Budgetpropositionen för 2022 - Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Proposition 2021/22:1
Utgiftsområde 7
Internationellt bistånd
1
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Utgiftsområde 7 – Internationellt bistånd
Innehållsförteckning
2.5.2Demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens
| principer .................................................................................................. | 15 |
2.5.3Jämställdhet och flickors och kvinnors fulla åtnjutande av de
| mänskliga rättigheterna......................................................................... | 18 |
2.5.4Miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande
2.5.9Likvärdig och inkluderande utbildning, samt forskning av relevans
2.6.1Regeringen anser att den biståndspolitiska inriktningen är fortsatt
| relevant .................................................................................................... | 37 |
2.6.2Snabbt och kreativt omställningsarbete bakom fortsatt god
| relevans i Sidas sammansättning av insatser och aktiviteter ........... | 39 |
2
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1.Riksdagen fastställer biståndsramen för 2022 till 1 procent av vid budgeteringstillfället beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för 2022 beräknat enligt EU-förordningen för nationalräkenskaperna ENS 2010 (avsnitt 2.1.1)
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 18 000 000 000 kronor (avsnitt 2.9.1).
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 1 200 000 000 kronor (avsnitt 2.9.1).
4.Riksdagens anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, när det gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt tabell 1.1.
5.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Riksrevisionens förslag:
6.Riksdagen anvisar ett anslag för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som står till Riksrevisionens disposition, enligt tabell 1.1
| Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | |
| Tusental kronor | ||
| Anslag | ||
| 1:1 Biståndsverksamhet | 49 985 150 | |
| 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) | 1 652 317 | |
| 1:3 Nordiska Afrikainstitutet | 17 308 | |
| 1:4 Folke Bernadotteakademin | 213 367 | |
| 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete | 50 000 | |
| 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd | 21 620 | |
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 51 939 762 | |
| Tabell 1.2 | Beställningsbemyndiganden | ||
| Tusental kronor | |||
| Anslag | Beställningsbemyndigande | Tidsperiod | |
| 1:1 Biståndsverksamhet | 115 000 000 | 2023–2034 | |
| Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet | 115 000 000 | ||
3
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
2Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
2.1Utgiftsområdets omfattning
Inom utgiftsområdet Internationellt bistånd finns sex anslag: biståndsverksamhet, förvaltningsanslagen för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska Afrikainstitutet (NAI), Folke Bernadotteakademin (FBA), Riksrevisionens anslag för internationellt utvecklingssamarbete samt anslaget för utvärdering av internationellt bistånd.
2.1.1Biståndsramen
Regeringens förslag: Riksdagen fastställer biståndsramen för 2022 till 1 procent av vid budgeteringstillfället beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för 2022 beräknat enligt EU-förordningen för nationalräkenskaperna ENS 2010.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att biståndsramen för 2022 uppgår till 57,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 procent av beräknad BNI för 2022 enligt EU-förordningen för nationalräkenskaperna ENS 2010. I biståndsramen ingår ODA-fähiga kostnader, dvs. kostnader som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD-DAC). Majoriteten av kostnaderna återfinns under anslag inom detta utgiftsområde.
Den föreslagna utgiftsramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgår till 51,9 miljarder kronor 2022. I utgiftsområde 7 ingår 5,0 miljoner kronor som avser förvaltningsutgifter för samarbete inom Östersjöregionen som inte klassificeras som bistånd och därmed inte ingår i biståndsramen. I biståndsramen ingår kostnader från andra delar av statens budget som kan klassificeras som bistånd. Kostnaderna uppgår till 5,5 miljarder kronor 2022. Som andel av biståndsramen uppgår kostnaderna inom andra utgiftsområden till 9,5 procent 2022, jämfört med 9,6 procent 2021 (inklusive propositionen Vårändringsbudget för 2021 och propositionen Höständringsbudget för 2021).
Kostnader inom andra utgiftsområden som ingår i biståndsramen
Kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande
Kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige ingår i den svenska biståndsramen. OECD-DAC:s riktlinjer anger att kostnaderna räknas som bistånd på humanitära grunder och för att spegla ett gemensamt ansvarstagande med låg- och medelinkomstländer, vilka är värdar för de flesta av världens flyktingar. Biståndskostnaderna omfattar dels kostnader inom utgiftsområde 8 Migration, dels kostnader inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Inom Utgiftsområde 8 används en s.k. kvotmodell. I tabell 2.1 syns de anslag inom utgiftsområde 8 som helt eller delvis räknas som bistånd (första kolumnen). Det prognostiserade utfallet på dessa anslag (andra kolumnen) multipliceras med andelen av det totala antalet inskrivna i mottagningssystemet som beräknas uppfylla OECD- DAC:s kriterier för bistånd (tredje kolumnen), vilket ger det prognostiserade bistånds-
4
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
utfallet (fjärde kolumnen). För att uppfylla OECD-DAC:s kriterier för bistånd ska en person ha en vistelsetid i mottagandesystemet på högst 12 månader, komma från ett låg- eller medelinkomstland, inte ha ansökt om och fått sitt asylärende prövat tidigare, inte ha ett asylärende som handläggs enligt Dublinförordningen och inte ha fått avslag på asylansökan i Migrationsdomstol. Personer som överklagar avslag i Migrationsdomstol till Migrationsöverdomstolen ingår inte i biståndsutfallet.
Tabell 2.1 Kostnadsprognos asylsökande och skyddsbehövande inom biståndet för utgiftsområde 8 Migration för 2022
Miljoner kronor och procent
| Anslag | Prognos, | Biståndsandel1 | Prognos, |
| totalt | biståndsutfall | ||
| 1:1 Migrationsverkets kostnader för mottagandet (förvaltningsanslag), | 455 | 26 % | 118 |
| exklusive indirekta administrationskostnader | |||
| 1:2 Ersättningar och boendekostnader, exklusive stöd till personer som har | 2 180 | 26 % | 567 |
| återvänt till hemlandet | |||
| 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål | 170 | 9 % | 16 |
| 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden | 242 | 15 % | 36 |
| Totalt | 3 047 | 737 | |
1Kvoten som används för att beräkna biståndskostnaderna på anslag 1:1 Migrationsverket och anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader beräknas på antalet inskrivna som uppfyller biståndskriterierna och ingår i någon av kategorierna: har ett öppet grundärende hos Migrationsverket; har ett överklagandeärende hos Migrationsverket; har ett öppet mål i migrationsdomstol eller har ett uppehållstillstånd. Kvoten som används för att beräkna biståndskostnaderna på anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål beräknas på antalet inskrivna som uppfyller biståndskriterierna och har ett överklagandeärende vid Migrationsverket eller har ett öppet mål i migrationsdomstol. Kvoten som används för att beräkna biståndskostnaderna på anslag 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden beräknas på antalet inskrivna som uppfyller biståndskriterierna och har ett öppet grundärende hos Migrationsverket.
Källa: Migrationsverket
De kostnader inom utgiftsområde 14 som utgörs av bistånd enligt prognos för 2022 är etableringsersättning (inklusive etableringstillägg och bostadsersättning) till före detta asylsökande, 98 miljoner kronor, till vidarebosatta (kvotflyktingar), 200 miljoner kronor samt till skyddsbehövande som är anhöriga till personer som beviljats asyl, 121 miljoner kronor. De kostnader som räknas som bistånd avser utgifter under högst 12 månader sedan ankomsten till Sverige. För personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande ingår tiden i Migrationsverkets mottagandesystem i 12- månadersperioden, vilket innebär att de månader som kvarstår efter att personerna lämnat Migrationsverkets mottagande räknas med. Före detta asylsökande som beviljats asyl, kvotflyktingar samt anhöriga till skyddsbehövande, antas komma från låg- och medelinkomstländer.
Totalt beräknas kostnader för asylsökande och skyddsbehövande inom biståndet uppgå till 1 156 miljoner kronor 2022. Under 2020 verifierade OECD-DAC, efter granskning av alla biståndsgivande länders modeller för kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande, att den svenska beräkningsmodellen var förenlig med regelverket för bistånd.
EU-bistånd
I biståndsramen ingår även kostnader för det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma bistånd som finansieras genom EU:s reguljära budget. De kostnader inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen om 3 035 miljoner kronor som ingår i biståndsramen 2022 utgörs av Sveriges del av de faktiska kostnaderna för biståndet inom den totala EU-budgeten 2020.
EU bedriver utvecklingssamarbete med nästan alla låg- och medelinkomstländer och inom ett stort antal sektorer. Allokering av resurser liksom utvecklingssamarbetets inriktning slås fast i s.k. externa finansiella instrument som har varierande geografiskt och tematiskt fokus. I ministerrådets arbetsgrupper utarbetar Sverige tillsammans med övriga medlemsstater, Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten
5
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
(EEAS) EU:s gemensamma utvecklingspolitik. Sverige bidrar även till att påverka utformningen av EU:s bistånd i genomförandekommittéerna, expertgrupper och via berörda ambassader.
Utrikesförvaltningens förvaltningskostnader
I biståndsramen ingår biståndsrelaterade förvaltningskostnader för utlandsmyndigheter och enheter i Stockholm. OECD-DAC:s riktlinjer lägger fast ett antal principer för vad som kan räknas som förvaltningsresurser för policyarbete och genomförande av bistånd. OECD-DAC:s regler omfattar lönekostnader för personal med biståndsrelaterat arbete vid huvudkontor och vid utlandsmyndigheter samt drift av berörda myndigheter, inklusive kostnader för lokaler, it, fordon m.m. De kostnader inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse om 473 miljoner kronor som ingår i biståndsramen 2022 utgörs av 2020 års faktiska utfall för dessa verksamheter. Kostnadsberäkningen grundas på tidsåtgång för biståndsrelaterat arbete på respektive utlandsmyndighet och UD-enhet i Stockholm. Det handlar t.ex. om dialog och rapportering om utvecklingspolitiska frågor och om värdlandets roll i utvecklingspolitiken i multilaterala forum såsom FN samt i EU.
Övrigt
I biståndsramen ingår beredskapskostnader och indirekta kostnader för internationella insatser genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. De kostnader om ca 102 miljoner kronor som ingår i biståndsramen 2022 utgörs av faktiskt utbetalt belopp 2020.
Vidare ingår i biståndsramen bidrag till demokratiinsatser i låg- och medelinkomstländer, som uppfyller OECD:s kriterier för officiellt statligt utvecklingsbistånd om ca 46 miljoner kronor, inom ramen för utgiftsområde 5 Internationell samverkan.
I biståndsramen inkluderas även den del av Sveriges bidrag till vissa FN-organ och andra internationella organisationers reguljära budget som belastar anslag inom andra utgiftsområden men som klassificeras som bistånd. Dessa organisationer är FAO, Cites, IAEA, ILO, IOM, ITU, IUCN, OSSE, Unep, Unesco, Unidir, Unido, UNO, UNPKO, UNDP, UPU, Wipo, WHO, WMO, WMU och Europarådet. De kostnader om ca 607 miljoner kronor som ingår i biståndsramen 2022 utgörs av faktiskt utbetalt belopp 2020 till dessa organisationer.
Från och med 2011 fördelas stipendiemedel till universitet och högskolor avseende stipendier för särskilt kvalificerade studieavgiftsskyldiga studenter. Stipendiemedel som avser studenter från länder som enligt OECD-DAC klassificeras som mottagarländer för bistånd inkluderas i biståndsramen, i enlighet med OECD-DAC:s riktlinjer. De kostnader inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning om ca 51 miljoner kronor som ingår i biståndsramen 2022, utgörs av 2020 års faktiska utfall.
Från och med 2021 t.o.m. 2025 disponerar Konsumentverket medel för stöd till Konsumentverkets webbaserade tjänst för jämförelser av avgifter för att skicka pengar från Sverige till andra länder, Money from Sweden. Detta för att finansiera drift och utveckling av tjänsten och därigenom möjliggöra ytterligare sänkta avgifter för s.k. remitteringar. År 2022 beräknas Konsumentverket disponera 3,2 miljoner kronor för detta.
6
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
| Tabell 2.2 | Förändringar av utgiftsområde 7 Internationellt bistånd | |||||
| Miljoner kronor | ||||||
| 2020 | 20211 | Förslag 2022 | Beräknat 2023 | Beräknat 2024 | ||
| Biståndsram | 52 110 | 52 280 | 57 390 | 59 160 | 61 090 | |
| Kostnader inom andra | 5 376 | 5 024 | 5 455 | 5 579 | 5 770 | |
| utgiftsområden | ||||||
| Varav: | ||||||
| Asylkostnader | 1 589 | 960 | 1 156 | 1 311 | 1 416 | |
| EU-bistånd | 2 511 | 2 539 | 3 035 | 3 035 | 3 035 | |
| Utrikesförvaltningens | 442 | 476 | 473 | 481 | 492 | |
| förvaltningskostnader | ||||||
| Övrigt | 834 | 1 049 | 791 | 752 | 828 | |
| Kostnader inom utgiftsområde 7 | 46 734 | 47 256 | 51 935 | 53 581 | 55 320 | |
| Internationellt bistånd | ||||||
| Biståndsram i procent av | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | |
| beräknad BNI enligt ENS 2010 | ||||||
| Kostnader inom utgiftsområde 7 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | |
| som inte finansieras från | ||||||
| biståndsramen och inte | ||||||
| definieras som bistånd | ||||||
| Totalt för utgiftsområde 7 | 46 739 | 47 261 | 51 940 | 53 586 | 55 325 | |
| Internationellt bistånd | ||||||
1Inklusive eventuella beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2.2Utgiftsutveckling
Tabell 2.3 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Miljoner kronor
| Utfall 2020 | Budget 20211 | Prognos 2021 | Förslag 2022 | Beräknat 2023 | Beräknat 2024 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 46 525 | 47 261 | 47 259 | 51 940 | 53 586 | 55 325 |
| 1:1 Biståndsverksamhet | 44 921 | 45 396 | 45 396 | 49 985 | 51 539 | 53 252 |
| 1:2 Styrelsen för internationellt | 1 403 | 1 586 | 1 597 | 1 652 | 1 732 | 1 751 |
| utvecklingssamarbete (Sida) | ||||||
| 1:3 Nordiska Afrikainstitutet | 15 | 17 | 16 | 17 | 18 | 18 |
| 1:4 Folke Bernadotteakademin | 127 | 191 | 189 | 213 | 226 | 233 |
| 1:5 Riksrevisionen: Internationellt | 39 | 50 | 39 | 50 | 50 | 50 |
| utvecklingssamarbete | ||||||
| 1:6 Utvärdering av internationellt | 19 | 21 | 22 | 22 | 22 | 22 |
| bistånd | ||||||
| Totalt för utgiftsområde 07 | 46 525 | 47 261 | 47 259 | 51 940 | 53 586 | 55 325 |
| Internationellt bistånd | ||||||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
7
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Tabell 2.4 Förändringar av utgiftsramen 2022–2024 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Miljoner kronor
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Anvisat 20211 | 46 829 | 46 829 | 46 829 |
| Pris- och löneomräkning2 | 33 | 55 | 75 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 495 | 587 | 719 |
| varav BP223 | 471 | 631 | 762 |
| Makroekonomisk utveckling | 5 110 | 6 740 | 8 670 |
| Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
| Övrigt | -527 | -625 | -967 |
| Ny utgiftsram | 51 940 | 53 586 | 55 325 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.
3Exklusive pris- och löneomräkning.
| Tabell 2.5 | Utgiftsram 2022 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 7 | |
| Internationellt bistånd | ||
| Miljoner kronor | ||
| 2022 | ||
| Transfereringar1 | 46 360 | |
| Verksamhetsutgifter2 | 5 569 | |
| Investeringar3 | 11 | |
| Summa utgiftsram | 51 940 | |
Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2020 samt kända förändringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
2.3Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck (prop. 2013/14:1 utg.omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75). Utgiftsområdets verksamhet är även central för Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112) och för det internationella genomförandet av de 17 globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering och Parisavtalet.
8
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Resultatredovisningen inleds med en översikt av fördelningen av det svenska utvecklingssamarbetet och humanitära biståndet. Därefter följer en redovisning utifrån följande centrala bedömningsgrunder, vilka speglar regeringens inriktning för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd enligt regeringens policyramverk (skr. 2016/17:60):
–demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer,
–jämställdhet och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna,
–miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser,
–fredliga och inkluderande samhällen,
–inkluderande ekonomisk utveckling,
–migration och utveckling,
–jämlik hälsa,
–likvärdig och inkluderande utbildning samt forskning av relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, och
–räddande av liv, lindrad nöd och upprätthållen mänsklig värdighet.
För var och en av bedömningsgrunderna redovisas resultat mot ett antal mer specifika kategorier av mål i regeringens strategier. Målkategorierna framgår i underrubriceringen.
Redovisningen baseras främst på myndigheters och multilaterala organisationers årsrapporter, uppföljningar, utvärderingar och analyser av biståndet. De mest centrala källorna utgörs av årsredovisningen och strategirapporteringen från Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) respektive Folke Bernadotteakademin (FBA) samt årsrapporter, uppföljningar, analyser och utvärderingar från multilaterala organisationer, EU, Swedfund och Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). För EU- biståndet redovisas till övervägande del resultat som avser 2019, vilket är den senaste tillgängliga resultatinformationen.
Inom varje tematiskt område redovisas resultat från den rapportering som avser eller inkommit under 2020. Därtill redovisas två stapeldiagram vilka visar Sidas bedömning av utvecklingstrender i relation till de strategimål som regeringen beslutat samt Sidas bedömning av relevansen i sammansättning av aktiviteter och insatser för att bidra till förändring i linje med regeringens strategimål. Sidas bedömning av utvecklingstrender innebär att Sida genom omvärldsbevakning och annan typ av rapportering analyserat om utvecklingen gått bakåt, framåt samt delvis bakåt eller delvis framåt för det specifika målet. Sidas insatser kan vara med och påverka utvecklingstrender inom de områden där Sida är aktiv, men det handlar ofta om större komplexa och långsiktiga förändringar på nationell, regional eller global nivå, där ett stort antal faktorer utanför Sidas kontroll inverkar på utvecklingen i sammanhanget. Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av aktiviteter och insatser är relevant eller inte, görs mot bakgrund av mål, utvecklingen i kontexten och insatsernas förväntade resultat. En relevant portfölj är, enligt Sida, en sammansättning av aktiviteter och insatser som på ett effektivt sätt väntas bidra till förändring i linje med regeringens strategimål inom området.
Verksamheten inom utgiftsområdet utmärks av långsiktiga samarbeten, breda ägarskap och svåra sammanhang. Likt tidigare bidrar Sverige till partnerländernas egna utvecklingsansträngningar tillsammans med lokala aktörer. Resultaten uppnås
9
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
gemensamt och påverkas av många samverkande faktorer. Resultat som redogörs för i denna redovisning anges således främst i termer av hur Sverige bidragit till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Redovisning av internationellt bistånd görs även inom andra utgiftsområden i budgetpropositionen. Inom utgiftsområde 1 redovisas utrikesförvaltningens förvaltningskostnader och Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete, inom utgiftsområde 5 redovisas resultaten av internationella krishanterings- och fredsfrämjande insatser, och inom utgiftsområde 8 och utgiftsområde 13 ingår kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer som definieras som biståndskostnader (fr.o.m. 2020 belastar biståndskostnaderna utgiftsområde 14 i stället för utgiftsområde 13). Vissa FN-organ får bidrag från andra utgiftsområden i tillägg till utgiftsområde 7 och deras resultat redovisas inom dessa utgiftsområden.
2.5Resultatredovisning
2.5.1Fördelning av det svenska utvecklingssamarbetet
Riksdagen fastställde Sveriges biståndsram för 2020 till 1 procent av beräknad bruttonationalinkomst (BNI), beräknad enligt det europeiska regelverket för nationalräkenskaperna (ENS) 2010, vilket motsvarade 52,1 miljarder kronor. Utfallet av biståndet som redovisades till OECD:s biståndskommitté DAC (OECD-DAC) uppgick till 58,5 miljarder kronor netto motsvarande 1,14 procent av senast tillgängliga BNI-uppgift för 2020. Den svenska biståndsvolymen överstiger därmed FN:s mål om ett bistånd på 0,7 procent av BNI och gör att Sverige, räknat i procent av BNI, är den största biståndsgivaren bland OECD-DAC-länderna. Att utfallet, som rapporterades till OECD-DAC, överstiger biståndsramen med 6,4 miljarder kronor beror framför allt på att lagda skuldsedlar rapporteras i sin helhet till OECD-DAC det år de deponeras, även om utbetalningar från en och samma skuldsedel kan vara fördelade över flera år. Under 2020 deponerades bl.a. en skuldsedel till Gröna klimatfonden om 8 miljarder kronor, som kommer att utbetalas under perioden 2020 till 2028 (utbetalning på lagd skuldsedel ingår i biståndsramen men ingår inte i biståndsutfallet till OECD-DAC, för att undvika dubbelräkning).
I skrivelsen Årsredovisning för staten 2020 redovisas utfallet för biståndet 2010–2020 (skr. 2020/21:101). Merparten av det utfall som redovisas till OECD-DAC utgörs av verksamhet inom utgiftsområde 7 (52,8 miljoner kronor, 90,3 procent av utfallet).
