Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

1

Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa organisations-
och anslagsfrågor rörande försvaret; given Stockholms
slott den 11 mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till 1964 års riksdagsbeslut (prop. 1964: 109, SU 189, rskr
362) angående totalförsvarets regionala ledning läggs i propositionen fram
förslag till organisation m. m. av militärområdesstaber och vissa andra regionala
staber inom krigsmakten. På grundval av vissa utredningar m. m.
föreslås vidare omorganisation av tyg- och intendenturtjänsten samt fortifikations-
och byggnadsförvaltningen i regional instans. Slutligen redovisas
förslag till organisation m. m. av förvaltningsverksamheten vid örlogsbaser.

I propositionen läggs också fram slutliga förslag beträffande vissa anslag
under fjärde huvudtiteln som i prop. 1966: 1 (bil. 6) tagits upp med
beräknade belopp. För budgetåret 1966/67 begärs anslag om sammanlagt
706 882 000 kr. Huvuddelen av de begärda medlen hänför sig till försvarsgrenarnas
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 110

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

n

&

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
11 mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,
Gustafsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisationsGch
anslagsfrågor rörande försvaret samt anför.

Efter förslag i prop. 1964: 109 (SU 189, rskr 362) fastställde riksdagen
riktlinjer för ny organisation fr. o. m. den 1 oktober 1966 av totalförsvarets
regionala ledning. Sedermera uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att
i samråd med statskontoret göra upp förslag till personalorganisation i fred
för de i den nya regionala ledningen ingående militärområdes- och örlogsbasstaberna
m. m. överbefälhavaren har numera överlämnat förslag i ämnet.
Vidare har inkommit förslag från försvarets intendenturverk och arméförvaltningen
till intendenturtjänstens resp. tygtjänstens regionala ledning
samt från 1964 års fortifikationsutredning till fortifikations- och byggnadsförvaltningens
ledning och organisation i regional instans (Stencil Fö
1965: 4). I avvaktan på att beredningen av dessa förslag skulle kunna avslutas
togs försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag, militärområdesstabernas
avlönings- och omkostnadsanslag samt avlöningsanslagen för försvarets
intendenturverks och arméförvaltningens anstalter upp med beräknade
belopp i prop. 1966: 1 (bil. 6).

Militära rationaliseringsutredningens förslag i betänkandet Rationaliseringsverksamheten
i det militära försvaret (Stencil Fö 1965: 7) förutsattes
i prop. 1966: 1 (bil. 6) påverka beräkningen av medelsbehovet för budgetåret
1966/67 under anslaget Rationaliseringsförsök. Anslaget fördes därför
upp endast med ett beräknat belopp.

Utredningen rörande organisationen av krigsmaktens tygförvaltning i
central instans har överlämnat betänkandet Tygförvaltningens centrala organisation
(Stencil Fö 1965: 6). I avvaktan på de förslag som beredningen

3

Kungi. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

av ärendet skulle kunna föranleda fördes anslagen till förvaltningsdirektionens
verksamhet i prop. 1966: 1 (bil. 6) upp med beräknade belopp.

I prop. 1966: 1 (bil. 6) fördes även anslaget Vissa signalförbindelser m. m.
upp med beräknat belopp.

Jag anhåller att nu få anmäla dessa frågor.

Krigsmaktens regionala ledning m. m.

I. Inledning

Genom 1964 års riksdagsbeslut angående totalförsvarets regionala ledning
(prop. 1964: 109, SU 189, rskr 362) fastställdes riktlinjerna för totalförsvarets
regionala ledningsorganisation i huvudsaklig överensstämmelse
med 1960 års försvarsledningsutrednings förslag (SOU 1963:65). Beslutet
avsåg — förutom ställningstaganden i fråga om den regionala indelningen,
fördelning av ansvar och befogenheter mellan berörda militära ledningsorgan
och förläggningsorter för dessa — även ett godkännande av riktlinjerna
för organisationen i fred av militärområdesstaber m. m. Vid anmälan
av frågan om ändrad organisation för den regionala ledningen inom
krigsmakten framhöll jag, att förslag om att inrätta tjänster för chefer
och stabspersonal borde underställas riksdagen först när underlag erhållits
för att framlägga förslag om personaluppsättningen vid staberna i sin helhet.
Vissa frågor rörande den nya organisationen, såsom ledningen av fortifikations-
och byggnadsförvaltningen samt personal tjänsten på regional
nivå liksom förhållandet mellan ledningsorganen på Gotland borde ytterligare
prövas, innan förslag om personalorganisation underställdes riksdagen.
1964 års beslut innebar således inte något ställningstagande till stabernas
detalj organisation. Jag förordade emellertid att militärområdesstaberna
under en prövotid i allt väsentligt skulle organiseras på sätt som framgår
av de till prop. 1964: 109 fogade bilagorna 9—14. I detta sammanhang
framhölls att organisationen i huvudsak måste byggas upp inom ramen för
de personalstyrkor som f. n. är avsedda för tjänstgöring i regionala staber
och att den lämpligaste lösningen av personalfrågan borde vara att genomföra
en begränsad ökning av antalet arvodesbefattningar för pensionerade
officerare. Det förutsattes att behovet av biträdespersonal i militärområdesstaberna
— i vidsträckt mening — skulle komma att visa sig mindre än den
sammanlagda uppsättningen av sådan personal i nuvarande högre regionala
staber.

Statsutskottet underströk betydelsen av att de regionala myndigheternas
inre organisation får en sådan utformning, att de betydande uppgifter som
åläggs militärbefälbavarna kan lösas på ett tillfredsställande sätt. Utskottet
fann det angeläget att en befattningshavare inom militärområdesstaben
särskilt ägnar sig åt arméns utbildningsfrågor. Utskottet förutsatte att be -

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

fattningen som chef för armésektion eller motsvarande i regel skall uppehållas
av officer med god erfarenhet av trupptjänst även i förbandschefs
ställning. Frågan om den närmare sammansättningen av militärområdesstaberna
fann utskottet svår att bedöma, inte minst med hänsyn till den
ringa erfarenhet som finns beträffande integrerad verksamhet på regional
nivå. Eftersom det förutsatts att militärområdesstabernas organisation skall
prövas under en övergångstid av ett par år, innan definitivt beslut fattas
rörande deras inre organisation, fanns enligt utskottet tid att dessförinnan
pröva och överväga vunna erfarenheter. Utskottet förutsatte att under detta
provisorium sådana organisations- och personalåtgärder inte vidtas, som på
ett bindande sätt omöjliggör ett framtida hänsynstagande till och utnyttjande
av dessa erfarenheter. Dessa uttalanden av utskottet godkändes av
riksdagen.

Kungl. Maj:t har därefter uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd
med statskontoret dels göra upp förslag till personalorganisation för de i
den regionala ledningen ingående militärområdes- och örlogsbasstaberna,
dels utreda frågan om militärbefälhavarnas uppgifter på personalområdet,
dels utreda spörsmålen om förstärkning av Gotlands militärkommandostah
och om Gotlands kustartilleriförsvars ställning i förhållande till militärkommandochefen,
dels slutligen under medverkan av försvarets civilförvaltning
utreda frågan om särskild kassaavdelning vid militärområdesstaberna.

För att erhålla underlag för att bedöma hur ledningen av förvaltningstjänsten
bör ordnas på regional nivå har Kungl. Maj :t bemyndigat arméförvaltningen,
försvarets intendenturverk och försvarets civilförvaltning
att inom sina ansvarsområden bedriva försöksverksamhet. Med stöd av
Kungl. Maj :ts medgivande har jag vidare tillkallat en särskild utredning,
1964 års fortifikationsutredning1, för att utreda frågan om fortifikationsoch
byggnadsförvaltningens ledning på regional nivå.

överbefälhavaren har den 29 september och den 13 december 1965 i
samråd med statskontoret kommit in med begärda utredningar och förslag.
Den 30 september 1965 har överbefälhavaren vidare med eget yttrande ingett
rapporter från arméförvaltningen, försvarets intendenturverk och försvarets
civilförvaltning om den bedrivna försöksverksamheten inom förvaltningsgrenarna.
1964 års fortifikationsutredning har den 19 augusti 1965 avgett
betänkandet Fortifikations- och byggnadsförvaltningens ledning och
organisation i regional instans m. m. (Stencil Fö 1965: 4). Efter remiss har
yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavareh -— efter hörande
av försvarsgrenscheferna —- försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen,
försvarets intendenturverk, byggnadsstyrelsen, statskontoret,
1964 års försvarskostnadsutredning, Försvarets civila personals förbund
(FCPF), Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Sveriges Akademikers

Riksdagsman Gösta Bohman

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 dr 1966

Centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisations
statstjänstemannasektion (TCO-S).

Efter förslag i prop. 1965: 155 har 1965 års höstriksdag beslutat om inrättande
av de högsta tjänsterna som fr. o. m. den 1 oktober 1966 skall ingå
i den regionala organisationen, nämligen tjänster för sex militärbefälhavare,
sex chefer för militärområdesstaber, tre souschefer, fem chefer för armésektion
och tre chefer för flygsektion vid militärområdesstaber samt två
chefer för örlogsbaser och chef för Gotlands militärkommando.

Med yttranden den 15 november och den 22 december 1965 har slutligen
överbefälhavaren överlämnat av chefen för marinen på grundval av statskontorets
undersökningar utarbetade förslag till organisation av Ostkustens
örlogsbas m. m. resp. Västkustens örlogsbas m. m. Vid utarbetandet av dessa
förslag har samråd ägt rum med vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter
och personalorganisationer.

II. Innebörden ar 1964 års beslut om krigsmaktens ledning i regional instans m. m.

Enligt hittills gällande ordning är riket i militärterritoriellt hänseende
indelat i sju militärområden, vart och ett under ledning av en militärbefälhavare
med stab — militärbefälsstab. Militärbefälsstaberna är f. n. förlagda
till Kristianstad, Östersund, Skövde, Strängnäs, Karlstad, Boden och Visby.
Militärområdena på fastlandet indelas i sin tur i försvarsområden. Områdena
utanför rikets kuster är för den sjöoperativa verksamheten uppdelade
på fyra marinkommandon under ledning av marinkommandochefer
med staber — marinkommandostaber —- som är förlagda till Karlskrona,
Göteborg, Stockholm och Härnösand. Marinkommandonas operationsområden
är i visst hänseende uppdelade på marina bevakningsområden. Under
marinkommandochef lyder i sjöoperativt hänseende bl. a. chef för kustartilleriförsvar.
Chefen för Norrlands kustartilleriförsvar är tillika chef för
marinkommando Nord. I luftoperativt hänseende är landet med utanför liggande
havsområden indelat i tre eskaderområden under ledning av flygeskaderchefer
med staber — flygeskaderstaber. Eskaderstaberna är förlagda
till Ängelholm, Barkarby och Luleå. Eskaderområdena är i sin tur uppdelade
i luftförsvarssektorer. Ytterligare en eskaderchef med stab finns för ledning
av attackflottiljerna. Denna eskader benämns första flygeskadern. Eskaderstaben
är förlagd till Göteborg.

Cheferna för militärområden, marinkommandon och eskaderområden hänförs
till den högre regionala ledningsnivån och lyder liksom chefen for
attackeskadern i operativt hänseende direkt under överbefälhavaren. Till
den lägre regionala nivån hänförs chefer för försvarsområden, kustartilleriförsvar,
marina bevakningsområden och luftförsvarssektorer. Dessa chefer
är underställda resp. militärbefälhavare, marinkommandochef och eskaderchef.

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Till flertalet av militärbefälhavarnas omedelbara förfogande står en ställföreträdande
militärbefälhavare. Militärbefälsstaben är under stabschefen
indelad i en operativ sektion, en underhållssektion, en utbildnings- och personalsektion
samt en fortifikationssektion ävensom säkerhetsavdelning och
expedition. I underhållssektionen är inordnade bl. a. en tygavdelning, en
intendenturavdelning och en sjukvårdsavdelning. Cheferna för dessa avdelningar
är liksom chefen för fortifikationssektionen förvaltningsgrenschefer
och lyder i denna egenskap direkt under militärbefälhavaren, som är regional
förvaltningsmyndighet. Marinkommandostaben består av en operativ, en
underhålls- samt en personal- och utbildningssektion, en sjöfartsavdelning
och en expedition, alla underställda stabschefen. Marinkommandonas förvaltningar
är antingen underställda marinkommandochefen eller central
förvaltningsmyndighet och bildar utom vid marinkommando Syd egna förvaltningsmyndigheter.
Till varje eskaderchefs omedelbara förfogande står en

ställföreträdande eskaderchef. Flygeskaderstaben indelas i två sektioner__

en för operativa ärenden m. m. och en för bas- och underhållstjänst.

1964 års beslut angående krigsmaktens regionala ledning innebär, att
verksamheten på högre regional nivå skall ledas av en militär chef — militäi
befälhavaren. Nuvarande uppdelning på militärområden, marinkommandon
och eskaderområden upphör och ersätts med en för samtliga försvarsgrenar
gemensam indelning i sex områden, benämnda militärområden, nämligen
Södra, östra och Västra militärområdena samt Bergslagens, Nedre
Norrlands och Övre Norrlands militärområden.

Militärbefälhavaren skall i krig under överbefälhavaren utöva operativ
ledning inom militärområdet. I fråga om luftoperativ verksamhet ges vissa
militärbefälhavare efter gällande krigsplanläggning anpassade skyldigheter
och befogenheter gentemot andra militärbefälhavare.

I fred skall militärbefälhavaren under vederbörande central myndighet
ha uppgifter i fråga om operativt krigsförberedelsearbete, förbandsproduktion
och förvaltning. Militärbefälhavaren skall i krig och fred biträdas av
en allsidigt sammansatt stab — benämnd militärområdesstab — som skall
ersatta nuvarande militärbefäls- och flygeskaderstaber samt delvis även nuvarande
marinkommandostaber. De ledande befattningarna inom militärområdesstaberna
skall tillsättas oberoende av försvarsgrenstillhörighet. Militarområdesstaberna
skall i fred vara förlagda till Kristianstad (Södra militärområdet),
Strängnäs (östra militärområdet), Skövde (Västra militärområdet),
Karlstad (Bergslagens militärområde), Östersund (Nedre Norrlands
militärområde) och Boden (övre Norrlands militärområde).

Även ledningen av första flygeskadern — attackeskadern — som består
av F6 (Karlsborg), F7 (Såtenäs), F 15 (Söderhamn) och F 17 (Kallinge)
påverkas i viss utsträckning av den beslutade omorganisationen.

For vissa av de uppgifter som nu åvilar marinkommandochef tillkommer
orlogsbaser med stab och förvaltningar, örlogsbaser skall i fred finnas i
Södra, östra och Västra militärområdena och benämnas Sydkustens, Ost -

7

Kungl. i\Iaj:ts proposition nr 110 år 1966

kustens resp. Västkustens örlogsbas. På örlogsbaschef ankommande uppgifter
i Nedre Norrlands militärområde skall fullgöras av chefen for Norrlands
kustartilleriförsvar med biträde av ett mindre antal officerare ur flottan.
Sydkustens och Ostkustens örlogsbasstaber skall vara förlagda i Karlskrona
och Muskö. Den slutliga förläggningen av Västkustens örlogsbasstab
är beroende av den framtida dispositionen av de marina anläggningarna
på Nya varvet i Göteborg. En mindre del av örlogsbasstaben vid
Ostkustens örlogsbas har förutsatts kunna förläggas till annan ort. Örlogsbaschefernas
arbetsuppgifter har förutsatts variera något mellan de olika
baserna, dock mindre i fred än i krig. örlogsbaschefen är underställd
militärbefälhavaren, örlogsbaschefen skall i fråga om operativt kngsförberedelsearbete
enligt militärbefälhavarens order främst förbereda sjostridskrafternas
bas- och underhållstjänst m. m. I fråga om förbandsproduktionen
skall örlogsbaschefen vara mobiliseringsmyndighet för flottans
förband samt svara för frivilligutbildning m. m. I fråga om utbildning som
inte är av operativ karaktär skall örlogsbaschef lyda direkt under chefen
för marinen. Chef för örlogsskola skall vara underställd örlogsbaschefen
men i fråga om centralt organiserad utbildning lyda direkt under chefen for
marinen, örlogsbaschefen skall slutligen vara lokal förvaltningsmyndighet.

Gotland skall ingå i östra militärområdet och hänförs således till den
lägre regionala ledningsnivån. Ledningsorganisationen för Gotland, benämnd
Gotlands militärkommandostab, ges dock en i förhållande till försvarsområdena
avvikande utformning. Militärkommandochefen lyder i vissa hanseenden
direkt under central myndighet.

I prop. 1964: 109 anfördes att förvaltningen är en viktig stödfunktion
till förbandsproduktionen och att den har en betydelsefull uppgift åven i det
operativa krigsförberedelsearbetet. Militärbefälhavaren skall därför i princip
utöva ledningen av och uppsikten över förvaltningen inom sitt område.
Hans ledning bör dock begränsas till att — inom ramen för centralt utfärdade
föreskrifter — planlägga, reglera och kontrollera samt utfärda order,
direktiv och anvisningar för den verkställande och utövande förvaltningsverksamheten
inom militärområdet. Denna senare verksamhet bör således

_bortsett från vad som avser militäroinrådesstabens egen verksamhet —

fullgöras vid särskilda från staben fristående förvaltningsorgan och av militärbefälhavaren
underställda chefer för förband etc. I militarområdesstaben
bör ingå förvaltningsgrenschefer medan huvuddelen av den för forvaltningsverksamlieten
erforderliga personalen bör organiseras i särskilda
förvaltningsenheter under militärbefälhavaren. Efter denna princip har den
av arméförvaltningen, försvarets intendenturverk och försvarets civilförvaltning
bedrivna försöksverksamheten anordnats. Inom mannforvaltningens,
flygförvaltningens och försvarets sjukvårdsstyrelses förvaltningsområden
lyder t. v. de lokala förvaltningsmyndigheterna direkt under de centrala
ämbetsverken.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

III. överbefälhavarens förslag rörande militäromridesstaberna

ö\ erbefälhavarens förslag rörande militärområdesstabernas organisation
bygger med vissa smärre avvikelser på de riktlinjer för ansvars- och uppgiftsfördelningen,
som godkänts av 1964 års riksdag. Avvikelserna berör
främst ansvarsfördelningen i luftoperativt hänseende mellan militärbefälhavarna
för Nedre Norrlands och övre Norrlands militärområden samt militärbefälhavarnas
uppgifter på förvaltningsområdet.

Enligt riksdagens beslut skall F 4 (Östersund) vara underställd befälhavaren
för Nedre Norrlands militärområde men lyda under befälhavaren
för övre Norrlands militärområde i fråga om utbildning och övningar samt
därmed sammanhängande personaltjänst. Överbefälhavaren anser att bristen
på aktiva flygofficerare f. n. inte medger en sådan ansvarsfördelning. Han
föreslår därför att F 4 övergångsvis helt underställs befälhavaren för övre
Norrlands militärområde, som t. v. ges ansvar även för planläggning av jaktförsvar
samt stndslednings- och bastjänst även inom Nedre Norrlands militärområde.

Under hänvisning till resultatet av de försök på förvaltningsområdet som
inledningsvis omnämnts föreslår överbefälhavaren, att militärbefälhavarna
i fråga om förvaltning får vissa uppgifter utöver dem som angetts av försvarsledningsutredningen.
Således förutsätts vissa förvaltningsuppgifter
decentraliseras till militärbefälhavarna från de centrala ämbetsverken. Till
följd harav krävs enligt överbefälhavaren att militärbefälhavarna får något
ökade ledningsresurser.

Beträffande personalbehovet framhåller överbefälhavaren att arbetet med
att ta fram underlaget till hans personalförslag bekräftat den uppfattning
han tidigare framfört i yttrande över försvarsledningsutredningens betänkande,
nämligen att i militärområdesstaberna bör ingå tjänster för ett något
större antal officerare än vad utredningen föreslagit. Överbefälhavaren anser
att erforderlig hänsyn inte har tagits till de angelägna behov av personal
för militärbefäls-, marinkommando- och flygeskaderstaber, som under en
följd av år inte tillgodosetts i avvaktan på beslutet om den nya regionala
ledningen. Överbefälhavarens förslag till personalorganisation innebär därför
i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag en utökning med
21 tjänster för officerare på aktiv stat och 13 tjänster för pensionsavgångna
officerare. Dessa ökningar betingas i fråga om aktiva officerare främst av
militärbefälhavarnas ökade uppgifter på förvaltningsområdet. Även tjänsterna
för underofficerare, underbefäl samt civilmilitär och civil personal

beträffande vilka personalgrupper försvarsledningsutredningen inte har
framlagt förslag — föreslås öka i förhållande till nuvarande personaluppsättning
vid de högre regionala staberna, överbefälhavaren anför att han
med hänsyn till de vakanser, som f. n. finns inom alla försvarsgrenar och
till att ledningsorganen inte bör gynnas på bekostnad av truppförbanden, i
sina förslag för budgetåret 1966/67 har tagit upp endast de tjänster som det

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

bedömts vara möjligt att nu besätta. Härutöver redovisas i förslaget ett antal
tjänster för främst officerare och underofficerare, som bör tillkomma i
takt med att vakansläget förbättras. Antalet befattningar som kan besättas
oberoende av försvarsgren kan enligt överbefälhavaren i viss utsträckning
ökas i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag.

överbefälhavaren framhåller att de uppgifter inom förvaltningsområdet
som militärbefälhavaren föreslås få ökar behovet av biträdespersonal. Tillgång
på biträdespersonal anses vara ett villkor för att övrig personal skall
kunna avlastas rutinuppgifter, vilket han bedömer erforderligt och angeläget
för att hålla nere behovet av arbetsledande personal.

I fråga om stabernas inre organisation framhåller överbefälhavaren att
försök bör göras såväl med olika indelning inom arbetsenheterna som med
olika uppgiftsfördelning mellan dessa.

I det följande redogörs — förutom för huvudgrupperna av de ärenden som
föreslås handläggas vid resp. arbetsenheter — främst för sådana organisationsfrågor,
i vilka överbefälhavaren har anmält en uppfattning som avviker
från riktlinjerna i 1964 års beslut. I redogörelsen görs per sonal jämförelsen
i fråga om officerare med försvarsledningsutredningens förslag, om inte
annat sägs.

överbefälhavarens förslag rörande militärområdesstabernas organisation
framgår översiktligt av följande tablå.

Stabschef

Souschet1

C/i

»
er

tn

O*
re

G?

5’

OQ

1 Södra och Östra militärområdena samt Nedre Norrlands militärområde
* Södra och Östra militärområdena samt övre Norrlands millitärområde

Förslaget innebär, såsom närmare belyses i det följande, vissa ändringar
i förhållande till det förslag som lades fram i prop. 1964: 109. En sektion —
sektion IV — har utgått och chefsexpeditionen har ersatts av en stabsavdelning.

Sektion 1 (operativa sektionen)

Inom sektion 1 skall enligt överbefälhavarens förslag handläggas ärenden
angående operativ verksamhet, underrättelse-, säkerhets-, väder- och sam1*
— nihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 110

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

bandstjänst, fältarbeten samt viss förbandsproducerande verksamhet för
marinen. Sektionen föreslås indelas i sju avdelningar — en markoperativ, en
luftoperativ och en sjöoperativ avdelning, en underrättelse- och säkerhetsavdelning,
en sambandsavdelning, en fältarbetsavdelning samt en väderavdelning.
Den av försvarsledningsutredningen föreslagna säkerhetssektionen
(sektion IV) föreslås utgå och dess uppgifter föras över till sektion 1.
Härigenom anses bättre betingelser skapas för att handlägga vissa med varandra
sammanhängande underrättelse- och säkerhetsärenden, varjämte personalbesparingar
blir möjliga, överbefälhavaren bedömer det vara mest rationellt
att alla sambandsärenden handläggs vid sambandsavdelningarna, således
även sådan för flygvapnet speciell sambandstjänst som försvarsledningsutredningen
förutsatte skulle handläggas inom flygsektionerna. Förslaget
medför i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag att viss
personal förs över från flygsektionerna till sambandsavdelningarna. Väderavdelning
föreslås t. v. tillkomma endast i östra militärområdesstaben.
Avdelningen skall leda vädertjänsten inom militärområdet och lämna fackmässigt
biträde i meteorologiska frågor. Behov av väderavdelningar förutses
för samtliga militärområdesstaber men avdelningarna anses inte böra tillföras
staberna utan föregående försök, som således avses bedrivas vid
östra militärområdesstaben. Personalbehovet härför föreslås tillgodoses genom
kommendering.

Överbefälhavarens förslag rörande personaluppsättningen vid militärområdesstabernas
sektion 1 omfattar sammanlagt 79 officerare på aktiv stat
och 17 officerare i arvodestjänst. Detta är i förhållande till vad försvarsledningsutredningen
föreslog en ökning med åtta officerare på aktiv stat
och lika många officerare i arvodestjänst, överbefälhavaren föreslår vidare
för stabernas sektion 1 sammanlagt 7 tjänster för aktiva underofficerare
och 15 tjänster för pensionerade underofficerare. Härtill kommer sex
tjänster för underbefäl samt lika många tjänster för civilmilitär personal.
Slutligen föreslås 35 tjänster för civil personal, varav 29 för biträden.

Sektion 2 (under hållssektionen)

Vid sektionen skall handläggas frågor angående underhållstjänst och förvaltning
samt mobiliseringsförberedelser och mobilisering. Sektionen föreslås
indelas i centralavdelning, tygavdelning, intendenturavdelning, kameralavdelning
samt hälso- och sjukvårdsavdelning. Centralavdelningen får ansvar
för samordning av allt krigsförberedelsearbete för mobilisering och
underhållstjänst. Avdelningen föreslås i förhållande till försvarsledningsutredningens
förslag förstärkas genom överföring av viss personal från
flygsektionerna.

Överbefälhavarens förslag till organisation av förvaltningsavdelningarna
inom sektionen bygger såsom tidigare anförts på erfarenheter av den försöksverksamhet,
som bedrivits inom de olika förvaltningsgrenarna. Förslå -

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

gen innebär att ledningen av och uppsikten över tyg- och intendenturförvaltningen
samt den kamerala förvaltningen under militärbefälhavaren
utövas av cheferna för tyg-, intendentur- och kameralavdelningarna, vilka
chefer jämte erforderlig stabspersonal skall ingå i sektion 2. Cheferna
för dessa avdelningar skall vara förvaltningsgrenschefer. För verkställighetsuppgifter
organiseras fristående lokala förvaltningsmyndigheter — militärområdestygförråd,
militärområdestygverkstäder och militärområdesintendenturförråd
—- vilkas chefer lyder direkt under militärbefälhavaren.

Den regionala tygtj änsten skall enligt arméförvaltningens förslag
under militärbefälhavaren ledas av en militärområdestygofficer, som är chef
för tygavdelningen. Arméförvaltningen framhåller, att militärbefälhavarens
ledande och direktivgivande funktion i fråga om tygförvaltningen bör avse
samtliga försvarsgrenar. Omfattningen av sådan till marin- och flygmateriel
bunden planerings- och samordningsverksamhet som erfordras för att
militärbefälhavaren skall kunna utöva den förvaltningsledning, som den
operativa verksamheten och förbandsproduktionen kräver, blir emellertid
begränsad. Erforderlig representation i tygavdelningen för marinen och
flygvapnet anses därför i vart fall t. v. kunna säkerställas genom att lämpliga
befattningshavare vid militärområdesstaben tillhörande marinen och
flygvapnet tillika tjänstgör inom tygavdelningen. En precisering av hur
marinens och flygvapnets representation bör ordnas i tygavdelningen anses
inte böra ske förrän den nya regionala ledningsorganisationen trätt i verksamhet
och försök anordnats inom marinens och flygvapnets ansvarsområden
avseende förutsättningarna för en integration av den regionala ledningen
på tygmaterielområdet.

Den regionala intendenturtj änsten skall enligt intendenturverket
under militärbefälhavaren ledas av en militärområdesintendent, som
är chef för intendenturavdelningen. I sin rapport över försöksverksamheten
framhåller intendenturverket att starka skäl talar för att lydnadsförhållandena
beträffande intendenturförvaltningen så långt möjligt följer de operativa
och förbandsproducerande linjerna. Intendenturverket konstaterar att
vissa flygflottiljer som är underställda en militärbefälhavare kommer att
vara lokaliserade utanför militärområdets gränser, ävensom att attackeskaderns
förhand kommer att vara lokaliserade inom tre militärområden. Praktiska
skäl anses tala för att dessa förhand i intendenturförvaltningsliänseende
skall lyda under den militärbefälhavare inom vars område förbandet
är lokaliserat och att den chef som förbandet är underställt utfärdar erforderliga
direktiv m. m. för att tillgodose de operativa kraven. Från denna
huvudregel bör undantas förvaltningen av övningsanslagen, som enligt ämbetsverkets
mening hör följa lydnadslinjerna för förbandsproduktionen.
Överbefälhavaren tillstyrker detta förslag. För att erhålla överensstämmelse
med överbefälhavarens förslag beträffande militärbefälhavares åligganden
i övrigt föreslår överbefälhavaren att militärbefälhavare, inom vars område

12

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1966

något av ifrågavarande förband är lokaliserat, skall — i vad gäller med
operativ verksamhet, territoriella mobiliseringsförberedelser och mobilisering
sammanhängande verksamhet — biträda den chef som förbandet är
underställt.

Civilförvaltningen föreslår att den kamerala ledningen under
militärbefälhavaren utövas av en militärområdeskamrer, som är chef för
kameralavdelningen. Bland fredsuppgifterna nämns bl. a. mobiliserings- och
krigsplanläggning, inspektion och inventering av kassor m. m. inom militärområdet
och medverkan i övningar m. m. Genom att en i kamerala frågor
sakkunnig befattningshavare knyts till militärområdesstaberna avlastas
enligt vid försöken vunna erfarenheter civilförvaltningen, varjämte förutsättningar
skapas för en enhetlig och effektiv ledning av kassatjänsten i
fred och av det kamerala krigsförberedelsearbetet. Under försöksverksamheten
har civilförvaltningen till berörd militärbefälhavare decentraliserat
vissa uppgifter. Civilförvaltningen anser att det av flera skäl är svårt att nu
bedöma i vilken utsträckning decentralisering bör ske. Beslut bör i princip
inte fattas på högre nivå än nödvändigt. Stor vikt bör dock enligt
ämbetsverket fästas vid att förvaltningsföreskrifterna tillämpas enhetligi.
Frågan om ytterligare delegering anses böra prövas först när bättre förutsättningar
föreligger för en säker bedömning. Överbefälhavaren har anslutit
sig till civilförvaltningens förslag beträffande den regionala ledningen av de
kamerala ärendena.

1962 års försvarssjukvårdsutredning har till överbefälhavaren lämnat
förslag till provisorisk sammansättning av hälso- och sjukvårdsavdelningen
vid militärområdesstaberna att övergångsvis tillämpas intill dess resultatet
av utredningens arbete föreligger. I avvaktan på utredningens slutliga förslag
tar överbefälhavaren i sitt förslag emellertid upp endast en del av de
föreslagna tjänsterna. Den av överbefälhavaren föreslagna organisationen
uppges inte ge militärbefälhavaren möjlighet att som önskvärt vore i full
utsträckning utöva ledningen av sjukvårdsförvaltningen vid
underställda förband. Vid en eller två militärbefälsstaber bör enligt överbefälhavaren,
om lämplig personal kan ställas till förfogande, under den
tid den nya stabsorganisationen prövas försök göras med en organisation
som ger militärbefälhavaren denna möjlighet.

överbefälhavarens förslag rörande personaluppsättningen vid sektion 2
omfattar sammanlagt 47 officerare på aktiv stat och nio arvodesanställda
officerare — en ökning med åtta officerare på aktiv stat och två arvodesanställda
officerare i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag,
överbefälhavaren föreslår vidare 18 tjänster för underofficerare på aktiv
stat och sex tjänster för pensionerade underofficerare. För civilmilitär personal
föreslås 36 tjänster. Vidare föreslås för civil personal sammanlagt 58
tjänster, varav 35 för biträdespersonal. Dessutom föreslås apotekare arvodesanställas
i varje stab i enlighet med förslag av försvarssjukvårdsutredningen.

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Vid beräkningen av personalbehovet för tyg- och intendenturavdelningarna
har överbefälhavaren räknat med att ett för staben gemensamt redovisningskontor
skall ta över huvudparten av anslagsredovisningen m. m. och
att tjänstetillsättning m. m. skall handläggas av en särskild tjänstedetalj
ingående i stabsavdelningen.

Armésektionen

Inom armésektionen skall enligt överbefälhavarens förslag handläggas
verksamhet som avser för armén speciell taktik, freds- och krigsorganisation,
utbildning och personaltjänst samt för försvarsgrenarna gemensamma
värnpliktsärenden. Armésektionen indelas i en personalavdelning och en
utbildningsavdelning. Försvarsledningsutredningen föreslog att armésektion
skulle organiseras endast vid Södra och östra militärområdesstaberna samt
övre Norrlands militärområdesstab, medan vid övriga militärområdesstaber
motsvarande arméärenden och vissa flygärenden skulle handläggas inom
en särskild sektion — sektion III. överbefälhavaren anför i sitt förslag, att
armésektionerna i de större militärområdena och sektion III i de mindre
i princip får samma arbetsuppgifter. De föreslås därför samtliga benämnas
armésektion. Cheferna för sektionerna föreslås utom i Bergslagens militärområdesstab
erhålla benämningen arméinspektör, vilket innebär att antalet
befattningshavare med denna tjänstebenämning ökar från tre till fem i förhållande
till försvarsledningsutredningens förslag.

Inom militärområdesstaben kommer chefen för armesektionen att handlägga
de ärenden som hänger samman med utbildningen vid arméns förband
m. m. Med hänsyn till det stora antal försvarsområdesbefälhavare och
förbandschefer ur armén, som inom Södra, östra och Västra militärområdena
samt övre Norrlands militärområde är direkt underställda militärbefälhavaren,
anser överbefälhavaren att ledningsuppgifterna och inspektionsverksamheten
inom dessa militärområden kräver en särskild ställföreträdande
sektionschef vid berörda armésektioner.

Beträffande arméinspektörernas tjänsteställning anför överbefälhavaren

följande.

Vid de tre största militärområdena kommer militärbefälhavare och stabschefer
att ägna sig huvudsakligen åt det operativa arbetet innefattande övningar
av operativ karaktär. Armé- och flyginspektörerna kommer därför
att påläggas ett stort ansvar för utbildningsverksamheten m. m. Med hänsyn
till antalet utbildningsmyndigheter kommer arméinspektörerna vid Södra,
östra och övre Norrlands militärområdesstaber att ha ett betydligt större
utbildningsansvar än övriga inspektörer. De bör därför vara generalmajorer.

Personaluppsättningen vid armésektionerna omfattar enligt ö\ erbefälhavarens
förslag 24 aktiva officerare och 12 arvodesanställda officerare, en
ökning med fyra aktiva officerare och två arvodesanställda officerare i förhållande
till försvarsledningsutredningens förslag, ökningen av antalet ak -

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

tiva officerare hänför sig till nyssnämnda ställföreträdande sektionschefer.
I fråga om underofficerare räknar överbefälhavaren med tjänster för fyra
aktiva och sex arvodesanställda underofficerare. I sektionen föreslås slutligen
ingå 15 tjänster för civil biträdespersonal.

Flygsektionen

Flygsektionen, som skall finnas endast vid Södra och Östra militärområdesstaberna
samt Övre Norrlands militärområdesstab, föreslås ansvara
for de ärenden rörande mobiliseringsförberedelser, taktik, freds- och krigsorganisation,
rutinmässig beredskap, stridsledningstjänst, bas- och underhållstjänst
samt utbildning och därmed sammanhängande personaltjänst,
vilka är av speciell natur för flygvapnet. Sektionen ges en funktionell indelning,
nämligen i flygavdelning, flygsäkerhetsavdelning, stridsledningsavdelning
och basavdelning. På varje avdelning skall ankomma såväl uppgifter
rörande den förbandsproducerande verksamheten som därmed direkt sammanhängande
operativt krigsförberedelsearbete och mobiliseringsförberedelser.

överbefälhavarens förslag till personaluppsättning för flygsektionerna omfattar
18 officerare på aktiv stat och sex arvodesanställda officerare, vilket
utgör en minskning med fem aktiva och fyra arvodesanställda officerare i
förhållande till försvarsledningsutredningens förslag. För underofficerare
föreslås tre tjänster för arvodesanställd personal. Tre tjänster för flygdirektör
föreslås inrättas för handläggning av ärenden rörande utbildning i teknisk
tjänst och planläggning av freds- och krigsreparationstjänsten. Slutligen
föreslås nio tjänster för civil biträdespersonal.

Sektion 5 (transportsektionen)

Vid sektion 5 handläggs ärenden rörande transporter och transportplanläggning.
Sektionen föreslås bestå av två officerare i arvodestjänst, en ökning
med en i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag.

Sektion 8 (befästningssektionen)

Förslagen i denna del behandlas i samband med redogörelsen för fortifikationsutredningens
förslag.

Stabsavdelningen m. m.

Till grund för överbefälhavarens förslag rörande stabsavdelningen, vilken
ersätter den av försvarsledningsutredningen föreslagna chefsexpeditionen,
d§§er dels överbefälhavarens utredning om militärbefälhavarens uppgifter
på personalområdet, dels civilförvaltningens undersökningar och försök rörande
kassatjänsten m. m.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

överbefälhavaren har funnit att militärbefälhavaren bör få ett större
ansvar för underställd personal än de nuvarande högre regionala cheferna.
Vissa arbetsuppgifter som inte har funnits i de nuvarande högre regionala
staberna kommer därför till. Andra uppgifter, som tidigare har åvilat lokala
myndigheter och där inte alltid kunnat lösas tillfredsställande, flyttas upp
på militärområdesnivå. Militärbefälhavarens uppgifter blir mindre omfattande
för marinens personal än för övriga försvarsgrenars, eftersom cheferna
för örlogsbaser och kustartilleriförsvar i fråga om utbildning av icke
operativ karaktär och därmed sammanhängande personaltjänst m. m. lyder
direkt under chefen för marinen.

överbefälhavaren indelar de uppgifter som föreslås åvila militärbefälhavaren
på personalområdet i fyra huvudgrupper, nämligen personaltjänst,
personalvård, rättsvård och krigsfångtjänst. Personal tjänsten innefattar arbetsuppgifter
i fråga om rekrytering, placering, kommendering, personalplanering,
avgivande av vitsord, befordran och avsked m. m. överbefälhavarens
förslag anges innebära, att militärbefälhavaren ges det inflytande som
hans ställning som ansvarig för beredskap, mobilisering och utbildning kräver,
antingen genom att beslutsbefogenheter decentraliseras till honom eller
genom att han i fråga om ärenden, som avgörs av högre myndighet, lämnas
tillfälle att föra fram sin mening. Militärbefälhavaren anses böra tilldelas
resurser för att leda och samordna personalvården samt för att utföra visst
krigsförberedelsearbete härför. För rättsvården krävs tillgång till auditör.
Viss krigsplanläggning erfordras också inom detta område. Militärbefälhavaren
skall vidare i krig leda och samordna krigsfångtjänsten. Planläggning erfordras
i fred. Slutligen tillkommer viss upplysningsverksamhet och presstjänst.

Sambandet mellan förbandsproduktion och personaltjänst motiverar att
vissa personalärenden handläggs inom armésektionen, flygsektionen och
den sjöoperativa avdelningen. Huvudparten av personalärendena bör emellertid
handläggas vid en särskild arbetsenhet, personaldetaljen. Dit hör bl. a.
ärenden som avser stabens egen personal eller som är av gemensam karaktär
eller eljest måste samordnas. Ett undantag utgör värnpliktsärendena
som föreslås handläggas vid armésektionen, övergången till den nya regionala
ledningsorganisationen kommer att innebära så stora förändringar på
många tjänsteområden, att det kan vara motiverat att uppskjuta vissa förändringar.
Resurserna räcker enligt överbefälhavaren till endast för att
skapa en mindre arbetsenhet för de personaladministrativa funktioner, som
oundgängligen måste ligga på militärbefälhavaren.

Försvarets civilförvaltning har i sin rapport över försöksverksamheten
inom I. militärområdet föreslagit att all personalredovisning och framtagning
av personalstatistik inom militärområdesstaberna skall sammanföras
till en arbetsenhet, benämnd tjänstedetalj. Vid tjänstedetaljerna skall vidare
beredas ärenden rörande inrättande och tillsättande av tjänster, vikariat,

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

förening av tjänster, besvär samt entledigande m. m. av befattningshavare
som tillsätts av militärbefälhavare. Ifrågavarande arbetsuppgifter handläggs
f. n. vid både centrala och regionala förvaltningsmyndigheter. Förslaget
anses göra det möjligt att totalt sett åstadkomma personalbesparingar.

Civilförvaltningen har i sin rapport vidare framhållit, att det inte är
rationellt att bokföring och kostnadsredovisning äger rum inom olika delar
av staben. Om all sådan verksamhet samlas till en arbetsenhet anses verksamheten
bli tillräckligt omfattande för att maskinell bearbetning skall bli
lönsam. Civilförvaltningen föreslår därför att vid militärområdesstaberna
skall organiseras särskilda bokföringsdetaljer för de arbetsuppgifter som
f. n. utförs vid förvaltningsavdelningarnas expeditioner. Med hänsyn till de
nya militärområdesstabernas storlek samt kravet på smidig övergång från
freds- till krigsorganisation föreslår civilförvaltningen vidare att särskilda
kassor skall ingå i staberna. Handläggningen av personal-, kassa- och
bokföringsärendena vid militärområdesstab föreslås slutligen samordnas
genom inrättande av ett s. k. redovisningskontor.

Överbefälhavaren tar i sitt förslag för varje militärområdesstab upp ett
redovisningskontor innehållande bokföringsdetalj och kassa. Redovisningskontoret
skall uteslutande vara ett serviceorgan med uppgift att betjäna
stabens övriga delar, i första hand tyg-, intendentur- och kameralavdelningarna
samt sektion 8 ävensom det regionala byggnadskontoret. Redovisningskontoret
bör, om de lokala förhållandena är lämpliga, betjäna även militärbefälhavaren
direkt underställda ledningsorgan för militärområdets tygförråds-,
tygverkstads- och intendenturförrådsorganisationer. överbefälhavaren
anser att arbetsenheterna för personaltjänst m. m. -— personaldetalj och
tjänstedetalj — samt redovisningskontoret med hänsyn till verksamhetens
art inte bör ingå i någon av sektionerna. Han föreslår att de i stället fors
samman till en stabsavdelning.

I stabsavdelningen ingår — förutom nyssnämnda arbetsenheter — en kommendantur
och en stabsexpedition. I den förra ingår bl. a. stabsvakt och
körcentral, i den senare skriv- och dupliceringscentral samt sambandscentral.
Stabsexpeditionen skall bl. a. svara för mottagning och klassning av
post, gemensam registrering och arkivering, mångfaldigande av handlingar
samt skötseln av stabens bokförråd m. m. och bibliotek.

överbefälhavarens förslag till personaluppsättning för stabsavdelningarna
tar bl. a. upp sex officerare på aktiv stat och lika många arvodesanställda
officerare. De aktiva officerarna, som inte återfinns i försvarsledningsutredningens
förslag, avses vara avdelningschefer. Antalet arvodesanställda
officerare har i förhållande till försvarsledningsutredningens beräkningar
minskats med en. Tjänster för underofficer föreslås inrättas till ett antal
av nio för aktiva underofficerare och sex för arvodesanställda underofficerare.
För underbefäl föreslås 21 tjänster, varav nio för stabsvakter. Övrigt

17

Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1966

underbefäl placeras som chefer för körcentral resp. bud- och dupliceringscentral
i varje stab. För civil personal inrättas en tjänst för stabskonsulent
i varje stab samt i tre av staberna en tjänst för personalassistent. Denna
avses för chef för tjänstedetalj. Sådan inrättas t. v. endast i Södra och östra
militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab, vilket
är ett avsteg från civilförvaltningens förslag. Sammanlagt föreslås vid stabsavdelningarna
118 tjänster för civil personal, varav 102 för biträdespersonal.
Härtill kommer arvoden för auditörer och stabspastorer.

Beträffande expediti o nsgöromålen föreslås att vid varje
sektion -— utom sektion 5 —- skall finnas en sektionsexpedition, som registrerar
och förvarar handlingar samt utför skrivarbete m. m. Sektionschefer
och högre chefer tilldelas egen skrivpersonal, som jämväl förutsätts delta i
sektionsexpeditionens arbete. Även cheferna för tyg- och intendenturavdelningarna
föreslås bli tilldelad sådan personal, överbefälhavaren har däremot
inte biträtt förvaltningsmyndigheternas förslag att vid dessa avdelningar
skall finnas särskilda expeditioner.

Sammanställning av personalbehovet vid militärområdesstaberna Behovet

av tjänster vid militärområdesstaberna enligt överbefälhavarens
förslag framgår av följande sammanställning (s. 18). Tjänsterna för sektion
8 har dock inte tagits med i sammanställningen.

Försvarsledningsutredningen räknade för staberna som tidigare nämnts
med 168 officerare på aktiv stat och 49 officerare i arvodestjänst. I fråga
om dessa båda personalkategorier innebär överbefälhavarens förslag alltså
i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag en ökning med 21
officerare på aktiv stat och 13 pensionerade officerare.

överbefälhavarens förslag innebär ökning också i fråga om underofficerare
och civil personal i förhållande till personaltillgången vid jämförbara
delar av militärbefälsstaber, eskaderstaber och marinkommandostaber.
ökningen av antalet underofficerare betingas enligt överbefälhavaren bl. a.
av ökade uppgifter i fråga om förvaltning och personal tjänst.

Vad beträffar civil biträdespersonal innebär överbefälhavarens förslag också
en avsevärd ökning i förhållande till den personal som nu tjänstgör i
jämförbara delar av militärbefälsstaberna på fastlandet, flygeskaderstaberna
och marinkommandostaberna. ökningarna hänför sig främst till att
för sektionschefer och högre chefer avses särskild skrivpersonal, att fler
skrivbiträden tillkommer vid sektionsexpeditioner samt att redovisningskontoren
inrättas.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

överbefälhavarens förslag till organisation av militärområdesstaberna
biträds av statskontoret. IV.

Militärområdesstab

Personalkategori

Södra

Östra

Övre

Norrl.

Västra

Nedre

Norrl.

Bergs-

lagens

Summa

Militär personal

Aktiva officerare........

Arvodesanställda offi-

43

43

36

25

26

16

189

cerare ...............

12

12

12

9

8

9

62

Aktiva underofficerare. . .
Arvodesanställda under-

8

8

6

7

5

4

38

officerare.............

6

6

6

6

6

6

36

Underbefäl.............

6

3

3

6

6

3

27

Summa

75

72

63

53

51

38

352

Civil militär personal

Med officers tjänsteklass .
Med underofficers tjänste-

7

7

7

6

6

6

39

klass ................

1

1

1

1

1

1

6

Summa

8

8

8

7

7

7

45

Civil personal

Ingenjörer.............

4

4

4

2

2

2

18

Stabskonsulenter........

Förste hälsovårdsassisten-

1

1

1

1

1

1

6

ter..................

2

2

2

2

1

1

10

Assistenter.............

1

1

1

3

Bokhållare.............

1

1

1

1

1

1

6

Förste radioassistent.....

1

1

Biträdespersonal........

41

41

41

27

28

25

203

Summa

50

50

51

33

33

30

247

Totalt summa

133

130

122

93

91

75

644

IV. Överbefälhavarens förslag rörande första flygeskadern

Ställning till första flygeskaderns (attackeskaderns) närmare uppgifter
och organisation togs inte vid 1964 års riksdagsbeslut. I överbefälhavarens
utredningsuppdrag ingick inte att komma in med förslag rörande eskaderstabens
organisation. Inte heller tog riksdagen ställning till lydnadsställningen
för F 11 (Nyköping), som är spaningsflottilj. Det förutsattes dock
att särskilda befälsförhållanden skulle gälla på berörda områden. Attackflottiljerna
togs undan från militärbefälhavarnas befälsområde och dessa
har inte något ansvar för utbildning m. m. vid attackflottiljerna.

överbefälhavaren har ansett att frågan om attackeskaderchefens uppgifter
m. m. och eskaderstabens organisation bör prövas samtidigt med den regionala
ledningsorganisationen och har med anledning härav lagt fram förslag
i ämnet. I samband härmed har han föreslagit att — förutom de fyra attackflottiljerna
— även F 11 underställs eskaderchefen. Eskadern blir härigenom
i fred en kombinerad attack- och spaningseskader, som alltjämt före -

19

Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

slås benämnas första flygeskadern. Eskaderchefen skall vara målsman för
flygspaningstjänsten och därigenom ha vissa befogenheter även gentemot
chefen för F 21 (Kallax), som är underställd militärbefälhavaren för övre
Norrlands militärområde.

Enligt överbefälhavaren skall eskaderchefen i fred främst ha till uppgift
att ansvara för operativt krigsförberedelsearbete vid underställda attackflottiljer,
att utföra vissa mobiliseringsförberedelser och att ansvara för
övrig förbandsproduktion vid underställda förband. I förvaltningshänseende
skall eskaderchefen lyda direkt under centrala förvaltningsmyndigheter.
Hans förvaltningsåliggande begränsas dock till förvaltning av övningsanslag.
Eskaderchefen bör enligt överbefälhavaren ha anvisningsrätt gentemot
militärbefälhavare i fråga om viss operativ verksamhet, vissa mobiliseringsförberedelser
samt viss förbandsproduktion och förvaltning. Anvisningsrätten
rör främst förband som skall betjäna attackförband i krig och
som i fred är underställda militärbefälhavarna och anses erforderlig för
att eskaderchefens uppgifter i fråga om den operativa verksamheten och
förbandsproduktionen skall säkerställas. Överbefälhavarens förslag innebär
att vissa nya uppgifter läggs på eskaderchefen. Då stabens personella
resurser redan tidigare enligt överbefälhavaren visat sig otillräckliga, anses
det nödvändigt att staben förstärks, så att den kan fungera på avsett sätt.
Krigsförberedelsearbetet och utbildningsärendena har blivit alltmer omfattande
bl. a. genom att ny och mer komplicerad materiel tillförts eskadern.

Enligt nuvarande organisation finns vid eskaderchefens sida en ställföreträdande
eskaderchef — pensionerad officer i löneklass B: 3. Staben är
under stabschefen, som tillika är sektionschef, organiserad på två sektioner
m. m. F. n. finns vid staben av militär personal nio aktiva och tre
arvodesanställda officerare samt en arvodesanställd underofficer. För civil
personal finns vid staben sju tjänster.

överbefälhavarens förslag till personaluppsättning vid första flygeskaderstaben
tar totalt upp 26 tjänster, varav 13 för aktiva och två för pensionerade
officerare. Tjänsten för ställföreträdande eskaderchef bör enligt
överbefälhavarens mening dras in, eftersom en organisation med en utanför
staben stående ställföreträdande chef anses medföra oklara ansvarsförhållanden.
För stabschef, som tillika bör vara eskaderchefens ställföreträdare,
föreslås inrättas en särskild tjänst. Stabschefen bör alltså inte längre vara
chef för sektion. I sektion 1 föreslås nya tjänster för tre kaptener på aktiv
stat —- en för operativa frågor, en för utbildningsfrågor och en för underrättelsetjänst
— samt för en underofficer på aktiv stat för sambandstjänst.
Ytterligare tre tjänster för kaptener på aktiv stat anses böra tillkomma
när personalläget medger det. I sektion 2 föreslås två tjänster för civilmilitär
personal, en flygdirektör och en förste verkmästare. Flygdirektören
skall sVara för teknisk utbildning m. m. För vissa servicefunktioner
organiseras en stabsavdelning. I denna skall ingå bl. a. expedition. För

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

chef för denna föreslås inrättas en ny tjänst för underofficer på aktiv stat,
varvid en tjänst för arvodesanställd underofficer kan dras in. Två nya
civila biträdestjänster föreslås vidare. Sammanlagt föreslås tillkomma tio
nya tjänster samt dras in tjänster för en arvodesanställd officer och en
arvodesanställd underofficer. Två tjänster för civil personal flyttas över
till annan personalförteckning.

