Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 (Proposition 1957:110)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings-
m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel
för budgetåret 1957/58 m. m.; given Stockholms
slott den 22 februari 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa
anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med
allenast beräknade belopp.

Vissa förslag framlägges med anledning av en av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
verkställd översyn av de centrala försvarsförvaltningarnas
organisation och personalbehov.

Vidare föreslås inrättande av ett antal underbefälsbeställningar i 15 lönegraden
samt vissa åtgärder för att förbättra tillgången på flygande personal.

1—-90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 22 februari 1957.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng,
Ericsson, Andersson, Persson, Lindell, Lindström, Lindholm, Näsgård,
Kling.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
samt beträffande punkten 14 med cheferna för social- och jordbruksdepartementen
och beträffande punkten 16 med chefen för handelsdepartementet
anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson,
följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid
anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast beräknade
belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts beträffande
några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag, som
återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling
vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän
räckvidd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

[1] Vissa för flera försvarsförvaltningar gemensamma frågor
Inledning

I 1956 års statsverksproposition (bil. 6, s. 26) uttalades att en översyn
borde ske av organisation och personalbehov vid de centrala försvarsförvaltningar
som erhållit ändrad organisation genom beslut vid 1954 års
riksdag, nämligen försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen,
marinförvaltningen och flygförvaltningen, samt
att särskilda sakkunniga avsåges bli tillkallade för att verkställa en dylik
översyn. Såsom anmäldes till 1957 års statsverksproposition (bil. 6, s. 26)
har i anslutning härtill, med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den
20 januari 1956, tre sakkunniga1 tillkallats för uppgiften. De sakkunniga,
som antagit benämningen 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, har
den 22 september 1956 framlagt betänkande (stencilerat) med synpunkter
och förslag i anledning av det ditintills verkställda översynsarbetet. Yttranden
över betänkandet har avgivits av överbefälhavaren, chefen för armén,
chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning,
fortifikationsförvaltningen, armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen,
marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektörn,
försvarets forskningsanstalt och statskontoret. I statsverkspropositionen
anmäldes att beredningen av ärendet ännu ej avslutats. Försvarets
civilförvaltnings, armétygförvaltningens, arméintendenturförvaltningens,
marinförvaltningens, flygförvaltningens och försvarets förvaltningsdirektions
avlönings- och omkostnadsanslag upptogs därför i statsverkspropositionen
med endast beräknade belopp. Jag anhåller nu att få
slutligt anmäla dessa anslagsfrågor. Härvid behandlar jag inledningsvis
vissa frågor som är gemensamma för två eller flera myndigheter eller
eljest av mera allmänt intresse och redogör därefter för äskanden och förslag
under de olika anslagen.

1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas förslag

De sakkunnigas förslag omfattar försvarets civilförvaltning samt huvuddelarna
av de tre tygförvaltande verken, armétygförvaltningen, marinförvaltningen
och flygförvaltningen. Dock behandlas icke armétygförvaltningens
förrådsbyråer, varjämte de sakkunniga anmäler sin avsikt att föranstalta
om en särskild undersökning av centralsektioner, centraldetaljer
och enheter med liknande arbetsuppgifter. Arméintendenturförvaltningen

1 Kanslirådet G. B. Wallén, ordförande, byråchefen F. Lyberg och t. f. kanslirådet
N. E. B. Fjellandcr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

har icke berörts av det hittillsvarande översynsarbetet liksom icke heller
intendenturförvaltningsorganen inom marin- och flygförvaltningarna. De
sakkunniga avser att framdeles överse även försvarets sjukvårdsstyrelses
organisation m. m.

Bifall till de sakkunnigas förslag skulle, bland annat, innebära en nettoökning
med 182 tjänster, vartill kommer en nominell ökning med 34 anställningshavare
som motsvaras av i en eller annan form redan anställd
personal, samt cirka 90 löneregleringar. Nettokostnaderna för de föreslagna
personalförändringarna utgör cirka 3,8 miljoner kronor. De sakkunniga
föreslår att denna merkostnad till ett belopp av cirka 3 miljoner kronor
kompenseras genom minskningar på sakanslag.

Ehuru sålunda de föreslagna personalökningarna är väsentligt större
än personalindragningarna kan, anför de sakkunniga, personalindragningarna
ofta ej avräknas mot utökningarna. I vissa fall kan övergångsanordningar
visa sig erforderliga. Kungl. Maj :t bör därför lämpligen utverka
bemyndigande att vidtaga dylika övergångsanordningar, vilka torde
bli aktuella endast i ett fåtal fall.

De sakkunniga framhåller att ett genomförande av föreslagna personalökningar
aktualiserar vissa lokalfrågor, då några reservutrymmen i allmänhet
icke finnes disponibla. De anser sig emellertid ej kunna framlägga
något förslag till lösning av lokalfrågan, vilken enligt deras mening
närmast bör utredas av fortifikationsförvaltningen.

Vissa frågor inom tyg- och civilförvaltningstjänsten

De sakkunniga dryftar förhållandevis utförligt vissa principiella frågor
inom tyg- och civilförvaltningstjänsten. I det följande redogöres för en
del av de spörsmål, som de sakkunniga tagit upp. För en utförligare redogörelse
torde få hänvisas till betänkandet s. 15—68.

De sakkunniga föreslår att chefen för försvarets forskningsanstalt skall
ingå såsom ledamot av försvarets förvaltningsdirektion, där han bör erhålla
samma ställning som cheferna för civilförvaltningen, fortifikationsförvaltningen
och sjukvårdsstyrelsen nu intager. De sakkunniga föreslår
vidare att förvaltningsdirektionens samordnande uppgifter utsträckes att
omfatta även forskningsanstalten. Enligt de sakkunnigas mening är forskningsanstalten,
sakligt sett, en del av den centrala försvarsförvaltningen.

1946 års militära förvaltningsutredning föreslog att befattningar såsom
ställföreträdande souschefer skulle inrättas vid de tygförvaltande verken.
Detta förslag vann icke statsmakternas gillande (se prop. 1954: 109, s.
201, 298 och 353). De sakkunniga har emellertid kommit till den uppfattningen
att det för armétygförvaltningens del skulle vara till fördel
om fälttygmästaren, som nu har centralplanering och materielinspektion
sig underställda, erhölle funktionen som ställföreträdande souschef. Som
skäl andrages verkets skiftande anskaffningsområde och vidsträckta hu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

vudförvaltningsuppgifter, vilka nödvändiggör att en ledande och samordnande
befattningshavare tillkommer närmast under souschefen. Fälttygmästarens
nuvarande ställning innebär enligt de sakkunnigas mening från
organisatorisk synpunkt en halvmesyr. Beträffande marinförvaltningen
ter sig enligt de sakkunniga spörsmålet om ställföreträdande souschef ej
lika aktuellt. Vad angår flygförvaltningen anses frågan avhängig av den
ställning i organisationen flygöverdirektören kan få. Det ankommer på
1954 års utredning rörande vissa personalkårer inom försvaret att utreda
denna fråga.

Redan före 1954 års omorganisation var, erinrar de sakkunniga, robotfrågorna
för försvaret i dess helhet sammanförda till en byrå inom flygförvaltningen.
I samband med förvaltningsreformen bibehölls byrån vid
dittillsvarande organisation och personaluppsättning. De sakkunniga har
ägnat särskild uppmärksamhet åt de organisations- och personalfrågor
som sammanhänger med robotanskaffningen. De finner det lämpligt att
robotanskaffningen för hela försvaret förlägges till en enhet, den nuvarande
robotbyrån. Dock föreslås att ett robotkontor skall tillkomma i
marinförvaltningen. Denna enhet är emellertid avsedd för vissa begränsade,
maritimt betonade anpassningsuppgifter av delvis rent militär natur
(taktik, utbildning in. in.). De sakkunniga har vidare bedömt robotbyrån
vara i behov av viss omorganisation. Förslaget förutsätter att löpande
projekt — i vart fall de längre avancerade — skall fullföljas, att nya projekt
skall drivas med iansprålctagande i största möjliga utsträckning av
industriell kapacitet samt att en omfattande försöks- och utprovningsverksamhet
kommer att åvila byrån. För att en intensifiering av robotverksamheten
efter rationella linjer skall komma till stand, anser de sakkunniga
det påkallat att Kungl. Maj:t tillsätter ett särskilt tillfälligt organ,
robotkommittén, med uppgift att verkställa utredning angående det lämpligaste
organisatoriska underlaget för anskaffning av robotvapen. Organet
bör tills vidare även handha vissa samordningsfrågor. I samband därmed
bör det av överbefälhavaren år 1948 tillsatta robotvapenrådet utgå ur
organisationen.

Försvarets civilförvaltnings kassa är för närvarande gemensam för de
centrala försvarsförvaltningarna. De sakkunniga har funnit centraliseringen
behäftad med vissa olägenheter och anser det mest rationellt att
varje förvaltning är utrustad med egen kassa. Det framhålles att den
ekonomiska rörelsens omfattning väl motiverar en sådan anordning. De
sakkunniga har inte tagit ställning i detalj till utformningen av här ifrågavarande
kassor. Därest principbeslut fattas i frågan, bör del ankomma
på civilförvaltningen att svara för detaljfrågorna. De sakkunniga framlägger
beräkningar angående en decentraliserad kassarörelses inverkan pa
personalbehovet såväl i civilförvaltningen som i övriga förvaltningar in. in.
Enligt dessa uppstår en nettominskning med två tjänster, varjämte vissa

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

tjänster i högre lönegrad utbytes mot sådana i lägre. Förvaltningarnas
kassor anses i princip kunna utformas efter i huvudsak samma linjer
som de större kassorna vid försvarets lokalmyndigheter (A-kassor). Härom
anföres vidare, bland annat, följande.

Någon ändring lörutsättes inte i den nuvarande ordningen, enligt vilken
bokföringen sker centralt vid civilförvaltningens hålkortscentral. Dragningsrätt
på statsverkets checkräkning synes böra förbehållas civilförvaltningen.
Möjligheter torde kunna skapas för förvaltningarna att via
postgirot verkställa direktlikvider av »checktyp». Bokslutsarbetet bör liksom
hittills ligga hos civilförvaltningen. De sakkunniga ifrågasätter emellertid
huruvida inte bokföringen bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som gäller för övriga militära kassor, varigenom viss arbetsbesparing
skulle åstadkommas. Till förvaltningarnas kassor kan genom
så kallade underkassor knytas vissa myndigheter. Försvarets sjukvårdsstyrelse
bör ha en till arméintendenturförvaltningens kassa ansluten
underkassa. Eu befintlig särskild kassa på armétygförvaltningens verkstadsavdelning
bör åtminstone på längre sikt konsumeras av verkets kassa.

Därest förvaltningarna utrustas med egna kassaorgan, är det enligt de
sakkunnigas mening ofrånkomligt, att civilförvaltningen erhåller de befogenheter
i kassahänseende med avseende å förvaltningarna, som är erforderliga
för att det militära kassaväsendet i dess helhet skall bli samordnat
på ett effektivt sätt. Förslag till bestämmelser om civilförvaltningens
befogenheter i nu ifrågavarande hänseende torde böra lämnas av
civilförvaltningen i samråd med riksräkenskapsverket. Det ligger i sakens
natur att befogenheterna bör begränsas till att avse kassatjänstens formella
sidor.

Omorganisationen av kassaväsendet bör enligt de sakkunniga föregås
av och kombineras med vissa organisationsundersökningar, vilka bör
verkställas av de interna rationaliseringsorganen i samverkan med civilförvaltningens
kameralbyrås kassadetalj. Undersökningarna i fråga bör
taga sikte på möjligheterna att åstadkomma förenklingar på olika punkter
inom det kamerala arbetsområdet.

Bland de frågor, som sammanhänger med utnyttjandet av civilförvaltningens
hålkortscentral, nämner de sakkunniga särskilt frågan om anslagsövervakning.
Det påpekas, att redan före 1954 års förvaltningsreform
påbörjades utprovning av ett system enligt vilket för flygförvaltningens
anslagsövervakning erforderliga sammanställningar och redovisningshandlingar
framställes med hjälp av hålkortsmaskiner vid civilförvaltningens
hålkortscentral. Härigenom kunde redan vid förvaltningsreformen
viss personalbesparing ske. Systemet har visat sig fungera i stort
sett tillfredsställande. Motsvarande anordning är tänkt skola genomföras
vid armétygförvaltningen och marinförvaltningen. För marinförvaltningens
del arbetar en intern kommitté med problemet. En övergång till hålkortsmässig
redovisning erfordrar dock ett tämligen omfattande system -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 7

arbete. Detta har emellertid numera fortskridit så långt att vissa riktlinjer
kan uppdragas.

De sakkunniga understryker vikten av att övergång till hålkortsmetod
för anslagsövervakning in. m. sker snarast möjligt. Det framhålles sålunda,
att exakta och snabbt iordningställda uppgifter angående anslagsoch
titelställning, ekonomiska dispositioner in. m. ofta är av utslagsgivande
betydelse för ekonomiska avgöranden i samband med anskaffningar,
att en väl organiserad anslagsövervakning med avseende å dispositioner,
betalningsutfall samt ekonomisk avräkning i fråga om leveranser
är en grundläggande förutsättning för att den interna anslagsförvaltningen
skall kunna handhas effektivt samt att en rationell anslagsövervakning
är av värde för de årliga medelsäskandena. Till följd av att ett
integrerat system för anslagsövervakning saknas, finnes å förvaltningarnas
sakavdelningar personal för redovisningsarbete, bokföring av dispositioner
in. m. I samband med övergång till hålkortsmetod bör enligt de
sakkunniga utredas, huru en dylik övergång inverkar på personalbehovet
såväl vid de administrativa byråernas och inköpsavdelningarnas ekonomiorgan
som inom sakavdelningarna. Det synes de sakkunniga sannolikt,
att övergången skulle verka personalbesparande, ehuru någon större säkerhet
för ett bedömande i detta hänseende för närvarande icke finnes.

Enligt 1954 års organisation finnes organ för intern rationalisering
inom armétyg-, marin- och flygförvaltningarna. De sakkunniga understryker
betydelsen av ett kontinuerligt internt rationaliseringsarbete. För
den skull föreslås rationaliseringsorganen skola i viss omfattning avlastas
löpande administrativa uppgifter genom att dessa överföres till annan enhet.
De sakkunniga anser det vidare påkallat att arbetskraften förstärkes.
Enligt deras mening bör förvaltningarna i samband med sina årliga förslag
till medelsäskanden lämna redogörelse för dels det interna rationaliseringsarbete
som verkställts under det sistförflutna budgetåret, dels ock
planlagda undersökningar för kommande budgetår. I redogörelsen bör
särskild vikt läggas vid verksamhetens inverkan på personalbehovet.

Avlöningskostnadernas bestridande, anställningsformer m. m.

Enligt direktiven åligger det de sakkunniga att i samband med översynen
beakta vissa principfrågor, såsom frågorna om ordinarie- och extraordinariesättning
av tjänster samt om avlöningskostnadernas fördelning
mellan avlönings- och sakanslag. Departementschefen erinrar vidare om
att antalet extra tjänstemän inom den centrala försvarsförvaltningen liksom
tidigare är stort och uttalar den meningen, att detta törhållande är
ägnat att medföra rekryteringssvårigheter och snabb omsättning av personal
med menlig inverkan på anskaffningsverksamheten som följd.

I direktiven framhålles vidare att enligt den nya organisationen förvaltningarnas
personaluppsättning och personalens fördelning på olika en -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

heter är i detalj fastställd. Det uttalas att härigenom visserligen skapats
en fast utgångspunkt för den nya organisationen men att systemet även
har olägenheter, eftersom förvaltningarna saknar befogenheter att utom
ramen för dessa förteckningar m. m. anställa ens biträdespersonal och de
intill senaste tid i princip även varit förhindrade att flytta personal mellan
olika enheter. I detta sammanhang erinras i direktiven om att genom
beslut av Kungl. Maj :t den 2 december 1955 vissa generella lättnader
i fråga om omflyttning av personal medgivits för tid fram till den 1 juli
1957. Enligt direktiven bör vid översynen undersökas i vilken utsträckning
och i vilka former smidigare regler för anställande och fördelning av
personal kan förenas med kravet på en fast organisation.

De sakkunniga erinrar om vissa uttalanden av departementschefen i
1954 års förvaltningsproposition som är ägnade att belysa frågorna om
sättet för avlöningskostnadernas bestridande (prop. 1954: 109, s. 165)
och om personalberäkningar (s. 180).

Enligt uppgifter, som de sakkunniga inhämtat, var i april 1956 antalet
extra tjänstemän 438 vid armétygförvaltningen, 180 vid marinförvaltningen
och 481 vid flygförvaltningen. Under budgetåret 1955/56 uppgick
avgångarna bland den extra personalen till respektive 74, 37 och 94.

I fråga om avlöningskostnadernas fördelning ifrågasätter de sakkunniga
ingen ändring för närvarande beträffande militära och civilmilitära
tjänster. De sakkunniga har sökt finna en hållbar norm för fördelningen
mellan avlönings- och sakanslag av avlöningskostnaderna för den civila
personalen. Den i förvaltningspropositionen uttalade principen, att från
sakanslag allenast bör bestridas kostnaderna för avlöning till sådana
tjänstemän, som tillfälligt anställes för viss materielanskaffning, saknar
i och för sig inte fog. Emellertid anser de sakkunniga en sådan princip
vansklig att tillämpa. Det påpekas också att de extra tjänstemännens
tjänstgöring knappast har någon konsekvent anknytning till tillfälliga arbetsuppgifter.
De sakkunniga har vid sina överväganden kommit till den
uppfattningen att avlöningskostnaderna för förvaltningarnas civila personal
i princip helt bör bestridas från avlöningsanslag. Under dessa anslag
bör finnas en post för tillfälligt anställande av extra tjänstemän, vilken
post bör anlitas endast då fråga är om anställning, som kan med säkerhet
förutses komma att bli av tillfällig natur.

Frågan om att bereda personalen hos förvaltningarna vidgade möjligheter
till pensionsberättigande anställning anser de sakkunniga förtjäna
den största uppmärksamhet. Spörsmålet om vidgad ordinariesättning av
tjänster räknar de sakkunniga dock med att taga upp senare. De nackdelar,
som följer med det avsevärda antalet extra tjänstemän inom de
tygförvaltande verken, bör enligt de sakkunniga inte underskattas. Det
säger sig självt, att personal med här ifrågavarande anställningsform inte
kan känna sig fastare knuten vid den förvaltning, där de tjänstgör, och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

att deras intresse ofta är koncentrerat på att snarast möjligt finna en
säkrare anställning. Vidgade möjligheter till extraordinariesättning av
tjänster hos förvaltningarna skulle enligt de sakkunnigas mening vara
ägnade att påtagligt höja effektiviteten. De sakkunnigas förslag innebär
att — därest inte annat följer av bestämmelser om reglerad befordringsgång,
särskilda beslut m. m. — de i organisationen ingående civila tjänsterna
i princip skall vara pensionsberättigande. I detta sammanhang påpekar
de sakkunniga att 1954 års omorganisation av försvarsförvaltningarna
inneburit en viss minskning av antalet pensionsberättigande tjänster.

Beträffande spörsmålet om möjligheterna att förena smidigare regler
för anställande och fördelning av personal med kravet på en fast organisation
anför de sakkunniga bland annat följande synpunkter.

De till förvaltningspropositionen fogade detaljerade tablåerna över personalorganisationen
hos förvaltningarna har ansetts normerande för verksamheten,
oaktat något uttryckligt beslut av denna innebörd inte meddelats
av Kungl. Maj :t. Systemet är av lätt insedda skäl i längden förenat
med olägenheter. En av grundtankarna vid förvaltningsreformens utarbetande
var att organisationen skulle erhålla en i möjligaste mån dynamisk
karaktär. Den fastlåsta personalfördelningen medför, att personaltillgången
inom ramen för den totala personaluppsättningen inte kan anpassas
efter arbetsbelastningen inom olika enheter av samma förvaltning.
Kungl. Maj :ts i utredningsdirektiven berörda beslut den 2 december 1955
är dock ägnat att i viss utsträckning avhjälpa denna olägenhet. På längre
sikt kan befaras att förhållandena skall utveckla sig därhän, att en organisationsenhet
har överskott på arbetskraft under det att en annan enhet
har svårigheter att bemästra ens de viktigaste av sina arbetsuppgifter.

De sakkunniga har vid sina överväganden kommit fram till ett förslag,
som i huvudsak kan skisseras sålunda.

Såsom tidigare angivits föreslås i princip samtliga avlöningskostnader
för civil personal bestridas från avlöningsanslag. Personalförteckningar
bör fastställas i den i allmänhet vedertagna ordningen, nämligen för alla
ordinarie tjänster samt för extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än
Ce 25. Icke-ordinarieposten bör inte såsom hittills betecknas förslagsvis.
Under denna post bör finnas eu delpost för kostnader för tillfälligt anställande
av extra personal. Denna anslagspost, som bör vara maximerad
av riksdagen, bör vederbörande förvaltning inom vissa gränser ha rätt
att utnyttja för erforderliga tillfälliga personalförstärkningar i förslagsvis
högst 25 lönegraden. Organisationen i stort samt arbetsfördelningen
mellan de olika enheterna i stora drag framgår av förvaltningarnas instruktioner.
Liksom hittills bör indelningen i sektioner och fristående detaljer
(motsvarande) fastställas av Kungl. Maj:t. Underindelningen i detaljer
bör däremot anses utgöra eu intern angelägenhet. I samband med
fastställandet av sektionsindelningen bör Kungl. Maj:t lämna föreskrifter
om sektionschefstjänsternas (motsvarande) lönegrad, personalkategori
in. in. Beträffande icke-ordinariepostens användning bör enligt de sakkunnigas
mening antalet tjänster av olika slag i högst 2a lönegraden, som
kan inrättas med anlitande av denna post — med undantag för antalet

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

biträden för skriv- och kontorsgöromål och tekniska biträden i 8 lönegraden
— maximeras genom beslut av Kungl. Maj :t. Det framhålles att
proportionerna mellan tekniska och administrativa tjänster eljest kunde
förryckas.

Det bör åligga förvaltningarna att göra upp placeringslistor beträffande
personalen och hålla dessa aktuella. Förvaltningarna "bör emellertid äga
inte alltför begränsade befogenheter att företaga omflyttningar av såväl
tjänstemän som tjänster, med undantag givetvis av vissa högre tjänstemän
och tjänster (ned till och med sektionschefer och chefer för fristående
detaljer). Det ligger i sakens natur att vissa specialtjänster (för
exempelvis tekniska assistenter, militärassistenter in. fl.) inte kan flyttas.

Betiäffande tjänstemän bör tillfällig omplacering för tid understigande
ett år vara tillåten. Förvaltning bör vara skyldig att med motivering anmäla
överförande av tjänst till annan organisationsenhet i nästföljande
förslag till medelsäskanden. Därvid måste klart framgå huruvida de nya
arbetsuppgifterna är likvärdiga med de tidigare och förskyller samma
lönegradsplacering för tjänsten. Godkännande av att tjänst överföres enligt
vad nyss sagts bör meddelas i regleringsbrev. Först sedan så skett bör
överförandet anses vara definitivt.

Här återgivna förslag avser närmast civila (alternativt civilmilitära/
civila) tjänster. Fråga om överförande av militär eller civilmilitär (i fråga
om dessa kategorier alternativ) tjänst synes alltid på förhand böra underställas
Kungl. Maj :t. Nuvarande ordning beträffande anslags- och personalfrågor
föreslås övergångsvis skola bibehållas för arméintendenturförvaltningen,
varjämte armétygförvaltningens tygförråds- och ammunitionsförrådsbyråer
ävensom marinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens
intendenturbyrå tills vidare bör vara undantagna från de
i det föregående föreslagna möjligheterna till omdisponering av tjänster
(men däremot inte beträffande tillfällig omplacering av tjänstemän).

De sakkunniga förutsätter att möjligheterna att anställa personal enligt
kollektivavtal inte skall få utnyttjas för arbetsuppgifter, som är avsedda
att tillgodoses genom tjänstemän inom organisationens ram. Däremot
bör inte enligt de sakkunnigas mening förbud för framtiden anses
gälla mot tillfällig kommendering av militär personal till förvaltningarna.
En annan sak är att de militära staterna bör utformas endast med hänsyn
till förvaltningarnas behov av militär personal inom ramen för deras
organisationer.

Löneställningen för vissa chefstjänster

Frågan om löneställningen för vissa byråchefer erhöll vid 1954 års omorganisation
endast provisorisk lösning såvitt avser chefer som ej direkt
underställts vederbörande souschef. Provisoriskt upptogs vid armétyg-,
marin- och flygförvaltningarna av tjänsterna för byråchef 5 i lönegrad
Cp 10 och 14 i lönegrad Cs 10 (jfr prop. 1954: 109, s. 182). Dessa 19 tjänster
anges i följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1957	11
Armétygförvaltningen
Vapenavdelningen	chef	för	1. vapenbyrån ..............	.... Cs 10
»	»	2. » ..............
»	»	»	kontrollbyrån ..............	.... Cs 10
Fordonsavdelningen	»	»	fordonsbyrån ..............	.... Cs 10
»	»	»	fältarbetsbyrån ...........	.... Cs 10
Elektroavdelningen	»	»	telebyrån ....................	.... CplO
»	»	»	radarbyrån .................	.... CplO
Verkstadsavdelningen	*	*	driftbyrån .................	.... CplO
Marinförvaltningen
Vapenavdelningen	chef	för	artilleribvrån ..............	..... Cs 10
»	»	»	torpedbyrån .................
»	»	»	minbyrån ....................	..... Cs 10
Skeppsbyggnadsavdelningen	»	»	projektbyrån ..............	..... Cs 10
	»	ubåtsbyrån ................
»	»		maskinbyrån ..............	..... Cs 10
»		»	elektrobyrån .................	..... Cs 10
Flygförvaltn ingen
Elektroavdelningen	chef	för	radiobvrån ................	..... Cp 10
»	»	radarbyrån ................
»	»	»	luftbevakningsbyrån ....	..... Cs 10
Underhållsavdelningen	»	»	driftbyrån ...................

Genom beslut den 9 april 1954 uppdrog Kungl. Maj :t, i enlighet med
vad som förutskickats i förvaltningspropositionen, åt de sakkunniga som
tillkallats för översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän vid de
af färsdrivande kommunikationsverken att verkställa översyn jämväl av
motsvarande tjänster vid de centrala försvarsförvaltningarna. De sakkunniga
överlämnade den 28 september 1955 till chefen för civildepartementet
P. M. angående löneställningen för vissa tjänstemän i ledande ställning
vid de centrala försvarsförvaltningarna. Genom beslut den 23 mars 1956
förordnade Kungl. Maj :t att angivna förslag med däröver avgivna yttranden
skulle överlämnas till 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga för
att tagas under övervägande vid fullgörandet av de sakkunnigas uppdrag.

Förvaltningssakkunniga lämnar en förhållandevis utförlig redogörelse
för vad som förekommit i frågan från och med 1954 års förvaltningsproposition
(s. 82—89 i betänkandet), till vilken redogörelse torde få hänvisas.

Försvarsförvaltningssakkunniga anser sig icke kunna förorda ändrad
lönesättning för ifrågavarande nitton tjänster i lönegrad 10 å löneplan 2.
De sakkunniga hävdar att man vid lönesättningen för tjänstemän direkt
underställda avdelningschefer vid försvarsförvaltningarna har att tillämpa
de normer som eljest gäller för tjänstemän direkt underställda byråchefer.
Samtliga ifrågavarande tjänster anses dock böra uppföras som ordinarie
med lönegradsbeteckning Cp eller Mp/Cp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Cheferna för flygförvaltningens flygplanavdelnings vapen- och motorbyråer
synes enligt de sakkunniga numera i princip intaga samma ställning
i organisatoriskt hänseende som de övriga tjänstemän vid försvarsförvaltningarna,
vilka sorterar direkt under avdelningschef. Bärande skäl
saknas därför för avvikande lönesättning för dessa båda tjänster. Därför
föreslås att även dessa tjänster hänföres till lönegrad 10 å löneplan 2.

Beträffande tjänsten såsom chef för flygplanavdelningens flygplanbyrå
har de sakkunniga däremot funnit en placering i lönegrad Mp/Cp 13 befogad
med hänsyn till vederbörandes särställning i skilda avseenden.

I fråga om lönegradsplacering av tjänsten såsom chef för försökscentralen
föreslås ingen ändring.

Tjänstebenämningen för de tjänster som enligt de sakkunnigas mening
bör hänföras till lönegrad 10 å löneplan 2 bör vara byrådirektör; nuvarande
tjänstinnehavare föreslås emellertid övergångsvis få behålla nuvarande
tjänstebenämning.

De sakkunnigas ordförande, Wallén, har reserverat sig gentemot förslaget
om fortsatt placering av vissa chefstjänster i lönegrad 10 å löneplan
2 och föreslår i stället att samtliga ifrågavarande tjänster placeras
i lönegrad Cp (Mp) 13.

En klar konsekvens av hans ståndpunkt anser Wallén vara att flygförvaltningens
elektroavdelnings flygelektriska sektion omvandlas till byrå
och att dess chef placeras i lönegrad Cpl3. Detaljindelningen bör enligt
eljest tillämpade regler delvis ersättas av en sektionsindelning.

Detaljförslag m. m.

För att belysa de olika detaljförslag som de sakkunniga lagt fram har
de utarbetat fullständiga organisationstablåer, som fogats till betänkandet.
Dessa är utformade på samma sätt som de vilka finnes fogade till
förvaltningspropositionen och bör enligt de sakkunniga, i den mån de
vinner statsmakternas godkännande, bilda utgångspunkt i fråga om den
översedda organisationen.

Förslaget sträcker sig i organisatoriskt avseende ned till och med sektion
och fristående detalj. De sakkunniga förutsätter att detaljindelningen
är en praktisk fråga och att detaljerna inte får betraktas som fasta organisationsenheter
utan endast som av lämplighetsskäl motiverade interna
arbetsgrupper, vilka bör upplösas, omfördelas och nvinrättas allt efter omständigheterna
— givetvis med den inskränkningen att arbetsuppgifterna
skall ligga inom ramen för vederbörande större enhets arbetsområde. Den
tendens att betrakta detaljerna såsom fasta enheter, vilken kan spåras på
sina håll, bidrager enligt de sakkunnigas mening till att beröva organisationen
den dynamiska struktur, som den hör ha. En motsvarande effekt
uppkommer vid en alltför långt driven detaljindelning, vilken dessutom
kan verka höjande på såväl antalet befattningshavare som deras lönegradsplacering.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Behovet av de nya tjänster som föreslås motiveras som regel endast
kortfattat. I de förslag som av förvaltningarna lämnats till de sakkunniga
har behovet av nya tjänster ofta motiverats med nytillkomna arbetsuppgifter.
Vad beträffar framför allt den tekniska personalen har emellertid
de sakkunniga i huvudsak arbetat efter den grundsatsen, att behovet
av en allmän förstärkning av ifrågavarande slag av arbetskraft inom
vederbörande enhet undersökts. Enligt de sakkunnigas mening är det ej
konsekvent att motivera nya tjänster enbart med nytillkomna speciella
arbetsuppgifter. Det är nämligen ej uteslutet att detta arbetskraftsbehov
kan tillgodoses genom omdispositioner av befintlig arbetskraft. De sakkunniga
betonar vikten av att en tjänst icke i organisatoriskt hänseende
alltför mycket låses fast vid vissa specificerade uppgifter.

Löneställningen för de olika tjänsterna har bedömts med ledning av
kvaliteten av de olika enheternas arbetsuppgifter i stort, varvid de sakkunniga
sökt gradera tjänsterna efter en allmän bedömning av det behov
av arbetskraft i olika lönegrader, som kan antas föreligga vid en rationell
arbetsfördelning.

För varje förvaltning som omfattats av översynsarbetet framlägger de
sakkunniga med kortfattad motivering sina förslag till organisationsändringar,
nya tjänster, löneregleringar samt indragning av tjänster. I anslutning
härtill framlägges också förslag om överflyttande av tjänster
mellan olika enheter samt om ändrad tjänstebenämning för vissa tjänster
för att erhålla i förhållande till arbetsuppgifterna mera adekvat benämning.

Närmare redogörelse för de sakkunnigas detalj förslag lämnas i vissa
fall vid behandlingen av vederbörande förvaltnings avlöningsanslag.

De av de sakkunniga föreslagna anslagsposterna för tillfälligt anställande
av personal föreslås skola bestämmas till 75 000 kronor för vardera
av armétyg- och flygförvaltningarna samt till 50 000 kronor för marinförvaltningen.

Yttranden

Huvuddragen i de sakkunnigas förslag tillstyrkes eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser, överbefälhavaren konstaterar sålunda
att det material som de sakkunniga lagt fram är värdefullt samt
att förslagen i betänkandet i huvudsak synes ägnade att läggas till grund
för organisationsändringar in. in. Marinförvaltningen och flggförvaltningen
finner att ämbetsverkens önskemål om personalförstärkningar och
löneregleringar inte på långt när kommer alt bli tillgodosedda om de sakkunnigas
förslag genomföres. Förslagen anses dock i huvudsak kunna
godtagas som en första etapp i upprustningen av ämbetsverkens personella
resurser. Å andra sidan hyser statskontoret starka betänkligheter
mot eu så kostnadskrävande utbyggnad av personalkadrarna som den
föreslagna. Därest ett oundgängligt behov av den föreslagna förstärk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

ningen skulle föreligga, håller ämbetsverket bestämt före att utbyggnaden
måste ske successivt.

Fortifikationsförvaltningen finner att den föreslagna personalökningen
tvingar till ytterligare provisoriska lösningar av förvaltningarnas lokalfrågor
som icke innebär någon förbättring för framtiden. Vid bifall till
förslaget lärer enligt ämbetsverket en provisorisk barackbebyggelse bli
ofrånkomlig.

Försvarets civilförvaltning uppehåller sig vid behovet av övergångsanordningar.
Ämbetsverket anför att det knappast nu torde vara möjligt
att bedöma vilka åtgärder som kan bli aktuella. Sannolikt måste
emellertid vissa tjänster föras på övergångsstat, viss icke-ordinarie personal
bör måhända övergångsvis få kvarstå i innehavande tjänst och det
kan bli nödvändigt att tillfälligt överskrida begränsade anslagsposter. Civilförvaltningen
utgår från att Kungl. Maj:t erhåller befogenhet att i den
utsträckning som blir nödvändig vidtaga åtgärder av dessa slag i huvudsaklig
överensstämmelse med vad fallet varit exempelvis vid 1954 års omorganisation
av försvarsförvaltningarna och 1956 års omorganisation av
försvarets fastighetsförvaltning.

De remissinstanser, som behandlat av de sakkunniga framlagda principiella
frågor inom tyg- och civilförvaltningstjänsten, har
i allmänhet icke gjort erinringar mot de sakkunnigas uttalanden. Rörande
remissmyndigheternas inställning till de särskilda frågor för vilka
närmare redogjorts i det föregående må följande anföras.

Förslaget att chefen för försvarets forskningsanstalt skall ingå i försvarets
förvaltningsdirektion tillstyrkes av överbefälhavaren, försvarets
civilförvaltning, marinf örvaltningen, förvaltningsdirektionen och forskningsanstalten.
Förslaget att förvaltningsdirektionens samordnande uppgifter
skall utsträckas jämväl till forskningsanstalten har däremot mött
gensagor från överbefälhavaren, chefen för armén och förvaltningsdirektionen.
överbefälhavaren anför sålunda, att forskningsanstalten ledes av
en styrelse med representanter för försvarsgrenarna och att samarbetet
med förvaltningarna fungerar väl, varför något behov av den föreslagna
anordningen ej föreligger. Arméchefen anser förslaget ej böra genomföras
förrän det kan överblickas hur den samordnande verksamheten i
praktiken skall bedrivas. Förvaltningsdirektionen framhåller att forskning
icke är att hänföra till förvaltning.

De sakkunnigas förslag att fälttygmästaren skall få ställning som ställföreträdande
souschef i armétygförvaltningen biträdes av överbefälhavaren,
chefen för armén, försvarets civilförvaltning, armétggförvaltningen
och förvaltningsdirektionen.

Försvarets civilförvaltning och forskningsanstalten biträder förslaget
om tillsättande av en robotkommitté. Forskningsanstalten anser att, därest
förslaget ej vinner bifall, en radikal omorganisation av den nuvarande verk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

samheten beträffande robotanskaffningen är nödvändig. Överbefälhavaren,
chefen för armén, försvarets förvaltningsdirektion samt marin- och flygförvaltningarna
till vilka sistnämnda cheferna för marinen och flygvapnet
ansluter sig avstyrker däremot förslaget. De avstyrkande myndigheterna
hävdar att huvuddelen av de uppgifter som skulle ankomma på den ifrågasatta
kommittén åvilar det befintliga robotvapenrådet. De organisatoriska
förutsättningarna för samordning av ärenden på robotområdet anses redan
finnas, överbefälhavaren finner att den samordning som skett är betryggande.
Flygförvaltningen avstyrker vidare de sakkunnigas förslag till omorganisation
av robotbyrån. Ämbetsverket anser byråns organisation böra
underkastas förnyad översyn. De remissinstanser som berört förslaget om
inrättande av ett robotkontor inom marinförvaltningen tillstyrker detta
förslag. Vissa remissmyndigheter hävdar att ett särskilt robotorgan bör
tillkomma jämväl i armétygförvaltningen.

Den föreslagna decentraliseringen av förvaltningarnas kassaverksamhet
har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran av försvarets civilförvaltning,
fortifikationsförvaltningen, försvarsgrensförvaltningarna, försvarets
förvaltningsdirektion och chefen för flygvapnet. Enligt civilförvaltningen
bör frågan om kassornas organisation på längre sikt bli föremål
för särskilda överväganden, sedan verksamheten stabiliserats. Marinförvaltningen
anför att de sakkunnigas förslag om inrättande av gemensam
kassa för marinledningen inger starka betänkligheter. Ämbetsverket anser
att samtliga med kassaverksamheten sammanhängande omständigheter
borde bli grundligt klarlagda innan omorganisationen äger rum. Chefen
för marinen avstyrker att en gemensam kassa upprättas för marinledningen.

Vad de sakkunniga anfört om vikten av en central anslagsövervakning
finner civilförvaltningen angeläget att understryka. Frågan om en sådan
centralisering även beträffande arméintendenturförvaltningen bör upptagas
till prövning under det fortsatta översynsarbetet. Marin/örvaltningen
upplyser att den av ämbetsverket tillsatta interna kommittén angående
liålkortsredovisning inom ämbetsverket framlagt principbetänkande angående
hålkortsmässig dispositionsbokföring. Möjligheter synes föreligga att
övergå till det nya systemet den 1 juli 1958. I samband med utarbetandet
av arbetsrutiner torde det enligt ämbetsverket jämväl bli anledning att
närmare överväga personalbehovet.

Försvarets förvaltningsdirektion tillstyrker den föreslagna förstärkningen
av de interna rationaliseringsorganen. Direktionen liksom marinförvaltningen
och flygförvaltningen biträder jämväl i övrigt av de sakkunniga
framförda synpunkter på det interna rationaliseringsarbetet.

Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om a v 1 ö n i n g s k o s t n ad e r n a s
bestridande, extraordinariesättning m. in. finner sig statskontoret
kunna godtaga. Ämbetsverket framhåller med anledning av förslaget
att vederbörande förvaltning skall få fri dispositionsrätt över en

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

maximerad anslagspost, att vedertagna lönesättningsprinciper bör tilllämpas
vid tjänsternas lönegradsplacering. De sakkunnigas ifrågavarande
förslag biträdes jämväl av armétyg-, marin- och flygförvaltningarna, som
särskilt hälsar förslaget om extraordinariesättning med tillfredsställelse.
Flygförvaltningen uttalar att den frihet för förvaltningarna att vidtaga
organisatoriska förändringar som föreslås innebär en efterlängtad uppmjukning
av den för närvarande alltför hårda bundenheten. Ehuru förvaltningens
önskemål går längre än förslaget tillstyrkes att detsamma genomföres
och prövas under någon tid.

Försvarets civilförvaltning anser att samtliga avlöningskostnader för
militär och civilmilitär personal i förvaltningarna bör redovisas å dessas
anslag. Ämbetsverket delar de sakkunnigas uppfattning att sakanslag icke
bör få användas för avlönande av personal inom förvaltningen. Uttryckligt
förbud bör meddelas mot användning av sakanslag för avlöningskostnader.
Civilförvaltningen finner de sakkunnigas förslag beträffande statuppställningar,
personalförteckningar och anslagsdisposition innebära avvikelse
från vad som eljest gäller inom statsförvaltningen. Särskilda bestämmelser
i dessa ämnen anser ämbetsverket också erforderliga beträffande
de materielförvaltande verken. För civilförvaltningens del torde
däremot saknas anledning att införa dylika särbestämmelser. I fråga om
de materielförvaltande verken synes de sakkunnigas förslag beträffande
utformningen av personalförteckningar, reglerna för icke-ordinariepostens
användning m. in. i huvudsak lämpliga. Civilförvaltningen understryker
emellertid att delposten för tillfällig personal endast skall få användas för
rent tillfälliga anställningar, icke i något fall för tid överstigande ett år.
Den av de sakkunniga föreslagna anordningen att maximera antalet ickeordinarie
tjänster i 25 och lägre lönegrad med undantag för antalet tekniska
biträden i 8 lönegraden och biträden för skriv- och kontorsgöromål
finner civilförvaltningen icke lämplig. En önskvärd elasticitet skulle
enligt civilförvaltningens mening snarare kunna åstadkommas genom ett
allmänt medgivande för förvaltningarna att vidtaga de jämkningar och
utbyten av högre tjänster mot lägre som må finnas påkallade, dock att
därigenom det totala antalet tjänster icke finge överskridas i annat fall
än då fråga är om anställande av vikarier eller tillfällig personal.

Civilförvaltningen förutsätter att förvaltningarnas möjligheter att utnyttja
personal utöver organisationen icke skall få leda till en mera permanent
personalutökning. Kommendering av militär personal för längre
tid än förslagsvis ett år bör sålunda icke få ske utan tillstånd.

I fråga om löneställningen för vissa byråchefstjänster har
de sakkunnigas förslag icke föranlett annan erinran från statskontoret
än att ämbetsverket ifrågasätter huruvida icke jämväl tjänsten som chef
för flygplanavdelningens flygplanbyrå, vilken av de sakkunniga föreslagits
placerad i lönegrad Mp/Cp 13, bör hänföras till 10 lönegraden å löneplan 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

I vart fall saknas enligt ämbetsverket anledning att frångå gällande lönegradsplacering
(Ca 37). Samtliga övriga remissmgndigheter har avstyrkt
de sakkunnigas förslag och biträtt Walléns reservation. Flygförvaltningen
har dessutom föreslagit att tjänsten såsom chef för försökscentralen skall
hänföras till Mp/Cp 13.

Vad de sakkunniga principiellt uttalat beträffande detaljindelning,
motivering för nya tjänster och dessas lönegradsplacering m. m. har lämnats
utan erinran av remissinstanserna. Cheferna för armén och marinen
anser att militära och civilmilitära beställningar, vilka enligt de sakkunnigas
mening icke erfordras i förvaltningen, icke bör indragas. Det framhålles
att ökat behov av militär personal gör sig gällande inom andra områden
av försvarsorganisationen.

Den av de sakkunniga till 75 000 kronor föreslagna anslagsposten för
tillfälligt anställande av personal anser flggförvaltningen böra höjas till
300 000 kronor.

De par tement schef en

Försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltningstjänst reformerades
i väsentliga hänseenden enligt beslut vid 1954 års riksdag, varvid
försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen,
marinförvaltningen och flygförvaltningen erhöll den struktur de
för närvarande har. Då jag i 1956 års statsverksproposition anmälde min
avsikt att föranstalta om en översyn av organisation och personalbehov
vid ifrågavarande förvaltningar, uttalade jag samtidigt att jag ansåg det
klarlagt att den nya organisationen var mer ändamålsenlig än den gamla
samt att den i stort sett motsvarat förväntningarna. Detta uttalande anser
jag ha bekräftats genom resultatet av det översynsarbete som hittills
utförts av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, vilka utfört en värdefull
inventering av förvaltningarnas organisation och personalbehov m. m.
översynsarbetet bör enligt min mening fortsätta med återstående delar
av försvarsförvaltningarna. Det är önskvärt att resultaten av det fortsatta
arbetet föreligger vid sådan tidpunkt att de kan beaktas i samband med
anslagsprövningen för budgetåret 1958/59.

De sakkunniga har i samband med den nu verkställda översynen ansett
sig böra föreslå betydande personalförstärkningar, vilka kan beräknas
draga en nettokostnad av nära fyra miljoner kronor. Som jag redan tidigare
uttalat i olika sammanhang är emellertid det ekonomiska utrymme
som för nästa budgetår kan avses för försvarsändamål mycket begränsat.
Jag ansluter mig därför till statskontorets uppfattning att erforderliga personalförstärkningar
inom försvarsförvaltningarna bör genomföras i etapper.
Nettokostnaden för de personalförändringar, som jag i enlighet härmed ansett
mig kunna tillstyrka för nästa budgetår, uppgår till icke fullt en fjärdedel
av kostnaden enligt förvaltningssakkunnigas förslag. Det bör emellertid
2—90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110

18 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1957

påpekas, att de förslag till anslag för materielanskaffning under nästa budgetår
som jag framlagt i årets statsverksproposition i flera fall inneburit
rätt avsevärda prutningar på myndigheternas äskanden. I statsverkspropositionen
har jag också uttalat att en viss återhållsamhet beträffande
anskaffningen av s. k. konventionella vapen kunde vara befogad; större
uppmärksamhet borde enligt min mening i stället ges åt planering av
vapen m. m. för ett längre bort liggande tidsskede. Mot denna bakgrund
har framför allt en kvalitativ förstärkning av förvaltningarna ansetts
önskvärd. Inom den begränsade ram som stått till förfogande har jag
därför ansett företräde böra ges åt de av de sakkunniga föreslagna löneregleringarna
samt åt en förstärkning av den tekniska personalen, främst
med tanke på utvecklingsarbetet inom elektroområdet. Härutöver har en begränsad
förstärkning i personellt hänseende ansetts böra tillföras vissa
enligt de sakkunnigas mening klart underbemannade organ såsom inköpsavdelningen,
verkstadsbyrån och normaliebyrån inom marinförvaltningen
samt flygförvaltningens försökscentral.

Då de personalförstärkningar, som jag sålunda föreslår, är av väsentligt
mindre omfattning än de som föreslagits av de sakkunniga, torde några
extraordinära åtgärder för tillgodoseende av lokalbehoven icke erfordras.

Enär ett icke obetydligt antal tjänster föreslås utgå ur organisationen,
torde det vara erforderligt att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens medgivande
att vidtaga vissa övergångsanordningar liknande dem som vidtogs
i samband med 1954 års omorganisation av försvarsförvaltningarna.
Jag återkommer med hemställan härom i det följande.

Jag har i det föregående omnämnt att de sakkunniga gjort vissa uttalanden
rörande principiella frågor inom tyg- och civilförvaltningstjänsten.
Vad de sakkunniga sålunda anfört ger mig icke i detta sammanhang
anledning till särskilt uttalande. Vissa av de sakkunniga framförda synpunkter
är av den natur att de lämpligen bör vidare bearbetas av försvarets
förvaltningsdirektion.

De sakkunnigas förslag att chefen för försvarets forskningsanstalt skall
ingå som ledamot av försvarets förvaltningsdirektion anser jag mig böra
biträda. Jag vill erinra om att statsutskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande 1956:4 funnit det böra prövas om chefen för forskningsanstalten
skall ingå som ledamot av direktionen. Frågan om att utsträcka
förvaltningsdirektionens samordnande verksamhet till forskningsanstalten
synes mig däremot böra ytterligare prövas. I samband härmed vill jag
nämna att jag icke star främmande för tanken att det kan vara befogat att
numera, sedan viss erfarenhet vunnits, delvis ompröva frågor om direktionens
uppgifter och verksamhetsformer.

Vad de sakkunniga anfört i fråga om behovet i armétygförvaltningen
av att åt en befattningshavare anförtros att närmast under souschefen
utöva viss ledande och samordnande verksamhet har enligt min mening

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

klart styrkt att en dylik anordning skulle innebära en effektivisering i
organisatoriskt hänseende. Jag vill därför tillstyrka att fälttygmästaren
erhåller ställning såsom ställföreträdande souschef i armétygförvaltningen.

I likhet med de sakkunniga anser jag det angeläget att robotverksamheten
inom försvaret intensifieras, och jag vill understryka vad de sakkunniga
anfört härom. Betydelsen för försvarets framtida utformning av
att robotutvecklingen inom ramen för tillgängliga resurser påskyndas och
lägges upp efter så rationella linjer som möjligt är uppenbar. Det är
också angeläget att anvisade anslag för robotverksamheten utnyttjas på
effektivaste sätt. I samband härmed vill jag framhålla, att de möjligheter
att inköpa robotar från utlandet, som kan föreligga, bör noggrant prövas.
Med hänsyn till den avvisande hållning som flertalet remissinstanser intagit
till de sakkunnigas förslag om att inrätta ett särskilt utredningsoch
samordningsorgan direkt underställt Kungl. Maj :t är jag i dagens läge
icke beredd att biträda detta förslag. I anslutning härtill anser jag mig
icke heller böra för närvarande föreslå någon intern omorganisation av
robotbyrån, utan byrån bör tills vidare bibehållas vid nuvarande organisation.
Däremot anser jag, i likhet med de sakkunniga, nödvändigt att
ett organ för marina anpassningsfrågor beträffande robotvapen tillkommer
och biträder för den skull de sakkunnigas förslag om inrättande av
ett robotkontor i marinförvaltningen. Jag utgår från att överbefälhavaren
och försvarsgrenscheferna ägnar robotfrågorna ingående uppmärksamhet
och till Kungl. Maj :t inkommer med de förslag till intensifiering av robotverksamheten
som kan befinnas påkallade.

De skäl som anförts för en decentralisering av förvaltningarnas kassaverksamhet
finner jag bärande, varför jag tillstyrker att en sådan anordning
kommer till stånd. Det torde få ankomma på försvarets civilförvaltning
att i samråd med riksräkenskapsverket utarbeta förslag till bestämmelser
rörande civilförvaltningens befogenheter i fråga om kassaverksamheten
i förhållande till övriga centrala förvaltningar. I samband med omorganisationen
bör organisationsundersökningar ske i enlighet med vad de
sakkunniga föreslagit.

Till vad de sakkunniga uttalat rörande vikten av en rationell anslagsövervakning
och en effektiv intern anslagsförvaltning inom de tygförvaltande
verken kan jag helt ansluta mig. Jag förutsätter att arbetet på att
åstadkomma detta kommer att fortgå i huvudsaklig överensstämmelse
med vad de sakkunniga angivit. I detta sammanhang må nämnas att jag
vid anmälan av marin- och flygförvaltningarnas oinkostnadsanslag i det
följande återkommer med förslag om medelsanvisning för förhyrning av
hål kortsan läggning för dispositionsbokföring.

Ehuru jag av ekonomiska skäl icke för närvarande kan tillmötesgå de
sakkunnigas förslag om personalförstärkning för de interna rationaliseringsorganen,
delar jag deras uppfattning om betydelsen av en fortlöpande

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

intern rationalisering. Jag förutsätter att förvaltningarna ägnar denna
fråga särskild uppmärksamhet.

De sakkunniga har föreslagit att i princip samtliga avlöningskostnader
för civil personal i de materielförvaltande verken skall bestridas från ämbetsverkens
avlöningsanslag. För egen del kan jag ansluta mig till denna
uppfattning. Av tekniska skäl är det emellertid icke möjligt att genomföra
förslaget redan från och med nästa budgetår. Jag räknar emellertid
med att överförandet bör kunna ske med början den 1 juli 1958.

Frågan om vidgad användning av pensionsbildande tjänster inom försvarsförvaltningarna
skulle enligt mina direktiv till de sakkunniga särskilt
övervägas. Av de sakkunniga har starka skäl anförts för en utvidgad
extraordinäriesättning av tjänster inom de materielförvaltande verken. För
min del kan jag helt ansluta mig till förslaget att de i organisationen ingående
tjänsterna i princip göres pensionsberättigande. I enlighet härmed
föreslår jag att i detta sammanhang riksdagens medgivande inhämtas till
att befintliga extra tjänster i högre lönegrad än Cg 25 vid försvarsgrensförvaltningarna
uppföres såsom extra ordinarie. Om och i den mån möjligheterna
till extraordinariesättning tills vidare anses i vissa avseenden
böra begränsas — jag åsyftar här närmast att översynsarbetet ej slutförts
beträffande vissa delar av tygförvaltningstjänsten samt att någon
översyn ännu ej ägt rum beträffande intendenturförvaltningsorganen —
bör det ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter.

Vad de sakkunniga föreslagit i syfte att förena smidigare regler för
anställande och fördelning av personal med kravet på en fast organisation
kan jag i huvudsak ansluta mig till. Vissa modifikationer i det
av de sakkunniga föreslagna systemet kan emellertid bli erforderliga
enär jag förutsätter att sakanslag övergångsvis användes för avlönande
av personal. Vidare kan vad försvarets civilförvaltning anfört om bemyndigande
för förvaltning att inom ett maximerat antal tjänster
utbyta högre tjänster mot lägre vara förtjänt av beaktande; under alla
omständigheter måste antalet tjänster på sakanslag maximeras genom beslut
av Kungl. Maj :t. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
erforderliga bestämmelser i ämnet. Förslaget att upptaga en särskild
av riksdagen maximerad post under avlöningsanslagen för anställande
av tillfällig personal biträder jag. Givetvis skall vedertagna principer för
lönegradsplacering användas då posten utnyttjas. Posten bör vidare få utnyttjas
endast för tillgodoseende av arbetskraftbehov som på förhand kan
antagas icke bli av längre varaktighet. Även i denna fråga bör det ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare föreskrifter. För försvarets
civilförvaltning bör icke någon ändring ske i nuvarande ordning
i förevarande hänseenden; något sådant torde ej heller ha avsetts av de
sakkunniga. Såsom de sakkunniga förutsatt bör vidare ifrågavarande an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

ordning ej tillämpas vid arméintendenturförvaltningen samt undantag från
tillämpningen ske beträffande vissa enheter inom de tygförvaltande verken.

De sakkunniga har föreslagit att sammanlagt 19 tjänster för byråchef
i 10 lönegraden å löneplan 2 alltjämt skall vara placerade i denna lönegrad.
Samtidigt föreslås att två byråchefstjänster i Ca (Ma) 37 å flygförvaltningens
flygplanavdelning skall nedflyttas till Cp (Mp) 10. Tjänsten
som chef för flygplanbyrån å samma avdelning föreslås däremot skola hänföras
till lönegrad Mp/Cp 13. De sakkunnigas ordförande har anmält avvikande
mening och föreslagit att ifrågavarande tjänster skall placeras i
lönegrad Cp (Mp) 13. För min del anser jag mig numera böra tillstyrka
att ifrågavarande nu i 10 lönegraden a löneplan 2 uppförda byråchefstjänster
uppflyttas till lönegrad 13. Samtidigt bör, som de sakkunniga
föreslagit, de tjänster som nu är extra ordinarie upptagas som ordinarie.
Jämväl de tre tjänsterna för byråchef å flygförvaltningens flygplanavdelning
samt tjänsten som chef för elektroavdelningens flygelektriska sektion
bör hänföras till lönegrad Cp (Mp) 13; benämningen av sistnämnda
enhet föreslår jag samtidigt ändrad till byrå.

I fråga om förvaltningarnas detalj organisation bör det liksom hittills
ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa byråernas indelning i sektioner
och fristående detaljer, medan sektionernas indelning i detaljer ankommer
på vederbörande myndighet. Jag vill emellertid bestämt understryka de
sakkunnigas uttalande om att de i sektion ingående detaljerna ej får betraktas
som fasta organisationsenheter.

De förslag till organisationsförändringar, indragning och inrättande av
tjänster, som jag framlägger i samband med anmälan av de olika ämbetsverkens
avlöningsanslag, grundas med något enstaka undantag på de
sakkunnigas förslag. Jag avser därför att i samband därmed lämna kortfattade
redogörelser för detalj förslagen i de delar de föranleder förslag
från min sida. Prövningen av förslag om flyttning av tjänster mellan olika
enheter samt om ändrade tjänstebenämningar torde i allmänhet ankomma
på Kungl. Maj :t. I den mån så är fallet behöver redogörelse för de sakkunnigas
förslag i dessa hänseenden icke lämnas här. Slutligen förutsätter
jag — där ej annat framgår av sammanhanget — att placering av
de tjänster, som nu föreslås till inrättande, tills vidare endast skall ske till
souschefen direkt underställd enhet, d. v. s. avdelning eller fristående byrå
(motsvarande); de nya tjänsterna bör därvid användas för de arbetsuppgifter
som anses mest angelägna, dock endast för sådana uppgifter som
enligt de sakkunnigas förslag skulle ankomma på tjänsteman i den lönegrad
vartill vederbörande tjänst hänföres.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av
vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. m. — som betingas av
övergången till den nya förvaltningsorganisationen. Motsvarande bemyndigande
erfordras även för budgetåret 1957/58. Till frågan om utverkande
av sådant bemyndigande avser jag att återkomma i samband med att jag
framlägger slutliga medelsäskanden för arméns, marinens och flygvapnets
avlöningsanslag. De förändringar som för nästa budgetår föreslås beträffande
den militära och civilmilitära personalen i förvaltningarna är däremot
icke flera än att anpassning beträffande staterna eller personalens
utnyttjande lämpligen kan vidtagas i anslutning till dem.

För att statsmakterna skall hållas underkunniga om de verkliga avlöningskostnaderna
vid envar av de förvaltningar, som berörts av 1954 års
omorganisation, har Kungl. Maj :t — i enlighet med vad som förutsatts
vid anmälan av förvaltningspropositionen — utfärdat föreskrift av innehåll,
att det fortsättningsvis skall åligga envar av armétygförvaltningen,
arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen
att årligen, i samband med att ämbetsverket avger förslag till medelsäskanden,
inkomma med dels sammanställning över de beräknade totalkostnaderna
för avlönande av personal vid ämbetsverket under nästkommande
budgetår, dels ock uppgift om de verkliga kostnaderna under nästföregående
budgetår för motsvarande avlöningar.

De av ämbetsverken lämnade uppgifterna rörande de verkliga avlöningskostnaderna
för budgetåret 1955/56 framgår i avrundade tal av följande
sammanställning.

Ämbetsverk

Personal med avlöning från

Summa

vederbörande

verks

avlönings-

anslag

sakanslag

vederbörande

försvarsgrens

avlönings-

anslag

Armétygförvaltningen.............

Arméintendenturförvaltningen......

Marinförvaltningen...............

Flygförvaltningen ................

Summa

1 Härav armén 21 500 kronor, m

10 993 000

2 250 000

7 245 000

11 062 000

31 550 000

armén 96 000

5 670 000
235 000

1 253 000

7 390 000

14 548 000

kronor och fl

1 807 000
810 000

2 456 000

U 725 000

6 798 000

ygvapnet 1 60"

18 470 000

3 295 000

10 954 000

20 177 000

52 896 000

500 kronor.

För budgetåret 1957/58 har ämbetsverken beräknat avlöningskostnaderna
till belopp, som i avrundade tal anges i sammanställningen å s. 23.
I kolumnen för personal med avlöning från vederbörande verks avlöningsanslag
har där upptagits de av verken äskade avlöningsanslagen. Som
framgår av det föregående räknar jag emellertid med en avsevärd reduktion
av föreslagna personalförstärkningar. Enligt mina beräkningar kan
de sammanlagda avlöningskostnaderna för ifrågavarande förvaltningar
väntas uppgå till i runt tal 59,5 miljoner kronor vid 1956 års lönenivå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Ämbetsverk	Personal med avlöning från	Summa
vederbörande verks avlönings- anslag	sak anslag	vederbörande försvarsgrens avlönings- anslag
Armétygförvaltningen.............	14 000 000	6 546 000	2 639 000	23 185 000
Arméintendenturförvaltningen......	2 550 000	248 000	887 000	3 685 000
Marinförvaltningen...............	10 250 000	1 408 000	2 830 000	14 488 000
Flygförvaltningen.................	20 419 000	1 1 200 000	1 1 775 000	23 394 000
Summa	47 219 000	9 402 000	8131 000	64 752 000
1 Flygförvaltningen föreslår överföring till avlöningsanslag av	7 120 000 kronor.
• Härav armén 22 600 kronor, marinen 101 200 kronor och flygvapnet 1 651 200 kronor.

Jag återkommer, som jag redan tidigare sagt, till förslag beträffande
de olika myndigheterna vid anmälan av deras avlöningsanslag för nästa
budgetår. Åberopande vad jag i det föregående anfört hemställer jag i
detta sammanhang, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
sättet för avlöningskostnadernas bestridande, extraordinariesättning
av tjänster, omplacering och utnyttjande av tjänster
m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till genomförandet
av de personalförändringar som för budgetåret
1957/58 föreslås beträffande försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen,
arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen
och flygförvaltningen vidtaga särskilda övergångsåtgärder
enligt vad i det föregående angivits.

[2] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1955/56 .............................. 3 885 000 4 104 732

1956/57 (statsliggaren s. 162) 4 293 000

1957/58 (förslag) ............... 4 260 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 4) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1957/58 beräkna ett
förslagsanslag av 4 265 000 kronor.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning (skr. 22/s och 22/» 1956) hemställer att anslaget
höjes med 52 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

Ämbetsverkets förslag till personalförändringar in. in. överensstämmer
i allt väsentligt med 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas förslag beträffande
ämbetsverket. Då jag i det följande redogör för de sakkunnigas
förslag synes en närmare redogörelse för civilförvaltningens förslag kunna
uteslutas. Här må endast anmärkas att civilförvaltningen föreslår dels
indragning av fem tjänster för kontorsbiträde i Ca 8, som är vakanta och
icke erfordras enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för
biträdespersonal, dels ock nedräkning av anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän med 50 000 kronor med hänsyn till belastningen.

Ämbetsverket beräknar merkostnaderna för löneklassuppflyttningar
m. m. till 16 000 kronor samt för 1956 års höjning av de rörliga tilläggsförmånerna
till 163 000 kronor.

Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

Inledningsvis må erinras om att enligt 1954 års organisation byråerna
inom civilförvaltningen utgöres av kanslibyrå, lönebyrå, kameralbyrå, revisionsbyrå
och juridisk byrå.

I organisatoriskt hänseende föreslår de sakkunniga beträffande kanslibijrån,
att handläggningen av ärenden rörande ersättning för flyttningskostnad
skall i vissa hänseenden decentraliseras. De sakkunniga, som erinrar
om att denna fråga år 1954 upptogs till behandling av riksdagens
revisorer, föreslår sålunda att civilförvaltningen i fråga om flyttningsärenden,
som inte avser flyttning till eller från utlandet, endast skall
ha att avgöra, huruvida flyttningsersättning skall utgå, och bedöma om
flyttningen skall anses ske på grund av befordran eller av annan anledning.
Vederbörande kassaavdelningar skall ha att utlämna förskott och
betala ersättning enligt tillämpliga normer.

Bland annat i samband med den angivna organisationsförändringen
föreslås två tjänster för kanslibiträde utgå.

Enligt 1954 års organisation omfattar lönebijrån tre sektioner och expedition.
I samband med centraliseringen av löneuträkning och löneutbetalning
inom försvaret har efter den 1 juli 1954 inrättats en utanför sektionerna
stående avlöningscentral, för vilken tillkommit tjänster för en
kamrerare i Cg 25 och 6 kontorister i Ca 13. Kontoristtjänsterna redovisas
tills vidare i försvarsgrenarnas personalförteckningar.

De sakkunniga bedömer att en fördelning av de tre sektionernas arbete
på två sektioner, tjänstesektion och lönesektion, skulle vara mera rationell
än den nuvarande organisationen. Kontrollsektionen bör sålunda med
undantag av den detalj inom sektionen, som kontrollerar personalstater
och anställningsbemyndiganden, inlemmas i lönesektionen. Personalstatsdetaljen
bör överföras till tjänstesektionen. Vissa mindre ärendesgrupper,
som nu tillhör lönesektionen, bör jämväl hänföras till tjänstesektionen.

De sakkunniga föreslår i samband härmed att en tjänst för förste byråsekreterare
i Ca 29 och en för amanuens i reglerad befordringsgång utgår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957

Föreståndaren för avlöningscentralen anses böra få en assistent i Ca 23.
Vid centralen bör vidare tillkomma ett kanslibiträde.

Tjänstebenämningarna för en förste revisor i Ca 27 och två revisorer
i Ca 25 föreslås ändrade till förste byråsekreterare respektive byråsekreterare.

Medel för de förut nämnda sex kontoristerna i Ca 13 anses böra beräknas
under civilförvaltningens avlöningsanslag.

Kameralbyråns organisation påverkas av att de sakkunniga, såsom anförts
under punkt 1 i det föregående, föreslagit att civilförvaltningens
uppgifter som centralt kassaorgan för försvarets centrala förvaltningsmyndigheter
skall upphöra och flertalet av myndigheterna erhålla egen
kassa. De sakkunniga utgår vidare från att pågående utbyggnad av hålkortscentralen
kommer att fullföljas.

De sakkunniga föreslår följande personalförändringar i fråga om kameralbyrån.

Sedan löneuträkningen beträffande civilförvaltningens personal överflyttats
till avlönings- och hålkortscentralerna, kan en byråsekreterartjänst
i Ca 25 utgå å allmänna sektionen. Vidare bör en byråsekreterartjänst i
Ce 25 å sektionen utbytas mot en tjänst för amanuens i reglerad befordringsgång.

En å redovisningssektionen placerad tjänst för revisor bör vid uppkommande
ledighet inte få återbesättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

Till följd av omorganisationen av kassatjänsten för de centrala försvarsförvaltningarna
kan å kamrerarkontoret indragas tjänster för en revisor,
en kassör i 15 lönegraden, en kontorist, ett kanslibiträde och två biträden
i reglerad befordringsgång. Vidare bör en amanuenstjänst ersättas med
tjänst för assistent i 21 lönegraden.

Två tjänster för expeditionsvakt föreslås vidare utgå, medan en tjänst
för bokbinderibiträde i Ce 6 anses böra ersättas med tjänst för biträde i
reglerad befordringsgång. Slutligen föreslås tre tjänster för biträde i reglerad
befordringsgång vid hålkortscentralen skola ersättas med tjänster
för maskinbiträde i Ce 8.

Tjänstebenämningen för två revisorer i Ca 25 föreslås ändrade, för den
ene till byråsekreterare och för den andre till byråassistent.

Beträffande revisionsbyråns organisation föreslår de sakkunniga, att undersökningsdetaljen
med hänsyn till omfattningen av arbetsuppgifterna benämnes
undersökningssektion, att sjörevisionen upphör som självständig
enhet, varvid arbetsuppgifter och personal tillföres tredje revisionskontoret,
samt att detaljen för avlöningsgranskning utgår i samband med det
nya avlöningssystemets genomförande.

De sakkunniga föreslår följande personalförändringar för byrån.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Tjänster tillkommer för en kansliskrivare i 15 lönegraden (undersökningssektionen)
och en förrådsman i 11 lönegraden (verifikationsförrådet).
Å andra sidan indrages tjänster för en revisor i 25 lönegraden, en amanuens
i reglerad befordringsgång, två kontorsskrivare i 19 lönegraden, tre
kanslibiträden i 11 lönegraden och två biträden för skriv- och kontorsgöromål.
De sakkunniga räknar dock med att de nuvarande innehavarna
av kontorsskrivar tjänster na med hänsyn till särskilda förhållanden får
kvarstå i tjänst tills vidare.

Beträffande juridiska byrån föreslås att den för handläggning av skaderegleringsärenden
avsedda personalen inte skall ingå i allmänna sektionen
utan bilda en fristående skaderegleringsdetalj.

Allmänna sektionen anses böra förstärkas med en tjänst för förste
byråsekreterare i 29 lönegraden, huvudsakligen avsedd för patentärenden,
och med en amanuenstjänst. I stället kan en tjänst för förste byråsekreterare
i 27 lönegraden utgå. Vid patentsektionen bör tillkomma en tjänst
för byråingenjör i 27 lönegraden.

För handläggning av mera rutinmässiga skaderegleringsärenden erfordras
enligt de sakkunniga inte alltid juridisk utbildning. Av de tjänster
som avses för skaderegleringsärenden bör därför en byråsekreterartjänst
i 25 lönegraden och en amanuenstjänst utgå, och i stället bör tillkomma
två assistenttjänster, en i 23 och en i 21 lönegraden.

En tjänst för kanslibiträde på expeditionen bör utbytas mot tjänst för
biträde i reglerad befordringsgång och en tjänst för ingenjör i reglerad
befordringsgång på patentsektionen mot tjänst för byråingenjör i 25 lönegraden.

Sammanfattningsvis föreslås sålunda beträffande civilförvaltningen att
tjänster skall tillkomma för en assistent Ca 23, en förste byråsekreterare
Ce 29, en byråingenjör Ce 27, en byråingenjör Ce 25, en assistent Ce 23, två
assistenter Ce 21, en kansliskrivare Ce 15, en förrådsman Cell och tre
maskinbiträden Ce 8 samt att följande tjänster skall utgå ur organisationen,
nämligen en förste byråsekreterare Ca 29, två byråsekreterare Ca 25,
två revisorer Ca 25, en kassör Ca 15, ett kanslibiträde Ca 11, en förste byråsekreterare
Ce 27, en byråsekreterare Ce 25, två kontorsskrivare Ce 19, en
kontorist Ce 13, fem kanslibiträden Cell, två expeditionsvakter Ce 10, ett
bokbinderibiträde Ce 6 samt två amanuenser, en ingenjör och fem biträden
för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.

Ändrade tjänstebenämningar föreslås för en förste revisor Ca 27 och
fyra revisorer Ca 25 till respektive förste byråsekreterare samt byråsekreterare
(tre) och byråassistent (en).

De sakkunniga föreslår sammanlagt 14 löneregleringar vid civilförvaltningen.
Förslagen framgår av. följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Placering	Tjänstebenämning och lönegrad	Anmärkning
Nuvarande	Förslag
Lönebyrån
Tj änstesektionen	förste byråsekre-terare Ca 29	byrådirektör Ca 31	chef för tjänstesektionen
Avlöningscentralen	kamrerare Cg 25	kamrerare Ca 27	chef för avlöningscentralen
Tj änstesektionen	kanslibiträde Ca 11	kansliskrivare Ca 15	tjänsten är avsedd för personalstatskontrollen
Lönesektionen	2 kanslibiträden Ca 11 kanslibiträde Ce 11	2 kontorister Ca 13 kontorist Ce 13	tjänsterna är avsedda för arbete med löneklass-placering
Kameralbyrån
Allmänna sektionen	kontorist Ce 13	kansliskrivare Ce 15	befattningshavaren biträ-der med personalären-den
Allmänna sektionen	förste byråsekrete-rare Ce 27	förste byråsekrete-rare Ca 29	chef för sektionens kassa-detalj
Redovisningssektionen	kontorist Ca 13	kansliskrivare Ca 15	tjänsten avsedd för saldo-kontroll m. m.
Blankettkontoret	kontorsbiträde Ca 8	kanslibiträde Ca 11	räkningsgranskning samt handhavande av blan-kettkartoteket
H ålkortscentralen	kamrerare Ce 29	byrådirektör Ce 31	chef för hålkortscentralen
Hålkortscentralen	byråassistent Ce 25	byråintendent Ce 27	chef för hålkortscentralens planeringsdetalj
Hålkortscentralen	biträde B-8	kanslibiträde Ce 11	biträdande ledare för stansningspersonalen
Juridiska byrån
Indrivningsdetaljen	kanslibiträde Ce 11	kontorist Ce 13

De sakkunniga beräknar att vid bifall till deras förslag beträffande civilförvaltningen
skall uppkomma en nettobesparing av drygt 200 000 kronor.

Departementschefen

De förslag till ändringar i organisation och personaluppsättning, som
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga lagt fram beträffande försvarets
civilförvaltning, medför ett behov av 12 nya tjänster medan 28 tjänster
kan indragas. Kostnadsminskningen uppgår — även med beaktande av
vissa av de sakkunniga föreslagna lönegradsuppflyttningar — till drygt
200 000 kronor. Indragningarna i civilförvaltningen föranleder visserligen
i ett fåtal fall behov av nya tjänster inom andra delar av den centrala försvarsförvaltningen.
Detta sammanhänger emellertid huvudsakligen med
den decentralisering av civilförvaltningens kassaverksamhet, som jag redan
vid anmälan av punkten 1 i det föregående ansett mig böra tillstyrka.
Ett genomförande av de sakkunnigas förslag beträffande civilförvaltningen
innebär således totalt sett en betydande rationalisering.

