Utvecklingsstrategi för Älvsborgs län

Motion 1992/93:A416 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp)

av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp)
Älvsborgs län består geografiskt av Dalsland och stora
delar av Västergötland. Länet karakteriseras förutom av sin
storlek också av sina starkt varierade bygder från Dalslands
gränstrakter mot Norge, Vänerns stränder och vatten, Göta
Älvdalen ner mot Göteborg, den bördiga mittendelen längs
västra stambanan och Europaväg 20 till Sjuhäradsbygdens
Knalleland och Tygrike. I dessa bygder finns goda
möjligheter till utveckling. Förutsättningen är att
infrastrukturen ges en kraftfull utbyggnad och att olika
insatser för länet samordnas.
Långsiktiga regionalpolitiska svårigheter förorsakar
Dalsland och landsbygdsdelarna av länets västgötadel en
svag befolkningsutveckling. En viss kompensation med
tillfällig uppgång har periodvis skett beroende på en aktiv
mottagning av flyktingar.
Basen för länets näringsliv är en mycket stor
industrisektor. Andelen sysselsatta inom industrin är drygt
10 procentenheter högre andel än för riket som helhet.
Länets utveckling är alltså mycket starkt beroende av
konjunktursvängningar i ekonomin och av att industrins
konkurrensförmåga utvecklas gynnsamt. De branscher som
dominerar i länet är verkstadsindustrin, särskilt bilindustrin
med dess underleverantörer, vilka mött betydande
svårigheter och utmaningar. Ännu spelar även
tekoindustrin samt en betydande skogsbaserad produktion
en väsentlig roll för sysselsättning och långsiktig tillväxt.
Industrin är hög grad exportberoende och därtill utsatt för
kraftig importkonkurrens.
Länets framtid är riskfylld, samtidigt som det finns en
stor potential till ekonomisk tillväxt och god miljö. Länet är
också beroende av huruvida EES-avtalet kommer att kunna
förverkligas liksom den framtida svenska ställningen till de
europeiska gemenskaperna.
Förberedelserna för EG är en chans till att profilera
Älvsborgs län som del av en framtidens region. Därför
anser vi det nödvändigt att uppmärksamma flera för
Älvsborgs län under 1990-talet viktiga frågor och här föreslå
åtgärder som främjar länets utveckling.
Älvsborgs län har som konsekvens av bl.a.
naturgeografiska förhållanden och sin omfattande industri
haft betydande miljöproblem. Vissa av dem, t.ex. utsläppen
i Vänerns vatten och industrins stora stoftutsläpp i luften,
har kunnat reduceras så kraftigt att naturmiljön har återgått
till normala förhållanden. Åtskilliga åtgärder återstår för att
rädda Västervattnen, vilket även framgår av den
miljörapport länsstyrelsen i Älvsborgs län tagit fram.
Ett sammanhållet län
När förhandlingarna om svenskt medlemskap med de
europeiska gemenskaperna EG nu inleds, är det av
synnerligen stor vikt att förutsättningar ges för att kraftfulla
regioner i landet skall kunna etableras. Älvsborgs län är en
kärna i en region för västra Sverige som har möjlighet att
matcha en sådan konkurrens.
Älvsborgs län ställer på grund av sin storlek och sin
''timglas''-form särskilda krav på den regionala strukturen.
För att inte länets utveckling skall missgynnas måste
Älvsborgs läns särskilda förhållanden beaktas. Det innebär
bl.a. att det vid fördelningen av resurser tas nödvändiga
hänsyn till att länet har två regionala centra.
För den södra delen utgör Borås den naturliga
centralorten. I de norra delarna av länet liksom för en stor
del av norra Bohuslän utgörs motsvarande funktion av
Trestadsregionen, dvs. kommunerna Trollhättan och
Vänersborg i Älvsborgs län samt Uddevalla i Göteborgs och
Bohus län. Båda dessa centra utgör komplement till och
samverkar med Göteborg. För utvecklingen i länet är det
därför viktigt att infrastrukturen byggs upp parallellt i Borås
och i Trestadsområdet och mellan var och en av dem och
Göteborg, samt att kommunikationerna fungerar som en
sammanhållande länk för hela länet.