Dessutom förekommer kostnader inom andra utgiftsområden, s.k. avräkningar, vilka definieras som bistånd enligt OECD-DAC:s regelverk. Dessa omfattar vissa kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer (1 375 miljoner kronor, 2,4 procent varav 988 miljoner kronor på utgiftsområde 8 och 387 miljoner kronor på utgiftsområde 14), EU:s gemensamma bistånd
(3 035 miljoner kronor, 5,2 procent), utrikesförvaltningens förvaltningskostnader (473 miljoner kronor, 0,8 procent) samt bidrag till vissa FN-organ och andra internationella organisationers reguljära budget (807 miljoner kronor, 1,4 procent).
Innovativa finansierings- och samverkansformer bidrar till att biståndets begränsade resurser kan attrahera ytterligare investeringar och resurser från en bred krets av aktörer. Genom garantiverksamheten delar Sida risk med investerare och långivare och kan på så vis öka tillgången till finansiering i utvecklingsländer. Sidas garantiverksamhet finansieras av garantiavgifter som betalas av motparten. Vid behov kan Sida subventionera motpartens garantiavgifter och det är bara i dessa fall som biståndsmedel tas i anspråk. Eventuella skadefall finansieras från den garantireserv
10
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
som byggts upp genom avgifter över tid. Per den 31 december 2020 hade Sida 45 utestående garantier till ett sammanlagt avtalat värde av 8,8 miljarder kronor, som bidrar till måluppfyllelse i 45 bilaterala, regionala och tematiska strategier. Dessa garantier beräknas mobilisera finansiering till ett värde av 23,8 miljarder kronor under garantiernas löptid. Det är de resurser som Sidas garantitagare, exempelvis en bank i ett samarbetsland, är villiga att låna ut till följd av Sidas garantier. Under 2020 beslutade Sida om fem nya garantier till ett sammanlagt värde av 2,1 miljarder kronor, vilka mobiliserar finansiering om 7,2 miljarder kronor. Skadeutbetalningarna uppgick 2020 till 89,5 miljoner kronor. Även Swedfund bidrar till att mobilisera kapital genom saminvesteringar med privata aktörer. Under 2020 har Swedfund mobiliserat privat kapital motsvarande 42 procent av avtalat värde på Swedfunds investeringar.
Diagram 2.1 visar det totala biståndets utfall genom Sida respektive UD och övriga myndigheter som disponerar medel under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, samt förvaltningsanslag för Sida och UD över tid.
Tabell 2.6 visar biståndsverksamhetens utfall genom Sida, UD och övriga myndigheter som disponerar medel under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet.
Diagram 2.1 Bistånd genom myndigheter samt förvaltningsanslag för Sida och UD
Miljoner kronor
50000
45000
40000
| 35000 | Biståndsverksamhet genom UD | ||||
| 30000 | |||||
| och övriga myndigheter | |||||
| 25000 | |||||
| Biståndsverksamhet genom | |||||
| 20000 | Sida | ||||
| 15000 | Förvaltningskostnader Sida och | ||||
| 10000 | UD | ||||
| 5000 | |||||
| 0 | |||||
Källor: Respektive myndighets årsredovisningar samt egna beräkningar.
11
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Tabell 2.6 Utfall: Utvecklingssamarbete genom Sida, UD samt övriga myndigheter som disponerar medel under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet
Tusental kronor
| 2018 | 2019 | 2020 | |
| Verksamhet genom Sida | 24 899 925 | 25 649 089 | 26 146 490 |
| Humanitära insatser | 4 140 559 | 4 179 580 | 4 541 619 |
| Informations- och kommunikationsverksamhet | 149 357 | 148 167 | 157 954 |
| Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället | 1 824 631 | 1 837 773 | 1 878 301 |
| Regionala och bilaterala strategier för Asien | 2 211 363 | 2 291 489 | 2 087 888 |
| Bilaterala strategier för Latinamerika | 653 096 | 695 590 | 685 471 |
| Regionala och bilaterala strategier för Afrika | 6 789 722 | 6 993 841 | 7 189 668 |
| Regionala och bilaterala strategier för Mellanöstern och Nordafrika | 1 303 660 | 1 296 708 | 1 330 172 |
| Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet | 1 334 243 | 1 609 139 | 1 550 277 |
| Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer1 | 912 364 | 1 020 976 | 1 003 864 |
| Hållbar utveckling | 3 548 185 | 3 552 750 | 3 674 072 |
| Hållbar fred2 | 423 443 | 412 295 | 454 876 |
| Kapacitetsutveckling och Agenda 20303 | 681 676 | 690 882 | 693 949 |
| Forskningssamarbete | 927 626 | 919 898 | 898 380 |
| Verksamhet genom UD | 14 935 352 | 15 494 836 | 16 984 128 |
| Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar | 3 538 306 | 4 122 896 | 4 868 679 |
| Multilaterala och internationella organisationer och fonder | 10 797 113 | 10 711 993 | 11 174 820 |
| Strategiskt inriktade bidrag | 538 025 | 635 319 | 923 113 |
| Globalt utvecklingssamarbete | 61 908 | 24 627 | 17 518 |
| Verksamhet genom övriga myndigheter | 1 556 724 | 1 606 859 | 1 790 704 |
| Polismyndigheten | 170 736 | 185 739 | 148 188 |
| Kriminalvården | 37 696 | 35 992 | 31 648 |
| Åklagarmyndigheten | 6 324 | 6 174 | 6 369 |
| Myndigheten för samhällsskydd och beredskap | 56 281 | 55 008 | 55 088 |
| Domstolsverket | 7 284 | 5 899 | 5 945 |
| Folke Bernadotteakademin | 165 408 | 192 865 | 166 413 |
| Svenska institutet | 232 570 | 241 867 | 250 709 |
| Nordiska Afrikainstitutet | 15 963 | 16 427 | 13 806 |
| Kammarkollegiet | 662 996 | 659 000 | 896 094 |
| Kommerskollegium | 17 401 | 20 530 | 20 340 |
| Vetenskapsrådet | 168 517 | 171 111 | 181 872 |
| Riksgäldskontoret | 1 549 | 862 | 336 |
| Strålsäkerhetsmyndigheten | 13 999 | 15 384 | 13 894 |
| SUMMA TOTALT ANSLAG 1:1 BISTÅNDSVERKSAMHET | 41 392 001 | 42 750 784 | 44 921 322 |
1Till och med 2018 benämndes verksamheten Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering.
2Till och med 2018 benämndes verksamheten Globala insatser för mänsklig säkerhet.
3Till och med 2018 benämndes verksamheten Kapacitetsutveckling och utbyten.
Källa: Respektive myndighets årsredovisning samt egna beräkningar.
12
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Bilateralt bistånd
Det bilaterala biståndet, exklusive avräkningar, uppgick 2020 till 31,0 miljarder kronor. Som bilateralt bistånd räknas enligt OECD-DAC allt bistånd som inte är kärnstöd till multilaterala och internationella organisationer eller multilaterala utvecklingsbanker. I det bilaterala biståndet ingår förutom stöd till länder och regioner också tematiska och globalt inriktade stöd samt humanitära projektstöd. Merparten av det bilaterala biståndet hanteras av Sida.
En del av det bilaterala biståndet utgörs av öronmärkt stöd via multilaterala organisationer, s.k. multi-bi-bidrag, vilka framför allt hanteras av Sida, exempelvis miljöprogram via FN. Multi-bi-bidragen uppgick 2020 till 13,3 miljarder kronor. En annan del kanaliseras genom organisationer i det civila samhället, vilka 2020 mottog 10,6 miljarder kronor. Övrigt bilateralt bistånd, exklusive avräkningar, uppgick 2020 till 7,2 miljarder kronor.
Av tabell 2.7 nedan framgår följande fokusering av biståndet. Jämställdhet är antingen huvud- eller delsyfte i 85 procent av det bilaterala biståndet. Demokrati och mänskliga rättigheter är huvud- eller delsyfte i 68 procent av det bilaterala biståndet. Miljö och klimat är huvud- eller delsyfte i 43 procent av del bilaterala biståndet. Konfliktförebyggande, fred och säkerhet är huvud- eller delsyfte i 52 procent av del bilaterala biståndet. Det bilaterala biståndet är därmed tydligt inriktat mot att uppnå resultat inom dessa områden.
Tabell 2.7 Områdesmässig fördelning bilateralt bistånd enligt policymarkörer
Procent
| Område | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
| Demokrati och mänskliga rättigheter | ||||
| Huvudsyfte | 39 | 40 | 39 | 38 |
| Delsyfte | 35 | 32 | 30 | 30 |
| Jämställdhet | ||||
| Huvudsyfte | 20 | 21 | 19 | 18 |
| Delsyfte | 68 | 66 | 67 | 67 |
| Konfliktförebyggande, fred och säkerhet | ||||
| Huvudsyfte | 8 | 9 | 8 | 9 |
| Delsyfte | 46 | 43 | 43 | 43 |
| Miljö och klimat1 | ||||
| Huvudsyfte | 15 | 15 | 17 | 15 |
| Delsyfte | 30 | 35 | 30 | 28 |
1I Budgetpropositionen 2021 användes policymarkören för miljö som approximation för uppföljning av miljö och klimat. Här används en kombination av policymarkörerna för miljö och för klimat enligt följande: huvudsyfte miljö eller klimat räknas som huvudsyfte; delsyfte (men inte huvudsyfte) miljö eller klimat räknas som delsyfte. Om samma metodik som i budgetpropositionen 2021 hade använts hade andelarna i procent för huvudsyfte 2017 till 2020 varit 14, 14, 15, 13 och delsyfte 2017 till 2020 varit 29, 36, 32, 31.
Källa: Sveriges CRS-rapportering till OECD-DAC och underlag från Sida. Fördelningen motsvarar fördelning för Sidas sakanslag, som utgör majoriteten av det bilaterala biståndet, vilket antas approximera fördelningen för samtligt bilateralt bistånd. En insats kan ha flera huvud- eller delsyften, därför risk för dubbelräkning ifall belopp för olika policymarkörer summeras.
13
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Till skillnad från tabell 2.7, som visar på syften med stöden som kan vara bredare än sektorn insatsen riktat sig mot, syftar nedan tabell 2.8 på samhällssektorer i samarbetslandet som mottagit stöd. I rapporteringen till OECD-DAC kan varje insats endast rikta sig till en sektor, medan policymarkörer tillåts vara överlappande, för att visa på tvärgående perspektiv. Exempelvis kan en insats i hälsosektorn även ha jämställdhet som ett huvudsyfte.
| Tabell 2.8 | Områdesmässig fördelning av bilateralt bistånd enligt sektorer | ||||||
| Procent | |||||||
| Område | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
| Demokrati och mänskliga rättigheter, inkl. jämställdhet och förvaltning | 25,4 | 24,8 | 24,5 | 23,5 | 24,4 | 23,4 | |
| Miljö, klimat, energi | 7,5 | 5,4 | 7,9 | 8,3 | 9,0 | 7,8 | |
| Fred och säkerhet | 5,6 | 5,1 | 5,5 | 5,7 | 5,5 | 5,2 | |
| Ekonomisk utveckling1 | 9,8 | 10,5 | 12,0 | 12,8 | 12,9 | 11,3 | |
| Hälsa2 | 11,2 | 10,8 | 11,6 | 11,8 | 10,2 | 12,5 | |
| Utbildning och forskning | 5,7 | 6,5 | 5,3 | 6,8 | 6,1 | 5,6 | |
| Humanitärt bistånd | 15,3 | 17,2 | 15,7 | 15,0 | 15,3 | 16,0 | |
| Övrigt3 | 19,5 | 19,7 | 17,5 | 16,1 | 16,5 | 18,3 | |
| Varav: | |||||||
| Social infrastruktur och tjänster | - | - | - | - | 3,6 | 5,4 | |
| Administrativa kostnader | - | - | - | - | 5,3 | 5,5 | |
| Multi-sektor och ospecificerat | - | - | - | - | 7,7 | 7,4 | |
| SUMMA | 100 % | 100 % | 100 % | 100 % | 100 % | 100 % | |
| Totalt utbetalat, miljoner kronor | 20 046 | 23 095 | 25 812 | 28 314 | 29 807 | 31 021 | |
1Inkluderar följande DAC-kategorier: “trade”, “industry”, “mineral/mining”, “agriculture”, “forestry”, “fishing”, “banking”, “financial services”, “business”, “transport”, och “communications”.
2Inkluderar följande DAC-kategorier: ”health”, ”water and sanitation” och ”population policies and programmes”.
3Redovisas uppdelat på delposter fr.o.m.2019. Social infrastruktur och tjänster är direktöversättning av DAC-huvudkategori ”Other social infrastructure and
services” och inkluderar framför allt utfall inom DAC-kategorier: ”Social protection”, ”Employment creation” och ”Multisector aid for basic social services”. Administrativa kostnader inkluderar ej utrikesförvaltningens förvaltningskostnader för biståndsarbete, som avräknas. Multi-sektor och ospecificerat inkluderar framför allt utfall inom DAC-kategorier:” Multisector aid”, ”Urban development and management”, ”Rural development”, ”Disaster risk reduction”, ”Sectors not specified” och ”Promotion of development awareness”.
Källa: Sveriges CRS-rapportering till OECD-DAC och enligt UD:s beräkningar. Det bilaterala utfallet är nettoutfall exklusive avräkningar. Områdena avser samhällssektorer i samarbetsländerna som mottagit bistånd (sektorerna är ömsesidigt exkluderande).
Multilateralt bistånd
Det multilaterala biståndet, exklusive avräkningar, uppgick 2020 till 21,8 miljarder kronor. Multilateralt bistånd definieras som det stöd som kanaliseras som kärnstöd till multilaterala och internationella organisationer, såsom FN:s fonder och program samt Världsbanksgruppen, regionala utvecklingsbanker och utvecklingsfonder. Kärnstöd avser icke öronmärkt stöd direkt till organisationens centrala budget, bidrag som lämnas i samband med utvecklingsbankernas påfyllnadsförhandlingar, betalning av uttaxerat bidrag eller medlemsavgift till FN-organ.
Genom kärnstöden bidrar Sverige till att uppnå organisationernas resultat och därmed till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Beslut om kärnstöd till multilaterala organisationer fattas av regeringen. De 15 organisationer som tagit emot mest svenskt kärnstöd 2020 återfinns i tabell 2.9.
14
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Tabell 2.9 De 15 multilaterala organisationer som mottagit mest kärnstöd
| Tusental kronor | |||||
| Organisation | Totalt | Svenskt | Totalt | Sveriges procentuella bidrag till | Sveriges ranking |
| svenskt | multi-bi-stöd svenskt | organisationens totala | bland kärnstöds- | ||
| kärnstöd | stöd | kärnstödsinkomster | givare | ||
| Världsbanksgruppen (VBG)1 | 3 437 969 | 2 114 429 | 5 552 398 | 3,0 % | 8 |
| Afrikanska utvecklingsbanken | 1 066 785 | 177 523 | 1 244 308 | 5,1 % | 8 |
| (AfDB)/Afrikanska utvecklingsfonden | |||||
| (AfDF)2 | |||||
| Globala fonden (GFATM) | 950 000 | 100 000 | 1 050 000 | 2,9 % | 8 |
| Världslivsmedelsprogrammet (WFP) | 884 000 | 679 598 | 1 563 598 | 22,8 % | 1 |
| FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) | 883 000 | 281 330 | 1 164 330 | 13,3 % | 1 |
| FN:s fond för katastrofbistånd (CERF) | 764 000 | 0 | 764 000 | 12,9 % | 4 |
| FN:s barnfond (UNICEF) | 661 000 | 1 521 016 | 2 182 016 | 11,0 % | 3 |
| Gröna klimatfonden (GCF) | 646 000 | 2 400 | 648 400 | 8,5 % | 5 |
| FN:s utvecklingsprogram (UNDP) | 630 000 | 2 030 348 | 2 660 348 | 9,4 % | 5 |
| FN:s befolkningsfond (UNFPA) | 626 000 | 694 832 | 1 320 832 | 15,8 % | 2 |
| FN:s hjälporganisation för palestinska | 517 000 | 40 000 | 557 000 | 9,7% | 3 |
| flyktingar (UNRWA)3 | |||||
| Globala miljöfonden (GEF) 4 | 496 104 | 0 | 496 104 | 7,6 % | 6 |
| Globala vaccinalliansen (GAVI)5 | 350 000 | 100 000 | 450 000 | 2,1 % | 12 |
| FN:s samlade program mot hiv och aids | 300 000 | 2 538 | 302 538 | 12,0 % | 2 |
| (UNAIDS) | |||||
| FN:s fredsbyggande fond (PBF) | 295 000 | 10 000 | 305 000 | 18,8 % | 3 |
Utbetalningarna i tabellen, som är nettoutbetalningar, kan skilja sig från utfallen som redovisas till OECD-DAC. Det beror på att redovisningen till OECD-DAC avser lagda skuldsedlar medan tabellen visar faktiska utbetalningar. Utbetalningarna inkluderar inte bidrag till EU:s institutioner och fonder.
1Världsbanksgruppen inkluderar bidrag till IDA, IBRD, IFC. Sveriges procentuella bidrag till VBG avser bördeandel i påfyllnaderna till bankernas respektive fonder för låginkomstländer.
2Sveriges procentuella bidrag till AfDB/AfDF avser bördeandel i påfyllnaderna till bankernas respektive fonder för låginkomstländer.
3Sveriges procentuella bidrag till UNWRA samt ranking avser den s.k. programbudgeten.
4Sveriges procentuella bidrag till GEF samt ranking avser den sjunde påfyllnaden (GEF-7).
5Sveriges procentuella andel till Gavi avser perioden 2016–2020.
Källa: Sveriges CRS-rapportering till OECD-DAC och enligt UD:s beräkningar samt enligt uppgifter från multilaterala organisationer.
EU-biståndet
Det svenska bidraget till EU:s gemensamma bistånd uppgick 2020 till 3,0 miljarder kronor, 2,7 procent av EU:s totala gemensamma biståndsbudget. Utöver detta bidrog Sverige 2020 med bl.a. 1,4 miljarder kronor till Europeiska utvecklingsfonden (EDF). Sverige utövar inflytande över EU:s utvecklingssamarbete genom deltagande i arbetsgrupper och genomförandekommittéer i Bryssel samt genom samarbete med EU- institutionerna i Bryssel och EU-delegationer i partnerländer.
2.5.2Demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer
I detta avsnitt redovisas resultat i relation till ett antal kategorier av regeringens strategimål avseende demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i regeringens geografiska och tematiska strategier. Kategorierna framgår av respektive underrubrik. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt bistånd och EU- bistånd.
Diagram 2.2 redovisar Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförs för att nå målen. Diagram 2.3 redovisar Sidas bedömning av utvecklingen i de sammanhang myndigheten är aktiv i relation till regeringens beslutade strategimål.
15
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Diagram 2.2 Demokrati och mänskliga rättigheter: Portföljens relevans
Andel strategimål
100 %
Portföljen är inte
| 80 % | relevant | |||||
| 60 % | Portföljen är | |||||
| 40 % | ||||||
| delvis relevant | ||||||
| 20 % | Portföljen är | |||||
| 0 % | ||||||
| relevant | ||||||
| 2018 | 2019 | 2020 | ||||
Källa: Sidas strategirapportering.
Diagram 2.3 Demokrati och mänskliga rättigheter: Utveckling i relation till strategimål
Andel strategimål
| 100 % | Utvecklingen går | |||||
| 80 % | bakåt | |||||
| 60 % | Utvecklingen går | |||||
| 40 % | ||||||
| delvis framåt eller | ||||||
| 20 % | ||||||
| delvis bakåt | ||||||
| 0 % | Utvecklingen går | |||||
| 2018 | 2019 | 2020 | framåt | |||
Källa: Sidas strategirapportering.
Sidas bedömningar av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer indikerar att andelen portföljer med en helt relevant sammansättning av insatser och aktiviteter minskat något under 2020. Mot bakgrund av hur kraftigt pandemin påverkat både kontexten där Sida är aktiv och förutsättningarna för utvecklingssamarbetets genomförande bedömer regeringen samtidigt att relevansen i sammansättningen är godtagbar. Regeringen konstaterar att Sida under året har möjliggjort för samarbetspartners att snabbt kunna anpassa sin verksamhet till en drastiskt förändrad omvärld och att det bidragit till goda resultat. Regeringen är samtidigt oroad över utvecklingen inom området. För nära hälften av strategimålen är utvecklingstrenden negativ i de sammanhang där Sida genomför verksamhet och utvecklingen går bakåt. Covid-19-pandemin har påverkat utvecklingen kopplad till demokratiska styrelseskick avsevärt och verksamheten är än mer angelägen. I flera länder har pandemin använts som förevändning för att inskränka de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Samtidigt har civilsamhället och medias möjlighet att verka, och bidra till ansvarsutkrävande, på flera håll krympt. Mot denna bakgrund har regeringens demokratisatsning under 2020 varit än mer relevant för att motverka den trenden.
