda
ett förslag om att utbyta en kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid Karlskronaskolornas
intendenturavdelning mot kontoristtjänst i Ae 9.

Marin k om mando Väst. I sitt militärorganisatoriska underlag för
innevarande budgetår föreslog chefen för marinen, att tjänsten för kansliskrivare
i Ce 15 (Ae 10) vid kameralkontoret skulle utbytas mot tjänst
för förste kansliskrivare i Ce 17 (Ae 12) (prop. 1957:110, s. 163). Marinchefen
föreslår nu, i avvaktan på slutligt ställningstagande till kassaorganisationen
vid marinkommando Väst, att ifrågavarande befattningshavare
skall få förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer
på tjänsteman i A 12. Civilförvaltningen anser sig icke kunna
tillstyrka förslaget. Ej heller kan ämbetsverket tillstyrka förslag om uppflyttning
av en kanslibiträdestjänst i Ae 7, avsedd för kryptotekniker vid
marinkommandostaben, till kontoristtjänst i Ae 9.

Sjökrigshögskolan. Ett förslag från chefen för marinen om utbyte
av en kontor sbiträdest jänst i Ao 5 mot kanslibiträdest jänst i Ao 7 biträdes
av civilförvaltningen. På innehavaren av ifrågavarande tjänst, vilken tjänstgör
som biblioteksbiträde, ankommer att självständigt handhava klassificering,
katalogisering, utlåning, ordnande och delgivning av tidskrifter
m. m. ävensom referatsammanställningar m. m.

Sjökrigsskolan. Civilförvaltningen tillstyrker förslag från marinchefen
om uppflyttning av tjänsten för kassör från Ae 10 till Ae 12.

Under åberopande av vad civilförvaltningen anfört vid behandlingen av
motsvarande anslag för armén föreslår ämbetsverket, att i enlighet
med principerna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
åtta ordinarie kontorsbiträdestjänster tillkommer i utbyte mot tjänster
för biträde för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid marinkommando Ost (marinkommandostab och gemensamma förvaltningsorgan)
tre tjänster;

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

383

vid Hårsfjärdens örlogsdepå en tjänst;

vid Stockholms kustartilleriförsvar tre tjänster; samt

vid Gotlands kustartilleriförsvar en tjänst.

I anslutning härtill bör enligt civilförvaltningen tillkomma åtta biträdestjänster
i befordringsgång i utbyte mot samma antal ordinarie tjänster i
Ao 5, nämligen

vid marinkommando Nord en tjänst;

vid marinkommando Syd (marinkommandostab och gemensamma förvaltningsorgan)
tre tjänster;

vid Blekinge kustartilleriförsvar en tjänst;

vid marinkommando Väst (marinkommandostab och gemensamma förvaltningsorgan)
en tjänst; samt
vid sjökrigsskolan två tjänster.

9. Övriga personalförändringar m. m. Marinkommando Ost. Civilförvaltningen
anser sig icke kunna tillstyrka ett förslag av chefen för marinen
om uppflyttning av en tjänst för verkstadsförman i Ae 12, avsedd
för kustflottans televerkstad, till Ae 13. Däremot tillstyrker ämbetsverket
förslag från marinchefen om överflyttning av tjänster för ett kontorsbiträde
i Ao 5, en översköterska i Ae 10, en undersköterska i Ae 4 och två
sjukvårdsbiträden i Ae 2, avsedda för marinkommandots sjukvårdsförvaltning,
från Flottans kaserner på Skeppsholmen till Marinkommandostab och
gemensamma förvaltningsorgan.

Marinchefen återkommer till frågan om uppflyttning av en tjänst för
maskinist i Ae 10 vid Hårsfjärdens örlogsdepå (prop. 1957:110, s. 164).
För nästa budgetår föreslås att innehavaren av tjänsten för maskinist skall
få förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer
på tjänsteman i A 12. Civilförvaltningen, som i ärendet inhämtat yttrande
från fortifilrationsförvaltningen, tillstyrker marinchefens förslag.

Efter förslag från fortifikationsförvaltningen (jfr arméns avlöningsanslag,
p. 10) tillstyrker civilförvaltningen vidare, att en eldartjänst i Ae 7
vid Hårsfjärdens örlogsdepå utbytes mot tjänst för reparatör i Ae 8.

Efter framställning i ämnet från chefen för Hårsfjärdens örlogsdepå,
vilken framställning tillstyrkts av chefen för marinen och fortifikationsförvaltningen,
föreslår civilförvaltningen att från och med budgetåret
1958/59 inrättas en tjänst för eldare i Ae 7, avsedd för Gålöbasen. För de
ifrågavarande arbetsuppgifterna är enligt medgivande av civilförvaltningen
en eldare i Ag 7 anställd under innevarande budgetår.

Sedan fortifikationsförvaltningen avgivit förslag i ämnet, har från och
med innevarande budgetår tillkommit en tjänst för skogvaktare i Ae 12
vid Stockholms örlogsvarv (prop. 1957: 110, s. 172). Civilförvaltningen tillstyrker
för nästa budgetår ett av fortifikationsförvaltningen ånyo framfört
förslag, att en ordinarie tjänst för skogvaktare skall avses för ifrågavarande
arbetsuppgifter.

384

Kungl. Maj:is proposition nr 110 år 1958

Marinchefen har föreslagit dels att innehavaren av en tjänst för förrådsman
i Ae 7 vid Bergaskolorna skall få förordnas att mot vikariatslön bestrida
göromål som eljest ankommer på förrådsförman i Ae 9, dels ock att
två tjänster för ekonomibiträde i Ag 2 ■—- likaledes vid Bergaskolorna -—
extraordinariesättes. Civilförvaltningen avstyrker dessa förslag med hänsyn
till förestående förnyade organisationsundersökningar vid Bergaskolorna.

Ett förslag från chefen för marinen om indragning vid nuvarande innehavarens
avgång av en tjänst för expeditionsvakt i Ae 7 vid Gotlands kustartilleriförsvar,
avsedd för föreståndare för post- och budcentral, tillstyrkes
av civilförvaltningen.

Med anledning av pågående underhandlingar mellan försvarets sjukvårdsstyrelse
och Gotlands läns landsting angående vård av civila patienter
å Gotlands kustartillerikårs sjukhus föreslår marinchefen, att från
och med budgetåret 1958/59 två tjänster för sjukvårdsbiträde i Ae 2 skall
tillkomma, vilka tjänster förutsättes icke skola utnyttjas annat än under
tid då kustartillerikårens sjukhus utnyttjas för vård av civila patienter.
I yttrande över marinchefens förslag uttalar sjukvårdsstyrelsen, bland
annat, att det vid beräkningen av kostnaderna för vård av civila patienter
vid förbandssjukhus har förutsatts att befintlig vårdpersonal skall kunna
svara för vården. Med hänsyn till vad sjukvårdsstyrelsen sålunda upplyst
anser sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka marinchefens förslag i
denna del.

Marinkommando Syd. Civilförvaltningen avstyrker alltjämt ett av
chefen för marinen ånyo framfört förslag om uppfattning av en tjänst
för driftingenjör vid Karlskronaskolorna från Ae 19 till Ae 21 (prop. 1957:
110, s. 165).

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit att två tjänster för eldare i
Ae 7 skall tillkomma vid Karlskrona örlogsvarv. Som skäl för förslaget anföres
följande.

Enligt överenskommelse mellan fortifikationsförvaltningen och försvarets
fabriksstyrelse har driften av värmecentralen å Stumholmen i Karlskrona
övertagits av Karlskrona örlogsvarv från och med den 1 januari 1957.
I samband härmed har två kollektivavtalsanställda eldare, vilka alltjämt
erfordras för driften av denna värmecentral, överförts till örlogsvarvet.
Från och med budgetåret 1958/59 bör därför örlogsvarvet tillföras två
tjänster för eldare i Ae 7.

Med hänsyn till vad fortifikationsförvaltningen sålunda anfört tillstyrker
civilförvaltningen, att för ändamålet tillkommer två tjänster för eldare
i Ag 7.

Civilförvaltningen biträder vidare förslag från fortifikationsförvaltningen
om extraordinariesättning av en maskinisttjänst i Ag 10 vid Karlskrona
örlogsvarv.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

385

Marinchefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen, att tjänster
vid Blekinge kustartilleriförsvar för ett ingenjörbiträde i Ag 12 och två
förrådsförmän i Ag 9 upptages såsom extra ordinarie.

Marinkommando Väst. Ett i äskandena för innevarande budgetår
framfört förslag om att inrätta en tjänst för reparatör i Ae 8 vid Göteborgs
örlogsvarv (prop. 1957: 110, s. 165) upprepas av marinchefen. Civilförvaltningen
tillstyrker alltjämt förslaget.

För kustartilleriets radarskola föreslår marinchefen att en tjänst för ingenjör
i Ag 19 skall tillkomma. Till stöd för förslaget anföres, bland annat,
följande.

Utbyggnaden av kustartilleriets radarskola beräknas bli slutförd under
budgetåret 1958/59. I planen över skolans slutliga organisation beräknas
behovet av ingenjörspersonal på motsvarande sätt som vid arméns radarskola
till en civilingenjör och två mariningenjörer med läroverksingenjörskompetens.
En tjänst för lärare med civilingenjörskompetens inrättades
från och med budgetåret 1956/57. Av de två övriga ingenjörerna beräknas
en kunna avses för skolan inom den närmaste tiden. Ytterligare en kan
däremot icke påräknas förrän om ungefär fem år. Eftersom två ingenjörer
erfordras, bör behovet av den ena av dessa tills vidare tillgodoses
genom att en extra tjänst inrättas.

Ifrågavarande ingenjör skall tjänstgöra som chef för skolans materielavdelning
och som lärare. Hans åligganden avses skola omfatta planläggning
och ledning av den tekniska tjänsten avseende tillsyn, vård och kontroll
av skolans radarmateriel, undervisning i radarmaterielens konstruktion
och funktioner samt utförande av felsökning och reparation å radarmateriel.

Med hänsyn till arbetets art samt kravet på läroverksingenjörskompetens
anses den extra tjänsten böra placeras i 19 lönegraden.

Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förevarande förslag.

Marinkommando Nord. Efter förslag från fortifikationsförvaltningen
(jfr arméns avlöningsanslag, p. 10) tillstyrker civilförvaltningen, att
en eldartjänst i Ae 7 vid Härnösands kustartillerikår utbytes mot tjänst
för reparatör i Ae 8.

För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens
fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar marinchefen ett medelsbehov
av 446 340 kronor. Därvid har marinchefen utgått från den
»för budgetåret 1956/57» gällande timtaxan. Civilförvaltningen beräknar
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till i runt tal 450 000 kronor,
vilket innebär en minskning med 22 000 kronor.

Behovet av medel för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
beräknar marinchefen för nästa budgetår till avrundat 155 000 kronor.
Med utgångspunkt i de från och med den 1 januari 1957 höjda timarvodesbeloppen
har civilförvaltningen utgått från oförändrade kostnader,
195 000 kronor, för ifrågavarande ändamål.

25—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

386

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I enlighet med marinchefens beräkningar upptager civilförvaltningen
medel för avlönande under nästa budgetår av 57 fänrikar, vilket innebär
en ökning med två fänrikar i förhållande till innevarande budgetår.

Marinchefen har föreslagit en höjning av arvodena för assistenter för
frivilligfrågor, som sedan den 1 juli 1955 utgått med 650 kronor i ett för
allt per månad. Höjning borde ske till belopp motsvarande lönegrad A 9
eller, därest detta ej kunde bifallas, i motsvarande mån som de statliga
lönerna i allmänhet höjts sedan den 1 juli 1955. Civilförvaltningen, som
erinrar om att arvodena genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1957 höjts
till 700 kronor, anser sig icke kunna föreslå någon ytterligare jämkning
av arvodesbeloppet.

I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår har chefen för marinen
föreslagit att lönegradsplaceringen för majorer och kommendörkaptener
av 2. graden skall höjas från Ao 23 till Ao 24 (jfr i det föregående
under arméns avlöningsanslag). Civilförvaltningen anser emellertid att
denna fråga är av natur att böra prövas i annan ordning och räknar i förevarande
sammanhang med oförändrad löneställning för ifrågavarande beställningshavare.

Departementschefen

1. För ärenden rörande säkerhetstjänsten i marinledningen bör avses
en kapten, en byråinspektör i Ae 19 och ett kanslibiträde i Ae 7. Behovet
av kapten torde böra få tillgodoses genom omdisposition av göromål mellan
beställningshavare som för närvarande avses för marinstaben. Tjänster
för byråinspektör och kanslibiträde förutsätter jag skola tillkomma från
och med nästa budgetår. I anslutning härtill torde böra föreskrivas att en
befintlig tjänst för byråinspektör i Ae 19 vid marinstaben skall indragas
vid uppkommande ledighet. Härjämte bör, såsom jag anmält vid behandlingen
av marinförvaltningens avlöningsanslag, en tjänst i Ae 19 vid ämbetsverket
indragas från och med nästa budgetår.

Jag tillstyrker vidare, att en tjänst för kontorist i Ae 9 ordinariesättes
samt att befintliga tjänster för en fotograf i Ag 9, en tekniker i Ag 9, en
typograf i Ag 8 och två tekniska biträden i Ag 5 extraordinariesättes. Förslaget
att redovisa marinens hydrograftjänster å marinstabens personalförteckning
har ej givit mig anledning till erinran. I övrigt kan jag däremot
icke biträda under denna punkt framförda förslag.

2. Förslagen om inrättande av nya beställningar för marinens helikoptertjänst
kan jag icke biträda.

3. Med anledning av fattade principbeslut om en enhetlig militärterritoriell
indelning har överbefälhavaren framlagt förslag rörande organisationen
av en stab för det nyinrättade Göteborgs och Bohus försvarsområde
och Göteborgs kustartilleriförsvar. Den nya staben skall enligt förslaget or -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

387

ganiseras genom sammanslagning av staberna för Göteborgs skärgårds
försvarsområde (Göteborgs kustartilleriförsvar) och Göteborgs—Halmstads
försvarsområden. Försvarsområdesbefälhavare och försvarsområdesstab
skall i fred vara gemensamma för Göteborgs och Bohus samt Hallands
försvarsområden.

Den föreslagna organisationen ansluter sig till de principbeslut som tidigare
fattats rörande den militärterritoriella indelningen, överbefälhavaren
har också hävdat, att den föreslagna organisationen ur militär ledningsoch
effektivitetssynpunkt ger avsevärda fördelar. Härtill kommer att betydande
besparingar står att vinna genom rationaliseringar vid kustartilleriförsvaret,
vilka avses skola genomföras i samband med den föreslagna organisationens
genomförande. Med beaktande härav har jag ansett mig
böra tillstyrka, att organisationen av Göteborgs och Bohus försvarsområdesstab
(Göteborgs kustartilleriförsvarsstab) utformas på grundval av överbefälhavarens
förslag. Såsom jag anfört under Avd. I Försvarets utformning
på längre sikt anser jag det emellertid böra prövas, huruvida icke i anslutning
till den minskning av kustartilleriets utbildningsorganisation, som
är aktuell, stabs- och förvaltningstjänsten vid Älvsborgs kuslartilleriregemente
borde anknytas till försvarsområdesstaben. Med hänsyn härtill bör
någon slutlig ställning icke för närvarande tagas till det framlagda organisationsförslaget.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om
den närmare utformningen av en provisorisk organisation av försvarsområdesstaben.
Jag förutsätter vidare, att, såsom överbefälhavaren föreslagit,
statens organisationsnämnd sedermera skall utföra närmare detaljundersökningar.

Med hänsyn till det anförda och till övriga förestående ändringar i marinens
organisation anser jag mig icke böra räkna med att nya beställningar
tillkommer i förevarande sammanhang. Jag förutsätter, att Kungl.
Maj:t i avbidan på prövning av möjligheterna att omdisponera beställning
för ändamålet under nästa budgetår skall kunna förordna beställningshavare
att mot vikariatslön i Bo 4 bestrida göromål som försvarsområdesbefälhavare
tillika kustartilleriförsvarschef. En för värme- och sanitetsdetaljen
avsedd flaggundcrofficersbeställning i Ao 13 bör dock utbytas mot beställning
för förvaltare i Ao 17. Beträffande civil personal samt militär
personal i arvodesbefattningar räknar jag i förevarande sammanhang i
kostnadshänseende med att föreslagna förändringar genomföres från och
med nästa budgetår.

4 och 5. De sex för närvarande vakanthållna beställningarna vid flottan
torde böra avföras ur marinens personalförteckning liksom den vakanta
övertaliga beställningen för musikdirektör av 1. graden.

Fyra beställningar för förvaltare i Ao 15, vilkas innehavare för närvarande
har förordnande i lönegrad Ao 17, bör uppflyttas till denna lönegrad.
Till förslaget om uppflyttning av ytterligare fyra förvaltare i Ao 15, av -

388

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

sedda för av marinchefen angivna befattningar vid örlogsvarven i Stockholm
och Karlskrona, vid marinkommando Ost samt för statsisbrytaren
Ymer, tar jag däremot icke ställning i förevarande sammanhang.

Såsom jag omnämnt jämväl i annat sammanhang förutsätter jag, att
jagarna Klas Horn, Göteborg, Romulus och Remus utrangeras. I detta sammanhang
torde böra anmälas att Kungl. Maj :t efter förslag av chefen för
marinen genom beslut den 28 februari 1958 föreskrivit att sex förvaltarbeställningar,
två i lönegrad Ao 17 och fyra i lönegrad Ao 15 och avsedda för
nyssnämnda jagare, icke må återbesättas vid uppkommande ledighet. Prövning
av frågan huruvida beställningarna på längre sikt är erforderliga
torde få ske vid kommande översyn av marinens personalbehov.

Sju beställningar för övertaliga underofficerare torde planenligt böra
utbytas mot beställningar för högbåtsman i Ao 9.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1957:110 har från och
med innevarande budgetår tillkommit underbefälsbeställningar i Ao 10, 20
för högbåtsman vid flottan och 10 för flaggfurir vid kustartilleriet. Jag tar
icke i förevarande sammanhang ställning till framförda förslag om uppflyttning
av ifrågavarande beställningar till högre lönegrad och om utökning
av antalet dylika beställningar liksom ej heller till frågan om
ändrad tjänstebcnämning för högbåtsman i högre lönegrad.

Beträffande kustartilleriet föreslår jag att en beställning för flaggunderofficer
i Ao 13, avsedd för värme- och sanitetsdetaljen vid Hemsö kustartilleriförsvar,
utbytes mot beställning för förvaltare i Ao 15 samt att åtta
furirsbeställningar i Ao 8/7 indrages. Vidare bör en arvodesbefattning för
besiktningsunderofficer vid Gotlands kustartilleriförsvar indragas.

I sitt militärorganisatoriska underlag har chefen för marinen föreslagit,
att 11 beställningar för mariningenjör i reglerad befordringsgång skall tillkomma
för de underofficerare, vilka för närvarande genomgår utbildning
till mariningenjör. I anslutning härtill har föreslagits att motsvarande
antal underofficersbeställningar skall hållas vakanta. Sedermera har chefen
för marinen på anförda skäl föreslagit, att ordinarie beställningar för mariningenjörer
av ifrågavarande kategori skall tillkomma, varav 4 i Ao 21,
10 i Ao 19 och 6 i Ao 17/13. Härvid förutsättes en tjänst för driftingenjör
i Ae 21 (å sakanslag) vid Karlskrona örlogsvarv samt 26 beställningar för
underofficer av 2. graden vid flottan skola indragas. För egen del finner
jag det skäligt, att de äldre av ifrågav arande underofficerare, som anses
kompetenta för befattningar avsedda för beställningshavare i Ao 19
eller Ao 21, omedelbart efter eller i nära anslutning till genomgången utbildning
till mariningenjör skall kunna befordras till beställning i Ao 19.
Med hänsyn härtill föreslår jag, att för nästa budgetår fem dylika beställningar
tillkommer. I samband härmed bör beställningar för en förvaltare i
Ao 15, två flaggunderofficerare i Ao 13 och två underofficerare av 2. graden
i Ao 11 indragas. Härjämte kan en driftingenjörstjänst i Ae 21 (å sak -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

389

anslag) vid Karlskrona örlogsvarv utgå. För övriga sex underofficerare under
utbildning till mariningenjör bör beställningar för mariningenjör i
reglerad befordringsgång tillkomma, varvid motsvarande antal underofficersbeställningar
torde få vakanthållas. Den av marinchefen med skrivelse
den 8 november 1957 ingivna planen för utbyggnad av den nya kategorien
mariningenjörer har genom beslut av Kungl. Maj :t den 10 januari 1958
överlämnats till 1954 års utredning rörande vissa personalkårer inom
försvaret för att vara tillgänglig vid fullgörandet av utredningens uppdrag.
Med hänsyn härtill är jag icke för närvarande beredd att taga ställning
till ifrågavarande plan.

Såsom jag anfört vid anmälan av marinförvaltningens avlöningsanslag
i det föregående, bör en beställning för kapten i Ao 21 vid marinintendenturkåren
indragas.

Övriga under ifrågavarande punkter redovisade förslag anser jag mig
icke kunna biträda.

6. Förslagen om uppflyttning av två marinläkarbeställningar kan jag
icke biträda. Däremot räknar jag i anslutning till vad civilförvaltningen
uttalat med indragning vid nuvarande innehavarens avgång av den för distriktsläkare
vid Karlskrona örlogsvarv avsedda beställningen för marinläkare
av 1. graden i Ao 21. Jag kan däremot icke tillstyrka chefens för
marinen förslag om inrättande av en särskild läkartjänst vid marinöverläkarens
expedition. Behovet av läkarexpertis vid fartygsbyggnader m. m.
torde få tillgodoses i hittillsvarande ordning. Slutligen bör enligt min mening
behovet av läkare vid marinkommando Ost omprövas vid uppkommande
ledighet i endera av de för marinkommandot avsedda marinläkarbeställningarna
i Ao 23 och Ao 21.

7. Medlen för tillsynsmän vid befästningar inom kustartilleriförsvaren
torde böra ökas med 28 000 kronor för nytillkommande bevakningsobjekt.
Härutöver bör erforderliga medel beräknas för skedda löneförhöjningar.
Medelsramen för tillsynsmän vid marinens kustbevakning torde höjas med
5 000 kronor för nytillkommande bevakningsobjekt och arvodesreglering.
I sistnämnda hänseende räknar jag med en höjning av det maximibelopp,
som marinkommandochef äger medgiva, från 220 kronor till 300 kronor
för år.

8. I enlighet med avgivet förslag bör tjänsten för förste kansliskrivare
i Ae 12 vid flottans kaserner på Skeppsholmen indragas. Förslaget om
extraordinariesättning av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid Bergaskolorna anser jag mig böra biträda. Likaledes biträder jag
förslagen om uppflyttning av en tjänst för kontorsbiträde i Ao 5 vid sjökrigshögskolan
till kanslibiträde i Ao 7 samt av en kassör vid sjökrigsskolan
från Ae 10 till Ae 12. Behovet av ordinarie kontorsbiträdestjänster
torde på föreslaget sätt få tillgodoses genom omdisposition av befintliga
tjänster.

390

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I övrigt kan jag icke biträda under denna punkt redovisade förslag.

9. Förslaget om överförande av vissa tjänster från personalförteckning
för flottans kaserner på Skeppsholmen till marinkommando Ost kan
jag icke tillstyrka.

Med hänsyn till den förestående avvecklingen av flottans kaserner förutsätter
jag i stället att behovet av ifrågavarande tjänster omprövas vid eventuell
vakans.

För Hårsfjärdens örlogsdepå bör tillkomma tjänster för en maskinmästare
i Ae 12, en reparatör i Ae 8 och en eldare i Ae 7, de två förstnämnda
i utbyte mot tjänster för en maskinist i Ae 10 respektive en eldare i
Ae 7.

I fråga om Bergaskolorna räknar jag med att två tjänster för ekonomibiträde
i Ae 2 tillkommer, varvid behovet av extra personal minskas i motsvarande
grad.

Förslaget om indragning av en tjänst för expeditionsvakt i Ae 7 vid Gotlands
kustartilleriförsvar biträder jag.

Vid Karlskrona örlogsvarv bör en extra tjänst för maskinist i Ag 10 utbytas
mot extra ordinarie. Jag tillstyrker vidare marinchefens förslag om
extraordinariesättning av vissa tjänster vid Blekinge kustartilleriförsvar.

För kustartilleriets radarskola bör tillkomma en tjänst för ingenjör i
Ag 19; därvid torde en flaggunderofficer sbeställning vid kustartilleriet böra
hållas vakant.

Medelsbehovet för arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare
vid fasta utbildningsanstalter och skolor samt till civila lärare för underbefälsutbildning
beräknar jag i huvudsaklig överensstämmelse med civilförvaltningens
förslag.

Med anledning av framförda förslag om ändrade avlöningsförmåner åt
assistenter för frivilligfrågor anser jag mig — under hänvisning till vad
jag anfört vid behandling av motsvarande fråga beträffande armén — böra
föreslå, att sex tjänster för assistent i Ag 7 inrättas, varav tre med deltidstjänstgöring.
Deltidstjänsterna bör få utnyttjas under en sammanlagd
tjänstgöringstid för år av 13 månader, bortsett från semestrar.

Medelsbehovet för löner åt fänrikar beräknar jag i överensstämmelse
med civilförvaltningens förslag.

Övriga under denna punkt redovisade förslag om inrättande av nya
tjänster eller ändrade löneställningar för befintliga tjänster kan jag icke
tillstyrka.

Jag kan icke i förevarande sammanhang taga ställning till förslagen
om reglering av löneställningen för kommendörkaptener av 2. graden och
majorer.

För budgetåren 1954/58 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att i avseende
å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 391

visade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen
vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnanden,
vakantsättningar m. m. — som betingas av övergången
till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch
civilförvaltning (prop. 1954: 110; SU 1954: 134; rskr. 1954: 320). Såsom
jag anfört i det föregående torde Kungl. Maj:t böra inhämta riksdagens
bemyndigande att under budgetåret 1958/59 vidtaga motsvarande åtgärder,
såvitt rör personal som avlönas från förevarande anslag.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. m. vid marinen samt med ledning av belastningen på
marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår och
med beaktande av 1958 års lönehöjning beräknar jag nämnda anslag för
budgetåret 1958/59 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 53 500 000 (+ 10 200 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 670 000
(•— 440 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 720 000
(±0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 21 000 000 (+ 4 800 000)
kronor;

Rörligt tillägg 11 510 000 (—5 940 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 100 000 (+ 40 000) kronor;

Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg 500 000
(+ 50 000) kronor.

På sätt framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 14) bör den i
avlöningsstaten under förevarande anslag uppförda inkomstposten Pensionsmedel,
670 000 kronor, utgå.

Anslaget bör alltså upptagas till 86 800 000 (+ 9 200 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för marinen, som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

392

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1957
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens
personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för militära
och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat
U t gifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................................................... 53 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis .............................. 670 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 720 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 21 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 11 510 000

Summa kronor 87 400 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 100 000

Ersättning för avlöningskostnader på statens is brytarfartyg

.............................................. 500 000

Nettoutgift kronor 86 800 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 86 800 000
kronor.

[32] Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 8 850 000 9 900 981

1957/58 (statsliggaren s. 244) 10 500 000

1958/59 (förslag) ................ 9 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

393

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 64) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Avlöningar m. in. till värnpliktiga för budgetåret 1958/59 beräkna ett
förslagsanslag av 10 500 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 700 000
kronor, varav för penningbidrag m. m. 650 000 kronor och för premier
50 000 kronor. Civilförvaltningen grundar sina beräkningar på uppgifter
från chefen för marinen om dels antalet tjänstgöringsdagar under budgetåret
1958/59 och dagarnas fördelning på olika kategorier värnpliktiga, dels
ock antalet till premier berättigade värnpliktiga. Antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga under nästa budgetår har angivits till 2 809 860.

Departementschefen

Såsom framgår av det föregående, avsnittet »Försvarets utformning på
längre sikt», innebär den föreslagna försvarsorganisationen en minskning
av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga. Till följd härav räknar jag
med ca 2 500 000 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid marinen under
nästa budgetår. Med beaktande härav samt med hänsyn till den under arméns
motsvarande anslag föreslagna utvidgningen av rätten till premier
föreslår jag att anslaget uppföres med 9 500 000 kronor, innebärande en
minskning med 1 000 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 500 000 kronor.

[33] Marinen: Familjebidrag

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 2 050 000 2 142 698

1957/58 (statsliggaren s. 244) 2 300 000

1958/59 (förslag) ............... 3 400 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 64) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Familjebidrag för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av
2 300 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning (skr. 28/e 1957 samt utlåt. 8/n 1957) beräknar,
enligt de grunder som angivits under anslaget Armén: Familjebidrag,
behovet av medel för nästa budgetår under förevarande anslag till 3 700 000
kronor. Vid beräkningen har ämbetsverket beaktat av chefen för marinen
lämnade uppgifter om det beräknade antalet tjänstgöringsdagar samt ut -

394

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

gått från att en höjning av maximibeloppen för familjepenningen sker
enligt det förslag av försvarets socialbyrå, för vilket redogjorts under arméns
anslag till familjebidrag.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av arméns motsvarande
anslag beräknar jag förevarande anslag till 3 400 000 kronor för
nästkommande budgetår. Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 3 400 000 kronor.

[34] Marinen: Sjukvård	Anslag	Nettoutgift
1956/57 ..............................	700 000	842 893
1957/58 (statsliggaren s. 244)	750 000
1958/59 (förslag) ...............	775 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 65) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Sjukvård för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 750 000
kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse hemställer, att anslaget uppföres med oförändrat
belopp. Ämbetsverket bortser därvid från kostnaderna för remisstandvården,
vilka för budgetåret 1956/57 uppgått till cirka 71 300 kronor.
För egen del föreslår jag, att anslaget höjes med 25 000 kronor. Jag får
således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

[35] Marinen: Reseersättningar m. m.

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 2 900 000 3 619 555

1957/58 (statsliggaren s. 245) 3 650 000

1958/59 (förslag) ............... 3 650 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 66) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Reseersättningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 3 650 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

395

Yrkande

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget liöjes med 250 000

kronor.

Ökning

1. ökade traktamentskostnader vid vissa skolor ..................... 100 000

2. Höjda järnvägstaxor ...................................................... 150 000

250 000

Motiv

1. Chefen för marinen har anfört, att bland annat de stora vakanserna
inom underofficerskåren medfört, att personal i stor utsträckning måste
kommenderas som instruktörer till marinens fasta utbildningsanstalter.
Härigenom uppkomna traktamentskostnader beräknas till 85 000 kronor.
Kostnaderna har hittills belastat marinens övningsanslag men bör enligt
marinchefen överföras till förevarande anslag.

Vidare räknar marinchefen under detta anslag med att traktamentskostnaderna
ökar med 13 000 kronor på grund av ökat antal traktamentsberättigade
elever vid Bergaskolorna samt med 18 000 kronor för eleverna
vid marinens tekniska skola i Karlskrona. Sistnämnda kostnader har tidigare
bestritts från arméns reseanslag.

Civilförvaltningen föreslår att anslaget uppräknas med 100 000 kronor
för nu angivna ändamål.

2. Merkostnaderna under detta anslag för den numera genomförda höjningen
av järnvägstaxorna uppgår enligt civilförvaltningens beräkningar
till 150 000 kronor.

Departementschefen

Jag har i och för sig intet att erinra mot civilförvaltningens beräkning
av medelsbehovet. Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen
om dels minskning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid marinen,
dels ock borttagandet i princip av rätten till resekostnadsersättning
för värnpliktiga (se anslaget Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga)
uppkommer emellertid en icke obetydlig minskning av det eljest erforderliga
medelsbehovet under förevarande anslag. Med beaktande härav föreslår
jag, att anslaget uppföres med oförändrat belopp av 3 650 000 kronor.
Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kronor.

396

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

[36] Marinen: Mathållning

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 12 650 000 15 792 300

1957/58 (statsliggaren s. 247) 14 500 000
1958/59 (förslag) ............... 13 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 70) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Mathållning för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av
14 500 000 kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen (skr. 26/s 1957) hemställer, att anslaget höjes med
150 000 kronor.

1. Ändrat antal tjänstgöringsdagar .....................

2. Skillnad mellan äskat och beviljat anslag för

budgetåret 1957/58 .......................................

Motiv

ökning Minskning

900 000

1 050 000

1 050 000 900 000

+ 150 000

1. Kostnadsminskningen beräknas på följande sätt.

Tjänstgöringsdagar
1957/58 1958/59 ökning

resp.

minskning

För 1957/58
beräknad
dagskostnad

Summa

kronor

Landportion ........	2 250 000	2 375 000 + 125 000	3,40	+ 425 000
Skeppsportion....... Mässpenningar	1 010 000	855 000	— 155 000	4,80	— 744 000
officerare .........	87 000	76 000	— 11000	8,5 5	— 94 050
underofficerare ... högbåtsmän, över-	160 000	125 000	— 35 000	8,30	— 290 500
furirer.......... furirer och furirs-	130 000	110 000	— 20 000	2,50	— 50 000
aspiranter......	330 000	258 000	— 72 000 2,oo Summa kronor Avrundat	— 144 000 — 897 550 — 900 000

Marinförvaltningen räknar för nästa budgetår med samma portionspriser
som för innevarande budgetår d.v.s. tre kronor 40 öre för landportion
och fyra kronor 80 öre för skeppsportion.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

397

Departementschefen

Marinförvaltningen räknar för nästa budgetår med en minskning av det
totala antalet tjänstgöringsdagar. Det är att märka, att denna minskning
icke sammanhänger med den i det föregående föreslagna minskningen av
antalet tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga vid marinen. Vidare innebär den
beräknade fördelningen av dagarna på landportion och skeppsportion, jämförd
med motsvarande beräkning för innevarande budgetår, att ett proportionellt
större antal dagar hänför sig till den billigare landportionen och
ett mindre antal till den dyrare skeppsportionen. Till följd härav räknar
marinförvaltningen med en kostnadsminskning med 900 000 kronor. På
grund av den förut under punkten 2 angivna omräkningen av medelsbehovet
hemställer marinförvaltningen likväl, att anslaget höjes med 150 000
kronor. För egen del anser jag mig emellertid kunna räkna med ett anslag
av 13 500 000 kronor, innebärande en minskning med 1 000 000 kronor.
Därvid beaktar jag, bland annat, den ytterligare minskning av antalet
tjänstgöringsdagar, som uppkommer vid bifall till förslaget om minskning
av marinens värnpliktskontingenter.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 13 500 000 kronor.

[37] Marinen: Beklädnad m. m.	Anslag	Nettoutgift	Behållning
1956/57 ..............................	17 200 000	8 250 912	267 569
1957/58 (statsliggaren s. 248)	8 800 000
1958/59 (förslag) .................	7 900 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat 61 000 kronor samt överfört från anslag under tolfte
huvudtiteln 14 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin
helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 71) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av
8 800 000 kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 1 300 000 kronor.

ökning

69 400
519 900

1. Ändrat antal tjänstgöringsdagar

2. Höjd dagskostnad ...................

398

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

ökning

3. Höjda löner m. m.......................................................... 185 000

4. ökad anskaffning av specialbeklädnad .............................. 150 000

5. ökad anskaffning av beklädnad för civil personal ............ 70 000

6. Bristtäckning ............................................................... 300 000

7. Avrundning ............................................................... 5 700

1 300 000

Motiv

1. Antalet tjänstgöringsdagar under innevarande budgetår beräknades enligt
1957 års statsverksproposition till 2 900 000 för personal med fri beklädnad
samt 600 000 för icke-ordinarie furirer och med dem i beklädnadshänseende
jämställd personal. För nästa budgetår beräknar marinförvaltningen
motsvarande antal tjänstgöringsdagar till 3 030 000 resp. 436 000.
Om dagskostnadsbeloppen beräknas till oförändrade belopp, 2 kronor 30
öre för personal med rätt till fri beklädnad samt 1 krona 40 öre för ickeordinarie
furirer m. fl., uppkommer till följd av förändringarna i antalet
tjänstgöringsdagar en merkostnad av [(3 030 000 — 2 900 000) x 2,30 ■—
(600 000 — 436 000) x 1,40 =] 69 400 kronor.

2. Som nyss nämnts har dagskostnadsbeloppen för budgetåret 1957/58
beräknats till 2 kronor 30 öre för personal med rätt till fri beklädnad samt
1 krona 40 öre för icke-ordinarie furirer m.fl. Motsvarande belopp beräknas
av marinförvaltningen för nästa budgetår till 2 kronor 45 öre resp.
1 krona 55 öre, i båda fallen innebärande en höjning med 15 öre. Marinförvaltningen
anför att en höjning av dagskostnadsbeloppen bedömes ofrånkomlig
med hänsyn till såväl under år 1956 inträffade kostnadsstegringar
— vilka med ledning av partiprisindex beräknas till 4,6 % — som den
fortgående tendensen till stigande ullpriser samt genomförda lönehöjningar.
Om antalet tjänstgöringsdagar beräknas i enlighet med vad som
förut anförts, ökar medelsbehovet till följd av höjda dagskostnadsbelopp
med [(3 030 000 + 436 000) x 0,15 =] 519 900 kronor.

3. Medelsbehovet för löner har enligt 1957 års statsverksproposition beräknats
till 920 000 kronor. För nästa budgetår beräknar marinförvaltningen
1 105 000 kronor för ändamålet, innebärande en ökning med 185 000
kronor. Av ökningen hänför sig 65 000 kronor till lönehöjningar enligt
1957 års löneöverenskommelser.

4. För anskaffning och underhåll av specialbeklädnad erfordras enligt
marinförvaltningen ett belopp av 500 000 kronor, vilket innebär en
ökning med 150 000 kronor. Medel erfordras enligt ämbetsverket främst
för anskaffning av särskild stridsbeklädnad för flottans personal och därjämte
för fortsatt anskaffning av olika slag av skyddsbeklädnad av konventionella
typer såsom päls- och skinnbeklädnad m. m.

5. För anskaffning av beklädnad för civil personal, främst kvinnlig

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

399

krigstjänstpersonal, beräknar marinförvaltningen för nästa budgetår ett
medelsbehov av 150 000 kronor. I förhållande till det belopp som för innevarande
budgetår avsetts för ändamålet, 80 000 kronor, innebär detta en
ökning med 70 000 kronor.

6. Beloppet avses för täckande av vissa brister i marinens utrustning av
beklädnadsmateriel. Kostnaderna för att avhjälpa aktuella brister har efter
direktiv från överbefälhavaren beräknats till omkring 2 600 000 kronor.
Anskaffningen förutsättes skola fördelas på nio år.

Departementschefen

Jag föreslår, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med
ett belopp av 7 900 000 kronor. Antalet tjänstgöringsdagar beräknar jag
härvid till avrundat 2 700 000 för personal med rätt till fri beklädnad
samt till 400 000 för icke-ordinarie furirer och med dem i beklädnadshänseende
jämställd personal. Inom den angivna anslagsramen kan särskilda
medel icke beräknas för anskaffning av specialbeklädnad eller anskaffning
av beklädnadsutrustning för kvinnlig krigstjänstpersonal. En begränsning
av kostnaderna för löner till tjänstemän och förrådspersonal är
vidare erforderlig.

Under erinran om att anslaget minskas med 900 000 kronor hemställer
jag alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 7 900 000 kronor.

[38] Marinen: Tvätt

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 910 000 1 078 012

1957/58 (statsliggaren s. 252) 1 100 000

1958/59 (förslag) ............... 1 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 73) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Tvätt för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 1 100 000
kronor.

Marinförvaltningen hemställer, att anslaget med hänsyn till belastningen
under föregående budgetår samt inträffade eller förutsedda löne- och prisstegringar
höjes med 100 000 kronor. Ämbetsverket förutsätter, att antalet
tjänstgöringsdagar kommer att öka något under nästa budgetår. Den nya
försvarsawägning som föreslås medför emellertid en begränsning i antalet
tjänstgöringsdagar. Med beaktande härav samt av belastningen under
förfluten del av innevarande budgetår anser jag att mcdelsanvisningen för

400

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

nästa budgetår kan begränsas till 1 000 000 kronor, innebärande en minskning
med 100 000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Marinen: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

[39] Marinen: Övningar m. m.

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 25 150 000 24 204 451

1957/58 (statsliggaren s. 252) 26 000 000
1958/59 (förslag)................. 24 000 000

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i
runt tal 6 656 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 74) har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
övningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag
av 26 000 000 kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 500 000 kronor.

1. Höjda priser m. m.	ökning	Minskning
a) ammunition .......................................	340 000
b) drivmedel .......................................	1 280 000
2. Ytterligare medelsbehov vid oförändrad öv- ningsverksamhet .................................... 3. Minskad övningsverksamhet ....................	85 000	1 205 000
	+ 500 000
Motiv
1. a) Ammunitionspriserna har från och med	den 1 april	1957 höjts

med i genomsnitt 5 %. Den genomsnittliga förbrukningen av ammunition
under de tre senaste budgetåren beräknas värdemässigt ha uppgått till
6 872 000 kronor. Fem procent härav utgör 343 600 kronor.

1. b) Drivmedelskostnaderna är beräknade på grundval av följande
priser (inom parentes angives de priser som ligger till grund för såväl anslagsberäkningarna
som staten för innevarande budgetår): kol 140 kr/ton
(135 kr/ton), pannbrännolja 13,5 öre/l (11 öre/l), motorbrännolja 17,5
öre/l (15,5 öre/l), flygbensin 65 öre/l (60 öre/l), bilbensin 57 öre/l (49
öre/l) och smörjoljor 125 öre/kg (100 öre/kg).

Det ökade medelsbehovet föranledes av angivna prishöjningar. I dessa
ingår, såvitt avser flygbensin och bilbensin, energiskatt med 4 öre/l.

Behållning

7 408 842

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

401

2 och 3. Medelsbehovet vid oförändrad övningsverksamhet ökar enligt
marinförvaltningens beräkningar — förutom till följd av de i punkt 1
upptagna prishöjningarna — jämväl till följd av utbyte av vissa pjäser
vid kustartilleriet m. m. Kostnadsökningen i detta hänseende angives till
85 000 kronor. Vid oförändrad övningsverksamhet ökar i enlighet härmed
medelsbehovet med sammanlagt (340 000 + 1 280 000 -f 85 000 =) 1 705 000
kronor.

Enligt direktiv från överbefälhavaren har emellertid anslagshöjningen
begränsats till 500 000 kronor, vilket belopp är 1 205 000 kronor lägre än
vad som erfordras vid oförändrad övningsverksamhet. Nedskärningen medför
att gångtiderna för fartygen måste minskas och skjututbildningen begränsas.
Detta medför lägre utbildningsstandard och sämre beredskap.

Departementschefen

Inom den ram som bestämts för försvarsutgifterna under nästa budgetår
kan förevarande anslag uppföras med ett belopp av 24 000 000 kronor.
Enligt vad som under hand inhämtats från marinförvaltningen har priserna
på flygbensin och bilbensin numera stigit till respektive 70 öre/l och 60
öre/l. Härtill har hänsyn tagits vid anslagets beräkning.

Vid planläggningen av verksamheten under förevarande anslag bör beaktas
att någon medelsanvisning å tilläggsstat för täckande av under nästa
budgetår uppkommande merkostnader icke kan påräknas.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget
sänkes med 2 000 000 kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: övningar m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 24 000 000 kronor.

[40] Marinen: Fartygshyggnader m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ...........................1 109 000 000 143 990 474 27 097 845

1957/58 (statsliggaren s. 255) 107 000 000
1958/59 (förslag) .............. 108 000 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 73 000 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 79) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Fartygshyggnader m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag
av 107 000 000 kronor.

Verksamheten under förevarande anslag regleras med stöd av dels planer
omfattande nybyggnader och moderniseringar som beslutats för bud26—89
58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

402

Kungl. Maj:ts proposiiion nr 110 år 1958

getåren 1947/52 (äldre nybyggnadsplan och äldre moderniseringsplan),
dels en plan för budgetåren 1952/59 innefattande a) det på grundval av
propositionen 1952: 18 fastställda programmet för flottans fartygsbyggnader
samt b) för ifrågavarande sju budgetår beräknade moderniseringar
för flottan jämte nybyggnader m. m. för kustartilleriet och för marinen
gemensamma ändamål (1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader m. m.),
dels vissa av 1956 och 1957 års riksdagar beslutade nybyggnader m. m.
för flottan och för marinen gemensamma ändamål (1956 och 1957 års
fartygsbyggnader m. m.). Medel för försök rörande fartygsmateriel redovisas
vid sidan av nämnda planer.

Vid utgången av budgetåret 1956/57 hade marinförvaltningen erhållit
bemyndiganden om sammanlagt 1 206,679 miljoner kronor för att utlägga
beställningar inom fastställda planer m. m. I angivet belopp har inräknats
de medel, sammanlagt 163 000 kronor, som för budgetåren 1954/57 tillförts
anslaget från anslag under tolfte huvudtiteln. För att bestrida kostnaderna
för ifrågavarande beställningsbemyndiganden hade anvisats betalningsmedel
om sammanlagt 724,418 miljoner kronor. Den 30 juni 1957
var således bemyndiganden till ett belopp av (1 2 06,679 — 7 24,418 =)
482,261 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att
medgiva utläggande av beställningar inom en kostnadsram av 100,o miljoner
kronor och anvisat 107,o miljoner kronor i betalningsmedel. Den 30
juni 1958 kommer således enligt hittills meddelade beslut beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (482,261 + 100,o — 107,o =) 475,261 miljoner
kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 oktober 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av i
runt tal 320 miljoner kronor icke utnyttjade.

I det följande redogöres först, i anslutning till hittills gällande planer
för verksamheten under förevarande anslag, för marinförvaltningens
förslag till anslagsäskanden samt vissa andra förslag från ämbetsverket
m. m. Härefter anmäler jag marinchefens tidigare nämnda skrivelser den
24 februari 1958 rörande avbeställning av vissa fartyg och den 28 februari
1958, den sistnämnda såvitt rör förevarande anslag, samt överbefälhavarens
yttrande över ifrågavarande förslag. Slutligen torde få anmälas fråga om
disposition av medel som inflyter vid nedskrotning av pansarskeppet Sverige.

Marinförvaltningen hemställer för nästa budgetår om bemyndiganden
att utlägga beställningar inom en kostnadsram av 121,925 miljoner kronor.
I betalningsmedel äskar ämbetsverket 122 miljoner kronor.

Äldre nybyggnadsplan. Äldre moderniseringsplan

Under dessa rubriker redovisas under budgetåren 1947/52 beslutade nybyggnader
respektive moderniseringar. De beställningsbemyndiganden, som

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

403

erhållits för de i äldre nybyggnadsplanen upptagna objekten, uppgår till
sammanlagt 227,380 miljoner kronor. För objekt, som upptagits i äldre
moderniseringsplanen, har erhållits bemyndiganden om tillhopa 92,426 miljoner
kronor. För en närmare redogörelse rörande fördelningen på olika
objekt m. m. torde få hänvisas till 1955 års statsverksproposition (bil. 6,
s. 141—142).

I särskild skrivelse den 21 oktober 1957 har marinförvaltningen hemställt
om medgivande att i försökssyfte anskaffa visst fartyg från utlandet.
Kostnaderna för förvärvet har beräknats till två miljoner kronor. Ämbetsverket
föreslår att dessa kostnader skall få bestridas inom ramen för
den i äldre nybyggnadsplanen upptagna posten A. 4. Tre ubåtar av ny typ
om 69 miljoner kronor. Ubåtarna har numera levererats, varför totalkostnaderna
kan överblickas bättre. Dessa bedömes numera icke bli högre
än att den föreslagna nyanskaffningen kan ske inom ramen för angivna
belopp, 69 miljoner kronor, överbefälhavaren, som yttrat sig över marinförvaltningens
framställning, har tillstyrkt densamma. För ytterligare upplysningar
i ärendet torde få hänvisas till de handlingar som kommer att
tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader m. m.

A. Flottan

Nybyggnadsplan

1. Fyra jagare av typ Östergötland (inkl. reservdelar)
................................................... 218 300 000

2. Ett minfartyg av ny typ .............................. 30 800 000

3. Tre ubåtar av Hajentyp (inkl. reservdelar) ... 69 000 000

4. Tolv minsvepare av trä (inkl. reservdelar) ... 72 000 000

5. Elva motortorped-motorkanonbåtar av typ

T 101 (inkl. reservdelar) ........................... 109 200 000

6. Femton motortorpedbåtar av typ T 32 ......... 59 700 000 559 qoO 000

Om byggnadsplan

7. Jagaren Klas Horn ................................. 6 500 000

8. Jagaren Göteborg .................................... 2 500 000

9. Jagarna Stockholm, Karlskrona och Malmö ... 3 600 000

10. Jagarna Romulus och Remus ..................... 13 400 000

11. Jagarna Mode, Magne, Munin och Mjölner ... 18 500 000 44 500 000

Summa kronor 603 500 000

9 350 000

9 000 000 18 350 000

B. Kustartilleriet

1. Fyra minutläggare ....................................

2. Transportfärja, bevakningsbåtar, transportbåtar
m. m.................................................

404

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

C. Gemensamt

1. Trängfartyg m. m..................................... 7 250 000

2. Iordningställande av vissa fartyg m. in.......... 7 150 000

3. Förberedelser för ombyggnad av hjälpfartyg... 1 050 000

4. Löne- och arvodeshöjningar (1955—1957 års

löneregleringar för statstjänstemän) ............ 163 000 15 613 Q00

Summa kronor 637 463 000

Posten C 4 har ökats med det belopp, 43 000 kronor, som i anslutning
till 1957 års löneöverenskommelser för statstjänstemän genom Kungl.
Maj :ts beslut den 27 juni 1957 tillförts förevarande anslag. Sjuårsplanens
kostnadsram har härigenom ökats med angivet belopp.

I anslutning till redogörelsen för förevarande plan torde böra anmälas
att Kungl. Maj :t genom beslut den 8 februari 1957 och den 28 februari
1958 bemyndigat marinförvaltningen att anskaffa en oljereningsanläggning
samt att för bestridandet av härmed förenade kostnader anlita medel, som
under förevarande anslag stått till Kungl. Maj :ts disposition, intill ett belopp
av 450 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer i sina medelsäskanden för nästa budgetår
om ytterligare beställningsbemyndiganden till ett belopp av 5,525
miljoner kronor. Beloppet fördelar sig på objekt enligt följande sammanställning.

Kustartilleriet

Bevakningsbåtar, större transportbåtar ................................. 3 025 000

Gemensamt

Trängfartyg ..................................................................... 1 250 000

Iordningställande av vissa fartyg .......................................... 1 150 000

Förberedelser för ombyggnad av hjälpfartyg ........................... 100 000

Summa kronor 5 525 000

Av motiven för förslagen inhämtas bland annat följande.

I marinförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1955/56 har anmälts
att inspektören för kustartilleriet framlagt ett förslag till program
för nybyggnad av fartyg och båtar för kustartilleriet, kostnadsberäknat
till i runt tal 12 miljoner kronor (se prop. 1955: 1, bil. 6, s. 144). Programmet
omfattade två mindre minarbetsbåtar, fyra bevakningsbåtar, en
transportfärja, tolv större transportbåtar, 30 mindre transportbåtar, 120
landstigningskanoter, en bogserbåt och två fisketrålare.

För budgetåren 1955/58 har erhållits bemyndiganden om sammanlagt
9 miljoner kronor. Dessa bemyndiganden beräknar marinförvaltningen att
utnyttja för följande objekt: en transportfärja, fyra bevakningsbåtar, tolv
större transportbåtar, 30 mindre transportbåtar, 30 landstigningskanoter

405

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

och två fisketrålare. Inom ramen för hittills erhållna bemyndiganden kan
fyra bevakningsbåtar och sex större transportbåtar endast påbörjas. Kostnaderna
för att färdigställa dessa enheter beräknas till 3 025 000 kronor.
Det för nästa budgetår begärda beställningsbemyndigandet avser marinförvaltningen
utnyttja för detta ändamål. Ämbetsverket anför att övriga
i inspektörens för kustartilleriet nybyggnadsprogram av år 1955 upptagna
objekt, två minarbetsbåtar, en bogserbåt och 90 landstigningskanoter, av
skilda anledningar icke bör komma till utförande för närvarande.

Det för trängfartyg äskade beställningsbemyndigandet beräknas, såvitt
nu kan bedömas, för färdigställande av en vattenbåt för marinkommando
Väst samt för påbörjande av en godsfärja för Muskötrafiken. Marinförvaltningen
anför, att olika omständigheter, främst läget beträffande projektarbetet,
kan föranleda att andra behov anses böra tillgodoses framför
de nu nämnda.

För fortsatt täckande av brister i fråga om diverse moderniseringar
m. m. samt för förberedelser för ombyggnad av hjälpfartyg föreslår marinförvaltningen
för nästa budgetår beställningsbemyndiganden om 1,15 miljon
kronor respektive 0,1 miljon kronor.

Marinförvaltningen anmäler vidare i sina medelsäskanden att ämbetsverket
har för avsikt att föreslå viss ändring av ombyggnadsplanen i 1952
års sjuårsplan. Enligt denna plan skall, bland andra, jagarna Klas Horn,
Göteborg, Romulus och Remus ombyggas till fregatter. Dessa ombyggnader
anses numera icke böra komma till stånd. Ämbetsverket anför att
jagarna Romulus och Remus är i så dåligt skick att en ombyggnad av dessa
fartyg icke kan anses ekonomiskt försvarlig. Till följd av direktiv från
överbefälhavaren om begränsning av föreslagna anslagsäskanden och då
främst nybyggnad av fregatter bör komma till stånd anses ej heller ombyggnad
av jagarna Klas Horn och Göteborg böra äga rum. För ombyggnad
av ifrågavarande fyra fartyg är i 1952 års sjuårsplan upptagna belopp
om tillhopa 22,4 miljoner kronor.

1956 och 1957 års fartygsbvggnader m. m.

.4. Flottan

1. Två jagare av modifierad Hallandtyp (inkl. reservdelar)
................................................ 140 000 000

2. Sex ubåtar av modifierad Hajentyp (inkl. reservdelar)
................................................ 137 000 000

3. Fyra minsvepare av fiskefartygstyp ............... _3 000 000 280 000 000

9 000 000

4 600 000 ] ;j (joo 000

C. Gemensamt

1. Ett dykeri- och bärgningsfartyg ........

2. Helikoptrar ( inkl. reservdelar m. m.)

Summa kronor 293 600 000

406

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

De under A 2 i denna plan upptagna ubåtarna är kostnadsberäknade
efter prisläget den 1 juli 1955. I sina inedelsäskanden anmäler marinförvaltningen
att, sedan anbud på byggandet av sex ubåtar erhållits, en ny
kostnadsberäkning verkställts enligt prisläget i november 1956. Därvid har
totalkostnaderna uppskattats till 160 miljoner kronor. I förhållande till
de för ändamålet beviljade beställningsbemyndigandena, 137 miljoner kronor,
innebär detta en ökning med 23 miljoner kronor motsvarande i runt
tal 17 %. Prisstegringarna hänför sig främst till skeppsvarvens leveranser.
I denna del anses prisstegringarna sammanhänga med den starkt ökade
efterfrågan på tonnage i samband med Suezkrisen hösten 1956.

Marinförvaltningen har numera beställt sex ubåtar. För att fullfölja nybyggnaden
av dessa båtar erfordras enligt vad som förut anförts ett ytterligare
beställningsbemyndigande om 23 miljoner kronor. Marinförvaltningen
hemställer att ett bemyndigande av angivna storlek lämnas antingen
under innevarande eller under nästa budgetår. Några betalningsmedel
under budgetåret 1958/59 erfordras icke för ifrågavarande beställningsbemyndigande.

För nya objekt hemställer marinförvaltningen om ytterligare beställningsbemyndiganden
till ett belopp av 110,6 miljoner kronor. Ifrågavarande
belopp hänför sig till objekt enligt följande.

1. En fregatt ............................................................... 47 000 000

2. Fyra minsvepare ......................................................... 24 000 000

3. Två större motortorpedbåtar ....................................... 22 000 000

4. Moderniseringar ......................................................... 8 000 000

5. Helikoptrar ............................................................... 9 600 000

Summa kronor 110 600 000

Av motiven för dessa förslag kan följande återges.

1. Enligt chefens för marinen skrivelse den 28 februari 1958 bör den
föreslagna nybyggnaden av en fregatt icke nu äga rum. Redogörelse för
förslaget synes därför ej erforderlig.

2. I sina medelsäskanden för innevarande budgetår hemställde marinförvaltningen
bland annat om ett beställningsbemyndigande om 24 miljoner
kronor enligt prisläget den 1 juli 1956 för fyra minsvepare av kustminsvepartyp.
Föredragande departementschefen erinrade om att enligt
1952 års sjuårsplan endast halva antalet ur linjeflottan utgående minsvepare
ersattes, något som bland annat motiverats med önskemålet om en
jämnare åldersfördelning. Om icke ersättningsbyggnad av minsvepare
skedde utöver ramen för 1952 års plan, konnne antalet minsvepare att
nedgå ytterligare under de första åren av 1960-talet. Av ekonomiska skäl
kunde departementschefen dock icke tillstyrka att beslut om ersättningsbyggnad
fattades år 1957.

407

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Marinförvaltningen återkommer nu med förslag om ersättningsbyggnad
av fyra minsvepare. Ämbetsverket hemställer för ändamålet om ett beställningsbemyndigande
om 24 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli
1956. Ämbetsverket anför att sex minsvepare, för vilka beställningsbemyndigande
erhållits, beräknas kunna beställas under innevarande budgetår.
Genom en tilläggsbeställning sommaren 1959 kan enligt ämbetsverket alltjämt
betydande fördelar vinnas genom serietillverkning.

3. För anskaffning av två större motortorpedbåtar hemställer marinförvaltningen
om ett beställningsbemyndigande om 22 miljoner kronor enligt
prisläget den 1 juli 1957. Motortorpedbåtarna avses bli av samma typ som
tidigare byggda, vilka visat sig vara mycket användbara för krigföring i
Östersjön. Typens största fördelar förklaras vara den höga farten samt
den betydande slagkraften i förhållande till deplacementet.

4. På grund av den snabba tekniska utvecklingen måste numera modernisering
eller utbyte av krigsfartygens materiel ske med kortare mellanrum
än tidigare. I särskilt hög grad gäller detta de eldlednings- och teletekniska
områdena samt skydd mot »ABC»-stridsmedel.

Det av marinförvaltningen för nästa budgetår begärda beställningsbemyndigandet
å 8 miljoner kronor avses främst för modernisering av jagare
av Visbyklassen. Dessa fartyg beräknas numera komma att utnyttjas relativt
lång tid som jagare. Härigenom ställes ökade krav på fartygens modernitet.
Moderniseringen anses böra omfatta, bland annat, eldledning och teleteknisk
materiel.

Det begärda beställningsbemyndigandet avses jämväl för påbörjande av
motsvarande arbeten på jagare av ölandklassen.

5. För budgetåren 1956/58 har marinförvaltningen medgivits att utnyttja
sammanlagt 9,1 miljoner kronor från förevarande anslag samt anslaget
till anskaffning av vapenmateriel m. m. för anskaffning av helikoptrar
(jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 146). Medlen har avsetts för anskaffning
av fyra medelstora helikoptrar och en mindre, jämte viss utrustning.
Marinförvaltningen anmäler nu att anvisade medel visat sig icke förslå
till all planerad anskaffning. En mindre helikopter med utrustning, reservdelar
m. m. samt vapenutrustning till två medelstora helikoptrar har
sålunda icke kunnat anskaffas. Kostnaderna för denna materiel beräknas
till 1 900 000 kronor.