Sedan den särskilda statliga utredningen om
länsindelning och regionalt samarbete i Västsverige lagt
fram sitt förslag, inleddes ett omfattande
samrådsförfarande. Såväl politiska partier som
länsmyndigheterna har beretts tillfälle att yttra sig. En bred
gemensam syn om behovet av en starkare regional identitet
och samarbete föreligger. Folkpartiet liberalerna i regionen
har föreslagit att regeringen prövar möjligheten att på
försök snarast låta ett organiserat samarbete med sikte på
en sammanhållen region äga rum. Det är av vikt att
regeringen beaktar de synpunkter som inkommit för
Västsveriges del.
Näringsliv och arbetsmarknad
Näringsstrukturen i länet leder till att
konjunkturuppgångar för med sig en snabbare ökning av
arbetskraftsefterfrågan än genomsnittet i landet.
Konjunkturnedgångar leder på motsvarande sätt till
snabbare ökning av varsel och arbetslöshet än genomsnittet
i landet. Denna utsatta situation för länet har också visat sig
så att befolkningsutvecklingen i länet under 1980-talet har
varit en tredjedel av den under 1960-talet.
Vår region är Sveriges tunga verkstad. Stallbacka
industriområde i Trollhättan rymmer t.ex. på några
kvadratkilometer tusentals arbetsplatser vilket motsvarar
25 procent av länets alla industriarbeten. En stor del av
landets bilindustri, en stor del av dess underleverantörer,
betydande delar av motor- och flygdelsindustrin samt
legeringsverk och massatillverkning finns här. Betydande
omstruktureringar av hela det svenska näringslivet pågår.
Den nya regeringens politik avser att förbättra
förutsättningarna för industrins konkurrensförmåga. Det
erfordras därvid också kraftfulla åtgärder i syfte att undvika
ensidigt beroende och de obalanser som finns mellan
offentliganställda och industrisysselsatta mellan länets olika
delar.
En mer varierad industristruktur bör inriktas mot en
långsiktig etablering. Ingen kan sväva i tvivelsmål om vikten
därav, efter tex Volvos beslut att avveckla bilfabriken i
Uddevalla. En mer varierad industri kan enbart ske genom
en med framförhållning genomförd utbyggnad av
infrastrukturen.
I det perspektivet framstår satsningar på småföretag i
enlighet med regeringens allmänna riktlinjer för
uppmuntran av enskild företagsamhet som mycket
betydelsefulla. Av särskild betydelse är det för
Sjuhäradsbygden, där den långsiktiga förändringen för
tekoindustrin tillsammans med den nuvarande
lågkonjunkturen förstärker en negativ
sysselsättningsutveckling.
Fram till sekelskiftet kommer arbetskraften att öka men
det sker en markant förskjutning av dess åldersfördelning.
Skattereformen är i ett långsiktigt perspektiv positiv för
länet och väntas i en normal konjunkturbild leda till såväl
intresse för extra arbetsinsatser som övergång från deltids-
till heltidsarbete. Det innebär utjämnad förvärvsintensitet
mellan könen. Sådana riktade skattesänkningar
uppmuntrar satsningar på utbyggnad inom
småföretagsamheten, minskar riskerna och beroendet av
konjunkturförlopp för ett fåtal stora
industrikoncentrationer.
Andelen unga högutbildade som tillförs
arbetsmarknaden kommer emellertid att minska. Ökade
krav på kunskap och kompetens i arbetslivet samt en
fortgående strukturomvandling medför därför att stora
behov uppstår av fort- och vidareutbildning för många äldre
i arbetskraften.
Utbildning
Yrkesutbildningen i länet behöver bättre och snabbare
anpassas till arbetsmarknadens behov. Samtidigt är det
angeläget att den generella utbildningsnivån stärks för att
öka flexibiliteten inför förändrade behov.
De båda högskolorna i Älvsborgs län behöver ges ökad
bredd. För att i ökad utsträckning kunna attrahera i första
hand lärare och elever behöver undervisningen
kompletteras med tillämpad forskning och utveckling.
Vidare behöver sambanden stärkas med de omgivande
regionernas näringsliv och förvaltning.
Högskolan i Borås är viktig för den södra länsdelen.
Tillsammans med PROTEKO bör den utvecklas till ett
nationellt centrum inom textil och konfektion. Högskolans
resurser inom kultur- och informationssektorn bör breddas
utöver biblioteksområdet.
