. n:o 1, om statsverket 1902.

1

Körtel. Maj:ts nåd. prop

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 januari 1902.

Jemlik! grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behof under år 1903.

° Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreglering -

period af statsverkets inkomster. f

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 11 innevarande månad *) lemnar närmare upplysning,
och under de i samma protokoll angifna förutsättningar föreslår Kongl.
att statsverkets inkomster för år 1903 upptagas sålunda:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomsterna”.
Rik. till Ilihid. Prof. 1902. l:a Samt. ha Afd.

1

2

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket W02.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt....................................................................... kronor

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.................. »

Mgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet »

irosspassevolansafgift............................................ >

Tillfälliga rotevakansafgifter..................................

Soldatvakansafgift............................... „

Båtsmansvakansafgift................................. s

Arrendemedel..............................

Mantalspenningar....................................... ^

Bötesmedel...............................

Kontrollstämpelmedel................................ >;

Fyr- och båkmedel..................................

Telegrafmedel.........................

J ern vägstralikmedel............................

Skogsmedel............................. .................... ''

Extra uppbörd........................ .................. ''

säger 27,046,000: —

480,000: —
280,000: —
38,000: —
19,000: —
150,000: —
19,000: —
150,000: —
2,100,000: —
750,000: —
400,000: —
60,000: —
1,500,000: —
6,500,000: —
7,000,000: —
7,500,000: —
100,000: —

Bevillningar:

Tullmedel............................................

Postmedel.........................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpelmedel...........................

Brän vinstill verkningsskatt........................ ''

Hvitbetssockertillverkningsafgift....................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst för år 1902
Tilläggsbevillning till bevillningen af fast egendom

samt af inkomst för år 1902...............

Inkomstskatt för år 1903 .........

kronor

»

»

säger 127,290,000: —

49.000. 000: —
13,340,000: —

300,000: —
6,500,000: —
20,500,000: —

11.000. 000: —
8,500,000: —

7,650,000: —
10,500,000: —

summa kronor 154,336,000: —

K°ngl- Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda
protokoll öfver finansärenden för den 11 innevarande
månad:

Transport kronor 154,336,000: —

3

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o .l, om statsverket 1902.

Transport kronor 154,336,000:
att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
må beräknas och användas öfverskott å statsreglerin garna

för år 1900 och föregående år .......................----- » 15,916,000:

samt att för statsverkets behof må till utbetalning
vid den tid under år 1903, som af Riksdagen bestäm- .

mes, af riksbankens vinst för år 1901 anvisas............. »_2,71b,2WK

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till............kronor 172,9b»,2UU:

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga u

för kongl. hofstaten..............................................-............ kronor

» » slottsstaten....................................................... * _

tgifter:
1,196,900: —
124,100: —

tillsammans kronor 1,321,000: —

Häri föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1902 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, uttaller
på följande sätt:

1902. 1008.

ordinarie anslag 1,321,000: 1,321,000: ... mnnnn

extra » 100,000:— — således minskning kronor 100,000^:

summa kronor 1,421,000:— 1,321,000:— således minskning kronor 100,000: —

4

Kongl. Maj:ts nåd. ''[trop. n:o 1, om statsverket 1902.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,852,420
kronor, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda
statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 11 innevarande månad,
*) föreslå Riksdagen beträffande

Nedre justitierevisionen:

att medgifva:

[1.] dels att i den för nedre justitierevisionen
faststälda stat må upptagas aflöning för ytterligare en
kanslist med — förutom ålderstillägg med 500 kronor
efter fem och med ytterligare 500 kronor efter tio år
lön 1,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200

kronor, eller sammanlagdt................................................ kronor

[2.] dels att i samma stat, i stället för nu upptagna
1,200 kronor tjenstgöringspenningar och 200
kronor renskrifningspenningar åt hvardera af två amanuenser,
må upptagas för en hvar af dem tjenstgöringspenningar
1,200 kronor, arfvode 1,500 kronor och
renskrifningspenningar 300 kronor, hvarigenom deras
aflöning skulle ökas med 1,600 kronor, eller för båda

sammanlagdt ........................................................ ,,

[3.] dels att i samma stat nu upptagna tjenstgöringspenningar
200 kronor för en hvar af fem vaktmästare
må förhöjas med 100 kronor till 300 kronor,

eller således för dem samtliga med sammanlagdt........

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till
nedre justitierevisionen, nu upptaget till 150,400 kronor,
att höjas med 6,400 kronor, eller till 156,800
kronor;

_____ Transport kronor

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

2,700: —

3,200: —

500: —

6,400: —

5

Kongl. Maj:ts nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat:

att medgifva:

[4.] dels att i denna stat upptagna tjenstgöringspenningar
200 kronor för en hvar af. tio vid hofrätten
anstälda hofrättsposter må förhöjas med 100
kronor till 300 kronor, eller således för dem samtliga

med sammanlagdt .......-...............................................

[5.] dels att i samma stat må, under förutsättning
att propositionen med förslag till lag om domsagas
kansli med mera varder af Riksdagen bifallen, för
hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag för
närvarande utgår, detsamma höjas med 300 kronor,
och för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej eger
rum, sådant bidrag upptagas med likaledes 300 kronor,
och att således för samtliga 57 domsagor under hofrätten
förvaltningskost nad sbidragen höjas med sammanlagdt
[6.] dels ock att i samma stat de för tingstolkar
anslagna arfvoden, tillhopa 1,100 kronor, måtte höjas
till 3,000 kronor, att utgå enligt de i statsrådsprotokollet
angifna bestämmelser, och sålunda ökas med........

I händelse af bifall härtill skulle anslaget till Svea
hofrätt med derunder lydande justitiestat, hvilket nu
utgör 674,787 kronor, förhöjas med 20,000 kronor,
eller till 694,787 kronor;

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat:

[7.] att, under förutsättning att propositionen med
förslag till lag om domsagas kansli med mera varder
af Riksdagen bifallen, öka detta anslag sålunda, att för
hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag för
närvarande utgår, detsamma höjes med 300 kronor,
och att för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej
eger rum, sådant bidrag upptages med likaledes 300
kronor, och att alltså öka anslaget med sammanlagdt
Genom bifall härtill skulle det i nu gällande

riksstat under rubrik »Göta hofrätt med derunder ly-__________

Transport kronor

6,400:

1,000:

17,100:

1,900:

13,500:

39,900:

6

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

dande justitiestat» uppförda anslag, 476,913 kronor
förhöjas till 490,413 kronor;

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder
lydande justitiestat:

[8.] att, under förutsättning att propositionen med
förslag till lag om domsagas kansli med mera varder
af Riksdagen bifallen, öka förevarande anslag sålunda,
att för hvarje domsaga uppföres ett förvaltningskostnadsbidrag
af 300 kronor, eller med sammanlagdt .... »

Genom bifall härtill skulle det i nu gällande
riksstat under rubrik »Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
med derunder lydande justitiestat» uppförda anslag,
208,713 kronor, förhöjas till 213,813 kronor;

Fångvården:

[9.] dels att medgifva:

t ej mindre att det i åberopade statsrådsprotokoll
angifna förslag till aflöningsstat för de betjente vid
fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgår af det å
riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars vård
och underhåll, må tillämpas från och med år 1903;
med förklarande tillika, att, i stället för de genom
nådiga kungörelserna den 2 juni 1882 och den 30 maj
1890 meddelade bestämmelser, skall för aflönings åtnjutande
å denna stat gälla:

att den vaktbetjente vid läns- och kronocellfängelserna
nu tillkommande andel af arbetsinkomsten
vid dessa fängelser skall till statsverket indragas;

att vaktkonstapel skall vara skyldig underkasta
sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet, som af
fånggevaldigergöromålens möjligen skeende öfverflyttning
å vaktkonstaplariie kan föranledas;

att tjensteinnehafvare skall vara skyldig att mot
ersättning för flyttningskostnaden låta sig förflytta till
tjenst inom samma grad vid annan fångvårdsanstalt;

Transport kronor

39,900

5,100:

45,000:

7

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

att tjenstgöringspenningarne ma vid tjenstledighet
på grund af läkarebetyg under loppet af ett och samma
kalenderår åtnjutas af tjensteinnehafvare under högst
femton dagar vid ledighet för svag helsas vårdande
och under högst två månader vid ledighet för sjukdom;
dock med iakttagande, att nämnda förmån icke
får åtnjutas för mer än sammanlagdt två månader
hvarje år och icke mer än en gång under fortlöpande
ledighet, samt att i tiden för sökt ledighet för helsans
vårdande må göras den jemkning, som af förhållandena
kan påkallas och af den sökandes helsotillstånd medgifves; »

att med nu stadgadt undantag tjenstgöringspenningarne
få uppbäras endast för den tid, tjensteinnehafvaren
verkligen tjenstgjort;

att tjensteinnehafvare under tjenstledighet såväl
för sjukdom som under högst femton dagar af kalenderåret
för svag helsas vårdande eger uppbära hela
lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, kan
förpligtas att under ledigheten afstå så mycket af lönen,
som för tjenstens uppehållande erfoi’dras;

att för tillträde till ålderstillägg tjenstetid^! skall
beräknas från början af kalenderåret näst efter det,
hvarunder utnämning till tjensten egt rum, med iakttagande
att för löntagare, som blifvit transporterad,
denna beräkning skall omfatta tjenstgöringen i likartad
befattning vid olika fångvårdsanstalter, samt för ordinarie
gevaldiger, som transporteras till vaktkonstapel,
hans tjenstgöring som ordinarie gevaldiger, och att
löntagare må tillgodoräkna sig den tid, som före den
nya lönestatens utfärdande förflutit från hans utnämning
till tjensten;

att tjensteinnehafvare skall vara förpligtad att vid
uppnådd pensionsålder med oafkortad lön såsom pension
å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå,
fångvårdsstyrelsen dock obetaget att låta med a-fskedet
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt______________

Transport kronor

45,000: —

45,000: —

8

Kongl. Maj:ts nåd. prof. u:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå; samt

att tjensteinnehäfvare, som ingår på den nya staten,
skall vara underkastad de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade;

än äfven att af förslagsanslaget till fångars vård
och underhåll ma från och med år 1903 till en hvar
af de nuvarande vaktmästarne vid lånsfängelserna i
Linköping och Malmö samt kronohäktet å Långholmen,
så länge dessa eller andra likartade vaktmästarebefattningar
af dem innehafvas, utbetalas fyllnadsersättning
för mistad inkomst af fängelsearbetet med 100
kronor för år;

samt att af samma anslag må årligen från och
med år 1902 till en hvar af de å ordinarie stat uppförda,
af bestämda anslaget till fångars vård och underhåll
aflönade vaktbetjente, som är gift eller efter uppförandet
å berörda stat ingått gifte, ehuru detsamma
sedermera på grund af dödsfall eller af annan anledning
upplösts, och som icke på kronans bekostnad åtnjuter
förmånen af fri bostad och vedbrand, intill
dess han af sådan förmån kan komma i åtnjutande,
utgå hyresersättning och anslag till inköp af femton
kubikmeter barrved; dock med iakttagande, att hyresersättnings
högsta årliga belopp icke får öfverstiga 250
kronor, att hyresersättningarne i medeltal icke få öfverstiga
200 kronor årligen till hvarje vaktbetjent samt
att hyresersättningarne och vedanslagen skola efter de
å de olika orterna gällande hyror å bostadslägenheter
och pris å ved bestämmas;

dels och att såsom följd häraf öka bestämda anslaget
till fångars vård och underhåll med.................... »

Bifalles hvad ofvan hemstälts, kommer bestämda
anslaget till fångars vård och underhåll, som nu utgör
503,800 kronor, att ökas till 559,750 kronor och
följaktligen fångvårdsanslaget i sin helhet, som nu
utgör 1,697,445 kronor, att upptagas till 1,753,395
kronor;

45,000

55,950:

Transport kronor 100,950:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902. 9

Transport kronor 100,950: —

Ersättning åt domare, vittnen och parter:

[10.] att, under förutsättning att propositionen
med förslag till lag om tolks anlitande vid domstol
varder af Riksdagen bifallen, medgifva, att af ifrågavarande
anslag må utgå den kostnad, som kan enligt
sagda lag drabba, statsverket;

Skrifmaterialier och expenser, ved med mera:

[11.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
öka detta anslag med ........................................ * ^5:

i följd hvaraf anslaget, nu utgörande 64,262 kronor,
skulle komma att uppgå till 64,307 kronor;

Öfriga ordinarie anslag:

I dessa har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon

förändring. _____

Summa ökning å de ordinarie anslagen kronor 100,995:

Andra hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra enligt

nu gällande riksstat ..........................-.............................. kronor

Om härtill lägges ofvan angifna ökning i samma

anslag ..................................................... ........................ *

komma de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel
att uppgå till ............................................................ kronor

3,852,420: —
100,995: —

3,953,415: —

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under andra hufvudtiteln,
vill Kongl. Maj:t, på sätt förutnämnda protokoll öfver justitiedepartementsärenden
vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1903
bevilja:

/lift. till Riksd. Prat. 1902. Ua Samt. Pa Afd.

2

10

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

[12.] till bestridande af kostnaderna för en lagberedning.
......................................................................... kronor 50,000: —

[13.] för bestridande af de utaf tillämpning af lagen
om straffregister föranledda kostnader för amanuenser,
renskrifning med mera vid justitiedepartementets afdelning
af Kongl. Maj:ts kansli.......................... » 4,000: _

[14.] till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslers embetet

......................................................................... » 3,500: —

[15.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande

och militäre ledamöter ...................................................... » 3 250: _

[16.] till byggnader med mera för en tvångsupp fostringsanstalt

å kronodomänen Bona............................ » 136,000: _

[17.] till resestipendier åt ordinarie domare eller
dem, som vid domstolarne bereda sig för domarekallet, » 6,000: —

[18.] till ersättande af förskott, som statskontoret
utbetalt för de i statsrådsprotokollet omförmälda ända raål>

-..... .......................................................-.................... » 41,435: —

[19.] för beredande af dyrtidstillägg för år 1902
åt en del tjensteman och betjente i justitiedepartementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till justitiedepartementet
hörande embetsverk och kårer, förslagsvis, » 80,000: —

L20.] till beredande för år 1902 af ökning i
tjenstgöringspenningarne för vaktmästare vid nedre

justitierevisionen och hofrättsposter vid Svea hofrätt.... » 1,500:

Summa kronor 325,685: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1902 upptagen och sådan den nu är af Kongl. Maj:t föreslagen, utfaller
sålunda:

1902. 1903.

ordinarie anslag 3,852,420:— 3,953,415: —således ökning kronor 100,995: —

summa kronor 3,973,170: — 4,279,100:—således ökning kronor 305,930: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

11

.SBImfli'' »-‘l l/v?

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 652,050 kronor, vill
Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver utrikesdepartementsärenden den 11 innevarande månad,*) föreslå,
att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas att utgå emot
nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena,.................. kronor

[2.] utrikesdepartementet.......................... »

[3.] ministerstaten...................................... »

[4.] militärattachéer................................... »

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter.......................... *

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet...... kronor 9,290: —

[7.J konsulsstaten.................. » 243,590: —

[8.] skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter....................— »_18,300: 271,180: —

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna
bestridas af inflytande konsulat- och expeditions afgifter.

..................................................................... 111,180: 160,000: —

summa kronor 656,200: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris........................................... *_2,950:

tillsammans kronor 659,150: —

24,000: —

32,365: —

357,705: —

8,470: —

73,660: — 496,200: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

12

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden
för den 11 innevarande månad finnes antecknadt, vill
Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att under denna hufvudtitel å extra stat för
år 1903 bevilja:

[10.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»..... kronor
[11.] till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna
under innevarande år för den internationella skiljedomstolens
byrå i Haag..................................................................... >„

[12.] till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år
åt tjensteman och betjente i utrikesdepartementets afdelning

af Kongl. Maj:ts kansli, såsom förslagsanslag,...................... »

[13.] såsom bidrag till den internationella fredsbyrån

i Bern..................................................................................... »

Dessutom föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att medgifva
:

[14.] att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar
må för innevarande år äfvensom för år 1903 få användas
8,000 kronor till konsulsstipendier samt 3,000 kronor till
bestridande, i mån af behof, af stipendiats resekostnader,
eller tillsammans 11,000 kronor för hvartdera året.

4,500: —
2,500: —

4,200: —
750: —

tillsammans kronor 11,950: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1902 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

1902. 1903.

ordinarie anslag 652,050: — 659,150: — således ökning kronor 7,100: —

extra» 19,650:— 11,950:— » minskning » 7,700: —

summa kronor 671,700:— 671,100:— således minskning kronor 600^-

. n:o 1, om statsverket 1902:

13

Kongl. Maj:ts nåd. prof

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
1902 års riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant...............................................................—............

indelning och dermed jemförlig anvisning, pa förslag:

ersättningar......................................

kronor 33,081,694:

693,400: —

tillsammans kronor 33,775,094: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll
öfver landtförsvarsärenden den 11 innevarande januari, ) töresa
Riksdagen beträffande

Arméförvaltningen:

[1.] att Riksdagen, vid bifall till hvad här nedan
under [5.] föreslås i fråga om regements- och bataljonsläkarnes
aflöningsförmåner, måtte, med godkännande
af det vid statsrådsprotokollet bilagda förslag till stat
för arméförvaltningen, öka förevarande anslag, nu

156,811 kronor, med......................................................... kronor 1’9,30: ”

till 158,741 kronor;

Generalitetsstaten:

[2.] att Riksdagen, vid bifall till hvad under [5.]
föreslås i fråga om lönereglering för armén, måtte,
med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade
förslag till stat för generalitetsstaten, höja förevarande

anslag, nu 149,560 kronor, med..................................... * 6,898:

till 156,458 kronor; ____-

, Transport kronor 8,828: —

*) Se bil. till staUrerkspropogitioneu: ”Fjerde taufrudtiteln”.

14

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Generalstaben:

[3.] att Riksdagen måtte dels medgifva, det å
generalstabens stat uppföras följande nya beställningar,
nemligen en majorsbeställning, en kaptensbeställning
af 1 klassen och en löjtnantsbeställning af 1 klassen,

dels ock, vid bifall härtill och till hvad nedan
under L5.J föreslås i fråga om lönereglering för arméns
officerare med vederlikar — med godkännande af det
vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för
generalstaben — öka förevarande anslag, nu 268,635

kronor, med.......................................... ’ ?

till 320,505 kronor;

Kommendantsstaten:

[4.] att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag till stat för kommendantsstaten,
öka detta anslag, nu 14,660 kronor, med........ »

till 14,860 kronor;

Aflöning och rekrytering m. m.:

[5.] att, med godkännande af de statsrådsprotokollet
bilagda stater för infanteriet, kavalleriet, artilleriet,
artilleriets tygstater, fortifikationen och trängen,
höja anslaget till aflöning och rekrytering m. m nu

11,637,947 kronor, med................... ........*............’ „

till 14,214,708 kronor;

Intendentnrkåren:

[6.] att dels medgifva, det från och med år 1903
vid intendenturkåren inrättas en ny fältintendentsbeställning
af 2 graden, tre nya intendentsbeställningar
af 1 klassen, två nya underintendents- och fyra
nya förvaltarebeställningar,

Transport kronor

8,828: —

51,870: —

200: —

2,576,761: —

2,637,659: —

15

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

dels ock, — vid bifall härtill och till hvad under
[5.] föreslås beträffande lönereglering för armén — med
godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag
till stat för intendenturkåren, öka detta anslag,

nu 449,749 kronor, med.....................-.........................

till 554,847 kronor;

Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljons läkarne: [7.

] att, vid bifall till hvad under [5.] föreslagits
i fråga om lönereglering för armén, öka detta anslag,

nu 51,865 kronor, med......................-.............................-

till 69,810 kronor;

Inqvarteringskostnader:

[8.] att höja anslaget till inqvarteringskostnader,

nu 428,742 kronor, med...................................................

till 1,161,880 kronor;

Ålderstillägg:

[9.] att öka anslaget till ålderstillägg, nu 32,600

kronor, med........................................................................

till 34,500 kronor;

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation
:

[10.] att aflöningsförmåner till två regementsstallmästare
och till en vid Gotlands trupper anstäld
vaktmästare måtte från och med år 1903 få utgå från
förslagsanslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd
af arméns omorganisation, och att vid bifall härtill
detta anslag, nu 38,431 kronor, måtte minska,s med

1,492 kronor till 36,939 kronor; samt att aflöning till____

Transport kronor

2,637,659: —

105,098: —

17,945: —

733,138: —

1,900: —

3,495,740: —

16

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

nämnda vaktmästare må jemväl för år 1902 utgå från
samma anslag;

Remontering och skoning m. in.:

[11.] att öka förevarande anslag, nu 740,428

kronor, med............................................... »

till 751,328 kronor;

Lega för hästar till artillleriets, ingeniörtruppernas och
trängens exercis:

[12.] att minska förevarande anslag, nu 692,229
kronor, med 48,372 kronor till 643,857 kronor;

Krigshögskolor:

[13.] att, vid bifall till hvad under [5.] föreslagits,
medgifva, att Kongl. Maj:t må på det sätt ändra gällande
stat för krigshögskolan, att för skolans chef
uppföres:

lön .............. —............................... kronor 4,500: —

dagaflöning ä 5 kronor.................... » 1,825: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä

400 kronor............................................ » 800:_

furageersättning å 1 krona om dagen
för hvarje häst .......................... » 730: —

samt att med anledning deraf öka anslaget till

krigshögskolor, nu 67,860 kronor, med ..±................... »

till 68,725 kronor;

Ridskolan:

[14.] att dels bemyndiga Kong]. Maj:t att så ändra
staten för ridskolan, att för nämnda skolas chef uppföres
ett arfvode, motsvarande majors aflöningsförmåner,
och dels, vid bifall härtill, öka detta anslag, nu 37,500

kronor, med.................................................................... »

till 44,455 kronor;

Transport kronor

3,495,740: —

10,900: —

865: —

6,955: —

3,514,460: —

17

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet:

[15.] att öka anslaget till skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet, nu 41,700 kronor, med ................

till 60,000 kronor;

Krigsskolan:

[16.] att, vid bifall till hvad under [5.] föreslagits
i fråga om lönereglering för armén, bemyndiga Kongl.

Maj:t att så ändra staten för krigsskolan, att för
chefen uppföres dagaflöning med 5 kronor om dagen
och för läkaren enahanda aflöningsförmåner, som
bataljonsläkarne vid armén åtnjuta, samt med anledning
deraf öka anslaget till krigsskolan, nu 87,500

kronor, med........................................................................

till 88,350 kronor;

Militärläkares undervisning:

[17.] att öka anslaget till militärläkares undervisning,
nu 6,350 kronor, med—.................................

till 11,750 kronor;

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg:

[18.] att dels bemyndiga Kongl. Maj:t. att så
ändra staten för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm,
att underläkarnes arfvoden komma att utgå med
3 kronor per dag; att de till personal vid Svea trängkår
å staten uppförda aflöningsbelopp äfvensom utgiften
för kosthåll till två underbefäl af manskapsklassen
från staten uteslutas; att derå uppföres aflöning
till tvättförestånderskan med 720 kronor, till två tvättprnor
med tillsammans 1,008 kronor och till två gårdsdrängar
med högst 800 kronor till hvardera äfvensom
till ett maskinistbiträde med 600 kronor; samt att å

Transport kronor

3,514,460: —

18,300: —

850: —

5,400: —

3,539,010: —

Bill. till Riktd. Prat. 1V02. t:a Sami. Ua Afd.

3

18

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

staten anmärkes, att hvad sona af gårdsdrängarnes
arfvoden kan besparas må utgå såsom löneförbättring
till annan af tjenstepersonalen vid sjukhuset;

ock> vid bifall härtill, öka detta anslag, nu

70,650 kronor, med......................................

till 73,808 kronor;

Arméns fält- och fälttjenstöfningar:

[19.] att medgifva, det uppkomna besparingar å
det af 1900 års Riksdag beviljade extra anslag till
försöksmobilisering måtte anvisas att utgå under åren
1902 och 1903 till förstärkande af anslaget »arméns
tält- och fälttjenstöfningar»;

De värnpligtiges aflöning, inskrifning och redovisning

in. m. :

[20.]I att öka detta anslag, nu 1,464,071 kronor,
med ett för utjemnande af slutsumman å de ordinarie

anslagen jemkadt belopp af .................

till 1,563,980 kronor;

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt
artilleriets öfningar och materiel:

[21.] att höja anslaget till arméns vapen, ammunition
och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och

materiel, nu 1,790,000 kronor, med.........

till 1,900,000 kronor;

Arméns byggnader, mötesfält, kommendautsskapsutgifter
samt fortifikationens öfningar och materiel:

[22.] att höja anslaget till arméns byggnader,
mötesfält, kommendantsskapsutgifter samt fortifika ^n“far

och materiel, nu 552,600 kronor, med
till 665,000 kronor;

3,539,010: —

3,158: —

99,909: —

110,000: —

112,400: —

Transport kronor 3,864,477: —

19

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Arméns mathållning:

[23.] att öka anslaget till arméns mathållning, nu

3,966,143 kronor, med ..................................................

till 4,242,600 kronor;

Fur agering af arméns hästar:

[24.] att öka anslaget till furagering af arméns

hästar, nu 1,611,203 kronor, med..............................—- »

till 1,623,342 kronor;

Arméns munderingsutrustning:

[25.] att öka detta anslag, nu 2,629,427 kronor,

med.....................................................................................

till 2,801,293 kronor;

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof:

[26.] att öka anslaget till arméns diverse intendentur-
oeh sjukvårdsbehof, nu 606,000 kronor, med- »
till 650,153 kronor;

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten:

[27.] att öka detta anslag, nu 775,629 kronor, med »
till 831,307 kronor;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[28.] att minska detta anslag, nu 3,750,000 kronor,
med 550,000 kronor till 3,200,000 kronor;

Ersättning för störtade och skadade nummerhästar
vid indelta kavalleriet:

[29.] att minska detta anslag, nu 10,000 kronor,
med 5,000 kronor till 5,000 kronor; _____________________

3,864,477: —

276,457: —

12,139: —

171,866: —

44,153: —

55,678: —

Transport kronor 4,424,770:

20

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 4,424,770: —

Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta
kavalleriets hästar:

[30.] att ur 1903 års riksstat utesluta detta anslag,
nu 1,700 kronor.

Summa kronor 4,424,770: —

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag föreslår Kongl. Makt icke nåo-on
förändring.

Från ofvan angifna ökning af hufvudtitelns ordinarie
anslag afgå

genom minskning af anslagen
till

»ersättning åt vissa löntagare i
följd af arméns omorganisation»...

»lega för hästar till artilleriets,
ingeniörtruppernas och trängens

exercis»............................................

»lindring i rustnings- och rote ringsbesvären».

..............

»ersättning för störtade och skadade
nummerhästar vid indelta

kavalleriet»........................................

samt genom uteslutande ur riksstaten
af anslaget till »hämmande
af smittosamma sjukdomar bland
indelta kavalleriets hästar».............

hvadan förhöjningen utgör kronor 3,818,206: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag enligt nu gällande riksstat................................. > 33,775,094: _

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till................................................kronor 37,593,300: —

kronor 1,492: —

» 48,372: —

» 550,000: —

» 5,000: —

1,700: — ,

606,564:

Kong!. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

21

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 11 innevarande
januari finnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[31 ] att till fortsatt anskaffning af eldhandvapen
å extra stat för år 1903 anvisa dels
återstoden af det utaf 1900 års Riksdag

beviljade beloppet, eller 846,750 kronor,
dels ytterligare 452,500 kronor, eller

tillhopa...................................................- kronor

[32.] att för fortsatt tillverkning af ammunition
för eldhandvapen anvisa utaf det af 1900
års Riksdag för detta ändamål beviljade
belopp till utgående å extra stat för år

1903 en summa af..........................-........ *

[33.] att af det för anskaffning af ny fältartillerimateriel
beviljade belopp, 12,000,000

kronor, en sjettedel, eller........................ *

måtte för år 1903 å extra stat anvisas;

[34.] att för anställande af försök med materiel,
afsedd för fälthaubitsdivisionerna och
positionsartilleriet, på extra stat för år

1903 bevilja...............................................

[35.] att för fortsättande af arbetena å rikets landtbefästningar
bevilja 6,506,300 kronor
samt deraf å extra stat för år 1903

anvisa........................................................ *

[36.] att till uppförande af nya byggnader för
armén på extra stat för åren 1903, 1904
och 1905 bevilja ett belopp af 21,000,000
kronor samt deraf för år 1903 anvisa..

[37.] att af den för anskaffning af 95,000 ammunition
sgördlar med hylsor för bajonettbalja
beviljade summan, 855,000 kronor,
till utgående på extra stat för år 1903

anvisa återstoden, eller..........................- »

[38.] att af det för anskaffning af 65,135 meter
kläde och 8,390 meter yllefoder, att an Transport

kronor

1,299,250: —

594,000: —

2,000,000: —

100,000: —

2,135,500:

7,000,000: —

198,000: —

13,326,750:

22

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 13,326,750: —

[39.]

[40.]

[41.]

[42.]

[43.]

vändas såsom för truppförbanden vid
mobilisering erforderligt förlag, beviljade
anslag på extra stat för år 1903 anvisa »
att utaf det till inköp af remonter för arméns
behof beviljade belopp, 300,000 kronor,

å extra stat för år 1903 anvisa............. »

att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande
såsom extra anslag för år 1903
bevilja.................................. »

med rättighet för Kongl. Maj:t att under
följande år använda hvad af anslaget
kan under året besparas;
att till ökade utgifter för krigshögskolan bevilja
ett belopp af 13,200 kronor samt
deraf på extra stat för år 1903 anvisa »
att till täckande af vissa utaf statskontoret
och arméförvaltningen utgifna förskott
på extra stat för år 1903 anvisa ett

belopp af, i jemnadt tal,........................ »

att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
den 4 i denna månad
angifva grunder, af dyrtidstillägg för
innevarande år åt en del af den personal,
som åtnjuter aflöning från fjerde
hufvudtitelns medel, å extra stat för år
1903 anvisa såsom förslagsanslag ett för
jemnande af hufvudtitelns slutsummma

till............................................................. ,

jemkadt belopp.

115,000: —

100,000: —

450,000: —

6,600: —

39,133: —

532,417: —

Summa kronor 14,569,900: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1902 års
förande ^ätt^'' ^ ^ ^ Kong1, MaJ:t nu är föreslagen, utfaller på

1902. 1903.

ordinarie anslag 33,775,094: - 37,593,300: - således ökning kronor 3,818,206:-

extra_____» 12,546,806:— 14,569,900:— * » » 2,023,094: —

summa kronor 46,321,900:-52,163,200:-således ökning kronor S^l^OoT^

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

23

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet,

I afseende på regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant .................... ...........-.......... - -.........-................ kronor 10,435,173: -

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ............................... * 405: ~~

ersättningar'':::::::::::::::................................... * »m* -

tillsammans kronor 10,461,982

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll
öfver sjöförsvarsärenden den 11 i denna månad,*) föreslå
Riksdagen beträffande

Aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] dels att godkänna stater för flottans officerskår,
för flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår,
för flottans skeppsgossekår, för flottans mariningeniörstat,
för flottans marinläkarekår, för flottans
poliskår samt å dagaflöning till officerare och underofficerare
vid flottan, af den lydelse bilagorna n:r 2 9

vid ofvannämnda protokoll utvisa;

dels att medgifva, att marinöfverläkare och förste
marinläkare må för rätt till erhållande af ålderstillägg
tillgodoräkna sig den tid, han med fullmagt innehaft
tjenst såsom regementsläkare vid flottan, samt att marinläkare
af l:a klassen må i samma afseende tillgodoräkna
sig den tid, han med fullmagt innehaft tjenst
såsom förste bataljonsläkare vid flottan;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.

24

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

dels att medgifva, att den, som, efter att hafva
minst tre år varit såsom läkare eller stipendiat anstäld
i flottans stam, anställes i marinläkarekåren i flottans
reserv och derefter fullgör de skyldigheter, som äro
eller blifva stadgade för marinläkare i flottans reserv,
må, sedan han, efter att hafva tillhört marinläkarekåren
i flottans stam eller reserv under sammanlagdt minst
20 år, erhållit afsked samt uppnått en ålder af 55 år,
komma i åtnjutande under sin återstående lifstid af en
årlig pension å 500 kronor;

dels ock att höja anslaget till aflöning för flottans
kårer och stater från 2,911,979 kronor till 3,313,469
kronor, eller med............................................................... kronor

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:

[2.] att höja reservationsanslaget till beklädnad åt
sjömans- och skeppsgossekårerna från 342,775 kronor
till 369,500 kronor, eller med .........................

Naturaunderhåll åt personal vid flottan:

[3.] att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll
åt personal vid flottan från 537,286 kronor till 596,065
kronor, eller med...........................

Båtsmansindelningen:

[4.] att minska anslaget till båtsmansindelningen
från 26,400 kronor till 23,760 kronor, eller med 2,640
kronor;

Flottans öfningar:

[5.] att höja reservationsanslaget till flottans öfningar
från 1,000,000 kronor till 1,200,000 kronor,
eller med........................

Transport kronor

401,490: —

26,725: —

58,779: —

200,000: —

686,994: —

25

Kongl. May.ts nåd. prof. n:o 1, om »tatsverket 1902.

Transport kronor

Repetitionsöfningar för reservofflcerare vid flottan:

[6.] att höja reservationsanslaget till repetitionsöfningar
för reservofficerare vid flottan från 11,900
kronor till 14,900 kronor, eller med ................-...........

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och
ersättning derför:

[7.] att höja förslagsanslaget till sjöbeväringens
vapenöfningar samt beklädnad och ersättning derför
från 350,000 kronor till 780,000 kronor, eller med....

Sjökrigshögskolan:

[8.] att höja reservationsanslaget till sjökrigshögskolan
från 13,600 kronor till 16,100 kronor, eller med

Sjökrigsskolan:

[9.] att höja anslaget till sjökrigsskolan från 30,490
kronor till 32,340 kronor, eller med ...........................

Skeppsgosseskolan:

[10.] att, med godkännande af stat för skeppsgosseskolan
af den lydelse, bilagan n:r 10 vid ofvannämnda
protokoll utvisar, höja anslaget till skeppsgosseskolan
från 9,380 kronor till 13,650 kronor, eller

med ...............................................................-v—--.........

kommande, vid bifall till hvad beträffande anslagen
till sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och skeppsgosseskolan
föreslagits, anslaget till undervisningsverken
att i sin helhet höjas från 53,470 kronor till 62,090

kronor; ___

Transport kronor

686,994: —

3,000: —

430,000: —

2,500: —

1,850: —

4,270: —

1,128,614: —

Bih. till Riksd Prat. 1902. ha Samt. ha Afd.

26

Kongl. Maj:ts nåd. ■prof. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Aflöning för kustartilleriets personal:

[11.] dels att godkänna stat för kustartilleriet af
den lydelse, bilagan n:r 11 vid ofvannämnda protokoll
utvisar;

dels och att höja anslaget till aflöning för kustartilleriets
personal från 826,209 kronor till 874,994
kronor, eller med ........................ x

Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel:

[12.] att höja reservationsanslaget till underhåll
af kustartilleriets byggnader och materiel från 145,602
kronor till 155,602 kronor, eller med............................ »

Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad
och ersättning derför:

[13.] att höja förslagsanslaget till kustartilleribeväringens
vapenöfningar samt beklädnad och ersättning
derför från 15,680 kronor till 220,000 kronor, eller med

Ersättning åt officerare och ingeniörer under anställning
eller kommendering utrikes:

[14.] att i riksstaten för år 1903 uppföra anslaget
till ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan
under anställning eller kommendering utrikes under
ändrad benämning »ersättning åt officerare och ingeniörer
under anställning eller kommendering utrikes»
samt höja anslaget från 12,000 kronor till 15,000 kronor,
eller med................................................................ »

Resestipendium åt läkare vid flottan och kustartilleriet:

[15.] att i riksstaten för år 1903 uppföra till resestipendium
åt läkare vid flottan och kustartilleriet ett
reservationsanslag å........................................................... »

Transport kronor

1,128,614:

48,785:

10,000:

204,320:

3,000:

2,000:

1,396,719:

27

Kongl. Maj:ts nåd. prof). n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 1,396,719: —

Rese- och traktamentspenningar:

[16.] att höja förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från 23,500 kronor till 26,150 kronor,
eller med...... ..............—.............. ...................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

[17.] att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m. från 97,513 kronor till 106,919
kronor, eller med................-........-......-.............................

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[18.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
erforderliga penningeanslag må
upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af
titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller 1,500,000
kronor, och följaktligen, med inberäkning af deri ingående
friheter och ersättningar, 409 kronor, utföras
med 1,500,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika
förutsätter, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel
uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills

få användas för de med anslaget afsedda ändamål;_____

Summa kronor 1,408,775:

Om härifrån afdrages den föreslagna minskningen

af anslaget till båtsmansindelningen................................

blifver den föreslagna höjningen på det hela å de ordinarie
anslagen ............................-----..............

Lägges härtill slutsumman af femte hulvudtitelns

ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat ................

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.
Maj:ts förslag uppgå till...................................................

kronor

kronor

2,640:

1,406,135:

10,461,982:

11,868,117:

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den
januari finnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[19.] att till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel
bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af.... .... kronor

[20.] att af det anslag å 660,000 kronor, som af
1900 års Riksdag beviljades till ändring af 2:a kl.
pansarbåtarna Thordön och Tirfing, anvisa på extra

stat för år 1903 återstående........................................ »

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att på extra
stat för år 1903 bevilja till

[21.] bestyckning och armnunitionsutredning för

5 minförsvaret tillhörande ångslupar........................ »

[22.] skjutförsök och inskjutning af kanoner......... »

[23.] anskaffning af kanoner i reserv................ »

[24.] ersättande af äldre torpeder och anskaffande

af reservtorpeder.................. >}

[25.] försöksskjutningar med torpeder..................... »

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[26.j att till anskaffning af karbiner bevilja ett
anslag af 144,000 kronor och deraf på extra stat för
år 1903 anvisa.................................... »

[27.] att för uppförande i Carlskrona af ett exercisoch
gymnastikhus för skeppsgossar bevilja på extra

stat för år 1903jBett anslag af........................... »

[28.] att för ^anskaffande af ett nytt öfningsfartyg
för skeppsgossar [ bevilja ett anslag af 210,000 kronor

och deraf på extra stat för år 1903 anvisa................. »

[29.] att till anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen
bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af »
[30.] att för anskaffande af transportmedel för
flottans varf bevilja på extra stat för år 1903 ett an slaglaf.

..............-...............-................................................ »

[31.] att till materiel för tillfälliga sprängningsoch
kontramineringsarbeten bevilja på extra stat för
år 1903 ett anslag af.............................. »

Transport kronor

11 innevarande
5,094,150: —

280,000: —

45,000: —
25,000: —
105,000: —

60,000: —
,8,000: —

72,000: —

174,000: —

105,000: —
86,800: —

78,500: —

___40,000: —

6,173,450: —

29

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 6,173,450:

[32.] att för kustsignalväsendet bevilja ett anslag
å 300,000 kronor och deraf på extra stat för år 1903

anvisa .....................................-...................- -

[33.] att för uppförande af ny artilleriinventarie kammare

i Carlskrona bevilja ett anslag af 225,000
kronor och deraf anvisa på extra stat för år 1903.—.

[34.] att för påbörjande af en mobiliseringskaj å
flottans varf i Carlskrona bevilja på extra stat för år

1903 ett anslag af............................—;.......; '' , ;

[35.] att för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna
i marinförvaltningen och vid flottans civilstat
bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af..—
[36.] att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan
bevilja på extra stat för år 1903 ett an

ajtinr *^1p _________________________... —.....---------------

[37.] att för fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar
bevilja ett anslag af 1,696,400 kronor
samt deraf på extra stat för år 1903 anvisa........

