Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m.m. rörande försvaret

Proposition 1971:110

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj :ts proposition nr 110 år 1971        Prop. 1971:110

Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret; given Stockholms slott den 26 februari 1971.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokoUet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande lill riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt,

GUSTAF ADOLF

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås aft flottiljadministrationen vid Östgöta flygflottilj läggs ned. Av flottiljens tre jaktdivisioner föreslås en som redan är vakanlsatt bli indragen och en utgå i samband med att Blekinge flygflottilj ombeväpnas till jaktflottilj, StäUningstagande till den tredje jaktdivisionens och målflygenhetens organisation och lokaUsering anstår tills vidare.

Förslag läggs även fram om en utvidning av grupplivförsäkringsskyddet för civilförsvarspUktiga.

Slutligen läggs fram förslag beträffande vissa anslag som har tagits upp med beräknade belopp i prop, 1971:1 (bil. 6). Sammanlagt begärs 2 068 453 000 kr., varav 2 052 953 000 kr, på driftbudgeten och 15,5 milj, kr, på kapitalbudgeten.

I-Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 110

Prop. 1971:110

Utdrag av protokoUet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret och anför.

INDRAGNING   AV  FLOTTILJADMINISTRATIONEN   VID ÖSTGÖTA FLYGFLOTTILJ

Inledning

Försvarets fredsorganisalionsulredning — utredningsman f, d, landshövdingen Eric Wesström - som tiUsatles i februari 1967 lämnade samma år två delbetänkanden. Utredningen föreslog indragning av Göta flygflottilj (F 9) i Göteborg, Roslagens flygkår (F 2) i Hägernäs och Södertörns flygflottilj (F 18) i Tullinge.

1 prop, 1968:109 föreslogs att F9 skulle dras in och att F 18 skulle avvecklas som jaktflottilj. Jag framhöll (s, 88) atl man inte borde ta ställning till en avveckling av flottUjadminislralionen vid F 18 eller tiU en nedläggning av F 2 förrän fredsorganisationsutredningen hade lagt fram fullständiga förslag om organisationen av flygvapnets förband inom stockholmsområdet och om flygvapnets skolorganisation. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (SU 1968: 124, rskr 1968: 282),

1 prop, 1970:96 föreslogs att Roslagens och Svea flygkårer skulle läggas ned. Dåvarande Södertörns flygflottilj skulle omvandlas till en skolenhet för utbUdning i huvudsakligen stridslednings- och luftbevakningstjänst och dåvarande Hallands flygkår byggas ut tUl en skolenhet med huvudinriktning på bastjänst. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (SU 1970: 202, rskr 1970: 419).

Fredsorganisationsutredningen har i december 1969 lämnat ett delbetänkande (Stencil Fö 1969:5) om indragning av flottiljadministrationen vid Östgöta flygflottilj (F 3),

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgelts av överbefälhavaren - efter hörande av cheferna för armén och flygvapnet -fortifikalionsförvaltningen, försvarels materielverk, försvarels rationaliseringsinstitut, statens planverk, luftfartsverket, arbetsmarknadsstyrelsen.

Prop. 1971:110                                                                        3

universitetskanslersämbetet, statens naturvårdsverk, länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Skaraborgs län, Linköpings, Kalmar, Karlsborgs och Söderhamns kommuner. Landsorganisationen i Sverige (LO) som bifogat yttrande av Försvarsverkens CivUa Personals Förbund (FCPF), Statstjänstemannens Riksförbund (SR), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S),

Nuvarande organisation

Östgöta flygflottilj (F 3)

Östgöta flygflottilj är förlagd lUl Malmsläll omkring 6 km väster om Linköping, Inom flottiljens område ligger flygmaterielförvaltningens försökscentral (FC) och förenade fabriksverkens centrala verkstad i Malmsläll (CVM), för vUka flottiljen har visst serviceansvar,

F 3 är en jaktflottilj utrustad med flygplan .'J 35 F, En av nottiljens tre jaktdivisioner och ett baskompani är vakantsatta sedan den 1 juli 1967, Enligt flygvapenchefens nuvarande planer för materielomsätt-ningen kommer F 3 på sikt att bestå av endast en jaktdivision och en målflygenhet. En provisorisk målflygenhet är nu utrustad med flygplan S 29 och Sk 60, Personalen för målflygenhetens ledning och markstyrka har tagits frän de vakantsatta eniieterna. Flygplan S 29 planeras bli utbytt mot J 32 B i början av 1970-talet. Enheten beräknas av flygvapenchefen då ha dubbel divisionsstorlek.

F 3 är en normalflottilj utan sektoransvar. Mobiliseringsansvaret är av begränsad omfattning, UlbUdningsbetingelserna för jaktulbildning är relativt gynnsamma. Den ökande flygverksamheten från ett flertal flygplatser och i den civila luftleden Röd 1 saml skjutningar från arméns skjutfält vid infanteriets stridsskola i Kvarn skapar luftrumsproblem som enUgt chefen för flygvapnet kommer atl öka i framliden.

Under år 1969 har en ny rullbana i nord-sydlig riktning lagils i bruk. Banan har tUlkommit för att minska bullerproblemen i Linköping och ge staden möjlighet att växa i västlig riktning. Efter tillkomsten av den nya banan har antalet starter och landningar pä den gamla öst-västliga banan gått ned väsentUgt, Vissa typer av stridsledda övningar är svåra alt genomföra i närheten av basen pä grund av stridsledningssystemets begränsade fredslida omfattning,

FlotlUjens markinnehav i Malmsläll utgör totalt omkring 485 ha av vilka 40 ha är kasernområde och 380 ha flygfältsområde. Återstående 65 ha utgör bl. a, markstridsomräde. Flottiljen förvaltar ett antal krigsflyg-fäll, stril- och teleanläggningar saml målplatsen Kärnskogen, som är belägen omkring 30 km söder om HaUsberg och omfattar omkring 590 ha.

FlottUjens byggnader är lUl stor del från den s. k. lägertiden. De renoverades åren 1940—1945, Med hänsyn till byggnadernas ålder är vi.ss ersättningsbyggnation nödvändig på längre sikt. Insatser krävs framför

Prop. 1971:110                                                                       4

allt beträffande verkstads-, divisions- och kompanUokaler samt kaserner, marketenteri och vissa mässar. Kanslihuset och en av kasernerna är relativt nybyggda. Utgifterna för nybyggnads- och iståndsättningsbehovet vid F 3 beräknas för de tre närmasie sjuårsperioderna tiU 23 mUj, kr. Beräkningen grundar sig på flygvapenchefens planer beträffande F 3. Vid flottiljen fanns den  1  november  1970 ca 400 anstäUda, varav

omkring  hälften  mUitära  och  civUmilitära.   F 3  är ell av flygvapnets mindre förband med årUg utbUdning av omkring 250 värnpliktiga.

Västgöta flygflottilj (F 6)

Västgöta flygflottUj är förlagd lUl Karlsborg,

F 6 är en altackfloltilj utrustad med flygplan A 32, En av flottiljens tre divisioner är indragen sedan den 1 juli 1967. Flottiljen avses under 1970-lalet bU utrustad med flygplan AJ 37,

nottiljens uppgifter är de normala för en altackfloltilj. De omfattar också mobiliseringsansvar för attackdivisioner och basbataljoner. Flottiljen har dessutom vissa uppgifter inom luftförsvarssektor W 2,

UlbUdningsbetingelserna är med hänsyn till tillgången på luftrum goda. Verksamheten vid arméns skjutfäll vid Kråk och försvarels materielverks provskjutningscenlral gör av säkerhetsskäl hård trafikreglering nödvändig i samband med starter och landningar.

Flottiljens markinnehav i Karlsborg uppgår till totalt 255 ha vilket tUlgodoser behoven. Vid flottiljen finns en 2 300 m lång rullbana i riktning nordost-sydväst. Förlängning av denna bana eller utbyggnad av nya banor är inte planerad. Flottiljen har egen målplats vid Enebågen omkring 10 km söder om Karlsborg,

FlottUjens byggnader härstammar huvudsakligen från 1940-talet, Kanslihuset, två förläggningsbyggnader och gymnastiksalen är dock uppförda redan år 1879. En hangar är nybyggd. Nybyggnads- och iståndsättningsbehovet beräknas för de närmasie tre sjuårsperioderna till 18 milj. kr. Beräkningen förutsätter tre flygande enheter vid F 6. Vid flottiljen fanns den 1 november 1970 420 anställda, varav 185 civilanställda.

Kalmar flygflottilj (F 12)

Kalmar flygflottilj är förlagd tiU Smedby omkring 5 km nordväst om Kalmar,

F 12 är en jaktflottilj utrustad med flygplan J 35 F. 1 flottiljen ingår två jaktdivisioner och en roboldivision, TUl flottiljen är förlagd flygvapnets centrala väderskola som utbildar väderbiträden för krigsmaklens behov,

F  12 är sektorflotlilj  för luftförsvarssektor S 2, Flottiljen har stort

Prop. 1971:110                                                                        5

mobUiserings- och krigsförberedelseansvar,

UlbUdningsbetingelserna för jaktutbildning är i storl sett normala. Övningsområdet i luften begränsas av den civUa luftleden Röd 1, En stor del av flygutbUdningen måste därför ske över Östersjön, Den planerade flyttningen av Röd 1 kommer att öka tillgången på luftrum, Slridsled-ningsmöjlighelerna är goda inom hela övningsområdet, FlotlUjens målplats för skjutning mot markmål ligger vid Sandby på Ölands ostkust. Den medger skjutning med alla typer av ammunition. Flygbullerproblemen över kalmarområdet bemästras med trafikreglering och bebyggelseplanering.

Flottiljens markinnehav i Kalmar utgör omkring 480 ha av vUka kasernområdet omfattar 100 och flygfältet 380 ha. Härtill kommer markstridsomrädel om 310 ha beläget omkring 30 km inåt landet och målplatsen på Öland. Denna omfattar omkring 120 ha arrenderad mark. Markinnehavet i Kalmar läcker flottiljens behov. Vid flottiljen finns två rullbanor, en i huvudriktningen nordväst-sydost och en i huvudriktningen nordost-sydväst. Förlängning av dessa banor eller utbyggnad av nya banor planeras inte. Start mot sydost utförs inle och antalet starter i nordostlig riktning har begränsats för att undvika bullerstörningar i staden.

Flottiljens byggnader är tUl övervägande del från 1940-talet, Lokalerna är i huvudsak tillräckliga för nuvarande verksamhet och av god standard. De nybyggnads- och iståndsättningsarbeten som krävs hänför sig till största delen lill personallokaler samt till verkstads- och förrådslokaler. Beräknade utgifter för nybyggnader och iståndsättningar uppgår för de närmaste tre sjuårsperioderna lill 13 milj, kr, under förutsättning av oförändrad verksamhet vid flottUjen.

Rekryteringen tUl flottiljen är god och personalrörligheten ringa. Vid F 12 fanns den 1 november 1970 totalt 519 anställda, av vUka 255 var civUa tjänstemän och arbetare, Värnpliktskontingenlen omfattar omkring 400 värnpliktiga för år.

Försvarets fredsorganisationsutredning Utredningens utgångspunkter och överväganden

Vid utarbetandet av sitt förslag tUl indragning av ytterligare en flottiljadminislration utöver tidigare framlagda förslag om indragning av F 9 och organisationsförändringar inom stockholmsområdet har fredsorganisationsutredningen utnyttjat ett av chefen för flygvapnet utarbetat underlag. Överbefälhavaren har kompletterat detla med främst operativa synpunkter.

Utredningen har inle begränsat sig till val av den flottiljadminislration som bör dras in ulan har också ansett sig böra överväga hur övriga organisationsenheter vid den berörda flottiljen bör lokaliseras och vilka andra förband eller särskUda organisationsenheter som bör lösa flottiljens uppgifter beträffande mobUisering, förvaltning, utbildning m. m. Utred-

Prop. 1971:110                                                                       6

ningen har nänUigen utgått från all verksamheten vid flottiljens samtliga enheter bör omprövas när administrationen avvecklas. Utredningen har vidare bedömt alt en flotlUj även i fortsättningen normalt skall beslå av högst tre flygande divisioner.

Som bakgrund tUl sina förslag redovisar utredningen överväganden som berör bl, a, krigsorganisationen och operativa faktorer saml målflygorganisationen och samhällsfaktorer.

Krigsorganisationen och optrativa faktorer

Vid värdering av de fredsorganisatoriska frågorna har utredningen sökt all i stort klarlägga hur krigsorganisationen kommer att utvecklas, Detla anges ha inneburit betydande svårigheter främst med hänsyn lUl osäkerheten i planeringsunderlaget, bl, a, beroende på att den ekonomiska ramen för materielomsättrUng och nyanskaffning är fastställd endast för en kort lidsperiod. En annan osäkerhetsfaktor är enligt utredningen att etl nytt försvarsbeslut med stor sannolikhet kommer atl föreligga innan föreslagna organisationsförändringar inom flygvapnet hinner genomföras. Vissa studier av fredsorganisalionens utveckling på lång sikt har påbörjats inom utredningen, men de har ännu inte gett resultat som kan utnyttjas i delta sammanhang. Utredningen saknar därför säkert underlag för att kunna värdera förhållandet mellan freds-och krigsorganisationen i framtiden men har strävat efter en lösning som passar in i flera länkbara alternativ för flygvapnets framtida organisation.

För den framlida planeringen av flygvapnets jaktflottiljer, som f, n, är åtta lUl antalet, är enligt utredningen anskaffningen av ett nytt jaktflygplan som ersättning för J 35 av betydelse. Utredningen framhåller alt något beslut därom inte föreligger och atl frågan hänger samman med resultatet av luftförsvarsutredningen. Chefen för flygvapnet har dock i sina långtidsplaner belyst konsekvenserna av ell eventuellt beslut att ersälta flygplansyslem J 35 med flygplansyslem J 37, Utredningen utgår från att antalet jaktdivisioner behälls även om antalet jaktplan i flygplansystem J 37 av ekonomiska skäl måste minskas.

Utredningen bedömer att en viss reduktion av spaningsförbanden kan förutses när nuvarande flygplantyper S 35 E och S 32 skall ersättas med nytt spaningsflygplan. Utredningen bedömer dock att spaningsförbandens materielinnehåll även i framtiden kommer atl medge atl spanings-flottiljen i Nyköping (F ll) behålls liksom den spaningsdivision som är lokaliserad till F 21,

Flygvapenchefens långsiktsplaner upptar enligl utredningen utveckUng av ell lätt altacksyslem utrustat med flygplan Sk 60. Ett fredsförband av divisionsstorlek kommer i enlighet med Kungl. Majits beslut i oktober 1969 alt lokaliseras tUl F 21 i början av 1970-talet, Flottiljen beräknas i framliden beslå av en jaktdivision, en spaningsdivision och en lätt atlackdivision, vUkel enligl utredningen innebär en önskvärd förstärkning av flyg- och basorganisationen i Övre Norrland,

Prop. 1971:110                                                                        7

Den beslutade anskaffningen av flygplansyslem AJ 37 innebär en reducering av antalet flygplan i atlackeskadern. Reduceringen blir enligt utredningen aktuell från början av 1970-talet när flygplan AJ 37 börjar levereras. Utredningen bedömer att flygvapnets behov med hänsyn härtUl uppgår tiU tre altackflotlUjer mol nuvarande fyra. Antalet anges främst av operativa skäl böra minskas på så sätt att F 17 ombeväpnas tiU jaktflottilj, Omväpningen medför enligt utredningen atl den flottiljadmi-nistrafion som skall dras in bör sökas vid en jaktflottilj.

Utredningen finner vid en jämförelse mellan olika jaktflottiljer atl indragning av F 3:s administration medför de minsta operativa nackdelarna av följande skäl, F 3:s mobiUserings- och förvaltningsansvar är relativt litet, F 3 är inte en berghangarbas och inom samma luftförsvarssektor finns yllerligare en jaktflottilj, F 13 i Norrköping, som med viss personalförstärkning kan överta det mobiliserings- och förvaltningsansvar som f, n. åvUar F 3. En indragning av F 3:s flottiljadminislration innebär vidare att endasl två förbandsenheter behöver omlokaliseras, nämligen en jaktdivision och en målflygenhet.

Utredningen har övervägt olika möjligheter att omlokalisera F3:s jaktdivision. Enligt utredningens mening är det från operativa synpunkter men också av förbandsproduktionsskäl lämpligast att lokalisera divisionen tUl F 12 i Kalmar. F 1 2 är den enda jaktflottilj som har endast två flygande divisioner.

Målflygorganisationen

Chefen för flyg-/apnet har i sitt underlag till utredningen föreslagil atl målflygorganisationen blir kvar i Malmslätt. Utredningen anser alt denna lösning inte är tiUfredsställande utan har i stället valt mellan F 6 och F 15 i Söderhamn, Av övningsmässiga och ekonomiska skäl anses målflygorganisationen böra lokaliseras så centralt som möjligt inom siff verksamhetsområde. Det är enligt utredningens uppfattning därför lämpligl att lokalisera målflygorganisationen till F 6 under förutsättning alt statsmakterna godkänner permanent organisation av en målflygenhet.

Innan flygverksamheten på F 6 åter ökar måste — framhåller utredningen ~ samordningen lösas mellan flygverksamheten och skjutningarna vid pansarskjulfältet vid Kråk omedelbart söder om flygfältet samt vid försvarels materielverks provskjutningscenlral norr om Karlsborg. Nuvarande onifattning av flyg- och skjutverksamheten kräver hård trafikreglering vid starter och landningar för att säkerhetskravet skall kunna uppfyUas, F. n. sker årligen omkring 8 000 starter och landningar vid F 6, Om man till F 6 förlägger målflygorganisationen, med en framlida årlig flygtidsproduktion av 12 000 tlygtimmar, beräknas antalet starter och landningar öka till 14 000 för år. Utredningen framhåller emellertid att målflygorganisationens verksamhet har sådan karaktär att huvuddelen av flygverksamheten genomförs inom andra områden än i närheten av basområdet.

Prop. 1971:110                                                                        8

Samhällsfaktorer

Utredningen har undersökt olika kommuners behov av de bidrag som lämnas näringsliv m. m. genom lokalisering av en flottilj inom kommunen. Av de kommuner som utredningen har granskal närmare bedöms Linköping vara den som vid sin fortsatta expansion lättast kan bära bortfallet av en flottilj. Genom industrins expansion, utbyggnaden av regionsjukhuset och tUlkomsten av högre utbildningsanstalter har Linköping under senare år lUlförls ell storl anlal nya arbetstUlfällen,

Om F 3 dras in och dess flygande enheter omlokaliseras enligt utredningens överväganden, kommer flygverksamheten att öka i Karls-borg och Kalmar, Utredningen anser att bebyggelse- och planförhållandena inom dessa kommuner är sådana, att den ifrågasatta ökningen av flygverksamheten med åtföljande buUer kan godtas. Utredningen bedömer att en fullständig indragning från buUersynpunkt skulle vara till fördel för Linköping. Lokaliseringspolitiskt bedöms etl tillskott av arbetstillfällen vara av värde särskUt för Karlsborg, Frågan om atl skaffa lämpliga bosläder åt den personal som kommer att flytta till berörda orter bör enligt utredningen särskilt uppmärksammas. Detta gäller i synnerhet Karlsborg som har liten bostadsproduktion.

Utredningens organisationsförslag

Fredsorganisationsutredningen sammanfattar sina förslag på följande sätt.

FloftUjadminislrationen vid F 3 bör avvecklas. Dit räknas flottilj-stabens olika avdelningar med underlydande verkstäder, serviceinrättningar och förråd samt dessutom specialkompaniet. Den kvarvarande jaktdivisionen och tillhörande baskompani omlokaliseras till F12 i Kalmar, Målflygorganisationen flyttas till F 6 i Karlsborg under förulsällning alt organisationen vinner statsmakternas godkännande. Flottiljens uppgifter beträffande rekrytering, utbildning, mobilisering och förvaltning förs i huvudsak över tUl F 13 i Norrköping, som bör tillföras nödvändig personalförslärkning. De servicefunktioner som F 3 f. n, fullgör för FC och CVM i Malmsläll överfas av F 13, F 3:s flygfält behålls som krigsbas och betjänas av en baslropp ur F 13,

Personal

För alt kunna överväga de personalfrågor, som direkt hänger samman med indragning av F3:s flollUjadministralion och omlokaliseringen av övriga förbandsenheter, har utredningen kartlagt personalläget vid F 3 i detalj.

