Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m. Prop. 1998/99:77

Proposition 1998/99:77

Regeringens proposition
1998/99:77

Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag m.m.

Prop.

1998/99:77

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 4 mars 1999

Göran Persson

Maj-Inger Klingvall
(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till ändrade regler för bostadsbidrag. Re-
geringen föreslår förändrade bestämmelser angående eftergift av krav på
återbetalning av bostadsbidrag efter avstämning. Förslagen syftar till att
vidga möjligheterna för försäkringskassorna att efterge krav på återbetal-
ningsskyldighet av bostadsbidrag för personer som under överskådlig tid
inte kommer att kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet. I propo-
sitionen ingår också förslag om att tillämpningen av vissa bestämmelser
om bostadsbidrag enligt lagen (1988:786) om bostadsbidrag skall upp-
höra och pågående återkravsärenden med anledning av dessa bestäm-
melser skall avbrytas. Förslagen om eftergift av återbetalningsskyldighet
föreslås träda i kraft den 1 maj 1999 och tillämpas på bostadsbidrag läm-
nade efter den 1 januari 1997. Övriga förslag föreslås träda i kraft den
1 januari 2000.

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 77

Innehållsförteckning

Prop. 1998/99:77

1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3

2   Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag.....................................................................................3

3   Ärendet och dess beredning..............................................................5

4   Bakgrund...........................................................................................5

4.1     Det nya inkomstprövningssystemet....................................6

4.2     Preliminärt resultat av avstämningen av 1997 års

bostadsbidrag......................................................................7

5   Eftergift av återbetalningsskyldighet................................................8

6   Tillämpningen av vissa äldre bestämmelser om

bostadsbidrag...................................................................................11

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999...........13

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i
lagen (1993:737) om bostadsbidrag.

Prop. 1998/99:77

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag
dels att punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna till nämnda lag
skall upphöra att gälla,

dels att 28 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

28 §

Försäkringskassan skall besluta
om återbetalning enligt 22 § och
om återbetalning av bostadsbidrag
som i övrigt har lämnats felaktigt
eller med för högt belopp. Om det
finns särskilda skäl för det far kas-
san efterge krav på återbetalning
helt eller delvis.

Försäkringskassan skall besluta
om återbetalning enligt 22 § och
om återbetalning av bostadsbidrag
som i övrigt har lämnats felaktigt
eller med för högt belopp. Om det
finns särskilda skäl för det får kas-
san efterge krav på återbetalning
helt eller delvis. Vid bedömning av
om sådana skäl föreligger skall
särskilt beaktas sökandens och
dennes medsökandes förmåga att
kunna betala tillbaka bidraget. Om
dessa inte fullgjort sin upp-
giftsskyldighet enligt denna lag
eller medvetet eller av oaktsamhet
lämnat felaktiga uppgifter till
grund för bedömningen av rätten
till bostadsbidrag, får kravet på
återbetalning inte efterges.

Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning som
skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala
tillbaka bidrag enligt första stycket får kassan hålla inne ett skäligt be-
lopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.

Senaste lydelse 1996:441.

Prop. 1998/99:77

1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1999 i fråga om 28 § och i övrigt
den 1 januari 2000. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas på
bidrag som lämnats från och med den 1 januari 1997.

2. Begäran om omprövning enligt 20 kap. 10 § lagen (1962:381) om
allmän forsäkring och som gäller återkravsbeslut för bostadsbidrag för år
1997 skall ha kommit in till försäkringskassan inom fyra månader från
den dag då sökanden fick del av beslutet.

3. Återkravsärenden enligt punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1993:737) om bostadsbidrag som pågår vid ikraftträ-
dandet skall avbrytas.

Ärendet och dess beredning

Prop. 1998/99:77

Regeringen tillkallade (dir. 1995:65) den 18 april 1995 en särskild utre-
dare med uppgift att bl. a. göra en översyn av sättet att beräkna bidrags-
grundande inkomst vid prövning av rätt till bostadsbidrag. Utredarens
betänkande Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - bespa-
ringar (SOU 1995:133) överlämnades till dåvarande statsrådet Anna
Hedborg den 15 december 1995. Riksdagen beslutade
(prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoUll, rskr. 1995/96:229) om ett nytt
system for bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar fr.o.m. år 1997.

Regeringen har i regleringsbrev for år 1997 gett Riksförsäkringsverket
i uppdrag att utvärdera effekter och resultat av de nya bestämmelserna.
Inom ramen för detta uppdrag har verket inkommit till regeringen med
två delrapporter1. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 september
1999.