[38.] dels att till nybyggnader för kustartilleriets
förläggning in. m. bevilja på extra stat för år 1J03

ett anslag af.......................-......-------......----------

dels ock att medgifva, att till bestridande af kostnader
för kustartilleriets förläggning å Vaxholms och
Oscar-Fredriksborgs fästning utöfver hvad derför beräknats
i det vid statsverkspropositionen till 1901 års
riksdag fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsärenden den 11 januari samma är må användas
ej mindre de å reservationsanslaget till Carlskrona
artillerikår uppkomna besparingar än äfven, i
mån af behof, de besparingar, som under tiden för
kustartilleriets uppsättning må uppkomma å anslaget
till aflöning för kustartilleriets personal;

[39.] att af det utaf 1901 års riksdag beviljade
anslag å 350,000 kronor till nybyggnader in. in. för
kustartilleriets inqvartering å det s. k. Nya varfvet vid
Göteborg anvisa på extra stat för år 19Ö3 återstående
[40.] att till ändring af i förråd befintliga minor

bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af............

Transport

100,000:

112,500:
191,170:
11,800:
1,860:
590,000:
588,078:

* 175,000:

» 118,825:

kronor 8,062,683:

30

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[41.] att till påskyndande af sjömätningarna vid
rikets kuster bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag
af...................''......... >}

[42.] att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 4 januari 1902
angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år
åt en de] tjensteman och betjente i sjöförsvarsdepartementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till
sjöförsvarsdepartementet hörande embetsverk, kårer och
stater, på extra stat för år 1903 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp af ................................... »

[43.] att medgifva, att dyrtidstillägg i enlighet
med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den
4 januari 1902 beträffande dyrtidstillägg för vissa statens
tjensteman och betjente angifna grunder må för
innevarande år utgå till tjensteman och vaktmästare
vid flottans pensionskassa.

tillsammans kronor

8,062,683: —

54,500: —

170,000: —

8,287,183:

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1902 års riksstat
upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på
följande sätt: 1

8 1902. 1903.

ordinarie anslag 10,4 61,982: — 11,868,117: — således ökning kronorl,406 135:-

ex

summa kronor 21,445,025: — 20,155,300:—således minskning kronorl,289,725:—

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

31

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
f , . kronor 19,314,533: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ^ ^ ^ __

ersättningar .

tillsammans kronor 19,319,100:

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver civilärenden den 11 innevarande månad, ) föreslå beträffande -

Landsstaterna i länen:

[1.] att anslaget till landsstaterna i länen må med
anledning af ändrad beräkning af ett boställes af kast ning

höja, med ..........................................,.....; kronor 23°; ~

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget

till landsstaterna i länen (deraf 140,000 kronor reservationsanslag)
att höjas från 2,728,045 kronor ti
2,728,275 kronor;

Tåg- och vattenbyggnadsstaten:

[2.] dels att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat
må, i stället för den deri uppförda aflöningen med 4,500
kronor till en andra gradens tjensteman, ledamot x styrelsen
och föredragande för ärenden angående enskilda

jernvägar, uppföras''aflöning till en tredje gradensi_ tjenst*- __________________________

Transport kronor 230:

») Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette liufvudtitelu”.

32

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

man (byråchef), ledamot i styrelsen och föredragande
för nämnda ärenden, med 6,400 kronor, deraf 4,400
kronor i lön, som efter fem år kan höjas med 600
kronor, samt 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar,
dels ock att, under vilkor att det i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens stat uppförda anslaget till
vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman,
rit- och skrifbiträde minskas med 3,000 kronor,
eller från 17,000 kronor till 14,000 kronor, i samma
stat uppföres aflöning till ytterligare en byråingeniör
med 3,500 kronor, hvaraf 2,300 kronor i lön, som
efter fem år kan höjas med 500 kronor och efter tio
år med ytterligare 500 kronor, samt 1,200 kronor i
tjenstgöringspenningar;

[3.] att reservationsanslaget till vägundersökningar
må från och med år 1903 höjas från 35,000 kronor
till 40,000 kronor, eller med 5^000 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill samt till
hvad i föregående punkt föreslagits, anslagstiteln vägoch
vattenbyggnadsstaten med följande ändrade lydelse:

»väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf två särskilda
reservationsanslag, ett å 35,000 kronor till expenser
för allmänna arbeten och ett å 40,000 kronor till
vägundersökningar)» att höjas från 154,500 kronor till
161,900 kronor, eller med........................................... »

Postverket:

[3.] att Riksdagen må

dels, med godkännande af de i statsrådsprotokollet
intagna förslagen till utgiftsstater för postverket att
tillämpas under år 1903 och till aflöningsreglemente
för tjensteman och betjente vid postverket, för år 1903
bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till
13,007,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom
anslaget till postverket skulle ökas med ........ »

dels och medgifva, att under år 1903 må af postmedlen
användas så stort belopp, som utöfver till Transport

kronor

230: —

7,400: —

987,000: —

994,630: —

Kong]. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

gängliga kontrollörslöner och fyra i mån af behof
innehållna postexpeditörslöner erfordras för att med
löner enligt äldre stat förse de under nämnda år å
äldre stat qvarstående kontrollörer;

Telegrafverket:

[5.] att Riksdagen må

dels, med godkännande af de i statsrådsprotokollet
intagna förslagen till utgiftsstater för telegrafverket
att tillämpas under år 1903 och till aflöningsreglemente
för tjensteman och betjente vid telegrafverket,
för år 1903 bestämma telegrafverkets anslag, förslagsvis
beråknadt, till 6,330,000 kronor, att utgå direkt
af telegrafmedlen, hvarigenom anslaget till telegrafverket
skulle ökas med ....................................................

dels ock medgifva, att af telegrafmedlen må användas
så stort belopp, som utöfver en kommissarielön
af 3:e klassen erfordras för att åt telegrafkommissarien
i Umeå, derest han icke inträder å ny stat, bereda
l:a klass kommissarielön enligt äldre stat;

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[6.] att Riksdagen må medgifva,
att, för beredande af ökning i tjenstgöringspenningarne
för förste provinsialläkarne i Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens län från 1,000 kronor till

1,500 kronor om året för hvar, ordinarie anslaget till
medicinalstyrelsen med dithörande stater (deraf 1,500

kronor reservationsanslag) må höjas med ....................

eller från 499,100 kronor till 500,600 kronor.

Hospitals underhåll:

[7.] att Riksdagen må medgifva,
att i afiöningsstaten för Kristinehamns hospital må
åt en underläkare upptagas ett kontant aflöningsbelopp

Transport kronor

Bih. till liikad. .Prof. 1002. l:a Sami l:a A/d.

33

994,630: -

4,720,000:

1,500:

5,716,130:

5

34

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 5,716,130: —

af 2,000 kronor, hvaraf två tredjedelar skola utgöra
lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar, samt såsom
naturaförmåner bostad med möbler och sängkläder,
lyse, bränsle, tvätt och kost lika med allmänna
afdelningen äfvensom såsom kostförbättringspenning-ar
200 kronor;

att,, under förutsättning att sysslomansbefattningarna
vid Upsala hospital och asyl förblifva förenade,
den i aflöningsstaten för hospitalet för sysslomannen
upptagna aflöning, 3,200 kronor, höjes med 1,300 kronor
till 4,500 kronor, hvaraf två tredjedelar utgöra
lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar;

att under den årliga semester af en månad, som
de vid hospital och asyler för sinnessjuke anstälde
syssloman ega åtnjuta, arfvode till vikarien får utgå
till. belopp, motsvarande tjensteinnehafvarnes tjenstgöringspenningar
under tiden för semestern;

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att
lemna arfvoden åt en bokhållare vid Kristinehamns
hospital och åt ytterligare en bokhållare vid Upsala
hospital och asyl samt bereda höjning i nu utgående
arfvoden åt en bokhållare vid hvardera af sinnessjukvårdsanstalterna
i Vadstena och Lund äfvensom åt
predikanten och sekreteraren vid anstalten i Upsala,
det belopp af högst 21,300 kronor, som af Riksdagen
beviljats till arfvoden åt tjensteman, hvilka ej äro i
hospitalens och asylernas lönestater upptagna, höjes
med 3,000 kronor till högst 24,300 kronor;

att naturaförmåner för predikant, som är vid hospital
eller asyl boende, äfvensom för bokhållarne vid
dessa anstalter få utgöras af bostad med möbler och
sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och kost efter första
klassens utspisning eller, der sådan kost icke förekommer,
kost lika med allmänna afdelningen samt såsom
kostförbättringspenningar 200 kronor; samt

att samtliga de sålunda föreslagna nya eller höjda
aflöningsförmåner samt vikariatsersättningar skola utgå
af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Transport kronor 5,716,130: —

35

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 5,716,130:

Statens järnvägstrafik:

[8.1 att Riksdagen må medgifva:
att i staten öfver fasta arfvoden för personal vid
statens jernvägar må uppföras arfvoden till följande
nya tjensteman vid distrikten, nemligen en trafik inspektör,

en maskiningeniör och en byraassistent

1 samt att bland tilläggsarfvoden till fasta arfvoden,
må upptagas ett tilläggsarfvode efter 500 kronor för
år för ytterligare en maskiningeniör;

[9.1 att Riksdagen må medgifva:
att, derest t, f. öfverdirektören och chefen töi
trafikafdelningen inom jernvägsstyrelsen, distriktschefen
Axel Rudolf Corin varder i nåder konstituerad till
öfverdirektör och chef för samma afdelning, till Corin
må från och med den dag, han varder konstituerad,
af iernvägstrafikmedlen utanordnas ett personligt lönetillägg
af 2,100 kronor för år räknadt, hvi ket belopp
dock i den mån Corin intjenar ålderstillägg såsom
öfverdirektör, eller för den händelse genom reglering
■af öfverdirektörens för trafikafdelningen i aflönmgs
reglementet nu uppförda aflöning ökning i aflömngsförmånerna
för denne kan komma att inträda skall
minskas med belopp, motsvarande alderstillägget eller

ökningen;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.:

[10.1 att detta anslag ökas med ............................

eller från 185,572 kronor till 185,657 kronor;

Arbetareförsäkringen:

[11.1 att Riksdagen må medgifva, att Kongl. Maj:t
må e"a för år 1903 använda de till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sju -kassors bildande afsätta belopp, i mån af behof^Jels

85:

Transport kronor 5,716,215

36

Kongl. Maj:tt nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 5,716,215: —
till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under enahanda
vilkor, som i Riksdagens skrifvelse den 29 maj 1901
(mr 101) äro angifna, dels ock till utarbetande och
offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorgal
årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Summa ökning kronor 5,716,215:^

Lägges till förestående ökning de ordinarie
slagens nuvarande slutsumma....

an -

19,319,100:

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till 1^0725^)35^157^

Extra anslag.

Kong!. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll
öfver civilärenden för den 11 innevarande januari, att under denna hufvud
titel må å extra stat för år 1903 beviljas till:

• [12.] handhafvande af kontroll å försäkrin°-s anstalterna

............................................. kronor 4 500-

f°rtsatt utgifvande af »polisunderrättelser» » 17’000- _

L14.J aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på ’ ''

landet...........-..........................................., 95 000: —

under medgifvande tillika, att reservationer
å detta anslag jemväl må användas
för det i nästföljande punkt omförmälda
ändamål, när sådant finnes behöfligt.,

n f n £>r^re brotts upptäckande in. in................. » 25 000-

L16.J ersättning för juridiskt biträde åt de svenska
lapparne i Norge samt till lappfogdar
och lappförmän äfvensom ordningsmän

inom lappbyarne................................... , 17 _

[17.] uppehållande under år 1903 af en kronofogdetjenst
och en häradsskrifvaretjenst

Transport kronor 159,000: —

37

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

i Vesternorrlands län samt en länsmans tjenst

i Norrbottens län.,......................... »

att utgå i den mån sådant kan varda
erforderligt,

[18.] undersökningar af mindre hamnar och farleder
m. m.................................................. *

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen:

[19.] att af det utaf 1899 års Riksdag, för anläggning
af vissa telefonledningar, beviljade
anslag å 2,994,000 kronor må på
extra stat för år 1903 anvisas återstående »
Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att
under ifrågavarande hufvudtitel må å extra stat för
är 1903 beviljas till:

[20.] arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.
............................................... »

[21.] underhåll af Jerfsö sjukhus för spetelske »
[22.] uppförande å Restad i Elfsborgs län af eu
asyl för sinnessjuke m. in. af förut dertill
beviljadt anslag å 2,585,000 kronor »
[23.] uppförande på Kristinehamns hospitals område
af en så kallad kolonibyggnad........ *

[24.] byggnadsarbeten vid Hernösands hospital »

[25.] utvidgning af Vexiö hospital....................... »

[26.] ombyggnader in. in. vid karantänsinrätt ningen

på Känsö................_......................

[27.] uppförande af ny bostad för karantäns drängarne

vid nämnda inrättning............ »

[28.] ersättning för åtskilliga af statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter.................... »

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[29.] att för år 1903 anvisa å riksstatens sjette
hufvudtitel, till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens jernvägstratik,
med rätt för Kongl. Maj:t att
låta utaf detta belopp förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna
407,800 kronor,............................ »

159,000: —

8,400: —

10,000: —

200,000: —

1,200: —
18,000; —

675,000: —

38,500: —
288,000: —
463,500: —

50,570: —

20,000: —

66,915: —

1,050,000: —

Transport kronor 3,049,085: —

38

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[30.] att för år 1903 anvisa å riksstatens sjette
hufvudtitel, för utläggning af ytterligare
ett jern vägsspår mellan Eslöfs och Hessleholms
jern vägsstationer, med rätt för
Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp
förskottsvis under innevarande år af tillgängliga
medel utanordna 250,000 kronor, »
[31.] att för år 1903 anvisa å riksstatens sjette
hufvudtitel, till förstärkning genom rälsutbyte
af öfverbyggnaden å bandelen
Svartön—Malmberget, med rätt för Kongl.

Maj:t att låta förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna
detta belopp,................................... »

[32.] att för år 1903, till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikeradejernvägar,
bevilja ett. anslag af 5,000,000
kronor samt deraf anvisa å riksstaten
utom hufvudt.itlarne 3,500,000 kronor; *)

[33.] att, till fortsättning af statsbanan från Göteborg
till Skee, för år 1903 anvisa 4,000,000
kronor. **)

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t, att under ifrågavarande
hufvudtitel må å extra stat för år 1903 beviljas
till:

[34.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller

eljest mindre göda vägar......................... »

[35.] understödjande af brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder............. »

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att i
afseende å de två sistnämnda anslagen må
gälla de vilkor och bestämmelser, som i
statsrådsprotokollet omförmälas.

Transport kronor

*) Se vidare bär nedan pag. 83 och 88.

**) Se vidare här nedan pag. 88.

3,049,085: —

500,000: —

472,500: —

1,000,000: —
300,000: —

5,321,585: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902. 39

Transport kronor 5,321,585: -

Vidare anmärkes här:

[36.] att, enligt 1901 års Riksdags beslut, blifvit
för år 1903 beviljade till understödjande
medelst lån af enskilda jern vägsanläggningar
1,500,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen: *

[37.] att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 4
i denna månad angifna grunder, af dyrtidstillägg
för innevarande år åt en del
tjensteman och betjente i civildepartementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
samt till civildepartementet hörande embetsverk
och kårer, å extra stat för år
1903 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp
af.....................................

1,200,000: —

Summa kronor 6,521,585: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1902 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

1902.

ordinarie anslag 19,319,100
extra anslag 7,396,000

summa kronor 26,715,100

1903.

— 25,035,315:—således ökning kronor 5,716,215

— 6,521,585:— > minskning » 874,415

— 31,556,900:— således ökning kronor 4,841,800

40

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvud titel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ................................... ........................................... kronor 7,299,791: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ......................................................................... >__30: —

tillsammans kronor 7,299,821: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll
öfver finansärenden för den 11 innevarande månad,*) föreslå
beträffande

Statskontoret:

[1.] att Riksdagen må

dels höja det i statskontorets stat uppförda anslag
till vikariat, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga

biträden med ..................................................................... kronor 4,700: —

eller från 21,200 kronor till 25,900 kronor;

hvarigenom således anslaget till statskontoret skulle
i sin helhet ökas från 107,300 kronor till 112,000
kronor,

dels ock medgifva, att för innevarande år ett mot
berörda höjning af anslaget svarande belopp af 4,700
kronor må af statskontoret med under händer varande
medel förskjutas för att sedan hos Riksdagen anmälas
till ersättande;

Transport kronor 4,700: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen''. ”Sjunde hufvudtiteln”.

41

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Tullverket:

[2.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt
förut omförmälda protokoll öfver finansärenden tillstyrkta
ändringar i tullverkets stater, må för år 1903
bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas
slutsumma svarande belopp af 2,982,000 kronor, att
såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen;

Kommerskollegium:

[3.] att Riksdagen må medgifva, att i deri för
kommerskollegium gällande staten uppföras aflöningai
för ytterligare en byråchef, en förste aktuarie och eu
vaktmästare med samma aflöningsförmåner, som gälla
för de i den faststälda staten med enahanda benämningar
redan upptagna tjensteman och betjente; att
dessutom i staten uppföres »till dels arfvoden åt specialagenter
och fasta korrespondenter samt ersättning
för åstadkommande af särskilda primär uppgifter, dels
ock o-odtgörelse för särskildt tillkallade komiterade
och sakkunnige» ett anslag af 13,000 kronor, och att
å detta anslag under något år möjligen uppkommande
öfverskott må reserveras och ett annat år användas för
det med anslaget afsedda ändamål; samt att anslaget
»till juridiskt biträde, amanuenser och andra extra biträden,
grufkartekontoret, vikariatsersättningar, len
skrifning in. in.» höjes med 8,800 kronor, eller till

37,150 kronor; „ . ,

hvarigenom anslagstiteln »kommerskollegium» komme

att höjas med ................................................''"""''V..........

eller sålunda från 78,450 kronor till 111,950 kronor;

Statistiska centralbyrån:

[4.] att Riksdagen må höja det under anslagstiteln

statistiska centralbyrån uppförda ordinarie reservations--

Transport kronor

4,700:

33,500:

38,200:

Bill. till Riktd. Prat. 1902. ha Sami. ha Afd.

42

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

anslaget: »till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till

vikanatsersättningar» med ........ »

eller från 17,500 kronor till 20,000 kronor;........

hvarigenom hela anslagstiteln statistiska centralbyrån
komme att höjas från 67,100 kronor till 69,600
kronor;

Patent- och registreringsverket:

[5.] att Riksdagen, med godkännande af det enligt
statsrådsprotokollet för den 11 innevarande januari tillstyrkta
förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket
för år 1903, må medgifva,

att afgifterna för patent samt för registrering af
varumärken äfvensom af mönster och modeller må användas
till bestridande af de utgifter, hvilka i enlighet
med. deri godkända utgiftsstaten för patent- och registreringsverket
betingas af tillämpning under år 1903
af förordningen angående patent, lagen om skydd för
varumärken samt lagen om skydd för vissa mönster
och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag och
föreningar för ekonomisk verksamhet och för andra
uppgifter till aktiebolags- och föreningsregistren äfvensom
för anmälande!! till handelsregistren må användas
till bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet
med nyssberörda utgiftsstat betingas af tillämpning
under år 1903 af lagen om aktiebolag, lagen om
aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, och lagen om
registrering af bankaktiebolag, eller ock af Kongl.
Maj:t finnas betingade af tillämpning under år 1903
af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura
tillika med lagen om ändring i vissa delar af sistnämnda
lag samt lagen om handelsbolag och enkla
bolag;

38,200: •
2,500: -

Transport kronor

40,700: —

43

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

[6, 7, 8] att Riksdagen må

dels, jemte förklarande att det under anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet af slöjderna» uppförda anslag
till understöd åt sådana arbetare i de särskilda nänngsyrkena,
hvilka önska att i främmande länder förvärfva
sig ökade insigter och konstfärdighet, må användas
för beredande af reseunderstöd äfven åt personer som
sjelfständigt idka näringsyrke, men dock personligen
deltaga i arbetets utförande, höja berörda anslag med
10,000 kronor, eller från 25,000 kronor till 35,000
kronor;

dels höja det under samma anslagstitel nu anvisade
anslag till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, hvilka icke egna sig åt bergshandteringen,
med 10,000 kronor, eller från 10,000

kronor till 20,000 kronor;

dels ock under nu ifrågavarande anslagstitel till
understöd åt sådana idkare af handtverk och annan
mindre industri, hvilka bedrifva sin verksamhet i den
omfattning, att de i allmänhet icke sjelfva deltaga i
yrkesarbetet, och som önska att genom inhemtande i
främmande länder af nya arbetsmetoder med mera förvärfva
ytterligare insigter och erfarenhet, uppföra ett
särskildt anslag af 5,000 kronor;

hvarigenom anslaget till befrämjande i allmänhet

af slöjderna komme att ökas med ................................

eller från 48,500 kronor till 73,500 kronor;

Rese- och traktamentspenningar:

[9.] att Riksdagen må höja det å sjunde hufvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
med .............-........................................

eller från 18,769 kronor till 32,353 kronor.

40,700:

25,000:

13,584:

Transport kronor

79,284:

44

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln upptörda
ordinarie anslag föreslår Kong], Maj:t icke någon
rörändring.

Summa kronor

Lägges till den föreslagna förhöjningen summan
åt hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande

llKSStät .........

skulle, enligt Kong]. Maj:ts förslag, slutsumm^äf
sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag blifva................. kronor

79,284: —

79,284: —

7,299,821: —
7,379,105: —

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll
öfver finansärenden för den 11 innevarande januari, att under denna hufvud
titel må å extra stat för år 1903 beviljas till: hiitiud [10.

] arfvode för en byråassistent å finansdepartementets
bankbvrå i

ri -i , ......;..................................................- kronor

Lii.J ordnande och registrerande af vissa händig™
5 kammararkivet af förut beviljadt anslag å
20,000 kronor.............

r!o’n ****** ^Ör ^ statskontoret gjorda förskott »

L13.J förstärkning af arbetskrafterna vid tullverket

L14.J underhåll och reparationer af publika bve-°--nader....................

[15.] uppförande af en tillbyggnad vid länsresidenset
i Visby.......................

[16.] bidrag till upprätthållande af vä Skolan'' i
Boras och till aflönande af en andre lärare vid samma

SKOJ3)________________

m understöd åt Göteborgs handelsinstitut och
grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans
Schartaus praktiska handelsinstitut,........ »

4,500: —

5,000

107,081

217,600

50,000:

54,000:

4,800: —

»___28,000;

Transport kronor 470,981:

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

45

Transport kronor 470,981: —

[18.] befrämjande af afsättning i främmande länder

af alster af svensk industri och svenska näringar........

[19.] han delsstipendier...............................................

[20.] bergsskolorna i Filipstad och Falun...............-

[21.] anställande under år 1903 af en extra gruf ingeniör

inom norra bergmästaredistriktet ...................

[22.] anordnande af fabriksinspektion ....................

[23.] ersättning till sjömanshusen............................

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen :

[24.] att, i afbidan på omreglering af konsulatafgifterna,
för att till svenska fartygsrederier må kunna
enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna
godt meddela, återbetalas fyra femtedelar af hvad under
år 1903 kan komma att utgifvas såsom konsulatafgifter
för rederierna tillhöriga fartyg, på extra stat

för samma år anvisa ett förslagsanslag å ...................-

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare att på extra
stat för år 1003 bevilja till

[25.] brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm
.........................................-.....-..............................

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[26.] att för uppförande af ny byggnad för Kongl.

Maj:ts kansli och utförande af vissa i samband dermed
stående byggnadsföretag bevilja ett extra anslag åt
2,000,000 kronor, att utgå under åtta år, och deraf

för år 1903 anvisa en åttondedel, eller.........................

[27.] att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
den 4 i denna månad angifna grunder,
af dyrtidstillägg för innevarande år åt eu del tjensteman
och betjente i finansdepartementets afdelning af
Kong!. Maj:ts kansli samt till finansdepartementet hörande
embetsverk och kårer, å extra stat för år 1903

anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af...................... *

Tillsammans kronor

15,000: —
20,000: —
14,000: —

1,500: —
57,000: —
30,000: —

175,000: —

18,314: —

250,000: —

200,000: —

1,251,795: —

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1902 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

46

Konyl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

1902. 1903.

ordinarie anslag 7,299,821: — 7,379,105: — således ökning kronor 79 284- —

extl-a_____*_____985,179:— 1,251,795: — » » » 266i616: —

summa kronor 8,285,000: - 8,630,900: — således ökning kronor 345^900^-

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant........ ........ ---.....-----..........-----................-......... kronor 13,205,423:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

.......................................................... » 2,500

-----.......................-.....-..................... » 513,088

tillsammans kronor 13,721,011

nu

friheter
ersättningar.

vill Kongl- Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1902,*) föreslå
Riksdagen beträffande

Riks- och landsarkiven:

[1.] att dels, med godkännande af de i nyssnämnda
statsrådsprotokoll föreslagna aflöningsstater för
landsarkiven i Upsala och Lund jemte i protokollet
omförmälda, för åtnjutande af de i staterna. upptagna
aflöningsförraåner föreslagna bestämmelser, bland de
ordinarie anslagen å riksstatens åttonde hufvudtitel
under rubriken riks- och landsarkiven uppföra för

ett landsarkiv i Upsala ett belopp af .................... kronor 9,600: —

Transport kronor 9,600: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln”.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

och för ett landsarkiv i Lund likaledes ett belopp af
dels ock medgifva, att de tjenstemännen vid landsarkiven
i Upsala och Lund tillkommande åld erstil lägg
må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg, samt att nyssnämnda
landsarkiv må från det under samma hufvudtitel
uppförda förslagsanslaget: skrifmaterialier och

expenser, ved in. in. i mån af behof och emot redovisning
undfå erforderliga medel till bekostande af
skrifmaterialier, inbindning, lyse och bränsle med flere
expenser;

[2.] att, med förklarande att för åtnjutande åt de
i staten för landsarkivet i Vadstena upptagna aflöningsförmåner
skola gälla enahanda bestämmelser, som föreslagits
för åtnjutande af dylika förmåner enligt staterna
för landsarkiven i Upsala och Lund, på ordinarie
stat för landsarkivet i Vadstena bevilja dels till aflöning
åt en amanuens ....................................................

att utgå med 1,400 kronor såsom lön och 800 kronor
såsom tjenstgöringspenningar, och med rätt till ålderstillägg
i likhet med arkivarie^

dels ock för skötsel af värmeledningen ................

vid bifall hvartill anslaget till landsarkivet i Vadstena,
nu 5,800 kronor, ökas till 8,300 kronor;

kommande, derest jemväl de föreslagna staterna
för landsarkiven i Upsala och Lund vinna fastställelse,
anslaget till riks- och landsarkiven, nu 45,500 kronor,
att uppgå till 67,200 kronor;

Kleresistaten:

[3.] att minska det under rubriken kleresistaten å
riksstatens åttonde hufvudtitel såsom anvisning i kontant
upptagna belopp, 30,089 kronor, med 437 kronor
50 öre, eller, för undvikande af öretal i riksstaten, till
29,652 kronor;

47

9,600: —
9,600: —

2,200: —

300: —

Transport kronor

21,700: —

48

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1202.

Transport kronor 21,700
vid bifall hvartill anslaget till kleresistaten, nu
upptaget till 369,676 kronor, kominer att utgöra
369,239 kronor;

Domkapitlens expeditioner:

[4.] att dels, med godkännande af den i förenämnda
statsrådsprotokoll föreslagna afiöningsstat för
tjenstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna med
dervid gjordt förbehåll samt i protokollet ornförmälda,
för åtnjutande af aflöning enligt den nya staten föreslagna
bestämmelser, till bestridande af kostnaderna
härför äfvensom för vaktbetjening och extra biträden
vid konsistorierna öka anvisningen i kontant å det
under riksstadens åttonde hufvudtitel uppförda ordinarie
anslaget till domkapitlens expeditioner med
64,206 kronor, men i sammanhang dermed ur riksstaden
utesluta den i samma anslag ingående posten:
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag,
ersättningar, 5,841 kronor;

dels ock medgifva, att de konsistorienotarierna
enligt den nya staten tillkommande ålderstillägg må
utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
förslagsanslaget: ålderstillägg, samt att konsistorierna
må från det under samma hufvudtitel uppförda
förslagsanslaget: skrifmaterialier och expenser, ,
ved in. m. i mån af behof och emot redovisning undfå
erforderliga medel till inköp af skrifmaterialier, inköp
af nödiga inventarier, renhållning, gas och lyse, ved
och vedhuggning, der utgifter härför icke bestridas af
vederbörande domkyrka, bokinköp, inbindning af böcker
och tidningsprenumeration med undantag för
Lunds stift, der utgifterna derför bestridas af äldre
pastoraliefonden, tryckningskostnader, annons- och
fraktkostnader samt utgifter för telegram porto;

kommande, i händelse af bifall till hvad sålunda
föreslagits, anslaget till domkapitlens expeditioner, pii

34,015 kronor, att höjas med ....................................... » 58,365:

eller till 92,380 kronor;

Transport kronor 80,065:

49

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Universiteten:

[5.] att besluta:

att ej mindre de ordinarie professorerna vid universiteten
i Upsala och Lund, med undantag af den
Skytteanske professorn i Upsala, förste teologie professorn
derstädes samt professorerna inom teologiska fakulteten
i Lund, än äfven universitetens bibliotekarier
och räntmästare skola ega att efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af
500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring
ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor,
med rätt för nuvarande professorer, bibliotekarier och
räntmästare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg
tillgodoräkna sig den tjenstgöringstid såsom ordinarie
professor, bibliotekarie eller räntmästare, hvilken infallit
före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning;

att för dem, hvilka sålunda eg a att komma i åtnjutande
af ålderstillägg, äfvensom för den, som efter
förenämnda bestämmelsersträdande i kraft blifver
innehafvare af första teologie professuren i _ Upsala
eller af professur inom teologiska fakulteten i Lund,

2,000 kronor utaf aflöningen skola utgöra tjenstgöringspenningar
och återstoden skall anses såsom lön;

att tjensteman, som ingår på de nya bestämmelserna,
skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad
att med oafkortad lön såsom pension å allmänna
indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.

Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

att sådan tjensteman, som nyss sagts, skall vara
skyldig'' underkasta sig de förändrade bestämmelser i
fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt
att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det
under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg; _______

Transport kronor

mh. till Itikid. Prof. 1902. ha Sami. l:a Afd.

80,065: —

80,065: —

7

50

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om. statsverket 1902.

Transport kronor

[6.] att dels, för att bereda åt hvar och en af de
sex ordinarie amanuenserna vid universitetsbiblioteken
i Upsala och Lund en aflöning utaf 2,500 kronor, deraf
1,000 kronor tjenstgöringspenningar, bevilja på ordinarie
stat ett anslag af. ................................................... *

med förbindelse för amanuenserna att vara underkastade
den förändring i tjenstgöringsskyldighet, som framdeles
må blifva bestämd;

dels ock medgifva, att innehafvare af sådan befattning
må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och
efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra
ålderstillägg, likaledes af 500 kronor, med rätt för
nuvarande innehafvare att i fråga om åtnjutande af
ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, de efter sin utnämning
till ordinarie amanuenser tjenstgjort vid universitetsbibliotek,
samt att dessa ålderstillägg må utgå
af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
förslagsanslaget: ålderstillägg;

[7.] att på ordinarie stat bevilja dels till underhåll
af ett farmakodynamiskt laboratorium vid den farmakologiska
institutionen vid universitetet i Upsala............ »

dels ock till vaktmästarebiträde vid samma institution_______
■ ,

r- , .....................................-..............’-------- <>

[8.J att till aflöning af ett tekniskt biträde, under
namn af preparator, för anatomiska institutionen vid
universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja ett anslag
af..................................................................................., »

[9.] att till aflöning åt en assistent i matematik
vid universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja ett
anslag af.................................

[10.] att för ökning af anslaget till materiel för
botaniska institutionen vid universitetet i Lund på
ordinarie stat bevilja ett belopp af........................ »

[IL] att för höjning till ett belopp af 1,000 kronor
af det enligt gällande stat för universitetet i Lund
upptagna anslag till materiel för musikkapellet, nu
300 kronor, på ordinarie stat bevilja ett belopp af.... »

Transport kronor

80,065: —

2,000: —

800: —
500: —

1,000: —
1,500: —
1,500: —

700: —
88,065: —

51

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[12.] att dels till höjning af den nu bestämda avlöningen,
2,000 kronor, för kapellmästaretjensten vid
universitetet i Lund till 2,500 kronor på ordinarie stat

bevilja ett anslag af.................................................... ~

med förbindelse för kapellmästaren att vara underkastad
den förändring i tjenstgöringsskyldighet, som
framdeles må blifva bestämd,

dels ock medgifva, att två ålderstillägg, hvardera
å 500 kronor, må efter fem och tio års väl vitsordad
tjenstgöring åtnjutas af bemälde kapellmästare, med
rätt för den nuvarande kapellmästaren att i fråga om
åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid,
han efter sitt tillträde till kapellmästarebefattningen
ti enst gjort i densamma, samt att ålderstilläggen må
utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
förslagsanslaget: ålderstillägg;

kommande bifall till hvad i punkten 5 föreslagits
icke att föranleda höjning af anslaget till universiteten,
hvaremot, derest hvad under punkterna 6—12 föreslagits
varder godkändt, nyssnämnda anslag, nu o4o,2
kronor, ökas med sammanlagdt 8,500 kronor, eller till
856,724 kronor;

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[13.] att besluta:

att de ordinarie professorerna vid institutet, med
undantag af innehafvaren utaf den Malmstenska professuren,
skola ega att efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg a lönen åt 500
kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring
ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor, med
rätt för innehafvare af sådan ordinarie professorsbefattning,
hvarom nu är fråga, att för åtnjutande åt
ålderstillägg tillgodoräkna sig den tjenstgöringstid såsom
ordinarie professor, hvilken infallit före dessa bestämmelsers
trädande i tillämpning;

att för dem, hvilka sålunda ega att komma i åtnjutande
af ålderstillägg, 2,000 kronor utafaflönmgen Transport

kronor

88,065: —

500: —

88,565: —

52

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket W02.

Transport kronor

skola utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden skall
anses såsom lön;

att tjensteman, som ingår på de nya bestämmelserna,
skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad
att med oafkortad lön såsom pension å allmanna
indragningsstaten från tjensten afgå, Kono-]

Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i
tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

att sådan tjensteman, som nyss sagts, skall vara
s y dig underkasta sig de förändrade bestämmelser i
fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt
att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det
under nksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg;

[14.] att på ordinarie stat bevilja dels till arfvode
åt en klinisk laborator vid institutet med tjenstgörino-gskyldighet
vid serafimerlasarettets kliniska''laboratorium
enligt närmare bestämmelser, som af Kong]. Mai-t utfärdas,
ett belopp af...........................................

dels ock till aflöning åt en vaktmästare vid institutet
med tjenstgöringsskyldighet vid serafimerlasarettets
kliniska laboratorium.....................

deraf 300 kronor, utgörande ersättning för bostad och
\ edbrand, böra utgå endast så länge bostad icke lämpligen
kan vaktmästaren beredas inom någon af institutets
eller serafimerlasarettets byggnader”

äfvensom medgifva, att bemälde vaktmästare må
ega att komma i åtnjutande af två ålderstillägg, hvardera
å 100 kronor, efter fem och tio års väl vitsordad
tjenstgöring samt att dessa ålderstillägg må utgå af
det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
förslagsanslaget: ålderstillägg;

. kommande bifall till hvad i punkten 13 föreslagits
icke att föranleda höjning af ordinarie anslaget till
karolinska mediko-kirurgiska institutet, hvaremot, derest
hvad under punkten 14 föreslagits varder godkändt,

Transport kronor

88,565

3,000:

1,050:

92,615:-

53

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

nyssnämnda anslag, nu 206,250 kronor, kommer att
uppgå till 210,300 kronor;

Allmänna läroverken:

[15.] att, under förutsättning att Stockholms stad
tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler, för
upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk
å Kungsholmen i Stockholm, med undervisning blott
på reala linien och med i förutnämnda statsrådsprotokoll
öfver ecklesiastikärenden angifven lönestat, ordinarie
reservationsanslaget till allmänna läroverken må

höjas med...................................................-- ----.........-......

[16.] att, under förutsättning att Göteborgs stad
tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler, för
upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i
östra delen af Göteborg, med undervisning blott på
reala linien och med i omförmälda statsrådsprotokoll
angifven lönestat, nyssnämnda anslag må höjas med »
[17.] att, under förutsättning att Malmö stad tillhandahåller
erforderliga och lämpliga lokaler, för upprättande
af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i
Malmö, med undervisning blott på reala linien och
med samma stat som är föreslagen för det nya läroverket
i Göteborg, nyssberörda anslag må höjas med
kommande, vid bifall till hvad i punkterna 15 17

föreslagits, anslaget till allmänna läroverken, nu utgörande
3,284,361 kronor, att uppgå till 3,330,611
kronor;

Understöd åt enskilda läroverk:

[18.] att höja anslaget till understöd åt enskilda

läroverk med......................................................-..............

samt medgifva, att från anslaget må enligt de närmare
bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt meddela,
utgå understöd

dels åt enskilda läroverk, hvilkas undervisningsformer
och metoder af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga,___

Transport kronor

92,615:

15,750:

15,250:

15,250:

25,000:

163,865:

, 54

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

med högst 9,000 kronor åt sådana läroverk, som förbereda
till mogenhetspröfning, och högst 3,000 kronor
åt sådana, som motsvara femklassiga allmänna läroverk
med tillägg af en särskild afslutningskurs,

dels ock åt seminariekurser, hvilka afse utbildande
af lärarinnor för högre flickskolor, samskolor och familjer,
med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning;

kommande vid bifall härtill anslaget, hvilket i
riksstaten är upptaget såsom förslagsanslag å högst
35,000 kronor, att ökas till högst 60,000 kronor;

Högre skolor för qvinlig ungdom:

[19.] att dels medgifva, att i enlighet med de i
omförmälda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden
angifna grunder statsunderstöd må tilldelas högre skolor
för qvinlig ungdom och sådana samskolor, som äro
upprättade å orter, der allmänt läroverk för gossar ej
finnes, samt att ett årligt bidrag må lemnas till pensionsinrättningen
för lärarinnor vid Sveriges högre skolor
för qvinlig ungdom, motsvarande högst 30 kronor för
hvar och en af de delegare, som erlägga årsafgift,
dels ock för ifrågavarande ändamål höja anslaget

till högre skolor för qvinlig ungdom med ...................

eller från 200,000 kronor till 360,000 kronor;

Folkundervisningen:

[20.] att, för beredande af medel för tillgodoseende
af vissa lärares och lärarinnors rätt till ålderstillägg,
anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande
måtte ökas med...................................... »

vid bifall hvartill detta anslag, nu 346,325 kronor,
kommer att höjas till 347,425 kronor;

[21.] att dels godkänna de i förenämnda statsrådsprotokoll
angifna grunder för aflönande i vissa fall af
vikarie för lärare eller lärarinna vid högre folkskola,

Transport kronor

163,865: —

160,000: —

1,100: —

324,965: —

Kongl. Maj:ta nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

med rätt för Kongl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna
dertill föranleda, meddela understöd åt
statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder deråt
att någon afvikelse från nämnda grunder egt runa,

dels ock för ändamålet på ordinarie stat uppföra
ett förslagsanslag med titel »bidrag till aflönande åt

vikarie för lärare vid högre folkskola» å.....................-- -

kommande, vid bifall till hvad i punkterna 20
och 21 föreslagits, anslaget till folkundervisningen, nu
6,457,325 kronor, att ökas med 3,100 kronor, eller till
6,460,425 kronor;

De tekniska läroverken:

[22.] att dels till ombildning af det nuvarande
lektoratet i konstruktion af enkla maskindelar vid tekniska
högskolan med en å stat uppförd aflöning åt
3 000 kronor till en professur i konstruktion åt maskin
element och hissinrättningar m. m. med en aflöning åt

6,000 kronor, deraf 4,000 kronor lön och 2,000 kronor
tienstgöringspenningar, bevilja ett ordinarie anslag a
dels ock, med indragning af ett å ordinarie stat
uppfördt arfvode å 2,000 kronor till en extra lärare i
väg- och vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan,
till upprättande af en professur i vattenbyggnadskonst
vid högskolan på ordinarie stat anslå 6,000 kronor,
deraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom
tjenstgöringspenningar, vid bifall hvartill staten föi

högskolan kommer att ökas med .....-.........-................-

[23.] att Riksdagen måtte, med uteslutande ur
den för Chalmers tekniska läroanstalt faststälda stat åt
deri upptagna anslag till undervisningsmateriel samt
ersättning för handledning vid elevernas praktiska ölni
n gar 1,300 kronor, till ersättning för anskaftad lokal
till undervisning i skeppsbyggeri 2,000 kronor samt
till ersättning för instruments, kartors, böckers och

möblers underhåll och förökande äfvensom för repara-______________

Transport kronor

55

324,965: -

2,000:

3,000:

4,000:

333,965:

56

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

tioner, ved, ljus in. ra. hvad skeppsbyggeriafdelningen
beträffar 400 kronor, eller tillhopa 3,700 kronor,
dels på ordinarie stat bevilja:

till aflöning åt två vaktmästare med 800 »■

kronor, utom fri bostad, åt hvardera kr. 1,600: —

» höjning af anslaget till bibliotek, samlingar
och laboratorium från 4,600

kronor till 9,000 kronor..................... » 4,400: _

» höjning af anslaget till verkstaden

från 1,500 kronor till 2,000 kronor » 500: _

» höjning af anslaget till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter från

4,000 kronor till 12,000 kronor........ » 8,000: —

eller sammanlagdt 14,500 kronor, vid bifall hvartill

staten för läroanstalten kommer att ökas med ........... »

dels ock medgifva, att nyssnämnde två vaktmästare
må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett
ålderstillägg af 100 kronor och efter ytterligare fem
års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes
af 100 kronor samt att dessa ålderstillägg må utgå af
det under riksstaténs åttonde hufvudtitel uppförda
förslagsanslaget: ålderstillägg;

t kommande, vid bifall till hvad i punkterna 22 och
23 föreslagits, anslaget till de tekniska läroverken, nu
503,475 kronor, att ökas med tillhopa 17,800 kronor,
eller till 521,275 kronor;

Naturhistoriska riksmuseum:

[24.] att dels på riksmuseets ordinarie stat till

aflöning åt en intendent i etnografi bevilja .................. »

deraf 4,000 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar,
med rätt till ålderstillägg i likhet med riksmuseets
öfriga intendenter, men med skyldighet att, derest
i framtiden etnografiska afdelningen skiljes från riksmuseet
och förenas med ett sjelfständigt etnografiskt
museum, afgå från intendentsbefattningen, när Kongl.

