KUNGL. MAJ-.TS PROPOSITION
TILL RIKSDAGEN

ANGÅENDE

STATSVERKETS TILLSTÅND OCH

BEHOV UNDER BUDGETÅRET

1964/65

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj :t härmed proposition angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1964/65.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens
justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att godkänna
i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster
och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

RIKSSTAT FÖR BUD -

DRIFT A.

Egentliga statsinkomster:

I. Skatter............................... 19 910 200 000

II. Uppbörd i statens verksamhet.......... 492 035 000

III. Diverse inkomster..................... 409 000 000 20 811 235 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder......

II. Riksbanksfonden.............

III. Statens allmänna fastigbetsfond

IV. Försvarets fonder ............

V. Statens utlåningsfonder.......

VI. Fonden för löneunderstöd.....

VII. Fonden för statens aktier.....

VIII. Statens pensionsfonder........

IX. Diverse kapitalfonder.........

483 000 000
100 000 000
42 807 000
44 373 000
350 569 000
9 602 000
85 000 000
77 165 000
41 000 000

1 239 516 000

Säger för inkomster å driftbudgeten 22 050 751 000

Återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
.................................. 350 000 000

Beräknad ökning av reservationsmedelsbehållningarna 200 000 000 650 000 000

Summa kr. 22 600 751000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196 i

3

GETÅRET 1964/65
BUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.......... 5 713 000

II. Justitiedepartementet.................. 217 343 000

III. Utrikesdepartementet.................. 213 778 000

IV. Försvarsdepartementet................. 3 805 998 000

V. Socialdepartementet................... 6 482 382 000

VI. Kommunikationsdepartementet......... 2 230 282 000

VII. Finansdepartementet................... 1 097 360 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.............. 3182 025 000

IX. Jordbruksdepartementet................ 631 741 000

X. Handelsdepartementet................. 266 552 000

XI. Inrikesdepartementet.................. 1 667 225 000

XII. Civildepartementet..................... 869 737 000

XIII. Oförutsedda utgifter................... 1 000 000

XIV. Riksdagen och dess verk m. m......... 36 614 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................... 10 500 000

II. RIksgäldsfonden....................... 800 000 000

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 650 916 000

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels förluster.

............................. 1 000 000

Säger för utgifter å driftbudgeten

Beräknat överskott d statsregleringen:

överskott av inkomster...................... 80 585 000

Balanserade kommunalskattemedel............ 350 000 000

20 707 750 000

1 462 416 000
22 170166 000

430 585 000

Summa kr. 22 600 761 000

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

Lånemedel

KAPITAL 881

548 000

Summa kr. 881 543 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961

6

BUDGETEN

I. Statens affärsverksf onder:

Postverkets fond...........

Televerkets fond...........

Statens järnvägars fond.....

Statens vattenfallsverks fond
Domänverkets fond.........

II. Luftfartsfonden..............

III. Statens allmänna fastlghetsfond

5 099 000
— 2 100 000
—23 000 000
86 800 000

4 063 000 70 862 000

—3 001 000
69 086 000

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastlghetsfond......

Försvarets fabriksfond........

V. Statens utlåningsfonder.........

VI. Fonden för låneunderstöd.......

VIII. Fonden för förlag till statsverket

50 069 000

12 924 000 62 993 000

701 796 000
58 165 000
31 900 000

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förr&dsfond .

5 900 000
997 701 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels förlust

pr .............................. * OM 000

övrig kapitalåterbetalning......................• • 115 158 000 116 158 00~

Summa kr. 881 643 000

Stockholms slott den 3 januari 1964

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN

SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA A DRIFTBUDGETEN
FÖR BUDGETÅRET 1964/65

A. Egentliga statsinkomster

Skatter:

1.

Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmö -

b)

c)

d)

e)

f)

g)

h)

genhet m. m.f bevillning ..
Kupongskatt, bevillning ...
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning ..
Skogsvårdsavgifter, bevillning
....................

Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter,
bevillning..........

Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning...............

Lotterivinstskatt, bevillning
Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m., bevillning
....................

9 050 000 000
8 000 000

1 000 000

10 200 000

3 000 000

140 000 000
89 000 000

160 000 000 9 461 200 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning ... 550 000 000

b) Trafikomläggningsskatt, bevillning
................ 105 000 000

c) Bensin- och brännoljeskatt,

bevillning ............... 1 265 000 000 1 920 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning...... 900 000 000

b) Allmän varuskatt, bevillning 3 300 000 000

c) Särskilda varuskatter, bevill nin9

.................... 415 000 000

d) Omsättningsskatt å motorfordon,
bevillning......... 280 000 000

e) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning 20 000 000

f) Tobaksskatt, bevillning____ 1 050 000 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill nin9

.................... 20 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, bevillning
................. 44 000 000

i) Skatt å sprit, bevillning ... 1 450 000 000

j) Skatt å vin, bevillning . . . 140 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr l år 196''r

7

k) Skatt å malt- och läskedrycker,
bevillning .......

l) Energiskatt, bevillning----

200 000 000

710 000 000 8 529 000 000 19 910 200 000

11. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter..................

2. Inkomster vid fångvården...............

3. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

4. Bidrag till riksförsäkringsverket och för säkringsrådet.

..........................

5. Personalsjukpenningar m. m...............

6. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
..........................

7. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen

8. Inkomster vid statens institut för folkhälsan

9. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium
.................................

10. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
.................................

11. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
.................................

12. Inkomster vid statens mentalsjukhus .....

13. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus........

14. Inkomster vid karolinska sjukhuset.......

15. Inkomster vid serafimerlasarettet.........

16. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
att tillföras automobilskaltemedlen.....

17. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
att tillföras automobilskattemedlen.....

18. Avgifter för registrering av motorfordon...

19. Försäljning av sjökort m. m.............

20. Fyr- och båkmedel......................

21. Lotspenningar..........................

22. Skeppsmätningsavgifter..................

23. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut....................

24. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet......................._......

25. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen..

26. Inkomster vid statens geotekniska institut .

27. Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret
...................................

28. Inkomst av myntning och justering......

29. Kontrollstämpelmcdel....................

30. Bidrag till bankinspektionen..............

31. Bidrag för revision av sparbankerna......

32. Bidrag till försäkringsinspektionen ........

33. Avgifter för granskning av biograffilm----

34. Inkomster vid tandläkarhögskolorna......

35. Inkomster vid lantbruksnämnderna.......

36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd----

37. Inkomster vid statens centrala frökontroll anstalt.

................................

500 000

5 200 000
9 550 000

3 900 000
25 000 000

350 000
20 000
600 000

6 000 000
1 000 000

1 600 000

50 000 000
350 000

51 000 000
11 000 000

1 400 000

5 500 000
13 000 000
750 000
21 000 000
15 600 000
500 000

9 000 000

120 000
900 000

1 400 000

4 500 000
22 000 000

2 000 000
1 865 000

550 000
1 670 000
260 000
450 000
1 400 000
500 000

3 500 000

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

38. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m..... l 000 000

39. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt
. ............................ 275 000

40. Inkomster vid statens maskinprovningar... 350 000

41. Avgifter vid köttbesiktning............... 4 500 000

42. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt................................. 1 700 000

43. Inkomster vid veterinärhögskolan......... 925 000

44. Inkomster vid lantmäteriväsendet........ 21 200 000

45. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ... 3 800 000

46. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill verkningen.

............................ 70 000

47. Inkomster vid Sveriges geologiska undersök ™78.

.................................. 600 000

48. Inkomster vid statens provningsanstalt .... 3 800 000

49. Inkomster vid statens skeppsprovningsan *talt.

.................................. 2 000 000

50. Inkomster vid statens institut för konsument ^ågor.

................................. 375 000

51. Patent- och varumärkes- samt registrerings .

. avgifter • ............................... 18 500 000

52. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re 8ls,

ter.................................. 505 000

53. Inkomster av statens gruvegendom....... 4 500 000

54. Bidrag till kostnader för polisväsendet m. m. 154 000 000 492 035 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel............................. 42 qoo 000

2. Totalisatormedel........................ 77 qqq 000

3. Tipsmedel.............................. 100 000 000

4. Lotterimedel............................ 125 000 000

5. Övriga diverse inkomster................ 65 000 000 409 000 000

... .... 20 811 285 000

Inkomster av statens kapitalfonder

7. Statens affärsoerksfonder:

1. Postverket, bevillning.............. 7 qoo 000

2. Televerket.........................160 000 000

3. Statens järnvägar........................ 1 000 000

4. Statens vattenfallsverk.................. 285 000 000

5. Domänverket........................... 30 000 000 483 000 000

II. Riksbanksfonden........................... 100 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond......... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens * ......... 3 350 000

3. Beskickningsfastigheternas » 1 850 000

4. Medicinalstyrelsens » 44 805 qqq

5. Karolinska sjukhusets » 1 599 qqq

6. Sjöf artsst yreisens » ......... 435 qqq

7. Byggnadsstyrelsens * ......... 20 811 000

8. Generaltullstyrelsens » ......... 270 000

9. Uppsala universitets » 1 605 000

10. Lunds universitets , 4 34g qqq 42 gQ7 qqq

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961

9

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond................ 40 523 000

2. Försvarets fabriksfond................... 3 850 000

V. Statens utldningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond............ 28 000

2. Värnpliktslånefonden.................... 1 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby................................. 2 000

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer............. 2 900 000

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen................. 8 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden................... 200 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande......... 332 000 000

8. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin ...................... 625 000

9. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .. 1 400 000

10. Statens bosättningslånefond.............. 2 000 000

11. Vattenkraftslånefonden.................. 270 000

12. Luftfartslånefonden...................... 725 000

13. Tullverkets båtlånefond.................. 1 000

14. Statens lånefond för universitetsstudier.... 525 000

15. Allmänna studielånefonden............... 750 000

16. Lånefonden för inventarier i studentbostäder 325 000

17. Jordbrukets lagerhusfond................ 425 000

18. Jordbrukets maskinlånefond.............. 1 150 000

19. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.. 60 000

20. Fonden för supplementär jordbrukskredit.. 1 000

21. Kraftledningslånefonden................. 190 000

22. Elektrifieringslånefonden................. 1 000

23. Egnahemslånefonden.................... 3 500 000

24. Arrendelånefonden...................... 1 000

25. Arbetarsmåbrukslånefonden.............. 1 000

26. Kronotorparnas inventarielånefond........ 1 000

27. Statens avdikningslånefond............... 2 000 000

28. Täckdlkningslånefonden.................. 1 000

29. Bevattningslånefonden................... 1 000

30. Fiskerilånefonden....................... 690 000

31. Statens fiskredskapslånefond............. 1 000

32. Skogsväglånefonden..................... 35 000

33. Statens skogslånefond................... 1 000

34. Lånefonden för insamling av skogsfrö..... 30 000

35. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 400 000

36. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 20 000

37. Statens hantverks- och industrilånefond.... 5 300 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond ................ 7 000 000

2. Lantbruksstyrelsens t ................ 2 000

3. Bostadsstyrelsens » ................ 540 000

4. Riksbankens » ................ 1 500 000

5. Riksgäldskontorets * ................ 560 000

44 373 000

356 569 000

9 602 000

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

VII. Fonden för statens aktier...................

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.................

2. Civila tjänstepensionsfonden..............

3. Militära tjänstepensionsfonden............

4. Allmänna familj epensionsfonden..........

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.....

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet

2. Övriga diverse kapitalfonder.............

85 000 000

58 000 000
1 750 000
180 000
5 200 000
12 000 000

35 000 77 165 000

20 000 000

21 000 000 41 000 000

_1 239 &16 000

Summa kr. 22 060 761000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961

11

Bilaga 1 till Specifikation au inkomsterna d driftbudgeten

FÖRSLAG TILL

STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
FÖR BUDGETÅRET 1964/65

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas delfond..........

....... 3 848 000

....... 7 666 000

3. Beskickningsfastigheternas

4. Medicinalstyrelsens

5. Karolinska sjukhusets

6. Sjöfartsstyrelsens

7. Byggnadsstyrelsens

8. Generaltullstyrelsens

9. Uppsala universitets

10. Lunds universitets

....... 12 440 000

» ..........

....... 28 541 000

....... 5 703 000

» .........

....... 1 042 000

» .........

....... 91 539 000

» ..........

....... 509 000

» .........

....... 4 994 000

» .........

....... 4 712 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................

2. Fångvårdsstyrelsens » .................

3. Beskickningsfastigheternas * .................

4. Medicinalstyrelsens * .................

5. Karolinska sjukhusets » .................

6. Sjöfartsstyrelsens * .................

7. Byggnadsstyrelsens » .................

8. Generaltullstyrelsens » .................

9. Uppsala universitets » .................

10. Lunds universitets » .................

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas delfond................. 101 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 1 000

3. Beskickningsfastigheternas » 1 000

4. Medicinalstyrelsens » ................. 1000

5. Karolinska sjukhusets * 1 000

6. Sjöfartsstyrelsens * 1 000

7. Byggnadsstyrelsens » 270 000

8. Generaltullstyrelsens * 1 000

535 000
750 000
220 000
2 600 000
1 165 000
165 000
6 000 000
260 000
60 000

58 000 11 813 000

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

9. Uppsala universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms -

och skogsförvaltning............... 250 000

b) Bidrag från Uppsala läns landsting .. 190 000

c) Övriga diverse inkomster........... l 000 441 000

10. Lunds universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms förvaltning.

....................... 50 000

b) Övriga diverse inkomster........... 1 000 51 000

Summa kr.

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Reparations- och underhållskostnader
för de kungl. slotten med tillhö -

rande byggnader................. 1 313 000

b) Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottningholm,
Ulriksdal och Haga........ 370 000

c) Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och
byggnadsminnesmärken m. m...... 700 000

d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 2 100 000 4 483 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 3 488 000

3. Beskickningsfastigheternas delfond:

a) Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m................ 3 645 000

b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och

tjänstebostäder, förslagsvis........ 760 000 4 405 000

4. Medicinalstyrelsens delfond ...................... 13 692 000

5. Karolinska sjukhusets delfond:

a) Karolinska sjukhuset............. 2 355 000

b) Serafhnerlasarettet............... 455 000 2 810 000

6. Sjöfartsstyrelsens delfond...................... 780 000

7. Byggnadsstyrelsens * ..................... 32 685 000

8. Generaltullstyrelsens * .................... 100 000

9. Uppsala universitets delfond:

a) Akademiska sjukhuset............ 496 000

b) Övriga fastigheter................ 1 515 000 2 011 000

10. Lunds universitets delfond...................... 2 187 000

B. Avsättning till värdeminskning skonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 1 129 000

3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 346 000

4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis....... 5 470 000

5. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis....... 1 619 000

6. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis....... 123 000

7. Byggnadsstyrelsens ♦ , förslagsvis....... 7 815 000

8. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 100 000

869 000

173 676 000

66 641 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b

13

9. Uppsala universitets delfond:

a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 604 000

b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 560 000 1 164 000

10. Lunds universitets delfond, förslagsvis............594 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...... 450 000

3. Beskicknlngsfastigheternas » , förslagsvis...... 6 060 000

4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...... 175 000

5. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis...... 850 000

6. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis...... 120 000

7. Byggnadsstyrelsens * , förslagsvis...... 36 498 000

8. Generaltullstyrelsens * , förslagsvis...... 300 000

9. Uppsala universitets * , förslagsvis...... 715 000

10. Lunds universitets * , förslagsvis........700 000

överskott att tillföras riksstalens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens * 3 350 000

3. Beskicknlngsfastigheternas » 1 850 000

4. Medicinalstyrelsens * 11 805 000

5. Karolinska sjukhusets » 1 590 000

6. Sjöfartsstyrelsens » 185 000

7. Byggnadsstyrelsens * ................ 20 811 000

8. Generaltullstyrelsens * 270 000

9. Uppsala universitets * 1 605 000

10. Lunds universitets » 1 340 000

18 360 000

45 868 000

42 807 000

Summa kr. 173 676 000

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten

BERÄKNAT FÖRSLAG TILL
STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
FÖR BUDGETÅRET 1964/65

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Kasernbyggnaders delfond....................

2. Befästningars » ...........

138 321 000
41 490 000

179 811 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:

1. Kasernbyggnaders delfond.....................

2. Befästningars * ................

5 250 000
420 000

5 670 000

C. Inkomster av övnings- och skjutfält:

1. Kasernbyggnaders delfond....................

2. Befästningars » ..................

2 800 000
100 000

2 900 000

D. Diverse inkomster:

1. Kasernbyggnaders delfond.....................

2. Befästningars > .................

2 000 000
100 000

2 100 000

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Kasernbyggnaders delfond.....................

2. Befästningars > .....................

Summa kr.

84 821 000
31 377 000

190 481 000

116 198 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis..........

2. Befästningars » . förslagsvis..........

15 250 000

2 205 000

17 455 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:

1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis...........

2. Befästningars > , förslagsvis...........

11 600 000

4 705 000

16 305 000

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Kasernbyggnaders delfond.....................

2. Befästningars • .....................

36 700 000

3 823 000

40 523 000

Summa kr. 190 481 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

15

UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN

EGENTLIGA STATSUTGIFTER

I. KUNGL HOV- OCH SLOTTS STATERNA

A. Kungl. hovstaten

1 Kungl. Ma]:ts hovhållning..................................... 2 750 000

2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ 190 000

3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland..................... 125 000

4 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier

1 de kungl. slotten........................................... 381 000

8 446 000

B. Kungl. slottsstaten

1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 1 677 000

2 Ved och kol för de kungl. slotten............................. 590 000

2 267 000

Summa kr. 6 713 000

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

II. JUSTITIEDEPARTEMENTET

A. Justitiedepartementet m. m.

Statsrådsberedningen:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 987 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... 71000

Justitiedepartementet:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 126 000

4 Omkostnader, förslagsanslag................... 285 000

5 Svensk författningssamling, förslagsanslag...... 400 000

6 Lagberedningen, reservationsanslag...............

7 Fideikommissnämnden, reservationsanslag..........

8 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag
........................................

9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
................................

10 FN:s tredje världskongress för förebyggande av brott

m. m., reservationsanslag ........................

11 Extra utgifter, reservationsanslag..................

B, Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet

Justitiekanslersämbetet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 416 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 31 000

Riksåklagarämbetet:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *539 000

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *29 000

C. Domstolarna

Högsta domstolen m. m.:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 822 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 334 000

Regeringsrätten:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 200 000

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 36 000

5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag......... 55 000

Hovrätterna:

6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 14 148 000

7 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 292 000

* Beräknat belopp.

1 058 000

3 811 000
397 000
150 000

35 000

3 000 000

200 000
195 000

8 846 000

447 000

568 000

1 015 000

5 156 000

1 291 000

15 440 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b 17

Häradsrätterna:

8 Avlöningar, förslagsanslag .................... 34 977 000

9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 2 392 000

10 Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag---- 6 000 000 43 369 000

Vattendomstolarna:

11 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 522 000

12 Omkostnader, förslagsanslag...................572 000 5 094 000

13 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet,

reservationsanslag............................... 210 000

14 Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker

m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag........ .250 000

70 810 000

D. Rättegångsväsendet i allmänhet

1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag
........................................ 8 700 000

2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag
........................................ 5 50® 000

3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag
........................................ * 800 000

4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag..... 171 000

5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag
.................................... 200 000

16 371 000

E. Kriminalvården m. in.

Fångvårdsstyrelsen (Kriminalvårdsstyrelsen):

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 261 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. .734 000 4 995 000

Fångvårdsanstalterna:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 61 055 000

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 23 662 000

5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag
.................................. 3 300 000

6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag
................................ 3 500 000

7 Anskaffning, montering och transport av baracker
m. m., reservationsanslag............... 1 400 000 92 917 000

8 Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej

tillhör fångvården, m. m., förslagsanslag......... 125 000

9 Centrala nämnderna, förslagsanslag.............. 152 000

10 övervakningsnämnderna, förslagsanslag........... 250 000

Skyddskonsulentorganisationen:

11 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 874 000

12 Omkostnader, förslagsanslag...................801 000 5 675 000

13 övervakning av villkorligt dömda m. fl., förslagsanslag 4 800 000

14 Kurser för övervakare och personundersökare,

reservationsanslag.............................. 52 000

15 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. 1 000 000

16 Bidrag till svenska skyddsförbundet............. ®® ®0®

110 006 000

2 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

F. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 7 666 000

2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 2 269 000

3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,

förslagsanslag.................................

4 Ersättning till försvarets fastighetsfond för fång vårdsanstalten

i Hälsingborg, förslagsanslag.......

5 Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m., reservationsanslag.......................

6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. inom privaträttens område, förslagsanslag ..

7 Bidrag till Nordisk årsbok m. m., reservationsanslag

9 935 000

199 000

67 000

31 000

48 000
15 000

10 295 000

Summa kr. 217 343 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

19

A.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

III. UTRIKESDEPARTEMENTET

Utrikesdepartementet in. m.

Utrikesförvaltningen:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Representationsbidrag till utlandstjänstemän......

Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag----

Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat,
reservationsanslag........................

Kursdifferenser, förslagsanslag....................

Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . . ■
Särskilda förhandlingar med främmande makter,

förslagsanslag..............................

Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag .
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag..............................

Extra utgifter, reservationsanslag.................

Tillfälliga representationskostnader, förslagsanslag.

39 350 000
11 011 000

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i

Haag, förslagsanslag............................

2 Förenta Nationerna, förslagsanslag...............

3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD), förslagsanslag ..........••••••

4 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag
....................................

5 Europarådet, förslagsanslag................

6 Bidrag till Röda Korsets internationella kommitté .

C. Internationell biståndsverksamhet

Bistånd genom internationella organ

1 Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram
(EPTA)..............................

2 Förenta Nationernas Särskilda fond ............

3 Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) ........

4 Bitiädande experter för multilateral biståndsverksamhet,
reservationsanslag........................

5 Övrigt multilateralt tekniskt bistånd, reservationsanslag
........................................

Bilateralt tekniskt bistånd

Nämnden för internationellt bistånd (NIB):

6 Avlöningar, förslagsanslag .............

7 Omkostnader, förslagsanslag ...........

2 614 000
590 000

50 361 000
3 300 000
3 100 000

2 500 000
1 000
1 100 000

2 500 000
30 000

300 000
125 000
600 000

68 917 000

4 000
9 000 000

2 900 000

1 000 000
700 000
50 000

18 654 000

10 400 000
42 400 000
3 900 000

3 000 000

12 000 000
71 700 000

3 204 000

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1964

Fältprojekt, reservationsanslag.....

Bilateralt bistånd i anslutning till FN:s Särskilda fond,
reservationsanslag .....

Stipendiat- och kursverksamhet, reservationsanslag..
Rekrytering och utbildning av experter, reservations-anslag ..........

23 000 000

2 640 000
4 500 000

1 000 000

Övrigt bistånd.

34 344 000

Nordiskt bistånd, reservationsanslag...

Humanitärt bistånd, reservationsanslag ....

2 750 000
7 500 000

10 250 000

116 294 000

D. Diverse

1

2

3

4

5

6

7

8

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Beskickningsfastighetemas delfond, förslagsanslag

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska medborgare, förslagsanslag...............

Förstärkning av avkastningen av understödsfonden

för rysslandssvenskar.....................

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige,

reservationsanslag..............

Särskilda medel för upplysningsverksamhet i utlandet

angående Sverige, reservationsanslag..............

Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna
utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag
Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor....................

12 292 000

746 000 13 038 000

100 000

20 000

4 379 000

2 175 000

1 000

200 000
19 913 000

Summa kr. 213 778 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 är W6i

21

IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET

A. Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 2 310 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 450 000 2 760 000

3 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag............... 400 000

4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
................................. 1 300 000

5 Extra utgifter, reservationsanslag.................. 490 000

6 Rationaliseringsförsök, reservationsanslag........... .600 000

5 550 000

B. Armén

a) Avlöningar m. m.

1 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag... 328 000 000

2 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag .. 1 200 000

3 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl., förslagsanslag
..................................... 12 500 000

4 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag .. 20 200 000

5 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag____ 92 000 000

453 900 000

b) Omkostnader

6 Sjukvård m. m., förslagsanslag.................... 4 500 000

7 Reseersättningar m. m., förslagsanslag............. 13 550 000

8 Rekryteringskostnader, reservationsanslag.......... 280 000

9 Bränsle m. m., förslagsanslag..................... 18 950 000

10 Renhållning, förslagsanslag............ 4 500 000

11 Telefon m. m., förslagsanslag............ 2 350 000

12 Tvätt, förslagsanslag............................ 5 000 000

13 Övriga expenser m. m., reservationsanslag.......... 1 490 000

50 620 000

c) Mathållning m. m.

14 Mathållning, förslagsanslag....................... 55 000 000

15 Furagering, förslagsanslag........................ 1 300 000

56 300 000

d) övningar m. m.

16 övningar m. m., reservationsanslag................ 41 250 000

17 Förhyrning av motorfordon m. m., förslagsanslag____ 7 700 000

48 950 000

e) Intendenturmateriel m. m.

18 Beklädnad m. m., reservationsanslag............... 57 600 000

19 Inventarier m. m., reservationsanslag.............. 11 900 000

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

20 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag..............

21 ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag ...

22 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag
...........................................

23 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag............

24 Remontering, reservationsanslag...................

25 Uttagning av hästar, förslagsanslag................

26 Veterinärvård, reservationsanslag..................

27 Hundväsendet, reservationsanslag.................

f) Tggmaleriel m. m.

28 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag

29 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ..

30 Jämvägskrigsbromateriel, reservationsanslag........

31 Uttagning av motorfordon och motorredskap, förslagsanslag
.........................................

g) Hemvärnet

32 Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag.............

33 Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag...........

34 Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reservationsanslag
.........................................

35 Hemvärnets övningar, reservationsanslag...........

36 Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag ...

C. Marinen

a) Avlöningar m. m.

1 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..

2 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..

3 Avlöningar till personal i marinens reserver, förslagsanslag
...........................................

4 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ...

5 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag____

b) Omkostnader

6 Sjukvård m. m., förslagsanslag....................

7 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.............

8 Rekryteringskostnader, reservationsanslag..........

9 Bränsle m. m., förslagsanslag.....................

10 Renhållning, förslagsanslag.......................

11 Telefon m. m., förslagsanslag.....................

12 Tvätt, förslagsanslag............................

13 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..........

c) Mathållning

14 Mathållning, förslagsanslag.......................

3 525 000
1 000

3 400 000
1 800 000
1 000
50 000
70 000
1 000

78 348 000

439 800 000
85 000 000
3 000 000

200 000
528 000 000

1 226 000
823 000

810 000

3 750 000

4 900 000

11 509 000
1 227 627 000

128 000 000
135 000

2 850 000
12 500 000
20 700 000

164 185 000

1 150 000
3 450 000

305 000
7 500 000

2 300 000
1 260 000
1 250 000

570 000

17 785 000

18 300 000

18 300 000

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i

d) övningar m. m.

15 övningar m. m., reservationsanslag................

e) Intendenturmateriel m. m.

16 Beklädnad m. m., reservationsanslag...............

17 Inventarier m. m., reservationsanslag..............

18 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag..............

19 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag
...........................................

20 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.............

21 Materialförråd m. m., förslagsanslag...............

22 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag........

f) Flytande materiel, vapenmateriel m. m.

23 Fartygsbyggnader m. m., reservationsanslag........

24 Anskaffning av vapenmateriel m. m., reservationsanslag
...........................................

25 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag.......

26 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag
...........................................

g) Bidrag och understöd

27 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag........

D. Flygvapnet

a) Avlöningar m. m.

1 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ...

2 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ..

3 Avlöningar till personal i flygvapnets reserv, förslagsanslag
......................................... ,

4 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..

5 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag----

6 Tjänstepremier m. in., förslagsanslag . .............

b) Omkostnader .

7 Sjukvård m. m., förslagsanslag....................

8 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.............

9 Rekryteringskostnader, reservationsanslag..........

10 Bränsle m. m., förslagsanslag.....................

11 Renhållning, förslagsanslag.......................

12 Telefon m. m., förslagsanslag.....................

13 Tvätt, förslagsanslag............................

14 Övriga expenser m. m., reservationsanslag .. .........

c) Mathållning

15 Mathållning, förslagsanslag....................* • •

24 515 000
24 515 000

7 500 000
1 900 000
1 200 000

435 000
200 000
255 000
10 000

11 500 000

111 000 000

86 000 000
55 800 000

600 000
253 400 000

565 000
565 000
490 250 000

164 000 000
10 000

1 900 000
1 600 000

14 600 000

2 000 000

184 110 000

900 000
7 400 000
400 000
7 300 000
2 600 000
4 125 000
1 000 000
440 000

24 165 000

111400 000

11 400 000

24

Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1964

d) Övningar m. m.

16 övningar m. m., reservationsanslag................. 9 379 qqq

e) Intendenturmateriel m. m.

^ Beklädnad m. m., reservationsanslag ........... iq 200 000

18 Inventarier m. m., reservationsanslag.............. 2 000 000

19 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.............. g50 qqq

20 ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag... \ oqq qqq

21 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsan 22

Drivmedeisförråd m. m., förslagsanslag ............ g 9qq qqq

23 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag........ 28 000

f) Flggmateriel m. m.:

24 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag *945 000 000

25 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservations ansla9.

