Utgiftsområde 15 Studiestöd

Motion 2020/21:3142 av Pia Steensland m.fl. (KD)

av Pia Steensland m.fl. (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa fribeloppet och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna för äldre att studera med CSN-lån och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av rätten till anstånd med återbetalning vid nya studier och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förlängd möjlighet till återbetalning av studielån till och med det år man fyller 65 år och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya maximiregler för studier på eftergymnasial nivå och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över på vilket sätt det extra tillägget till studiebidraget ges och hur stödet förhåller sig till andra stöd i arbetet med att förbättra stödet till ekonomiskt utsatta barn och barnfamiljer och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Anslagsförslag2021för utgiftsområde15Studiestöd

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

1:1

Studiehjälp

4388624

±0

1:2

Studiemedel

20219925

−1092000

1:3

Avsättning för kreditförluster

2029714

50000

1:4

Statens utgifter för studiemedelsräntor

100028

±0

1:5

Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

62150

±0

1:6

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

27000

±0

1:7

Studiestartsstöd

542000

−542000

1:8

Centrala studiestödsnämnden

926576

±0

1:9

Överklagandenämnden för studiestöd

17094

±0

Summa

28313111

−1584000

Studiestödet, såväl bidrags- som lånedelen, är ett viktigt led i arbetet med att kunna bedriva en ändamålsenlig utbildningspolitik. Studiestödet ska ge ekonomiska förutsättningar för personer som vill börja studera och bidra till att alla som vill kan utbilda sig.

Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel, ska bidra till att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar hos enskilda och mellan grupper i samhället.

1.1 Slopat fribelopp

Kristdemokraterna ser ett egenvärde i att studenter etablerar sig tidigt på arbetsmarknaden och ser därför positivt på att studenter också arbetar under studietiden så länge inte studierna blir lidande. Vi menar att fribeloppet begränsar studentens egna beslut om hur mycket tid och kapacitet denne har att arbeta vid sidan av studierna. Fribeloppet bör därför slopas.

Kristdemokraterna var pådrivande för att fribeloppet skulle slopas när utbrottet av det nya coronaviruset gjorde att vården sattes under stora påfrestningar. I det läget var det bra att studerande som ville och kunde fick möjlighet att arbeta i vården utan risk för negativa effekter för rätten till studiemedel. Denna tillfälliga reform bör permanentas.

1.2 Höj åldersgränsen för studiemedel

Högre studier syftar till att dels ge kompetens för kommande yrkesliv, dels att sökandet efter kunskap är bra i sig för den enskildes utveckling och för samhällets utveckling. Idag erhålls studiemedel i max sex år (240 veckor). Det finns också en gräns för hur gammal man får vara för att få studiemedel. Bidragsdelen av studiemedlet kan man få tills man fyller 56 år men rätten att låna begränsas redan från det år man fyller 47 år. Detta innebär att antalet veckor man kan få studielån minskar successivt från det år man fyller 47.

I en tid när medellivslängden ökat och riksdagen beslutat om höjd pensionsålder ökar behovet av fortbildning högre upp i åldrarna. Därför menar Kristdemokraterna att det är rimligt att också höja gränsen för vid hur hög ålder man kan ta studielån. Vi har under flera års tid föreslagit att möjligheten att få ta studielån ska ges högre upp i åldrarna och ser därför positivt på att regeringen nu aviserat att göra detta. Kristdemokraterna kommer följa frågan noga.

När man tagit studielån för första gången säger reglerna att man ska börja betala tillbaka tidigast sex månader efter att man hade studiestöd. Den som tagit studielån tidigare betalar tillbaka direkt när studiestödet upphör. För den som vill minimera sitt lån och studera utan studiestöd kan det vara besvärligt att samtidigt som man studerar vidare tvingas till att påbörja sin återbetalning. Då finns visserligen möjligheten till nedsättning av återbetalningstakten. Kristdemokraterna menar att en huvudregel bör vara att man så länge man studerar ska slippa betala av på sitt studielån. Naturligtvis måste det finnas gränser för hur länge en person ska ha rätt att avvakta med sin återbetalning. Detta behöver utredas.

