Regeringens proposition 2021/22:136
Genomförande av direktivet om inrättande |
Prop. |
av en europeisk kodex för elektronisk |
2021/22:136 |
kommunikation |
|
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 24 februari 2022
Magdalena Andersson
Khashayar Farmanbar (Infrastrukturdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår en ny lag som ersätter den nuvarande lagen om elek- tronisk kommunikation. Den nya lagen genomför EU:s direktiv om inrät- tande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. I sak mot- svarar den nya lagen i stora delar den hittillsvarande lagen med de ändring- ar och tillägg som föranleds av direktivet. Bland nyheterna kan följande nämnas:
•Nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster omfattas av vissa regler i lagen.
•I ett harmoniserat frekvensutrymme får tillstånd att använda radiosän- dare beviljas för annan användning än den som följer av de harmoni- serade villkoren.
•Regleringslättnader införs för företag med betydande inflytande på en marknad som bedriver endast grossistverksamhet och vid saminveste- ringar i anläggning av nya optiska fibernät.
•Regleringsmyndigheten ges verktyg att mer precist skräddarsy det till- träde till ett fastighetsnät som bäst åtgärdar ett konkurrensproblem på slutkundsnivå.
•En myndighet ska som utgångspunkt ge en operatör tillträde till bygg- nader m.m. för installation av trådlösa accesspunkter med kort räck- vidd.
•Skyddet för slutanvändare stärks genom regler om bl.a. information som ska lämnas innan ett avtal ingås, byte av tillhandahållare av internetanslutningstjänster och paketerbjudanden.
1
Prop. 2021/22:136 • Sanktionsavgifter införs för vissa överträdelser av lagen.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
2
Innehållsförteckning
2.2Förslag till lag om införande av lagen (2022:000)
|
om elektronisk kommunikation ....................................... |
|
Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken................. |
2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om
|
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ................ |
|
2.6Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen
(1970:485) ....................................................................... |
2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar ...................................... |
2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1104) om
|
|
alarmeringscentraler ........................................................ |
2.9Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om
skydd för kretsmönster för halvledarprodukter ............... |
2.10Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen
(1997:306) ....................................................................... |
2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1998:31) om
2.12Förslag till lag om ändring i lagen (2006:449) om
skydd för störningskänslig forskning............................... |
2.13Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen
(2008:486) ....................................................................... |
2.14Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om
signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ............ |
2.15Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) ............................................... |
2.16Förslag till lag om ändring i luftfartslagen
(2010:500) ....................................................................... |
2.17Förslag till lag om ändring i radio- och
(2010:696) ....................................................................... |
2.18Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om
betaltjänster ..................................................................... |
2.19Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen
(2010:1877) ..................................................................... |
2.20Förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om
|
|
|
|
myndigheternas underrättelseverksamhet........................ |
2.21Förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om
intelligenta transportsystem vid vägtransporter ............... |
2.22Förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen
(2016:392) ....................................................................... |
2.23Förslag till lag om ändring i lagen (2016:534) om
åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät.......................... |
Prop. 2021/22:136
3
Prop. 2021/22:136 |
||
|
|
|
|
bredbandstjänster .......................................... |
11.4.3Förlängning av tillståndstid för
sändartillstånd............................................... |
11.4.4Förlängning och anpassning av
|
|
||
|
|
||
|
|
|
|
|
|
||
Åtgärder mot störningar ................................................ |
11.6Överlåtelse och uthyrning av tillstånd att använda
radiosändare................................................................... |
11.7Handläggningen av ärenden om tillstånd att använda
12.2Tillträde för installation av trådlösa accesspunkter
14.1Skyldigheter i fråga om samtrafik och
interoperabilitet ............................................................. |
||
14.1.2Åläggande av skyldigheter i fråga om
|
|
||
|
|||
|
14.2.3Marknadsanalys och identifiering av
|
||
14.2.5Anmälan om avveckling eller utbyte av
|
|
ett nät ............................................................ |
|
|
|||
|
Insyn ............................................................. |
||
|
|||
|
Särredovisning.............................................. |
||
|
14.3.5Tillträde till infrastruktur för anläggande
|
av nät ............................................................ |
|
14.3.7Reglering av tjänster som riktar sig till
slutkunder ..................................................... |
5
Prop. 2021/22:136
6
14.4Bindande åtagande om saminvestering i anläggandet
18.2Lagring och annan behandling av trafikuppgifter för
21.2Nuvarande sanktionssystem och tidigare
21.6Hur sanktionsavgiften ska bestämmas i det enskilda
7
29.22Förslaget till lag om ändring i radioutrustningslagen
(2016:392) ..................................................................... |
29.23Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:534) om
åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät........................ |
29.24Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1145) om
offentlig upphandling .................................................... |
29.25Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1147) om
upphandling av koncessioner......................................... |
29.26Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s
marknadsmissbruksförordning ...................................... |
29.27Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1174) om
|
|
digitala tjänster .............................................................. |
29.28Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1653) om
företagsnamn ................................................................. |
29.29Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:62) om
|
hemlig dataavläsning ..................................................... |
|
Bilaga 1 |
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) |
|
|
2018/1972 om inrättande av en europeisk kodex för |
|
|
elektronisk kommunikation ........................................... |
555 |
Bilaga 2 |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) |
|
|
2018/1971 om inrättande av Organet för europeiska |
|
|
regleringsmyndigheter för elektronisk |
|
|
kommunikation (Berec) och Byrån för stöd till Berec |
|
|
|
|
|
2015/2120 och om upphävande av förordning (EG) |
|
|
nr 1211/2009.................................................................. |
734 |
Bilaga 3 |
Sammanfattning av promemorian Genomförande av |
|
|
direktivet om inrättande av en kodex för elektronisk |
|
|
kommunikation.............................................................. |
769 |
Bilaga 4 |
Promemorians lagförslag............................................... |
771 |
Bilaga 5 |
Förteckning över remissinstanserna .............................. |
857 |
Bilaga 6 |
Lagrådsremissens lagförslag.......................................... |
859 |
Bilaga 7 |
Lagrådets yttrande ......................................................... |
950 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 februari 2022.... |
965 |
Prop. 2021/22:136
9
Prop. 2021/22:136 1 |
Förslag till riksdagsbeslut |
Regeringens förslag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om elektronisk kommuni- kation.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om införande av lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångs- balken.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837).
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mönster- skyddslagen (1970:485).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmerings- centraler.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i växt- förädlarrättslagen (1997:306).
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:31) om standarder för sändning av radio- och
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:449) om skydd för störningskänslig forskning.
13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i marknads- föringslagen (2008:486).
14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.
15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).
17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv- lagen (2010:696).
18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,
19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i varumärkes- lagen (2010:1877).
20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunika- tion i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter.
22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radioutrust- ningslagen (2016:392).
10
23. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen Prop. 2021/22:136 (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät.
24.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.
25.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
26.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknads- missbruksförordning.
27.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
28.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1653) om företagsnamn.
29.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.
11
Prop. 2021/22:136 2 |
Lagtext |
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om elektronisk kommunikation
Härigenom föreskrivs1 följande.
1 kap. Allmänna bestämmelser Lagens syfte och tillämpningsområde
1 § Denna lag syftar dels till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer, dels till största möjliga utbyte för alla av elektroniska kommunikationstjänster sett till urvalet samt till deras pris, kvalitet och kapacitet.
Syftet ska uppnås främst genom att konkurrens, innovation, inter- nationell harmonisering samt säkerhet i nät och tjänster främjas. Samhälls- omfattande tjänster ska därutöver alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser.
Vid tillämpningen av lagen ska särskilt Sveriges säkerhet liksom elek- troniska kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och informations- frihet beaktas.
2 § Lagen gäller elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kom- munikationstjänster med tillhörande faciliteter och tjänster samt annan radioanvändning.
Förhållande till annan reglering
3 § Bestämmelserna i lagen ersätter inte föreskrifter om prövning enligt någon annan lag.
4 § Förutom bestämmelserna i denna lag finns det i radio- och
Bestämmelser om radioutrustning finns i radioutrustningslagen
|
(2016:392). |
|
5 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns, förutom i |
|
8 och 9 kap. i denna lag, i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) |
|
2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med av- |
|
seende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana |
|
uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- |
|
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om |
|
inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, i den ursprungliga |
|
lydelsen. Se även Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den |
12 |
9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och |
beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. |
förordning), i denna lag benämnd EU:s dataskyddsförordning, och i lagen Prop. 2021/22:136 (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds-
förordning samt i föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning om rättelse, radering, begränsning och skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter
enligt denna lag.
Regleringsmyndighet och tillsynsmyndighet
6 § Regeringen bestämmer vilken myndighet som ska vara reglerings- myndighet respektive tillsynsmyndighet enligt denna lag.
Ord och uttryck i lagen
7 § I lagen avses med
abonnent: den som har ingått avtal med en tillhandahållare av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster om tillhandahållande av sådana tjänster,
allmänt elektroniskt kommunikationsnät: ett elektroniskt kommunika- tionsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och som stöder informationsöverföring mellan nätanslutningspunkter,
användare: den som använder eller efterfrågar en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst,
Berec: Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation,
elektronisk kommunikationstjänst: en tjänst som vanligen tillhandahålls mot ersättning via elektroniska kommunikationsnät och som – med undan- tag för dels tjänster i form av tillhandahållande av innehåll som överförs med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommuni- kationstjänster, dels tjänster som innebär utövande av redaktionellt ansvar över sådant innehåll – är en
1.internetanslutningstjänst enligt artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och slutkundsavgifter för reglerad kommunikation inom EU och om ändring av direktiv 2002/22/EG och förordning (EU) nr 531/2012,
2.interpersonell kommunikationstjänst, eller
3.tjänst som utgörs helt eller huvudsakligen av överföring av signaler, såsom överföringstjänster som används för tillhandahållande av
elektroniskt kommunikationsnät: ett system för överföring och i tillämp- liga fall utrustning för koppling eller dirigering samt passiva nätdelar och andra resurser som medger överföring av signaler, via tråd eller radio- vågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier, oberoende av vilken typ av information som överförs,
elektroniskt meddelande: all information som utbyts eller överförs mellan ett begränsat antal parter genom en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst, utom information som överförs som del av sänd- ningar av ljudradio- och
13
Prop. 2021/22:136 elektroniskt kommunikationsnät om inte denna information kan sättas i samband med den enskilda abonnenten eller användaren av informationen,
|
harmoniserat frekvensutrymme: ett frekvensutrymme för vilket harmo- |
|
niserade villkor för användning har fastställts i en teknisk genomförande- |
|
åtgärd i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets beslut |
|
nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrum- |
|
politiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut), |
|
integritetsincident: en händelse som leder till oavsiktlig eller otillåten |
|
utplåning, förlust eller ändring eller otillåtet avslöjande av eller otillåten |
|
åtkomst till uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållandet av |
|
allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster, |
|
internetåtkomst: möjlighet till överföring av |
|
daren tillgång till internet, |
|
interpersonell kommunikationstjänst: en tjänst som vanligen tillhanda- |
|
hålls mot ersättning och som möjliggör ett direkt interpersonellt och inter- |
|
aktivt informationsutbyte via elektroniska kommunikationsnät mellan ett |
|
begränsat antal personer, varigenom de personer som inleder eller deltar i |
|
kommunikationen bestämmer vem eller vilka som ska vara mottagare av |
|
denna, dock inte en tjänst som möjliggör interpersonell och interaktiv |
|
kommunikation enbart som en extrafunktion av mindre betydelse som är |
|
direkt kopplad till en annan tjänst, |
|
lokaliseringsuppgift: |
|
1. en uppgift som behandlas i ett allmänt mobilt elektroniskt kommuni- |
|
kationsnät och som anger den geografiska positionen för en slutanvändares |
|
terminalutrustning, eller |
|
2. en uppgift i ett allmänt fast elektroniskt kommunikationsnät om nät- |
|
anslutningspunktens fysiska adress, |
|
meddelandehantering: utbyte eller överföring av ett elektroniskt med- |
|
delande som inte är ett samtal och inte heller är information som överförs |
|
som en del av sändningar av ljudradio- eller |
|
mikroföretag: ett företag som, i enlighet med avdelning I i bilagan till |
|
kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om |
|
definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, sysselsätter |
|
färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte över- |
|
stiger 2 miljoner euro per år, |
|
misslyckad uppringning: en uppringning som kopplas fram utan att nå |
|
en mottagare, |
|
nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst: en interpersonell |
|
kommunikationstjänst som etablerar en förbindelse till nummer i natio- |
|
nella eller internationella nummerplaner eller som möjliggör kommunika- |
|
tion med sådana nummer, |
|
nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst: en interperso- |
|
nell kommunikationstjänst som varken etablerar en förbindelse till nummer i |
|
nationella eller internationella nummerplaner eller möjliggör kommunika- |
|
tion med sådana nummer, |
|
nätanslutningspunkt: en fysisk punkt vid vilken en slutanvändare ansluts |
|
till ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät, |
|
nät med mycket hög kapacitet: ett elektroniskt kommunikationsnät som |
|
helt består av fiberoptik åtminstone fram till slutanvändarnas lokaler eller |
|
en basstation eller ett elektroniskt kommunikationsnät som kan erbjuda |
14 |
liknande nätprestanda under normala högtrafikförhållanden, |
nödkommunikation: kommunikation med samhällets alarmeringstjänst genom en interpersonell kommunikationstjänst,
operatör: den som tillhandahåller eller avser att tillhandahålla ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en tillhörande facilitet,
operatörslås: sådana begränsningar när det gäller användningen av ter- minalutrustning som en tillhandahållare har infört eller låtit införa för att hindra att utrustningen används för nyttjande av andra tillhandahållares elektroniska kommunikationstjänster,
radioanläggning: en anordning som möjliggör radiokommunikation eller bestämning av position, hastighet eller andra kännetecken hos ett föremål genom sändning av radiovågor (radiosändare) eller mottagning av radiovågor (radiomottagare),
radiokommunikation: överföring, utsändning eller mottagning av tecken, signaler, skrift, bilder, ljud eller meddelanden av varje slag med hjälp av radiovågor,
radiovågor: elektromagnetiska vågor med frekvenser från 9 kilohertz till 3 000 gigahertz som breder ut sig utan särskilt anordnad ledare,
rent grossistföretag: ett företag som inte bedriver verksamhet på någon slutkundsmarknad, inte är närstående till eller genom ägarintressen kon- trollerar ett företag som bedriver verksamhet på någon slutkundsmarknad och inte genom avtal är bundet att exklusivt handla med ett enskilt företag som verkar på någon slutkundsmarknad,
samtal: en förbindelse genom en allmänt tillgänglig interpersonell kom- munikationstjänst som möjliggör talkommunikation i båda riktningarna,
samtrafik: fysisk och logisk sammankoppling av allmänna elektroniska kommunikationsnät för att göra det möjligt för användare att kommunicera med varandra eller få tillgång till tjänster som tillhandahålls i näten,
skadlig störning: en störning som äventyrar funktionen hos en radio- navigationstjänst eller någon annan säkerhetstjänst eller som på något annat sätt allvarligt försämrar, hindrar eller upprepat avbryter en radio- kommunikationstjänst som fungerar i enlighet med gällande bestämmel- ser, inbegripet störning av befintliga eller planerade tjänster på nationellt tilldelade frekvenser,
slutanvändare: en användare som inte tillhandahåller ett allmänt elektro- niskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- kationstjänst,
små företag: företag som, i enlighet med avdelning I i bilagan till kom- missionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om defini- tionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år,
säkerhet i nät och tjänster: elektroniska kommunikationsnäts och elek- troniska kommunikationstjänsters förmåga att vid en viss tillförlitlighets- nivå motstå händelser som undergräver tillgängligheten, autenticiteten, riktigheten eller konfidentialiteten hos näten eller tjänsterna, hos lagrade, överförda eller behandlade uppgifter eller hos de närliggande tjänster som erbjuds genom eller är tillgängliga via dessa elektroniska kommunika- tionsnät eller elektroniska kommunikationstjänster,
säkerhetsincident: en händelse med en faktisk negativ inverkan på till- gängligheten, autenticiteten, riktigheten eller konfidentialiteten hos ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikations-
Prop. 2021/22:136
15
Prop. 2021/22:136
16
tjänst, hos lagrade, överförda eller behandlade uppgifter eller hos de när- liggande tjänster som erbjuds genom eller är tillgängliga via dessa elektro- niska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster, eller på förmågan att motstå sådana händelser,
talkommunikationstjänst: en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- kationstjänst som gör det möjligt att ringa och ta emot samtal via ett eller flera nummer inom en nationell eller internationell nummerplan,
telefonitjänst: en elektronisk kommunikationstjänst som innebär en möjlighet att ringa eller ta emot samtal via ett eller flera nummer inom en nationell eller internationell nummerplan,
tillhörande facilitet: en anordning, funktion eller något annat som har samband med ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst och som möjliggör, stöder eller kan stödja till- handahållande av tjänster via det nätet eller den tjänsten,
trafikuppgift: en uppgift som behandlas i syfte att befordra ett elektro- niskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller för att fakturera detta meddelande,
trådlösa accesspunkter med kort räckvidd: små trådlösa nätanslutnings- utrustningar med låg effekt och kort räckvidd som kan vara utrustade med en eller flera antenner med låg visuell inverkan och som gör det möjligt för användare att få trådlös tillgång till elektroniska kommunikationsnät oberoende av om den underliggande nättopologin är mobil eller fast,
trådlösa lokala nät: trådlösa kommunikationssystem med låg effekt och kort räckvidd som på
företag som den konkurrerar med på marknader i efterföljande handelsled.
8 § Orden behandling och samtycke har i 8 och 9 kap. samma innebörd som i EU:s dataskyddsförordning.
Erkännande av operatör
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be- sluta om erkännande av en operatör enligt bestämmelser som har antagits av Internationella teleunionen och får meddela de föreskrifter som behövs för sådana erkännanden.
Maritima avräkningsorgan
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be- sluta om registrering av maritima avräkningsorgan enligt bestämmelser som har antagits av Internationella teleunionen och får meddela de före- skrifter som behövs för sådan registrering.
Kommunikationsverksamhet vid höjd beredskap
11 § Om Sverige är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utom- ordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela de föreskrifter om elektroniska kommunikationsnät
och elektroniska kommunikationstjänster med tillhörande faciliteter och Prop. 2021/22:136 tjänster samt annan radioanvändning som behövs med hänsyn till landets
försvar eller säkerhet i övrigt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den fredstida planeringen för totalförsvarets behov av elek- troniska kommunikationer under sådana förhållanden som anges i första stycket.
12 § Regleringsmyndigheten får ålägga den som tillhandahåller sådana elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster som är av särskild betydelse från allmän synpunkt att på visst sätt beakta totalförsvarets behov av elektronisk kommunikation under höjd beredskap.
2 kap. Anmälan av verksamhet
1 § Allmänna elektroniska kommunikationsnät som vanligen tillhanda- hålls mot ersättning eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunika- tionstjänster får tillhandahållas endast efter anmälan till tillsynsmyndig- heten.
Första stycket gäller inte
1.nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, eller
2.verksamhet som består enbart i överföring av signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrande- frihetsgrundlagen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från kravet på anmälan.
2 § Den som har gjort en anmälan enligt 1 § ska utan dröjsmål meddela tillsynsmyndigheten om verksamheten upphör.
3 § Den som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 1 § ska till- lämpa sådana standarder som Europeiska kommissionen, i en förteckning som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, har angett som obligatoriska.
3 kap. Rätt att använda radiosändare
Tillstånd att använda radiosändare
1 § Radiosändare får användas här i landet eller på ett svenskt fartyg eller luftfartyg utomlands endast efter tillstånd från regleringsmyndigheten. Ett tillstånd ska avse rätten att använda en viss radiosändare eller att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme.
2 § Om användningen av frekvensutrymme samt villkoren och förfarandet för beviljande av tillstånd att använda radiosändare har harmoniserats i enlighet med internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser som har antagits med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska den som har beviljats ett sådant tillstånd anses ha ett tillstånd enligt 1 §.
17
Prop. 2021/22:136
3 § Kravet på tillstånd enligt 1 § gäller inte för Polismyndigheten, Säker- hetspolisen, Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt. Det gäller inte heller för Försvarets materielverk vid verksamhet som verket bedriver på uppdrag av Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt.
Efter hörande av Försvarsmakten beslutar regleringsmyndigheten om till- delning av radiofrekvenser för Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk samt om de ytterligare villkor som behövs. När det gäller Polismyndigheten och Säkerhetspolisen beslutar regleringsmyndig- heten i sådana frågor efter hörande av dessa myndigheter.
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om undantag från tillståndsplikten enligt 1 §. Föreskrifter- na får innehålla villkor om att den radioanläggning där sändaren ingår ska uppfylla bestämda tekniska krav och i övrigt sådana villkor som anges i
12§ första stycket
Ett undantag i sådana föreskrifter får tidsbegränsas. I så fall ska 17 § andra stycket tillämpas.
5 § Den som enligt 3 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 § är undantagen från tillståndsplikt ska vid tillämpningen av denna lag anses ha tillstånd enligt 1 §.
Tillståndsförfarandet
6 § Regleringsmyndigheten ska bevilja tillstånd att använda radiosändare, om
1.det kan antas att radiofrekvenserna inte kommer att användas på ett sådant sätt att risk för otillåten skadlig störning uppkommer,
2.radioanvändningen utgör en effektiv användning av frekvensutrym-
met,
3.det kan antas att radioanvändningen inte kommer att hindra sådan radiokommunikation som är särskilt viktig med hänsyn till den fria åsikts- bildningen,
4.radioanvändningen inte kommer att ta i anspråk frekvensutrymme som behövs för att upprätthålla en rimlig beredskap för utveckling av be- fintliga och nya radioanvändningar eller frekvensutrymme för vilket radio- användningen har harmoniserats för annan användning i enlighet med in- ternationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser som har antagits med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
5.det kan antas att radioanvändningen inte kommer att inkräkta på det frekvensutrymme som behövs för verksamhet som avses i 3 §,
6.det inte med hänsyn till att sökanden tidigare har fått ett tillstånd åter- kallat eller med hänsyn till något annat liknande förhållande finns skälig anledning att anta att radioanvändningen kommer att ske i strid med tillståndsvillkoren, och
7.det kan antas att radioanvändningen inte kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet.
18
Ett tillstånd att använda radiosändare för utsändningar som kräver tillstånd enligt någon annan lag eller enligt bestämmelser meddelade med stöd av någon annan lag, får beviljas endast om sådant tillstånd finns. Då gäller inte första stycket 7.
Om ett tillstånd avser en viss radiosändare ska radiosändaren, tillsam- mans med avsedd radiomottagare, ha sådana tekniska egenskaper att den uppfyller rimliga krav på en effektiv frekvensanvändning och på möjlig- heten att verka i den miljö som den är avsedd för.
7 § Regleringsmyndigheten får, trots 6 § första stycket 4, bevilja till- stånd för annan radioanvändning i ett harmoniserat frekvensutrymme än den som följer av de harmoniserade villkoren, om
1.det finns bristande efterfrågan på användning av frekvensutrymmet på de harmoniserade villkoren, och
2.radioanvändningen inte hindrar eller försvårar att frekvensutrymmet används på de harmoniserade villkoren i någon annan medlemsstat i Euro- peiska unionen.
Vid prövningen ska det särskilt beaktas om radioanvändningen kan på- verka den harmoniserade användningen av frekvensutrymmet i unionen på lång sikt eller tillgången till radioutrustning som kan användas i frekvens- utrymmet.
8 § Om regleringsmyndigheten bedömer att tillståndsprövning inom ett visst frekvensutrymme bör ske efter ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan, får myndigheten avslå en ansökan om tillstånd i det frekvens- utrymmet som har gjorts utanför ett sådant förfarande.
9 § Regleringsmyndigheten får besluta att antalet tillstånd som beviljas inom ett frekvensutrymme ska vara begränsat, om det är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av radiofrekvenser. Ett beslut att begränsa antalet tillstånd ska omprövas så snart det finns anledning till det.
10 § När antalet tillstånd har begränsats enligt 9 §, ska tillståndspröv- ningen ske efter en allmän inbjudan till ansökan, om det inte finns sär- skilda skäl mot det eller om radioanvändningen
1.avser huvudsakligen utsändning till allmänheten av program som av- ses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen,
2.är avsedd för privat bruk, eller
3.behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ord- ning, säkerhet eller hälsa.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken radioanvändning som omfattas av undantaget i för- sta stycket 3.
11 § Tillståndsprövningen efter en allmän inbjudan till ansökan enligt 10 § ska ske efter ett jämförande urvalsförfarande, efter ett anbudsförfa- rande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara ut- slagsgivande eller efter en kombination av dessa förfaranden.
Förfarandet ska utformas så att det främjar konkurrens och får därutöver syfta endast till att
1. främja täckning och utbyggnad,
Prop. 2021/22:136
19
Prop. 2021/22:136 2. säkerställa tjänsters kvalitet,
3.uppnå en effektiv användning av radiofrekvenser, eller
4.främja innovation och näringslivets utveckling.
Den allmänna inbjudan ska innehålla uppgifter om det förfarande som ska användas, förutsättningarna för deltagande i förfarandet och de villkor som tillstånd kommer att förenas med.
Villkor
12 § Ett tillstånd att använda radiosändare får förenas med villkor om
1.det frekvensutrymme som tillståndet avser,
2.vilken eller vilka elektroniska kommunikationstjänster eller slag av elektroniska kommunikationsnät eller tekniker som tillståndet avser,
3.täckning och utbyggnad inom landet,
4.det geografiska område som tillståndet avser,
5.en skyldighet för sökanden att dela frekvensutrymme med andra,
6.skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av frekvenser,
7.åtaganden som har gjorts i samband med att tillstånd har beviljats enligt 10 och 11 §§,
8.tekniska krav och annat som krävs för att säkerställa ett faktiskt och effektivt frekvensutnyttjande, och
9.krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Första stycket 9 gäller inte för tillstånd som avses i 6 § andra stycket.
13 § Ett tillstånd att använda radiosändare i ett frekvensutrymme för vilket radioanvändningen har harmoniserats i enlighet med internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser som har antagits med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska förenas med de villkor som följer av avtalet eller bestämmelserna. Detta gäller dock inte om tillstånd beviljas för sådan annan användning som avses i 7 §.
Första stycket gäller även när den som ska tilldelas radiofrekvenser har utsetts i enlighet med sådana avtal eller bestämmelser.
14 § Ett tillstånd att använda en viss radiosändare får, utöver det som an- ges i 12 och 13 §§, förenas med villkor om
1. hur antennen och radiosändaren i övrigt ska vara beskaffade,
2. det geografiska område där en mobil radiosändare får användas,
3. var antennen till en fast radiosändare ska vara belägen, och
4. kompetenskrav för den som ska sköta radioanläggningen.
|
15 § Villkor som innebär en begränsning av vilka elektroniska kommu- |
|
nikationstjänster eller vilka tekniker som får användas, får beslutas endast |
|
om det krävs för att |
|
1. undvika skadlig störning, |
|
2. säkerställa ett effektivt frekvensutnyttjande, |
|
3. skydda människors liv eller hälsa, |
|
4. tillgodose det allmännas intresse av att vissa elektroniska kommuni- |
|
kationstjänster finns tillgängliga i vissa delar av landet, eller |
|
5. tillgodose det allmännas intresse av att främja tillhandahållandet av |
20 |
radio- och |
|
Villkor som innebär att endast en viss elektronisk kommunikationstjänst får tillhandahållas får beslutas bara om det krävs för att säkerställa verk- samhet som bedrivs i syfte att skydda människors liv eller hälsa eller om det annars finns synnerliga skäl för det med hänsyn till ett allmänt intresse.
16 § Ett tillstånd att använda radiosändare får förenas med ett förbehåll om att en operatör som har rätt att använda tillståndet kan åläggas att ge tillträde till infrastruktur för tillhandahållande av mobila elektroniska kommunikationstjänster enligt 5 kap. 33 §.
Tillståndstid
17 § Ett tillstånd ska beviljas för en bestämd tid. Giltighetstiden för till- ståndsvillkor får vara kortare än tillståndstiden.
När giltighetstiden för tillstånd och tillståndsvillkor bestäms ska regler- ingsmyndigheten särskilt beakta
1.framtida förändringar i radioanvändningen,
2.den tid som sändaren är avsedd att användas,
3.den tekniska utveckling som kan väntas,
4.den tid som krävs för att uppnå ett rimligt ekonomiskt utbyte av utrust- ningen, och
5.ett sådant tillstånd som enligt 6 § andra stycket är en förutsättning för tillstånd att använda radiosändare.
18 § Ett tillstånd att använda radiosändare i ett harmoniserat frekvens- utrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster får beviljas för en kortare tid än 15 år endast om tillståndet beviljas för
1.provning, försök eller experimentella ändamål,
2.delad användning av radiofrekvenser, eller
3.sådan annan användning som avses i 7 §.
Förlängning av tillståndstid
19 § Ett tillstånd att använda en viss radiosändare ska vid giltighets- tidens utgång förlängas med samma tid som tillståndet har beviljats för, eller senast har förlängts med, dock högst fem år, om förutsättningarna i 6 § för beviljande av tillstånd är uppfyllda.
Förlängning ska ske med en kortare tid än den som anges i första stycket eller på ändrade villkor, om förutsättningarna i 6 § för beviljande av till- stånd därigenom kan uppfyllas. En sådan kortare förlängningstid ska be- slutas också om tillståndshavaren begär det.
Giltighetstiden ska inte förlängas, om
1.giltighetstiden för tillståndet inte överstiger sex månader,
2.tillståndet har beviljats för sådan annan användning som avses i 7 §,
eller
3.tillståndshavaren begär det.
20 § Giltighetstiden för ett tillstånd att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme får förlängas endast om det är nödvändigt för att en samordnad tillståndsgivning inom ett eller flera frekvensutrymmen ska
Prop. 2021/22:136
21
Prop. 2021/22:136 underlättas. En förlängning får i ett sådant fall ske för en kortare period, så att tillståndet upphör samtidigt som ett annat tillstånd.
21 § Trots 19 och 20 §§ ska ett tillstånd att använda radiosändare i ett harmoniserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster, som har beviljats för kortare tid än 20 år, förlängas med skälig tid, dock så lång tid att den sammantagna tillståndstiden blir minst 20 år. Förlängning ska ske endast om tillståndshavaren begär det senast två år före giltighetstidens utgång.
Giltighetstiden får inte förlängas, om
1.tillståndshavaren inte har följt tillståndsvillkoren,
2.tillståndet med stöd av 18 § har beviljats för en kortare tid än 15 år,
eller
3.en förlängning inte är motiverad med hänsyn till intresset av att
a)säkerställa en effektiv användning av radiofrekvenser,
b)främja täckning och utbyggnad inom landet av trådlösa bredbands- tjänster,
c)främja teknikutvecklingen,
d)hindra snedvridning av konkurrensen, eller
e)skydda människors liv eller tillgodose allmän ordning och säkerhet eller försvar.
Amatörradiosändare
22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna till fysiska eller juridiska personer att anordna prov och utfärda bevis om att föreskrivna kompetenskrav för användning av amatörradio- sändare är uppfyllda och att tilldela anropssignaler för sådan användning.
Ett beslut om överlämnande får återkallas om anordnaren eller utfärda- ren anordnar prov, utfärdar bevis eller tilldelar anropssignaler i strid med gällande föreskrifter eller på något annat sätt visar sig olämplig att fullgöra uppgiften.
Åtgärder mot störningar
23 § Om det till följd av tillståndshavarens användning av en radio- sändare uppkommer en otillåten skadlig störning, ska tillståndshavaren omedelbart se till att störningen upphör eller i möjligaste mån minskar. Den som använder en radiomottagare som stör användningen av en annan radiomottagare har motsvarande skyldighet.
24 § Elektriska eller elektroniska anläggningar som, utan att vara radio- anläggningar, är avsedda att alstra radiofrekvent energi för kommunika- tionsändamål i ledning eller för industriellt, vetenskapligt, medicinskt eller något annat liknande ändamål, får användas endast i enlighet med före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringen får meddela föreskrifter om förbud mot att inneha elektriska eller elektroniska anläggningar som inte omfattas av första stycket och som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att sända radiovågor.
22
Överlåtelse och uthyrning av tillstånd
25 § Ett tillstånd eller en del av ett tillstånd att använda radiosändare får överlåtas efter medgivande från regleringsmyndigheten. Ett sådant med- givande ska lämnas, om
1.förvärvaren uppfyller de krav som har ställts på sökanden i samband med att tillståndet beviljades,
2.det inte finns skäl att anta att överlåtelsen inverkar menligt på konkur- rensen,
3.överlåtelsen inte leder till en ändrad användning av radiofrekven- serna, när användningen är harmoniserad enligt bestämmelser som har an- tagits med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
4.förvärvaren inte tidigare har fått ett sådant tillstånd återkallat enligt 11 kap. 7 § andra stycket 3,
5.det kan antas att förvärvarens radioanvändning inte kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet, och tillståndet har beviljats före den 1 janu- ari 2020, och
6.det inte finns något annat särskilt skäl mot det.
Första stycket 4 och 5 gäller inte vid överlåtelse av ett tillstånd som avses i 6 § andra stycket.
26 § En överlåtelse i strid med 25 § är utan verkan.
27 § Förvärvaren övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag för tiden efter det att regleringsmyndigheten har lämnat sitt medgivande enligt 25 §.
Vid överlåtelse av en del av ett tillstånd ska den överlåtna delen anses som ett nytt tillstånd.
Vid medgivandet får regleringsmyndigheten besluta de nya eller änd- rade villkor som behövs på grund av överlåtelsen.
28 § Bestämmelserna om överlåtelse av ett tillstånd eller en del av ett tillstånd i 25 och 26 §§ och 27 § första stycket ska tillämpas även på uthyr- ning av ett tillstånd eller en del av ett tillstånd att använda radiosändare.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kravet på medgivande vid sådan uthyrning som avser en kortare period eller som annars är av begränsad omfattning.
4 kap. Rätt att använda nummer
Nummerplaner
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fast- ställa nationella nummerplaner för elektronisk kommunikation och med- dela föreskrifter om planerna och deras användning.
2 § Den som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 § eller tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster i samtrafik med den som bedriver sådan verksamhet ska följa fastställda nummerplaner.
Prop. 2021/22:136
23
Prop. 2021/22:136
24
Tillstånd att använda nummer
3 § Nummer ur en nationell nummerplan får användas endast efter till- stånd från regleringsmyndigheten. Ett tillstånd ska avse serier av nummer eller enskilda nummer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tilldelning av nummer.
4 § Den som har tillstånd att använda en nummerserie får inte diskriminera andra som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster i fråga om de nummer som ger tillgång till tjänster i näten.
5 § Ett tillstånd att använda nummer får förenas med villkor om
1.vilket slag av tjänst som numret ska användas för,
2.faktiskt och effektivt utnyttjande av numret,
3.en lämplig giltighetstid, med förbehåll för eventuella ändringar i den nationella nummerplanen,
4.åtaganden som har gjorts i samband med att tillstånd har beviljats enligt
6 §,
5.skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av nummer, och
6.skyldigheter som följer av konsumentskyddsbestämmelser eller av andra nummerrelaterade bestämmelser i andra medlemsstater i fråga om användning av nummer inom Europeiska unionen.
Nummer av betydande ekonomiskt värde
6 § Regleringsmyndigheten får bevilja tillstånd att använda nummer av betydande ekonomiskt värde efter en allmän inbjudan till ansökan. Ett sådant tillstånd ska beviljas efter
1.ett jämförande urvalsförfarande,
2.ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande,
3.ett förfarande med slumpmässig tilldelning, eller
4.en kombination av förfaranden enligt
Den allmänna inbjudan ska innehålla uppgifter om det förfarande som ska användas, förutsättningarna för deltagande i förfarandet och de villkor som tillstånd kommer att förenas med.
Överlåtelse av tillstånd
7 § Ett tillstånd eller en del av ett tillstånd att använda nummer får överlåtas efter medgivande från regleringsmyndigheten. Ett sådant medgi- vande ska lämnas, om
1.förvärvaren uppfyller de krav som har ställts på sökanden i samband med att tillståndet beviljades,
2.det inte finns skäl att anta att överlåtelsen inverkar menligt på kon- kurrensen, och
3.det inte finns något annat särskilt skäl mot det.
Kravet på medgivande gäller inte när ett nummer ur en nationell num- merplan, på slutanvändarens begäran, överlämnas till en annan tillhanda- hållare enligt 7 kap. 19 §.
8 § En överlåtelse i strid med 7 § är utan verkan. |
Prop. 2021/22:136 |
9 § Förvärvaren övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag för tiden efter medgivandet. Vid överlåtelse av en del av ett till- stånd ska den överlåtna delen anses som ett nytt tillstånd.
Vid medgivandet får regleringsmyndigheten besluta de nya eller ändra- de villkor som behövs på grund av överlåtelsen.
Tillgång till nummer och tjänster
10 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikations- nät eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunika- tionstjänst ska se till att slutanvändare kan nå samtliga nummer som till- handahålls inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om
1.det är ekonomiskt genomförbart,
2.det inte är fråga om ett nummer som har enbart ett nationellt syfte,
och
3.den uppringda slutanvändaren inte av kommersiella skäl har valt att begränsa nåbarheten från vissa geografiska områden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldighetens omfattning enligt första stycket och föreskrifter om undantag från skyldigheten.
11 § Konsumentombudsmannen får ålägga den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst att hindra användares tillgång till ett nummer eller till en tjänst via ett nummer vars sifferstruktur saknar geo- grafisk betydelse, om marknadsföringen av numret eller tjänsten är otill- börlig eller om väsentlig information utelämnas vid marknadsföringen.
Konsumentombudsmannens beslut får förenas med en skyldighet för tillhandahållaren att hålla inne betalning avseende numret eller tjänsten tills ärendet har avgjorts slutligt. Om beslutet står fast, ska medel som har hållits inne snarast betalas tillbaka till användaren.
Beslut får inte meddelas utan att den som har vidtagit marknadsförings- åtgärden har fått tillfälle att yttra sig. I brådskande fall får dock beslut meddelas omedelbart att gälla till dess något annat bestäms.
5 kap. Samtrafik och andra former av tillträde
Skyldigheter i fråga om samtrafik och interoperabilitet
1 § En operatör av ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät är skyl- dig att förhandla om samtrafik med den som tillhandahåller eller avser att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster som inte är nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster.
2 § Den som i samband med en förhandling som avses i 1 § får del av eller tillgång till uppgifter om ett annat företags affärs- eller driftförhållan- den får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det som han eller hon har fått del av eller tillgång till.
25
Prop. 2021/22:136 I det allmännas verksamhet ska i stället offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) tillämpas.
3 § Regleringsmyndigheten får ålägga den som kontrollerar tillträde till slutanvändare och som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 § att mot skälig ersättning
1.bedriva samtrafik eller vidta någon annan åtgärd som krävs för att säkerställa att slutanvändare kan nå varandra, eller
2.göra tjänster interoperabla med andra operatörers tjänster.
4 § Regleringsmyndigheten får ålägga den som tillhandahåller en num- meroberoende interpersonell kommunikationstjänst med betydande geo- grafisk täckning och ett betydande antal användare att göra sin tjänst interoperabel med andra tjänster, om det är nödvändigt för att säkerställa att slutanvändare kan nå varandra. Ett sådant beslut får förenas med en skyldighet att tillämpa särskilda standarder och att offentliggöra informa- tion som får användas av andra.
Ett beslut enligt första stycket får meddelas endast om Europeiska kom- missionen har antagit genomförandebestämmelser som närmare beskriver de skyldigheter som får åläggas.
Skyldigheter för operatörer med betydande inflytande på en marknad
Marknadsanalys och identifiering av företag med betydande inflytande
5 § Regleringsmyndigheten ska fortlöpande fastställa vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att ålägga någon skyldigheter i syfte att motverka konkurrensproblem. Vid fastställandet ska marknadernas geografiska omfattning avgränsas. Myndigheten ska då beakta graden av infrastrukturkonkurrens inom olika områden och i vilken utsträckning som bredband är utbyggt.
Regleringsmyndigheten ska fortlöpande analysera de marknader som har fastställts och, om myndigheten bedömer att det är motiverat att ålägga någon skyldigheter på en sådan marknad, identifiera företag med betydan- de inflytande på den marknaden.
Regleringsmyndigheten ska särskilt beakta
1.Europeiska kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader,
2.kommissionens riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden, och
3.Berecs riktlinjer om gemensamma tillvägagångssätt för hur gräns- överskridande efterfrågan kan mötas.
6 § Vid tillämpningen av 5 § kan det anses motiverat att ålägga någon skyldigheter på en marknad om
1.det finns stora och bestående hinder för marknadsinträde,
2.marknadsstrukturen är sådan att den inte utvecklas mot effektiv kon- kurrens, och
3.marknadsmisslyckandena inte kan åtgärdas med stöd av den allmänna konkurrensrätten.
26
7 § Ett företag ska anses ha ett betydande inflytande på en fastställd Prop. 2021/22:136 marknad om det, antingen enskilt eller tillsammans med andra, har en
ställning av sådan ekonomisk styrka att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna.
Åläggande av skyldigheter för operatörer med betydande inflytande
8 § I syfte att skapa effektiv konkurrens till förmån för slutanvändarna ska regleringsmyndigheten ålägga en operatör, som enligt 5 § andra stycket har identifierats som ett företag med betydande inflytande på en marknad, en eller flera skyldigheter enligt
Regleringsmyndigheten får ålägga en sådan operatör andra skyldigheter avseende tillträde än de som anges i detta kapitel, om det finns synnerliga skäl och åtgärden har godkänts av Europeiska kommissionen.
9 § Ett beslut enligt 8 eller 22 § ska förenas med en skyldighet för operatören att i god tid före åtgärden till regleringsmyndigheten anmäla planer på att avveckla eller byta ut nätdelar som omfattas av skyldigheten.
Om det är nödvändigt för att säkerställa konkurrensen och slutanvändar- nas rättigheter, får regleringsmyndigheten ålägga operatören att ge in en detaljerad beskrivning av planerna med avseende på övergångsperioder och villkor samt av vilka jämförbara tillträdesprodukter som erbjuds i stället.
10 § På en marknad för samtalsterminering får regleringsmyndigheten ålägga en skyldighet enligt 19 § endast om Europeiska kommissionen inte har fastställt någon unionsomfattande termineringstaxa för marknaden.
11 § Regleringsmyndigheten får ålägga en operatör som är ett rent grossist- företag skyldigheter enligt 12, 14 eller 15 § eller andra skyldigheter enligt 19 § än sådana som avser rättvis och skälig prissättning, endast om
1.myndigheten tidigare har ålagt operatören skyldigheter enligt 13 eller 16 § eller en skyldighet om rättvis och skälig prissättning, och
2.ytterligare skyldigheter krävs på grund av att de villkor som ope- ratören erbjuder medför eller kan medföra konkurrensproblem till skada för slutanvändarna.
Operatören ska till regleringsmyndigheten omgående anmäla omständig- heter som kan påverka bedömningen av om operatören är ett rent grossist- företag.
Vilka skyldigheter som får åläggas med stöd av 8 §
12 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad får åläggas att i ett referenserbjudande eller på något annat sätt offentliggöra specificerade uppgifter om
1.redovisning,
2.tekniska specifikationer,
3.nätegenskaper,
4.villkor för tillhandahållande och användning, inbegripet villkor som begränsar tillträde till eller användning av vissa tjänster,
5. prissättning, eller |
27 |
|
Prop. 2021/22:136 6. andra förhållanden som behövs för insyn i fråga om samtrafik och andra former av tillträde.
I ett beslut om åläggande ska det anges vilka uppgifter som ska till- handahållas, hur detaljerade uppgifterna ska vara och på vilket sätt de ska offentliggöras.
Operatören får åläggas att ändra en uppgift enligt första stycket om det är nödvändigt för att den ska stämma överens med en skyldighet som har beslutats enligt detta kapitel.
Ett beslut enligt denna paragraf får förenas med vite.
13 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad får åläggas att tillämpa
1.operatören under likvärdiga omständigheter tillämpar likvärdiga vill- kor för andra som tillhandahåller likvärdiga tjänster, och
2.de tjänster och den information som operatören erbjuder andra till- handahålls på samma villkor och med samma kvalitet som gäller för opera- törens egna tjänster eller för dotterbolags eller samarbetspartners tjänster.
14 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad får åläggas att särredovisa och rapportera specificerad verksam- het med anknytning till samtrafik och andra former av tillträde. En sådan skyldighet kan avse att operatören ska ge insyn i sina grossistpriser och sina priser vid intern försäljning eller tillhandahålla en myndighet sin redovisning, inbegripet uppgifter om intäkter från andra.
15 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad får åläggas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och använd- ning av sådan infrastruktur som används för att anlägga ett elektroniskt kommunikationsnät. En sådan skyldighet får avse även infrastruktur som inte är en del av den relevanta marknaden.
|
16 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en |
|
marknad får åläggas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och använd- |
|
ning av nät och tillhörande faciliteter i syfte att tillhandahålla elektroniska |
|
kommunikationstjänster. En sådan skyldighet kan avse att operatören ska |
|
1. ge någon annan tillträde till specificerade nätdelar och tillhörande |
|
faciliteter, |
|
2. ge någon annan tillträde till specificerade aktiva eller virtuella nät- |
|
delar eller nättjänster, |
|
3. förlänga ett redan beviljat tillträde till tillhörande faciliteter, |
|
4. erbjuda andra operatörer specificerade tjänster för återförsäljning, |
|
5. bevilja tillträde till tekniska gränssnitt, protokoll och annan nyckel- |
|
teknik som är nödvändig för interoperabilitet mellan tjänster, |
|
6. erbjuda samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnytt- |
|
jande av tillhörande faciliteter, |
|
7. erbjuda specificerade tjänster som krävs för att säkerställa inter- |
|
operabilitet mellan tjänster ända fram till slutanvändarna, |
|
8. erbjuda tillträde till driftstödssystem eller liknande programsystem |
|
som krävs för att garantera en sund konkurrens när det gäller tillhanda- |
28 |
hållande av tjänster, |
9.erbjuda tillträde till sådana tjänster som möjliggör, stöder eller kan stödja tillhandahållande av tjänster via elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster, eller
10.bedriva samtrafik eller i övrigt vidta åtgärder så att nät eller tillhöran- de faciliteter kan förbindas.
Ett beslut om åläggande får förenas med de villkor som behövs för att säkerställa normal nätdrift. Villkor om att följa särskilda tekniska stan- darder eller specifikationer ska vara förenliga med de standarder som Europeiska kommissionen, i en förteckning som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, har angett som obligatoriska.
17 § När 16 § tillämpas ska särskilt beaktas
1.den tekniska och ekonomiska bärkraften för användning och installa- tion av alternativa nätdelar eller tillhörande faciliteter, med hänsyn till marknadsutvecklingen samt arten och typen av samtrafik och andra former av tillträde,
2.den förväntade tekniska utvecklingens påverkan på nätens utformning och förvaltning,
3.behovet av att säkerställa teknikneutralitet i syfte att främja utform- ning och förvaltning av flera nät,
4.den tillgängliga kapaciteten,
5.de risker som en nyinvestering medför för ägaren till ett nät eller till- hörande faciliteter,
6.behovet av att värna konkurrensen på lång sikt,
7.berörda immateriella rättigheter, och
8.intresset av gränsöverskridande tjänster inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Regleringsmyndigheten ska också överväga om konkurrensen och slut- användarnas intressen i stället kan främjas genom åläggande endast av skyldigheter enligt 15 § eller av skyldigheter på närliggande marknader.
18 § En skyldighet enligt 15 eller 16 § ska förenas med en skyldighet att offentliggöra ett sådant referenserbjudande som anges i 12 §. Erbjudandet ska innehålla de uppgifter som anges i Berecs riktlinjer om minimi- kriterierna för ett referenserbjudande och de ytterligare uppgifter som regleringsmyndigheten bestämmer.
Ett beslut om en skyldighet att offentliggöra ett referenserbjudande får förenas med vite.
19 § En operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad får åläggas att iaktta kostnadstäckning eller tillämpa kostnads- orienterad eller annan prissättning för specificerade typer av samtrafik och andra former av tillträde. Detta får ske om en marknadsanalys enligt 5 § andra stycket visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att operatör- en kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna.
Ett åläggande får, i samband med att det beslutas eller senare, förenas med en skyldighet att tillämpa ett visst högsta eller lägsta pris för samtrafik och andra former av tillträde som omfattas av skyldigheten.
Åläggandet kan avse även att operatören ska tillämpa en viss kostnads- redovisningsmetod och göra en beskrivning av metoden tillgänglig för
Prop. 2021/22:136
29
Prop. 2021/22:136 allmänheten. I så fall ska kostnadernas huvudkategorier och reglerna för kostnadsfördelningen framgå av beskrivningen.
20 § Den som har ålagts att tillämpa kostnadsorienterad prissättning enligt 19 § ska, om någon skyldighet enligt paragrafens andra stycke inte har ålagts, visa att priserna är rättvisa och skäliga med hänsyn till kost- naderna och får åläggas en skyldighet att justera sina priser.
21 § När 19 § tillämpas ska hänsyn tas till den investering som operatö- ren har gjort. En skyldighet som avses i 19 § ska utformas så att operatören får en rimlig avkastning på kapitalinvesteringen.
När kostnadsorienterade taxor för samtalsterminering fastställs ska kri- terierna i bilaga 3 till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/ 1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, i den ursprungliga lydelsen, tillämpas.
Bindande åtaganden
22 § Regleringsmyndigheten ska, på begäran av en operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad, besluta att ett åtagande av operatören om saminvestering i anläggandet av ett nytt optiskt fibernät fram till slutanvändares lokaler eller till en basstation ska vara helt eller delvis bindande, om
1.ett erbjudande till andra operatörer om saminvestering har offentlig- gjorts minst sex månader innan anläggandet påbörjas,
2.erbjudandet uppfyller kriterierna i bilaga 4 till direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen,
3.operatörer som ansöker om tillträde men inte deltar i saminvesteringen ges motsvarande möjligheter att nå slutanvändare som före anläggandet och tillträdet ges på rättvisa och
4.minst ett saminvesteringsavtal har ingåtts med en annan operatör. När det gäller andra åtaganden av operatören om att följa villkor för
tillträde eller andra villkor som har påverkan på konkurrenssituationen får regleringsmyndigheten besluta att ett sådant åtagande ska vara helt eller delvis bindande för en bestämd tid.
23 § Ett beslut enligt 22 § första stycket ska avse en bestämd tid om minst sju år. Så länge beslutet gäller får regleringsmyndigheten ålägga ytterligare skyldigheter enligt 8 § när det gäller de nätdelar som omfattas av åtagandet endast om det finns betydande konkurrensproblem som inte kan åtgärdas på något annat sätt.
Funktionell separation
24 § Om det finns synnerliga skäl får regleringsmyndigheten ålägga en vertikalt integrerad operatör, som med stöd av 8 § första stycket har ålagts en skyldighet att lämna tillträde, att organisatoriskt avskilja de verksam- heter som har anknytning till beslutet om skyldigheten. Avskiljandet ska ske på ett sådant sätt att verksamheterna bedrivs av en oberoende affärsenhet och syfta särskilt till att säkerställa
30
25 § En skyldighet enligt 24 § får förenas med villkor som syftar till att säkerställa de avskilda verksamheternas oberoende i förhållande till opera- törens egen försäljningsverksamhet i slutkundsledet. Villkoren får omfatta krav på att operatörens inflytande över verksamheterna inskränks genom organisatoriska åtgärder eller på att verksamheterna ska drivas av en separat juridisk person. Det får också ställas upp villkor om att de avskilda verksamheterna ska stå under en ledning som är oberoende i förhållande till operatörens övriga verksamhet.
26 § Ett beslut enligt 24 § får inte fattas utan att ett förslag till beslutet först har godkänts av Europeiska kommissionen.
27 § Om en operatör som avses i 24 § avser att, utan att ha ålagts en skyldighet enligt den paragrafen, avskilja en betydande del av eller samtliga sina tillgångar i accessnätet i syfte att säkerställa
Andra skyldigheter om tillträde
Tillträde till nät närmast slutanvändare
28 § Regleringsmyndigheten får ålägga en operatör, eller någon som äger ledningar i ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät som operatören råder över, att mot skälig ersättning ge tillträde till ledningarna i en bygg- nad eller fram till det första utlopps- eller förgreningsstället. Skyldigheten får omfatta tillträde till tillhörande faciliteter.
En skyldighet enligt första stycket får åläggas endast efter ansökan och om anläggande av ytterligare infrastruktur bedöms fysiskt ogenomförbart eller olönsamt. Skyldigheten får förenas med villkor för tillträdet samt med de villkor som behövs för att uppnå
29 § Om ett åläggande enligt 28 § inte bedöms tillräckligt för att åtgärda omfattande och varaktiga hinder mot anläggande av ytterligare infra- struktur och hindren motverkar effektiv konkurrens till förmån för slut- användarna, får åläggandet avse även nätdelar bortom det första utlopps- eller förgreningsstället. Om det är motiverat av tekniska eller ekonomiska skäl, får åläggandet avse även aktivt och virtuellt tillträde.
Vid bedömningen av om en sådan skyldighet ska åläggas ska särskild hänsyn tas till om operatören i stället ger ett hållbart och liknande tillträde till ett nät med mycket hög kapacitet på rättvisa,
Första stycket får inte tillämpas om ett åläggande skulle äventyra den ekonomiska bärkraften vid anläggandet av små lokala nät.
30 § En skyldighet enligt 29 § får inte åläggas ett rent grossistföretag om företaget i stället ger ett hållbart och liknande tillträde till ett nät med mycket hög kapacitet på rättvisa,
Prop. 2021/22:136
31
Prop. 2021/22:136
32
Tillträde till fysisk infrastruktur för anläggande av bredbandsnät
31 § Den som äger eller på något annat sätt råder över fysisk infrastruktur för elektronisk kommunikation i en byggnad ska uppfylla rimliga krav på tillträde till infrastrukturen för anläggande av ett elektroniskt kommunika- tionsnät med hög kapacitet. Tillträdet ska lämnas på rättvisa och icke- diskriminerande villkor. Skyldigheten gäller dock endast om anläggande av ytterligare infrastruktur bedöms fysiskt ogenomförbart eller olönsamt.