Demokratiska styrelseskick
Trots att planerade val skjutits upp i drygt 70 länder har Sverige genom Sida kunnat stärka kapaciteten att genomföra fria och rättvisa val i länder som Afghanistan, Bolivia, Etiopien och Zimbabwe. Genom Sida har Sverige stärkt demokratistödet bl.a. med fokus på hbtqi- och kvinnorättsorganisationer, politiska partier, kulturlivets aktörer, personer med funktionsnedsättning samt universitet. Svenska partianknutna organisationer har med stöd genom Sida bidragit till ett ökat politiskt deltagande bland unga och kvinnor i länder som Burkina Faso, Malawi och Nordmakedonien. Genom organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och EU har 34 valobservatörer, 17 kvinnor och 17 män, sekonderats. Antalet är långt färre än förra årets 208 sekonderade valobservatörer och förklaras av covid-19-pandemin. Samtidigt har FBA:s stöd till valobservationer bl.a. bidragit till att stärka respekten för mänskliga
16
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
fri- och rättigheter i Kirgizistan. En utvärdering från EBA (2020:07) har vidare visat att svenskt bistånd har en positiv, om än blygsam, effekt på demokratiutveckling.
Ett livskraftigt pluralistiskt civilsamhälle
Svenskt stöd har bidragit till att bromsa och ibland vända den negativa trenden av ett krympande demokratiskt utrymme för civilsamhället. I Afghanistan har Sverige stärkt civilsamhällets förmåga att värna sitt oberoende och i Mellanöstern och Nordafrika har svenskt stöd bidragit till att vidareutveckla civilsamhällesorganisationers verksamhet. Som en följd av den försämrade demokrati- och MR-situationen i Belarus har Sverige ökat och fokuserat sitt stöd till det civila samhället i landet för att hjälpa demokratiska krafter att överleva. Genom European Endowment for Democracy och Prague Civil Society Centre har Sverige bidragit till att MR- och demokratirörelser på gräsrotsnivå kunnat fortsätta sin verksamhet i extremt repressiva och fientliga miljöer. EU:s mekanism för människorättsförsvarare har bidragit till att närmare 6 500 människorättsförsvarare, varav drygt hälften identifierade sig som kvinnor, transpersoner eller queer, fått akut stöd vilket inneburit att de ofta kunnat fortsätta kämpa för mänskliga rättigheter världen över. Genom UD:s stöd till Civil Rights Defenders akutfond för människorättsförsvarare har över 400 personer, varav ca hälften kvinnor, nåtts av akutstöd i miljöer där demokrati och mänskliga rättigheter är på tillbakagång. Svenska institutet har bidragit till stärkt kapacitet hos aktörer i kultursektorn att åstadkomma positiv förändring i länder där demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet brister.
Rättsstatens principer och välfungerande förvaltning
Samtidigt som tillbakagångar noterats under året har Sverige bidragit till att belysa och stärka att respekten för rättsstatens principer följs på flera håll. Inom ramen för UNDP och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheters (OHCHR) arbete i Liberia har Sverige bidragit till att föra rättssystemet närmare befolkningen genom medverkan i inrättandet av två specialdomstolar för sexuellt och könsrelaterat våld. I Myanmar har FN:s organ mot brott och narkotika (UNODC) med svenskt stöd bidragit till att stärka antikorruptionskommissionens kapacitet att utreda och initiera åtal mot korrupta politiker och tjänstemän. I Guatemala har Sida möjliggjort utbildningar i politik och ledarskap som stärkt ungdomar i rollen som förändringsledare för en mer välfungerande lagstiftning. I Bosnien och Hercegovina har Sverige, delvis genom Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten, bidragit till att skapa ett mer effektivt och transparent rättssystem som ökar människors tillgång till rättvisa. Vidare har Sverige, genom stöd till International Development Law Organisation, bidragit till att främja rättsstatens principer globalt exempelvis genom att stärka rättsinstitutionernas kärnfunktion och samordna arbetet mot korruption.
Yttrandefrihet och fria och oberoende medier
Trots ökade begränsningar av yttrande- och mediefriheten samt fortsatta hot och våld mot journalister och medieaktörer såväl online som offline, har svenskt stöd flera gånger kunnat bidra till att säkerställa tillgången till korrekt information, särskilt i konfliktområden och i repressiva stater. I Syrien har Free Press Unlimited och International Media Support tack vare svenskt stöd kunnat nå ut med oberoende information till stora delar av landet. Sidas kapacitetstärkande arbete för journalister i Kuba har även bidragit till att stärka landet oberoende journalistik och medieplattformar. Med utökat stöd till Unesco har Sverige bidragit till en digital utbildning om journalistik under pandemin för 9 000 medieaktörer i 162 länder (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig). Sverige har även stärkt tillgången till faktakontrollerad information om covid-19 i sju länder i Afrika, Asien, Mellanöstern och Nordafrika.
17
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Organisationen Access Now har med svenskt stöd bidragit till att förbättra den digitala säkerheten för röstbärare som upplevt ökad utsatthet under året.
Respekt för allas lika värde och rättigheter
Sverige har fortsatt främjat respekt för allas lika värde och rättigheter inom ramen för det bilaterala, regionala, multilaterala och EU-biståndet. Svenskt kärnstöd till OHCHR har bidragit till att stärka rättsstatens principer, främja deltagandet för civilsamhällets aktörer samt förhindra kränkningar och stärka skyddet av mänskliga rättigheter i Sveriges samarbetsländer. Sidas stöd till människorättsrådgivare, via FN:s fond för integrering av mänskliga rättigheter, har stärkt FN:s kapacitet att tillämpa rättighetsperspektivet i fält. De nationella institutionernas övervakning av diskriminering har förbättrats, vilket varit grundläggande för FN:s rättighetsbaserade arbete under pandemin. Sidas dialog och dubblerade finansiella stöd till Världsbanksgruppens fond för mänskliga rättigheter, inkludering och egenmakt har vidare resulterat i stärkt ägarskap för integrering av mänskliga rättigheter i organisationen. Genom UNDP har Sida bidragit till att 24 lagar och policyer som stödjer hbtqi-personers rättigheter stiftats i åtta länder i Asien och Oceanien. Svenskt stöd och påverkansarbete för ett starkt rättighetsperspektiv i biståndet har vidare inneburit en förbättrad situation för fackliga rättigheter, ett mer livskraftigt civilsamhälle samt ökad kapacitet för rättighetsbärare att kräva och försvara sina rättigheter i partnerländer så som Bangladesh, Kambodja och Irak. Särskilda insatser har gjorts som har främjat rättigheter för personer med funktionsnedsättning och för hbtqi-personer. Samtidigt kan kapaciteten att bättre kunna identifiera och nå de människor som lever i störst utsatthet stärkas.
2.5.3Jämställdhet och flickors och kvinnors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna
I detta avsnitt redovisas resultat i relation till ett antal kategorier av regeringens mål avseende jämställdhet och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna i regeringens geografiska och tematiska strategier. Kategorierna framgår av respektive underrubrik. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt och EU- bistånd.
Diagram 2.4 redovisar Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförs för att nå målen. Diagram 2.5 redovisar Sidas bedömning av utvecklingen i de sammanhang myndigheten är aktiv i relation till regeringens beslutade strategimål.
Diagram 2.4 Jämställdhet: Portföljens relevans
Andel strategimål
Portföljen är inte relevant
Portföljen är delvis relevant
Portföljen är relevant
2018 2019 2020
Källa: Sidas strategirapportering.
18
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Diagram 2.5 Jämställdhet: Utveckling i relation till strategimål
Andel strategimål
| 100 % | Utvecklingen går | |||||
| bakåt | ||||||
| 80 % | ||||||
| 60 % | Utvecklingen går | |||||
| 40 % | ||||||
| delvis framåt eller | ||||||
| 20 % | delvis bakåt | |||||
| 0 % | Utvecklingen går | |||||
| 2018 | 2019 | 2020 | framåt | |||
Källa: Sidas strategirapportering.
Sidas bedömningar av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området jämställdhet visar på en fortsatt hög relevans under 2020. Regeringen välkomnar detta. Utvecklingstrenden i de sammanhang Sida genomför verksamhet är däremot tydligt negativ och ordentligt försämrad under 2020 i jämförelse med året dessförinnan. Andelen strategimål för vilka utvecklingen i sammanhanget bedöms gå bakåt har ökat från 20 till 53 procent. Regeringen ser med oro på den negativa påverkan som pandemin och dess konsekvenser hittills har haft för den globala jämställdheten och kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Inte minst oroas regeringen av att det könsrelaterade våldet, som redan före pandemin drabbade 35 procent av världens kvinnor, har ökat kraftigt.
Kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna
Sverige har genom riktade stöd och påverkansarbete bilateralt, multilateralt och inom EU bidragit till arbete i försvar av kvinnors och flickors rättigheter. Med ett omfattande stöd till kvinnorättsorganisationer och -aktivister, bl.a. genom kvinnofonden Global Fund for Women (GFW), har Sverige bidragit till fjorton jämställdhetsfrämjande lag- eller policyändringar i tolv länder. Genom stöd till dialog mellan kvinnliga gräsrotsaktivister, parlamentariker och myndighetsrepresentanter i Irak har Sida bidragit till att stärka kvinnors möjligheter att påverka och delta i beslutsfattande.
Kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna har också främjats genom svenskt arbete för stärkt rättsstöd. I Georgien har ett FN-projekt för mänskliga rättigheter bidragit till stärkt lagstiftning, vilket i sin tur skapat en mer positiv inställning till jämställdhet och skydd av kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter. I Bangladesh har fyra nya hjälplinjenummer upprättats för att säkerställa att brottsoffer samt deras familjemedlemmar ska kunna få rättshjälp i hemmet, tack vare Sidas stöd till partnerorganisationer. Personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor och barn, har därigenom fått tillgång till formell och informell rättvisa genom juridisk rådgivning, medling och rättsliga tjänster samt psykosocial rådgivning.
Därtill har Sveriges kärnstöd till UN Women möjliggjort att organisationen snabbt har kunnat ställa om sin verksamhet till att möta de utmaningar som pandemin medfört. Med ett aktivt påverkansarbete både globalt, regionalt och nationellt har UN Women påvisat pandemins konsekvenser för jämställdhet och uppmuntrat till särskilda insatser för att mildra och bemöta de negativa konsekvenserna. Organisationen har inte minst bidragit till att synliggöra det ökade våldet mot kvinnor och flickor i hemmet och i nära relationer samt i den ojämställda fördelningen av obetalt hem- och omsorgsarbetet som ökat under pandemin.
19
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt
I ljuset av pandemins konsekvenser har Sverige verkat för återhämtning genom ett brett och rättighetsbaserat arbete för kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt, inte minst genom Världsbanksgruppen och de andra internationella finansiella institutionerna. Sida har genom Världsbanksgruppen bidragit till utvecklandet av sociala trygghetssystem i Sudan och via Afrikanska utvecklingsbanken har Sverige bidragit till statligt ekonomiskt stöd för 17,4 miljoner hushåll i Afrika, med ett särskilt fokus på kvinnor och flickor.
Sverige har genom utvecklingssamarbetet fortsatt att verka för kvinnors och flickors stärkta tillgång till resurser, inklusive jordbruksmark, vatten och andra centrala naturresurser, liksom teknologiska, finansiella och digitala resurser. Sida har bidragit till att öka andelen kvinnor i produktiv sysselsättning på flera håll i Asien, Afrika och Centralamerika genom att främja kvinnors tillgång till ekonomiska resurser som exempelvis lån och krediter. Tack vare svenskt stöd till Rural Women Economic Empowerment (RWEE) har 5 400 kvinnor på landsbygden kunnat delta i inkomstgenererande aktiviteter inom bl.a. jordbrukssektorn. I samarbete med bland andra Världsbanksgruppen har Sverige också bidragit till att stärka afghanska kvinnors företagande och sysselsättningsmöjligheter. Sida har även bidragit till att 16 miljoner kvinnor i Asien, Afrika och Latinamerika har kunnat ta del av mobilt internet och tjänster, genom Connected Women Commitment Initiative (CWCI).
Kvinnors och flickors representation och inflytande
Under 2020 nådde andelen kvinnliga parlamentariker i världen för första gången upp till 25 procent, men utvecklingen har saktat ner och antalet länder helt utan representation av kvinnor har ökat. Genom regeringens demokratisatsning och feministiska utrikespolitik har Sverige bidragit till att öka medvetenheten om ojämställdheten, bidragit till kvinnors ökade engagemang i valprocesser och betonat vikten av kvinnors inflytande på allt från klimatarbetet till pandemiresponsen och fredsprocesser. Sverige har genom EU främjat kvinnors delaktighet i freds- och säkerhetsarbetet i Nigeria genom kapacitetshöjande insatser inom såväl myndigheter som lokala kvinnorättsorganisationer. Arbetet har bl.a. resulterat i lokala handlingsplaner för kvinnor, fred och säkerhet. Genom UN Women har Sida möjliggjort att 5 000 kvinnliga ledare, folkvalda politiker eller kandidater tagit del av utbildningar i politiskt ledarskap och kapacitetshöjande aktiviteter.
Minskat könsrelaterat våld
Pandemin har utgjort en särskild utmaning för existerande verksamhet och krävt omställning för att bemöta den negativa utvecklingen. Sverige arbetar operativt såväl som normativt för att minska mäns våld mot kvinnor och flickor, bl.a. genom att förändra skadliga maskulinitetsnormer. I Bolivia har Sverige via UNICEF och UNFPA bidragit till att förhindra mäns våld mot kvinnor och flickor tack vare en nationell strategi mot våld mot kvinnor och barn samt kapacitetshöjning hos lokala myndigheter för bättre stöd till de som utsätts. I Irak har fler än 150 kvinnocenter erhållit träning i att hantera och informera om könsrelaterat våld genom Sidas stöd till UNFPA. Under 2019 har EU:s och FN:s gemensamma projekt Spotlight Initiative, vars globala arbete för att eliminera våld mot kvinnor och flickor stöttats av Sida, bidragit till att förebygga våld. Sverige har under 2020 motarbetat de ökade riskerna för tidiga och oönskade graviditeter, könsrelaterat våld och barnäktenskap som följt av pandemins skolstängningar.
20
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
2.5.4Miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser
I detta avsnitt redovisas resultat i relation till ett antal kategorier av regeringens mål avseende miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser i regeringens geografiska och tematiska strategier. Kategorierna framgår av respektive underrubrik. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt och EU- bistånd.
Diagram 2.6 redovisar Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförs för att nå målen. Diagram 2.7 redovisar Sidas bedömning av utvecklingen i de sammanhang myndigheten är aktiv i relation till regeringens beslutade strategimål.
Diagram 2.6 Miljö och klimat: Portföljens relevans
Andel strategimål
Portföljen är inte relevant
Portföljen är delvis relevant
Portföljen är
relevant
2018 2019 2020
Källa: Sidas strategirapportering.
Diagram 2.7 Miljö och klimat: Utveckling i relation till strategimål
Andel strategimål
| 100 % | Utvecklingen går | |||||
| 80 % | bakåt | |||||
| 60 % | Utvecklingen går | |||||
| 40 % | delvis framåt eller | |||||
| 20 % | delvis bakåt | |||||
| Utvecklingen går | ||||||
| 0 % | ||||||
| framåt | ||||||
| 2018 | 2019 | 2020 | ||||
Källa: Sidas strategirapportering.
Sidas bedömningar av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området miljö och klimat indikerar att relevansen har stärkts något under 2020 i jämförelse med föregående år. Enligt regeringen visar det på att portföljer inom området har kunnat anpassats väl trots de försvårande omständigheter som pandemin har inneburit. Andelen strategimål för vilka utvecklingen i sammanhanget går framåt har däremot minskat under 2020 i jämförelse med 2019. Den biologiska mångfalden utarmas, föroreningar och kemikaliebelastningen fortsätter att skörda liv samtidigt som konsekvenserna av klimatförändringarna drabbar allt fler. Regeringen ser allvarligt på den fortsatt negativa utvecklingen.
Institutionell kapacitet att bidra till miljömässig hållbarhet
Sverige har bidragit till att stärka partnerländernas kapacitet både med avseende på rapportering, dialog och deltagande i förhandlingar och avseende länders nationella genomförande av internationella åtaganden på klimatområdet. Genom klimatkonventionens (UNFCCC) sekretariat har Sida t.ex. bidragit till att öka kapaciteten att mäta, rapportera och verifiera utsläpp av växthusgaser i Burkina Faso, Zimbabwe, Angola och Senegal. Sveriges stöd till World Resource Institute har bidragit till att inrätta ett nytt globalt partnerskap med nästan 40 organisationer som arbetar för att
21
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
förebygga hot och våld mot individer och grupper som arbetar för miljömässig hållbarhet och landrättigheter. Svenskt kärnstöd till Världsbanksgruppen har bl.a. bidragit till att stärka partnerländernas institutionella och finansiella kapacitet att investera i en miljömässigt hållbar ekonomisk utveckling. Kärnstödet till UNDP har möjliggjort organisationens fortsatta policyutveckling till stöd för programländers kapacitetsutveckling inom miljömässig hållbarhet. Genom stöd till WHO har Sverige också bidragit till att stärka kopplingen hälsa, miljö och klimat i WHO:s arbete.
Motståndskraft och anpassningsförmåga mot klimatförändringar, miljöpåverkan och naturkatastrofer samt minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar
Samtidigt som konsekvenserna av klimatförändringarna drabbar allt fler har Sverige bidragit till ökad motståndskraft och anpassningsförmåga samt minskade utsläpp av växthusgaser i partnerländerna. Arbetet sker inte minst i fonder såsom den Gröna klimatfonden (GCF) och den Globala miljöfonden (GEF) som också spelar en viktig roll för att stärka partnerländers förmåga att säkra en grön återhämtning. Sverige har framgångsrikt verkat för en förnyad påfyllnad av NDF som under året har utgjort ett viktigt verktyg i de nordiska ländernas arbete för hållbar återhämtning och omställning (BBBG) efter pandemin. Sverige har vidare bidragit till klimatanpassning i Afrika via Global Center on Adaptation (GCA), Anpassningsfonden (AF), och Fonden för de minst utvecklade länderna (LDCF). I förlängningen leder detta till minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom. I Oceanien bidrar GCF specifikt till stärkt motståndskraft mot klimatförändringar på lokal nivå, genom stöd till civilsamhällets restaurering och stärkta förvaltning av kritiska ekosystem. Genom Global Climate Change Alliance har också EU bidragit till att stärka de minst utvecklade ländernas samt små önationers motståndskraft mot klimatförändringar.
Sverige har genom GEF bidragit till bl.a. hållbar förvaltning och restaurering av mark, hållbart jord- och skogsbruk, stärkande av globala ramverk och avtal på havsområdet, hållbar avfallshantering samt utfasning av långlivade organiska föroreningar, kvicksilver och andra farliga kemikalier. GEF har exempelvis motverkat drivkrafterna bakom avskogningen av tropiska regnskogar, genom att intressenter i hela värdekedjan samlats på nyetablerade multiaktörsplattformar för råvaror i syfte att diskutera lösningar och gemensamma handlingsprogram. I Moçambique, som drabbades hårt av cyklonerna Idai och Kenneth 2019, har Sverige tillsammans med United Nations Capital Development Fund (UNCDF) också bidragit till att återställa landets mangrovemiljöer som är av central betydelse för att skydda mot stormar och flodvågor.
Hållbart nyttjande och förvaltning av naturresurser, biologisk mångfald och dess ekosystemtjänster
Sverige har verkat för ett mer hållbart nyttjande, förvaltning och skydd av den biologiska mångfalden och dess ekosystemtjänster, bl.a. genom aktivt påverkansarbete. Exempelvis har Sverige bidragit till NDF:s nya strategi för starkare synergier i arbetet med klimat, biologisk mångfald och hav. Svenskt stöd till utlysningsfonden Water and Energy for Food har vidare kunnat mobilisera kapital till innovationer för mer hållbar jordbruksproduktion och för att bevara biologisk mångfald. Genom Internationella naturvårdsunionen (IUCN) har Sverige medverkat i att bättre skydda och förvalta landbaserade ekosystem i 81 länder som tillsammans representerar mer än en tredjedel av världens yta. FN:s miljöprogram Unep har med svenskt stöd bidragit för att minska skadliga miljö- och hälsoeffekter av kemikalier och avfall och främja omställningen till en cirkulär ekonomi i partnerländerna. Inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem, som syftar till mer hållbara system med bl.a. hänsyn till biologisk mångfald, har
22
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Sveriges stöd möjliggjort att även de minst utvecklade länderna inkluderats och med fokus på småskaliga lantbrukare, fiskare, urfolk och kvinnor. Mot bakgrund av den accelererande förlusten av biologisk mångfald som bl.a. tydliggjort sambanden mellan biologisk mångfald, hälsa och ekonomisk tillväxt, har regeringen lanserat en satsning på bevarande av biologisk mångfald och ekosystem som bl.a. syftar till att systematiskt integrera dessa frågor i utvecklingssamarbetet (UD2020/14831).
Hållbar förvaltning av vattenresurser, hav, kustvatten och marina resurser
Genom Blue Action Fund har Sverige bidragit till mer stabila inkomster för kustbefolkningar i svenska partnerländer och till att stärka lokala företrädares förutsättningar att upprätta och förbättra förvaltningen av marina skyddade områden. Hittills har arbetet resulterat i 109 374 kvadratkilometer nya skyddade områden och förbättrade levnadsvillkor för drygt 200 000 personer (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig). Genom stöd till Unicef har Sverige bidragit till att drygt 78 000 människor har fått tillgång till dricksvatten fritt från arsenik i Bangladesh. Genom Blue Nature Alliance som är ett partnerskap mellan organisationer, regeringar, lokalsamhällen och privat sektor bidrar GEF med svenskt stöd till att katalysera marint skydd av minst 12,5 miljoner kvadratkilometer hav. Sverige har därtill, genom EU- biståndet, under 2019 bidragit till att 307 220 kvadratkilometer mark- och sötvattenbundna områden skyddats.