Inom flottiljadministrationen finns 185 civila anställda, varav 100 är tjänstemän. Antalet militära och civilmilitära tjänstemän är 72,

Prop. 1971:110                                                                      

Vid övriga organisationsenheter vid F 3, som enligl redogörelsen i det föregående f, n. utgörs av Ivå jaktdivisioner med baskompanier samt en målflygdivision med markstyrka, finns 104 miUtära och civilmiUtära tjänstemän saml tre arbetare.

Utredningen räknar med att 34 personer pensioneras fram lill den 1 juli 1974 och att spontana avgångar och förflyttningar tiU andra orter kommer alt äga rum. Vidare räknar utredningen med ull den personal som godtar omplacering kan erbjudas anställning i samband med omlokalisering av förband inom flygvapnet eller fylla vakanser vid andra förband. Annan personal bör enligt utredningen kunna få ny sysselsättning i en så expansiv kommun som Linköping.

Kostnader

Omlokaliseringen av jaktdivisionen och baskompaniet tiU F 12 kräver enligl utredningen investeringar vid denna flottilj. Investeringarna har beräknats till 10 milj, kr. Därav hänför sig 7 milj, kr, till kostnader för hangarer, medan 1 milj, kr, avser föiiäggningslokaler för värnpliktiga och 2 milj, kr, övriga investeringar. Målflygorganisationens förläggning till F 6 beräknas inte medföra några investeringskostnader om lediga lokaler utnyttjas för ändamålet, Genorn att F3:s elablissement helt friställs upphör behovet av medel för investeringar och iståndsättningsarbeten vid denna flottilj. Detta behov har beräknats till 23 milj, kr, inom de tre närmaste sjuärsperioderna, varav 5 milj, kr, avser investeringar och iståndsättningar för målflygorganisationen.

De årliga driftkostnaderna konimer enligt utredningens beräkningar att gå ned med 7 milj, kr, genom avveckling av flottiljadministrationen vid F 3. Utredningen bedömer del dock realistiskt alt räkna med en ökning av driftkostnaderna med omkring 2 milj, kr. vid andra förband med anledning av omlokaliseringar.

Genomförande

Utredningen anser att en indragning av flottiljadministrationen vid F 3 och därav följande omlokaliseringar kan genomföras tidigast den 1 juli 1974, Utredningen framhåller samtidigt att förslag har lagts fram om vittgående strukturförändringar i flygvapnets fredsorganisation. Dessa förändringar medför enligt utredningen att flygvapnet fram tiU år 1975 kommer att behöva investeringsmedel av storleksordningen 60 milj, kr. De väntade vinsterna kan emellertid inle åstadkommas på så kort sikt. Utredningen framhåller att en prioritering av de mest akuta investeringsbehoven blir nödvändig och att en senareläggning av vissa omorganisationer därigenom kan bh aktuell.

Prop. 1971:110                                                                       10

Utredningen framhåller slutligen atl de anställdas berättigade önskemål om stadga och förutseende beträffande deras framlida verksamhet bör beaktas i hög grad. Det framstår för utredningen som synneriigen angelägel, att ålgärder som kräver omfattande omplaceringar av personal snarast fastställs i princip och att realistiska tidsplaner görs upp.

Remissyttrandena

Sä gott som alla remissinstanser tillstyrker förslaget att lägga ned flottiljadministrationen vid F 3, Överbefäl/lavaren och chefen för flygvapnet understryker emellertid de negativa följdverkningar som varje förbandsindragning medför. Om en flotliljadministration måste dras in, kommer enUgt överbefälhavaren en indragning av administrationen vid F3 att ge de nunst ogynnsamma följdverkningarna. Även SACO och FCPF är kritiska mot utredningsmannens förslag. De godtar förslaget om F 3:s nedläggning men skulle ha föredragit att F 6 läggs ned.

Försvarets rationaliseringsinstitut delar utredningsmannens uppfattning att utgångspunkterna för en värdering av den organisatoriska utvecklingen är osäkra. Med hänsyn t Ul detta är institutet emellertid inte övertygat om att de utgångspunkter som utredningsmannen har utnyttjat är hållbara i elt långsiktigt perspektiv. Enligt institutet är det därför önskvärt att som grund för värderingen närmare än vad som framgår av betänkandet analysera alternativa förutsättningar för organisationens utveckling på sikt. Vid överväganden om den kvarvarande jaktdivisionen med baskornpani bör en utgångspunkt vara den tid man kan räkna med bibehållen omfattning av jaktflyget. Före beslut om investeringar vid F 12 bör sålunda den långsiktiga utvecklingen ha klarlagts. Det kan enligt institutet vara motiverat att nu behålla viss handlingsfrihet genom att pröva, möjligheterna att någon tid provisoriskt behålla jaktdivisionen på Malmslätt med administrativ anknytning till F 13, Överbefälhavaren biträder däremot utredningsmannens förslag om lokalisering av jaktdivisionen till F 12 i Kalmar,

Överbefälhavaren har tidigare betonat nödvändigheten att av operativa skäl behålla alla baser och om möjligt hålla dem levande. Förutsättningarna härför ökar om målflygorganisationen ligger kvar pä Malmen, Det fredskompani som då grupperas där kan bilda stommen i basbataljonen, vilket iir en klar fördel, Fortifikalionsförvaltningen framhåller vikten av att flygfältet och byggnader och befästningsanläggningar som är avsedda för krigsbasen hålls i krigsdugligl skick,

SACO och FCPF anser att utredningen inte tillräckligt belyser kravet på spridning för att tillgodose beredskapen i fred och skyddet vid etl kuppartat anfall samt möjligheterna att övergå till krigsorganisation. I fråga om spridning beaktar utredningsmannen enligt SACO inte det förhåUandet atl kustflottiljer har elt utsatt läge vid kuppartade anfall. En total indragning av flottiljadministrationen och överflyttning av de flygande enheterna till andra förband innebär vidare en koncentration. Beträffande frågan om koncentration måste F 3:s mobiliseringsansvar vid

Prop. 1971:110                                                                       H

indragningen och överflyttningen tas över av andra förband. Utredningen konstaterar endast att viss personalförstärkning behövs. SACO anser emellertid att det är svårt att inom någon aktuell flottilj finna och utbilda nyckelpersonal vid de basbataljoner som förbandet skall upprätta. Detta medför en standardsänkning för de basbataljoner organiserade av flottilj, som övertar F3:s mobiliseringsansvar. Personalförstärkning kan inte erhållas i alla befattningar som berörs. Krigsplacering av personal från staber och skolor har inte visat sig vara effektiv frän mobiliseringsförberedelse-, utbildnings- och övningssynpunkt. Med hänsyn till nämnda operativa önskemål anser FCPF och SACO att målflygorganisationen bör behållas vid F 3, Därmed blir det möjligt att vid höjning av beredskapen eller ett kuppartat anfall snabbt organisera ytterligare en flygbas. Motsvarande effekt erhålls inte om målflygorganisationen förläggs till F 6. TCO-S ser det som en fördel atl den personal som ingär i målflygorganisationen kan utgöra stomme i basens krigsförband och att man därigenom kan tillgodogöra sig tidsvinster vid övergång till krigsorganisation.

Vad gäller målflygorganisationen delar överbefälhavaren i princip utredningsmannens grunduppfattning att inga organisationsenheter bör finnas kvar vid elablissement som läggs ned. Han anser dock att förhållandena i det aktuella fallet är speciella. Oavsett var mälflygdivisionen lokaUseras kommer Malmen inte atl tömmas heU, FC och CVM med en flygverksamhet om ca ? 000-3 000 timmar för år kommer att finnas kvar. Vidare skall flygfältet behållas som krigsbas. Chefen för flygvapnet anser atl en omlokalisering av målflyget tiU Karlsborg är möjlig, men att den har bestämda nackdelar ur investerings-, driftkostnads-, trafiklednings- och personalsynpunkt. Målflyget bör därför lokaliseras lill Malmen, Försvarets materielverk biträder inte utredningens förslag beträffande målflyget. Detta bör Ugga kvar pä Malmen för alt man skall kunna utnyttja bastroppens och fältets övriga utrustningar mer rationellt, Underhållsverksamhelen blir härigenom koncentrerad till Malmen, Enligt chefen för armén påverkar utredningens förslag arméns verksamhet endast i fråga om målflygorganisationens förläggning till Karlsborg. Arniéchefen biträder förslaget under förutsättning atl hänsyn tas tiU den skjutverksamhet som armén bedriver i Karlsborg. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att en anknytning av målflygorganisationen till F 6 är rimlig under de förutsättningar som utredningsmannen har angett.

Länsstyrelsen i Östergötlands län biträder i princip utredningsmannens förslag men önskar att förutsättningarna alt också i fortsättningen basera målflyget på Malmen undersöks ytterligare, eftersom detta flygfält förutsätts slå kvar som krigsbas med krav på underhåll och tillsyn. Länsstyrelserna i Kalmar och Skaraborgs län samt Kalmar och Karlsborgs kommuner tillstyrker förslaget i de delar de är berörda. Karlsborgs kommun hälsar utredningsmannens förslag med stor tillfredsställelse, eftersom kommunen i hög grad är beroende av militära förband och anläggningar, Lokaliseringspolitiskt är det tillskott av arbetstillfällen som förslaget innebär av mycket stor betydelse för Karlsborgs kommunblock.

Prop. I971;II0                                                                         12

Blockels glesbygd har nämligen ett vikande befolkningsunderlag,

SACO och FCPF förordar atl målflyget får ligga kvar på Malmen, bl, a, av operativa och ekonomiska skäl, men även för att få bättre spridning av flygbullret och ta till vara de goda trafikledningsmöjligheterna vid F 3, Hänsyn till personalen vid F 3 talar också härför. Enbart lokaliserings-politiska skäl får inle vara avgörande för förläggningen av målflyget. Dessa synpunkter delas i huvudsak av SR och TCO-S.

Linköpings kommun 'ar också positiv till förslaget och utgår från att jaktdivisionerna måste försvinna men menar att frågan om målflygets lokalisering kan diskuteras. Slutligen finner man det angeläget ur sysselsättningssynpunkt att infe all militär flygverksamhet avvecklas från F 3. Nackdelarna blir framför allt stora för den berörda personalen. Under förutsättning atl målflyget inte går över lill mer bullrande flygplan eller ökar antalet starter vUl kommunen ha kvar målflyget pä Malmen,

Remissinstanserna har visat storl intresse för utredningsmannens överväganden i de frågor som rör samhällsfaktorer. Arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i Östergötlands län delar utredningsmannens uppfattning att en indragning av F 3 medför de minsta nackdelarna och ger den bästa rationaliseringseffekten. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att en förbandsindragning alltid medför påfrestningar både för den personal som tvingas till omställning och för den kommun som förlorar arbetstillfällen. På grund av Linköpings rikt differentierade näringsliv och expansiva utveckling bör indragningen bli mindre kännbar där än i de övriga orter som utredningen har haft att ta ställning till. Man bör undersöka om det finns möjligheter att bereda de äldre anställda arbete vid andra militära och statliga arbetsplatser i Linköping. 1 de fall där personalen inte kan omplaceras inom försvaret, är del angeläget att en frivillig avgång kan äga rum före den slutliga avvecklingen. Länsstyrelsen i Östergötlands län vill dock understryka att varje nedläggning av elt verksamhetsställe skapar problem särskilt för den del av arbetskraften som genom arbetsmarknadsmässigt hög ålder eller på annat sätt är handikappad. Samma synpunkter framförs av länsarbetsnämnden. Kalmar och Karlsborgs kommuner är ur lokaliserings- och samhällsplaneringssynpunkt positiva till utredningsmannens förslag i de avseenden förslaget berör dem, Kalmar kommun hyser dock farhågor för att tillgången på bostäder kan bli knapp om inte kommunen får större tilldelning ur extrakvoten, eftersom det inte finns något bostadsöverskott i Kalmar, Länsstyrelserna i Kalmar och Skaraborgs län framför liknande åsikter. Linköpings kommun ser det som en fördel om inte all verksamhet avvecklas vid F 3, eftersom det påverkar sysselsättningen i staden ogynnsamt. Länsstyrelsen i Östergötlands län är kritisk mot förslaget eftersom en rullbana i nord-sydUg riktning år 1968 färdigställdes för alt minska bullerstörningarna i Linköpings västra delar. Investeringskostnaden uppgick till drygt 8 milj. kr. 1 anslulning härlUl krävdes en omläggning av väg E 4, Den färdigstäUdes år 1966 och kostade 7,5 milj, kr. Det rör sig här om väsenlliga investeringskostnader som enUgl länsstyrelsens mening inle borde ha kommit till stånd om man vid besluten hade räknai med den aktueUa nedläggningen.

Prop. 1971:110                                                                      13

Att buUerfrågorna utgör ell storl problem för särskilt Linköping framgår klart av remissinstansernas svar. Statens planverk finner det angeläget alt en bullerutredning snarast utförs sedan beslut har fatlats om den framtida verksamheten vid F 3. Utredningen bör klarlägga det bullerstörda områdets storlek enligt de ändrade förutsältningarna. Enligt planverkets mening lalar starka skäl för att en översyn ;iv tidigare gjorda bullerutredningar kommer till stånd för landels samtliga militära flygplatser i den mån en sådan översyn inte redan har skett. För detta talar även tillkomsten vid flera förband av nya flygplantyper med annan bulleravgivning. Med tanke på befintlig och planerad bebyggelse för såväl bostäder som undervisning i Linköpings västra delar framstår det enligl planverket ur samhällsplaneringens synvinkel som mycket angelägel att flygbullerförhållandena i Malmens närhet förbättras och att bullerstörningarna minskas till ett minimum.

Länsarkitekten i Östergötlands län har behandlat de konsekvenser i planhänseende som en minskning av flygverksamheten vid F 3 innebär. Länsarkitekten anser mot bakgrund av det redovisade materialet att varje minskning av flygverksamheten på Malmen har en väsentligen positiv inverkan ur plansynpunkt. Vid en indragning av jaktdivisionerna bör den positiva verkan bli synnerligen stor och avsevärt förbättra en mycket svår bullersituation i flygplatsens omgivningar. Den ytterligare förbättring som skulle inträda om även mälflygverksamheten förflyttades från Malmen blir sannolikt inte av samma omfattning men dock betydande.

Statens naturvårdsverk och länsstyrelsen i Östergötlands län delar i huvudsak länsarkitektens slutsatser. Länsstyrelsen anser också att det-är värdefullt ur bullersynpunkt om även målflygverksamheten flyttas från F 3, Länsstyrelsen avslutar sitt yttrande i denna del med att målflygverk-samhefen emellertid i jämförelse med övningsoperationer med jaktflyg och provverksamheten vid FC bullermässigt har mindre betydelse på grund av använda plantyper och verksamhetens uppläggning. Länsstyrelsen i Kalmar län anser att om den ökade flygverksamheten inte påverkar bullermattornas utbredning i en riktning som är ogynnsam för bostadsbebyggelsen, finns det med avseende pä den fysiska samhällsplaneringen inte något att erinra mot att jaktdivisionen förläggs till F 12, Flygbullret utgör däremot inle något lunder för Karlsborgs kommuns fortsatta utveckling. Egnahems- och hyreshusbebyggelsen planeras f, n, och i framtiden i de norra och centrala delarna av kommunen, som ligger helt utanför flygbullerzonen. Trots de resultat man har kommit fram till i olika bullerutredningar menar Linköpings kommun atf de ökade störningar som uppkommer om målflygorganisationen lokaliseras lill Malmen blir begränsade. Om målflyget däremot går över till flygplan som bullrar mera eller till ett ökat antal starter, bör frågan prövas på nytt. Därvid bör staden åter beredas tillfälle att yttra sig, FCPF har även undersökt bullerproblemen i Kalmar och Karlsborg och finner att en jämnare spridning av flygbullrel erhålls inom de tre berörda områdena Linköping, Karisborg och Kalmar om målflygorganisationen förläggs till F 3.

Luftrums- och trafikledningsfrågor blir enligt remissinstanserna alltmer komplicerade.   Chefen för flygvapnet uppger att_ nuvarande flyg- och

Prop. 1971:110                                                                      14

skjutveiksamhet i karlsborgsområdet kräver hård trafikreglering i samband med starter och landningar för alt säkerhetskravet skall kunna uppfyllas. Chefen för flygvapnet uppger vidare att del antal enheter, som är av betydelse för belastningen på flygtrafikledningen, ofta är lägre än antalet flygföretag, Målflygorganisationens tillkomst medför en fördubbling av antalet enheter i förhällande till nuläget. Flygvapenchefen framhåller också att det finns långt fler intressenter i luftrummet över Vättern och karlsborgsområdet än de två som utredningen anger, TiUkomsten av en mälflygorganisation vid F 6 kräver ökad trafiklednlngskapacitet. Den merbelastning som målflygorganisationen trafikledningsmässigt innebär bedöms inte kunna lösas genom mindre insatser av personal vid F 6 än vid Malmen, Personalorganisationerna synes i huvudsak dela flygvapenchefens uppfattning i dessa frågor.

Luftfartsverket anser att en indragning av Östgöta flygflottilj får en utjämnande effekt pä luftrummets utnyttjande, eftersom det hårt belastade östgötaområdet avlastas. Förslaget innebär en betydande minskning av den erforderliga samordningen mellan den militära flygverksamheten i östgötaområdet och den planerade luftled som kommer att ligga över detta område.

Remissinstanserna framhåller att det från personalsynpunkt är ytterst angeläget att målflygorganisationen får ligga kvar på Malmen i Linköping, Denna uppfattning redovisas av bl. a, överbefälhavaren och chefen för flygvapnet. Chefen för flygvapnet är väl medveten om att även flygvapnet måste underkasta sig de organisationsförändringar som betingas av ändrade ekonomiska förutsättningar och av rationalitetsskäl. Trots negativa effekter för den personal som berörs är det nödvändigt att sådana förändringar genomförs. Hänsyn till personalen måste dock i det aktuella fallet tillmätas en relativt stor vikt. Linköping är en ort med rika möjligheter lill utbildning och stor efterfrågan på bl. a, tekniskt skolad personal. En genomförd attitydundersökning visar alt F3:s personal är hårt bunden till Linköpingstrakten och att endast ett fåtal av personalen är villiga att flytta till Karlsborg. Om mälflygdivisionen förs över till F 6 finns det risk att flygvapnet mister många av dem som nu arbetar med och har kunskaper om målflygdivisionens materiel. Personalskäl talar enligt flygvapenchefen entydigt för att målflygorganisationen blir kvar på F 3, Om målflygorganisationen baseras på F 6 förmodar försvarets materielverk atl problem uppstår när den flygtekniska personalen skall flyttas från linköpingsområdet lill Karlsborg. Detta kan medföra kostnader för att anställa och utbilda ny personal vid F 6 samt risk för störningar i flygtidsproduktionen. FCPF och övriga personalorganisationer anser att del är väsentligt att utnyttja de vakanser som föreslås i utredningen. Dessa står inte till förfogande bara för F3:s per,sonal utan man måste räkna med konkurrens bl. a. från F 18:s personal. Vidare tar personalorganisationerna upp frågan om möjligheten aft erhålla nytt arbete på lokaliseringsorten, förtidspensionering och omplacering till annan statlig verksamhet, eftersom tillgången på arbetstillfällen framförallt för den äldre arbetskraften är begränsad i bl. a. Karlsborg, Karlsborg kan inte heller   erbjuda   lika   goda   möjligheter  till   utbildning  som   Linköping,

Prop. 1971:110                                                                      15

Erfarenheten visar att personalen är starkt rotad i sin miljö och inte önskar några förändringar i sina arbets- och bostadsförhåUanden, SR anmärker härutöver att frågan om befälsordningen för flygvapnet är under utredning och atl antalet tjänster för de utökade arbetsuppgifter man har fått under senare år är för få. Genom den föreslagna omorganisationen erhåller också vissa enheter ökade arbetsuppgifter, som i och för sig kräver personalförstärkning, bl. a. på officerssidan. Det totala antalet officerstjänster på olika nivåer inom flygvapnet bedöms därför inte kunna minskas genom den föreslagna omorganisationen. Slutligen anför personalorganisationerna sammanfattningsvis att hänsyn bör tas till personalen vid F 3 så att de som har de starkaste skälen för att stanna kvar i Linköping får möjlighet till detta. Lokaliseringspolitiska skäl får inte leda till att personal tvingas välja mellan att ta en ny, eventuellt sämre, anstäUning eller flytta till en ort med sämre samhällsservice.