1.3 Nya maximitider för studier på eftergymnasial nivå

Idag kan studenter få studiemedel i högst sex år för studier på heltid på högskoleutbildningar och andra eftergymnasiala utbildningar, detta oavsett om studierna leder mot en examen eller inte. Kristdemokraterna menar att tidsgränserna för studiemedel på eftergymnasial nivå bättre bör anpassas till utbildningarnas längd. Det antal månader med studiemedel som det ska finnas en generell rätt till bör bli med vårt förslag färre än i dag, samtidigt som studerande på längre utbildningar och studerande som ska bygga på en examen på grundnivå bör ges möjligheter att få ytterligare studiemedel. Kristdemokraterna menar alltså att vissa bör kunna få studiemedel under en längre tid än i dag, varigenom drivkraften för välplanerade och effektiva studier ökar. Studerande på längre utbildningar bör likaså ges bättre möjligheter att kunna slutföra sina studier.

Konkret anser Kristdemokraterna att universitets- och högskolestudenter ska ha en generell rätt till studiemedel i fyra år. Efter fyra år med studiemedel måste den som önskar mer studiemedel kunna uppvisa antingen en examen från en minst treårig utbildning, eller minst tre års fullgjorda studier på en utbildning som syftar till en examen som omfattar minst 3,5 års heltidsstudier. Med detta förslag kommer det inte att i lika hög utsträckning som i dag vara möjligt att läsa enbart fristående kurser på lägre nivåer eller att byta mellan olika utbildningar. Förslaget lämnar dock ett utrymme för felval och andra förseningar på upp till ett år. För studerande som vill komplettera en treårig examen med t.ex. en masterutbildning eller med andra påbyggnadsstudier, samt för studerande på längre utbildningar, kommer att lämnas ett utrymme för minst sex års studier.

Studerande på andra eftergymnasiala utbildningar än högskoleutbildning föreslås samtidigt få studiemedel i mer än fyra år om de under de första fyra åren med studiemedel avlagt en kvalificerad yrkesexamen om minst 80 KY-poäng eller motsvarande svensk eller utländsk yrkesexamen som inte är högskoleutbildning. Det ska alltså räcka med en tvåårig examen för studerande på yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar utanför högskolan. Orsaken till detta är att dessa studerande annars inte har möjlighet att efter yrkesutbildningen övergå till högskolan och där läsa in en examen på grundnivå med studiemedel.

Studerande på högskolenivå som har studerat på fristående kurser eller på ett kortare högskoleprogram har i de flesta fall möjlighet att tillgodoräkna sig dessa studier i en annan examen om de byter utbildning eller inriktning. De kan därmed hinna med en treårig examen under de första fyra studieåren, även om de börjar med att studera andra kurser eller på ett annat program under ett till två år. Studerande inom kvalificerad yrkesutbildning eller motsvarande kvalitativa utbildningsnivå, t.ex. vid folkhögskola eller på kompletterande utbildningar, har dock inte samma möjlighet att tillgodoräkna sig dessa studier i en högskoleutbildning.

Utöver avstämningen efter fyra år med studiemedel föreslår vi att studerande på utbildningar som är minst fem år långa ges möjlighet att få studiemedel i ett år mer än idag, dvs. i sammanlagt sju studieår. Den som har haft studiemedel i sex år ska kunna ansöka om studiemedel för ytterligare ett år. Sådana studiemedel ska kunna beviljas den som läser på en utbildning som syftar till en examen som omfattar minst 300 högskolepoäng, förutsatt att det återstår högst 60 högskolepoäng av utbildningen. En studerande som exempelvis studerar på en masterutbildning eller på en läkarutbildning kan alltså få studiemedel i sju år om det behövs för att studierna ska kunna avslutas. Studiemedel får bara beviljas för så lång tid som krävs för att den studerande ska kunna slutföra den pågående utbildningen.

Utöver de nämnda tidsgränserna bör det, precis som i dag, vara möjligt att få ytterligare studiemedel om det finns synnerliga skäl. Även möjligheten för den som är minst 40 år att få ytterligare ett års studiemedel med hänsyn till särskilda skäl, bör finnas kvar. Dessa möjligheter ska gälla oavsett om den studerande har befunnits ha rätt till studiemedel i fyra, sex eller sju år.

Kristdemokraternas bedömning är att de föreslagna förändringarna bör kunna leda till att många studerande förbättrar sin studieplanering. I Sverige finns en tradition med fria studier som inte är programbundna. Detta förslag ändrar inte på det förhållandet, men kommer att utgöra en drivkraft för dem som studerar på fristående kurser att planera sina studier på ett sätt som leder till en examen. Förslaget har därmed även potential att öka antalet uttagna examina. Dessutom minskar riskerna för att studerande på mycket långa utbildningar tvingas avbryta sina studier trots att de har kort tid kvar av utbildningen. Samtidigt som de nämnda drivkrafterna blir starkare lämnas goda marginaler för studenterna att ändra inriktning på sina studier, bedriva kompletterande och breddande studier eller att studera något eller några år utomlands.