Hållbara energisystem
Sverige har under året bl.a. tillhandahållit garantier för att underlätta privat finansiering och investeringar i förnybar energi. Genom Afrikanska utvecklingsbankens initiativ Light up and Power Africa har Sverige bidragit till att 260 000 personer, varav hälften kvinnor, har fått tillgång till elektricitet i flera länder i Afrika. Genom stöd till IFC, har Sida bidragit till solcellspaneler på 500 skolors tak i Gaza och Västbanken vilket kommer ge 16 000 hushåll tillgång till förnybar energi. Genom stöd till UNDP i Bosnien och Hercegovina har Sverige bidragit till att effektivisera landets energianvändning i offentliga byggnader, industri och bostäder. Sida har genom Asiatiska utvecklingsbanken bidragit till att installera 65 megawatt förnybar energi i Asien. Sverige har även bidragit till ett nytt och innovativt program för industriomställning inom Världsbanksgruppens klimatinvesteringsfonder, Climate Investment Funds (CIF). Swedfund har investerat i en fond som beviljar lån till solenergiprojekt framför allt i Afrika söder om Sahara, till vilken även Sida har utfärdat en garanti. Fonden har sedan starten 2019 bidragit till att ge omkring 1,3 miljoner människor tillgång till solenergi. Genom normativ dialog i Världsbanksgruppen Energy Sector Management Assistance Program har Sverige även framgångsrikt drivit på utfasningen av fossil energi från bankens investeringar. Samtidigt visar en rapport från EBA (2020:November) att de multilaterala utvecklingsbankerna ytterligare behöver samordna och driva på sitt arbete för att stödja länders energiomställningar i riktning mot förnybara energikällor.
2.5.5Fredliga och inkluderande samhällen
I detta avsnitt redovisas resultat i relation till ett antal kategorier av regeringens mål avseende fredliga och inkluderande samhällen i regeringens geografiska och tematiska strategier. Kategorierna framgår av respektive underrubrik. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt och EU-bistånd.
Diagram 2.8 redovisar Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförs av Sida för att nå målen. Diagram 2.9 redovisar
23
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Sidas bedömning av utvecklingen i de sammanhang myndigheten är aktiv i relation till regeringens beslutade strategimål.
Diagram 2.8 Fredliga inkluderande samhällen: Portföljens relevans
Andel strategimål
Portföljen är inte relevant
Portföljen är delvis relevant
Portföljen är relevant
2018 2019 2020
Källa: Sidas strategirapportering.
Diagram 2.9 Fredliga inkluderande samhällen: Utveckling i relation till strategimål
Andel strategimål
| 100 % | Utvecklingen går bakåt | |||||
| 80 % | ||||||
| 60 % | Utvecklingen går | |||||
| 40 % | delvis framåt eller | |||||
| 20 % | delvis bakåt | |||||
| Utvecklingen går | ||||||
| 0 % | ||||||
| framåt | ||||||
| 2018 | 2019 | 2020 | ||||
Källa: Sidas strategirapportering.
Sidas bedömningar av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området fredliga och inkluderande samhällen visar på en något lägre relevans under 2020 i jämförelse med föregående år. Portföljens relevans inom detta område är också något lägre än inom andra områden. Detta beror enligt Sida bl.a. på förändringar i kontexten, inklusive covid-19-pandemin, och att portföljer håller på att anpassas. Regeringen konstaterar att insatser och aktiviteter inom detta område ofta äger rum i svåra sammanhang som kan kräva mer kontinuerlig anpassning än inom andra områden. Andelen strategimål för vilka utvecklingen i sammanhanget går bakåt har ökat under 2020 i jämförelse med 2019, och utvecklingstrenden för 2020 är inte positiv i relation till något strategimål. Regeringen anser att covid-19-pandemin, utöver att vara en hälsokris med humanitära och socioekonomiska konsekvenser, riskerar att både förvärra och frambringa nya konflikter. Detta är särskilt allvarligt då OECD redan beräknar att fler än tre fjärdedelar av de allra fattigaste i dag lever i s.k. sviktande situationer som präglas av konflikt eller risker för konflikt. Dessa länder är längst ifrån att nå de globala målen för hållbar utveckling.
Förebyggande av våldsam konflikt
En ökande andel av det internationella utvecklingssamarbetet genomförs i sviktande och konfliktdrabbade stater. Indikationer visar att våldet, inklusive det könsrelaterade våldet, har ökat och att skyddsmekanismer har försvagats under pandemin. Mot denna bakgrund har Sverige bidragit till att stärka resurssättningen av det globala arbetet med förebyggande och fredsbyggande, liksom till att konfliktperspektivet integreras i utvecklingssamarbetet. Exempelvis har Sverige genom sekunderingar och kapacitetsutveckling av FN:s freds- och utvecklingsrådgivare till Myanmar, Filippinerna, Colombia och Liberia bidragit till att stärka konfliktanalys och samverkan för konfliktförebyggande. FBA har genom erfarenhetsutbyte mellan rådgivare, landchefer och representanter från olika delar av FN bidragit till att identifiera lärdomar i genomförandet av rekommendationerna från FN:s och Världsbanksgruppens rapport
24
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Pathways for Peace och FN:s agenda för konfliktförebyggande. Sveriges kärnstöd till UNDP har möjliggjort ett bättre stöd till länder som är i riskzonen för att övergå i våldsam konflikt genom utvecklingen av ett metodstöd. Sverige har vidare bidragit till att uppmärksamma vikten av att systematiskt övervaka riskfaktorer på nationell och regional nivå, säkerställa ett nationellt ägarskap och engagera en bred uppsättning intressenter samt säkra ekonomiska resurser för förebyggande.
Inkluderande dialog- och fredsprocesser
Sverige har under året fortsatt att bidra till inkluderande dialog- och fredsprocesser i konfliktsituationer, inte minst genom att främja kvinnors deltagande och perspektiv. Det svenskinitierade kvinnliga medlingsnätverket har ökat medvetenheten om betydelsen av kvinnors meningsfulla deltagande för hållbar fred i Afghanistan, Mali, Palestina, Somalia och Sudan. Genom nätverket anordnades t.ex. ett högnivåmöte i Mali som bidrog till kvinnors inkludering i fredsavtalet.
Sverige har även bidragit till förtroendeskapande, konfliktlösning och framtagandet av fredsavtal, genom partnerskap med medlingsorganisationer såsom Centre for Humanitarian Dialogue, Crisis Management Initiative (CMI) och European Institute for Peace. Bland annat har CMI bidragit till återupptagandet av en politisk dialog i Libyen och spelat en central roll i den vapenvila som slöts 2020. Sida och FBA har medverkat till en mer inkluderande fredsprocess i Afghanistan genom EU:s Afghanistan Peace Support Mechanism. Sverige har därtill utgjort ett viktigt stöd och partner till FN:s avdelning för politiska och fredsbyggande frågor. FBA har exempelvis bidragit till kapacitetsutveckling i dialog och medling för denna avdelning. Inom EU har Sverige bidragit till att EU:s uppdaterade medlingskoncept betonar vikten av stärkt multilateralism och FN:s roll, jämställdhet samt agendan för kvinnor, fred och säkerhet.
Freds- och statsbyggande
I samband med 20-årsjubileet av resolution 1325 för kvinnor, fred och säkerhet bidrog Sverige som värd för ett stort antal möten till att understryka vikten av genomförandet av agendan. Sida bidrog samtidigt till att stärka det civila samhällets och kvinnoorganisationers oberoende arbete och inflytande inom fredsbyggande i Syrien, Myanmar och Colombia. Sverige har även medverkat till en mer flexibel och hållbar finansiering för fredsbyggande och konfliktförebyggande genom att bl.a. ha drivit frågan i samband med översynen av FN:s fredsbyggande verksamhet och lanserat initiativet Good Peacebuilding Financing till stöd för detta. Sverige har varit en av de största givarna till fredsbyggandefonden och bidragit med stöd till FN:s politiska och fredsbyggande avdelning. Sverige har även fortsatt som aktiv medlem i FN:s fredsbyggandekommission och som ordförande i dess Liberiakonfiguration. Genom stöd till FN:s klimatsäkerhetsmekanism har Sverige spelat en fortsatt viktig roll i att stärka FN:s förmåga att analysera och hantera klimatrelaterade säkerhetsrisker. Under 2020 stärktes FN:s kapacitet att hantera denna typ av säkerhetsrisker genom utbildningar riktade till bl.a. FN:s landchefer. Vidare har Sverige varit stödjande i arbetet för Världsbanksgruppens antagande av en strategi för arbete i sviktande situationer som innebär stärkta åtaganden, arbetsformer och instrument för att förebygga konflikt och att bidra till fredsbyggande. FN, EU och Världsbanksgruppen har genomfört gemensamma riskanalyser i flera länder. Sverige har under året också arbetat för att flexibla fredsbyggandeinsatser ska utgöra en betydande del av EU:s verktygslåda i konfliktländer.
Mot bakgrund av dagens alltmer långvariga och komplexa konflikter har Sverige fortsatt verka för ett stärkt samspel mellan insatser för humanitärt bistånd, långsiktigt
25
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
utvecklingssamarbete och fredsbyggande, liksom länken mellan fredsdiplomati och utvecklingssamarbete. Sverige har uppmärksammat behovet av inkluderande processer och har t.ex. bidragit till att Interpeace utvecklar principer för inkluderande fredsprocesser.
Det svenska deltagandet i internationell krishantering och fredsfrämjande insatser redogörs för i resultatredovisning för utgiftsområde 5 Internationell samverkan.
Minskning av vapenspridning och hot från minor
Sverige har genom en bred ansats inom utvecklingssamarbetet bidragit till nedrustning och icke-spridning, inklusive motverkandet av den illegala spridningen av små och lätta vapen och motverkandet av illegal verksamhet med kärnämne och strålkällor. En viktig partnerorganisation till Sida, Danish Demining Group och Mines Advisory Group, har dock fått ställa in sin verksamhet inom minröjning under delar av året med anledning av pandemin, reserestriktioner och överbelastad sjukvård. I Guatemala har Sida verkat för att mota den negativa utvecklingen där lätta vapen används i 82 procent av alla mord i landet.
2.5.6Inkluderande ekonomisk utveckling
I detta avsnitt redovisas resultat i relation till ett antal kategorier av regeringens mål avseende inkluderande ekonomisk utveckling i regeringens geografiska och tematiska strategier. Kategorierna framgår av respektive underrubrik. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt och EU-bistånd.
Diagram 2.10 redovisar Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförs för att nå målen. Diagram 2.11 redovisar Sidas bedömning av utvecklingen i de sammanhang myndigheten är aktiv i relation till regeringens beslutade strategimål.
Diagram 2.10 Ekonomisk utveckling: Portföljens relevans
Andel strategimål
Portföljen är inte relevant
Portföljen är delvis relevant
Portföljen är
relevant
2018 2019 2020
Källa: Sidas strategirapportering.
Diagram 2.11 Ekonomisk utveckling: Utveckling i relation till strategimål
Andel strategimål
| 100 % | Utvecklingen går | |||||
| 80 % | bakåt | |||||
| 60 % | Utvecklingen går | |||||
| 40 % | ||||||
| delvis framåt eller | ||||||
| 20 % | delvis bakåt | |||||
| Utvecklingen går | ||||||
| 0 % | ||||||
| framåt | ||||||
| 2018 | 2019 | 2020 | ||||
Källa: Sidas strategirapportering.
Sidas bedömningar av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området ekonomisk utveckling visar att sammansättningen av aktiviteter och insatser var helt relevant till omkring 75 procent. Mot bakgrund av de
26
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
utmaningar pandemin inneburit bedömer regeringen att det är positivt att relevansen i sammansättningen kunnat hållas stabil. Sidas bedömningar visar vidare att utvecklingen går bakåt för en ökad andel strategimål under 2020. Covid-19-pandemin har fått stora negativa konsekvenser för ekonomisk tillväxt och inkomstförsörjning både globalt och i de låg- och medelinkomstländer som är svenska partnerländer i biståndet. För första gången på 20 år har antalet människor som lever i fattigdom ökat, med omkring 120 miljoner människor.
Handel och ekonomisk integration
Trots en svår global handelssituation har Sverige bidragit till att stärka flera länders kapacitet att formulera, förhandla om och genomföra handelspolitik, samt delta i och dra nytta av handel. Svenskt kärnstöd till Världsbanksgruppen har möjliggjort tillgång till handelsfinansiering och rådgivning kring stärkt ekonomisk integration. Genom stöd till Världsbanksgruppens Umbrella Facility for Trade, Världstullorganisationen WCO och WTO Global Trust Fund har Sverige bl.a. bidragit till mer effektiva och förenklade handelsprocedurer. Sverige har på olika sätt gett stöd till etablerandet av det nya afrikanska frihandelsområdet African Continental Free Trade Area, som väntas ha stor betydelse för den regionala handeln. Genom kärnstöd till UNDP har Sverige bl.a. medverkat till en studie om hur denna handel kan komma till gagn för unga och kvinnor. Sverige har därtill främjat handel och ekonomisk integration inom ramen för EU-biståndet, där exempelvis Namibias kapacitet att hantera internationella handelsavtal stärkts under 2019.
Privatsektorutveckling, stärkande av näringsliv och affärsklimat
Förutsättningarna för den privata sektorn att utvecklas har generellt försämrats under pandemin. Sverige har dock på flera sätt bidragit till stärkt näringsliv och stärkt finansiell inkludering i låg- och medelinkomstländer. Sverige har genom Internationella finansieringsbolagets (IFC:s) krisstöd stöttat företag med likviditet för att täcka intäktsbortfall och bibehålla arbetstillfällen. I Tanzania har en Sidagaranti resulterat i att över 600 000 företag inom jordbrukssektorn har fått lån på totalt ca 1,05 miljarder kronor. Sveriges stöd till Oxfam har underlättat för tusentals småjordbrukare i Palestina att få tillgång till tjänster som försäkringar och utlåning. Genom Afrikanska utvecklingsbankens krispaket för covid-19-pandemin och dess effekter har Sverige också bidragit till ekonomiskt stöd till minst 240 000 små och medelstora företag i Afrika.
Produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor
Pandemin har gett en historiskt negativ effekt på sysselsättningen i låg- och medelinkomstländer. Samtidigt har Sveriges arbete för bättre fungerande arbetsmarknader, social dialog och arbetsvillkor haft genomslag. I Etiopien har exempelvis Sveriges stöd till ILO framgångsrikt främjat kollektiva förhandlingar och social dialog för bättre löne- och arbetsvillkor för kvinnor. Sidas stöd till ILO har bidragit till förbättrad diagnostik, analyser och verktyg för att både påverka den globala policydiskursen om sysselsättningsskapande och stödja policyutveckling i låg- och medelinkomstländer. Svenska institutets ledarskapsprogram för unga kvinnor i Mellanöstern och Nordafrika har även underlättat för ett mer jämlikt deltagande på arbetsmarknaden. Genom EU:s utvecklingssamarbete har Sverige under 2019 bl.a. bidragit till att skapa 219 000 arbetstillfällen (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig).
27
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Hållbart företagande
Sverige bidrar till ett mer hållbart företagande genom samarbeten med såväl privata sektorn som länder och organisationer. Sidas dialog och stöd till UNDP:s regionala partnerskap för företagande och mänskliga rättigheter har exempelvis bidragit till att Thailand som första land i Asien antagit en nationell handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter. Sverige har genom stöd till Global Reporting Initiative, FN:s Global Compact och institutioner för företagande och mänskliga rättigheter bidragit till att höja företags kapacitet att visa tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter och miljö, liksom för förbättrade arbetsförhållanden och ökad jämställdhet i den privata sektorn. Sverige har vidare gett stöd till Näringslivets Internationella Råd i arbetet för stärkt hållbarhetspåverkan på komplexa marknader där svenska företag är verksamma. Swedfund har bidragit till hållbart företagande i låg- och medelinkomstländer genom fortsatta investeringar, bl.a. i en fond som erbjuder finansiering för små och medelstora företag i Uganda, Demokratiska Republiken Kongo och Angola. Vidare har Swedfund inom ramen för den s.k. projektacceleratorn bidragit till att utveckla hållbara infrastrukturprojekt i låg- och medelinkomstländer genom finansiering av förstudier och andra projektförberedande insatser.
Sociala trygghetssystem och inhemsk resursmobilisering
Sverige stödjer sociala trygghetssystem i flera länder. I Etiopien har det svenskstödda programmet Productive Safety Net Programme nått sammanlagt 8 miljoner människor, varav 51 procent kvinnor, bl.a.. i form av kontantstöd kopplat till offentliga arbetstillfällen. Stödet inom programmet till de mest utsatta familjerna har också utökats och fler personer omfattas av dess sjukvårdsförsäkring. Sveriges kärnstöd till UNDP har bidragit till att organisationen kunnat utveckla sitt policyarbete, bl.a. med initiativ rörande temporär basinkomst.
Sverige har vidare bidragit till ökade möjligheter för inhemsk resursmobilisering på global nivå och landnivå, vilket är centralt för hållbar ekonomisk utveckling. Sveriges har genom stöd till OECD och UNDP-initiativet Tax Inspectors Without Borders bidragit till ökade skatteintäkter på ca 4,5 miljarder kronor under 2019. Skatteverket har bidragit till att kapacitetsutveckla och modernisera skattemyndigheter i partnerländer främst i Östeuropa och västra Balkan
Tryggad livsmedelsförsörjning
Sverige har under året bidragit till en motståndskraftig jordbruksproduktion och mer tryggad livsmedelsförsörjning. Via FN-organet Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) har Sverige bidragit till att 1,7 miljoner människor, varav 60 procent kvinnor, har mottagit riktat stöd för förbättrad nutrition och livsmedelstrygghet. I Guatemala har stöd till FN:s landsbygdsutvecklingsprogram resulterat i förbättrad och tryggad livsmedelsförsörjning för över 4000 familjer, vilket bidragit till att förebygga hälsoproblem och undernäring. Genom Afrikanska utvecklingsbanken har Sverige bidragit till att förbättra jordbruket för 16,4 miljoner människor, varav hälften kvinnor, i flertalet afrikanska länder. Genom kärnstödet till FN:s livsmedelsprogram (WFP) har Sverige också bidragit till att bekämpa otrygg livsmedelsförsörjning i humanitära kontexter. Sveriges kärnstöd har bidragit till att organisationen kunnat nå över 115 miljoner människor med humanitärt livsmedelsstöd. Genom FAO har Sverige bidragit till att förhindra att tryggad livsmedelsförörjning för 28,3 miljoner människor riskerades till följd av konsekvenserna av det stora utbrottet av ökengräshoppor i östra Afrika (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig). Till detta har fler än 24 miljoner människor utan tryggad livsmedelsförsörjning under 2019 nåtts av stöd genom EU:s utvecklingssamarbete.
28
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
2.5.7Migration och utveckling
I detta avsnitt redovisas resultat avseende migration och utveckling. Inom utvecklingssamarbetet är migration relevant i flertalet sektorer och något som Sverige arbetar integrerat med beroende på kontext. Vissa av regeringens strategier har dock specifika mål där migration uttryckligen anges och därmed ett antal insatser med direkt fokus på migration. Antalet mål är däremot för få för att kunna redovisas i stapeldiagram som i tidigare avsnitt. En stor del av verksamheten med bäring på migration, såsom livsmedeltrygghet och rätten till utbildning, rapporteras också under andra sektorer. Migrationsfokus finns i kontexter där migration har stor inverkan på arbetet med att minska fattigdomen och i situationer där migranter, människor på flykt och internflyktingar är bland de allra fattigaste.
Den största volymen av migrations- och flyktingrelaterade insatser genomförs som en del av det humanitära biståndet. Insatser har även ingått i det bilaterala utvecklingssamarbetet med Uganda, Bangladesh, Demokratiska Republiken Kongo samt regionalt, globalt och genom multilaterala och internationella organisationer och fonder. Sverige bidrar till genomförandet av det globala ramverket för säker, ordnad och reglerad migration och det globala flyktingramverket genom flera av de insatser som redovisas i detta avsnitt.
Åtgärder mot grundorsaker till ofrivillig och irreguljär migration
Svenskt utvecklingssamarbete bidrar i sin helhet till att bemöta grundorsaker till ofrivillig och irreguljär migration. Sverige har under året bidragit till att stärka motståndskraften för människor som lever i fattigdom, inklusive i flyktingmottagande samhällen, samt ökat kapaciteten att förebygga kriser, konflikter och katastrofer. Sverige har genom det humanitära biståndet också bidragit till att rädda liv, lindra nöd, skydda och ge assistans till flyktingar, internt fördrivna personer och migranter i utsatthet. Som en av de främsta kärnstödsgivarna har Sverige möjliggjort att tiotals miljoner flyktingar och internt fördrivna personer nåtts av livräddande insatser, skydd för grundläggande rättigheter samt förbättrade framtidsmöjligheter genom FN:s flyktingorgan UNHCR. Detta kan i förlängningen minska risken för ytterligare ofrivillig och irreguljär migration.
