Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

1

Nr 109

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa organisations-
och anslagsfrågor rörande försvaret; given
Stockholms slott den 8 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram slutliga förslag beträffande vissa anslag rörande
försvarsdepartementets verksamhetsområde som i prop. 1968: 1 (bil. 6) har
tagits upp med beräknade belopp. Sammanlagt begärs 2 081 177 000 kr., varav
1896 967 000 kr. på driftbudgeten och 184 210 000 kr. på kapitalbudgeten.

I propositionen läggs också fram förslag om samordning av försvarets
verkstadsresurser, kreditgaranti till Karlskronavarvet AB, förbandsindragningar
vid flygvapnet och verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten.

1 —Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff,
Wickman, Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisationsoch
anslagsfrågor rörande försvaret och anför.

Samordning av försvarets verkstadsresurser

I uppdraget till 1964 års tygförvaltningsutredning ingick att undersöka
alternativ för att ur de tygförvaltande verken bryta ut vissa funktioner och
föra samman dessa i nya enheter. Som exempel på sådana funktioner angavs
underhåll och förrådstjänst. Utredningen anmodades att pröva om
inte försvarets fabriksverk — utöver vad som redan skett på teleunderhållsområdet
— skulle kunna engageras för ledning av verkstadsdriften inom hela
tygmaterielområdet. Sedan utredningen i sitt betänkande om tygförvaltningens
centrala organisation (SOU 1966: 11) uttalat sig för en samordning
av allt underhåll på tygmaterielområdet uppdrogs den 21 juni 1966 åt en
utredningsman (överdirektören B. E. F. Skoglund) att göra en strukturundersökning
av verkstadsorganisationen inom de olika försvarsgrenarna
och föreslå åtgärder för att så rationellt som möjligt tillgodose försvarets
behov av verkstäder för underhåll av tygmateriel m. m. Utredningen antog
namnet 1966 års verkstadsutredning.

Den 16 oktober 1967 lämnade utredningen ett första betänkande, Försvarets
tygverkstadsorganisation m. m., etapp 1 (Stencil Fö 1967:9). I detta
föreslås en samordning och strukturrationalisering av den centrala underhållsverlcsamheten
genom att de centrala flygverkstäderna, Karlskronavarvet
AB och Muskövarvet inlemmas i fabriksverket. Samtidigt föreslås att
även Allmänna Bevaknings AB och AB Ceaverken skall ingå i fabriksverket
som koncernföretag.

Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren — efter hörande
av försvarsgrenscheferna — försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen,
arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,
försvarets fabriksverk, försvarets förvaltningsdirektion, statskontoret, riksrevisionsverket,
statens personalpensionsverk, överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen, statens avtalsverk, Göteborgs

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

örlogsvarvsutredning, utredningen om ett för försvaret gemensamt materielverk,
Karlskronavarvet AB, Allmänna Bevaknings AB, AB Ccaverken,
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO), Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Landsorganisationen
i Sverige (LO), Sveriges Arbetsledareförbund, Sveriges Plastförbund
och Karlskrona stad.

Nuvarande organisation

Underhållet av krigsmaktens tygmateriel m. in. leds centralt av de tre
försvarsgrensförvaltningarna. Underhållsverksamheten genomförs bl. a. vid
förbanden, i förråd och i försvarets verkstäder. Inom armén finns i varje
militärområde en samordnad verkstadsorganisation under ledning av en
tygverkstadsförvaltning, som regionalt leder underhållet av arméns tygmateriel.
Marinförvaltningen leder underhållsverksamheten vid verkstäder
och förvaltningar inom örlogsbaser och kustartilleriförsvar. Under flygförvaltningen
finns två (före den 1 juli 1967 tre) centrala flygverkstäder, fyra
regionala televerkstäder och 18 flottiljverkstäder.

Underhåll för krigsmaktens räkning utförs även i begränsad omfattning
vid verkstäder som inte ingår i förvaltningsorganisationen. Förutom
enskilda företag anlitas Karlskronavarvet AB och AB Teleunderhåll.

Karlskronavarvet AB bildades 1961 under trycket av en avtagande
sysselsättning vid dåvarande Karlskrona örlogsvarv och en tämligen
konstant arbetslöshet i karlskronaregionen (prop. 1960: 184, SU 206, rskr
402). Staten är ensam aktieägare. Enligt bolagsordningen skall bolaget driva
varvs- och verkstadsrörelse jämte annan därmed förenlig verksamhet.

Karlskronavarvets aktiekapital utgör 32 milj. kr. Medeltalet anställda
under verksamhetsåret 1966/67 var 1 713 personer, varav 453 i administrativ
och teknisk tjänst. Den fakturerade omsättningen samma år utgjorde

67,7 milj. kr., varav 45,8 milj. kr. avsåg arbeten för marinen.

Nu liksom vid bolagsbildningen domineras arbetsbeläggningen av arbeten
åt marinen. Omfattningen av underhålls- och ombyggnadsarbeten regleras
genom ett ramavtal mellan varvet och marinförvaltningen. Avtalet
har förlängts och gäller nu till den 1 januari 1970. Vidare förekommer nybyggnadsarbeten.
Bolaget bär levererat bl. a. minsvepare, motortorpedbåtar,
ubåtar och ett tankmotorfartyg. Bolaget har även viss tillverkning av plastprodukter.
Främst må nämnas midgethavskryssaren Karlskronaviggen, en
segelbåt i glasfiberarmerad plast. Övriga produkter utgörs av svets- och plåtkonstruktioner
för militära och civila beställare. Häri ingår bl. a. krigsbroar
för armén, transportlådor för flygvapnet samt tryckkärl och cisterner för
privata företag.

Före den 1 juli 1961 fanns inom Karlskrona örlogsvarv förutom marinverkstäderna
(motsvarande i stort nuvarande Karlskronavarvet) vissa organ

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

för verkstadsverksamliet, nämligen pjäsverkstad, torpedservicegrupp, minservicegrupp,
nautisk instrumentverkstad, optisk verkstad, artillerieldledningsverkstad,
torpedeldledningsverkstad samt torped- och apteringsverkstad.
I organisationen för Sydkustens örlogsbas, som fastställdes
1966, ingår av dessa enheter pjäsverkstaden samt min- och torpedservicegrupperna
i örlogsbasens tekniska förvaltning. Övriga enheter avvecklas
eller skall föras över till Karlskronavarvet. Eldledningsverkstaden
beräknas bli överförd under budgetåret 1967/68.

1953 fattades principbeslut om att Stockholms örlogsvarv
(verkstadsavdelningen vid Ostkustens örlogsbas) skulle flyttas till Muskö.
Riksdagen fastställde 1959 en plan för anläggning av en varvsenhet på ön
(prop. 1959: 1 bil. 25, SU 44, rskr 115). För utbyggnad av Muskövarvet har
riksdagen hittills anvisat 276,9 milj. kr. (jfr prop. 1967: 110 s. 147—149).
Utflyttning av verkstadsavdelningen till den nya anläggningen beräknas nu
ske på sommaren eller hösten 1969.

Muskövarvet skall i krig tillgodose de mest angelägna kraven på reparationer
och underhåll och i fred driva en med hänsyn till krigsbetingelserna
så funktionsduglig varvsenhet som möjligt. Utrymme och standard är goda
men genom att lokalerna har placerats i skyddade bergrum och stor vikt
även i övrigt lagts på olika skyddsaspekter kan verkstadsdriften inte göras
lika rationell som i en modern ovanjordsanläggning. Maskinparken flyttas
från marinverkstäderna i Stockholm men relativt stora ersättningsanskaffningar
måste göras i samband med den slutliga utflyttningen.

Antalet anställda vid Muskövarvet har beräknats komma att uppgå till
530 personer, varav 130 i administrativ och teknisk tjänst.

I den nya organisationen för Ostkustens örlogsbas som träder i kraft
vid utflyttningen till Muskö ingår vissa begränsade underhållsresurser i den
tekniska förvaltningen. Dessa resurser är avsedda för min-, torped- och
robotservice. Beträffande viss torpedmateriel förutsätts samverkan med
verkstadsavdelningen och försvarets fabriksverks torpedverkstad i Motala.

De centrala flygverkstäderna hade från början likartade
arbetsuppgifter beträffande underhåll av flygmateriel. Så småningom ledde
utvecklingen till en arbetsfördelning på olika materieltyper. Centrala flygverkstaden
i Malmslätt (CVM) kom att svara främst för reparation och
översyn av flygplanmotorer och centrala flygverkstaden i Västerås (CVV)
för reparation och översyn av flygplan i övrigt. Vid centrala flygverkstaden
i Arboga (CVA) sker främst underhåll av telemateriel. Verkstaden fördes
den 1 juli 1967 över till försvarets fabriksverk (prop. 1963: 114, SU 135,
rskr 319). Som affärsverksenhet inom fabriksverket har den namnet Centrala
verkstaden, Arboga (CVA).

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås leds av flygförvaltningen
som har fastställt deras organisation. Verkstäderna är uppdelade
på produktionsavdelning, teknisk avdelning, ekonomiavdelning, materiel -

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) är 1008

avdelning och driftavdelning. Vid CVM finns ett centralt materiallaboratorium
som även utnyttjas av andra försvarsgrenar. Förutom reparationsoch
översynsarbeten får verkstäderna inom ramen för personella och materiella
resurser åta sig tillverkningsuppdrag. Arbelsbeläggningen har under
senare år sjunkit så kraftigt att flygförvaltningen i början av 1967 har utfärdat
anställningsstopp.

CVM har de största resurserna som mekanisk verkstad. Samtliga byggnader
har under senare år renoverats och anpassats till ändrade arbetsuppgifter.
Antalet anställda var den 31 december 1966 1 225, varav 582 i administrativ
och teknisk tjänst. Omsättningen var budgetåret 1965/66 57,4 milj. kr.
Arbetsbeläggningen var relativt god fram till 1966 men bär sedan dess
försämrats. Förklaringen härtill är att den moderna materielen blir alltmera
funktionssäker med förlängda gångtider och längre översynsintervaller
som följd.

C V V är delad i två verkstadsenheter, en vid Viksäng vid Mälaren och
en ca 5 km därifrån vid Hässlö inom Västmanlands flygflottiljs område. Goda
expansionsmöjligheter finns inom eget markområde. Maskinparken, som
främst är avsedd för arbeten med flygplan och kolvmotorer, domineras av
maskiner för skärande bearbetning. Antalet anställda var den 31 december
1966 970, varav 456 i administrativ och teknisk tjänst.

Omsättningen var budgetåret 1965/66 33,9 milj. kr. Jämfört med CVM
och CVA är kostnaden för produktiv arbetstimme mycket låg vid CVV.
Anledningen härtill är bl. a. att den materiel som CVV är huvudverkstad
för inte är så kostnadskrävande i fråga om reservdelar och att underleverantörer
inte har behövt utnyttjas i samma utsträckning som vid CVM

Även vid CVV har beläggningen på senare tid haft en nedåtgående tendens.
Under 1968 beräknas ca 30 personer avgå med pension och ett 80-tal
behöva friställas. Verkstadsledningen räknar med att personalstyrkan vid
slutet av 1968 skall vara ca 775.

CVA är f. n. den största av verkstäderna. Bergverkstadslokalerna utökades
med motorverkstad i slutet av 1950-talet. Antalet anställda var den
31 december 1966 1 448, varav 765 i administrativ och teknisk tjänst.

Omsättningen budgetåret 1965/66 var 93,4 milj. kr. Arbetsbeläggningen
har tidigare varit god men har sjunkit under de senare åren. I samband
med att AB Teleunderhåll i Växjö bildades fördes vissa arbetsuppgifter över
till detta bolag från CVA.

Enligt sin bolagsordning från 1964 skall Allmänna Bevaknings
AB (A B A B) driva bevakningsrörelse och annan därmed förenlig verksamhet.
Häri ingår även att utbilda bevakningspersonal samt installera och
driva bevakningsanordningar.

Aktiekapitalet är f. n. 2 milj. kr. och alla aktier ägs av staten. Någon investering
i fastigheter har inte gjorts utan bolaget hyr lokaler för sin verksamhet.

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Personalen uppgick den 31 december 1966 till 228 tjänstemän av kategorierna
teknisk personal, administrativ personal och arbetsledare. Den
fakturerade omsättningen var för verksamhetsåret 1965/66 4,4 milj. kr.

AB Ceaverken grundades 1939 och har sin verksamhet i Strängnäs.
Det skall enligt bolagsordningen driva fabrikations- och handelsrörelse med
fotografiskt papper och film. Tillverkningen omfattar huvudsakligen röntgenfilm.
Förutom produktion ger företaget viss service och bedriver utbildningsverksamhet
för sjukhusens röntgenpersonal.

1940 beslöt staten lämna visst ekonomiskt och tekniskt stöd åt företaget,
eftersom det var landets enda fotokemiska industri. Syftet var att säkerställa
landets behov av röntgenfilm. Av beredskapsskäl övertog staten företaget
1943.

Aktiekapitalet är f. n. 3,9 milj. kr. Bolaget har hittills kunnat drivas med
vinst. Det bokförda värdet av maskiner, inventarier och fastigheter uppgår
till ca 8 milj. kr. Antalet anställda var den 31 december 1966 138 personer,
varav 46 i administrativ och teknisk tjänst.

Verkstadsutrcdningens förslag

Utredningen har försökt alt analysera konsekvenserna av att samor dna
verkstadsdriften inom försvaret. Enligt utredningen är det
härvid främst två betydelsefulla faktorer som bör vägas mot varandra. Den
ena är lönsamhets- och besparingsfaktorn, som anses bli utan tvekan bäst
beaktad genom en samordning till drift i större och mera specialiserade
enheter. Den andra faktorn — beredskapsfaktorn — anser utredningen
bli sannolikt bäst tillgodosedd genom verkstadsdrift i små enheter. Vid sina
slutsatser gör utredningen åtskillnad mellan två huvudtyper av verkstäder.
S. k. förbandsbundna verkstäder, dvs. verkstäder som har till
huvudsaklig uppgift att tillhandahålla omedelbar service vid förbandens
fredsutbildning och som vid mobilisering i de flesta fall organiseras till underhålls-
eller verkstadsförband, anses böra ledas av den centrala tygförvaltningen.
I fråga om andra verkstäder än de förbandsbundna bedömer
utredningen däremot att fördelarna med längre gående samordning
klart överväger nackdelarna från beredskapssynpunkt m. in. Nackdelarna
anser utredningen kunna övervinnas med lämpliga åtgärder.

Den förvaltningsmässiga verksformen lämpar sig enligt utredningen inte
för att genomföra och leda en samordnad verkstadsdrift i den affärsmässiga
form som utredningen funnit lämplig beträffande verkstäder som
inte är förbandsbundna. En långt gående samordning, inte bara mellan
vissa större verkstäder som nu sorterar under försvarsgrensförvaltningarna
utan också mellan dessa och statliga eller halvstatliga bolag, finner utredningen
böra anförtros åt försvarets fabriksverk. Detta har redan
nu ledningen av de centrala verkstäderna för leleunderhåll. Om samordning
och ledning av driften vid underhållsverkstäder som inte är förbandsbundna

Kungl. Maj:ls proposition nr 10!) dr 1908 7

anförtros fabriksverket vinner man dels ett klart kund/lcverantörförhållande,
dels en integrering med fabriksverkets enheter för nyproduktion.

Utredningen föreslår att Karlskronavarvet och verkstadsavdelningen i
Ostkustens örlogsbas skall inlemmas i försvarets fabriksverk fr. o. in. den
1 juli 19G8. Karlskronavarvet förutsätts behålla sin nuvarande företagsform
som aktiebolag medan verkstadsavdelningen föreslås ingå i fabriksverket
som affärsverksenhet.

Karlskronavarvet bör enligt utredningen få ändrad organisation
genom uppdelning i två sektorer, varav en för underhållsarbeten —
främst av marin karaktär — och en för tillverkning av egna produkter —
i första hand mekaniska konstruktioner och produkter av armerad plast.
Varvet föreslås få statlig borgen för ett långfristigt lån på 55 milj. kr. för
att kunna genomföra nödvändiga investeringar i byggnader och maskiner
samt produktutveckling. För dessa ändamål bör enligt utredningen även
kunna disponeras 11—12 milj. kr. som kan tillföras aktiebolaget genom
viss försäljning av mark, byggnader och maskiner. För omskolning av övertalig
personal beräknar utredningen att det kommer att behövas högst
15 milj. kr. Även dessa medel föreslås tillföras varvet genom en av staten
garanterad, långfristig upplåning.

Utredningen föreslår att vid Muskövarvet skall i huvudsak utföras
underhålls- och reparationsarbeten för marinen. I samråd med marinförvaltningen
och med beaktande av beredskapskrav bör fabriksverkets ledning
kunna fördela arbetsuppgifter mellan detta varv och Karlskronavarvet med
hänsyn till ekonomiska faktorer och önskemål om jämn sysselsättning.

Vid mobilisering bör varvet ställas till krigsmaktens förfogande. Mobiliseringsplanläggningen
föreslås ske i samverkan med organ inom krigsmakten
och, liksom beträffande krigsförberedelsearbetet i övrigt, enligt direktiv
från överbefälhavaren.

De delar av anläggningen på Muskö som behövs för verkstadsavdelningen
bör enligt utredningen hyras av fabriksverket. Utrymmena anses böra
disponeras för olika funktioner på det sätt som marinförvaltningen har
planerat.

Liksom beträffande Karlskronavarvet bör enligt utredningens mening
träffas ramavtal om huvudvolymen av marinens beställningar vid varvet.

Beträffande verkstadsenheterna vid Sydkustens örlogsbas
föreslår utredningen att dessa, mot bakgrund av bl. a. statskontorets
slutsatser 1963 efter undersökning av förvaltningarna vid dåvarande marinkommando
Syd, skall föras över till Karlskronavarvet. Detta innebär att
pjäsverkstaden utgår ur örlogsbasens organisation och att man verkställer
tidigare beslut om att föra över verkstäderna för eldledningsutrustning,
optik och nautiska instrument.

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås
föreslås, i likhet med vad som redan skett med centrala flygverkstaden i

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Arboga, bli överförda till fabriksverket och organiseras som affärsverksenheter
fr. o. m. den 1 juli 1968.

Utredningen förutser att arbetsbeläggningen vid flygverkstäderna kommer
att minska ytterligare och föreslår därför att antalet centrala verkstäder
minskas från tre till två.

Med beaktande av långsiktiga tendenser finner utredningen att av de
nuvarande verkstäderna den centrala verkstaden i Arboga bör behållas
i första hand. En jämförelse i olika avseenden mellan verkstäderna i Malmslätt
och Västerås ger enligt utredningens mening vid handen att den centrala
verkstaden i Västerås bör läggas ned. Dess arbetsuppgifter föreslås bli
successivt överförda till verkstäderna i Malmslätt och Arboga under budgetåren
1969/70 och 1970/71.

Allmänna Bevaknings AB och AB Geaverken föreslås
bli inlemmade i fabriksverket fr. o. m. den 1 juli 1968 med oförändrad företagsform
och organisation.

Utredningen finner att åtskilliga faktorer talar för en anslutning av de
båda företagen till fabriksverket. Beträffande Allmänna Bevaknings
AB framhålls att fabriksverket som koncern redan innehåller
eller förvaltar enheter med resurser som kan bidra vid teknisk bedömning
och kontroll av aktiebolagets system och komponenter samt utföra serviceoch
underhållsarbeten på dess bevakningsmateriel. Som tillverkare av
röntgenfilm är Ceaverken en viktig beredskapsindustri. Enligt utredningens
mening vore det därför lämpligt att inordna företaget i fabriksverket,
som har en omfattande krigsproduktion på sitt program och hör under
det departement som i första hand har ansvaret för samordningen av
krigsberedskapen och beredskapsansträngningarna — försvarsdepartementet.
Både fabriksverket och Ceaverken har vidare de större statliga och kommunala
sjukvårdsinrättningarna som stora kunder, fabriksverket genom
ett förtroendefullt och växande samarbete på tvätteriområdet. Båda har
också en vitt förgrenad utlandsrepresentation, som i många fall vänder
sig till samma kunder inom bl. a. industrier och sjukhus.

Utredningen föreslår att fabriksverkets ledningsansvar
för de aktiebolag som inlemmas i företaget skall — liksom i fråga om AB
Teleunderhåll •—- uttryckas genom att Kungl. Maj :t uppdrar åt fabriksverket
att förvalta statens aktier i bolagen. Aktierna bör enligt utredningen värderas
in i fabriksverkets fond till ett värde som kan anses motsvara förräntningsvärdet
på lång sikt.

Ett genomförande av utredningens förslag beräknas medföra att fabriksverket
får ledningsansvaret för ytterligare ca 5 000 anställda. Fabriksverkets
omsättning väntas öka med ca 250 milj. kr. för år. Efter en övergångstid
kan koncernen beräknas ha ca 10 000 anställda och en årsomsättning om
500 milj. kr. eller högre.

Försvarets fabriksverk föreslås få namnet Fabriksverken.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1068

Eu omstrukturering enligt utredningens förslag beräknas medföra såväl
vissa direkta kostnader som besparingar. Förutom personalkostnader
beräknas uppstå engångskostnader om ca 5 milj. kr., varav 4,5
milj. kr. för investeringar, ombyggnader och installationer vid flygverkstäderna
samt 0,5 milj. kr. för tillfälligt anlitad arbetskraft vid fabriksverkets
huvudkontor. En nödvändig utökning av fabriksverkets ledningsorganisation
beräknas medföra en årlig kostnadsökning om högst 1,3
milj. kr.

Omstruktureringen av flygverkstäderna kan enligt utredningen väntas ge
en årlig besparing om minst 6 milj. kr. Härtill kan komma inkomster från
försäljning av byggnader och mark i Västerås.

Utöver direkta besparingar räknar utredningen med betydande vinster
genom en samordnad verkstadsdrift.

Beträffande personalfrågor anför utredningen att vid Karlskronavarvet
förutses ett personalöverskott om ca 350 personer verksamhetsåret
1968/69 och ca 85 personer året därpå. Den övertaliga personal
som inte kan förtidspensioneras bör skolas om för nya uppgifter. Redan
verksamhetsåret 1970/71 räknar utredningen dock med att — under vissa
förutsättningar — omkring 200 personer behöver tillföras rörelsen.

Muskövarvet beräknas få svårigheter att rekrytera personal under
en övergångstid efter flyttningen från Stockholm. För att man även under
den tiden skall kunna utföra nödvändiga underhållsarbeten för marinen
bör vissa arbetsobjekt från Ostkustens örlogsbas förläggas till Karlskronavarvet.

Utredningen framhåller, att den omstrukturering som föreslås syftar till
att skapa en rationell verksamhet och därmed på lång sikt den bästa
grunden för trygghet i anställningsförhållandena. Problem med avgångar
och omflyttning kommer att uppstå främst vid flygverkstäderna.

Fabriksverket förutsätts få det fulla arbetsgivaransvaret för den personal
som förs över från förvaltningsorganisationen. Verket blir däremot inte
arbetsgivare för personalen i de aktiebolag som inordnas. Utredningen
förutsätter att fabriksverket beträffande all personal har eller ges möjlighet
att ta på sig ett arbetsgivaransvar som bl. a. innebär att såväl företagets
som personalens intressen blir väl tillvaratagna. Utgångspunkten för en
aktiv personalpolitik anses vara att betrakta all personal inom fabriksverket
som en enhet — en personalbank.

Sammanfattningsvis hävdar utredningen att personalproblemen i samband
med omstruktureringen bör kunna bemästras utan alltför stora svårigheter.

Yttrandena

Utredningens förslag har till övervägande del fått ett positivt mottagande
av remissinstanserna.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Beträffande ledningen av verkstadsdriften har flertalet
funnit lämpligt med en uppdelning av ansvaret enligt förslaget, överbefälhavaren
anser dock att utredningen endast ofullständigt har redovisat olika
alternativ för ledningen. Han framhåller att även de icke förbandsbundna
verkstäderna primärt arbetar för krigsorganisationen. Även om de normalt
arbetar enligt mera långsiktiga planer och i vissa fall för civila beställare
måste de även före en mobilisering kunna lägga om, prioritera och forcera
verksamheten till förmån för krigsmakten. Arméförvaltningen anför liknande
synpunkter. Försvarets civilförvaltning finner uppenbart att påtagliga
fördelar står att vinna med en samordning enligt förslaget. Klara regler
måste enligt civilförvaltningen skapas för att trygga samarbetet för en god
beredskap. Flygförvaltningen anser att utredningens avvägning av fördelar
och nackdelar förefaller att i många avseenden bygga på förutsättningar
som inte synes ha stöd av erfarenhet. Försvarets fabriksverk är berett att
överta ledningsansvaret för den industriellt bedrivna underhållsverksamheten.
Det avgörande skälet för detta — trots de risker fusioneringarna
medför — är att det, såvitt fabriksverket nu kan bedöma, finns utsikter till
integrationsvinster. Riksrevisionsverket finner att en viss samordning av
verkstadsresurserna kan vara ändamålsenlig men att utredningen bör
kompletteras innan man tar ställning i frågan. Ämbetsverket lämnar förslag
till fortsatt utredning i fyra steg.

Om förslagen att inlemma Karlskronavarvet och verkstadsav
del ningen vid Ostkustens örlogsbas (Muskövarvet)
i fabriksverket fr. o. m. den 1 juli 1968 råder delade meningar.
Överbefälhavaren har i princip inte något att erinra såvitt gäller
Karlskronavarvet men motsätter sig bestämt att Muskövarvet förs över till
fabriksverket. Han anser att Muskövarvet måste betraktas som en förbandsbunden
anläggning med fast anknytning till den operativa verksamheten
i såväl fred som krig. Även marinförvaltningen anser att Muskövarvet bör
ledas av den centrala förvaltningsmyndigheten. Driften vid verkstaden får
enligt förvaltningen avsevärt starkare samband med övnings- och underhållsverksainheten
vid flottan än med verksamheten inom fabriksverket.
Om ett överförande beslutas bör tidpunkten härför inte bli redan den 1 juli
1968 utan först efter det att varvet har trätt i funktion. Beträffande Karlskronavarvet
vill marinförvaltningen inte motsätta sig förslaget. Fabriksverket
behandlar Musköanläggningen från två utgångspunkter. Om varvet
bedöms ha karaktären av icke-förbandsbunden anläggning anser fabriksverket
det vara en uppenbar fördel för verksamheten om den får samma
huvudman som Karlskronavarvet. En ny huvudman bör enligt fabriksverket
få möjlighet att påverka den slutliga dimensioneringen och detaljutformningen
av anläggningen. Skulle det däremot anses vara en förbandsbunden
verkstad menar fabriksverket att verkstadsutredningen under nästa etapp
bör ytterligare analysera frågan om varvet trots detta bör läggas under

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1008

11

fabriksverkets ledningsansvar eller om det bör kvarstå som verkstad inom
förvaltningsorganisationen. Av remissinstanserna är det åtskilliga som uttalar
tveksamhet om hur verksamheten vid Muskövarvet hör bedömas.
Fabriksverket ifrågasätter om Muskövarvet i egenskap av förbandsbunden
verkstad behöver få sådan volym som nu planeras. Bl. a. f örvaltningsdirektionen
och statskontoret avstyrker att varvet inlemmas i fabriksverket.
Samma myndigheter tillstyrker att Karlskronavarvet förs över enligt förslaget.
Även Karlskronavarvet självt biträder förslaget i denna del. Aktiebolaget
utgår ifrån att ett inlemmande i fabriksverket inte kommer att påverka
det inledda samarbetet med Kockums Mekaniska Verkstad i ogynnsam
riktning.

Förslaget om lån till Karlskronavarvet för investeringar och
produktutveckling tillstyrks av bl. a. civilförvaltningen, fabriksverket och
Karlskronavarvet. Riksrevisionsverket anser att behövligt kapital bör tillföras
varvet över kapitalbudgeten och inte genom egen upplåning.

Beträffande Karlskron avarvets produktionsinriktning
och organisation tillstyrks förslagen eller framhålls — liksom
i varvets eget yttrande — att det bör ankomma på företagsledningen
att ta ställning till den interna organisationen. Karlskrona stad anser att
varvet även i fortsättningen bör utföra aluminium- och lättmetallarbeten
samt nybyggnad av marina fartyg.

Verkstadsenheterna vid Sydkustens örlogsbas är
enligt överbefälhavaren förbandsbundna. Deras organisatoriska ställning
anser han böra prövas ytterligare i samband med verkstadsutredningens
fortsatta arbete, överföringen av eldledningsverkstaden har påbörjats och
bör fullföljas. Liknande mening uttalas av bl. a. marinförvaltningen. Även
Karlskronavarvet anser att pjäsverkstaden t. v. bör tillhöra örlogsbasen och
göras till föremål för undersökning i utredningens nästa etapp. Statskontoret
tillstyrker förslaget i dess helhet. Bl. a. förvaltning sdirektionen, TCO
och SR avstyrker däremot förslaget.

Förslaget att låta de centrala fly g verkstäderna i Malmslätt
och Västerås ingå i fabriksverket tillstyrks av remissorganen. Flera myndigheter
erinrar om att flygverkstaden i Arboga redan tidigare har förts över
till fabriksverket och framhåller värdet av att alla de centrala verkstäderna
för flygmateriel får samma huvudman. Överbefälhavaren, flygförvaltningen
och förvaltningsdirektionen hävdar dock att det materiallaboratorium som
ingår i de centrala flygverkstäderna i Malmslätt bör undantas och även i fortsättningen
höra under flygförvaltningen. I denna fråga anför fabriksverket
synpunkter både för och emot att laboratoriet förs in under dess ledning.
Fabriksverket är berett att, om så sker, träffa långsiktigt avtal om laboratoriets
utnyttjande, avdela behövlig kapacitet för flygvapnets behov och utfästa
sig att ge företräde åt brådskande uppdrag för dettas räkning.

Flertalet remissorgan är positiva till förslaget att antalet centrala

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

flygverkstäder minskas från tre till två och att därvid verksamheten
vid centrala flygverkstaden i Västerås förs över till verkstäderna
i Arboga och Malmslätt. Bl. a. SACO anser dock att den angivna tidsperioden
för en överföring synes väl kort, framför allt med tanke på personalproblemen.

Förslagen att inlemma Allmänna Bevakningsaktiebolaget
och Ceaverken i fabriksverket har fått ett skiftande mottagande.
Bl. a. fabriksverket och statskontoret tillstyrker förslagen helt. Överstyrelsen
för ekonomisk försvarsberedskap tillstyrker förslaget i fråga om bevakningsbolaget.
Beträffande Ceaverken anför överstyrelsen att dess egenskap av
viktigt företag inom det ekonomiska försvaret inte är något avgörande skäl
för integrering. Denna egenskap delar Ceaverken med flera andra företag.
Överbefälhavaren anser sig inte kunna finna några bärande motiv för att
företag av denna typ skall ledas av fabriksverket. Han befarar att bevakningsbolaget
inte kan drivas lika rationellt i en sådan koncern som i en
koncern med logiskt sammanhängande verksamhet. Liknande synpunkter
anförs av civilförvaltningen och förvaltningsdirektionen. Allmänna Bevakningsaktiebolaget
anser att några särskilda fördelar inte kan vinnas genom
att bolaget ställs under fabriksverkets ledning med tanke på bolagets karaktär
av serviceföretag. Ceaverken finner det varken marknadsmässigt, tekniskt
eller från beredskapssynpunkt motiverat att dess verksamhet förs in
under fabriksverket.

Flertalet remissorgan biträder förslagen om formen för fabriksverkets
ledningsansvar, värdering av aktier i de aktiebolag
som skall ställas under fabriksverkets ledning och ledningens utövande.
Fabriksverket anför i fråga om värderingen av aktier att överföringen
inte kommer att belasta verkets likviditet eller att öka dess behov
av rörelsekapital annat än om verkets skyldighet att förränta inlösningskostnaderna
för aktierna inte kan kompenseras av utdelningen på dessa.
I sammanhanget nämner fabriksverket att överföringen av verkstadsenheter
som inte drivs i bolagsform gör verkets nuvarande rörelsekapital uppenbart
otillräckligt. LO anser att utredningen överskattat värdet av aktierna i Karlskronavarvet
och hävdar att det bör reduceras avsevärt vid värderingen.
Marinförvaltningen anser att i Karlskronavarvets styrelse bör ingå representant
för marinförvaltningen eller materielverket. SACO finner det önskvärt
att representanter för försvaret ingår i styrelserna för de aktiebolag
som berörs av förslaget.

De flesta remissorganen biträder likaså förslaget att ramavtal
rörande underhållsarbeten träffas mellan försvarets myndigheter
och fabriksverket och bar även redovisat åtskilliga synpunkter i frågan.

I fråga om kostnaderna för förslagens genomförande
anför överbefälhavaren, att besparingarna vid de nu ansvariga ledningsorganen
knappast kommer att kompensera kostnadsökningen för fabriksverkets

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

ledningsorganisation. Liknande synpunkter förs fram av flygförvaltningen,
som dock anser att kostnadsberäkningarna för överföringen av verksamheten
vid centrala flygverkstaden i Västerås till flygverkstäderna i Arboga
och Malmslätt och för utökningen av fabriksverkets ledningsorganisation är
i huvudsak rikliga.

Utredningens beräkningar av möjliga besparingar vid de centrala
flygverkstäderna i samband med omstrukturering av dessa bedöms av
fabriksverket, förvaltningsdirektionen, statskontoret och SACO som i stort
sett realistiska. Överbefälhavaren och arméförvaltningen finner utredningen
ofullständig i denna del och ifrågasätter starkt de beräknade vinsterna av
förslagens genomförande.

Utredningens förslag och tankegångar angående personalfrågor
har bemötts övervägande positivt, överbefälhavaren anser att dessa frågor
är svårbedömbara med hänsyn till minskad underhållsvolym, omstruktureringar
och rationaliseringar inom försvaret. Med hänsyn till den föreslagna
koncernens heterogena karaktär anses möjligheterna att placera om
personal inom koncernen vara små utan omfattande omskolningsåtgärder.
överbefälhavaren förutsätter liksom marinförvaltningen att man särskilt
beaktar värdet av miljökunskap och specialutbildning hos personalen i underhållsverksamhet.
Flera remissinstanser trycker på angelägenheten av
ett intimt samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna. Arbetsmarknadsstyrelsen
anser beträffande de centrala flygverkstäderna att nedskärningar
av personalstyrkan bör anpassas till det allmänna läget på arbetsmarknaden.

Departementschefen

Efter en första etapp av sitt arbete har 1966 års verkstadsutredning lämnat
förslag till nya riktlinjer för underhåll av försvarets tygmateriel m. m.
I sitt delbetänkande föreslår den även vissa grundläggande åtgärder för att
anpassa nuvarande organisation till de föreslagna riktlinjerna. Under sitt
fortsatta arbete överväger utredningen ytterligare åtgärder som kan behövas
för att göra underhållsverksamheten mera rationell.

Verkstadsutredningen drar en gräns mellan verkstäder som är förbandsbundna
och sådana som inte är förbandsbundna. Som förbandsbundna betecknar
utredningen verkstäder med huvudsaklig uppgift att tillhandahålla
omedelbar service vid förbandens fredsutbildning och som vid mobilisering
organiseras till underhålls- eller verkstadsförband.

Verkstäder som inte är förbandsbundna bör enligt utredningen drivas
affärsmässigt och under en samordnande ledning. Utredningen föreslår att
ledningen skall anförtros försvarets fabriksverk och att vissa verkstäder
in. m. skall inlemmas i detta. Förslaget gäller Karlskronavarvet AB, verkstadsavdelningen
i Ostkustens örlogsbas (Muskövarvet) och de centrala
flygverkstäderna i Malmslätt (CVM) och Västerås (CVV). Vidare föreslås
att vissa verkstäder i Sydkustens örlogsbas skall tillföras Karlskronavarvet.

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Vissa integrationsvinster av annat slag förutses om man inlemmar Allmänna
Bevaknings AB och AB Ceaverken i fabriksverket. Utredningen föreslår
att så sker.

Utredningen räknar med att arbetsbeläggningen vid flygverkstäderna skall
minska ytterligare och föreslår därför att antalet centrala flygverkstäder
skall minskas från tre till två. CVV bör enligt utredningens mening avvecklas
efter överföringen till fabriksverket.

Vissa av de angivna förslagen har samband med bl. a. kapitaltillskott till
Karlskronavarvet. Till denna fråga återkommer jag vid anmälan av frågan
om kreditgaranti till Karlskronavarvet och vid anmälan av försvarets fabriksverks
fond. I detta sammanhang redovisar jag mina ställningstaganden
och förslag beträffande riktlinjer för underhållsverksamheten och i de organisatoriska
frågor som bör underställas riksdagen.

Försvarets tygmateriel måste ges det underhåll som krävs för att den
skall kunna användas för avsett ändamål och som samtidigt är ekonomiskt
försvarbart. Ansvaret för att så sker måste liksom hittills vila på den centrala
förvaltningsmyndigheten. Denna myndighet behöver emellertid inte
leda all verkstadsdrift. Utredningen har visat att verkstäder som inte är
förbandsbundna med fördel kan drivas affärsmässigt och ledas av annan
huvudman. Härigenom skapas ett klart kund/leverantörförhållande mellan
beställare och huvudmannen för verkstadsdriften. Om man dessutom kan
få till stånd en långt gående samordning av verkstadsdriften vinner man
fördelar genom integrationsvinster. Jag delar uppfattningen att en affärsmässig
drift och god integration ger övervägande fördelar. Emellertid fortsätter
verkstadsutredningen sitt arbete och jag finner därför inte anledning
att nu tillstyrka så stora förändringar som har föreslagits. I sin andra
etapp studerar utredningen bl. a. gränsdragningen mellan förbandsbundna
verkstäder och andra verkstäder. Vidare måste beaktas att kund/leverantörförhållandet
redan föreligger såvitt gäller Karlskronavarvet. Jag vill därför
f. n. endast tillstyrka att fabriksverkets ansvar för verkstadsdriften
ökas genom att CVM och CVV förs över till verket.

Utredningen har särskilt beaktat kraven på underhållsverksamheten från
beredskapssynpunkt och föreslår att förbandsbundna verkstäder även i
fortsättningen skall tillhöra förvaltningsorganisationen och samordnas genom
denna. Jag anser att man t. v. bör dra en gräns på detta sätt och förutsätter
att den fortsatta utredningen ger ytterligare underlag för att bedöma
vilka av verkstäderna inom krigsmakten som bör betraktas som förbandsbundna.
Liksom utredningsmannen räknar jag med att fabriksverket i samråd
med de militära myndigheterna skall ta nödvändig hänsyn till beredskapsfaktorer
när det planerar verksamheten vid de underhållsverkstäder
som föreslås bli inlemmade i fabriksverket. Om särskilda kostnader uppstår
till följd av dessa beredskapsfaktorer, bör kostnaderna täckas av försvarsmedel
i likhet med vad som gäller vid fabriksverkets övriga anläggningar.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Muskövarvet betecknas av flera remissorgan som förbandsbunden verkstad
medan andra uttalar tveksamhet vid bedömningen av varvets inriktning.
Jag anser att dess huvuduppgift i fredstid skall vara att tillgodose behovet
av kontinuerlig service åt flottans fartyg. Varvet bör alltså enligt min mening
närmast ha karaktär av förbandsbunden verkstad. Det bör därför
ledas av den centrala förvaltningsmyndigheten. Personalstyrkan vid varvet
bör anpassas till arbetsuppgifterna vid en förbandsbunden verkstad. Omfattningen
av verksamheten bör övervägas av verkstadsutredningen som
har att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag snarast möjligt. Storleken
av denna verkstad måste emellertid noggrant avvägas mot resurserna vid
Karlskronavarvet för marint underhåll. Det kan därvid bli nödvändigt att
flytta över vissa beredskapsförlagda fartyg från stockholms- till karlskronaområdet.

I fråga om Karlskronavarvet anser jag att frågan om varvets koncerntillhörighet
bör prövas i samband med en översyn av hela den statliga företagsgruppen.
Det bör ankomma på den av statsrådet Wickman tillsatta delegationen
för frågor rörande de statliga företagen att överväga denna fråga.

Även verksamheten vid kvarvarande verkstäder inom Sydkustens örlogsbas
är beroende av övningsverksamheten. Jag finner att överföringen till
Karlskronavarvet av eldledningsverkstaden bör fullföljas. I avvaktan på
resultaten av utredningens fortsatta arbete är jag inte beredd att nu påskynda
ytterligare överföring av verkstäder.

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås bör, som nämnts,
föras över till fabriksverket för att liksom verkstaden i Arboga ingå i verket
som affärsverksenheter. Något undantag bör inte göras för det centrala
materiallaboratoriet.

Liksom utredningen finner jag att försvaret framdeles kommer att behöva
endast två centrala flygverkstäder. Beläggningsprognoserna pekar på
detta och det ter sig också som en naturlig följd av att man efter hand gjort
underhållsrutinerna alltmera effektiva. Nedläggning av en verkstad ger
möjlighet till ytterligare strukturrationalisering och leder dessutom till en
direkt besparing, främst genom minskade lednings- och administrationskostnader.

Utredningen stannar för att CVV bör avvecklas. Med hänsyn främst till
att CVV är den minsta av de centrala flygverkstäderna och att Västerås
från arbetsmarknadssynpunkt torde vara mindre känslig än både Arboga
och Malmslätt biträder jag förslaget. Det ankommer på Kungl. Maj :t att ta
ställning till i vilken takt olika arbetsuppgifter kan fördelas om. Härvidlag
kommer förhållandena på arbetsmarknaden att få betydelse. En riktpunkt
bör vara att få verksamheten vid CVV som flygverkstad i huvudsak avvecklad
under budgetåret 1970/71. Undersökningar pågår inom fabriksverket av
möjligheterna att förlägga annan verksamhet till nuvarande CVV.

Även Allmänna Bevaknings AB och AB Ceaverken bör enligt utredningen
inlemmas i fabriksverket. Det finns emellertid även andra utvecklingslinjer

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 är 1968

och samordningsalternativ för de båda företagen och dessa bör undersökas
närmare. Emellertid anser jag att något förslag till förändring av deras
ställning inte nu bör lämnas till riksdagen.

Ett genomförande av de förslag som jag har angett leder till vissa engångsutgifter
men skapar utan tvivel möjligheter till besparingar på sikt.
Det väsentliga är emellertid att man med den nya ordningen kan göra avsevärda
vinster genom en i viss utsträckning samordnad verkstadsdrift.
De åtgärder som jag föreslår bör stimulera till rationaliseringar, affärsmässiga
bedömningar och god hushållning.

En svårighet vid nedläggning av en central flygverkstad blir att lösa personalfrågorna
på ett smidigt sätt. Både utredningen och fabriksverket har
föreslagit åtgärder för att tillgodose de anställdas intressen i största möjliga
utsträckning. Jag anser det vara av väsentlig betydelse att personalproblemen
löses på ett tillfredsställande sätt och att härför erforderliga administrativa
resurser sätts in.

Tidpunkten för inlemmande av de centrala flygverkstäderna i fabriksverket
bör vara den 1 juli 1968.

Det förefaller lämpligt att krigsmaktens beställningar av underhållsarbeten
hos fabriksverket regleras genom långsiktiga ramavtal. Det bör ankomma
på Kungl. Maj :t att godkänna sådana avtal.

Om Kungl. Maj :t och riksdagen beslutar i enlighet med mina förslag
uppstår vissa merkostnader under fjärde huvudtiteln som beror på att grunderna
för debitering är andra inom ett affärsdrivande verk än vid förvaltningsenheter.
Dessa merkostnader avser främst sociala kostnader, som nu
betalas från anslag under annan huvudtitel. Från statens synpunkt är det
inte fråga om någon ökad kostnad utan bara om en förskjutning av belastningen
mellan två huvudtitlar i riksstaten. Jag återkommer till denna
fråga i annat sammanhang.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen att

a) besluta att de centrala flygverkstäderna i Malmslätt
och Västerås skall inlemmas i försvarets fabriksverk den
1 juli 1968,

b) godkänna att den centrala flygverkstaden i Västerås
avvecklas,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ramavtal för
underhållsarbeten vid försvarets fabriksverk.

Krigsmaktens lärlingsutbildning

Krigsmaktens lärlingsutredning,1 som tillsattes 1963 för att utreda krigsmaktens
lärlingsutbildning m. m., har i september 1967 avlämnat betänkan 1

Riksdagsmannen Gunnar Gustafsson (ordförande), riksdagsmannen Dag R. Edlund, överingenjören
C.-G.S. Holmström och ombudsmannen Tore Karlson.

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

det Yrkesutbildning vid krigsmaktens industrier och verkstäder (Stencil
Fö 1967: 8). Utredningen tillkallades sedan 1962 års riksdag (SU 114, rskr
284) begärt översyn av verksamheten vid försvarets lärlingsskolor.

Efter remiss har yttranden avgetts av överbefälhavaren, chefen för armén,
chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning,
arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvar
rets fabriksverk, luftfartsverket, statskontoret, skolöverstyrelsen, försvarsverkens
arbetsstudiekommitté, Karlskronavarvet AB, AB Teleunderhåll,
Svenska arbetsgivareföreningen, LO, SACO, SR, TCO, Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund samt Svenska privat- och affärsflygföreningen.

Nuvarande organisation

Inom krigsmakten anordnas yrkesskoleutbildning vid Södermanlands
regemente i Strängnäs, Stockholms örlogsvarv (Ostkustens örlogsbas),
flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås samt vid yrkesskolor vid de
centrala flygverkstäderna i Västerås (CVV) och Malmslätt (CVM). Vid
försvarets fabriksverk anordnas yrkesskoleutbildning vid Zakrisdalsverken

1 Karlstad, Vanäsverken i Karlsborg, Carl Gustafs stads gevärsfaktori i
Eskilstuna, torpedverkstaden i Motala och centrala verkstaden i Arboga
(CVA). Dessutom bedrivs vid tvätteriet i Karlstad viss särskild utbildning.
Denna behandlas inte i detta sammanhang. Vid övriga till försvaret knutna
industrier finns yrkesskoleutbildning vid AB Teleunderhåll i Växjö och vid
Karlskronavarvet AB i Karlskrona.

Yrkesskoleutbildningen inom krigsmakten och de nämnda industrierna
avser uteslutande de tekniska yrkesområdena.

Vissa av krigsmaktens yrkesskolor är att betrakta närmast som centrala
yrkesskolor. Detta gäller främst flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås
men även yrkesskolorna vid CVV och CVM. Huvudman för denna
utbildning är flygförvaltningen. Krigsmaktens övriga två yrkesskolor är
inbyggda verkstadsskolor.

Yrkesutbildningen vid försvarets fabriksverk bedrivs i form av inbyggda
yrkesskolor. Utbildningen vid CVA bedrivs dock närmast som en central
yrkesskola.

Yrkesutbildningen vid AB Teleunderhåll i Växjö bedrivs i form av en
inbyggd verkstadsskola. Utbildningen vid Karlskronavarvet AB i Karlskrona
omfattar vid företaget endast utbildning i praktiskt yrkesarbete. Den teoretiska
utbildningen bedrivs i form av deltidskurser vid Karlskrona stads
yrkesskolor. Huvudman för utbildningen är företaget.

2 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968
Lärlingsutredningens förslag

Utredningen anser att yrkesskoleutbildningen vid krigsmakten och till
denna anknutna industrier bör byggas upp på samma sätt som inom det
allmänna yrkesutbildningsväsendet och inordnas i dess organisation.

Av de tolv yrkesskolor som f. n. finns vid krigsmakten och till denna
knutna industrier är sju anordnade som inbyggda skolor och är därmed
redan inordnade i det allmänna skolväsendet. Utredningen föreslår inga
förändringar i organisatorisk tillhörighet för de inbyggda skolorna. Dessa
skolors framtid bör som hittills bedömas av skolmyndigheterna efter samma
grunder som gäller för andra inbyggda skolor.

Yrkesskolorna vid de centrala flygverkstäderna bör enligt lärlingsutredningen
inordnas i det allmänna skolväsendet.

CVA är fr. o. m. den 1 juli 1967 överförd till försvarets fabriksverk. Det
finns därför enligt utredningen inte längre anledning att vid denna verkstad
bedriva yrkesskoleutbildning för andra behov än företagets egen rekrytering.
Avtal om anpassningen bör träffas mellan skolmyndigheterna och
fabriksverket.

Yrkesskoleutbildningen vid CVV och CVM bör enligt utredningen bibehållas
men anordnas som centrala verkstadsskolor ungefär som nu eller som
industriskolor med uppgift att tillgodose flygvapnets behov av i första hand
telemontörer. överenskommelser om överförande av skolorna i Västerås
och Malmslätt till det allmänna skolväsendet bör träffas mellan skolmyndigheterna
och flygförvaltningen.

Vad beträffar utbildningen vid Karlskronavarvet AB anser utredningen
att kommunen bör vara huvudman och att utbildningen bör ske vid företaget
eller helt vid Karlskrona stads yrkesskolor. Vilken form som skall
väljas bör bestämmas av skolmyndigheterna i samråd med företaget.

Den lärlingsutbildning som bedrivs i samarbete mellan Stockholms stads
yrkesskolor och Ostkustens örlogsbas kommer att upphöra i och med att
basen flyttar ut till nya anläggningar på Muskö. Lärlingsutredningen förordar
att yrkesskoleutbildning med syfte att tillgodose örlogsbasens behov
av yrkesarbetare anordnas vid befintliga yrkesskolor i närliggande kommuner
och att utbildning i praktiskt yrkesarbete förläggs till örlogsbasen.

Lärlingsutredningen har funnit anledning att särskilt behandla frågan
om utbildning av flygmekaniker. Sådan utbildning bedrivs f. n. dels vid
flygvapnet, dels inom det allmänna skolväsendet.

Utredningen föreslår att yrkesutbildning för elever vid flygmekanikerskola
kombineras med värnpliktsutbildning. Utbildningen anordnas enligt
förslaget i form av en tvåårig flygmekanikerskola till vilken rekryteras
elever som genomgått årskurs 1 för fordonsmekaniker. Utbildningen under
årskurs 1 av flygmekanikerskola anordnas vid en central verkstadsskola.
Eleverna genomgår under detta år grundläggande praktisk och teoretisk
yrkesutbildning. Utbildningen under årskurs 2 föreslås ske i samband
med värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) vid flygvapnet och even -

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1008

tuellt vid arméns och marinens helikopterförband. Förslaget innebär alt
den militära grundutbildningen påbörjas omedelbart efter årskurs 1 av
flygmekanikerutbildningen. Inskrivning av berörda värnpliktiga måste därför
ske i särskild ordning. Antagning till utbildningen föreslås ske genom
en särskild nämnd.

Utredningen, som anser alt det finns behov av en för hela landet gemensam
flygmekanikerutbildning för den civila luftfartens och krigsmaktens
behov, föreslår att denna sker vid en skola av rikskaraktär. Den föreslås
förlagd till flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås och få en omfattning
av 80 elever i varje årskurs. Utbildningen föreslås påbörjad höstterminen
1968. Utredningen föreslår att verkstadsskolan i Västerås i sin helhet
överlämnas till Västerås stad utan vederlag.

Vad beträffar de skolor som förs över till det allmänna skolväsendet utgår
utredningen ifrån att finansieringen kommer att ske efter samma grunder
som vid andra skolor av samma slag inom det allmänna skolväsendet.

I samband med att viss utbildning förs över till det allmänna skolväsendet
kan det bli aktuellt att överlämna vissa lokaler m. in. Ett dylikt överlämnande
bör enligt utredningen ske utan kostnad för det allmänna skolväsendet.

Yttranden

Utredningens förslag och ställningstaganden har i huvudsak inte mött
erinringar hos remissinstanserna.

Sålunda tillstyrks eller lämnas utan erinran utredningens förslag att
yrkesskoleutbildningen inom krigsmakten och till denna knutna industrier
till alla delar bör anordnas på samma sätt som inom det allmänna skolväsendet
och inordnas i dess organisation.

Även förslaget att kombinera värnpliktstjänstgöring och yrkesutbildning
tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Ett antal remissinstanser
hävdar att denna möjlighet bör prövas även för andra kategorier.