Skyldigheten gäller inte om tillträde på objektiva, öppet redovisade, proportionella och
Samlokalisering eller annat gemensamt utnyttjande
32 § Regleringsmyndigheten får, även i andra fall än som avses i 16 § första stycket 6 eller
1.är av betydelse för att skydda miljön eller för att uppnå mål för fysisk planering, eller
2.krävs för att skydda folkhälsa eller allmän säkerhet.
En sådan skyldighet får omfatta att operatören mot ersättning för upp- komna kostnader ska genomföra stagning eller påbyggnad av en mast för elektronisk kommunikation eller andra liknande åtgärder som krävs för att tillhandahållandet ska kunna ske. Skyldigheten får inte innebära att en befintlig mast ska bytas ut mot en ny.
Tillträde till infrastruktur för mobila tjänster
33 § Om det finns synnerliga skäl får regleringsmyndigheten ålägga en operatör som har rätt att använda radiosändare en skyldighet att mot skälig ersättning ge tillträde till infrastruktur som är nödvändig för tillhanda- hållandet av mobila elektroniska kommunikationstjänster. Skyldigheten får avse tillträde även till aktiv infrastruktur.
Skyldigheten får åläggas endast om tillståndet att använda radiosändare, när tillståndet beviljades, förenades med ett förbehåll om att en sådan skyldighet kan komma att åläggas.
Upphävande och ändring av beslut
34 § Regleringsmyndigheten ska upphäva eller ändra skyldigheter och villkor som har beslutats enligt detta kapitel när det är motiverat med hän- syn till syftet med beslutet.
Ett beslut om upphävande av skyldigheter som fattas efter en marknads- analys enligt 5 § andra stycket får förenas med villkor för en övergångs- period.
Tidpunkten för upphävande eller ändring av en skyldighet ska bestäm- mas med hänsyn till berörda parters intressen.
Skadestånd
35 § Om en operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad uppsåtligen eller av oaktsamhet vidtar en åtgärd som strider mot en skyldighet som har beslutats med stöd av 8 §, ska operatören ersätta den skada som uppkommer genom åtgärden. Detsamma gäller för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte vidtar en åtgärd som är nödvändig för att följa en sådan skyldighet.
Rätten till sådan ersättning faller bort om talan inte väcks inom tio år från det att skadan uppkom.
Samråd inför beslut
Samråd med berörda parter
36 § När regleringsmyndigheten avser att fatta ett beslut enligt 3 eller 4 §, 5 § andra stycket, 8 §, 22 § första stycket eller 28, 29, 32, 33 eller 34 § ska myndigheten upprätta ett förslag och ge berörda parter skälig tid att yttra sig över förslaget. Tiden ska uppgå till minst 30 dagar om det inte finns särskilda skäl mot det. Detsamma ska gälla inför beslut om att fastställa en marknad enligt 5 § första stycket som avviker från de marknader som framgår av Europeiska kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader.
Första stycket gäller inte när en tvist har hänskjutits till prövning enligt 11 kap. 14 §.
37 § Regleringsmyndigheten ska i ett ärende enligt 22 § ge berörda parter skälig tid att yttra sig över det erbjudna åtagandet. Tiden ska uppgå till minst 30 dagar om det inte finns särskilda skäl mot det. Parterna behöver dock inte ges tillfälle att yttra sig om det är uppenbart att åtagandet inte uppfyller relevanta krav.
Samråd inom Europeiska unionen
38 § Om ett beslut enligt 3, 4, 5 eller 8 §, 22 § första stycket eller 28, 29 eller 33 § skulle kunna påverka handeln mellan staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska regleringsmyndigheten överlämna ett motiverat förslag till beslut till behöriga myndigheter i övriga stater, Berec och Europeiska kommissionen. Det gäller även i fråga om ett beslut enligt 34 § om att upphäva eller ändra sådana beslut.
Kommissionen ska också underrättas om regleringsmyndigheten i enlighet med internationella avtal avser att införa, ändra eller upphäva en skyldighet som har beslutats enligt detta kapitel.
39 § Ett förslag till beslut efter en marknadsanalys enligt 5 § andra stycket som ska överlämnas för samråd enligt 38 § första stycket ska upprättas och överlämnas inom fem år från det senaste beslutet som rör marknaden i fråga eller inom den längre tid om högst ytterligare ett år som Europeiska kommissionen dessförinnan har godkänt.
Om en ny rekommendation som avses i 5 § tredje stycket 1 har antagits och rekommendationen rör en marknad som inte tidigare har analyserats, ska regleringsmyndigheten i stället upprätta och överlämna förslaget till beslut inom tre år från offentliggörandet av rekommendationen.
Prop. 2021/22:136
33
Prop. 2021/22:136 Om förslag till beslut inte kan överlämnas inom den tid som anges i första eller andra stycket och orsaken till detta är att marknadsanalysen enligt 5 § andra stycket inte har slutförts, ska regleringsmyndigheten begära bistånd med slutförandet från Berec. Förslaget ska då överlämnas inom sex månader.
34
40 § Regleringsmyndigheten får meddela beslut i fall som avses i 38 § tidigast en månad efter det att förslaget till beslut har överlämnats.
Ett beslut får dock meddelas tidigast två månader efter utgången av den tid som anges i första stycket, om Europeiska kommissionen inom den tiden har meddelat regleringsmyndigheten att den överväger att inte godta ett förslag till beslut som
1.innebär att en marknad som ska fastställas enligt 5 § första stycket avviker från kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader, eller
2.avser identifiering av företag enligt 5 § andra stycket.
Ett beslut får inte meddelas om kommissionen inom den tid som anges i andra stycket beslutar att inte godta ett sådant förslag som avses där. Om kommissionens invändningar kan tillgodoses genom att förslaget ändras, ska regleringsmyndigheten inom sex månader från dagen för kommissio- nens beslut inleda ett samråd enligt 36 § om det nya förslaget.
41 § Om ett förslag till beslut enligt 3 eller 4 §, 8 § första stycket, 22 § första stycket eller 28, 29 eller 33 § har överlämnats för samråd enligt 38 § första stycket och Europeiska kommissionen har meddelat att den har invändningar mot de föreslagna åtgärderna, ska regleringsmyndigheten samverka med kommissionen och Berec i syfte att fastställa vilka åtgärder som är mest effektiva och lämpliga. Det gäller även i fråga om ett förslag till beslut enligt 34 § om att upphäva eller ändra sådana beslut.
I sådana fall får ett beslut meddelas tidigast fyra månader och senast fem månader efter utgången av den tid som anges i 40 § första stycket. Om det krävs för att ett förnyat samrådsförfarande enligt 36 och
Ett beslut får inte meddelas om kommissionen inom fyra månader efter utgången av den tid som anges i 40 § första stycket beslutar att inte godta ett förslag till beslut enligt 22 § första stycket, 23 § eller 29 §. Om kom- missionens invändningar kan tillgodoses genom att förslaget ändras, ska regleringsmyndigheten inom sex månader från dagen för kommissionens beslut inleda ett samråd enligt 36 § om det nya förslaget.
42 § När det är fråga om gränsöverskridande marknader som har fast- ställts enligt beslut av Europeiska kommissionen ska regleringsmyndig- heten samråda med behöriga myndigheter i berörda länder inför beslut enligt 5 § andra stycket och 8 §. Det gäller även inför beslut enligt 34 § om att upphäva eller ändra sådana beslut.
Tillfälligt beslut utan samråd
43 § Regleringsmyndigheten får meddela beslut utan att samråda enligt 36 eller 38 §, om det behövs för att säkerställa konkurrensen på en fastställd marknad eller för att skydda användarnas intressen och åtgärden
inte kan skjutas upp. Beslutet får gälla i högst sex månader. I ett sådant fall Prop. 2021/22:136 ska myndigheten utan dröjsmål underrätta behöriga myndigheter inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Europeiska kommissionen och Berec om beslutet och skälen för detta. Vid förlängning av ett sådant beslut gäller samrådsskyldigheten i 36 och 38 §§.
Tillträde för installation av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd
44 § En myndighet ska, på rättvisa, rimliga och
Skyldigheten att lämna tillträde gäller inte om tillträdet inte är rimligt med hänsyn till
1.byggnadens, anläggningens eller föremålets tekniska lämplighet för det avsedda ändamålet med tillträdet,
2.utrymmesbrist i eller på byggnaden, anläggningen eller föremålet,
3.personlig säkerhet eller folkhälsa,
4.risken för skada för allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säker- het i övrigt,
5.risken för att andra tjänster som byggnaden, anläggningen eller före- målet används för störs,
6.byggnadens, anläggningens eller föremålets kulturvärde, eller
7.andra liknande omständigheter.
Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa myndigheter ska vara undantagna från skyldigheten att lämna tillträde.
45 § En begäran om tillträde enligt 44 § ska vara skriftlig och innehålla en redogörelse och en tidsplan för de åtgärder som begäran avser.
Den myndighet som har tagit emot en begäran om tillträde ska senast två månader från mottagandet av en fullständig begäran skriftligen ge operatören besked om huruvida begäran medges eller inte. Beskedet ska innehålla villkoren för tillträdet eller skälen för att begäran inte medges.
46 § Vid tillämpningen av 44 och 45 §§ ska med myndighet jämställas den som enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling är upphand- lande myndighet.
6 kap. Samhällsomfattande tjänster
1 § Om det behövs för att tillgång till samhällsomfattande tjänster till ett överkomligt pris ska kunna säkerställas, får regleringsmyndigheten be- sluta om en skyldighet för den som bedöms lämplig för det att tillhanda- hålla sådana tjänster för att tillgodose varje rimlig begäran från slut- användare om tillgång till tjänsterna.
35
Prop. 2021/22:136 Med en samhällsomfattande tjänst avses en adekvat internetanslut- ningstjänst eller en talkommunikationstjänst i en fast nätanslutningspunkt i en stadigvarande bostad eller i ett fast verksamhetsställe.
Regleringsmyndigheten får utse ett eller flera företag som ska säkerställa sådan tillgång i hela eller en del av landet. En skyldighet får inte vara oskäligt betungande för ett utsett företag.
2 § En internetanslutningstjänst ska, för att vara adekvat enligt 1 §, ha kapacitet att leverera en sådan lägsta datahastighet som medger funktionell tillgång till internet.
3 § En tjänst enligt 1 § får inte tillhandahållas på villkor som innebär att slutanvändaren tvingas att betala för något som inte är nödvändigt för tjänsten.
4 § Den som enligt 1 § har utsetts att tillhandahålla en samhälls- omfattande tjänst och som avser att avhända sig en betydande del av eller samtliga sina tillgångar i accessnätet, ska i god tid före avhändandet under- rätta regleringsmyndigheten om sin avsikt.
7 kap. Tjänster till slutanvändare
Information innan ett avtal ingås
1 § Innan ett avtal ingås med en konsument ska den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst på ett klart och begripligt sätt lämna information om avtalet och avgiftsfritt tillhandahålla en kortfattad och lättläst sammanfattning av avtalet. Om det inte är tekniskt möjligt att tillhandahålla sammanfattningen innan avtalet ingås, ska den lämnas så snart som möjligt därefter. Tillhandahållaren ska tillämpa villkor som innebär att avtalet gäller först när konsumenten har tagit emot sammanfattningen och bekräftat sin vilja att ingå avtalet.
Bestämmelser om information som en näringsidkare ska ge en konsu- ment innan ett avtal ingås finns också i 2 kap. 2 § lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och i 22 a § marknadsförings- lagen (2008:486).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om informationskravet i första stycket.
2 § Bestämmelserna i 1 § gäller inte överföringstjänster som används för tillhandahållande av
3 § Bestämmelserna i 1 § i detta kapitel, i 2 kap. 2 § lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och i 22 a § marknadsförings- lagen (2008:486) ska tillämpas även när avtal ingås med slutanvändare som är mikroföretag, andra små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte, om inte slutanvändaren uttryckligen har samtyckt till att be- stämmelserna frångås.
36
4 § En tillhandahållare som avses i 1 § ska se till att informationen och sammanfattningen är en del av avtalet, om parterna inte uttryckligen har kommit överens om något annat.
Insyn och offentliggörande av information
5 § Den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig interpersonell kommunikationstjänst ska offentliggöra tydlig, heltäckande och aktuell information om tjänsten.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan information.
6 § Regleringsmyndigheten får ålägga den som tillhandahåller en inter- netanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig interpersonell kommuni- kationstjänst att offentliggöra uttömmande, jämförbar, tillförlitlig, användar- vänlig och aktuell information om tjänstens kvalitet och om vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa likvärdig tillgång för slutanvändare med funktionsnedsättning. Informationen om tjänstens kvalitet ska offentlig- göras i den utsträckning som tillhandahållaren utövar kontroll över nätet.
Regleringsmyndigheten får också ålägga den som tillhandahåller en all- mänt tillgänglig interpersonell kommunikationstjänst att informera konsu- menter om i vilken utsträckning som kvaliteten på tjänsten är beroende av externa faktorer.
Undantag för vissa mikroföretag
7 § Bestämmelserna i
Bindningstid
8 § Ett avtal mellan en konsument och den som tillhandahåller en all- mänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst får inte ha en längre bindningstid än 24 månader. Detta gäller dock inte när det är fråga om nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster eller över- föringstjänster som används för tillhandahållande av
9 § Bestämmelserna i 8 § hindrar inte att en konsument binds under längre tid än 24 månader om det är fråga om ett avtal som gäller avbetalning avseende anläggande av en fysisk anslutning till ett elektroniskt kommunikationsnät. Ett sådant avtal får inte omfatta terminalutrustning och inte heller innehålla villkor som strider mot
10 § Bestämmelserna i 8 och 9 §§ ska gälla även i fråga om avtal som ingås med slutanvändare som är mikroföretag, andra små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte, om inte slutanvändaren uttryck- ligen har samtyckt till att bestämmelserna frångås.
Prop. 2021/22:136
37
Prop. 2021/22:136
38
Ändring och uppsägning av avtal
11 § När det gäller överföringstjänster som används för tillhandahållande av
12 § Om den som tillhandahåller en slutanvändare en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst vill ändra avtalet, ska slutanvändaren på ett klart och begripligt sätt underrättas om ändringen minst en månad innan den träder i kraft. Underrättelsen ska lämnas på ett varaktigt medium och innehålla information om slutanvändarens rätt att säga upp avtalet.
Inom tre månader från underrättelsen får en slutanvändare som inte godtar de nya villkoren säga upp avtalet utan ytterligare kostnad.
Första och andra styckena gäller inte
1.nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, eller
2.om ändringen av avtalet
a)enbart är till slutanvändarens fördel,
b)är av rent administrativ karaktär och inte får några negativa konse- kvenser för slutanvändaren, eller
c)krävs för att avtalet ska vara förenligt med unionsrätten eller nationell
rätt.
13 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommu- nikationstjänst får i ett avtal med en konsument inte ställa upp villkor som innebär att uppsägningstiden för konsumenten är längre än en månad. I fråga om ett avtal med bindningstid får villkoren inte innebära att konsu- menten måste säga upp avtalet tidigare än en månad före bindningstidens utgång för att avtalet ska upphöra att gälla vid den tidpunkten.
Första stycket gäller inte nummeroberoende interpersonella kommuni- kationstjänster eller överföringstjänster som används för tillhandahållande av
14 § I fråga om ett avtal med bindningstid där avtalet förlängs automa- tiskt får den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst inte ställa upp villkor som innebär att en slutanvändare, efter en sådan förläng- ning, inte har rätt att när som helst säga upp avtalet med högst en månads uppsägningstid utan annan kostnad än avgifter för användning av tjänsten under uppsägningstiden.
Första stycket gäller inte nummeroberoende interpersonella kommuni- kationstjänster eller överföringstjänster som används för tillhandahållande av
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för tillhandahållaren att till slutanvändaren lämna information inför en avtalsförlängning och årlig information om prisvillkor.
15 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kom- munikationstjänst och som har ingått ett avtal med en konsument om abonnemang med bindningstid, i kombination med tillhandahållande av
terminalutrustning, ska efter det att bindningstiden har löpt ut på begäran av konsumenten ta bort operatörslås kostnadsfritt och utan dröjsmål.
Tillhandahållaren ska omedelbart efter bindningstidens utgång på ett tydligt sätt underrätta konsumenten om dennes rätt enligt första stycket.
16 § När en slutanvändare, med stöd av unionsrätten eller nationell rätt, i förtid säger upp eller häver ett avtal som avser en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende inter- personell kommunikationstjänst, får tillhandahållaren begära kompensa- tion endast för subventionerad terminalutrustning som slutanvändaren behåller. I ett sådant fall får kompensationen inte överstiga det lägsta av
1.det tidsproportionellt beräknade restvärdet av utrustningen, och
2.summan av avgifterna för tjänsten under den återstående avtals- perioden.
Tillhandahållaren ska kostnadsfritt ta bort operatörslås senast vid betal- ning av kompensationen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beräkning av kompensationen.
Påföljder vid fel
17 § Om den faktiska prestandan på en elektronisk kommunikationstjänst skiljer sig väsentligt från den prestanda som anges i ett avtal med en konsu- ment, får konsumenten använda sig av de påföljder vid fel som anges i 16 § konsumenttjänstlagen (1985:716). I ett sådant fall ska bestämmelserna om reklamation i 17 och 18 §§ i samma lag tillämpas.
Första stycket gäller inte internetanslutningstjänster eller nummerobero- ende interpersonella kommunikationstjänster.
Byte av tillhandahållare samt nummerportabilitet
18 § Den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst ska se till att en slutanvändare kan byta tillhandahållare utan avbrott i tjänsten i den utsträckning det är tekniskt genomförbart.
Den mottagande tillhandahållaren ska tillhandahålla tjänsten så snart som möjligt den dag och inom den tidsram som har avtalats med slutanvända- ren. Avbrott i tjänsten under bytet får inte överstiga en arbetsdag.
19 § Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst ska se till att en slutanvändare med ett nummer ur en nationell nummerplan kan behålla sitt nummer vid byte av tillhandahållare. Om slutanvändaren begär det, ska ett nummer som används för en sådan tjänst överlämnas till en annan tillhandahållare som ska tillhandahålla tjänsten. Ett nummer vars sifferstruktur har geografisk betydelse behöver överlämnas endast för till- handahållande av elektroniska kommunikationstjänster inom samma geo- grafiska område (riktnummerområde).
Vid byte av tillhandahållare ska en slutanvändare ha rätt att behålla sitt nummer under minst en månad efter det att avtalet har upphört, om inte slutanvändaren uttryckligen har avsagt sig den rätten.
Första stycket gäller inte överlämnande av nummer mellan nät som till- handahåller tjänster till en fast respektive en mobil nätanslutningspunkt.
Prop. 2021/22:136
39
Prop. 2021/22:136 |
20 § Ett nummer ska överlämnas enligt 19 § så snart som möjligt den |
|
dag som har avtalats mellan slutanvändaren och den mottagande tillhanda- |
|
hållaren. |
|
Den mottagande tillhandahållaren ska tillhandahålla tjänsten så snart |
|
som möjligt och senast inom en arbetsdag från den dag som har avtalats |
|
med slutanvändaren. Avbrott i tjänsten under överlämnandet får inte över- |
|
stiga en arbetsdag. |
|
När ett nummer har överlämnats övertar den mottagande tillhandahållaren |
|
tillståndet att använda det överlämnade numret liksom de rättigheter och |
|
skyldigheter som är knutna till numret för tiden efter överlämnandet. |
|
21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får |
|
meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheterna enligt |
|
föreskrifter om undantag från skyldigheterna samt får, i enskilda fall, |
|
besluta om undantag från skyldigheterna, om det finns särskilda skäl. |
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också |
|
meddela föreskrifter om att den som tillhandahåller en internetanslutnings- |
|
tjänst tillsammans med en |
|
avgiftsfritt under en skälig tid efter det att avtalet har sagts upp få tillgång |
|
till |
|
22 § Ersättning för överlämnande enligt 19 § av ett nummer får grundas |
|
endast på driftskostnaden för överlämnandet. |
|
Den som har överlämnat ett nummer har rätt till ersättning endast för |
|
den driftskostnad som utgörs av ökade trafikkostnader för kommunikation |
|
till numret. Sådan ersättning får tas ut endast från den som den anropande |
|
slutanvändaren har ingått avtal om tillhandahållande av tjänsten med. |
|
Den som överlämnar ett nummer har inte rätt till ersättning för överläm- |
|
nandet från slutanvändaren. |
|
23 § Den som enligt 19 § överlämnar ett nummer ska till den som regler- |
|
ingsmyndigheten bestämmer genast lämna de uppgifter som är nödvän- |
|
diga för dirigering av kommunikation till numret. Andra uppgifter som kan |
|
vara direkt eller indirekt hänförliga till en fysisk person än uppgifter om |
|
nummer och om den som tillhandahåller berörda allmänt tillgängliga elektro- |
|
niska kommunikationstjänster får inte lämnas utan samtycke från personen. |
|
Regleringsmyndigheten får utse någon att i en databas sammanställa så- |
|
dana uppgifter och lämna dem till den som tillhandahåller allmänt till- |
|
gängliga elektroniska kommunikationstjänster, i den utsträckning som |
|
tillhandahållaren behöver uppgifterna för dirigering av kommunikation, |
|
och till andra som myndigheten bestämmer. Den utsedda databasoperatö- |
|
ren ska i förhållande till den som tillhandahåller allmänt tillgängliga |
|
elektroniska kommunikationstjänster tillämpa villkor som är konkurrens- |
|
neutrala och får ta ut den ersättning som är skälig med hänsyn till kost- |
|
naderna. |
|
Denna lag gäller i tillämpliga delar för sådan databasverksamhet. |
|
24 § Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst ska |
|
ersätta en slutanvändare för skada som uppkommer genom dröjsmål |
|
1. vid byte enligt 18 § av tillhandahållare, |
40 |
2. med överlämnande enligt 19 och 20 §§ av ett nummer, eller |
3.med tillhandahållande av en tjänst när sådant byte eller överlämnande har skett.
Detsamma gäller i fråga om skada som uppkommer genom uteblivna service- eller installationstillfällen.
Tillhandahållaren ska innan ett avtal ingås informera slutanvändaren om dennes rätt till ersättning.
25 § Bestämmelserna i 24 § första stycket gäller inte om den som till- handahåller tjänsten visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför dennes kontroll som denne inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid begäran om byte av tillhandahållare eller överlämnande av nummer eller vid bytet eller överlämnandet när det gäller dröjsmål med tillhandahållande av en tjänst. Dessutom ska tillhandahållaren visa att hindrets följder inte skäligen kunde ha undvikits eller övervunnits.
Om dröjsmålet beror på någon som tillhandahållaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra bytet, överlämnandet eller tillhandahållandet, är den som tillhandahåller tjänsten fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som har anlitats skulle vara fri enligt första stycket.
Bestämmelserna i 24 § första stycket gäller inte heller i fråga om andra slutanvändare än konsumenter, om det av avtalet mellan tillhandahållaren och slutanvändaren följer att slutanvändaren har rätt till skälig ersättning på grund av dröjsmålet.
Slutanvändaren har alltid rätt till ersättning för skada som har upp- kommit genom missbruk när det gäller byte av tillhandahållare eller över- lämnande av nummer.
Paketerbjudanden
26 § När en tillhandahållare av en internetanslutningstjänst eller en all- mänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst till- handahåller tjänsten till en konsument tillsammans med andra tjänster eller terminalutrustning (ett paket) gäller 5, 8, 9,
Om en konsument, med stöd av unionsrätten eller nationell rätt, har rätt att i förtid säga upp eller häva någon del av paketet på grund av att den inte överensstämmer med avtalet eller att tillhandahållaren underlåter att leverera ska den rätten omfatta alla delar av paketet.
27 § Den som tillhandahåller en konsument en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunika- tionstjänst och som ingår ett avtal om ytterligare tjänster eller om terminal- utrustning med konsumenten får ställa upp villkor som innebär en förläng- ning av den ursprungliga bindningstiden för det avtal till vilket sådana tjänster eller sådan terminalutrustning läggs till endast om konsumenten uttryckligen har samtyckt till det.
28 § Bestämmelserna i 26 § första stycket och 27 § ska gälla även i förhållande till slutanvändare som är mikroföretag, andra små företag eller organisationer som drivs utan vinstsyfte, om inte slutanvändaren uttryck- ligen har samtyckt till att bestämmelserna frångås.
Prop. 2021/22:136
41
Prop. 2021/22:136
42
Kostnadskontroll
29 § Den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst ska avgifts- fritt tillhandahålla en slutanvändare specificerade fakturor som gäller an- vändningen av tjänsten, om inte slutanvändaren har begärt att fakturan ska vara ospecificerad.
Samtal som är avgiftsfria för den uppringande slutanvändaren får inte anges på fakturan.
30 § Den som tillhandahåller en internetanslutningstjänst eller en allmänt tillgänglig interpersonell kommunikationstjänst och fakturerar för förbruk- ning i volym eller tid ska avgiftsfritt erbjuda en konsument en funktion för övervakning och kontroll av användningen av respektive tjänst. Konsu- menten ska informeras innan en fastställd förbrukningsgräns uppnås och när en tjänst är förbrukad.
En konsument ska i samband med att ett avtal ingås informeras om sin rätt enligt första stycket.
Första och andra styckena gäller inte för ett mikroföretag som tillhanda- håller endast nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster. Ett sådant företag ska, innan ett avtal ingås, informera konsumenten om att paragrafen inte gäller.
31 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig nummerbaserad inter- personell kommunikationstjänst ska på begäran av en slutanvändare av- giftsfritt spärra vissa nummer eller sådana typer av utgående samtal eller
En slutanvändare ska i samband med att ett avtal ingås om tjänsten in- formeras om sin rätt enligt första stycket och ska under en löpande avtals- period ha rätt att avgiftsfritt ändra spärren.
32 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig nummerbaserad inter- personell kommunikationstjänst ska avgiftsfritt ge en konsument möjlig- het att få tjänsten spärrad när kostnaden för tjänsten uppgår till ett visst belopp som konsumenten anger på förhand. När fordran mot konsumenten överstiger det angivna beloppet ska tjänsten avgiftsfritt avbrytas, om kon- sumenten inte begär att tjänsten ändå ska tillhandahållas.
Att tjänsten avbryts ska inte hindra konsumenten från att ringa nödsamtal eller andra avgiftsfria samtal.
En konsument ska i samband med att ett avtal ingås om tjänsten infor- meras om sin rätt enligt första stycket och ska under en löpande avtals- period ha rätt att avgiftsfritt ändra det angivna beloppet.
33 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheterna enligt
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att den som tillhandahåller en internetanslutnings- tjänst eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommu- nikationstjänst ska
1. erbjuda konsumenter möjlighet att
a) på förhand betala för användning av tjänsten, och |
Prop. 2021/22:136 |
b)på något annat sätt än de som anges i
2. göra det möjligt för slutanvändare att stänga av tredjepartsfakturering.
Åtgärder vid utebliven betalning
34 § Om en slutanvändare inte betalar för tillhandahållandet av en internet- anslutningstjänst eller för en allmänt tillgänglig nummerbaserad interper- sonell kommunikationstjänst, får tillhandahållandet av tjänsten avbrytas först sedan slutanvändaren har uppmanats att betala inom viss skälig tid, med upplysning om att tillhandahållandet annars kan komma att avbrytas. Betalas tjänsten inom angiven tid, får tillhandahållandet inte avbrytas.
Om en slutanvändare vid upprepade tillfällen har betalat för sent, får tillhandahållandet avbrytas omedelbart. Den som tillhandahåller tjänsten ska dock under minst tio dagar från avbrytandet ge slutanvändaren funk- tionell tillgång till internet och möjlighet att ringa nödsamtal och andra avgiftsfria samtal. Tillhandahållaren ska genast underrätta slutanvändaren om avbrytandet.
Om en utebliven eller upprepad för sen betalning gäller en viss tjänst, ska avbrytandet begränsas till den tjänsten, om det är tekniskt möjligt och slutanvändaren varken
1.tidigare har fått en betalningsuppmaning, eller
2.har vilselett tillhandahållaren.
Nödkommunikation
35 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikations- tjänst ska
1.medverka till att nödkommunikation utan avbrott kan förmedlas avgifts- fritt för slutanvändaren, och
2.avgiftsfritt lämna lokaliseringsuppgifter till den som tar emot nödkom- munikation.
Den som tar emot nödkommunikation och vidarebefordrar sådan kommuni- kation till en annan alarmeringscentral ska se till att även den alarmerings- central som nödkommunikationen skickas till får tillgång till lokaliserings- uppgifter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldigheterna enligt första stycket och om undantag från skyldigheterna.
36 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig mobil nummerbase- rad interpersonell kommunikationstjänst ska vid en olycka eller en annan allvarlig händelse i samhället avgiftsfritt medverka till att förmedla med- delanden som är av vikt för allmänheten och som ska skydda människor, egendom eller miljö. Meddelandena ska förmedlas till terminalutrustning som har använts inom ett angivet geografiskt område som berörs av olyckan eller händelsen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om undantag från skyldigheten.
43
Prop. 2021/22:136
44
Slutanvändare med funktionsnedsättning
37 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommu- nikationstjänst ska ta hänsyn till de behov som slutanvändare med funk- tionsnedsättning har av att
1.få tillgång till elektroniska kommunikationstjänster, inklusive tillhör- ande avtalsinformation, i samma utsträckning som flertalet slutanvändare, och
2.kunna dra nytta av ett utbud av företag och tjänster som är likvärdigt med det som flertalet slutanvändare har tillgång till.
Första stycket gäller inte för en tillhandahållare som är ett mikroföretag om företaget tillhandahåller endast nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster. Tillhandahållaren ska, innan ett avtal ingås, in- formera slutanvändaren om detta.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav som ska uppfyllas vid tillhandahållandet av tjänst- en enligt första stycket.
Abonnentupplysning
38 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig nummerbaserad inter- personell kommunikationstjänst ska på rättvisa, kostnadsorienterade och
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna ut abonnentuppgifter.
39 § Regleringsmyndigheten får ålägga den som kontrollerar tillträde till slutanvändare och som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 § skyldigheter i syfte att slutanvändare ska ha tillgång till upplys- ningstjänster om telefonabonnemang.
Användning av trådlösa lokala nät
40 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikations- nät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst får inte begränsa slutanvändares möjligheter att ansluta terminalutrustning till trådlösa lokala nät eller att erbjuda andra slutanvändare anslutning till sådana nät.
Diskriminerande krav och villkor
41 § Den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst får för tillgång till eller användning av nätet eller tjänsten inte ställa upp krav eller allmänna villkor som diskrimi- nerar slutanvändare på grund av nationalitet eller bosättnings- eller etableringsort, om det inte kan motiveras på objektiva grunder.
8 kap. Säkerhet
Säkerhet i nät och tjänster
1 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska vidta än- damålsenliga och proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder för att på ett lämpligt sätt hantera risker som hotar säkerheten i nät och tjänster.
Åtgärderna ska säkerställa en nivå på säkerheten i nät och tjänster som är lämplig i förhållande till riskerna. Åtgärder ska vidtas särskilt för att förebygga och minimera säkerhetsincidenters påverkan på användare och på andra nät och tjänster.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
1.ytterligare föreskrifter om säkerhetsåtgärderna, och
2.föreskrifter om undantag från skyldigheten att vidta sådana åtgärder.
2 § Om det finns särskilda skäl, får tillsynsmyndigheten ålägga den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst att på egen bekostnad låta ett oberoende kvalificerat organ utföra en säkerhetsgranskning av hela eller delar av verksamheten och att redovisa resultatet av granskningen för myn- digheten.
3 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska utan onödigt dröjsmål till tillsynsmyndigheten rapportera säkerhetsincidenter som har haft en betydande påverkan på nät och tjänster.
Tillsynsmyndigheten får, om det ligger i allmänhetens intresse, ålägga den som tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster att informera allmänheten om säkerhetsincidenter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
1.ytterligare föreskrifter om rapportering av säkerhetsincidenterna, och
2.föreskrifter om undantag från rapporteringsskyldigheten.
4 § Om det finns ett konkret och betydande hot om att en säkerhets- incident ska inträffa, ska den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunika- tionstjänst informera de användare som kan påverkas av hotet om vilka skydds- eller motåtgärder de kan vidta och, om det är lämpligt, om själva hotet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om informationsskyldigheten.
Skyddsåtgärder vid lagring och annan behandling av trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål
5 § Den som enligt 9 kap. 19 § är skyldig att lagra uppgifter ska vidta de särskilda tekniska och organisatoriska åtgärder som behövs för att skydda de lagrade uppgifterna vid behandling.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana skyddsåtgärder.
Prop. 2021/22:136
45
Prop. 2021/22:136
46
Skydd av uppgifter vid tillhandahållande av tjänster
6 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- kationstjänst ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållan- det av tjänsten skyddas.
Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla motsvarande skydd i nätet.
Åtgärderna ska vara ägnade att säkerställa en nivå på säkerheten som, med hänsyn till tillgänglig teknik och kostnaderna för att genomföra åt 4 gärderna, är anpassad till risken för integritetsincidenter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om sådana skyddsåtgärder.
7 § Om det vid tillhandahållande av en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst finns en särskild risk för bristande skydd av be- handlade uppgifter, ska den som tillhandahåller tjänsten informera berörda abonnenter om risken. Om den som tillhandahåller tjänsten inte enligt 6 § är skyldig att vidta de åtgärder som avses där, ska abonnenterna informeras om hur och till vilken ungefärlig kostnad som risken kan elimineras.
8 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- kationstjänst ska utan onödigt dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten om integritetsincidenter. Om en incident kan antas inverka negativt på de abonnenter eller användare som de behandlade uppgifterna berör, eller om tillsynsmyndigheten begär det, ska även dessa underrättas utan onödigt dröjsmål.
9 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- kationstjänst ska löpande föra en förteckning över integritetsincidenter.
9 kap. Behandling av trafikuppgifter samt integritetsskydd
Behandling av trafikuppgifter
1 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska utplåna eller avidentifiera trafikuppgifter som har lagrats eller behandlats på något annat sätt när de inte längre behövs för överföring av ett elektroniskt med- delande. Detta gäller under förutsättning att uppgifterna avser användare som är fysiska personer eller abonnenter.
Första stycket avser inte uppgifter som sparas för sådan behandling som anges i 2, 15, 19 eller 21 § eller om uppgifterna behövs för en sådan be- handling som är tillåten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1232 av den 14 juli 2021 om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG vad gäller användning av teknik hos tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikations- tjänster för behandling av personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet.
2 § Trafikuppgifter som krävs för abonnentfakturering och betalning av avgifter för samtrafik får behandlas till dess att fordran är betald eller pre- skription har inträtt och det inte längre lagligen går att göra invändningar mot faktureringen eller avgiften.
Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunika- tionstjänst får, efter samtycke av den som uppgifterna rör, behandla de trafikuppgifter som avses i 1 § för att marknadsföra elektroniska kommu- nikationstjänster eller för att tillhandahålla andra tjänster där uppgifterna behövs. Behandling får ske endast i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för marknadsföringen eller tjänsten. Ett samtycke får när som helst återkallas.
Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunika- tionstjänst ska informera den som uppgiften rör om
1.vilken typ av trafikuppgifter som behandlas, och
2.hur länge uppgifterna behandlas för sådana ändamål som anges i första och andra styckena.
I fråga om de ändamål som anges i andra stycket ska informationen enligt tredje stycket lämnas innan samtycke inhämtas.
3 § Behandling av trafikuppgifter enligt 1 och 2 §§ får utföras endast av den som har fått i uppdrag av någon som tillhandahåller ett allmänt elektro- niskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommu- nikationstjänst att sköta fakturering, trafikstyrning, kundförfrågningar, marknadsföring av elektroniska kommunikationstjänster eller tillhanda- hållande av andra tjänster där uppgifterna behövs.
Behandlingen ska begränsas till vad som är nödvändigt för verksam- heten.
4 § De begränsningar för behandling av trafikuppgifter som följer av 1– 3 §§ gäller inte
1.när en förvaltningsmyndighet eller en domstol behöver tillgång till sådana uppgifter som avses i 1 § för att lösa tvister,
2.för elektroniska meddelanden som omfattas av ett föreläggande enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken att bevara en viss lagrad uppgift,
3.för elektroniska meddelanden som omfattas av beslut om hemlig av- lyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elek- tronisk kommunikation, tekniskt bistånd med sådan avlyssning eller över- vakning, inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myn- digheternas underrättelseverksamhet, eller
4.i den utsträckning uppgifter som avses i 1 § är nödvändiga för att för- hindra eller avslöja obehörig användning av ett elektroniskt kommunika- tionsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst.
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas enligt 2 § första och andra styckena.
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i frå- ga om behandling av uppgifter för elektronisk kommunikation meddela
Prop. 2021/22:136
47
Prop. 2021/22:136 föreskrifter om de krav som ska ställas på en talkommunikationstjänst som medger
1. identifiering av det anropande eller uppkopplade telefonnumret, eller
2. vidarekoppling.
Lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter
7 § Lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och som rör an- vändare som är fysiska personer eller abonnenter får behandlas endast sedan de har avidentifierats eller användaren eller abonnenten har gett sitt sam- tycke till behandlingen. Behandlingen får ske endast i den utsträckning och under den tid som krävs för tillhandahållandet av en tjänst där uppgifterna behövs.
Innan samtycke lämnas ska den som tillhandahåller tjänsten informera om 1. vilken typ av uppgifter som kommer att behandlas,
2. behandlingens syfte och varaktighet, och
3. huruvida uppgifterna kommer att vidarebefordras. Ett samtycke får när som helst återkallas.
8 § En användare eller en abonnent ska, trots att samtycke har lämnats, på ett enkelt och kostnadsfritt sätt i enskilda fall kunna motsätta sig sådan behandling av uppgifter som avses i 7 § och som sker vid uppkoppling eller överföring av ett elektroniskt meddelande.
9 § Endast den som handlar på uppdrag av någon som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektro- nisk kommunikationstjänst, eller av någon som tillhandahåller den tjänst där uppgifterna behövs, får behandla uppgifter i enlighet med 7 §.
10 § Lokaliseringsuppgifter som omfattas av ett beslut om inhämtning av uppgifter enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen (2012:278) om in- hämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekäm- pande myndigheternas underrättelseverksamhet får behandlas trots 7– 9 §§.
Meddelanden som är av vikt för allmänheten
11 § Den som enligt 7 kap. 36 § ska medverka till att förmedla med- delanden som är av vikt för allmänheten får för detta ändamål behandla trafikuppgifter, lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och uppgifter om abonnemang. Uppgifterna får behandlas endast i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet. De ska därefter genast utplånas.
Bestämmelserna i
|
föreskrifter om hur länge uppgifterna får behandlas innan de enligt första |
|
stycket ska utplånas. |
|
Ospecificerade fakturor |
|
12 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommu- |
|
nikationstjänst ska tillhandahålla ospecificerade fakturor till en abonnent |
48 |
som begär det. |
Nummerpresentation |
Prop. 2021/22:136 |
13 § Den som tillhandahåller nummerpresentation ska erbjuda
1.den anropande abonnenten eller användaren möjlighet att på ett enkelt sätt och kostnadsfritt förhindra nummerpresentation för varje samtal,
2.den anropade abonnenten möjlighet att på ett enkelt sätt och kostnads- fritt vid rimlig användning av funktionen förhindra nummerpresentationen vid inkommande samtal, och
3.den anropade abonnenten möjlighet att, om numret visas innan sam- talet etableras, på ett enkelt sätt avvisa inkommande samtal, om skydd mot nummerpresentationen används av den anropande användaren eller abon- nenten.
Om presentationen vid vidarekoppling avser det uppkopplade numret, ska den anropade abonnenten erbjudas möjlighet att på ett enkelt sätt och kostnadsfritt förhindra presentationen av det uppkopplade numret för den anropande användaren.
Första stycket 1 ska gälla även för samtal till ett annat land. Första stycket
2 och 3 och andra stycket ska gälla även för inkommande samtal från ett annat land.
14 § Om nummerpresentation eller presentation av ett uppkopplat nummer erbjuds, ska den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elek- tronisk kommunikationstjänst informera allmänheten om detta och om de möjligheter som anges i 13 § första och andra styckena.
Undantag som gäller nummerpresentation och lokaliseringsuppgifter
15 § Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikations- nät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst får
1.på begäran av en abonnent tillfälligt åsidosätta skydd mot nummer- presentation för att kunna identifiera störande samtal samt lagra sådana uppgifter som identifierar den anropande abonnenten och hålla dem till- gängliga för den abonnent som har begärt att ett tillfälligt åsidosättande ska ske, och
2.för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller en regional alarmerings- central som avses i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regio- nala alarmeringscentraler
a) åsidosätta skydd mot nummerpresentation, och
b) tillhandahålla en sådan myndighet eller organisation lokaliserings- uppgifter vid nödkommunikation.
Automatisk vidarekoppling
16 § Den som tillhandahåller en talkommunikationstjänst ska på begäran av en abonnent på ett enkelt sätt och kostnadsfritt tillhandahålla möjlighet att stoppa sådan automatisk vidarekoppling till abonnenten som görs av tredje part.
49
Prop. 2021/22:136
50
Abonnentförteckningar
17 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig abonnentförteckning eller en förteckning ur vilken det går att få uppgifter genom abonnent- upplysning ska, innan personuppgifter om en abonnent som är en fysisk person tas in i förteckningen, kostnadsfritt lämna abonnenten information om ändamålen med förteckningen. Om förteckningen finns i elektronisk form, ska abonnenten informeras om de sökfunktioner som finns.
18 § För behandling av personuppgifter om en abonnent, som är en fysisk person, i en förteckning som avses i 17 § krävs samtycke från personen. Abonnenten ska ha möjlighet att utan kostnad kontrollera uppgifterna och, så snart det är möjligt, få
1.felaktiga uppgifter rättade, och
2.uppgifter borttagna ur förteckningen.
Lagring och annan behandling av trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål
19 § Den som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 § ska lagra sådana uppgifter som avses i 31 § första stycket 1 och 3 som är nödvändiga för att spåra och identifiera kommunikationskällan, slutmålet för kommunikationen, datum, tidpunkt och varaktighet för kommunika- tionen, typ av kommunikation, kommunikationsutrustning samt lokalise- ring av mobil kommunikationsutrustning vid kommunikationens början och slut.
Lagringsskyldigheten omfattar uppgifter som genereras eller behandlas vid
1.telefonitjänst eller meddelandehantering via mobil nätanslutnings- punkt, eller
2.internetåtkomst.
Även vid misslyckad uppringning gäller skyldigheten att lagra uppgifter som genereras eller behandlas. För telefonitjänst gäller lagringsskyldig- heten inte uppgift om nummer som ett samtal styrts till.
Den som enligt denna paragraf ska lagra uppgifter får uppdra åt någon annan att utföra lagringen.
20 § Tillsynsmyndigheten får i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheten enligt 19 § att lagra uppgifter, om det finns synnerliga skäl för det. Beslutet får förenas med villkor.
Beslutet om undantag får återkallas om villkoren i beslutet inte har följts eller det finns andra särskilda skäl för återkallelse.
21 § Uppgifter som har lagrats enligt 19 § får behandlas endast för att lämnas ut enligt
1.33 § första stycket 2 eller 5,
2.27 kap. 19 § rättegångsbalken, eller
3.lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kom- munikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksam- het.
22 § Uppgifter som avses i 19 § ska lagras enligt följande:
– Uppgifter som genereras eller behandlas vid telefonitjänst och med- Prop. 2021/22:136 delandehantering via mobil nätanslutningspunkt ska lagras i sex månader. Lokaliseringsuppgifter ska dock lagras i endast två månader.
–Uppgifter som genereras eller behandlas vid internetåtkomst ska lagras
itio månader. Om uppgifterna identifierar den utrustning där kommunika- tionen slutligt avskiljs från den lagringsskyldige till den enskilda abonnen- ten, ska de dock lagras i endast sex månader.
Lagringstiden räknas från den dag kommunikationen avslutades.
När lagringstiden har löpt ut ska den lagringsskyldige genast utplåna uppgifterna. Om en begäran om utlämnande i fall som avses i 21 § har kommit in eller ett föreläggande enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken att bevara en viss lagrad uppgift har meddelats innan lagringstiden löpt ut, ska den lagringsskyldige dock fortsätta lagra uppgifterna till dess att de har lämnats ut eller tiden för bevarande har löpt ut. Därefter ska uppgifterna genast utplånas.
23 § Den som enligt 19 § ska lagra uppgifter har rätt till ersättning för kostnader som uppstår när lagrade uppgifter lämnas ut. Ersättningen ska betalas av den myndighet som har begärt uppgifterna.
24 § Den som enligt 19 § ska lagra uppgifter ska bedriva sin verksamhet så att uppgifterna utan dröjsmål kan lämnas ut och så att verkställandet av utlämnandet inte röjs. Uppgifterna ska göras tillgängliga på ett sådant sätt att informationen enkelt kan tas om hand.
25 § Om någon som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 §, har förelagts enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken att bevara en viss lagrad uppgift, ska 8 kap. 5 § samt 23 och 24 §§ i detta kapitel tilläm- pas på motsvarande sätt avseende den uppgift som ska bevaras.
26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om
1.vilka uppgifter som ska lagras enligt 19 §,
2.lagringstiden enligt 22 § första stycket, och
3.ersättningen enligt 23 §.
Förbud mot avlyssning m.m.
27 § Utöver vad som anges i
Detta hindrar inte
1.lagring som är automatisk, mellanliggande och tillfällig, om den är nödvändig för överföring av ett elektroniskt meddelande, eller sådan lag- ring i den utsträckning som den är nödvändig för driften av ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst,
2.att andra får tillgång till innehållet i ett elektroniskt meddelande, om
innehållet ändå är allmänt tillgängligt, om tillgången ges endast för att |
51 |
|
Prop. 2021/22:136
52
effektivisera den fortsatta överföringen till andra mottagare samt om upp- gifterna om vem som har begärt att få informationen utplånas, eller
3.att någon i en radiomottagare avlyssnar eller på något annat sätt, genom att använda en sådan mottagare, får tillgång till ett radiobefordrat elektroniskt meddelande som inte är avsett för denne eller för allmänheten.
Första stycket gäller inte när en tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster behandlar uppgifter i enlighet med förordning (EU) 2021/1232.
28 § Uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents eller använ- dares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren får till- gång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den.
Trots att samtycke inte har lämnats är sådan lagring eller åtkomst tillåten som
1.behövs för överföring av ett elektroniskt meddelande via ett elektro- niskt kommunikationsnät, eller
2.är nödvändig för tillhandahållande av en tjänst på uttrycklig begäran av användaren eller abonnenten.
Hemlig avlyssning och signalspaning
29 § En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kom- munikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs, om verksam- heten avser tillhandahållande av
1.ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrande- frihetsgrundlagen, eller
2.tjänster inom ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät som består
av
a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till en fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en sådan lägsta datahastighet som medger funktionell tillgång till internet, eller
b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till en mobil nätanslutningspunkt.
Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden ska göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om frågor som avses i denna paragraf samt får i enskilda fall besluta om undantag från kravet i första stycket.
30 § För att signaler i elektronisk form enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna inhämtas, ska operatörer som äger tråd där signaler förs över Sveriges gräns överföra signalerna till samverkanspunkter. Varje sådan operatör ska anmäla en eller flera samverkanspunkter till den myndighet som regeringen bestäm- mer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om samverkanspunkter.
Samtliga operatörer som för signaler i tråd över Sveriges gräns ska till Prop. 2021/22:136 den myndighet som regeringen bestämmer lämna sådan information som
de innehar och som gör det enklare att ta hand om signalerna.
Samtliga operatörer ska utföra uppgifterna enligt första och andra styckena så att verksamheten inte röjs.
Tystnadsplikt
31 § Den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst, får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det som han eller hon i samband med tillhandahållandet har fått del av eller tillgång till i form av
1.en uppgift om abonnemang,
2.innehållet i ett elektroniskt meddelande, eller
3.en annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande. Tystnadsplikt som följer av första stycket gäller inte i förhållande till
den som har tagit del i utväxlingen av ett elektroniskt meddelande eller som på något annat sätt har sänt eller tagit emot ett sådant meddelande.
Tystnadsplikt som följer av första stycket 1 och 3 gäller inte heller i förhållande till innehavaren av ett abonnemang som har använts för ett elektroniskt meddelande.
32 § Tystnadsplikt som följer av 31 § första stycket gäller även för en uppgift som hänför sig till
1.en åtgärd att med stöd av 27 kap. 9 § rättegångsbalken hålla kvar för- sändelser,
2.en angelägenhet som avser användning av hemlig avlyssning av elek- tronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommu- nikation enligt 27 kap. 18 eller 19 § rättegångsbalken eller som gäller tekniskt bistånd med hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation
eller med hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 4 kap. 25 b § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
3.en angelägenhet som avser inhämtning av signaler i elektronisk form enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksam- het,
4.inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndig- heternas underrättelseverksamhet,
5.en begäran enligt 33 § första stycket 2 om att en uppgift om abonne- mang ska lämnas,
6.ett föreläggande enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken att bevara en viss lagrad uppgift, eller
7.en begäran enligt 33 § första stycket 5 om att en uppgift om tillhanda- hållare av elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommu- nikationstjänster ska lämnas.
33 § Den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller |
|
en elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende |
|
interpersonell kommunikationstjänst och som har fått del av eller tillgång |
|
till en uppgift som avses i 31 § första stycket ska på begäran lämna |
53 |
|
Prop. 2021/22:136 |
1. en uppgift som avses i 31 § första stycket 1 till |
|
a) en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för del- |
|
givning enligt delgivningslagen (2010:1932), om myndigheten bedömer |
|
att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att |
|
det annars finns synnerliga skäl, |
|
b) Finansinspektionen, om inspektionen bedömer att uppgiften är av |
|
väsentlig betydelse för utredningen av en misstänkt överträdelse av |
|
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den |
|
16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och |
|
om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och |
|
kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, |
|
c) Finansinspektionen, om inspektionen bedömer att uppgiften är av |
|
väsentlig betydelse i ett ärende om tillsyn när det gäller någon av |
|
bestämmelserna i 4 a kap. |
|
1 kap. 5 § eller 4 kap. 7, 8, 9, 10, 11 eller 14 § lagen (2016:1024) om |
|
verksamhet med bostadskrediter, |
|
d) Konsumentombudsmannen, om ombudsmannen bedömer att upp- |
|
giften är av väsentlig betydelse i ett ärende om tillsyn enligt lagen |
|
(1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden eller marknads- |
|
föringslagen (2008:486), när det är fråga om en misstänkt överträdelse av |
|
unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen enligt bilagan |
|
till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394 av den |
|
12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter som |
|
har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och om upphävande |
|
av förordning (EG) nr 2006/2004, |
|
e) Konsumentverket, om verket bedömer att uppgiften är av väsentlig |
|
betydelse i ett ärende om tillsyn enligt lagen (2019:59) med komplett- |
|
erande bestämmelser till EU:s geoblockeringsförordning, |
|
f) Kronofogdemyndigheten, om myndigheten behöver uppgiften i exe- |
|
kutiv verksamhet och myndigheten bedömer att uppgiften är av väsentlig |
|
betydelse för handläggningen av ett ärende, |
|
g) Läkemedelsverket, om verket bedömer att uppgiften är av väsentlig |
|
betydelse i ett ärende om tillsyn när det gäller bestämmelserna om mark- |
|
nadsföring i 12 kap. läkemedelslagen (2015:315), |
|
h) Polismyndigheten, om myndigheten bedömer att uppgiften behövs i |
|
samband med underrättelse, efterforskning eller identifiering vid olyckor |
|
eller dödsfall eller för att myndigheten ska kunna fullgöra en uppgift som |
|
avses i 12 § polislagen (1984:387), |
|
i) Polismyndigheten eller en åklagarmyndighet, om myndigheten be- |
|
dömer att uppgiften behövs i ett särskilt fall för att myndigheten ska kunna |
|
fullgöra en underrättelseskyldighet enligt 33 § lagen (1964:167) med |
|
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, och |
|
j) Skatteverket, om verket bedömer att uppgiften är av väsentlig bety- |
|
delse för handläggningen av ett ärende som avser kontroll av skatt eller |
|
avgift eller rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481), |
|
2. en uppgift som avses i 31 § första stycket 1 och som gäller misstanke |
|
om brott till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen |
|
eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brottet, |
|
3. en uppgift som avses i 31 § första stycket 1 eller 3 till en regional |
|
alarmeringscentral som avses i lagen (1981:1104) om verksamheten hos |
54 |
vissa regionala alarmeringscentraler, |
4. en uppgift som avses i 31 § första stycket 1 eller 3 samt uppgift om i Prop. 2021/22:136 vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning
finns eller har funnits till Polismyndigheten, om myndigheten bedömer att uppgiften behövs i samband med efterforskning av personer som har för- svunnit under sådana omständigheter att det kan antas att det då fanns eller fortfarande finns fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa, och
5.en uppgift som avses i 31 § första stycket 3 om vilka övriga tillhanda- hållare av elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunika- tionstjänster som har deltagit vid överföringen av ett meddelande som om- fattas av ett föreläggande enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken att bevara en viss lagrad uppgift till den myndighet som meddelat föreläggandet.
Ersättning för att lämna ut andra uppgifter enligt första stycket 3 än loka- liseringsuppgifter ska vara skälig med hänsyn till kostnaderna för utläm- nandet.
34 § Den som i något annat fall än de som avses i 31 § första stycket och 32 § i en radiomottagare har avlyssnat eller på något annat sätt, genom att använda en sådan mottagare, har fått tillgång till ett sådant radiobefordrat meddelande i ett elektroniskt kommunikationsnät som inte är avsett för denne eller för allmänheten, får inte obehörigen föra det vidare.
