Vapenexport

Motion 1997/98:U415 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
1997-10-06
Hänvisning
1997-10-10
Bordläggning
1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Inledning

På papperet är det svenska regelverket, generellt sett, mycket restriktivt. Export av krigsmateriel till stater där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter bör exempelvis inte godkännas. Men under 1995 godkändes sådan export till 16 stater där det, enligt Amnesty International, förekommer sådana kränkningar. Denna politik, att man säger en sak och gör en annan, uppfattas av många som hyckleri. Under den senare tiden har vapenexporten på nytt varit omdiskuterad och ifrågasatt.

  • Regeringen har godkänt en stor krigsmaterielaffär med Saudiarabien, en av världens mest totalitära stater.

  • Inspektionen för strategiska produkter, ISP, har beviljat export av pressar för att tillverka granathylsor till Pakistan och komponenter till granatgeväret Carl Gustaf till Indien. De båda staterna befinner sig i en väpnad konflikt med varandra.

  • ISP fortsätter att bevilja export av vapenkomponenter till Indonesien, trots att fem av riksdagens partier i riksdagen slagit fast att sådan export strider mot riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport.

  • ISP har, enligt uppgift i massmedier, givit Saab klartecken att försöka sälja JAS till Filippinerna, trots det omfattande inbördeskriget i landet.

  • ISP eller regeringen har, enligt både Microwave Systems och CelsiusTech Systems, öppnat sex gulfstater, alla diktaturer, i Mellan­östern för nya affärer med s.k. övrig krigsmateriel.

Miljöpartiet de gröna vill omedelbart stoppa den svenska krigsmaterielexporten till diktaturer, konfliktområden och till länder där det, enligt Amnesty, förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Miljöpartiet vill att förbudet mot vapenexport i den svenska lagen skall följas. Vapenexporten måste upphöra. Så länge som det finns en politisk majoritet som vill fortsätta exportera vapen anser vi att de riktlinjer som riksdagens majoritet har lagt fast måste följas. Vi anser inte att så är fallet idag.

2 Den internationella vapenhandeln

Sverige bidrar till den internationella vapenhandeln, och det finns en rad problem förknippade med denna handel.

  • Export av krigsmateriel till krig leder till att människor dödas eller flyr. Cirka 90 procent av världens 18,2 miljoner externa flyktingar är på flykt undan krig.

  • Export av krigsmateriel till fattiga länder bidrar till fattigdom, till svält, analfabetism och utebliven hälsovård. En tredjedel av befolkningen i u-länderna lever i djup fattigdom.

  • Export av krigsmateriel till ett konfliktområde kan öka risken för att krig bryter ut. Kapprustningar skapar nämligen ömsesidig misstro, de förstärker en ”djävulsbild” av motsidan och de ökar militärens inflytande.

  • Export av krigsmateriel ingår ofta i en större överenskommelse där säljaren hjälper köparen att bygga upp en egen krigsindustri och tillverka vapnen på licens.

Den internationella vapenhandeln har minskat kraftigt under de senaste tio åren, vilket främst beror på den nedrustning som följde i spåren av Berlinmurens fall och Warszawa­paktens upplösning. Sverige bör aktivt medverka i arbetet för att få till stånd begränsningar av den internationella vapenhandeln. En del svenska politiker är stolta över att Sverige tillhör de främsta vapenproducenterna i världen.

Den amerikanska forskaren Randall Forsberg, har en annan utgångspunkt. När hon hösten 1995 framträdde i riksdagens utrikesutskott föreslog hon att de sju ledande vapentillverkarna i världen, däribland Sverige, ska stoppa utvecklingen av nya större vapensystem med offensiv kapacitet.

Hennes förslag är realistiskt. Det omfattar bara sju stater, nämligen USA, Ryssland och de fem EU-staterna Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Italien och Sverige. Om dessa ”värstingar” tar sitt ansvar, kan i princip all utveckling av nya högteknologiska offensiva vapensystem stoppas. Alla andra stater befinner sig långt efter.