Covid-19-pandemin, och den mer restriktiva migrationspolitik den medfört, samt nya och utdragna flyktingsituationer, har dock inneburit ett hinder för att uppnå resultat i vissa länder. Stöd till EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika har samtidigt bidragit till att 20 000 spädbarn, gravida och ammande kvinnor nåtts av nutritionsinsatser, att 18 600 personer på Afrikas horn fått del av skyddsutrustning, sociala kontantstöd eller medicinsk behandling samt att 5,4 miljoner människor fått förbättrad tillgång till grundläggande samhällsservice. Detta antas ha stärkt motståndskraften hos befolkningen i regionen och därmed minskat grundorsaker till ofrivillig och irreguljär migration.
Tillvaratagande av migrationens positiva effekter på utveckling
Covid-19-pandemin har begränsat migrationens potentiella positiva effekter. I ljuset av detta har Sverige växlat upp sina ansträngningar för att stärka förutsättningarna för att tillvarata migrationens positiva effekter på utveckling, genom att exempelvis underlätta remitteringar, stimulera innovationer och stärka Afrikanska unionens kapacitet att samla in migrationsdata. Svenskt stöd har också stärkt Afrikanska unionens kapacitet att hantera arbetskraftsmigrationen på kontinenten. Sverige har i flera landkontexter, däribland Uganda, främjat hållbara lösningar för flyktingar, vilket säkerställer utvecklingsmöjligheter för flyktingar och värdsamhällen, bidrar till tillvaratagande av positiva utvecklingseffekter och minskar negativa effekter eller risker. Sverige har i den
29
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
normativa dialogen med andra givare och externa aktörer särskilt lyft fram positiva utvecklingseffekter av migration. Därigenom har Sverige bidragit till att relationen mellan migration och utveckling beskrivs på ett mer nyanserat vis i internationella forum.
Säkerställande av migranters och flyktingars åtnjutande av de mänskliga rättigheterna
Sverige har trots ökade svårigheter på grund av covid-19-pandemin bidragit till att stärka stödet till migranter och flyktingar och deras åtnjutande av mänskliga rättigheter i ett flertal länder. Svenskt utvecklingssamarbete har exempelvis bidragit till att möta behoven inom hälsa och nutrition i flyktingmottagande områden i Uganda. I östra Afrika har Sverige genom IOM och det regionala samarbetsorganet Intergovernmental Authority on Development (IGAD), bidragit till förbättrade förutsättningar för flyktingmottagandet i regionen och till migranters sjukvård och ökade kunskap om smittspridning. Sverige har genom stöd till UNICEF och Rädda Barnen i Jordanien och Libanon bidragit till att stärka tillgång till utbildning för syriska barn på flykt och för barn i värdsamhällena. Svenskt stöd till UNSCO har även bidragit till metodutveckling, standarder och data för att säkerställa flyktingars rätt och tillgång till utbildning. Stöd till International Rescue Committee har skapat arbetstillfällen för kvinnor på flykt i Libanon. I Irak har Sverige genom UNFPA bidragit till att akut reproduktiv hälsovård tillhandahålls av 51 kliniker i internflykting- och flyktingläger. Sverige har bidragit till att förbättra vatten och sanitet i värdsamhällen i Bangladesh, där 60 500 personer har fått tillgång till brunnar samt skapat arbetstillfällen för kvinnor på flykt. EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet har med svenskt stöd sedan
2016 bidragit till att möta de grundläggande behoven hos nära fyra miljoner flyktingar i Turkiet, genom bl.a. månatliga kontantbidrag och adekvat sjukvård, genom finansiering av sjukhus, utrustning, löner och utbildning av sjukvårdspersonal.
Stärkta förutsättningar för säker, ordnad och reglerad migration
Covid-19-pandemin har kastat om förutsättningarna och villkoren för migration och utvecklingen framgent präglas av en hög grad av osäkerhet. Antalet migranter i världen har ökat i långsammare takt under 2020 än vad som förväntades före pandemin. Svenskt stöd till UNDP:s stabiliseringsfond som bl.a. bidrar till grundläggande tjänster har bidragit till att sammantaget 4,7 miljoner internflyktingar i Irak kunnat återvända till sina ursprungsområden (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig). Sverige har genom IOM bidragit till ökad kunskap om migranternas förflyttningar, bättre planering av åtgärder för migranter som drabbats av pandemin, samt bättre hantering av irreguljär migration i flera länder i Afrika.
2.5.8Jämlik hälsa
I detta avsnitt redovisas resultat i relation till ett antal kategorier av regeringens mål avseende jämlik hälsa i regeringens geografiska och tematiska strategier. Kategorierna framgår av respektive underrubrik. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt och EU-bistånd.
Diagram 2.12 redovisar Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförs för att nå målen. Diagram 2.13 redovisar Sidas bedömning av utvecklingen i de sammanhang myndigheten är aktiv i relation till regeringens beslutade strategimål.
30
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Diagram 2.12 Jämlik hälsa: Portföljens relevans
Andel strategimål
Portföljen är inte relevant
Portföljen är delvis relevant
Portföljen är relevant
2018 2019 2020
Källa: Sidas strategirapportering.
Diagram 2.13 Jämlik hälsa: Utveckling i relation till mot strategimål
Andel strategimål
| 100 % | Utvecklingen går | |||
| 80 % | ||||
| bakåt | ||||
| 60 % | Utvecklingen går | |||
| 40 % | ||||
| delvis framåt eller | ||||
| 20 % | ||||
| delvis bakåt | ||||
| 0 % | Utvecklingen går | |||
| 2018 2019 2020 | framåt | |||
Källa: Sidas strategirapportering.
Sidas bedömningar av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området jämlik hälsa indikerar att sammansättningen varit relevant i hög utsträckning. Relevansen i sammansättningen av aktiviteter och insatser har stärkts stegvis sedan 2018. Detta välkomnas av regeringen. Samtidigt har andelen strategimål inom området där utvecklingen går bakåt ökat under samma period. Regeringen bekymras över det ökade motstånd mot sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som kan noteras i flera länder och av de negativa undanträngningseffekter på människors tillgång till hälsotjänster som covid- 19-pandemin genomgående har haft.
Medvetenhet om och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
Genom kärnstöd till UNFPA har Sverige fortsatt bidra till organisationens arbete mot könsrelaterat våld och andra skadliga sedvänjor, så som könsstympning och barnäktenskap. UNFPA:s arbete med att öka tillgången till preventivmedel har även bidragit till att mödradödlighet, oönskade graviditeter, osäkra aborter och HIV- infektioner har minskat. Sidas stöd till International Planned Parenthood Federation (IPPF) har bidragit till att flera hundra miljoner kvinnor och män i 164 länder nåtts av preventivmedelsrådgivning, hiv-testning och vård, trots att en femtedel av IPPF:s kliniker tvingades stänga till följd av covid-19 (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig). Samtidigt har verksamhet för ökad jämställdhet bidragit till att stärka ungas kunskaper och självkänsla för att fatta informerade beslut om sin sexualitet och hälsa. Miljontals ungdomar har nåtts av allsidig sexualundervisning genom svenskt stöd till Unesco i ett trettiotal afrikanska länder, och genom Frontline Aids som sett till att 1,4 miljoner barn och ungdomar, varav drygt 60 procent flickor och kvinnor, har nåtts av allsidig sexualupplysning. Vidare har Sveriges stöd till organisationen Ipas bidragit till att nästan 300 000 osäkra aborter och lika många oplanerade graviditeter kunnat förhindras.
Ökat motstånd i många länder mot SRHR, i synnerhet mot abort, sexualupplysning, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter, har noterats. De lagstiftningsframsteg som tidigare uppnåtts för kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa i t.ex.
31
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Latinamerika, hotas av en politisk anti-rättighetsrörelse. För att motverka detta har Sverige agerat som global, regional och nationell förespråkare för SRHR, vilket bidragit till att garantera tillgången till dessa livsviktiga vårdtjänster.
Grundläggande hälsoservice, inklusive barn- och mödrahälsa
Sverige har både genom riktade insatser och anpassning av befintliga stöd möjliggjort för samarbetsländer att dels hantera pandemin, dels upprätthålla grundläggande hälso- och sjukvård i bl.a. Bolivia, Myanmar, Sydsudan, Uganda, Zambia och Zimbabwe.
Pandemins negativa effekter bedöms vara mycket omfattande för barn- och mödrahälsan i världen. Över 100 miljoner barn i över 50 länder beräknas att gå miste om vaccinering mot mässling och andra grundläggande vaccinationer. I Bangladesh minskade grundläggande vaccinering initialt med 50 procent, varför Unicef sökt nya vägar för att nå resultat, t.ex. genom riktade kunskapsinsatser och upprättande av nya plattformar för vaccination. Genom EU:s stöd till Globala fonden mottog nära 19 miljoner personer livsavgörande hiv-behandling under 2018, över fem miljoner människor med tuberkulos blev diagnosticerade och behandlade och över 130 miljoner myggnät distribuerades (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig).
Stärkta nationella hälsosystem och institutioner
Pandemin har medfört stora utmaningar för nationella hälsosystem och institutioner. Ordinarie verksamhet i samarbetsländerna har i stora delar begränsats eller ställts om för att hantera covid-19. Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria och Gavi, den globala vaccinalliansen, har båda tack vare svenskt stöd i hög grad anpassat sina pågående stöd till länders hälsosystem för förstärkt hälsosäkerhet, och för att förbereda för covid-19-vaccinationer i stor skala. Sverige har samtidigt bidragit till goda resultat som nya och förbättrade vårdinrättningar i Somalia, och förbättrade nutritionsprogram i Zambia, Uganda och Sydsudan genom vilka över en miljon barn har fått tillgång till avmaskningsmedel under första halvåret 2020. Arbetet med att stärka integreringen av SRHR i arbetet med allmän hälso- och sjukvård i samarbete med WHO i Afrika har intensifierats, vilket bidragit till att kunna mildra de undanträngningseffekter som pandemihanteringen innebär.
Sverige har även bidragit till en granskning av WHO:s landkontor i Afrika i syfte att stärka kapaciteten att hantera den pågående pandemin och bidra till att stärka hälsosystemen. Arbetet har resulterat i mer engagerade partners, ökad resursmobilisering, stärkt förenlighet med ländernas egna prioriteringar, och ökad samordning med övriga FN-systemet, i 26 afrikanska länder. Genom Sveriges bidrag till den givargemensamma FN-ledda hälsofonden Access to Health Fund i Myanmar har också tillgången till grundläggande hälso- och sjukvård förbättrats i utsatta områden, såsom områden där etniska minoriteter lever.
Förebyggande och hantering av hälsohot
Covid-19-pandemin har visat brister i det globala systemet för att förebygga, upptäcka och hantera hälsohot. Arbetet med att samla lärdomar, utvärdera insatser och föreslå lösningar pågår bl.a. inom WHO. Sverige har under året genom biståndet bidragit till hantering av pandemin bl.a. genom stöd till Covax AMC för att möjliggöra tillgång till vaccin mot covid-19 för 92 låg- och lägre medelinkomstländer samt till Globala fonden för skyddsutrustning och diagnostik av covid-19. Under 2020 har Sverige genom icke-öronmärkt stöd till WHO:s fond för hälsohot, FN:s krishanteringsfond samt till FN:s covid-19-fond möjliggjort ett snabbt, flexibelt och effektivt agerande i hanteringen av pandemin. Sverige har genom stöd till Världsbanksgruppens särskilda finansieringsfacilitet för covid-19 bidragit till att stödja 100 låg- och
32
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
medelinkomstländer med bl.a. övervakning av sjukdomsspridning och vaccindistribution. Samtidigt har antimikrobiell resistens (AMR) fortsatt att vara en prioriterad fråga. Sverige har genom EU:s Team Europa-ansats bidragit till att mobilisera ett omfattande stöd till den globala hanteringen av pandemin, bl.a. genom ett stöd till Covax delvis från europeiska investeringsbanken och till den afrikanska smittskyddsmyndigheten Africa CDC.
2.5.9Likvärdig och inkluderande utbildning, samt forskning av relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling
I detta avsnitt redovisas resultat i relation till ett antal kategorier av regeringens mål avseende utbildning och forskning i regeringens geografiska och tematiska strategier. Kategorierna framgår av respektive underrubrik. I avsnittet redovisas även resultat av multilateralt och EU-bistånd.
Diagram 2.14 redovisar Sidas bedömning av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförs för att nå målen. Diagram 2.15 redovisar Sidas bedömning av utvecklingen i de sammanhang myndigheten är aktiv i relation till regeringens beslutade strategimål.
Diagram 2.14 Utbildning och forskning: Portföljens relevans
Andel strategimål
Portföljen är inte relevant
Portföljen är delvis relevant
Portföljen är relevant
2018 2019 2020
Källa: Sidas strategirapportering.
Diagram 2.15 Utbildning och forskning: Utveckling i relation till strategimål
Andel strategimål
| 100 % | Utvecklingen går | |||
| 80 % | ||||
| bakåt | ||||
| 60 % | Utvecklingen går | |||
| 40 % | ||||
| delvis framåt eller | ||||
| 20 % | ||||
| delvis bakåt | ||||
| 0 % | Utvecklingen går | |||
| 2018 2019 2020 | framåt | |||
Källa: Sidas strategirapportering.
Sidas bedömningar av relevansen i sammansättningen av de aktiviteter och insatser som genomförts för att nå strategimålen inom området utbildning och forskning indikerar att relevansen varit fortsatt god under 2020. Utvecklingen går dock bakåt i större utsträckning och framåt i mindre utsträckning under 2020 i jämförelse med 2019, vilket kan kopplas till utbildningsområdet och de omfattande skolnedstängningarna. Dessa har omfattat mer än 90 procent av alla elever, från förskola till högre utbildning. FN varnar för att vi riskerar en förlorad generation. Regeringen är bekymrad över de allvarliga följderna för samhällen och individer, i synnerhet för de mest utsatta såsom flickor, flyktingar och barn med funktionsnedsättning.
33
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Välfungerande nationella utbildningssystem
Trots pandemin har flera långsiktiga bilaterala stöd till utbildningssystem i Sveriges samarbetsländer resulterat i flera goda resultat. Sidas resultatbaserade stöd till utbildningssektorn i Tanzania har bl.a. bidragit till ett nationellt statistiksystem av hög internationell standard. I Afghanistan har Sverige genom Unesco bidragit till att utveckla läroplaner, utbilda lärare och stärka landets högre utbildning. Svenska Afghanistankommittén har trots skolnedstängningar kunnat upprätthålla 50 procent av verksamheten genom olika flexibla lösningar.
Sveriges stöd till Global Partnership for Education (GPE) har, också genom EU:s utvecklingssamarbete, bidragit till att stärka utbildningssystem i 90 länder, inklusive ett växande antal länder i konflikt. Stödet har möjliggjort för nära 25 miljoner fler barn, varav 48 procent flickor, att gå i skolan. Flexibiliteten i Sidas icke-öronmärkta stöd har varit avgörande för Unesco, Unicef, Världsbanksgruppen m.fl. att kunna ställa om och erbjuda distanslösningar. Sverige har genom Unesco medverkat till att integrera sex och samlevnad i läroplaner samt ta fram utbildningsmaterial och vägledning till lärare i 63 länder. Detta förväntas bidra till en minskning av tidiga och oönskade graviditeter, könsrelaterat våld och barnäktenskap, som är tydliga hinder för en likvärdig utbildning.
Stärkta förutsättningar för grundskole- och gymnasieutbildning
Pandemin och globala skolnedstängningar har fördjupat lärandekrisen. Unicef befarar att 24 miljoner barn inte kommer att återvända när skolorna öppnar igen. För att se till att fler barn påbörjar och fullföljer skolan har Unicef skalat upp sin verksamhet, bl.a. för ökad tillgång till distansundervisning. Samtidigt har en utvärdering av Sveriges utbildningsstöd till Tanzania (Sida 2020:23) visat att ett ökat antal elever fortsätter från grundskoletill gymnasienivå, samt att läsförmågan och kunskaper i matematik har ökat. I Afghanistan har unga, särskilt kvinnor, genom svenskt stöd fått förbättrade möjligheter att ta del av skolundervisning. I Kambodja har Sida bidragit till att landets finansiering av offentliga skolor, från förskola till gymnasienivå, fördubblats över fyra år, mellan 2014 och 2018, vilket möjliggjort för fler barn att fullgöra grund- och gymnasieskolan.
Tillgång till utbildning i konflikt, postkonflikt och humanitära situationer
Genom stöd till GPE och fonden Education Cannot Wait (ECW) har Sverige bidragit till utbildning av barn och ungdomar i konflikt, post-konflikt och humanitära situationer. Tack vare ECW har totalt ca 2,6 miljoner elever, varav 40 procent flickor, i åldern 3–18 år i totalt 31 länder fått möjlighet att gå i skolan. I Jemen, Mali, Somalia, Uganda och Demokratiska republiken Kongo har Sverige genom ECW bidragit till att fler än 54 000 barn fått skolmåltider, för många dagens enda mål mat. ECW har även bidragit till utbildning för internflyktingar och återvändande i Afghanistan, vilket de senaste två åren omfattat 190 000 flickor och pojkar (könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig). EU har samtidigt utvecklats till en global ledare för utbildning i konflikt- och krissituationer där stöd för utbildning ökat från 1 procent av EU:s humanitära biståndsbudget 2015 till 10 procent av densamma 2019.
Stärkt forskningskapacitet
Genom flexibilitet och anpassning i genomförandet har Sverige, trots pandemin, bidragit till ökad forskningskapacitet i samarbetsländerna Bolivia, Etiopien, Moçambique, Rwanda, Tanzania, Uganda och Kambodja. Kapacitet har stärkts genom stöd till forskare, forskningsadministration, bibliotek, laboratorier, informations- och kommunikationsteknologi (ICT), samt via stöd till nationella forskningsråd och
34
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
innovationssystem som tillämpar forskningsresultat inom exempelvis hälsa, miljö, klimat och teknik. Detta har bl.a. resulterat i publikationer och förbättrade utbildningar på grundnivå vid universitet. Sedan 2015 har svenskt stöd bidragit till att nära 2000 personer har tagit doktorsexamen, varav ca 30 procent är kvinnor.
Sida har under året stärkt kapacitet för forskning om artificiell intelligens (AI), liksom stöd för policyutveckling och policytillämpning av AI i flera afrikanska länder. Sverige har fortsatt bidragit till kapacitetsbyggnad inom forskning och innovation genom EU:s utvecklingssamarbete, där exempelvis 95 miljoner euro har mobiliserats för stärkt innovationskapacitet på nationell, regional och global nivå. Sverige har vidare, bl.a. genom dialog med nationella partner, värnat akademisk frihet som en central faktor för stärkandet av forskningen och dess roll i samhället, och verkat för ökad jämställdhet inom och genom forskning. Genom dialog med globala och regionala samarbetspartners har Sverige verkat för vikten av lokal forskning och större möjligheter för forskare från låginkomstländer att konkurrera om medel inom internationella utlysningar.
Forskning och högre utbildning
Sverige har bidragit till forskning inom flertalet vetenskapliga områden såsom hälsa, miljö, fiske, jordbruk, skogsbruk, teknik, samhällsvetenskap och humaniora. Pandemin har orsakat förseningar, men digitala lösningar har samtidigt underlättat kontakten mellan forskare i låginkomstländer och omvärlden. Sverige har bl.a. bidragit till ny afrikansk pandemiforskning om motverkandet av smittspridning, ökad kapacitet i hälsosystem, och hantering av pandemins negativa följder såsom psykisk hälsa och samhällens krishantering. Sida har också bidragit med stöd till WHO:s forskning om covid-19 och förlossningsvård, liksom om våld mot kvinnor under pandemin. Genom forskningsinstitutet för lantbruk CGIAR har Sverige stöttat innovation kopplat till bl.a. livsmedelssäkerhet och regional motståndskraft mot naturkatastrofer.
Den svenska systemansatsen, där långsiktighet, tillit och ägarskap betonas, har fortsatt främjat forskning på basis av lokala kapaciteter, vilket gör att forskningsresultaten uppfattas som både relevanta och legitima. Bidrag till svensk utvecklingsforskning genom Vetenskapsrådet har fortsatt med stark efterfrågan från ett växande forskningsfält. Tack vare Svenska institutets stipendieprogram har 360 yrkesverksamma personer, 157 kvinnor och 203 män, kunnat genomgå högskoleutbildning på avancerad nivå i Sverige. Även inom EU:s utvecklingssamarbete stöttas högre utbildning samt forskning såväl nationellt, regionalt som globalt och inom hela bredden av Agenda 2030, t.ex. inom livsmedelssäkerhet och hälsa.
2.5.10Räddande av liv, lindrad nöd och upprätthållen mänsklig värdighet
I detta avsnitt redovisas resultat med avseende på räddande av liv, lindrad nöd och upprätthållen mänsklig värdighet. Bilaterala insatser på området har finansierats främst genom strategin för Sveriges humanitära bistånd genom Sida, där regeringen antog en ny strategi i december 2020. Av detta följer att det inte är möjligt att redovisa uppfyllelse av strategimål genom diagram på samma sätt som för andra områden.
Humanitärt bistånd ges också i form av kärnstöd till multilaterala organisationer med sådan verksamhet. För 2020 uppgick det humanitära biståndet till 8,54 miljarder kronor, varav 4,96 miljarder kronor fördelades som bilateralt stöd genom i huvudsak Sida som behovsbaserat stöd, och 3,58 miljarder kronor fördelades genom Regeringskansliet för kärnstöd till multilaterala organisationer med humanitär verksamhet.