V. överbefälhavarens förslag rörande örlogsbasstaberna m. m.

För att fullgöra vissa av de uppgifter som f. n. ankommer på marinkommandochefer
med ledningsorgan skall i samband med att den nya regionala
ledningsorganisationen genomförs organiseras örlogsbaser under ledning av
örlogsbaschefer med staber, överbefälhavarens förslag beträffande örlogsbaschefernas
uppgifter och örlogsbasstabernas organisation m. m. i fred
överensstämmer med den principorganisation som fastställts efter förslag
i prop. 1964: 109. Örlogsbaschef skall således vara underställd militärbefälhavare
och enligt dennes bestämmande förbereda sjöstridskrafternas basoch
underhållstjänst. örlogsbaschef skall vidare vara mobiliseringsmyndighet
för de förband ur flottan som mobiliseras inom militärområdet. Undantag
görs dock för förbanden på Gotland, för vilka chefen för Gotlands kustartilleriförsvar
föreslås vara mobiliseringsmyndighet. örlogsbaschefen skall
även ansvara för utbildning och personaltjänst vid underställda förband
— med undantag i visst hänseende för Berga och Karlskrona örlogsskolor —
och vid marina bevakningsområden. Beträffande utbildning av icke operativ
natur och därmed sammanhängande personaltjänst m. m. lyder örlogsbaschefen
direkt under chefen för marinen. I förvaltningshänseende skall örlogsbaschefen
som lokal förvaltningsmyndighet lyda under militärbefälhavaren.
Inom marinförvaltningens och sjukvårdsstyrelsens förvaltningsområden
lyder han dock t. v. direkt under vederbörande ämbetsverk. Inom
Nedre Norrlands militärområde fullgörs de på örlogsbaschef ankommande
uppgifterna av chefen för Norrlands kustartilleriförsvar, som tillika skall
vara örlogsbaschef. En särskild örlogsbasavdelning ställs därför till dennes
förfogande. Den del av Ostkustens örlogsbasstab, som förutsätts bli stationerad
på annan ort, föreslår överbefälhavaren skall förläggas till F 16 (Uppsala)
och benämnas Roslagens örlogsbasavdelning. Avdelningen föreslås
lyda direkt under örlogsbaschefen.

Under stabschefen organiseras örlogsbasstab på fyra sektioner och en
expedition. Vid sektionerna handläggs ärenden angående bl. a. operativ
verksamhet, taktik, sjöfart samt underrättelse- och sambandstjänst (sektion
1), underhålls- och förvaltningstjänst (sektion 2), personaltjänst, personalvård
samt rekrytering och utbildning (sektion 3) samt slutligen bevaknings-
och säkerhetstjänst (sektion 4). För expeditionstjänsten skall
enligt förslaget gemensam expedition inrättas för örlogsbasemas stab och

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

förvaltningar, örlogsbasavdelningen vid Norrlands kustartilleriförsvar får
egen expedition. På denna punkt har statskontoret anmält avvikande mening
och ifrågasatt om inte expeditionen bör infogas i kustartilleriförsvarsstabens
expedition, överbefälhavaren föreslår att beslut härom får anstå t. v.

överbefälhavarens förslag rörande personaluppsättningen vid örlogsbasstaberna
m. in. omfattar sammanlagt 30 officerare på aktiv stat och fem
officerare i arvodestjänst, vilket helt överensstämmer med försvarsledningsutredningens
förslag. Förslaget om att införa repetitionsövningar för flottans
personal, som förts fram av 1960 års värnpliktsutredning, väntas medföra
en avsevärd ökning av utbildningsärendena inom örlogsbasstaherna. En
begränsad utökning av sektion 3 torde därför senare bli nödvändig enligt
överbefälhavaren. Placering av intendent vid sektion 2 i vissa staber anses
böra förekomma som en alternativ lösning. Sjöofficer med underhållsutbildning
föreslås kunna placeras i intendents ställe.

överbefälhavaren föreslår vidare att 34 underofficerare på aktiv stat och
sju arvodesanställda underofficerare placeras vid örlogsbasstaber m. m.
Vid marinkommandostaberna finns f. n. 22 aktiva och nio arvodesanställda
underofficerare, överbefälhavaren anger att omorganisationen av förvaltningarna
vid örlogsbaserna medför att behovet av underofficerare ökar något
i staberna men minskar kraftigt i förvaltningarna. För underbefäl avses
22 tjänster, vilket innebär ökning med fyra i förhållande till antalet
underbefäl i marinkommandostaberna.

För civil biträdespersonal föreslås 77 tjänster. F. n. finns i marinkommandostaberna
54 sådana tjänster, ökningen beror på överflyttning av
personal från örlogsbasernas förvaltningar, vilket föranleds av att expeditionstjänsten
såsom nyss sagts centraliseras.

Fördelningen av de tjänster som föreslås för örlogsbasstaberna m. m.
framgår av följande sammanställning.

Personalkategori

Ostkus-tens ör-logsbas-stab

Sydkus-tens ör-logsbas-stab

Västkus-tens ör-logsbas-stab

Rosla-gens ör-logsbas-avd.

Örlogs-basavd.
vid Norr-lands KA-försvar

Summa

9

8

7

2

4

30

1

1

1

1

1

5

12

10

8

1

3

34

2

2

2

1

7

7

7

6

1

1

22

26

25

23

1

2

77

57

53

47

6

12

175

Aktiva officerare..........

Arvodesanställda officerare.

Aktiva underofficerare.....

Arvodesanställda underoffi

cerare.................

Underbefäl...............

Civil biträdespersonal.....

Summa

yl. överbefälhavarens förslag rörande Gotlands militärkommandostab m. ro.

överbefälhavaren har såsom inledningsvis sagts haft i uppdrag att utreda
spörsmålen om förstärkning i fred av Gotlands militärkommandostab

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

och om Gotlands kustartilleriförsvars ställning i förhållande till militärkommandochefen.
I sitt förslag till organisation av militärområdesstaber
m. m. anför överbefälhavaren, att han under fullgörandet av utredningsuppdraget
har funnit att möjligheterna bör undersökas att genomföra en mer
långtgående rationalisering av ledningsorganisationen på Gotland än som
förutsattes vid 1964 års riksdagsbeslut, överbefälhavaren anmäler att sådana
undersökningar har satts igång men att dessa undersökningar ännu
inte har avslutats. Om undersökningarna skulle visa att en större ledningsreform
kan genomföras bör försök få anordnas. Dessa bedöms kunna påbörjas
först år 1967. Eftersom riksdagsbeslut föreligger om att Gotlands
militärkommando och militärkommandostab skall inrättas den 1 oktober
1966 måste vissa ändringar av ledningsorganisationen ske fr. o. m. denna
dag. Överbefälhavaren föreslår att militärkommandochefens ansvar och befogenheter
t. v. i huvudsak blir oförändrade i förhållande till försvarsledningsutredningens
förslag, vilket bl. a. innebär att militärkommandochefen
underställs befälhavaren för östra militärområdet men i visst hänseende
lyder direkt under cheferna för armén och marinen och att chefen för Gotlands
kustartilleriförsvar i visst hänseende lyder direkt under chefen för
marinen.

I arméförvaltningens förslag rörande ledningen av tygförvaltningen
framhålls att Gotland i händelse av krig kommer att inta en särställning
i fråga om underhållstjänsten, då man inte kan räkna med reguljär tillförsel
m. m. av reservdelar och andra förnödenheter. Tygunderhållstjänsten
på Gotland bör därför baseras på öns egna resurser. Härav anses följa att
militärkommandochefen bör lyda direkt under ämbetsverket. Under militärkommandochefen
lyder de lokala tygförvaltningsmyndigheterna vid arméförbanden
på Gotland samt militärkommandots tygförråd och tygverkstad.
De sistnämnda myndigheterna får samma ställning som motsvarande organisationsenheter
på fastlandet. Befälhavaren för Östra militärområdet bör
äga meddela chefen för Gotlands militärkommando de direktiv och anvisningar
rörande verksamheten, som fordras för att tillgodose den operativa
verksamheten.

Intendenturverket framhåller likaså, att Gotlands militärkommando i
lydnadshänseende i flera avseenden kommer att inta en särställning. Intendenturverket
anser att detta förhållande och praktiska skäl motiverar att
militärkommandochefen när det gäller intendenturförvaltningen lyder direkt
under försvarets intendenturverk. I förvaltningsfrågor som sammanhänger
med det operativa krigsförberedelsearbetet bör han dock lyda under
befälhavaren för östra militärområdet. Under militärkommandochefen lyder
de lokala förvaltningsmyndigheterna vid förbanden på Gotland och militärkommandots
intendenturförråd. Det sistnämnda får samma ställning som
motsvarande organisationsenheter på fastlandet.

Överbefälhavaren, som i princip anslutit sig till förvaltningsmyndigheternas
förslag, föreslår att militärkommandochefen blir regional förvalt -

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1066

ningsmyndighet med undantag för marinförvaltningens och civilförvaltningens
förvaltningsområden. Förbanden föreslås inom dessa områden
lyda direkt under vederbörande ämbetsverk, och militärkommandochefen
bör ha ansvar endast för sådan verksamhet som har direkt sammanhang
med den operativa verksamheten. Militärkommandochefen lyder direkt under
arméförvaltningen, fortifikationsförvaltningen, intendenturverket och
försvarets sjukvårdsstyrelse. Befälhavaren för östra militärområdet förutsätts
äga ge de direktiv och anvisningar rörande förvaltningsverksamheten,
som fordras för att tillgodose den operativa verksamheten m. m.

Överbefälhavarens förslag rörande organisationen av militärkommandostaben
innebär att staben i allt väsentligt organiseras inom ramen för de
personella resurser som nu finns tillgängliga vid VII. militärbefälsstaben,
innefattande även viss kommenderad personal -—■ f. n. tre aktiva officerare.
Staben föreslås under stabschefen bestå av fyra sektioner — en sektion för
operativa ärenden (sektion 1), en sektion för underhålls- och förvaltningsärenden
(sektion 2), en sektion för utbildnings- och personalärenden (sektion
3) samt en sektion för befästningsärenden m. m. (sektion 8) — jämte
en stabsavdelning. Sektionerna -—- utom sektion 8 — får en sammansättning
som i huvudsak överensstämmer med motsvarande arbetsenheter vid

VII. militärbefälsstaben. Organisationen av sektion 8 förutsätter att ett
regionalt byggnadskontor tillkommer på Gotland i enlighet med fortifikationsutredningens
förslag. Personalorganisationen vid sektion 8 redovisas
i ett följande avsnitt.

Överbefälhavarens förslag till personaluppsättning för Gotlands militärkommandostab
tar — med bortseende från sektion 8 — upp åtta officerare
på aktiv stat och fyra arvodesanställda officerare. Härutöver föreslås att en
regementsofficer och tre kaptener skall kommenderas till tjänstgöring vid
staben och att vissa officerare tillhörande förbanden på Gotland skall deltidstjänstgöra
vid staben. Antalet officerare överensstämmer med det antal,
som nu är i tjänst vid VII. militärbefälsstaben, om kommenderad personal
inräknas.

Beträffande underofficerare föreslår överbefälhavaren att en underofficer
vid fälttygkåren skall placeras till tjänstgöring vid militärkommandostabcn.
Härjämte föreslås att en aktiv underofficer kommenderas att tjänstgöra
vid staben. Antalet underofficerare på aktiv stat överensstämmer härigenom
med det antal som nu är i tjänst vid VII. militärbefälsstaben, om
kommenderad personal inräknas. För arvodesanställda underofficerare föreslås
åtta tjänster, vilket innebär en utökning med två tjänster i förhållande
till det antal som finns tillgängligt vid VII. militärbefälsstaben. I nyssnämnda
antalsuppgifter har personalbehovet för sektion 8 tagits undan.

Beträffande civilmilitär personal föreslås fem personer placeras till tjänstgöring
vid militärkommandostaben, vilket i förhållande till VII. militärbefälsstabens
personaluppsättning inte innebär någon ändring.

För civil biträdespersonal föreslår överbefälhavaren att sammanlagt

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

15 tjänster avses för militärkommandostaben utom sektion 8, av vilka fyra
utgörs av de tjänster för biträden som t. v. får finnas vid VII. militärbefälsstaben
och tio motsvaras av tjänster som kan dras in på andra personalförteckningar.
En av tjänsterna —- för hälsovårdsassistent — saknar motsvarighet
i nuvarande organisation. Slutligen räknar överbefälhavaren med en
tjänst för assistent för frivilligfrågor, som finns i nuvarande organisation.

Behovet av tjänster avsedda för militärkommandostaben uppgår enligt
överbefälhavarens förslag till sammanlagt 42. Härtill kommer — förutom
personalen vid sektion 8 — fyra kommenderade officerare, en kommenderad
underofficer och viss deltidstjänstgörande personal, vilken hör till förbanden
på Gotland.

VII. Tyg- och intendenturtjänstens ledning

Nuvarande organisation

Arméförvaltningen har i fred ledningen och uppsikten över tygförvaltningen
vid armén. Marinens och flygvapnets materielförvaltning leds av
marin- resp. flygförvaltningen. Försvarets intendenturverk har ansvaret för
intendenturförvaltningen inom krigsmakten.

Direkt under arméförvaltningen lyder arméns centralförråd av tygmateriel
och ammunition, tygstationer med ingående tygverkstäder samt, i fråga
om verkstadsdrift, övriga tygverkstäder. Under intendenturverket lyder
centrala intendenturmateriel-, drivmedels- och bränsleförråd samt livsmedelsmagasin.

Arméförvaltningen svarar för organisation och krigsplanläggning av tygmaterieltjänsten
för arméns förband, huvuddelen av ammunitionsförrådstjänsten
för samtliga försvarsgrenar, tygreparationstjänsten för arméns
materiel och för viss materiel tillhörande marinen och flygvapnet samt
motorreparationstjänsten för totalförsvaret. På intendenturverket ankommer
att svara för krigsmaktens försörjning med intendentur- och veterinärmateriel,
livsmedel, drivmedel samt hästar och hundar m. m. Militärbefälhavaren
utövar i fred uppsikten över förvaltningstjänsten vid arméns
förband m. m.

Marinens och flygvapnets förvaltningsmyndigheter lyder direkt under
vederbörande ämbetsverk.

I krig ingår de centrala förvaltningsmyndigheterna i högkvarteret och
leder därvid direkt verksamheten vid vissa centrala anstalter t. ex. tygmateriel-
och ammunitionsförråd. Andra centrala anstalter underställs militärbefälhavarna.
Om sambandet med högkvarteret bryts, tar militärbefälhavaren
över ledningen av samtliga inom militärområdet belägna centrala
anstalter.

Försök med regional ledning

Jag har redan erinrat om att Kungl. Maj :t genom särskilda beslut har
bemyndigat arméförvaltningen och intendenturverket att inom nuvarande

25

Kungl. Maj.is proposition nr 110 år 1966

I. militärområdet bedriva försök avseende den regionala ledningen av tygoch
intendenturtjänsten. Försöken pågår intill den 1 oktober 1966, då den
nya regionala ledningsorganisationen träder i kraft.

Som tidigare anförts anslöt jag mig vid anmälan av prop. 1964: 109 (s.
140) till försvarsledningsutredningens uttalande att militärbefälhavarens
ledning av förvaltningen borde begränsas till att — inom ramen för centralt
utfärdade föreskrifter •—- planlägga, reglera och kontrollera samt utfärda
order, direktiv och anvisningar för den verkställande och utövande förvaltningsverksamheten.
Denna senare verksamhet borde fullgöras vid särskilda
från militärområdesstaben fristående förvaltningsorgan.

Målet för försöken har varit att åstadkomma en enhetlig och effektiv
regional förvaltningsorganisation samt att skapa klara och enhetliga ansvarsoch
lydnadsförhållanden i krig och fred, grundade på förutsättningen att
militärbefälhavaren skall kunna samordna utnyttjandet av alla resurser
inom militärområdet. Försöken har vidare syftat till att skapa förutsättningar
för snabb omställning till krigsorganisation.

Försöken har på tygsidan berört arméns förband och på intendentursidan
förband tillhörande samtliga försvarsgrenar. De har letts av militärbefälhavaren.
Arméförvaltningen och intendenturverket har utfärdat erforderliga
föreskrifter m. m. för försöksverksamheten samt ställt resurser
till militärbefälhavarens förfogande. Ämbetsverken har därjämte följt försöken
på fältet.

Militärbefälhavarens ledningsorgan — tyg- och intendenturavdelningarna
i militärbefälsstaben -— har förstärkts. För ledning av verkställighetsuppgifterna
har skapats en tygförråds-, en tygverkstads- och en intendenturförrådsorganisation.

Tygförrådsorganisationen har bildats genom sammanslagning
av centralförråden av tygmateriel och ammunition samt genom överföring
av inköps- och förrådsbokföringsfunktionerna från tygverkstäderna. Tygförrådsorganisationen
har under en tygmästare bestått av dels en tygförrådsledning
— centraldetalj med expedition, inköps- och förrådsbokföringsdetalj,
förråds- och transportdetalj — dels tygmateriel- och ammunitionsförråd.
Tygmästaren, som varit underställd militärbefälhavaren, har varit
lokal förvaltningsmyndighet.

Tygverk stadsorg a nisationen har bildats genom sammanslagning
av militärområdets tygverkstäder och serviceverkstäder. Tygverkstadsorganisationen
har under en verkstadsdirektör bestått dels av verkstadskontor
dels av militärområdets tygverkstäder av 1. klass. Tygverkstäder
av 2. klass och serviceverkstäder, som normalt lyder under förbandschef,
har varit underställda verkstadschefen vid närmast belägna tygverkstad
av 1. klass såsom särskilda verkstadsavdelningar. Samtliga verkstadskontor
har med undantag för funktionen för avlöningsberäkning
centraliserats till ett militärområdesverkstadskontor, direkt underställt
vcrkstadsdirektören. I samband därmed har som nyss sagts inköps- och

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

förrådsbokföringsfunktionerna förts över till tygförrådsledningen. Verkstadsdirektören,
som varit underställd militärbefälhavaren, har varit lokal
förvaltningsmyndighet.

Intendenturförrådsorganisationen har bildats genom
sammanslagning av centrala intendenturmateriel- och drivmedelsförråd
samt livsmedelsmagasin. Intendenturförrådsorganisationen har under en
intendenturofficer bestått dels av en förrådsledning, uppdelad på centraloch
förrådsavdelningar, dels av förråd och magasin. Chefen, som varit underställd
militärbefälhavaren, har varit lokal förvaltningsmyndighet.

Militärbefälhavaren har i rapporter till arméförvaltningen och intendenturverket
anfört, att försöksverksamheten i allt väsentligt kunnat genomföras
planenligt. Försöksverksamheten har enligt militärbefälhavaren inneburit
enklare ansvars- och lydnadsförhållanden. Den har också medfört
större effektivitet och högre mobiliserings- och krigsberedskap. Förutsättningarna
för samordning såväl inom krigsmakten som mellan denna och den
civila delen av totalförsvaret har klart förbättrats.

Arméförvaltningen och intendenturverket har anslutit sig till militärbefälhavarens
uppfattning och anser att försöksresultaten i princip är tilllämpliga
också på övriga militärområden.

Arméförvaltningens och intendent ur verkets förslag

Arméförvaltningen och intendenturverket föreslår, att ledningen av tygoch
intendenturtjänsten fr. o. m. den 1 oktober 1966 organiseras enligt de
grunder som har gällt för försöksverksamheten. Förslagen innebär bl. a. att
den verkställande ledningen förläggs till militärområdestygförråd,
militärområdestygverkstäder och militärområdesintendenturförråd,
som organiseras inom samtliga militärområden.

Motsvarande organisation bör enligt ämbetsverkens mening införas också
vid Gotlands militärkommando.

Genomförandet av den nya organisationen kommer enligt ämbetsverken
att medföra ökat ansvar och ställa krav på vidgade befogenheter för militärbefälhavarna
i förhållande till de uppgifter som ankommer på militärbefälhavarna
i den hittills gällande organisationen. Ansvar och befogenheter
decentraliseras från ämbetsverken, medan nuvarande lokala förvaltningsmyndigheter
— förbandschefer, försvarsområdesbefälhavare m. fl. - -behåller sina uppgifter i huvudsak oförändrade.

Detaljerade förvaltningsföreskrifter m. m. avses skola utarbetas av arméförvaltningen
och intendenturverket under årets lopp. Målet för detta arbete
bör enligt intendenturverket vara, att beslut inte skall fattas högre upp
i organisationen än som motiveras av ekonomiska och andra skäl. En rationell
avvägning av ansvar och befogenheter mellan olika nivåer sägs emellertid
kunna bli beroende av utformningen av de ADB-system, som f. n. är
under utveckling.

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

I fråga om personalorganisationen föreslås för militärområdestygförråden
(inkl. tygförråd på Gotland) samanlagt 204 befattningshavare.
I nämnda siffra ingår dels viss personal som f.n. tjänstgör i militärbefälsstaberna,
dels viss civil personal vid tygverkstäderna. Dessa personalgrupper
förs över till tygförrådsorganisationen. I jämförelse med motsvarande
enheter i nuvarande organisation innebär förslaget ökning med två officerare
och 32 civila tjänstemän samt minskning med åtta underofficerare.
Inköps- och bokföringsfunktionerna för tygtjänsten centraliseras militärområdesvis,
vilket medför personalbesparingar. Centraliseringen kommer
enligt arméförvaltningen också att medföra, att en stor del av personalen
måste placeras om.

Personaluppsättningen vid militärområdestygverkstäderna (inkl. tygverkstad
på Gotland) bör enligt arméförvaltningen omfatta sammanlagt 103
befattningshavare, vilket jämfört med nuvarande organisation innebär en
minskning med 35. Inom ramen för denna personaluppsättning föreslås
ökning med tio militära och civilmilitära tjänster samt — genom överföring
av personal till tygförrådsorganisationen — minskning med 45 civila
tjänster.

För militärområdesintendenturförråden (inkl. intendenturförråd på Gotland)
fordras enligt intendenturverket sammanlagt 61 befattningshavare. I
jämförelse med motsvarande enheter i nuvarande organisation innebär detta
ökning med sex officerare och nio underofficerare samt minskning med två
civila tjänster. Därutöver anmäls behov av sammanlagt sex kaptenstjänster,
vilkas inrättande emellertid anses kunna anstå t. v.

Arméförvaltningens och intendenturverkets förslag rörande lokalisering
av de nya ledningsorganen framgår av följande sammanställning.

Militärområde m. m.

Ledningsorgan

Ort

Södra

Tygmästare

Kristianstad

Verkstadsdirektör

»

Intendenturförrådschef

»

Västra

Tygmästare

Karlsborg

Verkstadsdirektör

»

Intendenturförrådschef

»

Östra

Tygmästare

Enköping

Verkstadsdirektör

»

Intendenturförrådschef

Arboga

Bergslagens

Tygmästare

Kristinehamn

V crkstadsdircktör

»

Intendenturförrådschef

Filipstad

Nedre Norrlands

Tygmästare

Östersund

V erkstadsdirektör

Intendenturförrådschef

*

övre Norrlands

Tygmästare

Boden

Verkstadsdirektör

»

Intendenturförrådschef

»

Gotlands inilitärkommando

Tygmästare

Visby

Verkstadsdirektör

»

Intendenturförrådschef

»

28

Kiirtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Förslaget medför i några fall behov av ombyggnad av befintliga lokaler
och förhyrning av kompletterande lokaler. Således erfordras för verkstadskontoren
i Karlsborg och Östersund ombyggnader till en kostnad av 50 000
resp. 15 000 kr. Kostnaderna för erforderliga förhyrningar för tygförrådsledningarna
i Enköping och Kristinehamn samt verkstadskontoret i Enköping
beräknas till 24 000, 10 000 resp. 11 000 kr. för år.

Omorganisationen får återverkningar också i central instans. Arméförvaltningen
anför sålunda, att omorganisationen bedöms göra det möjligt
att efter en försökstid av ca två år slutligt slå samman ämbetsverkets
tyg- och ammunitionsförrådsbyråer. Sammanslagningen beräknas medföra,
att fyra tjänster för aktiva officerare och sju tjänster för förvaltare kan
föras över till de nya ledningsorganen. Antalet civila tjänstemän väntas
också minska. Någon precisering i detta hänseende kan emellertid inte lämnas
förrän tidigast kring årsskiftet 1967—1968, eftersom personalbehovet
blir beroende av de ADB-system som f. n. utvecklas.

Arméförvaltningens verkstadsavdelning berörs också av omorganisationen.
Härom anförs i huvudsak följande.

Verkstadsavdelningens organisation har inte blivit översedd sedan år
1954 och svarar i många avseenden inte mot nuvarande och kommande
uppgifter. En översyn av organisationen är därför starkt påkallad.

Inom vissa verksamhetsområden har personalen varit klart otillräcklig
för att leda och samordna verksamheten vid underlydande verkstadsenheter.
Den föreslagna förstärkningen av den regionala ledningen innebär därför,
att uppgifter som tidigare helt eller delvis inte kunnat lösas centralt
kan lösas i regional instans. För att arméförvaltningen i fortsättningen
skall få tillfredsställande möjligheter att utföra kvarstående arbetsuppgifter
är det inte möjligt att minska antalet tjänster i direkt proportion till
de arbetsuppgifter som tillförts den regionala instansen. Förvaltningen bedömer
emellertid, att decentraliseringen av arbetsuppgifter till regional instans
i ett slutläge kan medföra en personalbesparing med sex tjänster.

Någon personalminskning inom intendenturverket anses däremot inte
möjlig. Ämbetsverket framhåller tvärtom, att den centrala organisationen
behöver förstärkas på grund av den kontinuerligt ökande arbetsbelastningen.

överbefälhavarens yttrande

överbefälhavaren tillstyrker ämbetsverkens förslag i stort. Förslagen anses
ge möjlighet till en enhetlig regional ledning med klara ansvars- och
lydnadsförhållanden, effektivare planläggning samt snabbare och säkrare
omställning till krigsorganisation. Erfarenheterna från försöksverksamheten
har enligt överbefälhavaren visat, att förslagen i allt väsentligt är
lämpligt utformade. Överbefälhavaren anser att en förvaltartjänst vid vart
och ett av intendenturförråden i Södra och östra militärområdena samt
övre Norrlands militärområde t. v. bör vakantsättas.

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Vad gäller återverkningarna i central instans finner överbefälhavaren
det angeläget att den avsedda sammanslagningen av arméförvaltningens
tyg- och ammunitionsförrådsbyråer snarast kommer till stånd. Detsamma
gäller översynen av ämbetsverkets verkstadsavdelning. Beträffande intendenturverket
erinrar överbefälhavaren om att vid anmälan av prop. 1962:
168 (s. 70) angående organisation av försvarets centrala intendenturförvaltning
anfördes, att antalet befattningshavare vid vissa nya enheter hade
beräknats relativt snävt i avvaktan på ytterligare erfarenheter av verksamheten.
överbefälhavaren framhåller slutligen vikten av att utvecklingen av
ADB-systemen inom tyg- och intendenturområdena påskyndas för att ge
möjlighet till ytterligare rationaliseringar.

Beträffande förslagens genomförande framhåller överbefälhavaren, att
förråds- och verkstadsorganisationerna bör tråda i verksamhet samtidigt
med den nya stabsorganisationen, dvs. den 1 oktober 1966. Avgångarna
vid de personalkårer, som berörs av omorganisationen, har enligt överbefälhavaren
under senare tid varit stora. Detta uppges kunna göra det
nödvändigt att vakantsätta ytterligare ett antal tjänster för militär personal.
För att den nya organisationen skall kunna träda i kraft utan övergångssvårigheter
anses det angeläget att i ökad utsträckning utnyttja civil
personal i olika befattningar inom förvaltningstjänsten. Förutsättningarna
härför bör utredas under den fortsatta försöksverksamheten.

Överbefälhavaren anmäler slutligen, att försvarsgrenscheferna har beretts
tillfälle att ta del av hans yttrande. Chefen för marinen har därvid
företrätt den uppfattningen att cheferna för militärområdenas tygförråd,
tygverkstäder och intendenturförråd inte själva bör vara förvaltningsmyndigheter.
VIII.

VIII. 1964 års fortifikationsutrednings förslag rörande fortifikations- och hyggnadsförvaltningen
i regional och lokal instans

Nuvarande organisation m. m.

Den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation
m. m. fastställdes genom beslut av 1954 och 1956 års riksdagar
(prop. 1954: 110, SU 134, rskr 320 och 1956: 110, SU 121, rskr 279).

Enligt de i prop. 1956: 110 angivna riktlinjerna ankommer det i huvudsak
på den centrala myndigheten — fortifikationsförvaltningen — att fastställa
kostnadsramar och riktlinjer för samt utöva tillsyn och kontroll av underhållsverksamheten,
att planlägga och kostnadsberäkna alla mera komplicerade
arbeten, att företa behovsprövningar och angelägenlietsgraderingar,
att arbeta ut planer för den forlifikatoriska rustningsplanläggningen samt
att hålla samman domän- och markärenden.

På regionala myndigheter — militärbefälhavare, marinkommandoclief,
kustartilleriförsvarschef och eskaderchef — vilka lyder direkt under forti -

30

Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

fikationsförvaltningen, ankommer i huvudsak att inom bestämda kostnadsramar
fastställa stater för den löpande underhållsverksamheten, att för mera
omfattande underhållsåtgärder bedriva utredning så långt, att underlag
erhålls för bedömning av byggnadsbehovet, samt att efter uppdrag av fortifikationsförvaltningen
själva svara för mindre omfattande arbeten. Detsamma
gäller i stort också för investeringsarbeten. Vidare ankommer på regional
myndighet att hålla samman och utföra fortifikatorisk krigsplanläggning
m. m. inom vederbörligt ansvarsområde.

Inom militärbefälsstaberna handhas fortifikations- och byggnadsförvaltningen
av sektion VIII, som leds av en fortifikationsofficer. I VI. militärområdet
finns i Boden en särskild fortifikationsbefälhavare med stab. Sektionen
är i regel indelad i befästnings- och byggnadsavdelning samt expedition
och kameraldetalj (vid VII. militärbefälsstaben befästnings- och
kaserndetalj samt byggnadsdetalj). Härtill kommer en domänavdelning vid

IV. och VI. militärbefälsstaberna samt en förrådsavdelning vid sistnämnda
stab. Som chef för byggnadsavdelningen tjänstgör en byggnadsdirektör.
Fördelningen av arbetsuppgifter mellan befästningsavdelningen och byggnadsavdelningen
samt byggnadsdirektörens ställning i förhållande till sektionschefen
är i korthet följande. Planläggning för investeringar och underhåll
för objekt som hör till befästningars delfond utförs inom befästningsavdelningen,
medan planläggning för objekt som hör till kasernbyggnaders
delfond utförs inom byggnadsavdelningen. Byggnadsverksamheten ankommer
oavsett fondtillhörighet på byggnadsavdelningen. Befästningsavdelningen
fungerar närmast som ett beställande organ gentemot byggnadsavdelningen
i fråga om nybyggnad och underhåll av objekt som hänför sig
till befästningars delfond. Fortifikatorisk rustningsplanläggning utförs vid
befästningsavdelningen. Där handläggs även domänfrågor och ärenden rörande
säkerhetstjänst m. m.

Inom eskaderstaberna handläggs fortifikations- och byggnadsförvaltningen
vid sektion 2.

Inom marinen finns byggnadsförvaltningar vid marinkommando Syd och
Ost samt vid Göteborgs örlogsvarv en byggnadsavdelning, samtliga under
ledning av civila byggnadstekniker. Huvuddelen av fortifikations- och byggnadsverksamheten
vid marinen är förlagd till kustartilleriförsvarens fortifikations-
och byggnadsförvaltningar. Verksamheten leds av fortifikationsofficerare
och fördelas i huvudsak på befästningsdetalj, kaserndetalj och
byggnadsorgan. Härtill kommer expedition och fortifikationsförråd. Som
chef för byggnadsavdelningen tjänstgör en driftingenjör. Vid Gotlands kustartilleriförsvar
finns ingen driftingenjör. Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar
är för projektering och utförande av större byggnadsobjekt hänvisad
till sektion VIII vid VII. militärbefälsstaben. Knstartilleriförsvarschef
är regional förvaltningsmyndighet under fortifikationsförvaltningen, dock
är Gotlands kustartilleriförsvar av nyss angivna skäl lokal förvaltning un -

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

der militärbefälhavaren. Omfattningen av fortifikationsförvaltningarna vid
kustartilleriförsvaren har direkt sammanhang med de vapenkonstruktioner
som utgör huvuddelen av kustartilleriets försvarssystem. De marina
organisationerna har sålunda uppgifter som vid armén och flygvapnet delats
på regionala och lokala myndigheter. Inom fortifikations- och byggnadsförvaltningarna
vid kustartilleriförsvaren handläggs sålunda förvaltningen av
kustartilleriets anläggningar inom såväl befästningars som kasernbyggnaders
delfond samt domänärenden. Förutom åtgärder för krigsplanläggning och
ordinarie underhåll innefattar verksamheten planläggning för och genomförande
av nybyggnads-, moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom
båda delfonderna.

På försvarsområdesbefälhavare och förbandschefer m. fl. ankommer i
huvudsak att upprätta förslag till underhållsplaner och ombesörja underhåll,
att anmäla behov av nybyggnads- och iståndsättningsarbeten samt av
förvärv av ägande- och nyttjanderätt till markområden och byggnader. Vid
försvarsområdesstab utförs vidare enligt militärbefälhavares bestämmande
fortifikatorisk krigsplanläggning för enheter som i krig skall lyda under
försvarsområdesbefälhavaren.

Vid arméns och flygvapnets lokala fastighetsförvaltande myndigheter
handläggs byggnadsärenden under förbandschefen av intendenten. Under
denne tjänstgör vid försvarsområdesstaber och arméns förband en underofficer
ur fortifikationskåren. Vid förband med mera omfattande byggnads-,
mark- och anläggningsbestånd handläggs byggnadsärenden m. m. under förbandschefen
av en arvodesanställd kasernofficer. Vid flygförband biträds
intendenten närmast av en civil kasernföreståndare.

I den regionala ledningsorganisation som genomförs fr. o. m. den 1 oktober
1966 fördelas eskaderchefernas uppgifter rörande fastighetsförvaltningen
m. m. mellan militärbefälhavarna och flottiljerna. Cheferna för
örlogsbaserna övertar vissa av marinkommandochefernas förvaltningsuppgifter.

1964 års fortifi k ationsu t rednings förslag
Principiella överväganden

Utredningen konstaterar att den år 1956 beslutade decentraliseringen av
arbetsuppgifter från fortifikationsförvaltningen till de regionala myndigheterna
inte genomförts på det sätt eller i den omfattning som avsetts.
Investeringsanslagens rambundenhet har enligt utredningen understrukit
behovet av central planering och prioritering, likaså införandet av det s. k.
tvåstegsförfarandet, som används vid större investeringar och iståndsältningsarbeten.
Härtill kommer att kompliciteten på framför allt befästningssidan
ökat med hänsyn till bl. a. behovet av rimligt skydd mot kärnladd -

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

ningar. Behovet av central samordning mellan olika myndigheter vid såväl
projektering som utförande av större anläggningar har därför ökat.

Även om utvecklingen i riktning mot centralisering har medfört vissa
fördelar talar enligt utredningen övervägande skäl för en successiv decentralisering
av arbetsuppgifterna i fråga om projektering och verkställighet.
Såväl byggnadstekniska skäl som angelägenheten av att den på regional
nivå verksamma militära och civila personalen utnyttjas effektivt talar härför.
Förutsättningarna för decentralisering har enligt utredningen förbättrats.
Principbeslutet angående krigsmaktens regionala ledning har skapat
underlag för samordning av den regionala ledningen av fortifikations- och
byggnadsförvaltningen. Utredningen påpekar att inom fortifikationsförvaltningen
successivt utarbetas typritningar och normer för skilda militära
byggnadsobjekt. Detta är ägnat att underlätta decentralisering även av förhållandevis
betydande arbetsobjekt.

Det är enligt utredningen en brist att fasta grunder för uppdelning av
fortifikationsförvaltningens och de regionala myndigheternas projekteringsinsatser
saknas. Visserligen låter det sig knappast göra att åstadkomma
en klar och entydig gränsdragning men klarare kompetensregler bör
eftersträvas. Inom fortifikationsförvaltningen har i rationaliseringssyfte påbörjats
en analys av projekterings- och byggnadsprocessen. Ämbetsverket
anser sig först sedan analysen slutförts med någon säkerhet kunna bedöma,
hur uppgiftsfördelningen bör ske mera i detalj. Utredningen föreslår därför
att det uppdras åt ämbetsverket att lägga fram förslag i ämnet, när analysarbetet
avslutats. Utredningen för likväl fram följande allmänna synpunkter
på arbetsfördelningen. Den myndighet som har projekterat ett objekt bör
utföra byggnadsarbetet. Det anses därvid inte lämpligt att låta på förhand
fastlåsta kostnadsramar vara avgörande för vilken myndighet som skall
utföra projekteringen. Även då det gäller förhållandevis stora objekt bör
projektering och entreprenering ske regionalt under följande förutsättningar,
nämligen om byggnadskonstruktionen är enkel, om normer för utförande
av anläggningen finns samt om typritningar är utarbetade eller
om objektet är ett i en serie anläggningar som skall utföras. Å andra sidan
kan även mindre objekt vara så tekniskt komplicerade att central projektering
kan komma i fråga. Beträffande andra arbetsuppgifter än projektering
och administration av entreprenader finner utredningen gällande uppdelning
mellan central och regional nivå naturlig och lämplig. En förstärkning
av de personella resurserna i regional instans synes ändå vara nödvändig
bl. a. med hänsyn till under senare år tillkomna nya arbetsuppgifter rörande
främst flygfältsarbeten och utarbetande av instruktioner för skötsel
och drift av berganläggningar och andra befästningar.

Utredningen finner det otillfredsställande att de marina förvaltningsmyndigheterna
i fred ligger utanför den i övrigt enhetliga ledningen av fortifikations-
och byggnadsförvaltningen, varigenom överensstämmelse inte före -

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

ligger mellan freds- och krigsorganisationen. De marina förvaltningsmyndigheterna
— chefer för örlogsbaser och knstartilleriförsvar bör inordnas
under den högre regionala ledningen. Tillgängliga personalresurser kan därigenom
utnyttjas bättre.

Försvarsledningsutredningens mening att regional chef inte borde betungas
med ansvar för förvaltningsverksamhet av verkställighetsnatur och
att kompetensfördelningen mellan fortifikationsofficeren och byggnadsdirektören
i militärbcfälsstaberna inte var tillräckligt klar och entydig utan
lämnade visst utrymme för dubbelarbete delas i allt väsentligt av fortifikationsutredningen.
Nuvarande organisation har dock visat sig ha vissa fördelar
som bör tas till vara, när riktlinjer dras upp för en ny organisation.
Vidare kan inom sektion VIII chef och byggnadsdirektör ersätta varandra
och efter överenskommelse föra över personal mellan sektionens underavdelningar.

Militärbefälhavaren står f. n. formellt som byggherre även beträffande
av fortifikationsförvaltningen projekterade och entreprenerade byggnadsarbeten.
Detta ansvar anses medföra en belastning. Många anläggningar är
dessutom så dyrbara och tekniskt komplicerade att fortifikationsförvaltningen
måste följa byggnadsarbetet, ofta i detalj, och lämna direktiv och
anvisningar till militärbefälsstabens byggnadsavdelning. Utredningen anser
det därför vara angeläget att i fråga om större nybyggnads- och iståndsättningsarbeten
en direkt lydnadslinje i tekniskt-ekonomiskt avseende går från
fortifikationsförvaltningen till det verkställande byggnadsorgan som har
ansvar för objektens utförande. Däremot bör militärbefälhavaren ha ansvar
för övriga byggnadsobjekt som projekterats regionalt.

I fråga om kompetensfördelningen mellan fortifikationsofticer och byggnadsdirektör
finner utredningen skäl föreligga för viss kritik. Orsaker till
förekommande kompetenskonflikter bör röjas undan. Den personellt sett
stora byggnadsavdelningen anses medföra en snedbelastning av staben.

Utredningen har slutligen konstaterat att modern teknisk kontorsutrustning
inte utnyttjas för den kamerala tjänsten vid militärbefälsstabernas
sektion VIII. En snabb och tillförlitlig överblick av medelsförbrukning och
anslagsställning försvåras härigenom.

Med utgångspunkt i det anförda bar utredningen uppställt följande allmänna
krav på en rationell utformning av en regional fortifikations- och
byggnadsorganisation.

Organisationen bör vara så uppbyggd att övergång från fred till krig kan
ske smidigt och utan tidsutdräkt. Arbetsenheter i fredsorganisationen skall

1 största möjliga utsträckning sammanhållna ingå i krigsorganisationen.

I fred bör militärbefälhavare utöva sådant inflytande på fortifikationsocli
byggnadsverksamheten, att den kan anpassas till det operativa krigsförbercdelsearbetet
och den förbandsproducerande verksamhet, främst mobiliseringsförberedelser
och utbildningsverksamhet, som militärbefälhavare
ansvarar för.

2 __Bihang till riksdagen protokoll 1066. 1 sand. .Yr 110

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Militärbefälhavare bör för krigsplacering disponera inom militärområdet
för fortifikations- och byggnadsuppgifter fast anställd personal och bör i
fred ha möjligheter att utbilda personalen för dess krigsuppgifter.

Med de allmänna uppgifter som ålagts fortifikationsförvaltningen bör
den ges möjligheter till erforderligt inflytande på, insyn i och kontroll av
byggnadsverksamheten i fred inom militärområdena.

Befäls-, ansvars- och förvaltningsområden bör vara tydligt avgränsade
samt tjänstevägar enkla och klart fixerade, så att en riktig och snabb handläggning
av ärenden underlättas och förutsättningar skapas för att myndigheter
och enskilda befattningshavare stimuleras till klok hushållning
med tilldelade resurser.

Militärbefälhavarna bör befrias från tekniskt-ekonomiskt ansvar för förvaltning
av verkställighetsnatur. Den regionale chefens ledning av förvaltningen
inom fortifikations- och byggnadsområdet bör i likhet med vad honom
åligger i fråga om annan förvaltning begränsas till planläggning, utgivande
av direktiv och anvisningar samt kontroll. Verkställighetsåtgärder
bör vidtas genom försorg av underställda myndigheter.

Organisationen bör utformas så att både militära och civila teknikers
kunskaper och erfarenheter kan utnyttjas och optimal effekt ernås med
minsta möjliga personalåtgång.

Utredningens förslag rörande fortifikations- och byggnadsförvaltningen vid
militärområdena och Gotlands militärkommando

Utredningen har framlagt följande alternativ.

1. Regionala byggnadsorgan underställda fortifikationsförvaltningen.
Enligt fortifikationsutredningens direktiv
skulle en lämplig lösning av organisationen på regional nivå kunna vara
att tekniskt och ekonomiskt ansvar för utförande av nybyggnader m. m.
ålades särskilda, direkt under fortifikationsförvaltningen lydande, regionala
byggnadsorgan. Härvid förutsattes en nära samverkan mellan dessa organ
och militärbefälhavarna.

Fördelarna med en sålunda utformad organisation är enligt utredningen
i huvudsak att fortifikationsförvaltningen kan leda och kontrollera större
arbeten, att militärbefälhavaren befrias från ansvar för sådana byggnadsarbeten
samt att de regionala byggnadsorganen inte blir bundna att leda
arbeten enbart inom ett militärområde. En väsentlig nackdel är dock att
organisationen blir mer personalkrävande än den nuvarande, eftersom ett
stort antal civila befattningshavare anses behöva ingå i militärområdesstaben
för de omfattande uppgifter som alltjämt skulle komma att åvila militärbefälhavaren.
Det torde heller inte vara möjligt att i en sådan organisation
ålägga chef för regionalt byggnadsorgan ansvar för beståndet av kasernbyggnader
m. m. inom militärområdet. Denna uppgift torde i stället
komma att kräva tillgång till civila byggnadstekniker i staben. Dubblering
av vissa befattningshavare torde därför inte kunna undvikas. En annan
nackdel är enligt utredningen att övergången från freds- till krigsorgani -

Kungl, Maj:ts proposition nr 110 år 1966 35

sation försvåras, eftersom byggnadsorganet i fred inte är underställt militärbefälhavaren.

Vissa av angivna nackdelar kan minskas eller elimineras om chefen för
det fristående regionala byggnadsorganet ges ansvar för ledning och administration
av all verkställande byggnadsverksamhet i regional instans, men
det skulle avsevärt minska det inflytande på och ansvar för byggnadsverksamheten
som militärbefälhavaren med hänsyn till sina operativa och förbandsproducerande
uppgifter måste ha och skapa oklara ansvars- och lydnadsförhållanden
på alla ledningsnivåer bl. a. i fråga om medelsförvaltning.
Utredningen har därför inte ansett sig behöva undersöka detta alternativ
närmare.

2. Regionalt byggnadsorgan ingående i militäro mrådesstaben.
Utredningen har undersökt förutsättningarna för att
infoga de personella resurserna för byggnadsverksamheten i militärområdesstaben.
En sådan organisation fyller emellertid i väsentliga delar inte de
krav utredningen ställt upp. Den skulle komma att belasta militärbefälhavaren
och militärområdesstaben med omfattande förvaltningsuppgifter av
verkställande art. Utredningen har därför förkastat detta alternativ.

3. Regionalt byggnadsorgan utbrutet ur militärområdesstaben
men underställt militärbefälhavaren.
Detta alternativ innebär att verkställande och kontrollerande byggnadsfunktioner
hänförs till en under militärbefälhavaren lydande nyorganiserad
ledningsmyndighet, militärområdets byggnadskontor, vilket dock
har att direkt under fortifikationsförvaltningen leda och administrera större
nybyggnads- och iståndsättningsarbeten. Byggnadskontoret blir ett verkställande
och kontrollerande organ med skyldighet att vid behov biträda
såväl militärbefälhavare som denne underställda myndigheter i teknisktekonomiska
byggnadsfrågor. Militärbefälhavaren blir ensam regional förvaltningsmyndighet.
Till dennes förfogande står en förvaltningsgrenschef
som jämte underställd personal fogas in i militärområdesstaben som en särskild
sektion — sektion 8. Chefen för byggnadskontoret blir lokal förvaltningsmyndighet.
Detta alternativ ger enligt utredningen fortifikationsförvaltningen
möjligheter till ledning och kontroll och tillförsäkrar militärbefälhavaren
inflytande på byggnadsverksamheten samtidigt som han befrias
från förvaltningsansvar av verkställighetsnatur. En snabb omställning till
krigsorganisation görs möjlig. Klara ansvarsområden erhålls. Utredningen
liar därför förordat detta alternativ.

Beträffande Gotlands militärkommando finner utredningen skäl tala för
att militärkommandochefen blir lokalförvaltande myndighet för alla byggnader
och anläggningar på Gotland. En sådan lösning skulle få betydande
återverkningar på andra förvaltningsområden och på den militära organisationen
på Gotland. Utredningen har därför f. n. inte ansett sig kunna
lämna förslag som går utöver beslutad principorganisation för Gotlands

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

militärkommando. Fortifikations- och byggnadsorganisationen kan dock
behöva tas upp till förnyad prövning. Utredningen föreslår att inom militärkommandot
skapas ett särskilt, ehuru mindre byggnadskontor. Militärkommandochefen
förutsätts bli regional förvaltningsmyndighet direkt under
fortifikationsförvaltningen. De i det föregående föreslagna principerna
för uppgiftsfördelning m. m. mellan militärbefälhavare och byggnadskontor
bör i stort äga motsvarande tillämpning på Gotland. Således blir chefen för
byggnadskontoret på Gotland lokal förvaltningsmyndighet, medan i militärkommandostaben
ingår en förvaltningsgrenschef med underställd personal
som en särskild sektion -— sektion 8.

Beträffande det av utredningen förordade alternativ 3 framlägger utredningen
följande organisationsförslag.

Den i militärområdesstaberna och militärkommandostaben infogade sektionen
— sektion 8 — får följande arbetsuppgifter, nämligen militär behovsprövning
och planering, bl. a. upprättande av generalplaner, planläggning
och projektering av befästningsarbeten, utförande av vissa befästningsarbeten,
fortifikatorisk utbildningsverksamhet, fortifikatorisk krigsplanläggning
samt anskaffning av förråd för krigsmateriel ävensom handläggning
av domänfrågor.

På byggnadskontoren ankommer i stort sett planläggning och projektering
av arbeten rörande kasernbyggnaders delfond, biträde med projektering
för befästningar, administration, upphandling, utförande av byggnadsåtgärder,
utarbetande av driftinstruktioner för fasta maskinanläggningar
m. m. samt byggnadsteknisk och ekonomisk prövning av byggnadsfrågor.
Det förutsätts att fortifikationsförvaltningen lägger ut uppdrag på byggnadskontor
först efter militärbefälhavarens hörande. Detta bör ske i ett tidigt
skede av planeringen. Chefen för byggnadskontoret förutsätts hålla militärbefälhavaren
kontinuerligt informerad.

Ansvaret för byggnadsbeståndet inom militärområdet bör i första hand
åligga lokalförvaltande myndighet. Militärbefälhavaren kan och bör instruktionsvägen
uppdra åt chefen för byggnadskontoret att utöva kontroll
av förvaltningen av kaserner m. m. och flygfält.

Utredningen anför att om inom militärområdesstab inrättas ett redovisningskontor,
så bör detta kontor också betjäna byggnadskontoret i kassa-,
bokförings- och tjänstetillsättningsfrågor. Utredningen har vid beräkning
av personalbehovet vid sektion 8 och de regionala byggnadskontoren gått
ut härifrån. Utredningen har vidare gått ut från att byggnadskontoret ges
arbetslokaler i anslutning till militärområdesstaben (militärkommandostaben)
så att de i staben ingående serviceorganen kan utnyttjas även av
byggnadskontoret.

Sektion 8 omfattar enligt förslaget — förutom expedition — tre enheter,

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

nämligen en för planerings- och befästningsuppgifter, en för mobihseringsoch
krigsplanläggning samt en för domän- och materielärenden. Byggnadskontoren
består under ledning av en byggnadsdirektör av en expedition
samt på fastlandet sex enheter, nämligen en för planeringsuppgifter
jämte ritkontor, en för väg- och vattenbyggnadsuppgifter, en för underhållsverksamhet,
en för VVS-arbeten, en för elektroarbeten samt en för
nybyggnads- och kontrolluppgifter. Ritkontoret bör vara gemensamt for
stab och byggnadskontor. Till ritkontoret bör även höra ritningsarkiv samt
för stab och byggnadskontor gemensamt tekniskt referensbibliotek. Mera
kvalificerade eller omfattande ritningsarbeten utförs dock av personal vid
fackdetalj inom stab och byggnadskontor. Antalet befattningshavare i olika
militärområden varierar efter arbetsomfånget. På Gotland får sektion 8
och byggnadskontoret en reducerad organisation.