Jag har funnit de sakkunnigas förslag väl avvägt och kan till alla delar
ansluta mig till vad de föreslagit såväl i fråga om organisatoriska förändringar
som när det gäller förändringar beträffande antalet tjänster och
vissa tjänsters lönegradsplacering.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

Som de sakkunniga anfört bör medel för avlönande av sex kontorister
i Ca 13 på försvarsgrenarnas personalförteckningar, som utnyttjas för civilförvaltningens
avlöningscentral, beräknas under civilförvaltningens avlöningsanslag.
Kontoristtjänsterna bör uppföras på civilförvaltningens personalförteckning,
varvid motsvarande antal tjänster vid försvarsgrenarna
kan utgå. Förslag härom framlägges i det följande vid anmälan av arméns
och flygvapnets avlöningsanslag.

I enlighet med civilförvaltningens förslag bör fem tjänster för kontorsbiträde
i Ca 8 avföras ur ämbetsverkets personalförteckning.

Med beaktande av det anförda samt av 1956 års lönehöjning för statstjänstemän,
löneklassuppflyttningar m. m. beräknar jag anslaget för nästa
budgetår till 4 260 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 885 000 (—57 000)
kronor;

Arvode till pensionerad personal i arvodesbefattning 18300
(±0) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t 2 148 (±0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-or dinarie personal 1 385 000
(— 100 000) kronor;

Rörligt tillägg 985 552 (+ 125 000) kronor;

Pensionsmedel 16 000 (+ 1 000) kronor.

Anslaget sänkes alltså med 33 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och under punkt 1 i det föregående anfört
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föx-eslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försvarets civilförvaltning, som föran
ledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 885 000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt ning,

förslagsvis .......................................... 18 300

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ............................................. 2 148

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 385 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 985 552

Summa kronor 4 276 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis —.......................... 16 000

Nettoutgift kronor 4 260 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 4 260 000 kronor.

[3] Försvarets civilförvaltning:	Omkostnader
	Anslag	Nettoutgift
1955/56 ...................	........... 740 000	651 984
1956/57 (statsliggaren	s. 164) 800 000
1957/58 (förslag) —	........... 870 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 4) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslagsanslag
av 870 000 kronor.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning hemställer att anslaget höjes med 71 000

kronor.

Ökning Minskning

1. Höjda traktamenten och ökad reseverksamhet ...... 10 000

2. Höjda ersättningar till städningspersonal ............ 14 000

3. Utökning av hålkortscentralen

Maskinhyror m. ............................................... 27 000

Kostnader för hålkort, som för närvarande bestrides
av vissa andra myndigheter, överföres till förevarande
anslag ............................................. 23 500

ökad förbrukning av hålkort m. m...................... 4 500

4. Kostnader för tryckning av statsliggaren över IV

huvudtiteln m. m. överföres till annat anslag ..........8 000

79 000 8 000

+ 71 000

Motiv

1. Enligt statsmakternas beslut har traktamentsbeloppen från och med
den 1 juli 1956 höjts med omkring 15 %. — En avsevärd del av civilförvaltningens
reseverksamhet kan icke på förhand planeras och ej heller
kan dess omfattning med säkerhet förutsägas. Vidare kan denna del av
reseverksamheten i regel icke alls eller i vart fall endast med stora olägen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

heter begränsas. Så är fallet beträffande juridiska byråns resor för inställelse
inför rätta och för utredningar i skilda ärenden samt den icke
ringa del av revisions- och kameralbyråernas resor, som avser biträde vid
utredningar i brottmål eller andra likartade frågor. Kostnaderna för sådana
resor har stigit avsevärt under budgetåret 1955/56. För att möta merkostnaderna
bar civilförvaltningen måst minska den regelmässiga reseverksamheten
i en utsträckning, som varit till förfång för särskilt revisionsoch
inspektionsverksamhetens effektivitet. Någon väsentlig minskning av
reseverksamheten inom andra enheter av civilförvaltningen än de nu
nämnda kan icke emotses under budgetåret 1957/58. Civilförvaltningen
föreslår att posten till reseersättningar höjes med 10 000 till 60 000 kronor.

2. Till följd av höjda kollektivavtalslöner beräknas civilförvaltningens
städningskostnader komma att öka från 63 000 kronor till 77 000 kronor.

3. Civilförvaltningens hålkortsanläggning bör utökas med en kalkylator,
avsedd i första hand för ballistiska beräkningar, jämte en reproducer.
Hyreskostnaderna härför beräknas för nästa budgetår till 43 400 kronor.
Civilförvaltningen framställer för närvarande fältutrustningslistor beträffande
materiel inom armétygförvaltningens förvaltningsområde. Motsvarande
arbete bör utföras beträffande arméns intendenturmateriel. För ändamålet
bör två tabulatorer utrustas med extra storage och två sorterare utbytas.
Kostnaderna härför beräknas till 9 300 kronor. För att rationalisera arbetet
inom hålkortscentralen bör tre reproducers erhålla viss utrustning samt två
stansmaskiner utbytas. Kostnaderna härför beräknas till 5 100 kronor. I
samband med utbytet av sorterare och stansmaskiner uppkommer engångskostnader
för tull och frakt med 10 400 kronor. Sammanlagt uppgår de
sålunda anmälda kostnaderna till (43 400 + 9 300 + 5 100 + 10 400 =) avrundat
68 000 kronor. Då hyreskostnaderna för nuvarande maskinanläggning
uppgår till 388 500 kronor beräknas de sammanlagda hyreskostnaderna
under budgetåret 1957/58 för hålkortsmaskiner till (388 500 +
68 000 =) 456 500 kronor, innebärande en höjning med 27 000 kronor i
förhållande till det för innevarande budgetår för ändamålet beräknade beloppet,
429 500 kronor.

Kostnader för förbrukning av hålkort i samband med hålkortscentralens
arbete bestrides för närvarande av armétygförvaltningen till ett belopp av
22 000 kronor, varav 5 000 kronor avser fältutrustningsverket, 15 000 kronor
verkstadsbokföring och 2 000 kronor ammunitionsredovisning, samt
av flygförvaltningen till ett belopp av 1 500 kronor, avseende dispositionsbokföring.
Sedan ifrågavarande arbetsuppgifter lämnat försöksstadiet och
ingått som fasta rutiner i hålkortscentralens arbete bör nämnda kostnader,
sammanlagt (22 000 + 1 500 =) 23 500 kronor, i likhet med hithörande
maskinkostnader bestridas av civilförvaltningens omkostnadsanslag.

För kostnader under nästa budgetår för hålkort avseende fältutrustningsverket
för intendenturmateriel beräknas 2 000 kronor. Beträffande
vissa andra materialier räknas med en kostnadsökning av 2 500 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

4. Kostnaderna för särtryck av statsliggaren över IV huvudtiteln m. m.
redovisas för närvarande under anslagsposten till publikationstryck. Då
publikationen till övervägande delen är avsedd för försvarets lokala myndigheter
bör kostnaderna bestridas av anslaget till publikations- och blankettryck.

Departementschefen

Kostnaderna för särtryck av statsliggaren över IV huvudtiteln in. m.
torde, såsom civilförvaltningen föreslagit, från och med nästa budgetår
böra belasta anslaget till publikations- och blankettryck. Civilförvaltningens
beräkningar av anslagsbehovet för nästa budgetår har icke givit mig anledning
till erinran i vidare mån än att jag räknar med en ökad medelsanvisning
av i avrundat tal 70 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed
böra uppföras med (800 000 + 70 000 =) 870 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 870 000 kronor.

[4] Armétygförvaltningen: Avlöningar	Anslag	Nettoutgift
1955/56 ..............................	10 490 000	10 993 492
1956/57 (statsliggaren s. 169)	11 820 000
1957/58 (förslag) ...............	12 600 000

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 12) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armétygförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslagsanslag
av 12 925 000 kronor.

Yrkande

Armétygförvaltningen (skr. Ve 1956) hemställer att anslaget höjes med
2 180 000 kronor.

ökning Minskning

1. Nya tjänster m. m.

Vapenavdelningen

2 byrådirektörer Ce 31, 1 förste byråingenjör Ce

29, 2 byråingenjörer Ce 27, 1 ingenjör Ce 21, 1
tekniskt biträde Cell ................................. 144 180

2 ingenjörer B-25 utgår

33 168

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Fordonsavdelningen ökning

2 byrådirektörer Ce 31, 3 byråingenjörer Ce 27, 1
byråingenjör Ce 25, 1 kontorist Ce 13, 1 tekniker
Ce 13, 3 kanslibiträden Cell ........................ 188 376

1 biträdande ingenjör Ce 19 och 3 biträden för
skriv- och kontorsgöromål utgår ..................

Elektroavdelningen

1 byrådirektör Ce 31, 3 förste byråingenjörer Ce
29, 9 byråingenjörer Ce 27, 5 byråingenjörer Ce
25, 5 ingenjörer Ce 23, 1 ingenjör Ce 21, 1 tekniskt
biträde Ce 11 ....................................... 501 780

1 biträdande ingenjör Ce 19 och 3 ingenjörbiträden
Ce 17 utgår ..........................................

Verkstadsavdelningen

4 byråingenjörer Ce 25, 1 ingenjör Ce 23, 1 ingen -

jör Ce 21 ................................................... 111 060

Inköpsavdelningen

2 byråintendenter Ce 27, 2 assistenter Ce 23, 1 tekniker
Ce 13, 1 kanslibiträde Cell .................. 99 456

Administrativa byrån

2 assistenter Ce 23, 2 förrådsmän Cell, 1 kanslibiträde
Cell ............................................. 65 916

Tygförrådsbyrån

1 assistent Ce 21 .......................................... 15 672

Normaliebyrån

1 byråingenjör Ce 27, 1 ingenjör Ce 23, 1 fotograf
Ce 14, 2 tekniska biträden Cell, 1 biträde för

skriv- och kontorsgöromål ........................... 80 184

Centralplaneringen

1 byråingenjör Ce 27, 1 assistent Ce 23, 1 assistent
Ce 21, 1 kanslibiträde Cell ........................ 65 052

Materielinspektionen

1 byråingenjör Ce 27, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
................................................ 30 672

Provskjutningscentralen

1 biträdande ingenjör Ce 19, 1 biträde för skrivoch
kontorsgöromål .................................... 21 228

Minskning

41 280

52 188

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

2. Löneregleringar

Vapenavdelningen

2 byråchefer Cs 10 — Mp eller Cp 13 (1. vapenbyrån,
2. vapenbyrån); 1 byråchef Cs 10 -— Mp
13 (kontrollbyrån); 4 ingenjörer B-25 — förste
byråingenjörer Ce 29 (1. vapenbyråns pjässektion,
2. vapenbyråns artillerianimunitionssektion,
raketsektion och minsektion); 1 ingenjör
B-25 — byråingenjör Ce 27 (1. vapenbyråns

eldledningssektion); 1 ingenjör B-25 — byråingenjör
Ce 25 (1. vapenbyråns infanterisek tion)

; 1 byråingenjör Ca 25 — Ca 27 (kontrollbyråns
mätdonssektion); 1 ingenjör Ce 21 —

Ce 23 (kontrollbyråns vapensektion); 2 tekniker
Ce 15 — ingenjörbiträden Ce 17, 2 tekniker Ce
13 — Ce 15 (kontrollbyråns mätdonssektion) ...

Fordonsavdelningen

2 byråchefer Cs 10 -—- Mp eller Cp 13 (fordonsbyrån,
fältarbetsbyrån); 1 förste byråingenjör
Ca 29 — byrådirektör Ca 31, 1 förste byråingenjör
Ce 29 — byrådirektör Ce 31 (fältarbetsbyråns
projektsektion); 1 byråingenjör Ce 25 —

Ce 27 (kontrollsektionen); 1 verkmästare Ca 19
— Ca 21 (specialtekniska sektionen) ............ 14 664

Elektroavdelningen

2 byråchefer Cp 10 — Cp 13 (telebyrån, radarbyrån);
1 byrådirektör Ca 31 — Ca 33 (specialtekniska
sektionen); 1 byrådirektör Ce 31 — Ce 33
(telebyråns stabsradiosektion); 1 byråingenjör
Ce 27 —■ förste byråingenjör Ce 29, 1 ingenjör
Ce 23 — byråingenjör Ce 25 (radarbyråns stridsledningsradarsektion)
................................. 14 304

Ver k st a dsav del ningen

1 byråchef Cp 10 -— Cp 13 (driftbyrån); 1 förste
byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (driftbyråns
arbctsstudiesektion); 1 förste byråingenjör
Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (driftbyråns
organisationssektion); 1 byråingenjör Ce 25 —

Ce 27 (driftbyråns arbctsstudiesektion); 1 förste
kansliskrivare Ce 17 -—- kontorsskrivare Ce 19
3—90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110

ökning

53 988

Minskning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957

(driftbyråns organisationssektion); 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträde
Cell (driftbyråns ammunitionsverkstadssektion)
.........................................................

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ce 27 — Ce 29 (kanslisektionen)
; 1 kontorsskrivare Ca 19 — assistent
Ca 21, 1 kontorsskrivare Ce 19 — assistent Ce 21
(personalkontoret) .................................... 5 556

Ammunitionsförrådsbyrån

1 byråassistent Ca 25 — byråintendent Ca 27 (ammunitionsredovisningssektionen)
.................. 2 100

Normaliebyrån

1 byråingenjör Ce 25 — Ce 27 (kontrollmetodiksektionen);
1 ingenjörbiträde Ce 17 — biträdande
ingenjör Ce 19 (beskrivningssektionen);

1 kontorsbiträde Ca 8 — kanslibiträde Ca 11
(biblioteket) ............................................. 4 488

Provskjutningscentralen

1 byråingenjör Ce 25 — Ce 27 (mätdetaljen); 1
tekniker Ce 15 — biträdande ingenjör Ce 19
(handvapendetaljen) .................................... 4 212

3. 12 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kon torsbiträden

Ca 8 .......................................... .

4. Omräkning

Vikariatsersättningar .................................... 10 000

1956 års lönereglering .................................... 567 500

Omräkning av ordinarie- och icke-ordinarieposterna
......................................................... 294 651

2 306 967 126 636

Avrundat + 2 180 000

Motiv

1. Vapenavdelningen. De föreslagna nya befattningshavarna avses för
byråer m. m. enligt följande:

1. vapenbyrån: en byrådirektör i Ce 31 (assistent till chefen för
byrån), en förste byråingenjör i Ce 29 (pjässektionen), en ingenjör i Ce 21
(eldledningssektionen);

ökning Minskning

11 928

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

2. vapenbyrån: en byrådirektör i Ce 31 (assistent till chefen för
byrån), ett tekniskt biträde i Cell (kemiska sektionen);
ritkontoret: två byråingenjörer i Ce 27.

Därest förenämnda båda byrådirektörstjänster tillkommer kan två
ingenjör stjänster i B-25, den ena vid 1. vapenbyråns eldledningssektion
och den andra vid 2. vapenbyråns artilleriammunitionssektion, utgå.

Fordonsavdelningen. De föreslagna nya befattningarna avses för byråer
m. m. enligt följande:

personal direkt underställd avdelningschefen: ett kanslibiträde
i Cell (handsekreterare åt avdelningschefen);

f ordonsbyrån: en byrådirektör i Ce 31 (assistent till chefen för

byrån), en byråingenjör i Ce 27 (stridsfordonssektionen), en byråingenjör
i Ce 27 (släpfordonssektionen), en byråingenjör i Ce 25 (stridsfordonssektionen),
en kontorist i Ce 13 (biluttagningssektionen), ett kanslibiträde
i Cell (handsekreterare åt chefen för byrån);

f ältarbetsbyrån : en byrådirektör i Ce 31 (assistent till chefen för
byrån), ett kanslibiträde i Ce 11 (handsekreterare åt chefen för byrån);
ritkontoret: en byråingenjör i Ce 27;
specialtekniska sektionen: en tekniker i Ce 13.

Vid bifall till förslagen om inrättande av en byråingenjörstjänst i Ce 25
och tre kanslibiträdestjänster i Ce 11 kan en tjänst för biträdande ingenjör
i Ce 19 respektive tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
utgå.

Elektroavdelningen. De föreslagna nya befattningshavarna avses för
byråer m. m. enligt följande:

specialtekniska sektionen: en byrådirektör i Ce 31, en byrå ingenjör

i Ce 27 (teledetaljen);

telebyrån: en förste byråingenjör i Ce 29 (stabsradiosektionen), en
byråingenjör i Ce 27 (trådsektionen), två byråingenjörer i Ce 27 (stabsradiosektionen),
en byråingenjör i Ce 25 (truppradiosektionen), en byråingenjör
i Ce 25 (stabsradiosektionen), en byråingenjör i Ce 25 (specialradiosektionen),
två ingenjörer i Ce 23, en ingenjör i Ce 21, ett tekniskt
biträde i Ce 11 (stabsradiosektionen);

radarbyrån: en förste byråingenjör i Ce 29 (eldledningsradarsektionen),
en förste byråingenjör i Ce 29, två byråingenjörer i Ce 25 (specialradarsektionen); kontrollsektionen:

tre byråingenjörer i Ce 27 (teledetaljen, radardetaljen
och eldetaljen);

ritkontoret: två byråingenjörer i Ce 27, två ingenjörer i Ce 23;
elkraftsektionen: en ingenjör i Ce 23.

Vid bifall till förslaget om att inrätta en tjänst för byråingenjör i Ce 27
vid specialtekniska sektionen kan en tjänst för biträdande ingenjör i Ce 19
vid sektionen utgå. Vidare bedömes en förstärkning av ritkontoret med

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

föreslagna tjänster för två byråingenjörer i Ce 27 och två ingenjörer i Ce 23
medföra att tre tjänster för ingenjörbiträde i Ce 17 kan utgå ur ritkontorets
organisation.

Förenämnda för telebyråns stabsradiosektion avsedda tjänster för tre
byråingenjörer, tre ingenjörer och ett tekniskt biträde förutsättes skola
överföras från sakanslag.

Verkstadsavdelningen. Av de föreslagna befattningshavarna avses tre
byråingenjörer i Ce 25 för driftbyrån (arbetsstudiesektionen) samt en byråingenjör
i Ce 25, en ingenjör i Ce 23 och en ingenjör i Ce 21 för krigsreparationssektionen.

Inköpsavdelningen. Av de föreslagna befattningshavarna avses byråintendenterna
och assistenterna för inköpssektionen samt teknikern och
kanslibiträdet för expeditionen.

Administrativa byrån. Av de föreslagna befattningshavarna avses assistenterna
och förrådsinännen för organisationsdetaljen och kanslibiträdet
för personalkontoret.

Tygförrådsbyrån. Ifrågavarande befattningshavare avses för materielsektionen.

Normaliebyrån. Av de föreslagna befattningshavarna avses byråingenjören
för biblioteket, ingenjören för beskrivningssektionen, fotografen och
ett tekniskt biträde för förlagssektionen, ett tekniskt biträde för materiallaboratoriet
samt biträdet för skriv- och kontorsgöromål för expeditionen.

Centralplaneringen. Av ifrågavarande befattningshavare avses byråingenjören
och assistenten i Ce 21 för krigsdetaljen, assistenten i Ce 23 för
fredsdetaljen och kanslibiträdet för centraldetaljen.

Materielinspektionen. Av ifrågavarande befattningshavare avses byråingenjören
för vapengruppen och biträdet för expeditionen.

Provskjutningscentralen. Ifrågavarande befattningshavare avses för
skjut fältsdetalj en.

2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,
som är förenade med ifrågavarande tjänster.

3. Ordinariesättningarna föreslås i enlighet med grunderna för den
reglerade befordringsgången för biträdespersonal.

Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

Inledningsvis må erinras om att enligt den för armétygförvaltningen
från och med den 1 juli 1954 gällande organisationen verksamheten inom
ämbetsverket bedrives på följande enheter, nämligen: vapenavdelning, fordonsavdelning
och elektroavdelning (sakorgan) samt verkstadsavdelning,
inköpsavdelning, tygförrådsbyrå, ammunitionsförrådsbyrå och normaliebyrå
(funktionella organ), vartill kommer administrativ byrå, centralplaneiing,
materielinspektion och personalkarexpedition (stabsorgan) samt
provskjutningscentral.

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Vad angår armétygförvaltningen föreslår försvarsförvaltningssakkunniga
en nettoförstärkning med 22 tjänster. Kostnaden härför beräknas till omkring
360 000 kronor. Antalet föreslagna nya tjänster utgör 83 medan
samtidigt 61 tjänster förutsätles utgå. Biand de tjänster som utgår märkes
fyra tjänster (i 15, 13 och 11 lönegraderna) på vapenavdelningens kontrollbyrå,
vilka anses böra hänföras till armétygförvaltningens lokalförvaltningar.
Å andra sidan inräknas bland de nytillkommande tjänsterna
sju tjänster som förutsättes skola överföras från försvarsstaben. Den
reella nettoförändringen i fråga om antalet tjänster utgör i enlighet med
vad nu sagts (22 + 4 — 7 —) 19.

Som tidigare omtalats har de sakkunnigas översyn icke omfattat tygförråds-
och ammunitionsförrådsbyråerna.

I enlighet med vad som förut anförts under punkt 1 torde en kortfattad
redogörelse för vissa av försvarsförvaltningssakkunnigas förslag få
lämnas i det följande.

I anslutning till att de sakkunniga föreslår att med beställningen för
fälttygmästare förenas befattning sasom ställföreträdande souschef anses
särskilt ställföreträdararvode, förslagsvis 1 500 kronor för år, böra utgå.

Vapenavdelningen indelas för närvarande i tre byråer, 1. och 2. vapenbyråerna
och kontrollbyrån, samt fristående centralsektion och ritkontor.

De sakkunniga anser det ändamålsenligt att provskjutningscentralen
inordnas i vapenavdelningen. De hänvisar härvid till att flygförvaltningens
försökscentral ingår i detta ämbetsverks flygplanavdelning.

I fråga om vapenavdelningens kontrollbgrå föreslår de sakkunniga en
relativt genomgripande omorganisation. Byrån föreslås skola omfatta —
förutom mätdonssektion — centraldetalj samt tre sektioner, infanterisektion,
ammunitionssektion och artillerisektion. Rörande ai‘betsfördelningen
m. in. mellan sektionerna anföres följande.

Centraldetaljen med placering i Stockholm bör innefatta en expedition
samt en grupp för kontrollberedning och produktionsanalys. Infanterisektionen
föreslås förlagd till Stockholm, dock med en mindre grupp för kontroll
av finkalibriga vapen ävensom en förrådsgrupp i Eskilstuna. Ammunitions
sektionen bör vara förlagd till Stockholm, dock med viss kontrollpersonal
utplacerad hos civila tillverkare och vissa av arméns sammansättningsverkstäder
samt vid eu kontrollcentral i mellersta Sverige. I sektionen
ingår eu årsprovdetalj. Artillerisektionen föreslås förlagd till västra
Bergslagen med lokalgrupper bland annat i Bofors, Zakrisdal och Lindesberg.

Ett under fordonsavdelningens kontrollsektion hörande genomgångsförråd
anses böra inordnas i vapenavdelningens kontrollbyrå och ingå i mätdonssektionen.

Den föreslagna omorganisationen av kontrollbyrån föranleder omfattande
personalförändringar vid byrån i form av dels omplaceringar av
personal inom byrån, dels överförande av personal mellan hyran och andra

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

organisationsenheter inom ämbetsverket, dels ock inrättande och indragning
av vissa tjänster.

Sålunda föreslås — förutom omflyttningar inom byrån samt den tidigare
omnämnda överföringen av vissa tjänster till ämbetsverkets lokalförvaltningar
— att två ingenjörer och ett ingenjörbiträde överföres till 1.
vapenbyrån samt att en ingenjör i 21 lönegraden tillföres materielinspektionen,
medan å andra sidan en förrådsmästare, en förrådsförman och en
förrådsman anses böra tillföras byrån från fordonsavdelningens kontrollsektion.
Nya tjänster föreslås för en byrådirektör i 31 lönegraden (chef
för artillerisektionen), en förste byråingenjör (chef för centraldetaljen),
tre byråingenjörer i 27 lönegraden, två kansliskrivare och två biträden för
skriv- och kontorsgöromål. Indragning föreslås av 21 tjänster, nämligen
en för kapten, en för byråingenjör i 25 lönegraden, sju för ingenjör,
varav tre i 23 och fyra i 21 lönegraden, sex för biträdande ingenjör samt
sex för tekniker, fem i 15 och en i 13 lönegraden.

Beträffande vapenavdelningen i övrigt föreslås att frågor angående
maskeringsmateriel skall överflyttas till fordonsavdelningens fältarbetsbyrå,
varvid tjänster för en byråingenjör i Ce 25 och en biträdande ingenjör
tillföres denna enhet från vapenavdelningens centralsektion.

I fråga om personalbehovet för vapenavdelningen utom kontrollbyrån
anser de sakkunniga att sammanlagt 12 tjänster kan dragas in, nämligen
en för arméingenjör av 2. graden på 1. vapenbyrån, nio för ingenjör i reglerad
befordringsgång, en för biträdande ingenjör på 1. vapenbyrån och
en för ingenjör i 23 lönegraden på 2. vapenbyråns raketsektion. En förstärkning
med 11 tjänster bedömes å andra sidan påkallad; de sakkunniga
föreslår sålunda, bland annat, att två tjänster för byråingenjör i 27 lönegraden
och en för byråingenjör i 25 lönegraden tillkommer på 1. vapenbyrån,
att två tjänster för förste byråingenjör och en för byråingenjör i 25
lönegraden tillföres 2. vapenbyrån samt att en tjänst för byråingenjör i 27
lönegraden tillkommer på ritkontoret.

De sakkunniga föreslår att fordonsavdelningens fältarbetsbyrås brosektion
uppdelas i en projektsektion och en brosektion, av vilka den senare
avses för uppgifter av mera detaljteknisk art, medan forsknings- och konstruktionsuppgifter
skall sammanhållas på projektsektionen. För att inte
föregripa 1954 års personalkårutrednings arbete föreslår de sakkunniga att
brosektionen tills vidare ställes under ledning av en nu befintlig förste
byråingenjör med erfarenhet från ifrågavarande arbetsområde. En på nuvarande
brosektionen placerad kapten anses böra underställas chefen för
byrån för att såsom militär assistent biträda å projekt- och brosektionerna,
leda fältförsök in. m. Delningen förutsättes ej medföra personalutökning.

De sakkunniga förutsätter vidare, som tidigare nämnts, att frågor angående
maskeringsmateriel skall handläggas på fältarbetsbyrån samt att
ett under fordonsavdelningens kontrollsektion hörande genomgångsförråd
flyttas till vapenavdelningens kontrollbyrå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Under de senaste åren har enligt Kungl. Maj:ts medgivande utöver den
år 1954 fastställda organisationen en kapten ur kustartilleriet tjänstgjort
på fordonsbyråns bilsektion samtidigt som en befattning för löjtnant vid
marinförvaltningens artilleribyrå hållits vakant. Behov av dessa båda befattningar
anser de sakkunniga icke föreligga.

Av de sakkunnigas övriga förslag beträffande fordonsavdelningen må
här nämnas att en tjänst för kanslibiträde på fältarbetsbyråns brosektion
anses böra omvandlas till tjänst för tekniskt biträde i 11 lönegraden samt
att en tjänst för biträdande ingenjör i 19 lönegraden på fordonsavdelningens
kontrollsektion föreslås utbytt mot tjänst för kontorsskrivare i samma
lönegrad.

Vad angår elektroavdelningen erinrar de sakkunniga om att i enlighet
med ett av Kungl. Maj :t i 1956 års statsverksproposition (bil. 6, s. 44)
framlagt, av riksdagen godkänt förslag inom armétygförvaltningens telebyrå
en organisation tillskapats för uppgifter, som sammanhänger med
konstruktion och anskaffning av specialradiomateriel samt att för ändamålet
inrättats tjänster för en byrådirektör i Ce 31 och en byråingenjor i
Ce 27. Denna organisationsenhet anses böra inlemmas i telebyrån såsom
en särskild sektion, specialradiosektionen.

Vidare anföres att med stöd av särskilda av Kungl. Maj:t lämnade
medgivanden två tjänster för byråingenjör i Cg 25 med avlöning från sakanslag
inrättats i armétygförvaltningen. Tjänsterna är avsedda för radaringenjör
vid Stockholms luftvärnsregemente och Göteborgs luftvärnskår.
De sakkunniga föreslår att dessa tjänster utgår ur ämbetsverkets organisation
och att tjänsterna alltjämt tills vidare avlönas från sakanslag samt
redovisas vid respektive förband (jfr SU 1954: 134, s. 26).

Två ingenjörsbefattningar i Ce 23, avsedda för materielvårdsuppgifter
på respektive telebyrån och radarbyrån, anses böra överföras till kontrollsektionen,
varigenom en mera enhetlig planläggning av materielvården
inom elektroavdelningen synes kunna ernås. Nämnda båda ingenjörer samt
den enligt 1954 års organisation direkt under sektionschefen redovisade
personalen föreslås sammanförd till en centraldetalj.

De sakkunniga har vid sin prövning av elektroavdelningen funnit avdelningen
vara i behov av ett flertal nya tekniska tjänster för att den skall
kunna lösa sina alltmera komplicerade uppgifter.

De föreslår i enlighet härmed att telebyrån tillföres tjänster för en förste
byråingenjör, tre byråingenjörer i 27 lönegraden, två byråingenjörer i 25
lönegraden, tre ingenjörer, två i 23 och en i 21 lönegraden, samt ett tekniskt
biträde i 11 lönegraden samt att radarbyrån förstärkes med en förste
byråingenjör och två byråingenjörer, en i 27 och en i 25 lönegraden. Vidare
föreslås en tjänst för förste byråingenjör tillkomma på specialtekniska
sektionen. Kontrollsektionen och ritkontoret anses böra förstärkas
med två byråingenjörer, en i 27 och eu i 25 lönegraden, samt en ingenjör

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

i 23 lönegraden, respektive med två byråingenjörer, en i 27 och en i 25

lönegraden, samt två ingenjörer i 23 och 21 lönegraderna. Sju av de för

telebyrån föreslagna tjänsterna finnes för närvarande inrättade i försvars staben

med anlitande av sakanslag.

Enligt gällande organisation indelas verkstadsavdelningen i driftbyrå,
centralsektion, krigsreparationssektion, anläggningssektion och reservdelssektion.

De sakkunniga framhåller att det med hänsyn till pågående rationalisering
i fråga om arméns tygreparationstjänst i dagens läge är svårt att taga
någon mera definitiv ställning i fråga om verkstadsavdelningens organisation
och personalbehov. En omprövning av avdelningens personalbehov
synes därför påkallad framdeles.

Som tidigare angivits har de sakkunniga föreslagit, att armétygförvaltningen
utrustas med egen kassa. I samband härmed har ifrågasatts indragning
av den till driftbyråns organisationssektion förlagda kassa, som
ar avsedd för de tidigare under krigsmaterielverket hörande centrala förråden
och sammansättningsverkstäderna. Ytterligare undersökningar härom
anses emellertid erforderliga. De sakkunniga förutsätter dock att kassan
indrages snarast möjligt.

I fråga om avdelningens organisation föreslås att den fristående reservdelssektionen
inordnas under driftbyrån med benämningen verkstadsförrådssektion.

Genom beslut den 7 oktober 1955 och den 7 juni 1956 har Kungl. Maj:t
medgivit, att vid driftbyrån må för vissa rationaliseringsundersökningar
tills vidare intill den 1 juli 1957 finnas anställda tre ingenjörer såsom extra
tjänstemän i Cg 25. Då ett varaktigt behov av ifrågavarande befattningshavare
synes föreligga, föreslås att tre tjänster för byråingenjör i 25 lönegraden
inrättas på byråns arbetsstudiesektion.

I övrigt föreslår de sakkunniga beträffande verkstadsavdelningen, bland
annat, att en tjänst för byråingenjör i Ce 25 på centralsektionen, centraldetaljen,
erhåller tjänstebenämningen byråassistent samt att för vissa
tjänster på den föreslagna verkstadsförrådssektionen tjänstebenämningarna
ändras enligt följande: byråingenjör i 27 lönegraden till byråintendent;
ingenjör i 23 lönegraden till assistent; två ingenjörer i 21 lönegraden till
assistenter; biträdande ingenjör i 19 lönegraden till kontorsskrivare; två
ingenjörbiträden i 17 lönegraden till förste kansliskrivare.

Inköpsavdelningen föreslås skola tillföras, bland annat, en tjänst för
assistent i 23 lönegraden för inköp av färger och kemikalier. För dessa
arbetsuppgifter finnes för närvarande enligt särskilt bemyndigande av
Kungl. Maj.t anställd en befattningshavare med anlitande av en vakant
tjänst å vapenavdelningen. Av Övriga förslag beträffande inköpsavdelningen
må nämnas att en tjänst för byråassistent i 25 lönegraden anses böra tillkomma
för speditionsärenden m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

För normaliebyrån föreslås, bland annat, att en tjänst för förste byråintendent
i 29 lönegraden skall tillkomma som chef för beskrivningssektionen.
En befattning för kapten som i gällande organisation utnyttjas
för detta ändamål kan därvid utgå.

I enlighet med sitt förslag om decentralisering av kassatjänsten vid försvarsförvaltningarna
förutsätter de sakkunniga, att armétygförvaltningen
utrustas med egen kassa, vilken bör underställas chefen för administrativa
byråns ekonomisektion.

Organisationsdetaljens benämning föreslås ändrad till organisationskontor.

De sakkunniga erinrar vidare om att armétygförvaltningen, med stöd
av Kungl. Maj :ts genom beslut senast den 7 juni 1956 lämnade medgivande,
utöver för ämbetsverket fastställd personalförteckning, anställt tre extra
expeditionsvakter i 10 lönegraden och tre extra biträden för skriv- och
kontorsgöromål (telefonister) för tid tills vidare intill den 1 juli 1957.
Då ett behov av befattningshavarna måste anses föreligga under överskådlig
tid, föreslår de sakkunniga att tjänsterna upptages på personalförteckning
för ämbetsverket.

I anslutning till att en kassa inrättas inom administrativa byrån föreslår
de sakkunniga att två tjänster för kontorsskrivare i 19 lönegraden,
avsedda för bland annat reseräkningsgranskning, skall utgå och ersättas
med två tjänster för kansliskrivare i 15 lönegraden.

I anslutning till kommande centralisering till försvarets civilförvaltning
av avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning bör det, anser de sakkunniga,
ankomma på armétygförvaltningen att beakta de möjligheter till
personalminskning, som kan bli en följd av centraliseringen.

Befattningen som chef för centralplaneringen bör enligt de sakkunnigas
mening uppföras på armétygförvaltningens personalförteckning och hänföras
till lönegrad Ma/Ca 37. En beställning för överstelöjtnant kan därvid
utgå ur organisationen. De sakkunniga föreslår vidare, bland annat, att en
tjänst för byråintendent i 27 lönegraden inrättas för uppgifter avseende anslagsförvaltning
m. m.

Beträffande materielinspektionen föreslås, som tidigare anförts, bland
annat att en ingenjör i 21 lönegraden tillföres inspektionen från vapenavdelningens
kontrollbyrå.

De sakkunniga föreslår ändrad lönegradsplacering beträffande sammanlagt
22 tjänster vid armétygförvaltningen. Förslagen framgår av följande
sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Placering	Tjänstebenämning och lönegrad	Anmärkning
Nuvarande	Förslag
V apenavdeln ingen	byråchef Cs 10	byrådirektör Mp / Cp 10	1 o. 2 vapenbyråerna, kon-trollbyrån
kontrollbyrån, in-fanterisektionen	kapten Ma 27	major Ma 30	chef
mätdonssektionen	byråingenjör Ca 25 tekniker Ce 15 tekniker Ce 13	byråingenjör Ca 27 ingenjörbiträde Ce 17 tekniker Ce 15
provskjutningscen-	byråingenjör Ce 25	byråingenjör Ce 27	mätdetaljen
trålen	tekniker Ce 15	ingenjörbiträde Ce 17 byrådirektör Mp/ Cp 10	handvapendetaljen
Fordonsavdelningen	byråchef Cs 10	fordons- och fältarbetsby-råerna
fordonsbyrån, släp-fordonsektionen	assistent Ca 23	byråingenjör Ca 25	hästfor donsdetaljen
f ältarbetsbyrån, projektsektionen Elektroavdelningen	förste byråingenjör Ca 29 förste byråingenjör Ce 29	byrådirektör Ca 31 byrådirektör Ce 31
kontrollsektionen	tekniskt biträde	tekniskt biträde	komponentdetaljen
Verkstadsavdetningen	Ce 6 (2 st)	Ce 8
driftbyrån, organi-sationssektionen	förste byråingenjör Ca 29	byrådirektör Ca 31	chef för sektionen
krigsreparationssek- tionen Normaliebyrån	byrådirektör Ca 31	armédirektör av 1. graden eller byrå-direktör Ca 33	chef för sektionen
bibliotek	byråingenjör Ce 25	byråingenjör Ce 27	föreståndare för biblioteket
	kontorsbiträde Ca 8	kanslibiträde Ca 11
beskrivningssektionen	ingenjörbiträde Ce	biträdande ingenjör	föreståndare för retuschör-
Administrativa byrån	17	Ce 19	ateljén
expeditionsvakt Ce 10	förste expeditions-vakt Ce 11	lokaler å Riddargatan

Som tidigare nämnts föreslår de sakkunniga att tjänstebenämningen för
vissa byråchefer i Cp 10 skall ändras till byrådirektör.

Departementschefen

Av ekonomiska skäl är det, som jag redan tidigare anfört under punkt
1 i det föregående, icke möjligt att för nästa budgetår helt genomföra försvarsförvaltningssakkunnigas
förslag. Som jag jämväl nämnt tidigare har
därför en begränsning måst ske till de delar av de sakkunnigas förslag
som bedömts vara mest angelägna. De förslag till förändringar beträffande
armé tygförvaltningen, som jag med denna utgångspunkt ansett böra genomföras
under nästa budgetår, redovisar jag i det följande.

Jag har redan under punkt 1 förklarat mig biträda de sakkunnigas
förslag att fälttygmästaren skall få ställning som ställföreträdande souschef
i armétygförvaltningen. Kostnaderna för ett ställföreträdararvode om

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 43

1 500 kronor bör i enlighet härmed inräknas i ämbetsverkets avlöningsanslag.

De sakkunnigas förslag att provskjutningscentralen skall inordnas i
vapenavdelningen anser jag mig kunna biträda.

Genom den föreslagna omorganisationen av vapenavdelningens kontrollbyrå
kan en betydande besparing i avlöningskostnader vinnas. Den föreslagna
organisationen är vidare mer rationellt utformad än den nuvarande.
Jag anser det därför angeläget att omorganisationen kommer till stånd.
I fråga om organisationens utformning har jag ej funnit anledning till
erinran mot de sakkunnigas förslag. Jag tillstyrker därför att nya tjänster
— samtliga extra ordinarie — tillkommer och befintliga tjänster dragés
in i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag samt räknar med föreslagna
omflyttningar av befintliga tjänster inom ämbetsverket. Frågan om
överförandet av vissa tjänster till armétygförvaltningens lokalmyndigheter
avser jag att framdeles anmäla för Kungl. Maj:t, som äger fatta beslut i
ämnet. Till frågan om utnyttjandet av en beställning för kapten, som
utgår ur organisationen, återkommer jag senare vid anmälan av arméns
avlöningsanslag.

Vad de sakkunniga föreslagit beträffande handläggning av frågor rörande
maskeringsmateriel har ej givit mig anledning till erinran.

Med anledning av de sakkunnigas övriga förslag till personalförändringar
beträffande vapenavdelningen föreslår jag att tjänster inrättas för en förste
byråingenjör i Ce 29 och två byråingenjörer, varav en i Ce 27 och en i Ce 25,
samt att nio tjänster för ingenjör i reglerad befordringsgång och en tjänst
för ingenjör i Ce 23 utgår ur organisationen.

Förslaget om uppdelning av den nuvarande brosektionen inom fordonsavdelningens
fältarbetsbyrå i två sektioner, en projektsektion och en brosektion,
kan jag biträda.

Den kapten ur kustartilleriet som för närvarande tjänstgör inom fordonsbyråns
bilsektion bör utgå ur armétygförvaltningens organisation. Den
i marinförvaltningen vakanthållna löjtnantsbefattningen erfordras ej heller.
I samband med anmälan av marinens avlöningsanslag i det följande
avser jag att återkomma till frågan om beställningarnas utnyttjande.

Det föreslagna utbytet av en tjänst för kanslibiträde och en för biträdande
ingenjör mot tjänster för tekniskt biträde respektive kontorsskrivare
föranleder icke någon erinran från min sida.

I enlighet med vad de sakkunniga föreslagit bör en specialradiosektion
tillkomma inom elektroavdelningens telebyrå.

De för radaringenjör vid luftvärnsförband avsedda byråingenjörstjänsterna
bör såsom de sakkunniga förutsatt redovisas vid förbanden. Frågan
torde framdeles få anmälas för Kungl. Maj:t, som äger besluta i ämnet.

Med anledning av vad de sakkunniga i övrigt föreslagit beträffande
personalutökningar vid elektroavdelningen kan jag för närvarande endast

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

tillstyrka att tjänster inrättas för två förste byråingenjörer i Ce 29 och en
byråingenjör i Ce 27.

Beträffande verkstadsavdelningen föreligger som de sakkunniga anfört
med hänsyn till pågående rationaliseringsarbeten svårigheter att för närvarande
bedöma avdelningens organisation och personalbehov på någon
längre sikt. I likhet med de sakkunniga anser jag därför en omprövning
av avdelningens personalbehov vara påkallad framdeles. Jag räknar jämväl
med att den till driftbyråns organisationssektion förlagda kassan indrages,
så snart detta är möjligt.

Mot de sakkunnigas förslag att inordna den fristående reservdelssektionen
i driftbyrån under benämningen verkstadsförrådssektion har jag
ingen erinran.

Som de sakkunniga föreslagit bör för driftbyråns arbetsstudiesektion
tillkomma tre byråingenjörstjänster i Ce 25 i utbyte mot motsvarande antal
tillfälligt anställda tjänstemän. De sakkunnigas förslag om ändrad benämning
för vissa tjänster vid verkstadsavdelningen kan jag också ansluta
mig till.

För inköpsavdelningen bör inrättas tjänster för en byråassistent i Ce 25
och en assistent i Ce 23.

Jag biträder förslaget om att inrätta en tjänst för förste byråintendent,
avsedd för chef för normaliebyråns beskrivningssektion. Tjänsten bör
uppföras i lönegrad Ce 29. Till frågan om utnyttjandet av en beställning
för kapten, som i samband härmed kan utgå ur armétygförvaltningens
organisation, återkommer jag vid anmälan av arméns avlöningsanslag.

Jag har tidigare under punkt 1 tillstyrkt de sakkunnigas förslag om
decentralisering av förvaltningarnas kassaverksamhet. Vad de sakkunniga
i anslutning härtill föreslagit beträffande inrättandet av en kassa för armétygförvaltningen
inom administrativa byrån kan jag biträda. I samband
härmed bör två tjänster för kansliskrivare i Ca 15 tillkomma och två
tjänster för kontor sskrivare, en i Ca 19 och en i Ce 19, utgå. I likhet med
de sakkunniga räknar jag med att behov tills vidare föreligger av de nu
tillfälligt inrättade tjänsterna för expeditionsvakter och biträden för skrivoch
kontorsgöromål (telefonister).

Chefen för centralplaneringen bör som de sakkunniga föreslagit hänföras
till lönegrad Ma/Ca 37, varvid en beställning för överste vid fälttygkåren
bör utgå. Härtill återkommer jag vid anmälan av arméns avlöningsanslag.
För centralplaneringen bör vidare tillkomma en tjänst för byråintendent
i Ce 27.

Som jag tidigare anfört bör materielinspektionen tillföras en ingenjör
i 21 lönegraden från vapenavdelningens kontrollbyrå.

I enlighet med vad jag anfört, under punkt 1 i det föregående föreslår
jag att de tjänster för byråchef som nu är placerade i Cs 10 utbytes mot
tjänster i Mp/Cp 13 samt att tre tjänster för byråchef i Cp 10 uppflyttas

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

till Cp 13. I övrigt anser jag mig böra tillstyrka de förslag till ändrad
lönegradsplacering för vissa tjänster som framlagts av försvarsförvaltningssakkunniga;
dock bör med det föreslagna utbytet av en assistent i
Ca 23 mot byråingenjör i Ca 25 å fordonsavdelningens fordonsbyrå tills
vidare anstå. Med anledning av armétygförvaltningens förslag i ämnet föreslår
jag vidare att en tjänst för förste byråingenjör i Ca 29, avsedd för driftbyråns
arbetsstudiesektion, utbytes mot tjänst för byrådirektör i Ca 31.
Frågan om utbyte av en kaptensbeställning mot beställning för major torde
jag få återkomma till senare vid behandlingen av arméns avlöningsanslag.

I enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
bör 12 tjänster för kontorsbiträde i Ca 8 tillkomma i utbyte
mot motsvarande extra ordinarie tjänster.

Såsom jag anfört under punkten 1 i det föregående bör en särskild
post beräknas under förevarande anslag för tillfälligt anställd personal.
Posten torde som de sakkunniga föreslagit tills vidare få bestämmas till
75 000 kronor.

Med beaktande av det anförda samt av 1956 års lönehöjning för statstjänstemän
in. m. beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 12 600 000
kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 3 970 000 ( + 202 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
302 000 (±0) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t 6 960 (+ 1 500) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 75 000 (+ 75 000)
kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 535 000
(— 39 000) kronor;

Rörligt tillägg 2 960 040 (+ 549 500) kronor;

Pensionsmedel 249 000 (+ 9 000) kronor.

Anslagshöjningen utgör 780 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och under punkt 1 i det föregående anfört
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för armétygförvaltningen, som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för armétygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 970 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 302 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ....................................... 6 960

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 75 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 5 535 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 960 040

Summa kronor 12 849 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 249 000

Nettoutgift kronor 12 600 000

c) till Armétygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 12 600 000 kronor.

[5] Armétygförvaltningen: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1955/56 .............................. 710 000 868 396

1956/57 (statsliggaren s. 172) 720 000

1957/58 (förslag) ............... 940 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 12) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armétygförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslagsanslag
av 940 000 kronor.

Yrkande

Armétygförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 195 000 kronor.

ökning

1. Bränsle, lyse och vatten: ökad belastning .............................. 45 000

2. Övriga expenser ............................................................... 150 000

195 000

Motiv

2. På grundval av de under budgetåren 1954/56 gjorda erfarenheterna
anses en icke oväsentlig höjning av delposten till övriga expenser vara
erforderlig. Det ökade medelsbehovet sammanhänger med att tidigare be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957

räkningar grundats på ett alltför osäkert kostnadsunderlag samt att vissa
automatiska kostnadsstegringar inträffat under år 1956, vilka främst påverkat
städnings-, bevaknings- och reparationskostnaderna. Av kostnader,
vilka tidigare varit alltför knappt beräknade, framhålles kostnaderna för
telegram, telefon och annonsering. Särskilt kostnaderna för telefon har utvisat
en kraftig stegring, vilken främst torde sammanhänga med den efter
omorganisationen år 1954 successivt ökade anskaffningsverksamheten
inom armétygförvaltningen. Sedan ingången av budgetåret 1954/55 har
utbyte av förslitna kontorsmaskiner icke kunnat ske i sådan utsträckning,
som är motiverad ur ekonomiska synpunkter. Vidare har medel saknats
för att i önskvärd omfattning anskaffa nya hjälpmedel i syfte att rationalisera
kontorsarbetet. Ämbetsverket beräknar medelsbehovet till övriga
expenser för nästa budgetår till 685 000 kronor, innebärande en höjning
med 150 000 kronor i förhållande till det för innevarande budgetår för
ändamålet beräknade beloppet.

I skrivelsen den 12 oktober 1956 har försvarsförvaltningssakkunniga
framlagt förslag rörande anvisande av medel för engångsanskaffning av viss
kontorsteknisk utrustning för bland andra armétygförvaltningen. Armétygförvaltningens
behov av medel för detta ändamål har av de sakkunniga
beräknats till 50 000 kronor, avseende anskaffning av två dupliceringsmaskiner,
ett mindre antal elektriska skrivmaskiner, moderna räknemaskiner
för administrativa byråns ekonomisektion och ammunitionsförrådsbyrån
samt ett antal, förslagsvis 15, moderna dikteringsapparater.

Departementschefen

För anskaffning av kontorsteknisk utrustning räknar jag med en ökad
medelsanvisning av 50 000 kronor. I övrigt kan jag icke tillstyrka en uppräkning
av anslaget i vidare mån än som föranledes av kostnadsökningar
av automatisk natur. Jag räknar i sådant hänseende med en ökad medelsanvisning
av 170 000 kronor. Den sammanlagda anslagshöjningen beräknar
jag sålunda till (50 000 + 170 000 =) 220 000 kronor. Anslaget torde
i enlighet härmed böra uppföras med (720 000 + 220 000 =) 940 000
kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Armétygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 940 000 kronor.

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

[6] Arméintendenturförvaltningen: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1955/56 .............................. 1 850 000 2 249 553

1956/57 (statsliggaren s. 173) 2 190 000

1957/58 (förslag) ............... 2 330 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 15) har Kungl. Maj.-t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméintendenturförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 beräkna ett
förslagsanslag av 2 416 000 kronor.

Yrkande

Arméintendenturförvaltningen (skr. 21/s 1956) hemställer att anslaget
höjes med 360 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Nya tjänster

1 byråchef Ma 37, 1 förste byråintendent Ca 29, 1
pensionerad underofficer 1: 23, 1 förste byråsekreterare
Ce 27, 1 assistent Ce 23, 1 förste kansliskrivare
Ce 17, 1 kansliskrivare Ce 15, 2 kontorister
Ce 13, 1 tekniker Ce 13, 3 tekniska biträden Ce 11,

1 kanslibiträde Cell, 4 biträden för skriv- och
kontorsgöromål i reglerad befordringsgång ......... 205 784

2. Löneregleringar

1 förste byråsekreterare Ca 29 — byrådirektör Ca 31,

1 byråinspektör Ca 25 — byråintendent Ca 27, 2
kanslibiträden Ca 11 — kontorister Ca 13, 1 byråingenjör
Ce 27 — förste byråingenjör Ce 29, 1
assistent Cg 23 — byråassistent Ce 25, 1 biträdande
ingenjör Cg 19 — byråingenjör Ce 25, 1 assistent
Ce 21 — Ce 23, 2 kontorsskrivare Ce 19 — assistenter
Ce 23, 1 köksmästare Cg 19 — assistent Ce
21, 1 kontorsskrivare Cg 19 — assistent Ce 21, 1
köksföreståndare Cg 16 — Ce 18, 1 expeditionsvakt
Ce 10 — tekniskt biträde Ce 11, 2 biträden för
skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång
— tekniska biträden Cell, 3 biträden för
skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång
— kanslibiträden Ce 11 .............................. 33 276

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957 49

Ökning Minskning

3. Utgående tjänster

1 biträdande köksföreståndare Ca 14, 1 kansliskrivare
Ca 15 (båda å övergångsstat), 1 pensionerad
officer 1:32, 2 kanslibiträden Cell .................. 54 733

4. 1 kanslibiträde Ca 11 föres å övergångsstat ............ —

5. Ett övergångsvis utgående förvaltningsarvode erford ras

ej längre ................................................ 780

6. Omräkning

1956 års lönereglering, löneklassuppflyttningar m. m. 176 453

415 513 55 513

+ 360 000

Motiv

1—4. Äskandena överensstämmer i huvudsak med de förslag, som
arméintendenturförvaltningen överlämnat till 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.
Då de sakkunniga ännu ej verkställt fullständig översyn
av arméintendenturförvaltningens organisation torde närmare redogörelse
för förslagen ej behöva lämnas. Härutöver föreslår ämbetsverket att remonteringsdetaljen
å häst- och veterinärmaterielbyrån skall utgå ur organisationen.
Förslaget motiveras med den minskade remonteringen. Å detaljen
tjänstgör för närvarande en pensionerad officer i 1: 32 och ett
kanslibiträde i Ca 11, vilkas befattningar föreslås utgå ur organisationen
varvid kanslibiträdesbefattningen bör föras på övergångsstat.

I skrivelser den 29 december 1956 och den 25 januari 1957 har arméintendenturförvaltningen
hemställt om inrättande med avlöning från sakanslag
av en tjänst i lönegrad Cg 17 med placering å förplägnadsbyrån
respektive tjänster för en förste byråingenjör i Cg 29 och en assistent i
Cg 23 med placering å drivmedelsbyrån. Förslagen motiveras med ökade
arbetsuppgifter i samband med inköp av fisk respektive anskaffning av
drivmedelsutrustning.

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga föreslår viss personalförstärkning
för den kassaverksamhet som överföres från försvarets civilförvaltning.
Sålunda bör tjänster tillkomma för en assistent i Ce 23, en kansliskrivare
i Ce 15 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Tjänsterna
bör tillföras administrativa byråns personaldetalj där samtidigt en
kontoristtjänst i Ce 13 kan utgå.

En förstärkning av drivmedelsbyråns personal har de sakkunniga funnit
ofrånkomlig redan från och med nästa budgetår för redovisnings- och
granskningsarbete. Byråns drivmedelssektion anses böra tillföras tjänster
för en assistent i 23 lönegraden, eu kontorist och ett biträde för skriv- och
kontorsgöromål. Tjänsterna bör tills vidare inrättas såsom extra. I sam4—90
67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

band härmed kan enligt de sakkunniga ett enligt särskilt medgivande av
Kungl. Maj :t den 7 oktober 1955 arvodesanställt biträde utgå.

Departementschefen

I likhet med arméintendenturförvaltningen förutsätter jag att remonteringsdetaljen
utgår ur ämbetsverkets organisation. En befattning för
pensionerad officer i 1: 32 och en kanslibiträdestjänst i Ca 11 kan därvid
indragas.

Med anledning av förvaltningssakkunnigas förslag bör tjänster tillkomma
för en assistent i Ca 23, en kansliskrivare i Ce 15 och ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål (administrativa byrån) samt för en assistent
i Cg 23, en kontorist i Cg 13 och ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål
(drivmedelsbyrån). Samtidigt kan en tjänst för kontorist i
Ce 13 och ett arvodesanställt biträde utgå ur organisationen.

Med hänsyn till att ett speciellt behov av personalförstärkning för utökade
arbetsuppgifter måste anses föreligga å förplägnads- och drivmedelsbyråerna
föreslår jag att — i avbidan på förvaltningssakkunnigas översy11
— tjänster tillkommer för en förste kansliskrivare i Cg 17 respektive
en assistent i Cg 21.

De å övergångsstat uppförda tjänsterna för biträdande köksföreståndare
i Ca 14 och kansliskrivare i Ca 15 bör avföras ur personalförteckningen.

Anslaget kan därjämte nedräknas enär ett förvaltningsarvode utgår.

Med beaktande av löneklassuppflyttningar m. m. och skedd höjning av
rörliga tilläggsförmåner beräknar jag anslaget för nästa budgetår till
2 330 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 585 000 (— 56 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
178 000 (—20 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj : t 1 560 (—780) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 140 000
(+ 110 000) kronor;

Rörligt tillägg 559 440 (+ 95 780) kronor;

Pensionsmedel 134 000 (—11 000) kronor.

Anslagshöjningen utgör 140 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och under punkt 1 i det föregående anfört
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) ur personalförteckningen för arméintendenturförvaltningen
utesluta tjänster för en kansliskrivare i lönegrad Ca 15
och en biträdande köksföreståndare i lönegrad Ca 14, båda å
övergångsstat, samt en tjänst för kanslibiträde i lönegrad
Ca 11;

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

b) fastställa följande avlöningsstat för arméintendenturförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 585 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 178 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 1 560

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 140 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... 559 440

Summa kronor 2 464 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ....... 134 000

Nettoutgift kronor 2 330 000

c) till Arméintendenturförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 330 000 kronor.

Arméintendenturförvaltningen: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1955/56 ..............................

1956/57 (statsliggaren s. 175)
1957/58 (förslag) ...............

170 000

193 000

223 000

220 565

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 15) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméintendenturförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 beräkna ett
förslagsanslag av 223 000 kronor.

Yrkande

Arméintendenturförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 31 000
kronor.

ökning

Telefonkostnader: ökad belastning ................................

Lönekostnader för städning och bevakning: ökad belastning
Upprustning av armatur ...............................................

25 000
3 000
3 000

31 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Motiv

3. En teknisk undersökning har givit vid handen att belysningsförhållandena
inom arméintendenturförvaltningen är otillfredsställande, i vissa
fall hälsovådliga. Armaturen bör därför upprustas. Till förfogande stående
medel förslår endast till att avhjälpa de allvarligaste bristerna. För
att avhjälpa återstående brister erfordras en medelsanvisning av 3 000
kronor.

Departementschefen

En uppräkning av anslaget för tillgodoseende av de av arméintendenturförvaltningen
angivna behoven torde vara erforderlig. Jag räknar för
ifrågavarande ändamål med en ökad medelsanvisning av 27 000 kronor.
Med hänsyn till belastningen på delposten till bränsle, lyse och vatten
anser jag mig vidare böra föreslå att medelsanvisningen för dessa ändamål
ökas med 3 000 kronor. Jag räknar sålunda för nästa budgetår med
en ökad medelsanvisning av sammanlagt (27 000 + 3 000 =) 30 000 kronor.
Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras med (193 000 +
30 000 =) 223 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Arméintendenturförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 223 000
kronor.

[8] Marinförvaltningen: Avlöningar

	Anslag	Nettoutgift
1955/56 ............................	6 640 000	7 244 970
1956/57 (statsliggaren s. 175)	7 860 000
1957/58 (förslag) ...............	8 770 000
s statsverksproposition (bil. 6,	punkt 16)	har Kungl. Maj:t före-

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslagsanslag
av 8 185 000 kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen (skr. 10/s 1956) hemställer att anslaget höjes med
2 390 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

1. Nya tjänster m. m.

Vapenavdelningen

A. 1 kommendörkapten av 1. graden eller överste löjtnant

Ma 33, 1 kapten vid flottan eller
kustartilleriet Ma 27, 2 byrådirektörer Ce 31,
5 byråingenjörer Ce 27, 6 byråingenjörer Ce
eller Cg 25, 9 ingenjörer Ce eller Cg 23, 6 ingenjörer
Ce eller Cg 21, 2 biträdande ingenjörer
Ce eller Cg 19, 1 kanslibiträde Ce eller
Cg 11, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
1 driftingenjör Ca 27 överföres till övergångsstat
......................................................

B. 1 chef Mp 13, 1 kommendörkapten av 2. graden

eller major Ma 30, 1 förste byråingenjör Ce
29, 2 kaptener vid flottan eller kustartilleriet
Ma 27, 2 byråingenjörer Ce 27, 1 biträdande
ingenjör Ce eller Cg 19, 1 kanslibiträde Ce
eller Cg 11 (robotkontor) ...........................

ökning Minskning

594 747

19 250

185 670

Skeppsbyggnadsavdelningen
3 byrådirektörer Ce 31, 7 förste byråingenjörer Ce
29, 6 byråingenjörer Ce 27, 1 byråassistent Ce
eller Cg 25, 2 byråingenjörer Ce eller Cg 25, 2 ingenjörer
Ce eller Cg 23, 4 ingenjörer Ce eller Cg
21, 3 biträdande ingenjörer Ce eller Cg 19, 1 ingenjörbiträde
Ce eller Cg 17, 1 kontorist Ce eller
Cg 13, 1 tekniskt biträde Ce eller Cg 11, 5 biträ -

den för skriv- och kontorsgöromål .................. 616 728

1 byråingenjör Ce 25 utgår .............................. 18 611

In köpsavdelningen

1 byrådirektör Ce 33, 1 förste byråingenjör eller
förste byråintendent Ce 29, 1 byråassistent eller
byråingenjör Ce eller Cg 25, 1 assistent eller ingenjör
Ce eller Cg 23, 1 kontorsskrivare Ce eller
Cg 19, 1 förste kansliskrivare Ce eller Cg 17, 2
kansliskrivare Ce eller Cg 15, 1 kontorist Ce eller
Cg 13, 3 kanslibiträden Ce eller Cg 11, 2 biträden
för skriv- och kontorsgöromål ........................ 189 042

Verkstadsbyrån

1 byrådirektör Ce 31, 1 förste byråsekreterare Ce
29, 1 byråintendent Ce 27, 1 byråingenjör Ce 27,

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Ökning

1 byråingenjör eller byråintendent Ce 27, 1 byrå assistent

eller byråingenjör Ce eller Cg 25, 1 byråingenjör
Ce eller Cg 25, 1 amanuens, 1 assistent
Ce eller Cg 23, 1 ingenjör Ce eller Cg 23, 1 ingenjör
Ce eller Cg 21, 1 biträdande ingenjör Ce
eller Cg 19, 1 kontorist Ce eller Cg 13, 1 kanslibiträde
Ce eller Cg 11, 1 biträde för skriv- och
kontorsgöromål .......................................... 255 402

Normaliebyrån

1 byråingenjör Ce 27, 1 byråingenjör eller byråintendent
Ce 27, 1 byråassistent Ce eller Cg 25, 1
byråingenjör Ce eller Cg 25, 1 assistent eller ingenjör
Ce eller Cg 23, 1 ingenjör Ce eller Cg 23,

2 ingenjörer Ce eller Cg 21, 1 biträdande ingenjör
Ce eller Cg 19, 1 kontorist Ce eller Cg 13, 2
tekniker Ce eller Cg 13, 2 tekniska biträden Ce
eller Cg 13, 2 tekniska biträden Ce eller Cg 11,

2 tekniska biträden Ce eller Cg 8, 1 biträde för

skriv- och kontorsgöromål .............................. 230 378

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ce 27, 1 amanuens, 1 assistent
Ce eller Cg 23, 1 kanslibiträde Ce eller Cg 11 65 567

2. Löneregleringar

Vapenavdelningen

1 byråingenjör Ca 27 — förste byråingenjör Ca
29 (artilleribyråns ammunitionssektion); 1 byrådirektör
Ca 33 — sektionschef Cp 10 (telebyråns
radarsektion); 1 marindirektör av 1. graden Ca
33 (marinens allmänna avlöningsanslag) — sektionschef
Cp 10 (telebyråns radiosektion); 1 byrådirektör
Ce 31 — Ce 33 (telebyråns telefonsektion);
1 byrådirektör Ce 31 — Ce 33 (telebyråns
hydrofonsektion)); 1 byrådirektör Ca 31 — Ca
33 (telebyråns telelaboratorium); 1 byråassistent
Ca 25 — byråintendent Ca 27 (telebyråns
centraldetalj); 1 förrådsförvaltare Cg 19 — Cg
21 (marinens centrala teleförråd); 1 tekniker Ce
15 — biträdande ingenjör Ce 19, 1 tekniskt biträde
Cg 8 (sakanslag) — tekniker Ce eller Cg 13
(kontrollkontoret, marinens kontroll i Bofors)... 49 318

Minskning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

ökning Minskning

Skepps b yggnadsavdelningen
1 marindirektör av 2. graden Ca 31 — marindirektör
av 1. graden Ca 33 (projektbyråns projektsektion;
marinens allmänna avlöningsanslag); 1
byråchef Cp 13 — Cp 15 (fartygsbyrån); 1 byråingenjör
Ca 27 — förste byråingenjör Ca 29 (maskinbyråns
anläggningssektion); 1 mariningenjör
av 2. graden Ca 27 — mariningenjör av 1.
graden Ca 29 (elektrobyråns anläggningssektion;
marinens allmänna avlöningsanslag); 1 förvaltare
Ma 21 —- Ma 23 (centralsektionen; marinens

allmänna avlöningsanslag) ........................... 5 242

Inköpsavdelningen

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist Ce 13 (expeditionen)
...................................................... 904

Verkstadsbyrån

1 verkstadsdirektör Cp 13 — Cp 15; 1 förste byråsekreterare
Ca 29 — byrådirektör Ca 31, 1 assistent
Ce 23 — förste kansliskrivare Ce 17 (centralsektionen);
1 byrådirektör Ca 31 — Cp 10 (drift -

sektionen); 1 förste byråingenjör Ce 29 — byråingenjör
Ce 27 (förrådssektionen) .................. 936

Normaliebyrån

1 byråintendent Ca 27 — förste byråintendent Ca
29 (beskrivningssektionen); 1 biblioteksassistent
Ca 15— Ca 17 (biblioteket) ..................... 2 621

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ca 27 — Ca 29 (kanslisektionen)
; 1 byråassistent Ca 25 — byråintendent
Ca 27 (organisationsdetaljen); 1 kontorist Ca 13

-—• kansliskrivare Ca 15 (expeditionen) ............ 3 636

3. 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål —- kon torsbiträden

Ca 8 .......................................... —

4. Extraordinariesättningar

1 byråassistent Cg 25, 3 byråingenjörer Cg 25, 1
museiassistent Cg 25, 1 ingenjör Cg 23, 1 ingenjör
eller assistent Cg 23, 1 assistent Cg 23, 2 ingenjörer
Cg 21, 1 förste kontorsskrivare Cg 21, 1
biträdande ingenjör Cg 19, 1 förrådsförvaltare Cg

Kungl. Maj.ts proposition nr HO år 1957

Ökning Minskning

19, 3 kontorsskrivare Cg 19, 2 förste kansliskrivare
Cg 17, 1 ingenjörbiträde Cg 17, 4 kanslibiträden
Cg 11 ................................................ —

5. Omräkning

1956 års lönereglering .................................... 282 934

Omräkning av ordinarie- och icke-ordinariepos terna

......................................................... 58 186

2 483 125 96 047

Avrundat + 2 390 000

Motiv

1. Vapenavdelningen. De under A redovisade nya befattningshavarna
avses för byråer m. m. enligt följande:

artilleribyrån: en byråingenjör i Ce eller Cg 25 och en ingenjör
i Ce eller Cg 23 (mekaniska sektionen), en byråingenjör i Ce eller Cg 25
och en ingenjör i Ce eller Cg 23 (elektrosektionen), en ingenjör i Ce eller
Cg 21 (ammunitionssektionen);

torpedbyrån: en byråingenjör i Ce 27 och en ingenjör i Ce eller
Cg 23 (tubsektionen), en ingenjör i Ce eller Cg 23 (ritkontoret);
minbyrån: en byråingenjör i Ce 27 (minsektionen);
telebyrån : en kommendörkapten av 1. graden eller överstelöjtnant
i Ma 33, en byråingenjör i Ce 27, två ingenjörer i Ce eller Cg 23, en ingenjör
i Ce eller Cg 21 och en biträdande ingenjör i Ce eller Cg 19 (centralsektion),
en byrådirektör i Ce 31, en byråingenjör i Ce eller Cg 25 och
en ingenjör i Ce eller Cg 21 (radarsektionen), en byrådirektör i Ce 31, en
ingenjör i Ce eller Cg 23 och en ingenjör i Ce eller Cg 21 (telefonsektionen),
en byråingenjör i Ce 27 och en ingenjör i Ce eller Cg 23 (hydrofonsektionen),
en byråingenjör i Ce eller Cg 25 (ritkontoret), en byråingenjör
i Ce eller Cg 25, en ingenjör i Ce eller Cg 21, en biträdande ingenjör
i Ce eller Cg 19 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål (telelaboratoriet),
en ingenjör i Ce eller Cg 23 (radiosektionen);

kontrollkontoret: en kapten vid flottan eller kustartilleriet i Ma 27,
en byråingenjör i Ce 27 och en byråingenjör i Ce eller Cg 25 (marinens
kontroll i Bofors), ett kanslibiträde i Ce eller Cg 11 (centraldetaljen);
vapenplaneringen: en ingenjör i Ce eller Cg 21.

Vid bifall till förslaget om att för minbyrån inrätta en byråingenjörtjänst
i Ce 27 kan en tjänst för biträdande ingenjör i Ce eller Cg 19 på
sakanslag utgå. Vidare kan vid bifall till förslaget om att inrätta en för
telebyråns centralsektion avsedd byråingenjörtjänst i Ce 27 en tjänst för
driftingenjör i Ca 27 vid marinens centrala teleförråd överföras till övergångsstat.

Marinförvaltningen förutsätter att under marinens allmänna avlöningsanslag
inrättas beställningar för vapenavdelningen enligt följande:

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

torpedbyrån: en beställning för marindirektör av 2. graden i Ca 31
(torpedeldledningssektion) i utbyte mot en beställning för mariningenjör
av 1. graden i Ca 29, beställningar för en mariningenjör av 1. graden i
Ca 29 och två mariningenjörer av 2. graden i Ca 27 (tubsektionen);

minbyrån: en beställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29

(minskyddssektionen), en beställning för mariningenjör av 2. giaden i
Ca 27 (ininröjningssektionen), en förvaltarbeställning i Ma 21;

telebyrån : en beställning för marindirektör av 2. graden i Ca 31

(radarsektionen), en beställning för marindirektör av 2. graden i Ca 31
(radiosektionen);

vapenplaneringen : en kaptensbeställning i Ma 27 vid kustartilleriet.
Marinförvaltningen föreslår att ett robotkontor organiseras inom vapenavdelningen.
Utöver de i sammanställningen under B upptagna tjänsterna
förutsättes för kontoret skola inrättas beställningar för två kommendörkaptener
av 2. graden eller majorer i Md 30, en mariningenjör av 1. graden
i Ca 29 och en kapten i Md 27 under marinens allmänna avlöningsanslag.

Skeppsbyggnadsavdelningen. De föreslagna nya befattningshavarna avses
för byråer m. m. enligt följande:

projektbyrån: en byrådirektör i Ce 31 (projektdetalj), en förste
byråingenjör i Ce 29 och en ingenjör i Ce eller Cg 23 (utrustningssektionen),
en byråingenjör i Ce 27 (skyddssektionen), en biträdande ingenjör
i Ce eller Cg 19 och ett tekniskt biträde i Ce eller Cg 11 (fartygsritkontoret); f

artygsbyrån : en byråingenjör i Ce 27 (fartygsbyggnadssektionen),
en kontorist i Ce eller Cg 13 (planeringssektionen);

ubåtsbyrån: en byrådirektör i Ce 31, en förste byråingenjör i Ce 29,
en byråingenjör i Ce 27, en byråingenjör i Ce eller Cg 25 och en ingenjör
i Ce eller Cg 21 (projektsektionen), ett ingenjörbiträde i Ce eller Cg 17
(ubåtsbyggnadssektionen), en ingenjör i Ce eller Cg 21 (dykeri- och bärgningsdetaljen); maskinbyrån:

en byrådirektör i Ce 31 och två förste byråingenjörer
i Ce 29 (anläggningssektionen), en förste byråingenjör i Ce 29 (maskinsektionen),
en förste byråingenjör i Ce 29 (motorsektionen);

elektrobyrån: en förste byråingenjör i Ce 29, två byråingenjörer i
Ce 27, en byråingenjör i Ce eller Cg 25 (anläggningssektionen), en byråingenjör
i Ce 27 (materielseklionen);

centralsektionen: en byråassistent i Ce eller Cg 25 (utrednings detaljen),

fem biträden för skriv- och kontorsgöromål (expeditionen);

nybyggnadskontrollanter : en ingenjör i Ce eller Cg 23, två ingenjörer
i Ce eller Cg 21, två biträdande ingenjörer i Ce eller Cg 19.

Därest den föreslagna tjänsten för förste byråingenjör i Ce 29 tillkommer
vid ubåtsbyråns projektsektion kan eu tjänst för byråingenjör i Ce 25

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

indragas. Vidare kan därest de föreslagna, för nybyggnadskontrollanter
avsedda tjänsterna inrättas fyra kontraktsanställda kontrollantbiträden på
sakanslag utgå.

Marinförvaltningen förutsätter att under marinens allmänna avlöningsanslag
inrättas beställningar för skeppsbyggnadsavdelningen enligt följande: fartygsbyrån:

en beställning för mariningenjör av 2. graden i Ca 27
(fartygsbyggnadssektionen);

ubåtsbyrån: beställningar för en mariningenjör av 1. graden i Ca 29
och en förvaltare i Ma 21 vid flottan (ubåtsbyggnadssektionen);

elektrobyrån: en beställning för förvaltare i Ma 23 vid flottan
(materielsektionen).

Inköpscwdelningen. Byrådirektörstjänsten avses för assistent till avdelningschefen.
Av övriga befattningshavare avses en förste byråingenjör
(förste byråintendent) i Ce 29, en byråassistent (byråingenjör) i Ce eller
Cg 25, en assistent (ingenjör) i Ce eller Cg 23, en förste kansliskrivare i
Ce eller Cg 17 och två kansliskrivare i Ce eller Cg 15 för inköpssektionen,
en kontorsskrivare i Ce eller Cg 19, en kontorist i Ce eller Cg 13 och två
kanslibiträden i Ce eller Cg 11 för räkningssektionen samt ett kanslibiträde
i Ce eller Cg 11 och tva biträden för skriv- och kontorsgöromål för
expeditionen.

Verkstadsbyrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses en förste
byrasekreterare i Ce 29, en byraintendent i Ce 27, eu byråingenjör (byråintendent)
i Ce 27, en kontorist i Ce eller Cg 13, ett kanslibiträde i Ce eller
^8 en amanuens och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål för
centralsektionen, en byråingenjör i Ce 27, eu ingenjör i Ce eller Cg 23,
en ingenjör i Ce eller Cg 21 och en biträdande ingenjör i Ce eller Cg 19
föi driftsektionen, en byrådirektör i Ce 31 och en byråassistent (byråingenjör)
i Ce eller Cg 25 för förrådssektionen, en assistent i Ce eller
Cg 23 för avtalsdetaljen samt en byråingenjör i Ce eller Cg 25 för krigsreparationsdetaljen.

Normaliebyrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses en byråingenjör
i Ce 27, en ingenjör i Ce eller Cg 23, en ingenjör i Ce eller Cg 21,
en biträdande ingenjör i Ce eller Cg 19 och en tekniker i Ce eller Cg 13
för standardiseringssektionen, en byråingenjör (byråintendent) i Ce 27,
en assistent (ingenjör) i Ce eller Cg 23, en ingenjör i Ce eller Cg 21 och
ett tekniskt biträde i Ce eller Cg 11 för beskrivningssektionen, en byråingenjör
i Ce eller Cg 25 för materialdetalj, en byråassistent i Ce eller
Cg 25, en tekniker i Ce eller Cg 13, ett tekniskt biträde i Ce eller Cg 11
och två tekniska biträden i Ce eller Cg 8 för förlagsdetaljen samt en kontorist
i Ce eller Cg 13 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål för
expeditionen.

Administrativa byrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses ama -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

nuensen för kanslisektionen, förste byråsekreteraren och kanslibiträdet för
personalkontoret samt assistenten för organisationsdetaljen.

2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,
som är förenade med ifragavarande tjänstei.

3. Ordinariesättningarna föreslås i enlighet med grunderna för den reglerade
befordringsgången för biträdespersonal.

4. Innehavare av extra tjänst, som den 1 juli 1957 innehaft tjänsten
i minst tre år, och innehavare av dylik tjänst, som den 1 juli 1957 innehaft
tjänsten under kortare tid än tre år men haft tämligen lång statstjänst,
bör beredas extra ordinarie anställning. I anlutning härtill föreslås
under förevarande punkt upptagna tjänster skola uppföras som extra
ordinarie.

På personalförteckning för marinförvaltningen finns upptagna sju
byråchefstjänster i Cs 10, avsedda för vapenavdelningens artilleri-, torpedoch
minbyråer samt skeppsbyggnadsavdelningens projekt-, ubåts-, maskinoch
elektrobyråer. Marinförvaltningen hemställer att frågan om förbättrad
löneställning för dessa tjänster upptages till prövning.

I skrivelse den 1 oktober 1956 rörande helikopterorganisation inom
marinen, vilken skrivelse anmälts vid behandlingen av anslaget Marinen.
Fartygsbyggnader m. m. i 1957 års statsverksproposition (bil. 6, s. 139),
hemställer chefen för marinen att för organisationen under marinförvaltningens
avlöningsanslag för nästa budgetår inrättas tjänster för en förste
byråingenjör i Ce 29 vid skeppsbyggnadsavdelningen och en byråingenjör
i Ce 27 vid vapenavdelningens telebyrå. Sistnämnda tjänst är dock enligt
marinchefen icke erforderlig därest marinförvaltningens i det föregående
redovisade förslag om inrättande av en byråingenjörtjänst i Ce 27
vid telebyråns hydrofonsektion bifalles.

Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

Enligt 1954 års organisation bedrives verksamheten inom marinförvaltningen
på följande enheter, nämligen vapenavdelning, skeppsbyggnadsavdelning
och intendenturavdelning (sakorgan) samt verkstadsbyrå, inköpsavdelning
och normaliebyrå (funktionella organ), vartill kommer centralplanering
och administrativ byrå (stabsorgan). Som förut angivits framlägger
de sakkunniga icke förslag rörande intendenturförvaltningstjänsten.

Beträffande marinförvaltningen föreslår de sakkunniga, bland annat,
att 108 tjänster skall tillkomma och 23 tjänster utgå. Av nettoökningen,
som alltså utgör 85 tjänster, motsvaras emellertid 5 av indragningar utanför
ämbetsverket. Nettokostnaden för denna personalförstärkning samt
av de sakkunniga föreslagna löneregleringar uppgår till drygt 1,3 miljon
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Av den nyss nämnda nettoökningen av 85 tjänster hänför sig 12 till

inköpsavdelningen, 15 till verkstadsbyrån och 16 till normaliebyrån, vilka

enheters organisation och personalbehov av de sakkunniga gjorts till före mål

för särskilda undersökningar.

Beträffande de olika förslag till förändringar i organisation och personaluppsättning,
som lagts fram av de sakkunniga, må här nämnas följande.

Vad angår vapenavdelningen har de sakkunniga ansett det önskvärt
med en fastare sammanhållning av vissa för telebijrån gemensamma ärenden
såsom frågor om olika enheters utrustning med telemateriel, angivande
av militära krav på materielen, ekonomisk planering samt underhållstjänst.
De sakkunniga räknar därför med att de nu direkt under byråchefen
lydande militärassistenterna samt centraldetaljen skall sammanföras
till en centralsektion. På sektionen bör ankomma den administrativa
ledningen av marinens centrala teleförråd.

Såsom omnämnts under punkt 1 i det föregående föreslår de sakkunniga
att ett robotkontor inrättas inom vapenavdelningen främst för tekniska
och taktiska studier rörande robotars användning inom marinen.
Kontoret anses böra övertaga arbetsuppgifter avseende robotmateriel som
i nuvarande organisation ankommer på torpedbyrån (militärtekniska sektionen)
och på marinstaben. Befattningshavare från dessa enheter har
för närvarande provisoriskt sammanförts till en särskild arbetsgrupp för
robotfrågor inom marinledningen.

Beträffande vapenavdelningen föreslås bland annat följande personalförändringar.

En befattning för förste kansliskrivare på artilleribyråns ammunitionssektion
anses böra indragas. Den för närvarande vakanthållna befattningen
for löjtnant (jfr anslaget Armétygförvaltningen: Avlöningar) förutsättes
vidare ha utgått ur organisationen.

I samband med inrättandet av en centralsektion inom telebyrån påkallas
enligt de sakkunnigas mening vissa personalförändringar, vilka framgår
av sammanställningen å s. 61.

Chef för centralsektionen bör vara en kommendörkapten av 2. graden
eller major. På denne bör särskilt ankomma att biträda byråchefen, såvitt
gäller samordningen av byråns arbete från militär synpunkt. Byråingenjören
i 27 lönegraden samt de nya ingenjörerna i 23 och 21 lönegraderna
skall i första hand avses för frågor rörande underhållstjänsten. I nuvarande
organisation finnes fyra kaptener, militärassistenter, två ur vardera
flottan och kustartilleriet. Av de tre befattningar för kapten, som upptages
i de sakkunnigas förslag, bör enligt de sakkunniga en avses för kapten
ur flottan, en för kapten ur kustartilleriet och en för kapten ur alternativt
flottan eller kustartilleriet. En kaptensbefattning föreslås utgå.

Den tekniska personalen på telebyråns saksektioner har de sakkunniga
funnit vara i behov av förstärkning för att byrån tillfredsställande skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

De sakkunnigas förslag	Motsvarighet i nuvarande organisation
Tjänstebenämning	Lönegrad
	Ma 30	ny tjänst militärassistenter
	Ma 27
	Ma 19
	25
	23
	17	centraldetalj
	13
	11
biträden för skriv- och kontorsgöromål (7 st) . . .	B-8 27	driftingenjör i lgr 27 på
	15 1	marinens centrala tele-förråd ritkontoret
	B-8 J
	23 1	nya tjänster
	21 j
i

kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. De föreslår därför en förstärkning
med sammanlagt 12 tjänster, nämligen för en byrådirektör i 31 lönegraden,
tre förste byråingenjörer, två byråingenjörer, en i 27 och en i 25 lönegraden,
fem ingenjörer, varav tre i 23 och två i 21 lönegraden, samt ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Beträffande vapenavdelningens expedition föreslås att en kontorsskrivare
i 19 lönegraden överföres till skeppsbyggnadsavdelningens centralsektion
samt att antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål liksom
antalet expeditionsunderofficerare tills vidare minskas med vartdera en.

Robotkontorets personalbehov beräknar de sakkunniga till 12 personer.
Chef för kontoret bör vara kommendörkapten av 1. graden eller överstelöjtnant
i Ma 33. Personalbehovet föreslås skola tillgodoses, dels genom
ianspråktagande av två byråingenjörer i 27 lönegraden på torpedbyråns
militärtekniska sektion, dels ock genom nyinrättande av tjänster för en
kommendörkapten av 1. graden eller överstelöjtnant i Ma 33, två kommendörkaptener
av 2. graden eller majorer i Ma 30, fyra kaptener (ur flottan
eller kustartilleriet) i Ma 27, en byrådirektör i 31 lönegraden, en ingenjör
i 21 lönegraden samt ett kanslibiträde i 11 lönegraden.

Av de föreslagna kaptensbeställningarna anses två böra inrättas i utbyte
mot två på marinstabens personalförteckning uppförda beställningar
i Md 27, vilka tillkommit efter förslag i propositionen 1956:110 (s. 158)
och enligt vad de sakkunniga erfarit utnyttjats för frågor rörande robottjänsten.

I fråga om skeppsbyggnadsavdelningens organisation ifrågasätter de
sakkunniga icke annan förändring än att den värmetekniska detaljen inom
maskinbyrån anses böra utgå såsom fristående enhet, varvid detaljens arbetsuppgifter
fördelas på maskinbyråns anläggnings- och maskinsektioner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

De sakkunniga har i fråga om skeppsbyggnadsavdelningen föreslagit,
bland annat, följande personalförändringar.

På fartygsbyråns planeringssektion föreslås en byråingenjörstjänst i 25
lönegraden skola utbytas mot en tjänst för byråassistent i samma lönegrad.

I samband med att maskinbyråns värmetekniska detalj upplöses, anses
en för närvarande vakant befattning för förste byråingenjör i 29 lönegraden
böra indragas; en befattning för byråingenjör i 27 lönegraden föreslås
skola överföras till byråns maskinsektion.

Beträffande elektrobyrån påpekar de sakkunniga att de arbetsuppgifter
som avser elektrisk utrustning och elektriska anläggningar på krigsfartygen
har ökat avsevärt såväl i omfattning som i svårighetsgrad. En förstärkning
av personalen på anläggningssektionen har därför befunnits angelägen,
och de sakkunniga föreslår att sektionen tillföres befattningar för
en förste byråingenjör i 29 lönegraden och en ingenjör i 23 lönegraden.

Som förut omnämnts föreslås en provisorisk förstärkning av centralsektionen
skola ske genom att en kontorsskrivare överföres från vapenavdelningens
expedition. Därjämte föreslås att en befattning som expeditionsofficer
indrages samt att skrivpersonalen förstärkes med två biträden
för skriv- och kontorsgöromål.

I anslutning till vad de sakkunniga föreslår beträffande verkstadsbyrån
anses två arvodesbefattningar, en i 1: 30 och en i 1: 22, böra överföras
från intendenturavdelningens förrådskontrollkontor till den av de sakkunniga
föreslagna förrådssektionen inom verkstadsbyrån.

Personaluppsättningen på inköpsavdelningen utgör för närvarande 23
befattningshavare.

De sakkunniga har vid sin prövning av avdelningens personalbehov
kunnat konstatera behov av relativt betydande förstärkning. De föreslår
att avdelningen skall tillföras sammanlagt 12 tjänster, nämligen för en
byrådirektör i 33 lönegraden (assistent åt avdelningschefen), en förste
byråingenjör eller förste byråintendent, en byråassistent eller byråingenjör
i 25 lönegraden, en assistent eller ingenjör i 21 lönegraden, två förste
kansliskrivare, två kontorister, två kanslibiträden och två biträden för
skriv- och kontorsgöromål. Det må här nämnas att till de sakkunnigas betänkande
fogats en promemoria med vissa uppgifter angående inköpsverksamheten
vid försvaret i vad avser främst konstruktions- och utvecklingsarbeten.

Beträffande verkstadsbyråns organisation och personaluppsättning har
de sakkunniga samrått med 1953 års örlogsvarvsutredning, som därvid uttalat
att den i sitt arbete ansett sig kunna konstatera, att verkstadsbyrån
för närvarande saknar resurser för att tillfredsställande kunna lösa sina
uppgifter, örlogsvarvsutredningen har tillstyrkt att en ökning av antalet
tjänstemän inom verkstadsbyrån sker i principiell överensstämmelse med
de sakkunnigas förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

De sakkunniga föreslår att verkstadsbyrån organiseras på centralsektion,
driftsektion och förrådssektion samt fristående avtalsdetalj och krigsreparationsdetalj.
Den nu fristående arbetsstudiedetaljen föreslås skola
inordnas i driftsektionen. Beträffande de olika enheternas arbetsuppgifter
anför de sakkunniga följande.

Centralsektionen. Försvarets civilförvaltning utför för närvarande
kameral granskning av räkenskaperna vid marinens verkstäder. I fråga om
marinverkstäderna åligger det civilförvaltningen dessutom att utföra viss
granskning ur företagsekonomisk synpunkt. Granskningen i sistnämnda
hänseende innebär dubbelarbete — företagsekonomisk granskning av verkstadsbokföringen
måste under alla förhållanden utföras på verkstadsbyrån
— och bör därför upphöra. Vidare föreslås att den fortlöpande granskning
av delar av marinverkstädernas bokföring, som nu utföres av biträdespersonal
ur civilförvaltningen, skall utföras av personal ur marinen.

De sakkunniga har funnit att den i gällande organisation ingående förrådsdetaljen
bör ersättas med en förrådssektion. Det synes nämligen
angeläget att verkstadsbyråns verksamhet på förrådsområdet intensifieras
i samband med att marinens förrådstjänst för närvarande omprövas i syfte
att uppnå enklare organisation, personalbesparing och rationellare drift,
vilket ställer stora krav på verkstadsbyrån. Sektionens verksamhet bör
icke omfatta förrådsfrågor inom intendenturavdelningens område. Förrådskontrollen
i fråga om den vapentekniska och skeppstekniska materielen
bör däremot överföras till sektionen från intendenturavdelningen.
Sektionen torde dessutom böra vara sammanhållande organ beträffande
förrådsfrågor — främst måhända planläggnings- och driftsekonomiska
frågor — som gäller marinförvaltningens hela verksamhetsområde. Sektionens
personal bör slutligen biträda intendenturavdelningens i frågor, beträffande
vilka sektionens personal har särskild sakkunskap, och omvänt.
Det i förvaltningspropositionen (s. 398) förutsatta samarbetet mellan verkstadsbyrån
och intendenturavdelningen i förrådsfrågor bör givetvis bestå.

I fråga om avtalsdetaljen och krigsreparationsdetaljen räknar
de sakkunniga inte med ändrade arbetsuppgifter.

I anslutning till vad de sakkunniga anfört rörande förrådssektionens
organisation föreslås som förut nämnts att två arvodesbefattningar, en i
1: 30 och en i 1: 22, avsedda främst för förrådskontroll, överföres från
intendenturavdelningen.

I övrigt anser de sakkunniga en förstärkning med 13 befattningshavare
erforderlig. I enlighet härmed föreslås tjänster skola inrättas för en förste
byråsekreterare i 29 lönegraden, en byråintendent i 27 lönegraden, en kontorist
och två biträden för skriv- och kontorsgöromål (avsedda för centralsektionen),
en byråingenjör i 27 lönegraden, två ingenjörer, en i 23 och
en i 21 lönegraden, samt en biträdande ingenjör (avsedda för driftsektionen),
en byrådirektör i 31 lönegraden och en byråassistent eller byråingenjör
i 25 lönegraden (förrådssektionen), en assistent i 23 lönegraden
(avtalsdetaljen) samt en byråingenjör i 25 lönegraden (krigsreparationsdetaljen).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

I fråga om normaliebijråns organisation föreslår de sakkunniga, bland
annat, att handläggningen av materialfrågor — som nu sker inom standardiseringssektionen
— skall ankomma på en fristående materialdetalj
samt att museiassistenten ställes direkt under byråchefen.

Med avseende å byråns personal anför de sakkunniga att det vid de
undersökningar som de företagit beträffande normaliebyrån har framkommit,
att byråns arbetsuppgifter på grund av personalens otillräcklighet
kunnat skötas endast i begränsad omfattning. Detta har berett svårigheter
för andra enheter inom marinförvaltningen och i vissa fall för hela
marinen. De sakkunniga har därför funnit en icke obetydlig personalförstärkning
ofrånkomlig. Sålunda föreslås att sammanlagt 16 nya tjänster
skall tillkomma, nämligen för en byråingenjör i 27 lönegraden, en byråassistent
i 25 lönegraden, en byråassistent eller byråingenjör i 25 lönegraden,
en assistent eller ingenjör i 23 lönegraden, två ingenjörer i 23
lönegraden, en ingenjör i 21 lönegraden, en biträdande ingenjör, ett ingenjörbiträde,
två tekniker i 13 lönegraden, tre tekniska biträden, varav två
i 11 och ett i 8 lönegraden, samt två biträden för skriv- och lcontorsgöromål.

I anslutning till sitt förslag om decentralisering av försvarets civilförvaltnings
kassaverksamhet föreslår de sakkunniga att en för marinledningen
gemensam kassa organiseras inom marinförvaltningens administrativa
byrå, varvid marinstabens kassa kan nedläggas. Kassan anses böra
vara underställd chefen för ekonomisektionen.

De sakkunniga föreslår vidare att benämningen organisationsdetalj ändras
till organisationskontor.

För den föreslagna kassan erfordras enligt de sakkunnigas beräkningar
att tjänster tillkommer för en assistent i Ca 23, två kansliskrivare, en i
Ca 15 och en i Ce 15, ett kanslibiträde i Ca 11 och ett biträde för skriv- och
kontorsgöromål. I samband med att dessa tjänster tillkommer anses en
befintlig tjänst för amanuens på ekonomisektionen kunna utgå.

De sakkunniga har funnit en förstärkning av centralplaneringen, särskilt
dess tekniska personal, i hög grad önskvärd. I gällande organisation
ingår en befattning för mariningenjör av 1. graden. Denna befattning har
varit vakant alltsedan den nya organisationens tillkomst. En förstärkning
synes enligt de sakkunnigas mening med hänsyn härtill delvis kunna
vinnas genom att mariningenjörsbefattningen utbytes mot en civil befattning
för förste byråingenjör i 29 lönegraden. Enär det synes angeläget
att en kapten ur marinintendenturkåren ständigt ingår i organisationen
föreslår vidare de sakkunniga att befintliga tre befattningar för kapten,
en ur flottan, en ur kustartilleriet och en ur marinintendenturkåren, av
vilka en som regel skall hållas vakant, utbytes mot två befattningar för
kapten, en ur marinintendenturkåren och en ur flottan eller kustartilleriet.

De löneregleringar som de sakkunniga föreslår i marinförvaltningen är
till antalet 20. De framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 dr 1957

Placering

Vapenavdelningen

telebyrån, ritkontoret

centrala teleförrådet

kontrollkontoret,

MKOB

Skeppsbyggnadsavdcl ningen fartygsbyrån,

hjälpfartygssektionen

ubåtsbyrån, ubåtsbyggnadssektionen maskinbyrån,

anläggningssektionen elektrobyrån,

anläggningssektionen Verkstadsbyrån

centralsekti onen

förrådssektionen

Normaliebyrån

beskrivningssektionen

Administrativa byrån
organisationskontoret

Tjänstebenämning och lönegrad
Nuvarande	Förslag
byråchef Cs 10	byrådirektör Mp/Cp 10
tekniskt biträde Ce	tekniskt biträde
eller Cg 8	Ce 11
förrådsförvaltare	förrådsförvaltare
Cg 19	Ce 23
tekniker Ce 15	tngenjörbiträde Ce 17
tekniskt biträde	iekniker Ce 13
Cg 8	byrådirektör Cp 10
byråchef Cs 10
byråingenjör Ce 25	ingenjör Ce 23
byråingenjör Ca 27	förste byråingenjör Ca 29
ingenjör Ca 23	byråingenjör Ca 25
byråingenjör Ca 27	förste byråingenjör Ca 29
mariningenjör av 2.	mariningenjör av 1.
graden Ca 27	graden Ca 29
förste byråsekrete-	byrådirektör Ca 31
rare Ca 29
förste byråingenjör	byråingenjör Ce 27
Ce 29
byråingenjör eller	förste byråingenjör
byråintendent	eller förste byråin-
Ca 27	tendent Ca 29
byråassistent Ca 25	byråintendent Ca 27

Anmärkning

artilleri-, torped- och minbyråerna registrerings-

och arkiveringsuppgifter
m. m.

projekt-, ubåts-, maskinoch
elektrobyråerna

chef för ritkontoret

sektionschef

chef för kontoret

Departementschefen

Såsom jag redan anfört vid behandlingen av punkt 1 i det föregående
har jag av ekonomiska skäl icke funnit det möjligt att för nästa budgetår
genomföra samtliga de personalförstärkningar in. in. som försvarsförvaltningssakkunniga
funnit erforderliga. Förstärkningarna har därför måst begränsas
så att endast vissa särskilt trängande behov i första band tillgodoses.
I fråga om marinförvaltningen har därvid en begränsad förstärkning
av inköpsavdelningen, verkstadsbyrån och normaliebyrån samt vapenavdelningens
telebyrå ansetts speciellt angelägen. Jag vill bär erinra om alt jag
i förvaltningspropositionen (s. 343 f.) förklarade mig vara medveten om
att det i propositionen angivna personalbehovet för inköpsavdelningen var
knappt beräknat och att eu viss ökning framdeles kunde komma att visa
sig erforderlig. Beträffande normaliebyrån gjorde jag ett uttalande av liknande
innebörd.

5—90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. År 110

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Under punkt 1 har jag tillstyrkt, att ett robotkontor inrättas i marinförvaltningen.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag för nästa budgetår ansett
mig böra föreslå följande förändringar beträffande marinförvaltningen.

Förslaget om inrättande av en centralsektion inom telebyrån biträder
jag. Sektionen bör organiseras i enlighet med de sakkunnigas förslag; dock
anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka att den föreslagna tjänsten
för ingenjör i 21 lönegraden tillkommer. I enlighet med de sakkunnigas
förslag bör däremot på marinförvaltningens stat tillkomna beställningar för
en kommendörkapten eller major samt för en kapten ur flottan eller kustartilleriet,
varjämte en tjänst för driftingenjör i Ca 27 bör utbytas mot en
byråingenjörstjänst i samma lönegrad. Vid behandlingen av marinens avlöningsanslag
återkommer jag med förslag i fråga om de två kaptensbeställningar
som i samband härmed skall utgå ur marinförvaltningens organisation.

För telebyråns saksektioner föreslår jag att tjänster tillkommer för en
byrådirektör i Ce 31 (radarsektionen), två förste byråingenjörer i Ce 29, en
byråingenjör i Ce 27 samt två ingenjörer, eu i Ce 23 och en i Ce 21. Jag
räknar med att en av de föreslagna tjänsterna för förste byråingenjör
tills vidare får utnyttjas inom skeppsbyggnadsavdelningen för frågor
rörande helikoptermateriel.

För robotkontoret bör tjänster tillkomma i överensstämmelse med vad
de sakkunniga föreslagit; civila tjänster bör därvid upptagas som extra
ordinarie. Beträffande de två kaptensbeställningar i Md 27 i marinstaben,
som i samband härmed föreslagits skola utgå, återkommer jag med förslag
vid behandlingen av marinens avlöningsanslag. I detta sammanhang
vill jag uttala att den av de sakkunniga angivna och av mig tillstyrkta
personaluppsättningen å robotkontoret måste anses tillräcklig för de uppgifter,
som för närvarande avses skola ankomma på kontoret.

Den tjänst för förste kansliskrivare, som ej erfordras på artilleribyrån,
bör liksom ett biträde för skriv- och kontorsgöromål på vapenavdelningens
expedition tills vidare utnyttjas för inköpsavdelningen. Tjänsten för kontorsskrivare
på expeditionen bör disponeras i enlighet med de sakkunnigas
förslag. En befattning för underofficer i arvodesbefattning på expeditionen
torde, liksom den vakanta löjtnantsbefattningen för artilleribyrån, böra
utgå.

Den värmetekniska detaljen på skeppsbyggnadsavdelningens maskinbyrå
bör som de sakkunniga föreslagit upplösas, varvid en tjänst för förste
byråingenjör i Ce 29 kan avföras ur personalförteckningen. Elektrobyrån
bör förstärkas med föreslagna tjänster för förste byråingenjör i Ce 29 och
ingenjör i Ce 23. I övrigt föreslår jag beträffande skeppsbyggnadsavdelningen
endast att en tjänst för byråingenjör i Ce 25 på fartygsbyrån ersättes
med en tjänst för byråassistent i samma lönegrad samt att eu befattning
för expeditionsofficer å centralsektionen indrages.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

För inköpsavdelningen tillstyrker jag eu förstärkning med en byrådirektör
i Ce 33, en förste byråingenjör eller förste byråintendent i Ce 29,
en assistent eller ingenjör i Ce 21, en förste kansliskrivare i Ce 17 och ett
kanslibiträde i Ce 11. Som jag tidigare anfört bör vidare en förste kansliskrivare
och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål tillföras avdelningen
från andra enheter.

Den organisation som de sakkunniga föreslagit beträffande verkstadsbvrån
synes mig lämplig. Ehuru jag tills vidare ej kan tillstyrka att
samtliga av de sakkunniga föreslagna nya tjänster tillkommer, bör således
den nya organisationen såvitt möjligt tillämpas. För nästa budgetår föreslår
jag att byrån förstärkes med en byråingenjör i Ce 27, en byråintendent
i Ce 27, en ingenjör i Ce 23, en biträdande ingenjör i Ce 19, cn kontorist
i Ce 13 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Vidare bör
byrån som de sakkunniga föreslagit tillföras två arvodesbefattningar från
intendenturavdelningen.

Normaliebyrån anser jag böra tillföras tjänster för eu byråingenjör i
Ce 27, en ingenjör i Ce 23, en biträdande ingenjör i Ce 19, ett tekniskt
biträde i Ce 11 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. I samband
härmed bör en byråchefen direkt underställd materialdetalj organiseras.

Under punkt 1 i det föregående har jag tillstyrkt att försvarets civilförvaltnings
kassaverksamhet decentraliseras. I anslutning härtill bör en
för marinledningen gemensam kassa organiseras inom marinförvaltningens
administrativa byrå. För detta ändamål bör tjänster tillkomma för en
assistent i Ca 23, två kansliskrivare, en i Ca 15 och en i Ce 15, ett kanslibiträde
i Ca 11 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Härvid kan
en amanuenstjänst utgå i marinförvaltningen. Beträffande vissa tjänster
som kan utgå i marinstaben återkommer jag vid behandlingen av marinens
avlöningsanslag.

De sakkunnigas förslag beträffande centralplaneringen tillstyrker jag.
I enlighet härmed bör i marinförvaltningen tillkomma en beställning för
kapten i Ma 27 och en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29. Till frågan om
indragning av motsvarande tjänster under marinens avlöningsanslag återkommer
jag i det följande.

Som jag anfört under punkt 1 i det föregående bör sju tjänster för
byråchef i Cs 10 utbytas mot tjänster i Cp (Mp) 13. Med hänsyn till den
begränsade förstärkning jag föreslagit i fråga om verkstadsbyrån torde de
sakkunnigas förslag om sänkning av eu tjänst för förste byråingenjör i
Ce 29 tills vidare ej böra genomföras, .lag kan icke heller tillstyrka den föreslagna
uppflyttningen av en för normaliebyråns beskrivningssektion avsedd
tjänst i Ca 27. Med dessa undantag har jag ansett mig kunna biträda
de sakkunnigas förslag till löneregleringar, .lag återkommer emellertid till
frågan om uppflyttning av eu mariningenjörsbeställning vid behandlingen
av marinens avlöningsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1957

I enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången för bi trädespersonal

bör tre tjänster för kontorsbiträde i Ca 8 tillkomma i ut byte

mot motsvarande extra ordinarie tjänster.

Då antalet förvaltningsarvoden nedgått kan anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, minskas.

Såsom jag anfört under punkten 1 i det föregående bör en särskild anslagspost
till tillfälligt anställd personal upptagas under förevarande anslag.
Posten bör i enlighet med de sakkunnigas förslag tills vidare bestämmas
till 50 000 kronor.

Med beaktande av det anförda samt av 1956 års lönehöjning för statstjänsteman
in. in. beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 8 770 000
kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 420 000 (+ 47 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
225 000 (—34 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t 1 560 (—3 120) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 50 000 (+ 50 000)
kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 4 190 000
(+ 393 000) kronor;

Rörligt tillägg 2 068440 (+ 440 120) kronor;

Pensionsmedel 185 000 (— 17 000) kronor.

Anslagshöjningen utgör 910 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och under punkt 1 i det föregående anfört
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för marinförvaltningen, som föranledes av
vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 420 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt -

ningar, förslagsvis ....................................... 225 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. i 560

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 50 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 190 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 068 440

Summa kronor 8 955 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 185 000

Nettoutgift kronor 8 770 000

c) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 8 770 000 kronor.

[9] Marinförvaltningen: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1955/56 .............................. 610 000 749 391

1956/57 (statsliggaren s. 177) 655 000

1957/58 (förslag) ............... 853 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 16) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslagsanslag
av 853 000 kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 391 000 kronor.

Ökning

1. Sjukvård m. in.: ökad belastning ....................................... 9 000

2. Reseersättningar............................................................... 5 000

3. Bränsle, lyse och vatten ................................................... 33 000

4. Renhållning och städning ................................................... 10 700

5. Skrivmaterialier m. in.: ökad belastning .............................. 48 000

6. Telegram och telefon ......................................................... 4 300

7. Inventarier ..................................................................... 271 200

8. Höjda löner till vaktpersonal ............................................. 10 000

391 200

Avrundat 391 000

M o t i v

2. Det ökade medelsbehovet föranledes av dels att ett fyrtiotal vakanta
tjänster tillsatts under budgetåret 1955/56, dels ock att traktamentsbeloppen
höjts.

3. Posten anses böra uppräknas med 27 000 kronor med hänsyn till belastningen
och med 6 000 kronor till följd av höjda oljepriser.

4. En uppräkning anses erforderlig med 5 700 kronor med hänsyn till
belastningen och med 5 000 kronor till följd av höjda ersättningar till städningspersonal.

6. Kostnaderna för telegram och telefon beräknas för nästa budgetår till

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

208 300 kronor, varav 200 800 kronor framräknats med ledning av belastningen
och 7 500 kronor avser underhållskostnader för marinledningens
snabbtelefonanläggningar. Förslaget innebär en höjd medelsanvisning av
4 300 kronor.

7. Av den begärda medelsanvisningen avser 14 200 kronor utbyte av förslitna
skrivmaskiner, 52 600 kronor förhyrning av en hålkortsmaskin för
dispositionsbolcföringen m. m„ 6 300 kronor anskaffning av bokhyllor och
skåp in. m., 28 200 kronor utbyte av förslitna gardiner, 13 000 kronor utbyte
av förslitna korridormattor, 17 000 kronor anskaffning av persienner
samt 140 000 kronor anskaffning av inventarier m. in. till nytillkommande
personal enligt marinförvaltningens äskande. Det angivna medelsbehovet
uppgår till i avrundat tal sammanlagt 271 200 kronor.

1 skrivelse den 12 oktober 1956 har försvarsförvaltningssakkunniga framlagt
förslag rörande anvisande av medel för engångsanskaffning av viss
kontorsteknisk utrustning för bland andra marinförvaltningen. Marinförvaltningens
behov av medel för ifrågavarande ändamål har av de sakkunniga
beräknats till 75 000 kronor. Medlen avses för i stort sett samma ändamål,
som i det föregående angivits beträffande armétygförvaltningen, men måste
enligt de sakkunniga täcka ett större behov i fråga om såväl elektriska skrivmaskiner
som räknemaskiner och kopieringshjälpmedel. I fråga om dikteringsapparater
beräknar de sakkunniga det nu aktuella behovet till ungefär
tio stycken.

Departementschefen

För anskaffning av kontorsteknisk utrustning räknar jag med en ökad
medelsanvisning av 35 000 kronor. Medel torde vidare böra beräknas för
förhyrning av en hålkortsmaskin för dispositionsbokföringen m. m. I övrigt
kan jag endast tillstyrka att anslaget uppräknas med hänsyn till kostnadsökningar
av automatisk natur. För nämnda förhyrning och automatiska
kostnader räknar jag med en ökad medelsanvisning under anslaget av
163 000 kronor. Totalt räknar jag sålunda med ett ökat anslagsbehov av
(35 000 + 163 000 =) 198 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed
böra uppföras med (655 000 + 198 000 =) 853 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 853 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957

[10] Flygförvaltningen: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1955/56 .............................. 10 850 000 11 062 245

1956/57 (statsliggaren s. 178) 11 793 000
1957/58 (förslag) ............... 13 300 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 17) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslagsanslag
av 13 523 000 kronor.

Yrkande

Flygförvaltningen (skr. 11/s 1956) hemställer att anslaget höjes med
8 626 000 kronor.

1. Nya tjänster m. m.

Flygplanavdelningen

1 flygingenjör av 1. graden eller förste byraingenjör
Ca 29, 4 förste byråingenjörer Ce 29,

11 byråingenjörer Ce 27, 1 byråassistent Ce
25, 10 byråingenjörer Ce 25, 8 ingenjörer Ce
23, 3 ingenjörer Ce 21, 2 biträdande ingenjörer
Ce 19, 1 förste kansliskrivare Ce 17, 2
ingenjörbiträden Ce 17, 4 tekniker Ce 15, 1
tekniker Ce 13, 1 kanslibiträde Cell, 1 tekniskt
biträde Ce 11 .................................

Elektroavdelningen

1 överingenjör Cp 10, 3 byrådirektörer Ca 33, 2

byrådirektörer Ce 31, 1 flygdirektör av 2. graden
eller byrådirektör Ca 31, 3 flygingenjörer
av 1. graden eller förste byråingenjörer Ca
29, 13 förste byråingenjörer Ce 29, 2 flygingenjörer
av 2. graden eller byråingenjörer
Ca 27, 16 byråingenjörer Ce 27, 4 byråingenjörer
Ce 25, 3 ingenjörer Ce 23, 2 ingenjörer
Ce 21, 1 biträdande ingenjör Ce 19, 1 ingenjörbiträde
Ce 17, 1 biträde för skriv- och
kontorsgöromål, 1 kontorsbud (arvode) ......

2 ingenjörer Cg 23, 1 ingenjör Cg 21, 3 biträ dande

ingenjörer Cg 19, 1 ingenjörbiträde Cg
17 utgår ................................................

Ökning Minskning

806 604

1 107 892

100 212

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Ökning

Under hållsav delningen

1 flygingenjör av 2. graden eller byråingenjör
Ca 27, 1 byråingenjör Ce 27, 2 byråingenjörer
Ce 25, 1 assistent Ce 23, 1 ingenjör Ce 23, 2
ingenjörer Ce 21, 5 yrkeslärare Ce 21, 2 biträdande
ingenjörer Ce 19, 1 förman Ce 15, 1
operatör Ce 15, 2 tekniker Ce 15, 2 operatörer
Ce 11, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål 303 576

1 driftingenjör Cg 25, 1 pensionerad officer
1: 32 utgår .............................................

Inköpsavdelningen

1 byrådirektör Ca 33, 2 byråassistenter Ce 25,

1 assistent Ce 23, 1 kanslibiträde Cell ...... 90 060

1 byråintendent Ca 27 överföres till övergångsstat
......................................................

Robotavdelning

1 byrådirektör Ce 31, 2 majorer eller kommendörkaptener
av 2. graden Ma 30, 1 major eller
kommendörkapten av 2. graden eller kapten
Ma 30 eller Ma 27, 3 förste byråingenjörer Ce
29, 7 byråingenjörer Ce 27, 1 byråassistent
Ce 25, 7 byråingenjörer Ce 25, 1 assistent Ce
23, 3 ingenjörer Ce 23, 5 ingenjörer Ce 21, 3
biträdande ingenjörer Ce 19, 7 ingenjörbiträden
Ce 17, 3 expeditionsvakter Ce 10, 1 bi -

träde för skriv- och kontorsgöromål ......... 734 576

Intendenturbyrån

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ......... 7 212

Flygf ältsbyrån

1 förste byråingenjör Ce 29, 1 byråingenjör Ce

27, 1 byråingenjör Ce 25, 1 ingenjör Ce 23, 1
biträdande ingenjör Ce 19 ........................ 91 572

Normaliebyrån

2 byråingenjörer Ce 27, 1 byråingenjör Ce 25,

1 ingenjör Ce 21, 1 tekniskt biträde Ce 8 ...... 83 064

Administrativa byrån
1 byråassistent Ca 25, 1 byråsekreterare eller

byråassistent Ca 25, 1 assistent Ce 23, 2 kanslibiträden
Ca 11 ....................................... 73 440

1 pensionerad officer 1: 30 utgår ..................

Minskning

26 437

8 688

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

2. Löneregleringar

Flygplanavdelningen

Vapenbyrån: 1 byråchef Ma eller Ca 37 -— Cp
13, 1 byråingenjör Ca 27 — förste byråingenjör
Ca 29 (bomb- och raketsektion)

Flygplanbyrån: 1 byråchef Ma eller Ca 37 —-Cp 13, 1 flygdirektör av 1. graden Ca 33 —
överingenjör Cp 10 (projektsektionen), 1
förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca
31 (projektsektionen), 1 byråingenjör Ca 25
— Ca 27 (centralsektionen), 1 byråingenjör
Cg 25 — Ce 27 (projektsektionen), 1 byråingenjör
Ce 25 — Ce 27 (kontrollsektionen),
3 tekniker Ce 15 — ingenjörbiträden Ce 17
(kontrollsektionen)

Motorbyrån: 1 byråchef Ca 37 — Cp 13, 1 byrådirektör
Ca 33 — överingenjör Cp 10 (projektsektionen),
1 förste byråingenjör Ca 29 —
byrådirektör Ca 31 (projektsektionen), 1 byråingenjör
Ca 27 — förste byråingenjör Ca 29
(apparatsektion)

Försökscentralen: chef för försökscentralen Ma
eller Ca 33 -— Cp 12, 1 byråingenjör Ce 25 —-Ce 27 (assistenter m. fl.), 1 kansliskrivare
Ce 15 — förrådsmästare Ce 17 (centraldetaljen),
1 byråingenjör Ce 27 — byrådirektör
Ce 31 (vapensektionen), 1 verkstadsförman
Cg 17 — verkmästare Ce 19 (verkstadssektionen)
......................................................

Ökning

66 264

Elektroavdelningen

Radiobyrån: 1 byråchef Cp 10 — Cp 13, 1 flygdirektör
av 1. graden Ca 33 — överingenjör
Cp 10 (utvecklingssektionen), 1 tekniskt biträde
Cg 8 -— Cell (utvecklingssektionen)
Radarbyrån: 1 byråchef CplO —- Cp 13, 1 flygdirektör
av 1. graden Ca 33 — överingenjör
Cp 10 (utvecklingssektionen), 1 byrådirektör
Ca 31 —Ca 33 (markradarsektionen), 1 byrådirektör
Ca 31 — Ca 33 (flygradarsektionen),
1 byrådirektör Ca 31 — Ca 33 (navigeringsradarsektionen),
1 flygingenjör av 1. graden

Minskning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Ökning

Ca 29 — flygdirektör av 1. graden eller byrådirektör
Ca 33 (specialradarsektionen)
Luftbevakningsbyrån: 1 byråchef Cs 10 — Cp
13, 1 förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör
Ca 33 (sektionen för radiolänknät), 1
förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca
31 (sektionen för telefonteknisk materiel), 1
förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca
31 (sektionen för trådnät), 1 byråingenjör
Cg 25 — Ce 27 (sektionen för telefonteknisk
materiel), 1 byråingenjör Cg 25 — Ce 27 (sektionen
för radiolänknät)

Flygelektrobyrå: 1 överstelöjtnant eller flygdirektör
av 1. graden Ma eller Ca 33 — byråchef
Cp 13, 1 förste byråingenjör Ca 29 —
byrådirektör Ca 33 (instrumentsektion), 1
förste byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca
31 (markelektrosektion), 1 förste byråingenjör
Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (flygelektrosektion),
1 ingenjör Ce 23 —- byråingenjör
Ce 25 (markelektrosektion), 1 biträdande ingenjör
Ce 19 —- ingenjör Ce 21 (markelektrosektion)
................................................ 133 212

Underhållsavdelningen
Driftbyrån: 1 byråchef Cs 10 — Ca37, 1 förste
byråingenjör Ca 29 — byrådirektör Ca 31 (avtalsdetaljen),
1 driftingenjör Ce 27 — förste
byråingenjör Ce 29 (verkstadsskolan), 1 byråingenjör
Ce 25 — Ce 27 (fordonssektionen)
Förrådsbyrån: 1 kontorsbud, arvode — biträde
för skriv- och kontorsgöromål (förrådsgrupperingsdetaljen),
1 ingenjörbiträde Cg 17 —
kontorist Ce 13 (reservdelsplaneringssektionen),
1 verkstadsförman Cg 17 — kanslibiträde
Ce 11 (förrådssektionen)

Centralsektionen: 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
— kanslibiträde Ce 11 (hålkortscentralen)
............................................. 4 808

Robotavdelning

1 byråchef Mp eller Cp 14 — avdelningschef
Mp eller Cp 15

Minskning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Ökning Minskning

Planeringssektion: 1 förste byråingenjör Ce 29

— byrådirektör Ce 31, 2 byråingenjörer Ce 25

— Ce 27, 1 byråingenjör Cg 25 — Ce 27
Teknisk byrå: 1 överingenjör Cp 10 -— byråchef
Cpl3, 2 byrådirektörer Ce 31 — Ce 33,

4 förste byråingenjörer Ce 29 — byrådirektörer
Ce 31, 1 byråingenjör Ce 25 — Ce 27, 1
byråingenjör Cg 25 — Ce 27

Försöksbyrå: 1 major eller kommendörkapten
av 2. graden Ma 30 — överstelöjtnant eller
kommendörkapten av 1. graden Ma 33, 1
förste byråingenjör Ce 29 — byrådirektör Ce
31, 3 byråingenjörer Ce 25 — Ce 27, 1 byråingenjör
Cg 25 — Ce 27 ........................... 41 988

Flygf ältsbyrån

1 byrådirektör Ca 31 — Ca 33 (projektsektionen),
1 byrådirektör Ca 31 -— Ca 33 (anläggningssektionen),
1 förste byråingenjör Ce 29

-—■ byrådirektör Ce 31 (assistent) ............... 5 784

3. Förändringar beträffande sakanslagsavlönad
personal m. m.

överföring av personal från sakanslag ......... 7 120 000

Indragning av tjänster på sakanslag ...............

4. Ordinariesättning

1 assistent Ce 23 -— Ca 23 ........................... ■—■

5. Extraordinariesättningar

4 förste byråingenjörer Cg 29 — Ce 29, 4 byråingenjörer
Cg 27 — Ce 27 ........................

6. Omräkning

Löneklassuppflyttningar m. m...................... 195 000

Minskat medelsbehov på grund av successiv tillsättning
av nya tjänster in. m................... 2 080 000

Omräkning i övrigt .....................................23 715

10 865 052 2 239 052

+ 8 626 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

M o t i v

1- Flygplanavdelningen. De föreslagna befattningshavarna avses för
byråer in. m. enligt följande:

vapenbyrån: en byråingenjör i Ce 27, en byråingenjör i Ce 25 och
en ingenjör i Ce 23 (bomb- och raketsektion), en byråingenjör i Ce 27 (beräkningssektionen),
en ingenjör i Ce 21 (kontrollsektionen);

^lygplanbyrån : en byråingenjör i Ce 27 (flygplansektionen), en

byråingenjör i Ce 27 (utrustningssektionen), en byråingenjör i Ce 27 (kontrollsektionen)
;

motorbyrån: ett tekniskt biträde i Cell (projektsektionen), en
byråingenjör i Ce 27 (kontrollsektionen);

försökscentralen: en byråingenjör i Ce 25 och en biträdande
ingenjör i Ce 19 (assistenter in. fl.), en byråassistent i Ce 25, en förste
kansliskrivare i Ce 17 och ett kanslibiträde i Ce 11 (centraldetaljen), en
flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ca 29 och två ingenjörer
i Ce 23 (vapensektionen), två förste byråingenjörer i Ce 29, två
byråingenjörer i Ce 27 och en byråingenjör i Ce 25 (elektrosektion), två
byråingenjörer i Ce 27 och en byråingenjör i Ce 25 (flygplansektionen),
två förste byråingenjörer i Ce 29, en byråingenjör i Ce 27, en byråingenjör
i Ce 25 och en ingenjör i Ce 23 (motorsektionen), två byråingenjörer
i Ce 25, två ingenjörer i Ce 23, två ingenjörer i Ce 21, en biträdande ingenjör
i Ce 19, en tekniker i Ce 15 och en tekniker i Ce 13 (mätsektionen),
två byråingenjörer i Ce 25 och en ingenjör i Ce 23 (konstruktionssektionen),
en byråingenjör i Ce 25 och en ingenjör i Ce 23 (kontrollsektion),
två ingenjörbiträden i Ce 17 och tre tekniker i Ce 15 (verkstadssektionen).

Elektroavdelningen. De föreslagna nya befattningshavarna avses för
byråer in. m. enligt följande:

kontrollsektion: en byrådirektör i Ce 31, en byråingenjör i Ce 27
och en byråingenjör i Ce 25;

radiobyrån: en byrådirektör i Ca 33 och en förste byråingenjör i
Ce 29 (sektion för fast radiokommunikation), en byrådirektör i Ca 33 och
en byråingenjör i Ce 27 (sektion för rörlig radiokommunikation), en byrådirektör
i Ca 33 (navigeringsradiosektionen), två förste byråingenjörer i
Ce 29 (utvecklingssektionen);

radarbyrån: två förste byråingenjörer i Ce 29 (markradarsektionen),
en förste byråingenjör i Ce 29 och en flygingenjör av 2. graden
eller byråingenjör i Ca 27 (flygradarsektionen), en förste byråingenjör i
Ce 29 och en byråingenjör i Ce 27 (navigeringsradarsektionen), två flygingenjörer
av 1. graden eller förste byråingenjörer i Ca 29, en flygingenjör
av 2. graden eller byråingenjör i Ca 27, en byråingenjör i Ce 27, en ingenjör
i Ce 23 och en ingenjör i Ce 21 (specialradarsektionen), en flygdirektör
av 2. graden eller byrådirektör i Ca 31, en byrådirektör i Ce 31.
en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ca 29 och två byråingenjörer
i Ce 27 (utvecklingssektionen);

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

luftbevakningsbyrån: en förste byråingenjör i Ce 29, en byrå ingenjör

i Ce 27 och en byråingenjör i Ce 25 (systemsektion), en byråingenjör
i Ce 27 (sektionen för telefonteknisk materiel), en byråingenjör
i Ce 27 och en biträdande ingenjör i Ce 19 (sektionen för trådnät), två
byråingenjörer i Ce 27, en byråingenjör i Ce 25, två ingenjörer i Ce 23,
en ingenjör i Ce 21, ett ingenjörbiträde i Ce 17, ett biträde för skriv- och
kontorsgöromål och ett arvodesanställt kontorsbud (sektionen för radiolänknät)
;

f lygelektrobyrå : en byråingenjör i Ce 27 (markelektrosektion), en
förste byråingenjör i Ce 29 och en byråingenjör i Ce 27 (flygelektrosektion),
två förste byråingenjörer i Ce 29 och två byråingenjörer i Ce 27
(flygplaninstrumentsektion), en överingenjör i Cp 10, två förste byråingenjörer
i Ce 29, en byråingenjör i Ce 27 och en byråingenjör i Ce 25
(utvecklingssektion).

Vid bifall till förslagen om att inrätta nya tjänster för radarbyrån respektive
flygelektrobyrån kan följande tjänster utgå, nämligen beträffande
radarbyrån tjänster för en ingenjör i Cg 23 (markradarsektionen), en biträdande
ingenjör i Cg 19 (navigeringsradarsektionen), en ingenjör i Cg 23,
en ingenjör i Cg 21 och en biträdande ingenjör i Cg 19 (utvecklingssektionen)
samt beträffande flygelektrobyrån tjänster för en biträdande ingenjör
i Cg 19 och ett ingenjörbiträde i Cg 17.

Underhållsavdelningen. De föreslagna nya befattningshavarna avses för
byråer m. in. enligt följande:

driftbyrån: två byråingenjörer i Ce 25, en ingenjör i Ce 23, två biträdande
ingenjörer i Ce 19 och två tekniker i Ce 15 (driftsektionen), en
ingenjör i Ce 21 (fordonssektionen), en flygingenjör av 2. graden eller
byråingenjör i Ca 27 och en ingenjör i Ce 21 (detalj för teknisk kursverksamhet),
fem yrkeslärare i Ce 21, en förman i Ce 15 och ett biträde för
skriv- och kontorsgöromål (verkstadsskolan);

för rådsby rån: en assistent i Ce 23 (utrcdningsdetalj);

centralsektionen: en byråingenjör i Ce 27 (krigsreparationsdetalj),
en operatör i Ce 15 och två operatörer i Ce 11 (hålkortscentralen).

Vid bifall till förslagen om inrättande av nya tjänster för driftbyrån
kan en tjänst för driftingenjör i Cg 25 vid byrån utgå. Vidare föreslås
en arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 32 vid centralsektionen
skola utgå.

Inköpsavdelningen. Av ifrågavarande befattningshavare avses byrådirektören
som assistent åt inköpsdirektören, byråassistenterna för svenska
inköpsscktionen, assistenten för räkningssektionen och kanslibiträdet för
expeditionen. Vid bifall till förslaget om att inrätta en byrådirektörstjänst
kan en tjänst för byråintendent i Ca 27 vid inköpsavdelningen överföras
till övergångsstat.

Robotavdelning. Robotbyrån föreslås skola omorganiseras till robotav -

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

delning och därvid indelas i expedition, planeringssektion, militärsektion,
teknisk byrå och försöksbyrå. De för avdelningen avsedda nya befattningshavarna
förutsättes skola fördelas på sektioner in. in. enligt följande:

assistent till avdelningschefen: en major eller kommendör kapten

av 2. graden eller kapten i Ma 30 eller Ma 27;

expeditionen: eu hyråassistent i Ce 25, en assistent i Ce 23, tre expeditionsvakter
i Ce 10, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål;

plane ringssektionen: en byråingenjör i Ce 25;

militärsektionen : en major eller kommendörkapten av 2. graden
i Ma 30;

tekniska byrån: en byrådirektör i Ce 31, två förste byråingenjörer
i Ce 29, fyra byråingenjörer i Ce 27, två byråingenjörer i Ce 25;

försöks b yrån: en major eller kommendörkapten av 2. graden i
Ma 30, en förste byråingenjör i Ce 29, tre byråingenjörer i Ce 27, fyra byråingenjörer
i Ce 25, tre ingenjörer i Ce 23, fem ingenjörer i Ce 21, tre biträdande
ingenjörer i Ce 19, sju ingenjörbiträden i Ce 17.

Intendenturbijrån. Ifrågavarande befattningshavare avses för centralförrådet
för intendenturmateriel.

Flygfältsbyrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses förste byråingenjören,
byråingenjören i Ce 25, ingenjören och biträdande ingenjören
för projektsektionen samt byråingenjören i Ce 27 för underhållssektionen.

Normaliebyrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses en byråingenjör
i Ce 27 och ingenjören för beskrivningssektionen, en byråingenjör
i Ce 27 för materialsektion samt byråingenjören i Ce 25 och tekniska biträdet
för försvarets klassifikationscentral.

Administrativa byrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses ett
kanslibiträde i Ca 11 för kanslisektionen, en byråsekreterare eller byråassistent
i Ca 25 och ett kanslibiträde i Ca 11 för personalkontoret, assistenten
i Ce 23 för organisationskontoret samt byråassistenten i Ca 25 för
expeditionen. Vid bifall till förslaget om att inrätta en tjänst för byråassistent
i Ca 25 kan eu arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 30
vid expeditionen utgå.

2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,
som är förenade med ifrågavarande tjänster.

3. En ganska stor del av flygförvaltningens personal avlönas för närvarande
från sakanslag. Det kan emellertid ifrågasättas om icke avlöningskostnaderna
för all personal, som ingår i den normala fredsorganisationen,
bör bestridas från avlöningsanslaget. Möjlighet bör dock finnas
att på sakanslag inrätta tjänster för att tillgodose uppkommande oundgängligt
behov av tillfällig personal. Flygförvaltningen föreslår dels att
kostnaderna, beräknade till 7 120 000 kronor, för den för närvarande sakanslagsavlönade
personalen med undantag för 32 i det följande redovisade
befattningshavare, vilkas tjänster kan utgå, skall bestridas från ämbets -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

verkets avlöningsanslag, varvid vederbörliga sakanslag förutsättes skola
minskas med motsvarande belopp, dels ock att ämbetsverket bemyndigas
ätt för tillfälliga behov på sakanslag inrätta högst 80 tjänster i högst Cg 25
ävensom att inom ramen för visst belopp, förslagsvis 300 000 kronor, i
särskilda fall på sakanslag mot arvode anställa speciellt kvalificerad personal.
De tjänster, som förutsättes kunna utgå, är följande: tjänster för
två ingenjörer i B-25, två byråingenjörer i Cg 25, en ingenjör i Cg 23, en
ingenjör i Cg 21, sex biträdande ingenjörer i Cg 19, fyra ingenjörbiträden i
Cg 17, fem tekniker i Cg 15, två tekniker i Cg 13 och ett tekniskt biträde
i Cg 11, arvodesbefattningar för tre praktikanter och två vaktmän (robotbyrån),
en tjänst för förste kontorsskrivare i Ce 21 (försökscentralen), en
kontoristtjänst i Ce 13 (förrådsbyrån) samt en arvodesbefattning för pensionerad
flygdirektör, teknisk rådgivare.

4. Vid underhållsavdelningens centralsektions ekonomi- och organisationsdetalj
finns inrättad en assistenttjänst i Ce 23, avsedd för ekonomiärenden.
Med hänsyn till tjänstens långvariga bestånd och nuvarande
innehavares långa anställningstid hos flygförvaltningen och i övrig statstjänst
bör tjänsten uppföras som ordinarie.

5. Ifrågavarande extra tjänster — tre tjänster för förste byråingenjör
och tre byråingenjörstjänster vid robotbyrån samt en tjänst för förste
byråingenjör och en byråingenjörstjänst vid luftbevakningsbyrån — är av
bestående natur och bör därför uppföras som extra ordinarie.

Då flygförvaltningen, såsom framgår av det följande, förutsätter att ämbetsverket
skall bemyndigas att inrätta extra ordinarie tjänster i högst 25
lönegraden på avlöningsanslaget framlägges icke nu något förslag rörande
omvandling av extra tjänster i högst nämnda lönegrad till extra ordinarie.

Flygförvaltningens nuvarande organisation är i huvudsak lämplig. Erforderliga
ändringar i organisationen utgöres därför mestadels av överflyttningar
av detaljer och enstaka tjänster från en organisationsenhet till
en annan. Överflyttningarna är beroende av efter hand inträffade förändringar
i arbetsläge och personaltillgång samt är i regel av sådan natur
att ämbetsverket i fortsättningen bör äga frihet att självt besluta därom.
Ämbetsverket bör därför bemyndigas att besluta om förflyttning av tjänster
icke blott mellan enheter inom byråer och avdelningar utan även mellan
byråer och avdelningar. Befogenheten bör dock begränsas till att avse
omplacering av tjänster i högst 29 lönegraden, som icke är avsedda för
chef för sektion eller annan enhet, direkt underställd avdelnings- eller
byråchef.

Särskilt i fråga om lägre tjänster är det i många fall svårt att lång tid
i förväg exakt förutse tjänsternas utnyttjande och lönegradsplacering.
Under loppet av ett budgetår inträffande förändringar kan föranleda alt
nya tjänster behöver tillkomma i utbyte mot andra tjänster etc. Det skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

därför vara en fördel för flygförvaltningen om ämbetsverket finge inom
ramen för de medel, som beräknats för ändamålet, självt inrätta vissa
tjänster. Ämbetsverket bör erhålla dylik befogenhet i fråga om icke-ordinarie
tjänster i 25 lönegraden och lägre lönegrader på avlöningsanslaget.

Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

Inledningsvis erinras om att sedan år 1955 verksamheten inom flygförvaltningen
bedrives å följande souschefen direkt underställda enheter,
nämligen: flygplanavdelning, elektroavdelning, robotbyrå, intendenturbyrå
och flygfältsbyrå (sakorgan) samt underhållsavdelning, inköpsavdelning
och normaliebyrå (funktionella organ), vartill kommer centralplanering,
materielinspektion och administrativ byrå (stabsorgan).

Den hittills verkställda översynen omfattar som tidigare angivits icke
intendenturbyrån. Beträffande materielinspektionen erinrar de sakkunniga
om att Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni 1954 uppdragit åt chefen
för flygvapnet att i samråd med flygförvaltningen verkställa utredning
rörande frågan om arbetsuppgifterna för flygförvaltningens materielinspektion
och flygledningens inspektion för den tekniska tjänsten samt att
till Kungl. Maj :t inkomma med därav betingade förslag. I de sakkunnigas
direktiv har förutsatts att resultaten av denna utredning skulle beaktas
vid den allmänna översynen. Då några sådana resultat icke redovisats av
flygvapenchefen, har frågan om eventuella ändringar beträffande materielinspektionen
fått anstå.

Nettoökningen av antalet befattningshavare i flygförvaltningen utgör
enligt de sakkunnigas förslag 125. Antalet tjänster som föreslås tillkomma
är 213 medan 88 tjänster anses kunna indragas. Av nettoökningen motsvaras
emellertid 23 av tjänster som kan indragas utom flygförvaltningen
samt tre av befattningar för kollektivavtalsanställd personal i flygförvaltningen.
Den reella nettoökningen enligt de sakkunnigas förslag utgör enligt
vad nu sagts (125 —23—3 =) 99 befattningshavare. Nettokostnaden
för föreslagna personalförändringar beräknar de sakkunniga till cirka 2,2
miljoner kronor.

I anslutning till vad som anförts under punkt 1 i det föregående lämnas
i det följande en kortfattad redogörelse för vissa av de sakkunnigas förslag
beträffande flygförvaltningen. Därvid upptas först frågan om organisations-
och personalförändringar samt därefter frågor om ändrad lönegradsplacering.

Inom flygplanavdelningens vapenbyrå föreslår de sakkunniga,
bland annat, att en kemisk sektion skall tillkomma, delvis genom utbrytning
från nuvarande ammunitionssektionen. Från ammunitionssektionen
till eldvapensektionen bör vidare enligt de sakkunnigas mening överföras
frågor om eldvapenammunition. Benämningen bomb- och raketsektion har
ansetts mer adekvat än ammunitionssektion, varför de sakkunniga för -

Kmigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

ordar att benämningen ändras i enlighet härmed. Frågor rörande målmateriel
anses böra överföras från vapenbyrån till flygplanbyrån.

I överensstämmelse med förslag av flygförvaltningen i skrivelse den 11
augusti 1955 föreslår de sakkunniga att motorbyråns hjälpapparatdetalj
ändras till apparatsektion.

I fråga om försökscentralen anses benämningen telesektion böra utbytas
mot elektrosektion.

I samband med angivna organisationsändringar föreslås, bland annat

_ förutom vissa omflyttningar inom avdelningen — att en tjänst för

ingenjör i 23 lönegraden skall tillföras försökscentralen från robotbyrån.

De sakkunniga har ansett permanent behov föreligga av en tjänst för
ingenjör i 21 lönegraden som enligt beslut av Kungl. Maj :t tillfälligt inrättats
på vapenbyråns kontrollsektion. I övrigt anser de sakkunniga behov
föreligga av, bland annat, en ny tjänst för flygingenjör av 1. graden
avsedd främst för bombröjningsfrågor. En tjänst för ingenjör i 23 lönegraden
anses kunna utgå.

På flygplanbyråns centralsektion anses en tjänst för tekniker i 13
lönegraden böra utgå och ersättas med en befattning för kontorsbud.

I fråga om försökscentralen anför de sakkunniga att de vid besök där
kunnat konstatera, att den icke förfogar över tillräckligt med personal för
sina skiftande arbetsuppgifter. Utprovningsarbetets betydelse för flygsäkerheten
och flygplanens funktionsduglighet anser de sakkunniga ligga i
öppen dag. Om detta arbete försenas eller måste eftersättas i vissa hänseenden
följer därmed bland annat ändringar och modifikationer i större
utsträckning än som eljest behövt ske samt risker vid materielens användning,
vilka eljest kunnat förebyggas. Understundom måste från övningsoch
utbildningssynpunkt olägliga och hindrande inskränkningar föreskrivas
i fråga om materielens användning i avvaktan på att viktiga utprovningar
slutförts.

Den nettoförstärkning av försökscentralen, som föreslås av de sakkunniga,
utgör 36 befattningshavare oräknat de befattningshavare som
tillföres försökscentralen genom omflyttningar inom flygförvaltningen.
Vid beräkningen av försökscentralens personalbehov har förutsatts att personal
ur robotbyrån i viss utsträckning skall användas för utprovning av
robotar.

Föreslagna nya tjänster — till antalet 40 — fördelar sig på olika enheter
in. in. enligt följande:

assistenter in. fl.: en byråingenjör i 25 lönegraden (utprovningslcdare
för flygplan) och en biträdande ingenjör i 19 lönegraden (förbindelseingenjör)
;

centraldetaljen: en byråassistent i 25 lönegraden (kassa- och

personalärenden in. in.), en förste kansliskrivare (inköpare), en förrådsmästarc
i 17 lönegraden (chef för förrådet) samt ett kanslibiträde;

6_90 r>7 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

vapensektionen: två flygingenjörer av 2. graden (en för automat kanon-

och siktesprovning, en för malmateriel), en förste byråingenjör

(robotprovning) samt två ingenjörer i 23 lönegraden;

elektrosektionen : två förste byråingenjörer (en för radio och radar
samt en för instrument och foto), två byråingenjörer i 27 lönegraden och
en i 25 lönegraden (elsystem, apparatprovning, radio och radar);

flygplansektionen: två byråingenjörer i 27 lönegraden (aerodynamik)
och en i 25 lönegraden (hållfasthetsgranskning av provinstallationer
m. in.);

motorsektionen: en förste byråingenjör, en byråingenjör i 27 och
en i 25 lönegraden och en ingenjör i 23 lönegraden (reaktionsmotorer)
samt en förste byråingenjör (vätskeraketmotorer);

mätsektionen : två byråingenjörer i 25 lönegraden, två ingenjörer i
23 och två i 21 lönegraden, en biträdande ingenjör samt två tekniker, varav
en i lönegrad 15 och en i lönegrad 13;

konstruktionssektionen: två byråingenjörer i 25 lönegraden och
en ingenjör i 23 lönegraden;

kontrolldetaljen: en byråingenjör i 25 lönegraden och en ingenjör
i 23 lönegraden; samt

verkstadssektionen: två ingenjörbiträden.

Indragning föreslås av en tjänst för förste kontorsskrivare och en för
kansliskrivare samt av två kollektivavtalsanställda arbetare.

Elektroavdelningen indelas för närvarande i radiobyrå, radarbyrå, luftbevakningsbyrå
och flygelektrisk sektion. De sakkunniga föreslår att inom
avdelningen skall inrättas en befattning för en avdelningschefen direkt
underställd assistent för kontrollfrågor.

I sin tidigare omnämnda skrivelse den 11 augusti 1955 har flygförvaltningen
föreslagit viss ändrad indelning av elektroavdelningens radiobyrå.
Enligt ämbetsverkets förslag skall radiobyrån indelas i centraldetalj samt
fem sektioner, nämligen en för rörlig radiokommunikation, en för fast
radiokommunikation, navigeringsradiosektion, markinstallationssektion
och utvecklingssektion. Byråns indelning har därvid anpassats till radiokommunikationernas
väsentliga användningsområden. De sakkunniga har
funnit den av flygförvaltningen föreslagna ändrade sektionsindelningen
lämplig och räknar med den.

De sakkunniga erinrar om att luftbevakningsbyrån vid 1954 års omorganisation
erhöll en i viss mån provisorisk karaktär på grund av pågående
utbyggnad av luftbevakningsorganisationen. Departementschefen uttalade
också vid anmälan av förvaltningspropositionen att alla möjligheter
borde tillvaratagas att, så snart utrustnings- och underhållsproblem beträffande
luftbevakningsmaterielen klarnat, decentralisera underhållsarbetet
samt överflytta utvecklings- och anskaffningsuppgifter i fråga om viss
materiel till andra organ inom flygförvaltningen. I samband därmed borde
organisation och personalbehov omprövas.

De sakkunniga framlägger i fråga om luftbevakningsbyråns organisa -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1957

tion och personaluppsättning ett förslag som omfattar den personal,
— så vitt nu kan bedömas — ett mera permanent behov föreligger. Utöver
denna personal föreligger emellertid under utbyggnaden av luftbevakningsorganisationen
behov av ytterligare arbetskraft. Detta anses, liksom för
närvarande, böra tillgodoses genom anställande a\ ''iss pei sonal med
avlöning från sakanslag. 1 fråga om luftbevakningsbyråns indelning anses
benämningen sektion för radionät böra ändras till systemsektion, da
arbetsuppgifterna för sektionen i framtiden främst avses bli studiei och
analys av luftbevakningssystemet i stort.

De sakkunniga föreslår i fråga om elektroavdelningen en personalförstärkning
med 54 tjänster, av vilka dock 10 motsvaras av för närvarande
vid försvarsstaben för luftbevakningens utbyggnad inrättade tjänster på
sakanslag, samt indragning av sju tjänster. Förslagen till personalförändringar
i fråga om elektroavdelningen är följande. (Här redovisas ej omflyttningar
inom avdelningen.)

För radiobyrån tillkommer tjänster för tre byrådirektörer i 31 lönegraden
(en på envar av sektionerna för fast respektive rörlig radiokommunikation
samt navigeringsradiosektionen), två förste byråingenjörer,
två byråingenjörer i 27 lönegraden samt en tekniker i 13 lönegraden.
Rad ar by rån föreslås skola förstärkas med två byrådirektörer i 31
lönegraden, två flygingenjörer av 1. graden, fyra förste byråingenjöiei,
sex byråingenjörer i 27 lönegraden och tva i 25 lönegraden, två ingenjörei,
en i 23 och en i 21 lönegraden, samt en kontorist. Tre tjänster för ingenjör,
två i 23 och en i 21 lönegraden, samt två tjänster för biträdande ingenjör
anses kunna utgå. I fråga om 1 u f t be v ak n i ngsby rån föreslås att 10
tjänster, som nu finnes inrättade på sakanslag vid försvarsstaben, inräknas
i byråns mera permanenta organisation. Denna anses jämväl böra förstärkas
med tjänster för en förste byråingenjör och tre byråingenjörer i
27 lönegraden. För flygelektriska sektionen föreslås en utökning
med tjänster för fem förste byråingenjörer samt sex byråingenjörer i 27
och en i 25 lönegraden, medan tjänster för en biträdande ingenjör och
ett ingenjörbiträde anses kunna indragas. Som assistent för kontrollfrågor
avses byrådirektör i 31 lönegraden.

För en närmare redogörelse för de föreslagna nya tjänsternas föl delning
på sektioner in. in. samt för föreslagna omflyttningar inom clcklioavdelningen
torde få hänvisas till betänkandet (s. 151 154).

Inom u n d e r h å 11 s a v d e 1 n i n ge n s driftbvra anses eu fristående detalj
för teknisk kursverksamhet böra inrättas.

De sakkunniga erinrar om alt beträffande förrådsbyran i propositionen
1954: 109 framhållits alt biträdespersonalen borde kunna reduceras i och
med att övergång skedde till förrådsredovisning enligt hålkortsmelod. Förrådsbyråns
(centrala flygmaterielförrådet i Arboga) organisation och personalbehov
hade ej undersökts av 1946 års militära förvaltningsutredning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Enligt direkta en för de sakkunniga liar också förrådsbyrån nämnts såsom
en enhet, vilken borde ägnas särskild uppmärksamhet vid översynsarbetet.
Y id de sakkunnigas undersökning har organisationen i stort sett
befunnits ändamålsenlig samt personalstyrkan i huvudsak väl avvägd. I
fråga om byråns indelning föreslås sålunda ej annan förändring än att en
fristående utredningsdetalj organiseras. I denna bör en nu byråchefen
direkt underställd driftassistent ingå. Härutöver föreslås vissa personalbesparande
detaljförändringar beträffande byråns olika enheter.

I fråga om centralsektionen föreslås, bland annat, att ekonomioch
organisationsdetaljen uppdelas på en ekonomi- och en organisationsdetalj.

Beträffande underhållsavdelningens personaluppsättning föreslår de
sakkunniga, bland annat, följande.

Av den personal, som står till avdelningschefens direkta förfogande,
anses en arvodesbefattning för pensionerad officer i löneklass 1 :32 kunna
indragas.

Beträffande underhållsavdelningens driftbyrå föreslår de sakkunniga
att 18 tjänster skall tillkomma. Driftsektionen anses sålunda böra tillföras
tjänster för en flygingenjör av 1. graden, två byråingenjörer i 25 lönegraden,
en ingenjör i 23 lönegraden, två biträdande ingenjörer och två
tekniker i 15 lönegraden. För fordonssektionen föreslås en tjänst för ingenjör
i 21 lönegraden. För den nya detaljen för teknisk kursverksamhet
anses tjänster för en byråingenjör i 27 lönegraden och en assistent i 21
lönegraden böra tillkomma. Verkstadsskolan slutligen förutsättes skola
förstärkas med tjänster för fem yrkeslärare i 21 lönegraden, en förman i
15 lönegraden och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Tre tjänster
anses kunna utgå, nämligen en för kontorist, en för driftingenjör i 25
lönegraden samt en för kollektivavtalsanställd förman. Vidare bör nio
tjänster vid flygförvaltningen underställda myndigheter utgå, nämligen
fyra vid centrala flygverkstaden i Västerås (2 i Cg 21, en i B-8 och en
kollektivavtalsanställd), en vid flygverkstaden i Arboga (i Cg 25), två vid
flygverkstaden å Malmen (båda i Cg 15) samt en vid vardera F 1 och F2
(båda i Cg 19).

De sakkunniga påtalar i detta sammanhang att flygförvaltningen förfarit
felaktigt genom att inrätta tjänster vid underställda myndigheter
för att tillgodose personalbehov i ämbetsverket. Härom anföres följande.

För att tillgodose behovet av personal vid flygförvaltningens driftbyrå
har i viss utsträckning personal »lånats» från underställda förvaltningsmyndigheter,
hos vilka tjänsterna enligt beslut av flygförvaltningen inrättats
med anlitande av sakanslag. De sakkunnigas förslag innebär att
förevarande personalbehov tillgodoses genom att tjänster inrättas i flygförvaltningen
samt att de vid underställda myndigheter inrättade tjänsterna
utgår. Även om således de sakkunniga vid sin översyn av driftbyrån
funnit personalförstärkningen sakligt befogad, måste det tillämpade för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

faringssättet betecknas såsom felaktigt med hänsyn till de föreskrifter,
vilka meddelats i syfte att begränsa förvaltningarnas möjligheter att anställa
personal (jfr förvaltningspropositionen s. 165 och 472). Det ligger
för övrigt i sakens natur att förvaltningarnas befogenheter att inrätta
vissa extra tjänster vid underställda verkstäder m. m. inte får utnyttjas
för att förstärka deras egen personalorganisation liksom möjligheterna
att anlita experter och att lägga ut uppdrag på företag givetvis inte heller
får leda till »maskerade» anställningsavtal.

I fråga om förrådsbyrån föreslås, i anslutning till vissa ändringar i detaljorganisationen,
bland annat, att åtta tjänster skall tillkomma och 18
tjänster utgå.

De föreslagna nya tjänsterna är: för utredningsdetaljen en assistent i
23 lönegraden, för kontorssektionen ett kanslibiträde, för förrådssektionen
en assistent i 21 lönegraden, två kanslibiträden och en kansliskrivare, för
förrådsgrupperingsdetaljen ett biträde för skriv- och kontorsgöroinål samt
för reservdelsplaneringssektionen en tekniker i 13 lönegraden. De tjänster
som anses kunna utgå är: på kontorssektionen en kontorist och ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål, på inköpssektionen ett biträde för sltrivoch
kontorsgöromål, på reservdelsplaneringssektionen ett ingenjörbiträde,
en kontorist, ett kanslibiträde och sju biträden för skriv- och kontorsgöromål,
på förrådssektionen en förrådsförvaltare i 21 lönegraden, en verkstadsförman
i 17 lönegraden, en tekniker i 13 lönegraden och ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål samt på förrådsgrupperingsdetaljen ett arvodesanställt
kontorsbud.

