Motion till riksdagen
2017/18:3600
av Roland Utbult m.fl. (KD)

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid


Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

Motivering

1 Inledning – vår kultursyn

2 Belysning av den våldsbejakande islamismens brott

3 Bildning

4 Folkhögskola

5 Studieförbund

6 Bibliotek och läsning

7 Kulturarvsfrågor

8 Regional kulturpolitik

9 Civila samhället

10 Inrätta en delegation för jämställdhet

11 Trossamfund

12 Idrott

13 Tillgängliggöra kulturen

14 Kultur för unga

14.1 Skapande skola

14.2 Fritidspeng

15 Breddad kulturfinansiering

16 Kulturskaparnas villkor

17 Public service

18 Filmpolitik

19 Konstnärliga utbildningars koppling till näringslivet

20 Spelpolitik


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat stöd till Forum för levande historia och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över momssatserna i kultursektorn i syfte att harmonisera desamma och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en klassikerlista och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet med att säkra det immateriella kulturarvet bör påskyndas samt ges hög prioritet och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat stöd till kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till det civila samhället och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka stödet till trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skapande skola och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över MU-avtalet och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det konstnärliga företagandet och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över grundläggande moment kring företagande och entreprenörskap i konstnärliga utbildningar och tillkännager detta för regeringen.


Motivering 

Tabell 1 Kristdemokraternas förslag till anslag för 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (KD)

1:1

Statens kulturråd

55 461

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

579 284

−365 000

1:3

Skapande skola

187 825

−10 000

1:4

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

45 153

1:5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

9 852

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

1 486 368

−13 000

1:7

Myndigheten för kulturanalys

14 714

2:1

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen

1 071 049

−6 000

2:2

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

213 614

2:3

Statens musikverk

116 767

−1 000

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

155 735

3:2

Myndigheten för tillgängliga medier

121 756

−1 000

3:3

Institutet för språk och folkminnen

67 045

4:1

Statens konstråd

30 745

4:2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

42 947

4:3

Nämnden för hemslöjdsfrågor

11 611

4:4

Bidrag till bild- och formområdet

40 069

5:1

Konstnärsnämnden

21 954

5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

459 296

– 60 000

6:1

Riksarkivet

397 785

−13 000

7:1

Riksantikvarieämbetet

270 200

−1 000

7:2

Bidrag till kulturmiljövård

270 542

7:3

Kyrkoantikvarisk ersättning

460 000

7:4

Bidrag till arbetslivsmuseer

8 000

8:1

Centrala museer: Myndigheter

1 266 887

−80 000

8:2

Centrala museer: Stiftelser

258 707

8:3

Bidrag till vissa museer

75 519

8:4

Forum för levande historia

45 926

+10 000

8:5

Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

1 080

9:1

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

12 631

9:2

Stöd till trossamfund

81 919

+12 000

10:1

Filmstöd

552 144

−190 000

11:1

Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland

9 721

11:2

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

3 817

11:3

Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

483

11:4

Statens medieråd

22 310

11:5

Stöd till taltidningar

54 556

12:1

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

40 813

+2 000

12:2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

243 440

12:3

Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

35 000

13:1

Stöd till idrotten

1 954 311

+5 000

13:2

Bidrag till allmänna samlingslokaler

52 164

13:3

Stöd till friluftsorganisationer

47 785

13:4

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

15 000

13:5

Insatser för den ideella sektorn

151 758

14:1

Bidrag till folkbildningen

4 348 183

−50 000

14:2

Bidrag till tolkutbildning

59 331

14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen

170 000

– 95 000

14:4

Särskilt utbildningsstöd

187 711

15:1

Lotteriinspektionen

50 784

Nya anslag

Kulturarvssatsning

+5 000

Bidrag till kvinnors organisering

+28 000

Summa

15 879 752

−823 000


Tabell 2 Kristdemokraternas förslag till anslag för 2018 till 2020 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Miljoner kronor

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

1:1

Statens kulturråd

–1

–1

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

–425

–425

–385

1:3

Skapande skola

–10

–10

–10

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

–13

–25

–31

2:1

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen

–6

–7

–9

2:3

Statens musikverk

–1

–2

–2

3:2

Myndigheten för tillgängliga medier

–1

–1

–2

3:3

Institutet för språk och folkminnen

–1

–1

6:1

Riksarkivet

–13

–15

–17

7:1

Riksantikvarieämbetet

–1

–2

–4

8:1

Centrala museer: Myndigheter

–80

–80

–80

8:4

Forum för levande historia

+10

+9

+9

9:2

Stöd till trossamfund

+12

+12

+15

10:1

Filmstöd

–190

–190

–25

12:1

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

+2

+2

+1

13:1

Stöd till idrotten

+5

+10

+20

14:1

Bidrag till folkbildningen

–145

–145

–145

15:1

Lotteriinspektionen

–1

Nya anslag

Kulturarvssatsning

+5

Bidrag till kvinnors organisering

+28

+28

+28

Summa

–823

–843

–640

1 Inledning – vår kultursyn

Kultur uppstår i mötet mellan människor och skapas av oss alla gemensamt. Kulturen är ingenting statiskt utan något levande som ständigt är i förändring. Vi är alla medskapare av kulturen men vi är också formade av den. Vårt sätt att tala, vårt sätt att tänka, ja själva språket, är präglat av vår kultur. Kulturen ger oss mening i nuet, men kulturen bär också våra historiska rötter och föder visioner för framtiden.

Kulturen i dess vidaste betydelse är ogripbar, den varken kan eller ska styras av politiska beslut. Men kulturen kan också vara konkret och tydlig. Den kan manifesteras genom konkreta föremål och upplevelser. En konsert, en bok, en möbel, ett tv-program eller en musiklektion är alla exempel på kulturens uttrycksformer i vardagen.

Kulturen bidrar till att vidga den egna verkligheten och fantasin. Den kan hjälpa oss att växa som empatiska och inkännande människor. Den är med andra ord en livsviktig del av ett sammanhållet samhälle. Kulturen, precis som moralen, håller ihop gemen­skaper. Den är med och skapar förutsättningar för ett gott samhälle.

Att helt definiera vad kultur är låter sig inte göras. Vi kommer aldrig att finna det exakta svaret. Genom att ständigt ställa frågor och diskutera kulturens väsen kan vi dock berika och utveckla vår syn på kultur och därigenom också vår kulturpolitik. Politikens uppgift är att medverka till ett mer dynamiskt kulturliv. Målet är att stödja utan att styra och att ge alla människor möjlighet att delta i ett fritt kulturliv.