Riksförsäkringsverket har den 15 februari 1999 till regeringen redovi-
sat ett preliminärt resultat av avstämningen av 1997 års bostadsbidrag.
Resultatet har av företrädare för Socialdepartementet presenterats for bo-
stadsutskottet den 16 februari 1999. Utifrån Riksförsäkringsverkets redo-
visade resultat har regeringen tagit initiativ till förslag till ändrade regler
för eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag. Förslaget har upprättats i
samråd med Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet.

Boverket har i en skrivelse till regeringen anfört att bestämmelserna i
lagen (1988:786) om bostadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda be-
stämmelser om bostadsbidrag för år 1990 och lagen (1992:654) med sär-
skilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 borde upphöra att
gälla och kommit med förslag till hur återstående återkravsärenden enligt
lagarna bör hanteras. Skrivelsen har remitterats till Riksförsäkringsver-
ket, Riksskatteverket och Svenska Kommunförbundet. Remissvaren finns
tillgängliga hos Socialdepartementet (S1998/7476/SF).

Bakgrund

De viktigaste drivkrafterna bakom de ändrade bestämmelserna för bo-
stadsbidrag som trädde i kraft den 1 januari 1997, var dels att bryta de
senaste årens kraftiga utgiftsökning inom området, dels behovet av åtgär-
der för att öka kostnadskontrollen och motverka överutnyttjande. De nya
bestämmelserna omfattar i första hand ett nytt inkomstprövningssystem.
En av de stora bristema med tidigare system för inkomstprövning var att
det i efterhand var svårt att kontrollera hur stora belopp som totalt sett
betalats ut utifrån felaktiga inkomstuppgifter.

1 Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar respektive Underhållsstöd till bam till sär-
levande föräldrar - utvärdering av genomförandet av de nya regelsystemen (RFV anser
1997:8) samt Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar - redovisning vad gäller syste-
mets tillämpning (RFV anser 1998:1).

4.1

Det nya inkomstprövningssystemet

I det nya inkomstprövningssystemet betalas ett preliminärt bostadsbidrag
ut löpande. Detta grundas på en av sökanden uppskattad årsinkomst.
Slutligt bostadsbidrag bestäms i efterhand for vaije kalenderår på grund-
val av de inkomstuppgifter som skattemyndigheterna fastställer vid taxe-
ringen - med eventuell tilläggsutbetalning eller återkrav som följd. Det
uttalade syftet är sålunda att bidragstagande hushåll härigenom skall få
rätt bostadsbidrag i förhållande till sin faktiska inkomst under hela året.

Under det år bidrag lämnas är bidragstagaren skyldig att anmäla för-
ändringar, som kan påverka bidragets storlek. Ändras bidragsgrundande
förhållanden - hushållets sammansättning, inkomst, bostadskostnad m.m.
- fastställs ett nytt bidrag, för att det så nära som möjligt skall motsvara
det slutliga bidrag som kan antas komma att bestämmas. Cirka 236 000
ändringsbeslut har fattats som berör bidragsåret 1997.

Vaije inkomstökning under ett kalenderår innebär, som regel, att bo-
stadsbidrag har betalats ut med för högt belopp tidigare bidragsmånader
under året. Vid sådana inkomstförändringar jämkas (minskas) därför det
preliminära bostadsbidraget. Jämkningsbeloppet fördelas på resterande
bidragsmånader under kalenderåret med lika belopp på vaije månad. Från
och med augusti 1997 har ca 38 000 jämkningar av preliminärt bostads-
bidrag skett.

En bidragstagare som får klart för sig att den uppskattade preliminära
inkomsten under bidragsåret blivit for lågt beräknad kan själv justera upp
sin anmälda inkomst och göra en förtida återbetalning av för mycket ut-
betalt bostadsbidrag. Sådana återbetalningar har för år 1997 gjorts i 3 500
ärenden till ett sammanlagt belopp av 1,9 miljoner kronor.

Beräkningen av slutligt bostadsbidrag grundas på den slutliga inkomst
som fastställts av skattemyndigheterna vid taxeringen. Det slutliga bo-
stadsbidraget stäms av mot preliminärt utbetalt bostadsbidrag. Är det
slutliga bidraget högre än det belopp som betalats ut i preliminärt bidrag,
skall överskjutande belopp betalas ut till bidragstagaren. Är det slutliga
bidraget lägre än det preliminära skall bidragstagaren betala tillbaka
mellanskillnaden.

