Vaccination

Motion 2003/04:So298 av Ewa Björling (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att inom ramen för Socialstyrelsens informationsinsatser utföra en specifik kampanj angående mässlingsvaccin i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motivering

Vaccinationer räddar liv och det är den viktigaste anledningen till varför vi i Sverige beslutat att införa allmän MPR-vaccination vid 18 månaders ålder. Mässling som är världens mest smittsamma virussjukdom kan i sällsynta fall orsaka hjärninflammation med dödlig utgång, påssjuka, orsaka dövhet och sterilitet, röda hund och ge olika fosterskador under graviditet.

Flera stora forskargrupper i världen arbetar fortfarande inom området för att få ytterligare kunskap om mässling och att kunna finna nya metoder för att eliminera sjukdomen. WHO har som mål att utrota mässling redan år 2010 genom allmän vaccination över hela världen. I dag har 93 av världens länder möjlighet att ge vaccin, men i u-länderna dör fortfarande nära en miljon barn varje år till följd av mässling.

Redan 1982 beslutade Sverige (tillsammans med Finland) som första land i världen att alla barn skulle rekommenderas MPR-vaccin. Ända fram till dess var sjukdomarna vanliga även i Sverige, men efter att vaccin infördes sjönk antalet insjuknade inom loppet av ett fåtal år. Antalet insjuknade i mässling varierar beroende på hur stor vaccintäckningen är i respektive land. För att nå full täckning av ett vaccin krävs att ca 95 procent av befolkningen är skyddad. I Sverige är det största problemet att upprätthålla dessa vaccinationsprogram trots att mässling just nu inte är aktuellt för allmänheten. Om man väljer att vaccinera barnen senare i livet riskerar de att bli smittade vid utlandsreor eller om en lokal epidemi förekommer. Vidare blir då en större del människor mottagliga och kan fungera som reservoar och sprida mässling till småbarn och röda hund till gravida kvinnor med fosterskador som följd. Om fler och fler slutar vaccineras kommer sjukdomarna tillbaka och risken att bli sjuk blir lika stor som förr i tiden. Det kan inte vara rätt väg att gå vare sig för ett friskt Sverige eller som föredöme för mindre utvecklade länder.

Full respekt skall visas för att man är orolig för olika biverkningar vid vaccinering. Men man måste också bedöma risken i förhållande till att avstå. Det finns rapporter angående biverkningar efter mässlingsvaccin som visar att i extremt sällsynta fall kan man få hjärninflammation (i ett fall på miljonen). Vid naturlig mässlingsinfektion är detta ett på 1 000.

Däremot finns inga seriösa forskningsrapporter som visar att mässlingsvaccin har samband med autism. Danska forskare har nyligen publicerat en mycket övertygande rapport som styrker tidigare studier att mässlingsvaccin inte har något samband med autism. Genom studier på en stor grupp barn kunde man visa att det inte fanns något samband för utveckling av autism eller autismliknande tillstånd hos vaccinerade barn jämfört med ovaccinerade barn. Det fanns inte heller någon koppling mellan utveckling av autism och ålder på barnet vid MPR-vaccination. Slutligen fanns heller inte något samband för något tidsintervall mellan MPR-vaccination och diagnos.

Vi har alla ett stort ansvar för att en seriös debatt förs i media, tvärtemot de osakliga skriverier som förekommit. Det som istället behövs är ansvarstagande och korrekta upplysningar från många olika grupper, saklig information som sprids via media, våra barnläkare och övrig vårdpersonal, och inte minst att vi lyssnar till alla våra äldre som vet hur det var innan allmän vaccinering infördes. Dessutom behövs en specifikt riktad informationskampanj angående mässling. Den bör utföras av Socialstyrelsen.

Stockholm den 30 september 2003

Ewa Björling (m)