35
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Behovsbaserad, snabb och effektiv humanitär respons
Under 2020 ökade både människor i behov av humanitärt stöd kraftigt liksom klyftan mellan behov och finansiering. Detta beror främst på covid-19 som har förvärrat redan pågående kriser. När pandemin bröt ut och FN lanserade den globala appellen för covid-19-responsen, underlättade regeringens kärnstöd för organisationer att ställa om befintliga program och projekt. Sida satte snabbt in extra resurser specifikt kopplade till covid-19 genom WFP, UNHCR, UNICEF och Röda kors- och röda halvmånerörelserna. Sverige har också bidragit med extra stödpaket om över 800 miljoner kronor för att möta de ökande humanitära behoven till följd av pandemins sekundära effekter. Sverige bidrog, tillsammans med EU-kommissionen, vidare till genomförandet av EU:s luftbroar till Sudan och Jemen under sommaren.
Sverige har bidragit starkt till snabb och effektiv humanitär respons genom betydande kärnstöd till humanitära organisationer, men också genom att betala ut humanitära medel tidigt på året. Under 2020 hade Sida utbetalat 76 procent av de humanitära medlen före utgången av mars. Detta säkerställde en snabb respons på flera kriser, bl.a. till de förvärrade kriserna i Afghanistan, Burkina Faso, Jemen, Nigeria, Sydsudan och Somalia. Genom Sidas mekanism för snabbfinansiering kunde stöd snabbt ges till humanitära organisationer verksamma i Beirut i Libanon med anledning av den omfattande explosionen. Sverige har även axlat ett humanitärt ledarskap genom att ha bidragit till att mobilisera finansiering, bl.a. till stöd för FN:s responsplan för krisen i Sudan, för FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) och för FN:s responsplan för krisen i Venezuela.
Sverige har bidragit med stöd för att möta de humanitära kriserna främst i Tchadsjön, Jemen, Syrien, Demokratiska republiken Kongo och Sydsudan. Sverige har återkommande uppmärksammat den ökande svältrisken i Jemen. I långvariga och utdragna konflikter, exempelvis i Syrien och Jemen, har Sverige verkat för att minska beroendet av humanitärt bistånd och för långsiktiga lösningar för de mest utsatta. Därmed har Sverige arbetat för att bättre sammanlänka det humanitära biståndet med det långsiktiga utvecklingssamarbetet.
Ökat skydd för krisdrabbade människor samt ökad respekt för humanitära principer och internationell humanitär rätt
Svårigheterna med tillträde i krisområden, särskilt i våldsdrabbade regioner i konfliktländer, har försvårats ytterligare som en konsekvens av covid-19. Sveriges stöd till organisationer med särskilda skyddsmandat, såsom ICRC, UNHCR och UNICEF, har bidragit till att hundratusentals krisdrabbade människor erhållits skydd och stöd, exempelvis i Nigeria, Sydsudan samt Syrien och dess grannländer. Under 2020 har den humanitära verksamheten på flera platser försvårats av sanktionsregimer såsom exempelvis i Syrien och Venezuela. Vissa av dessa har haft oavsiktliga negativa konsekvenser som påverkat möjligheterna för humanitärt arbete i enlighet med den internationella humanitära rätten och de humanitära principerna. Sverige har konsekvent verkat för att humanitära undantag i sanktionsregimer instiftas och följs.
Sverige har vidare verkat för att öka den internationella uppmärksamheten på klimatförändringarnas humanitära konsekvenser och vikten av förebyggande insatser, bl.a. genom att anordna ett högnivåmöte i Stockholm. Sverige har fortsatt bidragit till upprätthållande av internationell humanitär rätt och respekt för de humanitära principerna. Exempelvis har Sverige, tillsammans med EU-kommissionen, initierat en process för ökat tillträde för humanitära aktörer och respekt för humanitära principer av parterna i konflikten i Jemen. När konflikten i Tigray i Etiopien bröt ut tog Sverige initiativ till samordning bland humanitära givare för att främja humanitärt tillträde.
36
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Ökat inflytande för krisdrabbade människor
Utvecklingen för ökat inflytande för krisdrabbade människor går delvis framåt. Flera av de humanitära organisationer som stöds av Sverige rapporterar om inkludering av krisdrabbade människor i planering, genomförande och uppföljning av humanitära insatser. Goda exempel på samverkan med krisdrabbade grupper finns i Afghanistan, Centralafrikanska republiken och Sydsudan. Samtidigt kan återkopplingen från krisdrabbade människor förbättras genom att behandlas mer proaktivt, enligt en utvärdering av Sidas humanitära partners.
Stärkt kapacitet och effektivitet i det humanitära systemet
Utvecklingen i det humanitära systemet mot mer flexibel finansiering, dvs. flerårig och icke-öronmärkt finansiering, har varit varierad. Andelen flerårig finansiering har ökat, samtidigt som andelen icke-öronmärkt stöd minskat. Sveriges samarbete och stöd till FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp (OCHA) på land- och regional nivå har, mot denna bakgrund, bidragit till en positiv utveckling när det gäller att stärka kapaciteten och effektiviteten i det internationella humanitära systemet. Goda förutsättningar för en effektiv respons har även skapats av Sveriges tidiga utbetalningar av humanitära medel. Sverige har varit aktiv inom den s.k. Grand Bargain-processen för att genomföra den reformagenda som överenskoms vid toppmötet i Istanbul 2016.
2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
Verksamheten inom utgiftsområdet består av långsiktiga samarbeten med andra länder, multilaterala och regionala organisationer, multilaterala utvecklingsbanker och fonder, privata aktörer och civilsamhällesorganisationer. Såväl utvecklingssamarbetet som det humanitära biståndet äger rum i svåra kontexter. Resultatredovisning och bedömning av måluppfyllelse inom verksamheten är därför förknippad med ett antal utmaningar.
Under 2020 har covid-19-pandemin och dess konsekvenser både ökat de behov som motiverar verksamheten och påverkat genomförandet av biståndsverksamheten. Insatser och aktiviteter har i betydande omfattning fått anpassas och omformuleras för att nå resultat. En del verksamhet har fått skjutas upp eller ställas in. Även uppföljningen av biståndet har påverkats och delvis andra metoder och processer för uppföljning och rapportering har använts. Nära samarbeten med tillitsfull dialog och goda förutsättningar för flexibilitet och anpassning har, enligt regeringen, ökat förutsättningarna för att resultat inom utgiftsområdets verksamhet både har kunnat uppnås och redovisas avseende år 2020.
Utifrån resultatredovisningen i det föregående avsnittet, och i linje med den värdering regeringen gör i detta avsnitt, bedömer regeringen att Sveriges internationella bistånd under 2020 har bidragit till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
2.6.1Regeringen anser att den biståndspolitiska inriktningen är fortsatt relevant
I syfte att bidra till det riksdagsbundna målet har regeringen sedan 2016 lagt fast en inriktning för biståndet vilken spänner över flera områden. Under 2020, ett år präglat av de drastiska konsekvenser som pandemin inneburit för människor i fattigdom och förtryck, har denna inriktning visat sig vara särskilt relevant. Regeringens uppfattning är att verksamhet inom vart och ett av nedan områden har bidragit till att målet för utgiftsområdet har uppnåtts. Inte minst har regeringens fokus på demokrati, mänskliga
37
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
rättigheter och rättsstatens principer, jämställdhet och SRHR samt miljö, klimat och biologisk mångfald, som regeringen driver i alla fora, visat sig, även över tid, vara riktig och relevant.
Pandemins effekter för utvecklingen inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer har varit kännbara och därmed har demokratibiståndet varit desto angelägnare. Regeringens demokratisatsning har fått ett gott genomslag, trots pandemins negativa inverkan. Inte minst har Sverige genom satsningen bidragit till att främja respekten för kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter, det civila samhället och demokratins röstbärare samt för yttrande- och mediefrihet, online såväl som offline. Med ökat stöd till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, vilket gjorde Sverige till den största bilaterala givaren, har Sverige på ett väsentligt sätt medverkat till organisationens resultat. Mot bakgrund av den negativa utveckling som pandemin inneburit på området kan biståndets resultat detta år i än större utsträckning ses bestå av att ha dämpat en annars än mer negativ utveckling.
Regeringen har med den feministiska utrikespolitiken som plattform och mobiliserande kraft systematiskt efterlyst och drivit jämställdhets- och rättighetsfrågor i både åtgärder mot pandemin och åtgärder för återuppbyggnad. Det har bl.a. bidragit till att många av FN:s åtgärdsplaner redan från början kommit att innefatta arbete mot könsrelaterat våld och för jämställdhet, SRHR samt skydd av våldsutsatta barn. Regeringen har fortsatt att utveckla samarbetet med likasinnade länder. Nätverk har utvecklats på nordisk, nordiskbaltisk, global och EU-nivå och resulterat i ökat samarbete med länder som sedan tidigare bedrivit, eller under året har lanserat en feministisk utrikespolitik.
Regeringen ser att ekonomisk utveckling på global nivå i alltför hög utsträckning sker på bekostnad av vår planet. Därför har Sverige, genom flexibla och innovativa stödformer och påverkansarbete, bidragit till att minska klimat- och miljöpåverkan, skydda den biologiska mångfalden och haven samt främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Sida har vidtagit ytterligare åtgärder för att stärka integreringen av miljö och klimat och för att ytterligare anpassa biståndet till Parisavtalets målsättningar. Swedfund har ökat sina klimatinvesteringar och utvecklat sitt arbete med att bedöma investeringars klimatpåverkan. Sveriges stöd och påverkansarbete inom de multilaterala utvecklingsbankerna har också bidragit till att skynda på utfasningen av fossil energi i bankernas investeringar.
Konsekvenserna av covid-19-pandemin riskerar att förvärra befintliga och skapa nya konflikter. Sverige har fortsatt sitt aktiva arbete för konfliktförebyggande och fredsbyggande under 2020. Ett konkret exempel är Sveriges stöd till FN:s fredsbyggandefond som gett stöd till kvinnors deltagande i lokala fredsprocesser, bl.a. i konfliktdrabbade områden i östra Demokratiska republiken Kongo. Sveriges delaktighet i genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet har fortsatt. Samtidigt som det kvarstår stora hinder för kvinnors, och ungas, deltagande och inflytande i fredsprocesser, har Sverige under 2020 medverkat till mer inkluderande fredsprocesser i exempelvis Afghanistan, Mali och Sudan.
Den globala fattigdomen och hungern har ökat under 2020. Pandemins negativa effekt på sysselsättningen i låg-och medelinkomstländer är historisk. Samtidigt har Sverige bidragit till att öka människors tillgång till sociala trygghetssystem och möjlighet till tryggad livsmedelsförsörjning, samt i flera kontexter medverkat till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor. Regeringen bedömer att det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet fortsatt har bidragit till ökad export, sysselsättning och fattigdomsminskning. Garantier har varit ett kraftfullt verktyg för att ge marginaliserade grupper och småföretagare tillgång till finansiering. Regeringen ser
38
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
positivt på att digitalisering i ökad utsträckning har adresserats och använts inom utvecklingssamarbetet.
Covid-19-pandemin har orsakat ett bakslag vad gäller migranters och flyktingars, särskilt kvinnor och flickors, tillgång till utbildning, försörjning, hälsovård, psykosocialt stöd och säkerhet. Flera av åtgärderna för att förhindra spridningen av covid-19 har också försvårat för flyktingar att nå säkerhet. Mot denna bakgrund har Sverige under 2020 bidragit till att möta behov inom exempelvis hälsa och utbildning, säkerställa åtnjutandet av mänskliga rättigheter, samt att underlätta remitteringar. I normativ dialog med andra givare och externa aktörer har Sverige kunnat bidra till att relationen mellan migration och utveckling beskrivs på ett mer nyanserat vis, där migrationens positiva effekter på utveckling också uppmärksammas.
Pandemin har visat på vikten av att ha välfungerande hälsosystem som kan hantera hälsokriser och samtidigt upprätthålla grundläggande hälso- och sjukvård. Storskaliga vaccinationskampanjer kräver också fungerande hälsosystem. Sveriges och andra givares kärnstöd till multilaterala organisationer, fonder, och utvecklingsbanker har varit avgörande för dessas möjlighet att ställa om och bedriva en effektiv hantering av pandemin under 2020. Samtidigt har Sverige tidigt sett till att motverka pandemins undanträngning av den grundläggande hälso- och sjukvården. Ett fortsatt stort och strategiskt engagemang för stärkt medvetenhet om och tillgång till SRHR, har varit viktigt för att motverka det hårdnande politiska internationella klimatet för jämställhet och SRHR.
Svenskt utvecklingssamarbete inom utbildning har bidragit till att lindra konsekvenserna av de globala skolnedstängningarna. Långsiktigt stöd till nationella utbildningssystem och flexibla lösningar har möjliggjort att verksamhet kunnat upprätthållas och resultat åstadkommits. Sveriges stöd till forskning har varit fortsatt betydelsefullt för stärkta forskningskapaciteter och för att värna akademisk frihet i partnerländerna. Pandemin har tydliggjort vikten av partnerländernas kapacitet för framtagande av ny kunskap som är relevant för landet och regionen ifråga.
De humanitära behoven ökade drastiskt under 2020 och gapet mellan behov och resurser har växt ytterligare. Sverige är en fortsatt ledande humanitär givare både i ljuset av betydande finansiering och i att förankra det humanitära biståndet genom de humanitära principerna. Kärn-, programbaserade och fleråriga stöd har under covid- 19-pandemin bekräftats vara särskilt värdefulla för biståndets effektivitet.
2.6.2Snabbt och kreativt omställningsarbete bakom fortsatt god relevans i Sidas sammansättning av insatser och aktiviteter
För det bilaterala biståndet baseras regeringens bedömning av måluppfyllelse bl.a. på Sidas bedömningar av utvecklingen i relation till regeringens beslutade strategimål i de sammanhang där Sida genomför verksamhet och på myndighetens bedömning av relevansen i sammansättningen av aktiviteter och insatser för att bidra till förändring i linje med regeringens strategimål.
För en majoritet av strategimålen (ca 60 procent) har utvecklingen i sammanhanget varit varierad, på så vis att ingen entydigt positiv eller negativ trend har påvisats, under 2020. Detsamma gällde avseende 2019 respektive 2018. Utvecklingen har dock gått bakåt i relation till fler strategimål (ca 35 procent) under 2020 än under 2019 (ca 30 procent). Enligt regeringens bedömning hör detta samman med den negativa utveckling inom jämställdhet, hälsa och SRHR samt ekonomisk utveckling som skett under 2020. Pandemin har i flera avseenden, direkt eller indirekt, påverkat utvecklingen. Särskilt inom dessa tematiska områden har Sverige, enligt regeringens
39
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
bedömning, bidragit till måluppfyllelsen av det riksdagsbundna målet genom att motverka en annars än mer negativ utveckling.
Under 2020 har Sida haft en relevant portfölj av insatser och aktiviteter som bidrar till förändring i linje med strategimålen i relation till ca 75 procent av de av regeringen beslutade strategimålen. Regeringen konstaterar att Sida under året har möjliggjort för samarbetspartners att snabbt och kreativt anpassa sin verksamhet till en drastiskt förändrad omvärld. Myndighetens insatsportföljer har i stor utsträckning kunnat hållas relevanta, vilket resulterat i att värdefulla och viktiga resultat uppnåtts. För ca 25 procent av strategimålen bedöms portföljen som delvis relevant och ett arbete pågår med att anpassa insatser och aktiviteter. En orsak till att dessa portföljer är delvis, och inte helt, relevanta är det omställningsarbete som krävts av pandemin och dess följder. Sida har även behövt anpassa och se över portföljen av insatser och aktiviteter på grund av andra snabba förändringar i omvärlden. Nya strategier har inneburit behov av att arbeta fram nya portföljer och i vissa fall har resultat inte uppnåtts i den utsträckning som förväntats och insatser och aktiviteter har därmed behövt styras om. Regeringen bedömer att Sida har bidragit till högre måluppfyllelse av regeringens strategimål och i förlängningen det riksdagsbundna målet för utgiftsområdet. Regeringens styrning har fortsatt möjliggöra flexibilitet och anpassning i genomförandet hos såväl Sida som andra myndigheter.
Som tidigare har aviserats avser regeringen att vidareutveckla styrningen av Sida. Regeringen har därför uppdragit åt Statskontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV) att gemensamt analysera och bedöma styrningen av Sida. Statskontoret redovisade sitt uppdrag till regeringen den 30 november 2020 (Statskontoret 2020:22). Enligt Statskontorets och ESV:s samlade bedömning är styrningen av Sida verksamhetsanpassad och delvis ändamålsenlig. Statskontoret och ESV konstaterar samtidigt att styrningen av Sida är omfattande och komplex och att regeringens styrning behöver bli tydligare och mer transparent. Statskontoret och ESV lämnar också förslag på hur Sidas interna styrning och uppföljning kan utvecklas och konstaterar bl.a. att Sida behöver öka lärandet i genomförandet av strategierna och utveckla uppföljningen av strategierna så att myndigheten kan redovisa resultat på en mer aggregerad nivå.
2.6.3Sveriges internationella bistånd har bidragit till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck
Det bilaterala, multilaterala och EU-biståndet har utifrån olika mervärden bidragit till verksamhetens måluppfyllelse. Sida, FBA och Swedfund har utgjort centrala verktyg i genomförandet av det bilaterala biståndet. Till följd av ett stärkt förvaltningsanslag har Sida under året utvecklat organisationen och därigenom förmågan att genomföra effektivt bistånd. Swedfund har bidragit till hållbar återhämtning och omställning i ljuset av pandemin genom fortsatta investeringar i utvecklingen av hållbara företag i låg- och medelinkomstländer, vilket har möjliggjorts av det ökade kapitaltillskottet till Swedfund för 2020 och återflöden från investeringsverksamheten.
Regeringen konstaterar att vikten av multilateralism och starka multilaterala institutioner visat sig än tydligare under 2020. Med kärnstöd som dominerande stödform har Sverige möjliggjort ett flexibelt agerande av organisationer med god landnärvaro, rätt kompetens och förmåga att leverera snabbt. Genom påverkansarbete har Sverige drivit viktiga normativa frågor kopplade till målet för utgiftsområdet, såsom SRHR och mänskliga rättigheter. Sverige har även varit pådrivande för effektiviserings-reformer. Det multilaterala och det bilaterala biståndet har varit kompletterande och ömsesidigt förstärkande.
40
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Sverige har vidare bidragit till att stärka EU som global biståndspolitisk aktör och spelat en viktig roll i utformandet och genomförandet av EU:s utvecklingssamarbete. Inte minst har Sverige, tillsammans med övriga medlemsstater, EU-kommissionen och Europeiska utrikestjänsten, bidragit till ett arbete för stärkt gemensamt agerande i relation till covid-19-pandemin, den s.k. Team Europa-ansatsen.
Sverige har även vidareutvecklat metoder och verktyg av vikt för biståndets genomförande. Principerna för effektivt utvecklingssamarbete har värnats. Ansatser som möjliggör anpassning har tillämpats. Innovation och digitalisering har bidragit till goda resultat men här finns ytterligare potential att ta tillvara. Synergier mellan utvecklingssamarbete, handel och främjande har fortsatt att identifieras genom arbetssättet bredare relationer. Svenska myndigheters samarbete med deras motsvarigheter i partnerländerna har bidragit till en positiv utveckling av de förvaltningsstrukturer som utgör en grund för en demokratisk samhällsutveckling. Genom bl.a. garantier har verksamhet inom utgiftsområdet kunnat fungera katalytiskt. I ljuset av pandemin, och de svåra miljöer biståndet genomförs i, är analys och hantering av risker fortsatt centralt. Arbetet för fokusering av biståndet fortsätter. Det bilaterala biståndet är tematiskt fokuserat på att bemöta centrala utmaningar och uppnå resultat inom områdena demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet samt miljö och klimat. De biståndspolitiska perspektiven – fattiga människors perspektiv på utveckling, rättighetsperspektivet, jämställdhetsperspektivet, miljö- och klimatperspektivet och konfliktperspektivet – har utgjort fortsatta utgångspunkter. Perspektiven har också varit viktiga verktyg, bl.a. för att genomförandet av verksamheten ska leda till långsiktigt hållbara resultat och vid behov hantera målkonflikter inom biståndet. Regeringen anser att det är viktigt att stärka integreringen av miljö- och klimatperspektivet inom biståndet.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att Sveriges internationella bistånd under 2020 bidragit till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sverige har både bidragit till stärkt förmåga att hantera covid-19-pandemin, till hållbar återhämtning i spåren av pandemin, och till att driva på den omställning som krävs för att genomföra Agenda 2030 med principen om att inte lämna någon utanför, Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering och Parisavtalet.
2.7Politikens inriktning
2.7.1Omvärld och prioriteringar för utvecklingssamarbetet
Covid-19-pandemin fortsätter att orsaka omfattande fattigdomsökning och kommer att ha långsiktiga negativa effekter inom bl.a. hälsa, ekonomi, demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet samt utbildning. De utmaningar världen står inför har förvärrats och blivit mer komplexa. Antalet väpnade konflikter samt människor i behov av humanitärt stöd ökar, miljontals människor är på flykt och mänskliga rättigheter inskränks. Den långvariga klimatkrisen eskalerar med temperaturhöjningar samtidigt med drastiskt minskande biologisk mångfald. Utvecklingen globalt för jämställdhet och kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter, inklusive allas tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är mycket oroande, liksom den ökade ojämlikheten och det ökade antalet extremt fattiga och ökad hunger. Pandemin gör det än svårare att uppnå de globala målen för hållbar utveckling.