Sverige skulle kunna gå i spetsen för en sådan nedrustningspolitik. Men alltför stora intressen står på spel. Förslaget skulle nämligen stoppa stridsflygplanet JAS, Ubåt 2000, nya krigsfartyg, haubitsar, bandvagnar och stridsfordon. Sveriges ”unika” vapentillverkning skulle monteras ned.

Regeringen vill inte följa Forsbergs förslag. I stället vill den gå i spetsen och underlätta export av större vapensystem som JAS, ubåtar och nya krigsfartyg.

3 En mer restriktiv vapenexportpolitik

Sedan slutet av första världskriget har det officiellt rått ett principiellt förbud mot krigs­materielexport. ”Undantag från förbudet” har beviljas av regeringen eller, i mindre ärenden, av utrikeshandelsministern. Numera är det den självständiga myndigheten ISP, Inspektionen för strategiska produkter, som handlägger stora delar av krigsmateriel­exporten.

4 Exportvillkor

Riksdagens riktlinjer från december 1992 säger att det bör bara medges export av krigsmateriel om denna

  • bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt

  • inte står i strid med principerna och målen för svensk utrikespolitik. Och enligt riktlinjerna bör det inte godkännas krigsmaterielexport till

  • stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat,

  • stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt,

  • stat som har inre väpnade oroligheter, eller till

  • stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

Ett antal av köparna av svensk krigsmateriel har väpnade konflikter. Några exempel: Det pågår fortfarande strider i det delade Kashmir, samtidigt som de båda staterna Indien och Pakistan har ”inre väpnade oroligheter”. Mexiko har ”inre väpnade oroligheter” och USA är definitivt inblandat i ”konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt”.

I ett ännu större antal köparstater förekommer det, enligt Amnesty International, omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

Om regeringen tillämpade riktlinjerna korrekt – och restriktivt – skulle alltså en mycket stor del av exporten upphöra. Men för att tvinga fram en ökad restriktivitet måste riktlinjerna för krigsmaterielexport skärpas på flera punkter.

5 Övrig krigsmateriel

Export av så kallad ”övrig krigsmateriel” bör, enligt riktlinjerna, godkännas så länge köparen uppfyller människorättskriteriet och inte är i strid. Enligt riktlinjerna får export av ”övrig krigsmateriel” alltså godkännas även om mottagaren är indragen i konflikt som kan befaras leda till krig. Enligt uppgifter i massmedierna har samtliga sex västra gulfstater i Mellanöstern nyligen öppnats för export av helt nya affärer med övrig krigsmateriel.

Frågan är om Sverige verkligen bör exportera övrig krigsmateriel, exempelvis spaningsradar, bandvagnar, lysbomber och vapensimulatorer, till stater som kan befaras hamna i krig? Vårt svar är ett otvetydigt nej.

6 Lagfäst exportvillkoren

Om exportvillkoren hade reglerats i lag skulle det bli betydligt svårare för regeringen att godkänna export av krigsmateriel till diktaturer och stater i oroshärdar.

Eftersom regeringen inte följer riksdagens tämligen restriktiva riktlinjer för krigsmaterielexport, har det blivit nödvändigt att dessa lagfästs.

7 Ändra krigsmaterielbegreppet

1993 vidgade Sverige krigsmaterielbegreppet, så att fler produkter kom att klassas som krigsmateriel. Men fortfarande exporteras stora mängder militär materiel som civilt gods.

1995 var den officiella svenska krigsmaterielexporten värd 3 313 miljoner kr, men enligt Försvarsindustriföreningen uppgick de fjorton medlems­företagens export av ”försvarsmateriel” samma år till 3 587 miljoner kr. Det betyder att det under 1995 exporterades svensk ”försvarsmateriel”, som civilt gods och utan exporttillstånd, till ett värde av minst 274 miljoner kr. Det är bland annat militära broar och militär kamouflageutrustning, som inte klassas som krigsmateriel av svenska myndigheter.

Krigsmaterielbegreppet bör breddas så att åtminstone sådan materiel som de största exportföretagen själva anser vara ”försvarsmateriel” täcks in.