Utredningens ekonomiska överväganden kritiseras av flera remissinstanser, som främst uppehåller sig vid investerings- och driftkostnadernas storlek vid olika lokaliseringsallernaliv. Utredningen anses bl, a, inle i tiUräckUg grad ha beaktat investeringsbehovet vid Karlsborg och Kalmar. Driftkostnaderna bedöms också enligl några remissinstanser ha räknats för lågt. Chefen för flygvapnet menar att såväl investeringsbehovet som driftkostnaderna blir större än förslaget anger i F 6-alternativet, eftersom en rad byggnadsarbeten måste ulföras i Karlsborg, Bl. a. måste en ny hangar byggas. Vid en lokalisering lill F 3 behöver man utnyttja endast en liten del av det befintliga byggnadsbeståndet utan om- eller lillbyggnad. Endast smärre iståndsättningsarbeten behövs. Vad gäUer driftkostnaderna anses bl, a, lönekostnaderna vara alltför lågt räknade för alternativet Karlsborg. Utredningen räknar med 525 000 kr, i lönekostnader för kvarvarande personal, medan chefen för flygvapnet räknar med 2 milj. kr. i löner för denna personal. Härtill kommer vid basering vid Karlsborg ökade målflygkoslnader eftersom målflyget får längre 'flygvägar vid flertalet förelag. Om målflygorganisationen placeras på Malmen, lorde inte heller särskild bastropp behövas vid basen. Härigenom kan personalbesparingar uppnås. De flesta av flygvapenchefens synpunkter i angivna frågor delas i huvudsak av bl, a, personalorganisationerna. Faslän försvarels rationaliseringsinstitut inte har prövat målflygorganisationens utformning finner man att flygvapenchefens förslag har en sådan omfattning materiellt och personellt alt ytterligare investeringar vid F 6 blir oundvikliga. Vad gäller kostnadskalkylerna finner institutei alt de minskningar i drift- och investeringskostnader som utredningen redovisar till 5 respektive 8 milj. kr, bör räknas om till nuvärde för alt ge en mer rättvisande bild av kostnaderna, Institutei har beaktat de minskade utgifter vid F 3 som följer av utredningens förslag alt lokalisera målflygorgansiationen till F 6, Samtidigt anmärker institutet atl något material som kan belysa rimligheten av kostnadsökningen om 2 milj, kr. vid andra flottiljer inte har redovisats. Institutet har dock under hand fåll vela att de av utredningen redovisade kostnaderna för serviceorganisationen vid FC  och  CVM  saml  för  baslropp  och flygfältsunderhåU, sammanlagt

Prop. 1971:110                                                                      16

800 000 kr., skall ingå i kostnadsökningen om 2 milj. kr. Även iständsätl-

rungskostnader vid F 12 på grund av ökade investeringar bör räknas in

och har antagils uppgå tiU 5 milj, kr, efter 20 år.

Även personalorganisationerna analyserar utredningens överväganden

av de ekonomiska frågorna och är i regel kritiska, FCPF anser att brister och felaktigheter finns i utredningen, FCPF finner det 1. ex. förvånansvärt all utredningen beräknar investeringsbehovet till 10 milj, kr, vid överflyttning av en division till F 12 men att inga kostnader redovisas för atl flytta målflygorganisationen till F 6. Med hänsyn till organisationens storlek och bristande lokalutrymmen kommer investeringsbehovet enligt FCPF:s mening inle alt undersliga del vid F 12. Vidare hävdar man bl. a, alt besparingar kan göras i fråga om flyttningskostnader, om målflygorganisationen förläggs tiU F 3, Sammanfattningsvis framhåller FCPF alt besparingar kan göras i investeringar med 8 milj, kr, och i driftkostnader med 1 150 000 kr. om målflygorgansiationen förläggs till F 3. FCPF:s kritik delas i huvudsak av SACO, SR och TCO-S. TCO-S understryker härutöver atl en fortsalt förläggning av målflygorgansiationen till Malmen innebär ett effektivare utnyttjande av de serviceresurser som finns till följd av flygverksamheten vid FC och CVM, Utredningens motiv för en omlokalisering av målflygorganisationen anses därmed i allt väsentUgt sakna grund.

Tidpunkten för förslagets genomförande behandlas av några remissinstanser som framhåller att det är väsentligt att man i god tid orienterar personalen om kommande organisationsändringar så att lämpliga åtgärder kan vidtas för personalen. Fortifikalionsförvaltningen understryker vikten av atl tillräcklig lid anslås för atl genomföra de byggnadsåtgärder, som kan bli en följd av kommande organisationsbeslut. Vid beslut innevarande är bedöms de i förslaget förutsatta åtgärderna kunna vara genomförda tidigast den 1 juli 1976, Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att föreslagen tidpunkt för nedläggning ger rådrum för att möta uppstående personalproblem, Samma synpunkter framförs av länsarbetsnämnden. Länsstyrelsen i Skaraborgs län samt Karlsborgs och Kalmar kommuner anhåller om att så snart som möjligt få besked i lokaliseringsfrågan. Personalorganisationerna framhåller för sin del bl, a, vikten av att realistiska tidsplaner i god tid görs upp för de organisationsåtgärder som medför atf viss personal måste flytta samt alt överläggningar kommer till stånd mellan berörda parter så att personalen får tid att lösa de problem en flyttning kan komma att medföra.

Departementschefen

Riksdagen har beslutat all F 9 skall läggas ned och F 18 avvecklas som flygflottilj (prop, 1968:109, SU 1968: 124, rskr 1968: 282), Vidare har riksdagen beslutat om aweckling av F 2 och F 8 och om omvandling av F 18 tiU en skolenhet för utbildning i huvudsakligen slridslednings- och luflbevakningstjänst och av F 14 till en skolenhet med huvudinriktning på bastjänst (prop, 1970: 96, SU 1970:202, rskr 1970:419). Förslagen i

Prop. 1971:110                                                                      17

propositionerna grundar sig på tre delbetänkanden av försvarels fredsorganisalionsulredning. I elt fjärde betänkande har utredningen föreslagit atl flottiljadministrationen vid F 3 i Linköping skaU dras in. Förslaget mnebär alt flottiljens oUka avdelningar med underlydande verkstäder, serviceinrättningar och förråd saml specialkompaniel bör utgå. Den kvarvarande jaktdivisionen med liUhörande baskompani bör enUgl utredningen omlokaUseras till F 12 i Kalmar. Utredningen anser vidare att målflygorganisationen bör flyttas till F 6 i Karlsborg under förutsättning att organisationen vinner statsmakternas godkännande. Flottiljens uppgifter beträffande rekrytering, utbildning, mobilisering och förvallning bör i huvudsak föras över till F 13 i Norrköping, som föreslås tUlföras nödvändig personalförslärkning. De servicefunktioner som F 3 f, n. fullgör för FC och CVM i Malmsläll bör enligl utredningen överläs av F 13. Utredningen menar sluthgen all F 3:s flygfält bör behåUas som krigsbas och betjänas av en bastropp ur F 13,

Utredningen räknar med att investeringskostnaderna för att omlokalisera jaktdivisionen tUl F 12 blir 10 milj. kr. All målflygorganisationen förläggs till F 6 beräknas inte medföra några investeringskostnader. Planerade investeringar och iståndsättningsarbeten vid F 3 tUl en beräknad kostnad av 23 mUj, kr, inom de tre närmaste sjuårsperioderna behöver enligt utredningen inle genomföras, om flottUjens administration avvecklas enligl förslagel. De årliga driftkostnaderna minskar med 7 nulj. kr. Enligt utredningen ökar emellertid driftkostnaderna vid andra förband med 2 milj. kr. med anledning av omlokaliseringen.

Indragningen av flottUjadministrationen vid F 3 kan enligl utredningen genomföras tidigast den 1 juU 1974. Utredningen anser del synnerligen angeläget, alt åtgärder som kräver omfattande omplaceringar av personal snarast faststäUs i princip och atl realistiska tidsplaner görs upp.

Så gott som alla remissinstanser tillstyrker förslaget att lägga ned flottUjadminislralionen vid F 3, Överbefälhavaren och chefen for flygvapnet framhåller dock de negativa följdverkningar som varje förbandsindragning medför. Överbefälhavaren konstaterar emellertid atl en indragning av F 3 medför de minst ogynnsamma följdverkningarna. SACO och FCPF godtar förslaget att dra in F 3 men finner att en nedläggning av F 6 skulle vara lämpUgare, Försvarels rationaliseringsinstitut menar att utgångspunkterna för utredningens värdering av den organisatoriska utveckUngen är osäkra och ifrågasätter hållbarheten av dessa i ett långsiktigt perspektiv. Institutet understryker vikten av all alternativa förutsättningar för organisationens utveckling på sikt analyseras. Flera rerrussinslanser är kritiska lUl förslaget all lokalisera målflygorganisationen tiU F 6, Operativa skäl, samhäUsfaktorer samt i första hand personal- och kostnadsskäl lalar enligl kritikerna för alt målflygorganisationen bör ligga kvar på F 3. Remissinstanserna finner del slutUgen angeläget all personalen i god lid orienteras om kommande organisations-ändringar så atl lämpliga ålgärder kan vidtas för personalen.

I anslulning tUl remissbehandlingen av utredningens förslag har överbefälhavaren   på   uppdrag  av  Kungl,   Maj,I  utrett  behovet  av  en

2-Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 110

Prop. 1971:110

IJ

mälflygorganisation för främst flygvapnet. Överbefälhavarens förslag innebär i huvudsak atf en målflygenhet bör finnas inom flygvapnet. Den bör vara dimensionerad för att fullt utbyggd kunna utföra all försvarels målflygning i det högre fartområdet. Behovet av målflygning beräknas tUl 12 000 timmar för år. Målflygenheten förslås bli organiserad med en målflygchef, ett beställningskontor, en målflygdivision och en bastjänst-enhet. Överbefälhavaren beräknar att omkring 120 fast anställda bör ingå i enheten. Rekryteringen av den flygande personalen bör enligl överbefälhavaren ske så alt fältflygare och flygnavigatörer efter föreskriven utbildning får anställning som underofficerare pä aktiv stat. Målflygenheten bör slutligen enligt överbefälhavaren av personal-, beredskaps- och kostnadsskäl baseras på Malmen.

Yttrande över överbefälhavarens förslag har avgetts av försvarets rationaliseringsinstitut. Inslilulel, som i princip biträder överbefälhavarens förslag att inrätta en särskild mälflygorganisation inom krigsmaklen, anser att de ekonomiska konsekvenserna av förslagel inte framgår av överbefälhavarens utredning och har därför sökt få fram underlag för atl bedöma dessa. Lokaliseringsalternativet Malmen är enligt institutet gynnsamt från ekonomisk synpunkt, om två altackdivisioner förläggs lill F 6, medan alternativen Malmen och Karlsborg i storl är likvärdiga, om endast en altackdivison förläggs till F 6, Utöver ekonomiska överväganden lorde enligl inslilulel andra väsentliga faktorer inverka vid valet av lokaliseringsalternativ, t, ex, lokaliseringspolitik och miljövård (bullerproblem), awägningsproblem i samband med försvarets framtida struktur och personalfrågor. Enligt institutet har del under remissarbetet inle kommit fram något som väsentligen förändrar tidigare framtaget underlag beträffande lokaliserings- och bullerfrågor eller rekryteringsläget inom flygvapnet. Institutei finner alt väsentUga skäl talar för atl ett beslut i lokaliseringsfrågan bör anslå ytterUgare ell är.

Rationaliseringsinstitutet anser atl Kungl, Maj:t bör ge institutet i uppdrag att i samverkan med överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna komplettera utredningen innan beslut fattas om den slutliga organisationen. Institutet menar vidare att beslut kan fattas om en fortlöpande uppbyggnad under budgetåren 1971/72-1973/74 även målflygorganisa-tion som tillgodoser flygvapnets behov inom det höga fartområdet, Instilulel anser slutligen att målflygorganisationen tUls vidare bör behällas på Malmen.

Remissinstanserna har i stort sett enhälligt biträtt förslaget att lägga ned flottUjadminislralionen vid F 3. Även jag delar uppfattningen atl F 3:s administration i första hand bör komma i fråga för indragning. Av flottUjens tre jaktdivisioner bör enligt min mening den som f. n. är vakanlsatt dras in, en utgå i samband med att F 17 ombeväpnas från attack- lUl jaktflottilj och en tills vidare ligga kvar på F 3. Om den inle är indragen när flottUjadminislralionen läggs ned, bör den administrativt anknytas till F 13. Eftersom vissa nu pågående utredningar kan komma atl påverka frågan om organisation och lokalisering av mälflygverksamheten    anser   jag   att   elt   stäUningstagande   tUl   målflygels   framtida

Prop. 1971:110                                                                       19

organisation och lokalisering tills vidare bör anstå. Beslut i dessa frågor kan fattas tidigast under år 1972. Målflygorganisationen bör således tills vidare med hittillsvarande omfattning ligga kvar på Malmen, Om målflygorganisationen flyttas från Malmen, skall en bastropp ur F 13 lokaliseras dit för att säkerställa flygfältets användning som krigsbas,

I övriga frågor är jag i stort sett ense med utredningen, vUket innebär atl F 3:s uppgifter beträffande rekrytering, utbUdning, mobiUsering och förvallning bör föras över i huvudsak till F 13 i Norrköping, att de servicefunktioner som F 3 f. n, upprätthåller för FC och CVM på Malmen bör knytas tUl F 13, Jag vill i della sammanhang upplysningsvis nämna att organisationsfrågor som uppstår med anledning av de åtgärder jag har förordai i det föregående skall utredas närmare. Vid ulredningsarbetel kommer representanter för berörda personalorganisationer att beredas tiUfälle att lämna synpunkter på frågor som framstår som väsentUga från personalsynpunkt.

De organisationsförändringar som jag har förordat i det föregående medför vissa problem för den berörda personalen. För att mildra dessa förutsätter jag att förändringarna genomförs i nära samråd med den berörda personalens organisationer på såväl lokal som central nivå. Olika ålgärder bör vidtas för att underlätta omplaceringen av personal och för att erbjuda övertalig personal annan anställning. Personalproblemen bör lösas av försvarets personalnämnd i samarbete med chefen för flygvapnet och personalorganisationerna. Indragningen av flottiljadministrationen och därmed sammanhängande omorganisationer bör genomföras successivt enligt en av Kungl. Maj;t fastställd tidsplan och vara slutförda senast den 1 juli 1974.

Om förutsättningarna skulle ändras så alt en förskjutning av lidpunkten för indragningens slutförande blir nödvändig, bör Kungl. Maj :t äga alt besluta härom.

Jag hemsläller, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de organisationsförändringar inom flygvapnet som jag har förordat i det föregäende.

Prop. 1971:110                                                                      20

UTVIDGAT     FÖRSÄKRINGSSKYDD     FÖR   CIVILFÖRSVARSPLIKTIGA

Enligt kungörelsen (1963:243) angående grupplivförsäkring åt värnpliktiga m, fl, meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt viss personal inom försvaret som inte omfattas av försäkringsskydd enligl reglementet (1962:698) angående statens gruppUvförsäkring. Enligt 4 § nämnda kungörelse (4 § ändrad senast 1970:302) föreligger försäkringsskydd för bl, a, civUförsvarspliktig personal under föreskriven tjänstgöring i det allmänna civUförsvaret, som fullgörs efler inskrivning i civilförsvaret, samt under tjänstgöring vid krigsmakten jämlikt lagen (1952:269) om skyldighet för civUförsvarspliktig atl tjänstgöra vid krigsmakten. Försäkringsskyddet omfattar den civilförsvarspliktiga personalen under förutsättning atl tjänstgöringen har fullgjorts eller avsetts skola fuUgöras minst fem dagar i följd med minst fem timmar varje dag. Ärenden om grupplivförsäkring enligt kungörelsen handläggs av statens personalpensionsverk och statens grupplivnämnd. Utgifterna bestrids från driftbudgetens inkomsttitel Pensionsmedel m, m. Under den tid kungörelsen har gällt har endasl ell fåtal försäkringsfall inträffat inom civilförsvarets område.

ÅlskUUg UtbUdningsverksamhet inom civUförsvaret och de flesta civUförsvarsövningar sker f. n, under tjänstgöring av så kort varaktighet att den inte omfattas av försäkringsskyddet. Denna kortare form av tjänstgöring, numera uppskattningsvis en fjärdedel av aU tjänstgöring, innefattar risker av samma art som under längre tjänstgöring, t. ex. skjututbildning med skarp ammunition. Jag anser därför att försäkringsskyddet åt den civUförsvarspliktiga personalen bör utvidgas att gäUa oberoende av tjänstgöringens varaktighet. Utgiftsökningen till följd av förslagel kan förutses bli av ringa omfattning. Den föreslagna förbättringen av försäkringsskyddet medför ändring i kungörelsen (1963:243) angående grupplivförsäkring åt värnpUktiga m, fl. Jag erinrar om att år 1970 en motsvarande utvidgning av försäkringsskyddet genomfördes för friviUig personal och hemvärnsmän vid viss tjänstgöring (prop. 1970:18 s. 35 och 67, SU 1970:87, rskr 1970:104).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl, Maj:l föreslår riksdagen all

godkänna   vad  jag   har   förordai   i   det   föregående  om   utvidgat försäkringsskydd för civUförsvarspliktiga.

Prop. 1971:110

21

MATERIELANSKAFFNING M. M. FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET

Som angavs i prop, 1971:1 (bU, 6 s, 19) hade beredningen av de anslagsfrågor som rör anskaffning av tygmateriel och motsvarande för del militära försvaret inle hunnit avslutas vid sådan tidpunkt att slutliga förslag beträffande malerielanslagen kunde läggas fram i statsverkspropositionen. Skälen härtill var all viss omplanering erfordrades av anskaffningsverksamhelen inom luftförsvaret och angränsande syslem bl. a. liU följd av luflförsvarsulredningens resultat. Vidare var det nödvändigt alt se över materielplanerna eftersom prisutvecklingen för kompUcerad teknisk materiel hade medfört alt betalningsulrymmel för nya materielbeställningar blivit mindre än vad myndigheterna tidigare hade beräknat. Mindre omdispositioner visade sig också nödvändiga till följd av del i prop. 1971:1 (bU. 6s. 13) redovisade förslagel om viss ökning av reservalionsmedelsbehållningarna på grund av de samhällsekonomiska förutsältningarna.

Den föreslagna restriktiviteten beträffande béställningsbemyndiganden för nästa budgetår som förulskickades i prop. 1970:110 (s, 34) är ell ullryck för den handUngsfrihet som statsmakterna bör ha vid utgången av den fyraårsperiod som 1968 års försvarsbeslut omfattar. De bemyndiganden som jag förordar i del följande under berörda anslag innefattar en uppräkning av hela bemyndigandeskulden liU kostnadsläge maj 1970. Härutöver har den del av bemyndigandeskulden som skall betalas under budgetåret 1971/72 räknats upp på visst sätl till medelkosfnadsläget för samma budgetår, lag avser att i annat sammanhang ta upp frägan om att bemyndigandebehovel i fortsättningen skall redovisas på motsvarande sätl.