Den kristdemokratiska ideologin innefattar förvaltarskapstanken. Innebörden i denna, på kulturområdet, är att varje generation är skyldig att förvalta det som lämnats till den av tidigare generationer för att sedan föra det vidare till nästa. Att värna och vårda det gemensamma kulturarvet är därför en central del i den kristdemokratiska kulturpolitiken. Detta vill vi göra genom en aktiv medvetenhet och förmedling av de värden som byggt och håller samman vårt samhälle och genom en varsam och noggrann vård av vårt fysiska kulturarv. Även språket är en del i vårt kulturarv och vi arbetar därför för en aktiv vård av det svenska språket till exempel genom satsningar på bibliotek och läsfrämjande insatser.

Ansvaret för kulturens villkor ligger inte enbart på det offentliga utan både de privata och ideella insatserna har enormt stor betydelse. För att bredda kulturen och hitta nya sätt att finansiera kulturlivet är det av yttersta vikt att det privatas möjlighet att agera i kulturlivet utvecklas. Inte minst kan regelverk förenklas och ses över. Ett exempel är momssatserna på dans. Idag är det en momssats, 6 procent, om man är på en spelning där publiken sitter ned. Om publiken istället dansar till musiken är momsen 25 procent. Detta skapar märkliga effekter och svårigheter att överskåda kostnader vid vissa gränsdragningsproblem. Vad händer vid en konsert om några väljer att börja spontandansa när meningen är att publiken ska lyssna sittandes? Kristdemokraterna föreslår en översyn med syfte att harmonisera regelverk som är svåröverskådliga och svåra att förutse effekterna av.

2 Belysning av den våldsbejakande islamismens brott

Under den senaste tiden har vi blivit smärtsamt medvetna om hur rekryteringen till IS och andra våldsbejakande extrema rörelser har pågått där unga svenskar befinner sig. I skolans domäner, på ungdomsgårdar och sociala medier har man lockats med historie­lösa påståenden och radikala lockrop. Okunskap om ideologier och deras ursprung ger en öppen dörr för dessa våldsbejakande rörelser in till de ungas uppmärksamhet och engagemang.

Därför föreslår Kristdemokraterna att staten ska ge Forum för levande historia i uppdrag att informera om den våldsbejakande islamismens brott. På så sätt kan den kompetens som finns samlad kring att upplysa om nationalsocialismens illgärningar och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten även användas för att belysa den våldsbejakande islamismen. Till detta avsätter vi kristdemokrater 10 extra miljoner i budgeten.

3 Bildning

Bildningstanken växte fram i Tyskland decennierna kring sekelskiftet 1800. I kontrast till den yrkesförberedande utbildningen ställdes begreppet ”Bildung”. Bland före­språkarna för bildningsidealet märks inte minst Wilhelm von Humboldt samt F. J. Niethammer. Den senare var i början av 1800-talet utbildningsutredare åt den bayerska regeringen. Med begreppet humanism beskrev han ett av två kontrasterande utbildnings- och uppfostringsideal där motsatsen till humanismen var en utbildning helt inriktad mot praktisk och yrkesförberedande kunskap.

Diskussionen om kunskap för praktisk nytta och kunskap för bildning och personlighets- och kulturutveckling lever kvar än idag. Å ena sidan fokus på anställ­barhet och att utbildningen ska anpassas efter arbetsmarknadens krav. Å andra sidan det klassiska bildningsidealet där kunskap och sanningssökande har ett egenvärde, ett värde bortom den praktiska nytta som den mer instrumentella kunskapen kan generera i näringsliv och offentlig förvaltning. Bildningsidealet förutsätter andra måttstockar och värdeskalor än avkastning på satsat kapital, vinst, produktivitet och effektivitet. 

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Skolans mål är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Skolan har också ett förvaltande uppdrag – att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter och uppmuntra till kunskapssökande i samtiden. Vi behöver återuppbygga en utbildnings­tradition som bygger på tillit och förtroende mellan elever, lärare och föräldrar. En utbildningstradition där skolan förmedlar kunskap och stimulerar elevernas intellek­tuella utveckling.

OECD kunde 2010, i en studie, visa att en av fem svenska niondeklassare inte förstår vad de själva läser. Bland pojkarna var andelen nästan en fjärdedel. Resultaten från PISA 2015 vände visserligen uppåt, men universitetslärare har också slagit larm om en allvarlig avsaknad av grundläggande kunskaper i att tillgodogöra sig skriven informa­tion. Lärarna poängterade särskilt att detta inte handlade om invandrare, utan just om elever med svenska som modersmål. De betonade även att eleverna inte på något sätt är obegåvade och att de ofta har lätt att inhämta eller redovisa muntlig information. Men de saknar förfärande ofta förmåga att uttrycka sig begripligt i skrift och har inte på långa vägar fått tillräckligt med träning i att läsa och förstå skriven information.

Det finns idag en oro för att läsandets status sjunker och för att vi hamnar i ett läge där vi i allt högre utsträckning saknar gemensamma referenspunkter och därmed får svårare att förstå varandra. Ett sådant samhälle riskerar på sikt att dras isär. Det behövs läsfrämjande insatser och vi föreslår införande av en klassikerlista. En lista med litterära verk – romaner, noveller, essäer, sagor, dikter – men också filmer och musik, som alla elever bör ta del av under sin skolgång. En lista bör gälla för grundskolan. För gymna­sieskolan bör listans omfattning vara olika beroende på program, men med en gemensam bas. Det är inte politiker som ska bestämma vilka verk som ska ingå. Urvalet bör göras utifrån verkets litterära och språkliga kvaliteter samt dess kulturhistoriska betydelse. Urvalsprocessen bör vara öppen där Skolverket har huvudansvaret men där de litteraturhistoriska och idéhistoriska institutionerna vid våra universitet spelar en stor roll. Önskvärt är också att Svenska Akademien är involverad.

Sverige befinner sig, liksom stora delar av världen, i snabb förändring. Ekonomin har internationaliserats. Vi reser mer, fler reser hit och många människor som tvingats fly kommer till Sverige samtidigt som andra väljer att komma hit för att arbeta eller bilda familj. I denna förändringsprocess är de gemensamma kulturyttringarna oerhört viktiga och tjänar som ett sammanhållande kitt. Det Sverige som skildrades av August Strindberg, Selma Lagerlöf, Per Anders Fogelström och Astrid Lindgren innehåller många ledtrådar till varför dagens Sverige ser ut som det gör. Förstår man det förflutna kan man också lättare förstå vår nutid. Klassikerlistan är därför en viktig del i att återupprätta det klassiska bildningsidealet – i betydelsen av ett lärande som syftar till förädling av hela människan – i Sverige.