Maj:t så påfordrar, och i stället öfvertaga befattningen

Transport kronor

333,965

10,800:

5,000:

349,765:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

såsom föreståndare för ifrågavarande etnografiska
museum,

dels ock medgifva, att, om nuvarande föreståndaren
för riksmuseets etnografiska afdelning förflyttas
till intendentsbefattningen i etnografi, lian må i afseende
å rätt till ålderstillägg räkna sig till godo den
tid, han på förordnande innehaft föreståndarebefattningen; [25.

] att riksmuseets anslag till honorarier åt yngre
naturforskare för vetenskapliga bearbetningar af de i
museet förvarade samlingar af naturföremål och till
bekostande af sådana arbetens offentliggörande, nu

4.000 kronor, må höjas med ......................................... »

eller till 10,000 kronor;

kommande, vid bifall till hvad som föreslagits i
punkterna 24 och 25, anslaget till naturhistoriska
riksmuseum, nu 77,450 kronor, att ökas med tillhopa

11.000 kronor, eller till 88,450 kronor;

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[26.] att dels för tillämpning af den utaf Riksdagen
redan godkända aflöningsstat för de vid förskolan
för blinda å Tomteboda anstälda lärarinnor samt för
bestridande af förskolans utgifter i öfrigt på ordinarie
stat uppföra ett anslag af................................................ »

dels ock medgifva, att vederbörande lärarinnor
må i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna
sig tid, hvarunder de vare sig före eller efter ny stats
tillämpning innehaft tjenst vid statens läroanstalter för
blinda;

vid bifall hvartill anslaget till undervisningsanstalter
för döfstumma och blinda, nu 262,450 kronor,
kommer att höjas till 272,950 kronor.

Vidare anmärkes här, att Kongl. Maj:t i särskild
nådig proposition den 29 november 1901 föreslagit

Riksdagen beträffande ___

Transport kronor

Bih. till Riktd. Pro t. 1902. t:a Samt. tia Afd.

57

349,765: —

6,000: —

10,500: —

366,265: —
8

58

Kongl. Maj:ts nåd. prop. no 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 366,265: —

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt
afseende försummade barn:

[27.] att, för att användas såsom bidrag till bestridande
af kostnaderna för uppfostran åt vanartade
och i sedligt afseende försummade barn, på ordinarie
stat under riksstatens åttonde hufvudtitel bevilja ett
förslagsanslag med titel »uppfostringsanstalter för vanartade
och i sedligt afseende försummade barn» å .... » 70,000: —

Härjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen beträffande Skrifmaterialier

och expenser, ved m. m.j

[28.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,
detta förslagsanslag, för år 1902 upptaget till 16,035

kronor, måtte höjas med................................................... • » 4: —

eller till 16,039 kronor.

Summa ökning kronor 436,269: —

Om till förestående ökning lägges de ordinarie
anslagens nuvarande slutsumma....................................... » 13,721,011: —

kronor 14,157,280: —

samt derifrån afdrages den under punkten 3 anmärkta

minskning å anslaget till kleresistaten............................ » 437: —

komma åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå
till................................................................................... kronor 14,156,843: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. no 1, om statsverket 1902.

59

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,
vill Kongl Makt, på sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidar
innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1903 bevilja i afseende å

Riks- och landsarkiven:

[29.] till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman i 1 70Q. _

riksarkivet...........................................:...................T‘“

[30.] till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet
af sådana skrifter och handlingar, som äro åt __

vigt för fäderneslandets historia,......................-------- *

[31.] till fortsatt utgifvande genom riksarkivet åt
Svenska riksdagsakter jemte andra handlingar, som

höra till statsförfattningens historia under tidehvarfvet _

1521—1718, ...................................................................... *

Nationalmuseum:

[32.] för vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriela samlingar..........------.............: v......

[33.] för anordnande af nattlig bevakning vid na tionajmuseibyggna^^

^ yård och tillhandahållande af

handtecknings- och gravyrsamlingen i nationalmuseum
äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar
.................................................................................

Lifrustkammaren:

[35.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna.
...................................................................................

Domkapitlens expeditioner:

[36.] för betäckande af brister i domkapitlens expeditionskassor
samt för oförutsedda, oundgängliga behof
vid deras expeditioner...........................................—--

Transport kronor

5,100: —
2,000: —

2,000: —

6,200: —

2,500: —
24,000: —

60

Kongl. Maj:U nåd. prop. n:o 1, om statsverket li)02.

Transport kronor

Universiteten:

[37.] för inköp, enligt uppgjord specifikation, af
instrument och preparat med mera för ett farmakodynamiskt
laboratorium vid den farmakologiska institutionen
vid universitetet i Upsala ....................... „

• it *7 arfvode åt en lärare vid universitetet

i Upsala i finsk-ugriska språk......................... »

[39.] till lektorer i tyska, franska och engelska
språken vid universitetet i Upsala af förut beviljadt anslag »

L40.J till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser
vid universitetsbiblioteket i Upsala.................. ,

[41-] till uppförande och utrustning af en ny
laboratoriebyggnad för institutionen för allmän och
analytisk kemi vid universitetet i Upsala återstoden af
förut beviljadt anslag............................

[42.] för utgifvande i tryck af vederbörligen granskade
anteckningar efter föreläsningar, hållna inom
juridiska fakulteterna vid rikets universitet, »

att användas enligt de närmare föreskrifter,’ Kongl
Maj:t kan finna godt bestämma;

[43.] till lektorer i tyska, franska och engelska
språken vid universitetet i Lund af förut beviljadt

.......................................................... »

i • ^7^ upphållande af undervisning i entomologi
och vård af de entomologiska samlingarna vid
universitetet i Lund........................

att utgå under förutsättning att fullt iämpligperson
för tjenstgöringens bestridande finnes att tillgå;

[45.] såsom personligt lönetillägg åt kamreraren
vid universitetet i Lund Oscar Gerhard Regnell »

deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

L JN arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket
i Lund...........

[47 ] till uppförande af en nybyggnad för ”universitetsbiblioteket
i Lund återstoden af förut beviljadt
anslag ..........................

Transport kronor

24,000: —

3,500: —
2,500: —
6,000: —
3,500: —

44,408: —
4,000: —

6,000: —
3,000: —

750: —

2,500: —

52,000: —
152,158711

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[48.] såsom bidrag för vissa nybyggnads- och
ändringsarbeten m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund återstoden af förut beviljadt anslag,
högst................................................................. ..................

Karolinska mediko-kirnrgiska institutet:

[49.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

medicinska poliklinik å serafimerlasarettet.....................

[50.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

kirurgiska poliklinik å serafimerlasarettet...............

[51.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

oftalmiatriska poliklinik å serafimerlasarettet..................

[52.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus .... ...........

[53.] till städning och uppassning vid institutets

hygieniska institution........................................................

[54.] till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn...................................

och till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
under vilkor, hvad sistnämnda anslag beträffar, att
Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma belopp
för år 1903;

[55.] till anskaffande och underhåll af materiel för

oftalmiatriska kliniken vid institutet................................

[56.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga
ändamål vid institutet.....................................—................

61

152,158: —

128,000: —

750: —

750: —

750: —

900: -

500: —

1,800: —
2,800: —

500: —
1,500: —

Allmänna läroverken och pedagogi erna:

[57.] dels till beredande af tillfällig löneförbättring
åt lärarne vid de allmänna läroverken och pcdagogierna

att utgå efter samma grunder som för år 1902............

dels ock, på det att de nya femklassiga allmänna
läroverken i Stockholm, Göteborg och Malmö höstterminen
1902 må kunna börja sin verksamhet,.......... »

[58.] till arfvoden åt extra och vikarierande ämnes lärare

vid de allmänna läroverken .................................. .»_____

Transport kronor

478,800: —

18,000: —

100,000: —
887,208; —

62

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Högre skolor för qvinlig ungdom:

[59.] till resestipendier åt föreståndarinnor och
lärarinnor vid högre skolor för qvinlig ungdom och
samskolor, under de vilkor och bestämmelser, Kongl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva,..................................... »

Högre lärarinneseminariet:

[60.] för uppehållande af undervisningen vid seminariet
..............................;..................................

[61.] för beredande åt lärare och lärarinnor vid
seminariet af tillfällig löneförbättring, att utgå efter

samma grunder som för år 1902,...................................

[62.] för uppehållande af den valfria ljerde årskursen
vid seminariet.......................................................

samt för undervisning i huslig ekonomi vid seminariet
och den dermed förenade normalskolan för flickor

Folkundervisningen:

[63.] för uppehållande dels under vårterminen
1903 af undervisningen uti de vid folkskolelärareseminariet
i Göteborg och folkskolelärarinneseminariet
i Kalmar anordnade parallelklasser dels ock under år
1903 af undervisningen uti en folkskolans högre afdelning
vid den med seminariet i Kalmar förenade

öfningsskolan ................. »

[64.] till uppförande af en gymnastikbyggnad vid
folkskolelärareseminariet i Göteborg återstoden af förut

beviljadt anslag.............................................................. »

[65.] till uppförande af erforderliga byggnader för
ett folkskolelärarinneseminarium i Landskrona återstoden
af förut beviljadt anslag ........ »

[66.] för uppehållande af undervisningen vid folkskolelärarinneseminariet
i Landskrona............................. »

Transport kronor

887,208: —

6,000: —

8,000: —

3,250: —
3,000: —
5,000: —

8,090: —
20,000: —

29,000: —

44,000: —
1,013,548: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop ko 1, om statsverket 1902. 63

Transport kronor 1,013,548:

[67.] till uppförande af erforderliga byggnader

för ett folkskolelärareseminarium i Strengnäs af förut ^ 50,000: —

beviliadt anslag.......................-.............;...........• j’ r’Vi”

[68.] för uppehållande af undervisningen vid tolk- ^ ^ 45Q; _

skolelärareseminariet i Strengnäs ---.......;......-""V-''''""

[69.] till beredande af löneförbättring åt lärare
och lärarinnor vid folkskolelärareseminariema samt arfvoden
åt teckningslärare för extra tjenstgöring och
extra arfvoden åt musiklärare vid dessa, seminaner

enligt samma grunder, som för år 1902 blifvit e- ^ 36,300: —

stämda,..........................................................................

[70.] till anordnande, i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kongl. Maj* kan finna lämpligt före skrifva,

af repetitionskurser i gymnastik för tolkskole ^ 7,000: —

[71.] för upphjelpande af skolväsendet inom Vilhelmina
församlings fjelltrakter och inom Risbäcks ^ 5>000; _

kapellförsamling.................... ..........-.......

att användas i enlighet med de bestämmelser, Kong .

Majt kan finna godt meddela;

[72.] till understöd åt mindre bemedlade manliga
och qvinliga lärjungar vid sådana folkhögskolor, som
åtnjuta bidrag af statsmedel, under vilkor att sådant
understöd endast får tilldelas elev, som är i den ålder,
att före kursens slut komma att uppnås åt manlig
elev aderton år och af qvinlig elev sexton år, samt i

öfrigt enligt de närmare bestämmelser, Kongl. May.t _

kan finna godt föreskrifva, ............. .................; ^

[73.] till resestipendier åt rektorer samt ötriga
lärare och lärarinnor vid folkskolelärare- och folkskole lärarinneseminarierna,

under de vilkor och bestämme - _

ser, Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,..............-

[74 f till resestipendier åt folkskolelärare och tolkskolelärarinnor,
enligt de vilkor och bestämmelser, _

Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,.....................---

[75.] till inköp åt 2,500 exemplar utaf filosofie
doktorn M. A. Lindblads svampbok, för utdelning på in 000- -

sätt Kongl. Maj:t, finner skäligt närmare bestämma, -—

Transport kronor 1,1755298:

64

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

De tekniska läroverken:

. , t?6-] til] förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska
högskolan......................

[77.] till vidtagande af vissa ändringar i en af
Uöteborgs stad till Chalmers tekniska läroanstalt öfverleninad
byggnad samt till anskaffande af inredning och
inventarier för densamma ................... »

. [78.] till förstärkning af lärarekrafterna vid tek niska

skolan i Stockholm 2,000 kronor samt till inköp
och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel

vid samma skola 750 kronor, eller tillhopa ................ ,

[79.] för uppehållande af verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Norrköping till betjeningens
aflöning 250 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. m. 1,300 kronor, till assistenter och repetitörer
400 kronor, till undervisningen i främmande språk
400 kronor, till höjd aflöning åt läraren i frihandsteckning
150 kronor samt till bibliotek och samlingar
300 kronor, eller tillhopa......................................... 6 »

. [80-] för uppehållande af verksamheten vid tek niska

elementarskolan i Malmö till betjeningens aflöning
850 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,700
kronor, till en parallelafdelning i första årskursen 3,500
kronor, till en parallelafdelning i andra årskursen 4,000
kronor, till en parallelfackafdelning i tredje årskursen
under höstterminen 1902 och hela år 1903 2,167 kronor
samt till inköp af två landtmäteriinstrument med tillbehör
500 kronor, eller tillhopa............................... »

[81.] för uppehållande af verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Örebro till betjeningens aflöning
750 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,550
kronor, till en parallelafdelning i första årskursen 3,425
kronor samt till en parallelafdelning i andra årskursen
under höstterminen 1902 och hela år 1903 6,038 kronor
eller tillhopa...................................._____ ’ s

[82.] för uppehållande af verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Borås till undervisning i verk ,

. - ----—

Transport kronor

I, 175,298: —

14,500: —

20,884: —

2,750: —

2,800: —

12,717: —

II, 763: —

/. K l; ■-!. h
•i g*t<>.Å J''i lits

l,24o”7llh —

65

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

stadsarbete 700 kronor, till undervisning i svenska och
främmande språk 500 kronor, till undervisning i frihandsteckning
200 kronor, till betjeningens aflöning
850 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,600
kronor, till inredningsmateriel i hufvudbyggnaden

5,000 kronor och i laboratoriebyggnaden 2,900 kronor,
till anordningar för elektrotekniska arbeten 1,100
kronor samt till verkstadsmateriel 8,000 kronor, eller

tillhopa....................................................;.......... .........

[83.] till inredning och utrustning åt tekniska

elementarskolan i Hernösand...................................-........

[84.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor
samt till bestridande af . kostnader för inspektion af
dessa skolor återstoden af förut beviljadt anslag ........

Gymnastiska centralinstitutet:

[85.] för uppehållande under år 1903 af undervisningen
i den qvinliga lärokursen vid institutet med
ett ökadt antal elever........................................................

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:

[86.] till anordnande af repetitionskurser för äldre
barnmorskor och till beredande, så vidt ske kan, af fri
bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna deri under
den tid, de genomgå dessa kurser,..................................

Teterinär under visningen:

[87.] åt veterinärinrättningen i Skara ett anslag af
deraf 200 kronor till aflönande af vikarie åt föreståndaren,
100 kronor till löneförbättring åt två drängar
samt återstoden såsom bidrag till bestridande af utgifter
för ved och lyse för elever och undervisningslokaler,
undervisningsmateriel och onera m. in.;___

Transport kronor

1,240,712: —

20,850: —
34,500: —

60,000: —

4,700: —

2,000: —

900: —

1,363,662: —
9

Iiih. till Riksd. Prof. 1902. I:a Sami. V.a Afd.

66

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Y etenskapsakademien:

, IM dels af förut beviljadt anslag för inlösen
åt tullständiga exemplar och enstaka delar afeninternationel
fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig
meratur____________________

dels ock för upprätthållande under år 1903 af den
tör ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[89.] såsom understöd till företagande af forskningar
efter svenska minnen i främmande länder, under
vilkor att den person, hvilken erhåller uppdrag att utlära
berörda forskningar, skall vara skyldig att till
vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien öfverlemna
de afbildningar och anteckningar m. m., som

blifva frukten af hans forskningar,.......................

[90.] för utförande af konserveringsarbeten å Bohus
tästningsruin återstoden af förut beviljadt anslag........

Naturhistoriska riksmuseum:

[91.] till vård, underhåll och förkofran af museets
etnografiska afdelning............................ ^

[92.] till inköp och insamling af naturalier vid
museets afdelning för arkegoniater och fossila växter,
till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af
andra med arbetena vid afdelnirigen förenade utgifter »

Meteorologiska centralanstalten:

[93.] dels till upprätthållande af fullständigt ordnad
väderlekstjenst vid anstalten............................. »

deraf 500 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet
åt nuvarande amanuensen vid anstalten Hugo Emanuel

Transport kronor

1,363,662: —

2,000: —
1,600: —

3,000: —
10,000: —

2,800: —

2,000: —

9,050: —

1,394,112: —

67

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 1,394,112:

Haraberg och 3,000 kronor såsom anslag till vetenskapligt
biträde vid väderlekstjensten,

dels ock till upprätthållande af eu meteorologisk

station i Gellivare.............................................................. * ^ ''

[94.] för anstaltens förseende med dagliga meteorologiska
telegram från Fasröarne och Island af förut
beviljadt anslag ................................................................. * ’

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[95.] för uppehållande af undervisningen vid läroanstalten
i Bollnäs för öfveråriga döfstumma................

[96.] till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda

[97.] till tryckning af blindskrifter .......................

samt till understöd åt blindlärareelever och rese understöd

åt blindlärare.......................................-.........

[98.] till resestipendier åt föreståndare, lärare
och lärarinnor vid rikets abnormskolor (döfstumskolor,
blindskolor och idiotanstalter) på de vilkor och under
de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna skäligt
föreskrifva,............................................-............-.......

[99.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för det femte nordiska mötet för abnormsaken............

16,400: —
10,000: —
2,500: —

1,200: —

1,000: —
5,000: —

Undervisningsanstalter för vanföra och lyfta:

[100.] till understöd åt de i Göteborg, Karlskrona,
Helsingborg och Stockholm af föreningarna för bistånd
åt vanföra inrättade undervisningsanstalter för vanföra
och lyfta samt till bekostande af dessa anstalters inspektion.
...............................................................................

Diverse anslag:

[101.] för beredande af religionsvård åt svenske

sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig _

uppehållande landsmän........................................................t—_--------

* Transport kronor 1,460,212:

68

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[102.] till anställande af tre kontraktsadjunkter
inom södra lappmarkens kontrakt samt de delar af
Vesterbottens andra och tredje kontrakt, som tillhöra
lappmarken, af förut beviljadt anslag............................ »

samt till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter
likaledes af förut beviljadt anslag................ »

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att på
extra stat bevilja:

[103.] till anställande af två kontraktsadj unkter
inom Vesterbottens fjerde kontrakt 12,000 kronor och
deraf för år 1903........................................... ^

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadj unkter
1,500 kronor ooh deraf för år 1903........................ »

samt till två stipendier för utbildande vid universitet
af prester, förtrogna med finska språket, 4,500

kronor och deraf för år 1903......................................... »

med rätt för Kongl. Maj:t att meddela de närmare
bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare att på extra
stat för år 1903 bevilja:

[104.] till resestipendier åt prestman under de
vilkor och bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt
föreskrifva, ...................

[105.] till bestridande af kostnaderna för vissa utredningar
rörande presterskapets löneförhållanden m. in.
såsom förslagsanslag................................... s

[106] till bestridande af kostnaderna för viss
utredning rörande ecklesiastika boställen såsom förslagsanslag.
....................................

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att på
extra stat bevilja

[107.] såsom bidrag till fullbordandet af den yttre
restaureringen utaf Dalhems kyrka på Gotland, i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan
finna godt meddela, 40,000 kronor och deraf för år 1903 »

med vilkor att Dalhems församling uppfyller vissa af

T ransporlTkronor

1,460,212:

6,000:

1,100:

4,000:

• 500:

1,500:

5,000:

10,000:

10,000:

20,000:

1,518,312:

statsverket 1903.

69

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om

Transport kronor

1,518,312: —

densamma å kyrkostämma den 29 juli 1901 i fråga
om restaureringen åtagna förpligtelse!’.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att pa
extra stat för år 1903 bevilja:

[108.] till svenska fornskriftsällskapet....................

[109.] till nordiska museet....................................... *

att ställas till styrelsens för museet förfogande för att
enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande
ändamål;

[Ilo.] till kulturhistoriska museet i Lund......... -

att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen
för södra Sverige förfogande för att enligt dess
bestämmande användas för museet tillhörande ända mal’[lll.

] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften
Nordiskt medicinskt arkiv..........................

[112.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften
Acta mathematica............................................----

[113.] till understöd, under de i ofvannämnda
statsrådsprotokoll angifna vilkor, åt sådana anstalter
eller föreningar, som anordna föreläsningskurser för

arbetsklassen,.................-.......—............------.........—.....

[114.] för gäldande af en utaf lektorn Edvard

Jäderin i anledning af den under år 1898 företagna
förberedande gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen

åsamkad skuld till flottan ..................................—-......

[115.] såsom understöd till docenten Axel Hamberg
för fullbordande af hans vetenskapliga undersökning
af en del utaf Lule lappmarks fjellomrade ........

[116.] för underhåll och tillsyn af de i riket inrättade
vattenhöjdmätningsstationerna m. m.................. »

[117.] för utgifning och spridning af nykterhets skrifter

_____________________________________—..............................

att mot redovisningsskyldighet ställas till svenska nykterhetssällskapets
förfogande för ändamålet;

[118.] till understöd åt kuranstalten Sans Souci
invid Upsala på vilkor, som af Kongl. Maj:t pröfvas

lämpliga,..............................................................................-.

Transport kronor

2,000: —

50,000: —

5,000: —

3,000: —
3,000: —

100,000: —

9,495: —

6,000: —
2,800: —
4,000: —

_3,000: —

1,706,607: —

70

Kongl. Maj ds nåd- prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[119.] till understöd åt Stockholms alkoholisthem

på vilkor, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga,......... »

[120.] till understöd på de vilkor, Kongl. Maj:t
kan_ finna lämpligt bestämma, för fortsatt utgifvande
af tidskriften Nyare bidrag till kännedom om de svenska
landsmålen och svenskt folklif .............................. »

[121.] för åstadkommande af en utförlig ordbok

öfver Gotlands folkmål af förut beviljadt anslag.......... »

[122.] till pedagogiska biblioteket i Stockholm .... »

[123.] till understöd under de vilkor, Kongl. Maj:t
kan finna skäligt bestämma, åt de vid Upsala enskilda
läroverk och Ateneum för flickor i Stockholm samt af
Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade undervisningskurser
för utbildande af lärarinnor i huslig
ekonomi...................................... “

[124.] till Sveriges centralförening för idrottens
främjande...........................

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Makt
kan finna godt meddela;

[125.] till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 4 januari 1902
angifva grunder, af dyrtidstillägg för år 1902 åt en
del tjensteman och betjente i ecklesiastikdepartementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till ecklesiastikdepartementet
hörande embetsverk och kårer,

såsom förslagsanslag................................. ’ x

[126.] till ersättning för belopp, som af statskontoret
förskottsvis utbetalts,......................................... »

Summa kronor

1,706,607: —

*

7,500: —

3,650: —

1,100: —
6,500: —

6,300: —
10,000; —

450,000: —

1,700: —
2,193,357: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1902 års
riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Makt för år 1903 föreslagen,
utfaller sålunda:

1902.

ordinarie anslag 13,721,011
extra » 2,470,339

1908.

— 14,156,843

— 2,193,357

— således ökning kronor 435,832

— » minskning » 276,982

summa kronor 16,191,350

— 16,350,200

— således ökning kronor 158,850

Kongl. Maj:ts nåd. prof). n:o 1, om statsverket 1902.

71

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant......................................—

indelning och dermed jemförlig

friheter.................................

ersättningar..........................

..................................... kronor

anvisning, på förslag:

4,671,521: —

7,730: —
1,664: —

tillsammans kronor 4,680,915: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver jordbruksärenden den 11 innevarande månad,*) föreslå beträffande -

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar: [1.

] att Riksdagen, under förutsättning att behållna
afkastningen af ej mindre den staten tillhöriga,
till Alnarps landtbruksinstitut anvisade fasta egendom
än äfven den vid institutet inrättade hofbeslagsskolan
tillika med elevernas vid institutet och lärlingarnes
vid den till egendomen förlagda landtbruksskolan afgifter
och hyresbidrag varda till statsverket redovisade,

dels, med godkännande af det i statsrådsprotokollet
intagna förslag till stat för landtbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp äfvensom af de vilkor och förbehåll,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln”..

72

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

stom i samma protokoll föreslagits för åtnjutande af de
i staten för sagda institut upptagna löneförmåner, höja
det under denna an slagstitel uppförda anslag till landtbruksinstitutet
vid Alnarp från 29,400 kronor med.... kronor
till 65,000 kronor under benämning »till landtbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp»;

dels ock medgifva,

att besparingar, som å det i staten för landtbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp till »institutets öfriga
utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomma, må
användas till bestridande af utgifter under ett kommande
år, samt

att Kongl. Maj:t må under en tid af fem år ega
att vidtaga de ändringar i staten, som för genomförande
af institutets förändrade organisation kunna
erfordras, med vilkor att hvarken faststälda aflöningsbelopp
eller aflöningsstatens slutsumma öfverskrides;

[2.] att Riksdagen må

dels godkänna de vilkor och förbehåll, som under
punkt 1 i statsrådsprotokollet föreslagits för åtnjutande
af de i staten för landtbruksinstitutet vid Ultuna upptagna
löneförmåner;

dels ock höja det under denna anslagstitel uppförda
anslag till Ultuna landtbruksinstitut från 20,000
kronor till 51,000 kronor, eller med.............................. »

[3.] att Riksdagen må till bestridande af kostnader
för nya byggnader vid landtbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp på extra stat för år 1903 anvisa
ett. anslag af 143,600 kronor, med rätt för Kongl.

Maj:t att af nämnda belopp under innevarande år förskjuta
hvad derunder för ändamålet erfordras;

[4.] att Riksdagen må höja det under denna anslagstitel
uppförda anslaget till reseunderstöd för landtbrukets
studerande från 6,000 kronor till 10,000 kronor,
eller med........................................... >;

kommande, i händelse af bifall härtill samt till
hvad under punkterna 1 och 2 här ofvan i afseende
å anslagen till landtbruksinstituten vid Alnarp och
Ultuna föreslagits, anslagstiteln »undervisningsanstalter

35,600: —

31,000: —

4,000: —

Transport kronor 70,600: —

73

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

för jordbruk och land t in finna näringar» (deraf ett förslagsanslag
å 15,000 kronor till understöd åt landtmannaskolor)
att höjas från 200,000 kronor med 70,600
kronor till 270,600 kronor;

Hästafvelns förbättrande:

[5.] att Riksdagen må medgifva, att från och med
år 1903 dels chefen för stuteriöfverstyrelsen må, i
stället för den till honom nu utgående ersättning för
expenser, åtnjuta från reservationsanslaget till hästafvelns
förbättrande ett arfvode af 2,000 kronor, för
år räknadt, dels ock det från samma anslag utgående
arfvodet till styrelsens sekreterare må höjas från 1,500
kronor till 3,000 kronor;

Skogsväsendet:

[6.] att Riksdagen må

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra
ytterligare en öfverjägmästare med lön 3,200 kronor,
tjenstgöringspenningar 1,600 kronor och resepenningar
800 kronor; samt att för sådant ändamål höja det bestämda
anslaget för skogsstaten, nu 640,008 kronor,
med 5,600 kronor till 645,608 kronor;

dels godkänna'' det i statsrådsprotokollet intagna
förslag till stat för den förstuga försöksanstalten;

dels ock höja reservationsanslaget till kronoskogarnes
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i
allmänhet från dess nuvarande belopp, 1,499,392 kronor,
med 100,400 kronor till 1,599,792 kronor;

så att det ordinarie anslaget till skogsväsendet
erhåller följande uppställning:
bestämdt anslag:

för skogsstaten.... kronor 645,608: —

» statens skogs läroverk.

.... • »___55,000: — kronor 700,608: —_■

Transport kronor 700,608: kronor

I3ih. till Rik sd. Prof. W02. ha Samt. ha Afd.

70,600: —

70,600: —

10

74 Kongl- Maj:1s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 700,608: — kronor

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och

skogsinstitutets lärareperson al » 100,000: —

reservationsanslag:

» enskilda skogsundervisnin ger>.

.........----- kronor 5,600: —

» kronoskogarnes
förvaltning och
befrämjande af
skogsväsendet i

allmänhet ....... > 1,599,792;- , 1,605,392:-

summa kronor 2,406,000: —
hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet
i dess helhet skulle ökas med................... ,

samt att Riksdagen må medgifva, att jägmästarne
O. 0r. n. Gederbaurn, J. H. Blombergsson och C. G.
Barthelson må för bestämmande af dem i egenskap af
jägmästare från och med år 1902 tillkommande rätt
till ålderstillägg få räkna sig till godo den tid, de
tjenstgjort såsom skogsingeniörer;

Landtmäteristaten:

[7.] att Riksdagen må höja det å landtmäteristyrelsens
stat uppförda anslaget till »vikariatsersättnmg,
arrvoden åt extra biträden och renskrifninffskostnad»
från 5,000 kronor till 7,000 kronor, eller med >
kommande i händelse af bifall härtill anslags.
teln »landtmäteristaten» att höjas från 87,200 kronor
till 89,200 kronor;

Skiften och afvittringar:

[8.] att Riksdagen må dels medgifva, att de belopp,
hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1903 för
afvittrmgslandtinätarne i Vesterbottens och Norrbottens

70,600:

106,000:

2,000:

Transport kronor 178,600:

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902. 75

Transport kronor 178,600: —

län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem,
som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för
dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning,
må desse tjensteman godtgöras af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för år
1903 åt föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens
län samt till skrifbiträde åt honom bevilja en
tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp; Skrifmaterialier

och expenser, ved m. m.:

[9.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m., nu utgörande 16,651 kronor, må höjas till

16,736 kronor, eller med .............................................. *___°5:

Summa ökning kronor 178,685: —

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens
nuvarande slutsumma...................-...................... *_4,680,915:-

komma nionde hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgåtill kronor 4,859,600: —

Extra anslag.

Förutom ofvan under punkten 3 begärda anslag
till bestridande af kostnader för nya byggnader vid

landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.................. kronor 143,bUU: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att
å extra stat för år 1903 anvisa:

[10.] för höjning från 4,000 kronor till 6,000
kronor af det till en hvar af de inom
Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens
län inrättade tre landtbruksskolor

utgående understöd af statsmedel..........»_ 6,000: —

Transport kronor 149,600: —

76

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1902.

Transport kronor

Vidare föreslår Kongl. Makt Riksdagen att för år
1903 bevilja till:

[11.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten................... »

[12.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

_ för husdjur, redskap, maskiner m. m...._ »

[13.] bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnas behof »

[14.] bidrag'' till underhåll af en för öfre Norrland
afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom

Norrbottens län........................................... »

[15.] understöd åt frökontrollanstalter_____________ »

[16.] utbildande af en elev i boskapsskötsel och

mejerihushållning....................................... »

[17.] anställande af en torfingeniör.................... »

[18.] understöd åt svenska mosskulturföreningen »

[19.] bidrag till åtgärder för höjande af det

mindre jordbruket...................................... »

[20.] de geologiska undersökningarna................... »

[21.] bidrag till bildande och upprätthållande, i
enlighet med i statsrådsprotokollet angifna
hufvudgrunder, af afvelscentra för

nötboskap.............. »

[22.] anställande af en andre instruktör i husslöjd

och personligt ålderstillägg till andre instruktören
Jonas Wallander...................... »

[23.] stationerande af ett armeradt ångfartyg vid

rikets kuster för åstadkommande af ordning
och skydd vid fiskets bedrifvande »

[24.] utförande af hydrografisk-biologiska under sökningar

af de Sverige omgifvande

hafven ...................................... »

[25.] vidtagande af i statsrådsprotokollet närmare

angifna ändringar uti kanonbåten Svensksunds
utrustning................. »

med rätt för Kongl. Maj:t att redan
under innevarande år förskjuta beloppet
af tillgängliga medel.

149,600: —

7,500: —
12,500: —
32,000: —

6,250: —
10,000: —

1,000: —
5,000: —
15,000: —

25,000: —
96,000: —

9,000: —
3,000: —
25,000: —
24,300: —
3,100: —

Transport kronor 424,250:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att
[26.] för höjande af fonden för fiskerinäringens
befrämjande bevilja ett anslag af 500,000
kronor samt deraf på extra stat för år

1903 anvisa ett belopp af....-............----- *

med rätt för Kongl. Maj:t att låta utåt
sistnämnda belopp förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna

100,000 kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att för år

1903 bevilja till: . .

[27.] bidrag till anordnande af undervisningskurser
i navigation för bohuslänske fiskare
[28.] arfvoden åt amanuenser och extra biträden

å domänstyrelsens skogsafdelning............

[29.] aflöning åt domänintendenter och för uppehållande
af domängöromålen hos länsstyrelserna
...................----------------; — -...........

[30.] resekostnader vid domänförvaltningen, såsom
förslagsanslag,...........-....................--

[31.] beredande af ökade extra lärarekrafter vid

skogsinstit utet ........................- -...........------

[32.] bestridande af statsverkets andel i kostnaden
för vägdelningar, såsom förslagsanslag,

[33.] förekommande och hämmande af tuberkel sjukdomar

hos nötkreaturen...............-......

[34.] understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar, hvilkas
ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd, .........................

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att i
afseende å sistnämnda anslag må gälla
de vilkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet
omförmälas.

Vidare anmärkes här:

[35.] att, enligt 1898 års Riksdags beslut, skola

till odlingslånefonden under år 1903 åt _

Transport kronor

77

424,250:

200,000:

2,250:

6,100:

43,200:

40,585:

5,000:

50,000:

50,000:

500,000:

1,321,385

78

Kongl, Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1902.

Transport kronor

riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlemnas
medel till så stort belopp, som
jemte de till fonden ingående annuiteter
å odlingslån kan erfordras till fyllande
af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t, att under ifrågavarande
hufvudtitel må å extra stat för år 1903 beviljas
till:

[36.] afdikningar å kronans skogar i de norrländska
länen och i Kopparbergs län______ »

[37.] reglering af flottleder i Norrbottens, Vester bottens

och Kopparbergs län.................. »

i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t
föreslår Riksdagen att medgifva, att de afgifter,
som- läggas å flottningen, må för
enahanda ändamål disponeras;

[38.] skogsodlingens befrämjande_________ ________________ »

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[39.] att till betäckande af åtskilliga af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter anvisa
å extra stat för år 1903 ett anslag af... »

[40.] att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprokollet
öfver finansärenden den 4
i denna månad angifna grunder, af dyrtidstillägg
för innevarande år åt en del
tjensteman och betjente i jordbruksdepartementets
afdelning af Kongl. Maj:ts
kansli samt till jordbruksdepartementet
hörande embetsverk och kårer, å extra
stat för år 1903 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp af................................ ,

tillsammans kronor

1,321,385: —

150,000: —
100,000: —

70,000: —

233,115: —

85,000: —
1,959,500: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1902 års
följande "sätri^11 ^ ^ ^ KonSl Maj;t nu är föreslagen, utfaller på

1902. 1903.

ordinarie anslag 4,680,915: —
extra anslag 1,558,725: —

summa kronor 6,239,640; —

4,859,600: — således ökning kronor 178,685: —
1,959,500: — » ökning . » 400,775: —

6.819.100: — således ökning kronor 579,460; —

. n:o 1, om statsverket 1902.

79

Kongl, Maj:ts nåd. grop

Tionde hufvudtiteln,

omfattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Peusionsstaten:

I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager kontant
1 848 463 kronor, föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll )
Riksdagen att, i afseende å kostnaderna för småskolelärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalts
förvaltning och verksamhet under år 1903 medgifva,
[1.] att Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som
för bestridande af “anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga; samt _
att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter _i ötngt
under samma år erforderliga medel må af Kongl. Maj:t, i den män influtna
afo-ifter icke äro att tillgå, anvisas af tillgängliga statsmedel såsom förskott,
åt? antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året ingå eller
derest dessa afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till
ersättande af Riksdagen.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt kontant
1,800,652 kronor. .

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t: . n T n

[2.] att f. d. sergeanten vid värfvade arméns disciplmkompani Oart Johan
Weländers enka Emilie Jeannette Welander, född Sandvall, må under sin återstående
lifstid, så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af 110 kronor, att utgå från och med början åt

år 1902‘

rs.l’ att uppsyningsmannen vid Upsala hospital Karl Johans Walls enka
Lovisa Charlotta Wall, född Söderqvist, må från och med februari månad
1901 och så länge hon förblifver enka få å allmänna indragningsstaten uppbära
eu årlig pension af 350 kronor; *)

*) So bil. till statsverkupropositionen: ”Tionde hufvudtiteln”.

80

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1902.