Jag förordar all béställningsbemyndiganden ocn medel för nästa budgetår   beräknas   enligl   följande   sammanställning   (milj,   kr.).   Som

Anskaffning av tygmateriel m, m.	1969/70	'-1970/71			1971/72 (förslag)
	Bemyndigande-skuld den 30,6, 1970	Medel'	Bemyndiganden	Bemyndigande-skuld den 30,6. 1971	Medel	Bemyndiganden	Beräknad bemyndigande-skuld den 30.6,1972
	738,1	555,2	426,0	608,9	620,0	615,0	603,9
Anskaffning av fartygsmateriel m. m.	529,0	262,3	393,0	659,7	282,0	155,5	533,2
Anskaffning av flygmateriel m, m.	2 264,4	1 099,5	1 800,0	2 964,9	1 165,6	830,0	2 629,3
Vissa signalförbindelser (prop, 1971:1 bil. 6)	27,7	29,0	28,7	27,4	28,7	28,5	27,2
	3 559,2	1 946,0	2 647,7	4 260,9	2 096,3	1 629,0	3 793,6

Medgiven utgift enligt Kungl. Maj:ts beslut t.cm, den 19 februari 1971

Prop. 1971:110                                                                      22

jämförelse anges i sammanstäUningen motsvarande värden för budgetåret 1970/71 och bemyndigandeskuldens storlek den 30 juni 1970. Jag återkommer tUl anslags- och bemyndigandefrågorna i del följande.

För all möjliggöra en ekonomisk upphandling av drivmedel och eldningsoljor lämnade riksdagen för budgetåret 1970/71 etl bemyndigande alt bestäUa drivmedel för 40 milj, kr, och eldningsoljor för 12 milj. kr. (prop. 1970:1 bU. 6 s, 21, SU 1970:110, rskr 1970:276).

Materielverket föreslår att bemyndigandet utsträcks lill att omfatta liden intill utgången av budgetåret 1972/73 och alt kostnadsramama för budgetåret 1971/72 fastställs lill 45 milj.kr, för drivmedel och 15 milj. kr. för eldningsoljor.

Jag tillstyrker förslaget och hemställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl, Maj:t att medge att avtal om inköp intill utgången av budgetåret 1972/73 av drivmedel och eldningsoljor för krigsmakten får träffas inom en kostnadsram av 45 000 000 kr, för drivmedel och 15 000 000 kr, för eldningsoljor.

Prop. 1971:110                                                                      23

ANSLAGSFRÅGOR M. M.

I prop 1971:1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. Dessa anslag anmäls i det följande. Storleken av preUminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning.

Anslag                                             Belopp

Prel. beräknat     Slutligt beräknat

DRIFTBUDGETEN

Anskaffning av tygmateriel m, m,  575 000 000    574 000 000

Anskaffning av fartygsmateriel m, m. 270 000 000 270 000 000

Anskaffning av flygmateriel m. m. 1 124 753 000 1 124 753 000
Försvarets forskningsanstalt:

Förvaltningskostnader                 31700 000      32 200 000

Foiskningsverksamhet                  51500 000      52 000 000

KAPITALBUDGETEN

Markförvärv för övningsfält m. m.        15 500 000      15 500 000

2 068 453 000   2 068 453 000

Liksom för budgetåren 1967/68 (prop, 1967:110 s, 5), 1968/69 (prop, 1968:110 s, 91), 1969/70 (prop. 1969:110 s, 42) och 1970/71 (prop, 1970:97 s, 44) har inom försvarsdepartementet upprättals tabeller, i vilka försvarets beräknade utgifler under budgetåret 1971/72 redovisas i programtermer. Redovisningen följer samma indelning i program och produktionsområden som har använts vid närmast föregående redovisning i programlermer (prop. 1970:97 s. 46). 1 förhållande till budgetåret 1969/70 och tidigare budgetår förekommer avvikelser som innebär att jämförelser med dessa budgetär inte kan göras. Indelningen i utgiftsslag har ändrats efler den nämnda redovisningen i prop. 1970:97, En jämförelse i detta avseende med tidigare budgetår kan därför inte göras. Tabellerna torde fä fogas som bilaga 1 och 2 till statsrådsprotokollet i detta ärende.

1 tabell 1 redovisas budgeten för 1971/72 uppdelad på huvudprogram och huvudproduktionsområden, 1 tabell 2 har huvudprogram och utgiftsslag ställts samman. Uppdelningarna har inte kunnat göras helt exakt eftersom nuvarande titelförleckning och kontoplaner inte är utformade med hänsyn till programbudgelens krav. De belopp som redovisas i tabellerna skiljer sig från riksstatsförslaget bl, a, genom alt under varje program redovisas den beräknade nettoutgiften, vilket innebär att anslagen har korrigerats för väntade förändringar i reservationsmedelsbehållningen. Prisregleringsanslaget för det militära försvaret har inle tagils med i tabellerna. Avskrivningar och förräntningskrav har inle inkluderats i ersättningsanslagen tiU fastighetsfondema.

Prop. 1971:110                                                                                           24
DRIFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln_____________________

B ARMÉN

B 27. Anskaffning av tygmateriel m. ni.

1969/70    Utgift      581554 000'       Reservation      190 626 448

1970/71    Anslag    493 000 000

1971/72    Förslag   574 000 000

'HärtUl kommer utgifter under anslagen Armén: torband med särskild budget, Marinen:Förband med särskild budget och MiUtärområdesstaber med särskild budget

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av tygmateriel m.m,

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 - vid ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut — 659 821 000 kr. För budgetåren 1968/69-1970/71 har riksdagen lämnat béställningsbemyndiganden tiU ett belopp av (565 000 000 + 500 000 000 + 426 000 000) 1 491 000 000 kr. Under samma budgetår har Kungl, Maj :t genoin beslut intill den 19 februari 1971 medgett en medelsförbrukning av (445 800 000 + 540 898 000 + 555 230 000) 1 541 928 000 kr, under anslaget. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1971 blir (659 821 000+ 1 491 OOOOOO- 1 541 928 000)608 893 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 629 302 000 (+ 136 302 000) kr. Anslaget avses för utgifter på grund av beställningar enligt följande sammanställning (milj, kr,),

1,  Beställningar t, o, m, budgetåret 1969/70                      260,0

2,  Beställningar budgetåret 1970/71                                  169,3

3,  Beställningar budgetåret 1971/72

Vapenmateriel                                                                   8,0

Fordonsmateriel                                                              94,0

Fältarbetsmateriel                                                             9,0

Elektromateriel                                                                10,0

Ammunition                                                                     62,0

Forskning, försök och utveckling                                     23,0

Övrigt                                                                              24,0

659,3

Avvikelsen i förhållande till del anslag som föreslås beror på viss överplanering.

För nästa budgetår bör inhämtas ell beställningsbemyndigande om 650 milj. kr. Bemyndigandebeloppet fördelar sig på malerielslag m. m. enligl följande (milj, kr,).

Prop. 1971:110                                                                      25

1.  Vapenmateriel                                                               19,0

2.  Foidonsmateriel                                                           243,0

3.  Fältarbetsmateriel                                                         28,0

4.  Elektromateriel                                                              18,0

5.  Materiel för reparationstjänst och verkstäder                 6,0

6.  Utbildningsmateriel                                                        12,0

7.  Ammunition för krigsbruk                                             114,0

8.  Ammunition för övningar                                                79,0

9.  Forskning, försök och utveckling                                    44,0

10. Centrala renoveringar                                                    24,0

11. Reservdelar för fredsbruk                                                7,0

12. Gemensamt och övrigt                                                   16,0

13. Prisreglering                                                                   90,0

700,0

Avvikelsen i förhållande tUl det bemyndigande som föreslås beror på viss överplanering.

1.   Bemyndigandet avser bl, a. anskaffning av eldledningsutruslning tUl granatgevär.

2.   Bemyndigandet avser främst anskaffning av infanlerikanonvagnar, flaklastbUar och hjullraklorer,

3.   Bemyndigandet avser främst anskaffning av 10 lons band-schaktare/bandlastare, artUleriflygplan saml navigerings- och landningssystem för helikopter.

4.   Bemyndigandet avser bl, a. anskaffning av bärbara kortvågsradiostationer.

7, Bemyndigandet avser främst anskaffning av tändrör till arlilleriam-munition, rökgranater lUl stridsvagnar samt ammunition tiU granatkastare,

9, Aktuella forskningsprojekt är en ny slridsvagnsmina, luflvärnsrobol-system samt ny bandvagn.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 574 milj, kr. För att hittills outnyttjade belopp under kapilalbudgetanslag skall kunna las i anspråk inom utgiftsramen för del militära försvaret måste medelsförbrukningen under förevarande anslag minskas. Av anslaget bör under nästa budgetår fä utnyttjas 560 690 000 kr, TUl della belopp kommer del av de reservationsmedel som får förbrukas under budgetåret.

Med hänvisning lUl vad jag har anfört under Materielanskaffning för det nuUlära försvaret bör för verksamheten under nästa budgetår inhämtas ell bemyndigande om 615 milj. kr. Del bör Uksom tidigare ankomma på Kungl. Maj:l atl ta ställning liU vUka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma alt lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj.t föreslår riksdagen alt

1) bemyndiga Kungl, Maj:t atl medge atl beställningar av tygmateriel m, m. får läggas ul inom en kostnadsram av 615 000 000 kr., 2)liU Anskaffning av tygmateriel m. m.  för budgetåret   1971/72 anvisa ell reservationsanslag av 574 000 000 kr.

Prop. 1971:110                                                                      26

C MARINEN

C 23. Anskaffning av fartygsmateriel m. m.

1969/70   Utgift       232 973 729    Reservation      124 824 380

1970/71   Anslag     229 000 000

1971/72   Förslag    270 000 000

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av fartygsmateriel m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 - vid ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut -338 355 000 kr. För budgetåren 1968/69-1970/71 har riksdagen lämnat bestäUningsbemyndiganden tUl ett belopp av (265 000 000 + 355 000 000 + 393 000 000) I 013 000 000 kr. Under samma budgetår har Kungl. Majit genom beslut intill den 19 februari 1971 medgett en medelsförbrukning av (215 300 000 + 214 080 000 + 262 345 000) 691 725 000 kr. under anslaget. Den på detta sätl beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1971 blir (338 355 000 + 1 013 000 000 - 691 725 000) 659 630 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 286 380 000 kr. Anslaget avses för utgifter på grund av beställningar enligl följande sammanställning (milj. kr,),

1,  BestäUningar t. o, m, budgetåret 1969/70                   149,0

2,  Beställningar budgetåret 1970/71                                 93.0

3,  Beställningar budgetåret 1971/72                                 44,4

286,4 För  nästa  budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 159,5 milj, kr, Bemyndigandebeloppet fördelar sig på malerielslag m. m. enligl följande (milj, kr,),

A. Flottan

1,                                                 Trängfartyg och båtmateriel          3,3

2,  Fartygsmoderniseringar                                                   3,4

3,  Helikoptrar                                                                       4,3

4,  Skeppsteknisk materiel                                                  14,7

5,  ArtiUerimateriel                                                                2,4

6,  Robotmateriel                                                                  0,6

7,  Torpedmateriel                                                                2,7

8,  Minmateriel                                                                    19,3

9,  Telemateriel                                                                   17,6

10.                     Nautisk materiel, stridsledningsmateriel m. m.         1,1

11, Fordonsmateriel                                                               2,1

12, Forskning, försök och utveckUng                                    12,1

13.                                              Övrigt (dataproduktion m. m.)         1,3

Prop. 1971:110 27

B.         Kustartilleriet

1.  Tunga batterier                                                                7,4

2.  Lätta batterier                                                                  4,4

3.  Rörliga spärrbataljoner                                                     0,2

4.  Kustjägaiförband                                                              1,9

5.  Övrig materiel                                                                 23,5

6.  Forskning, försök och utveckling                                       3,0

C.                                                                                          Prisreglering       38,0

163,3

Avvikelsen i förhållande till det bemyndigande som föreslås beror på viss överplanering,

A 1. Bemyndigandet avses främst för ersättningsanskaffning av ell tankfartyg samt fortsatt anskaffning av ekipagetjänstbåtar.

2.  Bemyndigandet avses bl, a, för atl avhjälpa rötskador på minsvepare av trä och för att modernisera ett mintransportfartyg samt vissa minsvepare,

3.  Bemyndigandet avses för atl komplettera vapen och utrustning för heUkoptrar,

4.  Bemyndigandet avses för brisltäckning, främst i fråga om viss minsvepningsmateriel och maskeringsnät för fartyg, och för ersättningsanskaffning av batterier för ubåtar,

8,  Bemyndigandet avses för anskaffning av minor och ininröjnings-maleriel samt brisltäckning beträffande minröjnings- och minskydds-materiel,

9,  Bemyndigandet avses för fortsatt anskaffning av kortvågsradio-materiel samt modernisering och brisltäckning av övrig telemateriel,

12, För fartygsprojeklering m.m, beräknas 7,5 milj, kr. Bland viktigare objekt som kräver projektering under nästa budgetår kan nämnas ubåtar av typ A 14, Bemyndigandet avses dessutom för bl, a. allmän materielutveckling, skeppsteknisk forskning för övervattensfartyg och ubåtar samt utveckUng av vapenteknisk materiel för flottan.

B 1. Bemyndigandet avses bl.a. för prisreglering av beställda 12 cm tornbatterier och för installation av eldledning vid fasta tunga batterier,

2, Bemyndigandet avses för fortsatt installation av beslutade 7,5 cm tornbatterier m. m.

5.  Bemyndigandet avses för modifiering, modernisering, bristfäckning och ersättningsanskaffning av artillerimateriel, ammunition, telemateriel och fordon m, m,, för fortlöpande anskaffning av min- och minstations-materiel, för utbyggnad och modernisering av mineringar saml för utbyggnad och modernisering av stridsledningsorganisationen m. m.

6.  Bemyndigandet avses för löpande UtveckUngsarbete och försöksverksamhet avseende artilleri-, robot-, min- och telemateriel saml ammunition.

Prop. 1971:110                                                                       28

Departemenlschefen

Anslaget bör föras upp med 270 milj, kr. För all hilliUs outnyttjade belopp under kapilalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under förevarande anslag minskas. Av anslaget bör under nästa budgetår få utnyttjas 261620 000 kr. TiU delta belopp kommer del av de reservationsmedel som får förbrukas under budgetåret.

Med hänvisning till vad jag har anfört under Materielanskaffning för del miUtära försvaret bör för verksamheten under nästa budgetår inhämtas ell bemyndigande om 155,5 milj. kr. Del bör liksom tidigare ankomna på Kungl, Maj:l atl la ställning tUl vUka anskaffningar som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, all Kungl, Maj:l föreslår riksdagen all

1)  bemyndiga Kungl, Maj:t att medge alt beställningar av fartygsmateriel m, m. får läggas ul inom en kostnadsram av 155 500 000 kr,,

2)  lill Anskaffning av fartygsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 270 000 000 kr.

Prop. 1971:110                                                                      29

D FLYGVAPNET

D 23. Anskaffning av flygmateriel m. m.

1969/70    Utgift       1086 503 421'       Reservation 284 663 736

1970/71    Anslag       968 282 000

1971/72    Förslag    1 124 753 000

Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskUd budget

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av flygmateriel m, m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —

2   509 801000 kr. För budgetåren 1968/69-1970/71 har riksdagen lämnat béställningsbemyndiganden lill ell belopp av (830 000 000 + 950 000 000 + 1 800 000 000) 3 580 000 000 kr. Under samma budgetår har Kungl. Maj:l genom beslut intiU den 19 februari 1971 medgett en medelsförbrukning av (1 026 917 000 + 998 529 000 + 1 099 510 000)

3   124 956 000 kr. under anslaget. Den på delta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1971 blir (2 509 801 000 + 3 580 000 000 -

3 124 956 000) 2 964 845 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 1 182 871000 (+ 214 589 000) kr. Anslaget avses för utgifter på grund av beställningar enligt föUande sammanstäUning (milj, kr,),

1,  BestäUningar t. o. m. budgetåret 1969/70                      661

2,  Beställningar budgetåret 1970/71                                   372

3,  Beställningar budgetåret 1971/72                                   150

1 183

För nästa budgetår bör inhämtas etl beställningsbemyndigande om 600 milj, kr, Bemyndigandebeloppet fördelar sig på malerielslag m. m. enligl följande (mUj. kr.),

1.  Stridsledningssystem                                                      102

2.  Bassystem                                                                        78

3.  Övriga telesystem                                                             33

4.  Robotar och ammunition                                                   43

5. Flygplan   37                                                                     84

6.  Övriga flygplan                                                                  33

7.  Reservdelar                                                                       56

8.  TUlämpad forskning                                                          23

9.  Försöksplatsverksamhet                                                   24

10.                                                                                         Gemensamt och övrigt   58

11,                                                                                        Prisreglering        120

654

Prop. 1971:110                                                                      30

Avvikelsen i förhåUande lUl det bemyndigande som föreslås beror på viss överplanering.

1.    Bemyndigandet avser anskaffning, modifiering och installation av
radarstationer, sambands- och dalamateriel, vädermateriel, presenlations-
ulrustning och strömförsöriningsutrustning.

2.  Bemyndigandet avser bl. a. underhållsutrustning för flygplan och robotar.

3.  Bemyndigandet avser anskaffning av radiomateriel, navigerings-materiel och motmedelsmateriel.

5.     Bemyndigandet avser främst kompletterande beställningar för flyg
plan 37 i attack- och skolflygplansversion.

6.    Bemyndigandet avser främst ändringar som har samband med
flygsäkerhet.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 1 124 753 000 kr. För all hittiUs outnyttiade belopp under kapilalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen för det miUtära försvaret måste medelsförbrukningen under förevarande anslag minskas. Av anslaget bör under nästa budgetår få ulnylljas 1 115 312 000 kr. Till detla belopp kommer del av de reservationsmedel som får förbrukas under budgetåret.

Med hänvisning tiU vad jag har anfört under Materielanskaffning för det militära försvaret bör för verksamheten under nästa budgetår inhämtas etl bemyndigande om 830 milj. kr. Del bör Uksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t all la ställning liU vUka anskaffningar som bör ske inom ramen för det bestäUningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemstäUer, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all

1) bemyndiga Kungl, Maj:t all medge att beställningar av flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 830 000 000 kr., 2)liU Anskaffning av flygmateriel m. m.   för budgetåret 1971/72 anvisa ell reservationsanslag av 1 124 753 000 kr.

Prop. 1971:110

31

G INSTITUTIONER M. M.

G 1. Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader

1969/70	Utgift	31 370 229
1970/71	Anslag	31 700 000
1971/72	Förslag	32 200 000

Försvarels forskningsanstalt har till uppgift atl bedriva forskning för försvarsändamål, främst naturvetenskapUg, lekniskt-vetenskaplig, medicinsk och beteendevelenskaplig forskning.

Forskningsanstalten är organiserad på fyra avdelningar. Avdelning 1 bedriver forskning inom kemi, medicin och biologi, avdelning 2 inom fysik och avdelning 3 inom teleteknik och elektronik. Avdelning 4 bedriver forskning inom fysik och kemi, särskilt beträffande verkningar av och skydd mot kärnladdningar. Vidare finns en planeringsbyrå, i vars uppgifter ingår operationsanalys och systemanalys, samt en administrativ byrå.

	1970/71	Beräknad ändring 1971/72
		Försvarets	Departe-
		forsknings-	ments-
		anstalt	chefen
Personal
Handläggande personal	368	2	of.
Övrig personal	121	of.	of.
	489	2	of.
Anslag
Avlöningar	24 043 000	of.	of.
Sjukvård	135 000	of.	of.
Reseersättningar	327 000	+ 10 000	+ 10 000
Lokalkostnader	6 190 000	+424 000	+424 000
Expenser	1 005 000	+ 66 000	+ 66 000
	31700 000	+500 000	+500 000

Försvarels forskningsanstalt

1 likhet med tidigare år presenterar forskningsanstalten en plan för forskningsverksamheten. Forskningsplanen som omfattar perioden 1970-1976 har faststäUts av forskningsanstaltens styrelse att Ugga till grund för verksamheten vid anstalten. Den är i sin lur anpassad tiU den ekonomiska ram som överbefälhavaren har anvisat i sina direktiv för planeringsarbetet inom krigsmaklen.

Forskningsanstaltens långsikliga forskningsprogram är anpassat tiU berörda myndigheters behov av forskningsresultat. Myndigheternas krav på forskningsinsatser är emellertid avsevärt större än vad anstalten med

3-Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 110

Prop. 1971:110                                                                      32

sina resurser kan tUlgodose, Man får därför räkna med en hård prioritering av verksamheten även i fortsättningen.