35 § I det allmännas verksamhet ska offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) tillämpas i stället för
10 kap. Uppgiftsskyldighet
1 § Den som bedriver verksamhet som omfattas av denna lag ska på begäran av regleringsmyndigheten lämna de upplysningar eller handlingar som myndigheten behöver för
1.förfaranden för eller bedömning av framställningar om beviljande av tillstånd eller medgivande enligt 3 kap. 1, 25 och 28 §§ och 4 kap. 3 och 7 §§,
2.sådant offentliggörande av jämförande kvalitets- och prisöversikter över tjänster som är till nytta för konsumenterna,
3.klart definierade statistiska ändamål, rapporter och studier,
4.marknadsanalys enligt 5 kap. 5 §, inbegripet uppgifter om marknader
iefterföljande led eller slutkundsmarknader som har förbindelse med eller anknytning till analyserade marknader,
5.beslut om skyldigheter enligt 5 kap.,
6.att säkerställa en effektiv användning och ändamålsenlig förvaltning av radiofrekvenser och nummer,
7.att utvärdera sådan utveckling av nät och tjänster som kan påverka a) grossisttjänster som har gjorts tillgängliga för konkurrenter,
b) täckning och utbyggnad inom landet,
c) uppkopplingsmöjligheter som slutanvändare har, eller
d) identifiering, genom geografiska kartläggningar, av områden som har
eftersatt bredbandsutbyggnad, eller
8.genomförande av geografiska kartläggningar av bredbandsutbyggnad. Om de uppgifter som kan lämnas enligt första stycket 7 eller 8 inte är
tillräckliga, har regleringsmyndigheten rätt att på begäran få upplysningar
eller handlingar som avses i dessa punkter av andra företag som bedriver
55
Prop. 2021/22:136 verksamhet inom sektorn för elektronisk kommunikation eller nära an- knutna sektorer.
Uppgifter som avses i första stycket
2 § En operatör som enligt vad som anges i 5 kap. 7 § har betydande inflytande på en marknad i grossistledet ska på begäran tillhandahålla regleringsmyndigheten redovisningsuppgifter om de marknader i slut- kundsledet som är förknippade med den marknaden.
3 § Den som bedriver verksamhet som omfattas av denna lag ska på begäran av regleringsmyndigheten lämna de upplysningar eller handlingar som myndigheten behöver för att kunna lämna information till Berec och Byrån för stöd till Berec i enlighet med artikel 40 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1971 av den 11 december 2018 om in- rättande av Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och Byrån för stöd till Berec (Berecbyrån), om ändring av förordning (EU) 2015/2120 och om upphävande av förordning (EG) nr 1211/2009.
4 § Den som bedriver verksamhet som omfattas av denna lag ska på be- gäran av Berec lämna de upplysningar eller handlingar som Berec behöver för kontroll av att dess yttranden följs.
5 § Information som ska offentliggöras enligt denna lag eller enligt de skyldigheter, villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska på begäran lämnas till tillsynsmyndigheten innan informationen offentliggörs.
6 § Regleringsmyndigheten får besluta om en skyldighet att särredovisa verksamheter som har samband med tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster för den som
1.bedriver verksamhet som ska anmälas enligt 2 kap. 1 §, och
2.har särskild eller exklusiv rätt att tillhandahålla andra tjänster än så- dana som omfattas av denna lag.
11 kap. Tillsyn och tvistlösning
Tillsynsområdet
1 § Tillsynsmyndigheten ska ha tillsyn över att denna lag, de beslut om skyldigheter, åtaganden eller villkor som har meddelats med stöd av lagen och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.
Tillsynsmyndigheten ska också ha tillsyn över att sådana rättsakter följs som har antagits med stöd av
1.artiklarna 40.5, 57.2, 75.1, 102.3, 109.8 eller 116 i direktiv (EU) 2018/1972, eller
2.artikel 4.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd
56
inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och Prop. 2021/22:136 elektronisk kommunikation).
Tillträde till utrymmen
2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att för tillsynen få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som om- fattas av denna lag bedrivs.
Uppgifter som behövs för tillsynen
3 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet som omfattas av denna lag att tillhandahålla myndigheten de upplysningar eller handlingar som behövs för tillsynen.
Om de uppgifter som kan lämnas enligt första stycket inte är tillräckliga, får tillsynsmyndigheten förelägga andra företag som bedriver verksamhet inom sektorn för elektronisk kommunikation eller nära anknutna sektorer att tillhandahålla sådana upplysningar eller handlingar.
Ett föreläggande enligt första eller andra stycket får förenas med vite.
Verkställighet
4 § Tillsynsmyndighetens beslut som avser åtgärder som krävs för till- synen enligt detta kapitel får verkställas av Kronofogdemyndigheten. Då gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktel- ser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande.
Tillsynsåtgärder
5 § Om tillsynsmyndigheten misstänker att den som bedriver verksam- het enligt denna lag inte följer lagen eller de beslut om skyldigheter, åtaganden eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, ska myndigheten underrätta den som bedriver verksamheten om misstanken och ge denne möjlighet att yttra sig inom skälig tid.
Första stycket gäller även när tillsynsmyndigheten misstänker att någon inte följer en genomförandeåtgärd som avses i 1 § andra stycket eller inte använder en radiosändare i den utsträckning som villkoren medger.
6 § I fall som avses i 5 § får tillsynsmyndigheten meddela de före- lägganden som behövs för att rättelse ska ske omedelbart eller inom skälig tid. Om ett föreläggande inte följs får tillsynsmyndigheten, efter utgången av den tid som angetts i underrättelsen enligt 5 §,
1.återkalla ett tillstånd, ändra tillståndsvillkor eller besluta att den som har åsidosatt en skyldighet ska upphöra med verksamheten helt eller delvis, om inte överträdelsen är av mindre betydelse, eller
2.meddela de ytterligare förelägganden som behövs för att lagen eller de beslut om skyldigheter, åtaganden eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska följas.
Om en radiosändare har använts i mindre omfattning än tillståndsvill-
koren medger, får dock tillståndet inte återkallas om särskilda skäl talar |
57 |
|
Prop. 2021/22:136 mot det eller ändamålet med föreläggandet lika väl kan tillgodoses genom att tillståndsvillkoren ändras.
Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
7 § Om tillståndshavaren begär det ska tillståndet återkallas.
Ett tillstånd får återkallas och tillståndsvillkor ändras omedelbart, om
1.den som har sökt tillståndet har lämnat oriktiga uppgifter eller har utelämnat uppgifter av betydelse för tillståndet, eller
2.tillståndshavaren trots påminnelse inte har betalat en avgift enligt 14 kap. 1, 2 eller 3 §.
Ett tillstånd att använda radiosändare får därutöver återkallas och till- ståndsvillkor ändras omedelbart, om
1.ett sådant tillstånd som avses i 3 kap. 6 § andra stycket har upphört att gälla och det inte finns särskilda skäl som talar mot en återkallelse,
2.förändringar inom radiotekniken eller ändringar i radioanvändningen på grund av internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser som har antagits med stöd av fördraget om Europeiska unio- nens funktionssätt har medfört att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle kunna meddelas,
3.radioanvändningen har orsakat skada för Sveriges säkerhet eller det kan antas att radioanvändningen kommer att orsaka sådan skada, eller
4.tillståndet har beviljats för sådan annan användning av ett harmonise- rat frekvensutrymme som avses i 3 kap. 7 § och det därefter har uppkommit efterfrågan på att använda frekvensutrymmet på de harmoniserade villkoren.
Tillståndsvillkor får ändras omedelbart också i fall som avses i 3 kap. 27 § och 4 kap. 9 §.
8 § Ett tillstånd får återkallas enligt 7 § andra stycket 1 eller tredje stycket endast om ändamålet med återkallelsen inte lika väl kan tillgodoses genom att tillståndsvillkoren ändras.
Ett tillstånd att använda radiosändare får återkallas eller tillstånds- villkoren ändras på grund av förändringar i radiotekniken endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till intresset av en effektiv användning av radiofrekvenser. Det ska då särskilt beaktas i vilken utsträckning som ett rimligt ekonomiskt utbyte av utrustningen har uppnåtts och vilka effekter en återkallelse eller en ändring av tillståndsvillkoren får för till- ståndshavarens verksamhet.
Ett tillstånd som avses i 3 kap. 6 § andra stycket får inte återkallas enligt
|
7 § tredje stycket 3 i detta kapitel. |
|
|
9 § En frekvenstilldelning för rundradiosändning får ändras, om det är |
|
|
nödvändigt för att nya användare ska få möjlighet att bedriva verksamhet |
|
|
som avser rundradio. |
|
|
10 |
§ När ett tillstånd att använda radiosändare har hyrts ut enligt 3 kap. |
|
28 |
§ och det finns skäl att återkalla tillståndet enligt 6 eller 7 § i detta |
|
kapitel på grund av omständigheter som hänför sig till hyrestagaren, ska |
|
|
återkallelsen i stället avse medgivandet till uthyrning. |
|
|
11 |
§ Vid en överträdelse av denna lag eller av beslut om skyldigheter, |
58 |
åtaganden eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller av de |
föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får tillsynsmyndig- heten, i avvaktan på att ärendet avgörs slutligt, omedelbart
1.meddela ett föreläggande att genast följa lagen eller de beslut om skyl- digheter, åtaganden eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen,
2.återkalla ett tillstånd eller ändra tillståndsvillkoren, eller
3.meddela ett föreläggande att en verksamhet helt eller delvis ska upp- höra.
En förutsättning för ett beslut enligt första stycket är att överträdelsen utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning, säkerhet eller hälsa eller kan befaras orsaka allvarliga ekonomiska eller operativa problem för tillhanda- hållare eller användare av elektroniska kommunikationsnät eller elektro- niska kommunikationstjänster eller andra användare av radiofrekvenser. Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
Giltighetstiden för ett beslut enligt första stycket får vara högst tre månader. Om rättelse inte har vidtagits, får giltighetstiden dock förlängas med ytterligare högst tre månader.
12 § En återkallelse av ett tillstånd eller en ändring av tillståndsvillkoren påverkar inte en skyldighet att betala ersättning för ett tillstånd som har beviljats enligt 3 kap. 10 § eller 4 kap. 6 §, om inte något annat bestäms i samband med återkallelsen eller villkorsändringen.
Tillsynsåtgärder enligt vissa
13 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för fullgörande av de skyldigheter som anges i
1.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen och i genom- förandeakter enligt samma förordning, och
2.artiklarna
Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet som omfattas av denna lag att tillhandahålla myndigheten de upplysningar eller handlingar som behövs för kontroll av att dessa rättsakter följs.
Ett föreläggande enligt första eller andra stycket får förenas med vite.
Lösning av tvister
14 § Uppkommer det en tvist mellan dem som tillhandahåller elektro- niska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster eller tillhörande tjänster, eller mellan en sådan aktör och ett företag som drar nytta av en skyldighet i fråga om samtrafik eller andra former av tillträde eller som tillhandahåller tillhörande faciliteter, får en part hänskjuta tvisten för avgörande av tillsynsmyndigheten, om
1.tvisten har samband med skyldigheter som följer av a) denna lag,
b) beslut om skyldigheter, åtaganden eller villkor som har meddelats
med stöd av lagen,
Prop. 2021/22:136
59
Prop. 2021/22:136 c) föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, eller
60
d)rättsakter som avses i 1 § andra stycket eller 13 § första stycket 1,
eller
2. tvisten i övrigt rör villkor för samtrafik eller andra former av tillträde. Om en överenskommelse om tillträde enligt 5 kap. 31 eller 44 § inte har nåtts inom två månader från det att en begäran har tagits emot, får en part
hänskjuta tvisten för avgörande av tillsynsmyndigheten.
15 § Tillsynsmyndigheten får förelägga en part att tillhandahålla myn- digheten de uppgifter eller handlingar som behövs för att en tvist enligt 14 § ska kunna prövas.
Föreläggandet får förenas med vite. Vid prövning av en ansökan om ut- dömande av vite ska även vitets lämplighet prövas.
16 § Om en part enligt 14 § har hänskjutit en tvist, får tillsynsmyndig- heten besluta att inte ta upp tvisten för avgörande, om det med hänsyn till den frågeställning som tvisten har aktualiserat är lämpligare att den avgörs genom en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen.
Om myndigheten inte har vidtagit någon sådan tillsynsåtgärd inom fyra månader från det att en part har hänskjutit tvisten, ska myndigheten på ansökan av någon av parterna pröva tvisten.
17 § Om det med hänsyn till tvistens art är lämpligare, får tillsynsmyn- digheten hänskjuta tvisten till medling i stället för att ta upp den till prövning eller vidta en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen. Myndigheten ska i ett sådant fall ge parterna tillfälle att föreslå en lämplig person att vara medlare.
Om medling har pågått i fyra månader eller avbrutits dessförinnan utan att parterna kommit överens, ska myndigheten på ansökan av någon av parterna pröva tvisten.
Parterna ska solidariskt betala skälig ersättning till medlaren för arbete och utlägg.
18 § Om en tvist som enligt 14 § har hänskjutits till tillsynsmyndigheten också har hänskjutits till en eller flera tillsynsmyndigheter i en annan stat inom Europeiska unionen och tvisten påverkar handeln mellan medlems- staterna i unionen, ska tillsynsmyndigheten underrätta Berec om tvisten. När tillsynsmyndigheten har lämnat en sådan underrättelse får ärendet inte avgöras förrän Berec har yttrat sig. I brådskande fall med hänsyn till intresset att trygga konkurrensen eller skydda slutanvändarnas intressen, får dock beslut meddelas att gälla till dess något annat bestäms.
Tillsynsmyndigheten ska avgöra ärendet inom en månad från det att Berec har yttrat sig och ska i sitt beslut beakta innehållet i yttrandet.
12 kap. Sanktionsavgifter
1 § Tillsynsmyndigheten ska besluta att ta ut en sanktionsavgift av den som
1. inte tillhandahåller en sammanfattning av avtalet i enlighet med 7 kap.
1 §, föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen eller
genomförandeakter som Europeiska kommissionen har meddelat med stöd av artikel 102.3 i direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen,
2.inte tillämpar villkor om bindningstid eller uppsägningstid i enlighet med 7 kap. 8, 13 eller 14 §,
3.inte uppfyller kraven på nummerportabilitet i enlighet med 7 kap. 19 och 20 §§ eller föreskrifter om nummerportabilitet som har meddelats med stöd av 7 kap. 21 § första stycket,
4.inte vidtar åtgärder för att hantera risker som hotar säkerheten i nät och tjänster i enlighet med 8 kap. 1 §, föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen eller genomförandeakter som Europeiska kommis- sionen har meddelat med stöd av artikel 40.5 i direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen,
5.inte rapporterar om säkerhetsincidenter i enlighet med 8 kap. 3 §, föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen eller genom- förandeakter som Europeiska kommissionen har meddelat med stöd av artikel 40.5 i direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen,
6. inte informerar om hot om säkerhetsincidenter i enlighet med
8 kap. 4 §, föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen eller genomförandeakter som Europeiska kommissionen har meddelat med stöd av artikel 40.5 i direktiv (EU) 2018/1972, i den ursprungliga lydelsen,
7.inte vidtar skyddsåtgärder i enlighet med 8 kap. 5 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen,
8.inte vidtar åtgärder för att säkerställa skydd av uppgifter som behand- las i samband med tillhandahållandet av en tjänst i enlighet med 8 kap. 6 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen,
9.inte informerar abonnenten om särskilda risker för bristande skydd av behandlade uppgifter i enlighet med 8 kap. 7 §,
10.inte underrättar om integritetsincidenter i enlighet med 8 kap. 8 § eller kommissionens förordning (EU) nr 611/2013 av den 24 juni 2013 om åtgärder tillämpliga på anmälan av personuppgiftsbrott enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG vad gäller personlig inte- gritet och elektronisk kommunikation,
11.inte behandlar uppgifter i ett elektroniskt meddelande eller trafik- uppgifter som hör till detta meddelande i enlighet med 9 kap. 27 §,
12.inte bedriver sin verksamhet så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kom- munikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs i enlighet med 9 kap. 29 § första stycket eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till det stycket,
13.inte gör innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand i enlighet med 9 kap. 29 § andra stycket eller föreskrifter som har meddelats
ianslutning till det stycket,
14.inte överför signaler till samverkanspunkter i enlighet med 9 kap. 30 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen, eller
15.inte lämnar ut en uppgift i enlighet med 9 kap. 33 §.
En sanktionsavgift enligt första stycket 2 ska, när det är fråga om ett paket enligt 7 kap. 26 §, tas ut endast om överträdelsen avser en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummer- oberoende interpersonell kommunikationstjänst eller en överföringstjänst som används för tillhandahållande av
Prop. 2021/22:136
61
Prop. 2021/22:136 2 § En sanktionsavgift ska bestämmas till lägst 5 000 kronor och högst 10 000 000 kronor.
62
När avgiftens storlek bestäms ska särskild hänsyn tas till
1.den skada eller risk för skada som har uppstått till följd av över- trädelsen,
2.om aktören tidigare har begått en överträdelse, och
3.de kostnader som aktören har undvikit till följd av överträdelsen. Tillsynsmyndigheten får avstå från att ta ut en sanktionsavgift helt eller
delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften.
3 § En sanktionsavgift får inte beslutas om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och överträdelsen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.
4 § En sanktionsavgift får beslutas endast om den som avgiften ska tas ut av har fått tillfälle att yttra sig inom två år från det att överträdelsen ägde rum.
Ett beslut om sanktionsavgift ska delges.
5 § En sanktionsavgift ska betalas till tillsynsmyndigheten inom 30 da- gar från det att beslutet om att ta ut avgiften fick laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.
Om sanktionsavgiften inte betalas i tid, ska myndigheten lämna den obe- talda avgiften för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av stat- liga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsök- ningsbalken.
En sanktionsavgift tillfaller staten.
6 § En beslutad sanktionsavgift faller bort till den del beslutet om avgif- ten inte har verkställts inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.
7 § Om någon har ålagts att betala konkurrensskadeavgift enligt 3 kap. 5 § konkurrenslagen (2008:579) eller dömts att betala vite enligt 6 kap. 2 § samma lag, får vite enligt denna lag inte dömas ut för samma förfarande.
13 kap. Straff
1 § Till böter eller fängelse i högst sex månader ska den dömas som med uppsåt eller av oaktsamhet
1.använder radiosändare utan tillstånd om ett sådant tillstånd krävs en- ligt denna lag eller använder radiosändare i strid med ett tillståndsvillkor, eller
2.bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 3 kap. 24 § andra stycket.
2 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot den tystnadsplikt som gäller enligt 9 kap. 34 § ska, om det inte rör sig om ringa fall, dömas till böter.
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet lagrar eller hämtar uppgifter i Prop. 2021/22:136 strid med 9 kap. 28 § ska dömas till böter, om gärningen inte är belagd
med straff enligt brottsbalken. Om det rör sig om ringa fall utgör gärningen dock inte brott.
Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot den tystnadsplikt som gäller enligt 5 kap. 2 § eller 9 kap. 31 eller 32 § finns i brottsbalken.
3 § Radiosändare eller elektriska eller elektroniska anläggningar som har varit föremål för brott enligt 1 § kan förklaras förverkade. Då ska bestäm- melserna i 36 kap. brottsbalken tillämpas.
4 § Straff enligt 1 § får inte dömas ut för en gärning som omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite, om en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.
14 kap. Avgifter
1 § Regleringsmyndigheten eller tillsynsmyndigheten får ta ut en hand- läggningsavgift av den som
1.anmäler verksamhet enligt 2 kap. 1 §, eller
2.ansöker om tillstånd eller medgivande enligt 3 kap. 1, 25 eller 28 § eller 4 kap. 3 eller 7 §.
Handläggningsavgiften ska motsvara myndighetens kostnader för hand- läggningen av ärendet.
2 § Regleringsmyndigheten eller tillsynsmyndigheten ska ta ut en årlig avgift av den som
1.bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 §, eller
2.har tillstånd enligt 3 kap. 1 § eller 4 kap. 3 §.
De årliga avgifterna ska sammantagna motsvara de kostnader som myndigheterna, utöver 1 §, har för sina verksamheter enligt denna lag. Avgifterna ska fördelas med skälig andel på var och en av dem som bedriver anmäld verksamhet eller har tillstånd.
3 § Den som bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 § ska betala en avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation. Avgifterna ska fördelas med skälig andel på var och en av dem som bedriver anmäld verksamhet.
15 kap. Överklagande och handläggning i domstol
Överklagande
1 § En myndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvaltnings- domstol. När ett beslut överklagas är myndigheten motpart i domstolen.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Kammarrättens avgörande får inte överklagas.
63
Prop. 2021/22:136 2 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas av den som är part i ärendet, om beslutet har gått parten emot, och av någon annan vars rättigheter påverkas negativt av beslutet.
Säkerhetspolisen och Försvarsmakten får överklaga ett beslut som gäller
1.beviljande av ett tillstånd att använda radiosändare eller medgivande att överlåta eller hyra ut ett sådant tillstånd,
2.att ett tillstånd att använda radiosändare förenas med villkor, eller
3.återkallelse av ett tillstånd att använda radiosändare eller ändring av villkor i ett sådant tillstånd.
3 § Ett beslut enligt 5 kap. 5 § andra stycket som avser identifiering av företag med betydande inflytande på en marknad får överklagas endast i samband med att ett beslut att införa, upphäva eller ändra en skyldighet som avses i 5 kap. 8 § överklagas.
Ett beslut enligt 3 kap. 9 § att begränsa antalet tillstånd och ett beslut enligt 3 kap. 10 § eller 4 kap. 6 § att utfärda en allmän inbjudan till an- sökan får överklagas endast i samband med att ett beslut i fråga om till- stånd att använda radiosändare eller nummer överklagas.
4 § Ett beslut om underrättelse enligt 11 kap. 5 §, ett beslut om före- läggande enligt 11 kap. 15 § och ett beslut om att inte ta upp en tvist för avgörande enligt 11 kap. 16 § första stycket får inte överklagas.
5 § Ett beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen gäller omedelbart, om inte något annat har bestämts.
Handläggning i domstol
Skyndsam handläggning
6 § Ett mål i förvaltningsrätt och kammarrätt ska handläggas skyndsamt, om det avser överprövning av
1.ett beslut enligt 5 kap. 5 § andra stycket om identifiering av företag med betydande inflytande på en marknad,
2.ett beslut med stöd av 5 kap. 8 eller 24 § om åläggande av skyldigheter,
3.ett beslut i ett tillsynsärende enligt 11 kap. 6 §, om tillsynen avsett kontroll av att ett beslut som anges i 2 följs, eller
4.ett beslut vid prövning av en tvist enligt 11 kap. 14 §, om tvisten grundar sig på ett beslut som anges i 2.
7 § I ett mål som avses i 6 § får en part i förvaltningsrätten åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis efter det att fyra månader har gått från det att tiden för överklagande till förvaltningsrätten har gått ut, endast om parten gör sannolikt att parten inte hade kunnat åberopa omständigheten eller beviset tidigare eller annars haft giltig ursäkt att inte göra det.
I ett mål som avses i 6 § får en ny omständighet eller ett nytt bevis åberopas först i kammarrätten endast om det finns synnerliga skäl.
Domstolarnas sammansättning
8 § Vid prövningen av mål som avses i 6 § ska förvaltningsrätten bestå
av två lagfarna ledamöter och två ekonomiska experter. Detta gäller dock
64
inte om något annat följer av 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt- Prop. 2021/22:136 ningsdomstolar.
Om en av de ekonomiska experterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.
9 § Vid prövningen av mål som avses i 6 § ska kammarrätten bestå av tre lagfarna ledamöter och två ekonomiska experter. Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av de ekonomiska experterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.
Kammarrätten är domför utan ekonomiska experter i fall som anges i 12 § fjärde stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och vid prövning av mål som är av enkel beskaffenhet.
I övrigt gäller, även i mål som avses i första stycket, 12 §
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för- ordnar för viss tid dem som ska tjänstgöra som ekonomiska experter enligt 8 och 9 §§. Om det, medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål, inträffar en omständighet som medför att förordnandet ska upp- höra att gälla, ska förordnandet ändå anses fortsätta att gälla i det pågående målet.
Den som ska tjänstgöra som ekonomisk expert ska vara svensk med- borgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förval- tare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Inhibition
11 § När en domstol enligt 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) tar ställning till om ett beslut som har fattats med stöd av denna lag tills vidare inte ska gälla, ska domstolen särskilt beakta det som i 1 kap. 1 § anges om lagens syfte.
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2022:000) om införande av lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation.
65
Prop. 2021/22:136 2.2 |
Förslag till lag om införande av lagen |
|
(2022:000) om elektronisk kommunikation |
Härigenom föreskrivs följande.
Tidpunkt för ikraftträdande
1 § Lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation och denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
Lagar som upphävs
2 § Genom denna lag upphävs
1.lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, och
2.lagen (2003:390) om införande av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Fortsatt giltighet av äldre beslut
3 § Tillstånd, medgivanden, förelägganden, förbud, villkor, undantag, ålägganden och andra beslut gäller fortfarande om de har meddelats med stöd av
1.den upphävda lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,
2.motsvarande äldre bestämmelser, eller
3.föreskrifter som har meddelats med stöd av sådana bestämmelser. Första stycket gäller dock endast beslut som kan fattas med stöd av
någon motsvarande bestämmelse i lagen (2022:000) om elektronisk kom- munikation. Beslut som inte kan fattas med stöd av den lagen gäller inte längre.
Besluten som fortfarande gäller ska anses meddelade med stöd av mot- svarande bestämmelser i lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
4 § Tillstånd för tillhandahållande av mobila teletjänster eller nätkapaci- tet för sådana tjänster som har meddelats med stöd av 7 § i den upphävda telelagen (1993:597) eller motsvarande äldre bestämmelser gäller fort- farande. Ett sådant tillstånd ska anses meddelat med stöd av 3 kap. 1 § lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation för den radioanvändning som tillståndet avser.
Villkor för sådana tillstånd som har meddelats med stöd av 15 § första stycket 3 och 4 i den upphävda telelagen ska anses meddelade med stöd av 3 kap.
Anmälan av verksamhet
5 § Verksamhet som vid ikraftträdandet av denna lag är anmäld enligt 2 kap. 1 § i den upphävda lagen (2003:389) om elektronisk kommunika- tion eller 5 § i den upphävda telelagen (1993:597) eller har tillstånd enligt 7 eller 14 § i den lagen eller motsvarande äldre bestämmelser, ska anses anmäld enligt 2 kap. 1 § lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation.
66
Tillstånd att använda radiosändare
6 § Ett tillstånd att använda radiosändare för viss radioanvändning som har beviljats före den 1 augusti 2010 ska anses motsvara ett tillstånd att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme enligt 3 kap. 1 § lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation. Giltighetstiden för ett sådant tillstånd ska fortfarande anses förlängd med tio år, om tillståndet när det beviljades gällde längst till och med den 31 december 2015 och inte före den 1 augusti 2010 hade förlängts eller förnyats.
För sådana tillstånd gäller fortfarande bestämmelserna om krav på tillstånd för att använda enskilda radiosändare inom ramen för tillståndet enligt den upphävda lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, i dess lydelse före den 1 augusti 2010.
7 § Bestämmelserna i 3 kap. 18 och 21 §§ lagen (2022:000) om elektro- nisk kommunikation om tillståndstid i ett harmoniserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster tillämpas inte på tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet av den lagen.
Skyldigheter för operatörer med betydande inflytande på en marknad
8 § Bestämmelserna i 5 kap. 9 § lagen (2022:000) om elektronisk kom- munikation om anmälan vid avveckling eller utbyte av nätdelar tillämpas inte i fråga om skyldigheter som har ålagts före ikraftträdandet av den lagen.
Personuppgifter i abonnentförteckningar
9 § Sådana personuppgifter om en abonnent av fasta allmänt tillgängliga telefonitjänster som har förts in i en allmänt tillgänglig abonnentförteck- ning före ikraftträdandet av den upphävda lagen (2003:389) om elektro- nisk kommunikation får stå kvar i förteckningen, om inte abonnenten meddelar något annat.
Tillsyn
10 § Bestämmelserna om tillsyn i 11 kap. lagen (2022:000) om elektro- nisk kommunikation tillämpas även i fråga om kravet på tillstånd för att använda enskilda radiosändare inom ramen för sådana tillstånd som avses i 6 § i denna lag.
11 § Den upphävda lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation gäller fortfarande i fråga om en parts rätt att hänskjuta en tvist för av- görande av tillsynsmyndigheten, om tvisten har samband med skyldigheter som avser tiden före ikraftträdandet av denna lag.
Sanktionsavgifter
12 § Bestämmelserna om sanktionsavgifter i 12 kap. lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation tillämpas endast på överträdelser som har skett efter ikraftträdandet av den lagen.
Prop. 2021/22:136
67
Prop. 2021/22:136 2.3 |
Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken |
|
Härigenom föreskrivs att 27 kap. 25 § rättegångsbalken ska ha följande ly- |
||
delse. |
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
|
27 kap. |
|
|
25 §1 |
När tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommunikation har lämnats, får de tek- niska hjälpmedel som behövs för åtgärden användas.
I 6 kap. |
lagen (2003:389) om |
I 9 kap. |
lagen (2022:000) om |
|
elektronisk |
kommunikation finns |
elektronisk |
kommunikation finns |
|
bestämmelser om hemlig avlyss- |
bestämmelser om hemlig avlyss- |
|||
ning av elektronisk kommunikation |
ning av elektronisk kommunikation |
|||
och hemlig övervakning av elektro- |
och hemlig övervakning av elek- |
|||
nisk kommunikation som gäller för |
tronisk kommunikation som gäller |
|||
den som driver verksamhet som |
för den som driver verksamhet som |
|||
avses i den lagen. |
avses i den lagen. |
|||
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
68 |
1 Senaste lydelse 2012:281. |
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) Prop. 2021/22:136 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk
Härigenom föreskrivs att 53 f § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
53 f §1
Den som på grund av bestämmelserna i 53 c § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
1 Senaste lydelse 2009:109. |
69 |
Prop. 2021/22:136 2.5 |
Förslag till lag om ändring i patentlagen |
|
|
(1967:837) |
|
Härigenom föreskrivs att 57 f § patentlagen (1967:837)1 ska ha följande |
||
lydelse. |
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
|
57 f §2 |
Den som på grund av bestämmelserna i 57 c § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
70 |
1 |
Lagen omtryckt 1983:433. |
2 |
Senaste lydelse 2009:111. |
2.6 |
Förslag till lag om ändring i |
Prop. 2021/22:136 |
|
|
mönsterskyddslagen (1970:485) |
|
|
Härigenom föreskrivs att 35 f § mönsterskyddslagen (1970:485) ska ha |
|
||
följande lydelse. |
|
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
35 f §1
Den som på grund av bestämmelserna i 35 c § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
1 Senaste lydelse 2009:112. |
71 |
Prop. 2021/22:136 2.7 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) |
|
om allmänna förvaltningsdomstolar |
Härigenom föreskrivs att 11, 12 och 17 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
11 §2 |
En kammarrätt får vara indelad i avdelningar. Chef för en avdelning är
presidenten eller en lagman. |
|
|
Bestämmelser om särskild sam- |
Bestämmelser om särskild sam- |
|
mansättning av kammarrätten vid be- |
mansättning av kammarrätten vid be- |
|
handling av vissa mål finns i fastig- |
handling av vissa mål finns i fastig- |
|
hetstaxeringslagen (1979:1152), la- |
hetstaxeringslagen |
(1979:1152), |
gen (2003:389) om elektronisk kom- |
lagen (2010:1882) om åldersgränser |
|
munikation och lagen (2010:1882) |
för film som ska visas offentligt |
|
om åldersgränser för film som ska |
och lagen (2022:000) om elektronisk |
|
visas offentligt. Bestämmelser om |
kommunikation. Bestämmelser om |
|
särskild sammansättning vid be- |
särskild sammansättning vid be- |
|
handling av mål om laglighetspröv- |
handling av mål om laglighetspröv- |
|
ning enligt 13 kap. kommunallagen |
ning enligt 13 kap. kommunallagen |
|
(2017:725) finns i 13 a §. |
(2017:725) finns i 13 a §. |
12 §3
En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lag- farna ledamöter får inte ingå i rätten.
När det är särskilt föreskrivet att nämndemän ska ingå i rätten är en kam- marrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får inte ingå i rätten.
Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får för- hinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.
En kammarrätt är domför utan nämndemän
1.vid prövning av överklagande av beslut som inte innebär att målet avgörs,
2.vid förordnande om saken i avvaktan på målets avgörande och vid annan åtgärd som endast avser målets beredande, och
3.vid beslut genom vilket domstolen skiljer sig från målet utan att detta har prövats i sak.
Om ett mål som avses i andra stycket handläggs gemensamt med ett annat mål, får nämndemän delta vid handläggningen även av det senare målet.
|
|
Bestämmelser om domförhet vid |
Bestämmelser om domförhet vid |
||
|
behandling av vissa mål finns i |
behandling av vissa mål finns i |
|||
|
fastighetstaxeringslagen |
(1979: |
fastighetstaxeringslagen |
(1979: |
|
|
1152), lagen (2003:389) om elek- |
1152), lagen (2010:1882) om |
|||
|
1 |
Lagen omtryckt 1981:1323. |
|
|
|
72 |
2 |
Senaste lydelse 2017:729. |
|
|
|
3 |
Senaste lydelse 2018:1959. |
|
|
|
tronisk kommunikation och lagen |
åldersgränser för film som ska visas |
(2010:1882) om åldersgränser för |
offentligt och lagen (2022:000) om |
film som ska visas offentligt. Be- |
elektronisk kommunikation. Bestäm- |
stämmelser om domförhet vid be- |
melser om domförhet vid behand- |
handling av mål om laglighetspröv- |
ling av mål om laglighetsprövning |
ning enligt 13 kap. kommunallagen |
enligt 13 kap. kommunallagen |
(2017:725) finns i 13 a §. |
(2017:725) finns i 13 a §. |
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd är kammarrätten domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet. Detsamma gäller vid behandling av andra frågor i mål där prövningstillstånd krävs för prövning av ett överklagande, om frågorna behandlas före eller i samband med frågan om prövningstillstånd. Ett prövningstillstånd som inte är begränsat enligt 34 a § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) får med- delas av en lagfaren ledamot, om frågan är enkel.
Vid behandling av en fråga om avvisning av ett överklagande på grund av att det har kommit in för sent är kammarrätten domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet.
Vid beslut om avskrivning av ett mål efter en återkallelse är kammar- rätten domför med en lagfaren ledamot.
Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål får utföras av en lagfa- ren ledamot i kammarrätten eller, om åtgärderna inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna ledamöter, av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltnings- domstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta.
17 §4
En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämnde- män, om inte annat följer av 17 b eller 18 §. Om en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.
Om det finns skäl för det med hänsyn till målets omfattning eller svårig- hetsgrad, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av ledamöterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats gäller första stycket andra meningen i fråga om domförhet.
Bestämmelser om domförhet vid |
Bestämmelser om domförhet vid |
|
behandling av vissa mål finns, för- |
behandling av vissa mål finns, för- |
|
utom i 18 §, i fastighetstaxeringsla- |
utom i 18 §, i fastighetstaxeringsla- |
|
gen (1979:1152), lagen (2003:389) |
gen (1979:1152), lagen (2010:1882) |
|
om elektronisk kommunikation och |
om åldersgränser för film som ska |
|
lagen (2010:1882) om åldersgrän- |
visas offentligt och lagen (2022:000) |
|
ser för film som ska visas offentligt. |
om elektronisk kommunikation. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
4Senaste lydelse 2018:1959.
Prop. 2021/22:136
73
Prop. 2021/22:136 2.8 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1104) |
|
om verksamheten hos vissa regionala |
|
alarmeringscentraler |
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
2 §1 |
|
|
Den som svarar för alarmerings- |
Den som svarar för alarmerings- |
|
centraler som anges i 1 § får inte |
centraler som anges i 1 § får inte |
|
utan tillstånd av regeringen spela in |
utan tillstånd av regeringen spela in |
|
telefonsamtal varigenom någon av- |
telefonsamtal som innebär att nå- |
|
ser att tillkalla eller annars komma i |
gon avser att tillkalla eller annars |
|
förbindelse med Polismyndigheten, |
kontakta |
Polismyndigheten, en |
kommunal organisation för rädd- |
kommunal organisation för rädd- |
|
ningstjänst, ambulans eller något |
ningstjänst, |
ambulans eller något |
annat hjälporgan och som beford- |
annat hjälporgan och som överförs |
|
ras via ett allmänt kommunika- |
via ett allmänt elektroniskt kommu- |
|
tionsnät till eller från en sådan cen- |
nikationsnät till eller från en sådan |
|
tral. |
central. |
|
Tillstånd får även i den utsträck- |
Ett tillstånd får även i den ut- |
|
ning som krävs för snabba och |
sträckning som krävs för snabba |
|
effektiva hjälpinsatser innefatta rätt |
och effektiva hjälpinsatser omfatta |
|
att |
en rätt att |
|
1.avlyssna och spela in sådana telefonsamtal som avses i första stycket och som har kopplats vidare av en alarmeringscentral till ett hjälporgan,
2.avbryta pågående telefonsamtal för att samtal ska kunna kopplas vidare från en alarmeringscentral till ett hjälporgan.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
74 |
1 Senaste lydelse 2014:723. |
2.9 |
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1685) Prop. 2021/22:136 |
|
om skydd för kretsmönster för |
|
halvledarprodukter |
Härigenom föreskrivs att 9 f § lagen (1992:1685) om skydd för krets- mönster för halvledarprodukter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
9 f §1
Den som på grund av bestämmelserna i 9 c § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
1 Senaste lydelse 2009:114. |
75 |
Prop. 2021/22:136 2.10 |
Förslag till lag om ändring i växtförädlarrätts- |
|
|
lagen (1997:306) |
|
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 d § växtförädlarrättslagen (1997:306) |
||
ska ha följande lydelse. |
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
|
9 kap. |
|
|
5 d §1 |
Den som på grund av bestämmelserna i 9 kap. 5 a § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
76 |
1 Senaste lydelse 2009:115. |
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:31) Prop. 2021/22:136 om standarder för sändning av radio- och TV-
signaler
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1998:31) om standarder för sänd- ning av radio- och
dels att 3 och 6 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 3 § ska utgå, dels att nuvarande 4 § ska betecknas 3 §,
dels att rubriken till lagen samt 1, 2 och 15 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast efter 3 § ska lyda ”Viss utrustning för tv-
mottagare” och rubriken närmast före 5 § ska lyda ”Utrustning och tjänster för villkorad tillgång till digitala ljudradio- och
dels att rubriken närmast efter 3 § ska sättas närmast före 3 §, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Lag om standarder för sändning av radio- och
Lag om standarder för digital radio och tv
|
|
1 §3 |
|
Denna lag genomför Europa- |
Denna lag genomför artiklar- |
||
parlamentets och rådets |
direktiv |
na 62 och 113 i Europaparlamen- |
|
2002/19/EG av den 7 mars 2002 |
tets och rådets direktiv (EU) 2018/ |
||
om tillträde till och samtrafik |
1972 av den 11 december 2018 om |
||
mellan |
elektroniska kommunika- |
inrättande av en europeisk kodex |
|
tionsnät och tillhörande faciliteter |
för elektronisk kommunikation. |
||
(tillträdesdirektiv), 2002/21/EG av |
|
||
den 7 mars 2002 om ett gemensamt |
|
||
regelverk för elektroniska kommu- |
|
||
nikationsnät och kommunikations- |
|
||
tjänster (ramdirektiv) och 2002/22/ |
|
||
EG av den 7 mars 2002 om sam- |
|
||
hällsomfattande tjänster och an- |
|
||
vändares rättigheter avseende elek- |
|
||
troniska |
kommunikationsnät och |
|
|
kommunikationstjänster |
(direktiv |
|
|
om samhällsomfattande tjänster), i |
|
||
de delar de avser bestämmelser om |
|
||
tillämpning av standarder för sänd- |
|
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, i den ursprungliga lydelsen.
2Senaste lydelse av
lagens rubrik 2003:393 |
|
3 § 2003:393 |
|
6 § 2003:393 |
|
rubriken närmast före 5 § 2003:393. |
77 |
3 Senaste lydelse 2003:393. |
Prop. 2021/22:136
78
ning av ljudradio- och televisions- signaler.
2 §4
I lagen finns bestämmelser om |
I lagen finns bestämmelser om |
||||||
standarder för |
standarder för digitala |
||||||
sänds i bredbildsformat, har hög |
och om system för villkorad till- |
||||||
upplösning eller använder digitala |
gång till digitala ljudradio- och tv- |
||||||
sändningssystem samt om system |
sändningar till allmänheten. |
|
|||||
för villkorad tillgång till digitala |
|
|
|
||||
ljudradio- och |
|
|
|
||||
allmänheten. |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
4 § |
|
|
|
|
|
|
|
Den som tillhandahåller digitala |
||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
are avgiftsfritt kan lämna tillbaka |
||
|
|
|
|
|
digital |
||
|
|
|
|
|
ningen inte kan användas med |
||
|
|
|
|
|
andra tillhandahållares digitala tv- |
||
|
|
|
|
|
tjänster. |
|
|
|
|
|
|
15 §5 |
|
|
|
Om en näringsidkare bryter mot |
Om en näringsidkare bryter mot |
||||||
någon |
av |
bestämmelserna i |
3 § |
4 §, 5 § |
första stycket, 7 eller |
8 § |
|
andra stycket, 5 § första stycket, |
eller mot föreskrifter som har |
||||||
7 eller |
8 § eller mot föreskrifter |
meddelats med stöd av 3 § eller 5 § |
|||||
som meddelats med stöd av 3 § |
andra stycket får tillsynsmyndig- |
||||||
första stycket, 4 §, 5 § andra stycket |
heten förelägga näringsidkaren att |
||||||
eller 6 § |
får tillsynsmyndigheten |
följa bestämmelsen. Sådana före- |
|||||
förelägga |
näringsidkaren att |
följa |
lägganden får förenas med vite. |
|
|||
bestämmelsen. Sådana föreläggan- |
|
|
|
||||
den får förenas med vite. |
|
|
|
|
|||
Innan |
tillsynsmyndigheten |
be- |
Innan |
tillsynsmyndigheten |
be- |
||
slutar om ett sådant föreläggande |
slutar om ett sådant föreläggande |
||||||
med anledning av en överträdelse |
med anledning av en överträdelse |
||||||
av 7 eller |
8 § skall den samråda |
av 7 eller 8 § ska den samråda med |
|||||
med Konkurrensverket. |
|
Konkurrensverket. |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
4Senaste lydelse 2003:393.
5Senaste lydelse 2003:393.
2.12 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2006:449) |
Prop. 2021/22:136 |
|
|
om skydd för störningskänslig forskning |
|
|
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2006:449) om skydd för störnings- |
|
||
känslig forskning ska ha följande lydelse. |
|
||
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
|
4 §1 |
|
|
Om forskning som avses i 1 § utsätts för varaktiga eller upprepade stör- |
|
||
ningar från annan verksamhet i närheten, får länsstyrelsen efter ansökan |
|
||
enligt 6 § meddela förbud eller förelägganden mot den störande verksam- |
|
||
heten för att skydda forskningen. |
|
|
|
Det som sägs i första stycket |
Första stycket gäller inte sådan |
|
|
gäller inte sådan verksamhet som |
verksamhet som regleras i lagen |
|
|
regleras i lagen (2003:389) om |
(2022:000) om elektronisk kom- |
|
|
elektronisk |
kommunikation eller |
munikation eller lagen (1992:1512) |
|
lagen (1992:1512) om elektromag- |
om elektromagnetisk kompatibili- |
|
|
netisk kompatibilitet eller i före- |
tet eller i föreskrifter utfärdade med |
|
|
skrifter utfärdade med stöd av dessa |
stöd av dessa lagar. Första stycket |
|
|
lagar. Det som sägs i första stycket |
gäller inte heller störningar från en |
|
|
gäller inte heller störningar från en |
verksamhet som bedrivs med till- |
|
|
verksamhet som bedrivs med till- |
stånd enligt miljöbalken eller mot- |
|
|
stånd enligt miljöbalken eller mot- |
svarande bestämmelser i äldre lag. |
|
|
svarande bestämmelser i äldre lag. |
|
|
Om ett beslut enligt första stycket medför att pågående markanvändning inom det berörda området avsevärt försvåras, har områdets ägare och den som har nyttjanderätt, servitut, rätt till elektrisk kraft eller liknande rätt till detta område, rätt till ersättning för skada till följd av beslutet.
Ersättningen ska motsvara skadan med avdrag för vad den berättigade är skyldig att tåla utan ersättning. Ersättningen ska betalas av den som an- sökt om skyddet.
I fråga om ersättningen tillämpas i övrigt expropriationslagen (1972:719).
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
1 Senaste lydelse 2010:831. |
79 |
Prop. 2021/22:136 2.13 |
Förslag till lag om ändring i |
|
|
marknadsföringslagen (2008:486) |
|
Härigenom föreskrivs att 3 § marknadsföringslagen (2008:486) ska ha föl- |
||
jande lydelse. |
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
|
3 § |
I denna lag avses med |
|
affärsbeslut: ett beslut som fattas av en konsument eller en näringsidkare om huruvida, hur och under vilka förutsättningar en produkt ska köpas, om hela eller delar av köpesumman ska betalas, om produkten ska behållas eller överlåtas, eller om en avtalsenlig rättighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten eller näringsidkaren beslutar att
handla eller att avstå från att handla, |
|
elektronisk post: ett adresserat |
elektronisk post: ett adresserat |
eller på något annat sätt individual- |
eller på något annat sätt individual- |
iserat elektroniskt meddelande i |
iserat elektroniskt meddelande i |
form av text, röst, ljud eller bild |
form av text, röst, ljud eller bild |
som sänds via ett allmänt kommu- |
som sänds via ett allmänt elektro- |
nikationsnät och som kan lagras i |
niskt kommunikationsnät och som |
nätet eller i mottagarens terminalut- |
kan lagras i nätet eller i mottagarens |
rustning tills mottagaren hämtar |
terminalutrustning tills mottagaren |
det, |
hämtar det, |
god marknadsföringssed: god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknads- föring av produkter,
konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,
marknadsföring: reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare,
näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,
produkter: varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
80
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) Prop. 2021/22:136 om signalspaning i försvarsunderrättelse-
verksamhet
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2008:717) om signalspaning i för- svarsunderrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
12 §1 |
|
I lagen (2003:389) om elektro- |
I lagen (2022:000) om elektronisk |
nisk kommunikation finns bestäm- |
kommunikation finns bestämmelser |
melser om operatörers skyldighet |
om operatörers skyldighet att över- |
att överföra signaler för att möjlig- |
föra signaler för att möjliggöra |
göra inhämtning enligt denna lag. |
inhämtning enligt denna lag. |
Endast kontrollmyndigheten ska ha rådighet över signalbärare inne- hållande sådana signaler som överförs i enlighet med de bestämmelser som avses i första stycket. Myndigheten ska ge signalspaningsmyndigheten till- gång till signalbärare endast i den utsträckning det följer av tillstånd enligt 5 a eller 5 b §.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
1 Senaste lydelse 2009:967. |
81 |
Prop. 2021/22:136 2.15 |
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och |
|
sekretesslagen (2009:400) |
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 3 a §, 17 kap. 4 a §, 18 kap. 4 a §, 19 kap. 3 b § och 44 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
15 kap. |
|
3 a §1 |
Sekretessen enligt 1, 1 a och 2 §§ hindrar inte att Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten lämnar uppgift som avses där till Post- och telestyrelsen,
om uppgiften avser |
|
|
|
1. frågan |
om radioanvändning |
1. frågan om |
radioanvändning |
enligt en tillståndsansökan eller en |
enligt en tillståndsansökan eller en |
||
ansökan om medgivande att överlå- |
ansökan om medgivande att överlå- |
||
ta eller hyra ut tillstånd att använda |
ta eller hyra ut ett tillstånd att |
||
radiosändare |
enligt 3 kap. lagen |
använda radiosändare enligt 3 kap. |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
lagen (2022:000) |
om elektronisk |
|
munikation, kan antas komma att |
kommunikation, kan antas komma |
||
orsaka skada för Sveriges säkerhet, |
att orsaka skada för Sveriges säker- |
||
|
|
het, |
|
2.behovet av att förena ett sådant tillstånd med villkor om krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet och vilka villkor som tillståndet i så fall bör förenas med, eller
3. frågan om det finns skäl att |
3. frågan om det finns skäl att |
återkalla tillstånd eller ändra till- |
återkalla ett tillstånd eller ändra till- |
ståndsvillkor enligt 7 kap. 6 § för- |
ståndsvillkor enligt 11 kap. 7 § |
sta stycket 4 lagen om elektronisk |
tredje stycket 3 lagen om elektro- |
kommunikation. |
nisk kommunikation. |
En uppgift får lämnas endast om intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
17 kap.
4 a §2
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om prövning enligt 3 kap. 8 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation av fråga om tillstånd att använda radiosändare efter allmän inbjudan till ansökan, om det kan antas att syftet med förfarandet motverkas om uppgiften röjs.
82 |
1 |
Senaste lydelse 2019:1207. |
2 |
Senaste lydelse 2010:498. |
18 kap. |
Prop. 2021/22:136 |
4 a §3 |
|
Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att Säkerhetspolisen lämnar uppgift som avses där till Post- och telestyrelsen, om uppgiften avser
1. frågan |
om radioanvändning |
1. frågan om radioanvändning |
enligt en tillståndsansökan eller en |
enligt en tillståndsansökan eller en |
|
ansökan om medgivande att överlå- |
ansökan om medgivande att överlå- |
|
ta eller hyra ut tillstånd att använda |
ta eller hyra ut ett tillstånd att an- |
|
radiosändare |
enligt 3 kap. lagen |
vända radiosändare enligt 3 kap. la- |
(2003:389) om elektronisk kom- |
gen (2022:000) om elektronisk kom- |
|
munikation, kan antas komma att |
munikation, kan antas komma att |
|
orsaka skada för Sveriges säkerhet, |
orsaka skada för Sveriges säkerhet, |
2.behovet av att förena ett sådant tillstånd med villkor om krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet och vilka villkor som tillståndet i så fall bör förenas med, eller
3. frågan om det finns skäl att |
3. frågan om det finns skäl att |
återkalla tillstånd eller ändra till- |
återkalla ett tillstånd eller ändra till- |
ståndsvillkor enligt 7 kap. 6 § första |
ståndsvillkor enligt 11 kap. 7 § tredje |
stycket 4 lagen om elektronisk |
stycket 3 lagen om elektronisk |
kommunikation. |
kommunikation. |
En uppgift får lämnas endast om intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
19kap.
3 b §4
Sekretessen enligt 3 § hindrar in- |
Sekretessen enligt 3 § hindrar in- |
||
te att uppgift lämnas till Säkerhets- |
te att uppgift lämnas till Säkerhets- |
||
polisen |
och Försvarsmakten om |
polisen |
och Försvarsmakten om |
vem som är sökande i ett ärende om |
vem som är sökande i ett ärende om |
||
tillstånd |
att använda radiosändare |
tillstånd |
att använda radiosändare |
enligt 3 kap. lagen (2003:389) om |
enligt 3 kap. lagen (2022:000) om |
||
elektronisk kommunikation. |
elektronisk kommunikation. |
||
Lydelse enligt prop. 2021/22:131 |
Föreslagen lydelse |
44kap. 4 §
Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 |
|
och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra upp- |
|
gifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av |
|
1. 2 kap. 14 § första stycket 1 och |
|
2. 6 kap. 20 § lagen (2003:389) |
2. 9 kap. 31 § lagen (2022:000) |
om elektronisk kommunikation, när |
om elektronisk kommunikation, när |
det är fråga om uppgift om inne- |
det är fråga om uppgift om inne- |
hållet i ett elektroniskt meddelande |
hållet i ett elektroniskt meddelande |
eller som annars rör ett särskilt så- |
eller som annars rör ett särskilt så- |
dant meddelande, och |
dant meddelande, och |
3 Senaste lydelse 2019:1207. |
83 |
4 Senaste lydelse 2019:1207. |
Prop. 2021/22:136 |
3. 6 kap. 21 § lagen om elektro- |
3. 9 kap. 32 § lagen om elektro- |
|
|
nisk kommunikation, när det är frå- |
nisk kommunikation, när det är frå- |
|
|
ga om uppgift om kvarhållande av |
ga om uppgift om kvarhållande av |
|
|
försändelse på befordringsföretag, |
försändelse på befordringsföretag, |
|
|
om hemlig avlyssning av elektro- |
om hemlig avlyssning av elektro- |
|
|
nisk kommunikation eller hemlig |
nisk kommunikation eller hemlig |
|
|
övervakning av elektronisk kom- |
övervakning av elektronisk kom- |
|
|
munikation på grund av beslut av |
munikation på grund av beslut av |
|
|
domstol, undersökningsledare eller |
domstol, undersökningsledare eller |
|
|
åklagare eller om inhämtning av |
åklagare eller om inhämtning av |
|
|
uppgifter enligt lagen (2012:278) |
uppgifter enligt lagen (2012:278) |
|
|
om inhämtning av uppgifter om |
om inhämtning av uppgifter om |
|
|
elektronisk kommunikation i de |
elektronisk kommunikation i de |
|
|
brottsbekämpande myndigheternas |
brottsbekämpande myndigheternas |
|
|
underrättelseverksamhet. |
underrättelseverksamhet. |
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
84
2.16 |
Förslag till lag om ändring i luftfartslagen |
Prop. 2021/22:136 |
|
|
(2010:500) |
|
|
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § luftfartslagen (2010:500) ska ha föl- |
|
||
jande lydelse. |
|
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
11kap. 5 §
I lagen (2003:389) om elektro- |
I lagen (2022:000) om elektro- |
|
nisk kommunikation finns särskil- |
nisk kommunikation finns särskilda |
|
da bestämmelser om användning av |
bestämmelser om användning av |
|
radioanläggningar ombord på luft- |
radioanläggningar ombord på luft- |
|
fartyg och inom markorganisatio- |
fartyg och inom markorganisatio- |
|
nen. |
nen. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
85
Prop. 2021/22:136 2.17 |
Förslag till lag om ändring i radio- och |
|
(2010:696) |
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § och 10 kap. 3 § radio- och
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
4 kap. |
|
2 § |
För att sända tv och sökbar
Föreskrifter om tillstånd att an- |
Föreskrifter om tillstånd att an- |
vända radiosändare finns i lagen |
vända radiosändare finns i lagen |
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
munikation. |
munikation. |
10 kap.