8 Samarbetsavtal

Det blir allt vanligare att svenska och utländska företag samarbetar om utveckling och tillverkning av nya vapensystem. När regeringen väl godkänt ett samarbetsprojekt ska exporten få fullföljas även om samarbetslandet kommer i krig (så länge inte FN inför ett vapenembargo).

Ett vapensystem som vid samarbetsprojekt fått ”övervägande utländsk identitet” får enligt riktlinjerna säljas vidare till tredje land, i enlighet med de regler som gäller i samarbetslandet. Och även om systemet har ”svensk identitet” kan det, under vissa omständigheter, få säljas vidare till stater som är förbjudna för export från Sverige.

Efter initiativ från Miljöpartiet de gröna har riksdagens konstitutions­utskott granskat samarbetsavtal mellan svenska och utländska vapen­tillverkare.

Samtillverkning av vapensystem kan innebära att svenskdesignade system, med svenska komponenter, i större och större utsträckning säljs vidare till i Sverige ”förbjudna” stater.

Det borde vara en självklarhet att alla länder som deltar i ett samarbets­projekt om att utveckla nya vapensystem har vetorätt över eventuell export. Sverige bör gå i spetsen för en sådan politik. Och det kan ske genom att de s.k. OPD-intygen avskaffas.

I kölvattnet av ”Bofors-affären” infördes obligatoriska intyg från köparen för att garantera att svensk krigsmateriel inte såldes vidare till ”förbjudna” stater.

Det finns två olika varianter. EUC, End Users Certificate/slutan­vändar­intyg, som alltid används vid export av hela system. Och OPD, Own Production Declaration, som kan användas vid komponentleveranser. Där sägs bara att köparen inte får sälja vidare produkten i obearbetat skick. Men om den svenska komponenten ingår i ett vapensystem som inte har ”svensk identitet”, så kan detta system exporteras till stater dit Sverige inte medger export.

Sannolikt kommer en växande del av krigsmaterielexporten att ske med stöd av OPD-intyg och alltså få säljas vidare till ”förbjudna” stater.

Miljöpartiet de gröna vill införa slutanvändarintyg för all svensk krigsmaterielexport, också komponenter.

9 Produktutveckling för export

Den statliga Krigsmaterielexportutredningen (KMU) föreslog att det inte bör få före­komma någon utveckling och tillverkning enbart inriktad på utländska marknader. Det var en viktig markering som refererades i regeringens proposition om krigsmateriel­export 1992 (prop 1991/92:174, sid 143). Det finns en klar tendens att denna politik håller på att motsättas, men produktutveckling enbart för export­marknaden skall enligt vår mening inte tillåtas.

10 Följdleveranser

Enligt riktlinjer är det inte bara export av reservdelar som bör fullföljas trots krig, utan också ”andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd”.

Inspektionen för strategiska produkter, ISP, anser att det till och med är möjligt att fortsätta att exportera hela vapensystem, av samma typ som tidigare levererats. Regeringen gick våren 1996 på samma linje och godkände export av fartygskanoner till Indonesien, med hänvisning till att dessa utgjordes av ”följdleveranser”.

Vapenföretagen har alltså fått en liberal skrivning i riktlinjerna som gör att Sverige framstår som en ”trovärdig vapenleverantör”.

Men efter hård kritik mot förslaget beslöt riksdagen också att ”de föreslagna rikt­linjerna för följdleveranser inte innebär någon given rätt för en köpare att erhålla följdleveranser, utan varje ärende behandlas för sig vid regeringens avgörande. Om omständigheterna så motiverar, finns det således möjligheter för regeringen att i det enskilda fallet frångå de generella riktlinjerna.” (1992/93:UU1, sid 20.)

Vi anser det vara mycket viktigt att hela krigsmaterielsystem aldrig får betraktas och exporteras som ”följdleveranser”. Vi vill också stoppa all export, också av ammunition och reservdelar, till stater som kommer i krig eller som av andra orsaker inte uppfyller riktlinjernas exportvillkor.