Inriktningen och omfattningen av anstaltens verksamhet grundas på de rekommendationer som överbefälhavaren har lämnat i samråd med cheferna för övriga totalförsvarsmyndigheter, 1 dessa rekommendationer prioriteras totalförsvarels framtida behov av forskningsresultat mol bakgrund av befintUgt kunskapsunderlag, bedömda tekniska ulveckUngs-möjligheter och studier av operativa miljöer. Enligl långsiklsplanen bör forskningen inriktas på - förutom aUmänna studier och utredningar -skydd mot kärnladdningar, skydd mol kemiska och biologiska stridsmedel, konventionella stridsmedel, tillämpad fysik, teleteknik och bioteknologi.

Av forskningsanstalten föreslagna anslagsförändringar avser samtliga prisomräkning (+500 000 kr,).

För den operalionsanalyliska verksamheten behöver anstalten två tjänster för avdelningsdirektör i Be 7, För kvalificerade forsknings-och/eller utredningsuppgifter behövs ytterligare fyra sådana tjänster, nämligen en för varje avdelning. Vid bifall härtiU kan sju vakanta tjänster för förste forskningsingenjör eUer forskningsingenjör i högst Ae 24 samt en vakant tjänst för förste byråsekreterare i Ae 21 dras in. Löneskillnaden (477 000-345 000) 132 000 kr, läcks genom den underbelaslning av avlöningsanslagel som normalt uppkommer på grund av vakanser.

Vissa Ijänsteändringar är påkaUade för att personalorganisationen skall bli mera flexibel. Således bör tre tjänster för forskningschef i lönegrad C I alternativt kunna utnyttjas för överingenjör. Vidare bör sex tjänster för laborator i B 5 och två tjänster för laboratoriechef eUer laborator i B 5 ändras tiU tjänster för laborator eller avdelningsdirektör i samma lönegrad.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget lill 32,2 milj, kr. Tre tjänster för forskningschef i lönegrad Cr 1 bör, som forskningsanstalten föreslår, ändras till tjänster för forskningschef eller överingenjör i samma lönegrad.

Jag hemställer, atl Kungl, Maj:l föreslår riksdagen alt

1)          bemyndiga Kungl, Maj :l all vid försvarels forskningsanstalt inrät
ta tre tiänster för forskningschef eller överingenjör i Cr 1 i
enlighet med vad jag har förordat i del föregående,

2)          till Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader för bud
getåret 1971/72 anvisa etl förslagsanslag av 32 200 000 kr.

G 2. Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet

1969/70     Utgift      50 794 940     Reservation        9 270 510

1970/71     Anslag     51 500 000 1971/72     Förslag    52 000 000

Prop. 1971:110

33

Från anslaget bestrids utgifter för försvarets forskningsanstalts forskningsverksamhet. Häri ingår sådana löner och arvoden som inte betalas frän förvaltningskostnadsanslagel, utgifter för anskaffning och underhåU av viss materiel och för sådana tjänsteresor, som inte betalas från sistnämnda anslag, samt medel för säkerhetspolitisk forskning vid UtrikespoUtiska institutet m. m.

1970/71       Beräknad ändring 1971/72

Försvarets      Departe-

forsknings-     ments-

anstalt            chefen

Utgifter Forskning m. m.

Uppbördsmedel Inkomster av viss uppdragsverksamhet

51 501 000

1 000 51500 000

-<-500 000

of. +500 000

+500 000

of. +500 000

Försvarets forskningsanstalt

Anslaget bör föras upp med 52 000 000 (+500 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.

Den vid UtrikespoUtiska institutet bedrivna forskningen har successivt inriktats på problem av betydelse för krigsmaklens och befolkningsskyddets miljöutredningar. Den långsiktsplan för denna forskning som nu föreligger innebär väsentligen en övergäng från enskUd bearbetning av projekt för klarläggande av nuläget till projekt som skall omhänderhas av arbetsgrupper med uppgift att göra mera framtidsinriktade bedömningar. För genomförande av de planerade arbetsinsatserna är det erforderligt att utöver nuvarande bidrag få disponera ytterUgare 200 000 kr. av forskningsanslaget.

Forskningsanstalten bör liksom tidigare få bemyndigande att utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål inom en kostnadsram av 6 milj, kr.

Departementschefen

Forskningsanstalten ålar sig i begränsad omfallning betalda forsknings-och ulveckUngsuppdrag för uppdragsgivare utanför totalförsvaret. Inkomsterna av verksamheten tillgodoförs anslaget som särskilda uppbördsmedel utom lUl den del de avser ersättning för sociala kostnader, såsom pensions- och sjukförsäkringsavgifter. Denna del liUgodoförs riksstalens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Liksom för innevarande budgetår bör Kungl, Maj:t inhämta riksdagens medgivande lUl beställningar av materiel utöver anvisade medel. Som anstalten har föreslagil bör kostnadsramen bestämmas till 6 milj. kr.

Jag viU i detta sammanhang erinra om atl jag vid anmälan av prop, 1971:1 (bU. 6 s. 21) uttalade atl vissa principförslag om försvarsforskningen kunde komma alt föreläggas 1971 års riksdag med anledning av

Prop. 1971:110                                                                      34

försvarsforskningsutredningens delbetänkande (SOU 1970:54) Forskning för försvarssektorn. Vid beredningen har det visat sig att det i avvaktan pä utredningens slutUga belänkande inte är nödvändigt alt förelägga riksdagen några förslag i ärendet. Jag avser alt återkomma liU Kungl. Maj:t med förslag tUl tilläggsdirektiv för utredningens fortsatta arbete.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget liU 52 nulj. kr. För den vid utrikespolitiska institutet bedrivna forskningen har jag därvid beräknat 700 000 kr. Jag hemställer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen all

Ijlill Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 52 000 000 kr., 2) medge alt materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet besläUs lill en kostnad av — utöver tidigare medgivet belopp -högst 6 000 000 kr.

Prop. 1971:110                                                                      35

KAPITALBUDGETEN__________________________________

III FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND Kasernbyggnaders delfond

5.   Markförvärv för övningsfält m. m.

1969/70    Utgift      17 054 389          Behållning        5 269 759

1970/71     Anslag    17 900 000

1971/72    Förslag    15 500 000

Från anslaget betalas markförvärv för nya övnings- och skjulfält och för utvidgning av befintliga fält för samtliga tre försvarsgrenar, markförvärv för flygfält och inlösen av flygbullerstörda fastigheter, förvärv av annan fast egendom som ligger i omedelbar anslutning lUI statsägd fastighet eller behövs för förråd eller dylikt samt oförutsedda utgifler i samband med markförvärv.

Fortifikationsförvaltningen

För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvallningen medelsförbrukningen under anslaget tUl 18,7 milj, kr. Förvaltningen föreslår alt anslaget förs upp med 15,5 milj. kr.

Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning,

MarkfÖrvärvsobjekl                                                            Medelsförbrukning
_______________________________________ (1 OOO-tal kr,)

A.         Armén

1.    I 5, A 4. Utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält 300

2.    1 15. Utvidgning av Remmene skjutfält                        3 500

3.    I 20, K 4, Utvidgning av handövningsfältet och förvärv av

nytt skjutfält vid Umeå                                                 1 400

4.    I 21. Utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren och övningsfältet vid Gnun          600

5.    P 4. Utvidgning av pansarskjulfältet vid Kråk                1 700

6.    P 6. Utvidgning av Rinkaby skjutfält                              6 000

7.    A 7. Utvidgning av Tofta skjutfält                                     300

8.    SI. Nytt skjutfält vid Skogs-Tibble                                    400

9.    Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter   2 950

Summa 17 150

Reducering av niedelsbehovet     600

Summa A 16 550

B.         Marinen

10.           Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter          1 300

Summa 1300

Reducering av medelsbehovet     200

Summa B 1100

Prop. 1971:110                                                                      36

C. Flygvapnet

11,                                                                                        Inlösen av flygbuUerstörda fastigheter  300

12.                                                                                        Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter    950

Summa 1 250

Reducering av medelsbehovet      200

Summa C 1 050

__________________________ Summa A   C__ 18 700

1.    1965 år riksdag (prop. 1965:158, SU 1965:172, rskr 1965:410)
fattade beslut om utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält genom
markbyle mellan staten och Östersunds stad. 1 samband därmed redovisa
des en principöverenskommelse mellan försvarels fastighelsnämnd och
Östersunds stad om en intressegräns mellan mark som skall avses för
stadens fortsatta utbyggnad och mark som skall reserveras för miUlär
övningsverksamhel. Med de enskilda fastighetsägarna inom försvarels
intresseområde har överenskommits alt förhandUngar om överlåtelse lill
staten av deras fastigheter skall las upp allt eftersom fastighetsägarna
meddelar de militära myndigheterna att de önskar sälja sina fastigheter,
Hillills har tolv fastigheter om tiUsammans 290 ha förvärvats. Med
ledning av de köpeskillingar som har betalats vid dessa förvärv beräknar
fortifikationsförvaltningen totalkostnaden lill 1,4 milj, kr,

2,    Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvaltningen
föreslagit att mark skall anskaffas för att utvidga Remmene skjutfält för 1
15 och övriga förband inom västra militärområdet,

Remmene skjutfält ligger sydväst om Herrljunga samhälle inom Herrljunga, Vårgärda och Gäsene kommuner i Älvsborgs län. Fältet omfattar ca 800 ha huvudsakligen skogs- och mossmark. Det används främst av I 15 i Borås samt i viss omfattning av I 16 i Halmstad och 1 17 i Uddevalla, Fältet utnyttjas också av repetitionsövningsförband inom västra militärområdet. Vid övningar på fältet förläggs deltagarna i stor utsträckning i barackläger på Tånga hed invid Vårgärda, ca 7 km väster om fältet.

Skjulfältet är enligt chefen för armén alltför litet för att på ett godtagbart sätt kunna användas som infanteriskjutfält. Ett sådant fält bör omfatta dels två skjutområden i öppen och småbruten terräng som medger stridsskjulning i skyttekompanis anfall med understöd av bl, a. granatkastare och artilleri, dels ett skjutområde för stridsskjutning i skog. Skjutfältet bör vidare vara så stort att de tre skjutområdena kan användas samtidigt och oberoende av varandra, vilket normalt kräver att fältet är ca 4,5 km brett och ca 6 km långt. Remmenefältet är endast ca 1,5 km brett och 4 km långt. På grund av fältets ringa bredd har stridsskjulning i kompaniförband inle kunnat utföras ulan omfattande avlysningar och utrymningar av fastigheter i enskild ägo. Detta har väsentligt försvårat och fördyrat fältets användning. Flera markägare har förklarat all de inte längre viU medverka tUl avlysning eller utrymning av sina fastigheter. Under senare år har stridsskjulningar med skarp ammunition vid I 15 därför fått inskränkas till alt omfatta skjutningar i grupp och pluton utan understöd   av   tunga   vapen.   För   skjutning   i   kompaniförband   med

Prop. 1971:110                                                                      37

understöd av tunga vapen har 1 15 varit hänvisat till artiUeriskjutfältel vid SkUUngaryd eUer pansarskjulfältet vid Kråk. Dessa skjutfält är dock avsedda för andra förband och kan endast tUl ringa del tiUgodose I I5:s behov. På grund av avståndet till fälten blir övningarna dessutom mycket dyra. Några möjligheter att lösa 1 15:s skjutfältsproblem genom att öka tUldelningen av skjutdagar vid Kråk eUer SkUUngaryd finns inte, lnom västra miUtärområdet saknar även 1 16 och 1 17 skjutfält av godtagbar omfattning. Den stridsmässiga utbildningen med skarp ammunition både under grundutbildning och krigsförbandsutbUdning har därför blivit eftersatt vid dessa förband. MiUtärområdet saknar vidare ett skjutfäll för de krigsförband ur artilleriet som sätts upp inom militärområdet.

Chefen för armén har utrett vUken mark som behöver tillföras Remmene skjutfäll för atl det så långt möjligt skall motsvara det aktueUa behovet. Utredningen har lett tUl elt förslag alt utvidga skjulfältel med ca I 500 ha i huvudsakUgen östlig och västlig riktning. Det föreslagna utvidgningsområdet består tUl huvuddelen av skogs- och myrmark, lnom området är sammanlagt ca 60 personer fast bosatta. Med den föreslagna utvidgningen tillgodoser fältet enligt arméchefen de mest trängande behoven. Fältet kan utnyttjas samtidigt av en skyttebataljon och en artilleribafaljon. Fältefs användbarhet för militärområdets samtliga arméförband ökar. De mest markskadekrävande momenten av större övningar kan förläggas till militär mark.

Försvarels fastighelsnämnd har avgett yttrande över förslaget. Nämnden har i sedvanlig ordning tagit kontakt med länsmyndigheterna i länet och de kommuner som berörs av förslagel saml med markägarna inom det föreslagna utvidgningsområdet. Länsstyrelsen har därvid uttalat atl det från allmän planeringssynpunkt inle synes vara något att erinra mot den utvidgning som föresläs. Däremot har de berörda kommunerna, Herrljunga, Vårgärda och Gäsene, samt markägarna haft en klart negativ inställning lill förslaget. Kommunerna har åberopat bl, a, att utvidgningen skulle påskynda bygdens avfolkning och minska skatteunderlaget.. Markägarna har framhållit bl. a. att utvidgningen skulle medföra betydande sociala konsekvenser. De har vidare gjort gällande att andra områden borde kunna tas i anspråk som skjulfält med mindre olägenheter.

Med hänsyn till främst markägarnas starka reaktion mot förslaget har faslighetsnämnden inte ansett sig kunna ta ställning tUl den föreslagna utvidgningen utan ytterligare sakunderlag. Nämnden har därför hos chefen för armén anhåUit att förutsättningarna skulle undersökas att anskaffa ett helt nytt skjutfält för I 15 som med beaktande av skilda synpunkter borde ges företräde framför ett utvidgat fält vid Remmene, Vidare skulle undersökas möjUgheterna att tillgodose de mest angelägna behoven av mark för skjutningar genom att utvidga Remmenefället i mindre omfattning än vad som förutsätts i del framlagda förslaget. Undersökningen borde klarlägga bl, a, om vissa enligt markägarnas uppfattning lämpliga områden kunde komma i fråga.

Undersökningen har lett till att fyra områden för ett nytt skjutfält och

Prop. 1971:110                                                                      38

två förslag till begränsad utvidgning av Remmenefältet har redovisats för faslighetsnämnden. Av områdena för nytt skjutfält är ett beläget i trakten av Redslared, ca tre mU söder om Borås, och ett i trakten av Ornungasjön, ca en mil söder om Remmene skjutfält. De båda övriga områdena ansluter sig till kronoparkerna Skaraborgs Edsmären och Älvsborgs Edsmären som ligger ca en mil nordost respektive öster om Herrljunga. I de båda alternativen till begränsad utvidgning av Remmene skjutfäll har ulvidgningsområdet minskats från ca 1 500 ha liU i runt tal 1 000 ha.

Vid överlämnandet tUl faslighetsnämnden av utredningen har chefen för armén anfört att möjligheterna är begränsade att inom godtagbart avstånd från Borås finna ett område som från såväl civila som militära synpunkter är lämpligt som skjutfält för 115. Valmöjligheterna begränsas avsevärt av befintliga och planerade luflleder, flygterminalområdena för Göteborg och Jönköping, förekomsten av kraftledningar, ett rikt vägnät, terrängens utformning samt förekomsten av civil bebyggelse. Utöver de förslag som redovisas i utredningen torde det inte finnas några lämpliga terrängområden för ändamålet. Områdena kring Ornungasjön och vid kronoparken Älvsborgs Edsmären, vUken senare endast till mindre del bedöms kunna användas för skjutfältsändamål, har arméchefen bedömt vara olämpliga som skjulfält, lnom Ornungaområdet är ca 100 personer fast bosatta, varför de sociala konsekvenserna blir alltför allvarliga. Området inom och i anslulning tiU Älvsborgs Edsmären har ansetts ha alllför dålig markbeskaffenhet och begränsade utvecklingsmöjligheter, Redslared och kronoparken Skaraborgs Edsmären har bedömts vara användbara som skjutfält. Båda är dock från mUilär synpunkt sämre än ett utvidgat Remmenefält, Redslared därför alt det Ugger mindre centralt och har en ogynnsam (kuperad) terräng och kronoparken genom att avståndet är större till såväl 1 15 som lägret på Tånga hed. Chefen för armén har i fråga om alternativen med minskad utvidgning av Remmene, vilka benämns Hjälmerydsalternativet respektive Landaalternativet, anfört att vissa inskränkningar i den tidigare redovisade målsättningen för fältets utvidgning temporärt kan godtas från utbildningssynpunkt. Alternativen innebär minskning av möjligheterna till fri målplacering vid stridsskjutning i förstärkt skyttekompani och av artilleriets möjligheter att oberoende av och samtidigt med anfallsstrid i kompaniförband genomföra egna skjutningar. Av de båda alternativen förordar cliefen för armén Hjälmeryd eftersom terrängen inom della område är lämpligare från övningssynpunkt. Antalet fast bosatta som berörs av utvidgningen är ca 25 i båda alternativen.

Fastighetsnämnden har besökt samtliga platser och besett de aktuella områdena från helikopter och bil. Nämnden har vidare vid sammanträden med länsstyrelserna i Älvsborgs och Skaraborgs län, samtliga berörda kommuner samt markägarna i Remmene orienterat om utredningarna. Myndigheterna och markägarna har även beretts tillfäUe atl avge skriftliga yttranden. Skriftligt yttrande har också avgetts av domänverkets centralförvaltning.

Prop. 1971:110                                                                      39

Faslighetsnämnden anser atl del föreligger etl oavvisligt behov av att genom ytterligare markförvärv förbättra möjligheterna för 1 15 atl bedriva stridsmässig utbUdning med skarp ammunition i kompaniförband om denna viktiga del av utbUdningen skaU kunna genomföras på ett tUlfredsstäUande sätl. En sådan åtgärd skuUe också i viss utsträckning medföra förbättrade övningsmöjligheter för andra förband inom västra militärområdet och ge de artiUeribalaljoner som sätts upp inom miUtärområdet bättre möjligheter att utföra skjutningar,

I fråga om de av chefen för armén redovisade alternativa förslagen till hur frågan om etl skjutfält för 1 15 bör lösas konslalerar fastighets-nämnden i likhet med chefen för armén att områdena vid Ornungasjön och Älvsborgs Edsmären inte bör komma i fråga. Avgörande för detta ställningstagande har varit det stora antalet fast bosatta personer inom Ornungaområdet och i fråga om Älvsborgs Edsmären att terrängen inte är lämplig för ett övnings- och skjutfält av ifrågavarande slag. Nämnden anser sig inte kunna förorda alternativet Redslared framför en utvidgning av Remmene, Som skäl härför åberopas att den kuperade terrängen inom området är mindre lämplig från utbildningssynpunkt. Vidare är all mark inom området i enskild ägo och orörd av skjutningar medan staten redan äger 800 ha i Remmene. Denna mark är i dag i stor utsträckning improduktiv genom att den sedan länge har utnytfiats som skjutfält. Antalet fast bosatta inom Redslareds-området (ca 30 personer) är visserligen mindre än i det ursprungligen föreslagna utvidgningsområdet vid Remmene men större än i de nu aktuella minskade utvidgnings-områdena för Remmene, Av de fyra alternativen till nytt skjutfält återstår sålunda endast området vid Skaraborgs Edsmären, Detta är väl användbart som skjutfält och har ett fåtal fast bosatta (ca 10 personer). Det bör därför enUgt fastighetsnäinnden kunna vara ett alternativ till ett utvidgat fält vid Remmene,

Beträffande de båda alternativen till begränsad utvidgning av Remmenefältet konstaterar fastighetsnämnden alt antalet berörda boende i båda faUen nedgått till ca 25 mot ca 60 i det ursprungliga förslaget. En utvidgning av Remmenefältet enligt något av dessa alternativ skulle sålunda kunna ske med väsentligt mindre sociala konsekvenser än enligt det ursprungliga förslaget. Nämnden anser därför alt en sådan begränsad utvidgning bör ges företräde framför en utvidgning enligl chefens för armén ursprungliga förslag även om en reducerad utvidgning medför vissa begränsningar i skjutningarna. Vid valet mellan de båda alternativen förordar nämnden i likhet med chefen för armén Hjälmeryd med hänsyn till alt terrängen inom detta område är lämpligare från utbildningssynpunkt.