4 Folkhögskola

Folkhögskolans unika roll ligger framförallt i dess pedagogik, dess demokratiska roll och dess kunskapssyn. Kristdemokraterna anser att folkbildningen fyller en mycket viktig funktion i samhället. Folkhögskolorna ska själva bestämma över sin verksamhet och det finns stort utrymme att anpassa studierna efter olika målgrupper. Därför fortsätter vi att bevaka folkhögskolornas intressen och verkar för att de ekonomiska förutsättningarna för folkhögskolornas verksamhet ska vara goda.

Folkhögskolorna bedriver idag en bred verksamhet där eleverna kan läsa allt från estetiska kurser till kurser inom både språk och kommunikation. Att kunna mötas inom ramen för folkhögskolan där det erbjuds en mycket stor bredd av kurser på ett antal olika nivåer fyller en mycket viktig funktion i dagens samhälle. Möjligheten för respektive folkhögskola att erbjuda en flora av kurser är större än inom gymnasiet och högskola och universitet eftersom det inte finns en centralt fastställd kursplan. Detta medför att folkhögskolorna är mer fria i sitt val av kursupplägg och innehåll.

Vikten av att kunna välja den utbildningsform som passar individens egna behov kan inte nog understrykas. För Kristdemokraterna är folkhögskolans verksamhet självklar.

De studiemotiverande kurserna i folkhögskolans regi är mycket framgångsrika och innebär en ny chans för elever som tidigare inte nått målen med sina studier i det ordinarie utbildningssystemet. Folkhögskolorna har med sin stora frihet en unik möjlighet och förmåga att möta elevernas behov. Detta blir allt viktigare i en tid då studieresultaten sjunker och elever måste få en andra chans att tillgodogöra sig kunskaper.

5 Studieförbund

Folkbildning syftar till att på ett demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna att ta till sig ny kunskap och nya värderingar. Folkbildningen ska vara fri från statlig styrning och frivillig för deltagarna.

Studieförbunden har en unik roll i integrationsarbetet. Många invandrarföreningar har upptäckt studiecirkeln som ett viktigt verktyg i sin verksamhet.

Det är oroande när kommuner inte anser sig ha råd att prioritera folkbildningen. Det finns också exempel på kommuner som helt upphört att ge anslag till studiecirkelverksamhet medan andra kommuner visserligen anslår pengar men har avskaffat långsiktiga, förutsägbara bidragssystem till folkbildningen för att istället stödja kortsiktiga enskilda insatser som studieförbunden gör och som ibland inte ens behöver vara folkbildning.

Det är viktigt att slå vakt om det kommunala självstyret och att det är upp till varje kommun att bestämma nivån på folkbildningsanslaget. Samtidigt är kulturpolitiken och folkbildningen pusselbitar i det kommunala och regionala utvecklingsansvaret och i dess utvecklingsstrategi.

Kristdemokraterna drar ner 95 miljoner kronor från bidrag till folkbildningen som skulle gå till en regeringssatsning som kallas Svenska från dag ett. Istället lägger vi 600 miljoner kronor på asylprogrammet med bland annat kvalificerad svenska för invandrare-undervisning.

Regeringen gör för år 2018 en satsning på föräldrars delaktighet i lärandet som ska syfta till att öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan. Kristdemokraterna har en egen satsning för att involvera alla föräldrar i sina barns skolgång, som vi beskriver under utgiftsområde 16. Vi säger därför nej till regeringens satsning.

6 Bibliotek och läsning

Bibliotekens roll som kulturförmedlare kan inte nog betonas. Allt sedan läskonsten blev allmän egendom i vårt land har biblioteken varit en källa för vidgat vetande och kulturella värden.

Vi vet hur viktigt det är inte minst för de unga att tidigt få stimulans till läsande för att utveckla sitt språk. För att möjliggöra att elever får ta del av alla kulturella skatter måste vi också tillgängliggöra litteraturen för bredare grupper. Många av dagens bibliotek har utvecklats till välbesökta mediecenter där man förutom att låna och läsa både pappersböcker och e-böcker, läser tidningar och tidskrifter, tar del av utställningar, lyssnar på föreläsningar, poesiaftnar och andra kulturarrangemang. Det breddade utbudet är utmärkt men det är viktigt att boken är i centrum. På så sätt kan de olika verksamheterna stärka varandra och biblioteket blir en ännu mer naturlig mötesplats för alla åldrar och språkgrupper. Biblioteken bör också erbjuda sin service till äldre, personer med funktionsnedsättning och andra som av olika skäl inte har möjlighet att ta sig till biblioteket, till exempel genom ett ”Boken kommer”-system, där biblioteks­personal åker hem till vederbörande med böcker.

För att underlätta förutsättningarna för läsning är biblioteken en ytterst viktig aktör. Biblioteken får inte bli en kommunal budgetregulator utan måste få leva vidare, oavsett kommunens storlek. För att kunna möta behovet av tillgänglig litteratur kan det ibland bli nödvändigt att ta till okonventionella lösningar för att kunna finansiera bibliotek med generösa öppettider.

Bibliotekslagen talar sitt tydliga språk, av 2 § framgår att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”. I detta anser vi att möjligheterna för alternativa driftsformer, såsom ideellt, privat och samfundsdrivna bibliotek, måste ses över i syfte att förenkla för fler aktörer att driva bibliotek. Alternativa driftsformer har testats med lyckade resultat. Vidare måste biblioteken ligga inom rimligt avstånd från kollektivtrafiken och öppettiderna måste anpassas så att kunderna lätt kan låna litteratur.

Regeringen föreslår att 250 miljoner kronor avsätts 2018 för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Vi menar att det är en satsning som låter lovvärd, men som riskerar att inte fullgöra syftet. Det är långtifrån säkert att regeringens satsning leder till ökade öppettider och större tillgänglighet i hela landet, utan risken blir att endast en liten del av befolkningen gynnas. Vi avvisar därför satsningen och även regeringens satsning på 6 miljoner avseende biblioteksstrategi.

Kristdemokraterna menar att en bred satsning på läsning och kunskapsinhämtning görs genom att betona skolans bildningsuppdrag och att rikta insatser för ökad läsförståelse och läsinlärning där de kommer alla barn till del. Vi satsar även på att utbilda fler speciallärare, något som kan hjälpa de barn som har svårt för läsningen.