Vad angår ccntralsektionen föreslås, bland annat, en förstärkning av
hålkortscentralen med tre operatörer, en i 15 och två i 11 lönegraden, ett
kanslibiträde och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

I anslutning till sitt förslag om decentralisering av försvarets civilförvaltnings
kassaverksamhet föreslår de sakkunniga att en för flygledningen
gemensam kassa organiseras inom flygförvaltningen, varvid flygstabens
kassa kan utgå. Flygförvaltningens kassa bör enligt de sakkunnigas mening
med hänsyn till det kamerala arbetets nuvarande organisation inom
förvaltningen förläggas till inköpsavdel ningens räkningssektion. Avlöningsuträkning,
granskning av rese- och sjukräkningar in. m. bör dock
alltjämt ske på administrativa byrån. Till inköpsavdelningen (räkningssektionen)
överföres i samband med omorganisationen av kassatjänsten
eu kansliskrivare och ett kanslibiträde från administrativa byrån.

De sakkunniga föreslår vidare, bland annat, att eu tjänst för byrådirektör
i 33 lönegraden, assistent åt inköpsdirektören, skall tillkomma. Om så
sker kan eu nu befintlig tjänst för byråintendent i Ca 27 utgå ur organisationen
och föras på övergångsstat.

I fråga om roboibyrån har de sakkunniga, såsom omnämnts under
punkt 1 i det föregående, föreslagit en intern omorganisation. För en redogörelse
härför torde få hänvisas till betänkandet (s. 164—170).

Kungl. Maj:ts proposition lir 110 år 1957

Utöver de befattningar som enligt förvaltningspropositionen avses för
fly g fält sby rån har Kungl. Maj :t, bland annat, medgivit att för planläggning
och projektering av flygplanvägar må tills vidare intill den 1 juli
1957 finnas inrättad en tjänst för förste byråingenjör i Cg 29, därvid föreskrivits
att då ifrågavarande tjänst är tillsatt en tjänst för byråingenjör i
Ce 27 ej må uppehållas på förordnande.

De sakkunniga räknar med ett stadigvarande behov av den för närvarande
tillfälligt inrättade tjänsten för förste byråingenjör; även den befintliga
tjänsten för byråingenjör i 27 lönegraden erfordras och bör ej vidare
hållas vakant.

I anslutning till vad de sakkunniga föreslagit beträffande ändrad organisation
av kassatjänsten förutsättes administrativa byrån få övertaga
vissa ärenden, avlöningsuträkning, granskning av reseräkningar m. m.,
som nu ankommer på flygstabens kassa, medan å andra sidan egentliga
kassaärenden överföres till inköpsa vdel ningen.

Benämningen expedition föreslås ändrad till centralexpedition.

I samband med den ändrade kassaorganisationen anses, som förut
nämnts, en kansliskrivare och ett kanslibiträde böra flyttas från administrativa
byråns personalkontor till inköpsavdelningen. Nya tjänster anses
erforderliga för en assistent i Ca 23, tre kansliskrivare, varav en i
Ca 15, en kontorist och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, medan
en tjänst för revisor i Ca 25 och en för amanuens blir övertaliga. I flygstaben
utgår tjänster för en förvaltare i Ma 23, en kansliskrivare i Ca 15,
en kontorist i Ce 13 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

En byråinspektör i 25 lönegraden samt en assistent i 23 lönegraden, vilka
tidigare redovisats direkt under souschefen, anses böra hänföras till administrativa
byrån samt underställas chefen för personalkontoret.

Av de sakkunnigas övriga förslag beträffande administrativa byrån må
här nämnas att en ny tjänst föreslås för en assistent i 23 lönegraden på
centralexpeditionen, varvid en tjänst för kontorsskrivare och en officer i
1 :30 kan utgå, samt att eu ny arvodesbefattning i 1 :30 anses erforderlig
för mobiliseringsarbete för förvaltningens räkning. Personalen på centralexpeditionen
anses jämväl kunna minskas med ett arvodeanställt kontorsbud.

Beträffande flygförvaltningen föreslår de sakkunniga ändrad lönegradsplacering
för sammanlagt 34 tjänster enligt följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

	Tjänstebenämning och lönegrad	Anmärkning
	Nuvarande	Förslag
Flygplanavdelningen	byråchef Ca (Ma) 37	byråchef Cp (Mp) 13	flygplanbyrån
byråchef Ca (Ma) 37	byrådirektör Cp (Mp) 10	vapen- och motorbyråerna
Flygplanbyrån, cen-tralsektionen	byråingenjör Ca 25	byråingenjör Ca 27	chef för ritkontoret
projektsektionen	byråingenjör Cg 25	byråingenjör Ce 27	befattningshavaren skall uppfölja aerodynamiska forskningsuppdrag m. m.
kontrollsektionen	tekniker Ce 15 (3 st)	ingenjörbiträde Ce 17 förste byråingenjör Ca 29
M o t o r b y rå n, apparat-sektionen Försökscentralen,	byråingenjör Ca 27	chef för apparatsektionen
assistenter m. m.	byråingenjör Ce 25	byråingenjör Ce 27
vapensektionen	byråingenjör Ce 27	byrådirektör Ce 31	chef för vapensektionen
verkstadssektionen	verkstads förman Cg 17	verkmästare Ce 19	chef för mekaniska verk-staden
mätsektionen Elektroavdelningen	räknebiträde, arvo-de (5 st)	biträde för skriv-och kontorsgöro-mål B-8
Radiobyrån, utveck-	tekniskt biträde	tekniskt biträde Ce
lingssektionen	Cg 8	11	chef för markradarsek-
Radarbyrån, mark-	l: flygdirektör av 2.	flygdirektör av 1.
radarsektionen	graden/byrådirek-tör 31 .byrådirek-tör Ca 31)	graden/byrådirek-tör Ca 33	tionen
specialradarsek-	x) flygingenjör av 1.	flygdirektör av 1.	chef för specialradarsek-
tionen	graden/förste by-råingenjör 29 (flyg-ingenjör av 1. gra-den Ca 29)	graden/byrådirek-tör Ca 33	tionen
Luftb evaknings-	'') llygingenjör av 1.	flygdirektör av 2.	chef för systemsektionen
byrån, systemsek-	graden/förste by-	graden/byrådirek-
tionen	råingenjör 29 (flyg-ingenjör av 1. gra-den Ca 29)	tör Ca 31
radiolänksektionen	förste byråingenjör Ca 29	byrådirektör Ca 31	chef för radiolänksek-tionen
sektion för telefontek-nisk materiel	byråingenjör Cg 25	byråingenjör Ce 27	handlägger frågor om luft-försvarscentraler
Flygelektriska sek-	överstelöjlnant/flyg-	bvråd Rektor Mp/	sektionschef
tionen	direktör av 1. gra-den Ma/Ca 33	Cp 10	chef för instrumentdetaljen
instrumentdetaljen	*) flygingenjör av 1. graden/förste by-råingenjör 29 (för-ste byråingenjör Ca 29)	flygdirektör av 2 graden/byrådirek-tör Ca 31
markelektrodetaljen	biträdande ingenjör Ce 19	ingenjör Ce 21
»	ingenjör Ce 23	byråingenjör Ce 25
Underhållsavdelningen	byråchef Cs 10	byrådirektör Cp It)	driftbyrån
Driftbyrån, fordons-sektionen	byråingenjör Ce 25	byråingenjör Ce 27	chef för brand- och rädd-ningsdetaljen

1 Enligt prop. 1954:109 alternativ befattning; nuvarande innehavarens tjänst anges inom
parentes.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Placering	Tjänstebenämning och lönegrad	Anmärkning
Nuvarande	Förslag
verkstadsskola Robotbyrån	driftingenjör Ce 27	förste driftingenjör Ce 29	chef för verkstadsskolan
projektsektionen	armé-, marin-, flyg-direktör av 1. gra-den/byrådirektör Ca 33	överingenjör Cp 10	chef för projektsektionen
»	förste byråingenjör Ce 29	byrådirektör Ce 31	chef för projektdetaljen
försökssektionen	förste byråingenjör Ce 29	byrådirektör Ce 31	Jfr Kungl. Majrts beslut den 29 oktober 1954

Som tidigare nämnts föreslår de sakkunniga att tjänstebenämningen för
vissa byråchefer i Cp 10 skall ändras till byrådirektör.

Departementschefen

Försvarsförvaltningssakkunniga har i fråga om flygförvaltningen föreslagit
en nettotörstärkning med 125 eller — om hänsyn tages jämväl till
indragningar utom ämbetsverket in. m. — 99 tjänster till en kostnad av
drygt 2,2 miljoner kronor. Av de förut nämnda 125 tjänsterna hänför sig
47 till flygplanavdelningen, inom vilken särskilt försökscentralen ansetts
vara i behov av förstärkning, samt 47 till elektroavdelningen. Som jag
Tidigare anfört under punkt 1 har det icke varit möjligt att för nästa budgetår
åstadkomma hela den personalförstärkning som försvarsförvaltningssakkunniga
bedömt erforderlig. För nästa budgetår bär jag därför endast
kunnat tillstyrka att de mest angelägna av de sakkunnigas förslag genomföres.
För flygförvaltningens del är därvid, som tidigare anförts, en förstärkning
av försökscentralen och av elektroavdelningen av hög angelägenhetsgrad.
I det följande framlägger jag de förslag till organisations- och
personalförändringar beträffande flygförvaltningen som jag från dessa utgångspunkter
kunnat biträda.

I fråga om flygplanavdelningens vapenbyrå bör av de sakkunniga föreslagna
organisationsförändringar vidtagas med undantag av att med inrättandet
av den föreslagna kemiska sektionen torde få anstå. Benämningarna
hjälpapparatdetalj inom motorbyrån och telesektion å försökscentralen
torde som föreslagits få utbytas mot apparatsektion respektive
elektrosektion.

Beträffande vapenbyråns personal räknar jag med ett mera stadigvarande
behov av den tillfälligt inrättade tjänsten för ingenjör i 21 lönegraden
som därför bör få finnas inrättad tills vidare. Jag föreslår vidare
med anledning av de sakkunnigas förslag att en tjänst för förste byråingenjör
i Ce 29 tillkommer för vapenbyrån samt att en befintlig tjänst
för ingenjör i 23 lönegraden utgår. Ä flygplanbyrån bör en tjänst för tekniker
i 13 lönegraden utbytas mot en arvodesbefattning för kontorsbud.

I fråga om försökscentralen tillstyrker jag en förstärkning med två

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

förste byråingenjörer i Ce 29, tre byråingenjörer i Ce 27 och tre i Ce 25,
två ingenjörer i Ce 23, en byråassistent i Ce 25 och en förrådsmästare i
Ce 17. I samband med att de två sistnämnda tjänsterna inrättas kan befintliga
tjänster för en förste kontorsskrivare och en kansliskrivare utgå.

Försökscentralen bör vidare som föreslagits tillföras en tjänst från robotbyrån.

Inom elektroavdelningen bör, såsom jag tidigare anfört, den fristående
flygelektriska sektionen omvandlas till en byrå. Denna bör indelas i centraldetalj
samt fyra sektioner, markelektrosektion, flygelektrosektion,
instrumentsektion och utvecklingssektion. Den föreslagna ändrade indelningen
av elektroavdelningens radiobyrå synes lämplig och torde böra
genomföras. Jag tillstyrker vidare att luftbevakningsbyråns sektion för
radionät ändras till systemsektion.

Av de för elektroavdelningen föreslagna nya tjänsterna bör för nästa
budgetår tillkomma tre för byrådirektör i Ce 31, fyra för förste byråingenjör
i Ce 29 och fyra för byråingenjör i Ce 27. Jag vill i anslutning härtill
understryka att de sålunda föreslagna tjänsterna utgör en del av de tjänster
som upptagits i försvarsförvaltningssakkunnigas förslag. De nya tjänsterna
får i enlighet härmed endast utnyttjas för sådana arbetsuppgifter,
som enligt de sakkunnigas förslag skulle ankomma på befattningshavare
i 31, 29 eller 27 lönegraderna.

En chefen för underhållsavdelningen direkt underställd befattning för
pensionerad officer i 1 :32 bör indragas.

Vad angår underhållsavdelningens förrådsbyrå kan jag helt ansluta
mig till de sakkunnigas förslag i fråga om organisation och personaluppsättning.
Detta förutsätter en förstärkning av centralsektionens hålkortscentral
med ett kanslibiträde och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål,
vilka tjänster jämväl bör tillkomma.

Vad därefter angår driftbyrån tillstyrker jag att driftsektionen tillföres
tjänster för en byråingenjör i Ce 25, två biträdande ingenjörer i Ce 19,
två tekniker i Ce 15 och eu assistent i Ce 21, sistnämnda tjänst avsedd för
teknisk kursverksamhet, samt fordonssektionen en tjänst för ingenjör i
Ce 21, medan för verkstadsskolan bör tillkomma tjänster för fyra yrkcslärare
i Ce 21, en förman i Ce 15 och ett biträde för skriv- och kontorsgöroinål.
Samtidigt bör i enlighet med de sakkunnigas förslag Ijänster för
en kontorist och en driftingenjör i 25 lönegraden samt en befattning för
kollektivavtalsanställd förman dragas in. Likaså bör vissa av de sakkunniga
angivna tjänster vid lokala verkstäder in. in. utgå. Jag vill i detta
sammanhang understryka vad de sakkunniga uttalat om formerna för
tillgodoseendet av ämbetsverkens personalbehov.

Till inköpsavdelningen bör i enlighet med vad de sakkunniga förutsatt
förläggas den för flygledningen gemensamma kassan. Jag tillstyrker vidare

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

att inköpsavdelningen — liksom marinförvaltningens inköpsavdelning —
tillföres en tjänst för byrådirektör i Ce 33, assistent åt avdelningschefen.
En befintlig tjänst för byråintendent i Ca 27 bör härvid föras på övergångsstat.

Flygfältshyrån bör tillföras en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29, varvid
behov av den tillfälligt inrättade extra tjänsten ej längre föreligger.

I samband med att administrativa byråns personalkontor tillföres arbetsuppgifter
från flygstabens kassa bör tjänster tillkomma för en assistent
i Ca 23, tre kansliskrivare, eu i Ca 15 och två i Ce 15, en kontorist i Ce 13
och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, varvid en tjänst för revisor
i Ca 25 och en amanuenstjänst blir övertaliga i flygförvaltningen. Till
frågan om indragning av vissa tjänster i flygstaben som jämväl blir övertaliga
återkommer jag vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag.
Jag förutsätter jämväl att en byråinspektör i 25 lönegraden och en
assistent i 23 lönegraden som de sakkunniga föreslagit inordnas i personalkontoret.

För centralexpeditionen bör tillkomma en tjänst för assistent i Ca 23.
Härvid kan en tjänst för kontorsskrivare i Ca 19 och en arvodesbefattning
för pensionerad officer i 1 :30 utgå. Å andra sidan bör en ny arvodesbefattning
i 1 :30 tillkomma för mobiliseringsarbete samt en befattning för
kontorsskrivare å centralplaneringen, som nu utnyttjas för vissa krigsplanläggningsuppgifter,
överföras till administrativa byrån. Slutligen kan
en befattning för kontorsbud å expeditionen utgå.

Under punkt 1 i det föregående har jag föreslagit att de nu i Cp 10 och
Cs 10 upptagna tjänsterna för byråchef samt de tre i Ca (Ma) 37 placerade
byråchef stjänsterna å flygplanavdelningen skall hänföras till lönegrad
Cp (Mp) 13. Jämväl tjänsten i Ma/Ca 33 för sektionschef å flygelektriska
sektionen bör enligt vad jag tidigare anfört utbytas mot tjänst för byråchef
i Mp/Cp 13. Vidkommande av de sakkunniga föreslagna löneregleringar
har jag funnit det ifrågasatta utbytet av fem befattningar för arvodesanställda
räknebiträden å försökscentralen mot tjänster för biträden
för skriv- och kontorsgöromål kunna anstå, liksom uppflyttning av två
tjänster för robotbyråns projektsektion. De sakkunnigas övriga förslag till
löneregleringar för tjänster vid flygförvaltningen har jag ansett mig böra
biträda. I samband med lönegradsuppflyttningen av två alternativt civilmilitära/civila
befattningar, som innehas av flygingenjörer, kan två
tjänster för flygingenjör av 1. graden utgå. Härtill återkommer jag vid anmälan
av flygvapnets avlöningsanslag.

Med anledning av vad flygförvaltningen i sina äskanden anfört om
spörsmål av mera principiell natur såsom extraordinariesättningar, formerna
för smärre organisationsförändringar man. torde jag få hänvisa till
vad jag anfört i dessa frågor under punkt 1 i det föregående.

K ungt. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

I enlighet med vad som anförts under punkt 1 i det föregående bör
under förevarande anslag upptagas en anslagspost till tillfälligt anställd
personal. Posten bör, som de sakkunniga föreslagit, tills vidare upptagas
med ett belopp av 75 000 kronor.

Med beaktande av det anförda samt av 1956 års lönehöjning för statstjänstemän
in. in. beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 13 300 000
kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 3 540 000 (4- 133 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
130 000 (—20 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t 7 340 (+ — 0) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 75000 (4- 75000)
kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 6 495 000
(4- 543 000) kronor;

Rörligt tillägg 3 159 660 (4- 764 000) kronor;

Pensionsmedel 107 000 (— 12 000) kronor.

Anslagshöjningen utgör 1 507 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och under punkt 1 i det föiegaende anföit
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för flygförvaltningen, som föranledes av
vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis ..............................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t .............................................

Avlöningar till tillfälligt anställd personal ......

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...

Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................

Summa kronor

3 540 000
130 000

7 340
75 000
6 495 000
3 159 660
13 407 000

Pensionsmedel,

Särskilda uppbördsmedel
förslagsvis .............................. 107 000

Nettoutgift kronor 13 300 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 13 300 000 kronor.

[11] Flygförvaltningen: Omkostnader

Anslag

1955/56 .............................. 800 000

1956/57 (statsliggaren s. 181) 900 000

1957/58 (förslag) ............... 1 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 17) har Kungi. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

Yrkande

Flygförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 300 000 kronor.

ökning

1. Bränsle, lyse och vatten; ökad belastning .............................. 20 000

2. Renhållning och städning ................................................... 13 qqq

3. Skrivmaterialier m. m....................................................... H qqq

4. Blankettryck .................................................................. g qqq

5. Telefon och annonsering ................................................... 38 000

6. Inventarier ..................................................................... 190 000

7. Vakttjänst ..................................................................... 13 000

8. Förhyrning av hålkortsanläggning ....................................... 9 qqq

300 000

Motiv

2. Av beloppet avser 10 000 kronor höjda ersättningar till städningspersonal
och 3 000 kronor ökade utgifter till privata entreprenörer för golvboning
och fönsterputsning i anledning av höjda kontraktspriser, orsakade
av lönehöjningar.

3. Den ökning av flygledningens personal, varom framställning gjorts
för budgetåret 1957/58, beräknas för nämnda budgetår medföra ökade utgifter
för skrivmaterialier, papper och dylikt med 6 000 kronor. Med hänsyn
till belastningen har därjämte räknats med ett ökat medelsbehov av
5 000 kronor för ändamålet.

4. En uppräkning av medelsanvisningen till blankettryck anses erforderlig
med 3 000 kronor med hänsyn till belastningen och med 3 000 kronor
för anskaffning av nya hålkort för bokföringen.

5. Den begärda personalökningen beräknas för nästa budgetår medföra
ökade utgifter för telefonsamtal med 12 000 kronor. Med hänsyn till belastningen
räknas vidare med en ökning av telefon- och annonskostnader
med 6 000 kronor.

Nettoutgift
910 444

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

Av de totala kostnaderna under budgetåret 1955/56 för annonsering i
samband med tjänstetillsättningar har 20 000 kronor icke kunnat inrymmas
under omkostnadsanslaget utan bestritts från sakanslag. Under
budgetåren 1956/57 och 1957/58 beräknas annonseringen efter personal få
minst samma omfattning som under budgetåret 1955/56. För att inrymma
de annonskostnader, som nu belastar sakanslag, under omkostnadsanslaget
erfordras en uppräkning av detta med 20 000 kronor.

6. Av den äskade medelsanvisningen avser 100 000 kronor anskaffning
av kontorsinventarier till begärd ny personal, 10 000 kronor anskaffning
av särskilda transportlådor för mobiliseringsändamål, 75 000 kronor utrustning
med konventionella moderna kontorshjälpmedel, varav 60 000
kronor för flygförvaltningen och 15 000 kronor för flygledningen i övrigt,
samt 5 000 kronor underhåll av kontorsinventarier, underhåll och flyttning
av snabbtelefoner samt transporter. Av sistnämnda belopp avser
2 000 kronor höjda löner och 3 000 kronor högre servicekostnad på grund
av ökad total inventarieutrustning inom flygledningen.

7. En uppräkning av medelsanvisningen till vakttjänst anses erforderlig
med 11 000 kronor på grund av belastningen och med 2 000 kronor till
följd av höjda löner för vaktpersonal.

8. Flygförvaltningen har tecknat kontrakt om förhyrning av en hålkortsanläggning
för ämbetsverkets dispositionsbokföring. Av hyreskostnaderna,
som för helt år utgör 36 000 kronor, beräknas 9 000 kronor belöpa
på nästa budgetår.

I skrivelse den 12 oktober 1956 har försvarsförvaltningssakkunniga framlagt
förslag rörande anvisande av medel för engångsanskaffning av viss
kontorsteknisk utrustning för bland andra flygförvaltningen. Flygförvaltningens
behov av medel för ifrågavarande ändamål har av de sakkunniga
beräknats till 40 000 kronor. Medlen avses för i stort sett samma ändamål,
som i det föregående angivits beträffande armé- och marinförvaltningarna.
Det beräknade behovet omfattar bland annat inköp (utbyte) av 15 å 20
elektriska skrivmaskiner, cirka tio räknemaskiner av olika typer, ett tiotal
dikteringsapparater och ett par dupliceringsapparater.

Departementschefen

För anskaffning av kontorsteknisk utrustning för flygförvaltningen
räknar jag med en ökad medelsanvisning av 30 000 kronor. Medel torde
vidare böra beräknas för förhyrning av en liålkortsanläggning för dispositionsbokföringen
och för anskaffning av nya hålkort. I övrigt kan jag endast
tillstyrka att anslaget uppräknas med hänsyn till kostnadsökningar
av automatisk natur. För nämnda förhyrning in. in. och automatiska kostnader
räknar jag med cn ökad medelsanvisning under anslaget av 70 000
kronor. Totalt räknar jag sålunda med ett ökat anslagsbehov av (30 000 +

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1957

70 000 = ) 100 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras
med 1 000 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

[12] Försvarets lorvaltningsdirektion: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1955/56 .............................. 151 000 96 507

1956/57 (statsliggaren s. 181) 164 000

1957/58 (förslag) ............... 175 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
förvaltningsdirektion: Avlöningar för budgetåret 1957/58 beräkna
ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning (skr. 4/s 1956) hemställer att anslaget höjes
med 8 000 kronor med anledning av 1956 års lönehöjning för statstjänstemän
in. in.

Förslag av 1956 års försvarsförvaltnin g ssak kunniga

Såsom angivits i det föregående under punkt 1 föreslås chefen för försvarets
forskningsanstalt skola ingå som ledamot av förvaltningsdirektionen.
Vidare har de sakkunniga föreslagit inrättande av en tjänst för byrådirektör
i Ce 31 vid direktionen, avsedd för sekreterare i teletekniska samarbetsdelegationen.

Departementschefen

Såsom jag anfört under punkt 1 biträder jag de sakkunnigas förslag
att chefen för forskningsanstalten skall ingå som ledamot av förvaltningsdirektionen.
Däremot kan jag icke biträda förslaget om inrättande av eu
ny tjänst vid direktionens kansli.

Ökad medelsanvisning för anlitande av sakkunniga synes påkallad. Jag
beräknar härför ett belopp av 5 000 kronor.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1957/58 till 175 000 kronor, därvid
anslagsposterna Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
och Rörligt tillägg upptages till 103 000 ( + 6 000) kronor respektive
32 700 (+ 5 000) kronor samt övriga anslagsposter till oförändrade
belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

Anslaghöjningen utgör 11 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets förvaltningsdirektion,
att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ... 29 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 103 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 32 700

Summa kronor 175 000

b) till Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 175 000
kronor.

[13] Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1955/56 .............................. 20 000 14 854

1956/57 (statsliggaren s. 182) 20 000

1957/58 (förslag) ............... 20 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
förvaltningsdirektion: Omkostnader beräkna ett förslagsanslag av
20 000 kronor.

Jag föreslår att anslaget i enlighet med förslag av försvarets förvaltningsdirektion
(skr. V7 1956) uppföres med oförändrat belopp och hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor. 14

[14] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar
inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en
översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.
Därefter torde få lämnas en redogörelse för organisationsändringar på
grund av beslutade sammanslagningar och förflyttningar in. in. av vissa
förband och skolor. I anslutning härtill avser jag att upptaga frågan om

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957

förläggningen av arméns ridskola. Vidare synes det lämpligt att i korthet
redogöra för den verksamhet, som hittills bedrivits av försvarets personalnämnd
(jfr prop. 1956: 110, s. 79) och organisationsnämnden för militärmusiken
(jfr prop. 1956: 110, s. 64).

Vid anmälan av propositionen 1956: 110 berördes den fortlöpande översyn
av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som
verkställes av organisationsnämnden. Denna utredning har i första hand
till ändamål att klarlägga behov av jämkningar — inom ramen för fastställda
personalstater — såväl i organisationen som beträffande personal
för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag, som chefen för armén
på grundval av en av nämnden gjord principutredning avgivit i samråd
med nämnden, har Kungl. Maj :t i brev den 18 november 1955 meddelat
allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen av stabs- och
förvaltningstjänsten in. m. vid arméns förband. Ändringarna skall enligt
dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika förbanden, sedan
organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar vid vederbörande
förband.

I samma proposition anmäldes vidare att organisationsnämnden företagit
undersökningar enligt nyss berörda principer beträffande stabs- och
förvaltningstjänsten vid Svea livgarde, Värmlands regemente, Livregementets
grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Jämtlands fältjägarregemente,
Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet,
Kronobergs regemente, Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge
regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente
och Västernorrlands regemente. Beträffande dessa förband har
Kungl. Maj :t under år 1956 meddelat beslut om ändrad organisation i huvudsaklig
överensstämmelse med förslag, som avgivits av chefen för armén
i samråd med organisationsnämnden.

Sedermera har organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar
och avgivit därpå grundade förslag till chefen för armén beträffande
följande förband och skolor in. m., nämligen Gotlands infanteriregemente,
trängregementena jämte dem tillhörande mobiliseringscentraler,
Svea artilleriregemente, Göta artilleriregemente och i samband därmed arméns
radarskola och luftvärnets mekanikerskola, Wendes artilleriregemente,
Smålands artilleriregemente, Gotlands artillerikår, Bergslagens artilleriregemente
och i samband därmed artilleriskjutskolan, Östgöta luftvärnsregemente,
Göteborgs luftvärnskår, infanteriskjutskolan med arméns
skyddsskola samt Karlstads försvarsområdesstab i samband med undersökningar
och beräkningar rörande överförande av Svea ingenjörkårs
mobiliseringscentrals i Karlstad uppgifter till nämnda stab.

Efter förslag av chefen för armén i samråd med organisationsnämnden
har Kungl. Maj :t åren 1956/57 fastställt ändrad organisation av stabs- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

förvaltningstjänsten vid Wendes artilleriregemente, Smålands artilleriregemente
med artilleriets kadettskola, Östgöta luftvärnsregemente med luftvärnets
kadettskola, Svea trängregemente med trängtruppernas kadettskola,
Göta trängregemente med arméns underhållsskola, Norrlands trängregemente,
Skånska trängregementet, infanteriskjutskolan och arméns
skyddsskola samt Karlstads försvarsområdesstab.

I propositionen 1955: 110 (s. 3 tf.) anmäldes av chefen för armén framlagda
förslag till vissa ändringar i arméns organisation, avseende hland
annat omorganisation av Livregementets husarer och Livgardesskvadronen
samt vissa förändringar beträffande Upplands regemente, Södermanlands
pansarregemente, Svea ingenjörkår, Signalregementet och arméns
signalskola. Sedan riksdagen meddelat principbeslut angående de berörda
organisationsändringarna har Kungl. Maj :t, efter förslag av chefen för
armén, utfärdat provisoriska bestämmelser om organisation av stabs- och
förvaltningstjänsten vid Skaraborgs pansarregemente med Livregementets
husarer och Signalregementets kompani i Skövde, vid Livgardesskvadronen
med Stockholms stabskompani, vid det nybildade Södermanlands regemente
(110) med arméns motorskola, vid det nybildade Upplands signalregemente
med arméns signalskola och signaltruppernas kadettskola samt
vid Uppsala—Västerås försvarsområdesstab.

Jag får vidare erinra om att riksdagen efter förslag i propositionen
1956: 110 (s. 128) fattat principbeslut om att en pansarbataljon skall organiseras
i Boden med gemensam administration med Norrbottens regemente.
Bataljonens behov av aktiv militär personal och arvodespersonal
förutsattes skola tillgodoses genom omplaceringar inom pansartrupperna
i samband med omorganisationen av Södermanlands pansarregemente.
Det ytterligare personalbehovet skulle inskränka sig till viss förstärkning
av stabs- och förvaltningspersonalen vid Norrbottens regemente. Kungl.
Maj :t har tidigare denna dag utfärdat provisoriska bestämmelser om organisationen
av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. vid Norrbottens regemente
med Norrbottens pansarbataljon (P 5) och Norrlands signalbataljon;
sistnämnda förband tidigare benämnt signalbataljonen i Boden.

I propositionen 1956: 110 (s. 75 f.) anmäldes vidare att ett av chefen
för marinen avgivet, på grundval av organisationsnämndens undersökningar
uppgjort förslag till ny organisation av Blekinge kustartilleriförsvar
var under beredning inom försvarsdepartementet. Kungl. Maj :t har sedermera
fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
in. in. vid Karlskrona försvarsområde och Blekinge kustartilleriförsvar att
genomföras successivt under tiden 1 oktober 1956 1 juli 1957. Beslut hai

även meddelats om att försöksvis sammanföra kameralkontoret vid Sydkustens
marindistrikt samt kassaavdelningarna vid Blekinge kustartilleriförsvar
och vid Karlskrona kustartilleriregemente till ett för marinens
landmyndigheter i Karlskrona, med undantag för Karlskrona örlogsvarv,
gemensamt kassaorgan, benämnt marinens försökskassa i Karlskrona.
7_90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Vissa kompletterande undersökningar vid Stockholms kustartilleriförsvar,
huvudsakligen i vad avser förrådstjänsten, har slutförts.

Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar
har givit betydande besparingar av lönemedel som resultat.
I detta sammanhang torde sålunda följande personalförändringar böra
redovisas. Extra ordinarie och extra tjänster har kunnat indragas bland
kontorspersonalen för 13 biträden för skriv- och kontorsgöromål, därav
10 extra, bland stallpersonalen för 1 stallföreståndare i Ce 20, 1 fodermarsk
i Cg 12 och 2 hästskötare i Ce 10 samt i övrigt för 1 biträdande
köksföreståndare i Cg 15. Av arvodesbefattningar för pensionerad personal
har 20 befattningar i 1: 22 kunnat indragas. Besparingarna av lönemedel
genom indragningen av dessa tjänster in. m. beräknas till ungefär
255 000 kronor. De tjänster, som kan indragas vid uppkommande ledighet,
utgöres bland kontorspersonalen av tjänster för 1 kansliskrivare i
Ce 15, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 15 biträden för skriv- och kontorsgöromål
(kontorsbiträden), bland förrådspersonalen av tjänster för 18 förrådsförmän,
av vilka 1 i Ca 13 och övriga i Ce 13, samt 16 förrådsmän, av
vilka 1 i Cg 11 och övriga i Ce 11, bland förplägnadspersonalen av tjänster
för 1 köksföreståndare i Ce 17, 1 biträdande köksföreståndare i Cg 15 och
6 ekonomibiträden, av vilka 1 i Ce 8, 4 i Ce 5 och 1 i Cg 5, samt i övrigt
av tjänster för 2 hovslagare i Ce 12 och 10 hästskötare, av vilka 8 i Ce 10
och 2 i Cg 10. Vidare förutsättes 2 arvodesbefattningar för pensionerad
Personal i 1: 30 och 8 befattningar i 1: 22 skola indragas. De uppkommande
besparingarna av lönemedel beräknas till cirka 725 000 kronor. Å
andra sidan har det befunnits ofrånkomligt att inrätta vissa nya tjänster,
nämligen 2 för kanslibiträde i Ce 11, 15 för biträde för skriv- och kontorsgöromål,
varav 1 såsom extra, 1 för förrådsförman i Ce 13, 2 för biträdande
köksföreståndare i Ce 15 samt 2 för bilförare i Ce 10. Vidare har 2
arvodesbefattningar för pensionerad personal, varav 1 i 1: 30 och 1 i 1: 22,
inrättats. De sammanlagda avlöningskostnaderna härför beräknas uppgå
till ungefär 200 000 kronor för år.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning
under budgetåret 1957/58 beträffande de förband in. m., i fråga om vilka
förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter
därföi att liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår
— Kungl. Maj :t skall äga att jämväl för budgetåret 1957/58 vidtaga
de jämkningar i vederbörliga personalorganisationer, som blir erforderliga
med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt
icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt att bereda
särskild ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider
göromål, vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre
tjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Beträffande avvecklingen av ridskolan och remontdepåerna
har Kungl. Maj:t i brev den 1 juni 1956 i anslutning till riksdagens beslut
förordnat att Gudhems remontdepå skall avvecklas från och med budgetåret
1956/57 samt Herrevadsklosters remontdepå, Utnäslöts remontdepå
och ridskolan från och med budgetåret 1957/58. Arméchefen (skr. 25/s
1956) har efter samråd med försvarets civilförvaltning och fortifikationsförvaltningen
framlagt förslag till avveckling av ridskolan och remontdepåerna.
Förslaget är uppgjort med den målsättningen, att avvecklingen
skall vara genomförd vid Gudhems remontdepå den 30 juni 1957 samt vid
övriga reinontdepåer och ridskolan den 31 december 1957.

På grundval av arméchefens berörda förslag räknar jag med att Gudhems
remontdepå skall avvecklas under budgetåret 1956/57 samt Herrevadsklosters
och Utnäslöts reinontdepåer från och med budgetåret 1957/58.
Till ridskolan återkommer jag i det följande.

Vid avvecklingen av remontdepåerna frigöres följande underbefälsbeställningar,
nämligen för en överfurir vid Herrevadsklosters remontdepå
samt tre överfurirer och två icke-ordinarie furirer i hovslagartjänst vid
kavalleriet (jfr i det följande under arméns allmänna avlöningsanslag,
punkt 10). De fem beställningarna för överfurir och furir i hovslagartjänst
torde böra indragas vid uppkommande ledighet. En på fältveterinärkårens
stat uppförd beställning för bataljonsveterinär i Ca 25, avsedd för Herrevadsklosters
remontdepå, bör vidare indragas vid vakans. Vidare bör arvodesbefattningar
för en depåchef i 1: 32 och en förvaltningsunderofficer i
1: 22 vid Herrevadsklosters remontdepå samt för en depåchef i 1: 32 vid
Gudhems remontdepå indragas. Av två på stat för Herrevadsklosters remontdepå
uppförda kontorsbiträdestjänster i Ca 8 bör den ena indragas
och den andra överföras till Skånska flygflottiljen, varvid föreskrift bör
meddelas om att medel för en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid flygflottiljen icke får disponeras utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

Till övertalighetsproblemen beträffande civil personal återkommer jag
i det följande i samband med redogörelsen för försvarets personalnämnds
verksamhet, varvid även vissa särskilda frågor angående personalen vid
Gudhems remontdepå beröres.

Remontdepåernas avveckling beräknas medföra eu minskning av lönekostnaderna
för budgetåret 1957/58 med i runt lal 820 000 kronor. Därvid
bär i lönekostnader för personalen vid Herrevadsklosters och Utnäslöts
reinontdepåer för tiden 1 juli—31 december 1957 räknats med i runt tal
395 000 kronor.

Till särskild behandling torde härefter få upptagas fråga om arméns
rid- och körskolas förläggning. Till eu början torde i korthet få
erinras om vad som tidigare förevarit i frågan om rid- och körskolans
förläggning.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

I propositionen 1955: 110 framlade Kungl. Maj :t förslag till ändrad organisation
av kavalleriet, innebärande såvitt nu är i fråga att arméns ridoch
körskola från och med budgetåret 1957/58 skulle förläggas till Norrlands
dragonregemente i Umeå, varvid hittillsvarande ridskolan vid Strömsholm
skulle indragas. Härigenom kunde vissa kostnadsbesparingar vinnas.
Riksdagen uttalade emellertid i enlighet med statsutskottets hemställan
(SU 1955: 128; rskr. 1955: 300), att frågan om ridskolans indragning borde
anstå i avbidan på resultatet av utredning som igångsatts rörande inrättande
av en civil körskola vid Strömsholm.

Till 1956 års riksdag anmäldes (prop. 110), att betänkande med förslag
angående inrättande av en civil körskola och hästdepå vid Strömsholm
avgivits till chefen för jordbruksdepartementet men att något förslag om
inrättande av en sådan skola icke komme att framläggas för riksdagen.
Ridskolan vid Strömsholm förutsattes därför — såsom föreslagits år 1955

skola indragas från och med budgetåret 1957/58 i samband varmed körutbildning
vid Norrlands dragonregemente skulle påbörjas. Riksdagen (skr.
279) biföll Kungl. Maj :ts förslag. Statsutskottet (uti. 121) hade emellertid
för sin del hemställt att arméns ridskola alltjämt skulle vara förlagd
till Strömsholm samt att förslag till inrättande av en civil körskola vid
Strömsholm skulle föreläggas riksdagen. Utskottet förutsatte därvid, att
vid inrättande av eu civil körskola vid Strömsholm skälig del av kostnaderna
därför skulle bestridas av intresserade skogs- och jordbruksorganisa*ioner.
I debatten i riksdagens kamrar gjorde chefen för försvarsdepartementet
uttalande innebärande att frågan om rid- och körskolans förläggning
skulle kunna omprövas därest — innan förflyttningen till Umeå ägde
rum — enskilda intressenter vore beredda att täcka merkostnaderna fölen
civil körskola vid Strömsholm.

Med skrivelse den 21 september 1956 har till chefen för jordbruksdepartementet
överlämnats en promemoria i frågan om fortsatt användning
av Strömsholm som rid- och körskola. Promemorian har utarbetats efter
kontakter mellan företrädare för armén, skogsbruket, lantbruket, ridfrämjandet
och polisväsendet. Den innehåller i huvudsak följande.

Arméns rid- och körskola bör, bland annat av ekonomiska skäl, förläggas
till Umeå. Med hänsyn till att armén inom överskådlig tid fortfarande
har behov av hästkunnig personal ligger det i försvarets intresse
att en civil körutbildning bedrives. För att det ur arméns synpunkt skall
kunna övervägas att bibehålla rid- och körskolan vid Strömsholm, måste
emellertid de myndigheter och organisationer, som har intresse av att så
sker, bestrida de merkostnader som är förenade härmed. Dessa merkostnader
har av arméstaben beräknats till i runt tal 150 000 kronor. De civila
intressena för fortsatt rid- och körutbildning vid Strömsholm föranledes
främst av önskemål att dit förlägga diverse civila kurser, såsom kurser i
hästkunskap för instruktörer för skogskörare, instruktörs- m. fl. kurser
för ridfrämjandet och kurser för den beridna polisen. Från de civila intressenternas
sida kan vissa ekonomiska bidrag påräknas. Då den militära

101

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

verksamheten väntas bli dominerande vid en samordnad kursverksamhet
på Strömsholm bör armén vara huvudman för skolan.

Sedan riksdagen fattade sitt beslut har vid överläggningar, som ägt rum
inom jordbruksdepartementet mellan företrädare för olika intressenter,
nämligen lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, arméstaben,
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges skogsägareförbund,
Svenska lantarbetsgivareföreningen, Stockholms stad, arméns ridskola och
ridfrämjandet, starka önskemål framkommit att arméns rid- och körskola
alltjämt skall vara förlagd till Strömsholm. Det skulle därigenom bli möjligt
att till Strömsholm förlägga vissa civila kurser och att på detta sätt
uppnå en viss samordning mellan den militära och den civila verksamheten
på förevarande område. Utfästelser har gjorts av vissa civila intressenter
att under en tid av fem år täcka de till ett årligt belopp av
150 000 kronor beräknade merkostnaderna för rid- och körskolans förläggning
till Strömsholm samt statsverkets extra kostnader för civila kurser
vid skolan. Jag räknar emellertid icke med något deltagande för närvarande
i verksamheten från polisväsendets sida.

Då det sålunda föreligger starka önskemål från civila intressenter om
samordning av den civila och den militära rid- och körutbildningen och
då detta visat sig kunna ske utan merkostnader för statsverket, anser jag
mig nu kunna tillstyrka att rid- och körskolan tills vidare kvarligger vid
Strömsholm. Frågan om skolans förläggning bör givetvis upptagas till
omprövning framdeles, om förhållandena skulle ge anledning därtill.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om rid- och körskolans
organisation in. m. Inflytande bidrag från civila intressenter bör
tillgodoföras anslaget Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. såsom
en särskild uppbördspost. Till denna fråga torde jag få återkomma senare
i samband med att jag framlägger slutliga förslag beträffande nämnda anslag
för nästa budgetår.

Ridskolans bibehållande i Strömsholm aktualiserar vissa personalindragningar
vid Norrlands dragonregemente. Denna fråga torde få prövas
i samband med att den nya organisation, som betingas av regementets
omvandling till bataljon, fastställes av Kungl. Maj :t, vilket beräknas
komma att ske under det närmaste halvåret. Resultatet bör anmälas för
1958 års riksdag.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har den 21 februari 195f>
tillkallats en nämnd, försvarets personalnämnd, för att handlägga
vissa frågor rörande civil personal som blir övertalig till följd av organisationsförändringar
inom försvaret. Nämndens huvuduppgift är att verka
för att annan sysselsättning beredes sådan övertalig personal i första hand
i statstjänst, främst inom försvaret, och i andra hand på den allmänna ar -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957

betsmarknaden. Frågan om personalnämndens verksamhet och vissa därmed
sammanhängande spörsmål har behandlats i prop. 1956: 110 (s. 76 ff).

Personalnämnden har i skrivelse den 16 februari 1957 lämnat en kortfattad
redogörelse för sin hittillsvarande verksamhet och vissa förhållanden
i samband därmed. 1 redogörelsen framhålles till en början följande.

I sitt arbete med omplacering av övertalig personal håller nämnden
löpande kontakt med vederbörande myndigheter inom försvaret, arbetsmarknadsorgan
och personalorganisationer.

Kungl. Maj :t har den 13 april 1956 beslutat, att vissa tjänster vid förband,
som skall indragas eller omorganiseras, får vid ledigblivande återbesättas
eller med vikariatslön uppehållas på förordnande allenast efter
samråd med nämnden.

På förslag av nämnden har Kungl. Maj:t vidare, i enlighet med riksdagens
bemyndigande, den 29 juni 1956 utfärdat föreskrifter om särskilda
förmåner för viss övertalig personal vid försvaret.

I syfte att kunna medverka till placering av övertalig personal inom
andra delar av försvaret har personalnämnden hos vederbörande myndigheter
utverkat, att lediga befattningar vid förband (motsvarande) inom
vissa områden anmäles till nämnden och att tillsättning av sådana befattningar
icke sker utan nämndens hörande.

Efter överläggningar med fångvårdsstyrelsen har tillfälle till provtjänstgöring
i vakttjänst inom fångvården beretts viss övertalig personal vid
remontdepåerna. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t, på förslag av nämnden,
genom beslut den 29 juni 1956 bland annat medgivit övertaliga remontdressörer
och remontryttare rätt till resekostnadsersättning och traktamente
under provtjänstgöring samt till flyttningskostnadsersättning vid
varaktig anställning inom fångvården. Personalen vid Gudhems och Herrevadsklosters
remontdepåer har i stor utsträckning begagnat sig av möjligheterna
till provtjänstgöring, varjämte en del efter sådan tjänstgöring
vunnit anställning vid fångvården. I detta sammanhang kan nämnas att
övertalig personal vid försvaret — vilken personal enligt meddelade bestämmelser
vid omplacering till annan tjänst inom försvaret kan medgivas
rätt till flyttningskostnadsersättning och förmåner vid uppskjuten omstationering,
även om sådan rätt icke eljest skulle föreligga — enligt Kungl.
Maj :ts beslut den 23 november 1956, föranlett av förslag av nämnden,
medgivits rätt till sådana förmåner även vid omplacering till statlig tjänst
utom försvaret.

Beträffande Gudhems remontdepå, som enligt beslut av riksdagen förutsatts
skola indragas från och med budgetåret 1956/57, erinrar nämnden
om att enligt ett av nykterhetsvårdsutredningen den 7 november 1956 framlagt
förslag en anstalt för manliga alkoholmissbrukare avses skola förläggas
till Gudhem. Med anledning härav har enligt nämnden från personalhåll
vid remontdepån uttryckts önskemål om att få övergå i tjänst
vid den nya anstalten. Personalnämnden har i remissutlåtande över nyssnämnda
förslag betonat angelägenheten av att, därest en sådan anstalt förlägges
till Gudhem, nu anställd personal vid remontdepån i största möjliga
utsträckning beredes anställning vid den blivande anstalten samt före -

103

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1957

slagit vissa övergångsanordningar för personalen. — Det torde i detta
sammanhang få anmälas att i proposition till årets riksdag angaende anordnande
av en ny statlig vårdanstalt för alkoholmissbrukare in. m. fiågoi
rörande anställning vid den nya anstalten av personal från remontdepån
upptages till behandling, varvid för ifrågavarande personal avsedda tjänster
förutsättes skola jämväl under nästa budgetår redovisas på personalförteckningarna
för armén.

Personalnämnden har i sin redogörelse vidare anfört följande.

Med avseende å Utnäslöts remontdepå och ridskolan föreligger vissa
svårigheter att förmå personalen att börja provtjänstgöring vid fångvården
eller övergå till annan anställning, enär personalen räknar med att verksamheten
i Strömsholm skall kunna fortgå i statlig regi i en eller annan
form.

Beträffande omplaceringen av övertalig personal till vakttjänst inom
fångvården förtjänar det rent allmänt framhållas, att omplaceringen försvåras
dels av att övertalig personal, som innehar extra ordinarie anställning,
med nuvarande bestämmelser i allmänhet icke kan påräkna att bibehålla
denna anställningsform vid omplacering till fångvården, dels ock av
att — till följd av bestämmelser, utfärdade av Kungl. Maj :t —- ifrågavarande
personal, som inom försvaret är placerad i lönegrad 12 å löneplan
1, under de första 18 månadernas anställning inom fångvården i allmänhet
äger uppbära lön allenast efter lönegrad 10 å nämnda löneplan.

Den personal, som hittills blivit övertalig genom omorganisationen av
Livregementets husarer, har i sin helhet omplacerats till annan tjänst inom
försvaret.

Vad gäller omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns
truppförband har endast ett fåtal anställda per förband blivit övertaliga
genom denna omorganisation. I de fall vederbörande icke kunnat
erhålla eller erbjudas annan lämplig statsanställning, har nämnden på särskilda
ansökningar meddelat beslut om sådan ersättning, som avses i Kungl.
Maj :ts förenämnda beslut den 29 juni 1956 med föreskrifter om särskilda
förmåner för viss övertalig personal vid försvaret. Antalet ersättningsfall,
i vilka beslut meddelats, uppgår för närvarande till 15.

I fråga om dem, som blir övertaliga med anledning av övriga omorganisationer,
har åtgärder vidtagits för att bereda vederbörande annan anställning.
Vad särskilt angår indragningen av Upplands regemente och
därmed sammanhängande organisationsförändringar beräknas antalet anställda,
som icke kan beredas plats i den nya organisationen, bli förhållandevis
ringa. Omplaceringen av denna personal torde icke komma att
medföra några särskilda problem. I övrigt torde omplaceringsspörsmålen
i stor utsträckning kunna klaras upp lokalt genom den samverkan, som
äger rum mellan vederbörande militärmyndigheter, arbetsmarknadsorganen
och personalorganisationerna.

Beträffande de av 1956 års riksdag beslutade ändringarna i försvarets
musikorganisation får jag anmäla, att Kungl. Maj:t den 15 juni 1956 dels
fastställt provisoriskt reglemente för försvarets musikorganisation (militärmusikreglemente),
dels meddelat bestämmelser för genomförandet av
ny musikorganisation vid försvaret in. in. I enlighet med vad som förut -

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

skickades vid anmälan av prop. 1956: 110 (s. 64) har, med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande sistnämnda dag, tillkallats en nämnd för handläggning
av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation inom försvaret,
främst personal-, materiel-, lokal- och utbildningsfrågor. Denna
nämnd — organisation snämnden för militärmusiken — har avlämnat
en redogörelse för sin verksamhet under tiden intill den 1 november
1956 och sedermera under hand lämnat vissa uppgifter rörande det
fortsatta arbetet. Härav framgår bland annat att nämnden avser att under
det första omorganisationsåret, d. v. s. fram till den 1 juli 1957, koncentrera
sin verksamhet på personalfrågor, under det att övriga frågor beräknas
väsentligen komma att behandlas under andra omorganisationsåret,
budgetåret 1957/58. Avvecklingen av de nuvarande musikkårerna
och uppsättandet av nya kårer avses i huvudsak skola genomföras under
tiden 1 april—1 oktober 1957. Förslag har framlagts beträffande inplacering
i beställning och fördelning till tjänstgöring i den nya musikorganisationen
från och med den 1 april 1957 för i stort sett all musikpersonal utom
musikdirektörerna. Beträffande dessa räknar nämnden med att förslag
skall kunna föreligga i sådan tid, att utnämningar av inspektören för
militärmusiken och musikdirektörerna skall ha skett senast den 1 juli 1957,
då alltså ställning också bör ha tagits till frågorna om vilka musikdirektörer
som skall föras över stat och om deras arbetsuppgifter (jfr prop.
1956: 110, s. 64).

För egen del vill jag i anslutning till den lämnade redogörelsen endast
göra det uttalandet, att över stat förda musikdirektörer bör såvitt möjligt
tagas i anspråk för musikaliska göromål med inriktning såväl mot
militärmusiken som mot det allmänna musiklivet. En dylik anordning
synes väl överensstämma med den av riksdagen (SU 1956: 121, s. 25) uttalade
uppfattningen att avvecklingen av den gamla musikorganisationen
bör genomföras så, att de lokala musikintressena därvid lider minsta möjliga
avbräck.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga
om personalförändringar samt beträffande förläggning m. in.
av arméns rid- och körskola.

[15] Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1955/56 .............................. 181 700 000 200 405 429

1956/57 (statsliggaren s. 186) 198 200 000
1957/58 (förslag) ............... 204 250 000

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 24) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1957/58 beräkna ett
förslagsanslag av 204 250 000 kronor.

Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara
fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet
redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla
överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för varje budgetår
beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen
på anslag för tidigare budgetår.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar in. m. vid armén.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Vissa förändringar i fråga om chefs befattningar

vid omvandling av Ing 1
till regemente m. m.

1 regementschef Mo 14 (18) — regementschef
Mo 14 (ingenjörtrupperna;

Ing 1) ....................................... —

1 kårchef Mo 13 (ingenjörtrupperna;

Ing 1) •—• överste Mo 13 (stabschef

vid I. militärbefälsstaben) ............ —

1 kapten Ma 27 (generalstabskåren)

— kapten Md 27 (arméstaben) ...... —

3 majorer Ma 30 (generalstabskåren)

— överstelöjtnanter eller majorer

Ma 33 eller Ma 30 ..................... 4 302__-t- 4 302

2. Vissa förändringar i övrigt beträffande

arméstaben

1 kontorist Ce 13 ■— Ca 13 ............ —

1 extra biträde för skriv- och kontorsgöromål
uppföres på personalförteckningen
för andra extra ordinarie
tjänstemän än underbefäl ...

1 förrådsman Ce 11 ..................... 9 936

1 amanuens ................................. 14 784

1 översättare Ce 23 ........................ 16 584

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

.......................................

1 assistent Cg 21 — Ce 21 ...............

1 kanslibiträde Ce 11 (vakant) indrages
....................................

1 överfurir Ma 14 ........................

1 filmregissör Ce 27 .....................

1 materialförvaltare Ce 17 (Ce 14) ...

1 kanslibiträde Ce 11 —■ Ca 11 .........

3 expeditionsvakter Ce 10 ...............

10 biträden för skriv- och kontorsgöromål
.......................................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

7 836

20 532
10 980

+ 80 652

3. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter 1

överste (souschef) Mo 13 vid krigshögskolan
.................................

1 kanslibiträde Ce 11 vid krigshögskolan
— Ca 11 ..............................

1 major Ma 30 vid infanteriskjutsko -

lan .......................................... 22 296

1 kapten Md 27 (kapten, ryttmästare
eller löjtnant Md 27 eller Md 23/19)

vid arméns skyddsskola ............... 16 449

2 överfurirer Ma 14 vid infanteriskjut skolan,

varav 1 för skyddsskolan ... 20 208

2 biträden för skriv- och kontorsgöro mål

vid infanteriskjutskolan ......... —

4 överfurirer Ma 14 vid arméns signalskola
— rustmästare Ma 16 ......... 3 408

2 yrkeslärare i Ce 21 vid arméns radarskola
....................................... 28 368

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

vid arméns fältarbetsskola ...... 7 836

2 kaptener Md 27 vid arméns motorskola
....................................... 38 256

2 yrkeslärare Ce 21 vid motorskolan... 27 240

1 förste vaktmästare Cell vid krigsskolan
— materialförvaltare Ce 14... 1 044

3 (1) överfurirer Ma 14 vid infanteriets
kadettskola ........................ 10 980

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 vaktmästare Ce 10 (vakant) vid infanteriets
kadettskola utgår .........

1 kanslibiträde Ce It vid arméns underofficersskola
— kansliskrivare

Ce 15 .......................................

1 major Ma 30, chef för arméns fall skärmsjägarskola

........................

1 stallföreståndare Ce 14 och 3 hästskötare
Ce 10 vid arméns underofficersskola
samt 1 stallföreståndare
Ce 14, 1 hovslagare Ce 12 och 9 hästskötare
Ce 10 vid krigssskolan utgår

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

22 296

71 736 + 126 645

26 556
46 440
78 400
113 360

5 052
37 800

10 980 + 318 588

5. Utbyggnad av tygstaten

1 tygverkmästare Ca 21 — förste tygverkmästare
Ca 22 .....................

1 förste tygverkmästare Ca 22 .........

1 tygverkmästare Ca 21 ..................

1 förste tyghantverkare Ca 19 .........

5 armétekniker Ca 14 ..................

17 armétekniker Ca 14 i stället för 10
furirer Me 11/10 ........................

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa

personalstater

Ingenjörtrupperna

1 major Ma 30 ......

2 kaptener Ma 27

22 752
39 200

844
14 840
13 996
12 628
52 000

84 720 + 179 028

4. Utbyggnad av signaltruppernas organisation 1

överstelöjtnant Ma 33 ..................

2 majorer Ma 30 ...........................

4 kaptener Ma 27 ...........................

8 löjtnanter Ma 23/19 .....................

2 förvaltare eller fanjunkare Ma 21/19

— förvaltare Ma 23 .....................

7 pensionerade underofficerare 1: 22
1 sergeant Ma 16 — förvaltare Ma 21
1 sergeant Ma 16 — fanjunkare Ma 19
1 överfurir Ma 14 ...........................

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 major Ma 30 — överstelöjtnant Ma

33 .......................................... _

2 ingenjörförrådsförvaltare Ca 23 —

förvaltare Ma 23 (intendenturkåren) —

Trängtrupperna

4 majorer Ma 30 ........................... 91 008

4 kaptener Ma 27 ........................... 78 400

5 löjtnanter Ma 23/19 ..................... 70 850

1 överfurir Ma 14 ........................... 10 104

4 förvaltare Ma 21 — Ma 23 ............

Fälttygkåren

1 major Ma 30 ..............................

1 kapten Ma 27 ..............................

1 kapten Ma 27 i stället för 2 pensio -

nerade officerare 1: 30 .................. 3 396

1 förvaltare Ma 21 — Ma 23 ............ 1 644

Intendenturkåren

7 förvaltare Ma 21 — Ma 23 ............ .

7. Vissa förändringar beträffande för svarsområdesstaberna

m. m.

3 majorer Ma 30 ........................... 68 280

1 tygofficer 1: 30 vid Örebro försvarsområde
— kapten Ma 27 vid fälttygkåren
....................................... 11 482

1 förrådsförman Ce 13 9 792

2 förrådsmän Cell ........................ 18 288

1 kanslibiträde Cell ..................... 9 144

1 kapten Md 27 .............................. 19 836

4 överfurirer Ma 14 ........................ .

8. Förändringar i övrigt beträffande pen sionerad

personal i arvodesbefattningar 7

expeditionsofficerare 1: 30 vid I.—-VII. militärbefälsstaberna ............ —

1 expeditionsunderofficer 1: 22 vid II.

militärbefälsstaben ..................... .

2 expeditionsunderofficerare 1: 22 vid

VI. militärbefälsstaben .................. .

+ 317 354

+ 136 822

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

9. Vissa personalförändringar i anledning
av omorganisationen av K 3 m. in.

K 3

1 kapten Ma 27 vid intendenturkåren

avses för arméstaben .................. —

1 förvaltare i kassatjänst Ma 23 vid intendenturkåren
utnyttjas som reserv

till generalintendentens förfogande —

2 förvaltare Ma 23, varav 1 vid fälttygkåren
och 1 i intendenturförrådstjänst
vid intendenturkåren, avses
för Kalmar—Växjö försvarsområdes stab

.......................................... —

1 förvaltare Ma 21 vid kavalleriet överföres
till II .............................. —

P 3

2 förvaltare Ma 21 vid pansartrupper na

överföres till I 1 respektive arméstaben
....................................... —

1 överfurir Ma 14 vid IV. militärbe fälsstaben

överföres till Kl .........

1 furir (i hovslagartjänst) Mall/10
vid kavalleriet — överfurir Ma 14 ... 1 248

4 furirer Me 11/10 vid Kl — över furirer

Ma 14 .............................. 4 992

1 kanslibiträde Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben
överföres till Kl ...... —

+ 6 240

10. Arméns underbefälsorganisation

96 furirer Ma (Me) 11/10 — rust mästare

Ma 16 ........................ 182 400

61 överfurirer Ma 14 (vaktchefer) ... 634 400

102 furirer Ma (Me) 11/10 — överfurirer
Ma 14 (instruktörer) ............ 111240

1 överfurir Ma 14 (IV. militärbefäls staben)

................................. 10 400

15 furirer Me (Ma) 11/10 (i sjukvårdstjänst)
— överfurirer Ma 14
(i sjukvårdstjänst) .................. 15 692

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 år 1957

Arméchefens m. fl. yrkanden

6 furirer Me 11/10 (i hovslagartjänst)
— överfurirer Ma 14 (i
hovslagartjänst)........................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

7 152

961 284

13.

Förändringar beträffande läkar- och sj ukvårdspersonal 1 bataljonsläkare Ca 27 vid infanteri-ets kadettskola ...........................	20 532
1 läkare Cg 25 vid krigsskolan — ba-taljonsläkare Ca 27 .....................	2 040
4 bataljonsläkare Ca 25 vid P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3 ...........................	68 352
3 översköterskor Ce 15, 1 översköters-ka Ce 14, 4 undersköterskor Ce 7 och 6 sjukvårdsbiträden Ce 5 utgår ......		117 732
Förändringar i övrigt beträffande vakt-och maskinpersonal 1 vaktmästare Ce (Cg) 11 vid VI. mili-tärbefälsstaben ...........................	9 936
3 eldare Ce (Cg) 11 vid 14, 16 och Ing 3 .......................................	28 224
2 reparatörer Ce 13 ........................	20 436
1 eldare Cg 11 ..............................	9 936
1 reparatör Ce 12 vid A 4 ...............	10 284
2 maskinister Ce 13 vid Malmö för-svarsområde och VI. militärbefäls- staben .......................................	20 436
Förändringar beträffande kontorsper-sonal i kassatjänst 2 kansliskrivare Ca 15 vid tygförvalt-ningsskolan och arméns underoffi-cersskola —■ förste kansliskrivare Ca 17 .......................................	1 648
1 kansliskrivare Ce 15 vid krigshög-skolan ■— förste kansliskrivare Ce 17	824
2 kontorister Ca 13 vid P 4 och A 9 — kanslibiträden Ce 11 .....................		1 344

26 808

+ 99 252

1 128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

14. Förändringar i övrigt beträffande kon torspersonal 2

kanslibiträden Ce 11 vid arméöverläkarens
expedition -— Ca 11 ......

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid VI. militärbefälsstaben ...

33 biträden för skriv- och kontorsgöro mål

— kontorsbiträden Ca 8 ......

33 kontorsbiträden Ca 8 — biträden
för skriv- och kontorsgöromål ......

15. Övriga personalförändringar in. in.

1 verkstadschef vid Bodens tygstation

högst Ce 29 — Ce 33 .....................

1 instruktör Cg 19 vid krigsskolan —

Ce 19 .......................................

1 vägförman Ce (Cg) 18 vid P 2 ......

1 köksföreståndare Ca 18 vid TI —

Ca 20 .......................................

1 biträdande köksföreståndare Ca 15

vid TI — Ca 16 ........................

Arvoden till reservsjuksköterskor ......

Arvoden för tillsyn och bevakning av

byggnader in. in.........................

Avlöning åt indelt manskap ............

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
...........................

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid arméns fasta ut bildningsanstalter

och skolor .........

Rekryteringsstipendier till fänrikar vid
I 19 och A 8 ...........................

16. Omräkning

1956 års lönereglering ..................... 8 140 690

Omräkning i övrigt ........................ 30 000 + 8 170 690

3 924

11 724

1 116

372
19 800

7 420

10 000
22 000

77 000

16 000 + 105 356

Motiv

1. Vissa förändringar i fråga om chefsbefattningar vid omvandling av
Ing 1 till regemente m. m. Arméchefen föreslår att Ing 1 med hänsyn till

112 Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 dr 1957

utbildningskontingentens storlek, personalstyrkan vid mobilisering, antalet
truppregistrerade och därav följande stora repetitionsövningskontingenter
omvandlas till regemente. För chef för regementet bör avses en
beställning i Mo 14. Genom den av riksdagen beslutade avvecklingen av
I 8 frigöres den för detta förband avsedda regementschefsbeställningen i
Mo 14. I samband med beräknad avgång den 1 oktober 1957 av beställningens
nuvarande innehavare bör beställningen överföras till ingenjörtrupperna
och därvid avses för chef för Ing 1. Omvandlingen av Ing 1 till
regemente förutsättes skola ske från och med nämnda tidpunkt.

Vid bifall till förslaget om att överföra förenämnda regementschefsbeställning
till ingenjörtrupperna (Ing 1) kommer en för närvarande för
Ing 1 avsedd kårcliefsbeställning i Mo 13 vid ingenjörtrupperna icke längre
att erfordras vid detta truppslag. Denna beställning bör utnyttjas för stabschef
vid I. militärbefälsstaben, för vilken befattning nu avses en överstelöjtnant
eller major vid generalstabskåren. Arméchefen föreslår att från
och med den 1 oktober 1957 en beställning för överste i Mo 13 tillkommer
vid I. militärbefälsstaben i utbyte mot en beställning för kårchef i
Mo 13 vid ingenjörtrupperna. Beträffande den närmare motiveringen torde
få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

Till arméstaben har sedan flera år officerare ur förbanden (truppslagen)
varit kommenderade. Då brist på officerare vid förbanden föreligger
medför ifrågavarande kommenderingar stora olägenheter. Genom omdisponering
av vissa beställningar i samband med inrättandet av en överstebeställning
vid I. militärbefälsstaben frigöres en kaptensbeställning i Ma 27
vid generalstabskåren. Denna beställning bör omvandlas till kaptensbeställning
i Md 27 vid arméstaben.

För avdelningschefer vid försvars- och arméstaberna utnyttjas för närvarande
ett antal överstelöjtnants- och majorsbeställningar vid generalstabskåren.
Samtliga här avsedda befattningar bör med hänsyn till arbetsuppgifter
och ansvar kunna besättas med överstelöjtnanter. Arméchefen
föreslår att från och med nästa budgetår tre majorsbeställningar i
Ma 30 vid generalstabskåren omvandlas till beställningar för alternativt
överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30.

Civilförvaltningen har icke något att erinra mot att förenämnda beställning
för kårchef i Mo 13 vid ingenjörtrupperna tills vidare bibehålies i
arméorganisationen. Huruvida beställningen bör utnyttjas på sätt arméchefen
föreslagit synes civilförvaltningen få bli beroende av resultatet av
en översyn av löneställningen för högre militära chefstjänster, vilken enligt
ämbetsverkets mening bör komma till stånd. Civilförvaltningen tillstyrker
att arméstaben förstärkes med en kaptensbeställning antingen
genom den föreslagna omvandlingen, därest avsedd kaptensbeställning frigöres,
eller genom inrättande av en ny kaptensbeställning. Förslaget om

113

Kungl. Mcij:ts proposition nr 110 år 1957

att inrätta tre beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major vid
generalstabskåren, avsedda för avdelningschefer vid försvars- och arméstaberna,
i utbyte mot tre majorsbeställningar vill civilförvaltningen icke
motsätta sig.

2. Vissa förändringar i övrigt beträffande arméstaben. En på arméstabens
stat uppförd kontoristtjänst i Ce 13 avses för handsekreterare åt
chefen för armén. Under framhållande av vikten av att ifrågavarande
befattningshavare under längre tid kan kvarstå i tjänsten föreslår arméchefen
att tjänsten ordinariesättes. Civilförvaltningen biträder förslaget.

På personalförteckningen för vissa extra tjänstemän med avlöning från
den under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
upptagna delposten övrig extra personal finns upptagen en tjänst för biträde
för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för arméstabens chefsexpedition.
Då behovet av tjänsten bedömes bli stadigvarande föreslår arméchefen
att tjänsten uppföres på personalförteckningen för andra extra
ordinarie tjänstemän än underbefäl. Civilförvaltningen har intet att erinra
häremot.

Vid arméstabens utrustningsavdelning utarbetas samtliga fältutrustningslistor
för arméns förband och staber. För utsändning av utrustningskort
m. in. har under de senaste två åren disponerats en kollektivavtalsanställd
arbetare och i medeltal två värnpliktiga. Täta byten av den kollektivavtalsanställda
personalen har förekommit. Då kontinuiteten i arbetet är
av stor betydelse bör för ändamålet inrättas en tjänst för förrådsman i
Ce 11. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Arméchefen har ånyo föreslagit att för taktikavdelningens underrättelsedetalj
inrättas tjänster för en amanuens, en översättare i Ce 23 och ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål (prop. 1956: 110, s. 97). Förslaget
tillstyrkes av civilförvaltningen.

Vid den i taktikavdelningen ingående reglementsdetaljen finns, med
vakanthållande av en kanslibiträdestjänst i Ce 11, inrättad en tjänst för
assistent i Cg 21. Arméchefen har upprepat tidigare förslag om att extraordinariesätta
tjänsten (prop. 1956: 110, s. 97). Förslaget tillstyrkes alltjämt
av civilförvaltningen, som förutsätter att kanslibiträdestjänsten indrages
vid bifall till förslaget.

Arméchefen föreslår att för taktikavdelningens reglementsdetalj inrättas
en beställning för överfurir i Ma 14 med främst följande arbetsuppgifter:
skötsel av detaljens bok- och blankettförråd, beräkning av upplagestorlekar,
viss korrekturgranskning samt förande av expeditionshandlingar,
översikter över reglementsläget in. in. Ifrågavarande göromål är enligt
civilförvaltningens mening icke av sådan natur att för desamma oundgängligen
bör avses militär beställningshavare. I betraktande av det stora
antal civila tjänstemän, som inom den närmaste tiden beräknas bli övertaliga
inom försvaret, vill civilförvaltningen därför ifrågasätta, huruvida
8—90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

icke för de angivna arbetsuppgifterna åtminstone tills vidare kan avses
lämplig övertalig civil befattningshavare. Med hänsyn härtill räknar ämbetsverket
icke med beställningen.

Under anslaget Försvarsfilm har för innevarande budgetår beräknats
medel för arvoden till eu filmregissör och en materialförvaltare vid arméstabens
filmdetalj med belopp motsvarande lön enligt 27 respektive 17
löneklassen å löneplan nr 1. Arméchefen har upprepat tidigare förslag
om uppförande av tjänsterna såsom extra ordinarie under arméns allmänna
avlöningsanslag (prop. 1956: 110, s. 97). Civilförvaltningen räknar
alltjämt med att under förevarande anslag uppföres tjänster för en filmregissör
i Ce 27 och en materialförvaltare i Ce 14.

Arméchefen föreslår att en för utbildningsavdelningen, detalj I, avsedd
kanslibiträdestjänst i Cell med hänsyn till arbetsuppgifterna och innehavarens
långvariga statstjänst uppföres som ordinarie. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

Försvarets civilförvaltning har medgivit att under innevarande budgetår
må vid arméstaben finnas anställda tre extra expeditionsvakter i Cg 10,
varav två för chefsexpeditionen och en för utrustningsavdelningen. För
ifrågavarande arbetsuppgifter har tidigare kollektivavtalsanställda arbetare
funnits anställda. Då behovet av dessa tjänster är stadigvarande föreslår
arméchefen (skr. 14/i2 1956) att från och med nästa budgetår tre tjänster
för expeditionsvakt i Ce 10 inrättas vid arméstaben.

Försvarets civilförvaltning har medgivit att under innevarande budgetår
högst 150 tjänstgöringsmånader må disponeras för anställande av extra
biträden för skriv- och kontorsgöromål vid arméstaben. Stadigvarande behov
föreligger vid arméstaben av minst tio biträden för skriv- och kontorsgöromål
utöver i personalförteckningarna för staben upptagna dylika
biträden. Arméchefen (skr. 14/i2 1956) föreslår att från och med nästa
budgetår vid annéstaben inrättas tio tjänster för biträde för skriv- och
kontorsgöromål, varvid 120 tjänstgöringsmånader för anställande av dylik
personal icke längre erfordras.

Civilförvaltningen (skr. is/i 1957) har intet att erinra mot att tjänster
imättas för tie expeditionsvakter i Ce 10 samt 10 biträden för skriv- och
kontorsgöromål.

3. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter. Arméchefen föreslog
i äskandena för budgetåret 1956/57 att en beställning för sekundchef
i Mo 13 vid kavalleriet, avsedd för K 3, skulle omvandlas till beställning
för souschef i Mo 13 vid krigshögskolan (prop. 1956:110, s. 98). Enligt
statsmakternas beslut indrogs emellertid nämnda beställning för sekundchef
från och med budgetåret 1956/57. Arméchefen föreslår nu att eu
överstebeställning i Mo 13, avsedd för souschef vid krigshögskolan, tillkommer
från och med nästa budgetår. Med hänsyn till statsmakternas
ställningstagande till det av arméchefen tidigare framförda förslaget anser
sig civilförvaltningen icke böra räkna med ifrågavarande beställning.

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Arméchefen föreslår att en för handsekreterare åt chefen för krigshögskolan
avsedd kanslibiträdestjänst i Cell, med hänsyn till vikten av att
innehavaren kan kvarstanna under längre tid, ordinariesättes. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att på infanteriskjutskolans
stat uppföres en majorsbeställning i Ma 30, avsedd för chef
för skolans övningsbataljon (prop. 1956: 110, s. 98). Civilförvaltningen tillstyrker
alltjämt att beställningen inrättas under förutsättning att behovet
icke kan tillgodoses genom överflyttning av en beställning från annat håll.

Två av de beställningar för kapten, ryttmästare eller löjtnant i Md 27
eller Md 23/19, som är upptagna på infanteriskjutskolans stat, avses för
skyddsskolan och utnyttjas där för lärare i gastjänst och röktjänst. Vid
skyddsskolan erfordras därjämte en befattning för lärare i atomtjänst. Behovet
kan icke utan men för utbildningen vid förbanden tillgodoses genom
kommendering. För ändamålet bör därför enligt arméchefen inrättas en
kaptensbeställning i Md 27. Civilförvaltningen tillstyrker att på infanteriskjutskolans
stat uppföres ytterligare en för skyddsskolan avsedd beställning
för kapten, ryttmästare eller löjtnant i Md 27 eller Md 23/19.

Chefen för armén har återkommit till frågan om inrättande av två
överfurirsbeställningar i Ma 14 vid infanteriskjutskolan, varav den ena
för expeditionsunderbefäl vid övningsbataljonens expedition och den andra
för materielredogörare vid skyddsskolan (prop. 1956: 110, s. 99). Arméchefen
har därvid erinrat om att — sedan på grundval av statens organisationsnämnds
undersökningar förslag framlagts till ändrad organisation
av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid infanteriskjutskolan och
skyddsskolan samt behov därvid anmälts av ifrågavarande beställningar
— Kungl. Maj :t den 25 maj 1956 föreskrivit att behovet tills vidare finge
tillgodoses genom kommendering. Då behovet av beställningarna är stadigvarande
föreslår arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att beställningarna
inrättas från och med nästa budgetår.