[4.] att ritaren vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, artisten Nils
Otto Björkman må från och med månaden näst efter den, under hvilken han
upphört att aflönas af institutets medel, under sin återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten uppbära årligt ålderdomsunderstöd till belopp af
800 kronor;

[5.] att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Ystad Peter Outzen
Nannested Boisen må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked
varder honom beviljadt från befattningen såsom lärare i teckning vid nämnda
läroverk, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära
årlig pension till belopp af 600 kronor;

[6.] att lärarinnorna vid statens normalskola för flickor Gertrud Elisabeth
Leontine Casselli och Carolina Söderström må, hvardera från och med månaden
näst efter den, i hvilken hon entledigas från sin nuvarande befattning såsom
lärarinna vid nämnda skola, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära årliga pensioner till belopp af 1,000 kronor för dem hvar;

[7.] att föreståndaren och förste läraren vid läroanstalten i Vadstena för
öfveråriga döfstumma Erik August Zotterman må från och med månaden näst
efter den, i hvilken han varder från sin nuvarande befattning entledigad, för
sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
af 2,400 kronor, med vilkor dock att, derest han framdeles skulle erhålla
anställning med aflöning af statsmedel eller vid någon af de med statsbidrag
understödda läroanstalter för döfstumma, pensionen skall för den tid, sålunda
vunnen anställning varar, minskas i den män den nya aflöningen tillhopa med
pensionen öfverskjuter det till Zotterman nu utgående årsarfvodet;

[8.] att första lärarinnan vid läroanstalten i Vadstena för öfveråriga döfstumma
Emma Amauda Tliirn må från och med månaden näst efter den, under
hvilken hon varder från sin nuvarande befattning entledigad, för sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 900 kronor,
med vilkor dock att, derest hon framdeles skulle erhålla anställning mot aflöning
af statsmedel eller vid någon af de med statsbidrag understödda läroanstalter
för döfstumma, pensionen skall för den tid, sålunda vunnen anställning
varar, minskas i den mån den nya aflöningen tillhopa med pensionen
öfverskjuter det nu till henne utgående årsarfvodet;

[9.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1903 anvisas ett anslag
å 10,000 kronor, att, enligt de närmare bestämmelser Kongl. Maj:t kan finna
godt meddela, användas till understöd af högst 350 kronor åt sådana äldre
behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligt skött sin tjenst, men derifrån
erhållit afsked före år 1867;

[10.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1903 anvisas och till
Kongl. Maj:ts disposition ställas ett anslag af 19,400 kronor för beredande af
ålderdomsunderstöd åt sådana lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre

Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1002.

81

folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinnor \id o -skola, hvilka, efter att hafva i minst femton års tid oförvitligen tjensthjon,
af gått från tjensten utan att erhålla understöd enligt nadiga reglementet den
22§ juni 1892, samt under enahanda vilkor och bestämmelser i ofrigt, som
beträffande det för år 1902 uti förevarande afseende beviljade anslag blitvit

af Riksdagen stadgade, nemligen: . . ... ,

att lärares eller lärarinnas tjenstgöring afslutats sa tidigt, att aldeidoms
understöd enligt nyssnämnda nådiga reglemente icke kunnat honom ellei

henne beviljas, eller före utgången af år 1891, .

att sådan från tjensten afgången lärare eller lärarinna uppnatt en lef nadsålder

af minst femtiofem år; „ , ... i- u

att han eller hon styrkes befinna sig i behöfvande omständigheter
att det belopp, hvartill understöd högst ma meddelas, bestämmes till

100 eg,, att meddela de närmare föreskrifter i ämnet,

h”lk[nTatt8v“Ir„; vid högre allmänna läroverket i Östersund Per
Sundqvist må från och med månaden näst efter den i hvilken han frantr
befattningen såsom vaktmästare vid nämnda läroverk under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 500 krono

årligen^ ^ nivellören vid rikets allmänna kartverk Frans Oscar Aurell må

från och med månaden näst efter den, hvarunder han afgar från sin tjenstebefattning
vid kartverket, under sin återstående lifstid åtnjuta flan allmänna

indragningsstaten en årlig pension af 2,000 kronor; Widmarks

riäl ,itt f. d. afvittringssty res mannen X Vesterbottens Un Kall VVldma
enka, Yend.» Augusta WldSaik, född Berguf, ma, sä länge hor, fOrUtfve
enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 800 kronoi

,,++ n+o-å från och med ingången af år 1902;

[14.] att Carl Henrik''Jobst von Feilitzens enka Rosa dementma Eugema
von Feilitzen, född Stålhammar, må, så länge hon förblifver enka a allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 800 kronoi att utgå tran och

",ecl [Tf.]11 åt" TadTfogdeT vid Alnarps landtbruksinstitut Trued larsso^nä
från och med månaden näst efter den, hvarunder han afgår från sin beiatt
ning vid nämnda institut, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension af 800 kronor; Uorirströin

ri6l att t. f. domänintendenten i Kristia,nstads lån Mårten Boigstrom

må från och med månaden näst efter den, hvarunder hans förordnande såsom
domänintendent kommer att upphöra, under sin återstående lifstid a allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension åt 2,800 kronoi,

Bih. till Itiktd. Prof. 1902. l:a Sami. ha Afd.

11

82

Kongl. Majits nåd. prop. nio 1, om statsverket 1902.

. C17-] att aflidne f. d. departementschefen i generaltullstyrelsen Erik
Kristian Ljungstedts ogifta döttrar Louise Ljungstedt och Anna Ljungstedt må
från allmänna indragningsstaten uppbära pension af 300 kronor om året att
utgå från och med år 1902 under deras återstående lifstid, så länge de förblifva
ogifta, äfvensom att, i händelse af enderas död eller giftermål, pensionsbeloppet
må oafkortadt tillfalla den andra ;

[23.] att. anslaget till allmänna indragningsstaten må höjas med 137,517

kronor, eller från 1,800,652 kronor till......................... kronor 1,938,169: _

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten....................... » l’848*463:

blifver slutsumman af tionde hufvudtitelns ordinarie

anslag för år 1903............................................................. kronor 3,786,632: —

Extra anslag.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Makt
[19.] att å extra stat för år 1903 må anvisas ett förslagsanslag af E540,000
kion.or, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen
pensionering med faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan
att afstå det för året densamma tillkommande vederlag för de
till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner
i enlighet med faststälda grunder för sådana pensioners utgående;

[20.]. att till förstärkande af det för år 1902 utgående statsbidraget till
pensionering af enkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid
armén må på extra stat för år .1903 anvisas ett belopp af 21,568 kronor;

hvarigenom summan af tionde hufvudtitelns extra anslag för år 1903
komme att utgöra 1,561,568 kronor.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för
år 1902 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

1902.

ordinarie anslag 3,649,115
extra » 1,540,000

1903.

— 3,786,632: — således ökning kronor 137,517

— 1,561,568:— » » » 21,568

summa kronor 5,189,115

5,348,200: — således ökning kronor 159,085

83

Kongl. Maj ds nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1902.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1903 utgöra

sålunda:

Ordinärt''

I hufvudtiteln: 1,321,000

II » 3,953,415

III » 659,150

IV » 37,593,300

V » 11,868,117

VI » 25,035,315

VII » 7,379,105

Vill » 14,156,843

IX » 4,859,600

X » 3,786,632

3: Extra:

— 325,685

— 11,950

— 14,569,900

— 8,287,183

— 6,521,585

— 1,251,795

— 2,193,357

— 1,959,500

— 1,561,568

Summa:

— '' 1,321,000

— 4,279,100

_ 671,100

— 52,163,200

_ 20,155,300

_ 31,556,900

— 8,630,900

— 16,350,200

_ 6,819,100

— 5,348,200

summa kronor 110,612,477

— 36,682,523

— 147,295,000

Härtill kommer den andel af det under sjette
hufvudtiteln omnämnda, till utgående under år 1903
äskade anslag å 5,000,0000 kronor till anskaffande af
ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar,
hvilken Kongl. Maj:t i sammanhang med regleringen
af utgifterna under berörda hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att utom hufvudtitlarne i riksstaten

anvisa, eller . .................-.........-......................................, kroI>or 3>500’000; -

De riksgäldskontor utgifter för riksdags- och
revisionskostnader samt räntor och .afbetalningar å
statsskulden m. in., hvilka Kongl. Maj:t, med åberopande
af omförmälda protokoll öfver finansärenden den
11 innevarande januari, *) anser böra i riksstaten uppföras,
äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis.............-......................kronor 899,200:

räntor och afbetalningar å statsskulden.
.............. kronor 16,065,700: —

efter afdrag af de till
riksgäldskontor
ingående rånte- och

kapitalbetalningar » 1,091,700:

förslagsvis.................................... kronor 11,974,000: — »_______12,873,200: ■

Transport kronor 163,668,201*: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning af inkomster och utgifter”.

84

Körtel. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

T;r Transport kronor 163,668,200: —

Kong]. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under

åberopande af nyssnämnda protokoll, att afsätta

till arbetareförsäkringsfonden.................................... » \ 400 000: _

till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande........................ » 250,000:

samt till en fond för bestridande af kostnader för
kasernbyggnader................................................................ » 7,650,000: —

Summan af dessa belopp...........................................kronor 172,968,200: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka sålunda
uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1903 här
ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

Riksstat för år 190 3.

86

Kongl. Majds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott å statsreglering ärna för år 1900 och föregående år ......... 15,91 G,(

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster ................................................ 27 046 000 ''

bevillningar ................................................................ 127^290*000 j 154.33^

Af riksbankens vinst för år 1901 .................................................... ; 2 716^

Summa kronor

172,968,200

Kongl. Maj:ts nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1902.

87

för år 190 3.

Utgifter:

att utgå från statskontoret:

T li n fv n rl ti teln ............................

Ordinarie anslag.

Extra anslag.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

I, 321,000
3,953,415

659,150

37,593,300

II, 868,117
25,035,315

7,379,105

14,156,843

4,859,600

3,786,632

325,685
11,950
14,569,900 !
8,287,183 1
6,521,585
1,251,795
2,193,357
1,959,500
1,561,568
3,500,000

1.321.000

4.279.100
671,100

52.163.200
20,155,300
31,556,900

8,630,900

16.350.200

6.819.100
5,348,200

3.500.000

IT » ............................

in » ............................

tv » ........................

v » ....................

vi » .....................

I VII » ..........................

VIII » ......................

x » .......................

Utom hufvudtitlarne ........................

Säger

110,612,477-

40,182,523

150,795,000

12,873,200

1.400.000

250,000

7.650.000

att utgå från riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis.................................................................. 899,200:-

räntor och afbetalningar å statsskulden 16,065,700: —
efter afdrag af de till riksgälds-kontor ingående rånte- och ka-

pitalhetalningar................................ 4,091,700:

fxnlnnni» ................................................ 11,974,000:-

......................

Afsättning till arbetareförsäkring sfor
\ Afsättning till underlättande af a
försäkring och sjukkassors bilda
Afsättning till en fond för bestri

åtgärder för arbetares olycksfalls-...............................

iande af kostnader för kasern-

Summa kronor

172,968,200

88

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

Kongl. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas
i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 11 innevarande
januari,*) att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1903
de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende
å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen de under sjette hufvudtiteln oinförmälda anslag
dels å 5,000,000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid
statens redan trafikerade jernvägar, dels ock å 4,000,000 kronor till fortsättning
af statsbanan från Göteborg till Skee föreslår, jemlikt nyssnämnda
statsrådsprotokoll,*) Kongl. Maj:t, som, enligt hvad här ofvan blifvit förmäldt,
ansett ett belopp af 3,500,000 kronor af förstnämnda anslag böra
anvisas att utgå å riksstaten utom hufvudtitlarne, att återstoden, 1,500,000
kronor, af samma anslag äfvensom anslaget å 4,000,000 kronor till fortsättning
af statsbanan från Göteborg till Skee, eller tillhopa 5,500,000 kronor,
hvilket belopp bör bestridas af upplånta medel, må anvisas till utgående af
riksgäldskontoret.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas;
och Kong). Majff förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och
ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hans Wachtmeister.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning af inkomster och utgifter”.

Stockholm 1902. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Bilagor

till

Kong!. Maj:ts

nådiga proposition

om statsverket år 1902.

å. ri

Inkomsterna.

Utgifterna å I—X hufvudtitl arne.
Sammanställning af inkomster och utgifter.
Propositionens justering.

Inkomsterna.

%

r

w v:

''MIM.''

#*».•>. f S t ''jj

■i" -i>J

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

5

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari

1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,

Claéson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister
anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statare
gler ingen vid nu instundande riksdag, som rorde beräkningen af stats
verkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering
borde fy Ibis, dervid departementschefen, efter att hafva anmalt sta skontorets
den 10 december nästlidet år afgift berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll Inlagd
under Lutt. A, vidare anförde:

Beträffande föret resultatet åt 190» tas statsreglering liar statskontoret
i underdånig skrifvelse den 30 juli sistlidet, ar anmalt, att a
Bih. till Riksd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Afd.

1900 dr8
statsreglering.

98,739: 9 6
600: —
78,435: 43

6 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

ÄSSwÄsamt ordinarie och extra

hvartill borde läggas: kronor 16’817’976: “

jemlikt nådiga brefvet den o mai 1882 af
myntverkets behållning för år 1900

besparing å nionde hufvudtitelns anslag
»bidrag till folkskolelärares pensionering»

odisponerade behållningar å en del extra
statsanslag

sa att ofverskottet. på det hela uppginge till h~kronorl5;99o,75i: 8o.

1 samma skrifvelse redogjorde statskontoret jemväl för den i rikshufvudboken
under benämning af »fonden för reserverade medel» uppagda
särskilda rakning öfver öfverskott och brister i statsregleringarna
utgiorde111iem^as’ att bebällliingen å denna fond vid 1900 års början
hvartill komme ofvannämnda öfverskott ............... ronor ^821,959. 4 o

att om derifrån afräknades dels
riksstat blifvit anvisadt att

från fonden utgå, kronor 21,316,000: —

dels den behållning, som för
år 1899 å postverkets rörelse
uppstått utöfver det
redan för statsregleringen
beräknade ofverskottet för
samma år, enligt Riksdagens
skrifvelse den 14

18"\ .................''• ;- 80,372: 60 21,396,372:60

uppkomme det belopp af......................................~ kronor 67 491

skRda11 ''"k I''gt 19ö° årS rikshufvudbok behållningen å ofvannämnda särnin^
vnim^ Vld sam®a ars slut uppginge; samt att af denna behåll„nlf.
dlsPonfrade enllS''t 1901 års riksstat 27,340,000 kronor och
gt 19J2 ars riksstat 24,165,000 kronor, i följd hvaraf äterstode att
d sponera en summa af 15,916,338 kronor 60 öre; och hemstX jäv

fl dl^,o«i°PLm6 ■ T ” benämn™g öfverskott i statsregleringarna
för ar 1900 och föregående ar tagas i beräkning för 1903 ,års statsleglermg,
dervid summan torde få jemnas ;tilh 15,916,000 kronor.

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 7

Såvidt ■ hittills kan vara kändt och beräknelig^ hafva följande
öfverskott uppstått å 1901 års statsreglering:

Skogsmedel. "i Enligt meddelande från domänstyrelsen hafva
skogsmedlen för år 1901 belöpt sig till 7,881,062 kronor
80 öre. Af detta belopp hafva dock särskildt disponerats:
till åtgärder mot insekten nunnan 15,000 kronor och;
till en hamnanläggning på Öland 68,000 kronor, eller
tillsammans 83,000 kronor, hvadan af skogsmedlen återstå]
7,798,062 kronor 80 öre, hvilken summa öfverskrider den
beräknade, 5,800,000 kronor, med i jemnadt tusental
Tullmedel, för år 1901 beräknade till 49,000,000 kronor,
hafva, enligt meddelande från generaltullstyrelsen, belöpt,
sig till 49,682,708 kronor 86 öre och således öfverskridit

beräkningen med i jemnadt tusental ....................................j

Stämpelmedel, för år 1901 beräknade till 5,000,000 kronor,]
hafva influtit med 5,846,776 kronor 49 öre och lemna!
alltså ett öfverskott af i jemnadt tusental
Bränvinstillverkning sskatten, för år 1901 beräknad till
18,000,000 kronor, har, enligt meddelande från finans-j
departementets kontroll- och justeringsbyrå, influtit med
22,648,191 kronor 95 öre. För denatureradt bränvin,
skattefri finkelolja samt vid Åkers krutbruk användt
bränvin, för hvilket skattefrihet beviljats, restituerades
samma år, likaledes enligt uppgift från nämnda byrå,
1,293,937 kronor 8 öre, hvadan behållna inkomsten af
bränvinstillverkningsskatten under år 1901 komme att
utgöra 21,354,254 kronor 87 öre, hvilken summa öfverstiger
beräkningen med i jemnadt tusental
TLvitbetssockertillverkning saf giften, i riksstaten för år 1901
beräknad till 9,000,000 kronor, hav under samma år
debiterats med 12,605,641 kronor 51 öre, hvadan ett
öfverskott uppstår af i jemnadt tusental
Bevillning af fast egendom samt af inkomst, för åt 1901
beräknad till 3,000,000 kronor, kan med ledning af förhållandena
under föregående år antagas lemna ett öfverskott
af

li Kronor.

1,998,000

682,000

846,000

3,354,000

3,605,000

1,000,000

Summa] 11,485,000

1901 drs
statsreglering.

8 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande öfverskott kunna
antagas ungefärligen motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar
uppstått.

Enligt rikshufvudboken för år 1900 både å samma års förslags -

anslag uppstått:

brister ............................................................. kronor 6,957,917: 3 6

besparingar .................................................... „ 2,984,491: 6 9

eller en nettobrist af kronor 3,973,425: 6 7.

I nämnda besparingar ingick äfven besparing å det från riksgäldskontoret
utgående anslaget till riksdags- och revisionskostnader samt
aflöningar m. in., räntor och afbetalningar å statsskulden med 2,118,174
kronor 81 öre. Af 1901 års enahanda anslag innestodo hos statskontoret
vid årets slut 533,500 kronor, och enligt meddelande från
riksgäldskontoret lärer en återbäring till statskontoret af derifrån lyftade
medel vara att förvänta till belopp af omkring 850,000 kronor. Besparingen
å detta förslagsanslag skulle alltså komma att utgöra 1,383,500
kronor. Emellertid torde kunna med säkerhet antagas, att å en del
andra förslagsanslag, exempelvis ersättning till städerna för mistad tolag,
lönetillskott åt lärare vid folkskolor och'' småskolor m. fl., uppstått
brister till mycket afsevärda belopp, hvadan nettobristen å 1901 års
förslagsanslag, med hänsyn till erfarenheten från en följd af föregående
år, icke lärer kunna beräknas uppgå till mindre belopp än

4,000,000 kronor.

Om från beräknade öfverskottet af inkomsterna .för år

1901 ............................................................................ kronor 1 1,485,000: —

dragés denna nettobrist ............................................ „ 4,000,000: —

skulle öfverskottet å 1901 års statsreglering blifva

omkring ............................................................... kronor 7,485,000: —

Det sålunda uppkomna öfverskottet torde, enligt hittills följd praxis,
böra reserveras till disposition vid statsregleringen för år 1904.

Oi''dinarie
inkomster.
Fyr- och
båkmedel.

Hvad derefter beträffar beräkningen af statsverkets inkomster för
år 1903 och dervid först de ordinarie inkomsterna, har statskontoret i
fråga om inkomsttiteln fyr- och båkmedel, hvilken i riksstaten för år 1902
är upptagen till 1,500,000 kronor, föreslagit, att beräkningen för år
1903 måtte höjas till åtminstone 1,600,000 kronor. Ovisst kan emellertid
vara, om den på senare tider inträdda stegringen af fyr- och båkmedlen
kommer att fortvara, och jag tillåter mig derföre, efter samråd
med chefen för sjöförsvarsdepartementet, hemställa, att fyr- och båkmedlen
äfven i riksstaten för år 1903 må upptagas med 1,500,000
kronor.

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 9

Telegrafmedlen äro i riksstaten för år 1902 upptagna med 1,610,000
kronor och hafva af statskontoret, på grund af uppgift från telegrafstyrelsen,
för år 1903 upptagits till samma belopp. Jag tillåter mig hämd erinra,
att den komité, som blifvit af Eders Kong! Maj:t tillsatt för utarbetande
af förslag till nya stater för post- och telegrafverken, uti sitt den 31
oktober 1901 afgifna underdåniga betänkande dels framstalt förslag om
telefonväsendets öfverförande å ordinarie stat, gemensam för ■ telegratoch
telefon väsendet, dels ock, under erinran (del II sid. 270) att med
telefonväsendets öfverförande å ordinarie stat telegrafstyrelsens arliga
statsförslag torde komma att för framtiden upptaga fullständig inkomstberäkning,
omfattande både telegraf- och telefonmedel, enligt från telegrafstyrelsen
lemnad uppgift, uppstält följande inkomstberäkning för ar
1903 (del II sid. 192):

inkomster af telegrafmedel ............................... kronor 1,800,000.

„ ,, telefonmedel ....................................v______4,700,000.

eller tillhopa kronor 6,500,000: —

Telegrafstyrelsen har i underdånigt utlåtande den 28 december
1901 öfver komiténs förslag icke haft något att erinra vid denna inkomstberäkning
för år 1903.

Anledningen dertill att, hvad telegrafmedlen i inskränkt mening
angår, inkomsterna beräknats högre än telegrafstyrelsens föregående
uppgift till statskontoret är den att, då telegrafmedlen skola sammanslås
med telefonmedlen till ett gemensamt inkomstbelopp, telegrafmedlen,
hvilka utgöra den mindre delen af inkomstbeloppet i det hela, ansetts
kunna upptagas med mindre säkerhetsgräns, än då de skolat beraknas
ensamt för sig, och således upptagas i närmare öfverensstämmelse med
de verkliga inkomsterna: för år 1900 1,846,774 kronor 9j ure och oi
år 1901, efter beräkning enligt inkomsterna för årets tre första qvartal,

öfver 1,835,000 kronor. .

På grund häraf och då, enligt hvad jag mhemtat, chefen tor civildepartementet
kommer att framlägga förslag till stat för telegrafverket,
innefattande telefonväsendets öfverförande å ordinarie stat, turao inkomsterna
af telegrafmedlen i riksstaten för år 1903 böra beräknas till

6,500,000 kronor. . , ,

(Kriga ordinarie inkomster torde få i riksstaten upptagas med

de af statskontoret föreslagna belopp.

Hvad tullmedlen beträffar, tilldrager sig uppmärksamheten, att
dessa, hvilka under de senare åren plägat lemna ansenliga öfverskott,
år 1901, såsom ofvan blifvit meddeladt, utöfver den för året beräknade

Dill. till llilcsd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 2

Telegrafmedlen
.

Tullmedel.

10

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

inkomsten af 49,000,000 kronor lemnat ett öfverskott af allenast 682,000
kronor. Till närmare belysning af förhållandet härmed anhåller lag att
få meddela följande tabell:

Statistisk beräkning öfver rikets import januari—november 1900
och 1901 af vissa större varuartiklar med derå belöpande tullafgifter.

Qvantitet.

är 1900 1901

Motsvarande tullbelopp. Tunskillnad

---1 för är 1901

1900 | 1901 -f- eller —

Kronor.

Kronor.

£affe............................ k8- 24,322,000 22,698,000 2,918,640 2,723,760

Maskiner ................ kr. 16,850,000i 14,575,000 1,685,000 1,457,500

Socker, oraff. ........... kg. 12,240,000 303,000 2,876,400 '' 71,205

sirup och melass ...
Spanmål, omalen:

hvete ............

korn................

råg ................

„ malen:

hvetemjöl ....

rågmjöl ........

Väfnader: *)

siden, alla slag

bomulls ........

ylle ................

linne................

13.463.000 16,359,000 1,346,300 l,63ö’900

141.335.000163.734.000 5,229,395 6,058,158

10.342.000 255,000 382,654 9,435

128.172.000 47,093,000 4,742,364 1,742,441

8,116,000

6,038,000

6.084.000

1.173.000

527,540

392,470

395,460

76,245

118,000 112,000 630,000 599,000

..... .. 1,488,000 1,359,000 1,354,000 1,231,000 -

..... .. i 1,700,000 1,551,000 2,602,000 2,366,000

..... I 557,000 445,000 234,000 187,000-

Summa tullskilnad för år 1901: understigande kr.

__________ öfverskjutande ,,

) För väfnadema äro tullbeloppen approximativt beräknade.

Kronor.

- 194,880]

- 227,5001
-2,805,195!
+ 289,600:

+ 828,763

- 373,219
-2,999,923

- 132,080

- 316,225

- 31,000

- 123,000''
236,000

■ 47,000

7,486.022
1,118,363

Då enligt förestående tabell minskningen utöfver ökningen uto-ör
6,367,659 kronor och tullinkomsterna under tiden januari—november
1901 debiterats med ett belopp, som med 8,526,479 kronor 41 öre understiger
uppbörden under motsvarande del af år 1900, återstår sålunda
en i tabellen oredovisad minskning af 2,158,820 kronor 41 öre. Om från
minskningen å artiklarne korn, råg, hvetemjöl och rågmjöl, sammanoUtf°rande
?’821\447 kronor, dragés ökningen å artikeln hvete,
Ö28 763 kronor, visar sig, att en minskning i tullinkomsten af spanmål
uppkommit till belopp af 2,992,684 kronor. Lägges härtill minskningen
a artikein oraffineradt socker, 2,805,195 kronor, utvisar summan af dessa
bada tal, eller 5,797,879 kronor, beloppet af den minskning i 1901 års
tullinkomst under månaderna januari—november, som kan anses hufvudsakligen
bero deraf, att utfallet af spanmålsskörden och betskörden, framför

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 11

allt af den senare, varit väsentligen bättre år 1900 än år 1899. Att minskningen
i tullinkomsterna år 1901 äfven är att tillskrifva nedgående konjunkturer,
är otvifvelaktigt, men med fästadt afseende på det jemförelsevis
mindre betydliga beloppet af den minskning, som återstår efter afdrag för
minskningen å artiklarne spanmål och sockerrör det inflytande, nedgången
i den ekonomiska konjunkturen utöfvat å tullinkomsterna, icke öfverskattas..

Ja°'' biträder statskontorets hemställan, att tullmedlen måtte för
år 1903 beräknas till enahanda belopp, 49,000,000 kronor, hvarmed de
äro i 1902 års riksstat upptagna.

Beträffande öfriga bevillningar hemställer jag äfvenledes att desamma
måtte upptagas med de af statskontoret föreslagna belopp med ningtajgifu
undantag för inkomsttiteln kviibetssockertillverkning saf gift, i hvars beräkning
någon höjning synes mig böra ega rum. Sedan nemligen 1901
års Riksdag höjt det till grund för beskattningen liggande beräknade
sockerutbytet från 10,5 procent till 11,5 procent, hvilken ändrade bestämmelse
jemlikt nådiga kungörelsen den 24 juli 1901 trädt i kraft
den 1 september samma år och beräknades bereda en ökning i skatten
med 1,000,000 kronor, upptogs inkomsten af hvitbetssockertillverkninosafgiften
i 1902 års riksstat till 10,500,000 kronor. Enligt hvad
jag&redan haft tillfälle meddela, inbragte skatten år 1901 ett belopp åt
12^605,641 kronor 51 öre; och synes mig beräkningen af samma inkomsttitel
för år 1903 böra höjas till 11,000,000 kronor.

Summan af statsverkets för år 1903 påräkneliga inkomster utgör
enligt nyss omförmälda beräkning 136,186,000 kronor. Härtill bör
läggas, öfverskott å föregående årens statsregleringar till belopp af
l^,916,000 kronor, då en till gångssumma af 152,102,000 kronor uppkommer.
Om till detta belopp lägges enahanda andel af bankovinsten,

2,000,000 kronor, som tagits i anspråk för 1902 års statsreglering,
ökas nämnda summa till 154,102,000 kronor.

Den förberedande behandlingen af statsreglermgen har lemnat
till resultat, att statsverkets utgifter för år 1903, sådana oberäknade, för
hvilka otvifvelaktigt medel böra beredas genom upplåning, icke kunnat
nedbringas under 166,818,200 kronor, hvilket belopp med 10,675,200
kronor öfverskjuter den siffra, hvarå 1902 ars riksstat slutar, hvarvid likväl
bör anmärkas,’ att af denna ökning ett belopp af 4,720,000 kronor beror
deraf, att telefonväsendet öfverlörts på ordinarie stat. Jag beliöfver
icke erinra derom, att återstoden af ökningen till en mycket väsentlig
del är att tillskrifva de utgifter, som knifvas för det fortsatta genom -

12 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

förandet af de åtgärder för stärkandet af landets försvar, som beslötos
af 1901 års Riksdag. Huru dessa ökningar fördela sig på olika anslag,
kommer att framgå af vederbörande departementschefs föredragning.
I detta sammanhang vill jag endast fästa mig dervid, att i fjerde
hufvudtitelns anslagssumma ingår en utgiftspost af icke mindre än

7,000,000 kronor för kasernbyggnader. I fråga om denna post bör
erinras, att enligt härordningsförslaget kostnaderna för beredande af
nya eller ökade lokaler för arméns förläggning och utbildning beräknades
i rundt tal till 48,000,000 kronor eller''i medeltal 4,000,000 kronor om
året under hela den 12-åriga öfvergångstiden. Det framhölls emellertid
dervid (statsrådsprotokollet i landtförsvarsärenden den 11 januari 1901
sid. 96 och 101), att en jemn fördelning af kostnaderna under hela
öfvergångstiden icke ansågs vara den för ändamålet lämpligaste, utan
att det tvärtom vore fördelaktigast, om tiden för byggnadernas utförande
kunde så mycket förkortas, som med god hushållning läte sig
gorå, då man härigenom skulle kunna i väsentlig mån undanrödja de
svårigheter med afseende å förläggningen, som eljest under öfvergångstiden
måste ställa sig hindrande för de värnpligtiges utbildning. Chefen
för landtförsvarsdepartementet har ock meddelat mig, att han för den
beslutade härordningens genomförande anser nödigt, att af nästkommande
Riksdag till nya byggnader för armén äskas ett anslag af 21,000,000
kronor, att utgå under tre år, af hvithet anslag för år 1903 skulle anvisas
nyssnämnda belopp, 7,000,000 kronor. Då härtill kommer, att
äfven under de år, som följa närmast efter omförmälda treårsperiod,
utgifter till lika stora belopp för kasernbyggnader lära vara att motse,
erhåller frågan om sättet för bestridandet af denna statsutgift en synnerligen
allvarlig innebörd.

Genast^ från början bör utvägen att för ändamålet bereda medel
genom upplåning lemnas ur räkningen. Den tillfälliga lättnad, som
härigenom skulle vinnas, blefve köpt med uppoffringen af den för vår
statshushållning i allmänhet och vår statskredit i synnerhet så högst
betydelsefulla undantagsställning. Sverige hittills intagit, att icke pläga
låna för att bestrida vare sig militära eller andra löpande utgifter, der
icke de senare afsett placering af kapital i räntegifvande företag. För
visso lär ej heller Riksdagen, som vid statsregleringens upprättande
städse haft till ögonmärke att åt densamma bereda största möjliga
styrka, vilja, med beslutande af dryga utgifter, öfverlemna deras definitivt
gäldande åt en mer eller mindre utsträckt framtid, som nog dess förutan
lärer få sina egna bördor att bära.

I fråga om de tillgångar, som kunna ifrågakomma att anlitas för

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

13

täckande af det föreliggande ökade statsbehof, anhåller jag att få
anföra^följande.^ ^ g juni 1901 (n:0 120) har Riksdagen förklarat

siff anse det kunna ifrågasättas, huruvida icke för beredande af tillgång
till utgifter för kasernbyggnader det skulle vara lämpligt att
afyttra staten tillhörig, icke inkomstgifvande fastighet, hvilken icke
vore för sitt hittills afsedda ändamål oundvikligen erforderlig, men för
hvilken med hänsyn till läget en betydande köpeskilling kunde paraknas;
sålunda borde exempelvis, enligt Riksdagens mening, vissa delar
af det kronan tillhöriga, norr om Djurgårdsbrunnsviken och Djurgardskanalen
belägna, vidsträckta området kunna med fordel for staten för Det

af Riksdagen särskildt angifna området, det s. k. Ladugårdsgärdet,
eger otvifvelaktigt ett högt värde, men för uttagande åt detta
värde kräfves mycken omsigt och lång tid. Det kan ej heller ske utan
att annat exercisfält för hufvudstadens garnison sattes i dess ställe,
hvilket äfven är en vidtutseende angelägenhet. För utredning i dessa
hänseenden torde inom den närmaste tiden åtgärder hora vidtagas.

I alla händelser kan för den nu föreliggande statsreglenngen något

bidrag från detta håll ej påräknas.

Andra utvägar böra derföre anlitas för att bereda de for stats regleringen

erforderliga ökade tillgångar. . , , c

- I första rummet erbjuder sig dervid afsättning till statsverket af
en ökad andel af riksbankens vinstmedel Förut iar erajradt, att af
riksbankens vinst för år 1900, som uppgick till 4,178 942 kronor 77
öre, ett belopp af 2,000,000 kronor disponerades för statsverket. Riksbankens
vinst för år 1901 kan, enligt hvad jag från fullmäktige i riksbanken
iuhemtat, approximativt beraknas till 3,018,000 kronor. A
riksbankens behållna årliga vinst skola, jemlikt 26 § i lagen om Sveriges
riksbank den 12 maj 1897, minst 10 procent afsattas till bankens
reservfond, intill dess denna uppgått till minst 25 procent af bankens
"-rundfond. Sistnämnda fond utgör 50 millioner kronor och da reservfonden
för närvarande uppgår till 6,417,894 kronor, bor alltså afsättning
till reservfonden fortfarande ega rum. Det belopp, som etter den
i lag föreskri fn a afsättningen till reservfonden, 301,800 kronor, ateistar,

eller 2,716,200 kronor, synes mig böra tagas i anspråk för statsregieringen
för år 1903. Det måste vara en naturlig sak, att statens vinst
på dess ifrågavarande penningerörelse, i den män densamma icke
oundgängligen nödvändig för riksbankens egen räkning, anvandcs till
bestridande af statens utgifter, så att upptagande af skattemedel till mot -

14

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

svarande belopp må kunna undvikas. Att en större andel af riksbankens
vinst disponeras för statsverkets räkning synes äfven ur den
synpunkten i sin ordning, att till följd af riksbankens successiva öfvertagande
af all sedelutgifning bevillningsafgiften af bankbolag med sedelutgitnmgsratt
inom kort kommer att alldeles bortfalla. Att riksbanken
nu skulle behöfva för sin räkning behålla större andel af bankovinsten
an den, som författningsenligt skall afsättas till reservfonden, lärer, synes
det mig, icke kunna ifrågasättas efter de betydliga afsättningar af
vmstbelopp, som under de senare åren egt rum för riksbanken. Genom
ynka afsättningar till riksbankens fonder beredes icke tillgång till
det guld, riksbanken behöfver för att täcka sina sedlar, och eu banks
styrka ligger, såsom ofta blifvit framhållet, icke i storleken af dess
fonder _ hviska för öfrigt äro i den svenska riksbanken relativt

ha^dh* fB 1 an^ra centra^an^er — utan i det sätt, hvarpå dess portfölj

C onn &r’ att ett beloPP motsvarande den tilläggsbevillning å

b,dUO,000 kronor, som förekommer i riksstaten för år 1902, men icke
inräknats i ofvan omförmälda tillgångar för år 1903, äfven bör under
någon form af direkt beskattning påräknas för sistnämnda år. Men derutöfver
Dör nu ett, ytterligare belopp upptagas genom direkt beskattning.

detta afseende förekommer, att Riksdagen i skrifvelse den 1 juni 1901
med erinran att Riksdagen i den skrifvelse, hvari Riksdagens beslut beträffande
ny varnphgtslag och ny härordning hos Eders Kongl. Maj:t anmälts
uttalat den åsigt, att en afsevärd del af de ökade kostnader, hvilka genom
omorganisationen af landets försvarsväsende uppkomme, borde betäckas
genom direkta och förmögenhetsskatter, på grund häraf och af i öfrigt an*0.
1 orsaker anhållit, att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t godkände
Riksdagens beslut angående utsträckning af värnpligten och om en ny
härordning, Eders Kongl. Maj:t täcktes för nästa Riksdag framlägga förslag
till förordning om en särskild såsom bevillning till staten utgående
men från allmänna bevillningen fristående direkt skatt, att, efter viss
progression, med rätt till afdrag för skuldräntor, erläggas för alla sia»- af
inkomst, hvarvid inkomst åt fastighet skulle beräknas efter viss procent
åt tavermgsvärdet. Då denna Riksdagens skrifvelse den 7 berörde juni
inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes, föredrogs dervid tillika Riksdagens
skrifvelse den 13 maj 1901, deri Riksdagen anhållit, att Eders Kong],
Maj:t tacktes efter . utredning af frågan låta för Riksdagen framlägga
förslag till författningsbestämmelser angående sjelfdeklaration, hvarjemte
vid samma föredragningstillfälle erinrades, att Riksdagen i skrif -

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 15

velse den 3 juni samma år angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst betonat, att en reform af skattelagstiftningen för
att kunna tillfredsställande genomföras oafvisligen fordrade en förberedande
utredning rörande inkomsters och förmögenheters fördelning bland
rikets innebyggare, hvarföre Riksdagen framhållit vigten af en dylik
utrednings åvägabringande. På grund af nådigt bemyndigande uppdrog
jag derefter den 18 juni nästlidet år dels åt landskamereraren P. A. H.
Cavalli, kammarrättsrådet J. ustberg och professorn D. Davidson att
verkställa utredning och utarbeta förslag inom finansdepartementet i de
i Riksdagens skrivelser den 13 maj och den 1 juni samma år omförmälda
afseenden, dels åt aktuarien I. Flodström att verkställa den
statistiska utredning rörande bevillningen, som kunde erfordras. Till fullo-örande
af nämnda uppdrag hafva de tre förstnämnda personerna aflemnat
ett den 15 oktober 1901 dagtecknadt betänkande med förslag till bestämmelser
om inkomstskatt och obligatorisk sjelfdeklaration, öfver hvilket
betänkande kammarrätten den 2 påföljande december afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande; och har aktuarien Flodström med skrifvelse af
den 27 i sistnämnda månad öfverlemnat. en af honom verkstäld, af
text åtföljd öfversigt af 1900 års bevillningstaxering.

Då jag anhåller att senare i dag få inför Eders Kongl.Mayt i
underdånighet anmäla de sålunda afgifna förslagen och utredningarne,
inskränker jag mig nu i detta sammanhang till att yttra mig om förslagets
finansiela sida och ber i öfrigt endast att fa nämna, att förslaget till
förordning om inkomstskatt synes mig vara af beskaffenhet att höra
vinna godkännande, dock med några ändringar, af hvilka de väsentligaste
afse vissa lättnader i den föreslagna skatteskalan. Komiterade
hade föreslagit en sålunda anordnad progression af skattefoteu, att
denna skulle "börja med 0,2 procent för l,000_kronors inkomst.och stegringen
fortgå på det sätt, att skattefoten blefve 1 procent för inkomster
mellan 4,000 och 5,000 kronor, 2 procent för en inkomst af 25,000
kronor, 3 procent för en inkomst af 53,000 kronor, 4 procent för en
inkomst af 103,000 kronor och 5 procent för en inkomst af 209,000
kronor, hvarefter skattefoten för ännu högre inkomster skulle så småningom
närma sig 0 procent. I fråga om den arliga inkomst, som en
sålunda anordnad skatt kunde antagas komma att lemna statsverket,
hafva komiterade upprättat kalkyler, hvilka likväl af komiterade sjelfva
angifvas såsom endast »antydningar» och såsom »summariskt och mera
på fri hand uppgjorda». Enligt dessa kalkyler skulle skatten lemna en
afkastning af något mera än 8,000,000 kronor. Då komiterade verkstälde
dessa kalkyler, hade komiterade af den statistiska utredningen

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

endast att tillgå några ur taxeringslängderna hemtade grupperingar af
taxenngsbeloppen. Rörande de punkter, i livilka den nya inkomstskatten
skiljer sig från bevillningen af fast egendom samt af inkomst och livilka
utgöra det för den nya skatten karakteristiska, saknade komiterade
allt statistiskt material och måste i dessa afseenden nöja sig med konjeklurer.
Den derefter fullförda statistiska utredningen har emellertid
genom en synnerligen omfattande och ingående behandling af taxeringslangderna
med stöd derjemte af andra källor åstadkommit ett material
som tillåter att med en helt annan grad af säkerhet, än som varit för
komiterade möjlig, beräkna verkningarne i finansielt afseende af den
nya skatten. Enligt sagda utredning skulle den af komiterade föreslagna
mkomstskalten kunna beräknas lemna en vida större afkastning, än
komiterade antagit, eller icke mindre än 14,670,000 kronor.

Det är en ytterligt svår uppgift att beräkna afkasl ningen af en
skatt, som är afsedd att utgå under nya och opröfvade former. Innan
skatten något år fått verka, Unnas åtskilliga på afkastningen inverkande
faktorer, och detta vigtiga sådana, rörande hvilka exakta statistiska data
icke kunna erhållas.. De sålunda uppstående luckorna kunna fyllas genom
skarpsinniga statistiska kombinationer och konjektur, men ovissheten
om vissa skattestadgandens finansiela effekt står qvar och låter sig icke
skingras. Synnerlig varsamhet är derföre af nöden, då det gäller att
ur budgetssynpunkt beräkna afkastningen af en skatt, sådan som den
åt komiterade föreslagna. Misskalkyler till mycket betydliga belopp
kunna eljest lätteligen förekomma.