Utredningens förslag rörande flygmekanikerutbildningen tillstyrks eller
lämnas utan erinran av remissinstanserna med undantag av skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen föreslår följande ordning beträffande utbildningsgången
för flygmekaniker. Rekrytering sker från fordonsmekanikerutbildningens
första årskurs varefter följer 42 veckors central kurs som ger kompetens
som flyghjälpmekaniker. Därefter följer praktik under två år vilken kan
utbytas mot värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) som flygmekaniker.
Utbildningen avslutas med en sex veckors centralt anordnad kompetensgrundande
flygmekanikerkurs. Skolöverstyrelsen tar inte ställning till om
utbildningen skall anordnas helt i skola eller som s. k. inbyggd skola. Beslut
om lokalisering, dimensionering och lämplig form för utbildningen bör ske
enligt samma grunder som för yrkesutbildningen i övrigt. Intagning till ut -

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

bildningen bör enligt skolöverstyrelsen ske enligt samma normer som för
yrkesutbildning i övrigt.

Departementschefen

Krigsmaktens lärlingsutredning har vid sin översyn av lärlingsutbildningen
vid krigsmakten och till denna knutna industrier gett uttryck för
den principiella uppfattningen att yrkesskoleutbildningen till alla delar
bör anordnas på samma sätt som inom det allmänna skolväsendet och inordnas
i dess organisation. För egen del kan jag ansluta mig till denna
uppfattning.

Lärlingsutbildningen vid de inbyggda skolorna är redan anordnad i enlighet
med den inledningsvis angivna organisationsprincipen. Dessa skolors
framtid kommer att bedömas av skolmyndigheterna efter samma grunder
som gäller för andra inbyggda skolor.

I fråga om utbildningen vid Karlskronavarvet AB ankommer det på
skolmyndigheten och företaget att besluta.

Organisationen av lärlingsutbildningen vid Stockholms örlogsvarv (Ostkustens
örlogsbas) samt vid flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås
och vid yrkesskolorna vid de centrala flygverkstäderna bör bedömas bl. a.
med beaktande av vad jag förordat i det föregående om samordning av verkstadsdriften
m. m. Jag förutsätter i detta sammanhang att riksdagen bifaller
vad sålunda förordas.

I fråga om lärlingsutbildningen vid Ostkustens örlogsbas ankommer det
på skolmyndigheterna och marinförvaltningen att närmare utforma yrkesutbildningen
vid basen.

Yrkesskoleutbildningen vid CVA bör enligt min mening i första hand
avse telemontörer för flygvapnets behov. Det ankommer på skolmyndigheten
och försvarets fabriksverk — efter samråd med flygförvaltningen —
att närmare anpassa och utforma yrkesutbildningen vid verkstaden.

CVM och CVV föreslås i annat sammanhang bli överförda till försvarets
fabriksverk. Härvid har också föreslagits att CVV skall avvecklas framdeles.
Jag delar utredningens uppfattning att vid verkstäderna bör anordnas utbildning
av i första hand telemontörer för flygvapnets behov. Det ankommer
på vederbörande skolmyndighet och fabriksverket — efter samråd med
flygförvaltningen -— att närmare anpassa och utforma yrkesutbildningen
vid verkstäderna.

Enligt min mening kan det inte uteslutas att en sammanslagning av här
nämnd utbildning i Malmslätt och Arboga kan vara ändamålsenlig. Det ankommer
på skolmyndigheterna och fabriksverket att överväga en sådan
sammanslagning.

Utredningen har föreslagit att utbildningen av flygmekaniker i vissa
fall skall anordnas som en kombination av yrkesutbildning och värnpliktstjänstgöring
(grundutbildning). Jag anser för egen del att detta är en ända -

21

Kungl. Maj.ls proposition nr 109 år 1968

målsenlig ordning för att tillgodose en del av krigsmaktens behov av såväl
värnpliktiga som fast anställda mekaniker. Jag iir inte f. n. beredd att, som
några remissinstanser föreslagit, förorda eu vidgning av denna form av utbildning
till att avse även andra yrkeskategorier.

Utbildningen av flygmekaniker bör enligt min mening i huvudsak anordnas
på det sätt skolöverstyrelsen föreslagit i sitt remissutlåtande. Den
bör således bygga på årskurs 1 av civil fordonsmekanikerutbildning. Därefter
bör följa ett års utbildning vid verkstadsskola. Detta utbildningsår
bör ge kompetens som flyghjälpmekaniker. I omedelbar anslutning härtill
bör följa värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) — inom ramen för nu
gällande värnpliktsförfattningar —• som flygmekaniker vid flygvapnet eller
vid arméns eller marinens helikopterförband. Utbildningen avslutas med
en sex veckor lång kompetensgrundande flygmekanikerkurs. Den som inte
fullgjort värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) som flygmekaniker skall
före genomgång av den avslutande kompetensgrundande kursen ha fullgjort
två års praktik som civil flyghjälpmekaniker. Förslaget förutsätter
en tidigarelagd inskrivning av ifrågavarande värnpliktiga. Centrala värnpliktsbyrån
(värnpliktsverket) äger meddela erforderliga föreskrifter
härom.

Utbildningen bör såsom föreslagits dimensioneras så att ca 80 elever per
år kan avsluta sådan utbildning. Den bör i enlighet med utredningsförslaget
anordnas vid nuvarande flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås.
Vid genomförande av den föreslagna utbildningen bör verkstadsskolan i
Västerås utgå ur flygförvaltningens organisation och i sin helhet överlåtas
till den lokala skolmyndigheten. Jag avser att återkomma senare med förslag
härom. Jag förutsätter härvid att f. n. vid skolan anställd personal bereds
fortsatt sysselsättning genom skolmyndighetens försorg.

Kostnaderna för de inbyggda skolorna betalas redan nu till stor del av
skolmyndigheterna medan återstoden — bl. a. vissa kostnader för den
praktiska tjänstgöringen — betalas av arbetsgivaren. Förslaget innebär
ingen förändring av denna kostnadsfördelning.

Kostnaderna för de till flygverkstäderna anknutna skolorna betalas f. n.
av driftmedel, dvs. ytterst av flygvapnets anslag till drift och underhåll av
flygmateriel in. m. Efter en inordning av ifrågavarande utbildning i det
allmänna skolväsendet — vilket bör ske tidigast den 1 juli 1969 — kan
det bli aktuellt att föra över vissa kostnader till det allmänna skolväsendet.

Kostnaderna för flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås, vilka också
betalas av driftmedel, uppgår f. n. till ca 1,2 milj. kr. årligen. Vid en överföring
av skolan till det allmänna skolväsendet bör ramen för det militära
försvaret minskas med motsvarande belopp. Jag återkommer till denna
fråga i annat sammanhang.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

a) bereder riksdagen tillfälle att yttra sig med anledning
av vad som anförts om principerna för organisationen av
yrkesutbildningen vid krigsmakten och försvarets fabriksverk,

b) föreslår riksdagen att godkänna att nuvarande flygförvaltningens
verkstadsskola i Västerås får utgå ur flygförvaltningens
organisation.

Kreditgaranti till Karlskronavarvet AB

Karlskronavarvet AB bildades år 1961 och ersatte därvid dåvarande
marinverkstäderna i Karlskrona. Aktiekapitalet uppgår till 32 milj. kr.
Medeltalet anställda under budgetåret 1966/67 var totalt 1 713, varav 1 260
arbetare och 453 tjänstemän.

Enligt bolagsordningen har bolaget till ändamål att driva varvs- och
verkstadsrörelse jämte annan därmed förenlig verksamhet av teknisk, industriell
eller kommersiell art. Bolagets verksamhet domineras nu liksom
vid bolagsbildningen av arbeten åt marinen, främst underhåll och ombyggnad
av marinens fartyg. Omfattningen av denna verksamhet regleras av
ett ramavtal mellan marinförvaltningen och bolaget. Vidare förekommer
nybyggnadsarbeten för marinen och andra beställare. Sålunda har bolaget
levererat bl. a. minsvepare, motortorpedbåtar, ubåtar och ett tankmotorfartyg.

Bolagets övriga verksamhetsgrenar omfattar f. n. civil reparentverksamhet,
plåt-, svets- och maskinarbeten samt tillverkning av produkter i stål
till civila fartyg såsom roder och däckshus in. m. och av produkter i aluminium
och armerad plast.

Under år 1967 har bolaget träffat avtal med Kockums Mekaniska Verkstads
AB om ett långsiktigt samarbete mellan bolagen. Karlskronavarvets
verksamhet inom området för mekanisk verkstadsindustri beräknas komma
att öka efter tillkomsten av detta avtal.

Karlskronavarvets framställning

I skrivelse den 20 december 1967 har Karlskronavarvet AB hemställt om
lån på sammanlagt 70 milj. kr. för investeringar och produktutveckling
in. m. 1

1. Bolagets utveckling m. m.

Bolaget tillfördes vid bildandet ett aktiekapital på 23 milj. kr.
Aktiekapitalet utökades i juni 1962 med 9 milj. kr. genom att bolaget i

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

utbyte mot aktier på detta belopp övertog marinverkstädernas anläggningar
och de tillgångar och skulder som hörde till rörelsen. Denna apportegendom
värderades emellertid till 15 milj. kr. Överskjutande belopp på 6
milj. kr. ansågs som överkurs på aktierna och tillfördes reservfonden.

I samband med bolagsbildningen beviljades bolaget en rörlig kredit i
riksgäldskontoret på 8 milj. kr. Sedan år 1966 har bolaget därjämte en
checkräkningskredit på 10 milj. kr. hos Sveriges Kreditbank.

Under räkenskapsåren 1961/62—1966/67 uppgick investeringarna
till sammanlagt 32,2 milj. kr. Härav belöper 22,8 milj. kr. på byggnader,
8,1 milj. kr. på maskiner och annan teknisk utrustning samt 1,3 milj.
kr. på markförvärv. Finansieringen av investeringarna har skett med det
förut nämnda kapitaltillskottet på 23 milj. kr. samt med avskrivningsmedel
som verksamheten lämnat. I detta sammanhang kan nämnas att avskrivningsmedlen
uppgår till sammanlagt 10,7 milj. kr. under den angivna perioden.

Den administrativa organisationen, som övertogs vid
bolagets bildande, har upprustats och i övrigt anpassats till vad som krävs
för en verksamhet med företagsmässig målsättning. Ekonomi- och planeringsavdelningarna
har sålunda omorganiserats, varjämte särskilda organisatoriska
enheter tillskapats för försäljnings-, personal- och produktionstekniska
funktioner m. in. Företagets personalresurser för produktutveckling
och marknadsföring är dock inte tillräckliga.

Medeltalet i verksamheten anställda under bolagets första och dess senaste
verksamhetsår framgår av följande tabell.

Budgetår

Totalt

Arbetare

Arbetsledare

Övriga

tjänstemän

1961/62.............

1 862

1 508

107

247

1966/67.............

1 713

1 260

100

353

Det totala antalet anställda har, som tabellen visar, minskat med ca 150
under nämnda tid. Utvecklingen beträffande arbetare och andra tjänstemän
än arbetsledare har dock inte varit densamma. Antalet arbetare har
sålunda minskat med ca 250, medan antalet tjänstemän ökat med ca 100.
Minskningen av antalet arbetare beror huvudsakligen på naturlig avgång
och är resultatet av en strävan att anpassa arbetarantalet till produktionens
behov, ökningen av tjänstemannakadern sammanhänger med upprustningen
av den administrativa organisationen. Huvudparten av ökningen
faller på försäljnings- och produktionstekniska funktionerna.

Verksamhetens omfattning och inriktning under de
fem senaste verksamhetsåren belyses av följande tabell över den fakturerade
omsättningen (milj. kr.).

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Budgetår

Summa

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

Arbeten åt marinen..............

37,0

48,2

26,4

29,1

45,8

186,5

Övriga statliga samt civila beställ-

ningar......................

10,3

13,2

17,6

82,7

Försäljning av material, elkraft

m. m....................

2,3

1 Q

4,0

4,3

15,7

Summa

49,6

63,3

49,3

55,0

67,7

284,9

Som tabellen utvisar bär arbeten åt marinen svarat för huvudparten,
närmare bestämt ca 65 %, av bolagets omsättning under ifrågavarande
fem verksamhetsår. Vad angår faktureringen på marinen under det senaste
året, 45,8 milj. kr., är denna osedvanligt hög jämfört med de två
närmast föregående åren. Förhållandet sammanhänger med att vissa större
ombyggnadsarbeten avslutades och fakturerades under budgetåret 1966/67.

Gruppen »Övriga statliga samt civila beställningar» i tabellen avser i
huvudsak arbeten för olika statliga myndigheters räkning. Av det totala
beloppet på 17,6 milj. kr. för nämnda grupp budgetåret 1966/67 avser sålunda
ca 12 milj. kr. statliga beställningar utöver arbeten för marinens räkning.
Härav framgår att under budgetåret 1966/67 statliga beställningar
svarade för ca 85 % av omsättningen för bolagets tillverkning.

Under ifrågavarande fem år har två nya tillverkningar upptagits, nämligen
av aluminiumprodukter och av produkter i armerad plast. Tillverkningen
av aluminiumprodukter har varit betydande under de senaste åren.
Sålunda svarade denna tillverkning för 6,2 milj. kr. av den totala omsättningen
för budgetåret 1966/67. Tillverkningen av produkter i armerad
plast, som tog sin början för endast tre år sedan, är ännu under utveckling
och med anledning härav har hittills endast en relativt blygsam omsättning
uppnåtts.

2. Ekonomiska förhållanden

Av följande tabell framgår resultatet av bolagets verksamhet under budgetåren
1961/62—1966/67 (milj. kr.).

Budgetår

Summa

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

Omsättning.............

39,1

49,6

63,3

49,3

55,0

67,7

324,0

Redovisade årsresultat...

0

0

0

0

0

0

0

Resultat före avskrivningar

+ 3,1

+ 4,2

— 1,8

— 3,5

+ 2,3

+ 7,7

+ 12,0

Bokförda avskrivningar:

på maskiner och inven-

tarier..............

1,0

1,0

1,4

1,7

1,7

1,8

8,6

på anläggningar.......

0,2

0,2

0,3

0,4

0,5

0,5

2,1

Resultat efter bokförda av-

skrivningar...........

+ 1,9

+ 3,0

— 3,5

— 5,6

+ 0,1

+ 5,4

+ 1,3

25

Kungi. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Det sammanlagda nettoresultatet under perioden på 1,3 milj. kr. efter
bokförda avskrivningar bär inte ansetts medge någon utdelning på aktiekapitalet.
Resultatet bör enligt bolagets mening bedömas mot bakgrunden
av att bolaget år 1961 övertog en otidsenlig, i vissa hänseenden ålderdomlig
anläggning, som medfört avsevärda årliga merkostnader för driften.
Härtill kommer den belastning som legat däri att varvets organisation vid
bolagets start inte var uppbyggd och anpassad för en företagsmässig drift.
Därjämte framhåller bolaget att sysselsättningsgraden varit mycket ogynnsam
särskilt under åren 1963/64 och 1964/65.

De faktiska överskott, som uppstått efter avskrivningar under perioden,
har tillförts lagerreserven. De år underskott uppstått har detta täckts genom
att lagerreserven anlitats. Lagerreserven har emellertid ökat under
perioden med 9,5 milj. kr. medan det sammanlagda nettoresultatet under
samma tid uppgår till 1,3 milj. kr. Det belopp på 8,2 milj. kr., som lagerreserven
ökat med utöver den sammanlagda vinsten på 1,3 milj. kr., består
av extra ordinära inkomster. Dessa utgörs av en engångsersättning på
5 milj. kr., som beviljats av riksdagen år 1962, en upplösning av en inte
längre nödvändig reserv på 2,4 milj. kr. och bokvinster på försålda maskiner
m. m. på 800 000 kr.

Utvecklingen av bolagets ekonomiska ställning från tiden för
bolagets start framgår av följande uppställning. Denna innehåller balans -

Kontanta tillgångar.........

Kortfristiga placeringar......

Fordringar hos kunder m. fl...
Materiallager och pågående arbeten
................

Anläggningar samt maskiner
och inventarier........

Förskott från beställare. .
Leverantörs- och andra driftsskulder.
..............

Fastighetslån...........

Skuld till PR I-stiftelse...

Nybyggnadsfond........

Eget kapital varav aktiekapital
32 milj. kr............

Lagerreserv, dvs. verkliga
lagervärden utöver bokförda
sådana...............

Balans

vid bolagets
start 1961

30.6.1967

Förändring

34,6

39,5

+ 4,9

10,0

+ 10,0

4,1

9,2

+ 5,1

26,6

31,3

+ 4,7

14,4

35,2

+ 20,8

79,7

125,2

+ 45,5

31,1

62,0

+ 30,9

8,6

19,7

+ 11,1

0,1

+ 0,1

3,4

+ 3,4

39,7

85,2

+ 45,5

2,0

2,0

38,0

38,0

79,7

125,2

+ 45,5

6,7

16,2

+ 9,5

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

räkningarna i sammandrag vid bolagets start och vid senaste räkenskapsårets
utgång den 30 juni 1967.

Bolagets startbalans år 1961 innefattar på tillgångssidan det kontantbelopp
på 23 milj. kr., som vid bolagets tillkomst tillfördes bolaget i utbyte
mot aktier, och den egendom med ett värde av 56,7 milj. kr., som bolaget
övertog från marinverkstäderna. På skuldsidan har tagits upp värdet av
aktierna på sammanlagt 38 milj. kr., dvs. aktiernas nominella värde på
32 milj. kr. jämte reservfond på 6 milj. kr., och nybyggnadsfond på 2
milj. kr. samt skulder på 39,7 milj. kr., som bolaget övertog från marinverkstäderna.

Som uppställningen visar har bolagets skulder från starten fram till den
30 juni 1967 ökat med 45,5 milj. kr. Härav utgör huvudparten eller 30,9
milj. kr. ökning av erhållna förskott, medan 11,1 milj. kr. avser ökning av
leverantörs- och andra driftsskulder och 3,4 milj. kr. skuld till PRI-stiftelsen.

Mot nämnda ökning av skulderna på 45,5 milj. kr. svarar på tillgångssidan
ökning av kontanta tillgångar och kortfristiga placeringar med 14,9
milj. kr., fordringar hos kunder m. fl. med 5,1 milj. kr., lagertillgångar med

4,7 milj. kr. samt anläggningar och maskiner med 20,8 milj. kr. Sistnämnda
belopp ökat med under dessa år bokförda avskrivningar på 10,7 milj. kr.
motsvarar de tidigare nämnda investeringarna.

Beträffande bolagets kassamässiga ställning visar tabellen att de kontanta
tillgångarna den 30 juni 1967 uppgick till 39,5 milj. kr., vilket innebär
en ökning på 4,9 milj. kr. jämfört med startbalansen. Härtill bör läggas
hos bank mot revers kortfristigt placerade medel på 10 milj. kr. Den kassamässiga
ställningen den 30 juni 1967 blir härefter 49,5 milj. kr. Vid en
bedömning av vad detta belopp betyder ur likviditetssynpunkt måste hänsyn
tas till förskott från beställare och till hur dessa vid denna tidpunkt
disponerats för de beställningar de avser. Förskotten den 30 juni 1967 uppgick
till 62 milj. kr. och härav hade då ca 22 milj. kr. nedlagts i tillverkningen
för att utföra orderna. Återstoden av förskotten eller ca 40 milj.
kr. ingick alltså i de kontanta tillgångarna den 30 juni 1967. Dessa medel
måste alltså hållas disponibla för att fullfölja beställningarna. Sedan detta
belopp frånräknats återstår av de kontanta tillgångarna, kortfristiga placeringar
medräknade, ca 9,5 milj. kr. Detta belopp bör tas till utgångspunkt
vid bedömning av bolagets likviditet den 30 juni 1967.

Angående likviditeten kan framhållas att bolaget hittills inte behövt repliera
på leverantörskrediter, utan kunnat tillämpa de kortare betalningstider,
som inneburit att kassarabatter erhållits. Bolagets likviditet är således
f. n. god. För att fullständigt belysa det aktuella likviditetsläget kan
nämnas, att bolaget hittills inte behövt utnyttja sin rörliga kredit på 8
milj. kr. i riksgäldskontoret och inte heller checkräkningskrediten på 10
milj. kr. hos Sveriges Kreditbank.

Vad beträffar likviditetens utveckling på längre sikt blir denna, fram -

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 ur 1908

Iiåller bolaget, givetvis beroende av —- förutom nettoresultaten av rörelsen
— de medel som erfordras för investeringar och produktutveckling
samt storleken av det kapital bolaget kommer att förfoga över genom lån
eller annan form för kapitaltillskott.

3. Produktionsprogram

Karlskronavarvet har f. n. följande produktionsprogram.

Den dominerande arbetsbeläggningen utgörs nu liksom vid bolagsbildningen
av arbeten åt marinen. De senaste sex åren har visat, att
företagets kunskaper och erfarenheter om marinens materiel är dess största
tillgång och så förblivit hittills. Detta förhållande och ramavtalet om
underhålls- och ombyggnadsarbeten åt marinen har varit grunden för bolagets
hittillsvarande verksamhet och betraktas som en nödvändig grund
för verksamheten även för en avsevärd tid framåt. Arbeten åt marinen anses
därjämte i ekonomiskt hänseende vara ett villkor för att den successiva
utvecklingen mot nya produktområden skall bli möjlig att genomföra.

Bolagets övriga verksamhetsgrenar omfattar f. n. civil reparentverksamhet,
tillverkning av produkter i stål, aluminium och armerad plast samt av
mekaniska arbeten.

Den civila reparent verksam heten har varit liten. Omsättningen,
som för budgetåret 1966/67 var 200 000 kr., har under de senaste
fyra åren i medeltal varit 900 000 kr. Några möjligheter att utvidga
denna verksamhetsgren till en betydande verksamhet anses inte föreligga
på grund av att sjöfarten på Karlskrona är liten. Under gynnsamma förhållanden
torde dock verksamhetsgrenen kunna drivas upp till en något
större volym än hittills.

Tillverkningen av produkter i stål och av mekaniska arbeten
avser nästan genomgående beställningstillverkning, i vissa fall
legotillverkning. Beställningarna avser större detaljer till civila fartyg såsom
roder, däckshus nr. nr. samt därjämte ett varierande antal produkter
som ligger inom området för mekanisk verkstadsindustri, dvs. plåt-, svetsoch
maskinarbeten. Omsättningen för den nu nämnda produktgruppen
uppgick budgetåret 1966/67 till 9 nrilj. kr. Möjligheterna att i betydande
grad öka denna verksamhetsgrens volym betecknas som goda, speciellt
med hänsyn till det sanrarbetsavtal, som under hösten 1967 träffats med
Kockums Mekaniska Verkstads AB.

Tillverkningen av aluminiumprodukter har hittills nästan
enbart avsett beställningar från statliga myndigheter. Omsättningen under
budgetåret 1966/67 uppgick till ca 6 milj. kr. Framtidsutsikterna för
denna tillverkning anses svårbedömda. Då aluminium allmänt anses vara
ett material, vars användningsområde kommer att väsentligt utvidgas i
framtiden, bedömer bolaget det dock rimligt att denna verksamhetsgren
skall på längre sikt kunna ökas i betydande grad.

Tillverkningen av produkter i armerad plast omfattar f. n.
fritidssegelbåtar. Denna tillverkning startades för ca tre år sedan. Omsättningen
är därför ännu blygsam. Den uppgick året 1966/67 till 900 000 kr.
Möjligheter att öka omsättningen av denna produkt torde finnas. Tillverkning
av produkter i armerad plast har enligt bolagets uppfattning betydande
utvecklingsmöjligheter. Bolaget har för avsikt att sätta igång tillverkning av

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

andra och större båttyper såsom fisketrålare och mindre specialfartyg för
såväl marina som civila ändamål.

Även om bolaget till väsentlig del måste bygga sin verksamhet på beställningar
från marinen måste det enligt bolaget även söka andra verksamhetsområden.
En betydande svårighet för en lönsam verksamhet har bl. a.
legat däri, att beställningarna från marinen växlat i omfattning. En nedgång
kan förväntas på lång sikt. Dessa förhållanden har gjort det nödvändigt
för bolaget att söka nya tillverkningsobjekt, vilket även förutsattes vid
bolagets bildande. Bolaget har gjort flera försök, av vilka två hittills lett
till sådana tekniska och ekonomiska resultat, att dessa tillverkningar även
i fortsättningen kan antas komma att ingå i bolagets produktionsprogram.
De kan dock inte förutses bli av sådan omfattning att de, jämte den egentliga
varvsrörelsen samt lego- och beställningstillverkning av mekaniska
produkter, kan säkerställa ett fullständigt utnyttjande av tillverkningskapaciteten.
Andra produktionslinjer måste därför också upptas. Detta var
en grundtanke vid bolagets bildande och gäller alltjämt.

Detta förhållande innebär enligt bolagets uppfattning, att bolaget under
många år framåt måste bedriva ett omfattande arbete för produktutveckling.
Svårigheterna i detta arbete ligger huvudsakligen i att finna produkter,
för vilka tillverkningen blir såväl tekniskt som ekonomiskt godtagbar.
Arbetet härmed blir vidare mycket omfattande, då det avser inte bara produktionstekniska
frågor utan i lika hög grad frågor som hänger samman
med marknadsföring.

Verksamheten måste emellertid enligt bolagets uppfattning redan nu
kunna anpassas till vissa förändrade förhållanden. Som exempel nämnes
härvid bl. a. det nyligen träffade samarbetsavtalet med Kockums Mekaniska
Verkstads AB. Bolaget anger följande produktionsprogram, som aktuellt
under en någorlunda överblickbar framtid om 5—10 år.

a) Underhålls- och ombyggnadsverksamhet för marinen och staten i övrigt
samt civil reparentverksamhet.

b) Nybyggnad av fartyg för marinen och av specialfartyg.

c) Produkter i stål (plåt- och svetsarbeten med eller utan maskinell bearbetning)
och mekaniska arbeten.

d) Produkter i aluminium.

e) Produkter i armerad plast.

4. Investeringsbehov

Bolaget framhåller att det såsom framgått av redogörelsen i det föregående
har visat sig innebära betydande svårigheter att förverkliga det vid
bolagets start uppställda målet om en ekonomiskt bärkraftig verksamhet.
Orsaken till det mot bakgrund av bolagets betydande aktiekapital ogynnsamma
rörelseutfallet anges i huvudsak ha sin grund i att bolagets anlägg -

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) år 1!)(>S

•lingar är otidsenliga och oekonomiska. De årliga merkostnader för driften,
som de otidsenliga anläggningarna förorsakar, anses inte möjliga att
precisera till beloppet, men bolaget framhåller all de uppgår till så höga
belopp, att en ekonomiskt självbärande verksamhet på längre sikt inte är
möjlig om anläggningarna skall bibehållas oförändrade. Ett omfattande
arbete krävs även, såsom bolaget framhållit i del föregående, för att få
tram nya produkter. Arbetet gäller emellertid inte bara att utveckla nya
produkter utan även alt introducera dessa på den allmänna marknaden.

EU villkor för eu väsentlig utökning av bolagets totala arbetsvolym är
sålunda, framhåller bolaget, att produktionsapparaten moderniseras och
att arbetsmetoder in. in. förbättras så, att effektiviteten höjs väsentligt och
därmed konkurrenskraftiga tillverkningskostnader kan uppnås. Enligt bolagets
uppfattning kräver en sådan modernisering omfattande investeringar
såväl i fråga om maskinutrustning och byggnader som produktutveckling
och metodförbättring.

Företagets bästa verkstadsanläggning är de plåt- och svetsverkstäder,
som togs i bruk år 1963. Den maskinella utrustningen för plåt- och svetsarbeten
har undan för undan kompletterats och är förhållandevis modern.
Lyftutrustningen är mot bakgrund av de behov som kunde bedömas vid
bolagsstarten relativt god. Personalens utbildning och erfarenhet är även
en värdefull tillgång. Resurserna har medgivit en rationell tillverkning av
sektioner till ubåtar, skrov till torpedbåtar samt andra tunga och komplicerade
arbetsobjekt. Det har emellertid visat sig vid undersökningar av
möjligheten att tillverka komponenter till stora fartyg åt Kockums Mekaniska
Verkstads AB, att bl. a. svetshallens lyftkapacitet är otillräcklig. Därest
sådant komponentbygge även skulle medföra ett stort materialflöde genom
verkstäderna, kan behov uppkomma av att rationalisera hantering och
lagring av material och det kan då bli nödvändigt att anlägga en plåtgård i
närheten av dessa verkstäder.

Huvuddelen av maskinverkstäderna är inrymda i en byggnad från 1870-talet. Några verkstadsenheter är placerade i andra byggnader på avsevärt
avstånd därifrån. En av dessa ligger i en byggnad, som tillhör Sydkustens
örlogsbas och som denna enligt befintliga planer skall disponera för egen
räkning. Maskinverkstädernas resurser motsvarar inte dem som plåt- och
svetsverkstäderna förfogar över. Delta är oförmånligt när det gäller att
konkurrera om lönsamma arbeten. Maskinverkstäderna, som inom sig rymmer
enheter för maskinbearbelning, montage samt filar- och rörarbeten,
har även stor betydelse för de marina arbetena. I underhållsverksamheten
utgör filar- och rörarbetena den mest betydande delen.

Stapelbädden ligger under tak i samma byggnadskomplex som huvuddelen
av maskinverkstäderna. Utrymmena är begränsade och lyftkapaciteten
för liten för att tillåta fullt rationellt sektionsbvggande, om än bolaget
funnit utvägar att bygga sektioner av t. ex. ubåtar i plåt- och svetsverkstäderna
och därefter transportera dem till stapelbädden för fortsatt byggnad.
Själva bäddens sjö- och landdelar är i gott skick. Belägenheten under tak
svarar mot moderna principer om att utföra svets- och målningsarbeten
in. m. i väderskyddade utrymmen med jämn temperatur. Bädden bör där -

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

för utnyttjas i bolagets produktion, men lyftmöjligheterna behöver förstärkas
och kringutrymmena utökas.

De byggnader, som innehåller maskinverkstädernas huvuddel och stapelbädden,
bör på grund av ålder och allmänt tillstånd ersättas med en nyanläggning,
i vilken bör inrymmas — förutom den befintliga stapelbädden
— alla till maskinverkstäderna hörande enheter.

Aluminiumverkstaden har tillfälligt inrymts i lokaler som friställdes när
plåtslageri- och svetsarbetena överflyttades till den nya verkstadsanläggningen.
De för aluminiumarbetena disponerade lokalerna är av flera skäl
olämpliga och på sikt måste en ny anläggning tillkomma för denna verksamhet.
Den nya aluminiumverkstaden behöver inte sammanföras med den
nya maskinverkstaden och bör av tekniska skäl inte läggas samman med
de befintliga plåt- och svetsverkstäderna.

Tillverkningen av produkter i armerad plast omfattar hittills enbart
fritidsbåtar och bedrivs i provisoriska och otillräckliga lokaler, som inte
medger att den nuvarande mest sålda båten — Karlskronaviggen — kan
tillverkas i den omfattning, som borde vara möjlig att sälja vid en intensiv
marknadsföring. Produktionen kan inte heller ske helt rationellt. För
att kunna bedriva en lönsam båttillverkning är det nödvändigt att snarast
skaffa lämpliga verkstadslokaler. Armerad plast anses, som redan
nämnts, ha ganska betydande utvecklingsmöjligheter. Bolaget hör därför
i anslutning till den föreslagna båtverkstaden successivt kunna bygga nya
lokaler för andra plastprodukter.

För att rationalisera materialförvaring och materialhantering bör ett nytt
centralförråd tillkomma som ersättning för en äldre förrådsbyggnad och
ett antal skjul och bodar.

Bolagets elektroverkstäder är nu belägna i en byggnad i tre plan, varav
ett delvis är elektroförråd. Verkstadslokalerna är otidsenliga och har med
den stora ökningen av elektrisk materiel i fartygen blivit mycket trånga.
Stora delar av svagströmsverksamheten bedrivs i en annan byggnad. En
rationell drift av elektroverkstäderna kräver att stark- och svagströmsdelarna
inryms i samma byggnad. På sikt bör därför en ny byggnad för
elektroverkstäderna jämte elektroförråd tillkomma.

Dockor, kajer och pirar är i gott skick även om vissa stora underhållsarbeten
bedöms nödvändiga på ett par dockor inom den närmaste framtiden.
Vissa ändringsarbeten på dockorna kan även bli nödvändiga.

Oscarsdockan är bolagets största docka och är den enda i vilken
landskapsjagare kan dockas. Den är behövlig för marinens underhållsarbeten
åtminstone under 1970-talet. Dockan behöver nu repareras till en kostnad
av 500 000 kr. Dockans bredd är otillräcklig för statsisbrytaren Tor
och för den nya beställda isbrytaren. En eventuell breddning att motsvara
vad som krävs för dessa två isbrytare skulle kosta 4 milj. kr., varvid nyssnämnda
reparation icke behöver utföras. En sådan breddning är enligt bolaget
inte ekonomiskt försvarbar.

Utanför smådockorna (»femfingerdockorna») ligger det s. k. svajningsrummet.
Inloppet till detta har visat sig vara otillräckligt djupt för att vid
alla normalt förekommande vattenstånd kunna passeras av ubåtar typ Sjöormen.
Dessa ubåtar måste således f. n. dockas i Oscarsdockan. Det är
ofrånkomligt att disponera en femfingerdocka för ubåtar, emedan Oscarsdockan
utnyttjas av större fartyg i så stor utsträckning, att ubåtsdockningar
inte regelmässigt kan utföras i denna. Inloppet till svajningsrum -

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

inet måste sålunda fördjupas. I samband därmed bör även docklröskeln till
en av smådockorna sänkas något.

Det redovisade behovet av modernisering av byggnader och maskiner
samt investering i produktutveckling och metodförbättringar beräknas enligt
prisläget hösten 1967 medföra följande kostnader.

Medelsbehov

(Milj. kr.)

Produktutveckling, metodförbättring

m. m............................

15,0

Maskiner och annan teknisk utrustning

Ersättningsanskaffningar............

8,0

Nyanskaffningar...................

10,0

Maskinomflyttningar m. m...........

3,0

21,0

Byggnader

Maskin-, montage-, filar- och rörverk-städer samt överbyggnad över nuva-rande stapelbädd.................

13,3

Elektroverkstäder..................

3,5

Aluminium verkstad.................

2,5

Plastverkstad......................

2,7

Centralförråd med godscentral.......

1,9

23,9

Rivningsarbeten, markarbeten, yttre
industriella rörledningar samt yttre
vatten och avlopp..................

3,4

Elkraft- och teleanläggningar

Ändring och komplettering..........

0,9

Dockanläggningar

Oscarsdockan, större reparation......

0,5

Smådockorna, ändring av entrén till
inre svajningsrummet samt dockport
till docka nr 5....................

1,1

1,6

Projektering och oförutsett...........

4,5

Summa

70,3

Av det beräknade investeringsbehovet på 70,3 milj. kr. avser 15 milj. kr.
produktutveckling och metodförbättring m. m. och ea 55 milj. kr. investeringar
i maskiner och byggnader. Detaljerad tidsplan för investeringarnas
genomförande har inte utarbetats, men de väsentligaste delarna beräknas
kunna genomföras under loppet av en femårsperiod. En generalplan för
moderniseringen kommer att upprättas och ligga till grund för arbetena i
stort. Planen avses bli rullande med anpassning till bl. a. ekonomiska möjligheter
och produktionsinriktning.

5. Lönsamhet

I fråga om verksamhetens lönsamhet har bolaget uppställt som mål att
de årliga nettoresultaten genomsnittligt skall motsvara full täckning av

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

samtliga kostnader, inklusive erforderliga avskrivningar och räntor på lånat
kapital, och därjämte en av företagets ägare som skälig bedömd förräntning
av aktiekapitalet.

Grundläggande villkor för att uppnå detta mål är enligt bolaget dels att
produktionsapparaten moderniseras till en teknisk nivå, som i stort sett
motsvarar genomsnittet för medeltung svensk verkstadsindustri, dels att
bolaget tillförs de ekonomiska resurser, som erfordras i initialskedet för
ett omfattande produktutvecklingsarbete. Om dessa villkor uppfylls, är en
förbättring och normalisering av rörelseekonomin möjlig genom att sänka
tillverkningskostnaderna och öka verksamhetens volym.

Vad gäller tillverkningskostnaderna bedöms dessa bli lägre om produktionsapparaten
moderniseras. Sålunda beräknas snabbare och mer effektiva
maskiner och mer rationella arbetsmetoder ge lägre arbetskostnader.
Vidare beräknas kostnaderna för underhåll av byggnader och maskiner bli
lägre.

Vad beträffar rörelsevolymen anses denna i avgörande grad vara beroende
av — förutom av resultatet av produktutvecklingsarbetet och bolagets
försäljningsansträngningar — marknads- och konkurrensförhållandena
för de produktområden, inom vilka bolaget kommer att vara verksamt.

Utgångspunkt vid bedömningen av hur stor ökningen av årsomsättningen
bör vara för att den angivna lönsamheten skall uppnås bör vara det kapital
som skall förräntas. Vad som här åsyftas är dels det kapital och den
apportegendom som tillfördes bolaget vid starten, dels den kapitalinsats
på 55 milj. kr., som enligt vad bolaget framhållit i det föregående erfordras
för bolagets fortsatta verksamhet. Vid bedömningen av värdet av vad som
bolaget tillfördes vid starten bör hänsyn tas till att apportegendomen var
omodern och i bristfälligt skick. Bolaget anser det numera konstaterat att
den övertagna anläggningen saknade konkurrenskraft och därmed förräntningsvärde.
Av denna anledning bör enligt bolaget apportvärdet på 14,4
milj. kr. för den år 1961 befintliga anläggningen räknas från, varefter
återstår ca 26 milj. kr. av apportegendomen att förränta. Det totala kapital,
som sålunda skall förräntas, uppgår därmed enligt bolagets beräkningar
till ca (55 + 26) 81 milj. kr.

Amorteringstiden för lånet på 55 milj. kr. föreslås bli 20 år med hänsyn
till att de föreslagna investeringarna till övervägande del avser byggnader.
Om räntesatsen för detta lån blir 7 %, innebär detta under de första åren
av lånets löptid, dvs. innan någon större amortering hunnit verkställas,
en räntekostnad av 3,9 milj. kr. per år. Fullständig förräntning av det egna
kapitalet på 26 milj. kr. innebär vid ett avkastningsanspråk på 6 % och en
inkomstskatt av 50 % att de årliga verksamhetsresultaten därjämte bör
täcka ett belopp av ca 12 % av 26 milj. kr., dvs. 3,1 milj. kr. Detta innebär
att sammanlagt ca 7 milj. kr. erfordras för att förränta lånat och eget
kapital.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968 33

Den ökning av årsomsättningen, som minst erfordras för att förränta
detta kapital, uppskattas till 30—35 milj. kr., räknat i nuvarande penningvärde.
Rörelsevolymen hör därvid uppgå till ca 100 milj. kr. per år. Detta
innebär en ökning med ca 50 % jämfört med det senaste årets omsättning.
Bolaget anser att den förbättring av verksamhetsresultaten, som blir möjlig
genom de föreslagna nyinvesteringarna, övriga rationaliseringsåtgärder
och väsentligt ökad rörelsevolym, skall bli av den storleken att den uppgår
till det nämnda beloppet av 7 milj. kr. Den tid som kommer att förflyta,
innan ca 50 % större rörelsevolym än den nuvarande uppnåtts, anger bolaget
till mellan fem och sju år.

Vad utdelning på aktiekapitalet beträffar förutsätter bolaget, att nettovinster
skall redovisas och utdelning förekomma först sedan skattemässigt
tillåtna ned- och avskrivningsmöjligheter uttömts.

Den totala förräntning av 7 milj. kr. per år av lånat och eget kapital, som
alltså erfordras för att uppnå fullständig lönsamhet, kommer givetvis att
successivt sjunka i takt med att lånet amorteras. Amorteras lånet på 20 år
kommer den årliga räntekostnaden för lånet, vilken det första året är 3,9
milj. kr., att efter fem år ha minskat till ca 3 milj. kr. Efter ytterligare fem
års amorteringar har räntekostnaden för lånet minskat till ca 2 milj. kr.
per år.

Amorteringarna på lånet kommer vid en amorteringstid av 20 år att
uppgå till 2,75 milj. kr. om året. Denna årliga utbetalning skall bestridas
genom de avskrivningsmedel, som den löpande verksamheten förutsätts
lämna. De nu föreslagna och de under bolagets tid gjorda investeringarna
uppgår till sammanlagt ca 86 milj. kr. Härav belöper ca 29 milj. kr. på
maskiner och annan teknisk utrustning och ca 57 milj. kr. på byggnader.
Erforderlig avskrivning, beräknad efter en avskrivningstid av 10 resp. 33
år, blir ca 4,6 milj. kr. om aret. Detta belopp överstiger den bär förutsatta
årliga amorteringen.

De av bolaget föreslagna investeringarna i byggnader och maskiner på
55 milj. kr. föreslås sålunda finansieras av ett lån med en amorteringstid av
20 år. Eftersom bolaget inte förfogar över de säkerheter, som erfordras för
ett lån av denna storlek, anhåller bolaget alt beloppet lämnas såsom lån
av staten, ökning av aktiekapitalet anses i vart fall f. n. inte motiverad.

Eftersom det beräknas ta minst fem år att genomföra investeringarna,
bedömer bolaget att det inte är möjligt att börja amortera lånet förrän investeringarna
slutförts och de nya delarna av produktionsapparaten tagits i
di ift. Med anledning härav anses det nödvändigt att lånet blir amorteringsfritt
under de fem första åren.

Vad så gäller det föreslagna kapitaltillskottet på 15 milj. kr. för produktutveckling
och metodförbättring är detta enligt bolagets mening av
annan karaktär än det föreslagna lånet på 55 milj. kr. för investeringar.

3 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 109

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Det är nämligen enligt bolaget inte realistiskt att räkna med att de kostnader,
som läggs ned på etablering av nya produkter, kan återvinnas inom
rimlig tid, eftersom bolagets nya produktområden bedöms avse branscher
där det finns sedan länge verksamma företag. Bolaget hemställer med anledning
härav att dessa kostnader finansieras medelst ett lån från staten
som är förbundet med villkoret, att staten skall äga rätt till återbetalning
av lånet jämte årlig ränta ur eljest uppkommande utdelningsbar vinst för
bolaget, innan utdelning får ske.

Departementschefen

Den omorganisation av örlogsvarven, som riksdagen beslöt år 1960 (prop.
184, SU 206, rskr 402), innebar bl. a. att marinverkstäderna i Karlskrona
organiserades som ett statligt aktiebolag. Aktiebolagsformen ansågs ge de
bästa förutsättningarna för fortlöpande rationaliseringar och effektiv drift
och därmed för full konkurrensförmåga, vilket jag betecknade som en huvudpunkt
när det gällde att trygga företagets framtid. Omorganisationen
av marinverkstäderna kan också betecknas som ett led i strävandena att
trygga sysselsättningen i östra Blekinge, för vilken varvet har stor betydelse.

Mot bakgrunden av de år 1958 beslutade riktlinjerna för försvarets utformning,
som bl. a. innebar en minskning av flottans omfattning och därmed
av de marina arbetsuppgifterna för varvet, uttalade jag i nämnda proposition
att varvet förutom den givna och dominerande marina produktionen
även borde driva industriell verksamhet med inriktning mot allmän mekanisk
verkstadsproduktion.

Bolaget tillfördes vid bildandet ett kapital som skulle medge att bolaget
bl. a. skulle kunna genomföra en nödvändig modernisering av varvets anläggningar.
Därmed skapades ökade förutsättningar att genomföra den
angivna marina och allmänt mekaniska verkstadsproduktionen, vilket betecknades
som en förutsättning för varvets framtid och därmed för sysselsättningen
inom regionen. Förutom marinverkstädernas anläggningar samt de
tillgångar och skulder som hörde till rörelsen tillfördes bolaget sålunda ett
aktiekapital på 23 milj. kr. Beloppet har utnyttjats för en upprustning av
varvets anläggningar. För investeringar, som under räkenskapsåren 1961/62
—1966/67 uppgått till 32,2 milj. kr., har förutom nämnda belopp på 23 milj.
kr. utnyttjats ca 9 milj. kr. av de avskrivningsmedel som verksamheten
lämnat.

Det har emellertid visat sig innebära betydande svårigheter att förverkliga
det vid bolagets start uppställda målet om en ekonomiskt bärkraftig verksamhet.
Sålunda uppgår det sammanlagda nettoresultatet under budgetåren
1961/62—1966/67 efter bokförda avskrivningar till 1,3 milj. kr. Resultatet
har inte ansetts medge någon utdelning på aktiekapitalet. Här kan dock
nämnas att resultatet för budgetåret 1966/67 efter bokförda avskrivningar
var 5,4 milj. kr. Resultatet under perioden bör enligt bolagets mening be -

Kungl. Maj.ls proposition nr JU!) ur 11)08 35

dömas mot bakgrunden av alt bolaget år 1961 övertog en otidsenlig, i vissa
hänseenden ålderdomlig anläggning, som medfört avsevärda årliga merkostnader
för driften. Härtill kommer den belastning som legat i att varvets
organisation vid bolagets start inte var uppbyggd och anpassad för eu
företagsmässig drift. Därjämte framhåller bolaget att sysselsättningsgraden
var mycket ogynnsam särskilt under åren 1963/64 och 1964/65. En betydande
svårighet för en lönsam verksamhet har enligt bolaget även legat däri
att beställningarna från marinen, som under långa tider varit varvets
huvudavnämare, växlat i omfattning och samtidigt haft en sjunkande trend.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden är enligt bolaget en omfattande
upprustning och modernisering av den nuvarande anläggningen eu nödvändig
förutsättning för en på lång sikt lönsam verksamhet. För att konnna till
rätta med de Svårigheter för en lönsam utveckling, som ligger i de minskande
beställningarna från marinen, bedömer bolaget det nödvändigt att under
många år framåt bedriva ett omfattande arbete för produktutveckling.

Bolaget har lagt fram ett investeringsprogram, som innefattar ett investeringsbehov
av 70 milj. kr. Härav belöper 55 milj. kr. på maskiner och byggnader
och 15 milj. kr. på produktutveckling och metodförbättring m. m.

De överväganden, som låg till grund för beslutet om att ombilda marinverkstäderna
i Karlskrona till aktiebolag, bör enligt min mening fortfarande
gälla. Sålunda bjuder inte bara militära förhållanden utan även statens
töretagaransvar gentemot de anställda och berörda kommuner att verksamheten
vid varvet fortsätter.

En förutsättning för fortsatt drift är emellertid att den kan göras lönsam.
Vid sina bedömanden av lönsamheten har bolaget uppställt som mål att de
årliga nettoresultaten genomsnittligt skall motsvara full täckning av samtliga
kostnader och därjämte ge den ränta på aktiekapitalet som bolagets
ägare finner skälig. Detta krav, som bolaget uppställt på verksamhetens
resultat för att lönsamhet skall anses föreligga, vill jag starkt understryka.

Förutsättningar för att lönsamhet skall uppnås är enligt bolaget dels att
produktionsapparaten moderniseras till en teknisk nivå, som i huvudsak
motsvarar genomsnittet för medeltung svensk verkstadsindustri, dels att
bolaget ges ekonomiska resurser för ett omfattande produktutvecklingsarbete.

Den ringa lönsamhet som bolaget f. n. har kan till stor del tillskrivas det
iörhållandet att bolaget fortfarande i stora stycken har en omodern och
föga rationell anläggning. Jag kan därför ansluta mig till åsikten att produktionsapparaten
bör moderniseras för att möjligheter till ökad lönsamhet
skall kunna skapas.

Vad gäller kravet på produktutveckling är det med hänsyn till att marinens
andel av bolagets totala produktion på sikt kan väntas minska enligt
min mening angeläget att bolagets produktionsinriktning inom ramen för
en naturlig produktkoncentration blir mer flexibel och att produktions -

:t6

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

apparaten i större utsträckning anpassas till civil produktion. Jag anser det
alltså angeläget att bolaget får möjligheter att satsa på produktutveckling.
I likhet med bolaget bedömer jag att produktionens tyngdpunkt även i fortsättningen
bör ligga på marina produkter.

I strävandena att öka produktionsvolymen och uppnå ökad lönsamhet
tillmäter bolaget det nyligen träffade samarbetsavtalet med Kockums Mekaniska
Verkstads AB stor betydelse. Företagen har närbesläktade produktionsområden
och ett samarbete bör kunna leda till fördelar för båda parter.
Utöver produktsamarbetet bör tillgång till Kockums organisation för marknadsföring
vara av betydelse.

Det är inte möjligt att på grundval av det investeringsprogram som föreslagits
av bolaget ta ställning till angelägenheten av de enskilda projekten.
Jag finner det ändamålsenligt och nödvändigt att såsom bolaget föreslagit
en rullande plan upprättas för moderniseringen, avsedd att anpassas till
bl. a. ekonomiska möjligheter och produktionsinriktning. Med all kraft
måste nu åtgärder genomföras som är ägnade att modernisera produktionsapparaten
och förbättra arbetsmetoderna så att verksamheten effektiviseras
och tillverkningskostnaderna därmed blir konkurrenskraftiga. En riktpunkt
bör därvid, som bolaget framhåller, vara att produktionsapparaten
skall få en teknisk nivå som motsvarar vad som är normalt för konkurrenskraftig
medeltung svensk verkstadsindustri. Självfallet måste också marknadsföringen
intensifieras. Jag förutsätter att bolaget ägnar denna del av
verksamheten särskild uppmärksamhet.

Enligt min mening bör 50 milj. kr. ge möjligheter till betydande investeringar
i såväl byggnader och maskiner som produktutveckling och metodförbättring.
Enligt min mening finns det ingen anledning att f. n. öka
bolagets aktiekapital. I enlighet med önskemålen att de statliga bolagen
såvitt möjligt skall befinna sig i samma konkurrensläge som enskilda företag
anser jag det inte heller lämpligt att i detta fall ge bolaget ett lån över
statsbudgeten. Däremot synes det rimligt att bolaget i likhet med andra
varvsföretag erhåller ett stöd i form av kreditgaranti. För egen del föreslår
jag att staten ikläder sig en garanti på 50 milj. kr. för krediter till bolaget.
Härför erfordras riksdagens medgivande. Kungl. Maj :t bör äga utfärda erforderliga
föreskrifter beträffande kreditgarantin. Fullmäktige i riksgäldskontoret
bör bemyndigas att teckna garantin.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti intill ett belopp om 50 000 000 kr. för krediter
till Karlskronavarvet Aktiebolag.

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1968

37

Anslagsfrågor m. m.

I prop. 1968: 1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
tagits upp med endast beräknade belopp. I vissa anslagsfrågor
har förslag tidigare lagts fram i prop. 1968: 34, 35, 107 och 108. I det
följande anmäls vissa återstående anslag som i prop. 1968: 1 (bil. 6) tagits
upp med beräknade belopp. Av följande sammanställning framgår storleken
av preliminärt beräknade anslag och slutligt begärda anslag.

Belopp

Anslag

Prel. beräknat
kr.

Slutligt beräknat
kr.

DRIFTBUDGETEN

Arméstaben:

Avlöningar.............................

13 400 000

13 400 000

Omkostnader...........................

2 470 000

2 470 000

Armén:

443 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl........

450 620 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.........

118 400 000

118 400 000

Övningar m. in..........................

77 000 000

77 000 000

Underhåll av tygmateriel m. m..............

82 600 000

86 000 000

Marinstaben:

11 300 000

Avlöningar.............................

11 300 000

Omkostnader...........................

2 100 000

2 100 000

Marinen:

176 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl.........

177 500 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.........

22 400 000

22 400 000

Övningar m. ...........................

29 300 000

29 300 000

Underhåll av fartyg m. m...................

79 500 000

79 500 000

Flygstaben:

14 490 000

Avlöningar.............................

14 490 000

Omkostnader...........................

1 235 000

1 235 000

Flygvapnet:

205 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl.........

210 000 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.........

17 800 000

17 800 000

Övningar m. m..........................

20 000 000

20 000 000

Drift och underhåll av flygmateriel m. m.....

264 000 000

280 000 000

Försvarsstaben:

14 780 000

Avlöningar.............................

13 650 000

Omkostnader...........................