I skrivelse den 1 oktober 1956 med förslag till helikopterorganisation
för marinen (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 139) har chefen för marinen föreslagit
att två medelstora och tre mindre helikoptrar jämte utrustning och
reservdelar m. m. skall anskaffas under budgetåret 1958/59. Under hänvisning
härtill hemställer marinförvaltningen om ett beställningsbemyndigande
om 7,7 miljoner kronor för nästa budgetår för anskaffning av
nämnda materiel.

Sammanlagt föreslås alltså för helikoptrar beställningsbemyndiganden
om (1,9 + 7,7 -) 9,6 miljoner kronor.

408

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

Försöksverksamhet

För försöksverksamhet lämnade bemyndiganden uppgår för budgetåren
1947/58 till omkring 47,2 miljoner kronor.

För fortsatt försöksverksamhet hemställer marinförvaltningen för nästa
budgetår om beställningsbemyndiganden till ett belopp av 5,8 miljoner
kronor. För löpande försök beräknas 3,8 miljoner kronor, varav 1,8 miljoner
kronor för bidrag till försvarets forskningsanstalt. Återstående belopp,
(5,8 — 3,8 =) 2 miljoner kronor, avses för projektering av nya framdrivningsmaskinerier.
Härom anföres i huvudsak följande.

Gjorda utredningar har visat att det inom Sverige är möjligt att för
örlogsfartyg konstruera turbinmaskiner med bättre prestanda än de hittillsvarande.
Marinförvaltningen önskar nu konstruera och utprova maskinerier
av en typ som passar såväl till minfartyget Älvsborg som för kommande
fregatter och därefter för senare projekterade örlogsfartyg. Aktiebolaget
de Lavals ångturbin är berett att beräkna och konstruera turbiner
av lämplig typ. Det första maskineriet måste genomgå omfattande
prov under förhållanden motsvarande dem ombord. Nämnda fullskaleprov
avses företagas i en ny provningshall, som aktiebolaget åtagit sig att
uppföra och utrusta. Företagets ångpanneanläggning måste vidare utökas
med en ångpanna. Vid förhandlingar med företaget har föreslagits att
marinförvaltningen skulle bekosta denna ångpanna mot att avskrivning på
denna under viss tid ej skulle debiteras marinförvaltningen vid dess användande.
Marinförvaltningen skulle jämväl anskaffa en vattenbroms.
Övriga kostnader för den nya provningsanläggningen skulle ej belasta marinförvaltningen.

Det begärda beställningsbemyndigandet avses för att påbörja arbetet
med utveckling av maskinerier, för provning av desamma samt för angivna
investeringar i provningsutrustning.

Avbeställning av vissa krigsfartyg

Enligt 1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader m. m. skall, bland annat,
byggas ett minfartyg av ny typ (minfartyget Älvsborg). Detta fartyg
har efter prisläget den 1 juli 1952 kostnadsberäknats till 30,8 miljoner
kronor. Hittills har utlagts beställningar å materiel för fartyget för i runt
tal 7,4 miljoner kronor, varav den 1 mars 1958 omkring 4 miljoner kronor
utbetalats. Färdigställandet av fartyget uppskattas enligt nuvarande
prisläge draga en kostnad av omkring 45 miljoner kronor.

Vidare har vid 1956 års riksdag fattats beslut om att två jagare av modifierad
Hallandtyp (jagarna Lappland och Värmland) skall byggas. Fartygen
har enligt prisläget den 1 juli 1955 kostnadsberäknats till 140 miljoner
kronor. Hittills har beställningar å materiel för fartygen utlagts till
ett belopp av i runt tal 66,5 miljoner kronor, varav den 1 mars 1958 omkring
24 miljoner kronor utbetalats. De viktigare av de utlagda beställningarna
avser turbinmaskineri, artilleri, eldledningsutrustning och pannor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

409

Färdigställandet av fartygen beräknas enligt nuvarande prisläge draga en
kostnad av i runt tal 180 miljoner kronor.

I en genom överbefälhavaren ingiven, förut omnämnd skrivelse den 24
februari 1958 har chefen för marinen framlagt förslag om avbeställning av
ifrågavarande två jagare och minfartyget. Till marinchefens framställning
har fogats en inom marinförvaltningen upprättad promemoria rörande konsekvenserna
av att ifrågavarande fartyg avbeställes.

Marinchefen erinrar om att inom den begränsade anslagsram för marinen,
som blivit aktuell i samband med pågående överväganden i försvarsfrågan,
det utrymme som kan avses för fartygsbyggnader blir väsentligt
mindre än vad som förutsattes då gällande planer för verksamheten fastställdes.
Denna reducering av det ekonomiska utrymmet för fartygsbyggnader
gör det nödvändigt att ompröva avvägningen mellan de olika flottiljförband
som avsetts ingå i flottan. Marinchefen anser det allvarligt kunna
ifrågasättas om det är riktigt att bygga fartyg av viss typ om de ekonomiska
resurserna icke medger, att tillräckligt antal fartyg av samma typ kan
byggas. Varje enskild enhet får ej heller ta så stor del av det tillgängliga
utrymmet i anspråk, att antalet övriga enheter minskas under vad som är
godtagbart ur operativ synpunkt.

De närmare skälen för att icke fortsätta byggandet av minfartyget och
ifrågavarande jagare utvecklar marinchefen på följande sätt.

Av de fartyg, som hittills varit avsedda att nybyggas, är Lapplandtypen
den dyraste. Inom en minskad kostnadsram är det icke möjligt att
omsätta det antal enheter, som erfordras för att kunna hålla det ur operativ
synpunkt nödvändiga antalet flottiljer, i vilka jagare ingår. Ett fullföljande
av de två beslutade Lapplandsjagarna skulle vidare för de närmaste
åren medföra så stor belastning på det reducerade fartygsbyggnadsanslaget
att oproportionerligt litet utrymme skulle återstå för andra objekt. Med
den inriktning, som nybyggnadsverksamheten måste få inom den begränsade
kostnadsramen, är det nödvändigt att utrymme skapas för att vidmakthålla
beståndet av motortorpedbåtar, ubåtar och minsvepare samt för att
fortsätta uppbyggnaden av den påbörjade helikopterorganisationen. Samtidigt
måste möjlighet skapas att efter hand bygga fartyg lämpade för invasionsförsvar
och sjöfartsskydd och att på längre sikt tillföra flottan
de nya fartygstyper, som utvecklingen kan leda till. Det utredningsarbete,
som pågår inom marinledningen, är inriktat på att kunna färdigställa en
flottplan för ett begränsat antal år i sådan tid, att den kan framläggas
för 1960 års riksdag.

Möjligheterna alt utnyttja minvapnet i vårt försvar till sjöss måste tillmätas
stor betydelse. Behovet alt ersätta det överåriga minfartyget Clas
Fleming har lett till att 1952 års farygsbyggnadsplan upptar ersättning för
detta fartyg. Hittillsvarande begränsningar av betalningsmedel under fartygsbyggnadsanslaget
har emellertid gjort att det beslutade minfartyget
Älvsborg icke skulle kunna färdigställas förrän långt efter avsedd tid. De
ytterligare begränsningar av medlen för fartygsbyggnader, som nu måste

410 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

göras, medför att medel för detta fartyg icke kan avses för de närmaste
åren.

Marinchefen föreslår på anförda skäl att beslut fattas om att ifrågavarande
fartyg icke skall byggas samt att förhandlingar för att häva ingångna
kontrakt omedelbart igångsättes.

Medel för att avveckla ifrågavarande kontrakt samt redan gjorda utbetalningar
i samband med dessa kan enligt marinchefen inte inrymmas i
anslaget till fartygsbyggnader. Härför erforderliga betalningsmedel måste
därför ställas till förfogande i särskild ordning.

Av marinförvaltningens förenämnda promemoria inhämtas, bland annat,
följande.

Avbeställningskostnaderna för Älvsborg uppskattas till cirka 8 miljoner
kronor samt i fråga om jagarna till 40 å 60 miljoner kronor. I dessa belopp
har inräknats vad som hittills utbetalats. Beloppen har uppskattats
utan att kontakt tagits med leverantörerna. De närmare kostnaderna kan,
med hänsyn till att den beställda materielen delvis är levererad, delvis befinner
sig under leverans eller under tillverkning samt till att materielen
beställts vid olika tidpunkter i varierande prislägen, icke preciseras utan
förhandlingar med leverantörerna. Den materiel, som erhålles för avbeställningskostnaderna,
anses i viss mindre utsträckning kunna utnyttjas. Detta
gäller ammunition och dylikt samt materiel som kan begagnas såsom reservdelar
för befintliga fartyg. Möjligheter kan finnas att sälja sådan materiel
till utlandet, möjligen i samband med byggande av krigsfartyg för
export. Om fartygen skulle färdigställas, beräknas Älvsborg sysselsätta omkring
300 och de två jagarna omkring 1 200 årsarbetare under tre år. Fartygsbyggnaderna
berör i huvudsak skeppsvarv, mekaniska verkstäder,
elektrotekniska industrier, metallindustri samt marinens verkstäder. Härtill
kommer viss utländsk industri.

Marinchefens förslag beträffande fartygsbyggnader under budgetåren 1958/60

Under Avd. I Försvarets utformning på längre sikt har kortfattat redovisats
de förslag rörande fartygsbyggnader m. m. under budgetåren 1958/60
som marinchefen framlagt i sin skrivelse den 28 februari 1958. I detta
sammanhang torde vissa ytterligare upplysningar beträffande ifrågavarande
förslag få lämnas.

Vid uppgörandet av sitt förslag har marinchefen räknat med bifall till
förslaget om avbeställning av vissa fartyg. Marinchefen räknar vidare
med att, såsom marinförvaltningen förutsatt i sina medelsäskanden, jagarna
Klas Horn och Göteborg samt kustjagarna Romulus och Remus icke
ombygges till fregatter.

Marinchefen föreslår, att verksamheten under fartygsbyggnadsanslaget
■—■ i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete rörande en flottplan
-— under budgetåren 1958/59 och 1959/60 skall inriktas på fullföljandet
av återstående delar av äldre fartygsbyggnadsplaner samt på påbörjande av
vissa objekt enligt följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

411

Belopp i miljoner

kronor

1. Motortorpedbåtar eller motorkanonbåtar och/eller

minsvepare .......................................................... 72,0

2. Helikoptrar ......................................................... 14,0

3. Ombyggnad av jagare till fregatter samt modernisering
av vissa fartyg .............................................. 14,0

4. Fartyg för kustartilleriet ....................................... 6,8

5. Trängfartyg m. m................................................ 4,5

6. Forskning, försök och utveckling av nya ubåtstyper ... 8,0

7. Forskning, försök och utveckling för nya övervattens fartyg

............................................................... 6,0

8. Löpande försök samt bidrag till försvarets forskningsanstalt
........................................................ 5,6

Summa 130,9

Av motiven till dessa förslag må följande återges.

1. För att inom rimlig tid möjliggöra en övergång till ett större fartygsbestånd
av mindre enheter anser marinchefen det nödvändigt att påbörja
anskaffningen av motortorpedbåtar alternativt motorkanonbåtar. Det är
vidare av vikt, att den påbörjade ersättningsbyggnaden av minsvepare får
fortsätta. Marinchefen erinrar om olägenheten ur teknisk och ekonomisk
synpunkt av ett uppehåll i denna ersättningsbyggnad och räknar därför
med att ett mindre antal minsvepare påbörjas under budgetåren 1958/60
i anslutning till pågående byggnadsverksamhet.

2. Anskaffningen av helikoptrar syftar till att i första hand organisera
ett helikopterförband om åtta medelstora och fyra små helikoptrar inom
vartdera marinkommando Ost och marinkommando Väst. Det anses angeläget
att anskaffningsverksamheten får fortsätta, om än i långsammare
takt än hittills.

3. Om ombyggnaden av de äldsta jagarna och kustjagarna till fregatter
utgår ur 1952 års fartygsbyggnadsplan, är det nödvändigt för att flottan
skall kunna lösa sina uppgifter i sjöfartsskyddet att till fregatter ombygga
andra skeppstekniskt sett fullgoda jagare, som har längre tid kvar till
utrangering. En sådan ombyggnad bör påbörjas under budgetåren 1958/60.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen måste modernisering
av örlogsfartygens materiel ske med kortare mellanrum än tidigare. Detta
är särskilt viktigt med tanke på det minskade antalet fartyg.

4. Under budgetåret 1958/59 räknar marinchefen med fartygsbyggnader
för kustartilleriet i enlighet med vad som föreslagits i marinförvaltningens
medel säskanden. Den fortsatta nybyggnadsverksamheten under budgetåret
1959/60 föreslås omfatta en minarbetsbåt, en bevakningsbåt, fem större
transportbåtar, en transportkutter samt viss icke maskindriven båtmatcricl
m. m.

412

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Marinchefen anmäler, att en plan för ersättningsbyggnad av kustartilleriets
fartyg och båtar avses skola framläggas samtidigt som den tidigare
nämnda flottplanen.

5. Beträffande trängfartyg m. m. hänvisas till marinförvaltningens medelsäskanden.

6. Marinchefen erinrar om att hittills sammanlagt 25 miljoner kronor
ställts till marinförvaltningens förfogande för forskning, försök och utveckling
av ny ubåtstyp med enhetsmaskineri. Utvecklingsarbetet har hittills
visat lovande resultat. Sedan konstruktionsarbetet nu utlagts på ett av
industriföretag upprättat projektkontor beräknas arbetet kunna bedrivas i
sådan takt, att den nya ubåtstypen kan föreligga klar för byggnad år
1960.

Ubåtsvapnets ökade betydelse gör det synnerligen angeläget att redan nu
påbörja utvecklingsarbetet av ytterligare en ubåtstyp, av mindre storlek än
den som för närvarande projekteras. Den nya ubåtstypen skulle utnyttjas
för begränsade uppgifter i ubåtskrigföringen, vilka kan lösas av en
ubåt med mindre vapenutrustning och kortare aktionstid. Med en dylik
inriktning av ubåtsbyggnadsverksamheten skulle möjligheter skapas att
även inom en begränsad kostnadsram vidmakthålla det erforderliga antalet
ubåtar.

7. Det blir nödvändigt att i större utsträckning än tidigare bedriva
forskning, försök m. m. för att utveckla fartyg av mindre storlek. Detta
anses vara av särskild vikt om en fregatt av begränsad storlek och andra
mindre fartygstyper skall kunna konstrueras. Vidare måste utredningsoch
utvecklingsarbetet i fråga om fartygsmaskinerier intensifieras.

8. I denna del hänvisas till marinförvaltningens anslagsäskanden.

Erforderliga beställningsbemyndiganden för föreslagna nya anskaffningar
beräknas, såsom tidigare nämnts, till 130,9 miljoner kronor.
Behovet av beställningsbemyndiganden för att fullfölja tidigare beslutade
objekt uppgår enligt marinchefen, efter borträkning av vad som förutsatts
skola utgå, till 300,049 miljoner kronor. Större delen härav har beräknats
efter prisläget år 1952. Efter uppräkning med 15 % med hänsyn till inträffade
och beräknade prisstegringar utgör behovet 345,056 miljoner kronor.
De beställningsbemyndiganden, som den 30 juni 1958 icke är täckta
av betalningsmedel, beräknas uppgå till 475,261 miljoner kronor. Detta
belopp täcker enligt chefen för marinen de aktuella behoven för närmaste
budgetår. På grund härav erfordras intet beställningsbemyndigande för
budgetåret 1958/59. Chefen för marinen hemställer att medgivande utverkas
att utnyttja till förfogande ståehde bemyndigandebelopp på sätt i det föregående
föreslagits samt att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande
att efter förslag av marinförvaltningen bestämma om beloppets fördelning
till objekt.

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

413

Överbefälhavaren tillstyrker, som tidigare nämnts, att jagarna Lappland
och Värmland samt minfartyget Älvsborg avbeställes. Inriktningen av
verksamheten under förevarande anslag blir enligt överbefälhavaren i
väsentlig grad beroende på om överlåtelse av ifrågavarande fartyg kan ske
eller om avbeställningskostnaderna måste bestridas från anslaget till
fartygsbyggnader. överbefälhavaren tillstyrker, att beslutade fartygsobjekt
fullföljes i enlighet med chefens för marinen förslag. Enligt överbefälhavaren
bör bemyndiganden för forskning och försök m. m-, sammanlagt
19,6 miljoner kronor, erhållas genom omdisposition av tidigare lämnade
bemyndiganden. I övrigt anses beslut om ändrad användning av bemyndiganden
böra anstå tills klarhet vunnits om storleken av avbeställningskostnaderna.

Fråga om disposition av medel som inflyter i samband
med nedskrotning av pansarskeppet Sverige

I skrivelse den 11 februari 1958 har marinförvaltningen anfört i huvudsak
följande. Pansarskeppet Sverige byggdes och utrustades på sin tid för
medel som inflöt vid en nationalinsamling. Det år 1917 till Kungl. Maj:ts
förfogande ställda beloppet utgjorde cirka 17 miljoner kronor. Byggnadskostnaderna
för fartyget uppgick till i runt tal 13,5 miljoner kronor, medan
övriga medel utnyttjades för andra fartygsbyggnader. Sedan fartyget utrangerats
har numera avtal träffats mellan marinförvaltningen och enskilt
företag om att för marinens räkning nedskrota och försälja fartygets skrov.
— Med hänsyn till den enastående offervilja som visades under den riksomfattande
»pansarbåtsinsamlingen» har det synts marinförvaltningen böra
ifrågasättas, om icke minnet av denna insamling, sedan pansarskeppet
nedskrotats, på ett eller annat sätt borde hugfästas. Eftersom fartyget
byggdes med anlitande av gåvomedel, som tillkommit i en stark känsla
av sjöförsvarets betydelse för vårt land, ligger det enligt ämbetsverkets
mening nära till hands att den i reda pengar åter förvandlade delen av
det insamlade kapitalet utnyttjas för ett ändamål som ligger inom ramen
för vad som på sin tid besjälade bidragsgivarna. I anslutning härtill
framhåller marinförvaltningen, att den verksamhet som sammanfattande
kan betecknas som maritim fostran av ungdomen försvåras av en ständig
knapphet på medel. Åtskilliga institutioner, företag och organisationer har
intressen i denna verksamhet. År 1956 bildades, med ett startkapital som
ställts till förfogande av föreningen Sveriges flotta, en stiftelse, benämnd
»Maritima ungdomsstiftelsen», vilken i stort sett förenar de nämnda intressena.
Marinförvaltningen föreslår nu, att de medel som inflyter i samband
med nedskrotningen av pansarskeppet Sverige skall bilda en fond
under ämbetsverkets förvaltning. Fondens årliga avkastning anses böra disponeras
av chefen för marinen för att ställas till stiftelsens förfogande eller
för annat ändamål som innebär maritim fostran av ungdom.

414

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Över marinförvaltningens framställning har efter remiss utlåtanden avgivits
av försvarets civilförvaltning, överbefälhavaren, statskontoret, riksräkenskapsverket,
skolöverstyrelsen, sjöfartsstyrelsen och överståthållarämbetet.

Civilförvaltningen vill icke motsätta sig att medlen avsättes till en särskild
fond men anser att denna bör förvaltas av statskontoret. Civilförvaltningen
anser icke någon erinran kunna göras mot att marinförvaltningen
med denna utgångspunkt bemyndigas disponera den årliga avkastningen,
varvid det synes civilförvaltningen lämpligast att Kungl. Maj :t årligen på
förslag av marinförvaltningen bestämmer de ändamål, som får tillgodoses
från fondens avkastning.

Överbefälhavaren, som icke vill motsätta sig att medlen användes till
ungdomsverksamhet, ifrågasätter dock om icke intäkterna i stället bör utnyttjas
som anslagsförstärkning under fjärde huvudtiteln. Därest en fond
skulle bildas, anser överbefälhavaren lämpligast att medlen kan disponeras
för mera vidgade ändamål än vad förslaget medger.

Statskontoret, som icke anser det stridande mot motiven för pansarbåtsinsamlingen
att redovisa och disponera ifrågavarande medel i den ordning
som tillämpas vid försäljning i övrigt av marinens nedskrotade fartyg,
avstyrker förslaget.

Riksräkenskapsverket har intet att erinra mot marinförvaltningens förslag.

Skolöverstyrelsen framhåller särskilt önskvärdheten av att de premier,
som tidvis — bland annat av Maritima ungdomsstiftelsen — ställts till
överstyrelsens förfogande för att utdelas till elever med intresse för och
kunskap om sjön, kan utgå mera regelbundet. I anslutning härtill tillstyrker
överstyrelsen förslaget.

Sjöfartsstyrelsen, som i princip helt ansluter sig till förslaget, ifrågasätter
dock om icke den av marinförvaltningen föreslagna begränsningen
till maritim fostran av ungdom är väl snäv med hänsyn till de intressen
som föranledde nationalinsamlingen. Styrelsen anser att även åtgärder
som på annat sätt främjar intresset och förståelsen för örlogs- och handelsflottans
betydelse och verksamhet faller inom ramen för nämnda intressen
samt framhåller att reglerna för dispositionen av fondens medel bör
ges en fastare utformning än enligt förslaget.

Överståthållarämbetet, som icke vill ifrågasätta att Maritima ungdomsstiftelsens
verksamhet åtminstone indirekt gagnar sjöförsvarets intressen,
anser att medlen borde användas för ett ändamål som på ett mera direkt
och påtagligt sätt höjer marinens effektivitet. Därest emellertid marinförvaltningens
förslag helt eller delvis vinner bifall, förutsätter ämbetet att
beträffande dispositionen av fondavkastningen bestämmelser meddelas,
som ger större klarhet om vartill denna avkastning kommer att användas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

415

Departementschefen

Verksamheten under förevarande anslag påverkas i hög grad av den
minskning av marinens omfattning som nu är aktuell.

Såsom jag anfört vid anmälan av Avd. I Försvarets utformning på längre
sikt räknar jag med att de två år 1956 beslutade nya jagarna och
det minfartyg, som ingår i 1952 års plan, skall utgå ur gällande planer.
Jag biträder även förslaget, att den ombyggnad av jagarna Klas Horn och
Göteborg samt kustjagarna Romulus och Remus till fregatter, som upptages
i 1952 års plan, icke skall äga rum. Jag räknar således med att fartygen
utrangeras. Kostnader till följd av beställningar avseende objekt, som sålunda
föreslås utgå ur planerna, torde få bestridas från förevarande anslag.
Å andra sidan förutsätter jag, att inkomster, som må uppkomma
genom överlåtelse av den beställda materielen eller andra åtgärder, skall
tillgodoföras förevarande anslag och utnyttjas för likvidering av lämnade
beställningsbemyndiganden. Jag räknar vidare med att de medel som under
anslaget reserverats till Kungl. Maj:ts disposition skall kunna utnyttjas
såsom betalningsreserv.

Verksamheten under förevarande anslag blir under de närmaste budgetåren,
såsom överbefälhavaren framhållit, i väsentlig grad beroende på
resultatet av avvecklingen av de objekt, som nu inställes. Som jag anfört
vid anmälan av frågan om försvarets utformning på längre sikt, anser jag
mig därför tills vidare endast böra räkna med en verksamhet av ungefärligen
den omfattning överbefälhavaren tillstyrkt. Detta innebär, att jag
i första hand förutsätter, att återstående beslutade objekt fullföljes. Den
verksamhet som härutöver kan förekomma bör främst inriktas på forskning
och försök. Härvid är även anskaffningen av visst fartyg i försökssyfte
i enlighet med marinförvaltningens förslag i skrivelse den 21 oktober 1957
aktuell. I den mån så visar sig kunna ske med hänsyn till inedelstillgången
bör ytterligare verksamhet kunna bedrivas. Denna bör lämpligen
inriktas på objekt som angivits av chefen för marinen i hans skrivelse den
28 februari 1958. Med hänsyn till det anförda synes det erforderligt att olika
möjligheter hålles öppna. Jag förutsätter därför, att Kungl. Maj:t erhåller
befogenhet att, inom ramen för av riksdagen tidigare medgivna beställningsbemyndiganden,
besluta om ändrat utnyttjande av dessa bemyndiganden
i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag nu angivit.

Som jag anfört under Avd. I föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår
uppföres med ett belopp av 108 000 000 kronor.

Vid planerandet av verksamheten under förevarande anslag bör marinförvaltningen
utgå från att detta anslag och anslaget till anskaffning av
vapenmateriel m. m. för budgetåret 1959/60 kan uppföras med tillsammans
högst 175 miljoner kronor.

Vad angår frågan om utnyttjandet av de medel som inflyter vid nedskrotning
av pansarskeppet Sverige, synes skäl tala för att dessa medel

416

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

avsättes till en särskild fond, »Pansarskeppet Sveriges minnesfond». Fonden
bör stå under statskontorets förvaltning. Beträffande utnyttjandet av
fondens avkastning kan jag i huvudsak ansluta mig till vad marinförvaltningen
föreslagit. Beslut om utnyttjandet av avkastningen bör dock fattas
av Kungl. Maj :t.

Vid bifall till mina i det föregående angivna förslag kommer den 30 juni
1959 bemyndiganden om sammanlagt (475,261 — 108,0 =) 367,261 miljoner
kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) godkänna vad som föreslagits beträffande utnyttjandet
av medel som inflyter vid nedskrotning av pansarskeppet
Sverige;

b) till Marinen: Fartygsbyggnader m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 000 kronor.

[41] Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ..............................*85 000 000 98 980 661 1 153 358

1957/58 (statsliggaren s. 258) 85 000 000
1958/59 (förslag) ............... 85 500 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 57 700 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 79) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Anskaffning av vapenmateriel m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett
reservationsanslag av 85 000 000 kronor.

Anskaffningen av vapenmateriel m. m. regleras från och med budgetåret
1953/54 av en plan, som godkänts av riksdagen. Enligt denna plan skall
anskaffas materiel för flottan och kustartilleriet till belopp av 324 respektive
200 miljoner kronor. För vissa övriga anskaffningar avses enligt planen
136 miljoner kronor. Planen upptager således materielanskaffningar till
ett sammanlagt belopp av (324 + 200 + 136 =) 660 miljoner kronor enligt
prisläget den 1 juli 1952. Genom att vissa avlöningskostnader överförts
från förevarande anslag till avlöningsanslag från och med budgetåret
1954/55, har planens sammanlagda kostnadsram minskats med 12,5 miljoner
kronor. Å andra sidan ökas kostnaderna med belopp som för budgetåren
1954/57 tillförts förevarande anslag från anslag under tolfte huvudtiteln,
0,i575 miljon kronor. Den sammanlagda kostnadsramen uppgår härefter
till (660,o— 12,5 + 0,1575 =) 647,6575 miljoner kronor.

417

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

För anskaffningar som upptagits i förenämnda plan har för budgetåren
1953/58 lämnats bemyndiganden om sammanlagt 5 2 7,6575 miljoner kronor.
Av totalbeloppet för planen återstår således (647,6575 — 527,6575 =) 120,o
miljoner kronor.

Marinförvaltningen har för budgetåren 1947/57 erhållit bemyndiganden
att utlägga beställningar till ett belopp av 7 1 4,7265 miljoner kronor, varvid
inräknats för budgetåren 1954/57 från anslag under tolfte huvudtiteln överförda
belopp om 157 500 kronor. I betalningsmedel för utlagda beställningar
har till och med den 30 juni 1957 anvisats tillhopa 5 0 8,4865 miljoner kronor.
Vid utgången av budgetåret 1956/57 saknade således beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (714,7265 — 508,4865 =) 206,24 miljoner kronor
täckning av betalningsmedel.

För innevarande budgetår uppgår såväl medgivna beställningsbemyndiganden
som anvisade betalningsmedel till 85 miljoner kronor. Kungl.
Maj :t har vidare den 28 februari 1958 beslutit, att äldre beställningsbemyndiganden
om sammanlagt 3 082 530 kronor 25 öre skall indragas. Vid utgången
av innevarande budgetår kommer således enligt hittills meddelade
beslut beställningsbeinyndiganden till ett avrundat belopp av (206,24 + 85,o
— 85,o — 3,083 =) 203,157 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

Av de beställningsbeinyndiganden som medgivits enligt riksdagens beslut
var den 1 oktober 1957 i runt tal 87 miljoner kronor icke utnyttjade.

Marinförvaltningen hemställer för nästa budgetår om medgivande
att utlägga beställningar inom en kostnadsram av 85 miljoner kronor.
Ämbetsverket hemställer att 105 miljoner kronor måtte anvisas i betalningsmedel.

Marinförvaltningen föreslår vidare att kostnadsramen för 1953 års plan
för anskaffning av vapenmateriel m. m. — vilken enligt vad som förut
anförts för närvarande beräknas till 647,6575 miljoner kronor — minskas
med 0,4 miljoner kronor för vissa lönekostnader vilka förutsättes skola
överföras från förevarande anslag till avlöningsanslag.

Marinförvaltningen anför att under budgetåret 1958/59 ett belopp av 85
miljoner kronor beräknas åtgå för att täcka betalningsutfallet för beställningar,
utlagda med stöd av bemyndiganden som erhållits till och med
innevarande budgetår. Av det begärda betalningsanslaget kan således endast
(105 — 85 =) 20 miljoner kronor utnyttjas för beställningar under nästa
budgetår.

Marinförvaltningen anför vidare, att innevarande budgetårs anslag 85
miljoner kronor jämte disponibel reservation, cirka 1,3 miljon kronor, så
gott som fullständigt måste utnyttjas för alt likvidera betalningsutfall till
följd av tidigare gjorda beställningar. Ämbetsverket kan därför icke utlägga
beställningar, som medför kontant- eller förskottslikvider under innevarande
budgetår.

27—89 08 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. .Yr 110

418 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Chefen för marinen anför i sin förut nämnda skrivelse den 28 februari
1958, att vissa i sexårsplanen upptagna objekt, nämligen ombestyckning
av ett svårt batteri, ombestyckning och förstärkning av tre medelsvåra
batterier samt förstärkning av två svåra batterier, icke kan genomföras
med den aktuella begränsningen av medelstilldelningen för marinen. Härutöver
kan, såvitt avser kustartilleriet, avsedd modernisering av radar- och
eldledningsutrustning ej genomföras. I fråga om övrig materiel minskas
anskaffningen av ersättningsmateriel, reservdelar och ammunition, varjämte
utbyggnaden av marinens kustradarstationer senarelägges.

Marinchefen anmäler vidare, att detaljundersökningar beträffande den
närmare inriktningen av marinens vapenmaterielanskaffning igångsatts
inom marinledningen. Förslag till ny materielplan beräknas kunna framläggas
samtidigt med den tidigare nämnda flottplanen.

För att fortsätta anskaffning av vapenmateriel m. m. enligt gällande plan
beräknas den 30 juni 1958 komma att återstå bemyndiganden, som icke är
täckta av betalningsmedel, till ett belopp av 206,24 miljoner kronor. Marinchefen
förutsätter, att anslaget till anskaffning av vapenmateriel m. m. för
budgetåret 1958/59 skall uppföras med ett belopp av 86,o miljoner kronor.
Detta belopp åtgår i sin helhet för att likvidera redan gjorda beställningar
samt för vissa mindre utbetalningar sammanhängande med materielens
mottagande och installation ävensom för anskaffning av viss robotmateriel.
Härutöver beräknas icke någon beställningsverksamhet, som föranleder utbetalningar
under budgetåret 1958/59, bli möjlig. På grund härav anser
marinchefen behov av nya beställningsbemyndiganden icke föreligga under
nästa budgetår.

Departementschefen

Som jag anfört under Avd. I Försvarets utformning på längre sikt har
jag icke funnit anledning till erinran mot marinchefens förslag beträffande
viss begränsning av anskaffningarna enligt 1953 års sexårsplan. I enlighet
med chefens för marinen förslag räknar jag icke heller med nya beställningsbemyndiganden
för vapenmateriel m. m. under nästa budgetår. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, om så erfordras, meddela beslut om
ändrat utnyttjande av tidigare lämnade beställningsbemyndiganden. Anslaget
bör uppföras med 85 500 000 kronor.

Som jag anförde vid anmälan av närmast föregående anslag bör verksamheten
under anslagen till fartygsbyggnader m. m. och anskaffning av
vapenmateriel m. m. planeras med utgångspunkt i att dessa anslag för
budgetåret 1959/60 kan uppföras med sammanlagt högst 175 miljoner
kronor.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1959
bemyndiganden om sammanlagt (203,157 — 85,soo =) 117,657 miljoner kronor
att sakna täckning av betalningsmedel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 419

Under hänvisning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 85 500 000
kronor.

[42] Marinen: Underhåll av fartyg m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ..............................‘48 100 000 52 013 152 8 094 769

1957/58 (statsliggaren s. 259) 50 900 000
1958/59 (förslag) ............... 46 700 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 388 000 kronor samt anvisat på
tilläggsstat 3 000 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i huvudsak
bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 79) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag
av 50 900 000 kronor.

Verksamheten under förevarande anslag har från och med budgetåret
1954/1955 reglerats med stöd av en femårsplan, som uppgjorts av marinförvaltningen.
Enligt denna plan uppgår årskostnaden enligt 1954 års prisoch
löneläge till i medeltal 46,0 miljoner kronor sedan avdrag skett för
vissa lönekostnader till ett årligt belopp av 0,7 miljon kronor, vilka från
och med den 1 juli 1954 överförts till avlöningsanslag. För innevarande
budgetår är anslaget, som ökats till följd huvudsakligen av pris- och
lönehöjningar, uppfört med 50,9 miljoner kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen hemställer, att anslaget minskas med 400 000 kronor.
Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har beräknade förändringar
i medelsbehovet uppdelats på delposter enligt följande.

ökning Minskning

1. Vissa lönekostnader överföres till avlönings -

anslag ...................................................... 100 000

2. Höjda löner ............................................. 3 200 000

3. Underhåll av nytillkommande materiel ......... 1 500 000

4. Underhållsarbeten inställes eller uppskjutes ... 5 000 000

— 400 000

420 Kungt. Maj:ts proposition nr HO år 1958

Motiv

1. Marinförvaltningen förutsätter vid anslagsberäkningen, att lönekostnader
för viss personal i marinförvaltningen, vilken för närvarande avlönas
från förevarande anslag, i enlighet med vad föredragande departementschefen
anfört vid anmälan av propositionen 1957: 110 (punkt 1) fortsättningsvis
skall bestridas från ämbetsverkets avlöningsanslag. Härigenom
minskar medelsbehovet under förevarande anslag med angivet belopp.

2. Beloppet avser såväl avtalsenliga lönehöjningar enligt 1957 års löneöverenskommelser
som merkostnader till följd av löneglidning under tiden
den 1 juli 1956—den 30 juni 1957.

3. Det ökade medelsbehovet betingas av tillkomsten av helikopter- och
robotmateriel för vars underhåll medel icke finnes inrymda i 1957/58 års
anslag.

4. Till följd av direktiv från överbefälhavaren föreslår marinförvaltningen,
att anslaget för nästa budgetår begränsas med 5 miljoner kronor i
förhållande till vad ämbetsverket eljest ansett erforderligt. För att nedbringa
medelsbehovet har ämbetsverket dels företagit vissa omdispositioner
i fråga om den ursprungliga femårsplanen, dels ock uppskjutit vissa underhållsarbeten.
Härutöver uppkommer viss minskning av medelsbehovet
genom den utrangering av jagarna Klas Horn, Göteborg, Romulus och
Remus, varom marinförvaltningen avser att göra framställning. De uppskjutna
underhållsarbetena beräknas värdemässigt till 2,9 miljoner kronor.
Ämbetsverket framhåller emellertid, att underhållsarbetena icke kan uppskjutas
någon längre tid utan de allvarligaste konsekvenser för marinens
materielberedskap och materiella standard.

Departementschefen

Jag föreslår, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med ett
belopp av 46 700 000 kronor. Därvid förutsätter jag, att ökad medelsanvisning
å tilläggsstat för täckande av möjligen uppkommande pris- och lönestegringar
icke skall ifrågakomma. Som framgått av mitt ställningstagande
beträffande marinförvaltningens avlöningsanslag i det föregående räknar
jag icke heller för nästa budgetår med överföring av avlöningskostnader
till marinförvaltningens avlöningsanslag.

Verksamheten under förevarande anslag har under de senaste budgetåren
reglerats med stöd av en långtidsplan, som uppgjorts av marinförvaltningen.
Med hänsyn till förestående förändringar beträffande marinens
organisation synes det lämpligt, att ämbetsverket i samband med anslagsäskandena
för nästa budgetår söker uppgöra en ny plan för verksamheten
under anslaget under de närmast följande budgetåren.

Under erinran om att anslaget minskas med 4 200 000 kronor hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 46 700 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

421

[43] Flygvapnets Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 86 700 000 94 141 099

1957/58 (statsliggaren s. 261) 90 300 000

1958/59 (förslag) ............... 108 200 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 85) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1958/59 beräkna
ett förslagsanslag av 105 000 000 kronor.

Personalförändringar m. m.

Försvarets civilförvaltning (skr. 28/o 1957 och 31/i 1958) föreslår i anslutning
till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. vissa personalförändringar
m. m. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben
Chefen för flygstaben Bo 4 med avlöningsförstärkning
— Bo 5 eller Bo
5/4 .......................................... —

Operationsavdelningen
1 kapten Ao 21 ........................... 22 884

Organisation savdelningen

1 major eller kapten Ao 23/21 ......... 24 130

1 personalassistent Ae 13 — flygstabslotta
Ae 19 ........................ —

Utbildningsavdelningen
1 gymnastikdirektör Agl9 ............ 20 644

Personalavdelningen

1 major Ao 23 .............................. 25 376

1 befattning för pensionerad officer

A: 24 ....................................... 11 292

1 förvaltare Ao 17 ........................ 18 612

422

Kungl. Majits proposition nr 110 år 1958

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden	Anslagsförändringar vid bifall till civilförvaltningens förslag
Pressektionen 1 kapten Ao 21 -— major Ao 23 ......	Ökning Minskning Summa 2 492
1 stabsredaktör Ae 19 — Ae 21 ......	—
1 fanjunkare Ao 13 .....................	15 132
Underrättelseavdelningen 1 överstelöjtnant eller major Ao 26/23	27 499
3 kaptener Ao 21 ........................	68 652
1 befattning för pensionerad officer A: 24 .......................................	11 292
1 tolk Ae 19 .................................	20 644
2 amanuenser Ag 17 (civilförvalt-ningen; reglerad befordringsgång)	33 548
1 kansliskrivare Ae 10 ..................	12 974
1 biträde för skriv- och kontorsgöro-mål .......................................	9 034
Signalavdelningen 1 kapten Ao 21 ...........................	22 884
1 fanjunkare Ao 13 .....................	—
Flygsäkerhetsavdelningen 1 assistent Ae21 (civilförvaltningen: förste byråsekreterare Ae21) ......	22 884
1 kanslibiträde Ao 7 — kontorist Ao 9	1 212
Expeditionen 1 befattning för pensionerad officer A: 25 — A: 26 eller major Ao 23 ...
1 kansliskrivare Ao 10 — förste kans-liskrivare Ao 12 (registrator) ......
1 kanslibiträde Ae 7 (civilförvaltning-en: extra biträde för skriv- och kontorsgöromål) ........................	9 034
1 biträde för skriv- och kontorsgöro-mål (civilförvaltningen: extra) ...	9 034
1 biträde för skriv- och kontorsgöro-mål (civilförvaltningen: extra) ...	9 034
1 kanslibiträde Ae7 (civilförvaltning-en: extra biträde för skriv- och Hontorsgörojnål) ..........	9 034

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

423

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m.fl. yrkanden

1 kapten Ao 21 (kommenderingsreserv)
.......................................

1 befattning för pensionerad officer
A: 24; vice värd (civilförvaltningen:
assistent Ae 15) ..................

1 kansliskrivare Ao 10 ..................

1 säkerhetsinspektör Ao 23 (civilförvaltningen:
Ae21) .....................

1 kontorist Ae 9 — kontorsskrivare
Ao 13; flygvapenchefens sekreterare
(civilförvaltningen: vikariatslön
i 10 lönegraden) ........................

1 förrådsinan Ag 7 ........................

2. Förändringar beträffande flygförvaltningen 2

kaptener Ao 21 — majorer Ao 23... 4 984

Underrättelse centralen

1 överstelöjtnant eller major Ao26/23

Flygplanavdelningens vapenbyrä 1

kapten Ao 21 ...........................

3 flygingenjörer av 1. graden Ao 23...

1 flygdirektör av 2. graden Ao 24 —

flygdirektör av 1. graden Ao 26 ...

Flygplanavdelningens flygplanbyrå 1

flygingenjör av 2. graden Ao 21 —
flygdirektör av 2. graden Ao 24 ...

1 kapten Ao 21 ...........................

Flygplanavdelningens motorbyrå 1

flygdirektör av 2. graden Ao 24 —
flygdirektör av 1. graden Ao 26 ...

Flygplanavdelningen, försökscentralen 1

major Ao23 — överstelöjtnant eller
major Ao 26/23 ........................

civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa

22 884

16 774

22 884

654

11 108 + 481 625

2 206

424

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m.tl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1 kapten Ao 21 ........................... —

1 flygingenjör av 2. graden Ao 21 ... 21408

1 flygdirektör av 2. graden Ao 24 —
flygdirektör av 1. graden Ao 26 ... 3 020

Elektroavdelningens radiobyrä 1

flygdirektör av 2. graden Ao 24 ... —

Elektroavdelningens radarbyrå 2

flygingenjörer av 1. graden Ao 23

— flygdirektörer av 2. graden Ao 24 —

1 flygingenjör av 2. graden Ao 21 —
flygdirektör av 2. graden Ao 24 (civilförvaltningen:
flygingenjör av 1.

graden Ao 23) ........................... 2 492

1 flygingenjör av 1. graden Ao 23 —

flygdirektör av 2. graden Ao 24 ... —

1 flygingenjör av 1. graden Ao 23 ... 25 376

1 flygingenjör av 2. graden Ao 21 ... —

Elektroavdelningens flygelektrobyrå 1

kapten Ao 21 ........................... -—

Intendenturbyrån

1 förvaltare Ao 15 — Ao 17 ............ 1 838 1

1 kapten Ao 21 utgår ..................... —

3 flygdirektörer av 1. graden i Ao 26

utgår ....................................... —

2 flygdirektörer av 2. graden i Ao 24

ut8år ...................................... — +61 324

3. Förändringar beträffande eskaderstaber 4

eskaderchefer Bo 4 — Bo 5 ......... —

2 ställföreträdande eskaderchefer Bo 3 78 036

1 ställföreträdande eskaderchef Bo 1/

Ao 26 ....................................... 32 531

3 befattningar för pensionerad officer
B: 3 utgår

47 884

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

425

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

4 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ao 17/13 -— kaptener Ao 21 .........

2 majorer eller kaptener Ao 23/21 ...

1 kapten Ao 21 ...........................

4 driftingenjörer Ae 19 ..................

1 fältmästare Ae 16 .....................

1 befattning för pensionerad officer

B: 3 utgår .................................

2 befattningar för pensionerad officer

A: 24 utgår ..............................

3 befattningar för pensionerad underofficer
A: 16 utgår .....................

4. Utbyggnad av signalorganisationen

m. m.

1 major eller kapten Ao 23/21 .........

1 förvaltare Ao 15 ........................

1 kapten Ao 21 ...........................

3 fanjunkare Ao 13 .....................

1 teleingenjör Ae 19 .....................

1 förste mästare Ao 14 ..................

4 flygtekniker Ao 10 .....................

5. Luftbevakningens organisation
Inspektionen för luftbevakningen 1

major eller kapten Ao 23/21 —
överstelöjtnant eller major Ao 26/

23 .......................................

1 kapten Ao 21 ...........................

1 assistent Ae 15 — Ae 17 ............

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist
Ae 9 .......................................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Samma

17 272
45 966
21 704
77 704
16 444

15 948
20 444

19 392 + 185 989

24 130

21 704
21 704
41 730

47 320 + 156 588

3 369
22 884

Förband och skolor
9 befattningar för pensionerad offi -

cer A: 24................................. 91998

15 överfurirer Ao 9 ..................... 168 330

6 vaktmän Ag 8 ........................ 63 960

3 förste mästare Ao 14

44 142

426

Kungl. Mäj:ls proposition nr 110 är 1958

Chefens för flygvapnet in. fl. yrkanden

3 mästare Ao 12 .....................

20 flygtekniker Ao 10 ...............

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

39 486
236 600

4 tekniska biträden Ag 7 — Ae 7 ... —

25 tekniska biträden Ag 5 •— Ae 5 ... -—

3 tekniska biträden Ag 7 ............... 30 402

14 tekniska biträden Ag 5 ............... 127 764

3 kaptener Ao 21 ........................ 65 112

2 fanjunkare Ao 13 ..................... 27 820

2 verkmästare Ao 16 .................. 31 096

3 fanjunkare Ao 13 — förvaltare

Ao 15 .................................... —

6. Personal för markstridsutbildningen

2 kaptener Ao 21 ........................ 45 768

10 fanjunkare Ao 13 ..................... 139 100

21 överfurirer Ao 9 ..................... 235 662

19 1. överfurirer Ao 11; jfr punkt
11 (civilförvaltningen: överfurirer
Ao 9) .................................... 213 218

7. Personalförstärkning vid attackflottiljerna 6

fanjunkare Ao 13 ..................... 83 460

6 sergeanter Ao 11 ..................... 74 724

12 flygtekniker Ao 10 .................. 141 960

8. Personalförändringar vid Roslagens

flygkår (F 2)

1 överstelöjtnant Ao 26 — kårchef
Bo 1 ....................................... —

1 kapten Ao 21 ........................... —

2 flottiljpoliser Ao 11 .................. 25 808

2 flottiljpoliser Ao 9 ..................... 23 248

9. Personalförändringar vid krigsflyg skolan

(F 5)

2 kaptener Ao 21 ........................ 42 816

1 mästare Ao 12 ........................... 12 862

4 löjtnanter Ao 17/13 (flygavdelningschefer)
— kaptener Ao 21 ............ 17 312

+ 952 963

+ 633 748

+ 300 144

+ 49 056

+ 72 990

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

427

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

10. Personalförändringar vid Norrbottens

flygbaskår (F21)

1 major Ao 23 — överstelöjtnant eller
major Ao 26/23 ........................

1 kapten Ao 21 — major Ao 23 ......

2 (1) kaptener Ao 21 .....................

1 flygingenjör av 1. graden Ao 23 ...

1 verkmästare Ao 16 .....................

2 överfurirer Ao 9 (signalister) .......

2 överfurirer Ao 9 (trupputbildare)...

2 överfurirer Ao 9 (sjukvårdare) ...

2 flottilj poliser Ao 11 ..................

2 flottilj poliser Ao 9 .....................

1 tekniskt biträde Ag 5 ..................

1 förrådsförman Ae 9 (civilförvaltningen:
förrådsman Ae 7) .........

1 sjukvårdsbiträde Ae 2 ...............

1 kanslibiträde Ag 7 — Ae 7 ............

11. Förändringar i övrigt beträffande mi litär

personal

1 major Ao 23 vid F 20 ............... 23 984

1 major Ao 23 vid Fil ............ 23 984

1 major Ao 23 (chef för stridsledar skola)

.................................... 24 262

1 kapten Ao 21 vid flygkrigshögskolan
.................................... 22 884

1 kapten Ao 21 (för militärpsykologiska
institutet) ..................... —

1 kapten Ao 21 vid F 8 ............... 22 884

1 kapten Ao 21 (för försvarsstabens

signaltjänstavdelning) ............... —

3 (1) löjtnanter (i intendenturbe fattning)

Ao 17/13 .................. 15 648

9 förvaltare (i förrådstjänst) Ao 15

— Ao 17 ................................. —

10 förvaltare (i signaltjänst) Ao 15

— Ao 17 ................................. —

13 fanjunkare Ao 13 ..................... —

12 fanjunkare Ao 13 (radarstridsledare)
....................................

2 492
22 884

17 678

24 640
24 640
27 312
24 640
10 008

11 108
8 574

— + 173 976

166 920

428

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

4 fanjunkare Ao 13 .....................

5 sergeanter Ao 11 .....................

6 förste flygnavigatörer Ae 11 ......

3 flygnavigatörer av 1. graden Ae 9

9 flygnavigatörer av 2. graden Ae

8/7 .......................................

55 640

62 270

74 724

33 666

93 573

9 furirer Ae 8/7 — överfurirer Ao 9
(sjukvårdare) ........................

7 425

19 överfurirer Ao 9 — 1. överfurirer
Ao 11 (biträdande stabsunderoffi-

cerare) .................................

19 1. överfurirer Ao 11 (specialin-struktörer); jfr punkt 6 (civilför-valtningen: överfurirer Ao 9) ......

5 garageförmän Ae 10 -— 1. överfu-rirer Ao 11 ..............................

19 1. överfurirer Ao 11 (bokförråds-

föreståndare) ...........................

19 överfurirer Ao 9 — 1. överfurirer
Ao 11 (radartroppchefer) .........

+ 627 864

12. Förändringar beträffande trafikledar-personal

4 trafikledare Ae 17 .....................

2 trafikledare i reglerad beford-

ringsgång ..............................

Samtliga trafikledare överföres till ci-

vilmilitär anställningsform .........

6 stabstrafikledare Ae 23 — Ao 23...

19 förste trafikledare Ae 21 — Ao 21

18 trafikledare Ae 17 — Ae 19 .........

69 544

27 820

1 förste trafikledare Ae 21 för flyg-förvaltningens försöksplats .........

1 trafikledare Ae 17 för flygförvalt-ningens försöksplats ...............

21 704

17 386

1 förste trafikledare Ae 21 ............

21 704

Kungl. Maj:ts proposition nr ilö år 1958

429

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

4 trafikledare Ae 17 .............

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

69 544

1 förste stabstrafikledare Ao 26 (civilförvaltningen:
Ae 24) ............ 26 712

13. Förändringar beträffande personal för
den militära väderlekstjänsten

Flygstabens väder leksavdelning -

1 stabsmeteorolog Ao 23 ............... 25 376

3 meteorologer Ao 21 .................. 68 652

3 meteorologer Ao 19 .................. 61 932

1 meteorolog i reglerad befordrings gång

.................................... 16 774

3 meteorologassistenter Aell ...... 40 968

1 väderlekstekniker Ae 10 utgår ... 12 974

4 tekniska biträden Ae 7 ............... 44 432

1 kontorsbiträde Ao 5 utgår ......... 10 008

1 meteorolog Ae 19 — Ao 19 .........

Väder le k sstationer na

1 meteorolog Ao 19 ..................... 19 426

2 meteorologer i reglerad beford ringsgång

.............................. 31 096

19 meteorologer Ae 19 — Ao 19 ...... —

14. Förändringar i övrigt beträffande

flottiljpolispersonal

1 förste flottiljpolis Ao 13 ............ 13 910

5 flottiljpoliser Ao 11 .................. 62 270

8 flottiljpoliser Ao 9 .................. 89 776 1

+ 254 414

+ 285 674

1 flottiljpolis Ao 11 vid Fl ......... 12 152

2 flottiljpoliser Ao 9 vid Fl ......... 21 912 +200 020

15. Förändringar i övrigt beträffande teknisk
personal

20 förrådsförvaltare Ao 15 — Ao 17 —

4 förste mästare Ao 14 vid flygvapnets
tekniska skola (civilförvaltningen:
2 förste mästare Ao 14 och
2 mästare Ao 12) ..................... 55 752

430

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

3 förste mästare Ao 14 — verkmästare
Ao 16 ..............................

1 mästare Ao 12 — verkmästare

Ao 16 ....................................

30 flygtekniker Ao 10 ..................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

5 190

3 282
354 900

4 förste mästare Ao 14 ............... 58 856

2 mästare Ao 12 ........................ 26 324

19 flygtekniker Ao 10 .................. 224 770

3 förste mästare Ao 14 ............... 44 142

7 flygtekniker Ao 10 .................. 82 810

1 flygdirektör av 2. graden Ao 24
1 verkmästare Ao 16 ..................

3 flygingenjörer av 1. eller 2. graden
Ao 23/21 ........................

3 verkstadsöveringenjörer ABp 26

— Bp 1 ................................. —

18 flygdirektörer av 2. graden Ao 24
— flygdirektörer av 1. graden Ao

26 ....................................... —

823 flygtekniker Ao 10 — förste flygtekniker
Ao 12 ........................ — + 856 026

16. Förändringar i övrigt beträffande förråds-,
vakt- och maskinpersonal
19 förrådsmästare Ae 12 — Ae 13

(drivmedelsförråd) .................. —

19 förrådsförmän Ae 9 — Ae 11 (sä kerhetsmaterielförråd)

............ —

5 fältföreståndare Ae 10 (civilför -

valtningen: fältförmän Ae9) ...... 48 370

1 vaktman Ae 8 vid flygvapnets centrala
skolor ........................... 10 660

1 förrådsman Ag 7 vid F 4 ............ 10 134

1 förrådsman Ae 7 vid F7 ............ 10 134

1 reparatör Ae 8 vid F 7 ............... 10 660

1 eldare Ag 7 vid F 13 .................. 10 134

Knngl. Maj:ta proposition nr 110 ur 195S

431

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 reparatör Ag 9 vid F 13 — Ae 9 ... —

1 reparatör Ae 9 vid F18 ............ 11222

1 eldare Ag 7 vid F 18 .................. 10 134 + 121 448

17. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal

20 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kanslibiträden Ae 7 ...

1 kontorsbiträde Ao 5 vid F 20 —

kanslibiträde Ao 7 ..................

8 biträden för skriv- och kontorsgöromål
med halvtidstjänstgöring

5 biträden för skriv- och kontorsgöromål
vid F 3, F 6, F 8, F 14 och
F 15 utgår ..............................

2 biträden för skriv- och kontors göromål

med halvtidstjänstgöring
vid F 2 och Fil utgår ...............

8 hiträden för skriv- och kontorsgöromål
— kontorsbiträden Ao 5

8 kontorsbiträden Ao 5 — biträden
för skriv- och kontorsgöromål ...

1 kontorsbiträde Ao 5 vid F 21 —
kontorsbiträde Ao 5 vid fjärde
eskaderstaben ........................

18. Övriga personalförändringar m. m.

1 fotoingenjör Ae 19 vid F 11 (civil -

förvaltningen: driftingenjör Ae 19) 19 126

1 lärare i gymnastik och idrott Ae

17 vid F 20 — Ae 19 .................. 2 046

10 assistenter för frivilligfrågor Ag 9
9 assistenter för frivilligfrågor Ag 9

med halvtidstjänstgöring .........

Arvoden till assistenter för frivilligfrågor
(civilförvaltningen: ytterligare
24 tjänstgöringsmånader)... 16 800

37 920

32 952

41 190

8 238

+ 21 444

432

Kungt. Maj:ts proposition nr 11Ö Ar 1958

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

1 sjuksköterska Ae 10 vid flygstaben
(civilförvaltningen: Ae 9) ...

1 ekonomibiträde Ag 2 vid F 12 ......

2 ekonomibiträden Ag 2 med halvtidstjänstgöring
vid F 13 och F 21

19 sjukvårdsförmån Ae 9 — Ae 11 ...
19 hundgårdsförmän Ae 8 — Ae 9 ...
Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid fasta ut bildningsanstalter

och skolor ......

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
........................

Arvoden till observationspersonal i

väderlekstjänst ........................

Flygtillägg m. m............................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

12 320

7 628

8 101

3 000
44 000
6 000

3 700 000 + 3 819 021

19. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m....... 13 078 000

Omräkning i övrigt ..................... 2 134 000 + 15 212 000

Motiv

1. Förändringar beträffande flygstaben. Efter förslag av Kungl. Maj:t
i propositionerna 1956: 110 (s. 171—175 och 191) och 1957: 110 (s. 182—
186 och 213) har riksdagen medgivit vissa förstärkningar av flygstabens
personalorganisation. I äskandena för nästa budgetår återkommer flygvapenchefen
till de förslag beträffande flygstaben, som framförts för
tidigare budgetår men ännu icke vunnit bifall, samt föreslår härutöver viss
ytterligare ökning av personalen. Enligt flygvapenchefen är det nödvändigt
att nu föreslagna personalökningar genomföres utan dröjsmål om flygstaben
på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter,
som på grund av den snabba tekniska utvecklingen starkt ökat.

Genom beslut den 29 juli 1957 har Kungl. Maj :t bemyndigat chefen för
flygvapnet att från och med 1 oktober 1957 pröva en ny organisation för
flygledningen. Den nya organisationen har bland annat till syfte att så
långt möjligt minska behovet av personalökningar inom flygstaben. Organisationen
innebär i huvudsak, att luftbevakningsinspektionens stab upplöses
och personalen överföres till olika avdelningar inom flygstaben, att
en planeringsavdelning och en underrättelseavdelning tillkommer samt att
inspektören för luftbevakningen erhåller utökade arbetsuppgifter.

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

433

Flygvapenchefen upptager ånyo frågan om löneställningen för chefen
för flygstaben och föreslår att beställningen för flygstabschef placeras i
samma lönegrad som föreslås (jfr p. 3) för eskadercheferna, nämligen
Bo 5, eller därest detta förslag icke vinner bifall, i alternativt Bo 5 eller
Bo 4. Civilförvaltningen, som anser att denna fråga icke kan bedömas annat
än i samband med en allmän översyn av löneställningen för de högre
militära chefstjänsterna, räknar icke med bifall till förslaget.

Flygvapenchefen föreslår ånyo att för operationsavdelningen
inrättas en kaptensbeställning i Ao 21. Civilförvaltningen biträder alltjämt
detta förslag.

Beträffande organ isationsa v delningen återkommer flygvapenchefen
till förslaget om att för avdelningens byggnadssektion inrätta en
beställning för alternativt major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21, avsedd
för chef för sektionen. Civilförvaltningen, som förut ställt sig tveksam
till detta förslag, uttalar att förvaltningen alltjämt icke är övertygad om
behovet av beställningen. Med hänsyn till att flygvapenchefen starkt framhållit
nödvändigheten av att beställningen tillkommer, har civilförvaltningen
emellertid ansett sig böra räkna med att densamma inrättas.

Vid varje försvarsgrensstab finnes en personalassistent i Ae 13 för biträde
vid handläggningen av rekryterings-, utbildnings- och krigsplaceringsärenden
rörande frivillig personal. På grund av flyglottaorganisationens
utbyggnad har enligt flygvapenchefen omfattningen av dessa ärenden inom
flygvapnet ökat. Bristen på stabsofficerare har vidare medfört, att personalassistenten
i stor utsträckning måst åläggas även sådana arbetsuppgifter,
som normalt ankommer på officer. Flygvapenchefen föreslår med
hänsyn härtill att tjänsten för personalassistent från och med nästa budgetår
uppflyttas till lönegraden Ae 19. Samtidigt föreslås att tjänstebenämningen
ändras till flygstabslotta. Civilförvaltningen är i avvaktan på
en närmare utredning om arbetsuppgifterna för personalassistenterna vid
försvarsgrensstaberna icke beredd att nu taga ställning till flygvapenchefens
förslag.

Civilförvaltningen vill alltjämt icke motsätta sig flygvapenchefens åter
framförda förslag om att inrätta en tjänst för gymnastikdirektör i Ag 19
vid utbildningsavdelningen.

