Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Motion 2014/15:2890 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)

 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motivering

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.


Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.


Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.


I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

 

Tabell 1 Anslagsförslag 2015 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Skogsstyrelsen

406 278

+50 000

1:2

Insatser för skogsbruket

366 373

+20 000

1:3

Statens veterinärmedicinska anstalt

115 921

 

1:4

Bidrag till veterinär fältverksamhet

107 074

 

1:5

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

13 433

 

1:6

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

124 349

 

1:7

Ersättningar för viltskador m.m.

57 778

 

1:8

Statens jordbruksverk

519 086

+55 000

1:9

Bekämpande av växtskadegörare

5 000

 

1:10

Gårdsstöd m.m.

6 097 400

 

1:11

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

129 000

 

1:12

Finansiella korrigeringar m.m.

75 472

 

1:13

Strukturstöd till fisket m.m.

46 105

 

1:14

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

143 051

 

1:15

Livsmedelsverket

303 139

+20 000

1:16

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

15 160

+75 000

1:17

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

42 913

 

1:18

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

2 740 505

 

1:19

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

2 083 785

 

1:20

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

37 830

 

1:21

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

4 116

 

1:22

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

1 029

 

1:23

Främjande av rennäringen m.m.

107 915

 

1:24

Sveriges lantbruksuniversitet

1 727 833

+75 000

1:25

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

515 700

+25 000

1:26

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1 177

 

 

Nya anslag

 

 

2:1

Djurvälfärdsersättning

 

+100 000

2:2

Höjd återbetalning av koldioxidskatt

 

+815 000

2:3

Vattenbruk och fiskeodlingar

 

+75 000

2:4

Fiskevård och fiskebestånd

 

+25 000

 

Summa

15 787 422

+1 335 000


Jordbruk och skogsbruk utgör fundamentala pelare i den svenska ekonomin och bidrar till en levande och livskraftig landsbygd. De gröna näringarna, företag där jord, skog,

trädgård och landsbygdens miljö är grundläggande resurser, sysselsätter drygt 400 000

personer, vilket är nästan var tionde av alla sysselsatta i Sverige. Omsatt i pengar bidrar

jord- och skogsbruket med över 200 miljarder kronor, eller med 8 procent, till det samlade värdet av produktionen av varor och tjänster (BNP) i Sverige.
Skogsindustrin i Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och trävaror. Landsbygden och alla dess företag har stora möjligheter att växa och utvecklas.
 

Samtidigt sammanflätas jordbruk och skogsbruk både med ett kulturellt arv och med omistliga naturvärden, vilket ytterligare understryker deras essentiella roll för Sverige i allmänhet och Sveriges landsbygd i synnerhet. Detta arv är alltså något som vi bör vårda, både av kulturella och ekonomiska skäl och för att natur och biologisk mångfald har ett egenvärde. Vad gäller biologisk mångfald så vill Sverigedemokraterna inte bevara denna genom att sluta bruka marken. Tvärtom ser vi ett ansvarsfullt skogs- och jordbruk som en positiv faktor för bevarandet av biologisk mångfald.

 

Sverigedemokraterna ser alltså areella näringar, landsbygd och livsmedel som ett prioriterat område och förordar därför en förstärkt budget på flera delområden. Samtidigt accepteras flera av regeringens satsningar, till exempel det ökade anslaget till Strukturstöd till fisket (1:13). Även vattenbruk och fiskevård prioriteras.

 

1:1 Skogsstyrelsen

Utgångspunkten för Sverigedemokraternas skogspolitik är två övergripande och jämställda mål; miljömålet och produktionsmålet. Enligt Skogsstyrelsen når inte nuvarande miljöhänsyn upp till en acceptabel nivå. Sverigedemokraterna vill därför skjuta till ytterligare resurser till Skogsstyrelsen för att till exempel i högre utsträckning kunna bistå med rådgivning till markägarna.

 

Sverige har mycket stora arealer som är eftersatta och som behöver röjas. Idag finns cirka en miljon hektar skog med eftersatt röjning i Sverige – det så kallade ”röjningsberget”. Vi anser att en väl utformad rådgivningsinsats i samarbete med skogsnäringen skulle öka skogsägarnas incitament för att öka röjningsinsatserna. För skogen skulle det ge en ökad tillväxt, förbättrad virkeskvalité och kortare skogsomloppstid. En bättre kvalité på skogen ger större skatte- och exportintäkter till Sverige. På 1970-talet bedrevs stora skogsvårdsprogram där skogsröjning var ett viktigt inslag. Ungskogsröjning är ett av de effektivaste sätten att höja värdet på skogen.