........................................ 200 000 000

g) Bidrag och understöd

26 Understöd åt privatflyget, reservationsanslag....... 366 000

366 000

1 398 189 000

E. För krigsmakten gemensamma ändamål

a) Försvarsstaben
Försvarsstaben:

1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 9 599 qqq

2 Särskilda avlöningar, förslagsanslag.............. 1 560 000

3 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 32i 000

4 Särskilda omkostnader, förslagsanslag........... 1 196 000

5 övningar, reservationsanslag.................... 124 000

6 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag.. 390 000 14 151 000

b) Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.

Försvarets civilförvaltning:

7 Avlöningar, förslagsanslag...................... 6 500 000

8 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 880 000 8 380 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse m. m.:

9 Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlö -

10 Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader,
förslagsanslag........... 142 000 1 832 000

11 Militärmedicinska undersökningscentralen, förslags .

................................... 158 000

12 Försvarets sjukvårdsförråd: Avlö -

13 Försvarets sjukvårdsförråd: Omkostnader,
förslagsanslag.............. 151 000 929 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i

25

14 Underhåll av sjukvårdsmateriel, reservationsanslag
.......................................

15 Försvarsmedicinsk forskning, reservationsanslag
.......................................

16 Vissa hälsovårdsåtgärder m. m., förslagsanslag----

17 Militärapoteket: Avlöningar, förslagsanslag
........................... 866 000

18 Militärapoteket: Omkostnader, förslagsanslag
....................... 50 000

19 Försvarets tandvård: Avlöningar, förslagsanslag
....................... 2 490 000

20 Försvarets tandvård: Omkostnader,

förslagsanslag..................... 330 000

Fortifikationsförvaltningen m. m.:

21 Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar,
förslagsanslag ............. *11 000 000

22 Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader,
förslagsanslag............... *870 000

23 Fortifikatorisk forskningsverksamhet, reservationsanslag
.......................................

24 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m., reservationsanslag.......................

Försvarets intendenturverk m. m.:

25 Försvarets intendenturverk: Avlöningar,
förslagsanslag.............. 7 000 000

26 Försvarets intendenturverk: Omkostnader,
förslagsanslag................540 000 7 540 000

27 Försvarets intendenturverks anstalter: Avlöningar,

förslagsanslag................................. 4 600 000

Arméförvaltningen m. m.:

28 Arméförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag
....................... 31 000 000

29 Arméförvaltningen: Omkostnader, förslagsanslag
........................ 2 200 000 33 200 000

30 Arméförvaltningens anstalter: Avlöningar, förslagsanslag
....................................... 9 850 000

Marinförvaltningen:

31 Avlöningar, förslagsanslag...................... 17 150 000

32 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 760 000

Flygförvaltningen:

33 Avlöningar, förslagsanslag...................... 40 500 000

34 Omkostnader, förslagsanslag.................... 2 400 000

35 Datamaskiner m. m., reservationsanslag.......... 3 600 000

Försvarets förvaltningsdirektion:

36 Avlöningar, förslagsanslag...................... 380 000

37 Omkostnader, förslagsanslag.....................20 000

11 870 000

950 000
300 000

1 250 000

1 500 000
100 000

916 000

2 820 000

9 505 000

13 120 000

12 140 000

43 050 000

18 910 000

46 500 000

400 000
152 005 000

* Beräknat belopp,

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

c) Institutioner m. m.

Krigsarkivet:

38 Avlöningar, förslagsanslag...................... 634 000

39 Omkostnader, förslagsanslag.................... 78 000

40 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag . 3 000

41 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag
......................................... 1 000

Armémuseum:

42 Avlöningar, förslagsanslag..................... 331 000

43 Omkostnader, förslagsanslag.................... 76 000

44 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag . 20 000

Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona:

45 Avlöningar, förslagsanslag...................... 64 000

46 Omkostnader, förslagsanslag.................... 22 000

47 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag . 40 000

Försvarets forskningsanstalt:

48 Avlöningar, förslagsanslag...................... 16 000 000

49 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 365 000

50 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag..... 37 000 000

51 Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag
....................................... 1 000 000

Försvarets radioanstalt:

52 Avlöningar, förslagsanslag...................... 14 700 000

53 Omkostnader, förslagsanslag......... 3 350 000

54 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag
....................................... 3 750 000

Militärpsykologiska institutet:

55 Avlöningar, förslagsanslag...................... 785 000

56 Omkostnader, förslagsanslag.................... 150 000

Centrala vämpliktsbyrån:

57 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 245 000

58 Omkostnader, förslagsanslag.................... 530 000

Militärmusiken:

59 Avlöningar, förslagsanslag...................... 12 700 000

60 Reseersättningar m. m., förslagsanslag........... 640 000

61 Materiel, reservationsanslag..................... 160 000

Försvarets personalvård:

62 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 705 000

63 Omkostnader, förslagsanslag.................... 250 000

d) Utbildningsanstalter m. m.

F örsvarshögskolan:

64 Avlöningar, förslagsanslag...................... 400 000

65 Omkostnader, förslagsanslag.................... 132 000

Militärhögskolan:

66 Avlöningar, förslagsanslag...................... 3 490 000

67 Omkostnader, förslagsanslag.................... 480 000

68 övningar, reservationsanslag.................... 1 200 000

69 Militärhistorisk forskning, reservationsanslag...... 100 000

70 Inventarier m. m., reservationsanslag............. 180 000

716 000

427 000

126 000

55 365 000

21 800 000

935 000

1 775 000

13 500 000

1 955 000
96 599 000

532 000

5 450 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 106i

27

71

72

73

74

75

76

77

78

Försvarets läroverk:

Avlöningar, förslagsanslag......................

Omkostnader, förslagsanslag....................

Försvarets brevskola:

Avlöningar, förslagsanslag......................

Omkostnader, förslagsanslag....................

Vidareutbildning av viss civil personal,reservationsanslag
...........................................

Kurser i arbetarskydd, reservationsanslag ..........

Bidrag till social verksamhet m. m., reservationsanslag
Förslagsverksamhet, förslagsanslag................

1 750 000
150 000

245 000
55 000

1 900 000

300 000

300 000
65 000
75 000
75 000

8 697 000

e) Materielanskaffning m. m.

79 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag ....

80 Anskaffning av fortifikatorisk materiel, reservationsanslag
...........................................

81 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag.......

82 Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag
.........................................

83 Engångskostnader för industriell krigsberedskap, reservationsanslag
.................................

84 Byggnads- och reparationsberedskapen: övningar

m. m., reservationsanslag......................

85 Byggnads- och reparationsberedskapen: Materiel,

reservationsanslag...............................

11 000 000

2 600 000
900 000

800 000

3 300 000

100 000

2 400 000
21 100 000

f) Värnpliklskoslnader

86 Inskrivningskostnader, förslagsanslag..............

87 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag . ..

88 Reseersättningar till värnpliktiga m.fl., förslagsanslag

89 Soldathemsverksamhet, reservationsanslag..........

90 Fritidsverksamhet m. m., reservationsanslag........

2 100 000
450 000
15 700 000
200 000
700 000

19 150 000

91

92

93

94

95

96

g) Fastighetskoslnader

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag.......

Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag .

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.......

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Kasernbyggnaders delfond, förslagsanslag.......

Befästningars delfond, förslagsanslag............

Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag
..........................................

17 000
120 000
382 000

*138 254 000
*41 490 000

519 000

179 744 000

300 000

180 563 000

h) Bidrag till frivilliga organisationer m. m.

97 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag
.........................................

98 Lottaorganisationen, reservationsanslag............

* Beräknat belopp.

4 800 000

1 700 000

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i

99 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag

100 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag ...

101 Frivilliga skytteväsendet, reservationsanslag........

102 Understöd åt vissa föreningar m. m................

0 Bidrag och ersättningar till enskilda

103 Familjebidrag, förslagsanslag.....................

104 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär

verksamhet m. m., förslagsanslag..................

105 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring m. m., förslagsanslag........

106 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag

j) Övriga ändamål

107 Försvarsupplysning, reservationsanslag.............

108 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag ......

109 Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets

fabriksverk, förslagsanslag.....................

110 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag.......

m Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag . .
112 Täckande av vissa medelsbrister, förslagsanslag.....

F. Flygtekniska försöksanstalten

280 000
25 000
2 200 000
92 000

9 097 000

42 000 000

2 200 000

13 000 000
200 000

57 400 000

750 000
4 000 000

1 600 000
8 100 000
10 000
10 000

14 470 000
578 282 000

Flygtekniska försöksanstalten:

1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 7 900 qqo

2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 2 950 000

3 Utrustning, reservationsanslag...................30o 000 11 150 000

11150 000

G. Diverse

1 Reglering av prisstegringar......................*100000000

Summa kr. 3 805 998 000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

29

V. SOCIALDEPARTEMENTET

A. Socialdepartementet

Socialdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 508 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 160 000 2 668 000

3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
................................ 3 200 000

4 Extra utgifter, reservationsanslag ................ 200 000

6 068 000

B. Allmän försäkring m. m.

Försäkringsdomstolen:

1 Avlöningar, förslagsanslag .................... 782 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 47 000 829 000

F örsäkringsrådet:

3 Avlöningar, förslagsanslag .................... 738 000

4 Omkostnader, förslagsanslag.................... 34 000 772 000

Riksförsäkringsverket:

5 Avlöningar, förslagsanslag .................... 16 034 000

6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 6 430 000 22 464 000

7 Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag...... *3 550 000 000

8 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag.................................. 6 200 000

9 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag ........ 395 000 000

10 Yissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag . . 4 900 000

8 980 165 000

C. Socialvård, nykterh etsvård in. m.

Socialstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 557 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 545 000 4 102 000

Statens socialvårdskonsulenter:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 533 000

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 139 000 672 000

5 Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och

barnavårdslagama m. m., förslagsanslag .......... 6 750 000

6 Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av

ålderdomshem, reservationsanslag ................ 3 300 000

7 Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag
........................................ 15 000

8 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem,

reservationsanslag .............................. 583 000

9 Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag ...... 1 600 000

* Beräknat belopp.

30

Kungl. Maj. ts proposition nr i år 1964

Ungdomsvårdsskolorna:

10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 16 025 000

11 Omkostnader, förslagsanslag.................. 7 090 000

12 Vård utom skola, förslagsanslag................ 2 000 000

13 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag
.................................... 500 000

14 Anordnande och drift av provisoriska förläggningar,

reservationsanslag ............................ 350 000

15 Personalutbildning, reservationsanslag .......... 55 000

16 Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor, reservationsanslag
..................................

Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

17 Avlöningar, förslagsanslag .................... 5 857 000

18 Omkostnader, förslagsanslag .................. 3 386 000

19 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag..

20 Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag.......

21 Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter hetsvård

m. m., förslagsanslag..................

22 Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården,

reservationsanslag...............................

Länsnykterhetsnämnderna:

23 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 151 000

24 Omkostnader, förslagsanslag................... 609 000

25 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslagsanslag
........................................

26 Bidrag till Länkrörelsen........................

27 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar

m. fl., förslagsanslag ..........................

D. Stöd åt barnfamiljer m. m.

1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag ............. 1

2 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag, förslagsanslag................

3 Bostadsrabatter, förslagsanslag ..................

4 Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott
och utfyllnadsbidrag, förslagsanslag......

5 Bidrag till anordnande av barnstugor, reservationsanslag
........................................

6 Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag ....

7 Ferieresor, förslagsanslag ......................

8 Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag..

9 Stipendier för underlättande av husmoderssemes ter,

reservationsanslag..........................

10 Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reservationsanslag
....................................

11 Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag

26 020 000
600 000

9 243 000
2 700 000
29 500 000

1 050 000
253 000

2 760 000

21 000 000
500 000

60 000
no 708 000

194 000 000

3 100 000
235 000 000

*31 000 000

5 000 000
20 000 000
1 000 000
460 000

1 000 000

3 000 000
300 000

* Beräknat belopp.

1493 860 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

31

E. Arbetarskydd

Arbetarskyddsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 572 000

2 Omkostnader, förslagsanslag...................322 000

Yrkesinspektionen:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 889 000

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 156 000

5 Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område..........................

6 Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt

arbetarskyddslagen, förslagsanslag...............

F. Medicinalstyrelsen m. m.

Medicinalstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag....................

2 Omkostnader, förslagsanslag..................

Medicinalstyrelsens sj ukvårdsberedskapsnämnd:

3 Avlöningar, förslagsanslag....................

4 Omkostnader, förslagsanslag .................

5 Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., förslagsanslag

6 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel

m. in., förslagsanslag...........................

7 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller

krigsfara, reservationsanslag.....................

8 Utrustning m. m. av sanitetsanstalter, reservationsanslag
........................................

Strålskyddsverksamhet m. m.:

9 Avlöningar, förslagsanslag ....................

10 Omkostnader, förslagsanslag...................

11 Inredning och utrustning, reservationsanslag
Centrala sjukvårdsberedningen:

12 Avlöningar, förslagsanslag ...................

13 Omkostnader, förslagsanslag .................

Statens institut för folkhälsan:

14 Avlöningar, förslagsanslag ...................

15 Omkostnader, förslagsanslag .................

16 Utredningar m. m. rörande luftföroreningar, förslagsanslag
....................................

Statens bakteriologiska laboratorium:

17 Avlöningar, förslagsanslag....................

18 Omkostnader, förslagsanslag..................

19 Inredning och utrustning, reservationsanslag • • • •

Statens rättskemiska laboratorium:

20 Avlöningar, förslagsanslag....................

21 Omkostnader, förslagsanslag..................

Statens farmacevtiska laboratorium:

22 Avlöningar, förslagsanslag ....................

23 Omkostnader, förslagsanslag..................

6 180 000
993 000

894 000
161 000

1 944 000
230 000
1 000 000

*1 196 000
*176 000

5 133 000
1 400 000

8 004 000
5 051 000
350 000

1 878 000
633 000

1 463 000
447 000

2 894 000

6 045 000
100 000

3 000

9 042 000

7 173 000

1 055 000
657 000

1 027 000

5 185 000
315 000

3 174 000

1 372 000

6 533 000
250 000

13 405 000

2 511 000

1 910 000

Beräknat belopp.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 dr 196t
24 Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag

Statens rättsläkarstationer:

25 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 179 000

26 Omkostnader, förslagsanslag.................. 239 000

27 Vissa rättsmedicinska undersökningar, förslagsanslag
Länsläkarväsendet:

28 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 398 000

29 Omkostnader, förslagsanslag.................. 409 000

Provinsialläkare:

30 Avlöningar, förslagsanslag.................... 830 000

31 Omkostnader, förslagsanslag................... 43 000

32 Bidrag till provinsialläkarväsendet m. m., förslagsan -

slag

G. Mentalsjukhus m. in.

Statens mentalsjukhus:

1 Avlöningar, förslagsanslag ................... 239 300 000

2 Omkostnader, förslagsanslag ................. 84 550 000

3 Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen, förslagsanslag
....................................

4 Utrustning av nya mentalsjukhus m. m., reservationsanslag
...................................

Utbildning av mentalsjukvårdspersonal:

5 Avlöningar, förslagsanslag .................... 7 140 000

6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 965 000

7 Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus, förslagsanslag
....................................

8 Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg
och Malmö, förslagsanslag.................

9 Bidrag till anordnande av psykiatriska kliniker

vid lasarett, reservationsanslag..................

10 Bidrag till driften av psykiatriska kliniker vid

lasarett, förslagsanslag.........................

11 Bidrag till anordnande av sjukhem för lättskötta

psykiskt sjuka, reservationsanslag................

12 Bidrag till driften av sjukhem för lättskötta psy -

kiskt sjuka, förslagsanslag ......................

Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:

13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 805 000

14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 234 000

15 Utrustning, reservationsanslag.................. 150 000

Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg och Laxå:

16 Avlöningar, förslagsanslag.................... 560 000

17 Omkostnader, förslagsanslag.................. 151 000

18 Utrustning för statens yrkeshem i Laxå, reservationsanslag
....................................

19 Bidrag till anordnande av särskolor och vård anstalter

för psykiskt efterblivna, reservationsanslag
........................................

* Beräknat belopp.

260 000

1 418 000

40 000

2 807 000

873 000

24 500 000
74 465 000

323 850 000

1 500 000

2 464 000

8 105 000
16 600 000
58 000 000
500 000
1 100 000
*110 000
*2 300 000

1 189 000

711 000
330 000

5 000 000

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år

20

21

22

23

24

25

Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna,
förslagsanslag..........................

Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt

efterblivna, förslagsanslag.......................

Vilhelmsro sjukhus:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag..................

Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag......

Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn m. m., förslagsanslag..........

2 910 000
644 000

H. Universitetssjukhus m. m.

Karolinska sjukhuset:

1 Avlöningar, förslagsanslag....................

2 Omkostnader, förslagsanslag..................

3 Utrustning, reservationsanslag.................

Serafimerlasarettet:

4 Avlöningar, förslagsanslag....................

5 Omkostnader, förslagsanslag..................

6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet m. m., reservationsanslag........

7 Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs
och S:t Görans sjukhus, förslagsanslag..

8 Bidrag till vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus,

förslagsanslag.................................

9 Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan

Lovisas barnsjukhus, förslagsanslag...............

10 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till

läkare, förslagsanslag...........................

11 Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala,
förslagsanslag...........................

12 Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala,

reservationsanslag..............................

13 Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk

epidemiologi vid epidemisjukhuset i Uppsala, förslagsanslag
....................................

14 Bidrag till lasarettet i Lund, förslagsanslag.......

15 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag..

16 Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus,
förslagsanslag..............................

17 Bidrag till lasarettet i Umeå, förslagsanslag----

18 Bidrag till anordnande av barnavdelningar vid

lasarett m. m., reservationsanslag................

19 Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett

m. m., förslagsanslag..........................

20 Bidrag till anordnande av tuberkulossjukvårds anstalter,

reservationsanslag.....................

21 Bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter,

förslagsanslag.................................

22 Bidrag till anordnande av epidemivårdanstalter,

reservationsanslag..............................

* Beräknat belopp.

3 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1

67 160 000
16 968 000
1 300 000

13 340 000
3 529 000

16 200 000
*11 300 000

3 554 000
1 800 000

1 150 000
455 763 000

85 428 000

16 869 000

3 000 000
709 000

2 900 000
1 400 000

7 020 000
6 000 000

4 200 000

90 000
16 000 000

8 600 000

16 000 000
7 400 000

50 000

1 500 000

1 000

1 500 000

100 000

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i

23 Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, förslagsanslag
.................................... 200 000

24 Bidrag till anordnande av sjukhem för långvarigt

kroppssjuka, reservationsanslag .................. *500 000

25 Bidrag till driften av sjukhem för långvarigt kroppssjuka,
förslagsanslag............................ *5 500 000

26 Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi,
förslagsanslag........................... 3 100 000

27 Bidrag till anordnande av förlossningsanstalter, reservationsanslag.
............................... 1O0 000

28 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag........ 2 535 000

190 702 000

I. Viss rehabiliteringsverksamhet

1 Statens arbetsklinik i Stockholm, reservationsanslag. . 653 000

2 Invaliditetsförebyggande åtgärder m.m., förslagsanslag 21 300 000

3 Bidrag till ortopediska hjälpmedel m. m., förslagsanslag
....................................... 18 000 000

4 Bidrag till hörapparater, förslagsanslag............ 5 000 000

5 Bidrag till Svenska vanförevårdens centralkommitté 250 000

6 Bidrag till De vanföras riksförbund.............. 600 000

7 Bidrag till De blindas förening.................. 4 000 000

8 Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund.......... 300 000

47 103 000

J. Utbildning av sjukvårdspersonal

Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:

1 Avlöningar, förslagsanslag ................... 230 000

2 Omkostnader, förslagsanslag ................. 289 000 519 000

Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:

3 Avlöningar, förslagsanslag ................... 267 000

4 Omkostnader, förslagsanslag ................. 147 000 444 000

Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:

5 Avlöningar, förslagsanslag ................... 836 000

6 Omkostnader, förslagsanslag ................. 226 000 1 062 000

Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:

7 Avlöningar, förslagsanslag ................... 437 000

8 Omkostnader, förslagsanslag ................. 351 000 788 000

Statens sjuksköterskeskola i Norrköping:

9 Avlöningar, förslagsanslag .................... 380 000

10 Omkostnader, förslagsanslag .................. 322 000 702 000

11 Bidrag till vissa sjuksköterskeskolor, förslagsanslag 1 061 000

Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: 12

Avlöningar, förslagsanslag ................... 1 225 000

13 Omkostnader, förslagsanslag .................. 209 000 1 434 000

14 Utbildning av viss sjukvårdspersonal, förslagsan sJTa9.

..........■............................ 426 000

15 utbildningskurser i arbetsterapi, förslagsanslag.. 30 000

6 436 000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196i

K. Allmän hälsovård in. m.

1 Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. in.,

förslagsanslag .................................

2 Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor m. m.,

förslagsanslag..................................

3 Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande

mödra- och barnavård, förslagsanslag ...........

4 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag
........................................

5 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag ......

6 Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning,

förslagsanslag..................................

7 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård,

förslagsanslag .................................

8 Bidrag till S:t Lukasstiftelsen....................

9 Understödjande av dispensärverksamhet m. m.,

förslagsanslag .................................

10 Allmän hälsokontroll, förslagsanslag.............

11 Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslagsanslag
..........................................

12 Nyanskaffning av materiel för den statliga skärm bildsverksamheten,

reservationsanslag ............

13 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar,

förslagsanslag..................................

14 Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag ......

15 Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ........

16 Hälso vårdsupplysning, reservationsanslag ..........

17 Silikosförebyggande verksamhet, förslagsanslag ....

18 Yrkesmedicinska centralen, förslagsanslag........

19 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag
........................................

20 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård,
reservationsanslag ....................

21 Stipendier till studerande vid tandläkarhögskola,

förslagsanslag ................................

22 Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare

m. m., förslagsanslag...........................

23 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag..

24 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag...........

L. Internationell samverkan

1 Socialattachéer, förslagsanslag....................

2 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag

3 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.,

förslagsanslag..................................

4 Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reservationsanslag
..................................

5 Vissa internationella resor, reservationsanslag......

6 Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag
....................................

35

16 400 000

3 500 000

8 700 000

2 000 000
410 000

140 000

700 000
30 000

1 800 000
2 230 000

660 000

140 000

2 800 000
120 000
1 700 000
900 000
369 000
348 000

11 100 000

200 000

500 000

106 000
900 000
500 000
56 253 000

350 000

1 500 000

2 450 000

2 800 000
60 000

130 000

7 290 000

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

M. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag 28 000

2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 8 452 000

3 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag ____ 1 595 000

4 Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag ...... 28 541 000

5 Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag .... 5 703 000 44 319 000

6 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,

förslagsanslag................................. 208 000

44 527 000

Summa kr. 6 482 382 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196\

37

VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

Kommunikationsdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 726 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 181 000

3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re servationsanslag,

därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.
............................

4 Extra utgifter, reservationsanslag ................

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet

Väg- och vattenbyggnadsverket

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att

avräknas mot automobilskattemedlen.......... 15 277 000

2 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar

att avräknas mot automobilskattemedlen...... 2 458 000

Vägförvaltningarna:

3 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att

avräknas mot automobilskattemedlen.......... 38 148 000

4 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar

att avräknas mot automobilskattemedlen...... 6 361 000

5 De lokala vägnämnderna m. m., förslagsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen............

6 Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde, förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen........

Vägunderhåll och vägbyggnader

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare:

7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen.................. 695 000 000

8 Byggande av riksvägar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen............ 295 000 000

9 Byggande av länsvägar, reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen.......... 210 000 000

10 Byggande av ödebygdsvägar, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen...... 11 000 000

11 Byggande av storbroar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen............ 44 000 000

2 907 000

1 700 000
215 000
4 822 000

17 735 000

44 509 000
325 000

875 000
63 444 000

1255 000000

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år

1964

Väghållningen 1 städer och stadsliknande samhällen,
som är väghållare:

12

Bidrag till underhåll av vägar och gator, förslags-anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .

76 000 000

13

Bidrag till byggande av vägar och gator, reserva-tionsanslag, att avräknas mot automobilskatte-

medlen............................

230 000 000

306 000 000

Enskild väghållning:

14

Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.,
reservationsanslag, att avräknas mot automobil-

skattemedlen..........................

32 500 000

15

Bidrag till byggande av enskilda vägar, reserva-tionsanslag, att avräknas mot automobilskatte-

medlen........................

17 600 000

50 100 000

Diverse ändamål:

16

Kostnader för övergång till högertrafik, reservations-anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

40 000 000

17

Utredningar, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen.......................

400 000

18

Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen.................

100 000

19

Avsättning till statens automobilskattemedels-

fond, förslagsanslag.....................

1 000

40 501 000

1 651 601 000

Vatten- och avloppsanläggningar

20

Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar, reser-vationsanslag .........................

80 000 000

1

795 045 000

C.

Vägtrafikväsendet

1

Statens bilinspektion: Avlöningar m. m., att av-räknas mot automobilskattemedlen..............

*7 168 000

2

Registrering av motorfordon, förslagsanslag.........

1 000

3

Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen..............

Statens biltrafiknämnd:

4 250 000

4

Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot auto-mobilskattemedlen ...................

964 000

5

Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................

104 000

1 068 000

6

Statens trafiksäkerhetsråd m. m., förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen..........

290 000

7

Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-

8

medlen .......................

1 150 000

Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskatte-

medlen.....................

1 400 000

* Beräknat belopp.

15 327 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 10(ii

39

D.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18
19

20

21

22

23

24

25

.Sjöfart

Sjöfartsverket

Sjöfartsstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag . .
Omkostnader, förslagsanslag
Lots- och fyrstaten:

Avlöningar, förslagsanslag . .
Omkostnader, förslagsanslag
Fartygsinspektionen:

Avlöningar, förslagsanslag . .
Omkostnader, förslagsanslag

6 998 000
2 508 000

29 052 000
7 199 000

1 879 000
293 000

Säkerhetsansialter för sjöfarten m. m.

Säkerhet sanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.
Materielanskaffning till vissa farleder m. m., reservationsanslag
.....................................

Viss omläggning av utprickningssystemet för sjöfarten,
reservationsanslag..........................

Driftkostnader för radionavigeringsstationer, förslagsanslag
........................................

Anskaffning av lotsbåtar, reservationsanslag.......

Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet,

reservationsanslag................................

Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag.......

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag
....................................

Hamnar och farleder

Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag
........................................

Statliga farledsarbeten, reservationsanslag.........

Bidrag till byggande av fiskehamnar m. m., reservationsanslag
.....................................

Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder,
förslagsanslag............................

Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar
och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen..........................

Övriga sjö fartsändamål

Handelsflottans pensionsanstalt:

Administrationskostnader.....................

Statens sjöhistoriska museum:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag..................

Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag
......................................

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag.....

Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag

1 308 000
208 000

10 000

9 506 000

36 251 000

2 172 000

2 450 000
200 000

70 000

222 000

1 500 000

80 000
6 894 000

3 740 000

2 250 000
125 000

3 000 000
175 000

3 000 000

1 000

1 526 000
750 000
600 000

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196A

26 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag
.................................... 370 000

27 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., reservations ansla9

........................................ 350 000

75 282 000

E. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 6 920 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 458 000

3 Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag..... 615 000

4 Nyanskaffning av instrument m. m., reservationsanslag.
..................................... 700 000

5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........... 3 100 000

6 Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag____ 4 437 000 17 230 000

7 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på

Grönland m. m., förslagsanslag.................. g70 qoo

18 200 000

F. Byggnadsväsendet

Byggnadsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag .................... 9 776 000

2 Omkostnader, förslagsanslag .................. 2 028 000 11 804 000

3 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m., reservationsanslag........................ 4 000 000

Länsarkitektsorganisationen:

4 Avlöningar, förslagsanslag.................... 7213 000

5 Omkostnader, förslagsanslag.................. 718 000 7 931 000

6 Bidrag till upprättande av regionplaner m. m„

reservationsanslag.............................. 700 qoo

21 435 000

G. Tekniska institut

1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen......................... 1 50g 000

2 Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen......... 120 000

Statens geotekniska institut:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 024 000

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 236 000

5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ............ 1 529 000

6 Utrustning, reservationsanslag................. 100 000 2 889 000

4 515 000

Kungl. Maj.ts proposition nr i år 196b

41

H. Statens elektriska inspektion in. in.

Statens elektriska inspektion:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 885 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 113 000

3 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,
förslagsanslag..................................

I. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 3 700 000

2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 7 448 000

3 Sjöfartsstyrelsens delfond, förslagsanslag.......... 1 042 000

4 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer...........................

5 Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer, att avräknas mot automobilskattemedlen

6 Ersättning till postverket för befordran av tjänste försändelser,

förslagsanslag, därav 1 500 000 ki. att
avräknas mot automobilskattemedlen.............

7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag..

8 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m., förslagsanslag...........................

9 Viss beredskapsutrustning, reservationsanslag.......

10 Ersättning för viss rundradioverksamhet ..........

Summa kr.

998 000

11 000
1 009 000

12 190 000
*200 000 000
6 100 000

62 800 000
27 000

630 000
100 000
12 850 000

294 697 000
2 230 282 000

Beräknat belopp.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196 i

VII. FINANSDEPARTEMENTET
A, Finansdepartementet m. m.

Finansdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 6 155 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... 1916 000

3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag ..............................