Den nya länsöverskridande högskolan
Trollhättan/Uddevalla inklusive Vänersborg, dvs. Trestad,
tillkom genom beslut i riksdagen som gick emot den gamla
förra regeringens förslag. Den nya högskolan måste
konsolideras och ges goda utvecklingsmöjligheter. Med sin
närhet till glesbygden i Dalsland och norra Bohuslän ges här
möjlighet för elever att vara kvar i sin annars
befolkningssvaga hembygd och ändå få tillgång till
högskoleutbildning. Det är rimligt att en större andel av de
stora framtidssatsningar regeringen är beredd att göra på
högskolan kan komma just högskolan
Trollhättan/Uddevalla till del.
Kommunikationer
För att utveckla näringslivets konkurrenskraft och stärka
hela Älvsborgs län som bostads- och lokaliseringsregion
behövs lättillgängliga, säkra och effektiva
kommunikationer. En så bred valfrihet som möjligt för
individen att välja mellan olika transportalternativ och
servicenivåer skall eftersträvas.
Ansvaret för samhällets infrastruktur bör åvila staten.
Samtliga transportsätt är förenade med stora investeringar i
infrastrukturen. Regeringens initiativ till flexibilitet ifråga
om finansiering öppnar nu möjligheter, liksom en fortsatt
inriktning på folkpartiet liberalernas förslag att byta ut
''socialistiskt realkapital'' (statliga tillgångar i form av
företag, mark och fastigheter) mot ''infrastrukturellt
realkapital'' (vägar, broar, järnvägar etc). Detta bör givetvis
vara en avstamp för att förverkliga visionen om en ny
framtids infrastrukturella nivå för Älvsborg.
Den av landshövding Ingemar Eliasson framlagda
delrapporten om hur regeringens ökade ambitioner i
investeringar för väg och järnväg kan förverkligas bör leda
till en prövning av behovet av förenklade förfaranden inför
igångsättning av finansierade byggprojekt för vägar och
järnvägar.
Vägar
Älvsborgs län har längst grusvägnät bland icke
norrlandslän. Grusvägnätet skapar avsevärda problem för
såväl person- som godstrafiken, särskilt i tjällossningstider.
Flera mycket angelägna vägbyggnadsobjekt i Älvsborgs
län utgör förutsättning för en omstrukturering av
näringslivet, och är samtidigt en del av det riksövergripande
vägsystem med väglänkar för de tungt belastade lederna
som vägverket redovisat. R45 har äntligen uppnått status
som inlandsvägen från söder till norr genom hela landet.
Den har samtidigt nått kapacitetstaket på delen genom
Göta Älvdalen--Götaälvsdalsleden. Ur den synpunkten bör
den i enlighet med vägverkets långsiktiga inriktning uppnå
högre kapacitet på denna sträcka. Flera problem i samband
med storstadspaketet för Göteborg med anslutningar
mellan olika vägar måste lösas, och miljön för Göta
Älvsdalen förbättras.
Utrymmesbehovet för dubbelspårsutbyggnaden av
järnvägen tillfredsställs med andra och billigare metoder.
Vidare återstår nybyggnad av återstående delar av R41
Borås--Varberg, R45 genom Dalsland, samt upprustning av
den för länets sammanbindning så viktiga R42 mellan
Trollhättan/Vänersborg och Borås som särskilt
betydelsefulla vid objektsprövningen när innehållet i
regeringens vägpaket fastställs.
Flera förbifarts- och ombyggnadsobjekt just på
riksvägarna 41 och 45 har av vägverket kunnat påvisas som
synnerligen goda exempel på vinstkvoten mellan
investering och avkastning i form av minskat slitage,
tidsvinst, miljö och trafiksäkerhet.
Järnvägar
Såväl Västra stambanan, Västkustbanan, som
Norge/Vänerlänken är de mycket viktiga järnvägssträckor
som kan bedömas ge den hävstångseffekt för den
ekonomiska tillväxten att satsningar bedöms som
samhällsekonomiskt motiverade och som dessutom kan
komma att användas av transportköparna i den
utsträckning att järnvägsföretag kan operera linjer lönsamt.
Regeringens uttalade prioritering av
snabbtågssatsningar och en utbyggnad av bl. a.
Västkustbanan är en positiv signal som nu ger goda
förutsättningar att gå vidare på de angelägna investeringar
vars lönsamhet därmed ökar.
Med hänsyn till vad vi här framhållit är det angeläget att
Trestad och Borås ges möjligheter till snabbare och tätare
tågförbindelser med Stockholm, Göteborg, Malmö,
Karlstad och Oslo.