I fråga om den fasta personalorganisationen föreslår utredningen att i
staber och byggnadskontor tas upp personal främst för planläggning, vård
och underhållsuppgifter. För nybyggnadsobjekt och större iståndsattnmgsarbeten
skall vid behov, med utnyttjande av byggnadsanslag, anstallas särskilda
befattningshavare. I utredningens förslag har tagits upp personal
endast för de förstnämnda uppgifterna samt enstaka ingenjörer på nybyggnadsdetaljer
för biträde med mera långsiktig planering samt kontroll m. m.
För större objekt kan konsult- eller byggnadsföretag komma att utnyttjas
för såväl projektering som utförande.

Utredningen anser att den civila byggnadstekniska expertisen skall tillhöra
och redovisas vid byggnadskontoret. I de fall arbetsuppgifterna inom
staben permanent kräver heltidstjänstgörande civila ingenjörer bör personal
vid byggnadskontoret placeras för tjänstgöring vid staben. I fråga
om andra arbetsuppgifter inom staben, för vilka krävs kvalifikationer som
byggnadskontorets personal uppfyller, bör staben beställa tjänster (arbeten)
från byggnadskontoret. Befintliga tjänster för driftingenjörer och fältmästare
vid eskaderstaberna bör föras över till byggnadskontoren.

Utredningen anser sig ha varit restriktiv vid bedömningen av behovet
av antalet befattningar i föreslagen organisation. Den betydligt ökade omfattningen
av byggnadsverksamheten, nytillkommande uppgifter i fråga
om förvaltning av flygfält, ökat behov av arbetsinsatser för anskaffning av
förråd för krigsmaterielens förvaring samt utarbetande av befästningsinstruktioner
m. m. har grundat behov av såväl kvalitativ som kvantitativ

personalförstärkning.

Det antal tjänster — bortsett från kontorsbiträdestjänster — som utredningen
beräknar för den nya organisationen vid sektion 8 och byggnadskontoren
framgår av sammanställningen på s. 38.

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Militärområde m. m.

Övre

Nedre

Got-

Södra

Östra

Norr-

Västra

Norr-

Bergs-

lands

Sum-

lands

lands

lagens

mil.-

ma

kom.

Sektion 8

A. Militär personal

Aktiva officerare (fort.kåren) .

3

3

4

2

2

2

2

18

Arvodesanst. officerare.....

2

2

2

1

1

1

Aktiva underofficerare.....

3

3

5

3

3

2

3

(fort.kåren)

Arvodesanst. underofficerare. .

1

1

1

i

i

i

i

7

B. Civil personal........

2

2

4

2

2

2

2

16

Summa

11

11

16

9

9

8

8

72

Byggnadskontor

A. Civil teknisk personal......

45

48

50

22

23

19

17

224

B. Civil administrativ personal. . .

5

5

4

3

3

3

3

26

C. Arvodesanst. underofficerare .. .

1

1

1

3

Summa

51

54 |

55

25

26

22

20

253

Utredningen har inte närmare utrett behovet av kontorsbiträden för den
nya organisationen utan gått ut från att behovet av dessa tillgodoses efter
i vanlig ordning gjorda framställningar från myndigheterna. Den 1 oktober
1965 var vid militärbefälsstabernas sektion 8 sammanlagt 32 kontorsbiträden
anställda, av vilka åtta avlönades från byggnadsanslag.

Forslaget innebär i fråga om militär personal i förhållande till nuvarande
organisation vid militärbefälsstaberna ökning med 15 aktiva underofficerare
vid fortifikationskåren och fyra arvodesanställda underofficerare samt
minskning med elva arvodesanställda officerare.

Utredningen har inte ansett sig kunna exakt ange vad förslaget om att
inrätta byggnadskontor innebär i fråga om förändringar av antalet tjänster
för civil personal. Anledningen härtill är att ett stort antal av de civila
befattningshavarna inom den nuvarande organisationen, som omfattar omkring
330 tjänster, är avsedda för nybyggnadsuppgifter och anställda som
extra tjänstemän för längre eller kortare tid med avlöning från byggnadsanslag.
Sammanlagt ca 120 civila befattningshavare var den 1 juli 1965
avlönade från byggnadsanslag. Utredningen har bedömt att ca 30 % av den
från byggnadsanslag avlönade personalen mera kontinuerligt tas i anspråk
för uppgifter avseende fortlöpande planering, underhåll och drift, dvs. sådan
verksamhet för vilken byggnadskontoren avses. För dessa uppgifter
beräknas således dels (330— 120) 210 befattningshavare, dels 30 %, ca 36
stycken, av de på nybyggnadsanslag anställda, dvs. sammanlagt (210 + 36)
246. Härtill kommer fyra driftingenjörer och sju fältmästare som flyttas
over från eskaderstaber samt 13 ingenjörer, som f. n. är anställda för vägoch
vattenbyggnadsuppgifter vid fortifikationsförvaltningen men vilkas

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

arbetsuppgifter decentraliseras. För årligt underhållsarbete m. m. avses
således f. n. (246 + 4 + 7 + 13) 270 befattningshavare. Utredningens förslag
omfattar 250 civila tjänster för byggnadskontoren och 16 civila tjänster
vid sektion 8 eller sammanlagt 266 civila tjänster. Härtill beräknas komma
17 tjänster för kontorsbiträden. Utredningens förslag innebär således en
ökning med (266 + 17 - 270) 13 civila tjänster. Byggnadskontoren avses
emellertid ta över vissa uppgifter från marinkommandostaber och kustartilleriförsvar,
vilket som i det följande skall visas medför en minskning
på denna nivå med ca 33 tjänster.

Av den i sammanställningen upptagna aktiva militära personalen ur fortifikationskåren
avses regementsofficerare som sektionschefer och som
■chefer för planerings- och befästningsavdelningarna vid Södra och östra
militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab. Förvaltarna
avses placeras dels som chefer för domän- och materielavdelningar,
dels vid planerings- och befästningsavdelningar vid samtliga militärområdesstaber
utom Bergslagens samt vid befästningsdetaljen på Gotland.

Vad byggnadskontoren beträffar framhålls särskilt att erfarenheterna
från nuvarande organisation har visat behovet av en särskild tjänst avsedd
för chef för planeringsenhet. Denne bör vid behov kunna tjänstgöra som
ställföreträdare för chefen för byggnadskontoret. Vid de tre viktigaste militärområdena
bör vederbörande ha civilingenjörskompetens.

Utredningens förslag rörande fortifikations- och byggnadsverksamheten vid
örlogsbaser samt vissa kustartilleriförsvar m.m.

1964 års beslut om den regionala ledningen omfattade i fråga om den
lägre regionala instansen — förutom Gotlands militärkommando — endast
örlogsbaserna. Gotlands militärkommando har behandlats i föregående avsnitt.
Utredningen har begränsat sitt arbete på denna nivå till de lokala
förvaltningsorgan som direkt påverkas av 1964 års beslut eller av de förslag
utredningen lagt fram i det föregående. Den har även på denna nivå strävat
•efter överenskommelse mellan freds- och krigsorganisation och effektivt utnyttjande
av arbetskraften. Utredningen har följt principen att myndighet
som svarar för i byggnadsanläggning installerad eller förvarad materiel och
som mobiliserar förband, vilka i krig skall utnyttja anläggningen, även skall
förvalta den i fred. Militärbefälhavare och chefer för regionala byggnadskontor
bör i princip inte vara lokalförvaltande myndigheter. Inom övre
Norrlands militärområde bör därför försvarsoinrådesbefälhavarna successivt
ta över förvaltningen av ett antal anläggningar. Personalbehovet härför
har inte bedömts av utredningen. Det anses böra utredas i samband med
•översynen av de lägre regionala ledningsorganen.

Utredningen anför vidare, att det är naturligt att sådan försvarsområdesbefälhavare,
som tillika är kustartilleriförsvarschef, får samma ställning
gentemot militärbefälhavaren som annan försvarsområdesbefälhavare. För -

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

svarsområdesbefälhavare har ansvar för arméns befästningar inom försvarsområdet.
Dessutom kan han i egenskap av kuslartilleriförsvarschef
vara förvaltningsmyndighet för kustartilleriets anläggningar. Den dubbla
ställningen som försvarsområdesbefälhavare och kustartilleriförsvarschef
har enligt utredningen medfört åtskilliga problem. Ett stort antal ärenden
går f. n. via militärbefälhavaren till fortifikationsförvaltningen, under det
att de flesta, med förbigående av militärbefälhavaren, går via chefen för
marinen till fortifikationsförvaltningen. Olägenheterna härmed elimineras
om som tidigare sagts kustartilleriförsvarschef, i likhet med chef för örlogsbas,
inordnas som lokal förvaltningsmyndighet under militärbefälhavaren.

Utredningen framhåller att benämningarna på fortifikations- och byggnadsorganen
vid de lokala myndigheterna inte är entydiga och föreslår att
nya benämningar införs, nämligen byggnadsavdelning vid arméns förband,
örlogsbaser och flygflottiljer samt fortifikationsavdelning vid försvarsområden
och kustartilleriförsvar, där verksamheten klart domineras av befästningsfrågor.
Cheferna för dessa avdelningar bör vara förvaltningsgrenschefer.

Utredningen föreslår i princip inte några ändringar i nuvarande organisation
av fortifikations- och byggnadsorganen vid försvarsområdesstaber och
arméns förband.

Enligt fastställd organisation för marinkommando Syd — fr. o. m. den
1 oktober 1966 Sydkustens örlogsbas — är marinkommandochefen ensam
förvaltningsmyndighet. Till dennes förfogande står ett byggnadsorgan. En
liknande ansvarsfördelning föreslås av statskontoret för Ostkustens och
Västkustens örlogsbaser. Utredningen tillstyrker vad statskontoret föreslagit
beträffande Ostkustens örlogsbas.

Fortifikations- och byggnadsorganisationerna vid Norrlands kustartilleriförsvar
och Vaxholms försvarsområde med Stockholms kustartilleriförsvar
har inte undersökts av utredningen. En minskning av nuvarande organisation
vid Stockholms kustartilleriförsvar synes möjlig, eftersom nybyggnadsuppgifter
och andra större byggnadsarbeten kommer att föras över
till militärområdets byggnadskontor.

Enligt utredningsdirektiven skulle uppmärksamhet ägnas åt frågan om
att föra samman kustartilleriets och flottans fastighetsorgan i Karlskrona
och Göteborg. Frågan om sammanslagningen i Karlskrona har tidigare
dryftats, bl. a. i prop. 1960:184 angående omorganisation av örlogsvarven.
I propositionen anfördes att byggnadsförvaltningen vid marinkommando
Syd möjligen kunde utgå och inordnas i motsvarande förvaltning vid Blekinge
kustartilleriförsvar. I sitt förslag till organisation av förvaltningarna
vid marinkommando Syd framhöll statskontoret att fortifikations- och
byggnadsförvaltningen vid Blekinge kustartilleriförsvar har större omslutning
än vid marinkommando Syd och att det inte var rationellt med två

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

41

byggnadsorgan i Karlskrona. Utredningen har övervägt möjligheterna till
en fullständig sammanslagning av de båda fortifikations- och byggnadsorganen
i Karlskrona men funnit att en sådan åtgärd inte är lämplig. De
fortifikatoriska och byggnadstekniska resurserna bör emellertid koncentreras
till kustartilleriförsvaret. Örlogsbasen föreslås erhålla resurser endast
för förvaltning av anläggningar och medel, krigsplanläggning, planering
samt drift av fasta maskinanläggningar. I övrigt bör örlogsbasen betjänas
av kustartilleriförsvarets fortifikationsavdelning från vilken erforderligt
antal arbetsledare och arbetare tilldelas örlogsbasen för löpande
arbeten. Härigenom kan den samlade arbetsstyrkan utnyttjas effektivare
och växlingar i arbetsbelastningen lättare bemästras.

För byggnadsorganisationen i Göteborg har utredningen i sitt förslag tilllämpat
samma principer som vid organisationen i Karlskrona. Utredningen
har undersökt möjligheterna att samordna förvaltningsverksamheten för
samtliga förband i Göteborg och därvid funnit att byggnadsfrågorna vid Lv 6
väl kan samordnas med de marina förbandens. Däremot vinns inga väsentliga
fördelar genom att inlemma F 9 i organisationen, eftersom detta förband har
en betydande förvaltning av flygfält m. m., som delvis är lokaliserade utanför
göteborgsområdet.

Förvaltningen av vissa flygfält och andra anläggningar som nu förvaltas
av eskaderchef kommer enligt utredningens förslag att åläggas chef för
flygflottilj. Utredningen konstaterar att befintliga resurser vid flygflottiljerna
inte svarar mot ens nuvarande behov. De senaste årens utbyggnad av
krigsflygfält och stridsledningsanläggningar har medfört allt större krav
på byggnadsunderhållet vid flygflottiljerna. Utredningen anser att en förstärkning
med i vart fall en fortifikationsunderofficer eller byggnadsingenjör
är ofrånkomlig men lägger inte fram förslag i ämnet. En särskild översyn
av flygflottiljernas förvaltningsorganisation bör komma till stånd.

Som tidigare redovisats finns förslag om att organisera särskilda direkt
under militärbefälhavaren stående förråds- och verkstadsenheter, som blir
lokala förvaltningsmyndigheter inom tyg- och intendenturtjänstens områden.
Det är enligt utredningens uppfattning lämpligt att cheferna för dessa
organ också blir lokala förvaltningsmyndigheter för berörda byggnader
och anläggningar (ammunitionsförråd, drivmedelsanläggningar, verkstäder
m. m.).

Utredningen anser, att fortifikationsmaterielens omfattning inte fordrar
en särskild förrådsorganisation. Materielcn bör i princip inlemmas i intendenturförråden
vid arméns och flygvapnets förband och i tygförråden
vid kustartilleriförsvaren. Vid örlogsbaserna bör materielcn förvaltas av de
funktionella förrådsenheterna. De fortifikationsförråd, som nu redovisas vid
VI. militärbefälsstaben, bör avvecklas när förvaltningen av vissa anläggningar
förs över från militärbefälhavarens till försvarsområdesbefälhavarnas
förvaltning. Vid VII. militärbefälsstaben bör förrådet t. v. behållas.

2* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 110

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Utredningen har funnit, att byggnadsverksamheten i egen regi främst vid
vissa marina förband är av betydande omfattning och att förhållandevis
stora arbetsstyrkor är anställda härför. En begränsning synes önskvärd.
Normalt bör arbeten utföras i egen regi bara när entreprenering medför
påtagliga nackdelar.

Beträffande driften av fasta maskinanläggningar erinrar utredningen om
att Kungl. Maj :t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att se över
organisationen av försvarets fasta maskin tjänst. Med hänsyn härtill har
utredningen inte avgett förslag i ämnet.

Det antal tjänster —- bortsett från kontorsbiträdestjänster — som utredningen
beräknar för den nya organisationen vid örlogsbaser och vissa kustartilleriförsvar
m. m. framgår av följande sammanställning.

Förslaget innebär i fråga om militär personal i förhållande till nuvarande
organisation ökning med två aktiva underofficerare vid fortifikationskåren
samt minskning med tre underofficerare vid kustartilleriet och två arvodesanställda
officerare och underofficerare.

Sammanlagda antalet civila befattningshavare den 1 oktober 1965 vid förenämnda
örlogsbaser och kustartilleriförsvar var 99. Härtill kom 14 befattningshavare,
som avlönas från byggnadsanslag, av vilka fyra har bedömts
mera kontinuerligt tas i anspråk för underhållsarbete m. m. För sådana
uppgifter avses således (99 + 4) 103 befattningshavare. Utredningens för -

Personal

Ost-

kustens

örlogs-

bas1

Syd-

kustens

örlogs-

bas

Väst-

kustens

örlogs-

bas1

Blekinge

kustart.

försvar

Göte-

borgs

kustart.

försvar

Got-

lands

kustart.

försvar

Summa

A. Militär personal

Aktiva officerare.....

2

2

1

5

(fort.kåren)

Aktiva underofficerare

1

1

1

3

3

2

11

(fort.kåren)

Aktiva underofficerare

_

1

1

1

3

(kustartilleriet)
Arvodesanst. under-officerare .........

1

1

1

1

4

Summa

1

2

2

7

7

4

23

B. Civil teknisk personal .

13

4

3

19

11

2

52

C. Civil administrativ per-sonal ...............

7

1

1

2

2

1

14

1 Enligt statskontorets förslag.

slag omfattar 66 tjänster för motsvarande uppgifter. Härtill kommer fyra
tjänster för kontorsbiträden. Förslaget innebär därför en minskning med
(103 — 70) 33 tjänster.

Utredningen framhåller slutligen att nuvarande system för bestridande

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

av avlöningskostnader för den civila personalen skapar svårigheter, eftersom
kostnaderna bestrids från såväl flera avlöningsanslag som byggnadsanslag
och förskottsstat. Ett flertal tjänster är upptagna på fortifikationsförvaltningens
personalförteckning och andra på militärbefälsstabernas.
Ett stort antal befattningshavare är tillfälligt anställda för begränsad tid.

Utredningen finner — liksom tidigare 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
(prop. 1964: 107) — att det är angeläget att samma principer
tillämpas för bestridande av avlöningskostnaderna på central, regional och
lokal nivå. Därför föreslås att tjänstemän, som i regional och lokal instans
avses för planläggning, drift och underhåll av byggnader och anläggningar,
avlönas från avlöningsanslag och att personalen vid byggnadskontorens
nybyggnadsdetaljer avlönas från byggnadsanslag.

Yttrandena

Remissinstanserna har i stort sett ställt sig positiva till fortifikationsutredningens
förslag. Erinringar och avvikande förslag har dock framförts
på vissa punkter.

Förslaget rörande val av huvudalternativ för fortifikations-
och byggnadsförvaltningen tillstyrks av överbefälhavaren
och statskontoret. Även fortifikationsförvaltningen biträder förslaget
i dess huvudlinjer. Ämbetsverkets direkta ledning av byggnadskontorens
verksamhet bör dock inte nödvändigtvis avse endast större arbeten utan,
oberoende av storleken, tillämpas i de fall verket finner ett sådant förfaringssätt
ändamålsenligt, såvitt fråga är om själva utförandet av nybyggnads-
eller iståndsättningsarbeten. Alltför hårt bundna rutiner anses kunna
motverka en nödvändig anpassning till utvecklingen. Byggnadsstyrelsen anser
att alternativet med fristående, direkt under fortifikationsförvaltningen
lydande byggnadskontor bör prövas ytterligare. Argumenten mot detta alternativ
bör därvid underkastas en förnyad granskning, varvid byggnadstekniska
och byggnadsekonomiska synpunkter bör sättas i förgrunden. Då
emellertid den föreslagna organisationen anses vara en klar förbättring i
förhållande till den nuvarande, bör den kunna genomföras som en etapp
mot en slutlig, mera rationell lösning.

Beträffande arbets- och kompetensfördelning mellan
myndigheter m. m. har överbefälhavaren i stort sett ingenting att
erinra. Han förutsätter dock att den stabsinässiga planeringen av byggnadsärendena
på längre eller kortare sikt inom kasernbyggnaders och befästningars
delfonder skall ankomma på militärområdesstaben. Byggnadskontorets
planläggning av arbeten inom kasernbyggnaders delfond bör därför
bara bli av teknisk-ekonomisk art. Fortifikationsförvaltningen framhåller
att utredningen inte helt bar klarlagt hur fördelningen av de ärenden,
som inte handläggs under ämbetsverkets direkta ledning, bör göras mellan
chefen för sektion 8 och chefen för byggnadskontoret. Ämbetsverket anser

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

det vara värdefullt att byggnadskontoren förutsätts kunna utföra arbeteö
även inom angränsande militärområden. 1964 års försvarskostnadsutredning
finner att föreslagen kompetensfördelning och organisation i princip
är lämplig för utbyggnad av ett system för rationell ekonomisk planering
och kontroll.

I frågan om organisation på lägre regional nivå framhåller
överbefälhavaren att organisationen av fortifikations- och byggnadsförValtningen
vid försvarsområdesstaberna kommer att ses över i samband
med en av honom planerad översyn av den lägre regionala ledningsorganisationen.
Såsom utredningen föreslagit bör militärbefälhavare inte vara
lokalförvaltande myndighet. Vissa av militärbefälhavarna förvaltade anläggningar
och fortifikationsförråd bör därför tas över av försvarsoinrådesbefälhavarna.
I avvaktan bl. a. på nämnda översyn bör viss personal redovisas
vid militärområdesstaben. Fortifikationsförvaltningen finner en översyn
av fortifikations- och byggnadsförvaltningen i lägre regional instans
av behovet påkallad. Ämbetsverket tillstyrker att ett byggnadskontor inrättas
på Gotland. Resultatet av pågående undersökning på Gotland bör dock
avvaktas, innan slutlig ställning tas till behovet av personal för fortifikations-
och byggnadsverksamhet på Gotland in. fl. frågor. Överbefälhavaren
och statskontoret har anslutit sig till denna mening. Överbefälhavaren tillstyrker
att chefer för örlogsbaser och kustartilleriförsvar skall lyda under
militärbefälhavare även i fråga om fortifikations- och byggnadsförvaltningen
samt att marinens byggnadsorgan i Karlskrona och i Göteborg förs samman,
varvid dock arbetsledare och arbetare bör tillhöra vederbörlig byggnadsavdelning.
Statskontoret anser att expeditionstjänsten vid Västkustens
örlogsbas bör koncentreras till en gemensam expedition. Även F 9 bör utnyttja
kustartilleriförsvarets fortifikationsavdelning. TCO-S finner skäl tala
för att den civila tekniska personal, som tjänstgör vid marina förband inom
Västra militärområdet, inryms i det regionala byggnadskontoret. I likhet
med vad som föreslås för sektion 8 vid militärområdesstab bör endast den
personal, som med säkerhet bedöms bli fullt sysselsatt med planeringsuppgifter,
permanent placeras vid marina förband.

Överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen har i stort sett ingenting
att erinra mot den föreslagna personalorganisationen vid
militärområdesstab och byggnadskontor, vilken som helhet betraktad får
anses rätt dimensionerad för permanenta uppgifter. Det bör liksom f.n.
få ankomma på fortifikationsförvaltningen att efter behovsprövning komplettera
personalorganisationen med extra tjänstemän för nybyggnadsuppgifter,
alltefter verksamhetens växlande omfattning. Förslaget att all civil
teknisk personal skall höra till byggnadskontoret men att viss del av densamma
skall vara placerad till tjänstgöring vid sektion 8 tillstyrks. Militärbefälhavare
förutsätts få befogenhet att i mån av behov ändra fördelningen.
I sådana fall vill fortifikationsförvaltningen vara tillförsäkrad visst

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

medinflytande. Tillgången på aktiva underofficerare anses enligt överbefälhavaren
inte medge att samtliga föreslagna tjänster besätts redan den 1
oktober 1966. överbefälhavaren bedömer att framdeles en aktiv fortifikationsofficer
bör tillkomma som chef för mobiliserings- och krigsplanläggningsavdelningen
inom Västra militärområdet samt Bergslagens och Nedre
Norrlands militärområden. Nytillkommande tjänster för underofficerare ur
fortifikationskåren bör tillsättas först efterhand som utbildad personal blir
tillgänglig. Fortifikationsförvaltningen föreslår att ytterligare en tjänst för
pensionerad officer och en för pensionerad underofficer inrättas vid varje
militärområdesstab. Dessa avses för krigsförberedelsearbete avseende byggnads-
och reparationsberedskapen (BRB). överbefälhavaren tillstyrker att
två av officerstjänsterna nu inrättas. Båda myndigheterna finner tilldelningen
av civil teknisk personal vara något knapp och föreslår att vid envar
av de tre mindre militärområdesstaberna tillkommer ytterligare en tjänst
för förste driftingenjör och vid övre Norrlands militärområdesstab en tjänst
för fältmästare. Härutöver föreslår fortifikationsförvaltningen dels att —
inom ramen för av utredningen föreslagna tjänster — fyra tjänster för förste
driftingenjör fördelas om mellan militärområdena, dels att alternativa tjänster
inrättas för pensionerad underofficer/assistent i expeditionstjänst och
för förvaltare/driftassistent för domänärenden, dels att fyra tjänster för
förste verkmästare tillkommer vid byggnadskontoret i övre Norrlands militärområde.
SR framhåller att arbetets omfattning vid sektion 8 är starkt
beroende av de lägre regionala stabernas tillgång till fortifikatoriskt utbildad
personal. Aktiv officer ur fortifikationskåren föreslås tillkomma i utbyte
mot pensionerad officer vid de tre mindre militärområdesstaberna. Härutöver
föreslås att viss teknisk personal tillkommer vid VVS- och eldetaljer.
TCO-S förutsätter att sedvanliga övergångsbestämmelser kommer att meddelas
för personal, som måste byta stationeringsort till följd av verksamhetens
omlokalisering.

Beträffande avlöningskostnadernas bestridande föreslår
fortifikationsförvaltningen att den civila personalen vid byggnadskontoren
avlönas från ett särskilt riksstatsanslag, benämnt Försvarets regionala byggnadskontor:
Avlöningar. Om ett särskilt riksstatsanslag f.n. inte anses böra
inrättas för ändamålet bör avlöningskostnaderna bestridas från fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag. I båda fallen förutsätts att anslagen
administreras av förvaltningen. Även försvarets civilförvaltning och statskontoret
förordar att ett särskilt riksstatsanslag tillskapas för berörda
ändamål. 196i års försvarskostnadsutredning anser att avlöning över sakanslag
i princip är ekonomiskt riktigare men tillstyrker att fortifikationsutredningens
förslag genomförs. Utredningen avser dock att i annat sammanhang
återkomma till spörsmålet.

46

Kungi. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

IX. Förslag till organisation m. m. av förvaltningsverksamheten vid örlogsbaserna

Riksdagen beslöt år 1960 (prop. 184, SU 206, rskr 402) bl. a. att marinverkstäderna
i Karlskrona skulle organiseras som ett statligt aktiebolag. Enligt
riksdagens beslut skulle arbetsuppgifterna för Stockholms och Göteborgs
örlogsvarv anpassas efter de riktlinjer som angetts av 1953 års örlogsvarvsutredning
(SOU 1957:9). Beträffande Stockholms örlogsvarv har en
dylik inriktning förutsatts redan i samband med beslutet om varvets flyttning
till Muskö (prop. 1953:200, SU 168, rskr 402). Det har vidare förutsatts
att uppgifterna för det till Muskö utflyttade varvet, som byggs främst
som krigsreparationsbas, i fred skall begränsas till rutinmässig skötsel och
normalt årsunderhåll av flottans i området baserade fartyg. Verksamheten
vid varvet skall redan före flyttningen i görligaste mån inriktas med tanke
på förhållandena efter flyttningen till Muskö. I prop. 1960:184 framhölls
att verksamheten vid Göteborgs örlogsvarv är av begränsad omfattning och
i inte ringa utsträckning bygger på samarbete med civila varv. I varvet ingående
icrkstäder kan varken i fråga om storlek eller uppgifter jämföras
med verkstäderna i Stockholm. Organisationen är i stort sett anpassad till
principerna i örlogsvarvsutredningens förslag. Det framhölls vidare att den
organisationsform, som beslutats för varvsorganisationen vid marinkommando
Syd, kunde visa sig vara ändamålsenlig också vid marinkommando
Ost och Väst.

Sedan chefen för marinen ingett förslag i ämnet meddelade Kungl. Maj :t
i juni 1961 och i juni 1962 provisoriska bestämmelser angående organisation
av förvaltningarna vid marinkommando Syd resp. Stockholms örlogsvarv.
Därvid uppdrogs åt statskontoret att verkställa organisationsundersökningar
som grundval för förslag till slutlig organisation av förvaltningsverksamheten
vid marinkommando Syd och Stockholms örlogsvarv efter flyttningen
till Muskö. Med anledning av försvarsledningsutredningens pågående
arbete föreskrev Kungl. Maj :t i februari 1963 att uppdraget rörande Stockholms
örlogsvarv skulle avse också organisationen av den verksamhet som
f. n. bedrivs av förvaltningsorganen vid marinkommando Ost.

Sedan statskontoret slutfört sina organisationsundersökningar vid marinkommando
Syd förelädes riksdagen förslag till organisation av förvaltningarna
vid marinkommandot (prop. 1964:111). Förslaget, som anpassats till
de av riksdagen godkända riktlinjerna för den regionala ledningsorganisationen,
var utformat med tanke på att en örlogsbas, Sydkustens örlogsbas,
skulle vara organiserad i Karlskrona den 1 oktober 1966. Riksdagen beslöt
i enlighet med förslaget (SU 122, rskr 262). Förvaltningsenheterna vid marinkommandot
består sedan den 1 juli 1964 av en teknisk förvaltning, en
intendentur-, en sjukvårds- och en byggnadsförvaltning samt ekonomikontor,
ekipagesektion, kassa och — övergångsvis — två förrådssektioner. Förvaltningsenheterna
lyder direkt under marinkommandochefen som ensam
är förvaltningsmyndighet.

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Efter organisationsundersökningar vid marinkommando Ost och Stockholms
örlogsvarv samt vid marinkommando Väst och Goteborgs orlogsvarv
har statskontoret, som tidigare sagts, avgett rapporter i juni resp. november
1965. Chefen för marinen har med anledning härav inkommit med förslag
till Kungl. Maj :t angående förvaltningsorganisationen vid Ostkustens och
Västkustens örlogsbaser. Över dessa förslag har överbefälhavaren avgett
yttranden.

Nuvarande organisation av förvaltningarna "d
marinkommando Ost och Stockholms örlogsvarv
samt vid marinkommando Väst och Göteborgs orlogsvarv Marinkommandocheferna

är regionala förvaltningsmyndigheter under
vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter och utövar ledningen av oc
uppsikten över underställda förvaltningsorgan. Hit hör inte örlogsvarven.
Cheferna för förvaltningarna är såväl förvaltningsmyndigheter som förvaltningsgrenschefer.
De lyder i vissa fall direkt under central förvaltningsmyndighet.

Vid marinkommando Ost består underställda förvaltningsorgan av intendenturförvaltning,
sjukvårdsförvaltning, byggnadsförvaltning och kamcralkontor.
Kameralkontoret betjänar i kassahänseende — förutom marinkommandochefen
underställda förvaltningar — även sjökrigsskolan, centrala
värnpliktsbyrån, sjövärnskåren och första helikopter divisionen. Stockholms
örlogsvarv ingår i marinkommandoorganisationen men chefen lyder
i egenskap av regional förvaltningsmyndighet direkt under de centrala förvaltningsmyndigheterna.
örlogsvarvschefen skall i frågor sammanhängande
med operativt krigsförberedelsearbete och mobiliseringsplanläggning stalla
sig till efterrättelse de föreskrifter m. m. som meddelas av marinkommandochefen.
I örlogsvarvet ingår följande förvaltningsorgan, nämligen centralplanering,
vapenavdelning, skeppsteknisk avdelning, verkstadsavdelning,
ekipagesektion och ekonomisektion. Vissa förråd m. m. vid Hårsfjardens
örlogsdepå är underställda örlogsvarvschefen.

Vissa förband är i fredstid underställda marinkonnnandochefen, nämligen
Berga örlogsskolor, första helikopterdivisionen (Berga) samt — i huvudsak
_även Hårsfjärdens örlogsdepå med Gålö motortorpedbåtslag. Cheferna

för dessa förband är lokala förvaltningsmyndigheter.

I Stockholm belägna förvaltningsorgan har sina expeditionslokaler koncentrerade
till Galärvarvet och Skeppsholmen, dit även marinkommandostaben
är förlagd.

Vid marinkommando Väst består underställda förvaltningsorgan av mtendenturförvaltning,
sjukvårdsförvaltning och marinens kassa i Göteborg,
som lokalt är ansluten till Göteborgs kustartilleriförsvar, örlogsvarvet ingår
i marinkommandoorganisationen men varvschcfen lyder — liksom
varvschefcn i Stockholm — i egenskap av regional förvaltningsmyndighet

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1966

direkt under de centrala förvaltningsmyndigheterna. Han skall i frågor
som sammanhänger med operativt krigsförberedelsearbete och mobiliseringsplanläggning
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter m. m. som meddelas
av marinkommandochefen. I örlogsvarvet ingår följande förvaltningsorgan,
nämligen vapenavdelning, fartygsavdelning, intendenturavdelning,
verkstadsavdelning samt byggnadsavdelning. Cheferna för dessa avdelningar
är också förvaltningsmyndigheter.

Vissa förband är i fredstid underställda marinkommandochefen, nämligen
andra helikopterdivisionen (Torslanda) och Gullmarns örlogsdepå. Marinens
kassa i Göteborg betjänar — förutom stab och förvaltningar vid marinkommandot
— även andra helikopterdivisionen. Vidare finns en kassa
V!d örlogsvarvets intendenturavdelning och en kassa vid Gullmarns örlogsdepå.
Sjätte minröjningsavdelningen, som är underställd chefen för kustflottan,
har egen kassa för de i avdelningen ingående fartygen.

Förvaltningsorganen har sina expeditionslokaler koncentrerade till Nya
varvet i Göteborg, dit även marinkommandostaben är förlagd.

Statskontorets förslag rörande Ostkustens örlog
s b a s

\id utformandet av förslaget i fråga om Ostkustens örlogsbas, vilket
föreslås tråda i full tillämpning tidigast den 1 juli 1968, har statskontoret
utgått från den nyligen fastställda organisationen av förvaltningarna vid
marinkommando Syd. Statskontorets arbete hade där karaktär av grundundersökning.
Organisationen vid marinkommando Syd utformades så att
den i väsentlig utsträckning skulle kunna tillämpas också inom marinkommando
Ost och Väst. Hänsyn har tagits till avsedd krigsorganisation.
Liksom vid marinkommando Syd har huvudvikten lagts vid organisationen
i stort. Organisationsenheternas verksamhet har renodlats och vissa fristående
funktionella organ föreslås inrättas. Uppmärksamhet har riktats på
planerings- och samordningsfrågor. Vapen- och skeppstekniska avdelningarna
slås samman till en teknisk förvaltning. Kontroll- och tillsynsverksamhet
har särskilt uppmärksammats. De verkstadsbetonade arbetsuppgifterna
och forrådsverksamheten inordnas var för sig under enhetlig ledning.

Statskontoret framhåller att flyttningen till Muskö kommer att medföra
förändringar av underhållsverksamhet vid de till örlogsbasen förlagda förbanden,
framför allt vid Hårsfjärdens örlogsdepå. Undersökningarna har
därför omfattat också depån. Behovet av denna bortfaller. Dess uppgifter
förs över till andra enheter, vilket för med sig vissa smärre organisatoriska
och personella förändringar främst vid Berga örlogsskolor. Även första helikopterdivisionen
påverkas, huvudsakligen i fråga om förrådsdriften. Den i
orlogsdepån ingående Gålöbasen har inte undersökts av statskontoret.

Statskontoret föreslår att Ostkustens örlogsbas under örlogsbaschefen,
som är lokal förvaltningsmyndighet, skall bestå av örlogsbasstab, teknisk

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

förvaltning, intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, byggnadsavdelning,
verkstadsavdelning, kassa- och personalavdelning, ekipageavdelning
och förrådsavdelning. Cheferna för den tekniska förvaltningen, intendenturförvaltningen,
sjukvårdsförvaltningen samt byggnads-, verkstads- samt
kassa- och personalavdelningarna är förvaltningsgrenschefer. I örlogsbasstabens
underhållssektion, som bör ledas av stabschefen, bör cheferna för
örlogsbasens förvaltningar, verkstadsavdelning och förrådsavdelning ingå.
Behovet av samordning av stabens och förvaltningsorganens verksamhet gör
sig främst gällande i fråga om mobiliserings- och krigsförberedelsearbete,
bevaknings- och säkerhetstjänst, budgetarbete, utbildning samt expeditionstjänst
m. m.

Liksom vid marinkommando Syd slås som nyss sagts vapen- och skeppstekniska
avdelningarna samman till en teknisk förvaltning. Denna indelas
i sektioner. I förvaltningen, som är en enhet för samordnande av verksamhetsgrenar
med starkt inbördes beroende avseende fartygsmateriel och annan
teknisk materiel, bör ingå en planeringssektion med uppgift att sammanhålla
och styra verksamheten. Denna sektion behöver dock inte göras
så omfattande som dess motsvarighet i Karlskrona, där behovet av planering
och kontroll av verksamheten vid Karlskronavarvet AB är betydande. Eftersom
vid Ostkustens örlogsbas verkstadsavdelningen inlemmas i basorganisationen
kan i vart fall kontrollverksamheten väsentligt begränsas. Å andra
sidan ankommer på planeringssektionen ett kvantitativt sett omfattande
mobiliserings- och krigsförberedelsearbete. Övriga skiljaktigheter i förhållande
till karlskronaorganisationen beror bl. a. på serviceverkstädernas inordnande
i organisationen och den större omfattning, i vilken rustade fartyg
baseras på ostkusten. Sektionerna, förutom planeringssektionen, bör vara
en artilleri- och robotsektion, en torpedsektion, en minsektion, en telesektion,
en maskin- och elsektion samt en skrovsektion. Statskontorets förslag
innebär vidare en väsentlig minskning av antalet detaljer inom sektionerna.
Befintliga s. k. serviceverkstäder förs med undantag för vissa servicegrupper
över till verkstadsavdelningen. Förrådsdriften avseende robot-, torped- och
minammunition föreslås med hänsyn till sin komplicitet alltjämt ankomma
på vederbörande saksektion. 1 fråga om övriga ammunitionsförråd bör driften
föras över till förrådsavdelningen. För befattningen som chef för den tekniska
förvaltningen föreslås en tjänst för alternativt militär eller civilmilitär
befattningshavare.

Statskontoret har utformat sitt förslag till ledning av verkstadsdriften
mot bakgrund av att denna skall utgöra kärnan i det i krig organiserade
underhållsförband, som har sin verksamhet förlagd till Muskö. En smidig
övergång från freds- till krigsorganisation bör säkerställas. Därför föreslås
att de producerande enheterna, dvs. verkstäderna, ställs direkt under chefen
för verkstadsavdelningen, som är civil eller civilmilitär verkstadsdirektör.
För utövande av ledande och samordnande funktioner bör ett driftledningsorgan
-—- en driftteknisk sektion — tillskapas genom sammanslagning av

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

vissa befintliga enheter inom avdelningen. Vidare bör till sektionen från den
nuvarande, direkt under varvschefen lydande ekonomisektionen föras över
organ för verkstadsbokföring och personaladministration. Sektionen skall
dessutom i samverkan med den tekniska förvaltningen sammanhålla den
på verkstadsavdelningen ankommande kontrollverksamheten. För sektionschefsbefattningen
bör alternativt avses civil eller civilmilitär befattningshavare.

Intendentur förvaltningens storlek föreslås skola minskas väsentligt,
främst med anledning av att förrådshållningsuppgifter och betydande delar
av inköpsverksamheten förs över till förrådsavdelningen. Föreslagen
anslutning till örlogsbasstabens expedition och förläggning av vissa personalärenden
till kassa- och personalavdelningen medför ytterligare begränsningar
av personalorganisation. Å andra sidan tillförs förvaltningen vissa
uppgifter i fråga om drivmedelsförsörjningen, varjämte driften på Muskö
anses bli mer omfattande än på Skeppsholmen. Chef för intendenturavdelningen
bör vara intendenturofficer. En planerings- och mobiliseringsdetalj,
en materiel- och drivmedelsdetalj samt en förplägnadsdetalj föreslås
ingå i förvaltningen.

Även sjukvårdsförvaltningens uppgifter blir i den nya organisationen i
hög grad begränsade. Sjukvårdsförrådet förs över till förrådsavdelningen.
Den på Skeppsholmen bedrivna slutna sjukvården liksom tandpolikliniken
förutsätts skola förläggas till Berga örlogsskolor. Expeditionstjänsten ansluts
till örlogsbasstabens expedition. Som chef räknar statskontoret med en marinläkare.
I förvaltningen bör ingå en materieldetalj och en sjukvårdsdetalj.

Beträffande byggnadsavdelningen har statskontoret framlagt endast preliminärt
förslag. Statskontoret räknar bl. a. med en koncentration av expeditionstjänsten
samt inköps- och förrådsverksamheten till andra i organisationen
ingående organ samt med en minskning av byggnadsunderhåll i egen
regi. Den fasta maskin tjänsten föreslås i sin helhet ankomma på byggnadsavdelningen.
Avdelningen indelas i en planeringssektion, en domändetalj,
fem arbetsgrupper, en för Muskö, en för Berga och en för marinens elverk
inom Musköbasen samt två för fasta maskinanläggningar, en för Muskö
och en för Berga. — 1964 års fortifikationsutredning har tillstyrkt förslaget.

Nuvarande kassor vid kameralkontoret, örlogsvarvet och Berga örlogsskolor
bör slås samman till ett för örlogsbasen gemensamt kassaorgan. Ansvaret
för kassatjänsten vid sjökrigsskolan, centrala värnpliktsbyrån och sjövärnskåren
in. fl. organisationsenheter i stockholmsområdet bör ankomma
på en nyorganiserad kassa vid marinstaben. Som chef för avdelningen föreslås
en kamrer. I utarbetandet av detta förslag har försvarets civilförvaltning
deltagit.

I örlogsbasen bör ingå två funktionella organ, nämligen en ekipageavdelning
och en förrådsavdelning. Ekipageavdelningen, avsedd huvudsakligen
för transporter samt bevaknings- och säkerhetstjänst, får väsentligt

51

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

ökade arbetsuppgifter när den vid utflyttningen till Muskö tar över huvuddelen
av de serviceuppgifter gentemot kustflottans fartyg, som nu ankommer
på Hårsfjärdens örlogsdepå. Avdelningen föreslås indelas i kasernsektion,
ekipagesektion samt bevaknings- och säkerhetssektion. Chefen, som
är officer, ingår i örlogsbasstaben. — Förrådsavdelningen avses för förrådsdriften
och materielredovisningen vid örlogsbasen med undantag t. v. för
robot-, torped- och minammunition. Förrådshållningen samordnas härigenom
över förvaltningsgränserna. Till avdelningen centraliseras även inköpsverksamheten
vid örlogsbasen. Avdelningen föreslås under chefen — som
är officer indelas i driftsektion och två förrådsgrupper, en på Muskö
och en på Berga. Den i varvsorganisationen ingående ekonomisektionen
avvecklas.

I följande sammanställning redovisas personaluppsättningen vid förvaltningarna
vid marinkommando Ost och Stockholms örlogsvarv samt personalbehovet
enligt den av statskontoret föreslagna organisationen vid Ostkustens
örlogsbas. I sammanställningen upptas särskilt personal som föreslås
föras över till andra organisationsenheter. Personal för annan byggnadsförvaltning
än skötsel av fasta maskinanläggningar m. m. har inte
tagits med.

Personalkategori

Enligt

gällande

organisa-

tion

1.10.65

Avgår
(personal
som förs
över till
andra org.-enheter)

Kvarstår

Stats-

kontorets

förslag

Ökning

eller

minskning

Aktiv militär personal

Officerare...................

30

2

28

19

— 9

Underofficerare..............

113

3

110

88

— 22

Underbefäl..................

77

3

74

52

— 22

Pensionerad personal i arvodes-

tjänster

Officerare...................

2

2

— 2

Underofficerare..............

4

4

3

— i

Civilmilitär personal

Mariningenjörer..............

13

13

17

+ 4

Marinläkare................

6

6

2

— 4

Varvspoliser.................

19

19

19

Summa militär och civil-

militär personal..........

264

8

256

200

— 56

Alternativa tjänster för militär, ci-

vilmilitär eller civil personal. .

1

1

5

+ 4

Civil personal

lönegrad A 21 och högre......

49

49

39

— 10

lönegrad A 20 och lägre......

417

8

409

265

— 144

andra än tjänstemän.........

722

722

525

— 197

Summa civil personal......

1 188

8

1 180

829

— 351

Värnpliktiga...................

273

20

253

112

- 141

Summa totalt

1 726

36

1 690

1 146

— 544

52 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Statskontorets förslag rörande Västkustens örlog sb
a s

Statskontorets förslag i fråga om Västkustens örlogsbas har utformats
under förutsättning att örlogsbasen t. v. ligger kvar i Göteborg. Efter kontakt
med Göteborgs örlogsvarvsutredning har statskontoret funnit att dess
förslag i princip är tillämpligt också efter en eventuell flyttning av örlogsbasen
till Gullmarn.

Även för Västkustens örlogsbas har organisationen vid marinkommando
Syd varit normgivande. Den väsentliga skillnaden är att i Göteborg — liksom
på Muskö — en verkstadsavdelning ingår i basorganisationen.

Statskontoret föreslår att Västkustens örlogsbas under örlogsbaschefen
som lokal förvaltningsmyndighet skall bestå av örlogsbasstab, teknisk
förvaltning, intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, byggnadsavdelning,
kassa- och personalavdelning, verkstadsavdelning, ekipageavdelning
och förrådsavdelning. Cheferna för den tekniska förvaltningen, intendenturförvaltningen
och sjukvårdsförvaltningen samt för byggnads- ävensom för
kassa- och personalavdelningarna är förvaltningsgrenschefer och ingår tillsammans
med cheferna för verkstads- och förrådsavdelningarna i örlogsstabens
underhållssektion. Även chefen för ekipageavdelningen ingår i
staben.

Den tekniska förvaltningen inrättas genom sammanslagning av örlogsvarvets
vapenavdelning och fartygsavdelning m. m. Den i vapenavdelningen
ingående ekipage- och kasernsektionen har dock brutits ut. Förvaltningens
sektioner utgörs av planeringssektion, artilleri- och robotsektion, torpedoch
minsektion, telesektion, maskin- och elsektion samt skrovsektion. Artilleriverkstaden
som avses för reparation, underhåll och översyn — huvudsakligen
av pjäsmateriel — förs över till verkstadsavdelningen. Reparationer
av handvapen föreslås skola utföras vid Göteborgs kustartilleriförsvar.
För befattningarna som chef för tekniska förvaltningen och planeringssektionen
föreslås tjänster för alternativt militära eller civilmilitära befattningshavare.

I fråga om verkstadsavdelningen har statskontoret utgått från att avdelningen
— som blir betydligt mindre än verkstadsavdelningen vid Ostkustens
örlogsbas — i stort sett får samma uppgifter som motsvarande enheter
i nuvarande organisation. Försvarets televerkstad i Göteborg bör alltjämt
betjänas av verkstadsavdelningen i såväl kameralt som produktivt avseende.
Verkstadsavdelningen föreslås indelas — förutom i en driftteknisk sektion
— i varvsverkstäder samt pjäs- och eldledningsverkstad. Chefen bör vara
civil eller civilmilitär.

Intendenturförvaltningens och sjukvårdsförvaltningens uppgifter föreslås
skola minskas väsentligt. Organisationen blir i princip densamma som vid
Ostkustens örlogsbas (jfr redogörelse för Ostkustens örlogsbas).

I fråga om byggnadsavdelningen anknyter statskontoret i sitt förslag till
1964 års fortifikationsutrednings förslag, enligt vilket örlogsbaschefen skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966 53

vara lokal förvaltningsmyndighet under militärbefälhavaren för Västra militärområdet.
örlogsbasen bör få resurser huvudsakligen endast för förvaltning
av anläggningar och medel, krigsplanläggning, planering samt drift av fasta
maskinanläggningar och hänvisas i övrigt till fortifikationsavdelningen vid
Göteborgs kustartilleriförsvar.

Nuvarande kassor vid örlogsvarvet, Gullmarns örlogsdepå och sjätte minröjningsavdelningen
m. m. förs samman till kassa- och personalavdelningen.
I utarbetandet av detta förslag har försvarets civilförvaltning deltagit.

Ekipageavdelningen bildas genom att ekipage- och kasernsektionen bryts
ut ur vapenavdelningen med i stort sett oförändrade uppgifter. Avdelningen
föreslås under chefen, som är officer, bestå av kasernsektion, ekipagesektion
samt bevaknings- och säkerhetssektion.

Förrådsavdelningen svarar för förrådsdriften och materielredovisningen
på samma sätt som vid Ostkustens örlogsbas. Avdelningen indelas under
chefen, som är officer, i planeringsdetalj, redovisningsdetalj, inköpsdetalj
och förrådsgrupp.

I följande sammanställning redovisas personaluppsättningen i nuvarande
organisation vid förvaltningarna vid marinkommando Väst och Göteborgs
örlogsvarv samt personalbehovet enligt den av statskontoret föreslagna
organisationen vid Västkustens örlogsbas. Personal för annan byggnadsförvaltning
än drift av fasta maskinanläggningar m. m. har inte tagits med.

Personalkategori

Enligt gällande
organisation 1.7.65

Statskontorets

förslag

ökning eller
minskning

Aktiv militär personal

Officerare...............

13

10

— 3

Underofficerare..........

55

48

— 7

Underbefäl..............

29

30

+ 1

Pensionerad personal i arvo-destjänster

Officerare...............

1

— 1

Underofficerare..........

4

1

— 3

Civilmilitär personal

Mariningenjörer..........

7

6

— 1

Marinläkare.............

1

1

Varvspoliser.............

13

13

Summa militär och civil-

militär personal.......

123

109

— 14

Alternativa tjänster för militär,
civilmilitär eller civil per-

sonal...................

7

+ 7

Civil personal

8

lönegrad A 21 och högre ..

6

+ 2

lönegrad A 20 och lägre...

114

108

— 6

andra än tjänstemän.....

173

138

— 35

Summa civil personal..

293

254

— 39

Värnpliktiga...............

100

65

— 35

Summa totalt

516

435

— 81

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966
Chefens för marinen förslag

Chefen för marinen ansluter sig i allt väsentligt till statskontorets förslag
men gör vissa erinringar och anför härvid i huvudsak följande.

Beträffande organisationen i stort finner han, i likhet med statskontoret,
att väsentliga fördelar är förknippade med en så långt möjligt likartad
fredsorganisation för de blivande örlogsbaserna. Strävan bör därför vara
att integrera verkstadsavdelningarna i basorganisationerna på sådant sätt att
de fastställda organisationsprinciperna för marinkommando Syd kan tilllämpas
på övriga baser med så små rubbningar som möjligt. Verkstadsavdelningen
bör därför vara fristående i förhållande till den tekniska förvaltningen.
Båda enheterna bör såsom statskontoret föreslagit lyda direkt under
örlogsbaschefen. Chefen för verkstadsavdelningen bör inte ingå i örlogsbasstabens
underhållssektion. Han bör nämligen uteslutande inrikta sin verksamhet
på driften vid Muskövarvet med tillhörande anläggningar. Marinchefen
föreslår vidare att verkstadsavdelningarnas möjligheter till produktionskontroll
ökas genom viss utbyggnad av de drifttekniska sektionerna.