4 Extra utgifter, reservationsanslag..................

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

Kammarkollegiet:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 591 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... 132 000

Kammarrätten:

3 Avlöningar, förslagsanslag ..................... 4 608 000

4 Omkostnader, förslagsanslag................... 190 000

5 Anskaffning av vissa inventarier m. m., reservationsanslag
.................................. 02 000

Statistiska centralbyrån:

6 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet,
förslagsanslag........................ 10 404 000

7 Omkostnader för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag
.................................. 6 336 000

8 Särskilda undersökningar, reservationsanslag...... 1 600 000

9 Utredningsinstitutet, förslagsanslag.............. 1 000

10 Kostnader för 1965 års folk- och bostadsräkning,

reservationsanslag............................. 800 000

11 Kostnader för 1964 års valstatistik, reservationsanslag.
...................................... 390 000

12 Kostnader för 1966 års jordbruksräkning, reservationsanslag
.................................. 100 000

13 Centralt företagsregister m. m., reservationsanslag.. 800 000

14 Datamaskincentralen, förslagsanslag ..............

Konj unkturinstitutet:

15 Avlöningar, förslagsanslag..................... 787 000

16 Omkostnader, förslagsanslag .................. 158 000

17 Särskilda undersökningar, reservationsanslag..... 330 000

Statskontoret:

18 Avlöningar, förslagsanslag..................... 7 950 000

19 Omkostnader, förslagsanslag................... 4 397 000

20 Materiel m. m. för datamaskiner, reservationsanslag 400 000

Riksrevisionsverket:

21 Avlöningar, förslagsanslag...................... 5 083 000

22 Omkostnader, förslagsanslag.................... 882 000

8 071 000

3 000 000
175 000

11 246 000

1 723 000

4 860 000

20 431 000
1 000

1 275 000

9 747 000

5 965 000

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1!)(H

23 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen in. m.,
förslagsanslag...................................

2 OOP 000
46 002 000

C. Skatte- och kontrollväseu

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

Tullverket:

Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen,
förslagsanslag...................... •

Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, förslagsanslag
..................................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag..

Kontrollstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Kontrollstyrelsens lokalförvaltning:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag .................._

Mynt- och justeringsverket:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag
...................................

Statens justerare:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Riksskattenämnden:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag..................

Försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring
och uppbörd, förslagsanslag.............

Folkbokföringen:

Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, förslagsanslag
..................................

Ersättningar till Stockholm, Göteborg och Malmö
för vissa kostnader för folkbokföringen, förslagsanslag
.......................................

Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,

förslagsanslag................................

Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag
Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsanslag..
Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslagsanslag
....................................

Avsättning till sparbankstillsynens fond, förslagsanslag
........................................

Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag

5 288 000

80 390 000
9 748 000
1 000 000

3 008 000
377 000

2 348 000
637 000

2 378 000
293 000

340 000

1 174 000
155 000

970 000
110000

*2 879 000
*942 000

*2 079 000

85 000

191 000
2 456 000

* Beräknat belopp.

96 426 000

3 385 000

2 985 000

3 011 000

1 329 000

1 080 000

5 900 000

2 732 000
750 000
65 000

75 000

975 000
550 000

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196i

27 Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag
.......................

28 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............

29 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag ..

30 Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1965,

förslagsanslag......................

31 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med

skatteuppbörden, förslagsanslag..................

32 Anmärkningsarvoden, förslagsanslag..............

D. Ersättningar för särskilda förmåner och
rättigheter m. m.

1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag
.........................

2 Städers friheter, förslagsanslag.............'' * ’ ’" ’

3 Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslagsanslag
........................

4 Skatteersättning till kommunerna i anledning av 1957
års ortsavdragsreform, m. m., förslagsanslag

5 Skatteersättning till kommunerna i anledning av

1961 års ortsavdragsreform, förslagsanslag........

E. Finansiellt utvecklingsbistånd

1 Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd, reservationsanslag
...........................

F. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag....... 2 307 000

2 Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 509 000

^ Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m. m., förslagsanslag.....................

4 Statens nämnd för förhandlingar med kommuner,

förslagsanslag.......................

5 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag

6 Bidrag till Föreningen fruktdrycker..............

7 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, förslagsanslag

8 Bidrag till vissa tobaksodlare, reservationsanslag . . .

1 970 000
1 320 000
25 000 000

5 500 000

11 500 000
1 000

164 554 000

41 000 000
30 000

90 000 000

360 000 000

310 000 000
801 030 000

7 0 000 000

2 816 000
330 000

630 000
27 000
25 000
600 000
100 000

4 528 000

Summa kr. 1 097 360 000

Kanyl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b

45

VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

A. Ecklesiastikdepartementet

Ecklesiastikdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 492 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... 373 000

3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag..............................

4 Extra utgifter, reservationsanslag................

B. Allmänna kultur- och bildningsändamål

a) Konst, litteratur, musik m. m.

1 Konstnärsstipendier, reservationsanslag............

2 Konstnärsbelöningar, förslagsanslag ..............

3 Statens konstråd, förslagsanslag ..................

4 Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,

reservationsanslag ..............................

5 Utställningar av svensk konst i utlandet, reservationsanslag
........................................

6 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag........

7 Bidrag till Samfundet De nio....................

Statens biografbyrå:

8 Avlöningar, förslagsanslag......................

9 Omkostnader, förslagsanslag....................

10 Bidrag till Barnfilmkommittén ..................

11 Bidrag till teaterverksamhet m. m...............

12 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag
........................................

239 000
26 000

b) Arkiv, bibliotek, museer m. m.

Riksarkivet:

13 Avlöningar, förslagsanslag.....................

14 Omkostnader, förslagsanslag...................

15 Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag
..................................

16 Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som är

av vikt för fäderneslandets historia, reservationsanslag
......................................

Landsarkiven:

17 Avlöningar, förslagsanslag ....................

18 Omkostnader, förslagsanslag ..................

19 Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag
..................................

20 Bokbindning och konservering av arkivalier, reservationsanslag
................................

* Beräknat belopp.

1 685 000
117 000

9 000

2 000

1 503 000
197 000

8 000

15 000

3 865 000

3 600 000
325 000

7 790 000

1 994 000
300 000

64 000

1 200 000
100 000

2 020 000

10 000

265 000
35 000
*33 500 000

8 850 000
48 338 000

1 813 000

1 723 000

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b

Ortnamnskommissionen:

21

Avlöningar, förslagsanslag...............

278 000

22

Omkostnader, förslagsanslag ......

30 000

23

Insamling och bearbetning av vetenskapligt mate-rial, reservationsanslag...............

53 000

361 000

Landsmålsarkiven:

24

Avlöningar, förslagsanslag ...........

545 000

25

Omkostnader, förslagsanslag ......

28 000

26

Insamling och bearbetning av vetenskapligt mate-rial, reservationsanslag...........

92 000

665 000

Kungl. biblioteket:

27

Avlöningar, förslagsanslag............

2 448 000

28

Omkostnader, förslagsanslag............

535 000

29

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . .

703 000

3 686 000

30

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, förslags-anslag ........................

31

Bokinköp och bokbindning vid statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag.........

50 000

Stifts- och landsbiblioteken:

32

Avlöningar, förslagsanslag.................

464 000

33

Omkostnader, förslagsanslag............

20 000

34

Bokinköp och bokbindning m. m„ reservationsan-slag .....................................

108 000

592 000

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.......... 2 785 000

Omkostnader, förslagsanslag........ 497 000

Inredning och utrustning, reservationsanslag
......................... 50 000

Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen,
förslagsanslag......................

Statens historiska museum m. m.:

Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag
................................

3 332 000
944 000

70 000

35

36

37

38

39

Riksantikvarieämbetet:

40 Vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärken, reservationsanslag
...................... 325 000

41 Fornminnesinventering, reservalionsan sla9

............................ 226 000 551 000

Nationalmuseet:

42 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 856 000

43 Omkostnader, förslagsanslag................... 335 000

44 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag
................................ 500 000

45 Pedagogisk verksamhet m. m., reservationsanslag . 70 000

Livrustkammaren:

46 Avlöningar, förslagsanslag..................... 306 000

47 Omkostnader, förslagsanslag................... 69 OOO

4 897 000

2 761 000

435 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 ur 196i

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

Naturhistoriska riksmuseet:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Materiel m. m., reservationsanslag..............

Statens etnografiska museum:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag
..............................

Medelhavsmuseet, förslagsanslag.................

Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag.........

Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund........

Bidrag till vissa museer m. ......................

Svenskt biografiskt lexikon:

Avlöningar, förslagsanslag ....................

Omkostnader, förslagsanslag ..................

Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker, reservationsanslag ....................

Bidrag till nämnden för svensk språkvård..........

1 781 000
261 000
275 000

316 000
81 000

9 000

273 000
54 000

2 317 000

406 000
189 000
3 164 000
129 000
265 000

327 000

77 000
__30 000

24 011 000

c) Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.

62 Bidrag till folkbibliotek, förslagsanslag ............

63 Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m...........

64 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag. .

65 Bidrag till studieförbund........................

66 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag
........................................

67 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ..........

68 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag----

69 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag
........................................• •

70 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
........................................

71 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervis ning,

reservationsanslag..........................

72 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag
....................................

73 Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet..........

74 Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker

för blinda, reservationsanslag ....................

75 Bidrag till kulturell verksamhet bland döva........

8 483 000
2 060 000
21 000 000
5 300 000

202 000
300 000
2 500 000

7 000 000

2 961 000

1 030 000

1 980 000
15 000

537 000
13 000

53 381 000

d) Internationellt-kullurellt samarbete

76 Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag .

77 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.,

förslagsanslag..................................

78 Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar m. m., förslagsanslag ....

79 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige, reservationsanslag....

910 000
1 770 000
112 000
220 000

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

80 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m.........

81 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag
....................................

C. Kyrkliga ändamål

Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 466 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... 211 000

3 Kleresistaten, förslagsanslag.....................

4 Vissa ersättningar till kyrkofonden...............

5 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag
....................................

6 Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med

finska och lapska språken.......................

7 Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka, reservationsanslag
....................................

8 Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka,

reservationsanslag ..............................

9 Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............

10 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost nader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, förslagsanslag.............................

11 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden.........

D. Skolväsendet

a) Centrala och regionala myndigheter m. m.

1 Skolväsendets centrala och regionala ledning, förslagsanslag
....................................

2 Läroboksnämnden, förslagsanslag ................

3 Bidrag till skolbibliotek, förslagsanslag............

4 Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation ....

b) Pedagogiskt utvecklingsarbete
Statens försöksskola i Linköping:

5 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1611000

6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 96 000

7 Pedagogiskt utvecklingsarbete, reservationsanslag .

8 Pedagogiska hjälpmedelscentraler, förslagsanslag ...

9 Information om skolreformen, reservationsanslag ...

264 000

1 070 000
4 346 000
130 076 000

1 677 000
8 000
5 051 000

117 000

6 000

300 000

100 000
100 000

1 000
40 000

7 400 000

*23 247 000
230 000
200 000
20 000

23 697 000

1 707 000

2 110 000
1 044 000

180 000

Beräknat belopp.

5 041 000

49

c)

10

11

12

13

14

15

16

17

18
19

20

21

22

23

24

25

26

27

d)

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

Grundskolor m. m.:

Bidrag till driften av grundskolor m. m., /örslags anslag.

.....................................

Bidrag till inackordering av skolbarn 1 elevhem

eller enskilda hem, förslagsanslag...............

Bidrag till anordnande av skolskjutsar, förslagsanslag
......................................

Bidrag till pedagogisk utrustning m. m., förslagsanslag
Radiokurser i främmande språk, reservationsanslag
Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste

gränsorter m. ..............................

Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna........

1 180 000 000

1 600 000

70 000 000
17 600 000
1 054 000

300 000

20 000 1270 574 000

Nomadskolor:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Fältstudiekurser för nomadbarn, förslagsanslag..

Statens blindskolor m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Inredning och utrustning av skolhem i Örebro,

reservationsanslag ............................

Statens dövskolor m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag
..................................

Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn,

förslagsanslag .................................

Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare,

förslagsanslag..................................

1 620 000
650 000
47 000

2 317 000

3 980 000

1 090 000

500 000

5 570 000

6 246 000
1 985 000

100 000

8 331 000

455 000

280 000

1 287 527 000

Gymnasier m. m.

Statliga allmänna gymnasier m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Laboratorieutrustning m. m., reservationsans’ag ..
Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag
....................................

Bidrag till driften av fackskolor, förslagsanslag ...
Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m., förslagsanslag
........................................

Privatskolor:

Bidrag till vissa privatskolor, förslagsanslag ....
Bidrag till hälsovården vid vissa privatskolor,

förslagsanslag................................

Bidrag till vissa internatskolor m. m., förslagsanslag
........................................

Intagningsnämnder vid allmänna gymnasier m. fl.

läroanstalter, förslagsanslag.....................

Vissa kostnader för student- och realexamina, förslagsanslag
....................................

Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 1

245 875 000
14 825 000
900 000

15 960 000
43 000
1 735 000

261 600 000

55 800 000
6 000 000

5 150 000

17 738 000
70 000
1 400 000

4

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i

Tekniska gymnasier:

39 Avlöningar, förslagsanslag..................... 40 800 000

40 Omkostnader, förslagsanslag................... 4 725 000

41 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 5 300 000

42 Fortbildningskurser, reservationanslag........... 60 000 50 885 000

Sjöbefälsskolorna:

43 Avlöningar, förslagsanslag .................... 3 599 000

44 Omkostnader, förslagsanslag................... 279 000

45 Utrustning m. m., reservationsanslag........... 730 000

46 Fortbildningskurser m. m., reservationsanslag .... 110000 4809000

47 Bidrag till handelsgymnasier, förslagsanslag........ 45 qoo 000

48 Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen, förslagsanslag
........................................ JQQ QOO

49 Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs studerande,

förslagsanslag....................... 215 000

418 767 000

e) Yrkesskolor m. m.

Konstfackskolan:

50 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 160 000

51 Omkostnader, förslagsanslag................... 294 000

52 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.. 200 000 2 654 000

53 Bidrag till driften av centrala yrkesskolor, förslags anslag.

....................................... 43 QOO qoo

54 Bidrag till driften av lokala yrkesskolor, förslags VnYu—

; •;............................ 121 000 000

55 Bidrag till bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag... 290 000

56 Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av

elektriska installatörer, förslagsanslag............. 95 qoo

57 Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter,
reservationsanslag.................... 78 qqo

58 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m., förslagsanslag....................... 3 024 000

59 Bidrag till kostnader för granskning av utförda ge sällProv.

..................................... 25 000

60 Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag 100 000

170 266 000

/) Folkhögskolor

61 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag 27 574 000

62 Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor,
förslagsanslag .......................... 4g qoo

27 623 000

g) Investeringsbidrag

63 Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet, förslagsanslag...................... 4 29 000 000

64 Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna

skolväsendet, förslagsanslag...................... 2 000 000

65 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet,
förslagsanslag .................... 2 700 000

66 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska

skolväsendet, förslagsanslag...................... 450 qoo

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1961

67 Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,

förslagsanslag.................................. 47 000 000

68 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag
.................................... 2 500 000

183 650 000
2 116 671 000

E. Högre utbildning och forskning

a) Centrala myndigheter m. m.

1 Universitetens och högskolornas organisation och

förvaltning m. m............................... *1 488 000

1 488 000

b) Universiteten m. m.

Uppsala universitet:

2 Avlöningar, förslagsanslag..................... 36 870 000

3 Omkostnader, förslagsanslag................... 2 314 000

4 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 4 105 000

5 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 630 000

6 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag.......................790 000 44 709 000

Lunds universitet:

7 Avlöningar, förslagsanslag..................... 36 011 000

8 Omkostnader, förslagsanslag ................... 1 837 000

9 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 4 035 000

10 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 630 000

11 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag...................... 765 000 43 278 000

Göteborgs universitet:

12 Avlöningar, förslagsanslag .................... 22 467 000

13 Omkostnader, förslagsanslag.................... 1 829 000

14 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 2 630 000

15 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag
...................................... 210 000

16 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag ...................... 715 000

17 Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid

Göteborgs botaniska trädgård.................. .210 000 28 061 000

Stockholms universitet:

18 Avlöningar, förslagsanslag..................... 22 195 000

19 Omkostnader, förslagsanslag................... 1816 000

20 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 2 175 000

21 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag
...................................... 490 000 26 676 000

Umeå universitet:

22 Avlöningar, förslagsanslag .................... 10 095 000

23 Omkostnader, förslagsanslag .................. 1 407 000

24 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 758 000

25 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 132 000

* Beräknat belopp.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i

26

Bokinköp och bokbindning m. m., reservations-anslag ........................

159 000

12 551 000

27

Vissa kostnader lör utbildnings- och forsknings-organisationer vid Umeå universitet..............

*2 200 000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

28

Avlöningar, förslagsanslag.................

15 677 000

29

Omkostnader, förslagsanslag................

1 113 000

30

Materiel m. m., reservationsanslag.............

2 365 000

31

Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag

210 000

32

Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reserva-tionsanslag ........................

165 000

19 530 000

33

Sjukgymnast- och arbetsteiapeututbildning ......

Tandläkarhögskolan i Stockholm:

*1 586 000

34

Avlöningar, förslagsanslag.....................

5 915 000

35

Omkostnader, förslagsanslag...................

844 000

36

Materiel m. m., reservationsanslag............

230 000

37

Bokinköp och bokbindning m. m., reservations-anslag .........................

28 000

38

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reser-vationsanslag .......................

230 000

7 247 000

Tandläkarhögskolan i Malmö:

39

Avlöningar, förslagsanslag.....................

5 224 000

40

Omkostnader, förslagsanslag............

666 000

41

Materiel m. m., reservationsanslag .............

210 000

42

Bokinköp och bokbindning m. m., reservations-anslag ..........................

28 000

43

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reser-vationsanslag .....................

185 000

6 313 000

Tandläkarhögskolorna:

44

Lärarkiiniker, förslagsanslag...................

Farmaceutiska institutet:

450 000

45

Avlöningar, förslagsanslag.....................

2 011 000

46

Omkostnader, förslagsanslag...................

177 000

47

Materiel m. m., reservationsanslag..............

430 000

48

Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag

20 000

2 638 000

49

Bidrag till handelshögskolan i Stockholm..........

Handelshögskolan i Göteborg:

1 213 000

50

Avlöningar, förslagsanslag ....................

1 616 000

51

Omkostnader, förslagsanslag....................

165 000

52

Materiel m. m., reservationsanslag ..............

Journalistinstitutet i Stockholm:

85 000

1 866 000

53

Avlöningar, förslagsanslag ....................

251 000

54

Omkostnader, förslagsanslag ..................

Journalistinstitutet i Göteborg:

95 000

346 000

55

Avlöningar, förslagsanslag ....................

249 000

56

Omkostnader, förslagsanslag ..................

Socialinstitutet i Stockholm:

72 000

321 000

57

Avlöningar, förslagsanslag......................

*1 013 000

58

Omkostnader, förslagsanslag....................

*169 000

1 182 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Mcij.ts proposition nr 1 år 1964

53

Socialinstitutet i Göteborg:

59 Avlöningar, förslagsanslag......................

60 Omkostnader, förslagsanslag....................

Socialinstitutet i Lund:

61 Avlöningar, förslagsanslag......................

62 Omkostnader, förslagsanslag....................

Socialinstitutet i Umeå:

63 Avlöningar, förslagsanslag......................

64 Omkostnader, förslagsanslag....................

65 Fortbildning av socionomer m. m„ reservationsanslag..

66 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet
...............................

Nordiska Af rikainstitutet:

67 Avlöningar, förslagsanslag ....................

68 Omkostnader, förslagsanslag ..................

69 Bokinköp, gästföreläsningar m. m., reservationsanslag
........................................

70 Vidareutbildning av läkare, reservationsanslag ......

71 Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor,
förslagsanslag........................

72 Bidrag till den internationella engelskspråkiga kurs verksamheten

vid Stockholms universitet, reservationsanslag
....................................

*618 000
*130 000

*623 000
*130 000

*534 000
*138 000

128 000
61 000

94 000

c) Tekniska högskolorna

Tekniska högskolan i Stockholm:

73 Avlöningar, förslagsanslag, varav 222 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen ..........

74 Omkostnader, förslagsanslag...................

75 Materiel m. m., reservationsanslag..............

76 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag

77 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
reservationsanslag.........................

78 Resebidrag till studerande....................

Chalmers tekniska högskola:

79 Avlöningar, förslagsanslag, varav 210 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen...........

80 Omkostnader, förslagsanslag...................

81 Materiel m. m., reservationsanslag..............

82 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag

83 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
reservationsanslag........................

84 Resebidrag till studerande....................

Tekniska högskolan i Lund:

85 Avlöningar, förslagsanslag......................

86 Omkostnader, förslagsanslag....................

87 Materiel m. m., reservationsanslag..............

88 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag
......................................

* Beräknat belopp.

25 698 000
2 625 000
2 840 000
1 350 000

310 000
110 000

21 145 000

1 574 000

2 440 000
950 000

210 000
64 000

5 270 000
500 000
650 000

100 000

748 000

753 000

672 000
*70 000

150 000

283 000
152 000

83 000

140 000
203 218 000

32 933 000

26 383 000

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1964

89 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,

reservationsanslag ............................ 95 ooo

90 Resebidrag till studerande.................... 2 000 6 617 000

65 933 000

d) Högre konstnärlig utbildning

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: 91

Avlöningar, förslagsanslag..................... 988 000

92 Omkostnader, förslagsanslag................... 251 000

93 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag. . 192 000 1 431 000

Musikaliska akademien med musikhögskolan:

94 Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 005 000

95 Omkostnader, förslagsanslag................... 475 OOO

96 Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
underhåll och vård av instrument, reservations ansla9.

..................................... 86 000 3 266 000

97 Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg........ 355 000

98 Bidrag till musikkonservatoriet i Malmö .......... 182 000

5 234 000

e) Gemensamt för universitet och högskolor
99 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, förslagsanslag
.................................... 200 000

100 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,

förslagsanslag.................................. 1 960 000

101 Resestipendier åt lärare m. fl., reservationsanslag.. 155 000

102 Gästföreläsningar, reservationsanslag .............. 319 qqq

103 Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag ...... 2 500 000

104 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag
.................................... 7grj ögo

5 919 000

/) Vissa forskningsändamål

105 Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga

verksamhet in. m., reservationsanslag.............. 3 825 000

106 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier, reservationsanslag ...................... g 71g qqq

107 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag
.................................. j 200 000

108 Anslag till vissa forskningsråd in. m............. *46 122 000

109 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag
.................................... 5 gQQ QQQ

110 Särskilda forskartjänster, förslagsanslag............ 1 950 000

111 Bidrag till nordiska institutet för sjörätt, förslagsanslag 41 000

112 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut .. 346 000

113 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi .... ISO 000

114 Forskningsinstitutet för experimentell fysik m. m. .. *1 090 000

115 Bidrag till Internationella meteorologiska institutet!

Stockholm .... 130 000

116 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik,

förslagsanslag.................................. 509 000

* Beräknat

Ktingl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

55

g) Inredning och utrustning

117 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet,
högskolor m. m., reservationsanslag............

30 000 000
30 000 000
379 671 000

F. Lärarutbildning

a)

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20
21

22

Klass- och ämneslårarutbildning m. m.

Lärarhögskolan i Stockholm:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag . . ................

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag......

Lärarhögskolan i Malmö:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag...................

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ......

Lärarhögskolan i Göteborg:

Avlöningar, förslagsanslag ....................

Omkostnader, förslagsanslag ..................

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ......

Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag
......................................

Lärarhögskola i Uppsala, förslagsanslag ..........

Folkskoleseminarierna:

Avlöningar, förslagsanslag ....................

Omkostnader, förslagsanslag....................

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........

Utrustning, reservationsanslag..................

Förskoleseminarierna:

Avlöningar, förslagsanslag......................

Omkostnader, förslagsanslag....................

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........

Inredning och utrustning, reservationsanslag......

Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reservationsanslag
Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,

förslagsanslag..................................

Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva, förslagsanslag
....................................

*10 051 000
*774 000
*250 000

*8 820 000
*830 000
*253 000

*8 117 000
*519 000
*500 000

*200 000

*28 592 000
*2 540 000
*695 000
*1 050 000

*2 600 000
*460 000
*180 000
*250 000

b) övnings- och yrkeslärarutbildning
Gymnastiska centralinstitutet:

23 Avlöningar, förslagsanslag.....................

24 Omkostnader, förslagsanslag...................

25 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......

Seminarier för huslig utbildning:

26 Avlöningar, förslagsanslag......................

27 Omkostnader, förslagsanslag....................

28 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........

29 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag
..................................

* Beräknat belopp.

1 192 000
271 000
73 000

5 625 000
609 000
165 000

50 000

11 075 000

9 903 000

9 336 000
*3 200 000

32 877 000

3 490 000
*5 591 000

*9 127 000

*512 000
85 111 000

1 536 000

6 449 000

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

Slöj dlär arseminariet:

30 Avlöningar, förslagsanslag..................... 434 QOO

31 Omkostnader, förslagsanslag..................... 80 000

32 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 52 000 566 000

33 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reserva tionsanslag

............................... 2 240 000

34 Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen,
förslagsanslag ................ 4 930 000

16 771 000

c) Fortbildning m. m.

35 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag ...... 9 880 000

36 Utbildning av lärare vid folkhögskolor, reservationsanslag
.......................................... 128 000

37 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag .......... 266 000

38 Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och

döva, reservationsanslag.......................... 41000

39 Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet
att undervisa i engelska, förslagsanslag ........ 75 qoo

10 390 000
112 272 000

G. Studiesociala ändamål

1 Studiesociala åtgärder m. m., förslagsanslag ...... *356 000 000

2 Brevskoiestipendier, reservationsanslag............. 459 000

3 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med

statlig kreditgaranti, förslagsanslag.............. 40 500 000

4 Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån, förslagsanslag........................ 30q OOO

5 Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsan s^a9

.......................................... 46 000 000

6 Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider,
förslagsanslag............................ 150 qoo

7 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem

vid högre läroanstalter, förslagsanslag............. 95 qoo

883 195 000

H. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 44 000

2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 36 873 000

3 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... 3 399 000

4 Lunds universitets delfond, förslagsanslag....... 4 712 000 45 025 000

5 Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark, förslagsanslag............................ 25 000

45 050 000

* Beräknat belopp.

Summa kr. 3 182 025 000

Kungl. Maj:ta proposition nr 1 dr 196b

57

IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET

A. Jordbruksdepartementet m. m.

1

2

3

4

5

6

Jordbruksdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Lantbruksrepresentanter:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag.............................

Extra utgifter, reservationsanslag..............

1 921 000
140 000

237 000
52 000

2 061 000

289 000

1 300 000
200 000

3 850 000

B. Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag ..

2 Omkostnader, förslagsanslag

4 411 000

626 000 5 037 000

5 037 000

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande
av dess produktion, m. m.

Lantbruksnämnderna:

1 Avlöningar, förslagsanslag...................

2 Omkostnader, förslagsanslag.................

Bidrag till hushållningssällskapen:

3 Avlöningar, förslagsanslag...................

4 Omkostnader, reservationsanslag.............

5 Utbildningskurser för viss personal vid lantbruks nämnder

och hushållningssällskap, reservationsanslag
........................................

6 Kursverksamhet för Jordbrukets rationalisering

m. in., förslagsanslag .........................

7 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag
..................................

8 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag
..............................

9 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,
förslagsanslag........................

10 Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets

maskinlånefond, förslagsanslag.................

11 Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i

Norrland m. m., reservationsanslag.............

12 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa

kronolägenheter m. m., förslagsanslag ..........

15 618 000
3 670 000

11 523 000
6 000 000

19 288 000

17 523 000

75 000
3 268 000

18 000 000
400 000
500 000
985 000

5 000 000

1 875 000

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 är 1964

13 Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag
......................................

Statens hingstdepå och stuteri:

14 Avlöningar, förslagsanslag................... 655 000

15 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 000

16 Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen, reservationsanslag
...................................

17 Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring

av matpotatis, reservationsanslag................

18 Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess

utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot
automobilskattemedlen........................

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt
stöd åt vissa jordbruk

Statens jordbruksnämnd:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 627 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................. 835 000

3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

förslagsanslag.................................

4 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och

fodermedel m. m., förslagsanslag..............

5 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket, förslagsanslag
.......................................

6 Bidrag till bokföringsverkiamheten inom jordbruket,
reservationsanslag........................

7 Kostnader i samband med permanent skördeskade skydd,

reservationsanslag ......................

E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.

Statens centrala frökontrollanstalt:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 160 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 377 000

3 Utrustning, reservationsanslag............... 1 000 000

Statens växtskyddsanstalt:

4 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 301 000

5 Omkostnader, förslagsanslag................. 747 000

6 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ..

Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

7 Avlöningar, förslagsanslag................... 537 000

8 Omkostnader, förslagsanslag................. 163 000

Statens maskinprovningar:

9 Avlöningar, förslagsanslag............... 646 000

10 Omkostnader, förslagsanslag................. 357 000

2 515 000

656 000
100 000
135 000

350 000
70 670 000

4 462 000

*155 000 000

22 000 000

95 000 000

1 067 000

19115 000
296 644 000

5 537 000

3 048 000
100 000

700 000

1 003 000

10 888 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196i

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och
trädgårdsnäringens område

Lantbrukshögskolan:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... 11 920 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 091 000

3 Materiel, reservationsanslag.................. 1 308 000

4 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag
.................................... 1 210 000

5 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 200 000

6 Försöksverksamheten, reservationsanslag...... 3 295 000

7 Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.,

förslagsanslag.............................. 1 000

8 Inredning och utrustning, reservationsanslag .... _500 000

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:

9 Avlöningar, förslagsanslag................... *501 000

10 Omkostnader, förslagsanslag................. *181000

11 Försöksverksamheten, reservationsanslag........*150 000

12 Bidrag till jordbrukstekniska institutet

13 Bidrag till Sveriges utsädesförening ...

14 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling

15 Främjande av forskning på jordbrukets område

m. m., reservationsanslag......................

16 Åtgärder för att förebygga skördeskador, reservationsanslag
..................................

Alnarpsinstitutet:

17 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 334 000

18 Omkostnader, förslagsanslag................. 564 000

19 Materiel, reservationsanslag.................. 70 000

20 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag
............................ 150 000

21 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .__20 000

Trädgårdsskolan i Norrköping:

22 Avlöningar, förslagsanslag................... 315 000

23 Omkostnader, förslagsanslag................. 55 000

24 Utrustning, reservationsanslag ................ 300 000

25 Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.,

förslagsanslag................................

26 Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor,
reservationsanslag ...................

G. Veterinär väsendet m. m.

Veterinärstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 178 000

2 Omkostnader, förslagsanslag..................100 000

Veterinärstaten:

3 Avlöningar, förslagsanslag................... 8 946 000

4 Omkostnader, förslagsanslag.................

5 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning

vid kontrollslakterier, förslagsanslag............

* Beräknat belopp.

19 525 000

832 000
*400 000
3 049 000
430 000

*2 700 000

*300 000

3 138 000

670 000
16 711 000

6 000 000
53 755 000

1 278 000

10 128 000

3 934 000

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

Statens veterinärmedicinska anstalt:

6 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 933 000

7 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 097 000

8 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.,

reservationsanslag ............................

9 Förekommande och hämmande av smittsamma

husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag........

10 Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos

nötkreaturen, förslagsanslag...................

11 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djur -

sjukvård, förslagsanslag.......................

Veterinärhögskolan:

12 Avlöningar, förslagsanslag................... 5 100 000

13 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 312 000

14 Materiel, reservationsanslag.................. 425 000

15 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag
............................ 350 000

16 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 70 000

Veterinärinrättningen i Skara:

17 Avlöningar, förslagsanslag................... 385 000

18 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 000

H. Skogsväsendet

Skogsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 722 000

2 ^ Omkostnader, förslagsanslag................. 303 000

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

3 Avlöningar, förslagsanslag................... 20 928 000

4 Omkostnader, reservationsanslag.............. 4 757 qqo

5 Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...

6 Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen .

7 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland

m. m., förslagsanslag..........................

8 Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag ....
Skogshögskolan:

9 Avlöningar, förslagsanslag................... 7 214 000

10 Omkostnader, förslagsanslag................. 2118 000

11 Materiel, reservationsanslag.................. 1 000 000

12 Nyanskaffning av apparater m. m., reservations .

_ ™S!a9, ..................................... 625 000

13 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . 60 000

Statens skogsmästarskola:

14 Avlöningar, förslagsanslag................... 248 000

15 Omkostnader, förslagsanslag................. 156 q00

Statens skogsskolor m. m.:

16 Avlöningar, förslagsanslag................... 1 062 000

17 Omkostnader m. m., förslagsanslag............ 653 000

anslag

5 030 000
250 000
400 000
280 000
670 000

7 257 000

386 000
29 618 000

2 025 000

25 695 000
7 900 000

12 000 000

4 500 000
274 000

11 017 000

404 000

1 715 000

4 800 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1Ö64

61

19 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal, förslagsanslag...............

I. Lantmäteri- och kartväsendet

Lantmäteristyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... 2 725 000

2 Omkostnader, förslagsanslag..................310 000

Lantmäteristaten:

3 Avlöningar, förslagsanslag................... 35 292 000

4 Omkostnader, förslagsanslag................. 7 340 000

5 Utrustning, reservationsanslag................550 000

6 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal

m. fl., reservationsanslag......................

7 Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri -

och vägförrättningar m. m., förslagsanslag......

Rikets allmänna kartverk:

8 Avlöningar, förslagsanslag................... 8 004 000

9 Omkostnader, förslagsanslag................. 738 000

10 Kartarbeten m. m., reservationsanslag........ 3 391 000

11 Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag
.................................... 2 969 000

12 Utrustning m. m., reservationsanslag......... 2 170 000

13 Tryckning av kartor m. m., förslagsanslag.......1 685 000

J.

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

Fiskeriväsendet m. m.

Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Fiskeristyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Vatteninspektionen:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag.................

Undersökningar inom fiskeriorganisationen, förslagsanslag
................................

Fiskeriintendenter m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag...................

Omkostnader, förslagsanslag .................

Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag ..
Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag
................................

Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske,

förslagsanslag................................

Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf-
eller radiotelefonstation, reservationsanslag

Stödfartyg för sillfisket, reservationsanslag......

Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag

1 790 000
645 000

950 000
207 000

323 000
39 000

295 000
70 625 000

3 035 000

43 182 000
210 000
445 000

18 957 000
65 829 000

2 435 000

1 157 000
1 000

362 000
60 000

275 000

20 000

65 000

1 000

20 000

62

Kungl. Mcij:ts proposition nr 1 år 1964

14 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil skattemedlen.

............................... 910 OOO

15 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt

m. m., förslagsanslag......................... 4 000 000

9 306 000

K. Naturvårdsverksamhet

Statens naturvårdsnämnd:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 653 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 92 000 745 000

Naturvård:

3 Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m., reservationsanslag
................................ 250 000

4 Ersättningar till markägare m. m., reservationsanslag
.................................... *200 000

5 Kostnader för vård och förvaltning av natur vårdsobjekt,

reservationsanslag................ 600 000 1 050 000

1 795 000

L. Lappväsendet m. m.

Lappväsendet:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... 679 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................. 233 000 912 000

3 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande,

reservationsanslag ............................ 75 qoo

987 000

M. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag____ 9 533 000

2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark, förslagsanslag.......................... 721 000

3 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m., förslagsanslag
.................................. 30 000

Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:

4 Akademien, förslagsanslag................... 130 000

5 Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m.,

förslagsanslag.............................. 94 000 224 000

6 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof

m. m., reservationsanslag...................... 1 OOO

7 Bidrag till viss ungdomsverksamhet ........... 475 000

8 Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m., förslagsanslag......................... 1 880 000

9 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder,

förslagsanslag................................ 133 000

10 Ersättningar för vissa besiktningar och syneför rättningar,

förslagsanslag...................... 5 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b 63

11 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,

förslagsanslag................................ 125 000

12 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,

m. m., förslagsanslag......................... 60 000

13 Reseunderstöd för studier på lantbrukets område,

reservationsanslag............................ 55 000

_18 242 000

Summa kr. 631 741 000

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

X. HANDELSDEPARTEMENTET

A. Handelsdepartementet m. m.

Handelsdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 310 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 165 000

3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk ningen,

förslagsanslag ........................ 70 000

4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag ..............................

5 Extra utgifter, reservationsanslag ................

B. Industri, hantverk och handel

Kommerskollegium:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 817 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 335 000

3 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag
................................ 3 000 000

Bergsstaten:

4 Avlöningar, förslagsanslag.................... 404 000

5 Omkostnader, förslagsanslag.................. 55 000

Sprängämnesinspektionen:

6 Avlöningar, förslagsanslag.................... 428 000

7 Omkostnader, förslagsanslag.................. 42 000

Statens institut för hantverk och industri:

8 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag ...... 1 009 000

9 Vissa omkostnader, förslagsanslag .............. 75 000

10 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag
........................................ 565 000

11 Utrustning och inredning, reservationsanslag...... 400 000

12 Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader,
reservationsanslag ................ 1 800 000

13 Bidrag till företagareföreningar: Räntegaranti, förslagsanslag
.................................... 1 200 000

14 Täckande av förluster i anledning av statlig garanti

för lån till hantverks- och industriföretag m. m.,
förslagsanslag..................................

15 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission ____

16 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag......

17 Bidrag till Svenska slöjdföreningen................

18 Främjande av utrikeshandeln m. m., reservationsanslag

2 545 000

300 000
275 000

3 120 000

7 152 000

459 000

470 000

2 049 000

3 000 000

1 200 000
715 000
266 000
50 000
6 687 000

22 048 000

Knngl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

65

C. Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 581 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 265 000

3 Kartarbeten in. m., reservationsanslag.......... 700 000

4 Utrustning, reservationsanslag.................. 500 000

5 Malmletning, reservationsanslag ................ 2 800 000

6 Järnmalmsinventering m. m. i Norrbotten, reservationsanslag
.................................. 3 900 000

7 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ............ 600 000 11 346 000

11 846 000

D. Teknisk provnings- och försöksverksamhet

Statens provningsanstalt:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 638 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 209 000

3 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ............ 3 419 000

4 Utrustning, reservationsanslag...................800 000 6 066 000

Statens skeppsprovningsanstalt:

5 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 624 000

6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 217 000

7 Utrustning, reservationsanslag...................165 000 2 006 000

8 072 000

E. Teknisk forskning

1 Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag...... *364 000

2 Teknisk forskning, reservationsanslag.............. *12 500 000

3 Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien.......... 541000

4 Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet, förslagsanslag
........................................ 1 975 000

5 Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag
........................................ 361000

6 Bidrag till Institutet för metallforskning, förslagsanslag 301 000

7 Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforsk ning,

förslagsanslag ............................ 841 000

8 Bidrag till Institutet för optisk forskning, förslagsanslag
........................................ 175 000

9 Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet, förslagsanslag
.................................... 134 000

10 Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen.......... 15 000

17 207 000

F. Atomenergiverksamhet

1 Delegationen för atomenergifrågor, reservationsanslag
.......................................... 190 000

2 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi,
reservationsanslag........................ 108 000 000

3 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag.. 7 500 000

115 690 000

* Beräknat belopp.

5 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

G. Pris- och konkurrensförhållanden m. m.

Näringsfrihetsrådet:

1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 163 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 10 000 173 000

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

3 Avlöningar, förslagsanslag...................... 455 000

4 Omkostnader, förslagsanslag........... 32 000 487 000

Statens pris- och kartellnämnd:

5 Avlöningar, förslagsanslag...................... 2 964 000

6 Omkostnader, förslagsanslag.................... 443 000 3 407 000

Statens institut för konsumentfrågor:

7 Avlöningar, förslagsanslag...................... *1 244 000

8 Omkostnader, förslagsanslag.................... *478 000 1 722 000

9 Statens konsumentråd, förslagsanslag.............. 117 000

10 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,

reservationsanslag .............................. 1 550 000

11 Bidrag till varudeklarationsnämnden.............. 350 000

7 806 000

H. Patent- och regis treringsväsendet m. m.

Patent- och registreringsverket:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 12 562 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 688 000 14 250 000

Svenska uppfinnarkontoret:

3 Administrationskostnader..................... 309 000

4 Understödjande verksamhet, reservationsanslag .. 85 000 394 000

5 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, för slagsanslag.

................................... 505 000

15 149 000

I. Ekonomisk försvarsberedskap

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:

1 Avlöningar, förslagsanslag...................... 1 914 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................... 228 000 2142 000

3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslags anslag.

....................................... 36 850 000

4 Distributionsmateriel för olja, reservationsanslag____ 550 000

5 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar
för flytande bränslen, reservationsanslag .... 800 000

40 342 000

J. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 3 334 000

2 Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet........ 2 300 000

3 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...... 104 000

4 Avsättning till fonden för idrottens främjande ... 17 000 OOO

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1964 67

5 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. 2 600 000

6 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 210 000

7 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag
.................................... 124 000

6 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete, reservationsanslag ............. .100 000

_25 772 000

Summa kr. 266 562 000

5j- Bihang till riksdagens protokoll 196t. 1 samt. Nr 1

68

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1964

XI. INRIKESDEPARTEMENTET

A. Inrikesdepartementet m. in.

Inrikesdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 313 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 271 000

3 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag
...................................

4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag ..........................

5 Extra utgifter, reservationsanslag ................

B. Överståthållarämbelet och landaatnten

överståthållarämbetet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 12 600 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 950 oqo

Länsstyrelserna: ~

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 107 750 000

4 Sjukvård m. m., förslagsanslag................ 250 000

5 Reseersättningar, förslagsanslag............... 3 100 000

6 Expenser, förslagsanslag...................... 14 325 000

7 Publikationstryck, förslagsanslag.............. 300 000

Landsfogdarna m. fl.:

8 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 860 000

9 Omkostnader, förslagsanslag.................. 277 000

Häradsskrivama m. fl.: ''

10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 22 270 000

11 Omkostnader, förslagsanslag.................. 2 120 000

Landsfiskalerna m. fl.: ~~

12 Avlöningar, förslagsanslag.................... 18 735 000

13 Omkostnader, förslagsanslag.................. 2 500 000

G. Arbetsmarknad m. in.

Arbetsdomstolen:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 248 000

2 Omkostnader, förslagsanslag .................. 25 000

Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: —

3 Avlöningar, förslagsanslag .................... 200 000

4 Omkostnader, förslagsanslag ............ 25 000

2 584 00O
48 000

1 600 000
200 000

4 432 000

13 550 000

125 725 000

2 137 000

24 390 000

21 235 000

187 037 000

273 000

225 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i

69

Arbetsmarknadsstyrelsen:

5 Avlöningar, förslagsanslag.....................

6 Omkostnader, förslagsanslag ..................

Arbetsförmedlingen:

7 Avlöningar, förslagsanslag.....................

8 Omkostnader, förslagsanslag ..................

9 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reservationsan slag,

därav förslagsvis 150 000 000 kr. att avräknas
motautomobilskattcmedlen.....................

10 Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade
m. fl., reservationsanslag, därav förslagsvis
30 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen

11 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverk samhet,

reservationsanslag.......................

12 Omskolning m. m., förslagsanslag................

13 Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag

14 Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade,
reservationsanslag.........................

15 Bidrag till driften av verkstäder för handikappade,

förslagsanslag..................................

16 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag ..

17 Omhändertagande av flyktingar, förslagsanslag----

18 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag
....................................

11 050 000
3 500 000

57 000 000
14 320 000

D. Bostadsbyggande m. m.

Bostadsstyr elsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag.....................

2 Omkostnader, förslagsanslag...................

Länsbostadsnämnderna:

3 Avlöningar, förslagsanslag.....................

4 Omkostnader, förslagsanslag...................

Statens hyresråd:

5 Avlöningar, förslagsanslag ....................

6 Omkostnader, förslagsanslag...................

7 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag..

8 Räntebidrag, förslagsanslag......................

9 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag
..................................

10 Byggnadsforskning.............................

11 Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler,

reservationsanslag ..............................

4 599 000
920 000

7 533 000
1 063 000

900 000
89 000

E. Polisväsendet m. m.

1 Statspolisorganisationen:

Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, därav
24 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
...............................

* Beräknat belopp.

14 550 000

71 320 000

315 000 000

77 000 000

2 000 000
135 000 000
*62 000 000

10 000 000

13 000 000
9 300 000
4 500 000

9 000
714177 000

5 519 000

8 596 000

989 000
130 000
185 000 000

30 000 000
1 200 000

300 000
281 784 000

36 000 000

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1964

2 Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande
och uppdagande av spioneri m. m„ förslagsanslag..

3 Statens polisskola:

Inredning och utrustning av nybyggnad, reservationsanslag,
därav 56 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
.........................

4 Bidrag till reservpolisorganisationen m. m„ förslagsanslag
....................................

5 Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden
m. in., förslagsanslag...................

6 Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande

av särskilda anordningar för polisväsendet i dess
helhet m. m., förslagsanslag....................

7 Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis väsendet

m. m., förslagsanslag, därav 900 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen........

8 Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag
...............................

9 Kostnader för omorganisation av polis-, åklagar- och

exekutionsväsendet m.m., förslagsanslag, därav
37 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
............

F. Civilförsvaret m. m.

Civilförsvarsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 640 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 092 000

Statens civilförsvarsskolor:

3 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 420 000

4 Omkostnader, förslagsanslag................... 3 740 000

5 Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m., förslagsanslag
............................

6 Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m.,

förslagsanslag.............................

7 Civilförsvarsfilm, reservationsanslag ..............

8 Försöksverksamhet, reservationsanslag.............

9 Anskaffning av civiltörsvarsmateriel, reservationsanslag

10 Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel m.m.,

förslagsanslag............................

11 Bidrag till byggande av skyddsrum, reservationsanslag

12 Drift av skyddsrum, förslagsanslag...............

13 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar
för civilförsvarsändamål, reservationsanslag____

14 Viss sambandsverksamhet, förslagsanslag..........

15 Anskaffning av viss sambandsmateriel, reservationsanslag
.............................

16 Vissa teleanordningar, reservationsanslag..........

17 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m.,

förslagsanslag.............................

* Beräknat belopp.

8 000 000

430 000
1 500 000
39 000 000

1 300 000

5 000 000
400 000

*315 000 000
406 630 000

5 732 000

6160 000

5 595 000

7 543 000
100 000
400 000

42 000 000

8 476 000
14 500 000

694 000

500 000
1 365 000

1 150 000
500 000

743 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964 71

Statens brandinspektion:

18 Avlöningar, förslagsanslag.................... 485 000

19 Omkostnader, förslagsanslag...................107 000 592 000

Statens brandskola:

20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 393 000

21 Omkostnader, förslagsanslag...................140 000 533 000

22 Bidrag till förebyggande och släckning av brand, förslagsanslag
.........v.................... 1 000 000

97 688 000

G. Diverse

Statens utlänningskommission:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 787 000

2 Omkostnader, förslagsanslag...................320 000 4 107 000

3 Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag
.................................. • ----- 1 500 000

4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige, reservationsanslag . . 30 000

5 Kostnader för vissa hjälpåtgärdei i anledning av

Surtekatastrofen m. m., reservationsanslag.......... 135 000

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

6 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag........ 90 000

7 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 19 770 000 19 860 000

26 682 000

Summa kr. 1 667 225 000

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196i

XII. CIVILDEPARTEMENTET

A. Civildepartementet m. m.

Civildepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 172 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 86 000 2 258 000

3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.................................. 500 000

4 Extra utgifter, reservationsanslag.................. 30 000

2 788 000

B. Vissa myndigheter

Statens lönenämnd:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 343 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 8 000 351 000

Statens avtalsnämnd:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 535 000

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 74 000 609 000

Statens personalpensionsverk:

5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 132 000

6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 573 000 6 705 000

7 Statens personalbostadsdelegation, förslagsanslag ... 116 000

7 781 000

C. Pensionering

1 Personalpensionsförmåner m. m., förslagsanslag, därav

23 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
och 30 000 000 kr. motsvarande avgifter till statens
grupplivförsäkring ........................ 659 000 000

2 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag...... 220 000

3 Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid

lotsverket m. fl................................ 10 000

4 Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag
........................................ 7 700 000

666 930 000

D. Allmänna indragningsstaten

1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,

förslagsanslag.................................. 200 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 dr 7964 73

E. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ...... 303 000

2 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen,
förslagsanslag .......................... 150 000 000

3 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m., förslagsanslag .................... 40 000 000

4 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag ..... 1 000 000

5 Lönekostnader vid omplacering av partiellt arbetsföra,
förslagsanslag ............................ 300 000

6 Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslagsanslag
........................................ 10 000

7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 125 000

8 Kostnader för personalvård, förslagsanslag ........ 300 000

_192 088 000

Summa kr. 869 737 000

XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER

1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag............................ 1 000 000

>i’

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M.M.

Riksdagen:

1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 14 200 000

2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
.................................. 1 750 000

3 Avlöningar till personal, förslagsanslag......... 2 100 000

4 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ... 1 750 000

5 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag
.................................. 94 000

6 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag
.................................. 85 000

7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp, förslagsanslag......................... 65 000

8 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 725 000

9 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............

Riksgäldskontoret:

10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 271 000

11 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag
.................................. 1 190 000

12 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 300 000

Riksdagens ekonomibyrå:

13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 089 000

14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 550 000

Riksdagsbiblioteket:

15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 743 000

16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 100 000

17 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . 180 000

Justitieombudsmannen och hans expedition:

18 Avlöningar, förslagsanslag.................... 601 000

19 Omkostnader, förslagsanslag.................. 37 000

Militieombudsmannen och hans expedition:

20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 371 000

21 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 000

Riksdagens revisorer och deras kansli:

22 Arvoden till revisorerna, förslagsanslag........ 46 000

23 Avlöningar, förslagsanslag.................... 254 000

24 Omkostnader, förslagsanslag.................. 30 000

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

25 Avlöningar, förslagsanslag..................... 206 000

26 Omkostnader, förslagsanslag................... 121 000

27 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,
förslagsanslag............................ 75 000

28 Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt,
förslagsanslag........................... 45 000

20 769 000
1 000

3 761 000

1 639 000

1 023 000

638 000

399 000

330 000

447 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961 75

Pensioner:

29 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag .. 1 680 000

30 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag
.................................. 575 000

31 Pensioner åt f. d. befattningshavare in. fl., förslagsanslag
...................................... i ooo 000

32 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare

m. fl., förslagsanslag............................ 175 000 3 430 000

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

33 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... 122 000

34 Vinstutlottnlng i samband med ungdomens lönsparande,
förslagsanslag........................... 1 300 000

35 Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande,

förslagsanslag.................................. 1 30° 000

36 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag.................................. 10 000

37 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen

m. m., förslagsanslag............................ 195 000

38 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen,
förslagsanslag.......................... 750 000

Summa kr. 36 614000

76

Kungl. Maj. ts proposition nr i år 1964

UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER

I. LUFTFARTSFONDEN

1 Underskott å luftfartsfonden............................... 10 500 000

II. RIKSGÄLDSFONDEN1

1 Underskott å riksgäldsfonden .............................. g()0 QOO 000

III. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

A. Statens affärsverksfonder

Kommunikationsdepartementet:

1 Teleanläggningar m. m. (I: B: 1), reserualionsan n

\l?a .......................................... 13 800 000

i Jarnvägar m. m. (I: C: 1), reservationsanslag ... 5 000 000

3 Kraftstationer m. m. (I: D: 1), reservationsanslag .. 30 700 000

49 500 000

B. Statens allmänna fastighetsfond

J ustitiedepartementet:

1 Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 1),

reservationsanslag............................ jq 325 000

Utrikesdepartementet:

2 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig heter

för utrikesrepresentationen (III: 2), reservationsanslag
................................ 400 000

Försvarsdepartementet:

3 Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten
(III: 3), reservationsanslag.............. 55 000

Socialdepartementet:

4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna
(III: 4), reservationsanslag.............. 1 100 000

5 Vissa byggnadsarbeten m.m. vid statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare (111:5), reservationsanslag 550 000

6 Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam het

m. m. (III: 6), reservationsanslag .......... 60 000

7 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens

bakteriologiska laboratorium (III: 7), reservationsanslag
.................................. 500 000

8 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens

rättsläkarstation vid Stockholm (III: 8), reservationsanslag
................................ 50 000

1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 80.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961

77

9 Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus

m. m. (III:9), reservationsanslag.............. *25 000 000

10 Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och
yrkeshem för barn med komplicerad utvecklings hämning

(111:10), reservationsanslag .......... 1010 000

11 Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 11),

reservationsanslag .......................... 2 615 000

12 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

(111:12), reservationsanslag .................. 4 200 000

13 Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid

lasarettet i Lund (111:13), reservationsanslag .. 500 000

Kommunikationsdepartementet:

14 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
(III: 14), reservationsanslag............ 75 000

15 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III:

18), reservationsanslag...................... 73 000

16 Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 19), reservationsanslag
.............................. 1 725 000

17 Nya byggnader m. m. vid geomagnetiska observa toriet

på Lovö (111:20), reservationsanslag...... 100 000

Ecklesiastikdepartementet:

18 Nybyggnad för riksarkivet (111:22), reservationsanslag
.................................... 1 049 000

19 Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala

(III: 23), reservationsanslag.................. *2 893 000

20 Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund (III:

24), reservationsanslag....................... *2 812 000

21 Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor
(III: 25), reservationsanslag............. 15 168 000

22 Förvärv av en fastighet från Nobelstiftelsen

(III: 26), reservationsanslag .................. *2 400 000

23 Byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten (III:

27), reservationsanslag....................... *500 000

24 Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska
centralinstitutet (III: 28), reservationsanslag *1 000 000

25 Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning
(III: 29), reservationsanslag.......... 351 000

26 Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor

m. m. (III: 30), reservationsanslag............ 1 135 000

Jordbruksdepartementet:

27 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan (III: 31),

reservationsanslag...........................

Handelsdepartementet:

28 Byggnadsarbeten vid Svenska reproduktions

aktiebolaget (III: 32), reservationsanslag ......

Inrikesdepartementet:

29 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (III: 33),

reservationsanslag........................... 1 250 000

* Beräknat belopp.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1961.1 samt. Nr

35 585 000

1 973 000

27 308 000

25 000

1 118 000

78

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1964

30

Nybyggnad för statens polisskolas huvudskola i
Stockholm (III: 35), reservationsanslag ........

995 000

31

Vissa skyddsrumsanläggningar (III: 36), reserva-tionsanslag ................................

5 000 000

32

Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret
(III: 37), reservationsanslag..................

1 150 000

8 395 000

1 ■ } ■ ■ 1 . i-J ■ K. 1 ■ ,

85 184 000

C.

Försvarets fonder

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

1

Kasernbyggnaders delfond (IV: A: 1—5), re-servationsanslag .........................

55 625 000

2

Befästningars delfond (IV: A: 7—11), reserva-tionsanslag ..............................

158 100 000

213 725 000

D.

Statens utlåningsfonder

F örsvarsdepartementet:

1

Värnpliktslånefonden (V: 2), reservationsanslag

*250 000

Ecklesiastikdepartementet:

2

Lånefonderna för studiesociala ändamål (V: 5),
reservationsanslag...........................

*8 000 000

3

Lånefonden för studentkårlokaler (V: 7), reser-vationsanslag ..............................

1 200 000

9 200 000

Jordbruksdepartementet:

4

Fiskerilånefonden (V: 9), reservationsanslag ....

680 000

Inrikesdepartementet:

T

5

Lånefonden för bostadsbyggande (V: 12), reserva-tionsanslag ................................

138 000 000

6

Lånefonden för allmänna samlingslokaler (V: 14),
reservationsanslag ..........................

4 200 000

142 200 000

152 330 000

E.

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

1

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. (VI: 2), reserva-tionsanslag ................................

2 710 000

2

Lån till föreningen Margarethahemmet (VI: 3), re-servationsanslag ............................

70 000

3

Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande
av lasarettet i Visby (VI: 4), reservationsanslag

800 000

3 580 000

Finansdepartementet:

4

Bidrag till Internationella utvecklingsfonden (VI:
8), reservationsanslag ........................

36 147 000

*

Beräknat belopp.

Kurigl. Maj:ts proposition nr 1 år W6A

79

Ecklesiastikdepartementet:

5 Lån till Akademiska föreningen i Lund (VI: 10),
reservationsanslag...........................

650 000

Handelsdepartementet:’

6 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande

av en atomkraftstation i Marviken (VI: 12), reser- -»-»tlivi-J

vationsanslag.............................. 42 000 000

7 Lån till utbyggnad av oljelagringen 1963—1969

(VI: 13), reservationsanslag ......,............ 60 000 000 102 000 000

142 877 000

F. Diverse kapitalfonder

■o. t :.[v, ■ ■ •(> .* *i<* 4="">

Handel* departement*^: ,

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond: e.

1 it Anordnande av drivmedelsförråd (IX: 2), reserva tionsanslag

............................. — 5 000 000

2 Kompletterande byggnadsarbeten vid vissa olje- . .. . . ...

lagringsanläggningar (IX: 3), reservationsanslag. 2 800 000_7 800 000

Summa kr. 650 916 000

IV. AVSKRIVNING AV OREGLERADE
KAPITALMEDELS FÖRLUSTER

1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster............ 1 000 000

• 1 ''■ > , t.. . i - . ,1 • r- jJ V

]»''>?* > MÖO i • • ■ ■ 0> • *

rmJ?'' l

iJ

s‘.

>■

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 dr 196b

Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder

Utgifter

FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN
FÖR BUDGETÅRET 1964/65

A. Räntor d statsskulden:

1. Ränta A räntelöpande obligationslån, förslagsvis................

2. Vinster å premieobligationslån, förslagsvis..................” *

3. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis...............

4. » » sparobligationer, emission 5, förslagsvis...............

5. * * sparobligationer av år 1960 och 1961, förslagsvis......

6. * * av staten övertagna lån, förslagsvis.................

7. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis

8. Årsanslaget till Hans Ma]:t Konungen.......................

9. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 1 kvarteret

Lejonet i Stockholm...............................

10. » » konung Carl XIII:s hemgiftskapital........

IL * * Göta kanals reparationsfond........................

12. * * kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis .....

13. * * skattkammarväxlar, förslagsvis......................

14* » * beräknad ny upplåning, förslagsvis..................