3 §
Föreskrifter om tillstånd att an- |
Föreskrifter om tillstånd att an- |
|
vända radiosändare finns i lagen |
vända radiosändare finns i lagen |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
|
munikation. |
munikation. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
86
2.18 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) |
Prop. 2021/22:136 |
|
|
om betaltjänster |
|
|
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (2010:751) om betaltjänster ska |
|
||
ha följande lydelse. |
|
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
1kap. 4 §1
I denna lag betyder
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
debitera: att medel dras från ett konto,
elektroniskt kommunikationsnät: |
elektroniskt kommunikationsnät: |
detsamma som i 1 kap. 7 § lagen |
detsamma som i 1 kap. 7 § lagen |
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
munikation, |
munikation, |
elektronisk kommunikationstjänst: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen om elektronisk kommunikation,
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
1 Senaste lydelse 2021:494. |
87 |
Prop. 2021/22:136 2.19 |
Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen |
|
|
(2010:1877) |
|
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 § varumärkeslagen (2010:1877) ska ha |
||
följande lydelse. |
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
|
9 kap. |
|
|
4 § |
Den som på grund av 1 § andra stycket
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk |
gen (2022:000) om elektronisk |
|
kommunikation ska sända en skrift- |
kommunikation ska sända en skrift- |
|
lig underrättelse om detta till den |
lig underrättelse om detta till den |
|
som uppgifterna gäller tidigast efter |
som uppgifterna gäller tidigast efter |
|
en månad och senast efter tre måna- |
en månad och senast efter tre måna- |
|
der från det att informationen läm- |
der från det att informationen läm- |
|
nades ut. Kostnaden för underrät- |
nades ut. Kostnaden för underrät- |
|
telsen ersätts enligt första stycket. |
telsen ersätts enligt första stycket. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
88
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) Prop. 2021/22:136 om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande
myndigheternas underrättelseverksamhet
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2012:278) om inhämtning av upp- gifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheter- nas underrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
||||
|
|
1 §1 |
|
|
|
|
Polismyndigheten, Säkerhetspo- |
Polismyndigheten, |
Säkerhetspo- |
||||
lisen eller Tullverket får, under de |
lisen eller Tullverket får, under de |
|||||
förutsättningar som anges i denna |
förutsättningar som anges i denna |
|||||
lag, |
i |
underrättelseverksamhet i |
lag, |
i |
underrättelseverksamhet i |
|
hemlighet från den som enligt lagen |
hemlighet från den som enligt lagen |
|||||
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
|||||
munikation tillhandahåller ett elek- |
munikation tillhandahåller ett elek- |
|||||
troniskt |
kommunikationsnät eller |
troniskt kommunikationsnät eller |
||||
en |
elektronisk kommunikations- |
en |
elektronisk kommunikations- |
|||
tjänst hämta in uppgifter om |
tjänst som inte är en nummerobero- |
|||||
|
|
|
ende |
interpersonell |
kommunika- |
|
|
|
|
tionstjänst hämta in uppgifter om |
1.meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress,
2.vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som har funnits inom ett visst geografiskt område, eller
3.i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsut- rustning finns eller har funnits.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
1 Senaste lydelse 2014:654. |
89 |
Prop. 2021/22:136 2.21 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) |
|
om intelligenta transportsystem vid vägtrans- |
|
porter |
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2013:315) om intelligenta transport- system vid vägtransporter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
8 §1
Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgif- ter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direk- tiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), lagen (2018:218) med kom- pletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och vägtrafik-
datalagen (2019:369). |
|
I lagen (2003:389) om elektro- |
I lagen (2022:000) om elektro- |
nisk kommunikation finns bestäm- |
nisk kommunikation finns bestäm- |
melser om behandling av person- |
melser om behandling av person- |
uppgifter och integritetsskydd. |
uppgifter och integritetsskydd. |
I lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offent- liga förvaltningen finns bestämmelser om vidareutnyttjande av handlingar hos statliga och kommunala myndigheter.
I produktansvarslagen (1992:18) finns bestämmelser om skadestånds- ansvar för produkter med säkerhetsbrister.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
90 |
1 Senaste lydelse 2019:377. |
2.22 |
Förslag till lag om ändring i radio- |
Prop. 2021/22:136 |
|
|
utrustningslagen (2016:392) |
|
|
Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 15 §§ radioutrustningslagen (2016:392) |
|
||
ska ha följande lydelse. |
|
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
|
1 § |
|
|
Denna lag genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU |
|
||
av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning |
|
||
om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävan- |
|
||
de av direktiv 1999/5/EG. |
|
|
|
Lagen innehåller bestämmelser om tillhandahållande av radioutrustning |
|
||
på marknaden och om viss användning av sådan utrustning. |
|
||
I lagen (2003:389) om elektro- |
I lagen (2022:000) om elektro- |
|
|
nisk kommunikation finns det be- |
nisk kommunikation finns det be- |
|
|
stämmelser om användning av ra- |
stämmelser om användning av ra- |
|
|
diosändare. |
diosändare. |
|
3 §
I denna lag betyder
amatörradiotrafik: icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommuni- kation och tekniska undersökningar, bedriven i personligt radiotekniskt intresse och utan vinstsyfte,
distributör: en fysisk eller juridisk person som tillhandahåller radio- utrustning på marknaden utan att vara tillverkare eller importör,
ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören,
föreskrivna krav: de väsentliga krav på radioutrustning som avses i 5 § och de skyldigheter för en ekonomisk aktör som framgår av denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och direkt tillämpliga rättsakter som har meddelats med stöd av direktiv 2014/53/EU,
ibruktagande: att radioutrustning används för första gången inom Euro- peiska unionen av slutanvändaren,
importör: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i Europeiska unionen och som släpper ut radioutrustning från ett tredjeland på unions- marknaden,
radiobestämning: fastställande av ett föremåls position, hastighet eller andra kännetecken, eller erhållande av information om detta, med hjälp av radiovågors utbredningsegenskaper,
radioutrustning: en elektrisk eller elektronisk produkt som avsiktligt avger eller tar emot radiovågor för radiokommunikation eller radiobestäm- ning, eller en elektrisk eller elektronisk produkt som måste kompletteras med ett tillbehör, såsom en antenn, för att avsiktligt avge eller ta emot radiovågor för radiokommunikation eller radiobestämning,
radiovågor: elektromagnetiska vågor med frekvenser under 3 000 GHz som breder ut sig utan särskilt anordnad ledare,
91
Prop. 2021/22:136 |
skadlig störning: detsamma som |
skadlig störning: detsamma som |
|
i 1 kap. 7 § lagen (2003:389) om |
i 1 kap. 7 § lagen (2022:000) om |
|
elektronisk kommunikation, |
elektronisk kommunikation, |
tillhandahållande på marknaden: leverans av radioutrustning för distri- bution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt,
tillverkare: en fysisk eller juridisk person som tillverkar, eller som låter konstruera eller tillverka, radioutrustning och som saluför den i eget namn eller under eget varumärke,
tillverkarens representant: en fysisk eller juridisk person som är etable- rad i Europeiska unionen och som enligt skriftlig fullmakt från en tillver- kare har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter,
utsläppande på marknaden: tillhandahållande av radioutrustning på unionsmarknaden för första gången.
15 §
För att täcka kostnaderna för en |
För att täcka kostnaderna för en |
marknadskontrollmyndighets upp- |
marknadskontrollmyndighets upp- |
gifter enligt denna lag ska den som |
gifter enligt denna lag ska den som |
är anmäld enligt 2 kap. 1 § lagen |
är anmäld enligt 2 kap. 1 § lagen |
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
munikation eller som har tillstånd |
munikation eller som har tillstånd |
enligt 3 kap. 1 § samma lag betala |
enligt 3 kap. 1 § samma lag betala |
en avgift. Avgiften ska betalas en- |
en avgift. Avgiften ska betalas en- |
ligt grunder som leder till att kost- |
ligt grunder som leder till att kost- |
naderna med skälig andel fördelas |
naderna med skälig andel fördelas |
på dem som bedriver anmäld verk- |
på dem som bedriver anmäld verk- |
samhet eller har tillstånd. |
samhet eller har tillstånd. |
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättning till den som tillhandahåller en marknadskon- trollmyndighet utrustning som ska kontrolleras och om skyldighet att er- sätta myndighetens kostnader för sådan kontroll.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
92
2.23Förslag till lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 § och 5 kap. 1 § lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 kap.
1 §
Denna lag syftar till att främja utbyggnad av bredbandsnät. Lagen ge- nomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av hög-
hastighetsnät för elektronisk kommunikation. |
|
||
Bestämmelser som genomför di- |
Bestämmelser som genomför di- |
||
rektivet finns även i väglagen |
rektivet finns även i väglagen |
||
(1971:948), |
ledningsrättslagen |
(1971:948), |
ledningsrättslagen |
(1973:1144), lagen (2003:389) om |
(1973:1144), plan- och bygglagen |
||
elektronisk |
kommunikation och |
(2010:900) och |
lagen (2022:000) |
plan- och bygglagen (2010:900). |
om elektronisk kommunikation. |
2 §
I denna lag avses med
bredbandsnät: elektroniskt kommunikationsnät som kan leverera tjäns- ter för bredbandstillgång med en hastighet av minst 30 Mbit/s,
bredbandsutbyggare: den som avser att anlägga eller bygga ut ett bred- bandsnät,
fysisk infrastruktur: passiva nätdelar som är avsedda att rymma andra nätdelar utan att själva bli aktiva, såsom kanalisationer, master, tillsyns- brunnar, manhål, kopplingsskåp, byggnader, ingångar till byggnader, an- tenninstallationer, torn och stolpar, och
nätinnehavare: den som tillhan- |
nätinnehavare: den som tillhan- |
dahåller ett allmänt kommunika- |
dahåller ett allmänt elektroniskt |
tionsnät eller en infrastruktur av- |
kommunikationsnät eller en infra- |
sedd för att tillhandahålla |
struktur avsedd för att tillhanda- |
|
hålla |
1.en transporttjänst, eller
2.en tjänst för produktion, transport eller distribution av gas, el, upp- värmning eller vatten.
2kap. 1 §
Prop. 2021/22:136
En nätinnehavare ska på rättvisa och rimliga villkor medge tillträde till fysisk infrastruktur på begäran av en bredbandsutbyggare. Det åligger nätinnehavaren att söka sådana tillstånd som krävs för att tillträdet ska kunna realiseras och
En nätinnehavare ska på rättvisa och rimliga villkor medge tillträde till fysisk infrastruktur på begäran av en bredbandsutbyggare. Nät- innehavaren ska söka sådana tillstånd som krävs för att tillträdet ska kunna realiseras och som bred-
93
Prop. 2021/22:136 som bredbandsutbyggaren själv |
bandsutbyggaren själv inte kan sö- |
inte kan söka. Nätinnehavaren får |
ka. Nätinnehavaren får avslå bred- |
avslå bredbandsutbyggarens begä- |
bandsutbyggarens begäran om det |
ran om det begärda tillträdet inte är |
begärda tillträdet inte är rimligt |
rimligt med hänsyn till |
med hänsyn till |
1.den fysiska infrastrukturens tekniska lämplighet för tillträde,
2.brist på utrymme i den fysiska infrastrukturen,
3.personlig säkerhet och folkhälsa,
4.risk för skada för allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säker- het i övrigt,
5.driftsäkerhet för befintligt nät,
6.risk för att andra tjänster som infrastrukturen används för störs,
7.att nätinnehavaren erbjuder alternativt tillträde på rättvisa och rimliga villkor, eller
8.andra liknande omständigheter.
Första stycket ska inte tillämpas om bredbandsutbyggaren, enligt beslut som har fattats med stöd av 4 kap. 4 och 8 §§ lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, har rätt att begära tillträde till eller användning av den fysiska infra- strukturen. Första stycket ska inte heller tillämpas om nätinnehavaren enligt 4 kap. 14 § samma lag har förpliktats att tillhandahålla bred- bandsutbyggaren samlokalisering eller andra möjligheter till gemen- samt utnyttjande av den fysiska in- frastrukturen.
5 kap.
1 §
Tillhandahållare av allmänna kom- |
Tillhandahållare av allmänna elek- |
munikationsnät som är anmälda en- |
troniska kommunikationsnät som är |
ligt 2 kap. 1 § lagen (2003:389) om |
anmälda enligt 2 kap. 1 § lagen |
elektronisk kommunikation ska be- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
tala en årlig avgift för tvistlösning |
munikation ska betala en årlig av- |
och tillsyn enligt denna lag. |
gift för tvistlösning och tillsyn en- |
|
ligt denna lag. |
De avgifter som tas ut ska fördelas med skälig andel mellan dem som är skyldiga att betala avgiften.
94
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för tvistlösning och tillsyn enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
Prop. 2021/22:136
95
Prop. 2021/22:136 2.24 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) |
|
om offentlig upphandling |
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och rubriken närmast före 3 kap. 6 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Allmänt kommunikationsnät och |
Allmänt elektroniskt kommu- |
elektronisk kommunikations- |
nikationsnät och elektronisk |
tjänst |
kommunikationstjänst |
3 kap.
6 §
Denna lag gäller inte för en upphandling eller en projekttävling som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att
1. tillhandahålla eller driva ett |
1. tillhandahålla eller driva ett |
allmänt kommunikationsnät, eller |
allmänt elektroniskt kommunika- |
|
tionsnät, eller |
2. för allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst.
Allmänt kommunikationsnät och |
Allmänt elektroniskt kommuni- |
|
elektronisk kommunikationstjänst |
kationsnät och elektronisk kommu- |
|
har samma betydelse som i lagen |
nikationstjänst har samma betydel- |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
se som i lagen (2022:000) om elek- |
|
munikation. |
tronisk kommunikation. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
96
2.25 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) Prop. 2021/22:136 |
|
om upphandling av koncessioner |
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § och rubriken närmast före 3 kap. 4 § la- gen (2016:1147) om upphandling av koncessioner ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Elektronisk kommunikations- |
Allmänt elektroniskt kommunika- |
tjänst |
tionsnät och elektronisk kommu- |
|
nikationstjänst |
3 kap.
4 §
Denna lag gäller inte för koncessioner som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att
1. tillhandahålla eller driva ett |
1. tillhandahålla eller driva ett |
allmänt kommunikationsnät, eller |
allmänt elektroniskt kommunika- |
|
tionsnät, eller |
2. för allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst.
Allmänt kommunikationsnät och |
Allmänt elektroniskt kommuni- |
|
elektronisk kommunikationstjänst |
kationsnät och elektronisk kommu- |
|
har samma betydelse som i lagen |
nikationstjänst har samma betydel- |
|
(2003:389) om elektronisk kom- |
se som i lagen (2022:000) om elek- |
|
munikation. |
tronisk kommunikation. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
97
Prop. 2021/22:136 2.26 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) |
|
med kompletterande bestämmelser till EU:s |
|
marknadsmissbruksförordning |
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § lagen (2016:1306) med komplette- rande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning ska ha följan- de lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
3 kap.
11 §
I 6 kap. 22 § första stycket 9 la- gen (2003:389) om elektronisk kommunikation finns bestämmel- ser om rätt för Finansinspektionen att få ut uppgifter från den som till- handahåller ett elektroniskt kom- munikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
98
2.27 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1174) Prop. 2021/22:136 |
|
om informationssäkerhet för samhällsviktiga |
|
och digitala tjänster |
Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (2018:1174) om informations- säkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §
I lagen avses med
1.nätverk och informationssystem:
a) ett |
elektroniskt kommunika- |
a) ett |
elektroniskt kommunika- |
tionsnät |
enligt 1 kap. 7 § lagen |
tionsnät |
enligt 1 kap. 7 § lagen |
(2003:389) om elektronisk kom- |
(2022:000) om elektronisk kom- |
||
munikation, |
munikation, |
b)en enhet eller en grupp enheter som är sammankopplade eller hör samman med varandra, av vilka en eller flera genom ett program utför automatisk behandling av digitala uppgifter, eller
c)digitala uppgifter som lagras, behandlas, hämtas eller överförs med sådana hjälpmedel som omfattas av a och b för att de ska kunna driftas, användas, skyddas och underhållas,
2. säkerhet i nätverk och informationssystem: nätverks och informa- tionssystems förmåga att vid en viss tillförlitlighetsnivå motstå åtgärder som undergräver tillgängligheten, autenticiteten, riktigheten eller konfi- dentialiteten hos lagrade, överförda eller behandlade uppgifter eller hos de besläktade tjänster som erbjuds genom eller är tillgängliga via dessa nätverk och informationssystem,
3. samhällsviktig tjänst: en tjänst som är viktig för att upprätthålla kritisk samhällelig eller ekonomisk verksamhet,
4. digital tjänst: en tjänst i den mening som avses i artikel 1.1 b i Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträf- fande föreskrifter för informationssamhällets tjänster, och som utgör en internetbaserad marknadsplats, internetbaserad sökmotor eller molntjänst,
5. internetbaserad marknadsplats: en tjänst som gör det möjligt för konsumenter eller näringsidkare enligt definitionen i artikel 4.1 a respek- tive 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktivet om alternativ tvistlösning) att ingå internetbaserade köpeavtal eller tjänsteavtal med näringsidkare, antingen på webbplatsen för den internetbaserade marknadsplatsen eller på en webbplats som tillhör en näringsidkare och där datatjänster som tillhandahålls av en internetbaserad marknadsplats används,
6. internetbaserad sökmotor: en tjänst som gör det möjligt för användare att göra sökningar på i princip alla webbplatser eller webbplatser på ett visst språk genom en förfrågan om vilket ämne som helst i form av ett nyckelord, en fras eller någon annan inmatning, och som returnerar länkar
som innehåller information om det begärda innehållet, |
99 |
|
Prop. 2021/22:136 7. molntjänst: en tjänst som möjliggör tillgång till en skalbar och elastisk pool av delbara dataresurser,
8.
inätverks- och informationssystem i hela unionen,
9.företrädare: en fysisk eller juridisk person som uttryckligen har utsetts att agera för en leverantör och till vilken myndigheter kan vända sig, i stället för till leverantören, i frågor som gäller de skyldigheter som leverantören har enligt
10.incident: en händelse med en faktisk negativ inverkan på säkerheten
inätverk och informationssystem, och
11.risk: en rimligen identifierbar omständighet eller händelse med en potentiell negativ inverkan på säkerheten i nätverk och informations- system.
5 §
Lagen gäller inte för företag som tillhandahåller allmänna kommuni- kationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjäns- ter och därför omfattas av kraven i 5 kap. 6 b och c §§ lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Lagen gäller inte för företag som tillhandahåller allmänna elektronis- ka kommunikationsnät eller all- mänt tillgängliga elektroniska kom- munikationstjänster och därför om- fattas av kraven i 8 kap. 1 och 3 §§ lagen (2022:000) om elektronisk kommunikation.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
100
2.28 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1653) Prop. 2021/22:136 |
|
|
om företagsnamn |
|
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (2018:1653) om företagsnamn |
||
ska ha följande lydelse. |
|
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
6kap. 5 §
Den som tillhandahåller en elek- |
Den som tillhandahåller en elek- |
|
tronisk kommunikationstjänst och |
tronisk kommunikationstjänst och |
|
som till följd av ett informations- |
som till följd av ett informations- |
|
föreläggande har lämnat ut infor- |
föreläggande har lämnat ut infor- |
|
mation som avses i 6 kap. 20 § la- |
mation som avses i 9 kap. 31 § la- |
|
gen (2003:389) om elektronisk kom- |
gen (2022:000) om elektronisk kom- |
|
munikation, ska sända en skriftlig |
munikation, ska sända en skriftlig |
|
underrättelse om detta till den som |
underrättelse om detta till den som |
|
uppgifterna gäller tidigast efter en |
uppgifterna gäller tidigast efter en |
|
månad och senast tre månader från |
månad och senast tre månader från |
|
det att informationen lämnades ut. |
det att informationen lämnades ut. |
|
Kostnaden för underrättelsen er- |
Kostnaden för underrättelsen er- |
|
sätts enligt 4 §. |
sätts enligt 4 §. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
101
Prop. 2021/22:136 2.29 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) |
|
||||||||
|
|
om hemlig dataavläsning |
|
|
|
|
|
|||
|
Härigenom föreskrivs att 24 och 32 §§ lagen (2020:62) om hemlig data- |
|||||||||
|
avläsning ska ha följande lydelse. |
|
|
|
|
|
|
|||
|
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
||||
|
|
|
|
24 § |
|
|
|
|
|
|
|
Den som bedriver verksamhet |
Den |
|
som bedriver |
verksamhet |
|||||
|
som är anmälningspliktig enligt |
som ska anmälas enligt 2 kap. 1 § |
||||||||
|
2 kap. 1 § |
lagen (2003:389) |
om |
lagen |
(2022:000) |
om |
elektronisk |
|||
|
elektronisk kommunikation är |
på |
kommunikation är på begäran av |
|||||||
|
begäran av den verkställande myn- |
den |
verkställande myndigheten |
|||||||
|
digheten skyldig att medverka i |
skyldig att medverka i samband |
||||||||
|
samband |
med verkställighet |
av |
med verkställighet av hemlig data- |
||||||
|
hemlig dataavläsning. |
|
avläsning. |
|
|
|
||||
|
Den som medverkar enligt första stycket har rätt till ersättning för kost- |
|||||||||
|
nader som uppstår vid sådan medverkan. Ersättningen ska betalas av den |
|||||||||
|
verkställande myndigheten. |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
32 § |
|
|
|
|
|
|
|
Den som i samband med verk- |
Den som i samband med verk- |
||||||||
|
samhet som är anmälningspliktig |
samhet |
som ska |
anmälas enligt |
||||||
|
enligt 2 kap. 1 § lagen (2003:389) |
2 kap. 1 § lagen |
(2022:000) |
om |
||||||
|
om elektronisk kommunikation har |
elektronisk kommunikation har fått |
||||||||
|
fått del av eller tillgång till en upp- |
del av eller tillgång till en uppgift |
||||||||
|
gift som hänför sig till användning |
som hänför sig till användning av |
||||||||
|
av hemlig dataavläsning, får inte |
hemlig |
dataavläsning, |
får |
inte |
|||||
|
obehörigen föra vidare eller ut- |
obehörigen föra vidare eller ut- |
||||||||
|
nyttja det han eller hon fått del av |
nyttja det han eller hon fått del av |
||||||||
|
eller tillgång till. |
|
eller tillgång till. |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
102
3 |
Ärendet och dess beredning |
Prop. 2021/22:136 |
|
Den 11 december 2018 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kom- munikation, se bilaga 1. Direktivet trädde i kraft den 21 december 2018. Medlemsstaterna skulle senast den 21 december 2020 ha antagit och offentliggjort de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. Dessa bestämmelser skulle ha tillämpats från och med samma dag.
Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av direktivet. En formell underrättelse inkom till Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen den 4 februari 2021. Regeringen besvarade underrättelsen den 25 mars 2021 (SB2021/ 00136). Den 23 september 2021 inkom ett motiverat yttrande till Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen. Det motiverade yttrandet besvarades den 16 november 2021.
Den 11 december 2018 antogs också Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2018/1971 om inrättande av Organet för europeiska regle- ringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och Byrån för stöd till Berec (Berecbyrån), om ändring av förordning (EU) 2015/2120 och om upphävande av förordning (EG) nr 1211/2009 (Berecförordning- en), se bilaga 2. Förordningen trädde i kraft den 21 december 2018.
Post- och telestyrelsen (PTS) föreslår i rapporten Förstärkta befogen- heter för tillsynsmyndigheten på området elektronisk kommunikation
PTS föreslår vidare ett förtydligande i LEK när det gäller tillstånd att använda nummer (I2019/00037).
Inom Regeringskansliet har promemorian Genomförande av direktivet om inrättande av en kodex för elektronisk kommunikation utarbetats. Promemorian innehåller också lagförslag med anledning av PTS förslag. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3. Promemorians lag- förslag finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. En förteck- ning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns tillgäng- liga i Infrastrukturdepartementet (I2019/02319).
Idenna proposition lämnas förslag till hur
Lagrådet
Regeringen beslutade den 3 november 2021 att inhämta Lagrådets yttran- de över lagförslagen i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Reger- ingen har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter be- handlas i avsnitt 6, 7, 8, 13.4, 14.8.1, 15, 17.1, 17.3, 18.1, 18.2, 20.7 och
21.7samt i författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissen har dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts. I för- hållande till lagrådsremissens lagförslag föreslås ett något senare ikraft-
trädande. Denna ändring är författningstekniskt och även i övrigt av sådan |
103 |
Prop. 2021/22:136 beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över det förslaget.
4
Det nya
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation
–Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikations- tjänster (ramdirektivet),
–Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektivet),
–Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektivet), och
–Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG om samhällsom- fattande tjänster och användares rättigheter
Bakgrunden till det nya
Direktivet består av tre delar: ram (allmänna regler för organisationen av sektorn), nät och tjänster.
I del 1 Ram regleras
–direktivets tillämpningsområde och syfte, målen med regleringen och definitioner (artiklarna
–nationella regleringsmyndigheter och andra behöriga myndigheter (ar- tiklarna
–s.k. allmän auktorisation för tillhandahållande av elektroniska kommu- nikationsnät och kommunikationstjänster och innebörden av denna (ar-
104 |
tiklarna |
|
– företags uppgiftsskyldighet, geografiska kartläggningar av bredbands- Prop. 2021/22:136 utbyggnad, samrådsförfaranden och tvistlösning (artiklarna
–samordning av radiospektrum mellan medlemsstaterna (artikel 28),
–sanktioner, tillsyn och rätt att överklaga (artiklarna
–särskilda samrådsförfaranden vid åläggande av skyldigheter för företag (artiklarna
–konsekvent tilldelning av radiospektrum (artiklarna
–harmoniseringsförfaranden och standardisering (artiklarna 38 och 39), och
–säkerhet för nät och tjänster (artiklarna 40 och 41).
I del 2 Nät regleras marknadsinträde, nätutbyggnad och tillträde till nät. Här finns bestämmelser om
–avgifter för nyttjanderätter till radiospektrum och rättigheter att in- stallera faciliteter (artikel 42),
–tillträde till mark i form av ledningsrätt samt samlokalisering och ge- mensamt utnyttjande av nätelement (artiklarna 43 och 44),
–tillträde till radiospektrum (artiklarna
–ibruktagande och användning av utrustning för trådlösa lokala nät (artiklarna
–allmänna tillträdesprinciper (artiklarna 59 och 60),
–nationella regleringsmyndigheters befogenheter och ansvarsområden när det gäller tillträde och samtrafik (artikel 61),
–system för villkorad tillgång (artikel 62),
–förfaranden för marknadsanalys och identifiering av företag med bety- dande inflytande på en marknad (artiklarna
–åläggande av skyldigheter för företag med betydande inflytande på en marknad (artiklarna
I del 3 Tjänster regleras
–samhällsomfattande tjänster (artiklarna
–användning av nummerresurser (artiklarna
–slutanvändares rättigheter när det gäller elektroniska kommunikations- tjänster (artiklarna
De artiklar som föranleder lagförslag behandlas närmare i respektive av- snitt.
Direktivet
Det
–säkerhet i samband med behandlingen av uppgifter (artikel 4),
–konfidentialitet vid kommunikation (artikel 5),
105
Prop. 2021/22:136 – behandling av trafikuppgifter och andra lokaliseringsuppgifter än trafikuppgifter (artiklarna 6 och 9),
–specificerade räkningar (artikel 7),
–nummerpresentation (artiklarna 8 och 10),
–automatisk vidarekoppling (artikel 11),
–abonnentförteckningar (artikel 12), och
–icke begärd kommunikation (artikel 13).
Europeiska kommissionen har lämnat ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om respekt för privatlivet och skydd av personupp- gifter i samband med elektronisk kommunikation och om upphävande av direktiv 2002/58/EG (förordning om integritet och elektronisk kommuni- kation), COM(2017) 10 final. Förslaget gäller behandling av uppgifter från elektronisk kommunikation som utförs i samband med tillhandahållandet och användningen av elektroniska kommunikationstjänster samt informa- tion som rör slutanvändares terminalutrustning. Förordningen ska ersätta
I artiklarna 40 och 41 i
Den tillfälliga förordningen för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet
Europaparlamentet och rådet har antagit förordning (EU) 2021/1232 av den 14 juli 2021 om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG vad gäller användning av teknik hos tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster för behand- ling av personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet, i fortsättningen benämnd den tillfälliga för- ordningen för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet. Förord- ningen trädde i kraft den 2 augusti 2021 och ska tillämpas till och med den 3 augusti 2024. Tillämpningsperioden för förordningen är begränsad till tre år för att ge tid för antagandet av ett nytt långsiktigt regelverk.
Under förhandlingarna upprättades och överlämnades en faktaprome- moria till riksdagen (2020/21:FPM6).
I förordningen föreskrivs ett tillfälligt undantag från artiklarna 5.1 och
6.1i
106
mänhetens intresse mot sexuella övergrepp mot barn och avlägsna material |
Prop. 2021/22:136 |
med sexuella övergrepp mot barn från dessa tjänster, se vidare avsnitt 18.1. |
|
5Rättsliga utgångspunkter
Yttrandefrihet
Enligt 2 kap. 1 § regeringsformen är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet och informationsfrihet. Med detta förstås frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor liksom att inhämta och ta emot upp- lysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden. Dessa friheter ges ett särskilt skydd i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrund- lagen (YGL).
TF reglerar rätten att yttra sig och sprida information genom framför allt tryckta skrifter. YGL reglerar samma rätt avseende vissa andra medier, såsom ljudradio, tv och liknande överföringar.
Enligt lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakon- ventionen) gäller konventionen som lag här i landet med de ändringar och tillägg som har gjorts genom ändrings- och tilläggsprotokoll. Enligt 2 kap. 19 § regeringsformen får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av konventionen.
Enligt artikel 10 i Europakonventionen ska var och en ha rätt till yttran- defrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Utövandet av yttrandefriheten får dock underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till vissa angivna intressen, bl.a. statens säkerhet, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten och till förebyggande av oordning eller brott.
YGL är tillämplig på bl.a. sändningar som är riktade till allmänheten och är avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel (1 kap. 3 §). YGL:s före- skrifter om sändningar tillämpas också i vissa fall när information ur en databas, vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten, tillhandahålls allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor (1 kap.
4§).
YGL bygger på vissa grundläggande principer, bl.a. etableringsfrihet
och förbud mot censur och andra hindrande åtgärder. |
|
Censurförbudet innebär att det som är avsett att framföras i program eller |
|
genom tekniska upptagningar inte först får granskas av en myndighet eller |
|
ett annat allmänt organ. Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett |
|
annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra fram- |
|
ställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett |
|
program eller en teknisk upptagning, om inte åtgärden har stöd i YGL |
|
(1 kap. 11 §). Det allmänna får inte heller utan stöd i YGL på grund av |
|
innehållet förbjuda eller hindra innehav eller användning av sådana tek- |
107 |
|
Prop. 2021/22:136 niska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot program eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar. Detsamma gäller förbud mot anläggande av trådnät för sändning av program (1 kap. 13 §).
Etableringsfriheten innebär att var och en får sända program genom tråd (3 kap. 1 §). Något krav på tillstånd för sändning får alltså inte ställas. Med sändning genom tråd avses, till skillnad från sändningar av radiovågor i fri rymd, sändning genom en särskilt anordnad ledare. Exempel på trådnät är telefonnätet för fast telefoni,
Etableringsfriheten är inte oinskränkt. De inskränkningar som får göras framgår av 3 kap. 2 §.
Det får i lag meddelas föreskrifter om skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning. Denna vidare- sändningsplikt innebär en skyldighet för nätinnehavaren att tillåta utrym- me i nätet för vissa sändningar som sker med tillstånd av regeringen, t.ex. Sveriges Television AB:s sändningar, eller från lokala kabelsändarföretag.
Dessutom tillåts lagstiftning om skyldighet för nätinnehavare att ge ut- rymme för överföringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till in- tresset av konkurrens beträffande sådana överföringar i nätet eller allmän- hetens intresse av tillgång till sådana överföringar. Överföringarna kan av- se både privat innehåll och sådant massmedialt innehåll som regleras i YGL. Bestämmelsen möjliggör föreskrifter i lag om tillträde till och sam- trafik mellan kommunikationsnät.
Vidare är det tillåtet att i lag meddela föreskrifter om skyldighet för den som sänder program i tv eller tillhandahåller sådana program genom över- föring ur en databas att göra programmen tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Övriga inskränkningar som får göras i etableringsfriheten kan i detta sammanhang utelämnas.
Etableringsfrihet gäller inte på området för sändning av program på annat sätt än genom tråd (3 kap. 3 §). Rätten att sända program på annat sätt än genom tråd får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Skälet till detta är att bristen på frekvensutrymme inte tillåter fri etablering utan snarare kräver en reglering med tillståndsför- farande. Det anges dock att det allmänna ska eftersträva att radiofrekven- serna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet. Detta uttrycker en principiell målsättning för såväl normgivning som beslut i enskilda fall, t.ex. vid tillståndsgivning.
När rätten att sända program begränsas enligt 3 kap. 2 och 3 §§ gäller även
2 kap.
108
Lagen om elektronisk kommunikation |
Prop. 2021/22:136 |
Allmänna bestämmelser
Genom LEK genomförs i huvudsak den
Lagens syfte är att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte när det gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet (1 kap. 1 §). Syftet ska uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen främjas. Samhällsomfattande tjänster ska dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser. Vid lagens tillämpning ska särskilt be- aktas elektroniska kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och in- formationsfrihet.
Åtgärder som vidtas med stöd av lagen får inte vara mer ingripande än vad som framstår som rimligt och de ska vara proportionella med hänsyn till lagens syfte och de övriga intressen som lagen ska skydda (1 kap. 2 §).
Lagen gäller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjäns- ter med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning. Den är inte tillämplig på innehåll som överförs i elektroniska kommunika- tionsnät med hjälp av elektroniska kommunikationstjänster (1 kap. 4 §). Bestämmelserna i lagen ersätter inte föreskrifter om prövning enligt annan lag (1 kap. 5 §).
Vid all tillämpning av lagen bör det hållas i minnet att det av allmänna rättsgrundsatser följer att i den utsträckning det uppstår en konflikt mellan bestämmelserna i LEK och bestämmelser i YGL eller någon annan grund- lag, har de senare företräde (jfr 11 kap. 14 § och 12 kap. 10 § regerings- formen och prop. 2002/03:110 s. 121 och 356).
Anmälan
Allmänna kommunikationsnät av sådant slag som vanligen tillhandahålls mot ersättning och allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjäns- ter får endast tillhandahållas efter anmälan till tillsynsmyndigheten (2 kap. 1 §). Verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för ut- sändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § YGL behöver dock inte anmälas (2 kap. 2 §).
Rätt att använda radiofrekvenser och nummer
Som huvudregel krävs det tillstånd för att i Sverige eller på ett svenskt fartyg eller luftfartyg utomlands få använda en radiosändare. Tillstånds- kravet gäller inte för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försvarsmak- ten, Försvarets radioanstalt och viss verksamhet hos Försvarets materiel- verk. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om undantag från tillståndsplikten (3 kap. 1–
5§§).
Tillstånd ska som huvudregel meddelas om vissa förutsättningar är upp-
fyllda (3 kap. 6 §). Om antalet tillstånd inom ett frekvensutrymme behöver
109
Prop. 2021/22:136 begränsas, finns det dock särskilda regler om hur prövningen ska gå till (3 kap. 7 och 8 §§). Tillstånd får förenas med villkor och gäller för en be- stämd tid, som i vissa fall kan förlängas (3 kap.
110
Om det uppkommer otillåten skadlig störning, ska tillståndshavaren ome- delbart se till att störningen upphör eller minskar (3 kap. 13 §).
Ett tillstånd eller en del av ett tillstånd att använda radiosändare får i vissa fall överlåtas eller hyras ut (3 kap. 23 och 24 §§).
I fråga om nummer fastställs nationella nummerplaner som ska följas av den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig eller tillhanda- håller elektroniska kommunikationstjänster i samtrafik med den som be- driver sådan verksamhet (3 kap. 15, 16 och 18 §§). Nummer ur en natio- nell nummerplan får användas endast efter tillstånd (3 kap. 19 §). Tillstån- den får förenas med villkor (3 kap. 21 §). Ett tillstånd får i vissa fall över- låtas (3 kap. 23 §).
Samtrafik och andra former av tillträde
En operatör av ett allmänt kommunikationsnät är skyldig att förhandla om samtrafik med den som tillhandahåller eller avser att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster (4 kap. 1 §). Samtrafik är en särskild typ av tillträde som innebär fysisk och logisk samman- koppling av allmänna kommunikationsnät så att användare kan kommuni- cera med varandra eller få tillgång till tjänster som tillhandahålls i näten.
Den som kontrollerar tillträde till slutanvändare får förpliktas att mot marknadsmässig ersättning bedriva samtrafik eller vidta annan åtgärd som krävs för att säkerställa att slutanvändare kan nå varandra (4 kap. 3 §).
En operatör som har ett betydande inflytande på en viss marknad ska åläggas en eller flera särskilda skyldigheter i syfte att skapa effektiv kon- kurrens. Dessa skyldigheter kan bl.a. innebära att uppfylla rimliga krav på tillträde, att offentliggöra referenserbjudanden, att tillämpa
Operatörer med betydande inflytande på en viss marknad får också åläg- gas att organisatoriskt separera förvaltning, drift och tillhandahållande av nät, s.k. funktionell separation. En operatör kan frivilligt åta sig en sådan förpliktelse (4 kap. 12
Operatörer med betydande inflytande på en viss marknad får även i and- ra fall än de som anges i lagen åläggas en skyldighet om tillträde, om det finns synnerliga skäl för det och åtgärden godkänns av Europeiska kommissionen (4 kap. 4 §).
Även andra operatörer än de som har betydande inflytande på en viss marknad får i vissa fall förpliktas att mot marknadsmässig ersättning till- handahålla sökanden samlokalisering eller andra möjligheter till gemen- samt utnyttjande av egendom eller annat (4 kap. 14 §).
En operatör, eller någon som äger ledningar i ett allmänt kommunika- tionsnät som operatören råder över, får under vissa förutsättningar förplik- tas att tillhandahålla gemensamt utnyttjande av ledningarna i en byggnad eller fram till första utlopps- eller förgreningsstället (4 kap. 13 a §). Vidare ska den som äger eller annars råder över fysisk infrastruktur för elektronisk
kommunikation i en byggnad uppfylla rimliga krav på tillträde till infra- Prop. 2021/22:136 strukturen för anläggning av ett elektroniskt kommunikationsnät med hög
kapacitet (4 kap. 13 b §).
Tjänster till slutanvändare
Lagen innehåller bestämmelser om vilka tjänster som ska finnas tillgäng- liga för alla, s.k. samhällsomfattande tjänster. Den som bedöms lämplig för det får bl.a. förpliktas att till överkomligt pris uppfylla rimliga krav på anslutning till det allmänna telefonnätet eller på tillgång till allmänt till- gängliga telefonitjänster till en fast nätanslutningspunkt i stadigvarande bostad eller fast verksamhetsställe åt var och en som begär det (5 kap. 1 och 2 §§).
I lagen anges vilka allmänna skyldigheter den som tillhandahåller all- männa kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommu- nikationstjänster har, bl.a. när det gäller god funktion och teknisk säkerhet, förmedling av nödsamtal och meddelanden av vikt för allmänheten, behov som slutanvändare med funktionsnedsättning har av särskilda tjänster, kontroll av telefonikostnader, skydd mot obehöriga eller andra oönskade uppringningar och överlämnande av telefonnummer vid byte av tjänste- tillhandahållare (5 kap. 6
Integritetsskydd
Enligt lagen ska det finnas ett grundskydd för behandling av uppgifter. Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunika- tionstjänst ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att behandlade uppgifter skyddas. Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikations- nät ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla detta skydd i nätet. Åtgärderna ska vara ägnade att säkerställa en säkerhetsnivå som, med beaktande av tillgänglig teknik och kostnaderna för att genomföra åt- gärderna, är anpassad till risken för integritetsintrång (6 kap. 3 §).
Lagen innehåller vidare bestämmelser om behandling av trafikuppgifter, om lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och om uppgifter om abonnemang (6 kap.
Det finns också bestämmelser om rätt till ospecificerade räkningar, om nummerpresentation, om automatisk vidarekoppling och om abonnentför- teckningar (6 kap.
Det finns även bestämmelser om lagring och annan behandling av trafik- uppgifter för brottsbekämpande ändamål, om förbud mot avlyssning, om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och om tystnadsplikt (6 kap. 16
111
Prop. 2021/22:136 Tillsyn
Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet som om- fattas av lagen att tillhandahålla myndigheten upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av betalning av avgift och för att de allmänna skyldigheter som gäller enligt lagen och de villkor och skyldigheter som meddelats med stöd av lagen ska följas (7 kap. 3 §). För det fall någon inte följer lagen eller de beslut om skyldigheter eller villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen finns det möjlighet att besluta om förelägganden och förbud och om återkallelse av tillstånd eller ändring av tillstånd (7 kap.
För lösning av vissa tvister enligt lagen finns ett särskilt tvistlösnings- förfarande (7 kap.
Prövning av ärenden
Den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen ska på begäran till- handahålla upplysningar och handlingar som behövs för vissa ändamål, bl.a. marknadsanalyser och beslut om särskilda skyldigheter (8 kap. 1 §).
I ärenden om tillstånd att använda radiosändare eller nummer gäller sär- skilda handläggningstider (8 kap. 3 och 4 §§). Det anges vidare hur till- synsmyndigheten ska gå till väga vid marknadsanalyser och när myndig- heten identifierar företag som har betydande inflytande på en marknad (8 kap.
Tillsynsmyndighetens verksamhet enligt lagen finansieras med avgifter (8 kap. 17 och 18 §§).
Myndighetsbeslut enligt lagen överklagas till allmän förvaltningsdom- stol med den begränsningen att kammarrätten är sista instans (8 kap. 19 §). Det gäller särskilda regler om handläggningen i domstol och om domsto- larnas sammansättning i mål som rör beslut om särskilda skyldigheter en- ligt lagen och tillsyns- och tvistlösningsärenden som har samband med så- dana beslut (8 kap.
Radio- och
Iradio- och
Regeringen beslutar vilket sändningsutrymme som i olika delar av lan- det får upplåtas för sådana
112
geringen meddelar tillstånd om sändningsverksamheten finansieras med Prop. 2021/22:136 public
och tv i allmänhetens tjänst. Myndigheten för press, radio och tv meddelar tillstånd i övriga fall (4 kap. 3 §). Ett tillstånd får förenas med villkor och gäller för en bestämd tid (4 kap.
Vidaresändningsplikten regleras i 9 kap. Den innebär att innehavare av kabel- och
För att sända ljudradio med användning av radiovågor krävs tillstånd om sändningen sker på frekvenser under 30 MHz som enligt för Sverige bin- dande internationella överenskommelser är avsedda för rundradiosänd- ningar eller på frekvenserna
790MHz (10 kap. 1 §). För tillstånden gäller olika bestämmelser beroende på om sändningarna avser närradio, analog eller digital kommersiell radio eller annan ljudradio
Övriga delar av lagen kan utelämnas i detta sammanhang.
Lagen om standarder för sändning av radio- och
Ilagen (1998:31) om standarder för radio- och
Övriga delar av lagen kan utelämnas i detta sammanhang.
Marknadsföringslagen
Marknadsföringslagen (2008:486) innehåller den grundläggande regle- ringen av reklam och annan marknadsföring. Lagen har generell räckvidd och gäller för all kommersiell marknadsföring av alla slags varor, tjänster och andra nyttigheter.
Lagen innehåller en paragraf som har samband med den
regleringen på området för elektronisk kommunikation. Enligt 20 a § får
113
Prop. 2021/22:136 en mottagare av marknadsföring av informationssamhällets tjänster med elektronisk post inte uppmanas att besöka webbplatser vars mark- nadsföring strider mot lagens krav på reklamidentifiering och förbudet mot att utelämna väsentlig information i marknadsföringen.
I 41 a och 41 b §§ finns det bestämmelser om varningsmeddelande vid otillbörlig marknadsföring på internet. Dessa innebär att Konsument- ombudsmannen, om inga andra effektiva medel är tillgängliga, får före- lägga den näringsidkare vars marknadsföring på internet har bedömts vara otillbörlig att upprätta ett varningsmeddelande som tydligt visas i samband med besök på webbplatsen. En sådan skyldighet kan också gälla för en värdtjänstleverantör eller en internetleverantör (se prop. 2019/20:120 s. 65 f. och 99 f.).
Övriga delar av lagen kan utelämnas i detta sammanhang.
6En ny lag om elektronisk kommunikation
Regeringens förslag: En ny lag om elektronisk kommunikation ska er- sätta den nuvarande lagen om elektronisk kommunikation.
Flera bestämmelser i den nuvarande lagen ska överföras till den nya lagen oförändrade eller med enbart språkliga eller redaktionella änd- ringar.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot
det.
Skälen för regeringens förslag: I denna proposition föreslås om- fattande lagändringar för att genomföra
I LEK finns det vissa bestämmelser som inte direkt påverkas av den EU- rättsliga regleringen, bl.a. frågor som avser nationell säkerhet för vilka na- tionell kompetens gäller. Paragrafer som inte påverkas av
114
iering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar i 8 kap. Prop. 2021/22:136 18 §. Det gäller även 4 kap. 13 b § som genomför Europaparlamentets och
rådets direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (utbygg- nadsdirektivet).
Lagrådet noterar att det i en av paragraferna om kommunikationsverk- samhet i krig m.m. används uttrycket utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser etc. Orden utom- ordentliga förhållanden kan enligt Lagrådet leda tankarna fel med hänsyn till den betydelseförändring av ordet utomordentliga som har skett. Lag- rådet anser att ordet extraordinära bör användas i stället och hänvisar till 15 kap. 6 § RF. Regeringen konstaterar att uttrycket utomordentliga för- hållanden som är föranledda av att det krig utanför Sveriges gränser etc. förekommer i ett antal författningar som rör totalförsvaret. Regeringen anser att en sådan ändring som Lagrådet föreslår därför inte bör göras i detta lagstiftningsärende. Lagrådet påpekar vidare att denna paragraf, lik- som den som anger lagens tillämpningsområde, är utformad på ett sätt som förutsätter att elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommu- nikationstjänster genomgående utgör radioanvändning, vilket inte är rik- tigt med beaktande av definitionen av radioanvändning. Frågan behandlas närmare i avsnitt 8.
I avsnitt 21.4 behandlas 7 kap. 15 § andra stycket LEK. Paragraferna i övrigt behandlas inte särskilt i följande avsnitt.
7Lagens syfte
Regeringens förslag: Lagen ska syfta dels till att enskilda och myndig- heter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunika- tioner, dels till största möjliga utbyte för alla av elektroniska kommunikationstjänster sett till urvalet samt till deras pris, kvalitet och kapacitet. Syftet ska uppnås främst genom att konkurrens, innovation, internationell harmonisering samt säkerhet i nät och tjänster främjas. Samhällsomfattande tjänster ska därutöver alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser.
Vid tillämpningen av lagen ska särskilt Sveriges säkerhet liksom elektroniska kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och infor- mationsfrihet beaktas.
Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Promemorians lagförslag har en annan utformning.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Kammarrätten i Stockholm efterfrågar överväganden om huruvida den del av lagens syfte som avser utbyggnad och användning av nät med mycket hög kapacitet kan förtydligas. PTS anser att målet om interoperabilitet ska framgå av portalparagrafen samt förordar att uttrycket nationella säkerhetsintressen används och efterlyser också ett förtydligande av innebörden av det tillägget. Försvarsmakten
115
Prop. 2021/22:136 anser att det ska framgå att nationell säkerhet inte omfattas av lagen eller delar av den.
Skälen för regeringens förslag
De allmänna målen enligt
Av artikel 1.1 i
I artikel 1.2 anges två mål med direktivet. Det ena målet är att genomföra en inre marknad för elektroniska kommunikationsnät och kommunika- tionstjänster, vilket ska leda till utbyggnad och användning av nät med mycket hög kapacitet, hållbar konkurrens och interoperabilitet för elek- troniska kommunikationstjänster, tillgänglighet, säkerhet för nät och tjäns- ter samt nytta för slutanvändare. Det andra målet är att genom effektiv konkurrens och valmöjligheter säkerställa att allmänt tillgängliga tjänster av god kvalitet och till ett överkomligt pris tillhandahålls i hela unionen, att hantera situationer där behoven hos slutanvändare, inbegripet slut- användare med funktionsnedsättning, inte tillgodoses på ett tillfredsställ- ande sätt av marknaden och att fastställa nödvändiga rättigheter för slut- användare.
Utifrån dessa mål anges i artikel 3.2 i
Genomförandet av målen
I 1 kap. 1 § LEK anges att lagen syftar till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikations- tjänster samt deras pris och kvalitet. Syftet ska uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen på området främ- jas. Samhällsomfattande tjänster ska dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser. Vidare anges att elektroniska kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och infor- mationsfrihet särskilt ska beaktas vid lagens tillämpning.
Denna portalparagraf har utformats inom ramen för de allmänna mål som uttrycks i artikel 8 i ramdirektivet. I övrigt har LEK som helhet utfor- mats för att säkerställa mål som anges i ramdirektivet, utan att det har ansetts nödvändigt att ordagrant återge direktivstexten (se prop. 2002/03: 110 s. 115 och 354).
Den nya lagen bör på samma sätt som LEK inledas med en paragraf som på ett övergripande sätt anger målen med lagen utifrån artikel 3.2 i EU- direktivet. Mot bakgrund av att de allmänna målen i
116
LEK föras över till den nya lagen, med de ändringar som behövs med anledning av innehållet i artikel 3.2 i
I artikel 3.2 finns det en delvis ny inriktning på utbyggnad och använd- ning av nät med mycket hög kapacitet. Bakgrunden till detta är de ökande kraven på de elektroniska kommunikationsnätens kapacitet. Efterfrågan på sådan kapacitet tillgodoses numera genom utbyggnad av optisk fiber och trådlösa nät som kan erbjuda liknande prestanda. Strävan är att uppnå den högsta kapacitet för nät och tjänster som är ekonomiskt hållbar i ett visst område och uppnå territoriell sammanhållning, i form av ökad konvergens i den tillgängliga kapaciteten i olika områden. Lagen bör därför syfta till att enskilda och myndigheter, förutom urval, pris och kvalitet, ska få största möjliga utbyte även när det gäller kapacitet. Genom det tillägget framgår det indirekt att utbyggnad och användning av nät med mycket hög kapacitet ska främjas. Regeringen anser inte att detta ytterligare behöver tydliggöras i lagen, som Kammarrätten i Stockholm efterfrågar. I tillägget ligger också att regleringsmyndigheten ska sträva efter att undanröja hinder för och att främja konvergens i villkoren för investeringar som ökar kapaciteten, vilket är ett nytt krav i
Det framgår också tydligare av
Vidare anges i
Som PTS framhåller är en del av målet om en inre marknad för elektro- niska kommunikationsnät och kommunikationstjänster att det leder till interoperabilitet för tjänsterna (artikel 1.2 a). Enligt regeringens mening är interoperabilitet viktigt, eftersom det skapar möjligheter till konkurrens- utsättning när tjänster från olika tillhandahållare kan kopplas ihop med varandra. På så sätt kan interoperabilitet också leda till ökad robusthet. Krav på interoperabilitet finns i särskilda bestämmelser som syftar till att uppnå målen med direktivet, se t.ex. avsnitt 14.1.2. Den delen av målet framstår mer som ett tekniskt krav som aktualiseras i vissa fall och som säkerställs genom enskilda bestämmelser i den nya lagen. Snarare än ett mål i sig har interoperabilitet karaktären av ett verktyg eller en åtgärd som tillämparen behöver använda för att nå målen enligt portalparagrafen. Till skillnad från PTS anser regeringen därför inte att interoperabilitet behöver ingå bland de mål som uttalas i portalparagrafen.
Slutligen anges i
Prop. 2021/22:136
117
Prop. 2021/22:136 samhällets grundläggande funktioner. Teknikutvecklingen gör det än mer viktigt att nät och tjänster fungerar utan avbrott och med hög säkerhet. Till detta kommer att hoten mot Sverige har breddats och antagit nya former (se närmare nedan). Portalparagrafen bör därför kompletteras med direktivets allmänna mål som rör säkerhet i nät och tjänster. På samma sätt som de andra medel som lyfts fram bör det anges att lagens syfte ska uppnås främst genom att säkerhet i nät och tjänster främjas.
118
Sveriges säkerhet
Ett av de politiska delmålen för elektronisk kommunikation är att elektro- niska kommunikationer ska vara effektiva, säkra och robusta (prop. 2014/ 15:1, utg.omr. 22, bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86). Samhället är bero- ende av tillförlitliga elektroniska kommunikationstjänster som fungerar under alla förhållanden. Elektronisk kommunikation med hög driftsäker- het och starkt skydd är också av mycket stor vikt för Sveriges säkerhet och möjligheter att hantera olika krisförlopp.
Samtidigt som digitaliseringen innebär stora fördelar för samhället i stort medför den delvis nya krav på att hantera risker och sårbarheter. Risker och hot av delvis okänd karaktär innebär stora säkerhetsutmaningar som kan vara mycket komplexa.
Digitaliseringen har också förändrat hur militära mål och medel utveck- las och används. Den militära säkerhetspolitiska situationen i Europa och i vårt närområde har försämrats. Olika typer av
Sveriges elektroniska kommunikationer ska vara säkra. I LEK har det införts en särskild reglering för att kunna skydda Sveriges säkerhet vid radioanvändning (se prop. 2019/20:15). Även inom andra områden enligt den nya lagen kan det vid intresseavvägningar finnas behov av att ta särskild hänsyn till intresset av att värna Sveriges säkerhet. Lagen behöver därför tydligt ge stöd för att beakta säkerhetsintressen vid tillämpningen.