Personalärendena handlägges vid flygstaben — förutom vid personalavdelningen
— även vid utbildnings-, organisations-, signal-, flygsäkerhets-
och väderleksavdelningarna. För att en rationell behandling av personalärendena
skall ernås måste dessa enligt flygvapenchefen handläggas
centralt. Chefen för flygvapnet upprepar därför tidigare framförda förslag
om att utöka personalavdelningen med en pensionerad officer
i arvodesbefattning i A: 24 och en förvaltare i Ao 17. Vidare föreslås att
för personalavdelningen, i likhet med vad som redan skett för operations-,
organisations-, utbildnings- och signalavdelningarna, inrättas en beställ28—89
r>8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

434

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

ning för major, avsedd för ställföreträdande avdelningschef. Civilförvaltningen,
som anser den föreslagna centraliseringen av flygvapnets personalärenden
vara en ändamålsenlig åtgärd, biträder flygvapenchefens förslag.

Beträffande pressektionen återkommer chefen för flygvapnet ånyo
till förut framförda förslag om att utbyta den för chef för sektionen avsedda
kaptensbeställningen i Ao 21 mot en beställning för major i Ao 23
och att utöka personalen vid sektionen med en fanjunkare i Ao 13 avsedd
för rekryteringsuppgifter. En tjänst för stabsredaktör i Ae 19, inrättad
från och med innevarande budgetår, föreslås härjämte uppflyttad till 21
lönegraden. Civilförvaltningen räknar med att kaptensbeställningen utbytes
mot en majorsbeställning. Däremot anser ämbetsverket icke tillräcklig
anledning föreligga att redan nu föreslå ändring i den av statsmakterna vid
1957 års riksdag beslutade löneställningen för stabsredaktörstjänsten. Förslaget
om att inrätta en fanjunkarbeställning för rekryteringsverksamheten
tillstvrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo att en underrättelseavdelning
organiseras inom flvgstaben. För avdelningen erfordras enligt flygvapenchefen
beställningar och tjänster för en överstelöjtnant eller major i Ao 26
eller Ao 23, tre kaptener i Ao 21, en officer i arvodesbefattning i A: 24, en
tolk i Ae 19, två amanuenser i Ag 17, en kansliskrivare i Ae 10 och ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. Civilförvaltningen
biträder alltjämt förslaget men förutsätter att bestämmelserna
om reglerad befordringsgång tillämpas på amanuenserna.

Arbetsvolymen vid signalavdelningen bar enligt flygvapenchefen
ökat kraftigt under de senare åren på grund av den starka expansion, som
ägt rum inom det teletekniska området. Denna utveckling har bland annat
inneburit att helt nya materielslag tillkommit, vilket gjort det nödvändigt
att i stor utsträckning ompröva hittills gällande principer för telematerielens
utnyttjande. Den personal som finns till förfogande är enligt flygvapenchefen
icke tillräcklig för dessa nya arbetsuppgifter. Flygvapenchefen föreslår
därför att en beställning för kapten i Ao 21 tillkommer för signalavdelningen
från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Vid signalavdelningens teleprintercentral, som är i verksamhet dygnet
runt, tjänstgör fyra underofficerare som vaktchefer. På grund av tjänstgöringens
speciella art är det enligt flygvapenchefen icke möjligt att vid
förfall för någon av dessa tillgodose behovet av ersättare genom kommendering,
vilket fått till följd att vaktchefernas genomsnittliga arbetstid kommit
att uppgå till cirka 55 timmar per vecka. För att nedbringa arbetstiden föreslås
att en beställning för fanjunkare i Ao 13, avsedd för vaktchef vid
teleprintercentralen, inrättas. Civilförvaltningen, som icke finner de skäl
som anförts tillräckligt bärande, räknar icke med bifall till förslaget.

För att möjliggöra haveriförebyggande åtgärder utföres vid fly g säkerhetsavdelningen
omfattande statistiska sammanställningar och ana -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

435

lyser av inträffade haverier, tillbud och materielfel. För denna verksamhet
har hittills disponerats en vid flygförvaltningen anställd, akademiskt utbildad
tjänsteman i Ag 19. Då verksamheten i fråga är av väsentlig betydelse
för flygsäkerhetsarbetet bör enligt flygvapenchefen en särskild tjänst, avsedd
för assistent vid flygsäkerhetsavdelningen, inrättas. Då innehavaren
av tjänsten självständigt skall kunna bedriva forskning rörande personalfel
under flygtjänst bör tjänsten placeras i Ae 21. Civilförvaltningen tillstyrker
att för ifrågavarande verksamhet tillkommer en tjänst för förste
byråsekreterare i Ae21.

Flygvapenchefens ånyo framförda förslag om att utbyta en kanslibiträdestjänst
i Ao 7 vid flygsäkerhetsavdelningen mot en tjänst för kontorist
i Ao 9 tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Chefen för flygvapet föreslår ånyo att en arvodesbefattning för pensionerad
officer i A: 25, avsedd för chef för flygstabens expedition, utbytes
mot en beställning för major i Ao 23 eller en arvodesbefattning för
pensionerad officer i A: 26. Civilförvaltningen anser sig icke kunna tillstyrka
förslaget med hänsyn till den utredning om löneställningen för
arvodesbefattningar som uppdragits åt ämbetsverket.

Civilförvaltningen kan alltjämt icke biträda flygvapenchefens ånyo framförda
förslag om utbyte av den för registrator vid flygstaben avsedda
kansliskrivartjänsten i Ao 10 mot en tjänst för förste kansliskrivare i
Ao 12.

Flygvapenchefen återkommer till frågan om förstärkning av skrivpersonalen
vid flygstabens expedition och föreslår liksom föregående år
att tjänster för ett kanslibiträde i Ae 7 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
tillkommer. Flygvapenchefen föreslår vidare att för organisationsavdelningen
tillkommer ett biträde för skriv- och kontorsgöromål,
avsett för personalassistenten vid flygstaben, och att för signalavdelningen,
där det ökade utrednings- och planläggningsarbetet medfört en betydande
ökning av skrivarbetet, inrättas en kanslibiträdestjänst i Ae7. — Civilförvaltningen,
som för innevarande budgetår medgivit anställande av extra
biträden för skriv- och kontorsgöromål såsom tillfällig personalförstärkning
vid flygstabens expedition, anser sig med anledning av flygvapenchefens
förslag kunna tillstyrka att fyra extra tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål tillkommer för expeditionen från och med nästa budgetår.
Ämbetsverket förutsätter att såväl expeditionens som organisationsoch
signalavdelningarnas ökade behov av biträdespersonal därigenom
skall bli tillgodosett.

Från och med innevarande budgetår bar en beställning för kapten, avsedd
för aspirant vid flygstaben, tillkommit i utbyte mot en beställning för
löjtnant. Chefen för flygvapnet, som framhåller de stora fördelar för arbetet
vid flygstaben som en kommenderingsreserv innebär, föreslår att

436

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

för nästa budgetår inrättas ytterligare en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd
för aspirant vid flygstaben. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Chefen för flygvapnet har ånyo återkommit till frågan om inrättande
av en arvodesbefattning i A: 24, avsedd för vicevärd för flygstabens ämbetsbyggnad.
Vidare föreslår flygvapenchefen att en tjänst för kansliskrivare
i Ao 10 tillkommer för flygstabens organisationsavdelning för vissa serviceuppgifter
i fråga om den ekonomiska förvaltningen, som förut lämnats
av flygstabens kassaavdelning (avdelningen har från och med den 1 juli
1957 uppgått i flygförvaltningens kassaavdelning), samt för vissa andra
gemensamma serviceuppgifter. — Civilförvaltningen anför att ämbetsverket
icke står främmande för att visst personalbehov kan föreligga inom
flygstaben för sådana serviceuppgifter, som kassaavdelningen tidigare biträtt
med. Ämbetsverket kan dock ej tillstyrka att för ändamålet inrättas
en kansliskrivartjänst vid organisationsavdelningen. Civilförvaltningen, som
i denna fråga under hand samrått med 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga,
föreslår att såväl vicevärdskapet vid flygvapnets ämbetsbyggnad
som förenämnda serviceuppgifter ålägges samma person och att för ändamålet
inrättas en tjänst för assistent i Ae 15 vid flygstaben.

För handläggning av säkerhetsfrågor finnes inom flygförvaltningen
(administrativa byrån) två befattningshavare, en byråinspektör och en
assistent. Den senare har sedan 1951 även biträtt vid handläggningen av
dylika ärenden inom flygstaben. Enligt flygvapenchefen har det visat sig
otillräckligt för flygstabens del med den hjälp, som kunnat erhållas av
nyssnämnde assistent. Bevaknings- och säkerhetsfrågor för flygvapnet har
därför i stor utsträckning även måst handläggas av annan personal, vilket
medfört en icke önskvärd uppdelning av dessa uppgifter på ett flertal befattningshavare
och avdelningar. Frågor av säkerhetsnatur bör enligt flygvapenchefen
handläggas av endast en befattningshavare för att den nödvändiga
överblicken och samordningen skall kunna vinnas och för att nödvändig
sekretess skall kunna upprätthållas. Chefen för flygvapnet föreslår
därför att en tjänst i Ao 23 tillkommer vid flygstaben, avsedd för en säkerhetsinspektör,
direkt underställd flygstabschefen. Civilförvaltningen tillstyrker
att en tjänst för säkerlietsinspektör i Ae 21 inrättas från och med
nästa budgetår. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid huruvida icke arbetsuppgifterna
för säkerhetsinspektören och säkerhetspersonalen vid flygförvaltningen
bör samordnas, exempelvis på så sätt att sistnämnda personal
överföres till flygstaben och underställes inspektören.

Chefen för flygvapnet upprepar förslaget, att en kontoristtjänst i Ae 9,
avsedd för sekreterare åt flygvapenchefen, skulle utbytas mot en tjänst
för kontorsskrivare i Ao 13. Civilförvaltningen, som i medelsäskandena för
innevarande budgetår föreslog en översyn av löneställningen för handsekreterartjänster
vid de högre militära staberna, anser alltjämt att en dylik
översyn bör komma till stånd. Därest resultatet av en sådan översyn icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

437

skulle kunna komma under behandling vid 1958 års riksdag, ifrågasätter
civilförvaltningen om icke innehavaren av ifrågavarande tjänst vid flygstaben,
såsom ett provisorium, bör kunna meddelas förordnande att mot
vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer på tjänsteman i 10
lönegraden.

Flygvapenchefen föreslår ånyo att en tjänst för förrådsman i Ag 7 inrättas
för att förstärka personalen vid flygstabens bok- och kartförråd.
Civilförvaltningen, som alltjämt biträder förslaget, erinrar om att ämbetsverket
medgivit att under innevarande budgetår tolv arbetsmånader får
utnyttjas för att anställa en kollektivavtalsavlönad förrådsarbetare såsom
provisorisk förstärkning vid nämnda förråd.

2. Förändringar beträffande flygförvaltningen. De förslag av flygvapenchefen
som redovisas i det följande avser sådan personal vid flygförvaltningen,
som avlönas från förevarande anslag. Vissa av förslagen
har framställts tidigare (jfr prop. 1957: 110, s. 201—202). —För övriga
personalförändringar vid flygförvaltningen har redogjorts i det föregående
under flygförvaltningens avlöningsanslag.

Såsom adjutant åt souschefen vid flygförvaltningen respektive assistent
åt chefen för elektroavdelningen tjänstgör för närvarande två kaptener. Med
hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter som numera åvilar dessa befattningshavare
anser flygvapenchefen att de bör vara majorer och föreslår
därför att för nästa budgetår två kaptensbeställningar omvandlas till
beställningar för major i Ao 23. Civilförvaltningen biträder förslaget.

I anslutning till förslag i flygförvaltningens äskanden för nästa budgetår
om inrättande av en underrättelsecentral föreslår flygvapenchefen
att en beställning tillkommer för alternativt överstelöjtnant eller
major i Ao 26 eller Ao 23, avsedd för chef för centralen (jfr prop. 1957: 110,
s. 182). Civilförvaltningen räknar icke med att förslaget vinner bifall.

Flygvapenchefen föreslår vidare dels beträffande flygplanavdelningens
vapenbyrå att centralsektionen tillföres en kaptensbeställning,
bomb- och raketsektionen en beställning för flygingenjör av 1. graden och
installationssektionen två flygingenjörsbeställningar av 1. graden samt att
en beställning som flygdirektör av 2. graden, avsedd för chef för sistnämnda
sektion, utbytes mot en flygdirektörsbeställning av 1. graden, dels i fråga
om flygplanavdelningens flygplanbyrå, att en beställning för
flygingenjör av 2. graden, avsedd för flygplansektionen, utbytes mot en beställning
för flygdirektör av 2. graden, avsedd för chef för centralsektionen,
och att en kaptensbeställning inrättas för utrustningssektionen, dels ock
beträffande flygplanavdelningens motor byrå att en beställning för
flygdirektör av 2. graden, avsedd för chef för motor sektion 2, utbytes mot
en beställning för flygdirektör av 1. graden. — Civilförvaltningen anser sig
icke kunna tillstyrka dessa förslag.

I fråga om flygplanavdelningen, för sökscentralen föreslår

438

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

flygvapenchefen att en majorsbeställning i Ao 23, avsedd för militärassistenten
vid försökscentralen, på grund av de alltmer kvalificerade arbetsuppgifter
som kommit att åvila militärassistenten, utbytes mot en beställning
för alternativt överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23. Vidare
föreslår flygvapenchefen att en beställning för kapten, avsedd som biträde
åt försökscentralens chef, tillkommer och att en beställning för flygingenjör
av 2. graden i Ao 21 tillföres vapensektionen. Slutligen föreslås
att en beställning för flygdirektör av 2. graden i Ao 24, avsedd för chef
för motorsektionen, med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter som
åvilar nämnde chef utbytes mot en flygdirektörsbeställning av 1. graden
i Ao 26. — Civilförvaltningen tillstyrker förslagen utom i vad avser kaptensbeställningen
för biträde åt försökscentralens chef.

Civilförvaltningen anser sig icke för närvarande kunna biträda flygvapenchefens
förslag att en flygdirektör av 2. graden tillföres elektroavdelningens
radiobyrå för ärenden rörande teknisk driftövervakning
av radiosystem m. m.

Beträffande elektr oavdelningens radar byrå föreslår flygvapenchefen
följande personalförändringar, nämligen att två beställningar för
flygingenjör av 1. graden, som anges vara avsedda för markradarsektionen
och flygradarsektionen, utbytes mot beställningar för flygdirektör av 2.
graden, att en beställning för flygingenjör av 2. graden, avsedd för flygradarsektionen,
utbytes mot beställning för flygdirektör av 2. graden, att
en beställning för flygingenjör av 1. graden, avsedd för ställföreträdande
sektionschef vid navigeringsradarsektionen, utbytes mot en beställning
för flygdirektör av 2. graden samt att utvecklingssektionen tillföres beställningar
för en flygingenjör av 1. graden för projektering av radarmateriel
m. m. och en flygingenjör av 2. graden för handläggning av servomekaniska
projekt. — Civilförvaltningen tillstyrker att den för flygradarsektionen
avsedda flygingenjörsbeställningen av 2. graden utbytes mot beställning
för flygingenjör av 1. graden i Ao 23 och att för utvecklingssektionen
tillkommer en flygingenjörsbeställning av 1. graden i Ao 23. I
övrigt kan civilförvaltningen icke biträda flygvapenchefens förslag.

Flygvapenchefens förslag att elektr oavdelningens flygelektrobyrå
tillföres en beställning för kapten, avsedd för biträde åt byråchefen
vid handläggningen av vissa ärenden, kan civilförvaltningen icke heller
biträda.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen flygvapenchefens förslag att en
förvaltare i Ao 15 vid intendenturbyrån, placerad som chef för centralförrådet
för intendenturmateriel i Västerås, uppflyttas till lönegraden
Ao 17 med hänsyn till sin självständiga ställning och sitt ansvar. I

I flygförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår föreslås vissa
personalförändringar, som berör personal på flygvapnets stat. Sålunda före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

439

slås att en kaptensbeställning, avsedd för chef för flygplanbyråns
utrustningssektion, utbytes mot en beställning (tjänst) för alternativt
major, flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör, att tre beställningar
för flygdirektör av 1. graden, avsedda för chefer för flygplanbyråns
projektsektion respektive radio- och radarbyråernas utvecklingssektioner,
utbytes mot tjänster för överingenjörer samt att två beställningar för flygdirektör
av 2. graden, en vid försökscentralen (teknisk assistent) och en
vid underhållsavdelningens förrådsbyrå (chef för reservdelsplaneringssektionen)
utbytes mot en tjänst för överingenjör respektive en beställning
(tjänst) för alternativt flygdirektör av 1. graden eller byrådirektör i Ao 26.
De föreslagna nya tjänsterna förutsättes samtliga bli uppförda på flygförvaltningens
stat. Därest förslagen vinner bifall kan beställningar för en
kapten i Ao 21, tre flygdirektörer av 1. graden i Ao 26 och två flygdirektörer
av 2. graden i Ao 24 utgå ur personalorganisationen för flygvapnet. —
Civilförvaltningen räknar emellertid icke med att de föreslagna utbytena
skall komma till stånd.

3. Förändringar beträffande eskaderstaber. Vid 1956 års riksdag har
beslut fattats om ny regional ledningsorganisation för flygvapnet. Den nya
organisationen, som helt genomförts från och med den 1 oktober 1957, innebär
i huvudsak, att eskadercheferna ålagts ansvaret för såväl flygoperationer
som bas- och underhållstjänst, jakteskaderchef jämväl för jaktstridsledning
och luftbevakning, samt att eskader- och flygbasområdesstaber
sammanslagits (jfr prop. 1956: 110, s. 6—13).

I de militärorganisatoriska underlagen för budgetåren 1956/57 och
1957/58 har flygvapenchefen föreslagit vissa personalförändringar, som
ansetts erforderliga för den nya ledningsorganisationen. Efter förslag av
Kungl. Maj :t i propositionerna 1956:110 (s. 191) och 1957:110 (s. 213)
har riksdagen medgivit att några av de föreslagna förändringarna får
vidtagas. I det följande återkommer flygvapenchefen till de förslag som
framförts tidigare men ännu icke vunnit bifall samt föreslår härutöver
vissa ytterligare personalförändringar.

Chefen för flygvapnet föreslår sålunda ånyo att beställningarna för fyra
eskaderchefer i lönegraden Bo 4 uppflyttas till Bo 5. I anslutning till vad
civilförvaltningen enligt det föregående (jfr punkt 1) anfört beträffande
löneställningen för högre militära chefstjänstemän, är ämbetsverket emellertid
icke berett att biträda den föreslagna förändringen i löneställningen
för eskadercheferna.

Civilförvaltningen tillstyrker däremot flygvapenchefens ånyo framförda
förslag att i utbyte mot tre befattningar för pensionerade officerare i B: 3
inrättas beställningar för tre ställföreträdande eskaderchefer, av vilka två
i tio 3 och en i Bo 1 eller Ao 26.

För budgetåret 1957/58 föreslog chefen för flygvapnet att fyra beställningar
för löjtnant i intendenturbefattning skulle utbytas mot kaptensbe -

440

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ställningar i Ao 21. Civilförvaltningen ansåg sig icke kunna tillstyrka detta
förslag i avvaktan på resultatet av 1954 års utredning angående vissa
personalkårer inom försvaret. Flygvapenchefen upprepar nu detta förslag
och uttalar att personalkårutredningens ställningstagande icke torde behöva
avvaktas, då det erfarenhetsmässigt är till fullo styrkt att det föreslagna
utbytet av beställningar erfordras. Civilförvaltningen, som i likhet
med flygvapenchefen anser det vara befogat att avse kaptener för intendenturbefattningarna
vid eskaderstaberna, räknar nu med bifall till förslaget.

Flygvapenchefen föreslog vidare för innevarande budgetår, att beställningar
för alternativt major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21, avsedda för
cheferna för signalavdelningarna vid andra, tredje och fjärde eskader staberna,
skulle tillkomma. En av dessa beställningar har inrättats från och
med innevarande budgetår. Flygvapenchefen föreslår nu att de återstående
två beställningarna för signalavdelningschef vid eskaderstab tillkommer.
Då verksamheten beträffande den regionala signalplananläggningen under
det senaste året avsevärt utökats, föreslås vidare att en kaptensbeställning
i Ao 21, avsedd för signalofficer vid eskaderstab, inrättas. Civilförvaltningen
tillstyrker förslagen.

För eskaderstaberna (förut flygbasområdesstaberna) finnes fem tjänster
för driftingenjör i Ag 19, beträffande vilka avlöningskostnaderna bestrides
från sakanslag. Flygvapenchefen föreslår ånyo att fyra av dessa tjänster
överföres till förevarande anslag och extraordinariesättes samt att en av
tjänsterna indrages. Samtidigt föreslås ånyo att en tjänst för fältmästare
i Ae 16 tillkommer. Civilförvaltningen biträder förslagen.

Civilförvaltningen har i sina äskanden vidare räknat med att följande
arvodesbefattningar, vilka av flygvapenchefen bedömts kunna utgå sedan
den nya ledningsorganisationen genomförts, indrages från och med nästa
budgetår, nämligen tre arvodesbefattningar för pensionerad officer, varav
en i B: 3 och två i A: 24, samt tre arvodesbefattningar för pensionerad underofficer
i A: 16.

4. Utbyggnad av signalorganisationen m. m. Flygvapenchefen föreslår
att följande personal tillkommer från och med nästa budgetår, nämligen
en major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21 och en förvaltare i Ao 15, båda
avsedda för flygstaben, en kapten i Ao 21 avsedd för attaclceskaderstaben
samt en kapten i Ao 21, tre fanjunkare i Ao 13, en teleingenjör i Ae 19, en
förste mästare i Ao 14 och fyra flygtekniker i Ao 10 avsedda för sektorflottilj
(flottilj med särskilda uppgifter med avseende å luftbevakningsorganisationen).

Civilförvaltningen tillstyrker att beställningar inrättas för en major eller
kapten avsedd för flygstaben, en kapten avsedd för attackeskaderstaben
samt för en kapten, tre fanjunkare och fyra flygtekniker avsedda för
sektorflottilj. Övriga förslag kan civilförvaltningen för närvarande icke
biträda.

441

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

5. Luftbevakningens organisation. Beträffande inspektionen för
luf<tbevalqningen upprepar chefen för flygvapnet tidigare framfört
förslag att för stabschefen vid nämnda inspektion inrättas en beställning
för alternativt överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23 i utbyte
mot befintlig beställning för alternativt major eller kapten. Vidare föreslås
ånyo att en kapten i Ao 21 avsedd för handläggning av ärenden rörande
luftförsvarscentraler tillkommer, att en tjänst för assistent i Ae 15 uppflyttas
till Ae 17 samt att en kanslibiträdestjänst i Ae 7 utbytes mot tjänst
för kontorist i Ae 9 (jfr prop. 1957: 110, s. 187—188).

Civilförvaltningen erinrar om att den under punkt 1 omnämnda försöksorganisationen
för flygstaben innebär att luftbevakningsinspektionens
arbetsuppgifter överföres till olika avdelningar inom flygstaben, varvid
beställningen för överstelöjtnant eller major avses bli utnyttjad för chef
för planeringsavdelningen och kaptensbeställningen för arbetsuppgifter
inom organisationsavdelningen. Då enligt civilförvaltningen ifrågavarande
förändringar beträffande officersbeställningar synes motiverade, oberoende
av vilken organisation som än väljes för flygstaben, biträder ämbetsverket
flygvapenchefens förslag i denna del. Däremot anser sig ämbetsverket i
avvaktan på att ställning tages i organisationsfrågan icke kunna tillstyrka
flygvapenchefens förslag i vad det avser assistenten och kanslibiträdet.

I fråga om förband och skolor erfordras enligt flygvapenchefen
en fortsatt utbyggnad av personalorganisationen för att den påbörjade
moderniseringen av luftbevakningen skall kunna genomföras.

Flygvapenchefen, som återkommer till vissa av de förslag som anmäldes
för innevarande budgetår, föreslår att nio arvodesbefattningar för pensionerad
officer i A: 24 tillkommer för den optiska luftbevakningen samt
att beställningar (tjänster) inrättas för 15 överfurirer i Ao 9 avsedda för
chefsobservatörer vid radarstationer och för sex vaktmän i Ag 8 för luftförsvarscentraler.
Vidare föreslås att för den tekniska tjänsten tillkommer
tre förste mästare i Ao 14, tre mästare i Ao 12 och 20 flygtekniker i Ao 10.
Civilförvaltningen tillstyrker dessa förslag.

För luftbevakningsorganisationen finnes upptagna sammanlagt 57 tjänster
för tekniska biträden, av vilka åtta i Ag 7 och 49 i Ag 5. Då behovet
av nämnda personal kommer att bli bestående föreslår flygvapenchefen att
av ifrågavarande tjänster fyra i Ag 7 och 25 i Ag 5 extraordinariesättes.
Vidare föreslås att tjänster för 17 tekniska biträden, varav tre i Ag 7 och
14 i Ag 5, tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen
tillstyrker de föreslagna personalförändringarna.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag om inrättande av
en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd för chef för luftbevakningsbataljon.

Med anledning av flygvapenchefens förslag om personal för vissa radarstationer
tillstyrker civilförvaltningen att följande personal tillföres luftbevakningsorganisationen
för nästa budgetår, nämligen två kaptener i

442

Kungl. Maj:ts proposition nr ltO år 1958

Ao 21, två fanjunkare i Ao 13 och två verkmästare i Ao 16. Ämbetsverket
är däremot icke berett biträda förslaget att tre för radartroppchefer avsedda
fanjunkarbeställningar utbytes mot förvaltarbeställningar.

6. Personal för markstridsutbildningen. I anslutning till förslag av 1952
års värnpliktsutredning (betänkande rörande utbildning av värnpliktiga
vid flygvapnet) hemställde chefen för flygvapnet i särskild skrivelse den
8 oktober 1955 att flygstaben från och med budgetåret 1956/57 måtte tillföras
en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major och en beställning
för kapten samt att vid flygvapnets trupputbildarskola måtte
inrättas en kaptensbeställning (jfr prop. 1956: 110, s. 190). Ifrågavarande
beställningar var avsedda för officerare ur armén för effektivisering av
markstridsutbildningen inom flygvapnet. Efter förslag av Kungl. Maj :t i
propositionen 1956: 110 (s. 194) medgav riksdagen att en beställning inrättades
för alternativt överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23.

Flygvapenchefen upprepar nu förslaget om inrättande av förenämnda
båda kaptensbeställningar i Ao 21. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Chefen för flygvapnet anmäler att en utredning företagits rörande flygbasförsvaret,
varvid framkommit att antalet trupputbildare vid flygvapnet
behöver utökas med sammanlagt 136 underofficerare och underbefäl.
Någon slutlig ställning till utredningsresultatet har flygvapenchefen ännu
icke tagit. Enligt flygvapenchefen bekräftar utredningen emellertid till
fullo att instruktörspersonalen måste utökas avsevärt om det avsedda och
önskvärda utbildningsmålet för markstridsutbildningen skall uppnås. Flygvapenchefen
föreslår därför för nästa budgetår att beställningar inrättas
för 10 fanjunkare i Ao 13 och 21 överfurirer i Ao 9. Civilförvaltningen tillstyrker
dessa förslag.

Med anledning av flygvapenchefens i det följande (punkt 11) framställda
förslag om att inrätta 19 beställningar för 1. överfurirer, avsedda för
specialinstruktörer i min- och sprängtjänst, tillstyrker civilförvaltningen
vidare att ytterligare 19 överfurirsbeställningar tillkommer.

7. Personalförstärkning vid attackflottiljerna. Som en följd av 1956
års riksdagsbeslut om förstärkning av attackflyget måste enligt flygvapenchefen
personalorganisationen vid de fyra attackflottiljerna utökas.
Ökningen berör icke stabspersonalen eller den administrativa personalen
utan hänför sig endast till divisionernas flyg- och markstyrkor. Den personalökning
som totalt erfordras har anmälts av flygvapenchefen i medelsäskandena
för innevarande budgetår (jfr prop. 1957: 110, s. 189). För
nästa budgetår hemställer chefen för flygvapnet att beställningar inrättas
för sex fanjunkare i Ao 13 (flygnavigatörer), sex sergeanter i Ao 11 (flygnavigatörer)
samt 12 flygtekniker i Ao 10. Civilförvaltningen har vid anslagsberäkningen
utgått från att den föreslagna personalökningen kommer
till stånd.

8. Personalförändringar vid Roslagens flygkår (F2). Med hänsyn till

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

443

att verksamheten vid F 2 avsevärt utökats sedan flygkåren år 1949 organiserades
föreslog chefen för flygvapnet i sitt militärorganisatoriska underlag
för innevarande år betydande förändringar i flygkårens personaluppsättning
(jfr prop. 1957: 110, s. 188—190). I äskandena för nästa budgetår
återkommer flygvapenchefen till vissa av dessa förslag, som ännu icke
blivit genomförda.

Flygvapenchefen föreslår sålunda ånyo dels att en beställning för chef
för flygkåren i Bo 1 inrättas i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning i
Ao 26, dels att en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd för chef för kårens
specialavdelning, tillkommer och dels att kåren tillföres ytterligare fyra
flottiljpoliser, av vilka två föreslås placerade i Ao 11 och två i Ao 9.

Civilförvaltningen anser att ställning för närvarande icke bör tagas till
kårchefens löneställning, med hänsyn till de förändringar som kan komma
att beslutas beträffande den till F 2 förlagda förberedande fältflygarskolan.
Flygvapenchefen har i skrivelse den 31 oktober 1957 föreslagit att nämnda
skola förlägges till Herrevadskloster. — I äskandena för innevarande budgetår
tillstyrkte civilförvaltningen att en löjtnantsbeställning skulle tillkomma
för specialavdelningen. Ämbetsverket räknar emellertid, med hänsyn
till rådande vakansläge, icke för närvarande med att någon ny löjtnantsbeställning
inrättas. Däremot biträder civilförvaltningen förslaget att
F 2 tillföres ytterligare beställningar för flottilj poliser.

9. Personalförändringar vid krigsflygskolan (F 5). Chefen för flygvapnet
föreslår ånyo att för F 5 tillkommer två kaptensbeställningar i Ao 21,
avsedda för markutbildningen, samt en beställning för mästare i Ao 12
(jfr prop. 1957: 110, s. 192 och 199). Civilförvaltningen biträder alltjämt
dessa förslag.

Enligt nu gällande organisation för krigsflygskolan finnes fyra kaptener
avsedda som flygavdelningschefer. Detta antal är emellertid anpassat
efter ett äldre utbildningssystem, då antalet flygavdelningar var
fyra. Då behovet av flygavdelningschefer med nu gällande utbildningsorganisation
är åtta, föreslår flygvapenchefen att fyra kaptensbeställningar
i Ao 21, avsedda för flygavdelningschefer, tillkommer i utbyte mot samma
antal beställningar för löjtnant. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

10. Personalförändringar vid Norrbottens flggbaskår (F21). För F 21
innebär genomförandet av den nya regionala ledningsorganisationen, att
en för flygbaskåren avsedd major överföres till fjärde eskaderstaben. För
F 21 finnes därefter endast en regementsofficer (major). Denne har samma
arbetsuppgifter som regementsofficerarna vid flottiljerna, av vilka en är
överstelöjtnant. Flygvapenchefen, som anser att regementsofficeren vid
F 21 med hänsyn härtill bör vara alternativt överstelöjtnant eller major,
upprepar förslaget att majorsbeställningen vid F21 utbytes mot beställning
för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23 (jfr prop. 1957: 110,
s. 191). Civilförvaltningen, som tidigare ifrågasatt om icke med den före -

444

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

slagna förändringen kunde anstå tills vidare, anser sig alltjämt icke böra
räkna med att förslaget genomföres.

Med anledning av den ökade baseringen av flygförband inom övre Norrland
har enligt flygvapenchefen arbetsuppgifterna för basbataljonschefen
vid F 21 förändrats. Chefen för flygvapnet upprepar därför förslaget att
utbyta en kaptensbeställning, avsedd för chef för basbataljonen, mot en
beställning för major i Ao 23 (jfr prop. 1957:110, s. 191). Civilförvaltningen
tillstyrker alltjämt förslaget.

Av de i basbataljonen ingående enheterna är två baskompanier under
större delen av året grupperade på flygbaser inom övre Norrland. Som
kompanichefer har hittills placerats tillfälligt inkallad reservpersonal.
Enligt flygvapenchefen har denna personal i allmänhet icke haft tillräcklig
rutin för att kunna leda verksamheten, bland annat utbildning i de för
övre Norrland speciella vinterförhållandena, på ett effektivt sätt. För att
säkerställa en effektiv ledning av verksamheten vid baskompanierna föreslår
flygvapenchefen därför att två kaptensbeställningar i Ao 21, avsedda
för baskompanichefer, tillkommer för nästa budgetår. Civilförvaltningen
tillstyrker att en av beställningarna inrättas.

I äskandena för innevarande år anmälde chefen för flygvapnet att arbetsbelastningen
för den ende flygingenjören vid F 21 blivit för stor på
grund av den ifrågavarande ökade baseringen av flygförband, tillkomsten
av en regional televerkstad och den stora ökningen av luftbevakningsmaterielen
samt föreslog, att en beställning för flygingenjör av 1. graden
i Ao 23, avsedd för en andre kåringenjör, skulle inrättas vid F21. Flygvapenchefen
upprepar nu detta förslag. Civilförvaltningen anser sig alltjämt,
i avvaktan på resultatet av 1954 års utredning angående vissa personalkårer
inom försvaret, icke böra räkna med förslaget.

Den ökade baseringen av flygförband till övre Norrland har enligt flygvapenchefen
även ökat arbetsbelastningen vid F 21 materielavdelning.
Den spridda baseringen nödvändiggör vidare att sådana arbeten, som normalt
skulle utförts i materielavdelningens lokaler, i stället måste ske på
platser där flygförbanden är baserade. Enligt flygvapenchefen är det icke
möjligt för verkmästaren vid F 21 att samtidigt leda verksamheten både
vid F 21 materielavdelning och vid de platser där förbanden finnes. Med
hänsyn härtill föreslår chefen för flygvapnet att för F 21 materielavdelning
inrättas ytterligare en beställning för verkmästare i Ao 16. Civilförvaltningen
biträder förslaget.

Enligt flygvapenchefen har behov av utökade navigatoriska hjälpmedel
uppkommit i samband med den intensifierade flygverksamheten i övre
Norrland. En särskild pejlkedja av permanent karaktär bestående av tre
pejlstationer har därför inrättats. En av dessa stationer betjänas av tillfälligt
kommenderad personal. Då enligt flygvapenchefen något överskott
på signalpersonal icke finnes, innebär detta förfaringssätt att brist på

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

445

sådan personal uppstår på annat håll. Flygvapenchefen föreslår därför
att för nästa budgetår tillkommer beställningar för två överfurirer (signalister)
i Ao 9. Civilförvaltningen, som föreställer sig att ifrågavarande personalbehov
bör kunna tillgodoses på samma sätt som hittills, är för närvarande
icke beredd biträda förslaget.

Flygvapenchefen har för tidigare budgetår föreslagit viss personalförstärkning
för F 21 med anledning av den ökade baseringen av flygförband
till övre Norrland (jfr senast prop 1957: 110, s. 191). Cliefen för flygvapnet
återkommer nu till dessa förslag och föreslår för nästa budgetår att
beställningar inrättas för fyra överfurirer i Ao 9, av vilka två föreslås tillhöra
kategorien trupputbildare och två kategorien sjukvårdare, samt för
fyra flottiljpoliser, av vilka två i Ao 11 och två i Ao 9, ävensom att en
tjänst tillkommer för tekniskt biträde i Ag 5. Civilförvaltningen biträder
dessa förslag.

Flygvapenchefen upprepar vidare förslaget (jfr prop. 1957: 110, s. 191)
att för F21 inrättas en tjänst för förrådsförman i Ae 9 (för intendenturmateriel).
Flygvapenchefen framhåller därvid att den ökade baseringen
av flygförband till övre Norrland medfört en ytterligare belastning för intendenturtjänsten
vid F 21, beroende bland annat på de ofta förekommande
bytena av förband och den speciella vinterutrustning som skall
tillhandahållas. Civilförvaltningen är — liksom föregående år — endast
beredd tillstyrka att en tjänst för förrådsman i Ae 7 tillkommer.

Med hänsyn till den ifrågavarande ökade baseringen av flygförband
samt luftbevakningens utbyggnad bar sjukvårdspersonalen vid F 21 under
de senaste åren visat sig otillräcklig. Flygvapenchefen föreslår därför att
en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2 tillkommer för nästa budgetår. Civilförvaltningen,
som av bär angiven orsak medgivit anställande av ett extra
sjukvårdsbiträde vid F 21, biträder förslaget.

Vid den sammanslagna intendentur- och byggnadsavdelningen vid F 21
finnes sedan år 1944 ett extra kanslibiträde, som — utöver vid avdelningen
normalt förekommande arbetsuppgifter — biträder med handläggningen
av ärenden rörande hyres- och tjänstebostäderna. Då behovet av ifrågavarande
tjänst bedömes vara permanent, föreslår flygvapenchefen att
tjänsten extraordinariesättes. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

11. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Civilförvaltningen
tillstyrker alltjämt chefens för flygvapnet upprepade förslag (jfr
prop. 1957: 110, s. 192) om att inrätta en beställning för major i Ao 23,
avsedd för regementsofficer till förfogande bos chefen för flygkadettskolan
(F 20).

Vid Södermanlands flygflottilj (Fil), spaningsflottiljen, förekommer
en omfattande flygtjänst utom ordinarie flygövningstid. Antalet flygande
divisioner vid F 11 är fyra mot tre vid Övriga flottiljer. Vid F 11 förekommer
vidare i avsevärt större omfattning än vid övriga flottiljer samöv -

446

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

ningar med förband ur armén och marinen. Enligt flygvapenchefen har
det på grund av dessa förhållanden visat sig vara otillräckligt med endast
en regementsofficer som biträde åt flottiljchefen i frågor rörande flygtjänsten.
Flygvapenchefen föreslår därför att en beställning för major i
Ao 23, avsedd för en tredje regementsofficer vid flottiljen, tillkommer
från och med budgetåret 1958/59. Civilförvaltningen biträder förslaget.

För utbildning av personal i stridsledningsbelattningar vid flygvapnet
avser flygvapenchefen att organisera en stridsledarskola vid en luftförsvarscentral.
Behovet av lärarpersonal för skolan är enligt flygvapenchefen
avsett att tillgodoses huvudsakligen genom kommendering av personal
från förbanden. För att erhålla nödvändig kontinuitet i utbildningsverksamheten
erfordras enligt flygvapenchefen dock en särskild skolchef,
vilken med hänsyn till den kvalificerade utbildning det här är fråga om
bör vara regementsofficer. Flygvapenchefen föreslår därför att en major
i Ao 23, avsedd för chef för nämnda skola, tillkommer från och med
nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Flygvapenchefen återkommer ånyo till förslaget om att inrätta kaptensbeställningar
i Ao 21, avsedda för biträdande lärare vid flygkrigshögskolan
(jfr prop. 1957: 110, s. 192 och 214) samt föreslår att en sådan beställning
tillkommer för nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Flygvapenchefen upprepar förslaget (jfr prop. 1957: 110, s. 192) om
att inrätta en beställning för kapten i Ao 21, avsedd för kommendering
till militärpsykologiska institutet. Civilförvaltningen, som anser att beställningen
bör upptagas på institutets stat, räknar icke här med densamma.

Vid Svea flygflottilj (F 8) ingår i specialdivisionen bland annat flygledningens
stationsavdelning, där den flygande personalen vid flygledningen
och Arid övriga staber och skolor i Stockholm fullgör sin flygtjänst.
Chefen för stationsavdelningen, en förvaltare, har hittills varit övningsledare
för denna flygtjänst. Med hänsyn till att flygtjänsten huvudsakligen
fullgöres på moderna reaflygplan är det enligt flygvapenchefen icke längre
möjligt att låta stationsavdelningschefen vid sidan av övriga arbetsuppgifter
tjänstgöra som övningsledare. En särskild övningsledare, som med
hänsyn till flygtjänstens art och omfattning bör vara kapten, bör tillkomma.
Flygvapenchefen föreslår därför att en kaptensbeställning, avsedd
för ställföreträdande divisionschef vid F 8 specialdivision, inrättas
från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker framställningen.

Efter samråd med chefen för försvarsstaben föreslår flygvapenchefen
att en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd för försvarsstabens signaltjänstavdelning,
tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen,
som anser att beställningen bör uppföras på försvarsstabens stat, räknar
här icke med densamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

447

Flygvapenchefen upprepar sitt senast för innevarande budgetår framförda
förslag (jfr prop. 1957: 110, s. 193) om att inrätta tre beställningar
för löjtnant i intendenturbefattning, avsedda två för biträdande intendent
vid Skaraborgs (F 7) och Södermanlands (Fil) flygflottiljer samt en
såsom rekryteringstjänst. Flygvapenchefen anför att behovet av ifrågavarande
beställningar är till fullo styrkt, varför resultatet av personalkårutredningens
arbete icke torde behöva avvaktas. Civilförvaltningen tillstyrker
att en av beställningarna nu inrättas.

Chefen för flygvapnet återkommer till frågan om ändrad löneställning
för förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel) vid sektorflottiljerna
(jfr prop. 1957:110, s. 193) och föreslår ånyo att nio förvaltarbeställningar
uppflyttas från Ao 15 till Ao 17. Av samma skäl som åberopats
beträffande förvaltare i förrådstjänst föreslår flygvapenchefen vidare att
förvaltare i signaltjänst vid de nio sektorflottiljerna samt den förvaltare
i signaltjänst, som är placerad vid flygstabens signalavdelning, erhåller
motsvarande lönegradsuppflyttning. Civilförvaltningen anser alltjämt att
frågan om ändrad löneställning för här ifrågavarande personal bör upptagas
i annat sammanhang och räknar därför icke här med bifall till förslaget.

Chefen för flygvapnet har under en följd av år (jfr senast prop.
1957: 110, s. 193) föreslagit att antalet beställningar för fanjunkare övex--gångsvis ökas med 18 för att det skall bli möjligt att med mästarutbildad
personal besätta de beställningar för förste mästare, som enligt beslut
av 1953 års riksdag inrättats i utbyte mot fanjunkarbeställningar och som
avsetts för föreståndare för flottiljernas instruktionsverkstäder (jfr prop.
1954: 110, s. 132). Flygvapenchefen, som anmäler att behovet av fanjunkarbeställningar
numera minskat till 13, föreslår att för nästa budgetår
inrättas 13 fanjunkarbeställningar för här ifrågavarande ändamål.
Civilförvaltningen räknar icke med att förslaget vinner bifall.

För innevarande budgetår föreslog chefen för flygvapnet att ett antal
beställningar för underofficerare, avsedda som radarstridsledare, skulle
inrättas (jfr prop. 1957:110, s. 193). Flygvapenchefen återkommer nu
till detta förslag och föreslår för nästa budgetår att 12 beställningar för
fanjunkare i Ao 13 tillkommer för detta ändamål. Civilförvaltningen tillstyrker
förslaget.

Flygvapenchefen uttalar att en dagjaktflottilj under nästa budgetår
avses bli omändrad till nattjaktflottilj och föreslår med anledning härav,
att flygnavigatörspersonalen utökas med fyra fanjunkare i Ao 13, fem
sergeanter i Ao 11, sex förste flygnavigatörer i Aell, tre flygnavigatörer
av 1. graden i Ae 9 samt nio flygnavigatörer av 2. graden i Ae 8 eller Ae 7.
Civilförvaltningen bar vid anslagsberäkningen utgått från att nämnda personal
tillkommer från och med nästa budgetår.

Genom beslut av 1957 års riksdag har 10 furirsbeställningar för sjuk -

448

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

vårdsunderbefäl utbytts mot överfurirsbeställningar (prop. 1957:110, s.
193—195 och 214). Flygvapenchefen, som tidigare föreslagit att befintliga
19 beställningar för sjukvårdsfurir vid flygvapnet skulle omvandlas till
överfurirsbeställningar, föreslår nu att återstående nio beställningar utbytes
mot beställningar för överfurir i Ao 9. Civilförvaltningen tillstyrker
förslaget.

Enligt flygvapenchefen är det från rekryteringssynpunkt ett starkt
önskemål att öka möjligheterna för underbefälet att nå en högre slutlönegrad
än Ao 9. Vidare ingår enligt flygvapenchefen i de ordinarie arbetsuppgifterna
för underbefälet redan nu sådana göromål som i sig själva
motiverar en högre löneställning. Flygvapenchefen föreslår därför att beställningar
i Ao 11, förslagsvis benämnda 1. överfurir, inrättas inom flygvapnet.
För nästa budgetår föreslås beträffande kategorien trupputbildare,
att 19 beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda för biträdande
stabsunderofficerare vid specialdivision, utbytes mot beställningar för 1.
överfurir i Ao 11, att 19 beställningar för 1. överfurir i Ao 11 inrättas, avsedda
för specialinstruktörer i min- och sprängtjänst, att fem tjänster för
garageförmän i Ae 10, efter hand som nuvarande tjänstinnehavare avgår,
omändras till militära beställningar för 1. överfurir i Ao 11 samt att 19
beställningar för 1. överfurir i Ao 11, avsedda för bokförrådsföreståndare,
inrättas. Vidare föreslås i fråga om kategorien signalister att 19 beställningar
för överfurir i Ao 9, avsedda för radartroppchefer, utbytes mot
beställningar för 1. överfurir i Ao 11.

Med anledning av förslaget att inrätta 19 beställningar för 1. överfurir,
avsedda för specialinstruktörer i min- och sprängtjänst, har civilförvaltningen
enligt det föregående (punkt 6) tillstyrkt att 19 överfurirsbeställningar
tillkommer. Civilförvaltningen, som anser att frågan om införande
vid flygvapnet av en högre underbefälsgrad än överfurir bör upptagas i
annan ordning, räknar i övrigt icke med några förändringar på grund av
flygvapenchefens förslag.

12. Förändringar beträffande trafikledarpersonal. I sitt militärorganisatoriska
underlag för budgetåret 1955/56 anförde chefen för flygvapnet att
arbetsbelastningen för trafikledare vid samtliga förband utom F 2 nått en
sådan omfattning, att det blivit nödvändigt att under större delen av dagen
taga i anspråk tre trafikledare samtidigt, för att flygsäkerhetskraven skulle
bli tillräckligt tillgodosedda, och att flygvapenchefen till följd härav räknade
med ett behov av fyra trafikledare vid ifrågavarande förband. Nya
tjänster för trafikledare har därefter tillkommit efter medgivande av 1955
—1957 års riksdagar. Vid F 4, F 10, F 14 och F 21 finnes emellertid alltjämt
endast tre trafikledare (två trafikledare och en förste trafikledare).
Flygvapenchefen föreslår därför att ettvart av ifrågavarande förband tillföres
ytterligare en trafikledare i Ae 17. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

449

Flygvapenchefen återkommer till frågan om inrättande av tjänster för
trafikledare i reglerad befordringsgång (jfr prop. 1957: 110, s. 195 och 214),
avsedda för trafikledare under utbildning, och föreslår att för nästa budgetår
inrättas ytterligare två ''sådana tjänster. Civilförvaltningen biträder
förslaget.

Chefen för flygvapnet upprepar sina senast föregående år (jfr prop.
1957:110, s. 195) framförda förslag rörande överföring av trafikledarna
till civilmilitär anställningsform samt ordinariesättning av tjänster för
sex stabstrafikledare i Ae 23 och 19 förste trafikledare i Ae21. I fråga om
överförande av trafikledarna till civilmilitär anställningsform framhåller
flygvapenchefen att en sådan åtgärd skulle lösa frågan om trafikledarnas
anställningsförhållanden i krig och medföra fördelar vid övergång från
freds- till krigsorganisation. En övergång till civilmilitär anställningsform
med officers tjänsteställning skulle enligt flygvapenchefens mening även
verka rekryteringsfrämjande. — Civilförvaltningen kan alltjämt icke tillstyrka
att trafikledarna hänföres till kategorien civilmilitär personal. Ämbetsverket
förutsätter att frågan om trafikledarnas anställningsform kommer
att övervägas i samband med den utredning om trafikledarnas arbetsförhållanden,
som begärts av försvarets civila tjänstemannaförbund och
tillstyrkts av förvaltningen. I avvaktan på att frågan om trafikledarpersonalens
status löses bör enligt civilförvaltningen ställning icke tagas till
förslagen om ordinariesättning.

Flygvapenchefens förslag om att utbyta 18 tjänster för trafikledare i
Ae 17 (en vid envar av F 1, F 3—F 18 och F 21) mot tjänster i Ae 19 bör
enligt civilförvaltningen upptagas i annan ordning, varför ämbetsverket
icke här framlägger något förslag i ämnet.

I enlighet med förslag av flygvapenchefen och flygförvaltningen räknar
civilförvaltningen med att tjänster inrättas för en förste trafikledare i
Ae 21 och en trafikledare i Ae 17, avsedda för flygförvaltningens försöksplats
i Norrland.

Flygvapenchefen anmäler att en utredning igångsatts av flygledningen
och luftfartsstyrelsen gemensamt för att utröna behovet av radarövervakning
för flygsäkerhetsändainål. Utredningen, vars målsättning varit att
samordna civila och militära önskemål om radarövervakning av flygverksamheten
i hela landet, har kommit fram till att en regional och lokal radarövervakning
är nödvändig. Personalbehovet för den regionala trafikledningen
har ännu icke kunnat fastställas. För den lokala radarövervakningen
erfordras inom flygvapnet 28 trafikledare. Flygvapenchefen och
luftfartsstyrelsen har ansett det nödvändigt att omedelbart igångsätta utbyggnaden
av radarövervakningen av luftrummen runt Stockholm (Bromma)
och Göteborg (Torslanda) samt över större delen av Skåne (F5). Inom
dessa områden har tillbud till kollision mellan militära och civila plan förekommit
vid ett flertal tillfällen. För Stockholmsområdet har övervaken
so r.s Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Xr 110

450

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ningen redan igångsatts och beträffande de övriga områdena beräknas
övervakningen komma till stånd senast från och med sommaren 1958.
Personalbehovet i fråga om trafikledare ur flygvapnet, då övervakningsorganisationen
trätt i full verksamhet inom nämnda tre områden, utgör
enligt flygvapenchefen för Stockholmsområdet tre, för Göteborgsområdet
två och för Skåneområdet tre trafikledare. Av dessa erfordras från och
med nästa budgetår för Stockholms- och Göteborgsområdena vardera två
samt för Skåneområdet en trafikledare. Flygvapenchefen föreslår således
att en tjänst för förste trafikledare i Ae 21, avsedd som chef för flygvapnets
radarövervakning vid Bromma, samt fyra tjänster för trafikledare i
Ael7, avsedda för radarövervakningen vid Bromma, Torslanda och F5
tillkommer från och med budgetåret 1958/59. Civilförvaltningen biträder
förslaget.

Personal, och utbildningsärendena beträffande trafikledare handlägges
vid flygstaben under chefen för flygsäkerhetsavdelningen av stabstrafikledare,
vilka fullgör skifttjänstgöring. Dessa arbetsförhållanden är, framhåller
chefen för flygvapnet, icke lämpliga vid lösandet av stabsmässiga
arbetsuppgifter. Arbetsbelastningen vid flygsäkerhetsavdelningen har vidare
ökat genom flygverksamhetens växande omfattning. Flygvapenchefen
föreslår därför att en tjänst för förste stabstrafikledare i Ao 26 tillkommer
för flygsäkerhetsavdelningen. Innehavaren av tjänsten avses enflygvapenchefen
för handläggning av ärenden rörande trafikledarpersonalens
antagning, utbildning, placering och befordran samt för utredningar
av trafikledningstekniska frågor. Civilförvaltningen tillstyrker att
för ändamålet inrättas en tjänst för förste stabstrafikledare i Ae 24.

13. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten.
Med anledning av en inom flygledningen företagen utredning föreslog
chefen för flygvapnet i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret
1956/57 en ändrad organisation och en förstärkning av personalen för den
militära väderlekstjänsten. För detta förslag jämte yttranden däröver har
redogjorts i propositionerna 1956: 110 (s. 182—186 och 193) samt 1957: 110
(s. 196, 197 och 215 ). Efter förslag av Kungl. Maj :t i förenämnda propositioner
har riksdagen medgivit en förstärkning av personalorganisationen
för väderlekstjänsten i anslutning till flygvapenchefens förenämnda förslag.

T sina äskanden för nästa budgetår återkommer flygvapenchefen till de
förslag om personalförändringar som framförts för budgetåren 1956/57 och
1957/58 men som ännu icke vunnit bifall.

Chefen för flygvapnet föreslår sålunda för nästa budgetår att flygstabens
väderleksavdelning tillföres en stabsmeteorolog i Ao 23, tre
meteorologer i Ao 21, tre meteorologer i Ao 19, en meteorolog i reglerad befordringsgång,
tre meteorologassistenter i Ae 11 samt fyra tekniska biträden
i Ae 7. Vidare föreslås att en meteorolog i Ae 19 vid samma avdelning
erhåller ordinarie anställningsform samt att en tjänst för väderlekstekniker

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

451

i Ae 10 och en kontorsbiträdestjänst i Ao 5 utgår. För väderleksstationerna
föreslår flygvapenchefen att beställningar inrättas för en meteorolog
i Ao 19 och för två meteorologer i reglerad befordringsgång samt att 19
meteorologer i Ae 19 erhåller ordinarie anställningsform.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag.

14. Förändringar i övrigt beträffande flottilj polis personal. Flygvapenchefen
föreslår beträffande flottiljpolisorganisationen — utöver vad som
föreslagits beträffande F 2 och F 21 (jfr punkterna 8 och 10) — att beställningar
inrättas för en förste flottiljpolis i Ao 13, fem flottilj poliser i
Ao 11 och åtta flottiljpoliser i Ao 9, motsvarande behovet för en flygflottilj.
Om de sålunda här föreslagna beställningarna för flottilj poliser inrättas
kommer enligt civilförvaltningen en flottiljpolisorganisation av den
omfattning som förutsattes enligt beslut av 1948 års riksdag (jfr prop.
1948:206, s. 455) att vara helt genomförd.

Chefen för flygvapnet upprepar vidare sitt föregående år framförda
förslag att för nattjaktflottiljen (Fl) inrättas ytterligare tre beställningar
för flottiljpolis, av vilka en i Ao 11 och två i Ao 9 (jfr prop. 1957: 110, s.
197). Civilförvaltningen biträder alltjämt detta förslag.

15. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. För innevarande
budgetår föreslog chefen för flygvapnet att nio beställningar för förrådsförvaltare
(flygmateriel), avsedda för sektorflottiljerna, skulle uppflyttas
från Ao 15 till Ao 17 (jfr prop. 1957: 110, s. 198). Flygvapenchefen framhåller
i äskandena för nästa budgetår att, även om nyssnämnda förrådsförvaltare
vid bedömningen av arbetsuppgifterna alltjämt kunde ges ett
ett visst företräde, så är dock de förändringar som inträffat beträffande
flygmaterielen av sådan omfattning och art att de borde föranleda en omprövning
av löneställningen för samtliga förrådsförvaltare. Flygvapenchefen
föreslår därför att samtliga beställningar för förrådsförvaltare (flygmateriel)
i Ao 15 — till antalet 20 — utbytes mot beställningar i lönegrad
Ao 17. Civilförvaltningen anser alltjämt att frågan om jämkning i löneställningen
för ifrågavarande personal bör upptagas i annan ordning och
räknar därför icke bär med den föreslagna lönegradsuppflyttningen.

Flygvapenchefen återkommer till sitt föregående år framförda förslag
om att förstärka utbildningsorganisationen vid flygvapnets tekniska skola
(jfr prop. 1957: 110, s. 198) och föreslår att för nästa budgetår inrättas
fyra beställningar för förste mästare i Ao 14, avsedda för utbildningsverksamheten
vid denna skola. Civilförvaltningen tillstyrker att för ändamålet
inrättas fyra beställningar, varav två för förste mästare i Ao 14 och två
för mästare i Ao 12.

Förbandens behov av elektroteknisk personal har avsevärt ökat med hänsyn
till att flottiljerna tillföres flygplan med komplicerad teleteknisk utrustning
samt elektrisk och elektronisk utbildningsmateriel. Till följd av
att telematerielen blivit mer komplicerad bar vidare en kvalitetsförstärk -

452

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ning av personalen ansetts nödvändig. Med anledning härav har de senaste
budgetåren ytterligare beställningar inrättats för elektroteknisk personal,
varjämte en kvalitetsförstärkning åstadkommits genom vissa utbyten
av beställningar ((jfr prop. 1955: 110, s. 153, prop. 1956: 110, s.
193, och prop. 1957: 110, s. 215—216). För nästa budgetår föreslår flygvapenchefen
dels att för den nya flygplanmateriel, som tillföres flygvapnet,
inrättas beställningar för 30 flygtekniker i Ao 10 och fyra verkmästare i
Ao 16, sistnämnda beställningar i utbyte mot beställningar för tre förste
mästare och en mästare, dels ock att för den elektriska och elektroniska
materiel, som tillföres flottiljerna för utbildnings- och övningsändamål,
inrättas beställningar för fyra förste mästare i Ao 14, två mästare i Ao 12
samt 19 flygtekniker i Ao 10. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Flygvapenchefen föreslår vidare, med anledning av att ny vapenmateriel
tillföres förbanden, att tre förste mästare i Ao 14 och sju flygtekniker i
Ao 10, avsedda för vapenverkstäderna vid flottiljernas materielavdelningar,
tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker jämväl
detta förslag.

Chefen för flygvapnet anmäler att arbetsuppgifterna vid inspektionen
för den tekniska tjänsten, särskilt inom de teletekniska och vapentekniska
områdena, ökat de senaste åren i takt med den tekniska utvecklingen.
För att inspektionen framdeles skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter
erfordras enligt flygvapenchefen en förstärkning av personalen för dessa
uppgifter. Flygvapenchefen hemställer därför att för nästa budgetår inrättas
beställningar för en flygdirektör av 2. graden i Ao 24 samt en verkmästare
i Ao 16. Civilförvaltningen, som erinrar om att chefen för flygvapnet
(jfr Kungl. Maj:ts brev 3% 1954) erhållit i uppdrag att utreda
frågan om samordning av verksamheten vid flygförvaltningens materielinspektion
och inspektionen för den tekniska tjänsten, räknar icke med
bifall till förslaget.

I samband med att luftbevakningsorganisationen överfördes till flygvapnet
inrättades vid vissa flottiljer televerkstäder för undeidiåll och översyn
av radio-, radar- och övrig teleteknisk materiel. Televerkstäderna är
underställda flottiljingenjörerna. Bland annat på grund av den ökning av
flottilj ingenjörernas arbetsuppgifter, som tillkomsten av televerkstäderna
medfört, anser flygvapenchefen att särskilda chefer med grundläggande
teleteknisk utbildning erfordras för televerkstäderna och föreslår att för
nästa budgetår inrättas tre beställningar för flygingenjör av 1. eller 2. graden
i Ao 23 eller Ao 21, avsedda för televerkstäderna vid F 9, F 17 och F 21.
Civilförvaltningen anser sig icke för närvarande kunna tillstyrka detta
förslag.