För de hushåll som har beräknade återbetalningsbelopp for år 1997 och
ett löpande preliminärt bostadsbidrag för år 1999 gör försäkringskassan
en bedömning av betalningsförmågan då det slutliga bidraget beräknas.
Har hushållet betalningsförmåga lämnas förslag om kvittning av åter-
betalningsbeloppet i det preliminära bidraget for år 1999. Cirka 43 000
hushåll har föreslagits sådan kvittning.

Beräknade återbetalningsbelopp for år 1997 skall, om inte kvittning
har skett och om inte överenskommelse om avbetalningsplan träffats el-
ler eftergift lämnats, vara inbetalda senast före april månads utgång år
1999. Därefter hanteras kvarstående återbetalningsbelopp som andra stat-
liga fordringar.

Återbetalning av for högt bostadsbidrag efter avstämning är ett regul-
järt inslag i systemet och därmed något i viss mån förutsebart. Enligt för-
arbetena bör detta ge skäl för en särskilt restriktiv tillämpning när det
gäller frågan om eftergift av krav på återbetalning i sådana fall.

Prop. 1998/99:77

4.2 Preliminärt resultat av avstämningen av 1997 års
bostadsbidrag

Riksförsäkringsverket har den 15 februari 1999 till regeringen redovisat
ett preliminärt resultat av avstämningen av 1997 års bostadsbidrag. Re-
sultatet har av företrädare för Socialdepartementet presenterats för bo-
stadsutskottet den 16 februari 1999. Av verkets redovisning framgår att
ca 445 000 hushåll fick bostadsbidrag någon gång under bidragsåret
1997. Cirka 46 procent av dem fick ett för lågt bostadsbidrag i förhål-
lande till sin faktiska inkomst under året, medan ca 44 procent fick ett för
högt bidrag. För omkring 10 procent av hushållen är det bostadsbidrag
som lämnats korrekt i förhållande till inkomsten.

Nedan redovisas resultatet vad gäller återbetalningsskyldiga hushåll
fördelade på olika skuldintervall och hushåll som fått för lågt bostads-
bidrag och således har en tilläggsutbetalning att vänta.

Tabell la. Antal hushåll med bostadsbidrag någon gång under år 1997, för-
delade efter skuldens storlek (kr)

Prop. 1998/99:77

Skuld

Barnfamiljer

Hushåll utan
barn

Samtliga

1-   99

5 724

1 091

6 815

100- 500

21 517

4 569

26 086

501- 1 000

21 982

4 712

26 694

1 001-3 000

55 840

11 729

67 569

3 001- 5 000

27 934

5 928

33 862

5 001-10 000

26 721

5 130

31 851

10 001-

10 771

672

11 443

Samtliga

170 489

33 831

204 320

Källa: Rfv

Tabell lb. Antal hushåll med bostadsbidrag någon gång under år 1997, för-
delade efter tilläggsutbetalningens storlek (kr)

Tilläggsutbetal-
ning

Barnfamiljer

Hushåll utan
barn

Samtliga

0-   99

23 005

14 145

37 150

100- 500

58 910

21 856

80 766

501- 1 000

53 619

10 432

64 051

1 001-3 000

35 900

3 790

39 690

3 001-5 000

9 606

670

10 276

5 001-10 000

7 105

533

7 638

10 001-

2 333

6

2 339

Samtliga

190 478

51432

241 910

Källa: Rfv

Av tabellerna framgår att för drygt 50 000 hushåll eller ca 26 procent av
de hushåll som under år 1997 fått ett för högt bostadsbidrag, har detta
bidrag överskridit det bostadsbidrag som hushållet haft rätt till i förhål-
lande till sin faktiska inkomst med mellan 100 och 1 000 kronor. Av ta-

bellema framgår också att knappt 45 000 hushåll, eller 22 procent, har
fått ett bidrag som sammantaget är mer än 5 000 kronor högre än det
hushållet haft rätt till. För omkring 145 000 hushåll, eller 70 procent, har
ett for lågt bidrag lämnats med mellan 100 och 1 000 kronor, medan till
knappt 10 000 hushåll, eller 5 procent, bidrag har lämnats med ett mer än
5 000 kronor lägre belopp än vad hushållen haft rätt till i forhållande till
sin faktiska inkomst under året.