553 018 504
91 413 500
58 000 000
50 000
13 000 000
360 000
33 000 000
300 000

90 000
7 500
7 045
10 000 000
30 000 000
46 670 451

B. Kapitalrabatter m. m.:

885 917 000

1. Kapitalrabatter, förslagsvis...........

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis

3. Kursförluster, förslagsvis.............

Inkomster

A. Räntor:

1. Ränta å uppköpta obligationer..............

2. » » rörliga krediter....................

3. » » utlånade medel m. m..............

B. Uppgäld och kursvinster:

1. Uppgäld..................................

2. Kursvinster...............................

C. Diverse Inkomster:

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2. Dragningslistor å premielånen...............

3. Övriga diverse inkomster...................

1 601 000

Summa kr.

837 518 000

35 315 000

8 000

2 201 000

37 518 000

800 000 000

Underskott att avföras d riksstatens driftbudget

Summa kr. 837 518 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196b

81

KAPITALBUDGETEN

INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN

1 Lånemedel................................................

881 543 000

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1964/65

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 13 000 000

inom fonden........... 7 900 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 5 099 000

13 000 000 13 000 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 450 000 000

från riksstaten......... 13 800 000

inom fonden.......... 438 000 000

Övriga kapitalmedel...... 300 000

Investeringsbemyndigande. —2 100 000

450 000 000 450 000 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 317 000 000

från riksstaten......... 5 000 000

inom fonden........... 330 000 000

Övriga kapitalmedel...... 5 000 000

Investeringsbemyndigande.—23 000 000

317 000 000 317 000 000

D. Statens vattenfalls verks fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 330 000 000

från riksstaten ........ 30 700 000

inom fonden........... 212 000 000

Övriga kapitalmedel...... 500 000

Investeringsbemyndigande. 86 800 000

330 000 000 330 000 000

E. Domänverkets fond

Övriga kapitalmedel....... 1 000 Summa investeringsanslag 4 064 000

Investeringsbemyndigande.. 4 063 000

4 064 000

4 064 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 dr W64

83

II. LUFTFARTSFONDEN

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

Inom fonden............ 7 000 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande..—3 001 000 __

4 000 000 4 000 °°®

III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Avskrivningsmedel ^ Summii investerings3.nslåg 187 131 000

från riksstaten.......... 85 184 000

inom fonden............ 32 860 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. 69 086 000 _.

187 131 000 187 131 000

IV. FÖRSVARETS FONDER

A. Försvarets fas tighets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 281 250 000

från riksstaten..........213 725 000

inom fonden............ 17 455 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. 50 069 000 _

281 250 000 281 250 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 17 000 000

inom fonden............ 4 075 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. 12 924 000 _

17 000 000 17 000 000

V. STATENS UTLÅNINGS FONDER

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande.. 100 000 Investeringsanslag...

V ämpliktslånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten ........ 250 000 Investeringsanslag ...

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag ...

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 2 500 000 Investeringsanslag...

100 000

250 000

1 000

2 500 000

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... 8 000 000

Investeringsbemyndigande. 120 000 000

128 000 000

Lånefonderna för studiesociala SnJumil

Investeringsanslag........ 128 000 000

128 000 000

Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyndigande. 1 873 000 Investeringsanslag......... 1 878 000

Lånefonden för studentkårlokaler

Investeringsanslag........ 2 000 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten.........

Investeringsbemyndigande .

1 200 000
800 000

2 000 000

2 000 000

Investeringsbemyndigande..

Avskrivningsmedel

från riksstaten.........

Investeringsbemyndigande .

Jordbrukets maskinlånefond

1 000 000 Inventeringsanslag........ l 000 000

Fiskerilånefonden

680 000

2 720 000

3 400 000

Investeringsanslag........ 3 400 000

3 400 000

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Investeringsbemyndigande . 1 000 Investeringsanslag......... i 000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyndigande. 18 000 000 Investeringsanslag........ 18 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 690 000 000

från riksstaten ........ 138 000 000

Investeringsbemyndigande. 552 000 000

690 000 000

690 000 000

1 000

Lånefonden för maskmanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 7 000 000

från riksstaten......... 4 200 000

Investeringsbemyndigande. 2 800 000

7 000 000

Summa investeringsbemyndiganden
för statens utldningsfonder.
........... 701 796 000

7 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196k

85

VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 214 510 000

från riksstaten......... 142 377 000

Övriga kapitalmedel...... 13 968 000

Investerlngsbemyndigande. 58 165 000

214 510 000 214 510 000

VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

Övriga kapitalmedel....... 10 000 000 Summa investeringsanslag . 41 900 000

Investerlngsbemyndigande.. 31 900 000 _

41 900 000 41 900 000

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel

från riksstaten.......... 7 800 000

inom fonden........... 43 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investerlngsbemyndigande. 5 900 000

56 800 000

Summa investeringsanslag .. 56 800 000

56 800 000

SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA
INVE STE RINGS STATER FÖR:

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 2 770 781 000

från riksstaten....... 650 916 000

inom fonden......... 1 092 290 000

Övriga kapitalmedel .... 29 874 000

Investeringsbemyndigande 997 701 000

2 770 781 000

2 770 781 000

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1961

KAPITALINVESTERING

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverket

1 Posthus m. m................................. 13 000 000

B. Televerket

1 Teleanläggningar m. m.......................... 424 000 000

2 Rundradioanläggningar......................... 26 000 000

450 000 000

C. Statens järnvägar

1 Järnvägar m.m................................ 317 000 000

D. Statens vattenfalls ver k

1 Kraftstationer m. m............................. 330 000 000

E. Domänverket

Justitiedepartementet:

1 Förvärv av fångkolonier...................... 760 000

Jordbruksdepartementet:

2 Kontorsbyggnader för domänverket............

3 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar
upplåtna kronoegendomar............

4 Ersättning till domänverkets markfond ........

5 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshög skolans

försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar
..................................

6 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m.......

_4 064 000

Summa kr. 1114 064 000

70 000

170 000
500 000

64 000

2 500 000 3 304 000

II. LUFTFARTSFONDEN

Kommunikationsdepartementet:
Luftfartens markorganisation:

1 Flygplatser m. m...........................

4 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 196b

87

III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGIIETSFOND

Justitiedepartementet:

1 Vissa byggnadsarbeten för fångvården.........

Utrikesdepartementet:

2 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter
för utrikesrepresentationen..............

Försvarsdepartementet:

3 Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten.

Socialdepartementet:

4 Vissa byggnadsarbeten in. m. vid ungdomsvårdsskolorna
....................................

5 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare ................

€ Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam het

m. ....................................

7 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens

bakteriologiska laboratorium ..................

8 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens

rättsläkarstation vid Stockholm................

9 Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus

m. ........................................

10 Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem
för barn med komplicerad utvecklingshämning

11 Utbyggande av karolinska sjukhuset............

12 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ..

13 Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet
i Lund................................

Kommunikationsdepartementet:

14 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm

15 Radiohus...................................

16 Televisionshus...............................

17 Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm

18 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.......

19 Säkerhetsanstalter för sjöfarten................

20 Nya byggnader m. m. vid geomagnetiska observato riet

på Lovö ................................

Finansdepartementet:

21 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och

gränsbevakning m. m........................

Ecklesiastikdepartementet:

22 Nybyggnad för riksarkivet.................... 4 194 000

23 Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala.... *5 786 000

24 Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund..... *5 844 000

25 Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor.
..................................... 30 335 000

26 Förvärv av en fastighet från Nobelstiftelsen .... *4 000 000

27 Byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten..... *1 000 000

* Beräknat belopp.

2 200 000

1 100 000

120 000

1 000 000

100 000

*50 000 000

2 020 000
5 230 000
8 400 000

1 000 000

300 000
7 500 000
7 000 000
1 000
145 000
2 000 000

200 000

21 000 000

1 000 000

no 000

71 170 000

17 146 000

1 000

88

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

A.

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

B.

1

2

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska

centralinstitutet............................. *2 000 000

Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning.
................................... 701 000

Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor

m- m....................................... 2 269 000

J ordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid skogshögskolan...........

Handelsdepartementet:

Byggnadsarbeten vid Svenska reproduktions
aktiebolaget ............................

Inrikesdepartementet:

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna........... 5 000 000

Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål .. 4 000 000

Nybyggnad för statens polisskolas huvudskola

i Stockholm ................................ j ggg qqq

Vissa skyddsrumsanläggningar................ 5 000 000

Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret 2 300 000

Summa kr.

56 129 000
50 000

2 235 000

18 290 000

187 131 000

IV. FÖRSVARETS FONDER

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond:

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål...... 10 000 000

Byggnadsarbeten för armén.................... 45 500 000

Byggnadsarbeten för marinen.................. 10 750 000

Byggnadsarbeten för flygvapnet................ 17 000 000

Flygfältsarbeten m. m......................... 28 000 000

Markförvärv för övningsfält m. m............... *10 900 000 122 150 000

Befästningars delfond:

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål.... 34 500 000

Befästningsarbeten för armén.................. 8 000 000

Befästningsarbeten för marinen................ 26 000 000

Befästningsarbeten för flygvapnet.............. 53 600 000

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskö-varvet) 36 000 000
Markförvärv för befästningar .................. 1 000 000 159 100 000

281 250 000

Försvarets fabriksfond

Anskaffning av maskiner och utrustning m. m.

för försvarets fabriksverk..................... 7 800 000

Vissa byggnadsarbeten för försvarets fabriksverk 4 500 000
Ämbetsbyggnad för försvarets fabriksstyrelse..... 4 700 000 17 000 000

17 000 000

* Beräknat belopp.

Summa kr. 298 250 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 dr 1964

89

V. STATENS UTLÅNINGS FONDER

Utrikesdepartementet:

1 Utrikesförvaltningens lånefond ................

Försvarsdepartementet:

2 Värnpliktslånefonden.........................

Socialdepartementet:

3 Statens bosättningslånefond..................

Kommunikationsdepartementet:

4 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten____

Ecklesiastikdepartementet:

5 Lånefonderna för studiesociala ändamål........ *128 000 000

6 Lånefonden för inventarier i studentbostäder..... 1 873 000

7 Lånefonden för studentkårlokaler............... 2 000 000

Jordbruksdepartementet:

8 Jordbrukets maskinlånefond................... 1 000 000

9 Fiskerilånefonden............................. 3 400 000

10 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning
av fisk m. m............................. 1 000

Handelsdepartementet:

11 Statens hantverks- och industrilånefond

Inrikesdepartementet:

12 Lånefonden för bostadsbyggande............... 690 000 000

13 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
................................... 1000

14 Lånefonden för allmänna samlingslokaler........ 7 000 000

Summa kr.

100 000
*250 000

1 000

2 500 000

131 873 000

4 401 000

18 000 000

697 001 000

854 126 000

* Beräknat belopp.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 196b

VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Försvarsdepartementet:

1 Lån till stiftelsen MHS-Eleven ................

Socialdepartementet:

2 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m............ ... ... ^ 5 740 000

3 Lån till föreningen Margarethahemmet............ 70 000

4 Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av

lasarettet i Visby........................... u 800 000

5 Lån till byggande av sjukhem ................... *50 000 000

6 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning .. _1 000

Kommunikationsdepartementet:

7 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för

1963/64 ....................................

Finansdepartementet:

8 Bidrag till Internationella utvecklingsfonden .... 36 147 000

9 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger .. 1 000

Ecklesiastikdepartementet:

10 Lån till Akademiska föreningen i Lund ..........

Handelsdepartementet:

11 Lån till Aktiebolaget Atomenergi.............. 10 000 000

12 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande

av en atomkraftstation i Marviken............ 42 000 000

13 Lån till utbyggnad av oljelagringen 1963—1969. 60 000 000

14 Lån till ombyggnad av Sverigehuset i Paris.......300 000

Inrikesdepartementet:

15 Räntefria lån till bostadsbyggande...............

Summa kr.

1 300 000

? i.:: ■ A

, I * y ♦

56 611 000

7 500 000

36 148 000

650 000

1 U - f

112 300 000

1 000
214 510 000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 196i

91

Vin. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

Kommunikationsdepartementet:

1 Förskott till vissa plankostnader m. m........... 600 000

Finansdepartementet:

2 Vissa projekteringskostnader .................. 35 000 000

Jordbruksdepartementet:

3 Förskott för inköp av inventarier vid vissa för lantbruk
shögskolans försöksverksamhet disponerade

jordbruksegendomar...............J . ■:*....... 300 000

Handelsdepartementet:

4 Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten
tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m...__6 000 000

Summa kr. 41 900 000

Ä''!Um\ F.iKi» .1 j* . ... i-, ;•.«.• •• :*''v’ a >o v v. ''i n i

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Kommunikationsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

1 Vägmaskiner m. m........................... 49 000 000

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

2 Anordnande av drivmedelsförråd .............. 5 000 000

3 Kompletterande byggnadsarbeten vid vissa oljelag ringsanläggningar.

........................... 2 800 000 7 800 000

Summa kr. 66 800 000

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1964

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1964.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets
inkomster och utgifter för budgetåret 1964/65, som Kungl. Maj:t på
hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna
dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under
nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna
och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster
och utgifter i enlighet med förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Monica Gustafson

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631495

BILAGA i TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1964

FINANSPLANEN

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1964.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och
beräkning av inkomster för budgetåret 1964/65 jämte därmed sammanhängande
frågor.

Härvid har jag att anmäla riksrevisionsverkets skrivelse den 14 december
1963 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang i).

Finansplanen

Den internationella ekonomiska utvecklingen

Den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa resulterade under fjolåret i en
total produktionsökning av inemot 4 procent. Det innebar samma takt som
året dessförinnan och förväntningarna om en påskyndad tillväxt i området
som helhet blev därmed inte infriade. Detta sammanhängde väsentligen med
att framstegstakten för EEC-länderna synes ha stannat vid 4 mot förväntade
4 1/2 procent, medan expansionen i Storbritannien motsvarade de optimistiska
bedömningarna. I Förenta staterna har produktionsstegringen överträffat
prognoserna från våren, även om ökningen varit mindre än under
återhämtningens inledande skede 1961—1962. För OECD-länderna gemensamt
har därigenom framstegstakten 1963 blivit ca 3 3/4 procent, ungefär
11/2 procentenhet lägre än 1962.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 1. Bil. 1

2 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen

Beträffande betalningsströmmarna mellan industriländerna kan noteras
att en viss utjämning av över- och underskotten i fråga om de löpande betalningarna
har ägt rum under fjolåret. Sålunda förstärktes Förenta staternas
och Storbritanniens bytesbalanser medan EEC-områdets överskott minskade
väsentligt. Däremot utvecklades de långfristiga kapitalrörelserna i jämviktsrubbande
riktning genom eu kraftig ansvällning i de utländska emissionerna
på den amerikanska kapitalmarknaden. Även en betydande kortfristig
kapitalutströmning från Förenta staterna ägde rum. Den amerikanska
betalningsbalansen visade härigenom ett rekordmässigt underskott under
första halvåret, vilket dock sedermera krympte väsentligt under inflytande
av de i juli vidtagna åtgärderna, som jag kommer att beröra i det följande.

I vissa länder på den europeiska kontinenten, kanske främst Frankrike,
Italien och Schweiz, har den ekonomiska utvecklingen visat betydande inflatoriska
inslag. I andra länder har den ekonomiska aktivitetshöjningen
försiggått utan anmärkningsvärda symptom på bristande totalekonomisk
balans. Bland produktionssektorerna är det i stort sett enbart byggnadsverksamheten
som i praktiskt taget hela Västeuropa varit hårt ansträngd. I Förenta
staterna och Storbritannien har förekomsten av outnyttjade produktionsresurser
medfört en betydande elasticitet på utbudssidan och produktionsökningen
har i hög grad inneburit produktivitetsstegringar. Prognoserna
för 1964 förutser emellertid att full sysselsättning skall uppnås i Storbritannien
under senare hälften av året, medan den amerikanska arbetslösheten
— efter att i gott och väl halvtannat år ha varierat mellan 5 1/2 och
6 procent — bedöms nedgå till ca 4 1/2 procent förutsatt att administrationens
skattesänkningsförslag godkännes av kongressen.

Med undantag för en dämpning under tiden kring årsskiftet 1962—63,
sammanfallande med lättnad på arbetsmarknaderna, har i allmänhet inga
beaktansvärda tendenser till avsaktning i lönestegringen inom den västeuropeiska
industrin hittills kunnat spåras. På prissidan har utvecklingen varit
heterogen med inte oväsentliga stegringar i framför allt Frankrike och Italien
samt mera splittrade prisrörelser annorstädes. Regleringsåtgärder samt
svängningar i klimat och skördeutfall har således ofta skymt eventuella
konjunkturellt betingade prisrörelser. Överlag har man emellertid kunnat
märka cn tydlig tendens till att i den ekonomiska politiken tillmäta stabilisering
av priser och kostnader större vikt än tidigare. Anmärkningsvärt är
att vid sidan av inkomstpolitiska interventioner av övertalningskaraktär
priskonlroll har kommit att utnyttjas i betydande utsträckning; under de senaste
åren har således detta instrument kommit till användning i Danmark,
Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge och Österrike.

De tendenser till en något snabbare produktionsstegring i industriländerna,
vilka manifesterat sig under andra hälften av 1963, skulle enligt föreliggande
prognoser bestå också under 1964. Sammanvägda tyder nämligen des -

3

Statsverkspropositionen år liH>4: Bil. t: Finansplanen

sa prognoser på en volymmässig uppgång i OECD-ländernas bruttonationalprodukt
på 5 å 5 1/2 procent. Inom denna ram väntas EFTA:s produktionsstegring
för första gången sedan marknadsgruppernas bildande inte bara
komma upp till utan även något överstiga EEC:s. I såväl Västeuropa som
Förenta staterna förutses, såsom närmare utvecklas i den preliminära nationalbudgeten,
att offentliga utgifter och bostadsbyggandet expanderar i en
något dämpad takt 1964 medan lagerinvesteringarna och efterfrågan från
råvaruländerna antas bli intensifierade, ökningen i industriländernas råvarubehov
och möjligheten av ytterligare något fastare råvarupriser underbygger
förväntningarna om successivt förbättrade avsättningsförhållanden i
råvaruländerna. Inkomstutvecklingen ger anledning förvänta att den privata
konsumtionen i Västeuropa under 1964 kommer att expandera i minst
samma takt som under de närmast föregående åren och därmed utgöra ett
viktigt konjunkturstödjande element. Däremot är i Västeuropa — i motsats
till i Förenta staterna — utvecklingen av näringslivets investeringsefterfrågan
fortfarande oviss. Ännu har tecken på en förnyad uppgång i industriinvesteringarna
egentligen endast framkommit i Storbritannien och möjligen
i Västtyskland. För den långsiktiga tillväxttakten — liksom mera omedelbart
för den svenska exporten — är det därför viktigt att den pågående
ekonomisk-politiska åtstramningen får en så differentierad inriktning att
den inte försvårar en återhämtning av investeringarna i den privata sektorn.

Sedan konvertibiliteten infördes vid årsskiftet 1958—1959 har ett mycket
nära samband etablerats mellan ländernas interna stabiliseringspolitik och
deras betalningsrelationer. I den rådande balansbristen på det internationella
betalningsområdet, där de amerikanska stora underskotten fortsatt att
spela huvudrollen, är det därför angeläget att den fortsatta stabiliseringspolitiken
i Västeuropa ges en sådan utformning att strävandena mot bättre
internationell jämvikt på betalningsområdet inte motverkas. Det är tillfredsställande
att som ett resultat av det internationella samarbetet inom
bl. a. OECD det numera tas växande hänsyn härvidlag. I länder, där man inte
upprätthåller kontroll av in- och utgående kapitalbetalningar, har detta
inneburit en minskning av penningpolitikens roll i den interna stabiliseringspolitiken.
I andra länder, t. ex. Frankrike, har man på traditionellt sätt
använt penningpolitiska medel för att påverka det inhemska efterfrågeläget
och i stället sökt begränsa effekten på kapitalrörelserna genom särskilda
regleringsåtgärder.

På amerikansk sida har under 1963 väsentliga steg tagits mot en återställd
jämvikt i betalningsbalansen. Kapitalexporten från Förenta staterna
har sedan mitten av året dämpats avsevärt som resultat av en viss likviditetsåtstramning
i förening med diskontohöjning samt den föreslagna ränteutjämningsskatten.
Den senare kommer, om den godkännes av kongressen,
att medföra eu årlig fördyring med ca 1 procent av utländsk kapitalanskaff -

4 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. i: Finansplanen

ning i Förenta staterna genom emissioner av obligationer och aktier. Genom
en s. k. stand-by-överenskommelse med Internationella valutafonden har
Förenta staterna tillförsäkrat sig en särskild rätt att vid behov upplåna 500
milj. dollar och därmed klargjort att man vid starka påfrestningar på betalningsbalansen
avser att utnyttja fondens resurser. De amerikanska stabiliseringssträvandena
har erhållit ytterligare stöd genom en kraftig utbyggnad
av det internationella betalningssamarbetet, bl. a. i form av en inte oväsentlig
utvidgning av de s. k. swap-avtalen. Dessa bilaterala avtal ger Förenta
staterna möjligheter att mot egen valuta vid behov kortfristigt låna främmande
valutor. Eftersom avtalen är ömsesidiga till sin natur innebär de
samtidigt en förbättring av övriga deltagande länders beredskap mot betalningsbalansstörningar.
De amerikanska myndigheterna har vidare genom
direkta låneavtal med centralbankerna i ett flertal länder i viss mån konsoliderat
sina kortfristiga skulder. Sverige deltar i ett avtal av detta slag med
25 milj. dollar och i ett swap-avtal med 50 milj. dollar. Villkoren i dessa låneavtal
är sådana, att en utlåning från svenska sida representerar en tillgång
som inräknas i valutareserven.

De nämnda åtgärderna på betalningsområdet har i första hand varit inriktade
på att underlätta en lösning av föreliggande kortsiktiga balansproblem
i fråga om de internationella betalningarna. Samtidigt har emellertid
utformningen av betalningssystemet på längre sikt och de framtida likviditetsbehoven
kommit i centrum för diskussionen. Ett studium av dessa frågor
har således igångsatts dels inom internationella valutafonden, dels inom
ramen för samarbetet mellan de tio stater — däribland Sverige — som omfattas
av den till fonden knutna generella låneöverenskommelsen. Den sistnämnda
utredningen skall söka fastställa hur det internationella betalningssystemet
på basis av oförändrat guldpris och fasta växelkurser skall möta
framtida likviditetsbehov. Utredningarna avses färdigställas under loppet av
detta år.

Ansträngningarna att etter sammanbrottet i förhandlingarna mellan den
gemensamma marknaden och Storbritannien stärka EFTA-samarbetet har
varit framgångsrika. Sedan den snabbare tidtabellen för medlemsländernas
avveckling av tullar och kvantitativa restriktioner fastställts har man kunnat
inrikta sig på en fördjupad samverkan på en rad olika områden. Bland
frågor av mera allmänt ekonomiskt-politiskt intresse som därvid aktualiserats
märks det arbete som inom EFTA :s nyupprättade kommitté för ekonomisk
utveckling påbörjats rörande medlemsstaternas regionala utvecklingsproblem.
Genom avvecklingen av handelshindren inom de två västeuropeiska
handelsblocken kan skilda skattesystems inverkan på konkurrensbetingelserna
och varuströmmarna mellan länderna komma att framträda tydligare.
Från svensk sida har man därför i annat sammanhang tagit initiativ
till en diskussion i EFTA-kretsen av de problem, som kan föranledas härav.

Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen 5

Pa det vidare handelspolitiska fältet knyts intresset för närvarande till
de förhandlingar som i år skall äga rum dels i GATT, dels under den s. k.
världshandelskonferensen. GATT-förhandlingen skall främst syfta till en
omfattande liberalisering av världshandeln genom linjära tullsänkningar
och borttagande av andra handelshinder. Härigenom skulle bl. a. verkningarna
av den rådande handelspolitiska splittringen mellan de västliga
industriländerna kunna reduceras inte oväsentligt. I det förberedande arbetet
för GATT-förhandlingarna, vari Sverige tagit mycket aktiv del, har
man hittills väsentligen varit inriktad på att söka lösa metodproblem. Därvid
har emellertid stora motsättningar mellan i första hand Förenta staterna
och gemensamma marknaden kommit i dagen, särskilt i fråga om
metoderna för — och därmed indirekt omfattningen av — de eftersträvade
tullsänkningarna. Mot denna bakgrund får utsikterna att nå väsentliga resultat
i dessa förhandlingar betraktas som svårbedömbara. Ett av de mest
betydelsefulla problemen i detta sammanhang gäller behandlingen av jordbruksprodukterna,
en fråga som även dominerar diskussionerna inom sexmaktsgruppen.
Det är ännu ej möjligt att bedöma vilket inflytande den i
Bryssel nyligen träffade principuppgörelsen inom EEC kan komma att
utöva på GATT-förhandlingarna.

Såväl i GATT-förhandlingarna som i världshandelskonferensen kommer
villkoren för u-ländernas handel med omvärlden att stå i förgrunden. I
den förberedande diskussionen av dessa problem har man särskilt studerat
olika möjligheter att öka dessa länders exportintäkter. Förutom de gamla
u-landskraven på undanröjande av industriländernas handelshinder på råvaruområdet
i form av tullar, skatter m. m. har det bl. a. framkommit förslag
om vidare tillämpning av systemet med råvaruavtal och längre gående
regleringar av råvarumarknaderna samt tullpreferenser för u-ländernas
industriprodukter. Från u-landshåll har även aktualiserats tanken på s. k.
kompensativ finansiering av exportintäktsbortfall för att motverka dessas
störande inverkan på u-ländernas möjligheter att förverkliga sina utvecklingsprogram.
Beträffande metoderna för att förbättra u-ländernas exportinkomster
kan man i viss mån säga att det bildats två skolor bland industriländerna.
Den ena önskar lägga tonvikten vid eliminering av handelshinder
som försvårar import från u-länderna och förordar därvid åtgärder
på multilateral, icke-diskriminatorisk basis, såväl i fråga om undanröjande
av tullar och restriktioner mot råvaruimporten som beträffande eventuella
preferenser för u-ländernas industrivaruexport. På sexstatshåll finns det
å andra sidan sympatier för lösningar av bilateral eller regional karaktär,
och man synes i dessa länder föredra prisstödjande marknadsreglering och
andra jämförbara metoder framför en generell avveckling av handelshindren.
Någon entydig uppfattning i dessa frågor synes för närvarande inte
föreligga hos u-länderna. Den icke-diskriminatoriska uppläggningen är i

6 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen

linje med den politik, som man i vårt land hittills fört och som nyligen
tagit sig uttryck i ett avskaffande av kaffeskatten och tetullen. Vårt land
kommer att under konferensen aktivt verka för en väsentlig och bestående
förbättring av u-Iändernas handelsvillkor.

Även kapitaltillförseln till u-länderna är föremål för internationell uppmärksamhet
på olika håll. Vissa härmed sammanhängande problem torde
komma att tas upp på den nyssnämnda konferensen. Andra har behandlats
bl. a. inom Världsbanken och OECD, där man från svensk sida uttalat
sig för åtgärder i syfte att bryta utvecklingen mot ökad bilateral bindning
av det internationella biståndet. En annan tendens som gjort sig gällande
de senaste åren är en viss stagnation i den tidigare tillväxten av det totala
internationella kapitalflödet till u-länderna, huvudsakligen beroende på
en minskning av den privata kapitaltillförseln. Även de statliga kapitalöverföringarna
visar tendenser att öka i långsammare takt och i vissa fall
t. o. m. något gå tillbaka. Samtidigt är u-ländernas behov av utvecklingsbistånd
växande. Utsikterna för dessa länders ekonomiska utveckling ter
sig mörka, särskilt om inte industriländernas biståndspolitik och handelspolitiska
åtgärder till förmån för u-länderna aktiveras.

Konjunkturutveckling och konjunkturpolitik i Sverige 1963

Den ekonomiska utvecklingen 1963. Den svenska ekonomin kännetecknades
även under 1963 av full sysselsättning och ett snabbt framåtskridande.
De preliminära beräkningarna av det ekonomiska utfallet under fjolåret
tyder sålunda på en total produktionsökning av 3 1/2 procent. Liksom
fallet var i flertalet europeiska industriländer låg tyngdpunkten i den interna
expansionen på den privata konsumtionen, bostadsbyggandet och de
offentliga investeringarna, medan näringslivets investeringar ökade endast
obetydligt.

Den snabba uppgång i industriinvesteringarna som inletts 1958 hade
under 1962 övergått i en begynnande stagnation. Det är sannolikt att denna
skulle ha förbytts i en nedgång om den ekonomiska politiken inte i tid
inriktats på att stimulera aktiviteten. Den lättare kreditpolitiken under
1962 och investeringsfondernas frisläppande torde verksamt ha bidragit till
att industrins byggnadsinvesteringar under 1963 ökade med 1 å 2 procent
och att den prognosticerade kraftiga nedgången i maskininvesteringarna i
stort sett uteblev.

Avsaktningen i näringslivets investeringsefterfrågan medgav utrymme
för en betydande ökning av angelägna offentliga investeringar. För kommunernas
del redovisas en ökning av inte mindre än 14 procent, medan
uppgången i de statliga investeringarna stannade vid 2 procent.