Norge/Vänerlänken
Banverket och norska järnvägsmyndigheterna har
gemensamt konstaterat konkurrenskraften i denna
järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Oslo med stora
fördelar ur såväl regionalpolitisk som transportekonomisk
synpunkt. Det innebär att den nuvarande linjen från
Göteborg upp till Trollhättan med god standard, men
enkelspårig, byggs ut till dubbelspår på i första hand
sträckan upp till Dalsland. Därefter sker en kraftig
standardhöjning och ombyggnad, som medger
snabbtågskoncept också genom Dalsland och tunga
expressgodståg. Genom att välja detta alternativ för
utbyggnad till Norge kan investeringen merutnyttjas för
Vänerlänken med fortsättningen upp mot Karlstad, som
samtidigt är en alternativ sträckning mot Stockholm och
dessutom ingår i SJ:s planerade godstågsflöde från norra
Sverige till Göteborg. Den av regeringen förordade
satsningen på SJ:s tunga godsflöden är ytterligare ett bra
argument. Denna sträckning är av väsentlig betydelse för
Tvåstad och dess möjligheter att erbjuda pendeltåg genom
Göta Älvsdalen.
Det är nu av väsentlig betydelse att utbyggnaden av
Norge/Vänerlänken snarast kommer till stånd.
Västra stambanan
Den pågående upprustningen av den dubbelspåriga
Västra stambanan gör att storskaliga tåglösningar och
snabbtåget blir ett alternativ också för Älvsborg och ger en
ökad konkurrenskraft för järnvägen. Det medger
snabbtågstrafik med bl. a. Alingsås och Herrljunga som
knutpunkt.
Trestad (Uddevalla/Trollhättan/Vänersborg)--
Herrljunga--Borås
Linjen ger matartrafik från båda håll till Herrljunga;
knutpunkt och järnvägscentrum på västra stambanan.
Linjen är också järnvägen mellan västra och sydöstra delen
av länet. Standarden är undermålig. Upprustning av
bangården och spår är nödvändig. Genom att låta
Herrljunga vara centrum för ett regionalt pendeltågssystem
skapas ett mycket stort marknadsunderlag om c:a 300.000
resenärer årligen för fjärrtrafik till Stockholm och övriga
destinationer norr därom. De beslut som nu fattats om ny
vagnmateriel är långsiktigt positivt för hela regionen.
Kust-till-kust-banan
Linjen går från Göteborg genom Älvsborg via Borås till
Kalmar. De investeringar som skett på delen mellan
Göteborg och Borås bidrar positivt till att öka
möjligheterna till tågpendling på sträckan och ökar
konkurrenskraften för tågtrafik mot östra Sverige.
Västkustbanan
Kapacitet och standard genom Halland är idag inte
konkurrenskraftiga. Det påverkar transportvalet för
älvsborgare till Malmö och kontinentdestinationer.
Regeringens beslutade och avsedda satsningar på fortsatt
dubbelspårsutbyggnad samt den i dagarna påbörjade
borrningen av storskalig dubbelspårig tågtunnel genom
Hallandsåsen är steg på en mycket positiv utveckling.
Vänersjöfart
Goda transportlösningar för bulkgods kan åstadkommas
genom sjötrafiken i Trollhätte Kanal och på Vänern.
Säkerhets- och miljömässigt ger det betydande fördelar att
sådana transporter avlastas landtrafiken. Vänersjöfarten är
idag av mycket stor betydelse för regionen. En fortsatt
Vänersjöfart är också motiverad med hänsyn till
utvecklingen i Europa. EG visar ett ökande intresse för
närsjöfart och kombinationstrafik med fartyg eftersom man
ser möjligheten till minskade miljöfarliga utsläpp.
Avsikten att Trollhätte Kanalverk organisatoriskt inom
Sjöfartsverket får i uppdrag att fortsätta med åretruntdrift i
full skala är positivt. Vänersjöfarten har en betydelsefull
roll att spela i det framtida transportsystemet för västra
Sverige.
Flyg
Flyget har stor betydelse för näringslivets utveckling och
särskilt för utvecklingen av kunskapssektorn inom såväl
privat som offentlig verksamhet. Snabba in- och utrikes
persontransporter blir allt viktigare förutsättningar vid
lokalisering av nya verksamheter. Betydelsen kommer att
öka med medlemskap i de europeiska gemenskaperna.