På basis av Riksförsäkringsverkets redovisning kan för högt utbetalat
bidrag under år 1997 sammanlagt beräknas till ca 675 miljoner kronor,
varav 580 miljoner kronor avseende hushåll med barn och 95 miljoner
kronor avseende hushåll utan barn. För lågt utbetalat bidrag kan beräknas
till 260 miljoner kronor, varav 235 miljoner kronor avseende hushåll med
barn och 25 miljoner kronor avseende hushåll utan barn.

Prop. 1998/99:77

5 Eftergift av återbetalningsskyldighet

Regeringens förslag: Möjligheterna till eftergift vid återbetalnings-
skyldighet av bostadsbidrag efter avstämning skall vidgas. Vid be-
dömningen av om eftergift skall lämnas skall särskilt beaktas
sökandens och dennes medsökandes förmåga att kunna betala tillbaka
ett bostadsbidrag som betalats ut med för högt belopp. En förut-
sättning för att eftergift skall kunna komma i fråga är att bidrags-
tagaren uppfyllt sin uppgiftsskyldighet till försäkringskassan och att
de lämnade uppgifterna varit korrekta. Om de inte har fullgjort sin
uppgiftsskyldighet enligt lagen eller om de medvetet eller av oakt-
samhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för rätten till bostads-
bidrag, far kravet på återbetalning inte efterges. Bidragstagaren skall
kunna begära omprövning av beslutet om återbetalning av bostads-
bidrag som utbetalats med för högt belopp för år 1997 inom fyra
månader från den dag då han eller hon fick del av beslutet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i 28 §
lagen (1993:737) om bostadsbidrag finns möjlighet för försäkringskassan
att efterge en fordran avseende återbetalningsskyldighet av för mycket
utbetalt bostadsbidrag. I denna paragraf anges att en försäkringskassa får
efterge ett krav på återbetalning helt eller delvis om det finns särskilda
skäl för detta. I förarbetena till den senaste ändringen av lagen om bo-
stadsbidrag (prop. 1995/96:186 s. 54) anförde regeringen att man i fråga
om eftergift inom bostadsbidragssystemet skulle ha en särskilt restriktiv
tolkning av begreppet särskilda skäl. Anledningen till detta var att åter-
betalning av preliminärt bidrag efter inkomstavstämning är en naturlig
del av systemet och därmed i viss mån förutsebart. Eftersom systemet
med preliminärt bostadsbidrag endast varit i kraft så kort tid att den
första avstämningen görs under våren 1999 saknas praxis om hur efter-
giftsregeln tolkas av försäkringskassor och domstolar.

Regeringen är fortfarande av den uppfattningen att man bör vara re-
striktiv i fråga om möjligheterna till eftergift inom bostadsbidragssyste-
met av de skäl som angavs i prop. 1995/96:186. Inte minst är det viktigt
att ha restriktiva regler om eftergift med tanke på att det annars skulle
kunna te sig mycket orättvist mot den som har lagt undan och i förväg
betalat tillbaka pengar med anledning av en förväntad återbetalnings-
skyldighet, om andra som inte gjort på detta sätt skulle få sin skyldighet
eftergiven utan en sträng prövning. Det har dock framkommit att ett antal
personer på grund av återbetalningskrav kan ha hamnat i en mycket svår
situation. Regeringen anser därför att det finns anledning att utöka
möjligheterna till eftergift i de fall där bidragstagaren saknar betalnings-
förmåga. Bedömningen av om eftergift kan komma i fråga skall således
särskilt beakta bidragstagarens förmåga att klara återbetalningsskyldig-
heten. De fall som bör bli aktuella för eftergift är de där bidragstagarens
möjligheter att fullgöra återbetalningen saknas under överskådlig tid. Det
är viktigt att bedömningen görs på relativt lång sikt. Endast det för-
hållandet att bidragstagaren i samband med att avstämning görs och krav
på återbetalning aktualiseras t.ex. uppbär socialbidrag på grund av till-
fälliga ekonomiska svårigheter, som inte bedöms bli bestående, bör inte
medföra rätt till eftergift. Vid fall av sådan mer tillfällig oförmåga att
betala bör man i stället undersöka möjligheten att upprätta en avbetal-
ningsplan för att betalningarna skall kunna delas upp under en längre tid.