2 385 000

2 610 000

Militärområdesstaber:

21 175 000

Avlöningar.............................

21 175 000

Omkostnader...........................

11 800 000

11 800 000

Förband med särskild budget...............

1 000

1 000

.‘{8

Kungl. Maj.ts proposition nr i09 år 1968

Belopp

Anslag

Prel. beräknat
kr.

Slutligt beräknat
kr.

Försvarets forskningsanstalt:

Forskningsverksamhet...................

47 500 000

47 500 000

Försvarets radioanstalt:

Avlöningar.............................

20 525 000

20 525 000

Omkostnader...........................

5 245 000

5 245 000

Anskaffning och underhåll av materiel.....

7 000 000

7 000 000

Signalskyddsmateriel.......................

1 440 000

2 335 000

Familjebidrag.............................

67 000 000

67 000 000

Reseersättningar till värnpliktiga m. fl........

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

17 600 000

17 600 000

under militärtjänstgöring m. m............

16 700 000

17 000 000

Flygtekniska försöksanstalten:

Avlöningar.............................

7 400 000

_

Omkostnader...........................

2 000 000

Utrustning.............................

200 000

Uppdragsverksamhet....................

10 300 000

Bidrag till flvgteknisk forskning ............

1 500 000

Statens civilförsvarsskolor:

Avlöningar.............................

5 560 000

5 660 000

Omkostnader...........................

3 800 000

3 880 000

Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m......

7 900 000

7 900 000

Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m.m.

9 500 000

10 161 000

Bidrag till byggande av skyddsrum..........

Bidrag till kommuner för anordnande av brand-

14 000 000

19 000 000

dammar för civilförsvarsändamål..........

5 000 000

4 000 000

Viss sambandsverksamhet..................

1 835 000

Anskaffning av viss sambandsmateriel.......

1 500 000

Signalskyddsmateriel för civila myndigheter ..

KAPITALBUDGETEN

600 000

Byggnader och utrustning för försvarets fab-

riks verk................................

Uppförande av förrådsbyggnader för civilför-

32 900 000

59 100 000

svaret..................................

5 000 000

5 000 000

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål..
Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens

1 000

889 000

förvaltningsbyggnad.....................

5 600 000

5 600 000

Byggnadsarbeten för armén.................

1 000

1 000

Byggnadsarbeten för marinen...............

1 000

1 000

Byggnadsarbeten för flygvapnet.............

Nybyggnad av kasernetablissement m. in. för

1 000

1 000

Svea livgarde och Svea ingenjörregemente..

38 000 000

38 000 000

Markförvärv för övningsfält in. m............

16 321 000

16 871 000

Vissa kostnader för markförvärv............

1 500 000

1 500 000

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål

2 103 000

2 103 000

Befästningsarbeten för armén...............

13 020 000

13 020 000

Befästningsarbeten för marinen.............

19 279 000

18 764 000

Befästningsarbeten för flygvapnet...........

1 000

1 000

Flygfältsarbeten m. m......................

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövar-

1 000

1 000

vet.................................

20 700 000

20 700 000

Markförvärv för befästningar...............

Byggnadsarbeten för försvarets forskningsan-

1 000

1 000

stalt...................................

2 657 000

2 657 000

Summa driftbudget och kapitalbudget

2 041 918 000

2 081 177 000

Kungl. Maj:In proposition nr 109 år 1968

39

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

B. Armén

B 1. Arméstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift 12 138 112

1967/68 Anslag 11 500 000

1968/69 Förslag 13 400 000

Arméstaben är organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar, en
budgetavdelning och en chefsexpedition. Vidare ingår arméöverläkaren ocli
överfältveterinären med resp. expeditioner i staben.

Tjänster

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.....

underofficerare och motsvarande
underbefäl och motsvarande
Civil personal

handläggande personal.........

övriga.......................

Beräknad ändring
1967/68 1968/69

Chefen

för armén Dep.cheten

181

30

+ 2

+ 1

4

+ 1

28

+ 1

124

+ 1

+ 1

367

+ 5

+ 2

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.......................... 11 496 856 + 2 142 500 4- 1 889 500

Arvoden och särskilda ersättningar....................3 144 + 10 500 + 10 500

11 500 000 + 2 153 000 + 1 900 000

Chefen för armén

1. Arbetsuppgifterna inom organisationsavdelningens tabellgrupp, sektion
1, har ändrats efter hand som vissa delar förts över till ADB. Detta har
medfört att en befintlig tjänst för arvodesofficer inte längre är motiverad.
Officersutbildning krävs inte för tjänstens arbetsuppgifter varför den bör
bytas ut mot tjänst för byråsekreterare. (14 668 kr.)

2. Personalavdelningen vid sektion 3 behöver förstärkas med en tjänst för
förvaltare eller byråassistent, avsedd för personalregistrator, och en tjänst
för underbefäl eller assistent, avsedd för rekryteringsverksamhet. (62 448kr.)

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

3. Arvode till specialarméläkare vid en armémedicinsk arbetsgrupp bekostas
f. n. av forskningsmedel. För att säkerställa den fortsatta försvarsmedicinska
forskningen vid armén bör för denne inrättas en tjänst för
specialarméläkare. (73 428 kr.)

4. En förstärkning av arméöverläkarens expedition med en tjänst för förvaltare
eller byråassistent är nödvändig för att säkerställa en riktig och
effektiv personalplanering och personalbehandling. (34 440 kr.)

5. För arbetsgruppen för databehandlingssystem behövs ytterligare eu
tjänst för byrådirektör eller arvodestjänst för officer. (49 428 kr.) Härutöver
behövs ytterligare 10 000 kr. för anställande av ADB-personal i högst
A 23.

6. Chefens för armén representationsbidrag bör höjas från 6 000 kr till
10 000 kr. (4 000 kr.)

7. Kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition
bör föras över från arméns allmänna avlöningsanslag till förevarande
anslag. (33 448 kr.)

8. Löneomräkning 1 871 140 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13,4
(+1,9) milj. kr. Jag har härvid beräknat medel under anslaget för personalen
vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Arméstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa
ett förslagsanslag av 13 400 000 kr.

B 2. Arméstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift 2 135 560

1967/68 Anslag 2 120 000

1968/69 Förslag 2 470 000

1967/68

1. Sjukvård m. m................................... 30 qoo

2. Resersättningar

a) Resekostnadsersättningar och traktamenten....... 500 000

b) Flyttningsersättningar, anståndstraktamenten m. m. 300 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten........................ 55 000

b) Kostnader för datamaskiner m. m................ 415 000

c) Övriga expenser..............................'' 820 000

Beräknad ändring
1968/69

Chefen

för armén Dep.chefen
+ 10 000 + 15 000

+ 70 000 + 75 000

— 50 000 — 100 000

+ 25 000 + 25 000

+ 60 000 + 45 000

+ 293 000 + 290 000

2 120 000 + 408 000 + 350 000

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) är W68

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Knngl. Maj :t
föreslår riksdagen

att till Arméstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 2 470 000 kr.

B 3. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift 447 127 223

1967/68 Anslag 406 745 000

1968/69 Förslag 443 000 000

Tjänster
Militär personal

officerare.............

underofficerare........

underbefäl............

personal i arvodestjänst.

Civilmilitär personal......

Civil personal

handläggande personal. .
övriga................

1967/68

3 282
2 438

5 263
558

1 588

88

6 717

Beräknad ändring
1968/69

Chefen
för armén

Dep.chefen

— 1
+ 6
— 4
+ 18
+ 1

— 31

±

+

0
1

— 5

+ 7

— 11

+ 6
— 28

19 934 — 11

— 30

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän..............

Arvoden och särskilda ersättningar......

Avlöningar till annan personal än tjänstemän...

... 386 628 000 +34 507 000 +34 829 000

1 912 000 + 139 000 + 139 000

23 215 000 + 1 927 000 + 1 927 000

411 755 000 + 36 573 000

+36 895 000

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift. .

b) Bidrag till täckande av vissa kostnader vid

arméns rid- och körskola..........

... — 4 910 000 640 000

100 000

— 640 000

406 745 000 + 35 933 000 + 36 255 000

Chefens för armén anslagsframställning

1. Införandet av bandvagnar som transportmedel vid vissa krigsförband
medför ett minskat behov av hästar samt av utbildning av personal i beriden
tjänst och anspannstjänst. En successiv avveckling av arméns rid- och körskola
har härigenom gjorts möjlig. Avvecklingen föreslås påbörjas den 1
juli 1968 och avslutas den 1 juli 1970, då skolan bör utgå ur arméns fredsorganisation.
För budgetåret 1968/69 föreslås indragning av 13 tjänster samt
en omfördelning av fyra tjänster. (- 205 574 kr.)

42 Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

2. Det minskade behovet av hästar i krigsorganisationen medför att färre
remonter behöver utbildas. Utbildningen av remonter vid K 4 kommer att
avvecklas med början budgetåret 1968/69. För budgetåret 1968/69 föreslås
indragning av 10 tjänster för remontdressör. (— 228 720 kr.)

3. Med anledning av en undersökning som gjorts av statskontoret föreslog
chefen för armén i september 1966 att förstärkningar av de lokala myndigheternas
tyg- och intendenturavdelningar skulle genomföras under budgetåren
1967/68 och 1968/69. Endast en mindre del av förslaget för budgetåret
1967/68 kom till genomförande (prop. 1967:110). Behovet av att den
påbörjade förstärkningen fullföljs är mycket stort och ökar efter hand som
den rådande eftersläpningen förvärras.

En omprioritering har gjorts i samarbete med statskontoret av försvarsområdesstabernas
och förbandens behov av personalförstärkningar. Syftet
med omprioriteringen har varit att trots nackdelarna fördela kostnaderna
över flera budgetår och därigenom skapa ökade förutsättningar för förslagens
genomförande. Förslaget för 1968/69 innebär att sex tjänster för
underofficer, 15 arvodestjänster för underofficer och två tjänster för förrådsförman
tillkommer samt att tre tjänster för underbefäl utgår. (500 283 kr.)

4. För att tillgodose både militära och civila behov av utbildade hundar
pågår utbyggnad av arméns hundskolas lokaler. Den ökade hundproduktionen
fordrar även en viss utökning av skolans personal liksom en av utbyggnaden
orsakad omfördelning av befintlig personal. Förslaget innebär att eu
tjänst för byråinspektör och en tjänst för förrådsman tillkommer samt att
en arvodestjänst för underofficer utgår. (45 346 kr.)

5. Mobiliseringsavdelningarna vid ett flertal försvarsområdesstaber har
budgetåren 1963/64—1965/66 förstärkts med anledning av de efter hand ökade
uppgifter som ålagts staberna. De uppgifter som åligger arméns personal
vid fo 46 har ökat i motsvarande grad som vid övriga staber. En arvodestjänst
för officer bör därför tillkomma. (19 580 kr.)

6. En tjänst för arvodesofficer, som är avsedd för särskilda uppgifter
och som är av stor betydelse för verksamheten, bör tillkomma vid fo 51.
överbefälhavaren har framhållit vikten av att tjänsten tillkommer. (19 580
kr.)

7. Försvarsområdesbefälhavarna har ålagts stora uppgifter i fråga om
sambandstjänst. Vissa försvarsområdesstaber har åren 1964/65 tillförts
arvodestjänster för signalofficer. Behov av försvarsområdessignalofficerare
föreligger inom flera försvarsområden men är särskilt angeläget vid
fo 67. (19 580 kr.)

8. Med hänsyn till att försvarsområdesbefälhavarna har fått vidgade uppgifter
och större ansvar föreslås att sju tjänster för försvarsområdesbefälhavare,
överstar på aktiv stat eller i arvodestjänst tillkommer i utbyte mot
samma antal arvodestjänster för försvarsområdesbefälhavare. (173 369 kr. >

9. Expeditionstjänsten vid arméns underofficersskola är så omfattande att

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 190S 4,‘{

förstärkning behövs med en tjänst för kvalificerat biträde. För att flygsäkerhetskraven
skall tillgodoses föreslås att två tjänster för förste meteorologassistent
inrättas vid arméns helikopterskola. Arméns motorskola har fått
ökade arbetsuppgifter bl. a. till följd av polisutbildningen. För att framställa
undervisningshjälpmedel behövs en förstärkning med en tjänst för
tekniker. Härvid kan lönen till en arbetare utgå. (75 373 kr.)

10. Kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition
bör belasta arméstabens avlöningsanslag. (- 33 448 kr.)

11. Antalet värnpliktiga i handräckningstjänst är stort vid Ing 2. Liksom
vid Ing 1 och Ing 3 bör ett särskilt kasernkompani inrättas. En arvodestjänst
för officer bör härvid tillkomma och avses för chef för kasernkompani
(19 580 kr.)

12. Tjänst för regementsingenjör saknas bl. a. vid I 13. Genom artilleriskjutskolans
flyttning till Älvdalen och anslutning till I 13 är tillkomsten
av en tjänst för arméingenjör en förutsättning för att den omfattande fordonsmaterielen
skall kunna handhas på rätt sätt. (43 668 kr.)

13. Minskat antal tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver minskar
inedelsbehovet med 615 000 kr. ökat antal premieberättigade i arméns reserver
ökar medelsbehovet med 481 000 kr. (- 134 000 kr.)

14. Antalet rekryteringsstipendier i Boden ökar med ett. (3 000 kr.)

15. Behovet av medel för lan till personal vid tygtekniska kåren beräknas
uppgå till 25 000 kr. (5 000 kr.)

16. Antalet värmeskötare som anställs enligt fortifikationsförvaltningens
medgivande bör höjas med tre till 58. (52 740 kr.)

17. En förskjutning av arbetsbördan i det frivilliga försvarsarbetet har
skett under senare år. Frivilligorganisationerna får allt svårare att anskaffa
funktionärer som bar möjlighet att utföra ett ofta krävande arbete helt utan
ersättning eller mot ringa sådan. Frivilligassistenternas arbetsuppgifter har
därför successivt ökat och utvecklingen i den riktningen torde komma att
fortsätta. Antalet tjänstgöringsmånader bör öka med 14. (22 638 kr.)

18. Antalet arbetsmånader för att tillgodose tillfälliga behov av arbetskraft
för förrådsarbete uppgår till 4 055 budgetåret 1967/68. Då betydande
eftersläpningar i arbetet med vård och förrådsställning av materiel före staber

och förband är en ökning av antalet arbetsmånader med
300 synnerligen behövlig. (397 000 kr.)

19. Medelsbehovet för arvoden till tillsvnsmän beräknas öka med 72 800
kr.

20. Personalreserven för eldningstjänst — högst 21 man — kan minskas
med fem. Antalet arbetsmånader bör öka med 20. (14 000 kr.)

21. För representationsbidrag till militära chefer m. fl. behövs ytterligare
113 000 kr.

22. Anslaget bör med hänsyn till belastningen räknas upp med 7 milj. kr.

23. Löneomräkning 28 578 205 kr.

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

24. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör räknas
upp med 640 000 kr.

Överbefälhavarens förslag till inrättande av en för totalförsvaret gemensam
skyddsskola

överbefälhavaren har — efter hörande av försvarsgrenscheferna och försvarets
forskningsanstalt samt efter samråd med civilförsvarsstyrelsen —
lagt fram förslag om inrättande av en för totalförsvaret gemensam skyddsskola.
Förslaget bygger på utredningar av chefen för armén och innebär att
nuvarande arméns skyddsskola ombildas till försvarets skyddsskola.

Statskontoret och civilförsvarsstyrelsen har yttrat sig över förslaget.

Nuvarande ordning

Skyddsutbildning meddelas f. n. vid arméns skyddsskola (SkyddS),
skyddstjänstskolan, Berga örlogsskolor, och flygvapnets verkstadsskola.

På personalförteckning för SkyddS finns följande tjänster:

1 chef

1 kapten (lärare)

2 kaptener eller löjtnanter (lärare)
1 expeditionsunderofficer

3 underbefäl

Ao 28/Ao 26
År 23

År 23/År 17
A: 20

Ao 13/Ao It

Till skolan kommenderas vidare viss personal, f. n. sex personer.

Arvoden till särskilda föreläsare vid skolan uppgår till ca 3 500 kr./år.

SkyddS är förlagd till I 1. Kungl. Maj :t föreskrev den 29 juni 1964 att
vederbörliga myndigheter vid planering och anordnande av nytt förläggnings-
och övningsområde för I 1 vid Kungsängen skall utgå från att arméns
skyddsskola alltjämt skall vara anknuten till I 1.

överbefälhavarens förslag

Utbildningen vid den gemensamma skyddsskolan bör omfatta ABC-skyddstjänst
dels för den totalförsvarets personal, som i krig avses för kvalificerade
skyddstjänstuppgifter, dels för den personal som i fred avses som instruktörer
i skyddstjänst. Härutöver bör vissa orienteringskurser anordnas för
speciella kategorier. Sådan utbildning som är speciell för vederbörlig försvarsgren
(civilförsvaret) samt grundläggande utbildning för huvuddelen
av de värnpliktiga m. fl. bör alltjämt ske vid försvarsgrenen (civilförsvaret).

För den gemensamma skyddsskolan föreslås följande principiella målsättning: Skolan

skall för hela totalförsvaret genomföra den utbildning i ABCskyddstjänst,
som erfordras för personal i kvalificerade krigsbefattningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968 45

och i larm’- och instruktörsbefattningar i fred och som lämpligen kan centraliseras.

Vid skolan skall utföras organisations- och metodförsök samt inaterielförsök.

Skolan skall utarbeta förslag till gemensamma reglementen, instruktioner
och anvisningar för skydd mot ABC-stridsmedel vid krigsmakten samt biträda
vid utarbetande av försvarsgrensvisa reglementen, instruktioner och
anvisningar i vad avser skydd mot ABC-stridsmedel.

Skolans verksamhet begränsas till den utbildning m. in. i ABC-skydd, som
är gemensam för krigsmakten, samt den specialutbildning, som erfordras för
att tillgodose arméns behov.

Skolan skall också, främst genom att lärarna vid skolan ställs till förfogande,
kunna biträda vid utbildning utanför skolan inom alla försvarsgrenar
samt på motsvarande sätt biträda vid den högre skyddsutbildningen
inom civilförsvaret.

överbefälhavaren har funnit det lämpligast att anknyta skolan till arméns
skyddsskola. Vid skolan kommer härvid att meddelas dels den för totalförsvaret
gemensamma utbildningen, dels den för armén speciella utbildningen
i skyddstjänst.

Skolan bör underställas chefen för armén och benämnas försvarets skyddsskola
(SkyddS). Den bör administrativt knytas till I 1.

Utbyggnaden av skolan bör ske successivt så att den kan vara i full verksamhet
vid den för I 1 och SkyddS planerade tidpunkten för utflyttning till
Kungsängen den 1 april 1970.

överbefälhavarens förslag innebär att skolan bör tillföras en tjänst för
major eller kapten avsedd för förste lärare och en tjänst för kansliskrivare
från I 1 samt att två av tjänsterna för kapten eller löjtnant byts ut mot
en tjänst för kapten och en tjänst för kapten eller ingenjör.

Genom att viss utbildning förs över från marinens skyddsskola till den
gemensamma skolan kan en tjänst vid marinen för mariningenjör G dras in.

Totala kostnadsökningen beräknas till 6 000 kr. för år.

Yttrandena

Statskontoret biträder förslaget att arméns skyddsskola med bibehållen
.administrativ anknytning till I 1 omorganiseras till en för totalförsvaret
gemensam skyddsskola som även meddelar den för armén speciella utbildningen
i skyddstjänst.

Statskontoret har i huvudsak inte något att erinra mot skolans föreslagna
■organisation i stort.

Tillkomsten av en förste lärare medför enligt statskontoret den fördelen
att tidigare behov av särskild skoladjutant inte längre föreligger.

övningstruppen och skyddsingenjörsskolan bör enligt statskontoret ingå
i ett skolkompani med särskild kompanichef och kompaniadjutant samt
lyda direkt under skolchefen.

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

Statskontoret anser inte att någon tjänst för kansliskrivare skall föras
över till skolan från I 1.

Civilförsvar sstyr elsen anför att förslaget synes väl tillgodose de intressen
som företräds av eivilförsvarsstyrelsen.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 443
milj. kr. Jag har därvid räknat med att medelsbehovet går ned till följd av
att arméns rid- och körskola börjar avvecklas (1), remontutbildningen vid
K 4 minskar (2), kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnadskårens
chefsexpedition förs över till arméstabens avlöningsanslag (10)
samt antalet tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver minskar (13).
Jag har beräknat medel för en nettoökning med tio tjänster för förstärkning
av de lokala myndigheternas tyg- och intendenturavdelningar (3), en
arvodestjänst för officer vid fo 51 (6), ökat antal premieberättigade i arméns
reserver, rekryteringsstipendier i Boden och tjänstgöringsmånader för
assistenter för frivilligfrågor (13, 14 och 17), lån till personal vid tygtekniska
kåren (15), arvoden till tillsynsmän (19), ökat antal arbetsmånader
för förrådspersonal med 100 000 kr. (18) samt personal i eldningstjänst (20).
Jag har också beräknat 250 000 (+ 46 000) kr. för att täcka kostnader för
den personal vid arbetsmarknadsstyrelsen som handlägger ärenden angående
vapenfria tjänstepliktiga. Anslaget kan vidare minskas med lönen
till två underbefäl vid fo 44 med hänsyn till att bevakningen där övertagits
av Allmänna bevakningsaktiebolaget.

Jag föreslår att arméns skyddsskola ombildas till en försvarets skyddsskola
i huvudsaklig överensstämmelse med överbefälhavarens förslag. Medel
bär beräknats för en ny tjänst för major eller kapten vid skolan. Härvid
kan en tjänst för mariningenjör dras in vid marinen.

Som jag närmare kommer att redovisa i annat sammanhang (jfr N 14)
bör signalskyddsskolan nästa budgetår inlemmas i arméns stabs- och sambandsskola.
För erforderlig personal, sammanlagt 13 tjänstemän beräknar
jag ca 430 000 kr.

I anslutning till förslag som lagts fram av 1962 års försvarssjukvårdsutredning
(SOU 1966: 35) bör en tjänst för militärläkare tillkomma vid vart
och ett av de fyra trängregementena. Arvoden till förband släkare vid regementena
kan härvid dras in. Frågan om avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor
för militärläkarna får lösas efter förhandlingar med berörd personalorganisation.
Jag avser därför att ge statens avtalsverk i uppdrag att förhandla
om sådana villkor. Jag föreslår vidare att arméöverläkarens försöksstation
i Hässleholm avvecklas under budgetåret 1968/69.

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

Ja# hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 443 000 000
kr.

B 4. Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 86 623 374
1967/68 Anslag 104 000 000
1968/69 Förslag 118 400 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbidrag,
särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar
till värnpliktiga vid armén och vapenfria tjänstepliktiga,
allt enligt bestämmelser i värnpliktsavlöningskungörelsen den 12 september
1958 (nr 485).

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 118,4 (+ 14,4) milj. kr. Antalet tjänstgöringsdagar
beräknas öka med drygt 1,4 milj. dagar i förhållande till budgetåret
1967/68. ökningen beror på att repetitionsutbildningsverksamheten förutsätts
genomförd i ordinarie omfattning och att den tillfälliga minskningen
av antalet tjänstgöringsdagar budgetåret 1967/68 vid övergång till delad
tjänstgöring för underofficersvärnpliktiga upphör.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 118,4 (4- 14,4) milj. kr. Jag har
därvid för arméns del räknat med omkring 12 200 000 dagar för grundutbildning
och omkring 1 600 000 dagar för repetitionsutbildning. I dagantalen
har räknats in omkring 275 000 tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänstepliktiga.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 118 400 000
kr.

B 15. Armén: Övningar m. in.

1966/67 Utgift 72 227 596 Reservation 4 841 050
1967/68 Anslag 62 000 000
1968/69 Förslag 77 000 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till
utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,
ammunition, beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning i kasern

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

samt inte heller administrativa omkostnader eller sådana utgifter för avlöningsförmåner
som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 78,5 (+ 16,5) milj. kr. Av ökningen avser
11 650 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 4 850 000 kr. priskompensation
enligt försvarsindex.

1. Under budgetåret 1967/68 sker viss begränsning av repetitionsutbildningen.
Nästa budgetår beräknas repetitionsutbildningen genomföras i ursprungligen
planerad omfattning (5 000 000 kr.).

2. För att hålla utgifterna inom anslaget för budgetåret 1967/68 bär
chefen för armén ställt in viss utbildning och vissa övningar för befäl m. fl.
Någon motsvarande minskning av verksamheten bör inte godtas för nästa
budgetår (5 200 000 kr.).

3. Utbildningsmateriel måste anskaffas i större utsträckning än som är
möjligt under innevarande budgetår (395 000 kr.).

4. För fältkartor till I 1 och Ing 1 behövs 50 000 kr. Utgiften bör inte
belasta ramen för det militära försvaret.

5. En krigsmaktsövning planeras för nästa budgetår (2 100 000 kr.).

6. Utgifterna för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes beräknas
öka med 30 000 kr.

7. Någon arméstridskurs kommer inte att genomföras nästa budgetår
(— 775 000 kr.).

8. Två generalstabsfältövningar genomförs innevarande budgetår. Endast
en planeras för budgetåret 1968/69 (— 50 000 kr.).

9. Utbildningen vid arméns rid- och körskola upphör den 1 juli 1968
(— 30 000 kr.).

10. Genom att använda arméns egna flyglärare även vid artilleriflygutbildning
sparas 50 000 kr.

11. Medel för omkostnader och övningar inom militärområdenas intendentur-
och tygförvaltningar bör föras över till militärområdesstabernas
anslag till omkostnader (— 130 000 kr.) och övningar (— 90 000 kr.).

Departementschefen

Under nästa budgetår bör repetitionsutbildningen genomföras i den omfattning
som ursprungligen har planerats.

Anslaget bör föras upp med 77 milj. kr. Härav räknar jag med 205 000
kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes samt 300 000 kr. för
viss beredskap. Anslaget bör minskas med hänsyn till överföringar till
militärområdesstabernas anslag till omkostnader och övningar i enlighet
med intendenturverkets förslag.

Jag kan inte biträda förslaget att medel för anskaffning av fältkartor till
I 1 och Ing 1 skall beräknas utöver ramen för det militära försvaret.

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 1968

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Armén: övningar in. ni. för budgetåret 1968/69
anvisa ett reservationsanslag av 77 000 000 kr.

B 28. Underhåll av tygmateriel in. m.

1966/67 Utgift 117 688 258 Reservation 36 606 697
1967/68 Anslag 105 100 000
1968/69 Förslag 86 000 000

Från anslaget betalas dels centralt genomförda renoveringar och anskaffning
av reservdelar för förbrukning i fred, dels anskaffning av materiel
och andra åtgärder för att rationalisera förråds- och verkstadsdriften, dels
reparationer m. m. i samband med utbildning och förrådshållning.

A rméförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 78 185 000 (— 26 915 000) kr.

1. Utgifter för centralt genomförda renoveringar och anskaffningar av
reservdelar (23 000 000 kr.) samt för att rationalisera förråds- och verkstadsdriften
(12 000 000 kr.) bör föras över till anslaget Anskaffning av
tygmateriel m. m. Åtgärder av detta slag leder ofta till betalningar flera år
efter beslut och bör därför hänföras till ett anslag för vilket tillämpas den
särskilda tekniken med beställningsbemyndigande. Arméförvaltningen bedömer
att en sådan ändring är en rationaliseringsåtgärd som främst ger
rationellare reservdelshållning och översynsåtgärder men även förenklar
den ekonomiska planeringen m. m. Medel för reparationer och underhållsåtgärder
i samband med utbildningsverksamhet och förrådshållning förbrukas
normalt under budgetåret och bör alltjämt anvisas under förevarande
anslag.

2. Utbildningsverksamheten väntas öka nästa budgetår (6 000 000 kr.).

3. Medel för omkostnader vid militärområdenas tygförvallningar bör föras
över till anslaget Militärområdesstaber: Omkostnader (— 4 000 000 kr.).

4. Prisstegringar motiverar en ökning med 1 150 000 kr.

5. Med hänsyn till den väntade belastningen bör anslaget räknas upp
med 4 585 000 kr.

Anslaget avses få disponeras enligt följande plan. (Som jämförelse anges
motsvarande poster enligt underhållsplanen för innevarande budgetår.
(Angivna belopp i milj. kr.)

Anvisat Förslag
1967/68 1968/69

1. Verksamhet vid militärområdenas tygförvaltningar................... 6,1 3,5

2. Reparation av standardfordon...................................... 12,5 14,7

3. Reparation av terräng- och stridsfordon............................. 11,0 20*4

4. Reparation av annan materiel...................................... 35,0 36 6

5. Frakter......................................................... . 30

64,6 78,2

4 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968
Departementschefen

Det är lämpligt att, som arméförvaltningen föreslår, låta vissa utgifter
för centrala underhållsåtgärder betalas från anslaget till anskaffning av
tygmateriel m. m. Härigenom vinner man bl. a. fördelen av att styra sådan
verksamhet med beställningsbemyndiganden. Beträffande rationalisering
av förråds- och verkstadsdriften tillstyrker jag dock bara överföring såvitt
gäller utgifter för materiel (7,4 milj. kr.). Sammanlagt föreslår jag alltså
överföring till anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. av
(23 + 7,4) 30,4 milj. kr. Förevarande anslag kommer enligt mitt förslag att
avses för betalning av dels reparationer m. m. i samband med utbildning
och förrådshållning, dels sådana åtgärder för att rationalisera förråds- och
verkstadsdriften som inte avser materielanskaffning.

Anslaget bör föras upp med 86 milj. kr. Jag räknar med överföring till
anslaget Militärområdesstaber: Omkostnader enligt arméförvaltningens

förslag och har också tagit hänsyn till att utbildningsverksamheten ökar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Underhäll av tygmateriel m. m. för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 86 000 000 kr.

C. Marinen

C 1. Marinstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift 9 306 842

1967/68 Anslag 10 000 000

1968/69 Förslag 11 300 000

Marinstaben är organiserad på fyra sektioner, en planeringsavdelning, en
chefsexpedition samt marinstabens kassa. Vidare ingår marinöverläkaren
med sin expedition i staben.

Beräknad ändring
1967/68 1968/69

Chefen

för marinen Dep.chefen

Tjänster

Militär och civilmilitär personal
officerare och motsvarande. .

underofficerare............

underbefäl................

Civil personal

handläggande personal......

övrig personal.............

+ 3 +5

125 — —

41 +3 +5

16 — —

9 — —

133 — —

324

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

51

9 998 056 + 1 309 880 + 1 299 880
1 944 4-_120 + 120

10 000 000 4- 1 310 000 4- 1 300 000

Chefen för marinen

1. Vid planeringsavdelningen bör ADB-verksamheten förstärkas med en
regementsofficer (chef), varvid en kapten vid avdelningen kan utgå
(12 480 kr.)

2. Inföiandet av repetitionsutbildning vid flottan medför eu utökning av
arbetet vid flottans truppregister. Härför erfordras en tjänst för underofficer,
varvid en tjänst för underofficer vid flottan kan utgå. (25 008 kr.)

3. För de ökade arbetsuppgifterna vid kustartilleriets truppregister som
bl. a. sammanhänger med värnpliktsutbildningens omläggning har med
Kungl. Maj :ts medgivande kommenderats två underofficerare till marinstaben.
Två tjänster för underofficer bör tillföras marinstaben, varvid två
tjänster för underofficer vid kustartilleriet kan utgå. (56 016 kr.)

4. Såväl anslagsövervakning som personalredovisning ställer ökade krav
på arbetet vid marinstabens förvaltningsdetalj. Härför erfordras ett kvalificerat
biträde, varvid en biträdestjänst kan utgå. (6 732 kr.)

5. Löneomräkning 1 209 764 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11,3
milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. tre underofficerare (2,3)
samt för två förvaltare vid marinstabens kassa. Anslaget Marinen: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. kan härvid minskas med lönen till tre underofficerare.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 11 300 000 kr.

Anslag

Avlöningar till tjänstemän........

Arvoden och särskilda ersättningar

C 2. Marinstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift 1 803 691
1967/68 Anslag 1 750 000
1968/69 Förslag 2 100 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen

för marinen

Dep.chefen

1. Sjukvård m. m.................

2. Reseersättningar............

3. Expenser

a) Vakttjänst...................

— 100 000

— 100 000

b) Kostnader för datamaskiner m. m.........

4- 95 000

c) Övriga expenser...................

1 750 000

4- 358 000

4- 350 000

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968
Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen

att till Marinstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.

C 3. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift 176 865 967
1967/68 Anslag 156 200 000
1968/69 Förslag 176 000 000

Tjänster
Militär personal

officerare.............

underofficerare........

underbefäl m. fl.......

personal i arvodestjänst

Civilmilitär personal.....

Civil personal

handläggande personal.
övriga...............

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän.................

Arvoden och särskilda ersättningar.........

Avlöningar till annan personal än tjänstemän

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift.......

b) Ersättning för avlöningskostnader på statens isbry tarfartyg.

....................................

Beräknad ändring
1967/68 1968/69

Chefen

för marinen

Dep.chefen

702

— 28

— 29

1 459

— 10

— 14

2 606

59

+ 7

258

— 5

129

2 455

— 17

— 43

7 668

— 48

— 91

142

839

000

+ 14

449

000

+ 17

369

000

880

000

8

000

8

000

15

081

000

+ 2

759

000

+ 2

539

000

158

800

000

+17

200

000

+ 19

900

000

700

000

100

000

100

000

— 1

900

000

156

200

000

+ 17

100

000

+ 19

800

000

Chefen för marinen

1. Förvaltarkursen vid marinens underofficersskola vid Berga örlogsskolor
har fått ökat elevantal till följd av ökat antal tjänster för förvaltare vid
marinen. Skolan bör förstärkas med en tjänst för underofficer. (33 336 kr.)

2. I samband med genomförande av ny regional ledningsorganisation har
chefen för Gotlands militärkommando övertagit fackmässigt mobiliseringsansvar
för flottans förband på Gotland. En underofficerstjänst ur flottan
för mobiliserings- och krigsplaniäggningsarbete i staben erfordras. (28 776
kr.)

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 ur 1968

3. För att möjliggöra alt en tjänst för underofficer vid flottans truppregister
i marinstaben skall kunna inrättas föreslås en tjänst på flottans
kårstat utgå. (— 26 844 kr.)

4. Nio tjänster för underofficer på övertalig stat föreslås dras in. (— 241 596
kr.)

5. Behovet av heltidsanställd lärare i ämnet sambandslära vid sjökrigsskolan
har på senare år ökat hl. a. på grund av det avsevärt ökade elevantalet.
En tjänst för kapten på kustartilleriets stat, avsedd för lärare vid
sjökrigsskolan, föreslås därför tillkomma. (42 336 kr.)

6. Tillförseln av ny och tekniskt komplicerad materiel under de närmaste
åren ökar behovet av personal för teknisk service och underhåll av materielen.
Behovet är särskilt angeläget beträffande robot materiel. Därför föreslås
tillkomma en teknisk tjänst för underofficer på kustartilleriets stat i
utbyte mot en underofficer i annan än teknisk tjänst.

7. För att ge utrymme åt erforderlig förstärkning med två underofficerare
vid kustartilleriets truppregister i marinstaben föreslås att två tjänster för
underofficer vid kustartilleriet utgår. (— 53 688 kr.)

8. Kostnaderna för 23 kompaniofficerare i intendenturtjänst skall föras
över till anslaget Försvarets intendenturkår: Avlöningar. (- 606 468 kr.)

9. För verksamheten med planläggning och ledning av krigsförbandsutbildning
vid flottans landförband erfordras fyra tjänster för pensionerad
officer. (52 674 kr.)

10. För säkerhetstjänsten vid fo 15/BK och fo 32/31/GbK erfordras heltidstjänstgörande
säkerhetsofficerare med placering i resp. staber, varför
två tjänster för pensionerad officer föreslås. Vid inrättande av tjänsten Aid
fo 32/31/GbK kan en tillfälligt inrättad arvodestjänst för säkerhetsofficer
utgå. (12 820 kr.)

11. Kassaavdelningarna vid fo 15/BK och fo 46/SK är underbemannade,
vilket bestyrkts i försvarets civilförvaltnings utredning om försvarets Akassor.
En arvodestjänst för underofficer erfordras vid vardera kassan.
(19 285 kr.)

12. Vid civilförvaltningens undersökning av arbetsmängd och personalbehov
vid NK kassaavdelning har konstaterats behov av ett halvtidsanställt
biträde. (9 702 kr.)

13. En tjänst för vaktmästare vid vardera Berga örlogsskolor och sjökrigsskolan
kan utgå. (— 39 984 kr.)

14. Antalet tjänstgöringsmånader för icke-ordinarie löjtnanter och fänrikar
beräknas nedgå med 72. (— 144 648 kr.)

15. Till följd av ökat antal tjänstgöringsdagar för personal i marinens
reserver ökar medelsbehovet. (518 600 kr.)

16. En höjning föreslås i antalet tjänstgöringsmånader och medel för
anställning av frivilligt tjänstgörande personal, främst för att tillgodose

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

behovet av frivillig tjänstgöring som förberedelser för krigsförbandsövnin«-ar. (300 000 kr.) °

17. För anställning av tillfällig personal avsedd för vissa materielunderhållsuppgifter
erfordras enligt marinförvaltningen 800 000 kr. (50 000 kr.)

18. Representationsbidrag föreslås utgå till vissa chefer, som nu inte får
sådant bidrag. (13 500 kr.)

19. För arvoden till tillsynsmän förordnade av länsstyrelse inom Got lands,

Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar disponeras under marinens
avlöningsanslag för budgetåret 1967/68 7 000 kr. Ifrågavarande
tiUsynsmän är avsedda för tillsyn av hamnar m. in. inom skyddsområde.
Enligt skyddsområdeskungörelsen utövas tillsyn inom skyddsområde av
polismyndighet i medverkan av bl. a. marinen. Denna medverkan är av stor
omfattning men omfattar i praktiken dock ej uppgifterna för nämnda tillsynsmän.
Eftersom dessa tilldelas uppgifter och kontrakteras genom polismyndigheternas
försorg bör arvodena inte belasta marinens avlöningsanslag
(- 7 000 kr.) b''

20. Arbetet med materielunderhåll och förrådshållning ökar vid berörda
förvaltningar till följd av materieltillskott och nytt repetitionsutbildningssystem.
Förstärkning behövs med sju förrådsarbetare och 72 arbetsmånader
i förrådstjänst. (260 000 kr.)

21. Enligt marinförvaltningens beräkningar kan bl. a. på grund av orgamsationsanpassning
vid örlogsbaserna antalet verkstadsarbetare minska
med 43 till 443. (- 860 000 kr.)

22. Löneomräkning 17 839 199 kr.

23. Uppbördsposten Personal i verkstadsdrift bör räknas upp med 100 000
kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 176
milj. kr. Jag har härvid räknat med att mcdelsbehovet minskar till följd
av att tre tjänster för underofficer i annan tjänst än teknisk, varav en vid
flottan och två vid kustartilleriet, samt nio tjänster för underofficer på
övertalig stat vid flottan dras in (3, 7 och 4), 23 tjänster för officer i
intendenturtjänst förs över till försvarets intendenturkårs avlöningsanslag
(8), en vaktmästare vid vardera Berga örlogsskolor och sjökrigsskolan kan
utgå (13), tjänstgöringsmånaderna för icke-ordinarie löjtnanter och fänrikar
minskar (14), arvoden till tillsynsmän, förordnade av länsstyrelse,
utgår (19), behovet av verkstadsarbetare minskar (21), en tjänst för mariningenjör
G dras in i samband med att försvarets skyddsskola inrättas
samt två tjänster för förvaltare vid marinstabens kassa förs över till staben.
Anslaget kan vidare räknas ned med 137 000 kr. till följd av att Allmänna
bevakningsaktiebolaget övertagit bevakningen vid Stockholms kustartillerilörsvar.
Jag har beräknat medel för ökat antal tjänstgöringsdagar för per -

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968 55

sonal i marinens reserver (15) och för ytterligare två tjänstgöringsmånader
för assistent för frivilligfrågor vid Gotlands kustartilleriförsvar. Jag
har vidare räknat upp anslaget med 40 000 kr. för löner åt förrådspersonal
(20).

I anslutning till förslag som lagts fram av 1962 års försvar ssjukvårdsutredning
(SOU 1966:35) bör en tjänst för militärläkare tillkomma vid
Berga örlogsskolor. Arvodet till förbandsläkare vid skolorna kan härvid
dras in. Frågan om avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för militärläkaren
får lösas efter förhandlingar med berörd personalorganisation. Jag
avser därför att ge statens avtalsverk i uppdrag att förhandla om sådana
villkor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 176 000 000
kr.

C 4. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 17 710 218
1967/68 Anslag 21 300 000
1968/69 Förslag 22 400 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbidrag,
särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar
till värnpliktiga vid marinen, allt enligt bestämmelser i
värnpliktsavlöningskungörelsen.

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 22 420 000 (+ 1 120 000) kr. Antalet tjänstgöringsdagar
har beräknats till omkring 2 230 000 för grundutbildning och
omkring 235 000 för repetitionsutbildning.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 22,4 (+ 1,1) milj. kr. Jag har därvid
för flottans del räknat med omkring 1 350 000 tjänstgöringsdagar för
grundutbildning och omkring 75 000 dagar för repetitionsutbildning. För
kustartilleriet har jag räknat med ett motsvarande behov av omkring 880 000
resp. 160 000 tjänstgöringsdagar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 22 400 000
kr.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

C 14. Marinen: övningar in. in.

1966/67 Utgift 29 752 951 Reservation 8 763 665
1967/68 Anslag 27 950 000
1968/69 Förslag 29 300 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till
utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,
beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning i kasern samt inte heller
administrativa omkostnader eller sådana utgifter för avlöningsförmåner
som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 29 950 000 (+ 2 000 000) kr. Av ökningen
avser 980 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 1 020 000 kr.
priskompensation enligt försvarsindex.

1. Under budgetåret 1967/68 begränsas repetitionsutbildningen i viss utsträckning.
Nästa budgetår beräknas repetitionsutbildningen genomföras i
den omfattning som ursprungligen har planerats (520 000 kr.).

2. Utgifterna ökar genom övergången till utbildning enligt det nya värnpliktssystemet
(330 000 kr.).

3. Drivmedelsförbrukningen ökar genom att man går över till nya fartygstyper
(100 000 kr.).

4. Utgifterna för utrikes tjänstresor och tjänstgöring utrikes beräknas
öka med 30 000 kr.

Departementschefen

Under nästa budgetår bör repetitionsutbildningen genomföras i den omfattning
som ursprungligen har planerats.

Anslaget bör föras upp med 29,3 milj. kr. Härav beräknar jag 290 000 kr.
för viss beredskap och 95 000 kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring
utrikes. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Marinen: övningar m. m. för budgetåret 1968/69
anvisa ett reservationsanslag av 29 300 000 kr.

C 24. Underhåll av fartyg in. in.

1966/67 Utgift 78 062 059 Reservation 12 880 656
1967/68 Anslag 72 000 000
1968/69 Förslag 79 500 000

Från anslaget betalas utgifter för underhåll av marinens fartyg, helikoptrar
och övrig vapen- och skeppsteknisk materiel.

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 1968

Marinförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 81,3 (+ 9,3) milj. kr. enligt följande plan.
Som jämförelse anges motsvarande delposter avseende dels den faktiska
medelsförbrukningen under budgetåret 1966/67, dels planen för innevarande
budgetår (beloppen i milj. kr.).

A.

Flottan

Farlygsbundet underhåll

Övrigt.

Ej farlygsbundet underhåll

7. Artilleri- och robotmateriel m. m.

8. Torpedmateriel.................

9. Minmateriel....................

10. Tele- och nautisk materiel.......

11. Fordonsmateriel................

12. Skeppsteknisk materiel.........

13. övrigt........................

B. Kustartilleriet

1. Artilleri- och robotmateriel m. m.

2. Minmateriel.....................

3. Telemateriel...................

4. Fordonsmateriel.................

5. Skeppsteknisk materiel..........

6. Sjö- och landförbindelser.........

7. Artilleriammunition..............

8. övrigt.........................

C. Gemensamt

1. Vapenteknisk materiel...........

2. Skeppsteknisk materiel m. m......

3. Verkstäder.....................

4. Förråd.........................

5. Helikoptrar.....................

6. Haverier...................

För 1968/69

Medelsför-

Plan för

beräknad

brukning

utnyttjande

underhålls-

1966/67

av anslaget

kostnad

för 1967/68

14,7

11,1

. . 10,9

8,3

10,3

2,8

4,4

3,2

7,7

5,3

2,9

3,9

1,6

0,9

.. 2,7

2,2

3,1

1,8

1,6

1,4

1,3

4,8

4,3

0,6

0,4

2,1

2,8

1,1

0,7

3,4

3,6

0,6

0,7

3,6

3,1

2,2

1,4

4,2

3,7

0,3

0,3

0,2

0,4

1,0

1,0

0,9

0,5

.. 0,1

0,1

0,1

0,8

0,7

0,8

1,4

0,8

3,8

4,5

3,5

3,5

3,2

3,3

la 81,3

80,0

72,0

A 6. Ca 2,1 milj. kr. avser ersättningsanskaffning av ackumulatorbatterier
för ubåtar.

A 10 och B 3. ökningen beror delvis på att utgifter för underhåll av beredskapsrustade
kustspaningsradarstationer torde komma att betalas från
anslaget.

B 8. I delposten har räknats in 35 000 kr. för Vaxholms fästnings museum.

Utgifterna under anslaget för utrikes tjänsteresor beräknas till ca 20 000
kr.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968
Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 79,5 milj. kr. Härav beräknar jag 130 000 kr.
för viss beredskap. Jag räknar inte med några medel under anslaget för utrikes
tjänsteresor och tjänstgöring utrikes.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1968/69
anvisa ett reservationsanslag av 79 500 000 kr.

D. Flygvapnet

D 1. Flygstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift 12 219 873
1967/68 Anslag 12 800 000
1968/69 Förslag 14 490 000

Flygstaben är organiserad på två sektioner, en planeringsavdelning, en
väderleksavdelning, en flygsäkerhetsavdelning, en systemgrupp och en
chefsexpedition. Vidare ingår flygöverläkaren med expedition i staben.

Tjänster

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.....

underofficerare och motsvarande
underbefäl och motsvarande
Civil personal

handläggande personal.........

övrig personal.................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän........

Arvoden och särskilda ersättningar

Beräknad ändring
1967/68 1968/69

Chelen för
flygvapnet

Dep.chefen

158

— 5

— 9

32

9

+ 3

_

16

+ 8

+ 2

148

— 8

— 8

363

— 2

— 15

12 792 500

+ 2 382 620

+ 1 690 000

7 500

— 1 224

12 800 000

+ 2 381 396

+ 1 690 000

Chefen för flygvapnet

1. ADB-tjänsten vid flygstaben omfattar f. n. viss personalredovisning.
Enklare system för krigsorganisation, expeditionell registrering, uttagningskommissionens
statistik, byggnationsuppföljning samt flygmedicinskt
register är under utveckling och delvis i drift. Samtliga nämnda ADB-system
behöver utvecklas. Vidare behöver ADB-system utvecklas för i första

5!)

Kungl. Maj:Is proposition nr 10!) år 1008

hand program budgetering, utbildningsplanering och uppföljning av trådförbindelser.
bör verksamheten krävs tjänster för en regementsofficer
(öO 756 kr.), en major (49 428 kr.), eu byrådirektör (54 816 kr.), eu förste
byråintendent (42 336 kr.), eu byråintendent (38 160 kr.), fyra assistenter
(109 584 kr.) och ett tekniskt biträde (20 580 kr.).

2. Personalavdelningen behöver förstärkas med en juridiskt utbildad
befattningshavare (byrådirektör, 49 428 kr.) och en byråassistent för rekryteringsfrågor
(34 440 kr.).

3. ökningen av budget- och planeringsarbetet in. m., bl. a. till följd av
den kommande programbudgeteringen, motiverar att planeringsavdelningen
förstärks med en förste byråsekreterare (42 336 kr.).

4. För penetrering och utvärdering av det allt mer omfattande öppna
materialet rörande utvecklingen inom stormakternas flygvapen m. m. behövs
en förste byråsekreterare vid underrättelseavdelningen (42 336 kr.).
Avdelningen bör vidare förstärkas med en förste byråinspektör och en
kansliskrivare för säkerhetstjänsten (65 112 kr.).

5. Kungl. Maj:t har medgett att vid flygvapnet får fr. o. m. den 1 juli
1967 på försök börja inrättas regionala vädercentraler inom sektorerna 05
och SI. Under budgetåret 1968/69 kan en regional vädercentral sättas i drift
inom sektor 05 och vissa förberedelser göras för att inrätta en central inom
sektor SI. I samband därmed föreslås bl. a. att tjänster vid flygstaben för nio
meteorologer, fyra förste meteorologassistenter, en assistent och femton
tekniska biträden förs över till flygvapnet. Samtidigt föreslås att tjänster
för en byråassistent, två förste meteorologassistenter, en ingenjör och en
assistent skall tillkomma vid staben (— 595 968 kr.).

6. Inspektionsverksamheten i fråga om striltjänst bör förstärkas med en
kapten, en flygingenjör av 1. graden, en förvaltare och en förste verkmästare
och i fråga om bastjänst med en förste verkmästare (197 676 kr.).

7. Bl. a. för att handlägga vissa frågor av medicinsk, psykologisk eller
lnoteknologisk art samt för utredningar rörande prestationsgränser under
olika former av flygtjänst behövs en byrådirektör (49 428 kr.).

8. Kostnaderna för ekiperingsbidrag och stabsarvoden beräknas minska
med 2 418 kr., kostnaderna för förbandsövningstillägg däremot ökar med
33 120 kr.

9. Löneomräkning 2 014 850 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
14 490 000 (+ 1 690 000) kr. Jag har därvid beräknat medel för följande
personal för ADB-verksainheten, nämligen en regementsofficer, en byrådirektör,
en byråintendent, en assistent och två kansliskrivare (1). I fråga om
vadertjänsten bör tjänster för tio meteorologer samt elva tekniska biträden
föras över till flygvapnet från flygstaben. En tjänst för förste meteorolog -

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

assistent bör vidare bytas ut mot tjänst för byråassistent (5). I fråga om
ekiperingsbidrag, stabsarvoden och förbandsövningstillägg har jag inte något
att erinra mot förslagen från chefen för flygvapnet (8).

Jag hemställer, att Kungl. Maj it föreslår riksdagen

att till Flygstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 14 490 000 kr.

D 2. Flygstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift
1967/68 Anslag
1968/69 Förslag

1. Sjukvård m. ..............................

2. Reseersättningar

a) Resekostnadsersättningar och traktamenten

b) Flyttningsersättningar m. m..............

3. Expenser

a) Vakttjänst.............................

b) Övriga expenser.........................

1 339 478
1 045 000
1 235 000

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Chefen för
flygvapnet

Dep.chefen

30 000

422 000

+ 48 000

+

48 000

86 000

+ 44 000

+

44 000

_

+ 16 000

507 000

+ 147 000

+

98 000

045 000

+ 255 000

+

190 000

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
1 235 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 1 235 000 kr.

D 3. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift 206 441 833
1967/68 Anslag 184 000 000
1968/69 Förslag 205 000 000

1967/68

Tjänster
Militär personal

officerare.............

underofficerare........

underbefäl............

personal i arvodestjänst

Civilmilitär personal.....

Civil personal

handläggande personal.
övriga...............