Marinchefen biträder i väsentliga delar statskontorets förslag att föra över
funktioner från befintliga ekonomiorgan till andra organ men anser att
ekonomisektionen vid Stockholms örlogsvarv inte helt kan utgå ur organisationen.
Statskontoret har utgått från att marinförvaltningen inrättar en
datacentral för förrådsredovisning och ekonomiska rutiner m. m. och att
anknytningen av denna ADB-verksamhet till örlogsbasen skall medföra sådana
rationaliseringsvinster, att ett särskilt ekonomiorgan inte längre erfordras.
Efter att ha hört marinförvaltningen finner marinchefen det ovisst
när marinförvaltningens datacentral kan medföra den åsyftade effekten.
Sådana uppgifter som medels- och dispositionsbokföring och viss personaladministration
m. m. bör t. v. handläggas centralt vid örlogsbasens kassaoch
personalavdelning. Viss personalförstärkning för dessa uppgifter är enligt
chefen för marinen nödvändig. Vidare bör viss ADB-expertis tillföras
örlogsbasstaben. Statskontoret vitsordar att det övergångsvis behövs viss
personal för manuell medels- och dispositionsbokföring samt förrådsredovisning
m. m. Denna personal hör enligt statskontoret fördelas på fyra tjänster
till kassa- och personalavdelningen, en tjänst till verkstadsavdelningens
\erkstadskontor samt fyra tjänster till förrådsavdelningens redovisningsdetalj.
Vidare bör för mera kvalificerade uppgifter som systemutveckling
m. m. enligt statskontorets mening ADB-expertis ställas till baschefens förfogande
från marinförvaltningens systemkontor. Den förvaltare som f. n.
leder förrådsverksamheten vid första helikopterdivisionen bör enligt chefen
för marinen framdeles ingå i tekniska förvaltningen. Marinchefen framhåller
slutligen att en översyn av verksamhetsgrenen bör komma till stånd, när
erfarenheter har vunnits av de skilda system, som kommer att tillämpas
vid de tre örlogsbaserna. Statskontoret har anslutit sig till denna mening.
Marinchefen ansluter sig till statskontorets förslag rörande kassaverksam -

Kungl. Maj. ts proposition nr t JO år 1966 55

heten. För Västkustens örlogsbas och Göteborgs kustartilleriförsvar bör inrättas
särskilda kassor.

I det följande redovisas marinchefens förslag endast i de delar förslagen
innebär av statskontoret tillstyrkta avvikelser från dess ursprungliga förslag.

Beträffande Ostkustens örlogsbas förutsätter marinchefen att intendenturförvaltningens
förplägnadsdetalj skall — förutom för driften av matinrättning
m. m. på Muskö -— svara även för vissa andra matinrättningar. I
intendenturförvaltningens planerings- och mobiliseringsdetalj bör för städledare
inrättas en civil tjänst i stället för underbefälstjänst.

Vid sjukvårdsförvaltningen bör tillkomma en tjänst för aktiv underofficer.
Statskontoret ifrågasätter om inte en kontorist är lämpligare för ändamålet.

Marinchefen har som nyss sagts föreslagit att verkstadsavdelningens kontrollmöjligheter
ökas. Statskontoret, som har omprövat sitt tidigare ställningstagande,
tillstyrker att en tjänst för driftingenjör tillkommer vid drifttekniska
sektionen.

Statskontoret har föreslagit att dagbefälstjänsten skall bedrivas turvis
genom kommendering. Marinchefen anser, att ett sådant system inte bör
realiseras med hänsyn till basens omfattning m. m. I stället bör tjänster för
dagbefäl inrättas vid ekipageavdelningen. Tre tjänster för aktiva underofficerare
bör tillkomma för ändamålet. Statskontoret vill inte motsätta sig
förslaget men ifrågasätter om inte militära tjänstgöringsåldersutredningens
arbete bör avvaktas.

Statskontoret har funnit att örlogsvarvets bogserbåtar utnyttjas i förhållandevis
ringa utsträckning och att bogserbåtar förhyrs i jämförelsevis stor
omfattning. Ämbetsverket har därför föreslagit att chefen för marinen undersöker
möjligheten av att efter flyttningen till Muskö föra över samtliga i
kustflottan ingående bogserbåtar till basorganisationen. Marinchefen anser
inte att utbildningsverksamheten inom kustflottan gör detta möjligt. Av
samma skäl bör inte heller ett torpedbärgningsfartyg föras över till basorganisationen.
I övrigt biträder marinchefen vad statskontoret föreslagit i
fråga om trängfartygen. Basens behov av motorfordon finner marinchefen
vara för snävt beräknat. Viss utökning av fordonsparken bör göras bl. a. av
beredskapsskäl. En civilanställd och en värnpliktig bilförare bör därför
tillkomma. Statskontoret biträder detta förslag.

Marinchefens förslag innefattar till den del de tillstyrkts av statskontoret
en ökning med fyra befattningshavare, vartill kommer nio som bör disponeras
övergångsvis intill dess ADB-systemet genomförts.

Marinchefen tar vidare upp vissa frågor angående personalens kårtillhörighet.
lian anser att chefen för den tekniska förvaltningen vid Ostkustens örlogsbas
med hänsyn till sin krigsplaccring skall vara officer samt alt chefen
för planeringssektionen i förvaltningen skall vara mariningenjör. Statskon -

56

Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

toret tillstyrker förslagen såvitt avser chefen för tekniska förvaltningen.
Med hänsyn till pågående undersökning om möjligheterna att ersätta varvspolisen
med i första hand underbefäl med viss specialutbildning anser sig
marinchefen f. n. inte kunna lägga fram förslag om ändring av bevakningspersonalens
ställning.

I fråga om Västkustens örlogsbas utgår marinchefen från att chefen för
sjukvårdsförvaltningen förenar denna tjänst med motsvarande befattning
vid Göteborgs kustartilleriförsvar. Läkare som erfordras för bestridande av
sjukvård vid örlogsbasen bör anställas enligt de principer, som har kommit
till uttryck i prop. 1965: 176.

Marinchefens förslag till personalorganisation vid örlogsbasens förvaltningar
omfattar 15 personer mer än statskontoret ursprungligen föreslagit.
Härvid har medräknats en arbetsledare och åtta arbetare för löpande underhåll
vid örlogsbasen. I fråga om kårtillhörighet för chefen för den tekniska
förvaltningen och chefen för samma avdelnings planeringssektion framförs
samma synpunkter som i fråga om motsvarande personal vid Ostkustens
örlogsbas.

Marinchefen föreslår att övergång till de nya organisationerna påbörjas
den 1 oktober 1966 och att övertalig personal m. fl. skall bilda avvecklingsorganisationer
som behålls under budgetåret 1966/67. Marinchefen anser
slutligen att genomförandet av dels den nya organisationen, dels utflyttningen
till Musköområdet innebär så många svårbemästrade problem att en
samordningschef tillfälligt bör tillsättas. Dennes uppgift bör vara att under
chefen för marinen och i intim samverkan med berörda centrala, regionala
och lokala myndigheter förbereda och genomföra den nya organisationen.
Till samordningschefen bör knytas en mindre samordningsgrupp.

Yttrande

överbefälhavaren biträder chefens för marinen förslag i allt väsentligt
men ansluter sig till statskontorets bedömning av behovet av personal utöver
statskontorets ursprungliga förslag. Han anser dock att dagbefälstjänsten,
med hänsyn till de krav som från både beredskaps- och inretjänstsynpunkter
måste ställas, bör organiseras som chefen för marinen föreslagit.
I likhet med chefen för marinen finner han att cheferna för de tekniska
förvaltningarna bör vara officerare, överbefälhavaren understryker slutligen
vikten av att en samordningsofficer tillsätts för att genomföra omorganisationen
i Stockholm och att samordningsgruppen organiseras så snart
som möjligt.

Departementschefen

Vid 1964 års höstriksdag fattades beslut om en reform av totalförsvarets
regionala ledning m. m. (prop. 1964: 109, SU 189, rskr 362) i huvudsaklig
överensstämmelse med 1960 års försvarsledningsutrednings förslag (SOU
1963:65). Beslutet avsåg —- förutom ställningstaganden i fråga om rikets

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1066

regionala indelning, fördelning av ansvar och befogenheter mellan berörda
militära ledningsorgan och förläggningsorter för dessa -— även ett godkännande
av riktlinjerna för organisationen i fred av inilitärområdesstaber, örlogsbasstaber
m. m. och militärkommandostaben på Gotland. Övergången till
den nya organisationen avses ske den 1 oktober 1966, men det har förutsatts
att organisationen under en övergångstid skall vara provisorisk och att definitiva
beslut i organisationsfrågan inte skall fattas förrän tillräckliga erfarenheter
av de nya verksamhetsformerna har vunnits.

Jag har vid anmälan av 1966 års statsverksproposition (bil. 6, s. 152) föreslagit
att i riksstaten för budgetåret 1966/67 medel för avlöningar och omkostnader
för de nya militärområdesstaberna skall anvisas under särskilda
anslag, Militärområdesstaber: Avlöningar och Militärområdesstaber: Omkostnader,
vilka anslag i avbidan på särskild proposition i ämnet har tagits
upp med beräknade belopp, 20 milj. kr. och 7,4 milj. kr.

Förslag om inrättande av tjänster för personal inom den nya stabsorganisationen
har — med undantag av tjänsterna för vissa chefsbefattningar
(jfrprop. 1965: 155, SU 182, rskr 432) —i avvaktan på vissa kompletterande
utredningar inte underställts riksdagen.

De kompletterande utredningarna har nu slutförts, överbefälhavaren har
sålunda i samråd med statskontoret utarbetat förslag rörande personalorganisationen
m. m. vid nyssnämnda staber. Arméförvaltningen, försvarets intendenturverk
och försvarets civilförvaltning har lagt fram förslag rörande
tyg-, intendentur- och kassatjänstens regionala ledning. Vidare har 1964
års fortifikationsutredning redovisat sina förslag rörande fortifikations- och
byggnadsförvaltningens ledning och organisation i regional instans m. m.
Slutligen har statskontoret och chefen för marinen på grundval av organisationsundersökningar
vid marinkommando Ost och Väst samt Stockholms
och Göteborgs örlogsvarv avgett förslag rörande förvaltningstjänsten vid
Ostkustens och Västkustens örlogsbaser. Förvaltningstjänsten vid marinkommando
Syd har genom beslut vid 1964 års riksdag (prop. 1964: 111, SU
122, rskr 262) anpassats efter riktlinjerna för den nya regionala ledningsorganisationen.
Förvaltningstjänsten vid Sydkustens örlogsbas har därför
inte nu behövt undersökas.

Totalt ökar antalet tjänster vid berörda organisationsenheter enligt myndigheternas
förslag med närmare hundratalet. Från minskningen av antalet
arbetare och värnpliktiga vid förvaltningarna vid Ostkustens och Västkustens
örlogsbaser, 232 resp. 177, bortses i detta sammanhang.

Militärområdesstaber
Organisation m. m.

Enligt föreliggande riksdagsbeslut skall inom vart och ett av de sex militärområdena
krigsmaktens verksamhet ledas av cn militär chef — militärbefälhavaren.
Denne biträds av en allsidigt sammansatt militärområdesstab,

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

soin ersätter nuvarande militärbefäls- och flygeskaderstaber samt delvis
även marinkommandostaber. I militärområdesstaberna avses de ledande
befattningarna tillsättas oberoende av försvarsgrenstillhörighet. Staberna
skall vara förlagda i Kristianstad (Södra militärområdet), Strängnäs (Östra
militärområdet), Skövde1 (Västra militärområdet), Karlstad (Bergslagens
militärområde), Östersund (Nedre Norrlands militärområde) och Boden
(Övre Norrlands militärområde). Jag har i prop. 1964:109 förordat att
staberna under en prövotid i allt väsentligt organiseras på sätt som framgår
av bilagorna 9—14. I detta sammanhang framhöll jag att organisationen
i huvudsak måste byggas upp inom ramen för de personalstyrkor som
f. n. är avsedda för tjänstgöring i regionala staber och att den lämpligaste
lösningen av personalfrågan torde vara att genomföra en begränsad ökning
av antalet tjänster för pensionerade officerare. Jag förutsatte slutligen att
behovet av biträdespersonal — i vidsträckt mening — skulle komma att
visa sig mindre än den sammanlagda uppsättningen av sådan personal i
nuvarande högre regionala staber.

Överbefälhavarens förslag rörande militärområdesstaberna grundas i allt
väsentligt på 1964 års riksdagsbeslut. Den viktigaste avvikelsen berör ansvarsfördelningen
i luftoperativt hänseende mellan befälhavarna för Nedre
Norrlands och övre Norrlands militärområden. Befälhavaren för övre Norrlands
militärområde får sålunda ansvar inte blott, som riksdagsbeslutet förutsatte,
för förbandsproduktionen vid F 4 (Östersund) utan övergångsvis
även för jaktförsvar samt stridslednings- och bastjänst inom Nedre Norrlands
militärområde. Militärbefälhavarens för Nedre Norrlands militärområde
ansvar för ledning av luftoperativ verksamhet och luftoperativt krigsförberedelsearbete
begränsas i motsvarande mån. Enligt överbefälhavarens
förslag skall därför F 4 t. v. vara underställd befälhavaren för Övre Norrlands
militärområde i stället för befälhavaren för Nedre Norrlands militärområde.

överbefälhavaren uppger att bristen på flygofficerare inte medger att F 4
nu underställs befälhavaren för Nedre Norrlands militärområde, överbefälhavaren
avser att anmäla när personaltillgången medger att F 4 underställs
befälhavaren för Nedre Norrlands militärområde. För egen del anser
jag inte att skäl föreligger att gå ifrån den av riksdagen beslutade ansvarsfördelningen.
F 4 bör alltså redan fr. o. m. den 1 oktober 1966 underställas
befälhavaren för Nedre Norrlands militärområde men i fråga om utbildning
och övningar samt därmed sammanhängande personaltjänst lyda under befälhavaren
för Övre Norrlands militärområde. Befälhavaren för Nedre Norrlands
militärområde bör dock ges ansvar för genomförande av större luftoperativa
övningar inom militärområdet. Härvid bör han vid behov kunna
få biträde av befälhavaren för övre Norrlands militärområde. På detta sätt

1 T. v.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1906 59

bedömer jag det bli möjligt att begränsa behovet av flygofficerare vid Nedre
Norrlands militärområdesstab.

Jag ansluter mig i princip till överbefälhavarens förslag till lydnadslinjer
i fråga om intendenturförvaltningen för vissa flygflottiljer och till fortifikationsförvaltningsutredningens
förslag rörande lydnadslinjer i fråga om fortifikations-
och byggnadsförvaltningen för vissa jaktflottiljer (F 3 och F 9)
och Norrlands kustartilleriförsvar. Flygflottilj, som är lokaliserad utanför
gransen till militärområde, vars chef flottiljen är underställd, eller som är
underställd attackeskaderchefen, skall alltså med avseende på intendenturförvaltningen
lyda under den militärbefälhavare inom vars område flottiljen
är belägen. I fråga om fortifikationsförvaltningen bör gälla att den militärbefälhavare
som har det luftoperativa ansvaret skall vara regional förvaltningsmyndighet
för av flottilj förvaltad anläggning vare sig denna är belägen
inom eller utom eget militärområde, om anläggningen i krig underställs
honom. Chefen för Norrlands kustartilleriförsvar bör i fråga om sådana anläggningar
som är belägna inom övre Norrlands militärområde och Östra
militärområdet lyda under befälhavarna för dessa militärområden. På intendenturförvaltningens
område synes nämligen enligt min mening de operativa
kraven på förvaltningsverksamheten inte vara så uttalade, medan
kraven på samordning av krigsförberedelsearbetet m. m. inom ett visst geografiskt
område väger förhållandevis tungt. Med hänsyn härtill och av praktiska
skäl är det på detta område — liksom även i fråga om viss byggnadsverksamhet
— befogat att låta lydnadslinjerna följa den territoriella linjen.
Därigenom kommer i regel den expertis att utnyttjas som finns vid närmaste
militärområdesstab. Vad slutligen beträffar sjukvårdsförvaltningen
bör 1962 års försvarssjukvårdsutrednings förslag i ämnet avvaktas innan
ställning tas till lydnadsförhållandena.

Överbefälhavaren synes ha förutsatt att på de förvaltningsområden, där
den territoriella lydnadslinjen följs, militärbefälhavare med operativt ansvar
skall ha anvisningsrätt gentemot militärbefälhavare med territoriellt ansvar.
Jag bedömer att den operativa chefens inflytande kan säkerställas utan anvisningsrätt
på grundval av sedvanligt samarbete och överbefälhavarens
operativa order. Central förvaltningsmyndighet bör emellertid kunna ålägga
militärbefälhavare att biträda annan militärbefälhavare med krigsförberedelsearbete
m. m. inom förvaltningssektorn.

överbefälhavaren har föreslagit att militärområdesstaberna i Södra och
östra militärområdena samt övre Norrlands militärområde skall bestå av
sex sektioner samt en stabsavdelning. I det följande benämner jag sektionerna
operativ sektion, underhållssektion, armésektion, flygsektion, transportsektion
och befästningssektion. I Västra militärområdet samt i Nedre Norrlands
och Bergslagens militärområden föreslås ingå fem sektioner_ flyg -

60

Kungl. Mnj.ts proposition nr 110 år 1966

sektionen utgår — och en stabsavdelning. Jag har inte någon erinran mot
dessa förslag. Den av försvarsledningsutredningen föreslagna sektionen för
säkerhetsärenden bör alltså ordnas in i den operativa sektionen och chefsexpeditionen
ersättas av en stabsavdelning som — förutom för personaladministrativa
ärenden — sörjer för funktioner av servicekaraktär.

Mitt förslag till organisation av militärområdesstaberna framgår av följande
tablå.

Chef för militärområdesstab
- Souschef1

g.

^ '' n>
6» tf £

tf: • g.
5C c C.

« 5

3“ Cl vt

n 2 2*

r*- 2
Cfl 2 «"f

§S§

IS 5* era -

3 2 o*

rt> 3 tf o
fj O- • 2.

gL « rf 3T

S. C » "
5 («
» » S «

gg_|g

3 o 3 O
TO 5* 3 3
3* era

2

vT

era

CO

tf:

CAl

rf

3

r> v> ''Zi cn
3 » r- tf

tf “ rj*

2 2 ? S

O T3 O

g.g.§-&
P <>

0 o'' e« 3

3 3 2. era
3 - ö

x vi era
3 tf

0-2,0
tf er 3

3 « r
rf 3 o
c ai

1 » *

1 I Södra och Östra militärområdesstaberna samt Nedre Norrlands militärområdesstab.

2 I Södra och Östra militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab.

Den operativa sektionen föreslås av överbefälhavaren indelas
i sju avdelningar. Eftersom avdelningsindelningen bör göras till föremål föi
försök anser jag mig inte nu böra ta ställning till detta förslag. Försöken bör
bl. a. ge klarhet huruvida och i vad mån de operativa ärendena bör handläggas
inom en arbetsenhet eller av arbetsenheter som indelas efter funktionella
grunder eller försvarsgrensvis.

Jag anser inte den av överbefälhavaren föreslagna förstärkningen med
aktiva marinofficerare vid de sjöoperativa avdelningarna i Södra och östra
militärområdesstaberna samt Nedre Norrlands militärområdesstab nödvändig.
Vid Södra militärområdesstaben och Nedre Norrlands militärområdesstab
räknar jag i stället med en pensionerad officer. Vid Västra militärområdesstaben
bör en tjänst för kapten avsedd för markoperativa avdelningen
bytas ut mot tjänst för arvodesanställd officer. I Nedre Norrlands
militärområdesstab bör med anledning av att F 4 underställs militärbefälhavaren
två tjänster för kapten komma till i luftoperativa avdelningen.
Jag räknar vidare endast med en tjänst för kapten i underrättelse- och
säkerhetsavdelningen vid Södra och östra militärområdesstaberna. I sambandsavdelningarna
vid Södra och Östra militärområdesstaberna samt övre
Norrlands militärområdesstab bör en tjänst för kapten utgå. Vidare räknar

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

jag med att tjänsten för kapten i fältarbetsavdelningen vid Bergslagens militärområdesstab
byts ut mot tjänst för arvodesanställd officer.

Såvitt gäller pensionerade officerare har jag i förhållande till överbefälhavarens
förslag räknat med — förutom att enligt det föregående vissa
tjänster för aktiva officerare byts ut mot tjänster för pensionerade officerare
— att en tjänst i underrättelse- och säkerhetsavdelningen vid Västra
militärområdesstaben samt Övre och Nedre Norrlands militärområdesstaber
inte behöver inrättas. Vidare räknar jag med att i Södra och östra militärområdesstaberna
en tjänst för pensionerad officer i fältarbetsavdelningen
byts ut mot tjänst för pensionerad underofficer.

Vid Nedre Norrlands militärområdesstab bör med anledning av att F 4
underställts militärbefälhavaren en tjänst för aktiv underofficer tillkomma
i den operativa sektionen. Jag räknar vidare inte med att pensionerade
underofficerare skall ingå i fältarbetsavdelningarna vid Västra militärområdesstaben
samt Nedre Norrlands och Bergslagens militärområdesstaber.

För underbefäl räknar jag inte med några tjänster i operativa sektionen.

Vad beträffar den civilmilitära personalen räknar jag inte med att tjänster
för stabsmeteorolog inrättas. Jag räknar däremot med en tjänst för
förste tygverkmästare i varje militärområdesstab, avsedd för föreståndaien
för stabens fasta teleanläggningar.

I fråga om civil personal är jag inte beredd att nu föreslå att tjänster för
driftingenjör inrättas vid fältarbetsavdelningarna i vissa av staberna.

Under li ållssektionens sammansättning påverkas av hur förvaltningstjänsten
organiseras på regional och lokal nivå. Till grund för
arméförvaltningens, försvarets intendenturverks och försvarets civilförvaltnings
förslag rörande förvaltningstjänstens regionala ledning ligger,
förutom 1964 års riksdagsbeslut, försök som utförts inom I. militärområdet.
Ämbetsverkens förslag, som tillstyrkts av överbefälhavaren, förutsätter
bl. a. att vissa arbetsuppgifter decentraliseras från de centrala förvaltningsmyndigheterna,
att vissa funktioner som f. n. utförs vid ett stort antal
lokala myndigheter fors samman till särskilda lokala förvaltningsmyndigheter
och att militärbefälhavarna får något ökade ledningsresurser. Ledningen
av och uppsikten över tyg-, intendentur- och kassaförvaltningen
anses böra utövas av militärbefälhavaren som regional förvaltningsmyndighet
med biträde av förvaltningsgrenschefer, vilka jämte erforderlig förvaltningspersonal
inordnas i militärområdesstaberna. För s. k. verkställighetsuppgifter
bör enligt förslagen organiseras fristående lokala förvaltningsmyndigheter
_ tygförråd, tygverkstäder och intendenturförråd — vilka lyder

under militärbefälhavaren.

I prop. 1964: 109 anslöt jag mig till principen att militärbefälhavaren borde
utöva ledningen av och uppsikten över förvaltningen inom regionen. Jag
framhöll dock samtidigt atl militärbefälhavarens ledning borde begränsas

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

till att — inom ramen för centralt utfärdade föreskrifter — planlägga, reglera
och kontrollera samt utfärda order, direktiv och anvisningar för den
verkställande och utövande förvaltningsverksamheten inom militärområdet.
Den senare verksamheten borde fullgöras vid särskilda från staben fristående
förvaltningsorgan och av chefer för förband som är underställda militärbefälhavaren.
Jag vill ånyo understryka vad jag då anförde. Förvaltningsmyndigheternas
förslag ansluter sig till den angivna principen och ger därför
ingen anledning till erinran i stort. Till organisationen m. m. av de lokala
förvaltningsmyndigheterna återkommer jag i det följande.

Beträffande sjukvårdsförvaltningen innebär överbefälhavarens förslag
att militärbefälhavarens ansvar i avvaktan på resultatet av 1962 års försvarssjukvårdsutrednings
arbete t. v. begränsas. Lokala förvaltningsmyndigheter
kommer alltså i enlighet med rådande praxis att lyda direkt under försvarets
sjukvårdsstyrelse. Överbefälhavaren lämnar delvis utan avseende
en framställning från försvarssjukvårdsutredningen om en provisorisk
förstärkning av militärområdesstaberna, som skulle göra det möjligt att
redan från början ge militärbefälhavaren ansvar för förvaltningen av sjukvår
dsmateriel. Frågan om militärbefälhavarens ansvar och befogenheter
på ifrågavarande område torde komma att prövas när försvarssjukvårdsutredningen
har slutfört sitt uppdrag. Enligt vad jag inhämtat från utredningen
avser den att föreslå att militärbefälhavaren får ett enhetligt ansvar för
sjukvårdsförvaltningen inom militärområdet enligt samma grunder som
avses gälla för intendenturförvaltningen.

Underhållssektionen indelas enligt överbefälhavarens förslag i — förutom
en centralavdelning — en tygavdelning, en intendenturavdelning,
en kameralavdelning och en hälso- och sjukvårdsavdelning. Jag ansluter
mig till detta förslag. Dock bör hälso- och sjukvårdsavdelningens inordnande
i staben slutligt fastställas först sedan ställning tagits till 1962 års försvarssjukvårdsutrednings
förslag i ämnet.

Med anledning av att F 4 underställs befälhavaren för Nedre Norrlands
militärområde bör vid militärområdesstaben en tjänst för pensionerad officer
tillkomma i underhållssektionen.

I olikhet med överbefälhavaren anser jag att som förberedelse för en kommande
reform avseende sjukvårdsförvaltningen en tjänst för förvaltare
bör tillföras staberna i Södra och Östra militärområdena samt övre Norrlands
militärområde.

Nya tjänster för fältläkare, förste försvarstandläkare och fältveterinärer
bör inte inrättas i avvaktan på 1962 års försvarssjukvårdsutrednings förslag
i äinnet. Personalbehovet bör tillgodoses genom att den personal som nu
tjänstgör vid de sex militärbefälsstaberna på fastlandet flyttas över till resp.
militärområdesstaber. För armédirektör räknar jag med tre tjänster i varje
stab.

Tjänster för drivmedclsingenjör bör f. n. inrättas endast i Södra och Östra

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab. För ammunitionsingenjör
räknar jag med sammanlagt fem tjänster — sådan tjänst
inrättas inte vid Västra militärområdesstaben. I olikhet med överbefälhavaren
räknar jag t. v. endast med en tjänst för förste hälso vårdsassistent i
varje stab utom vid östra militärområdesstaben, där två tjänster bör inrättas.
Arvoden bör t. v. beräknas även för veterinär vid östra och Västra
militärområdesstaberna men t. v. inte för apotekare.

Till den föreslagna indelningen av armésektionen tar jag inte nu
ställning. Erfarenheter under prövotiden får avgöra om och i vad mån sektionen
behöver delas in i avdelningar. Jag har inte något att erinra mot att
i enlighet med överbefälhavarens förslag cheferna för armésektionerna benämns
arméinspektörer även i Nedre Norrlands militärområdesstab och i
Västra militärområdesstaben. Såsom arméinspektörer bör i enlighet med
statsutskottets uppfattning placeras officerare med erfarenhet som förbandschefer
(jfr SU 1964: 189, s. 25). Jag delar inte överbefälhavarens uppfattning
att tjänst för ställföreträdande arméinspektör bör inrättas i fyra av
militärområdesstaberna. Ansvaret för utbildning m. m. av grundläggande
art bör i enlighet med mitt uttalande i prop. 1964: 109 så långt möjligt decentraliseras
till underställda förbandschefer. Jag tar i detta sammanhang
inte ställning till överbefälhavarens förslag att arméinspektörerna vid Södra
och östra militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab
skall ges generalmajors tjänstegrad. Kungl. Maj :t äger besluta i frågan.

Jag räknar inte med tjänster för pensionerad officer i utbildningsavdelningen
i Nedre Norrlands och Bergslagens militärområdesstaber. Jag räknar
inte heller med att tjänst för aktiv underofficer (personalregistrator) inrättas
vid armésektionen i fyra av militärområdesstaberna. Dessa staber
bör i stället tillföras var sin tjänst för pensionerad underofficer.

Till flygsektionens indelning i avdelningar tar jag inte nu ställning.
I befattningen som flyginspektör bör placeras officer med erfarenhet
som förbandschef. En tjänst för flygdirektör bör inrättas i varje flygsektion.

Jag räknar f. n. endast med en tjänst för pensionerad officer i varje
transportsektion.

Av betydelse för befäst ningsse k tion ens sammansättning är
fortifikationsutredningens förslag rörande fortifikations- och
byggnadsförvaltningens ledning m. m. Förslaget innebär
främst att de byggnadsavdelningar, som f. n. finns i militärbefälsstaberna,
bryts ut ur stabsorganisationen och ombildas till fristående byggnadskon -

64

Kungl. Maj.ts proposition nr ItO år 1966

tor, som underställs militärbefälhavarna men i visst hänseende lyder direkt
under fortifikationsförvaltningen. Till frågan om bvggnadskontorets uppgifter
och organisation återkommer jag i det följande. Militärbefälhavaren
skall enligt fortifikationsutredningens förslag såsom regional förvaltningsmyndighet
leda förvaltningen vid underställda förhand, försvarsområden,
kustartilleriförsvar och örlogsbaser. Militärbefälhavarens eget ledningsorgan
inordnas som en särskild sektion i militärområdesstaben. Vid sektionen
handläggs främst ärenden rörande fortifikatorisk planläggning, militär behovsprövning,
planläggning och projektering av befästningar, förrådsanskaffning
samt domän- och generalplanefrågor m. m. Förvaltningen av byggnader
och anläggningar utövas i princip av under militärbefälhavare lydande
förvaltningsmyndigheter. Utredningens förslag är i fråga om fördelningen
av ansvar och befogenheter väl anpassat till de huvudlinjer efter vilka den
regionala ledningen av förvaltningsverksamheten bör ordnas. Jag ansluter
mig därför i princip till fortifikationsutredningens förslag i ämnet.

Till den föreslagna indelningen av befästningssektionen i underavdelningar
tar jag inte nu ställning.

Jag räknar inte med att en föreslagen tjänst för pensionerad officer behöver
inrättas vid Bergslagens militärområdesstab. Med anledning av fortifikationsförvaltningens
framställning om inrättande av arvodestjänster för
officerare och underofficerare med uppgift att handha krigsförberedelsearbete
för byggnads- och reparationsbcredskapen bör i enlighet med överbefälhavarens
tillstyrkan en tjänst för pensionerad officer inrättas vid vardera
Södra och östra militärområdesstaben. Slutligen bör i varje befästningssektion
en tjänst för underofficer på aktiv stat bytas ut mot tjänst för
pensionerad underofficer och en tjänst för underofficer på aktiv stat vid
Västra militärområdesstaben och Nedre Norrlands militärområdesstab t.v.
inte inrättas. I

I överbefälhavarens uppgift har ingått att utreda frågan om militärbefälhavarens
uppgifter på personalområdet. Som
resultat av denna utredning föreslår överbefälhavaren att en särskild organisationsenhet
för handläggning av bl. a. personaladministrativa ärenden —
stabsavdelningen — skall finnas i militärområdesstaberna. Militärbefälhavaren
måste enligt överbefälhavaren få större ansvar för underställd
personal än som åvilar de nuvarande regionala cheferna. Han bör sålunda
bl.a. åläggas att svara för samordning av rekryteringsverksamheten, att tillsätta
vissa tjänster, att leda och samordna personalvård samt att medverka
i personalplanering och han bör slutligen få inflytande på placering och
kommendering av militär och civilmilitär personal m. m. Vissa av ärendena
rörande personaltjänsten bör enligt överbefälhavaren handläggas försvarsgrensvis,
dvs. hänföras till endera armésektionen, sjöoperativa avdelningen
eller flygsektionen. Andra ärenden är av gemensam karaktär eller

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

rör stabens egen personal och bör handläggas vid stabsavdelningen, som
även bör sörja för vissa servicefunktioner.

Civilförvaltningen föreslår att i stabsavdelningen skall ingå ett redovisningskontor,
vilket — förutom att tillgodose stabens eget behov av bokförings-
och kassaarbete — skall betjäna vissa militärbefälhavaren underlydande
lokala förvaltningsmyndigheter. Tillkomsten av redovisningskontoren
beräknas medföra personalbesparingar vid dels de truppförbands kassaavdelningar
som f. n. betjänar tyg- och intendenturanstalter in. m., dels
nyssnämnda lokala förvaltningsmyndigheter, dels civilförvaltningen.

I stabsavdelningen föreslås ingå -—• förutom redovisningskontoret — en
personaldetalj och en tjänstedetalj jämte kommendantur m. m. överbefälhavarens
förslag innebär att den av försvarsledningsutredningen föreslagna
chefsexpeditionen ersätts av stabsavdelningen som får större uppgifter än
utredningen tänkt sig för expeditionen. Tjänstedetaljen förutsätts liksom
redovisningskontoret även skola betjäna vissa lokala förvaltningsorgan såsom
byggnadskontor och de av de nyorganiserade lokala tyg- och intendenturförvaltningsmyndigheterna,
som lokaliseras i stabens närhet.

Jag har inte funnit anledning till erinran mot de förslag rörande uppgifter
för militärbefälhavaren på personalområdet som har lagts fram av
överbefälhavaren. Att ett redovisningskontor ingår i stabsavdelningen finner
jag ändamålsenligt. Uppgifterna för redovisningskontoret torde till viss
del bli beroende av resultat av 1964 års försvarskostnadsutrednings arbete.
Redovisningskontorets organisation förutsätts därför komma att prövas ytterligare.
Det synes också vara av betydelse att under försöksperioden få
klarlagt i vad mån handläggningen inom staben av personalärenden kan
koncentreras till stabsavdelningen. Inom stabsavdelningen bör handläggningen
av personalärendena föras samman till en arbetsenhet. Till avdelningens
indelning i arbetsenheter tar jag i övrigt inte ställning.

Som chef för stabsavdelning räknar jag med aktiv regementsofficer endast
i Södra och östra militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab.
I Västra militärområdesstaben och Nedre Norrlands militärområdesstab
bör för befattningen avses pensionerad officer. Beträffande Bergslagens
militärområdesstab bör den i personaldetaljen redovisade pensionerade
officeren t. v. tillika vara avdelningschef.

I befattningen som chef för stabsexpeditionen räknar jag vidare med att
pensionerad underofficer placeras i stället för förvaltare vid samtliga militärområdesstaber.
Vidare kan jag inte nu biträda förslaget att förvaltare
skall vara chef för redovisningskontoret vid Södra, Östra och Västra militärområdesstaberna.
Chefskapet bör liksom vid övriga militärområdesstaber
utövas av chefen för kameralavdelningen. För underbefäl räknar jag med
sammanlagt 22 1 jänster. Fem av underbefälstjänsterna motsvaras i överbefälhavarens
förslag av lika många tjänster för vaktmästare och två av tjänsterna
av tjänster för bilförare.

5-—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 110

66

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Behovet av tjänster för stabskonsulenter bör t. v. tillgodoses inom ramen
för tillgängliga tjänster inom försvarets personalvård.

Jag finner det inte erforderligt att vid Södra och östra militärområdesstaberna
inrättas tjänst för förste expeditionsvakt och vid Bergslagens militärområdesstab
tjänst för vaktmästare. Vid övriga staber har jag som förut
sagts räknat med att tjänsterna för vaktmästare byts ut mot tjänster för
underbefäl. För bilförare räknar jag endast med en tjänst i varje stab. Slutligen
räknar jag inte med tjänst för tryckeriförman vid övre Norrlands
militärområdesstab.

Jag biträder överbefälhavarens förslag att expedition stjänsten
i princip skall bedrivas sektionsvis och att därutöver en för staben gemensam
expedition skall finnas vid stabsavdelningen. Jag räknar emellertid med
dels att armé- och flygsektionerna i förekommande fall kan ha gemensam
expedition, dels att armésektionen vid staben i Bergslagens militärområde
kan anslutas till sektionsexpeditionen vid den operativa sektionen. Genom
den av mig förordade sammanslagningen av vissa sektionsexpeditioner kan
en pensionerad underofficer utgå i Södra och östra militärområdesstaberna
samt övre Norrlands och Bergslagens militärområdesstaber.

Eftersom erfarenhet saknas av behovet av kontorspersonal finner jag att
antalet tjänster för sådan personal t. v. bör beräknas med återhållsamhet.
Med hänsyn härtill och till de personalbesparingar som i övrigt föreslagits
bör antalet tjänster för kontorspersonal i förhållande till överbefälhavarens
förslag minskas med åtta tjänster vid vardera Södra, östra och Västra militärområdesstaberna
samt Bergslagens militärområdesstab, tio tjänster i övre
Norrlands militärområdesstab samt sju tjänster i Nedre Norrlands militärområdesstab.
I befästningssektionen bedömer jag att två tjänster för kontorspersonal
erfordras i Södra och östra militärområdesstaberna samt övre
Norrlands militärområdesstab och en i de tre övriga, vilket stämmer överens
med överbefälhavarens beräkningar.

Personaluppsättning

Jag övergår så till att redovisa personaluppsättningen vid militärområdesstaberna.
I överbefälhavarens uppdrag ingick att undersöka förutsättningarna
för att tillämpa grundsatsen om obundenhet till försvarsgren på ett
antal befattningar utöver dem för militärbefälhavare, stabschef, souschef
samt chefer för operativ sektion och underhållssektion. Överbefälhavarens
undersökningar har gett till resultat att ett inte obetydligt antal befattningar
ansetts kunna vara obundna till försvarsgren, överbefälhavaren räknar i sitt
förslag till personalorganisation för militärområdesstaberna med sammanlagt
719 tjänster, varav 205 för officerare på aktiv stat och 73 för pensionerade
officerare. Försvarsledningsutredningen räknade med 168 officerare på
aktiv stat och 49 officerare i arvodestjänst. I utredningens siffror ingick
inte behovet av officerare vid befästningssektionerna, som enligt överbefäl -

67

Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

havaren uppgår till 16 officerare på aktiv stat och 11 arvodesanställda officerare,
av vilka två för byggnads- och reparationsberedskapen.

För egen del anser jag såsom framgått av min tidigare redogörelse att
personalen vid militärområdesstaberna t. v. bör begränsas i förhållande till
överbefälhavarens förslag. Jag föreslår, att antalet befattningshavare ■— inklusive
befästningssektionerna — blir sammanlagt 608. Inom denna ram
räknar jag med 190 tjänster för officer på aktiv stat, 66 tjänster för pensionerad
officer, 40 tjänster för underofficer på aktiv stat, 53 tjänster för pensionerad
underofficer, 22 tjänster för underbefäl, 43 tjänster för civilmilitär
personal och 194 tjänster för civil personal. Prövningen av behovet av
vissa av de av överbefälhavaren i övrigt föreslagna tjänsterna bör anstå till
dess försöksperioden avslutas. Den beräknade fördelningen på olika organisationsenheter
av de av mig förordade ordinarie tjänsterna och extra
ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår av en sammanställning,
som torde få fogas till protokollet som bilaga 1. Sammanställningen
tar även upp övriga tjänster som legat till grund för mina anslagsberäkningar.

I fråga om tjänsterna för officerare på aktiv stat vill jag anföra följande.
Beslut om att tjänsterna för militärbefälhavare, stabschefer, souschefer samt
för cheferna för fem av armésektionerna och de tre flygsektionerna skall
ingå i organisationen har såsom nämnts fattats i annat sammanhang (prop.
1965: 155). I fråga om antalet officerare på aktiv stat för militärområdesstaberna
föreslår jag som tidigare sagts 190 tjänster, varav 18 för intendenturofficerare.
Dessa tjänster bör redovisas på personalförteckning för militärområdesstaberna
enligt följande fördelning

6 militärbefälhavare
6 stabschefer
3 souschefer
5 arméinspektörer
3 flyginspektörer

18 sektionschefer (varav 6 fortifikationsofficerare)

12 regementsofficerare (förvaltningsgrenschefer)

137 regementsofficerare och kaptener

De i det föregående angivna tjänsterna för sektionschefer, regementsofficerare
och kaptener bör ges lönegradsbeteckning Br eller Ar med undantag
för tre tjänster för fortifikationsofficerare som bör ha lönegradsbeteckning
Bo.

Vid bifall till mina förslag rörande tjänsterna för aktiva officerare vid
militärområdesstaberna bör följande ändringar ske i förhållande till gällande
personalstater. Inom armén dras vid generalitetet in de sex tjänsterna för
militärbefälhavare i Bo 6. Vidare dras vid generalstabskåren in 17 tjänster,
nämligen för en överste i Bo 1, tre överstelöjtnanter i Ao 27, en överstelöjtnant
eller major i Ao 27/25, två majorer i Ao 25 och tio kaptener i Ao 23. På

68 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

militärområdenas m. m. personalförteckning dras in 30 tjänster, nämligen
sex för ställföreträdande militärbefälhavare i Bo 4, sex för överstelöjtnant
eller major i Ao 27/25, sex för kapten i Ar 23 samt tolv för kapten eller löjtnant
i Ar 23 eller Ar 17/15. Vid armén dras in ytterligare 60 tjänster, nämligen
för två kaptener i Ao 23 vid pansartrupperna, en major i Ao 25 vid
A 8, sju löjtnanter i Ao 19/17 vid artilleriförbanden, sex kaptener i Ao 23 vid
luftvärnet, sex kaptener i Ao 23 vid ingenjörtrupperna, två majorer i Ao 25
och sju kaptener i Ao 23 vid signaltrupperna, tre kaptener i Ao 23 vid trängtrupperna,
två överstelöjtnanter i Ao 27, fyra majorer i Ao 25 och fyra kaptener
i Ao 23 vid fälttygkåren samt en överste i Bo 3, två överstar i Bo 1, tre
överstelöjtnanter i Ao 27, tre majorer i Ao 25 och sju kaptener i Ao 23 vid
fortifikationskåren. Inalles föreslås 113 tjänster dras in inom armén. Inom
marinen dras in 21 tjänster, nämligen för två marinkommandochefer i Bo 6,
en kommendörkapten i Ao 27, tre kommendörkaptener i Ao 25, 3 kaptener i
Ao 23 och sex löjtnanter i Ao 17/15 vid flottan samt tre kaptener i Ao 23
och tre löjtnanter i Ao 17/15 vid kustartilleriet. Inom flygvapnet dras in
32 tjänster, nämligen för tre eskaderchefer i Bo 4, sex överstelöjtnanter
eller majorer i Ao 27/25, tre majorer i Ao 25, tre majorer eller kaptener i
Ao 25/23, 15 kaptener i Ao 23 och två löjtnanter i Ao 17/15. I enlighet med
förslag i prop. 1966:1 (bil. 6 s. 148) bör två tjänster för kapten i Ar 23 dras
in vid försvarsstaben. Sammanlagt dras in 168 tjänster för officerare inom
krigsmakten med anledning av organisationen av militärområdesstaberna,
tjänsterna för intendenturofficerare inte inberäknade. För dessa officerare
behöver inte några nya tjänster inrättas (jfr prop. 1966: 109). Ökningen av
antalet tjänster för aktiva officerare begränsas härigenom till fyra.

Såvitt gäller pensionerade officerare inrättas som tidigare sagts 66 tjänster
vid militärområdesstaberna. Vid bifall till mina förslag rörande pensionerade
officerare kan tre tjänster för ställföreträdande eskaderchef i B: 3,
en tjänst för officer i A: 30 och 31 tjänster för officer i A: 26 utgå ur personalförteckningarna
för militärbefälsstaber och eskaderstaber. Härjämte kan
en tjänst i A: 26 vid marinkommando Väst samt tre tjänster i A: 26 vid försvarsstaben
och nio arvodestjänster för officerare inrättade av fortifikationsförvaltningen
för fortifikatorisk krigsplanläggning utgå. Totalt kan
sålunda 48 tjänster för pensionerad officer dras in i samband med militär -områdesstabernas organisation. Sammanlagt 18 tjänster för pensionerad
officer tillkommer alltså i organisationen.

Vid bifall till mina förslag rörande underofficerare på aktiv stat bör följande
ändringar göras i förhållande till gällande personalstater. Inom armén
dras vid fälttygkåren in sex tjänster för fanjunkare i Ao 15 och vid fortifikationskåren
två tjänster för förvaltare, en i Ao 19 och en i Ao 17, och fyra
tjänster för fanjunkare i Ao 15. Vid flottan dras in åtta tjänster för flaggunderofficer
i Ao 15 och lika många tjänster för underofficer av 2. graden i
Ao 13 (i annan tjänst än teknisk) och vid flygvapnet fyra tjänster för fan -

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1906

junkare i Ao 15. Inalles dras 32 tjänster för aktiva underofficerare in. Antalet
nyinrättade tjänster för aktiva underofficerare uppgår således till åtta.
Följande tjänster för pensionerad underofficer kan dras in, nämligen 29 arvodestjänster
för expeditionsunderofficer och sex för signalunderofficer i
A: 18 vid militärbefälsstaberna och fortifikationsbefälhavarstaben i Boden
samt tre för expeditionsunderofficer i A: 18 vid eskaderstaberna. Totalt kan
således 38 arvodestjänster dras in. ökningen av antalet tjänster för pensionerade
underofficerare begränsas alltså till 15.

För underbefäl bör som nyss sagts vid militärområdesstaberna finnas
sammanlagt 22 tjänster. Nio tjänster för rustmästare i Ao 13 kan utgå vid
militärbefälsstaberna och åtta tjänster för förste högbåtsman (i annan tjänst
än teknisk) vid flottan, ökningen av antalet underbefälstjanster uppgår
alltså till fem.

Vid bifall till mina förslag rörande den civilmilitära personalen erfordras
inte någon annan ändring av antalet tjänster inom berörda personalkårer vid
armén än att 17 tjänster för förste tygverkmästare och förste tyghantverkare
dras in. Inom flygvapnet bör tjänster för tre flygdirektörer av 2. graden
tillkomma. Antalet tjänster för civilmilitär personal minskar alltså med 14.
Tjänsterna för civilmilitär personal bör i vart fall t. v. redovisas i personalförteckningen
för vederbörande personalkår.

Enligt mina förslag kommer militärområdesstaberna att tillföras 194 civila
tjänster •— tjänsterna för stabskonsulenter inte inberäknade —- en
minskning med 76 tjänster i förhållande till överbefälhavarens förslag. Vid
bifall till mina förslag rörande den civila personalen kan följande tjänstei
dras in vid militärbefälsstaber m. m. och eskaderstaber. Vid militärhefalsstaberna
och fortifikationsbefälhavarstaben i Boden dras in ordinarie tjänster
för en förste skogvaktare i Ao 17 och en skogvaktare i Ao 15, sju kontorister
i Ao 9 och åtta kanslibiträden i Ao 7. Arméns allmänna avlöningsanslag
kan vidare minskas med lönerna åt följande extra ordinarie personal,
nämligen sex hälsovårdsassistenter, sex bokhållare, en förste radioassistent,
en assistent, en tryckeriförman, åtta radioassistenter, en garageförman,
fem bilförare, två vaktmän, fyra vaktmästare, fem kontorister,
19 kanslibiträden och 56 kontorsbiträden. Flygvapnets allmänna avlönmgsanslag
kan minskas med lönerna åt följande extra ordinarie personal, nämligen
en assistent i Ae 15, tre kanslibiträden och sex kontorsbiträden. Armeförvaltningens
personalorganisation kan vidare minska med fem tjänstei
för ingenjör i Ae 19. Kungl. Maj :t äger besluta att dessa tjänster inte får
utnyttjas fr. o. m. den 1 oktober 1966. Härtill kan 20 tjänster vid civilförvaltningen
och förbanden utgå med anledning av överflyttningen av redovisnings-
och kassaärenden till militärområdesstaberna. Civilförvaltningens
personalorganisation kan sålunda minska med en byråsekreterare i högst
Ae 23, ett kanslibiträde och åtta kontorsbiträden. Vid förband minskar avlöningskostnaderna
med lönerna till en kontorist, två kanslibiträden och

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

sju kontorsbiträden. Civilförvaltningen bör dock övergångsvis få möjlighet
att anställa viss extra personal. Sammanlagt kan antalet ordinarie och
extra ordinarie tjänster minska med 167. ökningen av antalet tjänster för
civil personal uppgår således till 27.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för mina beräkningar
av militärområdesstabernas personalbehov. Befintliga tjänster för
maskinpersonal m. fl., som nu finns upptagna på personalförteckningarna
för militärområdena m. m., bör föras över till militärområdenas nya avlöningsanslag
men redovisas för sig tillsammans med personalen för byggnadskontoren.
Tjänsterna för viss förrådspersonal bör föras över till militarområdesstaberna.
Dessa tjänster har inte räknats med vare sig i överbefälhavarens
eller mina personalförslag.

Den föreslagna organisationen är såsom tidigare framhållits provisorisk
och bör prövas under en övergångsperiod.

F. n. tjänstgör årligen ett 25-tal reservofficerare m. fl. och civila befattningshavare
vid militärbefälsstaberna m. m. med ianspråktagande av s. k.
tjänstgöringsmånader resp. skrivmånader enligt härför gällande föreskrifter.
Eftersom det arbetskraftsbehov som härigenom tillgodoses till väsentlig
del tacks genom den av mig föreslagna personalorganisationen, förutsätts
att sådan personal framdeles i minskad utsträckning skall behöva anlitas
vid militärområdesstaberna.

Attackeskaderstaben

Försvarsledningsutredningen föreslog att attackförbanden alltjämt skall
hållas samman i ett högre förband — attackeskadern — vars chef under
överbefälhavaren har ansvar för att attackförbanden hålls insatsberedda. I
prop. 1964: 109 togs inte ställning till vare sig eskaderchefens uppgifter eller
eskaderstabens organisation. Det förutsattes dock att särskilda beklsförhållanden
skulle gälla. Attackflottiljerna togs undan från militärbefälhavarnas
befälsområde och dessa får inte något ansvar för utbildningen m. m. vid
attackflottiljerna.

överbefälhavaren har ansett att frågan om eskaderchefens uppgifter m. m.
och eskaderstabens organisation bör prövas samtidigt med den regionala
ledningsorganisationen och har med anledning härav lågt fram förslag i
ämnet. I samband härmed har han föreslagit att chefen för F 11 (Nyköping)
underställs eskaderchefen. Eskadern blir härigenom i fred en kombinerad
attack- och spaningseskader, som föreslås benämnas första flygeskadern.
Av förslaget framgår att eskaderchefen får uppgifter i fråga om såväl operativt
krigsförberedelsearbete som förbandsproduktion och att han med anledning
härav — i vad gäller vissa förband med attackbetjäningsuppgift_

ansetts behöva utrustas med anvisningsrätt gentemot militärbefälhavare på
båda dessa områden liksom i fråga om viss förvaltningsverksamhet. Eskaderchefen
skall vidare vara målsman för flygspaningstjänsten och därigenom

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

ha vissa befogenheter även gentemot chefen för F 21 (Kallax), som är underställd
befälhavaren för övre Norrlands militärområde.

Huvudansvaret för det operativa krigsförberedelsearbetet avseende attackoch
spaningsförbanden bör falla på militärbefälhavarna. Eskaderchefen
skall utföra sitt operativa krigsförberedelsearbete inom ramen for överbefälhavarens
och militärbefälhavarnas operativa beslut. Eskaderchetens
uppgift bör också vara att sörja för attackförbandens utbildning, taktik och
insatsberedskap samt därmed sammanhängande personaltjänst. Den expertis
som finns vid eskaderstaben bör dessutom enligt överbefälhavarens bestämmande
utnyttjas för att biträda militärbefälhavarna med operativt krigsförberedelsearbete
och vissa mobiliseringsförberedelser. Större operativa
övningar med deltagande av attackförband bör enligt överbefälhavarens bestämmande
ledas av militärbefälhavare med biträde av eskaderchefen.

Frågan om attackflottiljernas lvdnadsställning i förvaltningshänseende
har jag behandlat i det föregående. Mitt ställningstagande begränsar eskaderchefens
uppgift till förvaltning av övningsanslag. Honom understalida flottiljer
lyder i övrigt under militärbefälhavare eller central förvaltningsmyndighet.