Det vore därtill betydligt bättre och mer ändamålsenligt att bygga vidare på den framgångsrika kultursamverkansmodellen. Vi dubblar därför den del av satsningen som gäller kultursamverkansmodellen och tillför 25 miljoner kronor per år utöver de 25 miljoner kronor regeringen tillför per år. I kultursamverkansmodellen fördelas bland annat medel till bibliotek, läs- och litteraturfrämjande.

7 Kulturarvsfrågor

Kunskapen om ens eget kulturarv, det materiella likväl som det immateriella, vilket innefattar gemensamma värderingar, dialekter, traditioner och folkminnen, skänker människor trygghet i sin identitet. Det är nödvändigt för att vi ska kunna möta och känna respekt för andras kulturer och traditioner.

Kulturarvet är i ständig förändring och uppstår i mötet mellan det gamla och det nya. Genom att kulturarvet formas i samspel med omvärlden, så blir det också ett viktigt verktyg i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. En kultur som värnar mångfald är förutsättningen för en positiv integration.

Människor intresserar sig allt mer och söker aktivt efter sätt att ta reda på sina rötter och sitt kulturarv. Det märks i tv-program där människor får hjälp med att ta reda på och förstå historien bakom sina klenoder. På sociala medier ser vi att grupper startas där människor samlas kring en gemensam uppväxtort, där människor utbyter gamla bilder från sin hemmiljö och engagerat diskuterar olika händelser och minnen. Ett annat sätt att lära känna sin historia är att släktforska. Regeringen satsar 10 miljoner kronor för att kunna möjliggöra fri tillgång till arkiven genom att ta bort abonnemangsavgiften till Riksarkivets digitala forskarsal. Kristdemokraterna säger nej till denna satsning med motiveringen att det är en näring som växer även utan tillskott som detta.

Vi tror att kulturarvet kan vara med och skapa ökad tillväxt och fler jobb. Inom hela kulturarvssektorn arbetar idag 300000 personer i EU och 7,8 miljoner arbetstillfällen har skapats indirekt[1]. Kulturarvet handlar inte bara om dåtid och nutid utan också om den framtid som vi skapar tillsammans och vilka värden som ska forma vår gemensamma framtid.

Kristdemokraterna avsätter 5 miljoner till insatser som lyfter kulturarvet. Kristdemo­kraternas satsning sammanfaller med EU:s beslut (april 2017) att göra 2018 till europeiskt kulturarvsår. Det handlar om att främja det europeiska kulturarvets roll som en del av den kulturella mångfalden. Att lyfta de värden som vårt samhälle vilar på där västerländsk humanism och kristen tradition varit helt grundläggande.

Sverige är en förebild på området, bl.a. genom hembygdsföreningarnas verksamhet runt om i landet. Ett exempel på insatser för att uppmärksamma kulturarvet kan vara att Riksantikvarieämbetet anordnar olika kreativa möten och föredrag.

8 Regional kulturpolitik

Staten har ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. I kultursamverkansmodellen, som alliansregeringen införde, flyttas dock tyngdpunkten för beslutsfattandet från staten ut till landets regioner. Det är i enlighet med subsidiaritetsprincipen, som är en viktig grundbult i kristdemokratiskt tänkande.

Tidigare har staten avgjort vilka regionala kulturinstitutioner som blivit berättigade till statligt stöd. Förändringen av den regionala kulturpolitiken förutsätter ett närmare samarbete mellan de olika myndigheter och organisationer som har ekonomi och/eller starka intressen i kultursamverkansmodellen. Landsting/regioner som ingår i modellen beslutar nu, i samverkan med länets kommuner, det civila samhället och kulturlivet, hur det statliga bidraget fördelas till regional kulturverksamhet. Detta har visat god potential men som alla nya initiativ behöver modellen utvecklas. Kristdemokraterna vill därför satsa ytterligare 25 miljoner kronor på kultursamverkansmodellen under 2018.

Förhoppningsvis ansluter sig även Stockholms län och besluten gällande berörda verksamheter kommer att kunna tas närmre utförarna. Kulturen utanför innerstaden kommer även få större chans att visa upp sig.

9 Civila samhället

Det är i civilsamhället som grunden läggs för demokrati, medmänsklighet och ett fungerande samhälle. Kristdemokraternas politik strävar därför efter att stärka det civila samhället och därmed de mellanmänskliga kontakterna.

Civilsamhället förändras i takt med att Sverige och världen i stort förändras. I civilsamhället har relationen mellan organisationerna och deras medlemmar kraftigt förändrats. Antingen genom fallande medlemstal hos vissa organisationer, exempelvis delar av folkrörelserna, eller genom att banden mellan medlemmar och organisation försvagas. Vi ser en ökad professionalisering inom civilsamhället, där experter ofta blir mer drivande än de ideella krafterna. I välfärden kan man också se klara förändringar. På tidigt 1970-tal förknippades välfärd med offentliga monopol utan valfrihet. Då var ökad statlighet svaret på allt, samtidigt som förtroendet för medborgarnas förmåga att själva fatta beslut rörande sin vardag var mindre. Detta har stadigt förändrats. Redan 1990, när Maktutredningen avslutade sitt arbete, löd de sista orden ”man kan förena önskan om social trygghet på grundval av gemensamma ordningar med önskan om individuell valfrihet. Ytterst är detta en fråga om hur man kan kombinera fria personliga val med solidarisk gemenskap.

Offentlig finansiering av tjänster som produceras av andra aktörer är inget hot mot välfärdsstaten utan en grundläggande del i ett fungerande samhälle. Den ideella sektorn är en resurs för att utveckla välfärden – inte en budgetregulator.

Det kan tyckas motsägelsefullt med en politik för ett område som vi i så hög utsträckning som möjligt vill hålla politiken borta ifrån. Vi vill därför vara tydliga med vår utgångspunkt: Staten är aldrig neutral i relation till civilsamhället. Staten sätter gränser, skyddar, strukturerar, stimulerar – eller kväver. Allt utifrån vilken lagstiftning och vilka incitament som finns eller saknas.

Ett livskraftigt och dynamiskt civilsamhälle ökar möjligheterna till en stark och dynamisk demokrati. Därför vill vi:

  • Stärka de naturliga gemenskaper där vi växer som människor. Därmed stärks också vi – som individer och som samhälle.
  • Öka sammanhållningen inom och mellan olika befolkningsgrupper i takt med att det sociala kapitalet byggs upp.
  • Främja mångfalden. Detta kan bara ske genom att värna civilsamhällets oberoende på finansieringsfronten.

Samhället är större än staten. Mot bakgrund av vår människosyn så kan man också säga att välfärdssamhället är större än välfärdsstaten. Vi tror att ett samhälle byggt på de principer vi anför har förutsättningar att bli ett mer välmående samhälle.