PTS förordar att uttrycket nationella säkerhetsintressen används. Använd- ningen av olika uttryck med liknande innebörd riskerar att leda till otydlig- het och svårigheter i tillämpningen. För att undvika detta bör i stället ett etablerat uttryck användas. Sveriges säkerhet är ett grundläggande och vedertaget uttryck inom säkerhetsskyddslagstiftningen och angränsande lagstiftning. Uttrycket tar sikte på förhållanden av grundläggande betydel- se för Sverige. Det kan handla om både militär och civil verksamhet, så länge verksamheten har en sådan betydelse. Förutom militär verksamhet kan det exempelvis gälla viktig civil infrastruktur som flygplatser, energi- anläggningar och informationssystem för elektronisk kommunikation (prop. 2017/18:89 s. 38 f. och 133). Enligt regeringens mening bör ut- trycket Sveriges säkerhet användas och ges samma innebörd som i säker- hetsskyddslagen (2018:585).
Det bör mot denna bakgrund framgå av lagen att Sveriges säkerhet ska beaktas vid tillämpningen. Detta utgör inte någon dubbelreglering av säkerhetsskyddet enligt säkerhetsskyddslagstiftningen, vilket PTS frågar om vägledning om. Regeringen vill klargöra att den nya lagen och säker- hetsskyddslagen har olika tillämpningsområden och syften. Båda lagarna kan bli tillämpliga i en verksamhet som helt eller delvis är säkerhets- känslig. Det kan t.ex. innebära att en säkerhetsincident ska rapporteras en- ligt både den nya lagen och säkerhetsskyddslagen (se avsnitt 17.3).
Åtgärder enligt den nya lagen ska vara förenliga med proportionalitets- principen. I likhet med det som regeringen uttalade i förarbetena till säker- hetsskyddslagen måste det som är av betydelse för Sveriges säkerhet be- dömas i ljuset av samhällsutvecklingen. Det som behöver skyddas för att förebygga hot mot Sveriges säkerhet kan därför i viss utsträckning för- ändras över tid (prop. 2017/18:89 s. 133).
Regeringen delar inte Försvarsmaktens synpunkt att lagen behöver kompletteras ytterligare för att tydliggöra att frågor om nationell säkerhet faller utanför lagens tillämpningsområde.
Proportionalitet
Enligt artikel 3.1 första stycket i
Proportionalitetsprincipen har numera lagfästs i 5 § tredje stycket för- valtningslagen (2017:900). Där anges att en myndighet får ingripa i ett en- skilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägen- heter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Bestämmel- serna utgör en kodifiering av den allmänna proportionalitetsprincip som har utvecklats i svensk praxis. Utvecklingen av proportionalitetsprincipen är sedan 1995 direkt kopplad till
Prop. 2021/22:136
119
Prop. 2021/22:136 Lagrådet påpekar att artikel 3.1 i
|
8 |
Lagens tillämpningsområde |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Den nya lagen ska gälla elektroniska kommuni- |
|
|
kationsnät och elektroniska kommunikationstjänster med tillhörande |
|
|
faciliteter och tjänster samt annan radioanvändning. Bestämmelserna i |
|
|
lagen ska inte ersätta föreskrifter om prövning enligt någon annan lag. |
|
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens |
|
förslag. I promemorian föreslås dessutom en bestämmelse om undantag |
|
|
från lagens tillämpningsområde. |
|
|
|
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget |
|
eller har ingen invändning mot det. PTS anser att definitionen av elektro- |
|
|
nisk kommunikationstjänst bör utformas närmare ordalydelsen i EU- |
|
|
direktivet och att definitionen av slutanvändare ska preciseras. |
|
|
Skälen för regeringens förslag |
|
|
Lagens tillämpningsområde |
|
|
Enligt 1 kap. 4 § LEK gäller lagen elektroniska kommunikationsnät och |
|
|
kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt |
|
|
annan radioanvändning. Med annan radioanvändning avses regler om an- |
|
|
vändning av radioutrustning m.m. som omfattas av lagen men som inte |
|
|
kan sägas utgöra elektroniska kommunikationsnät, kommunikations- |
|
|
tjänster eller tillhörande installationer eller tjänster (se avsnitt 11.1 och |
|
|
prop. 2002/03:110 s. 117 och 355). Som framgår nedan bör uttrycket till- |
|
|
hörande facilitet användas i stället för nuvarande tillhörande installation. |
|
|
|
I samma paragraf anges vidare att lagen inte är tillämplig på innehåll |
|
som överförs i elektroniska kommunikationsnät med hjälp av elektroniska |
|
|
kommunikationstjänster. Därmed undantas tjänster som inte helt eller |
|
|
huvudsakligen utgörs av överföring av signaler i elektroniska kommun- |
|
|
ikationsnät. Detta innebär bl.a. att innehållet i radio- och |
|
|
tjänster som innebär tillhandahållande av innehåll på internet är undan- |
|
|
tagna från tillämpningsområdet (prop. 2002/03:110 s. 356). |
|
|
|
Som framgår nedan omfattar |
|
eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler. Även andra tjänster |
|
|
som möjliggör kommunikation omfattas av definitionen av elektronisk |
|
120 |
kommunikationstjänst och träffas av direktivet. I avsnitt 16.9 föreslås |
|
|
|
dessutom nya bestämmelser om paketerbjudanden, vilka även omfattar innehållstjänster som anses ingå i ett paket.
I definitionen av elektronisk kommunikationstjänst i artikel 2.4 i EU- direktivet är innehållstjänster undantagna. Det framgår nämligen av defini- tionen att tjänster i form av tillhandahållande av innehåll som överförts med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och kommunikations- tjänster eller utövande av redaktionellt ansvar över sådant innehåll inte är elektroniska kommunikationstjänster. Som framgår nedan bör definitionen i den nya lagen anpassas till
Lagrådet påpekar att lagens tillämpningsområde är beskrivet på ett sätt som förutsätter att elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kom- munikationstjänster genomgående utgör radioanvändning. Som Lagrådet konstaterar är detta inte sakligt helt riktigt med beaktande av definitionen av radioanvändning. Lagrådet anför att lagtexten bör justeras, förslagsvis på så sätt att ordet annan före radioanvändning stryks. Som framgår ovan syftar ”annan radioanvändning” på regler om användning av radio- frekvenser, radioutrustning m.m. som omfattas av lagen men som inte kan sägas utgöra elektroniska kommunikationsnät, kommunikationstjänster eller tillhörande installationer eller tjänster. Elektroniska kommunika- tionsnät eller elektroniska kommunikationstjänster kan emellertid använda radiovågor för överföring av signaler och därmed innebära radioanvänd- ning. En strykning av ”annan” skulle därför inte heller bli helt sakligt korrekt. Regeringen konstaterar att förslaget har en motsvarighet i dagens reglering och befarar att en justering skulle kunna väcka frågor om huru- vida tillämpningsområdet i fråga om radioanvändning har ändrats, vilket inte är fallet. Den hittillsvarande beskrivningen av lagens tillämpnings- område tycks inte heller ha vållat några problem i tillämpningen. Enligt regeringens mening är det mot denna bakgrund inte motiverat att ändra beskrivningen.
Liksom tidigare kommer det med stöd av den nya lagen att vara möjligt att ålägga någon att vidta åtgärder vars tillåtlighet ska bedömas även enligt andra regelverk, t.ex. miljöbalken, fastighetsbildningslagen (1970:988), expropriationslagen (1972:719), ledningsrättslagen (1973:1144) och plan- och bygglagen (2010:900). Enligt 1 kap. 5 § LEK ersätter lagens bestäm- melser inte föreskrifter om prövning enligt annan lag. Paragrafen har kom- mit till för att markera att den prövning som ska ske enligt LEK inte kan ersätta prövning enligt annan lag och att det inte är möjligt för den som ska fatta beslut enligt LEK att göra tillåtlighetsprövningar enligt annan lag (se prop. 2002/03:110 s. 118 och 356). Paragrafen bör föras över till den nya lagen.
Prop. 2021/22:136
121
Prop. 2021/22:136
122
Elektroniskt kommunikationsnät, allmänt elektroniskt kommunikationsnät och nätanslutningspunkt
I 1 kap. 7 § LEK definieras elektroniskt kommunikationsnät som system för överföring och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt passiva nätdelar och andra resurser som medger överföring av signa- ler, via tråd eller radiovågor, på optisk väg eller via andra elektromagne- tiska överföringsmedier oberoende av vilken typ av information som över- förs. Definitionen motsvarar artikel 2 a i ramdirektivet. En i sak motsva- rande definition finns i artikel 2.1 i
Tillägget om en permanent infrastruktur eller en centralt administrerad kapacitet klargör att uttrycket även omfattar egenanvändning av radiofre- kvenser för sådana nät som uteslutande utgörs av autonoma system av mo- bil radioutrustning som är uppkopplad via trådlösa länkar utan någon cen- tral förvaltning eller centraliserad operatör. Sådana nät ingår inte nödvän- digtvis i utövandet av någon särskild ekonomisk verksamhet (se skäl 12 i
Definitionen av elektroniskt kommunikationsnät i 1 kap. 7 § LEK be- döms täcka de förtydliganden som har gjorts i
I samma paragraf definieras allmänt kommunikationsnät som ett elek- troniskt kommunikationsnät som helt eller delvis används för att tillhanda- hålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och som stöder informationsöverföring mellan nätanslutningspunkter. Definitionen överensstämmer med definitionen av allmänt elektroniskt kommunika- tionsnät i artikel 2.8 i
En nätanslutningspunkt är enligt 1 kap. 7 § LEK en fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät. Definitio- nen överensstämmer i huvudsak med artikel 2.9 i
Elektroniska kommunikationstjänster
Iartikel 2.4 i
snarare än baserad på enbart tekniska parametrar (se skäl 15 i
att fastställa vilka tjänster som omfattas av direktivet, men definitionen omfattar även andra tjänster som möjliggör kommunikation.
Den nya definitionen av elektroniska kommunikationstjänster gäller tre delvis överlappande typer av tjänster som vanligen tillhandahålls mot er- sättning via elektroniska kommunikationsnät. Dessa tjänster är
•internetanslutningstjänster enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och slutkunds- avgifter för reglerad kommunikation inom EU och om ändring av direk- tiv 2002/22/EG och förordning (EU) nr 531/2012
•interpersonella kommunikationstjänster, och
•tjänster som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler, såsom överföringstjänster som används för tillhandahållande av
Liksom tidigare görs undantag för tjänster i form av tillhandahållande av innehåll som överförts med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster eller utövande av redaktionellt ansvar över sådant innehåll.
Vad som utgör en tjänst som helt eller huvudsakligen utgörs av över- föring av signaler är inte alltid lätt att avgöra i praktiken. I
Iartikel 2.2 i
I artikel 2.5 i
Som definitionen är utformad finns det inget krav på att en interpersonell kommunikationstjänst helt eller huvudsakligen ska utgöras av överföring av signaler i elektroniska kommunikationsnät. Det innebär att vissa tjänst- er som tidigare inte ansetts vara elektroniska kommunikationstjänster i fortsättningen kommer att vara det. Det gäller t.ex. mjukvarutjänster för
123
Prop. 2021/22:136 direkt kommunikation mellan slutanvändares datorer där tjänstetillhanda- hållaren inte har inflytande eller rådighet över själva överföringen av kom- munikationen, om inte tjänsten enbart är en extrafunktion av mindre bety- delse som är direkt kopplad till en annan tjänst.
124
En interpersonell kommunikationstjänst kan vara nummerbaserad eller nummeroberoende. En nummerbaserad interpersonell kommunikations- tjänst möjliggör kommunikation med telefonnummer baserade på
iden svenska språkversionen av
Av artikel 2.7 framgår, vid en motsvarande jämförelse med den engelska språkversionen, att en nummeroberoende interpersonell kommunikations- tjänst inte etablerar en förbindelse till allmänt tilldelade nummerresurser i nationella eller internationella nummerplaner eller möjliggör kommunika- tion med ett eller flera nummer i sådana planer. Dessa tjänster kan använda traditionella telefonnummer som identifierare för att slutanvändare ska kunna hitta varandra på tjänsten, t.ex. som användarnamn, men möjliggör inte kommunikation med traditionella telefonnummer.
I 1 kap. 7 § LEK definieras elektronisk kommunikationstjänst som en tjänst som vanligen tillhandahålls mot ersättning och som helt eller huvud- sakligen utgörs av överföring av signaler i elektroniska kommunikations- nät. Definitionen bör föras över till den nya lagen med de anpassningar som krävs enligt artikel 2.4 i
iden engelska språkversionen av direktivet.
Tillhörande facilitet
I 1 kap. 7 § LEK definieras tillhörande installation som en anordning, funk- tion eller annat som har samband med en elektronisk kommunikations- tjänst eller ett elektroniskt kommunikationsnät och som möjliggör, stödjer eller kan stödja den tjänsten, eller tillhandahållande av tjänster via det nätet
eller tjänsten. Tillhörande installation är benämningen på det som i artikel Prop. 2021/22:136 2 e i ramdirektivet kallas tillhörande facilitet (se prop. 2002/03:110 s. 361
och prop. 2010/11:115 s. 157).
I förarbetena till lagen anges att tillhörande installationer t.ex. kan vara tillhörande tjänster såsom de definieras i artikel 2 ea i ramdirektivet, bl.a. system för villkorad tillgång samt
Definitionerna av tillhörande faciliteter och tillhörande tjänst i arti- kel 2.10 och 2.11 i
Användare och slutanvändare
I 1 kap. 7 § LEK definieras användare och slutanvändare. Med användare avses den som använder eller efterfrågar en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst. Med slutanvändare avses användare som inte till- handahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elek- troniska kommunikationstjänster. Definitionerna överensstämmer med definitionerna av användare och slutanvändare i artikel 2.13 och 2.14 i EU- direktivet. Definitionerna är alltså inte nya utan har tillämpats under hela den tid som LEK har varit i kraft. I avsnitt 16 föreslås det dessutom att det av den nya lagen uttryckligen ska framgå att både konsumenter och vissa kategorier av företag skyddas av vissa bestämmelser om slutanvändares rättigheter. Regeringen anser inte att det behöver preciseras att definitionerna omfattar både fysiska och juridiska personer, som PTS föreslår. Definitionerna bör därmed föras över till den nya lagen.
9Marknadsinträde
9.1Anmälan av verksamhet
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om krav på anmälan för vissa verksamheter och om undantag från kravet ska föras över till den nya lagen. Det ska inte finnas något krav på anmälan för tillhandahållande av nummeroberoende interperso- nella kommunikationstjänster.
125
Prop. 2021/22:136 Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Promemorians lagförslag har en annan utformning.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Telenor Sverige AB anser dock att till- synsmyndigheten bör ges möjlighet att hindra aktörer från att bedriva verksamhet när det finns en tydlig historik av lagöverträdelser och otill- börligt agerande hos den eller dem som står bakom verksamheten. Bolaget anser vidare att även tillhandahållande av nummeroberoende interperso- nella kommunikationstjänster bör omfattas av kravet på anmälan. Verizon Sweden AB avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag
Marknadsinträde och allmän auktorisation
Artikel 12 i
Enligt artikel 12.1 och 12.2 ska medlemsstaterna säkerställa friheten att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät och kommunikations- tjänster. Ett företag får hindras från att tillhandahålla sådana tjänster endast om det är nödvändigt med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät och andra elektro- niska kommunikationstjänster än nummeroberoende interpersonella kom- munikationstjänster får endast underkastas s.k. allmän auktorisation. Detta gäller dock med undantag för direktivets bestämmelser om skyldigheter som kan åläggas företag när det gäller tillträde, samtrafik och interoperabla tjänster och om nyttjanderätter till radiofrekvenser eller nummer. Bestäm- melserna motsvarar i sak artikel 3.1 och 3.2 första stycket första meningen i auktorisationsdirektivet.
Med allmän auktorisation avses det rättsliga ramverk som upprättats för att säkerställa rättigheter för tillhandahållande av elektroniska kommuni- kationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster och som fastställer sektorspecifika skyldigheter som kan gälla för alla eller vissa typer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster i enlighet med
Av artikel 15 i
Några särskilda åtgärder för att genomföra
126
på sådant sätt att de överensstämmer med
Anmälan av verksamhet
Enligt artikel 12.3 i
I 2 kap. 1 § LEK anges att allmänna kommunikationsnät av sådant slag |
|
som vanligen tillhandahålls mot ersättning eller allmänt tillgängliga elek- |
|
troniska kommunikationstjänster endast får tillhandahållas efter anmälan |
|
till den myndighet som regeringen bestämmer. |
|
Bakgrunden till anmälningskravet är att det finns behov av att kunna |
|
utöva offentlig kontroll och tillsyn över dem som bedriver verksamhet som |
|
omfattas av lagen, liksom att kunna avgiftsbelägga verksamhetsutövarna |
|
(se prop. 2002/03:110 s. 121). Verizon Sweden AB anser inte att anmäl- |
|
ningskravet ska föras över till den nya lagen, särskilt inte för företag som |
|
är verksamma i flera medlemsstater. Enligt regeringens bedömning bör |
|
dock den möjlighet som direktivet ger att föreskriva ett krav på anmälan |
|
utnyttjas även fortsättningsvis. Därigenom kan kännedom fås om vilka |
|
aktörer som finns på marknaden och nödvändig tillsyn utövas. Någon |
|
skillnad mellan olika tillhandahållare bör inte göras. |
|
När det gäller elektroniska kommunikationsnät har anmälningskravet |
|
endast omfattat tillhandahållande av allmänna kommunikationsnät av så- |
|
dant slag som vanligen tillhandahålls mot ersättning. Det har ansetts sak- |
|
nas skäl för att införa ett krav på anmälan för slutna kommunikationsnät |
|
(se prop. 2002/03:110 s. 121 f.). Det finns inte anledning att nu göra en |
|
annan bedömning. |
|
För elektroniska kommunikationstjänster har anmälningskravet hittills |
|
omfattat allmänt tillgängliga tjänster (se prop. 2002/03:110 s. 121 f.). |
|
Detta bör gälla även fortsättningsvis. |
|
Inget anmälningskrav för nummeroberoende interpersonella |
|
kommunikationstjänster |
|
Av artikel 12.1 framgår att det ska råda frihet att tillhandahålla nummer- |
|
oberoende interpersonella kommunikationstjänster. I skäl 44 i direktivet |
|
anges att nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, till |
|
skillnad från andra typer av elektroniska kommunikationstjänster, inte ut- |
|
nyttjar allmänna nummerresurser och inte deltar i något allmänt säkerställt |
|
interoperabelt ekosystem. Det anges vidare att det därför har bedömts inte |
|
vara lämpligt att låta dessa typer av tjänster omfattas av den allmänna |
|
auktorisationsordningen. Av artikel 12.2 följer att den allmänna auktorisa- |
127 |
|
Prop. 2021/22:136 tionsordningen inte omfattar nummeroberoende interpersonella kommuni- kationstjänster. Nummeroberoende interpersonella kommunikations-
|
tjänster omfattas därmed inte heller av den möjlighet till anmälningskrav |
|
som ges i artikel 12.3 och som bara gäller företag som omfattas av den |
|
allmänna auktorisationen. |
|
Nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster utgör infor- |
|
mationssamhällets tjänster enligt definitionen i artikel 1.1 b i Europaparla- |
|
mentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om |
|
ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffan- |
|
de föreskrifter för informationssamhällets tjänster (jfr bilaga 1 till direkti- |
|
vet). Nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster träffas av |
|
de bestämmelser i det direktivet som gäller för informationssamhällets |
|
tjänster i den mån |
|
mer specifika bestämmelser om sådana tjänster (jfr skäl 10 i |
|
Bestämmelser om informationssamhällets tjänster finns i Europaparla- |
|
mentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rätts- |
|
liga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk han- |
|
del, på den inre marknaden |
|
tar till att säkerställa den fria rörligheten för informationssamhällets tjäns- |
|
ter mellan medlemsstaterna. |
|
Varken start eller bedrivande av verksamhet som tillhandahållare av in- |
|
formationssamhällets tjänster får underkastas bestämmelser om förhands- |
|
tillstånd eller andra krav med motsvarande effekt (artikel 4 i |
|
direktivet). Undantag gäller när systemet för tillstånd inte särskilt och ute- |
|
slutande avser informationssamhällets tjänster eller omfattas av |
|
tivet. Det är alltså inte möjligt att införa något tillståndskrav för nummer- |
|
oberoende interpersonella kommunikationstjänster eller något annat krav |
|
som har motsvarande effekt. Ett krav på anmälan för att få tillhandahålla |
|
vissa tjänster skulle kunna utgöra ett sådant krav med motsvarande effekt |
|
som ett förhandstillstånd som är otillåtet. |
|
Även om ett anmälningskrav endast skulle innebära en allmän skyldig- |
|
het för en verksamhetsutövare att göra en anmälan, dvs. inte utformas som |
|
ett förhandskrav för tillhandahållandet av tjänsterna, uppstår vissa fråge- |
|
ställningar. |
|
I artikel 3.1 och 3.2 i |
|
principen. Artikel 3.1 innebär att medlemsstaterna ska se till att tjänste- |
|
tillhandahållare som är etablerade i det egna landet följer de lagar och |
|
regler som gäller där och som omfattas av det s.k. samordnade området. |
|
Denna ursprungslandskontroll ska gälla även när tjänstetillhandahållarna |
|
riktar sin verksamhet mot en annan medlemsstat. Av artikel 3.2 följer att |
|
de tjänster som uppfyller kraven i ursprungslandet ska få cirkulera fritt |
|
inom unionen. Mottagarlandet får därför i princip inte, utom i vissa undan- |
|
tagsfall som anges i artikel 3.4, underkasta den som tillhandahåller infor- |
|
mationssamhällets tjänster krav som är strängare än de som föreskrivs i |
|
gällande materiell rätt i den medlemsstat där tjänstetillhandahållaren är |
|
etablerad (se dom eDate Advertising m.fl., |
|
p. 67). Enligt artikel 3.4 får medlemsstaterna vidta åtgärder för undantag |
|
från punkt 2, bl.a. om åtgärderna är nödvändiga för den allmänna |
|
ordningen, i synnerhet förebyggande, utredning, upptäckt och åtal av brott. |
|
Huruvida undantaget för bl.a. utredning och åtal av brott kan motivera ett |
128 |
anmälningskrav för nummeroberoende interpersonella kommunikations- |
tjänster ligger utanför ramen för genomförandet av
för ett anmälningskrav för den som tillhandahåller nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster och som även är etablerad i någon annan medlemsstat i EU där det inte finns något sådant krav.
Mot denna bakgrund anser regeringen, till skillnad från Telenor Sverige AB, att kravet på anmälan inte bör utökas till att omfatta tillhandahållande av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster inom ramen för detta lagstiftningsärende.
Andra undantag från kravet på anmälan
Enligt 2 kap. 2 § LEK är verksamhet som enbart består i att överföra sig- naler via tråd för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § YGL undantagen från kravet på anmälan, eftersom ett anmäl- ningskrav skulle komma i konflikt med den etableringsfrihet för sådana sändningar som gäller enligt 3 kap. 1 § YGL (se prop. 2002/03:110 s. 124). Dessutom får regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer meddela föreskrifter om ytterligare undantag. Regleringen bör föras över till den nya lagen.
Avanmälan av verksamhet
Enligt 2 kap. 4 § LEK ska den som är anmäld utan dröjsmål anmäla om verksamheten upphör. Paragrafen har inte någon motsvarighet i EU- direktivet eller den tidigare direktivsregleringen. Möjligheten att kräva en anmälan även när företag upphör med sin verksamhet, bl.a. för statistiska ändamål, har förutsatts i
9.2Erkännande av operatör och registrering av maritima avräkningsorgan
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om erkännande av en operatör och om registrering av maritima avräkningsorgan enligt bestämmelser som har antagits av Internatio- nella teleunionen ska föras över till den nya lagen.
Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Promemorians lagförslag har en annan utformning.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 5 § LEK får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om erkännande av operatör enligt bestämmelser antagna av Internationella teleunionen (ITU).
Med erkännande av operatör avses status som s.k. Recognized Operating Agency (ROA). Betydelsen av erkännande som ROA har numera minskat. Ett sådant erkännande kan dock fortfarande ha viss praktisk betydelse, främst om en operatör skulle vilja få tilldelning av internationella num-
129
Prop. 2021/22:136 merresurser direkt från ITU. Bestämmelsen i 2 kap. 5 § LEK bör därför föras över till den nya lagen.
Enligt 2 kap. 6 § LEK får regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer besluta i fråga om registrering av maritima avräknings- organ enligt bestämmelser antagna av ITU samt meddela de föreskrifter som behövs för registreringen. Bakgrunden till paragrafen beskrivs när- mare i prop. 2002/03:110 s. 125 f.
Maritima avräkningsorgan har till uppgift att förenkla för sjöfarten att betala för radiokommunikation som sker över kuststationer. Maritima av- räkningsorgan ska registreras hos ITU. Det finns ett fortsatt behov av be- stämmelser om registrering av maritima avräkningsorgan och om före- skrifter om sådan registrering. Bestämmelsen i 2 kap. 6 § LEK bör därför föras över till den nya lagen.
10Skyldighet att följa standarder
Regeringens förslag: Bestämmelsen i lagen om elektronisk kommu- nikation om skyldighet för den som bedriver verksamhet som ska an- mälas att följa obligatoriska standarder ska föras över till den nya lagen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot
det.
Skälen för regeringens förslag: I 2 kap. 3 § LEK anges att den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt lagen ska tillämpa sådana standarder som Europeiska kommissionen angett som obligato- riska i en förteckning som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (se prop. 2002/03:110 s. 124). Paragrafen genomför artikel 17 i ramdirektivet, som i sak motsvaras av artikel 39 i
11Förvaltning av radiofrekvenser
11.1Utgångspunkter för genomförandet
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om rätt att använda radiosändare ska, med de ändringar som behövs till följd av
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller har ingen invändning mot det. PTS tycker dock att frekvensplanen borde publiceras som en officiell vägledning i stället för ett allmänt råd.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om rätt att använda radio-
sändare finns i 3 kap.
130
till stor del från den tidigare lagen (1993:599) om radiokommunikation (se prop. 2002/03:110 s. 127 f.). De har sedan ändrats vid olika tillfällen, bl.a. för att möta teknik- och marknadsutvecklingen och för att genomföra ändrade
I 1 kap. 7 § LEK definieras radioanläggning, radiokommunikation och radiovågor samt skadlig störning. Definitionerna bör föras över till den nya lagen.
När en ny lag om elektronisk kommunikation nu införs framstår det som mest lämpligt att, som utgångspunkt, överföra bestämmelserna om radio- sändare i 3 kap.
Ett grundläggande inslag i frekvensförvaltningen är frekvensplanen, där det för varje frekvensband anges vilken användning som är avsedd i det bandet. Den gällande frekvensplanen framgår av PTS allmänna råd (PTSFS 2019:1) om den svenska frekvensplanen. Bakgrunden till denna ordning beskrivs i prop. 1992/93:200 s. 187 f. och prop. 2002/03:110 s. 130 f. Till skillnad från PTS anser regeringen att det saknas anledning att frångå den tidigare bedömningen. Det ska därför även fortsättningsvis finnas en sammanhållen svensk frekvensplan som i form av allmänna råd ges ut av tillståndsmyndigheten.
En viktig utgångspunkt är att LEK:s bestämmelser om rätt att använda radiosändare har ett vidare tillämpningsområde än vad
Utanför
Prop. 2021/22:136
131
Prop. 2021/22:136 digheters och försvarets nätverk samt medlemsstaternas rätt att organisera och använda sitt radiospektrum för allmän ordning, allmän säkerhet och försvaret. I artikel 1.3 c i
Mot denna bakgrund kommer genomförandet av
|
11.2 |
Rätt att använda radiosändare |
|
11.2.1 |
Krav på tillstånd att använda radiosändare |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- |
|
|
nikation om krav på tillstånd för att använda radiosändare och om |
|
|
undantag från tillståndsplikten ska föras över till den nya lagen. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. |
|
|
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget |
|
|
eller har ingen invändning mot det. Försvarsmakten avstyrker förslaget |
|
|
såvitt avser tilldelning till de prioriterade myndigheterna. Flera remiss- |
|
|
instanser, däribland Totalförsvarets forskningsinstitut och Luftfartsverket, |
|
|
anser att de bör undantas från tillståndsplikt. Tele2 Sverige AB avstyrker |
|
|
förslaget till viss del och anser att kravet på att frekvensförvaltningen ska |
|
|
vara konkurrensfrämjande bör genomföras tydligare. PTS efterfrågar ett |
|
|
förtydligande av begreppet effektiv användning. |
|
|
Skälen för regeringens förslag |
|
|
Grundläggande principer för förvaltningen av radiofrekvenser |
|
|
I artikel 45.1 i |
|
|
förvaltningen av radiofrekvenser för elektroniska kommunikationsnät och |
|
|
kommunikationstjänster. Eftersom radiospektrum är en kollektiv nyttighet |
|
|
av stort socialt, kulturellt och ekonomiskt värde, ska medlemsstaterna |
|
|
säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av radiofrekvenser. |
|
|
Fördelning av frekvensband och utfärdande av allmänna auktorisationer |
|
|
för och beviljande av individuella rättigheter till radiospektrum för elek- |
|
|
troniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster ska grundas på |
|
|
objektiva, transparenta, konkurrensfrämjande, |
|
|
proportionella kriterier. Medlemsstaterna ska vidare ta hänsyn till gällande |
|
|
internationella avtal på frekvensområdet. |
|
|
Dessa principer och målsättningar för frekvensförvaltningen motsvarar |
|
|
i sak artikel 9.1 i ramdirektivet. Det har endast klargjorts att bestämmelsen |
|
|
även omfattar elektroniska kommunikationsnät och att förvaltningen av |
|
|
radiospektrum ska vara konkurrensfrämjande. Även av artikel 52.1 i EU- |
|
132 |
direktivet framgår att beslutsfattande som rör tillstånd att använda radio- |
|
|
|
sändare ska främja effektiv konkurrens och undvika konkurrenssnedvrid- Prop. 2021/22:136 ningar.
Enligt 1 kap. 1 § LEK ska lagens grundläggande syften uppnås bl.a. ge- nom att konkurrensen främjas, se avsnitt 7. Det gäller bl.a. vid utformning- en av urvalsförfaranden i samband med tillståndsprövning efter allmän inbjudan till ansökan (jfr prop. 2009/10:193 s. 59). I förarbetena till LEK betonas samhällets intresse av ett effektivt resursutnyttjande samt vikten av öppenhet och konkurrens vid tillståndsgivning och fördelning av radio- frekvenser (se prop. 2002/03:110 s. 135 f. och prop. 2009/10:193 s. 59 och 64).
Även vid prövning av om en överlåtelse eller uthyrning av tillstånd ska medges ska konkurrenshänsyn tas, se 3 kap. 23 § LEK. Vidare anges i 4 § förordningen (2007:951) med instruktion för Post- och telestyrelsen att myndigheten bl.a. har till uppgift att svara för att möjligheterna till radio- kommunikation och andra användningar av radiovågor utnyttjas effektivt, att främja en effektiv konkurrens och att upprätta och offentliggöra planer för frekvensfördelning till ledning för radioanvändningen.
Till skillnad från vad Tele2 Sverige AB anför bedömer regeringen att den nuvarande frekvensförvaltningen uppfyller de målsättningar som framgår av artiklarna 45.1 och 52.1 i
Tillståndsplikt och undantag från tillståndsplikten
Artikel 46 i
I punkt 1 i artikeln finns mål och principer för tillståndsgivning för an- vändning av radiosändare. Som huvudregel ska medlemsstaterna tillämpa undantag från tillståndsplikt. Tillstånd för att använda radiosändare får endast krävas när det är nödvändigt för att uppnå en effektiv spektrum- användning. Detta överensstämmer i huvudsak med principen enligt arti- kel 5.1 i auktorisationsdirektivet om att undantag från tillståndsplikt ska vara huvudregel och att tillståndsplikt endast ska tillämpas vid behov.
Enligt 3 kap. 1 § LEK krävs det tillstånd för att här i landet eller på ett svenskt fartyg eller luftfartyg utomlands få använda radiosändare. Ett till- stånd att använda radiosändare ska avse rätten att använda en viss radio- sändare (sändartillstånd) eller att använda radiosändare inom ett visst fre- kvensutrymme (blocktillstånd). Det finns dock flera undantag från till- ståndsplikten.
Enligt 3 kap. 2 § LEK gäller att om användningen av frekvensutrymme samt villkoren och förfarandet för beviljande av tillstånd att använda radio- sändare har harmoniserats i enlighet med internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska den som har beviljats sådant till- stånd anses ha tillstånd enligt 1 §. Internationell harmonisering av tilldel-
ning av radiofrekvenser regleras i artikel 36 i
133
Prop. 2021/22:136 motsvarar artikel 8 i auktorisationsdirektivet. Direktivbestämmelserna tar sikte på två fall av internationell harmonisering (se prop. 2002/03:110
|
s. 137 f., 149 f., 364 och 370). I 3 kap. 2 § LEK regleras det fallet att de |
|
företag som ska få tillgång till radiofrekvenser utses enligt ett helt |
|
harmoniserat förfarande i enlighet med internationella avtal eller EU- |
|
rättsliga bestämmelser. Avsikten är då att uppnå en s.k. one stop shop, där |
|
företag kan tilldelas frekvensutrymme direkt på internationell nivå, utan |
|
att tillstånd behöver sökas i flera olika stater. Detta kan bli aktuellt främst |
|
när det är fråga om tjänster som till sin natur är gränsöverskridande, t.ex. |
|
mobila satellittjänster. För detta fall anges att den som har fått ett sådant |
|
tillstånd ska anses ha tillstånd enligt lagen. Det andra fallet är att endast |
|
harmoniserade villkor för användning av radiofrekvenser bestäms, t.ex. i |
|
beslut som antas med stöd av Europaparlamentets och rådets beslut |
|
nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrum- |
|
politiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut). Tillstånds- |
|
givningen sker då nationellt. Denna situation behandlas i avsnitt 11.3.2. |
|
Av 3 kap. 3 § LEK framgår att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, |
|
Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och, för viss verksamhet, För- |
|
svarets materielverk inte behöver tillstånd utan i stället tilldelas frekvenser |
|
i särskild ordning och oberoende av sådana förutsättningar som anges i |
|
3 kap. 6 § LEK (jfr avsnitt 11.2.2). Försvarsmakten anser att de priori- |
|
terade myndigheterna ska tilldelas det frekvensutrymme som de begär utan |
|
prövning av regleringsmyndigheten. Synpunkten har förts fram i andra |
|
lagstiftningsärenden om den svenska frekvensförvaltningen, däribland i |
|
yttrandet över betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92). |
|
Beredning av dessa ärenden pågår fortfarande inom Regeringskansliet. |
|
Synpunkten bör därför inte hanteras inom ramen för detta lagstiftnings- |
|
ärende. Av samma skäl är det regeringens uppfattning att någon förändring |
|
av vilka myndigheter som undantas från tillståndsplikt inte bör ske i |
|
nuläget, som bl.a. Luftfartsverket efterfrågar. |
|
Vidare finns det i 3 kap. 4 § LEK en generell rätt för regeringen eller |
|
den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om un- |
|
dantag från tillståndsplikten. Syftet med detta är att kunna ha en rationell |
|
tillståndshantering (se prop. 2002/03:110 s. 133). Omfattande sådana före- |
|
skrifter finns för närvarande i PTS föreskrifter (PTSFS 2020:5) om undan- |
|
tag från tillståndsplikt för användning av vissa radiosändare. Den som är |
|
undantagen från tillståndsplikt enligt dessa föreskrifter ska enligt 3 kap. |
|
5 § LEK anses ha tillstånd vid tillämpningen av lagen. |
|
Den nuvarande ordningen att användning av radiosändare som utgångs- |
|
punkt kräver tillstånd, men att viss radioanvändning undantas från till- |
|
ståndsplikt direkt i lagen och att PTS får meddela föreskrifter om ytter- |
|
ligare undantag, har ansetts vara förenlig med auktorisationsdirektivet (se |
|
prop. 2002/03:110 s. 132 och Ds 2010:19 s. 78 f.). Det finns inte skäl att |
|
nu göra någon annan bedömning. De grundläggande reglerna om tillstånd |
|
att använda radiosändare och undantag från tillståndsplikten i 3 kap. 1– |
|
5 §§ LEK bör därför föras över till den nya lagen. |
|
Direktivets krav på ändamålsenlig användning skulle enligt PTS uppnås |
|
bättre genom att begreppet samhällsekonomisk effektivitet används i den |
|
nya lagen. Regeringen delar inte denna uppfattning. En utgångspunkt vid |
|
tillståndsgivning ska som tidigare vara att radioanvändningen utgör en |
134 |
effektiv användning av frekvensutrymmet. Som framhålls i förarbetena till |
LEK kan tillståndsmyndigheten ta hänsyn till vilken samhällsnytta som Prop. 2021/22:136 skilda radioanvändningar kan tillföra (se prop. 2002/03:110 s. 136 samt
prop. 2009/10:193 s. 42 och 57 f.). Som en del i prövningen av ansökning- ar kan tillståndsmyndigheten därmed göra samhällsekonomiska analyser av olika radioanvändningar. Den nya lagen medför ingen ändring i dessa avseenden. Även Utredningen om radiospektrumanvändning i framtiden föreslår ett tydligare samhällsekonomiskt fokus för frekvensanvändningen (SOU 2018:92). Förslaget bereds inom Regeringskansliet. Frågan bör han- teras inom ramen för det lagstiftningsärendet.
11.2.2Tillståndsprövning
Regeringens förslag: En tillståndsansökan ska kunna avslås om radio- användningen kommer att ta i anspråk frekvensutrymme för vilket radioanvändningen har harmoniserats för annan användning. Bestäm- melserna i övrigt om prövning av ansökningar om tillstånd att använda radiosändare ska föras över till den nya lagen.
Om regleringsmyndigheten bedömer att tillståndsprövning inom ett visst frekvensutrymme bör ske efter ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan, ska myndigheten få avslå en ansökan om tillstånd i det frekvensutrymme som har gjorts utanför ett sådant förfarande.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller har ingen invändning mot det. PTS anser inte att bestämmelserna om tillståndsgivning i ett harmoniserat frekvensutrymme behöver förtydligas. Myndigheten efterfrågar ett förtydligande när det gäller hanteringen av frekvensutrymme som utreds för befintlig eller ny användning.
Skälen för regeringens förslag
Tillståndsförfarandet i allmänhet
Iartikel
Enligt 3 kap. 6 § LEK ska tillstånd att använda radiosändare beviljas om ett antal förutsättningar är uppfyllda. Tillstånd får överlåtas och hyras ut, se 3 kap. 23 och 24 §§ LEK. Dessa bestämmelser behandlas i avsnitt 11.6.
De nu redovisade bestämmelserna bedöms uppfylla kraven i arti- kel
När det gäller 3 kap. 6 § första stycket 4 LEK är avsikten att en ansökan om tillstånd att använda radiosändare i ett harmoniserat frekvensutrymme
135
Prop. 2021/22:136 ska vara förenlig med den harmoniserade användningen för att tillstånd ska kunna meddelas. Till skillnad från PTS anser regeringen att det ska tydliggöras i den nya lagen att ansökan kan avslås i de fall en ansökan avser en annan användning än den harmoniserade användningen.
Om tillståndsprövningen bör ske efter allmän inbjudan till ansökan ska regleringsmyndigheten få avslå en ansökan som har gjorts utanför ett sådant förfarande
Den huvudregel som 3 kap. 6 § LEK uttrycker, dvs. att tillstånd ska meddelas om förutsättningarna är uppfyllda, kan inte alltid upprätthållas. Om efterfrågan på radiofrekvenser i ett visst frekvensutrymme överstiger tillgången, är det inte tillfredsställande från konkurrenssynpunkt eller med hänsyn till intresset av högsta möjliga frekvenseffektivitet att den som ansöker först blir den som får tillstånd. För att hantera tillståndsgivningen i sådana situationer finns bestämmelser i 3 kap. 7 och 8 §§ LEK om ett urvalsförfarande efter en allmän inbjudan till ansökan om ett begränsat antal tillstånd (se prop. 1997/98:167 s. 10 f., prop. 2002/03:110 s. 138 f. och prop. 2009/10:193 s. 62 f.).
När det finns anledning att fördela tillstånd i ett visst frekvensutrymme efter allmän inbjudan till ansökan bör inte en separat ansökan om tillstånd i detta frekvensutrymme beviljas. Det har förutsatts att en ansökan i vissa fall skulle kunna avslås med hänvisning till att användningen inte innebär en effektiv användning av frekvensutrymmet, eftersom frekvensutrymmet i en överblickbar framtid behövs för annan radioanvändning (se prop. 2002/03:110 s. 136). Om antalet tillstånd har begränsats enligt 3 kap. 7 § LEK, framgår av 3 kap. 8 § att prövningen normalt ska ske efter en allmän inbjudan till ansökan. Om en ansökan skulle komma in före ett beslut om begränsning av antalet tillstånd och ansökan avser den framtida radio- användningen framgår det dock inte klart att det finns stöd för att i stället för att genast bevilja ansökan genomföra ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan så att fler intressenter kan konkurrera om tillstånd. Detsamma gäller om ansökan avser användning som av något annat skäl skulle anses uppfylla kravet på effektiv radioanvändning, Ett uttryckligt sådant stöd bör införas. Bestämmelsen blir alltså aktuell när förutsättning- arna för att bevilja tillstånd i 3 kap. 6 § är uppfyllda, men det finns anled- ning att fördela tillstånd efter en allmän inbjudan. Det bör framgå av lagen att om regleringsmyndigheten bedömer att tillståndsprövning inom ett visst frekvensutrymme bör ske efter ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan, får myndigheten avslå en ansökan om tillstånd i det frekvens- utrymme som har gjorts utanför ett sådant förfarande.
136
11.2.3Annan användning av harmoniserat frekvensutrymme än den som följer av de harmoniserade villkoren
Regeringens förslag: I ett harmoniserat frekvensutrymme ska tillstånd få beviljas för annan radioanvändning än den som följer av de harmo- niserade villkoren, om det finns bristande efterfrågan på den harmoni- serade användningen och radioanvändningen inte hindrar eller för- svårar den harmoniserade användningen i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen. Vid prövningen ska det särskilt beaktas om radio- användningen kan påverka den harmoniserade användningen av fre- kvensutrymmet i unionen på lång sikt eller tillgången till radioutrust- ning som kan användas i frekvensutrymmet.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller har ingen invändning mot det. Teracom AB anser att annan radio- användning fortfarande bör vara möjlig trots efterfrågan på den harmoni- serade användningen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 53 i
Med harmoniserat radiospektrum menas enligt artikel 2.25 i direktivet radiospektrum för vilket harmoniserade villkor för tillgång och effektiv användning har fastställts genom tekniska genomförandeåtgärder i enlig- het med artikel 4 i radiospektrumbeslutet 676/2002/EG. Uttrycket harmo- niserat radiospektrum används i ett flertal bestämmelser i direktivet. Med radiospektrum avses här sammanhängande block av radiofrekvenser. I LEK används termen frekvensutrymme för sådana block (se prop. 2009/10:193 s. 61). Denna terminologi bör behållas. En särskild definition av harmoniserat frekvensutrymme, som motsvarar direktivets uttryck har- moniserat radiospektrum, bör därför införas i den nya lagen.
Medlemsstaterna är skyldiga att se till att ett harmoniserat frekvens- utrymme används i enlighet med de villkor som har fastställts. Det kan dock uppkomma situationer där det i vissa medlemsstater inte finns någon efterfrågan på användningen av ett visst frekvensutrymme på de harmoni- serade villkoren. För att medlemsstaterna då inte ska vara förhindrade att använda frekvensutrymmet på något annat sätt har det i artikel 45.3 i EU- direktivet införts en möjlighet att på nationell nivå bevilja tillstånd för annan radioanvändning än på de harmoniserade villkoren.
Sådan annan användning får endast tillåtas om det efter ett offentligt samråd kan konstateras att det, även vid en framåtblickande bedömning, nationellt eller regionalt finns bristande efterfrågan på den harmoniserade användningen i hela eller delar av frekvensutrymmet. En sådan annan användning får inte heller hindra eller försvåra den harmoniserade använd- ningen av frekvensutrymmet i en annan medlemsstat inom EU. Vidare ska hänsyn tas till på vilket sätt den alternativa radioanvändningen kan påverka den harmoniserade användningen av frekvensutrymmet i unionen på lång sikt och tillgången till radioutrustning som kan användas i frekvens- utrymmet.
Prop. 2021/22:136
137
Prop. 2021/22:136 Det finns i nuläget ingen möjlighet att tillåta annan användning av har- moniserat frekvensutrymme än den som följer av de harmoniserade vill- koren. Det bör därför anges i lagen att tillstånd i ett harmoniserat frekvens- utrymme får beviljas för annan radioanvändning än den som följer av de harmoniserade villkoren, om det finns bristande efterfrågan på den harmoniserade användningen och radioanvändningen inte hindrar eller försvårar den harmoniserade användningen i någon annan medlemsstat inom EU. Det bör också framgå av lagen att det vid prövningen särskilt ska beaktas om radioanvändningen kan påverka den harmoniserade an- vändningen av frekvensutrymmet i unionen på lång sikt eller tillgången till radioutrustning som kan användas i frekvensutrymmet.
Som Teracom AB påpekar kan harmoniseringsbesluten i sig innehålla undantag för radioanvändning för vissa syften, bl.a. allmän ordning och säkerhet, i enlighet med artikel 1.4 i radiospektrumbeslutet. Den föreslag- na bestämmelsen påverkar inte tillämpningen av ett sådant undantag som meddelats i ett harmoniseringsbeslut, vilket också följer av den föreslagna definitionen av harmoniserat frekvensutrymme. Direktivet ger dock inget utrymme för att utöver detta, på det sätt som Teracom AB efterfrågar, till- låta annan användning i strid med harmoniseringsbeslut eller när det finns efterfrågan på den harmoniserade användningen (se även avsnitt 20.4). Teracom AB framhåller också att harmoniseringsbesluten inte innebär ex- klusivitet för viss radioanvändning utan att dessa frekvensutrymmen ofta kan delas av olika användningar för att utnyttjas effektivt. Enligt regering- en innebär förslaget ingen begränsning i dessa avseenden. Om den befint- liga efterfrågan är tillgodosedd, kommer det följaktligen att vara bristande efterfrågan i övriga delar, som i stället kan tilldelas för andra användningar.
Förslaget om tillstånd för annan användning i ett harmoniserat frekvens- utrymme påverkar inte förutsättningarna för att tilldela sådant frekvens- utrymme till de myndigheter som avses i 3 kap. 3 § LEK (se avsnitt 11.1 och författningskommentaren).
11.2.4Begränsning av antalet tillstånd inom ett visst frekvensutrymme
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om begränsning av antalet tillstånd inom ett visst frekvens- utrymme ska föras över till den nya lagen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller har ingen invändning mot det. PTS anser att syftet med begränsnings- beslut bör omformuleras.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 55 i
138
prövningen ska ske på ett transparent och objektivt sätt så att samtliga Prop. 2021/22:136 intressenter får möjlighet att ansöka.
Av artikel 55.1 framgår att en medlemsstat som överväger att begränsa antalet tillstånd att använda radiosändare tydligt ska ange skälen för detta. Vikt ska fästas vid behovet av att ge användarna ett så stort utbyte som möjligt och underlätta utvecklingen av konkurrens. Alla berörda parter, inbegripet användare och konsumenter, ska ges tillfälle att lägga fram syn- punkter på ett förslag inom en skälig tidsfrist, normalt minst 30 dagar. En begränsning ska, beroende på vad som är lämpligt, omprövas med regel- bundna intervall eller på rimlig begäran av berörda företag. Bestämmel- serna motsvarar i huvudsak artikel 7.1 a, b och e i auktorisationsdirektivet.
Enligt 3 kap. 7 § LEK får antalet tillstånd som beviljas inom ett fre- kvensutrymme begränsas, om det är nödvändigt för att garantera en effek- tiv användning av radiofrekvenser. Bestämmelsen blir tillämplig när ett frekvensutrymme inte räcker till för alla som vill ha tillstånd (se prop. 2002/03:110 s. 139 och 367). Enligt regeringens bedömning bör den fre- kvensförvaltande myndigheten även fortsättningsvis bedöma att efter- frågan på frekvenser överstiger tillgången för att ett begränsningsbeslut ska få fattas. Att begränsningen av antalet tillstånd sker genom beslut är en följd av direktivets krav på att begränsningarna ska föregås av samråd (se prop. 2002/03:110 s. 139). Paragrafen bör föras över till den nya lagen. Bestämmelser om samråd behandlas i avsnitt 11.7.
11.2.5Inbjudningsförfarande
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om tillståndsprövning genom ett urvalsförfarande efter en all- män inbjudan till ansökan ska i huvudsak föras över till den nya lagen.
Ett urvalsförfarande ska, utöver att främja konkurrens, endast få syfta till att främja täckning och utbyggnad, säkerställa tjänsters kvalitet, uppnå en effektiv frekvensanvändning eller främja innovation och näringslivets utveckling.
Den allmänna inbjudan till ansökan ska innehålla uppgifter om det förfarande som ska användas, förutsättningarna för deltagande i för- farandet och de villkor som tillstånd kommer att förenas med.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller har ingen invändning mot det. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Trafikverket framhåller att även radioanvändning som behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose försvar bör undan- tas från förfarandet med allmän inbjudan. PTS och Hi3G Access AB anser att de konkurrensfrämjande åtgärder som anges i artikel 52 bör regleras tydligare i lagen. Hi3G Access AB avstyrker vidare att bemyndigandet att meddela föreskrifter tas bort. Tele2 Sverige AB anser att det i lagen bör anges att regleringsmyndigheten ska redovisa konkurrensbedömningar som ligger till grund för förfarandet. Hi3G Access AB har liknande synpunkter.
Skälen för regeringens förslag: När antalet tillstånd att använda radio- sändare har begränsats måste ett urval av sökandena ske. Hur detta ska gå
till framgår av artiklarna 48.4 och
139
Prop. 2021/22:136 liga delar motsvarar artikel 7.1 c och d, 7.2 och 7.3 i auktorisationsdirek-
|
tivet. |
|
Till en början ska målen med och valet av ett sådant urvalsförfarande |
|
fastställas och motiveras. Ett urvalsförfarande kan utformas som ett an- |
|
budsförfarande där den som bjuder högst belopp i pengar får tillstånd (auk- |
|
tion). Det är också möjligt att göra urvalet utifrån andra jämförelser, t.ex. |
|
sökandenas utfästelser om att tillhandahålla täckning och utbyggnad. En |
|
nyhet i |
|
beaktas vid utformningen av urvalsförfaranden. Utöver att främja konkur- |
|
rens är dessa syften begränsade till att främja täckning, säkerställa tjänsters |
|
kvalitet, främja en ändamålsenlig frekvensanvändning och främja inno- |
|
vation och affärsutveckling. Resultatet av de eventuella bedömningar av |
|
konkurrenssituationen och den tekniska och ekonomiska situationen på |
|
marknaden som ligger till grund för valet av urvalsförfarande ska anges. |
|
Urvalsförfarandet ska grundas på objektiva, öppet redovisade, |
|
minerande och proportionella kriterier. Beslut om urvalsförfarandet och |
|
reglerna för detta ska motiveras och offentliggöras. Även de villkor som |
|
tillstånden ska förenas med ska offentliggöras. När urvalsförfarandet har |
|
fastställts ska medlemsstaten bjuda in till ansökningar om tillstånd. |
|
Därefter ska tillståndsprövningen inledas. Om en sökande inte bedöms ha |
|
förmåga att uppfylla de tillståndsvillkor som kommer att uppställas, ska |
|
sökanden inte få tillstånd. |
|
I artikel 52.2 första stycket |
|
åtgärder som får vidtas när tillstånd ska beviljas, bl.a. vid utformningen av |
|
ett urvalsförfarande. Det är tillåtet att begränsa mängden radiofrekvenser |
|
som ett företag tilldelas (s.k. spektrumtak). Vidare får frekvensband reser- |
|
veras för nya aktörer på marknaden, om detta är lämpligt och berättigat |
|
med hänsyn till en specifik situation på den nationella marknaden. Det är |
|
också tillåtet att hindra företag från att beviljas tillstånd om det bedöms att |
|
dessa företag redan har tillgång till så stort frekvensutrymme att det skulle |
|
snedvrida konkurrensen att ge dem ännu fler frekvenser. Enligt artikel 52.2 |
|
andra stycket ska beslut om sådana åtgärder, med beaktande av marknads- |
|
förhållanden och riktmärken, grundas på en noggrann analys, bl.a. av |
|
konkurrenspåverkan och investeringsviljan på de berörda marknaderna. |
|
Enligt 3 kap. 8 § LEK gäller att när antalet tillstånd har begränsats enligt |
|
7 §, ska tillståndsprövningen som huvudregel ske efter allmän inbjudan till |
|
ansökan. Prövningen ska då ske efter ett jämförande urvalsförfarande, |
|
efter ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för till- |
|
ståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa för- |
|
faranden. Det nu sagda gäller dock inte om särskilda skäl föranleder annat. |
|
Det gäller inte heller sådan radioanvändning som huvudsakligen avser |
|
utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § YGL, är |
|
avsedd för privat bruk eller behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att |
|
tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Regeringen eller den myn- |
|
dighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i |
|
en allmän inbjudan, vilken radioanvändning som omfattas av undantaget |
|
för allmän ordning, säkerhet eller hälsa och om urvalsförfaranden. |
|
Bestämmelserna i 3 kap. 8 § LEK motsvarar i stor utsträckning de krav |
|
som följer av artiklarna 48.4 och |
|
ligheten att undanta radioanvändning som huvudsakligen avser utsändning |
140 |
till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § YGL stöd i artikel 48.3 |
i
ifråga om tillstånd att använda radiosändare överklagas.
PTS har meddelat föreskrifter (PTSFS 2008:1) om spektrumauktioner. Av föreskrifterna framgår att tilldelning av tillstånd att använda radio- sändare genom auktion genomförs i enlighet med ett beslut att begränsa antalet tillstånd och utfärda en allmän inbjudan till ansökan som fattas inför varje auktion. Det framgår också bl.a. att de villkor som kan komma att förenas med tillstånd att använda radiosändare ska anges.