För den södra och sydöstra delen av Älvsborgs län
medger Landvetter och Axamo goda inrikes och utrikes
förbindelser.
Utvecklingen för norra Älvsborg är direkt
bekymmersam. Sedan de stora flygbolagen tappat intresset
för linjen till följd av brist på en långsiktig strategi för
flygplatsutveckling, erbjuds nu endast ett minimum av
flygavgångar, delvis på klart icke attraktiva tider.
En positiv reform med avreglering och konkurrens inom
flyget ställer krav på både operatör och flygplatshållare till
en mer offensivt säljande och långsiktigt hållbar utveckling.
Flygets utvecklingsmekanism kan f. n. inte fullt utnyttjas
för norra Älvsborg, beläget mer i ''skuggan'' av storskaliga
och kapacitetsstarka kommunikationsleder mot nordost
och österut i landet. Denna ''skugga'' är mycket påtaglig för
Dalsland och norra delarna av Bohuslän. Snabba och
effektiva transporter är en grundläggande förutsättning för
regional tillväxt.
Miljö
Miljöhänsyn måste tas i alla verksamheter. Den rika
naturmiljön i Älvsborg är en stor tillgång som måste
skyddas och förvaltas.
Bland de allvarligaste miljöproblemen i Älvsborg är den
luftburna intransporten av föroreningar från utländska
källor. Detta leder tillsammans med inhemska källor till
försurning av mark och vatten i kalkfattiga delar av länet.
Skogsskador och utarmning av fiskbestånden blir resultatet.
Hittills insatta kalkningsåtgärder är otillräckliga.
Länsstyrelsen har i en nu framtagen rapport analyserat
miljösituationen i länet.
Folkpartiet liberalerna har under flera år fokuserat ett
viktigt miljöarbete kring det faktum att Vänern och dess
flöden är en av landets största dricksvattenreservoarer.
Förslagen om att rädda Västervattnen har därför rönt stor
uppmärksamhet och entusiasmerat till frivilliginsatser.
Därför bör ett miljöskyddsområde inrättas med
denna inriktning. Miljöskyddsområdet skall avse Göta
Älvdalsbäckenet och angränsande områden i Göteborgs
och Bohus län. Särskilda restriktioner för att minska
miljöpåverkan bör införas för ett sådant
miljöskyddsområde.
Kultur
Kulturminnesvården har fått ökad betydelse
allteftersom intresset för historiska miljöer och byggnader
ökat. Detta har också ökat betydelsen för turism och
rekreation. Goda exempel finns på
samfinansieringslösningar mellan staten och andra
intressenter, varför detta bör kunna prövas också framgent.
Turism
Turism är en viktig näringsgren, som är särskilt
framträdande i Dalsland. Förutsättningarna är också goda
med vacker natur och en utpräglat serviceinriktad
produktion med rötter i ett aktivt jord- och skogsbruk.
Dalslands Kanal är en pärla, som också kan tjäna som ett
exempel på möjligheten för samfinansieringslösningar, och
där hittills gjorda investeringar för med sig en ökad
slagkraft inom turismen. Det nya samverkande arbetet
mellan turistansvariga i Västsverige gentemot de stora
utländska turistmarknaderna är ytterligare ett exempel på
den vikt som turismen tillmäts i länets näringsliv.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av
ett fullföljande av EES-avtalet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om näringsliv och arbetsmarknad i
Älvsborgs län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av särskilda insatser
för småföretagsutveckling med tyngdpunkt på
Sjuhäradsbygden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskoleutbildningens betydelse
för framtidsstrategin för Älvsborgs län,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av
allsidiga och utvecklade kommunikationer,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grusvägarna i Älvsborgs län,2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Banverkets beslut beträffande
Norge--Vänerlänken och dess dragning,2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den långsiktigt strategiska
utvecklingen av Vänersjöfarten och Trollhätte Kanalverks
året-runt-service inom den organisatoriska ramen för
Sjöfartsverket,2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten för Älvsborgs län av goda
flygförbindelser,2
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inrättande av miljöskyddsområde för Götaälvsdals-
bäckenet,3
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om turismens betydelse särskilt för
Dalsland.

Stockholm den 21 januari 1993

Elver Jonsson (fp)

Lars Sundin (fp)
1 Yrkande 4 hänvisat till UbU.

2 Yrkandena 5--9 hänvisade till TU.

3 Yrkande 10 hänvisat till JoU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (22)