Det finns en risk för att civilsamhället begränsas till att vara en välfärdsutförare eller verkställare av statliga dekret. Om staten i allt högre utsträckning dikterar villkoren för civilsamhällets verksamheter och samtidigt svarar för en allt större del av deras finansiering, så riskeras civilsamhällets självständiga röst och unika bidrag. Utvecklingen har redan i viss utsträckning gått i den riktningen. Detsamma gäller också med marknadsanpassning, där civilsamhällets organisationer bitvis agerar enligt kommersiella principer.

För det civila samhällets fortlevnad och för att säkerställa dess oberoende i så pass stor utsträckning som möjligt är gåvor från privata individer och företag direkt nödvändigt. Det gåvoskatteavdrag som infördes under Kristdemokraternas tid i regeringen har genererat många miljoner till de organisationer som idag är godkända mottagare. I en rapport från riksdagens utredningstjänst uppger bl.a. Cancerfonden att de tack vare gåvoskatteavdraget för åren 2012–2014 ökat med 10,5 miljoner kronor mer än om avdraget inte funnits. Likaså uppger Unicef att de under samma period fått in minst 8miljoner kronor extra tack vare avdraget. De uppger även att de under år 2015 tappade 1,6 miljoner kronor i intäkter pga att regeringen inför året aviserade att avdragsrätten skulle tas bort. I en tid då vi ser att oron i omvärlden och det mänskliga lidandet har mobiliserat enskilda att i ökad omfattning ställa upp med sin tid och med att samla in både kläder, leksaker och andra nödvändigheter och dessutom öka givandet av pengar till hjälporganisationer skulle gåvoskatteavdraget kunna medverka till att de insamlade medlen ökar ännu mer.

För att värna det ideella engagemanget måste staten uppmuntra all form av hjälp. Avdragsrätten var en konkret och tydlig åtgärd som dessutom direkt kom många människor till del. Kristdemokraterna föreslår att avdraget återinförs.

10 Inrätta en delegation för jämställdhet

I samband med att regeringen tillkännagav planerna på att inrätta en ny jämställd­hetsmyndighet aviserades också planer på att lägga ned länsstyrelsens arbete och börja från början på ny ort för den nya myndigheten. När beslut fattades i riksdagen angående en ny jämställdhetsmyndighet fick Länsstyrelsen Östergötland en respit och verksam­heten ska utvärderas år 2020. Det synes dock tydligt att regeringen fortfarande har för avsikt att i framtiden lägga ner verksamheten. För Kristdemokraterna är det istället angeläget att stärka den uppbyggda verksamheten i Östergötland och permanenta den. Inrättandet av jämställdhetsmyndigheten sker på bekostnad av en rad fungerande verksamheter.

Det finns ett behov av kontinuerlig uppföljning och analys, samordning och stöd på jämställdhetspolitikens område men Kristdemokraterna har dragit en annan slutsats än regeringen om hur detta ska gå till. För att bättre utvärdera jämställdhetspolitiska satsningar bör i stället andra myndigheter med kompetens inom jämställdhetsområdet användas. Statskontorets rapport En effektiv jämställdhetspolitik (2005:1) rekommenderar inrättandet av en delegation för jämställdhetsstudier som också ska ges uppdraget att initiera forskning om jämställdhet. Statskontoret rekommenderar att utvärderingsuppdrag förläggs på verksamhetsspecifika utvärderingsmyndigheter som Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) eller Vårdanalys. Regeringen bör därför avbryta inrättandet av den nya jämställdhets­myndigheten vilket då innebär att de verksamheter som regeringen vill lägga ner och återstarta i myndigheten kan kvarstå där de fungerar väl idag.

Kristdemokraterna vill också inrätta en delegation för jämställdhet som ansvarar för att samordna insatserna. Delegationen ska då arbeta med jämställdhetsintegrering. Den administration för bidrag till kvinnors organisering som skötts från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, återförs dit: 2 miljoner kronor. Det innebär att anslaget Bidrag för kvinnors organiseringom 28 miljoner kronor inte flyttas från utgiftsområde 17 till utgiftsområde 13 så som regeringen planerat. Bidrag för kvinnors organisering kvarstår i utgiftsområde 17.

11 Trossamfund

Enligt Nämnden för statligt stöd till trossamfund är det drygt 795 000 personer som är medlemmar i religiösa föreningar. Till det kommer Svenska kyrkans 6,1 miljoner medlemmar.

Sedan lång tid tillbaka ges ett offentligt stöd till trossamfunden. De är en viktig del av det civila samhället. Trossamfunden utgör ett unikt bidrag i integrationsprocessen och gör ofta stora samhällsinsatser till exempel genom stöd till utsatta grupper och barn- och ungdomsverksamhet. De fyller också en viktig funktion genom sitt arbete med andlig vård inom sjukvården, där många trossamfund finns närvarande för människor i svåra stunder.

Religionen spelar en viktig roll för många, inte minst många nya svenskar. Här har trossamfunden en viktig roll att spela genom att i sin verksamhet bidra till större förståelse, kunskap och respekt för olika trosuppfattningar i vårt land. Därför är det viktigt att staten stödjer deras arbete.

Kristdemokraterna tillför därför 12 miljoner till trossamfunden varje år 2018–2019 och 15 miljoner 2020. Det utökade stödet ska också användas till att förstärka skyddet av religiösa byggnader som till exempel synagogor.

Stödet till trossamfunden ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad verksamhet. Tack vare Kristdemokraterna höjdes stödet med hela 50 procent 2011–2013. Vi vill att kyrkor och andra religiösa samfund ska kunna fortsätta att utvidga sin verksamhet, inte minst det sociala arbete som många av dem utför.

Trossamfunden utför en rad viktiga samhällsfunktioner i vårt land som social verksamhet, hjälp i kriser m.m. Många samfund bedriver ett ytterst viktigt arbete för behövande både i Sverige och utomlands. Detta arbete måste erkännas och uppmuntras från statligt håll. Samfunden spelar också en central roll i det samhällsinkluderande arbetet genom den vardagliga verksamheten där människor regelbundet samlas inom samfunden och skapar nya kontakter och gemenskaper. Detta har inte bara ett värde för individens gemenskap utan också för integrationen där människor med ursprung i olika länder kan knyta nya band.

12 Idrott

Idrottsrörelsen i Sverige spelar en mycket stor roll för både enskilda individer och samhället i stort. Idrottsrörelsen erbjuder en gemenskap och en plattform för människor att utvecklas. Svensk idrott har cirka 3,1 miljoner medlemmar och 650 000 ideella ledare som dagligen kämpar för att barn och unga ska kunna utvecklas.

