Motion till riksdagen
2020/21:2632
av Tuve Skånberg m.fl. (KD)

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.

Motivering

Anslagsförslag2021för utgiftsområde01Rikets styrelse

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

147838

±0

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

976869

±0

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

914583

±0

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

100000

±0

2:4

Riksdagens ombudsmän (JO)

117562

±0

2:5

Riksrevisionen

352358

±0

3:1

Sametinget

59351

±0

4:1

Regeringskansliet m.m.

8176461

±0

5:1

Länsstyrelserna m.m.

3450489

125000

6:1

Allmänna val och demokrati

107340

±0

6:2

Justitiekanslern

53243

±0

6:3

Datainspektionen

111740

−3000

6:4

Valmyndigheten

20730

±0

6:5

Stöd till politiska partier

169200

±0

6:6

Institutet för mänskliga rättigheter

25000

±0

7:1

Åtgärder för nationella minoriteter

117771

±0

7:2

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

1500

±0

8:1

Mediestöd

932119

±0

8:2

Myndigheten för press, radio och tv

44105

±0

9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

29305

±0

Summa

15907564

122000

Länsstyrelserna m.m.

För att förbättra integrationen vill Kristdemokraterna införa krav på att asylsökande erhåller och ska delta i 15 timmar språkutbildning och nio timmar samhällsorientering per vecka. Kristdemokraterna anslår totalt 150 miljoner kronor för detta ändamål under 2021, 250 miljoner under 2022 och 250 miljoner år 2023. Till förmån för detta förslag avvisar Kristdemokraterna regeringens satsning på informationsverige.se. Mer om vårt förslag går att läsa under utgiftsområde 8.

Kristdemokraterna anser att länsstyrelsernas arbete med djurfrågor kan klaras inom tidigare anslag och avvisar därför regeringens satsning från 2018 för detta. Avfalls­statistik samt gränsöver­skridande transporter kan klaras med en mindre anslagsförstärk­ning på 2miljoner kronor per år.

Allmänna val och demokrati

I överenskommelsen om åtgärder mot terrorism som slöts mellan regeringen och allianspartierna i juni 2017 beslutades att nationella insatsteam mot extremism skulle införas, att en permanent funktion för nationell samordning inrättas och ett stärkt stöd till avhoppare byggs upp. Givet den förhöjda hotbilden och det förändrade säkerhets­läget anslår Kristdemokraterna ytterligare 30 miljoner kronor per år för att stärka och förebygga det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism. Detta anslag återfinns under utgiftsområde 4.

Datainspektionen

Datainspektionen arbetar för att säkra individens rätt till integritet genom sin tillsyn över behandlingen av personuppgifter samt tillståndsgivning inom kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Datainspektionen bedriver även informationsverksamhet i syfte att synliggöra integritetsfrågorna i samhället.

Från och med 2018 tillför regeringen medel till Datainspektionen med anledning av arbetet med EU:s dataskyddsförordning. Kristdemokraterna anser att detta arbete kan klaras med en anslagsförstärkning på 25 miljoner kronor.

Kristdemokraterna föreslår en ökning av myndighetens anslag med 2 miljoner kronor för att bättre kunna möta de utmaningar som finns inom Datainspektionens område, som t.ex. att motverka näthat och integritetskränkningar.

Demokratimålet ur kristdemokratisk synpunkt

Människan existerar i spänningsfältet mellan gott och ont. Hennes inneboende förmåga att skilja på rätt och fel ger henne samtidigt en stor potential och stora möjligheter att skapa ett gott samhälle. Hon har möjlighet och förutsättningar att utveckla sina person­liga resurser och sin personlighet. I detta ligger tydliga drivkrafter att förändra männi­skors villkor i en positiv riktning bort från fattigdom, okunnighet och kränkande behand­ling.

Människans ofullkomlighet innebär att för mycket makt inte får läggas i en enskild människas, grupps eller partis händer. Det krävs alltid någon form av balansskapande maktdelning. Ofullkomlighetstanken ger också en realistisk grund för synen på demo­kratin som arbetsform. Ingen person, inget parti eller grupp vet allt om hur ett samhälle ska skötas, men genom samarbete kan det gemensamma bästa främjas.

Kristdemokratin bygger på idén om alla människors lika värde och att deras värdig­het inte får kränkas. Den moderna demokratin är den bästa styrelseformen eftersom den utgår från denna värdegrund. Denna värdegrund bör även prägla beteendet medborgare emellan. Den innebär att medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra och respekt för de människor man inte är överens med. Värderingen ger skäl för empati och solidari­tet, för ett engagemang och ansvar som sträcker sig utöver egenintresse, familjeband, kön, etnicitet, religion och så vidare. På denna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit som i sin tur är en förutsättning för att konflikter ska kunna lösas på fredlig väg. Om inte denna värdegrund ständigt poängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrä­vas och förtvina. Frånvaron av denna värdegrund bereder plats för maktmissbruk, elitism och i förlängningen någon form av diktatur.

Demokrati som beslutsmetod garanterar i sig inte att människovärdet och mänskliga fri- och rättigheter respekteras. Med demokrati som statsform och politisk metod följer yttrandefrihet och alla medborgares lika inflytande, men med majoritetsbeslut kan också en minoritet förtryckas och fri- och rättigheter förtrampas. Därför behöver alla samhäl­len en gemensam värdegrund. Vi anser att de värden, rättigheter och skyldigheter som inspirerats och förts vidare av den kristna traditionen är oundgängliga som grund.