I sitt förenämnda förslag rörande ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid infanteriskjutskolan m. m. upptog chefen för armén,
bland annat, åtta tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Förslaget
innebar i detta hänseende en utökning med två tjänster och grundades
på de av statens organisationsnämnd företagna undersökningarna
vid skolan. Civilförvaltningen, som under en följd av år medgivit tillfälligt
anställande av extra personal för ändamålet, tillstyrkte i sitt yttrande
över organisationsnämndens rapport berörda utökning. Då enligt Kungl.
Maj:ts förenämnda beslut den 25 maj 1956 allenast sex dylika tjänster
upptagits, har arméchefen nu föreslagit att två tjänster för biträde för
skriv- och kontorsgöromål, avsedda för stabsavdelningen respektive förvaltningsexpeditionen,
tillkommer. Civilförvaltningen, som genom beslut

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957

den 18 juli 1956 medgivit att vid infanteriskjutskolan må under innevarande
budgetår finnas inrättade två extra tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål, har vid sina beräkningar utgått från att berörda tjänster
från och med den 1 juli 1957 uppföres på personalförteckningen för
andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att fyra för
instruktionsverksamhet vid signalskolan avsedda överfurirsbeställningar i
Ma 14 utbytes mot beställningar för rustmästare i Ma 16 (prop. 1956: 110,
s. 99). Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget (se vidare punkt
10 i det följande).

Vid radarskolan tjänstgör två arméingenjörer som lärare i elektroteknik.
För undervisningen i ämnet erfordras emellertid ytterligare lärare.
Utbildningen vid skolan har blivit lidande genom bristen på kompetenta
lärare. Arméchefen föreslår att två tjänster för yrkeslärare i Ce 21 tillkommer
vid skolan. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om inrättande för
fältarbetsskolan av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
(prop. 1956:110, s. 115). Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Antalet motorfordon inom arméns freds- och krigsorganisation kommer
att öka. Utbildningen i motortjänst vid motorskolan måste därför utvidgas.
Då det icke är möjligt att tillföra skolan flera lärare genom kommenderingar
från förbanden bör enligt arméchefen två kaptensbeställningar
i Md 27, varav en för adjutant tillika lärare, inrättas vid skolan.
Vidare bör två tjänster för yrkeslärare i Ce 21 tillkomma vid skolan. Civilförvaltningen
förklarar sig icke kunna bedöma möjligheterna att kommenderingsvägen
helt eller delvis förstärka läraruppsättningen vid skolan men
anser sig med hänsyn till vad arméchefen anfört böra räkna med att de
föreslagna beställningarna (tjänsterna) inrättas.

Arméchefen föreslår att en tjänst för förste vaktmästare i Cell vid
krigsskolans chefsexpedition med hänsyn till arbetsuppgifterna omvandlas
till tjänst för materialförvaltare i Ce 14 (jfr prop. 1955: 110, s. 94). Civilförvaltningen
vill icke motsätta sig förslaget.

Arméchefen föreslår att vid infanteriets kadettskola tillkommer tre
överfurirsbeställningar i Ma 14, avsedda en för chef för skolans handräckningsavdelning
och övningsmaterielförråd, en för chef för skolans bokoch
expensförråd och dupliceringscentral samt en för chef för skolans
garage och motormaterielförråd (garageförman). Vid bifall till förslaget
om inrättande av en överfurirsbeställning för bokförrådet in. m. kan en
för närvarande vakant vaktmästartjänst i Ce 10 utgå. — Civilförvaltningen
anser tveksamt om de nu ifrågasatta utökningarna av skolans
organisation bör vidtagas utan föregående organisationsundersökningar.
Med hänsyn till vikten av en god arbetsledning vid handräckningsavdelningen
synes det ämbetsverket dock vara befogat att den härför avsedda

117

Kungi. \laj:ts proposition nr 110 år 1957

beställningen inrättas. Beträffande de båda andra beställningarna föreslår
civilförvaltningen — med hänvisning jämväl till vad i det föregående
(punkt 2) anförts av ämbetsverket beträffande arméchefens förslag om
inrättande av en överfurirsbeställning vid arméstaben — att med ställningstagandet
tills vidare får anstå.

Arméchefen föreslår att en tjänst för kanslibiträde i Cell, avsedd för
intendenturavdelningen vid arméns underofficersskola, med hänsyn till
arbetsuppgifterna uppflyttas till tjänst för kansliskrivare i Ce 15. Civilförvaltningen
är icke beredd tillstyrka förslaget.

Arméchefen har upprepat i äskandena för budgetåret 1955/56 framfört
förslag om att inrätta en maj or sbeställning i Ma 30, avsedd för chef för
fallskärms jägarskolan (prop. 1955:110, s. 83). Civilförvaltningen tillstyrker
förslaget.

I samband med förutsatt försäljning eller utackordering av stamridhästarna
vid arméns underofficersskola och krigsskolan kan stallpersonalen
vid skolorna indragas. Personalen bör entledigas från och med den
1 januari 1958. Efter beslut av vederbörande skolchef i samråd med försvarets
personalnämnd bör emellertid befattningshavare, då särskilda skäl
härför föreligger, kunna bibehållas i tjänst under kortare övergångstid
efter den 1 januari 1958 under förutsättning att lämpligt arbete kan beredas
befattningshavaren. I anslutning till det anförda räknar arméchefen
(skr. 14/i2 1956) med att tjänster för två stallföreståndare i Ce 14,
varav en vid arméns underofficersskola och en vid krigsskolan, en hovslagare
i Ce 12 vid krigsskolan samt 12 hästskötare i Ce 10, varav tre vid
arméns underofficersskola och nio vid krigsskolan, indrages från och med
den 1 januari 1958. Civilförvaltningen (skr. 18/i 1957) har intet att erinra
mot förslaget och räknar med att tjänsterna indrages från och med den
1 januari 1958.

4. Utbijfånad av signaltruppernas organisation. Arméchefen har i sina
äskanden för de senaste budgetåren framhållit, att signal truppernas personal
är alltför fåtalig för att tillgodose de på grund av utvecklingen på
teleteknikens område starkt ökade behoven. Personalökningar har därför
föreslagits för såväl staber och utbildningsanstalter som förband. Enligt
beslut av 1954 och 1955 års riksdagar har vid signaltrupperna tillkommit
beställningar för bland annat två majorer, fem kaptener och sju löjtnanter.
Av beställningarna bar eu majorsbeställning tillkommit genom
utbyte mot en kaptensbeställning samt tre kaptensbeställningar och fyra
löjtnantsbeställningar överförts från kavalleriet (prop. 1954: 110, s. 87 och
92; prop. 1955: 110, s. 100). Av arméchefen för budgetåret 1956/57 framlagt
förslag om fortsatt utbyggnad av signaltruppernas organisation vann
icke statsmakternas bifall (prop. 1956:110, s. 101 och 124).

Arméchefen har nu ånyo framlagt förslag rörande utbyggnad av signaltruppernas
organisation. Följande förslag innebär en upprepning av

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

arméchefens äskanden för innevarande budgetår: inrättande av arvodesbefattningar
i 1: 22 för sju pensionerade underofficerare, en vid varje militärbefälsstab;
inrättande av en majorsbeställning i Ma 30, avsedd för lärare
i sambandstjänst vid krigshögskolan; omvandling av två för lärarverksamhet
in. in. vid signalskolan avsedda beställningar för förvaltare eller
fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19 till förvaltarbeställningar i Ma 23; inrättande
av beställningar för en major i Ma 30, fyra kaptener i Ma 27 och
åtta löjtnanter i Ma 23/19, avsedda för signalförbanden.

Chefen för S 3 är tillika signalofficer vid VI. militärbefälsstaben. Befattningen
som chef för S 3 bör emellertid med hänsyn till detta förbands
storlek icke längre kombineras med befattningen som signalofficer vid
militärbefälsstaben. Den för dessa befattningar avsedda majorsbeställningen
bör helt avses för signalofficer vid staben. Arméchefen räknade
med att i samband med omorganisationen av I 8 in. fl. förband en beställning
för alternativt överstelöjtnant eller major skulle kunna överföras
till signaltrupperna och därvid avses för chef för S 3. Den fortsatta
utredningen angående omorganisationen av I 8 m. fl. förband har
emellertid givit vid handen att sistnämnda beställning måste utnyttjas för
annat ändamål. Chefen för armén föreslår med anledning härav att en
beställning för överstelöjtnant i Ma 33 vid signaltrupperna tillkommer
från och med budgetåret 1957/58 och därvid avses för chef för S 3.

Civilförvaltningen räknar med att i enlighet med arméchefens förslag
nya beställningar (befattningar) skall tillkomma för en överstelöjtnant
i Ma 33, två majorer i Ma 30, fyra kaptener i Ma 27, åtta löjtnanter i Ma
23/19, sju pensionerade underofficerare i 1: 22 samt två förvaltare i Ma 23,
sistnämnda båda beställningar i utbyte mot två beställningar för förvaltare
eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19.

För att undvika försämringar i befordringsläget för signaltruppernas
underofficerskår i samband med överflyttandet av ett antal seft>''eanter vid
I 8 till det blivande signalförbandet i Uppsala föreslog arméchefen i äskanden
för budgetåret 1956/57 alt två sergeantsbeställningar vid signaltrupperna
skulle omvandlas till beställningar för eu förvaltare i Ma 21 och en
fanjunkare i Ma 19 (prop. 1956:110, s. 102). Arméchefen har nu ånyo
framfört förslaget. Civilförvaltningen förklarar sig icke räkna med bifall
till arméchefens förslag och hänvisar därvid till sitt yttrande över detsamma,
då det framfördes för budgetåret 1956/57.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att inrätta en
överfurirsbeställning i Ma 14 vid signaltrupperna, avsedd för särskilda arbetsuppgifter
vid försvarsstaben (prop. 1956:110, s. 111). Förslaget tillstyrkes
alltjämt av civilförvaltningen.

5. Utbyggnad av tygstaten. I propositionen 1954: 110 (s. 65) redovisas
ett av arméchefen framlagt förslag till successiv utökning av tygstatens
aktiva personal. Riksdagen har sedermera för budgetåren 1954/57 be -

119

Kungi. Maj.ts proposition nr 110 dr 1957

slutat en viss utbyggnad av tygstaten, innebärande dels inrättande av nya
tjänster för två förste tygverkmästare i Ca 22, fyra tygverkmästare i Ca 21,
sju förste tyghantverkare i Ca 19, åtta tyghantverkare i Ca 17 och 42 armétekniker
i Ca 14, dels överförande av 60 ordinarie furirsbeställningar vid
truppförbanden till tygstaten och samma antal extra ordinarie furirsbeställningar
vid tygstaten till truppförbanden, dels ock indragning av 50
beställningar för furir i beställningsmannatjänst. Arméchefen framlägger
nu i det följande redovisade förslag rörande fortsatt utbyggnad av tygstaten.
Förslagen innebär delvis en upprepning av tidigare förslag (jfr
prop. 1956: 110, s. 106).

Arméchefen föreslår inrättande av dels tva beställningar för förste tygverkmästare
i Ca 22, avsedda för vård och reparation in. in. av signalmateriel
för bland annat uppehållsplatserna, varav den ena i utbyte mot
eu beställning för tygverkmästare i Ca 21, dels en beställning för tygverkmästare
i Ca 21, avsedd för lärare vid tygförvaltningsskolan, dels ock en
beställning för förste tyghantverkare i Ca 19, avsedd för lärare vid utbildningsverkstad.

För innevarande budgetår medgav statsmakterna inrättande av 18 av
de av arméchefen föreslagna 23 beställningarna för armétekniker i Ca 14.
För nästa budgetår äskar arméchefen de fem beställningar för armétekniker,
som icke erhölls för budgetåret 1956/57, och därutöver ytterligare
17 dylika beställningar. I samband med att de senare beställningarna tillkommer
kan tio extra ordinarie beställningar för furir i beställningsmannatjänst
utgå.

Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag under förevarande
punkt.

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstatcr. Såsom framgår
av vad som anförts under punkt 1 i det föregående har arméchefen
förutsatt att beställningen för regementschef i Mo 14 vid I 8 skall överföras
till ingenjörtrupperna, in. in.

Arméchefen framhåller att den årligen till första tjänstgöring vid ingenjörtrupperna
inryckande värnpliktskontingenten kommer att under de närmaste
åren öka successivt. Huvuddelen av ökningen kommer att falla på
Ing 1. Antalet utbildningskompanier vid förbandet måste därför ökas. Utbildningskompanierna
är för närvarande sammanförda i en bataljon. Från
och med utbildningsåret 1957/58 måste två bataljoner organiseras. Ingenjörtruppernas
befälskader är beräknad för en väsentligt mindre värnpliktskontingent.
Den hittillsvarande ökningen har endast med stora svårigheter
kunnat bemästras. Eu successiv utbyggnad av ingenjörtruppernas
befälskader måste därför genomföras. För nästa budgetår föreslår arméchefen
att vid ingenjörtrupperna tillkommer nya beställningar lör eu
major i Ma 30 och två kaptener i Ma 27. Därjämte upprepar arméchefen
tidigare framfört förslag om att en för chef för arméns fältarbetsskola

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

utnyttjad majorsbeställning i Ma 30 utbytes mot en beställning för överstelöjtnant
i Ma 33 (prop. 1956:110, s. 106). — Civilförvaltningen räknar
med bifall till arméchefens förslag i vad det avser nya beställningar men
är icke beredd tillstyrka förbättrad löneställning för chefen för fältarbetsskolan.

Bodens ingenjörkårs mobiliseringscentral i Östersund och Svea ingenjörkårs
mobiliseringscentral i Karlstad skall enligt Kungl. Maj :ts beslut
indragas från och med den 1 september 1956. Härigenom frigöres två för
dessa mobiliseringscentraler avsedda beställningar för ingenjörförrådsförvaltare
i Ca 23 vid ingenjörtrupperna. Vid samtliga försvarsområden
tjänstgör förvaltare i Ma 23 vid fälttygkåren som uppbördsmän för tygmateriel.
Uppbörden av materiel vid försvarsområdesstaberna kommer att
öka avsevärt. Vid vissa försvarsområden kommer även att erfordras förvaltare
för uppbörd av intendenturinateriel. Arméchefen föreslår att förenämnda
båda beställningar för ingenjörförrådsförvaltare i Ca 23 omvandlas
till beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst i Ma 23 vid intendenturkåren.
Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Beträffande trängtrupperna framhåller arméchefen att av statens
organisationsnämnd företagna undersökningar givit vid handen att för
befattningarna såsom chefer för trängförbandens stabs-, utbildnings- och
mobiliseringsavdelningar bör avses regementsofficerare. Vidare framhålles
att på grund av storleken av den värnpliktskontingent, som årligen inrycker
till första tjänstgöring vid trängtrupperna, minst två utbildningsbataljoner
måste organiseras vid varje trängregemente. Arméchefen föreslår
att från och med nästa budgetår vid trängtrupperna tillkommer beställningar
för fyra majorer i Ma 30, fyra kaptener i Ma 27 och fem löjtnanter
i Ma 23/19. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Vid arméns underhållsskola erfordras en överfurir för materieltjänst
m. in. och såsom arbetsledare för de värnpliktiga i handräckningstjänst,
som tilldelas skolan. Behovet bestyrkes av organisationsnämnden. Arméchefen
föreslår, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att en för underhållsskolan
avsedd överfurirsbeställning i Ma 14 uppföres på personalförteckning
för T 2.

Av de på trängtruppernas stat uppförda förvaltarbeställningarna i
Ma 21 avses fyra — en vid varje trängregemente — för sjukvårdsförrådsförvaltare.
I jämförelse med övriga förvaltare i Ma 21 handhar sjukvårdsförrådsförvaltarna
mindre materieluppbörd men intar enligt arméchefen
en mera självständig ställning i fråga om mobiliseringsplanläggning.
Arméchefen (skr. 14/12 1956) föreslår att ifrågavarande fyra förvaltarbeställningar
i Ma 21 omvandlas till förvaltarbeställningar i Ma 23.

Civilförvaltningen (skr. 18/i 1957) erinrar om att yrkanden i olika sammanhang
framställts om uppflyttning av jämväl andra förvaltarbeställningar
i 21 lönegraden. Ämbetsverket anser att skäl föreligger för om -

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

prövning av löneställningen av ifrågavarande beställningar. Prövningen
bör enligt civilförvaltningen ske i ett sammanhang och då lämpligen i
sådan ordning, som gäller för prövning av tjänster på den så kallade Blistan.
I förevarande sammanhang räknar civilförvaltningen därför icke
med någon jämkning av löneställningen för sjukvårdsförrådsförvaltarna.

Arméchefen har upprepat tidigare framställda förslag om att inrätta
beställningar vid fält tygkår en för en major i Ma 30 och en kapten
i Ma 27, avsedda för underrättelseorganisation inom armétygförvaltningen
(prop. 1956:110, s. 107). Civilförvaltningen räknar icke i detta sammanhang
med att beställningarna tillkommer, varvid framhålles att inrättandet
av beställningarna torde bli beroende av 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas
översyn.

Efter förslag av arméchefen rörande omorganisation av ammunitionsförrådshållningen
beslöt 1956 års riksdag att för igångsättande av den nya
organisationen skulle tillkomma, bland andra, en majorsbeställning och
två kaptensbeställningar på fälttygkårens stat i utbyte mot fyra arvodesbefattningar
för pensionerade officerare i 1: 30 (prop. 1956:110, s. 104
och 125). För fortsatt utbyggnad av organisationen föreslår arméchefen
inrättande på fälttygkårens stat av ytterligare en kaptensbeställning i
Ma 27 i utbyte mot två arvodesbefattningar för pensionerade officerare i
1: 30. Civilförvaltningen räknar med att utbytet kommer till stånd.

Vid infanteribefälhavarstaben i Karlskrona tjänstgör för närvarande en
fanjunkare mot vikariatslön i beställning för förvaltare i Ma 21 på fälttygkårens
stat. Beställningen får enligt gällande bestämmelser endast
uppehållas på förordnande. Statens organisationsnämnd har i rapport angående
omorganisation av Blekinge kustartilleriförsvar föreslagit att en
förvaltare i Ma 23 ur armén skall vara placerad vid tygförvaltningens förrådsgrupp
2. Kungl. Maj :t har sedermera i brev den 15 juni 1956 angående
organisation av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. vid Kailskiona
försvarsområde och Blekinge kustartilleriförsvar föreskrift, att befattningen
ifråga skall bestridas av en förvaltare ur armén. Arméchefen föreslår
att en förvaltarbeställning i Ma 23 vid fälttygkåren tillkommer i utbyte
mot förenämnda beställning i Ma 21. Civilförvaltningen förutsätter
att utbytet genomföres från och med den 1 juli 1957.

I det följande under punkt 7 redovisas förslag om att på fälttygkårens
stat uppföra en kaptensbeställning, avsedd för tygofficer vid staben för
Örebro försvarsområde.

Vad angår in tenden t u r kår en har arméchefen upprepat tidigare
framfört förslag om uppflyttning av sju beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst
från Ma 21 till Ma 23 (prop. 1956: 110, s. 108).
Civilförvaltningen räknar i avbidan på resultatet av 1954 års utredning
angående vissa personalkårer inom försvaret icke med bifall till föislaget.

1 det föregående under denna punkt har redovisats förslag om inrättande
av två för val t arbes t ä 11 n i nga r i Ma 23 vid intendcnturkåren.

122

Kimgl. Maj ds proposition nr 110 år 1957

1. 1 issn förändringar beträffande försvarsområdesstaberna in. in. Arméchefen
föreslår inrättande av dels tre majorsbeställningar i Ma 30, avsedda
för mobiliseringsofficerare vid respektive Malmö, Stockholms och Örebro
försvarsområde, dels ock tjänster för en förrådsförman i Ce 13 och två
förrådsmän i Cell vid Örebro försvarsområde. Beträffande den närmare
innebörden av förslaget, som innebär en upprepning i vad det avser inrättande
av eu maj or sbeställning vid Örebro försvarsområde (prop. 1956:
110, s. 109), hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott. Civilförvaltningen räknar med att de
föreslagna beställningarna (tjänsterna) tillkommer.

Av arméchefen ånyo framförda förslag om inrättande för Örebro försvarsområdes
stab av dels en kaptensbeställning i Ma 27 på fälttvgkårens
stat i utbyte mot en arvodesbefattning för tvgofficer i 1 : 30 vid staben
och dels en kanslibiträdestjänst i Cell tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen
(prop. 1956:110, s. 109).

Arméchefen framhåller att den aktiva militära personalen vid Stockholms
kustartilleriförsvarsstabs infanteriavdelning utgöres av en överstelöjtnant
och en kompaniofficer ur armén. Behov av ytterligare personal
för planläggning och utbildning förutsättes skola tillgodoses genom kommendering.
Sedan stabens organisation fastställdes har den frivilliga befälsutbildningen
ökat väsentligt. Utbildningen handhas av Stockholms försvarsområde.
Personalen vid försvarsområdesstaben hinner emellertid icke
med att effektivt bedriva utbildningen. Det är nödvändigt att den frivilliga
befälsutbildningen vid kustartilleriförsvarsstaben övertages av personalen
vid stabens infanteriavdelning. Detta är icke möjligt utan personalförstärkning.
Sådan förstärkning erfordras även för den omfattande
mobiliseringsplanläggning samt planläggning och ledning av utbildning
med repetitionsövningsförband, som sker vid infanteriavdelningen. Det
är icke möjligt att tillgodose kraven på personalförstärkning genom kommendering
av personal ur armén. Armécliefen föreslår därför att en
kaptensbeställning i Md 27 inrättas vid kustartilleriförsvarsstaben. Civilförvaltningen
vill icke motsätta sig att beställningen tillkommer.

De mobiliseringsuppgifter, som för närvarande åvilar I 8, kommer att,
då infanteriutbildningen vid regementet upphör, delvis övertagas av Uppsala—Västerås
försvarsområdesstab. Staben måste därför förstärkas. Arméchefen
föreslår att vid staben inrättas en beställning för överfurir i Ma 14,
avsedd som biträde åt tygförrådsförvaltare. Civilförvaltningen är icke beredd
biträda förslaget.

För närvarande tjänstgör tre kommenderade underbefäl som brandförmän
vid garnisonsbrandkåren i Boden med huvudsaklig uppgift att utbilda
brandmän samt för jourtjänst. Ifrågavarande personal kan icke disponeras
för angivna ändamål i krig. Arméchefen föreslår att vid Bodens
försvarsområde för ändamålet inrättas beställningar för tre överfurirer i
Ma 14. Civilförvaltningen är icke beredd biträda förslaget.

123

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957

8. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag om inrättande
av arvodesbefattningar för dels sju pensionerade officerare (expeditionsofficerare)
i 1:30, en vid varje militärbefälsstab, dels ock tre
pensionerade underofficerare (expeditionsunderofficerare) i 1: 22, varav en
vid II. militärbefälsstaben och två vid VI. militärbefälsstaben (prop. 1956:
110, s. 109). I fråga om officer sbefattningar na, som avses för handläggning
av frivilligärenden, erinrar civilförvaltningen om att ämbetsverket
i yttrande föregående år över arméchefens ifrågavarande förslag framhållit
att ämbetsverket med hänsyn till departementschefens uttalande i
1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 89) icke vore berett tillstyrka
inrättande av arvodesbefattningar för det frivilliga försvarsarbetet, särskilt
som kommittén för frivilligt försvarsarbete icke räknat med någon
utökning av militärbefälsstabernas personal för detta ändamål. Civilförvaltningen
finner icke anledning frångå denna sin ståndpunkt. Ämbetsverket
räknar icke heller med bifall till arméchefens förslag i övrigt.
Vidare erinras om att Kungl. Maj:t den 25 maj 1956 uppdragit åt civilförvaltningen
att verkställa översyn av löneställningen för pensionerad
personal inom försvaret och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

9. Vissa personalförändringar i anledning av omorganisationen av K 3
m. m. Genom den av 1955 års riksdag beslutade omorganisationen av
K 3 frigöres en kaptensbeställning i Ma 27 vid intendenturkåren. Enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 11 maj 1956 må, för överförande av uppbörden
av intendenturmateriel till P 4, vid K 3 tills vidare längst intill den 1 juli
1957 finnas placerad bland andra eu regementsintendent. Arméchefen
föreslår nu att ifrågavarande beställning från och med nästa budgetår avses
för arméstabens organisationsavdelning. Till stöd härför framhålles
att vid arméstabens organisationsavdelning bland annat handlägges ärenden
rörande budgetberäkningar samt förvaltnings- och ekonomiska ärenden
i allmänhet. Det är nödvändigt att den officer, som handlägger dessa
ärenden, är förvaltningsutbildad. Han bör vara intendent. Vederbörande
bör under relativt lång tid kvarstå i befattningen. Det är icke möjligt för
tillfälligt kommenderad personal att lösa de föreliggande arbetsuppgifterna.
Sedan den 1 oktober 1950 har en kapten på intendenturkårens stat
varit kommenderad till tjänstgöring vid arméstabens organisationsavdelning.
Härigenom har viktiga uppgifter på annat håll måst eftersättas. Eu
sådan lösning är på lång sikt icke möjlig. — Civilförvaltningen räknar tills
vidare med den föreslagna anordningen.

För närvarande finns icke någon reserv av förvaltare i kassatjänst. Vid
förfall för kassachef under längre tid måste därför en kassautbildad underofficer
kommenderas som ersättare. För utbildningsarbete avsett befäl
måste därvid regelmässigt tas i anspråk till förfång för utbildningsverksamheten.
Genom omorganisationen av K 3 frigöres eu beställning för för -

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

valtare i kassatjänst i Ma 23 på intendenturkårens stat. Arméchefen föreslår
att beställningen utnyttjas såsom reserv till generalintendentens förfogande.
Civilförvaltningen utgår från att beställningen icke skall indragas.
Till frågan om beställningens utnyttjande torde enligt ämbetsverket
anledning finnas att återkomma framdeles.

Genom omorganisationen av K 3 frigöres vidare beställningar för en
förvaltare i Ma 23 på fälttygkårens stat och en förvaltare i intendenturförrådstjänst
i Ma 23 på intendenturkårens stat. Arméehefen föreslår att
dessa beställningar avses för Kalmar—Växjö försvarsområdesstab, förvaltarbeställningen
i intendenturförrådstjänst övergångsvis i avvaktan på
undersökningar av statens organisationsnämnd. Beträffande den närmare
innebörden av förslaget torde få hänvisas till de handlingar, som kommer
att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. — Civilförvaltningen
anser att definitiv ställning till behovet av ytterligare förvaltarbeställningar
vid försvarsområdena ej bör tagas innan arten och omfattningen
av här avsedda arbetsuppgifter gjorts till föremål för organisationsundersökningar.
Ämbetsverket vill dock ej motsätta sig att de båda
förvaltarbeställningarna tills vidare utnyttjas i enlighet med arméchefens
förslag. Till vederbörlig personalförteckning bör fogas noter av innehåll,
att beställningarna övergångsvis må disponeras för här avsett ändamål
och att frågan om deras framtida bestridande vid nuvarande befattningshavares
avgång skall hänskjutas till Kungl. Maj :ts prövning.

Arméchefen avser att framdeles föreslå inrättande av en för I 1 och K 1
gemensam truppregistreringsmyndighet. Vid denna kommer att erfordras
tre förvaltare. Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den It maj 1956 må å stabsavdelningen
vid K 3 för att biträda vid planläggning och ledning av omorganisationsarbetet
tills vidare längst intill den 1 april 1958 bibehållas
en expeditionsföreståndare (förvaltare i Ma 21 på kavalleriets stat). Arméchefen
föreslår nu att beställningen överföres till I 1 från och med den 1
april 1958 och avses för förenämnda gemensamma truppregistreringsmyndighet.
Enär slutlig ställning ännu ej tagits till frågan om anordnandet
av truppregistreringen vid I 1 och K 1 kan enligt civilförvaltningen
behovet av förvaltare för detta ändamål för närvarande ej bedömas. Med
hänsyn härtill är civilförvaltningen ej beredd alt redan nu förorda en
överflyttning av beställningen till II. Då beställningen enligt Kungl.
Maj:ts medgivande må kvarstå intill den 1 april 1958 har civilförvaltningen
emellertid ansett sig böra vid kostnadsberäkningarna utgå från att
densamma får finnas inrättad under hela budgetåret 1957/58.

I samband med den av 1955 års riksdag beslutade omorganisationen av
P 3 frigöres två för expeditionsföreståndare och personalregistrator avsedda
förvaltarbeställningar i Ma 21 vid pansartrupperna. En av dessa
beställningar erfordras enligt arméchefen för den planerade gemensamma
truppregistreringsmyndigheten för II och Kl. Arméchefen föreslår där -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

125

för att den ena förvaltarbeställningen överföres till personalförteckning
för I 1. Den andra förvaltarbeställningen föreslås av arméchefen skola
överföras till arméstaben och avses för stabens personalavdelning. Till
stöd härför åberopas att en särskilt kvalificerad underofficer erfordras
vid avdelningen främst för handläggning av ärenden rörande underofficerare.
— Vad angår den förstnämnda förvaltarbeställningen utgår civilförvaltningen
— med hänvisning till vad i det föregående anförts beträffande
expeditionsföreståndartjänsten vid K 3 — från att beställningen
skall få finnas inrättad jämväl under budgetåret 1957/58. Arméchefens
förslag om överföring av en förvaltarbeställning till arméstaben tillstyrkes
av civilförvaltningen.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall K 1 från och med budgetåret
1957/58 omorganiseras till ett delvis beridet garnisonsförband med gemensam
administration med Stockholms stabskompani. I ett av arméchefen
framlagt förslag rörande här avsedd omorganisation (skr. 28/a 1956) har,
såvitt nu är i fråga, följande personalförändringar förutsatts skola genomföras
från och med nästa budgetår: en överfurirsbeställning i Ma 14 vid
IV. militärbefälsstaben överföres till Kl; en beställning för furir i hovslagartjänst
i Mall eller Ma 10 vid kavalleriet omvandlas till beställning
för överfurir i Ma 14 inom armén; fyra furirsbeställningar i Me 11 eller
Me 10 vid K 1 omvandlas till överfurirsbeställningar i Ma 14, avsedda för
vaktchefer vid IV. militärbefälsstaben; en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid
IV. militärbefälsstaben överföres till K 1. Mot de föreslagna personalförändringarna
har civilförvaltningen intet att erinra.

10. Arméns underbefälsorganisation. Arméchefen har framlagt de förslag
till fortsatt utbyggnad av underbefälsorganisationen, som anses böra
genomföras även om förslag rörande ny befälsordning icke kan framläggas
för 1957 års riksdag.

Arméchefen har till en början allmänt anfört följande.

Pensionsavgångarna inom överfurirskadern är och kommer under de
närmaste 15 åren att vara få. Befordran till överfurir kan därför i huvudsak
ske endast om nya beställningar tillkommer eller om vakanser förefinnes.
De den 1 april 1956 förefintliga 200 vakanserna i överfurirsbeställningar
är ojämnt fördelade. Befordringsenheterna utgöres av respektive
förbands underbefäl. Detta medför att trots att vakanser inom armén
finnes dessa icke alltid kan utnyttjas då befordran av furirer bör ske.
Beställningar måste därför tillkomma trots förefintliga vakanser. Det är
från såväl förbandschefernas som underbefälets synpunkt nödvändigt att
antalet årligen tillkommande beställningar för överfurir snarast fastställes.
Endast härigenom kan fast underlag för bedömning av befordringsmöjligheterna
erhållas. Ovissheten om möjligheterna till befordran är rekryteringshämmande.
Underbefälsorganisationens genomförande försvåras genom
att en långtidsplan för utbyggnaden icke kunnat komma till stånd.
Löneförmåner motsvarande dem, som tillkommer statstjänstemän med likvärdiga
arbetsuppgifter, måste tillförsäkras underbefäl. Rustmästarbeställningar
i Ma 16 bör därför snarast tillkomma.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Behovet av rustmästarbeställningar vid förbanden för nästa budgetår
har av arméchefen, med hänsyn bland annat till åldersläget bland nuvarande
överfurirer, beräknats till 96, motsvarande två per förband. Arméchefen
föreslår att 96 rustmästarbeställningar i Ma 16 tillkommer i utbyte
mot samma antal furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10.
Därjämte har arméchefen, såsom i det föregående (punkt 3) redovisats,
föreslagit att fyra överfurirsbeställningar i Ma 14 vid signalskolan utbytes
mot rustmästarbeställningar i Ma 16.

Vad angår överfurirskadern erinrar arméchefen om att dylika beställningar,
avsedda för vaktchef, under åren 1953—1956 tillkommit vid omkring
två tredjedelar av arméns förband. För nästa budgetår föreslår
arméchefen att 65 för vaktchef avsedda överfurirsbeställningar i Ma 14
planenligt tillkommer med fördelning fyra vid ettvart av följande förband
in. in., nämligen IV. militärbefälsstaben, I 2, I 4, I 11, I 13, I 18, I 19,
121, P 1, P 4, Al, Lv 3, Lv 5 och arméns underofficersskola, åtta vid
Ing 1 samt en vid arméns radarskola. De fyra för IV. militärbefälsstaben
avsedda överfurirsbeställningarna har förutsatts skola tillkomma i utbyte
mot fyra furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10 vid K 1 (jfr punkt 9 i
det föregående).

Arméchefen har för nästa budgetår beräknat behovet av nya beställningar
för överfurir i instruktörstjänst till 110. Behovet har förutsatts
skola tillgodoses dels genom att tre beställningar för furir i hovslagartjänst,
varav eu vid K 1 (redovisad under punkten 9), en vid Herrevadsklosters
remontdepå och en vid Gudhems remontdepå, omvandlas till överfurirsbeställningar
i Ma 14, dels genom att fem beställningar för överfurir
i hovslagartjänst i Ma 14, varav två vid ridskolan och Utnäslöts remontdepå,
två vid Herrevadsklosters remontdepå samt en vid Gudhems
remontdepå, omvandlas till överfurirsbeställningar i Ma 14, dels ock genom
att 102 furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 omvandlas
till överfurirsbeställningar i Ma 14. I sammanställningen har under denna
punkt endast upptagits sistnämnda 102 beställningar. I fråga om beställningarna
vid ridskolan och remontdepåerna hänvisas till vad som anförts
i det föregående under punkten [14],

I fråga om överfurirskadern föreslår arméchefen vidare att en för tillsynsman
för utbildningsanordningarna på Järvafältet avsedd överfurirsbeställning
i Ma 14 tillkommer vid IV. militärbefälsstaben. I detta sammanhang
torde få erinras om att under olika punkter i det föregående
redovisats förslag av arméchefen om inrättande för särskilda ändamål av
12 överfurirsbeställningar i Ma 14, varav en vid arméstaben (punkt 2),
två vid infanteriskjutskolan (punkt 3), tre vid infanteriets kadettskola
(punkt 3), en vid signaltrupperna (punkt 4), en vid arméns underhållsskola
(punkt 6), en vid Uppsala—Västerås försvarsområde (punkt 7) samt
tre vid Bodens försvarsområde (punkt 7).

Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1957

127

Beträffande beställningar för överfurir i sjukvårdstjänst föreslår arméchefen
att 15 dylika beställningar i Ma 14 tillkommer i utbyte mot 15 beställningar
för furir i sjukvårdstjänst i Me 11 eller Me 10. Till stöd härför
åberopas behovet av förbättrade befordringsmöjligheter för furirer i
sjukvårdstjänst.

Arméchefen föreslår vidare att sex beställningar för överfurir i hovslagartjänst
i Ma 14 tillkommer i utbyte mot sex beställningar för furir
i hovslagartjänst i Me 11 eller Me 10. Till stöd härför åberopas behovet
av förbättrade befordringsmöjligheter för furirer i hovslagartjänst.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant)
beräknar arméchefen för nästa budgetår till oförändrat 700.

Civilförvaltningen framhåller att ämbetsverket redan tidigare i olika
sammanhang understrukit vikten av att klarhet vinnes angående den framtida
utformningen av arméns underbefälsorganisation. Först sedan så
skett lärer det nämligen bli möjligt att åstadkomma den fasthet i utbyggnaden
av denna organisation, som får anses utgöra en förutsättning för
en god rekrytering. Emellertid torde det, såsom civilförvaltningen också
tidigare framhållit, knappast vara möjligt att taga någon slutlig ställning
till hithörande problem förrän resultatet av befälsutredningens arbete
föreligger. Det måste alltså, sett ur här angivna synpunkter, framstå som
en angelägenhet av största vikt att snarast få kännedom om utredningens
ställningstagande härutinnan. I det läge, i vilket utredningen för närvarande
befinner sig, vill det emellertid förefalla, som om utredningsresultatet
skulle låta vänta på sig ytterligare. Vid sådant förhållande och i avvaktan
för övrigt på pågående överväganden rörande försvarsorganisationens
utformning i stort kan civilförvaltningen icke tillråda att redan nu
någon mera definitiv ställning tages till arméns underbefälsorganisation
och takten för dess uppbyggnad. De erfarenheter, som hittills vunnits av
det nya underbefälssystemet, synes emellertid ha givit vid handen att
något snarast måste göras för att befrämja rekryteringen till underbefälsyrket.
Den enda åtgärd, som därvid i dagens läge på militärt håll bedömes
möjlig, är att förbättra underbefälets befordringsutsikter genom att
inrätta en högre underbefälsgrad. Såväl arméchefen som underbefälsförbundet
har också i skilda sammanhang uttalat att en dylik åtgärd är oundgängligen
nödvändig om det nya underbefälssystemet skall kunna fungera.

Civilförvaltningen har hittills ställt sig avvisande till yrkandena i denna
del. Ämbetsverkets ståndpunktstagande härvidlag har grundat sig på att
frågan om alt inrätta en högre underbefälsgrad i första hand är ett löneställningsspörsmål
samt att alltså avgörande för bedömningen måste vara
arten och omfattningen av de göromål som skall ankomma på innehavarna
av de nya tjänsterna. Då någon klarhet härutinnan icke står att vinna
så länge befälsorganisationens utformning är föremål för utredning föreligger
uppenbarligen icke förutsättningar för att från angivna utgångs -

128

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

punkter taga ställning till spörsmålet. Civilförvaltningen anser det nämligen
icke möjligt att med tillämpning av sedvanliga löneavvägningsnormer
finna utrymme för en ny underbefälsgrad inom den nuvarande befälsorganisationen.
Erinras må att civilförvaltningen i annat sammanhang
uttalat att ämbetsverket icke kunnat finna att de göromål, som enligt
hittills redovisade utredningar skulle anförtros rustmästarna, är av den art
att härför erfordras högre lönegrad än den för överfurir fastställda.

Fråga uppkommer då, framhåller civilförvaltningen vidare, huruvida
trots det nu anförda tillräckliga skäl kan anses föreligga att införa rustmästargraden.
Från bland annat militärt håll har såsom förut nämnts
därvid framhållits rekryteringssynpunkterna. Civilförvaltningen har tidigare
uttalat att ämbetsverket funnit tiden för det nya underbefälssystemets
tillämpning dittills ha varit alltför kort för alt verkningarna av detsamma
skall kunna bedömas, särskilt som den senaste lönerevisionen för
överfurirer kunde tänkas komma att visa sig tillräckligt rekryteringsfrämjande
utan att underbefälstjänster i högre lönegrader tillskapas.
Skulle det, yttrade civilförvaltningen i sammanhanget, framdeles visa sig
att rekryteringsskäl krävde inrättande av rustmästarbeställningar finge
ställning då tagas till den omfattning i vilken så borde ske, därvid det
emellertid allenast borde bli fråga om ett fåtal beställningar per förband.

Den nya underbefälsorganisationen genomfördes från och med den 1
juli 1952, då också lönerevisionen för överfurirer trädde i kraft. Erfarenheterna
från den tid, som därefter förflutit, synes enligt civilförvaltningen
ge vid handen att det nya systemet och de nya lönerna i sig själva icke
varit tillräckligt lockande för att åstadkomma en godtagbar rekrytering.
Även om det uppenbarligen kan vara möjligt att genom andra åtgärder,
exempelvis i trivselbefrämjande syfte, något förbättra rekryteringen, synes
det likväl nödvändigt att jämväl genom inrättande av rustmästarbeställningar
söka skapa den erforderliga förbättringen i rekryteringsavseende.
Civilförvaltningen vill därför icke längre motsätta sig att rustmästargraden
(motsvarande) införes i den nuvarande befälsordningen, därest icke
övervägandena inom befälsutredningen föranleder till annat. Ämbetsverket
förutsätter därvid att de nya beställningarna kommer att tagas i anspråk
endast för särskilt kvalificerade underbefälssysslor. Beträffande
antalet dylika beställningar och deras lönegradsplacering förutsätter civilförvaltningen
att förhandlingar kommer att föras i särskild ordning. Utan
att sålunda taga någon ställning i dessa avseenden har ämbetsverket vid
kostnadsberäkningarna utgått från av arméchefen yrkade 100 beställningar
i 16 lönegraden.

Vad beträffar underbefälsorganisationen i övrigt tillstyrker civilförvaltningen
i enlighet med arméchefens förslag att 65 för vaktchef avsedda
överfurirsbeställningar tillkommer, varvid fyra furirsbeställningar i Me 11
eller Me 10 vid K 1 förutsättes skola utgå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

129

Civilförvaltningen biträder likaledes arméchefens förslag i vad det avser
beställningar för instruktör samt en överfurirsbeställning, avsedd för
tillsynsman för utbildningsanordningarna på Järvafältet. Vidare räknar
civilförvaltningen med utbyte av 15 beställningar för furir i sjukvårdstjänst
(skr. 18/i 1957) och sex beställningar för furir i hovslagartjänst mot
samma antal överfurirsbeställningar. ,

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant)
beräknar civilförvaltningen i likhet med arméchefen till 700.

Rustmästarfrågan diskuterades under överläggningar hösten 1956 mellan
representanter för civildepartementet och tjänstemännens centralorganisation
angående löneplansrevision m. in. Därvid överenskoms att en undersökning
skulle göras rörande de organisatoriska möjligheterna att införa
rustmästarbeställningar i lönegraden A 10, motsvarande nuvarande 15 lönegraden.
I anslutning härtill har arméchefen (skr. 30/i 1957) lämnat en redogörelse
för de befattningar som bör bestridas av rustmästare. Befattningarna
utgöres av två grupper, specialinstruktörsbefattningar och inretjänstbefattningar.
Som exempel på de förra anföres befattningar i motortjänst, signaltjänst,
trosstjänst, skjutning samt spräng- och mintjänst. Den andra
gruppen utgöres huvudsakligen av vissa befattningar i stabs- och förvaltningstjänst
samt vaktchefsbefattningar. Nu angivna befattningar kan enligt
arméchefen bestridas av underbefäl även sedan dessa uppnått sådan
ålder, att de inte längre är lämpliga för andra underbefälsbefattningar.

11. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Arméchefen
har upprepat tidigare framförda förslag om att inrätta beställningar för
en bataljonsläkare i Ca 27 vid vardera infanteriets kadettskola och krigsskolan,
sistnämnda beställning i utbyte mot en läkartjänst i Cg 25 vid
skolan, samt för en bataljonsläkare i Ca 25 vid ettvart av P 2, Lv 1, Lv 2
och Lv 3 (prop. 1956: 110, s. 112). Civilförvaltningen räknar alltjämt med
att beställningarna tillkommer.

Enligt en inom försvarets sjukvårdsstyrelse företagen utredning kan på
grund av förbandssjukvårdens centralisering antalet tjänster i vad avser
arméns sjukvårdsväsende minskas med fyra överskötersketjänster, varav
tre i Ce 15 och en i Ce 14, fyra underskötersketjänster i Ce 7 och sex sjukvårdsbiträdestjänster
i Ce 5. Civilförvaltningen utgår vid kostnadsberäkningarna
från den angivna minskningen av antalet tjänster.

12. Förändringar i övrigt beträffande vakt- och maskinpersonal. Arméchefen
har upprepat tidigare framfört förslag om alt vid VI. militärbefälsstaben
inrättas en tjänst för vaktmästare i Ce 11, tillika förrådsman (prop.
1956:110, s. 113). Civilförvaltningen tillstyrker att en dylik tjänst inrättas,
dock tills vidare såsom extra.

För skötseln av värmeanläggningen vid I 4 och därmed sammanhängande
göroinål erfordras ytterligare en eldare. Arméchefen föreslår där9—90
57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Nr 110

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

för att en eldartjänst i Ce 11 inrättas -vid regementet. — Vidare föreslår
chefen för armén att två extra ordinarie eldartjänster tillkommer vid I 6
respektive Ing 3. Till stöd härför åberopas beträffande I 6, att under innevarande
budgetår övergång skall ske från eldning med torv till eldning
med kol och koks. Förbandet har under de senaste åren av civilförvaltningen
tilldelats visst antal arbetsmånader för anställande av extra eldare.
På grund av anläggningens ålder och utspridda läge har emellertid arbetskraften
visat sig otillräcklig. Även Ing 3 har under de senaste åren
tilldelats arbetsmånader för motsvarande ändamål. Detta system har emellertid
visat sig otillfredsställande på grund av svårigheterna att erhålla
kvalificerad personal. Med hänsyn till att fortifikationsförvaltningen bestyrkt
behovet av ifrågavarande tjänster har civilförvaltningen ansett sig
böra räkna med att desamma inrättas, tills vidare dock endast såsom
extra.

I en till civilförvaltningen i särskild ordning överlämnad skrivelse har
fortifikationsförvaltningen anmält behov av tjänster för maskinpersonal
vid vissa anläggningar. För arméns del innebär förslaget att en reparatör
i Ce 13 tillföres Örebro försvarsområde samt att en reparatör i Ce 13
och en eldare i Cg 11 tillföres fortifikationsbefälhavarstaben i Boden. Beträffande
den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till de
handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Civilförvaltningen har vid sina beräkningar utgått från att ifrågavarande
tjänster tillkommer.

Chefen för A 4 har hos civilförvaltningen anmält behov av ytterligare
en reparatör vid regementet. Nya värmecentraler har på senare tid tillkommit,
varjämte en större bergrumsanläggning med omfattande apparatur
lagts under regementets förvaltning. Nuvarande personalbrist har
medfört dels att dyrbara haverier förekommit, dels att privata firmor måst
anlitas för reparationsgöromål. I yttrande över regementschefens framställning
har fortifikationsförvaltningen tillstyrkt att en tjänst för reparatör
i Ce 12 inrättas för ändamålet. Civilförvaltningen har intet att erinra
mot att tjänsten tillkommer från och med budgetåret 1957/58.

Civilförvaltningen har sedermera (skr. 18/i 1957) anmält, att fortifikationsförvaltningen
föreslagit inrättande av ytterligare tjänster för maskinpersonal
vid vissa anläggningar. För arméns del omfattar förslaget en
tjänst för maskinist i Ce 13 vid vardera Malmö försvarsområde och VI.
militärbefälsstaben. Den närmare innebörden av förslaget framgår av de
handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Civilförvaltningen räknar med att två tjänster för maskinist i Ce 13
inrättas för ifrågavarande anläggningar.

13. Förändringar beträffande kontorspersonal i kassatjänst. Arméchefen
har upprepat tidigare framfört förslag om uppflyttning av två kansliskri\artjänster
i Ca 15 vid tygförvaltningsskolan och arméns underoffi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

131

cersskola till tjänster för förste kansliskrivare i Ca 17 (prop. 1956: 110,
s. 114). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget.

På krigshögskolans stat finns uppförd en tjänst för kansliskrivare i
Ce 15. Då med denna tjänst är förenade i huvudsak sannna arbetsuppgifter,
som åvilar förenämnda befattningshavare vid tygförvaltningsskolan
och arméns underofficersskola, bör tjänsten enligt civilförvaltningens mening
omvandlas till kansliskrivartjänst i Ce 17.

Innehavarna av två för P 4 och A 9 avsedda kontoristtjänster i kassatjänst
i Ca 13 disponeras enligt medgivande av Kungl. Maj:t av civilförvaltningen
för tjänstgöring vid ämbetsverkets avlöningscentral. Efter
genomförd centralisering av avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning
kan personalbesparingar göras. Enligt vad av ämbetsverket gjorda undersökningar
givit vid handen, bör för kvarstående arbetsuppgifter vid kassorna
den normala personaluppsättningen utgöras av — förutom kassachef
— en kansliskrivare (kassör) och ett kanslibiträde samt, i mån av
behov, biträden för skriv- och kontorsgöromål. Här ifrågavarande centralisering
beträffande P 4 och A 9 beräknas bli genomförd under år 1957.
Civilförvaltningen föreslår i sina anslagsäskanden avseende verkets eget
medelsbehov för budgetåret 1957/58 att erforderligt antal kontoristtjänster
för avlöningscentralen från och med nämnda budgetår skall upptagas på
ämbetsverkets stat. Ämbetsverket föreslår att vid bifall härtill förenämnda
kontoristtjänster vid P 4 och A 9 indrages och att i stället vid vartdera
förbandet tillkommer en kanslibiträdestjänst i Ce 11.

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen har
ånyo föreslagit att två kanslibiträdestjänster i Cell vid arméöverläkarens
expedition ordinariesättes (prop. 1956: 110, s. 115). Civilförvaltningen tillstyrker
alltjämt förslaget.

Arméchefen har vidare upprepat tidigare framfört förslag om att inrätta
eu tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid VI. militärbefälsstaben
(prop. 1956: 110, s. 115). Förslaget biträdes icke heller nu
av civilförvaltningen.

Enligt till civilförvaltningen lämnade uppgifter erfordras vid tillämpning
av principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal 33
nya kontorsbiträdestjänster i Ca 8 vid armén. Av uppgifterna kan emellertid
enligt civilförvaltningen utläsas att 113 befintliga ordinarie kontorsbiträdestjänster
beräknas icke vara besatta under nästa budgetår.
Civilförvaltningen anser sig därför icke böra förorda att ytterligare dylika
tjänster nu inrätlas. De anmälda behoven torde i stället få tillgodoses
genom eu omdisponering av befintliga tjänster. I enlighet med de inkomna
uppgifterna torde sålunda 33 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 böra
tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål,
nämligen

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

vid militärbefälsstaberna m. m. fyra tjänster, av vilka två vid III. och
en vid VI. militärbefälsstaben samt en vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden;

vid försvarsområdesstaberna nio tjänster, av vilka två vid Skövde försvarsområdesstab
samt en vid envar av Kristianstads, Östersunds, Härnösands,
Linköpings, Strängnäs, Falu och Kalix försvarsområdesstaber;

vid infanteriet åtta tjänster, av vilka två vid vartdera 111 och I 12 samt
en vid ettvart av I 3, 17, 116 och 118;

vid pansartrupperna fyra tjänster vid P 2;
vid artilleriet tre tjänster vid A 3;
vid luftvärnet en tjänst vid Lv5;
vid signaltrupperna en tjänst vid S3; ävensom

vid utbildningsanstalterna tre tjänster, av vilka en vid envar av arméns
underofficersskola, krigshögskolan och infanteriskjutskolan.

I anslutning till vad i det föregående anförts föreslår civilförvaltningen
vidare att vid följande förband m. m. nu inrättade kontorsbiträdestjänster
i Ca 8, vilka beräknas icke kunna besättas med formellt kompetenta
innehavare vid ingången av budgetåret 1957/58, utbytes mot tjänster för
biträde för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid militärbefälsstaberna fyra tjänster vid IV. militärbefälsstaben;
vid försvarsområdesstaberna nio tjänster, av vilka sex vid Göteborg—
Halmstads, två vid Kalmar—Växjö och en vid Stockholms försvarsområdesstab; vid

infanteriet åtta tjänster, av vilka tre vid vartdera I 4 och I 6 samt
två vid I 13;

vid pansartrupperna fyra tjänster, av vilka två vid vartdera P 1 och P 3;

vid artilleriet tre tjänster vid A 6;

vid luftvärnet två tjänster vid Lvl; ävensom

vid ingenjörtrupperna tre tjänster, av vilka två vid Ing 2 och en
vid Ing 3.

15. Övriga personalförändringar m. m. På personalförteckning för armén
finns under armétygförvaltningens anstalter upptagen en tjänst för
verkstadschef i högst Ce 29, avsedd för Bodens tygstation. I en från armétygförvaltningen,
med tillstyrkan, till civilförvaltningen överlämnad framställning
har föreslagits att tjänsten uppflyttas till Ce 33. Till stöd härför
åberopas svårigheterna att med nuvarande lönesättning förvärva för
befattningen tillräckligt kvalificerad person. Kraven på verkstadschefens
kvalifikationer kommer ytterligare att stegras genom beslutad förläggning
till Boden av en pansarbataljon samt därest föreslagen centralisering
av tygmaterieltjänsten vid Bodens garnison kommer till stånd. Civilförvaltningen
räknar med alt den föreslagna uppflyttningen av tjänsten
kommer till stånd.

Chefen för armén har upprepat tidigare framfört förslag om att upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

133

föra en instruktörstjänst i Cg 19 vid krigsskolan, avsedd för gymnastikoch
idrottsskolan, såsom extra ordinarie (prop. 1956: 110, s. 115). Förslaget
tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

För vård och tillsyn av Ravlunda skjutfälts byggnader, övningsfält och
vägar tjänstgör en skjutfältsunderofficer och två kollektivavtalsanställda
arbetare. Utvidgningen av skjutfältet kommer enligt arméchefen att medföra
ytterligare arbetsuppgifter. Personalen bör därför förstärkas. Arméchefen
föreslår att en tjänst för vägförman i Ce 18 tillkommer, vilken
tjänst bör uppföras på personalförteckning för P 2. Civilförvaltningen
vill, under framhållande av att från arméstaben upplysts att förslaget tillstyrkes
av fortifikationsförvaltningen, icke motsätta sig att en extra tjänst
inrättas för ändamålet.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om uppflyttning
av tjänster för en köksföreståndare i Ca 18 vid TI till Ca 20 och en biträdande
köksföreståndare i Ca 15 vid samma förband till Ca 16 (prop.
1956: 110, s. 116). Förslaget biträdes alltjämt av civilförvaltningen.

Enligt gällande bestämmelser äger sjuksköterska i försvarets reservsjuksköterskekår
åtnjuta årsarvode med 1 140 kronor samt vid föreskriven
tjänstgöring dagarvode med 10 kronor vid tjänstgöring inom och 17
kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort.

I en inom försvarets sjukvårdsstyrelse upprättad, till civilförvaltningen
överlämnad promemoria har förordats en uppräkning av här avsett årsarvode
till 2 900 kronor. Till stöd härför har framhållits att huvuddelen
av sjuksköterskorna i landet numera hänföres till 15 lönegraden samt att
nuvarande förmåner icke är tillräckligt lockande för rekrytering till reservsj
uksköterskekåren.

Civilförvaltningen erinrar om att en icke oväsentlig förbättring av förmånerna
till reservsjuksköterskor genomförts enligt beslut av 1954 års
riksdag (jfr prop. 1954: 110, s. 88). Med hänsyn till den från och med
den 1 januari 1956 genomförda löneregleringen för sjuksköterskepersonalen
och då erfarenheterna visat att svårigheter föreligger att med nuvarande
förmåner rekrytera kåren, synes enligt civilförvaltningen en ytterligare
uppräkning av arvodet böra komma till stånd. Då med här avsett
arvode icke är förknippade andra förmåner än visst dagarvode vid tjänstgöring,
synes enligt ämbetsverket skäl tala för att årsarvodet höjes förslagsvis
till 1 800 kronor.

Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,
förråd m. in. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid arméstabens
stall, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnader,
arméns signalskola och tygförvaltningsskolan har för innevarande
budgetår beräknats till 502 580 kronor. Arméchefen framhåller att viss
materiel in. in. avses skola överflyttas från nuvarande till andra förråd.
Omfattningen av överflyttningen under nästa budgetår kan för närvarande

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

icke bedömas. Arméchefen räknar för nästa budgetår med ett ökat medelsbehov
av cirka 15 000 kronor och föreslår i anslutning därtill, att för
ifrågavarande ändamål upptages ett belopp av i avrundat tal 517 000 kronor.
Civilförvaltningen (skr. ls/i 1957) anmäler att detta belopp vid bifall
till förenänmda förslag om inrättande av en maskinisttjänst vid Malmö
försvarsområde kan minskas med 7 000 kronor.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap beräknas för nästa budgetår
till 85 000 kronor, innebärande en minskning med 10 000 kronor i
förhållande till vad som beräknats för ändamålet för innevarande budgetår.
Antalet kvarstående indelta har av arméchefen uppgivits till två
korpraler samt 27 vicekorpraler och meniga, varav 15 i ständig tjänstgöring.

För innevarande budgetår har under den i avlöningsstaten för förevarande
anslag upptagna anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal beräknats ett belopp av 355 000 kronor för timarvoden till civila
lärare för underbefälsutbildning. Arméchefen har beräknat medelsbehovet
för nästa budgetår till 354 060 kronor, varav 333 000 kronor avser arvodeskostnader
för kursverksamheten vid instruktörs- och plutonchefsskolor
samt 21 060 kronor arvodeskostnader för utbildning av värnpliktig personal
i ryska språket (skr. 16/n 1956). Civilförvaltningen har icke funnit
anledning till erinran i och för sig mot arméchefens beräkning av medelsbehovet
men anser att endast beloppet 333 000 kronor bör belasta här
ifrågavarande post. Beloppet 21 060 kronor bör enligt ämbetsverkets mening
bestridas från den under förevarande anslag upptagna anslagsposten
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. Ämbetsverkets
förslag härom redovisas i det följande.

Under sistnämnda anslagspost har för innevarande budgetår beräknats
ett belopj) av 545 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor. Civilförvaltningen
räknar för nästa budgetår med ett medelsbehov för ändamålet
av 622 000 kronor, innebärande en höjning med 77 000 kronor. Ämbetsverket
har därvid räknat med dels det av arméchefen i det föregående angivna
medelsbehovet för arvode till lärare för utbildning av värnpliktig
personal i ryska språket ävensom omfattningen av undervisningsverksamheten
i övrigt, dels ock med den beslutade höjningen av timarvodena.

Enligt gällande bestämmelser (Kungl. Maj :ts beslut ‘Va 1927 och 12/s
1939) skall till envar från 1925—1926 års eller senare års officerskurs
vid krigsskolan utexaminerad elev, vilken tillträtt eller tillträder första
beställning såsom officer vid I 19 eller A 8, enligt vederbörande regementschefs
närmare bestämmande efter vederbörlig beställnings tillträdande utbetalas
särskilt rekryteringsstipendium till belopp av 2 000 kronor. Arméchefen
(skr. 14/i2 1956) framhåller att åtgärder bör vidtagas för att förbättra
officersrekryteringen till nämnda förband. I första hand bör rekry -

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

135

teringsstipendiet höjas med hänsyn till de prisstegringar, som inträffat
sedan dess tillkomst. Arméchefen föreslår att stipendiebeloppet höjes till
4 200 kronor.

Civilförvaltningen (skr. 18/i 1957) anför, att det i och för sig kan förefalla
tveksamt om ifrågavarande speciella, i rekryteringsfrämjande syfte
tillkomna anordning för en mycket liten grupp statstjänstemän bör bibehållas.
Att densamma icke för närvarande nämnvärt bidrager till att förbättra
rekryteringsläget framgår, anför ämbetsverket, av att icke någon
elev vid krigsskolan för närvarande tillhör de berörda förbanden. Härjämte
uttalar civilförvaltningen sin avsikt att i annat sammanhang framlägga
förslag om att i rekryteringsförbättrande syfte vidga möjligheterna
för beredande av löneförmåner som kapten. Förslag i ämnet har sedermera
framlagts av ämbetsverket. Jag återkommer härtill i det följande.
Vidare erinrar ämbetsverket om de särskilda lönetillägg åt personal, stationerad
inom kallortsområdet, som innefattas i den nyligen träffade
överenskommelsen om statstjänstemännens löner. Även om civilförvaltningen
med hänsyn till det nu anförda ställer sig tveksam till behovet av
här avsedda rekryteringsstipendier vill ämbetsverket likväl icke motsätta
sig, att de bibehålies och undergår en av penningvärdeförsämringen betingad
höjning. Ämbetsverket föreslår att stipendiebeloppet bestämmes till
4 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse (skr. le/4 1956) bar framlagt förslag till
ordnande av livsmedelskontrollen inom krigsmakten. Förslaget
innebär att varje förband skall ha tillgång till veterinärmedicinsk sakkunskap
för ifrågavarande uppgifter. En veterinär skall därvid svara för
samtliga förband inom en garnison. I första hand skall militärveterinärer
anlitas för uppgifterna, därvid sådan veterinär i några fall skall kunna
åläggas att bestrida veterinärtjänst vid förband tillhörande annan försvarsgren.
Inom garnisonsort, som saknar militärveterinär, skall kontrollen ske
med anlitande av civil veterinär.

Civilförvaltningen anser det angeläget, att en effektivisering av den
veterinärmedicinska livsmedelskontrollen inom försvaret kommer till stånd
i den utsträckning tillgängliga resurser det medger. Enligt ämbetsverket
är det icke uteslutet att det i viss utsträckning skall vara möjligt att taga
militärveterinär i anspråk även vid förband utanför hans förläggningsort.

I skrivelse den 11 juli 1956 bar arméchefen föreslagit att benämningen
av det till Norrtälje förlagda luftvärnsregementet,
Stockholms luftvärnsregemente (Lv3), ändras till Roslagens luftvärnsregemente
(Lv3). Arméchefen framhåller, att förbandet bör erhålla sådant
namn, att dess samhörighet med förläggningsorten och omnejden kommer
närmare till synes, överbefälhavaren har i yttrande över förslaget förklarat
sig icke ha något all erinra däremot.

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Arméchefen har i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår
erinrat om de sedermera (SFS 1956: 634) fastställda ändringarna
i den militärterritoriella indelningen inom III. och IV. militärområdena
samt anmält att i anledning av ändringarna personal i
viss utsträckning kan behöva överföras från ett försvarsområde till ett
annat. Någon utökning av personalen skulle enligt arméchefen icke bli
aktuell i detta sammanhang.

Departementschefen

1. Genom beslut den 26 oktober 1956 har Kungl. Maj :t förordnat att
den av 1955 års riksdag i princip beslutade omorganisationen av I 8 in. fl.
förband skall genomföras med början den 1 april 1957. I samband med
omorganisationen blir beställningen för regementschef i Mo 14 vid I 8 övertalig.
Innehavaren av beställningen avgår med pension med utgången av
september månad 1957. Jag föreslår att beställningen då indrages. Beställningshavaren
bör intill avgången tjänstgöra som chef för avvecklingsorganisationen
vid I 8.

Med hänsyn till storleken av utbildningskontingenten m. in. vid Ing 1
föreslår jag att förbandet, för närvarande ingenjörkår, från och med nästa
budgetår ombildas till regemente med benämningen Svea ingenjörregemente
(Ingl). Nuvarande beställning för kårchef i Mo 13, avsedd för
Ing 1, bör därvid utbytas mot en beställning för regementschef i Mo 14.
I samband härmed föreslår jag vidare att den beställning för regementsläkare
i Ca 29, som hittills avsetts för SI, från och med den 1 oktober
1957 avses för Ingl. Vid därefter uppkommande ledighet å beställningen
för bataljonsläkare i Ca 27 vid Ing 1 bör denna beställning omvandlas till
beställning för bataljonsläkare i Ca 25.

I övrigt räknar jag icke med några personalförändringar i anledning
av arméchefens under förevarande punkt redovisade förslag.

2. Från anslaget Försvarsfilm utgår för närvarande arvoden åt en filmregissör
och en materialförvaltare vid arméstaben. I årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 242) har föreslagits att avlöningsmedel för dessa befattningshavare
i fortsättningen skall beräknas under förevarande anslag. I
anslutning härtill föreslår jag, att tjänster inrättas för en filmregissör i
Ce 27 och en materialförvaltare i Ce 14 vid arméstaben.

Vidare föreslår jag att tjänster inrättas vid arméstaben för två biträden
för skriv- och kontorsgöromål, motsvarande en del av de enligt civilförvaltningens
medgivande nu disponerade tjänstgöringsmånaderna för
dylik personal.

Av arméchefens övriga förslag under denna punkt kan jag endast tillstyrka,
att tjänsterna för en kontorist i Ce 13 och ett kanslibiträde i Ce 11
ordinariesättes, att en tjänst för assistent i Cg 21 extraordinariesättes, varvid
en kanslibiträdestjänst i Ce 11 indrages, samt att en tjänst för biträde

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

för skriv- och kontorsgöromål uppföres på personalförteckningen för andra
extra ordinarie tjänstemän än underbefäl.

3. Jag biträder förslagen om att inrätta tre tjänster för biträde för
skriv- och kontorsgöromål, varav två vid infanteriskjutskolan och en vid
Ing 1, avsedd för arméns fältarbetsskola.

Arméchefen har föreslagit att två tjänster för yrkeslärare i Ce 21 inrättas
vid arméns radarskola. För egen del räknar jag med att en av
tjänsterna inrättas.

Vidare föreslår jag att den under förevarande punkt upptagna tjänsten
för förste vaktmästare i Ce 11 vid krigsskolan uppflyttas till tjänst för
förste vaktmästare i Ce 12.

I det följande kommer jag att behandla frågan om inrättande av rustmästarbeställningar.
Jag avser därvid att föreslå att de under denna punkt
upptagna fyra överfurirsbeställningarna vid arméns signalskola utbytes
mot beställningar för rustmästare i Ma 15.

I likhet med arméchefen räknar jag i förevarande sammanhang med
att följande tjänster indrages med utgången av december månad 1957,
nämligen för en stallföreståndare i Ce 14 och tre hästskötare i Ce 10 vid
arméns underofficersskola samt en stallföreståndare i Ce 14, en hovslagare
i Ce 12 och nio hästskötare i Ce 10 vid krigsskolan. Såsom arméchefen
framhållit bör emellertid, om särskilda skäl föreligger, anställningshavarna
kunna få kvarstå i tjänst under viss kortare övergångstid efter utgången
av innevarande år.

Övriga under förevarande punkt anmälda förslag är jag icke beredd att
tillstyrka.

4. I samband med omorganisationen av I 8 in. fl. förband kommer enligt
beslut av Kungl. Maj :t ett 50-tal militära beställningar att överföras
till signaltrupperna från andra truppslag. På grund härav är jag icke nu
beredd att tillstyrka förslag om ytterligare utökning av signaltruppernas
personalkader. Icke heller anser jag mig böra biträda under denna punkt
föreslagna lönegradsuppflyttningar.

5. I fråga om tygstaten föreslår jag att tio beställningar för armételcniker
i Ca 14 tillkommer i utbyte mot samma antal extra ordinarie beställningar
för furir på tygstaten. I övrigt räknar jag icke nu med några förändringar
beträffande tygstaten.

6. Jag är icke för nästa budgetår beredd att tillstyrka föreslagen utökning
av antalet officerare vid ingenjörtrupperna. Icke heller biträder
jag förslaget om uppflyttning av den för chefen för fältarbetsskolan
avsedda majorsbeställningen till beställning för överstelöjtnant.

I detta sammanhang har i det föregående redovisats ett förslag av arméchefen
om inrättande av två beställningar för förvaltare i Ma 23 vid intendenturkåren
i utbyte mot två beställningar för ingenjörförrådsförvaltare
i Ca 23. Jag anser mig icke kunna biträda förslaget och föreslår för

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

egen del att sistnämnda två beställningar, vilka icke längre erfordras i
organisationen, indrages vid utgången av innevarande budgetår.

I anledning av arméchefens förslag om nya beställningar vid trängtrupper
na kan jag för närvarande endast tillstyrka, att beställningar inrättas
för en major i Ma 30 och en kapten i Ma~27. Arméchefens förslag
om uppflyttning av fyra förvaltarbeställningar i Ma 21 till Ma 23 vid samma
truppslag är jag alltjämt icke beredd biträda.

I fråga om fält tygkår en har arméchefen bland annat föreslagit att
eu kaptensbeställning i Ma 27, avsedd för gruppchef vid ammunitionsfönåd,
inrättas i utbyte mot två arvodesbefattningar för pensionerade
officerare i 1: 30. I samband med de ändringar i armétygförvaltningens
organisation, som jag behandlat i det föregående, frigöres två kaptensbeställningar
vid fälttygkåren. Eu av dessa beställningar bör utnyttjas för
ifrågavarande gruppchefsbefattning. Därvid kan nämnda två arvodesbefattningar
indragas. Frågan om utnyttjande av den andra kaptensbeställningen
kommer jag att behandla i det följande under punkten 7.

I anslutning till nämnda organisationsändringar beträffande armétygförvaltningen
bör vidare en beställning för överste i Ma 37 vid fälttygkåren
indragas samt en beställning för kapten i Ma 27 vid samma kår utbytas
mot en beställning för major i Ma 30 vid kåren.

Forslaget om att uppflytta en för tygförvaltningen vid Blekinge kustartilleriförsvar
avsedd beställning för förvaltare i Ma 21 vid fälttygkåren
till Ma 23 anser jag mig böra tillstyrka.

Däremot räknar jag icke med föreslagen utbyggnad av underrättelseorganisationen
med beställningar för en major och en kapten.

Förslaget om uppflyttning av sju beställningar för förvaltare i Ma 21
till Ma 23 vid intendenturkåren är jag alltjämt icke beredd biträda.

7; Arméchefen har föreslagit att vid fälttygkåren inrättas en kaptensbeställning
i Ma 27, avsedd för Örebro försvarsområde, i utbyte mot en
arvodesbefattning för tygofficer i 1: 30. För egen del räknar jag med att
en av de båda kaptensbeställningar vid fälttygkåren, som enligt vad jag
anfört under föregående punkt frigöres vid armétygförvaltningen, avses
för ifrågavarande ändamål. Därvid kan nyssnämnda arvodesbefattning
indragas.

\ idare föreslår jag, att en tjänst för förrådsman i Ce 11 inrättas vid
Örebro försvarsområde.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag icke beredd
biträda.

8. Av arméchefen framförda förslag om inrättande av nya arvodesbefattningar
för pensionerad militär personal kan jag icke tillstyrka.

9. Arméchefen har framlagt förslag rörande det framtida utnyttjandet
av viss militär personal, som efter omorganisationen av K 3 och P 3 icke
längie erfordras i sina tidigare befattningar. I detta sammanhang vill jag

139

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

även anmäla, att en beställning för förvaltare i kassatjänst i Ma 23, nu
avsedd för S 1, efter omorganisationen av förbandet icke längre erfordras
vid detta. Arméchefen har i annat sammanhang föreslagit att förvaltaren
skall ställas till generalintendentens disposition. För egen del föreslår jag
att samtliga här ifrågavarande beställningar — med undantag för två förvaltarbeställningar,
varav en vid kavalleriet och en vid pansartrupperna —
indrages, de för K 3 och S 1 avsedda beställningarna för förvaltare i kassatjänst
vid första uppkommande ledigheter i dylika beställningar vid armén
samt övriga beställningar vid uppkommande vakanser i respektive beställningar.
De beställningar jag således föreslår till indragning utgöres av
_ förutom nämnda förvaltarbeställningar i kassatjänst — en kaptensbeställning
i Ma 27 vid intendenturkåren samt tre förvaltarbeställningar,
varav en i Ma 23 vid vardera fälttygkåren och intendenturkåren (intendenturförrådstjänst)
och en i Ma 21 vid pansartrupperna. I detta sammanhang
räknar jag med att beställningarna övergångsvis avses för ändamål,
som arméchefen föreslagit. Sistnämnda beställning bör kvarstå på pansartruppernas
stat intill dess indragning sker. Arméchefen har räknat med
att beställningarna för en förvaltare i Ma 21 vid vardera kavalleriet och
pansartrupperna skall avses för en för I 1 och K 1 gemensam truppregistreringsmyndighet.
Förslag om inrättande av nämnda truppregistreringsmyndighet
har sedermera framlagts. Jag tager icke nu ställning till detta
förslag och därmed sammanhängande frågor men räknar i avbidan på
slutligt ställningstagande med att ifrågavarande två förvaltarbeställningar
avses för angivet ändamål. Det torde vid bifall till arméchefens förslag i
förevarande hänseende få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om beställningarnas
överförande till I 1.

Genom beslut den 21 december 1956 har Kungl. Maj :t meddelat provisoriska
bestämmelser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid K 1 med Stockholms stabskompani att tillämpas från och med den 1
juli innevarande år. I anslutning härtill bör under förevarande punkt
redovisade överfurirsbeställning och kanslibiträdestjänst vid IV. militärbefälsstaben
överföras till kavalleriet respektive Kl. Vidare föreslår jag,
alt den av arméchefen angivna beställningen för furir i hovslagartjänst i
Mall eller Ma 10 liksom en i det föregående ej omnämnd övertalig överfurirsbeställning
i hovslagartjänst i Ma 14 indrages vid uppkommande ledigheter
i beställningarna. Jag tillstyrker arméchefens förslag att fyra beställningar
för furir i Me 11 eller Me 10 vid Kl omvandlas till beställningar
för överfurir i Ma 14, avsedda för vaktchefer vid IV. militärbefälsstaben.