Av
Mot denna bakgrund bedömer regeringen att de mål som enligt arti- kel 55.2 får eftersträvas vid utformningen av ett urvalsförfarande bör framgå av lagen. Vidare bör det uttryckligen anges i den nya lagen att det av en allmän inbjudan till ansökan ska framgå vilket förfarande som ska användas och förutsättningarna för deltagande i förfarandet. Ett urvals- förfarande kan utformas såväl som rena auktioner som ett urval enligt andra kriterier än bud i pengar, t.ex. åtaganden om täckning och utbyggnad inom landet, och olika kombinationer av sådana kriterier. Det bör även anges i lagen att de villkor som tillstånd kommer att förenas med ska framgå av en allmän inbjudan.
Några remissinstanser efterfrågar att de i artikel 52.2
I och med dessa tillägg i lagen bedömer regeringen att det inte längre behövs något bemyndigande att meddela föreskrifter om vilket förfarande som ska användas och om innehållet i en allmän inbjudan. Som Hi3G Access AB påpekar innebär detta att PTS föreskrifter om spektrumauk- tioner måste upphävas. Till skillnad från Hi3G Access AB bedömer rege- ringen att det inte kommer att minska förutsebarheten och kontinuiteten för marknadens aktörer att den allmänna inbjudan blir mer detaljerad. Redan i dag sker ändringar i föreskrifterna inför auktioner för att anpassa förfarandet efter den aktuella situationen, se bl.a. PTSFS 2016:2, 2018:1 och 2020:2. Regeringen bedömer att den nya regleringens flexibilitet möjliggör för att framtida förfaranden ska kunna anpassas bättre till den specifika situationen. Bemyndigandet behöver därför inte föras över till den nya lagen.
Prop. 2021/22:136
141
Prop. 2021/22:136 När det gäller de mål som får eftersträvas vid utformningen av ett ur- valsförfarande bör det framhållas att användningen av urvalsförfaranden, inklusive auktioner, syftar till att den som högst värderar den knappa sam- hällsresurs som radiofrekvenser utgör ska få tillgång till frekvenser. Utformningen av urvalsförfarandet skapar förutsättningar för en samhälls- ekonomiskt effektiv resursfördelning (jfr Ds 2001:40 s. 29 f.). Artikel 55.2
i
|
11.3 |
Villkor i tillstånd att använda radiosändare |
|
11.3.1 |
Allmänna tillståndsvillkor |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- |
|
|
nikation om villkor i tillstånd att använda radiosändare ska i huvudsak |
|
|
oförändrade föras över till den nya lagen. Regleringsmyndigheten ska |
|
|
få förena ett tillstånd med ett förbehåll om att en operatör som har rätt |
|
|
att använda tillståndet kan åläggas att ge tillträde till infrastruktur för |
|
|
tillhandahållande av mobila elektroniska kommunikationstjänster. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens |
|
|
förslag. I promemorian föreslås ingen bestämmelse om förbehåll för åläg- |
|
|
gande av tillträdesskyldigheten. |
|
|
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget |
|
|
eller har ingen invändning mot det. PTS efterfrågar tydligare reglering av |
|
|
tillståndsvillkor i fråga om skyldigheter som avser bl.a. tillträde till infra- |
|
|
struktur som är beroende av radiospektrum och kommersiella avtal om |
|
|
roamingtjänsttillträde. Tele2 Sverige AB föreslår en bestämmelse om en |
|
|
generell skyldighet att främja delning av frekvensutrymme. Teracom AB |
|
142 |
anser att det i tillståndsvillkoren för tillstånd till annan användning i ett |
|
|
|
harmoniserat frekvensutrymme än den som följer av de harmoniserade Prop. 2021/22:136 villkoren bör anges att tillståndet kan återkallas om det finns efterfrågan
för användning på de harmoniserade villkoren.
Skälen för regeringens förslag
Villkor som får knytas till tillstånd att använda radiosändare
Av artikel 13.1 i
–skyldighet att tillhandahålla en tjänst eller använda en typ av teknik, vilket kan innefatta krav på täckning och tjänstekvalitet,
–faktiskt och effektivt utnyttjande av radiofrekvenser,
–längsta giltighetstid,
–överlåtelse eller uthyrning av tillstånd samt villkor för överlåtelse,
–avgifter för tillstånd,
–åtaganden som gjorts av en tillståndshavare inom ramen för ett till- ståndsförfarande,
–skyldigheter att lägga samman eller dela radiofrekvenser eller att ge andra användare tillträde till frekvenser,
–skyldigheter enligt internationella avtal om frekvensanvändning, och
–skyldigheter som avser frekvensanvändning i experimentsyfte.
I uppräkningen är det endast möjligheten att införa villkor om att lägga samman eller dela radiofrekvenser som är ny. I övrigt motsvarar reglering- en i sak artikel 6 och avsnitt B i bilaga 1 till auktorisationsdirektivet som genomförs i 3 kap. 4 §, 11 § första stycket
Direktivet anger endast vilka villkor som medlemsstaterna får ställa upp. Det finns ingen skyldighet att utnyttja alla dessa möjligheter. Alla nyttjan- derätter behöver inte heller nödvändigtvis innehålla villkor av alla slag. De villkor som ställs upp ska säkerställa en ändamålsenlig och effektiv fre- kvensanvändning. Vilka villkor som ska gälla för ett visst tillstånd måste därför bedömas utifrån vad som är motiverat och proportionellt med hän- syn till omständigheterna i det enskilda fallet.
Den nya punkten i avsnitt D i bilaga 1 om villkor om att lägga samman eller dela radiofrekvenser eller att ge andra användare tillträde till fre- kvenser kan sägas vara en specificering av möjligheten att ställa villkor för att garantera en effektiv frekvensanvändning. Som Tele2 Sverige AB påpekar framgår det av artikel 46 att medlemsstaterna ska främja delad användning av radiofrekvenser. Med delad användning avses att två eller flera aktörer använder samma frekvensband enligt fastställda kriterier eller planer. Av 3 kap. 11 § första stycket 5 LEK framgår att ett tillstånd att an- vända radiosändare får förenas med villkor om skyldighet för sökanden att dela frekvensutrymme med annan. Enligt regeringens mening är det inte nödvändigt med en generell bestämmelse om att främja delning som Tele2 Sverige AB efterfrågar. Syftet tillgodoses i stället tillräckligt genom den nyss nämnda bestämmelsen samt den grundläggande principen om effek- tiv frekvensförvaltning, se avsnitt 11.2.1.
143
Prop. 2021/22:136 Bestämmelserna i 3 kap. 4 §, 11 § första stycket
144
Tillstånd till annan användning i ett harmoniserat frekvensutrymme än som följer av de harmoniserade villkoren kan, som framgår av avsnitt 20.4, återkallas om det finns efterfrågan att använda frekvensutrymmet på de harmoniserade villkoren. Detta regleras uttryckligen i lagen och gäller alla sådana tillstånd. Enligt regeringens mening behöver det därför inte, som Teracom AB efterfrågar, framgå av tillståndsvillkoren.
Vissa särskilda villkor
Enligt artikel 47.2 i
Gemensamt för denna typ av villkor och skyldigheter är att de avser att främja konkurrensen och slutanvändares tillgång till tjänster. De kan normalt antas vara betungande för tillståndshavaren, eftersom de minskar möjlig- heterna att dra fördel av den ensamrätt till frekvensutrymme som ett till- stånd kan innebära. I avsnitt 14.8.3 föreslås att en operatör som har rätt att använda radiosändare ska kunna åläggas att ge tillträde till infrastruktur för användning av radiofrekvenser. En förutsättning är att regleringsmyndig- heten, när den beviljar tillståndet, förenar det med ett förbehåll om att en sådan skyldighet kan åläggas en operatör som har rätt att använda tillstånd- et. En operatör kan ha rätt att använda tillståndet i egenskap av tillstånds- havare eller genom att operatören hyr tillståndet av tillståndshavaren, se avsnitt 11.6. En bestämmelse som gör det möjligt att förena tillståndet med ett förbehåll bör därför, som PTS påpekar, införas i den nya lagen.
När det gäller villkoren i sig framgår det av 3 kap. 11 § första stycket 5 LEK att tillståndsvillkor kan avse en skyldighet för tillståndshavaren att dela frekvensutrymme med annan. I första stycket 8 och 9 anges vidare att tillståndsvillkor kan avse åtaganden som har gjorts i samband med bevil- jande av tillstånd genom ett urvalsförfarande samt tekniska krav och annat som krävs för att säkerställa ett faktiskt och effektivt frekvensutnyttjande. Till skillnad från PTS anser regeringen att det finns vida möjligheter att med stöd av dessa bestämmelser fastställa de villkor som kan behövas för att främja slutkundernas intresse av prisvärda trådlösa tjänster och god täckning. Det är inte uteslutet att tillståndsvillkor av det slag som anges i artikel 52.2 första stycket a i
är motiverat och lämpligt i ett enskilt fall. Med tanke på sådana villkors Prop. 2021/22:136 ingripande karaktär för tillståndshavaren måste det göras en noggrann pro- portionalitetsbedömning vid införandet av dem. Det bedöms bara kunna
komma i fråga om högst avsevärda problem uppstått på marknaden eller om sådana problem bedöms kunna uppstå vid en framåtblickande analys av marknadens konkurrensvillkor. Mot bakgrund av den hittills mycket positiva utvecklingen på de svenska marknaderna för mobiltelefoni och mobilt bredband torde det i praktiken sällan bli fråga om att vidta denna typ av åtgärder. Som föreslås ovan bör 3 kap. 11 § första stycket 5, 8 och 9 LEK föras över till den nya lagen.
11.3.2Villkor vid internationell harmonisering av tilldelning av radiofrekvenser
Regeringens förslag: Ett tillstånd att använda radiosändare i ett frekvens- utrymme för vilket radioanvändningen har harmoniserats i enlighet med internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser som har antagits med stöd av fördraget om Europeiska unionens funk- tionssätt, ska förenas med de villkor som följer av avtalet eller bestäm- melserna. Detsamma ska gälla om den som ska tilldelas radiofrekvenser har utsetts i enlighet med sådana avtal eller bestämmelser. Bestäm- melsen ska inte gälla om tillstånd har beviljats för annan användning än den som följer av de harmoniserade villkoren.
Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Promemorians lagförslag har en annan utformning.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. PTS anser att dagens bestämmelse bör föras över oförändrad till den nya lagen.
Skälen för regeringens förslag: Som anges i avsnitt 11.2.1 regleras in- ternationell harmonisering av tilldelning av radiofrekvenser i artikel 36 i
Det ena fallet är att harmoniserade villkor för tilldelning av radiofre- kvenser bestäms, t.ex. med stöd av radiospektrumbeslutet 676/2002/EG, eller att den som ska tilldelas tillstånd utses enligt ett harmoniserat för- farande. Tillståndsgivningen sker då nationellt. För detta fall anges i 3 kap.
11 § första stycket 6 LEK att ett tillstånd får förenas med villkor om sådant som i enlighet med beslut om en harmoniserad användning av radiofre- kvenser ska uppställas som villkor när den som ska tilldelas radiofrekvens har utsetts i enlighet med internationella avtal eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. När använd- ningen av radiofrekvenser har harmoniserats på detta sätt ska tillstånd för- enas med villkor i enlighet med beslutet. Det skedde exempelvis när PTS meddelade nationella tillstånd för markkomponenter i MSS 2
satellittjänster, till de operatörer som hade utsetts genom kommissionens
145
Prop. 2021/22:136 beslut av den 14 maj 2009 om urval av operatörer av alleuropeiska system som tillhandahåller mobila satellittjänster. Eftersom
146
I avsnitt 11.2.3 föreslås att tillstånd ska kunna meddelas för annan radio- användning än den som följer av harmoniseringsåtgärden. I sådana fall ska naturligtvis tillståndsvillkoren inte utformas i enlighet med de harmoni- serade villkoren. Detta bör framgå av lagen.
Det andra fallet av internationell harmonisering enligt artikel 36 är att även de företag som ska få tillgång till radiofrekvenser utses och tillstånd tilldelas enligt ett helt harmoniserat förfarande i enlighet med internatio- nella avtal eller
11.3.3Villkor som inte är teknik- och tjänsteneutrala
Regeringens förslag: Möjligheterna att göra undantag från principerna om teknik- och tjänsteneutralitet ska föras över till den nya lagen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot
det.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 45.4 och 45.5 i
Enligt punkt 4 får det införas proportionella och
Enligt punkt 5 får det införas proportionella och
kationstjänst ska tillhandahållas ska vara motiverad med hänsyn till att Prop. 2021/22:136 säkerställa ett sådant mål av allmänt intresse som anges ovan. En åtgärd
som förbjuder att någon annan elektronisk kommunikationstjänst tillhan- dahålls i ett visst frekvensutrymme får endast införas när det är motiverat för att säkerställa tjänster för säkerhet för människors liv. I undantagsfall får en sådan åtgärd också utvidgas i syfte att uppfylla andra mål av allmänt intresse.
Artikel 45.4 och 45.5 i
•undvika skadlig störning,
•säkerställa ett effektivt frekvensutnyttjande,
•skydda människors liv eller hälsa,
•tillgodose det allmännas intresse av att vissa elektroniska kommuni- kationstjänster finns tillgängliga i vissa delar av landet, eller
•tillgodose det allmännas intresse av att främja tillhandahållandet av radio- och
Villkor som innebär att endast en viss elektronisk kommunikationstjänst får tillhandahållas får meddelas endast om det krävs för att säkerställa verk- samhet som bedrivs i syfte att skydda människors liv eller hälsa eller om det annars finns synnerliga skäl för det med hänsyn till ett allmänt intresse.
Det har inte framkommit några skäl att införa ytterligare möjligheter till undantag från principerna om teknik- och tjänsteneutralitet. Eftersom den nya direktivsregleringen är oförändrad i sak, bör 3 kap. 11 § andra och tredje styckena LEK föras över till den nya lagen.
11.4Tillståndstid
11.4.1 |
Hur tillståndstiden ska bestämmas |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- |
|
|
nikation om hur tillståndstid ska bestämmas ska föras över till den nya |
|
|
lagen. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. |
|
|
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot |
|
|
det. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: I artikel 49 i |
|
|
bestämmelser om giltighetstider för tillstånd att använda radiosändare. |
|
|
Bestämmelserna är i huvudsak nya och innebär en förstärkt harmonisering |
|
|
av hur tillståndstider ska bestämmas. |
|
|
Av artikel 49.1 framgår att giltighetstiden för tillstånd att använda radio- |
|
|
sändare ska vara skälig med hänsyn till behovet att uppfylla mål om för- |
|
|
bättrad täckning, säkerställd tjänstekvalitet, effektiv frekvensanvändning, |
147 |
Prop. 2021/22:136 innovation och näringslivets utveckling. Hänsyn ska också tas till behovet att säkerställa konkurrens och att främja effektiva investeringar, bl.a. ge- nom att medge en tillräckligt lång avskrivningsperiod för investeringar. Bestämmelsen gäller alla tillstånd att använda radiosändare som omfattas av direktivet.
I 3 kap. 12 § LEK anges att tillstånd ska beviljas för en bestämd tid. När giltighetstiden för tillstånd och tillståndsvillkor bestäms ska det särskilt beaktas bl.a. framtida förändringar i radioanvändningen, den tid som sän- daren är avsedd att användas, den tekniska utveckling som kan väntas och den tid som krävs för att uppnå ett rimligt ekonomiskt utbyte av utrustning- en. Tillståndstiden ska bestämmas utifrån en helhetsbedömning av rele- vanta faktorer (se prop. 1992/93:200 s. 222 f. och 2002/03:110 s. 151 f. och 370). De kriterier som anges i 3 kap. 12 § LEK gör det därmed möjligt att bestämma tillståndstider som är skäliga för att uppnå de syften som anges i artikel 49.1 i
|
11.4.2 |
Tillståndstid i ett harmoniserat frekvensutrymme |
|
|
avsett för trådlösa bredbandstjänster |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Ett tillstånd att använda radiosändare i ett har- |
|
|
moniserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster ska |
|
|
som huvudregel beviljas för minst 15 år. |
|
|
Ett sådant tillstånd ska få beviljas för en kortare tid om det beviljas |
|
|
för provning, försök eller särskilda kortvariga projekt, delad använd- |
|
|
ning av radiofrekvenser eller annan användning av harmoniserat fre- |
|
|
kvensutrymme än på de harmoniserade villkoren. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. |
|
|
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot |
|
|
det. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: I artikel 49.2 i |
|
|
skilda regler om hur giltighetstiden ska bestämmas för tillstånd i ett harmo- |
|
|
niserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster. Giltighets- |
|
|
tiden för sådana tillstånd ska bestämmas så att förutsebara investerings- |
|
|
villkor för tillståndshavare säkerställs under minst 20 år. För att uppnå det |
|
|
syftet ska tillstånd gälla i minst 15 år. Om den inledande giltighetstiden |
|
|
bestäms till en kortare tid än 20 år, ska tillståndshavaren ha möjlighet att |
|
|
få en förlängning av giltighetstiden, så att den sammanlagda giltighets- |
|
|
tiden blir minst 20 år. Artikel 49.2 kan sägas precisera hur skälig tillstånds- |
|
|
tid ska bestämmas när det gäller trådlösa bredbandstjänster i ett harmoni- |
|
|
serat frekvensutrymme. Frågan om förlängning behandlas i avsnitt 11.4.5. |
|
|
Direktivets bestämmelser om giltighetstiden för tillstånd att använda |
|
|
radiosändare i ett harmoniserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bred- |
|
|
bandstjänster har inte någon motsvarighet i LEK. En särskild bestämmelse |
|
|
om detta bör därför införas i den nya lagen. Det bedöms inte finnas skäl |
|
|
att utvidga bestämmelsernas tillämpningsområde till fler typer av tillstånd |
|
|
än de som regleras i |
|
|
Av artikel 49.3 i |
|
148 |
från artikel 49.2 och bevilja tillstånd att använda radiosändare i ett |
|
|
|
harmoniserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster för en Prop. 2021/22:136 kortare tid än 15 år. Detta får ske om det är motiverat för att förbättra
täckning och utbyggnad i begränsade geografiska områden där tillgången till höghastighetsnät är starkt begränsad eller saknas, för specifika kort- variga projekt, för experimentella ändamål, för delad användning av radio- frekvenser eller alternativ användning av harmoniserat frekvensutrymme.
I Sverige tillämpas tämligen långa tillståndstider för utbyggnad av nät för trådlösa bredbandstjänster, normalt minst 20 år. För svenska för- hållanden framstår behovet av långa tillståndstider som särskilt tydligt när det gäller att förbättra utbyggnaden i områden som saknar höghastighets- nät eller där tillgången till sådana nät är starkt begränsad. Det är oklart hur korta tillståndstider skulle kunna stimulera till sådan utbyggnad. Det be- döms inte finnas behov av en möjlighet till regionala undantag från huvud- regeln om 15 års tillståndstid i dessa områden. En sådan möjlighet bör därför inte införas.
Kortare tillståndstider kan vara lämpliga för nya och experimentella an- vändningar där utvecklingen ännu är okänd. Även tillfälliga användningar bör kunna komma i fråga. Tillstånd som beviljas för provning, försök eller experimentella ändamål bör därför kunna gälla för kortare tid än 15 år. Även när det gäller delad användning av radiofrekvenser eller tillstånd som undantagsvis har beviljats för annan användning i ett harmoniserat frekvensutrymme än på de harmoniserade villkoren bör en kortare tid än 15 år kunna gälla. Det ligger i tillståndens tillfälliga natur att de inte bör omfattas av reglerna om förlängning, se avsnitt 11.4.3 och 11.4.5.
Mot denna bakgrund bör ett tillstånd att använda radiosändare i ett harmo- niserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster få meddelas för en kortare tid än 15 år endast om tillståndet beviljas för provning, försök eller experimentella ändamål eller delad användning av radiofrekvenser.
I vissa fall är det möjligt att tillåta annan användning av ett harmoniserat frekvensutrymme än den som följer av de harmoniserade villkoren, se av- snitt 11.2.3. Även för dessa fall bör huvudregeln om minst 15 års till- ståndstid inte gälla.
11.4.3Förlängning av tillståndstid för sändartillstånd
Regeringens förslag: Bestämmelsen i lagen om elektronisk kommu- nikation om förlängning av tillståndstid för sändartillstånd ska föras över till den nya lagen. Ett tillstånd att använda en viss radiosändare i ett harmoniserat frekvensutrymme ska inte få förlängas om tillståndet beviljats för annan användning än den som följer av de harmoniserade villkoren.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot
det.
Skälen för regeringens förslag: För tillstånd att använda en viss radio- sändare (sändartillstånd) gäller enligt 3 kap. 12 a § LEK en princip om auto- matisk förlängning av giltighetstiden. Sändartillstånd ska vid giltighets- tidens utgång som huvudregel förlängas med samma tid som tillståndet
senast har gällt, dock längst med fem år vid varje tillfälle. Detta gäller dock
149
Prop. 2021/22:136 endast om giltighetstiden för tillståndet överstiger sex månader. Vidare ska förlängning ske med en kortare tid än fem år eller på ändrade villkor, om förutsättningarna för att bevilja tillstånd därigenom kan uppfyllas eller om tillståndshavaren begär det. Om tillståndshavaren begär det, ska giltighets- tiden inte förlängas.
Regleringen i 3 kap. 12 a § LEK bör föras över till den nya lagen och även fortsättningsvis utgöra huvudregel för hur förlängning av tillståndstid för sändartillstånd kan ske.
Tillstånd att använda radiosändare i ett harmoniserat frekvensutrymme kommer i vissa fall av undantagskaraktär att få beviljas för annan använd- ning än på de harmoniserade villkoren, se avsnitt 11.2.3. Det följer av arti- kel 45.3 i
11.4.4Förlängning och anpassning av tillståndstid för blocktillstånd
Regeringens förslag: Giltighetstiden för ett tillstånd att använda radio- sändare inom ett visst frekvensutrymme ska få förlängas endast om det är nödvändigt för att en samordnad tillståndsgivning inom ett eller flera frekvensutrymmen ska underlättas. En förlängning ska då få ske för en kortare period så att tillståndet ska upphöra samtidigt som ett annat tillstånd.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller har ingen invändning mot det. PTS anser att det även bör införas en möjlighet att förkorta tillståndstiden.
Skälen för regeringens förslag: För blocktillstånd gäller enligt 3 kap. 12 b § LEK att tillståndstiden inte får förlängas. När ett sådant tillstånd löper ut får därför tillstånd i frekvensutrymmet meddelas på nytt. I många fall torde det bli aktuellt med ett nytt förfarande med allmän inbjudan till ansökan. Någon rätt för den tidigare tillståndshavaren att utan vidare få ett förnyat tillstånd när tillståndets giltighetstid har löpt ut eller att ges förtur vid tillståndsprövningen finns alltså inte. Detta ansågs vid införandet av paragrafen vara en gällande princip och paragrafen infördes av tydlighets- skäl. Syftet med bestämmelsen är att ha så låga inträdeshinder på markna- den och ett så öppet system som möjligt för att därigenom främja en mång- fald av, och konkurrens mellan, olika tekniker, tjänster och aktörer (se prop. 2009/10:193 s. 72 f.). Detta bör vara huvudregeln för blocktillstånd även enligt den nya lagen.
150
Enligt artikel 49.4 i
Syftet med bestämmelsen är att skapa flexibilitet i tillståndsgivningen. Det kan förekomma att tillstånd i ett frekvensband löper ut vid olika tid- punkter, t.ex. om tillstånden har meddelats vid olika tillfällen. Med hänsyn till intresset av en effektiv frekvensanvändning kan det vara önskvärt att nya tillstånd i frekvensbandet meddelas vid ett och samma tillfälle. Sam- tidiga förfaranden kan också göra det lättare att utforma det lämpligaste och enklaste urvalsförfarandet. Även konkurrensaspekter kan tala för en samordnad tillståndsgivning. Det nu sagda kan gälla även i fråga om till- stånd i skilda frekvensband. Att samordna tillståndsgivning i olika frekvens- band har hittills varit ovanligt i Sverige, jfr dock den samordnade tillstånds- givningen i frekvensbanden 2,3 GHz och 3,5 GHz i början av 2021.
Det saknas för närvarande möjlighet att förkorta giltighetstiden för till- stånd att använda radiosändare. Giltighetstiden bestäms genom en sam- manvägning av olika intressen, bl.a. intresset att skapa investeringstrygg- het för tillståndshavaren, och tillståndshavaren inrättar sin verksamhet efter den tillståndstid som medgetts. Att i efterhand förkorta giltighetstiden för ett beviljat tillstånd enbart i syfte att kunna samordna tillståndsgivnin- gen i samma eller flera frekvensband är en ingripande åtgärd för tillstånds- havaren som endast bör kunna komma i fråga om det finns starka skäl för den. En sådan åtgärd torde sällan vara motiverad och ofta kunna komma i konflikt med det övergripande kravet på att åtgärder ska vara proportio- nella. Enligt PTS skulle möjligheten att förkorta tillståndstiden vara ett nödvändigt verktyg i frekvensförvaltningen, exempelvis vid tilldelning av frekvensband där givna tillstånd inte utnyttjas. Regeringen delar inte denna uppfattning. För det fall att en tillståndshavare inte utnyttjar sitt tillstånd finns möjligheten att inom ramen för tillsyn återkalla tillståndet. Enligt regeringens mening bör det inte införas någon möjlighet att förkorta till- ståndstid för att möjliggöra en samordnad tillståndsgivning i samma eller flera frekvensband. När det finns ett sådant samordningsbehov bör i stället en anpassning ske genom att tillståndsgivningen skjuts upp en kortare tid tills alla tidigare beviljade tillstånd i berörda frekvensband har löpt ut. Detta bedöms sällan kunna leda till några olägenheter av betydelse.
När det gäller förlängning av tillstånd är läget delvis ett annat. Behov av samordning av tillståndsgivningen i olika frekvensband uppstår i praktiken endast i frekvensband där tillståndshavaren får blocktillstånd. Giltighets- tiden för blocktillstånd får enligt 3 kap. 12 b § LEK inte förlängas. Som framgår ovan bör detta alltjämt vara huvudregel även enligt den nya lagen.
En möjlighet till kortare förlängning av blocktillstånds giltighetstid i vissa fall skulle dock inte komma i konflikt med syftena bakom huvud- regeln att giltighetstiden för sådana tillstånd inte ska kunna förlängas. När en samordnad tillståndsgivning är motiverad torde det normalt inte heller finnas starka intressen som talar emot att vissa tillstånd förlängs med en kortare tid. Alternativet är att vissa frekvensutrymmen inte kan användas alls under en övergångsperiod, vilket i vissa fall skulle kunna leda till otillfredsställande resultat. En tillståndshavare skulle t.ex. kunna hamna i den situationen att verksamhet inte kan bedrivas under viss tid, eftersom
Prop. 2021/22:136
151
Prop. 2021/22:136 tillståndet löpt ut och nya tillstånd kommer att meddelas först vid en senare tidpunkt. Detta skulle snarast kunna komma i konflikt med
I artikel 50 i
50.Blocktillstånd kan inte förlängas. Någon rätt för en befintlig tillstånds- havare att få ett förnyat tillstånd finns inte. Lagstiftaren har därmed redan uteslutit möjligheten till förnyelse vid tidpunkten för blocktillståndens beviljande. I enlighet med promemorian bedömer regeringen därför att det inte behövs några ytterligare åtgärder för att genomföra artikel 50.
|
11.4.5 |
Förlängning av tillståndstid i ett harmoniserat |
|
|
frekvensutrymme avsett för trådlösa |
|
|
bredbandstjänster |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Ett tillstånd att använda radiosändare i ett harmo- |
|
|
niserat frekvensutrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster, som |
|
|
gäller för en kortare tid än 20 år, ska få förlängas med skälig tid, dock |
|
|
måste tillståndstiden sammanlagt bli minst 20 år. Förlängning ska få ske |
|
|
endast om tillståndshavaren begär det senast två år före tillståndstidens |
|
|
utgång. Giltighetstiden ska inte få förlängas om tillståndshavaren inte |
|
|
har följt tillståndsvillkoren eller om tillståndet har beviljats för en kort- |
|
|
are tid än 15 år för provning, försök eller särskilda kortvariga projekt, |
|
|
delad användning av radiofrekvenser eller annan användning av harmo- |
|
|
niserat frekvensutrymme än den som följer av de harmoniserade vill- |
|
|
koren. Giltighetstiden ska inte heller få förlängas om en förlängning inte |
|
|
är motiverad med hänsyn till intresset av att säkerställa en effektiv an- |
|
|
vändning av radiofrekvenser, främja täckning och utbyggnad inom |
|
|
landet av trådlösa bredbandstjänster, främja teknikutvecklingen, hindra |
|
|
snedvridning av konkurrensen, skydda människors liv eller tillgodose |
|
|
allmän ordning och säkerhet eller försvar. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. |
|
|
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot |
|
|
det. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 49.2 ska giltighetstiden |
|
|
för tillstånd att använda radiosändare i ett harmoniserat frekvensutrymme |
|
|
avsett för trådlösa bredbandstjänster bestämmas så att förutsebara investe- |
|
152 |
ringsvillkor för tillståndshavare säkerställs under minst 20 år. För att upp- |
|
|
|
nå det syftet ska tillstånd gälla i minst 15 år, se avsnitt 11.4.2. Om den Prop. 2021/22:136 inledande giltighetstiden bestäms till en kortare tid än 20 år ska tillstånds-
havaren ha möjlighet att få en förlängning av giltighetstiden, så att den sammanlagda giltighetstiden blir minst 20 år.
Enligt artikel 49.2 ska de allmänna villkoren för en förlängning av giltig- hetstiden vara tillgängliga för alla berörda parter i förväg. Sådana allmänna villkor ska avse behovet av att säkerställa effektiv frekvensanvändning, att främja täckning och utbyggnad av trådlöst bredband, att underlätta teknik- utveckling, att uppfylla mål av allmänt intresse som avser säkerställande av människors liv, allmän ordning och säkerhet eller försvar samt att säker- ställa en icke snedvriden konkurrens.
Senast två år före det att ett tillstånds ursprungliga giltighetstid löper ut ska en objektiv och framåtblickande bedömning göras av de allmänna vill- kor som har fastställts för förlängningen av tillståndets giltighetstid. Som utgångspunkt ska giltighetstiden förlängas, om det inte bedöms att en sådan förlängning inte skulle uppfylla dessa villkor. Förlängning av tillstånds- tiden kan också nekas om det finns ett pågående tillsynsärende som gäller frågan om tillståndshavaren följer gällande tillståndsvillkor. Tillstånds- havaren ska underrättas om huruvida en förlängning beviljas eller inte.
För att uppfylla
11.5Åtgärder mot störningar
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om att elektriska eller elektroniska anläggningar som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att alstra radiofrekvent energi för kommunikationsändamål i ledning eller för industriellt, vetenskapligt, medicinskt eller något annat ändamål, endast får användas i enlighet med meddelade föreskrifter, ska föras över till den nya lagen. Regering- en ska få meddela föreskrifter om förbud mot att inneha andra elektriska eller elektroniska anläggningar som, utan att vara radioanläggningar, är
avsedda att sända radiovågor.
153
Prop. 2021/22:136 Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot
det.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 14 § första stycket LEK får elektriska eller elektroniska anläggningar som, utan att vara radioanlägg- ningar, är avsedda att alstra radiofrekvent energi för kommunikations- ändamål i ledning eller för industriellt, vetenskapligt, medicinskt eller något annat liknande ändamål, användas endast i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I andra stycket finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om förbud mot att inneha elektriska eller elektroniska anläggningar som inte omfattas av första stycket och som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att sända radiovågor.
Enligt 14 § förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation är det förbjudet att inneha sådana anläggningar som avses i 3 kap. 14 § andra stycket LEK. Förbudet gäller dock inte sådana anläggningar som behövs i verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt eller Försvarets materielverk. Det gäller inte heller sådana anläggningar som Polismyndigheten behöver i sin bombskyddsverksamhet eller som en nationell resurs i sin verksamhet till skydd mot obemannade luftfartyg, eller sådana som PTS eller Elsäkerhetsverket innehar i samband med ut- övande av marknadskontroll. Inte heller omfattas anläggningar som Myn- digheten för samhällsskydd och beredskap förvarar, underhåller och trans- porterar i sin verksamhet inom ramen för EU:s civila krishantering. Vidare får PTS efter ansökan av Kriminalvården besluta att förbudet inte ska gälla viss sådan anläggning som behövs i en anstalt eller ett häkte inom Kriminalvården för att hindra otillåten mobiltelefonkommunikation, om anläggningen kan användas utan att skadlig störning uppstår utanför an- stalten eller häktet.
Enligt 7 kap. 14 § 2 LEK ska den som bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 3 kap. 14 § andra stycket dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. För det fall någon annan myndighet än regeringen meddelar föreskrifter med stöd av 3 kap. 14 § andra stycket LEK kan 7 kap. 14 § 2 LEK därmed vara ett otillåtet s.k. blankettstraff- stadgande (jfr rättsfallet NJA 2005 s. 33).
De anläggningar som avses i 3 kap. 14 § andra stycket LEK är främst s.k. störsändare (se prop. 1992/93:200 s. 242 och prop. 2002/03:110 s. 154). En störsändare är en sändare vars syfte är att störa utrustning genom att sända på samma eller angränsande frekvensband som den utrustning som ska störas. Den kan bl.a. användas för att störa mobiltelefoni eller rädd- ningstjänstens radiokommunikation, trådlösa larm, GPS, butikers larmbågar och fjärrlås för bilar, men även för radarstörning där syftet är att hindra en radar från att se och mäta in mål. Användning av störsändare kan därmed orsaka mycket stora skador på kommunikationssystem som är nödvändiga för samhället.
Med hänsyn till de negativa effekterna av användning av störsändare bör otillåten användning även fortsättningsvis vara kriminaliserad. Regeringen har hittills inte utnyttjat möjligheten till vidaredelegering i 3 kap. 14 § and- ra stycket LEK. Mot bakgrund av regleringens utformning framstår be-
154
hovet av en sådan möjlighet som litet. En sådan möjlighet bör därför inte Prop. 2021/22:136 införas i den nya lagen.
Bestämmelserna i 3 kap. 14 § LEK bör i övrigt föras över till den nya lagen.
11.6Överlåtelse och uthyrning av tillstånd att använda radiosändare
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om överlåtelse och uthyrning av tillstånd ska föras över till den nya lagen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot
det.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 51 i
I artikel 51.1 anges att tillstånd att använda radiosändare som huvudregel ska få överlåtas eller hyras ut. Medlemsstaterna får dock bestämma att detta inte ska gälla om tillstånd ursprungligen beviljats utan kostnad eller för rundradio. Av punkt 2 framgår att överlåtelse eller uthyrning av till- stånd ska anmälas till den behöriga myndigheten och offentliggöras. När tillståndet avser ett harmoniserat frekvensutrymme ska överlåtelsen eller uthyrningen överensstämma med den harmoniserade uthyrningen.
Artikel 51.3 är i huvudsak ny. Där anges att överlåtelse eller uthyrning av tillstånd ska tillåtas om de ursprungliga tillståndsvillkoren bibehålls. Vidare ska överlåtelse och uthyrning omfattas av det minst betungande förfarande som är möjligt. Uthyrning av tillstånd ska inte vägras om ut- hyraren åtar sig att förbli ansvarig för att uppfylla de ursprungliga till- ståndsvillkoren. Överlåtelse av tillstånd ska inte vägras, utom i de fall det finns en tydlig risk för att den nya innehavaren inte klarar av att uppfylla de ursprungliga tillståndsvillkoren. Detta ska dock inte påverka behovet av att säkerställa att det inte uppstår någon snedvridning av konkurrensen. Det ska inte heller påverka medlemsstaternas behörighet att utöva tillsyn över att tillståndsvillkoren följs, både när det gäller uthyraren och den som hyr. Medlemsstaterna ska vidare underlätta överlåtelse och uthyrning av tillstånd genom att pröva varje begäran om att anpassa tillståndsvillkoren och genom att säkerställa att det berörda frekvensutrymmet kan separeras eller delas upp på olika sätt.
Enligt artikel 52.2 första stycket d får tillstånd förenas med villkor som förbjuder eller begränsar överlåtelser av tillstånd om en överlåtelse sanno- likt skulle leda till betydande skada för konkurrensen. Enligt andra stycket i samma punkt ska beslut grundas på en objektiv och framåtblickande bedömning av konkurrensvillkoren på marknaden av om åtgärden är nöd- vändig för att upprätthålla eller skapa effektiv konkurrens. Dessutom ska hänsyn tas till åtgärdens sannolika följder för marknadsaktörers investe- ringar, särskilt i nätutbyggnad. Den metod för marknadsanalys som anges
i artikel 67.2 i direktivet ska beaktas.
155
Prop. 2021/22:136 Enligt artikel 55.8, som behandlar tillståndsgivning när antalet tillstånd har begränsats, ska den artikeln inte påverka överlåtelse av tillstånd enligt artikel 51. Den ska med andra ord inte hindra överlåtelse av tillstånd som har beviljats efter ett urvalsförfarande.
I 3 kap. 23 § LEK anges att ett tillstånd eller en del av ett tillstånd att använda radiosändare får överlåtas efter medgivande från den myndighet som meddelat tillståndet. Ett sådant medgivande ska lämnas om för- värvaren uppfyller de krav som ställts på sökanden i samband med att tillståndet meddelades, det inte finns skäl att anta att överlåtelsen inverkar menligt på konkurrensen, överlåtelsen inte leder till en ändrad användning av radiofrekvenser där användningen har harmoniserats, förvärvaren inte tidigare fått ett tillstånd återkallat med hänsyn till Sveriges säkerhet, det inte finns skäl att anta att förvärvarens radioanvändningen kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet och det inte finns något annat särskilt skäl mot det. Vid medgivandet får tillståndsvillkoren ändras. Enligt 3 kap. 24 § LEK tillämpas dessa bestämmelser även på uthyrning av ett tillstånd eller en del av ett tillstånd att använda radiosändare. Det är dock inte möjligt att ändra tillståndsvillkoren i samband med uthyrning.
När det prövas om en överlåtelse eller uthyrning kan inverka menligt på konkurrensen ska en utredning av de påverkade marknaderna göras. Effek- terna på konkurrensen analyseras i princip med utgångspunkt från de be- dömningar som görs inom konkurrensrätten. Hur omfattande en sådan ut- redning måste vara beror på omständigheterna i det enskilda fallet (jfr rättsfallet RK 2015:1).
Vid överlåtelse av ett tillstånd gäller enligt 3 kap. 23 § LEK att förvärva- ren övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt lagen för tiden efter medgivandet. Detsamma gäller enligt 3 kap. 24 § LEK även vid ut- hyrning av ett tillstånd. Vidare anges i 7 kap. 6 a § LEK att när det finns skäl att återkalla ett tillstånd enligt 5 eller 6 §§ på grund av omständigheter som hänför sig till en hyrestagare ska återkallelsen i stället avse med- givandet till uthyrning.
Bestämmelserna i 3 kap. 23 och 24 §§ LEK bygger på grundregeln att en ansökan om medgivande till överlåtelse eller uthyrning ska bifallas när förvärvaren uppfyller de krav som ställdes på sökanden i samband med att tillståndet meddelades. En ansökan om medgivande kan avslås om det finns skäl att anta att överlåtelsen inverkar menligt på konkurrensen. Mot bakgrund av att hyrestagaren övertar uthyrarens rättigheter och skyldig- heter vid uthyrning av tillstånd bedöms det inte nödvändigt att föreskriva att uthyraren, i enlighet med artikel 51.3 b, ska avge en särskild försäkran om att tillståndsvillkoren ska uppfyllas.
Vid ett medgivande om överlåtelse framgår det av 3 kap. 23 § tredje stycket LEK att myndigheten får meddela de nya eller ändrade villkor som överlåtelsen föranleder. Det är dessutom alltid möjligt för tillståndshava- ren att ansöka om ändring av tillståndsvillkoren och få ansökan prövad. En sådan ansökan kan t.ex. röra frågor om hur ett visst frekvensutrymme ska delas upp. Det finns inget i paragrafen som hindrar en överlåtelse av ett till- stånd som beviljats efter ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan.
Enligt regeringens bedömning är 3 kap. 23 och 24 §§ LEK förenliga med
156
11.7 |
Handläggningen av ärenden om tillstånd att |
Prop. 2021/22:136 |
|
använda radiosändare |
|
Regeringens bedömning: Det bör i förordning införas bestämmelser om handläggningen av ärenden om tillstånd att använda radiosändare.
Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens bedöm- ning. I promemorian föreslås bestämmelser om handläggningstider och samråd i lag.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Skälen för regeringens bedömning: I 8 kap. 3, 10 och 14 §§ LEK finns bestämmelser om handläggningstider och samråd i ärenden om tillstånd att använda radiosändare. Paragraferna genomför ett flertal bestämmelser i ramdirektivet och auktorisationsdirektivet.
I artiklarna 23, 48 och 55 i
Av artikel 23 framgår att när åtgärder ska vidtas enligt direktivet ska berörda parter, utom i vissa undantagsfall, få möjlighet att yttra sig över ett förslag till åtgärd inom skälig tid. Skälig tid ska anses vara 30 dagar utom under exceptionella omständigheter.
Enligt artikel 45.3 i
Vidare ska, enligt artikel 49.2, samråd ske inför ett beslut om förläng- ning av ett tillstånd att använda radiosändare i ett harmoniserat frekvens- utrymme avsett för trådlösa bredbandstjänster. Ett sådant samråd ska enligt artikeln pågå under minst tre månader.
Enligt artikel 55 ska samråd ske när regleringsmyndigheten avser att begränsa antalet tillstånd att använda radiosändare. Berörda parter bör också, i enlighet med promemorians förslag, få möjlighet att yttra sig över ett förslag till urvalsförfarande.
Ipromemorian föreslås att de nämnda bestämmelserna i
157
Prop. 2021/22:136 12 |
Trådlösa lokala nät |
12.1Tillgång till trådlösa lokala nät
Regeringens förslag: Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommuni- kationstjänst ska inte få begränsa slutanvändares möjligheter att ansluta terminalutrustning till trådlösa lokala nät eller att erbjuda andra slut- användare anslutning till sådana nät.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot
det.
Skälen för regeringens förslag
Allmänt om trådlösa lokala nät
I artikel 56 i
Det är alltså fråga om utrustning för radiokommunikation som ger an- vändarna möjlighet att trådlöst ansluta till internet inom utrustningens räck- vidd. I allmänhet köper slutanvändare själva
Slutanvändares användning av trådlösa lokala nät
I artikel 56.4 i
Den första situationen avser att slutanvändare efter eget val ska få an- vända RLAN som tillhandahålls av tredje part. Det är alltså inte tillåtet för den som tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster att begränsa slutanvändares rätt att ansluta sig till tredje parts
158
Den andra situationen avser att slutanvändare ska få tillåta att andra slut- Prop. 2021/22:136 användare får tillgång till allmänna elektroniska kommunikationsnät via
RLAN. Detta omfattar även tredje parters initiativ som förenar olika slut- användares RLAN och gör dem allmänt tillgängliga. Det är alltså inte tillåtet att begränsa slutkunders rätt att ”syndikera”
Det saknas bestämmelser i svensk rätt som förbjuder villkor av detta slag i abonnemang. Det är oklart i vilken utsträckning sådana villkor i praktiken förekommer på den svenska marknaden. Vidare följer det av artikel 3.1 i
12.2Tillträde för installation av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd
Regeringens förslag: En myndighet ska, på rättvisa, rimliga och icke- diskriminerande villkor, på begäran ge en operatör tillträde till byggna- der, anläggningar och föremål myndigheten äger och som är tekniskt lämpliga för installation av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd eller som behövs för anslutning av sådana accesspunkter till ett stamnät. Den som lämnar tillträde ska söka sådana tillstånd som krävs för att tillträdet ska kunna realiseras och som operatören själv inte kan söka. Skyldigheten att lämna tillträde ska inte gälla om tillträdet inte är rimligt med hänsyn till vissa omständigheter.
Den som tagit emot en begäran om tillträde ska senast två månader från mottagandet av en fullständig begäran skriftligen ge operatören besked om huruvida begäran medges eller inte.
Med myndighet ska jämställas den som enligt lagen om offentlig upp- handling är upphandlande myndighet.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås inte att skyldigheten ska gälla för statliga och kommunala bolag. I promemorian föreslås inte heller att byggnadens, anläggningens eller föremålets kulturvärde ska beaktas.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Kon- kurrensverket, TechSverige och regionerna Uppsala och Västmanland, anser att skyldigheten att lämna tillträde även ska gälla statliga och kom-
munala bolag. Flera remissinstanser, däribland Statens Fastighetsverk och
159
Prop. 2021/22:136 Göteborgs och Växjö kommuner, har synpunkter på i vilka situationer skyl- digheten inte ska gälla och anser bland annat att det bör anges uttryckligen att hänsyn ska tas till en byggnads arkitektoniska eller historiska värde. Ett antal remissinstanser, däribland Försvarsmakten, har synpunkter på vilka myndigheter som bör undantas från skyldigheten att lämna tillträde. För- svarsmakten anser också att det bör finnas en skyldighet för den som läm- nar tillträde att höra Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Säkerhetspolisen samt att dessa myndigheter bör kunna överklaga sådana beslut som går emot de allmänna intressen som myndig- heterna bevakar. Vidare aktualiseras frågan om ersättning av några remiss- instanser, däribland Region Stockholm och Sjöfartsverket. PTS anser att definitionen av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd bör justeras.
Skälen för regeringens förslag
Behovet av trådlösa accesspunkter
Bakgrunden till den nya
Trådlösa accesspunkter
Med trådlösa accesspunkter med kort räckvidd (i fortsättningen benämnda trådlösa accesspunkter) avses enligt artikel 2.23 i
Kommissionen har antagit genomförandeförordning (EU) 2020/1070 av den 20 juli 2020 om fastställande av egenskaper för trådlösa accesspunkter med kort räckvidd enligt artikel 57.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 om inrättande av en europeisk kodex för elektro- nisk kommunikation. I bilaga B till förordningen finns kraven i den euro-
peiska standard som de trådlösa accesspunkterna ska uppfylla. Av artikel
160
3 i förordningen följer vidare att de därtill antingen ska vara fullständigt Prop. 2021/22:136 och säkert integrerade med sin stödstruktur och osynliga för allmänheten
eller uppfylla vissa andra villkor.
Tillträde till fysisk infrastruktur för installation av trådlösa accesspunkter
Enligt artikel 57.4 i
Artikel 57.4 syftar till att operatörer ska kunna få tillträde till fysisk infrastruktur som ägs av offentliga aktörer för att montera trådlösa access- punkter. Detta kan underlätta installation av ett stort antal accesspunkter för bl.a.
Artikel 57.4 är översiktligt formulerad och lämnar detaljerna i genom- förandet till medlemsstaterna. Det finns en hänvisning till förfarandena i utbyggnadsdirektivet, utan att det anges vilka av de olika förfarandena i det direktivet som avses.
Utbyggnadsdirektivet har i huvudsak genomförts i utbyggnadslagen. Enligt 2 kap. utbyggnadslagen får en bredbandsutbyggare begära tillträde till en nätinnehavares fysiska infrastruktur. Med fysisk infrastruktur avses där passiva nätdelar som är avsedda att rymma andra nätdelar utan att själva bli aktiva, bl.a. kanalisationer, master, kopplingsskåp, byggnader, torn och stolpar. I första hand ska nätinnehavaren bedöma om en begäran om tillträde är rimlig. Det anges i lagen vad som ska beaktas vid den bedömningen. Om nätinnehavaren anser att begäran är rimlig, ska denne inom vissa tidsgränser föreslå rättvisa och rimliga villkor för tillträdet. Om bredbandsutbyggaren inte godtar nätinnehavarens bedömning, kan tvisten hänskjutas till en tvistlösningsmyndighet för prövning. Bestämmelser om tillträde enligt utbyggnadsdirektivet finns också i 4 kap. 13 b § LEK enligt vilken den som äger eller annars råder över fysisk infrastruktur för elektro- nisk kommunikation i en byggnad är skyldig att uppfylla rimliga krav på tillträde. Tillträdet ska medges på rättvisa och
Genomförandet av artikel 57.4 i
tillträde som ska lämnas operatörer enligt artikel 57.4 ska lämnas på begäran.
161
Prop. 2021/22:136 Den fysiska infrastruktur som kan bli föremål för begäran om tillträde omfattar dels sådan infrastruktur som tekniskt lämpar sig för installation av trådlösa accesspunkter, dels sådan infrastruktur som behövs för att accesspunkter ska kunna anslutas till ett stamnät. Uttrycket fysisk infra- struktur har inte definierats i
162
Eftersom accesspunkter är små och lätta, kan de installeras på många slags anläggningar i utom- och inomhusmiljö. En begäran om tillträde kan därmed komma att avse en mycket stor mängd byggnader och anlägg- ningar av högst varierande storlek. Det kan röra alltifrån enkla stolpar eller pelare till byggnaders fasader. Det bör anges att den fysiska infrastruktur som kan bli aktuell för installation av trådlösa accesspunkter är byggnader, anläggningar och föremål. Vilken infrastruktur som är lämplig får avgöras i det enskilda fallet. Direktivet ger inte utrymme för att styra tillträdet till i första hand gatuinfrastruktur på det sätt Statens fastighetsverk efterfrågar.
Enligt artikel 57.1 får behöriga myndigheter inte otillbörligt begränsa ibruktagandet av trådlösa accesspunkter och som huvudregel inte kräva något stadsplaneringstillstånd eller förhandstillstånd för ibruktagandet. Tillstånd får dock krävas om trådlösa accesspunkter ska tas i bruk på bygg- nader eller platser som är skyddade för att de har ett arkitektoniskt eller historiskt värde eller naturvärde, eller med hänsyn till den allmänna säker- heten. Enligt kraven i genomförandeförordning (EU) 2020/1070 ska en trådlös accesspunkt antingen vara fullständigt och säkert integrerad med sin stödstruktur och därför osynlig för allmänheten, eller uppfylla andra krav, bl.a. att den ska ha en visuell enhetlighet med stödstrukturen och dolda kablar och att den synliga delen inte får överstiga 30 liter. Om flera separata trådlösa accesspunkter delar samma infrastrukturplats med en en- skild avgränsad yta får den sammanlagda volymen av de för allmänheten synliga delarna inte överstiga 30 liter. När flera trådlösa accesspunkter är installerade på samma plats eller i närheten av varandra gäller också att de tillsammans inte får skapa aggregerad visuell överbelastning.
Förhållandet till plan- och bygglagen
Enligt plan- och bygglagen (2010:900) krävs det vanligtvis bygglov för ändringar av en byggnad, om byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt (se 9 kap. 2 § första stycket 3 c). Enligt samma lag får byggnader och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas (se 8 kap. 13 §). För sådana byggnader och bebyggelseområden kan kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser utvidga kraven på bygglov till att gälla i stort sett alla ändringar (se 9 kap. 8 § första stycket 2 b). Förvansk- ningsförbudet gäller även om åtgärden inte kräver bygglov.
Regeringen bedömer att en trådlös accesspunkt som uppfyller kraven i genomförandeförordningen (EU) 2020/1070 vanligtvis inte utgör en sådan ändring som kräver bygglov enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 c plan- och bygglagen. Det förutsätter alltså att accesspunkten antingen är osynlig för allmänheten eller har en visuell enhetlighet med stödstrukturen och en
storlek som står i proportion till stödstrukturens totala storlek, en samman- Prop. 2021/22:136 hängande form, neutrala färger som matchar eller smälter in i stödstruk-
turen samt dolda kablar. Accesspunkten får inte heller skapa en aggregerad visuell överbelastning tillsammans med andra trådlösa accesspunkter som redan är installerade på samma plats eller i närheten (se artikel 3 och punkt
4 i bilaga A till genomförandeförordningen). Även en sådan accesspunkt kan dock undantagsvis kräva bygglov enligt vad en kommun har bestämt i en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 9 kap. 8 § första stycket 2 b plan- och bygglagen. Om en sådan accesspunkt kan tillåtas i för- hållande till förvanskningsförbudet behöver enligt regeringen bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet, framför allt utifrån hur väl accesspunkten kommer att integreras i byggnaden. Regeringen bedömer att detta är förenligt med direktivet, som föreskriver att tillstånd får begäras för installation på byggnader eller platser med ett arkitektoniskt eller historiskt värde, se artikel 57.1 tredje stycket.
Upphandlande myndigheter ska ge tillträde till fysisk infrastruktur
Den fysiska infrastrukturen ska enligt
Skyldigheten att lämna tillträde bör enligt regeringens mening ligga på myndigheter och andra som enligt lagen (2016:1145) om offentlig upp- handling är upphandlande myndigheter. Det omfattar t.ex. statliga och kommunala myndigheter och kommunala bolag, se 1 kap. 18 och 22 §§ i den lagen. Skyldigheten förutsätter att myndigheten äger sådan infrastruk- tur som kan komma i fråga. Det blir alltså inte aktuellt att lämna tillträde till exempelvis en byggnad som en myndighet hyr av en privat hyresvärd. I förhållande till bl.a. kommunala bolag aktualiseras frågor om egendoms- skydd, eftersom skyldigheten att ge tillträde påverkar deras rätt att fritt förfoga över sin egendom, se vidare nedan.
I förarbetena till LEK anges att om den som har skyldigheten att lämna tillträde behöver söka tillstånd enligt annan lag, får skyldigheten anses innefatta även en skyldighet att på saklig grund ansöka om nödvändiga tillstånd (se prop. 2002/03:110 s. 118). I förarbetena till utbyggnadslagen anförde dock regeringen att det endast bör ankomma på den som lämnar
tillträde att söka tillstånd om det är nödvändigt för att tillträdet ska kunna
163
Prop. 2021/22:136 realiseras (se prop. 2015/16:73 s. 36). På inrådan av Lagrådet infördes därför en bestämmelse i 2 kap. 1 § utbyggnadslagen om att det åligger en nätinnehavare att söka sådana tillstånd som krävs för att tillträdet ska kunna realiseras och som bredbandsutbyggaren inte själv kan söka. På motsvarande sätt bör det anges i den nya lagen att den som lämnar tillträde är skyldig att söka sådana tillstånd som krävs för att tillträdet ska kunna realiseras och som operatören inte själv kan söka. Detta innebär att om operatören själv kan söka ett tillstånd, så ska givetvis denne göra detta. De tillstånd som framför allt kan bli aktuella för myndigheten att söka är tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950). Eftersom även någon annan än fastighetens ägare kan ansöka om bygglov, är det däremot upp till operatören att göra en sådan ansökan när detta krävs, exempelvis om krav på bygglov har införts i en detaljplan eller områdesbestämmelser med stöd av 9 kap. 8 § första stycket 2 b plan- och bygglagen.