Biståndet ska även fortsatt uppgå till en procent av BNI. För att möta de utmaningar som nämns ovan kommer regeringen att fortsätta bekämpa pandemin och dess effekter samt verka för en hållbar ekonomisk grön återhämtning. Detta innefattar en
41
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
omställning till samhällen och ekonomier som bygger på bl.a. ökad delaktighet och demokrati, minskad ojämlikhet, ökad jämställdhet, förnybara energilösningar, bevarande av den biologiska mångfalden och fungerande ekosystem både på land och i hav samt minskade utsläpp. Regeringen avser verka för integrerade lösningar och bidra till att utveckla samverkan mellan olika områden. Regeringens prioriteringar, i linje med skrivelsen Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (skr. 2016/17:60) står fast. Sverige ska vara fortsatt ledande i att bidra till genomförandet av Agenda 2030 globalt, Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering (FfD) och Parisavtalet om klimat. Satsningarna på demokrati och mänskliga rättigheter samt biologisk mångfald fortsätter. Arbetet för global jämställdhet drivs med oförminskad styrka, inklusive arbetet för ökad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Fred och säkerhet kommer även fortsatt främjas och Sverige kommer även fortsatt att vara en ledande aktör inom det humanitära biståndet. Arbetet med att tillvarata den potential som innovation och digitalisering innebär kommer att stärkas.
Regeringen betonar inför 2022 särskilt de områden som framgår nedan.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Den globala demokratiska tillbakagången har förstärkts i flera länder av pandemin och påkallar ett fortsatt stärkt demokratifokus i biståndet. Regeringen ökar fokus på främjande och skydd av rättsstatens principer, främst genom institutioner som möjliggör deltagande, ansvarsutkrävande och tillgång till rättvisa. Stödet till mänskliga rättigheter, försvarare av mänskliga rättigheter, inklusive fackliga företrädare samt civilsamhällesorganisationer fortsätter. Yttrandefriheten behöver värnas och desinformation motverkas. Tillgången till ett öppet, fritt och säkert internet där mänskliga rättigheter respekteras är en förutsättning för hållbar demokratisk utveckling. Anti-korruptionsarbetet förstärks och är viktigt i bekämpningen av pandemin. Utvecklingssamarbetet fortsätter att vara en central del i demokratisatsningen. Den fördjupade dialogen om demokrati och mänskliga rättigheter med EU och FN fortsätter. Att bidra till att förstärka deras arbete, inte minst på landnivå och som del av pandemiåterhämtningen, är angeläget. Mot bakgrund av den negativa demokratiska utvecklingen i många länder fortsätter regeringen att ställa tydliga krav på Sveriges samarbetsländer att leva upp till rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Som utgångspunkt ska stödet till staten minska vid en negativ utveckling vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati.
Jämställdhet
Regeringens arbete för global jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna fortsätter med full kraft. Den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken är avgörande för att jämställdhetsarbetet ska få genomslag, särskilt i sammanhang som präglas av motstånd samt för att motverka pandemins negativa effekter. Genomförandet av EU:s handlingsplan för jämställdhet i unionens yttre förbindelser ska säkerställas. I återhämtningen från pandemin avser regeringen att främja ett jämställdhetsperspektiv som banar väg för omställning till en mer hållbar värld. Särskilt fokus riktas på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt och rättigheter. Sverige ska fortsatt ha en ledande roll i den globala koalitionen för ekonomisk jämställdhet inom FN-initiativet ”Generation Equality”.
42
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Miljö, klimat, hav och naturresurser
En hållbar ekonomisk grön återhämtning och omställning samt ett hållbart nyttjande av naturresurser är en förutsättning för att kunna begränsa den globala uppvärmningen, minska förlusten av biologisk mångfald och dess ekosystem samt undvika framtida pandemier. Regeringen ser allvarligt på utvecklingen inom klimatområdet och konstaterar utifrån FN:s klimatpanels (IPCC) senaste rapport att ambitionsnivån globalt i klimatarbetet behöver öka snabbt och substantiellt. Sverige tar sin del av ansvaret i det globala miljö- och klimatarbetet. Sveriges klimatbistånd har ökat under de senaste åren och regeringen fortsätter att verka för att andelen bistånd till klimat, miljö och biologisk mångfald ska öka. Konferensen Stockholm +50 utgör en unik möjlighet att rikta fokus på hållbar produktion och konsumtion och en grön återhämtning samt tillämpa ett ungdomsperspektiv. Barn och unga drabbas hårt av klimatförändringarna. Kommande generationer måste sättas i centrum för återhämtningen. Utfasning av fossil energi samt ökat stöd till förnybar energi, energieffektivisering och energidistribution utgör centrala utgångspunkter för Sveriges utvecklingssamarbete, inte minst med de multilaterala utvecklingsbankerna. Överläggningarna om det nya målet för klimatfinansiering som inleds vid COP26 bör sättas inom ramen för genomförandet av Agenda 2030 och FfD. Det svenska stödet genom miljö- och klimatfonderna är fortsatt centralt. Pågående påfyllnadsförhandlingar av den globala miljöfonden (GEF) utgör ett viktigt verktyg för att bl.a. stärka det globala arbetet kring biologisk mångfald och dess ekosystemtjänster, en giftfri cirkulär ekonomi samt havsrelaterade frågor.
Fred och säkerhet
Regeringen arbetar aktivt för att främja inkluderande dialog- och fredsprocesser, inklusive inom ramen för genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet. En stärkt satsning på konfliktförebyggande och fredsbyggande är viktig för att minska risken att väpnade konflikter förvärras samt att nya skapas i covid-19-pandemins spår. Att säkerställa långsiktig och flexibel finansiering blir än mer angeläget. För att uppnå varaktiga resultat främjas samverkan mellan freds-, utvecklings- och humanitärt arbete. Regeringen verkar för att EU ska använda sig av sina olika instrument på konfliktområdet. Regeringen stödjer aktivt FN:s agenda för hållbar fred liksom FN:s reformarbete. Samspelet mellan en aktiv svensk fredsdiplomati och utvecklingssamarbetet vidareutvecklas. Insatser ska vägledas av konfliktanalys samt beakta grundorsaker och konfliktdrivande faktorer såsom fattigdom, klimatförändringar och inskränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Ekonomisk utveckling
Regeringen avser bidra till en mer inkluderande, jämställd och hållbar global ekonomisk utveckling i återhämtningen efter pandemin. Utvecklingssamarbetet ska stödja omställningen till en fossilfri ekonomisk utveckling, byggd på resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi med giftfria kretslopp. Utvecklingssamarbetet ska även bidra till tryggad livsmedelsförsörjning, hållbar försörjning, produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, ansvarsfullt företagande samt främja social dialog, bl.a. genom Global Deal. Utvecklingssamarbetet ska bidra till stärkt utvecklingsfinansiering, ökad inhemsk resursmobilisering, uppbyggnad av sociala trygghetssystem och minskad korruption. Regeringen kommer även att stärka utvecklingsländers kapacitet att delta i och dra nytta av en hållbar, inkluderande och jämställd handel samt nå en hållbar skuldsituation. Utvecklingssamarbetet ska fortsatt tillvarata digitaliseringens potential.
43
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Migration och utveckling
Covid-19-pandemins effekter har särskilt drabbat flyktingar, internflyktingar och migranter samt förändrat förutsättningarna för migration och rörlighet. Regeringen avser, inte minst i återhämtningen och omställningen efter pandemin, bidra till migrationens positiva utvecklingseffekter, motverka negativa konsekvenser som kan följa av irreguljär migration och tvångsfördrivning, skapa förutsättningar för att de som väljer att migrera ska kunna göra det på ett säkert, ordnat och reglerat sätt samt motverka grundorsaker till irreguljär migration och tvångsfördrivning. Regeringen ska fortsatt stödja samarbetsländers förmåga att hantera migration på ett sätt som säkrar individens rättigheter, med särskilt fokus på kvinnor och flickor. Regeringen ska verka för genomförande av det globala flyktingrespektive migrationsramverket i linje med Agenda 2030.
Hälsa (inklusive SRHR)
Hanteringen av covid-19-pandemin förväntas vara i fokus även under 2022. Regeringen avser utveckla politiken för global hälsa i linje med Agenda 2030 för att bidra till det internationella arbetet för att hantera framtida hälsohot, stärka hälsosystem och förbättrad hälsa i världen. Regeringen avser att spela en aktiv roll i pågående arbete med att stärka beredskap och förmåga att hantera pandemier, inklusive genom att utveckla synergier med underliggande faktorer som påverkar hälsan som utbildning, miljö och klimat, biologisk mångfald, vatten och sanitet. Regeringen avser att främja vaccintillgång mot covid-19 i låg- och medelinkomstländer. Sveriges egna avtal förväntas medföra stora vaccinöverskott. Utgångspunkten är att allt vaccin ska användas och inte kasseras, antingen i Sverige, via donation till utvecklingsländer eller via vidareförsäljning. Mänskliga rättigheter, jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter förblir som en del av detta också centrala frågor. Fortsatt arbete med fattigdomsrelaterade sjukdomar är centralt för människors överlevnad, och hälsa och utveckling. Regeringen avser förbättra förutsättningarna för Sverige att strategiskt bidra till det utvecklingspolitiska arbetet för global hälsa, inklusive inför det svenska EU-ordförandeskapet 2023. Regeringen vill fortsatt att Sverige visar internationellt ledarskap i arbetet mot antibiotikaresistens och verka för ansvarsfull användning av antimikrobiella medel i världen.
Utbildning och forskning
Skolstängningar och den förvärrade, globala lärandekrisen bedöms få långtgående konsekvenser för individer och samhällen. Med fortsatt fokus på rätten till utbildning och hållbara utbildningssystem avser regeringen att stärka stödet till en likvärdig, inkluderande utbildning och livslångt lärande av god kvalitet för alla. Särskild uppmärksamhet ges till flickors lika möjligheter till utbildning och länder och regioner i kris. Därtill avser regeringen öka fokus på miljö- och klimatperspektivet inom utbildning.
Forskning behövs för att få ny och ökad kunskap om och förbättra möjligheten att hantera olika utvecklingsutmaningar såsom demokratiseringsprocesser, institutionsbyggnad och jämställdhet liksom miljö och klimat, hälsa och samhällsekonomi.
Svenska forskningsinsatser ämnar stärka kapaciteten inom partnerländer och vetenskapliga discipliner. Covid-19-pandemin kräver också nya kunskaper. Stöd till svensk utvecklingsforskning fortsätter i syfte att öka globalt kunnande och internationalisering bland svenska universitet och lärosäten.
44
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Humanitärt bistånd
Regeringen avser att fortsätta uppfylla sina åtaganden om förutsägbar finansiering genom att ingå nya fleråriga avtal om kärnstöd med flera humanitära organisationer. Sverige avser att spela en fortsatt aktiv roll i några av världens största humanitära kriser såsom Jemen, Etiopien och Venezuela. Pandemins socioekonomiska konsekvenser har lett till ökade globala humanitära behov, inte minst ökad hunger och arbetet med tryggad livsmedelsförsörjning i humanitära kriser förstärks därför. Arbetet med humanitära konsekvenser av klimatförändringar, föregripande humanitära åtgärder samt integrering av ett jämställdhetsperspektiv prioriteras. Regeringen uppmärksammar också de mest sårbara i humanitära kriser, inklusive människor på flykt. Utbildning i utdragna humanitära kriser främjas, i linje med arbetet för att öka samverkan mellan humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande.
2.7.2Metod och verktyg i utvecklingssamarbetet inför 2022
Utvecklingssamarbetet ska stödja länders egen utveckling. Det ska vara flexibelt och kontinuerligt anpassas så att det även när omständigheter snabbt förändras är ändamålsenligt gentemot regeringens mål. Regeringen avser fortsatt verka för en stärkt effektivitet och relevans i utvecklingssamarbetet. Regeringen arbetar för ett effektivt utvecklingssamarbete samt tillämpning och uppföljning av principerna för effektivt utvecklingssamarbete. Regeringens arbete med fokusering i biståndet fortsätter. De fattigaste och mest utsatta länderna är en central utgångspunkt och fattigdom och utsatthet ses i ett brett perspektiv. OECD:s biståndskommitté DAC kommer att följa upp regeringens åtgärder beträffande rekommendationerna från 2019 års granskning av svenskt internationellt bistånd.
Utvecklingssamarbetet har en viktig betydelse för utvecklingsfinansiering och ska vara katalytiskt, stödja innovation och stärka arbetet med innovativa samverkans- och finansieringsformer. Regeringen ser stor potential i användningen av garantier för ökad mobilisering av privat kapital till stöd för en hållbar utveckling, inte minst inom miljö och klimat och föreslår därför en höjning av garantiramen med 1 miljard kronor till 18 miljarder kronor. I kommande budgetpropositioner avser regeringen återkomma med förslag till ytterligare höjningar av garantiramen till 20 miljarder kronor 2023 och 25 miljarder kronor 2024.
Arbetssättet bredare relationer som syftar till att fånga synergier mellan utvecklingssamarbetet, främjandet och handelspolitiken vidareutvecklas för att stärka genomförandet av Agenda 2030. Regeringen fortsätter att arbeta för stärkta hållbarhetskrav i all biståndsgenererad upphandling.
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
De ytterligare medel som tilldelas Sida 2022 ska användas för att säkerställa hållbar och inkluderande återhämtning och omställning i ljuset av covid-19-pandemin. Fokus ska sättas på att förverkliga regeringens satsningar på demokrati samt klimat och biologisk mångfald. Sida ska fortsätta att tillvarata digitaliseringens möjligheter samt potentialen i innovativa samverkans- och finansieringsformer. Regeringen lägger vikt vid att Sida fortsätter att stärka garantiverksamheten. Med utgångspunkt i Statskontorets och Ekonomistyrningsverkets rapport (Statskontoret 2020:22) avser regeringen att förbättra och förtydliga styrningen av Sida samt vidareutveckla arbetet med och effektivisera beredningsprocessen för strategier. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen följer hur Sida utvecklar myndighetens interna styrning och uppföljning.
45
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Folke Bernadotteakademin (FBA)
Myndigheten får utvidgade och nya strategiuppdrag samt fortsätter arbetet med att renodla organisationen, effektivisera genomförande och stärka profilen inom freds- och statsbyggande. Detta medför ett ökat förvaltningsanslag för att FBA ska ges förutsättningar att genomföra sina uppgifter i utvecklingssamarbetet på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen fortsätter att utveckla styrningen av FBA.
Swedfund International AB
Regeringen avser öka Swedfunds möjligheter att bidra till en hållbar återhämtning och omställning genom att utveckla hållbara investeringar som skapar sysselsättning med anständiga arbetsvillkor och främjar jämställdhet i utvecklingsländer. Regeringen föreslår därför ett kapitaltillskott till Swedfund om 1 200 miljoner kronor för 2022. Regeringen avser återkomma i kommande budgetpropositioner med förslag till kapitaltillskott om 1 200 miljoner kronor för 2023 respektive för 2024.
Det multilaterala utvecklingssamarbetet
Ett starkt engagemang inom de multilaterala organisationerna är centralt för genomförandet av Agenda 2030, klimatomställningen, freds- och jämställdhetsarbetet samt hanteringen av covid-19 och dess effekter. Genom FN-organisationerna, multilaterala utvecklingsbankerna och de tematiska fonderna avser regeringen främja; vaccintillgång, stärkta hälsosystem, effektiv humanitär respons, grön och inkluderande återhämtning samt ekonomisk utveckling. Pandemin har visat på betydelsen av globalt samarbete, starka multilaterala aktörer samt förutsägbar och flexibel finansiering av dessa. Parallellt med nya fleråriga kärnstödsavtal med tio ledande multilaterala organisationer kommer regeringen att vara pådrivande när det gäller resultat, tydlig återrapportering, effektivitet och fortsatta reformer. Deklarationen med anledning av FN:s 75-års jubileum om hur organisationen ska möta sina framtida utmaningar, liksom åtaganden från påfyllnader inom de multilaterala utvecklingsbankerna och fonder kommer att följas upp för att säkerställa genomslag för svenska prioriteringar. Stärkt samarbete mellan EU, FN och de multilaterala utvecklingsbankerna ska främjas. Multilateralt och bilateralt bistånd ska vara kompletterande, ömsesidigt förstärkande och samstämmigt.
EU:s utvecklingssamarbete
EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Regeringen arbetar för genomslag för svenska prioriteringar i EU:s utvecklingssamarbete och bidrar till att stärka EU som global aktör. Regeringen står bakom EU:s samlade externa respons på covid-19- pandemin, Team Europa-ansatsen samt arbetar för genomförandet av EU:s nya finansieringsinstrument Global Europe för förbättrade levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck.
Bilateralt lån till Ukraina
Den 11 mars 2015 erbjöd Sverige Ukraina ett bilateralt lån om 100 miljoner US-dollar i syfte att bidra till landets finansiella och ekonomiska stabilitet. Lånet erbjöds efter att den ryska aggressionen mot Ukraina destabiliserat Ukrainas politiska och ekonomiska utveckling. Efter inaktivitet i förhandlingarna har Sverige meddelat Ukraina att erbjudande om bilateralt lån inte längre är aktuellt.
46
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
2.8Beskrivning av indikativ fördelning på verksamheter
I tabell 2.10 redovisas budget 2021 samt som upplysning en indikativ fördelning 2022 av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet per verksamhet.
Tabell 2.10 Utvecklingssamarbete genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, UD samt övriga myndigheter som disponerar medel under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet
Tusental kronor
| Regleringsbrev 20211 | Indikativ fördelning 2022 | |
| Verksamhet genom Sida | 26 710 000 | 27 780 000 |
| Humanitära insatser | 4 225 000 | 4 535 000 |
| Informations- och kommunikationsverksamhet | 155 000 | 155 000 |
| Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället | 1 875 000 | 1 955 000 |
| Regionala och bilaterala strategier för Asien | 2 000 000 | 2 000 000 |
| Bilaterala strategier för Latinamerika | 885 000 | 890 000 |
| Regionala och bilaterala strategier för Afrika | 7 700 000 | 8 100 000 |
| Regionala och bilaterala strategier för Mellanöstern och Nordafrika | 1 440 000 | 1 510 000 |
| Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet | 1 650 000 | 1 715 000 |
| Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer | 1 000 000 | 1 000 000 |
| Hållbar fred | 430 000 | 430 000 |
| Kapacitetsutveckling och Agenda 2030 | 710 000 | 710 000 |
| Forskningssamarbete | 920 000 | 960 000 |
| Hållbar utveckling | 3 720 000 | 3 720 000 |
| Verksamhet genom UD | 16 187 187 | 19 918 650 |
| Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar | 4 670 000 | 4 200 000 |
| Multilaterala och internationella organisationer och fonder | 10 487 000 | 12 686 000 |
| Strategiskt inriktade bidrag | 988 537 | 3 091 0002 |
| Konferenser, seminarier, utredningar och projekt | 16 000 | 16 000 |
| Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika | 16 650 | 16 650 |
| Sektionen för turkiskt-svenskt samarbete vid generalkonsulatet i Istanbul | 9 000 | 9 000 |
| Verksamhet genom övriga myndigheter | 2 068 500 | 2 286 500 |
| Polismyndigheten | 187 500 | 188 000 |
| Kriminalvården | 40 000 | 40 000 |
| Åklagarmyndigheten | 8 500 | 9 500 |
| Myndigheten för samhällsskydd och beredskap | 70 000 | 76 000 |
| Domstolsverket | 8 000 | 9 000 |
| Folke Bernadotteakademin | 180 000 | 173 000 |
| Svenska institutet | 254 000 | 254 000 |
| Nordiska Afrikainstitutet | 18 000 | 18 000 |
| Kammarkollegiet | 1 079 000 | 1 294 000 |
| Kommerskollegium | 23 500 | 25 000 |
| Vetenskapsrådet | 185 000 | 185 000 |
| Strålsäkerhetsmyndigheten | 15 000 | 15 000 |
| SUMMA TOTALT ANSLAG 1:1 BISTÅNDSVERKSAMHET | 44 965 687 | 49 985 150 |
1Enligt regleringsbrev 2021 beslutat 17 december 2020.
2Varav 2 100 miljoner kronor för att finansiera ökad tillgång till vaccin mot covid-19 2022. För 2023 beräknas 2 000 miljoner kronor för samma ändamål.
