Utveckla vården och behandlingsmetoderna för hypotyreos

Motion 2021/22:3721 av Ingela Nylund Watz och Azadeh Rojhan Gustafsson (båda S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla vården och behandlingsmetoderna för hypotyreos och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Nästan en halv miljon människor i Sverige behandlas för den kroniska sjukdomen hypotyreos, vilket gör att sjukdomen är att betrakta som en folksjukdom. Ungefär lika många lider av denna sjukdom som av typ 2-diabetes. Ungefär 80 procent av de drabbade av hypotyreos är kvinnor vilket gör sjukdomen till en av de vanligast förekommande kroniska sjukdomar som drabbar kvinnor men även män drabbas och på senare år har den största ökningen kunnat noteras bland män.

Dessvärre upplever många av de drabbade att de inte får den vård de behöver eller att det tar mycket lång tid, ibland flera år, att få rätt diagnos. Symptomen kan vara vilseledande och variera men det är vanligt med sjuklig trötthet, viktproblem, koncentrationssvårigheter och värk. Detta gör att det kan vara svårt att ställa rätt diagnos och dessvärre är det inte ovanligt att sköldkörtelsjuka får diagnoser som ångesttillstånd eller depression och förskrivs antidepressiva läkemedel. När Socialstyrelsen i juni 2018 presenterade rapporten ”Kvinnor med sköldkörtelproblematik – Redovisning av läkemedelsstatistik 2006–2017” konstaterades det att uttaget av antidepressiva läkemedel var 60 procent högre bland kvinnor som behandlades med läkemedel mot hypotyreos än bland kvinnor utan sådan behandling.

En Sifoundersökning från 2018 redovisade resultatet att var femte sköldkörtelsjuk fortsätter att må dåligt trots behandling, vilket är djupt otillfredsställande. Kunskapsläget kring sköldkörtelsjukdom och de varierande symptomen är uppenbarligen otillräckligt inom stora delar av hälso- och sjukvården och behandlingsmetoderna behöver utvecklas för att möta individuella behov hos de drabbade.

Mot bakgrund av sjukdomens omfattning och det omvittnade lidande som drabbar många med diagnosen finns det starka skäl för regeringen att uppdra åt Socialstyrelsen att, utifrån aktuell forskning och kunskap, utveckla nationella riktlinjer och ett nationellt vårdprogram för hypotyreos. Ett nationellt kvalitetsregister med data kring vårdinsatser och olika behandlingsmöjligheter bör också tillskapas.

Ingela Nylund Watz (S)

Azadeh Rojhan Gustafsson (S)