Religionsfriheten är en betydelsefull del av de demokratiska fri- och rättigheterna. Religionsfriheten innebär att varje medborgare har rätten att utöva sin religion, antingen ensam eller tillsammans med andra, och det innebär även att man har rätten att anordna offentliga gudstjänster. Religionsfriheten angår även dem som inte har en tro eller som är ointresserade av frågeställningen eftersom den utgör en del av den pluralism som är en del av det moderna demokratiska samhället.

Den moraliska grunden för demokratin formas i de sociala sammanhang som utgör ett samhälle. Givetvis är hemmet och familjen, skolan, kyrkor, föreningar, organisa­tioner och folkrörelser av största betydelse. En demokratisk stat är beroende av att det finns ett värdevitalt samhälle med levande och medvetandegjorda moraluppfattningar hos enskilda och grupper, och de moraluppfattningar som där finns ger grund och stöd för demokratin.

Det ideal som Kristdemokraterna framhäver är en demokrati där varje medborgare ges möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet, inte bara vid valtillfället utan kontinuerligt. För det krävs att arbetsformerna inom det representativa politiska syste­met, den offentliga förvaltningen och partierna utvecklas så att det aktiva deltagandet uppmuntras och att verkligt inflytande kan uppnås. En fungerande demokrati förutsätter jämställdhet mellan kvinnor och män.

Det är också av största vikt att uppmuntra och förstärka medborgarnas eget demokra­tiska ansvarstagande. Denna känsla för det gemensamma samhället bör bygga på vissa medborgerliga karaktärsegenskaper. De dygder som vi vill lyfta fram som betydelsefulla för medborgarandan går tillbaka till den klassiska och den kristna kulturen i västerlandet. Det handlar om de klassiska fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet, mod och prak­tisk klokskap. Rättvisa rör relationer människor emellan. Var och en försvarar sina men respekterar också andras rättigheter. Måttfullhet innebär att förnuftet bör råda över alltför vidlyftiga önskningar. Mod betyder en moralisk styrka att våga möta faror och stå upp mot oförrätter. Det handlar om civilkurage och integritet, vilket innebär att uppriktigt både söka och stå för sanning och rätt, inte minst när det är inopportunt. Den kristna traditionen har förstärkt och kompletterat innehållet i de klassiska dygderna med dygden kärlek som berikar samhällsgemenskapen, inte minst med solidaritet och barmhärtighet.

Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt för en levande demokrati och ett mänskligt samhälle. Därför måste stat och kommun främja det engagemang som finns i olika med­borgarsammanslutningar: i föreningar och folkrörelser, i kyrkor och samfund, i lokala utvecklingsgrupper och i nya rörelser. Den tilltagande pluralismen i det svenska samhäl­let bör medföra att stat och kommun ger olika grupper möjlighet till autonomi, genom självförvaltning, av verksamheter som är centrala för dem. Det offentliga måste bejaka den pluralism av fria och från staten oberoende medborgarsammanslutningar som finns i samhället.

Det är också viktigt att politiken inser sina begränsningar och koncentrerar sitt arbete på områden där dess värden och styrsystem är överlägsna marknadens, civilsam­hällets och familjens. Det innebär bl.a. att säkerställa de långsiktiga spelreglerna för andra aktörer.

Skolan har ett stort ansvar för att förbereda de uppväxande medborgarna för ett del­tagande i demokratin. För det krävs att elevernas kunskaper om demokratin utvecklas. Skolan måste vara en demokratisk miljö som tillåter olika åsikter och visar hur oenighet kan hanteras på ett konstruktivt sätt.

Ett starkt skydd för yttrande- och meddelarfriheten samt anonymitetsskyddet, liksom för mötes- och föreningsfriheten, är av stor vikt för en levande demokrati. Grundlags­skyddet av yttrandefriheten och den därmed sammanhängande tryckfriheten innebär att det allmänna inte får ingripa mot yttrandefriheten, annat än i de fall och den ordning som föreskrivs i grundlagen.

Offentlighetsprincipen, det vill säga tillgången till allmänna handlingar, är central för en öppen och vital demokrati. Sekretessmöjligheten ska nyttjas restriktivt.

En god demokratisk utveckling måste bygga på en klar maktdelning. Detta synsätt överensstämmer med den realistiska människosyn som säger att alla människor är ofullkomliga. Det måste alltså finnas klara spärrar mot maktmissbruk och maktkoncen­tration. Maktdelning innebär krav bland annat på en effektiv lagprövningsrätt.

Det finns idag en lagprövningsrätt inom Europeiska unionen. EG-domstolen har rätt att pröva om nationell lagstiftning strider mot gemenskapernas fördrag. I Sverige måste dock ett beslut vara uppenbart i strid med grundlagen för att lagprövningsrätten skall kunna användas. Detta har i praktiken förvandlat lagprövningsrätten till en papperstiger. Kristdemokraterna menar att maktdelning kräver en effektiv lagprövningsrätt och effektiva rättsinstanser inom området. Detta tillgodoses bäst i en författningsdomstol. Isynnerhet finns ett behov av abstrakt normprövning.

Tuve Skånberg (KD)

Andreas Carlson (KD)

Ingemar Kihlström (KD)

Mikael Oscarsson (KD)

Lars Adaktusson (KD)

Robert Halef (KD)