47
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
2.9Budgetförslag
2.9.11:1 Biståndsverksamhet
Tabell 2.11 1:1 Biståndsverksamhet
Tusental kronor
| 2020 | Utfall | 44 921 322 | Anslagssparande | 185 735 |
| 2021 | Anslag | 45 395 5331 | Utgiftsprognos | 45 395 936 |
| 2022 | Förslag | 49 985 150 | ||
| 2023 | Beräknat | 51 538 883 | ||
| 2024 | Beräknat | 53 251 803 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för internationellt bistånd. Medlen från anslaget får även användas för viss verksamhet vid Sida Partnership forum i Härnösand. Anslaget får även användas för att subventionera avgifter avseende garantigivning inom ramen för internationellt bistånd, till den del avgiften avser förväntad förlust. Anslaget får även användas för viss metodutveckling, studier, utvärderingar och erfarenhetsredovisningar, revisioner samt temporär verksamhet inom avgränsade projekt. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter, vilka beräknas uppgå till ca 140 miljoner kronor, vid myndigheter som genomför internationellt bistånd.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.12 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:1 Biståndsverksamhet
Tusental kronor
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Anvisat 20211 | 44 965 687 | 44 965 687 | 44 965 687 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 436 340 | 457 705 | 583 477 |
| varav BP22 | 484 106 | 638 967 | 764 739 |
| – Effekter av tillfälliga lagen | 470 910 | 630 771 | 761 543 |
| – Omräkning fastighetskostnader utomlands Sida | 21 644 | 21 644 | 21 644 |
| – Justering för valutakursutveckling Sida | 10 052 | 10 052 | 10 052 |
| – Ökat förvaltningsanslag till Folke Bernadotteakademien | -18 500 | -23 500 | -28 500 |
| Makroekonomisk utveckling | 5 110 000 | 6 740 000 | 8 670 000 |
| Volymer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | -526 877 | -624 509 | -967 361 |
| Förslag/beräknat anslag | 49 985 150 | 51 538 883 | 53 251 803 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 49 985 150 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 51 538 883 000 kronor respektive 53 251 803 000 kronor.
48
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 115 000 000 000 kronor 2023–2034.
Skälen för regeringens förslag: För att främja en högre grad av förutsägbarhet i biståndsgivningen behöver ekonomiska avtal inom biståndsverksamheten kunna ingås. Nya åtaganden beräknas uppgå till ca 34 miljarder kronor. Myndigheter som disponerar bemyndiganden under anslaget är bl.a. Regeringskansliet, Sida, Svenska institutet, Vetenskapsrådet, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin och Strålsäkerhetsmyndigheten. För den del av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet som regeringen respektive Regeringskansliet beslutar om beräknas nya åtaganden göras 2022 till ett belopp om drygt 12 miljarder kronor. Framför allt rör det sig om påfyllnad i Afrikanska utvecklingsfonden 16, Globala miljöfonden 8 samt Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria. För den del av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet som Sida disponerar, beräknas nya åtaganden göras 2022 till ett belopp om ca 21 miljarder kronor. Åtagandena består av insatser som löper under flera år och som berör alla Sidas verksamheter. De angivna beloppen avseende nya och infriade åtaganden är beräknade inom förslag till bemyndigandet för 2022, då utfallet bl.a. kan komma att påverkas av att avtal tecknas senare än beräknat samt att det i mottagarländerna inträffar oförutsedda händelser som inverkar på planerade beslut om projekt och program. Förändringar kan även inträffa på grund av att utbetalningar av redan beslutade insatser förskjuts över tiden. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 115 000 000 000 kronor 2023– 2034.
Tabell 2.13 Beställningsbemyndiganden för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet
Tusental kronor
| Utfall 2020 | Prognos 2021 | Förslag 2022 | Beräknat 2023 | Beräknat 2024 | Beräknat 2025–2034 | |
| Ingående åtaganden | 82 063 500 | 83 074 546 | 116 655 125 | |||
| Nya åtaganden | 33 745 587 | 64 623 544 | 33 699 673 | |||
| Infriande åtagande | -32 298 648 | -31 042 965 | -35 354 798 | -35 520 937 | -26 972 582 | -52 506 481 |
| Utestående åtaganden | 83 074 5461 | 116 665 125 | 115 000 000 | |||
| Erhållet/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 99 000 000 | 117 000 0002 | 115 000 000 |
1Utestående åtaganden 2020 i svenska kronor beräknade enligt balansdagens kurs.
2Inklusive förslag till ändring i statens budget 2021.
Garantigivning
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 18 000 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Bemyndigandet omfattar ett statligt garantiåtagande avseende Sidas garantigivning. Denna garantigivning innefattar såväl beviljade kreditgarantier kopplade till det tidigare systemet för u-krediter, samt garantier beviljade inom ramen för det nuvarande systemet med fristående garantier för utvecklingssamarbete. Regeringen bedömer att garantiinstrumentet på ett kostnadseffektivt och innovativt sätt bidrar till att mobilisera andra resurser, framför allt privat kapital, för att nå det biståndspolitiska målet Garantier utgör ett viktigt komplement till andra former av utvecklingssamarbete. Vidare bedömer regeringen att garantier har stor
49
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
potential att stödja en hållbar och inkluderande återhämtning från pandemin och grön omställning.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2022 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 18 000 000 000 kronor.
Kapitaltillskott till Swedfund International AB
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 1 200 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Swedfund bidrar till det biståndspolitiska målet genom att investera i utvecklingen av hållbara företag i låg- och medelinkomstländer som skapar arbetstillfällen med anständiga arbetsvillkor, främjar jämställdhet och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Behovet av investeringar för att genomföra Agenda 2030 är stort och det privata näringslivet har en nyckelroll när det gäller att mobilisera de resurser och den kompetens som behövs. De ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19 är betydande i många låg- och medelinkomstländer och pandemin slår hårt mot företag, sysselsättning och människors försörjning i länder där sociala skyddsnät ofta saknas. Swedfunds verksamhet har hög relevans i återhämtningen från pandemin och arbetet med att stödja en grön omställning.
I enlighet med ägaranvisningarna ska Swedfund genomföra investeringar som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara och verksamheten ska bedrivas på ett affärsmässigt sätt. Investeringar inom energisektorn ska fokusera på förnybar energi vilket därmed utesluter investeringar i fossil energi. Swedfunds uppdragsmål i ägaranvisningen innehåller mål angående finansiell lönsamhet och omsättning i portföljbolagen, minskade utsläpp av växthusgaser och en klimatneutral portfölj, ökad jämställdhet, anständiga arbetsvillkor och mobilisering av privat kapital i Swedfunds investeringar. Det ekonomiska målet för Swedfund som bolag är att rörelseresultatet ska vara positivt över en femårsperiod. Målen lägger en bra grund för Swedfunds fortsatta verksamhet och möjliggör nödvändigt risktagande och långsiktighet i syfte att åstadkomma goda utvecklingseffekter.
Regeringen bedömer att Swedfund har goda förutsättningar att öka investeringstakten och därmed sitt bidrag till genomförandet av Agenda 2030. Covid-19 har haft en negativ påverkan på verksamheten och regeringen välkomnar de åtgärder som Swedfund har vidtagit för att bistå portföljbolagen med finansiering för att överbrygga krisen, minska behovet av permitteringar samt åtgärder för att minska smittspridning.
Det är regeringens uppfattning att bolaget bör ha en finansiering och kapitalstruktur som motsvarar den risk som följer på uppdraget som utvecklingsfinansiär och att kapitaltillskott ger Swedfund förutsättningar att bedriva en verksamhet som svarar mot det biståndspolitiska målet.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2022 besluta om kapitaltillskott till Swedfund om 1 200 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 200 miljoner kronor jämfört med det kapitaltillskott som ges under 2021. Utgiften belastar anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Regeringen avser återkomma i kommande budgetpropositioner med förslag till kapitaltillskott om 1 200 miljoner kronor per år 2023 och 1 200 miljoner kronor 2024.
50
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
2.9.21:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Tabell 2.14 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Tusental kronor
| 2020 | Utfall | 1 403 463 | Anslagssparande | 117 339 |
| 2021 | Anslag | 1 585 9021 | Utgiftsprognos | 1 597 195 |
| 2022 | Förslag | 1 652 317 | ||
| 2023 | Beräknat | 1 732 4452 | ||
| 2024 | Beräknat | 1 750 6743 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 711 648 tkr i 2022 års prisnivå.
3Motsvarar 1 171 879 tkr i 2022 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Anslaget får även användas för att subventionera avgifter avseende garantigivning inom ramen för internationellt bistånd, till den del avgiften avser Sidas administrativa kostnader. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter för samarbete inom Östersjöregionen som inte klassificeras som bistånd enligt OECD-DAC:s definition.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.15 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
Tusental kronor
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Anvisat 20211 | 1 583 163 | 1 583 163 | 1 583 163 |
| Pris- och löneomräkning2 | 31 040 | 50 653 | 67 621 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 38 114 | 98 629 | 99 890 |
| varav BP223 | -31 696 | -31 696 | -31 696 |
| – Omräkning fastighetskostnader utomlands Sida | -21 644 | -21 644 | -21 644 |
| – Justering för valutakursutveckling Sida | -10 052 | -10 052 | -10 052 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 652 317 | 1 732 445 | 1 750 674 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Anslaget föreslås minska med 21 644 000 kronor för att justera för kostnadsutveckling för lokaler i de länder och orter där Sida har fältnärvaro. Vidare föreslås anslaget 2022 minskas med 10 052 000 kronor som en justering för valutakursutveckling.
Regeringen föreslår att 1 652 317 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 1 732 445 000 kronor respektive 1 750 674 000 kronor.
51
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.16 Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tusental kronor
| Resultat (intäkt- | ||||
| Intäkter1 | Kostnader | kostnad) | Ackumulerat resultat | |
| Utfall 2020 | 8 246 | 10 023 | -1 777 | -1 802 |
| Prognos 2021 | 16 100 | 15 955 | 145 | -1 657 |
| Budget 2022 | 19 430 | 19 430 | 0 | -1 657 |
1Sida får disponera intäkterna från avgifterna inom garantiverksamheten.
Avgiftsbelagd verksamhet avser i huvudsak avgifter för administration av Sidas garantiverksamhet. Därtill tas avgifter ut enligt 4§ avgiftsförordningen (1992:191) för lokaler och konferenser med mera.
2.9.31:3 Nordiska Afrikainstitutet
Tabell 2.17 1:3 Nordiska Afrikainstitutet
Tusental kronor
| 2020 | Utfall | 14 875 | Anslagssparande | 2 146 |
| 2021 | Anslag | 17 1891 | Utgiftsprognos | 15 551 |
| 2022 | Förslag | 17 308 | ||
| 2023 | Beräknat | 17 5282 | ||
| 2024 | Beräknat | 17 7133 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 17 308 tkr i 2022 års prisnivå.
3Motsvarar 17 308 tkr i 2022 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Nordiska Afrikainstitutets förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.18 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:3 Nordiska Afrikainstitutet
Tusental kronor
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Anvisat 20211 | 17 189 | 17 189 | 17 189 |
| Pris- och löneomräkning2 | 119 | 339 | 524 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 17 308 | 17 528 | 17 713 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2020. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.
Myndigheten fortsätter stärka sin forsknings policyrelevans och bidrar till att främja, sprida och utveckla den kunskap som produceras om det moderna Afrika. För att
52
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
myndigheten ska förbli relevant och verka för ett holistiskt arbetssätt kring olika utmaningar är det av vikt att detta arbete fortsätter.
Regeringen föreslår att 17 308 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Nordiska Afrikainstitutet för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 17 528 000 kronor respektive 17 713 000 kronor.
2.9.41:4 Folke Bernadotteakademin
Tabell 2.19 1:4 Folke Bernadotteakademin
Tusental kronor
| 2020 | Utfall | 126 945 | Anslagssparande | 2 942 |
| 2021 | Anslag | 191 1011 | Utgiftsprognos | 189 463 |
| 2022 | Förslag | 213 367 | ||
| 2023 | Beräknat | 225 6122 | ||
| 2024 | Beräknat | 232 8563 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 223 263 tkr i 2022 års prisnivå.
3Motsvarar 228 162 tkr i 2022 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas till Folke Bernadotteakademins förvaltningsuppgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.20 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:4 Folke Bernadotteakademin
Tusental kronor
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Anvisat 20211 | 191 101 | 191 101 | 191 101 |
| Pris- och löneomräkning2 | 1 766 | 3 795 | 5 734 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 20 500 | 30 716 | 36 021 |
| varav BP223 | 18 500 | 23 500 | 28 500 |
| – Ökat förvaltningsanslag till Folke Bernadotteakademien | 18 500 | 23 500 | 28 500 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 213 367 | 225 612 | 232 856 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.
3Exklusive pris- och löneomräkning.
FBA:s verksamhet är ett viktigt verktyg i genomförandet av biståndet och myndigheten får det kommande året utvidgade uppdrag i redan beslutade bilaterala biståndsstrategier, samt även tillkommande uppdrag. Myndigheten fortsätter arbetet med att renodla organisationen, effektivisera genomförande, samt stärka profilen på freds- och statsbyggande. För 2022 föreslås anslaget 1:4 Folke Bernadotteakademin ökas med 18 500 000 kronor för att, som implementerande myndighet, kunna genomföra sina uppgifter i utvecklingssamarbetet.
53
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Regeringen föreslår att 213 367 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Folke Bernadotteakademin för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 225 612 000 kronor respektive 232 856 000 kronor.
Tabell 2.21 Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tusental kronor
| Intäkter1 | Kostnader | |
| Utfall 2020 | 937 | - |
| Prognos 2021 | 2 500 | - |
| Budget 2022 | 2 000 | - |
1Folke Bernadotteakademin får disponera intäkterna från avgifter inom utbildningsverksamheten.
2.9.51:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
Tabell 2.22 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
Tusental kronor
| 2020 | Utfall | 38 770 | Anslagssparande | 10 550 |
| 2021 | Anslag1 | 50 0001 | Utgiftsprognos | 39 388 |
| 2022 | Förslag | 50 000 | ||
| 2023 | Beräknat | 50 000 | ||
| 2024 | Beräknat | 50 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. Medlen används i överensstämmelse med OECD/DAC:s definition av bistånd och inom ramen för målen för svensk biståndspolitik.
Riksrevisionens överväganden
Tabell 2.23 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
Tusental kronor
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Anvisat 20211 | 50 000 | 50 000 | 50 000 |
Beslut, föreslagna och aviserade reformer
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
| Förslag/beräknat anslag | 50 000 | 50 000 | 50 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Verksamheten redovisas under avsnittet Riksrevisionen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete bidrar till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder. Huvudinriktningen bör vara långsiktigt institutionellt samarbete. Riksrevisionens multilaterala utvecklingssamarbete bidrar till stärkt revision, transparens och ansvarsutkrävande inom multilaterala organisationer. Utvecklingssamarbetet sker framför allt i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa samt genom multilateralt samarbete.
54
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Riksrevisionen använder framför allt sin egen personal och kompetens i genomförandet av kapacitetsutvecklingsprojekt.
Riksrevisionen föreslår att 50 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till
50 000 000 kronor respektive år.
2.9.61:6 Utvärdering av internationellt bistånd
Tabell 2.24 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd
Tusental kronor
| 2020 | Utfall | 19 388 | Anslagssparande | 573 |
| 2021 | Anslag | 21 4621 | Utgiftsprognos | 21 593 |
| 2022 | Förslag | 21 620 | ||
| 2023 | Beräknat | 21 9002 | ||
| 2024 | Beräknat | 22 1323 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2021 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 21 620 tkr i 2022 års prisnivå.
3Motsvarar 21 620 tkr i 2022 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för den verksamhet som bedrivs av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och för EBA:s förvaltningsuppgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.25 Förändringar av anslagsnivån 2022–2024 för 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd
Tusental kronor
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Anvisat 20211 | 21 462 | 21 462 | 21 462 |
| Pris- och löneomräkning2 | 158 | 438 | 670 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 21 620 | 21 900 | 22 132 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2020 (bet. 2020/21:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2021. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2023–2024 är preliminär.
Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) genomför utvärderingar och analyser som bidrar till att förbättra och vidareutveckla Sveriges internationella bistånd. Eftersom utvärdering och analys av biståndet och dess resultat är centralt för att stärka biståndets genomslag är det av vikt att arbetet fortsätter.
Regeringen föreslår att 21 620 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd för 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget till 21 900 000 kronor respektive 22 132 000 kronor.
55
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Bilaga
Samarbetsstrategier
1 Innehållsförteckning
| 1 Samarbetsstrategier.......................................................................................................... | 57 |
56
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
Bilaga
Samarbetsstrategier
| Tabell Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet..26 | Geografiska strategier | |
| Miljoner kronor | ||
| Strategier | Tidsperiod för gällande strategi | Utbetalat stöd 2020 |
| AFRIKA | ||
| Regional strategi Afrika söder om Sahara1 | 2016–2021 | 927 |
| Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter | 2015–2021 | 590 |
| (SRHR) i Afrika söder om Sahara | ||
| Burkina Faso | 2018–2022 | 279 |
| Demokratiska republiken Kongo | 2021–2025 | 344 |
| Etiopien | 2016–2021 | 169 |
| Kenya | 2021–2025 | 390 |
| Liberia | 2021–2025 | 305 |
| Mali | 2021–2025 | 201 |
| Moçambique | 2015–2021 | 638 |
| Rwanda | 2020–2024 | 150 |
| Somalia | 2018–2022 | 598 |
| Sudan | 2018–2022 | 370 |
| Sydsudan | 2018–2022 | 290 |
| Tanzania | 2020–2024 | 593 |
| Uganda | 2018–2023 | 499 |
| Zambia | 2018–2022 | 475 |
| Zimbabwe | 2017–2021 | 350 |
| ASIEN, MELLANÖSTERN OCH NORDAFRIKA | ||
| Regional strategi Asien | 2016–2021 | 396 |
| Regional strategi Mellanöstern och Nordafrika | 2021–2025 | 360 |
| Regional strategi Syrien | 2016–2023 | 419 |
| Afghanistan | 2021–2024 | 810 |
| Bangladesh | 2021–2025 | 430 |
| Irak | 2017–2021 | 270 |
| Kambodja2 | 2014–2021 | 200 |
| Myanmar | 2018–2022 | 242 |
| Palestina | 2020–2024 | 281 |
| LATINAMERIKA | ||
| Bolivia | 2021–2025 | 187 |
| Colombia | 2021–2025 | 213 |
| Guatemala | 2021–2025 | 249 |
| Kuba | 2021–2025 | 27 |
| ÖSTEUROPA OCH CENTRALASIEN3 | ||
| Strategi för reformsamarbete med Östeuropa, Västra | 2014–2021 | 1 546 |
| Balkan och Turkiet |
1Summan består av regionalt stöd avseende Regionalt Afrika, Afrika söder om Sahara, Afrikas horn, Centralafrika, Södra Afrika, Victoriasjön, Västra Afrika och Östra Afrika.
2Den bilaterala strategin för Kambodja avvecklades den 1 juli 2021.
3De enskilda landstrategierna ersattes under 2014 av Resultatstrategi för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014–2020.
57
Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 7
| Tabell Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet..27 | Tematiska strategier | ||
| Miljoner kronor | |||
| Strategier | Tidsperiod för gällande strategi | Utbetalat stöd 2020 | |
| TEMATISKA STRATEGIER1 | |||
| Humanitärt bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete | 2021–2025 | 4 542 | |
| (Sida) | |||
| Informations- och kommunikations-verksamhet, inklusive genom | 2016–2022 | 158 | |
| organisationer i det civila samhället | |||
| Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället | 2016–2022 | 1 878 | |
| Arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer | 2018–2022 | 904 | |
| Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer | 2016–2022 | 100 | |
| Hållbar miljö, hållbart klimat och hav, samt hållbart nyttjande av naturresurser | 2018–2022 | 1 276 | |
| Socialt hållbar utveckling | 2018–2022 | 1 351 | |
| Hållbar ekonomisk utveckling | 2018–2022 | 852 | |
| Hållbar fred | 2017–2022 | 455 | |
| Kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stödjer Agenda 2030 för | 2018–2022 | 694 | |
| hållbar utveckling | |||
| Forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet | 2015–2021 | 898 | |
| Global jämställdhet samt kvinnors och flickors rättigheter | 2018–2022 | 195 | |
1Medel från utgiftsområde 7 finansierar också verksamhet som styrs av strategin för internationell civil krishantering, redovisad under utgiftsområde 5.
| Tabell Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet..28 | Multilaterala strategier |
| Strategier | Tidsperiod för gällande strategi |
MULTILATERALA ORGANISATIONSSTRATEGIER1
Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB)
Asiatiska utvecklingsbanken (ADB))
FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)
Globala vaccinalliansen (GAVI)
Globala miljöfonden (GEF)
Gröna klimatfonden (GCF)
Globala fonden för aids, tuberkulos och malaria (GFATM)
Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
FN:s miljöprogram (UNEP)
FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO)
FN:s befolkningsfond (UNFPA)
FN:s barnfond (UNICEF)
FN:s kontor för humanitärt bistånd (OCHA)
Världsbanksgruppen
FN:s enhet för jämställdhet och stärkande av kvinnors rättigheter (UN Women)
FN:s gemensamma program mot hiv och aids (UNAIDS)
FN:s flyktingorgan (UNHCR)
FN:s fredsbyggande fond (PBF)
FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA)
FN:s världslivsmedelsprogram (WFP)
Världshälsoorganisationen (WHO)
2020–2023
2021–2024
2018–2021
2015–2021
2021–2024
2021–2022
2019–2023
2021–2024
2017–2021
2020–2023
2022–2025
2017–2021
2018–2022
2020–2022
2020–2023
2018–2022
2019–2022
2020–2023
2020–2022
2020–2023
2020–2023
2021–2025
1Ovan återfinns även strategier för organisationer som belastar anslag inom andra utgiftsområden, såsom FAO, UNEP, UNESCO och WHO. I biståndsramen inkluderas den del av Sveriges bidrag som enligt OECD/DAC klassificeras som bistånd.
58