Vid en jämförelse mellan ett nytt skjutfält vid Skaraborgs Edsmären och ett utvidgat fält vid Remmene enUgt Hjälmerydsalternlivet konstaterar fastighetsnämnden med stöd av de verkställda utredningarna att båda områdena i och för sig är lämpliga som skjutfält. Från militär synpunkt måste dock Skaraborgs Edsmären anses vara sämre eftersom avståndet till Borås och tUl lägret på Tånga hed är längre. Detta skuUe medföra   ökade  driftkostnader  och   behov  av  ett  nytt  läger närmare

Prop. 1971:110                                                                      40

skjulfältel. Vidare skuUe kostnaderna för att ställa i ordning fältet bU högre beroende på dels atl det skulle bli nödvändigt att flytta vissa försvarsanläggningar inom kronoparken för en beräknad kostnad av ca 2 milj. kr,, dels att den centrala delen av ett utökat Remmenefält redan är iordningställd som skjutfält. Från social synpunkt är Skaraborgs Edsmären gynnsammare än Remmene då antalet boende inom krono-parksområdet är ca 10 mot ca 25 inom Hjälmerydsområdet, Inget av de två områdena har något större värde från jordbrukssynpunkt. Den största skUlnaden föreUgger i fråga om deras värde för skogsbruket, I sitt yttrande har domänverket bestämt motsatt sig att kronoparken Skaraborgs Edsmären tas i anspråk som skjutfält. Som skäl härför anför verket att kronoparken utgör ett välarronderat markområde med hög produktion, stort virkesförråd, god kvalitet på skogen, lätta drivningsförhållanden, bra avsättningsläge och gynnsamma föryngringsförhål-landen. På kronoparken bedrivs ett rationellt och mekaniserat skogsbruk. Virkesavkastningen från kronoparken utgör en betydelsefull del av virkesfångsten för sågverksindustrin i området. Därtill har utbyggnad av vissa sågverk i orten till rationell storlek och sågning under hela året möjliggjorts genom långtidsavtal med domänverket om timmerleveranser. Domänverkets uppfattning om värdet av kronoparken bestyrks av skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län som har anfört att kronoparkens ianspråktagande som skjutfäll skulle innebära ett mycket stort inträng för skogsbruket.

Beträffande värdet från skogsbrukssynpunkt av områdena vid Remmene har domänverket uttalat att skogstillståndet där är mindre gott och att skogen är i stort behov av skogsvårdsåtgärder. Denna uppfattning bestyrks av skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs län som har anfört att markerna vid Remmene visserligen får anses ha god beskaffenhet men att de f, n, till vissa delar är bevuxna med mindre goda bestånd. På fastighetsnämndens initiativ har gjorts en särskild undersökning om skogsförhållandena inom de ifrågavarande båda områdena. Av undersökningen framgår alt kapitalförlusten i samband med iordningställandet av områdena som skjutfält bedöms uppgå rill, för Skaraborgs Edsmären 2,5 milj, kr, och för Remmene 400 000 kr. Skogstillväxten inom det förstnämnda området uppskattas lill 7,8 m för ha och år och inom Remmene till 4,5 m för ha och år. Skogstillståndet inom Skaraborgs Edsmären karaktäriseras av elt skogsbruk i full produktion med höga virkesförråd och god virkesavkaslning. Skogstillståndet inom remmeneområdet bär spår av att kärnområdet har varit skjutfält under de senaste sjuttio åren. Stora delar av området är i stort behov av saneringsåtgärder. Kvaliteten på den äldre tallskogen är i allmänhet mindre god. Del genomsnittUga värdet för Skaraborgs Edsmären har bedömts uppgå tiU 4 300 kr. för ha, varav ca 2 200 kr. för ha utgör värdet för awerkningsmogen skog. Motsvarande värden för Remmene har bedömts uppgå lill respektive 1 530 kr, och 440 kr. för ha, Arronderingsförhål-landena   på   Skaraborgs   Edsmären   uppfyller   kraven   på  ett  modernt

Prop. 1971:110                                                                      41

skogsbruk. Delta är inte faUel på Remmene, i vart faU inte inom utvidgningsområdena.

Med hänsyn till vad som har framkommit vid jämförelsen anser faslighetsnämnden atl övervägande skäl lalar för alt behovet av större övningsområde för I 15 bör tiUgodoses genom en utvidgning av Remmene skjutfält. Vad angår de sociala olägenheterna anser nämnden att det antal fast bosatta, ca 25 personer, som berörs i Hjälmerydsalternativet inte är större än vad som får anses vara godtagbart vid anordnande av ett skjutfält i denna del av landet, I fråga om den av Herrljunga kommun påtalade risken för bullerstörningar för dem som bor i Herrljunga samhälle konstaterar nämnden alt den avsedda östra gränsen för skjutfältet ligger 3 km från den nuvarande tätbebyggelsen i samhället. De i skissförslag till generalplan för samhäUet inlagda byggnadsområdena, vUka betecknas som reservområden, ligger inte närmare fältet än 1,5 km. Detla avstånd anser nämnden medföra en tiUräcklig skUjezon mellan tätbebyggelsen och fältet. Med stöd av tidigare erfarenheter bedömer nämnden att avståndet är tillräckligt för atl hindra sådana buUerslörningar från fältet som inte kan godtas, desto mer som stridsskjutningarna är avsedda att börja ca en km väster om fältgränsen och ske i riktning från samhället. Nämnden anser att varken de sociala konsekvenserna eUer riskerna för bullerstörningar för Herrljunga samhälle är av den art att de bör föranleda att det nuvarande skjutfältet läggs ned och det högproduktiva och välskötta skogsområdet Skaraborgs Edsmären förvandlas till skjutfält. Den aktuella skjulfällsfrågan bör alltså enligt nämndens mening lösas genom utvidgning av Remmenefältet enligt Hjälmerydsalternativet, Nämnden framhåUer dock att i framtiden ingen ytterligare utvidgning av Remmenefältet bör få ske österut på sådant sätt att fältgränsen på någon punkt kommer närmare Herrljunga samhälle än den punkt pä den nu förordade utvidgningsgränsen som ligger närmast samhället.

Faslighetsnämnden understryker vikten av att vederbörande länsmyndigheter hjälper kommunerna att lösa frågan om att anskaffa ersättningsbostäder åt dem som tvingas att flytta vid en utvidgning. Vidare bör det enligt nämndens mening ankomma på vederbörande lantbruksnämnder att medverka tUl atl anskaffa nya gärdar åt dem som viU ha sådana.

För att de sociala olägenheterna skall bli så små som möjligt anser fastighetsnämnden att det är nödvändigt att tolerera de inskränkningar i fältets användbarhet som blir en följd av att dess ursprungUgen avsedda utvidgning begränsas på det sätt som nämnden förordar. Nämnden anser dock atl staten bör förvärva mark även inom Landaområdet men utanför Hjälmerydsområdet när sådan mark frivUligt bjuds ut rill salu. Härigenom kan enligt nämndens mening uppnås fördelar för såväl markägarna som staten,

ÅtskUliga kontakter måste enUgt fastighetsnämnden tas mellan del organ som sköter markförvärven och vederbörande regionala och lokala myndigheter. Antalet berörda brukningsenheter är vidare stort och flertalet av dessa faller endast delvis inom ulvidgningsområdet. Intrikata ställningstaganden i fråga om omarronderingar och krav på inlösen av

Prop. 1971:110                                                                     42

mark även utanför förvärvsgränsen kan därför väntas. Med hänsyn liU dessa förhållanden anser nämnden att en särskUd delegation bör tillsättas för att genomföra förvärven.

Kostnaderna för alt genomföra den föreslagna utvidgningen har fortifikalionsförvaltningen överslagsmässigt uppskattat tiU 5 milj, kr. Härvid har förvaltningen räknat med att det kan bli nödvändigt att lösa in mark även utanför den föreslagna fältgränsen och att betala ersättningar för intrång på restfastigheter. Det framhåUs att den uppskattade kostnadsramen måste anses osäker.

Sedan faslighetsnämnden avgett sitt yttrande har representanter för Herrljunga och Gäsene kommuner samt för de berörda markägarna vid uppvaktning i försvarsdepartementet framfört vissa synpunkter med anledning av nämndens förslag. Det har anförts bl. a. att det av utredningen i ärendet tydUgt framgår alt en framtida utvidgning av skjulfältel planeras. Man anser att ett genomförande av det nu framlagda förslaget medför alt den slutliga och fullständiga utvidgningen av fältet, vilket enligt chefen för armén bör omfatta ca 3 000 ha, blir bunden till Remmene, Det kan inte anses framsynt att starta ett framtidsprojekt som redan i sin början har utrymmesbekymmer med hänsyn till närheten till tätorten Herrljunga, En normal utveckUng i såväl Herrljunga som övriga närliggande samhällen hindras. Sociala olägenheter uppstår inte endast för dem som bor inom utvidgningsområdet utan även för ett antal personer som bor i områdets närhet. Om området vid Skaraborgs Edsmären i stället väljs som skjutfält blir olägenheterna för den civila sektorn väsentligt mindre. Det föreslås därför att detta område tas i anspråk för ifrågavarande ändamål,

3, 1968 års riksdag (prop. 1968:109, SU 1968:124, rskr 1968:282) fattade beslut om utvidgning av handövningsfällel för I 20 och K 4 i Umeå och om anskaffning av elt nytt skjutfält för de båda förbanden. Utvidgningsområdel för handövningsfällel omfattar ca 365 ha. Skjulfältel som ligger i omedelbar anslulning lill del utvidgade handövningsfällel omfattar ca 2 100 ha. De totala kostnaderna för markförvärven, vilka tidigare har uppskattats till 7 milj, kr,, beräknas stanna vid ca 5 milj, kr. Anledningen härtill är bl, a, atl inlösen av hela brukningsenheter, vilka delvis är belägna utanför de beslutade fällgränserna, inte torde behöva ske i den omfattning som har bedömts tidigare,

4.1963 års riksdag (prop. 1963:109, SU 1963:96, rskr 1963:221) fattade beslut om utvidgning av 1 21 :s (Sollefteå) skjutfält vid Tjärnmy-ren och av regementets övningsfält vid Gnun, Utvidgningarna avsåg markområden om sammanlagt ca 215 ha. Härav har hittills ca 35 ha förvärvals. Den sammanlagda kostnaden för dessa utvidgningar beräknas tiU 1,2 milj. kr., I prop. 1970:110 s. 53 (SU 1970:110, rskr 1970:276) anmäldes att vissa områden om sammanlagt ca 650 ha av skjulfältel vid Tjärnmyren, vUka utgjorde arrenderad mark, ansågs böra föras över i statens ägo sedan arrendena gått ul hösten 1970. Kostnaderna härför beräknades inte överstiga 1 milj. kr. FörhandUngar om inlösen av områdena förbereds.

Prop. 1971:110                                                                      43

5.  1969 års riksdag (prop. 1969:110, SU 1969:104, rskr 1969:248) fattade beslut om utvidgning av P 4:s (Skövde) pansarskjulfält vid Kråk med ca 300 ha. EnUgt beslutet förutsattes all staten därutöver skulle utfästa sig atl lösa in sådana fastigheter inom del s. k. gräshullsområdet, beläget mellan del utvidgade skjulfällels norra gräns och södra gränsen för F 6:s område, vilkas ägare önskar inlösen på grund av bullerslör-rungar. Gräshullsområdet omfattar ca 200 ha. Förhandlingar om erforderUga markförvärv pågår.

6.  Chefen för armén har i samråd med fortifikalionsförvaltningen lagt fram förslag om markanskaffning för att utvidga Rinkaby skjutfält till pansarövningsfält för P 6 i Kristianstad.

Rinkaby skjulfält är beläget i Fjälkinge kommun, Kristianstads län, omedelbart norr om Ähus samhälle och ca en mil sydost om Kristianstad, Fältet omfattar ca 800 ha huvudsakligen öppen mark. Inom fältets norra del finns ett äldre lägerområde som omfattar förläggnings-, expeditions-och förrådsbaracker samt utspisningslokal, 1 anslutning till lägerområdet ligger en nyuppförd vårdhall för fordon och arlilleripjäser. Skjutfältet används av A 3 i Kristianstad och P 6 för formella arlilleriskjutningar i kompani, formeUa stridsskjutningar med eldhandvapen, kulsprutor och granatgevär i skytlekompanis anfallsstrid samt formella övningar med grupp och pluton,

I direkt anslutning till skjutfältets norra del ligger Rinkaby flygfält som huvudsakligen används av krigsflygskolan i Ljungbyhed, Flygfältet omfattar ca 70 ha och har tre permanentade startbanor.

Chefen för armén har beträffande behovet av att förbättra övningsmöjligheterna för Kristianstads garnison anfört bi, a, att garnisonen sedan länge saknar övningsmark av sådan omfattning alt effektiv förbands-utbUdning kan bedrivas. Behovet har ökat i takt med atl motoriseringen och bandfordonsutveckUngen fortskridit, VU-60-systemets genomförande, som innebär atl ökad vikt läggs vid förbandsulbildningen, understryker delta förhåUande, Övningar utanför militär mark har efter hand blivit allt svårare och dyrare att genomföra. Det är därför nödvändigt att förbanden i Kristianstad tillförs övningsmark i sådan utsträckning atl ett fältmässigt uppträdande främst hos pansarenhelerna kan övas in. Både A 3 och P 6 har godtagbara övningsmöjligheter när det gäUer den grundläggande utbildningen och skjulutbUdningen. Däremot saknar P 6 egentligt pansarövningsfält. Skjutfältet vid Rinkaby används i viss utsträckning för detta ändamäl men är alltför litet. Behovet kan inte heUer tUlgodoses på Ravlundafältet eller övningsfältet vid Revinge. Ravlundafältet måste nämligen helt reserveras för skjutningar, Revinge-fältel är i första hand avsett för P 7 i Ystad och ligger alltför långl från Kristianstad. P 6:s behov av terräng för pansarulbUdning kan inle tillgodoses på annat sätt än genom markanskaffning. För att man skall utvinna en rimlig effekt av de stora investeringar som har gjorts vid P 6 under senare år måste för regementet anskaffas etl pansarövningsfäll som åtminstone ger utrymme för övningar med reducerad pansarbalaljon.

Chefen   för   armén   har   utrett   vilken   mark   som  behöver  tillföras

Prop. 1971:110                                                                      44

Rinkaby skjulfält för atl della på ett godtagbart sätt skaU tUlgodose P 6:s behov av pansarövningsfäll. Utredningen har lett tiU förslag att utvidga skjutfältet med ett markområde om ca 930 ha beläget i huvudsak norr om skjutfältet och i omedelbar anslutning till detta. I förslaget har förutsatts att det område som ingår i Rinkaby flygfält helt eUer delvis skall ingå i det utvidgade skjutfältet. Ett på delta sätt utvidgat fält ger utrymme för reducerad pansarbataljons anfallsstrid där slutfasen av övningen i begränsad omfattning kan genomföras som stridsskjulning med övningsammunition och med deltagande av artilleri, stridsvagnar och pansarskytlekompani, Stridsskjutningsmomentet kan genomföras uteslutande inom det nuvarande skjutfältet. ArtUleriet får oförändrade möjUgheter tUl skjutningar med ökade grupperingsmöjUgheter. Inom utvidgningsområdel erhåUs vidare förläggnings- och övningsutrymme för repetitionsövningar.

Av det föreslagna utvidgningsområdet utgör ca 700 ha åker och äng samt ca 230 ha skogsmark och övrig mark. Det berör ett 15-tal jordbruksenheter samt lika många bostads- och fritidshus. Inom området är ca 100 personer fast bosatta, lnom södra delen av området ligger Gälltofta by med ett tiotal bostadsfastigheter och ca 20 fast bosatta personer. Chefen för armén räknar med att byn kan ligga kvar och bebos som f, n. utan att det aUvarUgt försvårar övningarnas genomförande, Länsväg 662 som korsar södra delen av området bedöms kunna behållas som allmän väg även efter föreslagen utvidgning.

Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande över förslaget. Nämnden har inlett sin utredning med att orientera de berörda markägarna om arméchefens förslag. Nästan aUa markägare har därvid framfört stark kritik mot förslaget. Som skäl har anförts bl, a, att det inom området finns betydande arealer åkerjord av god kultur och att jordbruksenheternas värden i ett flertal faU avsevärt överstiger genomsnillel för normala jordbruk. Vidare har understrukits det stora antal fast bosatta personer som berörs av utvidgningen. Markägarna har även lagt fram ett alternativt förslag till utvidgning. Huvuddelen av detta område är beläget väster om det utvidgningsområde som arméchefen har föreslagit. Den östra delen av området, ca 215 ha, sammanfaller med arméchefens förslag. Området omfattar totalt ca 600 ha, varav ca 375 ha åker och äng samt 225 ha skogsmark och övrig mark. Det berör ett 25-lal jordbruksenheter, lnom området är sex personer fast bosatta.

Fastighetsnämnden har inhämtat yttrande över markägarnas förslag av chefen för armén. Arméchefen har därvid uttalat att förslaget inte kan godtas. Som skäl härför har anförts att områdets begränsade omfattning, särskilt vad avser bredden, medför att övningar i standardform med tre kompanienheler i främre linjen inte kan genomföras. Eftersom området har många stora och djupa grusgropar är det inte representativt för skånsk kuslterräng. Vidare saknas möjligheter för ett pansarförband att norrifrån komma in i och ut från området. Nödvändigt grupperings-utrymme  kan inte erhållas för hjulgäende understöds- och underhålls-

Prop. 1971:110                                                                     45

förband, eftersom området i väster gränsar till allmän väg och anslutande bostadsområde.

I samband med sill yttrande har chefen för armén redovisat ett av mUitärbefälhavaren för södra mUilärområdet framlagt alternativt förslag tUl ulvidgningsomräde, som innebär en komplettering av markägarförslaget, Della alternativ omfattar hela det område som ingår i markägarförslaget, en betydande del av arméchefens förslag samt vissa smärre områden längs vägen Rinkaby-Legeved väster om det område som ingår i markägarnas förslag. Området omfattar ca 1 050 ha, varav ca 750 ha åker och äng samt 300 ha skog och övrig mark. Det berör ett trettiotal jordbruksenheter, lnom området är ca 70 personer fast bosatta, vartUI kommer ca 20 personer i GäUtofta by,

Faslighetsnämnden har utrett samtUga tre förslag tUl utvidgning av Rinkabyfältet som lagts fram. Vid utredningen har framkommit bl, a. följande. En på nämndens begäran av lantbruksnämnden i länet gjord översiktlig inventering av jordbruket inom områdena har visat att mUitärbefälhavarens förslagsområde från jordbrukssynpunkt är klart sämre än de båda andra alternativen. Vid en jämförelse meUan de båda sistnämnda finner lantbruksnämnden att ett övningsfält enligt markägarnas förslag är atl föredra från jordbrukssynpunkt.

De betydande sandförekomsterna inom de aktuella områdena har undersökts av en särskUd expertgrupp, som även klarlagt fyndigheternas betydelse för Kristianstadsregionens försörjning med sand m. m. Det har framkommil att sandförekomsterna huvudsakligen är koncentrerade tUl markägarnas förslagsområde. Ca 16 mUj, m fast mått med etl värde av 2—2,5 milj, kr, beräknas finnas inom detta område. Regionen betecknas dock som ett överskotlsområde i fråga om tillgången på sand och finkorniga material. Någon brist på sådant material skulle därför inle uppkomma för regionen om sandfyndigheterna inte skulle kunna exploateras sedan marken tagits i anspråk som övningsfält.

De aktuella områdena består till stor del av lätta jordarter. Fastighetsnämnden har därför genom särskild expertis låtit undersöka markens bärighet för pansarfordon och risken för skadlig vinderosion om marken utnyttjas som pansarövningsfält. Undersökningen har visat att marken i stort sell har godtagbar bärighet och alt risken för vinderosion kan minskas genom alt marken hålls gräsbeklädd. Befintlig trädvegetation bör om möjUgt behållas och skyddsplantering ulföras på större vegetationsfria ytor.