11 Skriftliga leveransgarantier, MoU

Vid tre tillfällen har den svenska regeringen utfärdat skriftliga garantier till köparen att alla leveranser och underhåll ska fortsätta även om landet kommer i krig (och så länge inte FN förbjudet det).

1985 gällde det Bofors luftvärnsrobot Robot 70 till Australien, 1986 Bofors haubitsar till Indien och 1987 Kockums ubåtar till Australien.

Den medborgarkommission som utredde ”vapenbyken” var mycket kritisk till de leveransgarantier som gavs Indien. Men under 1993 gav regeringen liknande garantier till Indiens fiende Pakistan som var intresserat av att köpa ubåtar från Kockums.

Det är sannolikt omöjligt att få kontrakt på exempelvis ubåtar och stridsflygplan om inte regeringen är bredd att lämna långtgående leverans­garantier. Det är också ett mycket starkt argument mot sådana affärer.

Vi anser inte att det ska upprättas avtal med leveransgarantier om köparen kommer i krig.

12 Ökad restriktivitet i landbedömningen

Det är några stater/områden dit det är särskilt viktigt att omedelbart stoppa alla export av svensk krigsmateriel:

12.1 Indien och Pakistan

De båda staterna har i många år varit i konflikt med varandra, har inre väpnade oroligheter och kränker mänskliga rättigheter både omfattande och grovt. Båda staterna är sedan länge stora köpare av svensk krigsmateriel.

12.2 Indonesien

Indonesien ockuperar och förtrycker Östtimor och dessutom förekommer det omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter i landet. EU-parlamentet har uppmanat alla medlemsstater, däribland Sverige, att inte exportera militär materiel till Indonesien. Under 1995 och 1996 har regeringen godkänt export av både fartygskanoner och luftvärnsrobotar till Indonesien. Under senare tid har Bofors tillåtits att exportera ytterligare vapenkomponenter till Indonesien, trots att fem av partier motsatt sig sådan export i utrikesutskottet. ISP och regeringen borde omedelbart stoppa all svensk krigsmaterielexport till Indonesien.

12.3 Gulfstaterna i Mellanöstern

De sex gulfstaterna i Mellanöstern är alla diktaturer, och de befinner sig i ett konfliktområde. Under 1993 öppnade den borgerliga regeringen dessa stater, dvs Saudiarabien, Bahrein, Kuwait, Qatar, Oman och Förenade Arabemiraten, för export av Övrig krigsmateriel. Men hösten 1994 slog utrikesutskottet enhälligt fast att situationen för mänskliga rättigheter i samtliga gulfstater ”ger anledning till betydande oro”. Utskottet utgick från att regeringen delade denna bedömning och att den skulle fästa ”stor vikt därvid i samband med eventuellt nya ansökningar om krigsmaterielexport” (1994/95:UU1, sid 23). Ändå har ISP eller regeringen på nytt öppnat gulfstaterna för nya affärer med övrig krigsmateriel.

13 Smugglad krigsmateriel

I maj 1996 avslöjade Svenska Freds att Bofors lämnat en offert avseende reservdelar till smugglade luftvärnsrobotar i Dubai. Statsrådet Leif Pagrotsky sade i en kommentar i riksdagen att ”smugglade vapen skall ha en kort livslängd” och han annonserade en översyn av regelverket. Det är enligt vår mening viktigt att regeringen finner vägar att förhindra export av komponenter och reservdelar till smugglade vapen samt service av dessa vapen. Därför välkomnar vi att Pagrotsky nu föreslår en lagändring som ska omöjliggöra export av ”civila” komponenter till vapen som smugglats eller vidareexporterats till förbjudna stater.

