Utveckla kustnära fiske och vattenbruk samt stärk Fiskebäcks hamn

Motion 2017/18:2553 av Lars Hjälmered (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förvaltningsplaner för fiske och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett särskilt myndighetsuppdrag för regelförenkling och minskad administrativ börda på fiskeområdet och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av strandskyddet för att förenkla för musselodlingar och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga åtgärder för att stärka Fiskebäcks hamn och därmed den svenska fiskenäringen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Fisket är en viktig näring i Sverige. Det kustnära småskaliga yrkesfisket har stor betydelse för många orter längs Sveriges kuster. Detta är tydligt inte minst på västkusten. Många människor lever av fisket direkt liksom indirekt i exempelvis livsmedelsindustrin. Ofta är lokalt fångad fisk en omistlig råvara för restauranger i kustområden, vilket ger fler viktiga lokala arbetstillfällen.

Fisket är internationellt och fisk är en gemensam resurs som inte följer nationsgränserna. Det är därför rimligt att beslut om fisket tas gemensamt inom EU och internationellt. Det är också viktigt att gemensamt fattade beslut efterföljs och respekteras. För några år sedan reformerades EU:s fiskeripolitik. Målet var att trygga försörjningen för yrkesfiskare och att stoppa överfiske och utfiskning. Om vi ska kunna leva långsiktigt av fiske och annat vattenbruk krävs att det sker hållbart. Förvaltningsplaner som är fleråriga är ett viktigt verktyg för att fiskeresurserna bevaras och att fisket därmed säkras långsiktigt. Det bör säkras att det finns förvaltningsplaner för olika fiskarter och att dessa utvecklas. Regler för fisket som beslutas ska efterlevas. De beslut som fattas gemensamt inom EU tillämpas sedan av myndigheter i Sverige. Det är angeläget att reglerna, utifrån EU-beslut, utformas på ett så enkelt sätt som möjligt samt att det stöder ett långsiktigt miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart småskaligt kustnära yrkesfiske.

Den ansvariga myndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, bör i sitt regleringsbrev ges ett uppdrag att arbeta med att minska de administrativa bördorna på fiskets område. Det finns en oanvänd potential i vattenbruket i Sverige. Exempelvis kan musselodling ge inte bara arbetstillfällen utan även bidra till rena hav då vattnet renas från näringsämnen. Odling av musslor förekommer på västkusten där naturförutsättningarna är gynnsamma i form av temperatur, salthalt, strömmar och tillgång till näringsämnen. Den som vill anlägga en musselodling behöver tillstånd. De regler för strandskydd vi idag har kan innebära en begränsning och till och med ett hinder för att anlägga eller utveckla en odling. Det är inte rimligt. Tvärtom bör strandskyddet ses över med målet att skapa förutsättningar för ökad musselodling.

I Fiskebäck i södra Göteborg finns Fiskebäcks hamn. Fiskebäck är hemmahamn för många svenska fiskefartyg, däribland flera stora fiskefartyg som sysslar med pelagiskt fiske. Ett par hundra personer arbetar idag i fiskenäringen i Fiskebäck. En utmaning för hamnen och för Göteborg är att de största båtarna inte kan komma in i sin egen hamn då farleden inte är tillräckligt muddrad. Några av båtarna har i stället kajplats i frihamnen i centrala Göteborg, men det är kajplatser som försvinner om några år när frihamnen bebyggs med bostäder. Göteborgs kommun överväger nu en muddring av hamnen. Det är klokt. Genom bättre hamnmöjligheter för fiskefartyg i Göteborg möjliggörs lossning respektive servicearbeten i Göteborg som i dag i stället sker i bland annat Danmark. Det skulle skapa nya arbetstillfällen och stärka fisket i Göteborg. Det bör övervägas hur staten kan bidra till utvecklingen av Fiskebäcks hamn och därmed till att stärka den svenska fiskenäringen.

Lars Hjälmered (M)