Ca fem km norr om de aktuella områdena ligger ViUands stärkelsefabrik. Dess avloppsvatten renas genom att del sprids ul över ell åkermarkområde som ligger inom de ulvidgningsområden som arméchefen och mUitärbefälhavaren har föreslagit. Vid tiUfällen då avloppsvattnet inle kan spridas. I, ex. vid Ijälad mark, infiltreras det i marken genom särskilda infiltralionsdaminar. Dammarna och en mindre del av spridningsområdet ligger även inom markägarnas utvidgningsalternativ. En expertgrupp har undersökt möjUgheterna att forlsälla med spridning och infiltration av avloppsvattnet inom det nuvarande området om marken

Prop. 1971:110                                                                      46

tas  i   anspråk  som  pansarövningsfält.  Gruppen  har  också  undersökt

möjligheterna alt sprida och infiltrera avloppsvattnet helt eUer delvis

utanför ell  bUvande övningsfält.  Del har konstaterats all frågan om

avloppsvattnets spridning m, m, kan lösas såväl inom som utanför de

aktuella områdena.  Från kostnadssynpunkt skulle anordnandet av etl

övningsfält enUgl markägarförslaget vara klart gynnsammast, eftersom

det   har   framkommil  all  de  nuvarande  infillralionsdammama  skulle

kunna behåUas inom etl fäll enUgt della alternativ. De ålgärder som då

skulle bU nödvändiga beräknas endast dra obetydliga anläggnings- och

driftkostnader.

Oberoende  av  vilket  ulvidgningsalternativ  som väljs måste det för

Rinkaby flygfält disponerade området helt eller delvis ingå i elt blivande pansarövningsfält. Chefen för flygvapnet har liU fastighetsnämnden anmält att ett ianspråktagande helt eller delvis av flygfältet skulle innebära sådana inskränkningar i den bedrivna flygutbUdningen att denna måste flyttas till en annan plats. En lämplig sådan är Ripa flygfält som ligger ca åtla km söder om Rinkaby, För att detta fält skaU kunna användas behövs dock vissa byggnads- och anläggningsarbeten. Kostnaderna härför uppskattas liU meUan 3 och 3,4 mUj, kr.

Fastighetsnämnden har inhämtat yttrande av länsstyrelsen i Kristianstads län över förslagen till utvidgning. Länsstyrelsen har anfört att ett genomförande av de ulvidgningsförslag som chefen för armén och miUtärbefälhavaren har lagt fram innebär betydande nackdelar från bl, a, jordbruks- och trafiksynpunkt. Åtskilliga rationeUt drivna jordbruksenheter behöver lösas in. Markägarnas förslag innebär enUgt länsstyrelsen mindre ölägenheter för jordbruket och den bofasta befolkningen. Från bebyggelseplanerings- och naturvårdssynpunkter kan hinder inte anses föreligga mot en utvidgning av skjutfältet. Med hänsyn till den synnerliga vikt en utvidgning av skjutfältet tiUmäls från försvarssynpunkt synes de civila olägenheterna inle böra hindra en utvidgning. Vid jämförelse mellan alternativen har länsstyrelsen utgått från att markägarnas förslag inte kan komma i fråga eftersom chefen för armén har ansett att området är för litet för det avsedda ändamålet. Länsstyrelsen har därför endasl jämfört de två andra alternativen och därvid förordat arméchefens förslag med motivering atl detla medför mindre olägenheter för jordbruket och är bäst frän militär synpunkt.

Vid överläggningar med representanter för förutvarande Kristianstads stad och Fjälkinge kommun har framkommit att varken staden eller kommunen har något att erinra mot planerna på en utvidgning av Rinkaby skjutfäll.

Riksantikvarieämbetet har förklarat att hinder från antikvarisk synpunkt inle föreligger mot en utvidgning. Ämbetet förutsätter alt en kulturhistorisk inventering och eventueUt ytterligare undersökningar utförs på försvarets bekostnad inom ett blivande ulvidgningsomräde innan delta tas i bruk för miUtära ändamål,

Faslighetsnämnden anser att del finns etl starkt behov av atl förbättra P 6:s utbildningsmöjligheter genom atl tillföra regementet mark för pansarövningar.  Denna förbättring bör komma liU stånd så snart som

Prop. 1971:110                                                                     47

möjligt och ske genom utökning av Rinkaby skjutfält. Nämnden framhåUer att det vid kontakter med försvarets fredsorganisationsutredning och chefen för armén inte framkommit något som gör det befogat atl vänla med beslut i ärendet.

Vid en jämförelse mellan de tre alternativ tiU utvidgning som har utretts konstaterar fastighetsnämnden att de av chefen för armén och mUitärbefälhavaren föreslagna alternativen från miUtär synpunkt är bättre än markägarnas ulvidgningsförslag. Från civil synpunkt medför dock det sistnämnda förslaget det minsta intrånget. Frägan om vilket ulvidgningsförslag som bör väljas måste därför lösas genom en avvägning mellan de militära synpunkterna och de civila intressena. Vid denna avvägning anser sig nämnden inte kunna underlåta att lägga särskild vikt vid den stora skiUnad som föreUgger meUan å ena sidan arméchefens och mUitärbefälhavarens ulvidgningsförslag och å andra sidan markägarnas förslag när det gäller socialt intrång och ingrepp i jordbruket. Markägarförslaget innebär väsentligt mindre intrång i socialt avseende och mindre ingrepp i jordbruket än de båda andra förslagen. Fastän markägarnas förslag inte uppfyller arméchefens önskemål skulle det dock ge elt mycket betydelsefullt tillskott till den övningsmark som P 6 nu kan disponera. Nämnden anser därför att Rinkabyfältet bör utvidgas i huvudsak enligl markägarförslaget. För alt förbättra möjligheterna atl från väster och norr komma in på området bör det förordade utvidgningsområdet utökas med smärre markområden i väster och nordväst så all det når fram tiU vägarna väster och norr om fältet. Förvärv för detta ändamål bör dock bara få ske i sådana fall där bostadsfastigheler inte berörs. För att på sikt ytterUgare förbättra regementets utbildningsmöjligheter bör vidare enligt nämndens mening staten förvärva mark som frivilUgl bjuds ut tiU salu inom den del av del av arméchefen föreslagna utvidgningsområdel som Ugger utanför del nu förordade ulvidgningsområdet. Därigenom erhåUs önskvärda förbättringar ulan del intrång som är förenat med ett tvångsförvärv.

Faslighetsnämnden anför bl. a. följande om vissa särskilda frågor i samband med utvidgningen, I omedelbar anslutning till gränsen för del förordade utvidgningsområdel och invid den väster om området belägna vägen Rinkaby-Legeved ligger etl 15-tal bostadshus. Det kan inte uteslutas alt verksamheten på ett utvidgat övningsfält kan komma att medföra störningar av skilda slag för de boende. Nämnden anser därför alt staten i samband med beslut om utvidgning bör förklara sig beredd att tiU skäligt pris köpa in fastigheter i anslutning till fältet om ägarna begär det. Vad beträffar problemet med spridning av avloppsvatten från ViUands stärkelsefabrik konstaterar nämnden att frågan kan lösas tUl rimliga kostnader vid del utvidgningsalternativ som nämnden förordar. Vissa problem sammanhänger vidare med alt länsväg 662 Rinkaby-Trolle Ljungby kommer atl korsa det blivande övningsfältet. Fastighets-nämnden anser i Ukhet med chefen för armén att vägen skall kunna hållas öppen för civU lokaltrafik om trafiksäkerhetsåtgärder, såsom hastighetsbegränsning och skyUning, vidtas. Åtgärder bör dock snarast vidtas för

Prop. 1971:110                                                                      48

all avlasta vägen den nuvarande tunga genomfartstrafiken. Detta bör lämpUgen ske genom upprustning av länsväg 665 Rinkaby-Legeved-Fjäl-kinge. Vad angår den av riksantikvarieämbetet föreslagna kulturhistoriska inventeringen av utvidgningsområdet anser nämnden att kostnaderna för densamma bör betalas av försvaret.

Fastighetsnämnden konstaterar att etl flertal jordbruksenheter endast delvis berörs av det förordade utvidgningsalternativet. Frågan om i vUken omfattning dessa brukningsenheter i sin helhet behöver lösas in kan enligt nämndens mening besvaras först i samband med atl förvärvsförhandlingar las upp med berörda markägare. Markanskaffningen kan därför väntas medföra intrikata ställningstaganden och överväganden av omarronderingar och krav på inlösen av mark utanför ulvidgningsområdet. På grund av detla anser nämnden all en särskild delegation bör tillsältas för atl genomföra utvidgningen.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har fortifikalionsförvaltningen överslagsmässigt uppskattat till 10 milj. kr. 1 detta belopp har inte räknats in kostnader för förvärv av frivilligt salubjuden mark utanför det föreslagna utvidgningsområdet och inle heUer kostnaderna för eventuella förvärv av störda fastigheter. Förvaltningen framhåller att iordningställandet av fältet beräknas dra vissa specieUa kostnader utöver vad som normalt brukar förekomma. Sålunda uppskattas erforderUga utfyUningar av befintliga grustäkter komma att dra en kostnad av i runt tal 1 milj, kr. Kostnaderna för flyttning av flygutbildningen frän Rinkaby flygfält till Ripa flygfält beräknas inedföra kostnader om 3-3,4 milj, kr. Genom att en avloppsreningsanläggning berörs av utvidgningen beräknas vissa kostnader även uppkomma för att lösa därmed sammanhängande frågor.

Sedan fastighetsnämnden avgett sitt yttrande har några av de markägare som berörs av utvidgningsförslaget vid uppvaktning i försvarsdepartementet framfört invändningar mol förslaget. Bl. a, har framhållits att avgränsningen i väster av utvidgningsområdet medför stora olägenheter i första hand för de berörda markägarna men även för ett flertal innehavare av bostadslägenheter i närheten av gränsen. Vidare har en representant för Rinkaby Grus Aktiebolag, som driver grusläkt inom ulvidgningsområdet, framhållit värdet av grusfyndigheterna inom området från samhällsekonomisk synpunkt och för sysselsättningen inom denna del av Kristianstadsregionen.

7, Utvidgning av Tofta skjutfält ansågs redan år 1956 nödvändig för att möjliggöra från övningssynpunkt godtagbara artilleriskjutningar. Fältet omfattade då ca 1 700 ha men bedömdes böra ha en omfattning av minst 2 650 ha, 1 samråd med chefen för armén har fortifikalionsförvaltningen sedermera förvärvat sådana inom det avsedda utvidgningsområdet belägna fastigheter som har bjudits ul till salu. Förvärven har vid oUka tillfällen undersläUts Kungl, Majits prövning när så har påkaUats med hänsyn tiU köpeskillingarnas storlek. Hittills har förvärvats ca 670 ha.

Prop. 1971:110                                                                     49

8.    Kungl. Maj:t har genom beslut den 25 september 1970 godkänt en
meUan försvarets fastighetsnämnd och Uppsala stads drätselkammare
träffad principöverenskommelse om bl. a, överlåtelse och upplåtelse liU
staden av delar av S 1 :s övnings- och skjutfält i Hågadalen samt uppdragit
åt fortifikationsförvallningen att med drätselkammaren träffa de slutliga
avtal som behövs för atl fullfölja principöverenskommelsen. EnUgt
överenskommelsen utfäster sig staten att från S 1 :s övnings- och skjutfäll
i Hågadalen flytta så gott som all skjutning med skarp ammunition samt
aU motsvarande utbildning i min- och sprängtjänst. Som kompensation
härför skaU staden enligt överenskommelsen bl. a. på egen bekostnad
förvärva och lill staten överlåta ett område om ca 700 ha vid
Skogs-Tibble ca 2 mil väster om Uppsala såsom nytt övnings- och
skjulfält för regementet. För alt öka detla fälls användbarhet här Kungl,
Maj:t uppdragit ål fortifikationsförvallningen att anskaffa ytterligare 200
ha i anslulning liU området. Kostnaderna härför beräknas tUl 800 000 kr.

11. Beslut om inlösen av vissa fastigheter som utsätts för flygbuUer fattades år 1965 (prop. 1965:28, SU 1965:45, rskr 1965:151). För budgetåret 1965/66 anvisade riksdagen för ändamålet 5 milj. kr. Efler förslag i prop. 1967:110 och 1968:109 har riksdagen sedermera (SU 1967:102, rskr 1967:250 och SU 1968:124, rskr 1968:282) anvisat ytterUgare 2 respektive 1 milj. kr. Hillills har fastigheter förvärvals för ca 6,8 milj. kr. Inlösen av flygbuUerstörda fastigheter ombesörjdes tidigare av en särskUd delegation, flygplatsbullerdelegationen, som avslutade sitt arbete hösten 1968. Ärenden om sådan inlösen handläggs därefter av fortifikationsförvallningen. FramstäUningar om inlösen föreligger från flera markägare. Yllerligare framställningar kan förväntas,

9,    10, 12. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter
beräknar fortifikationsförvaltningen sammanlagt 5,2 milj. kr., varav
2 950 000 kr, för armén, 1,3 milj. kr, för marinen och 950 000 kr, för
flygvapnet. Under dessa delposter har sammanförts sådana mindre
förvärvsobjekt för vUka kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr.
Medlen avses vidare för oförutsedda utgifter i samband med genomföran
det av beslutade förvärv, smärre kompletteringar av försvarets faslighets-
bestånd, mindre utgiftsrester för vissa inte helt slutförda markförvärv,
m. m.

Departementschefen

Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvallningen lagt fram förslag till utvidgning av Remmene skjutfält vid Herrljunga ca 4,5 mil norr om Borås, Förslaget innebär förvärv av områden om sammanlagt ca 1 500 ha i anslulning lill det nuvarande övningsfältet. Av utredningen framgår all i första hand 115 1 Borås men även I 16 i Halmstad och 117 1 Uddevalla saknar ett skjutfäll av godtagbar omfattning. Den stridsmässiga utbUdningen med skarp ammunition både under grundutbildning och krigsförbandsutbUdning har därför blivit eftersatt vid dessa förband. Västra miUtärområdet saknar vidare elt skjulfält för de

A-Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 110

Prop. 1971:110                                                                      50

krigsförband ur artilleriet som sätts upp inom mUilärområdet. Chefen för armén anser att det finns ett mycket starkt behov av att förbättra möjligheterna för 1 15 och de övriga förbanden atl bedriva stridsmässig utbildning med skarp ammunition i kompaniförband och atl ge artilleribataljonerna inom militärområdet bättre möjligheter att utföra skjutningar.

Försvarets fastighetsnämnd har yttrat sig över arméchefens förslag. Nämnden konstaterar att det föreligger ett oavvisligt behov av att förbättra övningsmöjligheterna för främst 115. Med hänsyn till det starka motståndet från berörda kommuner och markägare mot arméchefens förslag har fastighetsnäinnden vid sin utredning ingående prövat dels ett antal alternativ för att anordna ett helt nytt skjutfält på annan plats, dels två alternativ som innebär en i förhållande till arméchefens förslag begränsad utvidgning av Remmenefället, Denna prövning har lett till att det i slutomgången har kvarstått två alternativ som har bedömts vara godtagbara såväl från övningssynpunkt som med hänsyn till sociala m, fl, konsekvenser. Det ena alternativet har avsett en utvidgning av Remmene skjutfält med ca 1 000 ha, del andra anordnande av ett helt nytt skjutfält om ca 2 000 ha beläget tUl övervägande delen inom kronoparken Skaraborgs Edsmären.

Beträffande de av fastighetsnämnden slutligt bedömda två alternativen har chefen för armén uttalat att alternativet Remmene är att föredra från militär synpunkt. Länsstyrelsen i Äivsborgs län har förklarat att det från allmänna planeringssynpunkter inte finns något att erinra mot en utvidgning av Remmenefället även om vissa sociala synpunkter kan åberopas mot en utvidgning. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har avstyrkt att ett nytt skjulfält anordnas vid Skaraborgs Edsmären med hänsyn främst tiU det intensiva skogsbruket inom kronoparken. Enligt uttalanden av vederbörande lantbruksnämnder har inte något av de tvä områdena något större värde från jordbrukssynpunkt. Enligt domänverket och skogsyårdsstyrelsen i Skaraborgs län innebär anordnandet av ett skjutfäll vid Skaraborgs Edsmären ett mycket stort intrång från skogUg synpunkt. Domänverket har framhåUit att kronoparken från skilda synpunkter utgör en av verkels värdefullaste skogar och att virkesavkastningen från parken utgör en betydelsefull del av virkesfångsten för den större sågverksindustrin i området. En på fastighetsnämndens initiativ verkstäUd särskUd utredning om de skogliga förhållandena inom de två alternativa områdena har visat att Skaraborgs Edsmären har etl väsentligt högre värde från skoglig synpunkt än Remmene.

Larvs kommun, inom vUken Skaraborgs Edsmären är belägen, har avstyrkt atl kronoparken tas i anspråk som skjulfält. De kommuner och markägare som berörs av Remmenealternativet har motsatt sig en utvidgning av Remmenefältet med hänsyn till bl, a, konsekvenserna för de närliggande samhällenas framtida utveckling och för de människor inom och utom utvidgningsområdet som skulle komma att beröras av utvidgningen.   Man   har   därvid   utgått   från   alt   den   nu   föreslagna

Prop. 1971:110                                                                      51

utvidgningen endasl skulle utgöra en etapp i en planerad utvidgning av väsentligt större omfallning,

Faslighetsnämnden har vid sin jämförelse mellan de två slutliga alternativen funnit övervägande skäl tala för alt behovet av att förbättra slridsskjutningsmöjligheterna för 1 15 bör tillgodoses genom en utvidgning av det befintliga Remmenefället, Nämnden föreslår därför alt skjulfällsfrågan löses genom all Remmenefället utvidgas med del s, k. Hjälmerydsområdet om ca 1 000 ha, Detla innebär en minskning med ca 500 ha av del ulvidgningsförslag som chefen för armén ursprungligen lade fram.

Även jag anser att det är angeläget atl övningsmöjlighelerna för I 15 och övriga förband m.m. inom västra mUilärområdet förbättras. Liksom fastighetsnämnden finner jag att skjulfältsfrägan bör lösas genom en i förhållande till arméchefens förslag begränsad utvidgning av Remmene skjutfält med ca 1 000 ha. Om alternativet Skaraborgs Edsmären väljs, innebär det atl antalet direkt berörda personer blir mindre, ca 10, mot ca 25 i Remmenealternativet. Jag anser dock att detta inte utgör tiUräckligt skäl för att genom ett ianspråktagande av kronoparken för skjutfältsändamål spoliera de stora värden för skogsbruket och sågverksindustrin som kronoparken representerar. Man måste även beakta det förhållandet atl nära hälften av det område, som enligl fastighelsnämndens förslag skulle ingå i etl utvidgat Remmenefäll, redan i nuläget utnyttjas som skjutfält. Hänsyn bör även las till all länsstyrelsen i Älvsborgs län inle har något atl erinra mol utvidgning av Remmenefället, medan länsstyrelsen i Skaraborgs län har avstyrkt all kronoparken Skaraborgs Edsmären las i anspråk för skjutfällssändamål.

Representanter för kommunerna och markägarna i Remmene har som motiv för sina invändningar mol den föreslagna utvidgningen angett bl, a. att den utgör ett led i planerna på ett väsentligt större skjulfält vid Remmene, Med anledning härav vUl jag framhålla att jag inte räknar med att något beslut under överskådlig tid skall fattas om ytterligare utvidgning av fältet genom Ivångsförvärv, De militära myndigheterna måste vara beredda all godla de inskränkningar i fältets användbarhet som föranleds av den nu förordade begränsningen av utvidgningen. Jag anser dock i Ukhet med faslighetsnämnden alt staten bör förvärva mark även utanför del nu aktuella utvidgningsområdet när sådan mark frivilligt bjuds ut tUl salu. Härigenom kan övningsförhållandena på sikt ytterligare förbättras samtidigt som det måste innebära en klar fördel för markägarna alt veta atl staten är beredd alt köpa deras gårdar, om de önskar sälja.