Flygvapenchefen föreslår vidare dels att verkstadsöveringenjörerna vid
de tre centrala flygverkstäderna uppflyttas från lönegraden ABp 26 till
Bp 1 (jfr prop. 1957: 110, s. 199), dels att 18 beställningar för flygdirektör

453

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

av 2. graden i Ao 24, avsedda för chefer för materielavdelningarna vid
flottiljerna och flygbaskåren (flottiljingenjörer) utbytes mot beställningar
för flygdirektör av 1. graden i Ao 26, dels ock att 823 beställningar för
flygtekniker i Ao 10 utbytes mot beställningar för förste flygtekniker i
Ao 12. Till stöd härför anför flygvapenchefen beträffande verkstadsöveringenjörerna,
att svårigheten att rekrytera dessa befattningshavare ökat
med hänsyn till de höga tekniska kvalifikationer som fordras, och beträffande
flottilj ingenjörerna, att kraven på denna personalgrupps organisationsförmåga
och tekniska kunnande vuxit på grund av materielens utveckling
och genom att nya materielslag tillkommit. I fråga om flygteknikerna
anför flygvapenchefen att tillkomsten av ny materiel och ändrade
organisationsformer nödvändiggjort en differentiering av arbetsuppgifterna
i kvalitativt hänseende. Ett flertal arbetsuppgifter har tillkommit som
innebär högre krav på tekniskt kunnande, ansvarskänsla och befälsförmåga
än genomsnittet av flygteknikernas arbetsuppgifter. De flygtekniker som
avses för dessa mer kvalificerade arbetsuppgifter bör kompenseras genom
en högre löneställning. — Civilförvaltningen, som anser att frågan om
jämkning i löneställningen för här berörda personalgrupper bör upptagas
i annat sammanhang, räknar icke här med några förändringar på grund
av flygvapenchefens förslag.

16. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinpersonal.
Chefen för flygvapnet återkommer ånyo till förslaget att uppflytta
förrådsmästartjänsterna vid flottiljernas drivmedelsanläggningar från Ae 12
till Ae 13 (jfr prop. 1957:110, s. 199). Då civilförvaltningen utgår från
att denna löneställningsfråga kommer att upptagas till behandling i annan
ordning, har ämbetsverket ansett sig sakna anledning att här framlägga
något förslag i ämnet.

Med hänsyn till att ny flygsäkerhetsmateriel tillkommit har enligt flygvapenchefen
arbetsuppgifterna och ansvaret ökat för de förrådsförinän som
vid flottiljerna handhar denna materiel. Flygvapenchefen anser det därför
befogat att höja löneställningen för denna personalgrupp och föreslår
att 19 tjänster för förrådsförmän i lönegraden Ae9 uppflyttas till Ae 11.
Civilförvaltningen anser att jämväl denna fråga är av natur att böra upptagas
i annan ordning och räknar därför icke här med någon ändrad
löneställning för ifrågavarande personal.

Flygvapenchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1957:110, s. 199) att fem
tjänster i Ae 10 med benämningen fältföreståndare, avsedda för tillsynsmän
vid vissa krigsflygfält, tillföres flygvapnet. Civilförvaltningen tillstyrker
liksom förut att för ifrågavarande ändamål inrättas fem tjänster
i Ae 9 med benämningen fältförman.

Civilförvaltningen biträder jämväl flygvapenchefens upprepade förslag
att en tjänst i Ae 8 inrättas för en vaktman vid flygvapnets centrala
skolor (jfr prop. 1957: 110, s. 200).

454

Kmujl. Muj:ts proposition nr 110 är 1958

Flygynpcnehcfen föreslår vidare att för F 4 inrättas en tjänst för förrådsman
i Ag 7 för materielavdelningens förråd, att för F 7 inrättas en
tjänst för förrådsman i Ae 7 för byggnadsavdelningens materielförråd och
en tjänst för reparatör i Ae 8, att för F 13 inrättas en tjänst för eldare i
Ag 7 och utbytes en tjänst för reparatör i Ag 9 mot en extra ordinarie
sådan tjänst samt att för F 18 inrättas en tjänst för reparatör i Ae 9 och
en tjänst för eldare i Ag 7. — Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

17. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Chefen för flygvapnet
upprepar förslaget att 20 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid flottiljernas (motsvarande) sammanslagna byggnads- och
intendenturavdelningar omvandlas till tjänster för kanslibiträde i Ae 7
(jfr prop. 1957: 110, s. 200). Civilförvaltningen biträder förslaget.

Ett av kontorsbiträdena vid F 20 (flygkadettskolan) tjänstgör som
sekreterare åt förbandschefen, för vilken syssla med hänsyn till att
korrespondens på engelska och franska förekommer krävs högre kvalifikationer
än eljest. Flygvapenchefen föreslår därför att en tjänst för
kontorsbiträde i Ao 5 vid F 20 utbytes mot en kanslibiträdestjänst i Ao 7.
Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslaget.

1 skrivelse den 10 maj 1957 angående behovet av biträdestjänster för
kassaavdelningarna har civilförvaltningen framlagt förslag till vissa personalförändringar
på grund av den hittills genomförda centraliseringen av
avlöningsutbetalning m. m. Med anledning av nämnda förslag har Kungl.
Maj:t genom beslut den 31 maj 1957, såvitt bär är i fråga, föreskrivit att
biträdespersonalen vid kassaavdelningen vid var och en av F 3, F 6, F 8,
F 14, F 15 och F 18 skall minskas med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
(kontorsbiträde), att vid vart och ett av följande förband, nämligen
F 1, F 2, F 4, F 7, F 9, F 10, F 11, F 12, F 13, F 16, F 17 och F 21, ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål vid kassaavdelningen må utnyttjas
endast på halvtid, att sistnämnda biträden vid Fl, F 4, F 9, F 10, F 12,
F 13, F 16 och F 21 tills vidare under budgetåret 1957/58 må avses för
halvtidstjänstgöring vid förbandens mobiliseringsavdelningar samt att det
biträde som frigöres vid F 18 kassaavdelning må för budgetåret 1957/58
helt avses för flottiljens mobiliseringsavdelning.

Flygvapenchefen föreslog för innevarande budgetår (jfr prop. 1957:110,
s. 200) att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål skulle inrättas
för mobiliseringsavdelningen vid envar av F 1, F 4, F 9, F 10, F 12,
F 13, F 16, F 18 och F 21 (sektorflottiljerna). Flygvapenchefen, som förutsätter
att den av Kungl. Maj :t för innevarande budgetår beslutade personalförstärkningen
för mobiliseringsavdelningarna vid sektorflottiljerna
blir permanent, föreslår att för nästa budgetår inrättas åtta biträden för
skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring för ifrågavarande
ändamål. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget, varvid ämbetsverket i

Kuiujl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

455

likhet med flygvapenchefen utgår från att den för innevarande år beslutade
förstärkningen av förenämnda flottiljers mobiliseringsavdelningar bibehålies.

Civilförvaltningen, som företagit en undersökning rörande kassatjänsten
vid F 7, föreslår att för nämnda flottiljs kassaavdelning avses oförändrat
antal biträden och att vad som föreskrivits i beslutet den 31 maj 1957
skall upphöra att gälla såvitt avser kassaavdelningen vid nämnda flottilj.

Med anledning av övriga i förenämnda beslut den 31 maj 1957 föreskrivna
personalminskningar utgår civilförvaltningen från att för nästa
budgetår fem tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål (vid F 3,
F 6, F 8, F 14 och F 15) indrages och två dylika tjänster (vid F 2 och F 11)
avses allenast för halvtidstjänstgörande befattningshavare. I fråga om
F17, där någon tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål icke finnes
och där samtliga befintliga kontorsbiträdestjänster är besatta, bör
enligt civilförvaltningen en kontorsbiträdestjänst indragas vid uppkommande
vakans och ersättas med en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
med halvtidstjänstgöring.

Civilförvaltningen anmäler att i enlighet med principerna för reglerad
befordringsgång åtta tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål (en
vid flygstaben, en vid vardera tredje och fjärde eskaderstaberna, två vid
F 2 och en vid envar av F 13, F 14 och F 15) bör utbytas mot kontorsbiträdestjänster
i Ao 5. Enligt ämbetsverket kan emellertid samtidigt åtta kontorsbiträdestjänster
( två vid F 16 och en vid envar av F 3, F 6, F 7, F 9, F 12
och F 18) utbytas mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål,
varför några nya kontorsbiträdestjänster icke behöver inrättas.

Civilförvaltningen föreslår att en för F 21 (Övre Norrlands flygbasområdesstab)
upptagen kontorsbiträdestjänst överföres till fjärde eskaderstaben,
sedan sammanslagningen av eskader- och flygbasområdesstaberna numera
verkställts.

18. Övriga personalförändringar m. m. Chefen för flygvapnet föreslår
ånyo att en tjänst för fotoingenjör i Ae 19 inrättas för Fil. Civilförvaltningen
tillstyrker liksom förut att en tjänst för driftingenjör i Ae 19 uppföres
för F 11 på flygvapnets personalförteckning under förutsättning att
en extra, å sakanslag inrättad tjänst för driftingenjör vid Fil samtidigt
indrages (jfr prop. 1957:110, s. 201).

Flygvapenchefen upprepar vidare förslaget att en tjänst i Ae 17 för
lärare i gymnastik och idrott vid flygkadettskolan (F 20) uppflyttas till
Ae 19, eller samma lönegrad som gäller för motsvarande tjänster vid folkskoleseminarierna
(jfr prop. 1957: 110, s. 201). Civilförvaltningen biträder
alltjämt detta förslag.

Flygvapenchefen återkommer ånyo till tidigare framfört förslag (jfr
senast prop. 1957: 110, s. 201), att för assistenter för frivilligfrågor inrät -

456

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

tas 19 tjänster i Ag 9, varav tio med heltids- och nio med halvtidstjänstgöring,
i stället för nu utgående arvoden. Civilförvaltningen räknar icke
med bifall till förslaget men föreslår att medel anvisas för ytterligare 24
tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor.

Som biträde åt undersökningsläkaren vid den till flygstaben knutna
medicinska undersökningscentralen erfordras enligt flygvapenchefen en
kvalificerad sjuksköterska. Någon särskild tjänst för detta ändamål finnes
för närvarande icke, utan verksamheten hedrives med hjälp av timavlönad
personal. Då svårigheten att erhålla kompetent sjuksköterskepersonal
är betydande, därest fast anställning icke kan erbjudas, föreslår flygvapenchefen
att en sjukskötersketjänst i Ae 10 inrättas vid flygstaben
från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker att en tjänst
i Ae 9 tillkommer.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens upprepade förslag att en
tjänst för ekonomibiträde i Ag2 tillkommer vid F 12 för flygvapnets målplats
Sandbyn på Öland (jfr prop. 1957: 110, s. 201). Vidare tillstyrker ämbetsverket
förslaget att en tjänst för ekonomibiträde i Ag 2 med halvtidstjänstgöring
inrättas vid vardera F 13 och F 21 på grund av ökade arbetsuppgifter
för mathållningen vid nämnda förband.

Arbetsuppgifterna för sjukvårdsförmännen vid flottiljernas sjukvårdsavdelningar
motiverar enligt flygvapenchefen en högre löneställning för
denna personalgrupp. Även beträffande hundgårdsförmännen anser flygvapenchefen
en högre löneställning vara befogad. Chefen för flygvapnet
föreslår därför från och med nästa budgetår att 19 tjänster för sjukvårdsförmån
i Ae 9 uppflyttas till Ae 11 och att 19 tjänster för hundgårdsförman
i Ae 8 uppflyttas till Ae 9. — Civilförvaltningen anser flygvapenchefens
förslag böra behandlas i annan ordning och framlägger därför
icke här något förslag i ämnet.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare
vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna samt för timarvoden
till civila timlärare för underbefälsutbildning beräknas av civilförvaltningen
öka med 3 000 kronor respektive 44 000 kronor. För arvoden
till observation spersonal i väderlekstjänst räknar ämbetsverket med
en ökning av 6 000 kronor.

Kostnaderna för flygtillägg för nästa budgetår uppskattar civilförvaltningen
till 9 700 000 kronor, vilket innebär en ökning med 3 700 000 kronor
i förhållande till innevarande budgetår. I

I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår har flygvapenchefen
föreslagit att lönegradsplaceringen för majorer skall höjas från
Ao 23 till Ao 24 (jfr i det föregående under arméns och marinens avlöningsanslag).
Civilförvaltningen anser emellertid att denna fråga är av
natur att böra prövas i annan ordning och räknar i förevarande sammanhang
med oförändrad löneställning för majorer.

Kuiiijl. Mcij:ts proposition nr 110 ur 105S

457

Förbättrade befordrings möjligheter för fält flygare och
flygnavigatörer in. in.

Med skrivelse den 31 oktober 1957 har flygvapenchefen framlagt förslag
för att höja allmänbildningsnivån och förbättra befordringsmöjligheterna
för den korttidsanställda flygande personalen, fältflygare och flygnavigatörer.
Syftet med förslagen är att säkerställa erforderlig tillgång på fältflygare
och flygnavigatörer med en kvalitet som svarar mot den flygmateriel
som dessa skall handha. Jag vill i detta sammanhang även upptaga nämnda
förslag till behandling.

Rekryteringen av fältflygare har under en följd av år icke varit tillfredsställande.
Detta har framför allt gällt antalet rekryterade fältflygare men i
viss utsträckning även deras kvalitet. De kvantitativa bristerna har hittills
i huvudsak kunnat täckas med hjälp av i organisationen övergångsvis kvarstående
aktiva underofficerare och reservofficerare i flygförartjänst. Denna
personal faller dock bort efter hand under de närmaste åren. Vid 1957 års
riksdag beslöts att återupptaga rekryteringen av flygande reservofficerare.
Denna anordning avsågs dock endast som ett provisorium i avvaktan på en
förbättring av tillgången på aktiv flygande personal. För att förbättra rekryteringsläget
medgav 1957 års riksdag vidare en höjning av tjänstepremierna
för fältflygare och flygnavigatörer (jfr prop. 1957: 110, s. 217 och 218) samt
en höjning av flygtilläggen (jfr prop. 1957: 173, s. 18). Ifrågavarande åtgärder
bedömer flygvapenchefen dock ej ensamma vara tillräckliga för att
nå en fullt tillfredsställande rekrytering. De av flygvapenchefen i det följande
framlagda förslagen beräknas emellertid i hög grad bidraga till att detta
mål nås. De starkt ökade kostnaderna för anskaffning, drift och underhåll
av flygmaterielen gör det enligt flygvapenchefen ännu mera angeläget än
förut att den flygande personalen är fulltalig och av bästa möjliga kvalitet.
Innebörden av förslagen är i huvudsak att den till F 2 (utanför Stockholm)
nu förlagda förberedande fältflygarskolan, som är ettårig och endast avsedd
för fältflygare med folkskolekompetens, ersättes av ett till Herrevadskloster
(intill F 5, Ljungbyhed) förlagt treårigt flygvapnets läroverk, att fältflygare
och flygnavigatörer utbildas till korttidsanställda officerare och efter avslutad
aktiv tjänst överföres till flygvapnets reserv samt att långtidsanställda
underofficerare i flygnavigatörstjänst efter hand ersättes av långtidsanställda
officerare, rekryterade från de korttidsanställda officerarna i flygnavigatörstjänst.

över flygvapenchefens förslag har yttranden inhämtats från överbefälhavaren
— efter hörande av chefen för armén och chefen för marinen —
försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets socialbyrå,
styrelsen för försvarets läroverk, militärpsykologiska institutet, försvarets
skolnämnd, försvarets fastighetsnämnd, statskontoret, skolöverstyrelsen
samt 1954 års befälsutredning. Härjämte har svenska officcrsförbundcl,

458

Kanyl. Muj:ts proposition nr 110 är 1958

svenska underofficersförbundet, försvarsväsendets underbefälsförbund,
läroverkslärarnas riksförbund ävensom Riseberga kommun beretts tillfälle
att avge yttrande i ärendet.

I det följande redogöres närmare för flygvapenchefens förslag och för de
yttranden, som avgivits över förslagen.

Utökning av den grundläggande allmänbildande undervisningen för fältflygare
och flygnavigatörer m. m.

Undervisningens nuvarande organisation och omfattning.
Fältflygare (flygnavigatörer) rekryteras dels bland ynglingar med realskolekompetens
och dels bland dem som enbart genomgått folkskola. Elever med
realexamen påbörjar direkt flygutbildningen vid krigsflygskolan (F 5) i
Ljungbyhed. Övriga erhåller först en förberedande utbildning vid den förberedande
fältflygarskolan vid Roslagens flygkår (F2). Denna utbildning
oinfattar huvudsakligen undervisning i allmänbildande ämnen och avser att
ge eleverna de kunskaper som fordras för att de skall kunna tillgodogöra
sig flygutbildningen. Undervisningen avser vidare att utgöra grund för kommande
civilanställningsutbildning. Ifrågavarande förberedande utbildning
har successivt ökats från 6 till för närvarande 12 månader och omfattar
cirka 1 500 timmar. Undervisningen i allmänbildande ämnen fortsätter
under den grundläggande flygutbildningen och omfattar där omkring 160
timmar för samtliga elever.

Flygvapenchefens förslag. Den fortlöpande tekniska utvecklingen
har enligt flygvapenchefen medfört att fältflygarnas (flygnavigatörernas)
allmänbildningsnivå då de börjar sin yrkesutbildning icke längre är tillräcklig.
Detta gäller i särskilt hög grad de elever som endast har genomgått folkskola.
Den otillräckliga allmänbildningsgrunden påverkar menligt elevernas
möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen, särskilt den teoretiska undervisningen,
och minskar deras möjligheter att effektivt genomföra civilanställningsutbildningen.
Redan dessa förhållanden motiverar enligt flygvapenchefen
en utökning av den allmänbildande undervisningen. Därtill
kommer att — av skäl som redovisas i nästföljande avsnitt — det militära
utbildningsmålet för fältflygare och flygnavigatörer måste höjas, så att de
samtliga utbildas till korttidsanställda officerare, vilket fordrar bättre förkunskaper
i allmänbildningsavseende. En högre allmänbildningsnivå skulle
vidare i hög grad underlätta möjligheterna för den korttidsanställda personalen
att vinna anställning i civila flygföretag efter den militära anställningens
slut. De undersökningar, som företagits, visar enligt flygvapenchefen
att allmänbildningsgrunden vid yrkesutbildningens början bör omfatta
kunskaper motsvarande fullständig realexamen samt en gyinnasiering.
Det är emellertid icke möjligt att vid rekryteringen uppställa dessa fordringar,
eftersom tillräckligt antal elever då icke skulle kunna erhållas.

459

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1958

Utrymmena för den förberedande fältflygarskolan vid F 2 är enligt flygvapenchefen
i fråga om såväl förläggnings- som undervisningslokaler —
även vid skolans nuvarande storlek — otillräckliga. Det stora avståndet
mellan F 2 och F 5, där flygutbildningen sker, omöjliggör ett eljest nödvändigt
samarbete mellan utbildningspersonalen vid de båda skolorna.
Bortsett från sjöräddnings- och flygambulanstjänsten är F 2 vidare ett
markskoleförband med ringa anknytning till flygtjänsten. Fältflygareleverna
kan därför icke i någon större utsträckning få deltaga i flygning eller
komma i kontakt med flygplan eller flygande personal. En flyggallring av
eleverna, vilken är angelägen främst av ekonomiska skäl, kan icke heller
genomföras vid F 2. En flyttning av fältflygarskolan till annan plats skulle
lösa utryinmesproblem för den till F 2 förlagda radarskolan samt göra det
möjligt att från Västerås (flygvapnets centrala skolor) till F2 överflytta
flygvapnets signalskola och del av flygvapnets tekniska skola, varigenom
utbildningsverksamheten skulle kunna effektiviseras. Här nämnda förhållanden
talar enligt flygvapenchefen för att den förberedande utbildningen
flyttar bort från F 2 och lägges i närheten av F 5. En lämplig plats är enligt
flygvapenchefen den indragna remontdepåns etablissement och övningsområde
vid Herrevadskloster i omedelbar närhet av F 5 vid Ljungbyhed.
Genom att förlägga den förberedande utbildningen till Herrevadskloster
skulle F 5 administration kunna utnyttjas, varigenom kostnaderna skulle
begränsas.

Flygvapenchefen föreslår därför att den förberedande allmänbildande
undervisningen utökas till att omfatta en treårig studietid och att den nuvarande
förberedande fältflygarskolan vid F 2 ersättes av ett till Herrevadskloster
förlagt flygvapnets läroverk. Studiemålet vid läroverket föreslås
vara realexamen jämte en gymnasiering (motsvarande klass 3 Sn vid försvarets
läroverk). Läroverket avses för elever med såväl folkskola som realexamen
eller enhetsskola som grund. Studietiden avpassas efter förkunskaperna;
för elever med endast folkskola som grund utgör studietiden tre
år (klasserna 1, 2 och 3) och för elever med realexamen ett år (klass 3).
Godkända studier vid flygvapnets läroverk förutsättes bli obligatoriska för
kommendering till flygutbildningen. Undervisningen vid läroverket bör
främst syfta till att ge eleverna den allinänbildningsgrund som är nödvändig
för den fortsatta yrkesutbildningen. Militärutbildning och förberedande
flygutbildning (i gallringssylte) föreslås emellertid även förekomma i begränsad
utsträckning. — I fråga om den allmänbildande undervisningen
under den grundläggande flygutbildningen föreslår flygvapenchefen en
mindre ökning av timantalet.

Flygvapnets läroverk föreslås stå under ledning av en styrelse. 1 administrativt
hänseende bör läroverket dock lyda under chefen för F 5. Chefskapet
för läroverket bör enligt flygvapenchefen utövas av en civil skolman
(skoldirektör i Bp 2), som vid sin sida bör ha en militär souschef (överste -

460

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 nr 1958

löjtnant) för biträde i allt som lör den militära tjänsten vid läroverket. I
fråga om lärarpersonalen bör enligt flygvapenchefen samma lärarkategorier
finnas som vid en motsvarande civil läroanstalt. Vid fullt utbyggd organisation
räknar flygvapenchefen med att 10 lektorstjänster och 34 ordinarie
adjunktstjänster skall finnas inrättade. Antalet extra ordinarie lärartjänster
bör bestämmas av Kungl. Maj:t för varje budgetår. För elevernas fysiska
fostran föreslås tjänster bli inrättade för två gymnastiklärare och för
elevernas omvårdnad m. m. tjänster för en skolkurator och en biträdande
skolkurator. För den militära utbildningen erfordras enligt flygvapenchefen
att beställningar tillkommer för tre kaptener och fyra överfurirer. Härjämte
erfordras ett antal tjänster för administrativ personal, vakt- och förrådspersonal,
maskinpersonal och kökspersonal. Då läroverket i fråga om vissa
förvaltningsgrenar förutsättes skola repliera på F 5, erfordras en mindre
förstärkning av kassa- och sjukvårdspersonalen vid F 5.

Utbyggnaden av flygvapnets läroverk föreslås ske i tre etapper budgetåren
1958/59—1959/60, 1960/61 och 1961/62. Lokaler måste nybyggas eller
inredas för att möjliggöra undervisning, utspisning och förläggning i internat
av vid fullt utbyggd organisation 567 elever. Kostnaderna för erforderliga
byggnadsarbeten m. m. har av flygvapenchefen i samråd med fortifikationsförvaltningen
beräknats till sammanlagt 9,8 miljoner kronor, varvid
förutsatts att vederbörande kommun svarar för bostäder, yttre vatten- och
avloppsledningar, vattenverk m. m. Kostnaderna för anskaffning av inventarier
och viss annan materiel för läroverket beräknas till 2,5 miljoner kronor.
De årliga driftkostnaderna beräknar flygvapenchefen till 4 miljoner
kronor då organisationen är helt utbyggd.

Enligt flygvapenchefen är det med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen
icke osannolikt att det framdeles blir nödvändigt att kräva en
ännu högre allmänbildningsnivå som grund för flygutbildningen. En utbyggnad
av läroverket med studentexamen som mål blir då aktuell.

Yttranden. Omfattningen av den av flygvapenchefen föreslagna allmänbildande
undervisningen har i allmänhet lämnats utan erinran. Militärpsykologiska
institutet och skolöverstyrelsen ifrågasätter emellertid om en
allmänbildning av den föreslagna omfattningen kommer att visa sig tillräcklig.
Socialbyrån, som räknar med en väsentligt förbättrad rekrytering
om den föreslagna befordringsgången genomföres, anser däremot — med
undantag för en ledamot — att någon utökning av den allmänbildande
undervisningen icke för närvarande behöver ske. Underbefälsförbundet
anser att den ändrade befordringsgången icke nödvändigtvis behöver sammankopplas
med en högre allmänbildningsnivå.

Förslaget om att inrätta ett läroverk Od Herrevadskloster har i allmänhet
icke vunnit remissmyndigheternas gillande. Förslaget tillstyrks dock
av skolöverstyrelsen och i princip av överbefälhavaren, som emellertid anser

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

461

att omfattningen av läroverket icke kan bestämmas utan en närmare utredning
om behovet i framtiden av flygande personal. Chefen för armén, chefen
för marinen, cioilförvaltningen, militärpsykologiska institutet, styrelsen för
försvarets läroverk (utom en ledamot) och statskontoret ställer sig kritiska
eller tveksamma till förslaget. Arméchefen ifrågasätter om icke den allmänbildande
undervisningen kan ske vid vanliga skolor genom att systemet
med statliga stipendier utvidgas. Civilförvaltningen hänvisar till de betydande
investeringskostnaderna och ifrågasätter om icke undervisningen i stället
kunnat förläggas till försvarets läroverk. Militärpsykologiska institutet
finner det beklagligt att försvarets läroverk, främst på grund av flygtjänstens
krav, icke kunnat utnyttjas. Styrelsen för försvarets läroverk
framhåller alt läroverket har outnyttjad kapacitet och föreslår att möjligheterna
närmare utreds att förlägga gymnasieundervisningen till försvarets
läroverk. Statskontoret hänvisar också till möjligheten att utnyttja försvarets
läroverk.

Utbildning av fältflygare och flygnavigatörer till korttidsanställda officerare
m. m.

Nuvarande organisation. Flygförarpersonalen utgöres av officerare,
aktiva fältflygare och f. d. fältflygare (värnpliktiga). Yrkesgrenen fältflygare
infördes genom beslut av 1946 års riksdag för att ersätta reservanställda
officerare och underofficerare i flygförartjänst samt värnpliktiga
flygförare och aktiva underofficerare i flygförartjänst. Såsom förut nämnts
rekryteras fältflygare dels bland ynglingar med realskolekoinpetens och dels
hland dem som enbart genomgått folkskola. De anställes med kontrakt.
Kontraktstiden är för fältflygare med realskolekompetens, som direkt påbörjar
den grundläggande flygutbildningen vid F 5, 5 år och 10 månader
samt för övriga, som före flygutbildningen har att under ett års tid komplettera
sina kunskaper i allmänbildande ämnen vid den förberedande fältflygarskolan,
6 år och 10 månader. Förutom den ifrågavarande förberedande
utbildningen (för elever som saknar realskolekompetens) genomgår fältflygaren
under kontraktstiden en grundläggande flygutbildning (GFU) vid
F 5, typinflygningsskola (TIS), grundläggande flygslagsutbildning (GFSU)
och fortsatt flygslagsutbildning (FFSU) vid flygförband samt befordras och
inplaceras i lönegrader enligt vad som framgår av den i det följande intagna
sammanställningen.

Befordran till fältflygare av 2. graden erhålles efter cirka två till
tre års anställning. Denna grad bibehålies sedan under hela kontraktstiden.
Befordran till fältflygare av 1. graden kan ske först efter kontraktstidens
slut och befordran till förste fältflygare tidigast efter ett års tjänstgöring
som fältflygare av 1. graden. För befordran till fältflygare av 1. graden
kräves att vara användbar som flygförare i förbandens flygstyrkor i krig

462

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

och för befordran till förste fältflygare att vara användbar som rotechef
(motsvarande) i förbandens flygstyrkor i krig. Den som varit fältflygare
minst så lång tid som kontraktet omfattar fullgör repetitionsövningar (två
obligatoriska och två frivilliga) om vardera 45 dagar, varvid premier utgår.
För underlättande av fältflygares övergång till civil verksamhet utgår särskilda
tjänstepremier. Fältflygare har möjlighet att efter kontraktstidens
utgång kvarstå i tjänst ytterligare ett antal år. Han kompenseras härför
genom att tjänstepremien ökas för varje år han kvarstår utöver kontraktstiden.
— Fältflygare som anses lämpliga för officersutbildning uttages efter
den grundläggande flygslagsutbildningen och erhåller undervisning vid försvarets
läroverk under två eller tre vinterhalvår, varefter begränsad studentexamen
avlägges. Därefter följer — liksom för officersaspiranterna — en
ettårig officerskurs vid flygkadettskolan.

Flygnavigatörspersonalen utgöres av underofficerare, aktiva flygnavigatörer
och f. d. flygnavigatörer (värnpliktiga). Yrkesgrenen flygnavigatörer
infördes genom beslut av 1955 års riksdag och ersatte därvid den i tidigare
organisation ingående yrkesgrenen flygsignalister. Organisationen genomföres
efter hand som attack-, nattjakt- och spaningsförbanden tillföres
modern flygmateriel. Flygnavigatörerna rekryteras främst bland fältflygare,
som icke kan tillgodogöra sig flygutbildningen men eljest anses lämpliga.
Direktrekrytering av flygnavigatörer med samma förkunskaper som fordras
för fältflygare kan emellertid även förekomma. Flygnavigatörer anställes
medelst kontrakt och kontraktstiden är densamma som gäller för fältflygarna.

Flygnavigatörseleverna genomgår grundläggande navigatörsutbildning
vid flygvapnets centrala skolor i Västerås. Därefter genomgås grundläggande
flygslagsutbildning för flygnavigatörer vid förband. Längden av denna
utbildning är så avpassad att flygnavigatörer och fältflygare, som rekryterats
samtidigt, är färdiga med utbildningen vid samma tidpunkt. Utbildning
och tjänstgöring för flygnavigatörer och fältflygare efter den grundläggande
flygslagsutbildningen är i princip densamma utom för de flygnavigatörer
som uttagits för utbildning till långtidsanställda underofficerare.
Dessa erhåller utbildning vid försvarets läroverk, om de vid
anställningen endast hade folkskoleunderbvggnad, varefter de genomgår
underofficersskola vid flygvapnets centrala skolor. Befordringsgången för
flygnavigatörerna (utom för dem som genomgår underofficersutbildning)
är i princip densamma som i det föregående angivits för fältflygarna.

I likhet med fältflygarna är flygnavigatörerna efter kontraktstidens utgång
skyldiga att fullgöra repetitionsövningar. För att underlätta för flygnavigatörerna
att erhålla civila anställningar utgår tjänstepremier. Dessa
utgår med 80 % av det belopp, vartill fältflygare är berättigad. Flygnavigatörerna
kan även kvarstå i aktiv tjänst ytterligare ett antal år efter kontraktstidens
slut och kompenseras härför genom att tjänstepremierna ökas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

463

Flygvapenchefens förslag. Enligt flygvapenchefen har fältflygarna
i befordringshänseende icke tillerkänts en ställning i organisationen, som
svarar mot deras uppgifter i krig och fred. Detta har i hög grad bidragit
till den otillfredsställande rekryteringen. En jämförelse med förhållandena
för motsvarande personal utomlands visar enligt flygvapenchefen att en
klar undervärdering av fältflygarnas arbetsuppgifter föreligger. Enligt den
nuvarande befordringsgången kan en fältflygare befordras till fältflygare
av 2. graden (motsvarande furir) efter cirka två eller tre års anställningstid
men kan därefter under den kontraktsbundna anställningstiden icke
erhålla någon ytterligare befordran. Detta skapar enligt flygvapenchefen
olust och medverkar till att minska intresset för tjänsten.

I nuvarande organisation ingår fältflygarna, som förut nämnts, främst
som förare i krigsflygförbandens flygstyrkor. Målet för utbildningen är att
göra dem användbara som rotechefer (rote = 2 flygplan). Enligt flygvapenchefen
är det emellertid nödvändigt att höja utbildningsmålet, så att fältflygarna
i krig vid behov kan ersätta aktiva officerare som gruppchefer
(grupp = 4 flygplan). Sådana ersättare saknas numera helt, vilket är en
allvarlig brist i flygvapnets beredskap. Det är enligt flygvapenchefen vidare
nödvändigt att i större utsträckning än som förutsågs då nuvarande organisation
fastställdes utnyttja fältflygarna som lärare vid divisionerna under
flygtjänstutbildningen i fred. Användningen av fältflygare som gruppchefer
i flygförbanden och som lärare i flygtjänst medför enligt flygvapenchefen
krav på att de utbildas till korttidsanställda officerare.

Utbildningsgång, anställnings- och befordringsförhållandena för fältflygarna
föreslås bli följande. Efter uttagning och testning anställes de som
skall påbörja utbildningen i första klassen i flygvapnets läroverk som civila
fältflygarelever. Antagningsåldern föreslås sänkt från nu gällande 17 till
16 år. Anställningsformen i andra och tredje klasserna är, med hänsyn till
den militära utbildning som där förutsättes, militär. Löneförmånerna under
den tid eleverna tillbringar i flygvapnets läroverk är desamma som för
kontraktsanställda meniga i Eli 1, utom för eleverna i första klassen, för
vilka den kontanta lönen bör ersättas med penningbidrag av samma storlek
som till värnpliktiga. Efter att med godkännande vitsord ha genomgått
tredje klassen vid läroverket antages eleverna, ävensom andra sökande som
redan bar motsvarande kunskaper, som fältflygare medelst kontrakt. Kontraktstiden
är sex år, d. v. s. i stort sett densamma som nu gäller för fältflygare
med realexamen. Sedan kontraktsanställning skett påbörjas den
grundläggande flygutbildningen vid F 5, vilken liksom nu pågår under
cirka 10 månader. Efter det denna utbildning genomgåtts med godkännande
vitsord befordras fältflygarna till furirer (Ae 7). Därefter genomgår fältflygarna
liksom för närvarande typinflygningsskola och grundläggande
flygslagsulbildning vid förband under sammanlagt cirka 15 månader. Under
tredje året av kontraktstiden följer en officerskurs på cirka 4 månader.

464

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Utnämning till fänrik (Ae 11) sker efter godkänd officerskurs. Efter två års
väl vitsordad tjänst som fänrik följer utnämning till löjtnant (Ae 13). Uppflyttning
till lönegrad 17 bör kunna ske efter samma grunder som gäller för
långtidsanställda officerares uppflyttning till ifrågavarande lönegrad. Efter
kontraktstidens utgång hör fältflygarna liksom nu kunna kvarstå i aktiv
tjänst ett antal år och kompenseras härför med höjda tjänstepremier. Avgång
från aktiv tjänst bör dock ske vid 34 års ålder eller dessförinnan då
flygvapenchefen med hänsyn till vederbörandes lämplighet så bestämmer.

Vid avgång från aktiv tjänst föreslås fältflygarna bli antagna som officerare
i reserven i den grad de innehar vid avgången. I reserven fullgöres
repetitionsövningar i den omfattning som nu gäller för fältflygare (två
obligatoriska och två frivilliga övningar). Ett år efter det att den sista repetitionsövningen
fullgjorts eller vid den tidpunkt då krigsplacering som
flygförare upphör bör fältflygarna ha möjlighet att välja, om de vill kvarstå
som officerare i reserven och övergå i marktjänst eller avgå ur reserven.
Övergång till marktjänst (främst till befattningar i stridslednings- och luftbevakningstjänst)
bör ske efter omskolning under en eller två repetitionsövningar.

Beträffande de premier som nu utgår till fältflygare efter den aktiva
tjänstens slut och för fullgjorda repetitionsövningar föreslås icke några
ändringar.

Fältflygare som kvalificerar sig för utbildning till långtidsanställd officer
på stat skall liksom hittills avlägga studentexamen vid försvarets läroverk.
Den ökade grundutbildningen gör detta möjligt efter endast ett års studier,
vilket medför att antalet fältflygare som studerar vid försvarets läroverk
kommer att minska. Detta är till fördel för flygvapnets beredskap, emedan
de fältflygare som studerar vid försvarets läroverk icke kan vara i högsta
flygtrim under studietiden.

Den föreslagna befordringsgången m. m. för fältflygare är i schematisk
framställning återgiven å nästa sida.

Enligt flygvapenchefen har det visat sig nödvändigt att ålägga flygnavigatörerna
mer kvalificerade uppgifter än som förutsattes vid införandet år
1955 av kategorin flygnavigatörer. Flygvapenchefen anser därför att även
flygnavigatörerna — såväl korttidsanställda som långtidsanställda — bör
få möjlighet att uppnå officersgrader. De i nuvarande organisation ingående
långtidsanställda underofficerarna i flygnavigatörstjänst bör efter hand
ersättas med långtidsanställda officerare, rekryterade från de korttidsanställda
flygnavigatörerna.

Rekryteringen av flygnavigatörer förutsättes uteslutande ske bland fältflygare,
som icke kunnat tillgodogöra sig flygutbildningen vid F 5 men som
i övrigt är lämpliga att anställas som navigatörer. Denna rekryteringsväg
anses böra väljas bland annat med hänsyn till de kostnader som redan nedlagts
på flygelever vilka avskiljes från den grundläggande flygutbildningen.

10—89 gs Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

1. året

Nuvarande organisation

kontraktstiden 6 år 10 mån.

■<------>

kontraktstiden 5 år 10 mån.

•<--►

Förb. utb. c:a \|'' 12 mån. \|	TIS och GFU c:a GFSU c:a 10 mån. \| 15 mån. \|	FFSU, AFT och civilanst.-utb. c:a 45 mån.	Fortsatt 1 tjg
	X	''f''		"t	t
1 1 Fältflygar-elev Eh 1 (menig)	1 Fältflygare av 3. gra-den Af 4/5 (mot-svarande korpral)	Fältflygare av 2. gra-den Ae 8 el. Ae 7 (motsvaran-de furir)		Fältflygare av 1. gra-den Ae 9 (mot-svarande överfurir)	Förste fält-flygare Ae 11 (mot-svarande sergeant)
Flygvapenchefens förslag	-	kontraktstiden 6 år

FVL:1] [FVL: 2

I_1

i i

Fältflygar- Fältflygar1
elev (civil elev Eh 1
anställ- (menig)
ningsform)

GFU TIS och FFSU OKK

FVL: 3 c:a GFSU c:a c:a c:a 4 FFSU, AFT och civilanst.-utb. Fortsatt
_| 10 mån. | 15 mån. | 8 mån. |mån,[_c:a 35 mån._[ tjg Rep.-öym

| | f i

Furir Ae 7 Fänrik Ae 11 Löjtnant Ae 13 Res.-off.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S 465

466

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

För flygnavigatörerna föreslås en utbildning, som i stort ansluter sig till
den för fältflygarna i det föregående angivna utbildningen. Efter antagning
som flygnavigatörselev följer flygnavigatörsutbildning under 10—11 månader
(den genomgångna delen av den grundläggande flygutbildningen inräknad).
Därefter följer grundläggande flygslagsutbildning under cirka 15
månader och fortsatt flygslagsutbildning under 7—8 månader. Tillsammans
med fältflygarna genomgår flygnavigatörerna under tredje året av kontraktstiden
officerskurs för korttidsanställda officerare under cirka 4 månader,
varefter följer fortsatt flygslagsutbildning samt civilanställningsutbildning
och allmän flygträning enligt samma grunder som för fältflygarna.

Befordrings- och anställningsförhållandena för flygnavigatörerna föreslås
i princip vara desamma som för fältflygarna. Befordran till furir sker
således efter godkänd grundläggande flygnavigatörsutbildning och till
fänrik efter genomgången officerskurs. Till löjtnant befordras flygnavigatör,
som fullgjort två års väl vitsordad tjänst som fänrik. Uppflyttning till den
högre lönegraden för löjtnant skall kunna ske efter samma grunder som
för långtidsanställd officer. Efter den aktiva tjänstens slut bör flygnavigatör
på samma sätt som föreslagits för fältflygare kunna övergå till reserven.

För flygnavigatör, som uttagits för utbildning till långtidsanställd officer,
bör i princip gälla samma bestämmelser som för fältflygare som genomgår
motsvarande utbildning.

I fråga om tjänstepremier och de premier som utgår till flygnavigatörer
efter fullgjorda repetitionsövningar föreslås ingen ändring.

Merkostnaderna med anledning av de i det föregående framlagda förslagen
om ändrad befordringsgång m. m. beräknar flygvapenchefen vid
genomförd organisation till 1,2 miljon kronor. Härtill kommer en automatisk
ökning av kostnaderna för tjänstepremier på grund av föreslagna
uppflyttningar i lönegrad.

För utbildningen vid officerskursen för den korttidsanställda personalen
erfordras enligt flygvapenchefen en förstärkning av personalen vid flygkadettskolan
med två kaptener.

Yttranden. Remissmyndigheterna synes i allmänhet vara ense om att
befordringsmöjligheterna för fältflygare och flygnavigatörer bör förbättras.
Däremot är meningarna delade beträffande frågan om den korttidsanställda
personalen skall utbildas till officerare, överbefälhavaren tillstyrker den
föreslagna befordringsgången men anser att fackbeteckningar på fältflygare
och flygnavigatörer dock bör komma till användning intill dess principerna
för befälsordningen inom försvaret blivit omprövade. Chefen för armén och
chefen för marinen anser att en förbättring av befordringsmöjligheterna
bör kunna genomföras inom nuvarande underbefäls- och underofficersgrader.
Civilförvaltningen har i och för sig intet att erinra mot förslaget

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

467

men uttalar sin tvekan om lämpligheten överhuvudtaget av att utan närmare
erfarenheter rörande rekryteringsutfallet igångsätta en så kostnadskrävande
organisation som den här föreslagna. Militär psykologiska institutet
anser att tillskapandet av en särskild kategori korttidsanställda officerare
med lägre teoretisk utbildning än övriga officerskategorier är ett
vanskligt steg från psykologisk synpunkt. Socialbyrån — utom en ledamot
— tillstyrker förslaget medan statskontoret, som anser förslaget ägnat att
föregripa det arbete som bedrives av 1954 års befälsutredning, avstyrker
detsamma. 1954 års befälsutredning anför att utredningen, som har till uppgift
att utarbeta förslag till ny befälsordning för armén, icke har tillräckligt
sakunderlag för att kunna uttala sig om befordringsgången för fältflygare
och flygnavigatörer. Officersförbundet motsätter sig bestämt förslaget
medan undcrofficersförbundet och underbefälsförbundet tillstyrker detsamma.

Departementschefen

Personalförändringar m. m.

Vid bifall till mina i det föregående framlagda förslag kommer två flygflottiljer
att indragas. Då detta emellertid icke beräknas komma att ske
förrän tidigast 1962 kommer personalorganisationen vid flygvapnet först
senare att påverkas härav. De personalförändringar som föreslås för nästa
budgetår erfordras oavsett ifrågavarande indragningar.

1. Jag föreslår att för flygstabens personalavdelning tillkommer en beställning
för major i Ao 23 i utbyte mot en löjtnantsbeställning samt för
den tills vidare försöksvis organiserade underrättelseavdelningen en tjänst
för assistent i Ae 17 i stället för en av de föreslagna amanuenstjänsterna.
Jag biträder vidare civilförvaltningens förslag att inrätta fyra extra tjänster
för biträde för skriv- och kontorsgöromål för flygstabens expedition.
Slutligen kan jag tillstyrka att en tjänst för förrådsman i Ag 7 inrättas
för flygstabens bok- och kartförråd och att en kontoristtjänst i Ae 9, avsedd
för flygvapenchefens sekreterare, ordinariesättes.

Några ytterligare personalförändringar kan jag icke tillstyrka under
denna punkt.

2. I anslutning till vad jag anfört i del föregående vid behandlingen av
flygförvaltningens avlöningsanslag föreslår jag följande förändringar beträffande
personal för flygförvaltningen, avlönad från förevarande anslag,
nämligen för flygplanaudelningen att en beställning för flygingenjör av
2. graden i Ao 21 inrättas och att en kaptensbeställning i Ao 21 utbytes mot
en majorsbeställning i Ao 23, för elektroavdelningen att en beställning inrättas
för flygingenjör av 1. graden i Ao 23, för robotbyrån att tjänster
inrättas för en förste trafikledare i Ae 21 och en trafikledare i Ae 17 samt
för intendenturbyrån att en beställning för förvaltare i Ao 15 utbytes mot
en beställning för förvaltare i Ao 17.

468

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

3. Beträffande de personalförändringar, som föreslås för eskaderstaberna,
kan jag endast tillstyrka att en beställning inrättas för major eller
kapten i Ao 23/21, avsedd för chef för signalavdelningen vid eskader stab
—■ varvid en löjtnantsbeställning bör indragas — samt att två befattningar
för pensionerad officer i A: 24 och tre befattningar för pensionerad underofficer
i A: 16 utgår.

4. I fråga om utbyggnaden av signalorganisationen m. in. är jag endast
beredd tillstyrka att den föreslagna beställningen för en major eller kapten
i Ao 23 eller Ao 21 inrättas.

5. Beträffande luftbevakningsorganisationen tillstyrker jag förslaget om
att utbyta en beställning för major eller kapten mot en beställning för
överstelöjtnant eller major i Ao 26/23. Vidare tillstyrker jag den föreslagna
extraordinariesättningen av 4 tekniska biträden i Ag 7 och 25 tekniska
biträden i Ag 5. Slutligen tillstyrker jag förslaget att inrätta två beställningar
för verkmästare i Ao 16.

Övriga förslag kan jag däremot icke biträda.

6. En förstärkning av personalen för markstridsutbildningen synes
erforderlig. Jag föreslår därför att 19 beställningar inrättas för överfurirer
i Ao 9. Beställningarna är avsedda för specialinstruktörer i sprängoch
mintjänst.

Övriga förslag under denna punkt kan jag däremot icke tillstyrka.

7 och 8. Förslagen under dessa punkter kan jag icke tillstyrka.

9 och 10. Jag kan endast tillstyrka att fyra löjtnantsbeställningar, avsedda
för flygavdelningschefer vid F 5, utbytes mot kaptensbeställningar i
Ao 21 och att en kanslibiträdestjänst i Ag 7 vid F 21 extraordinariesättes.

11. Jag tillstyrker att en majorsbeställning i Ao 23, avsedd för chef fölen
stridsledarskola, inrättas. Vidare biträder jag förslaget att utbyta nio
furirsbeställningar (sjukvårdare) mot nio överfurirsbeställningar i Ao 9.

Övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke nu beredd
biträda.

12. Jag tillstyrker att tjänster inrättas för en förste trafikledare i Ae 21
och två trafikledare i Ae 17, avsedda för den gemensamma civila och militära
radarövervakningen. I det föregående (jfr p. 2) har jag föreslagit att
två trafikledartjänster inrättas för flygförvaltningen.

Övriga förslag är jag icke beredd biträda.

13. Beträffande personal för den militära väderlekstjänsten kan jag
endast tillstyrka att en beställning för meteorolog i Ao 21 inrättas.

14. Förslagen under denna punkt kan jag icke biträda.

15. Flygvapenchefens förslag om att inrätta ytterligare ett antal beställningar
för flygtekniker och mästare kan jag med hänsyn till föreliggande
vakanser inom denna personalkategori endast tillstyrka i vad avser en av
de föreslagna tre beställningarna för förste mästare i Ao 14 (vapentekniker).

Kntujl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

469

Förslaget att utbyta en mästarbeställning i Ao 12 mot en beställning för
verkmästare i Ao 16 kan jag tillstyrka.

Övriga under denna punkt framförda förslag är jag icke nu beredd
biträda.

16. Jag föreslår att en tjänst för eldare i Ag 7 inrättas för vardera F 13
och F 18, att en tjänst för reparatör i Ag 9 vid F 13 extraordinariesättes
samt att en tjänst för reparatör i Ae 9 inrättas för F 18.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke tillstyrka.

17. Förslaget att utbyta 20 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
mot kanslibiträdestjänster i Ae 7 vid flottiljernas (motsvarande)
sammanslagna byggnads- och intendenturavdelningar kan jag biträda. Däremot
kan jag icke biträda förslaget att utbyta en kontorsbiträdestjänst vid
F 20 mot kanslibiträdestjänst.

Vad civilförvaltningen föx-eslagit i fråga om kassapersonalen kan jag
tillstyrka. Jag räknar alltså med att fem tjänster för biträde för skriv- och
kontorsgöromål (vid F 3, F 6, F 8, F 14 och F 15) indrages, att två dylika
tjänster (vid F2 och Fil) avses endast för halvtidstjänstgörande befattningshavare
samt att vid F 17 en kontorsbiträdestjänst indrages vid uppkommande
vakans och ersättes med en tjänst för biträde för skriv- och
kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring.

Förslaget att tillföra åtta sektorflottiljer (F 1, F 4, F 9, F 10, F 12, F 13,
F 16 och F21) en halvtidstjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
kan jag även biträda.

Mot civilförvaltningens förslag till ändrad fördelning på förband och
staber av kontorsbiträdestjänster och tjänster för biträde för skriv- och
kontorsgöromål har jag icke något att erinra.

18. Med anledning av flygvapenchefens förslag att för assistenter för
frivilligfrågor inrätta särskilda tjänster föreslår jag, att tio assistenttjänster
i Ag 7 och nio sådana tjänster med deltidstjänstgöring inrättas. Tjänsterna
bör endast få utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av
150 månader för år, semestrar icke inräknade. De arvoden, som hittills
beräknats för ifrågavarande personal, kan härvid utgå. Övriga under denna
punkt föreslagna personalförändringar kan jag icke biträda.

1 fråga om arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid
fasta utbildningsanstalter och skolor, arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
och arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst har
jag, med hänsyn till belastningen av dessa poster under förfluten del av
innevarande budgetår, icke räknat med någon höjning vid beräkningen av
anslaget.

För den för nästa budgetår nytillkommande personalen räknar jag för
nästa budgetår med en uppräkning av anslaget med 36 000 kronor för flygl
i 1 lägg.

Jag är icke beredd att i förevarande sammanhang taga ställning till
frågan om en reglering av löneslällningen för majorer.

470

Kuiif/l. Maj:ts proposition nr 110 år 1058

Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
till årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
har förutskickats vissa förslag angående tjänsteförteckningsfrågor av s. k.
B-karaktär. Enligt vad jag inhämtat har förhandlingar i ämnet ej avslutats.
De lönejusteringar, som kan bli ett resultat av dessa förhandlingar, har jag
beaktat vid beräkningen av detta anslag.

Såsom vidare framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid
anmälan av propositionen 1957:173 angående statstjänstemannens löner
under åren 1957 och 1958 m. m. förutsattes att en översyn av flygtilläggsgrunderna
och de provisoriskt uppräknade flygtilläggen skulle ske inom
sådan tid, att förslag till nya grunder och belopp kunde föreläggas 1958 års
riksdag. Den för översynen, med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den
31/5 1957, tillkallade utredningen (flygtilläggsutredningen) har med skrivelse
den 26 februari 1958 överlämnat sitt förslag i ämnet. Enligt vad jag
inhämtat har denna fråga emellertid ännu icke slutbehandlats. De ökade
kostnader för flygtillägg m. m. som kan bli en följd av ett ställningstagande
till dessa frågor har jag även beaktat vid beräkningen av förevarande anslag.

Förbättrade befordringsmöj ligheter för fältflygare och
flygnavigatörer m. m.

Flygvapenchefens nu framlagda förslag syftar främst till att säkerställa
en tillräcklig rekrytering i kvalitativt och kvantitativt hänseende av fältflygare
och flygnavigatörer.

För att förbättra rekryteringen av nämnda personalkategorier har, som
förut nämnts, vissa åtgärder redan vidtagits. 1957 års riksdag har sålunda
medgivit en icke oväsentlig höjning av tjänstepremierna för fältflygare och
flygnavigatörer (jfr prop. 1957:110, s. 217 och 218) samt en höjning av
flygtilläggen (jfr prop. 1957:173, s. 18). På grund av befolkningsutvecklingen
kommer vidare under de närmaste åren antalet ynglingar i rekryteringsbar
ålder att starkt öka. En förbättring i rekryteringsläget borde därför
vara att förvänta.

Med hänsyn till angivna omständigheter anser jag mig för nästa budgetår
icke böra föreslå mera vittgående åtgärder än en förbättring av befordringsgången
för ifrågavarande personal inom nuvarande underbefäls- och
underofficersgrader. Till frågan om en utökning av den förberedande allmänbildande
undervisningen är jag nu icke beredd att taga ställning. Denna
fråga synes böra ytterligare övervägas.

I fråga om befordringsgången för fältflygare och flygnavigatörer föreslår
jag följande. Nuvarande grad som fältflygare (flygnavigatör) av 3. graden
utgår, och befordran till fältflygare (flygnavigatör) av 2. graden sker
efter godkänd grundläggande flygutbildning (flygnavigatörsutbildning).
Befordran till fältflygare (flygnavigatör) av 1. graden sker efter godkänd

471

Kungl. May.ts proposition nr 110 är 1958

grundläggande flygslagsutbildning och befordran till förste lältflygare
(flygnavigatör) tidigast två år därefter.

Efter anställningstidens slut och sedan vederbörliga repetitionsövningar
fullgjorts bör f. d. förste fältflygare (flygnavigatör) kunna beviljas inträde
i flygvapnets reserv (i marktjänstbefattning) och i samband därmed befordras
till löjtnant.

Den ändrade befordidngsgången medför behov av följande antal beställningar
för fältflygare och flygnavigatörer, nämligen 185 beställningar för
fältflygare (flygnavigatör) av 2. graden i Ae 8/7, 220 beställningar för fältflygare
(flygnavigatör) av 1. graden i Ae 9 och 292 beställningar för förste
fältflygare (flygnavigatör) i Ae 11.

Beträffande de i flygvapnets personalförteckning för vissa icke ordinarie
militära tjänstemän upptagna beställningarna torde följande förändringar
få vidtagas. Antalet beställningar för furirsaspiranter samt fältflygare
(flygnavigatörer) av 3. graden i Af 5/4 minskar med 124 (samtliga beställningar
för fältflygare och flygnavigatörer av 3. graden utgår) till (168 —
124 =) 44. Antalet beställningar för furirer samt fältflygare (flygnavigatörer)
av 2. graden i Ae 8/7 minskar med 107 till (434 — 107 =) 327. Antalet
beställningar för fältflygare (flygnavigatörer) av 1. graden i Ae 9 ökar med
120 till (100 + 120 =) 220 och antalet beställningar för förste fältflygare
(flygnavigatör) i Ae 11 ökar med 172 till (120 + 172 =) 292.

Med anledning av här föreslagna ändringar i befordringsgången räknar
jag med en ökning av kostnaderna under förevarande anslag med omkring
615 000 kronor. En ökning av kostnaderna för tjänstepremier och för personal
i flygvapnets reserv torde även följa av förslaget. För nästa budgetår
räknar jag dock icke med någon nämnvärd ökning av kostnaderna för dessa
ändamål.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter som
erfordras för genomförande av förslagen.

Riksdagen har för budgetåren 1954/58 bemyndigat Kungl. Maj:t att i
avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade
militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid
flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av
vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar in. m. — som betingas av
övergången till den nya förvaltningsorganisationen. Såsom jag närmare
utvecklat under punkten Vissa gemensamma frågor beträffande arinétyg-,
marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens
bemyndigande att under budgetåret 1958/59 vidtaga motsvarande provisoriska
åtgärder beträffande flygvapnet.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. m. vid flygvapnet samt med ledning av belastningen

472

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

på flygvapnets anslag under förfluten del av innevarande budgetår och med
hänsyn till 1958 års lönehöjning beräknar jag nämnda anslag för budgetåret
1958/59 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 64 100 000 (+ 15 800 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 360 000 (± 01
kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 620 000
(+ 60 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 30 300 000 (+ 7 800 000)
kronor;

Rörligt tillägg 13 520 000 (—6 030 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 700 000 (+ 200 000)
kronor.

Posten Pensionsmedel, 470 000 kronor, torde i anslutning till vad jag
anfört i årets statsverlcsproposition (bil. 6, s. 13) utgå.

Anslaget bör alltså upptagas till 108 200 000 (+ 17 900 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet, som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1957
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

c) godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om
ändrad befordringsgång för fältflygare och flygnavigatörer;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å ordinarie
personal vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet
med vad jag i det föregående förordat;

e) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.........................................................

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ...........................

64 100 000
1 360 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

173

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 620 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 30 300 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 520 000

Summa kronor 109 900 000
Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 700 000

Nettoutgift kronor 108 200 000

f) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 108 200 000
kronor.

[44] Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 0 100 000 6 036 400

1957/58 (statsliggaren s. 267) 8 200 000

1958/59 (förslag) ............... 8 400 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 91) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 8 200 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 180 000
kronor för penningbidrag. Ämbetsverkets beräkningar av medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål grundas på uppgifter från chefen för flygvapnet
om antalet tjänstgöringsdagar under nästa budgetår. Civilförvaltningen
anger antalet tjänstgöringsdagar till 2 833 482, varav — enligt uppgift
under hand — 30 000 dagar för lottor. För egen del beräknar jag — med
beaktande av det under arméns motsvarande anslag framlagda förslaget
om utvidgning av rätten till premier —- medelsbehovet för nästa budgetår
till 8 400 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 200 000 kronor.
Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

alt till Flygvapnet: Avlöningar m. in. till värnpliktiga för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 8 400 000
kronor.

474

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 är 195S

[45] Flygvapnet: Familjebidrag	Anslag	Nettoutgift
1956/57 ....................	.......... 2 050 000	2 142 457
1957/58 (statsliggaren :	s. 267) 2 300 000
1958/59 (förslag) .....	.......... 5 100 000
I årets statsverksproposition	(bil. 6, punkt 91)	har Kungl. Maj

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Familjebidrag för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 2 300 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning (skr. 2»/9 1957 samt utlåt. 8/u 1957) beräknar,
enligt de grunder som angivits under anslaget Armén: Familjebidrag, behovet
av medel för nästa budgetår under förevarande anslag till 2 425 000
kronor. Vid beräkningen har ämbetsverket beaktat av chefen för flygvapnet
lämnade uppgifter om det beräknade antalet tjänstgöringsdagar samt
utgått från att en höjning av maximibeloppen för familjepenningen sker
enligt det förslag av försvarets socialbyrå, för vilket redogjorts under
arméns anslag till familjebidrag.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av arméns motsvarande
anslag beräknar jag förevarande anslag till 5 100 000 kronor för
nästkommande budgetår. Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kronor.

[46] Flygvapnet: Sjukvård	Anslag	Nettoutgift
1956/57 ..............................	380 000	561156
1957/58 (statsliggaren s. 267)	400 000
1958/59 (förslag) ...............	450 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 92) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Sjukvård för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av
400 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse hemställer, att anslaget uppföres med oförändrat
belopp. Ämbetsverket bortser därvid från kostnaderna för remisslandvården,
vilka för budgetåret 1956/57 uppgått till cirka 147 000 kronor.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

475

För egen del föreslår jag att anslaget höjes med 50 000 kronor. Jag hemställer
således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

[47] Flygvapnet: Reseersättningar m. in.