Ökningen i nystartade bostadsbyggen under 1962 och den planerade

7

Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen

igångsättningen under 1963 hade lett till alt man i tidigare prognoser antagit
en ökning av bostadsbyggandets volym under 1963 med inte mindre
än 7 1/2 procent. Det förefaller emellertid nu som om tillväxten skulle begränsa
sig till 3 1/2 procent. Byggnadsindustrins kapacitet var ej tillräckligt
stor för att möjliggöra en ökning i den planerade omfattningen; härtill
kom den produktionssänkande effekten av den extremt hårda vintern.
Inom det på kort sikt med nödvändighet begränsade byggnadsutrymmet
synes bostadsbyggandet dessutom ha förlorat terräng i förhållande till
handelns byggande, som samtidigt ökade med 9 procent. Totalt synes byggnadsinvesteringarna
ha stigit med 5 1/2 procent under fjolåret, en expansion
som dock får anses som tillfredsställande med hänsyn till den allmänna
produktionsökningen och också till tidigare ökningstal.

Medan utfallet för byggnadsverksamheten alltså blivit något lägre än
som beräknats, har å andra sidan verkstadsproduktionen uppnått den förutsedda
ökningen på ett par procent trots att exporten av verkstadsprodukter
blivit lägre och importen inte oväsentligt högre än som kalkylerats.
Anledningen härtill är framför allt att den tidigare till drygt 8 procent
beräknade nedgången i industrins maskininvesteringar i det närmaste helt
uteblivit.

En opåräknat stark nedgång kännetecknar lagerinvesteringarna. Föi
1963 pekar de i och för sig osäkra siffrorna på någon lagerminskning
netto, vilket innebär en omsvängning i lagerinvesteringarna från 1962 till
1963 av storleksordningen 600 milj. kr. Ett överraskningsmoment har därvid
varit en förhållandevis betydande minskning av livsmedelslagren. Vidare
skedde en stark nedgång av massaveds- och färdigvarulager inom cellulosaindustrin.

Industriproduktionen beräknas preliminärt ha stigit med 4 procent från
1962 till 1963. De kraftigaste produktionsökningarna har förekommit inom
massaindustri och pappersindustri, 14 1/2 procent respektive 8 1/2 procent,
medan uppgången inom verkstadsindustri, exklusive varv — såsom tidigare
antytts — stannat vid ca 2 1/2 procent liksom även inom järnmalmsgruvor
och livsmedelsindustri. Övriga industrigrenar visar ökningstal som
ligger nära samlade kring genomsnittet. Eftersom sysselsättningen inom industrin
inte har stigit utan enligt tillgänglig statistik, som dock är osäker,
rentav fallit något, synes produktivitetsutvecklingen inom industrin ha varit
förhållandevis fördelaktig. Ett sådant utfall förefaller också rimligt då
investeringarna under närmast föregående år legat på en hög nivå.

Hushållen ökade under fjolåret sina disponibla inkomster med ca 7
procent. Med en genomsnittlig prisstegring av 3 procent innebar detta en
höjning av realinkoinsterna med ca 4 procent och den privata konsumtionen
steg i samma takt. Det personliga sparandet skulle enligt dessa
kalkyler ha stigit »realt» med 3 procent. Av prisuppgången under loppet
av år 1963 kan 0,6 procentenheter hänföras till höjda skatter på spritdrycker

8 Statsverkspropositionen år 196b: Bil, 1: Finansplanen

och vinei och mer än. 1,5 procentenheter till höjda livsmedelspriser. Något
mer än hälften av denna uppgång kan förklaras av höjda partipriser på
joi dbi uksproduktei, medan återstoden främst haft karaktären av marginalökning
inom distribution och förädling. För varuposter av annat slag än
livsmedel, spritdrycker och viner har prisuppgången varit blygsam.

Utrikeshandelns expansion har väsentligt överträffat de förväntningar
som förelåg vid årets ingång. Exportvolymen ökade sålunda med inte mindre
än 8 procent, vilket var en procent mer än för importen. Genom att priserna
för importen stigit något snabbare än för exporten, uppvisar handelsbalansen
i absoluta belopp en obetydlig försämring från 1962 till 1963. Sjöfartsnettot
var i stort sett oförändrat, men bytesbalansen försvagades trots detta
med uppskattningsvis drygt 150 milj. kr., vilket främst torde vara en följd
av att svenska turistutgifter utomlands 1963 ökade mer än utländska turisters
utgifter i Sverige.

Enligt preliminära kalkyler sjönk valutareserven 1963 med ca 250 milj.
kr. efter en uppgång under 1962 med 570 milj. kr. Denna omsvängning är
som framgått av det föregående vida större än som motsvaras av försämringen
i bytesbalansen. Även förändringarna i de kända kapitalrörelserna
var begränsade; bland dessa ingick lån till Norge och Danmark om sammanlagt
100 milj. kr. Minskningen i valutareserven återspeglar därför utvecklingen
i den s. k. förskjutningsposten, som 1962 medförde ett nettotillskott
till valutareserven av 730 milj. kr. medan detta tillskott under fjolåret inte
var större än 150 milj. kr.

1 ilhäxten i den svenska nationalprodukten skulle 1963 under i övrigt
oförändrade förhållanden ha blivit större om skördeutfallet varit mera normalt
och räderleksförhallandena inte haft en ogynnsam inverkan också på
främst byggnadsverksamheten. Dessa negativa faktorer gjorde sig emellertid
gällande också för flertalet andra länder i Europa. Vid en internationell
jämförelse varvid hänsyn skall tagas till att den yrkesverksamma befolkningen
i vårt land f. n. växer långsammare än i flertalet andra länder —
framstår ökningstakten som tillfredsställande.

Konjunkturpolitiken 1963. Sammanfattningsvis har den svenska ekonomins
utveckling under 1963 karaktäriserats av att tillväxten i efterfrågan
helt burits upp av privat och offentlig konsumtion, offentliga investeringar
samt bostadsbyggande, medan det privata näringslivets fasta investeringar
förblivit stabila. Den ännu i början av året befarade försvagningen inom
vissa delar av näringslivet visade sig, bl. a. till följd av en aktiv ekonomisk
politik, bli av begränsad omfattning. Sysselsättningen förblev hög och tendenser
till överkonjunktur, framför allt inom byggnadsbranschen, började
framträda under våren. Från denna tid har också den allmänna ekonomiska
politiken haft en något mera återhållande inriktning.

Diskontohöjningen i juni med en halv procentenhet markerade en åt -

9

Statsverkspropositionen är 1964: Bil. 1: Finansplanen

stamning av den tidigare starkt expansiva penningpolitiken. Eu väsentlig
uppbromsning av utlåningsökningen ägde ruin under senare delen av fjolåret.

Företagens möjligheter att utnyttja investeringsfonderna upphörde med
utgången av april månad. Arbetsmarknadspolitiken inriktades på alt utjämna
splittringen i arbetsmarknadsläget och därvid särskilt dämpa tendenserna
till överkonjunktur inom byggnadssektorn, framför allt inom de mest
utsatta områdena. Bland annat vidtogs åtgärder för att bereda byggnadsarbetskraft
från Norrland sysselsättning i storstadsområdena. Utflyttningen
av arbetskraft från Norrland genom arbetsförmedlingens medverkan ökade
under perioden januari—oktober 1963 med 2 000 personer jämfört med 1962
till totalt 6 500 personer. Ett flertal offentliga byggnadsföretag, väsentligen i
storstadsregionerna, senarelades i samma syfte, trots att de representerade
ytterst angelägna projekt. Den marginella effekten av dessa åtgärder torde
ha haft stor betydelse.

För att förbättra sysselsättningsmöjligheterna bl. a. för den norrländska
arbetskraften utvidgades omskolningsverksamheten ytterligare samtidigt
som beredskapsarbetena i Norrland i november 1963 sysselsatte ca 5 700 personer
mot 3 900 i november 1962. Tack vare dessa åtgärder har vinterarbetslösheten
i Norrland trots sämre utgångsläge kunnat nedbringas något jämfört
med föregående år. Trots de vidtagna åtgärderna kvarstod alltjämt en
inte obetydlig geografisk splittring i fråga om arbetsmarknadsläget. I avvaktan
på de förslag som kan föranledas av lokaliseringsutredningens betänkande
har därför redan under innevarande budgetår vissa provisoriska åtgärder
vidtagits för att söka på längre sikt åstadkomma en bättre balans på
arbetsmarknaden även i Norrland. Sålunda beslöts i juni 1963, att investeringsfonder
fick tagas i anspråk för lokaliseringspolitiskt motiverade investeringar
i större delen av Norrland samt vissa delar av nordvästra Svealand.
Under tiden juni—november 1963 har beslut om sådana investeringar meddelats
för ett belopp av sammanlagt 65 milj. kr. Härutöver har arbetsmarknadsstyrelsen
påbörjat en försöksverksamhet med stöd till industribyggen.
Detta stöd, som sker i form av statskommunala beredskapsarbeten, beräknas
innevarande budgetår medföra en statlig kostnad av ca 40 milj. kr.

Budgetutvecklingen 1962/63 och 1963/64. Utfallet av statsbudgeten för
1962/63 resulterade i ett överskott på totalbudgeten på drygt 300 milj. kr.
I förhållande till högkonjunkturåret 1961/62 innebar detta en minskning
i budgetsaldot med 200 milj. kr. Bedömt enbart härefter skulle finanspolitikens
expansionseffekt ha varit rätt begränsad under 1962/63. Det bör då
emellertid först observeras att budgetsaldot särskilt i vissa lägen ger ett
ofullständigt mått på finanspolitikens samhällsekonomiska effekt.

Den konjunkturstödjande politik som bedrevs under 1962/63 reflekteras
sålunda bara delvis i budgetsaldots förändring. Stimulansen av investerings -

10 Statsverkspropositionen år 196t: Bil. 1: Finansplanen

verksamheten genom investeringsfondernas frisläppande och genom ökad
igångsättning av bostadsbyggandet påverkade sålunda inte budgetutfallet för
1962/63. Den av investeringsfondernas utnyttjande utlösta skatteeftergiften
medför inte något inkomstbortfall för staten vid själva utnyttjandet, då detta
uppkommit redan vid avsättningen till investeringsfond; bostadsbyggandets
utökning ställer anspråk på budgeten först när den slutliga belåningen
av de färdigställda byggena sker. Trots att dessa åtgärder således inte medförde
någon försämring av budgetsaldot under det gångna budgetåret innebar
de dock väsentliga resultat i strävandena att motverka en försämring av
sysselsättningen främst inom byggnads- och anläggningsverksamheten under
vintern 1962/63. Under de ur sysselsättningssynpunkt besvärligaste vintermånaderna
beräknas investeringsfondernas frisläppande och bostadsbyggandets
utökning ha gett sysselsättning åt inemot 15 000 man.

Statsinkomsternas ökning till följd av skatteunderlagets fortsatta snabba
uppgång undanskymmer — om man ser enbart till budgetsaldot — det förhållandet
att det gångna budgetåret innefattade en utgiftsökning av väsentligt
större omfattning än 1961/62. Budgetsaldots försämring med 200 milj.
kr. var således ett resultat av å ena sidan en ökning av statsinkomsterna
med inemot 1,9 miljard kr. och å andra sidan en stegring av utgifterna
med inemot 2,1 miljarder kr. Även om utgiftsexpansionen delvis bestämdes
av utformningen av 1961 års skattesänkning och skatteomläggning, till vilken
bl. a. hörde en uppräkning av barnbidragen och skatteersättning till
kommunerna, karakteriserades såväl utgifterna av transfereringsnatur som
de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna av en snabbare ökning
än föregående år.

Den beräkning av budgetsaldots förändringar mellan 1962/63 och 1963/64
som nu föreligger överensstämmer nära med den som redovisades i kompletteringspropositionen
i våras. Då kalkylerades budgetförsvagningen till
ca 900 milj. kr. och nu beräknas den till drygt 800 milj. kr. Genom höjningen
av skatteunderlaget äger förskjutningen mellan budgetåren emellertid
rum på en annan nivå än den som tidigare förutsetts. Denna höjning leder
till att 1962/63 års överskott på drygt 300 milj. kr. vändes till ett underskott
1963/64 av ca 1/2 miljard kr.

Tendenserna i budgetutvecklingen bar således motsvarat dem som förutsetts.
Emellertid har inkomstnivån — i likhet med vad som varit fallet under
budgetåren 1960/61 och 1961/62 — lyfts så att totalbudgeten även 1962/
63 uppvisat överskott. Orsakerna till avvikelserna från beräkning till utfall
under de senast förflutna budgetåren har främst varit av tillfällig natur.
För det första har inkomstunderlaget stigit i en takt som inte förutsetts och
som rimligen inte heller borde ha förutsetts. Lönesumman har sålunda under
de tre åren 1960—1962 stigit med inte mindre än 10 procent per år. Denna
stegringstakt är som jag flera gånger framhållit exceptionell och kan inte
heller i längden förenas med samhällsekonomisk balans; en avsaktning av

Statsverkspropositionen år 1064: Bil. 1: Finansplanen 11

ökningstakten har också ägt ruin under fjolåret. För det andra har under
de tre budgetåren med totalbudgetöverskott samtidigt reservationsmedelsbehållningarna
varje år visat oväntade ökningar i stället för de minskningar
som myndigheterna räknat med. Det är således kombinationen av den
snabba skatteunderlagsökningen med en uppbromsning i utnyttjandet av de
anvisade reservationsanslagen som främst förklarar alt budgeten uppvisat
överskott. Den försvagning av budgeten av storleksordningen 800 milj. kr.
som beräknas inträda under innevarande budgetår är härvidlag uttryck för
en återgång från de nu nämnda förhållandena. Denna omsvängning har
gjort sig gällande redan under första hälften av budgetåret, som gett ett saldo
som är 700 milj. kr. lägre än under samma period budgetåret 1962/63.

Budgetförsvagningen 1963/64 inträder trots att utgiftsökningen detta år
är inte oväsentligt lägre än under föregående budgetår eller 1,6 miljarder
mot 2,1 miljarder kr. Förändringen i budgetläget är därför betingad av en
mycket markerad uppbromsning i statsinkomsternas stegring, ökningen
stannar nämligen innevarande budgetår vid endast drygt 700 milj. kr. att
jämföras med 1,9, 1,4 resp. 3,0 miljarder under de tre närmast föregående
budgetåren. Man måste gå ända tillbaka till avmattningsåret 1958/59 för att
finna en lika låg ökning av statsinkomsterna. Anledningen till denna utveckling,
som delvis är av engångskaraktär, har jag tidigare utförligt redovisat
och jag kan därför här begränsa mig till att i korthet upprepa de viktigaste
förändringsfaktorerna. För det första föreligger en successiv minskning av
skatteunderlagets stegringstakt. Inkomst av tjänst, som 1962 ökade med 10
procent, beräknas preliminärt ha ökat med 7 å 8 procent 1963 och för innevarande
år förutses en ytterligare minskning av ökningstakten. För det
andra påverkas behållningen på inkomstskattetiteln av att utbetalningar av
slutavräkningsmedel till kommunerna ökar kraftigt 1963/64, vilket i sin
tur är en återspegling av det snabbt stigande skatteunderlaget 1961 och
1962. Detta förhållande förklarar att utbetalningarna av kommunalskattemedel,
som under det gångna budgetåret ökade med drygt 600 milj. kr., under
innevarande budgetår stiger med inte mindre än närmare 1,2 miljard kr.
Slutligen reduceras statsinkomsterna innevarande budgetår av en stark uppgång
i utbetalningar av överskjutande skatt beroende på det överuttag av
preliminärskatt som ägde rum under en uppbördstermin i samband med
skattesänkningen 1962.

Till en viss del inotväges försämringen i det statliga budgetsaldot av ökade
inkomster för kommunerna; bl. a. härigenom har den utomordentligt
snabba uppgången under 1963 i de kommunala investeringarna kunnat finansieras
med i stort sett oförändrad upplåning. Genom att investeringsdelen
av den statliga utgiftsökningen 1963/64 främst hänför sig till försvaret
och affärsverken kommer den statliga investeringsefterfrågan i stor utsträckning
att inriktas på maskiner och andra verkstadsprodukter och
mindre på husbyggnadsverksamhet. Till den del den statliga investerings -

12 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen

ökningen hänför sig till byggnadsverksamheten kan dessutom tidsmässiga
förskjutningar beräknas uppkomma vid deras realiserande genom den tillfälliga
begränsning av den statliga byggnadsverksamheten inom områden
med utpräglad översysselsättning på byggarbetsmarknaden som vidtogs under
förhösten 1963. Trots detta innebär ökningen i det statliga lånebehovet
i rådande ekonomiska läge en påfrestning, vilken såsom jag förutskickade
i vårens reviderade finansplan varit eu av de faktorer som gjort en åtstramning
av penningpolitiken nödvändig.

Konjunkturutsikterna för 1964

Såsom framhålls i den preliminära nationalbudgeten (bihang 2) väntas
1964 medföra en höjning av den allmänna aktivitetsnivån och en tillväxt
av produktionen i något snabbare takt än under de båda närmast föregående
åren. Någon förskjutning i riktning mot ett generellt inflationstryck
skulle dock ej vara att befara, då efterfrågans tillväxt under 1964 synes
komma att bli bättre anpassad efter utbudsförhållandena än under 1963.
De lokala ojämnheter i arbetsmarknadsläget som förelåg under 1963 kan
emellertid till betydande del väntas bestå även under 1964.

En fortsatt uppgång av export volym en förutses, totalt sett dock
i något lägre takt än under 1963, eller med 5 procent mot 8 procent. För
papper och massa väntas ökningen bli betydande, ehuru väsentligt lägre än
den mycket stora uppgången under 1963. Verkstadsexporten förutses däremot
öka något snabbare än under 1963. För exportpriserna -— liksom för
importpriserna — väntas i medeltal en obetydlig uppgång.

För näringslivets fasta investeringar räknar nationalbudgeten
med en obetydlig volymökning från 1963 till 1964, ca 1/2 procent.
Ökningen beror på fortsatt uppgång för investeringarna inom handel och
samfärdsel, under det att föreliggande investeringsplaner tyder på en mindre
nedgång för industrins del. I fråga om lagerinvesteringarna finns det
däremot anledning att räkna med ett markant omslag. Under 1963 beräknas
lagervolymen totalt ha sjunkit mellan 100 och 200 milj. kr.; för 1964
kalkylerar man med en lagerökning på 700 å 800 milj. kr. Av denna omkastning
faller en högst betydande del på livsmedel, massaved och skogsindustriprodukter.

Att den totala investeringsvolymen — lagren ej inräknade — beräknas
öka från 1963 till 1964 med 3 1/2 procent, beror därför i det närmaste helt
på eu fortsatt uppgång in statliga och kommunala investeringar samt bostäder.
Totalinvesteringarnas tillväxt väntas dock 1964 inte bli lika starkt
koncentrerad på byggnader och anläggningar som under 1963; byggnadsvolymen
skulle sålunda stiga med 4 procent mot 2 procent för investeringar
i maskiner och apparater.

Statsverkspropositionen år 1i)6b: Bil. 1: Finansplanen 13

Den offentliga konsumtionen beräknas stiga med 6 1/2 proeent,
vilket innebär ett obetydligt snabbare tempo än 1963. För den privata
konsumtionen upptas en ökning med 3 1/2 procent. En säkrare
bedömning blir möjlig först sedan avtalsrörelsens effekt på inkomstutvecklingen
under 1964 blivit känd.

En summering av de redovisade efterfrågeprognoserna ger vid handen
att produktionen under 1964 skulle komma att sliga påtagligt snabbare
än 1963 eller med drygt 4 1/2 procent mot ca 3 1/2 procent. Till eu
del kan denna snabbare produktionsökning återföras på det extra produktionstillskott
som i förhållande till 1963 följer av att beräkningarna förutsätter
normala väderleksförhållanden. Av betydelse är vidare att efterfrågetillväxten
1964 är bättre anpassad till kapacitetsförhållandena än under
1963 bl. a. såtillvida att man kan räkna med en betydande ökning av skogsarbetena
och med en något lugnare tillväxt av byggnadsverksamheten. Den
förutsedda utvecklingen innebär ett förbättrat kapacitetsutnyttjande inom
massaindustrin. Verkstadsindustrins produktion väntas stiga i ungefär
samma takt som 1963 eller med ca 3 procent.

Under angivna förutsättningar och med beaktande av att den något långsammare
produktionstillväxten under de båda närmast föregående åren kan
ha lämnat en mindre produktivitetsreserv outnyttjad, förefaller det rimligt
att förutsätta att en produktionsökning med drygt 4 1/2 procent 1964
skall kunna genomföras utan överhettningssymptom. Härav får dock inte
den slutsatsen dragas att de ekonomiska utsikterna för 1964 skulle vara
helt problemfria och utan osäkerhetsmoment. Exportutfallet blir till väsentlig
del beroende av den ekonomiska utvecklingen i avsättningsländerna. I
den preliminära nationalbudgeten förutsätts emellertid att de föreliggande
mer eller mindre officiella prognoserna för olika länder i varje fall inte
innehåller radikala felbedömningar i optimistisk riktning. Exportutfallet
blir också —- åtminstone på längre sikt — beroende av att kostnadsutvecklingen
i Sverige inte medför en försämring av vårt internationella konkurrensläge.

Nyss angivna förutsättningar är även av betydelse för bedömningen av
importen. Här kan man för 1964 vänta en något snabbare ökning än
för exporten, varför handelsbalansen skulle komma att i någon mån försämras.
Bland annat beroende på en fortsatt stark ökning av svenska turistutgifter
utomlands förutses underskottet i bytesbalansen öka med ett större
belopp än försämringen av handelsbalansen eller från — 300 milj. kr. 1963
till -— 500 milj. kr. 1964. I nationalbudgeten beräknas dock valutaavtappningen
blir något mindre 1964 än 1963 — detta på grund av ändrat utfall av
kapitaltransaktionerna och en återgång i positiv riktning av förskjutningsposten.

Inom den interna ekonomin kan finansieringsproblemen komma att tillspetsas
genom den ökning i näringslivets lånebehov som följer av den för -

14

Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen

utsedda uppgången av lagerinvesteringarna. Vid ett mera markant omslag
uppåt i fråga om företagens investeringskonjunktur i Västeuropa — vartill
några tecken hittills i varje fall inte kan skönjas —- är det sannolikt
att vinstkonjunkturen skulle förbättras och därmed även självfinansieringsförmågan.

Arets budgetförslag

Politiken inför 1964. Bedömningen av de internationella konjunkturutsikterna
och av de tendenser som för närvarande gör sig gällande inom
svensk ekonomi tyder på att huvudmålet för den ekonomiska politiken —
den fulla sysselsättningen under samhällsekonomisk balans — skall kunna
förverkligas också under 1964. Utsikterna att med bevarad jämvikt i utrikeshandeln
upprätthålla och även höja den interna expansionstakten förefaller
goda.

En självklar förutsättning för denna utveckling är att den svenska ekonomins
konkurrenskraft upprätthålles i ett hårdnande klimat på de internationella
marknaderna. Den förväntade exportutvecklingen under innevarande
år, liksom den uppnådda exportökningen under de gångna åren,
framstår som relativt gynnsam. Detta skall inte undanskymma det varningstecken
som visade sig i uppbromsningen av verkstadsexporten under
fjolåret och den samtidiga snabba importstegringen. Den ekonomiska politikens
primära uppgift i detta sammanhang är att förhindra uppkomsten
av ett allmänt övertryck i ekonomin. Vad detta krav innebär för utformningen
av budgetpolitiken under nästa budgetår återkommer jag till i det
följande. Dessförinnan vill jag emellertid något beröra utvecklingen av industrins
investeringar.

Under 1958 inleddes, som jag i det föregående erinrat om, en mycket
snabb uppgång som 1961 hade fört upp industriinvesteringarna till en nivå
som låg 40 procent över 1957. Denna ökning upphörde i vårt land liksom
i flertalet europeiska industriländer under 1962. Tack vare finans- och penningpolitiska
stimulansåtgärder kunde dock den uppnådda höga nivån bibehållas,
vilket inneburit en fortgående kraftig modernisering av produktionsapparaten
under de senaste två åren. Även om den nu förutsedda nedgången
i industrins investeringar skulle förverkligas, sker också under 1964
en betydande förnyelse av produktionsutrustningen. Med hänsyn härtill
och till den pressning av vinstmarginalerna som den långvariga stabiliteten
i exportpriserna medfört inom viktiga delar av industrin framstår utvecklingen
som naturlig och hittills inte alarmerande. Den svenska industrin
befinner sig för närvarande under en anpassning till lägre självfinansieringsgrad
än som rådde under 50-talets inflationsbetonade vinstkonjunktur.
I vilken mån den lägre självfinansieringen som sådan verkat direkt avhållande
på investeringsefterfrågan är inte klarlagt; det ökade inslaget av

Statsverkspropositionen år 7.964: Bil. 1: Finuns planen 15

extern finansiering torde i och för sig leda till ett rationellare investeringsnrval
och därmed eu högre produktivitet. Denna effekt uppnås emellertid
ej om eu ökad lånefinansiering skulle möta institutionella hinder på kreditmarknaden.
Jag har min uppmärksamhet riktad på riskerna härför och
vill i detta sammanhang deklarera att i den mån den svenska kreditmarknadens
institutionella förhållanden visar sig lägga hinder i vägen för en
önskvärd upplåningsökning, dessa hinder kommer att undanröjas. För dagen
vill jag i detta avseende endast meddela min avsikt att föreslå en förlängning
av den s. k. Annell-lagen, vars syfte som bekant är att hl. a. underlätta
företagens aktieemissioner. Utan att därmed föregripa skatteberedningens
kommande förslag rörande den framtida företagsbeskattningen är
jag vidare beredd att förorda en viss omläggning och lättnad av energibeskattningen.
El-kraften vid vissa produktionsprocesser kommer därvid att
från skattesynpunkt likställas med andra energikällor, vilket nu inte helt
är fallet.

Utan att betydelsen av de nämnda åtgärderna förringas synes det uppenbart
att de inte bör förväntas i dagens konjunkturläge medföra någon beaktansvärd
uppjustering av industrins investeringsplaner. Det är sannolikt
inte otillräckliga finansieringsmöjligheter utan fastmer en dämpad räntabilitet
som i första hand verkar återhållande på industrins investeringsefterfrågan.
Med den även i fortsättningen ansträngda balansen på byggnadsmarknaden
är det i första hand maskininvesteringarna som eventuella
stimulansåtgärder bör inriktas på. Jag anser det av allmänekonomiska skäl
vara motiverat att nu pröva möjligheten att genom medgivande av särskilt
investeringsavdrag vid den statliga taxeringen stimulera industrin att öka
sina investeringar i maskiner och inventarier under 1964. Härigenom kommer
den i nationalbudgeten förutsedda nedgången i industrins maskininvesteringar
att motverkas. Förslag i denna fråga kommer att senare anmälas
i proposition för riksdagen.

Produktivitetsökningen i det svenska näringslivet är emellertid inte avhängig
enbart av investeringarna i fast realkapital. Tillgång på väl utbildad
arbetskraft vid rätt tidpunkt och på rätt ställe har en avgörande betydelse
för att höja produktiviteten och förebygga kostnadsstegringar. Forskning
för nya och förbättrade produktionsprocesser är en annan väsentlig
faktor i framåtskridandet. Den statliga politiken bör därför utformas utifrån
insikten att vidgade insatser inom arbetsmarknadspolitik, utbildning
och forskning — det senare även i nya former i samarbetet mellan staten
och näringslivet — är lika nödvändiga bidrag till näringslivets utveckling
som en ökad investeringsvolym.

Den fortgående resursökningen ställer krav på politiken att i vidgad utsträckning
tillgodose de angelägna reformbehov som aktualiseras av samhällsutvecklingen.
Hävandet av bostadsbristen måste ofrånkomligen ges
en hög prioritet. Bostadsbyggnadsvolymen är för närvarande den högsta vi

16 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen

någonsin registrerat och en fortsatt ökning utöver den som möjliggöres av
den normala produktivitetsstegringen kräver speciella åtgärder. Ansträngningarna
måste därför intensifieras att genom utbildning och omskolning
öka tillgången på byggnadsarbetare och även med olika medel underlätta
arbetskraftens flyttning till de områden där byggnadsbehoven är mest akuta.
Med de ambitioner som föreligger kan det emellertid inte undvikas att
knappheten på resurser i vissa lägen kommer att tillspetsas, såsom fallet
varit under fjolåret. För att i sådana lägen möjliggöra en prioritering av
de mest angelägna byggnadsprojekten — vid sidan av bostadsbyggandet
gäller det framför allt induslribyggen och byggen för undervisning och
sjukvård — kan en komplettering av den hittillsvarande regleringen genom
igångsättningstillstånd vara ändamålsenlig. Förslag till sådan ändring
av lagstiftningen har utarbetats och är föremål för remissbehandling. Forceringen
av byggnadsverksamheten medför ofrånkomligen en press uppåt
på byggnadskostnaderna. De nämnda åtgärderna och den allmänna planläggningen
av igångsättningen syftar till att så långt möjligt minska detta
tryck. Under de senaste åren har emellertid en beklaglig höjning av produktionskostnaderna
inträffat, som i och för sig skulle skärpa splittringen
i hyresnivån. Räntebidragssystemet bör därför utformas så att denna effekt
undvikes och strävandena att nå en bättre fungerande bostadsmarknad
inte försvåras. Ett steg i denna riktning tas i årets riksstatsförslag.