Givetvis kommer även den nu aklueUa begränsade utvidgningen all medföra vissa ölägenheter för de berörda kommunerna och för dem som bor inom och i anslulning liU utvidgningsområdet. För kommunernas del kan utvidgningen medföra minskat skatteunderlag. Det kan uppstå problem när det gäUer all ersätta borlfaUet av bosläder inom ulvidgningsområdet. I sådana fall är det viktigt all vederbörande länsmyndigheter hjälper kommunerna att lösa frågan om ersättningsbostäder. Del har uttalats farhågor för atl verksamheten på det utvidgade

4*Riksadgen 1971. 1 saml. Nr 110

Prop. 1971:110                                                                      52

skjutfältet skulle medföra buUerslörningar för Herrljunga samhälle. Jag bedömer alt avståndet från fältet tUl såväl den redan befintliga bebyggelsen som de för samhällets vidare utbyggnad planerade områdena är tUlräckUgt för att förhindra icke godtagbara störningar från skjutverksamheten. 1 likhet med fastighetsnämnden anser jag att de frivilliga förvärv som kan komma tiU stånd inte får ske på sådant sätt att fältgränsen på någon punkt kommer närmare samhäUet än den punkt på den nu förordade utvidgningsgränsen som ligger närmast samhället,

lnom utvidgningsområdet bor sammanlagt ca 25 personer. Man måste räkna med att omställningssvårigheter uppkommer för dessa, främst i sådana faU där vederbörande fastighetsägare helt eUer delvis har sin utkomst av jordbruk. Jag förutsätter dock att de regionala och lokala myndigheterna här liksom i andra liknande fall kommer alt vidta åtgärder för att minska svårigheterna. Bl, a, torde vederbörande lantbruksnämnder kunna medverka till att skaffa nya gårdar åt dem som önskar förvärva sådana.

Fortifikationsförvaltningen har överslagsmässigt uppskattat kostnaderna för att genomföra utvidgningen till 5 milj, kr. Därvid har förvaltningen räknat med alt det i vissa fall kan bli nödvändigt att lösa in hela fastigheter, fastän de endast delvis ligger inom utvidgningsområdet, 1 beloppet har dock inte räknats in några kostnader för förvärv av frivilligt utbjuden mark utanför utvidgningsområdel. Jag föreslår all 2,5 milj, kr, beräknas för nästa budgetår. En särskild delegation bör tUlsällas för att genomföra markförvärven. Det ankommer på Kungl, Maj:t att besluta i denna fråga.

Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvaltningen lagt fram förslag tUl utvidgning av Rinkaby skjutfält omedelbart norr om Åhus samhäUe och ca en mil sydost om Kristianstad, Förslaget innebär förvärv av ett markområde om ca 930 ha i anslutning tiU del nuvarande skjutfältet. Av utredningen framgår att Kristianstads garnison sedan länge saknar övningsmark av sådan onifattning att effektiv förbandsutbildning kan bedrivas. Detta gäUer särskilt P 6 i Kristianstad som saknar egentligt pansarövningsfält. Skjulfältet vid Rinkaby används i viss utsträckning för detta ändamål men är alltför Utet, Det är inte heller möjligt att tillgodose P 6:s behov av pansarövningsfält genom att utnyttja Ravlunda skjutfält eller övningsfältet vid Revinge, P 6:s behöv av terräng för pansarutbildning kan därför inte tillgodoses på annat sätt än genom markanskaffning. För atl man skall utvinna en rimlig effekt av de stora investeringar söm gjorts vid P 6 under senare år måste anskaffningen avse etl pansarövningsfält som åtminstone ger utrymme för övningar med reducerad pansarbalaljon.

Försvarets fastighetsnämnd har yttrat sig över arméchefens törslag. Nämnden anser atl det finns ett starkt behov av all förbättra P 6:s UtbUdningsmöjligheter genom att tillföra regementet mark för pansarövningar. Med hänsyn tUl de mycket begränsade marktUlgångar som regementet har, anser nämnden vidare att denna förbättring bör komma lill stånd så snart som möjligt. Nämnden har utöver arméchefens förslag

Prop. 1971:110                                                                      53

utrett två alternativa förslag tUl utvidgning av Rinkaby skjutfäll. Del ena förslaget har lagts fram av vissa av de berörda markägarna och det andra av mUitärbefälhavaren för södra miUtärområdet, Nämnden föreslår att skjutfältet utvidgas med ett område om ca 600 ha enUgt det förslag som har lagts fram av markägarna. Delta sammanfaller delvis med arméchefens förslag.

1 likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén anser jag det angeläget alt P 6 tUlförs terräng för pansarulbUdning. Jag förordar att frågan löses genom utvidgning av Rinkaby skjutfält i huvudsak enligt fastighelsnämndens förslag. Jag har därvid fäst särskild vikt vid alt en utvidgning enUgt detta förslag torde kunna genomföras med väsentligt mindre socialt intrång och färre ingrepp i jordbruket än de andra två förslagen. Jag är införstådd med alt utvidgningen inle helt tillgodoser P6:s behov av pansarövningslerräng. Jag anser dock all utvidgningen medför en betydande förbättring av regementets övningsbetingelser. Jag utgår i Ukhet med faslighetsnämnden och chefen för armén från alt Rinkaby flygfällsomräde skall ingå i ell blivande pansarövningsfäll. Utvidgningsområdel bör få utökas med smärre markområden i väster och nordväst så all det blir möjligt att komma in på skjulfältel direkt från vägarna väster och norr om fältet. Förvärv bör dock få ske bara på sådana platser där befintUga bostadsfastigheler inle berörs. Jag anser i likhet med faslighetsnämnden atl staten bör förvärva mark som frivilligt bjuds ut till salu inom den del av det av arméchefen föreslagna ulvidningsområdel som är belägen utanför del nu förordade ulvidgningsområdet. Härigenom kan önskvärda förbättringar av P 6:s övningsmöjligheter erhållas utan del intrång i civUa intressen som är förenat med Ivångsförvärv.

Det kan inte uteslutas atl verksamheten på utvidgningsområdet kan komma att medföra störningar av skilda slag främst för dem som bor inliU vägen omedelbart väster om ulvidgningsområdet. Staten bör tiU skäUgt pris lösa in sådana bostadshus vUkas ägare på grund av störningar önskar inlösen.

Det föreslagna ulvidgningsområdet berör ca 25 jordbruksenheter. Sex personer är bosatta inom området. Konsekvenserna från såväl jordbruks-som social synpunkt synes bli relativt obetydliga. Jag utgår dock från att vid genomförandet särskUd uppmärksamhet ägnas möjligheterna atl liUmötesgå önskemål från markägarna i fråga om den slutliga avgränsningen av området, särskUl i väster.

De rika sandfyndigheterna inom området torde knappast kunna exploateras sedan området har tagits i anspråk för militära ändamål Eftersom kristianstadsTegionen av en expertgrupp betecknats som överskottsområde i fråga om tillgången på sand och finkorniga material synes någon bristsituation för regionen inte behöva uppkomma. Jag förutsätter emellertid atl man undersöker möjligheterna atl, i vart fall i viss utsträckning, forlsälta all exploatera sandförekomslerna inom området även sedan det har lagils i anspråk för övningsändamål.

En av faslighetsnämnden särskUl utredd fråga om vUka åtgärder som

Prop. 1971:110                                                                      54

måste vidtas för att behålla en av utvidgningen berörd avloppsreningsanläggning synes kunna lösas till rinUiga kostnader. Jag anser i likhet med faslighetsnämnden atl det är angeläget från trafiksäkerhelssynpunkt att länsväg 662, som kommer atl korsa det blivande övningsfältet, avlastas den nuvarande tunga genomfartstrafiken. Detla bör kunna åstadkommas genom atl den utanför fältet belägna länsväg 665 upprustas och anvisas för denna trafik. Innan det föreslagna utvidgningsområdel las i anspråk av försvaret bör en kulturhistorisk inventering av området ske. Försvaret bör stå för kostnaderna för denna,

Fortifikationsförvallningen har överslagsmässigt beräknat kostnaderna för atl genomföra utvidgningen till 10 milj. kr. I beloppet har inte räknats in några kostnader för förvärv av frivUligt salubjuden mark utanför ulvidgningsområdet eller för eventuella förvärv av störda fasligheter. Jag föreslår atl 5 milj, kr. beräknas för nästa budgetår. En särskild delegation bör tillsättas för atl genomföra markförvärven. Det ankommer på Kungl, Maj:t alt besluta i denna fråga.

Jag vUl i detta sammanhang anmäla att iordningställandet av det utvidgade fältet kan komma att dra särskUda kostnader utöver vad som normalt brukar förekomma. Bl, a, kan det bli nödvändigt atl flytta flygutbUdningen på Rinkaby flygplats tiU något annat flygfäU,

För fortsalt inlösen genom fortifikationsförvaltningens försorg av flygbullerstörda fastigheter räknar jag med ett medelsbehov av 300 000 kr, under budgetåret 1971/72,

Övriga särskilt angivna markförvärvsobjekt, för vilka fortifikations-förvaltningen har beräknat medel för nästa budgetår, har tidigare varit föremål för beslut av riksdagen eller Kungl, Maj:t, Därutöver har fortifikationsförvaltningen för diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifler beräknat 2 950 000 kr, för armén, 1,3 mUj. kr. för marinen och 950 000 kr, för flygvapnet.

Jag vUl i detta sammanhang redogöra för bakgrunden till den överenskommelse varigenom ell nytt skjulfält för S 1 kommer liU slånd vid Skogs-Tibble, Överenskommelsen föranleds av att förutvarande Uppsala stad har framställt krav på att regementets stridsskjutningar på skjutfältet i Hågadalen skall upphöra. Som skäl för kravet har åberopats dels all stadsbebyggelsen trängt fram så långl i riktning mot Hågadalen att störningar från stridsskjutningarna har uppkommit för de boende, dels alt fältet utgör ett attraktivt ströv- och friluftsområde för befolkningen i denna del av kommunen. Som jag har anfört tidigare har Kungl, Maj:t i september 1970 godkänt en meUan försvarels fastighetsnämnd och förutvarande Uppsala stads drätselkammare träffad principöverenskommelse, enligt vilken staten dels överlåter respektive upplåter mark inom Hågadalsfältet till kommunen, dels utfäster sig att från Hågadalen flytta all skjutning med skarp ammunition — med undantag för den utbUdning som är förlagd till två skolskjutningsbanor inom fältet — saml all motsvarande utbildning i min- och sprängtjänst. Denna verksamhet förutsätts enligl överenskommelsen förläggas liU etl nytt övnings- och skjutfäll vid Skogs-Tibble ca 2 mil väster om Uppsala. Det

Prop. 1971:110

55

nya fältet skaU tUl sin huvuddel, eller ca 700 ha, förvärvas av kommunen på egen bekostnad och därefter överlåtas tUl staten med full äganderätt. Inom det område som kommunen sålunda skall förvärva är endast fyra personer fast bosalla. För att öka det nya fältets användbarhet har del ansetts angeläget alt utöka det med ca 200 ha. Kostnaderna härför har ansetts böra belasta försvaret. Inom lUläggsområdel finns inle några fast bosatta personer. Del har bedömts vara angeläget alt liUmötesgå Uppsala kommuns krav på att fristäUa Hågadalsfältet från slridskjulningar. Varken vederbörande länsmyndigheter och kommuner eller de berörda markägarna har haft några väsenlliga erinringar mot den avsedda lokaliseringen av del nya skjutfältet.

Som jag har anfört inledningsvis har fortifikalionsförvaltningen beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår lill 18,7 mUj, kr. Jag beräknar medelsförbrukningen lill 16,7 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetär anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan
(1 OOO-tal kr,)'
	Kostnadsram		Medelsförbrukning
Objekt	1.2,1969	1,5,1970	Faktisk	Beräknad för
			t,o.m.	1970/71	1971/72
			1969/70
A. Armén
1,1 4, A 1, Utvidgning
av Linköpings garni-
sons övningsfält	2 200	2 200	917	1283	-
2,1 5, A 4. Utvidgning
av Östersunds garni-
sons övningsfält	1 000	1400	778	322	300
3.1 11. Nytt skjut-
fält vid Kosta	4 000	4 000	2 894	1 106	-
4.1 14, Utvidgning
av Marma skjutfält	4 500	4 000	3 044	956	—
5.1 15. Utvidgning
av Remmene skjutfält	-	5 000	-	-	2 500
6.1 20, K 4. Utvidg-
ning av handövnings-
fältet och förvärv av
nytt skjutfält vid
Umeå	7 000	5 000	270	3 330	1400
7.1 21. Utvidgning av
skjutfältet vid Tjärn-
myren och övningsfäl-
tet vid Gnun	2 200	2 200	469	1 131	600
8. P 4. Utvidgning av
pansarövningsfältet
vid Skövde	13 500	13 900	13 184	716	—
9. P 4. Utvidgning av
pansarskjulfältet vid
Kråk	3 000	3 000	283	1017	1700

Prop. 1971:110

56

	Kostnadsram		Medelsförbrvi	iknins
Objekt	1.2,1969	1,5,1970	Faktisk t,o,m.	Beräknad för
				1970/71	1971/72
			1969/70
10, P 6, Utvidgning
av övningsfältet vid
Rinkaby	-	10 000	-	-	5 000
11. P 7. Utvidgning
av övningsfältet vid
Ystad	-	5 850	5 000	850	—
12, A 7. Utvidgning av
Tofta skjutfält	1400	1400	799	301	300
13. S 1. Nytt skjut-
fält vid Skogs-Tibble	-	800	—	400	400
14, Diverse mindre
markförvärv och oför-
utsedda utgifter	_	6 438	_	3 488	2 950
Summa	38 800	50 188	27 638	14 900	15 150
Reducering av medels-
behovet	-	-	_	980	600
Summa A	38 800	50 188	27 638	13 920	14 550
B. Marinen
15. NK/KA 5, Utvidgning
av handövningsfiiltet i
Härnösand	2 700	2 700	„	2 700	_
16, Diverse mindre
markförvärv och oför-
utsedda utgifter	-	1600	_	300	1300
Summa	2 700	4 300	_	3 000	1 300
Reducering av medels-
behovet	—	__	_		200
Summa B	2 700	4 300	-	3 000	1 100
C. Flygvapnet
17, Inlösen av flyg-
bullerstörda fastig-
heter	8 000	8 000	6 794	300	300
18, Diverse mindre
markförvärv och oför-
utsedda utgifter	-	1630	_	680	950
Summa	8 000	9 630	6 794	980	1250
Reducering av medels-
behovet	-	-	_	_	200
Summa C	8 000	9 630	6 794	980	1 050
Summa A-C	49 500	64 118	34 432	17 900	16 700
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr,)
MedelstUlgång		Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1,7,1970	5 270	1970/71			17 900
Anslag för 1970/71	17 900	1971/72			16 700
Anslag för 1971/72 (förslag)    15 500		Beräknad behåUning 30.6.1972			4 070
	38 670				38 670

Prop. 1971:110                                                                      57

Jag hemsläller, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) medge atl Remmene skjutfäll och Rinkaby skjutfält får utvidgas i

enlighet med vad jag angell i del föregående, 2)tiU Markförvärv för övningsfält m. m.   för budgetåret  1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 15 500 000 kr.

Med bifaU lill vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t

Konungen alt lill riksdagen skall avlålas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

Prop. 1971:110

Bilaga I

TabeU  1.   Försvarsutgifternas fördelning på huvudprogram  m. m.  och huvudproduktionsområden (milj. kr.)

Huvudprogram m. m.	Huvudproduktionsområden
	Ledning och förbandsverksamhet	Materielanskaffning	Anskaffning av anläggningar m, m.	Forskning och utveckling	Summa
1,  Anneförband 2,     Marinförband 3,     Flygvapenför band 4,  Central och högre regional ledning 5,     Gemensamma myndigheter och funktioner 6,  CivUförsvar Summa Försvarsdepartementet m, m. Övrig verksamhet Totalt	1501 494 742 224 421 46	604 313 954 29 37 25	72 55 82 23 35 43	51 26 250 104 1	2 228 888 2 028 276 597 ;    115
	3 428 17 12	1962 6	310 1	432 17	6 132 17 36
	3 457	1968	311	449	6 185

Anm. Till utgifter för Jedning och förbandsverksamhet har bl, a, förts alla utgifter för utbildning till och av fast anstäUd personal, grund- och repetitionsutbildning av värnpliktiga/civilförsvarspliktiga inkl, de utgifter som därav föranleds genom utnyttjandet av kasemer, övningsmateriel m, m. Vidare har tUl produktionsområdet förts utgifter för löner och andra förmåner tiU anställd personal jämte särskilda utgifter för ledning och administration m, m, och operativ och krigsorganisatorisk verksamhet som fältövningar, insatsberedskap m, m.

Till utgifter för materielanskaffning har förts utgifter för anskaffning av materiel m, m, för krigs- och fredsorganisationen jämte utgifter för centralt vidtagna renoveringar eUer underhällsåtgärder som inte kan hänföras till löpande övnings-beroende underhåll.

Till utgifter för anskaffning av anläggningar m. m. har förts alla investeringar i mark, befästningar och kaserner m, m, jämte därmed förknippade utgifter för administration m, m.

Till utgifter förjorskning och utveckling har förts alla investeringar i såväl allmän forskning och utredningsverksamhet som objektbunden forskning samt försök och utveckling av vapenprojekt m, m.

Prop. 1971:110

59 Bilaga 2

Tabell 2.  Försvarsutgiflernas  fördelning på  huvudprogram   m. m.   och utgiftsslag (milj. kr.)

Huvudprogram m. m.	Utgiftsslag
	Personal-	Värnplikts-	Materiel och
	kostnader	förmåner	tjänster m,'ni!	Summa
1. Arméförband	730	237	1261	2 228
2. Marinförband	295	50	543	888
3. Flygvapenförband	318	32	1678	2 028
4. Central och högre regional'
ledning	156		120	276
5, Gemensamma myndig-
heter och funktioner	385	3	209	597
6, Civilförsvar Summa	27	9	79	115
	1911	331	3 890	6 132
Försvarsdepartementet	9		8	17
m. m. Övrig verksamhet Totalt	17		19	36
	1937	331	3 917	6 185'

Anm. Till personalkostnader har förts löneutbetalningar för all av försvaret anställd personal inkl, lönetillägg, men exkl, traktamenten och sjukvårdsförmåner. Kostnader för framtida pensionsförpliktelser har räknats in.

Till värnpliktsförmåner här förts kontantavlöning tUl värnpliktiga/civilförsvarspliktiga samt familjebidrag m, m.

Till materiel och tjänster m. m. har förts utgifter för inköp, hyror, reparation och  underhåU av materiel och varor, utgifter för inköp och hyror av mark, byggnader och befästningar inkl, utgifter för bränsle, vatten och elektricitet samt utgifter för tjänster (exkl, hyrestjänster).

Prop. 1971:110                                                                     60

InnehåU

Indragning av flottUjadministrationen vid Östgöta.flygflottilj      2

Inledning.......... ■...................... ; . . .............................   2

Nuvarande organisation    . . ........................................    3

Försvarets fredsorganisalionsulredning    . ................    5

Remissytirandena   .... .... . . .'.".. ... . . ..'..,.................... 10

Departemenlschefen..................................................... 16

Utvidgat försäkringsskydd för civUförsvarspliktiga  . . . . ■.... 20

Materielanskaffning m'. m. för det miUtära försvaret    ..... 21

Anslagsfrågor m. m.     ..: v .............................................. 23

Anskaffning av tygmateriel m, m.   ,. ............................ 24

Anskaffning av fartygsmateriel. m.m.............................. 26

Anskaffning av flygmateriel m, m.     . . ......................... 29

Försvarels forskningsanstalt:

Förvaltningskostnader................................................ 31

Forskningsverksamhet............................................... 32

Markförvärv för övningsfält m. m.................................... 35

Bilaga 1: Försvarsutgiflernas fördelning på   huvudprogram   m. m,

och huvudproduktionsområden   . . . . . . ,/. . .................... 58

Bilaga 2: Försvarsulgifternas fördelning på hiivudprograrn m, m. och
ulgiflsslag..................... .■:■•■.......... .-........................... 59

Göteborgs Offsettryckeri AB, SthIm 71.68 S