Eftersom eskaderchefens uppgifter och ställning främst i förhållande till
militärbefälhavarna ännu inte kan anses slutgiltigt klarlagda, finner jag att
erfarenheter av den nya regionala ledningsorganisationen bör avvaktas, innan
slutlig ställning tas till eskaderchefens ansvar och befogenheter och
eskaderstabens organisation. Den föreslagna omorganisationen av eskaderstaben
bör därför inte nu komma till stånd. Av detta följer att slutlig ställning
till lydnadsförhållandena för F 11 inte nu bör tas. Jag har emellertid
inte något att erinra mot att flottiljen försöksvis underställs eskaderchefen.
.lag vill i sammanhanget erinra om att flottiljstaben har förstärkts med två
tjänster för aktiva flygofficerare genom beslut vid 1963 års riksdag (prop.
110, SU 114, rskr 266). Den av mig föreslagna anordningen torde därför
kunna genomföras utan annan personalförstärkning än att personal vid
flottiljstaben vid behov kommenderas att tjänstgöra vid eskaderstaben.

I enlighet med vad jag nu anfört tar jag inte ställning till eskaderstabens
inre organisation eller de föreslagna personalförstärkningarna. En ny tjänst
för aktiv regementsofficer i Br 1 (stabschef) bör dock inrättas i utbyte mot
arvodestjänsten i B: 3 för ställföreträdande eskaderchef. Behovet av flygdirektör
förutsätts t. v. få tillgodoses genom kommendering. Befintliga
tjänster för driftingenjör och fältmästare bör dras in.

örlogsbasstaberna m. m.

Den beslutade regionala ledningsreformen innebär bl. a. att för vissa av
de uppgifter, som nu åvilar marinkommandochef, inrättas s. k. örlogsbaser
med stabsorgan. Hit hänförs främst bas- och underhållstjänst för sjöstridskrafter
samt mobiliseringsförberedelser och frivilligutbildning. Örlogsbaser

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

skall i fred finnas i Södra, östra och Västra militärområdena och benämnas
Sydkustens, Ostkustens och Västkustens örlogsbas. På örlogsbaschef ankommande
uppgifter i Nedre Norrlands militärområde skall fullgöras av
cheten för Norrlands kustartilleriförsvar med biträde av ett mindre antal
sjöofficerare. De båda förstnämnda örlogsbasstaberna skall vara lokaliserade
till Karlskrona och Muskö. Den slutliga förläggningen av Västkustens örlogsbasstab
är beroende av den framtida dispositionen av de marina anläggningarna
vid Nya varvet i Göteborg. Utredning rörande förutsättningar för en
utflyttning pågår. En mindre del av örlogsbasstaben vid Ostkustens örlogsbasstab
har förutsatts skola förläggas till annan ort. Ställning till stabernas
m. m. detaljorganisation har inte tagits. Jag har emellertid i prop. 1964: 109

förordat att principorganisationen i fred utformas enligt bilagorna 15_17.

överbefälhavarens personalförslag rörande örlogsbaserna grundas på
den beslutade uppgiftsfördelningen mellan militärbefälhavare och örlogsbaschef
och stämmer i allt väsentligt överens med försvarsledningsutredningens
principförslag, vilket innebär att staberna föreslås bestå av en sektion
för operativa ärenden, en sektion för underhålls- och mobiliseringsärenden
m. in., en sektion för personalärenden och frivilligutbildning m. in.,
en sektion för bevaknings- och säkerhetstjänst samt en expedition. Till Ostkustens
örlogsbas anknyts en örlogsbasavdelning, som lokaliseras i Uppsala
och ställs direkt under örlogsbaschefens befäl. Vid Norrlands kustartilleriförsvar
organiseras en örlogsbasavdelning som lyder direkt under chefen
för kustartilleriförsvaret. Jag har i huvudsak inte något att erinra mot dessa
förslag. Eftersom örlogsbasavdelningen i Uppsala utgör en del av Ostkustens
orlogsbasstab anser jag emellertid att basavdelningen i fred bör lyda under
stabschefen. Jag ifrågasätter vidare om inte i analogi med förslaget rörande
militärområdesstaberna sektionen för bevaknings- och säkerhetstjänst kan
gå upp i den operativa sektionen. Eftersom en sådan anordning torde sakna
betydelse i personalorganisatoriskt hänseende har jag dock inte anledning
att nu ta ställning till denna fråga. I avvaktan på resultatet av förestående
försök tar jag heller inte ställning till sektionernas indelning i avdelningar.
Enligt mitt förslag kommer örlogsbasstaberna under stabschefen att bestå
av en operativ sektion, en underhållssektion, en personal- och utbildningssektion
samt en expedition.

Antalet officerare i den av överbefälhavaren föreslagna organisationen håller
sig inom den ram som föreslagits av försvarsledningsutredningen. överbefälhavaren
räknar med sammanlagt 30 tjänster för officerare på aktiv
stat och fem tjänster för pensionerade officerare. Sammanlagt föreslås 175
tjänster ingå i organisationen. För egen del anser jag att personalen vid
örlogsbasstaberna kan begränsas så, att antalet tjänster blir sammanlagt
157. Inom denna ram räknar jag med 28 tjänster för officer på aktiv stat
och fem tjänster för pensionerad officer. Den beräknade fördelningen på
olika organisationsenheter av de av mig förordade ordinarie tjänsterna och

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår av en sammanställning,
som torde få fogas till protokollet som bilaga 2. Sammanställningen
tar även upp övriga tjänster som legat till grund för mina anslagsberäkningar.

Vid beräkningen av antalet tjänster för officerare på aktiv stat har jag
i förhållande till överbefälhavarens förslag räknat med en minskning med
en tjänst vid vardera Västkustens örlogsbas och örlogsbasavdelningen vid
Norrlands kustartilleriförsvar. Jag anser att placeringen av intendent vid
sektionen för underhållsärenden m. m. bör komma i fråga endast som en
övergångsåtgärd i avvaktan på att underhållsutbildade sjöofficerare kan
placeras i befattningen.

Tjänsterna för aktiv officer m. m. bör fördelas enligt följande.

3 örlogsbaschefer
3 stabschefer

22 regementsofficerare och kaptener

Jag räknar med att samtliga förenämnda tjänster redovisas i personalförteckningen
för flottan. Vid bifall till mina förslag rörande tjänster för aktiva
officerare med placering vid örlogsbasstaberna m. m. bör följande ändringar
ske i förhållande till gällande personalstater. Vid marinkommandona dras
tjänsten i Bo 4 för chefen för marinkommando Väst in. I utbyte häremot
inrättas en tjänst i Bo 3 för chef för Västkustens örlogsbas. Att tjänsterna
för cheferna för marinkommando Ost och Syd dras in har redovisats i det
föregående. Beslut om inrättande av tjänster för cheferna för Ostkustens
och Sydkustens örlogsbaser har såsom tidigare nämnts fattats i annat sammanhang
(prop. 1965: 155). Med anledning härav skall tjänsten i Bo 4 för
chefen för Karlskrona örlogsvarv dras in (jfr prop. 1964: 111, s. 15). I utbyte
mot tjänsten för chefen för Ostkustens örlogsbas dras en tjänst för kommendörkapten
i Ao 27 in. I utbyte mot tjänsterna för stabschefer — en i
Br 1 och två i Ar 27 — dras två tjänster för kommendörkapten i Ao 27 och
en tjänst för kapten i Ao 23 in. En tjänst för kommendörkapten i Ao 27 och
en i Ao 25 byts ut mot tjänster för kommendörkapten i Ao 27/25. Slutligen
bör två kaptenstjänster bytas ut mot tjänster för kommendörkapten eller
kapten.

Beträffande pensionerade officerare räknar jag f. n. inte med någon ändring
i förhållande till överbefälhavarens förslag såvitt gäller antalet tjänster,
dvs. fem. Vid bifall till mitt förslag kan en arvodestjänst för expeditionsofficer
vid marinkommando Ost och fyra arvodestjänster för officer placerade
en vid vartdera marinkommando Syd, Ost, Väst och Nord utgå ur
marinens personalförteckningar. Ingå nya tjänster för pensionerad officer
behöver således inrättas.

I jämförelse med överbefälhavarens förslag föreslår jag att antalet tjänster
för aktiv underofficer minskas med sammanlagt 16. Jag räknar med att nio
,1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 110

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

tjänster för flaggunderofficer, varav fyra för expeditionsunderofficer inte
erfordras. Vidare räknar jag med att två tjänster för flaggunderofficer i
varje stab och en tjänst för flaggunderofficer vid örlogsbasavdelningen vid
Norrlands kustartilleriförsvar kan ersättas med tjänster för pensionerad
underofficer. Antalet tjänster för aktiv underofficer begränsas härigenom
till 18. Härtill kommer 13 tjänster för pensionerad underofficer, en ökning
med sex i förhållande till överbefälhavarens förslag. I motsats till överbefälhavaren
räknar jag med att örlogsbasavdelningen vid Norrlands kustartilleriförsvar
expeditionelit anknyts till kustartilleriförsvarsstabens stabsexpedition.
Härigenom behöver en tjänst för pensionerad underofficer inte komma
till. Behovet av tjänster för aktiv underofficer bör i sin helhet tillgodoses
inom ramen för tillgängliga tjänster för underofficer vid flottan. Vad beträffar
de pensionerade underofficerarna kan med anledning av mina förslag
två tjänster dras in vid marinkommando Ost, tre vid marinkommando
Väst samt en vid marinkommando Nord, dvs. inalles sex tjänster. Sammanlagt
behöver alltså sju nya tjänster inrättas.

För underbefäl räknar jag med sammanlagt 19 tjänster, en minskning med
tre i förhållande till överbefälhavarens förslag. Samtliga underbefälsbefattningar
bör bestridas inom ramen för befintliga underbefälstjänster vid
flottan.

För den civila personalen räknar jag inte med några andra förändringar
i förhållande till överbefälhavarens förslag än att jag räknar med en tjänst
mindre för kontorspersonal vid varje stab. Örlogsbasstaberna m. m. kommer
därför att tillföras 74 tjänster för civil kontorspersonal m. fl. Vid bifall
till mina förslag rörande den civila personalen kan marinens allmänna
avlöningsanslag minskas med lönen till ett antal kontorister, kanslibiträden
och kontorsbiträden m. fl., som finns uppförda på personalförteckningen
för marinkommandona. Till denna fråga återkommer jag i det följande.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för mina beräkningar
av örlogsbasstabernas personalbehov. Tjänsterna för aktiva militära
befattningshavare bör, som framgått av det föregående, t. v. redovisas
på personalförteckningen för flottan. Den föreslagna organisationen är provisorisk
och bör prövas under en övergångsperiod.

Gotlands militärkommando

Enligt 1964 års riksdagsbeslut skall den militära ledningsorganisationen
på Gotland hänföras till den lägre regionala nivån och Gotland ordnas in i
Östra militärområdet som ett särskilt militärkommando, vars chef skall benämnas
chefen för Gotlands militärkommando. Till dennes förfogande skall
stå en militärkommandostab. Militärkommandot kommer inte att vara helt
jämförbart med försvarsområde. Det har sålunda förutsatts att militärkommandochefen
i vissa hänseenden skall lyda direkt under centrala myndig -

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

heter och att arméförbanden på Gotland skall vara underställda honom.

Överbefälhavaren har anmält att han börjat en undersökning av möjligheterna
att genomföra en mer vittsyftande ledningsreform på Gotland än
som förutsattes vid 1964 års principbeslut. En sådan rationalisering krävei
emellertid ytterligare undersökningar, överbefälhavaren föreslår därför att
militärkommandochefens ansvar och befogenheter provisoriskt fastställs i
huvudsak enligt de riktlinjer som föreslogs av försvarsledningsutredningen.

I likhet med överbefälhavaren anser jag det angeläget att undersöka möjligheterna
till en mera vittsyftande rationalisering av ledningsorganisationen
på Gotland. Resultatet av dessa undersökningar kan emellertid inte föreligga
i sådan tid att de kan beaktas vid genomförandet av 1964 års riksdagsbeslut.
Jag räknar därför inte med att en reform i den riktning överbefälhavaren
har antytt kan genomföras under de närmaste åren. Jag anser mig
därför kunna godta den lösning som föreslagits av överbefälhavaren. Vid
bifall till mitt förslag kommer militärkommandochefen i vad avser icke
operativ utbildning och därmed sammanhängande personaltjänst m. m. att
lyda direkt under försvarsgrenschef samt arméförbanden på Gotland och
chefen för Gotlands kustartilleriförsvar att vara underställda militärkommandochefen,
dock att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar i fråga om
icke operativ utbildning och därmed sammanhängande personaltjänst m. m.
på samma sätt som övriga kustartilleriförsvarschefer skall lyda direkt under
chefen för marinen. Militärkommandochefen bör i vart fall t. v. vara regional
förvaltningsmyndighet och i denna egenskap lyda direkt under vederbörande
centrala förvaltningsmyndighet. Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar
lyder dock inom marinförvaltningens ämbetsområde direkt under ämbetsverket.

I avvaktan på resultatet av pågående undersökningar bör enligt överbefälhavaren
personaluppsättningen vid inilitärkommandostaben hållas
inom den ram, som f. n. finns tillgänglig vid VII. militärbefälsstaben. Jag
ansluter mig till denna mening. Tygförråds-, tygverkstads- och intendentuiförrådsorganen
bör organiseras på liknande sätt som på fastlandet. I likhet
med överbefälhavaren anser inte heller jag hinder föreligga att nu realisera
fortifikationsutredningens förslag att ett byggnadskontor skall organiseras
på Gotland. Mina ställningstaganden rörande personalorganisationen vid
militärkommandostabens förvaltningsavdelningar bygger på här nämnd ansvarsfördelning.
Antalet tjänster vid inilitärkommandostaben bör t. v. i
princip vara detsamma som vid VII. militärbefälsstaben och behovet av personalförstärkning
tillgodoses genom kommendering av viss militär personal
enligt de riktlinjer som f. n. gäller för förstärkning av VII. militärbefälsstaben.

I fråga om organisationen av militärko mm andost ab
e n har jag i stort inte någon erinran mot överbefälhavarens förslag. Sta -

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

ben bör alltså under stabschefen bestå av en operativ sektion, en underhållssektion,
en utbildnings- och personalsektion, en befästningssektion och en
stabsavdelning. Till den av överbefälhavaren föreslagna indelningen av sektionerna
i avdelningar tar jag inte nu ställning i annan mån än att jag förutsätter
att i underhållssektionen skall ingå en tyg- och en intendenturavdelning.
Ställning till hälso- och sjukvårdsavdelningens slutliga inordnande bör
tas först sedan försvarssjukvårdsutredningen redovisat sitt uppdrag.

Jag övergår så till att behandla frågan om personaluppsättningen
vid militärkoinmandostaben. Försvarsledningsutredningen räknade
med att militärkoinmandostaben skulle bestå av nuvarande VII. militärbefälsstaben
förstärkt med en regementsofficer ur armén och två kaptener
ur marinen. I samband därmed borde en tjänst för officer ur flottan
som är placerad vid kustartilleriförsvarsstaben dras in. Kungl. Maj:t har
genom beslut i februari och i juni 1965 medgett att en regementsofficer och
två kaptener må kommenderas till tjänstgöring vid VII. militärbefälsstaben.
Vidare har inedgetts att fyra tjänster för kontorspersonal får finnas inrättade
t. v. vid VII. militärbefälsstaben. Slutligen har en regementsofficer vid
trängtrupperna kommenderats till staben, överbefälhavaren räknar i sitt
personalförslag med sammanlagt 55 tjänster, varav tio för officer på aktiv
stat och fem för pensionerad officer. Härjämte föreslås att en regementsofficer
och tre kaptener skall kommenderas till tjänstgöring vid staben och
att viss militär personal tillhörande förbanden på Gotland skall tjänstgöra
vid staben på deltid.

För egen del anser jag att antalet tjänster för aktiv officer bör begränsas
till tio, varav en för intendenturofficer. Detta motsvarar det antal som var
i tjänst vid VII. militärbefälsstaben innan de i det föregående redovisade
personalförstärkningarna genomfördes. Jag anser nämligen såsom nyss
sagts att behovet av ytterligare officerare t. v. bör tillgodoses genom kommendering.
Jag räknar därför med att en regementsofficer ur armén, en
kapten vid flottan och en kapten ur armén eller kustartilleriet t. v. kommenderas
till staben. Behovet av personal för frivillig befälsutbildning m. m.
förutsätts liksom hittills få tillgodoses genom kommendering av personal
tjänstgörande vid truppförbanden på Gotland.

I utbyte mot de nio tjänsterna för andra aktiva officerare än intendenturofficeren
bör följande tjänster i nuvarande organisation dras in, nämligen
en tjänst för militärbefälhavare i Bo 6, två tjänster vid generalstabskåren,
en i Ao 27/25 och en i Ao 23, en tjänst för kapten i Ar 23 vid VII. militärbefälsstaben,
en tjänst för kapten i Ao 23 vid signaltrupperna, en tjänst för
regementsofficer i Ao 27/25 vid fälttygkåren, två tjänster vid fortifikationskåren,
en i Ao 25 och en i Ao 23, samt slutligen en tjänst för kapten i Ao 23
vid kustartilleriet. Antalet tjänster för officerare ändras inte.

Antalet pensionerade officerare bör i enlighet med överbefälhavarens förslag
beräknas till fem — en ökning med en. En av fortifikationsförvalt -

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

ningen för fortifikatorisk krigsplanläggning inrättad arvodestjänst för officer
kan emellertid dras in.

I fråga om underofficerarna räknar jag med att en underofficer vid fälttygkåren
placeras till tjänstgöring vid militärkommandostaben. Ny tjänst
inrättas inte för ändamålet. Däremot bör en tjänst för fortifikationsunderofficer
inrättas vid militärkommandostaben. Antalet tjänster för pensionerad
underofficer bör beräknas till sju. Jag räknar inte med arvodesanställd
underofficer i den operativa sektionen. Tjänst för sjukvårdsunderofficer
bör i avvaktan på försvarssjukvårdsutredningens förslag inte inrättas. I utbyte
mot dessa sju tjänster kan sex tjänster för pensionerad underofficer
dras in vid nuvarande VII. militärbefälsstaben.

En tjänst för underbefäl bör inrättas vid militärkommandostaben.

I enlighet med överbefälhavarens förslag rörande den civilmilitåra personalen
bör två armédirektörer och en förste tygverkmästare vid tygtekniska
kåren placeras till tjänstgöring vid staben. Den fältläkare och den förste
försvarstandläkare, vilka f. n. är placerade vid VII. militärbefälsstaben, bör
föras över till militärkommandostaben men tjänsterna bör oförändrat redovisas
vid fältläkarkåren resp. försvarets tandvårdspersonal. Några ändringar
erfordras inte med anledning av dessa förslag i berörda personalförteckningar.

För den civila personalen räknar jag med att de tjänster som f. n. redovisas
i personalförteckningen för VII. militärbefälsstaben — med undantag
för viss personal, som förs över till byggnadskontoret och en tjänst för
garageförman, som ombildas till tjänst för underbefäl — förs över till
militärkommandostaben. Vidare förs till militärkommandostaben över tjänster
för en ingenjör och två förrådsförmän som inrättats av fortifikationsförvaltningen.
Ny tjänst inrättas inte nu för förste hälsovårdsassistent.
En av de tjänster för stabskonsulent som redovisas i personalförteckningen
för försvarets personalvård bör bl. a. avses för militärkommandostaben.
Av de fyra tjänster för kontorspersonal som t. v. har ställts till förfogande
för VII. militärbefälsstaben tas två upp i personalförteckningen för militärkommandostaben.
Vidare bör en tjänst för kansliskrivare föras över från
arméförvaltningens anstalter till militärkommandostaben.

Jag beräknar det totala behovet av tjänster vid militärkommandostaben
till 50. Den beräknade fördelningen av tjänsterna på olika organisationsenheter
framgår av bilagan 1 till protokollet.

Den föreslagna organisationen är såsom tidigare framhållits provisorisk
och bör prövas under en övergångstid.

Avlöningarna åt personalen vid militärkommandostaben och stabens omkostnader
bör t. v. bestridas från samma anslag som militärområdesstabernas
avlöningar och omkostnader.

Tyg- o c h i n t e n d enturtjänsten

I det föregående har jag uttalat min principiella anslutning till armclörvaltningens
och intendenturverkets förslag rörande tyg- och intendentur -

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

tjänstens regionala ledning samt redovisat mina ställningstaganden i de
delar förslagen berör militärområdesstaberna. Jag behandlar i detta avsnitt
ämbetsverkens övriga förslag avseende dessa förvaltningsgrenar.

I fråga om organisationen tillstyrker jag —-i enlighet med vad
jag tidigare anfört — att de förråd, tygverkstäder och andra anläggningar,
som f. n. lyder direkt under arméförvaltningen och intendenturverket, inom
varje militärområde förs samman under militärbefälhavaren till en organisatorisk
enhet för resp. tygförråd, tygverkstäder och intendenturförråd.
Dessa enheter bör benämnas militärområdets tygförvaltning, militärområdets
tygverkstadsförvaltning och militärområdets intendenturförvaltning.
Vid varje sådan enhet bör finnas en förråds- resp. verkstadsledning, vars
chef skall vara lokal förvaltningsmyndighet. Till behovet av en kasernavdelning
inom intendenturförrådsledningen tar jag inte nu ställning. Det
torde få prövas efter ytterligare försök. Jag tillstyrker också att tyg- och
intendenturtjänsten inom Gotlands militärkommando organiseras efter
nyssnämnda riktlinjer. Mitt förslag till organisation av tyg- och intendenturtjänstens
regionala ledning framgår av följande tablå.

Militärbefälhavare

Tygförvaltning

Militärområdesstab

(underhållssektionen)

Verkstadsförvaltning

I

Intendenturförvaltning

I I I I

n th >

3» 3 —
» o. » c

g- “ « 2.

i o a s

a o n o

*“ ^ 3 S,

!-t n o:

S 3.5

S O. 3.

I I I

<> H

CD ^

5, er»
PC «

eo IL

ci* “

C £

a £

?D*

2

»

a

CA

5C

O

3

t-j *-i
© C

1 II I I I

n 11 s r d 63

2 2= 2- < 3.="">

3

*1 15° 5

15 Q. Oq*
V3 CD
r & 3
® « c

s. » 5

15

c-c

O

S

1 3
2 CD
D, Cl
2, CD

s. a g.

% p.

!<>
g* 15c

O* ci

Vad gäller lydnadsförhållandena i förvaltningshänseende för vissa flygflottiljer
och chefen för Gotlands militärkommando torde jag få hänvisa
till vad jag anfört i det föregående.

Jag går härefter över till frågan om personaluppsättningen
vid förråds- och verkstadsförvaltningarna i militärområdena och Gotlands
militärkommando. Arméförvaltningen räknar i sitt förslag med sammanlagt
307 tjänster, varav 204 för tygförrådsorganisationen och 103 för tygverkstadsorganisationen.
För intendenturförrådsorganisationen beräknar intendenturverket
61 tjänster. Knligt förslagen erfordras således totalt 368
tjänster.

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

För egen del anser jag att personalorganisationen vid förråds- och verkstadsförvaltningarna
bör begränsas till 364 tjänster, varav 202 för tygförrådsorganisationen,
104 för tygverkstadsorganisationen och 58 för intendenturförrådsorganisationen.
Inom denna ram räknar jag med 24 tjänster för
officerare på aktiv stat, 28 tjänster för civilmilitär personal med officers
tjänsteklass och tre tjänster för arvodesanställda officerare. Den beräknade
fördelningen på olika organisationsenheter av de av mig förordade ordinarie
tjänsterna och extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår
av en sammanställning, som torde få fogas till protokollet som bilaga 3.
Sammanställningen tar även upp övriga tjänster som legat till grund för
mina anslagsberäkningar.

Vad gäller antalet officerare på aktiv stat vill jag erinra om att intendenturverket
—- utöver tidigare nämnda 61 tjänster — har anmält behov av
ytterligare tre kaptenstjänster. Jag tar inte nu ställning till detta förslag
som bör prövas i annat sammanhang. Jag är inte heller beredd att tillstyrka
förslaget om att inrätta en särskild tjänst för chef för tygförvaltningen vid
Gotlands militärkommando. Denna befattning bör i vart fall t. v. förenas
med befattningen som tygofficer vid militärkommandostaben. Med beaktande
av vad jag här anfört, föreslår jag att 24 tjänster för regementsofficerare
och kaptener — tolv vid fälttygkaren och tolv vid intendenturkåren
— avses för tyg- och intendenturförrådsförvaltningarna.

Vid bifall till mina förslag rörande officerstjänsterna bör på fälttygkårens
stat dels tillkomma fyra regementsofficerare i Bo 1, två regementsofficerare
i Bo 1/Ao 27 och fem kaptener i Ao 23, dels utgå tre överstelöjtnanter i Ao 27
och sju majorer i Ao 25. Därjämte bör vid fullt genomförd omorganisation
fyra officer stjänster vid fälttygkåren som f. n. är avsedda för arméförvaltningen
kunna dras in. Erforderliga statförändringar beträffande intendenturofficerare
har jag beaktat i det förslag till en för krigsmakten gemensam
intendenturkår som jag har anmält i prop. 1966: 109. Beträffande den regionala
intendenturtjänsten innebär detta förslag ökning med sex regementsofficerare
— tre i Bo 1 och tre i Bo 1/Ao 27 — och tre regementsofficerare
eller kaptener i Ao 25/23 samt minskning med en övergångsvis kvarstående
kommendörkapten av 2. graden i Ao 25 och åtta kaptener i Ao 23, av vilka
fem övergångsvis utnyttjas vid försvarets intendenturverk och marinkommando
Syd.

I fråga om underofficerare på aktiv stat har jag i förhållande till intendenturverkets
förslag räknat med att tre tjänster — en vid intendenturförvaltningen
i vartdera Södra och östra militärområdena samt Övre Norrlands
militärområde — t. v. inte behöver inrättas. Jag föreslår att 50 tjänster för
underofficer vid fälttygkåren och 21 tjänster för underofficer vid intendenlurkåren
avses för tyg- och intendenturförrådsförvaltningarna.

Vid bifall härtill bör vid fälttygkåren inrättas nio förvaltartjänster i Ao 19
samt idgå tjänster för fyra förvaltare i Ao 17 och fem fanjunkare i Ao 15.

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1066

.lag räknar vidare med att sju förvaltartjänster som f. n. avses för arméförvaltningen
skall kunna dras in vid fullt genomförd omorganisation. Sex
tjänster för intendenlurförvaltare i Ao 19 hör vidare inrättas.

I fråga om aruodesanställd personal räknar jag med tre nya tjänster i
A: 28 för pensionerad officer, avsedda för assistent till verkstadsdirektören
i Södra och östra militärområdena samt övre Norrlands militärområde. Vidare
bör för tygförrådsförvaltningarna oförändrat avses sju tjänster i
A: 18 för expeditionsunderofficer. Här ifrågavarande tjänster bör t. v. redovisas
under avlöningsanslaget för arméförvaltningens anstalter.

I fråga om behovet av civilmilitär personal har jag inte något att erinra
mot arméförvaltningens beräkningar. Jag föreslår således att sammanlagt
53 tjänster vid tygtekniska kåren avses för tygförråds- och tygverkstadsförvaltningarna,
nämligen 28 armédirektörer och arméingenjörer samt 25
förste tygverkmästare och förste tyghantverkare.

Vid bifall till mitt förslag rörande den civilmilitära personalen erfordras
— inklusive förändringarna vid militärområdesstaberna -— följande ändringar
i tygtekniska kårens personalförteckning, nämligen ökning med
tjänster för 13 armédirektörer av 1. graden — tre i Bo 1 och tio i Ao 27 —
tre armédirektörer av 2. graden i Ao 25, tre arméingenjörer i Ao 21 och 15
förste tygverkmästare i Ao 19 samt minskning med tjänster för tio arméingenjörer
av 1. graden i Ao 23, två arméingenjörer i Ao 19, 13 förste tygverkmästare
i Ao 17 och 19 förste tyghantverkare i Ao 15.
tyg- och 25 för intendenturförvaltningarna samt 60 för tygverkstadsförvaltningarna
beräknar jag till 206 befattningshavare, vilket i förhållande till
ämbetsverkens förslag innebär minskning med ett biträde vid tygförvaltningen
i Gotlands militärkommando. Tjänsterna — av vilka 121 avses för
tyg- och 25 för intendenturförvaltningarna samt 60 för tygverkstadsförvaltningarna
— bör t. v. avlönas från avlöningsanslagen för arméförvaltningens
och intendenturverkets anstalter resp. från underhållsanslag. Jag har i princip
inte något att erinra mot att vissa tjänster, som nu avlönas från underhållsanslag,
förs över till arméförvaltningens anstalter. Av budgettekniska
skäl bör emellertid denna åtgärd anstå t. v. Jag räknar dock med att följande
av de tjänster som f. n. avlönas från underhållsanslag skall utnyttjas
för tygförrådsförvaltningarna, nämligen sex för assistent, fem för kanslibiträde
och 13 för kontor sbiträde.

Mina förslag rörande den civila personalen föranleder följande förändringar.
Vid arméförvaltningens anstalter tillkommer tjänster för tre förste
byråintendenter i Ae 23. Medel bör vidare beräknas för fyra byråintendenter
i Ae 21, tre byråassistenter i Ae 19, en assistent i Ae 17 och sju kansliskrivare
i Ae 11. Samtidigt kan arméförvaltningens anstalters avlöningsanslag minska
med lönen till två kontorsskrivare i Ae 13 och tre kontorister i Ae 9 samt —
som jag anfört i det föregående — fem driftingenjörer i Ae 19. Under intendenturverkets
anstalters avlöningsanslag bör vidare medel beräknas för tre

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1960

kansliskrivare i Ae 11 och tre kontorister i Ae t). Anslaget kan samtidigt
minskas med lönen för sex kanslibiträden i Ae 7 och två kontorsbiträden i
högst Ae 5. Under arméns underhållsanslag ökar avlöningskostnaderna å ena
sidan med lönen för två kansliskrivare i Ae 11 men minskar å andra sidan
med lönen för fem assistenter i Ae 15, nio kontorsskrivare i Ae 13, två kontorister
i Ae 9, sju kanslibiträden i Ae 7 och ett kontorsbiträde i högst Ae 5.
Nettoförändringen i fråga om den civila personalen blir sålunda en minskning
med 16 tjänster. Jag räknar härutöver med att ett antal tjänster vid arméförvaltningen
skall kunna dras in vid fullt genomförd omorganisation.

I likhet med vad jag tidigare anfört beträffande militärområdesstaberna
bör organisationen för tyg- och intendenturtjänstens ledning vara provisorisk
och prövas under en övergångstid.

Jag återkommer i det följande till anslagsberäkningar m. m. rörande
avlöningsanslagen för arméförvaltningens och intendenturverkets anstalter.

Byggnadskontoren m. m.

Gällande uppgiftsfördelning mellan myndigheterna i fråga om fortifikations-
och byggnadsförvaltningen fastställdes vid 1956 års riksdag (prop.
110, SU 121, rskr 279). Beslutet innebar en betydande decentralisering av
arbetsuppgifter från fortifikationsförvaltningen till lägre nivåer. Decentraliseringen
har av olika skäl inte kunnat genomföras i avsedd omfattning.
Det var bl. a. mot denna bakgrund som jag fann att en särskild utredning
borde göras om fortifikations- och byggnadsförvaltningens ledning under
central instans. 1964 års fortifikationsutredning, som med anledning härav
kom till stånd, har vitsordat att även om centraliseringen medför vissa fördelar
övervägande skäl talar för en successivt vidgad decentralisering främst
av den projekterande och verkställande verksamheten. Statsmakternas beslut
angående krigsmaktens regionala ledning har enligt utredningen skapat
förutsättningar härför. Jag ansluter mig till denna uppfattning. Klara riktlinjer
för kompetensfördelningen mellan fortifikationsförvaltningen och de
regionala myndigheterna bör härvid eftersträvas. De normer utredningen har
angett härför finner jag i stort sett lämpliga. Jag finner det också angeläget
att pågående standardiseringsarbete m. m. intensifieras. I fråga om nybyggnadsverksamheten
har krav ställts på en hårdare central styrning och samordning
av verksamheten vid såväl projektering som utförande av större
anläggningar. F. n. står militärbefälhavaren som byggherre även för sådana
arbeten. Det är en uppgift som han enligt utredningens mening bör befrias
ifrån. Jag ansluter mig även till denna uppfattning.

Utredningen har sökt finna en organisationsform, som på en gång ger det
centrala organet erforderligt inflytande och möjlighet till kontroll av byggnadsverksamheten
och militärbefälhavare möjlighet att — utan att betungas
med tekniskt-ekonomiskt ansvar för verkställande förvaltningsuppgifter -planlägga, leda och kontrollera förvaltningsverksamheten. Efter att ha prö -

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

vat olika alternativ har utredningen, såsom i det föregående antytts, föreslagit
att de verkställande och kontrollerande byggnadsfunktionerna inte
skall ankomma på militärbefälhavaren utan hänföras till ett byggnadskontor.
Detta skall visserligen vara underställt militärbefälhavaren men
skall ha att direkt under fortifikationsförvaltningen leda och administrera
större nybyggnads- och iståndsättningsarbeten. Militärbefälhavaren blir ensam
regional förvaltningsmyndighet medan chefen för byggnadskontoret
blir lokal förvaltningsmyndighet. Byggnadskontoret skall biträda militärbefälhavaren
och honom underställda myndigheter i byggnadsfrågor. Förslaget
ger enligt utredningens mening fortifikationsförvaltningen förbättrade
möjligheter till ledning och kontroll av nybyggnadsverksamheten men
ger samtidigt militärbefälhavaren de befogenheter, som erfordras med hänsyn
till hans ansvar för den operativa och förbandsproducerande verksamheten.
Jag har inte något att erinra mot en sådan ordning och förordar således
att byggnadskontor i enlighet med utredningens förslag organiseras
dels inom ettvart av de sex militärområdena, dels på Gotland. Byggnadskontoren
blir tekniskt-ekonomiskt inriktade organisationsenheter med en fast
personalkader för främst planering, drift och underhåll m. m. medan kontorets
för nybyggnadsuppgifter avsedda personal växlar i antal alltefter byggnadsvolymens
förändringar.

Till byggnadskontorens inre organisation tar jag inte här ställning. Organisationen
bör kunna ändras alltefter föreliggande behov. Jag har inte något
att erinra mot att ett mindre antal byggnadstekniker vid behov skall kunna
placeras till tjänstgöring vid militärområdesstabs befästningssektion. Vad
utredningen i övrigt anfört i fråga om fördelning av ansvar och arbetsuppgifter
mellan staben och byggnadskontoret anser jag mig i allt väsentligt
kunna tillstyrka. Klara gränser bör dras upp mellan cheferna för militärområdesstab,
militärkommandostab och byggnadskontor genom arbetsordning
e. d. Organisationen av byggnadskontoret på Gotland hör t. v. vara provisorisk.

Den föreslagna personaluppsättningen för byggnadskontoren — som inte
omfattar personal för skötsel av fasta maskinanläggningar, förrådspersonal,
kontorsbiträden och arbetare — bedömer jag kunna minskas med sammanlagt
30 personer. Följande tjänster för teknisk personal anser jag nämligen
f. n. inte erforderliga, nämligen för nybyggnads- och kontrolluppgifter tre
förste driftingenjörer, fyra driftingenjörer och tre ingenjörer, för väg- och
vattenbyggnadsuppgifter tre förste driftingenjörer, för VVS- och elektroarbeten
sex förste driftingenjörer, för planeringsarbete vid befästningssektion
tre förste driftingenjörer, för annan planering tre tekniker och slutligen
för byggnadsunderhåll sju ingenjörer. Å andra sidan bör tillkomma tjänster
för en driftingenjör och ett tekniskt biträde. Antalet tjänster för kontorsbiträden
beräknar jag t. v. till 17. I sina yttranden över utredningens förslag
har överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen föreslagit viss omför -

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

delning av tjänster för förste driftingenjör och driftingenjör. Häremot har
jag inte något att erinra. Vad de båda myndigheterna har anfört i fråga om
förstärkning av den föreslagna personalen kan jag däremot inte tillstyrka.

Organisationen för byggnadskontoren omfattar enligt mitt förslag sammanlagt
237 tjänster för civil personal, varav sju byggnadsdirektörer och
73 förste driftingenjörer, samt tre tjänster för pensionerad underofficer.
Den beräknade fördelningen på de olika byggnadskontoren av de av mig förordade
ordinarie tjänsterna och extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre
lönegrader framgår av en sammanställning, som torde få fogas till protokollet
som bilaga 4. Sammanställningen upptar även övriga tjänster som
legat till grund för mina anslagsberäkningar. I utbyte mot dessa tjänster kan
i enlighet med vad som föreslagits i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 162) 22 tjänster
dras in vid fortifikationsförvaltningen, nämligen tjänster för sex byggnadsdirektörer
i Be 2, en arbetschef i Ae 27, 13 förste driftingenjörer i Ae 25 och
två förste driftingenjörer i Ae 23. Fortifikationsförvaltningens personalorganisation
kan vidare minska med 13 flygfältskontrollanter i Ae 21, 19 och 17,
som är avlönade från sakanslag. Vidare kan vid militärbefälsstaberna dras in
tjänster för elva förste driftingenjörer i Ae 23. Arméns allmänna avlöningsanslag
kan vidare minska med lönen till 27 driftingenjörer i Ae 21, två driftingenjörer
i Ae 19, en assistent i Ae 17, nio ingenjörer i Ae 17, åtta förste verkmästare
i Ae 17, nio ingenjörer i högst Ae 15, sju verkmästare i Ae 15, två tekniker
i Ae 9 och två tekniska biträden i högst Ae 5. Flygvapnets allmänna avlöningsanslag
kan minska med löner till följande personal vid eskaderstaberna
som dras in, nämligen fyra driftingenjörer i Ae 21 och sju fältmästare i
Ae 17. Sammanlagt dras 124 tjänster in, som avlönas från avlöningsanslag. Vidare
förs 36 tjänster över från byggnadsanslag till avlöningsanslag. Slutligen
förs till militärområdenas avlöningsanslag över tjänster för omkring 65
extra tjänstemän som f. n. avlönas från anslaget Armén: Avlöningar till
aktiv personal m. fl.

Beträffande försvarsområdesstaberna förutsätter utredningen f. n. inte
någon ändring av organisationen men föreslår att vissa försvarsområdesbefälhavare
successivt tar över lokalförvaltande uppgifter från militärbefälhavaren
i övre Norrlands militärområde. Denna fråga bör beaktas vid
översyn av den lägre regionala ledningsorganisationen. I samband härmed
hör även vissa frågor rörande förvaltningen m. m. av Bodens fästning tas
upp till prövning. Utredningen har vidare föreslagit att chefer för kustartilleriförsvar
och örlogsbaser även i fråga om fortifikations- och byggnadsförvaltningen
skall underställas militärbefälhavarna. Utredningen föreslår
däremot inte någon ändring av kompetensfördelningen mellan militärbefälhavaren
och de lokala myndigheterna. Jag tillstyrker dessa förslag, som
är ägnade att ge militärbefälhavaren erforderlig överblick över samtliga
försvarsdispositioner inom militärområdet.

84

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Utredningen har undersökt möjligheterna att föra samman flottans och
kustartilleriets fastighetsorgan i Karlskrona och Göteborg. Utredningen har
utformat sina förslag på ett för båda orterna likartat sätt. De byggnadstekniska
resurserna koncentreras till kustartilleriförsvaren medan mindre
organ vid örlogsbaserna avses huvudsakligen för krigsplanläggning samt för
förvaltning av basernas egna anläggningar m. m. Arbetsledare och arbetare
för löpande underhållsarbeten redovisas vid kustartilleriförsvaren, som vid
behov ställer arbetsstyrka till örlogsbasernas förfogande. I Göteborg inlemmas
även Lv 6 (men inte F 9) i organisationen. Den samlade arbetsstyrkan
anses härigenom kunna utnyttjas effektivt. Jag tillstyrker vad utredningen
har föreslagit härutinnan. På längre sikt synes en ytterligare koncentration
av verksamheten till kustartilleriförsvaren böra eftersträvas.

Mot utredningens förslag till personaluppsättning vid örlogsbaserna och
kustartilleriförsvaren har jag i stort sett inte något att erinra. En minskning
av personalen i förhållande till utredningens förslag finner jag likväl vara
möjlig, och jag föreslår att personalen vid Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar
minskas med två resp. en driftingenjör. Vidare anser jag
att någon tjänst för pensionerad underofficer inte erfordras vid byggnadsavdelningen
vid Västkustens örlogsbas.

I fråga om fortifikations- och byggnadsavdelningarna vid kustartilleriförsvaren
resp. örlogsbaserna innebär mitt förslag följande. För militär personal
inrättas en tjänst för underofficer vid fortifikationskåren samt dras
in tre tjänster för flaggunderofficer i Ao 15 vid kustartilleriet. — För
civil personal inrättas 67 tjänster, däribland nio för förste driftingenjör.
I den nuvarande organisationen ingår 103 tjänster för stadigvarande arbetsuPP8if*;er,
bland dem en arbetschef i Ae 25 och fem förste driftingenjörer,
tre i Ae 23 och två i Ag 23, vilka dras in. Vidare kan marinens allmänna avlöningsanslag
minskas med löner till 97 tjänstemän i lägre lönegrader än
A 23, varav 13 extra tjänstemän för byggnadsunderhållsuppgifter. Organisationen
minskar med 35 tjänster. Att en tjänst för arbetschef i Ae 27 kan
dras in har redovisats i det föregående. Härjämte kan två arvodestjänster
för pensionerad officer dras in. Samtliga tjänster för civil personal i den
nya organisationen föreslås bli extra ordinarie. Den beräknade fördelningen
på olika organisationsenheter av de av mig förordade ordinarie tjänsterna
och extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår av sammanställningar,
som torde få fogas till protokollet som bilaga 5 och 6. Sammanställningarna
tar även upp övriga tjänster som legat till grund för mina
anslagsberäkningar.

I likhet med utredningen finner jag att en översyn av organisationen vid
flygflottiljernas byggnadsavdelningar bör komma till stånd. I samband härmed
bör möjligheterna att inordna F 9 i byggnadsorganisationen för Göteborgs
kustartilleriförsvar ytterligare prövas.

I likhet med utredningen finner jag att cheferna för militärområdenas

85

Kanyl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

tyg-, verkstads- och intendenturförvaltningar i regel bör förvalta de byggnader
som disponeras för förråds- och verkstadsdriften. Vad utredningen
föreslagit i fråga om förrådsorganisationen för fortifikationsmaterielen föranleder
inte någon erinran.

Beträffande sättet för avlöningskostnadernas bestridande föreslår utredningen
att tjänstemän, som i regional och lokal instans avses för planläggning,
drift och underhåll av byggnader och anläggningar, avlönas från avlöningsanslag
men att personalen vid nybyggnadsdetaljerna avlönas från
byggnadsanslag. Jag har inte något att erinra häremot. Fortifikationsförvaltningen
föreslår i sitt yttrande att ett särskilt riksstatsanslag, avsett för
byggnadskontoren, inrättas eller att i annat fall kontorens personal avlönas
från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag. Jag finner det lämpligt
att den myndighet på vilken ansvaret för byggnadsverksamheten främst
kommer att vila, dvs. fortifikationsförvaltningen, förvaltar de medel som
erfordras för att avlöna tjänstemännen vid byggnadskontoren. För budgetåret
1966/67 bör avlöningskostnaderna emellertid av praktiska skäl bestridas
frän samma anslag som militärområdenas avlöningar. För det därpå följande
budgetåret bör det övervägas om inte ett särskilt anslag bör tas upp
för ändamålet.

örlogsbasernas förvaltningar

Såsom framgår av det föregående har frågan om organisationen av örlogsvarven
i Karlskrona, Stockholm och Göteborg under en följd av år varit föremål
för ingående undersökningar. Genom beslut av riksdagen år 1960 drogs
vissa riktlinjer upp, efter vilka organisationen av varven borde utformas
fprop. 184.SU 206,rskr 402). Med stöd av riksdagsbeslutet meddelade Kungl.
Maj :t provisoriska bestämmelser angående organisation av förvaltningen vid
marinkommando Syd och av Stockholms örlogsvarv. Ar 1964 lade Kungl.
Maj :t fram förslag angående organisationen av förvaltningarna vid marinkommando
Syd (prop. 111). Förslaget var utformat med tanke på att en örlogsbas
— Sydkustens örlogsbas — skulle vara organiserad i Karlskrona omkring
den 1 oktober 1966. Riksdagen (SU 122, rskr 262) biföll förslaget och
organisationen fastställdes av Kungl. Maj :t i juni 1964.

De förslag till organisation av förvaltningarna vid Ostkustens och Västkustens
örlogsbaser som nu lagts fram av statskontoret och chefen för marinen
bygger på riksdagsbeslutet angående krigsmaktens regionala ledning. Statskontoret
har vid sina organisationsundersökningar av förvaltningsverksamlieten
vid marinkommando Ost och Väst utgått från den fastställda förvaltningsorganisationen
vid marinkommando Syd, som — bortsett från byggnadsförvaltningen
— i oförändrat skick kan föras över till Sydkustens örlogsbas.
Statskontorets arbete inom marinkommando Syd, som haft karaktären
av grundundersökning, har således varit normgivande för motsvarande
arbete inom marinkommando Ost och Väst, dock med den väsentliga

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

olikheten att berörda örlogsvarv ingår som en verkstadsenhet i basorganisationen.
Vapen- och skeppstekniska avdelningarna slås samman till en teknisk
förvaltning. De verkstadsbetonade arbetsuppgifterna och förrådsverksamheten
förs samman under enhetliga ledningar. Förvaltningsenheterna
lyder direkt under örlogsbaschefen som är lokal förvaltningsmyndighet.
Cheferna för förvaltningarna är förvaltningsgrenschefer och ingår som
stabsmedlemmar i örlogsbasstabens underhållssektion. Förvaltningsorganen
föreslås utformas på i stort sett likartat sätt. Göteborgsorganisationens
mindre kapacitet kommer till synes främst genom den begränsade personaluppsättningen.
Förslaget beträffande Ostkustens örlogsbas avser organisationen
efter basens flyttning till Muskö. Ämbetsverket förutsätter emellertid
att organisationen under tiden fram till flyttningen så långt lokala
m. fl. förhållanden medger skall anpassas till den föreslagna organisationen.
I fråga om Västkustens örlogsbas bör den nya organisationen i allt väsentligt
kunna tillämpas redan fr. o. m. den 1 oktober 1966.

Jag finner de av statskontoret framlagda förslagen i huvudsak väl ägnade
att tjäna som underlag för en rationellt bedriven verksamhet. Vissa smärre
ändringar bör göras men de är inte av beskaffenheten att behöva tas upp i
detta sammanhang. Jag föreslår därför att statskontorets förslag läggs till
grund för beslut om organisation av förvaltningsorganen m. m. vid Ostkustens
och Västkustens örlogsbaser. Organisationen framgår av följande tablå. I

Baschef

I likhet med statskontoret anser jag att cheferna för verkstads- och förrådsavdelningarna
representerar för basorganisationen så väsentliga funktioner
att de bör ingå i örlogsbasstabens underhållssektion. Organisationen
och personaluppsättningen vid sjukvårdsförvaltningarna bör slutligt prövas
först då 1962 års försvarssjukvårdsutredning framlagt sina förslag i ämnet.
Jag räknar emellertid med endast en marinläkare vid Ostkustens örlogsbas
(jfr prop. 1965: 176). Mot den av statskontoret föreslagna, av 1964 års fortifikationsutredning
tillstyrkta organisationen av byggnadsavdelningarna
har jag som tidigare sagts i stort sett inte något att erinra.

Jag tillstyrker att kassatjänsten organiseras på det sätt som föreslagits av
chefen för marinen och försvarets civilförvaltning. Särskilda kassor för ma -

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

rinstaben och Göteborgs kustartilleriförsvar bör alltså organiseras, övergångsvis
bör vid Ostkustens örlogsbas få disponeras personal för manuell
medels- och dispositionsbokföring samt förrådsredovisning m. m. till det antal
och med den fördelning, som statskontoret föreslagit i sitt yttrande över
chefens för marinen förslag. Jag finner emellertid att en översyn av ifrågavarande
verksamhet bör göras vid samtliga örlogsbaser, när tillräckliga erfarenheter
vunnits av de skilda system, som avses tillämpas vid de olika örlogsbaserna.

Statskontoret har i sitt förslag räknat med att marinpoliser alltjämt till
oförändrat antal avses för bevakningsuppgifter vid örlogsbaserna. I avvaktan
på resultatet av militära tjänstgöringsåldersutredningens arbete har jag
inte något att erinra häremot och inte heller mot vad ämbetsverket i övrigt
anfört om bevakningstjänstens ordnande. Dagbefälstjänsten bör alltjämt
bedrivas turvis av kommenderat befäl, som fullgör denna verksamhet vid
sidan av sitt ordinarie arbete.

Statskontoret har tillstyrkt vissa av chefen för marinen föreslagna smärre
ändringar av ämbetsverkets ursprungliga förslag avseende personalförstärkning
i ett fåtal fall och tjänsteutbyten m. m. Jag har inte något att erinra
häremot och hänvisar till vad som i det föregående anförts härom. Tjänsterna
för cheferna för de tekniska förvaltningarna och de i dessa förvaltningar
ingående planeringssektionerna bör avses för alternativt militär eller civilmilitär
personal. Vidare anser jag att tjänsterna för cheferna för verkstadsavdelningarna
och de i dessa avdelningar ingående drifttekniska sektionerna
samt för telesektionerna t. v. bör avses för civil personal.

I fråga om aktiva officerare innebär mitt förslag att följande tjänster inrättas
vid flottan, nämligen tre för regementsofficer och två för kapten. Samtidigt
dras vid flottan tjänster för en kommendör i Bo 1, en kommendörkapten
av 1. graden i Ao 27, en kommendörkapten av 2. graden i Ao 25, sex kaptener
i Ao 23 och tre löjtnanter i Ao 17/15 in. Antalet officerstjänster vid
flottan minskas alltså med sju. I fråga om förändringarna beträffande intendenturofficerare
torde få hänvisas till vad jag anfört i prop. 1966: 109 angående
organisation av en för krigsmakten gemensam intendenturkår m. m.
Sammanlagt minskas antalet tjänster för intendenlurofficerare med fem.

För aktiva underofficerare inrättas vid flottan nio tjänster (varav fyra i
teknisk tjänst) och vid kustartilleriet två tjänster i annan än teknisk tjänst.
Samtidigt dras tjänster för 23 flaggunderofficerare i Ao 15 och tolv underofficerare
av 2. graden i Ao 13 (varav en i teknisk tjänst) in. Totalt minskas
antalet tjänster för aktiva underofficerare med 24.

Beträffande underbefäl dras 23 tjänster för högbåtsman i Ao 11, av vilka
två i teknisk tjänst, in.

För pensionerad personal inrättas fyra tjänster för underofficer. Samtidigt
dras tre tjänster för officer och nio tjänster för underofficer in. Totalt minskas
antalet tjänster för pensionerad personal med åtta.

Vid mariningenjörkåren inrättas fem tjänster och dras två tjänster för ma -

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

rindirektör av 1. graden i Ao 27 in. Antalet tjänster för marinläkare minskar
med en i Ao 21 (jfr prop. 1965: 176). Totalt ökar antalet tjänster för
civilmilitär personal med två.