Till en början, och om äfven i öfrigt inga erinringar vore åt,t
gorå vid den verkstälda beräkningen af den föreslagna inkomstskattens
afkastning, böi anmärkas, att den statistiska redogörelsen är grundad
på förhållandena under det i ekonomiskt afseende för landet gynnsamma
året 1900, medan föga antagligt är, att förhållandena komma
att gestalta sig lika fördelaktigt under år 1902, hvilket års inkomstforhållanden
skola ligga till grund för inkomstskattens upptaxering.
bärskildt de stora inkomsterna, hvilka draga skatt efter en högre skattefot,
kunna^ antagas komma att under en eventuel period af ekonomisk tillbakagång
betydligt nedgå.

. aUt erkännande af den omsorg, som blifvit nedlagd på den

statistiska redogörelsen, synes mig dock rörande ett par delar af densamma
någon tvekan kunna hysas. Enligt komiterades förslag skola
aktiebolag och enskilda bankbolag ega att vid taxeringen åtnjuta afdrag
för ett belopp, motsvarande fyra procent å inbetaldt kapital. 1 redo -

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 1''

görelsen har detta afdrag för samtliga ifrågavarande bolag beräknats
till i rundt tal 42 millioner kronor, hvilken summa erhållits genom
beräkning af fyra procent ränta på det sammanlagda aktiekapitalet.
Härvid bör emellertid erinras, att, då det till afdrag medgifna beloppet
för de stora bolagen med i allmänhet jemförelsevis hög inkomstprocent
ofta skulle uppgå till högt belopp, detta komme att medföra en större
minskning i skattens beräknade afkastning, än som motsvarar förha -landet mellan afdragen och aktiebolagens inkomster öfver. hufvud.
Häraf torde komma att härflyta en icke obetydlig minskning i namnda

afkastning. . , .

Enligt i den statistiska redogörelsen angifna grunder liar det inkomstbelopp,
hvilket såsom utdelning å aktier i inländska aktiebolag
och å lotter i enskilda bankbolag skulle hos enskilda skattskyldiga beskattas,
upptagits till 96,8 millioner kronor. Huruvida hela detta belopp
äfven i verkligheten skulle förekomma till beskattning, komme att bero
af den samvetsgrannhet, hvarmed de skattskyldiga fullgöra sin deklarationspligt.
Jag är öfvertygad, att man kan tänka högt om vårt buks
moralitet i detta afseende, men försigtigheten bjuder att detta oaktadt
göra någon reduktion i det påräknade skattebeloppet.

Hvad jag nu anfört leder mig till den slutsatsen, att eu icke alltför
obetydiig reduktion bör göras i beräkningen af inkomstskattens

sannolika afkastning. .

Men saken har äfven en annan sida. I den ovisshet, hvari man,

trots allt, befinner sig om den finansiela verkan af den nya inkomstskatten,
är den möjligheten icke utesluten, att skatten komme att lemna
en afkastning, som närmade sig den i den statistiska redogörelsen antacma.
Med allt erkännande af det berättigade i eu väsentlig utsträckning
af den direkta beskattningen, måste en på en gång inträdande
ökning i denna beskattning af en sådan omfattning otvifvelaktigt anses
för stor. Om sålunda nödig varsamhet i förut angifna hänseende bjuder
att icke beräkna afkastningen af skatten för högt, bjuder i nu förevarande
afseende samma hänsyn att göra någon reduktion i skatteskalan.
I första rummet synes mig dervid den förändring i denna skala hora
vidtagas, att skattskyldigheten bortfaller för inkomst, som understiger

2,000 kronor, samt det skattefria beloppet höjes, då inkomsten uppgår
till 2,000 kronor, men icke till 3,000 kronor, från 600 kronor enligt
komitéförslaget, till 1,000 kronor och, då inkomsten uppgår till o,000
kronor, men icke till 4,000 kronor, från 400 kronor till 500 kronor.
Enligt den upprättade bevillningsstatistiken skulle härigenom ett skatteBih.
till Rilcsd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 3

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

belopp af sammanlagdt 580,100 kronor komma att bortfalla. Ur synpunkten
deraf att en utsträckning af skattebefrielsen till inkomst, ej
öfverstigande 2,000 kronor, skulle medföra en ganska vidsträckt skattolindring
för fastighetsinkomsr, kan denna utsträckning måhända sägas
icke vara utan sin betänklighet, men denna betänklighet synes mig
dock af skäl, som jag far tillfälle att utveckla vid anmälan af inkomstskatteförslaget,
böra fä vika.

Vidare torde progressionen, som enligt komiterades förslag fortgår
så, att skattefoten slutligen närmar sig 6 procent, höra något tidigare
afbrytas. På sätt komiterade anmärkt, är skatteskalan i deras förslag
lägre för små och medelstora inkomster än de utländska skatteskalor
Preussens, Österrikes och Sachsens — komiterade vid sitt betänkande
fogat, medan deremot skattefoten ställer sig högre för mycket
störa inkomster, än hvad förhållandet är i nyssnämnda länder. Bibehållas
i minnet bör derjemte, att till inkomstskatten kommer den alltjemt
kvarstående bevillningen af fast egendom samt af inkomst. Den nämnda
jämförelsen med de utländska skatteskalorna kan ju endast utfalla till
fördel för det svenska förslaget. I fråga om den starka progressionen
uppåt har kammarrätten i sitt öfver förslaget afgifna utlåtande anmärkt,
att det skäl, hvilket åberopats till stöd härlör, icke syntes i lika grad
bindande som den grund, hvilken angifvits för skalans konstruktion
nedåt. I förstnämnda afseende framhölles nemligen den stora anpart
af vår statsbeskattning, som de indirekta skatterna utgjorde, äfvensom
hänsynen till att dessa skatter måhända måste framdeles ytterligare
ökas. Nekas kunde ej, att det åberopade skälet — hvilket, då det
ensamt ansetts böra särskildt framhållas, väl äfven finge antagas hafva
för komitén egt betydelsen af ett hufvudskäl — i sin förra del stode
i öfverensstämmelse med sjeltva principen tör den progressiva beskattningen,
som ju innerst afsåge att motväga den indirekta beskattningens
tendens att verka jemförelsevis mera betungande på de smärre inkomsterna,
men hvad anginge argumentets senare del syntes det kammarrätten,
soin skulle den anförda möjligheten af en framtida ökning af
den indirekta beskattningen icke innefatta tillräcklig anledning att för
den skull gå längre, än som eljest med afseende å för handen varande
förhållanden kunnat anses lämpligt. Fast hellre bölle kammarrätten
före, att, då fråga förelåge om utbyte af eu beskattningsform mot en
annan, i det hela opröfvad och hvars befogenhet ingalunda allmänt erkändes,
nödig varsamhet bjöde att åtminstone icke gå längre, än som
skett i andra länder med progressivt skattesystem, med undantag, så
vidt kammarrätten hade sig bekant, endast för Norge och ett fåtal
smärre skattesamhällen i Tyskland och Schweiz.

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 19

Hvad kammarrätten sålunda anfört må ju ega sin betydelse, in,!n
den faktor, hvilken i en fråga sådan som deona dock till sist måste
fålla utslaget, är statens skattebehof. Riksdagen har, såsom ofvan anförts,
uttalat, att en afsevärd del af de ökade kostnader, hvilka genom
omorganisationen af landets försvarsväsende uppkörning, borde betäckas
genom direkta och förmögenhetsskatter, och bör härvid ytterligare
erinras, att i sammanhang med fattadt beslut om grundskatternas samt
rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning Eders Kongl. Maj:t och
Riksdagen år 1892 samstämmigt förklarat, att medel till ersättande af
de sålunda eftergifna statstillgångarna borde anskaffas, icke genom indirekta
komsumtionsskatter, utan genom direkta och förmögenhetsskatter.
På sätt jag i anförande till statsrådsprotokollet den 21 december 1900
erinrat, bestodo då af de skatter, som voro afsedda att ersätta grundskatterna
samt rustnings- och roteringsbördan, fortfarande endast följande,
nemligen: höjd bevillning för jordbruksfastighet 700,000 kronor,
arfsskatt 1,000,000 kronor och nya'' stämpelafgifter 200,000 kronor,
eller tillsammans 1,900,000 kronor. Statsverkets efter år 1892 inträdda
synnerligen gynnsamma ställning hade förorsakat, att ersättning icke
i vidsträcktare mån beredts för de bortfallna skatterna, men ställningen
är nu förändrad och ersättningen till fullo behöflig. Lägges till nyssnämnda
belopp, 1,900,000 kronor, den tilläggsbevillning å 6,300 000
kronor, som 1901 års Riksdag åtagit sig och. som under någon form
af direkt skatt komme att ega sin motsvarighet i 1903 års statsreglering,
uppkommer visserligen en summa, 8,200,000 kronor, som med 1,500,000
kronor öfverskjuter det sammanlagda beloppet, 6,700,000 kronor, af de
statstillgångar, hvilkas upphörande år 1892 beslöts, men då nu syftemålet
är att betäcka en afsevärd del af de ökade försvarskostnaderna med direkt
skatt och icke allenast att på ett rättvisare sätt upptaga ett skattebelopp,
motsvarande det, som redan nu utgår, bör skatten så anordnas, att detta
syftemål verkligen vinnes. Detta sker dock, äfven om, såsom jag anser
mig böra förorda, af ofvan antydda, varsamhetshänsyn pi ogresHouen far
sl unna vid 5 procent, hvilket. procenttal, såsom ofvan erinrats, uppnås vid
en inkomst af 209,000 kronor. I fråga om den skal teinkomst, som härigenom
kan beräknas bortfalla, förekommer, att om man läte skatteprogressionen
stanna vid 4 procent, skulle enligt den statistiska redogörelsen en reduktion
i skatteinkomsten af 1,707,000 kronor uppstå. Då det vid utarbetandet
af nämnda statistiska öfversigt varit nödigt att icke allt för
mycket utsträcka de uppstälda inkomstgruppernas antal, kan man icke
angifva någon bestämd siffra för den reduktion, som skulle följa af
skattefotens begränsning uppåt till 5 procent, men uppenbart är, att
den blefve betydligt mindre.

20 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

Med iakttagande å ena sidan af de reduktioner i beräkningen af
inkomstskattens afkastning, som jag, enligt hvad förut anförts, funnit
nödiga, och å andra sidan af de jemkningar i skatteskalan, jag nu
förordat, anser jag afkastningen af en sålunda bestämd skatt''kunna
beräknas till 10,500,000 kronor.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,
att bland statsverkets inkomster i förslaget till riksstat måtte upptagas
skattetiteln inkomstskatt med eu beräknad afkastning af 10,500,000
kronor. På sätt jag får tillfälle att vid anmälan af förslaget till förordning
om inkomstskatt anföra, kan denna inkomstskatt icke påföras
tidigare än under det år, 1903, i hvars riksstat den är afsedd att upptagas,
och kommer sålunda att inflyta vid 1904 års uppbördsstämmor.

Att genom upplåning anskaffa det nya kapital, som för utveckling
af statens järnvägsanläggningar beliöfver i dessa placeras, har alltid
ansetts legitimt. Hvad under nytt kapital i detta afseende rätteligen
bör inbegripas kan visserligen utgöra föremål för olika meningar.
Utom sjelfva anläggningskostnaden för jernvägarna hafva i statsjernvägarnas
bokföring diträknats äfven kostnaderna för nya byggnader
och anläggningar vid jernvägarna äfvensom för rörlig materiel, som
anskaffats utöfver den förut befintliga och således icke allenast afsett
att ersätta förbrukad sådan. Dessa kostnader hafva lagts till det kapital,
som rörelsen å jernvägarna sedermera haft att förränta och amortera,
och detta har äfven skett med full rätt. Det kapital, som nedlägges i
nu ifrågavaraude byggnader, anläggningar och materiel, är nemligen
icke försvunnet, då dessa föremål icke vidare äro brukbara, i ty att
enligt meddelade föreskrifter ingen afskrifning af obrukbara byggnader
eller materiel m. m. får ega rum utan en det afskrifna föremålets
värde motsvarande afsättning af trafikmedel. I öfverensstämmelse
härmed har det ock ansetts ekonomiskt berättigadt, att staten upplånat
medel, som erfordrats så väl för jernvägsaniäggningar som för nya
byggnader och anläggningar samt ny rörlig materiel vid jernvägarna,
med den åtskilnad likväl, att medan upplåning varit regel i fråga om
jernvägsaniäggningar och anvisandet af medel på riksstaten för ändamålet
endast kunnat förekomma, då statsverkets ställning varit synnerligen
gynnsam, så hafva omvändt de för nya byggnader och anläggningar
samt rörlig materiel erforderliga anslag, der sådant utan statens allt
för stora betungande låtit sig göra, anvisats å riksstaten och upplåning
för ändam alen anlitats endast om den finansiela ställningen ansetts kräfva
sådant. I statsregleringarna för åren 1877—1882 anvisades sålunda
samtliga då för sistnämnda båda ändamål erforderliga anslag att utgå
från riksgäldskontoret, medan i statsregleringen för år 1876 anslaget

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

21

för nya byggnader och anläggningar samt i statsreglering*® för ar 1883
en del af anslaget för detta ändamål samt anslaget för rörlig materiel
i dess helhet på enahanda sätt anvisades. Vid de derefter följande statsregeringarna
hafva anslagen så väl till nya byggnader och anläggningar
som till ny rörlig materiel anvisats att utgå på riksstaten med undantag
deraf, att det för år 1895 till sådan materiel erforderliga beloppet
1 250 000 kronor, anvisades att utgå af lånta medel. Hvad särskild^
angår anslagen till ny rörlig materiel, har redan genom det satt, hvarpå
dessa anslag upptagits i riksstaterna, nemligen »utom hufvudtitlarne»,
angifvits, att frågan, huruvida och i hvilken man plats för dessa kunde
beredas på riksstaten eller tillgång till dem helt eller delvis maste anskaffas
genom upplåning, skolat göras till föremål for profning, sedan
öfriga statsbehof blifvit i riksstaten tillgodosedda. o

Principielt taget, finnes sålunda intet hinder att, nar sadant
kräfves för statens uppgörande, helt eller delvis bestrida nu ifrågavarande
utgifter genom upplåning. Och erkännas maste, att sagda utgifter
hårdt tynga budgeten. För år 1900 anvisades sålunda - oberäknad!
350,000 kronor till en centralverkstad for reparation af lokomotiv
_ 1,878,600 kronor till nya byggnader och anläggningar samt
5 590 000 kronor till ny rörlig materiel, eller sammanlagdt 7,4b8,bOO
kronor För år 1901 anvisades 3,178,000 kronor till nya byggnader och
anläggningar samt 5,000,000 kronor till ny rörlig materiel, sammanlagdt
således 8,178,000 kronor. I riksstaten för ar 1302 aro anvisade
till nya byggnader och anläggningar 2,745,400 kronor och till ny rörlig
materiel 5,500,000 kronor, sammanlagdt 8,245,400 kronor. I det statsförslag
för år 1903, som nu skall upprättas, hafva de ifrågavarande
utgiftsposterna något minskats, nemligen anslaget ti nya y^gna er
och anläggningar till 1,050,000 kronor och anslaget till ny rörlig.materiel
till 5,000,000 kronor, båda tillsammans sålunda till b,050,000

kr0n° Då, såsom lag redan yttrat, det måste anses principielt berättigad
och icke för statens kredit menligt att bereda tillgång till ifrågavarande
iernvägsanslag genom upplåning, lärer under nuvaran e <>ria an fn’
då staten under några år framåt kommer att betungas med efter vara
förhållanden exceptionelt stora anslag för kasernbyggnader, erinran icke
med fog kunna göras deremot, att, såsom ofta tillförene skeft, någon
del af anslaget till ny rörlig materiel för jernvägarna anvisas på nksgäldskontoret.
Den del af anslaget, hvartill tillgång pa sadant satt
skulle beredas, bör emellertid gifvetvis i möjligaste man begränsas.

För täckande af den summa, 166,818,200 kronor, som, enligt hvad
jag förut nämnt, uttrycker beloppet af statsverkets utgifter for ar 1303,

22 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

deri inberäknadt ett anslag af 5,000,000 kronor till ny rörlig materiel
vid statens jernvägar, erfordras en ytterligare tillgång af 1,500,000
kronor. Denna synes mig böra beredas derigenom, att af nyssnämnda
anslag till jernvägsmateriel ett belopp af 1,500,000 kronor anvisas till
utgående från riksgäldskontoret.

Efter den förändring i sättet för bevillningens af fast egendom samt
åt inkomst upptagande i riksstaten, som vid de senaste riksdagarne blifvit
genomförd, upptages bevillningen numera i riksstaten för det år, under
livilket den inflyter. Sålunda är i riksstaten för år 1902 upptagen bevillför
11 r 1901, hvilken inflyter vid uppbördsstämmorna i början af år
1902. I riksstaten för år 1903 kommer på samma sätt att upptagas bevillnmgen
för år 1902, hvilken inflyter i början af år 1903. I öfverensstämmelse
med detta förfarande bär i riksstaten för år 1902 äfven
upptagits tilläggsbevillning för år 1901, hvilken inflyter i början af år
f "***,“• Dnskvärdt vore naturligen, att den nya inkomstskatten, som
trader i stället för en tilläggsbevillning och som är afsedd att upptagas
i riksstaten för år 1903, äfven kunde påföras under år 1902, så att den inflöte
i början af år 1903. Men detta låter sig icke göra. Äfven om, livilket,
med afseende på frågans omfattande natur, är föga antagligt, Riksdagen
komme att fatta beslut om inkomstskatten så tidigt, att författningen
i ämnet kunde promulgeras någorlunda tidigt på våren, kan likväl, på
sätt jag får tillfälle att. vid anmälan af inkomstskatteförslaget närmare
utveckla, författningen icke år 1902 träda i tillämpning och bör det ej
heller, enär de ändringar i tryckfrihetsförordningen, som äro behöfliga
föi hemlighållandet af de skattskyldiges deklarationer, ej till dess kunna
genomföras. Den inkomstskatt, som är afsedd att upptagas i riksstaten
för år 1903, blir således inkomstskatten för år 1903 och kommer att
inflyta i början af år 1904. Häraf blir emellertid en följd, att medan
de skattskyldige vid 1902 års uppbördsstämmor erlägga allmän bevillning
0
och inkomstskatt, skulle de skattskyldige komma att vid uppbördsstämmorna
år 1903 erlägga endast allmän bevillning. För det året
blefve sålunda den särskilda direkta skatt, som för det föregående och det
efterföljande året utgår jemte allmänna bevillningen, efterskänkt. Frånsedt
att en relativt för ringa del af 1903 års skatter komme att utgå
under form af direkt beskattning, vore i öfrigt om förhållandet intet
att saga, derest detta vore ett uttryck för minskadt skattebehof å
statens sida. Detta är emellertid] icke fallet. Fn sådan skattekontingent
äfven för det året är väl behöflig för täckande af de ökade militära
utgifterna, särskildt de stora kostnaderna för kasernbyggnader. Jag anser
derföre riktigt och lämpligt, att äfven för år 1902 upptages eu tilläggs -

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 2d

bevillning efter samma sb att e fot som 1901 års ocli att denna tilläggsbevillning
må uppföras i 1903 års riksstat, men icke i vidare mån
för det årets statsreglering tagas i anspråk, än att den å riksstaten
afföres som en afsättning till en fond för täckande af framtida kostnader
för kasernbyggnader och sålunda kommer att bilda eu reservfond
att, naturligtvis efter inhemtande af Rikdagens beslut i hvarje särskildt
fall, anlitas för att bestrida en del af de i de följande årens statsregleringar
förekommande kostnader för kasernbyggnader.

Bevillningen af fast egendom samt af inkomst är för ar 1902
beräknad till 8,500,000 kronor. En tilläggsbevillning af'' 100 procent
skulle enligt förut följd beräkningsgrund lemna en afkastning, som motsvarar
nyssnämnda bevillning, minskad med 10 procent af dess belopp,
eller sålunda 7,650,000 kronor.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders
Kong!. Maj:t ville i särskild nådig proposition föreslå Riksdagen

att till upptagande i riksstaten för år 1903 bevilja en särskild
tilläggsbevillning af 7,650,000 kronor, att, utan sammanblandning med
bevillningen af fast egendom samt af inkomst, på grund af 1902 års
bevillningstaxering utgå med en krona för bevillningskrona å. bevillningen
af fast egendom samt af inkomst, dock sa att de, hvilka för
inkomst äro taxerade till belopp, för hvilka jemlikt § 11 mom. 1 i
gällande bevillningsförordning lindring i bevillningen eger rum, skola,
då inkomsten icke uppgår till 1,200 kronor, från tilläggsbevillningens
utgörande vara befriade och, då inkomsten uppgår till 1,200 kronor,
men icke till 1,800 kronor, erlägga tilläggsbevillning med^ endast 50
öre för bevillningskrona; börande denna tilläggsbevillning på enahanda
sätt som bevillningen af fast egendom samt åt inkomst af vederbörande
vid de under år 1903 infallande uppbördsstämmor uppbäras samt i
behörig ordning redovisas.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1903 må
med de belopp jag föreslagit få i statsverkspropositionen upptagas i den
ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den vanliga
fördelningen i ordinarie inkomster och bevillning av, torde det tillåtas
mig att, likasom vid föregående tillfällen egt rum, här låta införa en
gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen
lemnar en öfversigt åt dessa inkomsters olika natur ur finansiel
synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Inkomsternas
uppställning.

24

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

Statsverkets inkomster:

A. Inkomster, som ej utgöra skatter:

arrendemedel ................................... kronor 2,100,000: —

skogsmedel ....................................... „ 7,500,000: —

jernvägstrafikmedel ........................ „ 7,000,000: —

postmedel ......................................... „ 13,340,000: —

telegrafmedel ................................... „ 6,500,000: —

bötesmedel ....................................... „ 400,000: —

extra uppbörd ................................. ... 100,000: — 36 940 000-

B. Skatter:

a) allmänna:

tullmedel ..........kronor 49,000,000: —

bränvinstillverk ningsskatt

......... „ 20,500,000: —

hvitbetssockertill verkningsafgift

„ 11,000,000: —

stämpelmedel...... „ 6,500,000: —

mantalspenningar „ 750,000: —

bevillning af fast
egendom samt af
inkomst för år

1902 ...... „ 8,500,000: —

tilläggsbevillning

för år 1902 ...... „ 7,650,000: —

inkomstskatt för

Jr 1»0S ........ „ 10,500,000: - 114,400,000:-

b) af viss fastighet:

grundskatt .........kronor 480,000: —

kavalleriregementenas
hästvakans spanmål

........... „ 280,000: —

afgifter för persedelunderhållet -

Transport kronor 760,000:— 114,400,000: — 36,940,000:

25

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 760,000:— 114,400,000: 36,940,000.

vid rusthållsin-fanteriet ............ „

38,000: —

trosspassevolans-

19,000: —

afgift .................. n

tillfälliga roteva-

150,000: —

kansafgifter ,,

soldatvakansafgift „

båtsmansvakansaf-

19,000: —

gift ....................•...v

150,000: —

c) särskilda afgilter:

fyr- oclibåkmedel kronor 1,500,000: —
kontrollstämpel medel

............... « 60,000:

bevillningsafgifter
för särskilda
förmåner och rättigheter.
.............. „__300,000: — 1,860,000:— 117,396,000: —

Summa kronor 154,336,000: —

Jag har förut uttalat såsom min åsigt, att af riksbankens vinst
för år 1901, enligt approximativ beräkning uppgående till 3,01 S O U
kronor, ett belopp af 2,716,200 kronor bör tagas i anspråk för 1903
års statsreglering” Jag hemställer derföre, att Eders Konf • ^
hos Riksdagen göra framställning, att af riksbankens vinst fbr ar 1901
måtte för statsverkets behof anvisas berörda belopp, 2,716,200 kronor,
att från riksbanken utbetalas de tider under år 1903, Riksdagen estämmer.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till
slutsumman af statsverkets ofvan beräknade in -

komster

lagg;aaet af mig såsom öfverskott å statsregleringarne
för år 1900 och föregående år beräknade
belopp .....................;............

och af riksbankens vinstmedel tor är 1W1

kronor 154,336,000:

11

11

15,916,000: —
•2,716,200: —

så erhålles för statsregleringen för år 1903 en

tillgång af........................................................... kronor 172,968,200.-

Bih. till Riksd. Prat. 1902. 1 Sami. 1 Afd.

Riksbankens

vinstmedel.

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

De af föredragande departementschefen sålunda
i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda
tillgångar och dermed sammanhängande ämnen
gjorda hemställanden och förslag,, i hvilka statsrådets
öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t
Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo:

C. J. Ulrich.

rOOO.bS L! •• :00110c i ... ''* . ''

• • J

rOOO.öOö,, r t
■ 0 {-Öl

— ''ä- ;

1 i #''ti slunk

ll.m

ÖT •'' . v u;, ; :,n

..Vjj-, .- w)

i 3mot

r. 4., : r,,v r

Mnvr

< :ö="" !.dj="" djieåyt|oj!f="">

£0t>4 *t‘‘ "■ 1 OOV.uiV.r i.^ qrj.,; i jm

73 g h . ^1’ i

■O;. m:

oilcr ip.: .ri. ■ i .. • n f, ,r

''Tf; V

7 .

''l''X

-•wN .0ö*X3n.''i .qm>: c in Iris/i r?r

: '' di tf ,$<>€! ■•.’ Tt*I> u ■ b d -d . '' , .

* • . , . . Atl;,; r „■•«.> 1 jo/''.

.lefuiitiif >

in“ «,0 hrvd 10, &01d> ml.:m , o:

: •«:.''(.

- - dnkLiii .r v ■ v> ■’

i 0%

H*fnvij*5tä iv it jI ■ mo?,.;ai 4..,i

STJti: 3ä •!: . OfnH

• ■■■ I,. • .; . !

’ K) g f

m fo: -cänriitiaiirv ,3/3;

Ti.''■»>’''!■ iii. jj''

STOCKHOLM, ISA AC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1902.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Bil. Litt. A.

Till Konungen.

Enligt § 2 af den för statskontoret gällande instruktion åligger
det detta embetsverk att hvarje år före den 15 december till Eders Kongl.
Makt afgifva berättelse om statsverkets inkomster under sistförflutna
året jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande statsreglering
med hvad mera, som kan tjena till upplysning vid uppgörande af Eders
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets
Bih. till Riksd. Prat. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

tillstånd och behof; och får nu i anledning häraf statskontoret underdånigst
dels åberopa sin den 10 nästlidne september afgifna underdåniga
berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning år 1900,
hvarmed öfverlemnats ett tryckt exemplar af det kapitalkonto till rikshufvudboken
för samma år med dertill hörande tablåer och bilagor,
som härstädes upprättats, dels och hänvisa till statskontorets underdåniga
skrifvelse den 30 derförutgångne juli angående riksbokslutet
för år 1900. Uti denna senare skrifvelse har statskontoret beträffande
resultatet af nämnda års statsreglering anmält, att å statsverkets inkomster
samt ordinarie och extra ordinarie förslagsanslag uppstått ett

nettoöfverskott af ......................................................... kronor 15,817,976:4 1

hvartill borde läggas:

af myntverkets behållning för år 1900, enligt

nådiga brefvet den 5 maj 1882,....... „ 98,739: 9 o

besparing å nionde hufvudtitelns anslag: »bidrag
till folkskolelärares pensionering» ,, 600: --

odisponerade behållningar på en del extra
statsanslag, enligt särskilda nådiga föreskrifter,
................................................ „ 78,435:4 3

så att öfverskottet på det hela uppginge till kronor 15,995,751780.

Beträffande den uti rikshufvudboken under benämning »fonden
för reserverade medel» upplagda särskilda räkning å öfverskott och
brister i statsregleringarne omförmäldes i samma skrifvelse, att behållningen
å denna fond vid 1900 års början utgjorde kronor 72,821,959:4 0
Om härtill lägges ofvannämnda öfverskott '' „ 15,995,751: so

samt afräknas dels hvad i
1900 års riksstat blifvit
anvisadt att från fonden

utgå .......................

dels den behållning, som
för år 1899 å postverkets
rörelse uppstått
utöfver det redan för
statsregleringen beräknade
öfverskottet för
samma år, enligt riksdagens
skrifvelse den
14 maj 1899, ..................

uppkommer det belopp af

summa kronor 88,817,711: 20

kronor 21,316,000:

80,372: 6 0

„ 21,396,372: so

kronor 67,421,338: bo

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 3

hvartill, enligt 1900 års rikshufvudbok, behållningen å omförmälda särskilda
räkning vid samma års slut uppgick. Af denna behållning voro
disponerade enligt innevarande års riksstat 27,340,000 kronor och enligt
1902 års riksstat 24,165,000 kronor eller tillsammans 51,505,000 kronor,
i följd hvaraf återstå att disponera för blifvande statsregleringar
15,916,338 kronor 60 öre.

Statskontorets förslag till inkomstberäkning för år 1903 innefattas
uti bifogade tabell litt. a). Vid upprättande häraf har embetsverket
fäst afseende dels derpå, huruvida de å de särskilda inkomsttitlarne
under de senare åren uppkomna öfverskott och brister haft stigande
eller fallande tendens, uti hvilket hänseende åberopas här bifogade
tabeller litt. b) och c), dels ock på de vid vissa titlar förekommande
särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret får här nedan närmare
redogöra.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt. Denna inkomsttitel är i riksstaten för år 1902 upptagen
med 480,000 kronor, och då enligt lagen den 2 december 1892
angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter någon
ytterligare afskrifning icke skall år 1903 förekomma, hemställer statskontoret,
att inkomsttiteln må i riksstaten för sistnämnda år upptagas

med oförändradt belopp. _

Vid denna beräkning har statskontoret icke ansett väsentlig hänsyn
böra tagas till den inlösen af skattefrälseräntor m. m., som eventuelt
kan komma att ega rum på grund af bestämmelserna i nådiga
förordningen den 11 september 1885 och nadiga kungörelsen den 11

maj 1900. .

I likhet med föregående år får statskontoret i detta sammanhang

omförmäla, att löseskillingarne för skattefrälseräntor och kronotionde,
om hvilkas inlösen anbud inkommit till kammarkollegium och derstädes
intill den 1 innevarande månad handlagts, hafva, enligt uppgift från

kammararkivet, beräknats utgöra

för skattefrälseräntor .................................... kronor

,,, kronotionde ............................................ i\

tillsammans kronor

3,117,959: 70
126,309: 7 5
3,244,269: 45.

Någon inlösen af hofveriskyldighet har, enligt hvad samma uppgifter
gifva vid handen, icke blifvit af kammarkollegium beviljad.

4 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

För inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde voro i riksstaterna
för åren 1887—1891 anvisade tillhopa 3,070,000 kronor, Indika
io
1897,tor samma ändamål under förskott stitel af statskontoret utanordnats
dels ar 1898 kronor 9,858: 85, hvilka af 1899 års Riksdag ersatts, dels
under aren 1899 1901 tillsammans 11,891 kronor 50 öre, hvaraf

863 kronor 75 öre ersatts af 1900 års Riksdag och 6,796 kronor 75 öre
åt innevarande års Riksdag. Sammanlagda beloppet af hvad för ifrågavarande
ändamål utgifvits utgör alltså 3,091,750 kronor 35 öre.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål erlägges, årligen och intill
dess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen vid det afsutna
kavalleriet och blef i riksstaten för år 1902 beräknad till 280,000 kronor.
L)enna afgäld har under en följd af år befunnit sig i konstant stegring.
Sålunda har densamma under senaste treårsperiod influtit med i medeltal
291,_93 kronor, och dess årliga ökning har i medeltal under senaste
femårsperiod utgjort 6,922 kronor, men då denna ökning uteslutande
ar beroende af de vexlande markegångsprisen å spanmål, anser statskontoret
inkomsttiteln böra i 1903 års riksstat uppföras med oförändradt
belopp eller 280,000 kronor.

, _ Avgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet. Enligt 1885
ars Riksdags beslut och nådiga kungörelsen den 23 december 1885
olvertog statsverket från och med år 1886 den effektiva rusthåll vid
infanteriet åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnadsbevanngs-
och . remtygspersedlar, under vilkor att till staten med
eganderätt samtidigt öfverlemnades af rusthållarne anskaffade motsvarande
persedlar till det antal och i det skick, som för godkännande
vid generalmönstring erfordrades, och att rusthållarne för besvärets
upphörande erlade en årlig ersättning af 20 kronor af hvarje rusthållsnummer
att af Eders Kong! Maj:t för persedlarnes anskaffande och
underhall användas. Ifrågavarande utgifter redovisades till en början
hos arméforvaltningen under det å riksstatens fjerde liufvudtitel '' då
uppförda reservationsanslag »till anskaffande och underhåll af beklädnads-
bevärmgs-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar
vid det. berustade kavalleriet och det berustade infanteriet». Till följd
af viss vid 1888 års riksdag gjord förändring med berörda reservationsanslag
samt for åstadkommande af förenkling i redovisningen upptogos
1-M? -°r me-d :ir dessa »afgifter för persedelunderhållet vid rusthallsmfanteriet»
bland statsverkets inkomster, hvilken inkomsttitel uppfördes
med ett efter de effektiva rusthållens dåvarande antal, 2,545
beraknadt belopp af 51,000 kronor. De effektiva rusthållens antal vid

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. o

det afsitta a kavalleriet, som enligt räkenskaperna för år 1899 utgjorde
2,437 och nästlidet år nedgått till 2,421, uppgå innevarande år, enligt
de af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen till statskontoret
insända uträkningar å lindring i rustningsbesväret, till 2,403. Med
hänsyn till den oafbrutna minskningen i denna inkomsttitel, i årligt
medeltal under åren 1895 — 1899 utgörande 436 kronor, samt. den till
följd af genomförandet af den nya härordningen förestående vakanssättningen
beräknades vid nästlidet års riksdag denna inkomsttitel
komma att år 1902 nedgå till 42,000 kronor. Då den påskyndade
vakanssättning, som i och för den nya härordningen är afsedd att ega
rum, kan antagas komma att ytterligare minska antalet af ifrågavarande
effektiva rusthåll, har statskontoret ansett nu förevarande statsinkomst
för berörda år icke kunna beräknas till högre belopp än 38,000 kronor.

Trosspassevolansafgiften. På grund åt med vederbörande rusthållare
träffade och genom särskilda resolutioner faststälda aftal, enligt
hvilka Kongl. Maj:t och kronan åtagit sig att både i freds- och krigstid
ombesörja anskaffandet, underhållandet och fortskaffningen af rusthållsregementenas
och kårernas tross äfvensom tillhandahållandet af
trosskuskar och trosshästar, fullt munderade, emot en viss, från hvarje
helt rusthåll utgående passevolansafgift, erlägges af rusthållare^ vid
nedannämnda regementen sådan afgift till följande belopp, nemligen.

3 kronor 75 öre i fredstid och 4 kronor 37 öre i krigstid vid de

skånska indelta kavalleriregementena enligt kongl. resolutionen den 18
december 1775, vid Vestgöta regemente enligt kongl. resolutionen den
18 mars 1776 och vid Smålands husarregemente och Smålands grenadierkår
enligt kong), resolutionen den 2 maj 1776; .

4 kronor 37 öre både i freds- och krigstid vid Östgöta kavalleriregemente
(andra Utgrenadierregementet) enligt kongl. resolutionen den
21 maj 1776; och

4 kronor 75 öre för alla tider vid lifregementet till hast (lilregementets
dragon-, husar- och grenadierkårer) enligt kontrakt den
15 januari 1778.

Denna statsinkomst var i riksstaterna för åren 1878—1894 beräknad
till 26,000 kronor och belöpte sig för treårsperioden 1890—1892
till 26,515 kronor, deraf

för 1,000 rusthåll vid skånska husarregementet kronor 3,750: —

,, 1,000 rusthåll vid skånska dragonregementet „ 3,750:

summa kronor 7,500: —

Enligt 1892 års urtima Riksdags beslut och nådiga brefvet den
30 maj 1893 skola emellertid rusthållen vid sistnämnda båda regementen,

6 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

de tillfälligt karlvakanta genast och de öfriga i mån af dåvarande ryttares
afgång, för regementenas ombildning till värfvade sättas på vakans
mot erläggande såsom vakansafgift af ett belopp, motsvarande de i
lagen af den 5 juni 1885, med deri i vederbörlig ordning beslutade
förändringar, rustningstungan vid dessa regementen åsätta värden, med
rätt för rusthållarne att tillgodonjuta den lindring, som i lagen bestämdes,
men mot viss stadgad skyldighet beträffande aflemnande eller
underhall åt nummerhäst, Uti den sålunda faststälda och senast genom
nådiga kungörelsen den 27 oktober 1899 bestämda vakansafgiften ingår
jemväl trosspassevolansafgiften, hvilken alltså, i den mån vakanssättnmgen
fortgår, kommer att upphöra. Enligt ett vid Eders Ivongl.
Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen den 1-1 oktober 1892 angående
förbättrad härordning fogadt förslag till öfvergång från nuvarande till
föreslagna organisationen skulle regementenas ombildning från indelta
till värfvade kräfva en tid af 25 år. Uti sin underdåniga skrifvelse
den G december 1893 med förslag till beräknande af statsverkets inkomster
vid nästföljande statsreglering yttrade statskontoret, att med
afseende å den ringa betydenhet denna statsinkomst och särskild! den
del deraf, som motsvarade afgifterna från nyssnämnda båda regementen,
egde, syntes det statskontoret, som eu årligen, under hela den tid’
vakanssättningen k o in me att försiggå, skeende, efter vakanssättniugen
rättad minskning af inkomsttiteln ej vore behöflig, utan borde redan
då från inkomstberäkningen kunna uteslutas hela beloppet af den trosspassevolansafgift,
som erlades för rusthållen vid dessa regementen.
Denna statskontorets uppfattning blef af Eders Kong!. Maj:t gillad och
af Riksdagen biträdd; och är i anledning häraf denna inkomsttitel, för
år 1894 beräknad till 26,000 kronor, i riksstaterna från och med år
1895 upptagen med ett med summan af afgifterna för de båda nämnda
regementena, 7,500 kronor, minskadt belopp, eller i jemnadt tusental

19,000 kronor. Denna statsinkomst har under senast förflutna femårsperiod
influtit med i medeltal 23,312 kronor. Med hänsyn härtill och
då den inverkan inkomsttiteln kommer att under år 1903 röna af den
nya härordningens genomförande icke torde kunna antagas varda af
någon större omfattning, hemställer statskontoret, att densamma må
beräknas till enahanda belopp som föregående år eller 19,000 kronor.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Enligt § 1 i lagen den 2 december
1892 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären skall i dessa
besvär pa sätt och. under iakttagande af de särskilda bestämmelser och
undantag,^ som i. lagen omförmälas, lindring ega rum, att under år
1903 utgå med nittio procent af dessa besvärs uppskattade värde samt

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 7

från och med år 1904 med hela beloppet af samma värde; varande
dels i lagens § 2 stadgadt, att vid uppskattningen af rustnings- och
roteringsbesvären prestationerna för hvarje rusthaH och rote sko ,
vid båtsmanshållet kompanivis samt för tiden intill ar 1900 vid rus -och rotehållet i öfrig! regements- och kårvis, bestammas till de 1
samma § nämnda värden, samt dels i § 3 foresknfvet, att ar 1899 och
derefter hvart tionde år, hvarje gång för de närmast följande aren,
rustnings- och roteringsbesvärens värde skall for det i § 1 ang
ändamål af Eders Kongl. Maj:t bestämmas efter viss föregående utredning.