Den tidsperiod som prövningen skall utgå från kan, som framgått ovan,
inte vara alltför kort. Svårigheterna att göra en prognos för möjligheterna
till återbetalning ökar dock om bedömningsperioden uppgår till ett flertal
år. I de flesta fall torde det i vart fall vara möjligt att göra en relativt sä-
ker bedömning av hur en persons ekonomi kommer att utvecklas det
närmaste året. Detta naturligtvis under förutsättning av att inget oförut-
sett inträffar. Enligt regeringens bedömning är en rimlig utgångspunkt
för att eftergift skall kunna komma i fråga att den tid under vilken betal-
ningsoförmågan kan förväntas bestå uppgå till minst ett år.

Den bedömning som skall göras av sökandens och eventuell medsö-
kandes möjligheter att betala måste göras utifrån en helhetsbild av deras
ekonomiska situation. I denna bedömning måste man således beakta hur
inkomsterna varit under åren närmast före ansökan, hur den aktuella
situationen är och vilka utsikter som kan bedömas föreligga vad gäller
framtida inkomster. Som utgångspunkt för bedömningen av de återbetal-
ningsskyldigas möjligheter att faktiskt betala skulden under den tidspe-
riod som angetts ovan kan ledning sökas i socialbidragssystemet. Bo-
stadsbidragstagare som uppbär socialbidrag och förväntas fortsätta med
detta eller som inte har högre inkomster än som motsvarar socialbi-
dragsnivån skall normalt kunna komma i fråga för eftergift. I bedöm-
ningen måste dock hänsyn inte bara tas till bidragstagamas inkomster
utan även till om de har förmögenhetsvärden som de kan realisera. Vid
sådana förhållanden bör eftergift inte bli aktuell.

Prop. 1998/99:77

Av hänsyn till legitimiteten i systemet är det viktigt inte bara att hän-
syn tas till bidragstagarens betalningsförmåga vid eftergiftsbedömningen.
Lika viktigt är att den aktuella återbetalningsskyldigheten inte uppkom-
mit på grund av att bidragstagaren har lämnat felaktiga uppgifter om sin
ekonomi. Enligt regeringens mening måste det ställas stränga krav på den
som uppbär bostadsbidrag att följa de bestämmelser om uppgiftsskyldig-
het som följer av ett behovsprövat system som bostadsbidraget. Om bi-
dragstagaren medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter,
eller underlåtit att fullgöra sin uppgiftsskyldighet skall försäkringskassan
inte efterge återbetalningskravet. Rena misstag av bidragstagaren eller
fall där bidragstagaren inte insett eller skäligen bort inse att uppgifterna
var felaktiga, bör dock inte leda till att eftergift är utesluten. Om felaktiga
uppgifter lämnats torde det, för att eftergift skall kunna komma i fråga,
enligt sedvanliga bevisbörderegler ankomma på bidragstagaren att visa
att han eller hon inte insett eller skäligen borde ha insett att uppgifterna
varit felaktiga.

Bedömningen av om de uppgifter som har lämnats varit riktiga bör ske
genom att en jämförelse görs mellan de inkomstuppgifter som bidrags-
tagaren lämnat under löpande bidragsår och den taxerade inkomsten för
bidragsåret. Om beloppen vid en sådan jämförelse skiljer sig annat än
rent marginellt åt skall utgångspunkten vara att någon eftergift inte skall
kunna ske. Det torde då även i detta fall enligt sedvanliga bevisbörde-
regler ankomma på bidragstagaren, för att ändå kunna komma i fråga för
eftergift, att visa att han eller hon inte skäligen borde ha insett att de
uppgifter som lämnades inför ansökan eller under löpande år varit
felaktiga.

Försäkringskassorna kommer, enligt vad regeringen erfarit, under mars
månad att skicka ut beslut till de bidragstagare som blir återbetalnings-
skyldiga. I dessa ärenden kommer frågan om eftergift att bedömas enligt
nu gällande bestämmelser. De i propositionen föreslagna bestämmelserna
kan inte träda i kraft förrän tidigast den 1 maj i år. För att möjliggöra en
tillämpning av dessa bestämmelser inom nuvarande system för ompröv-
ning och överklagande bör den tidsfrist som, enligt 20 kap 10 och 13 §§
AFL, gäller för begäran om omprövning av återbetalningsbeslut för bo-
stadsbidrag lämnade under år 1997 förlängas från två till fyra månader.

Den föreslagna ändringen kan komma att leda till ökad administrativ
belastning för försäkringskassorna. Omfattningen härav går dock inte att
bedöma i dag.

Regeringen gör bedömningen att förslaget inte leder till ökade kostna-
der eftersom eftergift endast skall ges till dem som ändå inte bedöms
kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet.