1.5 Höj lånedelen i studiemedlet

Den rödgröna regeringen höjde 2018 bidragsdelen i studiemedlen vilket Kristdemokraterna avvisade. Istället föreslog Kristdemokraterna att lånedelen i studiemedlet skulle höjas med 300 kronor per månad. Vi står kvar vid detta ställningstagande och avsätter 50 miljoner kronor per år för detta. Det innebär samtidigt en besparing om 1092 miljoner kronor per år 2021–2023.

1.6 Översyn av ”extra tillägg” till studiebidraget

För elever som går gymnasieskola utgår studiebidrag när man fyllt 16 år, under månaderna september till maj, med möjlighet till extra tillägg för juni månad. Om man haft ogiltig frånvaro kan studiemedlet för juni falla bort. Beloppet är detsamma som för barnbidraget. Som ett särskilt stöd för familjer med mycket låg inkomst finns dessutom ett extra tillägg.

Förutsättningen för att kunna söka extra tillägg är att familjens samlade, beskattningsbara inkomst inte överstiger 125 000 kr på ett helår. Denna inkomstgräns har varit densamma under lång tid. Därför vill Kristdemokraterna se över på vilket sätt det extra tillägget ges, och hur stödet förhåller sig till andra stöd i arbetet med att förbättra stödet till ekonomiskt utsatta barn och barnfamiljer. Det faktum att det inte utbetalas studiemedel under sommaren under gymnasiestudier kan också skapa problem i ekonomiskt utsatta familjer, och bör därför ingå i översynen.

1.7 Studiestartsstöd

Studiestartsstöd är ett bidrag som du kan få under ett år om du är arbetslös och behöver läsa in en gymnasieutbildning för att kunna få ett arbete. Av rättviseskäl är det fel att vissa ska kunna studera med bidrag medan deras studiekamrater tvingas att ta lån för samma kurs. Studiestartstödet löper risk att missbrukas eftersom ersättningen är hög i jämförelse med ersättning för annan sysselsättning. Med tillgång till avgiftsfria studier kan Sverige redan anses ha generösa studievillkor. Därmed minskar Kristdemokraterna anslag 1:7 med 542 miljoner kronor 2021 och 400 miljoner kronor 2022 och 2023.

1.8 Stärkt pensionsrätt för barnår

Sedan 1999 finns i pensionssystemet, efter ett kristdemokratiskt initiativ, en rätt att tillgodoräkna sig pensionsrätt för s.k. barnår. Det innebär att upp till fyra år kan räknas som pensionsgrundande för den av föräldrarna som har haft en lägre inkomst, bl.a. p.g.a. längre föräldraledighet och deltidsarbete. Denna reform har varit viktig eftersom den dels stärker framför allt kvinnors pensioner, dels signalerar att det är en viktig samhällsinsats för både kvinnor och män att ta hand om sina barn. I dag arbetar framförallt många kvinnor deltid även efter barnets fyraårsdag. För att ytterligare kompensera de föräldrar som går ned i arbetstid, eller är hemma med sjuka barn i större utsträckning – vilket fortfarande oftast är kvinnor, vill Kristdemokraterna utöka antalet barnrättsår från fyra till fem. Dessutom föreslår vi en höjning av den generella jämförelseinkomsten i barnrättsåren från 75 procent till 85 procent, så att de med lägst inkomst får en högre pensionsrätt.

Kristdemokraterna avsätter 2,4 miljarder kronor för detta ändamål och finansierar det genom att pensionsrätterna för studieår slopas. Detta är ett förslag som Pensionsmyndigheten har fört fram, efter kostnadseffektivitetsberäkning. Enligt myndigheten uppskattas dessa förändringar minska gapet mellan mäns och kvinnors intjänande till den allmänna pensionen med cirka 0,8 procentenheter.

Pia Steensland (KD)

Gudrun Brunegård (KD)

Michael Anefur (KD)

Acko Ankarberg Johansson (KD)

Roland Utbult (KD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2020-10-06 Granskad: 2020-10-06 Hänvisad: 2020-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (7)