 

I budgeten för 2015 skjuter Sverigedemokraterna till 50 miljoner kronor till detta område relativt regeringens budgetproposition.

 

1:2 Insatser för skogsbruket

Skogsstyrelsen hanterar anslag för stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda ädellövskog. Medlem går även till att täcka utgifter för biotopskydd, naturvårdsavtal, upprättandet av renbruksplaner och till att medfinansiera skogsträdsförädling.

 

Med anledning av skogsbranden i augusti 2014 i Västmanlands län bör åtgärder vidtas för att stödja drabbade skogsägare och övriga berörda. Än är det inte möjligt att fullt ut uppskatta de slutliga konsekvenserna av branden. Vi anser därför att extra medel bör avsättas för dessa åtgärder.

 

Sverigedemokraterna vill därför stärka anslagen för detta område med 20 miljoner kronor relativt regeringens förslag.

 

1:8 Statens jordbruksverk

För att höja djurens status i samhället, utvärdera regelverk och all verksamhet som inbegriper djur vill Sverigedemokraterna inrätta en djurskyddsombudsman inom Statens jordbruksverk. Arbetet med att begränsa antalet djurförsök är viktigt av hänsyn till såväl djuren som människan då djurförsök ofta är så väl kostsamt som ineffektivt för ändamålet. För att stärka arbetet vill Sverigedemokraterna avsätta medel för inrättande av ett 3R-center (Replace, Reduce, Refine) och även på andra sätt arbeta för att minimera antalet djurförsök.

 

Missförhållanden i landets djurparker har uppmärksammats de senaste åren. För att säkerställa att man lever upp till fastställda regelverk vill Sverigedemokraterna ge jordbruksverket i uppdrag att genomföra en rikstäckande översyn. Sammanlagt vill Sverigedemokraterna öka anslaget till Statens jordbruksverk med 55 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

 

 

 

1:15 Livsmedelsverket

Det kommer ständigt nya larmrapporter och fall av omfattande livsmedelsbedrägerier, avseende innehåll, djurslag eller direkt olämpliga tillsatser. Ett lika vanligt som oacceptabelt exempel på fusk är att märka om utländskt kött till svenskt. Många fler exempel finns, både nationellt i Sverige och i Europa. Attityderna på kontinenten är ofta annorlunda än i Sverige när det gäller till exempel antibiotikaanvändning, tillväxthormoner, djurtransporter och brutala djurhållningsformer och slaktmetoder.

 

Konsumenterna måste kunna lita på innehållet i livsmedlen. Därför bör man förstärka och intensifiera arbetet med kontroller, vilket måste finansieras.

 

Sammanlagt vill Sverigedemokraterna öka anslaget till Livsmedelsverket med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

 

1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Satsningen på projektet ”Matlandet” hade flera positiva aspekter, som ledde till fler nystartade livsmedelsförädlingsföretag på landsbygden. Vi i Sverigedemokraterna ser positivt på en fortsatt satsning och tillför därför medel för att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn och för att främja exporten av svenska livsmedel. Utveckling av livsmedelsförädling är i sig positivt för en levande och livskraftig landsbygd.

Sammanlagt vill Sverigedemokraterna öka anslaget till Konkurrenskraftig livsmedelssektor med 75 miljoner kronor relativt regeringens förslag.

 

1:24 Sveriges Lantbruksuniversitetet

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är ansvarigt bland annat för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå inom ett flertal områden kopplade till lantbruk, skogsbruk och djurhållning.

 

Sverige är redan idag en av de ledande nationerna inom skogsforskning. Textilier, bioplaster, superstarka kompositer, kolfibermaterial och en ny generation drivmedel utvecklas och produceras redan på laboratorier och i fabriker.

 

Sverigedemokraterna skjuter till mer medel till forskning och högre utbildning inom skogsnäringen. De gröna näringarna behöver ständigt utvecklas för att möta nya behov. Avgörande för landsbygdens konkurrenskraft, hållbara utveckling och goda djuromsorg är en väl fungerande kunskapskedja, omfattande utbildning, forskning, innovation, försöksverksamhet, rådgivning och en samverkan mellan universitet, högskolor och näringsliv. Sammanlagt vill Sverigedemokraterna öka anslaget till Sveriges Lantbruksuniversitet med 75 M kr jämfört med regeringens förslag.