Tillfälliga rotevakansafgifter inflyta:
af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, _
af de vid 1878 års början till statsverket tillsvidare indragna atgifterna
af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta

”“‘“af rusthåll^och rotar vid infanteriet, som jemlik. 1892 ta urtima
Riksdags beslut samt nådiga brefven den 2 december ^92, den 28
september 1893, den 5 oktober 1894, den 15 november 1895 och den
15 april 1898 blifvit vakanssatta för infanteriets omorganisation, _

af rusthåll vid skånska husar- och dragonregementena, hviska i
mån af ryttarnes afgång, jemlikt samma Riksdags beslut och nadiga
brefvet den 30 maj 1893, blifvit satta på vakans for regementenas

af dubbelrotar vid Jemtlands häst]ägarekår, hviska jemlikt namnda
Riksdags beslut blifvit vakanssatta för kårens ombildning till varlvadt

regem^ntepande afgifter för sådana rusthåll och rotar vid båtsmanshållet,
som jemlikt nådiga kungörelsen den 13 juli 1887 angående
båtsmanshålléts sättande på vakans inflyta, skola redovisas under titel
»båtsmansvakansafgift»; dock hafva, på sätt statskontoret i föregående
berättelser angående statsverkets inkomster meddelat afgifterna för de
år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i rakenskaperna upptagits

under förevarande inkomsttitel. . ,r

Sedan Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen under den 14■ sistiidne
juni beslutit, att från och med år 1902 den rust- och rotehållare vid
de indelta truppförbanden åliggande skyldighet att halla karl och has
skall i mån af nuvarande manskaps och hästars afgång upphora, kommer
någon afgift för uraktlåten rekrytering icke vidare att till stats V6rke

Beträffande de vid 1878 års lönereglering till statsverket indragna

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

rusthåll och rotar, för hvilka vakansafgifter antagits år 1902 inflyta

Toä Tkrm? • 10,?°0 kr°n0r’ larer nåSon förändring icke inträda år
, ’ öa lindring a samma afgifter jemväl sistnämnda år skall beräknas
med nittio procent.

• a u FIva<(. derefter="" angar="" vakansafgifter,="" indragna="" till="" statsverket="">
indelta infanteriets omorganisation, vakansafgifter för skånska husar-,
och dragonregementenas ombildning till värfvade regementen samt för
du b betro tar vid Jemtlands hast] ägarekår, indragna för kårens ombildning
Vfr v''[ .. r®gemeiite, tillåter sig statskontoret i underdånighet erinra
om de fhundrade förhållanden, som inträda till följd af Riksdagens
IT6! ar:!ndc aJ latta(,le beslut om ny härordning m. in. samt Eders Kongl.
-Uaj:ts har ofvan åberopade beslut den 14 sistlidne juni. Uti ett den
14 sistlidne oktober afgilvet underdånigt utlåtande hafva arméförvaltningen,
kammarkollegium och statskontoret hemstält, att, derest vid
kavalleriet tillhörande rusthåll eller rote, som nu effektivt utgör

r?8’Q1I^Ao 6 6r r°le*"lngsbesväret, hästvakans uppstår efter ingången
åt ar 19U2, utan att karlen samtidigt afgår, rusthåll eller roten skall,
intill dess jemväl karlen afgått, dock icke längre än till år 1904, erlägga
en vakansafgift, motsvarande skillnaden mellan värdet å hela rustningsbesvaret
och värdet å skyldigheten att hålla karl, med tillgodonjutande
åt stadgad lindring såsom om rusthållet utgjorde rustningen effektivt:
att, derest vid rusthåll eller rote, som nu effektivt utgör rustningsellei
roteringsbesvaret,. karlvakans uppstår efter ingången af år 1902
utan att hasten samtidigt afgår, rusthållet eller roten skall, intill dess
jemväl hasten afgått, dock icke längre än till år 1904, erlägga en
vakansafgift motsvarande det värde, som i nådiga kungörelsen den 27
oktober 1899 blifvit åsatt skyldigheten att hålla karl, med tillgodonjutande
af lindring enligt de i lagen den 2 december 1892 bestämda

att’ f a 7akans el.l''est uppstår före utgången af år 1903,
rusthållet eller roten skall från och med månaden näst efter den, hvarunder
vakansen inträffat, intill nämnda tid i vakansafgift erlägga ett

il8QQ ,bel°PPj motsvarande det i nådiga kungörelsen den 27 oktober
1899 bestamda värde, med rätt att derå tillgodonjuta lindring i enlighet
med hvad i lagen den 2 december 1892 finnes föreskrifvet

19a emellertid ännu icke kan tillförlitligt bedömas, i hvad mån
Riksdagens berörda beslut kommer att inverka på statsverkets inkomster
af förevarande inkomsttitel under det år, som nu är i fråga, men å
andra sidan en okmng i hvarje händelse torde komma att ega ram,
anser statskontoret forsigtigheten bjuda, att denna inkomsttitel, för år

J902 Upftaf^nA “e,d 128’000 kron°U i 1903 års riksstat endast uppföres
med 150,000 kronor. 1J

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 9

Soldatvakansafgiften har antagits för år 1902 komma att inflyta
med omkring 19,000 kronor, och då någon anledning till förändring
för år 1903 icke föreligger, hemställer statskontoret, att enahanda belopp
må i riksstaten för sistnämnda år upptagas.

Båtsmansvakansafgiften. Vid 1887 års riksdag beslöts, att båtsmanshåll
skulle sättas på vakans samt derigenom inflytande vakansafgifter,
beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och
roteringsbesvären den 5 juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets
inkomster; dock finge vakanssättningen under ofvergangstiden
till den i sammanhang dermed beslutade organisationen af en sjomanskår
icke ega rum med mera än en åttondedel af dåvarande effektiva

rotar årligen. o .

För år 1900, då lindring utgick med åttio procent, belöpte sig

denna statsinkomst till 155,165 kronor 71 öre och bär i 1901 års
riksstat antagits komma att detta år inflyta med 150,000 kronor. Da
vakanssättningen fortskridit så, att vid 1901 års ingång högst 425
rusthåll och rotar vid båtsmanshållet komme att qvarstå såsom effektiva,
under det att å andra sidan lindring skulle för år 1902 utgå med
nittio procent, bibehölls i sistnämnda års riksstat berörda belopp,
150 000 kronor. Enligt härstädes verkstäld beräkning kunna vid 1902
års’ingång högst 376 rusthåll och rotar anses komma att qvarstå såsom
effektiva, och äfven om vakanssättningen under det derpå följande
året kommer att fortgå i samma proportion som hittills, lärer, vid det
förhållande att lindring skall utgå med nittio procent, så stor ökning
icke deraf föranledas, att en förhöjning i inkomsttitelns beräkning bor
ifrågasättas, hvadan statskontoret hemställer, att densamma ma i 1903

års riksstat upptagas med oförändradt belopp, eUer

Arrendemedlen, som för år 1901 beräknats till 2,200,000 kronor,
men i anledning af inkomsttitelns fallande tendens för år 1902 beräknats
till 2,100,000 kronor, hafva under senaste femårsperiod influtit med i
medeltal 2,271,420 kronor med en årlig minskning af i medeltal 38,52U
kronor. Ehuru inkomstbeloppet sistlidet år endast uppgick till 2,194,87 /
kronor och en ytterligare förminskning till följd af den fortgående
försälj ningen af mindre kronolägenheter torde vara att förutse, har
statskontoret, vid det förhållande att nedsättning i inkomsttitelns beräkning
så nyss vidtagits, ansett sig böra hemställa, att denna inkomsttitel
må för'' år 1903 beräknas till enahanda belopp som for ar 1902,

eller 2,100,000 kronor. , . „ .. ,

Mantalspenningar, som i riksstaten för innevarande ar aro dc Bih.

till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 2

10

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

raknade att inflyta med 700,000 kronor, höjdes, med hänsyn till inkomsttitelns
stegrmgstendens, för år 1902 till 750,000 kronor. Den årliga

^ r188^''611, Tdei'' 8enaste femårsperiod varit i medeltal
kronor, hvadan och då inkomstbeloppet nästlidet år belöpte sig
U49^3 kronor omkring 780,000 kronor kunna beräknas inflyta år
1903. Da emellertid en höjning af titelns beräkning företogs nästlidet

för åi-r1903SkOntOret 1Cke anSGtt Slg bÖPa liemställa om någon förändring

... i Bötesmedel. I likhet med den nästföregående har denna inkomsttl,
te . 1 ea . folJd, af ar befunnit sig i konstant stegring med en årlig
okmng af i medeltal 29,847 kronor. För år 1902 är detsamma i riksstaten
upptagen till 3o0,000 kronor. Då hithörande inkomster emellertid
redan sistlidet år mflöto med 410,853 kronor, anser statskontoret,
att de, med hänsyn till omformälda stegrmgstendens, kunna år 1903
beraknas inflyta med 400,000 kronor.

KontroUstämpelmedlen hafva under en följd af år befunnit sig i
en konstant stegring med en årlig medelökning af 4,960 kronor. Med
hänsyn härtill och då dessa medel år 1900 inflöto med 60 226 kronor
anser statskontoret, att desamma för år 1903 kunna beräknas till minst

60,000 kronor.

Fyr- och båkmedlen, som i 1902 års riksstat upptagits med 1,500 000
kronor, hafva likaledes under en följd af år befunnit sig i stegring med
en arhg medelökning af 36,410 kronor. Under senaste treårsperiod
mfloto fyr- och bakmedlen med'' i medeltal 1,713,376 kronor samt nästlidet
ar med 1,727,097 kronor, med hänsyn hvartill statskontoret anser
att denna inkomsttitel bör i 1903 års stat upptagas med ett belopp af
åtminstone 1,600,000 kronor. 1 f

Telegrafmedlen äro i riksstaten för år 1902 upptagna till 1 610 000
kronor och hafva, enligt hvad statskontoret inhemtat, af telegrafstyrelsen
beraknats for år 1903 till enahanda belopp, livilket i bifogade tabell
upptagits. -

Jernväg strå fikm edlen. Efter hvad statskontoret inhemtat har jernvägsstyrelsen
beräknat denna inkomsttitel för år 1903 till1 7 00Ö 000
kronor; varande detta belopp upptaget i omformälda tabell

7 nnn SJ^s,medlen> 1 riksstaten för år 1902 äro upptagna med

7,000,000 kronor, hafva utgjort:

ar '' ......................................................... kronor 7,554,845: —

* * ........................................................... » 7,001,477: —

n • 1( , ,............................................ » 8,279,718: —

eller i medeltal för dessa tre år........................ » 7,612,013*

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

11

Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets
skogsmedelsinkomster under innevarande års tre första qvartal belöpt
sio- till 6 191,564 kronor. I händelse skogsmedelsuppborden under
fjerde qvartalet kommer att motsvara uppbörden under samma qvartal
af sistlidet år, 1,374,718 kronor, skulle inkomsten af skogsmedel för
år 1901 alltså komma att uppgå till 7,566,282 kronor och i medeltal

för 1899—1901 utgöra 7,615,826 kronor. o

Inkomsttitelns årliga ökning i medeltal har under senaste femårsperiod
utgiort 1,009,398 kronor. Visserligen liar under senaste tiden
försports eu viss tendens till nedgång i virkespnsen, men då å andra
sidan antagas kan, att den fortgående utvidgningen af statens skogseo-endom
i förening med en allt omsorgsfullare skogsskötsel kommer
att under de närmaste åren bereda statsverket stegrade inkomster åt
skogsmedlen, som i hvarje händelse icke år 1.903 torde understiga de
belopp, hvarmed desamma under treårsperioden 1898—1900 i medeltal
influtit, har statskontoret funnit sig böra tillstyrka, att beräkningen ar

1903 må förhöjas till 7,500,000 kronor.

Extra uppbörd. Denna inkomst är visserligen af vexlande natur,
men har dock utvisat eu stegringstendens med eu årlig okmng i medeltal
under senaste femårsperiod af 16,481 kronor. I nksstaten för ar
1902 är den beräknad till 100,000 kronor, men har under senaste femårsperiod
alltjemt icke obetydligt öfverskridit detta belopp och i medeltal
utgå ort 158,292 kronor samt under treårsperioden 186,765 kronor. Ua
inkomsttiteln emellertid är af helt och hållet tillfällig och oberäknelig
natur, hemställer statskontoret, att densamma ma i 1903 ars riksstat
upptagas med enahanda belopp som föregående ar, eller 100,000 kronoi.

Bevillningar.

Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna inbragt:

= tana ... kronor 52,012,881

lönn ............................... „ 60,051,428

” „ 57,360,266

eller i medeltal för dessa tre år „ 56,474,858.

För i annan—november månader innevarande år hafva, enhgt meddelande
från generaltullstyrelsen, debiterade tullmedlen utgjort 46,549,62b
kronor 65 öre och skulle, i händelse uppbörden för innevarande manad
blefve lika med den för december månad sistlidet år, eller 3,653,.)o4
kronor 94 öre, för innevarande år uppgå till 49,203,581 kronor 59 öre.

12

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Då denna statsinkomst icke kan tillförlitligt bedömas för den tid
1903 ars statsreglering afser, men å andra sidan några omständigheter
icke torde föreligga, som påkalla en nedsättning af det belopp, som
uppförts i 1902 års riksstat, hemställer statskontoret, att denna inkomstars
riksstat upptagas med oförändradt belopp eller

49,000,000 kronor.

Postmedlen Statskontoret har inhemtat, att generalpoststyrelsen
vid afgifvande af förslag till postverkets inkomst- och utgiftsstater, som
hora till nästkommande Riksdags pröfning öfverlemnas, beräknat inkomsten
af postmedlen till 13,340,000 kronor, hvadan denna summa
biilvit a bilagda tabell uppförd.

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. De särskilda
afgifter, som innefattas under denna titel, hafva enligt räkenskaperna
debiterats med: r

j för rättighet till skogsfång och kolj
ningsfrihet på allmänningar
j af bankbolag med sedelutgifnings rätt.

.....................................

J „ vissa handlande och handels-!

expediter ................................

| „ utländingar för konserter och
dramatiska eller andra föreställningar
.................................

år 1898

år 1899

1

år 1900

1,404

91

1,565

40

1,455

13

779,530

93

co

CN

ovT

H

OO

54

849,528

63

275,600

275,016

50

256,000

8,628

10,104

__

7,672

50

1,065,163184

1,098,914

44

1,114,656

26

j or . löyö Deraknad till 850,000 kronor

men med fast afseende å den minskning i bankbolags sedelutgifning’
som tilläfventyrs kunde ega rum i följd af stadgandet i 8 41 i lagen för
Sveriges riksbank den 2 maj 1897, beräknade 1898 års Riksdag bevillmngsafgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter för år 1899
f1,,, eTt nedsatt belopp af 750,000 kronor. Omförmälda lagrum inneb-plld
annat’ att enskilda banker ega att intill utgången af år
^03 l^gdva egna sedlar, samt att från början af år 1899 till utgången
åt ar 1903 enskild bank, som, efter minst tre månader förut hos chefen
tor finansdepartementet derom gjord anmälan, afstått från sin rätt att
utgitva egna sedlar samt icke indragit något af sina den 1 januari 1896
befintliga afdelmngskontor, eger åtnjuta hos riksbanken vissa förmåner.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 13

Med 1898 års utgång upphörde en enskild sedelutgifvande bank, Vesterbottens
enskilda bank, med sin rörelse, som då öfvertogs af ett nybildadt
bankaktiebolag. Såsom statskontoret redan föregående år i underdånighet
erinrat, har styrelsen för Mälareprovinsernas enskilda bank bos chefen
för finansdepartementet anmält, att banken vid 1902 års utgång skulle
upplösas för att ombildas till bankaktiebolag.

Med hänsyn till den oafbrutna stegring, som under en följd af år
utmärkt denna inkomsttitel med en årlig ökning under femårsperioden
1895—1899 af i medeltal 41,163 kronor, uppfördes densamma, enligt
statskontorets förslag, i Eders Kongl. Maj:ts förslag till riksstat för år
1902 med ett till 850,000 kronor förhöjdt belopp.

Emellertid inbemtade Riksdagen, att sedermera Skånes enskilda
bank och Kristianstads enskilda bank gjort vederbörlig anmälan om att
de ämnade afstå från sin sedelutgifningsrätt från och med den 1 augusti
innevarande år. Nämnda två banker både tillhopa under de tre sistförflutna
åren erlagt bevillning för sedelutgifning till följande belopp,
nemligen:

år 1898 ......................................................... kronor 150,046: —

„ 1899 ......................................................... „ 172,444: —

1,1900.......................................................... „ 173.609: -

eller i medeltal för dessa tre år ........... „ 165,366: —

Med hänsyn till den minskning af förevarande inkomsttitel, som
på grund af upphörandet af omförmälda två bankers sedelutgifning
komme att inträda, och då möjligt vore, att äfven andra banker innan
1902 års utgång komme att afstå från sin sedelutgifningsrätt, ansåg
Riksdagen, att beräkningen af denna inkomsttitel borde sättas något
lägre, än Eders Kongl. Maj:t föreslagit, samt uppförde densamma i 1902
års riksstat med 700,000 kronor.

Enligt hvad Statskontoret inhemtat, hafva ytterligare följande
banker redan upphört med sin sedelutgifning, nemligen Vermlands,
Göteborgs, Bohusläns och Kristinehamns den 15 sistlidne oktober, hvarjemte
följande hos chefen för finansdepartementet anmält sig afstå från
sin sedelutgifningsrätt, nemligen Kalmar enskilda bank från och med
den 1 januari 1902, Örebro enskilda bank från och med den 1 augusti
samma år samt Sundsvalls enskilda bank Irån den 1 augusti 1903.
Underhandlingar lära dessutom pågå mellan riksbanksfullmäktige och
Smålands enskilda bank om upphörande af denna banks sedelutgifning
från och med den 1 juni 1902.

Sist omförmälda åtta banker hafva tillhopa under senaste treårsperiod
erlagt bevillning för sedelutgifning till följande belopp, nemligen:

14 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

år 1898 .............................................................. kronor 199,909:81

n 1899 .............................................................. „ 218,978:46

V 1990 .......................................................... „ 227,368: 06

eller i medeltal för dessa tre år ............... „ 215,418: 7 8.

Med hänsyn härtill och då ytterligare flere banker kunna väntas
före 1903 års ingång samt under dess lopp komma att upphöra med
sin sedelutgifning, hemställer statskontoret, att denna inkomsttitel måtte
för nämnda ar i riksstaten uppföras med ett till 300.000 kronor nedsatt
belopp.

Stämpelmedlen, som för år 1902 beräknats till 6,500,000 kronor,
hafva utgjort:

år 1898 .................. kronor 6,845,553: —

n 1899 ........................................................ „ 8,211,636: —

» 1900 ........................................................ „ 6,606,207: —

eller i medeltal för dessa tre år .......... 7,221,132:_

Rtämpelafgiften för spelkort ingick i nämnda belopp med:

år 1898 ............................................................. kronor 128,422: —

v 1899 .......................................................... „ 141,984: so

,, t 1900 ......... _......................................... „ 142,635: —

Under januari—november månader innevarande år hafva i länens
ränterier och till statskontoret influtit stämpelmedel med 5,194,617 kronor
36 öre, deraf 77,273 kronor 50 öre kortstämplingsafgift; och skulle, i
händelse uppbörden för innevarande månad blefve lika med den för
december månad nästlidet år, stämpelmedlen för detta år uppgå till
6,081,430 kronor 11 öre, deraf 85,431 kronor 50 öre kortstämplingsafgift.

Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1898—
1900 å beloppet åt de stämplar, som auvändts till nedannämnda handlingar,
har detta belopp utgjort:

1898

1899

t—»

CD

O

O

handlingar till lagfartsprotokoll

2,446,043

10

2,281,428

80

2,119,793

|

7 0

j dito till inteckningsprotokoll

435,752

36

435,053

40

448,946

3 61

dito „ äktenskapsförordsprotokoll

3,981

20

4,440

4,820

_|

dito „ bouppteckningsprotokoll

1,524,124

65

3,463,047

33

1,788,853

40

summa kronor

4,409,901

3 1

6,183,969)53

4,362,413

46

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

15

Inkomsttiteln utvisar, enligt hvad bifogade ^ tabell b) gifver vid
handen, en årlig medelökning under senaste femårsperiod af 341,321
kronor. Då emellertid härtill medverkar den år 1899 i stämpelbeloppet
för handlingar till bouppteckningsprotokoll förekommande afgift för en
enda bouppteckning med omkring 1,800,000 kronor och för öfrig! den
minskade rörlighet, som för närvarande utmarker affarslitvet, otvitveiaktigt
kommer att för den närmaste framtiden hämmande inverka pa
statsverkets inkomster under förevarande titel, anser statskontoret någon
ökning i densammas beräkning icke böra ifrågasättas.

Bränvinstillv er kning sskatt. Enligt räkenskaperna
verkningen i riket utgjort:

år 1896 .................................................................. llte]

„ 1897 .................................................................. «

„ 1898 ................................................................. »

„ 1899 .................................................................. v

„ 1900 ..............................o................................. »

eller i medeltal för dessa fem år............_•................ n

samt årliga ökningen under samma period 2,187,944 liten o

Tillverkningen under innevarande år intill den 1 i denna manad
har enligt meddelande från finansdepartementets kontroll- och justerings byrå

uppgått till ........................................■■........... liter 40,507,343,5

och om härtill lägges tillverkningen under december
månad nästlidet år.........................................

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal
komme att motsvara tillverkningen för samma
månad innevarande år, detta års tillverkning

blifva ................................................................ "

Beträffande tillverkningsskatten meddelas

har bränvinstill 32,

804,168

36,295,172

38,654,829

46,208,645

43,743,887

39,541,340

6,468,998,0

liter 46,976,341,5.
följande öfversigt

för

femårsperioden 1896—1900:

-------1

1

! ...... 1

Restitution iör

1

Statsverket !

1

!

! 1

Influten skatt.

denatureradt

bränvin.

för högt erlagd
skatt.

behållet.

År 1896 .................................

„ 1897 ................................

. „ 1898 .................................

„ 1899 .................................

|„ 1900

17,545,976

18,438,057

20,004,608

20,889,190

21,708,416

744,617

919,989

992,768

1,104,593

1,285,504

5,279

5,643

6,481

9,080

8,686

116,796,080

17,512,425

119,005,359
119,775,517
20,414,226

16 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Under innevarande år intill den 1 dennes är dylik skatt inbetald
med 20,364,998 kronor 10 öre, och under förutsättning att inkomsten
för innevarande månad kommer att inflyta med lika stort belopp som
under december manad sistlidet år, eller 2,466,903 kronor, skulle årets
inkomst uppgå till 22,831,901 kronor 10 öre. Om derifrån afräknas
hvad för denatureradt bränvin under innevarande år blifvit eller än vidare
kan varda restitueradt, bär förslagsvis beräknadt till 1,300,000 kronor,
skulle återstå 21,531,901 kronor. Denna statsinkomst, som i medeltal
för de senaste tre åren uppgått till 19,731,701 kronor och hvars stegringstendens
utmärkes af en årlig ökning under senaste femårsperiod
af i medeltal 904,537 kronor, kan sålunda, om denna stegring visar sig
konstant, väntas år 1903 tillföra statsverket omkring 23,000,000 kronor.

Då emellertid statskontoret liyser betänkligheter att redan i år
förorda en så stark ökning i beräkningen af denna inkomsttitel, som af
nu omförmälda förhållanden kunde synas påkallad, hemställer statskontoret,
att bränvinstillverkningsskatten, i 1902 års riksstat upptagen till

19,500,000 kronor, må i 1903 års stat uppföras med 20,500,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkning saf giften. Enligt nådiga förordningen om
beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket den 19 maj 1893 §§
1 och 2, sistnämnda § sådan den lyder enligt nådiga kungörelsen
den 15 maj 1896, skulle för all tillverkning af hvitbetssocker inom riket
erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker, som de
för tillverkningen använda hvitbetor antoges hafva lenmat, hvarvid skulle
iakttagas, att 100 kilogram råa (ej torkade) hvitbetor antoges lemna ett
utbyte af 10,5 kilogram socker; och skulle denna skatt utgöra hälften af
gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af
den i verldshandel antagna holländska standard.

Bestämmelsen att skatten skulle utgöra hälften af tullsatsen för
namnda slags råsocker har varit gällande alltsedan den 1 september
1891, och då denna tullsats utgör 23,5 öre för kilogram, har alltså afsetts
att bereda sockertillverkningen ett tullskydd af 11,75 öre för kilogram.
Då, såsom ofvan nämnts, myckenheten af de för tillverkningen
använda betorna skall läggas till grund för skattens beräkning, blifver
emellertid deraf en följd, att, om ett högre utbyte af socker i verkligheten
erhålles, än i förordningen förutsättes, tullskyddet i samma mån
bhfver högre, än som åsyftats. Erfarenheten har också visat, att det
verkliga sockerutbytet alltmera stegrats, i den män jorden kommit i
högre kultur och förbättrade metoder för sockrets utdragande ur betorna
kommit till användning. Såsom en följd häraf har tid efter annan på
grund af särskilda af Riksdagen fattade beslut det till grund för be -

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 17

skattningen liggande beräknade sockerutbytet, som ursprungligen bestämdes
till 6,2 5 procent, af de afverkade råa betornas vigt, höjts den
1 september 1893 till 7,5 procent, den 1 september 1894 till 8,2 5 procent,
den 1 september 1895 till 9 procent samt den 1 september 1896
till 10,5 procent. För nyanlagda fabriker har dock under vissa vilkor
och för viss tid medgifvits en något lägre utbytesberäkning, än hvad
ofvan uppgifvits, men en sådan förmån tillkommer numera icke någon
fabrik, sedan fabrikens i Karlshamn undantagsställning den 1 september
nästlidet år upphört. Slutligen har Eders Kongl. Maj:t genom nådig
kungörelse den 24 juli innevarande år, i öfverensstämmelse med Riksdagens
den 30 sistlidne mars fattade beslut, förordnat, att § 2 i nådiga
förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket den
19 maj 1893, sådan nämnda § lyder enligt nådiga kungörelsen den 15
maj 1896, skall erhålla följande förändrade lydelse: »Det enligt § 1
beskattningspligtiga råsockret beräknas efter de för tillverkningen använda
betornas vigt sålunda, att ett hundra kilogram råa (ej torkade)
hvitbetor antagas lemna ett utbyte af elfva och ett hälft kilogram
socker.» Berörda §, i dess sålunda förändrade lydelse, tillämpas från
och med den 1 september 1901.

Betafverkningen har under tillverkningsåret 1900—1901 utgjort
875,911,6 ton, i följd hvaraf den debiterade skatten uppgått till 10,799,990
kronor 2 öre. En höjning af utbytesberäkningen till 11,5 procent gör
för nämnda myckenhet betor en ökning i skatten af 1,033,575 kronor
69 öre.

Denna statsinkomst är i 1901 års riksstat upptagen till 9,000,000
kronor.

Med hänsyn till Riksdagens nyss omförmälda beslut om utbytesberäkningens
höjning samt enär upplyst blifvit, att odlingen af hvitbetor
för sockertillverkning under det stundande afverkningsåret icke
komme att minskas, upptog innevarande års Riksdag denna afgift i
1902 års riksstat med ett till 10,500,000 kronor förhöjdt belopp.

Under nedannämnda tillverkningsår, hvilka jemlikt nådiga förordningen
den 19 maj 1893 räknas från och med den 1 september till
och med den 31 augusti nästföljande år, har, enligt erhållna uppgifter
från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, vid samtliga
fabriker inom landet afverkats följande myckenhet betor:

Bill. till Rilcsd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd.

3

18

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

September—
december

ton.

Januari—
augusti

ton.

Summa

ton.

Högsta antalet
under tillverk-ningsåret i
gäng varande
fabriker.

624,897

265.343

890,240

19

660,349

55,792

716,141

19

478,625

2,307

480,932

19

606,053

15,994

622,047

19

790,703

85,208

875,911

20

1896— 1897 ..............

1897— 1898 ..................

1898— 1899 .................

1899— 1900 ....................

1900— 1901 .....................

Enligt meddelande från ofvannämnda byrå bar afverkningen under
nu löpande tillverkningsår utgjort:

oktober........................................................................... ton 262,846,6

november .................................................................. „ 331,377,0

tillhopa ton 594,223,6.
år utgjorde betafverkningen

11,008,906

6,317,671

7,483,948

9,946,573

Under motsvarande tid sistlidet
542,940,7 ton.

Inkomsten af denna skattetitel har utgjort för kalenderår

år 1896 ......................................................... kronor 7,726,387

„ 1897 ............................

„ 1898 ...........................

„ 1899 ...................

„ 1900 ......................................................... 7? __

I medeltal för treårsperioden 1898—1900 har inkomsten belöpt sig
till 7,916,064 kronor. Årliga ökningen i medeltal under senaste femårsperiod
har varit 555,047 kronor.

Enligt meddelande från ofvannämnda kontroll- och justeringsbyra
har tillverkningsafgiften under januari—november månader innevarande
år debiterats med 9,078,580 kronor 41 öre mot 6,891,661 kronor
18 öre under motsvarande tid nästlidet år. Under december månad
sistnämnda år uppgick den debiterade afgiften till 3,054,911 kronor
61 öre, hvadan, om förhallandena under denna månad gestaltade sig
på enahanda sätt som under samma tid föregående år, 1901 års debiterade
hvitbetssockertillverkningsafgift skulle komma att uppgå till
12,133,492 kronor 2 öre.

Med hänsyn till hvad sålunda förekommit och ehuru titeln är beroende
af eventuel svaga skördar, finner sig statskontoret böra hem -

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

19

ställa, att densamma i 1903 års riksstat fortfarande upptages med
10,500,000 kronor.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst. Denna inkomsttitel
har eldigt räkenskaperna utgjort:

år 1896 .................................................................. kronor 5,730,320: —

„ 1897 ........................................... ,, 6,108,078: —

„ 1898 .................................................................... „ 6,746,055: —

1899 .................................................................... „ 7,165,911: —

„ 1900 ...................................................................... .„ 7,599,031:

utvisande en fast stegringstendens af 467,178 kronor i årlig medelökning.
Under sådana förhållanden och då ingen anledning föreligger
till det antagandet, att denna stegringstendens skall minskas, hemställer
statskontoret, att inkomsten af denna titel må för år 1903 beräknas
till 8,500,000 kronor.

Stockholm den 10 december 1901.

Underdånigst:

ALB. ANDERSON.

C. G. SYL VAN. CHR. L. TENOW. PER SÖDERMARK.

föredragande.

M. Bystedt.

4>{

,ov>'' "Ai^bt

''r: ’/y i''i//’ 3?>tf ’c r.’i« i!a’i

•••• rg< krj="" ■="" :="" .tf,="">

•fO * •••*>: I.Uri; 4(i.

•<{+ :.hov-:;r="" j«="" \v="" »''-te="" ;="">

''• it.

— 05;ö,o«j

• i fr 8* <>

:y ■

I i. A '' . .A '' } , S

- ''i.V

**f''rH V \ j ; i 1

'' Tf

S,l-‘ V''/t‘öV
Tv T: ■.''■;! ii fT‘ .-.-in <>

H;M i>vr.*>d UVk i ■( -u..''! -...•, •

. ''• > .

! T ■■v;-.'' T-aj
■, 8 % £

: y i

.- it ’

''“ v i '' ''

: K ''Vi.: ,sX>-.ir. ..>.!{>{

: )! >

T ,''V\ b, >!•( <>

l:-kirh\l(U)r

,1 '' -

V -

■*: ?

k.:

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

21

Bil. litt. a.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

Kronor.

H å»)!>

480.000

280.000

38.000

19.000
150,000

19.000

150.000
2,100,000

750.000

400.000

60.000
1,600,000
1,610,000
7,000,000
7,500,000

100.000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmal .........................

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet

X rOSolJciBöc V v.......................................

Itr»*Q -m+aTralrflnsa.fcrift.ftr ......................................

DUlUitl V (tAttllOUilgii o .........................................

Ucl löIJLLctllö V cll^.ciU.oc»ii^ ai u ............... ..............

IV.UUtIUllöbitillUCliiicuui .................................

Säger

Bevillningar.

22.256.000

49,000,000

13.340.000
300,000

6.500.000

20.500.000

10.500.000

8.500.000
r 108,640,000
1130,896,000

F

i—

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättighetei

Hvitbetssockertillverkningsafgift ............................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ................

Sä get

Summa

22

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Ordinarie inkomster.

Grundskatt.........................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål....................

Afgift er för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet

Trosspassevolansafgift ...................................

Tillfälliga rotevakansafgifter...............................

Soldatvakansafgift i.................

Båtsmansvakansafgift...............................................

Arrendemedel ....................................................

Mantalspenningar......................................................

Bötesmedel ........................................................

Kontrollstämpelmedel .............................................

Fyr- och båkmedel...............................................

Telegrafmedel ....................................................

Jernvägstrafikmedel *.......................................

Skogsmedel.....................................................

Extra uppbörd...........................................................

Enligt

För år 1896.

För år 1897.

För år 1898.

1,882,056

264,476

50,220

24,272

202,762

61,371

230,279

2,348,955

705,871

291,467

40,388

1,581,458

1,520,224

9,800,000

4,242,128

110,680

1,882,115

279,276

49,840

23,675

268,744

62,451

243,443

2,309,988

716.974

319,671

48,213

1,664,659

1,624,208

13,800,000

5,426,312

120,483

1,416,344

284,442

49,460

23,141

221,263

47,746

207,454

2,261,366

730,872

352,757

55,792

1,659,377

1,702,314

11,000,000

7,554,845

249,846

Säger

Beviliningar.

Tullmedel....................................................

Postmedel..................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättig-heter ............ &

Stämpelmedel ...................................

Bränvinstillverkningsskatt........................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift

Bevillning af fast egendom samt af inkomst..............J

23,356,607

28,840,052

27,817,019

42,201,218

9,035,371

886,668

5,240,923

16,796,080

7,726,387

5,730,320

43,537,911

9,704,637

991,828

5,957,170

17,512,425

11,008,906

6,108,078

52,012,881

10,310,473

1,065,422

6,845,553

19,005,359

6,317,671

6,746,055

Säger

87,616,967

94,820,955

102,303,414

Summa|ll0,973,574 123,661,007 130,120,433

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

23

inkomster.

Bil. litt. b.

räkenska

p e r n a.

Beräknade i

Statskontorets

För år 1899.

För år 1900.

Medium.

Årlig ökning
i medeltal.

Årlig minskning
i medeltal.

riksbtaten för

år 1902.

1903 års riksstat.

1,411,085

947,836

1,507,887

233,555

480,000

480,000

297^274

292,164

283,526

6,922

— —

280,000

280,000

48''740

48,420

49,336

-----

450

42,000

33,1)00

22,770

22,700

23,312

- -

393

19,000

19,000

229^788

192,566

223,025

- -

2,549

128,000

150,000

47''859

36,334

51,152

- -

6,259

19,000

19,000

216^545

155,161

210,576

- ‘-

18,780

150,000

. 150,000

2,241^916

2,194,877

2,271,420

— —

38,520

2,100,000

2,100,000

741''741

749,423

728,976

10,888

— —

750,000

750,000

389''542

410,853

352,858

29,847

350,000

400,000

58''819

60,226

52,688

4,960

— —

50,000

60,000

1,753''654

1,727,097

1,677,249

36,410

— —

1,500,000

1,600,000

l''84l''578

1,846,774

1,707,020

81,638

— —

1,610,000

1,610,000

10i500''000

7,000,000

10,420,000

— —

700,000

7,000,000

7,000,000

7^001,477

8,279,718

6,500,896

1,009,398

— —

7,000,000

7,500,000

133,845

176,604

158,292

16,481

100,000

100,000

26,936,633

24,140,753

26,218,213

1,196,544

1,000,506

21,578,000

22,256,000

60,051,428

57,360,266

51,032,741

3,789,762

49,000,000

49,000,000

ll''l2l''372

11,883,965

10,411,164

712,149

- -

12,400,000

13,340,000

1,098,502

1,112,037

1,030,891

56,342

- -

700,000

300,000

8''211,636

6,606,207

6,572,298

341,321

— —

6,500,000

1 6,500,000

19^775^517

20,414,226

18,700,721

904,537

— —

19,500,000

, 20,500,000

7''483''948

9,946,573

8,496,697

555,047

— —

10,500,000

10,500,000

7''l65''911

7,599,031

6,669,879

467,178

3,500,000

8,500,000

114,908,314

j 114,922,305

102,914,391

6,826,336

— —

|| 102,100,000! 108,640,000

141,844,947

139,063,058

129,132,604

8,022,880

1,000,506

123,678,000

| 130,896,000

24

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Beräknade

i riksstaten

Ordinarie inkomster.

för år 1902.

Grundskatt ......................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .................................

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet........

Trosspassevolansafgift............................................;................

Tillfälliga rotevakansafgifter ....

Soldatvakansafgift ........l................

Båtsmansvakansafgift i........................................................

Arrendemedel .............................

Mantalspenningar......................

Bötesmedel....................................................................

Kontrollstämpelmedel............................................ .......................

Fyr- och båkmedel ...........................................................................

Telegrafmedel ..........................

Jernvägstrafikmedel...........

480.000

280.000

42.000

19.000
128,000

19.000

150.000
2,100,000

750.000

350.000

50.000

1.500.000

1.610.000
7,000,000
7,000,000

100.000

Skogsmedel ..........................................................................

Extra uppbörd....................................................

Säger

21,578,000

Bevillningar.

Tullmedel............................. .

Postmedel.......’. -.................................................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpelmedel .....................................................................................

Bränvinstillverkningsskatt...............................................................!

Hvitbetssockertillverkningsafgift .....................................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ............................

49,000,000

12.400.000
700,000

6.500.000

19.500.000

10.500.000

3.500.000

Säger

102,100,000

Summa

123,678,000

0

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

25

Bil. litt. c

inkomster.

Enligt räkenskaperna

_

Statskontorets

beräkning för

För år 1898.

För år 1899.

För är 1900.

Medium.

Il

1903 års riksstat.

I, 416,344
284,442

49,460

23,141

221,263

47,746

207,454

2,261,366

730,872

352,757

55,792

1,659,377

1,702,314

II, 000,000
7,554,845

249,846

1,411,085

297,274

48,740

22,770

229,788

47,859

216,545

2,241,916

741,741

389,542

58,819

1,753,654

1,841,578

10,500,000

7,001,477

133,845

947,836

292,164

48,420

22,700

192,566

36,334

155,161

2,194,877

749,423

410,853

60,226

1,727,097

1,846,774

7,000,000

8,279,718

176,604

1,258,422
291,293
48,873
22,870
214,539
43,980
193,053
2,232,720
740,679
■ ■ 384,384
58,279
1,713,376
1,796,889
9,500,000
7,612,013
186,765

!

480,000

280,000

38.000

19.000
150,000

19.000

150.000

2.100.000 i

750.000 i

400.000

60.000

1.600.000 |

1.610.000 ;

7,000,000

7.500.000

100.000 |

27,817,019

26,936,633

24,140,753

26,298,135

22,256,000 |

52,012,881

10,310,473

1,065,422

6,845,553

19,005,359

6,317,671

6,746,055

60,051,428
11,121,372
1,098,502
8,211,636
! 19,775,517

7,483,948
7,165,911

1

57,360,266

11,883,965

1,112,037

6,606,207

20,414,226

9,946,573

7,599,031

56,474,858

11,105,270

1,091,987

7,221,132

19,731,701

7,916,064

7,170,332

49,000,000

13,340,000

300,000

6.500.000

1 20,500,000

i 10,500,000

8.500.000

102,303,414

114,908,314

114,922.305

| 110,711,344

108,640,000

130,120,433
Bill. till Ri

141,844,947
ksd. Prof. 1902.

139,063,058

1 Sami. 1 Afd.

137,009,479

130,896,000

4

1

1

b

Utgifterna.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,

Claeson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister
anförde i underdånighet:

Sedan Eders Kongl. Maj:t i den till nästlidet års Riksdag afiatna
nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof äskat beBih.
till Riksd. Prot. 1902. 1 Samt. 1 Afd. 1

viljande af dyrtidstillägg för år 1901 enligt vissa angifna grunder åt
en del tjensteman och betjente, anmälde Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 14 maj samma år, att, i anledning af hvad Eders Kong!
Maj .t under andra, tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde, åttonde och
monde .hufvudtitlarne föreslagit i fråga om beviljande af anslag till
dyrtidstillägg, Riksdagen, för beredande af dyrtidstillägg för år 1901
åt en del tjensteman och betjente inom de olika departementen jemte

dertill hörande embetsverk, iber och stater, under nedannlmnia Livud!
titlar pa extra stat for ar 1902 anvisat särskilda förslagsanslag till följande
belopp, nemligen:

under andra hufvudtiteln ............................................ kronor 80 000: —

„ nionde ,, ............................................ ” 85000: —

attinut^.e1ta^aS, med iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägg skulle
gälla töljande grunder:

. . ,1:o) dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp än 500 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

n den 5enstem.än och betjente, i hvilkas aflöning ingår bostads eller

bostadsförmån in natura;

mm k) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af statstjenst för år
1901 uppgå till högre belopp än 7,000 kronor;

c)^de tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster af
arbete år 1900 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till
högre belopp än 7,000 kronor.