Anslag

1956/57 .............................. 2 825 000

1957/58 (statsliggaren s. 267) 4 200 000

1958/59 (förslag) ............... 4 350 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 93) bar Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Reseersättningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag
av 4 200 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 150 000
kronor, utgörande uppkommande merkostnader under anslaget till följd
av den numera genomförda höjningen av järnvägstaxorna. Vid bifall till
mitt förslag i det föregående beträffande resekostnadsersättning åt värnpliktiga
(se anslaget Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga) torde viss
kostnadsbesparing under förevarande anslag vara att förvänta. Då emellertid
medelsförbrukningen under anslaget uppgår till närmare 2 300 000 kronor
under första hälften av innevarande budgetår, anser jag mig likväl böra
föreslå att anslaget uppföres med det av civilförvaltningen äskade beloppet,
4 350 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 350 000 kronor. I

Nettoutgift

3 956 288

[48] Flygvapnet: Mathållning	Anslag	Nettoutgift
1956/57 ..............................	5 450 000	6 340 853
1957/58 (statsliggaren s. 269)	8 300 000
1958/59 (förslag) ...............	8 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 97) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Mathållning för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av
8 300 000 kronor.

476

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 ur 195S

Flygförvaltningen (skr. 2|/» 1957) hemställer, att anslaget liöjes med
300 000 kronor på grund av ökat antal tjänstgöringsdagar. Ämbetsverkets
beräkningar grundas på ett antal tjänstgöringsdagar av 2 705 000, vilket är
90 000 dagar mera än som beräknades för innevarande budgetår. Då dagskostnaden
per portion beräknas till oförändrat tre kronor 35 öre utgör
kostnadsökningen (96 000 x 3,35 =) 321 600 kronor eller avrundat 300 000
kronor. Jag biträder flygförvaltningens förslag och hemställer således, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 8 600 000 kronor.

[49] Flygvapnet Beklädnad m. in.

	Anslag Nettoutgift	Behållning
1956/57 ..............................	]5 775 000 5 446 306	2 892 340
1957/58 (statsliggaren s. 270)	6 400 000
1958/59 (förslag) ...............	7 700 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat]44 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin
helhet bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 98) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag
av 6 400 000 kronor.

Y rkande

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 6 670 000 kronor.
Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har beräknade förändringar
av medelsbehovet uppdelats på delposter enligt följande.

Ökning

1. Ändrat antal tjänstgöringsdagar .................................... 94 000

2. Höjd dagskostnad m. m................................................. 185 000

3. Utlåning av beklädnad till tekniska biträden ..................... 20 000

4. Engångsanskaffning av flyghjälmar m. m......................... 420 000

5. Höjda reparationskostnader m. m.................................. 85 000

6. Bristtäckning ............................................................... 5 650 000

7. Omräkning m. m....................................................... 216 000

6 670 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

477

M o t i v

1. Flygförvaltningen räknar med att antalet tjänstgöringsdagar för nästa
budgetår i förhållande till det för innevarande budgetår beräknade antalet
ökar i fråga om normalbeklädnad och skyddsbeklädnad samt minskar såvitt
avser lottabeklädnad. Tjänstgöringsdagarnas antal beräknas till (inom
parentes förändring i förhållande till innevarande budgetår): för normalbeklädnad
3 318 000 (+ 76 000), för skyddsbeklädnad 2 014 000 (+ 9 000)
samt för lottabeklädnad 46 000 (—24 000). Angivna förändringar föranleder
— om till grund för beräkningen lägges de dagskostnadsbelopp som
flygförvaltningen angivit i sina medelsäskanden för innevarande budgetår
— ett ökat medelsbehov av 74 040 kronor. Då antalet tjänstgöringsdagar
för icke-ordinarie furirer m. fl. beräknas minska i förhållande till det för
innevarande budgetår beräknade antalet, kan inkomsterna vid utlåning av
beklädnad till denna personal — angivna till 90 öre för tjänstgöringsdag
— beräknas minska med i runt tal 30 000 kronor. Med hänsyn till
den anskaffning av yllevaror för försvaret, som skett efter förslag av
Kungl. Maj :t i propositionen 1952: 85, har vidare för innevarande budgetår
medelsbehovet kunnat begränsas med 140 000 kronor. Begränsningen
i medelsbehovet under nästa budgetår beräknar flygförvaltningen till
150 000 kronor.

I enlighet med det anförda upptages såsom ökning under denna punkt
ett belopp av (74 040 + 30 000 — 10 000 = ) i runt tal 94 000 kronor.

2. Dagskostnadsbeloppen beräknas för nästa budgetår till följande belopp
i kronor (inom parentes angives ökning eller minskning i förhållande
till av flygförvaltningen beräknade belopp för innevarande budgetår): normalbeklädnad
1,55 (+ 0,05), lottabeklädnad 1,71 (—0,03) och skyddsbeklädnad
0,21 (+ 0,01). Med det antal tjänstgöringsdagar, som för nästa
budgetår beräknats för olika slag av beklädnadsmateriel, uppkommer på
grund av angivna förändringar beträffande dagskostnadsbeloppen ett ökat
medelsbehov av i runt tal 185 000 kronor.

3. Genom beslut den 28 oktober 1955 bar Kungl. Maj:t förordnat, att
till tekniska biträden i luftbevakningstjänst vid flygvapnet må från kronans
förråd såsom lån utlämnas för tjänsten erforderliga beklädnadspersedlar
m. m. mot erläggande av ersättning enligt i statens allmänna avlöningsreglemente
angivna grunder. Samtidigt har försvarets civilförvaltning
bemyndigats meddela närmare bestämmelser rörande ersättning för
persedlarna. Med stöd av bei-örda bemyndigande har civilförvaltningen
föreskrivit, att dylik ersättning skall erläggas av heltidstjänstgörande biträde
med 12 kronor för månad och av halvtidstjänstgörande biträde med
8 kronor för månad. Flygförvaltningen beräknar för nästa budgetår antalet
tjänstgöringsdagar för dylika biträden till 42 000 och dagskostnaden
för beklädnad till 86 öre. Den ersättning som ifrågavarande biträden skall
erlägga som ersättning för lånad beklädnad anses motsvara 40 öre per

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

478 j

tjänstgöringsdag. Utgående från angivna förutsättningar beräknar ämbetsverket
nettokostnaden för ifrågavarande utlåning till [42 000 x (0,86 —
0,40) =] i runt tal 20 000 kronor.

4. Flygförvaltningen bar beräknat ett ökat medelsbchov av 420 000 kronor
för engångsanskaffning av nya typer av flygbeklädnad, bl. a. flvghjälmar
och speciella underkläder för flygande personal.

5. Reparations- och förrådskostnaderna kommer enligt flygförvaltningens
beräkningar att öka med 6 % under budgetåret 1958/59, medförande
ett ökat medelsbehov av 85 000 kronor.

6. Totalkostnaderna för att fylla föreliggande inaterielbrister i krigsförråd
har av flygförvaltningen beräknats till 20 330 000 kronor vid gällande
organisation. Kostnaderna för det ökade behov av beklädnadsmateriel
som skulle uppkomma vid genomförande av 1952 års värnpliktsutrednings
förslag uppskattas till 17 200 000 kronor. Flygförvaltningen har
räknat med att bristerna skall täckas under en period av sju år med början
under budgetåret 1958/59. För nämnda budgetår erfordras enligt
ämbetsverket ett belopp av (2 900 000 + 2 450 000 = ) 5 350 000 kronor.
För anskaffning av vinterutrustning beräknar ämbetsverket härutöver ett
medelsbehov under nästa budgetår av 300 000 kronor.

7. ökningen under förevarande punkt förorsakas främst av att anslaget
för innevarande budgetår icke beräknats med utnyttjande av de dagskostnadsbelopp
som flygförvaltningen upptagit i sina medelsäskanden.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande över förvaltningsmyndigheternas
medelsäskanden föreslagit att förevarande anslag skall begränsas med
5 350 000 kronor i förhållande till vad flygförvaltningen föreslagit.

Departementschefen

Flygförvaltningen har hemställt om en väsentlig ökning av förevarande
anslag. Av ökningen hänför sig en mindre del till merkostnader till följd
av förändringar i fråga om antalet tjänstgöringsdagar samt till prishöjningar.
Huvuddelen av ökningen föranledes däremot av föreslagna engångsanskaffningar.
Sålunda beräknas 420 000 kronor för anskaffningav
flyghjälmar o. d. samt 2 900 000 kronor och 2 450 000 kronor för
täckande, delvis, av brister i krigsförråd och behovet av beklädnadsmateriel
för genomförande av 1952 års värnpliktsutrednings förslag ävensom
300 000 kronor för anskaffning av vinterutrustning, överbefälhavaren
har i yttrande föreslagit en begränsning av det begärda anslaget med
5 350 000 kronor. Detta belopp svarar mot vad som av flygförvaltningen
beräknats för bristtäckning i fråga om krigsförråd samt för de behov som
aktualiserats genom 1952 års värnpliktsutrednings förslag.

Medelsbehovet under nästa budgetår har, såvitt avser nu förevarande
anslag, i överbefälhavarens utredningar beräknats till samma belopp
oavsett om försvarsorganisationen utformas enligt 1957 års förslag eller
enligt alternativ Adam.

Kungl. Maj.ls proposition nr 110 år 19,18

479

Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för
normal omsättning samt reparation och förrådshållning m. m. av beklädnadsmaterielen
till i runt tal 7 000 000 kronor, innebärande en ökning
med 600 000 kronor i förhållande till innevarande budgetår. Vid anmälan
av arméns och marinens motsvarande anslag har jag räknat med höjda
kostnader för omsättning m. m. av beklädnadsmaterielen med hänsyn till
prisutvecklingen. Även för flygvapnets del måste man av angivna skäl
räkna med höjda kostnader. Med beaktande av det ökade antalet tjänstgöringsdagar
har jag därför ansett mig böra beräkna medelsbehovet för omsättning
m. m. av beklädnadsmateriel till 7 000 000 kronor.

Inom den av överbefälhavaren tillstyrkta anslagsramen för nästa budgetår
rymmes även kostnader för engångsanskaffning av flyghjälmar
m. m. samt en påbörjad anskaffning av vinterutrustning. Då kostnaderna
härför kan rymmas inom den utgiftsram för försvarsändamål, som bestämts
för nästa budgetår, har jag ansett mig kunna tillstyrka att ett
belopp av 700 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.

Med hänsyn till det anförda torde förevarande anslag för nästa budgetår
böra uppföras med ett belopp av 7 700 000 kronor. Anslaget höjes alltså
med 1 300 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Flygvapnet: Beklädnad m. in. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 7 700 000 kronor.

[50] Flygvapnet: Tvätt	Anslag	Nettoutgift
1956/57 .....................	......... 675 000	767 989
1957/58 (statsliggaren s	i. 271) 900 000
1958/59 (förslag) ......	......... 1 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 100) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Tvätt för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 900 000
kronor.

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 100 000 kronor.
Ämbetsverket räknar därvid med ökning av antalet tjänstgöringsdagar samt
höjda priser å tvätt. Jag biträder ämbetsverkets förslag och hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

all till Flygvapnet: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

480

Kimgl. Maj:Is proposition nr 110 år 1958

[51] Flygvapnet: Övningar in. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. >3 600 000 4 387 215 562 214

1957/58 (statsliggaren s. 271) 5 000 000

1958/59 (förslag) ............... 5 800 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat 275 000 kronor.

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57
250 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 101) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet
: övningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor.

Yrkande

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 1 160 000 kronor.

Ökning

1. Ökad förhyrning av flygplan för vingmålsskjutning ............ 150 000

2. Ökad övningsverksamhet ................................................ 450 000

3. ökad basering av flygförband i övre Norrland .................. 300 000

4. Revidering av kartor ...................................................... 10 000

5. Plastbehandling av kartor ............................................. 10 000

6. ökat behov av utbildningskurser m. m............................ 80 000

7. Utbildning av värnpliktiga meteorologer m. m................... 60 000

8. Effektivare prognosverksamhet ....................................... 100 000

1 160 000

Motiv

1. Beloppet angives vara erforderligt för att genomföra nödvändiga skjutövningar.
Kostnadsökningen sammanhänger med flygmaterielens tekniska
utveckling. I medelsäskandena för innevarande budgetår föreslog flygförvaltningen
för motsvarande ändamål en anslagshöjning av 100 000 kronor.

2. Av beloppet hänför sig 250 000 kronor till planerad eskaderövning
inom fjärde eskaderområdet med deltagande av bas-, luftbevaknings- och
flygförband från övriga eskaderområden samt 200 000 kronor till ökad
omfattning av övningarna med luftbevakningsförband. I sistnämnda hänseende
anför flygförvaltningen, att tillämpningsövningar inom luftförsvaret
erfordras i större utsträckning för att hålla organisationen funktionsduglig.

3. Yrkandet har framförts jämväl i medelsäskandena för innevarande
budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 481

4. Beloppet avses för revidering av flyginformationstryck på miljondelskartor.

5. Beloppet avses för plastbehandling av flygkartor i avsikt att öka
kartornas hållbarhet.

6. Det ökade medelsbehovet föranledes dels av ökat behov av utbildningskurser
för personalen beroende på den fortgående teknisk/taktiska
utvecklingen, dels ock av höjda lärararvoden.

7. Beloppet avses för ökat bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut. Huvudparten av beloppet hänför sig till utbildning
i teoretisk meteorologi samt kartkurs vid institutet för värnpliktiga biträdande
meteorologer. I övrigt föranledes det ökade bidraget av modernisering
och utökning av institutets utbildning samt av höjda arvoden till
lärare.

8. Flygförvaltningen föreslog i sina medelsäskanden för innevarande
år viss höjning av förevarande anslag för effektivering av prognosverksamheten.
Flygförvaltningen återkommer nu med förslag i ämnet. Ämbetsverket
anför att matematikmaskinen Besk ej kan utnyttjas för s. k.
numerisk metod i höjdprognosarbetet under innevarande budgetår. Utförda
prov bestyrker emellertid, att godtagbara prognoser för artilleri-, flyg-,
robot- och »ABC»-ändamål kan erhållas med tillräcklig snabbhet medelst
den numeriska metoden. Prognoser rörande »radioaktivt utfall» torde överhuvudtaget
icke kunna framställas med tillräcklig snabbhet utan tillgång
till matematikmaskin. Ämbetsverket framhåller att det, bland annat av
beredskapsskäl, är synnerligen angeläget att proven med numeriska
prognoser kan återupptagas. Det äskade beloppet avses för 275 timmars
körtid på Besk till ett pris av 360 kronor för timme. Angivna tid uppgives
vara ett minimum för att metodens tillförlitlighet skall kunna fastställas
med tillräcklig noggrannhet.

Departementschefen

Medelsbehovet under förevarande anslag har i överbefälhavarens utredningar
för nästa budgetår upptagits med samma belopp såväl i 1957 års
förslag som i alternativ Adam. I båda fallen har anslaget upptagits till
belopp som överensstämmer med flygförvaltningens förslag.

Inom den ram som i samband med uppgörelsen i försvarsfrågan fixerats
för försvarsutgifter under nästa budgetår kan emellertid förevarande anslag
ej upptagas till högre belopp än 5 800 000 kronor. Vid bestämmandet
av detta anslagsbclopp har, bland annat, beaktats de merkostnader som
uppkommer till följd av att timarvoden till lärare samt järnvägstaxor
böjts från och med den 1 januari respektive den 1 februari 1958.

Det synes mig betydelsefullt att försök kan göras med s. k. numeriska
prognoser i syfte att effektivisera prognosverksamheten. Jag räknar med
31—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

482

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

att försöksverksamhet i den omfattning flygförvaltningen föreslagit skall
kunna bedrivas inom den förut angivna anslagsramen.

Anslagshöjningen utgör 800 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Flygvapnet: Övningar m. m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor.

[52] Anskaffning av	flygmateriel m. ni.
	Anslag	Nettoutgift	Behållning
1956/57 ...................	............ ‘475 000 000	487 806 640	1 506 920
1957/58 (statsliggaren	s. 272) 490 000 000
1958/59 (förslag) ....	............ 742 000 000

1 Därutöver överfort från anslag under tolfte huvudtiteln 435 000 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 103) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna
ett reservationsanslag av 490 000 000 kronor.

För budgetåren 1948/57 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar
på flygmateriel inom en kostnadsram av 3 688,3895 miljoner kronor.
Härvid har förutsatts att medel, som tillförts förevarande anslag från anslag
under tolfte huvudtiteln, jämväl är att räkna såsom beställningsbemyndigande.
Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats
2 776,0895 miljoner kronor. Den 30 juni 1957 var alltså beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (3 688,3895 — 2 776,0895 = ) 912,3 miljoner kronor
icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t
i 1957 års statsverksproposition medgivit att beställningar må utläggas intill
ett belopp av 640 miljoner kronor samt anvisat 490 miljoner kronor i
betalningsmedel. I detta sammanhang torde jämväl böra erinras om att
Kungl. Maj:t genom beslut den 8 mars 1957 — vilket omnämnts i propositionen
1958: 2 — medgivit att ett belopp av 9,2 miljoner kronor av medel,
som under anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. reserverats till
Kungl. Maj:ts disposition, må utnyttjas för att likvidera beställningar å
flygmateriel m. m. Enligt hittills meddelade beslut kommer alltså den 30
juni 1958 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (912,3 + 640,0—■
490,o — 9,2 =) 1 053,i miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

Den 1 september 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av
i runt tal 472 miljoner kronor icke utnyttjade.

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

483

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1957/64 uppgår
till 3 662,2 miljoner kronor.

Flygförvaltningen hemställer (skr. 1957) att kostnadsramen för sjuårsplanen
avseende budgetåren 1958/65 upptages till 6 453,2 miljoner kronor.
Bifall till ämbetsverkets förslag skulle således innebära en kostnadsökning
med (6 453,2 — 3 662,2 =) 2 791,o miljoner kronor. Sistnämnda be -

lopp hänför sig till delposter enligt följande.

Ökning

1. Prisstegringar .................................................................. 693,5

2. Teknisk utveckling ......................................................... 1 881,o

3. Modernisering av basorganisationen .................................... 28,»

4. Materiel för markstridsutbildning ....................................... 7,»

5. Telemotmedel .................................................................. 37,»

6. Skillnad årskvot—anslag budgetåren 1956/58 m. m................ 144,5

+ 2 791,»

Vad flygförvaltningen anfört i sina medelsäskanden är till stor del av
sådan natur att en redogörelse härför icke kan lämnas till statsrådsprotokollet.
För inhämtande av närmare upplysningar torde få hänvisas till
de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott. Här må följande anföras.

Allmänt. Flygförvaltningen erinrar om att föredragande departementschefen
vid anmälan av utgifterna för innevarande budgetår under riksstatens
fjärde huvudtitel anfört (statsverkspropositionen 1957; bil. 6, s. 15),
att utgifterna för materielanskaffning m. m. upptagits till lägre belopp ärt
vad som i längden motsvarade kostnaderna för att vidmakthålla gällande
försvarsorganisation. Vad anslaget till anskaffning av flygmateriel beträffade,
konstaterade departementschefen (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 176) att medel
icke kunde avses för att till någon del täcka merkostnader till följd av prisstegringar
och teknisk utveckling. Departementschefen framhöll emellertid
samtidigt, att man måste överväga att minska den befintliga flygvapenorganisationen,
därest icke en ökning av kostnadsramen framdeles komine
till stånd.

Flygförvaltningen anför, att det läge redan uppstått då ett avgörande
måste ske huruvida organisationen skall beskäras eller kostnadsramen
väsentligt höjas. Ämbetsverket erinrar om att den nu gällande kostnadsramen
— frånsett en mindre teknisk justering — är densamma som beslutades
av 1956 års riksdag. Detta innebär enligt flygförvaltningen att
täckning icke erhållits för prisstegringar och ofrånkomlig teknisk utveckling
som inträffat sedan våren 1955. Till följd härav har flygförvaltningen
nödgats att begära anslag på tilläggsstat för innevarande budgetår för att
kunna fullfölja materielförnyclscn enligt av riksdagen godkända planer. I

484

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

skrivelse den 27 september 1957 har ämbetsverket hemställt om ytterligare
beställningsbemyndiganden till ett belopp av 187 miljoner kronor samt om
ytterligare 240 miljoner kronor i betalningsmedel.

De förslag till kostnadsram för budgetåren 1958/65 och medelsäskanden
för budgetåret 1958/59, som flygförvaltningen framlägger, är grundade på
förutsättningen att ytterligare medel kommer att beviljas för innevarande
budgetår. Medelsäskandena har vidare uppgjorts på grundval av hittills
gällande flygvapenorganisation.

1. I sina medelsäskanden för innevarande budgetår anmälde flygförvaltningen
behov av att utöka kostnadsramen med 371,5 miljoner kronor till
följd av prisstegringar under tiden juli 1955—juli 1956, beräknade till i
runt tal åtta procent. Prisstegringarna från våren 1956 till våren 1957 beräknar
flygförvaltningen till sex procent. Prisutvecklingen har bedömts med
utgångspunkt i kommerskollegii index för grin-, metall- och maskinindustrivaror,
socialstyrelsens index för genomsnittlig timförtjänst inom
eruv- och verkstadsindustrien samt verkstadsindustriens noteringar om

löneutvecklingen. Detta material anses tillsammans ge en samlad och klar
bild av prisutvecklingen. Merkostnaderna till följd av angivna prisstegring
med sex procent beräknas för sjuårsperioden 1958/65 till 322 miljoner kronor.
Beloppet har framräknats med utgångspunkt i 1957 års kostnadsram,
utökad med de av flygförvaltningen i medelsäskandena för innevarande
budgetår beräknade merkostnaderna för teknisk utveckling och prisstegringar
ävensom kostnaderna för modernisering av basorganisationen och
för markstridsmateriel. Av merkostnaderna anges 189,5 miljoner kronor
belöpa på budgetåren 1955/58.

Merkostnaderna till följd av prisstegringar utgör, i enlighet med vad som
nu anförts, (371,5 + 322,o =) 693,5 miljoner kronor.

Flygförvaltningen anför i samband härmed, att ämbetsverket i olika
sammanhang övervägt att taga fram differentierade index för olika slag av
materiel. Det synes emellertid ämbetsverket icke vara praktiskt möjligt att
uppdraga ur denna synpunkt klara gränser för de områden, inom vilka
oiika index skulle tillämpas. Flygförvaltningen anser det även kunna starkt
ifrågasättas om man härigenom skulle ernå ett mera rättvisande resultat.
Dessutom består, anför ämbetsverket, priset på en produkt, frånsett råmaterialet
från gruvan, helt av förädlingskostnader och därmed arbetslöner,
som således utgör den helt dominerande delen. Då nu socialstyrelsens index
för den genomsnittliga timförtjänsten visar mycket likartad utveckling för

1 detta sammanhang aktuella verksamhetsgrenar, kan flygförvaltningen
icke finna att en mera rättvisande bild skulle erhållas med per materielslag
differentierade index.

2. I flygförvaltningens medelsäskanden för innevarande budgetår beräknades
merkostnaderna till följd av den tekniska utvecklingen till 175,o
miljoner kronor för den då aktuella sjuårsperioden. Merkostnaderna för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958 485

den ytterligare tekniska utvecklingen för tiden därefter beräknas till 1 706,o
miljoner kronor.

Flygförvaltningen anför att kostnaderna för den tekniska utvecklingen
är ett uttryck för den fortgående effektiviseringen av försvarsmedlen.
Denna utveckling innebär för försvarets del i princip detsamma som den
fortgående automatiseringen inom industrien. De manuella arbetsuppgifterna
övertages i accelererat tempo av alltmer komplicerade elektroniska
hjärnor och maskiner, samtidigt som precision och verkningsförmåga ökar.
Att bedöma kostnaderna för denna utveckling är, anför flygförvaltningen,
en mycket vansklig uppgift. Den bedömning av kostnadsökningarna för
den tekniska utvecklingen under perioden 1958/65, som flygförvaltningen
framlägger, har gjorts efter ingående undersökningar och konsultationer
med företrädare för industrien. När det gäller den tidigare delen av den
aktuella perioden, hänför sig merkostnaderna huvudsakligen till en kvalitativ
förbättring av flygplanens motorer och teletekniska utrustning samt
till luftbevakningens fortgående automatisering. Under periodens senare
del påverkas kostnaderna främst av robotvapnens utveckling. Ämbetsverket
anför, att den militärtekniska omdaningsprocess som nu pågår tvingar oss
att dels fortsätta att modernisera befintliga vapensystem, dels därutöver
utveckla nya försvarssystem mot nya anfallsvapen. Denna dubbla uppgift
bidrar starkt till kostnadsstegringen.

3. Flygförvaltningen upprepar sitt i medelsäskandena för innevarande
budgetår framställda förslag om utökning av kostnadsramen med 28 miljoner
kronor för materielförstärkning i samband med en ytterligare utspridning
av flygbaserna (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 174).

4. I sina medelsäskanden för innevarande budgetår räknade flygförvaltningen
med en ökning av kostnadsramen med 7 miljoner kronor för anskaffning
av materiel, som bedömdes erforderlig för att genomföra 1952
års värnpliktsutrednings år 1955 framlagda förslag till förbättring av markstridstjänsten
vid flygvapnet (prop. 1957:1, bil. 6, s. 174). Flygförvaltningen
upprepar nu ifrågavarande förslag.

5. Flygförvaltningen föreslog i sina medelsäskanden för innevarande
budgetår att kostnadsramen skulle utökas med 32 miljoner kronor för telemotmedel
(prop. 1957:1, bil. 6, s. 174). Beloppet utgjorde de beräknade
kostnaderna för organisationen under den aktuella sjuårsperioden. Flygförvaltningen,
som finner det angeläget att en telemotmedelsorganisation
upprättas, föreslår nu att kostnadsramen skall ökas med ett belopp av 37
miljoner kronor. Detta belopp motsvarar hela kostnaden för materiel till
den föreslagna organisationen. Flygförvaltningen anför, att det icke varit
möjligt att helt överblicka kostnaderna. Beloppets storlek har därför till
stor del grundats på bedömningar som tidigare utförts i försvarsstaben.

6. Beträffande grunderna för framräknande! av dessa kostnadsförändringar
torde få hänvisas till 1952 års statsverksproposition (bil. 6, s. 164—
165).

486

Kutigl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1958

Flygförvaltningen hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas beställningsbemyndiganden
om 1 015 miljoner kronor samt anslagsmedel om
755 miljoner kronor.

I särskild skrivelse i anslutning till sina medelsäskanden för nästa
budgetår framlägger flygförvaltningen jämväl beräkningar av kostnaderna
för materielanskaffningen för en flygvapenorganisation i vilken antalet
krigsflygplan minskats med 26 %, d. v. s. en organisation som i huvudsak
ansluter till alternativ Adam. Kostnadsramen vid denna organisation beräknas
till 5 452,2 miljoner kronor (+ 1 790,o miljoner kronor i förhållande
till den av riksdagen godkända kostnadsramen men — 1 001 miljoner kronor
i förhållande till den beräknade kostnaden för att vidmakthålla hittillsvarande
organisation). Vid beräkningen av denna kostnadsram har medel
för utbyggnad av basorganisationen, förbättring av markstridsutbildningen
samt upprättande av en telemotmedelsorganisation beräknats till samma
belopp som i ämbetsverkets medelsäskanden. Flygförvaltningen har vid
kostnadsberäkningarna vidare antagit, att det lägre antalet flygplan kommer
att medföra att seriepriset per enhet höjes med i genomsnitt 15—20 %.
Detta beror dels på att de billigaste enheterna mot slutet av serien kommer
att bortfalla och dels på att de fasta tillverkningsomkostnaderna slås ut på
ett mindre antal enheter.

Behovet av beställningsbemyndiganden och av anslagsmedel under nästa
budgetår för en organisation av angivna omfattning beräknar flygförvaltningen
till 925 respektive 680 miljoner kronor.

Flygledningen har i sin förutnämnda skrivelse den 28 februari 1958 lagt
fram förslag till kostnadsram för budgetåren 1958/65, vilket redovisats vid
anmälan av Avd. I. Kostnadsfördelningen enligt detta förslag, som i huvudsak
ansluter till flygförvaltningens nyssnämnda alternativa förslag, är
följande (prisläget i mars 1957; beloppen i miljoner kronor).

Budgetår	58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	Summa
	674	720	730	755	780	805	830	5 294

Därest kostnadsramen med hänsyn till beräknade prisstegringar efter
mars 1957 uppräknas med 10,3 % till ett antaget medelprisläge för budgetåret
1958/59, skulle kostnadsramen erhålla följande utseende (beloppen i
miljoner kronor).

Budgetår	58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	Summa
	744	794	805	833	860	888	915	5 839

487

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Den ifrågasatta uppräkningen torde ha grundats på följande bedömning:
prisstegring mars 1957—30 juni 1958 = 7 %

» " juli 1958—30 juni 1959 = 6 %.

Om prisstegringen under budgetåret 1958/59 beräknas ske successivt, blir
den i medeltal för budgetåret 3 %.

Behovet av betalningsmedel för budgetåret 1958/59 under anslaget beräknas
till 744 miljoner kronor. För utläggande av beställningar erfordras
under samma budgetår ett beställningsbemyndigande av 750 miljoner kronor
eller, efter uppräkning med 10,3 %, 830 miljoner kronor, vilket senare
belopp således motsvarar medelprisläget för budgetåret 1958/59 under förut
angivna förutsättningar. I anslutning härtill framhåller flygledningen, att
flygförvaltningen vid utgången av budgetåret 1958/59 kommer att utöver
redan gjorda engagement vara bunden av ytterligare beställningar intill
värdet av bemyndigandet för budgetåret 1958/59. I den mån fortsatt stegring
av prisnivån kommer att inträffa efter utgången av budgetåret 1958/59
måste således enligt flygledningen kompensation erhållas för denna automatiskt
verkande stegring i vad avser såväl bemyndigande som betalningsanslag
för hela värdet av uteliggande beställningsvolym.

De materielanskaffningar, som förutsättes ske inom den föreslagna
kostnadsramen, ansluter, såsom förut nämnts, till vad överbefälhavaren
anfört i samband med alternativ Adam. Förutom moderna jakt-, attackoch
spaningsflygplan anskaffas sålunda, bland annat, robotar av olika slag
och en organisation för telemotmedel bygges upp. Stridslednings- och luftbevakningsorganisationen
moderniseras liksom basorganisationen. Som
likaledes nämnts tidigare, förutsätter flygledningen att flygförvaltningen
skall få återkomma närmare till innehållet i långtidsplanen i senare förslag
till anskaffnings- och bemyndigandeplaner.

Departementschefen

Till en början må erinras om att Kungl. Maj :t till årets riksdag avgivit
förslag (prop. 2 och 70) om att 180 miljoner kronor skall anvisas på tillläggsstat
för innevarande budgetår för att täcka merkostnader till följd av
prisstegringar å flygmateriel m. m. Jag utgår i det följande från att Kungl.
Maj :ts ifrågavarande förslag vinner riksdagens godkännande.

För anskaffningen av flygmateriel m. m. bör fastställas en ny plan,
gällande från och med nästa budgetår och grundad på den nya organisation
för flygvapnet som jag förordat i det föregående. I enlighet med vad jag anfört
under Avd. I bör kostnadsramen för denna plan bestämmas i överensstämmelse
med flygledningens förslag. Jag föreslår alltså, att följande kostnadsram,
grundad på prisläget i mars 1957, fastställes för budgetåren
1958/65.

488

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Budgetår	58/59	59/60	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	Summa
1958 års kostnadsram.......	674	720	730	755	780	805	830	5 294

Såsom jag anfört under Avd. I bör anslaget för nästa budgetår bestämmas
till 742 miljoner kronor samt bemyndigande lämnas att utlägga beställningar
inom en kostnadsram av 828 miljoner kronor. Jag förutsätter,
att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att — på grundval av riksdagens
beslut angående utformningen av flygvapnets organisation — närmare bestämma
inriktningen av anskaffningsverksamheten såväl inom den fastställda
kostnadsramen som inom ramen för lämnade beställningsbemyndiganden.
Såsom jag anförde i propositionen 1958:2 torde det få förutsättas,
att anskaffningsverksamheten bedrives på sådant sätt att de för
varje budgetår aktuella utbetalningarna — häri inräknat utbetalningar
som hänför sig till tidigare lämnade beställningsbemyndiganden — rymmes
inom den i planen upptagna årskvoten. Härvid måste jämväl hänsyn tagas
till möjliga prishöjningar.

Den kostnadsram, som jag föreslagit i det föregående, bygger på prisläget
i mars 1957. I likhet med vad hittills plägat ske bör kostnadsramen
årligen förskjutas ett år framåt i tiden. Den bör därvid justeras med hänsyn
till eventuella merkostnader till följd av inträffade pris- och lönestegringar.
Såsom framgår av vad som anförts i propositionen 1958: 2 har dessa under
de senaste budgetåren varit betydande. Vid beräkningen av behovet av
betalningsmedel och beställningsbemyndiganden för nästa budgetår har jag
därför inkalkylerat en prisstegring för tiden efter mars 1957. Givetvis kan
det icke för närvarande avgöras hur stor en sådan prisstegring i verkligheten
kan bli eller vilka återverkningar den får. Ett belopp om 68 miljoner
kronor av det föreslagna anslaget och en däremot svarande del av föreslagna
beställningsbemyndiganden bör därför vid ingången av budgetåret 1958/59
reserveras till Kungl. Maj:ts förfogande. Dessa medel bör utnyttjas endast
om och i den mån inträffade pris- och lönehöjningar kan befaras föranleda
försening av planlagda anskaffningar. För att erhålla överensstämmelse
med kostnadsramen bör Kungl. Maj :t i anslutning härtill äga befogenhet
att medge utökning av kostnadsramen med belopp motsvarande vad som
kan erfordras för att, inom ramen för de medel som reserveras till Kungl.
Maj :ts förfogande, täcka inträffade prishöjningar. Å andra sidan bör i detta
sammanhang framhållas, att anslag på tilläggsstat för täckande av ytterligare
dylika kostnadsstegringar icke kan påräknas.

Som framgått av det föregående, förutsätter jag att sjuårsplanens kostnadsram
årligen skall överses med hänsyn bland annat till inträffade prisoch
lönestegringar. Jag har vidare räknat med en reserv av betalningsmedel
och bemyndiganden för att täcka möjligen uppkommande merkostnader

Kungl. Maj:ts proposition nr ltO dr 1958

489

till följd av prisstegringar från den tidpunkt då underlaget för anslagsberäkningarna
gjordes upp till de tidpunkter då utbetalningarna skall verkställas.
Det förutsättes sålunda, att merkostnader som hänför sig till prisoch
lönestegringar skall kompenseras. Merkostnader, som föranledes av
tekniska fördyringar, skall däremot vara beaktade vid beräkningen av
kostnadsramen. Frågan om hur storleken av merkostnader, som hänför sig
till stegringar i löne- och prisnivån, skall bestämmas är därför av särskild
betydelse. Tidigare har i några fall prisstegringarna under förevarande
anslag beräknats med ledning av kommerskollegii partiprisindex för gruv-,
metall- och maskinindustrivaror (jfr prop. 1952: 1, bil. 6, s. 167 och prop.
1956: 1, bil. 6, s. 187). Samtidigt har emellertid uttalats, att någon exakt
metod för bestämmandet av prisstegringarna icke torde finnas. I sina
medelsäskanden för nästa budgetår synes emellertid flygförvaltningen ha
ansett, att en mer rättvisande bedömning skulle erhållas genom anknytning
till socialstyrelsens index för genomsnittlig timförtjänst inom gruvoch
verkstadsindustrien. Jag är emellertid icke övertygad om att en rättvisande
bedömning av prisutvecklingen å flygmaterielen kan erhållas endast
genom anknytning till denna indexserie. Sålunda vill jag erinra om att
utvecklingen i fråga om indexserier för råvarupriser ingalunda ansluter
till löneutvecklingen. Bestämmelser om indexering finnes vidare intagna i
gällande ramavtal med flygindustrien. Enligt vad jag inhämtat pågår för
närvarande inom försvarets förvaltningsdirektion arbete med att framtaga
index för krigsmateriel, där de olika komponenter som ingår i anskaffningen
väges efter sina relativa andelar i materielanslagen. Jag finner det
angeläget, att detta arbete fullföljes så att resultatet kan utnyttjas vid
bedömning av eventuella prishöjningars storlek.

I propositionen 1958: 2 uttalade jag, att det anslag å tilläggsstat om 68,5
miljoner kronor, som jag då föreslog, i huvudsak motsvarade skillnaden
mellan summan av årskvoterna till och med budgetåret 1957/58 och
summan av anvisade anslag. Några outnyttjade belopp från tidigare budgetår
har därför ej medtagits i det förslag till kostnadsram, som nu framlägges.
Den ökning av medelsanvisningen med 111,5 miljoner kronor, som
föreslås i propositionen 1958: 70, torde få anses motsvaras av en ökning
av årskvoten för budgetåret 1957/58 för prisstegringar.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1959
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (1 053,i — 180,o + 828,o —
742,o = ) 959,1 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
plan för anskaffning av flygmateriel in. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t alt medgiva utläggandet av be -

490

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
828 000 000 kronor;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 742 000 000
kronor.

[53] Flygvapnet: Luftförsvarsrobot	Anslag	Nettoutgift	Behållning
1956/57 ..............................	4 500 000	5 384 459	59 276
1957/58 (statsliggaren s. 272)	5 000 000
1958/59 (förslag) ...............	24 200 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 103) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Luftförsvarsrobot för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1955—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen dels bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av
beställningar för utveckling m. m. av luftförsvarsrobot inom en kostnadsram
av 22 000 000 kronor, dels ock anvisat 13 000 000 kronor i betalningsmedel.
Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså den 30 juni 1958
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (22 000 000 — 13 000 000 =)
9 000 000 kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 september 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av
i runt tal 4,4 miljoner kronor icke utnyttjade.

Totalkostnaden för utveckling m. m. av en luftförsvarsrobot beräknades
vid anmälan av 1956 års statsverksproposition (bil. 6, s. 191) till i runt
tal 30 miljoner kronor. Någon förnyad beräkning av totalkostnaden verkställdes
icke i samband med äskandena för innevarande budgetår.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen (skr. 27/9 1957) att beställningar
för luftförsvarsrobot må utläggas för 40 miljoner kronor samt
att 15 miljoner kronor anvisas i betalningsmedel. De äskade medlen avses
dels för fortsatt utveckling m. m. av en inhemsk luftförsvarsrobot, dels
ock, i enlighet med direktiv av överbefälhavaren, för anskaffning av ett
mindre antal utländska robotar. Totalkostnaden för utveckling m. m. av
en svensk luftförsvarsrobot uppskattas numera av flygförvaltningen till
70 miljoner kronor. I särskild skrivelse framlägger ämbetsverket en reviderad
plan över kostnadernas fördelning på olika budgetår. Ämbetsverket
anmäler vidare att förseningar i arbetet uppkommit, bland annat till följd
av personalbrist å robotbyrån. Dessa förseningar aktualiserar den föreslagna
anskaffningen av utländska robotar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

491

För ytterligare upplysningar torde få hänvisas till de handlingar, som
i vanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Fhjgledningen räknar i sin förut nämnda skrivelse den 28 februari 1958
med att förevarande anslag uppföres med ett belopp av 23 miljoner kronor
samt att beställningsbemyndiganden lämnas till ett belopp av 50 miljoner
kronor. Den höjning av såväl anslag som bemyndiganden i förhållande till
flygförvaltningens äskanden, med vilken sålunda räknas, föranledes av att
viss anskaffning tidigarelägges.

För anskaffning av luftförsvarsrobotar har i ett vart av de av överbefälhavaren
utarbetade alternativen Adam, Bertil och Cesar upptagits belopp
av 16, 39 och 71 miljoner kronor för respektive budgetår 1958/59, 1959/60
och 1960/61.

Departementschefen

Anskaffning av luftförsvarsrobotar har tillmätts särskild vikt vid de
utredningar som gjorts rörande försvarets framtida utformning. I alla de
av överbefälhavaren hösten 1957 framlagda alternativ, för vilka budgetförslag
utarbetats, har därför särskilda medel upptagits för anskaffning
av luftförsvarsrobotar. Vid anmälan av Avd. I. Försvarets utformning på
längre sikt har jag också understrukit det angelägna i att forskning och
försök rörande robotar särskilt främjas. Såsom jag därvid uttalat, har
jag ansett mig böra föreslå att anslaget uppföres med 24,2 miljoner kronor
samt att nya beställningar får utläggas inom ramen för ett belopp av
51 miljoner kronor. Inom dessa belopp skall inrymmas den anskaffning
av en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning vid flygtekniska försöksanstalten,
som jag omnämnt vid anmälan av Avd. I. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare föreskrifter
rörande utnyttjandet av ifrågavarande beställningsbemyndiganden.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1959 beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (9,0 + 51,0 — 24,2 =) 35,8 miljoner kronor
att sakna täckning av betalningsmedel. Verksamheten under förevarande
anslag bör planeras så att betalningsutfallet å tidigare lämnade beställningsbemyndiganden
under budgetåret 1959/60 icke kommer att överstiga
det belopp, varmed anslaget föreslås skola uppföras för nästa budgetår.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget
höjes med 19 200 000 kronor — att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom
en kostnadsram av 51 000 000 kronor;

492

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 24 200 000 kronor.

[54] Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m.

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57

1957/58

1958/59

(statsliggaren s. 273)
(förslag) ...............

1103 000 000

106 000 000

138 000 000

103 552 761

6 923 164

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 311 000 kronor samt anvisat på
tilläggsstat 1 650 000 kronor.

Av reservationsbehållningen stod vid utgången av budgetåret 1956/57
ett belopp av 3 920 000 kronor till Kungl. Maj :ts disposition, medan återstående
del i sin helhet var bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 103) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Drift och underhåll av flygmateriel m. m. för budgetåret 1958/59
beräkna ett reservationsanslag av 106 000 000 kronor.

Yrkande

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 40 812 000 kronor.
Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har beräknade
förändringar av medelsbehovet uppdelats på delposter enligt följande.

Ökning

1. Ökad underhållskostnad vid oförändrad flygtid ............... 15 211 400

2. Höjda drivmedelspriser

a) för flygplan ......................................................... 2 489 700

b) för motorfordon ................................................... 308 000

3. Mera bränslekrävande flygplantyper .............................. 5 902 680

4. Utökad flygtid

a) ökade underhållskostnader ....................................... 2 031 480

b) ökad drivinedelskostnad .......................................... 1 821 000

5. Höjda löner och priser (som ej beaktats under p. 1 och 2) ... 1 220 000

6. Underhåll av nytillkommande materiel

a) vingmål ............................................................... 2 200 000

b) radar- och radiomateriel .......................................... 2 180 000

c) luftbevakningsmateriel ............................................. 500 000

d) motorfordon ......................................................... 110 000

7. Omläggning av verkstadsdriften .................................... 5 000 000

8. Omräkning m. m....................................................... 1 837 740

+ 40 812 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

493

Motiv

1. För innevarande budgetår beräknades den genomsnittliga underhållskostnaden
per flygtimme för flygplanskrov, motorer och propellrar enligt
1957 års statsverksproposition (bil. 6, s. 184) till 252 kronor. Härvid hade
icke inräknats de ökade underhållskostnader, som beräknades uppstå till
följd av övergången till reaktionsmotorer med axialkompressorer. Med
hänsyn härtill beräknades vid anslagsavvägningen för ifrågavarande underhåll
ett belopp av 5 000 000 kronor utöver vad som erfordrades om hänsyn
endast togs till den enligt det föregående beräknade underhållskostnaden
per flygtimme.

För budgetåret 1958/59 beräknar flygförvaltningen motsvarande underhållskostnader
till 307 kronor 80 öre per flygtimme, vilket innebär en
ökning med 55 kronor 80 öre. Underhållskostnaden har bedömts med utgångspunkt
i den verkliga underhållskostnaden under budgetåret 1956/57.
Denna har enligt statistik uppgått till 293 kronor 60 öre. Till följd av förändringar
i flygtidsuttaget på olika flygplantyper beräknas motsvarande
kostnad för nästa budgetår vid oförändrat pris- och löneläge till 292 kronor
60 öre. Löne- och prisstegringarna under budgetåret 1956/57 beräknas
medföra en genomsnittlig kostnadsökning av 5,2 %. I enlighet härmed beräknas
underhållskostnaden per flygtimme för budgetåret 1958/59 till
[292,60 + (0,052 x 292,60) = ] 307 kronor 80 öre.

Under budgetåret 1957/58 har beräknats en effektiv flygtid av 183 000
timmar. Vid oförändrad flygtid uppkommer alltså till följd av den i det
föregående angivna stegringen av underhållskostnaderna ett ökat medelsbehov
av (183 000 x 55,80 =) 10 211 400 kronor.

Vid den beräkning av underhållskostnaden per flygtimme som redovisats
i det föregående har — i likhet med vad fallet varit vid motsvarande
beräkning för innevarande budgetår — hänsyn icke tagits till de väsentligt
högre underhållskostnader, som förorsakas av ny motormateriel.
Flygförvaltningen anger att vissa motortyper, som kommer att vara i bruk
budgetåret 1958/59, beräknas draga en kostnad per översyn, som är 30 000
kronor högre än motsvarande kostnad för nuvarande motorer. Då 350
dylika översyner beräknas erforderliga under nästa budgetår, uppskattas
merkostnaderna till följd av nya motortyper till 10 000 000 kronor. Då ett
belopp av 5 000 000 kronor av enahanda orsak inräknats i anslaget för innevarande
budgetår, ökar medelsbehovet med (10 000 000 — 5 000 000 =)
5 000 000 kronor.

De sammanlagda merkostnaderna under denna punkt uppgår alltså till
(10 211 400 + 5 000 000 =) 15 211 400 kronor.

2. a) Drivmedelskostnaderna för flygplan beräknas öka till följd av höjda
priser på vissa bränslen. Flygförvaltningen beräknar priserna på dessa
bränslen sålunda (inom parentes angives de priser som ligger till grund
för anslagsberäkningen för innevarande budgetår): reabränsle MC 75/77

494

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

17 öre/l (16 öre/l), reamotorolja ME 55 14,50 kr/l (13,15 kr/l), flygmotorolja
ME 58 70 öre/l (60 öre/l) och flygmotorolja ME 59 90 öre/l (60
öre/l). Under förutsättning av oförändrad drivmedelsförbrukning medför
angivna prishöjningar en kostnadsökning av 2 489 700 kronor.

2. b) Jämväl priserna å vissa drivmedel för motorfordon har ökat. Sålunda
beräknas priserna för nästa budgetår till (inom parentes priserna
under innevarande budgetår): bilbensin 57 öre/l (51 öre/l), motorbrännolja
23 öre/l (20 öre/l) och smörjolja 85 öre/l (80 öre/l). Vid oförändrad
drivmedelsförbrukning medför angivna prishöjningar en kostnadsökning
av i runt tal 308 000 kronor.

3. Den genomsnittliga drivmedelskostnaden per flygtimme utgör för
innevarande budgetår enligt staten för anslaget 230 kronor 5 öre. För
nästa budgetår anger flygförvaltningen de totala drivmedelskostnaderna
för flygplan till 52 313 000 kronor. Ämbetsverket har grundat sina beräkningar
på en flygtid av 189 600 timmar. Den genomsnittliga drivmedelskostnaden
per flygtimme utgör alltså (52 313 000: 189 600 =) 275 kronor
91 öre. Detta innebär en ökning i förhållande till motsvarande beräknade
kostnad för innevarande budgetår med (275,91 — 230,05 =) 45 kronor
86 öre. Vid oförändrad flygtid utgör således kostnadsökningen (183 000
X 45,86=) 8 392 380 kronor. I detta belopp ingår emellertid de merkostnader
till följd av höjda priser, som angivits under punkt 2. a), 2 489 700
kronor. Kostnadsökningen under förevarande punkt, som huvudsakligen
betingas av fortsatt övergång till mera bränslekrävande flygplantyper
(motorer), utgör i enlighet härmed (8 392 380 — 2 489 700 =) 5 902 680
kronor.

4. Anslaget för innevarande budgetår har, som förut anförts, beräknats
utifrån en effektiv flygtid av 183 000 timmar. Flygförvaltningen utgår
vid sina anslagsberäkningar från ett flygtidsuttag av 189 600 timmar, vilket
innebär en ökning med 6 600 timmar. Flygtidsberäkningen har skett
med utgångspunkt i oförändrade flygtidsnormer.

Med förut angivna genomsnittskostnader per flygtimme uppstår till
följd av den ifrågasatta ökningen av flygtidsuttaget kostnadsökningar med
(6 600 x 307,80 = ) 2 031 480 kronor avseende underhåll av flygplanskrov,
motorer och propellrar samt med (6 600 x 275,91 =) 1 821 000 kronor avseende
flygdrivmedel.

5. Här upptages sådana löne- och prisstegringar, som icke beaktats vid
beräkningen av underhållskostnaderna för flygplanskrov, motorer och
propellrar och kostnaderna för flygdrivmedel. Kostnadsstegringen beträffande
inaterielunderhåll har beräknats till genomsnittligt 5,2 procent.
Löneökningarna för tjänstemannapersonal har beräknats till genomsnittligt
12 procent. För kollektivavtalsanställd personal beräknas höjningen
till 2 procent för år 1957 och 3 procent för år 1958.

6. a) Hitintills använda vingmål för skjutövningar anses ha för låg

495

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

bogseringsfart. Flygförvaltningen avser att under budgetåret 1958/59 anskaffa
vingmål, som kan bogseras på hög höjd och med hög underi judsfart.
Övergången till den nya typen av vingmål ökar underhållskostnaderna
med angivet belopp.

6. h) Merkostnaderna hänför sig till flyg- och markradarmateriel samt
markradiomateriel.

6. c) Den föreslagna höjningen föranledes av fortsatt utbyggnad av
luftförsvars- och luftförsvarsgruppcentraler med tillhörande radiolänknät.

6. d) Antalet terräng- och standardfordon har utökats.

7. Till 1955 års statsverksproposition (bil. 6, s. 168) anfördes att flygförvaltningen
anmält behov av ett belopp av 17 miljoner kronor för omläggning
av verkstadsdriften. Kungl. Maj :t hade genom beslut den 24
september 1954 medgivit flygförvaltningen att disponera 8 miljoner kronor
för ändamålet. Kvarstående medelsbehov borde, enligt vad föredragande
departementschefen anförde vid anmälan av 1955 års statsverksproposition,
få täckas genom ianspråktagande av medel anvisade under
anslagen till anskaffning av flygmateriel samt till drift och underhåll av
flygmateriel.

Under erinran om vad sålunda förevarit anför flygförvaltningen i sina
medelsäskanden för nästa budgetår i huvudsak följande.

Kungl. Maj :ts beslut den 24 september 1954 har möjliggjort en fortlöpande
omställning av verkstadsdriften. Den kontinuerliga anskaffningen
av ny flygmateriel kräver emellertid såväl fortgående förnyelse av specialverktyg
och annan verkstadsutrustning som successiv ändring av arbetslokaler
och inredning. Ytterligare medel måste därför disponeras för omställning
av driften. Anskaffning av verkstadsutrustning av allmän karaktär
avser flygförvaltningen att liksom hittills bekosta med avskrivningsmedel.
För anskaffning av specialutrustning och specialverktyg samt
ändrings- och inredningsarbeten måste däremot särskilda medel ställas till
förfogande. För oundgängliga omställningsåtgärder under budgetåret
1958/59 beräknar flygförvaltningen 5 miljoner kronor erforderliga.

8. ökningen föranledes huvudsakligen av att för innevarande budgetår
reservationsmedel till ett belopp av i runt tal 2 000 000 kronor tagits i anspråk
för att nedbringa behovet av anslagsmedel (prop. 1957:1, bil. 6,
s. 184).

Departementschefen

Inom den ram som bestämts för försvarsutgifterna under nästa budgetår
kan förevarande anslag ej upptagas med högre belopp än 138 000 000
kronor.

Beträffande utnyttjandet av detta anslagsbelopp må följande anföras.

Priserna på drivmedel beräknar jag i enlighet med vad som angivits i
flygförvaltningens förslag till anslagsäskanden utom priserna på reabränsle

496

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

MC 75/77 och bilbensin, vilka på grundval av sedermera erhållna uppgifter
från flygförvaltningen torde böra beräknas till 16 öre respektive 60 öre
för liter.

I fråga om underhållskostnaderna för flygplanskrov, motorer och propellrar
är den av flygförvaltningen på grundval av statistik från budgetåret
1956/57 beräknade genomsnittsunderhållskostnaden för flygtimme avsevärt
högre än den kostnad som förutsatts vid anslagsberäkningen för
innevarande budgetår. Härtill kommer emellertid de merkostnader som
föranletts av översyner å nyare motormateriel. Vid sina beräkningar av
medelsbehovet i förslaget till medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen
uppskattat, att kostnaderna vid översyn av motor av viss
typ skall bli 30 000 kronor högre än vid översyn av motor av äldre typ.
De verkliga merkostnaderna vid hittills verkställda översyner har emellertid
visat sig vara avsevärt högre än de sålunda beräknade. Enligt vad
flygförvaltningen anmält i skrivelse den 24 februari 1958 uppgår merkostnaderna
för närvarande till 39 000 kronor vid en begränsad översyn
och till 97 000 kronor vid en större översyn. Jämväl vid översyner av efterbrännkammare
har uppkommit merkostnader, vilka ej beaktats i förslaget
till medelsäskande. Man torde emellertid kunna utgå från att kostnaderna
för ifrågavarande översyner efter hand kommer att minska sedan viss erfarenhet
vunnits.

Beträffande övriga underhållskostnader synes enligt min mening en
viss minskning kunna ske av merkostnaderna vid övergång till ny typ av
vingmål; i övrigt anser jag mig böra räkna med de av flygförvaltningen
angivna kostnadsökningarna. Jag beräknar således, bland annat, att ett
belopp av 5 000 000 kronor skall tagas i anspråk för omställning av verkstadsdriften
under nästa budgetår.

De anförda omständigheterna gör det svårt att exakt bedöma vilken
flygtid som kan tagas ut under nästa budgetår. Vid bedömande härav
måste jämväl en viss marginal beräknas för att undvika, att eventuella
löne- och prishöjningar m. m. medför behov av medelsanvisning på tillläggsstat.
Med beaktande av att antalet motoröversyner begränsas vid ett
minskat flygtidsuttag samt att kostnaderna för översyner kan förutsättas
nedgå efter hand uppskattar jag merkostnaderna för dylika översyner till
omkring 31 miljoner kronor. Under denna förutsättning skulle icke mer
än knappt 150 000 flygtimmar kunna tas ut under nästa budgetår. Detta
antal timmar ligger betydligt under det som förutsatts vid anslagsberäkningen
för innevarande budgetår men understiger endast i mindre omfattning
den flygtid som faktiskt kan tas ut under innevarande budgetår.
Detta flygtidsuttag är dock ur utbildnings- och övningssynpunkt mindre
tillfredsställande. Det bör därför eftersträvas att nedbringa kostnaderna
för att därigenom såvitt möjligt öka flygtiden.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget
höjes med 32 000 000 kronor — att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

497

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

att till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 138 000 000 kronor.

[55] Flygvapnet: Drivmedelsförråd m.	m.
	Anslag	Nettoutgift
1956/57 ..............................	5 000 000	6 474 275
1957/58 (statsliggaren s. 274)	6 700 000
1958/59 (förslag) .................	7 400 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 103) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Drivmedelsförråd m. m. beräkna ett förslagsanslag av 6 700 000
kronor.

För det för budgetåret 1956/57 anvisade anslaget har Kungl. Maj :t fastställt
stat den 20 april 1956. Därvid har föreskrivits, att mellan olika
anslagsposter i staten finge, utan överskridande av det sammanlagda beloppet
av posterna, vidtagas de jämkningar som påkallades av omständigheterna.
Genom beslut den 10 maj 1957 har Kungl. Maj :t sedermera medgivit
att det sammanlagda beloppet av anslagsposterna finge överskridas
med högst 1 700 000 kronor. Behovet av överskridande har, bland annat,
föranletts av järnvägstaxornas höjning från och med den 1 november 1956
samt av förlängda transportvägar i samband med fortsatt övergång från
flygfotogen till reabensin, uppblandning av reamotorbränslet med olja
och fyllandet av vissa nybyggda förråd.

Yrkande

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 2 250 000 kronor.
Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har detta belopp upp -

delats på delposter enligt följande.

ökning

1. Höjda kostnader vid oförändrad transportmängd ............... 981 640

2. ökad transportmängd ................................................... 1 260 000

3. Avrundning ............................................................... 8 360

+ 2 250 000

M o t i v

1. För frakter och transporter har för innevarande budgetår beräknats
ett belopp av 6,1 miljoner kronor. Enär den sannolika transportvolymen
uppgår till 253 000 m3, kommer transportkostnaden per m3 att uppgå till
32—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

498

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

24 kronor 12 öre. För budgetåret 1956/57 har den verkliga transportkostnaden
utgjort 27 kronor 70 öre per m3. För nästa budgetår beräknar flygförvaltningen
att transportkostnaderna kommer att bli i stort sett desamma
som under föregående budgetår. Ämbetsverket räknar med en genomsnittlig
kostnad av 28 kronor per m3. Detta innebär i förhållande till den för
innevarande budgetår beräknade kostnaden en ökning med (28:00 —
24: 12 =) 3 kronor 88 öre. Vid oförändrad transportvolym uppkommer i
enlighet härmed en ökning med (253 000 x 3: 88 =) 981 640 kronor.

2. Den sannolika transportvolymen under innevarande budgetår utgör,
som nyss anförts, 253 000 m3. För nästa budgetår anger flygförvaltningen
transportvolymen till 298 000 m3. Vid angiven transportkostnad per m3 blir
ökningen alltså [(298 000 — 253 000) x 28 =] 1 260 000 kronor. Den

ökade transportvolymen förorsakas av ökad drivmedelsförbrukning. Denna
i sin tur föranledes dels av fortsatt övergång till mer bränslekrävande flvgplantyper,
dels ock av ifrågasatt ökning av flygtidsuttaget.

Departementschefen

I förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget uppkommer
enligt flygförvaltningens beräkningar kostnadsstegringar till
följd av ökad transportvolym och förlängda genomsnittliga transportsträckor.
ökningen i fråga om transportvolymen sammanhänger med ökad
drivmedelsförbrukning till följd av mera bränslekrävande flygplantyper
samt ökat flygtidsuttag. Beträffande transportsträckornas genomsnittliga
längd förutsätter ämbetsverket ungefär samma förhållanden under nästa
budgetår som under budgetåret 1956/57.

För min del anser jag mig böra räkna med att de genomsnittliga transportsträckorna
skall bli ungefär desamma som de för innevarande budgetår
beräknade. Jag förutsätter att flygförvaltningen noggrant planerar
verksamheten i syfte att i görligaste mån minska transporternas omfattning.
Med hänsyn till den flygtid, med vilken jag räknat vid anmälan av
anslaget till Drift och underhåll av flygmateriel m. m., anser jag mig vidare
kunna förutsätta att den under nästa budgetår aktuella transportvolymen
icke kommer att överstiga 250 000 m3. Med beaktande av det anförda
samt av den höjning av järnvägstaxorna, som ägt rum från och med
den 1 februari 1958, föreslår jag att förevarande anslag uppföres med ett belopp
av 7 400 000 kronor. Detta innebär en ökning med 700 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 7 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

499

[56] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 3 910 000 4 075 285

1957/58 (statsliggaren s. 278) 4 620 000

1958/59 (förslag) ............... 6 575 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 114) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett
förslagsanslag av 4 620 000 kronor.

