Uppstramning av riksinternatens villkor

Motion 2013/14:Ub318 av Jabar Amin m.fl. (MP)

av Jabar Amin m.fl. (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dra in tillstånden för två internatskolor.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upphöra med det extra statliga stödet till riksinternatskolor.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram regelverk som syftar till att förplikta internatskolor att inte ta ut elevavgifter för internatverksamheten som är högre än snittet för internatavgift på en folkhögskola.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att internatskolor inte får ta ut elevavgifter i övrigt.

Motivering

Det finns tre riksinternatskolor i Sverige: Lundsbergs skola, Grennaskolan och Sigtuna Humanistiska Läroverk. De är gymnasieskolor som kom till för att ge utlandssvenskars barn möjlighet att gå i och bo på skola i Sverige.

Statistik från Skolverket visar dock att förhållandena är ändrade nu och att andelen riksinternatelever med föräldrar utomlands uppgår till cirka 20 procent. Den siffran har varit ganska konstant under många år. Enligt den senaste statistik som finns att hämta hos exempelvis Grennaskolan så har endast 43 elever, av totalt 205 elever, föräldrar utomlands, vilket utgör 20 procent. Detta betyder att alla de elever, vars föräldrar är utomlands, och som nu går i alla tre internatskolorna tillsammans skulle kunna inrymmas i en av dessa internatskolor. Därmed är det klart och tydligt att det inte finns behov av tre skolor om avsikten är att ge elever, vars föräldrar är utomlands, möjlighet till skolgång och internat i Sverige. Till detta kommer alla skandaler/lagbrott som har uppkommit under åren i vissa internatskolor. Med anledning av ovan yrkar vi på att regeringen ska dra in tillstånden för två av riksinternatskolorna och låta endast en av dem vara kvar då den räcker för att tillfredsställa behoven. Regeringen får undersöka vilka två skoltillstånd som ska dras in. Riksdagen bör ge regeringen detta tillkänna.

En vanlig gymnasieskola dit alla ungdomar kan gå finansieras genom den kommunala skolpengen: lika mycket per elev för alla skolor. En vanlig gymnasieskola får inte ta in avgifter, men riksinternatskolorna tar in medel till skolan på minst tre olika sätt:

  1. Från staten motsvarande skolpengen, för i år cirka 78 000 kronor per år och elev, för elever vars föräldrar är utomlands.

  2. Från staten i form av extra stöd, för i år cirka 55 000 kronor per år och elev i form av stöd till internatboende för de elever som bor på skolan och vars föräldrar är utomlands. Dessutom får skolorna cirka 15 000 kronor per år och elev som extra stöd för skolverksamheten för varje gymnasieelev.

  3. Från föräldrar, vissa föräldrar betalar upp till 200 000 kronor per år för att deras barn ska gå där. Avgiften betalas för logikostnaderna, heter det.

En av riksinternatskolorna drar enligt uppgift in cirka 12 miljoner kronor om året i kommunala bidrag i form av skolpeng, cirka 40 miljoner om året i avgifter från föräldrarna, och därutöver 2,7 miljoner kronor i bidrag från staten.

Vi tycker att det är orimligt att staten ska betala till dessa skolor när inga andra skolor får extra pengar. Därför yrkar vi på att det extra statliga stödet, utöver det som motsvarar skolpengen, till riksinternatskolorna ska upphöra.

Nyligen uttryckte utbildningsministern sig på följande sätt:

Min utgångspunkt är att det har varit konstigt att man under generationer har haft särskilda regler för de här riksinternatskolorna. De har gått i en gräddfil både när det gäller lagstiftning och bidrag från det allmänna och jag tycker att det naturliga är att de här riksinternaten behandlas som vilka friskolor som helst. (Aftonbladet, 28 aug. 2013).

De riksinternatskolor som idag finns har logiverksamhet kopplade till skolan så att elever kan bo där. För det tar skolorna avgift av elevernas föräldrar; avgiften är mycket hög. Exempelvis tar en av internatskolorna 129 000 kronor i årsavgift för en elev som ska bo på skolan ifall föräldrarna är utomlands, och ifall föräldrarna är folkbokförda i Sverige och arbetar i Sverige så är årsavgiften 139 000 kronor. Det är väldigt mycket pengar per år och innebär att många föräldrar inte har någon möjlighet alls att skicka sina barn till sådana skolor.

Dessa skolors årsavgift blir tydlig när vi gör en jämförelse med folkhögskolornas årsavgift för internatverksamhet. Årsavgiften för en elev som bor på internat på en folkhögskola uppgår till cirka 50 000 kronor per år i snitt. Det är riktigt att en internatskola har behov av viss personal under kvällar och helger då det kan handla om ungdomar under 18 år på internaten. Men dessa marginella kostnader, sett till skolans hela verksamhet, kan inte motivera de skyhöga kostnaderna. Det är således fel att riksinternatskolorna har så höga avgifter. Riksdagen bör ge regeringen tillkänna att ingen elev ska behöva betala högre årsavgift för internaten än det snitt som gäller för internatboende på en folkhögskola. Detta oavsett om internatverksamheten anordnas av skolan eller utomstående aktör. Internatskolor ska inte få ta ut andra elevavgifter än den internatavgift som nämns ovan.

Stockholm den 4 oktober 2013

Jabar Amin (MP)

Agneta Luttropp (MP)

Annika Lillemets (MP)

Valter Mutt (MP)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2013-10-04

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)