, ... 3:o) dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjensteman och betjente,
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
efjest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

„ do) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka
utgå af statsmedel. Der aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock
af andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del deraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare vid universiteten och allmänna
läroverken, i hvilkas aflöning ingå jemväl andra medel än statsmedel,
dyrtidstillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit
på satt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå. Dyr -

„ tredje

3,500

600,000

170.000
1,200,000

200.000
450,000

fjerde
femte
sjette
sj unde

åttonde

3

tidstillägg må äfven beräknas å sådan inqvarteringsersättning, som vid
vissa arméns truppförband utgår af kommuners medel.

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

tjenstgöringspenningar, deri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande
tillägg till deras fasta tjenstgöringspenningar;
kontant bostads- och inqvarteringsersättning;
arfvode;

beklädnadsersättning vid armén och flottan;
med lön likstäldt lönetillägg; samt
dagaflöning vid armén och flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,
nemligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest denna
på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först

blifvit befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

Angående dyrtidstillägg för år 1901 åt en del tjenstemän och
betjente utfärdades "den 31 maj 1901 nådig kungörelse.

Den 25 påföljande oktober aflät Eders Kongl. Maj:t till statens
embetsverk och myndigheter ett cirkulär, deri anfördes, att i anledning
af derom af Eders Kongl. Maj:t. gjorda framställningar sistlidne Riksdag
beviljat dyrtidstillägg för år 1901 åt en del tjenstemän och betjente,
samt att, enär under den tid, som förflutit efter beviljandet af berörda
dyrtidstillägg, några afsevärda förändringar i lefnadskostnaderna icke
syntes hafva inträdt, det kunde förutsättas, att nästsammanträdande
Riksdag på framställning af Eders Kongl. Maj:t komme att bevilja
dyrtidstillägg äfven för år 1902; och då, under förutsättning att de
förhållanden, som framkallat behofvet af dyrtidstillägg, komme att fortvara
någon längre tid framåt, sagda behof syntes böra tillgodoses på
mera stadigvarande sätt än genom ett år för år beviljadt dyrtidstillägg,
anbefaldes statens vederbörande embetsverk och myndigheter att hvar
för sin förvaltningsgren före utgången af maj månad år 1902 till Eders
Kongl. Maj :t inkomma med utredning, huruvida under ofvan angifna
förutsättningar för tiden efter år 1902 ändringar i vederbörande lönestater
kunde anses böra ega rum, dervid tillika borde komma under
öfvervägande, huruvida genom förenklingar i förvaltningen tillfälle
kunde beredas till indragning af tjenster, som genom de förändrade
anordningarne kunde undvaras.

4

Det i berörda nådiga cirkulär uttalade omdöme att under den tid,
som förflutit efter dyrtidstilläggens beviljande, några afsevärda förändringar
i lefnadskostnaderna icke syntes hafva inträdt, har vunnit bekräftelse
af en undersökning angående lefnadskostnaderna i Stockholm
år 1901, som jag vid slutet af samma år låtit verkställa. Denna undersökning
har egt rum enligt samma metod som den undersökning
rörande samma ämne, som omförmäles i bilagan till statsrådsprotokollet
den 7 januari 1901, och med anlitande af samma källor, som legat till
grund för nämnda undersökning. Resultaten af den senast verkstälda
undersökningen framgå af följande tabell:

Lefnadskostnader i Stockholm år 1901.

j 1 ;; -j ; .• ■ (.'' i;

Medel-

pris

kronor

Nedanstående års priser i
procent af medelpris
1876—1885

1901

1901

1900

1899

Årslön för: kokerska

250 —

180

180

! 180 —

171

_

171

Medelhyresbelopp pr rum...........

250 —

125

125

124

Bränsle.

Ved: björk-.................. famn

å 4 kvm.

23.37

101

118

113

tall- .................

»

16.88

113

117

118

gran- .................

16.88

120

133

122

Gasverkskoks, okrossad .....

....... 1 hl.

1.13

115

128

102

Lifsmedel.

Mjöl: hvetemjöl ...................

. 100 kg.

22.5 7

82

82

87

rågmjöl ......................

»

15.02

98

106

107

rågsikt .......................

»

19.43

92

90

100

Gryn: korn- ...........

20.6 0

99

103

99

kross- ........................

»

24.19

82

83

79

hel- ...................

23.9 5

96

98

90

hafre- ..............

»

24.9 5

95

100

93

Årter:gula ................

»

16.47

92

no

102

gröna.........................

20.8 4

93

108

121

5

Fläsk: färskt.....

salt ........

Kött: ox- ........

färskt får -

Renstek: färsk
rökt

Höns..................

Fisk:

gädda

salt lax

Smör: bords- ......

mat- .........

Sötmjölksost ........

Mjölk: oskummad

Ägg

i

Medel-

pris

kronor

Nedanstående års priser i
procent af medelpris
1876-1885

1901

1901

1900

1899

... 1 hl.

3.50

85

105

84

... 1 kg.

0.87

132

107

100

B

0.91

114

no

100

b

1,20

135

130

112

b

0.67

100

106

107

B

0.92

in

104

102

B

0.84

131

119

117

B

0.8 6

123

123

113

<£>

-

90

80

B

1.50

120

122

in

.... 1 st.

1.38

133

126

113

0.9 0

132

134

134

B

0.73

114

142

117

B

1.54

175

167

164

B

2.93

217

218

165

B

0.41

117

131

129

1 tunna

32.86

107

117

94

..... 1 kg

2.13

98

102

95

B

1.82

114

no

in

B

1.28

103

97

84

.....1 litei

0.15

94

94

88

0.04

50

63

50

... 1 tiog

J 1.11

98

104

102

100 kg

. 54.74

63

66

65

Tillika torde här få meddelas följande, i öfverensstämmelse med
en vid ofvan omförmälda protokollsbilaga fogad tabell uppstäda redogörelse
för

6

Riksmedelpris å nedanstående varor år 1901 enligt länens markegångstaxor

litt. A.

Riksmedel-pris i kronor
1901

Nedanstående års priser i procent
af medelpris 1876—1885

1901

1900

1899

Håg

1 hl.

8.74

94

96

101 i

Smör

1 kg.

1.83

114

no

108 :

filäsk

1 kg-

1.00

118

112

98 1

Torrt kött ..........

1 kg.

0.79

123

120

113

Oxe ....................

1 St. |

116.50

115

115

106

Får.........................

1 st.

10.11

123

121

in

Höns

1 st.

0.81

104

100

96

Ägg ....................

1 tjog

1.06

113

in

107

Strömming

1 hl.

12.08

79

76

72 i

Lax....................

1 hl.

127.65

117

108

102

Torsk .................

1 hl.

15.57

94

96

84

Torr fisk

1 kg.

0.59

134

123

114

Något skäl att från riket utom Stockholm införskaffa prisuppgifter
utöfver dem, som framgå af förestående sammandrag af markegångstaxorna,
bär icke ansetts förefinnas, då man på grund af kända förhållanden
icke haft anledning antaga, att prisvexlingarna under året
egt synnerlig omfattning, utan torde prisuppgifterna från hufvudstaden
i förening med markegångspriserna få anses meddela en tillräckligt
tydlig bild af prisförhållandena i landet.

Såsom af de meddelade tabellerna framgår, har för en del varuslag
inträdt någon nedgång i prisen, för andra någon stegring, utan
att dock någon bestämd öfvervigt för den ena eller andra riktningen
kan anses hafva gjort sig gällande. På det hela kunna lefnadskostnaderna
sägas vara ungefär desamma, som voro rådande, då 1901 års
Riksdag beviljade dyrtidstillägg för det året. Jag anser mig derföre
ega all anledning förorda, att Eders Kong! Maj:t af den snart sammanträdande
Riksdagen äskar dyrtidstillägg äfven för år 1902.

Att ifrågasätta någon ändring i de grunder för dyrtidstill -

7

läggens utgående, som af 1901 års Riksdag faststäldes, saknar jag
anledning. Endast ett par detaljändringar anser jag^ mig böra föreslå.

Det bär anmärkts (jemför statsutskottets utlåtande n:o 11 vid
1900 års riksdag sid. 12), att dyrtidstilläggen icke borde så anordnas,
att en förryckning i de en gång faststälda lönestaterna uppkomme derigenom,
att tjenstemän, hvilka af Eders Kongl. Magt och Riksdagen
ansetts med afseende på tjensternas olika vigt och beskaffenhet eher
med hänsyn till de dermed förenade göromålens större eller mindre
mäno-d höra hänföras till olika grader eller löneklasser, skulle komma
att uppbära lika aflöning. I detta afseende är utan tvifvel den faststälda
aflöningsgränsen af 7,000 kronor, utöfver hvilken dyrtidstillägg icke
åtnjutes, lyckligt funnen, i det att med densamma i allmänhet icke dylika
förryckningar i lönestaterna uppkomma. Ett anmärkningsvärd! undantag
härifrån förekommer emellertid. Expeditionscheferna i statsdepartementen
(i utrikesdepartementet kabinettssekreteraren) äfvensom den i justitiedepartementet
anstälde byråchefen för lagärenden, livilkens ställning är
fullt jemförlig med en expeditionschefs, åtnjuta hvar för sig i arfvode
7 500 kronor, deri, hvad bemälde byråchef angår, inberäknadt hvad han
uppbär å nedre jnstitierevisionens stat. Kansliråden och byråcheferna i
departementen åtnjuta åter, sedan de efter 5 år intjenat sitt ålderstilllägg,
en aflöning af 7,000 kronor och med derå beräknadt dyrtidstillägg

7,500 kronor, eller sålunda, det senare inberäknadt, samma aflöningsförmåner
som expeditionschefen. Med afseende på vigten och mängden
af de göromål, som åligga expeditionschefen, kan redan enligt lönestaten
skilnaden måhända anses vara väl ringa i den för honom och den för
kansliråden faststälda aflöningen. Att denna skilnad, om ock endast
provisionelt, alldeles utplånas,_ synes oegentligt, och jag anser mig derföre
böra förorda, att dyrtidstillägg må beredas äfven expeditionschefer
samt byråchefen för lagärenden, naturligen under vilkor, i motsvarighet
med hvad som gäller i fråga om öfriga tjenstemän, att deras sammanlagda
inkomster af arbete år 1901 af vederbörande taxeringsmyndigheter icke
uppskattats till högre belopp än 7,500 kronor. Ifrågasättas kunde, att
expeditionscheferna borde beredas dyrtidstilläggsförmåner derigenom, att,
maximigränsen för den aflöning, som berättigar till dyrtidstillägg, i &
mänhet uppflyttades från 7,000 kronor till 7,500 kronor, men då dermed
dyrtidstillägg skulle komma att utgå i åtskilliga fall, der, med den i
allmänhet bestämda begränsningen af denna förmån, ingen direkt anledning
dertill förelåge, torde det vara att föredraga, att expeditionschefernas''dyrtidstillägg
bland bestämmelserna i ämnet särskildt omnämnas.

1 inom. 4 af sagda bestämmelser stadgas, bland annat, att, der

8

aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel, dyrtidstillägg
beräknas endast å den del deraf, som utgår af statsmedel, dock
att åt lärare vid universiteten och allmänna läroverken, i livilkas aflöning
ingå jemväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å
hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i mom 3 sägs, bestämd
att minst uppgå. Då vid universiteten finnas, utom lärare, äfven
vissa andra tjenstemän, i livilkas af Konung och Riksdag till siffran
bestämda aflöningar ingår inkomst af donationer m. in., lärer omförmälda
bestämmelse i mom. 4 böra tillämpas äfven på dessa tjenstemän;
och med hänsyn till de allmänna grunder, på hvilka bestämmelserna
om dyrtidstillägg äro fotade, synes hinder icke möta att utbetala sådant
tillägg jemväl å den del af desse tjenstemäns aflöning, som icke utgår
af statsmedel, men jag anser i hvarje fall ett förtydligande i denna
punkt böra vidtagas.

Från åtnjutande åt dyrtidstillägg skulle, i öfverensstämmelse med
de af sistlidne Riksdag faststälda grunder, undantagas de tjenstemän
och betjente, livilkas sammanlagda inkomster af arbete år 1901 af vederbörande
taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 7,000
(i ofvan omförmälda fäll 7,500) kronor. Vid denna beräkning bör naturligen
från den uppskattade inkomsten afräknas det dyrtidstillägg, vederbörande
må hafva under år 1901 uppburit.

De af 1901 års Riksdag för beredande af dyrtidstillägg anvisade
anslag uppfördes med egenskapen af förslagsanslag å extra stat under
vederbörande hufvudtitlar i 1902 års riksstat. På enahanda sätt torde
dyrtidstilläggen för år 1902 böra uppföras i riksstaten för år 1903,
dervid förutsättes, att Eders Kongl. Maj:t, om anslagen beviljas, anbefaller
statskontoret att under ar 1902 utbetala beloppen. De ifrågavarande
förslagsanslagen torde få uppföras till enahanda belopp, med hvilka de
äro upptagna i 1902 års riksstat, dock med undantag för dyrtidstilläggen
under fjerde hufvudtiteln, beträffande hvilka påkallas ändring deraf, att
underofficerare med vederlikar vid nästlidet års riksdag fått sina löneförmåner
reglerade, och hvilket föranleder dertill, att anslaget under
fjerde hufvudtiteln nu bör uppföras med belopp, som för vinnande derjemte
af jemn slutsumma å anslagen under nämnda hufvudtitel upptages
med 532,417 kronor.

Enligt det ofvan anförda skulle de grunder, efter hvilka dyrtidstilläggen
för år 1902 skulle utgå, blifva följande:

1:°) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 500 kronor.

2:o) från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

9

a) de tjensteman och betjente, i bvilkas aflöning ingår bostads- eller
boställsförmån in natura;

b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af statstjenst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 7,000 kronor; dock att dyrtidstillägg
utgår till kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet, expeditionscheferna
i öfriga statsdepartement samt byråchefen för lagärenden i
justitiedepartementet, med iakttagande likväl af hvad i punkt c) stadgas;

c) de tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster af
arbete, dyrtidstillägget oberäknad^ år 1901 af vederbörande taxeringsmyndigheter
uppskattats till högre belopp än 7,000 kronor eller beträffande
kabinettssekreteraren samt bemälde expeditionschefer och byråchef till

7,500 kronor.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjensteman och betjente,
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka
utgå af statsmedel. Der aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock
af andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del deraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjensteman vid universiteten
och lärare vid allmänna läroverken, i hvilkas aflöning ingå jemväl andra
medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela det belopp,
hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd
att minst uppgå. Dyrtidstillägg må äfven beräknas å sådan inqvarteringsersättning,
som vid vissa arméns truppförband utgår af kommuners medel.
5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
lön;

tjenstgöringspenningar, deri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande
tillägg till deras fästa tjenstgöringspenningar;
kontant bostads- och inqvarteringsersättning;
arfvode;

beklädnadsersättning vid armén och flottan;
med lön likstäldt lönetillägg; samt
dagaflöning vid armén och flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,
nemligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest denna
på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först
blifvit befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 2

10

Hvad föredragande departementschefen sålunda
anfört, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle
utdrag af detta protokoll tillställas de öfriga departementen
för behörigt iakttagande vid uppgörande af
förslag till reglering af utgifterna under vederbörande
hufvudtitlar i riksstaten.

Ex protocollo:
Hjalmar Rettig.

STOCKHOLM, ISAAC MAJtCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1902.

I

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maji
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari
1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,

Claeson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Pal an der,

Hammarskjöld,

Westring.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister

311 01 Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att
i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må foi denna
Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd.

2 Första hufvudtiteln.

hufyudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat
dertill anvisadt, eller 1,321,000 kronor.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit
täcktes, enligt det öfriga statsrådets tillstyrkande,
Hans Maj:t Konungen gilla.

Ex protocollo:
C. J. Ulrich.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1902.

Andra hufvudtiteln,

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott lördagen den 11 januari 1902

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Crttsebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring.

Departementschefen statsrådet Hammarskjöld föredrog de frågor,
som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid
beträffande:

Ordinarie anslag.

Nedre justitierevisionen.

I skrifvelse den 16 sistlidne november har nedre justitierevisionen
anmält för departementschefen, att registratorn i justitierevisionsexpeditionen
och den å registratorskontoret anstälde kanslisten i en till
Bih. till lliksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 1

[1]

Anslag till en
ny kanslist -befattning i
nedre justitierevision
en.

2 Ändra hufvudtiteln.

W* ne(^re justitierevisionen stäld skrift erinrat, hurusom till följd af bett?/
känsligt- stämmelserna i lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken den
befattning i 14 juni 1901, hvilka bestämmelser komme att tillämpas i från-a om
revisionen. fu^följd åt talan mot utslag eller beslut, som meddelades efter den 1
(Forts ) januari 1902, göromålen å registratorskontoret komme att högst väsentligt
ökas. Sålunda skulle det, bland annat, åligga registratorn att i
revisionssaker emottaga inkommande revisionsskillingar och öfver dem
löra särskild förteckning samt inleverera desamma till statskontoret.
Vidare komme skriftvexlingen i revisionssaker, hvilken hittills i stor
utsträckning egt ruin vid af parterna begärda muntliga förhör, att uteslutande
försiggå å registratorskontoret, hvarigenom upprepade besök
derstädes af parter eller deras ombud samt ökade anteckningar i diariet
föranleddes. Beträffande besvärsmålen finge registratorn till åliggande
att tillhandahålla klagandeparter eller deras ombud de handlingar, som
skulle kommuniceras, att efter verkstäld kommunikation mottaga delgifningsbevis
och de återstälda handlingarna samt inkommande förklaringar,
att härom gorå nödiga anteckningar i diariet, att tillse, huruvida meddelade
föreskrifter blefve inom rätt tid fullgjorda, samt att hålla förteckning
öfver dem, som genom anmälan hos Kongl. Maj:t stälde ombud
for mottagande af besvärshandlingar. Under den tid, besvärshandlingarna
vore uttagna för kommunikation, skulle från besvärsakten frånskilda
handlingar förvaras å registratorskontoret med särskilda anteckningar
om de mål, till hvilka de hörde. I och för uttagande af kommunikationshandhngar,
inlemnande af delgifningsbevis, återställande af besvärshandlingar
samt ingifvande af förklaringar med mera komme tillströmningen
å registratorskontoret af parter eller deras ombud att än ytterhgare
ökas. Med hänsyn till hvad sålunda blifvit framhållet hade bemälde
tjensteman anhållit, att nedre revisionen ville hos Kongl. Maj:t
gorå framställning om lönetillökning för registratorn och kanslisten med
vissa uppgifna belopp, samt om anställande å registratorskontoret af
ytterligare en ordinarie tjensteman eller kanslist med samma löneförmåner,
som tillkomme den nuvarande kanslisten.

Under erinran, bland annat, att enligt nu gällande stat den å
registratorskontoret anstäMe kanslist vore berättigad till 1,500 kronor
1 j oc^ 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar samt dessutom till två
alderstulägg, hvartdera å 500 kronor, har nedre revisionen för sin del,
jemte det den begärda löneförhöjningen åt registratorn och nuvarande
kanslisten förordats, anfört, att anställandet af ytterligare en tjensteman
^ regi8tratorskontoret torde med hänsyn till ofvanberörda'' ökning i
göi omålen vara alldeles oundgängligt, och att för vinnande af en lämplig

Andra hulvudtiteln. 3

fördelning af göromålen å kontoret det syntes vara högligen önskvärd!, [1.]
att det nya biträdet blefve en ordinarie tjensteman, som mera odeladt fanslial_
kunde egna sitt arbete åt registratorskontoret än en amanuens; och befattning »
ville nedre revisionen alltså hemställa, att åtgärd måtte vidtagas för
åstadkommande af sådan ändring i nu gällande stat för justitierevision- (Forte.)
expeditionen, att för en andre kanslist uppfördes 1,500 kronor i lon
och 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg, hvartdera
å 500 kronor.

Då nådigt förslag .om dyrtidstillägg till vissa embets- och tjenstemän
äfven för år 1902 kommer att Riksdagen föreläggas, och vid det
förhållande, att utredning är anbefald i fråga om ny lönereglering för
statens embets- och tjenstemän i allmänhet, täcktes Eders Kong! Maj:t
finna framställningen om förhöjning i aflöningen åt registratorn och
kanslisten icke för närvarande föranleda vidare åtgärd.

Men då till följd af den nya lagstiftningen om fullföljd af talan
göromålen å registratorskontoret i justitierevisionsexpeditionen otvifvelaktigt
blifva för framtiden i så väsentlig mån ökade, att förstärkning
af de derstädes ständigt tillgängliga arbetskrafterna är oundgängligen
nödig, torde ytterligare en kanslist böra der anställas. Beträffande
aflöningsförinånerna för den sålunda tillkommande kanslisten lärer anledning
saknas att nu föreslå någon afvikelse från hvad som gäller för
den förutvarande kanslistbefattningen.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. May.t tacktes
föreslå Riksdagen:

att i den för nedre justitierevisionen fastställa
stat må upptagas aflöning för ytterligare en kanslist
med — förutom ålderstillägg med 500 kronor efter
fem och med ytterligare 500 kronor efter tio år —
lön 1,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200
kronor, eller sammanlagdt 2,700 kronor.

I nådig proposition den 14 januari 1897 föreslog Eders Kongl. [2.]
Maj it Riksdagen att bevilja, jemte löner till två nya justitieråd och
två nya konstituerade revisionssekreterare, jemväl aflöningar till två i amanuenser
följd af berörda ökning af revisionssekreterares antal erforderliga • ''

konstituerade protokollsekreterare, nemligen till hvardera arfvode 2,500
kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor samt renskrifningspenningar
300 kronor, således tillhopa 4,000 kronor eller samma aflöning, som,
ålderstillägg oberäknade, utgår till ordinarie protokollssekreterare. Riks -

4 Andra hufvudtiteln.

[2.] dagen beslöt emellertid att endast i så måtto bifalla Eders Kongl.

arfvnode9t för Maj:ts framställning i sistnämnda afseende, att till hvardera af två
två amanuenser amanuenser i nedre justitierevisionen, livilka skulle uppehålla protokolls‘
”reZtZlT'' sekreterares tjenstgöring, beviljades 1,200 kronor såsom tjenstgörings(Forts.
) penningar och 200 kronor såsom renskrifningspenningar. Denna aflöning,
renskrifningspenningarne inräknade, uppgår till allenast 400 kronor
mer än hvad öfriga amanuenser i embetsverket erhålla, men understiger
med 2,600 kronor hvad protokollssekreterarne med alldeles enahanda
tjenstgöring uppbära.

Också hafva de två amanuenser, som med nämnda aflöning förordnats
att tills vidare uppehålla protokollssekreterares tjenstgöring
å de nyinrättade rotlarne, redan i underdånig skrifvelse den 17 oktober
1899 anfört, att då deras utgifter för utskrift af expeditioner med mera
visat sig öfverstiga de anslagna renskrifningspenningarne med omkring
100 kronor om året, den aflöning, de åtnjöte såsom tillförordnade
protokollssekreterare, i verkligheten uppginge till allenast omkring 1,100
kronor eller ungefär 100 kronor mera än hvad amanuensarfvodet i
nedre^ justitierevisionen utgjorde. Uppenbarligen vore denna aflöning
allt för knappt tillmätt och kunde ingalunda anses stå i skäligt för^
hållande till det arbete, som de meddelade förordnandena kräfde. Härtill
komité, att någon utsigt till befordran till ordinarie protokollssekreterarebefattningar
på grund af uppnådd pensionsålder hos förutvarande protokollssekreterare
icke förefunnes förr än efter omkring tio års förlopp.
De anhöllo derför, att åtgärd måtte vidtagas för anvisande af medel
till sådan fyllnad i deras aflöning såsom tillförordnade protokollssekreterare,
att denna skulle komma att utgöra skälig ersättning för deras
arbete.

Nedre revisionen anförde vid öfverlemnande till Eders Kongl.
Maj:t af omförmälda skrifvelse, att då den för uppehållande af protokollssekreterare
tjenstgöringen å de nya rotlarne anslagna aflöning vore
otillräcklig, för tillgodoseende af äfven de anspråkslösaste lefnadsbehof
och det vid sådant förhållande icke billigtvis kunde förvägras innehafvarne.
af ifrågavarande befattningar att för sin utkomst egna sig åt
tjenstgöring äfven inom andra verk, samt i följd häraf de revisionssekreterare,
å hvilkas rotlar protokollssekreteraretjenstgöringen uppehölles
af tillförordnade protokollssekreterare, icke skäligen kunde af de
till deras biträde anstälde protokollssekreterare utkräfva samma arbetsmängd,
som af ordinarie protokollssekreterare presterades, ville nedre
revisionen uttala önskvärdheten deraf, att för arbetets jemnare fördelning
oc gång inom nedre justitierevisionen åt de två protokollssekreterarne

Ändra hufvudtiteln. 5

måtte beredas en sådan aflöning, att deras arbete i nedre revisionens [2].
tjenst måtte kanna tagas i anspråk i lika utsträckning, som i fråga arfvodet för
om de ordinarie protokollssekreterarne vore fallet. iv& amanuenser

Berörda framställning fann Eders Kongl. Maj:t ej föranleda annan
åtgärd än den, som kunde varda till beredande af dyrtidstillägg åt (Forts.)

vissa statens tjenstemän vidtagen.

Emellertid hafva nya klagomål alltjemt försports öfver otillräckligheten
af den aflöning, som anslagits åt de två tillförordnade protokollssekreterarne,
och öfver de för arbetet menliga följderna deiaf. Såsom
nedre revisionen i sin ofvannämnda skrifvelse den 16 sistlidne november
påpekat, har numera ännu elt skäl tillkommit, som talar för höjande
af de två tillförordnade protokollssekreterarnes aflöning. Med anledning
af hvad lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken den 14
juni 1901 stadgar rörande besvärsmålens handläggning måste nemligen
större anspråk än förut komma att ställas äfven på protokollssekreterarnes
arbetskrafter, i det att den sa kallade veckomalsmottagningen
inom nedre revisionen komme att medföra väsentligt ökade göromål,
hvarför ock nedre revisionen ansett de tillförordnade protokollssekreterarnes
framställning om höjning af deras aflöning vara ännu mera än
förut förtjent att tagas i öfveivägande.

Med afseende å det anförda anser jag frågan om förbättrande af
de två tillförordnade protokollssekreterarnes vilkor icke längre kunna
undanskjutas och finner mig derför böra i underdånighet föreslå,, att,
på det deras aflöning måtte i afbidan pa en allmännare lönereglering i
väsentlig mån förbättras, Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att medgifva:

att i förevarande stat, i stället lör nu upptagna

1,200 kronor tjenstgöringspenningar och 200 kronor
renskrifningspenningar åt hvardera af tva amanuenser,
må upptagas för en hvar af dem tjenstgöringspenningar

1,200 kronor, arfvode 1,500 kronor och renskrifningspenningar
300 kronor;

hvarigenom deras aflöning skulle ökas med

1,600 kronor, eller för båda sammanlagdt 3,200 kronor.

Enligt hvad nedre justitierevision en vidare anmält, hafva de vid [3.]
embetsverket anställa ordinarie vaktmästarne erinrat, att, enär vid tillämpning
från och med början af år 1902 af ofvanomförmälda lag den penningar™
14 juni 1901 utfärdande och delgifvande af berättelser i revisionssaker
ej vidare komme att ernå rum, i följd deraf ej heller parter eller justme d

° revisionen.

[3],

Höjning af
tjenstgöring spenningarne

för vaktmästare
ne i nedre
justiticrevisionen.

(Forts.)

6 Andra hufvudtiteln.

ombud blefve kallade till förhör för att ingifva och åberopa handlingar
i sådana rättegångsmål; vid fastställande af stat för justitierevisionsexpeditionen
hade emellertid tagits i beräkning, att vaktmästarne genom
■ kallelsepenningar hade en extra inkomst, och med hänsyn härtill
bestämts, att deras tjenstgöringspenningar skulle utgå med allenast 200
kronor, under det högsta domstolens samt öfriga embetsverks vaktmästare
finge 300 kronor för år räknadt; af eu till nedre revisionen öfverlemnad
uppgift för åren 1898, 1899 och 1900 framginge, att vaktmästarnes
inkomst i medeltal uppgått, för delgifning af berättelser till 557 kronor
och för kallelser till förhör till 494 kronor eller tillhopa till 1,051
kronor, i följd hvaraf nedre revisionens fem ordinarie vaktmästare,
mellan hvilka berörda medel lika fördelades, genom dessa kallelsepenningars
upphörande komme att lida en minskning i extra inkomster
af omkring 210 kronor för dem hvar; härtill komme, att revisionssekreterarnes
antal, som år 1876, då nu gällande stat antogs, uppgick
till 11, under de senare åren stigit till 14, samt att vaktmästarne, som
bland annat hade till åliggande att hvarje morgon klockan omkring
nio infinna sig i bestämd ordning hos de revisionssekreterare, hvilka
för dagen hade föredragning i högsta domstolen, för att afhemta handlingar,
fått sin uppassningsskyldighet sedan år 1876 betydligt ökad
genom den på sista åren inträffade ökningen i revisionssekreterarnes
föredragningsskvldighet i anledning af högsta domstolens tjenstgöring
på två rum under maj och oktober månader samt dessutom sammanlagdt
sex veckor å ett tredje rum; på grund häraf anhölle vaktmästarne,
att nedre revisionen ville söka utverka, att redan från och med år 1902
måtte åt en hvar af nämnda fem ordinarie vaktmästare beredas ett tillskott
i deras tjenstgöringspenningar af 200 kronor, så att dessa derefter
finge utgå med sammanlagdt 400 kronor.

Då en sådan höjning af de vid embeisverket ansiälda vaktmäsiarnes
tjenstgöringspenningar måste anses vara af förhållandena särdeles påkallad,
har nedre revisionen hemstält, att i sådant afseende erforderlig
åtgärd måtte vidtagas.

Enär, på sätt af det ofvan anförda framgår, ifrågavarande fem
vaktmästares tjenstgöringspenningar, med hänsyn till en för dem beräknad
extra inkomst, bestämts till ett belopp, som med 100 kronor
understiger tjenstgöringspenningarne för vaktmästarne i de flesta öfriga
embetsverk, men omförmälda extra inkomst numera kommer att i det
närmaste upphöra, synes billigheten fordra, att tjenstgöringspenningarne
hädanefter utgå med lika belopp till vaktmästarne i nedre revisionen
som i flertalet öfriga embetsverk, eller med 300 kronor, och således

Andra hufvudtiteln.

7

höjas med 100 kronor. Jag hemställer alltså i underdånighet,
Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att medgifva:

att [3].

Höjning af
tjänstgörings -

penningarne

att de i ifrågavarande stat nu upptagna tjenstgöringspenningar
200 kronor för en hvar åt fem vakt- justitumästare
må förhöjas med 100 kronor till 300 kronor,
eller således för dem samtliga med sammanlagdt 500 or s
kronor.

Vid bifall till hvad här ofvan under [1.], [2.] och [3.] blifvit föreslaget,
skulle anslaget till nedre justitierevisionen, nu upptaget till

150,400 kronor, komma att höjas ined 6,400 kronor eller till 156,800
kronor.

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat.

Beträffande aflöningen åt de vid Svea hofrätt anstälde tio så kallade [4.]
hofrättsposter har hittills varit rådande enahanda förhållande, som ofvan
är i fråga om nedre justitierevisionens vaktmästare omförmäldt, eller penningarne
att deras tjenstgöringspenningar, med hänsyn till den för dem påräknade
inkomst af så kallade kallelsepenningar, utgått med allenast 200 kronor, hofrätt.
under det att motsvarande betjente vid Göta hofrätt och hofrätten öfver
Skåne och Blekinge, för hvilka nyssnämnda inkomst ej ansetts kunna
i nämnvärd mån komma i betraktande, åtnjutit 300 kronor i tjenstgöringspenningar.

I underdånig skrifvelse den 31 sistlidne oktober har Svea hofrätt
anfört, att från och med år 1902 lagen om ändring i vissa delar af
rättegångsbalken den 14 juni 1901 komme att föranleda betydande
minskning i hofrättsposternas berörda särskilda inkomst dels till följd
af upphörandet af de i 22 kapitlet rättegångsbalken föreskrifna skriftliga
berättelser i vissa mål, dels ock i anledning af den genom lagen gjorda
inskränkning i parternas rätt att hos hofrätt påkalla muntligt förhör i
vademål, hvilken rätt i Svea hofrätt hittills begagnats i synnerligen
stor utsträckning. Enligt uppgjord beräkning skulle sammanlagda
inkomsten af förhörskallelser och afgifter för berättelsers tillställande
hafva under åren 1898—1900 uppgått till omkring 2,000 kronor årligen
eller således till ungefär 200 kronor för hvarje hofrättspost. Då denna
inkomst från och med år 1902 komme att nedgå i så väsentlig man,
att densamma icke vidare torde kunna såsom ordinarie aflöningsför -

8 Ändra hufvudtiteln.

[4]. mån tagas i beräkning, hemstälde liofrätten om vidtagande af den
ijenstgöring8- åtgärd, som erfordrades, för att de till hofrättsposterna vid hofrätten
penningarna anslagna tjenstgöringspenningar måtte komma att förhöjas åtminstone
mtternaTsvea mec^ kronor. Oaktadt den minskning i hofrättsposternas göromål,
hofrätt. som, på sätt oivan vore nämndt, blefve en följd af den nya lagen,
(Forts.) kunde hofrätten icke föreslå en nedsättning af vaktbetjeningens antal,
enär hofrätten utvidgats med två ordinarie divisioner utan att tillökning
i den ordinarie vaktbetjeningen dervid egt rum, samt såväl denna omständighet
som äfven hufvudstadens fortgående utvidgning medfört, att
vaktbetjeningens tjenstgöring för embetsverket i väsentlig grad ökats.

På enahanda grund, som af mig blifvit i fråga om höjande af
imktmästarnes i nedre justitiere visionen tjenstgöringspenningar anförd,
anser jag en höjning med 100 kronor i hofrättsposternas vid Svea
hofrätt tjenstgöringspenningar böra föreslås.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kong], Maj:t
täcktes iöreslå Riksdagen att medgifva:

att i denna stat upptagna tjenstgöringspenningar
200 kronor för en hvar af tio vid hofrätten anstälda
hofrättsposter må förhöjas med 100 kronor till 300
kronor, eller således för dem samtliga med sammanlagdt
1,000 kronor.

[5-] Sedan Eders Kong! Maj:t den 29 sistlidne november besluta nådig

hZr^mrag Proposition till Riksdagen med förslag till lag om domsagas kansli med
i anledning af mera, bör, på sätt af dåvarande departementschefen uttalades, frågan om
kansUbiträdén idet föreslagna lagens genomförande erforderliga anslag upp domsagorna

tagas till behandling i sammanhang med reglering^]! af andra hufvud under

Svea titelns stat för år 1903.
hofrätt. tv o no

Pa jag alltså tillåter mig att nu för Eders Kongl. Maj:t framlägga
denna fråga, anhåller jag få i underdånighet erinra, hurusom nya
lagberedningen vid öfverlemnande af det förslag, som ligger till grund
för den ifrågasatta lagen, anförde, att det ej syntes nödigt, att kanslibiträdet
erhölle ställning såsom en af staten aflönad tjensteman, och
att sådant desto mindre torde vara lämpligt, som domaren enligt förslaget
skulle hafva fria händer att antaga och entlediga kanslibiträde samt att
efter omständigheterna taga biträdets tid i anspråk i större eller”mindre
grad. Frågan om godtgörelse åt kanslibiträdet kunde under sådant förhållande
icke lämpligen ordnas på annat sätt, än att åt domaren öfverlemnades
att till kanslibiträdet utgifva ersättning efter de grunder, som

Ändra hufvudtiteln. 9

kunde dem emellan öfverenskommas. Det vore dock icke billigt, att [5.]

hela kostnaden härför stannade på domaren. LZnaSäg

Till beredande åt den rättsökande allmänheten al större beqväm- • andning åt
tighet och förmåner än hittills skulle nemligen genom de i afseende å
domsagas kansli föreslagna anordningar domaren paläggas skyldighet domsagorna
att hela året om hafva kanslibiträde anstäldt för uppehållande af kansli- under Svea ho/-tjenstgöringen, oafsedt huruvida domaren utan denna nya förpligtelse -p0rts.
vore oförhindrad att sköta sina embetsgöromål ensam med anlitande af
billig ren skrika Krigshjelp eller med tillhjelp af tingsbiträde under endast
vissa tider af året.'' Enär kanslibiträdets tjenstgöring å kansliet alltid
måste tagas i anspråk, då domaren sjelf vore frånvarande för hållande
af ting eller för extra förrättningar, måste den domare, hvilken antagit
tingsbiträde och förnämligast vid dylika tillfällen ville använda dess
hjelp, anställa jemväl annan person för tjenstgöring å kansliet. Skyldigheten
att till kanslibiträdet, som i denna sin egenskap handlade på
eget tjenstemannaansvar och icke såsom domarens enskilda biträde, lemna
erforderlig ersättning för tj enstgöringen syntes under sålunda antydda
förhållanden hvarken böra eller kunna åläggas domaren, med mindre han
i någon mån komme i åtnjutande af godtgörelse. . Under antagande,
att för tj enstelokal någon mera afsevärd tillökning i kostnad ej skulle
uppstå, hade beredningen trott det nödiga bidraget till förvaltningskostnader
kunna stanna vid ett belopp af 300 kronor för hvarje domsaga,
hvilket för det allmänna ej torde utgöra någon betungande förhöjning
i kostnaderna för rättskipningen. De fördelar och bespanngar
i omkostnader, hvilka för den talrika rättsökande allmänheten okulle
genom de föreslagna anordningarna vinnas, torde utan tvifvel befinnas
så betydande, att anvisande af det sålunda ifrågasatta penningebelopp,
sammanlagdt 34,800 kronor, icke borde möta någon betänklighet.

Hvad nya lagberedningen sålunda anfört synes ega full tillämplighet
äfven med afseende å det nu föreliggande förslaget om domsagas
kansli. Väl har varit ifrågasatt att något nedbringa bidragen till den
af kanslibiträdens anställande föranledda förvaltningskostnad genom att
lemna sådana bidrag endast för de domsagor, der ej minst två tmgsbiträden
i allt fall ständigt behöfva användas. Häremot synes dock
kunna med fog anmärkas, förutom att det förhållande, som sålunda
skulle utgöra bestämningsgrund, kan vara af tillfällig och vexlande natur,
jemväl att äfven domsagor, der minst två tingsbiträden i allmänhet
behöfva användas, under vissa tider af året kunna skötas med ett mindre
antal biträden eller utan biträden, och att, dä i sådan domsaga ett åt
Bihang till Biksd. Prat. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 2

1° Ändra hufvudtiteln.

[5.] tingsbiträdena erhåller förordnande att vikariera för ordinarie domaren,

kostnadlbidra antalet biträdei1 i regeln minskas. Då för öfrigt de domsagor, der två
i anledning af eller flera biträden pläga vara anstälda, också i allmänhet gifva domaren

ZnMUtrtdeni de trägnas1;e göromålen _ och nu utgående aflöningsförmåner för dessa
domsagorna ’ domsagors innehafvare blifvit med hänsyn härtill afvägda, vill det synas
under Svea hoj- som skulle, på sätt ock nya lagberedningen ansett, giltiga skäl ej före(Forts.
) ligga att med afseende å ökadt bidrag från det allmännas sida i anledning
af kanslibiträdes anställande göra någon skilnad mellan olika domsagor.
Anledning att föreslå någon ändring i det af nya lagberedningen
för ändamålet ifrågasatta belopp, eller 300 kronor för hvarje domsaga,
torde ej heller förefinnas.

