Utgiftsområde 24 Näringsliv

Motion 2015/16:2443 av Lars Hjälmered m.fl. (M)

av Lars Hjälmered m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en fond-i-fondlösning om 400 mkr inrättas för att stärka det privat-offentliga riskkapitalet och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att UF ska erbjudas på alla gymnasieprogram i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett kvalitetslyft bör genomföras inom gymnasiets yrkesprogram som bl.a. innebär att kopplingen till arbetslivet stärks med hjälp av UF och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Drivhuset bör få ett utökat uppdrag att etablera sin verksamhet på yrkeshögskolor och tillkännager detta för regeringen.

 

Sammanfattning

För att människors inneboende kraft, kreativitet och entreprenörskap ska ha möjlighet att förverkligas är det grundläggande med ett gott företagsklimat. Att företag startar och växer är grunden för jobb och finansieringen av vår gemensamma välfärd. Fler företag och fler i arbete betyder fler händer i vården och fler lärare på våra skolor. Moderaterna vill därför skapa bättre förutsättningar för att fler företag ska kunna anställa och växa. Det förutsätter bland annat tillgång till kompetent arbetskraft, kapital som kan investeras i företagen och att företagens regelbördor minskar. Under alliansregeringen blev det mer lönsamt att arbeta, starta och driva företag i Sverige. Sänkt inkomstskatt som särskilt gynnade de med låg- och medelinkomster ökade drivkrafterna för arbete samtidigt som bland annat sänkt bolagsskatt och ändrade 3:12-regler underlättade nyföretagande och tillväxt i redan befintliga företag. Satsningar på forskning och innovation har ytterligare stärkt Sveriges internationella konkurrenskraft samtidigt som grunden lagts för fler jobb.

Men mer måste till. För att säkerställa fortsatt goda villkor för företagande behöver vi kontinuerligt utvärdera och förbättra de system vi har. I dag finns många områden där Sverige fortsatt kan och bör bli bättre. Tillgången på kapital är ofta avgörande för om ett företag ska kunna starta och växa eller ej. Vi behöver mer av offentlig-privata lösningar där statligt riskkapital kan samverka med privata investeringar. Därför föreslår Moderaterna att en fond-i-fondlösning om 400 mkr inrättas för att stärka det privat-offentliga riskkapitalet.

RUT-avdraget har tjänat Sverige väl. Svarta jobb har blivit vita samtidigt som hundratusentals människor fått avlastning i sin vardag. Småbarnsfamiljer får en extra hjälp med livspusslet samtidigt som pensionärer fortsatt kan ha rent och fint i sitt hem även om orken för städning sviktat. Dessutom har tiotusentals människor runt om i landet fått ett arbete med pensionsgrundad inkomst. För att bygga vidare på denna framgångssaga från alliansregeringen vill vi att RUT-avdraget utvidgas till att även omfatta ett särskilt flytt-RUT-avdrag som beräknas skapa 1 000 nya jobb.

Moderaterna anser att alla gymnasieelever i Sverige ska erbjudas att läsa UF. Det är också angeläget att i samband med detta göra ett kvalitetslyft av UF-verksamheten. För båda dessa ändamål avsätter vi 7,5 miljoner kronor för UF 2016.

En annan viktig del av ökad företagsamhet sker på yrkeshögskolorna runt om i landet. Vi vill därför ge Drivhuset i uppdrag att etablera närvaro och verksamhet på landets yrkeshögskolor för att ge fler elever möjligheten och hjälp med att starta och driva fler nya företag. För att åstadkomma detta avsätter vi 2,5 miljoner kronor för 2016.

 

Anslagsanvisning

Tabell 1. Moderaternas förslag till anslag för 2016 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor).

Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (M)

1:1

Verket för innovationssystem

218 719

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

2 628 174

−65 000

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

621 625

1:4

Tillväxtverket

267 122

−10 000

1:5

Näringslivsutveckling

518 772

−187 000

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

82 180

1:7

Turistfrämjande

139 600

−20 000

1:8

Sveriges geologiska undersökning

195 778

1:9

Geovetenskaplig forskning

5 793

1:10

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

14 000

1:11

Patentbesvärsrätten

13 020

1:12

Bolagsverket

24 842

1:13

Bidrag till terminologisk verksamhet

4 278

1:14

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

8 327

1:15

Konkurrensverket

140 919

1:16

Konkurrensforskning

13 627

1:17

Upprustning och drift av Göta kanal

123 210

−50 000

1:18

Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag

23 200

1:19

Kapitalinsatser i statliga bolag

1 000

1:20

Avgifter till vissa internationella organisationer

17 780

1:21

Finansiering av rättegångskostnader

18 000

1:22

Bidrag till företagsutveckling och innovation

327 453

−120 000

2:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet

24 239

2:2

Kommerskollegium

84 957

2:3

Exportfrämjande verksamhet

372 889

−45 000

2:4

Investeringsfrämjande

57 266

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

20 517

2:6

Bidrag till standardiseringen

30 986

Nya anslag

3:1

Justerad PLO-uppräkning

Summa

5 998 273

−497 000

 

Politikens inriktning

Fler jobb i växande företag

Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Sveriges välstånd byggs genom öppenhet och handel. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att Sverige ska kunna konkurrera på den globala marknaden behöver villkoren för företagsamhet och entreprenörskap bli bättre. En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är en förutsättning för att klara jobben och välfärden.