651
884
1 174
84
3 502

82
1 853

8 230

Beräknad ändring
1968/69

Chefen för Dep.chefen1
flygvapnet

_ 6—18 (—4)

_ 22 ___. _

— 55 — 24 (—8)

+ 12 + 2 —

— 400 — 96 (—35)

+ 2 — —

+ 41 + 7 (— 1)

— 428 —129 (—48)

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

G1

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän..................... 183 921 000 + 17 676 000 + 21 166 000

Arvoden och särskilda ersättningar............. 888 000 + 135 000 + 45 000

Avlöningar till annan personal än tjänstemän.. . 2 141 000 + 139 000 + 139 000

186 950 000 + 17 950 000 + 21 350 000

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift... —2 300 000 — 225 000 — 225 000

b) Avlöningar till personal i civil luftfart........ — 650 000 — 125 000 — 125 000

184 000 000 + 17 600 000 + 21 000 000

1 Uppgifterna avser ändringar den 1 juli 1968. Siffrorna inom parentes anger ytterligare ändring
den 1 januari 1969

Cliefens för flygvapnet anslagsframställning

1. För ledning av tjänsten och för utbildningen inom luftvärnsrobotorganisationen
bör tillkomma tjänster för en kapten (40 392 kr.) och tio löjtnanter
(276 720 kr.). För materielens skötsel och vård föreslås vidare inom
samma organisation tjänster för en förste mästare (25 680 kr.), elva förste
flyktekniker (287 628 kr.) och elva flygtekniker (230 604 kr.).

2. För den fortsatta utbyggnaden av de olika delfunktionerna inom stril
60-systemet erfordras tre tjänster för kapten avsedda för chefradar jaktledare,
fem tjänster för kapten avsedda för strilofficerare, två tjänster för
kapten avsedda för basofficerare, 16 tjänster för löjtnant avsedda för radarjaktledare
och en tjänst för löjtnant avsedd för biträdande jaktledarbiträde
(878 184 kr.).

3. Undervisningen i flygteknik och matematik vid F 20 handhas f. n. av
en kommenderad flygingenjör. En tjänst för flygingenjör av 1. graden
(42 732 kr.) föreslås tillkomma vid F 20.

4. Vid flygvapnets tekniska skola vid F 14 erfordras ytterligare två tjänster
för lärare med ingenjörsutbildning. Tjänster för en förste mästare och
för en mästare kan därvid utgå (32 172 kr.).

Till flygvapnets tekniska skola avses förläggas utbildning rörande underhåll
av viss baselmateriel. För ledning av denna verksamhet föreslås en
tjänst för förste verkmästare (32 244 kr.).

För tillverkning av laboratorieutrustningar m. m. föreslås en tjänst för
flygtekniker vid flygvapnets tekniska skola (20 496 kr.).

För framställning av undervisningsmateriel vid F 14 och F 20 föreslås att
en tjänst för flygtekniker tillkommer vid vartdera förbandet (40 992 kr.).

ökad omfattning av utbildningsverksamheten medför behov av ytterligare
personal för skriv- och kontorsgöromål vid F 14. En ny tjänst för kontorsbiträde
föreslås tillkomma (16 452 kr.).

För betjäning av F 5 telefonväxel erfordras ytterligare en växeltelefonist
(16 452 kr.).

5. Övergången till moderna jaktflygplan med höga flygtimkostnader har

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

ökat behovet av en särskild målflygorganisation. För en målflygdivision
med stationsavdelning föreslås tjänster för två kaptener, 15 förste fältflygare,
en förste verkmästare, tre förste mästare, tre förste flygtekniker, 16
flygtekniker och en förrådsman (958 164 kr.).

6. För att erforderlig beredskap skall kunna upprätthållas med helikoptrar
ingående i flygvapnets flygräddningsorganisation föreslås att nya
tjänster inrättas för fyra förvaltare, 19 förste fältflygare, åtta fanjunkare,
fyra sergeanter, tre förste mästare, fyra förste flygtekniker och 16 flygtekniker
(1 370832 kr.).

7. För att minska utbildningstiden i luften har ett antal flygsimulatorer
anskaffats. För instruktörer vid dessa anläggningar föreslås 15 tjänster för
förste fältflygare (351 180 kr.).

8. Repetitionsutbildningen vid flygvapnets förband kräver en omfattande
planläggning. Tjänster för därmed sammanhängande uppgifter föreslås för
sju arvodesanställda officerare (124 712 kr.).

9. Två arvodestjänster för säkerhetsofficer vid luftförsvarscenlraler föreslås
bli inrättade (30 182 kr.).

10. Med hänsyn till ökad arbetsbelastning på förbandens kassachefer
föreslås att tre arvodestjänster för underofficer inrättas (32 445 kr.).

11. För den väderpersonal som förs över från flygstaben till flygvapnet
och som avses för regionala vädercentraler föreslås följande tjänster, nämligen
två för stabsmeteorolog, sju för meteorolog, två för byråassistent, fem
för dataassistent, 20 för förste meteorologassistent och sju för assistent.
Samtidigt föreslås 19 tjänster för tekniskt biträde utgå (866 328 kr.).

12. Vid trafikledningsavdelningarna vid flottiljer samt vid lokala och regionala
radarorgan erfordras trafikledarassistenter för att avlasta trafikledarna
rutinåligganden. Tjänster för 19 trafikledarbiträden föreslås bli
inrättade (398 316 kr.).

13. Vid flottiljernas mobiliseringsavdelningar har planläggningsarbetet
beträffande utnyttjande av fordon och arbetsredskap ökat avsevärt under
de senaste åren. Arbetet har blivit alltmer tekniskt betonat. För att biträda
mobiliseringsofficeren erfordras en kvalificerad befattningshavare med teknisk
utbildning. Tjänster föreslås för 18 flygtekniker (377 352 kr.).

14. Modifiering av viss robotmateriel medför minskad omfattning av
underhållsarbetet. Tjänster för två förste mästare och en mästare kan därför
dras in (■—75 708 kr.).

15. Den särskilda organisationen för allmän flygträning vid F 8 skall utgå.
En tjänst för förste verkmästare, fem tjänster för flygtekniker och en tjänst
för förrådsman erfordras därför inte längre (— 171 096 kr.).

16. Ökad arbetsvolym vid byggnadsavdelningen vid F 21 motiverar att en
tjänst för kontorsbiträde inrättas (18 528 kr.).

17. Efter hand som strilorganisationens uppbyggnad fortskrider, tillkommer
centraler och radarstationer som geografiskt placeras utanför om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1068 f>3

råden där militär bevakning finns. För att tillgodose kravet på bevakning
och skydd av dessa anläggningar erfordras tjänster för 18 vaktmän (377 352
kr.). Allmänna bevakningsakliebolaget skall fr. o. in. den 1 oktober 1907
anlitas för bevakning av vissa strilanläggningar. Härvid kan tjänster för
åtta vaktmän dras in (— 167 712 kr.).

18. För att ombesörja utspisning i vissa luftförsvarsanläggningar erfordras
tjänster för tre kokerskor och fem ekonomibilräden (147 252 kr.).

19. Chefen för flygvapnet anmäler att han avser lägga fram särskilt förslag
om personalorganisation vid flottiljernas byggnadsavdelningar (745 000
kr.).

20. Under budgetåret 1967/68 når tio överfurirer, tio flottilj poliser och
25 flygtekniker sådan ålder att de enligt gällande bestämmelser skall befordras
till rustmästare, flottiljpolis i Ao 13 resp. förste flygtekniker. Kostnaderna
för de utbyten av tjänster som föranleds härav uppgår sammanlagt
till 110 160 kr.

21. Med hänsyn till den låga ram inom vilken anslagen för 1968/69 begärs,
krävs att flygvapnets organisation minskas med elva jakt-, två attackoch
en spaningsdivision och motsvarande antal baskompanier. Antalet
tjänster kan därvid minskas med för officerare 46, för underofficerare 87,
för underbefäl 55, för civilmilitär personal med 490 och för civil personal
med 14. En del av den friställda personalen avses för vakansuppfyllnad.
För ytterligare en del av personalen har, som framgår av anslagsframställningarna
för flygstaben och flygvapnet, nya tjänster föreslagits. Den föreslagna
omorganisationen innebär att flygvapnets avlöningsanslag kan minskas
med 8 348 061 kr.

22. Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i vädertjänst beräknas
öka med 126 900 kr., varav 30 000 kr. utgör ökade lönekostnader
till följd av avtal.

23. Behov av extra arbetskraft föreligger vid förbandens mobiliseringsavdelningar
och för personaluppföljning med ADB. Sammanlagt erfordras
ytterligare 144 tjänstgöringsmånader. Medelsbehovet för tillfälligt anställd
personal beräknas därigenom öka med 201 600 kr.

24. För representationsbidrag till vissa militära chefer behövs ytterligare
20 000 kr.

25. Löneomräkning 13 667 556 kr.

26. Uppbördsposterna Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift och
Avlöningar till personal i civil luftfart bör räknas upp med 225 000 resp.
125 000 kr.

Utredning om indragning av flygflottiljer in. in.

I februari 1967 tillsattes en utredning, försvarets fredsorganisationsutredning
(f. d. landshövdingen E. A. Wesström), för alt utreda frågan om vissa
ändringar i krigsmaktens fredsorganisalion. I utredningens direktiv anges

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

bl. a. att prioritet skall ges åt förhållandena vid flygvapnet och att minst
två flottiljer skall läggas ned.

Utredningen har i inaj 1967 kommit in med ett delbetänkande med förslag
rörande indragning av Göta flygflottilj (F 9) och i december 1967 med ytterligare
ett delbetänkande med förslag till indragning av Södertörns flygflottilj
(F 18) och Roslagens flygkår (F 2).

Yttranden över delbetänkandet rörande F 9 har lämnats av överbefälhavaren,
chefen för flygvapnet, statskontoret, byggnadsstyrelsen, statens
planverk, fortifikationsförvaltningen, luftfartsverket, arbetsmarknadsstyrelsen,
utredningen angående Göteborgsregionens flygplatsfråga, länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län, Göteborgs stad, Sveriges Akademikers Centralorganisation
(SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Tjänstemännens
Centralorganisations Statstjänstemannasektion (TCO-S), Landsorganisationen
i Sverige (LO), 1965 års försvarsutredning och 1964 års inskrivnings-
och personalredovisningsutredning.

Yttranden över delbetänkandet rörande F 18 och F 2 har lämnats av
ö%erbefälhavaren, chefen för flygvapnet, statskontoret, byggnadsstyrelsen,
statens planverk, fortifikationsförvaltningen, luftfartsverket, arbetsmarknadsstyrelsen,
stockholmstraktens regionplanenämnd, länsstyrelsen i Stockholms
län — efter hörande av Botkyrka, Järfälla och Täby kommuner —
SACO, SR, TCO-S, LO, med bifogande av yttrande av Försvarsverkens Civila
Personals Förbund (FCPF), och 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning.

Nuvarande organisation

Göta flygflottilj (F9)

Flottiljen ligger inom Göteborgs stad på Hisingen vid Säve ca en mil norr
om stadens centrum. Flottiljen disponerar med äganderätt totalt ca 525 ha
mark — kasernområdet 35 ha, flygfältsområdet 280 ha, markstridsområdet
50 ha och målplatsen vid Björlanda (ca 5 km väster om flottiljen) 160 ha —
medan 50 ha arrenderas för komplettering av målplatsen.

F 9 är en jaktflottilj. Dess tre divisioner är utrustade med flygplan J 34
Hawker Hunter. Detta flygplan faller enligt hittills gällande planer för
åldersstrecket inom de närmaste åren. Flottiljen skulle därefter utrustas
med flygplan J 35.

Flottilj chefen har i fredstid till uppgift att utbilda tre jaktdivisioner med
tillhörande basförband. Flottiljen är också sektorflottilj inom luftförsvarssektor
W 2, som omfattar i huvudsak Göteborgs och Bohus län samt Hallands,
Älvsborgs och Skaraborgs län och som i luftoperativt hänseende lyder
under militärbefälhavaren för Södra militärområdet. F 9 är den enda
jaktflottiljen inom denna sektor. Chefen för en sektorflottilj ansvarar för
planläggningen av luftförsvaret inom sektorn samt för mobilisering och förvaltning
av enheter och anläggningar även utanför flottiljen. Hans ansvars -

Iiiingl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908 65

område är därför större än övriga flottiljchefers. I krig är flottiljchefen sektorchef.

Flottiljens utbildningsbetingelser är goda. Några interferensproblcm med
civilflyget föreligger normalt inte. Den erforderliga samordningen sköts av
en gemensam närtrafikkontroll på Torslanda flygplats. Flottiljen kan öva
över havet utanför Halland och Bohuslän samt över Bohuslän, Dalsland och
vissa delar av Västergötland. Flottiljen har tillgång till ett markstridsområde

1 anslutning till kasernområdet. Härutöver disponerar flottiljen Lv 6 skjutfält
vid Sisjön (ca 2 mil söder om Göteborg) för stridsskjutning in. in.
Flottiljens målplats för skjutning från luften, som även kan användas för
inarkstridsutbildning, ligger endast ca 5 km väster om flygfältet. Platsen
medger emellertid bara skjutning i begränsad omfattning. I övrigt är flottiljen
hänvisad till målplats som förvaltas av annat förband. Enligt chefens
för flygvapnet uppfattning är förbandets tillgång på mark tillräcklig.

Huvuddelen av flottiljens byggnader uppfördes år 1942. Förläggningsbyggnaderna,
som är av baracktyp, är mycket slitna. Tillgången på förläggningsplatser
är med hänsyn till nuvarande verksamhet otillräcklig. Ersättningsbyggnation
är på längre sikt erforderlig om verksamheten vid
flottiljen skall behållas. Fritidslokaler saknas. Divisionernas flygtjänstbyggnader
är trånga och slitna. För ett par baskompanier saknas lämpliga
uppehållsrum. Ett nytt trafikledartorn har byggts under budgetåret 1966/67.
Flottiljens drivmedelsanläggning, som är inrymd i bergrum, är nyligen efter
modifiering tagen i bruk. Flygverkstaden, fordonsverkstaden, flygförrådet,
garaget och intendenturförrådet har otillräckliga lokaler och kräver utökning.
Flottiljen disponerar två berghangarer, Gamla berget och Nya berget.
Viss upprustning har av brandsäkerhetsskäl gjorts av Nya berget. Motsvarande
arbete i Gamla berget har ännu inte påbörjats.

Om flottiljen skall behållas och enligt planerna utrustas med flygplan
35, räknar chefen för flygvapnet med att kostnaderna för investeringar i
byggnader m. m. under de närmaste tre sjuårsperioderna skall uppgå till
22,5 milj. kr. för en flottilj om tre divisioner och 17 milj. kr. för en flottilj
om två divisioner.

Vid flottiljen fanns den 1 april 1967 totalt ca 425 anställda, varav omkring
100 civila tjänstemän och 100 arbetare. Av de omkring 225 militära och
civilmilitära tjänstemännen beräknas elva nå pensionsåldern under perioden
1967—1969. Antalet vakanser var vid samma tid relativt litet och fanns
främst bland trafikledare och elektrotekniker.

Södertörns flygflottilj (F18)

Flottiljen ligger i Botkyrka kommun vid Tullinge stationssamhälle ca

2 mil sydväst om Stockholms centrum. Flottiljen disponerar med äganderätt
totalt ca 417 ha mark — kasernområdel ca 27 ha, flygfältsområdet
ca 340 ha och markstridsområdet ca 50 ha — medan ca 23 ha arrenderas för
5 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 109

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

komplettering av flygfältsområdet. För målplatsen — belägen vid Askö ca
5 mil sydväst om flottiljen — arrenderas ett område om ca 10 ha.

F 18 är en jaktflottilj. Dess f. n. två divisioner är utrustade med flygplan
J 35 B vilket är den näst äldsta versionen av Draken. Enligt hittills gällande
planer skulle flottiljen med början år 1967 ha utrustats med flygplan
J 35 F vilket dock har ställts på framtiden. Befintliga flygplan har nyligen
genomgått stor s.k. H-tillsyn och torde kunna användas åtminstone ca
fyra år ytterligare innan nästa H-tillsyn blir aktuell. Detta innebär att de årliga
underhållskostnaderna, och därmed flygtimkostnaderna, f. n. ligger relativt
lågt.

F 18 är inte sektorflottilj men har ansvar för mobilisering av vissa strilenheter
inom sektor 05, som omfattar i huvudsak hela östra Mellansverige.

Flottiljens utbildningsbetingelser är relativt goda. Den totala militära
och civila flygtrafiken inom Stockholms terminalområde är stor, men genom
nära samarbete i gemensamma trafikledningsorgan har en god samordning
kunnat nås.

Lågflygningsområde över land saknas, men flottiljen har goda möjligheter
att öva över skärgård och hav öster och söder om flottiljen. Flottiljen saknar
stridsskjutningsterräng. Möjligheter torde dock finnas att efter år 1970
utnyttja Ing l:s nya område vid Almnäs. Målområdet för skjutning från
luften mot mål på marken är som tidigare har nämnts beläget vid Askö på
södra Södertörn.

F 18, som är flygvapnets yngsta flottilj, sattes upp i enlighet med beslut
år 1944. Huvuddelen av byggnaderna är uppförda åren 1946—1947 och är
i huvudsak av god standard. Kasernerna kräver dock renovering. Skall
flottiljen stå kvar i organisationen som tredivisionsflottilj är främst följande
utrymmen otillräckliga, nämligen kanslibyggnaden, förläggningar för
värnpliktiga, marketenteri samt underbefälsmäss. Sporthall saknas.

Flottiljen disponerar en berghangar samt två hangarer av trä. Berghangaren
har inte genomgått den renovering som krävs med hänsyn till
brandsäkerheten. Totalt finns utrymme under tak för två divisioners flygplan.
En ny berghangar är utsprängd, men den är inte inklädd och inredd
för sitt ändamål.

Flottiljens drivmedelsanläggning är relativt ny och har stor kapacitet.
Brandstationen är liten och liksom övriga utrymmen för beredskapsfordon
inte dimensionerad för sitt nuvarande ändamål. Ny tillsynsverkstad för
flygmateriel är planerad att byggas under budgetåret 1970/71.

Om flottiljen behålls räknar chefen för flygvapnet med att kostnaderna
för nybyggnads- och iståndsättningsarbeten under de närmaste tre sjuårsperioderna
kommer att uppgå till 29,6 milj. kr. för en flottilj om tre
divisioner och 19,0 milj. kr. för en flottilj om två divisioner. Det nödvändiga
byggnadstekniska underhållet av flottiljens etablissement bedöms under
de tre sjuårsperioderna kräva ca 3,5 milj. kr. om etablissementet inte

C) 7

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1!)(>8

utnyttjas. Anläggningar som avses utnyttjas för krigsbasen kräver under
samma period ca 3,5 milj. kr. av iståndsättningsmedel.

Vid flottiljen fanns den 1 oktober 1967 ca 390 anställda, varav ca 190
civilanställda. Av de ca 200 militära och civilmilitära tjänstemännen beräknas
14 stycken nå pensionsåldern före år 1971.

Av de tjänster som är tilldelade F 18 var ca 60 vakanta den 1 oktober
1967. Underbefälskåren har de största vakanserna. Ca 50 tekniker förenar
tjänst vid andra myndigheter.

Bullerproblemen är efter trafikreglerande åtgärder och efter inlösen till
kronan av några särskilt bullerslörda fastigheter relativt godartade.

Roslagens flygkår (F2)

Flygkåren ligger vid Hägernäs i Täby kommun ca 15 km norr om Stockholm.
Kåren disponerar totalt ca 68 ha mark, varav ca fyra ha arrenderas.
Kasernområdet omfattar ca 48 ha medan resterande ca 20 ha används för
markstridsutbildning. Någon flygverksamhet förekommer inte och flygfält
saknas.

F 2 är ett skolförband. Den 1 oktober 1967 var kåren organiserad med
— förutom kårstab — stridsledningsskola (STRILS), teleteknisk skola
(FTTS), flygtrafikledningsskola (FTLS) samt kadett- och aspirantskola
för marklinjen (KAS/M). Dessutom ingår ett utbildnings- och specialkompani
i kårens organisation. Under kårchefen lyder administrativt en regional
telematerielverkstad.

Vid STRILS som är organiserad på fyra skolavdelningar — stridsledningsutbildning,
luftbevakningsutbildning, taktikutbildning samt utbildning
av stridsledningsunderbefäl — utbildas officerare, underofficerare, underbefäl,
kadetter och värnpliktiga i främst stridsledningstjänst. Även kvalificerad
utbildning i robot-, luftförsvars- och motmedelstaktik för stabspersonal,
flygchefer och divisionschefer meddelas vid skolan. Skolan har normalt ca
100 elever. Vid skolan finns 29 fasta lärare. Utbildningen är beroende av tillgång
till specialinredda utrymmen för simulatorer och utbildningsanläggningar.

FTTS är organiserad på fyra avdelningar — för teoretiska ämnen, databehandlingsmateriel,
flygtelemateriel samt markradarmateriel. Vid skolan
utbildas främst tekniker vid skolans egna kurser, men skolan meddelar även
alla kategorier personal den tekniska undervisning som krävs vid andra
skolor inom F 2, t. ex. STRILS. Skolan har normalt ca 50 elever. Vid skolan
finns 41 fasta lärare.

FTLS är en liten skolorganisation med endast en skolavdelning för grundutbildning
och vidareutbildning av trafikledarpersonal. Normalantal elever
är ca 20. Skolan kan maximalt ta emot ca 60 elever. Vid skolan finns två
fasta lärare.

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Kadett- och aspirantskolan för marklinjen utbildar blivande officerare,
reservofficerare och ingenjörer i stridslednings- och luftbevakningstjänst.
Skolan är beroende av STRILS anläggningar och lärare. Antalet elever är
normalt ca 35. Vid skolan finns fyra fasta lärare.

Utbildnings- och specialkompaniet svarar för den allmänt militära utbildningen
vid skolor vid F 2 samt för den grundläggande värnpliktsutbildningen.
Dessutom svarar vid kompaniet placerade värnpliktiga för vaktoch
transporttjänst samt för vissa tjänster i flygstaben. Antalet värnpliktiga
uppgår normalt till ca 325. Vid kompaniet är placerade 18 instruktörer.

Den regionala telematerielverkstaden svarar för underhåll av telemateriel
— stril- och basmateriel — inom sektor 05. Vid verkstaden finns ca 145
civilanställda.

Tillgången på mark är tillräcklig. Kårens skolskjutningsbana är belägen
på mark som är av intresse för Täby köping. Tillgodoses köpingens önskemål
uppkommer behov av mark för en ny skolskjutningsbana.

Huvuddelen av kårens byggnader är uppförda åren 1938—1946 och är i
huvudsak av god standard. Tillgången på lektionssalar och förläggningsutrymmen
är ej tillfredsställande. Kompletteringar med bl. a. en ny skolbyggnad
och en ny kasern för ca 100—150 man är inplanerad. Fritidslokalerna
behöver kompletteras, liksom personalutrymmen i verkstaden.

Om flygkåren skall behållas räknar chefen för flygvapnet med att kostnaderna
för nybyggnads- och iståndsättningsarbeten under de närmaste
tre sjuårsperioderna kommer att uppgå till ca 13,8 milj. kr.

Den 1 oktober 1967 var antalet anställda vid kåren, förutom elever under
utbildning vid skolorna, totalt ca 325 varav ca 145 militära och civilmilitära
tjänstemän. Av dessa 145 beräknas 15 nå pensionsåldern före år
1972. Vakansläget är sämst — ca 20—30 % — i underofficers- och underbefälsgrupperna.
I övrigt är endast ett fåtal tjänster vakanta.

Utredningens förslag

Allmänna överväganden

Som bakgrund till fredsorganisationsutredningens förslag bör erinras om
att flygvapnets organisation fr. o. m. den 1 juli 1967 har minskats med två
attackdivisioner med baskompanier. Härutöver håller chefen för flygvapnet
f. n. sex jaktdivisioner med baskompanier vakanta. Chefen för flygvapnet
har i samband med vakantsättningen av dessa förband föreslagit överbefälhavaren
att F 9 och F 18 skall dras in.

Fredsorganisationsutredningen har vid sina överväganden om förbandsindragningar
inte ansett sig bunden av de vakantsättningar av divisioner och
baskompanier som har beslutats av chefen för flygvapnet. Det har dock stått
klart att de totala besparingarna skulle bli större om de gjorda vakantsätt -

Kungt. Maj.is proposition nr JO!) är 1908 69

ningarna av divisioner och kompanier kan passas in i kommande förslag
till förbandsindragningar. Av tidsskäl bär det emellertid inte varit möjligt
för utredningen att före den 1 maj 1967 — det datum då vakantsättningarna
påbörjades — ta ställning i fråga om alla de flottiljer som berörs av de aktuella
vakantsättningarna. Vid sina överväganden rörande det av chefen för
flygvapnet framlagda förslaget om indragning av F 9 och F 18 har utredningen
emellertid funnit att befintligt underlag har varit tillräckligt för att
utredningen utan ytterligare undersökningar skall kunna föreslå att F 9
dras in.

I sitt delbetänkande rörande indragning av F 9 har utredningen konstaterat
att ytterligare överväganden fordrades innan man kunde ta ställning till
frågan om indragning av ytterligare fredsförband vid flygvapnet. Vid det
fortsatta arbetet har utredningen främst inriktat sig på att ta fram underlag
för förslag om nedläggning av den andra flottiljen.

Enligt direktiven skall utredningen också studera möjligheterna till rationaliseringar
inom krigsmakten och föreslå åtgärder som skapar förutsättningar
för effektiva produktionsenheter. Utredningen har därför i samband
med sina undersökningar om en minskning av antalet flottiljer även
prövat förutsättningarna för rationalisering i fråga om flygvapnets utbildningsanstalter.

Då det gäller indragning av en flottilj utöver F 9 har utredningens diskussioner
inte utsträckts till att avse andra flottiljer än jaktflottiljer.
Möjligheten att ombeväpna en flottilj i samband med indragning av en annan
flottilj har med denna begränsning inte ansetts behöva studeras närmare.

Under förutsättning att förslaget om indragning av F 9 bifalls, återstår
i organisationen följande nio jaktflottiljer, nämligen Västmanlands flygflottilj
(F 1) i Västerås, Östgöta flygflottilj (F 3) i Linköping, Jämtlands
flygflottilj (F 4) i Östersund, Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm,
Kalmar flygflottilj (F 12) i Kalmar, Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrköping,
Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Södertörns flygflottilj (F 18) i
Tullinge och Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå. Den sistnämnda flottiljen
är en kombinerad jakt- och spaningsflottilj.

Mot bakgrunden av flottiljernas nuvarande lokalisering och så länge frågan
gäller indragning av sammanlagt endast två flottiljer, anser utredningen
att de jaktflottiljer som är förlagda i södra och norra Sverige t. v. bör stå
utanför diskussionen om indragning. Dessa flottiljer är i norra Sverige F 4
och F 21 samt i södra Sverige F 10 och F 12.

För fortsatt värdering återstår alltså fem jaktflottiljer: F 1, F 3, F 13,
F 16 och F 18. Vid dessa flottiljer bedrevs den 1 november 1967 den verksamhet
som i stort framgår av följande sammanställning.

Av de angivna flottiljerna har F 13 det största utbildningsansvaret för
krigsdivisioner och är i dagsläget den enda tredivisionsflottiljen. Dess -

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

F 1

F 3

F 13

F 16

F 18

Antal flygande divisioner..........

21

35 F

21

21

35 B

35 F2

Flygplantyp....................

O

Planlagd omskolning.........

oj r

Od A

Robotdivisioner............

Övrigt: sektorflottilj.........

W 5

Öl, Gl

Rgc 05 M

Rgc 05S

skolor...........

andra förband...........

cvv

Målflyg,

FC,

CVM

F 20

1 Därutöver är en division vakantsatt t.v.

2 T.v. senarelagd

3 Typinflygningsskola för flygvapnet på J 35

utom ar F 13 sektorflottilj för två sektorer, nämligen Öl och Gl. Flottiljen
utbildar också ett robotförband.

F 1, F 3 och F 16 har vardera ett tilläggsansvar utöver verksamheten vid
de två kvarvarande flygdivisionerna. F 1 är sektorflottilj (W 5), F 3 har i
sin organisation en provisorisk målflygorganisation och svarar för vissa
servicefunktioner åt flygförvaltningens försökscentral (FC), som är samgrupperad
med flottiljen. F 16 har ansvaret för den tidigare nämnda typinflygningen
på J 35 (TIS) och har dessutom uppgift att producera flvgtid
åt flygvapnets krigsskola, som flottiljen är samgrupperad med.

I detta sammanhang belyser utredningen flottiljernas beroende av eller
betydelse för andra institutioner och anstalter. Härav framgår att F 1 och
F 3 är samgrupperade med centrala verkstäder och F 16 som tidigare bär
nämnts med flygvapnets krigsskola (F 20), varvid chefen för F 16 svarar
för huvuddelen av förvaltningen vid F 20.

Vid överväganden på längre sikt kommer erforderlig investerings- och

Bedömda investerings- och islåndsätlningsbehov vid F 1, F 3, F 13, F 16 och F 18

Anslag för

F 1

F 3

F 13

F 16
(med

F 20)

F 18

Närmasle sjuårsperiod 1967—1974
Investeringar.................

6,3

7,7

4,0

10,5

6,7

6,3*

Iståndsättningar..............

4,1

4,8

3,3

5,5

Summa

10,4

12,5

7,3

16,0

13,0

Tvä följande sjuårsperioder

1974—1988

Investeringar..............

0,5

6,1

1,1

3,9

13,0

3,5

Iståndsättningar..................

2,9

4,8

5,1

3,4

Summa

3,4

10,9

6,2

7,3

16,5

Totalt

13,8

23,42

13,5

23,3

29,5

1 Häri ingår säkerhetsrevidering av berghangar och ny beläggning på landningsbana

2 Särskilda kostnader för målflygorganisationen är ej inräknade

71

Kungl. Maj:Is proposition nr 100 år 1068

iståndsättningsverksamhet samt flottiljernas möjligheter för utökad verksamhet
in som väsentliga faktorer. Utredningen redovisar en sammanställning
av uppgifter rörande behoven av investering och iståndsättning vid de
aktuella fem flottiljerna i tabell på s. 70. Uppgifterna, som är angivna i
milj. kr. förutsätter fortsatt verksamhet med bl. a. tre divisioner och baskompanier
vid förbanden.

över slagsmässigt framstår F 3 och F 18 som de på sikt dyrare förbanden
vid oförändrad verksamhet. Totalsumman för b 16 är också hög, men detta
heror till stor del på investeringar för ändrad utbildningsgång vid flygvapnets
krigsskola (F 20).

Utredningen har haft kontakt med berörda kommuner varvid inga önskemål
har kommit fram om nedläggning eller begränsningar i verksamheten
vid flottiljerna. Tvärtom har deras betydelse för näringslivet på orten betonats
från många håll, dock ej från kommunerna inom stockholmsregionen.
Dit förlagda förband, F 2, F 8 och F 18, tycks enligt utredningen inte ha någon
större betydelse för sysselsättning eller ekonomi på orten.

Utredningen anser att de redovisade värderingarna talar för att valet
av indragningsflottilj bör falla på F 18. Motiven för valet av denna flottilj
är inte i första hand, som beträffande F 9, samhällets tryck, bullerstörningar
o. d. utan främst det förhållandet att de militära, ekonomiska och organisatoriska
konsekvenserna blir mindre besvärande än vid något annat alternativ.
En fortsatt verksamhet vid F 18 med tre divisioner kräver sålunda
stora investeringar. F 18 har dessutom de minsta förutsättningarna för en
ökad flygverksamhet. Samtidigt har flottiljens nedläggning ingen större
betydelse för ortens näringsliv. Svårigheterna att placera friställd personal
bedöms också vara mindre i en storstadsregion med rikt differentierat
näringsliv än i en landsbygdsregion.

Göta flygflottilj (F 9)

Utredningen utgår från att en indragning av F 9 i första hand skulle avse
de flygande divisionerna samt huvuddelen av stab och förvaltning men
däremot inte strilförbanden och därtill hörande ledningsorgan. De sistnämnda
förutsätts bli överförda till annan fredsadministration. Med dessa utgångspunkter
anger utredningen följande tre alternativ för en indragning.

a) F 9 dras in som fredsförband. Annan militär eller statlig civil verksamhet
förläggs till etablissementet vid F 9. Flygfältet jämte berghangarerna
behålls som krigsbas.

b) F 9 dras in som fredsförband. Ingen annan militär eller statlig civil
verksamhet förläggs till etablissementet. Flygfältet jämte berghangarerna
behålls som krigsbas, eventuellt endast under en övergångsperiod.

c) F 9 dras in som fredsförband. Flygbasen utgår som krigsbas.

Ur operativ synpunkt innebär en indragning enligt alternativ c), förutom
en minskning av det totala antalet jaktdivisioner, att baseringsmöjligheterna

72 Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

för ett jaktförsvar inom göteborgsområdet minskar. Sävebasen bör därför
inte dras in utan att en godtagbar ersättning åstadkoms. Enbart en indragning
av fredsverksamheten vid flottiljen bedöms av utredningen inte få några
allvarliga konsekvenser för incidentberedskapen inom luftförsvaret. Om
flygfältet behålls som krigsbas kan även en viss kuppberedskap upprätthållas.

Uppgifterna för F 9 som sektorflottilj för förbandsproduktion och stridsledning
inom sektor W2 kan enligt utredningen antingen föras över till
annan flottilj (F 10) eller behållas i en förminskad sektorstab med administrativ
anknytning till lämpligt fredsförband i eller i närheten av Göteborg.
Ansvaret för produktion av bas- och luftbevakningsförband m. m. kan
foras över till andra flottiljer. Ett särskilt problem att beakta i detta sammanhang
är frivilligverksamheten för vilken chefen för F 9 f. n. är huvudansvarig
på Västkusten.

Utredningen anser att det krävs ingående detaljstudier för att ta ställning
till de konsekvenser av en indragning av F 9 som här angetts. Det bör enligt
utredningen närmast åvila överbefälhavaren att föreslå de åtgärder som blir
nödvändiga i samband med en indragning av flottiljen.

Vissa ekonomiska konsekvenser av en indragning av F 9 har tidigare
berörts. Sålunda skulle en fortsatt verksamhet vid tre divisioner J 35 kräva
investeringar i byggnader m. m. under de tre närmaste sjuårsperioderna med
totalt ca 22,5 milj. kr.

Utgifterna för fredsverksamheten har av utredningen med utgångspunkt
i anslagsfördelningen för budgetåret 1966/67, på sätt som framgår av följande
tabell, beräknats till sammanlagt 20,7 milj. kr. per år. Det bär därvid
förutsatts att strilverksamheten förs över till annan myndighet samt att
ansvaret för olika krigsobjekt som nu faller på F 9 delas upp på andra enheter
vilket kan komma alt medföra ökade kostnader för dessa. I tabellen
redovisas utgifter för flottiljadministrationen, dvs. den gemensamma admi -

(Prisläge maj 1966 i 1000-tal kr.)

Anslag

Flottilj-

administra-

tion

Tre divi-sioner

Tre bas-kompanier

Summa

Avlöningar till

fast anställd personal.........

4 260

i no

2 390

7 760

värnpliktiga..............

500

_

270

770

Drift och underhåll av flygmateriel.

1 5561

7 483b2

1541

0 193

Underhåll av byggnader.......

500

500

2 518

Övriga kostnader8...........

1 700

143

675

Summa..............

8 516

8 736

3 489

20 741

1 Prisläge maj 1966 + 2,5 %

2 Inkl. flygtimkostnader

8 Sjukvård, telefon, renhållning, tvätt, mathållning, övningar, beklädnad, inventarier, bränsle,
reseersättningar, familjebidrag m. m.

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) år 1068 73

nistrationen för divisioner, baskompanier och stridsledningsförband, samt
utgifter för divisioner ocii baskompanier.

Kostnaderna för att behålla flygfältet jämte berghangarerna som krigsbas
har beräknats till ca 0,(5 milj. kr. per år under förutsättning att berghangarerna
utnyttjas som förråd. Skall dessutom utgifter beräknas för skyddsunderhåH
av byggnader m. m. under en nedläggningsperiod tillkommer härutöver
löneutgifter om ca 125 000 kr. per år samt utgifter för bränsle m. in.,
overslagsvis ca 75 000 kr. per år.

I följande tabell har utredningen ställt samman utgiftsminskningarna per
år mot bakgrunden av de tre angivna alternativen för en nedläggning.

Utgiftsminskningar i milj. kr. per år

Kostnadsslag

Alt a) F 9 dras in.
Behålls som krigs-bas. Annan militär
eller statlig civil
verksamhet

Alt b) F 9 dras in.
Behålls som krigs-bas (eventuellt en-dast under över-gångsperiod)

Alt c) F 9 dras in.
Utgår som krigsbas

Minskade driftsutgifter...

20,7

0.21

0,3

0,3

20,7

20,7

Avgår

skyddsunderhåll.......

underhåll krigsbas

utan förråd...........

0,3

0,3

med förråd därutöver....

_

Summa.............

19,9

20,1

20,7

1 Under en övergångsperiod

Utredningen konstaterar att den största utgiftsminskningen uppnås genom
att fredsverksamheten vid flottiljen läggs ned. Vidare framhålls att
utgiftsminskningarnas storlek sedd mot bakgrunden av hela försvarsbudgeten
givetvis blir beroende av i vilken utsträckning indragningen leder
till begränsningar av det totala antalet anställda och den totala värnpliktskontingentens
storlek.

Till här angivna kostnadsminskningar kommer också ett minskat investeringsbehov
om totalt ca 22,5 milj. kr.

Utredningen har beräknat att kostnaderna för ett nytt krigsflygfält i
göteborgsområdet skulle uppgå till ca 15 milj. kr. Om Göteborgs civilflygfält
utnyttjas som krigsbas skulle de särskilda kostnaderna härför uppgå till
4 milj. kr. °

Utredningen har inte haft underlag för att bedöma en eventuell annan
statlig användning av anläggningarna vid F 9 och inte heller för beräkning
av eventuella intäkter vid försäljning av anläggningarna.

Alla tre alternativen för en indragning av F 9 medför enligt utredningen
samma konsekvenser för verksamheten i krig inom sektor W 2, uppgiften
att producera bas- och luftbevakningsförband och för den anställda per -

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 dr 1968

sonalen. Väsentliga skillnader uppkommer däremot när det gäller samhällsutbyggnaden,
operativ verksamhet, incident- och kuppberedskap och kostnader.

Om F 9 dras in som fredsförband, men annan militär eller civil statlig
verksamhet förläggs till det friställda etablissementet enligt alternativ a),
kan bebyggelse ske på kringliggande mark utan att hänsyn behöver tas till
flygbullret från F 9. Däremot måste samhällsplaneringen alltjämt ske på sådant
sätt att flygfältet kan behållas och nyttjas under speciella förhållanden.
De operativa kraven liksom incident- och kuppberedskapen tillgodoses
i full utsträckning. De investeringar som lagts ned i flygfält, bergrum och
byggnader tas också i görligaste man tillvara. Det är dock uppenbart att
åtskilliga av byggnaderna inte kan nyttjas i fortsättningen utan att avsevärda
kostnader läggs ned på dem. Hur stora dessa kostnader blir, beror på
verksamhetstyp och har inte kunnat bedömas av utredningen.

En fullständig nedläggning enligt alternativ c), dvs. indragning också av
krigsbasen, medför enligt utredningen avsevärt större frihet vid samhällsplaneringen
genom att hela området ställs till förfogande för andra
samhälleliga ändamål än de nuvarande. De operativa kraven liksom även
incident- och kuppberedskapen sätts emellertid åt sidan om inte en ny
krigsbas är iordningställd, när F 9 dras in enligt detta alternativ. Kostnaden
härför är betydande och måste vägas mot de samhällsekonomiska
som uppstår genom den ökade friheten i samhällsplaneringen.

I fråga om alternativ b), som innebär att den statliga verksamheten vid
F 9 inskränks till vad som behövs vid en krigsbas, framhåller utredningen
att friheten vid samhällsplaneringen blir större i detta alternativ än i alternativ
a) genom att själva etablissementet och vissa områden, som inte nödvändigt
behövs vid krigsbasen, i princip fritt kan utnyttjas för annat ändamål.
De operativa kraven liksom incident- och kuppberedskapen tillgodoses.
Skulle det vid de fortsatta övervägandena visa sig att både alternativen a)
och b) är alltför otillfredsställande för ett rationellt samhällsbyggande inom
berörd del av Hisingen, bör det övervägas att behålla flygbasen vid Säve som
krigsbas endast under en övergångstid till dess det planerade nya civilflygfältet
för göteborgsregionen ställts i ordning. Härigenom skulle kostnaderna
för att åstadkomma en ersättningsbas för Sävebasen bringas ned betydligt.
Valet av alternativ blir sålunda i viss mån beroende av lösningen av göteborgsregionens
flygfältsfråga och det framtida utnyttjandet av Torslanda
flygplats. Enligt utredningens uppfattning förefaller det mest realistiskt att
räkna med att F 9 etablissement på längre sikt fritt får utnyttjas vid samhällsplaneringen.
Det är emellertid inte nödvändigt att nu ta ställning till
valet av alternativ. Detta bör ske först efter ytterligare undersökningar och
överläggningar med bl. a. Göteborgs stad och försvarets fastighetsnämnd.
Utredningen utgår emellertid från att Säve i vart fall under en övergångsperiod
skall fungera som krigsbas. Under den fortsatta utredningen skall

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968 75

ä\en olika alternativa användningar av ett friställt etablissement vid F 9
prövas.

Utredningen har övervägt den lämpliga takten i indragningsåtgärderna
och stannat för ett alternativ som innebär att två divisioner avvecklas den
1 juli 1968, eu division den 1 januari 1969 och att avvecklingen av flottiljen
i dess helhet skall vara slutförd före den 1 juli 1969.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att F 9 läggs ner som
fredsadministration, att flygfältet vid Säve jämte berghangarer t. v. behålls
som krigsbas och att heslut rörande framtida användning av mark, byggnader
och anläggningar fattas sedan förslag därom lagts fram av utredningen
i ett kommande betänkande.

Södertörns flygflottilj (F18)

Från operativ synpunkt betyder en indragning av F 18 — förutom att
det totala antalet jaktdivisioner i flygvapnet minskar — att antalet divisioner
med direkt inriktning på luftförsvar av storstockholmsområdet går ned.
Allmänt kan sägas att möjligheterna att upprätthålla incidentberedskap
och kuppberedskap inom östra Mellansverige kommer att minska. I ett
krigsskede kommer antalet jaktdivisioner som har utbildats för försvar av
stockholmsområdet att vara lägre än i dag. För att i görligaste mån minska
olägenheterna härav är det enligt utredningen nödvändigt att flygfältet
in. m. behålls som krigsbas. Fredsorganisationen på basen får anpassas
efter den övningsverksamhet, som är nödvändig att bedriva där.

Däremot är det inte möjligt att redan nu bedöma om man till F 18 kan
förlägga sådana flygvapnets utbildnings- och servicefunktioner, som också
i fortsättningen bör vara lokaliserade till regionen, eller om man övergångsvis
bör utnyttja en del av byggnadsbeståndet vid F 18 för annan militär
eller statlig civil verksamhet.

Trots att F 18 inte är sektorflottilj har flottiljchefen till uppgift att producera
vissa bas- och luftbevakningsförband. Detta ansvar bör enligt utredningen
kunna föras över till annat flygvapenförband inom sektor 05.

Den fredsorganisatoriska utvecklingen kommer att i väsentlig grad påverka
hur flottilj chefens mobiliseringsansvar skall fördelas på kvarvarande
enheter ur krigsmakten. I likhet med vad som angavs i delbetänkandet
om indragning av F 9 anser utredningen att överbefälhavaren närmast
bor föreslå de åtgärder som blir nödvändiga i samband med en indragning.

Av det anförda framgår att det, enligt utredningens bedömande, genom
lämpliga åtgärder är möjligt att lösa beredskapsfrågorna även efter en indragning
av F 18.

I fråga om de ekonomiska konsekvenserna anser utredningen att av de
ca 30 milj. kr. som behövs för investeringar under de närmaste tre sjuårsperioderna
utgör ca 3,5 milj. kr. kostnader för basen.

Utgifterna för fredsverksamheten vid F 18 har av utredningen med led -

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

ning av chefens för flygvapnet anslagsfördelning för budgetåret 1966/67 beräknats
till sammanlagt ca 23,1 milj. kr. per år på sätt som framgår av följande
tabell. Därvid har förutsatts att mobiliseringsansvaret och övrigt ansvar
för »krigsobjekt» förs över till andra myndigheter inom krigsmakten
vilket medför ökade kostnader vid dessa. Med flottilj administration avses
de funktioner som är gemensamma för flottiljens förbandsenheter, dvs. för
divisioner, baskompanier och specialkompanier.

Prisläge maj 1966 i 1000-tal kr.

Anslag

Flottilj admi-nistration

Tre divisioner

Tre baskom-panier

Specialkom-

pani

Summa

Avlöningar till

fast anställda......

3 454

1 no

2 390

738

7 692

värnpliktiga.......

490

270

10

770

Drift och underhåll av
flygmateriel.......

2 141

9 2881,2

1651

11 594

Underhåll av byggn.. .

500

500

Övriga kostnader3....

1 700

143

675

''A 518

Summa.............

8 285

10 541

3 500

748

23 074

1 Prisläge maj 1966 + 2,5%

2 Inkl. flygtimkostnader

3 Sjukvård, telefon, renhållning, tvätt, mathållning, övningar, beklädnad, inventarier, bränsle,
reseersättningar, familjebidrag m.m.

Kostnaderna för att behålla flygfältet jämte hangarerna som krigsbas
kan beräknas till ca 1,6 milj. kr. per år under förutsättning att berghangaren
används som förråd. Beräkningarna förutsätter också en viss övningsverksamhet
på basen. I avsaknad av närmare underlag har kostnaderna
beräknats för en organisation motsvarande ungefär ett baskompani. Detaljer
i beräkningarna framgår av följande tabell.

Kostnadsslag

1 000-tal kr./år

Flygfältsunderhåll (inkl. elkraft m.m.).....

200

Basförband (om berghangaren ej utnyttjas

1 175

som förråd).........................

Summa

1 375

Ytterligare kostnader om berghangaren ut-nyttjas som förråd

170

Personal..........................

Materiel..........................

90

Totalt

1 635

I följande tabell har utredningen ställt samman en överslagsmässig beräkning
av den årliga utgiftsminskning som kan förutses om F 18 nedläggs
som fredsbas.

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1008

77

Kostnadsslag

Utgiftsminskningen i milj. kr.
per år

Minskade driftsutgifter.........

23,1

Avgår

skyddsunderhåll............

0.21

underhåll krigsbas2

utan förråd .............

1,4

med förråd därutöver......

0,3

Summa

21,2

1 Under en övergångsperiod

2 Underhåll för övningsverksamhet inräknat

Utredningen konstaterar att den största delen av utgiftsminskningarna
åstadkommes av att utbildningen av flygande enheter läggs ner. Dessa
minskningar uppkommer dock oberoende av vilken flottilj som läggs ner
och även oavsett om en flottilj dras in eller ej.

Den väsentliga utgiftsminskningen som uppkommer genom att F 18 läggs
ner är en följd av att administrationen dras in. Denna utgiftsminskning
uppgår till ca 8,3 milj. kr. per år.

Till dessa årliga utgiftsminskningar kommer ett minskat investeringsbehov
av ca 26,5 milj. kr. Om annan flygvapenverksamhet eller annan militär
eller statlig civil verksamhet förläggs till etablissementet uppstår kostnader
för detta, vilka inte låter sig bedömas förrän det har klarlagts vilken
verksamhet som bör flyttas dit. Dessförinnan kan man bara ange storleksordningen
av de underhållskostnader som erfordras för att byggnadstekniskt
bevara etablissementets användbarhet. Dessa kostnader har beräknats
till ca 3,5 milj. kr. under tre sjuårsperioder.

Utredningen har övervägt den lämpliga takten i indragningsåtgärderna.
Det är främst av ekonomiska skäl önskvärt att slutföra avvecklingen av
flottiljen så snabbt som möjligt. Två motiv kan emellertid framföras för
en något lugnare takt än vad som har föreslagits beträffande F 9. Som nämnts
tidigare är en division redan vakantsatt vid flottiljen. Läget beträffande
tillgång på personal, underhåll av flygmaterielen, byggnader m. m. är vidare
så gynnsamt att det måste bedömas som ekonomiskt att fortsätta i nuvarande
organisation och med nuvarande utrustning till omkring 1970—1971.

För denna förlängning av verksamheten talar också personalproblemens
omfattning. Den relativt snabba indragningstakten beträffande F 9 kan
skapa vissa problem när det gäller att placera om personal. För att inte
dessa ytterligare skall accentueras bedömer utredningen det vara lämpligt
att senarelägga den föreslagna indragningen av F 18 som krigsflygflottilj
med minst ett år i förhållande till indragningen av F 9.

Utredningen föreslår att avvecklingen av F 18 som krigsflygflottilj genomförs
med den andra divisionen före den 1 januari 1971 och den tredje
divisionen och flottiljadministrationen senast den 1 juli 1971.

78

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968
Roslagens flygkår (F 2) m. in.

Utredningen har också prövat förutsättningarna för en rationalisering
i fråga om flygvapnets utbildningsanstalter och anför i det sammanhanget
att flygvapnet i dag har fyra renodlade skolförband, nämligen Roslagens
flygkår (F 2) i Hägernäs, krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, Hallands
flygkår (F 14) i Halmstad och flygvapnets krigsskola (F 20) i Uppsala.
Dessutom finns ytterligare skolor förlagda till andra enheter ur flygvapnet
bl. a. till Svea flygkår (F 8) i Barkarby.

Krigsflygskolan och flygvapnets krigsskola har sådana speciella uppgifter
för flygutbildning av flygvapnets personal att de, enligt utredningens mening,
inte behöver diskuteras i det nu aktuella sammanhanget. På sikt kan
dock diskussioner rörande flygutbildningen — särskilt avvägningen mellan
grundläggande utbildning vid F 5, utbildningen vid kadettskolan (F 20) samt
typ inflygningen, f. n. vid F 16 — lämna underlag för rationaliseringar.

Utbildningen vid F 2 bedrivs vid en stridsledningsskola, en teleteknisk
skola, en trafikledningsskola samt en kadett- och aspirantskola för blivande
officerare i marktjänst.

Till F 8 är flygvapnets bastjänstskola förlagd. I förbandet ingår vidare
flygtransportdivision, två robotdivisioner samt sektorledning och stridsledningsbataljon
för sektor 05.

F 14 utbildar i huvudsak fast anställd personal vid en signalskola, en
teknisk skola och en markstridsskola.

Utredningen är inte beredd att nu föreslå slutliga lösningar av skolorganisationen.
På grund av att skolverksamheten berör ett relativt stort antal
förband och många skilda verksamhetsområden är det enligt utredningen
nödvändigt att studera och värdera de olika skolorna i ett sammanhang.
Enligt utredningens uppfattning bör emellertid skolverksamheten på sikt
kunna koncentreras till två enheter -— t. ex. en med huvudinriktning bastjänst
och en med huvudinriktning striltjänst — varvid åtminstone ett av
de nuvarande skolförbanden bör avvecklas. Med hänsyn till att alla skolförband
utom F 2 har direkt betydelse för krigsuppgifter vid försvaret
bör F 2 i första hand avvecklas. Några möjligheter att ytterligare utvidga
verksamheten vid F 2 finns inte. För att ge underlag för bl. a. den fortsatta
personalplaneringen föreslår utredningen att beslut nu fattas att F 2 skall
läggas ned. En flyttning av nuvarande funktioner vid F 2 till annat etablissement
är möjlig, varvid dock den del av F 2 som utgörs av stridsledningsskolan
m. in. kräver relativt omfattande investeringar. Flyttningen av denna
skolenhet bör därför ske till en plats där verksamheten kan bedrivas på
lång sikt. Hur verksamheten vid F 2 bör fördelas på andra enheter kommer
att studeras under det fortsatta utredningsarbetet.

Indragning av F 2 medför enligt utredningen främst personella och ekonomiska
konsekvenser. Eftersom kårchefens ansvar i fråga om krigsorganisation
är mycket begränsat och kåren inte har något flygfält uppkommer en -

7!)

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1068

dast små operativa konsekvenser. Enligt vad utredningen inhämtat har
chefen för flygvapnet ringa intresse av att utnyttja etablisseinentet i Hägernäs
för annat ändamål om F 2 dras in. På grund av lokaliseringen nära
Stockholms centrum torde det dock finnas möjliga alternativa användningar.