Utöver att erbjuda goda möjligheter för utveckling spelar också idrottsrörelsen en mycket stor roll i att förbättra folkhälsan och ungdomars möjlighet att tillgodogöra sig sin skolgång. Forskare har bevisat att barn som rör på sig varje dag lär sig mer i skolan. Därför finns det många goda aspekter med en välfungerande idrottsrörelse.

Kristdemokraterna önskar fortsätta uppmuntra idrottsrörelsens viktiga roll i samhället och vill utöka dess stöd med 5 miljoner kronor 2018. För många ideella föreningar är idag reklamskatten en betydande utgift. Dessutom tillkommer arbetstimmar för att hantera administration kring denna skatt. När det gäller ideella föreningar lämnade Idrottsskattekommittén (SOU 2006:23) förslag om att reklam-skatten skulle tas bort för ideella föreningar. Kristdemokraterna anser att utredningen pekade ut ett viktigt område att arbeta vidare med i syfte att på sikt ta bort reklamskatten som drabbar ideella föreningar. Kristdemokraterna ser positivt på de steg som nu tas mot reklamskattens försvinnande.

I vårt förslag till statsbudget avsätts 70 miljoner kronor för en utbildningssatsning för att barn och vuxna i miljöer där barn befinner sig ska kunna lära sig mer om integritetsfrågor och vad man kan göra för att förhindra övergrepp. Pengarna ska kunna användas för kortare kurser inom idrottsföreningar, förskola och lågstadiet. Vuxna ska bli bättre på att upptäcka förövare som ofta söker sig till miljöer där många barn är. För de små barnen ska det inte handla om sex men om att lära sig rätten till sin egen kropp och att sätta gränser. Det hjälper till mot en del förövare. Information bör också ingå i förskolelärarnas utbildningar. Detta förslag finns i motionen som rör utgiftsområde 16.

13 Tillgängliggöra kulturen

En av kulturens bärande frågor är kulturens tillgänglighet. Kulturen spelar ingen roll om den är omöjlig för människor att ta del av. Kultur kan inte anses tillgängliggöras genom subventionerade entréavgifter för alla på basutställningar vid ett antal statliga museer i Stockholms innerstad.

Vill man verkligen att alla ska få del av kultur behövs helt andra insatser i svenskt kulturliv. Bland annat behövs satsningar på tillgänglighet för personer med funktions­nedsättningar men även att skrifter och föremål i större utsträckning finns tillgängliga digitalt. I tillgänglighet måste också tillgänglighet för alla vägas in. Teckenspråkstolkar ska kunna anlitas vid behov och den geografiska tillgängligheten måste säkras.

Vi anser att detta är viktiga steg i att öka tillgängligheten till kulturen. Regeringen menade vid införandet att fri entré på ett fåtal utvalda museer tillgängliggör kulturen. Vi delar inte den uppfattningen. Regeringens satsning på fri entré gäller dessutom enbart för museernas basutbud. När Alliansen styrde hade alla barn och unga fritt inträde till alla utställningar vid de statliga museerna, dvs. även de tillfälliga utställningarna. Det har regeringen valt att avskaffa. Dessutom finns ca 200 museer till i landet som inte är statliga och som inte berörs. Vi menar att det blir en snedvridning av resurserna att dessa inte får del av satsningarna, och säger därför nej till fri entré på statliga museer och minskar därmed anslaget med 80 miljoner kronor.

Regeringens satsning på kulturverksamhet i utsatta områden kännetecknas av kortsiktighet, varför vi säger nej till satsningen om 40 miljoner kronor.

Regeringen har en årlig satsning på den kommunala kulturskolan för att hålla nere avgifterna. Vi anser i och för sig att detta är vällovligt men tycker att förslaget är fel konstruerat. Med Kristdemokraternas politik stärks alla barnfamiljers ekonomi väsentligt. Vi har också fördelningspolitiskt riktade satsningar som gynnar de familjer som har de minsta marginalerna. Exempelvis föreslår vi en fritidspeng som nämns nedan, som gör det möjligt för barn från ekonomiskt utsatta familjer att delta i fritidsverksamhet, något som regeringen snabbt avskaffade när de tillträde 2014.

14 Kultur för unga

14.1 Skapande skola

En av Kristdemokraternas prioriterade frågor på kulturområdet är Skapande skola. Den har tagits väl emot av både kulturskaparna, elever och lärare. I korthet går satsningen ut på att professionella kulturskapare och skolan samarbetar för att långsiktigt integrera kulturella uttryck i skolans arbete. Sedan starten 2008 har Skapande skola byggts ut, mycket tack vare Kristdemokraterna, så att den nu omfattar hela grundskolan och förskoleklassen. De vanligaste projekten involverar konst- och bildskapande, teater, dans, musik, drama och skrivande. Kristdemokraterna värnar Skapande skola men menar att anslaget kan minska med 10 miljoner kronor.

Forskningen visar att barn som regelbundet har kontakt med kulturell verksamhet får en större förmåga att känna igen och uttrycka sina känslor. Den förmågan är avgörande för att förstå andra människors känslor och känna empati. På så sätt utvecklas barnets kognitiva kompetens.

Kristdemokraterna lyckades under alliansregeringen täcka glappet mellan förskola och skola i projektet Skapande skola. Detta gjorde att även förskolebarn kunde ta del av Skapande skola och få ett bättre uttryck för sin kreativitet under förskoleåldern. Projektets nytta för Sveriges skolelever kan inte nog understrykas, och många lokala initiativ har gett ringar på vattnet. Kulturen har genom detta initiativ uppvärderats och givits en självklar plats i lektionssalen.

14.2 Fritidspeng

Cirka 7 procent av Sveriges barn bor i hushåll som får ekonomiskt bistånd. Statistiken visar även att barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer är underrepresenterade i organiserade fritidsverksamheter. Därför är det viktigt att de får samma förutsättningar att utöva fritidsaktiviteter som andra barn. Vi anser precis som Rädda Barnen, Barnombudsmannen och andra remissinstanser att regeringens förslag om att ta bort fritidspengen var helt fel väg att gå. Kristdemokraterna vill återinföra denna satsning för att stärka möjligheten för barn i dessa familjer att få en aktiv fritid. Vi avsätter därför 200 miljoner kronor varje år 2018–2020 för att återinföra fritidspengen. Samtidigt avvisar vi det föreslagna sommarlovsstödet som ska gå till kommuner som anordnar avgiftsfria aktiviteter för alla barn. Vi anser att det är de barn vars familjer av ekonomiska skäl måste avstå från fritidsaktiviteter som satsningar ska rikta sig till, inte alla oavsett inkomst och förutsättningar.