Prop. 1998/99:77

10

Tillämpningen av vissa äldre bestämmelser Pr°P 1998/99:77
om bostadsbidrag

Regeringens förslag: Bestämmelserna i den upphävda lagen
(1988:786) om bostadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda be-
stämmelser om bostadsbidrag för år 1990 och lagen (1992:654) med
särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 skall inte längre
tillämpas. Pågående återkravsärenden enligt bestämmelserna i lagen
(1988:786) om bostadsbidrag skall avbrytas.

Boverkets förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) har ingen synpunkt
på hur eventuellt utestående fordringar skall behandlas och tillstyrker
förslaget. Riksskatteverket (RSV) har inga synpunkter, Svenska
Kommunförbundet konstaterar att förslaget är rimligt och att dess effekter
är mycket marginella. Förbundet tillstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Boverket har till och med år 1993 va-
rit central förvaltningsmyndighet i frågor som gäller bostadsbidrag. För
administrationen av bidragen på lokal nivå ansvarade kommunerna.
Statsbidrag lämnades för viss del av kommunernas kostnader för bi-
dragsgivningen. I samband med att ett nytt bostadsbidragssystem inför-
des den 1 januari 1994 övertog staten hela kostnadsansvaret för bostads-
bidragen och den lokala administrationen överfördes från kommunerna
till de allmänna försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket blev ansvarig
central myndighet.

Sedan år 1994 har tidigare gällande bostadsbidragssystem avvecklats
successivt. Bestämmelserna i den upphävda lagen (1988:786) om bo-
stadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda bestämmelser om bostads-
bidrag för år 1990 och lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om
bostadsbidrag för år 1993 tillämpas dock fortfarande i de delar de regle-
rar kommunernas rätt att ansöka om statsbidrag för bostadsbidrag som
lämnats längst till och med år 1993. Bestämmelserna regleras i punkterna
3 och 6 till övergångsbestämmelserna till lagen (1993:737) om bostads-
bidrag.

De statsbidrag som betalats till kommunerna under awecklingsperio-
den har bl.a. föranletts av att bidragsärenden omprövats, med högre
bidragsbelopp som följd, eller att beslutade återkrav bedömts utsiktslösa
att driva in. I de senare fallen har kommunen förskotterat statens andel av
kostnaderna. Viss återföring av statsbidrag till statskassan har också
skett. Det gäller framförallt de löpande återbetalningsplaner, som upp-
rättats med enskilda bidragstagare. Kommunen har levererat in den del
av återbetalningsbeloppen som avser statens andel av de felaktiga, men
nu återbetalda, beloppen.

Sedan år 1993 har såväl kommunernas kostnader för bostadsbidrag
som kommunernas återredovisningar av sådant bidrag minskat succes-
sivt. Boverket uppgav i december 1998 att det under det året inte hade
kommit in någon begäran om statsbidrag från kommunerna och att endast

11

någon enstaka kommun hade återredovisat ett sådant bidrag. Under år
1997 betalades ca 15 000 kronor i statsbidrag till kommunerna och ca
180 000 kronor återredovisades av dem. I några fall har kommunerna
begärt att indrivning av felaktigt utbetalade bostadsbidrag skall avbrytas.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att den upphävda lagen
(1988:786) om bostadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda be-
stämmelser om bostadsbidrag for år 1990 och lagen (1992:654) med sär-
skilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 inte längre skall
tillämpas. I samband med att bestämmelserna i nämnda författningar inte
längre skall gälla bör eventuellt utestående återkravsärenden avbrytas.
Regeringen bedömer att de kostnadskonsekvenser som följer av förslaget
är av smärre art och därför inte föranleder någon justering av anslaget.

Förslagen föranleder att punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall upphöra att gälla. De änd-
rade bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2000. Förslaget inne-
bär att Boverkets rätt att rekvirera medel från Riksförsäkringsverket upp-
hör.

Prop. 1998/99:77

12

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Freivalds, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist,
Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén

Föredragande: statsrådet Klingvall

Prop. 1998/99:77

Regeringen beslutar proposition Eftergift vid återbetalning av
bostadsbidrag m.m.

13

Eländers Gotab 57790, Stockholm 1999

Ärendet är avslutat

Händelser

Inlämning: 1999-03-09 Bordläggning: 1999-03-10 Hänvisning: 1999-03-11 Motionstid slutar: 1999-03-25

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter (2)
Följdmotioner (14)