En indragning av F 2 bör därför enligt utredningens uppfattning endast
diskuteras i ett alternativ, nämligen att F 2 läggs ned. Etablissementet bör
i första hand reserveras för annan statlig verksamhet. Visar det sig vid närmare
undersökning att sådan användning inte är lämplig, bör etablissementet
försäljas.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna anför utredningen att huvuddelen
av administrationskostnaderna, som inkl. verkstadskostnaderna för
kår- och skolverksamheten beräknas uppgå till ca 4,3 milj. kr. för år, bör
kunna sparas in eftersom de skolor som finns vid F 2 förutsätts bli flyttade
till annan administration. Härutöver kan utgifter för investerings- och
iståndsättningsändamål sparas in. Dessa om verksamheten fortsätter nödvändiga
utgifter beräknar utredningen komma att uppgå till ca 14 milj. kr.
fram till år 1990. Försäljes etablissementet kommer härtill inbesparade kostnader
för löpande underhåll samt som pluspost inflytande köpeskilling.

För att få en bättre anpassning för personalen när det gäller avvecklingen
av verksamheten vid F 2 anser utredningen att detta förband bör läggas
ned först sedan arbetet med avveckling av F 18 slutförts. En successiv nedläggning
och omlokalisering av verksamheten inom stockholmsområdet
bör underlätta personalomflyttningarna. Tidigare har föreslagits att F 18
skall ha avvecklats som krigsflygflottilj senast den 1 juli 1971. Verksamheten
vid F 2 bör enligt utredningen kunna läggas ned senast den 31 december
1972.

Eftersom de i betänkandet närmast berörda förbanden — F 2 och F 18 —
båda ligger inom stockholmsområdet har utredningen ansett det lämpligt
att något beröra stockholmsförbanden ur samhällsplaneringssynpunkt och
då speciellt utifrån civilflygets behov. I det sammanhanget berörs även Svea
flygkår (F 8) i Barkarby. De tre flygförbandens betydelse för samhällsplaneringen
inom stockholmsområdet har belysts genom överläggningar
som utredningen haft med stockholmstraktens regionplanenämnd och av
förbanden närmast berörda kommuner -— Botkyrka (F 18), Järfälla (F 8)
och Täby (F 2).

De nämnda förbanden är från samhällsplaneringssynpunkt väsentligt
olika. F 2 är ett rent skolförband med mycket begränsat markområde. F 8
är en flygkår med fyra huvudverksamhetsgrenar: transportflygning, stridsledningsverksamhet,
robotutbildning och skolverksamhet. Kåren har ett flygfält
och transportflygning med propellerplan har relativt stor omfattning.
F 18 är eu flygflottilj med omfattande flygverksamhet med jetflygplan.

Vid överläggningar med utredningen har ledamöterna i regionplanenämnden
framhållit att verksamheten vid F 8 inom överskådlig tid bör läggas ner

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

helt, så att marken kan utnyttjas för bebyggelse, medan ett bibehållande av
verksamheten vid F 18 inte skapar några större problem för planeringen
inom berörda områden. Det område vid Hägernäs som F 2 disponerar anses
vara av mindre intresse från nämndens synpunkt.

När det gäller det framtida behovet av civila flygfält i stockholmsområdet
anser regionplanenämnden, att de nuvarande flygplatserna Bromma och
Arlanda kommer att räcka under lång tid. För allmänflygets del kan det
enligt regionplanenämnden redan nu förutses behov av ytterligare en till
två flygplatser, varav en kvalificerad. Den nuvarande militära flygplatsen
Barkarby skulle genom sitt centrala läge kunna bli en idealisk sådan flygplats
och det bör därför enligt regionplanenämnden närmast utredas om
denna möjlighet föreligger. Utredningen uppger att man erfarit att det torde
vara möjligt att på Barkarby samordna civilt allmänflyg och militärt transportflyg.

Vid eventuell flyttning av inrikestrafiken från Bromma flygplats är enligt
vad utredningen erfarit en förläggning av trafiken till Arlanda ett
alternativ. Denna flygplats har f. n. överkapacitet och kommer även för lång
tid, sedan en planerad parallellbana har anlagts, att få tillräcklig kapacitet
för såväl utrikes- som inrikesflyget. Ett annat alternativ som ifrågasatts är
Tullinge (F 18). Detta alternativ skulle, på grund av den omfattande civila
trafik som kan väntas, innebära att den militära flygverksamheten på fältet
måste upphöra. Eftersom fältet är byggt efter militära normer skulle omfattande
om- och tillbyggnader erfordras för att det skulle kunna utnyttjas
för civil reguljär trafik. Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten har av
luftfartsverket överslagsmässigt bedömts till 150—200 milj. kr. Dessutom
skulle nya — och sannolikt svårare —- bullerproblem uppstå inom angränsande
områden om civil linjetrafik fördes över till Tullinge. Botkyrka kommun
har för utredningen framhållit att kommunen motsätter sig att inrikestrafiken
flyttas till Tullinge.

Yttrandena

Göta flygflottilj (F 9)

Inte någon av remissinstanserna har avvisat en nedläggning av F 9
som fredsorganisation. 1965 års försvarsutredning har förklarat att ett beslut
om nedläggning av F 9 inte föregriper försvarsutredningens ställningstagande
i försvarsfrågan.

I fråga om de operativa konsekvenserna av en nedläggning av F 9 framhåller
överbefälhavaren behovet av ett starkt luftförsvar i göteborgsområdet
och att det ur beredskapssynpunkt är betydelsefullt att redan i fred
ha en jaktflottilj baserad där. överbefälhavaren vill emellertid av ekonomiska
skäl inte motsätta sig utredningens förslag om en nedläggning med behållande
t. v. av Säve som krigsbas. Även chefen för flygvapnet förutsätter
att Säve-basen behålls som krigsbas så länge andra möjligheter att basera

81

Kungl. Maj ds proposition nr JOD är 1068

flygförband inom göteborgsområdet inte står till buds. Utöver flygfältet bar
flygvapnet därvid behov av att utnyttja vid basen belägna berghangarer
med tillhörande stationsbyggnader. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län anser att det ur civilförsvarssynpunkt är ett starkt önskemål alt flottiljens
flygtält inte behålls som krigsbas. Ej heller bör basering i krig av flygförband
ske på Torslanda. Luftfartsverket pekar på svårigheterna att genomföra
fredsövningar om Göteborgs nya civilflygfält skulle ersätta Säve
som krigsbas.

Överbefälhavaren anser att en omfördelning till andra förband av vissa
uppgifter som nu åligger chefen för F 9 t. ex. krigsplanläggning, förbandsproduktion
och förvaltning är möjlig. Särskild uppmärksamhet måste därvid
ägnas åt sektorchefsuppgifterna. Flygvapenchefen anmäler i detta sammanhang
sin avsikt att lägga fram preciserade förslag till omfördelning av uppgifterna.

Beträffande den föreslagna tidsplanen för nedläggningen av F 9 anser
flygvapenchefen att det är angeläget att avvecklingen börjas så snart som
möjligt. Samtidigt erinrar han om att en division och ett baskompani vid
F 9 är vakantsatta sedan den 1 maj 1967. Viss flygutbildning måste bedrivas
vid flottiljen fram till den 1 juli 1968. Statens planverk och Göteborgs
stad har inte något att erinra mot den föreslagna awecklingstiden för
flottiljens fredsadministration. Remissinstansernas uppfattningar rörande
möjligheterna att placera om personal inom den föreslagna awecklingstiden
redovisas i det följande.

I fråga om utnyttjandet av F 9 mark och anläggningar utgår överbefälhavaren
och flygvapenchefen från att flygfältet, berghangarerna och vissa
stationsbyggnader in. m. i anslutning till dessa t. v. skall disponeras i fred.
överbefälhavaren är inte beredd att lämna förslag rörande den framtida
användningen av F 9 anläggningar i övrigt. Enligt flygvapenchefens uppfattning
har flygvapnet inte behov av att utnyttja några andra anläggningar
på Säve än de angivna. Berghangarerna behövs i fred för förrådsuppställning
av flygplan m. m. I fred behöver vidare flygfältet utnyttjas för tillämpningsövningar
under omkring fjorton dagar per år och vid enstaka tillfällen
för start och landning med förrådshållna flygplan. 196b års inskrivningsoch
personalredovisningsutredning erinrar om att utredningen i ett år 1966
avlämnat betänkande (Stencil Fö 1966: 5) har föreslagit förläggning av en
regional personalförvaltningsmyndighet till Göteborg. Utredningen har i samarbete
med fortifikationsförvaltningen undersökt möjligheten att förlägga
denna enhet till F 9. Härvid bär konstaterats att enheten kan inrymmas
i lokaler som friställs vid en nedläggning av flottiljen. Endast en
del av lokalerna behöver disponeras. Olika alternativ är därvid tänkbara.
Fortifikationsförvaltningen förutsätter att det fortsatta utredningsarbetet
rörande den framtida användningen av flottiljens mark, byggnader och anläggningar
bedrivs i samverkan med verket.

6 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 109

82

Kungi. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Göteborgs stad framhåller att det ur stadens synpunkt hade varit lämpligare
om man redan nu inriktat sig på en fullständig nedläggning av F 9, dvs.
att även krigsbasen flyttas från Säve. Större frihet skulle därigenom nås vid
samhällsplaneringen. Intresse finns från stadens sida att redan under första
delen av 1970-talet kunna disponera utrymme för bostadsområde på Hisingen.
Genom den nu föreslagna nedläggningen skapas möjligheter härför. Staden
anser det emellertid önskvärt att på sikt kunna disponera hela området
för civila ändamål. Även statens planverk understryker behovet av tillgång
till mark i göteborgsområdet. Verket anmäler vidare intresse från byggnadsstyrelsen
att säkerställa mark i området för framtida universitets- och
högskoleverksamhet.

Luftfartsverket och utredningen om flggplatsfrågan i göteborgsregionen
anser att flygfältet vid F 9 bör få utnyttjas för allmänflyget så länge Säve
behålls som krigsbas. Särskilt utrymme för allmänflyget krävs även om
Göteborg får ett nytt civilflygfält.

Särskilt från personalorganisationernas sida framhålls att avvecklingstiden
inte får göras för kort med hänsyn till möjligheten att bereda personalen
annan sysselsättning. Överbefälhavaren och flygvapenchefen anför
att en säker grund för planläggning av omplacering av personal föreligger
först sedan ett nytt försvarsbeslut kan överblickas. Arbetsmarknadsstyrelsen
bedömer att goda möjligheter föreligger att bereda de friställda nya
anställningar inom området. För äldre personal bör emellertid i första hand
möjligheterna till omplacering inom försvaret utnyttjas. Både TCO-S och
LO anser att konsekvenserna för personalen av indragningen har behandlats
alltför knapphändigt och föreslår att en kartläggning görs av friställd personal
och av arbetsmarknadssituationen. Arbetet därmed bör utföras i samråd
med personalorganisationerna.

Överbefälhavaren förutsätter att de kostnader som direkt förorsakas av
indragningen av F 9 och omfördelningen av de kvarvarande uppgifterna
bestrids av medel utanför krigsmaktens kostnadsram. Flygvapenchefen
bedömer att utgiftsminskningarna blir mindre än de av utredningen beräknade
med hänsyn till att vissa uppgifter som nu åvilar F 9 kommer att
föras över till andra förband. För att täcka investeringsbehov som till följd
av indragningen av F 9 kan uppstå vid andra förband anser flygvapenchefen,
att del av den vinst som staten gör vid eventuell försäljning av mark
m. m. vid F 9 bör få tillgodoräknas.

Södertörns flygflottilj (F18) och Roslagens flygkår
(F 2) m. m.

Förslaget om indragning av F 18 biträds i princip eller lämnas utan erinran
av flertalet remissinstanser. En viss tveksamhet råder dock i allmänhet
i fråga om tidpunkten för en indragning. Vidare anses att frågan om anläggningarnas
fortsatta användning ytterligare bör utredas.

Kungl. Maj:Is proposition nr 109 dr 190H 83

Enligt luftfartsverket är en reducering av flygtrafiken vid F 18 till den
nivå som fordras för eu krigsbas önskvärd ur trafiklcdningssynpunkt, bl. a.
med hänsyn till att civil flygtrafik i området ökas och att jettrafiken i
framtiden eventuellt kommer att utnyttja Bromma. Statens planverk och
stockholmstraktens rcgionplanenumnd finner det tillfredsställande om flygverksamheten
på F 18 läggs ner bl. a. med hänsyn till förekommande bullerstörningar.

Överbefälhavaren anser att man f. n. inte bör fatta beslut om indragning
av ytterligare en flygflottilj utöver F 9. Från operativ synpunkt innebär den
föreslagna indragningen av F 18 eu allvarlig försvagning av luftförsvaret
med genomgripande återverkningar inom en stor del av luftförsvarets krigsorganisation.
Statsmakternas ställningstagande till krigsmaktens och därmed
även flygvapnets långsiktsutveckling bör avvaktas. Ett beslut bör kunna
förskjutas något år framåt utan att ändring skall behöva ske av den
föreslagna tidpunkten för genomförd indragning. Enligt överbefälhavaren
medför en indragning av F 18 i praktiken bl. a. att en stor del av flottiljchefens
uppgifter och ansvar förs över till andra chefer vilkas administrativa
resurser inte är avsedda för en sådan merbelastning. I allmänhet är en indragning
av ett antal flygdivisioner mindre ogynnsam ur operativa synpunkter
än indragning av en hel flottilj. Vid ett eventuellt beslut om nedläggning
av F 18 måste kvarvarande organisation ges en sådan utformning,
att bl. a. Tullinge kan utnyttjas för en omfattande flygverksamhet också i
fredstid. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län synes en nedläggning av F 18
ur civila synpunkter medföra övervägande negativa verkningar eftersom
några problem med hänsyn till samhällsplaneringen inte föreligger och
flottiljen ur sysselsättningssynpunkt bar en inte ringa betydelse för kommunen.

De flesta remissinstanser som tagit ställning till förslaget om indragning
av F 2 anser att beslut inte bör fattas utan ytterligare utredning om bl. a.
var verksamheten vid F 2 skall förläggas. Enligt överbefälhavaren bör ett
beslut om F 2 inte fattas fristående utan frågan måste anknyta till eventuellt
andra förestående förbandsindragningar vid flygvapnet inom stockholmsregionen
och till en lösning av vissa skolfrågor vid flygvapnet. Enligt luftfartsverket
bör, innan beslut meddelas, både fullständigare utredningsmaterial
och resultatet av flygtrafikledningskommitténs arbete avvaktas, det
senare med hänsyn till att flygvapnets flygtrafikledarskola är förlagd till
F 2. Vid kommande beslut bör enligt verket också uppmärksammas att F 2
är enda kvarvarande sjöflygplats i stockholmsområdet.

Enligt TCO-S, SR och FCPF bör ställning f. n. inte tas till något av utredningens
båda förslag. Enligt TCO-S bör man vänta med ett beslut om indragningar
till dess arbetsmarknadssituationen medger en betryggande lösning
av uppkommande övertalighetsproblem. Enligt SR saknas underlag för beslut
innan man utrett frågan om hur och i vilken utsträckning nuvarande

84

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

etablissement för F 18 skall utnyttjas i framtiden och hur skolverksain*
heten (utom flygutbildningen) inom flygvapnet skall organiseras. Enligt
FCPF måste utredningen fullbordas innan beslut fattas om nedläggning.
Förbundet anser att personalfrågorna i alltför ringa grad beaktats av utredningen
och att de anförda ekonomiska fördelarna delvis framstår som fiktiva.

Ett antal remissinstanser har anfört synpunkter inför utredningens kommande
arbete med bl. a. frågorna om den framtida användningen av F 18 :s
och F 2 :s mark, byggnader och anläggningar samt om fördelningen av verksamheten
vid F 2 på andra enheter inom flygvapnet. Enligt överbefälhavaren
och chefen för flygvapnet bör möjligheterna undersökas till rationalisering
av verksamheten inom stockholmsområdet genom att denna koncentreras
till en administration. Därvid bör även organisatoriska förändringar
av F 8 övervägas. Med anledning av verkstadsutredningens förslag om
nedläggning av centrala flygverkstaden i Västerås (CVV) föreslår chefen
för flygvapnet, att man också prövar förläggningen av flygförvaltningens
teleskola (FFTS) som nu är administrativt knuten till CVV. Chefen för
flygvapnet lägger fram förslag om hur verksamheten vid F 2, F 8 och FFTS
bör fördelas på F 18 och andra flottiljer. Huvuddelen av verksamheten vid
F 2 föreslås därvid föras över till F 18. Enligt statskontoret bör bl. a. undersökas
om inte de ganska betydande lokalresurser som kan komma att frigöras
genom utredningens förslag kan bidraga till en lösning av de komplicerade
och trängande lokalproblemen för de centrala staberna och förvaltningarna
i Stockholm. Enligt byggnadsstyrelsen är emellertid varken vid
F 18 eller F 2 byggnader och områden lämpliga för statlig förvaltning.

Vissa synpunkter har anförts i fråga om tidsplanen för de föreslagna nedläggningarna.
Enligt överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen måste
vid ett beslut om nedläggning av F 2 tillräcklig tid anslås för att ordna
lokaliteterna vid de mottagande etablissementen. Chefen för flygvapnet
anför bl. a. att den föreslagna omorganisationen av ekonomiska skäl bör
genomföras så snabbt som möjligt. Avgörande härvidlag är emellertid förutsättningarna
att utan störningar kunna överföra utbildningsverksamheten
från F 2 till F 18, något som i sin tur är beroende av när erforderliga byggnadsåtgärder
kan genomföras och viss utrustning levereras. En eventuell
överföring av verksamheterna från F 2 och F 8 till F 18 bör ske samtidigt.
Indragning av divisioner och kompanier vid F 18 bör till tiden samordnas
därmed. Enligt statskontoret bör en tillräckligt lång awecklingstid fastställas
för att bl. a. de personalfrågor som uppkommer i samband med förbandsindragningarna
skall kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. Enligt
statskontorets bedömning är den awecklingstid som föreslås av utredningen
tillräcklig.

I fråga om personalproblemen har bl. a. anförts följande. Överbefälhavaren
och chefen för flygvapnet framhåller att indragningen av F 18 och F 2 kommer
att medföra allvarliga personella konsekvenser som kommer att bli än

Kuiujl. Maj:ls proposition nr 109 år 1008 85

mer framträdande för den händelse beslutet även kominer att omfatta F 8.
Man förutsätter emellertid att berörda personalkategoriers intressen tillgodoses
vid eventuella organisationsförändringar. Chefen för flygvapnet föreslår
att föreskrifterna om särskilda förmåner för viss övertalig personal
vid försvaret skall tillämpas även för personal vid F 2, F 8 och F 18. Vidare
kan särskilda åtgärder bli nödvändiga för att lösa personalens bostadsfrågor.
Enligt arbetsmarknadsstyrelsen innebär den avvecklingstakt
som utredningen föreslår att en relativt god tid står till förfogande för omplacering
av personalen till andra arbeten. Då det emellertid inte är möjligt
att nu bedöma arbetsmarknadssituationen vid de föreslagna tidpunkterna
för förbandsindragningarna, är det väsentligt att en så mjuk avveckling som
möjligt eftersträvas. Personalens möjligheter till frivillig avgång före den
egentliga avvecklingen av förbanden bör underlättas och uppkommande
vakanser så långt möjligt inte återbesättas. I likhet med utredningen förutsätter
styrelsen att personal som kan utnyttjas för att fylla vakanser vid
andra förband förs över till sådana vakanser eller till andra statliga tjänster.
Möjlighet till omskolning eller vidareutbildning bör i god tid beredas den
personal som så önskar. SR framhåller värdet från personalsynpunkt av att
behålla en »normalflottilj» i Stockholms närhet, eftersom detta ger möjlighet
framför allt för officerare i karriären att växla mellan stabs- och förbandst
jänst utan samtidiga bostadsbyten. Enligt FCPF bör personalfrågorna
inte behandlas förrän man definitivt fastslagit vart nuvarande verksamhet
skall hänvisas och hur stor del av den övertaliga personalen som
därvid kan beredas sysselsättning.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen (s. 61) beräknar jag anslaget till
205 milj. kr. Jag har därvid räknat med att medelsbehovet går ned till följd
av minskat underhållsbehov på robotmateriel (14), minskad organisation
för allmän flygträning vid F 8 (15), och överföring av vissa bevakningsuppgifter
till Allmänna bevakningsaktiebolaget (17). Jag har vidare räknat
med att avlöningskostnaderna för tio fänrikar i intendenturtjänst förs över
till försvarets intendenturkår.

Vid luftvärnsrobotorganisationen beräknar jag att tjänster tillkommer för
en kapten och två löjtnanter (1). Jag har också beräknat medel för två
arvodestjänster för officerare (9) samt tre kokerskor och fem ekonomibiträden
(18). För arvoden till observationspersonal i vädertjänst har jag
räknat med en kostnadsökning på 30 000 kr. (22). Medel har också beräknats
för utbyte av tjänster vid s. k. åldersbefordran (20).

Som tidigare anförts har jag i fråga om vädertjänsten räknat med att
från flygstaben till flygvapnet förs över tio meteorologer och elva tekniska
biträden. Jag föreslår att sex tjänster för tekniskt biträde därvid byts ut
mot tjänster för en förste byråassistent, två dataassistenter, eu förste meteo -

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

rologassistent och två assistenter (It). Riktpunkten vid uppbyggnaden av
den nya väderorganisationen skall vara att verksamheten med ökad effekt
skall hedrivas inom nuvarande kostnadsram. En genomförd organisation
beräknas medföra minskade personalkostnader. Kostnaderna för användning
av ADB kan däremot komma att öka.

Jag övergår därefter till de föreslagna förbandsindragningarna vid flygvapnet.

I 1967 års statsverksproposition (bil. 6 s. 16) anmälde jag att vissa
begränsningar skulle bli nödvändiga i flygvapnets organisation med hänsyn
till utvecklingen av försvarskostnaderna. Det kunde härvid bli fråga om
såväl indragning av fredsförband som reduceringar eller förändringar av
krigsorganisationen. Jag anförde vidare att det även med en fortsatt utveckling
av försvarskostnaderna enligt 1963 års försvarsbeslut skulle bli
nödvändigt att lägga ner minst två flygflottiljer. Vilka flygflottiljer som
skulle läggas ner och tidpunkten härför skulle närmare utredas. Förslag
om nedläggning av F 9 och F 18 har nu lagts fram av fredsorganisationsutredningen.
Utredningen har därutöver lagt fram vissa förslag rörande
indragning av F 2.

Vad först angår frågan om en nedläggning av F 9 anser jag i
likhet med utredningen och remissinstanserna att förbandet bör dras in
som fredsorganisation. Flygfältet vid Säve bör t. v. behållas som krigsbas.
Förslaget innebär att verksamheten vid förbandets flygande divisioner med
tillhörande baskompanier samt huvuddelen av flottilj administration och
förvaltning skall avvecklas. Jag anser att den tidsplan som lagts fram av
utredningen i huvudsak bör kunna följas. Tidsplanen innebär att två flygande
divisioner med baskompanier dras in den 1 juli 1968 och en flygande
division med baskompani dras in den 1 januari 1969. Övriga delar av flottiljen
som inte krävs för underhåll in. m. av krigsflygfältet eller ingår i
stridslcdningsorganisationen i luftförsvarssektor W 2 dras in den 1 juli
1969. Smärre avsteg från denna plan bör emellertid enligt min mening
kunna få göras med hänsyn till möjligheterna att omplacera flottiljens
personal.

De uppgifter som åligger flottiljchefen i hans egenskap av sektorchef
inom luftförsvarssektor W 2 bör föras över till annan förbandschef. Till
dessa uppgifter hör också ledningen av viss frivilligverksamhet. Jag räknar
med att förslag om härav föranledda organisationsförändringar skall kunna
läggas fram för 1969 års riksdag.

Som jag tidigare anfört bör Sävebasen t. v. användas som krigsflygfält.
För detta ändamål krävs att flygvapnet förutom flygfältet även disponerar
berghangarerna och vissa stationsbyggnader. Behovet av personal vid krigsflygfältet
bör tillgodoses genom att man dit förlägger ett basförband. För
underhåll och tillsyn av övriga byggnader m. m. bör därjämte t. v. viss personal
vara anställd.

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1!)(1S

Redan nedläggningen av F 9 som fredsförbund innebär att vissa områden
i flygfältets närhet mycket snart kan utnyttjas för t. ex. byggnadsändamål.
Kungl. Maj:t har i oktober 19(>7 uppdragit åt försvarets fastighetsnämnd
att utreda frågan om den framtida användningen av flottiljens
mark, byggnader och anläggningar. Närmare överväganden och beslut i
dessa frågor bör anstå till dess fastighetsnämnden kommit in med sina
förslag.

Personalen vid F 9 utgörs av omkring 225 militära och civilmilitära och
omkring 200 civila anställda. Militär och civilmilitär personal bör kunna
placeras vid andra förband där vakanser finns. För omplacering in. in. av
den civila personalen kommer särskilda åtgärder alt vidtas. Närmare redogörelse
härför lämnas i det följande.

Fredsorganisationsutredningen har föreslagit att F 18 nedläggs som
krigsflottilj. Med utgångspunkt i att en flygande division och ett baskompani
f. n. hålls vakanta föreslår utredningen att den andra divisionen med
baskompani dras in den 1 januari 1971 och att den tredje divisionen med
baskompani samt flottilj administrationen dras in senast den 1 juli 1971.
Enligt utredningens uppfattning är det av operativa skäl nödvändigt att
behålla Tullinge som krigsbas och att utnyttja basen för övningar med
jaktförband. En relativt omfattande markorganisation bör därför finnas
kvar vid basen. Utredningen har inte varit beredd att lämna förslag om hur
anläggningar m. m. på Tullinge skall utnyttjas, men anser det vara av vikt
att de behålls i försvarets ägo. Förslag om den framtida användningen
kommer att lämnas av utredningen i ett kommande betänkande.

Enligt utredningens uppfattning bör skolverksamheten vid flygvapnet
på sikt koncentreras till två enheter. I anslutning därtill föreslås att F 2
läggs ned som fredsadministration före den 1 januari 1973. Nuvarande
verksamhet vid F 2 bör enligt utredningens mening fördelas på andra förband
vid flygvapnet. Utredningen har anmält att den senare kommer att
lämna förslag härom liksom även om den framtida användningen av anläggningar
m. m. vid F 2.

Anledningen till att utredningen bland flygvapnets skolförband valt att
föreslå nedläggning av F 2 har varit att detta förband är det enda skolförband
vid flygvapnet som inte har direkta krigsuppgifter och att möjligheter
saknas att vid förbandet utvidga nuvarande verksamhet.

I sina överväganden har utredningen även berört verksamheten
vid F 8. Därvid konstateras att huvuddelen av organisationsenheterna
vid detta förband utan större olägenheter kan flyttas till Tullinge. Stridsledningsorganisationen
vid F 8 kan föras över till annan flottilj.

Remissinstanserna har i huvudsak godtagit förslaget om en nedläggning
av F 18 som krigsflottilj. Däremot har stor tveksamhet förelegat om beslut
nu bör fattas om eu nedläggning av F 2. För egen del anser jag att underlag
finns för ett beslut om eu avveckling av F 18 som jaktflottilj. Jag före -

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 är 1968

slår därför att flottiljens flygande divisioner och baskompanier dras in i
huvudsak i den takt som föreslagits av utredningen. Innan ställning tas till
en avveckling av flottiljadministrationen vid F 18 och en nedläggning av F 2
bör enligt min mening fullständiga förslag föreligga från fredsorganisationsutredningen
dels om organisationen av flygvapnets förband inom stockholmsområdet,
dels om flygvapnets skolorganisation. Jag räknar med att
utredningen skall kunna lägga fram sådana förslag senare under år 1968.

Den föreslagna nedläggningen av nuvarande flygverksamhet på F 18
medför att antalet tjänster vid flygvapnet kan minskas med omkring 120.
Jag räknar med att tjänsterna vid den redan nu vakantsatta flygande
divisionen med baskompani dras in fr. o. m. den 1 juli 1968.

Sammanlagt innebär de nu föreslagna förbandsindragningarna vid F 9
och F 18 att fr. o. m. den 1 juli 1968 tjänster för 135 anställda och fr. o. m.
den 1 januari 1969 tjänster för 48 anställda kan dras in. Vid beräkning av
medel till flygvapnets avlöningsanslag har jag tagit hänsyn härtill. Övriga
indragningar av tjänster vid F 9 sker den 1 juli 1969.

Den övertaliga personalen kan till övervägande del beredas annan anställning
inom flygvapnet genom vakansuppfyllnad. Vissa övergångsåtgärder
kan dock bli nödvändiga. Vissa ordinarie tjänster kan t. ex. behöva
föras på övergångsstat.

För att medverka vid lösningen av de personalfrågor som kan väntas
vid flygvapnet i samband med förestående organisationsförändringar tillsatte
Kungl. Maj:t i juni 1967 en särskild personaldelegation. Kungl. Maj :t
har vidare i oktober 1967 anmodat chefen för flygvapnet att planera för
en nedläggning av verksamheten vid F 9 enligt den tidsplan som jag tidigare
angett.

För att underlätta omplacering av övertalig personal vid försvaret har
Kungl. Maj :t meddelat vissa föreskrifter rörande tillsättning av tjänster
vid vissa förband in. m. Föreskrifterna avsåg till en början förband inom
Västra militärområdet men har genom beslut i januari 1968 utvidgats till
att gälla hela krigsmakten, civilförsvarsstyrelsen med statens civilförsvarsskolor,
försvarets fabriksverk och flygtekniska försöksanstalten. Föreskrifterna
innebär att ledigblivna anställningar inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde skall erbjudas personal som blir övertalig vid olika
omorganisationer. Verksamheten leds av försvarets personalnämnd i samarbete
med personalorganisationerna.

Vid förbandsindragningarna kommer givetvis även tidigare tillämpade
bestämmelser om särskilda förmåner till viss övertalig personal vid försvaret
att vara i kraft.

Mot bakgrunden av de förutsättningar som nu är för handen bedömer jag
att nedläggningen av F 9 och F 18 i de delar som nu föreslås skall kunna
genomföras enligt den föreslagna tidsplanen. Om förutsättningarna skulle

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

ändras i sådan män att skäl anses föreligga för förskjutningar i tidsplanerna
bör Kungl. Maj :t äga att besluta därom.

De förslag som jag i det föregående lagt fram om nedläggning av F 9 och
F 18 bör underställas riksdagens prövning. De åtgärder som i övrigt erfordras
för genomförande av förslagen, inbegripet erforderliga övergångsåtgärder
beträffande personalen m. in., bör ankomma på Kungl. Maj :t.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

a) att besluta om nedläggning av Göta och Södertörns
flygflottiljer i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående,

b) att till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av
205 000 000 kr.

D 4. Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 15 299 418
1967/68 Anslag 19 000 000
1968/69 Förslag 17 800 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbidrag,
särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar
till värnpliktiga vid flygvapnet, allt enligt bestämmelserna
i värnpliktsavlöningskungörelsen.

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 17 806 000 (— 1 194 000) kr. Antalet tjänstgöringsdagar
för grundutbildning beräknas minska i förhållande till budgetåret
1967/68 med omkring 180 000 dagar. Samtidigt beräknas återupptagen
repetitionsutbildning medföra en ökning av antalet tjänstgöringsdagar med
omkring 43 000.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 17,8 (—1,2) milj. kr. Jag har därvid
räknat med omkring 2 550 000 tjänstgöringsdagar för grundutbildning
och omkring 43 000 dagar för repetitionsutbildning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 17 800 000
kr.

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

D 15. Flygvapnet: övningar m. m.

1966/67 Utgift 15 726 274 Reservation 4 866 603
1967/68 Anslag 15 000 000

1968/69 Förslag 20 000 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till
utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,
ammunition, drivmedel, beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning
i kasern samt inte heller administrativa omkostnader eller sådana utgifter
för avlöningsförmåner som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 21 000 000 (+ 6 000 000) kr. Av ökningen avser
ca 4 000 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 2 000 000 kr.
priskompensation.

1. En återgång till ursprungligen planerad omfattning på övningar i
basering i övre Norrland och övningsverksamhet vid flottiljerna medför
ökning av utgifterna med 2 000 000 kr.

2. Deltagande i krigsmaktsövning bär kostnadsberäknats till 1 785 000
kr.

3. Kostnader för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes beräknas
öka med 130 000 kr.

4. Ombaseringskostnader till följd av flygfältsarbeten beräknas minska
med 90 000 kr.

5. Forskningsuppdragen till militärpsykologiska institutet beräknas öka
med 70 000 kr.

6. För målflygorganisationen vid Östgöta flygflottilj behövs ytterligare
20 000 kr.

7. Genom att försvarets forskningsanstalt får tillgång till modernare
datamaskinutrustning kan de numeriska väderprognoserna, som anstalten
tar fram, ges ökat flygsäkerhetsvärde. Utgifterna beräknas öka med 70 000
kr.

8. Kostnaderna för utbildning av meteorologer vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut beräknas öka med 18 000 kr.

9. Kostnader för idrottspriser vid tävlingar som tjänar den militära utbildningen
beräknas öka med 2 000 kr.

10. Prisförändringar beräknade med ledning av försvarsindextal R 2 c,
som stigit med 10,5 %, medför ökning med 1 995 000 kr.

91

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 20 milj. kr. Härav beräknar jag 600 000 kr.
för viss beredskap och 225 000 kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring
utrikes. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: övningar m. m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

D 24. Drift och underhåll av flygmateriel m. in.

1966/67 Utgift 234 516 524 Reservation 89 688 463
1967/68 Anslag 247 000 000
1968/69 Förslag 280 000 000

Från anslaget betalas drivmedel för flygplan och motorfordon, underhåll
och vård av flygplan, robotar och markutrustning samt vissa modifieringsarbeten
på flygmateriel m. m.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör såvitt avser drivmedelskostnader föras upp med 30,1
(— 3,9) milj. kr.

Flygförvaltningen

Anslaget bör såvitt avser kostnader för underhåll och avlöningar föras
upp med 227 131 000 (+ 14 131 000) kr.

Vid ärendets beredning har medelsbehovet delats upp enligt följande
sammanställning varvid som jämförelse har angetts motsvarande delposter i
planen för innevarande budgetår (belopp i milj. kr.).

Anvisat Förslag

1967/68 1968/69

A. Drivmedelskostnader

Flygplan och motorfordon..................................... 34,0 30,1

B. Underhållskostnader

1. Flygplanskrov............................................. 65,8 68,4

2. Motorer................................................... 65,8 68,4

3. Utrustning m. m........................................... 64,2 71,8

4. Omställning av verkstadsdriften............................. 5,0 5,0

C. Avlöningar................................................... 12,2 13,5

Summa 247,0 257,2

92

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 196S
Departementsch ef en

Riksrevisionsverket har i januari 1966 fått uppdrag att utreda kostnadsutvecklingen
under förevarande anslag och om verksamheten under anslaget
i viss omfattning bör belasta anslaget Anskaffning av flygmateriel m. m.
I prop. 1967: 110 (s. 83) anmälde jag, att enligt vad som då hade upplysts,
riksrevisionsverket inte var berett att lämna förslag i ärendet som kunde påverka
anslagsberäkningen för budgetåret 1967/68.

Riksrevisionsverket har i en promemoria den 16 maj 1967 redovisat kostnadsutvecklingen
under anslaget under perioden 1962/63—1965/66. Härvid
har kommit fram att det material som enligt nuvarande redovisningssystem
står till förfogande för en undersökning av kostnadsutvecklingen inte
är lämpat för lönsamhetsbedömning eller effektivitetsmätning och inte
klargör orsakssamband för ökningar eller minskningar av kostnaderna.
Utredningen fortsätter därför med inriktning på att skikta om redovisningsmaterialet
efter kostnadsställen och att samtidigt anpassa redovisningssystemet
med hänsyn till de förslag som har lagts fram av 1964 års
försvarskostnadsutredning och de krav som kan komma att ställas i samband
med en övergång till programbudgetering.

Centrala flygverkstaden i Arboga ingår fr. o. m. den 1 juli 1967 i försvarets
fabriksverk (prop. 1963: 114, SU 135, rskr 319). Som framgår av
mina förslag med anledning av 1966 års verkstadsutrednings delbetänkande
räknar jag med att fr. o. m. nästa budgetår även centrala flygverkstäderna
i Malmslätt och Västerås kommer att ingå i fabriksverket. Omorganisationen
medför ökade kostnader under förevarande anslag. Anledningen är att
fabriksverket tillämpar andra debiteringsgrunder än de centrala flygverkstäderna,
vilka som verkstadsenheter inom förvaltningsorganisationen har
att följa Kungl. Maj :ts bestämmelser angående självkostnadsbokföring.
Kostnadsökningen under detta anslag till följd av övergång till nya debiteringsgrunder
vid de tre centrala flygverkstäderna har för budgetåret 1968/69
beräknats till 21 milj. kr. Huvuddelen av denna ökning är att hänföra till
pensions- och personalförsäkringskostnader samt fastighetskostnader. Frågan
om uppräkning av den militära ramen med anledning av överföringen
till fabriksverket anmäler jag i annat sammanhang.

I skrivelse den 7 november 1967 har flygförvaltningen redovisat resultat
av rationaliseringsverksamlieten inom förråds- och verkstadstjänsten. Bl. a.
har gjorts undersökningar i syfte att förlänga liden mellan tillsyn och
översyn avseende såväl flygplan med utrustning som motorer och resultaten
beräknas på sikt komma att minska kostnaderna för det tidsintervallbestämda
underhållet. Jag anser det väsentligt att de ökade kostnader för
underhåll av flygvapnets materiel som är en följd av att ny materiel sätts
i drift i möjligaste mån kompenseras genom fortsatta ansträngningar att
rationalisera den löpande underhållsverksamheten.

Med utgångspunkt i den redovisning av medelsbehovet under anslaget
som har lämnats av försvarets intendenturverk och flygförvaltningen före -

93

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 ur 1968

slår jag att anslaget förs upp med 280 milj. kr. Härav beräknar jag 6,8 milj.
kr. för viss beredskap. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att

till Drift och underhåll av flygmateriel m. m. för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 280 000 000 kr.

E. Gemensamma staber m. m.

E 1. Försvarsstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift
1967/68 Anslag
1968/69 Förslag

12 568 872
12 320 000
14 780 000

Försvarsstaben är överbefälhavarens stab. I stabens arbetsuppgifter ingår
bl. a. att biträda överbefälhavaren i fråga om ledningen av den operativa
verksamheten inom krigsmakten samt krigsmaktens utveckling och
inriktning. Staben är organiserad på operationsledning och fyra sektioner
för i huvudsak samverkansfrågor (sektion I), underrättelse- och säkerhetstjänst
(sektion II), personalfrågor (sektion III) samt studie- och planeringsverksamhet
(sektion IV). Dessutom finns en personalvårdsbyrå,
en kommendanturavdelning och en befästningsinspektion.

Tjänster

Handläggande personal

a) officerare..............

b) övriga.................

övrig personal

a) militär................

b) civil...................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.....................

Arvoden och särskilda ersättningar.............

Särskilda löneförmåner till försvars- och biträdande
försvarsattachéer........................

Beräknad ändring
1967/68 1968/69

Överbefäl -

ha varen

Dep.chefen

174

+ 1

22

+ 16

17

129

+ 16

342

+ 1

+ 32

11 267 300

+ 1 427 700

+ 2 459 700

152 700

+ 300

+ 300

900 000

12 320 000

+ 1 428 000

+ 2 460 000

överbefälhavaren

1. Inom sektion I bör organiseras en särskild ADB-avdelning. För avdelningen
bör avses de tjänster som finns inrättade vid nuvarande ADB -

94 Kungl. Maj:ts proposition, nr 109 år 1968

kontor samt viss personal som f. n. avlönas från anslaget Rationaliseringsförsök.

2. För försvarsmedicinska uppgifter m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium
behövs en regementsofficer, militärassistent (49 428 kr.).

3. Nuvarande medel för att anställa tillfällig personal bör ökas med
100 000 kr.

4. Löneomräkning 1 278 572 kr.

Departemen t schef en

I prop. 1968:35 (s. 40) har jag förordat att försvarets rationaliseringsinstitut
skall få i uppdrag att göra upp förslag till organisation för bl. a. försvarsstabens
interna rationaliseringsverksamhet. I avvaktan på denna undersökning
är jag inte beredd att tillstyrka förslaget om omorganisation
av stabens ADB-kontor.

Som jag närmare kommer att redovisa i annat sammanhang (jfr N 14),
bör en signalskyddsavdelning inrättas vid försvarsstaben nästa budgetår.
För erforderlig personal vid avdelningen, sammanlagt 33 tjänstemän, beräknar
jag ca 1,2 milj. kr. Samtidigt kan anslaget minskas med medel för
två kaptenstjänster.

I enlighet med förslag i prop. 1967:68 (s. 113) beräknar jag medel för
en regementsofficer, avsedd för militärassistent vid socialstyrelsen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
14 780 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 14 780 000 kr.

E 3. Försvarsstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift

1 920 200

1967/68 Anslag

2 200 000

1968/69 Förslag

2 610 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

överbefäl-

havaren

Dep.chefen

1. Sjukvård in. m...............................

47 000

4-

6 000

+ 8 000

2. Reseersättningar

a) Försvarsattachéer.........................

____ 325 000

b) Utrikes tjänsteresor.......................

25 000

c) Övriga resekostnadsersättningar.............

300 000

+

40 000

+ 100 000

d) Flyttningsersättningar m. in................

50 000

+

10 000

+ 10 000

3. Expenser

a) Bränsle, iyse, vatten och renhållning.........

---- 195 000

4-

70 000

+ 75 000

b) Samtalsavgifter...........................

87 000

+

10 000

+ 8 000

c) Vissa telekostnader för försvarsattachéer.....

____ 7 000

+

1 000

+ 1 000

d) Vakttjänst...............................

____ 252 000

+

44 000

+ 44 000

e) Kostnader för datamaskiner................

____ 400 000

f) Övriga expenser...........................

432 000

52 000

+ 147 000

4. Övriga utgifter..............................

____ 80 000

+

17 000

+ 17 000

2 200 000

+ 250 000

+ 410 000

95

Knngl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
2 610 000 kr. Jag har därvid beräknat ca 220 000 kr. för signalskyddsavdelningens
omkostnader. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/
69 anvisa ett förslagsanslag av 2 610 000 kr.

E 7. Militärområdesstaber: Avlöningar

»1966/67 Utgift 18 505 228

1967/68 Anslag 18 500 000

1968/69 Förslag 21 175 000

1 Avser tiden 1/10 1966—30/6 1967

Militärområdesstaberna är militärbefälhavarnas stabsorgan. I militärområdesstabens
uppgifter ingår bl. a. att biträda militärbefälhavaren med
förberedelser för och ledningen av militärområdets försvar. Staben svarar
i fred för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen
av utbildnings- och mobiliseringsverksamheten, underrättelse- och säkerhetstjänsten
samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom militärområdet.

Militärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner, operativ sektion,
underhållssektion, armésektion, transportsektion och befästningssektion.
I de tre största staberna finns därjämte en flygsektion. Vid samtliga
militärområdesstaber finns vidare en stabsavdelning.

Tjänster

Handläggande personal

a) officerare..............

b) övriga.................

Beräknad ändring
1967/68 1968/69

Överbefälhavaren
Dep.chefen

''287

16

övrig personal

a) militär......................................... 127 — —

b) civil............................................ 307_—_— 3

737 — — 3

Anslag

Avlöningar till tjänstemän........................... 18 500 000 + 2 744 000 + 2 675 000

överbefälhavaren

Den föreslagna höjningen hänför sig till löneomräkning.

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968
Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
21 175 000 kr. Anslaget har därvid minskats med medel för en förste reparatör,
en reparatör och en värmeskötare som bör föras över till avlöningsanslaget
för militärområdenas byggnadskontor (jfr prop. 1968: 1 bil. 6 s. 76).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 21 175 000 kr.

E 8. Militärområdesstaber: Omkostnader

‘1966/67 Utgift 6 944 313
1967/68 Anslag 4 900 000
1968/69 Förslag 11 800 000
‘ Avser tiden 1/10 1966—30/6 1967

Från anslaget betalas omkostnader för militärområdesstaberna, Gotlands
militärkommandostab och militärområdenas byggnadskontor.

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

1.

Sjukvård m. m............................

130 000

överbefäl-

havaren

+ 25 000

Dep.chefen.

+ 25 000

2.

Reseersättningar..........................

1 350 000

+ 800 000

+ 705 000

Därav flyttningsersättningar m. m............

350 000

+ 120 000

+ 115 000

3.

Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten och renhållning......

650 000

+ 2 100 000

+ 2 100 000

b) Samtalsavgifter........................

500 000

+ 275 000

+ 775 000

c) Vakttjänst............................

. -

+ 300 000

+ 300 000

d) Övriga expenser........................

1 355 000

+ 1 765 000

+ 1 345 000

Därav engångsutgifter...................

450 000

+ 835 000

+ 410 000

4.

Underhåll och drift av motorfordon.........

915 000

+ 1 915 000

+ 1 650 000

4 900 000

+ 7 180 000

+ 6 900 000

överbefälhavaren

Från anslaget bör betalas omkostnader för alla regionala ledningsorgan
som inte är självfinansierande, således även militärområdenas tyg- och
intendenturförvaltningar. Förslaget förutsätter att arméns anslag av omkostnadsnatur
minskas med ca 5,8 milj. kr.

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1968

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

11,8 milj. kr. I enlighet med överbefälhavarens förslag har jag därvid beräknat
medel också för tyg- och intendenturförvaltningarnas omkostnader.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber: Omkostnader för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 11800 000 kr.

E 13. Förband med särskild budget

1967/68 Anslag 1 000

1968/69 Förslag 1 000

Efter förslag av Kungl. Maj :t i prop. 1967: 155 har riksdagen på tilläggsstat
I för budgetåret 1967/68 under fjärde huvudtiteln till förband med
särskild budget anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kr. (SU 200, rskr 392).
Mot detta anslag regleras för innevarande budgetår utbetalningarna vid
Norra Smålands regemente (112), Skånska dragonregementet (P 2) och
Skånska flygflottiljen (F 10). Vid dessa förband bedrivs efter förslag av
1964 års försvarskostnadsutredning försöksverksamhet med verksamhetsplanering,
budgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll (prestationsmätning).
Verksamheten vid förbanden regleras enligt särskilda förbandsbudgeter
som godkänts av Kungl. Maj :t. Anslaget Förband med särskild
budget får belastas med nettoutbetalningar intill 75 497 000 kr. Detta
innebär emellertid inte att den för det militära försvaret för innevarande
budgetår fastställda utgiftsramen får överskridas. Besparingar som svarar
mot utgifterna på anslaget bör nämligen uppkomma på övriga riksstatsanslag.

1964 års försvarskostnadsutredning har den 5 februari 1968 avgett betänkande
Ekonomisystem för försvaret (SOU 1968: 1). I betänkandet föreslås
bl. a. att ekonomisystemet fr. o. m. budgetåret 1968/69 skall tillämpas
vid I 12, P 2 och F 10. Betänkandet remissbehandlas f. n. Beredningen av
ärendet kan inte slutföras före budgetårsskiftet. Försöken vid I 12, P 2 och
F 10 utgör emellertid ett betydelsefullt led i strävandena att ytterligare
förbättra hushållningen inom försvaret. De kan också ge underlag för
beslut om programbudgetering inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Verksamheten vid I 12, P 2 och F 10 bör därför för budgetåret regleras
i huvudsak på samma sätt som under innevarande budgetår med stöd
7 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

98

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

av särskilda förbandsbudgeter som fastställs av Kungl. Maj :t. Nettoutbetalningarna
för verksamheten vid förbanden under nästa budgetår kan antas
bli något högre än under innevarande budgetår. Detta beror — förutom på
pris- och lönehöjningar — bl. a. på att verksamheten vid I 12 utökas något
och att vissa ytterligare utgifter för strilunderhåll förutsätts redovisade i
F 10 :s budget.

Som framgått av det föregående bedrivs försöksverksamhet med verksamhetsplanering,
budgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll
under innevarande budgetår vid förband ur armén och flygvapnet. För
att vidga erfarenheterna från denna typ av verksamhet är det önskvärt att
likartad försöksverksamhet kan bedrivas även vid marina förband. Under
innevarande budgetår pågår på försvarskostnadsutredningens initiativ en
begränsad försöksverksamhet inom ramen för f. n. tillämpat budgetsystem
vid bl. a. Karlskrona örlogsskolor (KÖS). Verksamheten har bl. a. syftat till
att förbereda en omläggning av budgeteringen m. m. vid förbandet. Förberedelserna
har numera hunnit så långt att man vid KÖS anses kunna reglera
verksamheten på i huvudsak samma sätt som vid I 12 m. fl. förband. Chefen
för marinen har i skrivelse den 28 februari 1968 föreslagit, att försöksverksamhet
av detta slag skall få bedrivas vid KÖS under budgetåret 1968/69.
Jag biträder detta förslag. Utbetalningarna vid KÖS under budgetåret kan
beräknas till ca 15 milj. kr.

Vidare har chefen för armén i skrivelse den 23 februari 1968 gjort framställning
om försöksverksamhet under budgetåret 1968/69 vid bl. a. Bergslagens
artilleriregemente (A 9). Försöksverksamheten föreslås avse en förenklad
utgiftsredovisning för förbandet av ungefär samma slag som tillämpas
vid I 12 m. fl. förband. Den interna kostnadsredovisningen på olika verksamhetsstöden
begränsas emellertid och bokföring sker enligt nuvarande
titelredovisningssystem men utökad med en hänvisning till specificerade
uppdrag. Jag biträder förslaget om en försöksverksamhet med denna inriktning.
Sådana försök har enligt min mening stor betydelse som underlag
för ett beslut om införande av programbudgetering inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde och om ordningen för övergången. Under
försöksverksamheten bör utgifterna för A 9 på samma sätt som vid 112
in. fl. förband regleras över en av Kungl. Maj :t fastställd förbandsbudget
och redovisas mot riksstaten i samma ordning. Utgifterna vid A 9 under
budgetåret 1968/69 beräknas till ca 17 milj. kr.

Jag föreslår, att verksamheten vid I 12, P 2, F 10, KÖS och A 9 under
budgetåret 1968/69 regleras över ett särskilt anslag i riksstaten, Förband
med särskild budget. Detta anslag bör liksom för innevarande budgetår
föras upp som ett förslagsanslag med formellt belopp, 1 000 kr. Anslaget
bör inte få belastas med större belopp än högst 130 milj. kr. Den i annat
sammanhang förordade utgiftsramen för försvaret kommer emellertid inte
att överskridas härigenom. Besparingar som svarar mot de budgeterade ut -

»9

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1908

gifterna vid försöksförbanden bör nämligen uppkomma på övriga riksstatsanslag
som förutsätts inte få belastas med utgifter för dessa förband. Det
ankommer på Kungl. Maj :t att vidta åtgärder för att reglera den sammanlagda
medelsförbrukningen. Slutlig avstämning av medelsförbrukningen bör
göras innan hela prisregleringsanslaget disponeras.

Under åberopande av vad jag har anfört i det föregående hemställer jag,
alt Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Förband med särskild budget för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

G. Institutioner m. in.

G 3. Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet

M966/67 Utgift 63 502 477 Reservation 5 520 092
1967/68 Anslag 45 000 000

1968/69 Förslag 47 500 000

1 Avser anslaget Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

Från anslaget betalas utgifter för försvarets forskningsanstalts forskningsverksamhet.
Häri ingår sådana löner och arvoden som inte betalas från avlöningsanslaget,
utgifter för anskaffning och underhåll av viss materiel och
för sådana tjänsteresor som inte betalas från omkostnadsanslaget, m. m.

Försvarets forskningsanstalt

Anslaget bör föras upp med 46 645 000 (+ 1 645 000) kr. ökningen avser
kompensation för pris- och lönestegringar enligt försvarsindex. Den täcker
inte helt merutgifterna enligt 1967 års fördelningsavtal om statstjänstemännens
löner.

Behovet av medel för utrikes tjänsteresor beräknas till 800 000
(+ 100 000) kr.