Även för att snabbt tillgodose de växande behoven inom sjuk- och åldringsvården
kan hittills oprövade metoder behöva försökas. Erfarenheten
och väldokumenterade undersökningar tyder på en så snabb stegring i efterfrågan
på de tjänster som det allmänna tillhandahåller på dessa vitala områden
att delvis nya vårdformer måste till för att inte mycket svårbemästrade
köproblem skall uppstå.

Av riksdagen tidigare fattade principbeslut har vidare fastlagt att en ytterligare
betydande förbättring av pensionärernas villkor skall ske 1964.
Regeringen bar funnit det riktigt att detta led i utvecklingen mot en rättvisare
inkomstfördelning samordnas med reformer till stöd även för barnfamiljer
och studerande ungdom.

De sålunda anförda exemplen ger en bild av den målmedvetna viljeinriktning
som enligt min mening bör prägla samhällets politik. De senaste decennierna
har kännetecknats av ett intensivt reformarbete på socialpolitikens
område. Men socialpolitiken står fortfarande i centrum för intresset.
Välmotiverade krav har framförts om fortsatta förbättringar för folkpensionärer,
barnfamiljer, handikappade m. fl. Den offentliga sektorn har
snabbt byggts ut med tyngdpunkten på områden såsom utbildning, forskning,
hälsovård. Denna utveckling har drivits fram såväl av strävandena att
främja ett snabbt ekonomiskt framåtskridande som av viljan att tillgodose
människornas krav och förväntningar på samhällets service och den måste
fortsätta. En dynamisk ekonomi kräver kraftfulla samhällsinsatser på

Statsverkspropositionen år lUttb: Bil. 1: Finansplanen 17

inånga skilda områden och därmed en ekonomisk politik som skapar erforderligt
utrymme för den offentliga utgiftsexpansionen.

Självfallet kan inte alla angelägna reformkrav förverkligas under ett budgetår.
Det måste bli fråga om en successiv utbyggnad som grundar sig på
en framsynt planering'' av behov och resurser inom samhällslivets olika områden.
I annat sammanhang återkommer jag till den förstärkning av planeringsresurserna
som i detta syfte äger rum och förbereds. .lag vill emellertid
understryka att planeringen icke bör leda till att statsmakterna binder
sig vid fastlåsta utbyggnadsprogram för olika sektorer av samhällets verksamhet.
Politiken måste smidigt kunna anpassas efter det aktuella konjunkturläget
och efter de snabba förändringarna i samhällsutvecklingen
överhuvud. Det väsentliga är att den bärs upp av en klar vilja som kommer
till uttryck i de förslag till praktiska åtgärder som föreläggs riksdagen. Därmed
blir varje års budget ett led i ett långsiktigt reformprogram.

Budgetförslagets innebörd. Programmet för regeringens politik, så som
det här i korthet skisserats, sätter sin prägel på årets budgetförslag. Det
medför en uppgång i statsutgifterna med inemot två miljarder kr. Reformpolitikens
finansiella effekt gör sig naturligt nog starkast gällande i ökningen
av folkpensionsanslaget, som stiger med 440 milj. kr. Pensionsbeloppen
stiger härmed från den 1 juli i år för ensam pensionär med 300 kr.
till 3 700 kr. och för gifta med 450 kr. till 5 780 kr. Av väsentlig betydelse för
åldringsvården är också de insatser på långtidssjukvårdens område som
förutskickas. Förslag om höjning av barnbidragen, likaledes från den 1 juli,
med 150 kr. upp till 700 kr. per barn medför en utgiftsökning i budgeten av
255 milj. kr. Samtidigt aviseras förslag om en reform i fråga om bidragsförskotten
och indexreglering av bl. a. barnpensioner och barntillägg. På studiefinansieringens
område har — i avvaktan på slutlig beredning av nyligen
framlagda förslag — i riksstatsförslaget reserverats drygt 280 milj. kr. för
en genomgripande reformering av studiestödet. Fullföljandet av försvarsöverenskommelsen
och av beslutet om förstatligandet av polisorganisationen
föranleder anslagshöjningar om drygt 150 resp. 270 milj. kr. Härtill
kommer utgiftsökningar för en fortsatt kraftig satsning på utbildning,
forskning, arbetsmarknadspolitik och olika vårdområden.

De offentliga investeringarna har de senaste åren ökat i betydande omfattning.
I överensstämmelse med den redovisade konjunkturbedömningen
och för att bereda utrymme för bostadsbyggandet och näringslivets utbyggnad
har i årets budgetförslag försiktighet iakttagits i vad avser de statliga
investeringsutgifterna. Undantag härifrån utgöres av väginvesteringarna,
vilka med hänsyn till den ökade trafiken fortsätter sin snabba stegring, och
av investeringarna för förbättrade telekommunikationer, vilka emellertid i
huvudsak inte belastar den ansträngda byggnadsmarknaden. Det sistnämnda
gäller även för försvarets investeringsutgifter.

2 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1. Bil. 1

18 Statsverkspropositionen år 1964-: Bil. I: Finansplanen

Den föreslagna utgiftsökningen skall ställas mot den av riksrevisionsverket
beräknade uppgången i statsinkomsterna. Denna bestäms väsentligen
av utvecklingen av skatteunderlaget. En viss uppbromsning av skatteunderlagets
stegringstakt ägde rum redan under det förflutna året. Medan inkomst
av tjänst, som dominerar förändringarna på inkomstskattetiteln, under
åren 1960—1962 steg med omkring eller över 10 procent per år, uppgick
ökningen under 1963 till 7 å 8 procent. Att den extremt snabba ökningen
under 1960-talets första år inte kunde bestå utan var symptom på en
överhettning i ekonomin, har jag vid flera tidigare tillfällen understrukit.
Den mer balanserade stegringstakten under det gångna året är uttryck för
en begynnande stabilisering av kostnadsutvecklingen. För 1964 räknar
riksrevisionsverket med att denna tendens skall fortsätta och utgår från
en ökning som ligger under fjolårets. Med hänsyn till det allmänna konjunkturläget
och till de kostnadsökningar som följer av höjt avgiftsuttagtill
den allmänna tilläggspensioneringen och av förlängd semester, finner
jagen sådan utveckling rimlig och i överensstämmelse med den ekonomiska
politikens inriktning. Den stegring av statens inkomster som följer av den
beräknade uppgången i produktion och inkomster har av ämbetsverket
uppskattats till 1,2 miljard kr. jämfört med den nu beräknade nivån för
innevarande budgetår. Härav svarar de direkta skatterna för 0,5 och övriga
statsinkomster för 0,7 miljard kr. Denna inkomsthöjning skall reduceras
med det skattebortfall av ca 100 milj. kr. som blir följden om riksdagen
godkänner det av mig tidigare aviserade förslaget om investeringsstimulerande
skattelättnader.

Med denna inkomstökning på ca 1,1 miljard kr. skulle det statliga upplåningsbehovet
stiga från ca 500 milj. kr. innevarande budgetår till inemot
1,4 miljard kr. 1964/65, detta trots att bland utgifterna några medel inte reserverats
för höjda statstjänarlöner eller under året tillkommande tilläggsstater.
Jag behöver inte närmare utveckla att en sådan uppgång i den statliga
upplåningen är helt oacceptabel under en högkonjunktur, där industrin
och kommunerna redan i utgångsläget möter finansieringssvårigheter.

I detta läge står valet mellan att på väsentliga punkter ompröva utgiftsprogrammet
eller anvisa inkomster som gör ett förverkligande av programmet
ekonomiskt försvarbart. Det förra alternativet skulle stå i strid med
den långsiktiga inriktning av politiken som jag tidigare uppehållit mig vid
och som tar sikte på att möta medborgarnas klart uttalade krav. Att behov
av en statlig inkomstförstärkning kunde komma att aktualiseras till följd
av den fortgående reformeringen av folkpensionerna — om vilken alla är
ense har tidigare varit förutsett och i föregående finansplaner även aviserat.
När allmänna pensionsberedningen 1958 framlade programmet för
folkpensionernas successiva stegring under en tioårsperiod, utgick beredningen
också från att programmet inte skulle kunna förverkligas utan speciella
inkomstförstärkningar. För sin del föreslog beredningen att en stor

Statsverkspropositionen år ltttii: Bil. 1: b inans planen 19

del av dessa inkomster skulle erhållas genom eu med standardförbättringarna
samordnad, etappvis genomförd höjning av folkpensionsavgiften. Tack
vare den allmänna varuskatten kunde såväl 11)60 som 1962 års höjningar av
folkpensionsbeloppen genomföras utan någon höjning av avgifterna. Inför
1960-talets tredje folkpensionsreform har jag övervägt men avvisat tanken
att finansiera även denna höjning genom en ökning av omsättningsskatten.
Starka fördelningspolitiska skäl gör att jag även avvisat en höjning av folkpensionsavgiften.
En sådan höjning skulle nämligen innebära — genom avdragsrätten
för avgiften och dess maximering till visst belopp en staikt
regressiv belastning genom att inte bara relativt utan även i absoluta belopp
belasta mindre och medelstora inkomsttagare hårdare än stora. I detta läge
har jag såsom en provisorisk åtgärd beslutat föreslå att avdragsrätten för
nu utgående folkpensionsavgift avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1964. Åtgäiden
är provisorisk i den meningen att socialförsäkringsavgifternas plats i val t
skattesystem prövas av allmänna skatteberedningen. De reformer som beredningen
kan komma att föreslå, kan — om de vinner riksdagens godkännande
— möjligen träda i kraft redan vid ingången av 1966.

Något försäkringstekniskt skäl att behålla avdragsrätten för folkpensionsavgiften
föreligger sedan länge ej. De utgående folkpensionsbeloppen står
inte längre i någon relation till inbetalda avgifter; även för dem som betalat
maximal avgift är pensionen tack vare indexreglering och standardtillägg
långt större än vad som har försäkringsmässig täckning. Ett slopande av
avdragsrätten vid den statliga taxeringen betyder en inkomstökning för staten
för helår räknat av 280 milj. kr. Samtidigt innebär slopandet av avdragsrätten
vid den kommunala taxeringen en ökning av det kommunala skatteunderlaget
som vid oförändrade kommunala skattesatser skulle öka kommunernas
inkomster med drygt 200 milj. kr. Vid givna kommunala utgiftei
möjliggör detta en sänkning av den kommunala utdebiteringen. Med hänsyn
till det starka utgiftstrycket inom kommunerna finner jag det dock rimligare
att beskriva innebörden av förslaget i denna del så att det ökar möjligheterna
för kommunerna att undvika en ytterligare höjning av utdebiteringen.
Vilka effekter slopandet av avdragsrätten får i den kommunala beskattningen
blir emellertid beroende av beslut i de kommunala församlingarna.

Behovet att begränsa den statliga upplåningen bestäms av angelägenheten
att bereda bostadsbyggandet och dess följ dinvesteringar samt industrin
tillfredsställande lånemöjligheter inom ramen för bevarad samhällsekonomisk
balans. Mot denna bakgrund är det även angeläget att
de statliga affärsverken så långt möjligt finansierar sina investeringar
utan lånemedel. I detta syfte kommer en höjning av telefontaxan att ske
som möjliggör en fullständig självfinansiering av televerkets starkt stigande
investeringar under nästkommande budgetår.

Med här angivna åtgärder skulle det vittsyftande reformprogram som

20 Statsverkspropositionen år 196''i: Bil. 1: Finansplanen:

är innebörden i 1964/65 års budgetförslag, kunna genomföras vid en
uppgång från innevarande år i den statliga upplåningen som begränsar
sig till ca 400 milj. kr. Den statliga upplåningen skulle därmed stiga till
ca 900 milj. kr. under nästa budgetår. Vid bedömningen av denna siffra
bör visserligen beaktas att uppgången till en del betingas av ökad långivning
till studerande. Denna innebär till väsentlig del överflyttning av
en utlåning som redan nu äger rum genom kreditinstitutens förmedling.
Ä andra sidan har inga belopp reserverats bland statsutgifterna för täckning
av under budgetåret inträffande löneökningar och tilläggsstater. Med
den aktuella omfattningen av den statliga verksamheten medför varje procents
lönehöjning för de statsanställda en merkostnad om drygt 70 milj. kr.
Den nu beräknade statliga upplåningen kan med hänsyn härtill och mot
bakgrunden av de aktuella konjunktur- och kapitalmarknadsperspektiven
framstå som betänkligt hög. Den kan betraktas som samhällsekonomiskt
försvarlig endast under förutsättning att pris- och inkomstutvecklingen får
det lugna förlopp som antagits i de bakomliggande kalkylerna. Skulle detta
inte bli fallet ändras förutsättningarna för den ekonomiska politiken som
då kräver sin anpassning därefter.

Avslutning. Sammanfattningsvis präglas det framlagda budgetförslaget
av en fortsatt reformpolitik på bred front. Statens investeringar ligger
visserligen i stort sett oförändrade med undantag av vägbyggandet, som
ökar med ca 8 procent. Det bör då understrykas, att ett bibehållande av de
statliga investeringarna på den nivå till vilken de under senare år tillåtits
expandera i konjunkturbalanserande syfte i och för sig innebär en fortgående
hög utbyggnadstakt. Ett bostadsprogram med en årlig igångsättning
av 85 000 lägenheter som basnivå med marginal för ytterligare ökning
i den mån det ekonomiska läget så tillåter, innebär vår genom tiderna
högsta bostadsproduktion. En bedömning av bostadsprogrammets omfattning
bör också taga hänsyn till den gradvisa förskjutning som pågår
till allt större lägenhetsyta. Även investeringarna på skolans och den högre
utbildningens område representerar en kraftanspänning som icke tidigare.
Mot bakgrunden härav har det ansetts riktigt att våra ökade resurser
i form av arbetskraft och kapital under 1964/65 bör stå till förfogande
för en återhämtning inom den industriella investeringssektorn och för att
möta den kommunala investeringsexpansion som allt starkare avtecknar
sig. Förslaget om rätt till särskilt investeringsavdrag för industrins maskininvesteringar
under 1964 är en stimulans för att möjliggöra den här
beskrivna önskvärda utvecklingen. En ökad investeringsaktivitet inom
det enskilda näringslivet och den kommunala sektorn kommer också att
ställa anspråk på lånekapital i en utsträckning som gör det nödvändigt
med en balanserande återhållsamhet i den statliga upplåningen.

21

Statsverkspropositionen ur 1064: Bil. 1: Finansplanen

Budgetens karaktär av reformbudget lar sig bl. a. uttryck i eu ytterligare
väsentlig förbättring av folkpensionerna. Den av riksdagen 1958 beslutade
långtidsplanen för standardförbättringen för folkpensionärerna
fullföljes. Den ursprungligen förutsatta avvecklingen av folkpensionärernas
bostadsbidrag har inte aktualiserats. Härigenom har de inest behövande
folkpensionärerna glädjande nog kunnat tillgodoräknas eu avsevärd
standardhöjning. Riktpunkten för statsmakternas politik har varit
det av pensionsberedningen uppställda slutmålet för 1968. Eftersom emellertid
också under åren efter 1968 flertalet av folkpensionärerna kommer
att ha folkpensionen som huvudsaklig inkomstkälla, är det rimligt
att standardförbättringar bör komina till stånd även sedan 1968 års mål
förverkligats. Det är också regeringens avsikt att i god tid dessförinnan
verkställa utredning av de frågor som därvid kommer att aktualiseras.
Härtill kommer att budgetförslaget innehåller väsentliga förstärkningar
utöver de egentliga folkpensionerna, som för folkpensionärerna har det
allra största intresse. Jag åsyftar då stödet till landstingen för ordnande
av de gamlas sjukvård i för dessa särskilt avpassade vårdformer, och ökade
anslag för bostadsförbättringsverksamheten. Dessa åtgärder, kompletterade
med en ökad och bättre organiserad hemhjälpsverksamhet, varom
förslag kan förväntas längre fram, är åtgärder som innebär ett väsentligt
komplement till de stigande folkpensionerna. Ensamstående mödrar, partiellt
arbetsföra och invalidiserade är andra grupper som har berättigade
anspråk på samhällets hjälpinsatser. Hänsyn härtill har tagits i det nu
framlagda förslaget.

Höjning av barnbidrag och studiebidrag samt utbyggnad av övrigt studiestöd
är ett uttryck för en allt mer omfattad syn på familjepolitikens
framträdande roll. Förstärkningen av utbildningsresurserna på alla nivåer
fortsätter i snabb takt och forskningsanslagen uppräknas kraftigt.
Förslag kommer att lämnas om en reformering av stödet till studerande
vid universitet, högskolor och övriga postgymnasiala utbildningslinjer.
Den kulturgiv som inleddes 1960 får sin förstärkta fortsättning. Hjälpen
till u-länderna fortsätter att öka i den takt som svarar mot våra möjligheter
att göra meningsfyllda insatser.

Fullföljandet och utbyggandet av den reformgiv som budgeten är uttryck
för, gör en statlig inkomstförstärkning nödvändig. Att vägen över
ett slopande av avdragsrätten för folkpensionsavgiften vid beskattningen
har valts som den mest rättvisa åtgärden har närmare motiverats i
det föregående. Folkpensionärerna berörs inte av denna åtgärd, då de inte
betalar någon folkpensionsavgift. Samtidigt erhåller barnfamiljerna ett
vidgat stöd genom höjda barnbidrag och studiebidrag. Speciellt gynnas flerbarnsfamiljerna,
vilket framstår som rimligt eftersom barnbidragen endast
utgör en partiell kompensation för barnkostnaderna. De ogifta och
de barnlösa familjerna får däremot räkna med en negativ effekt av skat -

22 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen

tehöjningen. Den föreslagna reformgiven för barnfamiljer och folkpensionärer
beräknas kosta ca 900 milj. kr. årligen. Den föreslagna inkomstförstärkningen
ger en summa av ca 300 milj. kr. per år. Det har således
varit en fråga om att, därest man vill genomföra de här angivna reformerna,
fördela kostnaderna på ett med hänsyn till bärkraft så långt som möjligt
rättvisande sätt. De här angivna förslagen är ett uttryck för denna
strävan.

Alternativt kunde diskuteras att slopandet av avdragsrätten för folkpensionsavgiften
inskränkes till att gälla endast vid den statliga beskattningen.
För statsbudgeten skulle detta ge samma effekt. Rationella skäl
talar emellertid för att avdragsrättens slopande genomföres såväl i den
statliga som i den kommunala beskattningen. Trots att statsbidraget till
skattetyngda kommuner ökar från innevarande års summa om 56 milj.
till 90 milj. kr. nästa budgetår kan kommunernas finansieringsläge överhuvudtaget
betraktas som ansträngt. De utdebiteringshöjningar, framför
allt på landstingsområdet, som genomförts under senare år är ett väl
dokumenterat bevis för detta. Den höjning av skatteunderlaget som kommunerna
nu erhåller genom att avdragsrätten slopas även i den kommunala
beskattningen bör i vissa fall ersätta en eljest nödvändig kommunal
skattehöjning. Genom kommunalskattens karaktär av proportionell skatt
blir dess verkningar till yttermera visso speciellt kännbara för skattebetalare
med mindre och medelstora inkomster.

Varje budgetförslag måste utformas med målsättningen att garantera
sunda statsfinanser inom ramen för en balanserad ekonomi. En utblick i
vår omvärld ger också klart vid handen att denna målsättning allt mer ställs
i förgrunden inför perspektivet av en internationellt integrerad ekonomi. Då
vi samtidigt vill föra reformarbetet vidare och ge folkhushållet erforderliga
resurser för att möta en utveckling med stora anspråk på vår förmåga, måste
vi också ta de ekonomiska och betalningsmässiga konsekvenserna härav.
Våra prestationer i det avseendet bör så långt möjligt fördelas med hänsyn
tagen till styrka och bärkraft hos medborgarna.

Budgetläget

I syfte att ge en sammanfattande bild av budgetutvecklingen 1962/63—
1964/65 redovisas totalbudgetens huvudkomponenter i följande tabell. Det
framgår av tabellen att en förskjutning i negativ riktning av totalbudgetsaldot
jämfört med utfallet 1962/63 kan förutses för innevarande budgetår
samt att denna försvagning kan väntas fortsätta, om än i avsaktande tempo,
budgetåret 1964/65. Den beräkning av budgetsaldots förändring mellan
1962/63 och 1963/64 som nu redovisas överensstämmer nära med den som

23

Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen

Totalbudgeten 1962/63—1964/65. Milj. kr.

1962/63

1963/64

1964/65

Förändring från

utfall

riks-

ny

utfall

ny ber.

stat

beräk-

1962/63

1963/64

ning

till ny

till

ber.

1963/64

1964/65

Driftbudgetens inkomster . .
Driftbudgetens utgifter (inkl.

19 869

20 034

20 601

22 051

+ 732

+ 1 450

reservationsmedelsföränd-ring) ..................

18 717

19 834

19 870

21 970

+ 1 153

+ 2 100

Överskott ( + ), underskott
(—) på driftbudgeten ....
Medelsbehov på kapitalbud-

+ 1 152

+ 200

+ 731

T*4

OO

+

- 421

+ 420

- 650

- 251

geten ..................

813

1 256

1 233

982

Ökad (—), minskad (+)
disposition av rörliga krediter

- 12

-

+ 12

-

Totalbudgetens saldo

+ 327

- 1056

- 502

- 901

- 829

- 399

lämnades i den reviderade finansplanen våren 1963. Då kalkylerades med
en budgetförsämring på 900 milj. kr. och nu aktuella beräkningar visar en
försvagning på drygt 800 milj. kr. Denna förskjutning mellan budgetåren
äger emellertid rum på en annan nivå än den som angavs i den reviderade
finansplanen. I stället för det då beräknade underskottet på 150 milj. kr.
för 1962/63 gav budgetutfallet till resultat ett överskott på drygt 300 milj.
kr. samtidigt som det beräknade underskottet 1963/64 på ca 1 050 milj. kr.
nu — väsentligen genom att inkomstnivån vid budgetårets ingång var högre
— kan väntas minska till ca 500 milj. kr. Då underskottet nästa budgetår
beräknas till 900 milj. kr. stannar budgetförsvagningen i förhållande till innevarande
budgetår vid ett avsevärt mindre belopp, ca 400 milj. kr., än från
föregående till innevarande budgetår, ca 800 milj. kr. Förändringen i utvecklingstakten
är väsentligen ett resultat av att statsinkomsterna trots en
avsaktande utveckling av skatteunderlaget, nästa budgetår återtar en mera
normal ökning efter den av speciella faktorer betingade uppbromsningen
under 1963/64.

Jag övergår härefter till en mera detaljerad redogörelse för budgetutfallet
1962/63 samt budgetutvecklingen under innevarande och nästa budgetår.
Jag kommer därvid att först uppehålla mig vid statsinkomsternas utveckling
för att sedan lämna en redogörelse för utgifternas förändring och i ett
sammanfattande avsnitt beröra saldoutvecklingen. En mera ingående beskrivning
av såväl inkomsternas som utgifternas utveckling lämnas därjämte
i senare avsnitt.

24 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen:

Inkomstutvecklingen

Först vill jag i korthet redogöra för avvikelserna mellan det i den reviderade
finansplanen beräknade inkomstutfallet för 1962/63 och det faktiska
utfallet för samma år.

Under budgetåret 1962/63 uppgick statsinkomsterna till 19 869 milj. kr.,
vilket är 1 862 milj. kr. eller drygt 10 procent mer än 1961/62. Utfallet innebär
att inkomsterna blev 167 milj. kr. eller 0,8 procent större än vad som
beräknades i den reviderade finansplanen. Bland beloppsmässigt större avvikelser
mellan prognos och utfall noteras bl. a. merinkomster på inkomstskattetiteln
med 147 milj. kr. och av skatt å sprit med 75 milj. kr. Den senare
avvikelsen förklaras väsentligen av svårigheten att då prognosen uppgjordes
rätt bedöma de inkomstmässiga följderna av arbetskonflikten vid
AB Vin- & spritcentralen. Å andra sidan överskattades inkomsterna av allmän
varuskatt med drygt 20 milj. kr. Det inlevererade överskottet från televerket
blev vidare 20 milj. kr. mindre än beräknat. Inkomstutfallet 1962/63
redovisas i efterföljande tabell, som också sammanfattar den förutsedda
utvecklingen under innevarande och nästa budgetår.

Då inkomsterna för innevarande budgetår uppskattas till 20 601 milj. kr.
innebär detta en ökning med 567 milj. kr. jämfört med gällande riksstat.
Härav faller 300 milj. kr. på inkomstskattetiteln och 100 milj. kr. på varuskatten.
Den företagna uppräkningen motiveras av att uppbörden under den
gångna delen av uppbördsåret 1963—64 varit större än riksrevisionsverket
antog i den i mars 1963 verkställda beräkningen, som ligger till grund för
riksstatens siffror. En viss uppjustering av antagandet om lönesummans
ökning från 1963 till 1964 har också gjorts.

Statsinkomsterna 1962/63—1964/65. Milj. kr.

1962/63

1963/64

1964/65

Förändring från

utfall

riks-

ny

utfall

ny be-

stat

beräk-

1962/63

räkning

ning

till ny be-

1963/64

räkning

till

1963/64

1964/65

Skatt å inkomst och förmö-

genhet m. m.............

8 647

8 000

8 300

9 050

— 347

4- 750

övrig skatt å inkomst, för-

mögenhet och rörelse ....

379

370

411

411

+ 32

Automobilskattemedel......

1 587

1 810

1 810

1 920

+ 223

+ no

Tullar och acciser ........

7 546

8 029

8 224

8 529

+ 678

-f 305

Uppbörd i statens verksam-

het ....................

286

276

301

492

+ 15

+ 191

Diverse inkomster ........

335

397

414

409

+ 79

Statens affärsverksfonder ..

402

401

417

483

-f 15

-f- fifi

Övriga kapitalfonder ......

687

751

724

757

+ 37

+ 33

Summa inkomster

19 869

20 034

20 601

22 051

+ 732

+ 1 450

25

Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen

Riksrevisionsverket har i sin beräkning för 1964/65 uppskattat inkomsterna
till 21 793 milj. kr. Till denna siffra bör som jag tidigare anfört läggas
den ökning av preliminärskatteuppbörden som följer av slopandet av avdragsrätten
för folkpensionsavgiften fr. o. m. nästa budgetårsskifte och som
kan beräknas till i runt tal 350 milj. kr. Som jag tidigare anfört avser jag
alt senare förorda att förslag framlägges om att ett särskilt investeringsavdrag
må medgivas vid den statliga taxeringen för industrins investeringar
i maskiner och inventarier under 1964. Detta kan beräknas medföra en inkomstminskning
för staten av ca 100 milj. kr. I övrigt föreslår jag i det följande
vissa smärre justeringar av riksrevisionsverkets beräkning. Med dessa
ändringar uppskattar jag inkomsterna under budgetåret 1964/65 till 22 051
milj. kr. eller 258 milj. kr. mer än riksrevisionsverket.

Då inkomsterna för 1963/64 och 1964/65 nu beräknas till 20 601 milj. kr.
respektive ca 22 051 milj. kr. innebär detta inkomstökningar från nästföregående
budgetår med 732 respektive 1 450 milj. kr. Efter avsaktningen i inkomstökningstakten
under innevarande budgetår stiger inkomstökningen
1964/65 således åter till ett belopp av samma storleksordning som den genomsnittliga
för 1961/62 och 1962/63. Avgörande för denna förändring i utvecklingstakten
är inkomstskattetitelns utveckling. Inkomsterna på inkomstskattetiteln
beräknas som framgår av tabellen sjunka med 347 milj.
kr. från 1962/63 till 1963/64 och stiga med 750 milj. kr. från 1963/64 till
1964/65. Mera betydande inkomstökningar uppvisar för budgetåret 1964/65
allmänna varuskatten med 200 milj. kr., automobilskattemedlen med 110
milj. kr. samt en för 1964/65 ny uppbördstitel Bidrag till kostnader för polisväsendet
m. m. med 154 milj. kr. Statens bruttokostnader för polisväsendet
väntas i samband med förstatligandet stiga med ca 270 milj. kr.

Den omsvängning i utvecklingen av nettoinkomsten på inkomstskattetiteln
som sålunda äger rum är främst en följd av skatteunderlagets utveckling
och den förändring som automatiskt uppkommer på inkomstskattetitelns
utgiftssida genom det tillämpade systemet för kommunalskatteulbetalningarna.
Härtill kommer effekten av de förändringar i beskattningsreglerna
som föreslås träda i kraft vid nästa budgetårsskifte.

Till grund för beräkningen av den behållna inkomsten på inkomstskaltetiteln
ligger, som angivits i det föregående, antaganden om en ökning av
lönesumman från 1962 till 1963 på mellan 7 och 8 procent och från 1963
till 1964 på 5 procent, medan för 1965 schablonmässigt räknats med en
ökning av 4 procent. Jämfört med perioden 1959—1962, då den årliga ökningen
av lönesumman uppgick till drygt 10 procent, innebär dessa antaganden
en starkt sjunkande ökningstakt. Beträffande fysiska personers inkomst
av andra förvärvskällor än tjänst beräknas ökningen till 5 procent för
1964, medan för 1965 antagits en schablonmässig ökning med 4 procent. Aktiebolagens
taxerade inkomster minskade från 1962 års till 1963 års taxering
med drygt 6 procent. För 1964 års taxering har riksrevisionsverket på

26 Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen

grundval av en enkät till större bolag, som vid 1963 års taxering svarade för
ca 3/4 av samtliga bolags taxerade inkomster, räknat med en femprocentig
ökning. För 1965 års taxering har riksrevisionsverket mot bakgrund av den
allmänna konjunkturbedömningen räknat med en motsvarande uppgång i
aktiebolagens taxerade inkomster. Denna ökning kommer givetvis att reduceras
av det förslag till särskilt investeringsavdrag som jag tidigare berört.