15 Breddad kulturfinansiering

För oss kristdemokrater är betydelsen av att ha balans mellan samhällets tre sektorer fundamental. Civila samhället utgörs av familjer, föreningar, stiftelser, organisationer och övriga sammanslutningar av människor som, utan ekonomisk vinst som målsättning, drivs för att förbättra och ge mervärde. Den privata sektorn utgörs av näringslivet som i grunden är samhällets ekonomiska motor som genererar jobb och skatteintäkter. Den politikerstyrda offentliga sektorn som finansieras via skatter inkluderar stat, kommun och landsting, och ska framförallt ha en understödjande och samordnande funktion gentemot de övriga samhällssektorerna.

Svenskt kulturliv har under lång tid i alldeles för hög utsträckning präglats av det offentliga i både drift och finansiering. Det offentliga ska hålla sig på en armlängds avstånd och ha en understödjande roll och inte spela huvudrollen.

Den privata sektorn bidrar till kulturlivet genom utbud och efterfrågan. Ett tydligt exempel är svensk musikindustri. Sverige har en blomstrande musikindustri helt enkelt därför att människor både i vårt eget och andra länder tycker att vi producerar bra musik.

Civilsamhället är grundförutsättningen för det kulturella livet. Utan det engagemang, det intresse och den passion för de olika kulturella uttrycken som finns hos människor och föreningar skulle inga kulturbudgetar i världen hjälpa. Men det civila samhällets kulturaktörer är idag i alltför hög utsträckning helt beroende av offentlig finansiering.

Kristdemokraterna anser att det behövs en bättre balans mellan de tre sektorerna. När det på kultursidor talas om en fri kultur, avses i regel en kultur fri från marknadsmekanismerna – från utbud och efterfrågan. Det var mot den bakgrunden 1974 års kulturpolitiska mål skrevs, om att kulturpolitiken skulle motverka ”kommersialismens negativa verkningar” inom kulturen. När vi kristdemokrater talar om behovet av en fristående kultursektor, menar vi en sektor som är fristående från politisk styrning. Inte bara i en beslutsmässig mening utan också, i högre grad än vad som är fallet idag, ur ekonomisk mening.

En betydelsefull målsättning med svensk kulturpolitik bör därför vara att uppmuntra, stödja och underlätta alternativa finansieringsvägar för kultursektorn och för kulturarbetare. Nu behöver nästa steg tas och ytterligare skattemässiga incitament för icke-offentlig finansiering av kultursektorn behöver komma till. Gåvoskatteavdraget, som Kristdemokraterna drev igenom i alliansregeringen, gällde enbart enskilda gåvogivare och enbart till hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Reformen var av mycket stor betydelse för det civila samhället. Dessvärre avvecklades den av den nuvarande regeringen.

Det är samma villkor för att sponsra idrott som det är för att sponsra kultur, ändå är idrottssponsringen långt mer omfattande. Hur Sverige ska kunna uppmuntra ökad sponsring inom kulturen är en viktig framtidsfråga för hela sektorn. Över huvud taget bör de offentliga regelverken ses över för att underlätta och uppmuntra enskilda och företag att bidra finansiellt till kultursektorn.

16 Kulturskaparnas villkor

Konsten skänker ett mervärde i livet för alla människor. Det är därför viktigt att de konstnärer och kulturskapare som skapar de konstverk, musikstycken, dansverk och böcker som vi alla får glädje av ges drägliga livsvillkor och möjligheter att utöva sin konst utan att ekonomiskt behöva stå på ruinens brant. Idag har många konstnärer svårt att klara sitt uppehälle. Stödformer och försäkringsvillkor är inte anpassade efter konstnärernas speciella arbetsvillkor och livssituation. För att nå en kulturell frihet och mångfald i Sverige måste dessa brister i systemet uppmärksammas och justeras.

Tumregeln att en procent av byggkostnaden skall gå till konstnärlig utsmyckning är viktig och bör följas upp så att den efterföljs. Däremot vore det fel att i lag slå fast enprocentsregeln eftersom det i första hand bör vara kulturpolitiska ambitioner och inte aktuella byggpriser som avgör kultursatsningar.

Det s.k. MU-avtalet, ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar, fungerar bra men behöver utvecklas. Det är bindande för staten men det är också många kommuner som tillämpar avtalet. Fler kommuner bör involveras.

Kristdemokraterna värnar upphovsrätten, vilken innebär en exklusiv rätt för upphovsmannen att själv ha ansvar för sitt verk. Det innebär att upphovsmannen har rätt att bestämma när, var, hur och om dennes verk ska göras tillgängligt för allmänheten. Denna rätt måste värnas, då den är själva fundamentet i en fri marknad och möjliggör att konstnärer kan leva på sitt skapande.

Dessa önskemål har dock inte varit möjliga att tillmötesgå, trots upphovsrättsägarens personliga önskemål, på grund av hur avtalet är formulerat. Detta anser vi behöver ses över i syfte att göra reglerna mer flexibla men med kulturskaparnas intresse noga bevakat. I synnerhet eftersom konstnärernas arbetsmarknad skiljer sig från situationen inom de flesta andra yrken. Om fast arbete är det vanliga på arbetsmarknaden i stort, är arbeten inom kultursektorn oftast tillfälliga och arbetslösheten är hög.

Regeringen ökar anslaget till den fria konsten med 60 miljoner kronor, som ska gå till stipendier och ersättningar. Kristdemokraterna vill istället lägga reformutrymmet på exempelvis Forum för levande historia, kultursamverkansmodellen.

17 Public service

Betydelsen av oberoende och reklamfria radio- och tv-kanaler utan vinstintressen är stor. Public service ska tillhandahålla oberoende och saklig nyhetsförmedling liksom ett brett och högkvalitativt kulturutbud. En viktig del av uppdraget är att göra utbudet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och möta minoriteters behov och önskemål.

Finansieringen av public service ska vara teknikneutral och enkel att förutse. Dagens tv-licens har sitt ursprung i den monopolsituation som fanns under 1950-talet. Mycket har hänt sedan dess och lyckligtvis har vi idag ett brett utbud av valmöjligheter. Friheten sträcker sig inte bara till vad man vill se, utan även till hur och var man vill se programmen. Framtidens tv är bredare och har större möjligheter. Då får inte lag­stiftning och finansieringsmodell vara otydliga och bromsa utvecklingen.