Forskningsanstalten bör liksom tidigare lämnas bemyndigande att utöver
anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål
inom en kostnadsram av 6 milj. kr.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 47,5 milj. kr. Härav beräknar jag 735 000 kr.
för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Sedan flera år bedrivs vissa säkerhetspolitiska studier i utrikespolitiska
institutets regi med bidrag från detta anslag och från fjärde huvudtitelns
anslag till extra utgifter. Studierna har karaktär av försöksverksamhet.
Chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet har den 10 mars 1967
tillkallat sakkunniga med uppdrag att utreda frågor rörande formerna för
forskning och utbildning vid universitet och högskolor i internationell
politik med särskild hänsyn till säkerhetspolitiska studier samt freds- och
konfliktforskning. I avvaktan på utredningens resultat bör de säkerhetspolitiska
studierna få fortsätta i ungefär samma omfattning som innevarande
budgetår. Medel härför bör anvisas under detta anslag. Jag beräknar
behovet till högst 500 000 kr.

Forskningsanstalten åtar sig f. n. undantagsvis betalda forsknings- och
utvecklingsuppdrag för uppdragsgivare utanför totalförsvaret. Anstalten har
bedömt att en viss ökning av denna verksamhet är förenlig med anstaltens
uppgift att främja och samordna den forskning inom landet som är eller
kan förutses bli av betydelse för försvaret. Jag biträder anstaltens bedömning.
Jag ämnar föreslå Kungl. Maj :t att anstalten ges uppdrag att i samråd
med riksrevisionsverket utforma taxor för ifrågavarande uppdragsverksamhet.
Vid utformningen av taxorna bör eftersträvas full kostnadstäckning.
Inkomsterna av verksamheten bör tillgodoföras anslaget som särskilda
uppbördsmedel utom till den del de avser ersättning för sociala kostnader,
såsom pensions- och sjukförsäkringsavgifter. Denna del bör tillgodoföras
riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster. Den av Kungl.
Maj :t fastställda staten för anslaget bör göras upp enligt följande.

Utgifter

Forskning m. m.......................................................... 47 501 000

Särskilda uppbördsmedel

Inkomster av viss uppdragsverksamhet..................................... 1 000

Anslag 47 500 000

Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t inhämta riksdagens
bemyndigande att medge beställningar av materiel till visst belopp utöver
anvisade medel. Som anstalten har föreslagit bör beloppet bestämmas till
6 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att utöver anslaget
får läggas ut beställningar av materiel för försvarets
forskningsanstalts verksamhet inom en kostnadsram av
6 000 000 kr.,

b) till Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
47 500 000 kr.

Ktingl. Maj.ts proposition nr JO!) år 1!)68

101

G 4. Försvarets radioanstalt: Avlöningar. G 5. Försvarets radioanstalt: Omkostnader.
G 6. Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel

För innevarande budgetår är anslagen uppförda med resp. 18 900 000,
4 850 000 och 5 000 000 kr.

Med hänvisning till en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria,
som torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att för budgetåret 1968/69
anvisa

a) till Försvarets radioanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag
av 20 525 000 kr.,

b) till Försvarets radioanstalt: Omkostnader ett förslagsanslag
av 5 245 000 kr.,

c) till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll
av materiel ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

J. Viss materielanskaffning m. in.

J 7. Signalskyddsmateriel

1966/67 Utgift 3 380 072 Reservation 1 477 933
1967/68 Anslag 2 250 000
1968/69 Förslag 2 335 000

Från anslaget betalas anskaffning av kryptomateriel in. m. till krigsmakten
enligt en av överbefälhavaren upprättad långsiktsplan.

A rméför vattning en

Medelsförbrukningen under 1968/69 beräknas uppgå till 1 440 000 kr.
och avses för fortsatt anskaffning av signalskyddsmateriel för i första
hand behoven inom den nya organisationen för högre regional ledning.

Departementschefen

Ärendet är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till
statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysning torde få inhämtas av de hand -

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

lingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Anslaget bör för nästa budgetår avses även för utveckling av signalskyddsmateriel
för totalförsvaret (jfr s. 148). Jag föreslår att anslaget förs upp
med 2 335 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Signalskyddsmateriel för budgetåret 1968/69 anvisa
ett reserv ationsanslag av 2 335 000 kr.

L. Övriga gemensamma ändamål

L 1. Familjebidrag

1966/67 Utgift 50 752 052

1967/68 Anslag 36 000 000

1968/69 Förslag 67 000 000

i

Från anslaget bestrids utgifter för vissa ersättningar för att trygga försörjning
in. m. av de värnpliktigas och vapenfria tjänstepliktigas anhöriga
m. fl. under den tid de värnpliktiga och tjänstepliktiga fullgör tjänstgöring.
Familjebidrag kan utgå som familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,
sjukbidrag och begravningsbidrag. Från anslaget betalas också kostnader för
särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och tjänstepliktiga
samt deras familjer m. m.

Försvarets civilförvaltning

Anslaget bör föras upp med 68 (+32) milj. kr. Antalet tjänstgöringsdagar
som berättigar till familjebidrag har beräknats för grundutbildning
till 16 711 200 och för repetitionsutbildning m. m. till 2 026 100. Den genomsnittliga
familjebidragskostnaden för man och dag har med hänsyn till höjningen
av familjebidragets maximibelopp m. m. fr. o. m. den 1 juli 1967
och till belastningen under budgetåret 1966/67 beräknats till 2: 30 (+ 1: —)
vid grundutbildning och 14:50 (+4:50) vid annan tjänstgöring.

Departementschefen

Med hänsyn till höjningen av familjebidragets maximibelopp, belastning
m. m. bör anslaget föras upp med 67 (+ 31) milj. kr. Jag har därvid räknat

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) ur 1968

med omkring 17 000 000 tjänstgöringsdagar för grundutbildning och omkring
1 900 000 tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning in. in.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Familjebidrag för budgetåret 1968/69 anvisa ett
förslagsanslag av 67 000 000 kr.

L 4. Reseersättningar till värnpliktiga in. fl.

1966/67 Utgift 17 107 344

1967/68 Anslag 14 800 000

1968/69 Förslag 17 600 000

Från anslaget bestrids utgifter för resor och traktamenten för värnpliktiga,
för följebefäl i samband med värnpliktsresor samt för medlemmar
i frivilliga försvarsorganisationer i samband med frivillig tjänstgöring vid
krigsmakten m. m.

Försvarets civilförvaltning

Anslaget bör föras upp med 17,6 (+ 2,8) milj. kr. Av ökningen hänför
sig 0,6 milj. kr. till kostnadsökning med anledning av successiv övergång
till nytt repetitionsutbildningssystem m.m. samt 2,2 milj. kr. till traktaments-
och taxehöjningar.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 17,6 (+ 2,8) milj. kr. Jag har därvid
räknat med att under nästa budgetår kostnader för resor som uppstår
i samband med inställelse inför utredningsman för den som sökt vapenfri
tjänst får bestridas från anslaget. Jag uppskattar dessa kostnader till omkring
20 000 kr. Jag har vidare räknat med utgifter för vissa resor vid inställelse
till mobiliseringsövningar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

L 9. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
m. m.

1966/67 Utgift 13 877 885

1967/68 Anslag 13 700 000

1968/69 Förslag 17 000 000

Från anslaget utgår ersättning enligt militärersättningsförordningarna

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

den 18 juni 1927 (nr 234) och den 2 juni 1950 (nr 261) m. fl. författningar.
I samband med den reform av yrkesskadeförsäkringen som beslutats av
1967 års riksdag (prop. 1967: 147, 2LU 68, rskr 401) har förmånerna förbättrats
även för dem som skadats i militärtjänst.

Riksförsäkringsverket

Med hänsyn till belastningen bör anslaget räknas upp med 100 000 kr.
Reformen av yrkesskadeförsäkringen medför ett ökat medelsbehov av
3 milj. kr. enligt de i prop. 1967: 147 framlagda förslagen.

Departementschefen

Med hänsyn till att riksdagens beslut i vissa avseenden inneburit förbättrade
förmåner utöver dem som föreslagits i prop. 1967: 147 bör anslaget
föras upp med 17 milj. (+3,3 milj.) kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen

att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring in. m. för budgetåret 1968/69 anvisa
ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

M. Flygtekniska försöksanstalten

1965 tillsattes en utredning med uppgift att utreda framtida organisation
och verksamhet vid flygtekniska försöksanstalten (FFA), FFA-utredningen
(ledamöter flygöverdirektören Bertil Westergård, ordförande, departementsrådet
Göran Appelgren och fil. mag. Göran Hultqvist; direktiv se
1966 års riksdagsberättelse, Fö 29). Utredningen har den 5 juni 1967 avlämnat
betänkandet Flygtekniska försöksanstalten — framtida organisation och
arbetsuppgifter (Stencil Fö 1967:6) samt delutredningen Flygtekniska
försöksanstaltens ekonomiska förhållanden (Stencil Fö 1967:5).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,
cheferna för armén, marinen och flygvapnet, armé- och marinförvaltningarna,
tekniska högskolan i Stockholm (KTH), tekniska högskolan
i Lund, Chalmers tekniska högskola, statens tekniska forskningsråd,
statens naturvetenskapliga forskningsråd, ingenjör svetenskapsakademien,
statens råd för byggnadsforskning, Bofors AB, Teleutredningar AB,
Sveriges Mekanförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO) genom Försvarsverkens
Civila Personals Förbund (FCPF), Tjänstemännens Centralorganisations
statstjänstemannasektion (TCO-S), Statstjänstemännens
Riksförbund (SR), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och
Svenska Teknologföreningen, samt över betänkandet och delutredningen
av flygförvaltningen, försvarets fabriksverk, försvarets

ior>

Kanyl. Maj:ts proposition nr 10!) år W68

forskningsanstalt (FOA), styrelsen för FFA, flygtekniska rådet, byggnadsstyrelsen,
luftfartsverket, statens provningsanstalt, statskontoret, riksrevisionsverket,
statens skeppsprovningsanstalt, universitetskanslersämbetet,
samarbetsnäninden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för
universitet och högskolor, utruslningsnämnden för universitet och högskolor,
industriforskningsutredningen, transportforskningsutredningen, Scandinavian
Airlines System (SAS), SAAB och Svenska Flygmotor AB.

FFA:s nuvarande organisation in. ni.

Enligt sin instruktion (1965:839) har FFA till uppgift att främja den
flygtekniska utvecklingen inom landet. Härvid åligger det anstalten att
planlägga och utföra såväl flygteknisk forskning av teoretisk och experimentell
art som flygtekniska provningar, att med uppmärksamhet följa
utvecklingen i länder som intar en ledande ställning på detta område samt
att samla, ordna, bearbeta och offentliggöra forskningsresultat och andra
rön inom sitt verksamhetsområde. Försöksanstalten bedriver dels forskning
och provning mot ersättning på uppdrag av offentlig myndighet eller
enskild, dels egen, främst civilt inriktad forskningsverksamhet. Den ekonomiska
ramen för sistnämnda forskningsverksamhet är den s. k. nettoutgiften,
dvs. skillnaden mellan den totala belastningen på avlönings- och
omkostnadsanslagen och beställningsinkomsterna.

Försöksanstalten leds av en styrelse bestående av chefen för anstalten,
som är generaldirektör, och sju andra ledamöter.

Försöksanstalten är organiserad på fem avdelningar, nämligen två aerodynamiska,
som försöksvis i rationaliseringssyfte slagits samman till en, en
hållfasthetsavdelning, en mätteknisk avdelning och en driftsavdelning. Vidare
finns ett kansli.

Till anstalten är knutet ett vetenskapligt råd, flygtekniska rådet. Rådet
skall ge styrelsen del av erfarenheter och rön av betydelse för anstaltens
verksamhet, föreslå nya arbetsuppgifter, främja samarbete på det flygtekniska
forsknings- och försöksområdet samt i övrigt biträda styrelsen i den
mån den begär det. Ledamöter av rådet är generaldirektören och minst tio
andra ledamöter, som Kungl. Maj :t utser.

Vid försöksanstaltens aerodynamiska avdelning finns en stor låghastighetstunnel,
en transsonisk kontinuerlig vindtunnel jämte ett aerodynamiskt
laboratorium med viss utrustning, två relativt stora transsonisk-supersoniska
vindtunnlar, en mindre hypersonisk vindtunnel, en kanontunnel
för åstadkommande av mycket höga temperaturer samt vissa smärre
vindtunnlar. Vidare finns en stor hypersonisk vindtunnel och en transsonisk-supersonisk
variabel Machtalstunnel (TVM500) med anslutning till
den stora hypersoniska tunnelns tryck- och värmemagasin.

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Utgifts- och inkomstutvecklingen för försöksanstalten under de senaste
budgetåren framgår av följande sammanställning.

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

Utfall

Utfall

Utfall

Anslag och

(avrundat)

(avrundat)

(avrundat)

beräknade

inkomster

Utgifter

Avlöningar......................

8 858 000

8 813 000

9 463 000

8 000 000

Omkostnader....................

2 677 000

2 736 000

2 226 000

2 100 000

Summa utgifter..................

11 535 000

11 549 000

11 689 000

10 100 000

Inkomster

Flygförvaltningen direkt eller via
SAAB........................

9 395 000

9 196 000

9 300 000

8 000 000

Övriga beställare.................

840 000

1 053 000

1 092 000

800 000

Summa inkomster................

10 235 000

10 249 000

10 392 000

8 800 000

Nettoutgift.....................

1 300 000

1 300 000

1 297 000

1 300 000

Försöksanstaltens utrustning har finansierats dels med direktanslag,
dels genom direkta utrustningsbeställningar av flygförvaltningen. Den totala
historiska investeringskostnaden för utrustning som alltjämt är i driftdugligt
skick uppgår till ca 51 milj. kr.

Nuanskaffningsvärdet kan beräknas till ca 63 milj. kr. fördelat med 27
milj. kr. på flygförvaltningens och 36 milj. kr. på FFA:s egna investeringar.
I försöksanstaltens byggnader har investerats totalt ca 10 milj. kr.

Taxor för FFA:s uppdragsverksamhet fastställs av anstalten själv på
grundval av vissa allmänna riktlinjer, som meddelades av Kungl. Maj :t i
början av 1950-talet. Dessa innebär, att uppdrag från statlig uppdragsgivare,
direkt eller via industri, skall debiteras alla av uppdraget föranledda
direkta och indirekta kostnader, som belastar försöksanstaltens anslag,
men däremot inte osynliga kostnader för pensioner, lokalhyror och kapitaltjänstkostnader,
s. k. komplementkostnader. Uppdrag från enskilda eller
utländska beställare skall i princip belastas med samtliga kostnader, inkl.
komplementkostnader, men möjligheter att göra undantag finns.

Verksamheten inom FFA har under senare år alltmer dominerats av
beställningsarbeten för försvarets räkning, främst utvecklingsarbeten för
flygplan 37. Då arbetet för flygplan 37 nu närmar sig sitt slut sker en betydande
nedgång i uppdragsvolymen. Med anledning härav uppdrog FFA:s
styrelse i juli 1964 åt flygtekniska rådet att komma in med förslag och synpunkter
beträffande omfattningen och inriktningen av försöksanstaltens
verksamhet på längre sikt. På grundval av prognoser beträffande beställningsvolym
och behov av militär och civil forskning föreslog rådet att FFA
borde ges en basorganisation om 220 personer till en årlig kostnad av 8 milj.
kr. i 1963 års löneläge. Samtidigt anförde rådet att behov fanns att behålla
basorganisationen för flygteknisk forskning och provning vid Svenska

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 19GS

Flygmotor AB och KTH. Kostnaden härför beräknades preliminärt till 2
milj. kr. för vardera.

FFA:s personalvolym utgjorde under hudgetåret 1964/65 i genomsnitt
300 personer, men efter successiv nedgång och de avskedanden som blev
ofrånkomliga i början av 1967 uppgick antalet anställda i januari 1968 till
218 personer.

FFA-utrcdningens betänkande

Nuvarande resurser för flygteknisk forsknings-, försöks- och utredningsverksamhet Utredningen

redogör i sitt betänkande för de inom landet befintliga resurserna
för flygteknisk provning och forskning. Härvid indelas dessa i sjn
ämnesområden, nämligen aerodynamik, aeroelasticitet och strömningsteknik,
motorutveckling, hållfasthets- och materialundersökningar, flygmekaniska
och bioteknologiska undersökningar, tillförlitlighets- och miljöprövning
av utrustning, flygmedicinska försöksanläggningar samt systemanalys
och kontrollverksamhet. I det följande lämnas ett sammandrag av utredningens
redogörelse.

De institutioner och företag som har provnings- och försökskapacitet
inom områdena aerodynamik, aeroelasticitet och strömningsteknik
med flygteknisk inriktning är FFA, Svenska Flygmotor
AB, KTH-flygteknik, KTH-gasdynamik samt Bofors AB.

Den tekniska standarden hos de aerodynamiska försöksanläggningarna
måste enligt utredningen totalt sett anses vara förhållandevis hög även i
internationell jämförelse. Viss reservation måste dock, enligt utredningens
mening, göras för de transsoniska vindtunnlarna, som är väl små för tvputveckling.
Detta problem har dock i stort sett kunnat bemästras genom
långt driven modelltillverkningsteknik och mätteknik. Systemen för dataregistrering
och -bearbetning är genomgående av hög klass och medger
starkt rationaliserad drift med hög resultatmängd.

Anläggningarna för utveckling av jetmotorer är helt koncentrerade
till Svenska Flygmotor AB som också har speciella resurser för
utveckling av robotmotorer av vätskeraket-, hybridraket- och rammotortyp.

Den ojämförligt största delen av materialprovningsverksamheten
utförs vid industrilaboratorier. Av intresse i detta sammanhang
är enligt utredningen dock främst de provningsresurser som är speciellt
anpassade för flygtekniska tillämpningar samt laboratorier för vilka
gränsdragningsproblem gentemot FFA:s verksamhet kan föreligga. Närmast
berörs då FFA:s hållfasthetsavdelning, SAAB:s provtjänstavdelning,
KTH:s institution för flygplanstatik och flygplanbyggnad samt statens
provningsanstalt.

FFA:s och SAAB:s resurser är anpassade för materialprovning i sam -

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

band med flygplan- och robottillverkning och särskilt FFA har för detta
ändamål vissa avancerade anläggningar som inte finns någon annanstans
i landet. Mellan FFA och SAAB sker en arbetsfördelning som innebär att
SAAB gör de provningar som ligger närmast den färdiga produkten, medan
FFA gör de grundläggande material- och konstruktionsproven.

Flygmekaniska undersökningar utförs genom teoretiska
beräkningar i analoga och digitala räkneanläggningar, genom försök i flygsimulatorer
samt genom flygprov. Bioteknologiska undersökningar utförs
genom laboratorieprov och kan i viss mån verifieras genom flvgprov.

Maskinella resurser för flygmekaniska beräkningar finns främst vid
SAAB och FOA samt vid KTH-flygteknik och för bioteknologiska laboratorieexperiment
vid SAAB och KTH-flygteknik.

Även inom övriga ämnesområden visar utredningen att betydande
resurser finns för inhemsk forskning och försöksverksamhet inte
bara vid FFA utan även vid andra institutioner och företag. Under intensiva
utvecklingsperioder har efterfrågan på speciellt vindtunnelkapacitet varit
mycket stor och behov av nya anläggningar har ibland uppstått snabbt.
Anläggningarna har därför förlagts till de företag och institutioner som
vid tidpunkten i fråga hade resurser att på avsedd tid bygga dem och därefter
driva verksamheten. Utredningen finner att denna splittring av den
totala kapaciteten ur beställarnas synpunkt — främst flygförvaltningens
och SAAB:s — ansetts fördelaktig eftersom viss konkurrens förekommit.
Samtliga tillgängliga resurser har varit fullt belagda under utvecklingsarbetet
på flygplan 35 och 37 och de olika försöksställena har härvid kompletterat
varandra dels genom specialisering på olika försökstyper, dels genom
ett organiserat samarbete för att delge varandra gjorda erfarenheter.

Totalkostnaden 1964/65 för de flygtekniska forsknings- och provningsorganisationerna
utgjorde på aerodynamikområdet 13,4 milj. kr., på hållfasthetsområdet
2,1 milj. kr. och på simulatorområdet 1,0 milj. kr. eller
totalt 16,5 milj. kr. i 1964/65 års löneläge. Häri är komplementkostnader
vid FFA och KTH inte inräknade. Med beaktande av dessa kan de totala,
rörliga årskostnaderna beräknas till ca 20 milj. kr. 1964/65, vilket motsvarar
ca 25 milj. kr. för år i 1967 års löner och priser. Härtill kommer fasta
kostnader vid FFA med ca 2 milj. kr. för år.

För 1966 beräknar utredningen att den totala forsknings- och utvecklingsinsatsen
i Sverige med inriktning på flygplantillverkning uppgick till
ca 140 milj. kr. eller ca 10 % av den samlade insatsen för forskning och
utveckling. Uppskattningsvis hänför sig 7 % till egentlig flygteknisk forskning
och utveckling och 3 % till andra teknikgrenar, främst elektronik
och teleteknik, inom vilka områden insatserna indirekt kommer den ickeflygtekniska
industrin till godo.

Utredningen har också undersökt flygforskningens ställning utomlands
och gör vissa jämförelser mellan svensk och utländsk flygforskning. Av

109

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 ur 196S

redogörelsen framgår att den svenska flygtekniska forsknings- och försöksverksamheten
i högre grad än den utländska är styrd av beställare genom
uppdrag. I andra länder finns emellertid statliga organ på hög nivå med
uppgift att prioritera inom hela forskningsfältet och fördela tillgängliga
statliga anslag.

Utredningens förslag till inriktning och omfattning av den framtida flygtekniska
forsknings- och försöksverksamheten m. m.

På grundval av uppgifter inhämtade från försvarets myndigheter bedömer
utredningen att försvaret har ett långsiktigt behov av flygteknisk forskning,
utveckling och provning inom landet som inte kan tillgodoses enbart
med de resurser som finns inom industrin och vid högskolorna. De omfattande
anläggningar och den speciella kompetens, som byggts upp vid FFA
inom områdena aerodynamik och hållfasthetsteknik, utgör en för försvaret
nödvändig tillgång. Försvarets behov är, enligt utredningen, tillräckligt motiv
för att bibehålla flygtekniska försöksanstalten i lämplig utformning och
omfattning.

Utredningen sammanfattar försvarets behov av flygtekniska
forsknings- och provningsresurser, främst vid FFA, på följande sätt.

Vidmakthållande av en hög kunskapsnivå inom landet på det flygtekniska
området genom aktiv utvecklings- och forskningsverksamhet är nödvändig.
Kvalificerade resultat ger möjlighet till internationellt utbyte med ett ekonomiskt
värde mångfalt större än våra egna insatser, vilka av bl. a. ekonomiska
skäl begränsas till ett fåtal områden. En hög kunskapsnivå erfordras
även för tekniska och ekonomiska bedömningar vid inköp av utländsk materiel.

Visst studie- och prognosarbete rörande den flyg- och robottekniska utvecklingen
erfordras som underlag för försvarets långsiktiga planering. Sådant
arbete kan i defensivt syfte behöva inriktas på anfallsvapen, som inte
är aktuella i materielutvecklingen för det egna försvaret, men som kan
komma att användas mot vårt land. Förprojekteringsarbeten och målforskning
erfordras som underlag för beslut om framtida flygplan- och robotprojekt.
Sådana arbeten kan t. ex. avse experimentella jämförelser av alternativa
utformningar.

Inhemska utvecklingsarbeten på flygplan och robotar måste förutses så
länge statsmakterna ej fattat beslut om att för framtiden avstå från möjlighet
härtill.

Behov av efterarbeten på flygplan, som redan är i bruk, kan uppkomma
på grund av oförutsedda tekniska problem, vid modifieringar eller vid införande
av ny taktik, beväpning eller yttre utrustning.

Vid licenstillverkning fordras kapacitet för anpassning och vidareutveckling
av produkten för svenska förhållanden.

Utredningen har vidare undersökt behovet av forskning och försök för
en eventuell svensk produktion av civilflygplan och finner
att någon omfattande forskning för detta ändamål inte kan påräknas.
Behovet av typbundna vindtunnel- och liållfasthetsundersökningar beräk -

no

Kungi. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

nas till högst 600 000 kr. och troligen inte över 300 000 kr. för år medan
projektarbete pågår.

Inom luftfarts- och flygsäkerhetsforskningens
område anser utredningen — mot bakgrunden av en förutsebar stark
expansion av den civila luftfarten — att långsiktigt utvecklingsarbete blir
nödvändigt.

Vid en jämförelse mellan behovet av och resurserna för inhemsk flygteknisk
forskning finner utredningen att behovet kommer att understiga resurserna
när utvecklingsarbetet för flygplan 37 slutförts. Eftersom försvaret enligt
utredningens uppfattning inte kan undvara FFA bör i denna situation
den inom landet bedrivna flygtekniska forsknings- och provningsverksamheten
koncentreras till FFA. Detta skulle ge FFA ett bredare kompetensområde
och ökad systemöverblick till nytta för den fortsatta flygtekniska utvecklingen
inom landet. Härigenom skapas även förutsättningar för ökad
efterfrågan på försöksanstaltens tjänster från den expanderande civila luftfartens
sida.

Den förutsedda minskningen av typutvecklingsarbeten kommer att reducera
den totala arbetsvolymen på aerodynamikområdet och
drabba såväl FFA som KTH-flygteknik, Svenska Flygmotor AB:s aerodynamiska
avdelning och Bofors AB:s vindtunnellaboratorium.

I flygtekniska rådets utredning 1965 framfördes att vindtunnelverksamheten
vid KTH och Svenska Flygmotor AB borde behållas som projektberedskap.
Boforslaboratoriet diskuterades inte i detta sammanhang. Vid fullföljande
av denna tankegång skulle man i nuvarande situation tvingas att med
försvarsmedel bekosta minimiorganisationer på fyra ställen vilket utredningen
inte finner försvarligt när en koncentration av verksamheten enligt
utredningens mening ger större effekt. Utredningen anser också att en sådan
koncentration är det enda sätt på vilket en flygteknisk provnings- och
forskningskapacitet kan vidmakthållas. Den aerodynamiska verksamhet
utanför FFA som beställs av försvaret, direkt eller genom industrin, bör
därför enligt utredningen föras över till FFA. Eftersom de fyra försöksställenas
verksamhet i avsevärd grad varit specialiserad bör specialister från
de övriga laboratorierna erbjudas anställning vid FFA i den utsträckning
som erfordras för att förändringarna skall kunna genomföras utan att den
totala kompetensnivån sjunker. Utrustningsmässigt täcker FFA:s anläggningar
de övriga laboratoriernas resurser i så måtto att alla typer av prov
är tekniskt möjliga. En viss förlust i totalkapacitet kan dock inte undgås,
men utredningen anser att denna nackdel måste accepteras.

Vid ett genomförande av utredningens förslag kommer den aerodynamiska
forskningsverksamheten vid KTH-flygteknik i fortsättningen att begränsas
till vad som kan genomföras med forskningsanslag eller med den
fasta akademiska staben. Därvid kan för experimentell forskning nödvän -

in

Kumjl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1068

dig teknisk specialistservice inte längre fås internt inom institutionen. Utredningen
anser dock, att FFA mot ersättning bör ge sådan service. Vidare
bör KTH:s forskare i ökad utsträckning beredas tillfälle alt utnyttja FFA:s
anläggningar. Omvänt bör hinder inte föreligga för FFA att utnyttja
KTH:s utrustning, när detta från tekniska och ekonomiska synpunkter eller
av kapacitetsskäl är lämpligt. Genom ett smidigt samarbete mellan FFA
och KTH och ett ömsesidigt utnyttjande av tillgängliga resurser anses de
för KTH-flygteknik negativa verkningarna av utredningens förslag kunna
begränsas.

Svenska Flygmotor AB:s aerodynamiska avdelning torde enligt utredningen
komma att läggas ned, om försvaret inte garanterar en minimiorganisation
om ca 1,6 milj. kr. för år i 1966 års priser. Utredningen anser sig
inte kunna förorda att en sådan garanti ställs.

Bofors vindtunnellaboratorium har företaget byggt upp med egna medel.
Utredningen föreslår, att försvarets arbeten flyttas över från detta laboratorium
till FFA även om åtgärden skulle leda till att laboratoriet läggs ned.

Utredningen har funnit att FFA:s verksamhet på hållfasthetsområdet
bör fortsättas. Såväl försvaret som flygindustrin har uttalat behov
av denna verksamhet. Detta behov understryks ytterligare av den förväntade
utvecklingen på materialområdet.

FFA:s hållfasthetsverksamhet anses alltså böra finnas kvar, men den
kommer utrustningsmässigt att ha överkapacitet i förhållande till den flygtekniska
beläggningen. Samtidigt har statens provningsanstalt ett utbyggnadsbehov.
Provningsanstalten bör emellertid enligt utredningen så långt
möjligt utnyttja FFA:s överkapacitet genom att anlita FFA som underleverantör
i tillämpliga fall. Den flygtekniska grundinriktningen av FFA:s hållfasthetsverksamhet
begränsar inte verksamheten till sådana tillämpningar.

Verksamheten vid KTH:s institution för flygplanstatik och flygplanbyggnad
har hittills endast i ringa utsträckning avsett arbeten för försvaret.
Institutionens verksamhet anses därför inte komma att påverkas nämnvärt
av att flygtekniska hållfasthetsarbeten framdeles i första hand bör gå till
FFA.

Omfattningen av hållfasthetsteknisk provningsverksamhet vid SAAB bestäms
enligt utredningen av pågående typutvecklingsarbeten.

Typutvecklingsarbeten inom områdena flygmekanik, flygegenskaper
samt bioteknologi med flygteknisk inriktning
har hittills bedrivits vid SAAB, KTH-flygteknik och flygförvaltningens
försökscentral. Dessutom har konsultverksamhet inom områdena
flygmekanik och flygegenskaper bedrivits vid privat konsultföretag i anslutning
till pågående typutveckling. SAAB och KTH-flygteknik har även
utfört arbeten av målforskningskaraktär. Vid sistnämnda institution är
denna verksamhet knuten till en forskningssimulator, som ägs av flygförvaltningen.

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Enligt utredningens bedömning kommer försvaret att ha ett fortsatt behov
av målforskning, utvecklings- och utredningsarbeten inom ifrågavarande
områden. Vidare har från luftfartsintressenter framhållits, att det är på
dessa områden luftfarten har sina största intressen av forskning och utredningar.

Försöksanstaltens anpassning till ändrade uppdragskonjunkturer har avsevärt
försvårats av att anstalten endast täckt områdena aerodynamik och
hållfasthet. Så länge ingen ändring sker härvidlag, kommer luftfartens
intresse för anstalten att vara ringa. Utredningen anser därför att försöksanstalten
bör göras så mångsidig som möjligt inom ramen för landets totala
flygtekniska forskningsinsatser.

Utredningen föreslår, att den aerodynamislca uppdragsverksamheten flyttas
från KTH-flygteknik till FFA. Därigenom skulle en stor del av omkostnadsbasen
vid institutionen försvinna. De interna tekniska och administrativa
servicefunktionerna måste då antingen kostnadsmässigt bäras av kvarvarande
verksamhet, dvs. främst simulatorverksamheten, genom högre omkostnadspålägg
eller också försämras. I det senare fallet blir verksamheten
ineffektiv. Samtidigt har FFA i princip överkapacitet på sina tekniska servicefunktioner.
Utredningens slutsats är, att det bör vara rationellt och ekonomiskt
fördelaktigt att föra över simulatorverksamheten till FFA. Därvid
bör direktengagerad specialistpersonal erhålla anställning vid FFA för att
inte en dyrbar investering i flerårig utbildning skall gå förlorad och dessutom
KTH:s forskare beredas möjlighet att utföra arbeten i simulatorn efter
överflyttningen. Personal inom FFA:s basorganisation bör däremot kunna
svara för tekniska och administrativa servicefunktioner.

Plats för simulatorverksamheten kan beredas genom omdisposition av befintliga
lokaler vid FFA.

Systemteknisk verksamhet med inriktning på f 1 y goch
vapentekniska tillämpningar har under ett tiotal år bedrivits
vid KTH-flygteknik på uppdrag av flygförvaltningen. Om övrig försvarsbeställd
uppdragsverksamhet flyttas över från KTH-flygteknik till
FFA bör enligt utredningens uppfattning även den systemtekniska gruppen,
f. n. fyra personer, flyttas över. Det studie- och prognosarbete rörande den
flyg- och robottekniska utvecklingen som enligt utredningen erfordras för
försvarets långtidsplanering kan då lämpligen förläggas till den överflyttade
arbetsgruppen, som också kan utgöra en kärna för ökat systemarbete
vid FFA.

Utredningen anser, att en förstärkning av de samlade insatserna på m i 1 itärt
och civilt flygsäkerhetsarbete bör komma till stånd.
Flygvapnet har under senare år haft en markant förbättring av haveristatistiken,
vilket bl. a. har tillskrivits systemet för driftstörningsanalys som
ger möjlighet till förebyggande åtgärder. Detta system i kombination med
nya metoder för urval av flygförare och kontroll av deras prestationsförmå -

Kungl. Maj:In proposition nr 10!) år 1968 113

bör enligt utredningen dels kunna utvecklas ytterligare, dels kunna introduceras
för tillämpning inom civil luftfart.

Eu primär uppgift i flygsäkerhetsarbetet är att genom analys av driftstörningar,
tillbud och haverier skaffa sig kunskap om riskfördelningen,
så att åtgärder kan sättas in på de svaga punkterna, antingen dessa är av
materiell, personell eller organisatorisk art. Flygvapnets driftstörningsanalys
är i dag uppdelad på eu analyssektion för personalfrågor vid flygvapnets
säkerhetstjänst, en analysgrupp för materielfrågor vid flygförvaltningen
samt en datasammanställningsgrupp placerad utanför förvaltningen.

FFA-utredningen anser, att hela flygsäkerhetsanalysen med stor fördel
kan föras över till FFA och där föras samman till en sektion genom en direkt
personalöverföring. Med denna sektion som utgångspunkt skulle motsvarande
verksamhet på den civila luftfartens område kunna sättas i gång
och de militära erfarenheterna därvid tas tillvara på ett effektivt sätt.

Utredningen anser alt behov finns av förbättrad metodik för pilo
t u r v a 1 vid civilflyget samt att även flygvapnet har intresse av en
sådan förbättring.

Inom detta område liar svenska forskare utarbetat en metod att mäta en
flySförares funktionella tillförlitlighet i en simulerad eller verklig flygning.
Utredningen anser att denna insats bör tas tillvara och utvecklas. Detta
sker lämpligast genom att man inom FFA inrättar en arbetsgrupp för urvalstest,
knuten till simulatorverksamheten.

Utredningen redovisar en uppskattning av i vilken utsträckning berörda
intressenter i framtiden kan komma att lägga ut beställningar hos FFA.

Vad gäller flygförvaltningen bedömer utredningen en årlig kostnad för
sådana beställningar på ca 6 milj. kr. som realistisk. Häri ingår även SAAB:s
behov av beställningar. Arméförvaltningen kan beräknas lägga ut beställningar
på ca 150 000 kr. Eftersom utvecklingsuppdragen sker enligt huvudleverantörsprincipen
och det står huvudleverantörer fritt att anlita försöksställe
enligt eget bedömande är det svårt att beräkna till hur stor del beställningarna
kan komma FFA till del. Marinförvaltningens behov av beställningar
vid FFA beräknas bli litet i förhållande till anstaltens resurser.
Bofors AB väntas beställa bos FFA för ca 350 000 kr. under 1967. Härav
avses 300 000 kr. för uppdrag för försvarets räkning och 50 000 kr. för Bofors
egen räkning. Samtidigt förutser utredningen fidl sysselsättning vid företagets
eget vindtunnellaboratoriuin, vilket innebär en beställningsvolym
av ca 550 000 kr. för år på försvarsmedel främst från flygförvaltningen.
Även FOA beräknas komma att lägga ut enstaka beställningar inom olika
områden, t. ex. fluidistorteknik.

Vid sammanvägning av resurserna för och behovet av flygteknisk forskning
i landet i allmänhet och vid FFA i synnerhet finner utredningen att
endast en del av den totala kapaciteten för sådan forskning vid FFA kom8
— Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

mer att bli utnyttjad även vid en koncentrering av verksamheten enligt
utredningens förslag. Detta gäller i första hand vindtunnelresurserna, som
representerar 85 % av investeringarna vid FFA, men även hållfasthetslaboratoriet.
Den mättekniska avdelningens kvalificerade utrustning är dimensionerad
för att klara perioder av intensivt typutvecklingsarbete och kommer
följaktligen också att bli svagt utnyttjad. Detsamma torde i viss utsträckning
gälla driftavdelningen. Utredningen har därför undersökt i vad
mån utrustning och personal vid FFA kan utnyttjas för andra än rent flygtekniska
ändamål.

Mot bakgrunden av en specialutredning utförd av en expertgrupp inom
utredningen anser utredningen att byggnadsaerodynamisk
verksamhet i framtiden kommer att erfordras i högre grad än tidigare
samt hänvisar till att planer föreligger på att inrätta ett nytt vindtunnellaboratorium
enbart för byggnadsteknisk forskning och provning vid tekniska
högskolan i Lund. Bakgrunden till förslaget torde enligt utredningen
ha varit dels att man bland byggnadsteknikerna önskat knyta verksamheten
i fråga direkt till en byggnadsteknisk institution, dels att man förutsatt att
befintliga flygtekniska vindtunnlar var fullbelagda med flygtekniska uppdrag.

Denna bedömning torde tidigare ha varit korrekt. Sedan dess har dock kapaciteten
två- å tredubblats medan beläggningen av vindtunnlarna minskat
sedan toppbelastningen för flygplan 37 passerats. Utredningen föreslår därför,
att en särskild sektion för byggnadsaerodynamik i stället inrättas vid
FFA:s aerodynamiska avdelning.

Även inom andra icke flygtekniska områden som hållfasthetsteknisk
forskning och service, fluidistorforskning m. m. anser utredningen att FFA
har vissa möjligheter att få användning för sitt kapacitetsöverskott.

Svensk rymdforskning bedrivs av den rymdtekniska gruppen
som finansieras gemensamt av tekniska forskningsrådet, den svenska
ESRO-kommittén och industrin och är placerad vid Teleutredningar AB.
Utredningen anser att flygteknik och rymdteknologi har många beröringspunkter
och att någon klar gräns mellan dessa teknikområden inte finns.
Därför bör statligt stödd verksamhet på dessa områden förläggas till samma
ställe — FFA — där en eventuell framtida utvidgning av gruppens
verksamhet kan genomföras med minsta möjliga investeringar i resursuppbyggnad.
Nuvarande kostnader behöver enligt utredningen inte ökas
■sid en sådan överflyttning, men medger trots detta visst täckningsbidrag
för FFA:s fasta kostnader.

De institutioner och företag som samarbetar i flygtekniska utvecklingsoch
forskningsarbeten för försvarets räkning, har en organiserad samverkan
i fråga om flygteknisk litteraturtjänst. Denna sköts av respektive
intressenters bibliotek. Vid flygförvaltningens normaliebyrå finns dessutom
en dokumentalionssektion som svarar för anskaffning av svåråtkom -

115

Kitngl. Maj.ts proposition nr 109 ur 190S

ligare litteratur och administrerar eu gemensam flygteknisk referattjänst.
1 å senare år liar denna referattjänst enligt utredningen inte fungerat så
val. På beställning av flygförvaltningen arbetar en utredning på att modernisera
systemet, varvid även möjligheterna att gå över till maskinell
databehandling kommer att behandlas.

Utredningen anser att det kommer att finnas ett allt större behov av
flygteknisk informations- och dokumentationstjänst. För att tillgodose
detta bör en på ADB-teknik baserad informations- och dokumentationscentral
inrättas med uppgift att betjäna såväl civila som militära intressen. Då
FFA utgör den naturliga förbindelselänken mellan dessa och dessutom har
de nödvändiga forskarkontakterna föreslår utredningen, att centralen förläggs
till FFA.

Utredningen föreslår, att informations- och dokumentationscentralen vid
FFA i uppbyggnadsskedet bekostas genom beställningar från flygförvaltningen
i dess egenskap av huvudintressent. Så snart centralen *är funktionsduglig,
bör den finansieras genom lämpligt utformad taxebeläggning
av de tjänster den tillhandahåller militära och civila kunder. Dokumentationscentralen
ingår inte i den i det följande av utredningen redovisade
basorganisationen.

FFA har tidigare i begränsad utsträckning anlitats av icke-flygtekniska
industrier för service uppdra g. Sedan FFA under senare år fått
ledig kapacitet och därför aktivt sökt sprida kännedom om sina resurser,
har ett tilltagande intresse för mätteknik och hållfasthetsteknisk service
konstaterats. Utredningen anser det vara angeläget, att FFA ytterligare aktiverar
sin säljverksamhet.

En arbetsgrupp och ett laboratorium för fluidistorforskning har
skapats vid FFA på försvarsmedel. Då fluidistortekniken kan väntas få industriell
betydelse, förutses ett ökande behov av konsultativ service och
forskning åt industrin på detta område. Den investering som redan gjorts
vid FFA synes snabbt kunna bli till nytta om fortsatt statlig verksamhet
inom detta fält koncentreras till försöksanstalten.

De totala intäkterna från utländska uppdrag vid FFA uppgick
fr. o. m. budgetåret 1950/51 t. o. in. budgetåret 1966/67 till ca 1,1 milj. kr.
Harav härrörde ca 75 % från uppdragsgivare i USA, 22 % från Jugoslavien
och 3 % från övriga länder. De aerodynamiska avdelningarna svarade för
66 % av uppdragen.

Utredningen finner, att möjligheterna för FFA att erhålla utländska uppdrag
inom aerodynamikområdet begränsas av den överkapacitet på vindtunnelresurser,
som finns i Europa men anser dock att FFA bör fortsätta
och stärka sitt samarbete med utländska myndigheter, forskningsorganisationer
och företag för att därigenom skapa vidgade förutsättningar för
utländska uppdrag. Aktiv säljverksamhet bör bedrivas för samtliga verksamhetsgrenar
inom anstalten.

116

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Utredningens förslag till organisation och finansiering av FFA

Utredningen framhåller att man vid varje övervägande rörande b a s o rganisationens
utformning måste beakta, att välutbildade forskare
och uppdragsledare utgör en tillgång, som det tar lång tid att återvinna,
om den en gång förlorats. Det anses behövas fem å tio år för att på nytt
nå samma kompetensnivå inom organisationen. Även andra personalkategorier
med erfarenhet av sådana problem som är specifika för FFA:s verksamhet,
är nödvändiga i en basorganisation. Många specialkunskaper måste
därför vara representerade i organisationen. För samtliga personalkategorier
gäller, att verksamheten måste te sig meningsfylld för dem även i basorganisationsfallel.
Meningsfyllt arbete är också enda sättet att hålla kompetensen
på önskad nivå. Från ekonomisk synpunkt finns det ett tröskelvärde
för verksamhetens storlek, under vilket insatsen inte ger någon utdelning
i form av praktiska resultat. Det synes utredningen därför vara meningslöst
att överhuvudtaget ha kvar en basorganisation, om den inte ligger
på en sådan nivå, att rimlig utdelning erhålles. Skulle det vara omöjligt att
erhålla tillräckliga medel härför, är det enligt utredningen bättre att helt
lägga ned vissa verksamhetsgrenar och satsa på de kvarvarande.

Beträffande de personella resurserna understryker utredningen att man
måste beakta att meningen med basorganisationen är att kompetensen skall
bevaras inom sådana flygtekniska områden som försvaret på längre sikt
är i behov av. Kompetensen kan endast bibehållas genom kvalificerat arbete
på området i fråga. Eu rätt dimensionerad basorganisation har därför
inte något kapacitetsöverskott av uppdragsledare och forskare, som kontinuerligt
skulle kunna utnyttjas för helt annan verksamhet. Däremot bör
enligt utredningen möjlighet finnas, att vissa uppdragsledare utnyttjas på
del av sin tid eller sporadiskt för uppdrag på icke flygtekniska områden.
Bland driftpersonal och servicepersonal, inkl. mättekniska specialister, torde
komma att finnas viss överkapacitet. Detta beror på att många specialistkategorier
måste vara representerade och organisationen i \iss mån dimensionerad
för de tillfällen de mest kvalificerade anläggningarna skall
vara i drift.

För nya verksamheter av större omfattning, som för någon längre tid
avses knytas till FFA, torde därför enligt utredningen vissa personaltillskott
på uppdragsledarnivå få förutses. Påbyggnaden på organisationen kan
dock vara marginell och basorganisationens resurser för ledning, administration
och teknisk service utnyttjas för ytterligare verksamheter. Finansiärerna
av basorganisationen kommer därigenom att a,s lastas ''sissa indirekta
kostnader och uppnå bättre förräntning av i försöksanstalten nedlagt
kapital.

Beräkningar av erforderlig basorganisation har gjorts i den ekonomiska
delutredningen på grundval av flygtekniska rådets utredning och material
framtaget inom försöksanstalten. Delutredningen redovisar ett totalt per -

117

Knngl. Maj:ts proposition nr 100 är 1008

sonalbehov för basorganisationen av 220 personer med detaljerad fördelning
på försöksanstaltens verksamhetsområden. Totala, anslagsbelastande
kostnaden skulle utgöra 0,4 milj. kr. i 1965 års löner, och i den ekonomiska
rapporten redovisas dessa kostnaders fördelning på verksamhetsområden.

Efter samråd med flygförvaltningen har FFA-utredningen kommit till
uppfattningen, alt eu minsta arbetsduglig basorganisation vid FFA inom
områdena aerodynamik och hållfaslhetsteknik med erforderliga servicefunktioner
bör bestå av ca 190 man, varav 135 beräknas sysselsatta inom aerodynamikområdet
och 55 inom hållfasthetsområdet.

Anpassningen till basorganisationen bör enligt utredningens förslag ske

i två lmvudetapper.

I en första etapp reduceras anstaltens nuvarande organisation for aerodynamik-
och hållfasthet sområdena till den av utredningen föreslagna basorganisationen
om 190 personer. Eftersom utredningen förutsätter, att vissa
specialister från övriga försöksställen behöver knytas till anstalten, kan
minskningen av dess nuvarande personal behöva gå längre än utredningen

angett.

I en andra etapp skall anstalten successivt tillföras de nya verksamheter
utredningen föreslagit. Därvid bör anstalten sträva efter att basorganisationens
tekniska och administrativa servicefunktioner utnyttjas även för nytillkommande
aktiviteter så att utbyggnaden i möjligaste mån begränsas till direkt
arbetande personal.

Minskningen i den första etappen från 230 till 190 personer bör enligt
utredningens mening i första hand avse driftavdelningen, som hittills varit
dimensionerad för stora interna utvecklings- och anläggningsarbeten. Några
nva sådana arbeten kan inte förutses nu, och utredningen anser, att försöksanstalten
framdeles bör söka upphandla sådana arbeten genom entreprenadförfarande.
Försöksanstaltens omställning till föreslagen basorganisation
bör ske snarast och takten bestämmas av anstaltens uppdragsvolym samt av
det driftbidrag som lämnas av statsmakterna.

Omfattningen av de nya verksamheter, som i den andra etappen föreslås
tillföras FFA, bestäms av försöksanstaltens möjligheter att erhålla uppdrag
eller anslag för ändamålet, överföring till FFA av verksamheter vid
andra försöksställen enligt utredningens förslag bör ske i den takt som från
tekniska och ekonomiska synpunkter är rationell.

I fråga om försöksanstaltens yttre organisatoriska
ställning har utredningen från skilda synpunkter prövat möjligheterna
till sammanslagning av FFA med annan myndighet, särskilt möjligheten
att göra FFA till en avdelning inom FOA. Några ekonomiska fördelar med
eu sådant arrangemang har inte kunnat påvisas. Utredningen har sålunda
funnit, att någon ändring i försöksanstaltens ställning som självständig statlig
myndighet f. n. inte bör komma i fråga.

Utredningen anser, att FFA t. v. bör ligga kvar under försvarsdeparte -

118

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1968

mentet. När den civila verksamheten får större omfattning, kan det bli
aktuellt att fora över FFA till det departement inom vars verksamhetsområde
näringslivsfrågor faller eller till vilket Övriga forsknings- och provningsinstitut
kan komma att koncentreras.

Beträffande finansieringsprinciperna för FFA anser utredningen,
att FFA bör sträva efter att bli eu självfinansierad organisation
utan egna direkta statsbidrag, men anser det likväl rimligt, att försöksanstalten
under en övergångstid får behålla ett visst, statligt driftbidrag. Detta
bidrag bör ses som en investering för att ge anstalten tid att bearbeta nya
marknader samt arbeta sig in på nya verksamhetsfält, inom vilka efterfrågan
på anstaltens tjänster kan väntas uppkomma.

Försöksanstalten anses även böra eftersträva att på lång sikt kunna
tacka komplementkostnader. Tidpunkten för uppställande av detta krav
på försöksanstalten måste enligt utredningens mening, såvitt angår arbeten
för försvaret, sammanfalla med att motsvarande ändringar i kostnadsredovisning
och anslagskonstruktion införs för försvarets Övriga myndigheter.
Annars uppstår eu situation i vilken olikheterna i redovisningssystem
medför, att kostnaderna för arbeten vid FFA ter sig högre än för
samma arbetsinsats vid t.ex. FOA, flygförvaltningen eller'' försökscen trålen.
Eftersom en sådan kostnadsskillnad endast är skenbar, skulle en ekonomiskt
rationell förläggning av arbetsuppgifter motverkas, om krav på
täckning av komplementkostnader införs tidigare vid FFA än vid de andra
myndigheterna inom försvaret, till vilka anstalten har en stark ekonomisk
koppling.

I fråga om arbeten för civila uppdragsgivare anser utredningen, att kravet
på täckning av komplementkostnader bör uppställas samtidigt som för
militära uppdragsgivare. I nu rådande läge innebär varje civilt uppdrag
som kan utföras av basorganisationen, att behovet av direkta statsbidrag
för försöksanstalten minskar. Affärsmässiga och företagsekonomiska överväganden
bor ligga till grund för taxesättningen. Någon prinieipiell skillnad
bor inte göras mellan statliga och enskilda uppdragsgivare. Etablering av
nya typer av civil uppdragsverksamhet samt nya investeringar bör dock
baseras på kalkyler innefattande komplementkostnader, eftersom försöksanstalten
bör räkna med att på längre sikt täcka sådana kostnader.

Löpande utrustningskompletteringar bar hittills finansierats dels med
ett utrustningsanslag, som inte räknats in i anstaltens driftbudget, dels
med medel från omkostnadsanslaget. Utredningen föreslår, att sådana utrustningskompletteringar
framdeles helt bekostas av omkostnadsanslaget.

Framtida, större investeringar kan enligt utredningens mening finansieras
på två olika vägar. Försöksanstalten kan göra framställning om investeringsanslag
på kapitalbudgeten. Investeringar skall även kunna betalas
diiekt av en beställare. Så har hittills skett i stor omfattning, varvid flygförvaltningen
bekostat anläggningar med medel från anslag på driftbud -

115)

Kanyl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

geten för anskaffning av flygmateriel. Anläggningar finansierade på detta
sätt liar i vissa fall förblivit flygförvaltningens egendom. Utredningen har
funnit, att sistnämnda omständighet lett till oklara ansvarsförhållanden
beträffande kostnader för reparationer in. in. av flygförvaltningens anläggningar
och föreslår därför, att permanenta anläggningar, bekostade av
uppdragsgivare skall föras över i försöksanstaltens ägo. Medelsbehov för
reparation och underhåll av sådana överförda anläggningar måste beaktas
vid beräkningarna av anstaltens omkostnadsanslag.

Utredningen föreslår, att alla hittills gjorda utrustningsinvesteringar vid
anstalten kalkylmässigt betraktas som avskrivna. Anstalten skulle nämligen
försättas i ett ekonomiskt orimligt läge, om den i en framtid skulle
tvingas täcka kapitaltjänstkostnader för investeringar, föranledda av flygförvaltningens
projektarbeten och betalda på förvaltningens materielanskaffningsanslag.
Flygförvaltningen skulle i så fall tvingas betala utrustningarna
två gånger.

Kostnaderna för den basorganisation om 190 personer, till vilken FFA i
en första etapp enligt utredningens förslag skall anpassas har beräknats till
ca 10 milj. kr. i 1967 års löner och priser. Beräkningen baserar sig dels på
den ekonomiska delutredningen, dels på uppgifter från FFA rörande genomsnittliga
lönekostnader per anställd under senare delen av 1967.