I Sverige växer ett nytt utanförskap fram där framförallt unga och nyanlända har svårt att få det första viktiga jobbet. För att möta det nya utanförskapet behövs flera jobb- och företagarreformer. En sådan är införandet av ”flytt-RUT”. RUT-reformen har sedan den infördes för drygt 8 år sedan kommit att bli mycket framgångsrik. Många nya företag har startats, svarta jobb har blivit vita, jobb har ofta gått till människor som står en bit från arbetsmarknaden och reformen har fått positiv effekt på de statliga finanserna. Dessa erfarenheter tillsammans med behovet av att möta det nya utanförskapet gör det rimligt att utöka RUT-reformen till att också innefatta flyttjänster. ”Flytt-RUT” har potential att bidra mycket positivt till sysselsättningen.

Förbättra tillgången på kapital

Sverige har en internationellt sett stor finansiell sektor i förhållande till ekonomins

storlek. Den ger ett viktigt bidrag till den svenska tillväxten och säkerställer att många branscher och företag har god tillgång till kapital. För att nya företag ska skapas och växa till är tillgången på kapital central. Sveriges entreprenörer behöver goda förutsättningar för att kommersialisera innovativa affärsidéer och utveckla växande företag. I relation till jämförbara länder är dock mindre kapital i Sverige fördelat till de allra tidigaste utvecklingsfaserna av nya produkter eller tjänster, och riskkapitalet har också minskat över tid. Här har statliga finansieringsinsatser en viktig marknadskompletterande roll att spela. Det offentliga riskkapitalet har dock visat på begränsade resultat i detta avseende. Endast 27 procent av det offentliga riskkapitalet når företag i start-up-fasen, och bara 0,2 procent i såddfasen. Under året har en utredning av det statliga riskkapitalet skett. Förslaget är remitterat och under beredning. Vi kommer att återkomma med förslag kring detta senare. Men det finns redan nu indikationer på att statligt riskkapital tränger undan privat kapital i senare faser, och de statliga fonder som finns är på många sätt överlappande vad gäller mål och mandat. Vårt ingångsvärde är att privat kapital ska vara utgångspunkten för företagsfinansiering. Offentliga insatser ska kunna komplettera privat riskkapital om särskilda behov finns och bör då i huvudsak ha inriktningen av användas för att få mer privat kapital på marknaden. Vi anser även att det bör inrättas en offentlig-privat fond-i-fondlösning inom ramen för det statliga riskkapitalet. Fonden ska vara inriktad på de tidigaste och mest riskfyllda faserna och ha en omfattning om minst 400 miljoner kronor där privat kapital står för minst hälften.

Ung Företagsamhet på alla gymnasieprogram i hela Sverige

Det är önskvärt om fler människor väljer att starta eget företag. Få att nå dit är det viktigt att jobba med attityder. En undersökning från Tillväxtverket visar att 68 procent av unga i åldern 1830 år kan tänka sig att starta ett eget företag, däremot är det bara 4procent som gör det i slutändan. Vidare har undersökningar av Ung Företagsamhet (UF) visat att bortåt var fjärde elev som går igenom UF senare i livet startar företag. Man vet också att de som genomför UF också i högre grad är chefer, får högre lön och har kortare arbetslöshetsperioder än de som inte går UF. Det är därför rimligt att anta att fler företag skulle startas över tid om fler elever erbjuds och väljer att gå UF. Det finns därutöver stora skillnader i hur stor andel elever som går UF på olika gymnasieprogram. Nio av tio elever på Handels- och administrationsprogrammet läser UF, medan under en av tio elever på Byggprogrammet gör det. Rimligen finns möjligheter att erbjuda fler elever en chans att läsa UF, inte minst då många elever på yrkesprogram ofta senare i livet startar eget företag och genom UF torde stå bättre rustade för livet som egen företagare. Därför anser Moderaterna att alla gymnasieelever i Sverige ska erbjudas att läsa UF. Det är också angeläget att i samband med detta göra ett kvalitetslyft av UF-verksamheten. För båda dessa ändamål avsätter vi 7,5 miljoner kronor för UF 2016.

Ökade resurser till Drivhuset och yrkeshögskolan

En annan viktig del av ökad företagsamhet sker på yrkeshögskolorna runt om i landet. Drivhuset har en etablerad verksamhet med goda resultat vars idéer skulle lämpa sig väl även på yrkeshögskolorna. Vi vill därför ge Drivhuset i uppdrag att etablera närvaro och verksamhet på landets yrkeshögskolor för att ge fler elever möjligheten och hjälp med att starta och driva fler nya företag. För att åstadkomma detta avsätter vi 2,5 miljoner kronor för 2016.

Minskad uppräkning av förvaltningsanslag

För att finansiera prioriterade satsningar görs en justering av de anslag som berörs av PLO-uppräkning som börjar gälla först 2017. Effekten blir att uppräkningen av vissa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.

Lars Hjälmered (M)

Hans Rothenberg (M)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Jörgen Warborn (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2015-10-06 Granskad: 2015-10-09 Hänvisad: 2015-10-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (5)