med anledning av prop. 2009/10:33 Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor

Motion 2009/10:Sk3 av Lars Johansson m.fl. (s, v, mp)

av Lars Johansson m.fl. (s, v, mp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2009/10:33 såvitt avser förslaget till ändring i inkomstskattelagen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finansieringen av utvidgningen av den kommunala fastighetsavgiften ska ske inom ramen för den samlade beskattningen.

Inledning

De borgerliga partierna lovade i valrörelsen att avskaffa fastighetsskatten men det har inte skett. Alla med lyxvillor har fått en kraftigt sänkt skatt samtidigt som vanliga småhusägare mest har fått se sin fastighetsskatt byta namn till fastighetsavgift.

I fråga om de i propositionen aktuella värderingsenheterna/fastighets-typerna visar deras hantering på bristerna i regeringens beredning av fastighetsskattefrågan. I proposition 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m., nämndes inte småhus som saknar byggnadsvärde. Dessa är knappast ringa till antalet; även om det är bra att lagstiftningsmissen nu rättas till så har dessa fastighetsägare betalat en högre skatt. Vi har ingen kunskap om inkomstfördelningen hos ägarna, men mycket talar för att de har lägre inkomster än ägarna till stora villor. I propositionen berördes hus på annans mark, s.k. byggnad på ofri grund, men regeringen gled lätt över frågan om exempelvis konkurrensneutralitet mellan denna typ av fastigheter och bostadsbyggnad på egen mark. Frågan lämnades olöst eftersom det brådskade med att leverera skattesänkningar till ägarna av lyxvillorna.

Rödgrön fastighetsskatt

De förändringar som regeringen har gjort har bidragit till att öka klyftorna i Sverige samtidigt som bostadsmarknadens funktionssätt har försämrats. Regeringen har infört en räntebeläggning på uppskov. Räntebeläggningen, som är att betrakta som en skatt, gäller inte bara nya uppskov utan även tidigare gjorda uppskov.

Regeringens hantering av fastighetsskatten har orsakat stor oro bland husägare. Vi menar att det är viktigt att husägare får långsiktiga besked som gör att de kan planera sin ekonomi på bra sätt samtidigt är det tydligt att rättvisan, neutraliteten och rörligheten måste förbättras.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är överens om att utforma den samlade beskattningen på fastigheter på ett sätt som bidrar till att skapa ett bättre fördelningspolitiskt skattesystem. Vårt gemensamma besked är att det nuvarande systemet för fastighetsskatt kvarstår med tre tydliga förbättringar:

  1. Rättvisare beskattning: De som har de dyraste villorna med ett marknadsvärde över ca 6 miljoner kronor (dvs. ett taxeringsvärde om 4,5 miljoner eller mer) kommer att få höjd skatt. Samtidigt utvidgas den nuvarande begränsningsregeln så att fler med små inkomster får sänkt fastighetsskatt.

  2. Neutrala regler: Fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar sänks. Neutraliteten mellan olika boendeformer utreds och åtgärder vidtas.

  3. Främja rörligheten: Uppskovsskatten och begränsningen för uppskov tas successivt bort, givet att det statsfinansiella läget så tillåter och att det finansieras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. På så sätt ökar rörligheten på bostadsmarknaden. I ett första steg tas skatten på uppskov upp till 200 000 kr bort. Därmed har nästan hälften av den statsfinansiella kostnaden av att avskaffa uppskovet uppnåtts. Vi kommer även att tillsätta en utredning som ser över systemet med uppskov och hur det kan säkerställa att uppskoven betalas in.

Förändrad fastighetsskatt för fastigheter med låga taxeringsvärden m.m.

I dag har alltså ett antal småhusägare kommit i kläm genom regeringens oansvariga hantering av fastighetsskatten. Det rör sig bl.a. om småhusägare med lågt taxerade hus som har fått högre skatt än grannar med exklusiva fastigheter. Vi delar regeringens bedömning att dessa fastigheter ska omfattas av det vanliga systemet för fastighetsskatt (s.k. fastighetsavgift). De borde inte särbehandlats från början. Vi avvisar dock regeringens finansieringsmodell som bygger på att uppskovsmöjligheterna försämras. Finansieringen ska ske inom ramen för den samlade beskattningen. Den ryms inom de budgetalternativ som våra respektive partier har lagt fram. Att underlätta rörlighet är särskilt viktigt nu med den osäkerhet som finns på bostadsmarknaden.

Stockholm den 27 oktober 2009

Lars Johansson (s)

Laila Bjurling (s)

Raimo Pärssinen (s)

Christin Hagberg (s)

Fredrik Olovsson (s)

Britta Rådström (s)

Hans Olsson (s)

Birgitta Eriksson (s)

Marie Engström (v)

Helena Leander (mp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämning: 2009-10-27 Bordläggning: 2009-11-02 Hänvisning: 2009-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)