Utökad skattefrihet för förmåner

Motion 2018/19:284 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD)

av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag med en utökad skattefrihet för förmåner och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten ska slopas och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmånsbeskattningen för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare bör slopas och tillkännager detta för regeringen.

Utökad skattefrihet för förmåner

Förmåner för anställda anses av Skatteverket som olika former av ersättning för arbete som en anställd kan få, varför huvudregeln är att den är skattepliktig så länge den inte särskilt reglerats som skattefri eller anses ha ett alltför lågt värde. En anställd måste med andra ord betala skatt för de förmåner som följer ett uppdrag genom jobbet. Exempelvis kan en anställd få förmåner som jobbtelefon, transport i form av års- eller periodkort inom kollektivtrafiken eller garageplats. Skattepliktiga förmåner ska oftast värderas till marknadsvärdet, det vill säga vad den anställde hade betalat om det köpts privat, och i de fall en sådan värdering inte är möjlig finns det oftast en schablonmässig värdering som beslutas av Skatteverket (som exempelvis kost- och bilförmåner).

Ur ett globalt perspektiv råder det inget tvivel om att Sverige ligger i framkant på arbetsmiljöområdet. Det finns flera skäl till detta och givetvis måste vi hela tiden sträva efter att bli bättre. Förmåner som erbjuds anställda på ett företag bör ses som någonting positivt, snarare än negativt, varför det också är märkligt att så mycket idag måste förmånsbeskattas. Att anställda även privat kan få tillgång till förmåner som exempelvis års- eller periodkort inom kollektivtrafiken eller kan använda sig av arbetsmobilen privat kan fungera som en morot för att fler arbetslösa ska söka jobb. Samtidigt kan goda förmåner fungera som en konkurrensfördel på arbetsmarknaden vilket lyfter ambitionen att skapa bättre arbetsplatser i hela landet. Förmåner från arbetsgivare bör uppmuntras av staten snarare än motarbetas, varför regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utökad skattefrihet vid förmåner för anställda så att de exempelvis kan använda sig av förmåner även privat utan att förmånsbeskattas.

Slopad förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten

Det finns flera skäl till att nuvarande förhållningssätt med förmånsbeskattning inte är hållbart. Under sommaren 2018 drabbades Sverige av ett antal fruktansvärda skogsbränder som orsakade en enorm förödelse vilket kommer att få stora konsekvenser under en lång tid framöver för vårt land. Räddningstjänst kom till Sverige från andra länder och svensk räddningspersonal ställde upp från hela landet för att bidra i släckningsarbetet. För dessa var det naturligtvis en chock när de senare fick besked om att de ska förmånsbeskattas för kost och logi under tiden de hjälpt till. Människor som lämnat sin familj, struntat i sin semester, tvingats sova i tält och varit tvungna att äta kall mat under sena nätter och kvällar blir inte belönade för sin insats utan tvärtom – de blir straffade. Såväl kontraktsanställda inom Försvarsmakten eller räddningstjänsten som andra som ställer upp för vårt samhälle i svåra tider är hjältar som inte bör förmånsbeskattas alls under sin tjänstgöring vilket riksdagen bör tillkännage för regeringen.

Slopad förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar

Den 1 juli 2018 infördes en förmånsskatt på privat hälso- och sjukvård när denna betalas av arbetsgivaren trots att en riksdagsmajoritet de facto var emot. Plötsligt skulle den anställde förmånsbeskattas för vård- eller försäkringspremien samtidigt som arbetsgivaren tvingas betala socialavgifter på förmånen. Denna skatt berörde nära på en halv miljon svenskar, eller sju av tio som haft en privat sjukförsäkring via arbetsgivaren. Det berör samtliga anställda på ett företag, just eftersom arbetsgivaren brukar teckna försäkringar för hela sin personal, från de högsta tjänstemännen till städare och assistenter. Antalet personer med försäkring har också stadigt ökat, just för att allt fler företag, kommuner och fackförbund insett att det är ett bra sätt att främja en god hälsa och snabbt få tillbaka sina sjukskrivna i arbete.

Även om syftet med förslaget har varit att inbringa mer pengar till staten är det att anse som kontraproduktivt, då privata sjukvårdsförsäkringar faktiskt tillför resurser till vården totalt sett eftersom det bekostas vid sidan av det offentliga. Det är ett hårt slag mot vanliga svenskar i behov av vård eftersom Sverige tyvärr kantas av orimligt långa vårdköer och då sjukfrånvaron har ökat kraftigt sedan 2010 (i sjukpenningtal ligger ökningen på otroliga 80 procent). Situationen kan förvärras när fler väljer bort de privata vårdalternativen, vilket gör den införda förmånsbeskattningen kontraproduktiv ur folkhälsosynpunkt. I flertalet analyser ser vi hur pågående sjukfall kan förkortas eftersom man snabbare kommer till specialistsjukvård med privata sjukvårdsförsäkringar.

Privata sjukvårdsförsäkringar har med andra ord en otroligt viktig uppgift att fylla. Av den anledningen bör samhället snarare värna medborgare som önskar avlasta den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Värt att komma ihåg är således att även de som har en privat försäkring också bidrar med skattepengar till den offentliga vården, vilket gör den införda skatten extra orimlig. Regeringen bör återinföra skattefriheten för sjukvårdsförsäkringar som avser hälso- och sjukvård genom arbetsgivare.

Markus Wiechel (SD)

Sara Seppälä (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-08 Granskad: 2018-11-08 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (3)