Underhållsskyldiga med för hög betalningsbörda

Motion 2001/02:Sf215 av Inger Lundberg m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att minska ökningen av antalet hushåll, som på grund av underhållsstöd skuldförts hos kronofogdemyndigheten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underhållsskyldiga med många barn.

Motivering

Av statistik från kronofogdemyndigheterna framgår att underhållsstöd dominerar kraftigt bland myndighetens ärenden. Hela 25 % av de allmänna målen härrör från underhållsstöd. Bakom uppgifterna kan i enskilda fall finnas ovilja att ta det ekonomiska ansvar som föräldraskapet innebär. I dessa fall är det nödvändigt att samhällets signaler till den enskilda är tydliga; envar är skyldig att efter förmåga ta ekonomiskt ansvar för sina barn.

Bristande betalningsvilja är dock långt ifrån en tillräcklig förklaring till att målen ökat dramatiskt. Många föräldrar, som byggt upp nästan ohanterliga skulder hos fogden, har så höga avgifter att de i praktiken inte har möjlighet att betala tillbaka dem. I takt med att skulderna hopas hos kronofogden blir också uppgiften att betala kommande avgifter allt tyngre. Risken att den betalningsskyldige ser uppgiften som hopplös är uppenbar. Det kan gå ut både över vilja till arbete och till kontakt med barnen.

Bakom många skulder ligger alltför stor fyrkantighet i nuvarande underhållsstöd. Det gäller det omdiskuterade systemet med beräkning på tidigare inkomst. I vissa fall ger det anmärkningsvärt låga avgifter. I andra ger det så stora skulder att de blir svåra att hantera för den enskilde.

Den allvarligaste bristen i nuvarande system är dock de kraftiga effekterna för underhållsskyldiga med normala inkomster och flera barn. En underhållsskyldig med en inkomst på 18 000 kronor i månaden och tre barn betalar 30 % av bruttoinkomsten över 6 000 kronor i underhåll för sina tre barn, d.v.s. 3 600 kronor. Det innebär att marginaleffekterna i inkomstskiktet blir extremt höga och nettoinkomsten mycket låg. Det är inte en alltför kvalificerad gissning att en stor andel av dessa föräldrar hamnar i kronofogdens register och tvingas bära på en orimligt hög skuld.

Som skäl för att trots detta behålla de höga avgifterna för dessa föräldrar anförs ibland att det finns ett antal sammanboende föräldrar, som inte har större fria marginaler för egen del än dessa. Vad vi lätt glömmer är dock de olika villkor olika hushåll lever under. Under den period barnen bor hemma inriktas livet, till glädje och ibland till besvär, på barnens intressen och livet runt dem. Den ensamboende måste också ha möjlighet att bygga upp en egen tillvaro och också ha så mycket ekonomiskt utrymme att han/hon kan få en meningsfullt umgänge med sina barn.

Vi anser därför att det är angeläget att regeringen snart lägger fram förslag som minskar bördan för de föräldrar som fått alltför tunga skuldbördor av nuvarande underhållsstöd.

Stockholm den 25 september 2001
Inger Lundberg (s)
Helena Zakariasén (s)	Lennart Axelsson (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)