Utredningen anser att driftkostnaderna för basorganisationen kommer
att fördela sig på ungefär följande sätt.

Mitj.kr.

Avlöningar inkl. konsulter och biträden.....................................

Omkostnader inkl. tidigare utrustningsanslag samt uppräkning för reparation och
underhåll av sådana flygförvaltningen tillhöriga anläggningar, som förs över i

FFA:s ägo............................................................

Summa driftkostnader

Utredningen föreslår, att driftanslagen underkastas samma indexreglering
som tillämpas för FOA:s anslag.

Försöksanstaltens årliga inkomster av uppdrag från försvarets myndigheter
och leverantörer beräknas av utredningen f. n. uppgå till ca 6 milj.
kr. Inkomster av civila beställare samt anslag från forskningsråd, fonder
m. in. uppskattas till 1,2 milj. kr. Utredningen föreslår vidare, att anstalten
övergångsvis utanför försvarsramen tilldelas ett reservationsanslag för
civilt inriktade arbeten om 1,3 milj. kr. Sammanlagda inkomsterna av här
förutsedda beställningar och anslag blir 8,5 milj. kr. Återstående kostnad
för basorganisationen bör enligt utredningens förslag täckas av försvaret
med medel, som inom försvarsramen avsätts för gemensamma ändamål.

I den mån civila medel inte räcker till för att täcka skillnaden mellan
basorganisationens kostnader och försvarets planerade beställningsvolym,
anser utredningen att försvaret måste ta på sig det ekonomiska ansvaret

7,4

2,6

10,0

120

Kiingl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

for att vidmakthålla den basorganisation vid FFA som försvaret behöver.
Det ekonomiska ansvaret måste avse organisationens personalstyrka och
önskade funktion och inte ett fixerat anslags- eller beställningsbelopp. Så
länge försvaret är huvudintressent i FFA, bör frågan om basorganisationens
storlek och inriktning fortlöpande omprövas inom ramen för försvarets
långsiktiga planering.

Statsverkets totalkostnader för FFA:s basorganisation består av driftkostnader
enligt det föregående samt komplementkostnader för pensioner,
lokalhyror och kalkylmässiga kapitaltjänster för anstaltens egna utrustningsinvesteringar.
Komplementkostnaderna för basorganisationen anger
utredningen till ca 4,8 milj. kr. i 1967 års löner och priser.

I enlighet med utredningens förslag bör de nya verksamheter som successivt
skall tillföras FFA, finansieras genom uppdrag eller forskningsanslag.
Dessutom har försöksanstalten möjlighet att använda det av utredningen
föreslagna reservationsanslaget för civilt inriktad verksamhet. Om simulator-
och systemanalysverksamheterna förs över från KTH-flygteknik till
FFA i oförändrad omfattning, dvs. tillsammans ca 1 milj. kr., bör enligt
utredningen nettobelastningen pa försvarets medel för gemensamma ändamål
kunna minska på grund av de täckningsbidrag för fasta omkostnader
som de nya arbetsgrupperna lämnar.

De totala anslagsbelastande kostnaderna för landets flygtekniska forskningsorganisation
inom aerodynamik-, hållfasthets- och simulatorområdena
uppgick budgetåret 1964/65 till 16,5 milj. kr. I 1967 års löne- och prisläge
motsvarar detta ca 20,5 milj. kr. Bibehållande av basorganisationer vid de
fyra närmast berörda försöksställena skulle kosta 15 milj. kr. i 1967 års
löner och priser. Vid genomförande av utredningens förslag om koncentration
av verksamheterna till FFA kan kostnaderna för aerodynamik och hållfasthetsområdena
beräknas till 10 milj. kr. (basorganisationen) och för simulatorverksamheten
600 000 kr. Simulatorverksamhetens täckningsbidrag
till basorganisationen beräknas till 200 000 kr., varför totalkostnaden beräknas
till 10,4 milj. kr.

I den ekonomiska delutredningen har utarbetats förslag till nya taxebestämmelser
för flygtekniska försöksanstalten. Utredningen anser, att delutredningens
förslag bör ligga till grund för en omarbetning av anstaltens
nuvarande taxor och att därvid en allmän sänkning av påläggsnivån bör
eftersträvas. Försöksanstaltens redovisningssystem bör byggas ut för att
möjliggöra löpande kontroll av kostnader, intäkter och taxeutfall. I

I fråga om försöksanstaltens inre organisation föreslår
utredningen, att anstalten leds av eu styrelse, bestående av chefen för anstalten
jämte fyra andra ledamöter, som Kungl. Maj:t utser. Utredningen
törordar, att styrelsen inte ges karaktär av intressentstyrelse.

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år littiti

(,hel för anstalten bör liksom hittills vara eu generaldirektör.

H"A:s behov av rådgivning kan enligt utredningens mening tillgodoses
genom att anstalten tillfälligt anlitar erforderlig expertis. Statens tekniska
forskningsråd har tagit initiativ till eu särskild bevakning av det flygtekniska
området, oeli flygtekniska forskningsfrågor kommer därigenom att
vägas mot andra forskningsbehov. Utredningen finner därför, att flygtekniska
rådet i nuläget knappast har någon funktion att fylla och förordar,
att det upplöses.

Utredningen föreslår, att FFA organiseras på fem avdelningar, nämligen
eu strömningsteknisk avdelning, eu allmän flygteknisk avdelning, en mätteknik
avdelning, en driftavdelning samt eu ekonomisk avdelning.

Utredningen har funnit, att den sammanslagning av FFA:s båda aerodynamiska
avdelningar som försöksvis prövats av anstalten under några
år varit rationell. Sammanslagningen bör därför bli definitiv. Avdelningens
uPP§ift skall vara att svara för FFA:s verksamhet inom områdena allmän
och flygteknisk aerodynamik, byggnadsaerodynamik, ventilation och industriell
strömningsteknik och härvid också svara för driften av vindtunnellaboratorierna.
Utredningen föreslår, att avdelningen med hänsyn till
nytillkommande uppgifter benämnes strömningstekniska avdelningen.

Då vindtunnelverksamheten under överskådlig tid kommer att svara för
den övervägande delen av FFA:s uppdragsverksamhet, finner utredningen
lämpligt, att strömningstekniska avdelningen leds av en chef, som med hänsyn
till verksamhetens omfattning vid sin sida bör ha en kvalificerad tekniker
som ansvarig projektledare för vindtunneluppdrag med möjlighet att
samordna arbeten inom försöksanstaltens alla avdelningar.

Utredningen föreslår, att hittills tillämpad sektionsindelning bibehålls och
utökas med en sektion för byggnadsaerodynamik, inkl. ventilation och industriell
strömningsteknik.

Utredningen föreslår, att den nuvarande hållfasthetsavdelningen ombildas
till en allmän flygteknisk avdelning, i vilken hållfasthetsverksamheten
företräds av en eller flera sektioner. Till avdelningen förs successivt de nya
verksamheter utredningen föreslagit inom områdena systemanalys, flygmekanik-
och simulatorverksamhet, flygsäkerhetsanalys och piloturval.

Utredningen föreslår, att den nuvarande mättekniska avdelningen utökas
med en rymdteknisk sektion. På ekonomiska grunder bör prövas, om den
nuvarande datacentralen skall bibehållas, läggas ned eller ombildas till eu
terminal till den kommande IBM 360-anläggningen vid FOA. Den föreslagna
dokumentationscentralens behov av maskintid bör därvid beaktas.

Utredningen föreslår, att driftavdelningen bibehålls i stort sett oförändrad.
Dock bör inköpskontor och bibliotek föras över till den ekonomiskadminstrativa
avdelningen. I övrigt anser utredningen att försöksanstalten
får anpassa avdelningens detaljorganisation till dess av utredningen föreslagna
reducerade uppgifter.

122

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Utredningen har funnit det vara av största vikt, att funktioner avseende
ekonomi, planering och administration centraliseras och stärks inom FFA.
Även anstaltens sälj funktion bör förstärkas. Utredningen föreslår därför,
att en ekonomisk-administrativ avdelning inrättas, i vilken även nuvarande
kansliets uppgifter ingår. I avdelningen bör ingå enheter för allmänt administrativa
frågor, personalfrågor, ekonomiska frågor och planeringsfrågor.
Vidare bör ingå informations- och dokumentationscentral med bibliotek, en
säljenhet, en inköpsenhet och en kontorsserviceenhet.

Omorganisationen av försöksanstalten bör enligt utredningen verkställas
den 1 juli 1968.

Yttrandena

Remissinstanserna ställer sig i stort sett positiva till principerna i utredningens
förslag, men har i många fall avvikande mening vad gäller tillämpningen.
Tekniska högskolan i Stockholm och Sveriges Mekanförbund anser
dock att utredningens förslag inte bör läggas till grund för ett beslut
förrän en ny utredning företagits och företrädare för berörda intressenter
beretts tillfälle att ta del i arbetet. En ny utredning föreslås även av Bofors
AB. Flygtekniska rådet och Sveriges Mekanförbund anser att utredningen
tagit alltför stor hänsyn till FFA:s nuvarande svårigheter och delar med
statens tekniska forskningsråd och Svenska Flygmotor AB åsikten att behovet
av forskning diskuterats inom alltför snäva gränser, tids- och ämnesmässigt
sett.

I många yttranden, t. ex. från överbefälhavaren och chefen för flygvapnet,
pekas på svårigheten att nu bedöma den lämpliga omfattningen av
framtida flygteknisk forskning för militära ändam
å 1 då något försvarsbeslut ännu inte fattats.

Vad gäller forskning för civila ändamål uttalar sig statens
tekniska forskningsråd, SAAB och Svenska Flygmotor AB för ett statligt
ställningstagande till eventuell svensk produktion av civilflygplan för att
underlätta planläggningen i detta avseende. Behovet av planering i samverkan
med berörda myndigheter understryks av bl. a. försvarets forskningsanstalt.
Flygtekniska rådet pekar i detta sammanhang på att från planering
till färdigställande av en vindtunnel för typutveckling fordras en tid
på ca sex år och varnar för en skingring av personella och materiella resurser
med hänsyn till kommande behov.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ämnet vitsordar behovet av
flygteknisk forskning inom landet även om cheferna för
armén och flygvapnet anser att utredningen även borde ha prövat effekten
av en lägre ambitionsnivå än den föreslagna. Behovet av ej typbunden
forskning och provning med inriktning mot civila flygplantyper har enligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968 12,‘t

SAAB lllte omnämnts av utredningen. SAAB anser detta behov vara tämligen
stort.

Utredningens redogörelse för omfattningen och fördelning
e n av de n u v a rande resurse r n a på området vitsordas
i stort av de myndigheter som yttrat sig i frågan.

Beträffande utredningens förslag om koncentration till FFA
ov den med statliga medel bekostade flygtekniska forsknings- och försöksverksamheten
är meningarna delade. För förslaget uttalar sig bl. a. statskontoret,
riksrevisionsverket, FFA och industriforskningsutredningen med
motivering att en koncentration måste anses vara rationell och bidra till
bättre förräntning av i FFA nedlagt kapital samt minska statens totala
forskmngskostnader på området. Flijgförvaltningen anser att fördelningen
av resurser på olika företag och institutioner varit effektiv och ekonomiskt
fördelaktig och även i framtiden bör vara lämpligast. Det är, anser flygforvaltningen
vidare, i detta skede olämpligt att flytta resurser då förseningar
och ökade kostnader för flygplan 37 kan uppstå. Luftfartsverket
sätter i fråga om inte koncentrationslösningen är väl radikal och innebär
onödig skadegörelse av mödosamt uppbyggd forskningskapacitet vid t. ex.
KTH och Svenska Flygmotor AB medan flygtekniska rådet menar att en
koncentration skulle innebära extra kostnader och kunskapsbortfall. Universitetskanslersämbetet
vill inte motsätta sig förslaget men anser att
samråd bör äga rum med företrädare för FFA, KTH och ämbetet innan
öveiföring sker. Ett villkor är dock att KTH garanteras möjlighet att utnyttja
FFA:s resurser i sådan utsträckning att undervisning och examensarbeten
kan bedrivas utan avkall på kvalitet.

Många remissinstanser pekar på värdet av aerodynamisk uppdragsverksamhet
vid KTH som underlag vid utbildningen av kvalificerade flygtekniker
för både civila och militära ändamål. Sålunda anser Bofors AB att
såväl staten som industrin frånsäger sig möjligheten att rekrytera personal
som efter examen fått vidareutbildning vid KTH. Företaget finner det också
orealistiskt att tänka sig att FFA:s resurser skall kunna utnyttjas av högskolan
i samma utsträckning och med samma goda resultat som KTH:s.
Sveriges Mekanförbund hävdar att det goda samarbetet mellan KTH, industrin
och flygförvaltningen, som också inneburit ett stimulerande konkurrensförhållande,
skulle gå till spillo om förslaget genomfördes. KTH
anför för sin del att undervisningens nivå vid eu överföring av uppdragsverksamheten
skulle sjunka med åtföljande förödande verkningar för
inte minst upprätthållandet av målforskning vid FFA. Om inte garantier
skapas för någorlunda normal tillströmning av uppdrag vill högskolan
allvarligt överväga om det överhuvudtaget är meningsfullt att bedriva flygteknisk
forskning. Eu minsta funktionsduglig uppdragsorganisation vid
KTH skulle, enligt högskolans uppfattning, kostnadsmässigt motivera
en minskning vid FFA med 17 personer. Detta anses vara möjligt då för -

124

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

slaget rörande FFA:s basorganisation enligt IvTH:s mening har vissa
marginaler. För att KTH:s resurser även i framtiden skall kunna utnyttjas
av FFA krävs enligt flygförimltningen och SAAB kontinuerlig verksamhet
vid KTH, då främst vid den nya låghastighetstunneln. Personalen härför
skulle kunna ingå i FFA:s hasorganisation eller i separat basorganisation
som upprättas och bibehålies genom direkta beställningar från flygförvaltningen.
Flygförvaltningen uppskattar totalkostnaden härför till 700 000—
800 000 kr. för år. Härav skulle flygförvaltningen behöva bidra med beställningar
för ca 600 000 kr. för år.

Sveriges Mekanförbund finner det vara tveksamt om forskningseffektiviteten
för staten som helhet vinner på ett överförande av beställningsverksamheten
vid Svenska Flygmotor AB, då en stor del av företagets aerodynamiska
resurser erfordras för den egna verksamheten. Svenska Flygmotor
AB vänder sig mot utredningens uppfattning att FFA:s mindre resurser
kan kompenseras av förbättrad mätteknik, och får häri stöd av flygförvaltningen.
Enligt bolaget gäller detta endast vid konventionella kraftmätningar.
Svenska Flygmotor AB pekar även på att ca 35 % av vindtunnelarbetet
för flygplan 37 hittills utförts vid företaget och förutser stora svårigheter
tids- och kostnadsmässigt om en överföring genomförs. Även om
detta inte skulle ske förrän arbetena för flygplan 37 slutförts kommer personalavgången
enligt bolagets uppfattning att medföra att verksamheten
upphör, överflyttning av de prov för flygplan 37 som Svenska Flygmotor
AB specialiserat sig på kan inte ske utan avsevärda merkostnader då FFA
saknar praktisk erfarenhet inom dessa områden och överflyttning av specialistpersonal
kan ställa sig svår bl. a. på grund av personliga skäl.

Bofors AB hävdar att merparten av de prov som utförs vid företaget av
tekniska skäl inte kan utföras vid FFA. Försvaret behöver f. ö. inte bekosta
någon minimiorganisation då företaget säger sig komma att betala största
delen av verksamheten. Utredningens uppgifter om den av försvaret bekostade
uppdragsvolymen bör enligt bolaget ändras till ca 200 000 kr.
1966/67 och ca 100 000 kr. 1967/68.

Chalmers tekniska högskola anser att det från undervisningssynpunkt
är värdefullt om verksamheten vid Bofors AB och Svenska Flygmotor AB
kan behållas.

Försvarets fabriksverk anser det vara tveksamt om en koncentration av
raketmotorutvecklingen till Svenska Flygmotor AB och Bofors AB kan ge
några egentliga vinster. Utländska samarbetsavtal är nödvändiga och vid
en koncentration blir dessa alltför ensidiga varvid utländsk kapacitet och
kunskap inte tillförs landet i största möjliga utsträckning. Fabriksverket
avser att fortsätta sin raketmotorutveckling och anser dessutom att nuvarande
och planerade vindtunnlar vid verket är så små att en överföring av
uppdrag från dem inte synes rationell.

Den hållfasthetstekniska forskningen vid FFA till -

Knngl. Mnj:ts proposition nr 100 år lOOS 125

styrks av statskontoret, riksrevisionsverket, FFA, flygtekniska rådet och
SAAB. Statens provningsanstalt är beredd att medverka till ett samarbete
med FFA, men anser alt endast begränsade möjligheter finns att utnyttja
FFA:s utrustning då verksamheten där har annan inriktning än den vid
provningsanstalten. Ingenjörsvetenskapsakademien pekar på att utbyggnad
av den hållfastlietstekniska forskningen pågår inom universitet och högskolor
varför det kan bli svårt att i avsedd omfattning sysselsätta FFA med
kvalificerade uppgifter inom allmän hållfasthetsforskning.

Remissinstanserna ställer sig tveksamma till överföring av den av flygförvaltningen
bekostade forskningen inom områdena flygmekanik, bioteknologi
och flygsimulering. FFA och statskontoret tillstyrker
förslaget utan vidare kommentarer. Försvarets forskningsanstalt finner
det inte befogat att flytta över systemanalys från KTH till FFA och anser
vidare att bioteknisk grundforskning av bredd inte bör förekomma vid försöksanstalten.
Flygförvaltningen pekar på att forskningsgruppen för systemanalys
vid KTH delvis upphört varför en överflyttning inte torde vara
aktuell.

Chefen för flygvapnet, statskontoret och riksrevisionsverket ställer sig
positiva till förslaget att flytta forskningssi mulatorn vid KTH
till FFA. Flygförvaltningen vill inte motsätta sig förslaget då man anser
det vara värdefullt att bredda försöksanstaltens kompetensområde, men
framhåller att man troligen inte kommer att erhålla några tekniska eller
ekonomiska vinster. Flygförvaltningen räknar inte med att bestrida flyttningskostnaderna
på sina anslag. Försvarets forskningsanstalt, universitetskanslersämbetet
och KTH anser att det bör övervägas ytterligare om en flyttning
bör äga rum. Universitetskanslersämbetet pekar dessutom på att simulatoranläggningens
analogimaskin kan utnyttjas av andra institutioner än
den flygtekniska om den är placerad vid KTH. Sveriges Mekanförhund och
SAAB anser att om simulatorn överhuvudtaget skall flyttas bör den förläggas
till SAAB, dels därför att bolaget har god kapacitet av den typ av inte
helt moderna analogimaskiner som används i simulatorn varför en utbyggnad
av kapaciteten lätt kan ske, dels därför att SAAB i framtiden torde bli
huvudintressent på området.

Flygtekniska rådet uttalar sig negativt om förslaget att tillföra FFA
nya verksamhetsområden utan direkt flygteknisk
anknytning och menar att man under tider av bristande beläggning
med flygtekniska uppdrag för att bibehålla kompetensen i stället bör syssla
med forskning inom sådana områden som måst sättas åsido under perioder
av intensiv typutveckling. Medel bärtill skulle kunna fonderas under tider
då kapaciteten är helt utnyttjad av flygtekniska beställningsuppdrag. SAAB
anser att FFA med föreslagen minskning av personalstyrkan inte får överkapacitet
och att man därför inte bör företa »onaturliga arrangemang».
Statens provningsanstalt bedömer de ekonomiska fördelarna av föreslagna

12G

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

kompletteringar av verksamheten såsom obetydliga och anser att en noggrann
prövning måste ske av i vilken utsträckning det från praktisk och

ekonomisk synpunkt är motiverat att lägga nya verksamhetsområden till
FFA.

Utredningens förslag att inrätta ett centrallaboratorium för byggnadsaerodynamisk
forskning vid FFA med utnyttjande av
resurser vid KTH biträds av FFA och flygtekniska rådet. Även statens provningsanstalt
stöder förslaget, men menar att byggnadsteknisk expertis inte
bör finnas vid FFA då man kan utnyttja de tekniska högskolornas resurser
i detta avseende. Byggnadsstyrelsen vill inte motsätta sig förslaget om verksamheten
ges en högt kompetent teknisk ledning. Skeptiska till förslaget
staller sig universitetskanslersämbetet, som anser att sådan forskning bör
delas mellan FFA och högskolorna, och ingenjörsvetcnskapsakademien,
statens råd för byggnadsforskning och Svenska Teknologföreningen, som
anser att utredningen överskattat behovet av svensk byggnadsaerodynamisk
forskning. Statens råd för byggnadsforskning föreslår dessutom att eu
kommitté för byggnadsaerodynamisk forskning inrättas, bestående av företrädare
för i ådet, de tekniska högskolorna och FFA. Denna kommitté bör
dels söka anslag för forskning från statens råd för byggnadsforskning och
eventuellt statens tekniska forskningsråd, dels träffa avtal med FFA om
utnyttjande av vindtunnelresurser och expertis. Härigenom skulle någon
omorganisation vid FFA i detta avseende inte behöva ske omedelbart. Om
verksamheten skulle öka kunde en byggnadsaerodynamisk sektion inrättas
senare.

Lunds tekniska högskola anser att FFA är olämpligt som byggnadsacrodynamiskt
huvudlaboratorium eftersom de problem som skall handhas där
kräver stor insikt i byggnadsteknisk funktion hos byggnader och byggnadsdelar.
Högskolan ställer sig mycket tveksam till FFA:s möjligheter att till
sig knyta kvalificerade arkitekter och byggnadstekniker. Högskolan anser
sig vara i hög grad i besittning av den erforderliga forskningsmiljön i
detta avseende. Den komplettering med aerodynamiskt kunniga mättekniker
som skulle erfordras om verksamheten förlädes dit väntas inte vara
svar att anskaffa, varför laboratoriet enligt högskolan hör förlä^^as till
Lund.

I princip tillstyrker samtliga myndigheter som yttrat sig i frågan ökade
insatser för flygsäkerhetsforskning vid FFA. Luftfartsverket
anser att verket bör få utnyttja en del av det för FFA föreslagna reservationsanslaget
för beställningar inom området. Luftfartsverket, FFA, ingcnjörsvetenskapsakademien,
statens tekniska forskningsråd och flygtekniska
rådet anser att verksamheten ej bör finansieras med uppdragsinkomster
med motivering att dagens trafikanter inte skäligen bör belastas med kostnader
för forskning som inte kan ge resultat förrän efter lång tid. SAS
ifrågasätter lämpligheten av att göra pilotrapporteringen så dominerande

127

Kungl. Maj.ls proposition nr 10!)

som utredningen föreslagit och pekar på vikten av samordning med redan
existerande internationella organisationer.

Förslaget om samordning av den civila och militära
trafiksäkerhetstjänsten möter starkt motstånd från flygförvaltningcn,
överbefälhavaren och chefen för flygvapnet, som anser att eu
förändring skulle leda till osäkerhet och minskad effektivitet och äventyra
den militära flygsäkerheten. Chefen för flygvapnet anser vidare att utredningen
i vissa avseenden grundat sitt förslag på otillräckliga kunskaper
eller missuppfattningar rörande den militära flygsäkerhetens organisation
och arbetssätt. Luftfartsverket pekar på att den civila luftfarten redan har
ett väl utvecklat system för driftstörningsanalys och anser en samordning
orealistisk vad beträffar förutsättningar och syfte. LFA säger sig inte
ha möjlighet att fullt bedöma förslaget, men pekar på möjligheten av fördyringar
och tidsödande administration.

Under förutsättning att forskningssimulatorn förs över tillstyrker FFA
att en arbetsgrupp för piloturvalsfrågor inrättas. Även
chefen för flygvapnet tillstyrker, men menar att gruppen endast bör syssla
med metodfrågor och att utformning och arbetssätt måste utredas vidare.

Remissinstanserna är till övervägande grad tveksamma eller negativa till
förslaget om koncentration till FFA av statligt bekostad forskning inom
fluidistorområdet. Flygtekniska rådet ställer sig tveksamt då teknikgrenen
är i kraftig expansion. Flygförvaltningen anser att en koncentration
till FFA skulle få ringa betydelse för anstalten. Ingenjörsvetenskapsakademien
och Sveriges Mekanförbund menar att man bör avvakta resultatet
av en inom tekniska forskningsrådet pågående utredning som har anknytning
till frågan. Även FOA hänvisar till denna utredning och anser för sin
del fluidistorforskningen vara så starkt knuten till användningssidan att
det inte är klarlagt att den bör förläggas till FFA. Svenska Flygmotor AB
ansluter sig till FOA:s uppfattning medan Bofors AB menar att verksamheten
hellre bör förläggas till KTH varifrån god informationsspridning kan
fås genom utexaminerade elever.

FFA och flygtekniska rådet anser det värdefullt för båda parter om den
s. k. rymdtekniska gruppen kan föras över till FFA. Något beslut
bör dock inte fattas förrän frågan om svensk rymdforskning i sin
helhet setts över av en utredning. Denna uppfattning delas också av
statens naturvetenskapliga forskningsråd. FOA finner det ändamålsenligt
att förlägga viss verksamhet på området till FFA men denna bör begränsas
till tekniska frågor och inte omfatta huvudansvar för rymdforskningsprogram.
Ingenjörsvetenskapsakademien menar att en flyttning inte skulle
få någon nämnvärd inverkan på verksamheten vid FFA. Teleutredningar
AB pekar på att den del av rymdtekniken som gränsar till FFA:s kompetensområde
endast utgör en ringa del av det rymdtekniska verksamhetsområdet.
Fn omplacering till FFA skulle f. ö. inte innebära någon omedel -

128

Kungl. Maj .tv proposition nr 109 år 1968

bär minskning av FFA:s överkapacitet då de behov av forskning på området
som fallit inom anstaltens kompetensområde redan har lett till beställningar
vid anstalten.

FFA instämmer i utredningens förslag om att inrätta en informations-
och dokumentationscentral vid FFA. Denna behöver
enligt FFA:s uppfattning inte utgöra hinder för flygförvaltningen
att även i fortsättningen administrera anskaffning och delgivning av bl. a.
sekretessbelagda rapporter. Även FOA och Bofors AB tillstyrker förslagen,
men Bofors AB föreslår FOA som alternativ placering för centralen. Flygförvaltningen
vill som tidigare ombesörja dokumentationstjänsten för förvaltningens
och flygvapnets behov och anför att det vore olämpligt om den
rapporterande instansen vad gäller sekretessbelagt material kunde sägas
betjäna både civila och militära intressen. FFA har dock behov av egen
informations- och dokumentationstjänst, som bör ingå i basorganisationen.
Sveriges Mekanförbund vill vänta med att ta ställning till frågan till dess
pågående utredning inom flygförvaltningen slutförts men anser att samordning
med dokumentationscentralen för verkstadsteknik vid KTH bör övervägas.
Även ingenjör svetenskapsakademien förordar KTH som lämplig
placering för centralen. Man skulle där få bredare bevakning av det flygtekniska
området än vid FFA där verksamheten med hänsyn till den l. v.
stora andelen militära projekt skulle bli begränsad till vissa områden.
Ingenjörsvetenskapsakademien anser vidare att ett taxesystem inte kan
väntas bära verksamheten, varför ett fast helopp bör anslås som bas för
densamma.

Många remissinstanser, t. ex. överbefälhavaren, säger sig inte kunna
bedöma den av utredningen föreslagna organisationens lämplighet
på grund av den oklarhet som f. n. råder rörande försvarets framtida
medelstilldelning. Flggförvaltningen och statskontoret biträder dock, och
flygtekniska rådet vill inte motsätta sig, förslaget om en basorganisation
om 190 personer och understryker samtidigt att dess storlek och planering
bör omprövas om så skulle befinnas lämpligt. Chefen för armén anser det
angeläget att pröva möjligheterna att underskrida den föreslagna basorganisationen
och chefen för flygvapnet finner det värdefullt att få konsekvenserna
av en ytterligare sänkt ambitionsnivå klarlagda. Statens provningsanstalt,
Svenska Teknologföreningen och SR finner inte frågan om basorganisationens
storlek tillräckligt klarlagd. Statens provningsanstalt sätter
i fråga om inte försvarets behov av kompetens — speciellt inom hållfasthetsområdet
— kan nås med mindre organisation. Härigenom skulle FFA
vid sidan av vissa oundgängliga basanslag kunna finansieras helt av militära
uppdrag, få klarare målsättning och inte behöva ta på sig uppgifter
som inte har någon närmare anknytning till det egentliga verksamhetsområdet.

FFA förordar en minimiorganisation om 200 personer, ökningen med

129

Knngl. Maj: ta proposition nr 10!) år 1968

tio personer jämfört med utredningens förslag avser helt driftsavdelningen.
Under 1960-talet liar vid denna avdelning det av utredningen föreslagna
entreprenadförfarandet tillämpats vid samtliga större anläggningsprojekt
varför under senare år endast tio personer varit engagerade i sådan
verksamhet, övrig personal har redan nu begränsad kapacitet för sina
uppgifter och ytterligare reduktion kan endast ske på bekostnad av att
viss verksamhet läggs ner, något som kan vålla merutgifter på annat håll.

F. ö. anser FFA att anstalten inte i detalj bör bindas i organisatoriskt avseende
utan ges möjlighet att anpassa organisationen efter vunna erfarenheter.
FCPF och SR delar FFA:s uppfattning om det olämpliga i att
ytterligare minska driftsavdelningen. SK anser dessutom i likhet med
SACO att en nedskärning från 230 till 190 personer inte är möjlig om FFA
skall kunna verka effektivt med den målsättning som föreslagits för anstalten.
Enligt TCO-S bör anstalten snarast tillföras de föreslagna nya verksamhetsområdena
med bibehållande av nuvarande personal. Personalminskning
bör inte ske förrän brist på arbete uppstått och då genom s. k.
naturlig avgång.

Av utredningens förslag till inre organisation av FFA avstyrker
FFA namnändringsförslaget för den aerodynamiska avdelningen liksom
också inrättandet av en ekonomisk-administrativ avdelning, då eu
förstärkning av berörda aktiviteter kan ske inom ramen för nuvarande
organisation. F. ö. anser FFA minimiorganisationens räknebehov utgöra
underlag för en datacentral.

Statskontoret och riksrevisionsverket delar utredningens uppfattning att
FFA bör sträva efter självfinansiering. Avvikande åsikt anmäler
bl. a. flygförvaltningen, FOA, statens provningsanstalt, FFA, SAAB, chefen
för flygvapnet, flygtekniska rådet, industriforskningsutredningen,
Svenska Teknologföreningen och SAS. Samtliga dessa remissinstanser anser
att ett statligt basanslag är nödvändigt för att kunna bedriva den för
kompetensens bevarande nödvändiga icke typbundna forskningen och
trygga verksamheten på lång sikt. Beträffande storleken av det statliga
direktanslaget uttalar sig flygförvaltningen, flygtekniska rådet och SAAB
för ett anslag på ca 30 % av det totala omslutet medan andra myndigheter
säger att det bör omfatta en väsentlig del av den totala verksamheten.
Några remissinstanser pekar på förhållandena i utlandet och menar att
svensk flygforskning skulle komma i ett ogynnsamt läge internationellt
sett om krav på självfinansiering infördes.

Den föreslagna anslagskonstruktionen biträds av statskontoret.
Riksrevisionsverket anser däremot att nettoredovisningssystemet inte
är lämpligt utan förordar att nuvarande bruttoredovisning bibehålies. Nuvarande
anslag för avlöningar och omkostnader kan dock sammanföras till
ett anslag för driftkostnader. Denna uppfattning delas av FFA som även
anser det fördelaktigt om ett visst utrustningsanslag behålls. FFA pekar
9 — Bilaga till riksdagens protokoll 1908. 1 samt. Nr 109

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

även på svårigheterna att budgetera anslag från forskningsråd och fonder.

Överbefälhavaren kan inte biträda förslaget att krigsmakten skall stå
som garant för FFA under kommande sjuårsperiod då betalningssvårigheter
kan uppstå under denna period. Chefen för flygvapnet delar överbefälhavarens
åsikt försåvitt inte kostnadsramen för försvaret blir sådan
att projekt 37 kan fullföljas med spanings- och jaktversionen. Både överbefälhavaren
och chefen för flygvapnet anser dessutom att FFA:s statsbidrag
bör läggas utom försvar sramen — enligt överbefälhavaren utanför
fjärde huvudtiteln — då FFA enligt utredningens förslag skulle bli en allmännyttig
institution.

Utredningens uppfattning om taxesystemet och överförande till
FFA av utrustning som bekostats av flygförvaltningen biträds i stort av
remissinstanserna. Riksrevisionsverket anser dock att investeringarna inte
bör betraktas som avskrivna utan i princip bör kapitalkostnader ingå i
taxorna. Under en övergångstid kan, enligt riksrevisionsverket, övervägas
att släppa kravet på full kostnadstäckning på civila arbeten. SAAB håller
före att FFA bör erbjuda sina tjänster till fastare priser än nu är fallet och
pekar på att man f. n. kan få prov gjorda vid KTH låghastighetstunnel till
ett pris som är ca 20—25 % av det som skulle gälla om motsvarande prov
gjordes vid FFA.

Utredningens uppfattning av sammansättningen av F F A : s styrelse
vinner inte gehör i yttrandena. Flygförvaltningen förordar en något större
styrelse än den av utredningen föreslagna och kan ej se något hinder för
intressenter att delta i styrelsen. FOA, FFA, flygtekniska rådet, SAAB,
Sveriges Mekanförbund och Svenska Teknologföreningen ser heller inte
något skäl att ändra styrelsens sammansättning i någon högre grad.

Flygtekniska rådets framtid behandlas bl. a. av flygförvaltningen
som föreslår att det omvandlas till ett FFA:s tekniska råd med
ett något mindre antal ledamöter än hittills. Luftfartsverket, flygtekniska
rådet, SAAB, ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges Mekanförbund
förordar att rådet behålls med i huvudsak nuvarande omfattning och
verksamhetsområde. FFA pekar på att statens tekniska forskningsråds
nämnd för flygforskningsfrågor har tillfällig karaktär och inte är avsedd
att ersätta flygtekniska rådet. Svenska Teknologf öreningen föreslår att ett
statligt flygtekniskt råd inrättas för långsiktig planering. Genom detta råd
skulle även forskningsmedel kunna delegeras vilket skulle avlasta statens
tekniska forskningsråd en del av dess arbetsuppgifter.

FFA bör enligt majoriteten av yttrandena i nuvarande läge ligga kvar
under försvarsdepartementet. Om den civila verksamheten skulle bli dominerande
eller om ett departement för forskningsfrågor inrättas bör dock,
anses det, en överflyttning kunna bli aktuell.

Sveriges Mekanförbund anser att den av utredningen föreslagna tid -

Kungl. Maj.ls proposition nr JOIt år 1008 131

punkten för genomförande av omläggningen av verksamheten ligger för
nära i tiden. Förbundet framhåller att man måste ta hänsyn till att de
nuvarande forskningsinstanserna måste kunna utföra kompletterande uppdrag
för redan genomförda flygplanprojekt.

Styrelsens för FFA anslagsframställning för budgetåret 1968/69

Vid bedömning av personalbehovet för FFA har styrelsen räknat med
en fortlöpande anpassning mot eu minimiorganisation på ca 200 personer,
vilken enligt styrelsen bör uppnås vid slutet av budgetåret 1968/69.

Kravet på temporärt relativt höga arbetsinsatser under det återstående
typutvecklingsarbetet för flygplan 37 måste dock nöjaktigt kunna tillgodoses,
samtidigt med att omställningsarbetet till nya verksamheter sker.
Detta ställer tillfälligt högre anspråk på personalinsatsen under själva
omställningsskedet. Styrelsen finner därför att eu personalstyrka på i
medeltal ca 205 personer erfordras under budgetåret 1968/69. Detta innebär
således en fortsatt successiv nedgång från ca 210 personer den 1 juli
1968 till ca 200 personer den 30 juni 1969.

Vissa nya aktiviteter för försvarets behov föreslår utredningen, utap att
inräkna dessa i basorganisationen, böra förläggas till FFA. För dessa räknar
styrelsen med en maximal personalöverflyttning på ca 10 personer under
1968/69. Den totala personalstyrkan under budgetåret beräknas således
till i medeltal ca 215 personer. Lönekostnaden för denna personal beräknas
till 8,6 milj. kr.

Styrelsen har i sina beräkningar nära anpassat sig till FTA-utredningens
förslag. Begärda avlöningskostnader är enligt styrelsen synnerligen snävt
beräknade. Aviserade och förväntade beställningsinkomster förslår dock
inte att täcka uppkommande kostnader för löner och övriga på verksamheten
belöpande utgifter. I enlighet med styrelsens ställningstagande i remissvaret
har styrelsen räknat med ett statligt direktanslag härför.

Enligt det förslag till stat FFA-utredningen uppgjort, räknas med ett
omkostnadsanslag på 2,6 milj. kr. Anslaget avses inkludera nuvarande utrustningsanslag
samt uppräkning för reparation och underhåll av sådana
flygförvaltningen tillhöriga anläggningar, som förs över i FFA.s ägo. 1
avvaktan på statsmakternas beslut med anledning av utredningens förslag
till finansiering av verksamheten vid FFA, räknar styrelsen i sina anslagsäskanden
för 1968/69 med ett driftsanslag på 10,9 milj. kr. Därest
FFA erhåller ett sådant anslag beräknas omkostnadsandelen i anslaget
till ca 2,3 milj. kr. Styrelsen räknar även med ett utrustningsanslag på
300 000 kr. Omkostnadsandelen i driftsanslaget och utrustningsanslaget
skulle alltså tillsammans uppgå till 2,6 milj. kr. eller det belopp som
utredningen ansett erforderligt för omkostnader. Styrelsen åberopar FFA -

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

utredningens bedömningar rörande finansieringen av basorganisationen
och tillkommande aktiviteter.

För försvarets räkning förutser utredningen en beställningsvolyin på 6
milj. kr., räknat i 1967 års pris- och löneläge, för verksamhet inom basorganisationens
ram. Styrelsen räknar med en ytterligare intensifiering
av sälj verksamheten i enlighet med utredningens förslag och beräknar inkomsterna
från övriga beställare m. fl. till ca 1,5 milj. kr. Om arbetsuppgifter
avseende bioteknologi och flygsimulering, flygsäkerhetsanalys,
flygmekanik, systemanalys, dokumentationstjänst in. in. enligt utredningens
förslag förläggs till FFA, anser styrelsen sig kunna räkna med
beställningar för dessa nytillkomna aktiviteter från försvaret till ett belopp
av ca 600 000 kr. under budgetåret 1968/69. Inkomsterna beräknas
således av styrelsen till sammanlagt 8,1 milj. kr.

Styrelsen för samman avlönings- och omkostnadsanslagen till ett driftsanslag.
Sammanslagningen motiveras bl. a. med att variationer i uppdragens
art medför oförutsedda fluktuationer mellan löner och omkostnader.

Styrelsen tar även upp ett statligt direktanslag på 2,8 milj. kr. Detta
belopp är summan av de av utredningen föreslagna anslagen till basorganisationen
på 1,5 milj. kr. och för civilt inriktad forskning på 1,3 milj. kr.

Utredningen anser, att FFA-utredningens delförslag angående anstaltens
ekonomiska förhållanden bör ligga till grund för omarbetning av anstaltens
nuvarande taxor och att därvid en allmän sänkning av påläggsnivån bör
eftersträvas. Försöksanstaltens redovisningssystem bör enligt utredningen
byggas ut för att möjliggöra löpande kontroll av kostnader, intäkter och
taxeutfall. Styrelsen framhåller med anledning härav, att taxorna fortlöpande
ses över.

Styrelsen beräknar antalet tjänster och anslagsbehovet för avlöningar
enligt följande.

Beräknad

ändring

1967/68 per 1.7.1968

Tjänster

Handläggande personal
övrig personal......

102 — 13

131 — 10

233 — 23

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.................................... 7 978 000 + 599 880

Arvoden och särskilda ersättningar............................. 22 000 + 120

8 000 000 + 600 000

Anslagsbehovet för omkostnader beräknas av styrelsen enligt
följande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) år W(iH

133

1. Sjukvård.................................................

2. Reseersättningar...........................................

Därav för utrikes resor......................................

3. Expenser

a) Bränsle, elektrisk energi och vatten........................

b) Kostnader för datamaskiner in. m.........................

c) Övriga expenser.........................................

4 . Publikationstryck..........................................

5. Övriga utgifter

a) Anskaffning och underhåll av försöks- och verkstadsutrustning

m. ....................................................

b) Bibliotek...............................................

c) Avgifter för deltagande i fortbildningskurser................

d) Frakter och transporter..................................

1907/68

Beräknad

ändring

1968/69

19 000
109 000

75 000

+ (i 000

360 000
335 000
280 000

35 000

— 50 000

892 000
35 000

5 000
30 000

+ 244 000

2 100 000

+ 200 000

Från FFA:s anslag till utrustning bestrids kostnader för ersättning,
komplettering och modernisering av befintlig utrustning och för
sådana nyanskaffningar som är nödvändiga för undersökningar av gemensamt
civilt och militärt flygtekniskt intresse.

Anslags- och utgiftsutvecklingen under anslaget budgetåren 1964/65—
1966/67 framgår av följande sammanställning.

Anslag

Utgift

Reservation

1964/65

1965/66

300 000

246 855

342 387

300 000

157 298

485 089

1966/67

300 000

729 893

55 196

1967/68

200 000

Styrelsen anser att en väsentlig uppräkning av utrustningsanslaget skulle
vara väl motiverad. Med hänsyn till den anbefallda restriktiva anslagsprövningen
samt den omständigheten, att viss tunnelanläggning bör bli föremål
för ytterligare intrimning innan en utbyggnad till provning vid planerade
högre fartområden kan ske, yrkar styrelsen inte någon större uppräkning
av anslaget utan föreslår, att det tas upp med 300 000 (-f- 100 000) kr. för
nästa budgetår. Anskaffningen avser främst ett fullföljande av tidigare påbörjad
och planerad rationalisering och modernisering av utrustning enligt
ett långsiktigt program. I

I särskild skrivelse den 20 oktober 1967 har vissa personalföreningar vid
FFA uttalat att de i FFA-utredningens betänkande angivna finansieringsprinciperna
varken ger den stadga åt verksamhetsplaneringen som är behövlig
eller den trygghet i anställningen som personalen bör ha rätt att
vänta sig. FFA bör få sådana ekonomiska garantier att en ytterligare reducering
av verksamheten inte behöver riskeras. Föreningarna hemställer
vidare att FFA beredes möjlighet att, förslagsvis genom arbetsmarknads -

1.34

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

myndigheternas medel för omskolning av friställd arbetskraft, omskola
personal inom verket.

Departementschefen

FFA-utredningen har gjort en kartläggning av nuvarande resurser för
flygteknisk forsknings-, försöks- och utredningsverksamhet och undersökt
behovet av flygteknisk forskning i Sverige. Utredningen har härvid funnit
att främst försåret har ett långsiktigt behov av flygteknisk forskning, ut''
eckling och provning inom landet som inte kan tillgodoses enbart med de
resurser som finns inom industrin och högskolorna. Försvarets behov är
enligt utredningen tillräckligt motiv för att bibehålla FFA i lämplig utformning
och omfattning.

Då utvecklingsarbetet för flygplan 37 slutförts kommer behovet av inhemsk
flygteknisk forskning att understiga resurserna. FFA får härvid en viss överkapacitet.
Utredningen föreslår vissa åtgärder för att göra det möjligt att
utnyttja denna överkapacitet.

Utredningen föreslår sålunda att FFA blir den centrala instansen för
huvudsakligen uppdragsfinansierad forskning, provning och service inom
flygteknik och rymdteknologi. Till försöksanstalten skall koncentreras resurser
för uppdragsfinansierad aerodynamisk forskning och provning, som
tillgodoser behov inom såväl flygteknisk aerodynamik som bvggnadsaerodynamik
och industriell strömningsteknik. Vid försöksanstalten skall vidare
finnas resurser för forskning och provning inom hållfasthetsområdet. Anstalten
bör samarbeta med bl. a. statens provningsanstalt i syfte att förbättra
utnyttjandet av försöksanstaltens resurser.

Till FFA bör föras över av flygförvaltningen bekostad forskningsverksamhet
inom områdena flygmekanik, bioteknologi och flygsimulering. Flygförvaltningens
forskningssimulator flyttas därvid från KTH till FFA. Verksamheten
skall inriktas på att även tillgodose behov inom den civila luftfarten.

En sektion för flygsäkerhetsanalys bör enligt utredningen inrättas vid
FFA genom överflyttning av motsvarande personalenheter vid flygvapnet
och flygförvaltningen. Sektionen skall i första hand utföra och vidareutveckla
redan nu förekommande flygsäkerhetsanalys för flygvapnets och flygförvaltningens
räkning. Dessutom skall sektionen arbeta för introduktion av
motsvarande metodik inom den civila luftfarten. Vid FFA inrättas i anslutning
till simulatorverksamheten en arbetsgrupp för piloturvalsfrågor.

Den s. k. rymdtekniska gruppen bör enligt förslaget föras över från Teleutredningar
AB till FFA och anslutas till en av avdelningarna. Vidare bör en
informations- och dokumentationscentral inrättas vid FFA.

FFA:s mättekniska avdelning bör liksom hittills ha till huvuduppgift att
svara för mätteknik service åt anstaltens övriga forsknings- och provningsverksamhet.
FFA:s driftavdelning bör ges som huvuduppgifter att svara för

Kunyl. Maj.ts proposition nr 109 år 10(iH U15

drift, underhåll och reparationer av försöksanstaltens anläggningar, tillverkning
av modeller och försöksanordningar i den män tillverkningen måste utföras
inom FFA samt för löpande konstruktionsarbeten. Större projekterings-
och anläggningsarbeten bör FFA upphandla genom entreprenadförfarande.
I mån av tillfällig överkapacitet bör driftavdelningen kunna utföra
legoarbeten.

FFA bör inom hela sitt kompetensområde bedriva utrednings- och konsultverksamhet
på uppdrag av myndigheter och enskilda inom och utom landet.

Försöksanstalten anses böra använda eu del av sina intäkter till undersökning
av och arbete inom kunskapsområden, som bedöms få framtida betydelse
i anstaltens verksamhet. FFA:s inriktning bör fortlöpande anpassas
till den tekniska utvecklingen och anstalten bör kunna ta upp arbete inom
nya områden, som inte kan förutses nu.

I fortsättningen bör enligt utredningen forskningsverksamheten vid KTH
begränsas till vad som kan finansieras med anslag från forskningsråd och
fonder eller eljest utföras med av högskolan avlönad personal.

Svenska Flygmotor AB:s aerodynamiska avdelning har hittills utfört vindtunneluppdrag
främst åt SAAB. Enligt utredningens mening bör denna verksamhet
flyttas över till FFA. Detsamma gäller de av försvaret bekostade
beställningarna vid Bofors vindtunnellaboratorium.

FFA bör enligt utredningens mening bibehålla sitt namn och sin ställning
som självständig statlig myndighet. Försöksanstalten bör i princip vara självfinansierad
men bör under en övergångstid få behålla ett visst statligt driftbidrag.
FFA bör garanteras en basorganisation inom områdena aerodynamik
och hållfasthetsteknik med erforderliga servicefunktioner om ca 190 personer.
Utredningen föreslår att styrelsen för FFA inte ges karaktär av
intressentstyrelse. Vidare föreslår utredningen att flygtekniska rådet upplöses.
FFA anses vidare böra omorganiseras i viss mån med hänsyn till
de nya uppgifter som föreslås för anstalten.

Remissinstanserna har vitsordat att det finns ett behov av inhemsk flygteknisk
forsknings- och försöksverksamhet främst för försvaret som motiverar
att FFA bibehålls i sin nuvarande form. Utredningens förslag om koncentration
till FFA av de statliga beställningarna av flygteknisk forskning
och försöksverksamhet har dock avstyrkts av de instanser som berörs av
förslagen.

Jag anser det vara betydelsefullt, att tekniskt-vetenskaplig forskning och
utveckling kan bedrivas inom områden, som är viktiga för totalförsvaret.
Verksamheten vid FFA, där huvuddelen av landets flygtekniska forskning
och provning ntföres, är av betydelse för upprätthållandet av var tekniska
beredskap inom området och en av förutsättningarna för bibehållen valfrihet
inför den framtida flygplan- och robotutvecklingen. Den är därjämte
av betydelse för prognoser och bedömning av den internationella utvecklingen
på längre sikt. .Tåg anser det därför vara väsentligt, att den nuvarande

130

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

kompetensen i stort sett bibehålies vid FFA. Jag förordar att FFA bibehålls
s°m eu självständig myndighet med huvudsaklig uppgift att mot ersättning
bedriva flygteknisk försöks- och forskningsverksamhet. I avvaktan på resultatet
av en utredning om samordning av statliga forskningsresurser som
avses komma att tillsättas senare anser jag mig inte böra ta ställning till
utredningens förslag angående koncentration av den statliga beställningsverksamheten
till FFA. FFA bör dock vara oförhindrad att i samförstånd
med berörda instanser verka för att en sådan koncentration sker i högre
grad än f. n. Vidare bör FFA-utredningens kartläggning av de verksamhetsområden
inom vilka FFA skulle kunna åtaga sig uppdrag tjäna som vägledning
vid Fb A:s fortsatta strävanden att utöka sin ackvisitionsverksamhet.
I avvaktan på samordningsutredningens resultat bör den föreslagna
centraliseringen av informations- och dokumentationstjänsten övervägas
ytterligare.

Försöksanstaltens nuvarande organisation kan vid bifall till vad jag föreslagit
i det föregående bibehållas. De nu försöksvis sammanslagna aerodynamiska
avdelningarna bör dock fr. o. in. den 1 juli 1968 slutligt slås samman
till en aerodynamisk avdelning. Anstaltens storlek och organisation måste
aven i viss män anpassas till omfattningen av aktuella typutvecklingsarbeten
och beställningsverksamhetens utveckling. Det ankommer på anstaltens
styrelse och verksledning att fortlöpande utföra denna anpassning.

Jag finner inte någon anledning att ändra styrelsens storlek och sammansättning.

Flygtekniska rådet bör såsom utredningen föreslagit kunna avvecklas
eftersom jag förutsätter att flygteknisk expertis kommer alt finnas företrädd
inom den styrelse för teknisk utveckling som kommer att anmälas
senare.

Jag delar utredningens åsikt att FFA bör sträva efter att bli självfinansierande.
Under en övergångsperiod bör försöksanstalten dock tilldelas vissa
medel direkt över budgeten. För att garantera försöksanstalten en viss verksamhetsram
bör ca 7 milj. kr. av flygvapnets anslag till anskaffning av
flygmateriel in. m. för budgetåret 1968/69 avses för flygteknisk forskningsoch
försöksverksamhet vid FFA. I övrigt bör FFA tilldelas samma nettobelopp
utanför ramen för det militära försvaret direkt över budgeten som
för innevarande år, dvs. sammanlagt 1,5 milj. kr. FFA bör däremot inte
garanteras någon basorganisation av viss minimistorlek.

Den ekonomiska delutredningens förslag bör ligga till grund för en omarbetning
av anstaltens nuvarande taxor. I fråga om verksamhet som bedrivs
på uppdrag av andra än försvarets myndigheter bör full kostnadstäckning,
inkl. komplementkostnader, eftersträvas. När det gäller verksamhet
för försvarets myndigheter anser jag att frågan om täckning av komplementkostnader
bör övervägas ytterligare, dock senast i samband med att
t rågan prövas beträffande försvarets övriga myndigheter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1908 137

Permanenta anläggningar som bekostats av uppdragsgivare bör som hittills
bli kvar i uppdragsgivarens ägo. Hittills gjorda utrustningsinvesteringar
vid FFA bör inte som utredningen föreslagit betraktas som avskrivna.

Anslagskonstruktionen för FFA bör enligt min mening vara sådan att anstalten
iår möjligheter alt kunna disponera ett eventuellt överskott av föregående
budgetårs verksamhet. .lag anser dock i likhet med riksrevisionsverket
att nuvarande bruttoredovisning bör bibehållas.