I anslutning till av Kungl. Maj:t den 15 juni 1956 meddelat beslut om
organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. in. vid Karlskrona försvarsområde
och Blekinge kustartilleriförsvar bör beställningen för infanteribefälhavare
i Ma 33 eller Ma 30 utbytas mot en beställning för överstelöjtnant
i Ma 33, avsedd för kustartilleriförsvarsstabens infanteriavdelning.

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

10. Förslag om inrättande av rustmästarbeställningar framlades första
gången i samband med det i prop. 1952: 120 redovisade förslaget till ny
underbefälsorganisation vid armén. Jag förklarade mig emellertid då icke
kunna taga ställning till frågan om rustmästarbeställningarna (nämnda
prop. s. 30). Arméchefen har därefter årligen upprepat förslaget i denna
fråga, men i avvaktan på resultatet av pågående befälsutredning har jag
hittills icke ansett mig kunna biträda detsamma. I skilda sammanhang
har framhållits betydelsen av att rustmästarbeställningar snarast inrättas
för att därigenom söka åstadkomma en förbättring av vakansläget i fråga
om underbefälsbeställningarna. De årliga avgångarna från dessa är stora
och den främsta orsaken härtill är, enligt en av arméchefen redovisad
undersökning, de bättre ekonomiska förmåner, som erbjudes på andra
arbetsområden. Såsom förut nämnts träffades under hösten 1956 en överenskommelse
mellan representanter för civildepartementet och tjänstemännens
centralorganisation om att undersökningar skulle göras rörande
de organisatoriska möjligheterna att införa rustmästarbeställningar i lönegraden
A 10, motsvarande nuvarande 15 lönegraden. På grund härav har
arméchefen preciserat de befattningar, för vilka borde avses rustmåstarbeställningar.
Chefen för armén har därvid angivit två grupper av befattningar,
nämligen för specialinstruktörer samt inretjänstbefattningar.
Vad som avses härmed har närmare angivits i det föregående.

Föi egen del anser jag mig nu böra tillstyrka inrättande av rustmästarbeställningar.
Jag räknar med att dessa i enlighet med förenämnda överenskommelse
hänföres till lönegrad motsvarande nuvarande Ma 15. Beställningarna
bör i första hand avses för specialinstruktörer och bör tillkomma
i utbyte mot överfurirsbeställningar. För nästa budgetår räknar
jag med 100 rustmästarbeställningar, varav fyra vid signalskolan (jfr
punkt 3 i det föregående).

Jag har här uppehållit mig vid arméns underbefälsorganisation. Även
för marinens del har föreslagits nya beställningar motsvarande rustmästarbeställningarna.
Till denna fråga återkommer jag i det följande vid behandlingen
av marinens avlöningsanslag.

Arméchefen har föreslagit att sammanlagt 65 överfurirsbeställningar i
Ma 14 för vaktchefer och 110 dylika beställningar för instruktörer skall
tillkomma för nästa budgetår. I förstnämnda antal ingår de fyra överfurirsbeställningar
för vaktchefer vid IV. militärbefälsstaben, som redovisats
under föregående punkt. Jag har under nämnda punkt tillstyrkt
förslaget om inrättande av dessa beställningar i utbyte mot furirsbeställningar
vid Kl. Vidare föreslår jag, att ytterligare fem beställningar för
överfurir i Ma 14, avsedda för vaktchefer, inrättas i utbyte mot furirsbeställningar.
I nämnda antal beställningar för överfurir i instruktörstjänst

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

ingår dels en beställning som enligt arméchefens förslag under föregående
punkt skulle tillkomma i utbyte mot en furirsbeställning i hovslagartjänst
vid K 1, dels ock sju överfurirsbeställningar som föreslagits till inrättande
i utbyte mot beställningar i hovslagartjänst vid ridskolan och remontdepåerna.
Beställningarna vid K 1 och remontdepåerna skall enligt mina förslag
i det föregående indragas vid uppkommande vakans. Beställningarna
vid ridskolan bör, med hänsyn till att jag föreslagit att ridskolan skall
kvarligga i Strömsholm, tills vidare bibehållas oförändrade. Med beaktande
av vakansläget inom armén och med hänsyn till rådande princip
att furir efter sex års anställningstid bör kunna befordras till överfurir
föreslår jag, att 111 beställningar för överfurir i Ma 14 i instruktörstjänst
inrättas i utbyte mot samma antal furirsbeställningar. Genom inrättande
av överfurirsbeställningar i utbyte mot furirsbeställningar i enlighet med
mina förslag kommer således antalet furirsbeställningar att minska med
120 och jag räknar i anslutning härtill med en minskning med 40 ordinarie
och 80 extra ordinarie furirsbeställningar.

Förslaget om att inrätta en överfurirsbeställning i Ma 14, avsedd för
tillsynsman vid vissa utbildningsanordningar på Järvafältet, kan jag icke
tillstyrka.

Däremot föreslår jag att fem ordinarie och tio extra ordinarie beställningar
för furir i sjukvårdstjänst samt sex extra ordinarie beställningar
för furir i hovslagartjänst utbytes mot samma antal överfurirsbeställningar
i Ma 14 i sjukvårdstjänst respektive hovslagartjänst.

Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter)
beräknar jag i likhet med arméchefen till oförändrat 700.

Utgående från vad jag sålunda anfört föreslår jag att kadern av underbefäl
och instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter), med undantag
av musikpersonal och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten,
för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.
Därvid räknar jag med att de beställningar, som jag föreslagit till indragning
vid uppkommande vakanser, skall finnas inrättade under nästa budgetår.

	Budgetår
	1956/57	1957/58
		100
	1 970	2 011
	2 256	2 115
Instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter)............	700	700
Summa	4 926	4 926

11. I likhet med civilförvaltningen räknar jag med att tjänsterna för
tre översköterskor i Ce 15, en översköterska i Ce 14, fyra undersköterskor

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

i Ce 7 och sex sjukvårdsbiträden i Ce 5 indrages med utgången av innevarande
budgetår.

Framförda förslag om förändringar beträffande läkarpersonal kan jag
icke tillstyrka.

12. I fråga om maskinpersonal föreslår jag att tjänster inrättas för
en reparatör i Cg 13 vid Örebro försvarsområde, en reparatör i Cg 13, en
maskinist i Cg 13 och en eldare i Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden samt en maskinist i Cg 13 vid Malmö försvarsområde. Vidare
kan en tjänst för reparatör i Cg 13 vid I 3 indragas. Förslagen om att inrätta
en vaktmästartjänst vid VI. militärbefälsstaben samt eu reparatörstjänst
vid A 4 och tre eldartjänster vid respektive I 4, I 6 och Ing 3 kan
jag icke tillstyrka.

13 och 14. Av de under dessa punkter redovisade förslagen kan jag
endast tillstyrka att två kontoristtjänster i Ca 13 vid P 4 respektive A 9
utbytes mot kanslibiträdestjänster i Ce 11 samt att behovet av nya kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 tillgodoses genom omdisponering av nu befintliga
tjänster på sätt civilförvaltningen föreslagit.

15. Förslagen om uppflyttning av tjänsterna för verkstadschef vid Bodens
tygstation i högst Ce 29 till högst Ce 33 samt för köksföreståndare
i Ca 18 och biträdande köksföreståndare i Ca 15 vid TI till Ca 20 respektive
Ca 16 anser jag mig böra biträda. Vidare tillstyrker jag förslaget om
extraordinariesättning av tjänsten för instruktör i Cg 19 vid krigsskolan.
I likhet med civilförvaltningen räknar jag med att en tjänst för vägförman
i Cg 18 inrättas vid P 2.

I fråga om ersättning till reservsjuksköterska anser jag mig böra föreslå
att årsarvodet höjes till 1 500 kronor mot nuvarande 1 140 kronor.

I likhet med civilförvaltningen räknar jag för nästa budgetår med ett
ökat medelsbehov av 7 420 kronor för arvoden för tillsyn och bevakning
av byggnader in. m. samt med en minskning av medelsbehovet för avlöning
åt indelt manskap med 10 000 kronor.

Vidare räknar jag för nästa budgetår med en medelsanvisning av 333 000
kronor för arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning och 615 000
kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid
arméns fasta utbildningsanstalter och skolor. I sistnämnda belopp inräknar
jag arvodeskostnaderna för utbildning av värnpliktig personal i ryska
språket.

Förslaget om höjning av rekryteringsstipendierna åt fänrikar vid I 19
och A 8 kan jag icke tillstyrka.

Av sjukvårdsstyrelsen framlagt förslag till ordnande av livsmedelskontrollen
inom krigsmakten anser jag mig i princip kunna tillstyrka. Jagräknar
således med att militärveterinär skall kunna anlitas för ifråaa O -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1957

143

varande uppgifter även vid förband tillhörande annan försvarsgren än
armén. Vid förband, som ej kan tillgodoses i förevarande hänseende genom
ianspråktagande av militärveterinär, bör för ändamålet anlitas civil veterinär.
Jag finner det lämpligt att samtliga kostnader härför bestrides från
förevarande anslag, oavsett vilken försvarsgren de avser. För ändamålet
torde böra anvisas 60 000 kronor för nästa budgetår.

Jag tillstyrker förslaget, att det till Norrtälje förlagda luftvärnsregementet
erhåller namnet Roslagens luftvärnsregemente (Lv3).

I anledning av arméchefens anmälan om eventuellt uppkommande behov
av personalöverföringar mellan försvarsområden torde Kungl. Maj:t
böra bemyndigas att besluta om dylika överföringar.

Arméchefen (skr. 31/i 1957) har anmält behov av en motoringenjör för
119 med P 5 och S 3. Jag förutsätter att behovet tillgodoses inom ramen
för antalet befintliga beställningar för arméingenjör av 2. graden.

Under våren 1956 uppdrog jag åt civilförvaltningen att i samråd med
cheferna för armén, marinen och flygvapnet efter utredning framlägga förslag
till åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten
för kaptensbefordran. Uppdraget har sedermera i oktober 1956 utvidgats
till att omfatta jämväl motsvarande frågor beträffande befordran till
fanjunkare (motsvarande). Efter verkställd utredning har civilförvaltningen
i skrivelse den 1 februari 1957 — efter samråd med försvarsgrensoheferna
— framlagt förslag innebärande ett system med vikariatslöneförordnanden
i 27 respektive 19 lönegraden för de löjtnanter och sergeanter
(motsvarande) på aktiv stat, vilkas befordran kommer att bli onormalt
fördröjd. Förslaget undergår för närvarande remissbehandling. Med hänsyn
härtill är det icke möjligt att avsluta prövningen av ärendet i sådan
tid att förslag kan föreläggas årets riksdag.

Jag har i det föregående under punkten Rationaliseringsverksamhet och
andra organisationsförändringar inom försvaret redovisat vissa av Kungl.
Maj :t beslutade personalförändringar berörande arméns förevarande anslag
samt räknat med vissa ytterligare förändringar i fråga om arméns personal.

För budgetåren 1954/57 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i avseende
å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade
militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid
flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder -— såsom meddelande av vikariatslöneförordnandcn,
vakanssättningar in. in. — som betingas av övergången
till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch
civilförvaltning (prop. 1956: 110, s. 130). Såsom jag närmare utvecklat

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

under punkten Vissa för flera försvarsförvaltningar gemensamma frågor
torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens bemyndigande att under budgetåret
1957/58 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av dels vad jag i det föregående föreslagit i fråga om
personalförändringar m. m. vid armén, dels ock de personalförändringar vid
armén, varom Kungl. Maj:t fattat beslut under innevarande budgetår, samt
med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag under förfluten del
av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för budgetåret
1957/58 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 103 265 000 ( + 1 525 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 8 580 000
(+ 30 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 475 000
(+ 205 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 48 710 000 (—3 050 000)
kronor;

Rörligt tillägg 47 744 000 (+ 7 467 000) kronor;

Pensionsmedel 3 124 000 (— 73 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 250 000 (+ 50 000) kronor.

I anslutning till vad jag under punkten Rationaliseringsverksamhet och
andra organisationsförändringar inom försvaret anfört rörande bibehållande
av arméns ridskola torde under förevarande anslag böra uppföras en inkomstpost
benämnd Ridrag till täckande av vissa kostnader för arméns ridoch
körskola. Posten upptages med 150 000 kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 204 250 000 (+ 6 050 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för armén, som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj :ts brev den 1 juni 1956
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar för budgetåret 1956/57;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat; d)

godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret
1957/58:

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Avlöningsstat

Utgifter

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................................

Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis ...........................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................................

Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................

Summa kronor

103 265 000

8 580 000

1 475 000

48 710 000
47 744 000
209 774 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Pensionsmedel, förslagsvis ........................

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis .............................................

3. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ...........................

Nettoutgift kronor 204 250 000

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 204 250 000
kronor.

3 124 000
2 250 000
150 000

[16] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1955/56 .............................. 68 800 000 75 374 415

1956/57 (statsliggaren s. 231) 74 600 000
1957/58 (förslag) ............... 77 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 115) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1957/58 beräkna ett förslagsanslag
av 77 700 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört därom
i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för marinen in. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

10—90 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 110

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande marinledningen
(utom marinförvaltningen)

Marinstaben

Chefen för marinstaben Mo 15 + fyll -

nadsarvode — Mo 17 .................. ..

2 kaptener Md 27 ........................... 41 064

1 kommendörkapten av 2. graden Ma

30, 1 kapten Ma 27 (flottan) ......... 44 220

1 kapten Ma 27 (flottan), 1 kapten Ma
27 (kustartilleriet) (civilförvaltningen
tillstyrker 1 kapten Ma 27 marinstaben)
.................................... 20 532

1 säkerhetsofficer 1: 30 .................. .

1 förvaltare Ma 23 (flottan) vakant hålles

— 1 byråassistent Ce 25 (civilförvaltningen
föreslår vikariatslön) 1 908

2 tekniska biträden Cg 8 •— Cg 11 ...... 2 424

1 vaktmästare Cg 10 utgår ............... 9 528

1 filmregissör Ce 27, 1 tekniskt biträde

Ce 8 .......................................... 29 256

1 kontorist Ce 13 — Ca 13 ............... ..

1 assistent Cg 23, 2 bildbandstekniker
Cg 18 och 1 fotograf Cg 14 extraordi nariesättes

................................. .

1 fotograf Cg 14 ........................... 10 984

CUM stab

1 maskintekniker Cg 19, 1 tekniker Cg

14 ......................................... —_ + 140 860

2. Förändringar beträffande marinförvaltningen 2

kommendörkaptener av 2. graden
eller majorer Ma 30, 1 kapten Md
27, 1 kapten Ma 27 (kustartilleriet),

2 marindirektörer av 2. graden
Ca 31, 4 mariningenjörer av 1. graden
Ca 29, 4 mariningenjörer av
2. graden Ca 27, 1 marindirektör
av 2. graden Ca 31 — marindirek -

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

för av 1. graden Ca 33, 1 mariningenjör
av 1. graden Ca 29 — marindirektör
av 2. graden Ca 31, 1
mariningenjör av 2. graden Ca 27 —

mariningenjör av 1. graden Ca 29 ... 309 197_ + 309 197

3. Förändringar i övrigt beträffande militär
personal
Sjö krigshögskolan

1 kommendörkapten av 2. graden

(major) eller kapten (lärare i
stabstjänst) Ma 30/27 — kommendörkapten
av 1. graden (överstelöjtnant)
eller kommendörkapten
av 2. graden (major) Ma 33/30 ... 3 012

1 kapten Md 27 (lärare i taktik) —
kommendörkapten av 2. graden

(major) eller kapten Ma 30/27 ... 1 578

Flottan

Ny statsisbrytare tillkommer
1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 30, 1 kapten Ma 27, 2 löjtnan ter

Ma 23/19, 1 förvaltare Ma 23,

2 flaggunderofficerare Ma 19, 5
underofficerare av 2. graden Ma
16, 9 högbåtsmän Ma 14, 4 furirer
Me 11/10 ................................. 306 096

Övriga förslag

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 30 ....................................

5 (3) kaptener Ma 27 (varav 1 i utbyte
mot 1 löjtnant Ma 23/19) ...
1 kapten eller löjtnant Ma 27/23/19

1 förvaltare Ma 21 — Ma 23 .........

1 flaggunderofficer Ma 19 — vika riatslön

Ma 21 ........................

1 flaggunderofficer Ma 19 ............

9 beställningar för underofficer av
2. graden Ma 16 vakanthålles ......

22 980
43 572

102 276

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

5 underofficerare av 2. graden Ma

16 — flaggunderofficerare Ma 19 -—

7 övertaliga underofficerare Ma 19/

16 — högbåtsmän Ma 14 ............ 10 752

100 högbåtsmän Ma 14 .................. 1 054 800

50 furirer Me 11/10 utgår ............... 466 500

100 furirsaspiranter Mf 7/8 utgår ...... 814 800

100 meniga Mha 1 ........................ 332 400

23 högbåtsmän Ma 14 — underbefäl
Ma 16 (skr. från chefen för marinen
»o/» 1956) ...........................

Kustartilleriet

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 ... 3 144

9 kaptener Ma 27 ........................ 175 977

4 flaggunderofficerare Ma 19 ......... 50 372

3 underofficerare av 2. graden Ma 16 33 516

2 förvaltare Ma 21 —- Ma 23 ......... 3 504

2 flaggunderofficerare Ma 19 — förvaltare
Ma 23 ........................... 6 264

1 flaggunderofficer Ma 19 — förvaltare
Ma 21 .............................. 1 380

28 (10) överfurirer Ma 14 — flagg furirer

Ma 16 ........................... 8 020

10 överfurirer Ma 14 ..................... 103 700

14 furirer Mall/10 utgår ............... 128 422

21 furirer Me 11/10 utgår ............... 192 633

20 instruktörsaspiranter Mf 8/7 utgår 160 270

Marinintendenturkåren
1 kapten Ma 27 ........................... —

Pensionerad personal i arvodesbefattning 1

besiktningsofficer 1: 30 vid Gotlands
kustartilleriförsvar utgår ... 7 646 -f 267 016

4. Förändringar i övrigt beträffande mariningen
j örkåren

1 marindirektör av 1. graden Ca 33 ...

1 mariningenjör av 1. graden Ca 29 ... 21 924

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1 mariningenjör av 2. graden Ca 27 ...

1 marindirektör av 1. graden Ca 33 får
biträda inspektören för skeppstek niska

tjänsten ...........................

9 marinunderingenjörer Ce 16 .....— 102 276_ + 124 200

5. Förändringar beträffande vaktpersonal
m. m.

1 poliskonstapel Cg 14 ..................... —

Arvoden till tillsynsmän vid befästningar
m. m. .............................. 9 000

Arvoden till tillsynsmän vid marinens

kustbevakning ........................... 020

Arvode till tillsynsman vid de sjökrigshistoriska
samlingarna i Vaxholm ..._600___+

8 980

6. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal Marinkommando

Ost
Hårsfjärdens örlogsdepå
1 kontorist Ce 13 — kansliskrivare Ce
15 .............................................

Marinkommando Syd
Marinkommandostab
1 kanslibiträde Ce 11 —

Marinkommando Väst
Marinkommandostab
1 kamrerare Ce 25 och 2 kontorsbiträ den

Ca 8 utgår ...........................

1 kansliskrivare Ce 15 och 1 kontorist
Ce 13 vid marinkommandostaben —
förste kansliskrivare Ce 17 och kontorist
Ce 13 vid Göteborgs kustartilleriförsvar
.................................

7. Övriga personalförändringar m. m.
Marinkommando Ost
Bergaskolorna

1 lärare i gymnastik och idrott Cg 23
— Ce 23 ....................................

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa

1 maskinmästare Cg 20 (vikariatslöneförordnande)
..............................

13 404

1 tjänst för maskinmästare Ce 18 vakanthålles
.................................

12 228

1 maskinist Cg 15

10 944

2 utbildningsarvoden ..................... —

Stockholms kustartilleriförsvar

3 reparatörer Ce 14 — förste reparatörer
Ce 15 ................................. —

Hårsfjärdens örlogsdepå

1 maskinmästare Cg 18 .................. —

1 tjänst för maskinist Ce 15 vakant hålles

.......................................

1 reparatör Cg 12 ........................... 9 468

Stockholms örlogsvarv

1 maskinmästare Ce 20 .................. 13 956

2 reparatörer Ce 13 ........................ 21 288

1 reparatör Cg 13 ........................... 10 644

1 skogvaktare Cg 17 — Ca 17 ............ —

Marinkommando Syd
Karlskronaskolorna

1 driftingenjör Ce 25 — Ce 27 ......... —

Karlskrona örlogsvarv

1 maskinmästare Cg 20 — Ce 20 ...... —

Marinkommando Väst
Göteborgs örlogsvarv

1 reparatör Ce 12 ........................... 9 876

Sj ökrigsskolan

1 förste kansliskrivare Ce 17 — för rådsförvaltare

Ce 19 ..................... 1 020

Kustartilleriets radarskola

2 utbildningsarvoden ..................... —

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter
och skolor ..................... 3 000

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
.............................. 50 000

Fänrikar ....................................... 56 820

Assistenter för frivilligfrågor ............ 3 250 + 77 802

8. Omräkning

1956 års lönereglering ..................... 3 561 000

Omräkning i övrigt ......................-_55 650 + 3 505 350

9. Personal för marin helikopterorganisation (skr. Vio 1956)

1 kommendörkapten av 2. graden/major
Ma 30 ................................. 23 688

1 mariningenjör av 1. graden Ca 29 ... 22 632 + 46 320

10. Ändrad lönegradsplacering för vissa beställningshavare i Ma 37 och
Mo 13 m. m. (skr. 21/i2 1956)

1 chef för Göteborgs örlogsvarv Mo 13

— kommendör Mo 14 ..................

1 kommendör (sjögående förbands chef)

Mo 13 — kommendör Mo 14 ...

1 chef för Karlskronaskolorna Ma 37

— kommendör Mo 14 ..................

1 chef för Bergaskolorna Mo 13 —

kommendör Mo 14 .....................

1 chef för sjökrigsskolan Ma 37 —
kommendör Mo 14 .....................

Motiv

1. Förändringar beträffande marinledningen (utom marinförvaltningen).
Marinstaben. Chefen för marinstaben är placerad i lönegrad Mo 15
samt åtnjuter därjämte avlöningsförstärkning om 2 400 kronor för år.
Marinchefen anför att de arbetsuppgifter som åvilar marinstabschefen är
fullt jämförbara med de arbetsuppgifter som ankommer på chef för kustflottan,
vilken beställningshavare tillhör lönegrad Mo 17, samt på marinkommandochef
i sistnämnda lönegrad. Marinchefen föreslår därför att
beställningen såsom marinstabschef uppföres på amiralitetets stat och hänföres
till lönegrad Mo 17.

Civilförvaltningen uttalar, att anförda skäl i och för sig kunde tala
för att ompröva marinstabschefens löneställning men att denna fråga icke

1 356
1 356
3 336
1 356

1 956 + 9 360

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

kan bedömas annat än i samband med en allmän översyn av löneställningen
för de högre militära chefstjänsterna. Ämbetsverket räknar därför
icke med bifall till förslaget.

I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår har marinchefen
föreslagit inrättande av följande officersbeställningar avsedda för
marinstaben, nämligen två kaptener i Md 27, en kommendörkapten av 2.
graden i Ma 30 samt tre kaptener i Ma 27 (två ur flottan och en ur kustartilleriet).

De föreslagna kaptensbeställningarna i Md 27 avses för motmedelstjänsten
i teletekniskt hänseende. Förslag om att inrätta beställningar
för dessa uppgifter framställdes jämväl i äskandena för innevarande budgetår.
I anledning av detta förslag samt ett samtidigt framfört förslag
att inrätta två kaptensbeställningar för frågor rörande robottjänsten har
från och med innevarande budgetår tillkommit två beställningar i Md 27
(jfr prop. 1956: 110, s. 158). Då dessa beställningar tages i anspråk för
robottjänsten, kommer motmedelstjänsten i teletekniskt hänseende alltjämt
att få eftersättas till följd av personalbrist, ett förhållande som
marinchefen icke finner vara försvarligt med hänsyn till denna tjänsts
utomordentligt stora betydelse, icke minst för försvaret mot främmande
robotvapen.

En beställning för kommendörkapten av 2. graden samt en kaptensbeställning
vid flottan avses för underrättelsetjänsten inom marinen. Förslaget
framlägges i anslutning till tidigare ingivet förslag av överbefälhavaren
om förstärkning av underrättelseorganisationen inom försvaret
(jfr prop. 1956: 1, bil. 6, s. 17).

Vid marinstabens operationsavdelnings underhållsdetalj tjänstgör för
närvarande endast en intendenturofficer med vikariatslön i Ma 30. Chefen
för marinen har upprepat sitt förslag från föregående år (prop. 1956:
110, s. 144) om att inrätta en kaptensbeställning vid flottan avsedd för
underhållsdetalj en. Därutöver föreslås att en beställning för kapten vid
kustartilleriet skall tillkomma för förstärkning av detaljen. Förslagen
motiveras med arten och omfattningen av de arbetsuppgifter som åvilar
underhållsdetalj en samt underhållstjänstens ökade betydelse.

Civilförvaltningen tillstyrker inrättande av de för telemotmedelstjänsten
och underrättelsetjänsten avsedda beställningarna. Ämbetsverket tillstyrker
vidare att operationsavdelningens underhållsdetalj förstärkes med
en kapten men ifrågasätter om icke denna beställning borde uppföras på
marinstabens stat och avses för officer ur antingen flottan eller kustartilleriet.

Säkerhetsofficer vid marinstaben är chefen för sektion I. Denne biträdes
av en byråinspektör i Ce 25, som emellertid även har andra åligganden.
Med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som rör
säkerhetstjänsten, anses det erforderligt att säkerhetsofficeren har sär -

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

skild arbetskraft till förfogande. Marinchefen föreslår att en befattning
för pensionerad officer i 1: 30 skall tillkomma för ändamålet. Civilförvaltningen
anser icke tillräckliga skäl föreligga att inrätta den ifrågasatta
befattningen.

Vid marinstabens organisationsavdelning tjänstgör, bland andra, en förvaltare
i Ma 23 ur flottan. Med hänsyn till de med befattningen förenade
göromålen finner marinchefen placeringen i 23 lönegraden alltför låg.
Marinchefen föreslår därför att för ifrågavarande arbetsuppgifter inrättas
en tjänst för byråassistent i Ce 25, varvid en förvaltarbeställning i Ma 23
vid flottan kan hållas vakant. Civilförvaltningen anser sig — med hänsyn
till att för uppgifterna i fråga under alla omständigheter torde böra
avses aktiv underofficer ur flottan — icke kunna tillstyrka marinchefens
förslag att en civil tjänst tillskapas. Arbetsuppgifterna är emellertid enligt
civilförvaltningens uppfattning av speciell art och skiljer sig i väsentlig
mån från vad som plägar ankomma på underofficerare. Ämbetsverket
föreslår därför att en förvaltarbeställning överföres från flottans till
marinstabens stat samt att medgivande lämnas, att innehavaren av beställningen
må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest
ankommer på befattningshavare i 25 lönegraden.

Civilförvaltningen tillstyrker av chefen för marinen ånyo framfört förslag
om uppflyttning av två för marinstabens tryckeri avsedda tjänster
för tekniskt biträde från Cg 8 till Cg 11 (prop. 1956: 110, s. 144).

En tjänst för vaktmästare i Cg 10 — avsedd för marinledningens lokaler
i f. d. Lv 3 kaserner — föreslås av marinchefen skola indragas. Tjänsten
erfordras ej längre sedan inpasseringskontrollen övertagits av försvarets
forskningsanstalt. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 242) upprepar
civilförvaltningen tidigare framförda förslag (jfr prop. 1956: 110, s. 144)
om att från anslaget till försvarsfilm till förevarande anslag överföra avlöningskostnaderna
för en filmregissör, anställd mot arvode motsvarande
löneklass 1: 27, och ett tekniskt biträde i Cg 8 vid marinstabens filmdetalj.
Ämbetsverket föreslår att för ändamålet upptages tjänster i Ce 27
respektive Ce 8. Marinchefen har hemställt om uppflyttning av tjänsten
för tekniskt biträde från Cg 8 till Cg 11 med bibehållen placering på sakanslag.

Civilförvaltningen tillstyrker av chefen för marinen ånyo framförda förslag
(jfr prop. 1956:110, s. 145) om ordinariesättning av en tjänst för
kontorist i Ce 13, sekreterare åt chefen för marinen, samt om extraordinariesättning
av tjänster för eu assistent i Cg 23 (ledningen av bildbandsframställningen)
och en fotograf i Cg 14 (fotolaboratoriet). Ämbetsverket
biträder jämväl förslag från chefen för marinen om extraordinariesättning
av två tjänster för bildbandstekniker i Cg 18.

Civilförvaltningen anmäler vidare att vid marinstabens tryckeri för när -

154 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

varande finnes anställd eu fotograf i Cg 14 med avlöning av medel som
inflyter från tryckeriets verksamhet. Befattningen i fråga utnyttjas för
förman inom tryckeriets reproduktionsateljé. Civilförvaltningen anser att
för ifrågavarande arbetsuppgifter bör inrättas en tjänst med avlöning från
avlöningsanslag. Ämbetsverket föreslår i enlighet härmed att för marinstaben
uppföres en tjänst för fotograf i Cg 14.

CUM. Örlogsflottans truppregister har utrustats med hålkortsmaskiner
från och med den 1 april 1956. Maskinerna utnyttjas gemensamt med
centrala värnpliktsbyrån. Maskinbearbetningen av hålkorten för örlo«sflottans
truppregister fordrar emellertid enligt marinchefen särskild förtrogenhet
med förhållandena vid marinen. En underofficer vid flottan har
därför kommenderats att tjänstgöra som maskintekniker vid anläggningen.
Jämväl en furir vid flottan avses skola kommenderas till tjänstgöring vid
hålkortsanläggningen. Då marinchefen icke anser det lämpligt att ifrågavarande
arbetsuppgifter i fortsättningen bestrides av militär personal, bör
civila tjänster inrättas för en maskintekniker i 19 lönegraden och en tekniker
i 14 lönegraden. Tjänsterna bör tills vidare inrättas såsom extra
med hänsyn till att verksamheten är av försökskaraktär och organisationsundersökningar
inletts rörande registret. Under den tid de föreslagna
tjänsterna finnes inrättade kan beställningar för en underofficer av 2.
graden och en högbåtsman vid flottan hållas vakanta.

Civilförvaltningen anför att centrala värnpliktsbyrån i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår upptagit frågan om den förstärkning av personalorganisationen
vid byrån, som betingas av den hålkortsmässiga bearbetningen
av örlogsflottans truppregister (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 233 ff).
Ämbetsverket kan icke tillråda att i avvaktan på resultatet av pågående
försök m. m. vidtages några personalanordningar av permanent karaktär.
Det bör därför enligt ämbetsverket anstå med ställningstagande till frågan
om inrättande av särskilda civila tjänster för ifrågavarande ändamål.
Ämbetsverket förutsätter därvid att militär personal, som tjänstgör vid
registret, alltjämt skall kunna tagas i anspråk för ändamålet.

2. Förändringar beträffande marinförvaltningen. Under denna punkt
redovisas de förändringar avseende militär och civilmilitär personal med
avlöning från förevarande anslag, som skulle uppkomma vid bifall till
marinförvaltningens förslag till 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.

De sakkunniga har, såvitt rör personal med avlöning från förevarande
anslag, föreslagit följande förändringar. Av militär personal tillkommer
en förvaltare i Ma 23 medan beställningar utgår för sju kaptener (två på
marinstabens, tre på flottans och två på kustartilleriets stat) och för en
förvaltare i Ma 23 (i kassatjänst) vid flottan. Beträffande mariningenjörkåren
tillkommer beställningar för en marindirektör av 2. graden och en
mariningenjör av 2. graden medan beställningar utgår för två mariningenjörer
av 1. graden och en mariningenjör av 2. graden samt en beställning

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

för mariningenjör av 2. graden utbytes mot beställning för mariningenjör av
1. graden. Slutligen utgår enligt förslaget två tjänster ur marinstabens personalförteckning,
en för kansliskrivare i Ca 15 och en för kanslibiträde i Ca 11.

3. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Sjökrigshögskolan.
Marinchefen upprepar tidigare förslag om utbyte av en beställning
för kommendörkapten av 2. graden (major) eller kapten i Ma 30
eller Ma 27, avsedd för lärare i stabstjänst, mot beställning för kommendörkapten
av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten av 2.
graden (major) i Ma 33 eller Ma 30 samt föreslår utbyte av en beställning
för kapten i Md 27, avsedd för lärare i taktik, mot beställning för
kommendörkapten av 2. graden (major) eller kapten i Ma 30 eller Ma 27
(jfr prop. 1956: 110, s. 151).

Civilförvaltningen utgår vid sina kostnadsberäkningar från att marinchefens
förslag vinner bifall.

Flottan. Ny statsisbrytare tillkommer. Under åberopande av att isbry
tarfartyget Oden beräknas bli färdigställt under år 1957 föreslår marinchefen
att beställningar på flottans stat tillkommer för en kommendörkapten
av 2. graden, en kapten, två löjtnanter, en förvaltare i Ma 23, två
flaggunderofficerare, fem underofficerare av 2. graden, nio högbåtsmän
och fyra furirer.

Som skäl för förslaget anför marinchefen bland annat.

Besättningslista för isbrytarf ar tyget har fastställts genom generalorder
den 12 januari 1956. Med hänsyn till den stora betydelse som statens isbrytarverksamhet
har för landets försörjning är det nödvändigt att fyra
statsisbrytare skall kunna hållas rustade under vinterhalvåret. Det påfrestande
arbetet på isbrytarfartygen gör det vidare nödvändigt att räkna
med trevaktsbemanning på fartygen. Inte minst erfarenheterna från de
senaste två isbrytarkampanjerna talar för detta. Behovet av besättning
för Oden kan icke tillgodoses inom flottans nuvarande personalorganisation
utan ett tillskott av beställningar erfordras.

Av de föreslagna beställningarna avses kommendörkaptenen av 2. graden
såsom fartygschef samt förvaltaren såsom maskintjänstchef. Beträffande
sistnämnda beställning anför marinchefen att förvaltare i Ma 21 avses
såsom maskintjänstchef på isbrytarna Thule och Ymer. Dessa isbrytare
har liksom isbrytaren Oden dieselelektriskt framdrivningsmaskineri.
Maskineriet på isbrytaren Oden är dock väsentligt större och hästkraftantalet
är dubbelt så stort som på Thule.

Civilförvaltningen tillstyrker vad marinchefen sålunda föreslagit. Ämbetsverket
förutsätter att beställningarna inrättas först från och med den
tidpunkt, då de erfordras för statsisbrytaren.

Sjöfartsstyrelsen (yttrande 25/i 1957) har icke något att erinra mot civilförvaltningens
förslag i fråga om personal till den nya statsisbrytaren.

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Övriga förslag. Chefen för marinen upprepar tidigare förslag om inrättande
av en beställning för kommendörkapten av 2. graden och en beställning
för kapten, avsedda för divisionschef för motortorpedbåtar av
typ T 101 respektive fartygschef på en sådan båt (prop. 1956: 110, s. 153).
Marinchefen framhåller, att divisionschefskapet för de större motortorpedbåtarna
är både ansvarsfullt och kvalificerat, varför det är nödvändigt att
räkna med regementsofficer för denna befattning. Tillgången på regementsofficersbeställningar
medger emellertid icke att sådan officer avses
för befattningen. Tidigare framförda förslag att inrätta en sådan beställning
har icke föranlett någon åtgärd. En kapten har därför i dagens läge
måst avses för befattningen. För fartygschefer har från och med innevarande
budgetår tillkommit tre kaptensbeställningar (jfr prop. 1956: 110,
s. 160). För fartygschef på en rustad torpedbåt saknas emellertid enligt
marinchefen en beställning för kapten.

Civilförvaltningen har vid sina kostnadsberäkningar förutsatt att beställningarna
tillkommer, kaptensbeställningen dock i utbyte mot en beställning
för löjtnant i Ma 23/19.

Enligt den för sjöfartsstyrelsen fastställda organisationen (jfr prop.
1955: 124) skall viss militär personal på aktiv stat tjänstgöra i styrelsen.
Sålunda skall å styrelsens försvarskontor tjänstgöra en kommendörkapten
av 1. eller 2. graden och en kapten, medan för styrelsens sjökartebyrå
finnes upptagna befattningar för tre officerare, en i Ma 33 eller Ma 30,
en i Ma 27 och en i Ma 27 eller Ma 23/19, samt en underofficer i Ma 19.

I skrivelse den 5 mars 1956 har sjöfartsstyrelsen hemställt om inrättande
av en kaptensbeställning på flottans stat, avsedd för militärkartografiska
arbetsuppgifter å sjökartebyrån. Ämbetsverket anför att den för
de militärkartografiska arbetena avsedda personalen från och med den 1
januari 1956 minskats med en befattningshavare, vilket medför att den
militärkartografiska verksamheten icke kan upprätthållas i erforderlig omfattning.
Styrelsen anför vidare att enligt uppgift från marinledningen
beställningar saknas på flottans stat för en officer i Ma 27 och en i Ma 27
eller Ma 23/19 samt för underofficeren i Ma 19. Det synes ämbetsverket
att denna bristande överensstämmelse bör rättas till.

Under åberopande av sjöfartsstyrelsens framställning föreslår marinchefen
att på flottans stat beställningar inrättas för två kaptener, en kapten
eller löjtnant samt en flaggunderofficer. Förslag om inrättande av en
kaptensbeställning har framförts tidigare (prop. 1956: 110, s. 153). Marinchefen
upplyser att sjöfartsstyrelsens personalbehov tillfälligt tillgodosetts
genom kommendering av en kapten och en underofficer. Behovet av beställningshavare
i Ma 27 eller Ma 23/19 har tillgodosetts genom att reservofficer
inkallats enligt särskilt bemyndigande.

Civilförvaltningen räknar icke med att de föreslagna tjänsterna tillkommer.

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Sjöfartsstyrelsen har i yttrande den 25 januari 1957 ånyo understrukit
angelägenheten av att verket tillföres erforderlig militär personal.

Vid militärpsykologiska institutet skall bland andra tjänstgöra tre kommenderade
kompaniofficerare (prop. 1955: 110, s. 65). I enlighet härmed
har en kompaniofficer ur flottan kommenderats till institutet. Då
beställning för ändamålet emellertid icke finnes på flottans stat hemställer
marinchefen att en beställning för kapten i Ma 27 inrättas från och med
budgetåret 1957/58. Förslaget biträdes av civilförvaltningen.

Med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepar marinchefen tidigare förslag
om inrättande av en beställning för kapten på flottans stat, avsedd
för utbildningsadjutant vid Bergaskolorna (prop. 1956: 110, s. 149). Befattningen
har enligt marinchefen tillsatts med eftersättande av andra arbetsuppgifter
inom flottan.

Chefen för marinen återkommer med förslag om uppflyttning av en
beställning för förvaltare i Ma 21, kassachef vid Bergaskolorna, till Ma 23
(prop. 1954: 110, s. 106). Under erinran om att innehavaren av befattningen
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 1 juni 1956 må förordnas att mot
vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på beställningshavare
i Ma 23 tillstyrker civilförvaltningen förslaget.

Ett av svenska underofficersförbundet framlagt förslag att förvaltarbeställningar
i Ma 21 skall inrättas för befattningarna som väbel på kryssare
av typ Tre Kronor har marinchefen ej funnit lämpligt. Med hänsyn
till arbetsuppgifterna föreslås emellertid att ett förordnande meddelas
att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på beställningshavare
i Ma 21. Civilförvaltningen avstyrker detta förslag.

I anslutning till förslag om inrättande av beställningar i 16 lönegraden
för marinunderingenjörer (härtill återkommer jag under punkt 4),
räknar marinchefen och civilförvaltningen med vakanthållande av 9 beställningar
för underofficer av 2. graden.

För att erhålla jämnare medelålder vid flaggunderofficersbefordran
föreslår marinchefen att fem beställningar för flaggunderofficer tillkommer
i utbyte mot samma antal beställningar för underofficer av 2. graden.
Civilförvaltningen åberopar att ämbetsverket med anledning av liknande
yrkande från arméchefen föreslagit, att av Kungl. Maj :t den 27
mars 1956 meddelat uppdrag åt civilförvaltningen att utreda befordringsförhållandena
för löjtnanter skall utvidgas att omfatta jämväl med fanjunkarebefordran
sammanhängande spörsmål. På grund härav räknar
ämbetsverket icke med den föreslagna förändringen i underofficerskårens
sammansättning.

I enlighet med förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen
med att 7 beställningar för övertaliga underofficerare planenligt utbytes
mot beställningar för högbåtsmän. Antalet övertaliga underofficerare beräknas
för nästa budgetår utgöra 149.

158

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1957

Utformningen av flottans underbefälsorganisation underställdes år 1955
(prop. 110, s. 43—48) riksdagens prövning. Den aktiva kadern av högbåtsmän
och furirer bestämdes därvid till sammanlagt 1 600, varav 900
högbåtsmän och 700 furirer. Marinchefen hade emellertid i sitt förslag
beräknat motsvarande personalbehov till 1 650 man, varav 1 000 högbåtsmän
och 650 furirer. Liksom i sitt förslag till medelsäskanden för budgetåret
1956/57 (prop. 1956: 110, s. 151 f.) hävdar marinchefen att det
av honom beräknade behovet av kvalificerat stamunderbefäl, 1 650, utgör
ett minimum av förhandsfolk för att möjliggöra materielens rätta
utnyttjande och godtagbar säkerhet för personal och materiel. Den tidigare
statsammansättningen bör emellertid jämkas med anledning av marinchefens
tidigare omnämnda förslag om personal för statsisbrytaren
Oden samt den minskning med 29 furirer som skett i samband med fastställandet
av den nya musikorganisationen för försvaret (jfr prop. 1956:
110, s. 61 ff.). Statsammansättningen föreslås i enlighet härmed på längre
sikt bli (1 000 + 9 =) 1 009 högbåtsmän och (650 — 29 + 4 = ) 625 furirer.
Då antalet övertaliga underofficerare under nästa budgetår beräknas till
149 bör antalet högbåtsmän för nästa budgetår bestämmas till (1 009 —
149 =) 860, vilket i förhållande till det för innevarande budgetår upptagna
antalet innebär en ökning med 100 beställningar (bortsett från beställningar
som tillkommer för statsisbrytaren och i utbyte mot övertaliga
underofficerare). Antalet furirsbeställningar minskar med 50.

Antalet beställningar för furirsaspiranter och för meniga är i gällande
personalförteckning upptaget till 683 respektive 383. För nästa budgetår
föreslår marinchefen att motsvarande antal upptages till 583 (—100) respektive
483 (+ 100). Som skäl anföres gällande utbildningsgång och erfarenheterna
av rekrytering av furirsaspiranter värnpliktsvägen. Liknande
förslag har framställts jämväl i medelsäskandena för innevarande
budgetår (prop. 1956: 110, s. 152).

Civilförvaltningen biträder vad marinchefen sålunda föreslagit beträffande
underbefäl vid flottan.

I sitt militärorganisatoriska underlag anför vidare marinchefen att,
därest beslut fattas om inrättande av underbefälsbeställningar i 16 lönegraden,
erfordras att 163 beställningar för högbåtsman utbytes mot beställningar
i 16 lönegraden för att befordran till den nya lönegraden skall
kunna ske vid 42 års ålder.

Civilförvaltningen anser sig icke för närvarande kunna förorda att underbefälsbeställningar
i 16 lönegraden inrättas vid flottan.

I skrivelse den 10 september 1956 har härefter chefen för marinen föreslagit
att 23 beställningar för underbefäl i 16 lönegraden skall tillkomma
vid flottan från och med nästa budgetår, Detta antal motsvarar det antal
beställningar för övertaliga underofticerare, som sedan år 1952 överförts
till högbåtsmannabeställningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

159

Kustartilleriet. Under erinran om att efter förslag i propositionen
1956: 110 (s. 162) en kaptensbeställning vid kustartilleriet utbytts
mot beställning för major, avsedd för chef för utbildningsavdelningen vid
Karlskrona kustartilleriregemente, föreslår chefen för marinen att ytterligare
en kaptensbeställning utbytes mot beställning för major, avsedd för
chef för utbildningsavdelningen vid Vaxholms kustartilleriregemente.
Civilförvaltningen biträder förslaget.

I propositionen 1955: 110 redovisades (s. 122) ett av inspektören för
kustartilleriet framlagt förslag till ny utbildningsorganisation vid kustartilleriet.
Enligt därvid verkställda personalberäkningar skulle officerskåren
ökas med 16 kaptener samt minskas med sju löjtnanter, övergång
till den nya organisationen förutsattes ske fortlöpande under tiden den 1
april 1955—den 30 september 1957. Efter förslag av Kungl. Maj :t har
under budgetåren 1955/57 sju löjtnantsbeställningar utbytts mot beställningar
för kapten.

För nästa budgetår föreslår marinchefen att ytterligare nio kaptensbeställningar
skall tillkomma för att de i förslaget till ändrad utbildningsorganisation
upptagna förändringarna beträffande officerare skall bli helt
genomförda. Marinchefen betonar att de föreslagna förändringarna är en
förutsättning för organisationens planmässiga genomförande och effektivitet.
Övergång till den nya organisationen skall enligt generalorder nr
870/1955 vara genomförd senast den 30 september 1957. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

Enligt personalberäkningarna för den nya utbildningsorganisationen
vid kustartilleriet skulle fyra beställningar för förvaltare i Ma 21 kunna
utgå medan det förelåge en brist om 13 flaggunderofficerare och 10 underofficerare
av 2. graden (jfr prop 1955: 110, s. 123). Efter förslag av Kungl.
Maj:t har för budgetåren 1955/57 tillkommit beställningar för fyra flaggunderofficerare
och fyra underofficerare av 2. graden. För nästa budgetår
föreslår marinchefen (skr. 2% och 10/8 1956) att beställningar tillkommer
för fyra flaggunderofficerare och tre underofficerare av 2. graden.
Kustartilleriunderofficerskåren skulle härigenom ha anpassats till den nya
utbildningsorganisationen. Härom anföres i huvudsak följande.

Kustartilleriunderofficerskåren skulle vid övergången till ny utbildningsorganisation
minskas med fyra beställningar för förvaltare i Ma 21. Beställningarna
avsågs skola utbytas mot flaggunderofficersbeställningar med
vikariatslöneförordnande i Ma 21. Det förutsattes nämligen att vissa fartygschefsbefattningar
skulle kunna besättas utan att befordran till förvaltare
ägde rum. I enlighet med sitt ursprungliga förslag har också inspektören
för kustartilleriet föreslagit att det planerade utbytet skall äga
rum från och med budgetåret 1957/58. Svenska underofficersförbundet
bar emellertid motsatt sig inspektörens förslag. Med hänsyn till de skiljaktiga
meningarna i frågan är chefen för marinen icke hercdd att föreslå
det av kustartilleriinspektören ifrågasatta uthytet. Bristen på flaggunder -

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1957

officersbeställningar nedgår härvid med fyra. Då vidare en besparing av
en flaggunderofficersbeställning och tre beställningar för underofficerare
av 2. graden uppkommit i den genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni
1956 fastställda nya organisationen av Karlskrona försvarsområde och
Blekinge kustartilleriförsvar, nedgår bristen ytterligare. Den kvarstående
bristen utgör följaktligen, i fråga om flaggunderofficersbeställningar [13 —
4 (= för budgetåren 1955/57 tillkomna beställningar) — 4 — 1 =] 4,
samt i fråga om underofficerare av 2. graden [10 — (4 = för budgetåren
1955/57 tillkomna beställningar) -— 3 =] 3.

Civilförvaltningen räknar med bifall till marinchefens förslag.

Beträffande underofficerare vid kustartilleriet föreslår marinchefen
härutöver vissa förändringar för nästa budgetår. Sålunda föreslås med
tillstyrkan av civilförvaltningen att två beställningar för förvaltare i Ma 21,
avsedda för intendenturförvaltningens förråd vid Stockholms och Blekinge
kustartilleriförsvar, utbytes mot beställningar i Ma 23. Civilförvaltningen
tillstyrker vidare förslag från chefen för marinen om inrättande av två
beställningar för förvaltare i Ma 23, avsedda för fortifikationsförvaltningens
värme- och sanitetsdetalj vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar,
i utbyte mot två flaggunderofficersbeställningar. Ifrågavarande
befattningshavare åtnjuter jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1954
vikariatslön i lönegrad 23. Slutligen tillstyrker civilförvaltningen förslag
från chefen för marinen om att inrätta en förvaltarbeställning i Ma 21,
avsedd för förste instruktionsunderofficer vid kustartilleriets radarskola,
i utbyte mot en flaggunderofficersbeställning.

Beträffande underbefäl vid kustartilleriet föreslår marinchefen för nästa
budgetår en ökning av antalet beställningar för överfurir med 10 samt en
minskning av antalet furirsbeställningar med 35, varav 14 i Mall/10 och
21 i Me 11/10, samt av antalet beställningar för instruktörsaspiranter med
20. Som skäl för förslagen anföres i huvudsak.

Den fortsatta utbyggnaden av underbefälsstaterna i enlighet med de
principer som ligger till grund för gällande underbefälssystem vid kustartilleriet
innebär för budgetåret 1957/58 en ökning med 10 överfurirsbeställningar.
Vid behovsberäkningarna har hänsyn tagits såväl till antalet
vakanser som till antalet av de furirer, vilka före eller under budgetåret
1957/58 uppnår en tjänstetid av sex år. I anslutning till att antalet
överfurirsbeställningar ökas kan antalet beställningar för extra ordinarie
furir minskas med 10. Genomförandet av den nya utbildningsorganisationen
medför vidare att ytterligare 14 beställningar för ordinarie furir
och 11 beställningar för extra ordinarie furir kan utgå. En förutsättning
härför är dock att kustartilleriunderofficerskåren på föreslaget sätt utökas
med beställningar för flaggunderofficerare och underofficerare av
2. graden.

Därest underbefälsbeställningar i 16 lönegraden skulle införas i försvarsorganisationen,
bör enligt marinchefen 28 beställningar för överfurir
utbytas mot beställningar för flaggfurir.

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Civilförvaltningen räknar med bifall till marinchefens förslag i fråga
om kustartilleriunderbefälet; dock är ämbetsverket i enlighet med sitt
ställningstagande beträffande införandet av underbefäl i 16 lönegraden vid
armén icke berett att förorda inrättande av flaggfurirsbeställningar till
större antal än 10, d. v. s. två per förband.

Marinintendent urkåren. I anslutning till rationaliseringen av
Blekinge kustartilleriförsvar föreslogs i propositionen 1956: 110 (s. 162)
att en kaptensbeställning vid marinintendenturkåren skulle indragas vid
uppkommande ledighet. Förslaget vann riksdagens bifall (SU 121; rskr.
279).

Under hänvisning till att tillgången på beställningar för marinintendenturofficerare
vid för närvarande tillämpad organisation understiger behovet,
har chefen för marinen föreslagit att den beslutade indragningen
av en kaptensbeställning icke skall verkställas eller, om den verkställts,
att beställningen skall återföras till marinintendenturkårens stat från och
med nästa budgetår.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda marinchefens förslag.

Pensionerad personal i arvodesbefattning. I enlighet med
förslag av marinchefen räknar civilförvaltningen med indragning av en
besiktningsofficer i 1: 30 vid Gotlands kustartilleriförsvar.

4. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen
upprepar tidigare förslag om inrättande av dels en beställning i Ca 33,
avsedd för föreståndare för minexperimentavdelningen vid Stockholms
örlogsvarv, dels en beställning i Ca 29, avsedd för fartygsingenjör på jagare
typ Halland, dels ock en beställning i Ca 27, avsedd för stabsingenjör vid
Hemsö kustartilleriförsvar (jfr prop. 1956: 110, s. 154 och 155).

Civilförvaltningen anför i huvudsak följande. Då behovet av mariningenjörer
måste bedömas med utgångspunkt i resultatet av pågående utredningar
om vissa personalkårer inom försvaret samt om örlogsvarvens
organisation, kan det givetvis vara tveksamt om några jämkningar i mariningenjörkårens
sammansättning bör genomföras. Civilförvaltningen
vill dock erinra, att genom beslut vid 1954 års riksdag (prop. 110, s. 119)
tillkommit en beställning i Ca 29 för fartygsingenjör på jagare av Hallandstyp.
Vid överläggningar, som under hand ägt rum med chefen för
marinen, har denne med särskild skärpa framhållit vikten av att mariningenjörkåren
nu i vart fall tillföres eu beställning för mariningenjör av
1. graden i Ca 29, avsedd för motsvarande befattning på jagaren Småland,
vilken nu färdigställts. Med hänsyn till den betydelse chefen för
marinen tillmätt denna fråga har civilförvaltningen ansett sig icke kunna
underlåta att räkna med att en ny beställning för mariningenjör av 1.
graden i Ca 29 tillkommer från och med budgetåret 1957/58. Övriga av
chefen för marinen föreslagna förändringar är civilförvaltningen icke beredd
att tillstyrka.

11—so 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Marinchefen föreslår vidare att beslut meddelas om att inspektören
för den skeppstekniska tjänsten skall få biträdas av en marindirektör
av 1. graden. Som skäl härför åberopas att en marindirektör sedan inspektionens
tillkomst tjänstgjort vid denna samt att behovet av tillgång
till en sådan beställningshavare därvid styrkts. Det i personalförteckningen
för budgetåret 1955/56 upptagna antalet beställningar för marindirektör
av 1. graden medger att en beställning utnyttjas på föreslaget
sätt. Civilförvaltningen yttrar sig icke över förevarande förslag.

Riksdagen har år 1955 (prop. 110; SU 128; rskr. 300) meddelat beslut
rörande utbyggnad av mariningenjörkåren med en ny kategori mariningenjörer.
Den nya kategorien mariningenjörer avses i första hand för
befattningar inom ledningen av den tekniska tjänsten ombord på flottans
fartyg. Mariningenjör av denna typ skall efter genomgången utbildning
anställas i 16 lönegraden. Efter viss tid kan uppflyttning ske till 19 och
23 lönegraderna. Befordran till beställningar i 25 och 27 lönegraderna
förutsättes enligt beslutet kunna ske i mån av tillgång på beställningar.
Under uppbyggnadsperioden beräknas vissa underofficerare, vilka redan
innehar ordinarie beställning i 19, 21 eller 23 lönegraden, komma att
vinna anställning såsom mariningenjörer. Kungl. Maj :t har bemyndigats
fastställa grunderna för dylika underofficerares inplacering i lönegrad såsom
mariningenjör. Enligt riksdagens beslut bör principen vara den att
beställningar för mariningenjörer inrättas i utbyte mot befintliga beställningar.
Genom att vissa befattningar sammanslås med andra beräknas
den nya organisationen kunna genomföras utan kostnadsökningar.

Med stöd av Kungl. Maj :ts den 5 november 1954 lämnade bemyndigande
har nio underofficerare ur flottan i januari 1955 påbörjat utbildning till
mariningenjör av den nya typen. Ytterligare underofficerare har påbörjat
utbildning enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 augusti 1955 och
den 15 juni 1956.

Under erinran härom samt med fönnälan att de nio underofficerare,
vilka pabörjat mariningenjörutbildning i januari 1955, beräknas skola
utexamineras omkring den 1 oktober 1957, har marinchefen föreslagit att
nio beställningar för marinunderingenjör i 16 lönegraden med fänriks
tjänsteklass skall tillkomma från och med nästa budgetår, varvid som
förut nämnts motsvarande antal beställningar för underofficer av 2. graden
skall hållas vakanta.

Civilförvaltningen tillstyrker att åtgärder vidtages för att bereda ifrågavarande
nio underofficerare anställning vid mariningenjörkåren under
nästkommande budgetår.

5., Förändringar beträffande vaktpersonal m. m. Ett av chefen för marinen
framfört förslag om förstärkning av poliskåren vid Göteborgs örlogsvarv
genom inrättande av en tjänst för poliskonstapel i Cg 14 avstyrkes
av civilförvaltningen. Ämbetsverket uttalar att möjligen föreliggande be -

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

hov av personalförstärkning torde få tillgodoses genom anställande av
extra arbetskraft enligt civilförvaltningens bemyndigande.

I anslutning till förslag av cliefen för marinen beräknar civilförvaltningen
medelsbeliovet för arvoden till tillsynsmän vid befästningar in. in.
till i runt tal 286 000 kronor (+ 9 000 kronor). Det ökade medelsbeliovet
föranledes dels av 1956 års lönehöjningar för statsanställda, dels ock av
vissa förändringar beträffande antalet tillsynsmän m. in.

I enlighet med förslag av chefen för marinen beräknar civilförvaltningen
medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid marinens kustbevakning
till ett belopp som med 620 kronor understiger vad som beräknats
för innevarande budgetår.

Civilförvaltningen tillstyrker förslag av chefen för marinen att ett arvode
om 600 kronor för år skall utgå till tillsynsman vid de sjökrigshistoriska
samlingarna i Vaxholm.

6. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Mar in kominan
do Ost. Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslag från
marinchefen om utbyte av en kontoristtjänst i Ce 13 vid Hårsfjärdens örlogsdepå
mot tjänst för kansliskrivare i Ce 15.

Mar inko in in and o Syd. I avbidan på ytterligare erfarenheter av numera
tillämpade organisation räknar civilförvaltningen icke med bifall till
ett av marinchefen framställt förslag om inrättande av ytterligare en kanslibiträdestjänst
i Cell vid marinkommando Syd stab (jfr prop. 1956:110,
s. 148 o. 160).

Marinkommando Väst. Genom beslut den 14 oktober 1955 har
Kungl. Maj :t bemyndigat chefen för marinen att i samråd med försvarets
civilförvaltning försöksvis organisera en för marinens landmyndigheter i
Göteborg gemensam kassa, ansluten till Göteborgs kustartilleriförsvar. I
beslutet har, bland annat, föreskrivits att en tjänst för kamrerare i Ce 25
vid numera marinkommandostaben samt två tjänster för kontorsbiträde
eller biträde för skriv- och kontorsgöromål vid marinens myndigheter i
Göteborg tills vidare skall liållas vakanta. Marinchefen, som anser att
erfarenheterna från försöksverksamheten är goda, förutsätter att personaluppsättningen
skall anpassas till den nya organisationen. Därvid föreslås
kamrerartjänsten samt två tjänster för kontorsbiträde, i personalförteckningen
för innevarande budgetår upptagna under Marindistriktsstab och
gemensamma förvaltningsorgan, skola indragas. Ytterligare föreslås två
tjänster vid kameralkontoret, en för kansliskrivare i Ce 15 och en för
kontorist i Ce 13, bli överförda till kustartilleriförsvaret. Kansliskrivartjänsten
bör i samband därmed uppflyttas till tjänst för förste kansliskrivare
i Ce 17.

Civilförvaltningen anser tidpunkten ännu ej vara inne att taga ställning
till den framtida kassaorganisationen vid marinens landmyndigheter
i Göteborg. Ämbetsverket förutsätter att föreskrifterna i Kungl. Maj :ts
beslut den 14 oktober 1955 skall tillämpas jämväl under nästa budgetår.

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Under åberopande av vad civilförvaltningen anfört vid behandlingen
av motsvarande anslag för armén (s. 131) föreslår ämbetsverket att i enlighet
med principerna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
tre ordinarie kontorsbiträdestjänster tillkommer vid marinkommando
Ost, medan motsvarande antal sådana tjänster vid Stockholms
kustartilleriförsvar kan utgå.

7. Övriga personalförändringar m. m. Marinkommando Ost. Civilförvaltningen
tillstyrker marinchefens ånyo framförda förslag om extraordinariesättning
av en tjänst i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid
Bergaskolorna (jfr prop. 1956: 110, s. 150).

Efter förslag från fortifikationsförvaltningen hemställer marinchefen
att för den fasta maskinanläggningen vid Bergaskolorna skall inrättas
tjänster för en maskinmästare i Cg 20 och en maskinist i Cg 15. En befintlig
tjänst för maskinmästare i Ce 18 förutsättes därvid skola hållas
vakant. Som skäl anföres att maskinanläggningen vid Bergaskolorna utvidgats
väsentligt sedan anläggningen klassificerades. Civilförvaltningen
finner den föreslagna personalökningen befogad. Ämbetsverket har icke
heller någon erinran mot de föreslagna lönegradsplaceringarna men ifrågasätter
huruvida man icke borde meddela vederbörande vikariatslöneförordnande
i 20 lönegraden i stället för att inrätta en extra tjänst i denna
lönegrad.

Ett förslag av marinchefen att inrätta två utbildningsarvoden, vartdera
å 1 560 kronor, vid Bergaskolorna avstyrkes av civilförvaltningen i avvaktan
på resultatet av blivande översyn av gällande bestämmelser om
lärararvoden inom försvaret (jfr prop. 1956: 110, s. 127 f.).

Civilförvaltningen avstyrker av chefen för marinen ånyo framfört förslag
om att utbyta tre tjänster för reparatör i Ce 14 vid Stockholms
kustartilleriförsvar mot tjänster för förste reparatör i Ce 15 (jfr
prop. 1956: 110, s. 157).

Chefen för marinen föreslår att tjänster för en maskinmästare i Cg 18
och en reparatör i Cg 12 skall tillkomma för den fasta maskinanläggningen
vid Hårsfjärdens örlogsdepå, varvid en befintlig tjänst för maskinist
i Ce 15 skulle vakanthållas. Till stöd för förslaget åberopas att anläggningen
utökats väsentligt, sedan den klassificerades. Civilförvaltningen,
som inhämtat fortifikationsförvaltningens yttrande i ärendet, anser sig
endast kunna tillstyrka att en tjänst för reparatör i Cg 12 tillkommer.

I en till fortifikationsförvaltningen ställd skrivelse den 20 juni 1956
har chefen för Stockholms örlogsvarv hemställt att för skötsel av två
nytillkommande anläggningar måtte från och med den 1 juli 1957 inrättas
en tjänst för maskinmästare i Ce 20 samt två tjänster för reparatör i Ce 13.
Fortifikationsförvaltningen har med tillstyrkan överlämnat varvschefens
framställning till civilförvaltningen. Framställningen har jämväl tillstyrkts
av chefen för marinen och marinförvaltningen. Civilförvaltningen utgår
från att tjänsterna inrättas från och med budgetåret 1957/58.

165

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Med skrivelse den 18 januari 1957 har civilförvaltningen med tillstyrkan
överlämnat en till fortifikationsförvaltningen ingiven framställning från
maskinmästaren vid Stockholms örlogsvarvs maskinanläggning på Skeppsholmen
om inrättande av en tjänst för reparatör i Cg 13, avsedd för maskinanläggningen.

I anslutning till förslag av fortifikationsförvaltningen återkommer civilförvaltningen
med tidigare förslag om att ordinariesätta en tjänst för skogvaktare
i Cg 17 vid Stockholms örlogsvarv (jfr prop. 1956:110, s. 157).
Fortifikationsförvaltningen har i ärendet framhållit, att icke någon som
helst tvekan kan råda rörande det framtida behovet av ifrågavarande
tjänst. Ämbetsverket har därjämte anfört att innehavaren av ifrågavarande
extra tjänst tidigare innehaft extra ordinarie tjänst i domänverket från
vilken han entledigats vid sin anställning i försvaret.

Marinkommando Syd. Marinchefen återkommer med förslag om
uppflyttning av en tjänst för driftingenjör vid Karls kronaskolorna
från Ce 25 till Ce 27 (prop. 1956: 110, s. 147). Civilförvaltningen avstyrker
alltjämt förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens ånyo framlagda förslag om
extraordinariesättning av en tjänst för maskinmästare i Cg 20 vid Karlskrona
örlogsvarv (prop. 1956: 110, s. 148).

Marinkommando Väst. Efter framställning från fortifikationsförvaltningen
föreslår marinchefen att en tjänst för reparatör i Ce 12 skall
tillkomma vid Göteborgs örlogsvarv. Som orsak till det ökade personalbehovet
åberopas av fortifikationsförvaltningen vidtagen omorganisation
av maskintjänsten vid förutvarande Göteborgs örlogsstation. Civilförvaltningen
biträder förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker av marinchefen ånyo framfört förslag om
utbyte av en tjänst för förste kansliskrivare i Ce 17 vid Sjö krigsskolan
mot tjänst för förrådsförvaltare i Ce 19 (jfr prop. 1956: 110, s. 157).

I avvaktan på resultatet av blivande översyn av bestämmelserna om
lärararvoden inom försvaret kan civilförvaltningen icke biträda förslag
från chefen för marinen att två utbildningsarvoden, vartdera å 1 560 kronor,
inrättas vid kustartilleriets radarskola.

Till ledare för specialkurs i krigsbyggnadstjänst vid teknisk högskola
utgår för närvarande två arvoden, vartdera om 900 kronor. Marinchefen
har föreslagit att dessa arvoden skall uppräknas till 1 500 kronor. Civilförvaltningen
anser att kostnaderna för ifrågavarande lärararvoden med
hänsyn till gängse principer för redovisningen av kostnader för lärararvoden
inom försvaret bör inräknas i de medel som beräknas för timarvoden
till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter
och skolor. I anslutning till förslag från marinchefen
beräknar ämbetsverket med anledning härav för nästa budgetår medelsbehovet
för sistnämnda ändamål till 378 000 kronor (+ 3 000 kronor). Vid

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

sin beräkning av medelsbehovet har marinchefen, biand annat, räknat med
en ökning för högre tekniska kurser vid sjökrigshögskolan medan medel
däremot icke beräknats för marinens tekniska skola (jfr prop. 1956: 110,
s. 148 o. 160).

Behovet av medel för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
beräknar civilförvaltningen för nästa budgetår i enlighet med förslag
av chefen för marinen till 233 000 kronor (+ 50 000 kronor). Ökningen
betingas enligt marinchefen huvudsakligen av att marinens tekniska
skola tillkommit (jfr prop. 1956: 110, s. 148 o. 160).

Antalet fänrikar under nästa budgetår beräknas av chefen för marinen
och civilförvaltningen till 60 (—5).

Marinchefen upprepar tidigare förslag om att öka antalet arbetsmånader
för assistenter för frivilligfrågor från 42 till 47 (prop. 1955: 110, s. 128).
Förslaget motiveras med ökade arbetsuppgifter för assistenten vid marinkommando
Väst. Civilförvaltningen utgår från att förslaget vinner bifall.

9. Personal för marin helikopterorganisation. I årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 139) har redogörelse lämnats för ett av marinchefen överlämnat
förslag till marin helikopterorganisation. Såsom framgår av denna
redogörelse beräknades personalbehovet för organisationen under nästa
budgetår i huvudsak skola tillgodoses genom utnyttjande av befintliga
personalstater. Marinchefen föreslår därför, såvitt gäller personal som avlönas
från förevarande anslag, endast att beställningar skall tillkomma
för en kommendörkapten av 2. graden/major i Ma 30 (förbandschef) och
en mariningenjör av 1. graden i Ca 29 (förbandsingenjör).

10. Ändrad lönegradsplacering för vissa beställningshavare i Ma 37 och
Mo 13 m. m. I skrivelse den 21 december 1956 har chefen för marinen
hemställt om uppflyttning till lönegrad Mo 14 av beställningarna för chef
för Göteborgs örlogsvarv, kommendör (sjögående förbandschef) vid flottan
och chef för Bergaskolorna, samtliga för närvarande placerade i lönegrad
Mo 13, samt av beställningarna för chef för Karlskronaskolorna och chef
för sjökrigsskolan, för närvarande hänförda till lönegrad Ma 37. Samtidigt
föreslås att samtliga förutnämnda beställningar och på flottans stat nu
redovisade beställningar i lönegraden Mo 14 ävensom en beställning för
sektionschef i marinstaben uppföres med benämningen »kommendör» på
flottans stat.

Förslagen motiveras med att det från tjänstesvnpunkt och krigsberedskapssynpunkt
icke är möjligt att med den för ifrågavarande befattningshavare
nu gällande lönefördelningen på ett tillfredsställande sätt verkställa
erforderliga kommenderingsförändringar bland kommendörer. För att
tjänsten skall kunna skötas rationellt tvingas chefen för marinen därför
att bortse från lönegradsfördelningen vid avgivande av placeringsförslag.
Om ifrågavarande beställningar placeras i samma lönegrad såsom kommendörer
i Mo 14 på flottans stat skulle föreliggande svårigheter avhjälpas

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

samt en förnuftig planering av kommenderingarna kunna genomföras.
Jämväl de till ifrågavarande befattningar anknutna arbetsuppgifterna
motiverar enligt marinchefen en placering i lönegrad Mo 14.

Genom beslut den 3 juni 1949 har Kungl. Maj:t föreskrivit att beställningar
för kaptener och löjtnanter inom, bland annat, marinen skall hallas
vakanta till antal, motsvarande det antal officerare från marinen, som förordnats
i de beställningar i dåvarande lönegraderna Md 9 och Md 9 eller
Md 7 med vilka försvarsstabens stat utökats från och med budgetåret
1948/49. Föreskriften har tillkommit med anledning av beslut vid 1949
års riksdag (prop. 1, bil. 6, s. 69; SU 4; rskr. 4). I detta sammanhang
torde böra anmälas att marinchefen (skr. 28A 1956) hemställt att ifrågavarande
föreskrift måtte upphävas för marinens vidkommande. Som skäl
för denna hemställan har anförts arbetsläget inom flottan samt sjöofficerskårens
aktuella sammansättning, som icke medger att antalet beställningar
på sjöofficerskårens stat ytterligare reduceras.

Departementschefen

1. Med anledning av de under denna punkt upptagna förslagen tillstyrker
jag, i anslutning till vad jag anfört vid anmälan av anslaget Försvarsfilm i
årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 166), att tjänster tillkommer i marinstaben
för en filmregissör i Ce 27 och ett tekniskt biträde i Ce 11. Jag föreslår
därjämte att en tjänst för fotograf i Cg 14 inrättas för marinstabens
tryckeri, varvid en på sakanslag inrättad motsvarande tjänst kan utgå,
samt att en tjänst för vaktmästare i Cg 10 indrages. Framförda förslag om
extraordinariesättning av tjänster för en assistent i Cg 23, två bildbandstekniker
i Cg 18 och en fotograf i Cg 14 anser jag mig vidare kunna biträda.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag däremot icke
tillstyrka.

2. Såsom framgått av vad jag anfört vid anmälan av armétygförvaltningens
och marinförvaltningens avlöningsanslag i det föregående blir beställningar
för två kaptener i Md 27 vid marinstaben, två kaptener i Ma 27
vid flottan samt två kaptener i Ma 27 och en löjtnant i Ma 23/19 vid kustartilleriet
icke vidare erforderliga i förvaltningarna. Jag föreslår att av dessa
beställningar de två för kapten vid kustartilleriet utnyttjas för att nedbringa
behovet av nya beställningar för kustartilleriets utbildningsorganisation
(jfr punkt 3) samt att övriga beställningar indrages.

I anslutning till vad jag föreslagit under marinförvaltningens avlöningsanslag
beträffande inrättande av en gemensam kassa för marinledningen
bör en beställning i Ma 23 för förvaltare (i kassatjänst) vid flottan samt
tjänster för en kansliskrivare i Ca 15 och ett kanslibiträde i Ca 11 i marinstaben
utgå ur marinens personalförteckningar.

Beträffande mariningen jörkåren föreslår jag, i anslutning till vad jag

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

anfört vid anmälan av marinförvaltningens avlöningsanslag, att en beställning
för mariningenjör av 2. graden i Ca 27 utbytes mot beställning för
mariningenjör av 1. graden i Ca 29. Någon indragning av beställning för
mariningenjör av 1. graden i samband med den av mig under marinförvaltningens
avlöningsanslag förordade omorganisationen av ämbetsverkets
centralplanering kan däremot icke ske, då kårstaten ännu ej anpassats efter
1954 års omorganisation av marinförvaltningen samt vid tillämpad organisation
brist på beställningar för mariningenjörer av 1. graden föreligger.

3. I anledning av marinchefens förslag beträffande sjökrigshögskolan
föreslår jag att en beställning för kapten i Md 27, avsedd för lärare
i taktik, utbytes mot beställning för kommendörkapten av 2. graden eller
kapten i Ma 30 eller Ma 27.

Vid sina beräkningar av behovet av beställningar med anledning av tillkomsten
av en ny statsisbrytare har marinchefen utgått från att fyra
statsisbrytare skall kunna hållas rustade under vinterhalvåret. Enligt min
uppfattning bör man emellertid kunna räkna med att detta antal statsisbrytare
behöver tas i anspråk endast under särskilt stränga vintrar. Personalstaterna
bör därför anpassas efter behovet för tre statsisbrytare; det
stundom uppkommande behovet av bemanning av en fjärde isbrytare bör
därvid få tillgodoses genom tillfälligt ianspråktagande av personal, som
eljest användes för andra ändamål, eller andra provisoriska åtgärder. Jag
föreslår emellertid att vissa jämkningar vidtages i personalstaterna för att
dessa skall anpassas efter behovet för de tre nyaste statsisbrytarna. Härutöver
föreslår jag att ett antal beställningar tillkommer för att underlätta
personalläget för isbrytarverksamheten in.m. Med dessa utgångspunkter
föreslår jag att från och med nästa budgetår beställningar för en kommendörkapten
av 2. graden i Ma 30 och en förvaltare i Ma 23 tillkommer i utbyte
mot beställningar för en kapten i Ma 27 och en underofficer av 2.
graden i Ma 16 samt att nya beställningar tillkommer för en kapten i Ma 27
och två flaggunderofficerare i Ma 19.