14 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för den svenska exporten av krigsmateriel,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall öka sitt engagemang för att begränsa den internationella vapenhandeln,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall följa den amerikanska forskaren Randall Forsbergs förslag om att stoppa utvecklingen av nya större vapensystem med offensiv kapacitet,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör tillsättas en utredning med direktiv om att skärpa riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport,

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riktlinjernas exportvillkor skall lagfästas,

  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att krigsmaterielbegreppet skall breddas så att åtminstone sådan materiel som de största exportföretagen själva anser vara ”försvarsmateriel” omfattas,

  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slutanvändarintyg skall användas vid all svensk krigsmaterielexport, också vid export av komponenter,

  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall vara tillåtet med produktutveckling enbart för exportmarknaden,

  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela krigsmaterielsystem aldrig får betraktas och exporteras som ”följdleveranser”,

  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all export av krigsmateriel skall stoppas om en stat kommer i krig eller av andra orsaker inte uppfyller riktlinjernas exportvillkor,

  11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall upprättas avtal med leveransgarantier som medger fortsatt export om köparen kommer i krig,

  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmateriel­export till Indonesien,

  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmateriel­export till Indien och Pakistan,

  14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmateriel­export till Gulfstaterna i Mellanöstern,

  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att finna vägar för att förhindra service och export av komponenter och reservdelar till smugglade krigsmateriel-
    system.

Stockholm den 6 oktober 1997

Bodil Francke Ohlsson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Annika Nordgren (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Eva Goës (mp)


Yrkanden (30)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för den svenska exporten av krigsmateriel
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för den svenska exporten av krigsmateriel
    Behandlas i
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall öka sitt engagemang för att begränsa den internationella vapenhandeln
    Behandlas i
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall öka sitt engagemang för att begränsa den internationella vapenhandeln
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall följa den amerikanska forskaren Randall Forsbergs förslag om att stoppa utvecklingen av nya större vapensystem med offensiv kapacitet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall följa den amerikanska forskaren Randall Forsbergs förslag om att stoppa utvecklingen av nya större vapensystem med offensiv kapacitet
    Behandlas i
  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör tillsättas en utredning med direktiv om att skärpa riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport
    Behandlas i
  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör tillsättas en utredning med direktiv om att skärpa riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riktlinjernas exportvillkor skall lagfästas
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riktlinjernas exportvillkor skall lagfästas
    Behandlas i
  11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att krigsmaterielbegreppet skall breddas så att åtminstone sådan materiel som de största exportföretagen själva anser vara "försvarsmateriel" omfattas
    Behandlas i
  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att krigsmaterielbegreppet skall breddas så att åtminstone sådan materiel som de största exportföretagen själva anser vara "försvarsmateriel" omfattas
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slutanvändarintyg skall användas vid all svensk krigsmaterielexport, också vid export av komponenter
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slutanvändarintyg skall användas vid all svensk krigsmaterielexport, också vid export av komponenter
    Behandlas i
  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall vara tillåtet med produktutveckling enbart för exportmarknaden
    Behandlas i
  16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall vara tillåtet med produktutveckling enbart för exportmarknaden
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela krigsmaterielsystem aldrig får betraktas och exporteras som "följdleveranser"
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela krigsmaterielsystem aldrig får betraktas och exporteras som "följdleveranser"
    Behandlas i
  19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all export av krigsmateriel skall stoppas om en stat kommer i krig eller av andra orsaker inte uppfyller riktlinjernas exportvillkor
    Behandlas i
  20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all export av krigsmateriel skall stoppas om en stat kommer i krig eller av andra orsaker inte uppfyller riktlinjernas exportvillkor
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall upprättas avtal med leveransgarantier som medger fortsatt export om köparen kommer i krig
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall upprättas avtal med leveransgarantier som medger fortsatt export om köparen kommer i krig
    Behandlas i
  23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till Indonesien
    Behandlas i
  24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till Indonesien
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det skall ske någon svensk krigsmaterielexport till Indien och Pakistan
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det skall ske någon svensk krigsmaterielexport till Indien och Pakistan
    Behandlas i
  27. att riskdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till Gulfstaterna i Mellanöstern
    Behandlas i
  28. att riskdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det inte skall ske någon svensk krigsmaterielexport till Gulfstaterna i Mellanöstern
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att finna vägar för att förhindra service och export av komponenter och reservdelar till smugglade krigsmaterielsystem.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att finna vägar för att förhindra service och export av komponenter och reservdelar till smugglade krigsmaterielsystem.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.