Yrkande

Försvarets forskningsanstalt (skr. s/s och 19/io 1957) hemställer, att anslaget
höjes med 3 084 000 kronor.

A. Forskningsanstaltens verksamhet i allmänhet

ökning

1. Personalförstärkningar

9 institutionschefer Bp el. Br 1 ....................................... 327 735

9 laboratoriechefer el. laboratorer högst ABp el. Ar 26 ......... 311 319

4 laboratoriechefer el. laboratorer högst Ae 26 .................. 118 488

3 byrådirektörer Ae 24 ................................................ 80 136

6 docenter Ae 24 ......................................................... 160 272

19 laboratorer el. förste forskningsingenjörer högst Ae 24 ...... 507 528

2 forskningsläkare högst Ae 23 ....................................... 50 752

4 förste forskningsingenjörer el. forskningsingenjörer högst

Ae 23 101 504

1 förste byråsekreterare Ae 21 ....................................... 22 884

2. Lönegradsuppflyttningar m. m.

1 byrådirektör Ae 26 — byråchef (kanslichef) Bo 1 ......... 5 220

1 kamrerare Ae 17 — Ae 21 .......................................... 4 273

1 ekonomibiträde Ag 2 •— Ae 5 .......................................

3. Ändrade anställningsformer i övrigt m. m.

3 förste verkmästare Ae 16 (forskningsanslaget) — Ao 16 ... 56 821

2 assistenter Ae 15 (forskningsanslaget) — Ao 15 ............ 36 289

3 tekniska biträden Ae 7 (forskningsanslaget) — Ao 7 ...... 35 079

8 forskningsingenjörer Ae 21 överföres från forskningsanslaget
..................................................................... 183 072

Ordinariesättning av 1 förste byråsekreterare Ae 23, 1 förste

byråsekreterare Ae 21, 1 byråsekreterare Ae 19, 1 förste
verkmästare Ael6, 2 kontorsskrivare Ae 13, 3 kansliskri -

500

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

vare Ae 10, 1 förrådsförman Ae 9, 4 kontorister Ae 9 och 4

kanslibiträden Ae 7 ...................................................

1 biträdande köksföreståndare Ag 7 —- Ae 7 .....................

1 ekonomibiträde Ag 2 — Ae 2 .......................................

4. Omräkning

Löneklassuppflyttningar m. m........................................ 60 500

1957 års löneplansrevision m. m........................................ 593 000

Summa A 2 654 872

B. Försöksorganisation för operationsanalys inom försvaret

1 institutionschef Bp 1 ...................................................... 36 414

10 laboratorer högst ABp eller Ar 26 .................................... 345 920

1 laborator högst Ae 24 ................................................... 26 712

1 byråingenjör Ae 19 ...................................................... 20 644

Summa B 429 690
Totalsumma 3 084 562
Avrundat 3 084 000

Motiv

Forskningsanstalten framhåller, att den utbyggnad av anstalten som
skett under senare år genom ökad anslagstilldelning och inrättande av nya
forskartjänster icke motsvarar det föreliggande behovet. För att anstaltens
resurser skall kunna utnyttjas rationellt har en prioritering av de aktuella
forskningsuppgifterna utarbetats av en inom försvarsstaben bildad samordningsgrupp,
bestående av representanter för försvarsstaben, forskningsanstalten
samt armé-, marin- och flygledningarna. Eftersom det därvid befunnits
nödvändigt med planering på relativt lång sikt, har forskningsanstalten
i samråd med samordningsgruppen utarbetat en rullande femårsplan
för forskningsverksamheten. Det för budgetåret 1958/59 redovisade
medelsbehovet — vari icke ingår vad som under förevarande anslag upptagits
under avsnitt B — motsvarar i huvudsak vad som beräknats för
planens första budgetår. Äskandena för nästa budgetår innefattar, i den
del varom nu är fråga, bland annat över 50 nya forskartjänster i Ae 21
eller högre lönegrader. Denna utökning av forskarpersonalen är enligt
anstalten nödvändig för att forskning skall kunna bedrivas inom nytillkommande
ämnesområden samt för intensifiering av forskningen inom
sådana områden, som bedömes vara särskilt angelägna.

I en till äskandena fogad promemoria redogör dåvarande chefen för
forskningsanstalten, generaldirektören Hugo Larsson, för anstaltens svårigheter
att rekrytera och framför allt behålla den kvalificerade tekniska
personalen. Medan avgången från anstalten tidigare varit störst efter 3—5
tjänstår, har under den senaste tiden även avgången av högt kvalificerad
personal med lång erfarenhet och i ledande befattningar påtagligt ökat.

Kungl. \laj:ts proposition nr 110 år 1958

501

Den numera öppnade möjligheten till kontraktsanställning (jfr prop.
1957: 120) kommer enligt Larsson inte att avhjälpa svårigheterna, då anställningsformen
icke är förenad med någon pensionsrätt och då myndigheten
icke har möjlighet att utnyttja andra medel än det till storleken begränsade
avlöningsanslaget. Promemorian utmynnar i en vädjan till statsmakterna
att snarast taga upp frågan om forskningsanstaltens organisation
och arbetsformer till avgörande. Enligt Larssons uppfattning borde
det ligga närmast till hands att organisera forskningsanstalten i form av
ett statligt eller halvstatligt aktiebolag, vari även flygförvaltningens robotbyrå
borde inordnas. — Forskningsanstalten har i sina ordinarie äskanden
— utan att framlägga något konkret förslag i ämnet — framfört synpunkter,
liknande dem som anstaltschefen redovisat i nämnda promemoria.
I forskningsanstaltens utlåtande över ett av överbefälhavaren framlagt
förslag till försöksorganisation för operationsanalys (avsnittet B) framhåller
anstalten betydelsen — särskilt när det gäller rekrytering av personal
för operationsanalytiska uppgifter — av att löne- och anställningsvillkoren
för den kvalificerade tekniska personalen anpassas efter omständigheterna
i de individuella fallen. Anstalten hemställer i detta sammanhang
om förnyad utredning beträffande möjligheterna till en friare
lönesättning för tekniskt och vetenskapligt högt kvalificerade befattningshavare.

Forskningsanstalten beräknar medelsbehovet för budgetåret 1958/59
under anstaltens samtliga anslag till 30 424 000 kronor. Vid bifall till detta
förslag skulle medel för den löpande forskningsverksamheten icke behöva
tillskjutas från försvarsgrenarna, vilka för innevarande budgetår bidrager
med tillsammans 2 890 000 kronor. Då anslagen till anstaltens verksamhet
enligt riksstaten för innevarande budgetår uppgår till ett sammanlagt belopp
av 19 970 000 kronor, erfoi’dras en anslagsökning av (30 424 000 —
19 970 000 =) 10 454 000 kronor. Härav motsvaras emellertid cirka 2 890 000
kronor av de tillskott, som nu erhålles från försvarsgrenarna, cirka 1 765 000
kronor av de för åren 1957 och 1958 beslutade löne- och arvodeshöjningarna
för nuvarande personal samt cirka 429 000 kronor av kostnaderna för den
under avsnittet B angivna organisationen för operationsanalys. Frånräknas
dessa poster kvarstår av ökningen (10 454 000 — 2 890 000 — 1 765 000
— 429 000 =) 5 370 000 kronor.

Rörande de särskilda yrkandena torde följande få anföras.

A. Forskningsanstaltens verksamhet i allmänhet

1. Till stöd för yrkandet om inrättande av tjänster för institutionschefer
anför forskningsanstalten att det på grund av anstaltens omfattning — var
och en av de tre avdelningarna omfattar för närvarande närmare 300 anställda
— befunnits nödvändigt att sammanföra smärre enheter såsom sektioner
och detaljer med sinsemellan närbesläktade arbetsuppgifter till större enhe -

502

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ter, institutioner. Dessa är direkt underställda avdelningscheferna. Genom åtgärden
har bland annat den fördelen vunnits, att avdelningscheferna lättare
kan överblicka avdelningarnas arbete samtidigt som de kan överlåta avgörandet
av en mängd detaljfrågor åt institutionscheferna. Med beaktande
av de arbetsuppgifter, som åvilar institutionscheferna, föreslår forskningsanstalten
att för dessa befattningshavare inrättas nio tjänster i Bp eller Br 1.

I äskandena för senare budgetår har forskningsanstalten framlagt förslag
om inrättande av tjänster för sex forskardocenter (jfr prop. 1957: 1,
bil. 6, s. 196). Förslaget upprepas för nästa budgetår med den modifieringen
att förslaget nu avser sex docenttjänster. Anstalten framhåller bland annat
att man genom att tillföra anstalten personal av denna typ skulle avsevärt
stärka dess förbindelser med universitets- och högskoleinstitutioner och att
åtgärden även skulle verka allmänt stimulerande på utvecklingen av det
rationella vetenskapliga arbetet i landet. Enligt förslaget skulle docenterna
— med tillämpning av gällande bestämmelser om docent- och forskardocentbefattningar
— förordnas vid universitet och högskolor, i första hand
karolinska mediko-kirurgiska institutet, Stockholms högskola eller tekniska
högskolan. Eventuell undervisningsskyldighet skulle fullgöras vid berörda
läroanstalter, medan övrig tjänstgöring skulle förläggas till forskningsanstalten.
Docentbefattningarna skulle inte vara bundna till ett visst ämne
och lärosäte utan skulle kunna utnyttjas inom samtliga de vetenskapliga
områden, som forskningsanstalten omspänner.

De föreslagna tjänsterna för tre byrådirektörer och en förste byråsekreterare
avses för underrättelsetjänsten vid forskningsanstalten.

Beträffande motiveringarna i övrigt för den under denna punkt föreslagna
utökningen av antalet forskarbefattningar hänvisas till vad som
anförts inledningsvis under anslaget samt till innehållet i en av forskningsanstalten
i särskild ordning överlämnad skrivelse, som av sekretesskäl icke
bör redovisas i statsrådsprotokollet men som kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

2. Förslagen om inrättande av en tjänst för byråchef i utbyte mot en
byrådirektörstjänst samt om ändrad löneställning för kamreraren innebär
upprepning av tidigare framförda förslag (se prop. 1957: 1, bil. 6, s. 196).

B. Försöksorganisatiom för operationsanalys inom försvaret

Förslag om inrättande av ett organ för operationsanalys framfördes av
1946 års militära förvaltningsutredning (SOU 1950: 36). Organets uppgift
skulle enligt utredningen vara att söka klargöra tänkbara krigsfall
samt analysera dem i vad avser fiendens sannolika personal- och materielinsatser.
Med ledning härav samt av krigserfarenheter och försöksverksamhet
skulle organet ha att avge på vetenskapligt och matematiskt
underlag grundade omdömen om de stridsmedel och den personal vårt
land måste insätta för att nå avsett operationsmål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

503

I proposition 1954: 109 förklarade dåvarande departementschefen, att
han icke var beredd att ta ställning till denna av förvaltningsutredningen
aktualiserade fråga men att han likväl fann förslaget beaktansvärt och
att det borde göras till förmål för ytterligare utredning och överväganden.
Statsutskottet (1954: 133) ansåg, att ett organ med i huvudsak de uppgifter,
som förvaltningsutredningen föreslagit, borde kunna bli av stort
värde och fann det angeläget att ytterligare utredning härom snarast kom
till stånd.

Därefter uppdrog Kungl. Maj:t den 25 februari 1955 åt överbefälhavaren
att i samråd med cheferna för armén, marinen och flygvapnet samt
försvarets forskningsanstalt utreda frågan om inrättande av ett för försvaret
gemensamt organ för operativ och taktisk analys i syfte att utröna
den lämpligaste inriktningen av forsknings- och konstruktionsverksamheten
samt att till Kungl. Maj :t inkomma med av utredningen betingade
förslag. Med anledning härav tillsatte överbefälhavaren för ifrågavarande
uppgifter en särskild utredningsgrupp, bestående av representanter för försvarsstaben,
försvarsgrensstaberna och försvarets forskningsanstalt.

överbefälhavaren har med skrivelse den 9 mars 1957 såsom förslag
redovisat utredningsgruppens resultat. Jag vill här lämna en kortfattad
redogörelse för förslagets innebörd och vad utredningsgruppen i samband
därmed anfört.

Utredningsgruppen framhåller, att det är svårt eller kanske omöjligt
att uppställa en kortfattad och samtidigt täckande definition av begreppet
operationsanalys och anför i denna del bland annat följande. Begreppet
operationsanalys präglades under andra världskriget i de anglosachsiska
länderna, där »operational analysis» eller »opex-ational research» kom att
användas som sammanfattande benämningar för den rådgivande verksamhet
i operativa frågor, som utövades av de speciella grupper, huvudsakligen
bestående av civila vetenskapsmän, vilka i olika sammanhang skapades
för att samverka med operativt ansvariga, militära chefer. Verksamheten
var ett led i den allmänna mobilisering av de vetenskapliga resurserna
för krigsansträngningen, som de allierade genomförde. Vid de försök
som gjorts att definiera begreppet operationsanalys har betonats, dels
att analysen är kvantitativ — den skall beskriva de studerade förloppen
på ett sådant sätt att resultaten går att mäta och framställa i siffror —
dels ock att den är rådgivande. Utredningsgruppen anför såsom ett eget
försök till definition, att den realitet, som begreppet i militära sammanhang
representerar, är nyttiggörandet av vetenskaplig metodik och expertis
i fråga om planering, materielanskaffning och andra militära beslut.

De goda erfarenheter, som de allierade under kriget vann av operationsanalysen
som ett värdefullt instrument i krigsmakten, har -— anför utredningsgruppen
vidare — föranlett dem att upprätta mer eller mindre
permanenta organ för operationsanalys, infogade på olika sätt i den mili -

504

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

tära organisationen. Dessutom har den operationsanalytiska tekniken visat
sig vara tillämplig även i civil verksamhet. Härigenom har operationsanalysen
efter hand börjat vinna ställning som en erkänd yrkesmässig
verksamhetsgren, jämförbar med t. ex. konsulterande ingenjörsverksamhet
eller organisationsrationalisering.

Inom det svenska försvaret tillämpas operationsanalys i viss mindre
omfattning. Vid marinen och flygvapnet bedrives verksamheten med anlitande
av konsulter, medan armén för ifrågavarande arbetsuppgifter huvudsakligen
anlitar vid försvarets forskningsanstalt anställd personal. Vid
forskningsanstalten utnyttjas operationsanalysen främst i samband med
den tekniska forskningen. Resultaten av den operationsanalytiska verksamheten
inom landet är enligt utredningsgruppen så goda, att verksamheten
bör fortsätta och intensifieras. På grund härav har utredningsgruppen
framlagt ett förslag till försöksorganisation för operationsanalys.

Utredningsgruppens förslag innebär inrättande av fem särskilda organ,
nämligen ett centralorgan för försvarets gemensamma sambands-, kommunikations-
och underhållsfrågor samt frågor rörande avvägning mellan
det totala försvarets komponenter m. m., ett organ vid vardera armén,
marinen och flygvapnet för behandling av försvarsgrenens speciella problem
samt ett tekniskt koordineringsorgan med uppgift att hålla den samlande
överblicken över verksamheten, att förmedla erforderliga kontakter,
att utveckla operationsanalytisk metodik av mera generell tillämplighet
samt att handlägga utbildningsfrågor m. m. Den interna operationsanalytiska
verksamheten vid forskningsanstalten behandlas icke av utredningsgruppen.
Utredningsgruppen hävdar som sin bestämda uppfattning,
att den operationsanalytiska verksamheten vid försvaret icke kan
bedrivas rationellt om alla frågeställningar skall behandlas av ett enda
organ.

Utredningsgruppen föreslår att centralorganet organisatoriskt inordnas
i försvarsstaben, varvid emellertid förutsättes att staben tillföres en planeringsavdelning,
till vilken centralorganet anslutes. Försvarsgrenarnas
organ bör enligt utredningsgruppen anslutas till vederbörlig försvarsgrensstab
och lämpligen ingå i stabens planeringsorgan, där sådant finnes.
Koordineringsorganet bör enligt förslaget ingå i forskningsanstaltens organisation,
där det lämpligen bör anslutas till ett för anstalten gemensamt
planeringsorgan. Utredningsgruppens förslag till provisorisk personaluppsättning
för organisationen omfattar, bland annat, 12 fast anställda forskare.
För flertalet av dessa bör, anser utredningsgruppen, tillämpas en
friare lönesättning än vad det statliga löneplanssystemet medger. Utredningsgruppen
föreslår — bland annat av rekryteringsskäl —- att den fast
anställda forskarpersonalen administrativt anknytes till försvarets forskningsanstalt
och placeras till tjänstgöring vid respektive organ. Vidare bör
enligt utredningsgruppen alltjämt anlitas konsulter för ifrågavarande ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

505

betsuppgifter. Utredningsgruppen räknar för detta ändamål med fyra arvoden,
vartdera om 50 000 kronor årligen. Sistnämnda kostnader anses
böra bestridas av respektive försvarsstaben och försvarsgrensförvaltningarna.

Över förslaget har utlåtanden avgivits av cheferna för armén, marinen och
flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen armétygförvaltningen,
arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,
försvarets forskningsanstalt, civilförsvar sstyrelsen och statskontoret.
Flertalet remissmyndigheter har betonat värdet av operationsanalytiska
bedömningar och tillstyrkt förslaget om tillskapande av en särskild
organisation för ändamålet. I fråga om organisationens utformning förefinnes
emellertid vissa skiljaktiga meningar. Sålunda anser flygvapenchefen
och flygförvaltningen, att flygvapnets operationsanalytiska organ bör vara
gemensamt för flygstaben och flygförvaltningen samt att personalen vid organet
bör administrativt anslutas till flygvapnet (se härom även under flygförvaltningens
avlöningsanslag i det föregående). Arméchefen och armétygförvaltningen
samt marinchefen och marinförvaltningen ifrågasätter
om icke ett särskilt organ bör inrättas vid armétyg- respektive marinförvaltningen
men har intet att erinra mot att den föreslagna organisationen
först prövas. Armétygförvaltningen anser därjämte starka skäl tala för
att personalen vid de olika operationsanalytiska organen bör anställas av
respektive organ, men ämbetsverket har dock inte något att erinra mot
att överbefälhavarens förslag även i denna del prövas under försökstiden.
Liknande synpunkter framföres av marinförvaltningen med instämmande
av marinchefen. Vissa remissmyndigheter anser, att tillskapandet av ett
operationsanalytiskt organ vid försvarsstaben bör föregås av särskild utredning.
Civilförsvarsstyrelsen framhåller värdet av operationsanalys
inom ämbetsverkets område och anser, att två operationsanalytiker bör
placeras vid ämbetsverket. — Bortsett från vad som nu anförts har inga
erinringar framförts i fråga om de .mera principiella delarna av förslaget.

Forskningsanstalten har i sitt utlåtande äskat medel och tjänster för
den fast anställda personalen. Anstalten räknar därvid med två å tre
operationsanalytiker för vartdera försvarsstabens och försvarsgrenarnas
organ. Anstalten framhåller, att detta antal är det minimum, som erfordras
för att under försökstiden få någorlunda tillförlitliga erfarenheter.
I anslutning härtill föreslår anstalten inrättande av 10 tjänster för laborator
i högst ABp 26 eller Ar 26. För den koordinerande verksamheten vid
forskningsanstalten föreslås tjänster för en institutionschef i Bp 1, en
laborator i högst Ae 24 samt en byråingenjör i Ae 19.

Departementschefen

Forskningsanstaltens verksamhet är av stor betydelse för tillgodoseendet
av kravet på hög kvalitet hos våra stridsmedel, och jag bedömer det

506

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

som synnerligen angeläget att den utvidgning av anstaltens verksamhet
som skett under senare år fortsättes, såväl genom inrättande av nya tjänster
för kvalificerad forskarpersonal som genom anvisande av ökade anslag
för forskningsverksamheten i övrigt.

I det föregående har redogjorts för anstaltens svårigheter att rekrytera
och framför allt behålla den kvalificerade tekniska personalen. Såväl anstalten
som dess förutvarande chef, generaldirektören Hugo Larsson, har
framhållit att den numera öppnade möjligheten till kontraktsanställning
inte innebär någon nämnvärd förbättring i detta avseende. I sammanhanget
har fråga uppkommit om ändring av anstaltens organisation och
arbetsformer, varigenom nämnda svårigheter anses kunna avhjälpas. Därvid
har ifrågasatts att organisera forskningsanstalten i form av ett statligt
eller halvstatligt bolag. För egen del anser jag inte, att någon ändring av
anstaltens organisation i stort nu bör komma i fråga. Enligt min mening
torde bolagsformen inte vara en lämplig organisation för den verksamhet
det här gäller. Icke heller räknar jag nu med någon ändring av principerna
lör kontraktsanställning. Nuvarande bestämmelser härom är att
betrakta såsom en försöksanordning (prop. 1957: 120, s. 34) och närmare
erfarenheter torde få avvaktas innan ändringar vidtages. Jag räknar emellertid
med att det skall vara möjligt för anstalten att även med nuvarande
bestämmelser kunna utnyttja denna anställningsform i viss utsträckning
och beräknar under posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
ett belopp för ändamålet av 100 000 kronor utöver de medel som
eljest enligt bestämmelserna får användas härför.

De av forskningsanstalten anförda skälen för inrättande av tjänster för
institutionschef i Bp eller Br 1 finner jag bärande. Jag tillstyrker därför, att
anstalten tillföres tjänster i denna lönegrad, men föreslår tjänstebenämningen
avdelningsdirektör.

I fråga om forskningsanstaltens verksamhet i allmänhet
föreslår jag en utökning med 20 nya tjänster för kvalificerad forskarpersonal,
nämligen för tre avdelningsdirektörer i Bp eller Br 1, två laboratoriechefer
eller laboratorer i högst ABp eller Ar 26, sju laboratoriechefer eller
laboratorer i högst Ae 26, fem laboratorer eller förste forskningsingenjörer
i högst Ae 24 samt två forskningsläkare och en förste forskningsingenjör
eller forskningsingenjör i högst Ae 23. Vidare föreslår jag, att under anslaget
inrättas åtta tjänster för forskningsingenjör i Ae 21 genom överföring
från anslaget Viss forskningsverksamhet.

Med hänsyn till forskningsanstaltens omfattning föreslår jag att dess
kansli ombildas till en administrativ byrå under ledning av ett krigsråd.
En tjänst för krigsråd i Bo 1 bör således tillkomma i utbyte mot en tjänst
för byrådirektör i Ae 26. Vidare bör en tjänst för kamrerare i Ae 17 uppflyttas
till Ae 19.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

507

Jag föreslår ordinariesättning av följande tjänster, nämligen för en
förste byråsekreterare i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ae 21, en assistent
i Ae 15, två kontor sskrivare i Ae 13, två kansliskrivare i Ae 10, en förrådsförman
i Ae 9, en kontorist i Ae 9 samt fyra kanslibiträden i Ae 7.
Avlöningskostnaderna för assistenttjänsten överföres samtidigt till förevarande
anslag från forskningsanslaget. I sammanställningen upptagna
tjänster på sakanslag för tre förste verkmästare i Ae 16, en assistent i
Ae 15 och tre tekniska biträden i Ae 7 bör utan ändring av anställningsformen
överföras till förevarande anslag. Slutligen föreslår jag att tjänster
för en biträdande köksföreståndare i Ag 7 och ett ekonomibiträde i
Ag 2 uppföres såsom extra ordinarie samt att en tjänst för ekonomibiträde
i Ae 4 tillkommer i utbyte mot en dylik tjänst i Ag 2.

Anstaltens yrkanden i övrigt under förevarande avsnitt kan jag icke
tillstyrka.

Överbefälhavarens förslag om tillskapande av en för söksorganisation
för operationsanalys inom försvaret anser jag mig böra i
princip tillstyrka. En operationsanalytisk behandling av försvarsproblem
av skilda slag torde vara av stor betydelse såsom underlag för slutliga
ställningstaganden. Operationsanalytiska bedömningar förekommer redan
nu inom det svenska försvaret och erfarenheterna härav är mycket goda.
Såsom framgår av det föregående har vissa remissmyndigheter gentemot
överbefälhavaren avvikande uppfattningar om hur organisationen bör utformas.
Därvid har dock i allmänhet icke rests någon invändning mot att
den av överbefälhavaren föreslagna organisationen prövas under försökstiden.
För egen del anser jag att — med den begränsade omfattning som
organisationen tills vidare är avsedd att ha — överbefälhavarens förslag
såvitt nu kan bedömas innebär påtagliga fördelar, men jämkningar i organisationen
bör givetvis vidtagas framdeles, därest erfarenheterna av verksamheten
skulle föranleda därtill. Jag räknar således med att den fast
anställda forskarpersonalen administrativt anslutes till forskningsanstalten
och — frånsett den personal som avses för den koordinerande verksamheten
— placeras till tjänstgöring vid försvarsstaben samt armé-, marin-
och flygstaberna.

I fråga om organisationens omfattning anser jag mig emellertid böra
föreslå en viss begränsning i förhållande till förslaget. För den operationsanalytiska
verksamheten vid staberna räknar jag för nästa budgetår
med sex forskartjänster, varav två i högst ABp eller Ar 26 och fyra i högst
Ae 26, mot av forskningsanstalten yrkade tio tjänster. I övrigt har jag
ingen erinran mot anstaltens förslag i fråga om antalet tjänster och dessas
lönegradsplacering. Jag föreslår således, att för den operationsanalytiska
verksamheten inrättas tjänster vid forskningsanstalten för en avdelningsdirektör
i Bp eller 13r 1, två laboratorer i högst ABp eller Ar 26, fyra laboratorer
i högst Ae 26, en laborator i högst Ae 24 samt en byråingenjör i Ae 19.

508

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Därjämte torde — på sätt föreslagits — alltjämt få anlitas konsulter för
ifrågavarande arbetsuppgifter. Kostnaderna härför bör emellertid bestridas
från anslag som disponeras av respektive försvarsstaben och försvarsgrensförvaltningarna.
— Av det nu anförda framgår att jag icke anser mig kunna
biträda civilförsvarsstyrelsens förslag om att avse vissa tjänster under
förevarande anslag för ämbetsverkets behov.

Med beaktande av det nu anförda samt 1957 års löneplansrevision m. m.
beräknar jag anslaget för budgetåret 1958/59 till 6 575 000 kronor enligt
följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 500 000 (+ 700 000)
kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 16 700 (+ 3 200) kronor;

Avlöningar till övrig icke-or dinarie personal 4 160 000
(+ 1 406 000) kronor;

Rörligt tillägg 898 300 (—154 200) kronor.

Anslagshöjningen utgör 1 955 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försvarets forskningsanstalt, som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 500 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 16 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 160 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 898 300

Summa kronor 6 575 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 575 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 509

[57] Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader

Anslag

1956/57 .............................. 575 000

1957/58 (statsliggaren s. 279) 650 000

1958/59 (förslag) ............... 755 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 114) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett
förslagsanslag av 650 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget höjes med 105 000
kronor, varav för reseersättningar 15 000 kronor och för övriga expenser
90 000 kronor. Anslagshöjningen motiveras huvudsakligen med den utökade
verksamheten vid anstalten samt inträffade pris- och taxehöjningar.
Anstalten anför, att full kompensation för dylika kostnadsökningar icke
erhållits vid medelstilldelningen för innevarande budgetår och att den nu
äskade anslagshöjningen delvis utgör en återhämtning av tidigare eftersläpning.
Jag biträder forskningsanstaltens förslag och hemställer således,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 755 000 kronor.

[58] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ..............................‘12 600 000 12 864 665 1 065 853

1957/58 (statsliggaren s. 279) 13 200 000
1958/59 (förslag) ............... 17 000 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 730 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin
helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 114) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret
1958/59 beräkna ett reservationsanslag av 13 200 000 kronor.

Yrkande

Försvarets forskningsanstalt hemställer dels om en höjning av anslaget
med 6 925 000 kronor, dels ock om bemyndigande att utlägga beställningar
på materiel för forskningsändamål intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver
anvisade medel.

Beräkningen av den äskade anslagshöjningen framgår av följande sammanställning.

Nettoutgift

633 360

510

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Ökning Minskning

1. Bidrag från försvarsgrensförvaltningarna förut -

sattes ej skola utgå ....................................... 2 890 000

2. Ökning av verksamheten .............................. 3 025 000

3. överföring av tjänster till avlöningsanslag ......... 311 000

4. Löneklassuppflyttningar .............................. 148 000

5. 1957 års löneplansrevision m. m................... 1 172 000

7 235 000 311 000

+ 6 924 000

Avrundat 6 925 000

Motiv

1. Under ett flertal år har försvarsgrensförvaltningarna lämnat forskningsanstalten
vissa bidrag till den löpande verksamheten. För innevarande
budgetår beräknas dessa bidrag uppgå till 2 890 000 kronor. Anstalten föreslår
i likhet med vad som tidigare yrkats (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 201) att
bidragen slopas och ersättes med en motsvarande ökning av forskningsanslaget.
Däremot bör, anför anstalten, förvaltningarna alltjämt lämna
ersättning för speciella forskningsuppgifter som fullgöres enligt uppdrag
från förvaltningarna.

2. Beloppet, 3 025 000 kronor, utgör de beräknade merkostnader för
materielanskaffning och experimentverksamhet samt för nytillkommande
personal i lägre lönegrader som betingas av den utökade verksamheten vid
anstalten. Sålunda beräknas behovet av personalutökning, avseende lönegraderna
1—19, till 90 personer för nästa budgetår.

3. Det under denna punkt upptagna beloppet utgör den beräknade kostnadsminskningen
under anslaget vid bifall till de under avlöningsanslaget
redovisade förslagen om överförande av vissa tjänster till sistnämnda
anslag.

I särskild skrivelse har anstalten närmare redogjort för hur anslaget
avses skola användas. Då redogörelse härför icke bör lämnas till statsrådsprotokollet,
torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

D e par te men ts chef en

För att möjliggöra en intensifierad forskningsverksamhet föreslår jag
— med beaktande jämväl av 1957 och 1958 års lönehöjningar m. m. —
att förevarande anslag uppräknas med 3 800 000 kronor. Därvid utgår jag
från att anstalten alltjämt skall erhålla bidrag för sin verksamhet från
försvarsgrensförvaltningarna. Såsom framgår av det föregående under anslaget
Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar räknar jag vidare med att
vissa tjänster överföres från förevarande anslag till avlöningsanslaget. Jag

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

511

förutsätter, att erforderliga kostnader för utveckling av elektronrör m. m.
liksom under innevarande budgetår skall bestridas från anslaget, i den
mån icke andra medel står till förfogande för detta ändamål. Liksom för
innevarande budgetår bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva
anstalten att utlägga materielbeställningar intill ett belopp av 1 500 000
kronor utöver anvisade medel.

Åberopande det anförda hemställer jag, under erinran om att anslaget
höjes med 3 800 000 kronor, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 17 000 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar
av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet
må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000
kronor.

[59] Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning

	Anslag	Netton tgif t	Behållning
1956/57 ..............................	400 000	398 962	1 617
1957/58 (statsliggaren s. 279)	1 500 000
1958/59 (förslag) ...............	1 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 114) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret
1958/59 beräkna ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget höjes med 340 000
kronor.

Efter förslag i 1957 års statsverksproposition (bil. 6, s. 203) har för inredning
och utrustning av nytillkommande lokaler åt forskningsanstalten
inom kvarteret Garnisonen i Stockholm anvisats 800 000 kronor under förevarande
anslag, varjämte anstalten bemyndigats att för samma ändamål
utlägga beställningar inom en kostnadsram av 750 000 kronor utöver beloppet
av det anvisade anslaget. Av det för budgetåret 1958/59 äskade anslaget,
1 840 000 kronor, utgör 825 000 kronor betalningsmedel för ifrågavarande
inredningar m. m. Det för ändamålet beräknade medelsbehovet
under nästa budgetår överstiger således beställningsbemyndigandet med
75 000 kronor, enligt anstaltens beräkningar motsvarande inträffade prisstegringar
på den materiel m. m. varom här är fråga, medan äskandet i
förhållande till för innevarande budgetår anvisade medel innebär en ökning
med 25 000 kronor.

512

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Vidare räknar forskningsanstalten med 495 000 kronor för viss utrustning
av avdelning 2 vid anstalten. Beloppet fördelar sig på följande sätt.
För viss laboratorieutrustning för de nya lokalerna inom kvarteret Garnisonen
räknas med 250 000 kronor, huvudsakligen avsedda för instrument
och apparatur för räknemaskinen Freda samt för anordningar och instrument
för ett hållfasthetslaboratorium. För utrustning av maskeringssektionens
lokaler inom samma kvarter beräknas 165 000 kronor, medan huvuddelen
av övriga kostnader, 80 000 kronor, hänför sig till utrustning av
krut- och sprängämneslaboratorium vid Grindsjön.

För anskaffning i övrigt av instrument och inventarier äskas en ökning
med 120 000 kronor, varav 40 000 kronor motiveras med den allmänna prisstegringen
under åren 1955—1957 och 80 000 kronor betingas av den ökade
verksamheten vid anstalten.

För innevarande budgetår har anvisats sammanlagt 300 000 kronor för
telefonväxel vid avdelning 1 samt för inredning av lokaler för kärnfysikalisk
forskning. Medelsanvisning i dessa hänseenden erfordras icke för nästa
budgetår.

Den totala ökningen av medelsbehovet för nästa budgetår utgör således
(25 000 + 495 000 + 120 000 — 300 000 =) 340 000 kronor.

Departementschefen

Forskningsanstalten har för innevarande budgetår bemyndigats att utlägga
beställningar för inredning m. m. av nya lokaler inom en kostnadsram
av 750 000 kronor utöver anvisade medel. Motsvarande betalningsmedel
bör anvisas för budgetåret 1958/59. För ifrågavarande inredningsarbeten
har för innevarande budgetår anvisats 800 000 kronor. Med beaktande
av inträffade prisstegringar räknar jag i likhet med anstalten
med en ökning av medelsanvisningen i förevarande hänseende med 25 000
kronor. Vidare räknar jag med av forskningsanstalten angivna 495 000
kronor för viss utrustning av avdelning 2. För anskaffning i övrigt av
instrument och inventarier räknar jag med en ökning med 80 000 kronor.
Då medelsbehovet samtidigt nedgår med 300 000 kronor, motsvarande för
innevarande budgetår för vissa ändamål anvisade medel, beräknar jag således
den totala anslagsökningen till (25 000 + 495 000 + 80 000 —
300 000 =) 300 000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning
av viss utrustning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 800 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 513

[60] Garnisonssjukhusen: Avlöningar

1956/57 1957/58 1958/59

Anslag (statsl. s. 289) (förslag)

Utgifter ....................................... 6 537 000 1 510 000 1 508 000

Vårdavgifter ................ 6 007 000 1 350 000 1 263 000

Nettoanslag 1 530 000 160 000 245 000

Utfall

Utgifter ....................................... 4 758 763

Vårdavgifter .............. 6 746 783

Nettoinkomst 1 988 020

1 Den av Kungl. Maj:t fastställda staten för anslaget slutar på 350 000 kronor.

Förutom beräkningen av anslaget för nästa budgetår upptager jag i det
följande förslag från försvarets sjukvårdsstyrelse dels om upphävande av
ett avtal med Västernorrlands läns landsting och dels om nedläggande av
garnisonssjukhuset i Eksjö.

Upphävande av ett avtal med Västernorrlands läns landsting

Genom beslut den 27 maj 1949 godkände Kungl. Maj :t — efter att därtill
hava inhämtat riksdagens bemyndigande (prop. 1949: 88, SU 73, rskr.
152) — ett mellan dåvarande riksdagsmannen J. E. G. Fast, i egenskap
av utredningsman å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar, och Västernorrlands
läns landstings förvaltningsutskott preliminärt träffat avtal om vård
av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå m. m. Enligt avtalet skall
länslasarettet lämna vård åt militärpatienter mot ersättning till landstinget
per vårddag motsvarande vårddagkostnaden vid lasarettet under nästföregående
år. Kronan skall vidare utöver dagkostnadsbeloppet för varje
vårddag utgiva ett belopp av 3 kronor, motsvarande den beräknade räntan
på landstingets engångskostnader för byggnader och inventarier. Avtalet
var avsett att träda i kraft så snart en planerad medicinsk avdelning vid
lasarettet kunde tagas i bruk, vilket beräknades komma att ske senast
den 1 juli 1953. Ett mellan kronan och landstinget träffat samarbetsavtal
om vård av civila patienter på garnisonssjukhuset i Sollefteå skulle därvid
upphöra att gälla. Garnisonssjukhuset beräknades samtidigt kunna
nedläggas.

Utbyggnaden av lasarettet i Sollefteå har emellertid icke kunnat ske
inom den ursprungligen avsedda tiden. Den planerade medicinska avdelningen
beräknas numera icke kunna tagas i bruk förrän tidigast under år
1960. Det ifrågavarande avtalet om vård av militärpatienter på länslasarettet
i Sollefteå har alltså ännu ej trätt i tillämpning.

33— 89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

514

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I skrivelse den 21 september 1957, varöver statskontoret avgivit utlåtande,
har sjukvårdsstyrelsen i samråd med försvarets civilförvaltning hemställt
om bemyndigande att med landstinget förhandla om upphävande av
avtalet. Under tiden efter det avtalet ingåtts har enligt sjukvårdsstyrelsen
från kronans sida genom styrelsen och civilförvaltningen hävdats att kronan
icke har någon vårdplikt för militärpatienter sedan dessa avpolletterats
för vård å allmänt sjukhus och att det åligger landstingen att ombesörja
sådan värd mot ersättning motsvarande endast den för sjukhuset
gällande legosängsavgiften. Sjukvårdsstyrelsen erinrar i skrivelsen bland
annat om att i avtal den 30 oktober 1954 rörande överlåtelse av garnisonssjukhuset
i Skövde till Skaraborgs läns landsting och i avtal den 20 februari
1956 rörande överlåtelse av driften vid garnisonssjukhuset i Boden till
Norrbottens läns landsting intagits bestämmelser av innebörd att landstingen
i fråga skall å de av dem övertagna sjukhusen för vård mottaga
försvaret tillhörande personal mot ersättning, som beräknas enligt samma
grunder som tillämpas i fråga om övriga å sjukhusen vårdade patienter,
nämligen mot vederbörlig legosängsavgift. Den ståndpunkt som kronans
företrädare numera intagit i förevarande fråga synes enligt sjukvårdsstyrelsen
böra föranleda åtgärd, som förhindrar att det ifrågavarande
avtalet med Västernorrlands läns landsting träder i tillämpning. Jag
delar denna uppfattning och föreslår att ämbetsverket bemyndigas upptaga
förhandlingar med landstinget om upphävande av avtalet.

Nedläggande av garnisonssjukhuset i Eksjö

Garnisonssjukhuset i Eksjö utnyttjas för närvarande till allra största
delen för vård av civila patienter. Enligt ett den 25 november och den 13
december 1944 dagtecknat avtal mellan kronan och Jönköpings läns landsting
mottages på sjukhuset civila sjuka tillhörande landstingsområdet för
vård och för poliklinisk undersökning och behandling. Sjukhuset, som är
avsett för invärtesmedicinska fall, har cirka 100 vårdplatser.

Landstinget har emellertid för avsikt att bygga ut lasarettet i Eksjö med
en invärtesmedicinsk avdelning, som beräknas bli färdigställd senast den
1 januari 1959. Därefter har landstinget icke längre behov av garnisonssjukhuset
för sin vårdverksamhet.

Då något behov icke föreligger att bibehålla ett sjukhus i militär
regi för kvalificerad sjukvård i Eksjö har sjukvårdsstyrelsen, i samråd
med försvarets civilförvaltning och fortifikationsförvaltningen, föreslagit
att garnisonssjukhuset nedlägges med utgången av december 1958
och anmält att ämbetsverken, under förutsättning av Kungl. Maj :ts och
riksdagens godkännande, träffat avtal med Jönköpings läns landsting om
reglering av vissa frågor i samband med att verksamheten vid garnisonssjukhuset
upphör. Avtalet, vilket torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet
i detta ärende, innehåller en bestämmelse om upphävande

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

515

av det ifrågavarande saniarbetsavtalet om vård av civila sjuka på garnisonssjukhuset
i Eksjö. Vidare regleras i avtalet frågor rörande överflyttning
till landstingets tjänst av personalen vid garnisonssjukhuset och i
samband med överflyttningen uppkommande löne- och pensionsfrågor.
Härjämte har i avtalet intagits en bestämmelse om att på lasarettet i Eksjö
skall för vård mottagas försvaret tillhörande personal och att ersättning
för vård av sådan personal, som försvaret har skyldighet att bereda
fri sjukvård, skall — såvitt avser patienter tillhörande länet — utgå med
allenast den för lasarettet fastställda legosängsavgiften. För personal, ej
hemmahörande i länet, torde kronan i enlighet med en av högsta domstolen
den 1 oktober 1955 meddelad dom (NJA 1955 s. 476) bli skyldig att
erlägga den för utomlänspatienter bestämda avgiften. Vad i avtalet stadgas
i fråga om ersättning för vård av militärpatienter överensstämmer med
förenämnda avtal mellan kronan och Skaraborgs läns landsting samt Norrbottens
läns landsting.

På personalförteckningarna för garnisonssjukhusen finnes för garnisonssjukhuset
i Eksjö upptagna 45 befattningshavare. Av dessa är fem
ordinarie, nämligen en regementsläkare, tre översköterskor och ett kanslibiträde.
Vidare finnes vid sjukhuset anställd viss arbetarpersonal samt
för tillfälliga behov viss annan personal. Enligt sjukvårdsstyrelsen har
från landstingets sida uppgivits att anställning vid lasarettet i Eksjö torde
kunna beredas så gott som all den personal, som då verksamheten upphör
vid garnisonssjukhuset beräknas finnas anställd där. Såsom framgår av
avtalet har landstinget åtagit sig att bereda anställning åt den på personalförteckningarna
för garnisonssjukhuset uppförda ordinarie och extra
ordinarie personal, som önskar övergå i landstingets tjänst.

De till garnisonssjukhuset hörande byggnaderna avses bli utnyttjade
som centralt förbandssjukhus m. m. för garnisonens behov.

Över sjukvårdsstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret
och medicinalstyrelsen.

Jag biträder helt sjukvårdsstyrelsens förslag att garnisonssjukhuset i
Eksjö nedlägges då den invärtesmedicinska avdelningen vid lasarettet därstädes
blir färdigställd. Gentemot det med landstinget preliminärt träffade
avtalet synes ej vara något att erinra. De frågor som uppkommer
med anledning av att verksamheten vid garnisonssjukhuset upphör torde
därför böra regleras i huvudsaklig överensstämmelse med avtalet. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de bestämmelser, som härvid
visar sig erforderliga.

Beräkningen av anslaget för budgetåret 1958/59

I årets statsverksproposition (hil. 6, punkt 128) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen alt i avbidan på särskild proposition i ämnet till Garnisonssjukhusen:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett anslag av

516

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

samma storlek som för innevarande budgetår, nämligen 160 000 kronor.

Anslaget för nästa budgetår påverkas av 1957 års löneplansrevision
m. m. och av att verksamheten vid garnisonssjukhuset i Eksjö, vid bifall
till i det föregående framlagt förslag, kommer att upphöra med utgången
av december 1958. Vidare torde, i anslutning till vad chefen för inrikesdepartementet
senare denna dag kommer att föreslå i fråga om avveckling
av garnisonssjukvården i Stockholm, under förevarande anslag få beräknas
medel för arvode åt en ögonläkare vid den militära ögonpolikliniken
å Karolinska sjukhuset samt för avlöning under del av nästa budgetår
åt en vid garnisonssjukhuset såsom sjukhusväbel för närvarande anställd
underofficer.

Enligt beslut av 1948 års riksdag skall de vårdavgifter, som inflyter såsom
ersättning för vård av civila patienter vid garnisonssjukhusen, redovisas
såsom inkomster under garnisonssjukhusens avlönings- och omkostnadsanslag.
Dessa inkomster beräknas för nästa budgetår till 1 871 000
kronor, varav 1 263 000 kronor torde böra redovisas under avlöningsanslaget.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1958/59 till 245 000 kronor. Under
hänvisning till vad som i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 2) anförts
i fråga om inkomstposten pensionsmedel föreslår jag att densamma
utgår ur staten. I övrigt beräknar jag anslaget enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 60 000 (—22 400) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
15 500 (— 18 400) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, 105 000 (—5 500) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 079 000
(+ 119 000) kronor;

Avlöningar till viss arbetarpersonal 70 000 (—4 800) kronor;

Rörligt tillägg 178 500 (—98 300) kronor.

Inkomstposten Vårdavgifter upptages med 1 263 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 85 000 kronor.

Under åberopande av vad som anförts i det föregående hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva att förhandlingar får upptagas med Västernorrlands
läns landsting om upphävande av det i det föregående
omnämnda avtalet om vård av militärpatienter på
länslasarettet i Sollefteå m. m.;

b) besluta att verksamheten vid garnisonssjukhuset i Eksjö
skall upphöra med utgången av december 1958;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för garnisonssjukhusen och i övrigt vid -

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

517

taga de åtgärder, som föranledes av att verksamheten vid
nämnda sjukhus upphör;

d) fastställa följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 60 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 15 500

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 105 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 079 000

5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis... 70 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 178 500

Summa kronor 1 508 000

Särskilda uppbördsmedel

Vårdavgifter ................................................... 1 263 000

Nettoutgift kronor 245 000

e) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

[61] Garnisonssjukhusen: Omkostnader

1956/57 1957/58 1958/59

Anslag (statsl. s. 291) (förslag)

Utgifter ....................................... 3 250 000 835 000 744 000

Vårdavgifter ................................. 2 880 000 650 000 608 000

Nettoanslag 1 370 000 185 000 136 000

.................. 2 541 574

.................. 3 168 118

Nettoinkomst 626 544

1 Den av Kungl. Maj:t fastställda staten för anslaget slutar på 230 000 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 128) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till Garnisonssjukhusen:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett anslag av
samma storlek som för innevarande budgetår, nämligen 185 000 kronor.

Utfall

Utgifter

Vårdavgifter

518

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Med hänsyn till att garnisonssjukhuset i Eksjö, vid bifall till i det föregående
framlagt förslag, kommer att nedläggas med utgången av december
1958 beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 136 000 kronor,
vilket innebär en minskning med 49 000 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Garnisonssjukhasen: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

519

Avd. IV: Kapitalinvesteringar

[62] Inledning

Anslagen på försvarets kapitalbudget har i årets statsverksproposition,
i avbidan på särskild proposition, upptagits med allenast beräknade belopp
av samma storlek som anslagen för innevarande budgetår. I det följande
upptager jag dessa anslagsfrågor till slutlig behandling.

Myndigheternas äskanden

Myndigheternas äskanden m. m. för nästa budgetår grundar sig på den
nu gällande försvarsorganisationen.

Fortifikationsförvaltningen (skr. 20/s 1957 och 3/i 1958), flygförvaltningen
(skr. 16/s 1957 och 21/i 1958), försvarets fabriksstyrelse (skr. 15/s
1957), försvarets fastighetsnämnd (skr. 1/s 1958) och byggnadsstyrelsen
(skr. 3V8 1957) hemställer i sina medelsäskanden för budgetåret 1958/59
om investeringsanslag under försvarets fonder med sammanlagt 270,139
miljoner kronor, varav 258,239 miljoner kronor under försvarets fastighetsfond
och 11,9 miljoner kronor under försvarets fabriksfond.

Av de föreslagna investeringarna under fastighetsfonden hänför sig
42,55, 10,14 och 67,81 miljoner kronor till respektive arméns, marinens och
flygvapnets delfond samt 137,739 miljoner kronor till befästningars delfond.

Under arméns delfond äskar fortifikationsförvaltningen 27,95 miljoner
kronor för kasernbyggnader m. m., 3,75 miljoner kronor för att slutföra
den nya verkstadsbyggnaden för Stockholms tygstation, 8,4 miljoner kronor
för lokaler för försvarets forskningsanstalt, 0,4 miljon kronor för lokaler
för försvarsväsendets radioanstalt, 0,5 miljon kronor för centralförråd för
försvarets sjukvårdsstyrelse samt 0,5 miljon kronor för markförvärv. Försvarets
fastighetsnämnd äskar vidare 0,9 miljon kronor för markförvärv
och byggnadsstyrelsen 0,i5 miljon kronor för fortsatt utredning rörande
utbyggnad av försvarsgrensförvaltningarnas ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde
i Stockholm.

Under marinens delfond äskar fortifikationsförvaltningen 4,6 miljoner
kronor för kasernbyggnader m. m., varav 1,2 miljon kronor för att påbörja
en helikopterbas vid Berga. För flyttning av Stockholms örlogsbas
(Bergaskolorna) äskar ämbetsverket vidare 5 miljoner kronor och för
markförvärv 0,54 miljon kronor.

Under flygvapnets delfond äskar fortifikationsförvaltningen 12,i miljoner
kronor för kasernbyggnader m. m., varav 4,025 miljoner kronor för att

520

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

fullfölja utbyggnaden av en hangar för Västgöta flygflottilj och 4 miljoner
kronor för byggnadsåtgärder vid Herrevadskloster, därest förberedande fältflygarskolan
skulle förläggas dit. Fortifikationsförvaltningen äskar vidare
0,8 miljon kronor för markförvärv. Flygförvaltningen äskar 46,4 miljoner
kronor för flygfältsarbeten m. m., 4,91 miljoner kronor för anläggningar
för el- och teleutrustning samt 3,6 miljoner kronor för markförvärv för
flygfältsarbeten.

De under befästningars delfond äskade medlen avses huvudsakligen för
fortsatta arbeten inom de under de olika anslagen upptagna byggnadsprogrammen.
För utflyttning av Stockholms örlogsvarv äskar fortifikationsförvaltningen
13 miljoner kronor. För markförvärv för befästningar
äskas 0,77 miljon kronor.

Under försvarets fabriksfond slutligen äskar fabriksstyrelsen 3,5 miljoner
kronor för maskinanskaffningar och 8,4 miljoner kronor för byggnadsarbeten,
varav 4,5 miljoner kronor för en sammansättningsverkstad
för ammunition och 0,7 miljon kronor för anordnande av lokaler för försvarets
fabriksstyrelse genom tillbyggnad av fastigheten Fleminggatan 103.

Fortifikationsförvaltningen anför i fråga om äskandena för kasernbyggnader
m. m. under arméns, marinens och flygvapnets delfonder i huvudsak
följande.

För arméns vidkommande föreligger alltjämt störa behov av förläggningsutrymmen
och lektionssalar. För vård och förvaring av redan befintlig
och beställd materiel av olika slag föreligger vidare behov av verkstäder
och förrådsbyggnader. Genomgripande moderniseringar vid vissa
förband, särskilt i fråga om värmeanläggningar, matinrättningar och sjukhus
kan icke längre uppskjutas. För försvarets forskningsanstalt föreligger
behov av såväl den planerade nybyggnaden inom kvarteret Garnisonen
som ett flertal byggnader för olika forskningsändamål vid anstaltens
avdelning 1 och försöksstationerna. För försvarsväsendets radioanstalt erfordras
arbets- och förläggningslokaler m. m. samt för försvarets sjukvårdsstyrelse
förrådsbyggnader för ändamålsenlig förvaring av för försvaret
gemensam sjukvårdsmateriel.

För marinens del föreligger förhållandevis stora behov av förrådsbyggnader
för befintlig och beställd materiel ävensom av utbildningslokaler.
Flyttningen av Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna) kommer även att
medföra betydande kostnader. För genomförande av beslutad helikopterorganisation
erfordras hangarutrymmen, verkstäder och expeditionslokaler
m. m.

För flygvapnet erfordras fortsatta byggnadsåtgärder för höjande av flygsäkerheten,
för hangarer, hangarverkstäder och utbildningslokaler samt för
markstridsutbildningen. Därest beslut fattas om flyttning av den förberedande
fältflygarskolan från Roslagens flygkår till Herrevadskloster och om
utökning av skolan kommer omfattande byggnadsåtgärder att erfordras vid
Herrevadskloster. I

I fråga om medelsäskandena under befästningars delfond anför fortifikationsförvaltningen
bland annat följande.

521

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Frågan om atomvapnens inverkan på krigföringen har alltmer trått i
förgrunden. 1 ett krig där kärnvapen kommer till användning ställes ökade
krav på det fortifikatoriska skyddet. Med våra speciella berggrundsförhållanden
finns förutsättningar att skapa fullgott fortifikatoriskt skydd
mot alla kända vapen med undantag för sådana kärnvapen, som kan
bringas att verka i omedelbar närhet av skyddsföremålet (kontaktdetonation).
Även våra redan byggda befästningar lämnar ett betydande skydd
genom att en mycket stor fientlig insats krävs för att ernå en kontaktdetonation.
Ett absolut skydd är emellertid möjligt att åstadkomma endast
under speciella förutsättningar och till mycket stora kostnader.
Ehuru de nya anfallsvapen redan nu framställs i ej obetydlig utsträckning
kommer de konventionella vapnen sannolikt att under åtskilliga år
vara de dominerande. Befästningar måste emellertid konstrueras med hänsyn
till den framtida utvecklingen d. v. s. till kärnvapnens verkan. Därvid
bör fastställas vilka befästningar som är sannolika atombombmål.
Vissa av de anläggningar som bedömes vara sådana mål kan genom uppdelning
och spridning betagas denna karaktär. Återstående objekt bör
omprövas i fråga om planlösning m. m. I fråga om större och viktigare
grupper (uppehållsplatser för militär och administrativ ledning, befästningar
för flygplan och fartyg, förråd, verkstäder m. m.) bör verksamhetens
operativa värde bedömas för att skyddets utseende skall kunna diskuteras
och för att skyddets rimliga kostnad skall kunna beräknas. Den
fortsatta projekteringen av nyanläggningar bör sålunda, i den utsträckning
som visar sig nödvändigt, inriktas på skydd mot atomvapen. Därjämte bör
övervägas hur färdigställda eller under arbete varande anläggningar kan
kompletteras för att ge högre skyddsnivå.

Genom avtalen inom byggnadsindustrien har en indexmässig ökning av
kostnaderna ägt rum i förhållande till prisläget den 1 april 1956. Denna
ökning uppgår till 5 % på efter den 1 januari 1957 kvarstående kostnader.
Fortifikationsförvaltningen har med hänsyn härtill föreslagit en uppräkning
av kostnaderna för "de olika byggnadsprogrammen under befästningars
delfond.

överbefälhavarens yttrande över myndigheternas äskanden

Överbefälhavaren anför i yttrande (28/io 1957) över myndigheternas
framställningar om anslag för nästa budgetår bland annat följande.

Myndigheternas preliminära förslag till investeringar för nästa budgetår
uppgick till ett sammanlagt belopp av omkring 340 miljoner kronor.
Även om detta belopp i och för sig är erforderligt för att kompensera
de senaste årens eftersläpningar har överbefälhavaren, med hänsyn bland
annat till de praktiska svårigheterna att från ett år till ett annat i det
närmaste tredubbla försvarets byggnadsverksamhet, icke ansett sig kunna
tillstyrka högre ram än vad som motsvarar årskvoten enligt 1954 års riktlinjer
uppräknad för automatiska kostnadsstegringar, d. v. s. cirka 240
miljoner kronor. Utöver denna ram har medel upptagits för utflyttningen
av Stockholms örlogsbas samt för oundgängligen nödvändiga byggnadsåtgärder
vid Herrevadskloster, därest statsmakterna skulle besluta att dit
förlägga den förberedande fältflygarskolan.

522

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Vid uppgörande av förslagen har myndigheterna ej kunnat ta hänsyn
till den samtidigt pågående utredningen angående krigsmaktens framtida
utformning. Huruvida undantagsvis något objekt på grund härav upptagits,
som ej kommer att behöva utbyggas i det alternativ för krigsmaktens
utformning, som sedermera kan komma att fastställas, kan för närvarande
icke avgöras. På grund av de kraftigt beskurna investeringsramarna
under senare år har emellertid sådan eftersläpning i byggnadsverksamheten
uppkommit, att nu föreslagna objekt i regel kommer att erfordras
även i lägre alternativ. Skulle undantag härifrån senare visa sig
finnas, föreligger möjligheter att då vidtaga erforderliga omdispositioner.

I fråga om konsekvenserna av en fortsatt begränsning av investeringsmedlen
anför överbefälhavaren i yttrandet vidare bland annat följande.

De i förhållande till äskandena kraftigt beskurna anslagen för försvarets
byggnadsverksamhet under senare år har medfört att det ej längre
finns möjlighet att på ett tillfredsställande sätt anpassa krigsberedskapen
efter det militärpolitiska lägets växlingar. I ett kommande krig blir det
sannolikt ringa tid till forcerad byggnadsverksamhet. De nya vapnens
stora verkningsområden ställer därför allt större krav på redan i fred utbyggda
befästningar även för den stridande truppen.

Läget beträffande äldre kaserner, matinrättningar, verkstäder m. m. är
synnerligen otillfredsställande. Den sanitära standarden såväl för de värnpliktiga
som för civil personal är långtifrån nöjaktig och avsevärt sämre
än vad som är regel i samhället i övrigt. Härtill kommer att kasernvindar,
gamla baracker och fordonsskjul av trä fortfarande — trots brandfaran
och utrymningssvårigheter — måste utnyttjas för förvaring av mobiliseringsutrustning.
Det är på många håll snart icke möjligt att med rimlig
medelsinsats rätta till byggnadsbeståndet, utan omfattande nybyggnation
blir nödvändig. De begränsade investeringsramarna och underhållsmedlen
under de senaste åren har sålunda medfört en begynnande kapitalförstöring,
som — om kraven på ltrigsberedskap samtidigt skall kunna upprätthållas
— kräver att investeringsramen utvidgas till att motsvara vad som
beräknats erforderligt i 1954 års förslag.

Den successiva nedskärningen av befästningsarbetena medför att fortifikationsförvaltningen
måste minska den personal som är sysselsatt med
den egentliga byggnadsverksamheten (arbetsledning och kontroll). Personal,
som under en lång följd av år utbildats för dessa speciella uppgifter,
måste således avskedas. Möjligheterna att vid en skärpning av det utrikespolitiska
läget starta befästningsarbeten på större bredd kommer därigenom
att i hög grad inskränkas. Det är därför nödvändigt att det inom
investeringsramen ges utrymme att starta nya objekt med flerårig byggnadstid.

Departementschefen

Den statliga investeringsverksamheten har de senaste åren starkt begränsats.
För försvarets vidkommande har detta inneburit att de under
de senare åren starkt ökade behoven av kapitalinvesteringar icke kunnat
tillgodoses annat än i mycket ringa utsträckning. För budgetåren 1955/56,
1956/57 och 1957/58 har anvisats respektive 118,65, 122,894 och 108,6 miljö -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

523

ner kronor, vilket motsvarar mindre än hälften av de äskanden, som myndigheterna
framlagt.

De av myndigheterna för nästa budgetår äskade kapitalinvesteringarna
uppgår till sammanlagt cirka 270 miljoner kronor. Såsom förut nämnts
grundar sig dessa äskanden på den nu gällande försvarsorganisationen.