Med anledning av marinchefens yrkanden om nya militära beställningar
på flottans stat tillstyrker jag att beställningar tillkommer för en kommendörkapten
av 2. graden i Ma 30 (divisionschef för motortorpedbåtar av
typ T 101) samt en kapten i Ma 27 (fartygschef på motortorpedbåt) i utbyte
mot beställningar för en kapten i Ma 27 respektive en löjtnant i Ma 23/19.
Förslagen att inrätta tva beställningar för kapten, avsedda för utbildningsadjutant
vid Bergaskolorna och för militärpsykologiska institutet, kan jag
icke biträda. Marinchefen har vidare föreslagit att för vissa befattningar i
sjöfartsstyrelsen skall på flottans stat tillkomma två beställningar för
kapten och en beställning för kapten eller löjtnant samt därvid anfört att
beställningar för ändamålet saknas på flottans stat. Enligt min uppfattning
finnes emellertid beställning på flottans stat för en av de två kaptensbefattningarna
i sjöfartsstyrelsen. Yrkandet i denna del föranleder därför ej

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

ytterligare åtgärd från min sida. För den andra kaptensbefattningen samt
för befattningen för kapten eller löjtnant saknas däremot beställningar vid
flottan. Jag kan ej heller tillstyrka att nya beställningar nu tillkommer
för ändamålet. Officerare på aktiv stat torde därför icke kunna avses för
ifrågavarande befattningar.

En beställning för förvaltare i Ma 21 vid flottan (kassachef vid Bergaskolorna)
bör uppflyttas till lönegrad Ma 23.

I överensstämmelse med avgivna förslag bör nio beställningar för underofficer
av 2. graden i Ma 16 vid flottan vakanthållas i anslutning till att
beställningar för mariningenjörer av ny kategori inrättas. Till denna fråga
återkommer jag vid behandlingen av punkt 4 i det följande.

Marinchefens övriga förslag beträffande underofficerare vid flottan kan
jag ej biträda.

Vad angår frågan om utjämning av tidpunkten för flaggunderofficersbefordran
vill jag endast hänvisa till vad jag vid behandlingen av
arméns motsvarande anslag anfört rörande befordringsförhållandena för
löjtnanter och sergeanter (motsvarande).

I anslutning till civilförvaltningens förslag räknar jag med planenligt
utbyte av beställningar för övertaliga underofficerare mot beställningar för
högbåtsmän. Med hänsyn till numera föreliggande upplysningar räknar jag
med utbyte av tio beställningar. Antalet övertaliga underofficerare under
nästa budgetår beräknar jag till 146.

Under hänvisning till vad jag anfört under arméns motsvarande anslag
beträffande inrättande av underbefälsbeställningar i högre lönegrad än
Ma 14 föreslår jag i fråga om flottan att 20 beställningar för högbåtsman
i Ma 14 uppflyttas till Ma 15. Marinchefen har — i anledning av uppdrag
som erhållits efter den i samband med löneförhandlingarna för statstjänstemännen
hösten 1956 träffade överenskommelsen rörande en undersökning
av de organisatoriska förutsättningarna för tillskapandet av underbefälsbeställningar
i nuvarande lönegraden Ma 15 •— inkommit med uppgifter
om underbefälsbefattningar av mera kvalificerad natur. Sådana befattningar
finnes enligt dessa uppgifter dels ombord, dels ock inom flottans
landorganisation (inretjänstbefattningar). Ett betydande antal av de åsyftade
befattningarna ombord har tidigare avsetts för underofficerare (jfr
prop. 1951: 110, s. 22 ff). De beställningar i Ma 15 som jag föreslår till inrättande
för nästa budgetår bör enligt Kungl. Maj :ts bestämmande få avses
för vissa sådana kvalificerade befattningar inom skilda yrkesgrenar såväl
ombord som inom landorganisationen. Det bör vidare ankomma på Kungl.
Maj :t att besluta om vakanthållande av vissa av de nyinrättade beställningarna,
därest detta beträffande några yrkesgrenar anses befogat med
hänsyn till lillgångcn på kvarstående övertaliga underofficerare.

Utöver vad jag nu sagt har jag icke ansett mig böra tillstyrka några för -

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

ändringar beträffande flottans underbefälsstater. Jag vill i anslutning härtill
nämna att enligt vad jag inhämtat befordringsläget för underbefäl vid
flottan är sådant att befordran till högbåtsman i allmänhet kan ske efter
sex års tjänst.

Marinchefens förslag om utbyte av en beställning för kapten i Ma 27 vid
kustartilleriet, avsedd för chef för utbildningsavdelningen vid Vaxholms
kustartilleriregemente, mot beställning för major i Ma 30 anser jag
mig böra biträda.

För den nya utbildningsorganisationen vid kustartilleriet har marincliefen
för nästa budgetår, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit
att beställningar skall tillkomma för nio kaptener, fyra flaggunderofficerare
och tre underofficerare av 2. graden, varigenom kustartilleriets officers- och
underofficersstater skulle anpassas till den nya organisationen. Emellertid
kan enligt vad jag inhämtat behovet av beställningar för den nya utbildningsorganisationen
minskas i samband med väntade personalbesparingar
genom rationalisering av Göteborgs kustartilleriförsvar, varigenom det
kvarstående behovet av nya beställningar nedgår till åtta beställningar för
kapten. Enligt vad jag tidigare anfört under punkt 2 frigöres vidare två
kaptensbeställningar vid kustartilleriet i samband med vissa organisationsändringar
i förvaltningarna. Behovet av nya kaptensbeställningar minskas
härigenom till sex. Jag föreslår att för nästa budgetår tre kaptensbeställningar
i Ma 27 tillkommer i utbyte mot beställningar för löjtnant i Ma 23/19.

I enlighet med framförda förslag tillstyrker jag vidare att två beställningar
för förvaltare i Ma 21 uppflyttas till Ma 23, att två beställningar för
flaggunderofficerare i Ma 19 utbytes mot beställningar för förvaltare i
Ma 23 samt att en beställning för flaggunderofficer i Ma 19 utbytes mot en
förvaltarbeställning i Ma 21.

Med anledning av den ändrade organisation som den 15 juni 1956 av
Kungl. Maj :t fastställts för Karlskrona försvarsområde och Blekinge kustartilleriförsvar
kan en beställning för förvaltare i Ma 23 vid kustartilleriet,
avsedd för artilleriammunitionsförrådet, utgå ur organisationen. Jag föreslår
att denna beställning indrages vid uppkommande ledighet.

Under hänvisning till vad jag anfört under arméns motsvarande anslag
beträffande inrättande av underbefälsbeställningar i högre lönegrad än
Ma 14 samt under erinran om att jag förut jämväl behandlat motsvarande
spörsmål beträffande flottan föreslår jag att tio beställningar för överfurir
i Ma 14 utbytes mot beställningar för flaggfurir i Ma 15. Jämväl i fråga om
kustartilleriet har efter anmodan lämnats uppgifter om vissa underbefälsbefattningar
av mera kvalificerad natur. Bland befattningarna finnes
olika befattningar i yrkestjänst samt ett antal inretjänstbefattningar. Som
exempel på mera kvalificerade befattningar kan här nämnas båtbefälhavare
och maskinist på plutonlandstigningsbåt, vissa befattningar i teknisk tjänst
vid batterier, chef för rörlig arbetsstyrka m. m. Det bör ankomma på Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

171

Maj:t att närmare bestämma för vilka typer av befattningar de för nästa
budgetår föreslagna flaggfurirsbeställningarna bör avses.

Beträffande kustartilleriets underbefäl i övrigt föreslår jag att tio beställningar
för överfurir i Ma 14 tillkommer samt att beställningar indrages
för 14 furirer i Ma 11 eller 10, 14 furirer i Me 11 eller 10 samt 20 instruktörsaspiranter
i Mf 8 eller 7.

Marinchefens förslag beträffande marinintendenturkåren kan jag
icke biträda.

I likhet med marinchefen räknar jag med att en arvodesbefattning
för besiktningsofficer i 1:30 vid Gotlands kustartilleriförsvar utgår.

4. Marinchefens yrkande om tre nya beställningar för mariningenjörspersonal
i Ca 33, Ca 29 och Ca 27 kan jag icke biträda.

Marinchefen har vidare föreslagit att inspektören för den skeppstekniska
tjänsten skall få biträdas av en marindirektör av 1. graden, vilken innehar
beställning som ursprungligen avsetts för annat ändamål. Enligt vad som
upplysts har befattningshavaren alltsedan år 1954 tjänstgjort vid inspektionen.
Jag vill icke motsätta mig att så sker även fortsättningsvis i avbidan
på prövning av 1954 års utredning rörande vissa personalkårer inom försvaret.
Beställningen bör emellertid indragas vid dessförinnan uppkommande
ledighet.

Riksdagen har år 1955 fattat beslut rörande utbyggnad av mariningenjörkåren
med en ny kategori mariningenjörer. Marinchefen har anmält att
för nästa budgetår erfordras beställningar för nio mariningenjörer av den
nya typen. Jag förutsätter med anledning härav att nio beställningar för
mariningenjör i befordringsgång inrättas med placering i lönegraderna
16—23 i överensstämmelse med beslut vid 1955 års riksdag. I enlighet med
riksdagens bemyndigande ankommer det på Kungl. Maj:t att meddela närmare
bestämmelser om inplacering i befordringsgång av ifrågavarande
mariningenjörer. Som jag tidigare anfört förutsätter jag att nio underofficersbeställningar
vid flottan tills vidare vakanthålles.

Ett i samband med rationaliseringen av Karlskrona försvarsområde och
Blekinge kustartilleriförsvar uppkommet behov av eu beställning för mariningenjör
av 2. graden, avsedd för artilleriingenjör vid kustartilleriförsvaret,
torde böra tillgodoses genom utnyttjande av en beställning för teleingenjör
vilken ej vidare erfordras för tidigare avsett ändamål.

5. Mot civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet för arvoden till
tillsynsmän vid befästningar m. in. samt vid marinens kustbevakning har
jag icke funnit anledning till erinran.

Genom beslut den 21 september 1956 har Kungl. Maj:t medgivit alt ett
arvode om 600 kronor för år må utgå från förevarande anslag till tillsynsman
vid de sjökrigshistoriska samlingarna i Vaxholm. Marinchefens
yrkande i denna del har alltså redan tillgodosetts.

Återstående under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda.

6. Marinchefens under förevarande punkt redovisade förslag kan jag
icke tillstyrka.

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Beträffande tjänster för ordinarie kontorsbiträden ansluter jag mig till
civilförvaltningens förslag.

7. Förslaget om extraordinariesättning av en tjänst i Cg 23 för lärare i
gymnastik och idrott vid Bergaskolorna kan jag biträda.

Beträffande maskinanläggningen vid Bergaskolorna tillstyrker jag att
en tjänst för maskinist i Cg 15 tillkommer samt att innehavaren av maskinmästartjänsten
i Ce 18 må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål
som eljest ankommer på tjänsteman i 20 lönegraden.

Vad angår Stockholms kustartilleriförsvar föreslår jag att en tjänst för
reparatör i Cg 13, som ej vidare erfordras, indrages.

För nytillkommande anläggningar vid Stockholms örlogsvarv bör för
nästa budgetår tillkomma tjänster för en maskinmästare i Ce 20 och två
reparatörer i Ce 13. En tjänst för skogvaktare i Cg 17 bör upptagas såsom
extra ordinarie.

Vid Karlskrona örlogsvarv bör en tjänst för maskinmästare i Cg 20 extraordinariesättas.

Jag tillstyrker vidare att vid sjökrigsskolan en tjänst för förste kansliskrivare
i Ce 17 utbytes mot tjänst för förrådsförvaltare i Ce 19.

I anslutning till civilförvaltningens förslag beräknar jag posterna till
arvoden för deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter
och skolor samt till civila lärare för underbefälsutbildning
till 425 000 kronor respektive 175 000 kronor. Jag beaktar härvid 1956 års
höjning av timarvodena samt det ökade medelsbehovet för högre tekniska
kurser vid sjökrigshögskolan. Jag förutsätter vidare att kostnaderna för
timarvoden vid marinens tekniska skola liksom under innevarande budgetår
bestrides från posten till arvoden till lärare och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter
och skolor.

På grundval av en inom marinstaben gjord förnyad beräkning av antalet
fänrikar under nästa budgetår räknar jag med medel för avlönande av 55
fänrikar.

Marinchefens förslag att öka antalet arbetsmånader för assistenter för frivilligfrågor
från 42 till 47 anser jag mig böra biträda.

Övriga under denna punkt upptagna förslag kan jag icke tillstyrka.

9 och 10. De förslag som upptagits under dessa punkter är jag icke beredd
att tillstyrka. Beträffande frågan om personal för helikopterorganisation
torde jag fa hänvisa till vad jag anfört i statsverkspropositionen vid
anmälan av anslaget Marinen: Fartygsbyggnader m. m.

Marinchefens förslag om upphävande av de genom beslut den 3 juni 1949
meddelade föreskrifterna om vakanthållande av vissa beställningar kan jag
icke biträda.

För budgetåren 1954/57 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att i avseende
å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redo -

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

173

visade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid
flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnande,
vakanssättningar in. in. — som betingas av övergången
till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch
civilförvaltning (prop. 1954: 110; SU 1954: 134; rskr. 1954: 320). Såsom
jag anfört under punkt 1 i det föregående torde Kungl. Maj:t böra inhämta
riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1957/58 vidtaga motsvarande
provisoriska åtgärder.

Under hänvisning till vad chefen för handelsdepartementet anfört därom
i årets statsverksproposition (bilaga 12, punkt 69) föreslår jag att inflytande
ersättningar för vissa avlöningskostnader åt personal på statens
isbrytarfartyg tillgodoföres förevarande anslag över en särskild uppbördspost,
Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg, om förslagsvis
450 000 kronor.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. m. vid marinen samt med ledning av belastningen på marinens
avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar
jag nämnda anslag för budgetåret 1957/58 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 43 300 000 (+ 1 000 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 110 000
(—10 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 720 000
(+ 35 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 16 200 000 (-—500 000)
kronor;

Rörligt tillägg 17 450 000 (+ 2 995 000) kronor;

Pensionsmedel 670 000 (+ 70 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 60 000 (+ -— 0) kronor.

Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg 450 000
(+ 450 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 77 600 000 (+ 3 000 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för marinen, som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
medddela särskilda föreskrifter av i tilllämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda
bestämmelser, som genom Kungl. Maj :ts brev den 1 juni 1956
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
marinens personalförteckningar för budgetåret 1956/57;

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1957/58:

Avlöningsstat
V tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

VIS ......................................................... 43 300 000

2. Arvoden till persionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. l no 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 720 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 16 200 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... 17 450 000

Summa kronor 78 780 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 670 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis
................................................... 60 000

Ersättning för avlöningskostnader på statens is brytarfartyg,

förslagsvis ..... 450 000

Nettoutgift kronor 77 600 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 77 600 000
kronor.

[17] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag

1955/56 .............................. 79 000 000

1956/57 (statsliggaren s. 255) 86 700 000
1957/58 (förslag) ............... 90 300 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 97) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1957/58 beräkna
ett förslagsanslag av 90 300 000 kronor.

Nettoutgift
87 678 770

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

175

Personalförändringar m. m.

Försvarets civilförvaltning (skr. 4/s 1956 och 18/i 1957) föreslår i anslutning
till yrkanden av chefen för flygvapnet vissa personalförändringar
in. in. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben
Chefen för flygstaben Mo 15 med fyll nadsarvode

-—- Mo 17 eller Mo 17/15 —

Operationsavdelningen
1 kapten Ma 27 .............................. 20 532

Organisationsavdelningen
1 major eller kapten Ma 30/27 ......... 22 110

Utbildningsavdelningen
1 gymnastikdirektör Cg 25 ............... 18 492

Personalavdelningen

1 kapten Ma 27 .............................. 20 532

1 befattning för pensionerad officer

1: 30 ....................................... 9 038

1 förvaltare Ma 23 ........................ 16 584

Pressektionen

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 ...... —

1 kapten Ma 27 .............................. 20 532

1 fanjunkare Ma 19 ........................ 13 332

1 befattning för pensionerad officer
1: 30 — stabsredaktör Ce 26 .........

Underrättelseavdelningen
1 överstelöjtnant eller major Ma 33/30 25 122

3 kaptener Ma 27 ........................... 61 596

1 befattning för pensionerad officer

1:30 9 038

1 tolk Cg 25 ................................. 18 492

2 amanuenser Cg 23 (reglerad beford ringsgång)

................................. 29 568

1 kansliskrivare Ce 15 ..................... 11412

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
.......................................... 7 836

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet yrkanden
Expeditionen

1 befattning för pensionerad officer
1:32 — 1:33 eller major Ma 30 ...

1 kansliskrivare Ca 15 — förste kansliskrivare
Ca 17 (registrator) .........

1 kanslibiträde Ce 11 (extra biträde för

skriv- och kontorsgöromål) .........

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
(extra) ..............................

3 (2) kaptener Ma 27 (kommende ringsreserv)

..............................

1 befattning för pensionerad officer

1: 30 (vice värd) ........................

1 kontorist Ce 13 — kontorsskrivare
Ca 19 (vikariatslön i 15 lönegraden)

1 kontorist Ce 13 — Ca 13 ...............

1 kanslibiträde Ca 11 — kontorist Ca 13

1 förrådsman Cg 11 ........................

1 filmregissör Ce 27 ........................

2. Förändringar beträffande eskader- och

flygbasområdesstaber

4 eskaderchefer Mo 15 — Mo 17 ...... —

2 ställföreträdande eskaderchefer Mo

14 ............................................. 69 024

1 ställföreträdande eskaderchef Ma 37/

33 ............................................. 27 158

3 befattningar för pensionerad officer

2: 14 utgår ................................. 37 791

4 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ma 23/19 — kaptener Ma 27 ......... —

3 flygdirektörer av 2. graden Ca 31 ... —

3 majorer eller kaptener Ma 30/27 ... 62 973

4 driftingenjörer Ce 25 .................. 69 484

2 fältmästare Ce 22 ........................ 29 348

1 kasernföreståndare Ce 19 utgår ...... 12 487

2 befattningar för pensionerad officer

1: 30 utgår ................................. 15 840

2 befattningar för pensionerad underofficer
1: 22 utgår

civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa

7 836
7 836

41 064

768

708
9 936

20 532 + 392 896

10 468 + 181 401

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

3. Luftbevakningens organisation

Inspektionen för luftbevakningen 1

major eller kapten Ma 30/27 —

överstelöjtnant eller major Ma33/30 3 012

1 kapten Ma 27 ........................... 20 532

1 assistent Ce 21 — Ce 23 ............... —

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist Ce

13 .......................................... 708

Förband och skolor

2 kaptener Ma 27 — majorer Ma 30... 6 318

1 kapten Ma 27 ........................... 19 411

18 befattningar för pensionerade officerare
1:30 .............................. 142 560

15 överfurirer Ma 14 ..................... 154 230

3 förste mästare Ca 19 .................. 37 461

2 mästare Ca 17 ........................... 22 964

44 flygtekniker Ca 15 ..................... 470 140

6 vaktmän Cg 12 ........................... 57 786

3 tekniska biträden Cg 11 ............... 27 894

14 tekniska biträden Cg 8 ............... 114 170

4. Personal för fallskärmsjägarutbildning

1 sergeant Ma 16 ........................... 11076

3 flygtekniker Ca 15 ..................... 32 055

5. Personal för markstridsutbildningen

2 kaptener Ma 27 ........................ 38 822

40 överfurirer Ma 14 ..................... 411280

+ 1 077 186

+ 43131

+ 450 102

6. Personalförstärkning vid attack flottiljerna 6

fanjunkare Ma 19 ..................... 74 922

6 sergeanter Ma 16 ..................... 66 456

108 flygtekniker Ca 15 .................. 1 153 980 + 1 295 358

7. Personalförändringar vid Roslagens

flygkår (F 2)

1 överstelöjtnant Ma 33 — kårchef Ma

37 ............................................. 3 456

12—90 67 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 110

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Chefens för flygvapnet yrkanden

1 kapten Ma 27 ..............................

1 löjtnant Ma 23/19 ........................

1 fanjunkare Ma 19 ........................

1 kapten Ma 27 (löjtnant Ma 23/19) ...

1 förvaltare Ma 21 ........................

2 flottiljpoliser Ca 16 .....................

2 flottilj poliser Ca 14 .....................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

19 836

14 370
14 184
22 728

21 096 + 95 670

8. Personalförändringar vid Norrbottens
flygbaskår (F21)

1 major Ma 30 — överstelöjtnant eller

major Ma 33/30 ...........................

4 överfurirer Ma 14 (2 överfurirer Ma

14 och 2 furirer Me 11/10) ............ 41 832

2 flottiljpoliser Ca 16 ..................... 23 664

2 flottiljpoliser Ca 14 ..................... 21 960

1 tekniskt biträde Cg 8 .................. 8 724

1 förrådsförman Ce 13 (förrådsman Ce

11) 9 936

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 ...... 3 156

1 flygingenjör av 1. graden Ca 29 ...... —

9. Förändringar i övrigt beträffande mili -

tär personal

1 major Ma 30 vid F 20 .................. 22 296

3 kaptener Ma 27 vid F 5 ............... 57 384

1 kapten Ma 27 vid F 16 ............... 19 128

4 kaptener Ma 27 vid flygkrigshögskolan
.................................... 82 128

1 kapten Ma 27 vid militärpsykologiska
institutet ........................ 20 532

1 kapten Ma 27 vid flygförvaltningen —

3 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ma 19/23 ................................. —

9 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 21
— Ma 23 ................................. —

18 fanjunkare Ma 19 ..................... 224 766

24 fanjunkare Ma 19 ..................... 299 688

16 sergeanter Ma 16 ........................ 177 216

19 överfurirer Ma 14 (10 furirer Me

11/10 — överfurirer Ma 14) ......... 13 590

+ 109 272

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1957

179

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

75 (56) furirer Me 11/10 utgår ......... 510 216

44 furirsaspiranter Mf 8/7 ............... 349 646

7 korpraler Mha 2 utgår ............... 29 988

26 meniga Mha 1 ........................... 86 424 + 849 038

10. Förändringar beträffande trafikledarpersonal 9

trafikledare Ce 23 ..................... 139 797

6 (4) trafikledare i reglerad beford ringsgång

................................. 49 948

Samtliga trafikledare överföres till ci vilmilitär

anställningsform ......... —

6 stabstrafikledare Ce 29 — Ca 29 ... —

19 förste trafikledare Ce 27 — Ca 27... — + 189 745

11. Förändringar beträffande personal för
den militära väderlekstjänsten
Centralorgan

Flygstabens väderleksavdelning

1 förste stabsmeteorolog Ca 31 ......... 24 696

1 stabsmeteorolog Ca 29 ............... 22 632

6 meteorologer Ca 27 ..................... 123 192

3 meteorologer Ca 25 ..................... 55 476

1 meteorolog i reglerad befordrings gång

....................................... 14159

5 meteorologassistenter Ce 16 ......... 59 160

1 väderlekstekniker Ce 15 utgår ...... 11 412

8 tekniska biträden Cell ............... 79 488

1 kontorsbiträde Ca 8 utgår ............ 8 724

2 stansoperatriser Ce 8 .................. 17 448

1 förste stabsmeteorolog Ce 31 — Ca

31 ..........................................

1 stabsmeteorolog Ce 29 — Ca 29 ...

1 meteorolog Ce 25 — Ca 25 ............

2 meteorologassistenter Cg 16 —• Ce 16

1 kontorist Cg 13 — Ce 13 ............

4 tekniska biträden Cg 11 — Ce 11 ...

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

Lokalorgan

Väderleksstationerna

1 meteorolog Ca 25 ........................ 17 371

2 nieteorologer i reglerad befordrings gång

....................................... 28 318

19 tekniska biträden Ce 8 — Cell ... 21 717

19 nieteorologer Ce 25 — Ca 25 ......... —-

+ 443 521

12. Förändringar i övrigt beträffande flottilj
polisorganisationen

1 förste flottiljpolis Ca 19 ............... 12 487

5 flottilj poliser Ca 16 ..................... 55 380

8 flottiljpoliser Ca 14 ..................... 82 256

1 flottiljpolis Ca 16 vid F 1 ............... 10 884

2 flottiljpoliser Ca 14 vid Fl ............ 20 208 -f 181 215

13. Förändringar i övrigt beträffande teknisk
personal

55 förste verkmästare Ca 22 -— Ca 23 —

9 förrådsförvaltare Ca 21 — Ca 23 ... —

1 driftingenjör Ce 25 vid flygvapnets
radarskola .............................. 17 088

6 flygtekniker Ca 15 vid flygvapnets
radarskola — förste mästare Ca 19 —

4 flygtekniker Ca 15 vid flygvapnets

radarskola — mästare Ca 17 ......... —

6 förste mästare Ca 19 vid flygvapnets

tekniska skola ........................... —

5 mästare Ca 17 vid flygvapnets tekniska
skola .............................. —

5 flygtekniker Ca 15 vid flygvapnets

tekniska skola ........................... —

3 mästare Ca 17 — verkmästare Ca 21 7 092

85 flygtekniker Ca 15 ..................... 908 225

8 förste mästare Ca 19 .................. 99 896

5 mästare Ca 17 ........................... 57 410

22 flygtekniker Ca 15 ..................... 235 070

2 förste mästare Ca 19 — verkmästare
Ca 21 ................................. 2 718

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Chefens för flygvapnet yrkanden

3 mästare Ca 17 — verkmästare Ca 21
22 flygtekniker Ca 15 .....................

1 mästare Ca 17 vid F 5 ..................

Löneställningen för verkstadsöveringenjörerna
omprövas ..................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

7 092
235 070

11 280

+ 1 580 941

14. Förändringar i övrigt beträffande förråds-,
vakt- och maskinpersonal

19 förrådsmästare Ce 17 — Ce 19 ...... —

34 förrådsmän Cg 11 — Cell ......... —

5 fältföreståndare Ce 15 (5 fältförmän
Ce 13) .............................. 49 825

1 vaktman Ce 12 vid flygvapnets centrala
skolor .............................. 9 468

1 reparatör Cg 13 vid F 9 — Ce 13 ... —

1 reparatör Cg 13 vid F 13 ............ 9 792

1 eldare Cg 11 vid F 13 .................. 9 144

1 reparatör Cg 12 vid F 9 ............... 9 876

+ 88105

15. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal 20

biträden för skriv- och kontorsgöro mål

—- kanslibiträden Ce 11 ......... —

9 biträden för skriv- och kontors göromål

................................. —

5 kontorister Ca 13 utgår ............... 49 825

5 kanslibiträden Cell .................. 46 490

7 biträden för skriv- och kontorsgöro mål

— kontorsbiträden Ca 8 ...... —

7 kontorsbiträden Ca 8 —- biträden

för skriv- och kontorsgöromål ...... — — 3 335

16. Övriga personalförändringar m. in.

1 fotoingenjör Ce 25 vid F 11 (driftingenjör
Ce 25) ........................ 17 088

1 lärare i gymnastik och idrott Ce 23

vid F 20 — Ce 25 ........................ 1 824

2 sjukvårdsbiträden Cg 5 -— Ce 5 ... —

10 assistenter för frivilligfrågor Cg 13 —

9 assistenter för frivilligfrågor Cg 13

med halvtidstjänstgöring ............ —

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet yrkanden

Arvoden till assistenter för frivilligfrågor
utgår .................................

1 ekonomibiträde Cg 7 — Ce 8 vid F18

1 ekonomibiträde Cg 5 vid F 12 ......

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid fasta utbildnings anstalter

och skolor ..................

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
...........................

Flygtillägg in. m............................

17. Omräkning

1956 års lönereglering ..................... 5 152 000

Omräkning i övrigt ........................ 7 000 + 5 145 000

18. Förändringar beträffande flygförvalt ningen

(flygvapenchefens förslag till
1956 års förvaltningssakkunniga)

1 överstelöjtnant eller major Ma 33/30,

1 kapten Ma 27, 2 kaptener Ma 27 —
majorer Ma 30, 1 förvaltare Ma 21 —

Ma 23, 1 flygingenjör av 2. graden
Ca 27, 1 flygingenjör av 2. graden
Ca 27 — flygingenjör av 1. graden
Ca 29, 3 flygingenjörer av 2. graden
Ca 27 — flygdirektörer av 2. graden
Ca 31, 8 flygingenjörer av 1. graden
Ca 29, 1 flygingenjör av 1. graden
Ca 29 — flygdirektör av 2. graden
Ca 31, 1 flygingenjör av 1. graden
Ca 29 — flygdirektör av 1. graden
Ca 33, 3 flygdirektörer av 2. graden
Ca 31 — flygdirektörer av 1. graden
Ca 33, 1 förste mästare Ca 19 — verkmästare
Ca 21, 1 verkmästare Ca 21

— förste verkmästare Ca 22 ......... + 283 854

civilförvaltningens förslag
ökning Minskning Summa

432
6 828

5 000

65 000
645 000

+ 741 172

Motiv

1. Förändringar beträffande flygstaben. I sitt militärorganisatoriska
underlag för innevarande budgetår föreslog chefen för flygvapnet en om -

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

fattande förstärkning av personalen vid flygstaben. För dessa förslag har
närmare redogjorts i propositionen 1956: 110 (s. 171 175). Efter förslag

av Kungl. Maj :t i nämnda proposition medgav riksdagen att en majorsbeställning
inrättades för envar av operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna
samt att i fråga om biträdespersonalen visst tjänsteutbyte
in. in. genomfördes. I äskandena för nästa budgetår framhåller
chefen för flygvapnet ånyo att en avsevärd utökning av flygstabens personalorganisation
är nödvändig om alla de uppgifter som åvilar staben
skall kunna lösas. Flygvapenchefen återkommer därför nu till de förslag,
som framförts för innevarande budgetår men icke vunnit bifall, samt
föreslår härutöver viss förstärkning av flygstabens expedition m. m.

Flygvapenchefen föreslår ånyo att chefen för flygstaben placeras i
samma lönegrad som föreslås (jfr i det följande under punkt 2) för
eskaderchef, nämligen Mo 17, eller, därest detta förslag icke vinner bifall,
i alternativt Mo 17 eller Mo 15. Civilförvaltningen, som anser att en
översyn av löneställningen för de högre militära chefstjänsterna bör företagas,
räknar i avvaktan på en sådan översyn icke med någon förändring
i löneställningen för flygstabschefen.

Flygvapenchefen upprepar förslaget att för operationsavdelningen
inrättas en kaptensbeställning i Ma 27. Civilförvaltningen biträder alltjämt
detta förslag.

För organisationsav delningen föreslår chefen för flygvapnet
ånyo att en beställning för alternativt major eller kapten inrättas för avdelningens
byggnadssektion. Den för sektionen avsedda personalen är enligt
flygvapenchefen otillräcklig bland annat med hänsyn till den avsevärda
utbyggnad av flygbaserna som erfordras. Civilförvaltningen anmäler
att ämbetsverket inhämtat yttrande över förslaget från fortifikationsförvaltningen.
Ehuru civilförvaltningen icke blivit övertygad om nödvändigheten
av att inrätta den föreslagna beställningen har ämbetsverket dock,
med hänsyn till att flygvapenchefen vid överläggningar i frågan starkt
framhållit behovet av beställningen, ansett sig böra räkna med att densamma
tillkommer från och med nästa budgetår.

Civilförvaltningen vill alltjämt icke motsätta sig flygvapenchefens åter
framförda förslag om att inrätta en tjänst för gymnastikdirektör i Cg 25
för utbildningsavdelningen.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo att personalavdelningen utökas
med eu kapten i Ma 27 och en pensionerad officer i arvodesbefattning
i 1 : 30. Civilförvaltningen biträder alltjämt dessa förslag.

I äskandena för innevarande budgetår föreslog chefen för flygvapnet
vidare att eu fanjunkare i Ma 19 skulle tillkomma för personalavdelningen
för ärenden rörande underofficerare in. fl. Flygvapenchefen föreslår nu
att i stället inrättas eu beställning för förvaltare i Ma 23. Civilförvalt -

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

ningen som tagit närmare del av de arbetsuppgifter, som avses komma
att åvila innehavaren av beställningen, räknar med att beställningen tillkommer
från och med nästa budgetår.

I fråga om pressektionen upprepar flygvapenchefen förslagen om
att dels utbyta en beställning för kapten, avsedd för chef för sektionen,
mot en majorsbeställning, dels utöka personalen med en kapten i Ma 27
och en fanjunkare i Ma 19 för rekryteringsuppgifter, dels ock utbyta en
för pressektionen avsedd arvodesbefattning för expeditionsofficer mot en
tjänst för stabsredaktör i Ce 26. Civilförvaltningen tillstyrker liksom förut
att de för rekryteringsverksamheten föreslagna beställningarna tillkommer
men anser att förslaget i vad det avser majorsbeställningen och tjänsten
för stabsredaktör med hänsyn till pågående översyn av den militära
presstjänsten icke nu bör upptagas till prövning.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo att en underrättelseavdelning
organiseras inom flygstaben. För avdelningen erforderlig personal anges
av flygvapenchefen till en överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30,
tre kaptener i Ma 27, en officer i arvodesbefattning i 1: 30, en tolk i Cg 25,
två amanuenser i Cg 23, en kansliskrivare i Ce 15 och ett biträde för skrivoch
kontorsgöromål. Civilförvaltningen biträder alltjämt detta förslag men
förutsätter att bestämmelserna om reglerad befordringsgång tillämpas på
amanuenserna.

För flygstabens expedition finnes inrättad en arvodesbefattning för
pensionerad officer i 1: 32 avsedd för chef för expeditionen. Flygvapenchefen
föreslår nu att befattningen utbytes mot en beställning för major
i Ma 30 eller en arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 33 och åberopar
därvid det ansvar som åvilar innehavaren av befattningen samt
angelägenheten av att erhålla kontinuitet å denna. Civilförvaltningen erinrar
om att ämbetsverket genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1956
erhållit i uppdrag att verkställa översyn av löneställningen för arvodesbefattningar
för pensionerad personal inom försvaret i syfte att nå fram
till en lämplig avvägning mellan löneställningen samt arbetsuppgifternas
art och omfattning. I avvaktan på resultatet av denna översyn kan civilförvaltningen
icke tillstyrka det nu redovisade förslaget.

Flygvapenchefen föreslår vidare att en från och med innevarande budgetår
inrättad tjänst för kansliskrivare i Ca 15, avsedd för registrator, utbytes
mot tjänst för förste kansliskrivare i Ca 17, varvid flygvapenchefen
åberopar de kvalificerade arbetsuppgifter som åvilar innehavaren av tjänsten.
Då den ifrågavarande tjänsten så nyligen prövats av statsmakterna
anser civilförvaltningen sig icke kunna tillstyrka förslaget.

Skrivpersonalen vid expeditionen utgöres av ett kanslibiträde och två
kontorsbiträden. Flygvapenchefen föreslår att personalen vid expeditionen
med hänsyn till den ökade verksamheten vid flygstaben utökas med
ett kanslibiträde i Ce 11 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

185

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1957

Civilförvaltningen, som för innevarande budgetår medgivit anställande av
extra biträden för skriv- och kontorsgöromål såsom tillfällig personalförstärkning
vid flygstabens expedition, tillstyrker att två extra tjänster för
biträde för skriv- och kontorsgöromål inrättas från och med nästa budgetår.

Flygvapenchefen framhåller betydelsen av att en kommenderingsreserv
av officerare tillkommer vid flygvapnet och upprepar förslaget att tre
beställningar för kapten i Ma 27, avsedda för aspiranter vid flygstaben,
tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen räknar liksom
förut med att två sådana beställningar inrättas.

Chefen för flygvapnet återkommer med förslag om att inrätta en för
pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i 1: 30 för vice värd för
flygvapnets ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde. Med hänsyn till flygvapenchefens
upprepade krav på att en befattning för vice värd inrättas föreslår
civilförvaltningen att åt 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga uppdrages
att inkomma med förslag om hur här avsedd verksamhet skall ordnas.
I avvaktan härpå anser civilförvaltningen sig alltjämt icke kunna
tillstyrka att befattningen tillkommer.

Vid flygstaben finnes en kontoristtjänst i Ce 13 avsedd för sekreterare
åt chefen för flygvapnet. Med hänsyn till de synnerligen kvalificerade
arbetsuppgifter, som åligger sekreteraren, och till önskemålet att undvika
täta byten i denna befattning föreslår chefen för flygvapnet att ifrågavarande
tjänst utbytes mot en tjänst för kontorsskrivare i Ca 19. Civilförvaltningen,
som erinrar om att här avsedd tjänst är placerad i samma
lönegrad som andra liknande tjänster vid högre militära staber, anser
dock att den bör givas ett försteg framför dessa tjänster. Civilförvaltningen
är emellertid icke beredd att nu förorda någon jämkning i löneställningen
för tjänsten. Ämbetsverket, som utgår från att löneställningen
för handsekreterarna hos cheferna för de centrala försvarsförvaltningarna
kommer att prövas av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, föreslår i
stället att med ledning av de sakkunnigas förslag en översyn göres jämväl
av handsekreterartjänsterna vid de högre militära staberna. Därest
resultatet av en sådan översyn icke skulle kunna komma under behandling
vid 1957 års riksdag, ifrågasätter civilförvaltningen om icke innehavaren
av ifrågavarande tjänst vid flygstaben, såsom ett provisorium,
bör kunna meddelas förordnande alt mot vikariatslön bestrida göromål
som eljest ankommer på tjänsteman i 15 lönegraden.

Med hänsyn till pågående rationalisering av kassatjänsten inom försvaret
kan civilförvaltningen icke biträda förslaget om att ordinariesätta
en tjänst för kontorist i Ce 13 vid flygstabens kassaavdelning (jfr prop.
1954: 110, s. 129).

Ämbetsverket tillstyrker däremot flygvapenchefens ånyo framförda för -

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

slag att en tjänst för kanslibiträde i Ca 11 vid flygsäkerhetsavdelningen
omvandlas till tjänst för kontorist i Ca 13.

Flygvapenchefen anmäler att arbetsuppgifterna vid flygvapnets bok- och
kartförråd blivit så omfattande att den nuvarande personalen är otillräcklig
och föreslår att en tjänst för förrådsman i Cg 11 inrättas för nämnda
förråd. Civilförvaltningen, som biträder förslaget, erinrar om att ämbetsverket
på tramställning av flygvapenchefen medgivit att under innevarande
budgetår tolv arbetsmånader får disponeras för anställande av en
kollektivavtalsavlönad förrådsarbetare såsom provisorisk förstärkning av
personaluppsättningen vid förrådet.

I anslutning till vad civilförvaltningen föreslagit under arméns motsvarande
anslag räknar ämbetsverket i likhet med föregående år med att avlöningskostnaderna
för en vid flygstabens filmdetalj för närvarande arvodesanställd
filmregissör överföres från anslaget till försvarsfilm till förevarande
anslag och att för ändamålet inrättas en tjänst i Ce 27 (jfr prop.
1957: 1, bil. 6, s. 242).

2. Förändringar beträffande eskader- och flygbasområdesstaber. Vid
1956 års riksdag har beslut fattats om ny regional ledningsorganisation
för flygvapnet. Beslutet innebär i huvudsak, att eskadercheferna ålägges
ansvaret för såväl flygoperationer som bas- och underhållstjänst, jakteskaderchef
jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att eskader-
och flygbasområdesstaber sammanslås (jfr prop. 1956: 110, s. 6—13).

I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår föreslog
chefen för flygvapnet vissa av de personalförändringar, som var erforderliga
för den nya organisationen. Efter förslag av Kungl. Maj :t i
propositionen 1956: 110 (s. 191) beslöt riksdagen att tre majorsbeställningar
skulle utbytas mot beställningar för alternativt överstelöjtnant eller
major samt att en extra tjänst för förrådsman skulle indragas.

Flygvapenchefen, som framhåller nödvändigheten av att de personalförändringar
genomföres, som erfordras för den nya organisationen, föreslår
ånyo att beställningarna för fyra eskaderchefer i Mo 15 uppflyttas till
Mo 17, att beställningar för tre ställföreträdande eskaderchefer inrättas,
av vilka två i Mo 14 och en i Ma 37 eller Ma 33, att tre befattningar för
pensionerad officer i 2: 14, avsedda för flygbasområdeschefer, utgår samt
att beställningar för fyra löjtnanter i intendenturbefattning utbytes mot
beställningar för kapten.

Chefen för flygvapnet föreslår vidare att tre beställningar för alternativt
major eller kapten i Ma 30 eller Ma 27 samt tre beställningar för flygdirektör
av 2. graden tillkommer från och med nästa budgetår. Beställningarna
är avsedda för signalavdelningarna inom andra, tredje och fjärde
eskaderstaberna.

Vid envar av de fem flygbasområdesstaberna finns för närvarande en
driftingenjör i Cg 25 med avlöning från sakanslag. Flygvapenchefen före -

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

slår nu att avlöningskostnaderna för fyra av dessa tjänster överföres till
förevarande anslag och att tjänsterna extraordinariesättes. Den femte
tjänsten förutsättes bli indragen.

Vid eskaderstaberna erfordras framdeles sju tjänster för fältmästare.
För närvarande finnes vid flygbasområdesstaber och Norrbottens flygbaskår
sammanlagt fem dylika tjänster. Enligt flygvapenchefen bör ytterligare
två tjänster för fältmästare i Ce 22 tillkomma från och med nästa
budgetår.

Då den nya ledningsorganisationen genomföres successivt kan enligt
flygvapenchefen icke samtliga de tjänster, som beräknas bli övertaliga vid
genomförd organisation, omedelbart indragas. Från och med nästa budgetår
föreslås emellertid att en tjänst för kasernföreståndare i Ce 19 och
fyra arvodesbefattningar, av vilka två för pensionerad officer i 1: 30 och
två för pensionerad underofficer i 1: 22, utgår.

Civilförvaltningen anser sig i huvudsak böra tillstyrka de föreslagna personalförändringarna.
I anslutning till vad civilförvaltningen i det föregående
(jfr punkt 1) anfört beträffande löneställningen för högre militära
chefstjänstemän är ämbetsverket emellertid icke berett att biträda den
föreslagna förändringen i löneställningen för eskadercheferna. Ämbetsverket
anser sig vidare, i avvaktan på resultatet av 1954 års utredning angående
vissa personalkårer inom försvaret, icke böra räkna med det föreslagna
utbytet av fyra beställningar för löjtnant i intendenturbefattning
mot beställningar för kapten eller med inrättandet av tre flygdirektörsbeställningar.
I övrigt utgår civilförvaltningen från att flygvapenchefens
förslag vinner bifall.

3. Luftbevakningens organisation. Beträffande inspektionen för
luftbevakningen upprepar chefen för flygvapnet tidigare framfört förslag
(jfr prop. 1956: 110, s. 175) att för stabschefen vid nämnda inspektion
inrättas en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major i utbyte
mot befintlig beställning för alternativt major eller kapten. Civilförvaltningen
biträder förslaget.

Flygvapenchefen upprepar vidare förslaget (jfr prop. 1955: 110, s. 141)
att en kapten avsedd för handläggning av ärenden rörande luftförsvarscentraler
tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen biträder
jämväl detta förslag.

Från och med innevarande budgetår har eu assistenttjänst i Ce 21 tillkommit
för luftbevakningsinspektionen. Chefen för flygvapnet, som i sitt
militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1956/57 föreslagit att den
ifrågavarande tjänsten skulle placeras i 23 lönegraden, föreslår ånyo att
tjänsten inplaceras i denna lönegrad. Civilförvaltningen, som åter undersökt
de arbetsuppgifter som åvilar innehavaren av nämnda tjänst, anser
sig icke böra räkna med den av flygvapenchefen föreslagna höjningen av
tjänstens lönegradsplacering.

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Chefen för flygvapnet upprepar förslaget att en vid Iuftbevakningsinspektionen
placerad kanslibiträdestjänst omvandlas till tjänst för kontorist
(jfr prop. 1956: 110, s. 176). Civilförvaltningen motsätter sig numera
icke detta förslag.

I fråga om förband och skolor anmälde chefen för flygvapnet i sitt
militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår att personalbehovet
ånyo översetts i samband med överbefälhavarens utredning rörande
krigsmaktens fortsatta utveckling. En fortsatt utbyggnad av personalorganisationen
i anslutning till den gjorda översynen är enligt flygvapenchefen
nödvändig.

För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet dels att två kaptensbeställningar
i Ma 27 (för chef för luftbevakningsbataljon) utbytes mot
beställningar för major i Ma 30 och att en kaptensbeställning i Ma 27 (för
chef för luftbevakningsbataljon) inrättas, dels att 18 befattningar för pensionerade
officerare i 1: 30 (för den optiska luftbevakningstjänsten) tillkommer,
dels att beställningar inrättas för 15 överfurirer i Ma 14 (för
chefsobservatörer vid radarstationer) samt för tre förste mästare i Ca 19,
två mästare i Ca 17 och 44 flygtekniker i Ca 15 (för den tekniska tjänsten),
dels ock att tjänster inrättas för sex vaktmän i Cg 12 (för luftförsvarscentraler,
som beräknas bli tagna i bruk under nästa budgetår),
samt för 17 tekniska biträden, av vilka tre föreslås placerade i Cg 11 och
14 i Cg 8. Civilförvaltningen räknar med att samtliga de av flygvapenchefen
sålunda föreslagna personalförändringarna kommer till stånd.

4. Personal för fallskärmsjägarutbildning. Chefen för flygvapnet upprepar
tidigare förslag (jfr prop. 1956: 110, s. 176—177) om att inrätta
beställningar för en sergeant i Ma 16 och tre flygtekniker i Ca 15, avsedda
för skötseln av de transportflygplan som utnyttjas vid arméns fallskärmsjägarutbildning.

Civilförvaltningen, som tidigare tillstyrkt en utökning av flygvapnets
personal för detta ändamål, biträder också nu det framlagda förslaget.

5. Personal för markstridsutbildningen. I anslutning till förslag av
1952 års värnpliktsutredning (betänkande rörande utbildning av värnpliktiga
vid flygvapnet) hemställde chefen för flygvapnet i särskild skrivelse
den 8 oktober 1955 att flygstaben från och med innevarande budgetår
måtte tillföras en beställning för alternativt överstelöjtnant eller
major och en beställning för kapten samt att vid flygvapnets trupputbildarskola
måtte inrättas en kaptensbeställning (jfr prop. 1956:110, s. 190).
Ifrågavarande beställningar var avsedda för officerare ur armén för effektivisering
av markstridsutbildningen inom flygvapnet. Efter förslag av
Kungl. Maj :t i propositionen 1956: 110 (s. 194) medgav riksdagen att en
beställning inrättades för alternativt överstelöjtnant eller major.

Chefen för flygvapnet upprepar nu förslaget om inrättande av förenämnda
båda kaptensbeställningar i Ma 27. Civilförvaltningen biträder
förslaget.

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Enligt flygvapenchefen har numera vissa erfarenheter vunnits beträffande
behovet av instruktörspersonal för den utökade markstridsutbildningen.
De preliminära beräkningar som gjorts visar att under alla förhållanden
ytterligare 82 överfurirer och 12 furirer erfordras som instruktörer.
Då det icke är möjligt att på en gång rekrytera all denna personal
föreslår flygvapenchefen att från och med nästa budgetår inrättas
40 överfurirsbeställningar i Ma 14. Civilförvaltningen, som inhämtat att
behovet av instruktörer bedömts efter samma grunder som tillämpas inom
armén, utgår vid anslagsberäkningen från att de ifrågavarande överfurirsbeställningarna
tillkommer.

6. Personalförstärkning vid attackflottiljerna. Som en följd av 1956
års riksdagsbeslut om förstärkning av attackflyget måste enligt flygvapenchefen
personalorganisationen vid de fyra attackflottiljerna utökas, ökningen
berör icke stabspersonalen eller den administrativa personalen utan
hänför sig endast till divisionernas flyg- och markstyrkor. Den personalökning
som enligt flygvapenchefen erfordras utgöres av nio löjtnanter,
tre fänrikar, sex fanjunkare (flygnavigatörer), sex sergeanter (flygnavigatörer),
sju förste fältflygare, fem fältflygare av 1. graden, tolv fältflygare
av 2. graden, sju förste flygnavigatörer, fem flygnavigatörer av 1. graden,
tolv flygnavigatörer av 2. graden samt 108 flygtekniker.

Civilförvaltningen, som under hand inhämtat att för ifrågavarande ändamål
erforderliga beställningar för löjtnanter, fänrikar och extra ordinarie
underbefäl med hänsyn till rekryteringsläget icke behöver tillkomma från
och med nästa budgetår, utgår vid anslagsberäkningarna för nästa budgetår
från att följande personal tillkommer för attackflottiljernas förstärkning,
nämligen sex fanjunkare i Ma 19, sex sergeanter i Ma 16 samt 108
flygtekniker i Ca 15.

7. Personalförändringar vid Roslagens flggkår (F 2). Då Roslagens flygkår
år 1949 organiserades utgjordes kåren av flygvapnets radarskola, flygräddningsgrupp
och förberedande fältflygarskolan. Någon särskild befattning
för kårchef inrättades icke utan chefen för radarskolan, en överstelöjtnant,
avsågs även skola fungera som chef för kåren. Enligt flygvapenchefen
har emellertid överstelöjtnanten helt måst ägna sig åt uppgifterna
som kårchef. Som chef för radarskolan har i stället tjänstgjort innehavaren
av en alternativ beställning för major eller kapten, vilken avsetts
för chef för radarskolans skolavdelning. Denna organisation har enligt
flygvapenchefen visat sig lämplig.

Verksamheten vid kåren har avsevärt utökats sedan 1949. Utbildningen
vid radarskolan har sålunda fått en betydligt större omfattning än vad
som från början kunnat förutses. Viss ny utbildning har också tillkommit,
varjämte till F 2 förlagts eu regional televerkstad. Enligt flygvapenchefen
har vidare ■— i motsats till vad som ursprungligen förutsattes —
mobiliseringsplanläggning och truppregistrering måst utföras vid kåren.

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Med hänsyn till den omfattning som verksamheten vid F 2 numera fått
föreslår flygvapenchefen att från och med nästa budgetår en beställning
i Ma 37 för chef för flygkåren inrättas i utbyte mot den ifrågavarande
överstelöjtnantsbeställningen i Ma 33.

Flygvapenchefen föreslår vidare att för förberedande fältflygarskolan
från och med nästa budgetår tillkommer beställningar för en kapten i
Ma 27, en löjtnant i Ma 23/19 och en fanjunkare i Ma 19, avsedda för chef,
adjutant respektive stabsunderofficer vid skolan. Förslaget har i vad det
avser kaptensbeställningen framställts i tidigare äskanden (jfr prop. 1956:
110, s. 180).

Chefen för flygvapnet har under en följd av år (jfr senast prop. 1956:
110, s. 180) föreslagit inrättande av en löjtnantsbeställning, avsedd för
chef för kårens specialavdelning. Flygvapenchefen anser emellertid numera
att befattningen bör besättas med kapten och föreslår därför att för
ändamålet inrättas en kaptensbeställning i Ma 27.

Chefen för flygvapnet upprepar förslaget (jfr prop. 1956: 110, s. 180—
181) om att inrätta en beställning för förvaltare i Ma 21 i förrådstjänst
(intendenturmateriel) för F 2. Flygvapenchefen erinrar om att Kungl.
Maj :t genom beslut den 26 februari 1954 medgivit, att en fanjunkare, som
kommenderats såsom biträde åt förrådsförvaltaren vid F 2, må från och
med den 1 mars 1954 erhålla särskilt arvode motsvarande löneskillnaden
mellan 24 och 22 löneklasserna.

I enlighet med beslut av 1948 års riksdag (prop. 1948: 206, s. 476 och
479) finnes vid F 2 sex beställningar för flottiljpoliser. Med hänsyn till
den ökade verksamheten vid F 2 och till att kårens område blivit avsevärt
större än vad som ursprungligen förutsågs föreslår flygvapenchefen att
kåren tillföres ytterligare fyra flottiljpoliser, av vilka två föreslås placerade
i Ca 16 och två i Ca 14.

Civilförvaltningen anför, att den utökning av verksamheten vid F 2 som
efter hand skett måste avspegla sig i en vidgad personalorganisation. Även
om det enligt ämbetsverket varit önskvärt att ställningstagandet till en
utbyggnad av denna organisation kunnat anstå i avvaktan på de organisationsundersökningar
vid flygkåren, som civilförvaltningen i olika sammanhang
föreslagit, anser civilförvaltningen att i varje fall vissa av de
föreslagna personalförändringarna redan nu bör komma till stånd. Ämbetsverket
vill därför icke motsätta sig att en beställning för kårchef i
Ma 37 tillkommer i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning. Civilförvaltningen
biträder jämväl förslagen att beställningar inrättas för en kapten,
chef för förberedande fältflygarskolan, en förvaltare i Ma 21 samt fyra
flottiljpoliser, varav två i Ca 16 och två i Ca 14. Den fanjunkarbeställning,
som frigöres genom att en förvaltarbeställning tillkommer, bör enligt
civilförvaltningen kunna utnyttjas för stabsunderofficer vid fältflygarskolan.
I anledning av flygvapenchefens förslag om inrättande av en

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

191

kaptensbeställning avsedd för chef för specialavdelningen tillstyrker civilförvaltningen
vidare att en beställning för löjtnant tillkommer. Med genomförandet
av övriga förslag bör däremot enligt ämbetsverket kunna anstå
tills vidare.

8. Personalförändringar vid Norrbottens flggbaskår (F21). Chefen för
flygvapnet upprepar ånyo (jfr prop. 1956: 110, s. 179) förslaget att en av
de två för F 21 avsedda majorsbeställningarna omvandlas till beställning
för överstelöjtnant eller major. Civilförvaltningen, som i sina äskanden
för innevarande budgetår ifrågasatte om förevarande utbyte av beställningar
var av sådan angelägenhetsgrad att icke därmed tills vidare kunde
anstå, anser sig alltjämt icke böra tillstyrka förslaget.

På grund av ökad basering av flygförband inom övre Norrland föreslog
flygvapenchefen för innevarande budgetår viss personalförstärkning
för F21 (jfr prop. 1956:110, s. 178—179). Flygvapenchefen återkommer
nu till vissa av dessa förslag och föreslår att för nästa budgetår inrättas
beställningar för fyra överfurirer i Ma 14, av vilka två föreslås tillhöra
kategorin trupputbildare och två kategorin sjukvårdare, samt för fyra
flottilj poliser, av vilka två i Ca 16 och två i Ca 14, ävensom en tjänst för
tekniskt biträde i Cg 8. Civilförvaltningen föreslår att två för sjukvårdare
avsedda furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10 inrättas i stället för de
föreslagna överfurirsbeställningarana. I övrigt biträder ämbetsverket
flygvapenchefens förslag.

Flygvapenchefen upprepar förslaget (jfr prop. 1956: 110, s. 187) att
för F 21 inrättas en tjänst för förrådsförman i Ce 13 (för intendenturmateriel).
Civilförvaltningen anser det alltjämt tillräckligt att en tjänst
för förrådsman i Ce 11 tillkommer för ifrågavarande ändamål och har vid
anslagsberäkningen utgått härifrån.

På grund av den ökade baseringen av flygförband inom övre Norrland
har enligt flygvapenchefen arbetsuppgifterna för basbataljonchefen vid
F 21 förändrats. Med hänsyn till det ökade ansvar som numera måste
åläggas denne befattningshavare föreslår flygvapenchefen att den för basbataljonchef
vid F 21 avsedda kaptensbeställningen utbytes mot beställning
för major i Ma 30. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Chefen för flygvapnet anmäler vidare att arbetsbelastningen för den
ende flygingenjören vid F 21 blivit för stor på grund av den ifrågavarande
ökade baseringen av flygförband, tillkomsten av en regional televerkstad
och den stora ökningen av luftbevakningsmaterielen. Flygvapenchefen
föreslår därför att en beställning för flygingenjör av 1. graden i Ca 29,
avsedd för en andre kåringenjör vid F 21, inrättas från och med nästa
budgetår. Civilförvaltningen anser sig i avvaktan på resultatet av 1954
års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret icke böra räkna
med förslaget.

9. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Flygvapenchefen

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

upprepar (jfr prop. 1956: 110, s. 179) förslaget om att inrätta en majorsbeställning
för flygkadettskolan (F 20) för att avlasta skolchefen vissa
arbetsuppgifter. Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt detta förslag.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1956: 110, s. 177—178)
att en kaptensbeställning, avsedd för chef för specialdivisionen vid krigsflygskolan
(F 5), tillkommer och att en för ändamålet nu utnyttjad majorsbeställning
tages i anspråk för handläggning av flygsäkerhetsfrågor inom
skolans stab. Flygvapenchefen anför att det icke är möjligt för en och
samma person att såväl sköta befattningen som chef för specialdivisionen
— med de ytterligare arbetsuppgifter som tillkommer i samband med
effektiviseringen av flygvapnets markstridsutbildning -— som biträda skolchefen
vid handläggningen av flygsäkerhetsfrågor. Flygsäkerheten är enligt
flygvapenchefen av sådan väsentlig betydelse att en dylik organisation
icke bör accepteras. Vidare föreslår flygvapenchefen åter (jfr prop.
1956: 110, s. 178) att två kaptener med uppgift att under skolchefen samordna
och övervaka markutbildningen m. m. tillföres F 5. — Civilförvaltningen
räknar med att ifrågavarande tre kaptensbeställningar i Ma 27 tillkommer
från och med nästa budgetår.

Civilförvaltningen utgår likaså från att en ånyo (jfr prop. 1956: 110,
s. 180) föreslagen kaptensbeställning, avsedd för chef för femte divisionen
vid Upplands flygflottilj (F 16), inrättas från och med nästa budgetår.

I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår föreslog
chefen för flygvapnet att fyra kaptensbeställningar i Ma 27, avsedda
för biträdande lärare vid flygkrigshögskolan, skulle tillkomma. Flygvapenchefen,
som anför att det senaste årets erfarenheter understrukit behovet
av biträdande lärare vid flygkrigshögskolan, upprepar nu detta förslag.
Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt att ifrågavarande fyra beställningar
inrättas.

Vid militärpsykologiska institutet skall bland andra tjänstgöra tre kompaniofficerare
kommenderade från försvarsgrenarna (jfr prop. 1955: 110,
s. 65). Chefen för flygvapnet upplyser, att på grund av personalläget vid
flygvapnet någon aktiv officer icke kunnat ställas till förfogande för
tjänstgöring vid institutet. Flygvapenchefen föreslår därför att från och
med nästa budgetår inrättas en beställning för kapten i Ma 27, avsedd för
kommendering till institutet. Civilförvaltningen, som i annat sammanhang
tillstyrkt att vid flottan tillkommer en särskild kaptensbeställning
för samma ändamål, biträder flygvapenchefens förslag.

Flygvapenchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1956: 110, s. 179) att en kaptensbeställning
i Ma 27, avsedd för aspirant vid flygförvaltningen, inrättas.
Civilförvaltningen, som i det föregående (jfr punkt 1) tillstyrkt att två
aspirantbeställningar inrättas för flygstaben, räknar icke med att någon
ytterligare sådan beställning tillkommer för nästa budgetår.

I avvaktan på resultatet av personalkårutredningens arbete har civil -

193

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

förvaltningen icke heller ansett sig böra räkna med att de av flygvapenchefen
ånyo föreslagna (jfr prop. 1956:110, s. 180) tre beställningarna
för löjtnant i intendenturbefattning, avsedda två för biträdande intendent
vid Skaraborgs (F 7) och Södermanlands (Fil) flygflottiljer samt en såsom
rekryteringstjänst, inrättas från och med nästa budgetår.

Sedan löneställningen för förvaltarna i förrådstjänst (intendentuimateriel)
vid flygvapnet år 1951 prövades av 1949 års tjänsteförteckningskommitté
har enligt flygvapenchefen väsentliga förändringar intraffat i
fråga om deras arbetsuppgifter. Det är härvid främst utbyggnaden av luftbevakningsorganisationen
som påverkat arbetsuppgifterna. Chefen för
flygvapnet föreslår nu att en beställning för förvaltare i Ma 21 vid envar
av de nio flygflottiljer (F 1, F 4, F 9, F 10, F 12, F 13, F 16, F 18, F 21),
som svarar för luftbevakning och jaktstridsledning (sektorflottiljer), utbytes
mot förvaltarbeställning i Ma 23. Civilförvaltningen anser att förslaget
innebär en sådan omprövning av de genom tjänsteförteckningsrevisionen
fastställda normerna att frågan bör upptagas till prövning i
annan ordning. Civilförvaltningen räknar därför icke med att förslaget
nu genomföres.

Chefen för flygvapnet upprepar ånyo förslag om utökning av antalet
övertaliga beställningar för fanjunkare med 18 för att med mästarutbildad
personal kunna besätta 18 beställningar för mästare, vilka enligt beslut
av 1953 års riksdag inrättats i utbyte mot fanjunkarbeställningar (jfr
prop. 1954:110, s. 132). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget
men utgår från att vid uppkommande ledighet i dylik beställning frågan
om återbesättande skall prövas av Kungl. Maj :t.

I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår anmäler flygvapenchefen
behov av bland annat 16o underofficersbeställningar (99
fanjunkare och 66 sergeanter), avsedda för radarstridsledare. Ifrågavarande
beställningar avses skola besättas med fältflygare och flygnavigatörer,
vilka kategorier därigenom i ökad utsträckning kan beredas långtidsanställning
vid flygvapnet. För nästa budgetår löreslås att för ändamålet
inrättas beställningar för 24 fanjunkare i Ma 19 och 16 sergeanter
i Ma 16. Civilförvaltningen har funnit sig böra räkna med att förslaget
vinner bifall.

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att 19 för sjukvårdare avsedda överfurirsbeställningar
i Ma 14 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar
för furirer.

Såsom framgår av propositionen 1956: 110 (s. 181) föreslog civilförvaltningen
i äskandena för innevarande budgetår eu utredning beträffande möjligheterna
att tillgodose behovet av sjukvårdsunderbefäl vid flygvapnet
genom trängtruppernas försorg. Utredning av frågan bar sedermera verk13—90
57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Nr 110

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

ställts av civilförvaltningen i samråd med cheferna för armén och flygvapnet
samt försvarets sjukvårdsstyrelse. Civilförvaltningen redovisar i skrivelse
den 18 januari 1957 resultatet av utredningen och anför därvid bland
annat följande.

Utbildning av sjukvårdsunderbefäl inom armén sker för närvarande på
särskild beställningsmannalinje inom trängtrupperna. Detta system har
icke medfört önskvärd rekrytering, enär vederbörande ansett sig försatta
i sämre läge än annat underbefäl. Inom arméstaben utarbetas för närvarande
ett förslag, som syftar till att rekrytering av blivande sjukvårdsunderbefäl
skall ske genom förbandschefernas försorg, att beställningar för
underbefäl i sjukvårdstjänst överföres från trängtrupperna till förbanden
och att beställningsmannabegreppet för sjukvårdsunderbefäl upphör. Aspiranterna
avses skola genomgå furirsutbildning vid eget förband och först
efter befordran till furir kommenderas till sjukvårdsutbildning vid trängtrupperna.

Inom flygvapnet anordnas för närvarande icke någon utbildning av sjukvårdsunderbefäl
utan rekrytering sker bland personal, som utbildas vid
trängtrupperna. Någon befordran till överfurir vid flygvapnet kan ej vinnas
av denna personal. Anställning såsom sjukvårdsfurir vid flygvapnet är därför
icke särskilt lockande. Av befintliga 19 beställningar för sjukvårdsfurir
vid flygvapnet var den 1 december 1956 15 vakanta. Ämbetsverket anser
det angeläget att möjligheter till överfurirsbefordran snarast öppnas även
för flygvapnets sjukvårdsunderbefäl. Om det förslag rörande underbefäl i
sjukvårdstjänst vid armén, som utarbetas inom arméstaben, framdeles
genomföres, torde emellertid förutsättningarna för att låta armén svara
för flygvapnets behov av sjukvårdsunderbefäl icke föreligga. Flygvapnets
behov av dylik personal torde således få täckas genom rekrytering inom
flygvapnet. Rekryteringen och utbildningen bör därvid så långt möjligt anordnas
efter samma linjer som kan bli tillämpliga vid armén och undervisningen
i sjukvårdstjänst bör samorduas med motsvarande undervisning
inom denna försvarsgren.

Civilförvaltningen anser att det nu icke längre finnes någon anledning
att av organisatoriska skäl uppskjuta ställningstagandet till frågan om löneställningen
för flygvapnets sjukvårdsfurirer. Ämbetsverket vill därför icke
motsätta sig att för nästa budgetår tio furirsbeställningar i Me 11 eller
Me 1D, avsedda för sjukvårdsunderbefäl, omvandlas till överfurirsbeställningar
i Ma 14. Frågan om inrättande av ytterligare överfurirsbeställningar
bör enligt civilförvaltningen få prövas i samband med de årliga anslagsäskandena.

Försvarsväsendets underbefälsförbund, som inkommit med en skrift i
ärendet, anser att flygvapnets nyrekrytering av sjukvårdsunderbefäl bör
ske genom att utnyttja vid övriga försvarsgrenar redan anställd och utbildad
sjukvårdspersonal. Vilken rekryteringsväg som än väljes måste enligt
förbundet sjukvårdsfurirerna vid flygvapnet dock ges möjlighet att
erhålla överfurirsbefordran.

195

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Flygvapenchefen räknar för nästa budgetår med följande förändringar
i antalet beställningar för icke-ordinarie underbefäl och meniga, nämligen
minskning med 75 beställningar för furirer, fältflygare av 2. graden och
flygnavigatörer av 2. graden till (500 — 75 =) 425, ökning med 44 beställningar
för furirsaspiranter, fältflygare av 3. graden och flygnavigatörer
av 3. graden till (124 + 44 =) 168, minskning med 7 beställningar
för korpraler till (40 — 7 =) 33 samt ökning med 26 beställningar för vicekorpraler
och meniga till (154 + 26 =) 180. Civilförvaltningen biträder
flygvapenchefens beräkningar utom i vad de avser antalet beställningar
för furirer m. fl., beträffande vilka förvaltningen räknar med en minskning
med 56 beställningar utöver den minskning med 10 beställningar, som
följer av ämbetsverkets förslag i fråga om sjukvårdsfurirerna.

10. Förändringar beträffande trafikledarpersonal. I sitt militärorganisatoriska
underlag för budgetåret 1955/56 anförde chefen för flygvapnet
att arbetsbelastningen för trafikledare vid samtliga förband utom F 2
nått en sådan omfattning, att det blivit nödvändigt att under större delen
av dagen taga i anspråk tre trafikledare samtidigt för att flygsäkerhetskraven
skulle bli tillräckligt tillgodosedda och att flygvapenchefen till
följd härav räknade med ett behov av fyra trafikledare vid ifrågavarande
förband. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionerna 1955: 110 (s. 151
och 152) och 1956:110 (s. 192) har riksdagen medgivit inrättande av
sju nya tjänster för trafikledare i Ce 23. Vid F 4, F 7, F 10, F 12, F 13,
F 14, F 15, F 18 och F 21 finnes emellertid alltjämt endast tre trafikledare
(två trafikledare och en förste trafikledare). Flygvapenchefen föreslår
därför att envar av ifrågavarande nio flottiljer budgetåret 1957/58 tillföres
ytterligare en trafikledare i Ce 23.

Enligt flygvapenchefen kan en nyanställd trafikledarassistent först efter
cirka två års tjänstgöring självständigt sköta trafikledartjänsten i full
omfattning. Då några särskilda tjänster för trafikledare under utbildning
icke finnes innebär detta att en flottilj där en trafikledare slutar
saknar kompetent ersättare i två år. De senaste årens erfarenheter visar
enligt flygvapenchefen att det är nödvändigt att möta avgången av trafikledare
med färdigutbildad personal. Flygvapenchefen föreslår därför att
sex tjänster för trafikledare i reglerad befordringsgång (Cf 17—Ce 19—
Ce 21), avsedda för trafikledare under utbildning, inrättas från och med
nästa budgetår.

Chefen för flygvapnet upprepar sina föregående år framförda förslag
(jfr prop. 1956: 110, s. 182) rörande överföring av trafikledarna till civilmilitär
anställningsform samt ordinariesättning av tjänster för sex stabstrafiklcdare
i Ce 29 och 19 förste trafikledare i Ce 27.

Civilförvaltningen tillstyrker förslagen att inrätta ytterligare nio tjänster
för trafikledare i Ce 23 och att ordinariesätta tjänster för sex stabstrafikledare
i Ce 29 och 19 förste trafikledare i Ce 27. Med hänsyn till

196

Kungl. Maj:ts proposition nr ltO år 1957

vad flygvapenchefen anfört anser civilförvaltningen det även motiverat att
inrätta ett antal rekryteringstjänster för trafikledare. Ämbetsverket ifrågasätter
dock om det icke kan vara tillfyllest att till en början inrätta endast
fyra dylika tjänster i högst lönegrad Ce 21 med reglerad befordringsgång
i enlighet med vad flygvapenchefen föreslagit. Förslaget att trafikledarna
skall hänföras till kategorin civilmilitär personal kan civilförvaltningen
alltjämt icke biträda.

11. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten.
Med anledning av en inom flygledningen företagen utredning
föreslog chefen för flygvapnet i sitt militärorganisatoriska underlag för
innevarande budgetår en ändrad organisation och en förstärkning av personalen
för den militära väderlekstjänsten. För detta förslag har närmare
redogjorts i propositionen 1956: 110 (s. 182—186). Såsom framgår
av propositionen (s. 192—193) ansåg föredragande departementschefen en
förstärkning av personalen för den militära väderlekstjänsten vara erforderlig
men förklarade sig icke vara beredd att taga ställning till det framlagda
förslaget i dess helhet utan ansåg att detsamma först borde granskas
av statens organisationsnämnd. Departementschefen tillstyrkte emellertid
att vissa extra ordinarie och extra tjänster inrättades för centralorganet
för den militära väderlekstjänsten, nämligen tjänster för en förste stabsmeteorolog
i Ce 31, eu stabsmeteorolog i Ce 29, en meteorolog i Ce 25, en
meteorolog i reglerad befordringsgång, två meteorologassistenter i Cg 16,
en kontorist i Cg 13 och fyra tekniska biträden i Cg 11. Departementschefen
räknade vidare med att en tidigare för observationscentralen i
Hagshult avsedd kontorsbiträdestjänst i Ca 8 skulle indragas. Riksdagen
beslöt i enlighet med departementschefens förslag.

Sedan Kungl. Maj:t härefter uppdragit åt statens organisationsnämnd
att avgiva yttrande över förslaget har organisationsnämnden den 19 september
1956 inkommit med sådant yttrande.

Organisationsnämnden anför i yttrandet bland annat följande. Nämnden
saknar väderleksteknisk expertis och kan ej heller bedöma det berättigade
i de krav som av försvarsgrenscheferna ställes på den militära
väderleksorganisationen. Nämnden har därför, för att erhålla ett utlåtande
över förslaget från en sakkunnig stående utanför den militära väderleksoi
ganisationen, inhämtat yttrande från professorn i meteorologi vid
Stockholms högskola C. G. Rossby. — Den föreslagna serviceorganisationen
med meteorologassistenter, tekniska biträden och kontorsbiträden har
ej särskilt undersökts av organisationsnämnden men synes dock nämnden
vara lämpligt dimensionerad i förhållande till utbyggnaden i övrigt. När
den nya organisationen varit i verksamhet någon tid bör behovet av servicepersonal
överses. — Organisationsnämnden tillstyrker, på grund av
vad sålunda anförts och med stöd av professor Rossbys yttrande, att den
militära väderleksorganisationen i princip får den av chefen för flygvapnet
föreslagna utformningen.

197

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

För nästa budgetår upprepar chefen för flygvapnet de i propositionen
1956: 110 redovisade förslagen till personalförändringar för den militära
väderlekstjänsten, med undantag dels för de tjänster som tillkommit för
innevarande budgetår och dels för det i nämnda proposition redovisade
förslaget att indraga 17 tjänster för tekniska biträden i Ce 8. Härjämte
föreslår flygvapenchefen att de extra ordinarie och extra tjänster, som
inrättats för innevarande budgetår, utbytes mot ordinarie respektive extra
ordinarie tjänster.