Alternativa tjänster inrättas för fem militära eller civilmilitåra befattningshavare
ur flottan eller mariningenjörkåren. I anslutning härtill dras
tjänsten för chef för Stockholms örlogsvarv i Bo 4 in. Fyra tjänster tillkommer
alltså i organisationen.

För civil personal inrättas vid Ostkustens örlogsbas 327 extra ordinarie
tjänster, däribland tjänster för en verkstadsdirektör, 28 förste driftingenjörer,
en kamrerare och t. v. åtta växeltelefonister, och vid Västkustens örlogsbas
118 tjänster, varav fem för förste driftingenjör. Vidare inrättas 13 tjänster
för marinstabens kassa och åtta för kassan vid Göteborgs kustartilleriförsvar.
Tjänster som avses för annan byggnadsförvaltning än skötsel av fasta
maskinanläggningar och elverk har inte medräknats. Totalt inrättas 466
tjänster för civil extra ordinarie personal. Den beräknade fördelningen på
olika organisationsenheter av de av mig förordade ordinarie tjänsterna
och extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår av en
sammanställning, som torde få fogas till protokollet som bilaga 6. Sammanställningen
upptar även övriga tjänster som legat till grund för mina anslagsberäkningar.
Personalen vid verkstadsavdelningarna bör liksom f. n.
är fallet avlönas från sakanslag. De för den nya organisationen avsedda
tjänsterna bör få tillsättas först efter hand som organisationen genomförs.

Beträffande den civila ordinarie personalen räknar jag med att tjänster
tillkommer vid Ostkustens örlogsbas för en köksföreståndare i Ao 16 och
en biträdande köksföreståndare i Ao 12 samt vid Västkustens örlogsbas för
en köksföreståndare i Ao 14 och en biträdande köksföreståndare i Ao 12.
Å andra sidan kan följande tjänster dras in, nämligen vad marinkommando
Ost tjänster för en köksföreståndare i Ao 16, en biträdande köksföreståndare
i Ao 12, en förrådsman i Ao 9, en förste expeditionsvakt i Ao 9
och ett kanslibiträde i Ao 7 samt vid marinkommando Väst tjänster för
en köksföreståndare i Ao 14, en kontorsskrivare i Ao 13, en biträdande
köksföreståndare i Ao 12 och två kanslibiträden i Ao 7. Vid Stockholms
örlogsvarv dras en tjänst för förste expeditionsvakt i Ao 9 in. Vid Göteborgs
kustartilleriförsvar dras tjänster in för en kontorsskrivare i Ao 13 och en
kontorist i Ao 9. Vidare dras vid Berga örlogsskolor en tjänst för kontorsskrivare
i Ao 13 in i utbyte mot en extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.

I fråga om den civila icke-ordinarie personalen räknar jag med att vid
Stockholms örlogsvarv tjänster för en förste driftingenjör i Ae 27, en förste
driftingenjör i Ae 25, sju förste driftingenjörer i Ae 23 och en kamrerare i
Ae 23 dras in. Vidare kan marinens allmänna avlöningsanslag minskas
med löner för 424 extra tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i lägre
lönegrad än Ae 23, varav f. n. 20 är placerade vid marinkommandostaben i
Karlskrona och en vid marinkommandostaben i Härnösand. För verkstads -

Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1966 89

personal, avlönad från sakanslag, dras tjänster in för en verkstadsdirektör
i Bp 3, en verkstadsöveringenjör i ABp 27, en verkstadschef i Ae 25, en arbetschef
i Ae 25 samt sex förste driftingenjörer i Ae 23. I övrigt kan vederbörliga
sakanslag minskas med löner för 156 extra tjänstemän och extra ordinarie
tjänstemän i Ae21 och lägre lönegrader.

Sammanlagt dras 625 tjänster för ordinarie och icke ordinarie civil personal
in. Dessa tjänster är f. n. redovisade under marinens allmänna avlöningsanslag
och sakanslag. Av de 625 tjänsterna är 54 placerade vid marinkommandostaberna.
Nettoändringen i fråga om antalet tjänster för civil personal
är en minskning med 155.

Tidpunkten för utflyttningen till Muskö kan f. n. inte exakt anges. Enligt
gjorda beräkningar avses flyttningen ske under budgetåret 1968/69. I organisatoriskt
och personellt hänseende skall emellertid den nya organisationen
tillämpas redan fr. o. m. den 1 oktober 1966 i den omfattning så är möjligt
med hänsyn till bl. a. nuvarande lokaliteter m. ni. Jag avser att föreslå åtgärder
för att omställningen av verksamheten enligt nyss angivna riktlinjer
skall kunna ske så snart som möjligt.

Frågan om den framtida dispositionen av Stockholms örlogsvarvs nuvarande
anläggningar utreds f. n. av Skeppsholmsutredningen. Jag är därför
inte beredd att nu uttala mig härom. Från utredningen har emellertid inhämtats
att den avser att framlägga förslag i ämnet under våren 1966.

Beträffande marinkommando Syd/Sydkustens örlogsbas föreslår jag med
anledning av i ämnet gjorda framställningar från marinchefen att fyra
tjänster för underbefäl i Ao 13/11 tillkommer fr. o. m. den 1 juli 1966 i utbyte
mot fem civila tjänster för båtmaskinist i Ae 11, som f. n. ingår i ekipagesektionen.
De nya tjänsterna bör dock inte få tillsättas förrän vid uppkommande
ledighet på de nuvarande civila tjänsterna. — Däremot anser jag
mig, i avbidan på resultatet av militära tjänstgöringsåldersutredningens arbete,
inte kunna tillstyrka utbyte av fyra tjänster för civilt brandbefäl mot
samma antal tjänster för aktiva underofficerare. Jag räknar inte heller med
utbyte av värnpliktiga bilförare mot civila bilförare.

Sammanfattning och hemställan

Mina förslag rörande organisationen av militärområdesstaberna, Gotlands
militärkommandostab och örlogsbasstaberna grundas på de riktlinjer för
omorganisation av krigsmaktens regionala ledning, som godkänts av riksdagen
(prop. 1964: 109). Förslagen rörande militärområdenas och militärkommandots
tyg-, verkstads- och intendenturförvaltningar samt byggnadskontor
bygger i huvudsak på den ansvarsfördelning mellan regionala och
lokala förvaltningsmyndigheter, som godkänts genom samma beslut och har
i vad gäller tyg- och intendenturförvaltningarna prövats genom försöksverksamhet
inom ett militärområde. Förslagen rörande örlogsbasernas förvalt -

90 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

ningar grundas på organisationsundersökningar som utförts av statskontoret.

I personellt hänseende innebär mina förslag att antalet tjänster
ändras på sätt som framgår av följande tablå.

Organisationsenheter

Myndig-

heternas

förslag

Dep.ch.

Tjänster som
dras in (dispo-neras i nuv. org.)

Förändringar
av antalet
tjänster

Militärområdesstaber............

719

608

542

+ 66

Gotlands militärkommandostab ..

55

50

50

0

Flygeskaderstaben..............

26

18

(18)

0

Militärområdenas förvaltningar...

370

363

364

— 1

Byggnadskontor................

270

240

224

+ 16

Örlogsstaber...................

175

157

(134)

+ 23

Örlogsbasförvaltningar..........

1 497

1 468

1 900

—432

Vissa lokala byggnadsorgan
(MKS, BK, GbK o. GK)......

66

63

79

— 16

Av tablån framgår att personaluppsättningen på militärområdesnivå ökar
med omkring 80 tjänster, medan den på örlogsbasnivå minskar med drygt
400 tjänster, varav 232 arbetare, ökningen på den första nivån faller främst
på militärområdesstaberna, medan militärområdenas förvaltningsorgan
hålls inom ungefär nuvarande personalram. Antalet tjänster vid militärområdes-
och örlogsbasstaberna ökar med sammanlagt omkring 90. Denna
ökning måste ses mot bakgrund av följande faktorer.

Ett tjugotal tjänster flyttas på örlogsbasnivå från förvaltningarna till staberna.
Centraliseringen av expeditionstjänsten är den väsentliga anledningen
härtill. Uppdelningen av de sjöoperativa uppgifternas handläggning på två
nivåer leder totalt till vissa statökningar. Återstoden av ökningen förklaras
till väsentlig del av att redovisningskontor inordnas i militärområdesstaberna.
Redovisningskontoren betjänar även militärområdenas förvaltningar
och byggnadskontor, vilket medför att dessa kunnat göras mindre än som
eljest skulle vara fallet. Slutligen tjänstgör f. n. vid militärbefälsstaberna på
fastlandet, marinkommandostaberna och eskaderstaberna ett 30-tal personer,
som inte innehar tjänst utan avlönas med ianspråktagande av s. k.
skrivmånader eller tjänstgöringsmånader för frivilligt tjänstgörande personal.
Omfattningen av denna tjänstgöring bör framdeles som följd av mina
förslag bli begränsad, ökningen av antalet tjänster vid byggnadskontoren
motsvaras, såsom framgår av tablån, av en lika stor minskning av antalet
tjänster vid lokala byggnadsorgan. De rationaliseringsvinster som görs på
byggnadssidan vid örlogsbasernas förvaltningar m. m. förutsätter vidare att
byggnadskontoren förstärks. Ett 20-tal av de tjänster, som rationaliseras
bort vid örlogsbasernas förvaltningar, bör därför räknas byggnadskontoren
tillgodo. Den vinst som kan redovisas vid örlogsbasernas förvaltningar är
sålunda till viss del — ett 40-tal tjänster — formell och motsvaras av lika

91

Kimgl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

inånga tjänster vid örlogsbasstaber och byggnadskontor. Tas hänsyn till
nyssnämnda faktorer reduceras i realiteten personalökningen vid staber och
byggnadskontor väsentligt.

Totalt minskar antalet tjänster med 112. Härtill kommer en minskning
med 232 arbetare och 177 värnpliktiga inom örlogsbasorganisationen. Antalet
värnpliktiga, som årligen fullgör grundutbildning vid flottan — f. n. 3 430
(prop. 1966: 1 bil. 6 s. 7) — beräknas med anledning härav kunna minskas.

Som jag tidigare framhållit är organisationen såvitt avser staberna och de
till militärområdena m. m. knutna förvaltningarna provisorisk och skall
prövas under en försöksperiod. Personalorganisationen har med hänsyn härtill
beräknats snävt. Detta gäller framförallt i fråga om biträdespersonalen.

Genomförandet av omorganisationen ställer krav på vissa övergångsåtgärder.
Ordinarie personal kan i vissa fall komma att behöva föras på övergångsstat.
Frågor kan vidare komma upp om att viss extra ordinarie personal
övergångsvis kan behöva behållas i organisationen. Omställningen av
verksamheten vid Ostkustens och Västkustens örlogsbaser fordrar som tidigare
sagts att särskilda avvecklingsorganisationer bildas.

Avtal angående lönegradsplacering m. m. för tjänster vid regionala militära
staber m. m. har, under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, den
9 mars 1966 träffats mellan statens avtalsverk och berörda huvudorganisationer.
Riksdagens lönedelegation har den 11 mars 1966 på riksdagens vägnar
godkänt innehållet i avtalet. Godkännandet har lämnats under förbehåll
att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar som ligger till
grund för avtalet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

1. godkänna de riktlinjer jag i det föregående angett för
organisation m. m. av

a) militärområdesstaber och vissa andra regionala staber,

b) tyg- och intendentur förvaltningens regionala ledning,

c) fortifikations- och byggnadsförvaltningens regionala
ledning m. m.,

d) förvaltningsverksamheten vid Ostkustens och Västkustens
örlogsbaser,

2. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder
som betingas av omorganisationen av berörda staber och
förvaltningar m. m.

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Anslagsfrågor m. m.

I prop. 1966: 1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
tagits upp med endast beräknade belopp. I vissa anslagsfrågor
har förslag tidigare lagts fram i särskilda propositioner. I det följande
anmäls återstående anslag som i prop. 1966: 1 (bil. 6) tagits upp med beräknade
belopp. Av följande sammanställning framgår storleken av preliminärt
beräknade anslag och slutligt begärda anslag samt — i de fall slutligt förslag
inte läggs fram i det följande — i vilken proposition sådant förslag lagts
fram.

Anslag

Belopp

Förslag framlagt i

Prel. beräknat kr.

Slutligt beräknat kr.

prop.

Driftbudgeten

Rationaliseringsf örsök........

2 000 000

2 000 000

Armén: Avlöningar till aktiv
personal m. fl............

334 000 000

333 000 000

Marinen: Avlöningar till aktiv
personal m. fl.. .

131 500 000

132 500 000

Flygvapnet: Avlöningar till
aktiv personal m. fl.......

165 500 000

165 500 000

Militärområdesstaber:

Avlöningar..............

20 000 000

19 000 000

Omkostnader............

7 400 000

7 100 000

Försvarets intendenturverks
anstalter: Avlöningar.....

5 360 000

4 850 000

Arméförvaltningens anstalter:
Avlöningar..............

10 960 000

11 125 000

Försvarets förvaltningsdirek-tion:

Avlöningar..............

450 000

800 000

Omkostnader............

20 000

40 000

Ersättning till försvarets fas-tighetsfond:

Kasernbyggnaders delfond.

165 108 000

165 108 000

32

Befästningars delfond.....

78 621 000

78 621 000

32

Försvarets forskningsan-stalts delfond............

3 863 000

3 863 000

32

Vissa signalförbindelser m. m.

29 692 000

30 967 000

Kapitalbudgeten
Byggnadsarbeten för gemen-samma ändamål..........

24 900 000

24 900 000

108

Markförvärv för övningsfält
m. m...................

13 700 000

13 700 000

26

Flyttning av Stockholms ör-logsbas (Muskövarvet)....

44 000 000

44 000 000

108

Summa driftbudget och kapital-budget.....................

1 037 074 000

1 037 074 000

Tidigare förslag och i det följande framlagda förslag har anpassats med
hänsyn till den utgiftsram som angetts i prop. 1966: 1 (bil. 6), 4 814 908 000
kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr tlO år 1966

93

Kationaliseringgförsök

1964/65 ........

1965/66 ........

1966/67 (förslag)

Anslag Nettoutgifl Behållning

600 000 174 227 627 744

1 000 000
2 000 000

Militära rationaliseringsutredningen har den 21 december 1965 avlämnat
betänkandet Rationaliseringsverksamheten i det militära försvaret (Stencil
Fö 1965: 7). Utredningen har föreslagit, att en särskild myndighet, försvarets
rationaliseringsnämnd, skall organiseras fr. o. m. den 1 juli 1966. Rationaliseringsnämnden,
vars verksamhetsområde skulle omfatta det militära
försvaret, skulle förutom rationaliseringsverksamhet ha att ombesörja viss
utbildning och statistik samt ekonomiska utredningar och analyser av delvis
sakrevisionell karaktär. Antalet vid nämnden anställda befattningshavare
skulle vara 77 och kostnaderna för budgetåret 1966/67 beräknades till 4,7
milj. kr.

över militära rationaliseringsutredningens betänkande har yttranden avgetts
av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för
flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,
försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen,
flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets
forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, försvarets fabriksstyrelse, civilförsvarsstyrelsen,
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, statskontoret,
riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, 1964 års försvarskostnadsutredning
och 1964 års tygförvaltningsutredning samt Statstjänstemännens
Riksförbund, Sveriges Akademikers Centralorganisation och
Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion.

Remissinstanserna har i allmänhet anslutit sig till utredningens uppfattning
att det behövs centralt sammanhållna resurser för rationaliseringsverksamhet
i det militära försvaret. Det övervägande antalet remissinstanser anser
emellertid att dessa centrala resurser bör ingå i statskontoret liksom de
centrala resurserna för rationaliseringsverksamheten inom den civila statsförvaltningen.
Flertalet remissinstanser har därför avstyrkt utredningens
förslag att inrätta en särskild rationaliseringsnämnd för försvaret. Åtskilliga
remissinstanser har också gjort invändningar mot det sätt på vilket rationaliseringsorganets
arbetsuppgifter angetts och de befogenheter som tillagts
organet. Statskontoret anser att utredningens förslag inte i sitt nuvarande
skick kan läggas till grund för beslut att inrätta den föreslagna rationaliseringsnämnden.
Ämbetsverket hävdar att ett beslut måste föregås av överväganden
som innefattar konsekvenserna i kompetens-, resurs- m. fl. avseenden
både för statskontoret, det ifrågasatta militära rationaliseringsorganet
och de enskilda militära myndigheterna.

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Jag anser det klarlagt att det behövs särskilda centralt sammanhållna
resurser för rationaliseringsverksamhet inom det militära försvaret. Inriktning
och prioritering av mer betydelsefulla insatser på rationaliseringsområdet
måste vara en uppgift för de politiskt ansvariga instanserna. Resurserna
för rationaliseringsverksamhet inom det militära försvaret bör hållas
åtskilda från resurser som disponeras för rationaliseringsverksamhet inom
statsförvaltningen i övrigt. Jag kan emellertid ansluta mig till remissinstansernas
uppfattning att de centrala rationaliseringsresursernas organisatoriska
ställning i förhållande till statskontoret och till militära myndigheter
behöver undersökas ytterligare. Likaså är det nödvändigt att ytterligare
överväga det totala resursbehovet för den militära rationaliseringsverksamheten
och hur resurserna bör fördelas mellan ett centralt organ och de
enskilda militära myndigheterna. Slutligen förtjänar det att ytterligare
prövas om inte det militära rationaliseringsorganet kan anslutas till befintlig
myndighet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Av angivna skäl är jag inte nu beredd föreslå att försvarets rationaliseringsnämnd
organiseras i enlighet med utredningens förslag. Jag avser att
låta göra vissa kompletterande utredningar med sikte på att förslag rörande
erforderliga organisatoriska förändringar skall kunna föreläggas 1967 års
riksdag.

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 29) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Rationaliseringsförsök för budgetåret
1966/67 beräkna ett reservationsanslag av 2 milj. kr.

Remissinstanserna har i sina yttranden över militära rationaliseringsutredningens
nyssnämnda betänkande framhållit att resurserna för rationaliseringsverksamhet
inom försvaret behöver öka. För att skapa bättre resurser
föreslår jag att anslaget Rationaliseringsförsök för nästa budgetår tas upp
med (1 000 000 + 1 000 000) 2 000 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen

att till Rationaliseringsförsök för budgetåret 1966/67 under
fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
2 000 000 kr.

Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag

328 000 000
368 000 000
333 000 000

1964/65 ........

1965/66 ........

1966/67 (förslag)

Nettoutgift

350 228 913

95

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 36) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till aktiv personal
m. fl. för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 334 milj. kr.

Chefens för armén anslagsframställning

Chefen för armén (skr. 27/8, 4/10 och 30/11 1965) föreslår, att anslaget
förs upp med 358 953 000 (•—9 047 000) kr.

Ökning eller

minskning Summa

I. Förändringar på grund av särskilda omorganisationer m. m.

a) Överföring av avlöningar till personal vid arméstaben till särskilt
anslag..............................................

b) Överföring av avlöningar till personal vid regionala staber m. m.

till särskilt anslag........................................

c) Omorganisation av Gotlands militärkommandostab...........

d) Regional tygledning......................................

e) Regional intendenturledning...............................

f) Överföring av avlöningar till tekniska stabsofficerare vid armé förvaltningen

............................................

g) Omorganisation av arméns helikopterskola.................._

11. Personalförändringar

A. Försvarsområdesstaber

1. 1 underofficer A: 18 (tygunderofficer) vid fo 11............

2. 1 underofficer A: 18 (tygunderofficer) vid fo 14...........

3. 1 kanslibiträde Ae 7 vid fo 21 (fortifikationsavdelning).....

4. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 vid fo 23 (stabsavdelning)......

5. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 vid fo 41 (förvaltningsexpedi tion).

...............................................

6. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 vid fo 44 (utbildningsavdelning)

7. 1 officer A: 26 vid fo 46 (infanteriavdelning)..............

8. 2 förrådsmän högst Ae 9 vid fo 47/48 (tygavdelning och in tendenturavdelning).

.................................

9. 1 vaktman högst Ae 9 vid fo 51........................

10. 1 förrådsförman Ae 10 vid fo 63/65 (intendenturavdelning)..
11.1 rustmästare eller överfurir Ao 13/11 (radiotelegrafist) och 1

kanslibiträde Ae 7 (stabsavdelning) vid fo 66............

12. 1 officer A: 26 (signalofficer) och 1 köksföreståndare Ae 16

vid fo 67............................................

13. 6 officerare A: 28 vid fo 52, 53, 61/62, 63/65, 66 och 67 (sä kerhetstj

änstdetalj)...................................

14. 4 underofficerare A: 20 vid fo 61/62, 63/65, 66 och 67 (säkerhetstjänstdetalj)
.....................................

15. 3 underofficerare A: 18 vid fo 51, 52 och 53 (säkerhetstjänst detalj) B.

Utbildningsanstalter

Artilleri- och ingenjörofficersskolan

1. 1 rustmästare eller överfurir Ao 13/11 (expeditionsunderbe fäl).

................................................

Infanteriets stridsskola

2. 1 kapten Ar 23 (lärare)................................

Artilleriskj utskolan

3. 1 fanjunkare Ao 15 (försöksunderofficer).................

4. 1 rustmästare eller överfurir Ao 13/11 (kasern- och skjut fältsförvaltning).

.....................................

5. 1 kansliskrivare Ae 11 (skjutfältsexpedition)..............

6. 1 maskinchef Ae 16, 1 maskinförman Ae 13 och 2 värmeskötare
högst Ae 9 (vid maskinanläggning)..................

— 9 629 507
—12 200 000

+

500

000

+

100

000

600

000

_

1 400

000

+

300

000

+

8 478

+

8 478

+

14 652

+

14 148

+

12 588

+

14 148

+

13 604

+

32 856

+

15 360

+

19 272

+

37 872

+

40 146

+

90 432

+

40 756

+

25 434

+

21 384

+

35 952

+

22 860

+

19 332

+

18 252

+

75 348

22 929 507

388 224

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Ökning eller
minskning

Krigsskolan

7. 1 rustmästare Ao 13 (chef för handräckningspluton)........ -|- 22 488

8. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (skrivbiträde)................ 4- 14 148

9. 2 kaptener eller löjtnanter Ar 23/17/15 (lärare och avdelningschefer)
......................................... -f 63 972

Arméns gymnastik- och idrottsskola

10. 1 kapten eller löjtnant Ar 23/17/15 (lärare)................ -}- 31 986

Arméns underofficersskola

11. 1 lärare i gymnastik Ae 18............................ -f 28 104

Arméns fältarbetsskola

12. 1 förvaltare (i trupptjänst) Ao 17 (biträdande lärare)....... -f- 27 648

Arméns stabs- och sambandsskola

13. 1 major eller kapten Ar 25/23 (chef för stabstjänst- och taktikavdelning)
........................................ 38 916

14. 1 kapten Ar 23 (lärare)................................ -|- 36 804

15. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning).............. 4- 13 344

Tygförvaltningsskolan

16. 1 major eller kapten Ar 25/23 (chef för arméingenjörkadett skolan).

............................................. 4- 39 726

17. 1 förvaltare Ao 17 (lärare m. m.)....................... 4- 27 648

Luf tvärnssk j utskolan

18. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (skolexpedition).............. 4- 12 588 4.

C. Vissa personalstater

1. 6 officerare A: 26 (biträdande mobiliseringsofficer) vid P 2,

A 1, A 4, A 6, Lv 3 och Ing 2............................ 4- 81036

2. 1 officer A: 26 (biträdande mobiliseringsofficer) vid P 18.... 4- 13 310

3. 14 underofficerare A: 18 (expeditionsunderofficer vid kassaavdelning)
vid 11,14, 15,119,120, P 4, P 6, P10, A 7, A 9,

Lv 6, Ing 1, S 1 och S 2................................ 4- 122 038

4. 1 underofficer A: 18 (skjutfältsunderofficer vid Villingsbergs

skjutfält) vid 13........................ ............ 4- 8 478

5. 1 officer A: 26 (kasernofficer) vid 114................... 4- 13 310

6. 1 officer A: 26 (biträdande kasernofficer) vid P 7........... 4- 13 310

7. 1 officer A: 26 (chef för kasernbatteri) vid A 7............. 4- 13 310

8. 1 officer A: 26 (chef för kasernkompani) vid Ing 2.......... 4- 13 310

9. 3 förvaltare (i trupptjänst) Ao 17 vid pansartrupperna...... -f 78 876

10. 1 kapten Ao 23 (centrala värnpliktsbyrån) vid generalstabskåren
utgår........................................... — 37 680

11. 1 underofficer A: 18 (verkstadsunderofficer) vid 14 utgår. .. — 8 478 j_

D. Fälttygkåren

1. 1 förvaltare Ao 17 (tygmaterielförvaltare) vid Kl......... 4- 27 648

2. 1 förvaltare Ao 17 (biträdande tygförrådsförvaltare) vid

Lv 3................................................ 4- 25 620 4.

E. Tygtekniska kåren

1. 6 arméingenjörer Ae 17 (biträdande lärare m. m.).......... 4- 157 752

2. 1 armédirektör av 2. graden Ao 25 vid centrala flygverkstaden
i Arboga........................................ 4- 40 272

3. 1 arméingenjör av 1. graden Ao 23 (vapeningenjör) och 1 ar méingenjör

av 1. graden Ao 23 (motoringenjör) vid arméförvaltningens
verkstadsavdelning........................ 4- 75 360

4. 1 förste tygverkmästare Ao 19 (vid detalj för radioanläggningar)
vid arméförvaltningens elektroavdelning.......... 4- 30 648

5. 4 förste tygverkmästare Ao 19 vid arméförvaltningens vapenavdelning
........................................ 4- 122 592 4.

F. Fältlåkarkåren

1 bataljonsläkare Ao 21 vid P 2........................... 4- 32 148 4.

Summa

550 500

310 820

53 268

426 624

32 148

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1960

G. Civila tjänster vid förband

1. 4 kanslibiträden Ae 7 tillkommer; 4 kanslibiträden Ae 7
(halvtid) utgår vid 113, 115, Lv 7 och T 4 (kassaavdelning)

2. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 tillkommer; 1 kontorsbiträde

högst Ae 5 (halvtid) utgår vid Ing 3 (kassaavdelning).......

3. 2 kontorsbiträden högst Ae 5, halvtid (kassaavdelning) vid

I 11 och A 4.........................................

4. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (kassaavdelning) vid 113......

5. 1 kanslibiträde Ae 7, halvtid (kassaavdelning) vid I 20......

6. 17 kontorsbiträden högst Ae 5, halvtid (sjukvårdsavdelning)

vid I 1, I 2, I 4, I 11, I 13, I 17, I 19, I 21, K 1, P 7, P 18,
A 1, A 3, Lv 3, Ing 1, T 1 och T 3......................

7. 8 förrådsmän högst Ae 9 (sjukvårdsmaterielförråd) vid 11,

I 4, 112, 117, 119, I 20, P 10 och P 18....................

8. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid I 2

9. 1 förrådsförman Ae 10, 2 kokerskor Ae 8, 6 ekonomibiträden

högst Ae 5 (för artilleriskjutskolan), 1 kontorsbiträde högst
Ae 5, halvtid (kasernvårdsavdelning) vid 113.............

10. 1 förrådsmän högst Ae 9 (kasernvårdsavdelning) vid 114...

11. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning) och 1 kontorsbiträde
högst Ae 5 (intendenturavdelning) vid 116.........

12. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid I

17..................................................

13. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning), 1 kon torsbiträde

högst Ae 5, halvtid (intendenturavdelning), 1
förrådsförman Ae 10 (tygavdelning), 1 förrådsmän högst Ae
9 (tygavdelning) vid 121..............................

14. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning vid K 1)......

15. 1 kokerska Ae 9 tillkommer, 1 ekonomibiträde högst Ae 5

utgår (intendenturavdelning) vid Kl....................

16. 1 kontorsbiträde högst Ae 5, halvtid (kasernvårdsavdel ning),

1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning)
vid P 2.............................................

17. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (pansartruppskolan) vid P 4----

18. 1 vågmästare Ae 15 (kasernvårdsavdelning) vid P 6........

19. 1 kontorsbiträde högst Ae 5, halvtid (kasernvårdsavdelning)

vid P 7.............................................

20. 1 förrådsmän högst Ae 9 (tygavdelning), 1 förste förrådsför man

Ae 11 (arméns motorskola) och 1 kontorsbiträde högst
Ae 5 (stabsavdelning) vid P 10........................

21. 1 kanslibiträde Ae 7 (mobiliseringsavdelning) vid Al.......

22. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid

Lv 4................................................

23. 2 kontorsbiträden högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid

vid Lv 5............................................

24. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning) vid Ing 2.....

25. 1 förste radioassistent Ae 15 (instruktör) vid S 1...........

26. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) och 1
kontorsbiträde högst Ae 5 (arméns underhållsskola) vid T 2

27. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid T 4

28. 1 tvättföreståndare Ae 11 vid I 4 utgår...................

29. 1 verkstadsförman Ae 13 vid P 6 utgår.................

H. Sjukvårdsväsendet

1. 1 översköterska Ae 14 och 1 sjukvårdsbiträde högst Ae 5
(artilleriskjutskolan) vid 113..........................

ökning eller
minskning

+

30 520

+

7 074

+

13 368

+

12 588

+

8 244

+

111 282

+

128 576

+

12 588

+

129 750

+

15 360

+

25 176

+

12 588

+

54 708

+

14 148

+

4 164

+

18 882

+

12 588

+

22 860

+

6 294

+

46 200

4*

14 652

4-

12 588

4*

26 688

+

12 588

+

23 892

+

25 176

+

12 588

18 252

20 412

+

34 212

111. Tjänsteförändringar....................................

4 — Bihang till riksdagen protokoll 1966. 1 saml. Sr 110

Summa

776 466

34 212
2 572 262

421 092

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

ökning eller

minskning

Summa

IV. Förändringar i övrigt

a)

Representationsbidrag...................................

+

115 000

b)

Arvoden till tillsynsman för byggnader, övningsfält och förråd

+

222 300

c)

Arvode för läkarvården vid arméns rid- och körskola..........

+

2 700

d)

Arvode till stabsveterinären vid III. militärbefälsstaben.......

+

2 000

e)

Veterinärväsendet.......................................

800

f)

Arvode till adjutant vid ingenjörtrupperna vid chefens för väg-och vattenbyggnadskåren expedition.......................

+

330

g)

Utbildningsarvoden för heltidstjänstgörande lärare vid arméns
utbildningsanstalter......................................

+

28 560

b)

Arvoden till brandcheferna i Bodens fästning och i Karlsborg. . .

+

480

i)

Arvoden till bataljonsläkare vid fältläkarkåren och fältläkarsti-pendiater...............................................

+

34 000

i)

Arvode till bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren..........

+

456

k)

Avlöningsförmåner till reservsjuksköterskor.................

+

22 240

1)

Rekryteringsstipendier i Boden...........................

+

15 000

m) Lån till personal vid tygtekniska kåren......................

+

14 000

n)

Personal för vissa byggnadsunderhållsuppgifter..............

+

50 000

o)

Till frivillig tjänstgöring inkallad personal (höjda reservbefäls-traktamenten)..........................................

+

1 000 000

p) Assistenter för frivilligfrågor..............................

+

31 042

+

1 537 308

V.

Löneomräkning..........................................

+

9 606 827

VI. Särskilda uppbördsmedel.................................

_

255 000

VII. Avrundning........................................... -f 18

— 9 047 000

Motiv

Av de av chefen för armén anförda motiven må följande återges.

I. g) Statskontoret har sett över stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i
fred vid arméns helikopterskola. De förslag till personalförändringar m. m.
som chefen för armén i anslutning härtill lagt fram i skrivelse den 4 oktober
1965 motiveras på följande sätt.

Intill 1971/72 kommer flygkompaniet vid helikopterskolan enligt chefen
för armén att bestå av en flygskola, en flygplanpluton, en lätt och en medeltung
helikopterpluton samt en arméflygpluton. Den senare plutonen avses
t. v. för att i södra Sverige svara för artilleriflygutbildning, flyguppdrag,
samövningar och allmän flygträning för arméflygförare, som inte tjänstgör
vid helikopterskolan. Chefen för flygkompaniet är tillika flygchef vid helikopterskolan.
Utbildningsverksamheten vid flygkompaniet är av stor omfattning.
Antalet fälttjänst-, fält- och samövningar med deltagande av del av
flygkompaniet är stort. Därför detacheras del av kompaniet ofta under kortare
tid för dylika övningar. Med anledning härav föreslås att en tjänst för
kapten eller löjtnant inrättas, avsedd för befattning som ställföreträdande
kompanichef vid flygkompaniet.

Baskompaniexpeditionen, som även betjänar flygkompaniet, bör anses

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

jämförbar med motsvarande expeditioner vid flygflottilj. Dessa består bl. a.
av en underofficer och ett underbefäl. Vid kompaniexpeditionen finns i nuläget
ett underbefäl. Expeditionen föreslås bli förstärkt med en tjänst för
fanjunkare i Ar 15 avsedd för kompanikvartermästare.

Vid helikopterskolan finns f. n. fem tjänster för flyglärare, varav tre för
fanjunkare eller sergeant i Ao 15/13 och två för civila flyglärare i Ag 13. För
att under längre tid kunna behålla personalen i tjänst vid skolan och öppna
en möjlighet till befordran där utan transport till annat förband föreslås att
två tjänster för fanjunkare eller sergeant i Ao 15/13 ändras till tjänster i
Ar 15/13, avsedda för plutonchefs ställföreträdare, att en tjänst för fanjunkare
eller sergeant i Ao 15/13 omvandlas till tjänst för förvaltare eller fanjunkare
i Ar 17/15, plutonchefs ställföreträdare, samt att en civil tjänst för
flyglärare i Ag 13 ersätts med tjänst för fanjunkare eller sergeant i Ar 15/13,
plutonchefs ställföreträdare.

En tjänst för förste armétekniker eller armétekniker i Ao 13/11 bör enligt
chefen för armén avses för baskompaniets materieltropp.

Räddnings- och flygfältstroppen bör tillföras ytterligare två tjänster för
rustmästare eller överfurir.

Vidare föreslås vissa utökningar av förråds- och kontorspersonalen.

Sammanfattningsvis innebär arméchefens förslag angående helikopterskolan
att följande tjänster tillkommer, nämligen tjänster för en kapten eller
löjtnant, en förvaltare eller fanjunkare i Ar 17/15, fyra fanjunkare eller
sergeanter i Ar 15/13, en fanjunkare i Ar 15, tre rustmästare eller överfurirer,
en kontorist, två förrådsmän och två kontorsbiträden, varav ett halvtidsanställt.
Härvid kan tjänster för tre fanjunkare eller sergeanter i Ao 15/13,
en pensionerad underofficer i A: 18, en civil flyglärare i Ag 13 samt ett kanslibiträde
dras in.

Förslaget innebär slutligen att på flygvapnets stat tillkommer tjänster för
en trafikledare i reglerad befordringsgång och två förste meteorologassistenter,
varav en i Ae 13 och en i Ag 13.

II. A. 1. Statskontoret har vid begränsad organisationsundersökning i januari
1965 vid tygavdelningen vid fo 11 konstaterat att arbetsuppgifterna
är så omfattande att de inte kan lösas med till förfogande stående personal.
Chefen för armén föreslår med anledning härav att en arvodesbefattning för
underofficer i A: 18 tillkommer och avses för tygunderofficer vid fo 11.

B. 4—6. Chefen för armén föreslog i skrivelse den 21 september 1961 med
anledning av artilleriskjutskolans förflyttning till Älvdalen vissa ändringar
i stabs- och förvaltningsorganisationen vid I 13 och A 9 med artilleriskjutskolan.
I enlighet med dessa förslag föreslås att en tjänst för rustmästare
eller överfurir i Ao 13/11 och eu tjänst för kansliskrivare i Ae 11 tillkommer
och avses för artilleriskjutskolan.

Genom beslut den 9 september 1965 klassificerade Kungl. Maj :t den fasta
maskinanläggningen vid artilleriskjutskolan samt inrättade vissa extra tjäns -

100

Kunpl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

ter för maskinpersonal. Chefen för armén hemställer att ifrågavarande tjänster
inrättas såsom extra ordinarie fr. o. m. budgetåret 1966/67.

C. 5. Förvaltningsuppgifterna vid kasernvårdsavdelningen vid I 14 är särskilt
omfattande. Enligt Kungl. Maj :ts beslut finns en arvodestjänst för kasernofficer
inrättad intill den 1 juli 1966. Förslag om utvidgning av Marma
skjutfält avses inges under år 1965. En utvidgning kommer att medföra
ytterligare arbetsuppgifter för kasernofficeren, varför en arvodestjänst för
officer i A: 26 föreslås tillkomma för kasernofficer vid I 14.

9. Efter förslag i prop. 1964: 110 (SU 97, rskr 217) tillkom fyra tjänster
för förvaltare i trupptjänst vid pansartrupperna. Härigenom erhöll pansarregementena
utom P 6, P 7 och P 18 fem förvaltare i trupptjänst. Med hänsyn
till att utbildningsarbetet vid P 6, P 7 och P 18 i stort är av samma omfattning
som vid övriga pansarregementen föreslås ytterligare tre tjänster
för förvaltare i trupptjänst tillkomma och avses för dessa regementen.

10. Vid centrala värnpliktsbyrån tjänstgör en kapten ur generalstabskåren
som detalj chef. Tjänsten anses böra redovisas vid centrala värnpliktsbyrån.
En tjänst för kapten i Ao 23 vid generalstabskåren föreslås därför
dras in.

11. Tvätteriet och textilreparationsverkstaden vid 14 kommer att läggas
ned under budgetåret 1965/66. I samband härmed kan en arvodestjänst för
underofficer i A: 18 avsedd för verkstadsunderofficer vid I 4 dras in.

G. 9. Chefen för armén föreslog i september 1961 med anledning av artilleriskjutskolans
flyttning till Älvdalen vissa ändringar i stabs- och förvaltningsorganisationen
vid I 13. I enlighet med detta förslag föreslår chefen
för armén att en tjänst för förrådsförman i Ae 10, två tjänster för kokerska
i Ae 8 och sex tjänster för ekonomibiträde i högst Ae 5 tillkommer vid I 13
och avses för artilleriskjutskolan.

15. För effektiv arbetsledning erfordras en kokerska i varje arbetsskift
vid K l:s köksinrättning. Med hänsyn härtill föreslås att en tjänst för kokerska
i Ae 9 tillkommer vid K 1. Härvid kan en tjänst för ekonomibiträde
i högst Ae 5 utgå.

25. Vid S 1 föreligger behov av fyra instruktörer i telegrafi. För närvarande
disponeras endast tre. Befälsläget medger inte att militär personal utnyttjas.
Sedan hösten 1964 och intill den 1 juli 1966 finns inrättad en extra
tjänst för radioassistent vid S 1. Härvid skall en överfurirstjänst hållas vakant.
Då behovet av instruktör är bestående föreslås att en tjänst för förste
radioassistent i Ae 15 tillkommer och avses för instruktör i telegrafi vid S 1.

28—29. Då tvätteriet och textilreparationsverkstaden vid I 4 och skomakeriverkstaden
vid P 6 kommer att läggas ned under budgetåret 1965/66,
kan en tjänst för tvättföreståndare i Ae 11 vid I 4 och en tjänst för verkstadsförman
i Ae 13 vid P 6 utgå.

H. 1. Med anledning av artilleriskjutskolans flyttning till Älvdalen föreslår
chefen för armén att en tjänst för över sköter ska i Ae 14 och en tjänst

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966 101

för sjukvårdsbiträde i högst Ae 5 tillkommer vid I 13 och avses för artilleriskjutskolan.

III. I det följande berörs närmare endast sådana av arméchefen framförda
förslag till tjänsteförändringar som är motiverade av organisatoriska skäl
eller eljest är av särskilt intresse.

De senaste åren har vid truppslag efter förslag av chefen för armén och
delförslag av 1960 års befälsstatsdelegation tillkommit bl. a. tjänster för
förvaltare i trupptjänst och fanjunkare i utbyte mot tjänster för sergeant.
Jämförelse mellan befordringsmöjligheterna vid olika truppslag visar att
dessa är något olika. Befordringsmöjligheterna anses därför böra förbättras
vid vissa truppslag, bl. a. trängtrupperna. Därför föreslås att två tjänster för
förvaltare i trupptjänst i Ao 17 tillkommer vid trängtrupperna i utbyte mot
två tjänster för sergeant i Ao 13 samt att åtta tjänster för fanjunkare i Ao 15
tillkommer vid trängtrupperna i utbyte mot lika många tjänster för sergeant
i Ao 13.

Enligt f. n. tillämpad praxis för befordringar bör rustmästartjänst erhållas
efter minst 16 års tjänst som furir och överfurir. Under budgetåret 1966/67
beräknas behovet av nya tjänster för rustmästare till 58. Dessa anses böra
tillkomma i utbyte mot samma antal tjänster för furir.

I övrigt föreslår chefen för armén att sex beställningar för försvarsområde
sbefälhavare i Bo 3 skall tillkomma i utbyte mot sex tjänster för försvarsområdesbefälhavare
i B: 3, att vid luftvärnet skall tillkomma sammanlagt 17
högre tjänster i utbyte mot samma antal lägre tjänster i syfte att förbättra
befordringsmöjligheterna vid nämnda truppslag samt att en fanjunkare eller
sergeant vid signaltrupperna och en civil tjänst vid Ing 1 skall flyttas upp i
lönegrad.

IV. a) Representationsbidrag för år räknat utgår f. n. till chefen för armén
med högst 4 000 kr., till envar av militärbefälhavarna för I.—VII. militärområdena
med högst 2 000 kr. samt till vardera av cheferna för infanteriets
stridsskola och luftvärnsskjutskolan med högst 1 200 kr. Arméchefen
föreslår att ytterligare 5 000 kr. tilldelas honom för representation, att rikshemvärnschefen
ges årligt representationsbidrag om 2 000 kr. samt att försvarsoinrådesbefälhavare
och förbandschefer tilldelas sådana med 1 500 kr.
resp. 1 000 kr. För skolchefers representation föreslås 10 500 kr. och för
jubileer m. m. anses 20 000 kr. böra stå till chefens för armén förfogande att
fördelas enligt dennes bestämmande. Kostnaderna för föreslagna ytterligare
representationsmedel beräknas till 115 000 kr.

b) Medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,
förråd m. m. inom militärområden beräknas preliminärt till 1 156 700 kr.
Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret 1965/66 med 114 200
kr. Chefen för armén föreslår, att semesterlön skall beräknas på nyssnämnda
belopp. Merkostnaderna för semesterlön hänförs till lönehöjning. Totalt
erfordras alltså för arvoden till tillsynsmän med semesterlön inräknad

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

1 260 800 kr. ökningen i förhållande till budgetåret 1965/66 är 218 300 kr.

För att tillgodose oundgängliga behov av tillsyn och bevakning av byggnader
in. m. föreslår chefen för armén en ökning med 4 000 kr., varav 2 000
kr. är uppräkning på grund av belastningen samt 2 000 kr. semesterlön.

c) Chefen för armén föreslår att arvodet för läkarvården vid arméns ridoch
körskola förs upp med 4 800 kr. Ökningen — 2 700 kr. — i förhållande
till budgetåret 1965/66 beror på att veckomottagningen har ökat till två timmar.
Fr. o. m. den 1 juli 1965 skall enligt arméchefen timarvodet utgå med

2 400 kr.

d) Arvodet till stabsveterinären vid III. militärbefälsstaben föreslås höjas
med 2 000 kr. till 14 000 kr. dvs. samma arvode som utgår till stabsveterinären
vid IV. militärbefälsstaben. Arbetsuppgifterna är helt likartade för de
bägge stabsveterinärerna.

f) Chefen för armén föreslår att arvodet till adjutanten ur ingenjörtrupperna
vid chefens för väg- och vattenbyggnadskåren expedition höjs
till 900 kr.

g) Medlen för utbildningsarvoden för heltidstjänstgörande lärare vid arméns
utbildningsanstalter föreslås ökas med 28 500 kr. till följd av höjda
arvoden fr. o. m. den 1 juli 1965.

h) Arvodena till brandcheferna i Bodens fästning och i Karlsborg har
höjts till 1 380 kr. vardera fr. o. m. den 1 juli 1965. ökningen är 480 kr.

i) De fr. o. m. den 1 januari 1965 höjda arvodena till bataljonsläkare vid
fältläkarkåren samt till fältläkarstipendiater beräknas medföra en merkostnad
av 34 000 kr.

j) Höjt arvode till en bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren medför en
kostnadsökning på 456 kr.

k) De efter förslag i prop. 1964: 187 (SU 197, rskr 382) höjda avlöningsförmånerna
för reservsjuksköterskor medför en merkostnad av 22 240 kr.

l) Antalet rekryteringsstipendier i Boden beräknas till nio. Det innebär
en ökning med fem i förhållande till budgetåret 1965/66. Kostnadsökningen
blir 15 000 kr.

m) Lån till personal vid tygtekniska kåren beräknas för budgetåret
1966/67 till 20 000 kr., vilket innebär en ökning med 14 000 kr.

n) Kostnaderna för personal för vissa byggnadsunderhållsuppgifter beräknas
öka med 50 000 kr. till 950 000 kr. på grund av ökad verksamhet.

o) Behovet av tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring inkallad
personal förutsätts bli oförändrat. Delposten föreslås emellertid räknas upp
med 1 milj. kr. till följd av att reservbefälstraktamentena höjts fr. o. m. den
1 juli 1965.

p) Arbetsomfånget har ökat för den personal som handlägger frivilligfrågor
vid försvarsområdesstaberna. Orsaken härtill är dels intensifierad
rekryterings- och utbildningsverksamhet, dels att assistenterna orsakas mer
arbete i samband med repetitionsövningar, då frivilligpersonal medverkar

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

vid dessa i ökad omfattning. Med anledning härav föreslås att antalet tjänstgöringsmånader
för assistenter för frivilligfrågor ökas med 22 till 278. Merkostnaderna
beräknas till 31 042 kr.

VI. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör enligt
arméförvaltningen ökas med 275 000 kr. till 3 675 000 kr. Uppbördsposten
Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns rid- och körskola bör
■enligt försvarets civilförvaltning minskas med 20 000 kr. till 100 000 kr.

Utbildning i allmänna läroämnen för krigsmaktens underbefäl

Försvarets s kolnämnds utredning

Försvarets skolnämnd har den 28 april 1965 överlämnat betänkandet Utbildning
i allmänna läroämnen för krigsmaktens underbefäl (Stencil Fö
1965:3). De förslag som därvid lämnas avser allt aktivt underbefäl utom
fältflygare. Utbildningen av arméns och flygvapnets civilmilitära tekniker
behandlas inte i betänkandet.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,
ehefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, statskontoret,
skolöverstyrelsen och Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion
(TCO-S).

Av skolnämndens överväganden framgår att nämnden anser att utbildning
i allmänna läroämnen erfordras som ett led i utbildningen för att underbefälet
skall kunna utöva befäl och tjänstgöra som utbildare. I detta hänseende
bör i princip samma krav kunna ställas på allt underbefäl. Utbildningen
i allmänna läroämnen bör därför enligt nämndens uppfattning i huvudsak
ha samma innehåll och vara anordnad efter samma grunder inom
hela krigsmakten.

Skolnämnden räknar med att fullgjord skolplikt även i fortsättningen
skall gälla som krav vid rekrytering till underbefälsyrket. Den vid krigsmakten
anordnade utbildningen i allmänna läroämnen skall enligt skolnämnden
syfta till en allmän höjning av kunskapsnivån utöver den som de
■enskilda eleverna som regel besitter vid rekryteringen till yrket. Grundläggande
kunskaper i ifrågavarande ämnen har eleverna inhämtat inom det
allmänna skolväsendet. Hittills har denna grund utgjorts av obligatorisk
folkskola varifrån flertalet av det blivande underbefälet rekryterats. Rekrytering
har även förekommit av ungdomar med högre skolutbildning t. ex. fortsättningsskola,
vissa klasser i realskola eller realexamen. Skolnämnden
konstaterar att den nya grundskolan enligt föreliggande planer genomförs
under en övergångsperiod som från läsåret 1962/63 sträcker sig fram t. o. m.
läsåret 1968/69. Helt genomförd i hela landet beräknas grundskolan vara
läsåret 1972/73. Under en övergångstid kommer således rekrytering alltjämt
att ske från äldre skolformer. Redan om ett par år kommer emellertid genomgången
grundskola att vara den dominerande skolkompetensen bland de

104

Kungl. Maj:Is proposition nr HO år 1966

sökande. Skolnämnden har därför funnit det riktigt att anknyta den utbildning
som skall bedrivas inom krigsmakten till grundskolan. De av skolnämnden
föreslagna läroplanerna har således uppgjorts med utgångspunkt i de
förutsättningar som skapats genom grundskolans införande. Förslaget kan
emellertid enligt nämndens uppfattning efter viss anpassning tillämpas även
för elever med annan skolunderbyggnad än grundskolan.

Av nämndens överväganden framgår att elever från grundskolan med hänsyn
till sina teoretiska kunskaper kan delas in i två grupper, nämligen de som
genomgått någon av de s. k. engelskspråkliga linjerna (9 g, h, t, m, s) och de
som genomgått mer praktiskt inriktade linjer (9 pr, tp, ha, ht). Mellan dessa
grupper föreligger relativt störa skillnader i fråga om den teoretiska utbildning
eleverna fått. Samtliga elever skall enligt skolnämndens förslag under
utbildningen till underbefäl bibringas sådana kunskaper i allmänna läroämnen
att de förs upp till en för allt underbefäl gemensam miniminivå. De
förslag till tim- och läroplaner som nämnden för fram är ett uttryck för
nämndens uppfattning om var denna miniminivå bör ligga.

För att elever som rekryteras från grundskolans praktiskt inriktade linjer
skall nå det uppställda gemensamma utbildningsmålet i allmänna läroämnen,
bör de enligt nämndens förslag först komplettera sina teoretiska grundskolekunskaper.
Denna del av den föreslagna utbildningen, kompletteringsdelen,
är således avsedd endast för elever som inom det allmänna skolväsendet inte
inhämtat kunskaper motsvarande dem som inhämtas vid grundskolans
engelskspråkliga linjer. För alla underbefälselever tillkommer därutöver
den utbildning som skall leda till den gemensamma kunskapsnivån, den s. k.
påbyggnadsdelen. Den av skolnämnden föreslagna kompletteringsdelen omfattar
480 timmar. Den föreslagna påbyggnadsdelen omfattar 420 timmar.

Kompletteringsdelen skall enligt nämndens förslag innehålla ämnena
svenska, engelska, matematik, historia och fysik. Påbyggnadsdelen innehåller
ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, fysik, ergonomi
och etik.

Skolnämndens förslag till timplan framgår av följande tabell.

Med hänsyn till att erfarenheter ännu inte vunnits av de resultat som upp -

Ämne

Kompl.

utbildning

Påbyggnad

Summa

9 pr, tp, ha, ht

9 g, h, t, m, s

Svenska.........................

80

80

160

80

Engelska........................

110

50

160

50

Matematik.......................

140

80

220

80

Samhällskunskap.................

80

80

80

Historia.........................

70

70

Fysik...........................

80

60

140

60

Ergonomi.......................

50

50

50

Etik............................

20

20

20

Summa

480

420

900

420

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

105

nås inom grundskolan bedömer skolnämnden att de av nämnden föreslagna
kursplanerna successivt kan få ändras. Ändringar kan även föranledas av
de fortlöpande förändringar av kursinnehållen i grundskolans läroplaner
som förutsagts bl. a. av 1957 års skolberedning.