Avsaktningen i skatteunderlagets tillväxttakt avspeglas i första band i en
minskande ökningstakt i preliminärskatteuppbörden. Den ökning av preliminärskatteuppbörden
som vid oförändrade skatteregler av riksrevisionsverket
beräknats uppkomma vid nyss redovisade antaganden uppgår till ca
1 400 milj. kr. 1963/64 och ca 1 200 milj. kr. 1964/65, varav den preliminära
A-skatten, som i form av källskatt mycket nära följer den löpande inkomstutvecklingen,
svarar för 1 200 respektive 800 milj. kr. Mot dessa ökningar
står en uppgång på inkomstskattetitelns utgiftssida, som vid oförändrade
skatteregler kan beräknas till ca 1 800 milj. kr. 1963/64 och ca 700 milj. kr.
1964/65. Härav hänför sig inemot 1 200 milj. kr. respektive närmare 800
milj. kr. till utbetalningar av kommunalskattemedel medan den överskjutande
skatten 1963/64 ökar med ca 400 milj. kr. och 1964/65 minskar med
ca 200 milj. kr.

Den mycket stora ökningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel
1963/64 är främst en följd av systemet för dessa utbetalningar, som innebär
att skatteförskotten beräknas på senast kända taxeringsutfall, dvs. en inkomstnivå
som ligger två år tillbaka i tiden i förhållande till det aktuella
uppbördsåret. De kommunalskattemedel som ett visst år utbetalas till kommunerna
består av dels förskott beräknade som det löpande årets utdebitering
applicerad på skatteunderlaget två år tidigare, dels slutavräkningsmedel
motsvarande skillnaden mellan å ena sidan de förskott kommunerna
uppburit två år tidigare, å andra sidan det belopp som faktiskt tillkommer
dem på grundval av detta års skatteunderlag. Detta innebär att den starka
stegring i skatteunderlaget som ägde rum 1960 och 1961 resulterar i ovanligt
stora ökningar i utbetalningarna av såväl förskott som slutavräkningsmedel
1963/64. ökningen av den överskjutande skatten 1963/64 sammanhänger
främst med det överuttag av preliminärskatt som ägde rum i samband med
skattesänkningen fr. o. in. 1962 och är såtillvida en engångsföreteelse.

Genom förslaget om slopande av rätten till avdrag för folkpensionsavgifter
skulle fr. o. m. nästa budgetår, som jag tidigare nämnt, en ökning av preliminärskatteuppbörden
av ytterligare ca 350 milj. kr. uppkomma. Detta
belopp innefattar emellertid medel som senare kommer att utbetalas till
kommunerna. Andelen av kommunalskattemedel kan beräknas till ca 70
milj. kr.

Storleken av de eftersläpningar i skatteutbetalningarna till kommunerna
som uppkommer genom nyss antydda förhållanden, dvs. skillnaden mellan
den preliminära skatt som staten uppbär för kommunernas räkning och

Statsverkspropositionen år Bil. I: Finansplanen

27

de förskott som för samma tid utbetalas till kommunerna, kan för innevarande
budgetår uppskattas till 900 milj. kr. och för nästa budgetår till 825
milj. kr. Motsvarande belopp bör enligt gällande grunder i bokföringen avsättas
till budgetutjämningsfonden. Å andra sidan beräknas återföring av
tidigare avsatta medel ske med 1 100 milj. kr. respektive 1 175 milj. kr.
Man kan således räkna med en bokföringsmässig nettoåterföring på 200
milj. kr. 1963/04 och ca 350 milj. kr. 1964/65. Denna nettoåterföring, som
inte påverkar budgetens kassamässiga utfall, kan också sägas utgöra ett
mått på storleken av de belopp varmed statens utbetalningar av kommunalskattemedel
(slutavräkningsmedel plus förskott) under de två budgetåren
överstiger kommunernas beräknade andel av preliminärskatteuppbörden.

U t gifts utvecklingen

Statens totala utgifter, här definierade som driftbudgetens utgifter exkl.
avskrivningar samt investeringsanslag på kapitalbudgeten, i förekommande
fall med hänsyn tagen till förändringar av rörliga krediter, steg 1962/63
med 2,3 miljarder kr. mot 1,2 miljard kr. 1961/62. Innevarande budgetår
beräknas utgifterna öka med 1,5 miljard kr. i förhållande till utfallet
1962/63. För 1964/65 innebär budgetförslaget en ökning med 2,1 miljarder
kr. i förhållande till förnyad beräkning 1963/64. Jämväl i fråga om utgiftsutvecklingen
karakteriseras således innevarande budgetår av lägre ökningstal
än föregående och nästkommande budgetår. Denna utveckling betingas
i hög grad av de etappvisa höjningarna av tolkpensionerna 1962 och 1964.

1 syfte att översiktligt belysa utgiftsutvecklingen 1964/65 har i följande
tabell sammanställts de anslag eller nära sammanhängande grupper av anslag
som i riksstatsförslaget 1964/65 uppvisar en ökning av 50 milj. kr.
eller mera jämfört med riksstaten 1963/64. Som jämförelse redovisas också
utgiftsförändringen enligt riksstatsberäkningarna för dessa anslag under
innevarande budgetår. Betydande utgiftsökningar i riksstatsförslaget hänför
sig till folkpensionsanslaget som uppräknas med 440 milj. kr. samt
till anslaget till allmänna barnbidrag. Vidare ökar anslagen för polisväsendet
mycket kraftigt. Utgiftsökningar på i runt tal 100 milj. kr. eller mer
föreslås för det militära försvaret, investeringarna i vägar och gator, studiebidrag
in. m. samt för lån för studiesociala ändamål. Anslagsökningar
av storleksordningen från omkring 50 till 100 milj. kr. föreslås för svenskt
bistånd till u-länderna, bostadsrabatter och lån för byggande av sjukhem.
Bland utgiftsökningar av denna storleksordning innefattas också ersättning
till SJ, driftbidraget till grundskolan samt anslagen till allmänna beredskapsarbeten
in. in. samt vissa sysselsättningsskapande åtgärder för handikappade
m. fl. Betydande minskningar uppvisar å andra sidan anslagen till
kommunikationsverkens investeringar och lån för bostadsbyggande. I det
senare fallet bör observeras att den faktiska medelsförbrukningen från innevarande
till nästa budgetår beräknas öka med 110 milj. kr. För en mera

28

Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen

detaljerad redovisning av utgiftsförändringarna 1964/65 hänvisas till ett senare
avsnitt.

Riksstat

Förändring i förhållande

1963/64

till riksstaten för föregå-

ende budgetår till

1963/64

1964/65

Utvecklingsbistånd............................

177

+ 46

+ 49

Militära försvaret ............................

3 954

-f 432

+ 152

Folkpensioner...............................

3 no

+ 123

+ 440

Barnbidrag ...............................

947

- 10

+ 247

Bostadsrabatter ...........................

180

+ 30

+ 55

Lån för byggande av sjukhem..................

+ 50

Väganslagen..............................

1 268

+ 102

2+ 343

Ersättning till SJ ..................

130

_

+ 70

Kommunikationsverkens investeringar ..........

1 262

+ 104

- 99

Driftbidrag till grundskolan.................

1 090

+ 200

+ 90

Studiebidrag in. m..................

168

+ 12

+ 188

Lån för studiesociala ändamål.....

31

— 2

3+ 97

Allmänna beredskapsarbeten in. in. samt vissa sys-

selsättningsfrämjande åtgärder för handikappade

m. fl..............................

300

+ no

+ 92

Polisväsendet m. m..............

159

+ 21

+ 271

Lån för bostadsbyggande ......................

740

- 50

Summa

13 516

+ 1 168

+ 1 995

Övriga utgifter

S 397

+ 241

+ 381

Totala utgifter

21 913

+ 1409

4 2 376

1 Beräknad reservationsmedelsökning 240 milj. kr. Medelsförbrukningen beräknas öka med
(343—240 = ) 103 milj. kr.

3 Avser endast halvt budgetår.

3 Avser driftbudgetens utgifter exkl. avskrivningar och reservationsmedelsförbrukning samt
kapitalbudgetens investeringsanslag.

De totala utgifterna på driftbudgeten uppgick 1962/63 till 18 717 milj.
kr., vilket är 29 milj. kr. mindre än den preliminära utfallsberäkning som
presenterades i den reviderade finansplanen till föregående års riksdag. På
kapitalbudgeten uppgick utgifterna till 2 754 milj. kr., vilket efter avdrag
för avskrivningsmedel från riksstaten och övriga för finansieringen av kapitalbudgetutgifterna
tillgängliga medel motsvarade en nettoutgift av 813
milj. kr. mot tidigare beräknat 1 031 milj. kr. En relativt betydande avvikelse
mellan prognos och utfall redovisas för anslaget till lånefonden för bostadsbyggande.
Eftersläpningar i utbetalningen av bostadslån har förelegat
flera år och resulterat i uppbyggandet av en reservation, som vid budgetårets
slut uppgick till 322 milj. kr.

För 1963/64 kan utgifterna på driftbudgeten nu beräknas till 19 870 milj.
kr., vilket innebär en ökning med 36 milj. kr. jämfört med det tidigare beräknade
utgiftsbeloppet. Denna relativt obetydliga förändring uppkommer
som ett nettoresultat av å ena sidan tillkommande utgifter på tilläggsstater,
å andra sidan underförbrukning på vissa anslag jämfört med tidigare

29

Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen

kalkyler. På tilläggsstat I har fjolårets riksdag anvisat (i inilj. kr. oeli äskandena
på tilläggsstat II uppgår till sammanlagt 229 milj. kr. på driftbudgeten.
Av utgifterna på tilläggsstat II hänför sig huvudparten eller 190
milj. kr. till ytterligare utgifter för sysselsättningspolitiska åtgärder samt
30 milj. kr. till kostnader för svenska FN-styrkor.

1 den reviderade finansplanen till föregående års riksdag räknades med
en minskning av reservationsmedelsbehållningarna med 100 milj. kr. Detta
antagande grundades på av de anslagsförvaltande myndigheterna i april till
finansdepartementet lämnade uppgifter som angav att reservationsmedelsförbrukningen
skulle komma att uppgå till sammanlagt 237 milj. kr. I eu
senare företagen enkät har detta antagande reducerats till en beräknad
reservationsmedelsförbrukning på ca 108 milj. kr. Då erfarenheten visat, att
myndigheterna normalt har en tendens att överskatta medelsförbrukningen
finner jag mig nu böra räkna med att någon förändring av reservationsmedelsbehållningarna
totalt sett inte kommer att inträffa 1963/64. Vad beträffar
medelsförbrukningen på förslagsanslag tyder en under hösten av
finansdepartementet företagen enkät på att medelsförbrukningen skulle
hålla sig inom anvisande anslag. Då emellertid besparingar erfarenhetsmässigt
uppkommer på förslagsanslag räknar jag med en nettobesparing
på driftbudgeten om 100 milj. kr.

Medelsförbrukningen på kapitalbudgetens investeringsanslag beräknas nu
till 2 946 milj. kr. för innevarande budgetår mot tidigare beräknat 2 969 milj.
kr., varav 2 869 milj. kr. i gällande riksstat och 100 milj. kr. minskade anslagsbehållningar.
Till förfogande för investeringarnas finansiering, huvudsakligen
i form av avskrivningsmedel från riksstaten och inom fonderna,
står 1 713 milj. kr., varför medelsbehovet netto kan beräknas till 1 233 milj.
kr. mot 1 256 milj. kr. i riksstaten. På tilläggsstat I har riksdagen anvisat
66 milj. kr., varav 65 milj. kr. för markförvärv i samband med utflyttningen
av vissa förband från Järvafältet. På tilläggsstat II äskas 11 milj. kr. Å andra
sidan synes det nu finnas anledning att ändra det i den reviderade finansplanen
gjorda antagandet om en minskning av kapitalbudgetens anslagsbehållningar
med 100 milj. kr. Detta antagande grundades på en av finansdepartementet
företagen enkät till de medelsförvaltande myndigheterna, som angav
en minskning av anslagsbehållningarna med 210 milj. kr. En senare
företagen enkät visar att en betydande omsvängning i myndigheternas bedömning
av medelsförbrukningen har ägt rum. Den senare företagna enkäten
tyder på en minskning av anslagsbehållningarna med endast något
över 70 milj. kr. Mot denna bakgrund anser jag mig inte böra räkna med
att någon minskning av anslagsbehållningarna totalt sett kommer att äga
rum.

1 den reviderade finansplanen räknades med att dispositionen av rörliga
krediter för budgetåret som helhet skulle förbli oförändrad. Någon anledning
att nu ändra detta antagande synes inte föreligga.

30 Statsverkspropositionen år 196i: Bil. 1: Finansplanen

Utgifterna på driftbudgeten 196b/65 beräknas till 21 970 milj. kr. Anslagsbeloppen
upptages i riksstatsförslaget till det högre beloppet 22 170
milj. kr., beroende på att anslaget till vägunderhåll i samband med eu
övergång till kalenderårsberäkning av anslaget är beräknat att täcka ett
och ett halvt års medelsbehov. Denna höjning av anslagsanvisningen kommer
därför att medföra en ökning av reservationsmedelsbehållningen vid
utgången av budgetåret med beräknat 240 milj. kr. Å andra sidan torde eu
viss reservationsmedelsförbrukning komma att äga rum på övriga reservationsanslag,
varför den totala reservationsmedelsuppbyggnaden torde komma
att begränsas till ca 200 milj. kr. De faktiska utgifterna på driftbudgeten
1964/65 beräknas därför nu till 21 970 milj. kr. Det bör understrykas, att
detta belopp inte innefattar vare sig utgifter för en lönehöjning för statstjänstemännen
eller tillkommande utgifter på tilläggsstat. Investeringsanslagen
på kapitalbudgeten uppgår till 2 771 milj. kr. Härtill kommer en beräknad
minskning av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr., varav huvudparten
hänför sig till lånefonden för bostadsbyggande. Bruttoutgifterna
på kapitalbudgeten kan därför uppskattas till 2 871 milj. kr. Till förfogande
för investeringarnas genomförande står i form av avskrivningsmedel
från riksstaten och inom fonderna m. m. ett belopp av 1 889 milj. kr., varför
medelsbehovet på kapitalbudgeten netto kan beräknas till 982 milj. kr.

Saldoutvecklingen

Den i det föregående beskrivna inkomst- och utgiftsutvecklingen har
sammanfattats i följande tabell Totalbudgeten 1957/58 — 1964/
6 5, som också redovisar de budgetsaldon som framkommer vid den antagna
utvecklingen av inkomster och utgifter. Driftbudgeten uppvisar för
perioden 1961/62—1964/65 ett successivt sjunkande överskott från ca
2 000 milj. kr. 1961/62 till 80 milj. kr. 1964/65. Totalbudgetens saldo utvecklas
från ett överskott på drygt 500 milj. kr. 1961/62 till ett underskott
på 900 milj. kr. 1964/65. Omsvängningen i budgetläget inträffar innevarande
år då ett underskott på 500 milj. kr. kan väntas uppkomma jämfört
med föregående budgetårs överskott på drygt 300 milj. kr.

Det nu beräknade utfallet baseras på antaganden om utgifts- och inkomstförändringar
för budgetåret som helhet. Möjligheterna att successivt avstämma
det beräknade utfallet mot utvecklingen under den gångna delen
av budgetåret är starkt begränsade på grund av eftersläpningar i den statliga
bokföringen. Som underlag för ett fortlöpande studium av budgetutvecklingen
står på kort sikt endast uppgifter om statsskuldens förändringar,
som efter korrigering för förändringar i kassahållningen motsvarar totalbudgetens
saldo, samt vissa kalkyler på grundval av större huvudförvaltningars
bokföring. Enligt riksgäldskontorets bokföring var statens utgiftsöverskott
under juli—december 1963 ca 2 400 milj. kr., vilket innebär
en omsvängning i budgetförsvagande riktning från 1962 med ca 700 milj.

Totalbudgeten 1957/58—1964/65

(Milj. kr.) 1

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

1963

Enl. riks-stat

/ 64

Ny ber.

1964/65

Driftbudgeten

Inkomster ................................

12 019

12 604

13 657

16 641

18 007

19 869

20 034

20 601

22 051

Avsättning/återföring av kommunalskattemedel

(— 250)

(- 200)

(-)

(- 350)

(- 450)

(- 525)

(+ 275)

(+ 200)

(+ 350)

Utgifter..................................

12120

12 743

13 698

14 829

15 993

18 717

3 19 834

s19 870

721 970

Överskott eller underskott

* — 101

- 139

- 41

+ 1 812

+ 2 014

+ 1152

+ 200

+ 731

+ 81

Kapitalbudgeten

>2 871

Investeringsanslag..........................

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

2 510

2 441

2 675

2 526

2 693

2 754

*2 969

•2 946

medel ..................................

- 1 306

- 869

- 998

- 1 134

- 1 274

- 1 941

— 1 713

— 1 713

— 1 889

Återstående medelsbehov

1204

1572

1677

1392

1419

813

1256

1233

982

Rörliga krediter

ökad (—) resp. minskad (+) disposition......

+ 25

+ 242

- 91

- 39

- 68

- 12

Totalbudgetens saldo

•—1135

3- 1428

3- 1632

+ 381

+ 527

+ 327

- 1056

- 502

- 901

Anm. Då''avsättning till (—) och återföring från ( + ) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig
utgift resp. inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.

1 Under detta år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken med 100 milj. kr. (se motsvarande tabell i
finansplanen för budgetåret 1958/59).

3 Även inkluderat medel för fondering av sjukkassorna tillkommande arbetsgivarbidrag; 1957/58: 45 milj. kr., 1958/59: 41 milj. kr., 1959/60: 177
milj. kr.

3 Därav riksstat 19 734 milj. kr. och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 milj. kr.

4 Därav riksstat 2 869 milj. kr. och beräknad minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.

5 Därav riksstat 19 734 milj. kr., tilläggsstater 236 milj. kr. och besparingar på förslagsanslag 100 milj. kr.

• Därav riksstat 2 869 milj. kr. och tillägsstater 77 milj. kr.

7 Därav riksstatsförslag 22 170 milj. kr. och ökning av reservationsmedelsbehållningarna 200 milj. kr.

8 Därav riksstatsförslag 2 771 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr. w

Statsverkspropositionen år 1004: Bil. 1: Finansplanen

32 Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen

kr. Under budgetårets första kvartal gav totalbudgeten ett något större
överskott än 1962/63. Under oktober—december blev utgiftsöverskottet däremot
ca 850 milj. kr. större än i oktober—december 1962. Antagandet om
en omsvängning i budgetsituationen från 1962/63 till 1963/64 bestyrks sålunda
av utvecklingen under budgetårets första sex månader. Vissa andra företagna
kalkyler baseras på utgiftsutvecklingen för större huvudförvaltningar
under budgetårets fyra första månader samt prognoser för utgiftsutvecklingen
under återstoden av budgetåret. Även dessa beräkningar tyder
på att budgetunderskottet 1963/64 skulle komma att uppgå till ungefär det
belopp som här angivits, dvs. 500 milj. kr.

Budgetutvecklingen 1964/65 är givetvis svår att överblicka. Ovissheten
om storleken av skatteunderlagets tillväxt innevarande år gör inkomstberäkningen
speciellt osäker. Vid bedömningen av budgetsaldots utveckling
måste hänsyn tas till att utgiftsbeloppen för 1963/64 och 1964/65 inte innefattar
lönehöjningar för de statsanställda 1964 och 1965. Varje procents
lönehöjning kan beräknas medföra en mer utgift för staten av minst 70
milj. kr. Slutligen bör understrykas att hänsyn till eventuella tilläggsstater
inte kunnat tas vid beräkningen för 1964/65.

Riksstalsförslagets utgifter

I följande avsnitt lämnas en koncentrerad redogörelse för förändringarna
i riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65 i jämförelse med riksstaten för
innevarande budgetår i vad avser dels driftbudgetens olika huvudtitlar och
dels kapitalbudgeten.

I förevarande sammanhang må erinras om att varje huvudtitel inleds med
en relativt omfattande översikt över utgiftsutvecklingen under såväl driftsom
kapitalbudgeten. För vidare upplysningar torde få hänvisas till dessa
översikter. Utgiftsförändringarna sammanfattas i följande tabell.

För justitiedepartementets verksamhetsområde bestäms utgifterna till
största delen av anslagen till domstolar och kriminalvård. Den totala utgiftsökningen
å driftbudgeten uppgår till 23,3 milj. kr. För domstolsväsendet
föreslås en uppräkning med 3,8 milj. kr. främst för vissa personalförstärkningar
vid häradsrätterna. I fråga om kriminalvården begärs anslagsökningar
med 16,0 milj. kr. för fortsatt upprustning av hela vårdområdet.
Särskilt kan nämnas förslag om ändrad och utökad organisation för arbetsdriften,
personal för den nya centralanstalten i Kumla samt förstärkning av
bevakningspersonalen vid vissa anstalter. Förslag framläggs till lokal organisation
för de övervakningsnämnder, som efter brottsbalkens ikraftträdande
skall handha ledningen av kriminalvården i frihet, samt till fortsatt utbyggnad
av skyddskonsulentorganisationen.

Under kapitalbudgeten föreslås investeringsanslag om sammanlagt 21,8

Statsverkspropositionen år 196b: Bil. 1: Finansplanen

33

Driftbudgeten

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ............

II. Justitiedepartementet....................

III. Utrikesdepartementet....................

IV. Försvarsdepartementet ..................

V. Socialdepartementet ....................

VI. Kommunikationsdepartementet............

VII. Finansdepartementet....................

VIII. Ecklesiastikdepartementet................

IX. Jordbruksdepartementet..................

X. Handelsdepartementet....................

XI. Inrikesdepartementet....................

XII. Civildepartementet ......................

XIII. Oförutsedda utgifter ....................

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.............

Summa

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ..................

II. Luftfartsfonden ..........................

III. Riksgäldsfonden ..........................

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar......

V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför luster

..................................

Summa

Totalt för utgifterna å driftbudgeten

Kapitalbudgeten

Statens affärsverksfonder ......................

Luftfartsfonden ..............................

Statens allmänna fastighetsfond ................

Försvarets fonder ............................

Statens utlåningsfonder........................

Fonden för låneunderstöd......................

Fonden för statens aktier......................

Fonden för förlag till statsverket................

Diverse kapitalfonder..........................

Summa

Anslag „
1963/64
milj. kr.

Förslag
1964/65
milj. kr.

Förändring
milj. kr.

5,5

5,7

+

0,2

194,0

217,3

+

23,3

184,4

213,8

+

29,4

3 654,6

3 806,0

+

151,4

5 603,8

6 482,4

+

878,6

1 702,3

2 230,3

+

528,0

1 024,7

1 097,4

+

72,7

2 748,5

3 182,0

+

433,5

614,0

631,7

+

17,7

259,0

266,6

+

7,6

1 273,7

1 667,2

+

393,5

879,8

869,7

10,1

1,0

1,0

36,1

36,6

+

0,5

18181,4

20 707,7

+

2 526,3

50,0

_

50,0

12,3

10,5

1,8

800,0

800,0

689,4

650,9

38,5

1,0

1,0

1552,7

1462,4

90,3

19 734,1

22 170,2

+

2 436,1

1 207,3

1 114,1

_

93,2

7,5

4,0

3,5

259,8

187,1

72,7

297,4

298,3

+

0,9

804,7

854,1

+

49,4

173,2

214,5

+

41,3

0,5

0,5

41,9

41,9

77,0

56,8

20,2

2 869,3

2 770,8

-

98,5

milj. kr. Medel beräknas till den pågående byggnadsverksamheten, bl. a. vid
centralanstalterna Hall och Kumla, anstalten Skänninge samt till anstalter
för korttidsbehandling i samband med skyddstillsyn.

Medelsanvisningen under utrikesdepartementets verksamhetsområde beräknas
öka med 29,4 milj. kr. Huvuddelen av ökningen eller 25 milj. kr.
hänför sig till utrikesdepartementets del av den fortsatta utvidgningen av
det bistånd, som lämnas till u-länderna. Anslagen för bidrag till internationella
organisationer beräknas minska med omkring 4,4 milj. kr., medan övriga
anslag föreslås höjda med sammanlagt 8,8 milj. kr., resulterande i en

3 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 1. Bil. 1

34 Statsverkspropositionen år 196*1: Bil. 1: Finansplanen

total ökning av anslagsbehovet exklusive utvecklingsbistånd med omkring
4,4 milj. kr. Anslagshöjningarna är till större delen beroende av allmän
kostnadsstegring samt av en fortsatt utbyggnad och stabilisering av upplysningsverksamheten.

Utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde utgör enligt
förslaget 4 105,9 milj. kr., innebärande en ökning med 151,8 milj. kr. Denna
ökning har framräknats efter de grunder som gäller enligt 1963 års försvarsbeslut.
Utgångspunkten har alltså varit det belopp, 3 780,8 milj. kr.,
som bestämts på grundval av försvarsbeslutet. Detta basbelopp har räknats
upp med 2,5 % för teknisk utveckling, vilket innebär 94,5 milj. kr., med

87.3 milj. kr. för pris- och löneförändringar samt med 1,2 milj. kr. för vissa
ändringar i fråga om krigsmaktens uppgifter. Förändringar i fråga om objekt
utanför den militära ramen föranleder slutligen en nettominskning med
31,2 milj. kr.

Utgifterna i absoluta belopp utom ramen för det militära försvaret är
sammanlagt 142,2 milj. kr. Av nämnda belopp utgör 9,0 milj. kr. priskompensation
på kapitalbudgeten för budgetåret 1962/63 och 5 milj. kr. till
fortsatt utbyggnad av intendenturförrådet i Filipstad. Härtill kommer prisregleringsanslag
med preliminärt oförändrat 100 milj. kr. samt på flygtekniska
försöksanstalten 11,2 milj. kr. och på investeringar i försvarets fabriksfond
17,0 milj. kr.

Av utgifterna hänför sig enligt förslaget 3 806,0 milj. kr. till driftbudgeten
och 299,9 milj. kr. till kapitalbudgeten.

Budgetförslaget har utarbetats på grundval av 1963 års överenskommelse
i försvarsfrågan. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att de organisationsbestämmande
anslagen till anskaffning av tygmateriel skall kunna utvecklas
efter de ar 1963 fastställda planerna. Betydande anslagshöjningar
föreslås i enlighet härmed. Ökningarna uppgår för arméns tygmaterielanslag
till 27,8 milj. kr., för marinens vapenmaterielanslag till 19,0 milj. kr.
och för anslaget till flygmateriel till 15,8 milj. kr. För marinens fartygsbyggnader
m. m. föreslås en minskning med 11 milj. kr., vilket också står i överensstämmelse
med fastställd plan. Det har vidare ansetts erforderligt med
kraftiga ökningar av anslagen för underhåll av tygmateriel. En ökning på

20.4 milj. kr. föreslås sålunda för drift och underhåll av flygmateriel m. m.,
medan ökningar på 7,0 och 5,4 milj. kr. föreslås för arméns anslag till underhåll
av tygmateriel m. m. respektive marinens anslag till underhåll av
fartyg m. in. Slutligen bör nämnas, att anslagen till ersättningar till försvarets
fastighetsfond preliminärt uppräknats med 16,0 milj. kr.

Inom socialdepartementets verksamhetsområde ökar anslagen på driftbudgeten
med 879 milj. kr. till 6 482 milj. kr. Av denna kostnadsökning avser
687 milj. kr. folkpensioner och allmänna barnbidrag.

En standardhöjning av folkpensionerna föreslås genomförd den 1 juli
1964 med 300 kr. för ensam pensionär och med 450 kr. för ett pensionärs -

35

Statsverkspropositionen år 1964: Bil. 1: Finansplanen

par. Tillsammans med vissa andra reformer inom folkpensioneringen beräknas
standardhöjningen medföra en kostnadsökning av 290 milj. kr. Därtill
kommer kostnadsökningar med 150 milj. kr. till följd av ökat antal pensionärer
m. in. och det indcxtillägg som tillkommit under föregående år. Folkpensionsanslaget
ökar alltså med sammanlagt 440 milj. kr. och kommer
därigenom alt uppgå till 3 550 milj. kr.

De allmänna barnbidragen föreslås höjda från 550 kr. till 700 kr. Den förstärkning
av familj estödet, som därmed genomföres redan från den 1 juli
1964, medför en höjning av barnbidragsanslaget med 247 milj. kr. jämfört
med anslaget för innevarande budgetår.

De vid förra årets riksdag beslutade förbättringarna i fråga om familjebostadsbidragen
fr. o. m. den 1 januari 1964 beräknas för nästa budgetår
medföra en höjning av anslaget till bostadsrabatter med 55 milj. kr. Det ökade
stödet till daghem och fritidshem slår också helt igenom på anslagen för
nästa budgetår. De beräknas då öka från 16 till 25 milj. kr. Anslaget till bidrag
till sjukförsäkringen ökar vid tillämpning av nu gällande grunder med