Civilförvaltningen anför, att ämbetsverket anser det vara av betydelse
att beslut rörande den militära väderlekstjänstens organisation fattas vid
1957 års riksdag. I likhet med flygvapenchefen anser civilförvaltningen att
ifrågavarande 17 tjänster för tekniska biträden bör bibehållas i personalförteckningarna
även för nästa budgetar med hänsyn till svårigheterna att
bedöma när telefaksimile kan komma att införas. Med den av flygvapenchefen
ånyo föreslagna ordinariesättningen av 19 meteorologtjänster i
Ce 25 anser civilförvaltningen alltjämt böra anstå tills vidare. I övrigt har
ämbetsverket utgått från att flygvapenchefens förslag vinner bifall.

12. Förändringar i övrigt beträffande flottiljpolisorganisationen. Chefen
för flygvapnet föreslår att flottilj polisorganisationen utökas med beställningar
för en förste flottiljpolis i Ca 19, fem flottiljpoliser i Ca 16 och
åtta flottiljpoliser i Ca 14, motsvarande behovet för en flygflottilj. Civilförvaltningen
biträder förslaget. Om de salunda föreslagna beställningarna
för flottiljpoliser inrättas kommer enligt civilförvaltningen en flottiljpolisorganisation
av den omfattning som förutsattes enligt beslut av 1948
års riksdag (jfr prop. 1948:206, s. 455) att vara helt genomförd.

Flygvapenchefen föreslår härjämte att ytterligare tre beställningar för
flottiljpoliser inrättas för F 1 och anför härom bland annat följande. När
principerna för flottiljpolisorganisationen fastställdes år 1948 saknades
helt erfarenheter beträffande tjänsten vid nattjaktflottilj. Antalet flottiljpoliser
vid nattjaktflottiljen (Fl) är därför för närvarande detsamma
som vid övriga flottiljer. Vid nattjaktflottiljen förekommer emellertid
flygtjänst under betydligt större del av dygnet än vid andra flottiljer, varför
räddningstjänsten vid denna flottilj måste vara i funktion i större utsträckning
än vid övriga flottiljer. För att räddningstjänsten skall kunna
fungera tillfredsställande erfordras därför att för F 1 inrättas ytterligare
tre beställningar för flottilj poliser, varav en i Ca 16 och två i Ca 14. Civilförvaltningen,
som erinrar om att ämbetsverket i det föregående (jfr under
punkt 7 och 8) på förslag av flygvapenchefen tillstyrkt en utökning
av flottiljpolisorganisationen för F2 och F 21 med sammanlagt åtta beställningar,
biträder jämväl detta förslag.

13. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. Flygvapenchefen
anför att ledningen av den tekniska tjänsten vid flygflottiljernas divisioner
blivit betydligt mera ansvarsfull sedan år 1953 då löneställningen

198

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1957

för stationsavdelningscheferna fastställdes och föreslår därför att de 55
beställningar, som finnes för förste verkmästare i Ca 22 i flygstationstjänst,
utbytes mot beställningar för förste verkmästare i Ca 23. Av samma
skäl som i det föregående (jfr punkt 9) anförts beträffande förvaltarna
i förrådstjänst (intendenturmateriel) vid sektorflottiljerna föreslår flygvapenchefen
vidare att nio beställningar för förrådsförvaltare (flygmateriel),
avsedda för sektorflottiljer, uppflyttas från Ca 21 till Ca 23. Civilförvaltningen,
som anser att frågan om jämkning i löneställningen för beställningarna
för förste verkmästare i flygstationstjänst och för förrådsförvaltare
vid sektorflottilj bör upptagas i annan ordning, räknar icke med att
flygvapenchefens nu framställda förslag vinner bifall.

Enligt flygvapenchefen beräknas behovet av elektroteknisk personal vid
flygvapnet avsevärt öka under de närmaste åren på grund av övergång
till mer komplicerad materiel. Flygvapenchefen anser det därför nödvändigt
att förstärka utbildningsorganisationen vid flygvapnets radarskola
och tekniska skola. För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet sålunda
dels att för radarskolan tillkommer en tjänst för driftingenjör
ävensom — i utbyte mot tio beställningar för flygtekniker i Ca 15 — beställningar
för sex förste mästare i Ca 19 och fyra mästare i Ca 17, dels ock
att för tekniska skolan inrättas beställningar för sex förste mästare, fem
mästare och fem flygtekniker. Civilförvaltningen tillstyrker att en tjänst
för driftingenjör i Ce 25 tillkommer för radarskolan men räknar i övrigt
icke med bifall till den föreslagna personalförstärkningen för ifrågavarande
skolor.

Förbandens behov av elektroteknisk personal har avsevärt ökat med
hänsyn till att flottiljerna tillföres flygplan med komplicerad teleteknisk
utrustning. Till följd av att telematerielen blivit mer komplicerad har
vidare en kvalitetsförstärkning av personalen ansetts nödvändig. Med anledning
härav har för budgetåren 1955/56 och 1956/57 ytterligare beställningar
inrättats för flygtekniker, varjämte vissa mästarbeställningar utbytts
mot beställningar för verkmästare (jfr prop. 1955: 110, s. 153 och
prop. 1956: 110, s. 193). För nästa budgetår anmäler flygvapenchefen att
ifrågavarande övergång till nya flygplantyper gör det nödvändigt att inrätta
85 nya beställningar för flygtekniker i Ca 15, varjämte tre beställningar
för mästare i Ca 17 bör utbytas mot beställningar för verkmästare
i Ca 21. — Flygvapenchefen anmäler vidare att övergången till nya flygplantyper
gör det nödvändigt att öka ut den elektriska och elektroniska
materielen vid flottiljerna för utbildnings- och övningsändamål (simulatorer
in. in.). För betjäning av denna materiel kräves elektrotekniker,
som bör tillkomma i takt med materielleveranserna. För budgetåret 1957/58
föreslår flygvapenchefen att beställningar inrättas för åtta förste mästare
i Ca 19, fem mästare i Ca 17 och 22 flygtekniker i Ca 15. — Med
hänsyn till att viss ny vapenmateriel kommer att tillföras förbanden före -

199

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

slår flygvapenchefen härjämte i fråga om personal tillhörande kategorin
vapen att beställningar för två förste mästare i Ca 19 och tre mästare i
Ca 17 utbytes mot fem verkinästarbeställningar i Ca 21 samt att 22 beställningar
för flygtekniker i Ca 15 inrättas. — Flygvapenchefen föreslår
slutligen ånyo att en beställning för mästare i Ca 17 inrättas för F5 (jfr
prop. 1956: 110, s. 178).

Civilförvaltningen, som i det föregående (jfr punkterna 3, 4 och 6) räknat
med inrättande av ett antal beställningar för teknisk personal för
luftbevakningsorganisationen, arméns fallskärmsjägarutbildning och de
förstärkta attackflottiljerna, anser sig icke kunna bedöma huruvida med
hänsyn till materielläget samtlig föreslagen teknisk personal oundgängligen
måste tillkomma från och med nästa budgetår. Då det emellertid
från flygvapnets sida framhållits att den nu föreslagna tekniska personalen
oundgängligen erfordras för att handhava den materiel, som förutsättes
skola finnas tillgänglig senast under budgetåret 1957/58, har ämbetsverket
ansett sig böra räkna med att de av flygvapenchefen föreslagna
personalförändringarna kommer till stånd.

Chefen för flygvapnet, som anser att en höjning av löneställningen för
verkstadsöveringenjörerna bör genomföras, föreslår att löneställningen för
ifrågavarande ingenjörer snarast överses. Civilförvaltningen har icke något
att erinra häremot.

14. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinpersonal.
Chefen för flygvapnet upprepar förslaget (jfr prop. 1956:110, s.
187) om uppflyttning av förrådsmästartjänsterna vid flygvapnets förband
(motsvarande) från Ce 17 till Ce 19. Civilförvaltningen erinrar om
att ämbetsverket i sina äskanden för innevarande budgetår efter särskild
utredning tillstyrkt förslaget, dock med undantag för den för F 2 avsedda
tjänsten, men att statens lönenämnd icke ansett att någon ändring i löneställningen
för ifrågavarande tjänster borde ske på grundval av flygvapenchefens
förslag. Då civilförvaltningen utgår från att denna löneställningsfråga
kommer att upptagas till behandling i annan ordning, har ämbetsverket
ansett sig sakna anledning att åter framlägga något förslag i
ämnet.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag om extraordinariesättning
av 34 tjänster för förrådsman i Cg 11, nämligen tre vid envar
av F 3, F 4, F 11 och F 14, två vid envar av F 8, F 10, F 12, F 13, F 17,
F 18 och F 21 samt en vid envar av F 1, F 2, F 6, F 7, F 9, F 15, F 16 och
flygvapnets centrala skolor (jfr prop. 1956: 110, s. 188 och 193).

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1956:110, s. 190—191)
att fem tjänster i Ce 15 med benämningen fältföreståndare, avsedda för
tillsynsmän vid vissa krigsflygfält, tillföres flygvapnet. Civilförvaltningen
tillstyrker liksom förut att för ifrågavarande ändamål inrättas fem tjänster
i Ce 13 med benämningen fältförman.

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957

Chefen för flygvapnet återkommer med förslag om att ytterligare en
tjänst för vaktman i Ce 12 inrättas vid flygvapnets centrala skolor (jfr
prop 1956: 110, s. 187—188). Civilförvaltningen biträder alltjämt detta
förslag.

Flygvapenchefen föreslår vidare, i samråd med fortifikationsförvaltningen,
att en tjänst för reparatör i Cg 13 vid Göta flygflottilj (F 9)
extraordinariesättes och att tjänster inrättas för en reparatör i Cg 13 och
en eldare i Cg 11 vid Bråvalla flygflottilj (F 13). Flygvapenchefen anmäler
vidare att personalen för elektriska reparationsarbeten vid F 9 är
otillräcklig och föreslår att en tjänst för reparatör i Cg 12 inrättas vid
flottiljen. Civilförvaltningen biträder förslagen.

15. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Chefen för flygvapnet
upprepar förslaget att 20 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid flottiljernas (motsvarande) sammanslagna byggnads- och
intendenturavdelningar omvandlas till tjänster för kanslibiträde i Ce 11
(jfr prop. 1956: 110, s. 188). Civilförvaltningen, som föregående år tillstyrkte
förslaget, förutsätter att denna löneställningsfråga kommer under
behandling i annan ordning och framlägger därför icke nu något förslag
i ämnet.

Arbetsbelastningen på mobiliseringsavdelningen vid sektorflottiljerna,
vilka handhar truppregistreringen för största delen av luftbevakningspersonalen,
har enligt flygvapenchefen blivit alltför stor. Flygvapenchefen
föreslår därför att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer
vid envar av F 1, F 4, F 9, F 10, F 12, F 13, F 16, F 18 och F 21.
Civilförvaltningen anser att ifrågavarande personalbehov, liksom hittills,
tills vidare bör tillgodoses genom anställande av extra personal med anlitande
av medel, som står till ämbetsverkets förfogande.

Civilförvaltningen anmäler att centraliseringen av avlöningsuträkning
och avlöningsutbetalning är genomförd såvitt avser flygvapnets förband.
Civilförvaltningen, som hänvisar till vad ämbetsverket anfört beträffande
kontorspersonal i kassatjänst för armén (jfr s. 131), hemställer att fem
tjänster för kanslibiträde i Cell, avsedda för kassaavdelningarna vid F 8,
F 9, F 10, F 12 och F 18, tillkommer från och med nästa budgetår i utbyte
mot samma antal kontoristtjänster i Ca 13. (För innehavarna av
kontoristtjänsterna vid F 12 och F 18 förutsättes tjänster komma att upptagas
på civilförvaltningens stat. Övriga tjänster är vakanta.)

Civilförvaltningen anmäler vidare, att i enlighet med principerna för
reglerad befordringsgång sju tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
(två vid flygstaben samt en vid envar av F 4, F 7, F 8, F 11 och
F 17) bör utbytas mot kontorsbiträdestjänster i Ca 8. Enligt ämbetsverket
kan emellertid samtidigt sju kontorsbiträdestjänster (två vid envar av
F 2, F 6 och F 14 samt en vid F 9) utbytas mot tjänster för biträde för
skriv- och kontorsgöromål, varför några nya kontorsbiträdestjänster icke
behöver inrättas.

201

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

16. Övriga personalförändringar m. m. Chefen för flygvapnet föreslår
ånyo att en tjänst för fotoingenjör i Ce 25 inrättas vid F 11. Civilförvaltningen
tillstyrker liksom förut att en tjänst för driftingenjör i Ce 25 uppföres
för F 11 på flygvapnets personalförteckning under förutsättning att
en extra, å sakanslag inrättad tjänst för driftingenjör vid F 11 samtidigt
indrages (jfr prop. 1956:110, s. 188—189).

Flygvapenchefen föreslår att en tjänst i Ce 23 för lärare i gymnastik och
idrott vid flygkadettskolan (F 20) uppflyttas till Ce 25. Såsom skäl härför
anför chefen för flygvapnet att gymnastikutbildningen vid flygkadettskolan
avser att bibringa eleverna utbildning såsom instruktörer i gymnastik
och idrott och är jämförbar med motsvarande utbildning vid folkskoleseminarierna.
Civilförvaltningen biträder förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens ånyo framförda förslag
(jfr prop. 1956: 110, s. 189) att en tjänst för sjukvårdsbiträde i Cg 5 vid
vardera Fil och F 16 utbytes mot extra ordinarie tjänst.

Flygvapenchefen upprepar tidigare framfört förslag (jfr prop. 1956:
110, s. 189), att för assistenter för frivilligfrågor inrättas 19 extra tjänster
i 13 lönegraden, varav tio med heltids- och nio med halvtidstjänstgöring,
i stället för nu utgående arvoden. Civilförvaltningen räknar icke med bifall
till förslaget.

Däremot biträder civilförvaltningen flygvapenchefens förslag att en
tjänst för ekonomibiträde i Cg 7 vid Södertörns flygflottilj (F 18) extraordinariesättes
och uppflyttas till 8 lönegraden.

Civilförvaltningen har under senare år för vissa perioder medgivit anställande
av ett extra ekonomibiträde för Kalmar flygflottilj (F 12), avsett
för flygvapnets målplats Sandbyn på Öland. Flygvapenchefen föreslår,
med framhållande av att målplatsen i fortsättningen kommer att utnyttjas
året runt, att ett ekonomibiträde i Cg 5 tillkommer för F 12. Civilförvaltningen
biträder förslaget.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare
vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna samt för timarvoden
till civila timlärare för underbefälsutbildning beräknas av civilförvaltningen
öka med 5 000 kronor respektive 65 000 kronor.

Kostnaderna för flygtillägg beräknas av civilförvaltningen för nästa
budgetår till 4 740 000 kronor såvitt avser anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän och till 2 345 000 kronor såvitt avser anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilket i förhållande
till de för ändamålet beräknade kostnaderna för innevarande budgetår
innebär ökning med 460 000 kronor respektive 185 000 kronor.

18. Förändringar beträffande flygförvaltningen. Under denna punkt
redovisas de förändringar avseende personal med avlöning från förevarande
anslag, som skulle uppkomma vid bifall till flygförvaltningens förslag
till 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

De sakkunniga har, såvitt rör personal med avlöning från förevarande
anslag, föreslagit följande förändringar. Av militär personal utgår en beställning
för förvaltare i Ma 23. Beträffande flygingenjörpersonal tillkommer
beställningar för två flygingenjörer av 2. graden i Ca 27 och för fem
flygingenjörer av 1. graden i Ca 29. Beställningar för två flygingenjörer
av 1. graden i Ca 29 utbytes mot beställningar (tjänster) för flygdirektör
av 2. graden eller byrådirektör i Ca 31 och flygdirektör av 1. graden eller
byrådirektör i Ca 33, vilka beställningar (tjänster) föreslås redovisade på
flygförvaltningens personalförteckning. Beträffande civil personal slutligen
utgår tjänster för 1 kansliskrivare i Ca 15, 1 kontorist i Ce 13 och ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Åtgärder för att förbättra tillgången på flygande personal

I skrivelse den 12 oktober 1956 har flygvapenchefen framlagt förslag
till vissa åtgärder för att förbättra tillgången på flygande personal (officerare,
fältflygare, flygnavigatörer). Jag vill i detta sammanhang även
upptaga dessa förslag till behandling.

Rekryteringen av flygförare och omfattningen av fältflygarnas (flygnavigatörernas)
frivilliga tjänst efter kontraktstidens slut är enligt flygvapenchefen
icke tillfredsställande. Detta orsakar brister i krigsorganisationen.
Även tjänsten i fred påverkas menligt, eftersom de flesta yngre
officerarna är avsedda som lärare vid förband och utbildningsanstalter.
Om radikala motåtgärder icke snabbt vidtages uppstår enligt flygvapenchefen
inom kort allvarliga konsekvenser för vårt totalförsvar. Flygvapenchefen
anser den otillfredsställande rekryteringen främst bero på att de
förmåner, som erbjudes den flygande personalen (befordringsmöjligheter,
flygtillägg, premier) icke är så lockande att de kompenserar yrkets risker
och påfrestningar. Dessa förmåner bör därför enligt flygvapenchefen förbättras,
varjämte erfordras, i varje fall övergångsvis, nya rekryteringsvägar
för att man skall kunna fylla bristerna under den närmaste tiden.
Flygvapenchefen framlägger därför förslag om förbättring av befordringsmöjligheterna
för löjtnanter, höjning av premier till fältflygare (flygnavigatörer)
och förbättring av deras befordringsmöjligheter, förlängd allmänbildande
undervisning för fältflygare (flygnavigatörer), rekrytering av
icke flygande officerare samt rekrytering av flygande reservofficerare.

Flygvapenchefen har vidare i skrivelse den 14 november 1956 framlagt
förslag om höjning av flygtilläggen m. m. Denna fråga, som ej här upptages
till behandling, torde i annat sammanhang anmälas av chefen för
civildepartementet.

över flygvapenchefens i skrivelsen den 12 oktober 1956 framställda förslag
har yttranden inhämtats från överbefälhavaren — efter hörande av
chefen för armén och chefen för marinen — försvarets civilförvaltning,
försvarets socialbyrå, försvarets skolnämnd (såvitt avser förslaget om för -

203

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

längd allmänbildande undervisning), luftfartsstyrelsen, statskontoret och
statens lönenämnd. Härjämte har svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet
och försvarsväsendets underbefälsförbund beretts tillfälle
att avge yttrande i ärendet.

Remissmyndigheterna har i allmänhet endast i viss utsträckning ansett
sig kunna biträda flygvapenchefens förslag. Försvarets civilförvaltning anser
att försiktigheten borde bjuda att till en början endast genomföra
någon eller några av de föreslagna åtgärderna. Cheferna för armén och
marinen anser att orsakerna till svårigheterna att tillgodose personalbehovet
i huvudsak är gemensamma för samtliga försvarsgrenar och att det
icke är lämpligt att lösa detta problem genom ensidiga åtgärder försvarsgrensvis.
Jämväl statskontoret ger uttryck för uppfattningen att det icke
är möjligt att bedöma frågan om flygvapnets rekryteringsbehov för sig
utan hänsynstagande till liknande önskemål från andra håll eller utan
att beakta de återverkningar, som kan uppkomma inom andra områden
beträffande krav på lönehöjningar m. m. Försvarets socialbyrå erinrar
om att rekryteringsunderlaget kommer att förbättras avsevärt de närmaste
åren på grund av att ynglingar tillhörande de stora årskullarna
från 1940-talet nu kommer upp i 17-årsåldern.

Personalorganisationerna har i huvudsak ställt sig positiva till de föreslagna
åtgärderna.

I det följande lämnas en närmare redogörelse för flygvapenchefens förslag
och för de yttranden, som avgivits över förslagen.

Förbättring av befordringsmöjlighcterna för löjtnanter

Flygvapenchefens förslag. Vakanserna inom officersbeställningarna,
som uteslutande avser löjtnants- och fänriksbeställningar, är enligt
flygvapenchefen en följd av rekryteringssvårigheter och svårigheter att med
nuvarande förmåner behålla redan anställd personal. Särskilt under den
senaste tiden har avgångarna varit stora. Under 1956 har sålunda 29 löjtnanter
och fänrikar slutat sin anställning för att övergå till civil luftfart.
Flygvapenchefen, som ser mycket allvarligt på avgången bland den yngre
officerspersonalen, anser det främsta motivet till avgången vara den långa
anställningstiden innan befordran till kapten kan erhållas, för närvarande
cirka elva år.

Flygvapenchefen föreslår nu, att sådana åtgärder vidtages att tiden för
befordran till kapten minskas till åtta år. För att uppnå denna förkortning
av tiden för kaptensbefordran erfordras, enligt en inom flygstaben
gjord utredning omfattande tiden fram till år 1967, dels att 8.1 kaptenseller
högre beställningar inrättas, vilka samtliga av flygvapenchefen i annat
sammanhang beräknats erforderliga för att täcka ett oundgängligt personalbehov
för redan beslutad organisation, dels ock att därutöver tillfälligt
inrättas 27 kaptensbeställningar i utbyte mot löjtnantsbeställningar.

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

För nästa budgetår utgör enligt flygvapenchefen behovet av kaptens- eller
högie beställningar o7, varav 30 upptagits i flygvapenchefens ordinarie
äskanden (jfr i det föregående under punkterna 1, 2, 3, 7, 9 och 18) och
27 kaptensbeställningar nu föreslås bli inrättade i utbyte mot löjtnantsbeställningar.
Sistnämnda beställningar kan enligt flygvapenchefen emellertid
efter budgetåret 1958/59 successivt återföras till löjtnantsbeställningar,
allteftersom övriga här angivna beställningar inrättas. Kostnaderna
för ifrågavarande utbyte av beställningar beräknas till i runt tal
180 000 kronor för nästa budgetår.

Yttranden. Överbefälhavaren anser att de av flygvapenchefen föreslagna
åtgärderna icke löser problemet på längre sikt och föreslår en utredning
i syfte att få till stånd en överenskommelse mellan flygvapnet och den
civila luftfarten om hur den flygande personalen skall rekryteras, utbildas
och användas samt om hur kostnaderna härför skall fördelas. Luftfartsstyrelsen
anför att en dylik överenskommelse icke synes lämplig med hänsyn
till principen att personalen själv bör få välja sin anställning. En
sådan fördelning av utbildningskostnaderna som överbefälhavaren ifrågasatt
skulle enligt styrelsen få mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser
för de civila flygbolagen. Civilförvaltningen anför att det otillfredsställande
befordringsläget för löjtnanter inom flygvapnet i lika hög grad har
aktualitet inom övriga försvarsgrenar. Civilförvaltningen erinrar om att
chefen för försvarsdepartementet genom beslut den 27 mars 1956 uppdragit
åt ämbetsverket att i samråd med försvarsgrenscheferna utreda frågan
om åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten
för kaptensbefordran. I avvaktan på denna utredning anser sig
ämbetsverket icke kunna tillstyrka att åtgärder vidtages för att förbättra
befordringsmöjligheterna inom flygvapnet. Jämväl statskontoret och statens
lönenämnd hänvisar till den ifrågavarande utredningen. Officersförbundet
biträder flygvapenchefens förslag. Vnderofficersförbundet anför
att försämringen i fråga om löjtnanternas befordringsförhållanden äger
sin motsvarighet även inom underofficerskåren, där befordringsutsikterna
för sergeanter är under utveckling mot ett krisartat läge.

Höjning av premier till fältflygare (flygnavigatörer) och förbättring av

deras befordringsmöjligheter

Flygvapenchefens förslag. För att förbättra rekryteringen av fältflygare
(flygnavigatörer) och stimulera till frivillig tjänst efter kontraktstidens
slut föreslår flygvapenchefen dels en höjning av tjänstepremierna
och viss ändring i villkoren för deras erhållande, dels en höjning av de premier,
som utgår efter fullgjorda repetitionsövningar, dels ock en förbättring
av befordringsmöjligheterna och därmed av löneförhållandena för
ifrågavarande personal.

Tjänstepremier. Tjänstepremierna infördes enligt beslut av 1952 års

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år t957

205

riksdag (prop. 1952:229) för att underlätta omskolningen av fältflygare
till civilt yrke och för att förbättra rekryteringen. Premierna utgår för
fältflygare med belopp och enligt villkor som framgår av kungörelsen 1953:
670 med bestämmelser för underlättande av fältflygares övergång till civil
verksamhet. Nuvarande tjänstepremiers storlek, uttryckt i antal månadslöner
vid olika anställningstider, framgår av nedanstående tabell.

Antal månadslöner om tiden för anställning som fältllygare omfattat
endast första anställningstiden	första anställningstiden och därutöver
1 år	2 år	3 år	4 år	5 år	6 år
12	18	23	26	28	29	30

Tjänstepremiens storlek grundas på anställningstidens längd och den
löneklass fältflygaren tillhörde omedelbart före avgången. Av tabellen
framgår att den fältflygare som fullgjort sin kontraktstid (5 år 10 månader
för fältflygare med realexamen; eljest 6 år 10 månader) erhåller en
tjänstepremie motsvarande 12 månadslöner. För varje års frivilligt kvarstannande
efter första anställningstidens slut ökar tjänstepremien med ett
belopp motsvarande lönen under ytterligare ett antal månader. Åren närmast
efter anställningstidens slut premieras härvid högre än de därefter
följande. Avsikten har varit att icke genom likformigt växande premier
locka fältflygarna att kvarstå i tjänst längre tid än som normalt kan anses
förenligt med deras bästa. För flygnavigatörer gäller enligt kungörelsen
1955:452 i princip samma bestämmelser som för fältflygare, dock
att tjänstepremien till flygnavigatör utgör 80 % av det belopp, vartill fältflygare
är berättigad.

Erfarenheterna under de år tjänstepremierna funnits har enligt flygvapenchefen
visat, att principen med tjänstepremier är riktig men att premiebeloppen
är otillräckliga för att i så hög grad som beräknats uppmuntra
till ökad rekrytering och frivilligt kvarstannande efter första anställningstidens
slut. Sedan nuvarande tjänstepremier fastställdes har
vidare krigsflygplanens fart och operationshöjd ökat, vilket medför större
påfrestningar på den flygande personalen än tidigare. Flygvapenchefen
anser det därför skäligt och ur rekryteringssynpunkt oundgängligen nödvändigt
att nuvarande tjänstepremier avsevärt höjes. Tjänstepremiernas
storlek för fältflygare enligt flygvapenchefens förslag framgår av följande
tabell.

Antal månadslöner om tiden för anställning som fältllygare omfattat
endast förslå anställningstiden	första anställningstiden och därutöver
1 år	2 år	3 år	4 år	5 år	6 år
18	30	42	48	52	54	55

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

För flygnavigatörer föreslås tjänstepremien liksom nu utgå med 80 %
av det belopp, vartill fältflygare är berättigade.

Flygvapenchefen föreslår vidare att den reduktion av tjänstepremien
som nu gäller enligt 4 § kungörelsen 1953: 670 för fältflygare (flygnavigatör)
som erhåller statlig eller kommunal anställning skall upphöra
att gälla. Flygvapenchefen anser att en bestämmelse av detta slag gör
premien mindre eftersträvansvärd och att den rekryteringsfrämjande
effekt, som man velat åstadkomma med premien, därigenom avsevärt begränsas.
Chefen för flygvapnet föreslår vidare att till fältflygare (flygnavigatör)
som tvingas avgå till följd av sjukdom eller skada ådragen
under flygtjänsten utbetalas intjänt del av tjänstepremien, dock
lägst 50 % av den lägsta tjänstepremie, som skulle ha kunnat erhållas vid
kontraktstidens slut.

Flygvapenchefen räknar med att här framlagda förslag i fråga om
tjänstepremierna kommer att medföra ökad frivillig tjänstgöring, varigenom
den årliga rekryteringen av fältflygare (flygnavigatörer) vid fullt
utbyggd organisation kan minskas och besparingar uppnås i fråga om utbildningskostnader.
Enligt flygvapenchefens beräkningar utgör årskostnaderna
för tjänstepremierna enligt föreliggande förslag cirka 1 700 000 kronor,
medan en frivillig förlängning av anställningstiden i den utsträckning
flygvapenchefen räknat med kommer att medföra besparingar om
cirka 4 000 000 kronor årligen.

Premier för fullgjorda repetitionsövningar. Enligt Kungl. Maj :ts beslut
den 3 juni 1955 angående särskilda bestämmelser rörande utbildning och
befordran av fältflygare och flygnavigatörer m. m., med däri genom beslut
den 16 december 1955 och den 1 juni 1956 gjorda ändringar, skall
fältflygare (flygnavigatör) efter kontraktstidens utgång fullgöra två obligatoriska
repetitionsövningar. Härefter kan fullgöras högst två frivilliga repetitionsövningar.
Efter att i flygtjänst ha fullgjort de obligatoriska repetitionsövningarna
äger fältflygare (flygnavigatör) uppbära premie med 500
kronor. För envar av de båda frivilliga repetitionsövningarna, fullgjorda i
flygtjänst, utgår premie med 1 000 kronor, under förutsättning att vederbörande
icke uppbär lön från statlig eller viss kommunal anställning. I
sistnämnda fall reduceras premien med hälften.

För att stimulera fältflygarna (flygnavigatörerna) till att fullgöra repetitionsövningarna
i flygtjänst och att fullgöra frivilliga repetitionsövningar
föreslår flygvapenchefen nu att premie utgår med 1 800 kronor för varje
repetitionsövning — obligatorisk såväl som frivillig — som fullgöres i flygtjänst.
I anslutning till vad flygvapenchefen i det föregående föreslagit
i fråga om tjänstepremierna bör någon reduktion för anställningshavare
i statstjänst m. m. icke äga rum.

Befordringsgången. Av Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 3 juni
1955 framgår att fältflygare (flygnavigatör) befordras till fältflygare (flyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

207

navigatör) av 3. graden i Mf 7/8 efter att ha genomgått grundläggande
flygutbildning (flygnavigatörsutbildning), till fältflygare (flygnavigatör)
av 2. graden i Me It eller 10 efter att ha genomgått grundläggande flygslagsutbildning,
till fältflygare (flygnavigatör) av 1. graden i Me 14 efter
att minst fyra år ha tjänstgjort som fältflygare (flygnavigatör) av 2. graden
— dock först efter första anställningstidens utgång — samt till förste
fältflygare (flygnavigatör) i Me 16 efter att minst ett år ha tjänstgjort
som fältflygare av 1. graden. Befordran till fältflygare (flygnavigatör)
av 2. graden erhålles således efter cirka två till tre års anställning. Denna
grad och häremot svarande löneförmåner bibehålies sedan under fyra år
till kontraktstidens slut. Fältflygare (flygnavigatör) av 2. graden, som
icke uttages till officersutbildning, kan således icke erhålla någon befordran
under anställningstiden. Enligt flygvapenchefen skapar detta olust
och medverkar till att minska intresset för tjänsten.

Flygvapenchefen föreslår därför att nuvarande grad som fältflygare
(flygnavigatör) av 3. graden utgår och att befordran till fältflygare (flygnavigatör)
av 2. graden sker efter godkänd grundläggande flygutbildning
(flygnavigatörsutbildning). Befordran till fältflygare (flygnavigatör) av 1.
graden föreslås ske efter godkänd grundläggande flygslagsutbildning och
befordran till förste fältflygare tidigast ett år därefter. Enligt flygvapenchefen
har högre grader för den flygande personalen övervägts. Flygvapenchefen
är emellertid för närvarande icke beredd till längre gående
förslag än som nu framlagts, med hänsyn bland annat till att något slutligt
förslag beträffande den allmänbildande undervisningen icke kunnat
framläggas.

Merkostnaderna med anledning av ifrågavarande förslag beräknar flygvapenchefen
till i runt tal 650 000 kronor för nästa budgetår.

Yttranden. Tjänstepremier. Remissmyndigheterna anser i allmänhet
att viss höjning av tjänstepremierna kan vara berättigad. Överbefälhavaren
anför sålunda att starka skäl synes föreligga att bereda fältflygarna goda
förmåner vid avgång ur tjänst. Civilförvaltningen ifrågasätter om icke en
ökad allmänbildande undervisning, kombinerad med en begränsad höjning
av premierna, bör ge önskat resultat. Statskontoret föreslår en ökning av
premierna för två års frivillig anställning och att skillnaden mellan premierna
för fyra och fem års frivillig anställning ökas. Enligt ämbetsverket
bör det högsta premiebeloppet icke motsvara mer än 40 månadslöner.
Socialbyrån anser att tjänstepremien efter första anställningstidens
utgång bör motsvara 18 månadslöner och att premien bör utgå med sitt
högsta belopp efter tre års förlängd anställningstid. Socialbyrån anser
vidare att tjänstepremien bör utgå med samma belopp för fältflygare som
för flygnavigatörer. Försvarsväsendets underbefälsf örbund uttalar att
tjänstepremierna synes vara i huvudsak väl avvägda enligt flygvapenchefens
förslag men ifrågasätter om icke antalet månadslöner för två års

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

frivillig tjänstgöring borde höjas genom justering av antalet månadslöner
för tiden därefter. Förbundet anser vidare att premierna skall utgå med
lika belopp för fältflygare och flygnavigatörer. Även svenska underofficersförbundet
ger uttryck för denna uppfattning.

Förslaget att slopa nuvarande föreskrift om reduktion av tjänstepremie
vid statlig eller kommunal anställning avstyrkes av civilförvaltningen
och statskontoret, med hänsyn till premiens syfte att underlätta
övergång till civil verksamhet, men tillstyrkes av lönenämnden, socialbyrån
och underbefälsförbundet.

Gentemot förslaget om rätt till viss del av tjänstepremie för
dem som på grund av sjukdom eller skada slutar före kontraktstidens utgång
har remissmyndigheterna i huvudsak icke liaft något att erinra. Socialbyrån
och underbefälsförbundet anser dock att dylik rätt bör föreligga endast
vid skada och alt tjänstepremie i sådana fall bör utgå med samma belopp
som eljest efter första anställningstidens utgång.

Socialbyrån och underbefälsförbundet har i detta sammanhang vidare
föreslagit sådan ändring av nu gällande bestämmelser, att tjänstepremie
efter avliden fältflygare (flygnavigatör) skall utgå med oreducerat belopp
till närmast anhöriga, såsom hustru och barn.

Premier för fullgjorda repetitionsövningar. Civilförvaltningen, statskontoret
och statens lönenämnd tillstyrker att viss uppräkning sker av här
ifrågavarande premier. Civilförvaltningen föreslår en uppräkning med
50 %, motsvarande inträffade levnadskostnadsstegringar. Underbefälsförbundet
biträder flygvapenchefens förslag i denna fråga.

Befordringsgången. Civilförvaltningen tillstyrker den föreslagna befordringsgången.
Lönenämnden (två ledamöter skiljaktiga) och statskontoret
anser sig däremot icke kunna biträda förslaget. Socialbyrån anser konsekvenser
icke uteslutna för motsvarande tjänstegrader inom försvaret i
övrigt och ifrågasätter om icke fältflygare och flygnavigatörer i stället
borde göras till korttidsanställda officerare (två ledamöter dock skiljaktiga
beträffande detta förslag). Socialbyrån anser vidare att en minskning
av kontraktstiden borde övervägas. Underbefälsförbundet föreslår, i likhet
med socialbyrån, att fältflygare och flygnavigatörer göres till korttidsanställda
officerare, varvid beställningarna för fältflygare (flygnavigatör)
av 1. graden i Me 14 och förste fältflygare (flygnavigatör) i Me 16
föreslås utbytta mot beställningar för fänrik i Me 16 respektive löjtnant i
Me 19. Underofficersförbundet ifrågasätter, för att undvika ogynnsamma
återverkningar på rekryteringen av aktiva underofficerare, om icke nuvarande
beställningar för förste fältflygare (flygnavigatör) borde utbytas mot
beställningar för fänrik.

209

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

Förlängd allmänbildande undervisning för fältflygare (flygnavigatörer)

Flygvapenchefens förslag. Flygvapenchefen anför att nuvarande
krav på allmänbildning är i lägsta laget för fältflygarna (flygnavigatörerna)
för att de skall ha den nödvändiga teoretiska bakgrunden till utbildningen
i flygtjänst och de därmed sammanhängande problemen. Detta förhållande
blir enligt flygvapenchefen alltmer påtagligt efter hand som flygmaterielen
utvecklas. Flygvapenchefen anser det därför nödvändigt att öka undervisningen
i allmänbildande ämnen före den grundläggande flygutbildningens
början.

Även från rekryteringssynpunkt anser flygvapenchefen att detta skulle
vara fördelaktigt. Härom anför flygvapenchefen bland annat följande.

Fn stor olägenhet vid rekryteringen av fältflygare (flygnavigatörer) är
att flera år förflyter från folkskolans slut tills vederbörande uppnår fastställd
ålder för att kunna söka anställning vid flygvapnet. Även huvuddelen
av de ynglingar som avlagt realexamen måste vänta innan de kan
antagas som fältflygare. Detta bedömes ofördelaktigt påverka kvaliteten
på det rekryteringsunderlag som slutligt står till förfogande, eftersom de
flesta omedelbart efter skolans slut önskar välja yrke och inrikta sig pa
sin försörjning. En ökning av tiden för den allmänbildande undervisning,
som föregår den grundläggande flygutbildningen, skulle således verka
rekryteringsfrämjande dels genom att tidpunkten för antagning som a -flvgare (flygnavigatör) kominer närmare tidpunkten för den civila skolutbildningens
slut och dels genom att civilanställningsutbildmngen underlättas.

Flygvapenchefen är emellertid icke nu beredd att framlägga ett slutligt
förslag om utökning av den allmänbildande undervisningen men föreslår
att under nästa budgetår påbörjas viss försöksutbildning för elever som
avlagt realexamen. Försöksutbildningen föreslås omfatta cirka 40 elever och
pågå under en tid av ett år. Under försökstiden bör utbildningen vara frivillig.
För att försöksutbildningen skall kunna genomföras erfordras enligt
flygvapenchefen en utökning av lärarkrafterna med två adjunkter i Ce 29
och en lektor i Ce 31. Vidare erfordras ombyggnad och inredning av vissa
lokaler till lektionssalar in. m. För ifrågavarande byggnadsarbeten beräknas
kostnaderna till cirka 230 000 kronor. Kostnaderna för löner in. in. åt lärare
och elever beräknas för nästa budgetår till cirka 187 000 kronor.

Yttranden. Förslaget att försöksvis anordna viss utbildning biträdes
av civilförvaltningen, skolnämnden och luftfartsstijrelsen. Enligt styrelsen
skulle en förbättring av den allmänbildande undervisningen, särskilt i vad
avser matematik och engelska språket, underlätta möjligheten alt placera
fältflygarna inom civil luftfart efter anställning vid flygvapnet. Statskontoret,
som erinrar om enhetsskolans successiva utbyggnad, ställer sig däremot
avvisande till förslaget. Socialbyrån framhåller att en utbyggnad av undervisningen
medför en förlängning av den kontraktsbundna anställningstidens

14—ao 57 B ihan g till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Sr 110

210 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

längd. Socialbyrån är därför icke helt övertygad om att förslaget kan ha
någon rekryteringsfrämjande verkan men vill dock ej motsätta sig att utbildningen
anordnas försöksvis under ett år. Underbefälsförbundet anser att
en förlängning av den förberedande utbildningen måste kombineras med
ändrade anställningsformer, så att den ovillkorliga bundenheten vid anställningen
icke blir längre än vad den är för närvarande. En ytterligare
förlängning av kontraktstiden utöver vad som nu gäller för fältflygare
med folkskoleutbildning kan förbundet omöjligen tänka sig.

Rekrytering av icke flygande officerare

Flygvapenchefens förslag. Nuvarande rekrytering och utbildning
av officersaspiranter sker med utgångspunkt i att alla officerare skall vara
flygförarutbildade. För att snabbare kunna fylla nuvarande vakanser och
skapa förutsättningar för den utökning av officerskåren som erfordras, är
det enligt flygvapenchefen nödvändigt att skapa nya rekryteringsvägar.

Flygvapenchefen föreslår därför att en marklinje för officerare införes.
Rekryteringen till denna linje avses skola ske såväl bland ynglingar som
direkt söker sig till denna linje som bland flygförarelever, vilka befinnes
olämpliga till flygtjänst under den grundläggande flygutbildningen. Ifrågavarande
kategori officerare avses enligt flygvapenchefen för befattningar
främst inom luftbevaknings-, stridslednings- och signalorganisationerna
samt inom administrativ tjänst och bastjänst. Specialisering på olika
tjänstegrenar bör enligt flygvapenchefen ske först efter utnämning till
officer. Utbildningsgången för marklinjen föreslås bli omkring ett års
grundläggande utbildning, omkring ett års fortsatt utbildning och praktisk
tjänstgöring vid förband samt ett års officerskurs.

Yttranden. Civilförvaltningen, som icke har något att invända mot förslaget,
erinrar om att Kungl. Maj :t genom beslut den 22 september 1955 och
den 19 oktober 1956 medgivit utbildning av reservofficersaspiranter och i
flygtjänst ej godkända officersaspiranter till officer på aktiv stat i marktjänst.
Statskontoret uttalar att ämbetsverket kan biträda förslaget endast
i den mån det icke är möjligt att täcka behovet av personal för
dylik tjänstgöring med officerare som icke längre är lämpliga för flygtjänstgöring.
Utbildningen bör emellertid enligt statskontoret endast ha
försökskaraktär. Officersförbundet har icke något att erinra mot förslaget.
Underofficers förbundet anför att underofficerskåren genom olika
organisationsåtgärder kommit att i huvudsak inriktas på uppgifter inom
marktjänstens område men att möjligheterna för underofficerare att antagas
till officersaspirant på den föreslagna marklinjen syntes praktiskt
taget uteslutna på grund av åldersbestämmelserna. Ett ställningstagande
till förslaget bör enligt förbundet icke ske förrän den pågående översynen
av framlagda förslag m. m. rörande befälsfrågan slutförts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

211

Rekrytering av flygande reservofficerare

Flygvapenchefens förslag. Nyrekryteringen av reservofficerare i
flygförartjänst upphörde år 1946 i samband med att kategorin fältflygare
inrättades. Av beredskapsskäl återupptogs emellertid rekryteringen av
flygande reservofficerare åren 1951—1953 för att tillfälligt öka tillgången
på flygförare (jfr prop. 1951: 110, s. 50—54). Rekryteringen har därefter
helt upphört.

Flygvapenchefen föreslår nu att rekryteringen av flygande reservofficerare
på nytt återupptages men föreslår längre utbildningstid och en avsevärt
utökad tjänstgöringsskyldighet efter officersutnämningen, varigenom
reservofficerare beräknas kunna krigsplaceras i förbandens
flygstyrkor under omkring sex år. Utbildningen föreslås omfatta grundläggande
flygutbildning och grundläggande flygslagsutbildning i överensstämmelse
med vad som gäller för andra flygförarelever (cirka 25 månader)
samt därefter ytterligare 12 månaders utbildning, omfattande fortsatt flygslagsutbildning
under cirka sju månader och reservofficerskurs under
cirka fem månader. Under vart och ett av de tre kalenderåren närmast
efter utnämningen till reservofficer skall enligt förslaget repetitionsövningar
fullgöras under 90 dagar. Därefter kan, efter medgivande av flygvapenchefen,
motsvarande tjänstgöring få fullgöras frivilligt under vart och
ett av de närmaste åren. Viss tid efter det att sista repetitionsövningen om
90 dagar (obligatorisk eller frivillig) fullgjorts skall reservofficer entledigas
från anställningen, därest han icke väljer att kvarstå i reserven genom att
övergå till marktjänst, varvid emellertid omskolning sker under en repetitionsövning
av nuvarande längd, 45 dagar. För att kompensera den långa utbildningstiden
föreslår flygvapenchefen en premie om minst 10 000 kronor.
För varje repetitionsövning (obligatorisk eller frivillig) föreslås dessutom
en premie på 3 600 kronor. — Flygvapenchefen förutsätter att i övrigt
bestämmelserna i reservbefälskungörelsen för flygvapnet skall gälla.

Rekryteringen av reservofficerare bör enligt flygvapenchefen i första
hand inriktas på studenter och likställda, som efter examen bedriver studier
vid universitet och högskolor och som har möjligheter att under sina
ferier fullgöra repetitionsövningar vid flygvapnet.

Yttranden. Civilförvaltningen, statskontoret och lönenämnden avstyrker
förslaget, huvudsakligen av kostnadsskäl, överbefälhavaren tillstyrker
förslaget. I fråga om förmånerna uttalar överbefälhavaren att principen bör
vara lika förmåner för likvärdig utbildning oavsett om utbildningen sker
inom armén, marinen eller flygvapnet. Ålagd längre tjänstgöring bör dock
medföra ett mot den längre tjänstgöringen svarande högre prcmiebelopp.
Luf tf artsstyrelsen, som jämväl tillstyrker förslaget, anser att den nya kategorin
reservofficerare kan bli av stor betydelse för civilflygets rekrytering,
varigenom den civila luftfartens behov av att rekrytera bland aktiva officerare
skulle minska.

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

Förmåner för fältflygare vid frivillig flygtjänstgöring in. in.

I skrivelse den dl januari 1957 föreslår flygvapenchefen vissa ytterligare
åtgärder i syfte att förbättra tillgången på flygande personal, nämligen förbättrade
förmåner för fältflygare som fullgör frivillig korttidstjänstgöring,
sammanslagning i vissa fall av fältflygares repetitionsövningar samt premie
till reservofficerare i flygförartjänst, som fullgör frivillig tjänstgöring för
omskolning till ny flygplantyp.

Över förslagen har yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning,
statskontoret, statens lönenämnd och 1954 års värnpliktsavlöningsutredning.

I det följande lämnas en redogörelse för förslagen och de yttranden som
avgivits över dem.

Förmåner för fältflygare vid frivillig korttidstjänstgöring. Enligt Kungl.
Maj :ts beslut den 14 november 1947 rörande frivillig tjänstgöring i fred för
viss personal vid flygvapnet kan förutvarande fältflygare efter eget åtagande
inkallas till korttidstjänst (för att underhålla flygskickligheten, deltaga i
särskilt anordnade övningar m. in.). Vederbörande åtnjuter därvid förmåner
enligt kungörelsen om värnpliktsavlöning. Omfattningen av tjänstgöring
av här angivet slag är emellertid mycket ringa, vilket enligt flygvapenchefen
främst beror på att de ekonomiska förmånerna vid tjänstgöringen
är för låga. Om löneförmånerna förbättrades skulle enligt flygvapenchefen
den frivilliga korttidstjänstgöringen sannolikt öka, vilket särskilt
i nuvarande läge skulle vara av stor betydelse för flygvapnets beredskap.
Flygvapenchefen föreslår därför att förutvarande fältflygare under
frivillig korttidstjänstgöring får åtnjuta löneförmåner enligt för aktiv personal
gällande grunder.

Remissmyndigheterna har icke haft något att erinra häremot.

Sammanslagning av repetitionsövningar för fältflygare. De repetitionsövningar
om 45 dagar, som fältflygare enligt Kungl. Maj :ts förenämnda
beslut den 3 juni 1955 har att fullgöra, är enligt flygvapenchefen icke av tillräcklig
längd för att omskola fältflygare, därest det förband fältflygaren
tillhör utrustas med ny flygplantyp. I sådana fall vidtages i första hand
åtgärder för att omplacera fältflygaren till annat förband, som fortfarande
är utrustat med den flygplantyp på vilken han är utbildad. En sådan omplacering
är emellertid icke alltid möjlig, varför det inträffar att placering
som förare i krigsflygplan av i övrigt lämpliga fältflygare måste upphöra.
Om emellertid fältflygare i en följd kunde fullgöra två repetitionsövningar,
sammanlagt 90 dagar, skulle enligt flygvapenchefen tillräcklig tid för omskolning
till ny flygplantyp kunna erhållas. Flygvapenchefen föreslår därför
att fältflygare, som själv medger detta och anses lämplig för omskolning,
bör kunna få fullgöra två repetitionsövningar i en följd.

Remissmyndigheterna har icke haft något att erinra mot förslaget.

Premie för reservofficerare vid omskolning till ny flygplantyp. Rekryte -

213

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

ring av flygande reservofficerare upphörde såsom förut nämnts 1953. Bland
de senast rekryterade finnes dock enligt flygvapenchefen åtskilliga som
fortfarande är lämpliga som förare i krigsflygplan. I samband med ombeväpning
av förbanden kan emellertid dessa, liksom fältflygarna, icke omskolas
till ny flygplantyp under ordinarie repetitionsövningar, omfattande
45 dagar. För sådan omskolning erfordras, såsom nyss nämnts, minst 90
dagar. Enligt flygvapenchefen finnes emellertid intresse bland reservofficerarna
för frivillig tjänstgöring utom den författningsenliga tjänstgöringen,
varigenom en sammanhängande tjänstgöring om 90 dagar skulle
kunna erhållas. Reservofficer, som fullgör dylik frivillig tjänstgöring för
omskolning till ny flygplantyp, bör enligt flygvapenchefen erhålla kompensation
för den ökade tjänstgöringen. Flygvapenchefen föreslår därför att till
reservofficer i flygförartjänst, som fullgjort frivillig tjänstgöring under
minst 45 dagar för omskolning till ny flygplantyp i anslutning till ordinarie
repetitionsövning, skall utgå omskolningstillägg av samma storlek som
den premie, som utgår till fältflygare efter frivillig repetitionsövning om
45 dagar (för närvarande 1 000 kronor; jfr s. 206).

Civilförvaltningen motsätter sig icke bifall till förslaget. Lönenämnden,
som hyser principiella betänkligheter mot en utbyggnad av premiesystemet,
anser sig däremot icke kunna biträda detsamma. Statskontoret anser sig
ej heller kunna biträda flygvapenchefens förslag. Ämbetsverket anför att
det synes antagligt att en effektiv omskolning till nya flygplantyper av nuvarande
reservofficerare kommer att ställa sig synnerligen tidskrävande
och dyrbar.

Departementschefen

Personalförändringar in. m.

1. En fortsatt förstärkning av flygstabens personalorganisation synes
erforderlig. Jag föreslår därför att för personalavdelningen inrättas en beställning
för kapten i Ma 27 samt att en kaptensbeställning i Ma 27 och en
tjänst för stabsredaktör i Ce 25 tillkommer för pressektionen i utbyte mot
en löjtnantsbeställning respektive en arvodesbefattning för pensionerad officer
i 1:30. Vidare föreslår jag att en beställning för kapten i Ma 27, avsedd
för aspirant vid flygstaben, inrättas i utbyte mot en löjtnantsbeställning.

I anslutning till vad jag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 242)
föreslår jag härjämte att för nästa budgetår inrättas en tjänst för filmregissör
i Ce 27.

Några ytterligare personalförändringar är jag icke beredd att tillstyrka
under denna punkt.

2. Beträffande de personalförändringar som föreslås för eskader- och
flygbasområdesslaber kan jag endast tillstyrka att en beställning inrättas
fiir major eller kapten i Ma 30/27, avsedd för chef för signalavdelningen
vid eskaderstab, att en tjänst för fältmästare i Ce 22 tillkommer i utbyte
mot en tjänst för kasernföreståndare i Ce 19 samt att två befattningar för

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

pensionerade underofficerare i 1 :22 och två befattningar för pensionerade
officerare i 1 :30 utgår.

3. För inspektionen för luftbevakningen kan jag icke tillstyrka några
personalförändringar för nästa budgetår.

I fråga om förband och skolor räknar jag med en fortsatt utbyggnad av
personalorganisationen. Jag föreslår för nästa budgetår att två kaptensbeställningar
i Ma 27 utbytes mot beställningar för majorer i Ma 30, att en
kaptensbeställning i Ma 27 tillkommer i utbyte mot en löjtnantsbeställning
samt att beställningar inrättas för tio flygtekniker i Ca 15.

4—6. Förslagen under dessa punkter kan jag icke tillstyrka.

7. Under denna punkt kan jag endast tillstyrka att en kaptensbeställning
i Ma 27, avsedd för chef för förberedande fältflygarskolan, tillkommer i utbyte
mot en löjtnantsbeställning samt att en beställning för förvaltare i
Ma 21 tillkommer i utbyte mot en beställning för fanjunkare i Ma 19.

8. De under denna punkt framställda förslagen kan jag icke tillstyrka.

9. Jag tillstyrker att i utbyte mot tre löjtnantsbeställningar inrättas
tre beställningar för kapten i Ma 27, varav en är avsedd för F 5 (chef för
specialdivisionen), en för F 16 (chef för femte divisionen) och en för flygkrigshögskolan.

I anledning av vad civilförvaltningen anfört i fråga om sjukvårdsunderbefälet
vid flygvapnet är jag vidare beredd tillstyrka att tio överfurirsbeställningar
i Ma 14, avsedda för sjukvårdsunderbefäl, tillkommer i utbyte
mot tio furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10.

Beträffande antalet beställningar för nästa budgetår för furirer, fältflygare
av 2. graden och flygnavigatörer av 2. graden i Me 11 eller Me 10
räknar jag med en minskning med 56 beställningar (utöver de tio beställningar
för sjukvårdsfurirer som enligt vad förut sagts skall utbytas mot
överfurirsbeställningar). Antalet beställningar för nämnda kategori bör
således upptagas till (500— 10 — 56 =) 434. I enlighet med myndigheternas
förslag räknar jag vidare med en ökning med 44 beställningar för
furirsaspiranter, fältflygare av 3. graden och flygnavigatörer av 3. graden
i Mf 8/7 till (124 + 44 =) 168. För innevarande budgetår upptagna beställningar
för korpraler i Mha 2, till antalet 40, erfordras icke för tiden efter
den 1 oktober 1957. Under tiden den 1 juli—den 1 oktober 1957 bör antalet
sådana beställningar utgöra 33. Någon ökning av antalet beställningar för
meniga i Mha 1 räknar jag icke med.

Övriga under denna punkt redovisade förslag till personalförändringar
kan jag icke tillstyrka.

10. Jag tillstyrker att fem tjänster för trafikledare i Ce 23 och två
tjänster för trafikledare i reglerad befordringsgång tillkommer för nästa
budgetår. Förslaget att ordinariesätta sex stabstrafikledare i Ce 29 och 19
förste trafikledare i Ce 27 kan jag icke tillstyrka.

Någon ändring i fråga om trafikledarnas anställningsform räknar jag
alltjämt icke med.

215

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

11. Såsom jag framhöll föregående år (jfr prop. 1956: 110, s. 193) vid
anmälan av de då framlagda förslagen till förstärkning av personalorganisationen
för den militära väderlekstjänsten, är en utökning av organisationen
nödvändig om väderlekstjänsten skall kunna fungera på ett tillfredsställande
sätt. Jag anser mig nu, sedan även statens organisationsnämnd
förklarat sig biträda flygvapenchefens förslag, kunna förorda att en
fortsatt utbyggnad av personalorganisationen för den militära väderlekstjänsten
sker i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som flygvapenchefen
framlagt. Med hänsyn till svårigheten att rekrytera meteorologpersonalen
måste utbyggnaden ske successivt under loppet av ett
antal år.

För nästa budgetår är jag beredd tillstyrka att tjänster inrättas för en
förste stabsmeteorolog i Ca 31, tre meteorologer i Ca 27, två meteorologassistenter
i Ce 16, fyra tekniska biträden i Ce 11 och, i stället
för föreslagna tjänster för stansoperatris i Ce 8, en biträdestjänst för
skriv- och kontorsgöromål. Samtliga tjänster avses för flygstabens
väderleksavdelning. Vidare föreslår jag dels att två för innevarande
budgetår inrättade meteorologtjänster, nämligen en tjänst för förste stabsmeteorolog
i Ce 31 och en tjänst för stabsmeteorolog i Ce 29, ordinariesättes
och dels att följande, likaledes för innevarande budgetår inrättade extra
tjänster, nämligen två tjänster för meteorologassistent i Cg 16, en tjänst
för kontorist i Cg 13 och fyra tjänster för tekniskt biträde i Cg 11, omvandlas
till extra ordinarie tjänster.

Jag räknar vidare med att 19 tjänster för tekniskt biträde i Ce 8, avsedda
för förbandens väderleksstationer, utbytes mot tjänster för tekniskt biträde
i Ce H.

Några ytterligare personalförändringar är jag icke beredd att föreslå
under denna punkt.

12. Med hänsyn till rekryteringsläget torde några ytterligare beställningar
för flottilj poliser icke erfordras för nästa budgetår.

13. En fortsatt förstärkning av den tekniska personalen vid flygvapnet
är erforderlig. För nästa budgetår kan jag tillstyrka dels att för flygvapnets
radarskola inrättas en tjänst för driftingenjör i Ce 25 ävensom, i utbyte mot
tio beställningar för flygtekniker i Ca 15, beställningar för fem förste
mästare i Ca 19 och fem mästare i Ca 17, dels att för flygvapnets tekniska
skola inrättas beställningar för två mästare i Ca 17 och tre flygtekniker i
Ca 15, dels att för de flottiljer, som nästa budgetår beräknas komma att tillföras
ny flygplanmateriel, inrättas två beställningar för verkmästare i Ca 21
i utbyte mot två beställningar för mästare i Ca 17 samt 35 beställningar för
flygtekniker i Ca 15, dels att för flottiljer som tillföres ny elektrisk och
elektronisk materiel för utbildnings- och övningsändamål inrättas tre beställningar
för flygtekniker i Ca 15, dels ock att i anledning av beräknad
leverans under nästa budgetår av viss ny vapenmateriel beställningar inrättas
för tre flygtekniker i Ca 15 och — i utbyte mot beställningar för två

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

förste mästare i Ca 19 och tre mästare i Ca 17 — beställningar för fem
verkmästare i Ca 21.

Övriga under denna punkt föreslagna personalförändringar m. m. är jag
icke beredd att tillstyrka.

14. Jag biträder flygvapenchefens förslag om extraordinariesättning
dels av 34 i det föregående angivna tjänster för förrådsman i Cg 11 och dels
av en tjänst för reparatör i Cg 13 vid F 9. Vidare tillstyrker jag att för F 13
inrättas en tjänst för reparatör i Cg 13 samt att för F 9 inrättas en tjänst
för reparatör i Cg 12.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag däremot icke tillstyrka.

15. I anledning av civilförvaltningens förslag i fråga om personal för
kassatjänsten tillstyrker jag att i utbyte mot fem kontoristtjänster i Ca 13
inrättas fem kanslibiträdestjänster i Ce 11 (en för envar av F 8, F 9, F 10,
F 12 och F 18).

Civilförvaltningens förslag till omfördelning av kontorsbiträdestjänster
och tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål har jag icke något
att erinra emot.

Förslaget att tillföra sektorflottiljernas mobiliseringsavdelningar en
tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål kan jag däremot icke tillst
yrka.

Det föreslagna utbytet av tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
mot kanslibiträdestjänster vid flottiljernas (motsvarande) sammanslagna
byggnads- och intendenturavdelningar kan jag, i avvaktan på att
den nya organisationen helt genomföres, icke biträda.

16. Jag biträder förslagen att extraordinariesätta en tjänst för sjukvårdsbiträde
i Cg 5 vid vardera F 11 och F 16 och att utbyta en extra tjänst för
ekonomibiträde i Cg 7 vid F 18 mot en tjänst för ekonomibiträde i Ce 8.

Övriga under denna punkt föreslagna personalförändringar kan jag icke
biträda.

I fråga om medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid flygvapnets fasta utbildningsanstalter och skolor samt
för arvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning räknar jag i
enlighet med civilförvaltningens förslag med en ökning i förhållande till
innevarande budgetår med respektive 5 000 kronor och 65 000 kronor.

Då förevarande anslag beräknas med utgångspunkt i anslagsbelastningen
under förfluten del av innevarande budgetår torde en uppräkning av anslaget
för flygtillägg endast behöva ske för den för nästa budgetår nytillkommande
personal, till vilken flygtillägg utgår. Jag räknar sålunda med
en uppräkning av anslaget med 15 000 kronor för detta ändamål.

18. I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid anmälan av flygförvaltningens
avlöningsanslag (jfr s. 90) föreslår jag att följande beställningar
och tjänster utgår ur flygvapnets personalförteckningar, nämligen
beställningar för två flygingenjörer av 1. graden i Ca 29 och en förvaltare

217

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

i Ma 23 (i kassatjänst) samt tjänster vid flygstaben för en kansliskrivare
i Ca 15, en kontorist i Ce 13 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

I enlighet med vad jag anfört vid anmälan av rationaliseringsverksainheten
och andra organisationsförändringar inom försvaret (jfr s. 99)
torde en kontorsbiträdestjänst i Ca 8, avsedd för F 10, uppföras på flygvapnets
personalförteckning.

Åtgärder för att förbättra tillgången på flygande personal

Rekryteringen av flygförarpersonal är, såsom flygvapenchefen framhållit,
icke tillfredsställande. Detta kan orsaka brister i krigsorganisationen
och är därför ägnat att inge allvarlig oro. Jag finner det ur beredskapssynpunkt
vara av största vikt att åtgärder vidtages för att flygvapnet
skall förfoga över tillräckligt antal förare av krigsflygplan. För nästa
budgetår har jag dock inte funnit möjligt att biträda mer än vissa av de
i detta syfte framlagda förslagen.

Förbättring av befordringsmöjligheterna för löjtnanter. I det föregående
under punkterna 1, 2, 3, 7 och 9 har jag föreslagit inrättande av
åtta kaptensbeställningar, varav sju i utbyte mot sju löjtnantsbeställningar,
samt en beställning för major eller kapten. I vidare mån än nu
sagts är jag för nästa budgetår icke beredd att tillstyrka flygvapenchefens
förslag i förevarande hänseende.

Såsom jag anfört vid anmälan av arméns avlöningsanslag har civilförvaltningen
i skrivelse den 1 februari 1957 framlagt förslag till åtgärder
för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten för kaptensbefordran.
Förslaget är, som jag därvid nämnt, under remissbehandling
och kan icke föreläggas 1957 års riksdag.

Höjning av premier till fältflygare (flygnavigatörer) och förbättring av
deras befordring smöjligheter. I likhet med flygvapenchefen anser jag det
nödvändigt att höja t jänste premierna för att förbättra rekryteringen och
uppmuntra till kvarstannande efter kontraktstidens slut. Flygvapenchefens
förslag i fråga om storleken av tjänstepremierna kan jag dock ej helt
biträda. Jag föreslår att premierna höjes till att motsvara det antal månadslöner
som framgår av följande tabell.

Antal månadslöner om tiden för anställning som fältflygare omfattat
endast första anställ-ningstiden	första anställningstiden och därutöver
1 år	2 år	3 år	4 år	5 år	6 år
16	27	36	44	46	47	48

För flygnavigatör bör tjänstepremie liksom nu utgå med 80 % av det
belopp, vartill fältflygare är berättigad.

Jag biträder flygvapenchefens förslag att den reduktion av tjänstepremie,
som nu gäller enligt 4 § kungörelsen 1953:670 för anställningshavare
i statstjänst in. in., skall upphöra.

218 Kungl. Ma]:ts proposition nr 110 år 1957

Vidare bör fältflygare (flygnavigatör), som tvingas avgå till följd av
skada ådragen under flygtjänsten, äga uppbära intjänt del av tjänstepremie,
dock lägst 50 % av den lägsta tjänstepremie, som skulle ha kunnat
erhållas vid kontraktstidens slut.

I anslutning till vad socialbyrån och underbefälsförbundet anfört i sina
yttranden föreslår jag att 6 § kungörelsen 1953: 670 erhåller sådan ändrad
lydelse att tjänstepremie efter avliden fältflygare (flygnavigatör) utgår
med oreducerat belopp till anhörig, gentemot vilken den avlidne varit försörj
ningspliktig.

Förslaget i fråga om tjänstepremierna torde ej i någon nämnvärd utsträckning
komma att påverka i statsverkspropositionen under anslaget
Försvarets socialbyrå: Vissa civilanställningsåtgärder för sådana premier
beräknat medelsbehov för nästa budgetår.

Beträffande premier för fullgjorda repetitionsövningar föreslår jag en
höjning av premien för de obligatoriska repetitionsövningarna till 750 kronor
och av premien för frivillig repetitionsövning till 1 500 kronor. I anslutning
till vad jag förut föreslagit i fråga om tjänstepremierna, bör
någon reduktion av premien för frivillig repetitionsövning icke äga rum
för anställningshavare i statstjänst m. m.

Kostnaderna för nästa budgetår för den föreslagna höjningen av premierna
för repetitionsövningar uppskattas till cirka 25 000 kronor och
belastar förevarande anslag.

Någon ändring av den nuvarande befordringsgången för fältflygare och
flygnavigatörer är jag icke nu beredd tillstyrka.

Förlängd allmänbildande undervisning för fältflygare (flygnavigatörer).
Förslaget att försöksvis anordna viss allmänbildande undervisning för blivande
fältflygare (flygnavigatörer), som avlagt realexamen, kan jag icke
biträda.

Rekrytering av icke flygande officerare. Såsom förut nämnts har flygvapenchefen
genom Kungl. Maj :ts beslut den 22 september 1955 och den
19 oktober 1956 medgivits antaga ett antal underofficerare, reservofficersaspiranter
och i flygtjänst ej godkända officersaspiranter till officersutbildning
på aktiv stat i marktjänst. Jag räknar tills vidare med att, liksom
hittills, bemyndigande skall kunna lämnas flygvapenchefen att för
varje särskilt år, inom ramen för befintliga stater, antaga och utbilda
aspiranter för sådana officersbefattningar inom flygvapnet som icke fordrar
flygutbildning.

Rekrytering av flygande reservofficerare. Jag biträder flygvapenchefens
förslag om återupptagande av rekryteringen av flygande reservofficerare.
Rekrytering bör dock ske endast så länge brist råder på övrig flygförarpersonal.
Vidare bör rekryteringen begränsas till högst femton reservofficerare
för år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957

219

Jag anser mig i huvudsak kunna tillstyrka vad flygvapenchefen föreslagit
i fråga om utbildnings- och tjänstgöringsförhållandena för den nya
kategorien reservofficerare. I fråga om de premier som föreslagits kan
jag tillstyrka en utbildningspremie på sammanlagt 9 000 kronor samt, i
anslutning till vad som i det föregående föreslagits för fältflygare, premie
med 750 kronor för varje obligatorisk repetitionsövning och med 3 000
kronor för varje frivillig repetitionsövning.

Den avsevärt längre utbildningstiden (37 månader mot 26 månader för
de reservofficerare som rekryterades 1951—1953) och den utökade tjänstgöringsskyldigheten
efter officersutnämningen (90 dagar varje år mot för
närvarande 45 dagar vartannat år) medger att reservofficer på ett helt
annat sätt än tidigare kan utnyttjas som förare av krigsflvgplan. Flygvapenchefen
räknar såsom förut nämnts med att den nya kategorien reservofficerare
skall kunna krigsplaceras i förbandens flygstyrkor under
omkring sex år.

Reservofficerarna bör, såsom luftfartsstyrelsen framhållit, även kunna
bli av betydelse för civilflygets rekrytering, varigenom den civila luftfartens
behov av att rekrytera bland aktiva officerare kan beräknas minska.

Gentemot förslaget att återupptaga rekryteringen av flygande reservofficerare
har några av remissmyndigheterna anfört betänkligheter ur kostnadssynpunkt.
Jag anser emellertid icke att dessa synpunkter bör tillmätas
avgörande betydelse med hänsyn till den begränsade rekrytering
som det här är fråga om och till de påtagliga fördelar som förslaget synes
innebära.

Förslaget i fråga om reservofficerarna innebär för nästa budgetår inga
andra kostnader än för rekrytering och utbildning.

Förmåner för fältflygare vid frivillig flygtjänstgöring in. m.

Jag biträder flygvapenchefens förslag att fältflygare vid frivillig korttidstjänstgöring
skall äga åtnjuta löneförmåner enligt för aktiv personal
gällande grunder. Kostnaderna, som torde få bestridas från förevarande
anslag, uppskattas för nästa budgetår till cirka 15 000 kronor.

Gentemot förslaget alt fältflygare skall kunna medges att i en följd fullgöra
två repetitionsövningar har jag ej något att erinra.

Jag biträder vidare förslaget om premie till reservofficer, som i anslutning
till ordinarie repetitionsövning fullgör frivillig tjänstgöring under
minst 45 dagar för omskolning till ny flygplantyp. Premien bör utgå med
samma belopp som i det föregående föreslagits för fältflygare som fullgjort
frivillig repetitionsövning, nämligen 1 500 kronor. Kostnaderna, som
torde bestridas från flygvapnets anslag till avlöningar till personal i flygvapnets
reserv, kan för nästa budgetår beräknas till cirka 10 000 kronor.

220

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 är 1957

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar av
gällande bestämmelser, som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående,
ävensom att meddela de föreskrifter i övrigt, som kan erfordras
för genomförande av förslagen.

Riksdagen har för budgetåren 1954/57 bemyndigat Kungl. Maj :t att i
avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade
militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen
vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av
vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. in. — som betingas av
övergången till den nya förvaltningsorganisationen. Såsom jag närmare
utvecklat under punkten Vissa för flera försvarsförvaltningar gemensamma
frågor torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens bemyndigande att
under budgetåret 1957/58 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. in. vid flygvapnet och med ledning av belastningen
på flygvapnets anslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar
jag nämnda anslag för budgetåret 1957/58 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 48 300 000 (—400 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 360 000
(—-100 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 560 000
( + 5 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 22 500 000 (+ 800 000)
kronor;

Rörligt tillägg 19 550 000 (+ 3 220 000) kronor;

Pensionsmedel 470 000 (— 125 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 500 000 (+ 50 000)
kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 90 300 000 (+ 3 600 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet, som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj :ts brev den 1 juni 1956
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1956/57;

c) godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1957

221

om åtgärder för att förbättra tillgången på flygande personal
samt beträffande förmåner för fältflygare vid frivillig korttidstjänstgöring
och premie (omskolningstillägg) för reservofficerare; d)

bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å ordinarie personal
vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet
med vad jag i det föregående förordat;

e) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under
budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 48 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 1 360 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 560 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 22 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 19 550 000

Summa kronor 92 270 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 470 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis
................................................... 1 500 000

Nettoutgift kronor 90 300 000

f) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 90 300 000
kronor.

Sammanställning

över å ena sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens
fjärde huvudtitel beräknade anslagen och å andra sidan dels de i det föregående
äskade anslagen, dels oek de anslag under fjärde huvudtiteln, om
vilka slutliga äskanden framlagts i den i annat sammanhang anmälda propositionen
angående stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret
1957/58.

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1957

Anslag

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar .........

Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ......

Armétygförvaltningen: Avlöningar ...............

Armétygförvaltningen: Omkostnader ............

Arméintendenturförvaltningen: Avlöningar ...
Arméintendenturförvaltningen: Omkostnader

Marinförvaltningen: Avlöningar ..................

Marinförvaltningen: Omkostnader ...............

Flygförvaltningen: Avlöningar .....................

Flygförvaltningen: Omkostnader ..................

Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar...
Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader
Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
Armén: Ersättning till försvarets fastighets fond:

Arméns delfond ...........................

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
Marinen: Ersättning till försvarets fastighets fond:

Marinens delfond ...........................

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m.fl.
Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastig hetsfond:

Flygvapnets delfond ...............

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars
delfond ..............................

Summa

I statsverks-propositionen upptaget belopp	Slutligt äskat belopp
4 265 000	4 260 000
870 000	870 000
12 925 000	12 600 000
940 000	940 000
2 416 000	2 330 000
223 000	223 000
8 185 000	8 770 000
853 000	853 000
13 523 000	13 300 000
1 000 000	1 000 000
170 000	175 000
20 000	20 000
204 250 000	204 250 000
31 700 000	31 657 000
77 700 000	77 600 000
10 450 000	10 544 000
90 300 000	90 300 000
20 100 000	20 264 000
17 275 000	17 439 000
497 165 000	497 395 000

+ 230 000

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 268) skulle fjärde huvudtitelns
slutsumma för budgetåret 1957/58 vid bifall till vad däri föreslagits
uppgå till 2 242 109 700 kronor. Med hänsyn till de här avgivna förslagen
skulle slutsumman ökas med 230 000 kronor till 2 242 339 700 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Broberg

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1957

223

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

L Vissa för flera försvarsförvaltningar gemensamma frågor ..................

Departementschefen .....................................................................

2. Försvarets civilförvaltning: Avlöningar ..........................................

Departementschefen .....................................................................

3. Försvarets civilförvaltning: Omkostnader .......................................

4. Armétygförvaltningen: Avlöningar ...................................................

Departementschefen .....................................................................

5. Armétygförvaltningen: Omkostnader ................................................

6. Arméintendenturförvaltningen: Avlöningar .......................................

7. Arméintendenturförvaltningen: Omkostnader ....................................

8. Marinförvaltningen: Avlöningar ......................................................

Departementschefen .....................................................................

9. Marinförvaltningen: Omkostnader ...................................................

10. Flygförvaltningen: Avlöningar ......................................................

Departementschefen .............................................................

11. Flygförvaltningen: Omkostnader ...................................................

12. Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar ....................................

13. Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader .................................

14. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom

försvaret .................................................................

15. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.....................................

Departementschefen .......................................................

16. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl..................................

Departementschefen ...................................................

17. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl...............................

Departementschefen ....................................................

Sid.

104

136

145

167

174

213