Jag föreslår följande anslag för FFA, alt anvisas utanför ramen för det
nnhtara försvaret. Härvid skall anslagen Flygtekniska försöksanstalten:
Avlöningar, Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader och Flygtekniska
försöksanstalten: Utrustning utgå ur riksstalen. Under ett reservationsanslag
kallat Bidrag till flygteknisk forskning anvisas 1,5 milj. kr. Häri
ingår det förutvarande utrustningsanslaget om 200 000 kr. Reservationen
under sistnämnda anslag vid utgången av innevarande budgetår bör få föras
över till det nya anslaget Bidrag till flygteknisk forskning. Under ett nytt
förslagsanslag, kallat Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet,
anvisas 10,3 milj. kr. till avlöningar och omkostnader vid FFA. Utgifterna
under anslaget skall täckas av uppbördsmedel. Jag beräknar inkomsterna
av beställningar för försvaret och SAAB till 7,3 milj. kr. med hänsyn till att
utvecklingsarbetena för flygplan 37 ännu inte är helt avslutade. Övriga
beställningar beräknar jag ge inkomster om 1,5 milj. kr. Slutligen tas
ä\en nyssnämnda anslag av 1,5 milj. kr. till forskningsverksamhet upp som
uppbördsmedel under anslaget. Den av Kungl. Maj:t fastställda staten
för anslaget bör göras upp enligt följande.

1967/68

Utgifter

Avlöningar

Avlöningar till tjänstemän........................ 7 978 ooo

Arvoden och särskilda ersättningar................. 22 000

8 000 000

Omkostnader 2 100 000

Summa kr.

Uppbördsmedel

Ersättning för flygteknisk forskning för försvaret och SAAB ......

Ersättning för övrig uppdragsverksamhet.......................

Utnyttjad del av reservationsanslaget Flygtekniska försöksanstalten:

Forskningsverksamhet.................................

± 0

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer för flygtekniska försöksanstaltens
verksamhet som jag angett i det föregående,

b) till Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksam -

Anslag

1968/69

Mynd. Dep.chelen

8 577 880 8 077 000

22120 23 000

8 600 000 8 100 OOO

2 300 000 2 200 000

10 300 000

— 7 300 000

— 1 500 000

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

het för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av
10 300 000 kr.,

c) till Bidrag till flygteknisk forskning för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

N. Civilförsvaret in. m.

IN 3. Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar

1966/67 Utgift 3 776 479
1967/68 Anslag 4 780 000
1968/69 Förslag 5 660 000

Statens civilförsvarsskolor, som omfattar civilförsvarsskolan i Rosersberg
och tre fältskolor, ingår i civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå. Utbildningsbyrån
förestås av en utbildningschef. På skolorna utbildas befäl
i civilförsvarets kårer och personal i de särskilda undsättningskårerna.

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Civilförsvars-

styrelsen

Dep.chefen

Tjänster

Handläggande personal..................

........ 12

Lärarpersonal m. m.....................

........ 63

+ 16

+ 13

Övrig personal.........................

........ >99

2 + 7

174

+ 23

+ 13

1 Därav arbetarpersonal 36

2 Därav arbetarpersonal 7

Anslag

Avlöningar till tjänstemän...............

......... 4 006 000

4-

923 000

+ 815 000

Ersättning åt tillfälliga lärare............

......... 100 000

+

10 000

+ 10 000

Avlöningar till arbetarpersonal...........

......... 674 000

+

187 000

+ 55 000

4 780 000

+ 1 120 000

+ 880 000

Civilförsvarsstgrelsen

1. Kapaciteten vid fältskolorna är ca 5 000 elever per år. Behovet för de
närmaste budgetåren är ca 6 300 elever per år, inräknat viss utbildning lör
statens järnvägar, postverket in. fl. Ytterligare en fältskola behövs för att
utbildningen skall kunna genomföras i avsedd omfattning. En fjärde fältskola
bör dock inte inrättas utan ifrågavarande utbildning 1968/69 provisoriskt
förläggas med hälften till Rosersberg och hälften till Katrineholm.
För att genomföra utbildningen fordras nytillskott av tre civilförsvarslärare
på vardera orten.

2. Styrelsen har planerat att indela landet i ulbildningsregioner på sätt
tidigare anmälts. I vissa av regionerna skulle utbildningen ske med heltidsanställda
lärare, i vissa andra med såväl heltidsanställda som deltidsanställda
instruktörer samt slutligen i vissa med enbart deltidsanställda instruktörer.
Behovet av heltidsanställda lärare beräknas till 35. Behovet av deltids -

139

Kimgl. Maj. ts proposition nr lOf) är 1068

anställda insti uktörer minskar Irån eu *120 till eu 170. Fr. o. in. budgetåret
1907/68 disponeras 10 civilförsvarslärare för lokal utbildning. Erforderligt
nytillskott är 25 lärare, övergången till systemet med utbildningsregioner
bör ske successivt, varför styrelsen för budgetåret 1908/69 tar upp medel
för ett nytillskott av It) civilförsvarslärare.

3. För olika slag av servicefunktioner vid Ilosersbergsskolan och fältskolorna
i samband med ökad utbildningsvolvm fordras 7 arbetare. De kan
ev. ersättas med vapenfria tjänsteplikliga.

4. Löneomräkning 441 480 kr.

Departementschefen

Försvarsutredningen räknar med att civilförsvarets organisation skall
kunna vara i stort sett uppbyggd i och med budgetåret 1971/72. Detta innebär
enligt civilförsvarsstyrelsens beräkningar beträffande den personella
organisationens uppbyggnad en årlig utbildningsvolym fram till och med
budgetåret 1971/72 av 9 350 elever vid den centrala utbildningen och 23 500
vid den lokala utbildningen i länen. Under budgetåret 1966/67 utbildades
på central niva 4 18/ elever och ute i länen 16 127 elever. För budgetåret
1967/68 har styrelsen räknat med en ökad utbildningsvolym. Främst på
grund av rekryteringssvårigheter synes dock ej beräknad ökning av utbildningen
kunna genomföras. Rekryteringen till det lokala civilförsvaret är nu
delvis omlagd genom bl. a. viss tidigareläggning av inskrivningen, vilket
innebär breddning av underlaget för rekrytering och att civilförsvaret årligen
tillförs ett större antal civilförsvarspliktiga än förut. Med hänsyn till
tidigare erfarenheter av i första hand rekryteringsmöjligheterna är det
realistiskt att räkna med viss eftersläpning i den personella uppbyggnaden.

Mot denna bakgrund räknar jag med en årlig utbildningsvolym fram
t. o. m. budgetåret 1971/72 av 9 100 elever i central utbildning, varav
1 250 elever vid befälsskolan i Rosersberg, 1 720 vid undsättningskårsskolan
på samma plats och 6 130 vid de tre fältskolorna samt en årlig lokal utbildning
i länen av ca 22 500 civilförsvarspliktiga. För att öka lärarkapaciteten
vid fältskolorna räknar jag med 100 000 kr. i medel till anställning av
extralärare. För lokal utbildning har styrelsen f. n. tio heltidsanställda
lärare. Erfarenheterna av heltidsanställda lärare är goda och innebär lättnader
för länsstyrelserna. Jag biträder därför förslaget om ytterligare ökning
av antalet sådana lärare under nästa budgetår med tio (340 000 kr.).

.lag räknar med att den arbetarpersonal som styrelsen begär i huvudsak
skall kunna ersättas med vapenfria tjänsteplikliga och tar därför inte upp
några medel för ändamålet.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning till sammanställningen
beräknar jag anslaget till 5 660 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt till Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 5 660 000 kr.

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

N 4. Statens civilförsvarsskolor: Omkostnader

1966/67 Utgift 2 480 091
1967/68 Anslag 3 562 000
1968/69 Förslag 3 880 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Civilförsvars-

styrelsen

Dep.chefen

Utgifter

1. Sjukvård...................................

11 000

+

2 000

+ 2 000

2. Reseersättningar.............................

400 000

+

185 000

+ 50 000

3. Expenser

a) bränsle, lyse, och vatten...................

241 000

+

54 000

b) övriga expenser...........................

275 000

+

17 000

4- 17 000

4. Övriga utgifter

a) mark- och vägunderhåll....................

75 000

+

51 000

+ 25 000

b) inköp och underhåll av inventarier för utbild-

ningsändamål.............................

185 000

23 000

— 95 000

c) anskaffning och underhåll av utbildnmgsan-

ordningar och utbildningsmateriel in. m......

1 600 000

+

700 000

+ 200 000

d) mathållning vid Rosersbergsskolan..........

446 000

31 000

— 65 000

el kost och logi in. m. enligt avtal för verksamhe-

ten vid fältskolorna........................

1 220 000

+

391 000

+ 300 000

f) driftkostnader för fordon in. m..............

225 000

+

23 000

+ 10 000

g) information till civilförsvarsbefälet..........

80 000

+

16 000

h) diverse utgifter...........................

211 000

j.

42 000

+ 20 000

Summa utgifter

4 969 000

+

1 427 000

+ 464 000

Särskilda uppbördsmedei

Inkomster av tillhandahållna förnödenheter........

1 407 000

+

164 000

+ 146 000

Nettoutgift

3 562 000

+

1 263 000

+ 318 000

Civilförsvarsstyrclsen

4 c) Enligt planen för utbyggnad av ruinstaden i Rosersberg skulle
fjärde etappen utbyggas budgetåret 1967/68. Medel för ändamålet har inte
anvisats, varför medel begärs för budgetåret 1968/69 (425 000 kr.). För
civilförsvarsskolorna i Tylösand och Nyadal begärs medel till utbyggnad av
övningsanordningar i brandtjänst samt till Rosersberg och Katrineholm
medel för komplettering av dylika anordningar (totalt 230 000 kr.). För
civilförsvarsskolan i Tylösand begärs 12 000 kr. för bensinstationsanläggning.
För att hårdgöra planer till övningsplatser för skyddslednings- och underhållstjänst
begärs tillsammans 80 000 kr. I övrigt beräknas medel för
underhåll av utbildningsanordningar och materiel in. in. till ett belopp av
1 553 000 kr. Sammanlagt begärs alltså 2 300 000 kr. under delposten.

D e partemen t schef en

Under anslagsposten Övriga utgifter beräknas till anskaffning och underhåll
av utbildningsanordningar och materiel in. in. 1,8 milj. (+ 200 000)
kr. Jag räknar härvid med att bl. a. viss utbyggnad av ruinstaden i Ro -

141

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 ur 1968

sersberg skall kunna ske och alt övningsanordningarna för utbildning i
brandtjänst skall kunna förbättras vid skolorna. Medel till kost och logi
in. in. vid fältskolorna räknas upp med 300 000 kr. på grund av den ökade
utbildningsvolym vid dessa skolor som jag redovisat under närmast föregående
anslag.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens civilförsvarsskolor: Omkostnader för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 3 880 000 kr.

N 5. Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. in.

1966/67 Utgift 4 854 181
1967/68 Anslag 7 900 000
1968/69 Förslag 7 900 000

Från anslaget bestrids kostnader för avlöningsförmåner och andra ersättningar
till civilförsvarspliktiga. Ersättningsbestämmelserna finns huvudsakligen
i dels kungörelsen den 30 november 1962 (nr 619; ändr. 1963: 308,
1966: 272, 1967: 431) om avlöning m. in. till civilförsvarspliktiga, dels kungörelsen
den 16 november 1962 (nr 578; ändr. 1967: 248) om befälsanställning
i civilförsvarets krigsorganisation, dels familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99; omtryck 1960: 152, ändr. 1962:674, 1963: 112,
1966: 271) samt kungörelsen den 29 mars 1946 (nr 101; omtryck 1960 : 153,
ändr. 1962:675, 1963:113) med närmare bestämmelser angående tillämpning
av familjebidragsförordningen.

1. Penningersättningar....................

2. Avlöningar och premier till befälsanställda

3. Reseersättningar.......................

4. Familjebidrag.........................

Beräknad ändring
1968/69
Civillörsvars styrelsen

Dep.chefen

1967/68

6 001 000
217 000
1 132 000
550 000

7 900 000

+ 206 000

+ 83 000
+ 227 000

+ 516 000

— 142 000

+ 17 000
+ 125 000

Civilf örsvarsstyrelsen

ökningarna föranleds av vidgad utbildningsvolym jämfört med budgetåret
1967/68.

Departementschefen

Jag räknar med att avlöningsförmånerna in. in. till civilförsvarspliktiga
under nästa budgetår kommer att utgå efter samma grunder som f. n. Un -

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

dersökningarna rörande en eventuell övergång till ett annat avlöningssystem
för de civilförsvarspliktiga är ännu inte avslutade. Med hänsyn till
detta och föreslagen utbildningsvolym samt tidigare belastning på anslaget
räknar jag med oförändrat belopp för budgetåret 1968/69. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Avlöningar till civilförsvarspliktiga m.m. för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 7 900 000 kr.

N 6. Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning in. in.

1966/67 Utgift 7 009 291

1967/68 Anslag 9 223 000

1968/69 Förslag 10 161 000

Från anslaget bestrids utgifter för den lokala utbildnings- och övningsverksamheten
i länen. Vidare tas under anslaget upp medel för utgifter i
samband med skolundervisning i olycksfallsvård och brandskydd samt
kostnader för bidrag till självskyddsutbildning och till vissa frivilliga organisationer.

Beräknad ändring
1967/68 1968/69

Civilförsvars -

styrelsen

Dep.chefen

Utgifter

1. Lokal utbildnings- och övningsverksamhet

a) lokal utbildning i länen...................

b) lokala övningar i länen....................

c) iordningställande av övningsfält............

d) underhåll och drift av övningsanläggningar. .

2. Kostnader för instruktörsarvoden och förbruk-

ningsmateriel vid skolundervisning i olycksfalls-vård och brandskydd m. m...................

3 990 000

2 444 000
800 000
645 000

500 000

1 800 000
349 000

+ 808 000
+ 829 000

+ 942 000

+ 80 000

+ 400 00»

+ 500 00»
4- 55 00»

3. Bidrag till självskyddsutbildning..............

4. Bidrag till vissa frivilliga organisationer........

+ 42 000

+ 22 00»

Summa utgifter

10 528 000

+ 2 701 000

+ 977 00»

Särskilda uppbördsmedel

Inkomster av verkskyddsutbildning m. m........

1 305 000

+ 28 000

+ 39 00»

Nettoutgift

9 223 000

+ 2 673 000

+ 938 00»

Civilförsvarsstyr elsen

1 a) Utbildningen i länen beräknas under budgetåret 1968/69 omfatta
50 600 elevdagar och 320 000 elevtimmar för det allmänna civilförsvarets
personal samt 12 680 elevdagar och 124 000 elevtimmar för personal i
verkskyddet. Den angivna utbildningsvolymen är nödvändig för att uppbyggnaden
skall bli klar personellt under budgetåret 1970/71.

Kostnaderna för utbildningen i länen går upp till 3 925 000 kr. Ökningen
beror helt på ökad utbildningsvolym. Av beloppet faller 924 000 kr. på

143

Kungl. Maj.ts proposition nr 1()i) år l!)t>8

verkskyddsuthildningen. Motsvarande belopp har förts upp som inkomst
under rubriken Särskilda uppbördsmedel. För centralt upphandlad materiel
till den lokala utbildningen fordras 718 000 kr., varav 125 000 kr.
avser materiel för verkskyddsutbildningen. Sistnämnda belopp tas upp som
inkomst under rubriken Särskilda uppbördsmedel.

För utbildning av personal i frivilliga flygkåren beräknar styrelsen
135 000 kr.

b) övningsverksamheten i länen beräknas under budgetåret 1968/69
omfatta ca 560 000 övningstimmar vartill kommer ca 9 500 övningsdagar
för undsättningskårer, 14 övningar med frivilliga flygkåren och nio signalskyddsövningar.
Av kostnaderna, sammanlagt 3 029 000 kr. hänför sig
279 000 kr. till verkskyddsutbildning och materiel för verkskyddsövningar.
Sistnämnda belopp förs upp som inkomst under rubriken Särskilda uppbördsmedel.

För övningsverksamheten, främst för repetitionsövningar med undsättningskårer,
är motorfordonstillgången otillräcklig. Till viss del kan detta
behov täckas genom att utnyttja fordon, anskaffade för mobiliseringsändamål.
I fråga om lastbilar måste behovet dock täckas genom förhyrning
eller genom anskaffning. Då anskaffning i längden blir billigare föreslår
styrelsen att motorfordon inköps för ändamålet. Härför begärs för budgetåret
1968/69 289 000 kr. för att anskaffa tio lastbilar.

c) För budgetåret 1967/68 begärde styrelsen för utbyggnad av övningsfält
i södra och västra Sverige samt för komplettering av övningsanordningar
på övriga lokala övningsfält 1 553 000 kr. sammanlagt. För ändamålen
erhölls 800 000 kr., varför utbyggnaden av övningsfält i södra och
västra Sverige endast till en del kan genomföras under budgetåret 1967/68.
För 1968/69 begärs 1 742 000 kr., varav 800 000 kr. avses för fortsatt utbyggnad
av övningsfälten i södra och västra Sverige och 942 000 kr. för
kompletteringar på övriga lokala övningsfält.

4. I bidrag till Sveriges civilförsvarsförbund och länsförbunden begär
styrelsen 307 000 (38 000) kr. Till Svenska aeroklubben begärs i bidrag
84 000 (4 000) kr.

De partem eu tschefen

Såsom jag tidigare anfört räknar jag med att den personella uppbyggnaden
av civilförsvarets organisation kan avslutas först efter budgetåret
1971/72. Utbildningen i länen bör planeras omfatta ett årligt elevantal av
ca 22 500, vilket jag anser svara mot civilförsvarets möjligheter att rekrytera
personal till sin organisation. Under budgetåret 1966/67 utbildades omkring
16 100 personer, ökningen av utbildningsvolymen för med sig att kostnaderna
i länen går upp till 3 734 000 (+300 000) kr. Till detta kommer
600 000 kr. för centralt upphandlad materiel till utbildningen och 56 000 kr.

144

Kungl. Maj:t» proposition nr 109 år 1968

för utbildning av medlemmar i vissa frivilliga organisationer.

övningsverksainheten i länen bedrivs enligt de riktlinjer som dragits
upp i prop. 1964: 1 (bil. 13 s. 159). Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit
viss ökad verksamhet för budgetåret 1968/69. Jag bedömer det emellertid
tveksamt om en sådan ökad verksamhet kan genomföras av länsstyrelserna
med de resurser som f. n. står dem till buds. Jag räknar därför med en i
stort sett oförändrad övningsvolym för nästa budgetår och oförändrat anslag
(2 444 000 kr.) jämfört med innevarande budgetår. Jag har därvid
inte tagit upp medel för inköp av motorfordon för övningsverksainheten
enligt styrelsens förslag.

En fortsatt förbättring av utbildnings- och övningsanordningarna för
den lokala utbildnings- och övningsverksainheten i länen är behövlig.
Civilförsvarsstyrelsen har funnit det lämpligt att förlägga ett övningsfält
för malmöregionen i anslutning till de militära övningsområdena i Revinge.
Jag räknar för detta ändamål ytterligare medel under anslaget för budgetåret
1968/69. Sammanlagt tar jag upp för lokala utbildnings- och övningsanordningar
1 300 000 (+ 500 000) kr. Beloppet bör också medge begränsad
komplettering av anordningarna vid lokala övningsfält i övrigt.

För de frivilliga organisationernas verksamhet förordar jag en höjning
av bidragen med hänsyn till allmänna koslnadsstegringar (+ 22 000).

Beträffande beräkningen av anslaget i övrigt hänvisar jag till sammanställningen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa kostnader för cioilförsvarsutbildning m. m.
för bugetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 10 161 000
kr.

N 11. Bidrag till byggande av skyddsrum

1966/67 Utgift 16 281 080 Reservation 65 094 292
1967/68 Anslag 19 500 000
1968/69 Förslag 19 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för statsbidrag till kommuner för att
anordna och utrusta skyddsrum till civilförsvarets ledningscentraler, övriga
skyddsrum för civilförsvarspersonal in. in. och skyddsrum för befolkningen.
Bidragsbestämmelserna återfinns huvudsakligen i 42 § civilförsvarslagen
den 22 april 1960 (nr 74) och i beslut den 24 november 1944 med bestämmelser
om statsbidrag till kommuner till kostnader för anordnande av
allmänna skyddsrum. Från anslaget bestrids också kostnader i samband
med förordnande enligt 28 och 29 §§ civilförsvarslagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

145

1. Ledningscentraler......................

2. Övriga skyddsrum förcivilförsvarspersonal

3. Radioutrustning till allmänna skyddsrum .

4. Skyddsrum för befolkningen.............

m. in.

Bemyndigande Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Civilförsvars -

tl 150 000

4 000 000

1 000 000

3 350 000

styrelsen

+ 14 610 000
— 1 000 000
+ 260 000
+ 25 660 000

Dep.chefen

+ 590 000

— 1 000 000
+ 260 000
— 350 000

19 500 000

+ 39 530 000

— 500 000

Civilförsvars styrelsen

Civilförsvarsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret begärt
bemyndigande att få medge statsbidrag till byggande av skyddsrum till
ett belopp av 59 030 000 kr. och beräknat anslaget till 48 030 000 kr. Styrelsen
har därefter i promemoria den 17 januari 1968 kommit in med förslag
till beräkning av de under anslaget upptagna ändamålen med hänsyn
till den kostnadsram som preliminärt angetts i prop. 1968: 1 bil. 6 s. 148.

1. Av beloppet beräknas 8 220 000 kr. för nybyggnader och projektering
av bergfasta ledningscentraler och 4 020 000 kr. för om- och tillbyggnad
m. m. av ledningscentraler inklusive projektering. Härjämte begärs
13 520 000 kr. för att täcka kostnader för bergfasta ledningscentraler som
beslutats före budgetåret 1963/64.

2. Till fortsatt utbyggnad av observationsplatser tas upp 500 000 kr. och
till skyddsrum för framskjutna enheter 2 500 000 kr.

3. Beloppet avser beräknade kostnadsökningar för radiomateriel som
beställs för leverans t. o. m. budgetåret 1968/69.

4. I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till styrelsens förslag
om återinförande av skyldigheten att bygga enskilda skyddsrum i de 14
största städernas innerområden har styrelsen begärt medel för fortsatt
utbyggnad av befolkningsskyddsrum enligt fastställd plan och begär
17 960 000 kr. för ändamålet.

För att täcka kostnader för befolkningsskyddsrum som beslutats före budgetåret
1963/64 beräknas 6 650 000 kr.

För om- och tillbyggnad samt komplettering av utrustning för befolkningsskyddsrum
begärs 1 400 000 kr. Till bidrag till skyddsrum som anordnas
av kommuner och enskilda i undervisningsanstalter begärs 3 000 000
kr.

Departementschefen

Utbyggnaden av allmänna skyddsrum för civilförsvarets verksamhet
pågår inom ramen för Jämnade bemyndiganden och enligt skyddsrumsplaner
som godkänts av Kungl. Maj:t.

10 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

146

Kungl. Maj:tu proposition nr 109 år 1968

Under budgetperioden 1963/68 har civilförsvarsstyrelsen medgetts att
besluta om statsbidrag till skyddsrum till ett sammanlagt belopp av 99,5
milj. kr. För samma tid har anvisats tillsammans 84,6 milj. kr. Den 30
juni 1968 kommer bemyndiganden att sakna täckning i betalningsmedel
till ett belopp av 14,9 milj. kr.

Inom försvarsdepartementet pågår utredningsarbete i syfte att belysa hur
skyddsrumsbyggandet i framtiden skall utformas, bl. a. i de större städernas
innerområden. Mot den bakgrunden anser jag att det för budgetåret 1968/69
inte bör tas upp något bemyndigande att börja bygga nya befolkningsskyddsrum.

Försvarsutredningen har i sitt utkast till budgetplan för civilförsvaret
för tiden 1968/69—1974/75 tagit upp för budgetåret 1968/69 i prisläge maj
1967 till ledningscentraler 11 milj. kr., varav 5 milj. kr. avses vara betalningsmedel
för ledningscentraler beslutade före budgetåret 1963/64. Till
skyddsrum för framskjutna enheter och observationsplatser har beräknats
3 milj. kr. Kostnaderna för bidrag till skolskyddsrum har utredningen därutöver
räknat in i budgetplanens grundkostnader. Inom den kostnadsram,
som står till civilförsvarets förfogande för budgetåret 1968/69 sedan prisreglering
in. in. skett, föreslår jag följande. För att projektera och bygga nya
ledningscentraler tas upp 3 720 000 kr. och för vissa ombyggnadsarbeten i
redan befintliga ledningscentraler samt inredning och utrustning av ledningscentraler
3 020 000 kr. För att bestrida kostnadsökningar för bergfasta
ledningscentraler för vilka medel anvisats före budgetåret 1963/64 beräknas
5 milj. kr. Till övriga skyddsrum för civilförsvarspersonal tar jag upp ett
belopp av 3 milj. kr. Till radioutrustning för allmänna skyddsrum beräknar
jag 1 260 000 kr.

Beträffande skyddsrum för befolkningen tar jag upp för bidrag till skyddsrum
i undervisningsanstalter 3 milj. kr.

Det totala medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 19 milj. kr. för
nästa budgetår. Något bemyndigande härutöver finner jag inte erforderligt.
Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t, med utgångspunkt från
de särskilda planerna för verksamheten, äga närmare bestämma om inriktningen
av investeringarna och användningen av medlen för olika ändamål.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit kommer sålunda den 30 juni 1969
bemyndiganden att medge statsbidrag till skyddsrum att sakna täckning
av betalningsmedel till ett oförändrat belopp av 14,9 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att statsbidrag utgår
för anordnandet av skyddsrum inom en kostnadsram
av 19 000 000 kr.,

b) till Bidrag till byggande av skyddsrum för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968 147

N 13. Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvars -ändamål

1966/67 Utgift 553 498 Reservation 5 236 226
1967/68 Anslag 3 000 000

1968/69 Förslag 4 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag till kommuner för att
anordna branddammar för civilförsvarsändamål. Statsbidraget utgår enligt
42 § civilförsvarslagen med två tredjedelar av kostnaderna. Bidragsbestämmelserna
i övrigt finns i Kungl. Maj:ls beslut den 26 januari 1951
(ändr. den 7 december 1956).

Civilförsvar sstyr elsen

Enligt den uppgjorda planen för utbyggnaden av branddammar beräknas
för budgetåret 1968/69 en bemyndiganderam av 6 milj. kr. Medelsbehovet
anger styrelsen till 5 milj. kr.

Departementschefen

Under budgetperioden 1963/68 har bemyndiganden att bevilja statsbidrag
till branddammar för civilförsvarsändamål lämnats inom en kostnadsram
av 11,7 milj. kr. Under anslaget har för samma tid anvisats sammanlagt
8,7 milj. kr. Av bemyndigandena kommer alltså ett belopp av 3
milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel den 30 juni 1968.

De planer för byggande av branddammar som civilförsvarsstyrelsen lade
fram i anslagsframställningen för budgetåret 1965/66 och som redovisades
i prop. 1965: 1 (bil. 13 s. 192—193) bör ligga till grund också för fortsatt
verksamhet. För nästa budgetår föreslår jag att bemyndiganden att medge
bidrag till kommuner för att anordna branddammar lämnas inom en kostnadsram
av 4 milj. kr. och att samma belopp tas upp i anslag.

Vid bifall till mina förslag kommer alltså även den 30 juni 1969 bemyndiganden
att bevilja statsbidrag till branddammar för civilförsvarsändamål
att sakna täckning av betalningsmedel till ett belopp av 3 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t alt medge att bidrag utgår
till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål
inom en kostnadsram av 4 000 000 kr.,

b) till Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar
för civilförsvarsändamål för budgetåret 1968/69
anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

N 14. Signalskyddsmateriel för civila myndigheter

1968/69 Förslag 600 000

Frågan om signalskyddets ledning och samordning har nyligen utretts
av en särskild sakkunnig. Utredningsmannens förslag har remissbehandlats.
Beträffande mina ställningstaganden får jag hänvisa till en inom försvarsdepartementet
upprättad promemoria, som torde få överlämnas till riksdagens
vederbörande utskott. Sammanfattningsvis innebär mina förslag att
överbefälhavaren övertar den av Kungl. Maj :t 1959 inrättade signalskyddsnämndens
ansvar för ledning och samordning under Kungl. Maj :t av signalskyddet
inom totalförsvaret.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 149) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av viss sambandsmateriel
m. m. för budgetåret 1968/69 beräkna ett reservationsanslag av

1,5 milj. kr. Den fortsatta beredningen har visat att något sådant anslag
inte bör anvisas. Utgifter för utveckling av signalskyddsmateriel för totalförsvaret
bör i fortsättningen beräknas inom ramen för det militära försvaret
och medel anvisas under reservationsanslaget Signalskyddsmateriel.
För anskaffning och underhåll av signalskyddsmateriel för civila myndigheter
bör även i fortsättningen anvisas medel utöver krigsmaktens ram.
Jag föreslår att för ändamålet anvisas ett nytt reservationsanslag med benämningen
Signalskyddsmateriel för civila myndigheter.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 600 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Signalskyddsmateriel för civila myndigheter för
budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 600 000
kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 är 1968

149

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder
Försvarets fabriksverk

Försvarets fabriksverk inrättades som affärsdrivande verk år 1943 och
fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1965 års riksdag. Enligt
instruktionen för fabriksverket skall verket bedriva tillverkning, försäljning
och underhåll av krigsmateriel, tillverkning och försäljning av civila
verkstadsprodukter samt tvätterirörelse. I verkets uppgifter ingår även
försäljning av staten tillhörig övertalig och kasserad materiel.

I fabriksverket ingår sex nytill verkande fabriker, nämligen
Åkers krutbruk (Äkersgruppen), Vanäsverken i Karlsborg, Zakrisdalsverken
i Karlstad, Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna, torpedverkstaden
i Motala och beklädnadsverkstaden i Karlskrona. Av dessa
fabrikers militära tillverkning kan nämnas finkalibriga vapen och pansarvärnsvapen
samt ammunition till dessa, robotar, raketer och torpeder. Av
fabrikernas civila tillverkning kan nämnas kylsystem, kylkompressorer,
styrväxlar samt slip- och polermaskiner. Därjämte tillverkas uniformer
för såväl militär som civil användning.

När det gäller fabriksverkets uppgifter i fråga om underhåll av
krigsmateriel kan nämnas att fabriksverket förvaltar statens aktier
i det halvstatliga AB Teleunderhåll som jämte den till fabriksverket
hörande teleunderhållsverkstaden i Göteborg fullgör underhållsuppgifter
i fråga om försvarets telemateriel. Fabriksverket har fr. o. in. budgetåret
1967/68 tillförts ökade uppgifter inom underhållsområdet. Sålunda har
driften vid centrala flygverkstaden i Arboga övertagits av fabriksverket
den 1 juli 1967. I det föregående (s. 14) har jag föreslagit att även flygverkstäderna
i Malmslätt och Västerås skall föras över till fabriksverket.
Jag avser att ytterligare redogöra för denna fråga i det följande.

Fabriksverkets tvätterirörelse bedrivs vid tretton tvätterier, som
utför vattentvätt och reparation av textilier. Vid flertalet tvätterier finns
även anläggningar för kemisk tvätt. Tvätterierna betjänar försvarets förband
samt statliga och landstingsägda sjukhus m. in.

Försäljningen av staten tillhörig övertalig och kasserad materiel slut -

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

ligen bedrivs genom en särskild enhet, överskottsförsäljningen.
Försäljningen sker på ett flertal platser i landet.

1* Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

1966/67.........................

Ing. behållning

Anslag

Utgift

1967/68.....................

1968/69 fabriksverket.............

dep.chefen...............

1 Preliminärt belopp

60 600 000
59 100 000

''58 400 000
*58 400 000

I skrivelse den 31 augusti

1967 har försvarets fabriksverk hemställt om

investeringsanslag för budgetåret 1968/69. Av skrivelsen och i anslutning
till denna lämnade uppgifter inhämtas följande.

Ekonomisk översikt m. m.

Beträffande fabriksverkets ställning i ekonomiskt hänseende framgår
av balansräkningen för försvarets fabriksverks fond, att fondens tillgångar
(exkl. arméförvaltningens anläggningar) den 30 juni 1967 uppgick till
sammanlagt 324,4 milj. kr. mot 264,1 milj. kr. föregående år. Skulderna
llPP8ick till 184,9 milj. kr. mot 153,6 milj. kr. året dessförinnan. Kapitalbehållningen
den 30 juni 1967 uppgick följaktligen till 139,5 milj. kr. mot

110,5 milj. kr. år 1966, vilket innebär en ökning under budgetåret 1966/67
med 29 milj. kr.

Fabriksverkets vinst- och förlusträkning för budgetåret 1966/67 utvisar
ett bruttoöverskott på 18,1 milj. kr. Beloppet understiger föregående års
bruttoöverskott med ca 5,2 milj. kr. Följande sammanställning visar
variationerna i fabriksverkets vinst- och förlusträkningar (exkl. arméförvaltningens
anläggningar) under de senaste tre budgetåren.

Sammandrag av vinst- och förlusträkningar budgetåren 196M67

Intäkter

1964/65

1965/66

1966/67

Rörelsen....................

Försäljning av anläggningstillgångar..............

44 033

60 ldil UUä

121 112

94 000

12 920 912

23 280 714

18 082 096

Kostnader

Avskrivningar på fastigheter................

Avskrivningar på maskiner..............

Kostnader för utveckling, rationalisering in. m......

5 209 9fi2

1 170 423

3 449 502
14 351 712

4 309 077

1 475 619
3 894 444
6 358 392
6 353 641

Till statskontoret inlevererat överskott.......

3 657 753

12 920 912

23 280 714

18 082 096

Av sammanställningen framgår, att avskrivningarna för budgetåret
1966/67 var (1,5 -f- 3,9) 5,4 milj. kr. Verksamheten för detta budgetår har

Kungl. Maj:ts proposition nr t OV år WOH 1 •>''

alltså gett cll nettoöverskott på (18,1 5,4) 12,7 milj. kr. I procent av del

i medeltal disponerade kapitalet var överskottet 10,1 under budgetåret
1966/67 mot 19,1 under budgetåret 1965/66.

Vinst- och förlusträkningarna upptar på kostnadssidan de medel som
fabriksverket inlevererat till statsverket. Del överskott, som fabriksverket
enligt bestämmelserna angående förvaltningen av försvarets fabriksverks
fond skall inleverera till statsverket, uppgick för budgetåret 1966/67
med utgångspunkt från kapitalbehållningen den 1 juni 1966 till 6,4
milj. kr. För budgetåret 1965/66 var motsvarande summa 4,3 milj. kr. 1 avskrivningsmedel
har vidare inbetalats sammanlagt 5,4 milj. kr. under budgetåret
1966/67 mot 4,6 milj. kr. under budgetåret dessförinnan. Fabriksverket
har alltså till statsverket betalat sammanlagt 11,8 milj. kr. under det
närmast förflutna budgetåret mot 8,9 milj. kr. under budgetåret 1965/66.

Intäkternas ökning under budgetåret 1965/66 berodde enligt fabriksverkets
tidigare redovisade uppfattning på orderingångens ökning under
tidigare år. Resultatet var enligt verket osedvanligt gott. Det försämrade
resultatet under budgetåret 1966/67 beror enligt fabriksverket på den
minskade orderingången och den skärpta priskonkurrensen. Fabriksverket
framhåller att priskonkurrensen varit så hård att verket i viss utsträckning
tvingats godtaga order, där utsikterna till full kostnadstäckning legat i
möjligheterna att snabbt och radikalt rationalisera produktionen.

Den fakturerade omsättningen vid fabriksverket uppgick under budgetåret
1966/67 till 213,9 milj. kr. mot 205,3 milj. kr. under budgetåret
1965/66. Av omsättningen på 213,9 milj. kr. hänför sig 146,9 milj. kr. till
huvudkontoret och fabrikerna, 49,5 milj. kr. till tvätterierna och 17,5 milj.
kr. till överskottsförsäljningen. Det för överskottsförsäljningen angivna
beloppet avser även försäljning av ett antal bussar, som slopats i samband
med omläggningen till högertrafik.

ökningen av omsättningen under budgetåret 1966/67 hänför sig främst
till produktionen vid de nytill v erkände fabrikerna, i första
hand Äkers krutbruk (Äkersgruppen) och torpedverkstaden i Motala. När
det gäller faktureringens fördelning på kunder kan noteras att exporten
av försvarsmateriel minskade med 37 % under budgetåret 1966/67 jämfört
med närmast föregående budgetår. Rnligt fabriksverkets uppfattning
beror minskningen inte på minskad konkurrenskraft hos de produktei,
som fabriksverket saluför, utan i huvudsak på exportrestriktioner.

Orderingången vid de nytillverkande fabrikerna bär minskat under
budgetåret 1966/67 och uppgick till 165 milj. kr. mot 177,2 milj. ki. under
budgetåret 1965/66. Beställningarna från det svenska försvaret har emellertid
ökat från 110 milj. kr. under budgetåret 1965/66 till 116 milj. kr.
under budgetåret 1966/67. Bland de större materielorder som fabriksverket,
ofta i hård konkurrens, lyckats erhålla från de svenska försvarsgrensförvaltningarna
kan framförallt nämnas beställningar av en ny typ av spräng -

la2 Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

granat till 84 mm granatgevär och av torpeder samt artilleri- och handvapenammunition.
Vad gäller exporten så motsvaras den minskade faktureringen
av en minskad orderingång under budgetåret 1966/67. Orderingången
uppgick nämligen under budgetåret 1966/67 till 27,5 milj. kr. mot

48,9 milj. kr. under budgetåret 1965/66. Värdemässigt betyder detta en
minskning av exportorderna med nästan 44 %. Exportförsäljningen har huvudsakligen
varit inriktad på 84 mm granatgevärssystemet.

Försäljningen av civila produkter har ökat något, nämligen från 18,3
milj. kr. under budgetåret 1965/66 till 21,4 milj. kr. under budgetåret
1966/67. Detta kan helt hänföras till att orderingången vid beklädnadsverkstaden
i Karlskrona ökat från 10,6 milj. kr. till 14,5 milj. kr. Huvuddelen
av beställningarna eller 11,8 milj. kr. kommer från civila köpare.

Orderingången under de fem senaste budgetåren för produkter från de
nytillverkande fabrikerna framgår av följande tabell.

Budgetår

Totalt

Försvarsmateriel

Civilmateriel

inom landet

utom landet

inom landet

utom landet

1962/63...........

109,3

91,1

131.2

177.2
165,0

63.2

24,8

72.2
110,0
116,1

37,4

48.7

43.1

46.7

25.2

7,2

1963/64.........

1,5

1964/65...........

14,3

3,3

1965/66.............

10,7

5,2

1966/67...........

18.3

21.4

2,2

2,3

Försäljningsvärdet av inneliggande ej upparbetad orderstock utgjorde
vid utgången av budgetåret 1966/67 ca 133 milj. kr. mot 161 milj. kr. vid
utgången av närmast föregående budgetår. Orderstocken är relativt väl
fördelad mellan de nytillverkande fabriksenheterna. För torpedverkstaden,
Carl Gustafs stads gevärsfaktori och Vanäsverken beräknas den ge full sysselsättning
under ca ett och ett halvt år medan den för övriga fabriker bedöms
motsvara sysselsättningen under ca sex månader med nuvarande antal
arbetare.

Utvecklingen vid tvätterierna framgår av följande tabell.

Budgetår

Vattentvätt

Kem. tvätt

Skoreparationcr

Fakt. värde

milj. kg

milj. kg

1 000 par

milj. kr.

1962/63.............

28,3

2,7

172

1963/64 ............

32,3

2,9

170

33 1

1964/65 ...........

35,4

3,0

166

37 4

1965/66............

1966/67...........

39,5

42,2

3,2

3,0

164

138

42,9

49,8

1 vätteriernas del av den totala faktureringen för budgetåret 1966/67,
49,8 milj. kr., innebär en ökning av faktureringen med 6,9 milj. kr. jämlört
med budgetåret 1965/66, då faktureringen var 42,9 milj. kr. Av faktureringen
hänför sig 16,4 milj. kr. till militära kunder och 33,5 milj. kr.
till civila statliga och kommunala myndigheter in. fl.

153

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1068

Under budgetåret 1966/67 har tillkommit ett tvätteri i Umeå. Detta ersätter
ett äldre tvätteri med endast ca hälften så stor kapacitet som det
nyuppförda.

I Östersund har ett nytt tvätteri startats under hösten 1967.

Det nya centraltvätteriet i Eskilstuna för mälardalsområdet, som enligl
Kungl. Maj:ts direktiv skall svara för tvättförsörjningen vid sjukvårdsinrättningarna
inom Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län samt
vid Karolinska sjukhuset, håller på att uppföras och beräknas börja sin
verksamhet i slutet av 1968.

ByS&nadsarbetena för nytt tvätteri i Långsele har påbörjats under hösten
1967. Tvätteriet kommer att börja sin verksamhet under första halvåret
1969.

Mellan Malmö stad och fabriksverket har träffats ett av Kungl. Maj:t
godkänt avtal, som innebär att fabriksverket skall arrendera och driva ett
av staden uppfört tvätteri. Verksamheten har nyligen satts igång. Genom
avtalet kommer fabriksverket att ha kapacitet för behandling av tvättgods
även från Malmöhus län. Tvättbehovet inom skåneregionen har därmed
temporärt tillgodosetts.

Preliminära diskussioner om nytt eller utvidgat samarbete förs med
ytterligare statliga och kommunala myndigheter m. fl.

Kungl. Maj :t har den 14 juni 1967 fastställt tidsplan m.m. för centraliseringen
av försvarets skoreparationsverksamhet till fabriksverket. Centraliseringen
beräknas inte medföra några investeringsbehov under budgetåret
1968/69.

Medelsförbrukning under budgetåren 1966/67—1968/69

I följande tabell redovisas de investeringsmedel, som under budgetåret
1966/67 stått till förfogande för försvarets fabriksverk, och den omfattning
i vilken de tagits i anspråk.

Investeringsutfall budgetåret 1966/67 (1 000-tal kr.)

Ing. behållning

Anslag

Medelsförbrukning

Utg. behållning

beräknad i
prop. 1967: 1

faktisk

12 260

28 600

34 700

34 681

6 179

Av tabellen framgår att investeringsramen för budgetåret 1966/67 i det
närmaste helt utnyttjats. En närmare redogörelse för utfallet av investeringsverksamheten
lämnas i det följande.

För budgetåret 1967/68 har investeringsramen fastställts till 35,5 milj.

154

Kangl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

kr. Fabriksverket räknar med att investeringsramen skall bli helt utnyttjad.
Eftersom medelsreservationen vid utgången av budgetåret 1966/67 var
6,2 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1967/68 var 32,9 milj. kr. står tillsammans
39,1 milj. kr. till fabriksverkets förfogande under detta budgetår.
Av detta belopp på 39,1 milj. kr. kan alltså förutses en behållning på 3,6
milj. kr. vid budgetårets utgång den 30 juni 1968.

För budgetåret 1968/69 räknar fabriksverket med en medelsförbrukning
av 58,4 milj. kr. Av detta belopp avses 15 milj. kr. för en rationalisering
av tvätterirörelsen genom anskaffning av ett eget lager av textilpersedlar
för uthyrning till de stora kunderna, landstingens sjukhus. Vid anslagsberäkningen
har fabriksverket på sedvanligt sätt ökat den beräknade medelsförbrukningen
med 10 % för konjunkturreserv samt därefter gjort avdrag
med 3,6 milj. kr. för den vid innevarande budgetårs utgång beräknade behållningen.
Anslagsbehovet blir då för nästa budgetår 60,6 milj. kr., vilket
innebär en anslagsökning med 27,7 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår.

Investeringsprogram

Inledningsvis anger fabriksverket vissa riktlinjer, som varit vägledande
för verket när det gällt att utforma investeringsprogrammet.

Utgångspunkt härvid har varit det påtagligt försämrade resultatet av
fabriksverkets verksamhet, som framgått av redogörelsen i det föregående.
Resultatet kan enligt verkets uppfattning inte ses som en tillfälligt försämrad
räntabilitet. Liksom många andra svenska verkstadsföretag anser
fabriksverket att man under överskådlig framtid bör räkna med högt kostnadsläge
och med risker för ytterligare skärpt priskonkurrens.

När det gäller att söka förbättra räntabiliteten och öka självfinansieringsgraden
inom fabriksverket bör utgångspunkten enligt verkets mening
vara eu såvitt möjligt flexibel ändamålsbestämning. Denna bör dock vara
så fixerad att verksamhetens principiella inriktning inte förändras.

Fabriksverkets primära uppgift att vara leverantör till det svenska försvaret
innebär, att verket måste hålla en kapacitet som inte helt kan utnyttjas
i fredstid, överkapaciteten söker verket i största möjliga utsträckning
utnyttja för civila och utländska militära beställningar. Den kapacitet,
som fabriksverket avsatt för tillverkning av försvarsmateriel för
såväl svenska som utländska kunder, har emellertid på senare år varit
allt svårare att helt utnyttja. Förutom gällande restriktioner för vapenexporten
får svårigheterna enligt fabriksverkets mening i stor utsträckning
ses mot bakgrunden av det köpmotstånd som uppstått hos avnämarländerna
på grund av osäkerheten om försvarskostnadernas storlek och
försvarssystemens utformning.

155

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 190S

Fabriksverkets svårigheter att nå större lönsamhet ökar enligt verkets
uppfattning även av att fabriksverket tillförts uppgifter inom ett helt nytt
område, nämligen underhållsoinrådet. Fabriksverkets ledningsansvar för
centrala ilygverkstaden i Arboga bedöms ur verkets synpunkt som en svår
uppgift. De ytterligare underhållsuppgifter, som enligt framlagda förslag
kan komma att tillföras verket, beräknas ytterligare fördröja eu lönsam
utveckling.

Fabriksverket anser mot denna bakgrund det allt mer angeläget att verksamheten
i större utsträckning inriktas mot tillverkning av civila produkter.
Fn av fabriksverket utförd studie visar att produktionen vid jämförbara
industrier utomlands ofta fördelar sig med hälften på militär och
andra hälften på civil tillverkning. Fabriksverkets försäljning till civila
kunder ökar och bedöms nu börja närma sig 15 % av fabrikernas totala
försäljning.

Det anses sannolikt alt civilförsäljningen även utan speciell planering
för särskilda insatser genom successivt förbättrad marknadsföring skall
kunna bringas att stiga i snabbare takt än f. n. Den takt, som bedöms nödvändig
för att effektivt utnyttja fabriksverkets nuvarande kapacitet och
den kapacitet som uppstår om ytterligare verkstäder med ej helt utnyttjade
resurser överförs till verket, anses emellertid inte kunna uppnås utan
särskilda åtgärder. Detta gör en allt mer intensiv planering för vidgad civil
marknad till en både central och brådskande uppgift för fabriksverket.

Fabriksverket anser det vara av avgörande vikt för verkets hela framtid
att utrymme skapas för de följd- och kompletteringsinvesteringar, vilka
är villkor för en successivt växande produktion. Fabriksverket kommer
snarast möjligt att söka bedöma vilken total omfattning dessa investeringar
måste ges under olika alternativa förutsättningar. Verkets prövning
av behovet av investeringsmedel för produktion av försvarsmateriel och
tvättservice har varit hård för att ge möjlighet till investering i utrustning
för civil produktion. Fabriksverket hemställer såsom närmare anges i det
följande om ett utrymme inom investeringsramen för de nytillverkande
fabrikerna på 5 milj. kr. för investeringar i maskiner för civil tillverkning.

I följande sammanställning lämnas en redogörelse för faktisk resp. beräknad
medelsförbrukning budgetåren 1966/67—1968/69 fördelad på olika
grupper av objekt.

Faktisk

Beräknad utgift

Större investeringsobjekt1

utgift

1966/67

1967/68 1968/69

(1 OOO-tal kr.)

1. Fabriker............................

2. Tvätterier...........................

3. Anskaffning av persedlar...............

15 000

26 714

27 000

38 200

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Övriga investeringar

4. Ersättningsanskaffning av maskiner.....

5. Nyanskaffning av maskiner............

6 071

600

773

6 400

1 000

500

9 600
8 100
1900

7 444

7 900

19 600

523

600

600

Summa

34 681

35 500

58 400

1 Objekt med en total investeringskostnad på 1 milj. kr. och däröver

2 Objekt med en total investeringskostnad understigande 1 milj. kr. utom nyanskaffning av
maskiner

1. Fabriker

För fabriker har föreslagits 10,1 milj. kr., vilket belopp enligt verkets
planer avses fördelas på olika objekt på det sätt som framgår av följande
tablå.

Tidigare Total kost- Återstå- Därav be anmäld

nåd beräk- ende kost- räknad utkostnad
nåd 1967 nåd gift

1.7.1968 1968/69

(1 000-tal kr.)

Åkersgruppen

Anläggning för förstöring (störtning) av ammunition
............................

Zakrisdalsverken

Tillbyggnad av fabrik...................

Vanäsverken

Fabriksbyggnad för lös ammunition och
spårljus.............................

Cad Gustafs stads gevärsfaktori

Ny fabriksanläggning...................

Summa

5 300

5 500

1 000

1 ooo

3 000

3100

3100

2 800

2 300

2 300

23 900

24 900

15 800

9100

35 000

35 800

22 200

10 100

Såsom framgår av tablån har samtliga av objekten i denna anmälts tidigare
för riksdagen. För några av objekten har de beräknade totalkostnaderna
räknats upp i förhållande till de kostnader, som angetts tidigare.
Orsakerna härtill redovisas i det följande liksom även de fall där planerade
nyanläggningar inte beräknas utföras. Vid indexmässiga prisförändringar
har tillämpats kommerskollegiets maskinkostnadsindex i fråga
om maskiner och byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex i fråga om
byggnader.

Anläggning för förstöring (störtning) av ammunition

Den totala kostnaden för anläggningen beräknas nu till 5,5 milj. kr.
mot 5,3 milj. kr. enligt tidigare beräkningar. Orsaken till kostnadsökningen
är indexmässiga prisförändringar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968 157

För denna anläggning behövs 1 milj. kr. för budgetåret 1968/69. Projektet
är därmed avslutat.

Tillbyggnad av fabrik, Zakrisdal

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 191) redogjordes för fabriksverkets planer på
att utöka tillverkningslokalerna vid Zakrisdalsverken för 3 milj. kr. Avsikten
med denna utökning var att internt inom Zakrisdalsverken möjliggöra
en rationell uppställning av maskiner så att line- och grupptillverkning
underlättades. Fabriksverket planerar emellertid en omfattande strukturundersökning
inom verket varvid även produktionens fördelning mellan
de olika produktionsenheterna avses undersökas. Med anledning av utredningen
önskar fabriksverket uppskjuta den planerade tillbyggnaden
till dess den framtida produktionsinriktningen vid Zakrisdalsverken är
helt klar. Några medel för detta projekt begärs därför inte för budgetåret
1968/69.

Fabriksbyggnad för lös ammunition och spårljus, Karlsborg

Frågan om nybyggnad av ammunitionsfabrik i Karlsborg har senast
behandlats i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 192). Därvid anmäldes att fabriksverket
ansett det lämpligt att låta nybyggnaden anstå t. v. ett år med hänsyn till
önskvärdheten att begränsa fabriksverkets investeringskostnader och till
oklarheten beträffande den tekniska utformningen av viss ammunition.
Fabriksverket anmäler nu att verket av samma orsaker som föregående
år funnit att nybyggnaden bör anstå t. v.

Fabriksanläggning för Cad Gustafs stads gevärsfaktori, Eskilstuna

Behovet av ny fabriksbyggnad för Carl Gustafs stads gevärsfaktori har
anmälts i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 192). Kostnadsramen för detta byggnadsprojekt
angavs där till 23,9 milj. kr. På grund av indexmässiga prisstegringar
beräknas kostnaderna nu till 24,9 milj. kr., varav 9,1 milj. kr. behövs
nästa budgetår.

2. Tvåtterier

För tvätterier har föreslagits 13,1 milj. kr., vilket belopp är avsett att
fördelas på följande sätt.

Tidigare Total kost- Återstå anmald

nåd beräk- ende kostkostnad