Enligt skolnämndens uppfattning tillgodoses kraven på kunskaper i allmänna
läroämnen för yrkesutbildningen endast delvis av den gemensamma
utbildning allt blivande underbefäl skall genomgå. Ifrågavarande utbildning
måste därför i olika omfattning påbyggas med en efter yrkeskraven anpassad
målinriktad utbildning. Omfattningen av och innehållet i den målinriktade
utbildningen bör enligt skolnämndens uppfattning bestämmas av försvarsgrenscheferna.

Den målinriktade utbildningen kan avse olika slag av ämnen. För allt befäl
krävs en omfattande påbyggnad av ämnet ergonomi främst som en miljöoch
yrkesanknuten utbildning, i psykologi och pedagogik i anslutning till
sådana yrkesämnen som truppföring, trupputbildning och bcfälsutbildning
samt i anslutning till den instruktörsutbildning som sker inom olika yrkesfack.
Exempel på andra ämnen där en påbyggnad är nödvändig är svenska
för blivande underbefäl med truppledande uppgifter samt matematik och
fysik för blivande underbefäl med tekniska yrkesuppgifter. I speciella fall
kan även utökade språkkunskaper vara ett yrkeskrav t. ex. för viss signalpersonal.

Från försvarsgrenshåll har till nämnden framförts, att omfattningen av
den målinriktade utbildningen i allmänna läroämnen inte bör vara så snävt
tilltagen, att den inte medger att det färdigutbildade underbefälet utan kompletteringar
kan omskolas för nya uppgifter eller för att ta hand om nytillkommen
materiel. Skolnämnden delar denna uppfattning och anser att rimliga
marginaler härför bör kunna inrymmas i den yrkesinriktade utbildningen.

I betänkandet berörs även frågan om utbildning i allmänna läroämnen av
äldre underbefäl t. ex. i form av kurser vid folkhögskola. Vidare konstateras
att ett genomförande av nämndens förslag rörande underbefälets utbildning
aktualiserar frågan om den framtida underofficersutbildningen.

Till skolnämndens betänkande är fogat ett särskilt yttrande av studierektorn
vid flygstaben. Yttrandet utmynnar i ett förslag att en särskild utredning
tillsätts med uppgift att undersöka hela behovet av utbildning i allmänna
läroämnen inom krigsmakten med hänsyn tagen till det reformerade
skolväsendet och olika personalkategoriers uppgifter.

Yttrandena

Remissinstanserna uttalar sig genomgående positivt om huvuddragen i
skolnämndens förslag. I fråga om rekryteringen till underbefälsyrket påpekas
vikten av att denna kan ske från alla linjer i grundskolan. Man anser
det vidare lämpligt att utbildningen anordnas som en kompletteringsdel och
4* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 110

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

en påbyggnadsdel. Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna understryker
att urvalet vid rekrytering såsom nu är fallet bör ske genom testning och
efter bedömning av resultat från tidigare militär utbildning. Lämpligheten
för yrket bör enligt samma uppfattning väga tyngre än betyg från tidigare
skolgång. Man önskar vidare möjlighet att, om så visar sig lämpligare, placera
även elever från grundskolans engelskspråkliga linjer i kompletteringskurs.

Urvalet av ämnen och avvägningen av timantal anses i allmänhet riktigt
med hänsyn till vad man f. n. vet om grundskolan. Flertalet remissinstanser
bedömer den kunskapsnivå till vilken den gemensamma utbildningen avses
leda vara lämplig. Chefen för flygvapnet ifrågasätter emellertid om timantalet
är tillräckligt och föreslår att de timantal som skolnämnden föreslagit endast
skall utgöra riktvärden. I vad avser urvalet av ämnen anser chefen för
flygvapnet att ämnet psykologi som nu ingår som en del i ämnet ergonomi
bör brytas ut som ett särskilt ämne och ges större utrymme i timplanen.
Ämnet historia anser chefen för flygvapnet inte nödvändigt och vill att den
tid som därigenom friställs skall stå öppen för ökad utbildning i ämnen enligt
försvarsgrenschefens val, t. ex. för matematik eller fysik.

I fråga om kursplanerna är remissinstanserna ense om att planerna successivt
kommer att få revideras sedan erfarenheter vunnits både från grundskolan
och från underbefälsutbildningen. Redan nu bör emellertid vissa
justeringar och överarbetningar göras.

Chefen för armén anmäler i sitt yttrande att den föreslagna utbildningen
i sin helhet kan vara genomförd inom armén till år 1970. Redan dessförinnan
kan förslaget stegvis börja tillämpas. Inom marinen kan enligt chefen
för marinen utbildningen i sin helhet vara genomförd fr. o. m. läsåret
1966/67.

Kritiska synpunkter riktas mot att inte några överväganden eller förslag
rörande utbildningens organisation redovisas i skolnämndens förslag. Erinringarna
kommer i första hand från remissinstanser utanför krigsmakten.
De organisatoriska frågor som därvid berörs avser dels utbildningens lokalisering,
dels den utformning utbildningen fått i de presentationer av utbildningens
framtida planering som gjorts av försvarsgrenarna.

I fråga om lokalisering pekar statskontoret och skolöverstyrelsen på de
möjligheter som en gemensam utbildning skapar att lokalt sammanföra utbildningen
i allmänna läroämnen för underbefäl varigenom både ekonomiska
besparingar kan göras och utbildningens effektivitet kan höjas.

TCO-S befarar, att det sätt på vilket försvarsgrenarna kommer att lösa utbildningens
organisation, kommer att medföra att man visserligen når den
avsedda miniminivån i fråga om kunskaper, men att därutöver kommer att
förekomma utbildning som ger olika slutresultat. Den eftersträvade inbördes
likheten mellan försvarsgrenarna kommer därigenom inte att uppnås.

Remissinstanserna anser slutligen att en samordning av utbildningen i

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

allmänna läroämnen för allt underbefäl skapar nya och gynnsamma förutsättningar
för en på gemensam grund byggd underofficersutbildning och att
det är angeläget att frågan om underofficerarnas utbildning behandlas på
motsvarande sätt som nu skett med underbefälet.

Departementschefen

Jag behandlar i det följande yrkandena i arméehefens anslagsframställning
punktvis i den ordning de förut omnämnts. De förslag
till personal- och tjänsteförändringar m. m. som jag inte särskilt nämner
har jag ansett mig inte böra tillstyrka.

I. Avlöningskostnaderna och samtliga tjänster för arméstaben skall enligt
förslag i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 33) föras över från arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. till anslaget Arméstaben: Avlöningar. Detta
innebär en minskad belastning under förevarande anslag med ca 10 milj. kr.

De i det föregående framlagda förslagen rörande de regionala stabernas
organisation m. m. innebär såsom jag tidigare framhållit överföring av kostnader
från försvarsgrenarnas avlöningsanslag till särskilt anslag för militärområdesstabernas
avlöningar. Arméns avlöningsanslag kan härvid minskas
med ca 9,7 milj. kr. Förslagen i det föregående innebär vissa förändringar i
arméns personalförteckningar.

Av arméchefens förslag beträffande arméns helikopterskolas personalorganisation
tillstyrker jag följande förändringar. Såsom chef för basplutonen,
tillika chef för utbildningstroppen, bör kommenderas en sergeant. Denne bör
härvid få vikariatslön i lönegrad A 15. Fyra tjänster för fanjunkare eller sergeant
i Ar 15/13 bör tillkomma och avses för flyglärare. Härvid kan tre tjänster
för fanjunkare eller sergeant i Ao 15/13 utgå. Anslaget kan vidare minskas
med lönen till en civil flyglärare i Ag 13. Två tjänster för överfurir i
Ao 11 bör tillkomma, varav en för räddnings- och flygfältstropp och en för
transport- och fordonsgrupp. Slutligen beräknar jag medel för nya tjänster
för en förrådsman och ett kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring. Vid skolan
bör även tillkomma en tjänst för trafikledare i reglerad befordringsgång.
Jag återkommer beträffande denna tjänst vid anmälan av flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl.

II. A. Jag tillstyrker att anslaget ökas med medel för en arvodestjänst för
underofficer i A: 18, tygunderofficer, vid fo 11.

B. Vid artilleriskjutskolan bör tillkomma en tjänst för överfurir i Ao 11.
Vidare bör medel beräknas för en kansliskrivare i Ae 11 vid samma skola.
Härvid kan anslaget minskas med lönen för ett kanslibiträde i Ae 7 vid A 9.

C. Jag tillstyrker att en arvodestjänst för kasernofficer i A: 26 tillkommer
vid I 14. Jag biträder även — efter hörande av 1960 års befälsstatsdelegation
— arméchefens förslag att tre tjänster för förvaltare i trupptjänst i
Ao 17 tillkommer vid pansartrupperna. En tjänst för kapten i Ao 23 vid

108

Kungh Maj:is proposition nr iiO år 1966

generalstabskåren bör dras in i samband med att en officerstjänst inrättas
vid centrala värnpliktsbyrån (jfr prop. 1966: 1 bil. 6 s. 206). Anslaget bör
vidare i enlighet med arméchefens förslag minskas med medel för en arvodestjänst
för verkstadsunderofficer i A: 18 vid 14. Härutöver föreslår jag,
under hänvisning till vad jag föreslagit vid anmälan av försvarets sjukvårdsstyrelses
avlöningsanslag i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 157) att en tjänst för
överstelöjtnant eller major vid generalstabskåren dras in.

G. Av arméchefens förslag till civila tjänster vid förband tillstyrker jag
att medel beräknas för två kokerskor i Ae 9 och fyra ekonomibiträden i högst
Ae 5 vid artilleriskjutskolan, för en kokerska i Ae 9 vid K 1 :s intendenturavdelning
samt för en förste radioassistent i Ae 15 vid S 1. Härvid kan anslaget
minskas med lönen för ett ekonomibiträde i högst Ae 5 vid K 1. Vidare
kan en tjänst för överfurir i Ao 11 vid S 1 dras in. I enlighet med arméchefens
förslag kan anslaget slutligen minskas med lönen för en tvättföreståndare
i Ae 11 vid I 4 och en verkstadsförman i Ae 13 vid P 6.

H. Jag biträder arméchefens förslag att medel beräknas för en översköterska
i Ae 14 och ett sjukvårdsbiträde i högst Ae 5 vid I 13 för artilleriskjutskolan.

III. Jag anser mig böra tillstyrka vissa personalförstärkningar vid trängtrupperna.
Jag föreslår alltså att tio tjänster för sergeant i Ao 13 byts ut
mot två tjänster för förvaltare i trupptjänst i Ao 17 och åtta tjänster för
fanjunkare i Ao 15.

Jag föreslår beträffande arméns underbefälsorganisation att 58 tjänster
för rustmästare i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal tjänster för
extra ordinarie furir. I samband med förslaget angående de nya militärområdesstabernas
organisation har jag föreslagit att tjänster för nio rustmästare
skall utgå ur personalförteckningarna för armén. Jag har vidare föreslagit
att sammanlagt tre tjänster för överfurir tillkommer vid artilleriskjutskolan
och helikopterskolan samt att en överfurirstjänst dras in vid S 1.

Utgående från vad jag sålunda anfört beräknar jag kadern av underbefäl,
instruktörsaspiranter och teknikeraspiranter som avlönas från förevarande
anslag för nästa budgetår på sätt framgår av följande sammanställning. IV.

Budgetår

1965/66

1966/67

Rustmästare..........

1 223

1 272

överfurirer...........

2 043

2 045

Furirer...............

1 243

1 185

Instruktörsaspiranter

och teknikeraspiran-

ter.................

640

640

IV. Jag godtar arméchefens beräkning av medelsbehovet för arvoden till
tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. m. Jag biträder även armé -

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

chefens förslag beträffande ökning av medelsbehovet avseende arvodet för
läkarvården vid arméns rid- och körskola, utbildningsarvoden för heltidstjänstgörande
lärare vid arméns utbildningsanstalter, arvoden till brandcheferna
i Bodens fästning och i Karlsborg samt arvodet till en bataljonsveterinär
vid fältveterinärkåren. Jag kan även förorda en höjning av arvodet
till stabsveterinären vid III. militärbefälsstaben. Medel för att bestrida
arvoden till veterinärer vid militärområdesstaber bör beräknas under militärområdesstabernas
avlöningsanslag. De höjda avlöningsförmånerna till reservsjuksköterskor
torde medföra en merkostnad i enlighet med arméchefens
beräkning. Höjningen av reservbefälstraktamentena torde likaså medföra
den av arméchefen beräknade ökningen av medelsbehovet för till frivillig
tjänstgöring inkallad personal. Jag har inte något att erinra mot
arméchefens förslag att antalet rekryteringsstipendier i Boden och antalet
lån till tygtekniska personalen ökar.

I anslutning till riksdagens beslut angående organisationen av förbandssjukvården
(prop. 1965: 176, SU 189, rskr 438) föreslår jag att det arvode
som f. n. utgår till ögonläkare vid den militära ögonpolikliniken vid karolinska
sjukhuset dras in fr. o. m. nästa budgetår.

Vid anmälan av arméns övningsanslag för budgetåret 1966/67 (prop.
1966: 1 bil. 6 s. 50) har jag föreslagit att kostnaderna för övertidsersättningar
och förbandsövningstillägg fr. o. m. nästa budgetår skall bestridas
från övningsanslaget. Förevarande anslag kan därvid minskas med
10 225 000 kr.

VI. Jag har inte något att erinra mot chefens för armén beräkning av
uppbördsposternas storlek.

Genom beslut den 17 december 1965 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser
angående den fasta maskinanläggningen vid P 10. Med anledning av
beslutet föreslår jag att en tjänst för maskinchef i Ao 20 inrättas vid P 10 i
utbyte mot en maskinchefstjänst i Ao 18 vid samma regemente.

Jag föreslår vidare med anledning av förslag av försvarets civilförvaltning
att medel beräknas under anslaget för en tjänst för förste reparatör i Ae 12
vid vardera I 5 och P 2. Härvid bör en tjänst för förste reparatör i Ao 12 vid
vartdera regementet föras på övergångsstat.

Förevarande anslag bör räknas ned med 1,9 milj. kr. till följd av riksdagens
nyssnämnda beslut angående omorganisation av förbandssjukvården
fr. o. m. den 1 juli 1966.

Förslagen i prop. 1966: 109 angående organisation av en gemensam intendenturkår
m. m. medför vissa förändringar i arméns personalförteckningar.

Jag övergår till att behandla försvarets skolnämnds förslag angående
utbildningen i allmänna läroämnen för krigsmaktens
underbefäl.

110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Vid anmälan av prop. 1960:109 angående befälsordningen vid armén
m. m. underströk jag vikten av en tillräcklig allmänbildningsbredd hos utbildningsbefälet
och påpekade att behovet därav blir alltmer framträdande
med hänsyn till den fortgående höjningen av allmänbildningsnivån hos de
värnpliktiga. Likaså bedömde jag att förbättringen av personalens rent militära,
taktiska och tekniska skolning krävde en motsvarande höjning av de
civila kunskaperna. Jag framhöll vidare som riktigt och väsentligt att den
praktiska utformningen av utbildningen av det aktiva befälet efter hand
anpassades till den fortskridande skolreformen. Särskilt gällde detta i fråga
om underbefälskategorien. Befälsutredningens förslag att bibehålla den dåvarande
tidsmässiga omfattningen av utbildning i allmänna läroämnen vid
armén, ca 700 timmar, ansåg jag mig kunna biträda. Vidare förutsatte jag att
berörda myndigheter, allteftersom resultaten av skolväsendets omdaning
lät sig överblickas, effektivt skulle inrikta och utforma ifrågavarande undervisning
i syfte att utveckla och vidmakthålla en kvalitativt god underbefälskår.
Det på 1954 års befälsutredning grundade förslaget antogs av 1960 års
riksdag (SU 113, rskr 290).

I prop. 1964: 31 (SU 37, rskr 116) angående försvarsgrensstabernas organisation
framhöll jag det angelägna i att utbildningen i allmänna läroämnen
inom försvaret samordnas och anpassas till förändringarna med avseende
på personalens uppgifter samt till pågående reformer inom det allmänna
skolväsendet. Ifrågavarande samordning skulle ankomma på försvarets
skolnämnd.

Försvarets skolnämnds förslag har utarbetats efter de riktlinjer som angetts
i 1960 års beslut rörande befälsordningen vid armén. Förslaget ansluter
dessutom till beslutade reformer inom det allmänna skolväsendet, främst
grundskolereformen. Jag anser dessa utgångspunkter riktiga och föreslår
att utbildningen i allmänna läroämnen för krigsmaktens underbefäl utformas
i huvudsaklig överensstämmelse med skolnämndens förslag, dock med
beaktande av vad jag i det följande anför.

I fråga om den gemensamma nivå, till vilken utbildningen i allmänna läroämnen
skall leda, anser jag det väsentligt att allt underbefäl har ett såvitt
möjligt likartat utgångsläge såväl för sin yrkesutbildning och yrkesutövning
som för eventuell övergång till annan befälskarriär och att skillnader i detta
hänseende, som inte är motiverade av speciella yrkeskrav, inte bör förekomma.
Den gemensamma nivå till vilken utbildningen skall leda är självfallet
svår att exakt bestämma. Utgångsläget bör vara det behov av kunskaper
i allmänna läroämnen som är gemensamt för alla yrkeskategorier bland
underbefälet. Även om vissa andra utgångspunkter legat till grund för skolnämndens
förslag, har jag inte något att erinra i fråga om den gemensamma
nivå nämnden föreslagit. Jag anser det vidare riktigt att underbefälsutbildningen
redan nu ansluts till grundskolan, även om det — som påpekats både
av nämnden och remissmyndigheterna — medför att ändringar successivt får
göras i utbildningsplanerna.

111

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

I och för sig vore det lämpligast om den kompletterande utbildningen
kunde genomföras med utnyttjande av det allmänna skolväsendets resurser.
Jag vill emellertid erinra om att rekryteringen av blivande underbefäl
i huvudsak sker bland de värnpliktiga och att underbefälsutbildningen bedrivs
i direkt anslutning till värnpliktsutbildningen. Av detta skäl anser
jag det f. n. mest ändamålsenligt med en kompletteringsutbildning anordnad
vid krigsmakten.

Skolnämndens förslag innebär för arméns del en höjning av den nuvarande
utbildningsnivån. För övriga försvarsgrenar blir nivån i huvudsak
oförändrad. Jag bedömer att skolnämndens förslag, med hänsyn till ungdomens
linjeval inom grundskolan, på sikt kan medföra en minskning av
det totala timantal som erfordras för utbildning i allmänna läroämnen vid
krigsmakten.

I fråga om utbildningens lokalisering har för arméns del redovisats vissa
planer att genomföra en omfattande centralisering. För egen del anser jag
att stora fördelar inte minst från utbildningssynpunkt är att vinna därmed.
Inom marinen och flygvapnet är underbefälsutbildningen samlad till centrala
underbefälsskolor. Jag räknar t. v. inte med någon förändring därvidlag.

Den totala kostnadsökningen för en centraliserad utbildning vid armén
kan beräknas till omkring 275 000 kr. Utvecklingen i fråga om elevernas
linjeval i grundskolan pekar enligt min uppfattning mot att sedan grundskolan
genomförts flertalet elever vid försvarsgrenarna behöver genomgå endast
utbildningens päbyggnadsdel. Vissa kostnadsminskningar bör därför kunna
förutses vid alla försvarsgrenar. På sikt bör därför ett genomförande av skolnämndens
förslag totalt sett inte bli mer kostnadskrävande än nuvarande
■ordning.

Innan grundskolan helt genomförs räknar skolnämnden med en övergångstid
under vilken rekrytering till underbefälsyrket sker även med elever
från s. k. vikande skolformer. Även för sistnämnda elever anser jag i likhet
med skolnämnden att de av nämnden föreslagna utbildningsplanerna med
lämplig anpassning bör kunna följas. Helt genomförd bedömer jag att den
föreslagna utbildningen kan vara under läsåret 1970/71.

Mina förslag i det föregående rörande underbefälsutbildningen aktualiserar
frågan om den framtida underofficersutbildningen. Denna fråga är f. n.
under utredning av försvarets skolnämnd.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter rörande
utbildningens omfattning och organisation m. m.

Med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personal-,
tjänste- och andra förändringar inom armén samt med beaktande av kostnaderna
för erforderlig löneomräkning och anslagsbelastningen bör anslaget
för nästa budgetår föras upp med (368 000 000 — 35 000 000) 333 000 000
kr.

112 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningarna
för armén enligt vad jag förordat i det föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 200 300 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,
förslagsvis .................... 12 900 0001

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 1 800 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 121 775 000

Summa kr. 336 775 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstads drift

.................................. 3 675 00b

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola................ 100 000

Nettoutgift kr. 333 000 000

c) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 333 000 000 kr.

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1964/65 ...................... 128 000 000 138 021 840

1965/66 ...................... 144 700 000

1966/67 (förslag) ............ 132 500 000

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 85) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till aktiv
personal m. fl. för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 131,ö
milj. kr.

Chefen för marinen (skr 30/8 1965) föreslår att anslaget förs upp med
141 080 000 (— 3 620 000) kr.

113

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

ökning eller

minskning Summa

I. Förändringar på grund av särskilda omorganisationer m. m.

a) Överföring av avlöningar till personal vid marinstaben till särskilt

anslag.................................................... — 5 132 000

b) Överföring av avlöningar till personal vid regionala staber m. m.

till särskilt anslag.......................................... — 3 300 000 — g 432 000

11. Personalförändringar

A. Flottan

1. 2 kaptener Ao 23, 1 kapten/löjtnant Ao 23/17/15, 1 förvaltare

Ao 17 samt 2 flaggunderofficerare Ao 15 (1. helikopterdivisionen).
.................................................. + 176 502

2. 1 kapten Ao 23 (lärare i sambandslära vid sjökrigsskolan)...... + 36 804

3. 1 flaggunderofficer Ao 15 (sjökrigsskolans chefsexpedition)..... + 23 892

4. 5 underofficerare Ao 15/13 (övertaliga) utgår................. — 119 460 4. 117 738

B. Kustartilleriet

1. 1 kapten Ao 23 (1. helikopterdivisionen).................... + 36 463

2. 1 kapten Ao 23 (lärare i sambandslära vid sjökrigsskolan)...... + 36 463

3. 1 kapten Ao 23 (marinförvaltningens minsektion)............. + 36 463

4. 1 förvaltare Ao 19 (marinförvaltningens minbyrå)............ + 29 287

5. 1 flaggunderofficer Ao 15 (marinstaben, sektion IV)........... 4- 23 479

6. 2 flaggunderofficerare Ao 15 och 2 underofficerare av 2. graden

Ao 13 (i teknisk tjänst)................................... + 89 034

7. 5 överfurirer Ao 11 (i teknisk tjänst)....................... + 84 325 4. 335 514

C. Marinläkarkåren

1. 1 förste marinläkare B 1 jämte arvode tillkommer; 1 kontraktsanställd
marinläkare utgår (medicinska undersökningscentralen

i Karlskrona)........................................... + 2 928

2. 1 förste marinläkare Ao 27 jämte arvode (marinens sjukvårds skola).

................................................. + 45 684 4. 48 612

D. övrig personal

1. 1 adjunkt Ae 23/21 vid fo 32/31 med GbK (KA 4, instruktörs skolan).

................................................ + 34 936

2. 1 expeditionsunderofficer A; 18 vid fo 15 med BK (kassaavdelningen)
................................................ + 8 694

3. 1 verkstadsförman Ae 13 vid fo 32/31 med GbK............. — 21 456

4. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (medicinska undersökningscentralen
i Karlskrona)........................................ + 14 076 + 36 250

+ 538 114

III. Tjänsteförändringar...................................... + 404 197

IV. Förändringar i övrigt

a) Arvode till arkivföreståndare vid marinkommando Syd......... 4- 200

b) Två utbildningsarvoden vid sjökrigsskolan.................... 4- 4 560

c) Tillsynsmän vid befästningar................................ + 51 100

d) Tillsynsmän vid marinens kustbevakning..................... + 5 000

e) Reprcsentationsbidrag..................................... + 17 000

f) Lärare och föreläsare....................................... + 180 000

g) Assistenter för frivilligfrågor................................ + 2 710

h) Till frivillig tjänstgöring inkallad personal.................... — 33 972 4- 226 598

V. Löneomräkning............................................ -f 3 791 396

VI. Särskilda uppbördsmedel................................... — 145 000

VII. Avrundnlng..............................................~ 8 305

— 3 620 000

114 Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Motiv

Av de av marinchefen anförda motiven må följande återges.

II. A. 1. Statskontoret har undersökt stabs- och förvaltningstjänstens organisation
vid första helikopterdivisionen. Chefen för marinen har i anslutning
härtill föreslagit att följande tjänster skall tillkomma för första helikopterdivisionen,
nämligen vid flottan två kaptener i Ao 23 (chef för flygkompaniet
och vapenofficer), en kapten eller löjtnant i Ao 23/Ao 17/15
(adjutant), en förvaltare (i annan tjänst än teknisk) i Ao 17 (chef för stationspluton)
samt två flaggunderofficerare (i annan tjänst än teknisk) i
Ao 15 (chefer för divisionsstabens expedition och basplutonen) och vid kustartilleriet
en kapten i Ao 23 (chef för baskompaniet). Vidare har statskontoret
funnit att värnpliktiga expeditionsbiträden bör ersättas med civil kontorspersonal
och därför föreslagit att tjänster för en kontorist, ett kanslibiträde
och två kontorsbiträden tillkommer vid helikopterdivisionen.

4. Chefen för marinen räknar med ett behov av 127 tjänster för övertaliga
underofficerare på särskild stat vid flottan, vilket innebär en minskning med
5 i förhållande till de 132 som finns upptagna i personalförteckning för budgetåret
1965/66.

III. Med hänsyn till tjänsteåldern för nuvarande högbåtsmän vid flottan
och överfurirer vid kustartilleriet föreslår chefen för marinen, att 32 tjänster
för förste högbåtsman i Ao 13, varav 19 i teknisk tjänst, och 11 tjänster för
flaggfurir i Ao 13, varav fyra i teknisk tjänst, tillkommer i utbyte mot motsvarande
antal tjänster för högbåtsman i Ao 11 och överfurir i Ao 11.

Med hänsyn till den minskade befordringstiden för överfurirer hemställer
chefen för marinen att tio tjänster för överfurir i Ao 11 i annan än teknisk
tjänst tillkommer i utbyte mot samma antal extra ordinarie furirstjänster.

Marinchefen föreslår i övrigt uppflyttning av eller vikariatslöneförordnande
i högre lönegrad m. m. för sammanlagt 36 tjänster. Av dessa avses två
för chefer för första ubåtsflottiljen och första helikopterdivisionen, 15 för
elever vid militärhögskolan samt en för mariningenjörkåren. Vidare innefattar
förslaget uppflyttning av 18 tjänster för underofficer, varav sex vid
flottan och 12 vid kustartilleriet.

IV. a) Arvodet till arkivföreståndaren för marinkommando Syds arkiv
föreslås bli höjt med 200 kr. till 600 kr. för år. Arvodet till arkivföreståndaren
vid marinkommando Ost har tidigare höjts till 700 kr. för år, varför
rättviseskäl anses motivera nu föreslagen höjning.

c) Beloppet för tillsynsmän vid befästningar föreslås bli uppräknat med
51 100 kr. Höjningen beror främst på en nödvändig höjning av sedan länge
oförändrade arvoden samt tillkomsten av vissa nya anläggningar.

d) För tillsynsmän vid marinens kustbevakning avsedda medel föreslås
räknas upp med 5 000 kr. huvudsakligen till följd av nytillkomna tillsynsobjekt
ävensom nödvändigheten av en mindre justering uppåt av en del
arvoden.

115

Kungl. Maj.ts proposition nr ltO år 1966

e) Representationsbidrag utgår f. n. endast till chefen för marinen och
marinkommandocheferna. Chefen för marinen föreslår dels att marinchefens
representationsbidrag höjs från 4 000 kr. till 6 000 kr. för år, dels att
representationsbidrag tilldelas ett antal skol- och förbandschefer m. fl. Den
ökade kostnaden härför beräknas till 17 000 kr.

f) Delposten till lärare och föreläsare beräknas till avrundat 1 415 000 kr.,
innebärande en ökning med 180 000 kr. ökningen är huvudsakligen motiverad
av tillkomsten av nya kurser och militära ämnen vid vissa skolor, viss
förstärkning i allmänna läroämnen samt viss differentiering inom läsavdelningarna.

g) Chefen för marinen föreslår att antalet tjänstgöringsmånader för anställande
av assistenter för frivilligfrågor i Ag 9 höjs från 53 till 55 månader.
Kostnaden härför beräknas till 2 710 kr. ökningen av antalet tjänstgöringsmånader
avses tilldelas chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, som
f. n. endast har två månader, för att ge denne möjlighet att mer aktivt kunna
ta del i och stödja frivilligverksamheten på Gotland.

h) Delposten Till frivillig tjänstgöring inkallad personal bör vid bifall
till förslag från chefen för marinen om inrättande av en arvodesbefattning
för officer i A: 26 vid marinstabens sektion I, underrättelseavdelningen,
minskas med 33 972 kr.

VI. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift föreslås
uppräknad med 50 000 kr. med hänsyn till belastningen. Uppbördsposten
Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg bör enligt chefen
för marinen räknas upp med 95 000 kr. till följd av höjda isbrytartiHägg.

Departementschefen

Jag behandlar chefens för marinen yrkanden punktvis i den ordning de
förut omnämnts. De förslag till personal- och tjänsteförändringar jag inte
särskilt nämner har jag inte ansett mig böra tillstyrka.

I. Avlöningskostnaderna och samtliga tjänster för marinstaben skall enligt
förslag i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 83) föras över från marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl. till anslaget Marinstaben: Avlöningar.
Detta innebär en minskad belastning under förevarande anslag med ca 8,2
milj. kr.

De i det föregående framlagda förslagen rörande de regionala stabernas
organisation m. m. innebär såsom jag tidigare framhållit överföring av kostnader
från försvarsgrenarnas avlöningsanslag till särskilt anslag för militärområdesstabernas
avlöningar. Marinens avlöningsanslag kan härvid minskas
med ca 2 milj. kr. Förslagen i det föregående innebär vissa förändringar
i marinens personalförteckningar.

II. Behovet av militär personal för stabs- och förvaltningstjänsten vid
första helikopterdivisionen bör tillgodoses inom ramen för tillgängliga tjäns -

116

Kungl. Maj. ts proposition nr HO år 1966

ter. Medel bör beräknas för nya civila tjänster vid divisionen för en kontorist
i Ag 9 och ett kanslibiträde i Ag 7. Härvid kan anslaget minskas med''
lönen till en på vakant underbefälstjänst anställd kontorist i Ag 9.

I enlighet med förslag av marinchefen bör fem övertaliga tjänster för underofficerare
i Ao 15/13 vid flottan utgå.

Vidare bör anslaget minskas med lönen till en verkstadsförman i Ae 13 vid
fo 32/31 med Göteborgs kustartilleriförsvar.

I anslutning till förslag om inrättande av viss tjänst under det under
elfte huvudtiteln upptagna anslaget Viss sambandsverksamhet som redovisats
i särskild ordning (jfr prop. 1966: 1 bil. 13) föreslår jag vidare att en
tjänst för furir (i annan tjänst än teknisk) vid flottan dras in.

III. Vid flottan bör tillkomma 32 tjänster för förste högbåtsman i Ao 13,
av vilka 19 avses för teknisk personal, i utbyte mot samma antal högbåtsmän
i Ao 11 samt vid kustartilleriet elva tjänster för flaggfurir i Ao 13,
varav fyra i teknisk tjänst, i utbyte mot samma antal överfurirstjänster i
Ao 11. Vidare bör tio tjänster för överfurir i Ao 11 (i annan tjänst än teknisk)
tillkomma i utbyte mot motsvarande antal furirstjänster.

IV. Beträffande förändringar i övrigt godtar jag chefens för marinen förslag
om höjning av arvodet till arkivvårdaren vid marinkommando Syd
liksom av arvoden till tillsynsmän vid befästningar. Jag biträder även förslaget
om beräkning av medelsbehovet för tillsynsmän vid marinens kustbevakning
och för lärare och föreläsare samt beräkningen av medelsbehovet
för till frivillig tjänstgöring inkallad personal.

I anslutning till riksdagens beslut angående organisationen av förbandssjukvården
(prop. 1965: 176, SU 189, rskr 438) föreslår jag att det arvode
som f. n. utgår till ögonläkare vid marinkommando Ost dras in fr. o. m. nästa
budgetår.

Vid anmälan av marinens övningsanslag för budgetåret 1966/67 (prop.
1966: 1 bil. 6 s. 50) har jag föreslagit att kostnaderna för övertidsersättningar
och förbandsövningstillägg fr. o. m. nästa budgetår skall bestridas
från övningsanslaget. Förevarande anslag kan därvid minskas med
2 950 000 kr.

VI. I enlighet med chefens för marinen förslag bör uppbördsposten Avlöningar
till viss personal i verkstadsdrift räknas upp med 50 000 kr. med
hänsyn till belastningen och uppbördsposten Ersättning för avlöningskostnader
på statens isbrytarfartyg räknas upp med 95 000 kr. till följd av höjda
isbryt artillägg.

Förevarande anslag bör räknas ned med 200 000 kr. till följd av riksdagens
nyssnämnda beslut angående omorganisation av förbandssjukvården
fr. o. m. den 1 juli 1966.

Förslagen i prop. 1966: 109 angående organisation av en gemensam intendenturkår
m. m. medför vissa förändringar i marinens personalförteckningar.

117

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personal-,
tjänste- och andra förändringar m. m. vid marinen samt med beaktande av
kostnaderna för erforderlig löneomräkning och anslagsbelastningen bör anslaget
för nästa budgetår föras upp med (144 700 000 — 12 200 000)
132 500 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om vad jag vid
anmälan i det föregående av arméns allmänna avlöningsanslag anfört angående
vissa utbildningsfrågor inom krigsmakten — att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningarna
för marinen enligt vad jag förordat i det föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills vi -

dare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 76 000 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,
förslagsvis .................... 1 900 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 800 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 55 945 000

Summa kr. 134 645 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstads drift

.................................. 500 000

2. Ersättning för avlöningskostnader på statens
isbrytarfartyg .................... 1 645 000

Nettoutgift kr. 132 500 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 132 500 000 kr.

Flygvapnet i Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag

164 000 000
183 000 000

165 500 000

1964/65 ........

1965/66 ........

1966/67 (förslag)

Nettoutgift

174 189 541

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 117) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv
personal m. fl. för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av
165,5 milj. kr.

Chefen för flygvapnet (skr 20/8 1965) föreslår, att anslaget förs upp med
177 354 000 (- 5 646 000) kr.

ökning eller

minskning Summa

I. Förändringar på grund av omorganisationer m. m.

a) Överföring av avlöningar till personal vid flygstaben till särskilt

anslag......................................;............ —11 488 909

b) Kostnader för regionala staber............................. — 1 526 889

c) Första flygeskadern...................................... 4- 320 291

II. Personalförändringar

A. Flygföroaltningen

1. 1 överstelöjtnant eller major Ao 27/25 och 1 major Ao 25

(försökscentralen).................................... 4- 82 884

2. 1 kapten Ao 23 (elektroavdelningens radarbyrå)........... 4- 37 680

3. 1 kapten Ao 23 (flygplanavdelningens flygplanbyrå)....... -f 37 680

4. 1 flygdirektör av 1. graden Ao 27 (flygförvaltningens teleskola).
.............................................. + 45 048 +

B. Stridslednings- och luftbevakningsorganisaiionen

1. 4 majorer Ao 25 (strilbataljonschefer).................... + 162 296

2. 1 kapten Ao 23 (robotledare)............. 4- 36 293

3. 1 kapten Ao 23 (stridsledningsofficer).................... 4- 36 293

4. 2 förvaltare Ao 17 (chefradarjaktledare).................. 4- 52 046

5. 2 överfurirer Ao 11 (expeditionsunderbefäl)............... 4- 37 320

6. 1 officer A: 26 (kompanichef).......................... 4- 13 401

7. 9 driftingenjörer Ae 21,1 driftingenjör Ae 19 samt 11 ingenjörer
överförs till flygförvaltningen (sakanslag) ........... — 609 563 _

C. Luftvärnsrobotorganisationen

1. 1 kapten Ao 23 (divisionschef)......................... 4- 35 952

2. 1 kapten Ao 23 (gruppchef)............................ 4. 35 952

3. 3 fanjunkare Ao 15 (robotstridsledare)................... 4- 68 580

4. 1 överfurir Ao 11 (expeditionsföreståndare)........ 4- 18 252

5. 1 överfurir Ao 11 (chef för vakt- och transporttropp)....... -f- 18 252

6. 2 förste verkmästare Ao 19 (stationsavdelningschefer)...... 4- 57 408

7. 2 förste verkmästare Ao 17 (chefer för elektrotropp)........ 4- 51240

8. 2 förste mästare Ao 15 och 1 mästare Ao 13 (chefer för robottropp).
............................................. 4- 66 132

9. 1 förste mästare Ao 15 (chef för elektrotropp)............. 4- 22 860

10. 2 flygtekniker Ao 11.... 4- 36 504

11. 23 flygtekniker Ao 11 utgår........................... — 419 796 _

D. Utbildningsanstaller

1. Omorganisation vid F 2............................... -)- 70 000

2. 1 överstelöjtnant Ao 27 (F 14). ........................ 4- 45 048

3. 1 major Ao 25 och 1 kapten Ao 23 (F 20).................. -f- 76 224

4. 1 kapten Ao 23 och 1 fanjunkare Ao 15 (F 14 flygvapnets

markstridsskola)..................................... 4- 58 812

5. 1 förste mästare Ao 15 och 1 flygtekniker Ao 11 (F 14 flygvapnets
tekniska skola)........................ 4- 41 112

6. 2 förste ritare Ae 11 (F 14 och F 20)...................... 4- 36 504

7. 1 kontorist Ae 9 (flygvapnets bomb- och skjutskola)........ 4- 18 312

8. 1 sjukvårdsbiträde högst Ae 5, halvtid (F 14).............. 4- 6 624 4.

203 292

271 914

8 664

352 636

119

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Ökning eller
minskning

E. övrig militär personal

1. 7 förvaltare Ao 17 (flygförare).......................... + 182 161

2. 1 fanjunkare Ao 15 (F 8).............................. + 21 936

3. 2 fanjunkare Ao 15 (instruktörer för simulatorer).......... + 45 720

4. 1 fanjunkare Ao 15 (kassatjänst)....................... + 22 860

5. 1 officer A: 26 (frivillig verksamhet)..................... + 13 691

F. Personal för den militära vädertjänsten

1. 1 meteorolog Ao 21, 1 förste meteorologassistent Ae 13 och 1

tekniskt biträde Ae 7 (stridsledningsorganisationen)....... + 67 212

2. 1 meteorolog Ao 23, 1 meteorolog Ao 21, 1 tekniker Ae 9, 1
tekniskt biträde Ae 7 och 1 förste meteorologassistent Ae 13

(F 21).............................................. + 128 940

3. 1 förste meteorologassistent Ae 15 tillkommer, 1 förste meteorologassistent
Ae 13 utgår (väderradar)................ +_2 448

G. Trafikledarpersonal

1. 1 förste trafikledare Ao 23, 1 förste trafikledare Ao 21 och

2 trafikledare i reglerad befordringsgång (regional radarövervakning)
..............................■ • • • ......

2. 4 förste trafikledare Ao 21 och 2 trafikledare i reglerad befordringsgång
(lokal radarövervakning)..................

3. 1 förste trafikledare Ao 21 (lärare vid trafikledarskolan)....

4. 1 förste trafikledare Ao 21 och 2 trafikledare i reglerad befordringsgång
(tornkontroll)...........................

5. 1 förste trafikledare Ao 21 (landningsradar)...............

H övrig civilmilitär personal

1. 6 flygtekniker Ao 11 (bastroppar).......................

2. 6 flygtekniker Ao 11 (flottiljernas mobiliseringsavdelningar)

3. 2 flygtekniker Ao 11 (rekryteringsfrågor) —..............

I. övrig personal

1. 3 driftingenjörer Ae 21 (luftvärnsrobotorganisationen).....

2. 2 förmän Ae 11 (F 1 och F 10).........................

3. 20 vaktmän högst Ag 9 (stridslednings- och luftbevaknings organisationen).

.....................................

4. 4 tekniska biträden Ae 7, 2 kanslibiträden Ae 7, 2 kanslibi träden

Ae 7 och 2 kontorsbiträden högst Ae 5 (stridslednings-
och luftbevakningsorganisationen)................

5. 3 kanslibiträden Ae 7 (F 8, F 12 och F 13, kassaavdelning) ..

6. 2 kanslibiträden Ae 7, halvtid, utgår (F 12 och F 13, kassaavdelning).
.......................-..................

7. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (F 4, kassaavdelning)..........

8. 5 kontorsbiträden högst Ae 5, halvtid, (F 7, F 12, F 13, F 17

och F 21 kassaavdelning)..............................

9. 3 förrådsmän högst Ae 9 (F 16, F 21 och F 10).............

10. 1 kokerska Ae 9 och 1 ekonomibiträde högst Ae 5 (F 10).....

11. 1 ekonomibiträde högst Ae 5 (F 4)......................

12. 1 kontorist Ae 9 och 1 kanslibiträde Ae 7 (F 10)............

13. 1 reparatör Ag 10 (F 21)..............................

14. 1 ingenjör högst Ae 15 och 1 förste förrådsförman Ae 11

(F 21, drivmedelstjänst)............................... III. IV.

+

115 357

+

174 312

+

33 972

+

78 694

+

32 148 .

+

111 960

+

111 960

+

37 320 •

+

101 916

+

36 504

+

293 040

+

147 334

+

45 051

_

14 632

+

14 880

+

33 995

+

45 792

+

29 508

+

14 880

+

30 912

+

19 272

+

45 216

III. Tjånsteförändringar

IV. Förändringar i övrigt

a) Arvoden till lärare och föreläsare...................... + 213 000

b) Arvoden till observationspersonal i vädertjänst........... + 56 000

c) Arvoden till tillsynsmän vid krigsflygfält och övningsflyg platser

m. ........................................ + 12 250

Summa

289 368

198 600

434 483

261 240

843 668
2 302 709

223 558

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

d) Tillfällig personal...........................

e) övertidsersättningar och förbandsövningstillägg

f) Representationsbidrag......................

g) Arvoden och särskilda ersättningar...........

V. Löneomräkning

VI. Särskilda uppbördsmedel

VII. Avrundning

Motiv

ökning eller
minskning
+ 70 000

— 600 000

+ 20 000

-- 1 000 000

+ 5 981 150

— 228 000

— 1 160
— 5 646 000

Summa

— 1 228 750

Av de av flygvapenchefen anförda motiven må följande återges.

II. B. För den fortsatta utbyggnaden av de olika delfunktionerna inom
stril 60-systemet erfordras enligt chefen för flygvapnet fr. o. m. budgetåret
1966/67 fyra tjänster för major avsedda för strilbatal jonchef er, en tjänst
för kapten avsedd för robotledare, två tjänster för förvaltare avsedda för
chefradarjaktledare, två tjänster för överfurir avsedda för expeditionsunderbefäl
samt en arvodestjänst för pensionerad officer i A: 26 avsedd för stabskompanichef.
För närmare upplysningar rörande innebörden av förslagen
under denna punkt torde få hänvisas till de handlingar som kommer att
överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

C. 2. De kvalificerade arbetsuppgifter i fred och krig som åvilar robotgruppchefen
anser chefen för flygvapnet kräva att befattningen besätts av
officer. Med hänsyn till de krav som i fred och krig ställs på robotgruppcheferna
bör enligt flygvapenchefen den ene av de två gruppcheferna vid
varje division vara kapten. En tjänst för kapten i Ao 23 avsedd för robotgruppchef
vid robotdivision föreslås därför tillkomma.

3. För att leda robotgruppens insats mot flygande mål erfordras robotstridsledare.
Denne är operativt ansvarig för robotgruppens strid. Chefen
för flygvapnet föreslår att tre tjänster för fanjunkare i Ao 15 avsedda för
robotstridsledare tillkommer.

5. För bevakning och transport av robotdivisionens robotmateriel erfordras
en vakt- och transporttropp. I denna tropp ingår ett 20-tal värnpliktiga.
Som chef för troppen erfordras ett underbefäl med uppgift att leda bevaknings-
och transporttjänsten samt markstridsutbildningen av robotdivisionens
värnpliktiga.

6. Som chef för stationsavdelningen inom varje robotgrupp erfordras en
stationsavdelningschef. Denne skall bl. a. leda och fördela arbetet inom sin
avdelning så att personal och materiel utnyttjas på mest rationella sätt såväl
i fred som krig. Med hänsyn till det stora ansvar som är förenat med denna
befattning bör enligt flygvapenchefen tjänst för förste verkmästare i Ao 19
avses för innehavaren.

121

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 är 1966

7 och 9. Vid stationsavdelningens elektrotropp utförs service av de mest
komplicerade delarna av robotgruppens materiel. Chefen för elektrotroppen
måste i detalj känna materielens konstruktion, funktion, handhavande och
service. För att säkerställa tillgång på personal med lång erfarenhet och stor
ansvarskänsla är enligt flygvapenchefen tjänster för både förste verkmästare
och mästare erforderliga för denna befattning.

8. Inom varje robotgrupp erfordras för skötsel av gruppens robotar, lavetter,
kablar och elkraftaggregat m. m. en robottropp. Som chef för robottroppen
med uppgift att vårda och handha robotgruppens materiel, bl. a.
explosivämnen, erfordras en mästare. Två tjänster för förste mästare i Ao 15
och en tjänst för mästare i Ao 13 föreslås tillkomma.

10. De två simulatorer som tillhör första robotdivisionen vid F 8 kräver
noggrann vård och tillsyn för att erforderlig träningstid skall kunna beredas
robotstridsledarna. För denna vård och tillsyn av de komplicerade och dyrbara
utrustningarna erfordras två flygtekniker. Därför föreslås att två vakantsatta
tjänster för flygtekniker i Ao 11 utnyttjas för detta ändamål.

11. För att täcka kostnaderna för tillkomsten av föreslagna tjänster inom
luftvärnsrobotorganisationen föreslår flygvapenchefen att 23 vakantsatta
tjänster för flygtekniker i Ao 11 utgår.

D. 1. Chefen för flygvapnet har i skrivelse den 25 september 1965 framlagt
förslag till omorganisation av F 2 innebärande vissa strukturrationaliseringar
samt därav föranledda avsevärda personalförändringar.

Chefen för flygvapnet har i sammanhanget lagt fram förslag om att en
arvodestjänst för underofficer i A: 18 skall inrättas vid trafikledarskolan.
Denne avses ha ansvar för skolans expeditionstjänst, budtjänst och personalredovisning
samt tjänstgöra som materielredogörare.

E. 3. I syfte att minska utbildningstiden i luften och antalet haverier har
ett antal simulatorer anskaffats. För ett effektivt utnyttjande av dessa
simulatorer erfordras en simulatorinstruktör vid varje anläggning med uppgift
att organisera och leda den dagliga rutintjänsten vid simulatorn samt
utbilda nya biträdande simulatorinstruktörer. För dessa uppgifter erfordras
därför tillkomst av två tjänster för fanjunkare i Ao 15 avsedda för simulatorinstruktörer.

F. 2. Kungl. Maj :t har genom beslut den 14 maj 1965 föreskrivit att flygvapnet
fr. o. m. den 1 juli 1965 på militär flygplats skall tillhandahålla för
den civila luftfartens behov erforderlig personal. Med hänsyn till arten och
omfattningen av denna verksamhet vid F 21 erfordras två tjänster för
meteorolog, en tjänst för meteorologassistent och två tjänster för kartbiträden.

G. 1. Tillkomsten av en övre luftled inom Göteborgs flyginformationsområde
kommer att för flygvapnets del medföra restriktioner som begränsar
möjligheterna att bedriva flygövningar i Göteborgsområdet. Det är därför
angeläget att radar väst kan träda i funktion i och med tillkomsten av en

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

övre luftled. För radar väst förutses ett sammanlagt behov av åtta trafikledare,
varav en erfordras budgetåret 1966/67.

Radar ost, radar syd och radar väst i Stockholms, Malmö resp. Göteborgs
flyginformationsområde är delvis redan i funktion. I takt med den ökande
verksamheten vid de tre radarövervakningsorganen erfordras fr. o. m. budgetåret
1966/67 sammanlagt tillkomst av två förste trafikledare och två trafikledare.

Flygvapenchefen föreslår tillkomst av en tjänst för förste trafikledare i
Ao 23 avsedd för radar syd, en tjänst för förste trafikledare i Ao 21 avsedd
för radar väst samt två tjänster för trafikledare i reglerad befordringsgång
avsedda för radar syd och radar ost.

2. Radarorganisationen vid F 3 och F 5 leder, kontrollerar och samordnar
flygtrafiken till och från flera flygplatser inom ett gemensamt terminalområde.
Radarorganisationen vid F 3 och F 5 är av större omfattning än
vid övriga flottiljers trafikledningsavdelningar. Med hänsyn härtill erfordras
ytterligare en resp. två förste trafikledare för områdeskontrolltjänst vid dessa
flottiljer. För att övervaka och leda flygtrafiken inom F 1, F 4 och F21
terminalområden erfordras tre befattningar för trafikledare.

Chefen för flygvapnet föreslår att tre tjänster för förste trafikledare i
Ao 21 vid F 3 och F 5 samt en tjänst för förste trafikledare i Ao 21 och två
tjänster för trafikledare i reglerad befordringsgång vid F 1, F 4 och F 21, avsedda
för lokal radarövervakning, tillkommer.

3. För att utbildningsverksamheten vid trafikledarskolan skall kunna bedrivas
på ett tillfredsställande sätt erfordras att kvalificerad lärarpersonal
avses särskilt för detta ändamål. Som lärare, fast knutna till skolan, erfordras
fyra trafikledare varav en som skolchef. Då skolan redan disponerar
tjänster för skolchef och två lärare erfordras ytterligare en tjänst för lärare,
förste trafikledare i Ao 21.

4. I takt med att ny vapenmateriel tillförts och tillförs förbanden har
flygverksamheten vid flygförvaltningens försöksplats i Norrland fått en allt
större omfattning. Den nuvarande trafikledarpersonalen anses otillräcklig
för att flygplatskontrolltjänsten under dessa delvis nya förhållanden skall
kunna bestridas under erforderlig övningstid. Tillkomst av ytterligare en
förste trafikledare i Ao 21 vid försöksplatsen anses därför erforderlig.

Sedan 1949 har trafikledartjänsten vid Arboga åvilat en tjänsteman anställd
som biträdande ingenjör vid den centrala flygverkstaden i Arboga.
Dubbelbefattningen som trafikledare och ingenjör har tidigare kunnat godtas,
då flygverksamheten varit ringa och landningshjälpmedlen ej medgett
flygverksamhet under svåra väderleksförhållanden. Eftersom flygverkstaden
successivt har ökat och flygplatsen med hänsyn till utrustning och användbarhet
är jämställd med flottilj flygplats bör en tjänst för trafikledare i reglerad
befordringsgång tillkomma.

Vid statskontorets organisationsundersökning av arméns helikopterskola

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

123

har konstaterats behov av ytterligare en trafikledare i reglerad befordringsgång
för tornkontroll- och inflygningskontrolltjänst.