Därför föreslår Kristdemokraterna att dagens tv-licens ersätts med en individuell avgift som tas in via Skatteverket. En stor vinst med förändringen vore att den kontroll­verksamhet som Radiotjänst idag ägnar sig åt kan upphöra i och med att Skatteverket tar över ansvaret. Vidare kan stora besparingar göras tack vare förändringen. En miljard kronor kan sparas in genom att få stopp på smitningarna ifrån att betala tv-licensen. Därmed kan också den avgiften som tas in via skatten vara lägre än dagens tv-licens, även för hushåll där flera personer betalar skatt och därmed public service-avgift.

18 Filmpolitik

Filmen är det kraftigaste av medier där filmskaparen under filmens speltid har publikens fulla koncentration. Filmen fyller funktioner såsom att påverka och förklara omvärlden, roa, informera och även bidra till igenkännande och identifikation. Film är ett viktigt kulturarv, och film är konst. Filmen tjänar som både konstart och som kreativ näring som skapar många arbetstillfällen. Svenska skådespelare och regissörer tjänar som varumärken för Sverige och bidrar till en positiv bild. Svensk film har ett gott rykte i världen med många prisade regissörer, skådespelare, sminkörer, fotografer och producenter. Detta är inte minst viktigt för ett litet och exportberoende land.

Svensk filmpolitik har en viktig uppgift när det gäller att främja filmproduktion i Sverige. Genom att göra Sverige känt som ett land med mycket goda villkor för filmproducenter kan internationella aktörer lockas hit och på så sätt öka produktionen av film producerad i Sverige. Kan fler internationella filmproducenter lockas till Sverige kan också branschen utvecklas i större mån än vad som är möjligt med dagens marknad.

Regeringen presenterade under våren 2016 förslag till ny filmpolitik. Den film­politiska propositionen beskrevs som denna mandatperiods viktigaste kulturpolitiska utspel. Riksdagen tyckte dock annorlunda. En majoritet underkände regeringens politik och krävde en ny filmutredning i syfte att åtgärda en lång rad brister. Regeringen bör tillgodose detta snarast. Vidare behöver svensk film fortsätta det arbete om breddning som alliansregeringen lade grund för avseende jämställdhet, samverkan med andra konstformer och långsiktig kompetensförsörjning via moderna filmutbildningar. Detta tillsammans med de sju tillkännagivandena lägger grunden för en ny och modern filmpolitik.

Kristdemokraterna vill lägga reformutrymmet på exempelvis Forum för levande historia, kultursamverkansmodellen och satsningar på andra utgiftsområden, exempelvis vården, där vi ser stora behov, och därför drar vi ner anslaget med 190 miljoner kronor.

19 Konstnärliga utbildningars koppling till näringslivet

Arbetsmarknaden för kulturarbetare har i alla tider varit lite avskild från de övriga och i ständig förändring. För många som jobbar inom kulturområdet är konstnärskapet en livsstil som inte alltid är lätt att förena med en företagsekonomisk struktur. Inom teater och film t.ex. är det inte helt ovanligt att bästa sättet att leva på sin konst är att starta eget företag. För att det ska fungera krävs viss kompetens inom företagande och ekonomi, något som många konstnärliga utbildningar saknar. När man utexamineras saknas ofta kunskap inom företagande, något som gör det svårt att inledningsvis leva på sin valda karriär.

Kristdemokraterna vill uppmuntra lärosäten med högre utbildning i konstnärliga och kreativa inriktningar till kurser i företagande och entreprenörskap. Vi tror att det bästa sättet att göra detta inte nödvändigtvis är genom mer ekonomiska stimulanser, utan genom uppmaningar till de berörda lärosätena. På några institut har man infört organiserade nätverk med konstutbildningar och näringsliv som visat sig framgångsrika.

20 Spelpolitik

Sverige har ett spelmonopol, men i praktiken bara på papperet. Genom nätcasinon har Svenska Spel och ATG utmanats på allvar. De privata spelbolagen, som registreras utomlands, har idag inga som helst krav i svensk lag att ta ansvar för spelarna som nyttjar bolagets speltjänster och förebygga spelberoende. Svenska Spel har en spelansvarspolicy som skulle kunna vara aktuell för aktörer som vill verka på en avreglerad svensk spelmarknad. Bland annat att motverka minderårigt spelande, erbjuda verktyg för att motverka ett osunt och ohälsosamt spelande och att verka för sunda spelmiljöer.

Allt fler konsumenter spelar i dag hos spelbolag som är registrerade utomlands och inte betalar skatt i Sverige. Dessa är i kraft av främjandeförbudet också förbjudna att marknadsföra sig exempelvis genom idrottssponsring. Samtidigt leder Svenska Spels allt mer urholkade roll som ensam aktör på spelmarknaden till att skatteintäkter minskar och på sikt även stödet till idrottsrörelsen. Detta är en ordning som skulle kunna vändas med de licensintäkter som skulle kunna inkasseras genom att öppna dagens spel­monopol. Därtill går Sverige idag miste om arbetstillfällen då svenska operatörer arbetar för olicensierade spelbolag utomlands. Kristdemokraternas huvudskäl till att vi förespråkar en förändrad lagstiftning är dock att ett licenssystem med fler aktörer möjliggör att spelmarknaden bättre lever upp till de krav på social hänsyn som ska vara vägledande i svensk spelpolitik. Med förändrad lagstiftning behöver hänsyn tas till civilsamhällets finansiering, då lotteriintäkter är en stor intäkt för flera organisationer.

Vi föreslår att fler aktörer kan söka licens för att bedriva spelverksamhet i Sverige. De bolag som uppfyller krav gällande exempelvis marknadsföring, åtgärder mot spelmissbruk såsom självavstängning och gränssättning av tid och pengar, ska efter ansökan kunna ges licens att verka i Sverige. Vi vill också förändra Lotteriinspektionen till en spelmyndighet som sköter tillståndsprövning och licensiering och som har sanktionsverktyg mot de aktörer som eventuellt inte följer de högt ställda kraven.

Spelpolitiken har utretts och det finns en bred uppslutning kring resultatet. Vi inväntar nu förslag från regeringen om en genomgripande förändring av spelmarknaden.

Roland Utbult (KD)

Emma Henriksson (KD)

Lars-Axel Nordell (KD)

Magnus Oscarsson (KD)

Annika Eclund (KD)


[1] Rapport Cultural Heritage Counts for Europe, http://blogs.encatc.org/culturalheritagecountsforeurope/outcomes/.