I den förut under Avd. I lämnade redogörelsen för överbefälhavarens
utredningar m. m. har angivits vissa överslagsmässiga beräkningar rörande
det genomsnittliga årliga medelsbehov för kapitalinvesteringar, som förelåge
i de olika alternativen. För alternativet Adam, till vilket den nu
föreslagna försvarsorganisationen i huvudsak ansluter sig, har angivits ett
årsmedelsbehov av 240 miljoner kronor, i vilket belopp dock ej inräknats
behov av investeringsmedel för genomförande av ett av överbefälhavaren
förordat militärt atomprogram och ej heller för Stockholms örlogsvarvs
utflyttning till Muskö.

Jag har i det föregående (jfr s. 102) anfört vissa allmänna synpunkter
på försvarets kapitalbudget. Såsom jag där framhållit är eftersläpningen
på investeringssidan betydande. De senaste årens investeringsbegränsningar
har redan medfört allvarliga konsekvenser för samtliga grenar inom
försvaret. En ökning efter hand av anslagen på kapitalbudgeten är därför
enligt min mening ofrånkomlig för att de stridsmedel som anskaffas
skall kunna utnyttjas effektivt, för att en rationell fredsorganisation av
försvaret skall kunna åstadkommas och för att de genom rationaliseringen
uppnåeliga besparingarna i löpande fredskostnader skall kunna
realiseras. Av statsfinansiella skäl är det emellertid icke möjligt att redan
för budgetåret 1958/59 genomföra en mera avsevärd höjning av anslagen.
Jag har därför för nästa budgetår endast kunnat föreslå en mindre uppräkning
av anslagssumman i jämförelse med innevarande budgetår.

Vid bifall till i det följande framlagda förslag om anvisande av investeringsanslag
för budgetåret 1958/59 uppgår totalbeloppet till 117,17 miljoner
kronor, varav respektive 22,90, 3,60, 29,70 och 56,87 miljoner kronor under
arméns, marinens, flygvapnets och befästningars delfonder av försvarets
fastighetsfond, samt 4,io miljoner kronor under försvarets fabriksfond.
Mitt förslag innebär således att de sammanlagda anslagsbeloppen under
försvarets fonder ökar med 8,57 miljoner kronor i jämförelse med motsvarande
belopp för innevarande budgetår. — Någon investering i värnpliktslånefonden
har icke ansetts erforderlig för nästa budgetår.

Huvudparten av de äskade anslagen avses liksom förut för flygfältsarbeten
och fortsatt utbyggnad av skyddade utrymmen av olika slag (förråd
för ammunition, drivmedel och tygmateriel m. m., fartygstunnlar, berghangarer,
lokaler för luftbevaknings- och stridsledningsorganisationen,
fullträffsäkra uppchållsplatser samt fortifikatoriska anordningar för vapenmateriel
och radarutrustning). —- För genomförandet av föreslagna fredsorganisatoriska
förändringar bar för arméns del beräknats vissa medel.

524

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1958

Inom den ram för investeringsverksamheten inom försvaret, som under
nästa budgetår står till förfogande, blir det icke möjligt att annat än i
ringa utsträckning påbörja nya byggnadsföretag av större omfattning. Under
arméns delfond föreslår jag dock en fortsatt utbyggnad av lokaler för
forskningsanstalten och under befästningars delfond att den första etappen
i utbyggnaden på Muskö för örlogsvarvet skall få igångsättas. Under
försvarets fabriksfond föreslår jag vidare att en sammansättningsverkstad
för ammunition skall få påbörjas. Anslagen avses i övrigt huvudsakligen
för fullföljande av företag som igångsatts de senaste åren.

Anläggningarna under befästningars delfond kräver i regel ett flertal
år innan de kan färdigställas. De för riksdagen anmälda kostnaderna för
dessa anläggningar har därför fortlöpande måst justeras på grund av stegringen
i byggnadskostnaderna. Såsom förut nämnts har fortifikationsförvaltningen
i sina äskanden för nästa budgetår föreslagit en uppräkning av
kostnaderna för de olika byggnadsprogrammen under befästningars delfond
med 5 % på efter den 1 januari 1957 kvarstående kostnader. Kostnaderna
för ifrågavarande anläggningar har emellertid även ökat av andra
orsaker, såsom ändrat utförande av anläggningen på grund av tekniska
skäl, ökade krav på säkerhetsåtgärder m. m. Även beträffande objekt under
försvarsgrenarnas delfonder har i några fall, där arbetena sträcker sig
över ett flertal år, kostnadsfördyringar uppstått på grund av stegringar i
byggnadskostnaderna. De kostnadsökningar som sålunda skett anmäles i
det följande under de olika anslagen.

För att förhindra uppkomsten av arbetslöshet inom vissa delar av landet
har i en del fall igångsatts byggnadsarbeten för försvarsändamål. För
ifrågavarande ändamål har arbetsmarknadsstyrelsen ställt medel till förfogande.
Medel för att av arbetsmarknadsskäl igångsätta arbeten för försvarsändamål
är icke inräknade i de investeringsanslag, som i det följande
föreslås för nästa budgetår. Eventuellt uppkommande kostnader för dylika
arbeten bör liksom hittills bestridas av särskilt anvisade medel.

Försvarets fonder

A. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Arméns delfond

[63] Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 900 000 1 523 617 428 945

1957/58 .................. 900 000

1958/59 (förslag).......... 900 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 525

Anslaget avses för olika smärre byggnadsarbeten av investeringsnatur
för armén.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas oförändrat 900 000 kronor
och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
900 000 kronor.

[64] Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 200 000 184 343 146 382

1957/58 .................. 200 000

1958/59 (förslag).......... 200 000

Anslaget avses för brandskyddsåtgärder inom armén, såsom brandsektionering
av förrådsbyggnader, automatiska brandalarmanordningar,
anläggande av branddammar m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1949/58 anvisat sammanlagt 2 250 000 kronor
för dessa ändamål.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 4 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 200 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat
200 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

[65] Skyddsanordningar vid arméns anläggningar

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 200 000 199 786 359 784

1957/58 .................. 200 000

1958/59 (förslag).......... 200 000

526 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslaget avses för byggnadsåtgärder för att minska inbrottsriskerna vid
arméns anläggningar.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1949/58 anvisat sammanlagt 1 975 000 kronor
för detta ändamål.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat
200 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Skyddsanordningar vid arméns anläggningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 200 000
kronor.

[66] Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnpliktsut -

bildningen

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 800 000 1 215 803 116 214

1957/58 .................. 800 000

1958/59 (förslag).......... 800 000

1949—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1949/58
anvisat sammanlagt 9 150 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma
ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt
691 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 16 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 2 500 000 kronor.
Anslagsmedlen avses huvudsakligen för arbeten med iordningställande
av lektionssalar m. m. på kasernvindar eller inom byggnader, som
bör få ändrad användning.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat
800 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av
värnpliktsutbildningen för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 800 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 195S

527

[67] Förråd för armén

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ..............

1957/58 ..............

1958/59 (förslag)......

____ 4 000 000

____ 6 000 000

6 275 191

6 189 498

1952—1957 års riksdagar har för budgetåren 1952/58 anvisat sammanlagt
30 000 000 kronor för detta ändamål.

Såsom framgår av 1955 års statsverksproposition (bil. 25, s. 10) angav
fortifikationsförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1955/56
att förrådsbyggnadsverksamheten under de närmaste åren alltjämt borde
inriktas på att täcka brister i förrådslokaler för redan befintlig materiel,
ersätta olämpliga lokaler, bereda utrymme för nyanskaffad materiel och
vidtaga åtgärder för uppläggning av materielen på sådant sätt att kraven
på ökad mobiliseringssäkerhet kunde tillgodoses.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 95 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 12 000 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas oförändrat 6 000 000 kronor
att användas för de mest angelägna arbetena. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förråd för armén för budgetåret 1958/59 anvisa ett
investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

68 ] Vissa byggnadsarbeten för armén

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 1 900 000 3 451 713 2 887 428

1957/58 .................. 6 000 000

1958/59 (förslag).......... 8 000 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1953—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1953/58 anvisat 14 940 000
kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande
syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1953/54 anvisat 350 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbchovet under anslaget
beräknas till 99 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer alt anslaget för nästa budgetår uppföres med 14 300 000 kronor.

528

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ifrågavarande medel avses för i det följande upptagna byggnadsföretag,
av vilka vissa redan anmälts i fortifikationsförvaltningens äskanden för
tidigare budgetår.

Förband m.m. Byggnadsföretag m.m. Kostnad

Jämtlands fältjägarregemente Om- och tillbyggnad av matinrättning
................... 500 000

Bohusläns regemente Modernisering av värmeanläggningar
(etapp 2)............ 250 000

» Nybyggnad av tygverkstad..... 1 100 000

Norrbottens regemente Ombyggnad av matinrättning. . . 100 000

Västerbottens regemente Om- och tillbyggnad av sjukhus 260 000

Svea artilleriregemente Nybyggnad av marketenteri ... 1 100 000

Wendes artilleriregemente Nybyggnad av sjukvisitationslo kaler

och bastu............ 300 000

Smålands artilleriregemente Nybyggnad av matinrättning ... 1 000 000

Bodens artilleriregemente Om- och tillbyggnad av matinrättning
(etapp 1) .......... 445 000

» Nybyggnad av förläggningsut rymmen

för ca 150 man .... 1 000 000

Luleå luftvärnskår Nybyggnad av förläggningsut rymmen

för ca 150 man .... 1 000 000

Upplands signalregemente Nybyggnad av proviantförråd . . 300 000

Norrlands trängregemente Nybyggnad av förläggningsut rymmen

.................. 300 000

Artilleriskjutskolan Nybyggnad av elevförläggning . 345 000

Tygförvaltningsskolan Anordnande av utbildningsverk städer

vid Solvalla ......... 300 000

Arméns underofficersskola Centralisering av värmeförsörjningen
................... 300 000

Karlsborgs tygstation Ombyggnad för ny luftvärnspjäs verkstad.

................. 200 000

Bodens tygstation Byggnadsåtgärder för rationali sering

av tygmaterielrepara tionstjänsten

i Boden ....... 1 000 000

Stockholms tygstation Tygverkstad (etapp 2)......... 3 750 000

Utbyggnad och modernisering
av musiklokaler vid vissa förband
..................... 500 000

Merkostnader för vissa äldre

byggnadsföretag ........... 250 000

Summa kronor 14 300 000

För följande objekt, nämligen modernisering av värmeanläggningar vid
Bohusläns regemente, nybyggnad av förläggningsutrymmen vid Norrlands
trängregemente, centralisering av värmeförsörjningen vid arméns underofficersskola
samt ombyggnad för ny luftvärnspjäsverkstad har medel från

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

529

förevarande anslag tidigare kunnat disponeras. De medel, som nu äskas
för ifrågavarande objekt, utgör vad som erfordras för att fullfölja arbetena.

För tygverkstaden för Stockholms tygstation bar närmare redogjorts i
1955—1957 års statsverkspropositionen Uppförandet av tygverkstaden påbörjades
våren 1957. Anläggningen beräknas bli färdigställd under budgetåret
1958/59. Totalkostnaderna för anläggningen beräknar fortifikationsförvaltningen
till 7 750 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För
ifrågavarande arbeten disponerar fortifikationsförvaltningen omkring
4 000 000 kronor av ett äldre anslag. Återstående medelsbehov, 3 750 000
kronor, erfordras för budgetåret 1958/59.

Departementschefen

Jag föreslår att 8 000 000 kronor anvisas för nästa budgetår. Anslagsmedlen
torde få utnyttjas för de mest angelägna av de av fortifikationsförvaltningen
anmälda byggnadsföretagen m. m. samt för byggnadsarbeten
föranledda av organisationsförändringar med anledning av den nu föreslagna
försvarsorganisationen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
besluta bur anslagsmedlen närmare skall fördelas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för armén för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor.

[69] Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde

Anslag

1957/58 .................. 100 000

1958/59 (förslag).......... 100 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1957 års statsverksproposition har riksdagen
för budgetåret 1957/58 anvisat 100 000 kronor under förevarande
anslag för att bestrida byggnadsstyrelsens kostnader för en utredning rörande
utbyggnad av försvarsgrensförvaltningarnas ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde
i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen hemställer att för nästa budgetår anvisas ytterligare
150 000 kronor för att genomföra ifrågavarande utredning.

Departementschefen

Jag föreslår att för detta ändamål anvisas 100 000 kronor för nästa budgetår
och hemställer alltså, att Kung], Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000
kronor.

34—89 08 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. A’r 110

530

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

[70] Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 3 000 000 3 804 108 1 340 933

1957/58 .................. 4 500 000

1958/59 (förslag).......... 5 000 000

1947—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1947/58
anvisat sammanlagt 16 910 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 36 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att 8 400 000 kronor anvisas för nästa budgetår för i det följande
angivna byggnadsföretag m. m.

Byggnadsföretag m.m. Kostnad

Nybyggnaden inom kvarteret Garnisonen (etapp 2)............ 3 500 000

Ombyggnad m. m. av östra kasernflygeln inom f. d. Stockholms

luftvärnsregementes etablissement i Stockholm.............. 500 000

FOA 1

Tillbyggnad av köldlaboratorium........................... 400 000

Nybyggnad av laboratorium för explosivämnesforskning........ 400 000

Nybyggnad för medicinsk forskning......................... 1 200 000

FOA 2 (försöksstationen)

Nybyggnad av fysikaliskt laboratorium...................... 100 000

Tillbyggnad av personalbostad och utbyggnad av panncentral . . 225 000

Tillbyggnad av ballistiskt laboratorium...................... 160 000

Kompletterande arbeten vid raketskjutbanan................. 230 000

Nybyggnad av laboratorium vid katapultbanan............... 130 000

FOA 3

Hangar vid Svea flygflottilj................................. 800 000

FOA 1 samt FOA 2 och 3 (försöksstationerna)

Smärre byggnadsarbeten................................... 300 000

Merkostnader för vissa äldre byggnadsföretag ................ 455 000

Summa kronor 8 400 000

Beträffande ifrågavarande byggnadsföretag, av vilka vissa anmälts även
i medelsäskandena för innevarande budgetår, anför fortifikationsförvaltningen
i huvudsak följande.

Nybyggnaden inom kvarteret Garnisonen. Projektet omfattar två femvåningsbyggnader,
en tiovåningsbyggnad och en byggnad för värmecentral
m. m. Totalkostnaden beräknas enligt prisläget den 1 april 1957 till i runt
tal 25 000 000 kronor. För första byggnadsetappen, som omfattar den ena
av femvåningsbyggnaderna jämte värmecentralen, har sammanlagt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

531

7 900 000 kronor anvisats för budgetåren 1955/58. Arbetena har igångsatts
i juni 1957 och byggnaderna beräknas bli i huvudsak färdigställda under
första halvåret 1959. Andra byggnadsetappen, som omfattar den andra av
femvåningsbyggnaderna, kostnadsberäknas till 7 000 000 kronor enligt
prisläget den 1 april 1957. Forskningsanstalten anser det synnerligen angeläget
att denna etapp blir färdigställd vid årsskiftet 1960/61. För att detta
skall bli möjligt måste arbetena igångsättas senast vid ingången av år 1959.
För att täcka medelsbehovet bör 3 500 000 kronor anvisas för vartdera av
budgetåren 1958/59 och 1959/60. För den tredje byggnadsetappen, som
omfattar återstående del av nybyggnaden, avser fortifikations förvaltningen
att begära medel för budgetåren 1960/63.

Ombyggnad m. m. av östra kasernflygeln inom f. d. Stockholms luftvärnsregementes
etablissement i Stockholm. Norra delen av kasernflygeln disponeras
av marinförvaltningen men kommer att frigöras i samband med att
lokaler för förvaltningen iordningställes på Skeppsholmen. De frigjorda
utrymmena är avsedda för delar av forskningsanstaltens avdelning 3.
Lokalerna bör emellertid ändras och ombyggas så att de kan utnyttjas på
ett tillfredsställande sätt. Inom södra delen av kasernflygeln, vilken del
disponeras av forskningsanstalten, bör vissa utrymmen avsedda för en
sektion inom anstaltens avdelning 2 ändras och ombyggas. — Kostnaderna
för här ifrågavarande arbeten beräknas till 1 050 000 kronor, varav
500 000 kronor belöper på förevarande anslag och återstoden på under -hållsanslag.

Tillbyggnad av köldlaboratorium. Sedan ett flertal år föreligger behov
av såväl utökning av den nuvarande laboratoriebyggnaden som utvidgning
av temperaturområdena i kylrummen. I samråd med forskningsanstalten
har fortifikationsförvaltningen upprättat ett förslag till tillbyggnad av köldlaboratoriet
och installation av effektivare kylaggregat.

Nybyggnad av laboratorium för explosivämnes forskning. Explosivämnessektionens
nuvarande lokaler iordningställdes år 1947. Lokalerna är högst
otillräckliga, enär arbetsuppgifterna vid sektionen väsentligt ökat och personalstyrkan
tredubblats. Då en ombyggnad eller utökning av nuvarande
lokaler icke kan förordas bör en helt ny byggnad för explosivämnesforskning
uppföras.

Nybyggnad för medicinsk forskning. Den medicinska sektionen har sedan
år 1948 haft svåra lokalproblem. Bristen på utrymmen har ökats genom
att nya forskningsuppdrag och forskningsområden tillkommit. Den snabba
utvecklingen på ABC-vapnens område beräknas ytterligare komma att
öka utrymmesbristen. Särskilt kommer lokaler att erfordras för den radiobiologiska
forskningen i samband med kärnvapnens utveckling. För den
försvarsmedicinska forskningen bör därför uppföras en särskild laboratoriebyggnad
så dimensionerad, att den även på längre sikt kan tillgodose
lokalbehoven.

Nybyggnad av fysikaliskt laboratorium. För att tillgodose lokalbehovet
för den fysikaliska sprängämnesforskningen bör en mindre byggnad uppföras.

Tillbyggnad av personalbostad och utbyggnad av panncentral. Nuvarande
personalbostadsutrymmen har i stor utsträckning måst tagas i anspråk för
laboratorieverksamhet. För att tillgodose behovet av överliggningsutrymmen
för personalen vid försöksstationen är det nödvändigt att tillbygga nuvarande
personalbostad. I samband därmed måste befintlig panncentral utökas.

532

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1958

Tillbyggnad, av ballistiskt laboratorium. Ett antal arbetsrum för forskare
liar tagits i anspråk för administrativa ändamål, varför nya arbetslokaler
för forskare erfordras. För raketsektionen föreligger behov av ett större
sammanträdes- och bearbetningsrum. Vidare föreligger behov av förvaringsutrymmen
för tyngre materiel. Ifrågavarande lokalbehov bör tillgodoses
genom en tillbyggnad till det ballistiska laboratoriet.

Kompletterande arbeten vid raketskjutbanan. Skjutbanan behöver breddas
och hårdgöras. För att förhindra risk för rikoschetter bör ett kulfång uppföras.

Nybyggnad av laboratorium vid katapultbanan. Behov föreligger av ett
laboratorium i anslutning till katapultbanan för att möjliggöra vissa mätningar.
De utrymmen som f. n. utnyttjas för detta ändamål är helt otillräckliga.

Hangar vid Svea flygflottilj. För uppställning av forskningsanstaltens
flygplan erfordras ytterligare hangarutrymmen.

Smärre byggnadsarbeten. Ett flertal smärre utökningar och omändringar
av befintligt byggnadsbestånd erfordras vid avdelning 1 och försöksstationerna.
Flertalet av dessa arbeten är av hög angelägenhetsgrad.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 5 000 000 kronor. Av anslagsmedlen
torde 3 500 000 kronor få utnyttjas för den fortsatta utbyggnaden
inom kvarteret Garnisonen. Återstoden, 1 500 000 kronor, bör avses
för de mest angelägna av övriga objekt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor.

[71] Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt

Anslag

1958/59 (förslag).......... 300 000

Fortifikationsförvaltningen hemställer att 400 000 kronor anvisas för
nästa budgetår för anordnande av förläggnings- och arbetslokaler för försvarsväsendets
radioanstalt.

Departementschefen

Jag föreslår att 300 000 kronor anvisas för detta ändamål för nästa
budgetår och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

533

[72] Vissa markförvärv för armén

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 9 500 000 4 621 845 8 226 100

1957/58 .............................. 2 700 000

1958/59 (förslag) ............... 1 400 000

Under senare år har som regel särskilda medel beräknats för att möta
oförutsedda utgifter i samband med markförvärv. I de fall där expropriation
måste tillgripas kan det inträffa att den fastställda expropriationsersättningen
överstiger det vid anslagsberäkningen uppskattade värdet av
expropriationsföremålet. Dessutom kan prisstegringar inträffa under den
ofta ganska långa tid som förflyter innan förvärvet kan genomföras. Genom
att särskilda medel anvisats för att möta oförutsedda utgifter har det i
många fall blivit möjligt att undvika särskilda riksdagsäskanden för att
täcka sådana kostnadsökningar.

De för oförutsedda utgifter anvisade medlen har vidare utnyttjats för
att bestrida kostnader för smärre kompletteringar av fastighetsbeståndet.
Denna anordning har visat sig mycket värdefull. Bland annat har det varit
möjligt att genomföra önskvärda mindre markförvärv vid tillfällen, då ett
snabbt beslut kunnat medföra ekonomiskt fördelaktiga inköp, t. ex. då en
fastighet utbjudits till försäljning genom mäklare eller på auktion.

Det förekommer numera ofta att städer och tätbebyggda samhällen, som
har svårt att erhålla lämplig mark för sin expansion, ställer krav på att
få förvärva mark från militära övningsfält och kasernområden för bostadsbebyggelse
eller annat ändamål. För att kunna tillgodose dylika önskemål
är det i allmänhet erforderligt att annan mark inköpes som kompensation
för den mark som måste avstås. För att utan tidsutdräkt kunna genomföra
dylika kompensationsförvärv bör särskilda medel stå till förfogande
(jfr prop. 1955: 185, s. 4; SU 130; rskr. 302).

För nästa budgetår hemställer fortifikationsförvaltningen att 500 000
kronor anvisas för att möta oförutsedda utgifter av här angivet slag. Vidare
anmäler försvarets fastighetsnämnd att 900 000 kronor erfordras för förvärv
av kompensationsmark med anledning av försäljning till Linköpings
stad av mark tillhörande Linköpings garnisons övningsfält (frågan om
markförsäljningen underställes riksdagen i annat sammanhang).

Departementschefen

Jag biträder myndigheternas förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 1 400 000 kronor.

534

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Marinens delfond

[73] Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 500 000 443 232 587 887

1957/58 .................. 500 000

1958/59 (förslag).......... 500 000

Anslaget avses för olika smärre byggnadsarbeten av investeringsnatur
för marinen.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbekovet under anslaget
beräknas till 8 500 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 1 000 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas oförändrat 500 000 kronor
och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
500 000 kronor.

[74] Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 100 000 80 982 57 198

1957/58 .................. 50 000

1958/59 (förslag).......... 50 000

Anslaget avses för brandskyddsåtgärder inom marinen, såsom brandsektionering
av förrådsbyggnader, automatiska brandalarmanordningar,
anläggande av branddammar m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1951—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1951/58 anvisat sammanlagt 500 000 kronor
för dessa ändamål.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 900 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65, hemställer
att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat 50 000 kronor.

Departemen tschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat
50 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

535

[7 5] Skyddsanordningar vid marinens anläggningar

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 50 000 104 071 256 712

1957/58 .................. 50 000

1958/59 (förslag).......... 50 000

Anslaget avses för byggnadsåtgärder för att minska inbrottsriskerna vid
marinens anläggningar.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1949/58 anvisat sammanlagt 775 000 kronor
för detta ändamål.

Fortifilcationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 500 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65, hemställer
att anslaget uppföres med oförändrat 50 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat
belopp och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Skyddsanordningar vid marinens anläggningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 50 000
kronor.

[76] Anordnande av vissa förråd och garage

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 600 000 837 473 633 920

1957/58 .................. 600 000

1958/59 (förslag).......... 400 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1951—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1951/58 anvisat sammanlagt 3 175 000 kronor
för detta ändamål.

Såsom framgår av 1955 års statsverksproposition (bil. 25, s. 19) framlade
fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret 1955/56 en
av chefen för marinen upprättad plan över marinens behov av icke fullträffsäkra
förråd och garage.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
i anslutning till den ifrågavarande planen beräknas till 8 100 000
kronor för budgetåren 1958/59-—1964/65, hemställer att anslaget för nästa
budgetår uppföres med 1 100 000 kronor.

536

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 400 000 kronor för de mest
angelägna av här ifrågavarande objekt. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa förråd och garage för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

[77] Flyttning av Stockholms örlogsbas (Bergaskoloma)

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 450 000 — 450 000

1957/58 .................. 2 400 000

1958/59 (förslag).......... 700 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1953: 200 angående flyttning
av Stockholms örlogsbas beslöt riksdagen att örlogsbasen skulle flyttas
till Stockholms södra skärgård, varvid dåvarande örlogsstationen, med
undantag för delar som ägde direkt anknytning till örlogsvarvet, skulle
förläggas till Berga. Förevarande anslag avses för de byggnadsarbeten på
Berga, som erfordras i samband med nämnda utflyttning.

Vid anmälan av förenämnda proposition (s. 64) uttalade chefen för
försvarsdepartementet att det med hänsyn till förändringar i fråga om
flottans värnpliktsutbildning, underbefälsorganisation m. m., som inträffat
sedan örlogsbasutredningen avgivit sitt betänkande, icke var möjligt
att taga ställning till det av utredningen föreslagna utbyggnadsprogrammet
på Berga. En översyn borde enligt departementschefen företagas rörande
behovet av byggnadsåtgärder därstädes, varvid möjligheterna av en begränsning
av byggnadsprogrammet borde undersökas. Sedermera har
Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att i samråd med
chefen för marinen överse behovet av byggnadsåtgärder vid Berga och till
Kungl. Maj :t inkomma med härav föranlett förslag.

I anslutning till beslut av Kungl. Maj :t den 11 september 1953 att kasern
II på Skeppsholmen fick upplåtas till byggnadsstyrelsen för konsthögskolans
räkning har det blivit nödvändigt att, som ersättning för nämnda kasern,
vid Berga uppföra några av de byggnader, som örlogsbasutredningen beräknat
erforderliga i samband med utflyttningen av örlogsbasen. Sålunda
har av medel anvisade under anslaget Vissa byggnadsarbeten för marinen
ett belopp av 4 200 000 kronor tagits i anspråk för uppförande av två
kaserner, sjukhus, skolbyggnad, värmecentral m. m. vid Berga (jfr prop.
1955: 1, bil. 25, s. 21).

I sina medelsäskanden för budgetåret 1957/58 framlade fortifikationsförvaltningen
i samråd med chefen för marinen definitivt förslag beträffande
den fortsatta utbyggnaden vid Berga. Den totala kostnaden för att genom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

537

föra förslaget beräknades till 19 000 000 kronor enligt 1956 års prisläge.
Byggnadsprogrammet borde enligt fortifikationsförvaltningen och chefen för
marinen genomföras under budgetåren 1957/58—1961/62 (jfr prop. 1957: 1,
bil. 25, s. 17). För arbeten enligt byggnadsprogrammet har riksdagen för
budgetåren 1956/58 anvisat sammanlagt 2 850 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i medelsäskandena för nästa budgetår
att kostnaderna för byggnadsprogrammet på grund av indexmässiga
kostnadsstegringar numera beräknas till 20 000 000 kronor, varför
(20 000 000—2 850 000=) 17 150 000 kronor erfordras för att fullfölja utbyggnaden.
För att byggnadsprogrammet skall kunna genomföras inom
den beräknade tidsperioden erfordras enligt fortifdiationsförvaltningen för
nästa budgetår en medelstilldelning av 5 000 000 kronor, avsedd för i det
följande upptagna objekt.

Byggnadsföretag m.m. Kostnad

Maskinskola (skolsalsbyggnad, elverkstunnel, motor utbildningsavdelning
och verkstad för Bergaskolorna) ................ 1 220 000

Förläggningsbyggnad (mindre) ............................. 555 000

Förråd för marinkommandot (friliggande byggnad)............ 400 000

Förtöjningspirer.......................................... 885 000

Utvändiga ledningar samt väg- och planeringsarbeten m. m..... 1 485 000

Administration........................................... 455 000

Summa kronor 5 000 000

Fortifikationsförvaltningen hemställer således att anslaget uppföres med
5 000 000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka alt mer än 700 000 kronor anvisas för nästa
budgetår. Anslagsmedlen torde få användas för de mest angelägna arbetena
enligt det framlagda byggnadsprogrammet.

En mindre jämkning av anslagsrubriken har företagits för att förtydliga
densamma.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flyttning au Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna)
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
700 000 kronor.

[78] Vissa byggnadsarbeten för marinen

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 400 000 4 543 326 416 055

1957/58 .................. 900 000

1958/59 (förslag).......... 1 700 000

538

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1953—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1953/58 anvisat sammanlagt
12 700 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till
vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisat 350 000 kronor.

I enlighet med vad som förutsatts i 1953 års statsverksproposition (bil. 25,
s. 18) har vidare till nu förevarande anslag överförts den 30 juni 1953 förefintlig
behållning på anslagen Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering
av värnpliktsutbildningen, Modernisering av vissa anläggningar vid
marinen samt Bostadsbyggnader vid marinen. Medelsanvisningen på sistnämnda
tre anslag uppgår till sammanlagt 4 275 000 kronor.

För ändamål, som avses med förevarande anslag, uppgår den sammanlagda
medelsanvisningen således till (12 700 000+350 000+4 275 000=)
17 325 000 kronor. Härav har såsom angivits under föregående punkt
4 200 000 kronor avsetts för vissa arbeten vid Berga.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 28 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 2 400 000 kronor.

Ifrågavarande medel avses för i det följande upptagna byggnadsföretag.

Förband m. in. Byggnadsföretag in. in. Kostnad

Flottans skolor i Karlskrona Tillbyggnad av verkstadsskola

m. m...................... 300 000

Göteborgs kustartilleriförsvar Byggnad för radarteknisk utbildning
...................... 400 000

Anordnande av helikopterbas vid

Berga (etapp I)............. 1 200 000

Merkostnader för vissa äldre byggnadsföretag
................. 500 000

Summa kronor 2 400 000

Det angivna byggnadsbehovet vid flottans skolor i Karlskrona och vid
Göteborgs kustartilleriförsvar har anmälts i fortifikation sförvaltningens medelsäskanden
för tidigare budgetår.

Behov av en ordinarie helikopterbas för marinens helikopterorganisation
anmäldes i 1957 års statsverksproposition (bil. 6, s. 139). Fortifikationsförvaltningen
framlägger nu i samråd med chefen för marinen ett
förslag till en sådan bas vid Berga. Kostnaderna för anläggningen beräknas
till totalt 3 250 000 kronor och byggnadstiden till ett och ett halvt år. Därest
anläggningen kan påbörjas hösten 1958 räknar fortifikationsförvaltningen
med en kassamässig medelsförbrukning av omkring 1 200 000 kronor för
budgetåret 1958/59. Resterande belopp (3 250 000—1 200 000=) 2 050 000

Karuil. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

539

kronor beräknas bli kassamässigt förbrukat under budgetåret 1959/60.
Fortifikationsförvaltningen föreslår att ämbetsverket erhåller bemyndigande
att utlägga beställning på hela anläggningen samt att 1 200 000 kronor
anvisas för nästa budgetår för att bestrida beräknade kassamässiga utgifter
för samma budgetår. Resterande belopp bör enligt fortifdvationsförvaltningen
anvisas för budgetåret 1959/60. Till frågan om anordnande av vissa tillfälliga
helikopterbaser, som bedömts erforderliga för helikopterorganisationen,
avser fortifikationsförvaltningen att återkomma i medelsäskandena
för budgetåret 1959/60.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår upptages med 1 700 000
kronor. Jag räknar därvid med att de anmälda merkostnaderna för vissa
äldre byggnadsföretag skall kunna bestridas och att arbetena med den ifrågavarande
helikopterbasen skall kunna påbörjas. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för marinen för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 1 700 000 kronor.

[79] Vissa markförvärv för marinen

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 500 000 465 093 2 741 861

1957/58 .............................. 700 000

1958/59 (förslag) ............... 200 000

Fortifikationsförvaltningen hemställer att för nästa budgetår anvisas
540 000 kronor för förvärv av mark för anordnande av en provskjutningsplats
vid Torhamns udde samt för oförutsedda utgifter för markförvärv
för marinen (jfr vad som i det föregående anförts i fråga om oförutsedda
utgifter under arméns markförvärvsanslag).

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 200 000 kronor.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma hur dessa medel
närmare skall utnyttjas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för marinen för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Flygvapnets delfond

[80] Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. in.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 500 000 825 944 177 700

1957/58 .................. 500 000

1958/59 (förslag).......... 500 000

Anslaget avses för olika smärre byggnadsarbeten av investeringsnatur
för flygvapnet.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 5 400 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 700 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas oförändrat 500 000 kronor
och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
500 000 kronor.

[81] Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 100 000 54 795 90 231

1957/58 .................. 100 000

1958/59 (förslag).......... 100 000

Anslaget avses för brandskyddsåtgärder inom flygvapnet, såsom brandsektionering
av förrådsbyggnader, automatiska brandalarmanordningar,
anläggande av branddammar m.m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1951—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för budgetåren 1951/1958 anvisat sammanlagt 600 000 kronor
för detta ändamål.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 1 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att anslaget uppföres med 100 000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat
belopp och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

541

att till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

[82] Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 50 000 483 494 127 638

1957/58 .................. 100 000

1958/59 (förslag).......... 100 000

Anslaget avses för byggnadsåtgärder för att minska inbrottsriskerna
vid flygvapnets anläggningar.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949—1957 års statsverkspropositioner
bar riksdagen för budgetåren 1949/58 anvisat sammanlagt 1 075 000 kronor
för detta ändamål.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 1 200 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 100 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat
100 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000
kronor.

[83] Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 1 1 000 000 4 944 260 2 522 232

1957/58 .............................. 4 550 000

1958/59 (förslag) ............... 2 400 000

1 Därutöver 450 000 kronor anvisade på tilläggsstat.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1953—1957 års statsverkspropositioner
och i propositionen 1957:2 har riksdagen för detta ändamål för budgetåren
1953/58 anvisat sammanlagt 16 400 000 kronor. Härjämte har riksdagen
för budgetåren 1949/53 till Byggnadsåtgärder i samband med ändring
i flygvapnets organisation anvisat sammanlagt 10 700 000 kronor. I
enlighet med vad som förutsatts i 1953 års statsverksproposition (bil. 25,
s. 25) har den 30 juni 1953 förefintlig behållning på sistnämnda anslag
överförts till nu förevarande anslag.

542

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

För ändamål, som avses med förevarande anslag, uppgår sammanlagda
medelsanvisningen således till (16 400 000 + 10 700 000 =) 27 100 000
kronor.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget
beräknas till 93 200 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,
hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 11 200 000 kronor.

Ifrågavarande medel avses för i det följande upptagna byggnadsföretag,
av vilka vissa förut anmälts av fortifikationsförvaltningen i tidigare medel
säskanden.

Förband m. m. Byggnadsföretag m. in. Kostnad

Västmanlands flygflottilj Värmeisolering av hangar ...... 630 000

Västgöta flygflottilj Hangar .............................. 4 025 000

Skaraborgs flygflottilj Ammunitionsförråd ............... 50 000

Hallands flygflottilj Ammunitionsförråd ............... 50 000

Blekinge flygflottilj Ammunitionsförråd ............... 50 000

Flygvapnets centrala skolor Ombyggnad av underofficers mäss

.............................. 250 000

Hangarverkstäder vid tre flottiljer
.............................. 1 020 000

Byggnadsåtgärder för mark stridsutbildningen

............ 325 000

Byggnadsåtgärder vid Herrevadskloster
för fältflygaroch
flygnavigatörsutbildning en

................................. 4 000 000

Mei-kostnader för vissa äldre

byggnadsföretag ............... 800 000

Summa kronor 11 200 000

Beträffande den föreslagna hangaren vid Västgöta flygflottilj och byggnadsåtgärderna
vid Herrevadskloster inhämtas bland annat följande.

Hangar för Västgöta flygflottilj. Totalkostnaderna för hangaren beräknar
fortifikationsförvaltningen i enlighet med ett av ämbetsverket och
chefen för flygvapnet uppgjort förslag till 6 700 000 kronor enligt prisläget
den 1 april 1957. Av medel som anvisats under förevarande anslag
för budgetåret 1957/58 beräknas 2 675 000 kronor kunna utnyttjas för att
påbörja hangaren. För att fullfölja arbetena erfordras (6 700 000 —
2 675 000 = ) 4 025 000 kronor.

Byggnadsåtgärder vid Herrevadskloster. Med anledning av flygvapenchefens
förslag om att till Herrevadskloster förlägga den förberedande allmänbildande
undervisningen för fältflygare och flygnavigatörer (jfr i det
föregående under flygvapnets avlöningsanslag) har fortifikationsförvaltningen
under förevarande anslag beräknat medel för att kunna påbörja
de byggnadsarbeten som erfordras för att genomföra förslaget.

Kung!. MajAs proposition nr 110 år 1958

543

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka högre anslag för nästa budgetår än 2 400 000
kronor, vilka medel torde få användas för de mest angelägna arbetena.
Några byggnadsåtgärder vid Herrevadskloster räknar jag emellertid icke
med.

Under åberopande av det anförda får jag alltså hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 2 400 000 kronor.

[84] Vissa flygfältsarbeten in. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ..................M8 000 000 32 295 747 6 862 972

1957/58 .................. 20 000 000

1958/59 (förslag).......... 22 000 000

1 Därutöver har på tilläggsstat anvisats 10 000 000 kronor och från anslag under tolfte huvudtiteln
överförts (11 700+18 000=) 29 700 kronor.

♦

1947—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1947/58
anvisat sammanlagt 199 900 000 kronor. Riksdagen bar härjämte för samma
ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisat 1 250 000 kronor.

Utbyggnaden av flygfälten sker i enlighet med en år 1953 uppgjord
flygfältsplan, som omarbetats och reviderats år 1956. Investeringsbehovet
enligt planen uppgår — inberäknat markförvärv och anläggningar för eloch
teleutrustning — till i runt tal 50 000 000 kronor för år för budgetåren
1958/59—1966/67 (jfr prop. 1957: 1, bil. 25, s. 23—25).

Flygförvaltningen anmäler för nästa budgetår ett medelsbehov av
46 100 000 kronor för fortsatta flygfältsarbeten enligt den ifrågavarande
utbyggnadsplanen. De arbeten, som ämbetsverket avser att utföra under
budgetåret 1958/59, omfattar utbyggnad av nya startbanor, förlängning av
vissa startbanor, utvidgning av uppställningsplattor vid flottiljflygfält, utbyggnad
av uppställningsområden m. m., anordnande av drivmedelscisterner
m. m. samt maskeringsåtgärder och uppförande av baracker.

I fråga om llygfältsarbetena anför flygförvaltningen i medelsäskandena
bl. a. följande.

Av medel som flygförvaltningen äskat för flygfältsarbeten för budgetåren
1954/58 har endast ca 60 % beviljats. Genomförandet av flygfältsplanerna
har därför ej kunnat hålla jämna steg med den militärtekniska utvecklingen.
En snabb utbyggnad av flygbassystemet är emellertid nödvändig med hänsyn
till den ökade tillgången på atomvapen.

544

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Tillgången på llygbaser kommer att under lång tid framåt vara för liten.
Detta har till följd att flottiljerna måste baseras med flera divisioner på
baserna, vilket medför ökad sårbarhet. Vidare begränsas möjligheterna till
kraftsamling av flygförband till olika delar av landet. Flygförbandets
främsta egenskap rörligheten kommer icke att kunna fullt utnyttjas. Endast
ett fåtal divisioner har vidare kunnat ges en spridd uppställning i uppställningsområden
och endast ett ringa antal baser har kunnat förses med
startplatser för jaktflygplan i högsta startberedskap.

Flygförvaltningen anser det icke vara möjligt att nu taga igen den försening
som uppstått i det ursprungliga tidsprogrammet. Ämbetsverket har
dock beräknat medelsbehovet för nästa budgetår så att byggnadsverksamheten
skall kunna nå upp till ett medelår enligt flygfältsplanen.

För den fortsatta moderniseringen av flygvapnets bomb- och skjutplatser
anmäler flygförvaltningen härjämte ett medelsbehov av 300 000 kronor
för nästa budgetår.

Flygförvaltningen hemställer sålunda att för budgetåret 1958/59 anvisas
46 100 000 kronor för arbeten enligt flygfältsplanen och 300 000 kronor
för utbyggnad av bomb- och skjutplatser eller sammanlagt 46 400 000
kronor. Vidare hemställer ämbetsverket att arbeten enligt flygfältsplanen
får igångsättas för en kostnad av 6 500 000 kronor utöver anvisade medel.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke
bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas
genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

Flygförvaltningen har i sina medelsäskanden på driftbudgeten (skr. 2:/e
1957) föreslagit att särskilda medel måtte beräknas för planläggning av
sådana flygfältsarbeten, som avses komma till utförande vid krig eller beredskapstillstånd,
samt hemställt att ett reservationsanslag å 300 000 kronor
måtte anvisas för detta ändamål för nästa budgetår.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att anslaget för nästa budgetår uppföres med
högre belopp än 22 000 000 kronor. Då de för innevarande budgetår under
anslaget disponibla medlen, inberäknat reservationer, uppgår till cirka
27 000 000 kronor, innebär den föreslagna medelsanvisningen en minskning
av flygfältsarbetena i jämförelse med innevarande budgetår. Liksom
förut bör Kungl. Maj :t beredas möjlighet att medge att flygfältsarbeten
får igångsättas för en viss kostnad utöver anslagsbeloppet, förslagsvis för
nästa budgetår 4 000 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
att besluta om byggnadsprogrammets närmare utformning.

Några särskilda medel för planläggning av vissa flygfältsarbeten kan jag
icke tillstyrka. För ifrågavarande planläggning torde, liksom tidigare skett,
förevarande anslag få utnyttjas.

545

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva att flygfältsarbeten m. m. vid flygvapnet må
komma till utförande i den av mig angivna omfattningen;

b) till Vissa flygfältsarbeten m.m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 22 000 000 kronor.

[85] Anläggningar för el- och teleutrustning

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 2 500 000 1 519 329 3 587 774

1957/58 .................. 2 000 000

1958/59 (förslag).......... 3 400 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1956 och 1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1956/58 anvisat
4 500 000 kronor. Härjämte har 1951—1955 års riksdagar för budgetåren
1951/56 till Flygfältsbelysning m. m. anvisat sammanlagt 4 700 000 kronor,

I enlighet med vad som förutsatts i 1956 års statsverksproposition (bil. 25,
s, 26) har den 30 juni 1956 förefintlig behållning på sistnämnda anslag
överförts till nu förevarande anslag.

För ändamål, som avses med förevarande anslag, uppgår den sammanlagda
medelsanvisningen således till (4 500 000+4 700 000—) 9 200 000
kronor.

Flygförvaltningen hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 4 910 000 kronor och anför i anslutning härtill bl. a. följande.

Anläggningar för flygfältsbelysning. Flygfältsbelysningar av ny typ bör
installeras vid ytterligare två flottiljer. I samband med fortsatta flygfältsarbeten
erfordras vidare kompletteringar av befintliga anläggningar för banoch
inflygningsljus, varjämte vissa omplaceringar och nyinstallationer av
hinderljusmaster måste utföras av flygsäkerhetsskäl. Kostnaderna för här
ifrågavarande arbeten beräknar tlygförvaltningen till 630 000 kronor för
budgetåret 1958/59.

Anläggningar för elkraft. Flygförvaltningen har i tidigare medelsäskanden
anmält att elkraftförsörjningen vid vissa krigsflygfält behöver förstärkas.
Det ökade behovet av elenergi sammanhänger med det stegrade elkraftbehovet
för radio och radar, transportabla flygfältsbelysningsanläggningar
och särskilda kommandoplatsvagnar, vilken utrustning numera erfordras
för att åstadkomma ökad flygsäkerhet och effektivare stridsledning. Vidare
tillkommer ett ökat elkraftbehov för uppehållsplatser, verkstadsutrymmen
m. m. inom uppställningsområden. Kostnaderna för här avsedda arbeten
beräknar flygförvaltningen till 860 000 kronor för budgetaret 1958/59.

Anläggningar för högtalare. En fortsatt komplettering av kabelnäten
m. m. erfordras. Den reviderade flygfältsplanen beräknas vidare medföra
krav på en utvidgning av kabelnätet för signal- och högtalaranläggningarna
på flygfälten. Kostnaderna under nästa budgetår för här ifrågavarande
arbeten beräknas till 280 000 kronor.

35—gg 85 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

546

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anläggningar för radio och radar. Den för flygverksamheten erforderliga
säkerhetsorganisationen kräver ytterligare successiv utbyggnad av markplacerad
radio- och radarutrustning. Denna ömtåliga materiel måste skyddas
mot ogynnsamt väder och yttre åverkan. Smärre hyddor och skyddsrum
behöver därför uppföras. Vidare erfordras fundament till master
samt kabelarbeten. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas för budgetåret
1958/59 till sammanlagt 2 200 000 kronor.

Anläggningar för telemateriel för luftbevakningen. Ifrågavarande arbeten
omfattar i huvudsak anordningar för luftbevakningens teleinstallationer,
såsom resning av master till radioanläggningar, hyddor för sådana anläggningar,
fundament för master och hyddor, framdragning av elkraft, anskaffning
av reservkraftaggregat m. m. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas
för budgetåret 1958/59 till 940 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 3 400 000
kronor. Anslagsmedlen torde få användas för att utföra de mest angelägna
av de i det föregående angivna arbetena. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar för el- och teleutrustning för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 3 400 000 kronor.

[86] Vissa markförvärv för flygvapnet

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 7 000 000 3 585 348 5 438 600

1957/58 .............................. 3 000 000

1958/59 (förslag) ............... 1 200 000

Flygförvaltningen hemställer att för nästa budgetår anvisas 3 600 000
kronor för markförvärv för flygfältsarbeten m. m. Ämbetsverket har därvid
beräknat medel för två större förvärv, för vilka kostnaderna uppskattas
till omkring 1 000 000 kronor, samt för ett flertal mindre markförvärv där
kostnaderna beräknas icke komma att överstiga 300 000 kronor. Samtliga
markförvärv utom två mindre avser krigsflygfält.

Fortifikationsförvaltningen hemställer vidare att för nästa budgetår anvisas
800 000 kronor för markförvärv för flygvapnets markstridsutbildning.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 1 200 000 kronor.
Anslaget bör kunna utnyttjas för de ändamål som angivits i det föregående.
Det bör dock få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur
anslagsmedlen närmare skall disponeras.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för flygvapnet för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

547

Befästningars delfond
[87] Anordnande av vissa fartygstunnlar

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 3 000 000 4 491 375 848 766

1957/58 .................. 4 000 000

1958/59 (förslag).......... 7 100 000

1948—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1948/58
anvisat sammanlagt 39 500 000 kronor. Av ett äldre anslag har härjämte
kunnat disponeras 310 000 kronor. Anslagsmedlen är avsedda för fem
olika anläggningar. Kostnaderna för dessa beräknades i fortifikationsförvaltningens
medelsäskanden för budgetåret 1957/58 till sammanlagt
64 540 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa
budgetår att kostnaderna för ifrågavarande anläggningar uppräknats med
1 720 000 kronor på grund av indexmässig stegring av kostnaderna.
En uppräkning av kostnaderna har vidare skett med 640 000 kronor genom
att kostnaderna för vissa arbeten för utflyttningen av Stockholms örlogsvarv
lagts på här ifrågavarande objekt. Kostnaderna för anläggningarna
beräknar fortifikationsförvaltningen således till (64 540 000 + 1 720 000 +
640 000 = ) 66 900 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För att
fullfölja byggnadsprogrammet erfordras (66 900 000—39 810 000=)
27 090 000 kronor. Härav erfordras 10 360 000 kronor för budgetåret
1958/59.

Fortifdcationsförvaltningen anmäler härjämte behov av ytterligare ett antal
fartygstunnlar m. m. för en totalkostnad av 187 700 000 kronor. För
ifrågavarande objekt äskas dock icke några medel för nästa budgetår.

Ämbetsverket hemställer således att för budgetåret 1958/59 anvisas
10 360 000 kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke
bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas
genom de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

Depnrtemen tschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 7 100 000 kronor för fortsatta
arbeten på redan beslutade anläggningar.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa fartygstunnlar för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 7 100 000 kronor.

548

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

[88] Bergliangarer	Anslag	Nettoutgift	Behållning
1956/57 ..............	____ 7 400 000	7 144 602	255 398
1957/58 ..............	____ 9 100 000
1958/59 (förslag)......	____ 7 100 000

1949—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1949/58
anvisat sammanlagt 86 200 000 kronor. Anslagsmedlen avses för berghangarer
vid fem flygflottiljer. Kostnaderna för berghangarerna beräknades
i fortifikationsförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1957/58 till
94 600 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa
budgetår att förnyade kostnadsberäkningar som företagits beträffande ifrågavarande
anläggningar nödvändiggjort en uppräkning av kostnaderna med
totalt 3 110 000 kronor, varav 990 000 kronor för indexmässig kostnadsstegring.
Kostnaderna för hangarerna beräknar fortifikationsförvaltningen
sålunda till (94 600 000+3 110 000=) 97 710 000 kronor enligt prisläget
den 1 april 1957. För att fullfölja byggnadsprogrammet erfordras alltså
(97 710 000—86 200 000=) 11 510 000 kronor, vilket belopp i sin helhet
erfordras för nästa budgetår.

Fortifikationsförvaltningen anmäler härjämte behov av kompletterande
arbeten beträffande vissa av hangarerna samt ånyo behov av modernisering
av två äldre hangarer. För budgetåret 1958/59 äskar fortifikationsförvaltningen
emellertid icke några medel härför.

Ämbetsverket hemställer således att för nästa budgetår anvisas 11 510 000
kronor.

Departementschefen

Enligt fortifikationsförvaltningens nu gjorda beräkningar erfordras omkring
11 500 000 kronor för att slutföra arbetena beträffande hangarerna.

Jag föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas 7 100 000 kronor, vilket
belopp torde vara tillräckligt för att helt färdigställa fyra av de fem hangarerna.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Berghangarer för budgetåret 1958/59 anvisa ett
investeringsanslag av 7 100 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

549

[89] Anordnande av vissa drivmedelsförråd

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. *3 500 000 6 213 697 56 888

1957/58 .................. 3 400 000

1958/59 (förslag).......... 5 600 000

1 Därutöver 1 500 000 kronor anvisade på tilläggsstat.

1948—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1948/58
anvisat sammanlagt 48 800 000 kronor. Av äldre anslag har härjämte
kunnat utnyttjas 1 063 000 kronor. I anslutning till Kungl. Maj:ts beslut
den 16 juli 1954 har från förevarande anslag 2 300 000 kronor överförts
till fondmedel under tionde huvudtiteln, sedan en av anläggningarna, för
vilken detta belopp avsetts, bestämts skola i fortsättningen utbyggas genom
försorg av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap. Sålunda har för
återstående objekt — tolv olika drivmedelsanläggningar, etappförråd jämte
kompletteringar av vissa äldre anläggningar m. m. -—- kunnat disponeras
(48 800 000 + 1 063 000—2 300 000=) 47 563 000 kronor. Kostnaderna för
ifrågavarande anläggningar m. m. beräknades av fortifikationsförvaltningen
i medelsäskandena för budgetåret 1957/58 till 52 950 000 kronor enligt
prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa
budgetår att kostnaderna för några av anläggningarna, som ännu icke helt
färdigställts, uppräknats med 510 000 kronor på grund av indexmässiga
kostnadsstegringar. Beträffande några objekt har enligt fortifikationsförvaltningen
vidare på grund av ökade krav på distributionsanordningar
och säkerhetsåtgärder samt i anledning av forceringsarbeten i samband
med Suezkrisen m. m. kostnadsökningar uppkommit med 5 160 000
kronor, vilka emellertid till en del kunnat kompenseras genom att besparingar,
sammanlagt 1 300 000 kronor, uppstått beträffande andra objekt
inom anslaget. Kostnaderna för ifrågavarande anläggningar m. m. beräknar
fortifikationsförvaltningen sålunda till (52 950 000+510 000+5 160 000 —
1 300 000 = ) 57 320 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För att
fullfölja byggnadsprogrammet erfordras (57 320 000—47 563 000=)
9 757 000 kronor, varav 6 757 000 kronor för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger härjämte förslag om utförande av
ytterligare drivmedelsanläggningar m. m. för en beräknad totalkostnad av
233 950 000 kronor. För att påbörja vissa av de nya objekten erfordras
4 700 000 kronor för nästa år.

Ämbetsverket hemställer således att för budgetåret 1958/59 anvisas
(6 757 000+4 700 000=) 11 457 000 kronor.

550

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma
icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få
inhämtas genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 5 600 000 kronor. Anslagsmedlen
torde få användas för att fullfölja redan beslutade objekt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa drivmedelsförråd för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 5 600 000 kronor.

[90] Vissa ammunitionsförråd

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 4 300 000 4 760 641 5 311 340

1957/58 .................. 4 850 000

1958/59 (förslag).......... 4 300 000

1944, 1947 och 1950—1957 års riksdagar har för detta ändamål för
budgetåren 1944/45, 1947/48 och 1950/58 anvisat sammanlagt 51 670 000
kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande
syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt 2 865 000 kronor, varjämte
arbetsmarknadsstyrelsen ställt 1 209 000 kronor till förfogande för sådana
arbeten utförda under budgetåren 1954/57. Av ett äldre anslag har vidare
kunnat utnyttjas, i avrundat tal, 650 000 kronor. De medel som kunnat
disponeras för här ifrågavarande ändamål uppgår således till (51 670 000 +
2 865 000 + 1 209 000+650 000=) 56 394 000 kronor. Medlen avses för
fyra större centrala ammunitionsförråd och vissa provisoriska förråd för
försvarsgrenarnas gemensamma behov, för personalbostäder vid ett av
centralförråden samt för bergförråd och friliggande förråd för arméns
behov. Kostnaden för ifrågavarande anläggningar m. m. beräknades av
fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret 1957/58 till
72 284 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa
budgetår att kostnaderna för vissa av anläggningarna, som ännu icke färdigställts,
uppräknats med 1 350 000 kronor på grund av indexmässig
kostnadsökning. Totalkostnaderna enligt prisläget] den 1 april 1957 för
här ifrågavarande objekt beräknar ämbetsverket således till (72 284 000 +
1 350 000 = ) 73 634 000 kronor. För att fullfölja bvggnadsprogrammet
erfordras (73 634 000—56 394 000=) 17 240 000 kronor, varav 9 950 000
kronor för budgetåret 1958/59.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

551

Fortifikationsförvaltningen framlägger vidare förslag om utförande av
ytterligare ammunitionsförråd m. m. för en beräknad totalkostnad av
143 625 000 kronor. Härav avses 6 400 000 kronor för modernisering av
vissa äldre anläggningar, 39 780 000 kronor för bergförråd och friliggande
förråd för armén, 13 000 000 kronor för förråd för flygvapnet samt återstoden,
84 445 000 kronor, för nya centralförråd m. m. För ifrågavarande
nya objekt erfordras för nästa budgetår 6 575 000 kronor, varav 2 575 000
kronor för utbyggnad av centralförråd m. m. och 4 000 000 kronor för friliggande
förråd för armén och flygvapnet.

Ämbetsverket hemställer således att för budgetåret 1958/59 anvisas
(9 950 000+6 575 000=) 16 525 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 4 300 000 kronor. Anslagsmedlen
torde få avses för redan beslutade objekt samt för att påbörja vissa
friliggande förråd för flygvapnet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ammunitionsförråd för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 4 300 000 kronor.

[91] Anordnande av vissa förråd för marinen m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 600 000 — 2 558 060

1957/58 .................. 2 000 000

1958/59 (förslag).......... 500 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1954—1957 års statsverkspropositioner
har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1954/58 anvisat sammanlagt
4 600 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till
vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisat 410 000 kronor. Anslagsmedlen
avses för två bergförråd för ammunition m. m., utvidgning av ett annat
sådant förråd, för friliggande förråd samt för personalbostäder vid ett
bergförråd. Kostnaderna för ifrågavarande objekt beräknades till 6 645 000
kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa
budgetår att kostnaderna för ifrågavarande anläggningar enligt prisläget
den 1 april 1957 beräknas till 8 205 000 kronor. En uppräkning av kost -

552

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

naderna har därvid skett med 280 000 kronor på grund av indexmässig
kostnadsstegring. Vidare har kostnaderna för ett av bergförråden uppräknats
med 1 280 000 kronor på grund av vissa förändringar i utförandet.
— Återstående medelsbehov för att fullfölja ifrågavarande arbeten utgör
således (8 205 000—5 010 000 = ) 3 195 000 kronor, vilket belopp i sin
helhet erfordras för budgetåret 1958/59.

I medelsäskandena för budgetåret 1955/56 framlade fortifikationsförvaltningen
en utbyggnadsplan för fullträffsäkra förråd för marinen, för vilken
plan närmare redogjorts i 1955 års statsverksproposition (bil. 25, s. 31—32).
För tillgodoseende av de i planen angivna förrådsbehoven anmäler fortifikationsförvaltningen
ett medelsbehov av totalt 43 930 000 kronor, varav
för nästa budgetår äskas 1 090 000 kronor för modernisering och omändring
av äldre berganläggningar till förråd.

Fortifikationsförvaltningen hemställer således att för budgetåret 1958/59
anvisas (3 195 000 + 1 090 000=) 4 285 000 kronor.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka högre anslag för nästa budgetår än 500 000
kronor. Anslaget torde få användas för fortsatta arbeten med redan beslutade
objekt. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investerings anslag av 500 000
kronor.

[92] Uppställningsplatser för radarstationer

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. H 250 000 3 974 737 4 517 609

1957/58 .................. 4 000 000

1958/59 (förslag).......... 5 700 000

1 Därutöver 3 000 000 kronor anvisade på tilläggsstat.

1950—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1950/58
anvisat sammanlagt 32 450 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma
ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt
972 000 kronor, varjämte arbetsmarknadsstyrelsen ställt 2 275 000 kronor
till förfogande för sådana arbeten utförda under budgetåren 1954/57.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

553

Slutligen liar av ett äldre anslag kunnat utnyttjas 1 021 000 kronor. De
medel, som kunnat disponeras för här ifrågavarande ändamål, uppgår
således till (32 450 000+972 000+2 275 000 + 1 021 000=) 36 718 000 kronor.
Härav har 22 352 000 kronor avsetts för marinens och 14 366 000
kronor för flygvapnets anläggningar.

Fortifikations förvaltning en anmäler i sina medelsäskanden för nästa
budgetår att kostnaden för anläggningar som färdigställts eller påbörjats
med anlitande av sålunda disponibla medel uppgår till 39 423 000 kronor
enligt prisläget den 1 april 1957. Ämbetsverket har även här beträffande
några objekt företagit en uppräkning av kostnaderna på grund av indexmässig
kostnadsstegring. Uppräkningen utgör 90 000 kronor. I fråga
om en av de större anläggningarna har vidare kostnaderna, som från
början blivit för lågt beräknade, uppräknats med 545 000 kronor. — För
att slutföra de objekt som påbörjats, men ännu icke färdigställts, erfordras
(39 423 000—36 718 000 = ) 2 705 000 kronor, vilket belopp i sin helhet
bör kunna disponeras för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger i medelsäskandena för nästa budgetår
förslag om anordnande av ytterligare ett antal uppställningsplatser
m. m. för en kostnad av 119 285 000 kronor. För ifrågavarande nya objekt
erfordras 8 935 000 kronor för budgetåret 1958/59.