 

1:25 Formas

Forskningsrådet Formas uppdrag är att främja och stödja grundläggande och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

 

Sverigedemokraterna anser att Formas har en viktig roll att spela som en brygga mellan näringen och forskningen och föreslår en förstärkning av anslaget till Formas med 25 miljoner kronor relativt regeringens förslag.

 

2:1 Djurvälfärdsersättningen

I regeringens satsning finns avsatta medel till en Djurvälfärdsersättning för extra djuromsorg. Djurvälfärdsersättningen är till för den djurägare som har ett högre djurskydd än vad den svenska lagstiftningen ställer som krav. Tidigare har suggor kunnat få stöd och denna möjlighet finns kvar i det nya programmet. Nu utökades stödet till att även omfatta ökad djuromsorg för får i avel samt ett nytt klövvårdsprogram för mjölkkor. Inom ramen för satsningen ryms också icke-produktiva investeringar för att främja djurvälfärd.

 

Sverigedemokraterna vill tillföra mer medel för att premiera god djuromsorg med fokus på den utsatta gris- och mjölknäringen. Därför föreslås en budgetpost på 100 Mkr extra för detta ändamål.

 

2:2 Höjd återbetalning av koldioxidskatt
Regeringen har beslutat att fram till 2015 minska återbetalningen av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner från 2,10 kr/liter till 0,90 kr/liter. I budgeten för 2013 valde man att i ett steg på vägen sänka återbetalningen med 170 miljoner, till 1,70 kr/liter.

 

Med tanke på jordbrukets lönsamhetsproblem är detta ett direkt skadligt beslut som ytterligare försämrar det svenska jord- och skogsbrukets konkurrenskraft. Sverigedemokraterna har, efter att ha konstaterat att Sverige har bland Europas högsta skattekostnader för diesel inom jord- och skogsbruket, en vilja att istället försöka möta de europeiska nivåerna och föreslår därför att istället för att minska den, höja återbetalningen av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner. Vi vill hålla vårt löfte till Sveriges bönder och föreslår därför fortsatt kompensation med återbetalning av koldioxidskatt till en nivå som motsvarar 2,60 kr/liter.

 

Sammantaget budgeteras 815 miljoner kronor för detta ändamål.

 

2:3 Vattenbruk och fiskodlingar

Sverige har nästan 100 000 sjöar och över 200 mil kust. Trots det är utnyttjandet av dessa resurser väldigt blygsamt. Sverige har potential att bygga upp ett hållbart och omfattande vattenbruk, vilket skulle skapa sysselsättning. Under 2011 odlades det i vårt land cirka 12 000 ton fisk. I Norge är motsvarande siffra närmare en miljon ton.

 

Sverigedemokraterna vill utöka antalet fiskodlingar med målsättningen att årligen producera cirka 300 000 ton matfisk, speciellt genom landbaserade odlingar.

Storskalig musselodling längs vår västkust kan medföra att övergödande utsläpp tas upp från havet. Samtidigt kan musselskalen användas som ekologiskt gödselmedel eller som fodermedel till kyckling- och äggproduktion.

 

Sverigedemokraterna föreslår en satsning på 75 miljoner kronor för detta ändamål.

 

2:4 Fiskevård och fiskebestånd

I enlighet med resonemanget ovan (2:3) skjuter Sverigedemokraterna till ytterligare 25 miljoner kronor till Fiskevård och fiskebestånd.

 

Nej till höjd skatt på bekämpningsmedel

Regeringen föreslår ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel där skatten höjs från 30 till 34 kr per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Detta blir en ytterligare pålaga på vissa redan hårt ansatta landsbygdsföretag samtidigt som vissa bedömare anser att den föreslagna höjningen av skatten kan ge vissa oönskade effekter på grund av att skatten enbart baseras på mängden verksamt ämne. Sverigedemokraterna föreslår att skatten ska ligga kvar på 2014 års nivå.

 

 

 

 

.

Martin Kinnunen (SD)

 

Anders Forsberg (SD)

Runar Filper (SD)

Aron Emilsson (SD)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

 

 

Tillbaka till dokumentetTill toppen