I följd deraf att antalet domsagor ökats sedan den tid, då nya
lagberedningens törslag afgafs, kommer emellertid bidragens slutsumma
att något öfverstiga det af nya lagberedningen beräknade beloppet.
Denna slutsumma skulle nemligen utgöra för 119 nuvarande domsagor
35,700 kronor, hvaraf komma på de 57 domsagorna under Svea hofrätt

17.100 kronor, på de 45 domsagorna under Göta hofrätt 13,500 kronor
och på de 17 domsagorna under hofrätten öfver Skåne och Blekinge

5.100 kronor. Bidragen torde lämpligast höra uppföras såsom förvaltningskostnadsbidrag
sålunda, att för hvarje domsaga, deri förvaltningskostnadsbidrag
för närvarande utgår, detsamma höjes med 300 kronor,
och att. för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej eger rum, sådant
bidrag upptages med likaledes 300 kronor.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Magt
täcktes föreslå Riksdagen att. medgifva:

att. i förevarande stat må, under förutsättning att.
propositionen med förslag till lag om domsagas kansli
med mera varder af Riksdagen bifallen, för hvarje domsaga,
deri förvaltningskostnadsbidrag för närvarande
utgår, detsamma höjas med 300 kronor, och för domsaga,
der förvaltningskostnadsbidrag ej eger rum, sådant,
bidrag upptagas med likaledes 300 kronor, och att
således för samtliga 57 domsagor under hofrätten förv
altningskostnadsbidr age n höjas med sammanla fn! t

17,100 kronor.

[6.]

Ökning af
arfvodena till
tingstolkar.

I nu gällande riksstat finnas under ordinarie anslaget för Svea
hofrätt med derunder lydande justitiestat enligt särskilda nådiga bref
den 5 oktober 1860, den 29 september 1863 samt den 15 mars och den

Ändra hufvudtiteln.

11

inom Norrbottens län, nemligen

inom Piteå domsaga:

12 april 1872 uppförda arfvoden till tolkar i vissa tingslag i domsagorna [6.]

i.. t Öknina

arfvodena till
tingstolkar.

(Forts.)

till en tolk i Arvidsjaurs sockens tingslag
» » » » Arjepluogs lappmarks )>

50 kronor
50 »

50

inom Luleå domsaga:

till en tolk i Jockmocks lappmarks tingslag

inom Kalix domsaga:

50 kronor

till en tolk i Öfver-Kalix tingslag
), » » » Gellivare lappmarks tingslag

50 kronor

50 »

inom Torneå domsaga:

till en tolk i Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag 200 kronor

» » » Öfver-Torneå tingslag och Pajala tingslag...... 350 »

,, » » » Juckasjärvi lappmarks tingslag och Enontekis

lappmarks tingslag 300

Tolken i Öfver-Torneå och Pajala tingslag är skyldig att tjenstp-öra
äfven i Korpilombolo tingslag inom samma domsaga, och den för
Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag anstälde tolk har att tjenstgöra
äfven inom Neder-Kalix tingslag i Kalix domsaga, derest hans biträde ,
af domaren derstädes påkallas.

Enligt de för tolkarnes tjenstgöring meddelade bestämmelser aro
de sk vidi ge att såväl vid de ordinarie tingen som vid urtima ting och
extra “förrättningar tillhandagå med tolkning i finska och lappska språken
eller i tingslag utom lappmarkerna endast i förstnämnda språk; och aro
de för förrättningar, som ej ega rum å det vanliga tingsstället, berättigade
att af andra hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspennmgar
bekomma ersättning enligt fjerde klassen i gällande resereglemente,
dervid resan beräknas från tingsstället i orten och dit åter. lofkarne
tillsättas, på sätt om en del af dem uttryckligen stadgats, af vederbörande
domare. Denna anordning har emellertid, på satt den 17 oktober
lönn af dåvarande der>artementschefen vid framläggande åt förslag til

tolks anställande vid domstol i unueruamgueu
t senare tid mindre väl motsvarat sitt ändamål, i det svårighet
; finna lämpliga personer, villiga att mot det obetydliga arfvode,
judits, åtaga sig berörda uppdrag. Departementschefen tillkannaför
sin afsigt att framdeles föreslå Eders Kongl. Maj:t att för

[e.]

Ökning (tf
arfvodena till
tingstolkar.

(Forts.)

12 Andra hufvudtiteln.

afhjelpande af denna brist till Riksdagen göra framställning om förhöjning
i anslaget till allmänna tingstolkar.

Då jag nu, sedan Eders Kongl. Maj:t den 4 innevarande månad
beslutit nådig proposition till Riksdagen om antagande af förberörda lagförslag,
tillåter mig upptaga denna fråga, torde böra erinras, hurusom i ett
af Eders Kongl. Maj:t under år 1900 afgjordt besvärsmål angående ersättning
till en tillfällig tolk, som tjenstgjort vid särskilda syneförrättningar
inom Torneå domsaga, statskontoret i infordradt underdånigt utlåtande anförde,
att då statskontoret af inkomna handlingar och räkenskaper inhemtat,
dels att af de till arfvoden åt tingstolkar anslagna medel, tillhopa 1,100
kronor, för hvartdera af åren 1897, 1898 och 1899 besparats 1,000 kronor,
dels ock att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län
af anslaget till rese- och traktamentspenningar under senare åren utbetalat
till ett stort antal tillfälliga tingstolkar rese- och traktamentsersättning för
resoi från deras hemvist till de ordinarie tingsställena, hade statskontoret
ansett sig böra från Eders Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande
infordra upplysning om anledningen till berörda förhållanden. I anledning
häraf hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande upplyst, dels
att under åren 1897, 1898 och 1899 ordinarie tingstolkar icke varit
tillsatta i Arvidsjaurs, Öfver-Kalix, Gellivare, Neder-Torneå och Carl
Gustafs, Ofver-Torneå, Pajala, Juckasjärvi och Enontekis tingslag,
hvilket berott derpå, att vederbörande domhafvande icke kunnat till
tingstolkar erhålla fullt lämpliga och dugliga personer, helst som, äfven
om sådana vissa tider inom tingslaget funnits, de ej velat för det arfvode,
som bestodes, underkasta sig de skyldigheter, som ålåge en ordinarie
tingstoik, dels ock att användningen af de af domhafvandena förordnade
tillfälliga tolkar varit afsevärd, särskildt inom Torneå och Kalix
domsagor, och ansåg Eders Kongl. Majrts befallningshafvande af infordrade
framgå, att anslagen till tingstolkar måste högst väsentligt
höjas, derest anledning skulle gifvas till antagande, att personer,
åt hvilka det vigtiga uppdraget att tolka vid tingen kunde anförtros,
kunde vinnas mot åtnjutande af fasta arfvoden. Statskontoret anförde
vidare, att då bestämmelserna om ersättning åt tingstolkar enligt resereglementet
icke vore å tillfälligt förordnade tolkar tillämpliga, men
den omständighet, att ordinarie tingstoik ej kunnat erhållas, ej borde
föranleda, att vare sig de enskilda parterna eller domaren skulle nödgas
bestrida kostnaden för tolks anlitande, statskontoret ansåge sig böra
framhålla behofvet af ändrade bestämmelser i fråga om ersättning åt
tingstolkar.

I anledning af hvad sålunda förekommit anmodades Eders Konv-l

O

Ändra hufvudtiteln.

13

arfvodena till
tingstolkar.
(Forts.)

Maj ds befallningshafvande i Norrbottens län att inkomma med utred- [6.]
ning och underdånigt utlåtande, i hvad mån höjning af arfvodena till okmng af
ordinarie tingstolkar inom länet kunde anses erforderlig.

Med sitt på grund häraf afgifna underdåniga utlåtande har hdeis
Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnat yttranden af vederbörande

domhafvande. _ . .

Af dessa har häradshöfdingen i Piteå domsaga upplyst, att i
Arvidsjaurs sockens tingslag, der två lagtima ting årligen hållas och
särskildt sammanträde för tings afsilande i allmänhet ej vant erforderligt,
tingstolken under femårsperioden 1896—1900 bort uppehålla sig
vid tingsstället minst sex dagar årligen, hvartill borde laggas minst tre
till fyra dagar för tolkens resor till och från tingsstället. Då målen
i följd af den allt lifligare rörelsen i orten sannolikt komme att tilltaga
i antal och betydenhet, torde särskilda slutting inom eu ej aflägsen
framtid regelmessigt blifva af behofvet påkallade. Tillika borde erinras
derom, att då det nu utgående arfvodet, 50 kronor, ar 1860 bestämdes,
endast ett lagtima ting om året förrättades. Vid dessa forhållanden,
och derest för bedömande af beloppet af den ersättning för resor och
tidspillan, som skäligen borde tillkomma tingstolken, de i gällande
resereglemente angående tingstolk gifna bestämmelser lades till grun ,
syntes° det till tingstolken i Arvidsjaur utgående arfvode numera vara
för lågt tilltaget och böra, för erhållande af fullt lämplig och kunnig

person, höjas till minst 100 kronor.

Hvad anginge Arjepluogs lappmarks tingslag, der allenast ett lagtima
ting om året hölles och särskildt slutting i allmänhet ej erfordrades,
hade under ofvannämnda femårsperiod lagtima tingen upptagit, en
tid af två och på senare tid tre dagar om året. Om till nämnda tid lades
allra minst två dagar för tolkens resa från och till tinget, både han
för sin befattning alltså måst tillsätta inalles minst fyra till lem dagar
om året äfvensom vidkännas kostnader för skjuts till. och från tingen.

Ehuru med afseende å hvad sålunda anförts det för närvarande till
tingstolken i Arjepluog utgående arfvode, 50 kronor, icke kunde anses
oskäligt lågt, borde likväl framhållas, att fyrtio år förflutit från det
arlvodet bestämdes, och att priset på det aflönade arbetet under nämnda
tid otvifvelaktigt på så godt som alla områden stigit. I följd karat och
då, för att till tingstolkbefattningen måtte kunna erhållas fullt lämplig
och kunnig person, det vore af vigt, att arfvodet ej vore för knappt
tilltaget, syntes det vara både billigt och med rättskipningens intresse

bil l. l'', iSJhlVyO VA!»/ II V m V*.v... w ----Ö . 11 • A * 1

öfverensstämmande, att arfvodet jemväl för tingstolken i Arjeph
höjdes i någon mån, eller till 75 kronor.

14 Ändra hufvudtiteln.

[6 ] Bäst syntes dock både kronans och tolkarnes intressen blifva till arfvodena

“tai &ocjosedda, derest arfvodena till tingstolkarne för hvarje gång utginge
ting»toikar. enligt resereglem entet.

(Forts.) Häradshöfdingen i Luleå domsaga har meddelat, att det visser ligen

icke ofta förekomme något mål eller ärende, deri den i Jockmock
anstälde tolkens biträde behöfde anlitas, men att han alltid måste finnas
tillstädes under de ordinarie rättegångsdagarne; och då dessas antal för
nät varande vore minst fyra och kunde väntas blifva större, syntes det
blifva erforderligt, för att skicklig person skulle kunna erhållas till
befattningen, att det nuvarande arlvodet, 50 kronor, höjdes åtminstone
till 75 kronor. Vid sednaste lagtima ting hade inträffat, att tingstolken,
som innehaft ifrågavarande befattning från år 1875, afsade sig densamma
under antydan, att arfvodet icke för honom utgjorde full ersättning
för tidspillan.

Häradshöfdingen i Kalix domsaga har anfört, att, hvad först anginge
tingstolken i Gellivare, hölls vid den tid, då anslag till hans
aflöning först beviljades, ett lagtima ting årligen, och detta räckte i
allmänhet tre eller fyra dagar. Urtima tingen inom detta tingslag voro
då ej heller ofta påkommande. Nu deremot hölles årligen två lagtima
ting, livilka påginge, aldrig mindre än åtta, men oftast nio till tio
dagar. 1 regel förrättades urtima ting med häktade och för handläggning
af mål, som anginge öfverträdelser af författningarna angående
försäl jning af spritdrycker samt Öl och vin med mera, hvar tredje vecka,
hvarje gång vanligen under två dagar, men ofta längre. Det vore
sjelf klart, att under sådana förhållanden icke någon lämplig och pålitlig
person kunde eller ville för den nu anslagna årslönen af 50 kronor
åtaga sig tingstolkbefattningen. Med de dryga lefnadskostnader, som
nu ^vore rådande i Gellivare, kunde ingen fullt duglig tingstolk der
erhållas under en årslön af allra minst 600 kronor.

Äfven inom Ofver-Kalix tingslag hölles visserligen numera två
lagtima ting om året, men tingen vore för närvarande af kort varaktighet,
i allmänhet två dagar, sluttingsdagarne oräknade. Af urtima
ting förekomme endast ett eller annat, stundom intet under året, Ehuru
det visserligen med den ökade samfärdsel, som jernvägen till Morjärv
xomme att medföra, vore att motse, att målens antal vid de lagtima
tingen kom me att ökas och urtima tingens antal växa, syntes dock
för närvarande ej någon ökning af lönen för ordinarie tingstolken inom
detta tingslag böra ifrågakomma.

Hvad slutligen beträffade Neder Kalix tingslag, syntes det numera,
sedan Neder Torneå och Neder Kalix tingslag kommit att tillhöra olika

Ändra hufvudtiteln.

15

domsagor, vara högst olämpligt, att ordinarie tmgstolken för Neder
Torneå tingslag med tingsställe i Haparanda tjenstgjorde äfven inom
Neder Kalix, hvars tingsställe vore beläget i Neder Kalix kyrkostad
på sex mils afstånd från Haparanda. Neder _ Kalix häradsrätt hade
ofta behof af tingstolkens biträde, stundom hvarje dag under de lagtima
tingen, som i allmänhet påginge sex dagar, sluttingsdagarne oraknade.
Under tingen förekomme vanligen ett eller flera extra sammanträden
för ransakningar med häktade, och urtima ting mellan de ordinarie vore
ei sällsynta. Derför syntes nödigt, att för Neder Kalix tingslag lön pa
stat ansloges till en ordinarie tingstolk. Denna lön kunde, om kompetent
person skulle erhållas, icke sättas lägre än till 100 kronor hor denna
tinostolk syntes kännedom om lappska språket ej erforderlig.

& Slutligen har häradshöfdingen i Torneå domsaga anfört, att en
hvar som vore förtrogen med förhållandena inom våra finskspråkiga
bygder hvaraf Torneå domsaga helt och hållet bestode, nogsamt torde
inse, att tolkbefattningen vid rättsförhandlingarna inom denna domsaga
vore ett uppdrag, som på den person, åt hvilken det anförtroddes,
stälde stora fordringar. Obekant med finska språket, som ju i allmänhet
domaren måste antagas vara, blefve han vid rättsförhandlingarna i hög
o-rad beroende af qvalifikationerna hos den honom biträdande tolken, ej
allenast beträffande de rättsökande utan äfven i förhållande till häiadsnämnderna,
hvari endast undantagsvis en eller annan talade svenska.
Sålunda kunde, i saknad af kontroll från domarens sida och utan tillfälle
för denne att verksamt utöfva processledningen, ett måls utredning
och eu parts på rättegången grundade anspråk genom en vårdslös
eller mindre samvetsgrann tolkning, okunnighet eller bristande uppmärksamhet
från tolkens sida i hög grad äfventyra. Man behof de ju
blott betänka, hurusom vid återgifvande af ett på finska språket afiagdt
vittnesmål den minsta nyansering af ordalagen deri kunde åt vittnesmålet
gifva en förändrad betydelse. Såväl ur den allmänna rättssäkerhetens
som ur domarens egen personliga synpunkt måste det derför vara
af synnerlig vigt att till tolk söka erhålla den derför lämpligaste personen.
För att på ett tillfredsställande sätt fylla befattningen måste åt
tolken fordras stor samvetsgrannhet, snabb uppfattning, förmåga ej
mindre att i koncentrerad form återgifva den muntliga rättsförhandlingens
innehåll än äfven att från ettdera af de båda språken korrekt och
omedelbart öfversätta handlingar och skriftliga inlagor med mera. Dessa
egenskaper förutsatte, förutom en viss bildningsgrad och intellektuel
begåfning, framför allt eu genom ständig och trägen öfning förvärf vad
vana vid rättsförhandlingarna och deras korrekta återgifvande, känne -

Ändra hufvudtiteln.

P''3 tom '' ^en juridiska terminologien, lokal- och personalkännedom inom
Äi domsagan med mera nigot som endast kunde ernis genom att tolken
tingstoikar. längre tid åtföljde domaren på olika embetsförrättningar och inom

(Forts.) olika tingslag. Dessa omständigheter och den erfarenhet, häradshöfdingen
. vlste^se * domsagan vunnit, hade föranledt honom att låta
tolkbefattningen så mycket som möjligt bestridas af en och samma
person inom hela domsagan och under en längre tidsföljd; och säkerhgen
kunde endast derigenom den till tolk använda personen vinna
den för befattningen nödiga erfarenhet och mångsidiga utbildning. Till
följd_ af embetsgöromålens stora mängd och domsagans betydliga oma
trång både i allmänhet den domhafvanden åliggande arbetsbörda måst
fördelas pa två personer samt på grund deraf, förutom den till tolk
vanligen använda personen, annan tillfällig tolk ofta måst anlitas. Med
de i förhållande till de under senare tider stegrade lefnadskostnaderna
och arbetsfort, ensterna oproportionerligt låga fasta arfvoden, som funnes
a stat uppförda till tolkbefattning inom de särskilda tingslagen, syntes
det vara omöjligt att. till ett sådant uppdrag erhålla lämpliga och fullt
qvahficerade personer inom de särskilda tingslagen, synnerligast som
mängden af förrättningar betydligt ökats under senare åren. Med säkerhet
syntes kunna påstås, att inom lappmarkssocknarna några till tolkbefattningen
lämpliga personer, som varit villiga att mot den ersättning,
som åt tillfälliga tolkar bestodes, biträda med tingstolkning, icke varit
att tillgå, då de enda personer, som kunnat tänkas hafva varit till uppdraget
kompetente, nemligen piaster och skollärare, till följd af sin
tjenst icke kunnat påräknas vid alla de tillfällen, då tolk behöfts. En
tififredsstallande lösning af tolkfrågan syntes sålunda erfordra, att en
till tolk lämplig person anstäldes för hela domsagan med ett fast årligt
artvode jemte reseersättning. I betraktande af såväl nödvändigheten
att till uppdraget erhålla en fullt qvalificerad person, villig att helt
egna sig åt uppdraget, som ock de stegrade lefnadskostnaderna, syntes
det fasta anslaget icke höra sättas lägre än 1,500 till 2,000 kronor år1j?en’.
un. , förutsättning att tolken dessutom åtnjöte reseersättning
efter fjerde klassen i resereglementet. Utom den sålunda anstälda ord£
narie tolken, syntes, med hänsyn till hvad förut anförts, vara nödvändigt
att vid behof få anlita extra ordinarie tolkar, hvilka då såsom
ersättning för sitt uppdrag lämpligen borde åtnjuta reseersättning enligt
fjerde klassen i resereglementet. Det borde slutligen framhållas, att be^°
,ve1t; lolk^nom Torneå domsaga föranleddes af de allmänna språkforhailandena
å orten och icke allenast deraf, att en enskild part tillfälligtvis
saknade kunskap i landets språk.

Ändra hufvudtiteln. 17

I sitt ofvanberörda underdåniga utlåtande har Eders Kongl. Maj:ts [6.]
befallningshafvande vitsordat, att behof af tolk förefunnes inom. Arvids- a^vod/na m
jaurs, Arjepluogs, Jockmocks, Öfver Kalix, Neder Kalix och (jelhvare uttolkar.
tingslag äfvensom i samtliga tingslag inom forneå domsaga. Då förhållandena
inom länets särskilda domsagor vore väsentligen skiljaktiga,
blefve såväl tingstolkarnes arbete som den ersättning, för hvilken
lämpliga tingstolkar kunde erhållas, väsentligen olika. Den domsaga
inom länet, der tingstolk mest anlitades, vore Torneå domsaga, hvars
invånare till allra största delen vore finsktalande. Tingstolks biträde
vore derför nödvändigt vid samtliga häradsrätter inom domsagan äfvensom
vid de allra flesta urtima ting och andra förrättningar, som hölles
af domare med biträde af nämnd, äfvensom vid en hel del andra, af
domaren företagna förrättningar. Då behofvet af tingstolk så ofta förekomme,
syntes det vara till stor fördel för rättsskipningen, om en tingstolk
anstäldes för hela domsagan. \id häradsrätterna inom Kalix domsaga
förekomme ej behofvet af tingstolk så ofta, utom \id Gellivare
lappmarks häradsrätt. Då tingstolken inom Torneå domsaga kunde
antagas blifva mycket upptagen, syntes en särskild tingstolk behötva
anställas vid Neder Kalix häradsrätt, och det syntes ej lämpligt, att en
tingstolk anstäldes för hela Kalix domsaga, då för tolkarne vid Öfver
Kalix och vid Neder Kalix häradsrätter erfordrades kunskap endast ^
finska språket men för tolken vid Gellivare häradsrätt jemväl i lappska.

Icke heller syntes skäl förefinnas att för Arvidsjaurs och Arjepluogs
tingslag anställa gemensam tolk. Då afstånden inom länets domsagor
vore högst betydliga, och det icke vore visst, att kunnige tingstolkar
kunde i närheten af tingsställena erhållas, syntes det vara nödvändigt,
att tingstolkarne, utöfver de arfvoden, de kunde. erhålla, tillerkändes
rätt till ersättning enligt resereglementet för sina inställelser, då de påkallades.
I öfrigt ville Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande såsom
eget utlåtande åberopa hvad domhafvandena i frågan anfört och lifligt
tillstyrka bifall till deras samtliga framställningar.

Af hvad sålunda förekommit synes 1 ram gå, att tolkbefattningarna
i förenämnda domsagor icke kunna med nuvarande anordningar på ett,
tillfredsställande sätt uppehållas. Då emellertid det fortfarande behofvet
af ständigt tolkbiträde i dessa domsagor torde få anses ådagalagdt,
lärer icke böra ifrågasättas något annat, än att ständiga tolkar hora
vara der anstälda. Men då erfarenheten visat, att de ständiga tolkbefattningarna
på senare tid af brist på lämpliga sökande till största
del stått obesatta, torde det blifva nödvändigt, att godtgörelsen åt
tolkarne höjes. Att härvid införa den ifrågasatta anordningen, att

Bill. till Rikstl. Prof. I!>02. 1 Sand. I Afd. 3

18 Ändra hufvudtiteln.

[6.] tolkarne skulle för hvarje särskild ordinarie förrättning erhålla ersättarfvodena
till ning enligt resereglemente^ synes dock ej vara att förorda. Utan rubbmg*toikar.
ning i nu gällande föreskrifter om tolks rätt till ersättning enligt rese0
s- reglementet i vissa fall, torde alltså för närvarande böra vidtagas allenast
den åtgärd, att — med de för tingslagen i Torneå domsaga anslagna
ar vo ens förenande till ett arfvode åt en för hela domsagan gemensam

~ i *asta ar^V0(^ena ökas och derjemte, på de af vederbörande
domhafvande och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anförda skäl,
arfvode anslås till en särskild tingstolk för Neder Kalix tingslag med
skyldighet att tolka i finska språket. I fråga om de härför erforderliga
beloppen synes skäl ej förefinnas att afvika från domhafvandenas af
Eders Kongl. Majrts befallningshafvande biträdda förslag, dervid af de
af dornhafvanden i Torneå domsaga alternativt och under förutsättning
åt ersättning enligt resereglementet föreslagna belopp det högre torde
vid bortfallande af nämnda förutsättning böra förordas.

Hvad af dornhafvanden i sistnämnda domsaga hemstälts om rätt
att anlita extra ordinarie tolkar, hvilka skulle eg a uppbära ersättning
enligt resereglementet, synes åtminstone för närvarande icke föranleda
vidare åtgärd.

De förordade förändringarna skulle föranleda, att i staten för Svea
hofrätt med derunder lydande justitiestat arfvode till tingstolkar uppföras
med följande belopp, nemligen:

för en allmän tolk i Arvidsjaurs sockens tingslag 100 kronor,
för en allmän tolk i Arjepluogs lappmarks tingslag 75 kronor, för en
allmän tolk i Jockmocks lappmarks tingslag 75 kronor, för en allmän
olk i Öfver Kalix tingslag 50 kronor, för en allmän tolk i Neder Kalix
tingslag med skyldighet att tolka i finska språket 100 kronor, för en
allmän tolk i Gellivare lappmarks tingslag 600 kronor samt för en för
samtliga tingslag inom Torneå domsaga gemensam allmän tolk 2,000
kionor, hvilka arfvoden böra utgå under enahanda vilkor, som för utbetalningen
af de fästa tolkarfvodena hittills varit gällande.

a^.tsa i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Makt
tacktes föreslå Riksdagen att medgifva:

att de i förevarande stat för tingstolkar anslagna
arfvoden, tillhopa 1,100 kronor, måtte höjas med 1,900
kronor till 3,000 kronor att utgå enligt ofvan angifna
bestämmelser.

I händelse af bifall till hvad under [4.], [5.] och [6.] härofvan

Andra hufvudtiteln.

19

blifvit föreslaget, skulle anslaget till Svea hofrätt med derunder lydande [6.]
justitiestat, h vilket nu utgör 674,787 kronor, komma att höjas med

20,000 kronor, eller till 694,787 kronor.

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat.

Under åberopande af hvad här ofvan blifvit under Svea hofrätt
med derunder lydande justitiestat i fråga om bidrag med anledning a kostnadsbidrag
anställande af kanslibiträde vid domsagas kansli anfördt, får jag i under- ,■
dånighet hemställa, att Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen: —

i domsagorna

att, under förutsättning att propositionen med för- un^J°ta
slag till lag om domsagas kansli med mera varder af Riksdagen
bifallen, öka anslaget till Gröta hofrätt med derunder
lydande justitiestat med 13,500 kronor sålunda,
att för hvarje domsaga, deri förvaltningskostnadsbidrag
för närvarande utgår, detsamma höjes med 300 kronor,
och att för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag
ej eger rum, sådant bidrag upptages med likaledes

300 kronor.

Genom bifall härtill skulle det i nu gällande riksstat under rubrik
»Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat» uppförda anslag,
476,913 kronor, förhöjas till 490,413 kronor.

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat.

Under åberopande af hvad här ofvan blifvit under Svea hofrätt [8.]
med derunder lydande justitiestat i fråga om bidrag med anledning af ^lVla9
anställande af kanslibiträde vid domsagas kansli anfördt, får jag i under- ,• anledning af
dånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj it täcktes föreslå Riksdagen:

i domsagorna

att, under förutsättning att propositionen med för- under hofrätten
slag till lag om domsagas kansli med mera varder åt Rike- f^Biekinge.
dagen bifallen, öka anslaget till hofrätten öfver Skåne
och Blekinge med derunder lydande justitiestat med

5,100 kronor sålunda, att för hvarje domsaga uppföres
ett förvaltningskostnadsbidrag af 300 kronor.

Genom bifall härtill skulle det i nu gällande riksstat under rubrik
»Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat»
uppförda anslag, 208,713 kronor, förhöjas till 213,813 kronor.

20

Ändra hufvudtiteln.

[9.]

Ny aflöning t
stat för vis,
fangvardsbetjente.

Fångvården.

I underdånig skrifvelse den 28 september 1900 och särskilda under■
dåniga skrivelser den 27 september 1901 har fångvårdsstyrelsen anfört
hufvudsakligen följande.

Före 1883 hade all aflöning till vaktbetjente vid rikets fångvårdsanstalter
utgått af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.
Den hade för vaktkonstaplarne vid centralanstalterna utgjorts af 550
kronor i lön och 80 kronor i beklädnadsersättning, tillsammans 630
kronor, och för konstaplarne vid länens fängelser af 500 kronor i lön
och 60 kronor i beklädnadsersättning, tillsammans 560 kronor, hvarjemte
åt hvarje konstapel hade beståtts ålderstillägg med 50 kronor
efter fem och ytterligare 50 kronor efter tio års tjenstgöring. Vid
tjenstledighet på grund af läkarebetyg hade jemlikt nådiga cirkuläret
den 9 november 1860 afdrag å lönen icke egt rum under de första
två månaderna, och derefter hade sådant afdrag gjorts endast till belopp
af högst en fjerdedel af lönen. Af 1882 års Riksdag hade aflöningen
för en del af bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna blifvit
Överflyttad till bestämda anslaget till fångars vård och underhåll. Å
den stat, som i sådant hänseende af Riksdagen antogs, hade uppförts
bland annat, aflöning till 200 vaktkonstaplar vid centralanstalterna och
150 vid länens fängelser. För de förre blef aflöningen, med inräkning
deri af den förra beklädnadsersättningen, som alltså indrogs, bestämd
till 650 kronor och för de senare till 600 kronor, af hvilka belopp 350
kronor skulle utgå som lön och återstoden, respektive 300 och 250
kronor, som tjenstgöringspenningar. Ålderstilläggen beliöllos vid oförändrade
belopp, men vid bestämmelsen om tiden för deras åtnjutande
gjordes i staten den förändring i ordalydelsen, att de skulle utgå, icke
efter fem och tio års tjenstgöring, utan efter fem och tio år. Beträffande
tjenstgöringspenningarne stadgades bland vilkoren för den nya aflöningens
åtnjutande, att de finge uppbäras endast för den tid, tjensteinnehafvaren
verkligen tjenstgjort. Nämnda förändring i uttrycket angående ålderstilläggen
föranledde den föreskrift i nådiga brefvet den 8 december
1882, att tiden för åtnjutande af ålderstillägg skulle för de betjente,
som derefter anstäldes i fångvårdens tjenst, räknas, icke från anställningsåret
utan från början af kalenderåret näst efter det, under hvilket de
erhållit konstitutorial å tj ensten och derigenom uppförts såsom ordinarie
med lön å bestämda anslaget. Härigenom och genom föreskriften angående
tjenstgöringspenningarne innebar den nya lönestaten i vissa

Andra hufvudtiteln. 21

afseende!! en verklig- försämring af vaktbetjeningens lönevilkor. Men
detta ansågs mer än uppvägas derigenom, att vaktbetjeningen genom
dess uppförande å ordinarie stat skulle vinna för egen del pensionsrätt
samt för hustru och barn delaktighet i civilstatens pensionsinrättning.

Verklig förbättring i v a ktb et j eu ingen s löneförmåner inträdde först
år 1890. Hvad särskildt anginge vaktkonstaplarne, blef aflöningen för
de å ordinarie stat uppförda då af Riksdagen faststäld till 400 kronor
som lön och 300 kronor som tjenstgöringspenningar eller tillsammans
700 kronor för konstapel vid central fångvårdsanstalt och till 400 kronor
som lön och 250 kronor som tjenstgöringspenningar eller tillsammans
650 kronor för konstapel vid läns- eller kronohäkte, hvarjemte de begge
ålderstilläggen höjdes till 75 kronor hvartdera. Tillika medgaf Riksdagen,
att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll finge
årligen till en hvar af de å ordinarie stat uppförde vaktbetjente, som
vore gift eller enkling med familj och icke på kronans bekostnad åtnjöte
förmånen af fri bostad och vedbrand, intill dess han af sådan
förmån kunde komma i åtnjutande, utgå hyresersättning och anslag
till inköp af 12 kubikmeter'' ved; dock med iakttagande, att hyresersättnings
högsta årliga belopp skulle utgöra 150 kronor och vedanslagets
35 kronor, att hyresersättningarne i medeltal icke finge öfverstiga
125 kronor årligen till hvarje vaktbetjent, samt att hyresersättningarne
och vedanslagen borde efter de a de olika orterna gällande
hyror å bostadslägenheter och pris å ved bestämmas.

Enahanda löneförmåner som de, hvilka genom Riksdagens nämnda
beslut tillerkändes ordinarie vaktbetjente vid de fångvårdsanstalter,
som afsåges med den af Riksdagen antagna lönestaten, hade sedermera
blifvit af°Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 28 november 1890 medgifna
jemväl åt motsvarande ordinarie betjente vid de öfriga fångvårdsanstalterna.

Förutom nämnda löneförmåner tilldelades, på grund af nådiga
bref den 5 december 1855 och den 3 december 1861, en hvar vakt konstapel,

som genom berömlig tjenstgöring gjorde sig deraf förtjent, årligen
gratifikation till belopp af öfverhufvud omkring 75 kronor, hvarjemte
vaktkonstaplarne vid länens fängelser atnjöte en mindre andel i
förtjensten å fångarnes arbeten. Beloppet af denna andel vore synnerligen
vexlande såväl vid de olika fängelserna som vid hvarje fängelse
för sig. Det hade för enskilda konstaplar utgjort från några få kronor
ända inemot 100 kronor per år. Medelbeloppet för konstapel vore enligt
styrelsens underdåniga skrifvelse den 29 september 1899 omkring 25
kronor. Under sista tiden hade medelsiffran dock i följd af någon ökning
i allmänhet af arbetsinkomsten i fängelserna stält sig något högre.

[9.]

JS’y aflöning sstat
för vissa
fångvårdsbetjente.

(Forts.

22 Ändra hufvudtiteln.

[^•3 ^ Summan af den inkomst, hvartill vaktkonstapel efter uppnådda

flatför“vfssa &lderstillägg öfverhufvud kunde komma, utgjorde alltså, med frånf&ngvårds-
rakning af bostad och vedbrand eller anslag dertill men med inberäk(Forts.
n*n§'' gratifikation till belopp af 75 kronor, vid central fångvårdsanstalt
925 och vid läns- eller kronohäkte, efter beräkning af 25 kronor

1 arbetsinkomst, 900 kronor för år, motsvarande, efter afdrag af 50
kronor om året till skatter och afgift till civilstatens pensionsinrättning,

2 kronor 40 öre och 2 kronor 33 öre för dag. Redan då styrelsen år
1890 skulle bestämma de belopp, som borde i hyres- och vedanslag
tillerkännas å ordinarie stat uppförde vaktbetjente, hvilka enligt Riksdagens
beslut egde uppbära dylikt anslag, visade det sig nödvändigt
att, till efterrättelse af de rörande detta anslag meddelade bestämmelser,
sätta detsamma för hvarje konstapel icke obetydligt lägre, än som motsvarade
i orterna gällande pris å för vaktbetjente lämpliga bostadslägenheter
och å ved. Detta missförhållande hade numera genom den
ansenliga höjning i hyres- och vedpris, som efter nämnda tid öfverallt
inom landet inträdt, så tilltagit, att lämpliga konstapellägenheter inom
ej allt för långa afstånd från fängelserna år 1899 betingade i medeltal
en årlig hyresafgift af inemot 190 kronor, samt att medelpriset för
den åt vaktbetjente beräknade qvantitet af 12 kubikmeter ved, räknadt,
för barrved, då utgjorde i det närmaste 56 kronor. Och sedan 1899
hade bostads- och vedprisen ingalunda nedgått, utan snarare i allmänhet
ytterligare stigit. Summan af nämnda belopp, 246 kronor, öfverstege
med 86 kronor sammanlagda beloppen af den medgifna medelhyresersättningen,
125 kronor, och det nästan undantagslöst med 35 kronor
utgående vedanslaget. Då emellertid allmänt klagades, att berörda vedqvantitet
vore för knappt beräknad, och att derutöfver ytterligare erfordrades
flere kubikmeter, kunde det belopp, som konstapel måste sjelf
tillskjuta till bostadshyra och ved, uppskattas till öfverhufvud 100 kronor
för år. Droges detta belopp jemte ofvan till 50 kronor beräknade skatter
och pensionsafgifter från förenämnda årsinkomster 925 och 900 kronor,
återstode af den förra inkomsten 775 och af den senare 750 kronor
för år, motsvarande för dag respektive 2 kronor 12 öre och 2 kronor
5 öre, som skulle räcka till för uniforms- och andra kläder samt föda
med flere utgifter åt konstapeln och familjen, hvilken vid den ålder,
konstapeln efter uppnåendet af nämnda inkomstsumma hunnit, vanligen
ökats med flere medlemmar, af hvilka dock i de flesta fall ännu ingen
kunde på något sätt bidraga till familjens hjelp.

Dessa siffror vore beräknade i genomsnitt för de konstaplar, som
uppbure hyres- och vedanslag. För enskilda bland dem stälde sig för -

Ändra hulvudtiteln.

23

hållandet betydligt sämre. 1 en och annan af landsortsstäderna uppginge
den årliga hyreskostnaden till 250 kronor, i Göteborg till 27o
kronor och i Stockholm, der dock, efter det Riksdagen anvisat ett extra
anslag till uppförande af en vaktkonstapelsbyggnad vid läusfangelset,
samtliga vaktkonstaplarne i en snar framtid torde få kostnadsfria bostäder

i kronans hus, ända till 325 kronor.

Då konstapel uppbure i hyresanslag högst 150 kr., kunde han
alltid, Stockholm frånsedt, nödgas till hyresafgiftens betäckande af annan
tillgång tillskjuta 100 å 125 kronor, hvartill komme det belopp, hvarmed
årsutgiften för ved öfverstege derför anslagna 35 kronor. _ .

Ännu kännbarare, då den inträffade, vore den nedsättning i anöningen,
som vaktkonstapel, enligt hvad ofvan nämnts, måste vidkännas,
då han nödgades för sjukdom taga tjenstledighet. I dylika fall afknappades
aflöningen till den grad, att för konstapel, som efter långvarig
tjenst uppnått ofvan angifna högsta inkomstsumma, deraf för de dagliga
utgifterna, som kunde ökas med extra kostnader i följd af sjukdomen,
endast återstode 1 krona 58 öre å 1 krona 64 öre för dagen.
Drabbade då dertill en dylik olycka en vaktkonstapel, som äfven fatt
vidkännas dryga utgifter för bostad och vedbrand, reducerades hans

inkomst så, att nära nog nöd inträdde.

Beträffande för öfrigt bostads- och vedanslagens otillräcklighet
samt vaktbetjentes skyldighet att vid sjukdomsfall afstå tjenstgörmgspenningarne,
tiiläte sig styrelsen fästa Kongl. Maj ds uppmärksamhet
å de särskilt djupgående följder, som härledde sig ur det närvarande

förhållandet i berörda begge afseenden. _

Styrelsen hade i underdånig skrifvelse den 24 januari 18JJ
angående uppförande af eu vaktbetjentsbyggnad vid länsfängelset i
Stockholm visat, hurusom konstaplarne derstädes för att skaffa sig något
bidrag till sina stora utgifter till bostadshyror och vedbrand nödgades
i sitt hem mottaga främmande personer såsom »inneboende». Det vore
otvifvelaktigt, att vid sådant förhållande konstaplarne och deras familier
skulle i väsentlig mån gå förlustige det helsosamma inflytande, som ett
väl ordnadt hemlif vore egnadt att utöfva. Eu annan följd af hyresanslagets
otillräcklighet vore, att konstaplarne derigenom frestades att
hyra sig bostäder, hvarhelst sådana kunde billigast erhållas. På detta
sätt förlorades den med hyresersättningens införande jemväl för fångvården
afsedda fördelen, att dessa betjente skulle kunna skaffa sig
bostäder inom sådana afstånd från fängelserna, att deras tjenstgöring
icke blefve deraf lidande. Och konstaplarne sjelfve ginge genom de
långa afstånden till sina hem till stor del förlustige den välbehöniga

[9.]

Ny aflöningsstat
för vissa
fångvår dsbetjente.

(Forts.)

24

Andra hufvudtiteln.

[£•]. JiV^a *rån tjensten, som fristundernas tillbringande i hemmen borde
\tat förvissa bereda. Slutligen vore med hänsyn till den afgörande betydelse, som
fångvårds- prisfrågan måste ega vid valet af bostad, den fara för handen, att der(Forts.
j ^ komme att hyras en lägenhet, som vore för trång för familjens
behof, osund och kanske dertill belägen bland en i följd af ekonomiskt
betiyck eller af andra anledningar sjunken omgifning, från hvars inflytande
det vore af vigt att hålla konstaplarne fria.

Till följd af storleken af det afdrag, som skulle göras i aflöningen vid
tjenstledighet för sjukdom, uppstode det förhållande, att konstapel, hellre
än att