5. T. o. m. 1965 har 17 flygplatser utrustats med landningsradar. För betjäning
av en station fordras tre trafikledare. Genom att landningsradarn
placeras i anslutning till andra trafikledningsorgan har behovet dock kunnat
begränsas till två trafikledare per station utom vid F 5 där den höga landningsfrekvensen
kräver tre. Därför föreslås att en tjänst för förste trafikledare
i Ao 21, avsedd för landningsradar vid F 5, inrättas.

Luftfartsstyrelsen har yttrat sig (1/10 1965) över föreslagna förändringar
beträffande trafikledarpersonal vid flygvapnet. Styrelsen erinrar om att den
i utlåtande över flygvapnets medelsäskanden för budgetåret 1965/66 framhöll
som sin uppfattning, att luftlederna på sträckan Malmö—Göteborg och
vidare till rikets gräns mot Norge i riktning mot Oslo samt på sträckan
Hallsberg—Göteborg och vidare mot sydväst till rikets gräns måste ges en
sådan utsträckning i höjdled att även den civila jettrafiken på höga höjder
kan få det skydd som luftlederna erbjuder. Detta har dock hittills inte kunnat
medges av chefen för flygvapnet. Luftfartsstyrelsen framhåller vidare
att inom Stockholms, Göteborgs och Malmö flyginformationsregioner har,
med hänsyn till den kontinuerligt ökande frekvensen av såväl civil som
militär flygtrafik, kravet på radarövervakning ytterligare accentuerats.
Inom det ur trafikledningssynpunkt mycket komplicerade Malmö-området
anses en utbyggnad av radarorganisationen erforderlig även av det skälet
att området avses bli avsevärt utökat från och med år 1966 i syfte att utrymmesmässigt
sett bättre kunna leda där pågående civil och militär trafik.
Inom östgötaområdet anser styrelsen likaledes en utbyggnad av radarorganisationen
vara erforderlig med hänsyn till frekvensen av civil och militär
trafik i området. Luftfartsstyrelsen bedömer vidare behovet av lokal radarövervakning
vid F 1, F 4 och F 21 såsom angeläget med hänsyn till den inrikes
linjefart som berör nämnda områden. Luftfartsstyrelsen understryker
därför kraftigt angelägenheten av att flygvapnet tillförs den trafikledarpersonal,
som erfordras för anordnande av förenämnda radarövervakning. Den
vid den militära robotbasen i övre Norrland pågående verksamheten medför
restriktioner för speciellt allmänflyget, varför styrelsen framhåller nödvändigheten
av en mer kontinuerlig övervakning av detta område.

I. 4. Omfattningen av verksamheten i vissa större luftförsvarsanläggningar
innebär bl. a. ökade krav på öppethållning av telefonväxel, fjärrskrilt
och telefax. Med hänsyn till verksamhetens art erfordras för att tillräcklig
sambandssäkcrbet skall uppnås ytterligare två tekniska bilräden i Ae 7. För
betjäning av telefonväxel erfordras två kanslibiträden. För skriv- och kontorsgöromål
vid sektoravdelningens expedition och strilbataljonens stabskompani
anses två kanslibiträden och två kontorsbiträdcn erforderliga.

10. och 11. För att ombesörja utspisning i vissa luftförsvarsanläggningar
för personal i passtjänst erfordras tjänster för en kokerska och ett ekonomibiträde
vid F 10 och ett ekonomibiträde vid F 4.

124

Kungi. Maj.ts proposition nr ttO år 1966

13. För skötsel och underhåll av maskinell utrustning vid viss anläggning
i övre Norrland erfordras att en tjänst för reparatör tillkommer vid F 21.

Maskinpersonalberedningen har i yttrande (18/10 1965) över förslaget
under denna punkt förklarat sig inte ha något att erinra mot att en tjänst
för reparatör i Ag 10 inrättas vid F 21 för ifrågavarande anläggning.

14. För skötsel av viss drivmedelsanläggning i övre Norrland erfordras en
förrådschef, ingenjör i högst Ae 15 och en förste förrådsförman i Ae 11.

III. Chefen för flygvapnet föreslår att 28 tjänster för förste flygtekniker
i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal flygteknikertjänster i Ao 11
samt att 14 tjänster för flottiljpolis i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma
antal tjänster för flottiljpolis i Ao 11. Angivet antal nya tjänster erfordras
för att samtliga av ifrågavarande kategorier som under budgetåret 1966/67
uppnår ålderskompetens för befordran skall kunna befordras.

I övrigt föreslår flygvapenchefen uppflyttning av 46 tjänster. Av dessa avses
två tjänster för chef för flygvapnets bastjänstskola resp. flygvapnets
bomb- och skjutskola, en för förste lärare vid flygvapnets markstridsskola,
12 för luftvärnsrobotorganisationen, fyra för utbildningsledare och sektorflottilj
intendenter, 18 för utbildningsledare vid specialkompani och tre för
chef för undercentral för fjärrskriftnätet, en för flygförvaltningens försökscentral
samt en för meteorolog vid F21. Slutligen innefattar förslaget uppflyttning
av fyra civila tjänster.

IV. a) För arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta
utbildningsanstalter och skolor samt lön åt lärare i reglerad befordringsgång
och arvoden till studieledare beräknar chefen för flygvapnet 2 003 000 kr.
vilket innebär en ökning med 213 000 kr.

b) Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i vädertjänst beräknas
till 590 000 kr. vilket innebär en ökning med 56 000 kr. Medel beräknas
härvid för en utbyggnad av observationsstationsnätet i Norrland med
tre observationsstationer.

c) För arvoden till tillsynsmän vid krigsflygfält och övningsflygplatser
beräknas 93 250 kr. innebärande en ökning med 12 250 kr.

d) Delposten Tillfälligt anställd personal föreslås ökas med 70 000 kr. avseende
ca 30 tjänstgöringsmånader för biträdespersonal vid staber och förband.

e) Delposten till övertidsersättningar och förbandsövningstillägg föreslås
minskas med 600 000 kr. med hänsyn till belastningen.

f) Representationsbidrag utgår f. n. till eskaderchefer. Även för förbandschefer
eller motsvarande finns enligt flygvapenchefen ett stort behov av medel
för representation utöver de medel som disponeras för representation
gentemot markägare. Representationsbidrag anses böra utgå till cheferna
för F 1—F 18, F 20 och F 21, varför totalt 20 000 kr. föreslås för ändamålet.

g) Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,
bör med hänsyn till belastningen minskas med 1 milj. kr. Posten har underbelastats
sedan traktamentsförmånerna för dagbefäl togs bort i samband

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966 125

med att arbetstidsbestämmelser för militär och civilmilitär personal tillkom
1962.

VI. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift beräknas av flygförvaltningen
till 1,9 milj. kr., innebärande en ökning med 100 000 kr.

Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 14 maj 1965 rörande upplåtelse av flygplatser
m. m. skall flygvapnets personalkostnader för den civila trafiken helt
ersättas av luftfartsstyrelsen. Ersättningen skall tillgodoföras anslaget Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. som särskilda uppbördsmedel.
Ersättningen skall för varje budgetår uppskattas till ett fast belopp.

Departementschefen

Jag behandlar flygvapenchefens yrkanden punktvis i den ordning de
förut omnämnts. De förslag till personal- och tjänsteförändringar m. m. som
jag inte särskilt nämner har jag inte ansett mig böra tillstyrka.

I. Avlöningskostnaderna och samtliga tjänster för flygstaben skall enligt
förslag i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 115) föras över från flygvapnets anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl. till anslaget Flygstaben: Avlöningar.
Detta innebär en minskad belastning under förevarande anslag med ca
11,7 milj. kr.

De i det föregående framlagda förslagen rörande de regionala stabernas
organisation m. m. innebär att tjänster för flygeskaderstaberna skall utgå
ur flygvapnets personalförteckningar. Flygvapnets avlöningsanslag kan härvid
minskas med ca 1,5 milj. kr. Mina förslag rörande flygeskadern medför
vissa i det föregående närmare angivna personal- och tjänsteförändringar.

II. B. Av de föreslagna nya tjänsterna avses fyra för major (stridsledningsbataljonschefer),
en för kapten (stridsledningsofficer) och två för överfurir
(expeditionsunderbefäl). Jag kan inte tillstyrka att nya tjänster tillkommer
för dessa ändamål. Jag tillstyrker att tjänster tillkommer för två
förvaltare i Ao 17 (chefradarjaktledare) och en officer i A: 26 (stabskompanichef).

C. Såsom jag tidigare framhållit (jfr prop. 1965: 1 bil. 6 s. 145) bör enligt
min mening vid robotdivision finnas endast två officerare, nämligen såsom
divisionschef en kapten samt såsom gruppchef en löjtnant. Övriga gruppchefer
och robotledare bör vara fanjunkare. Jag föreslår således att en tjänst
för fanjunkare i Ao 15 inrättas för gruppchef vid robotdivision. Ytterligare
en fanjunkartjänst bör tillkomma för robotstridsledare. Jag biträder förslaget
att för chef för vakt- och transporttropp skall tillkomma en tjänst för
överfurir i Ao 11. För befattning som stationsavdelningschef vid robotdivision
bör enligt min mening avses förste verkmästare i Ao 17. Jag föreslår att
en tjänst för förste verkmästare i Ao 17 inrättas för stationsavdelningschef.
Jag föreslår vidare att för chefer för clektrotropp inrättas två tjänster för
förste verkmästare i Ao 17, för chefer för robottropp en tjänst för förste

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

mästare i Ao 15 och en för mästare i Ao 13 samt för chef för elektrotropp en
tjänst för förste mästare i Ao 15. Jag räknar vidare med att två vakantsatta
flygteknikertjänster i Ao 11 i enlighet med flygvapenchefens förslag får utnyttjas
vid första robotdivisionen. Vid bifall till mina förslag i det föregående
under denna punkt kan 23 tjänster för flygtekniker i Ao 11 dras in.

D. I enlighet med flygvapenchefens förslag bör en arvodestjänst för underofficer
i A: 18 tillkomma vid trafikledarskolan vid F 2. Jag är i övrigt
inte beredd att i detta sammanhang tillstyrka några per sonal förändringar
vid F 2. Jag vill däremot inte motsätta mig justeringar av nuvarande organisation
inom ramen för befintliga tjänster.

E. Jag tillstyrker att två tjänster för fanjunkare i Ao 15 tillkommer och
avses för simulatorinstruktörer.

F. För den militära väderlekstjänsten vid F 21 bör tillkomma en tjänst
för meteorolog i Ao 21 samt medel beräknas för lönen åt ett tekniskt biträde
i Ae 7.

G. Jag tillstyrker med hänsyn till kraven på förbättrad trafiksäkerhet att
en fortsatt förstärkning av trafikledarorganisationen kommer till stånd. Jag
föreslår att tjänster tillkommer för en förste trafikledare i Ao 23 (radar
syd), sex förste trafikledare i Ao 21 (radar väst, F 1, F 3, F 5, trafikledarskolan
och landningsradar) samt en trafikledare i reglerad befordringsgång
(tornkontroll vid arméns helikopterskola).

J. Jag beräknar under denna punkt medel för nya tjänster för två tekniska
biträden i Ae 7 och två kanslibiträden i Ae 7, alla vid stridsledningsoch
luftbevakningsorganisationen, samt för en kokerska i Ae 9 och ett ekonomibiträde
i högst Ae 5 vid F 10 och ett ekonomibiträde i högst Ae 5
vid F 4. Anslaget bör även ökas med medel för en tjänst för reparatör i Ag 10,
en ingenjör i högst Ae 15 och en förste förrådsförman i Ae 11 vid F 21.

III. Av flygvapenchefens förslag till tjänsteförändringar tillstyrker jag
att 28 tjänster för förste flygtekniker i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma
antal flygteknikertjänster i Ao 11 samt att 14 tjänster för flottiljpolis i
Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal flottiljpolistjänster i Ao 11.

IV. Jag kan godta flygvapenchefens beräkningar rörande medelsbehovet
för arvoden åt lärare och föreläsare samt tillsynsmän vid krigsflygfält och
övningsflygplatser m. m. samt medelsbehovet för arvoden och särskilda ersättningar.

Vid anmälan av flygvapnets övningsanslag för budgetåret 1966/67 (prop.
1966: 1, bil. 6, s. 129) har jag föreslagit att kostnaderna för övertidsersättningar
och förbandsövningstillägg fr. o. m. nästa budgetår skall bestridas
från övningsanslaget. Förevarande anslag kan härvid minskas med 3,9
milj. kr.

VI. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör tas
upp med 1,9 milj. kr. Vidare bör — såsom flygvapenchefen föreslagit -— i
avlöningsstaten tas upp en ny uppbördspost, benämnd Avlöningar till personal
för civil luftfart. Posten bör tas upp med 550 000 kr.

127

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Förevarande anslag bör räknas ned till följd av de förändringar i förbandssjukvårdens
organisation som enligt riksdagens beslut skall ske fr. o. m. den
1 juli 1966 efter förslag i prop. 1965: 176 (SU 189, rskr 438). Jag beräknar
minskningen av medelsbehovet till 400 000 kr.

Förslagen i prop. 1966: 109 angående organisation av en gemensam intendenturkår
medför vissa personalförändringar i flygvapnets personalförteckningar.

Med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personal-,
tjänste- och andra förändringar inom flygvapnet samt med beaktande av
kostnaderna för erforderlig löneomräkning och anslagsbelastningen bör anslaget
för nästa budgetår föras upp med (183 000 000—17 500 000)
165 500 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om vad jag vid
anmälan i det föregående av arméns allmänna avlöningsanslag anfört beträffande
vissa utbildningsfrågor inom krigsmakten — att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningarna
för flygvapnet enligt vad jag förordat i det föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 102 000 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,
förslagsvis .................... 3 000 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 850 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 62 100 000

Summa kr. 167 950 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 900 000

2. Avlöningar till personal för civil luftfart 550 000

Nettoutgift kr. 165 500 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1906/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 165 500 000 kr.

128

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Militärområdesstaber: Avlöningar

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 152) har Kungl. Maj.t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Militärområdesstaber: Avlöningar
för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 20 milj. kr.

De förslag som jag lagt fram i det föregående innebär som tidigare sagts
att kostnader förs över från försvarsgrenarnas avlöningsanslag till ett särskilt
anslag för militärområdesstabernas avlöningar. Från detta anslag bör,
som jag tidigare föreslagit, t. v. även kostnaderna för Gotlands militärkommandostab
och för byggnadskontoren bestridas.

Med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personaluppsättningen
m. m. vid militärområdesstaberna, militärkommandostaben och
byggnadskontoren m. m. bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 19
milj. kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för militärområdesstaber m. m. enligt vad jag förordat
i det föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för militärområdesstaber
m. m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 7 800 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,
förslagsvis ................ 1 300 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
m. fl., förslagsvis .................. 9 900 000

Summa kr. 19 000 000

c) till Militärområdesstaber: Avlöningar för budgetåret
1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 19 000 000 kr.

Militärområdesstaber: Omkostnader

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 152) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Militärområdesstaber: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 beräkna ett förslagsanslag av 7,4 milj. kr.

Från ifrågavarande anslag bör, som jag tidigare föreslagit, bestridas omkostnaderna
t. v. även för Gotlands .militärkommandostab och för byggnadskontoren.

129

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966
Jag föreslår att anslaget förs upp med 7,1 milj. kr. enligt följande.

1. Sjukvård .............................. 100 000

2. Reseersättningar........................ 1 200 000

3. Expenser .............................. 5 100 000

4. Underhåll och drift av motorfordon ...... 700 000

Summa kr. 7 100 000

Av kostnaderna för reseersättningar beräknas omkring 400 000 kr. för
flyttningskostnader i samband med omstationering av militär personal. Av
utgifterna för expenser utgörs omkring 3 600 000 kr. av engångskostnader
för installation av telefonväxlar (1 000 000 kr.), inköp av inventarier och
expeditionsmateriel m. m. (2 500 000 kr.) samt flyttning av materiel m. m.
Återstoden av kostnaderna hänförs till beräknade utgifter för bränsle m. m.
och renhållning (500 000 kr.), telefon m. m. (500 000 kr.), inventarier m. m.
(200 000 kr.) och övriga expenser (300 000 kr.).

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber: Omkostnader för budgetåret
1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 7 100 000 kr.

Försvarets intendenturverks anstalter: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1964/65 ........................ 4 600 000 4 829 575

1965/66 ........................ 5 100 000

1966/67 (förslag) .............. 4 850 000 I

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 169) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets intendenturverks
anstalter: Avlöningar beräkna ett förslagsanslag av 5 360 000 kr.

Enligt överbefälhavarens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar
för budgetåret 1966/67 skall förevarande anslag utgå ur riksstaten
fr. o. m. den 1 oktober 1966 i samband med att krigsmaktens nya regionala
ledning träder i kraft.

Försvarets intendenturverk (skr 26/8 1965) föreslår i enlighet med överbefälhavarens
direktiv, att anslaget för tiden den 1 juli—den 30 september
1966 förs upp med 1 340 000 kr., vilket för helt budgetår motsvarar 5 360 000
(+ 260 000) kr.

ökning

1. Personalförändring: 1 ingenjör högst Ae 15................................ + 21 624

2. Löneomräkning ........................................................ -f 238 376

+ 260 000

Motiv

1. Tjänsten avses för den nya drivmedelsanläggningen Norra Skåne.
5 — Bihang till riksdagen protokoll 1966. 1 saml. Nr 110

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966
Departementschefen

Som jag har anfört i det föregående bör de civila tjänster som erfordras
för den regionala intendenturtjänsten t. v. redovisas under förevarande anslag.
Jag är därför inte beredd att tillstyrka förslaget, att anslaget skall utgå
ur riksstaten fr. o. m. den 1 oktober 1966.

Med anledning av vad jag tidigare anfört om den regionala intendenturtjänstens
ledning bör anslaget ökas med lönen för tre kansliskrivare i Ae 11
och tre kontorister i Ae 9 samt minskas med lönen för sex kanslibiträden
i Ae 7 och två kontorsbiträden i högst Ae 5. Jag beräknar vidare medel för en
ingenjörstjänst i högst Ae 15, avsedd för drivmedelsanläggningen Norra
Skåne. Tjänsten finns f. n. inrättad som extra.

Fr. o. m. den 1 oktober 1966 kan anslaget minskas med lönen för två arvodestjänster
för pensionerad officer i A: 26, vilka avses omvandlas till
tjänster för aktiv officer (jfr prop. 1966: 109).

I enlighet med vad jag anfört i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 207) vid anmälan
av centrala värnpliktsbyråns avlönings- och omkostnadsanslag bör anslaget
minskas med lönen för en maskinist i Ae 13, en förste reparatör i Ae 12, en
reparatör i Ae 10, fyra värmeskötare i högst Ae 9, sex vaktmän i högst Ae 9
och en arbetare.

Anslaget bör föras upp med (5 100 000 —250 000) 4 850 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets intendenturverks
anstalter, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, för -

slagsvis ............................ 15 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,
förslagsvis .............. 20 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis 70 000

4. Avlöningar till annan personal än tjänstemän,
förslagsvis .................. 2 550 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................... 2 195 000

Summa kr. 4 850 000

b) till Försvarets intendenturverks anstalter: Avlöningar
för budgetåret 1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 4 850 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

131

Arméförvaltningens anstalter: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1964/65 ........................ 9 850 000 9 928 206

1965/66 ........................ 10 700 000

1966/67 (förslag) .............. 11 125 000

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 175) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningens anstalter:
Avlöningar beräkna ett förslagsanslag av 10 960 000 kr.

Enligt överbefälhavarens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar
för budgetåret 1966/67 skall förevarande anslag utgå ur riksstaten
och ersättas av ett nytt anslag, benämnt Arméns tyganstalter: Avlöningar.
Framställning rörande detta anslag skall enligt direktiven göras av arméchefen.

Chefen för armén (skr 27/8 1965) föreslår, att anslaget förs npp med
11 040 000 (+ 340 000) kr.

Ökning

1. Tjänsteförändring...................................................... + 2100

2. Löneomräkning

a) annan personal än tjänstemän......................................... + 150 000

b) övrigt............................................................. + 187 900

+ 340 000

Motiv

1. För Bodens tygstation föreslås en tjänst för förste reparatör i Ag 12 i
utbyte mot en reparatörstjänst i Ag 10.

2 a) Lönerna till annan personal än tjänstemän har enligt 1965 års avtalsöverenskommelse
ökat med ca 3 °/o, vilket medför behov av ytterligare
150 000 kr.

Departementschefen

Jag är inte beredd att tillstyrka att benämningen på förevarande anslag
ändras fr. o. m. nästa budgetår.

Som jag har anfört i det föregående bör de arvodestjänster och civila
tjänster som erfordras för den regionala tygförrådstjänsten t. v. redovisas
under detta anslag. Med anledning av vad jag tidigare föreslagit i detta
hänseende, bör för de nya tygförrådsförvaltningarna inrättas tre tjänster
för förste byråintendent i Ae 23. Anslaget bör vidare ökas med lönen för
fyra byråintendenter i Ae 21, tre byråassistenter i Ae 19, en assistent i
Ae 17 och sju kansliskrivare i Ae 11 samt minskas med lönen för fem driftingenjörer
i Ae 19, två kontorsskrivare i Ae 13 och tre kontorister i Ae 9.

Jag beräknar vidare medel för tre arvodestjänster för pensionerad officer
i A: 28, avsedda för assistent till verkstadsdirektörerna i Södra och
östra militärområdena samt övre Norrlands militärområde.

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Anslaget bör föras upp med (10 700 000 + 425 000) 11 125 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för arméförvaltningens anstalter enligt vad jag förordat
i det föregående,

b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningens
anstalter, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till pensionerad personal i arvodestjänst,
förslagsvis .................... 225 000

2. Avlöningar till annan personal än tjänstemän,
förslagsvis ........................ 5 100 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 5 800 000

Summa kr. 11 125 000

c) till Arméförvaltningens anstalter: Avlöningar för budgetåret
1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 11 125 000 kr.

Försvarets för valt ningsdirektion: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1964/65 ............................ 380 000 322 642

1965/66 ............................ 400 000

1966/67 (förslag) .................. 800 000

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 187) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets förvaltningsdirektion:
Avlöningar beräkna ett förslagsanslag av 450 000 kr.

Utredning rörande organisationen av krigsmaktens tygförvaltning i central instans

Inledning

Nuvarande centrala förvaltningsorganisation inom krigsmakten går i
sina huvuddrag tillbaka på beslut vid 1943, 1954 och 1962 års riksdagar.
Den kännetecknas av att envar av förvaltningsgrenarna civilförvaltning,
sjukvårdsförvaltning, fortifikations- och byggnadsförvaltning samt intendenturförvaltning
leds av ett ämbetsverk för samtliga försvarsgrenar medan
tygförvaltningen leds av tre ämbetsverk, vart och ett i huvudsak svarande
mot en av försvarsgrenarna. Principen om ledning försvarsgrensvis

133

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1966

modifieras dock bl. a. genom den s. k. huvudförvaltningsprincipen och genom
att i ämbetsverksorganisationen ingår vissa arbetsenheter för särskilda
förvaltningsuppgifter gemensamma för försvarsgrenarna. Samordningsfrågor
handhas av försvarets förvaltningsdirektion.

Frågan om en ökad samordning av tygförvaltningstjänsten på central
nivå har under åtskilliga år ägnats uppmärksamhet i skilda sammanhang.

I prop. 1954: 109 angående organisationen av försvarets centrala tyg-,
intendentur- och civilförvaltning m. m. redovisades två alternativ för tygförvaltningstjänstens
organisation, av vilka det ena innebar ett för försvaret
gemensamt tygförvaltningsverk och det andra en försvarsgrensvis ordnad
tygförvaltningstjänst. Föredragande departementschefen förklarade sig
finna att det förstnämnda alternativet inte då borde komma i fråga. Han
underströk dock, att han inte var främmande för tanken att gemensamma
förvaltningsorgan även på krigsmaterielförvaltningens område framdeles
kunde komma att visa sig innebära den mest fördelaktiga lösningen. Förutsättningarna
därför borde emellertid organiskt växa fram på grundval av
åtgärder till samordning i olika hänseenden, vilka ingick som viktiga beståndsdelar
i den aktuella förvaltningsformen. Med detta sistnämnda uttalande
åsyftades främst inrättandet av försvarets förvaltningsdirektion och
av s. k. samarbetsdelegationer.

1959 års besparingsutredning för försvaret uttalade (SOU 1960:23) att
starka förvaltningsmässiga, tekniska och ekonomiska skäl talade för en
sammanslagning av tygförvaltningstjänsten. Enligt utredningen var tygförvaltningen
ur en synpunkt sett att betrakta som ett affärsföretag, vilket talade
för att ledningen av en gemensam tygförvaltning borde utövas av en
styrelse och en förvaltningschef. I flertalet remissyttranden över betänkandet
avstyrktes en övergång till gemensam tygförvaltning eller hänvisades
till då pågående utredning om försvarets högsta ledning. Statens sakrevision
ansåg emellertid att man principiellt så snart som möjligt borde ta ställning
till frågan om en gemensam tygförvaltning. Enligt revisionens mening talade
övervägande skäl för att en dylik organisation på något längre sikt koinme
till stånd. Efter ett principbeslut borde såsom ett första steg de nuvarande
tygförvaltande verken underställas en gemensam styrelse, som i
lämplig omfattning borde få beslutanderätt.

1960 års försvarsledningsutredning (SOU 1961:7) ansåg sig inte kunna
tillstyrka att något beslut om gemensam central tygförvaltning då fattades
men anförde, att med nuvarande utveckling inom krigsmaterielområdet
förhållandena inom ett antal år kunde ändras därhän, att ett gemensamt
verk framstod som den mest rationella organisationsformen. Vid anmälan
av prop. 1961: 109 angående ny organisation av krigsmaktens högsta ledning
anslöt jag mig till utredningens bedömning. Jag uttalade emellertid
som min bestämda mening, att organisationen bor utformas så att den
främjar en utveckling i riktning mot ett för krigsmakten gemensamt tyg -

134

Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

förvaltningsverk. Vidare anförde jag, att utvecklingen fram till detta mål
enligt min mening måste innefatta en gradvis skeende omvandling av försvarsgrensförvaltningarna
i riktning mot fackförvaltningar. Riksdagen (SU
90, rskr 258) beslöt i enlighet med propositionen. I samband därmed uttalades
bl. a. att behovet av en ökad samordning av förvaltningstjänsten syntes
vara särskilt påtagligt inom tygförvaltningsområdet och att det därvid
syntes mest naturligt att bygga vidare på försvarets förvaltningsdirektion.

For att ge underlag för en mera definitiv bedömning av vilken organisationsform,
som för framtiden är den lämpligaste på tygförvaltningsområdet,
anmodade jag år 1964 direktören Hugo Larsson att utreda organisationen
av krigsmaktens tygförvaltning i central instans m. m. Den 22 november
1965 har utredningsmannen lämnat ett betänkande, benämnt Tygförvaltningens
centrala organisation (SOU 1966: 11), med förslag i ämnet.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,
chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,
försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,
försvarets förvaltningsdirektion, försvarets forskningsanstalt,
försvarets fabriksverk, statskontoret, riksrevisionsverket, överstyrelsen
för ekonomisk försvarsberedskap, civil försvarsstyrelsen, styrelsen för
AB Teleunderhåll, Försvarsverkens Civila Personals Förbund, Statstjänstemännens
Riksförbund (SR), Statsverkens Ingenjörsförbund, Sveriges Akademikers
Centralorganisation (SACO), Sveriges Industriförbund och Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO).

Tygförvaltnings utredningens förslag
Utredningen har analyserat kraven på formerna för en tygförvaltningsorganisation
i central instans. Mot bakgrund härav har den nuvarande organisationen
granskats. Utredningen har därvid funnit att den i många avseenden
fungerar bra men att en längre driven rationalisering skulle ge en
vinst i form av ökad effektivitet hos vårt försvar i förhållande till kostnaderna.
Utredningen anser att det erfordras starkare samordning av förvaltmngsverksamheten
än den som kan utövas i den nu gällande organisationen.
Enligt utredningens mening har man nått gränsen för vad som i detta avseende
är möjligt att uppnå i en organisation med samordningsfunktionen
samlad i ett organ — försvarets förvaltningsdirektion — under Kungl. Maj :t
och de organ, försvarsgrensförvaltningarna, vilkas verksamhet skall samordnas
såsom självständiga organ, likaledes lydande direkt under Kungl.
Maj .t. Utredningen har därför ansett att en sammanslagning av dessa organ
till en enhet - försvarets materielverk — är en nödvändig förutsättning
för en effektivare förvaltningsorganisation.

Materieherkets ledning bör enligt utredningen utgöras av styrelse och en

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

verkschef. Styrelsen föreslås bestå av försvarsgrenscheferna, chefen för försvarets
forskningsanstalt, chefen för materielverket samt tre av Kungl. Maj .t
utsedda ledamöter. Kungl. Maj :t föreslås utse ordförande i styrelsen samt
efter förslag av styrelsen — verkschef. Denne bör närmast ha en ställning
som motsvarar verkställande direktörens i ett aktiebolag men ges titeln generaldirektör.
Härutöver föreslår utredningen ett stabsorgan med huvudsakligen
horisontellt inriktade samordnande funktioner bl. a. rörande budget,
inköpsverksamhet, industrins utnyttjande, underhålls- och förrådsfiågor
samt organisations- och rationaliseringsarbete, standardisering etc. Beträffande
det föreslagna materielverkets inre organisation har utredningen
kommit till att på sikt en indelning efter produktgrupper, som i största möjliga
utsträckning svarar mot industrins branscher, torde vara den mest effektiva
organisationsformen. Mera omfattande utredningar måste emellertid
enligt utredningens mening genomföras innan en så genomgripande omorganisation
är möjlig. Vidare finner utredningen det vara synnerligen angeläget
dels att förändringarna får växa fram successivt i en takt som anpassas tdl
pågående arbete, dels att planering och genomförande sker inom förvaltningsorganisationen
själv. I det nya verkets inre organisation böi därför nuvarande
tre förvaltningsenheter till en början bestå. Den förskjutning mot
gemensam anskaffning enligt den s. k. huvudförvaltningsprincipen, som redan
har påbörjats, effektiveras genom att principen byggs in organisatoriskt.
De tre enheterna binds nämligen inte längre direkt till var sin försvarsgren
utan blir i stället produktinriktade efter materielslag som är karakteristiska
för respektive försvarsgrenar.

Utredningen betonar att det nya materielverket i förhållande till överbefälhavaren
och försvarsgrenscheferna skall ha samma ställning som de gamla
försvarsgrensförvaltningarna, dvs. vara ett kompetent serviceorgan som
å ena sidan är rådgivande i tekniska och ekonomiska frågor i samband med
försvarsgrenarnas förbandsproduktion, a andra sidan ansvarigt föi att upphandling
av sådan materiel varom beslut fattats efter denna rådgi\ning sker
på ett tekniskt-ekonomiskt väl avvägt sätt. Materielverket skall alltså vara
ett mellanled mellan kunden (försvarsgrenen) och leverantören (industrin).

Utredningen anser att någon effektivisering av tygförvaltningsverksamlieten
inte kan åstadkommas förrän ett gemensamt tygförvaltningsverk har
skapats. Utredningen föreslår därför att beslut fattas våren 1966 om att inrätta
ett sådant verk, så att efter erforderliga förberedelser det nya verket kan
börja fungera den 1 juli 1967. Försvarets förvaltningsdirektion skall enligt
utredningens förslag upphöra den 1 juli 1966 och dess arbetsuppgifter interimistiskt
tas över av det nya verkets styrelse tillsammans med cheferna för
försvarets centrala förvaltningsmyndigheter enligt nuvarande ordning. Budgetåret
1966/67 -— under vilket de nuvarande försvarsgrensförvaltningarnas
ställning förblir oförändrad — föreslås den nya verksledningen disponera
för att sätta sig in i arbetsuppgifterna och vidta nödvändiga förberedelser,

136

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

lämna förslag till organisation av bl. a. den föreslagna verksstaben, utarbeta
arbetsordning etc. Efter att det nya materielverket börjat att fungera den
1 juli 1967 räknar utredningen med att de samordnande åtgärder som krävs
beträffande övriga förvaltningar kan genomföras samrådsvägen.

Yttrandena

I yttrandena har genomgående framhållits att det föreligger behov av samordning
av tygförvaltningen inom krigsmakten. Av remissinstanserna tillstyrker
AB Teleunderhåll, TCO, SACO och Statsverkens Ingenjörsförbund
i huvudsak de åtgärder utredningen föreslagit för att tillgodose detta behov.
Även två ledamöter av marinförvaltningen och fem av flygförvaltningen biträder
i huvudsak utredningens förslag om inrättande av ett för krigsmakten
gemensamt tygförvaltningsverk.

Försvarets fabriksverk understryker att de fulla fördelarna av en vidgad
samordning vinns först om i vart fall försvarets intendenturverk och försvarets
sjukvårdsstyrelse (materieldelen) inordnas under den av utredningen
föreslagna verksstyrelsen. Fabriksverket anser att som ett första steg mot en
sådan beslutande ledning det snarast bör skapas en topporganisation i princip
enligt utredningens förslag. Fyra ledamöter av försvarets förvaltningsdirektion
(bl. a. cheferna för arméförvaltningen, försvarets fabriksverk och
försvarets forskningsanstalt), som anmält avvikande mening till direktionens
remissvar, samt chefen för direktionens kansli och en föredragande,
föreslår också de att ett beslutande organ, som är ansvarigt inför Kungl.
Maj :t, skall inrättas och dess ansvarsområde så snart som möjligt utvidgas
att omfatta den totala centrala förvaltningsfunktionen inom försvaret. Samma
tanke framfördes av chefen för försvarets forskningsanstalt när överbefälhavarens
yttrande anmäldes i militärledningen.

I övrigt har remissinstanserna — oaktat många av dem har uttalat att det
framlagda betänkandet innehåller värdefulla synpunkter och resonemang

ansett detta inte utan kompletterande utredningar kunna läggas till grund:
för beslut i frågan. Sammanfattningsvis kan sägas att anmärkningarna mot
utredningen i huvudsak har gällt påstådda ofullständigheter beträffande
analys och värderingar av olika tänkbara alternativ till tygförvaltningens
samordning samt otillräckligt beaktande av tygförvaltningens förhållande
till de centrala staberna och till annan förvaltningsverksamhet inom försvaret.
Det har också framhållits att det framlagda förslaget inte är underbyggt
med kostnads- och personalberäkningar. Med hänvisning till bristfälligheter
i utredningen har flera remissinstanser därför föreslagit former för fortsatt
utredning eller framlagt egna organisationsförslag.

överbefälhavaren föreslår sålunda att den fortsatta utredning han anser
nödvändig bör ta sikte på reformer på det beståendes grund. Utredningen

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

bör enligt hans mening anförtros åt försvarets förvaltningsdirektion. Direktionen
föreslås med anledning därav förstärkas med en heltidstjänstgörande
ledamot samt dess kansli med viss personal från berörda förvaltningar och
staber. Utredningsarbetet bör enligt överbefälhavaren bedrivas så att principbeslut
om möjligt kan fattas vid 1967 års riksdag.

Chefen för flygvapnet understryker att, emedan större förändringar inom
tygförvaltningens organisation är starkt beroende av förhållandena inom
krigsmakten i övrigt, det fortsatta utredningsarbetet bör bedrivas av ett från
materielförvaltningarna fristående organ.

Försvarets intendenturverk understryker behovet av en gemensam ledningsorganisation
med beslutsbefogenheter och ansvar i samordningsfrågor
över de under Kungl. Maj :t stående centrala ämbetsverken. Ämbetsverket
föreslår därför en utredning rörande form och befogenheter för en sådan
ledningsorganisation.

Arméförvaltningen förordar att det inrättas ett organ med ansvar inför
Kungl. Maj :t för den totala förvaltningsfunktionen inom försvaret. Det bör
enligt ämbetsverkets mening uppdras åt försvarets förvaltningsdirektion att
från och med den 1 juli 1966 utöver sina nuvarande uppgifter förbereda
övergången till den nya organisationen. För ändamålet bör förvaltningsdirektionen
tillföras en heltidstjänstgörande ledamot, avsedd att sedermera
ingå i den föreslagna organisationen, ävensom erforderlig utredningsexpertis.
Generalfälttygmåstaren har uttalat samma uppfattning när överbefälhavarens
yttrande anmälts i militärledningen.

Vid den fortsatta utredning, som marinförvaltningen finner nödvändig,
föreslås möjligheten att samordna nuvarande tygförvaltande ämbetsverk genom
någon form av överstyrelse skola undersökas och vägas mot andra möjliga
organisationsalternativ. Marinförvaltningen anser att denna utredning
bör göras av ett särskilt inrättat organ, som ersätter försvarets förvaltningsdirektion,
eller av direktionen.

Flygförvaltningen föreslår att en försvarets förvaltningsledning inrättas,
om möjligt redan den 1 juli 1966. Förvaltningsledningens verksamhetsområde
föreslås omfatta de centrala försvarsgrensförvaltningarna såsom självständiga
under Kungl. Maj :t lydande ämbetsverk. Dess främsta uppgift anser
flygförvaltningen böra vara att främja och stödja de enskilda förvaltningsmyndigheterna
och handlägga vissa frågor om samordning av myndigheternas
verksamhet, varvid den bör utöva viss beslutanderätt. Därest förvaltningsledningen
inte kommer att inrättas redan den 1 juli 1966 utan först
den 1 juli 1967, bör försvarets förvaltningsdirektion enligt flygförvaltningen
under tiden bibehållas och bl. a. undersöka formerna m. m. för förvaltningsledningens
verksamhet.

Försvarets förvaltningsdirektion föreslår att det uppdras åt direktionen
alt den 1 juli 1966 påbörja nödvändigt kompletterande utredningsarbete rö -

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

rande samordningen av tygförvaltningen inom försvaret. Denna utredning
bör enligt direktionens uppfattning bedrivas så att principbeslut om ett successivt
genomförande av en enhetlig ledning fr. o. m. den 1 juli 1967 kan fattas
första halvåret 1967. Vid utredningen bör olika alternativ för att åstadkomma
denna ledning övervägas. Direktionen föreslås för ändamålet bli förstärkt
med en heltidstjänstgörande ledamot och dess kansli tillföras erforderliga
resurser för utredningsarbetet.

Departementschefen

Som jag inledningsvis erinrat om uttalade jag vid anmälan av prop. 1961:
109 angående ny organisation av krigsmaktens högsta ledning som min bestämda
uppfattning, att organisationen bör utformas så att den främjar
en utveckling i riktning mot ett för krigsmakten gemensamt verk även på
tygförvaltningens område. I anslutning härtill vill jag framhålla att en sådan
organisation motsvarar den ordning med ett verk för varje förvaltningsgren,
som i övrigt präglar försvarets centrala förvaltning. Jag räknar vidare med
att samordningen av tygförvaltningstjänsten bäst främjas genom ett gemensamt
tygförvaltningsverk, vilket i sin tur bör innebära ökad effektivitet inom
detta förvaltningsområde. Jag är emellertid inte beredd att i detta sammanhang
framlägga förslag om inrättande av ett för försvaret gemensamt tygförvaltningsverk.
Ytterligare utredningar om organisationen av ett sådant
verk är nödvändiga såsom påpekats av tygförvaltningsutredningen och i flera
av yttrandena över utredningsförslaget. Med hänsyn till tygförvaltningens
betydelse för den förbandsproducerande verksamheten bör bl. a. frågan om
samarbetet mellan de centrala staberna och det nya ämbetsverket därvid
särskilt beaktas. I flera remissyttranden har försvarets förvaltningsdirektion
framhållits som ett lämpligt organ för fortsatt utredning. Även jag finner
att nödvändiga ytterligare undersökningar bör kunna utföras med biträde
av försvarets förvaltningsdirektions kansli. För ledning av arbetet bör förvaltningsdirektionens
ordförande även kunna heltidsanställas. Jag beräknar
medel härför under detta anslag. Jag räknar vidare med medel för erforderlig
utredningsexpertis, som bör knytas till direktionens kansli. Inom
ramen för utredningsarbetet kan det bli nödvändigt att försöksvis företa
vissa ändringar i den nuvarande centrala tygförvaltningsorganisationen.
Kungl. Maj :t äger besluta om sådana organisationsändringar på försök.

Förvaltningsdirektionens avlöningsanslag bör för nästa budgetår föras upp
med (400 000 + 400 000) 800 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets förvaltningsdirektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

139

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 86 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 95 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 619 000

Summa kr. 800 000

b) till Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar för
budgetåret 1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 800 000 kr.

Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1964/65 .........................

..... 20 000

19 957

1965/66 ..........................

..... 20 000

1966/67 (förslag) ................

.... 40 000

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 187) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets förvaltningsdirektion
: Omkostnader beräkna ett förslagsanslag av 20 000 kr.

Försvarets förvaltningsdirektion föreslår, att anslaget förs upp med oförändrat
belopp, 20 000 kr.

Anvisat Föreslagen ändr. 1966/67
1965/66 Mynd. Dep.ch.

1. Sjukvård m. m................................. 1 000 — 4- 2 000

2. Reseersättningar............................... 6 000 — + 10 000

3. Expenser....... 13 000 — + 28 000

+ 40 000

Departementschefen

Med hänvisning till beräkningen i föregående sammanställning tar jag upp
anslaget till 40 000 (+ 20 000) kr. Den av mig beräknade kostnadsökningen
hänför sig till de utredningsuppgifter som jag vid anmälan av anslaget Försvarets
förvaltningsdirektion: Avlöningar föreslagit skola utföras med biträde
av förvaltningsdirektionens kansli. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen

att till Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader för
budgetåret 1966/67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kr.

Vissa signalförbindelser m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1964/65 ........ >11 000 000 818 481 10 669 330

1965/66 ........ 10 050 000

1966/67 (förslag) 30 967 000

1 Härutöver har förts över dels 700 000 kr. från anslaget Reglering av prisstegringar, dels
1 300 000 kr. från anslaget Vissa materielanskaflningar m. m.

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 250) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa signalförbindelser m. m.
för budgetåret 1966/67 beräkna ett reservationsanslag av 29 692 000 kr.

Från anslaget bestrids kostnader för utbyggnad av för krigsmakten gemensamma
signalförbindelser.

Omfattande planering pågår f. n. för den omläggning av teleförbindelser
som erfordras till följd av riksdagens beslut om ny högre regional ledningsorganisation.
Planeringen syftar vidare till en nödvändig kvalitativ och kvantitativ
upprustning av befintligt telekommunikationssystem.

De av riksdagen för budgetåren 1955/65 medgivna bemyndigandena uppgår
till sammanlagt (85 675 000 + 13 000 000 + 1 300 000) 99 975 000 kr.,
häri inberäknat ett bemyndigande om 1,3 milj. kr. som förts över från anslaget
Vissa materielanskaffningar m. m. medan däremot medel som förts över
från anslag under tolfte huvudtiteln inte är inräknade. Vidare har riksdagen
för budgetåren 1952/55 medgett, att utöver anvisade anslag beställningar får
läggas ut till en kostnad av sammanlagt 13 milj. kr. För att bestrida kostnaderna
för ifrågavarande beställningar har t. o. m. budgetåret 1964/65 anvisats
tillhopa 94 725 000 kr., häri inberäknade de belopp om sammanlagt
3 125 000 kr. som under budgetåren 1959/65 förts över från anslaget Reglering
av prisstegringar samt ett belopp om 1,3 milj. kr. som förts över från
anslaget Vissa materielanskaffningar m. m. Den 30 juni 1965 var alltså
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (99 975 000 + 13 000 000 —
94 725 000) 18 250 000 kr. inte täckta av betalningsmedel.

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 fördes den verksamhet avseende anskaffning
av signalskyddsmateriel som t. o. m. budgetåret 1964/65 bedrivits under
förevarande anslag över till ett särskilt anslag benämnt Signalskyddsmateriel.
I samband härmed fördes motsvarande del av bemyndigandeskulden
2 435 000 kr. över till detta nya anslag. Den återstående bemyndigandeskulden
under förevarande anslag den 30 juni 1965 minskade härigenom till
15 815 000 kr.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden till ett belopp
av 25 845 000 kr. lämnats, medan 10 050 000 kr. anvisats i betalningsmedel.
Härutöver har riksdagen för innevarande budgetår bifallit ett bemyndigande
om 12 milj. kr. (prop. 155, SU 183, rskr 432). Den 30 juni 1966 kommer alltså
enligt hittills meddelade beslut bemyndiganden till ett värde av
(15 815 000 + 25 845 000 + 12 000 000 — 10 050 000) 43 610 000 kr. att sakna
täckning av betalningsmedel.

Flygförvaltningen har baserat sina beräkningar av såväl bemyndigandesoin
medelsbehov för nästa budgetår på ett ingående studium av det av överbefälhavaren
angivna behovet av signalförbindelser. Ämbetsverket har sammanfattat
beräkningarna i en långsiktsplan vilken kontinuerligt bearbetas
och korrigeras med hänsyn till såväl fortifikatorisk utbyggnad som andra

141

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

faktorer av teknisk art som påverkar telekommunikationsnätets omfattning.
För budgetåret 1966/67 hemställer flygförvaltningen om ett beställningsbemyndigande
av 40 milj. kr. samt att medel anvisas med ett belopp av 24
milj. kr.

överbefälhavaren har i yttrande över försvarsmyndigheternas förslag till
anslagsäskanden föreslagit att anslaget räknas upp med 4,8 milj. kr. utöver
det av flygförvaltningen upptagna beloppet.

Ärendet är av den natur att närmare redogörelse för detsamma inte bör
lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas
av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.

Departementschefen

Verksamheten under förevarande anslag är av utomordentlig vikt för att
avsett resultat med den nya högre regionala ledningsorganisationen skall
ernås.

Utöver den ändring av förbindelseorganisationen som blir ofrånkomlig beroende
på den ändrade ledningsorganisationen erfordras även vissa kvalitativa
och kvantitativa förbättringar.

Anslaget bör enligt min mening för nästa budgetår föras upp med
30 967 000 kr., vilket innebär en ökning med 20 917 000 kr. Kostnadsramen
för beställningsbemyndigandet bör för nästa budgetår bestämmas till 40
milj. kr.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit kommer den 30 juni 1966
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (43 610 000 + 40 000 000
— 30 967 000) 52 643 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av vissa signalförbindelser m. m. läggs ut inom en kostnadsram
av 40 000 000 kr.,

b) till Vissa signalförbindelser m. m. för budgetåret 1966/
67 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
30 967 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Wedelin

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Bilaga 1

Sammanställning av personalorganisationen vid militårområdesstaber och Gotlands
militärkommandostab.

Tjänst ra. m.

Lönegrad1

(löneklass)

Militärområdesstab

Militär-

komman-

dostab

S

ö

ÖN

V

NN

B

GMK

Militärbefälhavare......

Bp 7

1

1

1

Militärbefälhavare......

Bp 6

_

_

_

1

1

1

Militärkommandochef...

Bo 5

1

Stabschef..............

Bo 6

1

1

1

Stabschef..............

Bo 5

_

_

1

1

1

_

Stabschef..............

Brl

_

_

_

_

1

Souschef..............

Bo 4

1

1

_

_

1

_

Kansliskrivare.........

Ae 11

2

2

1

1

2

1

1

Operativ sektion

Sektionschef...........

Br 1

1

1

1

1

1

_

Sektionschef...........

Ar 27/25

__

_

_

1

1

Regementsofficer.......

Ar 27/25

5

5

4

2

4

_

Regementsofficer el. kap-ten .................

Ar 25/23

1

1

2

1

1

Kapten...............

Ar 23

8

8

5

7

9

2

2

Officer................

A: 30

_

_

1

1

1

Officer................

A: 28

2

2

1

_

_

1

_

Officer................

A: 26

1

--

1

2

1

2

1

Underofficer...........

Ar 15

2

2

1

1

2

_

__

Underofficer...........

A: 18

3

3

2

2

2

2

1

Förste tygverkmästare..

(Ao 19)

1

1

1

1

1

1

1

Förste driftingenjör.....

Ae 23

1

1

1

,-

_

_

Förste radioassistent....

Ae 15

_

_

_

_

1

Kontorist..............

Ae 9

1

1

1

1

1

1

Kanslibiträde..........

Ae 7

1

1

1

1

1

1

1

Köntorsbiträde.........

h Ae 5

3

3

2

1

2

1

1

Underhällssektion

Sektionschef...........

Br 1

1

1

1

1

1

_

_

Sektionschef...........

Ar 27/25

_

_

_

1

_

Regementsofficer.......

Ar 27/25

1

1

1

_

_

_

Regementsofficer (int) . .

Br 1/Ar 27

1

1

1

_

Regementsofficer (int) ..

Ar 27

1

1

1

1

Regementsofficer (int) . .

Ar 27/25

1

1

1

Regementsofficer (int) ..

Ar 25

1

1

1

Regementsofficer (tyg). .

Ar 27

1

1

1

Regementsofficer (tyg). .

Ar 27/25

1

1

1

1

Regementsofficer (tyg)..

Ar 25

1

1

1

Regementsofficer el. kap-ten .................

Ar 25/23

1

1

1

Regementsofficer el. kap-ten (tyg). ----

Ar 25/23

1

1

1

Kapten...............

Ar 23

1

1

Kapten (int)...........

Ar 23

2

2

2

Kapten (tyg)...........

Ar 23

1

1

1

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

143

Tjänst m. m.

Lönegrad1

(löneklass)

Militärområdesstab

Militär-

komman-

dostab

S

ö

ÖN

V

NN

B

GMK

Officer................

A: 28

1

1

1

1

Officer................

A: 26

1

1

1

1

1

1

_

Underofficer...........

Ar 19

4

4

4

3

3

3

_

Underofficer...........

(Ao 19)

1

Underofficer...........

A: 18

1

1

1

1

1

1

2

Armédirektör av 1. gr. ..

(Ao 27)

1

1

1

1

1

1

Armédirektör av 2. gr. ..

(Ao 25)

2

2

2

2

2

2

2

Fältläkare.............

(Ao 27)

1

1

1

1

1

1

Fältläkare.............

(Ad 25)

1

Fältveterinär..........

(Ao 25)

_a

1

1

_2

F örste försvarstan dläkare

(Ae 21)

i

1

1

1

1

1

1

Driftingenjör...........

Förste hälsovårdsassi-

Ae 21

2

2

2

1

1

stent................

Ae 19

1

2

1

1

1

1

Kansliskrivare.........

Ae 11

''-

1

Kontorist..............

Ae 9

1

1

1

1

1

1

1

Kanslibiträde..........

Ae 7

2

2

2

2

2

2

1

Kontorsbiträde........

h Ae 5

3

3

3

1

1

1

Armésektion8

Sektionschef...........

Bo 4

1

1

1

1

1

Sektionschef...........

Ar 27/25

1

Sektionschef...........

A: 30

. -

1

Regementsofficer.......

Ar 27/25

1

1

1

1

1

Kapten...............

Ar 23

2

2

2

1

1

1

1

Officer................

A: 30

1

1

1

•- -

Officer................

A: 28

1

1

1

1

Officer................

A: 26

1

1

1

1

--

Underofficer...........

A: 20

1

1

1

1

Underofficer...........

A: 18

1

1

1

1

1

2

Stabskonsulent.........

(Ae 19)

'' -

1

Kontorist..............

Ae 9

1

1

1

1

1

Kanslibiträde..........

Ae 7

1

1

1

1

Kontorsbiträde..........

Assistent för frivilligfrå-

h Ae 5

2

2

2

gor.................

(Ag 9)