För nästa budgetår äskar fortifikationsförvaltningen således (2 705 000 +
8 935 000 = ) 11 640 000 kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma
icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få
inhämtas genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 5 700 000 kronor, vilket
innebär en höjning av anslaget med 1 700 000 kronor. Anslaget torde få
användas för fortsatt utbyggnad av radarstationer för marinen och flygvapnet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppställningsplatser för radarstationer för budgetåret
1958/59 anvisa ett investerings anslag av 5 700 000 kronor.

[93] Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier

Anslag Nettontgift Behållning

1956/57 .................. !3 000 000 7 760 012 4 313 432

1957/58 .................. 5 000 000

1958/59 (förslag).......... 4 300 000

1 Därutöver 2 000 000 kronor anvisade på tilläggsstat.

554

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1951/58
anvisat sammanlagt 38 500 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma
ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt
2 064 000 kronor, varjämte arbetsmarknadsstyrelsen ställt 600 000 kronor
till förfogande för sådana arbeten utförda under budgetåret 1954/55. Av
ett äldre anslag har vidare kunnat utnyttjas 100 000 kronor. De medel
som kunnat disponeras för här ifrågavarande ändamål uppgår således
till (38 500 000 ~|-2 064 000-]-600 000-j-100 000=) 41 264 000 kronor. Medlen
avses för tolv kustartilleribatterier jämte modernisering av vissa äldre
batterier m. m. Kostnaderna för här ifrågavarande anläggningar m. m.
beräknades av fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret
1957/58 till 51 264 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa
budgetår att kostnaderna för några av de pågående objekten uppräknats
med tillhopa 580 000 kronor på grund av indexmässig kostnadsstegring.
Vidare anmäler ämbetsverket att kostnaderna för vissa batterier uppräknats
med sammanlagt 750 000 kronor på grund av forcering av
arbetena i anledning av Suezkrisen. Härjämte har enligt fortifikationsförvaltningen
beträffande ett batteri merkostnader uppkommit med 500 000
kronor, vilka kostnader emellertid uppvägs av besparingar beträffande
andra batterier. Kostnaderna för ifrågavarande batterier m. m. beräknar
fortifikationsförvaltningen sålunda till (51 264 000+580 000+750 000 = )
52 594 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För att fullfölja byggnadsprogrammet
erfordras (52 594 000—41 264 000=) 11 330 000 kronor,
varav 6 400 000 kronor för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger härjämte förslag om utförande avytterligare
ett antal kustartillerianläggningar m. m. — i huvudsak anmälda
i föregående års äskanden — för en beräknad totalkostnad av 186 141 000
kronor. Härav avses 10 500 000 kronor för en ytterligare etapp i utbyggnaden
av- vissa batterier, 12 140 000 kronor för ombestyckning och komplettering
av batterier, 111 565 000 kronor för nya batterier, 21 150 000
kronor för närluftvärn, 18 686 000 kronor för frontverkstäder, minstationer
och kraftanläggningar m. m. samt 12 100 000 kronor för modernisering
av äldre batterier. För budgetåret 1958/59 erfordras för ifrågavarande nya
objekt 4 945 000 kronor.

Ämbetsverket hemställer således att för nästa budgetår anvisas (6 400 000
+ 4 945 000=) 11 345 000 kronor.

Ärendet är av- den natur att en fullständig redogörelse för detsamma
icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få
inhämtas genom de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

555

Departementschefen

Jag föreslår att för detta ändamål anvisas 4 300 000 kronor för nästa
budgetår. Anslagsmedlen torde i första hand få utnyttjas för redan beslutade
objekt. Därjämte torde ett nytt batteri, totalt kostnadsberäknat till
2 600 000 kronor, få påbörjas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 4 300 000 kronor.

[94] Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. x2 200 000 2 476 360 3 886 559

1957/58 .................. 1 500 000

1958/59 (förslag).......... 5 500 000

1 Därutöver anvisat 3 300 000 kronor på tilläggsstat.

1947—1949 och 1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för
budgetåren 1947/58 anvisat sammanlagt 30 250 000 kronor. Riksdagen har
härjämte för samma ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte
anordnade arbeten på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisat 320 000 kronor, varjämte arbetsmarknadsstyrelsen ställt 205 000
kronor till förfogande för sådana arbeten utförda under budgetåret 1954/55.
Av ett äldre anslag har vidare kunnat utnyttjas 315 000 kronor samt av
vissa gåvomedel 48 000 kronor. De medel som kunnat disponeras för här
ifrågavarande ändamål uppgår således till (30 250 000 + 320 000+205 000
+ 315 000+48 000 = ) 31 138 000 kronor. Medlen avses för utbyggnad av
centraler m. m. för jaktstridslednings- och luftbevakningsorganisationen
och fasta radiolänkförbindelser. Utbyggnaden sker i enlighet med en av
fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret 1954/55 framlagd
plan, vars genomförande enligt prisläget den 1 april 1956 beräknades
kosta 71 380 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa
budgetår att kostnaderna för planen enligt prisläget den 1 april 1957 beräknas
till 74 525 000 kronor, vilket innebär en kostnadsökning med
3 145 000 kronor. Härav utgör 2 285 000 kronor indexmässiga kostnadsstegringar,
810 000 kronor oförutsedda kostnadsökningar för vissa radiolänkstationer
samt 50 000 kronor kostnadsökning på grund av att ett
nytt objekt för radiolänknätet ansetts böra inrymmas i planen. — För att
fullfölja planen erfordras (74 525 000—31 138 000=) 43 387 000 kronor.
Hiirav bör enligt fortifikalionsförvaltningen för budgetåret 1958/59 anvisas
8 870 000 kronor huvudsakligen för att påbörja nya objekt.

556

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Fortifikationsförvaltningen hemställer således att för nästa budgetår anvisas
8 870 000 kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma
icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få
inhämtas genom de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 5 500 000
kronor, vilket innebär en höjning av anslaget med 4 000 000 kronor. Anslagsmedlen
torde få användas för fortsatta arbeten enligt den framlagda
utbyggnadsplanen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 5 500 000 kronor.

[95] Tygmaterielförråd i berg

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 6 600 000 5 523 682 3 284 432

1957/58 .................. 4 500 000

1958/59 (förslag).......... 3 300 000

1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1950/58
anvisat sammanlagt 29 600 000 kronor. Av äldre anslag har härjämte kunnat
utnyttjas 6 040 000 kronor. De medel som kunnat disponeras för här ifrågavarande
ändamål uppgår således till (29 600 000+6 040 000=) 35 640 000
kronor. Medlen avses för följande anläggningar i berg, nämligen tygmaterielförråd
och tygverkstad för Bodens tygstation, tygverkstad för Göteborgs
garnison, tygverkstad för Norrlands trängregemente m. fl. förband, tygmaterielförråd
för Karlsborgs tyrgstation, tre centrala tygmaterielförråd,
optisk verkstad m. m. för Stockholms tygstation samt utrymmen för lagring
av torrbatterier. Kostnaderna för ifrågavarande objekt beräknades av fortifikationsförvaltningen
i medelsäskandena för budgetåret 1957/58 till
43 450 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa
budgetår att kostnaderna för ifrågavarande anläggningar, med undantag för
tygverkstaden för Norrlands trängregemente, de tre numera helt färdigställda
centrala tygmaterielförråden samt den optiska verkstaden, uppräknats
med 850 000 kronor på grund av indexmässig stegring av kostnaderna.
Ämbetsverket anmäler vidare att det blivit nödvändigt att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

557

uppräkna kostnaderna för tygverkstaden för Göteborgs garnison och tygmaterielförrådet
för Karlsborgs tygstation med sammanlagt 3 580 000 kronor,
då förändringar måst vidtagas i utförandet av dessa anläggningar.
Kostnaderna för tygmaterielförrådet och tygverkstaden för Bodens tygstation
har emellertid enligt fortifikationsförvaltningen kunnat nedbringas med
1 000 000 kronor. Ämbetsverket beräknar således kostnaderna för här
ifrågavarande objekt till (43 450 000+850 000+3 580 000—1 000 000=)
46 880 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För fullföljande av
bvggnadsprogrammet erfordras (46 880 000—35 640 000=) 11 240 000 kronor,
varav 8 130 000 kronor för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger härjämte förslag om utförande av
ytterligare anläggningar i berg för förråd och verkstäder m. m. för en totalkostnad
av 91 940 000 kronor. För budgetåret 1958/59 erfordras för ifrågavarande
nya objekt 3 000 000 kronor för att påbörja en berganläggning
för radar- och signalverkstäder.

För nästa budgetår äskar fortifikationsförvaltningen således under förevarande
anslagsrubrik (8 130 000+3 000 000=) 11 130 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 3 300 000
kronor. Anslagsmedlen torde få användas för fortsatta arbeten på redan
beslutade objekt. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Tygmaterielförråd i berg för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 3 300 000 kronor.

i" 96] Bergverkstäder vid flygvapnet

Anslag

1957/58 .................. 2 150 000

1958/59 (förslag).......... 650 000

Anslaget avses för olika byggnadsarbeten inom centrala flygverkstaden
i Arboga, centrala flygmaterielförrådet i Arboga och flygverkstaden i Linköping.

Kostnaderna för de byggnadsföretag, som fortifikationsförvaltningen redovisar
under förevarande anslagsrubrik, uppgår enligt prisläget den 1 april
1957 till 28 540 000 kronor. För ifrågavarande arbeten har hittills kunnat
utnyttjas sammanlagt 8 545 000 kronor, varav 2 150 000 kronor från före

558

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

varande anslag, 1 350 000 kronor från anslaget Övriga befästningsarbeten
samt 5 045 000 kronor från äldre anslag. För att fullfölja arbetena erfordras
sålunda (28 540 000—8 545 000 = ) 19 995 000 kronor, varav 2 297 000
kronor för nästa budgetår.

Fortifikationsförvaltningen hemställer således att för budgetåret 1958/59
anvisas 2 297 000 kronor för här ifrågavarande arbeten.

Departementschefen

Jag föreslår att 650 000 kronor anvisas för detta ändamål för nästa
budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Bergverkstäder vid flygvapnet för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 650 000 kronor.

97] Fullträffsäkra uppehållsplatser

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 6 000 000 5 532 692 1 176 879

1957/58 .................. 4 000 000

1958/59 (förslag).......... 9 200 000

Detta anslag avses för anordnande av fullträffsäkra uppehållsplatser för
såväl militära som civila myndigheter.

1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1950/58
anvisat sammanlagt 50 800 000 kronor. Utöver dessa anslagsmedel har för
samma ändamål kunnat utnyttjas sammanlagt 7 315 000 kronor från anslag
under statens allmänna fastighetsfond m. fl. De medel som således kunnat
disponeras för ändamål, som avses med anslaget, uppgår till (50 800 000 +
7 315 000=) 58 115 000 kronor.

Enligt en i fortifikationsförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår
intagen sammanställning avses 28 966 000 kronor av anslagsmedlen för
lokaler för militära staber m. m., medan 26 345 000 kronor står till förfogande
för vissa civila myndigheters behov och 2 804 000 kronor avses för
gemensamma ändamål. Utbyggnaden av anläggningarna sker i huvudsak
efter en av överbefälhavaren efter samråd med berörda myndigheter upprättad
generalplan, som är föremål för fortlöpande översyn för att modernitetskrav
skall kunna tillgodoses i största möjliga utsträckning. Kostnaderna
för att genomföra planen beräknades i fortifikationsförvaltningens medelsäskanden
för budgetåret 1957/58 till 117 600 000 kronor enligt prisläget
den 1 april 1956.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

559

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa
budgetår att kostnaderna enligt planen ökat dels med 3 092 000 kronor
på grund av indexmässig stegring av kostnaderna och dels med 2 253 000
kronor genom att vissa nya objekt inrymts i planen och utrymmesbehoven
för vissa anläggningar ökat m. m. En minskning av kostnaderna
med 102 000 kronor har enligt fortifikationsförvaltningen emellertid
samtidigt inträffat genom att en mindre anläggning utgått ur planen
Kostnaderna för denna beräknar fortifikationsförvaltningen således tilj
(117 600 000+3 092 000 + 2 253 000—102 000=) 122 843 000 kronor en.
ligt prisläget den 1 april 1957. — För att fullfölja byggnadsprogrammet
erfordras alltså ytterligare (122 843 000—58 115 000 = ) 64 728 000 kronor.

För den fortsatta utbyggnaden under budgetåret 1958/59 beräknar fortifikationsförvaltningen
medelsbehovet till 13 155 000 kronor, varav för försvarets
del 7 577 000 kronor, för civilförsvarsstyrelsens del 450 000 kronor,
för övriga statliga myndigheter vilka avses erhålla utrymmen i de gemensamma
uppehållsplatserna 1 828 000 kronor samt för vissa gemensamma
anordningar 3 300 000 kronor.

Departementschefen

Enligt de principer, som fastställts vid 1951 års riksdag, skall för anordnandet
av bergrum gemensamma för militära och civila myndigheter tilllämpas
en centralt uppgjord plan. Samtliga kostnader för ifrågavarande
uppehållsplatser skall redovisas under försvarets fastighetsfond. De medel
som för motsvarande ändamål tidigare anvisats på andra fonder har även,
i den mån de icke belöper på rent civila anläggningar, överförts till försvarets
fastighetsfond.

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 9 200 000
kronor, vilket innebär en ökning med 5 200 000 kronor. Av anslaget torde
omkring 2 500 000 kronor få avses för ifrågakommande civila ändamål.
Anslagsmedlen bör huvudsakligen användas för att fullfölja pågående anläggningar.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Fullträffsäkra uppehållsplatser för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 9 200 000 kronor.

560

Kiuigl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

[98] Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 200 000 526 683 2 271

1957/58 .............................. 200 000

1958/59 (förslag) ............... 1 000 000

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1953: 200 angående flyttning
av Stockholms örlogsbas har riksdagen beslutat att örlogsbasen skall
flyttas till Stockholms södra skärgård, varvid örlogsvarvet skall förläggas
till Muskö. För vissa förberedelse- och utredningsarbeten har riksdagen
efter förslag av Kungl. Maj :t i 1954, 1956 och 1957 års statsverkspropositioner
anvisat sammanlagt 900 000 kronor under förevarande anslag.

Vid behandlingen av det i 1956 års statsverksproposition upptagna anslaget
till flyttning av Stockholms örlogsbas beslöt statsutskottet (uti.
1956: 41) bland annat föreslå riksdagen att, med bifall till två i ämnet
väckta motioner, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att för 1957 års riksdag
måtte framläggas en definitiv plan för Stockholms örlogsvarvs utflyttning
till Muskö, innefattande med planen förenade konsekvenser i kostnadshänseende.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Genom
beslut den 1 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen
att i samråd med chefen för marinen och marinförvaltningen utarbeta en
sådan plan.

I skrivelse den 26 september 1956 framlade fortifikationsförvaltningen
en i samråd med berörda myndigheter utarbetad plan för utflyttningen av
örlogsvarvet. Planen anslöt i princip till 1948 års örlogsbasutrednings förslag.
I fråga om detalj utförandet föreslogs emellertid vissa ändringar med
hänsyn till de erfarenheter, som vunnits efter 1948 i fråga om utvecklingen
av nya anfallsvapen, främst atomstridsmedel. Varvets karaktär av
krigsreparationsbas sköts vidare mer i förgrunden. Kostnaderna för genomförande
av förslaget beräknades till sammanlagt 273 miljoner kronor.
I yttrande över förslaget uttalade överbefälhavaren bland annat att den
föreslagna anläggningen var för starkt koncentrerad och att en omprövning
av de riktlinjer, som uppställts av örlogsbasutredningen, syntes motiverad.
Överbefälhavaren både med anledning därav uppdragit åt chefen
för marinen att i samråd med fortifikationsförvaltningen göra en undersökning
beträffande örlogsvarvets utflyttning med sikte dels på en central
varvsanläggning byggd för freds- och krigsdrift, dels på möjligheterna att
anlägga krigsreparationsplatser fördelade till skilda basområden med anknytning
till den nämnda centrala anläggningen.

Vid anmälan av den av fortifikationsförvaltningen framlagda planen i
1957 års statsverksproposition (bil. 25, s. 41—43) uttalade departementschefen,
som framhöll angelägenheten av att marinens varvsanläggning i

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

561

Stockholm snarast avvecklades, att en förnyad utredning efter de av överbefälhavaren
angivna riktlinjerna syntes lämplig. Därvid borde enligt departementschefen
alla möjligheter att nedbringa kostnaderna tillvaratagas,
varjämte möjligheterna att tillgodose marinens fredstida varvsbehov genom
ett överförande av viss del av varvsarbetena från Stockholms örlogsvarv
till marinens övriga nu befintliga anläggningar borde uppmärksammas.

I skrivelse den 17 juni 1957 har chefen för marinen i samråd med fortifikationsförvaltningen
framlagt en reviderad plan för Stockholms örlogsvarvs
utflyttning till Muskö. Enligt denna plan har anläggningarna på
Muskö avsevärt begränsats, vilket kunnat ske dels genom en föreslagen
minskad omfattning av fredsdriften samt en ändrad målsättning för de
reparationer som i krig skall utföras vid anläggningen, dels genom att
vissa reparationsarbeten i krig beräknas kunna utföras vid särskilda, inom
marinkommando Ost utspridda krigsreparationsplatser. Totalkostnaderna
för Musköanläggningen, utförd enligt den reviderade planen, beräknas till
194,5—204 miljoner kronor, beroende på hur fastlandsförbindelserna utformas.
Anläggningen föreslås bli utbyggd i två i fråga om kostnader
lika stora etapper, vardera omfattande en tidsperiod av fem år. Båda
etapperna utgör var för sig självständiga utbyggnadsskeden. Inom den
första femårsperioden räknar marinchefen med att en skyddad anläggning
för basservice och begränsade reparationer av fartyg upp till jagares
storlek skall kunna erhållas. Efter ytterligare fem år bör en komplett
varvsanläggning för sådana fartyg ha åstadkommits. Härvid skall utflyttningen
av örlogsvarvet vara genomförd. Efter den första etappen bör enligt
marinchefen större delen av Skeppsholmsvarvet kunna frigöras, varjämte
genom vissa omflyttningar ett område inom norra delen av Galärvarvet
(mot Strandvägen) beräknas kunna friställas. För att påbörja den
första etappen äskas för nästa budgetår 13 miljoner kronor. — En närmare
redogörelse för förslaget torde icke böra lämnas till statsrådsprotokollet.
Ytterligare upplysningar torde få inhämtas genom de handlingar
som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Överbefälhavaren tillstyrker i yttrande över förslaget utbyggnaden av
den första etappen av anläggningen.

Departementschefen

Riksdagens år 1953 fattade beslut om utflyttning av örlogsvarvet har
hittills icke kunnat effektueras på grund av svårigheterna att i en begränsad
investeringsram inrymma ett objekt av den storleksordning, som det
här är fråga om. Enligt det nu framlagda förslaget har projektet emellertid
kunnat icke oväsentligt begränsas. Den första utbyggnadsetappen, vars
utförande tillstyrkts av överbefälhavaren, omfattar enligt förslaget icke mer
än vad som erfordras för att nyttiggöra de anläggningar som redan finnes
på Muskö.

36—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

562

Kungl. Majtts proposition nr 110 är 1958

Jag föreslår att första etappen av det nu framlagda förslaget får komma
till utförande. Härigenom blir det möjligt att åstadkomma en anläggning
för basservice och begränsade reparationer av fartyg upp till jagares storlek,
varjämte vissa delar av varvet i Stockholm torde kunna avvecklas.

För att påbörja den första etappen har under förevarande anslag för
budgetåret 1958/59 äskats 13 000 000 kronor. Jag kan emellertid endast
tillstyrka att för nästa budgetår anvisas 1 000 000 kronor. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur dessa medel närmare skall
utnyttjas. — Jag erinrar om att medel för härmed sammanhängande ändamål
jämväl beräknats under anslaget Anordnande av vissa fartygstunnlar.
Frågan om anskaffning av en färja avsedd för Muskövarvets förbindelse
med fastlandet har anmälts under anslaget Marinen: Fartygsbvggnader
m. m.

En mindre jämkning av anslagsrubriken har företagits för att förtydliga
densamma.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvct)
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.

[99] Anläggningar för robotvapen

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 1 000 000 — 1 000 000

1957/58 .................. 650 000

1958/59 (förslag).......... 120 000

Anslaget avses för batterier och förråd för robotvapen.

Fortifikations förvaltning en anmäler i medelsäskandena för nästa budgetår
att det totala medelsbehovet för här ifrågavarande objekt uppskattas till
74 120 000 kronor. För ändamålet har hittills anvisats sammanlagt 1 650 000
kronor. Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget för nästa budgetår
uppföres med 1 820 000 kronor.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att mer än 120 000 kronor anvisas för nästa budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar för robotvapen för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 120 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 563

[100] Övriga befästningsarbeten

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. *2 250 000 1 333 243 7 593 197

1957/58 .................. 2 500 000

1958/59 (förslag).......... 1 800 000

1 Därutöver 2 700 000 kronor anvisade på tilläggsstat.

I det föregående har redogjorts för fortifikationsförvaltningens medelsäskanden
för nästa budgetår i den mån de kunnat hänföras till de fortlöpande
investeringsanslagen under befästningars delfond. Fortifikationsförvaltningen
har emellertid härutöver äskat medel för ett flertal andra
arbeten m. m. av beskaffenhet att böra bestridas av investeringsanslag
under denna delfond. Det sammanlagda medelsbehovet under nästa budgetår
för dessa ändamål har beräknats till i runt tal 9 500 000 kronor. En
närmare redogörelse för förslagens innebörd torde icke böra lämnas till
statsrådsprotokollet, utan närmare upplysningar torde få inhämtas genom
de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.

Departementschefen

För att de mest angelägna av ifrågavarande arbeten skall komma till
utförande föreslår jag att för nästa budgetår anvisas 1 800 000 kronor.
Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma om hur anslagsmedlen
skall fördelas på de olika byggnadsföretagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Övriga befästningsarbeten för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 1 800 000 kronor.

[101] Vissa markförvärv för befästningar

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 1 550 000 1 096 000 454 000

1957/58 .............................. 200 000

1958/59 (förslag) ............... 700 000

Fortifikations förvaltningen hemställer att för nästa budgetår anvisas
770 000 kronor för att genomföra visst markbyte med Stockholms stad
samt för att bestrida oförutsedda utgifter för markförvärv för befästningar
(jfr vad som i det föregående anförts i fråga om oförutsedda utgifter under
arméns markförvärvsanslag).

564

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 700 000 kronor,
vilka medel torde få användas för här ifrågavarande ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för befästningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

B. FÖRSVARETS FABRIKSFOND

[ 102] Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för försvarets fabriksstyrelse Anslag

Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 2 000 000 2 210 983 4 677 089

1957/58 .................. 2 000 000

1958/59 (förslag).......... 2 000 000

Anslaget avses dels för ersättningsanskaffning av maskiner samt den
nyanskaffning som erfordras i samband med den fortlöpande rationaliseringen
av driften och dels för sådana särskilda nyanskaffningar, som föranledes
av tillkomsten av nya produktionsenheter eller en väsentlig utökning
av driften.

Försvarets fabriksstyrelse hemställer att för nästa budgetår anvisas
2 500 000 kronor för ersättningsanskaffning m. m. av maskiner och anför
till stöd härför bl. a. följande.

Utgifterna för maskininvesteringar beräknas de kommande åren komma
att stiga betydligt. De maskiner som numera anskaffas är nämligen på grund
av den tekniska utvecklingen väsentligt dyrare än de maskiner som skall
ersättas. Vidare måste tvätt- och reparationsanstalternas maskiner, som
huvudsakligen anskaffats med anlitande av särskilda investeringsanslag,
successivt börja ersättas.

Det totala anskaffningsvärdet för fabriksverkets maskinpark uppgick
den 30 juni 1957 till 38 500 000 kronor. För att kunna vidmakthålla denna
maskinpark bör med tillämpning av allmänt vedertagna avskrivningsnormer
årligen avsättas 10 % av anskaffningsvärdet för återanskaffningar.
Normalt borde således, med nuvarande totala anskaffningsvärde på maskinparken,
till årlig ersättningsanskaffning erfordras ett belopp av i runt
tal 3 800 000 kronor. För budgetåret 1958/59 räknar fabriksstyrelsen dock
icke med större medelsbehov för ersättningsanskaffningar än 2 500 000
kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat
2 000 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

565

att till Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för
försvarets fabriksstgrelse för budgetåret 1958/59 anvisa ett
investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

[103] Försvarets fabriksverks dispositionsanslag

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 100 000 215 576 160 255

1957/58 .................. 200 000

1958/59 (förslag).......... 200 000

Anslaget är avsett för smärre byggnadsarbeten föranledda av ändrade
tillverkningar eller rationaliseringar av driften.

Försvarets fabriksstyrelse hemställer att anslaget uppföres med oförändrat
200 000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen

Jag föreslår i enlighet med fabriksstyrelsens hemställan att anslaget
uppföres med oförändrat 200 000 kronor för nästa budgetår och hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att såsom Försvarets fabriksverks dispositionsanslag för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

[104] Diverse byggnadsarbeten

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 900 000 1 208 564 467 739

1957/58 .................. 1 400 000

1958/59 (förslag).......... 1 900 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1951—1957 års statsverkspropositioner
och proposition 1952:2 har riksdagen för detta ändamål för budgetåren
1951/58 anvisat sammanlagt 6 570 000 kronor.

Försvarets fabriksstyrelse anmäler i medelsäskandena för nästa budgetår
ett medelsbehov av 8 200 000 kronor för byggnadsföretag för fabriksverket
i enlighet med vad som framgår av följande sammanställning.

566

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Byggnadsföretag

1. Krutförråd och provningsanläggning vid ammu nitionsfabriken

i Karlsborg, nitrocellulosaförråd
vid Åkers krutbruk, bergverkstad vid Carl
Gustafs stads gevärsfaktori (etapp I), skyddsrum
och utökning av personalutrymmen vid ammunitionsfabriken
Zakrisdal samt skyddsrum vid
centrala torpedverkstaden...................

2. Ammunitionsreservfabriken.................

3. Skyddsrum vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori

4. Sammansättningsverkstad för ammunition ....

5. Kontorslokaler för försvarets fabriksstyrelse

(etapp 1).................................

Summa kronor 17 101 000 8 200 000

Beträffande ifrågavarande byggnadsföretag framgår av medelsäskandena
i huvudsak följande.

1. Fabriksstyrelsen har i medelsäskandena för tidigare budgetår anmält
behov av de under denna punkt upptagna byggnadsföretagen (jfr prop.
1957: 1, bil. 25, s. 47). Behov av arbetena föreligger alltjämt. Förarbetena
ifråga disponerar ämbetsverket 475 000 kronor av medel, som förut anvisats
under anslaget. För att fullfölja arbetena erfordras således (3 935 000 —
475 000=) 3 460 000 kronor.

2. Kostnaderna för ammunitionsreservfabriken beräknade fabriksstyrelsen
i medelsäskandena för budgetåret 1957/58 till 11 000 000 kronor.
De medel som hittills anvisats för anläggningen, vilken nu är i huvudsak
färdigställd, uppgår till samma belopp. Fabriksstyrelsen anser det emellertid
nödvändigt att utföra vissa ytterligare arbeten för att åstadkomma bättre
skydd mot explosioner samt förse fabriken med bättre ingångsskydd. Genom
prisstegringar har härjämte vissa merkostnader uppstått. För ammunitionsreservfabriken
erfordras därför ytterligare ett belopp av 566 000 kronor.

3. Skyddsrumsfrågan vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori bör i avvaktan
på utflyttning till en planerad bergverkstad (jfr punkt 1 ovan) ordnas på
så sätt att normalskyddsrum av betong uppföres inom fabriksområdet.
Skyddsrummen kommer att utföras och inredas så att de i fredstid kan
utnyttjas som verkstadsförråd. Kostnaderna beräknas till 300 000 kronor.

4. I skrivelse den 30 november 1955 föreslog fabriksstyrelsen efter anmodan
av överbefälhavaren och i samråd med armétygförvaltningen,
chefen för försvarsstaben och sprängämnesinspektionen att en verkstad
för sprängämnesgjutning, sammansättning och revidering av ammunition
skulle uppföras. Kostnaderna beräknades till 13 100 000 kronor, varav
11 000 000 kronor för byggnadsarbeten, 1 500 000 kronor för maskinutrustning
och 600 000 kronor för markförvärv. Alternativt föreslogs i skrivelsen
att en första etapp av anläggningen för omkring 6 100 000 kronor
skulle komma till utförande. IMtyggandet av denna etapp skulle göra det
möjligt att utföra det farligaste momentet i sammansättningen, nämligen
sprängämnesgjutningen, i lokaler som var lämpligare ur risksynpunkt
än de som f. n. användes. I sina nu framlagda äskanden upprepar fabriksstyrelsen
förslaget om att utföra första etappen av den ifrågavarande sam -

Angiven to- Erfordras för
talkostnad 1958/59

3 935 000)

566 000 [ 3 000 000

300 OOOJ

11 000 000 4 500 000

1 300 000 700 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

567

mansättningsverkstaden. Härför äskas för nästa budgetår 4 500 000 kronor
för byggnadsarbeten samt 1 000 000 kronor för maskinanskaffningar.

5. I skrivelse den 23 november 1956, över vilken byggnadsstyrelsen avgivit
yttrande, framlade fabriksstyrelsen ett förslag till anordnande av nya
kontorslokaler för styrelsen, innebärande en till- och ombyggnad av fastigheten
Fleminggatan 103 i Stockholm. Enligt förslaget borde arbetena utföras
i två etapper. Den första etappen, som omfattade tillbyggnaden,
kostnadsberäknades till 1 300 000 kronor. Den andra etappen — ombyggnaden
— beräknades kosta omkring 800 000 kronor. Då för ändamålet
600 000 kronor funnes disponibla på ett äldre anslag erfordrades för den
första etappen 700 000 kronor. Förslaget innebure avsevärda fördelar ur
lokalsynpunkt för fabriksstyrelsen och skulle dessutom medföra att den av
styrelsen disponerade fastigheten Birger Jarlsgatan 7 helt kunde friställas.
Fabriksstyrelsen återkommer nu i sina medelsäskanden för nästa budgetår
till förslaget om att utföra första etappen av den ifrågavarande till- och
ombyggnaden av fastigheten Fleminggatan 103.

Fabriksstyrelsen hemställer att för nästa budgetår anvisas 8 200 000
kronor under förevarande anslag.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att anslaget uppföres med högre belopp än 1 900 000
kronor för nästa budgetår. För ombyggnaden av fastigheten Fleminggatan
103 kan jag för nästa budgetår icke beräkna några medel. Av de medel
som föreslås anvisade torde 1 000 000 kronor få utnyttjas för att påbörja
sammansättningsverkstaden och återstoden, 900 000 kronor, för de mest
angelägna av övriga byggnadsföretag.

Med skrivelse den 14 augusti 1957 har fabriksstyrelsen överlämnat ett
mellan styrelsen och Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott preliminärt
träffat avtal om anläggandet och driften av en central tvättinrättning
inom länet. Styrelsen hemställer i skrivelsen att Kungl. Maj :t måtte godkänna
avtalet.

Enligt det ifrågavarande avtalet har överenskommits att fabriksstyrelsen
skall arrendera ett centraltvätteri, som landstinget planerar att uppföra i
Ockclbo kommun. Fabriksstyrelsen skall där bedriva tvätt- och reparationstjänst
för landstingets sjukvårdsinrättningar samt för följande militära
förband, nämligen Dalregementet i Falun, Hälsinge regemente i Gävle
och Hälsinge flygflottilj i Söderhamn, ävensom för det planerade statliga
sinnessjukhuset i Bollnäs. Anläggningen beräknas få en kapacitet av ca
åtta ton vattentvätt och ett ton kemisk tvätt per dag.

Fabriksstyrelsen skall enligt avtalet i arrende betala landstinget dels en
årlig ränta på — för närvarande — 3,6 % för i anläggningens byggnader
och maskinutrustning av landstinget investerat icke avskrivet kapital och
dels ett belopp så beräknat alt det i byggnaderna investerade kapitalet
avskrives inom 30 år. Fabriksstyrelsen skall därjämte göra vissa avsätt -

568

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ningar samt utge viss ersättning till landstinget för maskinutrustningen.
Avtalet, som gäller för en tid av 30 år, ansluter sig till den beräknade
ekonomiska livslängden för en anläggning av detta slag. Enligt en bestämmelse
i avtalet finns möjlighet att överföra äganderätten till anläggningen
till statsverket mot en köpeskilling, som motsvarar det av landstinget
investerade icke avskrivna kapitalet. Beträffande innehållet i övrigt i avtalet
torde få hänvisas till de handlingar i ärendet som kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Fabriksstyrelsen har tidigare med Värmlands läns landsting träffat avtal
av samma innehåll som det här ifrågavarande. Jag vill erinra om att sistnämnda
avtal varit föremål för en interpellation i riksdagen, som jag besvarat
den 28 maj 1957.

Såsom jag framhöll i interpellationssvaret anser jag att fabriksstyrelsen
bör söka tillvarataga de möjligheter till samarbete med landsting, kommuner
m. fl. som kan yppa sig inom tvätteribranschen. I fråga om fabriksstyrelsens
egna centraltvätterier har samarbetsavtal under senare år träffats
med ett flertal olika landsting. Fördelarna av ett sådant samarbete är uppenbara.
Ett samarbete mellan stat och landsting i fråga om tvätteriverksamheten
ansluter helt till de principer, som kommit till uttryck i det av statens
kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande avgivna betänkandet angående
samordning av den statliga tvättverksamheten m. m.

Tillkomsten av anläggningen i Ockelbo beräknas medföra att det planerade
sjukhuset i Bollnäs icke behöver förses med egen tvättinrättning jämte
panncentral för högtrycksånga. Enligt statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande skulle kostnaderna för att uppföra sjukhuset komma
att öka med 1 300 000 kronor, därest sistnämnda anläggningar måste utföras.
Med hänsyn till de fördelar för statsverket som det ifrågavarande
avtalet mellan fabriksstyrelsen och Gävleborgs läns landsting sålunda innebär
anser jag att detsamma bör godkännas.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Diverse byggnadsarbeten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 1 900 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ifrågavarande
mellan fabriksstyrelsen och Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott
träffade avtal.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet;

Jan Nilsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

569

Bilaga 1.

Fredsrationaliseringar

enligt försvarsgrenschefernas förslag

Förband m. m.	Åtgärd	Ungefärlig tidpunkt
Armén
Infanteriskjutskolan	Förlägges till I 4	Vi 1961
Infanteriets kadettskola	Förlägges till I 16
K 3	Ombildas till S 2. Viss utbild-ning överföres till I 1 resp. pansarinfanteriregementena	1lt 1960
A 2	Indrages	1U 1962
A 1	Flyttas till Lv 2	1U 1962
Lv 2	Indrages	Ui 1962
Lv 5	Indrages	1li 1960
Lv 6	Flyttas till A 2	1li 1962
Marinen
Flottans kaserner på	Indrages etappvis	Beror på den planlagda utbygg-
Skeppsholmen		naden vid Bergaskolorna
Göteborgsskolorna	Indrages	I huvudsak under 1959/60
KA 5	Indrages 1	»
Kustartilleriets trupp-	Centraliseras, anslutes till örlogs-	Beror på iordningställande av
register	flottans truppregister	lokaler och komplettering av maskinutrustning vid örlogs-flottans truppregister
Flygvapnet
F 8 (utom flygledningens flygverksamhet och sjätte transportgruppen)	Indrages	1963
F 14	Indrages	Tidigast 1961/62
En jaktflottilj	Omorganiseras till attackflottilj	Tidigast 1961/62
En jaktdivision	Överföres till annat förband	Tidigast 1961/62
1 Detta förslag avstyrkes av överbefälhavaren.

570

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Bilaga 2.

Avtal.

Mellan försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse och fortifikationsförvaltningen
å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar, å ena, samt
Jönköpings läns landstings förvaltningsutskott, å andra sidan, har under
förutsättning av Kungl. Maj :ts och Riksdagens godkännande följande avtal
träffats angående nedläggande av garnisonssjukhuset i Eksjö och därmed
sammanhängande frågor.

§ I Det

mellan försvarets civil- och sjukvårdsförvaltningar, arméns fortifikationsförvaltning
och arméförvaltningens intendenturavdelning å Kungl.
Maj :ts och kronans vägnar, å ena, samt Jönköpings läns landsting, å andra
sidan, den 25 november—den 13 december 1944 slutna kontraktet om
vård ävensom poliklinisk undersökning och behandling av civila patienter
å garnisonssjukhuset i Eksjö skall upphöra att gälla, då planerad medicinsk
avdelning blivit tagen i bruk vid lasarettet i Eksjö. Sådan avdelning
beräknas hava kommit till stånd den 1 januari 1959, från och med vilken
dag nämnda kontrakt •— även utan att vad däri stadgats beträffande uppsägning
iakttages — icke längre skall vara gällande.

§ 2.

Landstinget förbinder sig att bereda anställning åt den å gällande personalförteckning
för garnisonssjukhuset i Eksjö uppförda ordinarie och
extra ordinarie personal som önskar övergå i landstingets tjänst vid lasarettet
i Eksjö. 1 den mån anställning kan beredas övrig vid garnisonssjukhuset
anställd personal förbinder landstinget sig att övertaga jämväl sådan
personal.

§ 3.

Anställningshavare vid garnisonssjukhuset, som den 1 januari 1959
övergår i landstingets tjänst, skall efter övergången åtnjuta löneförmåner
enligt landstingets löneplan för motsvarande anställningshavare, varvid
innehavare av befattning som enligt landstingets löneplan är placerad i
lägre lönegrad än den för befattningen vid övergången gällande, övergångsvis
må bibehålla sin lönegradsplacering. Därvid skall anställningshavare
äga rätt att för löneklassplacering tillgodoräkna sin tjänstetid i likvärdig
befattning i statlig tjänst.

§ 4.

Anställningshavare vid garnisonssjukhuset, som den 1 januari 1959
övergår i landstingets tjänst och omedelbart före övergången i sin anställning
vid sjukhuset ägt pensionsrätt enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser,
skall genom landstingets försorg i samband med övergången i landstingets
tjänst beredas pensionsrätt för sig och sina efterlevande. Denna
pensionsrätt beredes antingen enligt Kungl. Maj:ts reglemente den 29 december
1949 för pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke -

Kungl. ilaj:ts proposition nr 110 år 1958

571

statliga befattningshavare (SPA-reglementet) eller ■—• under förutsättning
att han till landstinget avstår honom från statsverket tillkommande tjänsteoch
familjelivränta — enligt vad som gäller för motsvarande anställningshavare
i landstingets tjänst, oberoende av att vederbörande eljest icke
skulle kunnat grunda pensionsrätt i sin anställning i landstingets tjänst.
Anställningshavare som enligt § 3 övergångsvis bibehåller högre lönegrad
skall vara berättigad till pension med tillämpning av pensionsunderlag för
den högre lönegraden.

Beträffande anställningshavare, som vinner pensionsrätt enligt SPAreglementet,
behöver landstinget icke i samband med övergången vidkännas
någon kostnad för anställningshavarens eller hans efterlevandes pensionering
enligt reglementet i vad avser tid, varunder anställningshavaren
före övergången i landstingets tjänst varit underkastad andra statliga
tjänstepensionsbestämmelser än de i reglementet innefattade och vilken
tid han äger tillgodoräkna såsom tjänstår för pension enligt reglementet.
Landstinget skall bestrida eventuella engångsavgifter enligt 18 § 3 och 4
mom. SPA-reglementet.

Pensionsberättigad anställningshavare, vars pensionsrätt i landstingets
tjänst icke skall regleras enligt SPA-reglementet, skall äga rätt att såsom
tjänstår vid bestämmande av pension från landstinget tillgodoräkna tid
före övergången i landstingets tjänst i den omfattning sådan tid fått tillgodoräknas
enligt de tjänstepensionsbestämmelser anställningshavaren
varit underkastad i statens tjänst omedelbart före övergången eller enligt
av Kungl. Maj:t hittills tillämpad praxis (2/3 av vederbörlig anställningstid).

§ 5.

På lasarettet i Eksjö skall för vård mottagas försvaret tillhörande personal,
som är i behov av vård å lasarett. Vad nu är sagt beträffande vård
skall äga motsvarande tillämpning i fråga om poliklinisk undersökning
och behandling.

Ersättning för vård (undersökning och behandling) av personal, för
vilken försvaret enligt särskilda bestämmelser har skyldighet bereda fri
sjukvård, skall beräknas enligt i vederbörlig ordning fastställda grunder
för uttagande av avgifter för å sjukhuset behandlade patienter.

§ 6.

Tvist angående detta avtal må icke dragas inför domstol utan skall avgöras
av skiljemän enligt lag.

Stockholm den 19 december 1957.

För Kungl. Maj :t och Kronan:

Ragnar Lundberg G. Hesselblad Gunnar Chrislianson

Sven Engdahl Karl Eriksson Gunnar Höi jer

Jönköping den 19 december 1957.

För Jönköpings läns landstings förvaltningsutskott:

,J. W. Pettersson

I. Hertzman

572

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Bilaga 3.

Sammanställning

över

Fjärde huvudtiteln för budgetåret 1958/59

Kronor

A. Försvarsdepartementet

Avlöningar...................................................... 11 357 000

Omkostnader .................................................. 1125 000

Försvarsdepartementet 1482 000

B. Centrala förvaltningsmyndigheter
Försvarets civilförvaltning

Avlöningar .................................................... 15 049 000

Omkostnader.................................................. 1970 000

6 019 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Avlöningar..................................................... 1979 000

Omkostnader .................................................. 195 000

1 074 000

F ortif ikationsf örvalt ningen

Avlöningar...................................................... 6 550 000

Omkostnader.................................................. 475 000

Forskningsverksamhet m. m................................. 710 000

Byggnads- och reparationsberedskapens övningar m. m. 100

Byggnads- och reparationsberedskapens materiel.......... 100

7 735 200

Armétygförvaltningen

Avlöningar...................................................... 14 900 000

Omkostnader .................................................. 1100 000

Årskostnader för industriell krigsberedskap................ 1 700 000

Engångskostnader för industriell krigsberedskap.......... 13 250 000

19 950000

Arméintendenturförvaltningen

Avlöningar .................................................... 1 2 850 000

Omkostnader.................................................. 1270 000

3120 000

1 Tidigare äskat anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 573

Kronor

Marinförvaltningcn

Avlöningar...................................................... 9 700 000

Omkostnader ...................................................950 000

10 650 000

Flygförvaltningen

Avlöningar .................................................... 15 650 000

Omkostnader .................................................. 1300 000

16 950 000

Försvarets förvaltningsdirektion

Avlöningar .................................................... 1199 000

Omkostnader.................................................. 120 000

219 000

Centrala förvaltningsmyndigheter 65 717 200

C. Försvarskrafterna

Försvarsstaben

Avlöningar .................................................... 15 800 000

Omkostnader .................................................. 3 160 000

Övningar ...................................................... 47 000

Anskaffning av krigskartor .................................. 350 000

Anskaffning och underhåll av materiel .................... 1 236 000

Försvarsstaben 20 593 000

Armén

Avlöningar m. m. till fast anställd personal

Avlöningar till aktiv personal m. 11......................... 232100 000

Avlöningar till personal å reservstat........................ 11 900 000

Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl........... 16 300 000

Rekryteringskostnader........................................ 1 55 000

Ekiperingsersättningar........................................ 12 950 000

Avlöningar till viss arhetarpersonal ........................ 112 700 000

256 005 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.......................... 49 700 000

Familjebidrag................................................. 25 500 000

75 200 000

Sjukvård

Sjukvård........................................................ 2 350 000

1 Tidigare äskat anslag.

574

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kronor

Reseersättningar m. m.

Reseersättningar m. m....................................... 16 400 000

Expenser m. m.

Bränsle m. m................................................. 119 700 000

Telefon m. m................................................. *1950 000

Övriga expenser m. m....................................... *985 000

22 635 000

Mathållning m. m.

Mathållning.................................................... 42 000 000

Furagering ................................................... * 1 800 000

43 800 000

Intendentur materiel m. m.

Beklädnad m. m............................................... 42 000 000

Inventarier m. m............................................... *4 800 000

Tvätt........................................................... 4 000 000

50 800 000

Övningar m. m.

Övningar in. m............................................... 36 500 000

Ökning av drivmedelslagringen.............................. 1300 000

Drivmedelsförråd m. m....................................... *2 700 000

Anskaffning av drivmedelsutrustning........................ * 3 300 000

42 800 000

Anskaffning och vård av hästar m. m.

Remontering .................................................. 1100

Uttagning av hästar .......................................... *60 000

Veterinärvård.................................................. *100 000

Hundväsendet...................................................* 60 000

220 100

Tygmateriel m. m.

Anskaffning av tygmateriel m. m........................... 350 000 000

Underhåll av tygmateriel m. m............................. 77 500 000

Uttagning av motorfordon och motorredskap.............. *160 000

427 660 000

Fastigheter

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond .............................................. *38 993 000

1 Tidigare äskat anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

575

Kronor

Hemvärnet

Hemvärnets avlöningar ...................................... 1 650 000

Hemvärnets omkostnader.................................... 1599 000

Hemvärnets intendenturmateriel m. m..................... 1475 000

Hemvärnets övningar ........................................ 11 800 000

Hemvärnets tygmateriel m. m............................... 14 300 000

7 824 000

Bidrag och understöd

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m................... 12 525 000

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.......................... 160 000

Frivilliga djursjukvården i krig ............................ 115 000

Frivilliga skytteväsendets befrämjande...................... ‘1625 000

Understöd åt vissa föreningar m. m....................... ‘25 000

4 250 000
Armén 988 937 100

Marinen

Avlöningar m. m. till fast anställd personal

Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 86 800 000

Avlöningar till personal å övergångsstat.................... ‘11000

Avlöningar till personal å reservstat........................ ‘130 000

Avlöningar till personal i marinens reserver .............. 11 900 000

Rekryteringskostnader........................................ 1100 000

Ekiperingsersättningar........................................ 11 200 000

Avlöningar till viss arbetarpersonal ........................ 1 1 925 000

92 066 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Avlöningar m. m. till värnpliktiga .......................... 9 500 000

Familjebidrag.................................................. 3 400 000

12 900 000

Sjukvård

Sjukvård........................................................ 775 000

Reseersättningar m. m.

Reseersättningar m. m....................................... 3 650 000

Expenser m. m.

Bränsle m. m................................................. ‘6 600 000

Telefon m. m................................................. ‘1 050 000

Övriga expenser m. m....................................... ‘375 000

8 025 000

Mathållning

Mathållning.................................................... 13 500 000

1 Tidigare äskat anslag.

576

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kronor

Intendenlurmateriel m. m.

Beklädnad m. m............................................... 7 900 000

Inventarier m. m............................................. 12 100 000

Tvätt............................................................ 1 000 000

11000 000

Övningar m. m.

Övningar m. m............................................... 24 000 000

Drivmedelsförråd m. m....................................... 1500 000

Anskaffning av drivmedelsutrustning ...................... 1100 000

Materialförråd m. in......................................... 1620 000

Hundbevakningstjänsten...................................... 110 000

25 250 000

Flytande materiel, vapenmateriel m. m.

Fartygsbyggnader in. m....................................... 108 000 000

Anskaffning av vapenmateriel m. in......................... 85 500 000

Underhåll av fartyg m. m................................... 46 700 000

Anskaffning av vissa maskiner m. m....................... 1700 000

240 900 000

Fastigheter

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Marinens delfond.......................................... 1 11944 000

Bidrag och understöd

Bidrag till sjövärnskåren .................................... 1 330 000

Bidrag till maritim ungdomsverksamhet.................... 1 16 000

Understöd åt föreningar m. m............................... 1 28 000

374 000
Marinen 420 364 000

Flygvapnet

Avlöningar m. m. till fast anställd personal

Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 108 200 000

Avlöningar till personal å reservstat........................ 132 000

Avlöningar till personal i flygvapnets reserv .............. 11 600 000

Rekryteringskostnader........................................ 1 160 000

Ekiperingsersättningar........................................ 11 250 000

Avlöningar till viss arbetarpersonal ........................ 1240 000

111482 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.......................... 8 400000

Familjebidrag.................................................. 5100 000

13 500 000

S jukvård

Sjukvård........................................................ 450000

1 Tidigare äskat anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 577

Kronor

Reseersättningar m. m.

Reseersättningar m. m....................................... 4 350 000

Expenser m. m.

Bränsle m. in................................................. *8150 000

Telefon m. m................................................. *2450 000

Övriga expenser m. m....................................... *290000

10 890000

Mathållning

Mathållning.................................................... 8 600 000

Intendenturmateriel m. m.

Beklädnad m. m............................................... 7 700 000

Inventarier m. m............................................. *1 175 000

Tvätt........................................................... 1000 000

9 875 000

Övningar m. m.

Övningar m. m............................................... 5 800 000

Hundbevakningstjänsten...................................... * 18 000

5 818 000

Flygmateriel m. m.

Anskaffning av flygmateriel m. m........................... 742 000 000

Luftförsvarsrobot.............................................. 24 200 000

Drift och underhåll av flygmateriel m. m................. 138 000 000

Drivmedelsförråd m. m....................................... 7 400 000

Anskaffning av drivmedelsutrustning........................ *2100 000

913 700 000

Fastigheter

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Flygvapnets delfond ...................................... *23 322 000

Bidrag och understöd

Understöd åt privatflyget.................................... *420 000

Flygvapnet 1 102 407 000
Försvarskrafterna 2 532 301 100

1 Tidigare äskat anslag.

37—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

578

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kronor

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål
Krigsarkivet

Avlöningar...................................................... 1354 000

Omkostnader .................................................. 140 000

Samlingars konservering m. m............................... 12 000

Inredning av vissa arkivaliemagasin........................1100

396 100

Armémuseum

Avlöningar...................................................... 1197 000

Omkostnader.................................................. 160 000

Samlingars konservering m. m................................112 000

269 000

Försvarets forskningsanstalt

Avlöningar .................................................... 6 575 000

Omkostnader .................................................. 755 000

Viss forskningsverksamhet .................................. 17 000 000

Engångsanskaffning av viss utrustning .................... 1 800 000

26 130 000

Försvarets socialbyrå

Avlöningar .................................................... 1320 000

Omkostnader .................................................. 1140 000

Vissa civilanställningsåtgärder ............................. 11 025 000

1485 000

Försvarshögskolan

Avlöningar.................................................... 1245 000

Omkostnader ................................................ .177 000

322 000

Försvarets läroverk

Avlöningar .................................................... 1900 000

Omkostnader ...................................................179 000

979 000

Försvarets brevskola

Avlöningar...................................................... 1167 000

Omkostnader ...................................................132 000

199 000

Sjukvårdsmateriel m. m.

Sjukvårdsmateriel ............................................ 11650 000

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m........... 11 900 000

3 550 000

1 Tidigare äskat anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 579

Kronor

Försvarets sjukvårdsförråd

Avlöningar .................................................... 1481 000

Omkostnader ................................................. 1 105 000

586 000

Garnisonssjukhusen

Avlöningar .................................................... 245 000

Omkostnader .................................................. 136 000

381 000

Militärapoteket

Avlöningar...................................................... 1562 000

Omkostnader.................................................. 148 000

Engångsanskaffning av viss utrustning m. m..............150 000

660 000

Försvarets tandvård

Avlöningar...................................................... 11 900 000

Omkostnader ...................................................1280 000

2 180 000

Militärpsykologiska institutet

Avlöningar .................................................... 1 337 000

Omkostnader ...................................................1155 000

492 000

Centrala värnpliktsbyrån

Avlöningar .................................................... 1800 000

Omkostnader .................................................. ''72 000

Adresseringsmaskiner m. m................................. 1282 000

1 154 000

Inskrivningsväsendet

Inskrivningskostnader ........................................ 11 000 000

Inskrivningsrådet...............................................110 000

1010 000

Vissa övriga gemensamma ändamål

Vissa specialundersökningar m. m........................... 1425 000

Personalvårdsverksamhet m. m............................... 1327 000

Försvarsupplysning............................................ 1140 000

F ritidsundervisning............................................ 1 250 000

Försvarsfilm .................................................. 1450 000

Publikations- och blankettryck.............................. 1 2 700 000

Lottaorganisationen .......................................... 1 700 000

Vissa signalförbindelser m. m............................... ''7 500 000

Anskaffning av taggtråd...................................... 1100 000

Borttagande av pansarhinder m. m......................... ''125 000

Järnvägskrigsbromateriel .................................... ''3 000 000

Engångsanskaffning av musikinstrument ................. 1 200 000

15 917 000

Vissa för försvaret gemensamma ändamål 55 710100

1 Tidigare äskat anslag.

580

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kronor

E. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond .............................. 1 73 000

Byggnadsstyrelsens delfond .............................. 1361 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond.
......................................................... 120 747 000

Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk.
......................................................... 11 100000

Ersättning för automobilskatt................................ *5 900 000

Ersättning för rustning och rotering........................ 115 000

Resestipendier.................................................. 115 000

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.......... 1250 000

Kostnader för vissa nämnder m. m......................... 1165 000

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m... 125000

Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet
m. m............................................... 11400 000

Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten

till fast egendom .......................................... 125 000

Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats

av krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig *25 000
Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring.......................................... 114 000 000

Omskolning av i militärtjänst skadade .................... *125 000

Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn .. 1350 000

Extra utgifter.................................................. 1400 000

Rationaliseringsförsök ........................................ 1 50 000

Diverse 45 026 000
Summa IV ht 2 700 236 400

1 Tidigare äskat anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

581

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Avd. I: Försvarets utformning på längre sikt

A. Inledning ..................................................................... 3

B. överbefälhavarens utredningar och förslag år 1957

1. Studie över försvarets utveckling ................................. 10

2. Krigsmaktens utformning enligt olika kostnadsalternativ... 34

C. Försvarsberedningens utlåtande ....................................... 54

D. Vissa kompletterande utredningar och förslag ..................... 60

E. Departementschefen ...................................................... 88

Avd. II: Vissa särskilda frågor

De militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten
inom armén ................................................ 115

Departementschefen ......................................................... 154

Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret ............................................................... 159

Avd. III: Anslag på driftbudgeten

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar ................................. 167

Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader .............................. 204

Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet m. m.......... 205

Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedska pens

övningar m. m....................................................... 206

Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedska pens

materiel .................................................................. 207

Armétygförvaltningen: Avlöningar ....................................... 211

Armétygförvaltningen: Omkostnader .................................... 220

Marinförvaltningen: Avlöningar .......................................... 222

Marinförvaltningen: Omkostnader ....................................... 232

Flygförvaltningen: Avlöningar ............................................. 234

Flygförvaltningen: Omkostnader .......................................... 253

Försvarsstaben: Avlöningar ................................................ 256

Försvarsstaben: Omkostnader ............................................. 268

Försvarsstaben: övningar ................................................... 270

Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor ........................... 271

Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel ............ 273

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................ 274

Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga .............................. 327

582 Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Sid.

Armén: Familjebidrag ......................................................... 337

Armén: Sjukvård ............................................................... 338

Armén: Reseersättningar m. m........................................... 339

Armén: Mathållning ............................................................ 341

Armén: Beklädnad m. m.................................................... 342

Armén: Tvätt ..................................................................... 346

Armén: övningar m. m....................................................... 348

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m............................... 355

Armén: Underhåll av tygmateriel m. m.................................. 359

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 361

Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga ........................... 392

Marinen: Familjebidrag ...................................................... 393

Marinen: Sjukvård ............................................................ 394

Marinen: Reseersättningar m. m........................................... 394

Marinen: Mathållning ......................................................... 396

Marinen: Beklädnad m. m.................................................... 397

Marinen: Tvätt .................................................................. 399

Marinen: övningar m. m.................................................... 400

Marinen: Fartvgsbyggnader m. m........................................ 401

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m......................... 416

Marinen: Underhåll av fartyg m. m........................................ 419

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl...................... 421

Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga ........................ 473

Flygvapnet: Familjebidrag ................................................... 474

Flygvapnet: Sjukvård ......................................................... 474

Flygvapnet: Reseersättningar m. m........................................ 475

Flygvapnet: Mathållning ...................................................... 475

Flygvapnet: Beklädnad m. m................................................. 476

Flygvapnet: Tvätt ............................................................... 479

Flygvapnet: Övningar m. m................................................. 480

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m...................... 482

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ............................................. 490

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m............. 492

Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m..................................... 497

Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar .............................. 499

Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader ........................... 509

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ......... 509

Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning
.............................................................................. 511

Garnisonssjukhusen: Avlöningar .......................................... 513

Garnisonssjukhusen: Omkostnader ....................................... 517

Kungl. Alaj:ts proposition nr 110 år 1958 583

Sid.

Avd. IV: Kapitalinvesteringar

Inledning ........................................................................... 519

Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond

Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m................... 524

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder ................................. 525

Skyddsanordningar vid arméns anläggningar ........................ 525

Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnplikts utbildningen

.................................................................. 526

Förråd för armén ............................................................... 527

Vissa byggnadsarbeten för armén .......................................... 527

Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde .................. 529

Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt ......... 530

Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt ...... 532

Vissa markförvärv för armén ................................................ 533

Marinens delfond

Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m................... 534

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder ................................. 534

Skyddsanordningar vid marinens anläggningar ........................ 535

Anordnande av vissa förråd och garage ................................. 535

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna) .................. 536

Vissa byggnadsarbeten för marinen ....................................... 537

Vissa markförvärv för marinen .......................................... 539

Flygvapnets delfond

Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m................... 540

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder ................................. 540

Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar ..................... 541

Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet .................................... 541

Vissa flygfältsarbeten m. m................................................. 543

Anläggningar för el- och teleutrustning ................................. 545

Vissa markförvärv för flygvapnet .......................................... 546

Befästningars delfond

Anordnande av vissa fartygstunnlar ....................................... 547

Berglaangarer ..................................................................... 548

Anordnande av vissa drivmedelsförråd ................................. 549

Vissa ammunitionsförråd ...................................................... 550

Anordnande av vissa förråd för marinen m. m...................... 551

Uppställningsplatser för radarstationer ................................. 552

Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribattcrier ...... 553

584 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Sid.

Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m. m............. 555

Tygmaterielförråd i berg ................................................... 556

Bergverkstäder vid flygvapnet ............................................. 557

Fullträffsäkra uppehållsplatser ............................................. 558

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) .................. 560

Anläggningar för robotvapen ..............i................................. 562

Övriga befästningsarbeten ................................................... 563

Vissa markförvärv för befästningar ....................................... 563

Försvarets fabriksfond

Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för försvarets

fabriksstyrelse ............................................................... 564

Försvarets fabriksverks dispositionsanslag .............................. 565

Diverse byggnadsarbeten ...................................................... 565

Bilaga 1. Fredsrationaliseringar enligt försvarsgrenschefernas förslag ...... 569

Bilaga 2. Avtal angående nedläggande av garnisonssjukhuset i Eksjö och

därmed sammanhängande frågor .......................................... 57O

Bilaga 3. Sammanställning över fjärde huvudtiteln för budgetåret 1958/59 572

Sthlm 1958. K. L. Beckmans Boktr.