164
Skyldigheten gäller inte om tillträde inte är rimligt
Direktivet kräver att varje rimlig begäran om tillträde ska tillgodoses. Det bör därför finnas situationer när skyldigheten inte gäller på grund av att det begärda tillträdet inte är rimligt. Precis som är fallet enligt utbyggnads- lagen ska den som ska lämna tillträde i första hand försöka ange villkor som möjliggör tillträde. Bedömningen av vad som är rimligt måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. För samtliga fall gäller att den som inte lämnar tillträde vid en tvist ska kunna motivera varför den anförda grunden innebär att det begärda tillträdet inte är rimligt. I likhet med vad som gäller enligt utbyggnadslagen bör det i den nya lagen ges exempel på omständigheter som kan medföra att det begärda tillträdet inte är rimligt. När det gäller dessa exempel bör ledning hämtas från 2 kap. 1 § utbyggnadslagen.
Skyldigheten om tillträde till byggnader, anläggningar eller föremål bör inte gälla om begäran inte är rimlig med hänsyn till
–byggnadens, anläggningens eller föremålets tekniska lämplighet för det avsedda ändamålet med tillträdet,
–utrymmesbrist i eller på byggnaden, anläggningen eller föremålet,
–personlig säkerhet och folkhälsa,
–risk för skada för allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt,
–risk för att andra tjänster som byggnaden, anläggningen eller föremålet används för störs, eller
–andra liknande omständigheter.
Som bl.a. Sveriges Kommuner och Regioner och Statens fastighetsverk påpekar kommer förslaget att träffa bl.a. byggnader med mycket höga kulturella värden och som omfattas av kulturmiljölagen (1988:950) eller förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Däremot är det inte tydligt att hänsyn till sådana värden skulle kunna tas enligt promemorians förslag. Regeringen instämmer i Sveriges Kommuner och Regioners bedömning att det i den nya lagen i stället uttryckligen bör anges i en egen punkt att hänsyn även bör tas till byggnadens, anläggningens eller före- målets kulturvärde. Det bedöms också, som Statens fastighetsverk på- pekar, förenligt med direktivets intentioner (se bl.a. artikel 57.2 och skäl
139). Att en byggnad, anläggning eller föremål omfattas av skyddsbestäm- melser på grund av sitt kulturella värde innebär dock inte per automatik att skyldigheten att lämna tillträde inte gäller. Som med övriga hänsyn ska villkoren för tillträdet inom ramen för rimlighetsbedömningen anpassas så långt möjligt för att tillträde ska kunna lämnas och en bedömning av om tillträdet är rimligt göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Genom att även andra liknande omständigheter ska beaktas tydliggörs att listan inte är uttömmande och att det kan finnas situationer där andra hänsyn gör att tillträdet inte är rimligt. Det kommer att uppstå situationer där vitt skilda hänsyn kommer att behöva tas. En bedömning av om en begäran om tillträde är rimlig måste göras med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Frågan om vad som kan motivera att en begäran inte medges behandlas vidare i författningskommentaren. Några ytterligare uttryckliga omständigheter för att inte medge begäran bedöms inte behöva anges i bestämmelsen.
Ett par remissinstanser, t.ex. regionerna Uppsala och Västmanland, efterfrågar ett klargörande av vad som ska gälla om den fysiska infrastruk- turen behöver flyttas eller av andra skäl inte längre är tillgänglig. I likhet med vad regeringen uttalade i anslutning till utbyggnadslagen är det inte frågor som bör regleras i lag utan något parterna bör lösa sinsemellan i sam- band med att villkoren för tillträdet fastställs (se prop. 2015/16:73 s. 38).
Rättvisa, rimliga och
Enligt artikel 57.4 i
I
”rättvisa och rimliga”. Det anges också i 2 kap. 1 § utbyggnadslagen att tillträde ska ske på rättvisa och rimliga villkor. I 4 kap. 13 b § LEK, som genomför artikel 9.3 i utbyggnadsdirektivet, anges att tillträde ska medges på rättvisa och
Det kan förutses att meningsskiljaktigheter främst kommer att uppstå i fråga om villkor om ersättning för tillträdet som myndigheten vill ha av operatören. I förarbetena till utbyggnadslagen (prop. 2015/16:73 s. 37) konstaterades att det kunde framstå som otydligt vad en rättvis och rimlig ersättning innebär. Det ansågs inte möjligt att på förhand uttala exakt vad sådan ersättning bör omfatta, särskilt mot bakgrund av att vad som är en rättvis och rimlig ersättning kan variera beroende på typ av fysisk infra- struktur och vilken bransch som nätinnehavaren verkar i. Det bedömdes att nätinnehavaren i vart fall alltid skulle ha en realistisk möjlighet att täcka
Prop. 2021/22:136
165
Prop. 2021/22:136 sina kostnader. Regeringen uttalade att med kostnader i detta sammanhang borde avses uppskattade kostnader för tillträdet, inklusive kostnader för att söka ledningsrätt eller andra liknande processkostnader och ökade kostna- der för drift och underhåll. Det kunde t.ex. handla om elkraft, kyla, olika typer av kontroller, extra utrustning, nödvändig anpassning av infrastruk- turen och säkerhetsåtgärder. En viss schablonisering ansågs nödvändig mot bakgrund av att inte alla kostnader kan vara kända på förhand. Ersättning borde däremot inte utgå för uppenbart onödiga eller överdrivna kostnader. Kostnaderna borde alltså vara relevanta i förhållande till det begärda tillträdet. Regeringen anförde vidare att även tillträdets inverkan på nätinnehavarens affärsplaner och investeringar borde beaktas när ersätt- ningsnivån fastställs. Ett visst påslag utöver kostnaderna ansågs normalt vara rättvist och rimligt. Meningen var inte att prissättningen ska motverka investeringar i infrastrukturen.
Dessa uttalanden bör kunna ge ledning även för bedömningen av en rätt- vis och rimlig ersättning när det gäller tillträde för att sätta upp trådlösa accesspunkter eller för att ansluta sådana accesspunkter till ett stamnät. Ökade kostnader för myndigheten skulle exempelvis kunna vara adminis- trativa åtgärder i samband med att operatören ska ges fysisk tillgång till byggnaden för att installera eller underhålla den trådlösa accesspunkten. Den trådlösa accesspunkten kommer även efter installationen att innehas av operatören, som därmed ansvarar för drift och underhåll av access- punkten om inte parterna avtalar om annat. Ersättningen ska alltså täcka alla förutsebara och relevanta kostnader som uppstår för sådant tillträde. Om en begäran om tillträde kräver omfattande anpassningar, på det sätt Region Stockholm förutser, är det något som får tas in i bedömningen av vad som är en rimlig ersättning. Omfattande anpassningar kan även be- höva beaktas inom ramen för bedömningen av om begäran om tillträde över huvud taget är rimlig. Sökanden får i varje fall göra en affärsmässig bedömning av om tillträdet är värt kostnaderna. I det sammanhanget är det viktigt att parterna samarbetar konstruktivt och så långt som det är möjligt tidigt förser varandra med den information som behövs för att undvika att saken behöver prövas i onödan.
Förutom de statliga affärsdrivande verken har myndigheter som huvud- regel inte till syfte att gå med vinst i sin verksamhet. Det finns ingenting som talar emot att en marknadsmässig ersättning kan vara rimlig, på det sätt som Sjöfartsverket efterfrågar, men en bedömning måste göras i det enskilda fallet. Därtill bör det i en rättvis och rimlig ersättning också kunna räknas in en post motsvarande rimlig avkastning på investerat kapital, när det som i detta fall kan bli fråga om upplåtelse av fast egendom. Detta mot- verkar marknadsstörningar som kan uppkomma om ett reglerat tillträde till myndigheters fysiska infrastruktur skulle bli avsevärt billigare än affärs- mässiga uppgörelser om tillgång till privat ägda byggnader och anläggningar.
Enligt artikel 57.5 i
166
Undantag från skyldigheten att lämna tillträde
Vissa myndigheter bedriver sådan verksamhet att de bör vara helt undan- tagna från skyldigheten att lämna tillträde. Enligt 1 kap. 3 § andra stycket utbyggnadslagen omfattas inte Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myn- digheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket av lagen och alltså inte heller av lagens bestämmelser om skyldigheten att lämna tillträde. I förarbetena anges att det av säkerhetsskäl inte är lämpligt att dessa myndigheter t.ex. tvingas att motivera varför tillträde till infrastruktur eller samordning inte kan medges eller att de blir part i ett tvistlösningsförfarande (se prop. 2015/16:73 s. 32 f.). Det bör vara möjligt att införa ett liknande undantag enligt den nya lagen. Att en myndighet är undantagen från skyldighet att lämna tillträde hindrar inte att myndigheten lämnar tillträde på frivillig väg. Ett flertal remissinstanser har synpunkter på vilka myndigheter som bör omfattas av ett sådant undantag. Vilka myndigheter som ska omfattas av undantaget bör bestämmas av regeringen i förordning.
Förfarandet
Myndigheten behöver viss information för att kunna ta ställning till en begäran om tillträde och eventuella villkor för tillträdet. En begäran om tillträde bör därför vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det till- träde som begärs och de omständigheter som ligger till grund för begäran. Om en begäran inte innehåller de uppgifter som behövs för att kunna be- döma tillträdets rimlighet, kan innehavaren begära att operatören ska kom- plettera sin begäran. Operatören ska även ange en tidsplan för installatio- nen av de accesspunkter och anslutningar som är relevanta för tillträdet (jfr 2 kap. 2 § utbyggnadslagen och prop. 2015/16:73 s. 41).
Enligt 2 kap. 3 § utbyggnadslagen ska en nätinnehavare senast två månader från mottagandet av en fullständig begäran om tillträde skrift- ligen meddela om en begäran medges eller avslås. Meddelandet ska inne- hålla nätinnehavarens villkor för tillträde eller de omständigheter som nät- innehavaren hänvisar till för att avslå begäran.
Det är angeläget att den som begär tillträde snabbt kan få besked om huruvida tillträde medges eller inte. På motsvarande sätt som gäller enligt utbyggnadslagen bör det i den nya lagen anges att ett skriftligt besked ska lämnas senast två månader från mottagandet av en fullständig begäran och att beskedet ska innehålla villkoren för tillträde eller skälen för att myndigheten inte tillmötesgår begäran.
Avsikten är att parterna ska träffa en överenskommelse om villkoren för tillträdet. Om någon överenskommelse om tillträde inte kan nås, antingen för att den som begär tillträde inte kan godta de föreslagna villkoren eller att myndigheten inte avser att lämna tillträde med hänsyn till att begäran inte är rimlig, har var och en av parterna möjlighet att begära att tillsyns- myndigheten ska lösa tvisten, se vidare avsnitt 20.6. Det svar som en myn- dighet ger på en begäran om tillträde är ett partsbesked och inte ett förvalt- ningsbeslut, oavsett om det leder till en överenskommelse eller inte. Det blir därför inte aktuellt med ett överklagande på det sätt som Försvars- makten efterfrågar. Inte heller bör den nya lagen innehålla en skyldighet för den som lämnar tillträde att samråda med bl.a. Försvarsmakten. Frågan om samråd mellan tillsynsmyndigheten, Försvarsmakten, Myndigheten
Prop. 2021/22:136
167
Prop. 2021/22:136 för samhällsskydd och beredskap samt Säkerhetspolisen behandlas i av- snitt 20.6.
168
Operatörerna ska inom två veckor från ibruktagandet av varje trådlös accesspunkt anmäla det till den nationella regleringsmyndigheten i enlig- het med vad som föreskrivs i artikel 3.3 i kommissionens genomförande- förordning (EU) 2020/1070.
Egendomsskydd
Frågan om egendomsskydd är relevant när tillträde ska lämnas av statliga eller kommunala bolag. Bestämmelser om rätt till egendomsskydd finns i 2 kap. 15 § regeringsformen, i artikel 17 i EU:s stadga om de grundläggan- de rättigheterna och i artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europa- konventionen. En grundläggande förutsättning vid tillämpning av dessa bestämmelser är att en inskränkning från det allmännas sida av den enskil- des rätt att använda sin egendom förutsätter att det finns proportionalitet mellan vad det allmänna vinner och vad den enskilde förlorar på grund av inskränkningen.
Enligt 2 kap. 15 § regeringsformen är vars och ens egendom tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Vidare ska den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskrän- ker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående mark- användning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Med expropriation eller annat sådant förfogande avses olika former av tvångsövertagande av förmögenhetsvärden som innebär att ett sådant värde överförs eller tas i anspråk. Den föreslagna skyldigheten avser varken expropriation eller annat sådant förfogande. Begränsningen av rätten att själv förfoga över egendomen utgör snarare en s.k. rådighetsinskränkning.
Den fysiska infrastruktur som kan komma i fråga för tillträde kommer i stor utsträckning att utgöra fastighetstillbehör. Rätten till skydd mot rådig- hetsinskränkningar enligt 2 kap. 15 § regeringsformen kan därför komma att påverkas. Vid en bedömning av om denna påverkan är godtagbar bör det beaktas att utbyggnaden av den femte generationens mobila kommu- nikationssystem (5G), för vilken de trådlösa accesspunkterna kommer att spela en avgörande roll, är av stort intresse för samhället. Genom att till- träde ges till offentlig infrastruktur ges förutsättningar för en mer effektiv utbyggnad av framtidens nät. Utbyggnaden av och tillgången till 5G är en viktig förutsättning för framtida digitala tjänster som medför samhälls- nytta såväl genom att fler slutanvändare får tillgång till mobila bredbands- tjänster med hög hastighet, som att utvecklingen av framtida digitala tjänster inom skilda sektorer som transport, energi och allmän säkerhet främjas. Utbyggnaden är också central för den inre digitala marknaden.
Det bör vidare beaktas att tillträde ska ges på rättvisa, rimliga och icke- diskriminerande villkor och att det finns en möjlighet att inte tillgodose en
begäran när det begärda tillträdet inte är rimligt. Ersättningen för tillträdet Prop. 2021/22:136 ska på samma sätt vara rättvis och rimlig och innehavaren av infrastruk-
turen får därigenom ersättning för sina kostnader. Rådighetsinskränkning- en bedöms inte vara sådan att den inskränker användningen av mark eller byggnad på ett sådant sätt att pågående markanvändning inom en berörd del av en fastighet avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Den ersätt- ning som ska betalas bör vara tillräcklig även om inskränkningen skulle anses vara av denna art.
Utöver detta bör det finnas möjlighet till tvistlösning och rättslig pröv- ning, se avsnitt 20.6.
Mot denna bakgrund bedömer regeringen att förslaget är förenligt med reglerna om egendomsskydd i regeringsformen. Det bedöms också vara förenligt med rätten till egendomsskydd enligt artikel 17 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen.
Förhållandet till utbyggnadslagen
Det kan förekomma att en myndighet också är en nätinnehavare enligt ut- byggnadslagen. En operatör som är en bredbandsutbyggare enligt den la- gen, och som vill ha tillträde till viss fysisk infrastruktur för att installera trådlösa accesspunkter eller för att ansluta sådana accesspunkter till ett stamnät, skulle därmed i princip kunna välja mellan att begära tillträde en- ligt den nya lagen eller enligt utbyggnadslagen.
Enligt skäl 140 i
13Nummer
13.1Utgångspunkter för regleringen
Iartiklarna
Lagbestämmelser om nummer har funnits i Sverige sedan den numera upphävda telelagen (1993:597) infördes (se prop. 1992/93:200 s. 143 f.). Med nummer i detta sammanhang avses huvudsakligen det som traditio- nellt betecknas telefonnummer. Även andra nummerresurser kan omfattas. När det gäller telefonnummer har
“The International Public Telecommunication Numbering Plan”, som
specificerar hur en nationell telefoninummerplan ska vara uppbyggd. Det |
169 |
Prop. 2021/22:136 finns även andra nationella nummerplaner för bl.a. utgivaridentiteter för telefonkort enligt
Historiskt har telefonnummer sitt ursprung i behovet av dirigering och uppkoppling av talkommunikation till en nätanslutningspunkt i allmänt till- gängliga kretskopplade telefonnät (”Public Switched Telephone Network”, PSTN). Detsamma har sedan
Trots den utveckling som skett kan det antas att telefonnummer fortsatt kommer att spela en särskild roll för lång tid framöver. Telefonnummer är en globalt harmoniserad och standardiserad identitet som är välkänd och används i hela världen. Telefonnummer är oberoende av språk och varken operatörsbundna eller knutna till en viss typ av kommunikationsnät.
|
13.2 |
Nummerplaner |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen |
|
|
bestämmer ska få fastställa nationella nummerplaner för elektronisk |
|
|
kommunikation och meddela föreskrifter om planerna och deras an- |
|
|
vändning. |
|
|
Den som bedriver verksamhet som ska anmälas enligt lagen eller till- |
|
|
handahåller elektroniska kommunikationstjänster i samtrafik med den |
|
|
som bedriver sådan verksamhet ska följa fastställda nummerplaner. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens |
|
|
förslag. I promemorian föreslås att nationella nummerplaner ska hållas |
|
|
allmänt tillgängliga. |
|
|
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget |
|
|
eller har ingen invändning mot det. PTS anser dock att det av lagen bör |
|
|
framgå att även andra än anmälningspliktiga aktörer ska följa fastställda |
|
|
nummerplaner. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: I 3 kap. 15 § LEK föreskrivs att rege- |
|
|
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa natio- |
|
|
nella nummerplaner för elektronisk kommunikation och meddela före- |
|
|
skrifter om planerna och deras användning. I paragrafen anges också att |
|
|
planerna ska vara utformade så att elektroniska kommunikationsnät och |
|
|
elektroniska kommunikationstjänster kan nås på ett likvärdigt sätt. Be- |
|
|
stämmelserna motsvarar artikel 93.1 och 93.3 första meningen i EU- |
|
|
direktivet. PTS har fastställt en telefoninummerplan samt tekniska planer. |
|
170 |
Likabehandlingsprincipen följer redan av grundlag och grundläggande |
förvaltningsrätt, se 1 kap. 9 § regeringsformen och 5 § förvaltningslagen (2017:900). För att genomföra direktivbestämmelserna är det därför till- räckligt att bemyndigandet i 3 kap. 15 § LEK förs över till den nya lagen.
Av 3 kap. 16 § LEK framgår att den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt lagen, eller tillhandahåller elektroniska kommu- nikationstjänster i samtrafik med den som bedriver sådan verksamhet, är skyldig att följa fastställda nummerplaner. Paragrafen genomför inte någon unionsrättsakt (prop. 2002/03:110 s. 371). Regeringen instämmer i bedömningen i promemorian att det fortfarande finns ett behov av para- grafen. Den bör därför föras över till den nya lagen.
Enligt
Bestämmelserna om det gemensamma europeiska nummerutrymmet 3883 (ETNS) i artikel 27.3 i
I promemorian föreslås att bestämmelsen i 3 kap. 18 § LEK om att nationella nummerplaner ska hållas allmänt tillgängliga ska föras över till den nya lagen för att genomföra artikel 93.7.
Prop. 2021/22:136
171
Prop. 2021/22:136 13.3 |
Tillstånd att använda nummer |
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om tillstånd att använda nummer ska föras över till den nya lagen med följande ändringar:
–Rätten att meddela föreskrifter ska omfatta tilldelning av nummer.
–
–Tillståndsvillkor om giltighetstid ska avse en lämplig giltighetstid.
–Tillstånd att använda nummer ska även få förenas med villkor om skyldigheter som följer av konsumentskyddsbestämmelser och andra nummerrelaterade bestämmelser i andra medlemsstater i fråga om användning av nummer inom Europeiska unionen.
Bestämmelserna om vilka förfaranden som kan tillämpas vid beviljande av tillstånd för nummer av betydande ekonomiskt värde efter allmän inbjudan till ansökan ska föras över till den nya lagen. Den allmänna inbjudan ska innehålla uppgifter om det förfarande som ska användas, förutsättningarna för deltagande i förfarandet och de villkor som till- stånd kommer att förenas med.
Bestämmelserna om överlåtelse av tillstånd att använda nummer ska föras över till den nya lagen. Kravet på medgivande från reglerings- myndigheten för överlåtelse av ett tillstånd ska inte gälla när ett nummer ur en nationell nummerplan, på slutanvändarens begäran, överlämnas till en annan tillhandahållare enligt bestämmelserna om nummerporta- bilitet.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås bestämmelser om samråd och handlägg- ningstider i lag.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. PTS anser att uttrycket internationella överenskommelser bör användas i lagtexten om tillståndsvillkor och ifrågasätter om kravet på särskilda villkor om konsumentskydd för an- vändning av nummer som omfattar extraterritoriell användning inom unionen genomförs på ett tillräckligt tydligt sätt.
Skälen för regeringens förslag
Tillståndskravet behålls
Av artikel 94.1 i
Enligt 3 kap. 19 § andra stycket LEK får regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om principerna för till-
172
delning av nummer. PTS har meddelat föreskrifter (PTSFS 2003:3) om Prop. 2021/22:136 tillstånd för användning och reservering av nummerkapacitet ur den
svenska nummerplanen för telefoni (E.164) samt föreskrifter (PTSFS 2003:4) om tillstånd för användning av kapacitet ur tekniska planer. På samma sätt som gäller i dag är det lämpligt att mer detaljerade regler om tilldelning av tillstånd att använda nummer anges i förordning eller myn- dighetsföreskrifter (jfr prop. 2002/03:110 s. 158 f. och 371 f.). Bemyn- digandet i den nya lagen bör dock förtydligas så att det anges att före- skrifter får meddelas om ”tilldelning av nummer”, i stället för ”principerna för tilldelning av nummer”. Därmed klargörs att det kan regleras vilka slag av företag som kan tilldelas nummer. En nyhet i
Enligt 3 kap. 20 § LEK får den som har tilldelats en nummerserie inte diskriminera andra som tillhandahåller elektroniska kommunikations- tjänster i fråga om vilka nummer som ger tillträde till tjänster i näten. Mot- svarande bestämmelse i
Tillståndsvillkor
Enligt 3 kap. 21 § LEK får tillstånd att använda nummer förenas med vill- kor om
–vilket slag av tjänst som numret ska användas för,
–faktiskt och effektivt utnyttjande av numret,
–skälig giltighetstid med förbehåll för eventuella ändringar i den nationella nummerplanen,
–åtaganden som har gjorts i samband med att tillstånd beviljats enligt förfaranden med allmän inbjudan till ansökan, och
–skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av nummer.
Motsvarande bestämmelser finns i artikel 13.1 och avsnitt E i bilaga 1 till
Det är endast de skyldigheter som inte redan framgår generellt av LEK som regleras i form av tillståndsvillkor (prop. 2002/03:110 s. 160 f. och
372f.). Av
En nyhet i
173
Prop. 2021/22:136 ligen en skyldighet att tillgängliggöra en serie av
174
Direktivbestämmelserna innebär att tillstånd att använda nummer som omfattar extraterritoriell användning inom unionen ska förenas med sär- skilda villkor för att säkerställa att nationella konsumentskyddsbestäm- melser och nationell rätt om användning av nummerresurser som är tillämpliga i de medlemsstater där nummerresurserna används följs. Syftet är att slutanvändare i de medlemsstater där sådana nummerresurser an- vänds ska ha ett lika effektivt konsumentskydd som om numret hade tilldelats i den egna medlemsstaten (se skäl 247 och 248).
Ett tillstånd att använda nummer bör mot den bakgrunden även få för- enas med villkor om skyldigheter som följer av konsumentskyddsbestäm- melser och andra nummerrelaterade bestämmelser i andra medlemsstater i fråga om användning av nummer inom Europeiska unionen. Som PTS på- pekar framgår det av direktivet att ett sådant villkor ska kopplas till tillstånd att använda nummer som omfattar extraterritoriell användning inom unionen. Regleringen i 3 kap. 21 § LEK är endast en uppräkning av de tillståndsvillkor som regleringsmyndigheten får använda sig av. Kravet på att förena sådana tillstånd med det nu aktuella villkoret kan lämpligen genomföras i förordning.
Av
När det gäller villkor om skyldigheter som följer av tillämpliga internatio- nella avtal (3 kap. 21 § 5 LEK) framhåller PTS att de överenskommelser som ingås på nummerområdet, dvs. styrdokument från ITU såsom
Sammantaget bör 3 kap. 21 § LEK föras över till den nya lagen med de ändringar som nu redovisats.
Nummer av betydande ekonomiskt värde
Av 3 kap. 22 § första stycket LEK framgår att nummer av betydande ekonomiskt värde får beviljas efter allmän inbjudan till ansökan. Paragra- fen genomför artikel 5.4 i auktorisationsdirektivet som huvudsakligen
motsvarar artikel 94.4 i
serna bör därför föras över till den nya lagen.
I paragrafens andra stycke finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan och om förfarandet. PTS har inte meddelat några sådana föreskrifter, till skillnad från vad som är fallet i fråga om frekvensauktioner, se avsnitt 11.2.5. I det avsnittet görs bedömningen att bemyndigandet inte behövs. I stället bör utformningen av sådana förfaran- den fastställas av PTS i ett beslut om allmän inbjudan till ansökan inför varje förfarande. Det är lämpligt att bestämmelsen om allmän inbjudan i fråga om nummer av betydande ekonomiskt värde utformas på motsvaran- de sätt. Av lagen bör det därför framgå att en allmän inbjudan ska innehålla uppgifter om det förfarande som ska användas, förutsättningarna för del- tagande i förfarandet och de villkor som tillstånd kommer att förenas med.
Överlåtelse av tillstånd
Enligt 3 kap. 23 § första stycket LEK får tillstånd eller del av tillstånd att använda nummer överlåtas efter medgivande från den myndighet som meddelat tillståndet. Av
Paragrafen genomför artikel 5.2 tredje stycket i auktorisationsdirektivet, som i sak motsvarar artikel 94.2 andra stycket i
I avsnitt 16.8 behandlas överlämnande av nummer till en annan till- handahållare, s.k. nummerportabilitet. I det avsnittet lyfts även frågan om hur ett nummertillstånd påverkas vid nummerportering. LEK saknar bestämmelser om hur ett nummertillstånd ska hanteras i en sådan situation. I
När ett telefonnummer ur en nummerserie överlämnas på grund av en nummerportering övergår det faktiska förfogandet över numret från den överlämnande till den mottagande tillhandahållaren. Den mottagande till- handahållaren kommer då att använda numret i den nya lagens mening för att kunna tillhandahålla tjänsten till slutanvändaren. Bestämmelserna om nummerportabilitet är utformade som en rättighet för slutanvändaren (se artikel 106.2 i
låtelse av tillstånd bedöms mot den bakgrunden inte vara aktuellt. För att
175
Prop. 2021/22:136 undvika oklarheter bör det i den nya lagen tydliggöras att kravet på medgivande från regleringsmyndigheten för överlåtelse av nummertill- stånd inte gäller vid nummerportering.
Samråd och handläggningstider
I promemorian föreslås att en samrådsbestämmelse förs in i den nya lagen i fråga om förslaget till en allmän inbjudan till ansökan som avser nummer av betydande ekonomiskt värde. Det föreslås också att bestämmelserna om handläggningstider i 8 kap. 4 § LEK förs över till den nya lagen. Bestäm- melserna rör regleringsmyndighetens handläggning av ärenden och har inga direkta rättsverkningar för enskilda. Enligt regeringens mening finns det inte skäl att tynga lagtexten med detta. Bestämmelserna om samråd och handläggningstider bör därför i stället meddelas i förordning.
13.4Tillgång till nummer och tjänster
Regeringens förslag: Den som tillhandahåller ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig nummerbaserad inter- personell kommunikationstjänst ska se till att slutanvändare kan nå samtliga nummer som tillhandahålls inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller förutsatt att det är ekonomiskt genom- förbart, det inte är ett nummer som enbart har ett nationellt syfte och den uppringda slutanvändaren inte av kommersiella skäl har valt att begränsa nåbarheten från vissa geografiska områden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om skyldighetens omfattning och föreskrifter om undantag från skyldigheten.
Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation om möjlig- het för Konsumentombudsmannen att besluta om blockering av num- mer och tjänster på grund av otillbörlig marknadsföring ska föras över till den nya lagen.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås inte att nummer som enbart har ett natio- nellt syfte undantas från skyldigheten.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. PTS framhåller dock att skyldigheten att se till att slutanvändare kan nå nummer som tillhandahålls inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet enbart kan avse s.k.
176
Skälen för regeringens förslag |
Prop. 2021/22:136 |
Gränsöverskridande tillgång till nummer
Enligt 5 kap. 7 § första stycket 5 LEK ska den som tillhandahåller ett all- mänt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig telefonitjänst se till att slutanvändare kan nå samtliga nummer som tillhandahålls inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), om det är tekniskt och ekono- miskt genomförbart och den uppringda abonnenten inte av kommersiella skäl har valt att begränsa tillträdet för uppringande från vissa geografiska områden. I tredje stycket finns ett bemyndigande att meddela föreskrifter bl.a. om hur skyldigheten ska fullgöras. PTS har inte meddelat några sådana föreskrifter.
Bestämmelserna genomför artikel 28.1 i
I skäl 254 i
Som framgår ovan omfattar skyldigheten i princip samtliga nummer som tillhandahålls inom EES. Bestämmelserna omfattar nummer i medlems- staternas nationella nummerplaner och internationella frisamtalsnummer
Vidare används i direktivet slutanvändare i stället för abonnent. I den svenska språkversionen av
Bestämmelserna i 5 kap. 7 § första stycket 5 och tredje stycket LEK bör sammanfattningsvis föras över till den nya lagen med de ändringar som redovisats. Skyldigheten att se till att slutanvändare kan nå samtliga nummer som tillhandahålls inom EES bör i enlighet med terminologin i
177
Prop. 2021/22:136 nikationsnät och allmänt tillgängliga nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster.
Lagrådet uppmärksammar att den i lagrådsremissen föreslagna lydelsen av motsvarigheten till bemyndigandet i 5 kap. 7 § tredje stycket tycks ge uttryck för en utvidgning av tillämpningsområdet. Det är emellertid inte avsikten. Bemyndigandet är, på samma sätt som hittills, avsett att omfatta föreskrifter om omfattningen av skyldigheten (jfr prop. 2002/03:110 s. 386 och 598). Lagtexten bör därför justerats så att detta kommer tydligt till uttryck. Därmed tydliggörs gränserna för regeringens föreskriftsrätt på det sätt som Lagrådet efterfrågar.
Blockering av nummer och tjänster
Av artikel 97.2 i
Regeringen delar inte PTS bedömning att paragrafen har ett snävare tillämpningsområde än vad som följer av
178
14 |
Samtrafik och andra former av tillträde |
Prop. 2021/22:136 |
|
14.1Skyldigheter i fråga om samtrafik och interoperabilitet
14.1.1Förhandling om samtrafik
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om skyldighet att förhandla om samtrafik och om sekretess för uppgifter som framkommer i samband med förhandling om samtrafik ska föras över till den nya lagen. Skyldigheten att förhandla om sam- trafik ska dock inte gälla i förhållande till tillhandahållare av nummer- oberoende interpersonella kommunikationstjänster.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås dock att skyldigheten att förhandla om samtrafik ska gälla i förhållande till alla som tillhandahåller allmänt till- gängliga elektroniska kommunikationstjänster.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. PTS framhåller att ordet slutanvändare bör användas i definitionen av samtrafik.
Skälen för regeringens förslag: I 1 kap. 7 § LEK definieras samtrafik som fysisk och logisk sammankoppling av allmänna kommunikationsnät för att göra det möjligt för användare att kommunicera med varandra eller få tillgång till tjänster som tillhandahålls i näten. Genom definitionen ge- nomförs artikel 2 b i tillträdesdirektivet. I
Enligt 4 kap. 1 § LEK är en operatör av ett allmänt kommunikationsnät skyldig att förhandla om samtrafik med den som tillhandahåller eller avser att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjäns- ter. Paragrafen genomför artikel 4.1 i tillträdesdirektivet, som i huvudsak motsvarar artikel 60.1 i
eller avser att tillhandahålla nummeroberoende interpersonella kommuni-
179
Prop. 2021/22:136 kationstjänster. Bestämmelsen i 4 kap. 1 § LEK bör därför föras över till den nya lagen med denna justering.
180
Enligt 4 kap. 2 § LEK får den som i samband med en förhandling får del av uppgifter om ett annat företags affärs- och driftförhållanden inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han eller hon har fått del av eller tillgång till. Paragrafen genomför artikel 4.3 i tillträdesdirektivet, som motsvaras av artikel 60.2 i
14.1.2Åläggande av skyldigheter i fråga om samtrafik och interoperabilitet
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om att den som kontrollerar tillträde till slutanvändare får åläggas att bedriva samtrafik eller vidta någon annan åtgärd för att slut- användarna ska nå varandra ska föras över till den nya lagen med den ändringen att bestämmelserna ska omfatta den som bedriver verksam- het som ska anmälas enligt lagen.
Regleringsmyndigheten ska få ålägga den som tillhandahåller en nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst med betydan- de geografisk täckning och ett betydande antal användare att göra sin tjänst interoperabel med andra tjänster, om det är nödvändigt för att säkerställa att slutanvändare kan nå varandra. Åläggandet ska få förenas med en skyldighet att tillämpa särskilda standarder och att offentliggöra information som får användas av andra. Ett sådant beslut ska endast få meddelas om Europeiska kommissionen har antagit genomförande- bestämmelser som närmare beskriver de skyldigheter som får åläggas.
Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Promemorians lagförslag har en annan utformning.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. PTS framhåller dock att regleringen av ersättningsgrunden i praktiken innebär att en striktare skyldighet inte kan införas även om det skulle anses nödvändigt, vilket inte är förenligt med direktivet. PTS anser dessutom att uttrycket marknadsmässig ersättning i sig är otydligt.
Skälen för regeringens förslag
Skyldigheter att bedriva samtrafik och säkerställa interoperabilitet
Enligt 4 kap. 3 § LEK får den som kontrollerar tillträde till slutanvändare förpliktas att mot marknadsmässig ersättning bedriva samtrafik eller vidta annan åtgärd som krävs för att säkerställa att slutanvändare kan nå varand- ra eller att göra tjänster kompatibla med andra operatörers tjänster. Para- grafen genomför artikel 5.1 andra stycket a och ab i tillträdesdirektivet.
Artikel 61.2 första stycket a och b i
dast företag som omfattas av allmän auktorisation får åläggas en skyldig- het att bedriva samtrafik och säkerställa interoperabilitet. Av artikel 12.2 i
Mot denna bakgrund bör 4 kap. 3 § LEK föras över till den nya lagen. På samma sätt som anges i avsnitt 14.1.1 kommer företag som tillhanda- håller nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster sanno- likt sällan i fråga för den sorts åtgärder som aktualiseras här. Det bör dock uttryckligen framgå av den nya paragrafen att den endast omfattar dem som bedriver verksamhet som ska anmälas.
De ålagda skyldigheterna ska enligt den nuvarande paragrafen gälla mot marknadsmässig ersättning. Varken ram- eller tillträdesdirektivet innehåller någon generell reglering om prissättning av samtrafik och andra former av tillträde. Utgångspunkten är i stället att avtal ska träffas på kommersiell grund.
Som framgår av föregående avsnitt finns en allmän skyldighet att förhandla om samtrafik. Reglering av ersättningsfrågor ska i princip endast ske i de fall där det är nödvändigt av ett i
Interoperabilitet för nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster
Slutanvändares möjlighet att nå alla andra slutanvändare och tillgången till alarmeringstjänster är för närvarande huvudsakligen beroende av använd- ningen av nummerbaserade interpersonella kommunikationstjänster, bl.a. traditionell rösttelefoni. Nummeroberoende interpersonella kommunika- tionstjänster, som t.ex. meddelandetjänster i internetbaserade appar eller knutna till sociala medier, är däremot i allmänhet inte interoperabla sins- emellan. En slutanvändare som använder en nummeroberoende tjänst kan därför inte nödvändigtvis nå en slutanvändare som använder en annan
Prop. 2021/22:136
181
Prop. 2021/22:136 sådan tjänst. Nummeroberoende tjänster kan komma att växa på bekostnad av nummerbaserade tjänster. Detta kan medföra en bristande interoperabi- litet mellan interpersonella kommunikationstjänster, vilket skulle kunna hota slutanvändarnas möjlighet att nå varandra. Dessutom skulle betydan- de hinder kunna uppstå för marknadsinträde och fortsatt innovation (se skäl
Enligt artikel 61.2 första stycket c och andra stycket i
Av skäl 151 framgår att med ordet betydande bör avses att den berörda tillhandahållarens geografiska täckning och antal slutanvändare uppnår en kritisk massa i relation till målet att säkerställa slutanvändares möjlighet att nå varandra. Vidare anges att tillhandahållare som har ett begränsat antal slutanvändare eller en begränsad geografisk täckning och som endast marginellt skulle bidra till att uppnå detta mål normalt sett inte bör om- fattas av sådana krav på interoperabilitet. I likhet med Kammarrätten i Stockholm anser regeringen att det uttryckligen av lagen bör framgå att med täckningsgrad avses geografisk täckning.
Med hänsyn till intresset av en sammanhållen inre marknad anges i EU- direktivet att en skyldighet endast får åläggas om Europeiska kommissio- nen har antagit genomförandebestämmelser som anger arten och omfatt- ningen av vilka skyldigheter som får införas. Regleringsmyndigheten bör följaktligen endast kunna besluta om aktuella skyldigheter under förut- sättning att kommissionen har antagit sådana genomförandebestämmelser. Denna förutsättning för att ålägga en skyldighet bör framgå av lagen.
14.2Åläggande av skyldigheter för
14.2.1Utgångspunkter för regleringen
Enligt artiklarna
Åläggandet av skyldigheter för
182
– avgränsning och fastställande av marknader som kan vara aktuella för Prop. 2021/22:136 förhandsreglering (artiklarna
–analys av de fastställda marknadernas egenskaper och om det finns skäl att införa förhandsreglering (artikel 67),
–identifiering av företag med betydande inflytande på marknaderna (artiklarna 63 och 67), och
–åläggande av konkurrensfrämjande skyldigheter (artiklarna
Artiklarna
14.2.2Fastställande av marknader
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om fastställande av produkt- och tjänstemarknader ska föras över till den nya lagen. Vid fastställandet ska regleringsmyndigheten beakta graden av infrastrukturkonkurrens inom olika områden och i vilken utsträckning som bredband är utbyggt. Regleringsmyndigheten ska, i förekommande fall, särskilt beakta även Berecs riktlinjer om gemensamma tillvägagångssätt för hur gränsöverskridande efterfrågan kan mötas.
Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Promemorians lagförslag har en annan utformning.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Netnod Internet Exchange AB fram- håller att marknader bör kunna avgränsas till mindre områden än hela lan- det. Discovery Networks Sweden AB framför liknande synpunkter.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 8 kap. 5 § LEK ska den myndig- het som regeringen bestämmer fortlöpande fastställa vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att in- föra skyldigheter enligt lagen. Marknadernas geografiska omfattning ska därvid definieras. Vid fastställandet ska Europeiska kommissionens re- kommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader samt riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden beaktas. Paragrafen genomför artikel 15.3 i ramdirektivet. Med anledning av Netnod Internet Exchange AB:s och Discovery Network Swedens synpunkter konstaterar regeringen att paragrafen innebär att en marknad kan fastställas till ett geografiskt område som kan omfatta hela eller delar av landet beroende på omständigheterna (se prop. 2002/03:110
s.402).
Artikel 64.3 i
rektivet. Det har endast lagts till att graden av infrastrukturkonkurrens och geografiska kartläggningar av bredbandstäckning ska beaktas. Bestäm- melserna i 8 kap. 5 § LEK bör därför föras över till den nya lagen med det
tillägg som har gjorts i artikel 64.3.
183
Prop. 2021/22:136 Det fastställande av en relevant marknad som kan komma i fråga för förhandsreglering omfattar såväl marknadsavgränsning som det s.k. tre- kriterietestet. Testet behandlas närmare i nästa avsnitt. Genom kommis- sionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader fastställs vilka marknader som kan anses motivera förhandsreglering på unionsnivå, se artikel 64.1, jfr rekommendation (EU) 2020/2245 som ersätter 2014 års rekommendation (2014/710/EU). Relevanta marknader behöver dock fastställas även på nationell nivå. För marknader som anges i kommissionens rekommendation är i praktiken regleringsmyndighetens uppgift i regel att avgränsa relevanta marknader i enlighet med nationella förhållanden, i synnerhet geografiska marknader. Regleringsmyndigheten har dock rätt att i enlighet med artikel 64.3 fastställa andra marknader än de som anges i rekommendationen.
Kommissionens rekommendation (EU) 2020/2245 om relevanta produkt- och tjänstemarknader omfattar inte längre tre av de marknader som i 2014 års rekommendation angavs som marknader som nationella regle- ringsmyndigheter borde analysera. I skäl 22 i rekommendationen anges att nationella regleringsmyndigheter även bör analysera marknader som inte omfattas av denna rekommendation men som regleras inom deras juris- diktion på grundval av tidigare marknadsanalyser, eller andra marknader, om de har tillräckliga skäl att anse att de tre kriterierna är uppfyllda. Alltså kan nationella regleringsmyndigheter även fastställa andra relevanta produkt- och tjänstemarknader än de som förtecknas i rekommendationen, om de kan visa att marknaderna uppfyller det s.k. trekriterietestet i deras nationella kontext.
Mot den bakgrunden kan det konstateras att nuvarande utformning av paragrafen bäst beskriver vad som faktiskt sker. För att anpassa lydelsen till
I artikel 66 i
184
14.2.3Marknadsanalys och identifiering av företag med betydande inflytande
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om marknadsanalys och identifiering av företag med betydan- de inflytande på en marknad ska föras över till den nya lagen, med den ändringen att ett sådant företag ska identifieras om det är motiverat att ålägga någon skyldigheter på marknaden.
Det kan anses motiverat att ålägga någon skyldigheter på en marknad om det finns stora och bestående hinder för marknadsinträde, om mark- nadsstrukturen är sådan att den inte utvecklas mot effektiv konkurrens marknadsmisslyckandena inte kan åtgärdas med stöd av den allmänna konkurrensrätten.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås dessutom ett bemyndigande att meddela föreskrifter om riktlinjer och underlag för bedömningen av när ett företag ska anses ha betydande inflytande på en marknad.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Konkurrensverket ser dock att det finns en risk för att PTS kommer att behöva analysera ett stort antal geografiska marknader var för sig inför beslut om
Skälen för regeringens förslag
Marknadsanalys och trekriterietestet
Enligt 8 kap. 6 § första stycket LEK ska den myndighet som regeringen bestämmer fortlöpande analysera de marknader som har fastställts. Vid analysen ska Europeiska kommissionens riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden beaktas. För varje marknad ska det fastställas om det råder effektiv konkurrens. Bestämmelserna genomför artikel 16.1 och 16.2 i ramdirektivet.
Artikel 67.1 första stycket i
Mot den bakgrunden bör bestämmelserna i 8 kap. 6 § första stycket LEK föras över till den nya lagen, med den ändringen att regleringsmyndigheten ska pröva om det är motiverat att ålägga någon skyldigheter på marknaden vid en tillämpning av trekriterietestet. Eftersom det testet nu följer av EU-
Prop. 2021/22:136
185
Prop. 2021/22:136 direktivet bör de tre kriterierna för att en marknad ska kunna motivera åläggande av skyldigheter också framgå av lagen.
186
Till följd av kommissionens rekommendation har det uppkommit en etablerad praxis för tillämpningen av trekriterietestet. Ledning för förstå- elsen ges i skäl
Enligt artikel 67.2 i
Enligt artikel 67.1 tredje stycket ska en analys av en marknad som anges i kommissionens rekommendation utgå från att de tre kriterierna är upp- fyllda, om inte något annat kan konstateras i det enskilda fallet. Utgångs- punkten tycks vara att marknadsanalysen inte behöver vara lika omfattan- de när den nationella marknaden överensstämmer med en marknad som kommissionen har identifierat. För svensk del behöver dock skälen för be- slut om utpekande av
Sammantaget innebär
Identifiering av företag med betydande inflytande på en marknad
Av 8 kap. 6 § andra stycket LEK framgår att om det vid en marknadsanalys konstateras att det inte råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad, ska företag med betydande inflytande på den marknaden identifieras.
Vidare ska enligt 8 kap. 7 § ett företag anses ha ett betydande inflytande Prop. 2021/22:136 på en fastställd marknad om det, antingen enskilt eller tillsammans med
andra, har en ställning av sådan ekonomisk styrka att det i betydande om- fattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna. Paragraferna innebär inte att en
I förarbetena till lagen anges att begreppet betydande inflytande över- ensstämmer med konkurrensrättens begrepp dominerande ställning, vilket innebär att myndigheten måste göra sin bedömning av ett företags ställning mot bakgrund av den konkurrensrättsliga praxis som förekommer på om- rådet (prop. 2002/03:110 s. 404). Där framgår också att ett företag i princip kan anses ha ett betydande inflytande dels ensamt på den bestämda mark- naden, dels på en marknad som är närliggande den som företaget har bety- dande inflytande på, dels tillsammans med annat företag.
Artikel 63 i
I promemorian föreslås att regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om riktlinjer och underlag för bedömningen av när ett företag ska anses ha betydande inflytande på en marknad. Enligt regeringens bedömning utgör sådana föreskrifter när- mast verkställighetsföreskrifter, jfr upplysningsbestämmelsen i 8 kap. 7 § andra stycket LEK. Något bemyndigande behövs därför inte i denna del.
14.2.4Åläggande av skyldigheter
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om åläggande av skyldigheter för operatörer med betydande inflytande på en marknad ska föras över till den nya lagen, med det tillägget att åtgärden ska syfta till att skapa effektiv konkurrens till för- mån för slutanvändarna. Uttrycket operatör ska definieras i lagen.
På en marknad för samtalsterminering ska en skyldighet om priskon- troll och kostnadsredovisning få åläggas endast om Europeiska kom- missionen inte har fastställt någon unionsomfattande termineringstaxa för marknaden.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås att begränsningen i fråga om en marknad för samtalsterminering ska gälla möjligheten för regleringsmyndigheten att genomföra en marknadsanalys. Dessutom föreslås ett tillägg om att nya skyldigheter får införas om det är nödvändigt med hänsyn till förändringar
i konkurrenssituationen.
187
Prop. 2021/22:136
188
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Telenor Sverige AB efterfrågar ett förtydligande av i vilka situationer nya skyldigheter kan åläggas utan att en ny marknadsanalys har genomförts. PTS anser att bestämmelserna om åläggande av skyldigheter bör utformas närmare ordalydelsen i
Skälen för regeringens förslag
En
Av 4 kap. 4 § och 8 kap. 6 § andra stycket LEK framgår att en operatör som har ett betydande inflytande på en viss marknad ska åläggas en eller flera skyldigheter i fråga om insyn,
Artikel 67.4 i
Av artikel 68.6 i
analys. Därmed behövs det inte något särskilt tillägg för att genomföra Prop. 2021/22:136 artikel 68.6.
Av skäl 181 i
En nyhet i
Definitionen av operatör
Bestämmelserna om åläggande av skyldigheter är utformade så att de träffar en operatör. Enligt artikel 2.29 i
I 1 kap. 7 § LEK definieras operatör som den som innehar eller på annat sätt råder över ett allmänt kommunikationsnät eller en tillhörande installa- tion. I den nya lagen används uttrycket tillhörande facilitet i stället för tillhörande installation, se avsnitt 8. Uttrycket allmänt kommunikationsnät definieras också i LEK och definitionen föreslås föras över till den nya lagen med den ändringen att definitionen ska avse ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät, se avsnitt 8. För att säkerställa att tillträdesreglering- en genomförs på ett korrekt sätt bör definitionen av operatör i den nya lagen även i övrigt ligga närmare lydelsen i
Marknaderna för samtalsterminering
Termineringstaxor har hittills reglerats genom utpekande av
189
Prop. 2021/22:136 av samtrafik, att tillämpa rättvis och skälig prissättning samt att offentlig- göra uppgifter (se PTS beslut den 12 december 2019, bl.a. dnr
Med stöd av artikel 75 i
Vidare får artikel 75.2 förstås på det sättet att om kommissionen vid en översyn av den delegerade akten beslutar att det inte längre är nödvändigt att fastställa unionsomfattande termineringstaxor för samtal, antingen för någon av marknaderna eller för båda, får regleringsmyndigheten till följd av en genomförd marknadsanalys införa kostnadsorienterade terminer- ingstaxor på nationell nivå. Regeringen delar PTS bedömning att artikel 75 inte hindrar regleringsmyndigheten från att analysera marknaderna för fast respektive mobil samtalsterminering och om det bedöms motiverat ålägga en
Bilagan till kommissionens rekommendation (EU) 2020/2245, som an- ger de marknader som regleringsmyndigheten bör analysera, omfattar inte längre marknaderna för samtalsterminering (jfr avsnitt 14.2.2). I skäl 40 i rekommendationen anges att termineringsmarknaderna mot bakgrund av en enda unionsomfattande högsta termineringstaxa för röstsamtal i mobila respektive fasta nät inte längre skulle uppfylla trekriterietestet på unions- nivå. I skäl 41 anges vidare att särskilda omständigheter dock kan motivera reglering av utvalda aspekter av termineringsmarknaderna i vissa med- lemsstater. Särskilda nationella omständigheter kan tyda på att dessa mark- nader inte tenderar att utvecklas i riktning mot verklig konkurrens ur ett framåtblickande perspektiv eller att konkurrensproblem kvarstår. Det fram- går att regleringsmyndigheten bör ta itu med sådana problem, antingen genom att införa andra skyldigheter än priskontroll, om trekriterietestet är uppfyllt, eller genom att använda andra lämpliga regleringsverktyg.
Sammantaget bör regleringsmyndigheten alltså analysera marknaderna för samtalsterminering om den har tillräckliga skäl för att anse att trekriterietestet är uppfyllt (jfr skäl 22 i rekommendationen). Myndigheten kan fastställa att marknaderna i svensk kontext har sådana särdrag att de kan komma i fråga för förhandsreglering.
190
Till skillnad från promemorians förslag bör fastställandet av en unions- Prop. 2021/22:136 omfattande termineringstaxa endast utesluta införandet av kostnadsorien-
terade termineringstaxor på nationell nivå. Möjligheten för regleringsmyn- digheten att ålägga en
Artikel 75 innehåller vissa ytterligare bestämmelser för det fall reglerings- myndigheten till följd av en marknadsanalys bedömer att det är nödvändigt att införa kostnadsorienterade termineringstaxor, se vidare avsnitt 14.3.6.
14.2.5Anmälan om avveckling eller utbyte av ett nät
Regeringens förslag: En skyldighet om tillträde och ett beslut om bin- dande åtagande ska förenas med en skyldighet att i god tid före åtgärden till regleringsmyndigheten anmäla planer på att avveckla eller byta ut nätdelar som omfattas av skyldigheten.
Om det är nödvändigt för att säkerställa konkurrensen och slutanvän- darnas rättigheter, ska regleringsmyndigheten få ålägga operatören att ge in en detaljerad beskrivning av planerna med avseende på övergångs- perioder och villkor samt av vilka jämförbara tillträdesprodukter som erbjuds i stället.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås att en
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Skälen för regeringens förslag
Övergång från äldre infrastruktur
Artikel 81 i
Övergången från kopparinfrastruktur har kommit olika långt inom EU. I Sverige har utbyggnaden av fiber och mobila anslutningar kommit för-
hållandevis långt och efterfrågan på kopparbaserade tjänster minskar där-
191
Prop. 2021/22:136 för kraftigt. Av PTS rapport Svensk telekommarknad 2020 framgår att an- talet fasta bredbandsabonnemang då uppgick till 4,2 miljoner. Det är en ökning med 3 procent på årsbasis. Knappt 0,4 miljoner utgjorde kopparbase- rade
En
De nya direktivbestämmelserna syftar till att främja övergången från koppar- till fibernät genom att nationella regleringsmyndigheter övervakar nätoperatörernas egna initiativ i detta hänseende och, om nödvändigt, fast- ställer villkoren för ett lämpligt övergångsförfarande (se skäl 209 i EU- direktivet). Av artikel 81.1 framgår att ett
Vidare ska regleringsmyndigheten enligt artikel 81.2 första stycket säkerställa att avvecklings- eller utbytesförfarandet inkluderar en transpa- rent tidsplan och transparenta villkor, bl.a. en lämplig övergångstid. För- farandet ska också säkerställa tillgång till alternativa produkter av åtmin- stone jämförbar kvalitet som ger tillträde till uppgraderad nätinfrastruktur som ersätter de utbytta delarna, om detta är nödvändigt för att skydda konkurrensen och slutanvändarnas rättigheter.
Ålagda tillträdeskyldigheter hindrar inte nätägaren från att byta ut nätet eller att avveckla det. Något formellt upphävande av en skyldighet krävs alltså inte för avvecklingen av ett befintligt nät, utan skyldigheterna gäller så länge nätet finns. Med stöd av bestämmelserna om upphävande av skyldigheter är det dock möjligt för regleringsmyndigheten att förena ett sådant beslut med villkor för en övergångsperiod (se avsnitt 14.9).
PTS har inom ramen för ålagda skyldigheter för Telia Company AB på marknaden för lokalt tillträde till nätinfrastruktur beslutat om en informa- tionsskyldighet i förhållande till samlokaliserade operatörer vid nedlägg- ningar av telestationer och liknande kopplingspunkter och samtidigt säker- ställt att tillträdande operatörer ska ha möjlighet att samlokalisera på nya platser för att ansluta befintliga slutkunder (se PTS ändringsbeslut den 8 juni 2020, dnr
Enligt regeringens bedömning bör även anmälningsskyldigheten i för- hållande till regleringsmyndigheten lämpligen regleras i samband med åläggandet av
192
I avsnitt 14.4 och 14.5 föreslås reglering av åtaganden som en SMP- Prop. 2021/22:136 operatör ska kunna erbjuda regleringsmyndigheten. Ett beslut om att ett
åtagande av en
Sammantaget bör regleringsmyndigheten förena
Som framgår ovan är det möjligt att ålägga en
14.2.6Skyldigheter för rena grossistföretag
Regeringens förslag: Regleringsmyndigheten ska få ålägga ett rent grossistföretag skyldigheter om insyn, om särredovisning eller om tillträde till anläggningsinfrastruktur eller andra skyldigheter om pris- kontroll än sådana som avser rättvis och skälig prissättning, endast om det krävs ytterligare skyldigheter på grund av att de villkor som opera- tören erbjuder medför eller kan medföra konkurrensproblem till skada för slutanvändarna. Operatören ska till regleringsmyndigheten omgå- ende anmäla omständigheter som kan påverka bedömningen av om ope- ratören är ett rent grossistföretag. Uttrycket rent grossistföretag ska definieras i lagen.
Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Promemorians lagförslag har en annan utformning.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Flera remissinstanser, bl.a. AB Stokab, Netnod Internet Exchange AB och Telenor Sverige AB, framför dock att innebörden av regleringen behöver tydliggöras, särskilt när det gäller för- utsättningarna för att ett företag ska omfattas av definitionen. PTS påpekar att möjligheten att ålägga ytterligare skyldigheter har utformats betydligt snävare än vad som följer av direktivet.
Skälen för regeringens förslag: Av artikel 80.1 och 80.2 i
trollerar ett företag som bedriver verksamhet på någon slutkundsmarknad
193
Prop. 2021/22:136 och inte heller genom avtal är bundet att exklusivt handla med ett enskilt företag som verkar på någon slutkundsmarknad (rena grossistföretag). Sådana operatörer får i ett första skede endast åläggas ett begränsat antal skyldigheter, nämligen skyldigheter i fråga om
Utgångspunkten ska alltså vara regleringslättnader för rena grossistföre- tag. Bakgrunden till detta är att sådana företag kan vara till nytta i skapan- det av en välfungerande grossistmarknad, med positiva effekter på slut- kundskonkurrensen i efterföljande led. Sådana företags affärsmodeller kan också vara attraktiva för potentiella investerare i mer stabila infrastruktur- tillgångar och med ett mer långsiktigt perspektiv på anläggandet av nät med mycket hög kapacitet. Att det finns ett företag som endast verkar i grossistledet leder dock inte nödvändigtvis till effektiv konkurrens på slut- kundsmarknader. Vissa risker med avseende på konkurrensen som uppstår på grund av beteendet hos sådana företag kan dock vara mindre än i fråga om vertikalt integrerade företag. Regleringsinsatsen bör därför i motsvar- ande mån vara mindre ingripande (se skäl 208 i
Direktivbestämmelserna har ingen tidigare motsvarighet. De bör genom- föras i den nya lagen. Uttrycket rent grossistföretag bör definieras i lagen.
Av artikel 80.4 framgår vidare att regleringsmyndigheten ska se över skyldigheter som har ålagts ett rent grossistföretag, om myndigheten på grund av de villkor som företaget erbjuder sina kunder i efterföljande led drar slutsatsen att konkurrensproblem har uppstått eller sannolikt kommer att uppstå till skada för slutanvändarna och detta kräver att ålagda skyldig- heter ändras eller att skyldigheter åläggs i fråga om insyn, särredovisning eller tillträde till anläggningsinfrastruktur eller i fråga om annan priskon- troll än rättvis eller rimlig prissättning.
Det är alltså först efter det att regleringsmyndigheten har ålagt en eller flera av de begränsade skyldigheterna och myndigheten i en efterföljande analys drar slutsatsen att konkurrensproblem har uppstått eller kan komma att uppstå, som åläggande av mer ingripande skyldigheter kan komma i fråga. Under förutsättning att uppställda kriterier är uppfyllda kan ett rent grossistföretag åläggas även de andra skyldigheter som kan åläggas en
I och med att regleringslättnader som utgångspunkt ska gälla för en
194
Den nya regleringen innebär att regleringslättnader kan komma i fråga endast i de fall där det kan konstateras att en
Huruvida en
När skyldigheter om
AB Stokab framhåller att det bör framgå att en
Prop. 2021/22:136
195
Prop. 2021/22:136 14.3 |
Skyldigheter som kan åläggas |
14.3.1Insyn
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om åläggande av skyldigheter i fråga om insyn ska föras över till den nya lagen.
En skyldighet att lämna tillträde till nät och tillhörande faciliteter eller till infrastruktur för anläggande av nät ska förenas med en skyldighet att offentliggöra ett referenserbjudande. Erbjudandet ska innehålla de uppgifter som anges i Berecs riktlinjer om minimikriterierna för ett refe- renserbjudande och de ytterligare uppgifter som regleringsmyndigheten bestämmer. Beslutet ska få förenas med vite.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller har ingen invändning mot det. Telenor Sverige AB anser att en skyl- dighet att offentliggöra ett referenserbjudande bör kunna anpassas till de villkor för tillträde som från tid till annan är nödvändiga för att spegla
Skälen för regeringens förslag
Skyldighet om insyn i villkoren för tillträdet
Enligt 4 kap. 5 § LEK får en
Artikel
196
Obligatorisk skyldighet om referenserbjudande
Enligt 4 kap. 9 § LEK ska en skyldighet som avser tillträde till ett allmänt kommunikationsnät mellan en korskoppling eller likvärdig anslutnings- punkt och en fast nätanslutningspunkt förenas med en skyldighet att offentliggöra ett referenserbjudande. Erbjudandet ska innehålla de uppgif- ter som avses i artikel 9.4 i tillträdesdirektivet. Beslutet om skyldigheten att offentliggöra ett referenserbjudande får förenas med vite.
För närvarande ska skyldigheten gälla tillsammans med en skyldighet om tillträde till nätinfrastruktur utanför distributionsnäten. Syftet är att sä- kerställa
Regleringen kommer därmed även att gälla skyldigheter om tillträde till fiberaccess. Det får förutsättas att tillträdesskyldigheter även fortsättnings- vis i första hand kommer att åläggas för att säkerställa en effektiv reglering som åtgärdar flaskhalsproblematiken i eller i anslutning till accessnätet. Det kan dock inte uteslutas att det framöver finns anledning att utvidga regleringen till andra delar av ett nät än accessnätet. I så fall ska även till- trädesskyldigheter utanför accessnätet förenas med en skyldighet om att offentliggöra ett referenserbjudande.
Sedan tillträdesdirektivets tillkomst har det uppstått många olika nät- topologier och tillträdesprodukter och marknadsvillkoren har ändrats. Inne- hållet i ett referenserbjudande anges därför inte längre i direktivreglering- en. I stället bedöms syftet bättre och mer flexibelt kunna uppnås genom att Berec regelbundet uppdaterar riktlinjer med minimikriterier för ett refe- renserbjudande (se skäl 183 i
Berec ska se över riktlinjerna när det är nödvändigt för att anpassa dem till den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen. Minimikriterier- na ska också sträva efter att uppfylla de allmänna målen med direktivet. Telenor Sverige AB för fram att innehållet i ett referenserbjudande bör kunna anpassas i det enskilda fallet. Kriterierna utgör en miniminivå för de uppgifter som ett referenserbjudande ska innehålla. Det är därmed inte förenligt med
Prop. 2021/22:136
197
Prop. 2021/22:136 14.3.2 |
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om åläggande av skyldigheter i fråga om
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller har ingen invändning mot det. Telenor Sverige AB är dock tveksamt till att föra in principen om lika insatsresurser i lagen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 6 § LEK får en SMP- operatör förpliktas att tillämpa
Artikel 70 i
Bestämmelserna i 4 kap. 6 § LEK bör föras över till den nya lagen. Att samma leveranstider, pris- och servicenivåer ska gälla och att samma system och förfaranden ska tillämpas ingår i det som gäller för närvarande om att villkor, tjänster och information ska vara lika. Paragrafen bör därför, som också Telenor Sverige AB förordar, föras över oförändrad till den nya lagen.
|
14.3.3 |
Särredovisning |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- |
|
|
nikation om åläggande av skyldigheter i fråga om särredovisning ska |
|
|
föras över till den nya lagen. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. |
|
|
Promemorians lagförslag har en annan utformning. |
|
|
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot |
|
|
det. PTS anser dock att lagtexten bör utformas närmare lydelsen av EU- |
|
|
direktivet. |
|
|
Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 7 § LEK får en SMP- |
|
|
operatör förpliktas att särredovisa och rapportera specificerad verksamhet |
|
198 |
med anknytning till samtrafik och andra former av tillträde. En sådan skyl- |
dighet kan avse att operatören ska tillämpa en öppen prissättning för andra Prop. 2021/22:136 operatörer och för intern överföring eller tillhandahålla en myndighet sin
redovisning, inbegripet uppgifter om intäkter från annan. Paragrafen genom- för artikel 11 i tillträdesdirektivet.
Artikel 71 i
14.3.4Tillträde till nät och tillhörande faciliteter
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om åläggande av skyldigheter i fråga om tillträde till och användning av nät och tillhörande faciliteter och om vad som särskilt ska beaktas vid åläggande av en sådan skyldighet ska föras över till den nya lagen med följande ändringar och tillägg.
–En skyldighet ska också kunna avse att operatören ska ge någon annan tillträde till specificerade aktiva eller virtuella nätdelar eller nättjänster.
–Regleringsmyndigheten ska vid tillämpningen av bestämmelserna även särskilt beakta den förväntade tekniska utvecklingens påverk- an på nätens utformning och förvaltning och behovet av att säker- ställa teknikneutralitet i syfte att främja utformning och förvaltning av flera nät.
–Villkor om att följa standarder eller specifikationer ska vara fören- liga med standarder som har tagits upp i Europeiska kommissionens förteckning över obligatoriska standarder.
–Regleringsmyndigheten ska vid sin bedömning av om en tillträdes- skyldighet ska åläggas också överväga om konkurrensen och slut- användarnas intressen i stället kan främjas genom åläggande av endast skyldigheter om tillträde till infrastruktur för anläggande av nät eller av skyldigheter på närliggande marknader.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås att villkor om att följa särskilda tekniska standarder eller specifikationer endast får gälla obligatoriska standarder. I promemorian föreslås inte förtydligandet att en skyldighet kan avse att ge någon annan tillträde till specificerade aktiva eller virtuella nätdelar och nättjänster.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Säkerhetspolisen anser dock att PTS ska kunna neka tillträde om tillträdet inte är rimligt med hänsyn till risken för skada för allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt. Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt för fram liknande synpunkter. Telenor Sverige AB och PTS anser att bestämmelserna bör utformas närmare lydelsen av
närliggande marknader inom ramen för en given marknadsanalys.
199
Prop. 2021/22:136
200
Skälen för regeringens förslag
Vad en tillträdesskyldighet kan innebära
Enligt 4 kap. 8 § LEK får en
–ge annan tillträde till specificerade nätdelar och tillhörande installatio- ner, inbegripet sådant tillträde som krävs för att möjliggöra val och för- val av operatör samt erbjudanden om återförsäljning av abonnemang,
–förlänga ett redan beviljat tillträde till tillhörande installationer,
–erbjuda andra operatörer specificerade tjänster för återförsäljning,
–bevilja tillträde till tekniska gränssnitt, protokoll och annan nyckeltek- nik som är nödvändig för samverkan mellan tjänster,
–erbjuda samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnytt- jande av tillhörande installationer,
–erbjuda specificerade tjänster som krävs för att säkerställa samverkan mellan tjänster ända fram till slutanvändarna,
–erbjuda tillträde till driftstödssystem eller liknande programsystem som krävs för att garantera en sund konkurrens när det gäller tillhanda- hållande av tjänster,
–erbjuda tillträde till sådana tjänster som möjliggör, stödjer eller kan stödja tillhandahållande av tjänster via elektroniska kommunikations- nät eller elektroniska kommunikationstjänster,
–bedriva samtrafik eller i övrigt vidta åtgärder så att nät eller tillhörande installationer kan förbindas.
Ett sådant beslut får förenas med de villkor som behövs för att säkerställa normal nätdrift. Villkor om att följa särskilda tekniska standarder eller spe- cifikationer får dock endast gälla sådana standarder som Europeiska kom- missionen har angett som obligatoriska i en förteckning som offentlig- gjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Bestämmelserna i 4 kap. 8 § LEK genomför artikel 12.1 och 12.3 i till- trädesdirektivet. Artikel 73.1 och 73.3 i
Av
En förutsättning för att få ålägga en skyldighet är att tillträdet är rimligt. Vid den bedömningen ska även säkerhetsaspekter beaktas, vilket dessutom
säkerställs med stöd av tillägget i portalparagrafen som föreslås i avsnitt 7. Prop. 2021/22:136 Regleringsmyndigheten kan också genom att ålägga
erbjuda specifika villkor vid tillgängliggörande av faciliteter eller tjänster närmare säkerställa att det tillträde som lämnas är rimligt med hänsyn till säkerhetsskyddet. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten för fram att det kan uppstå situationer där en
Definitionen av tillträde
Enligt artikel 2.27 i
Vid genomförandet av tillträdesdirektivet konstaterades att direktivets definition inte är uttömmande och att den därför inte underlättar tillämp- ningen. Det bedömdes därför inte finnas skäl att införa någon definition av tillträde i LEK (se prop. 2002/03:110 s. 165 f., jfr prop. 2010/11:115 s. 162). Det finns inte skäl att nu göra en annan bedömning. Det föreslås därför inte en definition av tillträde i den nya lagen. Liksom hittills utgör dock direktivets definition tolkningsdata vid tillämpningen av bestämmelserna om tillträde. I rättspraxis har till exempel, mot bakgrund av definitionen, en skyldighet om tillträde ansetts kunna förenas med en skyldighet att erbjuda vissa avtalsvillkor vid tillgängliggörandet av tjänster åt tillträdan- de operatörer (se Kammarrätten i Stockholms dom den 4 oktober 2011 i mål nr
Omständigheter som särskilt ska beaktas
I 4 kap. 10 § LEK anges de omständigheter som regleringsmyndigheten ska tillmäta särskild vikt när den överväger om det är lämpligt att ålägga någon en skyldighet om tillträde till nät och tillhörande faciliteter, liksom när den bedömer skyldighetens proportionalitet i det enskilda fallet. Regle- ringsmyndigheten ska vid tillämpningen av bestämmelserna särskilt beakta
–den tekniska och ekonomiska bärkraften för användning och installa- tion av alternativa nätdelar eller tillhörande faciliteter, med hänsyn tagen till marknadsutvecklingen samt arten och typen av samtrafik och andra former av tillträde,
–den tillgängliga kapaciteten,
–de risker som en nyinvestering medför för ägaren till ett nät eller till- hörande faciliteter,
–behovet av att värna konkurrensen på lång sikt,
–berörda immateriella rättigheter, och
–intresset av gränsöverskridande tjänster inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Paragrafen genomför artikel 12.2 i tillträdesdirektivet. Motsvarande be- stämmelser finns i artikel 73.2 i
201
Prop. 2021/22:136 vissa tillägg. Som utgångspunkt bör därför 4 kap. 10 § LEK föras över till den nya lagen.
I
Det har också lagts till att risken i investeringar med koppling till hög- kapacitetsnät och behovet av att värna om konkurrens och innovativa affärsmodeller, såsom saminvesteringar i nät, ska beaktas vid bedömning- en. Tilläggen innebär endast förtydliganden till vad som anges i motsvar- ande punkter i tillträdesdirektivet. Enligt regeringens bedömning täcks dessa tillägg av paragrafens lydelse. Det behövs därför ingen ändring i denna del.
Bedömningen av lämplighet och proportionalitet
I artikel 73.2 ges dessutom närmare och delvis nya anvisningar för be- dömningen av om det är lämpligt att ålägga en viss tillträdesskyldighet, i synnerhet i fråga om proportionalitetsbedömningen. I jämförelse med tillträdesdirektivet anges att analysen ska omfatta en prövning av om andra former av tillträde till resurser i grossistledet, antingen på samma marknad eller på en närliggande grossistmarknad, skulle vara tillräckliga för att avhjälpa konkurrensproblemen. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör den minst ingripande tillträdesskyldigheten åläggas, även om det innebär att det i stället är en annan marknad som bör regleras. En del av bedömningen är alltså att överväga alternativ tillträdesreglering. Som PTS påpekar finns det däremot inte något krav på att skyldigheter ska åläggas på närliggande marknader. Att konkurrensproblemen kan åtgärdas med mindre ingripande reglering på en närliggande marknad talar dock för att åläggandet inte är förenligt med proportionalitetsprincipen. Detta bör framgå av paragrafen.
Direktivets utgångspunkt är att infrastrukturbaserad konkurrens genom anläggande av parallella nät är det effektivaste sättet att uppnå långsiktig konkurrens. Av artikel 73.2 framgår att regleringsmyndigheten ska överväga att ålägga en skyldighet om tillträde till infrastruktur för anläggande av nät, se vidare nästa avsnitt. Även detta bör framgå av paragrafen. Det bör i enlighet med direktivet förtydligas att det som avses är att myndigheten ska överväga om åläggandet av enbart sådana skyldigheter är ett proportionellt sätt att främja konkurrens och slutanvändarens intressen. Om så inte är fallet, finns det inte något hinder mot att ålägga tillträdesskyldigheter både till nät och tillhörande faciliteter och till anläggningsinfrastruktur.
|
14.3.5 |
Tillträde till infrastruktur för anläggande av nät |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Regleringsmyndigheten ska få ålägga en opera- |
|
|
tör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad att upp- |
|
|
fylla rimliga krav på tillträde till och användning av sådan infrastruktur |
|
|
som används för att anlägga ett elektroniskt kommunikationsnät. En |
|
|
sådan skyldighet ska även få avse infrastruktur som inte är en del av |
|
|
den relevanta marknaden. |
|
|
|
|
202 |
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. |
|
|
|
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Säkerhetspolisen anser dock att PTS ska kunna neka tillträde om tillträdet inte är rimligt med hänsyn till risken för skada för allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt. Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt för fram liknande synpunkter. Telenor Sverige AB efterfrågar mer vägledning om hur de nya bestäm- melserna förhåller sig till övriga tillträdesbestämmelser. PTS framhåller att det bör klargöras hur bestämmelserna förhåller sig till lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät (utbyggnadslagen). AB Stokab anser att det bör förtydligas att innebörden av att en begäran om tillträde ska vara rimlig bör tolkas på samma sätt som enligt utbyggnadslagen. IP- Only AB anser att prissättningen av tillträdet behöver förtydligas.
Skälen för regeringens förslag
En skyldighet om tillträde till anläggningsinfrastruktur införs
Enligt artikel 72 i
Tillgångar i anläggningsinfrastruktur som kan användas för elektroniska kommunikationsnät har stor betydelse för utbyggnaden av nya nät. Om man kan uppnå ett effektivt tillträde till sådana tillgångar, så att de kan återanvändas, har det stora positiva effekter för utbyggnad av konkurreran- de infrastruktur. Artikeln motiveras med att det vid sidan av bestämmelser om fysisk infrastruktur i det s.k. utbyggnadsdirektivet 2014/61/EU behövs en specifik korrigeringsåtgärd i de fall tillgångar i anläggningsinfrastruk- tur ägs av en
Artikel 72 förefaller i första hand ta sikte på att återanvända anlägg- ningsinfrastruktur för det kopparbaserade accessnätet. Den är dock utfor- mad så, att den inte utesluter tillämpning t.ex. i fråga om annan kanalisa- tion. När en tillträdande operatör bedömer att anläggande av ett parallellt accessnät är affärsmässigt motiverat är det ett av de mest effektiva sätten att uppnå långsiktigt hållbar konkurrens. Operatören äger då själv och kontrollerar sin infrastruktur och får därför bättre förutsättningar att över- blicka och planera sin verksamhet i alla delar.
För att genomföra artikeln bör en
Prop. 2021/22:136
203
Prop. 2021/22:136 Den nya artikeln kodifierar att tillträde till anläggningsinfrastruktur får åläggas även om infrastrukturen inte är en del av den relevanta marknaden (artikel 72.2). En skyldighet om tillträde till kanalisation har tidigare, i enlighet med kommissionens rekommendation 2010/572/EU av den 20 sep- tember 2010 om reglerat tillträde till nästa generations accessnät (NGA- rekommendationen), ålagts med stöd av 4 kap. 4 och 8 §§ LEK, se PTS beslut den 19 februari 2015 om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för lokalt tillträde till nätinfrastruktur (marknad 3a), dnr
204
Den nya paragrafen överlappar alltså den reglering som föreslås i före- gående avsnitt). Uppdelningen motiveras av att regleringsmyndigheten i första hand ska analysera om enbart skyldigheten om tillträde till anläggningsinfrastruktur skulle vara ett proportionellt sätt att främja konkurrensen och slutanvändarnas intressen. När det gäller proportional- itetsbedömningen skulle tillträde till anläggningsinfrastruktur i vissa fall kunna ses som en mindre ingripande åtgärd än tillträde till nät. Trots det är det inte troligt att tillträde till anläggningsinfrastruktur genomgående kan fungera som ett alternativ till grossisttillträde. Om enbart tillträde till anläggningsinfrastruktur erbjuds, kan det innebära en betydande inträdes- barriär för sådana konkurrenter som inte har den finansiella styrka som krävs för att dra nytta av tillträdet eller av andra skäl bedömer att det åtminstone i ett första skede är ett för stort åtagande. I sådana fall gynnas inte en långsiktigt hållbar konkurrens. Huruvida en sådan reglering blir mer eller mindre ingripande, och hur den påverkar risker och investerings- incitament, beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det behövs därför en noggrann analys av samtliga omständigheter som påverkar kon- kurrenssituationen.
Även om regleringen är ny, finns det som framgår ovan praxis för åläggande av en motsvarande skyldighet. Denna bör dock ses i ljuset av de ändringar som den nya regleringen innebär. Bedömningen av vad som är en rimlig begäran måste göras utifrån de konkurrensproblem som regleringsmyndigheten avser att åtgärda i det enskilda fallet.
Förhållandet till utbyggnadslagen
Bestämmelser om tillträde till befintlig anläggningsinfrastruktur finns också i utbyggnadslagen. I den lagen avser fysisk infrastruktur endast passiva nätdelar som är avsedda att rymma andra nätdelar utan att själva bli aktiva (1 kap. 2 §). Därmed omfattas inte s.k. svart fiber av utbygg- nadslagens tillämpningsområde. Även fysisk infrastruktur som används för att tillhandahålla dricksvatten undantas (1 kap. 3 § första stycket). Arti- kel 72.1 i
Enligt 2 kap. 1 § andra stycket utbyggnadslagen är den lagen subsidiär till bestämmelserna om tillträde i LEK. Det innebär att lagen inte ska
tillämpas om bredbandsutbyggaren har rätt att begära tillträde till infra- Prop. 2021/22:136 strukturen enligt ett beslut som har fattats med stöd av LEK. Ett beslut om
åläggande av skyldigheter i fråga om tillträde till nät och tillhörande faciliteter är ett sådant beslut, se föregående avsnitt. Detsamma bör gälla för den nya skyldighet som nu föreslås. Som PTS påpekar behöver den nya paragrafen därmed läggas till i utbyggnadslagen för att klargöra vilken reglering som har företräde. Sammantaget innebär detta att tillträde till en
Utbyggnadslagen syftar till att sänka kostnaderna för utbyggnad av nät i allmänhet. Tillträde till anläggningsinfrastruktur ska enligt den nya lagen kunna åläggas när det är motiverat av konkurrensskäl. Eftersom SMP- regleringen därmed har ett annat syfte än utbyggnadslagen, kommer de båda regelverken även fortsättningsvis att gälla vid sidan av varandra på så sätt att ett åläggande enligt LEK förutsätter att det behövs för att åstad- komma effektiv konkurrens. Regeringen delar därför inte heller AB Stokabs uppfattning att bestämmelserna i utbyggnadslagen bör ligga till grund för bedömningen av när en begäran om tillträde enligt den nya paragrafen inte ska anses rimlig.
Prissättning av tillträdet
Enligt punkten 2 i bilaga 1 till
Mot den bakgrunden bör som utgångspunkt tillträdet till infrastruktur för anläggande av ett elektroniskt kommunikationsnät prissättas beroende på vilka kostnader, inklusive risk, den
14.3.6Priskontroll och kostnadsredovisning
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om åläggande av skyldigheter i fråga om kostnadstäckning och prissättning ska föras över till den nya lagen.
Vid fastställandet av kostnadsorienterade taxor för samtalstermine- ring ska kriterierna i bilaga 3 till
205
Prop. 2021/22:136
206
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås dock att det av lagen även ska framgå att hänsyn ska tas till operatörens risk vid prissättningen.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. PTS anser dock att bestämmelserna bör utformas närmare lydelsen i
Skälen för regeringens förslag
Skyldighet om prissättning och kostnadsredovisning
Enligt 4 kap. 11 § första, tredje och fjärde styckena LEK får en SMP- operatör åläggas att iaktta kostnadstäckning eller tillämpa kostnadsorien- terad eller annan prissättning för specificerade typer av samtrafik och and- ra former av tillträde. Detta får ske om en marknadsanalys visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att operatören kan ta ut överpriser eller an- vända prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. En sådan skyl- dighet kan även avse att operatören ska tillämpa en viss kostnadsredovis- ningsmetod. En beskrivning av metoden ska då göras tillgänglig för all- mänheten. Kostnadernas huvudkategorier och reglerna för kostnadsfördel- ningen ska framgå av beskrivningen. Den som har ålagts att kostnadsorien- tera sin prissättning ska visa att priserna är rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna och får åläggas en skyldighet att justera sina priser. Enligt 4 kap. 12 § LEK ska hänsyn tas till den investering som gjorts av opera- tören. Vidare ska en skyldighet utformas så att operatören får en rimlig avkastning på kapitalinvesteringen. Bestämmelserna genomför artikel 13 i tillträdesdirektivet.
Artikel 74 i
itillträdesdirektivet (”price squeeze”).
iden nya lagen.
En nyhet är att regleringsmyndigheten vid bedömningen av om skyldig- heter om prissättning är lämpliga ska ta hänsyn till behovet av att främja konkurrens och slutanvändares långsiktiga intressen med avseende på an- läggandet och användningen av nästa generations nät, i synnerhet nät med mycket hög kapacitet. Detta innebär ett större fokus på hänsyn till främjandet av konkurrensen och slutanvändarnas intresse av anläggande av nya nät i förlängningen. Det följer av lagens syfte att myndigheten ska beakta detta i sina bedömningar, se avsnitt 7.
I artikel 74.2 har det lagts till att de metoder för kostnadstäckning eller för prissättning som åläggs ska bidra till att främja anläggandet av nya och förbättrade nät. Sådant anläggande torde främjas bäst genom att operatör- en garanteras en rimlig avkastning justerad för risk på sin investering i nya nät. Det är också på det sättet som 4 kap. 11 och 12 §§ LEK har tillämpats hittills. Som PTS påpekar innehåller prissättningen en kompensation för risk i och med att riskerna i praktiken vägs in när avkastningen bestäms.
Prop. 2021/22:136 |
|
delar regeringen Sveriges Television AB:s uppfattning att det inte är |
|
nödvändigt att komplettera bestämmelserna med ett tillägg om anpassning |
|
av avkastningen till operatörens risk. |
|
Proportionalitetsbedömningen |
|
Av artikel 74.1 tredje och fjärde styckena framgår att regleringsmyndig- |
|
heten ska överväga att inte ålägga eller behålla skyldigheter enligt artikeln |
|
om den konstaterar att det finns en påvisbar återhållande effekt på slut- |
|
kundspriset och att andra skyldigheter som har ålagts |
|
säkerställer ett effektivt och |
|
heten bedömer lämpligheten i att ålägga någon skyldigheter om prissätt- |
|
ning för tillträde till befintliga nätelement ska myndigheten också beakta |
|
fördelarna med förutsebara och stabila grossistpriser när det gäller att |
|
säkerställa ett effektivt marknadsinträde och tillräckliga incitament för alla |
|
företag att anlägga nya och förbättrade nät. |
|
Detta utgör preciseringar av det som i övrigt framgår av artikel 74.1 och |
|
kodifierar delar av |
|
som huvudregel inte ska tillämpas när förutsättningarna i artikel 74.1 |
|
tredje stycket är uppfyllda. Som framgår ovan får en skyldighet om pris- |
|
sättning endast åläggas om operatören kan ta ut överpriser eller använda |
|
prispress. En sådan skyldighet är därför redan i dag utesluten i sådana fall |
|
där det finns faktorer som håller slutkundspriset nere. I övrigt följer det av |
|
proportionalitetsprincipen och lagens syfte att priskontroll inte bör införas |
|
om det inte är motiverat. Det synsätt som nu ytterligare kommer till uttryck |
|
i direktivet överensstämmer med hur 4 kap. 11 § LEK har tillämpats i |
|
praktiken. |
|
Prissättning i myndighetens beslut |
|
Enligt 4 kap. 11 § andra stycket LEK får en skyldighet att iaktta kost- |
|
nadstäckning eller tillämpa viss prissättning förenas med en skyldighet att |
|
tillämpa ett visst högsta eller lägsta pris för samtrafik och andra former av |
|
tillträde som omfattas av förpliktelsen. Av fjärde stycket framgår att skyl- |
|
digheten för |
|
så fall inte gäller. |
|
Syftet med regleringen är att åstadkomma bättre förutsägbarhet i PTS |
|
prisregleringsbeslut genom ett uttryckligt mandat att i ett skyldighetsbeslut |
|
ange ett visst högsta eller lägsta pris, dvs. utöva priskontroll direkt i beslut- |
|
et (se prop. 2013/14:72 s. 18 f. och 35). Regleringen har bidragit till att |
|
åtgärda de brister som funnits, bl.a. har antalet tvister kopplade till beslut |
|
om pris minskat efter det att PTS har använt sig av den möjlighet som be- |
|
stämmelserna ger. Bestämmelserna bör därför föras över till den nya lagen. |
|
Taxor för samtalsterminering |
|
Som framgår av avsnitt 14.2.4 kommer regleringsmyndigheten på mark- |
|
naderna för fast respektive mobil samtalsterminering enbart att kunna |
|
ålägga skyldigheter om priskontroll i avsaknad av en unionsomfattande |
|
termineringstaxa för respektive marknad. |
|
Om regleringsmyndigheten ålägger en skyldighet om kostnadsorientera- |
|
de termineringstaxor, ska dessa enligt artikel 75.2 i |
207 |
Prop. 2021/22:136 principer, kriterier och parametrar som anges i bilaga 3 till direktivet. Detta bör framgå av lagen. Bilaga 3 är omfattande. Detta talar emot att ange kri- terierna i lagen. Bestämmelsen bör i stället lämpligen utformas som en hänvisning till bilagan. Hänvisningen kommer då att få en materiell inne- börd och den bör därmed avse direktivet i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning. En följd av denna hänvisningsteknik är att lagen be- höver ändras varje gång bilaga 3 ändras. Det gäller även om några över- väganden i sak inte aktualiseras.
14.3.7Reglering av tjänster som riktar sig till slutkunder
Regeringens bedömning: Det bör inte införas en möjlighet för regle- ringsmyndigheten att ålägga en operatör med betydande inflytande på en viss slutkundsmarknad särskilda skyldigheter.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot
det.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 5 kap. 13 § LEK får SMP- operatörer på en viss slutkundsmarknad åläggas att vidta lämpliga åt- gärder, om andra särskilda skyldigheter som kan åläggas enligt lagen är otillräckliga. Paragrafen genomför artikel 17 i
Artikel 83 i
Enligt skäl 173 i
Bestämmelserna i 5 kap. 13 § LEK har tidigare tillämpats i beslut om skyldigheter beträffande grossisttjänster för telefonabonnemang i det fasta nätet, s.k. GTA.
208
14.4 |
Bindande åtagande om saminvestering i |
Prop. 2021/22:136 |
|
anläggandet av nya optiska fibernät |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Regleringsmyndigheten ska, på begäran av en |
|
|
operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad, |
|
|
besluta att ett åtagande av operatören om saminvestering i anläggandet |
|
|
av ett nytt optiskt fibernät fram till slutanvändares lokaler eller till en |
|
|
basstation ska vara helt eller delvis bindande, om |
|
|
– ett erbjudande till andra operatörer om saminvestering har offentlig- |
|
|
gjorts minst sex månader innan anläggandet påbörjas, |
|
|
– erbjudandet uppfyller kriterierna i bilaga 4 till |
|
|
ursprungliga lydelsen, |
|
|
– operatörer som ansöker om tillträde men inte deltar i saminvestering- |
|
|
en ges motsvarande möjligheter att nå slutanvändare som innan an- |
|
|
läggandet och tillträdet ges på rättvisa och |
|
|
kor, samtidigt som incitamenten till saminvestering upprätthålls, och |
|
|
– minst ett saminvesteringsavtal har ingåtts med en annan operatör. |
|
|
Ett sådant beslut ska avse en bestämd tid om minst sju år. Så länge be- |
|
|
slutet gäller ska regleringsmyndigheten få ålägga ytterligare skyldighet- |
|
|
er när det gäller de nätdelar som omfattas av åtagandet endast om det |
|
|
finns betydande konkurrensproblem som inte kan åtgärdas på något |
|
|
annat sätt. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens |
|
|
förslag. I promemorian föreslås att ett åtagande om saminvestering i an- |
|
|
läggandet av delar av ett optiskt fibernät får godtas om villkoren är upp- |
|
|
fyllda. Så länge beslutet gäller får andra särskilda skyldigheter avseende |
|
|
nätdelarna åläggas endast om det finns särskilda skäl. Det föreslås också |
|
|
att regleringsmyndigheten ska beakta riktlinjer som Berec har antagit. |
|
|
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget |
|
|
eller har ingen invändning mot det. PTS anser att förslaget inte återspeglar |
|
|
innebörden av direktivet och påpekar att bestämmelserna är tvingande för |
|
|
regleringsmyndigheten i fråga om erbjudanden som uppfyller angivna |
|
|
villkor, medan myndigheten även får göra sådana erbjudanden som inte |
|
|
uppfyller villkoren men som kan vara positiva för konkurrensen bindande. |
|
|
I likhet med PTS anser Tele2 AB att det bör tydliggöras att bestämmelserna |
|
|
endast kan tillämpas vid nyanläggning av nät. Telenor Sverige AB under- |
|
|
stryker vikten av att viljan att uppmuntra investeringar i utbyggnaden av |
|
|
fibernät inte får äventyra det övergripande målet om effektiv konkurrens |
|
|
på marknaden. Konkurrensverket framhåller att eventuella konkurrens- |
|
|
problem som bestämmelserna ger upphov till i första hand bör hanteras |
|
|
inom telekomregelverket. |
|
|
Skälen för regeringens förslag |
|
|
Reglering av nya optiska fibernät |
|
|
I artikel 76 i |
|
|
ering i anläggandet av nya optiska fibernät. Bestämmelserna saknar mot- |
|
|
svarighet i nuvarande |
|
|
strukturella samarbeten för utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet. |
209 |
|
|
|
Prop. 2021/22:136 Regleringen representerar ett nytt sätt att hantera konkurrensproblem och samtidigt främja utbyggnaden av fibernät på fastställda marknader där
210
Regleringen innebär att ett
I artikel 76.1 anges som exempel på ett sådant saminvesteringsåtagande att erbjuda medägarskap och att erbjuda långsiktig riskdelning genom samfinansiering eller genom inköpsavtal som medför särskilda rättigheter av strukturell karaktär för andra tillhandahållare. På grund av den rådande osäkerheten om hur snabbt efterfrågan på bredbandstjänster med mycket hög kapacitet kommer att utvecklas, samt när det gäller allmänna skalför- delar och densitet, erbjuder saminvesteringsavtal betydande fördelar i form av delade kostnader och risker och ger mindre företag möjlighet att investera på rationella villkor. Därmed kan hållbar och långsiktig konkur- rens främjas även inom områden där den infrastrukturbaserade konkur- rensen inte är effektiv (skäl 198 i direktivet).
När det gäller den praktiska tillämpningen kan det konstateras att regle- ringen utgår från att flera former av saminvesteringserbjudanden kan komma i fråga. Erbjudandet kan utformas av
Ny reglering som binder
För att genomföra artikel 76 behöver regleringsmyndigheten genom ett beslut kunna binda ett
Den svenska språkversionen av
nytt nät vid tillämpningen av artikel 76. Huruvida uppgraderingar och Prop. 2021/22:136 liknande av befintliga nät ska anses som nyanläggning får bedömas i det
enskilda fallet med beaktande av bl.a. Berecs riktlinjer.
Som PTS också framhåller framgår det av direktivet att om reglerings- myndigheten anser att saminvesteringsåtagandet uppfyller vissa villkor (se närmare nedan) ska åtagandet göras bindande. Med hänsyn till att ett bindande åtagande innebär en regleringslättnad anser regeringen att det bör tydliggöras att regleringsmyndigheten är skyldig att göra åtagandet bindande på begäran av
Ett beslut att göra ett åtagande bindande ska fattas i enlighet med artikel 79.3 (artikel 76.2 första stycket). Ett åtagande bör därmed kunna göras helt eller delvis bindande. Där framgår också att åtagandet ska göras bindande för en period om minst sju år.
Sammantaget bör det i den nya lagen införas en skyldighet för regler- ingsmyndigheten att, på begäran av ett
I avsnitt 20.1 föreslås att beslut om att ett åtagande ska vara bindande ska omfattas av tillsynen enligt den nya lagen. Det innebär att tillsyns- myndigheten ska utöva tillsyn över att ett bindande åtagande följs på samma sätt som gäller för ålagda skyldigheter. Att beslutet omfattas av tillsynen innebär att myndigheten också får kräva att ett företag lämnar in en redogörelse för hur åtagandet uppfylls.
Villkor som åtagandet ska uppfylla
De villkor som saminvesteringserbjudandet ska uppfylla är många och omfattande. Samtliga villkor som anges i artikel 76.1 andra stycket punkterna
Kriterierna i bilagan överensstämmer i allt väsentligt med villkoren i artikeln. Kraven är sådana som säkerställer att ett saminvesteringsavtal inte otillbörligt utestänger potentiella konkurrenter och som utesluter avtal som objektivt inte motsvarar sådana avtal som kan träffas på marknads- mässiga villkor. Det bör framgå av lagen att ett beslut om att göra ett saminvesteringsåtagande bindande förutsätter att erbjudandet uppfyller de kriterier som anges i bilagan.
Omfattningen av kriterierna talar mot att dessa anges uttryckligen i lagen. Lämpligen tas en hänvisning till bilagan i stället in i lagen. Hänvis- ningen har materiell innebörd och bör därmed avse direktivet i en viss an- given lydelse, s.k. statisk hänvisning. En följd av denna hänvisningsteknik är att lagen behöver ändras varje gång direktivbestämmelserna ändras. Detta gäller även om några överväganden i sak inte aktualiseras.
Vidare ställer direktivet som villkor att saminvesteringserbjudandet har offentliggjorts i god tid av
(artikel 76.1 andra stycket punkten c). Sex månader är ett lämpligt rikt-
211
Prop. 2021/22:136 märke för vad som bör utgöra kortaste betänketid för potentiella sam- investerare innan ett anläggningsprojekt påbörjas. Den som har för avsikt att få till stånd en samfinansiering bör därför se till att informera berörda parter minst sex månader i förväg genom att i vart fall publicera erbjudandet på en webbplats som normalt används för annan extern kom- munikation. Villkoret bör framgå av lagen.
I de fall saminvesteringsprojektet innebär att ett befintligt nät byts ut är en ytterligare förutsättning för att ett åtagande ska kunna göras bindande att befintliga tillträdeskunder som inte deltar i projektet på ett likvärdigt sätt ska nå samma slutanvändare som tidigare (artikel 76.1 andra stycket punkten d). Lösningen för tillträdeskunderna ska kombineras med en planering för att anpassa tillträdet mot bakgrund av hur berörda slutkunds- marknader utvecklas. I direktivet benämns detta ”mekanism för successiv anpassning”. Planen ska även säkerställa att incitamenten för att delta i saminvesteringen bibehålls. Av den nya regleringen bör det därför också framgå att ett krav är att tillträdeskunderna ges motsvarande möjligheter att nå slutanvändare som före anläggandet och att tillträdet ges på rättvisa och
Regleringsmyndigheten bör göra ett åtagande bindande under förutsätt- ning att minst en potentiell saminvesterare har ingått ett saminvesterings- avtal med
Sammantaget syftar villkoren till att både främja nyanläggning och mot- verka negativa effekter på konkurrensen som en följd av saminvesterings- avtalet. Enligt regeringens mening säkerställer villkoren att målet om effektiv konkurrens upprätthålls, som Telenor Sverige AB understryker.
Den prövning som regleringsmyndigheten ska göra är alltså grundlig och omfattande. Hänsyn ska tas till förväntad marknadsutveckling över tid och såväl förutsättningarna för saminvesteringen som dess potential och förväntade utfall bör analyseras. Samtidigt bör myndighetens arbetsinsats anpassas till omfattningen av projektet i fråga. Stöd för bedömningen finns i Berecs riktlinjer för att främja en konsekvent tillämpning av villkoren och kriterierna för bedömningen av nya nätelement med mycket hög kapa- citet (artikel 76.1 och bilaga 4 till
Ett marknadstest i form av ett offentligt samråd ska utföras
Av artikel 76.2 framgår att bedömningen av om ett saminvesterings- åtagande uppfyller aktuella villkor ska göras med beaktande av resultatet av ett marknadstest. Marknadstestet utförs genom ett offentligt samråd med berörda parter. Förfarandet regleras i artikel 79.2 första stycket och behandlas närmare i nästa avsnitt.
212
Ytterligare skyldigheter får åläggas endast om det finns betydande |
Prop. 2021/22:136 |
konkurrensproblem som inte kan åtgärdas på annat sätt |
|
Av artikel 76.2 första stycket framgår att om regleringsmyndigheten be- |
|
slutar att ett saminvesteringsåtagande ska vara bindande är utgångspunk- |
|
ten att några ytterligare skyldigheter inte ska åläggas i fråga om de nätdelar |
|
som saminvesteringen avser. Direktivet förutser dock att det kan finnas |
|
situationer då betydande konkurrensproblem på vissa marknader inte kan |
|
åtgärdas utan åläggande av |
|
fattar också nätdelar som varit föremål för saminvestering. Sådana skyl- |
|
digheter får därför åläggas i motiverade fall. Det kräver att regleringsmyn- |
|
digheten, mot bakgrund av marknadens särdrag, fastställer att de betydan- |
|
de konkurrensproblemen annars inte skulle bli åtgärdade (artikel 76.2 |
|
tredje stycket). |
|
Så länge åtagandet är bindande för |
|
myndigheten få ålägga ytterligare skyldigheter när det gäller de nätdelar |
|
som omfattas av åtagandet, endast om det finns betydande konkurrens- |
|
problem som inte kan åtgärdas på något annat sätt. Som Konkurrensverket |
|
betonar finns det därmed möjligheter för regleringsmyndigheten att åtgärda |
|
de eventuella konkurrensproblem som regleringen av ett saminvesterings- |
|
åtagande kan ge upphov till. |
|
Omständigheter som regleringsmyndigheten särskilt ska beakta vid |
|
åläggande av |
|
beslut om bindande åtagande behandlas i nästa avsnitt. |
|
Åtaganden som inte uppfyller villkoren |
|
Som framgår ovan innebär regleringsmyndighetens beslut att ett sam- |
|
investeringsåtagande ska vara bindande för |
|
skyldigheter som utgångspunkt inte får åläggas. Om ett saminvesterings- |
|
åtagande inte uppfyller villkoren för att göras bindande, finns det däremot |
|
inte något hinder mot att omständigheterna beaktas inom ramen för en |
|
marknadsanalys och bedömningen av vilka lämpliga och proportionella |
|
korrigeringsåtgärder som behövs för att åtgärda ett identifierat marknads- |
|
misslyckande (se artikel 76.2 andra stycket och skäl 205). Exempelvis |
|
skulle det kunna innebära att ett saminvesteringsavtal, som inte uppfyller |
|
villkoren och därmed inte medför regleringslättnader enligt artikel 76 i |
|
fråga om nätdelar som omfattas av avtalet, ändå i en marknadsanalys får |
|
den verkan att åläggande av en eller flera skyldigheter inte är befogat i ett |
|
enskilt fall. Enligt regeringens bedömning finns det dock inget utrymme |
|
att, som PTS menar, göra ett saminvesteringsåtagande som inte uppfyller |
|
angivna villkor bindande. Trots att åtagandet inte görs bindande kan det |
|
beaktas vid regleringen av |
|
regleringsmyndigheten i fråga om nya fibernät som omfattas av ett sam- |
|
investeringsavtal som inte uppfyller villkoren kan ålägga |
|
ter, utan den begränsning som gäller för nätdelar som omfattas av ett |
|
bindande åtagande. |
|
213
Prop. 2021/22:136 14.5 |
Andra bindande åtaganden med |
|
konkurrenspåverkan |
Regeringens förslag: Regleringsmyndigheten ska även få besluta att andra åtaganden om att följa villkor för tillträde eller andra villkor som har påverkan på konkurrenssituationen, som erbjuds av en operatör som är ett företag med betydande inflytande på en marknad, ska vara helt eller delvis bindande för en bestämd tid.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås att vissa omständigheter särskilt ska be- aktas vid bedömningen av om ett åtagande ska göras bindande.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. PTS anser att det inte är nödvändigt att i lagen ange de omständigheter som ska beaktas när regleringsmyndighe- ten, med beaktande av gjorda åtaganden, bedömer vilka skyldigheter som ska åläggas en
Skälen för regeringens förslag
Reglering av andra åtaganden som har betydelse för åläggande av SMP- skyldigheter
I artikel 79 i
Artikel 79 reglerar
Vidare redovisas i skäl 205 utgångspunkten att all marknadsutveckling bör beaktas när regleringsmyndigheten beslutar om vilka korrigerings- åtgärder som är mest lämpliga. Enligt skäl 206 är tanken att bindande åtaganden bör kunna beaktas för att möjliggöra val av de mest lämpliga korrigeringsåtgärderna. Det framhålls vidare att myndigheten bör bedöma åtagandena ur ett framåtblickande hållbarhetsperspektiv, i synnerhet när det gäller bindningstiden för åtagandena, och att myndigheten bör ta hän- syn till hur intressenterna har värderat stabila och förutsebara marknads- villkor under samrådet.
Utgångspunkten är alltså att det finns ett värde i att den dominerande aktören själv långsiktigt kan påverka sina affärsförutsättningar och att
214
myndigheten bör godta detta så länge närmast berörda företag inte har |
Prop. 2021/22:136 |
några synpunkter på upplägget. Samrådet bör därmed tillmätas stor bety- |
|
delse som underlag för bedömningen. I artikeln benämns detta marknads- |
|
testet, se närmare nedan. |
|
En möjlighet att besluta om andra bindande åtaganden för ett SMP- |
|
företag införs |
|
Enligt artikel 79.1 får ett |
|
åtaganden om villkor för tillträde och saminvestering som ska tillämpas på |
|
företagets nät. Förutom åtaganden om saminvestering i anläggandet av ett |
|
nytt optiskt fibernät anges att sådana villkor bl.a. kan avse samarbets- |
|
överenskommelser av betydelse för bedömningen av införandet av SMP- |
|
skyldigheter och tillträdesvillkor för tredje part vid frivillig separation av |
|
ett vertikal integrerat företag (se avsnitt 14.7). Den uppräkning som görs i |
|
artikeln är inte uttömmande, utan får närmast ses som exempel. Av arti- |
|
kel 79.3 framgår att regleringsmyndigheten får besluta att göra ett åtagan- |
|
de helt eller delvis bindande. |
|
I föregående avsnitt föreslås en reglering av bindande åtaganden om |
|
saminvestering i anläggandet av ett nytt optiskt fibernät. De åtaganden |
|
som kommer i fråga nu avser därmed andra villkor för tillträde och sam- |
|
investering som har påverkan på konkurrenssituationen på en marknad. |
|
Det bör i lagen införas en möjlighet för regleringsmyndigheten att besluta |
|
att även sådana åtaganden ska vara helt eller delvis bindande för SMP- |
|
företaget. |
|
Som framgår av avsnitt 14.7 förutsätts ett |
|
en frivillig funktionell separation också kunna åta sig att följa tillträdes- |
|
villkor som ska tillämpas på företagets nät i syfte att påverka vilka andra |
|
skyldigheter som behöver åläggas. Sådana åtaganden bör därmed omfattas |
|
av möjligheten att besluta om andra bindande åtaganden. |
|
I avsnitt 20.1 föreslås att beslut om att ett åtagande ska vara bindande |
|
ska omfattas av tillsynen enligt den nya lagen. Det innebär att tillsynsmyn- |
|
digheten ska utöva tillsyn över att ett bindande åtagande följs på samma |
|
sätt som gäller för ålagda skyldigheter. |
|
Ett marknadstest i form av ett offentligt samråd ska utföras |
|
I artikel 79.2 första stycket anges att regleringsmyndigheten för bedöm- |
|
ningen av ett åtagande som ett |
|
marknadstest genom ett offentligt samråd med berörda parter, särskilt de |
|
tredje parter som påverkas direkt. Potentiella saminvesterare eller till- |
|
trädessökande ska ges tillfälle att yttra sig om hur det erbjudna åtagandet |
|
stämmer överens med de villkor som är tillämpliga beroende på vad |
|
åtagandet gäller och får föreslå ändringar. I jämförelse med ett samråd |
|
enligt artikel 23 förefaller marknadstestet vara mer inriktat på att i detalj, |
|
t.ex. i fråga om erbjudandets villkor, höra de aktörer som direkt påverkas |
|
av åtagandet. I avsnitt 14.10 föreslås reglering av marknadstestet. |
|
Regleringsmyndighetens prövning |
|
Av artikel 79.1 andra stycket framgår att erbjudandet ska vara tillräckligt |
|
detaljerat för att regleringsmyndigheten ska kunna bedöma åtagandet. Det |
|
ligger i sökandens intresse att det underlag som ges in till myndigheten är |
215 |
Prop. 2021/22:136 tillräckligt fullständigt. Om så inte är fallet, innebär serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen (2017:900) att myndigheten behöver påpeka i vilka delar kompletteringar behövs.
Sammantaget ska regleringsmyndigheten framåtblickande bedöma om åtagandet, för sig eller tillsammans med
Ett nära samarbete mellan myndigheten och berörda aktörer
Vidare framgår av artikel 79.2 tredje stycket att regleringsmyndigheten inför ett beslut i ärendet ska meddela
Investeringsfrämjande genom långsiktighet
Regleringsmyndigheten ska i sitt beslut fastställa hur länge åtagandet ska vara bindande. Av artikel 79.1 sista stycket framgår att åtaganden får för- längas utöver de perioder som gäller för utförande av marknadsanalyser. Det framgår också av artikel 79.3 andra stycket att regleringsmyndigheten får göra ett åtagande bindande för hela den period för vilken det erbjuds och att den perioden kan vara längre än den maximala tid som tillåts mellan marknadsanalyser. Detsamma gäller för åtaganden om villkor för tillträde i samband med en frivillig funktionell separation (artikel 78.1 och 78.2). Det bör av lagen framgå att ett bindande åtagande ska avse en bestämd tid.
I och med att det inte finns någon begränsning av tidsperioden för ett åtagande kan
216
Regleringsmyndigheten ska beakta åtagandena vid åläggande av SMP- |
Prop. 2021/22:136 |
skyldigheter |
|
Som föreslås i avsnitt 14.2.3 ska regleringsmyndigheten fortlöpande |
|
analysera marknader och därmed även i samband med att ett åtagande görs |
|
bindande bedöma beslutets konsekvenser för marknadsutvecklingen och |
|
se över ålagda skyldigheter. |
|
I artikel 79.2 andra stycket anges de omständigheter som reglerings- |
|
myndigheten särskilt ska beakta när den bedömer vilka skyldigheter som, |
|
med hänsyn till gjorda åtaganden, ska åläggas en |
|
påpekar omfattar bestämmelserna åtaganden som erbjuds inom ramen för |
|
artikel 79. De torde även omfatta överväganden om att undantagsvis ålägga |
|
|
|
investering i anläggandet av ett nytt nät optiskt fibernät (se föregående av- |
|
snitt). |
|
Till de omständigheter som särskilt ska beaktas hör huruvida åtagandet |
|
är rättvist och rimligt samt öppet för alla marknadsaktörer och att tillträdet |
|
är tillgängligt i god tid på rättvisa, rimliga och |
|
kor innan relaterade slutkundstjänster börjar tillhandahållas. Hit hör också |
|
åtagandets sammantagna lämplighet för att möjliggöra hållbar konkurrens |
|
på marknader i efterföljande led och för att underlätta gemensamt an- |
|
läggande och gemensam användning av nät med mycket hög kapacitet i |
|
slutanvändarnas intresse. Omständigheterna ingår i den proportionalitets- |
|
bedömning som regleringsmyndigheten ska göra vid åläggande av SMP- |
|
skyldigheter. Regeringen instämmer i PTS bedömning att det därför inte |
|
är nödvändigt att de uttryckligen framgår av lagen. |
|
14.6 Funktionell separation
Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommu- nikation om funktionell separation ska föras över till den nya lagen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller har ingen invändning mot det. PTS ifrågasätter dock kravet på att en tillträdesskyldighet ska ha ålagts för att bestämmelserna ska kunna tilläm- pas. PTS framhåller även att definitionen av vertikalt integrerad operatör är för snävt utformad.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 12 a § LEK får, om det finns synnerliga skäl för det, en vertikalt integrerad operatör som ålagts en skyldighet att lämna tillträde, förpliktas att organisatoriskt avskilja de verksamheter som har anknytning till beslutet om skyldigheten. Avskilj- andet ska ske på ett sådant sätt att verksamheterna bedrivs av en oberoende affärsenhet och särskilt syfta till att säkerställa
kundsledet. Villkoren får innefatta krav på att operatörens inflytande över
217
Prop. 2021/22:136 verksamheterna inskränks genom organisatoriska åtgärder eller på att verk- samheterna ska drivas av en separat juridisk person. Villkor om att v